Prop. 1994/95:100
Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96
Regeringens proposition 1994/ 95: 100
Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96
.Enligt 9 kap. 6 & regeringsformen avger regeringen-härmed sitt förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96 och föreslar'att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifika- tioner som fogats till förslaget.
Stockholm den 22 december 1994
Ingvar Carlsson
Göran Persson ( Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 avser en 18—månaders period och visar en omslutning av 968 379 miljoner kronor. Budgetför- slaget utvisar ett underskott på 243 431 miljoner kronor.
Statens lånebehov under budgetåret 1995/96 beräknas uppgå till 238 531 miljoner kronor.
l Riksdagen I994f95. ! saml. Nr 100
&
ww &?
Prop. 1994/ 95 : 100
Förslagen rörande de inkomst— och utgiftsposter som ingår i statsbudgeten redovisas närmare och motiveras i bilagor till propositionen enligt följande förteckning. Bilagan 1 behandlar den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och innehåller en preliminär nationalbudget för år 1995.
Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga
Bilaga Bilaga Bilaga
1 2 3 4 5 6 7 8 9
10 11
12 13 14 15
16
17 18 19
Finansplanen
Statschefen och regeringen (första huvudtiteln) Justitiedepartementet (andra huvudtiteln) Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln) Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln) Socialdepartementet (femte huvudtiteln) Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln) Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln) Utbildningsdepartcmentet (åttonde liuyudtiteln) Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln) Arbetsmarknadsdcpartementet (tionde huvudtiteln) Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln) Näringsdepartemcntet (tolfte huvudtiteln) Civildepartementet (trettonde huvudtiteln) Miljödepartemcntct (fjortonde huvudtiteln)
Riksdagen och dess myndigheter m.m. (femtonde huvudtiteln)
Räntor på statsskulden, m.m. (sextonde huvudtiteln) Oförutsedda utgifter (sjuttonde huvudtiteln)
Beredskapsbudgct för totalförsvarets civila del
När det gäller anslag till riksdagen och myndigheter under riksdagen har Riksdagens förvaltningsstyrelse den 7 december 1994 beslutat om förslag till anslag för nästa budgetår under femtonde huvudtiteln. Förslagen har överlämnats till Finansdepartemcntet och återfinns i bilaga 16.
Prop. 1994/ 95: 100
IQ
Prop. 1994/95:10()
REGERINGENS FÖRSLAG TILL
STATSBUDGET
FÖR BUDGETÅRET 1995/96
Prop. 1994/95:100 Statsbudget för budgetåret 1995/96
Inkomster Skatter m.m. 674 862 345 000 Inkomster av statens verksamhet 28 763 530 000 Inkomster av försåld egendom 30 700 000 Återbetalning av län 9 424 809 000 Kalkylmässiga inkomster - 2 886 000 000 Bidrag m.m. från EU 8 652 000 000 Extraordinära medel från EU 6 100 000 000 Summa kr. 724 947 384 000 Underskott 243 431 273 000
Summa kr. 968 378 657 000
Utgiflsanslag:
Statschefen och regeringen Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet. Kommunikationsdepartementet Finansdepartemcnlet Utbildningsdepartementet Jordbruksdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Kulturdepartementet Näringsdepartemcntet Civildepartementet Miljödepartementet Riksdagen och dess myndigheter Räntor på statsskulden, m.m.
2 811 560 000 29 157 687 000 23 944 183 000 64 071 737 000 271 653 103 000 36 365 377 000
. 118 467 710 000
58 915 917 000 17 281 526 000 132124 301 000 6 916 644 000 50 575 177 000 4 168 001000 2 735 511000 1 189 223 000 129 000 000 000
Prop. 1994/95:100
Oförutsedda utgifter 1 000 000 949 378 657 000 Minskning av anslagsbehållningar 3 000 000 000 Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto 16 000 000 000
Summa kr. 968 378 657 000
Specifikation av statsbudgetens inkomster 1995/96
1995/96
1000 Skatter m.m. 1100 Skatt på inkomst
1110 Fysiska personers inkomstskatt, netto 1111 Fysiska personers inkomstskatt
varav: inkomster utgifterl
1120 Juridiska personers inkomstskatt, netto 1121 Juridiska personers inkomstskatt 1123 Beskattning av tjänstegruppliv
1130 Ofördelbara inkomstskatter 1131 Ofördelbara inkomstskatter
1140 Övriga inkonzstskatter 1141 Kupongskatt 1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 1143 Bevillningsavgift 1144 Lotteriskatt
1200 Socialavgifter och allmän egenavgifter
varav: inkomster utgifter2
1211 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Utbildningsavgift
1250 Övriga sociala avgifter, netto 1251 Tilläggspensionsavgift
varav: inkomster utgifter 1252 Delpensionsavgift
varav: inkomster
utgifter 1253 Arbetsskadeavgift varav: inkomster utgifter 1254 Arbetsmarknadsavgift
1 Huvudsakligen utbetalningar till kommuner 2 Huvudsakligen överföringar till fonder
555 306 000 506 480 000
405 718 000 155 514 000
137 547 000 127 919 000
2 099 000 2 099 000
13 412 000 10 312 000
Prop. 1994/95:100
Tusental kronor
674 862 345
104 394 000
48 826 000 48 826 000
46 645 000 44 700 000 1 945 000
3318 000 3 318 000
5 605 000 1 050 000 0 0 4 555 000
250 204 000
61 409 000 65 573 000 0 0
9 628 000
3 100 000
44 249 000
Prop. 1994/95:100 1995/96 Tusental kronor
1255 Arbetarskyddsavgift 0 varav: inkomster 1 753 000 utgifter 1 753 000 1256 Lönegarantiavgift 0 varav: inkomster 2 063 000 utgifter _ 2 063 000 1257 Sjöfolkspensionsavgift . 0 varav: inkomster 44 000 utgifter 44 000 1260 Allmänna egenavgifter 40 346 000 1261 Allmän sjukförsäkringsavgift 40 346 000 1262 Allmän pensionsavgift 0 varav: inkomster 11 324 000 utgifter 11 324 000 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsverk och arbetsmiljöinstitutets verksamhet 938 000 1281 Allmän löneavgift 15 468 000 1291 Särskild löneskatt 9 493 000 1300 Skatt på egendom 25 751 723 1310 Skatt på fast egendom 14 725 723 1311 Skogsvårdsavgifter 0 1312 Fastighetsskatt 14 725 723 1320 Förmögenhetsskatt 2 886 000 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 2 814 000 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt 72 000 1330 Arvsskatt och gåvoskatt 1 500 000 1331 Arvsskatt 1 350 000 1332 Gåvoskatt 150 000 1340 övrig skatt på egendom 6 640 000 1341 Stämpelskatt 6 640 000 1400 Skatt på varor och tjänster 294 512 622 1410 Allmänna försäljningsskatter ] 76 650 000 1411 Mervärdesskatt 176 650 000 1420, 1430 Skatt på specifika varor 100 258 100 1421 Bensinskatt 35 909 000 1423 Försäljningsskatt på motorfordon 2 656 100 1424 Tobaksskatt 11 654 000
Prop. 1 994/ 95: 100
1995/96 Tusental kronor 1425 Skatt på spritdrycker 10 203 000 1426 Skatt på vin 4 887 600 1427 Skatt på maltdrycker 4 930 900 1428 Energiskatt 28 324 000 1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle . 500 1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m. 194 000 1434 Skatt på viss elektrisk kraft 1 405 000 1435 Särskild skatt mot försurning 94 000 1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol - 200 000 1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott 200 000 1450 Skott på tjänster 1 592 000 1452 Skatt på annonser och reklam . 1 507 000 1454 Skatt på spel 85 000 1460 Skatt på vägtrafik 5 620 600 1461 Fordonsskatt 5 620 600 1470 Skatt på import 9 582 822 1471 Tullmedel 8 633 888 1472 Övriga skatter m.m. på import 93 000 1473 Jordbruks- och sockeravgifter 855 934 1480 Övriga skatter på varor och tjänster 609 100 1481 Övriga skatter på varor och tjänster _ 609 100 2000 Inkomster av statens verksamhet 28 763 530 2100 Rörelseöverskott 9 496 846 2110 Ajfärsverkens inlevererade överskott 521 600 2113 Statens jämvägars inlevererade överskott 0 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 162 000 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 296 000 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 63 600 2120'Övriga myndigheters inlevererade överskott 988 268 2124 Inlevererat överskott av riksgäldskontorets garantiverksamhet 277 000 2125 Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka det finansiella systemet 711 268
[995196
2130 Riksbankens inlevererade överskott 2131 Riksbankens inlevererade överskott
2150 Överskott från spelverksamhet 2151 Tipsmedel 2152 Lotterimedel
2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning
2210 Överskott av fastighetsförvaltning 2214 Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet
2300 Ränteinkomster
2310 , 2320 Räntor på näringslån 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten 2321 Ränteinkomster på skogsväglån 2322 Räntor på övriga näringslån, kammarkollegiet 2323 Räntor på övriga näringslån, statens jordbruksverk
2330 Räntor på bostadslån 2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande 2333 Ränteinkomster på län för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer 2334 Räntor på övriga bostadslån, boverket
2340 Räntor på studielån 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studera 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån
2350 Räntor på energisparlån 2351 Räntor på energisparlån
2360 Räntor på medel avsatta till pensioner 2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering 2366 Ränteinkomster på medel avsatta till pension för vissa av riksdagens verk
Prop. 1994/95: 100
Tusental kronor
5 400 000 5 400 000
2 586 978 1 583 600 1 003 378
CO
6 061 053
103 609 17 848 115
50
6
83 345 2 245
5 022 095 5 019 000
95 3 000
44 650
150 44 500
166 449 166 449
6 000 6 000
0
Prop. 1994/95: 100
1995/96 Tusental kronor 2370 Räntor på beredskapslagring 442 984 2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 442 984 2380 , 2390 Övriga ränteinkomster 275 266 2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån - 0 2385 Ränteinkomster på lån för studentkårs- lokaler 45 2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler 9 750 2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder 40 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 900 2392 Räntor på intressemedel 5 750 2394 Övriga ränteinkomster 218 781 2395 Räntor på särskilda räkningar i riksbanken 40 000 2400 Aktieutdelning 3 205 000 2410 Inkomster av statens aktier 3 205 000 2411 Inkomster av statens aktier 3 205 000 2500 Offentligrättsliga avgifter 4 843 052 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 767 238 2517 Trafiksäkerhetsavgift 0 2521 Avgifter till granskningsnämnden 9 698 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram 15 500 2524 Bidrag för ungdomspraktik 216 000 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 10 600 2528 Avgifter vid bergsstaten 5 555 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 10 100 2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register 0 2532 Utsökningsavgifter 850 000 2534 Avgifter för körkort och motorfordon 884 715 2535 Avgifter för statliga garantier 36 676 2536 Lotteriavgifter 30 510 2537 Miljöskyddsavgift 72 524 2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel 630 000 2539 Täktavgift 45 000 2541 Avgifter vid tullverket 91 560 2542 Patientavgifter vid tandläkar- utbildningen 6 500 2544 Avgifter för alkoholinspektionens verksamhet 43 500 2545 Närradioavgifter 5 400 2546 Lokalradioavgifter 146 750
10
1995/96
2547 Avgifter för statens telenämnds verksamhet 2548 Avgifter för finansinspektionens verksamhet 2549 Avgifter för provning vid riksprovplatse 2551 Avgifter från kärnkraftverk
2552 Övriga offentligrättsliga avgifter
2600 Försäljningsinkomster 2611 Inkomster vid kriminalvården 2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk 2624 Inkomster av uppbörd av felparkerings avgifter 2625 Utförsäljning av beredskapslager 2626 Inkomster vid banverket
2700 Böter m.m. 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 2712 Bötesmedel 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. 2714 Sanktionsavgifter m.m.
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet
3000 Inkomster av försåld egendom 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 3110 Ajfärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner 3113 Statens jämvägars inkomster av försåldafastigheter och maskiner 3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.
3200 Övriga inkomster av markförsäljning
3211 Övriga inkomster av markförsäljning
Prop. 1994/ 95: 100
Tusental kronor
205 091 200 100
0 255 608 304 427
1 836 470 270 000 0
81 751 471000 1013 719
1 447 109
788 009 640 963 137 18 000 1 874 000
1 874 000
30 700 0
0
00
1 000
1 000
11
Prop. 1994/95: 100
1995/96 Tusental kronor 3300 Övriga inkomster av försåld egendom 29 700 3311 Inkomster av statens gruvegendom 29 700 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 0 4000 Återbetalning av län 9 424 809 4100 Återbetalning av näringslån 195 "137 4110 Återbetalning av industrilån 0 4120 Återbetalning av jordbrukslån 40 338 4123 Aterbetalning av lån till fiskerinäringen 40 338 4130 Återbetalning av övriga näringslån 154 799 4131 Aterbetalning av vattenkraftslån 366 4133 Aterbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten 400 4135 Aterbetalning av skogsväglån 18 4136 Aterbetalning av övriga näringslån kammarkollegiet 143 857 4137 Aterbetalning av övriga näringslån, statens jordbruksverk 1 958 4138 Aterbetalning av tidigare infriade statliga garantier 8 200 4200 Återbetalning av bostadslån m m 4 606 520 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4 600 000 4213 Aterbetalning av lån för bostadsförsörjnför mindre bemedlade barnrika familjer 520 4214 Aterbetalning av övriga bostadslån, boverket 6 000 4300 Återbetalning av studielån 3 886 120 4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier 120 4312 Aterbetalning av allmänna studielån 3 000 4313 Aterbetalning av studiemedel 3 883 000 4400 Återbetalning av energisparlån 360 000 4411 Återbetalning av energisparlån 360 000
1995/96
4500 Återbetalning av övriga län
4514 Återbetalning av lån för studentskårlokaler 4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler 4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag 4517 Återbetalning från portugalfonden 4519 Återbetalning av statens bosättningslån 4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder 4525 Återbetalning av lån för svenska fn—styrkor 4526 Återbetalning av övriga lån
5000 Kalkylmässiga inkomster 5100 Avskrivningar och amorteringar
5110 Ajärsverkens avskrivningar och amorteringar
5120 Avskrivningar på fastigheter 5121 Avskrivningar på fastigheter
5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 5131 Uppdragsmyndigheters m. fl. komplementkostnader
5140 Övriga avskrivningar 5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar förcivilt totalförsvar
5200 Statliga pensionsavgifter
5211 Statliga pensionsavgifter, netto varav: inkomster utgifter
31 275 000 35 571 000
6000 Bidrag m.m. från EU 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond
6110 Bidrag från EGs jordbruksfonds garantisektion 6111 Arealbidrag och trädesersättning 6112 Miljöstöd 6113 Interventioner 6114 Exportbidrag 6115 Djurbidrag
Prop. 1994/ 95: 100
Tusental kronor
377 032
260 9 500 2 800
0
0 140
300 000 64 332
-2 886 000
1 410 000
0
500 000 500 000
900 000 900 000
10 000
10 000
-4 296 000
-4 296 000
8 652 000
6 572 000
6 245 000 3 550 000 400 000 1 125 000 450 000 720 000
13
1995/96
6120 Bidrag från E65 jordbruksfonds utvecklingssektion 6121 EG-finansierade strukturstöd inom livsmedelssektorn 6122 EG—finansierade regional stöd till jordbrukare
6200 Bidrag från EG:s fiskefond
6211 Bidrag från EG:s fiskefond
6300 Bidrag från EG:s regionalfond
6311 Bidrag från EG:s regionalfond
6400 Bidrag från EG:s socialfond
6411 Bidrag från EG:s socialfond
7000 Extraordinära medel från EU
711 1 Återbetalning avseeende avgiften till gemenskapsbudgeten
STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER
Prop. 1994/95: 100
Tusental kronor
327 000 132 000 195 000
80 000
80 000
700 000
700 000
1 300 000
1 300 000
6 100 000
6 100 000
724 947 384
14
Specifikation av utgiftsanslagen 1995/96
1. Statschefen och regeringen
A Kungliga hov- och slottstaten
1 Kungliga hov- och slottstaten, ramanslag
B Regeringen
1 Regeringskansliet m.m., ramanslag
Prop. 1994/95:100
2 811 560 000
107 465 000
107 465 000
2 704 095 000
2 704 095 000
15
II. Justitiedepartementet
A
ALD-)NH
5 6
QUI-hub.)—
E
MIO—
Allmänna val m.m.
Allmänna val, förslagsanslag Stöd till politiska partier, förslagsanslag Svensk författningssamling, förslagsanslag Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m., förslagsanslag
Information om ekonomisk brottslighet, reservationsanslag Bidrag till brottsförebyggande arbete, reservationsanslag
Polisväsendet
Rikspolisstyrelsen, ramanslag Säkerhetspolisen. förslagsanslag Polishögskolan Statens kriminaltekniska laboratorium, ramanslag Lokala polisorganisationen, ramanslag Utlänningsärenden, förslagsanslag
Åklagarväsendet
Riksåklagaren, ramanslag Aklagarmyndigheterna, ramanslag Domstolsväsendet m.m. Domstolsverket, ramanslag Domstolarna m.m.. ramanslag Kriminalvården Kriminalvårdsstyrelsen, ramanslag Kriminalvården, ramanslag Utlandstransporter. förslagsanslag
Prop. 1994/ 95: 100
29 157 687 000
393 198 000
146 600 000 230 400 000 1 518 000
3 879 000 1 000 10 800 000
16 081 744 000
760 179 000 714 432 000
1 000
72 840 000
14 400 792 000 133 500 000
905 073 000
42 962 000 862 111 000
3 908 085 000 85 268 000 3 822 817 000 6 151 653 000 161 999 000 5 750 982 000 238 672 000
16
Prop. 1994/95:100
F Rättshjälp m.m. . 1 516 884 000 [ Rättshjälpskostnader, förslagsanslag 1 178 300 000 2 Rättshjälps myndigheten. ramanslag 18 911 000 3 Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000 4 Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag, förslagsanslag 16 995 000 5 Vissa domstolskostnader m.m., förslagsanslag 249 475 000 6 Diverse kostnader för rättsväsendet, förslagsanslag 53 202 000 G övriga myndigheter 201 050 000 1 Justitiekanslern, ramanslag 11 481 000 2 Datainspektionen, ramanslag 33 994 000 3 Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskoslnader, ramanslag 12 281 000 4 Brottsoffermyndighcten: Ersättning för skador på grund av brott,
förslagsanslag 102 500 000 5 Brottsförebyggande rådet, ramanslag 37 708 000 6 Gentekniknämnden, ramanslag 3 086 000
?. Riksdagen 1951-1195. ] saml. Nr100 17
III. Utrikesdepartementet
A Utrikesförvaltningen m.m.
xlO'xtJt-P-UJN—
B Bidrag till vissa internationella organisationer
I Förenta nationerna, förslagsanslag 2 Nordiska ministerrådet, förslagsanslag
3 Europarådet, förslagsanslag
4 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). förslagsanslag 5 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag 6 Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete. m.m. förslagsanslag 7 Internationell råvarulagring, fönslagsanslag 8 Övriga internationella organisationer m.m., förslagsanslag 9 Fredsbevarande verksamhet, reservationsanslag 10 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), förslagsanslag 11 Den gemensamma utrikes— och såkethetspolitiken inom EU. förslagsanslag
C Internationellt utvecklingssamarbete
IQ
xlONUl-I'å
Utrikesförvaltningen, ramanslag Kursdifferenser, förslagsanslag Honorärkonsuler, förslagsanslag Nordiskt samarbete, förslagsanslag Utredningar m.m., reservationsanslag
Officiella besök m.m., förslagsanslag Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m., förslagsanslag
Bidrag till internationella biståndsprogram. reservationsanslag Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten, reservationsanslag Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum). ramanslag Bidrag till EG:s gemensamma bistånd, resa/'i'ationsanslag Swedfund International AB, förslagsanslag Nordiska afrikainstitutet, ramanslag
Övrigt. reservationsanslag
Prop. 1994/951100
23 944 183 000
2 731 767 000
2 666 663 000 1 000
26 999 000
2 115 000 15 809 000
13 770 000
6 410 000
2 300 237 000
351 353 000 472 500 000 36 339 000
46 460 000 1 000
17 515 000 2 625 000 5 040 000 I 341 948 000 13 823 000
12 633 000
17 141 431 000
4 762 500 000
l 1 586 600 000
619 916 000 90 000 000 1 000
9 083 000 73 331 000
18
D Information om Sverige i utlandet m.m.
WB.)—
xlONU't-P—
Lil
Svenska institutet, reservationsanslag Ovrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag
Utrikeshandel och exportfrämjandc
Kommerskollegium, ramanslag Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar, förslagsanslag Krigsmaterielinspektionen, ramanslag
Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet Europainformation m.m., reservationsanslag Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, föm'lagsanslag Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m., förslagsanslag Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u—länder, förslagsanslag
Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området, reservationsanslag Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, reservationsanslag Bidrag till Stockholms internationella fredslbrskningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet Utrikespolitiska Institutet Forskningsverksarnhet av särskild utrikes— och säkerhetspolitisk betydelse, reservationsanslag
Samarbete med Central- och Östeuropa
Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa, reservationsanslag Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa, förslagsanslag Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier, resen'ationsanslag
* Beräknat belopp
Prop. 1994/95: 100
105 170 000
88 784 000 16 386 000
357 039 000
61 275 000 231 439 000
1 000 8 204 000 5 118 000 9 000 000 1 000 1 000
42 000 000
92 539 000
3 641 000
17 000 000
32 360 000 18 71 1 000 15 579 000
5 248 000
1 216 000 000
* 855 999 000
* 1000
* 360 000 000
IV. Försvarsdepartementet
A
Järdem—
Luk)—
lll-D-
Awk-)—
Försvarsmakten m.m.
Försvarsmakten, ramanslag Ersättningar för kroppsskador, förslagsanslag
Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter
Fortifikationsverket Försvarets materielverk M ilitärhögskolan , ramanslag Försvarets radioanstalt, ramanslag
Ihmktionen Civil ledning och samordning
Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning, ramanslag . Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m., reseriationsanslag Civilbefälhavarna, ramanslag Överstyrelsen för civil beredskap: Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna, ramanslag Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedclser, förslagsanslag
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag Skyddsrum m.m., förslagsanslag Förebyggande åtgärder mot jordsked och andra naturolyckor Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag
Funktionen Psykologiskt försvar
Styrelsen för psykologiskt försvar, ramanslag
Prop. 1994/ 95: 100
64 071 737 000 59 371 831 000 59 260 534 000 111 297 000 617 749 000
1 000
1 000
12 857 000 604 890 000
529 231 000
119 960 000 107 710 000 53 940 000
4 500 000
243 121 000
1 703 805 000 984 795 000 681 509 000
37 500 000 1 000 21 814 000
21 814 000
F Funktionen Försörjning med industrivaror
Överstyrelsen för civil beredning: 1 Försörjning med industrivaror, ramanslag 2 Industriella åtgärder, reservationsanslag 3 Kapitalkostnader, förslagsanslag 4 Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m., förslagsanslag
G Övrig verksamhet
1 Statens försvarshistoriska museer, ramanslag
2 Kustbevakningen, ramanslag
3 Försvarets forskningsanstalt 4 Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C—stridsmedel, m.m., ramanslag
Försvarshögskolan, ramanslag Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfmansierad verksamhet
Totalförsvarets pliktverk, ramanslag Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret 10 Vissa mindre nämnder, förslagsanslag 11 Överklagandenämnden för totalförsvaret, ramanslag 12 Totalförsvarets chefsnämnd, förslagsanslag 13 Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet, förslagsanslag 14 Utredning av allvarliga olyckor, förslagsanslag 15 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret 16 Utbildning av civilpliktiga, förslagsanslag 'xh
00040.
Prop. 1994/951100
357 502 000
102 027 000 3 549 000 251 925 000
1 000
1 469 805 000
68 201 000 512 707 000 1 000
166 175 000 13 396 000 30 244 000
1 000
314 371 000
1 000 743 000 8 441 000 1 107 000
308 000 1 378 000 148 157 000 204 574 000
21
V. Soeialdepartementet A Familjer och barn
Allmänna barnbidrag, förslagsanslag Bostadsbidrag, förslagsanslag Föräldraförsäkring, förslagsanslag
Bidragsförskott, förslagsanslag
Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, förslagsanslag Bampensioner, förslagsanslag Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag
OOxlONUl-P-UJN—
B Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och ålderdom
Sjukpenning och rehabilitering, förslagsanslag Sjukvårdsförmåner m.m., förslagsanslag Närståendepenning, förslagsanslag Handikappersättningar, förslagsanslag Förtidspensioner, förslagsanslag
Vissa yrkesskadeersättningar m.m.. förslagsanslag Ålderspensioner, förslagsanslag Efterlevandepensioner till vuxna, förslagsanslag 9 Särskilt pensionstillägg, förslagsanslag 10 Bostadstillägg till pensionärer, förslagsanslag 11 Ersättning till Posten AB m.m., förslagsanslag
mXIONUlAleb—l
C Hälso- och sjukvård
Bidrag till hälso- och sjukvård, förslagsanslag Insatser mot aids. resen-utionsanslag Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig, ramanslag Bidrag till Spri, förslagsanslag Bidrag till WHO, förslagsanslag Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar Bidrag till vissa utbildningsinsatser, reservationsanslag Bidrag till psykiatriområdet, reservationsanslag Allmänt bidrag till hälso- och sjukvården, reservationsanslag
COOxlONmAUJN—
Prop. 1994/952100
271 653 103 000
71 885 690 000
23 493 000 000 12 230 000 000 28 463 000 000 5 022 000 000 12 670 000 35 520 000 449 000 000 2 180 500 000
178 409 575 000
34 663 000 000 23 145 000 000 41 400 000 1 416 800 000 21 080 000 000 9 150 000 80 125 000 000 2 429 000 000 18 200 000 15 200 000 000 282 025 000
2 735 567 000
1 313 025 000 272 830 000 245 465 000
40 800 000 65 560 000 3 887 000 5 000 000 594 000 000 195 000 000
D Omsorg om äldre och handikappade
1
Ul-P-UJN
OOxlO't
9
Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering, reservationsanslag Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag Bostadsanpassningsbid'rag m.m., förslagsanslag Statsbidrag till vårdartjänst m.m., förslagsanslag Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, reservationsanslag Bidrag till handikapporganisationer Bidrag till pensionärsorganisationer Ersättning för texttelefoner, förslagsanslag Bilstöd till handikappade, förslagsanslag 10 Kostnader för statlig assistansersättning, förslagsanslag 11 Sveriges Hundcenter AB-Statens Hundskola, förslagsanslag
E Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik
uj Ute—wm—
OOxlONkIl-P—UQN—
9
Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård, reservationsanslag Bidrag till organisationer, reservationsanslag Bidrag till Centralförbundet för alkohol— och narkotikaupplysning Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, reservationsanslag Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl., reservationsanslag
Myndigheter under Socialdepartementet
Riksförsäkringsverket, ramanslag Allmänna försäkringskassor, ramanslag Socialstyrelsen, ramanslag Folkhälsoinstitutet, ramanslag Smittskyddsinstitutet, ramanslag
Läkemedelsverket Rättsmedicinalverket, ramanslag Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag Statens institut för psykosocial miljömedicin, ramanslag 10 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ramanslag 11 Barnombudsmannen, ramanslag 12 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag 13 Nämnden för vårdartjänst, ramanslag 14 Handikappombudsman, ramanslag 15 Statens institutionsstyrelse: Central förvaltning, ramanslag 16 Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet, ramanslag 17 Alkoholinspektionen, ramanslag 18 Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag
Prop. 1994/ 95: 100
8 294 512 000
200 000 000
1 035 000 000 1 000 000 235 435 000
118 183 000 193 872 000
3 669 000 156 352 000 610 000 000 5 741 000 000 1 000
880 761 000
720 000 000 47 445 000 11 946 000 74 000 000 27 370 000
9 412 950 000
819 626 000 6 452 907 000 527 629 000 195 244 000 132 118 000 1 000
248 173 000 31 574 000 15 099 000 29 135 000 11 604 000 8 961 000 12 642 000 11 551 000 34 245 000 719 973 000 21 000 000 1 000 000
23
19 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag 20 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, reservationsanslag
G Jämställdhetsfrågor
1 Jämställdhetsombudsmannen m.m., ramanslag 2 Särskilda jämställdhetsåtgärder, resenfalionsanslag
Prop. 1994/ 95: 100
8 550 000
131918000
34 048 000
13 489 000 20 559 000
VI. Kommunikationsdepartementet
A Infrastruktur
Vägverket: Administrationskostnader, "ramanslag Drift och underhåll av statliga vägar, ramanslag Byggande av vägar, ramanslag Byggande av länstrafikanläggningar, ramanslag
Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag
Vägverket: Kostnader för registerverksamhct, ramanslag Vägverket: Uppdragverksamhet m.m. 9 Banverket: Administrationskostnader, ramanslag 10 Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar, ramanslag 11 Nyinvesteringar i stomjärnvägar, ramanslag 12 Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader, förslagsanslag 13 Jämvägsinspektionen, ramanslag 14 Banverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag
OOXIOXMAWNV—l
B Sjöfart
Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., förslagsanslag Transportstöd för Gotland, förslagsanslag Handelst1ottans kultur— och fritidsråd Ersättning till viss kanaltrafik m.m., förslagsanslag Bidrag till svenska rederier, förslagsanslag Åtgärder mot vattenförorening från fartyg, förslagsanslag
OXUl-P—wNv—l
C Luftfart
1 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag 2 Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen, reservationsanslag
D Post och telekommunikation
1 Post— och telestyrelsen, ramanslag 2 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden, resen'ationsanslag 3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings-och kassaservice, reservationsanslag 4 Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB, reservationsanslag 5 lnformationsteknik: Telekommunikation m.m., reservationsanslag Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar, reservationsanslag
Prop. 1994/ 95: 100
36 365 377 000
32 258 374 000
463 631 000 5 867 250 000 7 592 656 000 2 374 000 000
329 449 000
43 826 000 598 513 000
1 000
445 992 000 4 396 175 000 9 408 060 000
648 000 000
27 335 000 63 486 000
922 634 000 68 624 000 250 000 000 1 000
94 008 000 510 000 000 1 000
121 500 000 106 300 000
15 200 000
1 336 069 000
248 981 000 539 588 000
300 000 000
210 000 000 37 500 000
25
E
I
OtUl-P-WN—
C
M
QUI-hb)
H
1 2
Kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m.
Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, förslagsanslag Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m., resert-zzlionsanslag Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik, reservationsanslag Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret, resemztionsanslag
Kommunikationsforskning
Statens väg- och transportforskningsinstitut Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag Bidrag till forskning om el- och hybridfordon, reservationsanslag Statistik och prognoser, ramanslag Transportinformatik, resen-wionsanslag
Meteorologi, geoteknik m.m
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, ramanslag EUMETSAT, reservationsanslag Statens geotekniska institut Bidrag till statens geotekniska institut, ramanslag Statens haverikommission
Övriga ändamål
Viss internationell verksamhet, ramanslag Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m., förslagsanslag
I 108 828 000
1 000 795 900 000
309 471 000
3 456 000
345 902 000
1 000
49 356 000 197 735 000 61 000 000 34 810 000 3 000 000
258 702 000
1 000
182 802 000 53 000 000 1 000 22 897 000 1 000
13 368 000
13 083 000
285 000
Prop. 1994/ 95: 100
26
VII. Finansdepartementet
A Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet
MAMM—
förslagsanslag
B Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning
AwNv—l
C Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens
förvaltning
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag Kostnader för upplåning och låneförvaltning, förslagsanslag Garantiverksamhet, förslagsanslag
In- och utlånings verksamhet
ONKJIJÄLAN—l U bl.a->N—
OOxl
Riksskatteverket, ramanslag Skattemyndigheterna, ramanslag Kronofogdemyndigheterna, ramanslag Förrättningskostnader m.m., förslagsanslag
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m.,
Statens lokalförsörjningsverk, ramanslag Täckning av merkostnader för lokaler m.m., förslagsanslag Statens fastighetsverk Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar, reservationsanslag
Vissa centrala myndigheter m.m.
Tullverket, ramanslag Konjunkturinstitutet, ramanslag Finansinspektionen, ramanslag Riksrevisionsverket, ramanslag Utvecklingsarbete, reservationsanslag Statskontoret, ramanslag Statistiska centralbyrå: Statistik, register och prognoser, ramanslag Uppdragsverksamhet 9 Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag
Prop. 1994/95: 100
118 467 710 000
9 038 931 000
486 917 000 6 532 463 000 1 880 579 000
123 972 000
15 000 000
141 177 000
31 176 000 35 000 000 1 000
75 000 000
1 835 288 000
114 844 000 1 720 442 000 1 000 1 000
2 763 107 000
1 667 380 000 41 899 000 150 463 000 257 157 000 56 355 000 86 010 000
494 557 000 1 000 9 285 000
27
UIALAN—
ro b.)
43th—
(J!-ÄMN—
Gt
8 9
Statliga arbetsgivarfrågor
Arbetsgivarverket Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter, ramanslag Statens löne- och pensionsverk Vissa avtalsstyrda anslag, förslagsanslag Tjänstepensioner för skolledare och lärare
Bankstödsnämnden och åtgärder för att stärka det finansiella systemet
Bankstödsnämnden, ramanslag Atgärder för att stärka det finansiella systemet, förslagsanslag
Bidrag och ersättning till kommunerna
Statligt utjämningsbidrag till kommuner, förslagsanslag Skatteutjämningsbidrag till landsting, förslagsanslag
Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten
Tullavgift, förslagsanslag
Jordbruks- och sockeravgifter, förslagsanslag Mervärdeskattebaserad avgift, förslagsanslag Avgift baserad på bruttonationalinkomsten, förslagsanslag
Ovriga ändamål
Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag Exportkreditbidrag, förslagsanslag Kostnader för vissa nämnder m.m., förslagsanslag Bokföringsnämnden, förslagsanslag Bidrag till Stiftelsen för utveckling av god redovisningssed, förslagsanslag
Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken, förslagsanslag Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken, förslagsanslag
Ekonomiska rådet, reservationsanslag Bonusränta för ungdomsbosparande, förslagsanslag 10 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån, förslagsanslag
Prop. 1994/95: 100
3 694 236 000
1 000
5 745 000
1 000
21 751 000 3 666 738 000
16 501 000
16 500 000 1 000
68 413 500 000
57 109 500 000 11 304 000 000
29 700 000 000
6 700 000 000 1 100 000 000 12 000 000 000 9 900 000 000
2 864 970 000
1 000 1 000 2 015 000 6 551 000
900 000 1 000
2 850 000 000 2 500 000 3 000 000
1 000
28
VIII. Utbildningsdepartementet
A Skolväsendet
Statens skolverk, ramanslag Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag
bål»)—
reservationsanslag
Stöd för utveckling av skolväsendet, reservationsanslag Forskning inom skolväsendet, reservationsanslag Fortbildning m.m.. reservationsanslag Genomförande av skolreformer, reservationsanslag Särskilda insatser på skolområdet, förslagsanslag Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m., förslagsanslag 10 Sameskolor, ramanslag 11 Specialskolor m.m., ramanslag 12 Statens skola för vuxna i Härnösand, ramanslag 13 Statens skola för vuxna i Norrköping, ramanslag 14 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.. förslagsanslag 15 Bidrag till driften av fristående skolor, förslagsanslag
XOOOXIONUt-h
B Folkbildning 1 Bidrag till folkbildningen 2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 3 Bidrag till kontakttolkutbildning. reseri-rzrionsanslag
C Universitet och högskolor m.m.
_.
Uppsala universitet: Grundutbildning, resen'arionsanslag Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, resen'ationsanslag Lunds universitet: Grundutbildning, reservationsanslag Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag Göteborgs universitet: Grundutbildning, reservationsanslag Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag Stockholms universitet: Grundutbildning. resertuzionsanslag Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 9 Umeå universitet: Grundutbildning. resen-rrrionsanslag 10 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, reserimionsanslag
ORKA-IAU) N
OONI
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp,
Prop. 1994/95: 100
58 915 917 000 4 096 264 000
364 409 000 167 407 000
30 405 000 106 235 000 40 430 000 126 571 000 156 277 000 358 003 000
1 644 605 000 48 768 000 594 515 000 30 380 000 27 718 000 125 916 000 274 625 000
3 585 303 000
3 472 357 000 102 140 000 10 806 000
27 349 573 000 1 092 632 000
1 349 219000 1 810 729 000 1 394 255 000 1 315 255 000
1 078 541 000 903 440 000
1 096 034 000 913 782 000 742 419 000
29
11 Linköpings universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 12 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 13 Karolinska institutet: Grundutbildning, resen-utionsanslag 14 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 15 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag 16 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning, resenrationsanslag 17 Högskolan i Luleå: Grundutbildning. reservationsanslag 18 Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 19 Danshögskolan: Grundutbildning, resen'ationsanslag 20 Dramatiska institutet: Grundutbildning, reservationsanslag 21 Högskolan i Borås: Grundutbildning, resert-mionsanslag 22 Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning, reservationmnslag 23 Högskolan Gävle/Sandviken: Grundutbildning, resenutionsanslag 24 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, resen'ationsanslag 25 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, reservationsanslag 26 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning, reservationsanslag 27 Högskolan i Karlstad: Grundutbildning, resen'ationsanslag 28 Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning, reservationsanslag 29 Högskolan i Skövde: Grundutbildning. reservationsanslag 30 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning, reservationsanslag 31 Högskolan i Växjö: Grundutbildning, reservationsanslag 32 Högskolan i Örebro: Grundutbildning, resen'ationsanslag 33 Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning. reservationsanslag 34 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning. reservationsanslag 35 Konstfack: Grundutbildning. resert-wionsanslag 36 Konsthögskolan: Grundutbildning, resemztionsanslag 37 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag 38 Mitthögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag 39 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning. reservationsanslag 40 Mälardalens högskola: Grundutbildning, resen'ationsanslag 41 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, resermtionsanslag 42 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning. reservatimrsanslag 43 Enskilda och kommunala högskolcutbildningar m.m., reservationsanslag 44 Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan, resermlionsanslag 45 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., resenutionsanslag
793 665 000
487 320 000 475 139 000
759 359 000
865 903 000
732 139 000 447 371 000
245 733 000 28 772 000 69 030 000 149 867 000 195 708 000 184 156 000 101 473 000 213 480 000
91 239 000 316 277 000 146 903 000
99 470 000
79 887 000 239 515 000 292 925 000
26 042 000 50 534 000 139 021 000
67 054 000 405 816 000 365 090 000
116 559 000 219 484 000 19 890 000 32 854 000 939 114 000 90 390 000
735 340 000 Prop. 1994/95: 100
30
46 Övriga utgifter inom grundutbildning, reservationsanslag 47 Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 48 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, resen-wionsanslag
49 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor, reservationsanslag 50 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag 51 Kanslersämbetet, reservationsanslag 52 Verket för högskoleservice, ramanslag 53 Överklagandenämnden för högskolan, ramanslag 54 Rådet för grundläggande högskoleutbildning, resenfarionsanslag 55 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation, förslagsanslag 56 Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation, förslagsanslag
D Nationella och internationella forskningsresurser
1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation. reservationsanslag 2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, ramanslag 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning. reservationsanslag 4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,
ranmnslag
Medicinska forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning. reserwztionsanslag Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning. resermtionsanslag 10 Tcknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning. ramanslag ll Rymdforskning, resen'ariansanslag
12 Rådet för forskning om universitet och högskolor, resen'ationsanslag
13 Kungl. biblioteket, ramanslag 14 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek. ramanslag 15 Arkivet för ljud och bild, ramanslag 16 Institutet för rymdfysik, ramanslag 17 Polarforskning, ramanslag 18 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU, ramanslag 19 Europeisk tbrskningssamverkan. ramanslag 20 Vissa särskilda utgifter för tbrskningsändamål, reservationsanslag 21 Vissa bidrag till forskningsverksamhct, reservationsanslag 22 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, reservationsanslag
OOOXIOXLII
* Beräknat belopp
Prop. 1994/ 95: 100
1 449 053 000
212 067 000 18 802 000
232 700 000 2 296 979 000 * 40 212 000 * 111 247 000 * 4 956 000
* 64 730 000
1 000
1 000
3 909 650 000
131 465 000 14 159 000
341 100 000
15 351 000 552 004 000 20 302 000 900 017 000 27 644 000 463 978 000 13 533 000 65 125 000
* 12 149 000 263 754 000 11 971 000 34 611 000 57 600 000 31 710 000
11 901 000 642 533 000 61 554 000 78 799 000 158 390 000
31
1121
OOxlONLh-b—UJN—
lx)
Studiestöd m.m.
Centrala studiestödsnärnnden m.m., ramanslag Centrala studiestödsnärnndens återbetalningsverksamhet Studiehjälp m.m., förslagsanslag Studiemedel m.m., förslagsanslag Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar, förslagsanslag Studiearvode, förslagsanslag
Övriga ändamål Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., förslagsanslag Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område, reservationsanslag
Prop. 1994/ 95: 100
19 914 300 000
265 622 000
1 000
2 752 293 000 11 053 125 000 3 932 700 000 186 249 000
18 730 000
85 580 000 1 620 000 000
60 827 000
35 596 000
25 231 000
32
IX. Jordbruksdepartementet A Internationellt samarbete
1 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., förslagsanslag
B Jordbruk och trädgårdsnäring
1 Statens jordbruksverk, ramanslag 2 Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m., förslagsanslag 3 Stöd till jordbrukets företagshälsovård, förslagsanslag 4 Rådgivning och utbildning, reservationsanslag 5 Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., förslagsanslag 6 Stöd till sockerbruket på Gotland m.m., förslagsanslag 7 Strukturstöd inom livsmedelssektom, förslagsanslag 8 Från EG-budgeten finansierat strukturstöd, förslagsanslag 9 Regionala stöd till jordbruket, förslagsanslag 10 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket, förslagsanslag 11 Miljöersättningar inom jordbruket, förslagsanslag 12 Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar, förslagsanslag 13 Arealersättning och djurbidrag m.m., förslagsanslag 14 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, förslagsanslag 15 Köp och försäljning av mjölkkvoter, förslagsanslag 16 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m., förslagsanslag
C Fiske
1 Fiskeriverket, ramanslag 2 Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag 3 Strukturstöd till fisket m.m., förslagsanslag 4 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., förslagsanslag 5 Bidrag till fiskevård. reservationsanslag 6 Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m., förslagsanslag
D Sametinget och rennäringen m.m.
1 Sametinget, ramanslag 2 Främjande av rennäringen, reservationsanslag
* Beräknat belopp 3 Riksdagen 1994/95. I sam/. Nr 100
Prop. 1994/951100
17 281 526 000
40 000 000
40 000 000
14 254 799 000
244 500 000 67 500 000 37 500 000 28 296 000 72 502 000 12 500 000 58 500 000 103 500 000 1 452 000 000
284 000 000 800 000 000 800 000 000 8 540 000 000
1 575 000 000 1 000
179 000 000
279 898 000
93 459 000 5 684 000 53 837 000
120 000 000 * 5 418 000 * 1 500 000
130 715 000
15 082 000 18 025 000
33
QUI-Pub)
Q XIONUtåwt—Jv—l ",Ej XIONLIIJÄUJNV—n m
xlONUl-P—DJN—
Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag Ersättningar för viltskador m.m., förslagsanslag Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall. jöns/agsanslag Stöd till innehavare av fjällägenhetcr m.m.. resemalionsanslag
Djurskydd och djurhälsovård
Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksarnhet Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, ramanslag Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård, förslagsanslag Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, resen'arionsanslag Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag
Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksarnhet Bidrag till Statens utsädeskontroll, förslagsanslag Statens växtsortnämnd. ramanslag Statens rnaskinprovningar: Uppdragsverksarnhet Bidrag till Statens maskinprovningar. förslagsanslag Miljöförbättrande åtgärder ijordbruket, reservationsanslag Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag
Livsmedel
Statens livsmedelsverk, ramanslag
Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m., förslagsanslag Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m.. förslagsanslag Livsmedelsstatistik, förslagsanslag Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten, förslagsanslag Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet, reservationsanslag
H Utbildning och forskning
I 2
Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag Skogs— och jordbrukets forskningsråd: Forskning, resenratiansanslag
* Beräknat belopp
Prop. 1994/95;100
57 000 000 38 300 000 1 000
2 307 000
363 622 000
102 697 000 1 000 101 289 000 7 500 000 39 151 000 10 110 000 102 874 000
50 378 000
1 000 691 000 1 002 000
* 1 000
* 8 106 000 36 634 000 3 943 000
425 836 000 136 294 000 1 000
5 647 000 189 589 000
1 000 55 304 000
9 000 000
30 000 000
1 736 278 000
1 420 657 000 229 935 000
34
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader, ramanslag Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag Bidrag till Skogs— och lantbruksakademicn, förslagsanslag
Prop. 1 994/ 95: 100
15 399 000 69 000 000 1 287 000
35
Prop. 1994/ 95: 100
X. Arbetsmarknadsdepartementet 132 124 301 000 A Arbetsmarknad 98 056 199 000 l Arbetsmarknadsverkcts förvaltningskostnader, ramanslag 4 328 452 000 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, resen'ationsanslag 33 956 746 000 3 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, reservationsanslag 6 000 000 4 Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet m.m.,
förslagsanslag 1 000 5 Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m., förslagsanslag 59 765 000 000 B Arbetslivsfrågor m.m. 20 753 836 000 1 Arbetarskyddsverket, ramanslag * 567 739 000 2 Arbetsmiljöinstitutet, ramanslag * 251 759 000 3 Yrkesinriktad rehabilitering, ramanslag 1 159 484 000 4 Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksarnhet, förslagsanslag 1 000 5 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, reservationsanslag 10 808 081 000 6 Bidrag till Samhall Aktiebolag, reservationsanslag 7 074 628 000 7 Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m., förslagsanslag 1 000 8 Institutet för arbetslivsccntrum. ramanslag * 51 760 000 9 Arbetsdomstolen, ramanslag 22 399 000 10 Statens förlikningsmannaexpcdition, förslagsanslag 2 561 000 11 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag 83 000 12 Internationella avgifter, förslagsanslag 24 195 000 13 Arbetsmiljöfondcn, ramanslag * 791 145 000 C Regional utveckling * 3 519 383 000 D Invandringen m.m. 9 794 883 000 1 Statens invandrarverk, ramanslag 589 200 000 2 Förläggningskostnader mm, förslagsanslag 1 756 000 000 3 Åtgärder för invandrare, reservationsanslag 38 420 000 4 Överföringar av och andra åtgärder för flyktingar m.m.,
förslagsanslag 396 420 000 5 Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.,
förslagsanslag 6 647 700 000 6 Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen 23 033 000 7 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m.. ramanslag 7 160 000 8 Län till hemutrustning för flyktingar m.fl., förslagsanslag 97 000 000
* Beräknat belopp
36
9 Utlänningsnämnden, ramanslag
10 Internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m., reservationsanslag
11 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism, reservationsanslag 12 Särskilda insatser i invandrartäta områden, reservationsanslag
4 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr [00
Prop. 1994/ 95: 100
82 450 000
5 500 000 27 000 000 125 000 000
37
XI. Kulturdepartementet A Styrning, samordning och utveckling
1 Utveckling. internationellt samarbete m.m.. ramanslag
B Arkiv, museer och kulturmiljövård
Arkiv m.m. ] Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet, ramanslag 2 Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag U)
Museer m.m.
Centrala museer: Myndigheter, ramanslag Centrala museer: Stiftelser Bidrag till vissa museer m.m. Bidrag till regionala museer. förslagsanslag Stöd till icke-statliga kulturlokaler. förslagsanslag 9 Riksutställningar 10 Nämnden för hemslöjdsfrågor, ramanslag 11 Främjande av hemslöjden. förslagsanslag 12 Inköp av vissa kulturförcrnål, förslagsanslag 13 Sysselsättningsinsatser på kulturområdet, reservationsanslag
OC'xlOtUt—B
Kulturnziljt'it-rird 14 Riksantikvarieämbetet, mnmnslag 15 Kulturmiljövård. förslagsanslag 16 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 17 Kulturstöd vid ombyggnad m.m.. jörslagsanslug
Forskning 18 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, ranmnslag
C Konstarterna och det tryckta ordet
Allmän kulturverksamhet m.m. 1 Statens kulturråd, ramanslag Bidrag till utvecklingsverksamhct inom kulturområdet m.m.. reservationsanslag 3 Bidrag till samisk kultur, resert'arionsanxlag lx)
Prop. 1994/95: 100
6 916 644 000 9 459 000
9 459 000
2 466 968 000
328 926 000 43 682 000 6 981 000
655 818 000 180 068 000 151 528 000 121 970 000 50 000 000 51 500 000 3 800 000 21 149 000 120 000 235 000 000
193 919 ()00 1 12 406 000
1 000 2_ 5 000 000
55 100 000
4 362 439 000
41 428 000
213 762 000 15 773 000
38
Ersättningar och bidrag till konstnärer Konstnärsnämnden, ramanslag Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer, reservationsanslag Bidrag till konstnärer, resen'ationsanslag Inkomstgarantier för konstnärer m.m., förslagsanslag Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m., förslagsanslag, 9 Ersättning till rättighetshavare på musikområdet
OOxlOXUl-P—
Teater, dans och musik 10 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern 1] Bidrag till Svenska rikskonserter 12 Bidrag till regional musikverksamhet, förslagsanslag 13 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, förslagsanslag 14 Bidrag till fria teater- dans- och musikgrupper m.m., reservationsanslag 15 Bidrag till Musikaliska akademien
Bibliotek, litteratur och tidskrifter 16 Bidrag till regional biblioteksverksarnhet, förslagsanslag 17 Litteraturstöd, reservationsanslag 18 Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag 19 Stöd till bokhandel, reservationsanslag 20 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, reservationsanslag 21 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag 22 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk, reservationsanslag 23 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden, förslagsanslag
Bildkonst, konsthantverk m.m.
24 Statens konstråd, ramanslag 25 Förvärv av konst för statens byggnader m.m., reservationsanslag 26 Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, förslagsanslag 27 Utställningar av nutida svensk konst i utlandet, reservationsanslag 28 Bidrag till Akademien för de fria konsterna
Film m.m.
29 Stöd till svensk filmproduktion m.m., reservationsanslag 30 Stöd till filmkulturell verksamhet, reservationsanslag 31 Stöd till fonogram och musikalicr, reservationsanslag
Prop. 1994/95: 100
9 708 000 81 299 000 45 569 000 33 653 000
158 699 000 5 063 000
921 010 000 105 646 000 359 655 000
573 393 000
88 884 000 5 183 000
53 916 000 65 180 000 29 250 000 12 152 000
19 500 000 78 496 000
26 250 000
5113000
7 562 000 42 057 000 22 500 000
2 337 000 2 370 000
91 020 000 90 780 000 19 107 000
39
Prop. 1 994/ 95: 100
Dagspress och taltid/lingar 32 Presstödsnämnden och taltidningsnämnden, ramanslag 7 922 000 33 Driftstöd till dagspressen, förslagsanslag 827 000 000 34 Utvecklingsstöd till dagspressen, reservationsanslag 1 000 35 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen, förslagsanslag 1 000 36 Distributionsstöd till dagspressen. förslagsanslag 109 500 000 37 Stöd till radio och kassettidningar, reservationsanslag 191 700 000 D Radio och television 77 778 000 1 Radio- och TV—verket, ramanslag 11 130 000 2 Granskningsnämnden för Radio och TV, ramanslag 10 196 000 3 Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden
och Styrelsen för lokalradiotillstånd ramanslag 297 000 4 Utbyte av TV—sändningar mellan Sverige och Finland, förslagsanslag 43 666 000 5 Statens biografbyrå, ramanslag 11 589 000 6 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m..
reservationsanslag 900 000
40
XII. Näringsdepartemcntet
A Näringspolitik m.m
1
2 3 4 5 6 7 8 9 l
Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag Småföretagsutveckling, reservationsanslag Främjande av kvinnors företagande, reservationsanslag Bidrag till tckniköverföring, reservationsanslag
Investeringsfrämjande, ramanslag Turistfrämjande, reservationsanslag
Kostnader för avveckling av Styrelsen för Svcrigebilden, förslagsanslag Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m., förslagsanslag Räntestöd m.m. till varvsindustrin, förslagsanslag 0 Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens
vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m, förslagsanslag 11 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen,
reservationsanslag
12 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
förslagsanslag
13 Avgift till europeiska kol- och stålgemenskapen. förslagsanslag 14 Avgifter till vissa internationella organisationer, ramanslag
ONUl-PUJN—
LAN
OOxlONUl-D-
Skogsnäring
Skogsvårdsorganisationen, förslagsanslag Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter, ramanslag Bidrag till skogsvård m.m., förslagsanslag Stöd till byggande av skogsvägar, förslagsanslag Insatser för skogsbruket, reservationsanslag Bidrag till skogsfröplantager, reservationsanslag
Teknologisk infrastruktur m.m.
Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten, ramanslag Bidrag till SIS - Standariseringen i Sverige Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet, ramanslag Uppdragsverksamhet Bidrag till riksmätplatsverksamhet. reservationsanslag Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m., reservationsanslag Elsäkerhetsverket, ramanslag
Prop. 1994/95;100
50 575 177 000 1 254 220 000
295 967 000 241 550 000 200 000 000 100 000 000 97 500 000 99 000 000 1 000
4 000 000 40 000 000
1 000 15 000 000
1 000 150 000 000 11 200 000
637 223 000
1 000
424 200 000 60 000 000
1 000
147 000 000 ' 6 021 000
457 597 000
1 000 15920 000 54 045 000
20 800 000
1 000 10 800 000 72 900 000 61 400 000
41
9
Sprängämnesinspektionen, ramanslag 10 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings-
verksamhet m.m., ramanslag
11 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning. reservationsanslag
D Marknads- och konkurrensfrågor
8 9
Marknadsdomstolen, ramanslag Konkurrensverket, ramanslag Konkurrensforskning, reservationsanslag
Energi
Handlingsberedskap, reservationsanslag Åtgärder inom elförsörjningen, reservationsanslag Statens oljelager: Förvaltningskostnader, ramanslag Statens oljelager: Kapitalkostnader, förslagsanslag Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet, förslagsanslag
Vissa åtgärder för effektivare användning av energi, reservationsanslag Insatser för ny energiteknik, reservationsanslag Bidrag till Energiteknikfonden, förslagsanslag Energiforskning, reservationsanslag 10 Bioenergiforskning, reservationsanslag 11 Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och
Östeuropa, reservationsanslag
Teknisk forskning och utveckling
Teknisk forskning och utveckling, resentationsanslag Informationsteknologi, reservationsanslag Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet.
reservationsanslag Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag Rymdverksamhet, ramanslag
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
Prop. 1 994/ 95: 100
23 000 000
191 400 000
7 330 000
106 770 000
8 570 000 90 600 000 7 600 000
1 400 230 000
41 466 000 66 372 000 1 10 900 000 235 490 000
1 000
130 000 000 345 000 000 72 000 000 310 100 000 88 900 000
1 000
2 426 535 000
1 066 465 000 536 500 000
48 800 000 8 670 000 757 900 000 8 200 000
Prop. 1994/95:100
G Bygg- och bostadsväsende 44 292 602 000 1 Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag 207 900 000 2 Boverket: Uppdragsverksarnhet, 1 000 3 Räntcbidrag m.m., förslagsanslag 43 300 000 000 4 Investeringsbidrag för bostadsbyggande, förslagsanslag 200 000 000 5 Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i
hyres- och bostadsrättshus, förslagsanslag 25 000 000 6 Vissa lån till bostadsbyggande, förslagsanslag 1 000 000 7 Statens bostadskreditnämnd:Förvaltningskostnader, ramanslag 22 100 000 8 Statens Bostadskreditnämnd:Garantiverksamhet, förslagsanslag 1 000 9 Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader, ramanslag 34 500 000 10 Byggforskning, reservationsanslag 247 100 000 11 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, förslagsanslag 105 000 000 12 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, förslagsanslag 25 000 000 13 Bidrag till förbättring av inomhusklimatet, reservationsanslag 125 000 000
43
XIII. Civildepartementet
A
D.)
Ut-P-UJN—
Ul-IÅDJNu—l
Länsstyrelserna m.m.
Länsstyrelserna m.m. , ramanslag Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter, ramanslag Kammarkollegiet: Uppdragsverksamhet
Trossamfund m.m.
Stöd till trossamfund m.m., reservationsanslag
Konsumentfrågor
Konsumentverket, ramanslag Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag Stöd till konsumentorganisationer, resen'alionsanslag Konsumentforskning, reservationsanslag Bidrag till miljömärkning av produkter
Ungdomsfrågor
Ungdomsstyrelsen, ramanslag
Bidrag till nationell och internationell ungdornsverksamhct m.m., reservationsanslag EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa, förslagsanslag
Folkrörelse- och idrottsfrågor, kooperativa frågor, m.m.
Lotteriinspektionen, ramanslag Stöd till kooperativ utveckling. reservationsanslag Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m., förslagsanslag Utveckling av ideell verksamhet, resen-rztionsanslag Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, reservationsanslag
Stöd till idrotten, reservationsanslag
Prop. 1994/ 95: 100
4 168 001 000
2 721 188 000
2 686 773 000 34 414 000 1 000
94 500 000
94 500 000
138 255 000
101 687 000 20 518 000 6 150 000 3 000 000 6 900 000
194 642 000 12 498 000 174 303 000 7 841 000
1 019 416 000 26 124 000
9 750 000
60 000 000 23 700 000
5 148 000 894 694 000
44
XIV. Miljödepartementet A Miljövård
l Statens naturvårdsverk, ramanslag 2 Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag 3 Bidrag till kalkningsverksamhet till sjöar och vattendrag, reservationsanslag 4 Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag
Miljöforskning, reservationsanslag
6 Sanering och återställning av miljöskadade områden, reservationsanslag 7 Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, reservationsanslag 8 Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning, resen'ationsanslag 9 Koncessionsnämnden för miljöskydd, ramanslag 10 Kemikalieinspektionen ll Särskilda projekt, reservationsanslag Ul 12 Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m.,
förslagsanslag [3 Visst internationellt miljösamarbete, reservationsanslag 14 Stockholms intemalionella miljöinstitut, reservationsanslag
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
Statens strålskyddsinstitut, ramanslag
Aulis.)—
ONle-D—UJN
Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, ramanslag Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.,
förslagsanslag
Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.
Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata, ramanslag Uppdragsverksarnhet vid Centralnämnden för fastighetsdata Lantmäteriet Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ramanslag Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag Statens va—nämnd, ramanslag
* Beräknat belopp
Prop. 1994/ 95: 100
2 735 511 000 1 653 511 000
559 885 000 76 653 000
240 000 000 285 668 000 213 031 000
19 880 000 35 324 000
100 000 000 27 011 000
1 000
11 965 000
11 925 000 54 168 000 18 000 000
324 141 000
116 379 000 91 583 000 95 939 000
20 240 000
757 859 000
* 138 698 000 * 1 000
* 1 000
* 601 158 000 * 10 350 000 7 651 000
XV. Riksdagen och dess myndigheter
A Riksdagen
1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., förslagsanslag 2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige, reservationsanslag 3 Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag 4 Riksdagens byggnader m.m., reservationsanslag
B Riksdagens myndigheter
[ Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, ramanslag 2 Riksdagens revisorer och deras kansli, ramanslag
Prop. 1 994/ 95: 100
1 189 223 000 1 113 440 000 610 610 000 3 800 000 441 800 000 57 230 000 75 783 000
50 437 000 25 346 000
46
XVI. Räntor på statsskulden, m.m. A" Räntor på statsskulden m.m.
1 Räntor på statsskulden mm, förslagsanslag
Prop. 1994/ 95: 100
129 000 000 000 129 000 000 000
129 000 000 000
47
XVII. Oförutsedda utgifter
A Oförutsedda utgifter
l Oförutsedda utgifter, förslagsanslag
Prop. 1994/ 95: 100
1 000 000 1 000 000
1 000 000
48
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1994 Prop. 1994/952100
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: samtliga
Regeringen beslutar proposition 1994/95:100 Förslag. till statsbudget för budgetåret 1995/96.
49
gotab 47524. Stockholm 1994
Bilaga 1
Bilaga 1 till budgetpropositionen 1995
Finansplanen
Anmälan till budgetpropositionen 1995 såvitt avser finansplanen
1 Den ekonomiska politikens inriktning
Regeringens ekonomiska politik lägger grunden för en ny period av eko- nomisk tillväxt, ökad sysselsättning och sunda statsfinanser.
Med de förslag som presenteras i årets budgetproposition förbättras på ett avgörande sätt möjligheterna att komma till rätta med de två stora pro- blemen i den svenska ekonomin: den höga arbetslösheten och den stats— finansiella krisen. Dessa båda obalanser är intimt förknippade med varandra och måste därför angripas samtidigt. Kan inte arbetslösheten nedbringas och sysselsättningen öka, kan inte heller statsfinanserna saneras och obalansema i de offentliga finanserna hävas. Kan inte budgetunderskottet tas ned och statsskulden stabiliseras, kan inte heller arbetslösheten minska i den omfattning som krävs för att upprätthålla välfärdssamhället.
Det är mot den här bakgrunden som regeringen presenterar ett om- fattande program för att sanera statsfinanserna. Aldrig någonsin tidigare har en så kraftig neddragning av statens utgifter förelagts riksdagen. Tillsammans med tidigare beslutade och föreslagna budgetförstärkningar, som inkluderar betydande skatte- och avgiftshöjningar, uppgår detta program till ca 113 miljarder kronor i förstärkning av de offentliga finanserna år 1998.
Parallellt med detta introducerar regeringen det hittills största och mest ambitiösa åtgärdsprogrammet för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Syftet med denna omläggning av närings-, arbetsmark— nads- och utbildningspolitiken är att främja sysselsättningen i näringslivet och att höja den allmänna utbildningsnivån i samhället. Därutöver vidtas en rad insatser för de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden: ung- domar och långtidsarbetslösa.
Genom dessa båda program sker under den närmaste åren en radikal förbättring av Sveriges finansiella balans. De offentliga finanserna stärks tack vare åtgärderna för att minska statens utgifter'och öka dess in-
] Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
&
%& &
Bilaga 1
komster. Därtill kommer de gynnsamma effekterna av att sysselsättningen ökar. Mellan 1994 och 1996 halveras nästan underskottet i statsfinan- serna. Bytesbalansen visar ett växande överskott. Sverige kommer som nation att vara ett kapitalexporterande land och kommer inte att vara beroende av att låna utomlands. Vårt land har samtidigt en prisstabilitet på god europeisk nivå. Den underliggande inflationen stannar på 2 procent.
Även den reala ekonomin förbättras. Tillväxten väntas uppgå till 2,5- 3 procent per år de närmaste två åren. Den bakomliggande tillväxten är dock starkare; en del av tillväxten måste på kort sikt tas i anspråk för att sanera statsfinanserna. lnvesteringama fortsätter att öka. Raset i syssel- sättningen hejdas och vänds till en stark ökning 1995 och 1996. För första gången sedan 1989 minskar den totala arbetslösheten under nästa ar.
De långsiktiga tillväxtförutsättningama i Sverige är goda. Vårt land kan erbjuda gynnsamma betingelser för en avancerad produktion tack vare" en välutbildad arbetskraft, en hög kvalitet på infrastruktur och offentliga tjänster samt en stor flexibilitet i det svenska samhället. Utöver dessa styrkefaktorer innebär det svenska medlemskapet i den Europeiska unio- nen (EU) att klarhet har skapats för en viktig del av det svenska närings— livets villkor. Medlemskapet bidrar till att göra Sverige mer attraktivt som investeringsland och till att stärka växtkraften i den svenska eko- nomin.
Sammantaget innebär detta att förutsättningarna är goda för att klara statsfinanser och sysselsättning, och därmed välfärden. För den skull skall problemen inte underskattas. Återhämtningen sker från en mycket låg nivå. Dessutom måste en svår avvägning göras mellan olika typer av åtgärder i den ekonomiska politiken.
I det allmänna valet i höstas gav det svenska folket ett entydigt mandat till riksdag och regering: få i gång tillväxten, minska arbetslösheten, skapa sunda statsfinanser och stabilisera statsskulden samt klara väl- färden. Det är det uppdraget som regeringen nu fullföljer.
[ den preliminära nationalbudgeten redovisas tre olika teoretiska till- växtscenarier för den svenska ekonomin fram till år 1998. I medelalter- nativet, med en årlig tillväxt på ca 2,5 procent, stabiliseras statsskulden som andel av BNP år 1997 och faller något år 1998. Den öppna arbets— lösheten minskar betydligt, men beräknas trots detta ligga på närmare 6 procent år 1998.
Förutsättningama för en högre tillväxtbana än den i medelaltemativet redovisade, och därmed en lägre arbetslöshet 1998, är emellertid goda. Det är också regeringens ambition att arbetslösheten skall vara lägre. Av- görande härvidlag är bl.a. riksdagens behandling av de nu föreslagna åt— gärderna, utfallet i årets avtalsrörelse och ytterligare politiska initiativ under mandatperioden.
Regeringen kommer att följa utvecklingen noga och är beredd att vidta åtgärder för att saneringen av statsfinanserna skall lyckas och att förut— sättningama för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet upprätthålls.
Prop. ] 994/ 95: 100
Bilaga 1
Vägen ur den ekonomiska krisen är lång och kommer att ta tid, inte minst tar det tid att nedbringa arbetslösheten till rimliga nivåer. Men Sverige är ett bra land med goda förutsättningar. Vårt land har byggts upp med ansvar, solidaritet och framtidstro. Det är på den värderings- mässiga grunden som regeringens ekonomiska politik vilar.
Den ekonomiska politikens uppgift
Det moderna svenska samhället har aldrig någonsin tidigare stått inför svårare ekonomiska utmaningar än i dag:
. Arbetslösheten är rekordhög. Var åttonde person i arbetskraften står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. De ekonomiska och sociala konsekvenserna av arbetslösheten hotar att underminera välfärdssam- hället.
. Den ekonomiska utvecklingen hämmas av en betydande obalans mellan sparande och investeringar i den privata sektorn; en obalans som hänger samman med det stora offentliga underskottet. Det finan- siella sparandet är för högt och investeringarna är för låga. Bostads- byggandet är rekordlågt.
' Statsfinanserna har försämrats drastiskt. Aldrig tidigare i modern svensk historia har de offentliga finanserna försämrats så kraftigt som under de senaste tre åren. De offentliga inkomsterna har fallit sam- tidigt som de offentliga utgifterna har skjutit i höjden. Statsskulden är rekordhög.
. Den ekonomiska tillbakagången och de senaste tre årens felaktiga ekonomiska politik har lett till ökade fördelningspolitiska spänningar i samhället. Klyftorna och motsättningarna i Sverige har ökat.
Detta är utgångsläget för den ekonomiska politiken. Obalansema i ekonomin måste motverkas samtidigt genom en sammanhållen och väl av- vägd ekonomisk politik.
Arbetslösheten och den därav följande statsfinansiella krisen är inte bara ett resultat av en internationell lågkonjunktur och av strukturella problem. Den är också resultatet av en politisk oförmåga att hantera de problem som Sverige som nation har ställts inför under de gångna åren och av en inhemsk politik som förstärkt lågkonjunkturen i stället för att motverka den. Det är skälet till att krisen i vårt land har blivit djupare och varaktigare än i andra länder.
Vad som nu står på spel är ytterst det svenska välfärdssamhällets fram- tid. Så länge obalansema på arbetsmarknaden och i statsfinanserna kvar— står fördjupas misstron mot den svenska ekonomin och den svenska kronan. Bryts inte denna utveckling riskerar Sverige att gå in i nästa
Prop. 1994/ 95 : 100
Bilaga 1
konjunktumedgång i förtid. och utan att lta återfått kontrollen över vare sig arbetslösheten eller statsfinanserna.
Den snabbt växande statsskulden — som till stor del sammanhänger med arbetslösheten — är ohållbar också från demokratisk synpunkt. De stora upplåningsbehovcn begränsar den politiska handlingsfriheten och de demokratiska institutionernas kraft. Därför är en balans mellan privat sysselsättning och offentliga åtaganden och en över tiden bättre balanse- rad statsbudget förutsättningar för ett starkt folkstyre och nationell suveränitet.
Arbetslösheten urholkar statens finanser genom att skatteinkomstema minskar och kostnaderna för stöd och bidrag ökar. Budgetunderskottct beror till stor del på arbetslösheten. Men ett budgetunderskott blockerar också möjligheterna att öka sysselsättningen. Därför går det inte att enbart spara sig ur krisen. Det går inte heller att varaktigt få ned arbetslösheten genom ett offentligt finansierad sysselsättning. De nya jobben måste komma i den privata sektorn.
Vägen ur den ekonomiska krisen ställer stora krav på sammmanhållning och solidaritet. Att ta Sverige ur den ekonomiska krisen är en uppgift som inte kan klaras utan uppoffringar och brett folkligt stöd. Därför måste alla vara med och bära de bördor som krispolitiken innebär. Det finns i dag en stark vilja i hela det svenska samhället att bidra till att lösa krisen. Det är regeringens starka ambition att ta till vara denna vilja till insatser i kampen mot arbetslöshet och statsskuld.
Den centrala uppgiften är att få till stånd en stabil och uthållig tillväxt, och att komma tillbaka till full sysselsättning. Det är bara genom att sätta hela folket i arbete som vi katt begränsa bidragsberoendet, stärka stats- finanserna och återskapa en stabil ekonomisk grund för välfärdssamhället.
Den ekonomiska politikens tre Irörnstenar
Sveriges starka internationella konkurrensförmåga erbjuder under några år framöver ett unikt tillfälle att få till stånd en starkare tillväxt och en ökad sysselsättning, och samtidigt att komma till rätta med statsfinans- erna. Det är av utomordentlig vikt att denna återhämtning i ekonomin ut— nyttjas för att främja sysselsättningen och sanera statsfinanserna. Den ekonomiska politiken måste vara inriktad på att mobilisera nationens sam- lade förmåga, att förbättra produktiviteten och att ta till vara allas vilja att arbeta och skapa nya resurser.
Regeringens ekonomiska politik bygger på tre hömstenar: saneringen av statsfinanserna, bekämpningen av arbetslösheten och en rättvis fördel— ningspolitik.
Balansen mellan de två första uppgifterna är svår och känslig. Om de budgetförstärkande åtgärderna är för begränsade ökar risken för fortsatt höga räntor, minskat förtroende för den svenska kronan och bestående hög arbetslöshet. Budgetförstärkande åtgärder medför emellertid att den inhemska efterfrågan försvagas. oavsett om de utformas som inkomst- förstärkningar eller som utgiftsminskningar. Försvagningen motverkas
Prop. 1994/ 95: 100
Bilaga 1
dock av att räntenivån kommer att vara lägre, osäkerheten mindre och framtidstron större än om inga åtgärder vidtas. Om åtgärderna är för omfattande kan uppgången komma av sig och arbetslösheten av det skälet bli kvar på en för hög nivå.
Samtidigt går det inte att klara budgetunderskottet och statsskulden om inte sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. Skall det vara möjligt att få ned räntan krävs också en kraftfull tillväxt- och sysselsätt- ningspolitik för att få ned arbetslösheten.
En stark och uthållig tillväxt och en kraftigt ökad sysselsättning förut- sätter att uppgången inte bryts i förtid på grund av bristsituationer, flask- halsar och överhettningseffekter. Den omfattande utslagningen av företag och arbetstillfällen under 1990-talets första år har ökat riskerna för en sådan utveckling. Därför inriktas nu politiken på att stödja och underlätta expansion och förnyelse. Åtgärder föreslås för att förbättra främst de små och medelstora företagens finansiering och stimulera investeringar och nyanställningar. Samtidigt läggs arbetsmarknads- och utbildningspolitiken om så att åtgärderna stärker och förbättrar utbudet av arbetskraft. Åtgärderna ges en tydlig inriktning på att via utbildning, kompetenshöj- ning och ökad rörlighet uppnå flexibilitet på arbetsmarknaden så att inflationsdrivande flaskhalsar inte skall behöva uppstå.
Prisstabilitet är en viktig förutsättning för den ekonomiska politiken. Hög inflation är inte förenlig med vare sig goda produktionsförutsättning- ar, bibehållen konkurrenskraft, ökad sysselsättning eller fortsatt god välfärd. En hög inflation är också förödande för alla fördelningspolitiska ambitioner. Med en prisstabilitet på god europeisk nivå läggs i stället en fast grund för en stabil och varaktig uppgång i investeringar, tillväxt och sysselsättning.
Den tredje hörnstenen i regeringens ekonomiska politik är en rättvis fördelningspolitik. Saneringen av statsfinanserna kommer att kräva upp- offringar, och alla måste ta sin del av dessa för att politiken skall kunna få den folkliga förankring som är en förutsättning för framgång. Bara om krispolitiken är rättvis kontrner alla att ta ansvar för uppgiften att föra Sverige ur krisen. Därför har regeringen som en del av saneringspro- grammet föreslagit betydande inkomstförstärkningar, som i särskilt stor utsträckning bärs av höginkomsttagare och kapitalägare. Regeringen avser vidare att så långt möjligt värna kommunernas förutsättningar att till- handahålla vård, omsorg och utbildning. Det går dock inte att undvika betydande utgiftsminskningar i transfereringssystemen. De viktigaste fördelningspolitiska insatserna är emellertid i dagens läge inte att värna alla delar av utgiftsprogrammen. Det viktiga är i stället att skapa förutsättningar för en varaktigt hög sysselsättning och att därmed förhindra att stora grupper för lång tid ställs utan möjlighet till egen försörjning.
Prop. 1994/95: 100
Bilaga 1
Det ekonomisk-politiska programmet
I höstens ekonomisk—politiska proposition tog regeringen det första steget mot en ny ekonomisk politik. Det innefattade dels åtgärder för att stärka statsfinanserna, dels vissa åtgärder för att stimulera investeringar i näringslivet, förbättra de arbetssökandes yrkeskunnande och kompetens samt främja geografisk rörlighet. Sammantaget lade regeringen fram för- slag till inkomstökningar och utgiftsminskningar som förbättrar de offentliga finanserna 1998 med 56,4 miljarder kronor.
Riksdagen har i december beslutat om svenskt medlemskap i EU i enlighet med folkomröstningsresultatet. För att undvika en försvagning av statsfinanserna föreslog regeringen (prop. 1994/95:122) att med- lemsavgiften till EU skulle finansieras genom ökade skatter och avgifter samt minskade utgifter. Medlemsavgiften beräknas uppgå till ca 20 miljarder kronor år 1998.
Budgetpropositionen utgör ett nytt viktigt steg i arbetet på att sanera statsfinanserna och att stimulera sysselsättningen i näringslivet och bekämpa arbetslösheten. Budgetpolitiken är utformad för att stärka för- troendet för statsmakternas förmåga att komma till rätta med statens lånebehov samtidigt som den skapar utrytnme i den reala ekonomin för ökad produktion, investeringar och tillväxt. Det är avgörande för till- växten att få till stånd en utveckling som leder till att det finansiella sparandet i den privata sektorn — över 170 miljarder kronor år 1994 — investeras och skapar nya arbetstillfällen. En sådan utveckling är be- roende av räntorna och dessa är i sin tur beroende av det statliga låne- behovet. Den ekonomiska politiken måste således arbeta från två håll sam- tidigt: å ena sidan kraftfulla åtgärder för att öka sysselsättning, å andra sidan kraftfulla åtgärder för att sänka utgifterna och förstärka inkomster- na.
Regeringen fullföljer med budgetpropositionen sitt arbete med att lägga fratn ett konkret och kraftfullt program för sanering av statsfinanserna och stabilisering av statsskulden. Medan över hälften av åtgärderna i novemberpropositionen avsåg inkomstförstärkningar, redovisar regeringen nu förslag på ytterligare utgiftsminskningar på sammanlagt närmare 25 miljarder kronor, vilka förbättrar de offentliga finanserna 1998 med 21,7 miljarder kronor. Konkreta förslag läggs även fram om utgiftsminsk- ningar som skall finansiera en del av EU-avgiften.
Under det senaste året har konjunkturen vänt och en ekonomisk upp- gång inletts. Konjunkturuppgången skapar förutsättningar för en stramare finanspolitik än under den föregående lågkonjunkturen. De budgetför- stärkande åtgärder som nu läggs fram kan därför vara omfattande utan att uppgången i ekonomisk aktivitet och sysselsättning hotas. I stället bidrar de till en stabilare utveckling och en mer varaktig uppgång i sysselsätt— ningen.
De budgetförstärkningar som beslutats av eller förelagts riksdagen upp- går till 113,2 miljarder kronor. Till detta kommer att den lägre stats- skulden även vid en oförändrad räntenivå ger ränteutgifter som är ca 18 miljarder kronor lägre. Å andra sidan ökar utgifterna med medlems-
Prop. 1994/95: 100
Bilaga 1
avgiften till EU med ca 20 miljarder kronor. Sammantaget minskar därmed underskottet i de offentliga finanserna med lll,2 miljarder kronor år 1998.
Av de budgetförstärkande åtgärderna på sammanlagt drygt 7 procent av BNP får över 3 procentenheter genomslag 1995, ca 1,5 procentenheter 1996 och ca 1 procentenhet vardera åren 1997 och 1998. I ett interna- tionellt perspektiv är detta ett mycket omfattande program för att sanera statsfinanserna. Dessa beslutade och föreslagna åtgärder på budgetens utgifts- respektive inkomstsida är en viktig del av saneringen av stats- finanserna. Hur stor denna förstärkning blir är beroende av hur snabb tillväxten blir. Såvitt nu kan bedömas kommer underskottet i statens finansiella sparande att nära nog halveras från ca 13 procent av BNP år 1994 till ca 7 procent år 1996 och statsskulden att statsskulden att stabiliseras som andel av BNP år 1997 för att därefter falla något år 1998.
Tabell 1.1 Förstärkning av de offentliga finanserna Saldoeffekt 1998 i 1994/95 års penningvärde. Miljarder kronor
Effekt av beslut under föregående mandatperiod 18,3
Prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
.. Inkomstförstärkningar 36,6 - Avgår därav orsakade utgiftsökningar -O,3 — Utgiftsminskningar 24,8 - Avgår därav orsakade inkomstminskningar -4,7 Sammanlagd förstärkning 56,4
Förslag i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) exkl. tidigare aviserade förstärkningar
, Utgiftsminskningar 24,6 — Avgår därav orsakade inkomstminskningar -2,1 - Avgår övriga reformer -0,8 Sammanlagd förstärkning 21,7 Finansiering av medlemsavgiften till EU — lnkomstförstärkningar 12,4 — Avgår därav orsakade utgiftsökningar -O,2 — Utgiftsminskningar 4,6 Sammanlagd förstärkning 16,8 Summa föreslagna och beslutade åtgärder 113,2 Minskad räntebetalning pga lägre statsskuld ca 18 Medlemsavgift till EU ca -20
Summa förstärkningar av de offentliga finanserna 111,2 Återstår att finansiera av EU-avgiftema ca 3
Total förstärkning av de offentliga finanserna 114,2
Det handlingsprogram mot arbetslösheten som redovisas i ett senare avsnitt omfattar sammanlagt ca 42 miljarder kronor. Huvuddelen av kostnaderna täcks genom omfördelningar av befintliga anslag. Program- met innebär tillfälligt ökade utgifter för 1995/96 på ca 2,2 miljarder
Prop. 1994/95: 100
Bilaga 1
kronor och minskade intäkter till statsbudgeten på högst 7 miljarder kronor; allt räknat efter de besparingar som redovisas inorn arbets- marknadspolitiken. Regeringen avser att finansiera denna merbelastning med engångsvisa åtgärder.
Tillväxtförutsätrningarna
Strukturen på den svenska ekonomin är sådan att balansen i de offentliga finanserna är starkt beroende av en hög sysselsättning i näringslivet. När sysselsättningen sjunker i näringslivet uppstår snabbt stora underskott i de offentliga finanserna, såsom fallet var 1991 -l994. När sysselsättningen ökar i näringslivet förbättras de offentliga finanserna.
Tabell 1.2 Finansiellt sparande Miljarder kronor
1991 1992 1993 1994 1995 1996
Offentlig sektor —16 -112 -193 —168 -161 -115 Privat sektor -13 64 166 174 185 175
Totalt inhemskt sparande = Bytesbalans saldo -29 —48 -27 6 '24 60
Källa: Finansdepartementet.
Under de närmaste två åren kommer de offentliga finanserna att för- bättras och Sverige kommer att få ett växande överskott i bytesbalansen. Sverige är redan 1994 en nettoexportör av kapital. Sverige som land är inte beroende av att låna utomlands. I den mån som svenska staten eller svenska företag tar upp lån utomlands är det enbart för att man där- igenom kan erhålla bättre lånevillkor än vad som erbjuds på den svenska marknaden. Staten kommer för sin del att öka upplåningen i utländsk valuta.
Sparandebalansen visar samtidigt att det finns ett stort finansiellt sparande i den privata sektorn och att detta ger utrymme för kraftigt ökade investeringar och sysselsättning. Ju snabbare produktionskapacite- ten byggs ut i den privata sektorn, desto snabbare kan underskottet i den offentliga sektorn reduceras.
De ekonomiska förutsättningarna för en kraftig industriell expansion är mycket gynnsamma under de kommande åren. Enbart under 1995 beräknas industrins driftsöverskott brutto uppgå till 118 miljarder kronor, vilket kan jämföras med industrins totala investeringar som 1995 väntas uppgå till 54 miljarder kronor. industrins höga lönsamhet innebär att en stor del av investeringarna kan självfinansieras samtidigt som soliditeten stärks och företagens kreditmöjligheter avsevärt förbättras.
Den ekonomiska politiken är därför inriktad på att åstadkomma en snabb och varaktig ökning av sysselsättningen och att säkerställa att denna ökning i första hand sker i näringslivet. En grundläggande förut- sättning är att det svenska näringslivet kan behålla en god internationell
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
konkurrenskraft. Den position som de svenska företagen har i dag är be- roende av flera faktorer. En faktor är de omfattande insatserna för att förbättra produktiviteten i företagen. En annan faktor är parternas med- verkan till avtal som inte är inflationsdrivande. En tredje faktor är den låga kronkursen. Den ekonomiska politiken kan emellertid inte ensidigt baseras på denna konkurrensfördel. Det är regeringens ambition att genom en förtroendeskapande politik och ekonomisk tillväxt stärka den svenska kronan och därmed skapa en bättre balans mellan exportverksam— het och hemmamarknad. Det betyder att fortsatta förbättringar av produk— tiviteten kommer att bli allt viktigare för att hävda konkurrenskraften och åstadkomma ekonomiska framsteg. En förnyelse av arbetslivet med en modernisering av arbetets organisation och en bred höjning av de an- ställdas kompetens är den avgörande faktorn. Dessa frågor måste i fort- sättningen ägnas ökad uppmärksamhet, i första hand av arbetsmarknadens parter.
En stark och uthållig tillväxt och en kraftig ökning av sysselsättningen förutsätter att den nu pågående konjunkturuppgången inte bryts i förtid på grund av bristsituationer — flaskhalsar — på arbetsmarknaden, på varumarknadema eller när det gäller kapitalmarknaden. Därför läggs närings-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiken om för att kraftfullt understödja den ekonomiska politikens grundläggande uppgift att skapa goda förutsättningar för arbete och utveckling och en icke-inflatorisk tillväxt. Parallellt med dessa initiativ behövs en rad initiativ för att ta vara på de möjligheter som EU-medlemskapet ger Sverige.
I den preliminära nationalbudgeten redovisas tre olika scenarier för den svenska ekonomins utveckling t.o.m. år 1998. I medelaltemativet beräk- nas sysselsättningen öka med närmare 300 000 personer under mandat- perioden, under förutsättning att arbetsmarknaden fungerar väl och under förutsättning av en lönebildning som är förenlig med samhällsekonomisk balans. Den öppna arbetslösheten skulle emellertid fortfarande vara alltför hög 1998, närmare 6 procent. Den ekonomiska politiken kommer därför fortlöpande att utformas så att möjligheter till starkare tillväxt tas till vara. Regeringens ambition är att ytterligare nedbringa arbetslösheten under mandatperioden. Det är också av största vikt att det blir en bred uppslutning både inom riksdagen och hos arbetsmarknadens parter som stärker förtroendet för den ekonomiska politiken och för den svenska ekonomin. Då skulle tillväxten och sysselsättningen kunna öka mer och arbetslösheten reduceras ytterligare.
Näringspolitiken
Uppgiften för näringspolitiken är att medverka till en snabb förnyelse och utveckling inom företagssektorn. Investeringsnivån måste höjas markant för att bygga upp en ny produktionskapacitet i stället för den som har gått förlorad under de senaste årens ekonomiska stagnation och tillbakagång.
En ny grundläggande förutsättning för näringspolitiken är att Sverige sedan årsskiftet fullt ut deltar i det ekonomiska och politiska samarbetet
Prop. 1994/951100
Bilaga 1
på alla områden inom EU. Medlemskapet innebär att klarhet har skapats för en viktig del av det svenska näringslivets villkor. De svenska före- tagen kommer nu att arbeta på samma villkor som alla andra företag på den inre marknaden. Beslutet bidrar till att göra Sverige mer attraktivt som investeringsland, både för svenska och utländska företag som planerar etableringar. Detta bör bidra till att stärka växtkraften i den svenska ekonomin.
En annan grundläggande förutsättning är ett väl fungerande samspel mellan de stora exportföretagen och de små och medelstora företagen i tillväxtprocessen. Exportföretagens framgångar innebär ökade möjligheter för de mindre företag som i många fall fungerar som underleverantörer. Men det är samtidigt viktigt att konstatera att villkoren för de mindre och medelstora företagen på flera områden är annorlunda än för de stora företagen och kräver särskild uppmärksamhet och särskilda åtgärder. Många av de mindre företagen arbetar på den svenska marknaden, där efterfrågan för närvarande är mycket svagare än på exportmarknaden. Det innebär att den kraftiga förbättringen av lönsamheten är mycket ojämnt fördelad. Det finns därför behov av insatser för att lösa problem kring de mindre företagens finansiering. [ denna proposition föreslås därför åtgärder för att bättre tillgodose företagens behov av riskkapital och underlätta småföretagens expansion.
Arbetsrätten är ett annat område där det behövs särskilda lösningar för de mindre företagen. Denna fråga kan i många fall lösas direkt av parter- na inom ramen för nu gällande arbetsrätt. Därtill kommer att regeringen gett den nya arbetsrättsutredningen i uppdrag att särskilt uppmärksamma dessa frågor.
Regeringen planerar vidare att förstärka resurserna till de särskilda lånen till kvinnliga företagare, genomföra särskilda satsningar för kun- skapsöverföring till de små och medelstora företagen samt vidta åtgärder för att främja utländska företags etableringar i Sverige.
Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken
Arbetsmarknadspolitiken har en central roll i den ekonomiska politiken. Den skall främja ekonomisk tillväxt, stabilitet och en rättvis fördelning. Den traditionella arbetsmarknadspolitiken har de senaste åren fått bära en tung börda. En stor del av insatserna har inriktats på att få till stånd särskilt anordnade arbetstillfällen i form av ungdomspraktik och ALU- verksamhet. Det är nu hög tid för nya grepp och för en ny inriktning. Sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden måste nu stå i centrum för politiken. Åtgärder som syftar till att skapa arbetstillfällen vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden måste begränsas till att avse insatser för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. De ekonomiska resurserna måste omdisponeras från långvariga kontantstöd till tillfälliga stimulanser för expansion och nyanställning i näringslivet och till en allmän kompetenshöjning. Välfärden, den ekonomiska till- växten och näringslivets internationella konkurrensförmåga är helt be-
Prop. 1994/95:100
10
Bilaga 1
roende av arbetskraftens kunskap och kompetens. Sveriges redan goda system för återkommande utbildning bör förbättras ytterligare. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten måste främjas.
Det räcker inte med utbildad arbetskraft för att uppnå god ekonomisk tillväxt. Det fordras också att företaget på ett flexibelt sätt kan använda den kompetens som står till förfogande. Samspelet mellan utbildning och arbetsliv behöver förbättras. Ambitionema när det "gäller insatser mot ungdomsarbetslösheten måste höjas kraftigt. Arbetslinjen skall betonas långt starkare än vad som skett under de gångna åren.
Som ett led i en sådan ny inriktning införs en temporär stimulans till nyanställningar i näringslivet i form av en reduktion av arbetsgivarav- gifterna med upp till 6 000 kronor per månad. Denna åtgärd har till syfte att motverka både arbetslöshet och inflation genom att sänka kostnaderna för expansion och produktionsökning. Vidare föreslås att villkoren för utbildningsvikariat förbättras för att både stimulera till utbildning av redan anställda och till rekrytering av vikarier. .
Utöver dessa direkt anställningsfrämjande insatser läggs ett omfattande förslag om utbildnings— och kompetenshöjning fram för att möta de ständigt ökade kraven på kompetens i arbetslivet. Sammanlagt tillkommer ca 90 000 extra platser inom det reguljära utbildningsväsendet under 1995. Särskilda insatser förslås när det gäller utbildning i teknik och språk.
Särskilt utsatta på arbetsmarknaden är de unga. Därför förstärks de arbetsmarknadspolitiska insatserna både i form av kommunalt uppfölj- ningsansvar, ungdomsintroduktion, ett ökat antal utbildningsplatser samt en ny form av praktik, s.k. Europa-stipendier. En ny' form av utbildning i datorhantering (Datortek) införs i alla kommuner i syfte att ge arbets- lösa ungdomar utbildning i modem teknik. Syftet med alla dessa insatser är att ungdomarna så snabbt som möjligt skall komn'ta i arbete eller ut— bildning. Alla ungdomar under 25 år skall ha fått ett lämpligt erbjudande inom 100 dagar. ,
Insatserna för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa förstärks genom att rekryteringsstödet reserveras för dessa sökande och att stödet kan användas i förening med det allmänna nyanställningsstödet. ALU-arbeten skall i fortsättningen användas i första hand för att bryta eller förhindra uppkomst av långtidsarbetslöshet. Utomnordiska invand- rare som har särskilt stora svårigheter att få arbete skall få ökade möj-
ligheter till arbetspraktik. Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställnin'gsförsäkring måste hävdas. Kontraktet mellan den enskilde och samhället måste göras tydligt.
Skattepolitiken
Skattepolitikens utformning är av grundläggande betydelse både för till- växten och för den ekonomiska fördelningen. Genom skattereformen 1990-1991 fick Sverige ett modernt skattesystem. Riksdagen har under hösten fattat beslut om att återupprätta de principer som låg till grund för
Prop. 1994/ 95: 100
11
Bilaga 1
skattereformen. Riksdagen har också beslutat om åtgärder för att för- stärka budgetens inkomstsida. Utrymmet för ytterligare skattehöjningar är nu starkt begränsat. Även kommunerna bör vara ytterst återhållsamma med skattehöjningar. Regeringen kommer att följa utvecklingen av kom- munalskatterna och väga in den vid bedömningen av kommunernas finan- siella utrymme.
Inom ramen för ett i huvudsak oförändrat skatteuttag kan förskjutningar mellan olika skatter aktualiseras i framtiden. Med tanke på behovet av stabila spelregler bör emellertid varje förändring övervägas noga. Inom EU pågår en diskussion om växling mellan skatt på arbete och miljö- relaterade skatter. För Sveriges del kommer denna fråga att prövas av en parlamentarisk utredning.
När det gäller företagsbeskattningen har regeringen avsatt 2 miljarder kronor till en reform som i första hand skall användas för att reducera skatteuttaget för de mindre och medelstora företagen. Inriktningen på denna reform skall bestämmas efter samråd med näringslivet.
Åtgärder för att hävda prisstabiliteten
En viktig uppgift för den ekonomiska politiken är att hävda en prisstabili— tet på god europeisk nivå. De tidigare två decenniernas inflationsperiod bröts vid ingången till 1990-talet. Genom stabiliseringsavtalet 1991 växlade löneutvecklingen över till en mera sund och uthållig nivå. Denna nya inriktning fullföljdes i avtalsrörelsen 1993. Konsumentprisökningama stannade 1994 under 3 procent och förväntas fortsätta i ungefär samma takt framöver. Den underliggande inflationen torde stanna på ca 2 pro- cent. En uppvärdering av kronan, som följd av det minskade budget— underskottet, det växande överskottet i bytesbalansen och den starkare tillväxten förväntas bidra till att hålla tillbaka höjningarna av import— priserna.
För att hävda denna prisstabilitet måste den ekonomiska politikens olika medel medverka aktivt. Ju fier insatser som görs för att undanröja hinder på arbetsmarknaden och på olika varumarknader, desto mindre krav ställs på penningpolitiken att genom räntehöjningar motverka inflationstenden- ser i ekonomin. Det är bl.a. av dessa skäl som arbetsmarknads- och ut- bildningspolitiken nu läggs om med stark betoning på sådana åtgärder — yrkesmässig och geografisk rörlighet — som skall underlätta företagens expansion och förhindra uppkomsten av flaskhalsar.
Det fortsatta arbetet Sammanfattningsvis innebär den ekonomiska politik som presenteras i budgetpropositionen, och den utveckling som nu kan överblickas, att en fast grund läggs för att:
. Statsfinansema kan saneras och statsskulden stabiliseras senast 1998.
Prop. 1994/ 95: 100
Bilaga 1
0 Sverige under de närmaste åren kan ha ett betydande överskott i bytesbalansen. Sverige kommer därmed att vara nettoexportör av kapital.
0 En prisstabilitet på god europeisk nivå kan hävdas. Sverige kan därmed inleda en period av icke-inflatorisk tillväxt och ökad sysselsättning. '
Den ekonomiska politiken syftar till att Sverige vid övergången till 2000-talet åter skall stå ekonomiskt starkt med sunda statsfinanser, arbete åt alla och en väl utbyggd välfärd. Från en sådan styrkeposition kan Sverige spela en aktiv och pådrivande roll i det ekonomiska och politiska samarbetet, i Europa och globalt. '
En sådan gynnsam ekonomisk utveckling är beroende av en bred sam- verkan i hela samhället. De politiska partierna har ett särskilt ansvar att medverka till stabila majoriteter och en handlingskraftig riksdag. Rege- ringen har som ambition att söka uppnå så breda majoriteter som möjligt i riksdagen. På samma sätt har regeringen ambitionen att få till stånd ett väl fungerande samspel med näringslivet, både medlde stora företagen och med de mindre och medelstora. Nya former för sådan satttverkan håller på att utvecklas. ,
Arbetsmarknadens parter har också en nyckelroll.fStatsmakterna kan besluta om en ny inriktning och nya inslag i arbetsmarknadspolitiken, men effekterna av dessa åtgärder är i stor utsträckning beroende av en aktiv medverkan från parterna i arbetslivet. Av ännulstörre betydelse är de villkor som skapas direkt av arbetsmarknadens parter genom avtal eller praxis i arbetslivet. Därför tnåste förnyelsen av villkoren på arbets— marknaden bedrivas parallellt av staten och partemaf
Det finns därför starka skäl att understryka vikten av det arbete som nu börjar komma i gång mellan parterna när det gäller såväl praktisk sam- verkan kring rekryterings— och utbildningsbehov liksom förhandlingar om förnyelse av de arbetsrättsliga villkoren. Detta arbete bör bedrivas över hela fältet med det uttalade syftet att parterna tar ett ökat ansvar för att arbetsmarknaden skall fungera väl och för att de arbetslösa snabbt skall komma in i arbete, utbildning eller annan arbetsförberedande verksamhet.
Regeringen strävar således efter att få till stånd en ekonomisk utveck- ling med hög tillväxt och sysselsättning, låg arbetslöshet och starka offentliga finanser. Den närmaste tiden blir avgörande för om en sådan gynnsam utveckling skall kunna uppnås. Två omständigheter är särskilt viktiga, dels möjligheten att i riksdagen få uppslutning kring den fram- lagda ekonomiska politiken, dcls behovet att i den kommande avtals- rörelsen få till stånd avtal och en löneutveckling sotn gör det möjligt att behålla en prisstabilitet på god europeisk nivå och därimed hävda närings- livets konkurrenskraft. Detta ställer stora krav på arbetsmarknadens parter att finna lösningar som förenar löntagarnas krav på en rimlig och rättvis andel av produktionsresultatct med företagens krav på en kostnads— och produktivitetsutveckling som ger utrymme för den nödvändiga ut- byggnaden av produktionskapacitcten.
Prop. 1994/95:100
13
Bilaga 1
2 Det ekonomiska arvet
Den svenska ekonomin befinner sig nu i en återhämtning efter tre år av nedgång. Dessa tre år har präglats av den svagaste produktionsutveckling som Sverige har upplevt sedan 1930-talet. På bara tre år har arbets- lösheten tredubblats, den offentliga sektorns underskott tiodubblats och statsskulden fördubblats. Den samlade produktionen har minskat under tre år i rad.
Nedgångens djup är resultatet av flera samverkande faktorer. Världs— ekonomin utvecklades svagt under början av 1990-talet, efter 1980-talets långa högkonjunktur. Överhettningen i den svenska ekonomin mot slutet av l980-talet skapade problem för industrins internationella konkurrens- kraft. Åtgärderna i slutet av l980- och början av 1990-talet för att lösa den svenska ekonomins strukturella problem hade ännu inte burit frukt. En kraftig uppgång av realräntan och en dramatisk omsvängning i hus- hållssparandet medförde ett kraftigt fall i den inhemska efterfrågan.
Dessa faktorer kan emellertid inte ensamma förklara den starka upp- gången i arbetslöshet och den fleråriga negativa tillväxten. Andra länder drabbades av liknande problem, men förmådde att vända en nedgång till en ny period av tillväxt. Sverige var ett av de få länder som under lång tid drabbades av en kraftig produktionsnedgång. En viktig förklaring till detta är att den ekonomiska politik som fördes under den gångna mandat- perioden fördjupade och förlängde konjunktumedgången. De åtgärder som genomfördes bidrog till en kraftig dämpning av efterfrågan, bl.a. genom sin fördelningspolitiska profil, vilket fick starkt negativ effekt på sysselsättningen och därigenom på de offentliga finansemas utveckling. Den svaga och delvis motsägelsefulla finanspolitiken ökade konsumen— ternas osäkerhet och omvärldens tvivel, och bidrog därmed på ett av- görande sätt till den ekonomiska krisen.
2.1 l980-talet — budgetsanering och överhettning Spara och arbeta
Fram till mitten av 1970-talet var Sveriges offentliga finanser balansera- de. Under åren 1976-1982 var den ekonomiska tillväxten svag och stats- finanserna försämrades kraftigt. I början av 1980-talet var därmed arbets— lösheten och budgetunderskottet den ekonomiska politikens dominerande problem. Efter regeringsskiftet 1982 lades den ekonomiska politiken om. Bland annat genomfördes en devalvering för att stärka den svenska kon- kurrenskraften. En sanering av de offentliga finanserna inleddes, bl.a. genom att merparten av de riktade industrisubventionema slopades. Omläggningen inledde en stark och lång återhämtning av den svenska ekonomin. Den inhemska efterfrågan ökade och arbetslösheten sjönk stadigt. Finanspolitiken, tillväxten och den ökade sysselsättningen innebar
Prop. 1994/ 95: 100
1.4
att budgetunderskottet, som 1982 motsvarade 13 procent av BNP, kunde PYOP- 1994/951100 pressas tillbaka och vändas till ett överskott i slutet av 1980—talet. Bilaga 1
Diagram 2.1 Statens budgetsaldo 1960/61-1993/94 Procent av BNP
1 >
—';2
-14l 1960/61 1965/66 1970/71 1975/76 l980/81 1985/86 1990/91
Källa: Riksrevisionsverket och Finansdepartementet.
Efter Bretton Woods-systemets upplösning i början av 1970-talet ökade integrationen av de internationella finansmarknadema. Eurovalutamark- nademas framväxt, koncernemas globalisering och informationsteknolo- gins genombrott innebar under 1980—talet att penningpolitikens villkor förändrades. I Sverige växte en grå kreditmarknad fram vid sidan av den officiella och reglerade. Regleringama på kreditmarknaden urholkades, men hotade ändå att snedvrida kapitalets användning och hämma den svenska ekonomins tillväxt.
Den svenska kreditmarknaden avreglerades i mitten av l980-talet. Där- med skapades förutsättningar för en mer rationell resursallokering i näringslivet, samtidigt som hushållen inte längre var lika utlämnade åt kreditinstitutens godtycke t.ex. vid köp av bostäder. Ett syfte med avregleringen var att undanröja den grå utlåningsmarknaden och öka den mer ordnade banksektoms andel av kreditmarknaden. Bankerna förmådde emellertid inte hantera den avreglerade marknadens krav och risker, och såg inte vådan av den starka uppgången i värderingen av aktier och fastigheter. Kreditgivningen ökade dramatiskt, gynnad av hög inflation och skattesystemets möjligheter till stora ränteavdrag.
Överhettningen
I förening med avregleringen frigjordes stora mängder institutionellt kapital. Den kvarvarande valutaregleringen gjorde att de finansiella placeringarna måste ske inom landet. Därmed drevs priset på realkapital och andra tillgångar i höjden. Detta stärkte hushållens lånemöjligheter och framtidsförväntningar, vilket drev upp konsumtionen. Hushållens
15
Bilaga 1
sparkvot sjönk dramatiskt och deras konsumtion var under 1988-1989 5 procent högre än de disponibla inkomsterna.
Diagram 2.2 Konsumtionskvoten och sysselsättning i privat sektor 1980-1994
Konsumtionskvol, 75 av disponibel inkomst Antal sysselsatta. i miljoner 106 | - 3.2 104Å konstimlionskvol I——>- 3 1
i 3 2,9 2,8 2,7 90 ——- r 1 2,6
1980 1985 1990
Anm.: Konsumtionskvoten är hushållens konsumtion som andel av deras disponibla inkomst. dvs. en spegelbild av den mer konventionellt använda sparkvoten. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Den ökade konsumtionen och det omfattande byggandet drev upp sysselsättningen till mycket höga nivåer. Arbetslösheten var under slutet av l980—talet under 2 procent och förvärvsfrekvensen ökade till 84 pro- cent. Inom expansiva sektorer uppkom påtagliga flaskhalsproblem, vilket drev upp löneglidningen och via följsamhetskrav ledde till problem på hela arbetsmarknaden. Bristen på arbetskraft hämmade de konkurrensut- satta sektoremas möjlighet att tillgodogöra sig omvärldens efterfrågan. Inflationen pressades upp och konkurrenskraften urholkades.
] detta skede blev en reformering av skattesystemet, en åtstramning av finanspolitiken och en helhetslösning på arbetsmarknaden en viktig upp— gift för den ekonomiska politiken. Skattereformen genomfördes åren 1990 och 1991. Parallellt med denna reform inledde regeringen överläggningar med arbetsmarknadens parter om ett stabiliseringsavtal för att bryta kost- nadsinflationen. Sådana avtal träffades på våren 1991 över hela arbets- marknaden. Dessa åtgärder tillsammans med insatser för att öka kon- kurrensen i näringslivet bidrog effektivt till att få ner prisstegringarna och inflationsförväntningama och att lägga grunden för en varaktigt lägre inflationstakt. Samtidigt togs en rad initiativ för att motverka den arbetslöshet som följde med den internationella konjunkturnedgången och den försvagade efterfrågan på exportmarknadema. De arbetsmarknads- politiska insatserna för att höja kompetensen i arbetskraften fördubblades, investeringsfondema frisläpptes i hela landet och beslut fattades om ett omfattande program för investeringar i infrastruktur.
Prop. 1994/951100
16
Bilaga 1
2.2 1990—talet - nya budgetunderskott och efterfrågekris
1992 — ett förlorat år
Efter regeringsskiftet i oktober 1991 fick den ekonomiska politiken en ny inriktning. Den fick som överordnad uppgift att bekämpa en överhettning, som vid det laget redan hade försvunnit. Nya fördelningspolitiska prin— ciper etablerades. Genom stora skattesänkningar fick vissa grupper sär- skilda stimulanser, medan andra fick se sina ekonomiska villkor för— sämras. Samtidigt utmålades överhettningen fortfarande som det stora problemet och fick motivera åtstramningar, trots att arbetslösheten växte och förvärrades av indragningama. Detta ledde till ökat bidragsberoende och underskott i de offentliga finanserna. De strukturella förändringar som aviserades förblev i många stycken oprecisa, vilket ökade osäker- heten hos många av aktörerna i ekonomin.
De åtstramande åtgärderna riktades mot bostadsinvesteringama, den privata konsumtionen och kommunerna, vilka tillsammans svarade för ca 70 procent av den samlade inhemska efterfrågan. Den privata konsum- tionen fortsatte att sjunka och sparkvoten steg till närmare 8 procent av den disponibla inkomsten. Därmed hade sparkvoten stigit med samman— lagt ca 12,5 procentenheter sedan 1989. Denna kraftiga förändring från konsumtion till sparande fick stora effekter på hela ekonomin. Den åtstramande politiken i en svag konjunktur fick en depressiv verkan på ekonomin under 1992. Bruttonationalprodukten minskade med 1,4 pro- cent och sysselsättningcn i den privata sektorn sjönk under 1992 med 165 000 personer.
Nedgången i ekonomin var resultatet av en rad faktorer såväl inom landet som utomlands. Effekterna av den tyska återföreningen kom att få särskilt stor betydelse. Samtidigt som den ekonomiska tillväxten för- svagades i Europa, kom en svag finanspolitik i Tyskland att tvinga fram höjda räntor där och därmed också i övriga länder. Detta skapade stora spänningar i det europeiska valutasatnarbetet under hösten 1992.
Den europeiska valutaoron ledde till en kraftig stegring av den svenska räntenivån och Riksbanken tvingades till en rad höjningar av marginal— räntan för att stabilisera situationen. De stigande räntorna förvärrade den finanskris som utlösts av fastighetspriscrnas snabba nedgång. Den borger— liga regeringens bräckliga parlamentariska underlag och oförmåga att hantera en svår ekonomisk—politisk situation ledde snabbt fram till en akut förtroendekris, som tog sig uttryck i att Riksbanken höjde marginalräntan till 500 procent.
På initiativ av den socialdetnokratiska oppositionen träffades under september och oktober tre uppgörelser om ekonomisk-politiska åtgärder. Den första innebar ytterligare åtgärder för att komma till rätta med arbetslösheten och det växande budgetunderskottet. Den andra innebar en garanti som skulle skydda insättarnas pengar i bankerna och därmed stabilisera situationen för det finansiella systemet. Den tredje uppgörelsen
3 Riku/ngr” [994-'Vi [mm/. Nr ](IU. Billigt! I
Prop. 1994/ 95: 100
17
innebar en förstärkning av näringslivets konkurrenskraft genom en s.k. PTOP- 1994/951100
intern devalvering. Bilaga 1 Under hösten kom land efter land att överge samarbetet kring fasta växelkurser. Sverige övergav den fasta växelkursen i november och kronan föll kraftigt gentemot andra valutor.
Diagram 2.3 Kronkurs och ränta 1992-1994
Index . Procent
100
110
120
1 30 1 992 1 993 1 994
Anm.: Veckogenomsnitt, sista observationen avser den 14 december 1994. Källa: Finansdepartementet.
1993 - från kris till depression
Deprecicringen av kronan innebar stora konkurrensfördelar för den kon— kurrensutsatta sektorn under 1993. Det dröjde dock innan de positiva effekterna blev märkbara. Samtidigt pressades den hemmamarknadsinrik— tade delen av den svenska ekonomin tillbaka av ytterligare åtstramningar.
Antalet konkurser fortsatte att vara mycket högt och sysselsättningen fortsatte att sjunka. Sammantaget förlorade Sverige vart tionde arbetstill- fälle under 1992 och 1993; sysselsättningen minskade med 414 000 per- soner. I och med det urholkades skattebasema och den offentliga sektorns inkomster sjönk snabbt.
18
Bilaga 1
Diagram 2.4 Sysselsättning och offentliga inkomster l980-1994
Offentlig inkomst, % av BNP 66 r 4.5
Total sysselsättning. miljoner
___—___ X fx ; 64 Offentligainkomster I—f '* L4_4 4,3 62 4.2 60) 4,1 4 58 5.9 56-l-——-—-—-— . . .. a .— . . 3,8
1980 1985 1990
Källa: Finansdepartementet.
Fallet i sysselsättningen tredubblade den öppna arbetslösheten till 8 procent 1993. Den totala arbetslösheten nådde ca 12,5 procent. Kost- naderna för arbetslösheten bidrog till att den offentliga utgiftskvoten steg kraftigt från 63,0 procent av BNP 1991 till 74,3 procent 1993.
Diagram 2.5 Öppen arbetslöshet och offentliga utgifter 1980-1994
Oftent:igci utgifter, % av BNP Öppen arbetslöshet. procent 76—| 10 74% A 72 " . 8 70 Offentli o ur ifter 68 .
SSJ 64 62
60 *x_._""/' 1
58- _..- 1980
Källa: Finansdepartementet.
Den kraftigt åtstramande politiken under en lågkonjunktur tick mot- svarande effekt på svensk ekonomi under åren 1992 och 1993 som den fick på europeisk ekonomi tio år tidigare; antalet arbeten minskade med ca en halv miljon, investeringarna sjönk med en fjärdedel och BNP minskade tre år i rad, sammanlagt med 4 procent. Genom de minskningar i inkomsterna och ökningar av utgifterna som detta innebar för staten steg statsskulden från knappt 45 procent av BNP i juni 1991 till ca 80 procent i juni 1994.
Prop. 1994/ 95: 100
19
Bilaga 1
Den ekonomiska nedgången har varit kraftigare i Sverige än i något annat land, med undantag av Finland. Den internationella konjunkturen förklarar således bara en mindre del av fallet. I jämförelse med den svenska ekonomins långsiktiga trend hade Sverige förlorat ca 12 procent av sin möjliga produktion mellan 1989 och 1993. Det motsvarar en ute- bliven produktion och uteblivna inkomster på ca 170 miljarder kronor. År 1991 hörde Sveriges offentliga finanser till de starkaste i OECD- kretsen. Tre år senare hade endast Grekland ett större budgetunderskott.
Diagram 2.6 BNP per capita Sverige och EU 1980-1994 Index 1980 = 100
125- ”IL..- ___/f-'"'"X.__//' 120 ' 115- 1'0' '_SverigeI 1051 100 """ 95- 904" _ . . _ . .—- . . . . .. 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994
Källor: OECD, EUROSTAT. SCB och Finansdepartementet.
1994 — återhämtning från låg nivå
Under sommaren 1993 började de första tecknen på återhämtning kunna skönjas. Den låga kronkursen gav en exportökning med ca 7,5 procent och en svag uppgång i industriproduktionen. lndustriinvesteringamas nedgång begränsades till ca 4 procent för helåret 1993. Finanspolitiken förmådde dock inte stilla hushållens oro för underskott och arbetslöshet, och realräntans nedgång bröts i början av 1994. Den privata konsumtio— nen sjönk med 3,7 procent och investeringarna med ca 18 procent, vilket innebär att BNP sammantaget sjönk under 1993. Den öppna arbetslös- heten steg till 8,2 procent.
Valårets passiva ekonomiska politik undergrävde förtroendet för svensk ekonomi, vilket — tillsammans med osäkerheten inför EU-omröstningen och riksdagsvalet — fick räntan att stiga kraftigt under hela våren och sommaren 1994, efter ett drygt år av nedgång. Vinsterna i exportsektom ökade kraftigt och industriinvesteringama steg med ca 20 procent, men hemmamarknaden har först de senaste månaderna börjat hämta sig. In- vesteringsfallet under perioden 1991—1993 har bidragit till att delar av industrin redan nu närmar sig sitt produktionstak, trots den höga arbets— lösheten. Otakten mellan export— och hemmamarknadssektorerna har ock- så fördröjt de offentliga finansemas återhämtning.
Prop. 1994/ 95: 100
20
Bilaga 1
Äterhämtningen i svensk ekonomi har utan tvekan inletts, men den sker från en mycket låg nivå.
Summering
Nedgången i ekonomin har lämnat stora problem efter sig som nu måste lösas: massarbetslöshet, ett budgetunderskott på över 10 procent av BNP, en snabbt ökande statsskuld och höga realräntor. På fyra områden har den ekonomiska politiken varit otillräcklig:
. Arbersmarknadspolitiken har varit för svag. De åtgärder som satts in har i alltför stor grad varit verkningslösa eller bidragit till utträngning på arbetsmarknaden. Arbetskraftsdeltagandet har sjunkit från 83,2 till 77,7 procent mellan 1991 och 1994. Antalet långtidsarbetslösa har stigit från 24 000 i september 1991 till 121 000 i september 1994. Ungdomsarbetslösheten har nått rekordnivåer på långt över 100 000 personer i åldern 16-24.
. Skattepolitiken har inneburit sänkningar av kapital- och förmögen- hetsskatter omfattande 25 miljarder kronor och höjningar av skatten på arbete med 29 miljarder kronor. Detta har omfördelat inkomster från konsumtionsbenägna till sparbenägna grupper i samhället, vilket bidragit till att hämma den inhemska efterfrågan, samtidigt som det minskat förståelsen för de åtgärder som behöver vidtas för att stärka de offentliga finanserna.
. Bristen på budgetdisciplin är den tredje negativa faktorn. Under ned- gångsåren misslyckades regeringen med att hålla igen den statliga konsumtionen. Förtroendet för budgetarbetet undergrävdes och stärkte misstron mot den ekonomiska politiken och analysunderlaget. Misstron och underskotten möttes med planer och strategier snarare än med konkreta åtgärder.
. Politiken mot kommunerna är den fjärde faktorn. Den borgerliga rege- ringen fullföljde den tidigare initierade omläggningen till generella statsbidrag, vilket skapade förutsättningar för ökad ekonomisk effek— tivitet i kommunerna, men misslyckades med uppgiften att skapa ett bra system för kostnadsutjämning.
3 Sverige och den Europeiska Unionen
Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem i den Europeiska Unionen (EU). Genom medlemskapet får regering och riksdag möjligheter att på europeisk nivå verka för politiska beslut och åtgärder som kan bidra till gynnsammare förutsättningar för svensk ekonomi och svensk välfärd.
Prop. 1994/ 95: 100
21
Bilaga 1
Samarbetet och det gemensamma beslutsfattandet inom EU kommer att ha stor betydelse för den ekonomiska politiken, men omfattar också andra frågor och områden såsom miljöpolitiken.
Medlemskapet innebär att Sverige blir en del av en gemensam marknad utan gränser och hinder för människor, tjänster, varor och kapital. De svenska företagens hemmamarknad blev redan med EES-avtalet mång— dubbelt större. Samtidigt som möjligheterna vidgades så skärptes också konkurrensen för de företag som hittills haft en skyddad hemmamarknad. För dessa företag skärptes också kraven på kontinuerlig omvandling och förnyelse, liksom kraven på företagens och de anställdas internationella kompetens och orientering.
Arbetsmarknads-, närings— och utbildningspolitiken kommer att ut- formas med hänsyn till detta och i syfte att stärka och stödja de berörda företagens och medborgarnas verksamhet på den inre europeiska markna- den.
Medlemskapet skapar också nya förutsättningar för skattepolitiken. De gemensamma besluten har hittills inriktats på gemensamma miniminivåer för mervärdesskatt och andra indirekta skatter. Sverige kommer att inom EU aktivt stödja ansträngningarna att också få till stånd godtagbara mini- minivåer för kapitalskatter, bolagsskatter och miljöskatter liksom det gemensamma arbetet för att åstadkomma bättre skattekontroll och effek- tivare bekämpning av skattefusk och ekonomisk brottslighet.
EU-länderna bedriver ett gemensamt arbete med inriktning på en euro- peisk ekonomisk och monetär union (EMU). Sverige har i medlemskaps- förhandlingarna gjort klart att Sverige inte kommer att förhindra detta arbete. Sverige deklarerade dock samtidigt att den svenska riksdagen skall avgöra om och när Sverige kan ansluta sig till en den tredje fasen i EMU, som innefattar en gemensam valuta. Sveriges Riksbank har för Sveriges del undertecknat avtalet om det europeiska monetära systemet (EMS). Däremot deltar inte Sverige i växelkurssamarbetet ERM. Riks- banken har uttalat att kronan kommer att flyta under avsevärd tid.
3.1 Sätt Europa i arbete
EU har gjort kampen mot arbetslösheten och arbetet för jämställdhet till en överordnad uppgift och antagit en handlingsplan för tillväxt, konkur- renskraft och sysselsättning. Handlingsplanen bygger på EU-kommissio- nens vitbok och omfattar åtgärder både på gemenskapsnivå och på natio- nell nivå. Vid EU:s toppmöte i Essen enades det Europeiska rådet, dvs. stats- och regeringschefema, om åtgärder på fem nyckelområden:
1. Investeringar i yrkesutbildning skall främjas för att förbättra arbets- tagarnas möjligheter till sysselsättning.
2. Den ekonomiska tillväxten skall göras mera arbetsintensiv genom mera flexibla former för att organisera arbetet, genom en lönepolitik som främjar investeringar och genom lokala och regionala initiativ
Prop. 1994/95: 100
22
Bilaga 1
för att skapa arbetstillfällen bl.a. på det sociala områden och inom miljövärden.
3. Sociala avgifter skall reduceras i sådan omfattning att det blir en märkbar effekt på rekryteringen av arbetskraft.
4. Arbetsmarknadspolitiken skall läggas om från en passiv till en aktiv politik och effektiviseras, bl.a. genom att åtgärder som motverkar arbetsviljan undviks.
5. Särskilda insatser skall göras för dem som är hårdast drabbade av arbetslösheten, särskilt ungdomar och långtidsarbetslösa.
Det Europeiska rådet uppmanade medlemmarna att översätta dessa re— kommendationer till politiska åtgärder som skall sträcka sig över flera år och anpassas efter den ekonomiska och sociala situationen i respektive land. Toppmötet beslutade också om att utvecklingen på arbetsmarknaden nu skall följas upp på samma sätt som man följer den finansiella utveck- lingen. Den första rapporten skall avlämnas inför toppmötet i december 1995.
De europeiska socialdemokratema har utarbetat ett program — Sätt Europa i arbete — för tillväxt och sysselsättning. Det innehåller en konkretisering och vidareutveckling av tankegångar från EU:s vitbok om sysselsättning. Den svenska regeringen kommer i samverkan med andra regeringar att ta initiativ inom EU på grundval av detta program. Det innebär att regeringen kommer att arbeta för att EU skall ha samma höga ambitioner för tillväxt och sysselsättning som för det monetära sam- arbetet. Regeringen kommer vidare att inom EU verka för ökade investe- ringar i nya jobb, i kunskaper och kvalifikationer och i en utbyggd och väl fungerande infrastruktur.
Västeuropa har en i hög grad integrerad ekonomi. 93 procent av alla varor och tjänster som förbrukas inom Västeuropa produceras här; endast 7 procent går i global handel. Det ekonomisk-politiska samarbetet inom EU ger nu möjligheter till en ökad samordning av den ekonomiska politi- ken. För att denna skall kunna vara tillräckligt ambitiös krävs att med— lemsländerna för en aktiv arbetsmarknadspolitik för att förhindra struk- turella obalanser mellan utbud och efterfrågan, för att stärka arbets- tagarnas kvalifikationer och underlätta strukturomvandling, och därmed skapa en ökad flexibilitet och lägre inflation. Sverige har en lång tradition av aktiv arbetsmarknadspolitik. Denna politik har haft gynnsamma effek- ter. Många av EU:s medlemsländer har fört en mer passiv politik, men ett omtänkande tycks nu vara på väg. Sverige kommer inom EU med kraft att driva frågan om en mer aktiv arbetsmarknadspolitik.
Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen bör ge nya möjligheter att stärka infrastrukturen. För att understödja den ekonomiska tillväxten i Europa har EU beslutat stödja ett antal transeuropeiska nätverk genom finansiering och på andra sätt. Särskilt intressanta ur svensk synvinkel bland de 14 projekt som finns med i första omgången är Öresundsbron
Prop. 1994/95:100
23
Bilaga 1
och den s.k. Nordiska Triangeln, vilken skall förbättra förbindelserna mellan Köpenhamn, Oslo och Stockholm. Vidare blir Sverige medlem i den Europeiska Investeringsbanken (EIB) som på relativt goda villkor finansierar bl.a. infrastrukturprojekt, gärna med inriktning på att förbättra miljön och den regionala balansen. Ett större antal svenska projekt disku- teras nu inom banken.
3 . 2 Konvergensfrågorna
Det europeiska rådet fastställer årligen övergripande rekommendationer för den ekonomiska politiken. De nu gällande rekommendationema an— togs i juli 1994 och en utvärdering av i vilken utsträckning medlems- länderna bedriver en politik som är förenlig med dessa genomfördes under hösten.
Ett övergripande mål för EU är att bidra till ekonomisk tillväxt. En förutsättning för bestående ekonomiska framsteg är att det råder hög grad av finansiell stabilitet. EU har därför även beslutat om riktlinjer för att främja sunda offentliga finanser och stabila priser. De s.k. konvergens— kriterierna syftar till att skapa de förutsättningar som krävs för att man skall kunna uppnå en sådan finansiell stabilitet. Dessa kriterier innebär bl.a. att underskottet i de offentliga finanserna bör vara högst 3 procent av BNP och att den offentliga skulden bör uppgå till högst 60 procent av BNP.
Maastrichtfördraget innehåller också ett särskilt förfarande vid alltför stora underskott. Om ett land har — eller riskerar att få — ett alltför stort budgetunderskott kan finansministerrådet (Ekofin) rekommendera vilka åtgärder som landet bör vidta. Tio av tolv medlemsländer befanns ha allt- för stora underskott när denna procedur tillämpades första gången hösten 1994.
Som medlem i EU bör Sverige utarbeta ett konvergensprogram. Det ut- arbetas inte i första hand för EU:s skull utan för att det ligger i Sveriges eget intresse att ha sunda offentliga finanser, låg inflation, låga räntor och stabil växelkurs. Konvergensprogrammet bör innehålla:
1. en redovisning av målen för den ekonomiska politiken,
lx) en redovisning av den ekonomiska politik som avses föras för att nå dessa mål och
3. bedömningar av den ekonomiska utvecklingen.
Programmet förväntas visa hur konvergensvillkoren kan uppfyllas. Såvitt nu kan bedömas kommer Sverige att kunna uppfylla de flesta kon— vergensvillkoren år 1998. Det gäller för underskottet i de offentliga finanserna, inflationen och räntenivån. Det stora underskottet i statsbud- geten och den stora och snabbt växande statsskulden gör emellertid att det
Prop. 1994/95:100
24
Bilaga 1
kommer att ta flera år innan villkoret att statsskulden inte får överstiga 60 procent av BNP kan uppfyllas. Detta problem delas av flera EU- länder. Viss oklarhet råder också rörande tolkningen av kravet avseende en stabil växelkurs.
Regeringen avser att på basis av föreliggande finansplan och dess be- handling i riksdagen överlämna ett konvergensprogram till rådet under våren 1995. Finansplanen innehåller en utförlig genomgång av alla de delar som behövs för ett svenskt konvergensprogram.
4 Den ekonomiska utvecklingen
4.1 Den internationella ekonomin 1995 och 1996
Efter en svag BNP-tillväxt under perioden 1991-1993 utvecklas OECD- ländemas ekonomi nu i en mycket mer gynnsam takt. Äterhämtningen som inleddes i USA har efter hand spridit sig först till Europa och nu också till Japan. BNP-tillväxten i OECD—området som helhet uppgick till nära 3 procent 1994 och väntas fortsätta i samma takt under 1995 och 1996. De sydostasiatiska ekonomierna har under hela 1990-talet uppvisat en stabilt hög tillväxt, vilket visar att de i allt mindre utsträckning är beroende av utvecklingen i OECD-ländema. Den höga tillväxten i regio- nen väntas fortsätta också under de kommande åren.
Tabell 4.1 Internationella förutsättningar Arlig procentuell förändring
1993 1994 1995 1996 BNP EU -0,6 2,3 2,8 3,1 OECD 1,1 2,8 2,8 2,7 Konsumentpriser EU 3,2 2,8 2,9 3,3 OECD 2.8 2,3 2,7 3,0 Arbetslöshet (% av arbetskraften) EU 10,7 11.6 11,3 10,9 OECD 8,0 8.3 7,9 7,7
Källor: OECD och Finansdepartementet.
Den starkare ekonomiska aktiviteten väntas leda till att inflationen i OECD ökar något. Detta beror främst på en tilltagande prisstegringstakt i USA, men även i Europa förväntas en något högre inflation.
Arbetslösheten i OECD nådde en topp under första halvåret 1994. Där- efter har en viss nedgång påbörjats. Trots en förhållandevis hög tillväxt 1995 och 1996 beräknas emellertid arbetslösheten endast minska med ca 0,5 procentenhet till drygt 7,5 procent av arbetskraften. Arbetslösheten i Europa ligger väsentligt över genomsnittet i OECD och väntas göra så även de närmaste åren.
Prop. 1994/95:100
25
Bilaga 1
Underskotten i de offentliga finanserna i OECD-ländema väntas sjunka något 1995 och 1996 av såväl strukturella som konjunkturella orsaker. Nedgången är dock förhållandevis måttlig och den offentliga sektorns skuldsättning i genomsnitt 1 OECD förutses fortsätta att öka något, till drygt 70 procent av BNP.
Som följd av den mer gynnsamma internationella utvecklingen har av- sättningsmarknaderna för svensk export vuxit betydligt 1994, jämfört med de närmast föregående åren. Eftersom den internationella konjunkturen nu stärks väntas en gynnsam marknadstillväxt för svensk export också 1995 och 1996.
4.2 Den svenska ekonomin 1995 och 1996
För den svenska ekonomin förändras tillväxtens drivkrafter under de närmaste åren. De snabba marknadsandelsvinstema för svensk export, som uppnåtts genom den dramatiska förstärkningen av konkurrenskraften, väntas nu avta. Den förstärkta internationella efterfrågan möjliggör dock en fortsatt stark exporttillväxt. En tilltagande investeringsaktivitet förutses emellertid utgöra den starkaste drivkraften för tillväxten under de närmaste åren, i takt med att kapacitetsutnyttjandet stiger i främst indu- strin och i de exportrelaterade tjänstesektorema. Medlemskapet i EU för- väntas förstärka investeringsuppgången. Samtidigt dämpas konsumtions- utvecklingen av den nödvändiga budgetkonsolideringen. Totalt väntas BNP—tillväxten uppgå till ca 2,6 procent under 1995 och sedan tillta något under 1996.
Den bakomliggande tillväxten är betydligt starkare. De budgetför- stärkningar som föreslagits i denna och tidigare propositioner innebär dock att en' del av tillväxten på kort sikt tas i anspråk för saneringen av statsfinanserna. Internationella studier av liknande budgetsaneringar visar att tillväxten i gengäld blir starkare räknat på medellång sikt.
Jämfört med den bedömning som presenterades i den ekonomisk-poli- tiska propositionen i höstas (prop. 1994/95:25) innebär föreliggande prognos en till synes kraftig nedrevidering av den beräknade tillväxten för 1994 och 1995, Denna förklaras dock till övervägande del av tekniska faktorer. Nationalräkenskapema har sedan den senaste prognosen bytt s.k. basår för fastprisberäkningama. Detta innebär att beräkningarna nu övergått till att göras i 1991 års priser i stället för 1985 års. Detta på— verkar viktförhållandena mellan olika efterfrågekomponenter. Så får t.ex. bostadsinvesteringar en betydlig högre vikt i 1991 års priser eftersom byggkostnaderna steg så kraftig under perioden mellan 1985 och 1991. Fallet i bostadsinvesteringar under 1994 och 1995 ger därför ett betydligt större negativt bidrag till tillväxten med det nya basåret. Totalt beräknas effekten av basårsbytet ha dragit ner den beräknade tillväxten med 0,6 procentenheter för både 1994 och 1995.
Prop. 1994/95:100
26
Bilaga 1
Tabell 4.2 Försörjningsbalans Procentuell volyinförändring, 1991 års priser
1993 1994 1995 1996
Privat konsumtion -3,7 0,6 0,0 1,0 Offentlig konsumtion —0,6 -0,2 0,0 -l,0 Stat 4.4 0,5 2.0 -1.0 Kommuner -2,7 -0,5 -1,0 -1,0 Bruttoinvesteringar -17,6 —1,3 9,5 8,5 Näringsliv -14,3 16,6 20,1 10,1 Bostäder —3 l .0 -39,3 —28,4 9,2 Myndigheter 4,3 6,5 9.2 1,7 Lagerinvesteringarl —0,3 1.0 0.0 0,1 Export 7,6 12,2 9,5 7,3 Import -2,8 11,0 7,0 5,1 BNP -2,6 2,0 2,6 2,9
' Förändring i procentav föregående års BNP. _ Källor: Konjunkturinstitutet. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Det höga ränteläget har försvagat den begynnande uppgången av den privata konsumtionen. Preliminärt bedöms den privata konsumtionen ha ökat 0,6 procent under 1994. Den nödvändiga konsolideringen av stats- finanserna medför att hushållens inkomster utvecklas mycket svagt de närmaste två åren. Detta gäller speciellt år 1995 då de realt disponibla inkomsterna minskar med ca 2,4 procent, trots en ökning av löneinkom- sterna genom att sysselsättningen ökar.
De minskande inkomsterna under 1995 och 1996 bedöms dock komma att mötas med ett minskat sparande. Hushållens skuldanpassning har varit kraftig de senaste åren samtidigt som tillgångsprisema stabiliserats eller stigit. Utvecklingen har medfört att hushållens finansiella förmögenhet åter ökat. Sammantaget förmodas behovet av ytterligare skuldanpassning ha avtagit, vilket styrks av att utlåningen till hushållen stabiliserades under 1994 efter att ha minskat i över två år. Därtill förutses räntorna fortsätta att sjunka de närmaste två åren från närmare 10,5 procent i december 1994. som en följd av omläggningen av den ekonomiska poli- tiken, inte minst som följd av minskande underskott i statsbudgeten. Vidare kommer arbetsmarknadsläget nu successivt att förbättras genom den stigande sysselsättningen. Risken för att drabbas av arbetslöshet torde därför uppfattas som allt lägre vilket bör leda till en ökad konsumtions- benägenhet. Sammantaget förväntas den privata konsumtionen förbli oför- ändrad 1995 och öka med 1 procent 1996.
Bruttoinvesteringarna i näringslivet vände kraftigt uppåt under 1994, dock från en mycket låg nivå. Ökningen uppgick preliminärt till drygt 16 procent. Inom industrin var expansionen ca 20 procent. Den snabba produktionstillväxten innebär att industrins kapacitetsutnyttjande stiger ytterligare, vilket i kombination med den mycket goda lönsamheten gör att investeringsexpansionen inom industrin väntas överstiga 30 procent 1995. Investeringarna inom övriga delar av näringslivet dämpas i viss mån fortfarande av den svaga hemmamarknaden samt av ett betydande överskott på kommersiella lokaler. Allt fler tecken tyder dock på att
Prop. 1994/ 95: 100
Bilaga 1
utvecklingen är på väg att vända. Priserna på kommersiella fastigheter har Stabiliserats och flera tjänstesektorer redovisar nu expansiva pro- duktionsplaner. De investeringsstimulanser som lades fram i den eko- nomisk-politiska propositionen i november väntas också bidra till investe- ringsuppgången. De totala bruttoinvesteringarna förutses stiga med ca 9 procent under 1995 trots ett fortsatt kraftigt fall i bostadsbyggandet. Under 1996 förutses näringslivets investeringsexpansion dämpas något samtidigt som bostadsbyggandet åter väntas öka, om än svagt. Totalt be- räknas därför investeringsuppgången bli nästan lika betydande 1996 som under 1995. Det höga ränteläget innebär dock en särskilt stor osäkerhet vad avser investeringsutvecklingen.
Ett fortsatt gynnsamt kostnadsläge tillsammans med den internationella konjunkturuppgången innebär att exporten fortsätter att stiga relativt kraftigt. Ökningen bedöms bli knappt 10 procent 1995 och ca 7 procent 1996. Importens ökningstakt beräknas dämpas genom att hemmamark- nadsföretagen utnyttjar det gynnsamma konkurrensläget för att i någon mån vinna marknadsandelar. Utvecklingen leder till att såväl handels- - som bytesbalansen förbättras de kommande åren, trots att kronan förväntas appreciera.
Tabell 4.3 Nyckeltal Procentuell förändring
1993 1994 1995 1996 Timlön, kostnad 3,3 2,8 3,5 4,0 KPI. dec-dec 4.1 2,8 2,9 3,7 NPI. dec-dec 3.6 1.9 2,0 1,7 Disponibel inkomst —3.5 1.4 -2.4 -0,5 Sparkvot (nivå) 7,9 8.5 6.3 4.9 lndustriproduktion 1,5 9.0 7,0 6,8 Sysselsättning -5,3 —0.9 2.7 1.8 Total arbetslöshet (nivå) 12,5 13,0 11,6 10,8 Oppen arbetslöshet (nivå) 8,2 7,9 6,8 6,1 Bytesbalåns (% av BNP) -1,9 0.4 1.5 3,6 Privata sektorns finansiella sparande (% av BNP) 11,5 11,6 11.6 10,4 Offentliga sektorns finansiella sparande (% av BNP) -l3,4 -ll,2 —10.2 -6.8
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Det svåra läget på arbetsmarknaden förbättrades något under loppet av 1994. Under 1995 väntas återhämtningen i ekonomin tillsammans med det nu framlagda handlingsprogrammet mot arbetslöshet få mer genom- gripande effekter för sysselsättningen, som beräknas öka med 100 000 personer. Sysselsättningsexpansionen fortsätter också 1996 om än i något långsammare takt. Effekterna på arbetslösheten begränsas dock av att även utbudet av arbetskraft kan väntas öka när situationen på arbets- marknaden ljusnar. Den öppna arbetslösheten förväntas minska från 7,9 procent 1994 till 6,5 procent 1996.
Prop. 1994/95:100
28
Bilaga 1
Diagram 4.1 Sysselsättning och arbetskraftseffekter
tusenlol 4300 .............................................................
, _ _ (X PNH/' ,
4200 _. . _ . _ 7471”??? _____________________ Arbetskraftsulbud | 4300 ........................................... Män.-.... .
| i Sysselsättning | 38001 . -
1980 1982 1954 1986 1985 ' 1993 ' 19'92 ' 19'94 ' 1996 Källa: Finansdepartementet.
Den ekonomiska återhämtningen väntas till följd av den höga arbets- lösheten och ökat arbetskraftsutbud leda till en begränsad uppgång i löne- ökningstakten. I första hand beräknas den ökade efterfrågan på arbetskraft leda till ökad sysselsättning och endast i mindre utsträckning till en högre lönenivå. För att detta skall förverkligas ställs dock stora krav på rörlig— het på arbetsmarknaden. Kravet på tlexibilitet skärps av att uppgången är ojämnt fördelad mellan sektorer och regioner. Det finns en risk att en högre löneökningstakt inom de expansiva och lönsamma delarna av näringslivet sprids till andra delar av ekonomin.
Inflationen — mätt med konsumentprisindex — i den svenska ekonomin har under loppet av 1994 visat vissa tecken på att stiga. Under hela prog- nosperioden kommer emellertid höjda indirekta skatter och minskade sub- ventioner att utgöra en press uppåt på konsumentprisindex. Av den prog- nosticerade KPI-ökningen med 2,9 procent respektive 3,7 procent under 1995 och 1996 beräknas 0,7 respektive 1,5 procentenheter förklaras av detta. Nettoprisindex väntas således öka med ca 2 procent om året under prognosperioden, vilket indikerar ett lågt underliggande inflationstryck.
Det allt högre resursutnyttjandet inom industrin har bidragit till höjda producentpriser, framför allt på insatsvaror. Den förväntat svaga utveck— lingen av den privata konsumtionen i kombination med fortsatt god till— gång på arbetskraft medför dock att såväl lönekostnader som marginaler beräknas stiga långsamt. Industrins investeringar ökar dessutom starkt vilket minskar risken för ytterligare flaskhalsar i produktionen. De inflationistiska spridningseffekterna torde därmed bli relativt begränsade.
Prop. 1994/95:100
29
Bilaga 1
Diagram 4.2 Konsumentprisindex och nettoprisindex
procent
14.. ____________________________________ .'
O mmm-”m... ....... .... .-........—............
1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996
Källa: Finansdepartementet.
Underskottet i den ojjfentliga sektorns finansiella sparande beräknas för 1994 uppgå till ca 168 miljarder kronor eller drygt 11 procent av BNP. Det är en förbättring med 25 miljarder kronor sedan 1993, vilket helt beror på att stödet till bankerna faller bort från utgifterna. Under de närmaste två åren leder uppgången i ekonomin tillsammans med ett suc- cessivt allt starkare genomslag av redan vidtagna och nu föreslagna bud- getförstärkande åtgärder till en mycket kraftig reducering av den offent- liga sektorns sparandeunderskott. För 1996 beräknas underskottet till ca 115 miljarder kronor eller knappt 7 procent av BNP. Då de årliga sparan- deunderskotten i staten och den offentliga sektorn alltjämt är betydande fortsätter statsskulden och den offentliga sektorns nettoskuld att öka. I slutet av 1996 uppskattas statsskulden uppgå till ca 95 procent av BNP och den offentliga sektorns finansiella nettoskuld till ca 39 procent av BNP.
4.3 Kalkyler för perioden 1994—1998
Obalansema i den svenska ekonomin är så kraftiga att de inte kan elimi- neras på kort sikt. Underskottet i de offentliga finanserna var 1994 ca 11 procent av BNP och den totala arbetslösheten, inkl. personer i arbets- marknadspolitiska åtgärder, uppgick till ca 13 procent. De förslag som regeringen redovisar i denna budgetproposition lägger emellertid grunden för en stabilisering av ekonomin under mandatperioden.
Det är inte möjligt att idag med säkerhet överblicka effekterna av denna politik på tre-fyra års sikt. Däremot är det möjligt att göra kalkyler av den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren med utgångspunkt från vissa antaganden. Sådana kalkyler redovisas i den preliminära national— budgeten. Av de tre scenarier som där presenteras återges här medel-
Prop. 1994/95: 100
30
Bilaga 1
alternativet, vilket innebär att BNP växer med drygt 2,5 procent per år under perioden l994-l998, inflationen stannar vid ca 3 procent per år och bytesbalansen uppvisar betydande överskott. Därvid förutsätts att för- troendet för den svenska ekonomin gradvis förstärks. Detta tar sig uttryck i successivt fallande räntemarginal gentemot Tyskland, ett minskat hus— hållssparande och att näringslivet fortsätter att bygga ut sin produktions- kapacitet i sådan omfattning att inflationsdrivande flaskhalsar kan und- vikas.
Tabell 4.4 Försörjningsbalans och nyckeltal 1994-1998 Procentuell förändring i 1991 års priser
1994 1995 1996 1997 1998
BNP 2,0 2,6 2,9 2,8 2,5 Import 11,0 7,0 5,1 7,7 7,8 Privat konsumtion 0.6 0,0 1,0 2,4 2,2 Offentlig konsumtion -0.2 0,0 -1,0 —l.1 -1.0 Bruttoinvesteringar —1,3 9,5 8,5 8,8 8,1 Lagerinvesteringarl 1.0 0,0 0,1 0,1 0,1 Export 12,2 9,5 7,3 7,2 6,7 inhemsk efterfrågan 1,1 1,4 1.8 2.6 2.5 Nyckeltal Timlön 2.8 3,5 4,0 4,3 4,6 KPI. årsgenomsnitt 2,2 2,9 3,7 2,8 2.9 Disponibel inkomst 1,4 -2.4 -0,5 1.4 1.3 Sparkvot. nivå 8.5 6,3 4,9 4,1 3,3 Bytesbalans” 0,4 1,5 3.6 2.9 2,8 Sysselsättning -0.9 2,7 1,8 1,4 1,0 Oppen arbetslöshet3 7,9 6.8 6.1 5.8 5.6 Total arbetslöshet 13,0 11,6 10,8 10,1 9,5 Ränta. femåriga statsobligationer 9.1 10,0 9,3 8.5 8.0
i Förändring i procent av föregående års BNP. * I procent av BNP. 3 1 procent av arbetskraften. Källa: Finansdepartementet.
Sysselsättningen beräknas i denna kalkyl öka med närmare 300 000 personer mellan 1994 och 1998. Trots det faller den öppna arbetslösheten bara från knappt 8 procent 1994 till närmare 6 procent 1998. Den totala arbetslösheten, dvs. inkl. personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, faller till 9,5 procent 1998. Att nedgångeni arbetslösheten inte blir större är en följd av att arbetskraftsutbudet ökar när arbetsmarknaden förbättras.
Den långsamma nedgången i arbetslösheten understryker behovet av en stark tillväxt och en flexibel arbetsmarknad. Med en högre tillväxt, drygt 3 procent per år under perioden 1994-1998. förväntas antalet sysselsatta öka med ca 400 000 personer och den totala arbetslösheten falla till 8 procent. För att denna utveckling skall bli möjlig krävs att förtroendet för ekonomin förstärks markant så att räntorna faller och den privata kon- sumtionen och investeringarna stiger. Det krävs också en väl fungerande arbetsmarknad där lediga jobb snabbt kan. finna kvalificerade arbets- sökande och där lönebildningen inte driver upp inflationen.
Prop. 1994/ 95: 100
31
Bilaga 1
Som tidigare redovisats inriktas budgetpolitiken på att stabilisera statsskulden som andel av BNP senast år 1998. Med de mycket om- fattande åtgärder som regeringen föreslår kommer statsskulden i medel- altemativet att stabiliseras redan 1997 och falla något 1998. Även med något lägre tillväxt och högre ränta stabiliseras statsskulden 1998.
Diagram 4.3 Statsskulden 1980-1998 Procentuell andel av BNP
120. ............................................................
Exkl. budgetförstärkningar '
110 ....................................... _
40 .___,._._ .__..,_.__,_._..._._.., , . 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
..._..._.._,__ ... .-,—___.,__,._._...,___. 1- _. ... ___. .
1998 Källa: Finansdepartementet.
Nivån på statsskulden kommer emellertid att vara mycket hög i slutet av perioden, över 90 procent av BNP. Det gör under alla omständigheter den svenska ekonomin mycket sårbar. Räntehöjningar slår hårt på stats— finanserna. Därför bör en Stabilisering av statsskulden ses som ett etappmål. När det är uppnått bör skuldkvoten reduceras. Det kan noteras att tidigare saneringsprogram inte varit tillräckligt konkreta och om- fattande för att uppnå målet att stabilisera statsskulden. Såvitt nu kan bedömas kommer det saneringsprogram på totalt över 7 procent av BNP som nu konkretiserats att vara tillräckligt för att uppnå det uppsatta målet.
Tabell 4.5 Den offentliga sektorns finanser 1994-1998 Procent av BNP, löpande priser
1994 1995 1996 1997 1998
Inkomster 59,4 60,3 60.6 61.6 62.0 Utgifter 70,6 70,4 67,4 66,4 64,4 Finansiellt sparandel —l l .2 —10,2 -6,8 -4,8 -2,4 Primärt finansiellt sparande -9.9 -8,5 -4.1 -1.8 0.6 Olika skuldbegrepp Statsskuld 86.0 92,2 95,7 96,1 94,4 Offentlig nettoskuld 25,3 34,1 39,2 41,3 41,0 Konsoliderad offentlig brutto- Skuld 81,0 87,3 90,9 92,0 91,0
1 Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter. Källa: Finansdepartementet.
Prop. 1994/95 : 100
32
Bilaga 1
Balansen i de offentliga finanserna bör även ses i ett vidare perspektiv än enbart stabilisering av statsskulden. Andra väsentliga mått är statens budgetunderskott, den offentliga sektorns finansiella sparande och den offentliga sektorns primära finansiella sparande (dvs. inkomster och ut- gifter exkl. räntor). Även i dessa avseenden kommer balansen att för— bättras. Statens budgetunderskott reduceras betydligt till år 1998, under- skottet i den offentliga sektorns finansiella sparande minskar till drygt 2 procent av BNP och den offentliga sektorns primära sparande uppvisar ett mindre överskott.
Tabell 4.6 Den offentliga sektorns utgifter 1994-1998
Miljarder Årlig procentuell volymförändring
kr 1994 ————_————-———
1991 års 1994 1995 1996 1997 1998
priser Transfereringar till hushåll 348 0.5 -3,1 —2,9 -1.4 —0,5 Ovriga transfereringar 101 -6,0 19,4 -7.1 -6.7 -5.9 Konsumtion 391 -0,2 -O.1 -l ,0 -l ,1 —1,0 Investeringar 45 10.0 13.9 -1.5 2,6 2,6 Summa exkl. räntor 885 -0,2 1,7 -2,5 -1,7 -1,2 Räntor 104 17,6 7,7 6,2 12,6 -0,7 Summa inkl. räntor 988 1,4 2,3 -1,6 0,1 -1,1
Anm.: Exkl. kapitaltransfereringar. Källa: Finansdepartementet.
Nivån på de offentliga utgifterna är i längden avgörande. Utgiftema måste minska i reala termer de närmaste åren. Det måste ske genom både besparingar och genom att den ekonomiska tillväxten reducerar behovet av offentliga insatser. Med de åtgärder regeringen föreslår beräknas de offentliga utgifterna (exkl. räntor) minska i reala termer över perioden 1994—1998 och utgiftskvoten sjunka med ca 6 procentenheter.
De budgetförstärkningar regeringen föreslår kommer i sig att ha en dämpande inverkan på inhemsk efterfrågan. Dessa återhållande effekter kommer emellertid att motverkas av den minskade osäkerhet om fram- tiden för både konsumenter och investerare, som följer med en utveckling mot sunda statsfinanser. De kommer också att motverkas genom att de långa räntorna sjunker och genom att penningmarknadsräntoma kan bli lägre än annars skulle vara fallet.
Om inga budgetförstärkningar genomförs skulle de offentliga finanserna i stället genomgå en katastrofal utveckling. Även om tillväxten skulle vara densamma som i medelaltemativet och räntorna sjunka successivt, vilket i sig är osannolikt, skulle statsskulden som andel av BNP stiga till ca 110 procent i slutet av 1998, se diagram 4.3. Mer sannolikt är att till- växten skulle bli svag eller utebli, och att räntenivån skulle bli hög och variera kraftigt till följd av återupprepade finansiella kriser. Det är också troligt att budgetförstärkningar ändå skulle tvingas fram, men då som resultat av finansiella kriser och vid ett mer olämpligt tillfälle. Att avstå från budgetförstärkningar är därför inget alternativ.
3 Riksdagen 199—1.195. I saml. Nr 100. Bilaga I
Prop. 1994/95: 100
33
Bilaga 1
Diagram 4.4 Offentliga sektorns finansiella sparande 1980-1998 Procentuell andel av BNP
—12
—15---_ . . . . . w.---. . . . . . . . 1980 1982 1984 1956 1988 1990 1992 1994 1996 1998
Källa: Finansdepartementet.
Betydelsen av tillväxt och sysselsättning för de offentliga finanserna framgår tydligt av de olika alternativ som redovisas i den preliminära nationalbudgeten. I högaltemativet är den offentliga sektorns finansiella sparande ca 1,5 procent av BNP bättre än i medelaltemativet, vilket mot— svarar knappt 30 miljarder kronor.
5 En politik för tillväxt, sysselsättning och välfärd
5.1 En politik för tillväxt
En stabil och ekologiskt hållbar tillväxt under lång tid förutsätter att samhället ständigt omvandlas för att möta förändringar i omvärlden, nya tekniska möjligheter och de krav som dessa förändringar ställer på med— borgarna. Grunden för en sådan omvandling är att var och en i samhället upplever det som meningsfullt och stimulerande att delta i utvecklingen och se de nya möjligheterna. En central uppgift för tillväxtpolitiken är att stödja och underlätta detta omdanande av samhället. De mer akuta in- satserna för att stabilisera statsfinanserna och vända arbetslösheten till en hög och stabil sysselsättning får inte skymma detta mål.
En hög ökning av produktiviteten är också en nödvändig förutsättning för god tillväxt, hög reallöneutveckling och utvecklad välfärd. En sådan utveckling ställer stora krav på kontinuerliga och omfattande investeringar i ny teknik. De kraftigt minskade investeringarna under början av 1990- talet är ur detta perspektiv allvarliga, och den nuvarande höga realräntan utgör ett påtagligt hot mot en bred ökning av investeringarna.
Sett i ett mer långsiktigt perspektiv har förhållandet mellan kostnaden för arbetskraft respektive för kapital visat sig vara en betydande faktor. Om lönerna sänks för att skapa fler arbeten, är det mer lönsamt för före-
Prop. 1994/ 95: 100
34
Bilaga 1
tagen att anställa billig arbetskraft än att investera i ny teknik, vilket successivt hotar att minska produktivitetstillväxten. Ett exempel på en sådan utveckling är USA, där lönespridningen har ökat markant de senaste 20 åren. En mycket låg arbetslöshetsersättning och minimilöner som tangerar existensminimum har visserligen skapat en lägre öppen arbetslöshet än i Europa, men samtidigt har produktiviteten utvecklats betydligt sämre.
Att öka löneskillnadema som ett sätt att angripa arbetslösheten är en mycket kortsiktig strategi, och hotar både den rättvisa fördelningen och samhällets långsiktiga förmåga till tillväxt. Detsamma gäller för an- ställningstryggheten. Den skall skydda mot godtyckliga och diskrimine- rande uppsägningar, men får inte skapa onödiga och svårhanterliga hinder för den ständigt nödvändiga omvandlingen av produktionsorganisationen. Ett alltför dåligt anställningsskydd försämrar hushållningen med arbets— kraft, genom att det ger incitament för kortsiktiga och lågproduktiva an- ställningsformer. Det riskerar också att leda till att arbetslösheten kon- centreras till svaga grupper, och att långtidsarbetslösheten och utslag- ningen av arbetslivet ökar.
Omfattningen och kvaliteten på utbildningen är av avgörande betydelse för samhällets möjligheter. Utbildning är en samhällelig investering i mänsklig kunskap och kompetens som genererar en avkastning som visserligen är svår att mäta, men som icke desto mindre är väsentlig för den långsiktiga tillväxten. Därför har regeringens program för sanering av statsfinanserna utformats i syfte att så långt möjligt undvika be- sparingar i den kommunala sektorn, där grundskola och gymnasieskola är viktiga verksamheter. Vidare innebär regeringens program mot arbets- lösheten att antalet utbildningsplatser i kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och på högskolan utökas. Dessutom skall möjligheterna att öka intresset för tekniska och naturvetenskapliga studier tas till vara.
Sverige har inom många områden världsledande forskning och ett gott samarbete mellan universitet och näringsliv samt många marknadsledande företag inom högteknologiska områden som kommunikation, kraft och läkemedel. För att möjliggöra en fortsatt internationellt konkurrenskraftig spjutspetsverksamhct måste näringspolitiken syfta till att hitta långsiktiga och övergripande lösningar som förmår att ge såväl bredd i utvecklings- arbetet som en kapitalisering av dess konkurrenskraftiga resultat.
En annan grundläggande förutsättning för tillväxt är ett väl fungerande samspel mellan de stora exportföretagen och de små och medelstora före- tagen. Teknik som utvecklas i stora företag bör så långt möjligt spridas och nyttiggöras på andra håll. Exportföretagens framgångar innebär ökade möjligheter för de mindre företag som i många fall fungerar som underleverantörer. Men det är samtidigt viktigt att konstatera att villkoren för de mindre och medelstora företagen på flera områden är annorlunda än för de stora företagen, och att detta kräver särskild uppmärksamhet och särskilda åtgärder. Många av de mindre företagen arbetar på den svenska marknaden, där efterfrågan för närvarande är mycket svagare än på exportmarknaden. Det innebär att den kraftiga förbättringen av lön-
Prop. 1994/95: 100
35
Bilaga 1
samheten är mycket ojämnt fördelad. Det finns därför behov av insatser för att lösa problemen kring de mindre företagens finansiering.
Stabilitet, långsiktighet och öppenhet är nödvändiga förutsättningar för en stark tillväxt och för att samhället skall förmå att på ett konstruktivt sätt möta de ökade krav som den snabba tekniska utvecklingen ställer. Regeringen strävar därför efter en bred och bestående politisk över- enskommelse om företagandets villkor.
Åtgärder för att främja en bred användning av informationsteknologi
De grundläggande förutsättningarna för att få till stånd en ökad och bred användning av informationsteknologi i landet får sammantaget anses som mycket goda. Sverige har goda förutsättningar att ligga i täten av den internationella utvecklingen när det gäller användning av informations- teknologi och teknikutveckling.
Regeringen har ett särskilt ansvar för att utvecklingen inom informa- tionsteknologins område tas till vara som en positiv kraft i samhälls- utvecklingen. Regeringen avser att ge åtgärder som främjar en bred an- vändning av informationsteknologi hög prioritet.
Regeringen avser att initiera utredningsarbete och åtgärder inom ett antal områden i syfte att öka användningen av informationsteknologi. Det gäller bl.a. användningen av informationsteknologi i små och medelstora företag, i arbetslivet, inom utbildningsområdet och i offentlig sektor.
Det är angeläget att den nya tekniken görs tillgänglig för alla på lik— värdiga villkor. Könsskillnader när det gäller användning av informations- teknologi måste motverkas. Funktionshindrades tillgång till tekniken bör uppmärksammas.
Inom regeringskansliet pågår ett antal projekt som rör främjande av an- vändning av informationsteknologi. bl.a. när det gäller konsekvenser för rättsordningen samt inom ramen för ett s.k. Toppledarforum med före- trädare för statliga myndigheter samt för kommun— och landstingsför- bunden. Detta arbete kommer senare att redovisas för riksdagen.
En politik för ekologisk! hållbar tillväxt
Regeringen kommer att föra en aktiv politik för att åstadkomma en lång- siktigt hållbar tillväxt och en god hushållning med gemensamma resurser. Ett miljöanpassat näringsliv kan också stärka konkurrenskraften. Pro— ducentema bör ta ett ökat miljöansvar för varor och produkter under hela deras livscykler. Ekonomiska styrmedel för att reducera avfallsmängdema övervägs. Kemikaliekontrollens substitionsprincip skall hävdas i EU:s arbete. Transportsystemet skall miljöanpassas och EU:s arbete med skärpta avgaskrav drivas på. Miljöns roll i den kommunala översikts- planeringen stärks. Möjligheterna att införa naturvårdsavgift på skogs- bruket analyseras. Ett samlat program för skyddet av fjällområden läggs fram.
Prop. 1994/95:100
36
Bilaga 1
Ekonomiska styrmedel bör användas i större utsträckning inom miljö- politiken. En parlamentarisk utredning kommer att genomföras om möj- ligheterna till en ökad miljörelatering av skattesystemet. Ett nytt förslag till miljöbalk kommer att föreläggas riksdagen.
Hotet mot miljön känner inga nationsgränser. Därför behövs en gemen- sam och ambitiös miljöpolitik i det europeiska samarbetet. Samarbetet kring Östersjön är särskilt viktigt. Det första avtalet om svenskt stöd för avloppsrening i Baltikum har just undertecknats för den lettiska staden Liepaja. Projektet är ett samarbete mellan bl.a. Liepaja och Norrköping samt de lettiska, svenska och finska regeringarna och Världsbanken. Av— talen för Klaipeda i Litauen och Hapsalu i Estland står nu i tur. Vän- ortssamarbetet mellan städer och tätorter runt Östersjön har en allt större betydelse också för att skydda den gemensamma miljön. Det svenska stödet till utbyggnad av avloppsreningsverk i Östersjöområdet ges ytter- ligare resurser.
En politik för jämställdhet
En viktig förutsättning för jämställdhet är möjligheten för både kvinnor och män att vara ekonomiskt oberoende och kunna försörja sig själva genom eget arbete. De svenska kvinnorna förvärvsarbetar i dag i nästan lika hög utsträckning som männen — 72 respektive 74 procent. Antalet arbetslösa kvinnor är i dag något mindre än antalet arbetslösa män. I takt med att sysselsättningen inom de cxportorienterade verksamheterna ökar kan emellertid männens andel av de arbetslösa förväntas minska.
Detta är en följd av den könsuppdelade arbetsmarknaden. En fortsatt återhållsam utveckling inom den offentliga sektorn innebär risker för att fler kvinnor blir långtidsarbetslösa. Särskilt gäller detta äldre kvinnor som redan i dag har stora svårigheter att få en ny anställning. I budgetpropo— sitionen redovisas därför förslag för att stärka kvinnors möjligheter till sysselsättning, utbildning och kompetensutveckling och motverka utslag- ning från arbetsmarknaden.
Flera utredningar visar på omfattande löneskillnader mellan kvinnor och män. Detta bidrar till att ett stort antal lågavlönade och lågutbildade kvinnor blir beroende av bidrag från det allmänna, trots eget förvärvs- arbete. Ca 235 000 kvinnor har också ofrivilligt deltidsarbete. Jämställd- hetsministem avser att bjuda in arbetsmarknadens parter till överlägg- ningar för att höra deras uppfattning om vad som kan göras för att komma till rätta med löneskillnaderna.
En stark offentlig sektor har bidragit till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Den har omvandlat oavlönat arbete till avlönat och sam— tidigt gjort kvinnors tjänstearbete möjligt. Att försvara den gemensamma finansierade omsorgen om barn och gamla är därför en av de viktigaste uppgifterna för jämställdhetsarbetet, men också en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Regeringen avser att så långt möjligt värna sådana viktiga kommunala och landstingskommunala verksamheter som värd,
Prop. 1994/952100
37
Bilaga 1
omsorg och skola. Det förutsätter dock att det är möjligt att i stället lägga ut de nödvändiga utgiftsminskningarna på andra utgiftsprogram.
5.2 Finans— och penningpolitiken
Efter tre år med en mycket negativ utveckling beräknas BNP åter öka med 2 procent 1994 och 2,5-3 procent per år under åren 1995 och 1996. Äterhämtningen sker emellertid från en låg nivå och är inte tillräckligt stark för att ensam åstadkomma den nödvändiga saneringen av stats— finanserna. Betydande inkomstförstärkningar och utgiftsminskningar kommer därför att krävas under de kommande åren om statsskulden skall kunna stabiliseras.
Sveriges statsskuld och budgetunderskott är bland de största inom OECD-området. Statsskulden vid slutet av 1994 beräknas till ca 1300 miljarder kronor eller 86 procent av BNP. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas uppgå till ca 170 miljarder kronor eller ca ll procent av BNP 1994. Räntebetalningarna på statsskulden beräknas uppgå till 100 miljarder kronor.
Underskotten bidrar i hög grad till att räntenivån i Sverige är hög. Budgetunderskotten, försvagning av valutakursen och tidigare inflation kan förklara det mesta av ränteskillnaderna mellan olika länder. Den höga räntan håller i sin tur tillbaka både investeringar och konsumtion och bromsar därmed efterfrågan och tillväxten i ekonomin.
Fortsatta underskott blir dessutom ett välfärdsproblem när en allt större del av statens skatteinkomster går till att betala räntorna på statsskulden och därmed tränger ut andra angelägna utgifter. Att stärka de offentliga finanserna är därför ett sätt att på sikt stärka välfärdssamhället.
Den ökande statsskulden leder även långsiktigt till fördelningsproblem mellan generationer. men också mellan befolkningsgrupper. Om dagens generation ökar statsskulden lämnar den över betalningsbördan till kommande generationer.
Det allvarligaste är emellertid den begränsning av det ekonomisk- politiska handlingsutrymmet som en kraftig skulduppbyggnad för med sig. Om Sverige möter nästa internationella lågkonjunktur utan att ha stabiliserat de offentliga finanserna blir det mycket svårt att parera ctt efterfrågebortfall och en ökad arbetslöshet.
Även i början av 1980-talet var de offentliga underskotten mycket stora. Äterhämtningen av de offentliga finanserna under 1980-talets långa och starka högkonjunktur gick relativt snabbt och 1988 uppvisade budge- ten ett litet överskott. Det finns dock flera skäl som talar för att återhämt- ningen nu kommer att gå betydligt långsammare.
. Arbetslösheten var mycket låg under 1980-talets högkonjunktur. Under 1990-talets lågkonjunktur steg arbetslösheten till nivåer som inte setts sedan 1930—talet. Dagens konjunkturuppgång bidrar till att
Prop. 1994/95:100
38
Bilaga 1
minska arbetslösheten, men inte ens mycket optimistiska bedömare tror att arbetslösheten kommer att gå ner till 1980-talets nivåer.
. I hägnet av kreditmarknadens avreglering ökade den privata konsum— tionen och minskade hushållens sparande kraftigt under andra hälften av 1980-talet. Som lägst uppgick sparkvoten till minus 5 procent år 1989. Den höga privata konsumtionen medförde att statens inkomster ökade markant. I längden kunde emellertid inte hushållen spendera mer än sin disponibla inkomst. Hushållen kan förväntas vara betydligt mer återhållsamma i sina konsumtionsbeslut under komman- de år än vad som var fallet under slutet av 1980-talet.
. Statsskulden är betydligt större nu än den var på 1980-talet. Många års ackumulerade underskott har skapat en mycket stor statsskuld. Därutöver är realräntan hög. Räntebetalningarna på statsskulden tar därigenom en allt större del av budgetens utgifter i anspråk.
Mot denna bakgrund är ett kraftfullt och trovärdigt budgetförstärk- ningsprogram nödvändigt. En utgångspunkt för detta program är att bud- getförstärkningama i kombination med ökad sysselsättning och tillväxt skall leda till att statsskulden stabiliseras som andel av BNP senast 1998.
I höstens ekonomisk-politiska proposition föreslogs budgetförstärk- ningar på ca 57 miljarder kronor netto. Dessa överensstämde i huvudsak med de åtgärder som tidigare hade presenterats i socialdemokratemas val- manifest. Riksdagen har med små justeringar beslutat i enlighet med dessa förslag.
Regeringen har vidare i en särskild proposition föreslagit hur medlems- avgiften till EU skall finansieras. Avgiften uppgår till ca 20 miljarder kronor 1998 och föreslogs finansieras med både utgiftsminskningar och skattehöjningar. Pr0positionen har antagits av riksdagen och innebär bl.a. att en betydande del av finansieringen sker redan från årsskiftet i form av en höjning av arbetsgivaravgiftema med 1,5 procentenheter.
I valrörelsen begärde socialdemokratema ett öppet mandat av väljarna för att vidta ytterligare åtgärder om det skulle visa sig vara nödvändigt. Som konstaterades i den ekonomisk-politiska propositionen medför det försämrade statsfinansiella utgångsläget, som bl.a. beror på högre räntor, att det krävs ytterligare budgetförstärkningar för att stabilisera stats- skulden under innevarande mandatperiod. Regeringen aviserade därför redan i höstens ekonomisk-politiska proposition att budgetpropositionen 1995 skulle inkludera ytterligare förslag till budgetförstärkande åtgärder om sammanlagt 20 miljarder kronor, huvudsakligen i form av utgiftsned- dragningar. Detta fullföljs i föreliggande proposition med förslag om minskade utgifter av denna storleksordning.
Genom dessa mycket omfattande budgetförstärkningar läggs den ekono- miska politiken om på ett sätt som lägger grunden till en hållbar ut- veckling av de offentliga finanserna. Därmed skapas förutsättningar för en stark och uthållig återhämtning av produktion, sysselsättning och
Prop. l994/ 95 : 100
39
Bilaga 1
välfärd. Den fördelningsmässigt viktigaste effekten är att en sådan ut— veckling förbättrar sysselsättningsmöjlighetema även för utsatta grupper.
Budgetförstärkningama är utformade så att de får ett särskilt stort genomslag på de offentliga finanserna redan 1995 och 1996 för att ge så snabba effekter som möjligt på skuldutveckling, ränta och växelkurs.
För att minska sårbarheten och skapa ekonomisk—politiskt handlings- utrymme i framtiden vore det önskvärt att inte bara stabilisera utan även minska skuldkvoten. Om de offentliga finanserna skulle förbättras snabbare än vad som nu kan förutses bör den därvid uppkomna budget— förstärkningen användas för att uppnå en minskning av skuldbördan.
För att återupprätta förtroendet för de offentliga finanserna och däri- genom skapa förutsättningar för lägre räntor måste budgetdisciplinen stärkas. Under de senaste åren har budgetpolitiken varit alltför svag genom att skatter har sänkts och utgifter ökats utan adekvat finansiering. I fortsättningen måste således utgiftsökningar och inkomstminskningar vara fullt finansierade genom samtidigt beslutade utgiftssänkningar eller inkomstökningar. De offentliga finanserna är så svaga att varje ofinansie- rad utgiftsökning eller inkomstminskning riskerar att ge ofördelaktiga effekter på ekonomin via räntan och växelkursen, även om åtgärden i övrigt är väl motiverad.
Som ett stöd för att stärka budgetdisciplinen pågår ett utredningsarbete avseende statsbudgeten som bl.a. syftar till en fullständigare och tydligare redovisning av statens utgifter och inkomster. Ett första steg i denna riktning tas redan i budgetförslaget för 1995/96.
Regeringen har beslutat öka statens skuld i utländsk valuta och sam— tidigt införa en flexibilitet för Riksgäldskontoret vid valutauppläningen. Riksgäldskontoret skall under 1995 låna minst 30 miljarder kronor netto i utländsk valuta. Detta motsvarar en bruttoupplåning om ca 90 miljarder kronor då valutalån om ca 60 miljarder kronor beräknas förfalla under 1995. Under vissa perioder har upplåning i utländsk valuta kunnat ske till lägre kostnader än upplåning i svenska kronor. Genom att regeringens beslut om statens upplåning i utländsk valuta har varit beloppsmässigt precisa under de senaste åren, har det saknats flexibilitet för Riks— gäldskontoret att löpande välja att finansiera budgetunderskottet på den marknad som erbjuder de mest fördelaktiga villkoren. Regeringen inför nu en sådan flexibilitet. Riksgäldskontoret ges möjlighet att i viss utsträckning öka upplåningen i utländsk valuta utöver de nyss nämnda nivåerna. Denna möjlighet bör utnyttjas i den mån goda finansieringsvill- kor kan erhållas på den internationella kapitalmarknaden.
Penningpolitiken
Prisstabilitet är en viktig förutsättning för en framgångsrik ekonomisk politik. Erfarenheterna visar att hög inflation försämrar förutsättningarna för en balanserad och uthållig tillväxt. Länder med varaktigt låg infla- tionstakt är betydligt mindre sårbara när det inträffar ekonomiska stör- ningar eller kriser av olika slag. Detta har varit mycket påtagligt i sam-
Prop. l994/ 95 : 100
40
Bilaga 1
band med den turbulens som vid olika tillfällen rätt på de finansiella marknaderna under de senaste åren. Det är därför av yttersta vikt att inflationsproblemen inte tillåts återkomma i den svenska ekonomin.
Penningpolitikens huvuduppgift är att säkerställa en låg inflation. Riks— banksfullmäktige har definierat inflationsmålet som att inflationen enligt konsumentprisindex skall uppgå till 2 procent med en marginal uppåt och nedåt på 1 procentenhet. Detta är i linje med inflationsmålen i andra europeiska länder. Omläggningen av finanspolitiken ger ett ökat för- troende för den ekonomiska politiken samt förutsättningar för en starkare växelkurs och lägre marknadsräntor. Därmed minskar bördan på penning— politiken.
En bieffekt av saneringen av statsfinanserna är att nedtrappningen av subventioner och höjningen av vissa indirekta skatter leder till att konsutnentpriserna stiger. Därmed finns en risk att ökningstakten i kon- sumentprisindex åtminstone under en period överstiger 3 procent. Den stramare finanspolitiken bidrar dock till att det underliggande inflations- trycket minskar.
5.3 Arbetsmarknad och sysselsättning
Sedan 1990 har antalet sysselsatta minskat med 525 000 personer. Den totala arbetslösheten (inkl. personer i åtgärder) har ökat med 425 000 personer, och den öppna arbetslösheten med 260 000 personer. Den minskade sysselsättningen har således lett till att arbetskrfaten minskat med ca 100 000 personer. Under den nu inledda återhämtningen kommer på motsvarande sätt den ökade sysselsättningen att bidra till ett ökat arbetsutbud.
Mot den här bakgrunden finns en betydande risk att Sverige drabbas av samma höga och permanenta arbetslöshet som i många andra länder. För att minska risken för en permanent hög arbetslöshet krävs resoluta och snabba insatser för att underlätta och stödja en varaktig ökning av syssel— sättningen. Även statsfinansiella skäl talar för kraftigt höjda ambitioner vad gäller ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.
Det finns ingen möjlighet att snabbt nå tillbaka till 1990 års sysselsätt— ningsnivå. Då var ekonomin överhettad och bristen på arbetskraft om— fattande. Utslagningen av företag och arbetstillfällen under början av 1990—talet gör det nödvändigt med omfattande insatser för att ersätta den produktionskapacitet som har gått förlorad. De yrkes- och kompetens- mässiga obalansema på arbetsmarknaden har samtidigt sannolikt ökat.
Politiken kan därför inte ensidigt inriktas på en snabb ökning av efter— frågan på arbetskraft. Den måste i stället lägga stor vikt vid åtgärder för att anpassa utbudet av arbetskraft till strukturen på efterfrågan, vid att förebygga och förhindra brist på kompetent arbetskraft inom olika del- arbetsmarknader och vid att allmänt förbättra arbetsmarknadens funk— tionssätt. Åtgärder för att stärka arbetskraftens kompetens och underlätta företagens nyanställningar samt inriktningen av arbetsförmedlingens
Prop. l994/ 95: 100
41
Bilaga 1
arbete har därvid stor betydelse, liksom åtgärder för att bryta den köns— uppdelade arbetsmarknaden.
Regeringen lägger fram ett omfattande handlingsprogram för att stimu- lera tillväxt och sysselsättning och för att minska arbetslösheten. Hand- lingsprogranunet har följande inriktning.
l. Uthållig tillväxt Det skall ta till vara det utrymme som nu finns på arbets- och kapi- talmarknadema och bidra till en uthållig ekonomisk tillväxt. Syftet är att skapa sådana villkor att Sverige får fler företag och fler före— tagare.
2. Nya jobb i näringslivet Det skall bidra till fler arbetstillfällen och säkerställa att de nya arbetstillfällena i första hand kommer till stånd i näringslivet.
3. Jämställdhet i arbetslivet Det skall bidra till att resurstillväxten och den ökade sysselsättningen fördelas så att kvinnornas möjligheter på arbetsmarknaden stärks.
4. Bättre kompetens för jobben Det skall bidra till en höjd utbildningsnivå och till höjd kompetens i arbetslivet för att säkerställa en fortsatt förbättring av produktivitet och en fortsatt god konkurrenskraft.
5. En väg tillbaka från arbetslöshet Det skall ge de arbetslösa möjlighet till arbete eller arbetsförbe- redande åtgärder och på så sätt minska behovet av passivt kontant— stöd.
6. Kamp mot tmgdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet Det skall bidra till att höja ambitionerna när det gäller att bekämpa ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Målet är att ungdomar skall ha utbildning, arbete eller arbetsförberedande åtgärd senast inom 100 dagar.
Näringspolitiken
Uppgiften för näringspolitiken är att medverka till en snabb förnyelse och utveckling inom företagssektom. Svenskt näringsliv skall kännetecknas av ny teknologi, nya produkter, hög kompetens och hög förädlingsgrad. Det är regeringens uppfattning att investeringsnivån måste höjas markant och att ny produktionskapacitet nu måste byggas upp i stället för den som har gått förlorad under de senaste årens ekonomiska stagnation och tillbakagång.
Det finns goda förutsättningar att få till stånd en ökning av investering— arna, i första hand inom industrin. Lönsamheten är mycket god i närings-
Prop. 1994/ 95: 100
42
Bilaga 1
livet och det finns ett stort finansiellt sparande i den privata sektorn, som ger utrymme för kraftigt ökade investeringar och sysselsättning. Under 1995 beräknas industrins driftsöverskott brutto uppgå till 118 miljarder kronor, vilket kan jämföras med industrins totala investeringar, vilka väntas uppgå till 54 miljarder kronor. Industrins höga lönsamhet innebär att en stor del av investeringarna kan självfinansieras samtidigt som soliditeten stärks och företagens kreditmöjligheter avsevärt förbättras.
En ny grundläggande förutsättning för näringspolitiken är att Sverige sedan årsskiftet är medlem i EU och fullt ut deltar i det ekonomiska och politiska samarbetet. Medlemskapet innebär att klarhet har skapats för en viktig del av det svenska näringslivets villkor. De svenska företagen kommer nu att arbeta på samma villkor som alla andra företag på den inre marknaden. Beslutet bidrar till att göra Sverige mer attraktivt som investeringsland. Detta bör bidra till att stärka växtkraften i den svenska ekonomin. För att stimulera företag att etablera sig i Sverige föreslår regeringen att en självständig organisation bildas för kontakt med de utländska företagen och med särskilda resurser för marknadsföring av Sverige.
En annan grundläggande förutsättning är ett väl fungerande samspel mellan de stora exportföretagen och de små och medelstora företagen i tillväxtprocessen. Exportföretagens framgångar innebär ökade möjligheter för de mindre företag som i många fall fungerar som underleverantörer. Men det är samtidigt viktigt att konstatera att villkoren för de mindre och medelstora företagen på flera områden är annorlunda än för de stora före- tagen och kräver särskild uppmärksamhet och särskilda åtgärder.
Arbetsrätten är ett område där det behövs särskilda lösningar för de mindre företagen. Denna fråga kan i många fall lösas direkt av parterna inom ramen för nu gällande arbetsrätt. Därtill kommer att regeringen gett den nya arbetsrättsutredningen i uppdrag att särskilt uppmärksamma dessa frågor.
Många av de mindre företagen arbetar på den svenska marknaden, där efterfrågan för närvarande är mycket svagare än på exportmarknaden. Det innebär att den kraftiga förbättringen av lönsamheten är mycket ojämnt fördelad. Det finns därför behov av insatser för att lösa pro- blemen kring de mindre företagens finansiering.
Som ett led i detta bör statens engagemang i Atle och Bure nu om- prövas. Målet är att erbjuda företag i tidigt utvecklingsskede en finan— siering som stärker soliditeten. Vidare bör AP-fonden få ökade möjlig- heter att tillföra riskkapital till de små och medelstora företagen. Regeringen kommer också att överväga ett s.k. riskkapitalavdrag, som innebär en möjlighet för privatpersoner att göra avdrag för förvärv av nyemitterade aktier i onoterade bolag. Regeringen planerar vidare att för- stärka resurserna till de särskilda lånen till kvinnliga företagare.
Teknikspridningen är avgörande för näringslivets möjligheter till ut- veckling. Regeringen föreslår särskilda insatser för att skapa en infra- struktur för kunskapsförmedling till de mindre och medelstora företagen.
Sverige ligger sedan länge bland de främsta länderna när det gäller informationsteknologi och teknikanvändning. Den tekniska utvecklingen
Prop. l994/ 95: 100
43
Bilaga 1
går mycket snabbt och därför behövs det insatser för att främja en fortsatt utveckling och användning av informationsteknologin. Regeringen avser att ta initiativ till utredningar och åtgärder inom ett antal områden i syfte att öka användningen av informationsteknologi. Det gäller bl.a. använd- ningen av teknologin i små och medelstora företag, i arbetslivet, inom utbildningsområdet och inom den offentliga sektorn.
Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken
Arbetsmarknadspolitiken har en central roll i den ekonomiska politiken. Den skall främja ekonomisk tillväxt, stabilitet och en rättvis fördelning. Arbetsmarknadspolitiken har de senaste åren med snabbt växande arbetslöshet fått bära en alltför tung börda. En stor del av insatserna har inriktats på att få till stånd särskilt anordnade arbetstillfällen vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden i form av ungdomspraktik och ALU- verksamhet. Det är nu hög tid för nya grepp och för en ny inriktning.
Det är sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden som nu måste stå i centrum för verksamheten. Åtgärder som syftar till att skapa arbets- tillfällen vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden måste begränsas till att avse insatser för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. De ekonomiska resurserna måste omdisponeras från långvariga kontant- stöd till tillfälliga stimulanser för expansion och nyanställning i näringsli- vet. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten mäste främjas. Samspelet mellan utbildning och arbetsliv måste förbättras. Ambitionema när det gäller insatser mot ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet måste höjas kraftigt. Arbets- och utbildningslinjen måste betonas långt starkare än vad som skett under de gångna åren.
Som ett led i en sådan ny inriktning införs en temporär stimulans till nyanställningar i näringslivet i form av en reduktion av arbetsgivarav- giftema med upp till 6 000 kronor per månad i 12 månader. Denna åtgärd har till syfte att motverka både arbetslöshet och inflation genom att sänka kostnaderna för expansion och produktionsökning. Åtgärden innebär en stimulans till företagen att tidigarelägga rekryteringen och den ger samtidigt ett incitament att rekrytera bland de arbetslösa i stället för att rekrytera personal från andra företag. Reduktionen av avgiften avser tillsvidareanställning av personer som är registrerade som arbetslösa. Stödet beräknas omfatta ca 110 000 personer under 1995 och innebär att näringslivets avgifter sänks med upp till 7 miljarder kronor. Genom denna åtgärd skall behovet av andra åtgärder och av kontantstöd vid arbetslöshet kunna reduceras kraftigt. Förslaget om det nya anställnings- stödet kommer att föreläggas riksdagen i en särskild proposition. Den nya stimulansen skall gälla för nyanställning av arbetslösa som sker fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1995. Särskilda medel har avsatts för information om anställningsrabatten.
Vidare föreslås villkoren för utbildningsvikariat förbättras och medel avsätts för i genomsnitt 20 000 vikariat per månad. Denna åtgärd har en dubbel effekt i form av höjd kompetens hos dem som har arbete och nya
Prop. 1994/95:100
44
Bilaga 1
arbetstillfällen för de arbetslösa. Avdraget för kostnader för vikarie höjs till 500 kronor per dag och det maximala avdraget för utbildnings— kostnader höjs till 40 000 kronor per utbildad.
För att motverka arbetslösheten i byggbranehen har beslut redan fattats om stimulanser till bygginvesteringar. Dessa stimulanser bör nu komplet- teras med ett 130-procentigt bidrag till förbättringar av inomhusklimatet i skolor och på daghem.
Utöver dessa direkta anställningsfrämjande insatser läggs ett omfattande förslag om utbildnings— och kompetenshöjning för att möta de ständigt ökade kraven på kompetens i arbetslivet. Sammanlagt kommer 90 000 extra utbildningsplatser att skapas under 1995 och 1996. Totalt innebär denna satsning en utökning av utbildningen med ca 16 000 platser.
Inom denna ram föreslås särskilda insatser när det gäller utbildning i teknik och språk för att möta behoven hos exportindustrin. 9 000 platser tillkommer på högskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildning och särskilt gynnsamma villkor, ett s.k. N/T—arvode på 12 000 kronor per månad, tillskapas. 3 500 platser inrättas på högskolan för språkutbildning.
På gymnasieskolans yrkesinriktade linjer införs ett nytt tredje år för att ge fördjupning och breddning av yrkesutbildningen. Detta innebär 16 000 platser. Ett tredje gymnasieår inrättas på Komvux. Ytterligare 10 000 platser för arbetslösa inrättas inom folkhögskolan.
På regeringens förslag beslutade riksdagen i höstas att höja ambitio- nerna när det gäller Komvux och arbetsmarknadsutbildningen. Medel av- sätts för sammanlagt 136 500 platser i arbetsmarknadsutbildningen, ut- bildning i företag samt Komvux.
En ny form av praktik för arbetslösa akademiker införs i form av en ettårig aspirantutbildning. En ny form av praktikplatser, Europa- stipendier för arbetslösa ungdomar, bör prövas i samarbete med svenska exportföretag.
Regeringen vill vidare åstadkomma en ny form av flexibilitet mellan ut- bildning och arbetsliv, som gör att en ledig plats skall ha förtur framför fortsatta studier. Studier som på så sätt avbryts skall kunna återupptas efter avslutat arbete eller på lämpligt sätt kombineras med ett arbete. Regeringen kommer att tillkalla en särskild utredare för att i samråd med parterna och utbildningsanordnare utforma ett förslag.
När det gäller ungdomar är den föreslagna stimulansen till nyanställ- ningar särskilt betydelsefull. Därtill kommer den ökade tillgången på yrkesinriktad utbildning i form av det tredje gymnasieåret och tillkomsten av fler platser i högskolan. Vidare förstärks de arbetsmarknadspolitiska insatserna både i form av kommunalt uppföljningsansvar, den nya ung- domsintroduktionen, ett ökat antal utbildningsplatser samt en ny form av praktik, s.k. Europa-stipendier. Datortek införs i alla kommuner i syfte att ge arbetslösa ungdomar utbildning i modern teknik. Målet med alla dessa insatser är att ungdomarna så snabbt som möjligt skall komma i arbete eller utbildning och att alla skall ha fått ett lämpligt erbjudande inom 100 dagar.
Insatserna för de långtidsarbetslösa förstärks genom att rekryterings- stödet reserveras för dessa sökande och att stödet kan användas i förening
Prop. 1994/ 95: 100
45
Bilaga 1
med det allmänna nyanställningsstödet. Därmed bör de långtidsarbetslösas möjligheter att få nytt fotfäste på arbetsmarknaden öka markant. Stödet beräknas omfatta i genomsnitt 26 000 långtidsarbetslösa. Beredskaps- arbeten och ALU—arbeten skall i fortsättningen användas i första hand för att bryta eller förhindra uppkomst av långtidsarbetslöshet. Medel avsätts för i genomsnitt 8 000 respektive 10 000 sådana arbetstillfällen. Utom- nordiska invandrare som har särskilt stora svårigheter att få arbete, skall få ökade möjligheter till arbetspraktik. Medel avsätts för i genomsnitt 5 000 platser per månad.
Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring måste hävdas. Nya initiativ behövs för att göra kontraktet mellan den enskilde och samhället tydligare. Regeringen har tillsatt två utredningar; dels om återkommande arbetsplatskontakter, dels om nya organisatoriska former för att förstärka arbetssökandet, s.k. arbetsföretag. Regeringen vill redan nu föreslå att de arbetslösas kontakt med arbetslivet förbättras genom ett system med återkommande arbetsplatskontakter, Medel har avsatts för 20 000 platser i genomsnitt per månad.
Parternas medverkan
Arbetsmarknadens parter har en nyckelroll när det gäller att åstadkomma ekonomiska och sociala framsteg. Statsmaktema kan utforma och besluta om en ny inriktning och nya grepp i arbetsmarknadspolitiken, men effekterna av dessa åtgärder är i stor utsträckning beroende av en aktiv medverkan från parterna i arbetslivet. Av ännu större betydelse är de villkor som skapas direkt av arbetsmarknadens parter genom avtal eller praxis i arbetslivet. Därför måste förnyelsen av villkoren på arbets- marknaden bedrivas parallellt av staten och parterna.
Regeringen vill därför understryka vikten av det arbete som nu börjar komma i gång mellan parterna när det gäller såväl praktisk medverkan kring rekryterings- och utbildningsbehov som förhandlingar om förnyelse av de arbetsrättsliga villkoren. Detta arbete bör nu bedrivas över hela fältet med det uttalade syftet att panema tar ett ökat ansvar för att arbetsmarknaden fungerar väl och att de arbetslösa snabbt kommer in i arbete eller utbildning eller annan arbetsförberedande verksamhet.
Lönebildningen kommer att vara av avgörande betydelse för förutsätt- ningarna att nå framgång i den ekonomiska politiken. Tudelningen av ekonomin i en expansiv exportorienterad del och en trög henunamark- nadsorienterad del, liksom de stora skillnaderna mellan efterfrågans och utbudets struktur, medför betydande risker. Den svaga kronkursen har gett betydande konkurrensfördelar och kraftiga vinstförbättringar för den exportorienterade sektorn. Dessa måste nu kanaliseras till investeringar i både utbyggd kapacitet och förbättrade produktionsmetoder för att sysselsättningsökningen skall bli stabil och varaktig. Om vinstökningarna i stället leder till kraftiga lönekostnadsökningar riskerar dessa att snabbt spridas till andra delar av den privata sektorn och den offentliga sektorn, som i det nuvarande konjunkturläget inte har förmåga att bära sådana
Prop. l994/ 95: 100
46
Bilaga 1
lönekostnadsökningar. En sådan utveckling skulle allvarligt försvåra möj- ligheterna att lösa sysselsättningsuppgiften.
Arbetsmarknadens parter har således ett stort ansvar för möjligheterna att nå framgång. I deras händer ligger det huvudsakliga ansvaret för lönebildningen. Under 1995 löper en stor del av avtalen ut. Det är en kritisk punkt. Då avgörs om svenskt näringsliv skall bibehålla sin goda konkurrenskraft och därmed kraftfullt kunna bidra till nödvändig tillväxt, fler arbeten och därmed goda möjligheter att sanera statsfinanserna. Statens ansvar är att klart ange de politiska förutsättningarna. Om lönerna genom parternas försorg länkas in i en strategi för tillväxt innebär detta minskad inflationsrisk och förbättrade offentliga finanser, vilket ökar utrymmet för en appreciering av kronan, låga räntor och därmed högre investeringar och en större uthållig sysselsättningsökning.
5.4 Strukturpolitiken
För att uppnå en uthållig ökning av sysselsättning och välfärd krävs en strukturpolitik som stärker Sveriges produktionsförmåga och där männi- skors vilja till arbete och skapande tas till vara.
Utbyte av varor och tjänster mellan olika länder befrämjar en stark och uthållig tillväxt. De upphandlingsregler som tillämpas inom EU innebär i princip att producenter i olika länder skall kunna konkurrera på lika villkor om den offentliga sektorns upphandling. Sådana konkurrensregler är särskilt viktiga för att undvika diskriminering av producenter från ett litet land som Sverige. Sverige bör både inom EU och i andra fora verka för fortsatta sänkningar av tullar och andra handelshinder.
Den svenska konkurrenslagstiftningen har skärpts och blivit mer lik den som gäller i många andra EU-länder. Regeringen avser att vara restriktiv med att bevilja undantag från den nya lagstiftningen. Sverige bör såväl nationellt som internationellt verka för en strikt konkurrenspolitik som främjar konsumenternas intresse.
Principerna för reformeringen av det allmänna ålderspensionssystemet har antagits av riksdagen. Sambandet mellan livsinkomst och pension för- stärks och pensionsutgifternas följsamhet till den samhällsekonomiska ut- vecklingen förbättras. Pensionsreformen skall nu fullföljas genom konkret lagstiftning, där värdet av pensionsförmånema kopplas till både pris- utvecklingen och den realekonomiska utvecklingen. Reformeringen inne- bär att vid en svag ekonomisk utveckling kommer pensionsutgiftema att bli lägre än med dagens system.
Även i övrigt bör socialförsäkringama utformas så att de befrämjar arbete och motverkar passivitet. Den reformering av sjukförsäkringen som inleddes 1990 och som sedan under bred parlamentarisk enighet följdes upp genom införande av en sjuklöneperiod har bidragit till lägre sjukfrånvaro. Genom sjuklöneperioden har arbetsgivarna fått starkare incitament att utforma arbetsmiljön i vid mening på ett sätt som reducerar risken för ohälsa.
Prop. 1994/95: 100
47
Bilaga 1
Antalet förtidspensionärer har ökat under en lång tid. Fler människor utestängs permanent från arbetsmarknaden och kostnaderna stiger. Av såväl sociala som samhällsekonomiska skäl är det nödvändigt att den nu- varande trenden inom förtidspensioneringen bryts. Förtidspension bör utges först när alla möjligheter att återge den försäkrade arbetsförmågan har prövats. Förtidspensionen bör renodlas så att den endast utgör er- sättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker. Arbetsmarknadsskäl bör inte ge rätt till förtidspension.
Under våren 1995 kommer regeringen att presentera en proposition med förslag om förbättrad beredning av beslut om sjukpenning och för- tidspension. Sjuk— och arbetsskadeberedningen kommer att få i uppdrag att pröva grunderna för och beräkningen av förtidspension och sjukersätt- ning. Bl.a. bör ändrade kvalifikationsvillkor och förändrad beräkning av s.k. antagen inkomst övervägas. I samband med beredningen av dessa förslag under hösten 1995 kommer regeringen att förslå regeländringar som tillsammans med tidigare i är beslutade regeländringar ger den be- sparing om 3 miljarder kronor netto som ingick i det socialdemokratiska valmanifestet.
Inom familjestödet kommer utredningsarbetet att inriktas mot att ut— forma enklare och effektivare stödformer som inte motverkar jämställdhet och intresset att arbeta.
5.5 Skattepolitiken
Skattepolitiken syftar till en samhällsekonomiskt effektiv beskattning som också tillgodoser fördelningspolitiska mål. Genom 1990-1991 års skatte- reform lades en god grund för det svenska skattesystemet. Reformen var fördelningspolitiskt balanserad genom att de sänkta skattesatserna kom- binerades med en breddning av olika skattebaser som i första hand minskade avdragsmöjlighetema för personer med höga inkomster. Balansen bröts genom den förra regeringens politik, som bl.a. innebar långtgående sänkningar av skatteuttaget på kapitalinkomster. Reglerna blev också mer komplicerade samt skapade ökade möjligheter till skatte- planering. Genom höstens ekonomisk-politiska proposition (prop. 1994/95:25) återupprättades den avvägning mellan effektivitets- och för- delningsmål som gjordes i skattereformen. Därutöver föreslogs och beslutades ett antal åtgärder för att stärka budgeten i syfte att stabilisera statsskulden senast år 1998.
De förslag till ökade skatter och avgifter som redovisades i den eko- nomisk-politiska propositionen och i propositionen om finansiering av den svenska medlemsavgiften till EU kommer att ge en total, nettoberäknad, inkomstförstärkning för offentlig sektor som uppgår till drygt 3 procent av BNP. Regeringen kommer att under 1995 förelägga riksdagen proposi- tioner rörande de delar som det ännu inte fattats beslut om. Utrymmet för ytterligare skattehöjningar år därefter begränsat. Ytterligare höjningar av skatterna riskerar att försämra ekonomins funktionssätt bl.a. genom att
Prop. 1994/95: 100
48
Bilaga 1
de ger försämrade förutsättningar för en ieke—inflationsdrivande löne- utveckling. Vidare skulle lönsamheten för skatteplanering och skattefusk öka. Riskerna med fortsatta skattehöjningar är också knutna till effekterna av enskilda skatter på bl.a. investeringar, tillväxt och sysselsättning även om det inte finns några klara och enkla samband mellan det totala skatte- trycket och den ekonomiska tillväxten.
Även kommunerna bör vara ytterst återhållsamma med skattehöjningar. Höjda kommunalskatter skärper den samlade beskattningen av arbete, vil- ket sänker hushållens köpkraft och försvårar saneringen av statsfinan- serna. Regeringen kommer att följa utvecklingen av komrnunalskattema och väga in denna vid bedömningen av kommunernas finansiella ut- rymme.
Inom ramen för ett i huvudsak oförändrat totalt skatteuttag kan i framtiden förskjutningar mellan olika skatter aktualiseras för att skattesystemet i dess helhet skall uppfylla kraven på en samhällsekono- miskt effektiv beskattning. Med tanke på behovet av stabila skatteregler, där dessa tillåts verka under en följd av är, bör emellertid varje förändring övervägas noga.
Genom medlemskapet i EU får Sverige möjlighet att påverka de gemen- samma besluten på skatteområdet. 1 EU:s vitbok om tillväxt, konkur- renskraft och sysselsättning uppmärksammas flera skattepolitiska frågor. De höga skatterna på arbete ses som ett särskilt problem vad gäller tillskapandet av det stora antalet jobb som krävs för att arbetslösheten skall kunna reduceras. Höjda miljöskatter och höjda skatter på kapital pekas ut som alternativ finansiering av offentliga utgifter. Ett annat område i vitboken gäller bl.a. de skattemässiga villkoren för små och medelstora företag.
Vid sidan av de två huvudsyftena i skattepolitiken, att uppnå en effektiv beskattning som även tillgodoser fördelningspolitiska mål, bör skatte- systemet utformas med hänsyn till konsekvenserna för miljön. En even- tuell växling mellan skatter på arbete och miljöskatter aktualiserar andra effektivitetsprobletn än de som handlar om önskemålet att begränsa sned- vridningar. Här betonas skatternas roll som ekonomiskt styrmedel, där påverkan på resursanvändningen blir ett positivt värde. Om skatterna för— ändras så att kostnaderna för negativ miljöpåverkan beaktas av enskilda konsumenter och producenter kan välfärden i vid mening gynnas. En effektiv påverkan medför å andra sidan ett skattebortfall som minskar utrymmet för en skatteväxling. Ansvaret för statsfinanserna kräver att man är uppmärksam på detta dilemma.
Frågan om en växling mellan skatter på arbete och miljörelaterade skatter kommer att prövas av den parlamentariska utredning som om- nämnts. Utredningen kommer att pröva vilken avvägning som bör göras mellan effekterna på sysselsättning. miljö och internationell konkurrens- kraft. Här ansluter kommitténs arbete till den europeiska diskussionen och den framtida utvecklingen inom EU blir av stor betydelse för Sverige.
Den svenska skattepolitiken har sedan lång tid tillbaka haft en in- riktning som skapar goda villkor för investeringar i Sverige. 1990—1991
4 Riksdagen NOJ-"95. lxrunl. Nr IHH, lil/ugn ]
Prop. l994/ 95: 100
49
Bilaga 1
års skattereform innebar att den goda internationella konkurrenskraften i företagsskattereglerna bibehölls och att skattereglerna gavs en ut- formning som gagnar tillväxt och omvandling i näringslivet. Sedan dess har uttaget av bolagsskatt höjts. I den ekonomisk-politiska propositionen har regeringen avsatt ett utryrrune för en reduktion av skatteuttaget med 2 miljarder kronor. Inriktningen på denna reform skall fastläggas efter pågående samråd med näringslivet. I den europeiska diskussionen tilldelas de små och medelstora företagen en central roll när det gäller skapandet av ny sysselsättning. Bland annat mot denna bakgrund kan övervägas en inriktning av den fortsatta reformeringen av den svenska företagsbeskatt- ningen där skatteuttaget reduceras för i första hand de mindre och medelstora företagen samtidigt som man så långt möjligt bibehåller enkla och neutrala regler.
Från såväl fördelningspolitiska som statsfinansiella och samhällsekono- miska utgångspunkter är det av avgörande betydelse att skattebrott och olika former av skatteflykt motverkas. Ytterligare uppmärksamhet be— höver därför riktas mot förutsättningarna för en effektiv skattekontroll. Enklare — och härigenom mera svårmanipulerade — skatteregler bör eftersträvas.
5.6 Fördelningseffekter av politiken
De grundläggande fördelningspolitiska målen är en rättvis fördelning av ekonomiska resurser, ett effektivt skydd för utsatta grupper och en lika tillgång till offentlig service av hög kvalitet. I kärva tider ökar kraven på fördelningspolitiken. Det finns en hög beredskap att acceptera åtgärder i välfärdssystemen för att sanera statsfinanserna, men den förutsätter att bördorna delas av alla. Även de som har arbete och som inte regelbundet behöver stöd från den offentliga sociala välfärden måste göra uppoff- ringar. Insikten har också ökat att fördelningen måste vara rättvis i ett längre perspektiv och mellan olika generationer.
Regeringens insatser för att åstadkomma en uthållig ekonomisk tillväxt, skapa arbete och förbättra statens finanser är av grundläggande betydelse också för barnens välfärd. Regeringen vill så långt möjligt värna för barn viktiga verksamheter. Men det gäller inte bara att slå vakt om resurserna utan i lika hög grad att se till att de används på bästa sätt.
Att barnomsorg, skola, fritidshem, barnkultur, barnsjukvård m.m. håller en jämn och hög kvalitet är avgörande för barns trygghet och ut- veckling. Det går att i efterhand kompensera några år med lägre materiell standard. En otrygg omsorg de första levnadsåren, eller en förlorad skol- tid, är däremot nästan omöjliga att ersätta. De utgiftsminskningar som nu krävs för att sanera statsfinanserna har därför i stället lagts på bidrag och subventioner. Samtidigt har stor vikt lagts vid att transfereringssystemens generella karaktär inte rubbas.
Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder både en hög kvinnlig förvärvsfrekvens och ett högt födelsetal. Vår föräldraförsäkring
Prop. 1994/95:100
50
Bilaga 1
och barnomsorg har bidragit till att ingen i vårt land behöver ställas inför valet att arbeta eller skaffa barn. Att föräldrar som saknar arbete erbjuds barnomsorg är därtill en förutsättning för att-de skall kunna vara enga- gerade i att söka arbete eller utbilda sig.
Under senare år har en rad rapporter visat att barn och ungdomar med invandrarbakgrund i större utsträckning än andra har flera problem sam- tidigt. För invandrarbam, liksom för andra unga. är generella insatser som bidrar till att minska orättvisorna och skapa en mer rättvis fördelning i samhället avgörande för att deras villkor skall kunna förbättras.
Under de senaste årens lågkonjunktur har ungdomarna varit en av de grupper som drabbats särskilt hårt. Den allt längre utbildningstiden och den ökade arbetslösheten innebär att ungdomars inkomster, och därmed möjligheter till en självständig ekonomi, har kommit senare i livet.
Ur ett framtidsperspektiv är dagens höga arbetslöshet bland ungdomar särskilt oroande. Ett väl fungerande och demokratiskt samhälle förutsätter att vi ger alla ungdomar, inte bara några, rätten att vara med i arbets- livets gemenskap, rätten att bli tagna i anspråk. Kampen mot arbetslös- heten handlar därför i sin förlängning om en kamp för grundläggande demokratiska värden. Särskilt vikt har lagts vid åtgärder för ungdomar.
Den viktigaste fördelningspolitiska insatsen är att föra en ekonomisk politik som åter gör det möjligt för alla medborgare som kan arbeta att försörja sig genom eget arbete. Det är dock oundvikligt att denna politik på kort sikt kommer att medföra fördelningspolitiska påfrestningar. Till följd av framför allt den sänkta kronkursen ökar vinsterna snabbt i det svenska näringslivet, vilket är nödvändigt för att investeringarna skall öka och därmed bidra till en god tillväxt och ökad sysselsättning. Den höga realräntan och utvecklingen på kapitalmarknaden ger allt bättre utdelning för hushåll med förmögenheter. Å andra sidan utvecklas den inhemska och den offentliga sektorn svagt — och arbetslösheten är hög. Denna tu- delning av ekonomin är ett hot mot en rättvis fördelning. Alla parter måste ta ett ökat ansvar för att förhindra en upprepning av 1980—talets spiral med stora lönehöjningar, kompensationskrav och accelererande in- flation.
Samtidigt är det nödvändigt att minska de offentliga utgifterna för att sanera statsfinanserna. För att värna tillgången till och kvaliteten i barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård och äldreomsorg måste en stor del av minskningen avse olika transfereringar till hushållen. Trans- fereringarna har störst betydelse för hushåll med låga eller genomsnittliga inkomster och svarar ofta för en viktig del av försörjningen just för de grupper som bör värnas. Det är därför knappast möjligt att minska de offentliga utgifterna för transfereringar utan att det får vissa negativa fördelningspolitiska effekter på kort sikt.
En ekonomisk politik med mindre utgiftsminskningar och en passiv håll- ning till arbetslösheten skulle få betydligt allvarligare följder. De stora underskotten skulle fortsätta att växa, vilket skulle ge en kraftig press uppåt på räntan. Hushållen skulle drabbas direkt genom ökade utgifter för bl.a. boende och indirekt genom lägre investeringar och en svagare ut- veckling av sysselsättningen. De ökande kostnaderna för räntan på stats-
Prop. 1994/95:100
51
Bilaga 1
skulden skulle dessutom snabbt tränga ut även de mest angelägna sociala utgifterna och därmed öka välfärdsklyftoma. De kommande generationer- na skulle tvingas ta över en stor skuld och därmed få lägre disponibla inkomster och sämre offentlig service. En hög och bestående arbetslöshet är det största hotet mot välfärden och en rättvis fördelning.
Det bästa sättet att minska utgifterna för de offentliga transfereringama är att på olika sätt minska antalet arbetslösa. Det handlingsprogram för minskad arbetslöshet som presenteras i denna proposition innebär att arbetslinjen sätts framför bidragslinjen. Allt fler människor kommer att åter kunna försörja sig själva. Rehabiliteringsinsatser och andra åtgärder kommer på liknande sätt att minska utgifterna för långtidssjukskrivning och förtidspension.
Vid bedömningen av olika alternativ att direkt minska ersättningarna inom familjepolitiken och socialförsäkringen, har fördelningspolitiska hänsyn vägts mot andra viktiga mål. Åtgärder som medför ökad använd- ning av inkomstprövning eller sänkta ersättningstak i socialförsäkringen kan visserligen kortsiktigt ge mindre negativa fördelningseffekter, men de riskerar att underminera stödet för den generella välfärdspolitiken. Dessutom medför de högre marginaleffekter, vilket motverkar arbetslin- jen. Minskat utbyte av arbete kan dessutom skapa risker för fattigdoms- fällor, som indirekt kan öka utgifterna för transfereringar. Inkomst- prövning eller sänkta ersättningstak bör därför användas restriktivt.
När resurserna är begränsade, måste de emellertid utnyttjas effektivare. Åtgärderna i familjepolitiken och socialförsäkringen är utformade så att välfärdspolitiken behåller sin generella karaktär och ger ett försvarligt stöd till alla dem som måste kunna lita på den offentliga sociala trygg- heten.
De sammanlagda fördelningseffekterna av åtgärdsprogrammen i den ekonomisk-politiska propositionen och i denna proposition redovisas i diagrammen 5.1-5.4. Kalkylen baseras på 1992 års SCB-undersökning av hushållens inkomster, framskriven till 1994 års ekonomiska och demografiska förhållanden. Diagrammen visar de kombinerade direkta (statiska) effekterna av i stort sett alla åtgärder inom skatte- och transfereringssystemen då alla åtgärder trätt i kraft 1998. Det är viktigt att framhålla att någon hänsyn inte har tagits till de förväntade effekterna på räntor och sysselsättning.
Av de föreslagna budgetförstärkningama bidrar hushåll i decilgrupp 10 (de 10 procent med högst ekonomisk standard) med 28 procent. Hushåll i decilgrupp 9 bidrar med ytterligare ca 12 procent. Hushållen i decil- grupperna I och 2 (med lägst ekonomisk standard) bidrar tillsammans med ca 11 procent, se diagram 5.1.
Analysema visar också en något större procentuell minskning av den disponibla inkomsten för hushåll i lägre deeilgrupper än för dem med genomsnittliga inkomster. De 10 procent av hushållen med högst ekonomisk standard beräknas emellertid få den största minskningen, se diagram 5.2.
Prop. l994/ 95: 100
52
getförstärkningen som respektive decilgrupp Prop. l994/ 95 I 100
Diagram 5.1 Andel av den totala bud bidrar med Procent
Bilaga 1
30 Anm. .' Samtliga hushåll decilindelade efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet.
genom
/////////////////// ////////////////////////////
% Utgiftsminskningar
upper. Förändring av disponibel inkomst 1998 åtgärderna
skatte- och transfereri
Inkomstförstärkningar
ngs
Anm. ." Samtliga hushåll decilindelade efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet.
Diagram 5.2 Deeilgr Källa: Finansdepartementet.
-10 i
53
Sammantaget medför regeländringarna en oförändrad inkomstpridning (mätt med den s.k. Gini-koefficienten). Åtgärderna har visserligen en svagt regressiv fördelningsprofil över decilgrupperna 2 till 8. Det beror på att minskningarna av transfereringarna för hushåll med lägre ekono- misk standard inte fullt ut uppvägs av de ökade skatter som får betalas av hushåll med högre inkomster. Många hushåll med låga och genomsnitt— liga inkomster har dock i dag ekonomiska bekymmer till följd av arbets- lösheten och de gynnas vid en ökad sysselsättning. Även efter dessa mycket omfattande åtgärdsprogram har Sverige förutsättningar att bevara en jänm fördelning av de ekonomiska resurserna jämfört med andra länder.
Indelningen i familjetyper visar att de föreslagna nedskärningarna i främst barnbidragen, flerbarnstilläggen och bostadsbidragen medför att familjer med tre eller fler barn får den största minskningen av den disponibla inkomsten. Detta uppvägs inte av effekterna av inkomstför- stärkningarna. Den totala effekten av ändrade skatte- och transfererings- regler beräknas bli ca 3 procentenheter större för familjer med tre eller fler barn jämfört med övriga familjetyper. Barnfamiljer gynnas dock sär- skilt av att den kommunala verksamheten prioriteras, genom t.ex. rimliga avgifter och god kvalitet i barnomsorgen, bra utbildning och sjukvård osv, se diagram 5.3.
Diagram 5.3 Familjetyper. Förändring av disponibel inkomst 1998 genom skatte- och transfereringsåtgärderna Procent
Inkomstförstärkningar Utgiftsminskningar
Prop. 1994/95:100 Bilaga 1
.1 0 | ! of | | i T |
m att) tt att) ett) ati) bara mel-
msx. ba msk. ”) dast-73 hämnd ob meet Nb med lb med? (59. Gasa gi ett? casa cvs snel? snöiga extas?) Giftiga ”de NMS?
Källa: Finansdepartementet.
54
Bilaga 1
En uppdelning på s.k. socio-ekonomiska grupper visar att effekten av PFOP- 1994/953100 åtgärderna blir störst för hushåll med högre tjänstemän och lägst för arbetarhushåll, se diagram 5.4. Även med denna indelning skiljer sig genomsnittseffekten för olika grupper med högst ca 2 procentenheter. Beräkningarna har vidare visat att nettoeffekterna av åtgärderna i genomsnitt är lika för kvinnor och män. Män berörs i högre grad av skatteåtgärdema, kvinnor av de ändrade transfereringarna. Gruppen ålderspensionärer beräknas få ungefär samma förändring av den ekonomiska standarden som genomsnittshushållen. Hushåll i åldern 45-64 år utan barn berörs i något mindre utsträckning av åtgärderna.
Diagram 5.4 Seele-ekonomiska grupper. Förändring av disponibel inkomst 1998 genom skatte- och transfereringsåtgärderna Procent
Inkomstförstärkningar Utgiftsminskningar'
'10 | i | | l e n , re ns. - t a ”betat än Kågregmetla ”mammi! Nderspe ovt 9 tim '
Källa: Finansdepartementet.
Sammantaget ger den fördelningspolitiska analysen vid handen att åt- gärderna slår relativt jämnt för olika grupper av hushåll; inga undantas från de krav som ställs för att sanera de offentliga finanserna. De grupper som berörs något mer än andra har antingen gynnats av de senaste årens skattepolitik, eller kommer att dra störst fördel av handlingsprogrammet mot arbetslöshet och av politiken för att värna kvaliteten i barnomsorg, utbildning, vård och andra offentliga verksamheter. Med en starkare eko- nomisk återhämtning — med bl.a. ökad sysselsättning och sänkt ränta — blir fördelningseffektema mer gynnsamma än vad som framgår av den här redovisade statiska beräkningen av regeländringar. Det samrnanhän- ger med de positiva effekterna av lägre arbetslöshet och utgiftsräntor, särskilt för barnfamiljer och ungdomar.
55
Bilaga 1
Ätgärdemas fördelningsprofil och den antagna ekonomiska utvecklingen skulle bli betydligt mer ogynnsam med antagande om en mer passiv eko- nomisk politik och sysselsättningspolitik. Följderna av en sådan politik skulle ännu kraftigare drabba just barnfamiljer. handikappade, pensionä- rer och andra svaga grupper — genom ökad arbetslöshet, kraftigt sänkt ekonomisk trygghet och nedskärningar i utbildningen, sjukvården, barn- omsorgen, äldreomsorgen osv.
6 Budgetförslaget och förstärkningar av den offentliga sektorns finanser
6.1 Samlade förstärkningar av de offentliga finanserna
I propositionen om Vissa ekonomisk—politiska åtgärder. m.m. (prop. 1994/95:25) föreslogs förstärkningar av de offentliga finanserna på sammanlagt 56,4 miljarder kronor år 1998. Dessutom aviserades att för- slag om budgetförstärkningar med ytterligare 20 miljarder kronor skulle föreläggas riksdagen i budgetpropositionen.
Sammantaget innebär förslagen i budgetpropositionen, EU-finansiering exkluderad, förslag till utgiftsminskningar med 22,5 miljarder kronor år 1998, varav 10,5 miljarder kronor infaller under tolvmånadersåret 1995/96. De samlade budgetförstärkningarna som förelagts riksdagen i den ekonomisk-politiska propositionen och i budgetpropositionen uppgår därmed till 78,1 miljarder kronor 1998, varav 39,4 miljarder kronor beräknas få effekt 1995/96 (12 månader), exkl. konsekvenser av EU och regeringens handlingsprogram mot arbetslösheten.
Tabell 6.1 Samlade förstärkningar för den offentliga sektorn 1995/96 och 1998[ Miljarder kronor. 1994/95 års priser och volymer
1995/96 1998 (12 månader)
Vissa ekonomisk-politiska åtgärder lnkomstförstärkningar 19.7 36.6 Avgår utgiftsökningar -0.3 Summa 19,7 36,3 Utgiftsminskningar 12.1 24.8 Avgår inkomsthorttall _2_0 _4_7 Summa 10,1 20,1 Summa Vissa ekonomisk-politiska åtgärder 29,8 56,4 Budget/7ropasitionen Utgiftsminskningar exkl. EU-finansering 12,1 24,6 Avgår inkomstbortfall —1_6 —2,l Ovriga reformer -0.9 -0.8 Summa budgetpropositionen 9.6 21,7 Förstärkning av den offentliga sektorns finanser 39,4 78,1
' I tabellen särredovisas ej EU—anilien och dess finansiering (se avsnitt 6.4) och ej heller regeringens handlingsprogram mot arbetslöshet.
] 994/ 95 : 100
Bilaga 1
] budgetförslaget lägger regeringen fram ett omfattande handlingspro- gram mot arbetslöshet. Programmet innebär en genomgripande omlägg- ning av den hittillsvarande arbetsmarknadspolitiken — innebärande att merparten av åtgärderna kan finansieras inom hittillsvarande budget- ramar. En tillfällig merbelastning uppstår på statsbudgeten med 9,2 mil- jarder kronor 1995/96 (12 månader). Regeringen avser att finansiera denna merbelastning med engångsvisa åtgärder. Dessutom föreslås en rad smärre reformer inom diverse departementsområden.
Vid sidan av arbetet med att återställa balansen i de offentliga finan- serna krävs andra insatser för att öka kontrollen över inkomst- och ut- giftsutvecklingen. Regeringen redovisar under avsnittet Ekonomisk styr- ning av statlig verksamhet strategin för dessa insatser. Ett väsentligt inslag i detta arbete är att göra budgetdokumenten mer heltäckande och
lättöverskådliga.
6.2 Budgetförslaget och jämförbarhet med tidigare år
Budgetförslaget för 1995/96 kan vara svårt att jämföra med tidigare år av två anledningar. För det första omfattar det kommande budgetåret en 18-månaders- period (den 1 juli 1995 t.o.m. den 31 december 1996). Detta som en övergångslösning till det system med kalenderbudgetår vilket börjar gälla fr.o.m. år'l997.
För det andra görs en övergång till ökad bruttoredovisning på stats- budgeten. Motivet för detta är att ge en tydligare bild av statens åtagan- den och underlätta förståelsen av statsbudgeten samt att skapa större likhet mellan det redovisade budgetsaldot och statens lånebehov. Det är av olika skäl inte möjligt att redan fr.o.m. föreliggande budgetförslag genomföra en fullständig övergång till bruttoredovisning.
Utgiftema för sjuk- och föräldraförsäkringen redovisas i dag till 85 pro- cent på inkomstsidan, dvs. dessa utgifter redovisas som minskade in- komster. Fr.o.m. budgetåret 1995/96 kommer samtliga utgifter för sjuk- och föräldraförsäkringen att budgeteras och redovisas på statsbudgetens utgiftssida. Denna förändring innebär att inkomsterna och utgifterna ökar med samma belopp. Budgetsaldot påverkas följaktligen inte.
Vidare föreslås de inkomster och utgifter som tillhör arbetsmarknads— fonden fortsättningsvis redovisas över statsbudgeten. Denna förändring innebär att budgetens redovisade omslutning ökar samt att det redovisade budgetsaldot försämras till följd av att arbetsmarknadsfonden för när- varande uppvisar ett negativt finansiellt sparande. Försämringen av bud- getsaldot motverkas av att Riksgäldskontorets nettoupplåning minskar med samma belopp. Förändringarna är således endast redovisnings- mässiga vilket framgår av att statens lånebehov inte påverkas.
Med övergången till bruttoredovisning på statsbudgeten ges en mer korrekt bild av statens samlade åtaganden i ekonomiska termer än med den redovisning som hittills tillämpats. Denna förändring innebär därmed
Prop. 1994/ 95: 100
57
Bilaga 1
att underlaget för diskussionen om budgetpolitiken görs mer lättillgäng- ligt, vilket är angeläget också av demokratiska skäl.
De två förändringar som nu föreslås är de volymmässigt dominerande. Det återstår dock ett antal mindre förändringar för att uppnå fullständig bruttoredovisning. Regeringen avser återkomma med förslag om sådana förändringar.
I nedanstående tabell görs en jämförelse mellan hur budgetsaldo och lånebehov m.m. skulle sett ut med de gamla redovisningsprineipema och hur de nu presenteras.
Tabell 6.2 Statsbudgeten och statens lånebehov budgetåren 1993/94-1995/96 Miljarder kronor
1993/94 1994/95 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96 Utfall Rege- 12 mån 12 mån 18 mån 18 mån
ringens Nettol Brutto2 Nettol Brutto2 beräk- Förslag
ning till stats-
budget Inkomster 376,9 394.4 4339 5052 615,2 724,9 Utgifter 554,0 586,3 587.3 675,7 833.7 968,4 Budgetsaldo -177,1 -192,0 —153.4 -170.5 -218,5 -243,4
Primärt budget- saldo —82,4 -75.0 -36.4 -53,5 -89,5 -114.4 Lånebehov 233,5 229.0 163,8 163.8 238,5 238.5 Primärt lånebehov 138.8 112,0 46.8 46,8 109.5 109,5
' Enligt nuvarande redovisningsprineiper. 2 Enligt föreslagna redovisningsprineiper.
6.3 Åtgärder för att förstärka budgeten
Regeringens budgetförslag innebär utöver de förslag som beslutats i anledning av propositionen 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åt- gärder, m.m. budgetförstärkningar på totalt 27,1 miljarder kronor för år 1998 och 15,1 miljarder kronor för tolvmånadersåret 1995/96. Av de föreslagna budgetförstärkningarna exkl. EU-fmansiering för 1998 utgör 22,5 miljarder kronor utgiftsminskningar. I det följande redogörs för be- sparingarna i på den statliga konsumtionen samt därefter förslagen område för område.
Besparingar i statlig konsumtion
Regeringen aviserade i propositionen 1994/95:25 om Vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta förslag till besparingar på den statliga konsumtionen. Regeringen presenterar nu konkreta förslag till besparingar på samman- taget 2,4 miljarder kronor budgetåret 1995/96 och 5,6 miljarder kronor år 1998.
Prop. 1994/ 95: 100
58
Bilaga 1
Utgångspunkten för regeringens förslag har varit att samtliga myndig- heters anslag fram till budgetåret 1998 skall reduceras med 11 procent jämfört med redan fattade beslut. Besparingarna skall inledas redan den 1 juli 1995. Vid utgången av 1996 skall besparingen motsvara en nivå- sänkning på 5 procent.
Vissa avsteg från det generella sparkravet har emellertid gjorts. Det gäller t.ex. vissa myndigheter som får nya omfattande uppgifter vid ett EU-medlemskap, myndigheter som nyligen har genomgått en större om- strukturering och myndigheter som är relativt nybildade. Även myndig— heter vars verksamhet är utsatt för ett omfattande efterfrågetryck eller får nya arbetsuppgifter, åläggs ett mindre omfattande sparkrav. Det gäller t.ex. kriminalvården, arbetsförmedlingama och skattemyndighetema.
Åtgärder inom Justitiedepartementets område
Inom Justitiedepartementets område föreslås att utgifterna reduceras med 0,4 miljarder kronor för budgetåret 1995/96 (12 månader). Därefter före- slås utgifterna inom rättsväsendet minskas med ytterligare 0,6 miljarder kronor så att den sammanlagda besparingen uppgår till 1 miljard kronor år 1998. Åtgärdema innebär bl.a. att stödet till politiska partier reduceras och att polisväsendet sparar 235 miljoner kronor. Domstolarna sparar vidare 89 miljoner kronor och kriminalvården 50 miljoner kronor.
Rättshjälpsutredningens arbete kan förväntas leda till ökade möjligheter att begränsa kostnader för allmän rättshjälp. För 1995/96 föreslås därför att en besparing motsvarande 14 miljoner kronor tas ut på rättshjälps- anslaget.
Åtgärder inom Utrikesdepartementets område
Inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde föreslår regeringen ut- giftsbegränsningar om totalt 1,6 miljarder kronor för budgetåret 1995/96 (12 månader) och år 1998 uppnås drygt 1,9 miljarder kronor. Ca 1.2 mil- jarder kronor av dessa är minskade utgifter för bistånd, östeuropa—sam- arbete, EFTA m.m. som vidtas som en följd av medlemskapet i EU. Ut- över förslagen i den ekonomisk-politiska propositionen om biståndsratnen föreslås nu ytterligare besparingar. främst inom utrikesförvaltningen.
Atgårder inom Förswzrsdepartementets område
Besparingarna inom Försvarsdepartementets område föreslås uppgå till 1,3 miljarder kronor tolvmånadersåret 1995/96. År 1998 beräknas be- sparingen uppgå till 2 miljarder kronor. Förslagen aviserades i den ekonomisk-politiska propositionen.
Prop. 1994/95: 100
59
Bilaga 1
Regeringen har vidare aviserat ytterligare utgiftsbegränsningar i samband med nästa försvarsbeslut om det säkerhetspolitiska läget så tillåter, vilka motsvarar minst 2 miljarder kronor.
För budgetåret 1995/96 (12 månader) föreslås en generell besparing på statlig konsumtion om drygt 0,7 miljarder kronor. Vissa strukturella åt- gärder föreslås, som t.ex. avveckling av nämnden för strategisk försvars- forskning.
Regeringen aVSer vidare att medge att Försvarsmakten senarelägger materielbeställningar m.m. om ca 500 miljoner kronor.
Åtgärder inom Socialdepartementets område
Inom Socialdepartementets område föreslås nettobesparingar för 1995/96 (12 månader) uppgående till 4,7 miljarder kronor. År 1998 föreslås be— sparingar på 7,8 miljarder kronor utöver de förslag som redovisades i den ekonomisk-politiska propositionen (se Appendix). Huvuddelen av be- sparingarna faller på regelförändringar i transfereringssystemen.
Besparingama 1995/96 (12 månader) fördelas mellan förmånerna för sjukvård, pensioner och familjepolitik. Fr.o.m. år 1997 föreslås be- sparingar även i sjukförsäkringen. Nedan ges kortfattade kommentar till besparingarna de första tolv månaderna 1995/96 inom respektive område.
Den största besparingen inom det familjepolitiska området utgörs av att barnbidraget sänks med 125 kronor per månad. Detta gäller dock ej en- samstående med barn. Därutöver minskas bostadsbidragen (och avskaffas helt för äldre hushåll utan barn). En förskjutning av utbetalningstid- punktema genomförs. Åtgärderna innebär att den utredning, som avise- rades i propositionen om Vissa ekonomisk politiska åtgärder, m.m., preciseras och delvis tidigareläggs.
Folkpensionsförmånen för gift pensionär förändras på så sätt att för- månen alltid skall uppgå till 78,5 procent av basbeloppet oavsett om den andra maken arbetar eller inte.
Folkpensionsförmånen för förtidspensionärer föreslås sänkas med 6 procentenheter samtidigt som pensionstillskottet höjs i motsvarande grad. Nuvarande grundnivå inom förtidspensioneringen ligger därmed fast och besparingen uppstår genom att pensioner utöver grundnivå reduceras.
Vidare föreslås förändringar i beräkningen av bostadstillägg till pen- sionärer samt förändringar i beräkningen av det särskilda grundavdraget för pensionärer. Liksom inom det familjepolitiska området förskjuts ut- betalningstidpunkterna.
Sjukvårdsförmånema reduceras genom höjda egenavgifter i läkemedels- oeh tandvårdsförsäkringama. Vidare höjs patientavgiften vid sjukhusvård för pensionärer.
Fr.o.m. den 1 januari 1997 föreslås enhetliga ersättningsnivåer på 75 procent inom sjuk- och föräldraförsäkringen. Därigenom avskaffas karensdagen i sjukförsäkringen och ersättning för långtidssjuka höjs. Förhöjd ersättning med 10 procentenheter utgår vid rehabilitering liksom
Prop. 1994/95: 100
60
Bilaga 1
i den tillfälliga föräldrapenningen och under de månader i föräldraförsäk- ringen som inte kan överlåtas på den andra föräldern.
Åtgärder inom Kommunikationsdepartementets område
Inom Konununikationsdepartementet föreslås besparingar om samman- taget 2,9 miljarder kronor år 1998. Av dessa kommer 1,15 miljarder kronor att få genomslag budgetåret 1995/96 (12 månader). Dessutom återbetalar Luftfartsverket en skuld på 50 miljoner budgetåret 1995/96 (12 månader).
Besparingsförslagen avse-r bl.a. minskningar i investeringsanslagen för vägar och järnvägar. Detta innebär att det investeringsprogram som be— slutades år 1993 senareläggs. Vidare minskas anslaget ErSättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice. Dessutom minskas bidragen till enskilda vägar och kommunala flygplatser.
Åtgärder inom Finansdepartementets område
På Finansdepartementets område föreslås besparingar på samtliga myndigheter. Sammantaget fram till år 1998 föreslås besparingar på knappt 1,5 miljarder kronor, varav 0,9 miljarder kronor kan hänföras till tolvmånadersperioden 1995/96. För att tillförsäkra Skatteförvaltningen goda resurser för skatteindrivning och skattekontroll föreslår regeringen att besparingen för Skatteförvaltningen mildras i jämförelse med det gene— rella besparingskrav regeringen ställt på statlig konsumtion. Besparingen på Skatteförvaltningen uppgår trots detta till 0,3 miljarder år 1998. Till följd av Sveriges medlemskap i EU från årsskiftet 1994/95 bortfaller en betydande mängd administrativa rutiner för den svenska utrikeshandeln. Den besparing som därmed riktas mot tullen föreslås uppgå till 30 pro- cent, eller knappt 0,4 miljarder kronor fram till år 1998. Därutöver sker en besparing genom att bidraget till EES avvecklas från årsskiftet 1994/95. Denna besparing bör dock ses som en delfinansiering av med- lemsavgiften till EU.
Åtgärder inom Utbildningsdepartementets område
Inom Utbildningsdepartementets område föreslås besparingar om totalt 2,4 miljarder kronor. Av dessa kommer 1,2 miljarder kronor att få genomslag budgetåret 1995/96 (12 månader). Därutöver medför den minskade indexeringen av basbeloppet, som föreslogs i prop. 1994/95:25, en besparing på 0,1 miljarder kronor 1995/96 (12 månader) respektive 0,2 miljarder kronor 1998 på studiemedelsanslaget.
På skolområdet föreslås besparingar med nästan 95 miljoner kronor de första 12 månaderna av budgetåret 1995/96. Den sammantagna nivåsänk- ningcn år 1998 beräknas till ca 0,2 miljarder kronor inom skolområdet.
Prop. 1994/95:100
61
Bilaga 1
Grundskolan och motsvarande skolformer undantas dock helt från besparingskrav.
För universitet och högskolor uppgår besparingsförslagen till drygt 0,3 miljarder kronor den första tolvmånadersperioden. Nivåsänkningen inom högskolesektom kommer att uppgå till något mer än 1 miljard kronor år 1998.
Besparingsförslagen inom forskningsområdet uppgårtill knappt 160 mil- joner kronor den första tolvmånadersperioden. Forskningens nivåsänkning år 1998, där den största besparingen föreslås på forskningsrådsmedel, blir drygt 250 miljoner kronor.
Förslagen inom studiestödet innebär bl.a. minskade studiebidrag vid gymnasiestudier, slopat barntillägg i vuxenstudiestödet, minskade resurser för korttidsstudiestöd samt att det statliga bidraget till studerandes resor upphör. Besparingsförslagen den första tolvmånadersperioden uppgår till ca 0,7 miljarder kronor. Inom det studiesociala området beräknas nivå- sänkningen, inkl. vissa ytterligare åtgärder är 1998, uppgå till ca 0,9 mil- jarder kronor.
Åtgärder inom Jordbruksdepartementets område
Inom Jordbruksdepartementets område föreslås besparingar 1995/96 (12 månader) om ca 1,5 miljarder kronor. De största besparingarna avser EG:s miljöprogram, 1 miljard kronor, samt EG:s stöd till mindre gynna- de områden i södra Sverige, 150 miljoner kronor. Vidare görs betydande besparingar mom utbildnings— och forskningsområdet, 0,2 miljarder kro- nor. Övriga besparingar uppgår till knappt 0,2 miljarder kronor.
Fram t.o.m. år 1998 kommer utöver de besparingar som föreslås för 1995/96 (12 månader) ytterligare 0,5 miljarder kronor att sparas.
Atgårder inom Arbetsmarknadsdepartementets område
Huvuddelen av de föreslagna besparingarna inom Arbetsmarknadsdeparte- mentets område består av regeländringar inom arbetslöshetsförsäkringen och inom arbetsmarknadspolitiken. Besparingama uppgår 1995/96 ("12 månader) till knappt 6 miljarder kronor och ca 8,8 miljarder kronor år 1998.
Den största besparingen görs genom regelförändringar inom arbets- löshetsförsäkringen. Inom arbetsmarknadsområdet genomförs besparingar genom sänkning av ersättningsnivåema för vissa utbildningsbidrag. Vidare föreslås en stegvis nedtrappning av lönebidraget vid anställning av arbetshandikappadc.
Regionalpolitikens anslagsnivå minskas med 0,5 miljarder kronor på 12 månader. Medlemskapet i EU innebär dock att Sverige kommer att få ett betydande återflöde från EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per ar.
Prop. 1994/95: 100
Bilaga 1
Åtgärder inom Invandring m.m.
Regeringen föreslog i prop. 1994/95:25 att utgifterna för invandring m.m. kan minskas med minst 760 miljoner kronor år 1998 jämfört med tidigare planer. Regeringen bedömer nu att utgifterna i stället kan reduceras med 800 miljoner kronor. Reduceringarna kan åstadkommas dels genom förbättrad inressekontroll och regel- och organisations- förändringar som gör asylprövningsprocessen och verkställighet av av- lägsnandebeslut effektivare, dels genom att vidareutveckla de förslag som diskuterades i den socialdemokratiska propositionen om lindring av orsaker bakom flykt och påtvingad migration samt planerin'gsramar för invandring (prop. 1990/91:195).
Konkreta förslag för hur besparingsåtgärdema kan uppnås skall lämnas av den parlamentariska kommitté som har till uppgift att se över invand- rings- och flyktingpolitiken. Kommunala förslag bör kunna genomföras fr.o.m. den 1juli 1996.
Åtgärder inom Kulturdepartementets område
Inom Kulturdepartementets område föreslås besparingar i statlig konsum- tion, vilket beräknas ge 159 miljoner kronor år 1998 i besparing. Vidare föreslås besparingar i utgifterna för den avgiftsfinansierade radio- och TV—verksamheten på 551 miljoner kronor år 1998. Koncessionsavgiftema från TV4 föreslås tillföras statsbudgetens inkomstsida. Inom Kulturdepar- tementets område föreslås också ett reformutrymme på 250 miljoner kronor.
Åtgärder inom Nåringsdepartementets område
Inom Näringsdepartemcntets område föreslås åtgärder för år 1995/96 (12 månader) om sammantaget 380 miljoner kronor. Förslaget till besparingar inom Näringsdepartementets område hänför sig främst till europeiskt FoU samarbete, där anslagen även nedräknats med avseende på bortfallande EES-avgifter. Inom Sveriges geologiska undersökning sker avveckling av den maringeologiska verksamheten.
Produktivitets- och effektivitetskrav har utlagts på myndigheternas förvaltningsanslag, bidragsanslag samt övriga anslag för statlig konsum- tion.
T.o.m. budgetåret 1998 föreslås, utöver tidigare föreslagna åtgärder, budgetförstärkningar om ytterligare 520 miljoner kronor.
Reformema inom Näringsdepartementets område hänför sig främst till teknisk forskning och utveckling.
Prop. 1994/95: 100
63
Bilaga 1
Åtgärder inom Civildepartementets område
Inom Civildepartementets verksamhetsområde föreslås besparingar mot— svarande 367 miljoner kronor år 1998. För budgetåret 1995/96 (12 måna— der) uppgår besparingarna till 137 miljoner kronor. Besparingama i den statliga konsumtionen avser i huvudsak åtgärder som berör länsstyrelser- na. I övrigt berörs Kammarkollegiet, Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden.
Vidare görs besparingar på statsbidragen till ideella organisationer. Nära hälften av neddragningarna görs på de bidrag som innehåller lokal- stöd dvs. stöd till allmänna samlingslokaler och trossamfund.
Åtgärder inom Miljödepartementets område
Regeringen föreslår att besparingar på 425 miljoner kronor netto genom- förs under mandatperioden. För budgetåret 1995/96 föreslås varaktiga besparingar på 215 miljoner kronor samt reformer för 115 miljoner varav 100 miljoner engångsvis.
Åtgärder beträffande de kyrkliga kommunerna
Regeringen uttalade i den ekonomisk-politiska propositionen att även de kyrkliga kommunerna bör bidra till saneringen av statens finanser. Mot denna bakgrund lärrmade regeringen förslag om att de kyrkliga kommu- nerna skall ersätta staten för administrationen av kyrkoskatten. Detta föreslogs för år 1995 ske genom en procentuell minskning av de kyrkliga kommunemas skattemedelsfordran på staten. För tiden därefter anmälde regeringen avsikten att återkomma till riksdagen med förslag. För år 1995 beräknades ersättningen uppgå till 300 miljoner kronor. Riksdagen biföll regeringens förslag.
Regeringen gör nu bedömningen att de kyrkliga kommunerna under de närmaste åren bör kunna bidra till att ytterligare förstärka statsbudgeten. De årliga förstärkningama med avseende på de kyrkliga kommunerna bör ökas till 500 miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma till denna fråga i vårens kompletteringsproposition.
6.4 Finansiering av medlemskapet i EU
Folkomröstningen om EU den 13 november innebar ett ja till medlem- skap, och riksdagen har efter detta beslutat att Sverige skall bli medlem i den Europeiska unionen.
EU-medlemskapet bedöms medföra en bestående ökad belastning upp— gående till ca 20 miljarder kronor på helårsbasis. I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.
Prop. 1994/95:100
64
Bilaga 1
(prop. 1994/95:40) har regeringen lämnat förslag till bl.a. principer för finansieringen av avgiften till gemenskapsbudgeten. Principerna har fast- ställts av riksdagen den 15 december 1994. En av principerna är att ett svenskt medlemskap inte får leda till en ökning av statens upplåningsbe- hov utan skall finansieras fullt ut genom en kombination av utgiftsned- dragningar och inkomstförstärkningar. Regeringens uppfattning är vidare att finansieringen främst skall beröra de områden som gynnas av ett med- lemskap. Den sociala sektorn bör ej drabbas.
Regeringen föreslår nu utgiftsneddragningar med 4,6 miljarder kronor för att finansiera medlemskapet. I detta är ej inräknat regeringens förslag inom det jordbrukspolitiska området avseende EG:s miljöprogram och stöd till mindre gynnade områden i södra Sverige. Regeringen har tidi- gare lagt förslag om inkomstförstärkningar på totalt 7,6 miljarder kronor. Vidare kommer regeringen att återkomma med förslag om inkomstök- ningar under våren uppgående till 4,8 miljarder kronor. Totalt innebär dessa åtgärder att den offentliga sektorns finanser förstärks med 17 milj- arder kronor. Ytterligare 3 miljarder kronor återstår således att finan- siera. Regeringen avser återkomma vid senare tillfälle med förslag.
Medlemskapet föranleder ökade utgifter för administration och förvalt- ning inom vissa statliga myndigheter. Detta gäller även regeringskansliet. I vissa fall har regeringen beaktat de tillkommande resursbehovet vid medelstilldelningen. Regeringen avser att i vissa andra fall återkomma till riksdagen med närmare förslag under våren 1995.
Utgiftsneddragningar
De föreslagna utgiftsneddragningama om 4,6 miljarder kronor för finan- siering av medlemskapet i EU, innebär i de flesta fall inte minskade resurser till berörda sektorer, då medel i stället utbetalas från gemen- skapsbudgeten.
Inom Utrikesdepartementets område görs en neddragning på drygt 1 miljard kronor inom områdena bistånd och östsamarbete. Vidare bort- faller Sveriges bidrag till EFTA samt till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning, totalt drygt 0,5 miljarder kronor, som en direkt följd av medlemskapet i EU.
Flertalet departement berörs av nedjusteringar på sammanlagt 0,6 mil- jarder kronor inom de områden som i EU-satnmanhang benämns gemen- samma program. Häri ingår exempelvis forskning, utbildning, miljö, transeuropeiska nätverk, kultur och konsumentpolitik.
Inom det arbetsmarknads— och regionalpolitiska området reduceras ut- gifter om knappt 2,1 miljarder kronor, varav 0,5 miljarder kronor avser regionalpolitiken.
Slutligen vidtas utgiftsbegränsningar uppgående till ca 0,4 miljarder kronor avseende den del av medlemsavgiften som berör EU-institutioner- nas administration.
5 Riksdagen 1994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga I
Prop. 1994/95:100
65
Bilaga 1
Inkomstförstärkningar
Åtgärdema som skall genomföras på inkomstsidan för att finansiera med- lemskapet är generellt sett riktade mot de sektorer som gynnas av ett medlemskap. Åtgärderna skall i första hand belasta produktionen. Totalt uppgår de olika förslagen på inkomstsidan till 12,4 miljarder kronor år 1998 och 10,6 miljarder kronor för år 1995/96 (12 månader).
Regeringen föreslog i proposition 1994/95:122 om Finansiering av medlemskap i EU att en allmän löneavgift på 1,5 procent införs, dvs. att arbetsgivaravgiften höjs i motsvarande grad. Detta innebär en förstärk- ning på 8,4 miljarder kronor netto för tolvmånadersåret 1995/96 och 6,3 miljarder kronor år 1998. Anpassningen av de svenska mervärdes- skattereglerna innebär också att vissa skatter justeras och leder år 1998 till en inkomstförstärkning på 1,1 miljard kronor. De höjda miljöav- gifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel som infördes den 3 november 1994 innebär vidare en förstärkning på 0,2 miljarder kronor.
För att finansiera resterande delar av EU-medlemskapet avser regering- en att under våren lägga fram förslag om en rad åtgärder, bl.a. fastig- hetsskatt på i dag skattefria fastigheter fr.o.m. år 1996. Det gäller jordbruksfastigheter, skogsmark, industribyggnader och kommersiella lokaler. De höjda skatterna på dessa fastigheter väntas ge en inkomstför- stärkning på 3,5 miljarder kronor år 1998.
Regeringen återkommer också med förslag till inkomstförstärkningar inom energi— och miljöområdet, bl. a. höjd koldioxidskatt för industrin och skatt på dieselolja för arbetsredskap. Dessa förslag beräknas ge en inkomstförstärkning om 1,3 miljarder kronor år 1998.
6.5 Handlingsprogram mot arbetslöshet
Regeringen lägger nu fram ett handlingsprogram mot arbetslöshet om- fattande drygt 500 000 personer, vilket innebär en omläggning av befint- lig arbetsmarknadspolitik i kombination med förändrad inriktning av nu- varande rekryteringsstöd och ett nytt tillfälligt sysselsättningsstöd.
Programmet innebär ökade kostnader tillfälligt över statsbudgeten på sammanlagt 2,2 miljarder kronor i form av ökade utgifter för budgetåret 1995/96 (12 månader) och minskade intäkter om högst 7 miljarder kronor till följd av det nya sysselsättningsstödet. För budgetåret 1995/96 (18 månader) beräknas ökade kostnader och minskade intäkter om totalt ca 10 miljarder kronor.
66 Kommunal ekonomi
Mellan åren 1985 och 1991 hade kommunsektorn ett negativt finansiellt sparande på mellan 2 och 8 miljarder kronor per år. Inkomsterna täckte de löpande utgifterna. Investeringarna finansierades med upplåning, för-
Prop. 1994/95: 100
66
Bilaga 1
säljning av tillgångar eller minskat rörelsekapital. Åren 1992 till 1994 var det ftnansiella sparandet positivt. Detta förklaras bl.a. av den allmänna nedväxlingen i pris- och löneökningstakten samt eftersläpningen i det gamla systemet för utbetalningar av kommunalskattemedel. År 1995 be- räknas det finansiella sparandet vända till ett underskott för sektorn. Landstingen beräknas dock under hela perioden 1992 t.o.m. 1996 ha ett positivt finansiellt sparande. Kommunsektoms totala utgifter för konsum— tion förväntas öka. Det är kommunerna som svarar för ökningen.
Under perioden 1994 t.o.m. 1996 väntas landstingen dra ner sina ut- gifter för konsumtion. Sysselsättningen i kommunsektom fortsätter att minska men enligt preliminära bedömningar från Svenska Kommunför- bundet antas de kommunala skattehöjningama inför år 1995 leda till att neddragningarna i verksamheterna inte blir fullt så stora som tidigare antagits. Kommunsektoms realinvesteringar förväntas öka både är 1995 och 1996. Kommunsektoms finansiella resurser, dvs. skatter och stats- bidrag, motsvarande under 1980—talet ungefär på 22 procent av BNP. År 1995 beräknas denna andel ligga på 20 procent och sjunka med ytterliga- re 1 procentenhet år 1996. Det kan förklaras dels av den effekt systemet för utbetalning av kommunalskattemedel får vid en nedväxling av den all- männa löne- och prisökningstakten och dels av att statsbidragen utvecklats restriktivt sedan ett antal år. En ytterligare förklaring är att de avdrags— gilla egenavgifterna i pensions- och sjukförsäkringssystemet minskar kommunernas och landstingens skatteinkomster. Regeringen kommer att översiktligt under Finansdepartementets verksamhetsområde presentera sin syn på kommunsektorn och dess roll i samhällsekonomin samt aktuella frågor inom det kommunala området.
I regeringskansliet har de kommunala frågor som tidigare legat inom Civildepartementets ansvarsområde överförts till Finansdepartementet. Det innebär att F inansdepartementet är ansvarigt för frågor om kommunal ekonomi och lagstiftning, struktur och indelningsfrågor samt utvecklings— frågor. Detta ger en förbättrad möjlighet till samordning av de över- gripande kommunala frågorna i regeringsarbetet. Dialogen mellan rege- ringen och företrädare för kommunsektorn kan därmed också förenklas och förbättras. Regeringen kommer senare idag att översiktligt redovisa sin syn på kommunerna och dess roll i samhällsekonomin samt aktuella frågor inom det kommunala verksamhetsområdet.
Prop. l994/ 95: 100
67
Bilaga 1
Appendix
Budgetförstärkningar
Tabell 6.4 Förstärkningar av de offentliga finanserna i budgetförslaget Miljoner kronor, 1994/95 års priser och volymer
J ustitiede partementetl - Polisväsendet
- Ovrigt
Summa
Utrikesdepartementet
- Biståndet _
- Samarbete Central- och Osteuropa - Slopat EFTA-bidrag — Ovrigt Summa
Socialdepartementet2
Familjepolitik m.m.
- Sänkt barnbidrag - Sänkt ersättning föräldraförsäkring - Ovrigt - Avgår familjepol. utredning. aviserat i prop. 1994/95:25 Pensioner
Sjukförsäkring och sjukvårdsförnuiner Ovrigt Pågående och kommande översyner Summa före skattebortfall Avgår skattebortfall
Summa efter skattebortfall
Kommunikationsdepartementet
- Investeringar 1 vägar och järnväg - lplevemns Luftfartsverket - Ovrigt Summa
Finansdepartementet
- Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet - Fastighetsförvaltning och statlig lokaltörsörjning - Ovriga myndigheter - Statliga arbetsgivarfrågor - Besparingar till följd av EU-medlemskap
Summa
1995/96 (12 månader)
235 165 400
707 335 114 144
I 300
1 146 370
2 553 I 085 . 43
5 lll -373
4 738
660 50 490
1 200
141
86 166 101 421 915
1998
I 000
707 335 114 457
I 613
2 345 1 310 740
-3 700 3 800 1 481
726 1 702
8 404 -604 7 800
2 660
240 2 900
408 98 427 101 421 1455
[ 2Regeringen avser återkomma med precisering avseende besparingar år 1998. 2Besparingama mom familjepolitiken för år 1998 redovisas exkl. den 1 den ekono— rnisk- -politiska propositionen aviserade utredningen om besparingar' inom familjepoliti— ken. Detta för att undvika dubbelräkning vid summering av föreslagna besparingar i den ekonomisk—politiska propositionen och budgetpropositionen.
Prop. 1994/95: 100
68
Bilaga 1
1995/96 1998 (12 månader) Utbildningsdepartementet - Skolsektorn 95 200 - Universitet och högskolor 325 1 024 - Forskning 159 254 - Studiestöd 686 925 Summa 1 265 2 403 Jordbruksdepartementet — Miljöersättningar inom jordbruket 974 974 - Stöd till mindre gynnade områden 150 150 - Forskning och utbildning 200 200 - Ovrigt 172 672 Summa 1 496 1 996 Arhetsmarknadsdepartementet - Utbildningsbidrag 1 025 1 025 - Utbildning i företag 572 1 433 - Regionalpolitik 500 500 - Arbetsmarknadsfonden 2 918 3 948 - Ovrigt 964 1 955 Summa före skattebortfall 5 979 8 861 Avgår skattebortfall -1 221 -1 527 Summa efter skattebortfall 4 758 7 334 Kulturdepartementet - Statlig konsumtion 48 159 - Inleveranser som möjliggörs av besparing på Sveriges Radio och TV 158 551 Summa 206 710 Näringsdepartemcntet - Europeiskt FoU-samarbete 191 316 - Effektiviseringskrav 80 220 — Ovrigt 109 364 Summa 380 900 Civildepartementet - Statlig konsumtion 94 280 - Organisationsbidrag 43 87 Summa 137 367 lvtiljödepartementetl - Bidrag till miljöarbete 31 - Bidrag till kalkningsverksamhet 38 - Miljöforskning __ 30 - Miljöinsatser i Östersjöregionen 46 - Ovrigt 70 Summa 215 425
l Regeringen avser återkomma med precisering avseende besparingar år 1998.
Prop. 1994/951100
69
Bilaga 1
Skatteadministrationsersättning från kyrkliga kommuner Avgår besparingar statlig konsumtion, redovisas i prop. 1994/95:25 Vissa ekonornisk- politiska åtgärder m.m. Avgår EU-linansiering Summa före skattebortfall
1995/96 (12 månader)
100
—2 000 -4 600 12 104
1998
200
-2 000 -4 600 24 634
Prop. 1994/95 : 100
70
Bilaga 1
Omprövning och förnyelse av offentlig förvaltning
Utgångspunkter för regeringens förvaltningspolitik
Regeringens förvaltningspolitik skall ge riktlinjer för arbetet med för— valtningens organisation och struktur, lednings- och verksamhetsformer samt styrningen av statliga verksamheter. Den skall ge vägledning såväl för dem som arbetar i den löpande verksamheten som för dem som har till uppgift att utveckla och förändra verksamheten i den statliga för- valtningen.
Förvaltningspolitiken har successivt utvecklats och redovisats för riks- dagen. Omfattande förändringar har genomförts från början av 1980-talet och framåt och viktiga resultat är i dag uppnådda.
Genom det förnyelsearbete som bedrivits finns en bra grund i form av principer och riktlinjer för förvaltningens organisation och styrning. Det gäller nu att bygga vidare på denna grund och få en hög verkningsgrad i det praktiska förvaltnings- och förändringsarbetet.
Det statsfinansiella läget kräver fortsatta besparingar och strukturför- ändringar i den statliga förvaltningen. En omfattande omprövning av offentliga åtaganden pågår.
Intemationaliseringen och medlemskapet i EU ställer den offentliga för- valtningen inför nya utmaningar. Ändamålsenliga organisations- och arbetsformer i statsförvaltningen är en förutsättning för ett väl fungerande europeiskt förvaltningssamarbete.
Samtidigt måste förvaltningen tillgodose medborgarnas krav på tjänster av god kvalitet liksom på information om och insyn i den statliga verk- samheten.
Den informationsteknologiska utvecklingen ger tillsammans med övriga förvaltningspolitiska åtgärder möjligheter till nya och effektivare arbets- sätt i den offentliga verksamheten. Därmed skapas ytterligare förutsätt- ningar såväl för en rationellare administration som för en effektivare information och service till medborgare och företag.
Inriktningen av det fortsatta arbetet
Den gemensamma sektorn är grunden för välfärdssamhället. För att trygga jobben och välfärden krävs en effektiv förvaltning. Samtidigt är besparingar och produktivitetsförbättringar nödvändiga för att sanera statens finanser. Under de närmaste åren kommer omfattande organisa- tions- och strukturförändringar att behövas för att åstadkomma en resurs- snålare förvaltning med en så långt möjligt bibehållen servicenivå.
Prop. 1994/95:100
71
Bilaga 1
Sådana omfattande förändringar kan givetvis inte genomföras utan pro- blem. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och hantera sådana effekter för såväl medborgarna i stort som för de anställda.
Ett aktivt ledarskap och en aktiv kompetensutveckling inom förvaltning- en är avgörande för framgångsrikt förändringsarbete. Regeringen kommer därför att ta initiativ till en ökad dialog med myndigheternas ledning. Förvaltningspolitiken måste utvecklas och genomföras i samverkan mellan regeringskansli och olika delar av förvaltningen.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en utförligare redo- visning av den förvaltningspolitik som kommer att bedrivas under man— datperioden.
I detta sammanhang redovisas sammanfattningsvis vissa pågående eller planerade förvaltningspolitiska åtgärder, som utförligare beskrivs i Finansdepartementets bilaga till årets budgetproposition.
Styrningen av förändringsarbetet i förvaltningen skall förbättras. Tydligare riktlinjer kommer att utvecklas när det gäller formerna för statlig verksamhet.
Återkommande uppföljningar av strukturförändringama kommer att göras och redovisas för riksdagen.
Personalkonsekvensema vid strukturförändringama har hittills kunnat hanteras på ett tillfredsställande sätt. Fortsatt uppmärksamhet kommer ägnas åt att lindra negativa konsekvenser.
Erfarenheterna av genomförda omställningar och avvecklingar ger underlag för ytterligare förbättringar i kompetens och rutiner.
Regeringen återkommer i fråga om myndigheternas ledningsformer. Ytterligare satsningar på chefsförsörjning och chefsutveckling kommer att göras.
En grund håller på att läggas för verksamhetsfömyelse genom bl.a. en ökad användning av informationsteknologi. Arbetet med att skapa en öppen elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning bedrivs i samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner och landsting.
Den svenska statsförvaltningen skall inom ramen för EU-samarbetet medverka i utvecklingen av transeuropeiska nätverk för informations— utbytet mellan administrationer i medlemsländerna. Den statliga för- valtningen har en viktig roll i det arbete som bedrivs inom EU för att föra in Europa i inforrnationssamhället och därmed skapa förutsättningar för ökad tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.
Prop. 1994/ 95: 100
72
Bilaga 1
Ekonomisk styrning av statlig verksamhet
1 Budgetpolitisk strategi
Budgetpolitiken är en central komponent i regeringens ekonomiska politik för tillväxt, sysselsättning och ett bevarande av välfärdsstaten. Att statsmakterna har kontroll över inkomst— och utgiftsutvecklingen är av fundamental betydelse för trovärdigheten. Vid sidan av det kort— och medelsiktiga arbetet på att återställa balansen i de offentliga finanserna pågår också ett långsiktigt inriktat förändringsarbete. Några inslag i detta berörs i det följande.
1.1 De offentliga åtagandena och statens roll
Analyser av offentliga verksamheters effektivitet brukar separeras i frågor om verksamheternas inriktning - vad man gör - och deras produktivitet - hur man gör. På ett mer grundläggande plan krävs att man motiverar att staten överhuvudtaget påtar sig ett ansvar för ett visst område. Denna fråga får särskild relevans i den rådande statsfinansiella situationen. Riksdagen har beslutat att statsskulden i förhållande till BNP skall stabiliseras till år 1998 (prop. 1994/95:25, bet. 1994/952FiUl, rskr. 1994/95:145). En väsentlig del av detta budgetpolitiska mål skall fullgöras genom utgiftsminskningar. Det är regeringens bedömning att detta inte kan infrias enbart genom besparingar i traditionell mening; offentliga utgifter måste på ett mer grundläggande sätt omprövas för att utrymme för omprioriteringar skall kunna skapas.
Som ett led i denna omprövning gäller generella kommittédirektiv som innebär att varje kommitté och särskild utredare skall pröva det offentliga åtagandet inom sitt område. En liknande prövning ingår i det löpande budgetarbetet inom regeringskansliet. Den rådande utgiftsstrukturen utgör inte längre en given utgångspunkt för budgetarbetet.
Det offentliga åtagandet tar sig en mängd olika former, vilka i vissa fall är resultatet av historiska tillfälligheter eller motiv som inte längre är giltiga. Oklarheter råder ibland om syftena med åtagandet. En fortgående renodling av motiven för de offentliga åtagandena måste ske, liksom en återkommande prövning av vilken verksamhetsform som är lämpligast. Myndighetsutövning och affärsverksamhet bör hållas åtskilda. I de fall staten har ett ägarintresse i affärsverksamhet bör ägarrollen definieras klart och utövas aktivt.
1 994/ 95 : 100
73
Bilaga 1
1.2 Budgetprocessen
Internationella jämförande undersökningar har belagt att den institutio- nella ramen för budgetprocessen har stor betydelse för processens faktiska utfall, mätt som statligt upplåningsbehov, ackumulerad skuld eller motsvarande. Det har också visats att Sverige i detta avseende har svaga institutioner (Statsskulden och budgetprocessen, Ds 1992:126). Vissa förstärkningar av institutionerna är under genomförande. Resul- tatstyrning av den statliga verksamheten jämte en förbättrad finansiell styrning ger ökade möjligheter för statsmakterna att såväl koncentrera intresset på övergripande frågeställningar som att utvärdera prestationer och effekter. Inom regeringskansliet har budgetprocessen vänts såtillvida att samhällsekonomiska förutsättningar i större utsträckning än tidigare styr resurstilldelningen. Den förändrade uppläggningen av riksdagens budgetarbete som nyligen beslutats kommer att stärka denna del av budgetprocessen.
Trots dessa förbättringar är det regeringens bedömning att Sverige har en lång väg att gå innan den statliga budgetprocessen uppfyller de krav som i dag ställs i andra, med Sverige jämförbara länder. Detta gäller i synnerhet mot bakgrund av de offentliga utgifternas storlek i relation till ekonomin som helhet.
Ett första problem gäller automatiken i utgiftsutvecklingen. Omkring 70 procent av utgifterna - siffran beror av definitionen - är styrda av någon form av automatik i den meningen att det krävs politiska beslut för att påverka dem. Detta kan skapa svårigheter i en situation där ompriori— teringar krävs. En översyn av det regelverk som styr utgiftsutvecklingen krävs därför, så att de offentliga utgifterna i större utsträckning kan anpassas till inkomstförändringar för den offentliga sektorn.
Subventioner exempelvis i form av skattenedsättningar av olika slag prövas inte systematiskt på samma sätt som utgifterna. Detta behandlas för närvarande av särskild utredare (dir. 1994: 13), och avsikten är att en redovisning av sådana subventioner årligen skall presenteras för riksdagen som underlag för en prövning.
En annan central dimension i budgetarbetet är graden av långsiktighet. De svenska budgetbesluten är ettåriga, och tidshorisonten utöver det närmaste året berörs bara i utblickar och konsekvensanalyser. Genom sitt beslut att stabilisera statsskulden till år 1998 har statsmakterna satt en ram för agerandet på längre sikt som kan ha stor betydelse som förtroendeskapande åtgärd och därigenom påverka den faktiska ut— giftsutvecklingen i gynnsam riktning via räntebildningen. Denna ökade långsiktighet bör vara ett permanent inslag i den ekonomiska politiken. Ett utredningsarbete bedrivs för närvarande i syfte att utröna i vilka avseenden sådana flerårsbeslut i riksdagen kan vara påkallade.
Arbete bedrivs också i regeringskansliet med att göra budgetdoktmtentet mer heltäckande och transparent. Det långsiktiga målet bör vara att alla utgifter som riksdagen beslutar om normalt redovisas på statsbudgeten. så att upplåningsbehovet bättre överensstämmer med budgetsaldot. En närmare koppling mellan redovisningen av statens finanser och national-
1 994/ 95 : 100
74
Bilaga 1
räkenskaperna eftersträvas. Det pågående utvecklingsarbetet med en ny statsbudgetmodell och årsredovisning för staten kommer att öka den ekonomiska redovisningens informationsvärde. Det är också viktigt för den politiska debatten att budgetpropositionen blir mer läsvänlig.
Vad beträffar genomförande— och utvärderingsfasema krävs en snabbare återföring till regering och riksdag av det faktiska utfallet under pågående budgetår för såväl inkomster som utgifter. Avvikelser från den förutsedda utvecklingen måste snabbt identifieras och analyseras, så att motåtgärder kan vidtas. Tillkommande utgifter måste, om inte exceptio- nella omständigheter föreligger, finansieras genom omprioriteringar. Huvudansvaret för att föreslå sådana omprioriteringar åvilar berörda myndigheter och departement.
Genom den nya budgetprocessens krav på beslutsunderlag i form av prestations- och effektredovisningar förbättras möjligheterna till ut- värdering och omprövning. Ännu omfattas dock bara en mindre del av de statliga utgifterna systematiskt av dessa redovisningar - främst utgifter för förvaltningsändamål - varför ett betydande utvecklingsarbete krävs. Även bidrag, transfereringar och subventioner måste på sikt omfattas. I detta sammanhang är det också viktigt att uppmärksamma behovet av att utveckla statsmakternas uppföljning och utvärdering av kommunsektorns ekonomi och verksamhet mot uppsatta nationella mål. En sådan upp- följning och utvärdering är ett centralt underlag för statsmakternas årliga beslut om det skattefmansierade utrymmet för kommunal verksamhet.
Regelverket kring budgetprocess och revision är i Sverige lagfäst i långt mindre utsträckning än i andra jämförbara länder. Utöver regeringsfor- mens allmänna reglering av finans- och kontrollmakten är gällande be- stämmelser spridda på ett antal förordningar och enskilda beslut i samband med riksdagens behandling av budget- och kompletterings- propositioner. Detta försvårar överblicken och riskerar att leda till oklarheter. Ett otydligt sanktionssystem riskerar också att minska respekten för gällande regelverk. Utredning rörande en eventuell lagreglering av budgetprocess och revision bedrivs för närvarande inom regeringskansliet.
1994/95: 100
75
2 Budgetering och redovisning av statens 1994/951100 verksamhet B'laga 1
2.1 Principer för budgetering och redovisning av statens verksamhet
Regeringens förslag: Verksamheter som påverkar statens lånebehov och verksamheter som riksdagen regelstyr bör i normalfallet tas upp
på statsbudgeten.
Riksdagen har uppdragit åt regeringen att överväga hur stor del av den statligt reglerade verksamheten som skall tas upp på den statliga bud- geten. ] kompletteringspropositionen våren 1994 lämnade regeringen en övergripande redovisning av utgångspunkterna för Finansdepartementets utredningsarbete rörande ett framtida budgetsystem för staten. Regeringen tar i det följande upp vissa principiella frågor som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till en ny statsbudgetmodell under år 1995. Ambitionen är att ett nytt budgetsystem skall kunna tillämpas för 1997 års statsbudget.
En betydande del av statens verksamhet redovisas idag utanför stats- budgeten. För att uppnå ökad fullständighet i statsbudgeten krävs att inkomster och utgifter för statlig verksamhet som idag ligger utanför statsbudgeten redovisas på budgeten. Denna budgetproposition innebär ett steg i den riktningen genom att utgifterna för bidrag till arbetslöshets- försäkring m.m. nu lyfts in på budgeten.
Inför det fortsatta utvecklingsarbetet bör enhetliga principer för vilka verksamheter som skall tas upp på statsbudgeten fastställas. Regeringen föreslår att följande två huvudprinciper skall läggas till grund för ställningstagande till vilka verksamheter som skall budgeteras och redovisas på statsbudgeten. För det första bör samtliga verksamheter som påverkar statens lånebehov i normalfallet tas upp på statsbudgeten. Härmed minskar den skillnad som i dagens system finns mellan statsbud- getens saldo och statens upplåningsbehov betydligt. För det andra bör verksamheter som riksdagen regelstyr och som har konsekvenser för statens inkomster och utgifter i normalfallet tas upp på statsbudgeten. De budgetmässiga effekterna av olika regelbeslut skulle därmed ingå i riksdagens framtida beslut om ramar för olika utgiftsområden. Ända- målsenligheten i dessa principer vad gäller t.ex. avgiftsfinansierad efterfrågestyrd verksamhet och statliga s.k. placeringsfonder (t.ex. AP- fonden) bör särskilt prövas i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Under senare år har flera frågor aktualiserats rörande principer för hur statens inkomster och utgifter bör budgeteras och redovisas på statsbud- geten. Vikten av ökad bruttoredovisning av statsbudgetens utgifter och inkomster har särskilt framhållits. Med en sådan redovisning menas att
Bilaga 1
inkomster och utgifter redovisas brutto, dvs. var för sig på särskilda in-
komsttitlar och utgiftsanslag. Idag förekommer nettoredovisning både på budgetens inkomst- och utgiftssida. På inkomstsidan är t.ex. flertalet in- komsttitlar för skatter och socialavgifter nettoredovisade. Regeringen anser att bruttoredovisning bör tillämpas i större utsträckning. Ett steg mot bruttoredovisning tas i årets budgetförslag genom att utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkringarna i sin helhet redovisas på utgiftssidan.
2.2 Utredning om skillnaden mellan redovisningen av statsbudgetens inkomster och utgifter och redovisningen i nationalbudgeten av statens inkomster och utgifter
För den ekonomiska politikens utformning är det av vikt att regeringen har tillgång till ett fullgott underlag i form av beräkningar och be- dömningar av statsfinansernas utveckling på kort och lång sikt. Be- räkningar och sammanställningar av den offentliga sektorns finanser görs idag av ett antal olika myndigheter och instanser. De olika beräkningarna och sammanställningama fyller sina specifika syften vilka i de flesta fall är reglerade i lag. För att uppnå dessa syften använder myndigheterna olika modeller och system för analys och redovisning, vilket leder till svårigheter i samband med jämförelser och avstämningar mellan beräkningarna.
Det redovisade utfallet och prognoser över statsbudgetens inkomster och utgifter redovisas av Riksrevisionsverket (RRV). RRV redovisar även statens totala verksamhet som följer nationalräkenskapernas fördelning av statens inkomster och utgifter på realekonomiska arter. Nationalräkenska- perna sammanställs av Statistiska Centralbyrån (SCB).
Regeringen redovisar normalt en bedömning av det ekonomiska läget och statsbudgetens utveckling i budgetpropositionen och i kompletterings- propositionen. Redovisningen sker dels i form av förslag till statsbudget, dels som redovisning av det finansiella sparandet i nationalräkenskapster— mer. I samband med dessa redovisningar krävs en avstämning mellan de båda beräkningarna. Avstämningen försvåras dock av de olika metoder som används för framtagning av dessa beräkningar. Det är angeläget att de bedömningar som regeringen redovisar är konsistenta. Regeringen har därför för avsikt att ge chefen för Finansdepartementet bemyndigande att tillkalla en utredare för att se över skillnaderna mellan de olika redovis- ningarna. Utredaren bör i ett första steg kartlägga Skillnaderna mellan de olika redovisningssystemen. I ett andra steg bör utredaren utarbeta förslag till metoder för att kunna göra avstämningar mellan de olika beräk-
ningarna.
1994/95: 100
77
Bilaga 1
2.3 Införande av årsredovisning för staten
Genom att nya redovisningsprineiper införts vid samtliga statliga myndig- heter fmns nu möjlighet att ta fram en årsredovisning för staten inne— hållande bl.a. ett konsoliderat årsbokslut (resultat- och balansräkning) som baseras på traditionella bokföringsmässiga grunder. Härmed erhålls en redovisning av statens finanser som bör vara av stort värde för stats- makterna och andra som har att fatta beslut mot bakgrund av en bedömning av statens finansiella ställning.
RRV har givits i uppdrag att ta fram en årsredovisning för staten. Verket kommer att i februari 1995 publicera årsredovisningen för staten avseende budgetåret 1993/94. Regeringen avser att återkomma till riks- dagen under 1995 i fråga om årsredovisningen för staten och i samband med detta även kommentera årsredovisningen för staten för 1993/94.
1994/95: 100
78
Bilaga 1
3 Resultatet av RRV:s granskning 1994
RRV har nyligen i sin årliga rapport till regeringen redovisat sina iakttagelser för 1994 (RRV rapport daterad 1994-12-01). Iakttagelsema är dels av generell karaktär, dels mer specifika för resp. departements- område.
Regeringen redovisar i det följande en sammanfattning av RRV:s gene- rella iakttagelser. Regeringen avser att i kompletteringspropositionen närmare redovisa vilka åtgärder som vidtas med anledning av att RRV har lämnat revisionsberättelser med invändning eller på andra grunder har visat på förhållanden som bör åtgärdas. Vi vill dock redan nu klargöra att regeringen inte accepterar att statliga medel används på ett felaktigt eller ineffektivt sätt, inte heller att få bristfällig information om hur de statliga medlen använts. RRV har härvid en viktig funktion att fylla genom sin granskning och avrapportering till berörda organisationer och till regeringen. Regeringen fäster stort avseende vid resultatet av revi- sionen och kommer att lägga stor omsorg vid att omhänderta verkets iakt- tagelser och på erforderligt sätt verka för att brister avhjälps.
3. 1 RRV: s iakttagelser
I rapporten lyfter RRV fram generella iakttagelser från den årliga revi- sionen samt vissa effektivitetsproblem i statsförvaltningen. I likhet med förra året har granskningen även föranlett RRV att ägna ett särskilt av- snitt åt iakttagelser rörande omstrukturering av statlig verksamhet samt verksamhet som överförts till annan verksamhetsform.
För 29 av 260 myndigheter har RRV avgett en revisionsberättelse med invändning. Samma revisionsberättelse innehåller ibland flera typer av invändningar varför dessa inte låter sig klassificeras på ett entydigt sätt. RRV gör dock en grov indelning vilken innebär att för 19 av myndig— heterna är grunden för invändningen huvudsakligen brister i förvaltning eller att årsredovisningen är missvisande i väsentliga avseenden. I fyra fall har myndigheten inte uppmärksammat regeringens krav på åter— rapportering i väsentliga avseenden. I tre fall utgör grunden främst att anslag hanterats i strid med gällande bestämmelser och i två fall är in- vändningen hänförlig till en bristfällig intern styrning i samband med större omställningar av verksamheten.
RRV medverkar även i revision av ett drygt hundratal bolag och stiftel- ser, där ett bolag, Kungliga dramatiska teatern AB, erhållit revisionsbe- rättelse med invändning. Vidare granskas 23 kyrkliga organisationer av RRV, där resultatet av granskningen innebar att Domkapitlet i Linköping erhöll invändning i revisionsberättelsen. I båda dessa fall är grunden för invändningen att deras redovisning är missvisande i väsentliga avseenden.
Granskningsresultatet innebär att antalet revisionsberättelser med in- vändning ånyo har ökat i förhållande till föregående år. I två av fallen, Byggnadsstyrelsen och Kungliga dramatiska teatern AB, lämnas dessutom
1994/95: 100
79
Bilaga 1
revisionsberättelse med invändning för andra året i följd. Även antalet revisionsrapporter till organisationernas styrelser har ökat. Som en för— klaring av flera nämner RRV att flera myndigheter för första gången lämnat årsredovisning och fullt ut tillämpar de nya redovisnings- och finansieringsmetoderna.
Verkets samlade bedömning är att kvaliteten på myndigheternas redovis- ning förbättrats, men att det av antalet revisionsberättelser med invänd- ning framgår att relativt många myndigheter ännu inte uppnått en godtag- bar nivå. Speciellt oroande är, menar RRV, att flera av de största myndig- heterna, som borde ha alla förutsättningar för hög kvalitet på sin redo- visning, ingår i denna grupp. Liksom tidigare år finns det myndigheter som fortsatt visar liten respekt för de beslut som statsmakterna fattat.
Granskningen visar även på ljuspunkter. Kvaliteten på årsredovis- ningarna har utvecklats positivt i den meningen att de flesta myndigheter som lämnat årsredovisning för första gången har lämnat bättre redovis- ningar än vad övriga myndigheter gjorde i sina första årsredovisningar. De myndigheter som redan tidigare avgivit årsredovisning har också för- bättrat sin redovisning främst vad gäller prestationer, volymer och kost- nader. Undantag utgörs främst av myndigheter inom försvarsområdet som varit föremål för förändringar, vissa tillsynsmyndigheter samt några av de stora koncernliknande myndigheterna. De flesta myndigheterna har också haft svårt att relatera resultatet till verksamhetsmål och att koppla ihop informationen i den ekonomiska redovisningen med den i resultatre- dovisningen. RRV pekar på att en mer utvecklad dialog mellan berörda myndigheter och regeringskansliet, i vilken behoven och kraven på ut- formningen av redovisningen klargörs, kan undanröja en del av dessa problem. Årets granskning har även föranlett RRV att uppmärksamma problem som följer av bristande jämförbarhet mellan myndigheters resul- tatinformation, i de fall de har samma verksamhetsuppdrag men där en central myndighet saknas.
Liksom föregående år lyfter RRV fram myndigheternas internkontroll som ett stort problemområde. Verket bedömer att den interna kontrollen försämrats ytterligare inom många myndigheter, och att det största beho- vet av åtgärder föreligger hos de största och ofta koncernliknande myndigheterna mot bakgrund av deras ekonomiska betydelse. RRV hänvi— sar i sammanhanget till en nyligen avgiven rapport till regeringen om behovet av och förslag om förstärkt intern kontroll och utbyggd intern , revision. Regeringens ställningstagande till RRV:s förslag i denna fråga redovisas i avsnitt 5. RRV konstaterar vidare att statsanställdas engage— mang i affärsverksamhet i flera fall inte varit förenligt med gällande regler om bissyslor och jäv. Verket bedömer att omfattningen av detta problem bör föranleda en prövning av om det bör ges större möjligheter för arbetsgivaren att begära en redovisning av arbetstagarens engagemang - i privat affärsverksamhet med anknytning till verksamheten i anställ- ningen.
När det gäller omläggningen till nya finansiella styr/tzetoder framstår de nya metoderna inom kapitalförsörjningsområdet vara det som genere— rar flest problem. RRV pekar här särskilt på modellen med lån i Riks-
1994/95: 100
80
Bilaga 1
gäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltnings- ändamål som i alla delar inte synes accepteras av myndigheterna. Även tillämpningen av räntekonto har brustit vid en del myndigheter. Tekniskt sett fungerar dock dessa modeller väl.
RRV redovisar även ett antal iakttagelser vad gäller bristande regel- efterlevnad vid myndigheterna. Respekten för statsmakternas beslut är i flera fall låg, med bl.a. överskridanden av anslag (i ca tio fall med bety— dande belopp) eller bristande redovisning mot statsbudgeten som följd. RRV pekar dock på att bristande regelefterlevnad, i de fall det är fråga om mycket små myndigheter, kan vara hänförligt till att de generella be- stämmelserna för redovisning och kapitalförsörjning uppfattas som väl komplicerade och krävande i förhållande till den verksamhet som bedrivs.
När det gäller ajfärsverk anser RRV att det nu kan finnas anledning att överväga om affärsverksformen' längre behövs mot bakgrund av de om- struktureringar som skett inom affärsverkssektorn och att den traditionella myndighetsformen blivit mer flexibel. RRV pekar även på vikten av att affärsverken utvecklar redovisningen av leasingåtaganden, då det annars föreligger risk för att regeringens och berörda styrelsers beslutsunderlag får för låg kvalitet. Vidare rekommenderar RRV, mot bakgrund av gjorda iakttagelser, att befogenheter och ansvar, bl.a. vad gäller rätten att ingå leasingavtal, liksom avkastningskraven förtydligas samt att styrelser- nas sammansättning ses över.
Årets granskning har återigen föranlett RRV att uppmärksamma beho- vet av att generella riktlinjer utfärdas till myndigheterna om avveckling och ombildning samt att tydliggöra reglerna för myndigheters medverkan i bildande av bolag och stiftelser, i enlighet med vad regeringen anmälde i l994 års kompletteringsproposition. RRV har även funnit att myndighe- ter fortsatt att bilda stiftelser utan att inhämta regeringens tillstånd. Som exempel kan nämnas att verket i en särskild kartläggning av stiftelse- bildningar inorn länsstyrelseområdet fann att för endast sju av 49 identi— fierade stiftelser har statsmakternas tillstånd inhämtats. RRV pekar även på att de principer statsmakterna lagt fast för RRV:s medverkan i revision av bolag och stiftelser ännu inte fått fullt genomslag. I samman- hanget förordas att RRV:s rätt att utse medrevisor även bör komma i fråga för statliga företag eller statligt bildade fonder och stiftelser där staten utsett s.k. lekmannarevisorer. RRV påtalar även att bl.a. mängden statliga företag och komplexiteten i de frågor som ankommer på staten som ägare av företag talar för att det kan finnas skäl att samordna frågor som rör statens ägande av bolag inom en central funktion inom regerings— kansliet. RRV:s granskning har även påvisat skäl som talar för att rege- ringen bör fatta beslut om alla typer av privatiseringar, dvs. även vad gäller försäljning av väsentliga tillgångar och s.k. outsourcing (dvs. när tillgångar överläts till ett företag mot avtal att köpa motsvarande tjänster av företaget).
RRV har även redovisat iakttagelser vad gäller ejjfektiviteten i statsför— valtningen. Verket framhåller bl.a. att stabila regelsystem som är lätta att administrera är avgörande för effektiviteten i skattekontrollen. RRV har även funnit att det finns betydande vinster att göra inom skatteområdet
(» Riksdagen [994595 [mm/. Nr 100. Bilaga ]
1994/95: 100
81
Bilaga 1
genom förstärkning av momskontrollen och genom snabbare inbetalning av skatter och avgifter. Verket menar att det under lång tid skett en successiv förskjutning i hanteringen av transfereringar och uppbörd från kontroll och värn om det allmännas medel i riktning mot service och råd— givning. Detta torde, enligt RRV, ha påverkat den statsfinansiella utveck- lingen i negativ riktning. Verket bedömer att det därför kan finnas anled- ning att prioritera funktioner inom myndigheterna som t.ex. bevakar att kostnadsdrivande praxisutveckling i transfereringssystemen undviks eller att servicenivån till skattepliktiga inte leder till att staten förlorar skatte- och avgiftsinkomster.
Vidare pekar RRV på behovet av en samlad översyn av den statliga fondförvaltningen. Verket bedömer även att det finns betydande bespa- ringar att göra genom bättre upphandlingsförfarande, bättre kapacitetsut- nyttjande av den statliga fordonsparken och bättre planering och underlag inför större investeringsbeslut inom infrastrukturområdet. RRV redovisar även förslag till åtgärder för att effektivisera asylprocessen och in- tegrationsarbetet inom invandrarområdet. RRV:s granskning har också påvisat behovet av en mer utvecklad strategi och kompetens inom IT- området. RRV har även granskat statens tillsyn inom olika sektorer, bl.a. telemarknaden och den finansiella marknaden. Verket har härvid funnit att tillsynen skulle kunna göras mer effektiv genom mer entydiga uppdrag att övervaka marknadernas utveckling och genom renodling av tillsyns- myndigheternas uppgifter.
l994/95:100
82
Bilaga 1
4 Resultatstyrning
Regeringens bedömning:
— Resultatstymingen utvecklas positivt. — Årsredovisningama är, trots vissa brister, av stort värde för regeringens löpande uppföljning av den statliga verksamheten.
I 1994 års kompletteringsproposition redovisades utgångspunkterna för att stärka genomförandet av resultatstyrningen. En interdepartemental arbetsgrupp tillsattes för att ta fram underlag för regeringens fortsatta ställningstaganden. Arbetsgruppens slutrapport kommer att färdigställas i början av 1995. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 1995 med bedömning och förslag till åtgärder för att stärka genomför- andet av resultatstyrningen.
I RRV:s årliga rapport om resultatet av årets granskning, vilken redovisas i avsnitt 3, lämnas även vissa iakttagelser vad gäller ut- vecklingen av resultatstyrningen.
Regeringen har på begäran från riksdagen fortlöpande redogjort för utvecklingen av resultatstyrningen. I det följande redovisas erfarenheter från och regeringens bedömning av utvecklingen av resultatstymingen under det gångna året.
Erfarenheter av årsredovisningarna
Mot bakgrund av de ökade krav som ställts på myndigheterna och de omfattande förändringar som genomförts i den finansiella styrningen är utvecklingen av årsredovisningarna god. Kvaliteten i den ekonomiska redovisningen har höjts, även om det finns myndigheter som fortfarande inte lyckats uppnå en godtagbar nivå. De myndigheter som i år lämnat sin första årsredovisning har i allmänhet lämnat en årsredovisning av högre kvalitet än de myndigheter som lämnade sin första årsredovisning 1992 och 1993. Inom ett flertal myndigheter pågår ett utvecklingsarbete, vilket framdeles ytterligare bör kunna öka årsredovisningarnas kvalitet.
RRV menar i sin rapport att ambitionen i arbetet med årsredovisningen är hög hos de flesta myndigheter. Vid en bedömning måste, enligt RRV, beaktas att införandet av resultatstyming kräver ett långsiktigt och uthålligt engagemang på alla nivåer. RRV menar att beställningar och krav i regleringsbreven i vissa fall måste bli tydligare. En av för- klaringarna till att vissa myndigheter haft problem att redovisa resultat är att de mål som statsmakterna beslutat för verksamheten ännu inte brutits ner till en uppföljningsbar nivå.
1994/ 95 : 100
83
Bilaga 1
Erfarenheter av de fördjupade anslagsframställningarna
I budgetberedningen under hösten 1994 har ett tiotal myndigheter och deras verksarnhetsområden genomgått fördjupad prövning. För flertalet av dessa lägger regeringen i denna proposition förslag om verksamhetens framtida inriktning. RRV har studerat ett urval av de fördjupade- anslagsframställningama. Erfarenheterna från årets anslagsframställningar liknar dem som redovisats tidigare år. Det finns fortfarande brister i resultatanalyserna, vilket förklaras såväl av att myndigheterna har problem att finna en lämplig informationsstruktur och aggregeringsnivå som att analyskapaciteten inte varit tillräcklig. Endast undantagsvis har myndigheterna kritiskt granskat och ifrågasatt sin egen verksamhet.
Analyser av kostnader, kvalitet och effekter är mer frekventa och fylligare än tidigare, men det finns, enligt RRV, fortfarande utrymme för förbättringar. Positivt är att nya myndigheter, som lämnat sin första fördjupade anslagsframställning, producerat väl genomarbetade resultat- analyser och förslag om den framtida inriktningen av verksamheten som till viss del baseras på analyserna av verksamheten. Sammantaget är bilden av de fördjupade anslagsframställningarna något mer positiv än tidigare år.
Regeringens bedömning
En rad positiva effekter har åstadkommits i reformarbetet med att utveckla resultatstymingen i budgetprocessen. Hösten 1994 är första gången samtliga myndigheter avger årsredovisning. Ett stort antal myndigheter lämnar årsredovisningar av god kvalitet. En successiv anpassning av resultatredovisningen sker till regeringens behov av in- formation för löpande styrning och kontroll. Resultatstymingen anpassas vidare till de skilda förutsättningar som gäller för olika delar av den statliga verksamheten. Departementen uppfattas mer nyanserade i dialogen med myndigheterna. I samtliga dessa avseenden måste dock ut- vecklingen fortsätta.
Regeringen konstaterar med tillfredställelse att myndigheternas intresse och förmåga att i olika avseenden analysera sin verksamhet har ökat påtagligt sedan slutet av 1980-talet. Årsredovisningama och särskilt resultatredovisningens värde som instrument för regeringens löpande uppföljning och kontroll har ökat.
Vissa av årets iakttagelser är av central betydelse. De dokument som finns i budgetprocessen bör bättre anpassas till en effektiv resultatstyr— ning. Främst bör en ökad flexibilitet i den långsiktiga planeringen efter— strävas. Årsredovisningen skall även framdeles vara ett instrument för den årliga löpande avrapporteringen och kontrollen av verksamheten i förhållande till de krav som ställs på verksamheten.
1994/ 95 : IOO
84
5 Ökade krav för god intern kontroll i staten
Regeringens bedömning: Att den interna kontrollen fungerar i de statliga myndigheterna, särskilt vad gäller de stora myndigheter som ansvarar för stora medelsflöden, är ett oavvisligt krav från regering- ens sida. RRV har visat att många myndigheter inte har vidtagit er- forderliga åtgärder för att uppmärksamma och åtgärda brister i detta avseende. Det ankommer på regeringen att försäkra sig om att identi- fierade brister i statsförvaltningen beivras. Regeringen avser att be- sluta om en förordning som innebär att samtliga myndigheter med omfattande intern delegering av ansvar och befogenheter och som administrerar stora medelsflöden skall ha intern revision som själv- ständigt granskar den interna kontrollen i verksamheten. Det an— kommer på berörda myndigheter att avsätta erforderliga medel för internrevisionen inom ramen för befintliga resurser.
Bakgrund
RRV:s granskningar visar att den interna kontrollen vid myndigheterna i åtskilliga fall har blivit sämre. Även riksdagens revisorer har upp- märksammat problemet. Bristerna är inte minst bekymmersamma då det är en utveckling som pågått under flera år trots myndighetsledningarnas entydiga ansvar för att en ändamålsenlig uppföljning och kontroll finns i myndigheten. De bakomliggande orsakerna är flera, bl.a. hög grad av delegering/decentralisering inom myndigheter utan att myndighetsled- ningen tillförsäkrat sig en god uppföljning och kontroll, högre krav på ekonomisk redovisning utan att detta föranlett tillräcklig kompetensupp- byggnad inom myndigheten liksom den tekniska utvecklingen inom ADB- området. Det är också fråga om otillräcklig uppmärksamhet och för- ståelse för de problem som har att göra med intern kontroll. Det är sär- skilt oroande att iakttagelserna i flera fall avser större myndigheter vilka omhändertar stora betalningsflöden i staten, och att brister kvarstår år från år.
RRV har nyligen inkommit med förslag till regeringen om åtgärder för en stärkt intern kontroll vid de statliga myndigheterna. Vid sidan av bl.a. ökade stöd- och revisionsinsatser från RRV:s sida, föreslår RRV princi- per som bör ligga till grund för regeringens ställningstagande avseende inrättande av intern revision vid statliga myndigheter. RRV lämnar även ett förslag till förordning om intern revision i staten.
Internrevisionens uppgifter
Internrevisionens primära uppgift är att granska dels den interna kon- trollen i system, rutiner och organisation inom myndigheten, dels hur bok-
1994/ 95 : 100 Bilaga I
85
Bilaga 1
förings- och annan ekonomisk redovisningsskyldighet som myndigheten omfattas av fullgörs samt att avrapportera resultatet av granskningen till högsta ledningen för åtgärder. Kriterier för en god internrevision är att den skall bedrivas enligt internationell standard för god revisionssed och grundas på av styrelsen (eller av myndighetschefen om styrelse saknas) beslutad revisionsplan baserad på en analys av de risker som myndighe- tens internkontroll exponeras för. Vidare skall internrevisionen bedrivas självständigt och verka oberoende i förhållande till den löpande verksam- heten och ledningen. Att internrevisionen har rätt professionell kompetens relaterat till den kontrollmiljö som finns i organisationen är "också ett väsentligt kriterium för en god intern revision.
Regeringens bedömning
Det statsfinansiella läget talar för att särskild omsorg läggs vid kontroll av att de statliga resurserna används korrekt och effektivt. Detta är natur- ligtvis av stor vikt för allmänhetens fortsatta förtroende för myndigheter- nas förmåga att förvalta skattebetalarnas medel. Dessa skäl har också le- gat till grund för regeringens ställningstagande att de myndigheter som har betalningsansvaret för medel med koppling till EG-budgeten skall etablera eller förstärka befintliga funktioner för intern revision (jfr prop. 1994/95:40). Regeringen anser att det ligger i det allmännas intresse att försäkra sig om att myndighetsledningama, som komplement till den externa revisionen, har professionella intemrevisorer för egen självständig granskning av kvaliteten på den interna kontrollen och redovisningen där så erfordras.
Det finns vissa kriterier som bör läggas till grund för en bedömning av huruvida en myndighet regelmässigt bör ha intern revision. De viktigaste är dels omfattningen av de medelsflöden som myndigheten ansvarar för, dels graden av delegering inom stora myndigheter eller mellan central myndighet och regionala/lokala myndigheter.
För att säkra överblick, oberoende och jämförbarhet bör intemrevisio- nen normalt, i enlighet med god sed på området, vara placerad direkt under verksledningen eller motsvarande, med hela myndighetskoncemens verksamhet som granskningsområde. I det fall verkets operativa verksam- het utförs med hjälp av myndighet utanför verket, t.ex. av en läns- styrelse, bör även den verksamheten ingå i granskningen för att ingå i underlaget för intemrevisionens rapportering till verkets styrelse (eller verkschef om styrelse saknas).
Om kriteriet ansvar för stora medelsflöden definieras som en nivå på omsättningen och denna sätts till en miljard kronor innebär de två an- givna kriterierna att följande myndigheter bör ha intern revision: Invan- drarvcrket, Jordbruksverket, Skogsvårdsorganisationen, Lantmäteriverket, Arbetsmarknadsverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Riksför- säkringsverket och de allmänna försäkringskassoma, Domstolsverket, Kriminalvårdsverket, Polisorganisationen, Försvarsmakten, Riksskattever- ket med skatte— och kronofogdemyndighetema, Tullverket, Boverket,
1994/95: 100
86
Bilaga 1
SIDA, Vägverket, Banverket, Centrala Studiestödsnämnden, Kungliga tekniska högskolan. Karolinska institutet samt Universiteten i Uppsala, Stockholm, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. Vissa av dessa myn- digheter har redan etablerat intern revision, för andra har regeringen särskilt beslutat att de skall ha intern revision. Organisatorisk inplacering, uppgifter och mandat varierar dock. Då de redovisade kriterierna pekar på en ganska god träffbild av de största myndigheterna som svarar för de mer centrala statliga uppgifterna avser regeringen att lägga dessa kriterier till grund för generell tillämpning av bestämmelser om intern revision i staten. Det ankommer på berörda myndigheter att avsätta erforderliga medel för den interna revisionen inom ramen för befintliga resurser. Be- stämmelserna avses även bli tillämpliga på andra myndigheter som själva väljer att inrätta internrevisionen eller för vilka regeringen beslutar särskilt skall ha intern revision.
] 994/ 95 : 100
87
Bilaga 1
6 Konsekvenser för de statliga myndigheterna av införandet av en allmän löneavgift m.m.
Riksdagen beslutade den 20 december 1994 (SkU:16, rskr. 149) att en allmän löneavgift för finansiering av medlemskap i EU skall tas ut på löneinkomst och inkomst av annan förvärvsverksamhet från och med den 1 januari 1995. Avgiftens storlek uppgår till 1,5 % och skall beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter till folkpensioneringen enligt lagen (l98l:69l) om socialavgifter. Som en konsekvens härav höjs också de särskilda löneskatterna och premieskatten på grupplivförsärkringar.
Avgiftsskyldigheten omfattar alla som betalar arbetsgivaravgifter, således även statliga myndigheter.
Betalningen av den allmänna löneavgiften och av de särskilda löneskat- terna bör för budgetåret l994/95 betalas samlat från tillgängliga medel på inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter, netto.
Regeringen avser att återkomma i 1995 års kompletteringsproposition med förslag till hantering av den allmänna löneavgiften för budgetåret 1995/96.
1994/95: 100
88
Budgetförslaget och statens åiåäggizmo ekonomiska ställning
I Beräkning av statsbudgetens inkomster och utgifter för budgetåren 1994/95 och 1995/96
1. l Beräkningsförutsättningar Statsbudgeten budgetåren 1994/95 och 1995/96
Riksrevisionsverket (RRV) har den 19 december 1994 redovisat en beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåren 1994/95 och 1995/96. De antaganden som RRV grundat sina beräkningar på framgår av tabell 1. Dessa antaganden, dvs. pris- och lönesummeutvecklingen samt utvecklingen av den privata konsumtionen är fundamentala för beräkningen av statsbudgeten. En sammanfattning av beräkningen finns i bilaga 1.2.
Under slutskedet av arbetet med den preliminära nationalbudgeten har antagandena om den ekonomiska utvecklingen reviderats. Det innebär att de beräkningar som regeringen nu redovisar baserar sig på den ekonomis— ka utveckling som presenteras i finansplanen, bilaga 1 (avsnitt 4). Även vissa av dessa antaganden återfinns i tabell 1. I övrigt finns ingen anledning att avvika från RRV:s beräkningsförutsåttningar.
Tabell !. Antaganden om den ekonomiska utvecklingen Procentuell förändring
1994 1995 1996 RRV Regeringen RRV Regeringen RRV Regeringen
Lönesumma 3,5 3,5 5,5 5,7 5,5 5.6 Konsutnentpriser,
årsgenomsnitt 2,2 2.2 3.2 2,9 3,6 3,7 Privat konsumtion,
löpande priser 3,8 3.6 2,7 2.9 4.0 4,0
1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1994/95
RRV:s senaste beräkning av budgetutfallet för budgetåret l994/95 utgörs av verkets budgetprognos nr 2/3 från den 19 december 1994. Be- räkningarna av inkomsterna för budgetåret l994/95 redovisas även i verkets inkomstberäkning.
Bilaga 1
Inkomster
I sin inkomstberäkning, publicerad den 19 december 1994, har RRV för budgetåret 1994/95 beräknat inkomsterna till 396 735 miljoner kronor. Till följd av att antagandena om den ekonomiska utvecklingen reviderats justeras inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt ned med I 088 miljoner kronor. Det reviderade antagandet om den privata konsumtio- nens utveckling m.m. föranleder nedjustering av inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt med 310 miljoner kronor samt en nedjustering av inkomsttiteln Mervärdesskatt med 65 miljoner kronor. Med hänsyn till att nedsättningsregeln avseende koldioxidskatt för energiintensiva företag blir kvar även efter den 1 januari 1995 m.m. har inkomsttiteln Energi- skatt justerats ned med 930 miljoner kronor. Inkomsttiteln Jordbruks- och sockeravgifter och inkomsttiteln Avgifter för alkoholinspektionens verksamhet justeras upp med 20 respektive 4 miljoner kronor.
Sammantaget medför justeringama en beräknad minskning av inkom- sterna med 2 369 miljoner kronor jämfört med RRV:s beräkning. Ändringarna framgår av tabell 2.
Tabell 2. Avvikelser mot RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1994/95 Tusentals kronor
RRVs Förändring beräkning . enligt regeringen 1111 Fysiska personers inkomstskatt 26 797 000 -1 088 000 1121 Juridiska personers inkomstskatt 33 188 000 -310 000 1411 Mervärdesskatt 108 835 000 -65 000 1428 Energiskatt 19 683 000 -930 000 1473 Jordbruks- och SOCkeravgifter 129 066 +20 000 2544 Avgifter för alkoholinspektionens verksamhet 0 +4 000 Summa inkomster 396 735 369 Summa avvikelser enligt regeringen -2 369 000
RRV:s beräkningar föranleder i övrigt inte någon erinran. Sammantaget medför justeringama av RRV:s beräkningar att regeringen beräknar inkomsterna för budgetåret 1994/95 till 394 366 miljoner kronor.
l994/95 : 100
90
Bilaga 1
Utgifter
Enligt regleringsbrevenl för innevarande budgetår uppgår utgifterna på statsbudgeten till 519 939 miljoner kronor. RRV har i sin prognos beräknat de totala utgifterna till 585 802 miljoner kronor.
RRV har beräknat belastningen på anslaget Räntor på statsskulden m.m. till 119 400 miljoner kronor. RRV baserar sin prognos på s.k. stoppränta, dvs. den räntenivå som gällde vid beräkningstillfället antas gälla under hela beräkningsperioden. Med anledning av att regeringen bygger sin beräkning på de räntenivåer som presenteras i finansplanen, bilaga 1 (avsnitt 4) beräknar regeringen belastningen på anslaget för budgetåret 1994/95 till 117 000 miljoner kronor.
Tabell 3. Räntor på statsskulden budgetåret 1994/95 Miljarder kronor
Beräkning till Nuvarande grund för stats— beräkning budgeten Räntor på lån i svenska kronor ' 47,5 83,6 Räntor på lån i utländsk valuta 24,2 23,1 Valutaförluster, netto 4,3 10,3 Summa 76,0 117,0
Med anledning av, i huvudsak. andra ränteantaganden justeras anslaget Studiemedel m.m. ner med 95 miljoner kronor i förhållande till RRV:s prognos. Till följd av att Länsstyrelsen i Kalmar län, efter regeringsbe- slut, har betalat ut 3,7 miljoner kronor till 1914 års Järnvägskonsortiums donationsfond belastas anslaget Oförutsedda utgifter med ytterligare 3,7 miljoner kronor.
Vidare görs en nedjustering av anslaget Stöd till jordbruket och lii-smedelsindustrin i norra Sverige, med 95 tniljoner kronor till följd av att konstruktionen av stödet till norra Sverige från och med medlemsska- pet i EU blir en annan samt att utbetalningarna kommer att göras vid andra tidpunkter under budgetåret än tidigare.
Till följd av framför allt nya beräkningsgrunder från Europeiska In- vesteringsbanken räknas anslaget Bidrag till Europeiska Investerings- banken upp med 50 miljoner kronor. Slutligen räknas utgifterna upp med 80 881 tusen kronor med anledning av regeringens förslag om tilläggs— budget I till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 (prop. 1994/95:105).
Enligt RRV komtner de totala Anslagsbehällningarna på reserva- tionsanslag under innevarande budgetår att öka med 1 561 miljoner
lVissa anslag inom Försvarsdepartementcts tillträde hari regleringsbrevenjusterats för lokalkostnader (prop. 1993/94:150. bill). Inom Uthildningsdepartementets område har anslagen till univertsitetet och högskolorjusterats med anledning av övergång till lånetinansiering av anläggningstillgångar (prop. 1993/94:100. bil. I).
1994/951100.
91
Bilaga 1
kronor och uppgå till 37 027 miljoner kronor vid innevarande budgetårs slut. Regeringen ansluter sig till RRV:s bedömning.
l tabell 4 redovisas utvecklingen av anslagsbehållningama mellan bud- getåren 1993/94 och 1994/95.
Tabell 4. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1993/94 och 1994/95 Miljarder kronor
l—luvudtitel 1993/94 1994/95 Utrikesdepartementet 9 274 8 984 Kommunikationsdepartetnentet 4 802 6 336 Ovriga huvudtitlar 21 390 21 707 Summa 35 466 37 027
RRV har för Tillkommande utgiftsbehov, netto tagit upp -1 000 miljoner kronor. Dessa utgifter bör beräknas till 2 000 miljoner kronor.
Sammantaget leder ovan nämda justeringar av RRV:s beräkningar till en uppjustering av utgifterna med 545 miljoner kronor. Utgiftsanslagen beräknas därmed till 468 908 miljoner kronor.
Utgifterna beräknas därmed sammantaget till 586 347 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Tabell 5. Regleringsbrevens utgifter budgetåret 1994/95 Miljarder kronor
Regleringsbrev RRV Regeringen Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor 448 439 468 963 468 908 Statsskuldräntor 76 000 119 400 117 000 Förändring i anslagsbehållningar 4 500 —1 561 —1 561 Beräknat tillkommande utgiftsbehov. netto —9 000 -1 000 2 000 Summa 519 939 585 802 586 347
Ovanstående tabell visar stora avvikelser mellan regleringsbrevens beslutade utgiftsnivå och regeringens nuvarande prognos. Den viktigaste förklaringsfaktorn till avvikelsen är räntor på statsskulden som i den nuvarande prognosen överstiger nivån i regleringsbreven med 41 miljarder kronor. Det beror på en högre räntenivå under hösten samt att regeringen därmed gör en annan bedömning av räntan för det återstående budgetåret än tidigare. Detta får till följd att de i våras prognosticerade överkurserna nu väntas övergå i underkurser vilket innebär att det uppstår en kraftig ökning av statsskuldräntorna. En annan stor enskild ökning av utgifterna som har tillkommit är avgiften till EU till följd av att Sverige blivit medlemi den Europeiska Unionen fr.o.m. den första januari 1995, vilket påverkar utgiftsanslagen. Förändringen i tillkommande utgiftsbehov förklaras i allt väsentligt av de beräknade intäkterna av försäljningen av Pharmacia som i regleringsbreven låg under posten Beräknat tillkomman- de utgiftsbehov, netto.
1994/95:100
92
Bilaga 1
1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1995/96
Ökad bruttoredovisning på statsbudgeten
I syfte att tydliggöra och underlätta förståelsen av redovisningen på statsbudgeten kommer vissa utgifter att bruttoredovisas i statsbudgeten från och med budgetåret 1995/96. -
Sjuk— och föräldraförsäkringen
På inkomsttitel 1221, Sjttkförsäkrirzgsaigtji, netto, redovisas idag 85 % av utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkringen. Övriga 15 % redovisas på anslag på utgiftssidan. Från och med budgetåret 1995/96 kommer samtliga utgifter för sjuk— och föräldraförsäkringen att budgeteras och redovisas på budgetens utgiftssida. Detta innebär att de redovisade inkomsterna på inkomsttiteln 1221 ökar med 73,4 miljarder kronor, och att de sammanlagda utgifterna på anslagen A3 och Bl - B3 på Socialde- partementets område ökar med motsvarande belopp. Förändringen innebär följaktligen att statsbudgetens omslutning ökar. Budgetsaldot liksom upplåningsbehovet påverkas däremot inte.
A rbetsma rkn ads fonden
Inkomster och utgifter som regleras via arbetsmarknadsfonden kommer från och med budgetåret 1995/96 att redovisas över statsbudgeten. För närvarande inbetalas arbetsmarknadsavgifter till statsbudgeten men dessa inkomster förs sedan, med undantag för den del som avser finansiering av utbildningsbidrag, vidare till arbetsmarknadsfonden. Från fonden utbetalas medel för arbetslöshetskasseersättning och KAS m.m. Fondens saldo påverkar sedan Riksgäldskontorets upplåningsbehov. Från och med budgetåret 1995/96 kommer dessa inkomster och utgifter att redovisas över statsbudgeten. Inkomsterna kommer att redovisas under en ny inkomsttitel, 1254, Arbetsmarknadsaigift, och utgifterna kommer att redovisas över anslaget A5 Bidrag till arbetslöshetsersättning inom Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel på statsbudgetens utgiftssida. Denna omläggning påverkar både statsbudgetens omslutning och saldo. Omslutningen stiger och saldot förändras med arbetsmarknadsfondens finansiella sparande med undantag för den del av utgifterna som avser utbildningsbidrag. Eftersom Arbetsmarknadsfonden för närvarande uppvisar ett negativt finansiellt sparande leder omläggningen till en försämring av det redovisade budgetsaldot. Denna försämring av det redovisade saldot uppgår till 24,9 miljarder kronor budgetåret 1995/96. Förändringen påverkar dock inte statens lånebehov och försämrar inte de
1994/ 95 : 100
93
Bilaga 1
offentliga finanserna. Omläggningen ger däremot en bättre överensstäm- melse mellan det redovisade budgetsaldot och statens lånebehov.
18-månaders budgetår
Efter beslut i riksdagen om att ändra budgetårets periodicitet, kommer statsbudgeten från och med 1997 att omfatta ett kalenderår i stället för att som nu omfatta perioden 1 juli - 30 juni. Budgetårct 1995/96 kommer som en övergångslösning, att omfatta tiden 1 juli 1995 - 31 december 1996, dvs. 18 månader. För att underlätta jämförelser bakåt i tiden redovisas i vissa av de översiktliga tabellerna i budgetförslaget även beräkningar av hur budgetåret 1995/96 skulle sett ut om det endast hade omfattat de första 12 månaderna, dvs. perioden juli 1995 - juni 1996.
Inkomster beräknade på 18 månader
RRV beräknar statsbudgetens inkomster till 618 230 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Inkomsterna påverkas av de förändrade redovisnings- principer som regeringen föreslår i denna proposition. Dessa redovis- ningstekniska förändringar leder till att beräkningarna av inkomsterna justeras upp med 109 777 miljoner kronor.
De skillnader i antaganden om pris- och löneutveckling som tidigare redovisats samt vissa förändringar som föreslås i förslaget till statsbudget för nästa budgetår m.m. föranleder regeringen att justera ned inkomsterna med 3 059 500 tusen kronor. Inkomsttiteln Fysiska personers inkomsskatt justeras upp med 1 421 miljoner kronor. Vidare justeras inkomsttiteln Juridiska personers inkomsskatt ned med 1 336 miljoner kronor, och inkomsttiteln Mervärdesskatt upp med '250 miljoner kronor. Inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgtft, netto, justeras ned med 1 096 miljoner kronor. Med anledning av en reviderad prisutveckling justeras inkomsttitlarna Bensinskatt, Tobaksskatt, Skatt på spritdrycker, Skatt på vin och Skatt på maltdrycker ned med sammanlagt 78 miljoner kronor. Med hänsyn till att nedsättningsregeln vad avser koldioxidskatt för energiintensiva företag blir kvar även efter den 1 januari 1995 m.m. justeras inkomsttiteln Energiskatt ned med 2 264 miljoner kronor. Avgifter för Alkoholinspektio- nens verksamhet justeras upp med 43 500 tusen kronor.
Sammantaget innebär avvikelserna från RRV:s beräkningar en upp- skrivning av inkomsterna för budgetåret 1995/96 med 106 717 500 tusen kronor. Regeringen beräknar således statsbudgetens inkomster för bud- getåret 1995/96 till 724 947 384 tusen kronor. Förändringarna i för- hållande till RRV:s beräkningar framgår av tabell 6.
1994/95: 100
94
Tabell 6. Avvikelser mot RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster 1994/95; 100 budgetåret 1995/96 B'l 1 Tusentals kronor 1 aga
RRV:s Avvikelse beräkning enligt regeringen Inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt 47 405 000 +1 421 000 1121 Juridiska personers inkomstskatt 46 036 000 —1 336 000 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto -6 697 000 -1 096 000 1411 Mervärdesskatt 176 400 000 +250 000 1421 Bensinskatt 35 956 000 -47 000 1424 Tobaksskatt 11 662 000 -8 000 1425 Skatt på spritdrycker 10 215 000 —12 000 1426 Skatt på vin 4 892 600 —5 000 1427 Skatt på maltdrycker 4 936 900 —6 000 1428 Energiskatt 30 588 000 -2 264 000 2544 Avgifter till alkoholinspektionens verksamhet 0 +43 500 Summa inkomster 728 006 884 ' Summa avvikelser enligt regeringen -3 059 500
' Summan i Riksrevisionsverkets beräkning är korrigerad så att den bruttoredovisas på samma sätt som regeringens förslag till statsbudget. (Se avsnitt 1.3)
Avslutningsvis redovisas förändringarna i indelningen av statsbudgetens inkomster i förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 (tabell 7).
Bilaga 1
Tabell 7. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1995/96
Inkomsttite1/Inkomsthuvudgrupp/Inkomstgrupp
1000 1142 1143 1200 1221 1222 1250 1251 1252 1253 1254 1255 1256 1257 1260 1261 1262 1281 1311 1470 1472 1473 2521 2544 3124 3125
6000 6 100
6110 6111 6112 6113 6114 6115 6120 6121 6122 6200
6211 6300
631 1 6400
6411 7000 7111
Skatter m.m
Utskit'tningsskatt och ersättningsskatt Bevillningsavgift Socialavgifter och allmänna egenavgifter Sjukförsäkringsavgift Allmän sjukförsäkring Ovriga socialavgifter. netto
Allmän tilläggspensionsavgift, netto Delpensionsavgift. netto Arbetsskadeavgift. netto Arbetsmarknadsavgift Arbetarskyddsavgift. netto Lönegarantiavgift. netto Sjömanspensionsavgift, netto Allmänna egenavgifter
Allmän sjukförsäkringsavgift Allmän pensionsavgift. netto Allmän löneavgift
Skogsvårdsavgift
S_katt på import m.m. Övriga skatter m. m. på import Jordbruks— och sockeravgift Avgifter till granskningsnämnden Avgifter för alkoholinspektionens verksamhet Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. Fortifikationsverkets inkomster av försålda fastigheterl Bidrag från EU m.m.l Bidrag från EG:s jordbruksfond
Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Arealbidrag och trädesersättningl
Miljöstöd
Interventionl
Eitportbidrag'
Djurbidrag
Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektionl EG— finansierade strukturstöd inom livsmedelssektornl EG— finansierade regionala stöd till jordbruket Bidrag från EG. s fiskefond
Bidrag från EG:s fiskefondl Bidrag från EG:s regionalfond
Bidrag från EG:s regionalfondl Bidrag från EG. s socialfond
Bidrag från EG:s socialfond]l Extraordinära medel från EU Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten
' Inkomsttiteln införd fr.o.m. budgetåret 1994/95
Förslag
Namnändring Upphör Upphör Namnändring Namnändring Namnändring Ny inkotnstgrupp Namnändring Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkotnsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomstgrupp Ny inkomstgrupp Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Upphör Namnändring Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Upphör
Ny inkomsttitel Ny inkomsttyp Ny inkomst- huvudgrupp Ny inkomstgrupp Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkotnsttitel Ny inkomstgrupp Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomst- huvudgrupp Ny inkomsttitel Ny inkomst- huvudgrupp Ny inkomsttitel Ny inkomst- huvudgrupp Ny inkomsttitel Ny inkomsttyp
Ny inkomsttitel
Regeringen återkommer i samband med sin behandling av anslaget till Försvarsmakten om att låta Försvarsmakten ta del av vissa av de in- komster som redovisas på inkomsttiteln 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor.
1 994/ 95 : 100
96
Bilaga 1
Utgifter beräknade på 18 månader
I förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 uppgår utgifterna sammanlagt till 968 379 miljoner kronor. Utgiftsanslag exkl. stats- skuldräntor svarar då för 820 379 miljoner kronor.
Statsskuldsräntorna beräknas till 129 000 miljoner kronor för bud- getåret 1995/96. Beräkningen är baserad på underlag från Riksgäldskon- toret och de ränteantaganden som redovisats i den preliminära national- budgeten (bilaga l.1, avsnitt 1). Riksgäldskontoret emitterar stats— obligationer med i förväg bestämda kupongräntor. Dessa kupongräntor avspeglar således inte det aktuella ränteläget vid emissionstillfället. Detta leder till att det uppstår s.k. under- och överkurser vid emissionstillfället. I avsnitt 1.4 görs en kompletterande redovisning med periodiseradc över- och underkurser.
Anslagsbehållningarna på reservationsanslag beräknas minska med 3 000 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.
I syfte att förslaget till statsbudget skall visa en realistisk budgetbelast- ning förs på budgetens utgiftssida upp posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Denna beräknas till 16 000 miljoner kronor. Vid beräkningen av denna post har en uppskattning gjorts av sådana utgifts— och inkomstförändringar som inte redovisats på något annat ställe i förslaget till statsbudget.
Tabell 8. Statsbudgetens utgifter budgetåret 1995/96 Miljoner kronor
Förslag till statsbudget Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor 820 379 Statsskuldräntor 129 000 Förändring av anslagsbehållningar 3 000 Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto 16 000 Summa 968 379
1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1994/95 och 1995/96
Med hänvisning till redovisningen i det föregående avsnittet beräknas utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 såsom framgår av tabell 9 och tabell 12.
Sammanfattningsvis beräknas budgetunderskottet till 192,0 miljarder kronor för 1994/95 och till 243,4 miljarder kronor för 1995/96.
7 Riksdagen 199—1195. ] saml. Nr [()/). Bilaga 1
1 994/ 95 : 100
Bilaga 1
Tabell 9. Statsbudgeten och statens lånebehov 1993/94 - 1995/96 Miljarder kronor
1993/94 1994/95 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96 Utfall Reger- 12 tnån 12 mån 18mån 18 mån
ingens Nettol BruttoZ Nettol Brutto2 beräk- Förslag ning till stats— budget Inkomster 376.9 394,4 433.9 505.2 615.2 724.9 Utgifter 554.0 586.3 587.3 675,7 833,7 968.4 Budgetsaldo -177.1 -192.0 —153.4 —170.5 —218.5 -243.4 Primärt budget- saldo -82.4 —75.0 —36.4 -53,5 —89.5 —114.4 Lånebehov 233.5 229.0 163.8 163.8 238.5 238.5 Primärt lånebehov 138.8 112.0 46.8 46.8 109.5 109.5
' Enligt nuvarande redovisningsprineiper "7 . —.. . . . . " Enltgt toreslagna redov1s111ngspr1nc1pcr
Kompletterande redovisning av statsskuldräntor
Över- respektive underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar statsobligationer som har en kupongränta som över- eller understiger den aktuella marknadsräntan vid emissionstillfället.
Över— respektive underkurser är således nuvärdet av mellanskillnaden mellan den kupongränta långivaren erhåller och den ränta han skulle ha fått om kupongräntan varit lika stor som marknadsräntan. I regeringens budgetförslag redovisas nettot av över- och underkurser mot statsbud- geten vid det prognostiserade emissionstillfället. dvs. redovisningen är utgiftsmässig i enlighet med principerna för redovisning mot statsbud— geten.
Tabell 10. Statsskuldräntor Miljarder kronor
1994/95 1995/96 1995/96 l2-1nån lS-mån
Statsskuldräntor enl. regeringens budgetförslag 117.0 117.0 129.0 Justering för periodiseradc . över/underkurser -13.6 —(1.1 -7.7 Justerade stats- . skuldråntor 103.4 110.9 1213
För att tydliggöra den underliggande budgetutvecklingen görs även en kompletterande kostnadsmässig redovisning, i vilken nettot av över- och underkurserna har fördelats ut över lånets löptid.
1994/95: 100
98
Tabell 11. Justerat budgetsaldo för över- och underkurser budgetåren 1994/95; 100 l994/95 - 1995/96
Miljarder kronor Bllaga 1 1994/95 1995/96 1995/96 lZ-mån lS—mån Inkotnster 394.4 505,22 724.9 Utgifter exkl. stats- skuldräntor 469,39 558.7 839.4 Justerade stats— skuldräntor 103.4 110.9 121.3
Justerat budget- saldo —l78.3 -164_4 —235.8
Bilaga 1
100
Tabell 12. Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96
Inkomster:
Skatter
Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Aterbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster
Bidrag m.m. från EU
Extra ordinära medel från EU Summa kr.
Underskott
Summa kr.
674 862 345 000 28 763 530 000 30 700 000
9 424 809 000 -2 886 000 000 8 652 000 000 6 100 000 000
724 947 384 000 -243 431 273 000 968 378 657 000
Utgiftsanslag:
Statschefen och regeringen Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Kommunikationsdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet Jordbruksdepartementet Arbetsmarknadsdepanementet Kulturdepanementet Näringsdepartementet Civildepartementet
Miljö— och naturresursdepartementet Riksdagen och dess myndigheter Räntor på statsskulden. m.m. Oförutsedda utgifter Beräknad övrig medelsförbrukning: Minskning av anslagsbehållningar Beräknat tillkommande utgiftsbehov. netto
Summa kr.
2 811 560 000 29 157 687 000 23 944 183 000 64 071 737 000
271 653 103 000 36 365 377 000 118 467 710 000 58 915 917 000 17 281 526 000 132 124 301 000 6 916 644 000 50 575 177 000
4 168 001 000 2 735 511 000 1 189 223 000
129 000 000 000 1 000 000
3 000 000 000
16 000 000 000 968 378 657 000
l994/95 100
Bilaga 1
2 Underliggande budgetutveckling
Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls när det redovisade saldot korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller sammanhänger med förändringar i redovisningsprineipema. Som bas används de förhållanden som gäller för innevarande budgetår: Den underliggande budgetutvecklingen i ett budgetförslag kan inte omedelbart jämföras med de redovisningar som gjorts i tidigare års finansplaner och reviderade finansplaner.
Det bör betonas att det ofta är en bedömningsfråga om en enskild post skall betraktas som en reguljär inkomst eller utgift eller som en tillfällig sådan. Trots att avgränsningarna i det enskilda fallet inte är helt självklara anser regeringen det ändå angeläget att redovisa en beräkning där tillfälliga inkomster eller utgifter uteslutits, så att statsbudgetens underliggande utveckling inte undanskyms.
På inkomstsidan betraktas bl.a. följande effekter som tillfälliga vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:
— vissa engångsvisa höjningar eller sänkningar av skatter och avgifter — tillfälliga extra inleveranser från affärsverk och myndigheter till statsbudgeten — vissa engångseffekter vid medlemsskap i EU vad gäller moms m.m. — försäljning av statliga företag
På utgiftssidan betraktas bl.a. följande effekter som tillfälliga vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:
—- valutaförluster eller valutavinster som uppstår vid amortering av statens utlandslån
— engångsvisa besparingar — periodiseringseffekter till följd av att Riksgäldskontoret emitterar statsobligationer till under- respektive överkurser.
Tabell 13 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden 1993/94-1995/96.
Tabell 13. Underliggande budgetsaldo för budgetåren 1993/94-1995/96 Miljarder kronor
1993/94 1994/95 1995/96 1995/96
(12 män) (18 mån)
Underliggande budgetsaldo -I70.0 —178.8 -l46_4 -209.8 Som andel av BNP 11.775 11,5% 8.970
1 994/ 95 : 100
101
Bilaga 1
3 Lånebehov och statsskuld
Statliga utgifter som beslutats av riksdagen och som inte täcks av statsinkomster, finansieras genom upplåning av Riksgäldskontoret. Budgetunderskottct utgör den viktigaste beståndsdelen i Riksgäldskonto- rets lånebehov (tabell [4). Det är emellertid inte det redovisade budgetut- fallet baserat på inkomst- och utgiftsmässiga principer som är relevant i detta sammanhang, utan i stället dess kassamässiga motsvarighet, dvs. utfallet på statsverkets checkräkning i Riksbanken. I tabellen är skillnaden mellan redovisat budgetutfall och rörelserna på statsverkets checkräkning angiven som kassamässiga korrigeringar. Dessa korrigeringar kan i allmänhet endast göras i efterhand när utfallen är kända. I prognos- perspektivet antas att de kassamässiga flödena är lika med budgetsaldot. Det är viktigt att betona att detta antagande görs då den kassamässiga korrigeringen de senaste åren gett upphov till relativt stora avvikelser mellan det budgeterade lånebehovet och det faktiska utfallet. Riksgäldskontoret har en omfattande utlåning till affärsverk och andra myndigheter, bl.a. till Centrala studiestödsnämnden för studielån. Statsskuldcns förändring påverkas därutöver av olika typer av skulddispositioner, dvs. transaktioner av dispositiv karaktär som Riks- gäldskontoret gör. Av störst betydelse därvidlag är valutaomvärderingar till följd av att valutaskulden löpande omvärderas till aktuella valutakurser samtidigt som avräkningen mot statsbudgeten enbart avser de realiserade valutadifferenserna. Prognosen för skulddispositionerna innehåller beräknade realiseringar av valutadifferenser och omvärdering av valutaskulden. De övriga skulddispositionerna kan inte prognosticeras.
1994/ 95 : 100
102
Tabell 14. Lånebehov och statsskuld Miljarder kronor
Budgetunderskott Kassamässiga korrigeringar Riksgäldskontorets nettoutlåning: CSN. studielån m.m. Investeringslån till myndigheter Tilläggspensionsavgift (inlåning)
Finansiering av underskott i Arbetsmarknadsfonden inkl. räntal
Finansiering av underskott i Lönegarantifonden inkl. ränta Vasakronan AB m.m. (Byggnadsstyrelsen) Lån till Sparbanksstiftelsen Första Arlandabanan
lnfriat garantiåtagande i Securum
Bankstöd Retriva och Securum Övrigt, netto Redovisningsteknisk korrigering Lånebehov Skulddispositioner Statsskuldförändring Statsskuld vid utgången av resp. budgetår Som andel av BNP
Anm: Inbetalning markeras med minustecken.
1993/94 utfall . 177,l 27.8
7.3 -8.5
36,7
0.9
13.8 -3.8
—l3.l 3.8 —0.1 -8.4 233,5 -15.5 218.0
1 178,6 81.373
1994/95
19z,0
8.3 5.0
—3.0
229,0 -13,9 215,1
1 393,7
90.0%
1 994/95 : 100 Bilaga 1
1995/96 (18 mån)
243,4
11.4 5.5
-ll.4
-1.4
-4.8 -0.8
238,5 -21.4 217.1
1 610,7
' Fr.o.m. 1995/96 tillämpas bruttoredovisning och således redovisas Arbetsmarknads- fondens underskott inom statsbudgeten (se avsnitt 1.3).
103
Bilaga 1
4 Redovisning av verksamheten med statliga garantier m.m. för budgetåret 1993/94
Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat preliminär redovisning av verksamheten med statliga kreditgarantier inklusive grundfondsför- bindelser. Uppgifterna bygger på myndigheternas rapportering till RRV:s system för kreditgarantiredovisning (System KG) och vissa myndigheters årsredovisningar. Den definitiva redovisningen kommer att återfinnas i RRV:s publikation Årsredovisning för staten 1993/94.
Uppgifterna avser garantistockens ställning per den 30 juni 1994. De redovisade utgifterna och inkomsterna för verksamheten avser budgetåret 1993/94. Garantier i utländska valutor redovisas till den kurs som gällde den 30 juni 1994. Hänsyn till senare kursfluktuationer har alltså inte tagits.
I det följande lämnas en sammanställning av och kommentarer till de uppgifter som garantiförvaltande myndigheter lämnat. I redovisningen ingår uppgifter om statens ansvarsförbindelser i form av kreditgarantier och borgen samt grundfondsförbindelser. Kreditgarantierna är till skillnad från grundfondsförbindelserna kopplade till en viss kredit. En kredit- garanti är ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen skuld. En grundfondsförbindelse är en förbindelse att betala ett bestämt belopp för att undvika en likvidation eller se till att garantimottagarens kapital hålls intakt.
Syftet med kreditgarantier
Kreditgarantierna används av staten som ett näringspolitiskt medel för att stödja verksamheter av samhälleligt intresse. Kreditgarantier tjänar därvid som ett komplement till finansieringsmöjlighcter på den allmänna kredit- marknaden. Kreditgarantier används, respektive har använts, för att stödja exempelvis jordbruket, varvsindustrin, energiförsörjningen, exporten och bostadsbyggandet. Under senare år har kreditgarantier använts i samband med bankkrisen och för investeringar i infrastrukturen.
Gällande garantiramar
Gällande garantiramar per den 1 juli 1994 uppgår totalt till 279,5 miljarder kronor, vilket är 22,7 miljarder kronor mer än föregående år. En stor beloppsökning har skett av Riksgäldskontorets (RGK) garantiram med 43,8 miljarder kronor på grund av omfattande engagemang avseende pensionsåtaganden till bolagiserade affärsverk och övertagande av en garanti som tidigare administrerats av Televerket. Andra ändringar är en utökning av Statens bostadskreditnämnds (BKN) garantiram med 6,8 miljarder kronor och en minskning av Bankstödsnämndens (BSN) garantiram med 9,6 miljarder kronor. För de myndigheter som inte har
1994/95: 100
104
Bilaga 1
en specificerad "garantiram räknas garanterad kapitalskuld som garanti— ram. Detta gäller BKN och BSN.
Gjorda garantiutfästelser
Gjorda garantiutfästelser per den 30 juni 1994 uppgår till 208.6 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 6,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Denna nettoökning hänför sig till RGK 18,4. BKN 6,8 och Exportkreditnämndcn (EKN) 2,5 miljarder kronor. BSN har minskat sina utfästelser med 9,5 och Televerket med 11,4 miljarder kronor. Televerkets garanti flyttades till RGK efter bolagiseringen. Gjorda garantiutfästelser är summan av garanterad kapitalskuld samt gjorda utfästelser som ej tagits i anspråk. För de flesta myndigheter är tiden mellan utfästelse och ianspråktagande kort, vilket innebär att beloppen för utfästelse och kapitalskuld är lika stora. EKN har dock ett arbetssätt som innebär att de alltid har en stor mängd utfästelser som inte är tagna i anspråk. Den 30 juni 1994 uppgick dessa utfästelser till 47,4 miljarder kronor.
Garanterad kapitalskuld
Den garanterade kapitalskulden per den 30 juni 1994 var 161,2 miljarder kronor, vilket är 7,3 miljarder kronor mer än året före. Ökningen hänför sig till motsvarande förändringar som redovisats vad det gäller utfästelse per myndighet. Dock har EKN:s kapitalskuld ökat med 3,3 samtidigt som utfästelsen ökat med 2,5 miljarder kronor. De sex myndigheter som garanterat störst kapitalskuld är RGK 65,9, EKN 40,0, BSN 20,3, BKN 19,8, Riksbanken 13,0 och SJV 1,9 miljarder kronor. Dessa myndigheter står för drygt 99,8 procent av den totala garanterade kapitalskulden.
Antalet garantier
Cirka 42 000 garantier fanns den 30 juni 1994. Medelvärdet för kapitalskulden per garanti är ungefär 4 miljoner kronor. Minsta enskilda garanti uppgick till 500 kronor och största enskilda var 27 miljarder kronor. De myndigheter som utfärdat det största antalet garantier är BKN med 20 147 garantier, SJV 10 900 och EKN cirka 10 000. Dessa tre myndigheter står för 98 procent av det totala antalet kreditgarantier. Övriga myndigheter har utfärdat tillsammans drygt 1 000 garantier.
Utvecklingen under de senaste tio åren
Trenden för total garantiram. utfästelse och kapitalskuld var fram till och med budgetåret 1991/92 svagt uppåtgående. Budgetårct 1992/93 visade
1994/95: 100
105
Bilaga 1
en stor ökning som nästan helt kan tillskrivas bankkrisen och om— läggningen av bostadsstödet. Dessa två händelser ledde till bildandet av de två myndigheterna BSN och BKN, som idag tillhör de största garantigivarna. Av kapitalskuldens ökning på 42,2 miljarder kronor under
budgetåret 1992/93 stod BSN för 29,8 och BKN för 11,8 miljarder kronor.
Garantiutfärdande myndigheter Bankstödsnämnden
Beslutet att inrätta BSN fattades i december 1992. Vid utgången av budgetåret 1993/94 redovisas tre ansvarsförbindelser som totalt uppgår till 20 303 miljoner kronor. De tre var till Securum (10 miljarder kronor), Sparbanksstiftelsema (6,8) och Retriva (3,5). Inkomsterna från kreditgarantiavgifter uppgick under budgetåret 1993/94 till 294,8 (100,0) miljoner kronor. Avgiftsnivån på BSN:s garantier är 1 procent. BSN betalade under budgetåret 1993/94 ut 20 231 (23 399) miljoner kronor som ersättning för infriade garantier. Av tidigare infriade garantier har 399,9 (0,0) miljoner kronor återvunnits. Det tidigare avtalet med Sparbanken Sveriges ägare, Sparbanksstiftelserna, har omförhandlats till marknadsmässiga villkor vad gäller ränta och garantiavgift. Gentemot Föreningsbanken har BSN också ett åtagande, men något direkt stöd har inte utbetalats. Rekonstruktionen av Gota Bank har däremot inneburit en mycket stor belastning för staten. Bankkrisen har kostat skattebetalarna stora belopp och totalt har 65 miljarder kronor betalats ut. Av detta har 43,6 miljarder kronor betalats ut vid infrianden av kreditgarantier.
Statens bastadskredimämnd
BKN inrättades den 1 januari 1992 och har till uppgift att arbeta för en effektivt fungerande garantigivning för finansiering av bostadsbyggande. Budgetårct 1993/94 registrerades 4 824 nya garantier med ett sammanlagt garanterat belopp på 7 051 miljoner kronor. Garantistocken uppgick därmed vid budgetårets slut till 19 827 miljoner kronor och antalet garantier var 20 147. Inkomsterna från kreditgarantiavgifter uppgick under budgetåret 1993/94 till 101,2 (67,5) miljoner kronor. Avgiftsnivån på EKN:s garantier är 0,5 procent. BKN betalade under budgetåret 1993/94 ut 126,7 (0,4) miljoner kronor som ersättning för infriade garantier. Av detta belopp har 5,7 (0,2) miljoner kronor återvunnits från kommuner med borgensåtaganden.
1 994/ 95: 100
106
Bilaga 1
Exportkreditltämnden och Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete
Den totala garantiramen utökades till 73 miljarder kronor då EKN i april 1993 fick i uppdrag av regeringen att inom ramen av 1 miljard kronor lämna garantier för affärer med Baltikum och Ryssland. EKN admini- strerar så kallade biståndsgaranticr på uppdrag av Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS). Biståndsgarantiema ingår i EKN:s redovisning. Utestående utfästelser och kapitalskuld den 30 juni 1994 var 87,5 (85.0) respektive 40,0 (36,7) miljarder kronor. Av detta stod BITS för 9,9 respektive 8,9.
De totala garantiavgiftema under budgetåret 1993/94 uppgick till 370 miljoner kronor, vilket är en ökning med 104 miljoner kronor från föregående år. Avgiftsnivån för EKN och BITS ligger på 1 respektive 0,5 procent, om utestående kapitalskuld jämförs med avgifterna under året.
Statens jordbruksverk och länsstyrelsernas lantbruksenheter
Verksamheten med lantbruksgarantier redovisas dels av SJV som disponerar anslaget för täckande av kreditförluster och dels av länsstyrel— sernas lantbruksenheter som administrerar de enskilda garantierna. Den 30 juni 1994 uppgick kapitalskulden för lantbruksgarantierna till 1,9 (2,0) miljarder kronor, vilket är en halvering jämfört med början av åttiotalet, då den uppgick till cirka 3,7 miljarder kronor. Antalet garantier har minskat från cirka 25 000 för tio år sedan till dagens 10 900 (11 900). Avgifterna för lantbruksgarantierna är 1 procent.
Riksbanken
Riksbanken har ett garantiåtagandc på 1 696 miljoner USD i Världs- banken. Den 30 juni 1994 motsvarade det 13 025 (13 120) miljoner kronor. Enligt regeringsbeslut garanterar staten de förluster som kan uppkomma på kapitalinsatsen i Världsbanken. Förändringarna de senaste åren beror endast på förändringar i kursrelationen mellan USD och svenska kronor. Någon avgift tas inte ut på denna garanti. Från och med 1 januari 1995 har denna garanti överförts från Riksbanken till Finans- departementet.
Riksgäldskontoret
Enligt instruktionen för RGK skall målet för hanteringen av garantienga- gemanget vara att kostnaderna för verksamheten skall täckas av dess intäkter sett över en längre tidsperiod. Målet för verksamheten är vidare att bidra till att andra myndigheters garantigivning bedrivs på ett effektivt sätt. Vidare skall RGK meddela föreskrifter och allmänna råd för statliga
1994/95: 100
107
Bilaga 1
garantier till näringslivet samt följa kostnaderna för och omfattningen av detta. RGK har i sin redovisning fördelat sina garantier på olika näringsområden.
RGK:s garantiåtagande uppgick per den 30 juni 1994 till 65,9 miljarder kronor. Detta innebär en ökning av åtagandet med 18,5 miljarder. Ökningen beror till största delen på RGK:s alltmer omfattande engage- mang för garantier avseende pensionsåtaganden till bolagiserade affärsverk och andra myndigheter. Den största ökningen rör Telia AB, pensionsåtaganden till Telia AB och övertagande av de garantier som tidigare utfärdats av Televerket. De sex största garantimottagarna är Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa (27,0 miljarder kronor), Telia AB (4,8), Forsmarks Kraftgrupp AB (4,5), Sveriges Allmänna Hypoteks- bank (2,3), Nordiska Investeringsbanken (2,0) och Stockholmsleder AB (2,0). Tillsammans med statliga pensionsåtaganden (15,8) utgör dessa nästan 90 procent av RGK:s garantier. Avgifterna uppgår till 0,4 procent av total kapitalskuld.
Övriga garantiutfärdande myndigheter
Ytterligare 28 myndigheter. Presstödsnämnden, Skogsstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Överstyrelsen för civil beredskap,. Luft- fartsverket, Fiskeriverket, Utrikesdepartementet, Kammarkollegiet, Centrala studiestödsnämnden, Statens vägverk och 18 länsstyrelser, har utfärdat drygt 500 garantier på totalt 290 miljoner kronor. Detta belopp utgör knappt 0,2 procent av statens totala garantiåtagande. Avgiftsnivån för denna grupp av garantier ligger på knappt 1 procent.
Övriga ansvarsförbindelser
En typ av ansvarsförbindelser som inte tagits med tidigare i redovis- ningen till riksdagen av den statliga garantiverksamheten är de skuld- och garantiförbindelser som avser åtaganden gentemot internationella utvecklingsbanker och utvecklingsfonder. I RGK:s årsredovisning är dessa upptagna till 5,2 miljarder kronor som statliga ansvarsförbindelser. Några avgifter tas inte ut för dessa ansvarsförbindelser.
Den 18 december 1992 beslutade riksdagen om en allmän statlig garanti för det svenska betalningssystemet. Statens garanti omfattar, förutom bankerna och deras dotterbolag, också vissa andra kreditinstitut med statlig anknytning. Syftet med denna statliga garanti är att trygga stabiliteten i betalningssystemet och säkra kreditförsörjningen. Det statliga åtagandet är av temporär natur och skall avvecklas när för- hållandena är sådana att det inte längre föreligger något hot mot stabiliteten i det finansiella systemet. Denna statliga garanti är inte med i siffersammanställningarna i föreliggande redovisning eftersom den inte entydigt kan bestämmas beloppsmässigt. Någon avgift tas inte ut för denna garanti.
1994/95: 100
108
Bilaga 1
Utgifter till följd av infriade garantier
Utgifterna till följd av infriade garantier under budgetåret 1993/94 uppgår till 21,7 (24,5) miljarder kronor, vilket motsvarar 15 procent av total kapitalskuld. De största infriandena redovisas av BSN med 20,2 (23,4) miljarder kronor, EKN med 1,2 (l , 1) och BKN med 0,1 (0,0). Exklusive BSN uppgår infriandena till 1 procent av total kapitalskuld.
Inkomster från lämnade garantier
Inkomster från garantiavgifter under budgetåret 1993/94 uppgår till 1 007 miljoner kronor, jämfört med 606 under föregående budgetår. In- komsterna genereras främst av EKN (328), BSN (295), RGK (262) och BKN (101). Garantiavgifterna uppgår till 0,6 procent av total kapital- skuld. Riksdagens beslut att avgiften på statliga garantier skall vara 1 procent uppnås inte under 1993/94. En lägre genomsnittlig avgiftsnivå uttas av Riksbanken (0 procent), RGK (0,4 procent) och BKN (0,5 procent). Övriga myndigheters avgiftsnivå ligger på 1 procent.
Inkomster till följd av återbetalning av infriade garantier uppgår till 1526 miljoner kronor jämfört med 598 föregående budgetår. Dessa in- komster härrör främst från exportkreditgarantierna (975) där stora återbe- talningar har gjorts från Brasilien, Indien, Iran, Etiopien, Mexiko och Argentina. Sparbanksstiftelserna har återbetalat 400 miljoner kronor till BSN . avseende tidigare infriade garantier.
Det ekonomiska utfallet av verksamheten
Summan av inkomster från garantiavgifter och återbetalningar för tidigare infriade garantier har i förhållande till utgifter för infriade garantier resulterat i ett stort nettounderskott på 19 150 miljoner kronor. Utfallet exklusive BSN visar ett mindre överskott på 386 miljoner kronor. Föregående budgetår visade också ett stort nettounderskott på 23 317 miljoner kronor. Exklusive BSN blev utfallet föregående år ett litet underskott på 19 miljoner kronor.
Sammanställning av statliga garantier
Tabellen nedan visar i sammandrag garantiramar, utfästelser och kapitalskuld för samtliga statliga garantier per den 30 juni 1994, samt inkomster och utgifter för statliga garantier under budgetåret 1993/94.
1994/95: 100
109
Tabell 15. Statliga garantier per den 30 juni 1994 (garantiram per den 1 juli 1994) Miljoner kronor
Garantier utfärdade av
Riksgäldskontoret Bankstödsnämnden
Statens bostadskreditnämnd Riksbanken Statens jordbruksverk
Delsumma
Övriga
Delsumma Exportkreditnämnden Totalsumma
Gällande garantiram per den 1 juli 1994
148 9302 20 303.0 19 827.l 13 025.3
3 7680
205 853,6 617,3 206 4709 73 000,0 279 470,9
Gjorda garantiut— fästelser per den 30 juni 1994
65 8520 20 303,0 19 827.1 13 025,3
1 881,0
120 888,4 2925
121 1809 87 460,0 208 640,9
1994/95 : 100
Bilaga 1
Garanterad Under budgetåret 1993/94 per den
kapitalskuld 30 juni 1994
per den 30 juni 1994 följd av infriade garantier 65 852,0 7 , 8 2 20 303,0 20 231,0 19 827,1 126,7 13 0253 0.0 1 881,0 22,0
120 888,4 292,5
121 1809 40 034,0
161 214,9
20 4429 1 240.0 21 682.9 Utgifter till Inkomster från garanti till följd av avgifter
261,7 294,8 101 .2 0.0 19,0 676,7 2.6 679,3 328,0
1 007.3
Inkomster
återbetal— ningar av tidigare infriade garantier
110
Bilaga 1
5 Budgetering av förvaltningskostnadsanslag för budgetåret 1995/96
5.1 Kompensation för prisutvecklingen
Som ett led i rambudgetprocessen har anslagen till myndigheterna för det förlängda budgetåret 1995/96 avseende resurser för löner, lokaler och övriga förvaltningskostnader genom s.k. pris- och löneomräkning kompenserats för den faktiska prisutvecklingen under föregående budgetår (1993/94) samt för perioden juli — december 1994 (schablonfratnskrivning med oförändrad priskompensation). Särskilda indextal för lö— nekostnadsutveckling, baserade på prisutvecklingen inom den konkurren— sutsatta sektorn och de allmänna prisförändringarna för övriga för— valtningskostnader har använts.
Budgeteringen av lokalkostnadsdelcn i myndigheternas förvaltningsan- slag var tidigare baserad på Byggnadsstyrelsens avisering av hyra till resp. myndighet. Eftersom myndighetema från den 1 juli 1993 ansvarar för sin egen lokalförsörjning inom ramen för anvisat ramanslag har i årets budgetproposition en ny beräkningsteknik använts. De övergripande principerna för omläggningen presenterades i 1994 års kompletterings- proposition (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94zFiU20. rskr. 1993/94:453).
Den använda beräkningstekniken för lokalkostnader bygger på en schablonmässig omräkning av den samlade resursnivån för lokalanskaff— ning på statsbudgeten. Som bas för beräkningen ligger, i huvudsak, Byggnadsstyrelsens tidigare hyresaviseringar till resp. myndighet. Den utifrån dessa aviseringar fastställda resursnivån har justerats med utgångspunkt i en övergripande bedömning av de förväntade nivåerna på, av myndigheterna. under budgetåret ny- och omtecknade hyreskontrakt. För de unika kultur- och s.k. ändamålsfastigheter som förvaltas av Statens fastighetsverk, där myndighetens verksamhet är integrerad med fastigheten, har i princip det tidigare budgeteringssystemet tillämpats.
Den använda beräkningstekniken leder till att incitamentet att spara på lokalkostnader ligger kvar hos myndigheten. Detta genom att myndig— heten ges möjlighet att tillgodogöra sig besparingar, dels om hyresnivån på de av myndigheten ny- och omtecknade kontrakten ligger under den hyresnivå som schablonmässigt beräknats för myndigheten, dels när myndigheten minskar sin lokalyta i relation till den tidigare av Byggnads- styrelsen anvisade lokalytan.
Den årliga omräkningen av anslagen för att kompensera för prisutveck— lingen på lokaler kommer fortsättningsvis, på samma sätt som för löner och övriga förvaltningskostnader, vara baserad på en övergripande bedömning av den faktiska prisutvecklingen. När det gäller s.k. ändamålsmstigheter kan särskilda analyser och beräkningar behöva göras.
Pris- och löneomräkningcn avseende budgetåret 1995/96 grundar sig således på en bedömning av prisutvecklingen under perioden 1 juli 1993 - 31 december 1994. En avstämning mot den verkliga prisutvecklingen
1994/95: 100
lll
Bilaga 1
under denna period kommer att göras inom ramen för pris- och löneom- räkningcn i nästkommande budgetarbete.
Vidare har anslag som pris- och löneomräknats budgeterats med hänsyn till ett produktivitetskrav om 0,99 % på lZ-månadersbas, vilket motsvarar den genomsnittliga årliga produktivitetsförbättringen inom näringslivets tjänstesektor under de senaste tio åren. Motsvarande produktivitetskrav gäller även för de myndigheter som driver avgiftsbelagd verksamhet där myndigheter disponerar inkomsterna. Fjärde huvudtitelns anslag IV Al Försvarsmakten är dock undantaget från detta produktivitetskrav.
Den på ovan redovisade sätt schablonmässigt framräknade totala priskompensationen till myndigheterna har lagts till grund för en prövning av statens totala utgifter för förvaltning. Den enskilda myndighetens samlade behov av medel, anvisade via ramanslag, har därefter på sedvanligt sätt prövats och vägts mot andra utgifter på statsbudgeten inom ramen för de samlade resurserna.
1994/95: 100
l994/95:100
6 Län i Riksgäldskontoret för myndigheters . Bilaga 1
investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål
Regeringens förslag: Regeringen skall för budgetåret 1995/96 få besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstill- gångar för förvaltningsändamål intill ett sammanlagt belopp av 12 400 000 000 kronor.
Riksdagen har godkänt ett generellt införande av lån i Riksgäldskonto- ret (RGK) för myndigheters investeringar i anläggningstillgångar för för— valtningsändamål fr.o.m. budgetåret 1993/94 enligt de principer som redovisades i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. ], bet. 1992/93zFiU20, rskr. 1992/93:189). '
6.1 Lånebemyndigande för budgetåret 1995/96
I följande tabell redovisas för varje departementsområde dels utfallet avseende upptagna lån i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål den 30 juni 1994, dels låneramar som regeringen lämnat till myndig- heterna för innevarande budgetår med hänsyn tagen till regeringsbeslut som fattats t.o.m. den 15 december 1994 och dels beräknat sammanlagt lånebehov för budgetåret 1995/96.
I enlighet med vad som beslutats om principerna för lånemodellen avser låneramsbeloppen den totala skuld som regeringen via myndig- heterna högst får ha till RGK under det aktuella budgetåret.
Tabell 16. Lånebemyndigande för budgetåret 1995/96 Kronor
Upptagna lån Tilldelade låne— Låneramar Departementsomräde l994—06—30 ramar 1994/95 1995/96 Justitiedep. 566 501 700 1 841 340 000 2 603 900 000 Ulrikesdep. 53 254 600 83 630 000 237 550 000 Försvarsdep. 57 199 100 680 260 000 1 592 518 000 Socialdep. 325 697 700 758 600 000 942 300 000 Kommunikationsdep. 42 453 600 133 350 000 177 050 000 Finansdep. 470 809 600 1 020 500 000 1 005 390 000 Uthildningsdep. 18 638 900 2 983 584 000 3 419 573 000 Jordbruksdep. 247 072 500 452 950 000 470 900 000 Arbetsmarknadsdep. 287 672 400 384 900 000 398 115 000 Kulturdep. 37 437 100 95 212 000 137 289 000 Näringsdep. 55 362 400 97 850 000 274 070 000 (_Tivildep. 47 123 200 110 600 000 180 400 000 Miljö— och naturresursdcp. 162 317 500 229 212 000 343 175 000 Till regeringens disposition 928 012 000 617 770 000
Summa 2 371 542 300
8 Riksdagen 199—1.595. I sum/. Nr /()(). Bilaga I
9 800 000 000 12 400 000 000
113
Bilaga 1
Budgetårct 1993/94 omfattades flertalet myndigheter av lånemodellen. Riksdagen bemyndigade regeringen att för dessa myndigheter ta upp lån i RKG intill ett sammanlagt belopp av 4 500 000 000 kronor (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189)
Av tabellen framgår att myndigheternas sammanlagda låneskuld vid budgetårets utgång uppgick till 2 371 542 300 kronor. De främsta skälen till skillnaden mellan den sammanlagda tilldelade låneramen och den sammanlagda låneskulden torde vara följande.
Myndigheternas investeringsbeteende har förändrats till följd av att myndigheterna belastas med hela kapitalkostnaden för investeringarna. Myndigheterna har senarelagt planerade investeringar. Myndigheterna har amorterat mer än planerat vad gäller den delen av myndigheternas låneskuld till Riksgäldskontoret som tidigare var en kapitalskuld till Stats- kontoret för ADB-utrustning. Anledningen till att myndigheterna amorterar mer än planerat är att amorteringstiden, som Statskontoret beslutade, för ADB—utrutsningen varit för lång i förhållande till den ekonomiska livslängden. Den sammanlagda tilldelade låneramen för budgetåret 1993/94 har beräknats från myndigheternas redovisning av planerade investeringar, vilka sannolikt har innehållit ett visst mått av överplanering. Myndigheterna har i vissa fall varit obenägna att ta upp lån i Riksgäldskontoret i de fall myndigheterna har haft medel tillgängliga i form av anslagssparande och överskott i avgiftsfinansierad verksamhet.
Det är emellertid ännu för tidigt att dra några långtgående slutsatser om utvecklingen av myndigheternas investeringsverksamhct.
Regeringen beräknar för budgetåret 1995/96 det samlade lånebeloppet till 12 400 000 000 kronor. Av beloppet beräknas 617 770 000 kronor ställas till regeringens disposition för att möta oförutsedda behov, vilket utgör 5 % av det sammanlagda lånebeloppet. Utökningen jämfört med innevarande budgetårs låneramar beror dels på att budgetåret 1995/96 avser 18 månader, dels på att den totala upplåningsvolymen successivt ökar de närmast följande budgetåren eftersom amorteringarna inte blir lika stora som upplåningen förrän samtliga investeringar i anläggningstill- gångar för förvaltningsändamål är finansierade med lån i RGK.
1 994/ 95: 100
114
Förslag till riksdagsbeslut 1994/95:100 Bilaga ]
Regeringen föreslår att riksdagen
[. godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen har förordat i det föregående,
(*.) godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som regeringen har förordat i det föregående,
3. godkänner riktlinjerna för budgetering och redovisning av statens verksamhet i enlighet med vad regeringen har förordat (Ekonomisk styrning av statlig verksamhet, avsnitt 2.1),
4. för budgetåret 1995/96, i avvaktan på slutliga förslag i komplette— ringspropositionen och i enlighet med vad regeringen har förordat i det föregående,
a) beräknar statsbudgetens inkomster, b) beräknar förändringar i anslagsbehållningarna, c) beräknar Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.
'Jl bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i myndigheters anläggningstill- gångar för förvaltningsändamål intill ett sammanlagt belopp av 12 400 000 000 kronor (Budgetförslaget och statens ekonomiska ställning, avsnitt 6.1).
115
Bilaga 1
Innehåll Finansplanen 1 Den ekonomiska politikens inriktning 2 Det ekonomiska arvet 2.1 1980-talet - budgetsanering och överhettning 2.2 1990-talet - nya budgetunderskott och efterfrågekris 3 Sverige och den Europeiska unionen 3.1 Sätt Europa i arbete 3 .2 Konvergensfrå gorna 4 Den ekonomiska utvecklingen 4.1 Den internationella ekonomin 1995 och 1996 4.2 Den svenska ekonomin 1995 och 1996 4.3 Kalkyler för perioden 1994-1998 5 En politik för tillväxt, sysselsättning och välfärd 5.1 En politik för tillväxt 5.2 Finans- och penningpolitiken 5.3 Arbetsmarknad och sysselsättning 5.4 Strukturpolitiken 5 _5 Skattepolitiken 5.6 Fördelningseffekter av politiken 6 Budgetförslaget och förstärkningar av den offentliga
sektorns finanser 6.1 Samlade förstärkningar av de offentliga finanserna 6.2 Budgetförslaget och jämförbarhet med tidigare är 6.3 Åtgärder för att förstärka budgeten 6.4 Finansiering av medlemskapet i EU 6.5 Handlingsprogram mot arbetslöshet 6.6 Kommunal ekonomi
Appendix: Budgetförstärkningar
Omprövning och förnyelse av offentlig förvaltning
13 14 17
21 22 24
25 25 26 30
34 34 38 41 47 48 50
56 56 57 58 64 66 66
68
71
1994/95:100
116
Bilaga 1
Ekonomisk styrning av statlig verksamhet
1
Budgetpolitisk strategi 1.1 De offentliga åtagandena och statens roll 1.2 Budgetprocessen
Budgetering och redovisning av statens verksamhet 2.1 Principer för budgetering och redovisning av statens verksamhet 2.2 Utredning om skillnaden mellan redovisningen av statsbudgeten och utgifter och redovisningen i nationalbudgeten av statens inkomster och utgifter 2.3 Införande av årsredovisning för staten
Resultatet av RRV:s granskning 1994 3.1 RRV:s iakttagelser
Resultatstyrning Ökade krav för god intern kontroll i staten
Konsekvenser för de statliga myndigheterna av införandet av en allmän löneavgift m.m.
Budgetförslaget och statens ekonomiska ställning
1 Beräkning av statsbudgetens inkomster och utgifter för budgetåren 1994/95 och 1995/96
1. 1 Beräkningsförutsättningar 1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1994/95 1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1995/96 1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1994/95 och 1995/96
Underliggande budgetutveckling
Lånebehov och statsskuld
Redovisning av verksamheten med statliga garantier m.m. för budgetåret 1993/ 94
Budgetering av förvaltningskostnadsanslag för budgetåret 1995/96 5.1 Kompensation för prisutvecklingen
73 73 74 76 76 77 78
79 79
83
85
88
89 89
89
93
97
101
102
104
111 111
1994/95:100
117
6 Län i Riksgäldskontoret för myndigheters investeringar 1994/951100 i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål ] 13 Bilaga 1 6.1 Lånebemyndigande för budgetåret 1995/96 113 Förslag till riksdagsbeslut 1 15
118
Bilaga 1.1
Preliminär nationalbudget för 1995
Bilaga 1.1
Preliminär N ationalbudget Förord
Den preliminära nationalbudget som härmed läggs fram, beskriver den internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1996.
Nationalbudgeten bygger på material från fackdepartementen samt från olika myndigheter och institutioner. För bedömningen av den internatio- nella utvecklingen har material erhållits från bl.a. OECD. Beskrivningen av den svenska ekonomin baseras främst på underlag från Statistiska centralbyrån och på den prognos som Konjunkturinstitutet publicerade den 13 december. Ansvaret för de redovisade bedömningarna åvilar dock helt Finansdepartementets ekonomiska avdelning.
Nationalbudgeten innehåller dessutom kalkyler över ekonomins utveck- ling i ett något längre perspektiv. Den traditionella prognosen för 1995 och 1996 har kompletterats med tre alternativa scenarier över utveck- lingen t.o.m. 1998. Dessa beräkningar är gjorda med stöd av Kon- junkturinstitutets modeller KOSMOS och FIMO.
Arbetet med den preliminära nationalbudgeten har letts av departe- mentsrådet Håkan Frisén. Kalkylema avslutades den 22 december 1994.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Inledning
1.1 Utvecklingen 1995-96
Äterhämtningen i den svenska ekonomin, från den djupaste krisen sedan 1930—talet, förstärktes successivt under 1994. Spridningseffektema från den gynnsamma exportutvecklingen till andra delar av ekonomin har blivit allt påtagligare. Investeringsaktiviteten i näringslivet ökade betydligt trots de höga realräntoma. Under hösten kunde också en tydligare för- bättring av arbetsmarknadsläget skönjas. Efter tre år med kraftigt fallande produktion ökade BNP med ca 2 % under 1994.
Diagram 1.1 Produktion i industrin och i den övriga ekonomin
Index 1980=100 150
140 130 120
110
-. ------- ' 100 """"""""""""""""""""""""
90
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Under de närmaste åren förändras i viss mån tillväxtens drivkrafter. Perioden med snabba marknadsandelsvinster för svensk export. som upp- nåtts genom den dramatiska förbättringen av konkurrenskraften, bedöms nu vara avslutad. Den förstärkta internationella efterfrågan möjliggör dock en fortsatt god exporttillväxt. En tilltagande investeringsaktivitet förutses utgöra den starkaste drivkraften till tillväxten under de närmaste åren som en följd av stigande kapacitetsutnyttjande. Samtidigt dämpas den privata konsumtionsutvecklingen av den nödvändiga budgetkonsolide- ringen. Ur arbetsmarknadssynpunkt kännetecknades såväl nedgångsfasen som början av återhämtningen av en stark produktivitetsuppgång. Efter- hand ökade sysselsättningen i antal arbetade timmar, vilket dock till- godosågs genom en kraftigt stigande medelarbetstid. Dessa faktorer har
Prop. l994/951100
Bilaga 1.1
ubidragit till att uppskjuta förbättringen i sysselsättningsläget. Under de närmaste åren förutses dock antalet sysselsatta öka relativt kraftigt. En normalisering av utvecklingen avseende såväl produktivitet som medel- arbetstid är naturlig i takt med att konjunkturuppgången allt mer befästs.
Diagram 1.2 Marknadstillväxt och volyrnutveckling för svensk export
Procent, årlig förändring 16
[] Varuexport ' Marknadstillväxt
12
1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996
Källor: Konjunkturinstitutet. Statisktiskn centralbyrån och Finansdepartementet.
Totalt väntas BNP (till marknadspriser) öka med 2.6 % 1995 och med 2,9 % 1996. Samtidigt beräknas den sammanlagda sysselsättningsupp- gången från 1994 till 1996 uppgå till ca 170 000 personer.
Jämfört med den bedömning som presenterades i den ekonomisk-poli— tiska propositionen i november 1994 innebär detta en nedrevidering av BN P-tillväxten för 1995 med 0,8 procentenheter. Denna förklaras dock till övervägande del av tekniska faktorer. Nationalräkenskapema har sedan den senaste prognosen bytt s.k. basår för fastprisberäkningama. Man har nu övergått till att göra beräkningama i 1991 års priser istället för i 1985 års. Detta påverkar viktförhållandena mellan olika efterfråge- komponenter. Bostadsinvesteringar får t.ex. en betydlig större vikt i 1991 års priser eftersom prisuppgången i denna sektor var så kraftig mellan 1985 och 1991. Det kraftiga fallet för dessa under 1994 och 1995 ger därför en betydligt större negativ effekt på tillväxten med det nya basåret. Totalt beräknas effekten på tillväxten av basårsbytet uppgå till drygt en halv procentenhet såväl för 1994 som 1995. Detta innebär att bytet av basår mer än väl förklarar nedrevideringen av BNP-tillväxten för 1994. Nedreviden'ngen av BNP-prognosen för 1995 beror till ca 3/4 på basårs- bytet.
Prop. 1994/951100
Bilaga 1.1
Tabell 1.1 Effekter av basårsbytet på tillväxtprognosen
1994 1995 Nuvarande prognos: BNP 1991 års priser 2,0 2,6 BNP 1985 års priser 2.6 3,2 Novemberprognosen: BNP 1985 års priser ' 2,5 3,4
Ränte- och mlutaJQ'irum-ätmingar
Under 1994 har de svenska räntorna stigit mycket kraftigt. Uppgången kan dekomponeras i en internationell ränteuppgång och en ökad ränte- skillnad gentemot omvärlden. Knappt hälften av den svenska ränteupp- gången på femåriga statsobligationer motsvaras av högre tyska räntor. Återstoden beror således på en högre ränteskillnad.
Tabell 1.2 Prognosforntsättningar Årsgcnomsnitt
1993 1994 1995 1996 BNP-tillväxt i OECD 1,1 2,8 2,8 2,7 Konsumentprisökning i OECD 2,8 2,3 2,7 3,0 Världsmarknadstillväxtl -2,1 9,1 8,0 7,1 Dollarkurs (i kr) 7,8 7,7 7,4 7,2 Ecu-index 123,2 124,0 121,6 117,9 Tysk ränta S-års statsobl. 6,0 6,2 7,0 7,2 Svensk ränta S-års stats-ob]. 8,0 9,1 10,2 9,2 Svensk ränta 6—månaders ssvx. 8,1 7 6 8 4 8 3
! Avser bearbetade varor i 14 OECD-länder. 2 ECU-indcx antas vara 123,5 den 31 december 1994, 120 den 31 december 1995 samt 116 den 31 december 1996.
Källor: OECD och Finansdepartementet.
Orsaken till de höga svenska obligationsräntoma synes framför allt vara farhågor om hög inflation på medellång och lång sikt. De höga inflations— förväntningama har dels att göra med Sveriges inflationshistorik, dels med den snabbt ökande offentliga skuldsättningen. Förtroendet för för- - mågan att vidmakthålla en låg inflation på längre sikt har hittills knappast befästs på något avgörande sätt, trots låga inflationstal. Att inflationen har varit låg under den djupa lågkonjunktur Sverige har genomgått är inte förvånande och har därför ännu inte övertygat placerare om att inflatio- nen kommer att förbli låg även under en kommande högkonjunktur.
Det är dock svårt att fullt ut förklara den svenska ränteuppgången under 1994 med förändringar i ekonomiska faktorer såsom inhemska och internationella realräntekrav, inflationsförväntningar och förväntade växelkursrörelser.
l prognosen förutses fallande femåriga obligationsräntor. Räntefallet är dock relativt måttligt. Skillnaden mellan den femåriga räntan och inflatio- nen 1996 är fortfarande hög. Anledningen till de successivt lägre lång-
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1 .1
räntorna är ett ökande förtroende för en hållbar statsskuldsutveckling samt för en långsiktig prisutveckling som är förenlig med inflationsmålet. Utrymmet för en svensk räntenedgång begränsas emellertid av att en viss uppgång av de internationella långräntoma förefaller sannolik. En sådan utveckling kan ses som ett naturligt element i den internationella konjunk- turuppgången.
Den svenska kronan antas appreciera gentemot de övriga EU-ländemas valutor samt mot dollarn under 1995 och 1996. Kostnads- och prisjäm- förelser med viktiga konkurrentländer och en stark prognostiserad bytes- balansutveckling indikerar att det finns ett betydande utrymme för en real appreciering av den svenska kronan. Med nuvarande inflationsutsikter förutsätts detta utrymme omsättas i en nominell kronappreciering.
Den internationella ekonomin
Efter en årlig BNP-tillväxt på endast drygt 1 % under perioden 1991-93, växte totalproduktionen i OECD med nära 3 % 1994. Tillväxten i USA var fortsatt stark samtidigt som det skedde en markant förbättring av kon- junkturen i Europa. Även i Japan har nu en återhämtning inletts. Inflatio- nen i OECD fortsatte att falla i inledningen av 1994 och uppgick till 2,2 % under första halvåret. Under andra halvåret skedde dock en viss uppgång. Arbetslösheten i OECD kulminerade i början av 1994 och en långsam nedgång har nu inletts. Arbetslösheten i Europa ligger väsentligt högre än i USA och Japan.
Under de närmaste två åren förutses ett harmoniskt konjunkturförlopp med förhållandevis hög tillväxt och måttlig inflation. Däremot sjunker arbetslösheten endast långsamt och budgetunderskotten fortsätter att vara stora i många länder. BNP-tillväxten i OECD beräknas till nära 3 % såväl 1995 som 1996. I USA sker en gradvis avmattning, medan aktivi- teten i Europa och Japan tilltar. Arbetslösheten i OECD förutses minska till drygt 7,5 % av arbetskraften 1996. Inflationen väntas stiga något i OECD-området som helhet. Detta beror främst på tilltagande prisökning- ar i USA. Den genomsnittliga inflationen i OECD dras dock ned kraftigt av en mycket låg inflation i Japan.
Löner och inflation
Lönebildningen, och arbetsmarknadens flexibilitet i övrigt, kommer att vara avgörande för Sveriges möjligheter att i framtiden kombinera en hög tillväxt med låg inflation. Under prognosperioden bedöms de genomsnitt— liga löneökningarna dämpas av den historiskt sett höga arbetslösheten.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 1.3 Löner och priser Årlig procentuell förändring
1993 1994 1995 1996 Timlön, kostnad 3,3 2,8 3,5 4,0 KPI dec.-dec. 4,1 2,8 2,9 3,7 NPI dec.—dec. 3,9 1,9 2,0 1,7 KPI årsgenomsnitt 4,7 2,2 2,9 3,7 NPl årsgcnomsnitt 4,3 1,4 1,8 1,8
Anm.: KPl = Konsumentprisindex, NPI = Nettoprisindex. Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Den genomsnittliga löneökningstakten under 1994 uppgick preliminärt till 2,8 %, vilket var en halv procentenhet lägre än 1993. I samband med stigande sysselsättning beräknas den genomsnittliga lönen öka med 3,5 % respektive 4 % 1995 och 1996. Industrins löner väntas årligen stiga med 1,5-2 procentenheter mer än genomsnittet i ekonomin.
Inflarionsnycket i den svenska ekonomin har under loppet av 1994 visat vissa tecken på att stiga. Konsumentprisemas (KPI) ökningstakt tilltog från ca 2 % under våren 1994 till knappt 3 % vid slutet av året. Det stigande kapacitetsutnyttjandet inom industrin har bidragit till höjda producentpriser, framför allt på insatsvaror. Det finns dock skäl att tro att spridningseffektema blir relativt begränsade framöver. Den goda till- gången på arbetskraft i kombination med en förväntat svag utveckling av den privata konsumtionen torde medföra att såväl lönekostnader som mar- ginaler stiger relativt långsamt. Industrins investeringar ökar dessutom starkt vilket minskar risken för ytterligare flaskhalsar i produktionen. Under hela prognosperioden kommer emellertid höjda indirekta skatter och minskade subventioner att medverka till att öka konsumentprisindex. Av den prognostisemde KPI-ökningen på 2,9 respektive 3,7 % under 1995 och 1996 beräknas 0,7 respektive 1,5 procentenheter förklaras av detta. Nettoprisindex, där dessa effekter exkluderas, beräknas därför stiga med knappt 2 % varje år.
Utrikeshandel
Det mycket starka konkurrensläget för svensk export har medfört snabba volymökningar under 1993 och 1994. Marknadsandelama har ökat på de traditionella marknaderna inom OECD. Samtidigt har påtagliga export- ökningar skett till de snabbväxande marknaderna i Fjärran Östern. Under 1995 och 1996 stiger de svenska arbetskraftskostnaderna (i gemensam valuta) något mer än konkurrentemas samtidigt som kapacitetsrestriktio- ner alltmer börjar göra sig gällande. Ett fortsatt gynnsamt kostnadsläge tillsammans med den internationella konjunkturuppgången innebär dock att exporten fortsätter att stiga relativt kraftigt. Ökningen bedöms bli knappt 10 % 1995 och ca 7 % 1996.
Importen ökade preliminärt med hela 11 % under 1994. Till en del beror detta på en stark efterfrågan från exportsektom samt på det kraftiga
Prop. l994/95:100
Bilaga 1.1
lageromslaget. Den konkurrensfördel som importkonkurrerande hemma- marknadsföretag erhållit genom deprecieringen av kronan har ännu inte inneburit att man kunnat öka sina marknadsandelar. Under 1995 och 1996 dämpas ökningen i importefterfrågan något samtidigt som hemma- marknadsföretagen förväntas kunna utnyttja det gynnsamma konkurrens- läget i en större utsträckning. Därigenom dämpas importens ökningstakt.
Inhemsk (flerfrrigan
Det höga ränteläget har försvagat den begynnande uppgången av den pri vara konsumtionwa En säsongrensad förstärkning noterades dock under det 3:e kvartalet och enligt statistik över detaljhandeln från Handelns Utredningsinstitut har denna uppgång fortsatt också under 4:e kvartalet. Preliminärt bedöms den privata konsumtionen ha ökat med 0,6 % under 1994. Konsolideringen av statsfinanserna medför att hushållens inkomster utvecklas mycket svagt de närmaste åren. Detta gäller speciellt år 1995 då de realt disponibla inkomstema minskar med närmare 2.5 %, trots att sysselsättningsuppgången ger upphov till en relativt kraftig ökning av löneinkomstema. De minskande inkomsterna under 1995 bedöms dock komma att mötas med ett minskat sparande. Denna bedömning kan moti- veras av flera skäl. Hushållens skuldanpassning har varit kraftig de senaste åren och mycket tyder på att denna process nu går mot sitt slut. Därtill kommer att förändringen i arbetsmarknadsläget nu blir allt tyd- ligare genom den stigande sysselsättningen. Risken för att drabbas av arbetslöshet torde därför uppfattas som betydligt lägre än för bara något år sedan, vilket väntas leda till en ökad konsumtionsbenägenhet. Det är också rimligt att anta att de föreslagna statsfinansiella besparingarna i stor utsträckning var förutsedda av hushållen. ] så fall har hushållen redan tidigare. åtminstone delvis, anpassat sin konsumtionsnivå varför effekten när åtgärdema väl träder i kraft blir begränsad. Av dessa skäl bedöms den privata konsumtionen 1995 förbli oförändrad jämfört med 1994 års nivå, för att sedan öka med ca 1 % år 1996.
Tabell 1.4 Nyckeltal Årlig proccntuell förändring
1993 1994 1995 1996 Disponibel inkomst -3.5 1.4 -2,4 —0,5 Sparkvot (nivå) 7.9 8.5 6.3 4,9 Industriproduktion 1.5 9,0 7.0 6,8 Relativ enhetsarbetskosumd -24.8 —1.0 5.5 3,2 Handelsbalans (mdr. kr) 54.3 70.9 93,8 114.6 Bytesbalnns (mdr. kr) -27,1 5.5 23.5 59,9 Bytesbalans (% av BNP) -l.9 0.4 1.5 3.6 Oppen artwtslöshctl 8.2 7,9 6,8 6,1 Arbetsmarknadspolitiska åtgärderl 4.2 5.1 4,8 4,7
l l 'i: av arbetskraften] Källor: Konjunkturinstitutct. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Prop. l994/95:100
Diagram 1.3 Privat konsumtion och disponibel inkomst l:)I'QP- 1994/953100 Bilaga 1.1 Andel av BNP, procent 62 60 """""""""""""""" """"""""""""" 58
48 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: Konjunkturinstitutct. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Tabell 1.5 Försörjningslmlans
Miljarder Procentuell volymförändring
kr 1993 ___—___—
1993 1994 1995 1996
BNP I 4422 —2.6 2,0 2,6 2,9 Import 420,5 -2.8 ll,0 7,0 5,1 Tillgång [ 8617 -2.6 "3,9 3,6 3,4 Privat konsumtion 792,l -3,7 0.6 0,0 1,0 Offentlig konsumtion 403,5 -0,6 -0.2 0,0 -1,0 Stat l27,7 4,4 0,5 2,0 -l,0 Kommuner 275 .8 33,7 -0,5 -l .0 -l ,0 Bruttoinvesteringar 205,6 -l7,6 -l,3 9,5 8.5 Näringsliv ll4.4 -I4.3 16,6 20,1 10,1 Bostäder 57,5 -3 l ,0 -'39.'3 -28,4 9,2 Myndigheter 33,7 4,3 6,5 9,2 1,7 hgcrinvesteringztrl -1 1.6 _o.3 1,0 0,0 0.1 Export 473_l 7,6 12,2 9,5 7,3 Användning l 862.7 -2,6 3,9 3,6 3,4 Inhemsk användning l 389.6 —5,6 1.1 1,4 1,8
1 Förändring i procent av föregående års BNP. Källor: Konjunkturinstitutet. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Brunaintm'leringarnu i näringslivet vände kraftigt uppåt under 1994, dock från en mycket låg nivå. Ökningen uppgick preliminärt till 15 %. Inom industrin var expansionen ca 20 %. Genom den extremt kraftiga nedgången inom bostadssektom minskade ändå de totala bruttoinveste- ringarna någotjämfört med 1993. Den snabba produktionstillväxten inom industrin innebär att kapacitetsutnyttjandet nu ökar väsentligt, vilket i
Bilaga 1.1
kombination med den mycket goda lönsamheten gör att investerings- expansionen väntas överstiga 30 % 1995. lnvesteringama inom övriga delar av näringslivet hämmas i viss mån fortfarande av den svaga hem- mamarknaden samt ett betydande överskott på kommersiella lokaler. Allt- fler tecken tyder dock på att utvecklingen är på väg att vända. Priserna på kommersiella fastigheter har stabiliserats och flera tjänstesektorer redovisar nu expansiva produktionsplaner. De investeringsstimulanser som föreslogs i den ekonomisk-politiska propositionen i november bidrar också till investeringsexpansionen. De totala bruttoinvesteringama för- utses stiga med ca 9 % under 1995 trots ett fortsatt kraftigt fall i bostads- byggandet. Under l996 förutses näringslivets investeringsexpansion däm— pas något samtidigt som nedgången i bostadsbyggandet då bedöms ha upphört. Totalt väntas därför investeringsuppgången 1996 bli nästan lika betydande som under 1995.
Det höga ränteläget verkar dämpande på investeringsutvecklingen. Den goda lönsamheten i kombination med en mycket snabb produktionstillväxt inom stora delar av näringslivet innebär emellertid att investeringar i real- kapital är attraktiva även vid förhållandevis höga realräntor. Det goda vinstläget i många företag innebär också att en stor del av investeringarna kan finansieras med egna medel.
Diagram 1.4 Bruttoinvesteringar
Andel av BNP, procent 24
22 -- _. _ _. ------ Lopande priser inkl bostader
20
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: Konjunkturinstitutet. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Lagerim-'e.s'teringarna gav ett betydande positivt bidrag till tillväxten l994, preliminärt ca en procentenhet. I takt med den stigande produktio- nen växte industrins lager av insatsvaror och varor i arbete. Ett påtagligt omslag skedde också i partihandelns lager, där en betydande lageravveck-
9 Riksdagen l994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 1
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
ling 1993 förbyttes i en kraftig uppbyggnad 1994. I viss mån torde denna lageruppbyggnad förklara den snabbt ökande importen under slutet av 1994.
Produktion och arbetsmarknad
Industriprotluktionen ökade 1994 med ca 9 % . Kapacitetsutnyttjandet har stigit snabbt och ligger nu förhållandevis högt. Enligt Konjunkturinstitu- tets barometer planerar ändå industriföretagen för stora produktionsök- ningar också under 1995. Mot bakgrund av expansiva investeringsplaner samt en viss ytterligare potential till högre utnyttjandegrad av realkapital- stocken förutses tämligen höga tillväxttal för industriproduktion såväl 1995 som 1996. Takten i produktionsuppgången förväntas dock avta under prognosperioden. Uppgången i den privata tjänstmektorns produk- tion var påfallande kraftig under 1994 och inträffade också tidigare än beräknat. Tillväxttakten i den privata tjänsteproduktionen väntas tillta något under prognosperioden, men hålls tillbaka av den svaga utveck- lingen av den privata konsumtionen. Produktionen i byggnadssektom fort- satte 1994 att minska kraftigt för tredje året i rad. Ett tilltagande investe- ringsbehov i näringlivet tillsammans med de föreslagna stimulansåtgärder för byggande innebär dock att byggproduktionen väntas tillta fr.o.m. 1995. Sammantaget förutses en uppgång av näringlivets produktion med ca 4,5 % såväl 1995 som 1996, vilket är historiskt sett mycket höga till- växttal.
Det svåra läget på arbets)"urkunder; förbättrades något under loppet av 1994. Sysselsättningen, mätt som antal arbetade timmar. ökade betydligt. En ökad medelarbetstid innebar emellertid att antalet sysselsatta personer fortsatte att minska 1994 jämfört med 1993. Under 1995 väntas dock antalet sysselsatta öka med 2,7 %, vilket motsvarar ca 105 000 personer. Sysselsättningsexpansionen fortsätter också 1996 om än i något lång- saimnare takt.
Prop. l994/952100
10
Diagram 1.5 Sysselsättning och arbetskraftsutbud PFOP- 1994/ 95 2 100 Bilaga 1.1 Tusental personer 4800
4600 4400 4200
4000
3800 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Den öppna arbetslösheten förväntas minska från 7,9 % av arbetskraften 1994 till 6,1 % 1996, mätt som årsgenomsnitt. Effektema på arbetslös- heten begränsas dock av att även utbudet av arbetskraft kan väntas öka när situationen på arbetsmarknaden ljusnar. Andelen av befolkningen mellan 16 och 64 år som utgör arbetskraften, dvs de som arbetar eller är arbetslösa. har sjunkit från nästan 85 % 1990 till 77 % 1994. Många av de personer som försvunnit ur arbetskraften förväntas återvända till arbetsmarknaden när sysselsättningsutvecklingen förbättras.
Sparande
Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas för 1994 uppgå till ca 168 miljarder kr eller drygt 11 % av' BNP. Det är en förbättring med ca 25 miljarder kr sedan 1993. Därmed har de senaste. årens ökning av underskottet brutits. Under de närmaste två åren leder uppgången i ekonomin, tillsammans med successiva genomslag av de budgetförstärkande åtgärdema, till en relativt kraftig reducering av den offentliga sektorns sparandeunderskott. För 1996 beräknas underskottet till knappt 7 % av BNP. Statens finansiella sparande förbättras i än högre gmaaMeammHamtmmpåmzmnnpmuknmcaQOmmmar' kr 1996 eller ca 7 % av BNP. Statens finanser förbättras i begränsad utsträckning 1995 medan förstärkningen 1996 är kraftig. Detta samman- hänger till en del med periodiseringseffekter av skatteinkomstema, t.ex. till följd av ändrad momsuppbörd genom EU-medlemskapet. Därtill kom-
11
Bilaga 1.1
mer också effekter av tillväxtens sammansättning. År 1995 utvecklas t.ex. momsbasema mycket svagt av detta skäl. Sparandet i AP-fonden halveras och den kommunala sektorns sparandeöverskott vänds till under- skott mellan 1993 och 1996. I och med att de årliga underskotten i staten och den offentliga sektorn alltjämnt är betydande fortsätter statskulden och den offentliga sektorns nettoskuld att öka. I slutet av 1996 uppskattas statskulden Uppgå till ca 95 % av BNP och den offentliga sektorns finan- siella nettoskuld till 40 % av BNP.
Tabell 1.6 Öppen arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraft samt korrigerat för arbetsmarknadspolitiska åtgärders direkta inverkan Tusental, genomsnitt per år
1993 1994 1995 1996
Reguljär sysselsättning 3 927 3 871 3 942 4 022 Åtgärder i arbetskraften1 36 59 93 86 Sysselsatta 3 964 3 929 4 035 4 108 Arbetslösa 356 338 296 279 Arbetslösa inkl. i åtgärder 539 555 506 473 Underliggande arbetskraft __ 4 466 4 426 4 449 4 494 Åtgärder utanför arbetskraften" 147 159 1 17 1 17 Arbetskraft 4 320 4 267 4 332 4 377
lOmfattar bcredsknpsarbete, rekrytcringsstöd, ungdomsintroduktion, utbildnings- vikariat och förcmgsuthildning. 2Omfattar arbetsmarknadsutbildning, ungdomspraktik/kommunalt uppföljningsansvar och arbetslivsutveckling. Anm.l begreppet arbetsmarknadspolitiska åtgärder ovan ingår ej utökningen av den reguljära utbildningen som genomförts inom arbetsmarknadspolitikens och utbildnings- politikens gemensamma ram. Omfattningen av denna uppgår under kommande budgetår till en 90 000 platser. Deltagande i dessa räknas som varande utanför arbetskraften ovan. lnte heller ingår personer som beräknas få del av det nu föreslagna särskilda sysselsättningsstödet eller de som erhållit arbete genom infrastruktursats- ningar. Dessa beräknas till ca 110 000 resp 50 000 personer. Dessa ingår i reguljär sysselsättning ovan. Viss hänsyn har tagits till personer som deltar i s.k. datortek samt i det s.k. utvecklingsåret mm. Adderas samtliga ovanstående program till de ca 200 000 personerna (86 000 + 1 17 000) i tabellen ovan kan en total uppskattning av antalet som berörs av arbetsmarknadspolitiken beräknas till drygt 500 000 personer för kommande budgetår. Källa: Statistiska centralbyrån. Arhetsmarknadsstyrelsen och Filmnsdepartementet.
Bytesbalansen utgörs definitionsmässigt av summan av det privata och offentliga finansiella sparandet. Det privata finansiella sparandet förutses minska de närmaste åren. Denna minskning är dock inte lika kraftig som förbättringen i den offentliga sektom varför bytesbalansen förstärks under prognosperioden. Det finansiella sparandet i företagssektom kvarstår på en onormalt hög nivå. Under 1995 ökar också det reala sparandet genom den tilltagande investeringsaktiviteten. Sammantaget innebär detta en rela- tiv kraftig ökning av det totala bruttosparandet i ekonomin, dvs reala investeringar plus bytesbalans. Som andel av BNP ökar bruttosparandet från 11,6 % bottenaret 1993 till ca 19 % 1996.
Prop. 1994/95:100
12
Bilaga 1 . 1
"Tabell 1.7 Sparande Procent av BNP i löpande priser
1993 1994 1995 1996
Bruttosparande 11.6 14.0 16,0 18,9 Realt sparande 13.5 13,7 14.5 15.4 Fasta investeringar 14,3 13,4 14,2 15,0 Lagerinvestcringar —0,8 0,3 0,3 0,4 Finansiellt sparande -l.9 0.4 1.5 3.6 Offentlig sektor -13,4 -1l.2 -10,2 -6,8 Hushåll 6,0 6,5 5,0 4,0 Företag 5.5 5,1 6.6 6,4
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Diagram 1.6 Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor saint bytesbalans
Andel av BN P. procent 15
..................................... _A._._____._.. -._._--—--_-._..-
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: Konjunkturinstitutct. Statistiska centralbyrån och Fimtnsdepartemcntet.
1.2 Den svenska ekonomin i ett medelfristigt perspektiv
I den preliminära nationalbudgeten presenteras kalkyler avseende den ekonomiska utvecklingen t.o.m. år 1998. 1 ett sådant tidsperspektiv är infbrmationsunderlaget otillräckligt för att prognoser i vanlig mening skall kunna utarbetas. Mot bakgrund av de stora förändringar som den svenska ekonomin genomgår ter sig varje scenario över utvecklingen på medel- lång sikt som särskilt osäkert. Samband och erfarenheter baserade på historiska tidsserier med andra skatte- och regelsystem i ekonomin har begränsat värde i en situation som i så många avseenden avviker från tidigare perioder.
Prop. 1994/95:100
13
Bilaga 1.1
Behovet av längre framåtblickar än den traditionella tvåårshorisonten är emellertid stort. Den ekonomiska politiken och de grundläggande ekonomisk-politiska frågeställningama har fått en allt större tyngdpunkt mot det medelfristiga perspektivet. I synnerhet behöver utvecklingen för de offentliga finanserna och på arbetsmarknaden belysas också i detta tidsperspektiv. Det svenska medlemskapet i EU och ambitionen att delta i det europeiska monetära samarbetet ställer också krav på utarbetandet av ett konvergensprogram i ett medelfristigt perspektiv. Konvergenskri- teriema enligt Maastrichtfördraget avser bl. a. maximigränser för den offentliga sektorns finansiella underskott (3 % av BNP) samt för den konsoliderade bruttoskulden (60 % av BNP). Även inflationstakt, langa marknadsräntor samt växelkursutveckling ingår i kriterierna.
Tre olika scenarier för ekonomins utveckling under perioden 1996—1998 redovisas. Huvudsyftet med scenarierna är att illustrera hur ekonomin utvecklas i olika avseenden vid skilda tillväxttakten Obalansema på arbetsmarknaden och i de offentliga finansema är mycket stora. 1 scena- rierna illustreras tillväxtens betydelse för hur dessa frågor utvecklas i ett längre tidsperspektiv. Syftet är alltså inte att ange vilka förutsättningar i form av ekonomisk politik m.m. som krävs för att åstadkomma en viss tillväxt.
Förutsättningar
Förutsättningama för en hög och uthållig tillväxt måste i grunden betrak- tas som gynnsamma. Ett antal strukturella rtyfbrmer har genomförts de senaste åren t.ex. skattereformen, utökad konkurrenslagstiftning, reformer avseende sjuk- och arbetsskadeförsäkringar samt pensionssystemet m.m. Genom dessa reformer har den långsiktiga tillväxtförmågan i ekonomin stärkts. Därtill kommer att resursutnyttjandet i ekonomin i utgångsläget är lågt, genom att en betydande del av arbetskraften saknar reguljär sysselsättning.
I samtliga tre alternativ förutsätts fullföljande av den ekonomiska poli— tik som föreslagits i höstens ekonomisk-politiska proposition. i EU-finan— sieringspropositionen samt i föreliggande budgetproposition.
Även den internationella utvecklingen är gemensam för alternativen. Liberaliseringen av världshandeln, den europeiska integrationen och en successivt starkare internationell konjunktur förutsätts ge en tillväxt i OECD-området på knaptt 3 % årligen under periden 1996-1999. Markna- den för svensk export av bearbetade varor till dessa länder ökar därmed med i genomsnitt 6,5 % per år under perioden. Därtill konuner att de sydostasiatiska ländernas expansion väntas fortsätta. lnflationsbekämp- ningen inom OECD-ländema förväntas ha fortsatt hög prioritet varför den genomsnittliga prisutvecklingen på världsmarknaden väntas uppgå till knappt 3 %.
De tre scenarierna skiljer sig åt med avseende på arbetsmarknadens funktionssätt samt graden av trovärdighet för den ekonomiska politiken avseende bl.a. inflationen och de offentliga finanserna. Arbetsmarknadens
Prop. 1994/95:100
14
Bilaga 1.1
anpassningsförmåga är av avgörande betydelse för möjligheterna att på- tagligt kunna sänka arbetslösheten utan att löneökningama tilltar på ett inflationsdrivande sätt. Ekonomins varierande funktionsförmåga har också tagit sig uttryck i något skilda ränteantaganden mellan alternativen. Den femåriga statsskuldsräntan antas sjunka till 8 % som årsgenomsnitt i alternativet med medelhög tillväxt. Räntan antas vara 1/2 procentenhet högre respektive lägre i de två övriga alternativen 1998.
Alternativen är konstruerade så att pris- och löneökningstaktema i stora drag är desamma i alla alternativ. Detta gäller också produktivitetsutveck- lingen. Inflationstrycket kan naturligtvis antas vara högre vid ett högre resursutnyttjande i ekonomin. Förutsättningama är dock att ekonomins funktionsätt varierar i de olika alternativen varför inflationstendenser upp- står vid olika grad av resursutnyttjande.
Alternativen skiljer sig åt med början 1996. Samtliga alternativ utgår från den prognos för 1995 som presenteras i nationalbudgeten. Altema- tivet med medelhög tillväxt sammanfaller detta år med nationalbudgetens prognos.
Scenariernas realekonomiska utveckling
Den kraftfulla saneringen av de offentliga finanserna som genomförs under perioden innebär att hushållens inkomster utvecklas svagt i samtliga alternativ. Den privata konsumtionens bidrag till tillväxten blir därför begränsad i samtliga scenarier. Den slutliga effekten av besparingarna beror dock på i vilken grad ekonomins aktörer anser politiken långsiktigt trovärdig och hållbar. Därigenom påverkas räntebildning, konsumtions- och investeringsbeteende i hög grad.
Tabell 1.8 Försörjningsbalans 1996—1998 Genomsnittlig årlig procentuell förändring
medel hög låg BNP 2.7 3,4 2,0 import av varor och tjänster 6.9 8.5 5,7 Privat konsumtion 1,9 2,5 1,2 Offentlig konsumtion -l.0 -0.8 -l,3 Bruttoinvesteringar1 8.5 11,0 6,4 - Lagerinvesteringar . 0,1 0,3 -O,2 Export av varor och tjänster 7,1 7,4 6,7 Inhemsk användning 2,3 3,4 ' 1.2
Art/n.]Förändring i procent av föregående års BNP. Källa: Finansdepartementet.
Den årliga genomsnittliga BNP-tillväxten uppgår i alternativet med medelhög tillväxt till 2,7 %. Ett successivt större förtroende för den svenska ekonomin samt en hög lönsamhet i näringslivet medför en fort- satt utbyggnad av produktionskapaciteten samtidigt som hushållen min- skar sitt sparande. Effekterna av budgetförstärkningarna på efterfrågan
Prop. l994/95:100
15
Bilaga 1.1
blir därför begränsad. Utvecklingen av produktion och efterfrågan inne- här att situationen på arbetsmarknaden gradvis förbättras. Under åren 1996 till 1998 skapas knappt 200 000 nya jobb. Den totala arbetslösheten uppgår i detta alternativ till ca 9,5 % av arbetskraften. De personer som lämnade arbetskraften under den kraftiga nedgången i ekonomin kommer i detta scenario i betydande utsträckning tillbaka till arbetskraften.
Diagram 1.7 Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende arbetsrmirknadspolitiska atgärder
Procent 1 4
12
10
2 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998
Källor: Arbetsmarknadsstyrelscn. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
I alternativet med lag tillväxt uppvisar arbetsmarknaden en låg flexi- bilitet, vilket innebär tendenser till inflationsdrivande löneökningar redan vid en hög arbetslöshet. Osäkerheten om huruvida utvecklingen av de offentliga finanserna är hållbar tilltar. Den bestående höga arbetslösheten skapar osäkerhet om hur den ekonomiska politiken kommer att utformas. Osäkerheten tar sig uttryck i något högre räntor än i de övriga altema- tiven samt en dämpad investerings— och konsumtionsbenägenhet hos före- tag och hushåll. Den genomsnittliga BNP-tillväxten i detta alternativ upp- går till 2,0 %. Arbetslöshetsnedgången avbryts i ett tidigt skede och summan av de öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende åtgär- der når inte under 11 % av arbetskraften. Graden av permanent utslag- ning från arbetsmarknaden är också högre än i altemativet med medelhög tillväxt.
Prop. l994/95:100
16
Bilaga 1.1
Tabell 1.9 Nyckeltal 1996-1998
medel hög låg
Ärligjörändring, genomsnitt 1996—1998 Timlön 4,3 4,3 4,3 KPl, årsgenomsnitt 3,1 3,1 3,2 NPl 2,1 2,1 2,2 Real disponibel inkomst 0,8 1.1 0,4 Sysselsättning, personer 1,4 2,4 0,7 Produktion, näringsliv 3,8 4,5 3,0
varav industri 5,4 6,2 4,3 Nivå år I 998 Öppen arbetslöshet 5,6 4,7 6,6 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 3,9 3,3 4,6 Hushållens sparkvoti 3,3 2,5 4,1 Finansiellt sparande' r offcntlig sektor -2,4 -0,9 -4,5 Offentliga sektorns finansiella
nettoskuld3 41 ,0 36,8 45,8 Bytesbalans3 2,7 l ,0 3,1 Bruttosparande3 20,0 19,8 19,2 Exportnettc)"1 5,9 4,5 6,5
1 l % av arbetskraften. '] % av disponibel inkomst. 3[ % av BNP.
Källa. Finansdepartementet.
I seenariet med hög tillväxt ökar BNP med i genomsnitt 3,4 %. Arbets- marknaden är i detta alternativ tillräckligt flexibel för att medge en snabbare tillväxt utan att inflationsdrivande löneökningar uppstår. För- troendet för hållbarheten i den ekonomiska utvecklingen ökar efterhand som sysselsättningen ökar och de offentliga finanserna förbättras. Detta leder till lägre realräntor och reducerad osäkerhet vilket bidrar till en snabbare konsumtions- och investeringstillväxt. Antalet reguljärt syssel- satta ökar i denna kalkyl med ca 330 000 under åren 1996 till 1998. Den goda efterfrågan på arbetskraft innebär också att den andel av befolk- ningen som tillhör arbetskraften ökar väsentligt. Den totala arbetslösheten sjunker till 8 % år 1998.
Den rnansiella utvecklingen
De kraftiga budgetförstärkande åtgärderna innebär en successiv minsk- ning av det offentliga underskottet i samtliga alternativ. Den ekonomiska tillväxten är också av stor betydelse för de offentliga finansemas utveck- ling. En ökad sysselsättning och höjda reallöner leder till ökade skatte- inkomster och minskar utgiftema för arbetslösheten. Även räntenivåema har betydelse för de offentliga finanserna. Den ökande skuldsättningen de
Prop. 1994/95:100
17
Bilaga 1.1
Diagram 1.8 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. medelhög tillväxt
Andel av BNP, procent 80
75 """""""""""""""""""""""" """""""""""""
70 65
60 ' — .
40
19701973197619791982198519881991 19941997
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Det privata finansiella sparandet minskar under kalkylperioden från den mycket höga nivå som råder i dagsläget. Speciellt är företagens finansiella sparande anmärkningsvärt högt. I takt med en ökande investe- ringsaktivitet är det därför naturligt att företagen minskar sitt finansiella sparande. I samtliga alternativ förblir bytesbalansen positiv under kalkyl- perioden. Detta är tydligast i alternativet med låg tillväxt där den privata sektorns konsumtions- och investeringsbeteende är som mest försiktigt, vilket tar sig uttryck i en lägre import.
Prop. l994/95:100
18
Bilaga 1.1
Diagram 1.9 Finansiellt sparande i offentlig sektor 1980-1998
åndel av BNP, procent
-12 ' Låg Hög """"""""""""""""""""""""
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
I alternativet med medelhög tillväxt minskar den offentliga sektoms finansiella underskott från ca 10 % 1995 till 2,4 % 1998, som andel av BNP. Därmed uppfylls EU:s konvergenskriterium i detta avseende. Det primära finansiella sparandet, dvs. exklusive ränteutgifter och kapital- inkomster, visar ett svagt överskott 1998 uppgående till ca 0,5 % av BNP. De offentliga utgifterna minskar, som andel av BNP, från ca 70 % 1995 till drygt 64 % 1998, till en betydande del beroende på lägre ut— gifter för arbetsmarknadsstöd i olika former. Samtidigt ökar inkomsterna från ca 60 % till ca 62 % under samma period. Såväl utgifts- som in— komstandelar tenderar dock. normalt att minska under en period med stigande resursutnyttjande i ekonomin. Detta är delvis en avspegling av de s.k. automatiska stabilisatoremas verkan. De budgetförstärkande åt- gärderna som vidtagits har därför i högre grad än vad som antyds av ovanstående siffror bidragit till att hålla uppe inkomstkvoten.
Statsskulden når sitt maximum, som andel av BNP, under åren 1996 och 1997 då den båda åren uppgår till drygt 95 %. Såväl statsskulden som den konsoliderade offentliga bruttoskulden enligt Maastrichtdefini- tionen minskar 1998. Skulden enligt Maastrichtdefinitionen uppgår dock till ca 90 % av BNP, vilket avsevärt överstiger konvergenskriteriet. Den offentliga sektorns finansiella nettoskttld, som andel av BNP, beräknas i stort sett vara oförändrad mellan 1997 och 1998.
Prop. 1994/95:100
19
Bilaga 1.1
Diagram 1.10 Statsskuld 1980-1998
Andel av BNP, procent 110
30 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998
Källor: Konjunkturinstitutet och Riksgäldskontoret.
I alternativet med låg tillväxt förbättras de offentliga finanserna i en långsammare takt. Detta beror bl.a. på högre utgifter för arbetslöshet samt lägre skatteintäkter jämfört med alternativet med medelhög tillväxt. Därtill kommer också att räntenivån antas vara högre vilket ökar belast- ningen på statens ränteutgifter. Underskottet i det finansiella sparandet år 1998 uppgår till ca 4,5 %, såväl för hela den offentliga sektorn som för staten. Därmed ökar statsskulden, som andel av BNP, något även år 1998. Denna ökningen från 1997 är dock mycket begränsad.
I alternativet med hög tillväxt blir förbättringen av de offentliga finan- serna så kraftig att såväl statsskuldkvoten som skuldkvoten enligt Maastrichtkriteriet, som andel av BNP, når sitt maximum redan år 1996.
Sammantaget indikerar dessa kalkyler att de föreslagna budgetförstärk- ningarna innebär en markant förbättring av den offentliga sektorns finan- siella situation i samtliga alternativ. Tillväxten och arbetslöshetens bety- delse illustreras av att statsskuldskvoten minskar år 1998 vid såväl hög som medelhög tillväxt, medan en viss ökning sker 1998 i fallet med låg tillväxt. EU:s konvergenskriterium avseende den offentliga skuldsättning— ens nivå (maximalt 60 % av BNP) är långt ifrån att uppfyllas i något alternativ. Däremot uppfylls konvergenskriteriet avseende den offentliga sektorns finansiella sparande såväl i alternativet med hög som med medelhög tillväxt genom att underskottet understiger 3 % av BNP.
Prop. 1994/95:100
20
. Diagram 1.1.1 Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld PTOP- 1994/95:100 (cnligt Maastrichtdefinition) Bilaga 1.1
ägget av BNP, procent 90 80 70
60
50
40 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998
Källor: Konjunkturinstitutct och Riksgäldskontoret.
21
Bilaga 1.1
2 Internationell utveckling 2.1 Sammanfattande översikt
Under perioden 1991-93 uppgick den årliga tillväxten i OECD till endast drygt 1 %. Äterhämtningen, som inleddes i USA, började sprida sig till allt fler länder under loppet av 1993 och 1994 översteg tillväxten den trendmässiga takten. I USA har uppgången nu kulminerat och en viss dämpning kan förVäntas den närmaste tiden. I Europa har vändningen va- rit påfallande snabb. Fortfarande finns dock betydande outnyttjade pro- duktionsreserver i flertalet europeiska länder, varför tillväxten väntas till- ta ytterligare. Den japanska ekonomin ligger efter övriga huvudregioner i konjunkturcykeln, men det förefaller som om en återhämtning har etablerats.
BNP-tillväxten beräknas till 2,8 % i OECD 1994 respektive 2,3 % i OECD-Europa. Under 1995 och 1996 beräknas tillväxten bli knappt 3 % i OECD som helhet, medan den i Europa väntas överstiga 3 % 1996. I USA kommer den inhemska efterfrågan gradvis att dämpas under prog- nosperioden. Däremot väntas den inhemska efterfrågan i Europa och Ja- pan tillta. 1 Europa beror detta främst på en ökad investeringsaktivitet och i Japan på en uppgång i privat konsumtion.
Tabell 2.1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder Årlig procentuell förändring
1993 1994 1995 1996 USA 3,1 3,8 2,9 2,2 Japan 0,1 1,0 2,4 2,9 Västra Tyskland 1,7 2,0 2,4 3,2 Frankrike -1 ,0 2,1 3,0 3,3 Storbritannien 2.0 3 ,7 3 .3 2,8 Danmark 1,4 4,6 3,3 2,8 Finland -2,4 3,7 4,8 4,1 Norge 2,2 4,8 2,9 2,6 OECD-Europa -0,6 2,3 2,8 3,1 OECD-totalt 1.1 2.8 2,8 2 7
Källor: OECD ooh Finansdepartementet.
Inflationen i OECD dämpades till ca 2,2 % under det första halvåret 1994, den lägsta nivån sedan 1963. Inflationen ser dock ut att ha nått sin botten. En viss uppgång i prisökningstakten kan förutses när produk- tionsgapet i framför allt USA elimineras och efter hand minskar i Euro- pa. I OECD beräknas prisökningstakten till 2,7 % 1995 och 3 % 1996. I Europa väntas inflationen något överstiga 3 % 1996. Det innebär att den genomsnittliga inflationen i EU hotar att överstiga nivån 2-3 %, vil- ken angivits som riktvärde i EUs riktlinjer för den ekonomiska politiken som antagits av Europeiska Rådet.
Arbetslösheten i OECD ser ut att ha kulminerat nära 8,5 % under det första halvåret 1994 och väntas gradvis sjunka under prognosperioden till
Prop. 1994/95:100
22
Bilaga 1.1
7,7 %. I USA förutses arbetslösheten ligga strax under den nivå som an- ses förenlig med stabil inflation. I Europa antas arbetslösheten sjunka en- dast långsamt. I takt med att de ekonomiska utsikterna förbättras kommer även arbetskraftsutbudet att öka, vilket begränsar nedgången i arbetslös- heten.
Tabell 2.2 Konsumentpriser och arbetslöshet i vissa OECD—länder Årlig procentuell förändring
1993 1994 1995 1996 KPI USA 3 ,0 2,7 3 ,5 3,8 Japan 1,3 0,5 0,4 0,6 Västra Tyskland 4,1 3,0 2,3 2,5 Frankrike 2,1 1,8 2,0 2,5 Storbritannien 1,5 2,4 3 .0 3 ,4 Danmark 1 ,2 2,0 2,5 3 ,0 Finland 2,2 1,2 2,3 2,7 Norge 2,3 1,5 2,3 2,7 OECD-Europa 3,2 2,8 2,9 3,3 OECD-totalt 2.8 2.3 2,7 3,0 Arbetslöshet] OECD-Europa 10,7 11,6 11,3 10,9 OECD-totalt 8 ,0 8,3 7,9 7 ,7
' Procent av arbetskraften. 'å'/lor: OECD och Finansdepartementet.
De offentliga finanserna har förbättrats i många länder. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande i OECD som helhet sjönk från 4,2 % av BNP 1993 till ca 3,7 % av BNP 1994. Förbättringen är såväl cyklisk som strukturell. Under prognosperioden väntas inga ytter- ligare förbättringar i USA, medan underskottet i Europa minskar. IJapan stärks de offentliga finanserna när finanspolitiken skiftar över till att bli mer restriktiv.
Medlemstatema i EU strävar efter att uppnå en högre grad av konver- gens i sina ekonomier. Maastrichtfördmget har fiera mekanismer för att koordinera medlemstatemas ekonomiska politik; Det mest centrala är de konvergenskriterier som länderna ska uppfylla innan växelkursema slut- ligen låses i tredje etappen av EMU. Dessa kriterier sätter bl.a. maximi- gränser för den offentliga sektorns budgetunderskott (3 av BNP) och konsoliderade bruttoskuld (60 % av BNP). Även iniIationstakt, långa marknadsräntor samt växelkursutveckling ingår i kriterierna. Inflation och långa räntor i genomsnitt under en tidsperiod får inte överstiga nivån i en referensgrupp länder med mer än 1,5 respektive 2 procentenheter. Denna referensgrupp består av de tre länder som uppvisar störst prisstabilitet. Europeiska rådet utformar dessutom ett antal övergripande ekonomiska riktlinjer vilka medlemstatema rekommenderas att följa. Dessa syftar bl.a. till att uppnå ökad ekonomisk konvergens. Vidare presenterar medlemmar vilka inte uppfyller kraven, ekonomiska program för att nå de uppsatta målen, s.k.. konvergensprogram.
Prop. 1994/95:100
23
Bilaga 1.1
I tabell 2.3 visas situationen vad gäller konvergenskriteriema under 1994 för nuvarande och blivande medlemsstater. I nuläget är det endast ett fåtal länder som uppfyller samtliga villkor, nämligen Luxemburg, Tyskland och Irland. Irland gör detta i kraft av att ha uppvisat en trendmässigt fallande skuldkvot. Allmänt sett är det kriterierna som gäller de offentliga finanserna som vållar de största problemen. Sverige uppfyller för närvarande endast kriterierna för inflation och den långa räntan. Spanien, Grekland, Italien och Portugal, har problem även med dessa variabler. En första prövning av konvergensvillkorens efterlevnad kommer att tas vid utgången av 1996. Om en majoritet av medlemslän- derna uppfyller de nödvändiga kraven, kan beslut fattas om att inleda EMUs tredje etapp. Att så skulle ske ter sig emellertid tärrrligen osannolikt.
Tabell 2.3 Uppfyllandet av korwergenskriterierna 1994
Underskottl Skuldl KPI: Ränta] Belgien 5,5 140 2,6 7,7 Danmark. 4,3 78 2,0 7,7 Tyskland 2,9 51 3 ,0 6,7 Grekland 14,1 121 10,8 - Spanien _ 7,0 63 4,8 9,9 Frankrike 5 ,8 50 1,8 7,1 Irland 2,4 89 2,8 7,8 Italien 9,6 124 3,8 10,1 Luxemburg -1,3 9 2,3 7,0 Nederländerna 3,8 79 2,7 6,8 Portugal 6.2 70 5 ,5 10,1 Storbritannien 6,3 50 2,4 7,9 S_vcrige 11,2 82 2,2 9,1 Osterrike 4,4 65 3,0 6,5 Finland. 4,7 72 1,2 3,0 Konvergcnskritcrium 3 % 60 % 3.2 % 9.6 %
:Källar: EU-kommissioncn och Finansdepartementet. *Källor: EU-kommissionen, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. För Grekland, Irland, Luxemburg och Portugal har privatkonsumtionsdeflator använts.
OBS: Underskott och skuld är uttryckta som andel av BNP. KPI visar årlig procentuell förändring. Räntan avser ca lO—t'triga löptider och visar genomsnittet fram till oktober 1994. Kriterierna för KPI och räntan är uträknadc genom ett aritmetiskt genomsnitt av de tre länder som ingår i referensgruppen. Dessa länder markeras med stjärna (*).
Utvecklingen på de internationella finansiella marknadema har stått mycket i fokus de senaste åren. Diskussionen har bl.a. gällt i vilken grad de höjda realräntoma hindrar återhämtningen. Det är dock inte självklart att den nuvarande internationella realräntenivån ska uppfattas som onor- malt hög. De långa realräntoma i OECD uppgick nämligen till omkring 5 % i genomsnitt under 1980-talet. Om jämförelsen i stället görs med realräntoma på 1960- och 1970—talet, framstår dock dagens räntor som _
mycket höga.
I vissa länder, inklusive Sverige, är realräntoma mycket höga även jämfört med 1980-talets nivåer. Detta gäller fmmför allt efter den ränte- uppgång som skett sedan början av året. Dessa länder kännetecknas ofta
Prop. l994/95:100
24
Bilaga 1.1
av att de har en ofördelaktig inflationshistoria. Detta förefaller vara den viktigaste anledningen till varför räntorna stigit olika mycket i olika län- der. Även situationen för de offentliga finanserna förefaller till viss del förklara räntedifferensema.
Världshandeln utvecklades starkt under 1994. Marknadstillväxten för svensk export beräknas ha varit ca 9 %. Det kan jämföras med 1993 då marknaden minskade med 2 %. Den snabba vändningen i Europa är en viktig förklaring till förbättringen. Importen ökade särskilt mycket i de nordiska länderna. Världshandelns utveckling på medellång sikt förstärks av det nya GATT-avtalet som träder i kraft 1 januari 1995.
Osäkerhetsmomenten under prognosperioden förefaller vara måttliga. Tillväxten kommer att bli förhållandevis hög och något omedelbart infla— tionshot föreligger inte i flertalet länder. På nedåtsidan är den främsta ris- ken att ränteuppgången har en större negativ effekt på investeringsaktivi- teten än vad som nu förutses. Det förefaller dock som om vinstnivåer och kapacitetsutnyttjande på kort sikt är viktigare bestämningsfaktorer för in- vesteringarna än ränteläget. På uppåtsidan finns en risk att dynamiken i konjunkturförstärkningen underskattas. De problem som den ekonomiska politiken ställs inför de närmaste åren är hur den höga arbetslösheten kan reduceras och hur en långsiktigt hållbar position i de offentliga finanserna ska kunna uppnås.
2.2 Länderöversikter
USAs ekonomi växte 1994 för andra året i rad snabbare än den potentiella tillväxten. Investeringarna fortsatte att öka snabbt, medan den privata konsumtionen utvecklats i påfallande jämn takt sedan återhämtningen in- leddes 1991. Det skedde också en lageruppbyggnad under 1994. Även exporten har ökat kraftigt. Tillväxten det första halvåret 1994 var den högsta hittills under högkonjunkturen. Det finns tecken på att uppgången nu har kulminerat. Bl.a. har inköpen av nya bilar dämpats. Dessutom har bostadsbyggandet utvecklats svagt under en tid, även om den senaste no- teringen visar på en ökning igen. Finanspolitiken har varit något åtstra- mande under 1994 genom bl.a. nedskärningar av försvarsutgiftema. Till- sammans med en konjunkturell förstärkning beräknas underskottet i den offentliga sektorn ha sjunkit till ca 2 % av BNP 1994. Penningpolitiken har gradvis stramats åt. Efter höjningen i november 1994 ligger den viktigaste styrräntan på 5.5 %. Trots att kapacitetsutnyttjandet är rekord- högt och arbetslösheten ligger under den nivå som tidigare genererat sti- gande löneökningar, har inflationen ännu inte stigit påtagligt. Löneök- ningarna har fortsatt att vara måttliga. BNP—tillväxten beräknas avta till 2,9 % 1995 och 2,2 % 1996. Investeringarna och den privata konsumtio- nen dämpas. De räntehöjningar som genomförts och som förväntas genomföras, kommer att ha en dämpande effekt på hushållens inkomster och företagens investeringar. Inflationen beräknas tillta något och uppgå
It) Riksdagen [994191 I saml. Nr IflO. Bilaga /
Prop. 1994/95:100
25
Bilaga 1.1
till nära 4 % 1996. Arbetslösheten beräknas ligga kvar kring 5,5 % av arbetskraften såväl 1995 som 1996.
Tabell 2.4 Försörjningshalans USA Procentuell volymförändring
1994 1995 1996 Privat konsumtion 3.4 2,7 2.0 Offentlig konsumtion -l ,0 0.4 0.3 Bruttoinvesteringar [ 1.8 6.1 3.7 Bidrag från ncltoexport —0,6 0,2 0,3 BNP 3.8 2 9 2.2
Källor: OECD och Firmnsdcpartcrncntct.
Den japanska ekonomin tycks nu ha passerat botten efter ett par års stagnation. Tillväxten i BNP uppgick till ca 1 % 1994 men bedöms öka till 2,4 % respektive 2,9 % under 1995 och 1996. Det är den inhemska efterfrågan som leder up gången. Den expansiva finanspolitiken och de genomförda stimulanspaketen har givit positiva effekter på den privata konsumtionen. Apprecieringen av yenen har ökat konkurrenstrycket i ekonomin och industrin har genomfört produktivitetsförbättringar och kostnadsnedmgningar. Detta har bl.a. skett genom innehållande av bonuslöner, ökat inslag av importerade insatsvaror samt utflyttning av produktionsverksamhet till omkringliggande låglöneliinder. En generellt sett god tillgång av ledig kapacitet har hållit tillbaka industriinvesteringar- na. Nu börjar dock kapacitetsutnyttjandet öka i vissa sektorer samt vinstutsiktema överlag förbättras. Detta leder till att de privata in- vesteringarna. främst i maskiner och utrustning, kommer att växa under de kommande åren. Finanspolitiken väntas nu bli återhållsam varför den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringama bedöms växa i långsammare takt under 1995 och 1996. Ökad importefterfrågan och svag exporttillväxt gör att nettoexporten fortsatt kommer att lämna ett ne- gativt bidrag till BNP-tillväxten. lntlationstakten väntas förbli låg varför den låga nominella räntenivån torde bestå. Konsumentprisema bedöms stiga med mindre än 1 % de närmaste åren.
Tabell 2.5 Försörjningsbalans Japan Procentuell volymföriindring
[994 1995 [996 Privat konsumtion 2.5 3.5 3,8 Offentlig konsumtion 2,5 2.0 1.5 Bruttoinvesteringar —0.l 2. l 2.7 Bidrag från ncttocxport -0,7 -0.7 -0.5 BNP 1.0 2.4 2.9
Källor: OECD och Finansdcpartcmcntct.
Prop. l994/95:100
Bilaga 1.1
Uppgången i västra Tyskland inleddes under det andra kvartalet 1993. Äterhämtningen har varit exportledd, men har efter hand som konjunk- turuppgången mognat spridit sig till övriga delar av ekonomin. De lägre räntorna under 1993 och i inledningen av 1994 är en delförklaring till uppgången i ekonomin. Industrin har dessutom genomfört omfattande ra- tionaliseringar, vilket stärkt konkurrenskraften betydligt. Arbetslösheten förefaller ha nått sin högsta nivå under sommaren 1994 varefter en ned- gång har skett. Inflationen dämpades något under loppet av 1994 och uppgick till 2,7 % på årsbasis i november. Penningpolitiken lättades un- der förra våren men Bundesbank har låtit reporäntan vara oförändrad se- dan i maj 1994. Samtidigt har penningmängdsökningen modererat. Finans- politiken under 1994 var stram. Förbättringen i de offentliga finanserna har uppnåtts bl.a. genom en strikt kontroll av de offentliga utgiftema. Offentliga sektorns finansiella underskott sjönk 1994 till under 3 % av BNP. BNP-tillväxten väntas gradvis tillta under prognosperioden och når drygt 3 % 1996. Under 1995 hålls den privata konsumtionen tillbaka av en svag utveckling i de disponibla inkomsterna. bl.a. beroende på åter- införandet av den s.k. solidaritetsavgiften. Hushållen väntas inte minska sitt sparande ytterligare från dagens nivå som är historiskt sett mycket låg. Inflationen väntas nå sin botten under 1995 och en viss begränsad uppgång förutses 1996. Som en reaktion på detta väntas Bundesbank inleda en uppdragning av styrräntoma.
Tabell 2.6 Försörjningsbalans västra ”Tyskland Procentuell volymförändring
l994 l995 l996 Privat konsumtion 0.8 0,8 2,2 Offentlig konsumtion —O,3 1,0 0,5 Bruttoinvesteringar 1,8 4.3 6.0 Bidrag från nctloexport 0.8 0.6 0,5 BNP 2,0 2,4 3,2
Källor: OECD och Finansdcpartcmcntet.
Tillväxttakten i Storbritannien tilltog ytterligare under andra halvåret 1994 och uppgick då till ca 4 % i årstakt. Den privata konsumtionen var drivande bakom återhämtningen 1992 och 1993. Under 1994 gav netto- exporten ett starkt positivt bidrag till BNP-tillväxten samtidigt som inves- teringsaktiviteten tilltog betydligt. Inflationstakten har slutat att dämpas, men inflationen har hållit sig på en oväntat låg nivå trots stark tillväxt och stigande importpriser. Löneökningarna har varit måttliga samtidigt som produktiviteten ökat. Arbetslösheten har sjunkit gradvis sedan början av 1993 och understiger nu 9 % av arbetskraften. Det finns dock ett stort inslag av deltidsarbete bland de som nu blivit sysselsatta. Penningpoliti- ken stramades åt under hösten då basräntan höjdes med sammanlagt en procentenhet till 6,25 %. Det föreligger dock en betydande marginal gen- temot Tyskland i de långa räntorna, vilket tyder på att trovärdighet för inflationsbekämpningen ännu inte etablerats. Finanspolitiken var stram
Prop. 1994/95:100
27
Bilaga 1.1
under 1994 och budgetunderskottet reducerades både strukturellt och cyk- liskt. Enligt det budgetförslag som lades fram i slutet av november beräk- nas underskottet i den offentliga sektorn minska till 3 % av BNP 1995. BNP- tillväxten beräknas uppgå till 3, 7 % 1994 och 3, 3 % 1995. Under 1996 sker en viss dämpning. Ökade investeringar, stark exporttillväxt och stigande sysselsättning driver ekonomin. Ytterligare förväntade åtstram- ningar av finans- och penningpolitiken bidrar till därnpningen. Inflationen väntas öka något till ca 3,5 % 1996. Därmed riskeras inflationsmålet på 1-4 % att överskridas. I slutet av regeringens innevarande mandatperiod, dvs. 1996-97 ska nämligen inflationen vara i den nedre delen av inter- vallet.
Tabell 2.7 Försörjningsbalans Storbritannien
l994 l995 1996 Privat konsumtion 2,4 3.4 2.7 Offcntlig konsumtion 1,5 l.0 l,0 Bruttoinvesteringar 5,0 7,0 6,0 Bidrag från ncltocxport 0.6 0,2 -0,2 BNP 3.7 3.3 2,8
Källor: OECD och Finansdcpartcmcntct.
Äterhämtningen i Frun/(rike. har stärkts i linje med övriga kontinental- europeiska länder. Den inhemska efterfrågan var svag fram till det första kvartalet 1994, men har därefter tagit fart. Hushållens sparande har mins— kat som en följd av de bättre ekonomiska utsiktema. Nedragningen av lagren dämpades kraftigt under 1994, vilket gav ett betydande bidrag till BNP-tillväxten. Inflationen har stabiliserats under 2 % och är sedan en tid tillbaka bland de lägsta inom EU. Den tilltagande tillväxten har ännu inte haft någon positiv effekt på arbetslösheten, vilken har uppgått till ca [2,5 % av arbetskraften sedan början av 1994. Penningpolitiken fortsatte rade sedan ijuli. De långa räntoma har stigit med ca 2 procentenheter sedan början av 1994 och räntemarginalen gentemot Tyskland har ökat. Även budgetunderskottet ökade något förra året. Tillväxten förutses upp- gå till ca 3 % 1995 för att sedan accelerera något ytterligare 1996. Höga vinster och stigande kapacitetsutnyttjande leder till en god utveckling av investeringarna. Ökad sysselsättning bör medverka till att sparkvoten dras ned ytterligare. Inflationen förväntas stiga något men bedöms fortfarande att vara bland de lägsta i EU. Budgetunderskottct beräknas minska under prognosperioden. Under 1995 höjs vissa indirekta skatter och de
Prop. l994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 2.8 Försörjningsbalans Frankrike
1994 l995 1996 Privat konsumtion 1,5 2,4 2,5 Offentlig konsumtion 1,2 1,0 l,0 Bruttoinvesteringar 0,3 4.6 ' 6,0 Bidrag från nettoexport -0,I —O,I 0,1 BNP 2,l 3,0 3,3
Källor: OECD och Finansdcpartcmcntct.
Danmark är inne i en stark tillväxtfas. BNP—tillväxten uppgick preliminärt till 4,6 % under 1994 men dämpas gradvis till 2,8 % 1996. Motorn i den danska uppgången har varit privat konsumtion. Detta kommer dock att skifta något i och med att uppgången breddas med hjälp av förbättrad nettoexport samt investeringsaktivitet. Hushållens disponibla inkomster ökar bl. a. genom den inkomstskattesänkning som genomfördes i början av 1994. Även sparkvoten sjunker, vilket bidrar till att hålla konsumtionen uppe. Investeringarna väntas under prognosperioden stiga kraftigt när kapacitetsutnyttjandet nu närmat sig historiskt höga nivåer. Infiationstakten är på låga 2 % men väntas stiga till ca 3 % 1996. Avgörande för inflationsutvecklingen blir, förutom ökade priser på insatsvaror, huruvida den ökade ekonomiska aktiviteten mynnar ut i höjda löneanspråk. Finanspolitiken kommer att stramas åt, vilket leder till att budgetunderskottet 1996 kommer att understiga de 3 % som stipuleras i konvergenskriteriema för EMU. Arbetsmarknadsläget, med en hög strukturell arbetslöshet, är fortfarande det främsta problemet i den danska ekonomin. Arbetslösheten uppgår till 12 % av arbetskraften. Den förbättrade konjunkturen och införda arbetsmarknadsåtgärder väntas ge en minskning i arbetslösheten med ett par procentenheter fram till 1996.
Tabell 2.9 Försörjningsbalans Danmark Procentuell volymförändring
1994 1995 1996 Privat konsumtion 5,6 4,2 3,0 Offentlig konsumtion 1,2 0,7 0,6 Bruttoinvesteringar 6,5 6,0 5,6 Bidrag från nettoexport -l ,5 -0,2 0,1 BNP 4,6 3.3 2,8
Källor: OECD och Finansdcpartcmcntet.
I Finland slog konjunkturomsvängningen definitivt igenom under andra hälften av 1994. BNP ökade preliminärt med 3,7 % 1994 och under 1995 och 1996 väntas en tillväxt på 4,8 % respektive 4,1 %. Tudelningen i ekonomin är påtaglig. Det är fortfarande exporten som är motom i eko- nomin, men dess bidrag till tillväxten kommer att dämpas de närmsta två åren beroende på den finska markens appreciering under 1994 samt en
Prop. 1994/951100
29
Bilaga 1.1
ökad importefterfrågan. Den privata konsumtionen väntas öka kraftigt un- . der 1995 och 1996 beroende på ökad optimism bland hushållen och en neddragning av sparandet efter de senaste årens skuldsanering. De ljusare framtidsutsiktema visar sig också i en kraftig tillväxt i bruttoinvestering- ama, speciellt inom tillverkningsindustrin, då vinster och kapacitetsut- nyttjande stiger till mer normala nivåer. Inflationstrycket är fortfarande lågt i ekonomin och förväntas så förbli. En viss uppgång i inflationstakten kan dock ej uteslutas, mycket beroende på löneutvecklingen. Penning- politiken är relativt expansiv men de långa realräntoma ligger på ca 8 %. Dessa kan dock pressas nedåt i takt med att förtroendet för inflationsbe- kämpningen ökar och saneringen av statsfinanserna fortgår. Den offent- liga konsumtionen kommer fortsätta att minska de närmsta åren. Det främsta problemet i den finska ekonomin är arbetslösheten som i slutet av 1994 låg kring 18 % av arbetskraften. Under prognosperioden bedöms arbetslösheten minska till följd av den ökade ekonomiska aktiviteten.
Tabell 2.10 Försörjningsbalans Finland Procentuell volymförändring
1994 1995 1996 Privat konsumtion 0.0 4.7 4,5 Offentlig konsumtion -3,2 -l.5 -0,'3 Bruttoinvesteringar 6,8 13,0 10,0 Bidrag från nettoexport 2.3 0.0 -0,3 BNP 3,7 4,8 4.1
Källor: OECD och Finnnsdcpartcmcntet.
Norge uppvisar en stark återhämtning. Under 1994 ökade BNP med 4,8 %. Under 1995 och 1996 sker en viss dämpning till 2,9 % respektive 2,6 %. Norska folkets nej i folkomröstningen om medlemskap i EU vän- tas inte få några substantiella effekter på norsk ekonomi inom prognos- perioden, men på längre sikt påverkas den norska tillverkningsindustrin. Fastlandsekonomin växte något långsammare under 1994 än den samlade ekonomin, men bedöms utvecklas i linje med denna under 1995 och 1996. Ett relativt lågt ränteläge stimulerar den privata konsumtionen, vil- ken hållits tillbaka av en längre period av skuldsanering. Ett högt kapaci- tetsutnyttjande och det gynnsamma ränteläget bidrar till att investeringar- na ökar. Nettoexporten ger ett positivt bidrag till tillväxten i takt med att konjunkturen i omvärlden förbättras. Inflationen var fortsatt låg 1994 och uppgick till 1,5 %. Denna bedöms öka gradvis till 2,7 % 1996. Ett osä- kerhetsmoment är de kommande löneförhandlingama och dess effekter på inflationstakten och penningpolitiken. Arbetslösheten uppgick till 5,5 % i slutet av 1994, vilket är lågt i ett europeiskt perspektiv men högt efter norska förhållanden. Arbetslösheten beräknas sjunka ner mot 4,5 % fram till 1996. De redan starka offentliga finanserna kommer att förbätt- ras i takt med den stärkta konjunkturen.
Prop. l994/95:100
30
Bilaga 1.1
Tabell 2.11 ["örsörjningslmlans Norge Procentuell volymförändring
1994 Privat konsumtion 4,1 Offentlig konsumtion 3,2 Bruttoinvesteringar 4,0 Bidrag från nettoexport 1,8 BNP 4,8
Källor: OECD och Finansdepartementet.
1995
3,2 1,4 3,2 0,8 2,9
1996
2.6 1.2 3,3
1,1 2,6
Prop. 1994/95:100
31
Bilaga 1.1
3 Utrikeshandel
En internationell konjunkturuppgång samt en god konkurrenskraft med- förde att varuexporten ökade med hela 14 % under 1994. Det är det högsta ökningstal som noterats sedan 1973. Marknadstillväxten för bear- betade varor uppgick till ca 9 % 1994. Under prognosperioden beräknas marknadstillväxten till ca 8 % per år, samtidigt som svensk exportindustri väntas ta ytterligare marknadsandelar. Detta medför en fortsatt stark ex- portutveckling. Även Varuimporten ökade mycket kraftigt under 1994, trots en betydande konkurrenskraftsförstärkning för importkonkurrerande inhemsk produktion. Under 1995 och 1996 avtar dock importökningen.
Överskottet | både handelsbalansen och bytesbalansen stiger under 1995 och 1996. Överskottet | bytesbalansen 1996 väntas uppgå till 59, 9 mil- jarder kr, vilket motsvarar 3,6 % av BNP.
3.1 Export och import
En fortsatt stark internationell konjunktur ökar efterfrågan på svenska ex- portvaror under prognosperioden. Inom hela OECD-området stiger den ekonomiska aktiviteten. Bland enskilda länder är det främst de nordiska grannländerna som väntas nå de högsta tillväxttalen. Under det senaste året är det emellertid på marknaderna | Fjärran Östern samt i Central och Östeuropa som de svenska företagen noterat de största exportframgång- ama. Exporten till dessa regioner steg med 30 respektive 50 % i löpande priser och tillsammans svarar de nu för ca 13 % av Sveriges varuexport. Under prognosperioden fortsätter exporten att stiga till dessa områden. Den totala marknadstillväxten för bearbetade varor uppgår under 1995 och 1996 till ca 8 % såväl 1995 som 1996.
Industrins konkurrenskraft har kraftigt förbättrats under de senaste åren. Detta beror dels på deprecieringen av den svenska kronan, dels på en snabb produktivitetstillväxt. Den relativa enhetsarbetskostnaden har fallit betydligt mer än efter devalveringama 1981 och 1982. Ökad kon— kurrenskraft ledde till att exportindustrin gjorde stora marknadsandels- vinster Under 1993. Effekten av en relativprissänkning slår dock igenom med viss fördröjning vilket innebär att marknadsandelsvinsten bedöms bli störst 1994. Under 1995 och 1996 förutsätts en viss appreciering av kro- nan vilket bidrar till en relativprishöjning och därmed en försämrad kon- kurrenskraft. Försämringen är dock liten mot bakgrund av den gynnsam— ma konkurrenssituation som exportindustrin befinner sig i. Därför antas vissa marknadsandelsvinster göras även under 1995 och 1996.
Prop. 1994/95:100
32
Bilaga 1.1
Tabell 3.1 Exportmarknadstillväxt, relativa priser. marknadsandelar och export Prop. l994/951100
av bearbetade varor Procentuell förändring
1992 1993 1994 1995 1996
Exportmarknadstillväxt 14 OECD-länder 2,8 -3,1 9,1 8,0 7,1 Totalt 3,9 -1,0 8,6 8,3 7,7 Priser 14 OECD-länders
exportpriscr, SEK -l ,4 23,9 2,2 0,7 0,1 Svenska cxportpriscr -2,1 8,4 3,0 2,0 0,8 Rclativpris -0,7 42,5 0,8 1,3 0,7 Marknadsandehtr, volym 14 OECD-länder -2,2 7,9 6,7 3,4 0,7 Totalt -4,2 9,7 7,6 3,3 0,6 Exportvolym 14 OECD-länder 0,5 4,6 16,4 11,7 7,8 Totalt -0,4 8,6 16,9 11,9 8,4
Anm. : Exportmarknadstillväxt avser en sammanvägning av importökningen av bear- betade varor i olika länder. Som vikter har använts ländernas andelar som mottagare av svensk export av bearbetade varor. OECD—ländernas importpriser vägs samman på motsvarande sätt. Källor: Konjunkturinstitutet, OECD och Finansdepartementet.
Den kraftiga exportökningen under 1993 och 1994 har lett till att kapa- citetsutnyttjandet stigit snabbt. Under 1995 kan kapacitetsutnyttjandet innebära en restriktion för exportökningen inom vissa sektorer, främst inom basindustrin. Investeringarna antas dock öka kraftigt under prognosperioden, vilket betyder att det inte bör uppkomma några generella kapacitetsbrister.
Deprecicringen av den svenska kronan innebar att företagen kunde höja exportpriser och vinstmarginaler kraftigt under 1993 samtidigt som rela- tivpriset sjönk. År 1994 stannade exportprisökningen på ca 3 %, vilket innebar en svag relativprishöjning. Under 1995 och 1996 stiger företa- gens rörliga kostnad till följd av snabba prisökningar på vissa basindustri- varor samt relativt höga löneökningari förhållande till produktivitetstill- växten. Apprecieringen av kronan antas dock medföra en viss press nedåt på företagens prissättning. Mot bakgrund av företagens nuvarande höga vinstnivåer förefaller det rimligt att företagen värnar om sitt konkur- _rensläge genom att hålla tillbaka kostnadsövervältringen på priserna ge- nom sänkta vinstmarginaler. Den förutsedda utbyggnaden av produktions- kapacitet under 1995 och 1996 bör också medföra att företagen håller nere prisökningarna för att kunna ta ytterligare marknadsandelar.
33
Bilaga 1.1
Diagram 3.1 Marknadsandelar och relativpris för exporten av bearbetade varor
Index 1980=100
110
? . BOJ—r" ' "r"—* |——"1 | '_'—| ' i'— l_—'_ | V—v'l
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: Konjunkturinstitutet, OECD, Statistiska Centralbyrån och Finansdepartementet
Sammantaget innebär den allt starkare internationella efterfrågan i kom- bination med en fortsatt gynnsam konkurrenssituation att varuexporten ökar kraftigt resten av prognosperioden, med 10,2 % 1995 och 7,6 % 1996.
Importen av varor ökade under de tre första kvartalen 1994 med knappt 13 % jämfört med motsvarande period 1993. Den största ökningen note- rades för importen av insatsvaror, som ökade med 22 %.
Förändringen av svensk efterfrågan riktad mot import beräknas med hjälp av den s.k. importvägda efterfrågan. Detta mått visar utvecklingen av de olika efterfrågekomponentema. sammanvägda med avseende på ge- nomsnittligt importinnehåll av bearbetade varor. Den importvågda efter- frågan sjönk under perioden 1990 till 1993 med mellan 3 och 5 % årli- gen. Nedgången förklaras till största delen av ett kraftigt fall i maskin- investeringar och privat varukonsumtion. Importen av bearbetade varor sjönk med drygt 7 % 1991, men därefter har importen varit klart starkare än vad den importvägda efterfrågan motiverar. Det är naturligt att im- porten växer något snabbare än den importvägda efterfrågan. Detta speg- lar den trendmässiga ökningen av världshandeln. I synnerhet 1993 var emellertid ökningen av importen oförklarligt stor. Till följd av den kraf- tiga exportexpansionen och en betydande uppgång för maskin- och lager- investeringarna beräknas den importvågda efterfrågan ha ökat med 11% 1994. Importen av bearbetade varor bedöms samtidigt ha stigit med nära 14 %.
Prop. 1994/95:100
34
Bilaga 1.1
Tabell 3.2 Importvägd efterfrågan på bearbetade varor Bidrag till förändringen av importvägd efterfrågan, procentenheter
1993 1994 1995 1996
Offentlig varukonsumtion 0,2 —0,1 0,3 -0,1 Privat varukonsumtion -2,4 -0,1 -0,1 0,6 Byggnadsinvesteringar - l ,8 - l , 1 0,1 0,3 Maskininvestcringar -2,0 3,9 3,9 2,7 Export av bearbetade varor 2,7 6,0 4,4 3,1 lagerförändringar -0,4 2,5 -0,8 0,2 Importvägd efterfrågan -3.7 11,1 7.8 6.8 Import av bearbetade varor 3,2 13,8 7,5 5,7
Anm. : Beräkningarna av importvägd efterfrågan utgår från konstant importinneliåll. Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Importens relativa avvikelse från efterfrågeutvecklingen var mindre 1994 än året dessförinnan, men skillnaden är ändå svårförklarligt stor. Deprecieringen av den svenska kronan och lägre relativa enhetsarbets- kostnader har medfört en betydande förstärkning av konkurrenskraften för svenska producenter gentemot utländska. Hemmamarknadsprisema för bearbetade varor har i relation till importpriset sjunkit med mer än 10 % sedan 1992. Utifrån det historiska mönstret skulle importen därmed för- väntas utvecklas svagare än vad som indikeras av efterfrågeutvecklingen. Orsaken till underskattningen torde delvis ligga i att irnportbenägenheten i den kraftigt expanderande exportindustrin är högre än genomsnittligt och att importandelen i rnaskininvesteringama ökat. Den djupa lågkon- junkturen har också ha slagit ut inhemska underleverantörer, vilket kan ha givit upphov till vissa utbudsproblem. Vidare är ett leverantörsbyte förenat med vissa kostnader, vilket medför att prisförändringar sannolikt slår igenom med betydande tidsfördröjning.
Under prognosperioden bedöms effekten av den kraftiga relativprisför- bättringen för den inhemska produktionen göra sig alltmer gällande. Ök- ningstakten för den importvägda efterfrågan väntas minska betydligt 1995, bl.a. på grund av att lagerinvesteringama växlar från ett positivt till ett negativt bidrag. Importen av bearbetade varor väntas i princip sti- ga i takt med efterfrågan. vilket innebär att den inhemska produktionen inte längre tappar marknadsandelar.
Under 1996 väntas den inhemska industrin vinna marknadsandelar, trots att relativpriset mellan hemmaproduktion och import beräknas stiga till följd av den antagna apprecieringen. Förklaringen är att produktions- kapaciteten byggs ut relativt kraftig samtidigt som relativpriset fortfarande gör inhemsk produktion mycket konkurrenskraftig.
Prop. 1994/95:100
35
Prop. 1994/95:100
Tabell 3.3 Export och import av varor Bilaga 1'1 Miljarder Procentuell volymutveckling Procentuell prisutveckling kr ___—__— ___—___— 1993 1994 1995 1996 1994 1995 1996
Wzruexparl Bcarbetadc varor 323.7 16,9 11,9 8,4 3,0 2,0 0,8 Fartyg 7,7 -24,3 -41,6 2,6 4,1 4,3 1,3 Petroleumprodukter 12,2 -5 ,0 2,7 2,3 -6,1 3 ,0 O ,8 Ovriga råvaror 44,6 5,7 5,1 3,2 13,2 12,2 3,9 Summa Varuexport 388.3 14.0 10,2 7,6 3,9 3,2 1,1 Wzruimporl Bearbetade varor 262,5 13,8 7,5 5,7 4,0 2,3 0,4 Fartyg 1,5 119,9 5,9 -21,7 3,6 2,8 1,1 Råolja 17,1 -4,6 2,7 2,6 -6,5 3,1 1,1 Petroleumproduktcr 12,0 13,0 4,0 1,1 -5,1 0,2 1,1 Ovriga råvaror 40,2 4,2 5,7 4,4 10,2 9,4 3,6 Simuna Varuimport 333.3 12.2 6.9 5.0 3.9 3,1 0,9
Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
De totala nivåerna på export- och importvolymen påverkas troligen ej i större utsträckning av det svenska medlemskapet i EU. Vissa samman- sättningseftekter, med avseende på såväl länder som varor, är ändå att vänta. Medlemskapet innebär att alla handelsrestriktioner vad gäller jord- bruks- och livsmedelsprodukter slopas gentemot EU-ländema. Därmed ökar troligen handeln med dessa produkter. Som medlemmar i EU kom- mer Sverige att bl.a. tillämpa EU:s antidumpningstullar samt kvoterings- system för import av vissa varor, främst tekovaror, från länder utanför unionen. Detta torde medföra att det sker en omfördelning mot ökad handel med EU-ländema.
3.2 Bytesbalan sen
Överskottet i handelsbalansw: stiger till följd av den starka exporten. År 1996 beräknas överskottet uppgå till ca 1 15 miljarder kr, vilket motsvarar 6,8 % av BNP.
Nettot av handeln med tjänster förbättrades avsevärt under 1993, främst till följd av en uppgång i resevalutanettot. Det svenska utlands- resandet föll drastiskt till följd av minskade disponibla inkomster för hus- hållen samt på grund av deprecieringen av kronan. Samtidigt ökade ut- ländsk turism i Sverige. Under 1994 ökade utlandsresandet åter och nettot försämrades. År 1995 bedöms den svaga inkomstutvecklingen ha en till- fälligt återhållsam effekt på resandet, trots att apprecieringen av kronan innebär att det blir något billigare att resa utomlands. Året därpå växer underskottet i resevalutanettot på nytt. Försämringen i resevalutanettot motverkas av ökade intäkter från sjöfart och övriga tjänster som genere- ras av ökad varuexport. Därmed förbättras det totala tjänstenettot.
36
Bilaga 1.1
Tabell 3.4 Bytesbalans Miljarder kr
1992 1993 1994 1995 1996 Varuexport 326,0 388,3 460,0 522,8 569,0 Varuimport 290,9 333,3 388,3 428,3 453,7 Korrigeringspost -0,8 -0,7 —0,7 —0,7 -0,7 llandelsbalans 34,3 54,3 70,9 93,8 114,6 Sjöfartsnetto 8,4 9,5 9,4 10,2 1 1,0 Ovriga transporter 1.4 1,7 1.2 1.2 1,3 R_esevnluta -22.8 -14,2 -16.7 -15,3 -17,1 Ovriga tjänster -0,4 1,4 1,8 2,0 3,1 Tjänstebalans -l3.4 -1,6 -4.3 —1.9 -1,8 Löner 0,6 0,7 0,5 0,5 0,5 Avkastning på kapital -54,0 -67,0 -47.6 -40,5 -31,8 därav räntenetto -62,9 -66,6 -62,9 -60,6 -56,6 direktinvesteringar 9,7 0,0 16,0 22,0 27,0 portföljnktier -0,8 -0,4 -0.7 - l ,9 -2,2 Övriga transfereringar -15,2 -13,6 - 14.1 -28_4 -21,7 Bytesbalans "47.6 -27.1 5.5 23.5 59.9 Andel av BNP -3,3 -l,9 0,4 1,5 3,6
Anm. .' På grund av avrundning summerar inte alltid delarna till totalen. Källor: Konjunkturmsututct. Riksbanken och Finansdcpartementet.
Posten avkastning på kapital består av räntebetalningar till och från ut— landet samt av avkastningen från direktinvesteringar och portföljaktier. Efter en lång period av successivt stigande underskott vände utvecklingen under 1994. Demia förbättring väntas fortsätta under prognosperioden.
Räntwwttot beror på storleken på den räntebärande nettoskulden mot utlandet samt av det svenska och internationella ränteläget. Underskottet i räntenettot steg snabbt under 1992 och 1993 beroende på att den ränte— bärande utlandsskulden ökade. Stora bytesbalansunderskott ledde under dessa år till en kraftig skulduppbyggnad i utländsk valuta. Dessutom hade deprecieringen av kronan stor inverkan på nettOskuldens storlek. Stigande överskott i bytesbalansen 1995 och 1996 resulterar i en minskning av den räntebärande nettoskulden. Till detta bidrar också den antagna apprecie— ringen av kronan. Därmed förbättras räntenettot successivt.
Under slutet av 1980-talet byggde svenska företag upp ansenliga till— gångar i utlandet genom (li/z'ktinvetter-ingar. Dessa är betydligt större än utländska företags tillgångar i Sverige och därmed har den samlade av- kastningen också varit betydligt högre. Den kraftiga lönsamhetstörbätt- ringen inom svensk exportindustri under 1993 har dock lett till att avkast— ningen på utlandets direktinvesteringstillgängar i Sverige ökat kraftigt. Denna omsvängning har medfört en revidering av bytesbalansen med ca 13 miljarder kr 1993. I takt med att den internationella konjunkturen vänder uppåt ökar dock avkastningen på de svenska utlandstillgångama vilket innebär att nettot stiger igen fram till 1996.
Under 1995 och 1996 påverkas också bytesbalansen av medlemskapet i EU. Nettobelastningen på bytesbalansen av avgiften till EU och åter-
Prop. 1994/95:100
37
Bilaga 1.1
flödet till Sverige beräknas uppgå till ca 13,6 miljarder kr 1995 och 8,6 miljarder kr 1996.
Sammantaget visade bytesbalansen 1994 ett överskott för första gången sedan 1986. Överskottet väntas stiga till 59,9 miljarder kr 1996, vilket motsvarar 3,6 % av BNP. Det främsta bidraget till förbättringen kommer från handelsbalansen. men därutöver bidrar också minskningen i under- skottet av avkastning på kapital.
Prop. 1994/95:100
38
Bilaga 1.1
4 Näringslivets produktion
Näringslivets produktion steg 1994 med närmare 4 % efter att ha fallit tre år i rad. Uppgången var i betydande grad industriledd. Det mycket gynnsamma konkurrensläget har medfört en snabb exportuppgång. Indust- riproduktionen ökade med hela 9 % under 1994. Spridningseffekter med- förde att produktionen steg också i de industrirelaterade tjänstesektorema, medan byggproduktionen minskade med ytterligare 5 % till följd av fort- satt fallande bostadsinvesteringar.
Tabell 4.1 Näringslivets produktion Procentuell volymförändring
1992 1993 1994 1995 1996
Jordbruk, fiske och skogsbruk -2,9 7,4 4,9 3,9 1,9 Industri -'3,3 1,5 9,0 7,0 6,8 El-, gas-, värme- och vattenverk - -I,9 -l ,2 0,0 2,0 0,5 Byggnadsindustri -4,5 -6,6 —5,5 4,2 3,0 Näringslivets tjänster 1,0 -3,6 2,9 3,3 3,7 Summa näringslivet -I .0 -2,1 3,6 4,4 4,4
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Under prognosperioden förväntas den investeringsledda uppgången i den inhemska efterfrågan samt en tilltagande europeisk tillväxt resultera i att industriproduktion fortsätter att stiga snabbt, vilket leder till ett högt genomsnittligt kapacitetsutnyttjande. Några generella flaskhalsproblen torde dock inte uppkomma. Produktionen i den privata tjänstesektorn be- räknas öka med över 3 % såväl 1995 som 1996. År 1995 är det främst tjänstebranscher som är beroende av industrins utveckling som växer. År 1996 beräknas dock den privata konsumtionen ge ett större positivt bidrag till tjänsteproduktionen. Byggverksamheten stiger till följd av kon- junkturuppgången samt det stimulanspaket som är inriktat på byggirwes- teringar. Under 1996 förväntas också bostadsprodnktionen återigen Öka.
4.1 Industri
Den svenska industrins mycket gynnsamma konkurrensläge väntas bestå under de närmaste två åren, trots en viss appreciering av den svenska kronan. Den goda internationella konjukturen samt en tilltagande inhemsk efterfrågan förväntas medföra en snabb industriell expansion. En fortsatt god produktivitetsutveckling samt måttliga lönekostnadsökningar innebär att lönsamheten beräknas ligga kvar på en hög nivå. Genom att realräntan väntas falla ökar den relativa avkastningen på industriell verksamhet. Sammantaget förväntas det medföra en betydande investeringsuppgång och därmed utökad produktionskapacitet.
Prop. 1994/952100
39
Bilaga 1.1
Tabell 4.2 Nyckeltal för industrin Procentuell förändring
1992 1993 1994 1995 l996 lndustriproduktion -3.3 1.5 9,0 7,0 6.8
varav basindustri 4,0 6,5 4,0 4,4 3,4 verkstadsindustri exkl. varv -4,2 0,2 l4,7 9,3 8,7 övrig industri -4,4 1,1 5,3 5,5 5,8 Konkurrenskmjl Lönekostnad per timme 3,7 0,7 3,6 6,6 5,5 Produktivitet 5,4 6,5 3,8 1.9 2,8 Enltetsarbetskostnad, (ULC) -l,6 —5,5 -0,2 4,6 2,6 14 OECD-länders ULC, SEK 0,9 25,8 0,8 -0,8 —0,6 14 OECD-länders ULC 2,0 1,6 -0,9 0,6 1,8 Relativ ULC. SEK -2.5 -24.8 -l.0 5.5 3.2
Anm. : Konkurrcntländernas ULC (Unit Labour Cost. dvs. arbetskostnad pcr prod- ucerad enhet) och växelkurser iir viktade mcd OECD:s konkurrentvikter, som tar hänsyn till konkurrensen med både export och hemmaproduktion på exportmarknaden. Konkurrensen gentemot länder utanför OECD—området är inte inkluderad.
Källor: Konj unkturinstitutet, OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Industriproduktionen steg med 9,0 % under 1994. Produktionsnivån be- räknas vid årsskiftet 1994/ 1995 ha passerat den tidigare toppnivån note- rad i början av 1990. Konjunkturuppgången berör nu praktiskt taget hela industrin även om efterfrågeökningen är betydligt större inom de export- inriktade sektorerna än inom de hemmamarknadsorienterade. Under pe- rioden juli-september 1994 var orderingången från hemmamarknaden ll % högre än under motsvarande period 1993. Ökningen från export- marknaden uppgick till 23 %.
Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer planerar industriföre- tagen för en markant höjning av produktionen åtminstone till och med första halvåret 1995. En viss förstärkning av konjunkturläget i Europa samt en ökad inhemsk efterfrågan på framför allt investeringsvaror väntas medföra att industriproduktionen växer stabilt även under resten av prog- nosperioden. Under perioden förväntas också en viss importsubstitution ske till förmån för svenska leverantörer. På grund av bl.a. långa kon- traktstider har många av de svenska storföretagen, trots det gynnsamma kostnadsläget, ännu inte gått över till inköp från svenska underleverantör- er i den utsträckning som de ändrade relativprisema motiverar. Industri- produktionen beräknas öka med ca 7 % vardera åren 1995 och 1996.
Prop. l994/95:100
40
Bilaga 1.1
Diagram d.] lndustriproduktion och kapacitetsutnyttjande
Index 1 :a kvartalet 1990=100 102
84
1990 1991 1992 1993 1994
Källor: Statistiska centralbyrån och Firmnsdepartemcntet.
Det höga kapacitetetsutnyttjandet har ökat oron för att produktionsök- ningen skall avstanna och priserna stiga snabbt på grund av kapacitets- brist. Inom exempelvisjäm- och stålindustrin uppgick det faktiska kapa- citetsutnyttjandet till över 96 % tredje kvartalet 1994. Andelen företag som uppger ökade leveranstider för insatsvaror har också ökat. För in- dustrin som helhet är dock fortfarande utnyttjandegraden lägre än vid slu- tet av 1980-talet. Under tredje kvartalet 1994 var det faktiska kapacitets- utnyttjandet 88.6 % vilket kan jämföras med 90,2 % då det nådde sin förra topp. Det möjliga kapacitetsnyttjandet med befintlig arbetsstyrka har dock fortsatt att stiga i takt med personalrekryteringama och uppgick till 93,8 %. Prodaktionspotentialen var således vid denna tidpunkt ca 5 %.
De tre senaste åren (1992-1994) har nettokapitalstocken minskat med knappt 5 %. Beräkningarna av denna baseras dock på historiska avskriv- ningstakter. Med utgångspunkt i produktion och kapacitetsutnyttjandet kan den möjliga produktionskapaciteten beräknas, vilket ger en något annorlunda bild. Den steg nämligen med ca 3 % mellan 1992 och 1994. Under perioden har sannolikt det inledningvis svaga vinstläget och där- efter den mycket kraftiga konjunkturuppgången medfört att maskiner och anläggningar behållits längre tid i produktion än normalt. Samtidigt har utnyttjandetiden ökat genom införande av extra skift m.m. Sannolikt kvarstår en viss potential till utökad produktionskapacitet genom bl.a. ökad utnyttjandetid. lnvesteringsprognosen innebär att kapitalstocken växer med 2,5 % 1995 och med närmare 5 % 1996. Därmed torde inte några generella s.k. flaskhalsproblem uppstå under prognosperioden trots den snabba produktionsökningen. Denna bild bekräftas också av Konjunk-
ll Riksdagen [994595 [ sum/. Nr 100. Bilaga I
Prop. 1994/95:100
41
Bilaga 1.l
turinstitutets industribarometer dår företagen planerar för en fortsatt hög PFOP- 1994/951100 produktionsökning och en kraftig utbyggnad av produktionskapaciteten första halvåret 1995. Även den sannolikt goda tillgången på kvalificerad arbetskraft begränsar risken för flaskhalsproblem. lnorn vissa branscher inom basindustrin begränsas produktionsökningama av ett i dagsläget mycket högt resursutnyttjande. De investeringsplaner som föreligger inne- bär dock att produktionskapaciteten byggs ut avsevärt under året vilket minskar risken för flaskhalsproblem' även inom detta område.
Konkurrens/(ny?
Lågkonjunkturen i början av 1990-talet innebar att ett omfattande ratio- naliseringsarbete inleddes. Tillsammans med vändningen i industrikon- junkturen har detta medfört en hög produktivitetstillväxt i svensk industri. Enligt de reviderade nationalräkenskaperna steg arbetsproduktiviteten med 12 % mellan 1991 och l993. År 1994 steg produktiviteten preliminärt tried ytterligare ca 4 %.
Produktivitetsförbättringen tillsammans med försvagningen av kronan och sänkningen av arbetsgivantvgifterna den I januari l993 har medfört en starkt förbättrad konkurrenskraft. Den relativa enhetsarbetskostnaden minskade med 26 % jämfört med Sveriges 14 viktigaste konkurrentländer mellan 1992 och 1994. Den rationaliseringspotential som fanns efter före- gående högkonjunktur bedöms nu i stort vara uttömd. Därigenom avtar produktivitetstillväxten.
Industrin väntas genomföra stora investeringar såväl 1995 som 1996, samtidigt som sysselsättningen ökar. Från och med 1996 förväntas pro- duktivitetstillväxten tillta. Tillgången på kvalificerad arbetskraft bedöms förbli god. Sysselsättningsökningen och det höga vinstläget förväntas ändå innebära att lönema ökar med 5,5 % vardera prognosåren. Höj- ningen av arbetsgivaravgiftema med 1,5 procentenheter innebär då att industrins lönekostnad per timme stiger med 6,6 % år l995. Samman- taget beräknas därmed industrins enhetsarbetskostnad öka i en takt som överstiger våra konkurrentländers. Frånsett de högre lönekostnadsök- ningama i Sverige kan det förklaras av att industrin utomlands ligger senare i konjunkturfasen än den svenska. Därigenom ökar produktiviteten snabbare (3,0 %) 1995 utomlands än i Sverige. Under 1996 utvecklas däremot kostnaden per producerad enhet i Sverige i en takt som är unge- fär lika hög som i omvärlden.
Den antagna apprecieringen av kronan innebär att industrins relativa enhetsarbetskostnad, räknat i gemensam valuta beräknas öka med ca 8 % jämfört med Sveriges 14 viktigaste konkurrentl.inder under prognosperio- den 1995-1996. Trots detta är konkurrenskt' alten 1996 starkare än efter devalveringen 1982. Således består i hög grad svensk industris gynnsam- ma konkurrenssituation.
Bilaga 1.1
Diagram 4.2 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige relativt 14 OECD-länder 1980-1996
lndex1980=100 140 130 120 110
80 """""""""""""""""""""""""""""" t """""""""
Gemensam valuta 70 ____________________
60
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Firmnsdcpartcmcntct. Industrins lönsamhet
Lågkonjunkturen i början av 1990-talet medförde en kraftig lönsamhets- försämring. Industrins soliditet urholkades därmed. År 1993 steg indust- rins bruttomarginal, mätt som bruttoöverskottet i procent av bruttopro- duktionsvärdet, till ca Il % vilket är en nivå som är högre än efter de- valveringama i början av 1980-talet. Det var framförallt de exportoriente- rade företagen som kunde höja sina marginaler medan de hemmamark- nadsinriktade företagen till följd av höjda importpriser och en låg efter- frågan sänkte sina marginaler.
År 1994 steg lönsamheten ytterligare trots höga importprishöjningar och stigande råvarupriser. Vinstökningen kan förklaras av produktivitets- höjningen och de måttliga Iönekostnadsökningarna. Den förväntade app- recieringen under 1995 begränsar importprishöjningarna. Insatwarukost- naden beräknas ändå öka relativt kraftigt. Det kan förklaras dels av den internationella prisuppgången på basindustriprodukter, dels av höjningen av arbetsgivaravgiften på 1,5 % som leder till högre hemmamarknadspri— ser på bearbetade varor. Produktprisema väntas stiga med knappt 5 %, vilket innebär att vinstandelen stiger något. Det är framförallt basin- dustrin som genomför mer betydande prishöjningar medan exportföre- tagen i andra branscher förväntas sänka marginalerna. Den kraftiga kapa- citetsutbyggnaden bedöms leda till att exportföretagen är relativt återhåll- samma vad avser prishöjningar. Hemmamarknadsföretagen kan däremot
Prop. l994/95:100
43
i begränsad omfattning höja sina marginaler i det rådande konjunktur- PTOP- 1994/951100 läget. Bilaga l.l
Tabell 4.3 Industrins rörliga kostnader. produktpriser, marginaler per producerad enhet sa111t bruttoöverskottsandel
1992 1993 1994 l995 1996
Procentuell förändring pcr producerad enhet: Förbrukningskostnad 4,3 4.4 4,9 4,5 351 Lönekostnudl 0,1 -7.2 -0.2 3.6 2.7
Lönekostnad per timme 4.5 -l,7 3.6 6.6 5,5 Produktivitet 4 ,4 5 .8 3 .8 l,8 2,7 Simuna rörlig kostnad -l ,8 1,0 3,5 4,3 3,1 Produktpris -l.l 4,4 4,4 4,3 2,7 Bruttomarginal. nivå 8,1 tl,t ll,8 12,2 [1,8 Marginnlföriindring 0.7 '3_l 0,6 0,5 -0,4 Bruttoöverskottsandclz 23,1 31 ,3 33 .4 34,7 34,1
I Lönekostnnd per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknutna indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion i fasta priser per arbetad timmc. * Som andel av förädlingsvärdct till faktorpris. Anm. .' Uppgifterna avser industri exkl. pctroleu111rafl'1nadcricr och varv. Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdcpartementet.
Stigande produktivitetstillväxt men också en lugnare prisutveckling på basindustriprodukter medför att insatskostnaden ökar betydligt långsam- mare 1996. Införandet av en skatt på industrifastigheter drar dock upp kostnaderna något. Exportföretagen förväntas höja priserna i takt med konkurrenterna, vilket innebär sänkta marginaler efttersom den svenska kronan väntas apprecieras. Detta bidrar 1996 också till att ökningstakten av de rörliga kostnaderna avtar genom att importprisökningama minskar. Hemmamarknadsföretagen väntas utnyttja de låga kostnadsökningama till nödvändiga marginalförstärkningar. Sammantaget sjunker dock lönsam- heten något under 1996.
De mått som används i framställningen är grova lönsamhetsmått. De beaktar exempelvis inte företagens kapitalkostnader. Den genomsnittliga lönsamheten i OECD-ländema, mätt som vinstandelen (dvs. driftsöver— skottet brutto som andel av förädlingsvärdet) har stabilt legat över 30 % samtidigt som räntenivån i många av länderna ligger betydligt under den svenska. I det perspektivet framstår den 'svenska lönsamheten inte som anmärkningvärt hög.
44
Bilaga 1.1
Diagram 4.3 Industrins hruttouutrginal 1980—1996
Procent 13
12 11
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
4.2 Byggnadsverksamhet
Byggsektom expanderade snabbt i slutet av 1980-talet. Tillväxten inom den privata tjänstesektorn innebar ett behov av fler arbetsplatser. Av- regleringen av kreditmarknaden samt höga inflationsförväntningar bidrog till snabbt stigande fastighetspriser och därmed ökade investeringarna i bl.a. konunersiella fastigheter. Bostadsproduktionen stimulerades därtill av statliga subventioner.
Tabell 4.4 Byggnadsverksamliet
Miljarder kr 1993 Löpande priser Byggnadsinvesteringar 123,6 näringslivet 41 ,4 myndigheter 24,6 bostäder 57,5 Reparationer och underhåll 74,7 Totalt 198.3
Källor: Konjunkturinstitutet. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Konjunkturnedgången i början av 1990—talet samt stigande realräntor ledde till prisfall på bostäder och kommersiella fastigheter, vilket i sin tur
Årlig procentuell volymföriindring
1992 1993
-l9.2 -l3,3
12,4 -3l.0
13,6 -9,8
1994 1995
[x)—nl»)
WIJPSQ AMC/tak
6,9 4,2
l996
thJLIU—It (00043
0.0
Prop. 1994/95:100
45
Bilaga 1.1
ledde till låga byggnadsinvesteringar åren därefter. Mellan 1991 och 1994 sjönk byggproduktionen med mer än 20 %. En vändpunkt kunde dock noteras under loppet av 1994. Vakansgraden på kormnersiella fastigheter stabiliserades samtidigt som priserna i genomsnitt steg med ca 3 % mel- lan 1993 och första halvåret 1994. Detta tillsammans med konjunkturupp- gången medförde en ökning av näringslivets bygginvesteringar med 10 %. Den totala byggproduktionen föll dock ytterligare under 1994 på grund av kraftigt fallande bostadslnvesteringar. I oktober l994 uppgick arbetslösheten inom Byggnadsarbetz-trförbnndet till 22 % vilket var en nedgång med två procentenheter jämfört med året innan.
För att undvika en permanent utslagning av byggarbetskraft och maskinkapacitet och därmed förhindra framtida flaskhalsar i byggpro- duktionen har regeringen lagt fram ett stimulanspaket för byggandet. Det innehåller bl.a. direktavdntg till 50 % för byggnadsinvesteringar i nä— ringslivet, ökade reparationer av vägar och järnvägar samt ROT-medel till kommunala byggnader och till bostäder. Den totala kostnadsramen är på 4,7 miljarder kronor. Direktavdraget torde främst leda till tidigare- läggningar av byggnadsinvesteringar i branscher med en tydlig efter- frågetillväxt. Det kan exempelvis gälla investeringar i parti- och detalj- handeL
Sammantaget innebär stimulanspaketet, den fortsatta satsningen på in- frastrukturinvesteringar samt konjunkturuppgången att byggnadsverksam- het väntas öka med 4 % 1995. En stor del av den ökade byggproduktio- nen utgörs av reparationer. År 1996 beräknas också bostadsinvestering- ama öka något, vilket bidrar till att byggproduktionen stiger med ytter- ligare 3 %.
Diagram 4.4 Bygguadsim'esteringar per sektor 1970-1996
Miljarder kronor 1991 års priser
120 100 -- ------------------------------ Anläggningar+övnga byggnader 80 '
1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994
Källor: Koujunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdcpartcmcntct.
Prop. l994/95:100
46
Bilaga 1.1
4.3 Privat tjänstesektor
Nedgången i tjänsteproduktionen inföll senare än för industriproduktio- nen. Den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen 1992 och 1993 fick betydande återverkningar på stora delar av tjänstesektorn. Över hälf- ten av den svenska tjänsteproduktionen går till privat slutkonsumtion, antingen direkt eller via andra branscher. Tjänstesektoms direkta export är begränsad och utgör omkring 8 % av sektorns produktion. Det är framför allt transportsektorn som exporterar tjänster. Tjänstesektoms ex- port blir dock langt större när hänsyn tas också till den indirekta använd- ningen, dvs. den del som levererats till industrin. Räknas både den direkta och indirekta användningen in går ungefär en fjärdedel av tjänsteproduk- tionen på export.
Eftersom tjänsteproduktion i huvudsak är hemmamarknadsorienterad var de direkta effektema av deprecieringen små. Det dröjde till tredje kvartalet 1993 innan mer påtagliga effekter av exportuppgången kunde skönjas. Tidigast i uppgångfasen var partihandel riktad mot industriföre- tag samt delar av uppdragsverksamheten.
Den kraftiga exporttillväxten samt den svaga ökningen av privat kon- sumtion innebar att tjänsteproduktionen steg med knappt 3 % under 1994. Det var framförallt inom de industrirelaterade delama av handeln och i transportsektorn som uppgången var märkbar. Också inom delar av upp— dragsverksamheten samt inom bank och försäkring steg produktionen till följd av den ökade aktiviteten inom industrin. Däremot var utvecklingen svagare i de delar som vänder sig till privata slutanvändare. Under 1994 steg dock produktionen i detaljhandeln. En del av den uppmätta upp- . gången i tjänstesektorn kan förklaras av att statliga och kommunala verk- " samheter som bolagiserades definitionsmässigt förts över till tjänstesek- tom.
Under prognosperioden 1995-1996 beräknas tjänsteproduktionen öka med över 3 % per år. Enligt Konjunkturinstitutets tjänstebarometer kom- mer produktionen att stiga i de flesta delbranscher under inledningen av 1995. De höga investeringsökningarna medför att uppdragsverksamheten expanderar kraftigt under året. Uppgången väntas också fortsätta inom partihandeln. Konjunkturvändningen i byggsektorn innebär att partihandel inriktad på byggmaterial förväntas öka efter en lång nedgångsperiod. Däremot fortsätter de delar av tjänstesektorn som i huvudsak leverar till privata slutanvändare att utvecklas svagt. Det gäller bl.a. detaljhandel och hotell och restaurang. År 1996 beräknas dock produktionen utvecklas fördelaktigt även i de sektorer som är beroende av den privata konsum- tionen medan de industrirelaterade verksamheterna går in i en lugnare tillväxtfas.
Prop. l994/95:100
47
Bilaga 1.1
5 Arbetsmarknad
Sysselsättningen passerade under 1994 sitt bottenläge och tecknen på en återhämtning blev allt tydligare under hösten. Mätt som årsmedeltal öka- de dock den totala arbetslösheten (öppen arbetslöshet plus personer i ar- betsmarknadspolitiska åtgärder) jämfört med 1993. Efterfrågan på arbets- kraft har stigit, vilket återspeglats i ett ökat antal lediga platser samt färre varsel och konkurser. Uppgången av antalet lediga platser sker dock från en mycket låg nivå. Antalet är fortfarande mindre än hälften av vad som registrerades i slutet av 1980-talet. Varslen om uppsägningar är däremot i stort sett tillbaka till de låga nivåer som rådde under andra hälften av 1980-talet. Sysselsättningen har börjat stiga främst inom den privata tjänstesektorn och i industrin. Den öppna arbetslösheten började minska, jämfört med läget 12 månader tidigare, i april månad 1994. För den to- tala arbetslösheten noterades motsvarande nedgång först under de sista månaderna av 1994.
Diagram 5.1 Antal varsel och antal nyamnälda lediga platser
Tusental 70
___/_. .fi? _____ il __________________ ___________________
----------- Ledigaplalser /
0 J—j—v—I—wm—i—I—r—rimmmm—m—rr—r-rv r-r-ijm—r ri—nm—j—v—y—v—r—r—i—r—rr—r—r—r—r—r—r—lw—r—r—r—YT'Tr—vw— 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994
Anm.: Det är endast scricn över antal nyanmiildn lediga platser som är säsongrensad. Källor: Arbctsnmrknadsstyrclscn och Finansdepartcmcntct.
År 1995 beräknas antalet sysselsatta öka med 2,7 %, vilket är den första uppgången på fyra år. I vilken mån arbetslösheten påverkas av sysselsättningsuppgången är avhängigt av hur känsligt utbudet av arbets- kraft är för förändringar i efterfrågan på arbetskraft. ] prognosen beräk- nas utbudet öka med 1,5 % 1995 till följd av att fler personer aktivt sö- ker arbete när arbetsmarknadsläget ljusnar. Den öppna arbetslösheten beräknas uppgå till knappt 7 % av arbetskraften 1995. År 1996 förutses
Prop. l994/95:100
48
Bilaga 1.1
sysselsättningen fortsätta att stiga, men i avtagande takt, med 1,8 %. Den öppna och totala arbetslösheten faller därmed till 6,1 % respektive 10,8 %.
5.1 Sysselsättning och arbetskraftsutbud
Sysselsättningen började säsongrensat att stiga i början av 1994. Den branta nedgången under loppet av 1993 innebär dock att den genomsnitt- liga nivån under helåret var närmare en procent lägre än under 1993. Ökningen av antalet sysselsatta hölls första halvåret 1994 tillbaka av en markant uppgång av medelarbetstiden. Uppgången var en följd av det lägre antalet semesterdagar, sjunkande frånvaro och ett ökat övertidsut- tag. En viss säsongrensad uppgång av sjukfrånvaron kan nu registreras vilket bidrar till att bromsa ökningen i medelarbetstiden. Mellan helåren 1993 och 1994 ökade medelarbetstiden med ca 2 %.
Industrin svarade till viss del för sysselsättningsökningen 1994. Mer- parten av uppgången noterades dock inom näringslivets tjänstesektorer. En bidragande orsak var en ökande efterfrågan på tjänster från industrins sida. Under lågkonjunkturen har man inom industrin sannolikt skurit ned på funktioner som ej är direkt produktionsanknutna. Det är tänkbart att man vid nuvarande uppgång i högre utsträckning väljer att köpa sådana tjänster. Inom byggnadsverksamheten skedde en klar uppbromsning av det tidigare kraftiga fallet. För den offentliga sektorn fortsatte däremot nedgången med en i stort sett oförminskad takt. Bakom minskningen lig- ger besparingar och rationaliseringar men också bolagisering av offentlig verksamhet. Den sistnämnda faktorn skulle också delvis kunna förklara den starka utvecklingen inom näringslivets tjänstesektorer.
Sysselsättningsökningen under 1994 föregicks av en liten uppgång i antalet lediga platser under 1993. Under loppet av 1994 steg vakansema ytterligare. Ökningen var störst inom industrin men även övriga branscher berördes. Uppgifterna om arbetskraftsbrist l Konjunkturinstitu- tets konjunkturbarometer bekräftar denna bild. Företagen planerar också för att nyanställa personal, särskilt på arbetarsidan. Även länsarbetsnämn- demas bedömningar under hösten tyder på en positiv sysselsättningsut- veckling framöver. Denna bild sanunanfaller i stor utsträckning med före- liggande prognos.
Sysselsättningen väntas stiga med 2.7 % 1995 och med ytterligare 1,8 % 1996 i samband med att den ekonomiska tillväxten stärks. Detta är den kraftigaste sysselsättningsökningen sedan mitten av 1970—talet. En normalisering av produktivitetstillväxt och medelarbetstid, tillsammans med sysselsättningsstimulerande åt gärder, bidrar till utvecklingen. l antal motsvaras uppgången av ca 180 000 fler sysselsatta 1996 jämfört med 1994. Äterhämtningen sker dock från en mycket låg nivå. Under lågkon- junkturen föll antalet sysselsatta med över 500 000 personer.
Prop. 1994/95:100
49
Bilaga 1.1
Diagram 5.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud
Tusental personer 4800 —=
'__7g_____| [ Sysselsättning I
4000 ! Arbetskraftsugbud -- ---------- -----------
l
3800 [ ,,. [ ,_.__., , ”:"" . j ,_ "I . ."'"'- [ j ""I" 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Anm.: Underliggandc arbetskraftsutbud inkluderar deltagarna i åtgärderna arbets- marknadsutbildning, UP och ALU i arbetskraften. Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
l industrin väntas antalet sysselsatta öka med drygt 80 000 personer, eller med ca 11 %, från 1994 till 1996. Ökningen skall dock ses mot bakgrund av den minskning med närmare 25 % som skedde mellan 1989 och 1993. Även inom byggnadsverksamheten förutses en viss expansion under prognosperioden, bl.a. som en följd av ekonomisk-politiska åt- gärder inom investerings- och ROT-sektorema. År 1996 beräknas ca 20 000 fler vara sysselsatta inom byggnadsverksamheten. Uppgången väntas emellertid bli störst inom den privata tjänstesektorn. Antalet sysselsatta i denna bransch förutses vara ca 100 000 fler 1996 än 1994. Nedgången med 7 % från 1990 till 1993 är då återhämtad. Det är främst uppdragsverksamheten, men också varuhandel och samfärdsel, som ex- panderar. Inom den offentliga verksamheten väntas sysselsättningen fort- sätta att falla, om än i avtagande takt. Under prognosperioden förutses en minskning med sammanlagt ca 30 000 personer.
Prop. l994/952100
50
Bilaga 1.1
Tabell 5.1 Arbetsmarknad Tusental personer (i åldrarna 16—64 år)
Nivå Förändringfrån föregående år
1993 1992 1993 1994 1995 1996
Sysselsättning Jord- och skogsbruk 137 -6 -4 -2 2 0 Industri 772 -81 -69 5 45 38 Byggnadsverksamhct 236 -39 -36 - 18 15 6 Privata tjänster 1 507 -39 -54 22 6] 43 Kommunal verksamhet 1 113 -27 -48 -25 -l3 -ll Statlig verksamhet 194 -2 -8 -l l -4 -3 Totalt 3 964 -l93 -221 -35 106 73 Arbetskraft. totalt 4 320 -102 -103 -53 65 45 Arbetslösa 356 102 120 -18 -41 -28 % av arbetskraften 8.2 5.3 8.2 7.9 6.8 6.1 Personer i arbetslmirknads-
politiska åtgärdcr 183 166 183 217 210 204 % av arbetskraften, nivå 4.2 3.8 4,2 5,1 4,8 4,7
Amml begreppet arbetsmarknadspolitiska åtgärder ovan ingår ej utökningen av den reguljära utbildningen som genom förts inom arbetsmarknadspol itikens och utbildnings- politikens gemensamma ram. Omfattningen av denna uppgår under kommande budgetår till ca 90 000 platser. Deltagande i dessa räknas som varande utanför arbetskraften ovan. inte heller ingår personer som beräknas få del av det nu föreslagna särskilda sysselsättningsstödet eller de som erhållit arbete genom infrastruktursaLs- ningar. Dessa beräknas till ca 110 000 resp 50 000 personer. Dessa ingår i reguljär sysselsättning ovan. Viss hänsyn har tagits till personer som deltar i s.k. datortek samt i det s.k. utvecklingsåret mm. Adderas samtliga ovanstående program till de ca 200 000 personerna (86 000 + 117 000) i tabellen ovan kati en total uppskattning av antalet berörs av arbetsimtrknadspolitikcn beräknas till drygt 500 000 personer för kommande budgetår. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.
Den höga produktivitetstillväxten i näringslivet under ekonomins ned- gångsfas i början av 1990-talet, som var särskilt markant inom industri- och b 'ggsektor, var en följd av omfattande mtionaliseringar och neddrag- ningar av antalet anställda. Produktivitetstillväxten under 1995 och 1996 väntas begränsas till knappt 1,0-1.5 % per år. Den lägre ökningstakten förklaras till viss del av ROT-satsningama som är både arbetsintensiva och som till viss del, enligt nationalräkenskapemas definitioner, inte höjer det samlade förädlingsvärdet i näringslivet men väl ökar sysselsättningen. Den registrerade produktivitetsökningingen under tidigare år kan delvis vara en överskattning till följd av den starka expansionen av arbets- marknadspolitiska åtgärder i form av ungdomspmktik och arbetsliv- sutveckling. Personer i sådana åtgärder har rimligtvis bidragit med ett visst produktionsvärde samtidigt som personema ej räknas som syssel- satta. Effekten kan nu bli den motsatta i och med att en neddragning av dessa åtgärder kommer att ske under 1995 och 1996. Även de särskilda sysselsättningsstimulerande åtgärderna tenderar att minska produktivitets- ökningen.
Både 1995 och 1996 förutses medelarbetstiden sjunka något. I takt med att konjunkturen stärks väntas företagen dra ned på övertidsarbete och i större utsträckning nyanställa personal. Dessutom ökar normalt frånvaron i samband med konjunkturuppgångar.
Prop. l994/95:100
51
Bilaga 1.1
Hur arbetslösheten påverkas av sysselsättningsuppgången under prog- nosperioden är avhängigt av hur utbudet av arbetskraft kommer att ut- vecklas. Antalet personer i arbetskraften minskade med ca 280 000 per- soner mellan 1990 och 1994. Hela nedgången orsakades av ett sjunkande arbetskraftsdeltagande, eftersom befolkningen i arbetsför ålder steg. År 1990 deltog över 84 % av befolkningen i åldern 16-64 år i arbetskraften. Ar
1994 beräknas andelen ha fallit till under 78 %.
Tabell 5.2 Produktion och sysselsättning i tirmnar Årlig procentuell förändring
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996
Näringslivet
Produktion 1,6 -l ,7 -O,6 —2,0 3 ,6 4,3 4,4 Sysselsättning 0,5 -3 ,4 -3 ,6 -4,6 2,1 3 ,6 2,7 Produktivitet 1,0 1,8 3,1 2,7 1,4 0,7 1,6 Industri
Produktion —0,9 -6,4 - , 1,5 9,0 7,0 6,8
Sysselsättning -2,2 -6,3 -8,2 -4,7 5,0 5,0 3,9 Produktivitet 1,3 -0,0 5,4 6,5 3,8 1,9 2,8 Byggnadsverksamhet
Produktion 0,3 -0,2 -4,5 -6,6 -5,5 4,2 3,0 Sysselsättning 0,0 —2,3 -9,5 - 10,2 -5 ,5 4,0 1,7 Produktivitet 0,3 2,1 5,5 4,1 0,0 0,2 1,3 Privata tjänster
Produktion 2,5 0,5 1,0 -3,6 2,9 3,2 3,7 Sysselsättning 2,1 -l ,7 - l ,6 -2,9 2,3 3,4 2,9 Produktivitet 0,4 2,2 2,7 -O,8 0,6 -O,2 0,8 Offentliga tjänster
Produktion 1,9 0,2 -2,5 3,9 -O,9 -1,2 -l ,3 Totalt
Produktion 1,7 -l,l -l ,0 -2,2 2,5 3,0 3,1 Sysselsättning 0,8 -2,3 -3,5 -4,2 1,2 2,2 1,6 Produktivitet 0,9 1,2 2,5 2 1 1,3 0 8 1,5
Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Effekten på arbetslösheten av stigande efterfrågan på arbetskraft under loppet av 1994 bromsades av att utbudet också ökade. Tydligast var upp- gången bland ungdomar. Utbudsökningen väntas fortsätta under prognos- åren. I samband med konjunkturuppgången och en stigande efterfrågan på arbetskraft kommer många nya arbetssökande ut på arbetsmarknaden. Det finns ett stort outnyttjat arbetskraftsutbud i ekonomin. Under tredje kvartalet i år var ca 170 000 personer latent arbetssökande, dvs. de ville och kunde arbeta men hade inte aktivt sökt arbete. Samtidigt ville över 350 000 personer arbeta mer än de normalt gör om inte arbetsmarknads- skäl hade hindrat dem. Ett antal faktorer bromsar dock utbudsökningen. Av de som försvunnit från arbetskraften trnder konjunktumedgången åter- vänder en del med viss fördröjning medan andra mer permanent har för- svunnit ut ur arbetskraften. Orsakema kan bl.a. vara påbörjande av lång- varig utbildning, arbete utomlands eller förtidspensionering. Sammantaget bedöms antalet personer i arbetskraften stiga med 1,5 % resp. 1,0 % år
Prop. 1994/95:100
52
Bilaga 1.1
1995 och 1996. Det-relativa arbetskraftstalet beräknas öka med drygt 1 procentenhet i genomsnitt mellan 1994 och 1996, till knappt 79 %.
5.2 Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Arbetslösheten steg dramatiskt under lågkonjunkturen i början av 1990- talet. Från en nivå på ca 1,5 % 1990 ökade den öppna arbetslösheten till över 8 % 1993. Samtidigt steg andelen deltagande i olika arbetsmark- nadspolitiska åtgärder med 3 procentenheter till drygt 4 %.
Tabell 5.3 Relativ arbetslöshet i olika åldrar Proccntandcl av arbetskraften i respektive åldersgrupp
1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 16-19 år 4,1 4,0 3.5 3,4 5,1 7,5 11.6 19,2 _ 16.0 20-24 år 6,2 4,6 3,6 3,1 3,1 6,1 11,5 18.1 16,7 25-54 är 1,9 1,5 1,3 1,1 1,2 2,3 4.5 7.1 6,9 55-64 år 3,4 2.1 1.7 1,3 1,5 2,1 3,2 5.5 6.5 Totalt 2.7 2.1 1.8 1.5 1.7 2.9 5.3 8.2 7.9
Anm.: Siffrorna för år 1986 är inte helt jämförbara med.-värden för åren därefter på grund av omläggning av mätmetod i AKU från år 1987. Annu en omläggning genom- fördes ijanuari 1993. För att skapa jämförbarhet är därför nivån preliminärtjusterad fr.o.m. 1987.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartcmentet.
Under loppet av 1994 skedde en tydlig vändning av arbetsmarknads- situationen. Den öppna arbetslösheten var lägre än under motsvarande period 1993 varje månad från och med april 1994. De senaste månaderna har även den totala arbetslösheten minskatjämfört med läget 12 månader tidigare. Antalet öppet arbetslösa uppgick till ca 310 000 personer mot slutet av 1994, vilket är drygt 50 000 färre än under motsvarande period 1993. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppgick sam- tidigt till ca 230 000 personer, en ökning med ca 10 000 på ett år.
Den tidigare uppgången av arbetslösheten var mer markant bland män- nen än bland kvinnoma. Nu när arbetslösheten taller är det bland männen som nedgången är starkast. En förklaring är sannolikt att sysselsättningen i nedgångsfasen föll starkast inom de mansdominerade industri- och byggsektorema. Äterhämtningen är nu också i hög utsträckning koncent- rerad till mansdominemde delar av näringslivet.
Antalet långtidsarbetslösa minskar men deras andel av det totala antalet öppet arbetslösa stiger. Detta ökar risken för att lönerna skall accelerera redan vid en hög arbetslöshetsnivz't. I genomsnitt uppgick andelen lång- tidsarbetslösa till närmare 40 % mot slutet av 1994, vilket motsvarar ca 120 000 personer. Under föregaende lågkonjunktur uppgick andelen lång- tidsarbetslösa som mest till ca 30 %. Fortfarande är dock andelen betyd- ligt lägre än vad som registreras i de tlesta EU-länder. där en andel på 60-75 % är vanlig. En orsak till Sveriges låga andel är att personer som deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd klassificeras som långtidsar- betslösa först efter en därpå följande arbetslöshetsperiod på sex månader.
Prop. 1994/95:100
53
Bilaga 1.1
Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utökades i takt med arbetsmarknadens försvagning. Andelen i åtgärder beräknas ha nått en toppnivå på 5 % av arbetskraften 1994. Till skillnad från tidigare låg- konjunkturer förskjöts tyngdpunkten vid denna recession mot en större andel s.k. utbildningsinsatser, där ersättningsnivån understiger den som gäller vid beredskapsarbeten. Av de personer som deltog i någon arbets- marknadspolitisk åtgärd (exkl. företagsutbildning) i slutet av 1994 ut- gjordes ca 75 % av arbetsmarknadsutbildning, arbetslivsutveckling eller ungdomspraktik. Därtill utökades den ordinarie utbildningen av arbets- marknadsskäl.
Tabell 5.4 Antal personer i arhetsmarknadspolitiska åtgärder Tusental, genomsnitt per år
1989 1990 1991 1992 1993 1994
Umnjör arbetskraften Arbetsmarknads-
utbildning 42 39 59 86 53 61 Ungdomspraktik 22 58 54 Arbetslivsutveckling 35 44 I arbetskraften Beredskapsarbete 10 8 l 1 16 14 17 Ungdomslag1 5 "3 10 9 - - Avtalad inskolningsplats 1 2 3 4 1 0 Rekryteringsstöd 3 2 5 14 9 23 Utbildningsvikariat, 1 8 10 14 Företagsutbildning' 4 3 4 6 3 3 Totalt 65 57 93 165 183 216 Andel av arbetskraften"' 1 ,4 1 ,'1 2,0 3 .7 4 ,3 5 ,1 Åtgärder för arbets-
handikappadej 85 88 86 85 84 77
1 T.o.m 30 juni 1989 ungdomslag. Den 1 juli 1989 —juni 1992 särskild inskolnings— plats._ ' Utbildning vid permitteringshot, flaskhalsutbildning m.m. Omräknat till heltidsutbil- dade. 3 Samhall, lönebidrag, Arbetsmarknadsinstitutet och offentligt skyddat arbete. 4 Samtliga åtgärder exkl. arbetshandikappade. Arbetskraften omräknad till 1993 års AKU-definition. Källa: Arbetsmarknadsstyrclscn.
Trots att produktionen väntas öka de närmaste åren bedöms arbetslös- heten kvarstå på en relativt hög nivå. Andelen i arbetsmarknadspolitiska åtgärder beräknas minska i samband med att sysselsättningen stiger. Det nu framlagda programmet mot arbetslösheten innebär en reducering av arbetsmarknadspolitiska åtgärder till förmån för mer direkta sysselsätt- ningsstimulanser och en expansion av platsema inom det reguljära utbild- ningsväsendet. Ett exempel på detta är det nu föreslagna sysselsättnings- stödet, som är inriktat mot arbetslösa. 1 den utökade ordinarie utbild— ningen beräknas ca 75 000 personer delta innevarande budgetår. Det är ca 8 000 fler än under budgetåret innan. Nästa budgetår beräknas antalet stiga med ytterligare ca 14 000 personer. Av tabell 5.5 framgår antalet deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder grupperat efter om de defi— nitionsmässigt ökar sysselsättningen eller minskar utbudet av arbetskraft.
Prop. 1994/95:100
54
Tabell 5.5 Öppen arbetslöshet. sysselsättning och arbetskraft samt korrigerat för Prop. 1994/95:100 arbetsmarknadspolitiska åtgärders direkta inverkan B'la a 1 1 Tusental, genomsnitt per år 1 g '
1993 1994 1995 1996
Reguljär sysselsättning 3 927 3 871 3 942 4022 Åtgärder i arbetskraften1 36 ' 59 93 86 Sysselsatta 3 964 3 929 4 035 4 108 Arbetslösa 356 338 297 269 Arbetslösa inkl. i åtgärder 539 555 506 473 Underliggande arbetskraft _ 4 466 4 426 4 449 4 494 Åtgärder utanför arbetskraften" 147 159 117 ' 117 Arbetskraft 4 320 4 267 4 332 4 385
lOmfattar beredskapsarbete. rekryteringsstöd, ungdomsintroduktion. utbildnings- yikariat och företagsutbildning.
"Omfattar arbetsmarknadsutbildning, ungdomspraktik, kommunalt uppföljningsansvar och arbetslivsutveckling. Källa: Statistiska centralbyrt'm, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.
Den öppna arbetslösheten beräknas sammantaget minska med ca 60 000 personer från 1994, till 285 000 personer som genomsnitt 1996. Det motsvarar en nedgång från 7,9 % 1994 till 6,1 % av arbetskraften 1996. Samtidigt beräknas antalet personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (exkl. arbetshandikappade) successivt reduceras från 5,1 % till 4,7 % av arbetskraften. Det innebär att den totala arbetslösheten faller från 13,0 % 1994 till 10,8 % 1996.
Diagram 5.3 Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoentle arbetsmarkna(lspolitiska åtgärder
Tusental personer
600 """"""""""""""""""""""""""""""""""
500 _ ......... . .. .-... ........... . . ... __... _...._._.l—.. .......................... ....... ..._..._..: j 1 Oppet arbetslösa+personer i åtgärder | - '- | 400—f| ............................................ . . ..
300 W .. .. . .. .. . . ... _ [L"-. ........ _N
100 _l. ...-"Ä[;________.____.._ . ...... I . ' I .i IL Öppet arbetslösa I .
O 1 _" 1 "_ "|__ ' - | - ' | - | "
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Anm.: Arbetslösheten är omräknad till 1993 års definition enligt AKU. Källor: Konjunkturinstitutct. Statistiska centralbyrån och Finansdepartcmentct.
55
Bilaga 1.1
6 Löner
Den svenska lönebildningen står inför nya förutsättningar i en rad olika avseenden. Erfarenheterna i Sverige är begränsade av hur bl.a. lönebild- ningen fungerar i en situation med hög arbetslöshet. F lexibiliteten på ar- betsmarknaden, inte minst vad gäller arbetskraftens rörlighet och löne- bildningen, kommer att vara avgörande för möjligheten att reducera ar- betslösheten på ett kraftfullt och varaktigt sätt. Historiskt har de genom- snittliga reallönerna i Sverige varit förhållandevis flexibla men anpass- ningen har till stor del skett via nedjustering av växelkursen. I framtiden måste en större del av reallöneanpassningen ske genom flexibla nominella löner.
Det finns ett antal faktorer som pekar mot en svagare löneutveckling under prognosperioden än under 1980- talet. Den viktigaste faktorn ar den avsevärt lägre inflationen. Även reallönen kan emellertid väntas öka för- hållandevis långsamt på grund av den höga arbetslösheten. Vidare verkar strukturella åtgärder, t.ex. sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäk- ringssystemet, i samma riktning. Trots att den strukturella arbetslösheten har stigit i förhållande till de låga nivåer som rådde under 1980-talet för- utses den faktiska arbetslösheten överstiga den strukturella. och därmed hålla tillbaka löneutvecklingen, under hela prognosperioden. Den genom- snittliga lönen beräknas öka med 3,5 % respektive 4 % 1995 och 1996. Industrins löner väntas årligen stiga med 1,5-2 procentenheter mer än genomsnittet.
6.1 Historisk utveckling
Den svenska arbetsmarknaden har i ett internationellt perspektiv varit flexibel i den meningen att den beräknade strukturella arbetslösheten, dvs. den arbetslöshetsnivå som är förenlig med icke accelererande löner och priser, har varit låg. Den strukturella arbetslösheten har skattats till drygt 2,5 % under 1980-talet. Vidare kännetecknades svensk lönebildning historiskt av nominallönestelheter nedåt, små löneskillnader och hög ge- nomsnittlig reallöneflexibilitet, dvs. att de genomsnittliga reallönema har anpassat sig till arbetsmarknadsläget.
Under 1980-talet steg lönerna inom industrin med i genomsnitt ca 8,5 %. Det var ca två procentenheter mer än genomsnittet för OECD— ländema. Produktiviteten steg inte snabbare än i andra länder varför in- dustrins konkurrenskraft urholkades. Även inom öv riga delar av ekono- min steg lönerna i nästan samma takt som i industrin till följd av det överhettade arbetsmarknadsläget.
l början av 1990-talet skedde en markant nedväxling av löneutveck— lingen, bl.a. till följd av den snabbt försämrade arbetsmarknadssituatio- nen. Den öppna arbetslösheten steg från ca 1,5 % i slutet av 1980-talet till över 8 % 1993. Löneökningstakten, som började dämpas betydligt redan 1991. föll från närmare 10 % 1990 till 3.3 % 1993.
Prop. 1994/951100
56
Bilaga 1.1
Löneökningen 1993 kan emellertid synas vara hög med tanke på det mycket svaga arbetsmarknadsläget, något som också ekonometriska skatt- ningar indikerar. En del av den registrerade löneökningen 1993 kan dock förklaras av sanunansättningseffekter som uppstår då sysselsättningen minskar. Som exempel kan nämnas att den genomsnittliga lönen stiger när de sist anställda. som vanligen har en lägre lön än genomsnittet, av- skedas först. En stigande övertid bidrar också till att öka den genomsnitt- liga timlönen. Vidare höjer avgångsvederlag vid uppsägningar tillfälligt lönekostnaden i förhållande till antalet arbetade timmar. Efter korrigering för dessa faktorer uppgick löneökningen 1993 till ca 2,5 %.
6.2 Utvecklingen under prognosperioden
Att i dagsläget bedöma löneutvecklingen är förenat med osedvanligt stor osäkerhet. Erfarenheterna av hur den svenska lönebildningen fungerar vid hög arbetslöshet är mycket begränsade. Detsamma gäller effektema på löneutvecklingen av en rörlig växelkurs samt av den avsevärt lägre infla- tionstakten.
Löneutfallet under 1994 pekar mot en fortsatt uppbromsning i den re— gistrerade löneökningstakten. Sett till löneutvecklingen schablonmässigt justerad för ovan diskuterade sammansättningseffekter skedde dock en mindre uppgång. Den registrerade timförtjänstökningen uppgick till knappt 3 %. Därav består ungefär hälften av avtalsmässiga höjningar och resten av löneglidning. Hänsyn har tagits till att två färre semesterdagar höjer antalet arbetstimmar och därmed sänker timlörtiänsten. Ökningen av den genomsnittliga månadslönen är således närmare en procentenhet högre.
Det s.k. Rehnbergavtalet reglerade löneökningarna under 1991 och 1992. Under 1993 slöts nya tvååriga löneavtal för nästan hela arbets— marknaden. Dessa avtal löper i stor utsträckning ut under första halvåret l995.
En avgörande fråga för den framtida löneutvecklingen är hur känslig lönchiki/lingen är för (trim/sm:ll'klirlrls'lr'igw. Enligt teorier om jämvikts- arbetslöshet borde löneökningstakten falla så länge arbetslösheten över- stiger den strukturella arbetslifmhetsnivån. Det finns ett antal olika sätt att beräkna den strukturella arbetslösheten. Alla kalkyler bör dock tolkas med stor försiktighet eftersom det är svårt att göra ekonometriska skatt- ningar när det finns få observationer med så hög arbetslöshet. Enligt olika svenska ekonometriska skattningar uppgick den strukturella öppna arbetslöshetsnivån ca 2,5-3 % l992, beroende på vilket beräkningssätt som använts (Holmlund 1993). Det finns också andra studier, bl.a. från OECD. som indikerar att nivån kan vara betydligt högre. Erfarenheten från andra länder visar att arbetslöshet som är hög av konjunkturskäl under en längre tid tenderar att permanentas och därmed övergå till att bli strukturell. Den strukturella arbetslösheten under prognosperioden kan därför väntas vara högre än under 1992 och 1993.
12 Riksdugc'n 199—4.505. I saml. Nr IUU. Bilaga I
Prop. 1994/95:100
57
Bilaga 1.1
En faktor som riskerar att höja den strukturella arbetslösheten är en ut- dragen period med hög arbetslöshet eftersom detta innebär en hög lång- tidsarbetslöshet. Löneökningar dämpas enligt internationella studier i mindre grad av lång- än av korttidsarbetslöshet. Mot slutet av 1994 var andelen långtidsarbetslösa 39 % av den öppna arbetslösheten. Det är högre än under 1980-talets början då andelen som högst uppgick till 30 % som årsgenomsnitt.
Mot denna bakgrund är det troligt att den strukturella öppna arbetslös- heten framöver är betydligt högre än 2.5—3 % men ändå lägre än den nivå på 6,1 % arbetslöshet som prognostiseras för 1996. På samma sätt är det troligt att den strukturella totala arbetslösheten väsentligt överstiger tidi- gare normalnivåer på ca 5 % men ändå understiger den för 1996 prog- nostiserade nivån på 10. 8 %. En framgångsrik arbetsmarknadspolitik lik- som en allmänt flexibel arbetsmarknad bör kunna reducera dessa nivåer.
Även vid en pessimistisk bedömning av den strukturella arbetslösheten torde denna således understiga den prognostiserade arbetslösheten. Där- med borde, enligt detta synsätt, löneökningarna bli successivt lägre. Vissa intemationella erfarenheter indikerar dock att lönebildningen är mer käns- löshet kan därför leda till suCCessivt högre löneökningar redan vid en för- hållandevis hög arbetslöshet. Avgörande är sannolikt hur de arbetslösas kompetens kan upprätthållas samt i vilken mån arbetsmarknaden är flexi- bel så att olika typer av vakanser kan uppkomma och fyllas titan att löner och priser utvecklas på ett ohållbart sätt.
En ytterligare fråga är hur [("inabilrlningr'n jungfrur virl en låg infla— rionsrakr i en ekonomi som har nominallönestelheter nedåt, dvs. att nomi- nella lönesänkningar inte uppkommer. Som tidigare nämnts bidrog inte den kraftiga uppgången av arbetslösheten l992 och 1993 till en tillräcklig sänkning av de nominella lönerna, vilket kan indikera en bristande flexi— bilitet. Å andra sidan medverkade sannolikt. som tidigare nämnts, bl.a. sammansättningseffekter bland de sysselsatta till att den uppmätta ök- ningen av genomsnittslönen överskattade den underliggande löneutveck- lingen.
Av stor relevans för lönebildningen är också frågan huruvida de rela- tiva lönerna kommer att anpassas till (jlkrfl'rlgall och urlmrl på olika (lvl— (zrbersmarknudw' eller om lönef't'iljsamheten kommer att vara fortsatt stor mellan sektorer. branscher och individer. Nominallönestelhcter nedåt för— nallöneökningen är låg. Om nominallönestelhcter nedåt existerar innebär det ett golv för löneökningstakten som gör att marknadsmässiga relativ— löneförskiutningar kan resultera i en tilltagande löneökningstakt i en strukturorm'andling 'as.
Den i förhållande till 1980—talet återhz'tllsamma tillväxten i övriga eko- nomin torde dock innebära att lönerna inom industrin kan utvecklas star- kare utan att påtagliga spridningseffekter uppstår. Till skillnad mot tidi- gare lågkonjunktur väntas inte aktiviteten i byggsektorn öka markant. Samtidigt fortsätter sannolikt sysselsättningen att fälla inom den offentliga sektom. Utbildningsinsatser och en aktiv arbetsmarknadspolitik väntas
Prop. l994/951100
58
Bilaga 1.1
underlätta överföringen av arbetslösa från branscher med låg tillväxt— potential till branscher som expanderar och därmed minska trycket på relativlöneändringar som allokeringsinstrument.
Sammantaget pekar såväl den höga arbetslösheten som ett antal andra faktorer mot en långsam utveckling av lönerna de närmaste åren. I sam- band med ökad sysselsättning och fortsatt höga vinster nästa år förutses dock löneökningstakten tillta något. Lönerna inom industrin beräknas sti- ga mer samtidigt som lönerna i byggnadssektorn ökar mindre än genom- snittet. Ökningen av genomsnittslönen kan i någon mån dämpas av för- ändringar i arbetskraftens sammansättning. t.ex. att andelen yngre stiger när sysselsättningen ökar. Å andra sidan motverkas denna effekt delvis av att sysselsättningen stiger i branscher med relativt sett högre lönenivå. Sammantaget beräknas lönerna för hela ekonomin i genomsnitt öka med 3,5 % 1995 och 4 % 19.96.
Osäkerhet i löneprognosen finns både på uppåt- och nedätsidan. Löne- ökningen kan bli högre om löntagarna i högre utsträckning erhåller korn— pensation för höjda priser, skatter och avgifter. En annan riskfaktor här- rör från ekonomins tudelning med en stark exportsektor och en svagare hemmamarknad. Löneökningarna i och spridningseftekterna från den ex- pansiva delen av ekonomin kan bli större än beräknat och därmed leda till en högre genomsnittlig löneökningstakt i ekonomin som helhet. Å andra sidan finns faktorer som pekar mot en svagare löneökningstakt. Ut- vecklingen under 1994 bekräftar bilden av en måttlig löneutveckling, vil- ket talar för viss reallöneflexibilitet. Vidare indikerade en tidigare publi- cerad inflationsenkät, som SCB gjort på Riksbankens uppdrag, att såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationer väntar sig en svagare löneut- veckling den närmaste tiden än vad som beräknas enligt denna prognos.
lnom OECD-området beräknas Iönema inom tillverkningsindustrin öka med ca 4 % 1995 och 1996. Den svenska industrins löner väntas således stiga med ca 1,5 procentenheter mer per år trots att en större del av arbetslösheten förhoppningsvis är cyklisk i Sverige än i andra länder. "Tillsammans med effekter av deprecieringen av den svenska kronan, en stark produktivitetsutveckling och sänkta arbetsgivaravgifter medför löneutvecklingen att den relativa enhetsarbetskostnaden ändå kan sjunka med ca 17 % mellan 1992 och 1996. Utvecklingen 1995 och 1996 innebär dock en viss försvagning av konkurrenskraften trots fortsatt hög arbetslöshet.
Prop. 1994/95:100
59
Bilaga 1.1
Diagram 6.1 Nominell timlön inom industrin
Ärlig procentuell förändring
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Anm.: OECD-länderna är samnnnrvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige på världsnuirknadcn. Källor: Konjrrirkrurirrstitutct, Statistiska centralbyrr'ui och Fiuansdepartemcntet.
Prop. 1994/95: [00
60
Bilaga 1 . 1
7 InHanon
lnflationstrycket varierar för närvarande starkt mellan olika sektorer i den svenska ekonomin. Inom vissa delar av industrin är kapacitetsutnyttjandet högt, vilket bidragit till avsevärda prishöjningar, framför allt på insats- varor. Samtidigt är efterfrågan från hushållen fortfarande svag. Detta minskar möjlighetema för företagen att höja sina marginaler på hemma- marknaden. Genom att tillgången på arbetskraft är god är också infla- tionsimpulsema från lönebildningen måttliga.
Den svenska inflationstakten, mätt som KPI :s ökningstakt på årsbasis, ökade under [994 och uppgick i november till 2,4 %. Till följd av att KPI sjönk kraftigt av tekniska orsaker i december 1993 beräknas infla- tionstakten vid slutet av året öka till 2,8 %. Prisökningen under 1994 för- klaras till stor del av höjda importpriser. Till en del är detta ett resultat av den kraftiga deprecieringen av kronan under 1992 och 1993. Dess- utom steg de intemationella råvaruprisema kraftigt. Enbart prisuppgången på kaffe förklarar 0,3 procentenheter av konsumentprisindex ökning un- der 1994. Boendekostnaderna ökade också förhållandevis mycket. Detta orsakades framför allt av hyresutvecklingen. Egenhemsposten i KPI ökade långsammare till följd av att räntekostnaderna var ungefär oför- ändrade.
Under 1994 bidrog höjda indirekta skatter och minskade subventioner till konsumentprisindexökning. Utvecklingen av konsumentprisema exklu- sive indirekta skatter och subventioner visas av nettoprisindex. Under 1994 beräknas nettoprisindex ökning ha uppgått till 1,9 %.
Den exportinriktade industrin möter för närvarande en mycket stark efterfrågan. Detta har fört med sig en kraftig ökning av industriproduktio- nen, i synnerhet inom delar av basindustrin. I dessa branscher är kapaci- tetsutnyttjandet uppskattningsvis på samma nivå som år 1989. I kombina- tion med den intemationella råvaruprisuppgången har detta medfört att industrins hemmamarknadspriser stigit i allt snabbare takt under det se- naste året. Det finns en risk för att dessa prisstegringar fortplantas till övriga delar av ekonomin. Ännu så länge förefaller emellertid dessa spridningseffekter ha varit begränsade. Under perioden oktober 1993 till oktober 1994 steg t.ex. hemmamarknadsprisema totalt med 6,2 %. Hemmamarknadens insatsvarupriser ökade emellertid med 9.3 % medan konsumentvaruprisema steg med endast 4,0 %.
Jämfört med tidigare perioder med högt kapacitetsutnyttjande inom in- dustrin är sannolikt kopplingen till inflationen svagare nu. Under tidigare högkonjunkturer har arbetsmarknaden snabbt utgjort en tillväxtrestriktion. Detta har resulterat i snabbt stigande lönekostnader, vilket givit högre inflation. Under prognosperioden beräknas arbetsmarknaden inte ge upp- hov till några allvarligare flaskhalsar i produktionen. Den totala öppna arbetslösheten väntas sjunka, men trots det ligga över den arbetslöshets- nivå vid vilken inflationen tenderar att öka. Företagen väntas nu ha större incitament att hålla nere prisema för att vinna marknadsandelar än då arbetsmarknaden utgjorde ett hinder för vidare expansion. En brist på realkapital är sannolikt lättare att åtgärda än brist på arbetskraft.
Prop. 1994/95:100
61
Bilaga 1 . 1
lnflationsförväntningama är mycket betydelsefulla för den faktiska in- flationsutvecklingen. Olika undersökningar pekar relativt entydigt på att inflationsförväntningama höjts under det senaste året. Detta gäller såväl hushållen som penningmarknadens aktörer och industrin. Inflationsför- väntningama på ett års sikt varierar mellan 2,5 och 4 %. Förväntningarna är högst inom industrin och bland penningmarknadens aktörer. Bland hus- hållen och detalj handeln är förväntningarna lägre. Undersökningama indi- kerar att inflationsförväntningarna är högre på längre sikt.
Den kraftiga deprecieringen av kronan sedan november 1992 har med- fört ett avsevärt tryck uppåt på den svenska prisnivån. Hur stor effekten blir av denna valutakursförsvagning är av avgörande betydelse för den framtida inflationen. Konjunkturinstitutet har på uppdrag av regeringen beräknat effekten på konsumentprisindex av den initiala deprecieringen som skedde vid övergången till rörlig växelkurs. Beräkningen tyder på att effekten på konsumentprisindex ökning uppgick till l,90 procenten- heter från oktober 1992 till oktober 1993 och 0,18 procentenheter under nästföljande 12-månadersperiod. Redan under det andra året efter depre- cieringen har sålunda effekten minskat avsevärt. Efter en kraftig försvag- ning under slutet av 1992 och det första halvåret 1993 har kronan varit förhållandevis stabil. Den importvägda växelkursen var i december 1994 jämförbar med nivån i augusti 1993. Om mönstret skulle vara detsamma som för den initiala deprecieringen skulle detta innebära att inflations— trycket under prognosperioden till följd av den tidigare försvagningen av kronan skulle vara relativt begränsat. För detta talar också den relativt svaga utvecklingen av hushållens efterfrågan. Den antagna apprecieringen av kronan möjliggör emellertid en förstärkning av marginalerna hos ut- ländska exportörer och inhemska importörer, utan att importen därmed stigeri pris i relation till inhemsk produktion. Det är därför sannolikt att en relativt stor del av den antagna apprecieringen av kronan kommer att resultera i återställda marginaler hos de utländska exportörerna respektive de svenska importörema, snarare än att komma de svenska konsumenter- na tillgodo i form av lägre priser.
Tillgångsprisutvecklingen inkluderas normalt inte i inllationsbegreppet. Prisutvecklingen på fastigheter kan emllertid säga något om hur efter- frågan utvecklas, genom effekter på investeringar och privat konsumtion. Efter en betydande höjning av priserna på småhus under den andra halvan av 1980-talet föll småhuspriserna från 199] till 1993 med drygt 15 %. Under samma period sjönk den privata konsumtionen med 5 %. Under 1994 återhämtade sig prisema på småhus något. I november låg prisnivån i riket som helhet 5 % över nivån vid början av året, vilket dock innebar en nedgång med I % jämfört med läget ijuli.
Prop. 1994/95:100
62
Bilaga 1.1
Tabell 7.1 Konsumentpriser Årlig procentuell förändring
1993 1994 1995 1996 KPI dec.-dec. 4,1 2,8 2,9 3,7 Nettoprisindex dec.-dec. 3,9 1,9 2,0 1,7 Importpriscr, totalt 16,l 5,0 2.4 1,4 Bostäder, totalt 2,9 2,8 2,8 3,3 lndircktn skatter. bidrag i procentenheter 0.3 0.5 0.7 1.5 Diverse taxor 7.4 4,1 4,4 4,1 Konkurrcnsutsatt svcnsk produktion 1.9 2,9 4,6 4,2 Arbetskraftskostnad i näringslivet -0,1 1.1 2.0 2,9 Vinstmarginal, bidrag i procentenheter -l .0 -O,4 -0,2 -0,3 KPI årsgenomsnitt 4.7 2,2 2,9 3,7 Nettoprisindex årsgenoinsnitt 4.3 1.4 l,8 1.8 Prisindcx för inhemsk användning 3.9 2,5 2,8 2,9 OECD (l6) KPI 2.8 2.3 2,7 3,0 lmplicitprisindex 5.8 3,0 2,9 3,0 Basbelopp 34 400 35 200 35 700 36 300
Anm.: Diverse taxor består av läkemedel, läkarvård, tandläkararvode, lotter m.m., TV—licens, post och tclc saint resor och transporter. Nettoprisindex är KPI exkl. indirekta skatter och subventioner. Vid beräkningen av 1994 och l995 års basbelopp har en avräkning gjorts med 1,9 resp. 0,2 procentenheter för dcprccicringcns direkta effekter. För 1995 och l996 har därcftcr gjorts en avräkning med 40 % av den åter- stående upprälutingsftdttorn ienlighct mcd regeringcns förslag avseende indexering av basbeloppet. OECD—ländcrna är sammaitvägda enligt BNP-vikter.
Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska"centralbyrån och Fimmsdcparlcmentet.
Under loppet av 1994 beräknas KPI ha ökat med 2,8 %. Det är betyd- ligt högre än bedömningen i den reviderade nationalbudgeten i april. För- ändringen av prognosen beror främst på högre importpriser och ränte- kostnader. Båda dessa faktorer har att göra med den ränte— och valutaoro som rådde under sommaren. Dessutom har de intemationella priserna ökat mer än väntat. Däremot har inte den inhemskt genererade inflationen överträffat prognosen.
Under 1995 och 1996 beräknas importpriserna ge ett mindre bidrag till konsumentprisindex än under 1994. Dels beror detta på att importprisema steg kraftigt 1994 som ett resultat av vissa tillfälliga faktorer, t.ex. dålig kaffeskörd i Brasilien, dels antas kronan apprecieras under prognosperio- den. En viss prishöjning bedöms bli resultatet av att importen i samband med EU-medlemskapet styrs över till länder med något högre prisnivå än tidigare leverantörsländer.
Arbetskraftskostnaden per producerad enhet beräknas ge ett växande bidrag till inflationen under de kommande två åren. Det beror på att ar- betskraftskostnaden ökar något snabbare, samtidigt som produktiviteten växer långsammare än tidigare.
Under både 1995 och 1996 påverkas konsumentprisindex kraftigt av höjda indirekta skatter och sänkta subventioner. År 1995 omfattar åtgär- derna bl.a. höjd arbetsgivaravgift, höjd moms på restaumngtiänster och porto, höjda tullar samt indexering av vissa punktskatter. Dessutom för- svinner det s.k. ROT-avdraget, men samtidigt införs ett ROT-bidrag. Netto ger dessa två förändringar ett bidrag på 0.1 % till KPI. Näst-
Prop. 1994/95:100
63
Bilaga 1.1
följande år påverkas fastighetsskattema via en rad olika åtgärder. Bland dessa kan nämnas höjd fastighetsskatt med 0,2 procentenheter samt breddning av fastighetsskatten till att gälla även jordbruk-, industri-, skogsfastigheter samt kommersiella lokaler. Dessutom sker en ordinarie omtaxering av småhus. I övrigt sker bl.a. en indexering av punktskatter samtidigt som ovan nämnda ROT—bidrag upphör. Den sammantagna effekten uppskattas till 0,7 procentenheter 1995 och 1,5 procentenheter 1996. En stor del av skattehöjningama, i synnerhet 1996, kommer att på- verka bostadssektorn. Den svaga privata efterfrågan som prognostiseras torde emellertid innebära att såväl hyresvärdar som handel kommer att ha svårt att fullt ut övervältra de indirekta skattema på hyresgäster och kunder. Detta innebär att KPI inte väntas stiga med hela den beräknade effekten av höjda indirekta skatter. Sammantaget väntas konsumentpris- index öka med 2,9 % 1995 och 3,7 % 1996.
Diagram 7.I Konsumentprisutvecklingen Procentuell förändring över 12 månader
Procent 14 _t _ ...-.._.__ ___....__. '_'—..”"
1985 1987 1989 1991 1993 1995
0 __|—www" ,T.-.-r-.-.w—.—.——.+.—.—l. . . rr .
Anm.: Vid beräkningen av lZ-måuadcrstalen har en avräkning gjorts för skillnaden mellan december månads Iångtidsindex och korttidsindex. Källor: Konjunkturinstitutct. Statistiska centralbyrån och Finansdcpartementet.
Konsumentprisindex är det vanligaste måttet på intlation, men vid en mer fullständig analys av inflationsutvecklingen bör man också studera andra mått. Prisindex för inhemsk användning speglar t.ex. prisutveck- lingen i hela ekonomin medan KPI endast beaktar prisutvecklingen för privat konsumtion. Som framgår av tabell 7.1 lörutses detta prismått stiga med knappt 3 % per år 1995 och 1996. Det kan också vara önskvärt att kunna beskriva konstuuentprisutvecklingen rensat för effekter av olika
Prop. l994/95:100
64
Bilaga 1.1
finanspolitiska åtgärder. KPI påverkas av prishöjningar oberoende av om dessa beror på underliggande faktorer eller höjda indirekta skatter och sänkta subventioner. Dessa effekter räknas bort i det s.k. nettoprisindex. Som framgår av diagram 7.1 växer skillnaden mellan utvecklingstalen för KPI och NPI under prognosperioden. Skillnaden i ökningstakt förklaras dels av de föreslagna ändringama i indirekta skatter och subventioner, vilka ger ett bidrag till KPI på 1,5 procentenheter l996, dels av en ordi- narie nedtrappning av räntebidragen. Denna nedtrappning beräknas ge ett bidrag till KPI på ca 0,5 procentenheter. Tillväxttakten i nettoprisindex skall dock inte tolkas som den inflation som skulle ha etablerats om skat- ter och subventioner skulle ha varit oförändrade. I nettoprisindex har nämligen konsumentprisindex rensats mekaniskt med den fulla effekten av en förändrad indirekt skatt eller subvention. Effekten räknas bort sam- tidigt som förändringen träder i kraft. På kort sikt är det inte troligt att denna typ av förändringar får ett omedelbart genomslag i KPI, annat än för vissa åtgärder som exempelvis en fastighetsskatteförändring avseende egnahem. Under perioder med kraftiga förändringar av indirekta skatter och subventioner kan därför NPI underskatta den underliggande inflatio- nen.
Genom att KPI påverkas så pass mycket av förändrade indirekta skatter och subventioner under 1996 är det troligt att den registrerade lZ-måna- derstakten kommer att falla under början av 1997 när dessa effekter klingar av. Redan i januari 1997 försvinner effekten av de åtgärder som rent tekniskt påverkar KPI ijanuari 1996. Dessa åtgärder uppgår upp- skattningsvis till ca 0,7 procentenheter. De åtgärder som förväntas slå igenom i KPI med större tidsfördröjning, exempelvis höjningen av arbets- givaravgiften, ger ett bidrag till lZ-månaderstakten som successivt för- svinner under 1997. Samtidigt är det troligt att marginalerna pressats ned under 1996 till följd av de höjda indirekta skattema och subventionerna. När skattehöjningama minskar är det därför sannolikt att marginalerna höjs. I de medelfristiga kalkylerna bedöms KPI öka med knappt 3 % i genomsnitt under 1997.
Prop. 1994/952100
65
Bilaga 1.1
8 Hushållens ekonomi och privat konsumtion
År 1994 steg hushållens realt disponibla inkomster med ca 1,5 % enligt preliminära beräkningar. Även den privata konsumtionen ökade efter de senaste årens nedgång. Uppgången i sparandet fortsatte emellertid och därmed har sparkvoten stigit med 13,5 procentenheter sedan 1989. Bud- getforstärkningama 1 den offentliga sektom bidrar till att hushållens realt disponibla inkomster faller med ca 2,5 % l995. En ytterligare minskning med 0,5 % förutses för 1996. Den privata konsumtionen väntas hållas uppe genom att hushållen drar ned sitt sparande. Därigenom kan konsum- tionen vara oförändrad 1995 och öka med I % 1996, se tabell 8.1.
Tabell 8.1 llushållssektorns disponibla inkomster. konsumtion och sparande
Löpande priser 1993 1994 1995 1996 Miljarder kronor Löner 628,8 650,9 687,9 726,1 Förctz-tgarinkomster 55,0 58,8 62,9 65,2 Räntor och utdelningar. netto -3l,7 -25,l -l9,8 -15,7 Inkomstövcrföringar från __ offentlig sektor 374,4 387,4 386,0 386,2 Ovriga inkomster, nctto l21.8 129.0 l3'3,0 130.7 Direkta skattcr. avgifter m.m 288.5 303.6 348,5 3683 Disponibel inkomst 859.7 897.5 901.6 924.2 Privat konsumtion 792.I 820.7 844.4 878.6 Sparkvot. nivå i % 7.9 8.5 6.3 4,9 Procentuell utveckling 1991 års priser Disponihel inkomst —3 .5 1.4 -2 .4 -0.5 Privat konsumtion -3.8 0.6 0.0 1.0
Källor: Konjunkturinstitutct. Statistiska ccntrnlbyrån och Finansdepartementet.
8.1 Hushållens inkomster
Hushållens realt disponibla inkomster sjönk med 3,5 % 1993, efter att ha ökat kraftigt under de första åren av 1990-talet. År 1994 skedde en viss återhämtning av realinkomstema, som steg med ca l 5 %. Ökningen ba- serades på en positiv utveckling av löneinkomstema, både genom ökad sysselsättning i timmar och ökad reallön före skatt. Även pensionsin- komstema steg realt, delvis till följd av att inflationen var lägre l994' än 1993. De senaste årens höga finansiella sparande har medfört en succes- siv förbättring av hushållens nettoinkomster av räntor och utdelningar. För 1994 gav förändringen av räntenettot ett bidrag med nära 1 procent— enhet till inkomstökningen. Skatte- och avgiftshöjningar bidrog till att dra ned inkomstutvecklingen med knappt 1 procentenhet. se tabell 8.2.
Prop. l995/94:100
66
Prop. l995/941100 Bilaga 1.1
Tabell 8.2 Hushållens inkomster
Miljarder kr Procentuell utveckling Procentuellt bidrag till Löpande 1991 års priser realinkomstutvecklingcn
priser
1993 1993 1994 1995 1996 1993 1994 1995 1996 Lönesmmua exkl. sjuklön 628,26 -6.5 1.3 2.7 1.8 -4.9 1.0 2.0 1.4 därav timlön före skatt -l ,5 0,5 0,6 0,3 -1,1 0,4 0,4 0,2
sysselsättning —5.1 0,8 2,1 1,5 -3,8 0,6 1,6 1,2
Transfereringar från offentlig sektor 337-1.4 2.4 1.2 -3.1 -3.6 1.0 0.5 -1,4 -1.6 Pensioner 195,81 0,0 2.7 0,5 -1,4 0,0 0,6 0,1 -0,3 Sjukförsäkring m.m. 47,1 -l0,0 -3.'3 —3,0 0,0 -O,6 -0,2 -O,2 0,0 Arbeleöshetsbidrag m.m. 58,6 31.9 -7,4 -17,0 -10.5 1,6 -O,5 -1,1 -0,6 Ovriga transfereringar 72,8 -0,1 7.3 -3.0 -7,2 0,0 0,6 -O,3 -0,6 Räntor och utdelningar. netto -31.7 0.3 0.8 0.7 0,5 Övriga inkomster. netto l76.8 -5.2 0.0 1.7 -0.5 -1.1 0.0 0.3 -0.1 Direkta skatter och avgifter 2885 -3.4 3.0 11.6 1.9 1.1 -1.0 -4.0 -0.7 [)isponihel inkomst 859.7 -3.5 1.4 -2.4 -0.5 -3.5 1.4 -2.4 -0,5
Anm.: Lönesumma, inkomstövcrföringar. räntenetto och skatter är deflaterade mcd konsumentprisindex (KPI). Disponibcl inkomst och tillfälligt sparande är dcflatcrade med implicit prisindcx för privat konsumtion (lPl). Skillnaden mellan KPI och lPI påverkar posten "övriga inkomster, netto". Källor: Konjunkturinstitutet. Statistiska centralbyrån och Finansdcpartcmentet.
Uppgången i sysselsättningen förstärks under 1995 och arbetslösheten väntas minska. Den genomsnittliga reala timlönen före skatt stiger något och den reala lönesumman beräknas öka med drygt 2,5 %. Arbetsin— komstema och fortsatt förbättring av räntenettot ger tillsammans med öv- riga privata inkomster ett positivt bidrag på 3 procentenheter till in- komstutvecklingen l995. Direkta skatter och transfereringar från den of— fentliga sektorn drar ned den realt disponibla inkomstutvecklingen med ca 5,5 procentenheter, delvis som en följd av minskade bidrag när läget på arbetsmarknaden förbättras. Den ändrade inriktningen av arbetsmark- nadspolitiken, med ökat stöd till reguljär sysselsättning och minskning av sysselsättningsskapande åtgärder, leder också till att löneinkomstema ökar och bidragen minskar. Regelförz'indringar beträffande skatter och transfereringar beräknas minska hushållens inkomster med ca 30 miljar— der kr, Vilket motsvarar knappt 3,5 % av disponibel inkomst. De statliga höjningarna av de direkta skatterna och avgifterna för hushållen beräknas till ca 20 miljarder kr, jämfört med 1994 ars regelsystem. Därtill kommer kommunala skattehöjningar med i genomsnitt 0,42 procentenheter, vilket motsvarar ca 3,5 miljarder kr. Slopandet av vårdnadsbidraget. re- duceringen av uppräkningen av pensionerna och andra besparingar mins- kar transfereringarna till hushållen med ca 8,5 miljarder kr före skatt. Sammantaget beräknas de realt disponibla inkomsterna minska med 2,4 % l995. Därav ger privata inkomster ett positivt bidrag med 3 pro-
67
Bilaga 1.1
centenheter, medan direkta skatter och transfereringar från den offentliga sektorn ger ett negativt bidrag på ca 5,5 procentenheter.
Inkomstutvecklingen för 1996 karakteriseras av samma faktorer som 1995. Arbets- och kapitalinkomsterna stiger medan ytterligare budgetför- stärkande åtgärder drar ned inkomsterna. De direkta skatterna ökar ge- nom ytterligare ] procentenhets höjning av egenavgiftema. Uppräkningen av pensioner och andra basbeloppsanknutna tmnsfereringar reduceras även 1996. Därtill kommer bl.a. minskningar av barnbidragen, bostads- bidragen och den skärpning av reglerna i arbetslöshetstörsäkringen som föreslås från den 1 juli 1995. De realt disponibla inkomstema väntas minska med 0,5 %. Till minskningen bidrar skatter och transfereringar från offentliga sektorn med knappt 2,5 procentenheter.
Sammanfattningsvis bryts. under prognosperioden, de senaste årens trend med ökade transfereringar från den offentliga sektorn. Det beror huvudsakligen på ändringar i regelsysternen, men också på att situationen på arbetsmarknaden förbättras. lnkomstökningar till följd av stigande sysselsättning motverkas delvis av att bidrag faller bort. Socialförsäkring- arna och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som under nedgången i sysselsättningen till stor del ersatt bortfallande löneinkomster, får motsatt effekt nu när sysselsättningen ökar. De s.k. automatiska stabilisatorema verkar således i båda riktningarna.
8.2 Privat konsumtion och sparande
Efter en säsongrensad uppgång under loppet av 1993 föll den privata konsumtionen tillbaka något under andra kvartalet 1994. Konsumtions- dämpningen sammanföll med en period med betydande oro på de finan- siella marknaderna. Valutakursen försvagades och räntoma steg. Hushål- lens framtidsförväntningar försköts samtidigt i negativ riktning.
Under det tredje kvartalet stärktes åter konsumtionen säsongrensat. Un- der perioden januari till och med september 1994 ökade den privata kon- sumtionen med ca 0,7 % jämfört med motsvarande period 1993. Hushål- lens framtidsförväntningar avseende den framtida arbetslösheten förbätt- rades samtidigt. Förväntningarna om den egna ekonomin och Sveriges ekonomi blev emellertid något tner negativa under loppet av 1994, men andelen hushåll med positiva förväntningar överväger fortfarande. Indika- tioner från bl.a. Handelns utredningsinstitut pekar mot att även det fjärde kvartalet 1994 var relativt starkt, i synnerhet gäller detta hushållens inköp av Sällanköpsvaror. För helåret 1994 beräknas konsumtionen ha ökat med 0,6 %. Det skulle innebära att sparkvoten steg från 7,9 % till 8,5 %.
Prop. 1995/94:100
68
Bilaga 1.1
Diagram 8.1 Privat konsumtion Säsongrcnsad nivå, 1991 års priser, kvartalsdata
Miljarder kronor
| 1 55 J—rtn'r—nw—r—j—v—r—r—r—r—r—r—r-r-r—r—r-r-r-r-j-w-r—w- : | "] "'.—r'l—r—r—r—T . . r'r'r'r'r'r'v—r—
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: Koujuukturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdcpartcmcntct.
År 1995 väntas den realt disponibla inkomsten sjunka med ca 2,5 %. Detta bedöms dock inte leda till en motsvarande minskning av den priva— ta konsumtionen. Enligt den mest väletablerade konsumtionsteorin be- stäms hushållens konsumtion inte främst av den faktiska kortsiktiga in- komstutvecklingen, utan av den förväntade långsiktiga inkomstutveck- lingen. En jämförelse av den privata konsumtionen och den realt dispo- nibla inkomsten visar också att samvariationen mellan dessa båda variab- ler varit relativt låg. i synnerhet från mitten av 1980-talet och framåt. Sparkvoten har därmed varierat kraftigt.
1 vilken mån den sjunkande disponibelinkomsten kommer att föranleda en minskad privat konsumtion beror sålunda i hög grad på om hushållen förutsett de skattehöjningar och transfereringsminskningar som drar ned den disponibla inkomsten 1995. I den mån dessa förändringar förutsetts har konsumtionen sannolikt anpassats redan tidigare. Minskningen av den disponibla inkomsten kan då balanseras av en sänkt sparkvot. Det är emellertid inte troligt att hushållen redan gjort en fullständig anpassning av sin konsumtion. Informationen om inkornstrninskrringen har t.ex. inte nått ut till alla, vilket gör att vissa hushåll reagerar först när inkomstema påverkas. Empiriska studier tyder dessutom på att mellan 25 och 35 % av hushållen agerar på ett sätt som innebär att man inte kan eller vill utjämna konsumtionen över tiden. utan istället konsumerar hela sin in- komst. Dcssa hushåll justerar sin konsumtion först när de disponibla in- komsterna faller. Den isolerade effekten av besparingarna bör således
Prop. 1995/94:100
69
Bilaga 1.1
vara att konsumtionen faller, dock inte i samma grad som inkomsten. Hushållen har sannolikt förutsett att inkomsterna kommer att falla till följd av de svaga offentliga finanserna och därför till en del justerat ned sin konsumtion redan tidigare. Det finns emellertid en risk för att de föreslagna åtgärdema är mer långtgående än hushållen förväntat. I sådana fall blir den kontraktiva effekten på konsumtionen större än prognostise- rat.
Det finns också ett antal faktorer som väntas påverka konsumtionen i positiv riktning under prognosperioden. Den mest betydelsefulla faktom är att sysselsättningen inte längre faller. Internationella data visar en på— taglig korrelation mellan sysselsättningsförändringen och den privata kon- sumtionen. När en person blir arbetslös påverkas i hög grad den förvän- tade framtida inkomsten vilket resulterar i en lägre konsumtion. I en si- tuation med fallande sysselsättning påverkas emellertid konsumtionen inte bara av att de arbetslösa konsumerar mindre. utan även av att de som fortfarande har sysselsättning upplever en ökad risk för arbetslöshet och därmed lägre framtida inkomster. En ökad sannolikhet för en försämring av framtida inkomster resulterar i en anpassning av konsumtionen. Den svenska sysselsättningen föll med mer än 10 % från 1990 till 1994. Detta har sannolikt varit en starkt bidragande orsak till att konsumtionen föll med 5 % samtidigt som sparkvoten ökade med nära 9 procentenheter. Under 1995 och 1996 väntas sysselsättningen öka med 2,7 resp. l,8 % per år och den öppna arbetslösheten sjunka från 7,9 till 6,1 %. Detta om- slag skulle kunna utgöra en mycket stark stimulans till den privata kon- sumtionen.
Diagram 8.2 Sysselsättningen 1980-1996
Tusentalpersoner 4500 _€__... _._._ . .. _..___.___.- . ___—__... ...___....___:
4400_ ...................... .. ................ 4300 _... .... . .......... . ... .. . _ ........
4200_ ...... . . . .. .. . "..-I'- . ..............
4100 .. ___—"__ . .. . . . . ......... l..-.... .............. .
4000._I .............. .. . .. . .. . . .. ........ ll,
..
3900? ...................... . _. . ----. _.j
3800 lui "v—r——"" ' ""'—"—r"""""'j ""'|—'r -|--— , ——'|" 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: Konjunkturinstitutet. Statistiska centralbyrån och Finarrsdepartcmentet.
Prop. 1995/942100
70
Bilaga 1.1
En annan faktor som enligt olika stttdier starkt påverkat den privata konsumtionen under senare år är utvecklingen av tillgångsprisema. Av- regleringen av kreditmarknaderna vid mitten av 80—talet, i kombination med stigande fastighetspriser möjliggorde en lånefinansierad konsumtions- ökning. När skattelättnaden för utgiftsräntor begränsades i samband med skattereformen började hushållen sträva efter att reducera sina skulder. Resultatet blev en minskad efterfrågan på småhus och ett prisfall mellan 1991 och 1993 på drygt'15 %. Som en följd av att fastighetsprisema föll försämrades hushållens balansräkningar, vilket ökade amorteringsbehoven ytterligare.
Sedan årsskiftet 1993/1994 har priserna på småhus emellertid ökat med 5 %. En viss nedgång registrerades under perioden juli-september, men enligt den senaste mätningen stiger priserna åter. Eftersom hushållens finansiella sparande ökat kraftigt ttnder de senaste åren och hushållens aktieinnehav stigit i värde har därmed hushållens förmögenhet, ställt i relation till den disponibla inkomsten. ökat under 1993 och 1994. Den amortering av hushållens skttlder som skett från fjärde kvartalet 1991 har dessutom visat tecken på att avta. Under fjärde kvartalet l993 och första kvartalet 1994 ökade skulderna något. Under de nästföljande två kvar- talen amorterades skttlderna åter ned, men i en betydligt långsammare takt än tidigare.
längt-ant 8.3 Hushållens förtnögt-nhetskvot Förtnögcnhet i relation till disponibel inkomst
! . Finansiell törtnögenhetexkl.aktier
; " Småhus och bostadsrätter l 300"L' Börsaktier och fondandelar ! ' ' ' ' " i l 1-
200
100 :
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Anm.: Småhus värderade med hjälp av taxeringsvärden och köpeskillingskocfticientcr. Källor; Statistiska centralbyrån och Fin:tnsdcpartentcntct.
Prop. 1995/94:100
71
Bilaga 1.1
Från nivån år 1991 har hushållens inköp av Sällanköpsvaror fallit med ca 15 %. Under samma period har den totala privata konsumtionen, en- ligt nationalräkenskaperna, minskat med ca 5 %. Inköp av Sällanköps- varor är dock i ekonomisk mening att betrakta som investeringar snarare än konsumtion. Den kraftiga minskningen av inköpen har därför kunnat genomföras utan att den egentliga konsumtionen sjunkit i samma grad. Den låga nivån på nyinköpen innebär emellertid att det successivt byggs upp ett behov av fömyelseinköp. Detta torde ttnder prognosperioden leda till att hushållen ökar sina inköp av kapitalvaror, om inte annat så för att undvika en fortsatt konsttmtionsminskning. Ökningen av dessa inköp kan då bli betydande.
Sarruuanfättningsvis finns det i dagsläget krafter som verkar i såväl uppdragande som neddragande riktning vad gäller utvecklingen av den privata konsumtionen. Trots en minskning av de disponibla inkomsterna bedöms konsumtionen bli ofi'irändrad l995. Därefter väntas en uppgång med I % under 1996. Det innebär att sparkvoten-sjunker med drygt 3 procentenheter från 1994 till l996. Det finns en risk för att denna spar- kvotsnedgång inte kommer till stånd. Denna risk består främst i svårig- heten att bedöma i vilken mån de föreslagna budgetförstärkningama är i linje med hushållens förväntningar. Det är inte heller otroligt att det pri- vata sparandet. till följd av en önskan att stärka den egna ekonomiska tryggheten, kotnmer att ligga på en historiskt sett hög nivå i framtiden. Samtidigt finns det en möjlighet att den positiva dynamiken. i första hand till följd av det förändrade arbetsmarknadsläget, är underskattad.
Diagram 8.4 llnshållens spar-kvot thtosparande i relation till disponibel inkomst
Procent
1 0 T____._____———————.___ ......................_...._..
-GJ| ' | ' | "_ |" '! "" ""'" "| | | -' |
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Kil/lor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartcmentet.
Prop. l995/94:100
72
Bilaga 1.1
9 Investeringar
Uppgången i de totala bruttoinvesteringama beräknas bli kraftig de när- maste åren. En snabbt växande produktion och en hög lönsamhet lägger grunden till investeringsökningen i näringslivet under såväl 1995 som 1996. Därtill ger möjligheten till direktavdrag för byggnader i närings- livet ytterligare stimulanseffekt. Vidare bör EU-medlemskapet ha minskat osäkerheten om näringslivets framtidsförutsättningar.
Tabell 9.1 Brnttoirwesteringar efter näringsgren
Miljarder Årlig procentuell volymft'irändring
kr 1993 ___—___— Löpandc 1992 1993 1994 1995 1996 priser Näringsliv I 14,4 —15.5 -14.3 16,6 20,1 10,1 Offentliga myndigheter 33.7 0.6 4,3 6,5 9,2 1,7 Bostäder 57.5 -7.3 —31,0 39.3 -28,4 9,2 Totalt 205.6 —IO.8 -l7.6 -l.3 9.5 8,5 därav maskittcr 81,3 46,0 -l4.7 20,0 17,9 11,7
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska ccntralhyrån och Finansdepartementet.
Bruttoinvesteringarna sjönk preliminärt med ca 1 % år 1994. Från en låg utgångsnivå vände näringslivets investeringar kraftigt uppåt under loppet av året. Ett stort antal outhyrda lägenheter samt en hög realränta innebar en fortsatt kraftig tillbakagång i bostadsproduktionen.
Den exportledda konjunkturuppgången väntas medföra en betydande in- vesteringsökning inom de exportberoende näringarna under hela prog- nosperioden l995—1996. Ett växande behov av ersättningsinvesteringar samt mot slutet av perioden ett stigande resursutnyttjande bidrar till en volymökning också i de hemmamarknadsberoende delarna av närings- livet. En förbättring av arbetsmarknadsläget samt svagt stigande bostads- priser väntas medföra en viss återhämtning av bostadsinvesteringama mot slutet av perioden. Tilltagande infrastrukturinvesteringar samt ett stimu- lanspaket inriktat på bygginvesteringar bidrar också till den snabbt sti— gande investeringsaktiviteten ttnder perioden.
Sammantaget beräknas investeringama öka med ca 9 % årligen 1995 och 1996. Investeringskvoten, dvs bruttoinvesteringarnas andel av BNP, uppgår trots detta endast till 15 % 1996, vilket fortfarande är en kraftig minskning sedan 1989 då kvoten uppgick till 22 %. Frånräknat bostadsin- vesteringarna närmar sig dock kvoten den långsiktiga trendnivån.
13 Riksdagen I 904.505 . ] sum/. Nr IUI). Bilaga I
Prop. 1994/952100
73
Bilaga 1.1
Diagram 9.1 Bruttoinvesteringar samt bruttoinvesteringar exklusive bostäder som andelar av BNP
Andel av BNP, procent 24
22 Löpande prtser inkl. bostäder _
20
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdcpartemcntet.
9.1 Näringslivets investeringar
Efter ett kraftigt fall i näringslivets investeringar under åren 1989—1993 (-40 %) ägde en markant vändning rttm under loppet av 1994. Mätt som årsgenomsnitt steg näringslivets investeringar med knappt 17 % mellan 1993 och 1994. Uppgången berodde framför allt på ett snabbt ökande re- sursutnyttjande inom exportindustrin och inom de exportrelaterade tjänste— sektorema, samtidigt som näringslivets lönsamhet förbättrades ytterligare.
Under prognOSperioden kommer den höga lönsamheten och det fortsatt höga kapacitetsutnyttjandet inom de exportberoende delarna av närings- livet att utgöra en kraftig investeringsstimulans. Investeringama inom de hemmamarknadsorienterade delama av näringslivet dämpas dock av den svaga utvecklingen av privat konsumtion och det låga bostadsbyggandet. Ett successivt växande behov av ersättningsinvesteringar samt förväntade lägre räntor medför dock att investeringama törtttses öka också inom de hemmamarknadsorienterade delarna av näringslivet. Under perioden no- vember l994-maj 1996 medges dessutom direktavdrag för byggnadsin- vesteringar. Genom möjligheten till direktavdrag sjunker de reala för- räntningskmven på investeringen. Effekten på byggnadsinvesteringama beräknas till ca 4 miljarder kr ttnder perioden. Till största delen är detta en effekt av tidigareläggning. vilket medför färre byggnadsprojekt efter stimulansperiodens utgång.
Prop. ' 1994/95: 100
74
Bilaga 1.1
i'll-thell 9.2 Bruttoinvesteringar i näringslivet
Miljarder Årlig procentuell volymförändring
kr 1993 ___—___— Löpande 1992 1993 1994 1995 1996
priser Industri 32,6 -20,1 -4,2 20,0 33,1 19,3 Basindustri 7,0 -37,0 -21,7 37,5 54,0 19,0 Yerkstadsindustri 12,9 -22,7 -18,3 12,8 37,0 22,0 Ovrig industri 12,7 -6,3 -9,2 18.0 16,1 16,3 Statliga affärsverk 18,4 -10,1 3,0 6,2 14,8 -2,9 Ovrigt näringsliv 63.4 -I4,8 -22,1 18,4 15,4 8,4 Totalt 114.4 —15, -14.3 16.6 20.1 10.1 därav byggnader 41.4 -11_8 -13,3 9.4 20,5 5,6 maskiner 73.0 -17,9 -14.9 21 ,6 20,1 12,9
Källor: Konjunkturinstitutct. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementct.
Industrins investeringar ökade med 20 % 1994 efter att ha fallit med drygt 40 % mellan 1989 och 1993. Uppgången var mest markerad inom den exportinriktade delen av industrin, men även inom den mer hemma- marknadsberoende s.k. övriga industrin noterades ökade volymer.
Kapacitetsutnyttjandet steg under loppet av 1994 och uppgick under tredje kvartalet till 88,6 %, vilket är en uppgång med 6 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Mot bakgrund av den prog- nostiserade produktionsuppgången är därmed behovet av kapacitetsut- byggnad stor. Statistiska centralbyråns investeringsenkät från oktober 1994 indikerar också en mycket kraftig investeringsökning under 1995. Enkäten besvarades dessutom före EU-omröstningen och den ekonomisk- politiska propositionen, vilket innebär att en del av industriföretagen san- nolikt kommer att upprevidera investeringsplanema för 1995 och 1996.
De ekonomiska förutsättningarna för en kraftig industriell expansion är mycket gynnsamma under prognosperioden. Industrins höga lönsamhet har inneburit att soliditeten stärkts vilket höjer kreditvärdigheten. Möjlig- heten till egenfmansiering har också ökat i takt med allt större vinster. Bara under 1995 beräknas industrins driftsöverskott brutto uppgå till 118 miljarder kr, vilket kan jämföras med de totala investeringarna på 54 miljarder kr.
Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer bekräftar bilden av en betydande kapacitetsutbyggnad inom industrin. Realräntorna är visserli- gen fortfarande höga men väntas sjunka något under prognosperioden. En lägre räntenivå är central för att investeringsvolymema skall kunna stiga också inom de hemmamarknadsorienterade företagen i takt med att den inhemska efterfrågan växer. Mot bakgrund av de goda investeringsförut— sättningarna beräknas därför industrins investeringar öka med drygt 30 % 1995 för att stiga med ytterligare knappt 20 % 1996. Det medför att kapitalstocken växer med 2,5 resp 4,5 % respektive år. Ett osäker- hetsmoment i bedömningen är dock utvecklingen av utländska företags expansion i Sverige. Blir den stor kan eventuellt investeringsuppgången ha underskattats något. Sveriges fördelaktiga kostnadsläge, låg företags- beskattning, hög kompetensnivå hos arbetskraften samt en väl utvecklad
Prop. 1994/95:100
75
Bilaga 1.1
industriell tradition, bör under de närmaste åren utgöra starka incitament för etablering i Sverige.
Basindustri/rs inwarrw'ingar ökade kraftigt redan 1994. Utgångsnivån var dock mycket låg. Lönsamheten har snabbt förbättrats efter deprecie- ringan av kronan och prishöjningar på världsmarknaden. Den överkapaci- tet som tidigare ansågs råda i Europa har minskat i takt med den oväntat starka produktionsuppgången. Inom t'm'ks'tazlrinzlt[strin bedöms investe- ringarna öka med 37 resp 22 % 1995 och 1996. Under perioden är det framförallt maskin- och transportmedelsindustrin som genomför kapaci— tetshöjande investeringar. En betydligt lägre investeringsuppgång kan för- väntas inom s.k. övrig industri. Det låga kapacitetsutnyttjandet och den fortsatt svaga hemmamarknz-tdsefterfrågan begränsar uppgången.
Investeringarna inom övrig! IIÖI'l/lgSllV dämpas fortfarande av en svag hemmamarknad och ett överskott på kommersiella lokaler inom stora de- lar av landet. Den låga investeringsnivån under perioden 1990-1993 har dock inneburit att kapitalstockarna anpassats till en mer långsiktig nivå. Alltfler tecken tyder också på att utvecklingen är på väg att vända. Pri- serna på kommersiella fastigheter har under loppet av 1994 stigit svagt (3 %) samtidigt som vakansgiaden, dvs andelen lediga lokaler i förhål- lande till stocken, har stabiliserats. I ett internationellt perspektiv är inte vakansgmden anmärkningsvärt hög. Från en mycket låg utgångsnivå steg också investeringama i kommersiella lokaler under 1994. Denna utveck- ling väntas fortsätta.
Många av tjänstesektorerna, bl.a. den exportrelatentde uppdragsverk- samheten, redovisar mycket expansiva produktionsplaner, vilket förväntas medföra en kraftig investeringsexpansion. En del av den beräknade upp— gången inom övrigt näringsliv beror på infrastruktu("investeringarna inom samfärdselområdet som t.ex. Arlandalmnan och Öresundsbron. Lönsam— heten har också stärkts inom övrigt näringsliv vilket ger utrymme för större investeringar i takt med att aktiviteten i ekonomin stiger. Den sva- ga utvecklingen av den privata konsumtionen medför dock att nivån på investeringama inom varuhandel samt inom restaurang— och hotell- branschen förblir låga under hela prognosperioden. Trots det blir den procentuella ökningen stor också i dessa sektorer. Direktavdmget för byggnader medför dessutom att en del investeringar tidigareläggs. Sammantaget innebär detta att investeringarna inom övrigt näringsliv sti- ger med ca 15 % 1995 och med ca 8 % 1996.
Prop. l994/95:100
76
Bilaga 1.1
"9.2 Offentliga investeringar
Tabell 9.3 Offentliga investeringar
Miljarder Årlig procentuell volymförändring
kr l993 Löpande 1992 1993 1994 1995 1996
priser Statliga myndigheter 13.8 -l9,6 26,0 7,6 18,0 1,4 Statliga affärsverk l8,4 -l0.l 3.0 6,2 14,8 -2,9 Staten 32.2 -0.1 12.3 6.8 16.2 -0.9 Kommunala myndigheter l9,9 -7,6 -7.9 5,7 2,4 1.9 Kommunala affärsverk 3,9 -2,8 -23,l -5,6 15,5 -3,6 Konuuunerna 23.8 -6.7 -10.7 3,9 4.3 1.0 Totalt 56.0 -3.3 1.5 5.6 - 11.4 -0.2
Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Under 1994 steg de offentliga investeringarna med drygt 5 % på grund av ökade statliga infrastruktursatsningar. Våren 1993 beslutade Riksdagen om ekonomiska ramar på totalt 98 miljarder kr för väg- och jämvägsin- vesteringar för perioden 1994-2003. Utöver planeringsramen har för bud- getåret l994/95 anvisats 1,6 miljarder kr, vilka är avsedda för länsvägar. Besluten innebär att infrastrukturinvesteringarna väntas kulminera under 1995-1996 för att sedan ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren. I vilken takt som infrastrukturplanema kan genomföras efter 1996 beror dock av hur statens finanser utvecklar sig. I jämförelse med tidigare pla- ner sänks anslagen något för prognosperioden 1995-1996.
De statliga myndigheternas investeringar steg med över 60 % mellan 1991 och 1994 främst som en följd av Vägverkets expansion. Vasakro- nans (f.d Byggnadsstyrelsen) investeringar registreras efter den 1 oktober 1993 under näringslivet. Frånräknat Vasakronan ökade därför de statliga myndigheternas volymer med över 70 %- under samma period. Mellan 1994 och 1996 beräknas investeringarna i gator och vägar öka ytterligare. Därmed stiger de statliga myndigheternas investeringsvolymer med knappt 20 % under prognosperioden.
Investeringsökningen för de statliga (Winner/ren beräknas till knappt 12 % mellan 1994 och 1996. Detta beror främst på ökade infrastrukturin- vesteringar inom SJ och Banverket samt volymökningar av Telia. Övriga statliga affärsverk beräknas öka volymema i begränsad omfattning.
De kommunala investeringar/m ökar i långsam takt under prognosperio- den. Kommunemas finansiella situation utgör en restriktion för fortsatt utbyggnad av verksamheten. Den låga bostadsproduktionen i år samt de begränsade investeringarna i kommersiella lokaler minskar också behovet av kommunal infrastrukturutbyggnad. Uppdragande på investeringarna är dock de ROT -medel som tillförs under 1995 för eftersatta kommunala be- hov om sammanlagt ca 800 miljoner kr. Det gäller bl.a. medel för upp- rustning av lokaler, bullerdämpande åtgärder samt utbyggnad av fjärr- värmeverk.
Prop. 1994/951100
77
Bilaga 1.1
9.3 Bostadsinvesteringar
Basta!/sinvesteringarnu föll mycket kraftigt under l994. Antalet påbörjade lägenheter gick ned till ca 9000 vilket kan jämföras med 70 000 påbörja— de lägenheter som noterades år 1990. De successivt minskade bostads- subventionema, högre realräntor efter skatt samt ett stort antal outhyrda lägenheter (54 000 i september) har medfört att prisnivån på andrahands- marknaden i allmänhet understiger nyproduktionspriset vilket gör det olönsamt att bygga.
Diagram 9.2 Antal outhyrda lägenheter respektive antal påbörjade lägenheter
Tusental 80 70 60
50 40 30 20 10
0 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994
Anm: Antalet outhyrda lägenheter avser den I mars respektive år t.o.m. l993, smitt antalet outhyrda lägenheter i september 1994. Antalet påbörjade lägenheter omfattar både flerfamiljshus och småhus. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdcpartementet.
Enligt Statens Institut för Byggnadstbrskning skulle priserna på andra- handsmarknaden behöva stiga med åtminstone 15 % innan bostadspro- duktion generellt sett åter blir lönsam. Redan idag är priserna på exis- terande bostadsfastigheter i vissa centralt belägna områden dock tillräck- ligt höga för att göra nyproduktion lönsam. Förutsättningama för en ökad nybyggnation under prognosperioden förbättras gradvis. Priserna på både egnahem och hyreshus har under det första halvåret 1994 stigit med ca 5 % samtidigt som produktionskostnaden legat stilla. Under både 1995 och 1996 förväntas räntorna falla något samtidigt som antalet outhyrda lägenheter väntas sjunka avsevärt. Det sistnämnda är en följd av det för— bättrade arbetsmarknadsliiget och det låga antalet påbörjade lägenheter under 1993-1994. Därigenom kan produktionen av lägenheter i attraktiva områden och på orter med en begynnande bostadsbrist komma att öka.
Prop. 1994/95:100
78
Bilaga 1.1
""Höjningen av tastighetsskatten från 1,5 % till 1,7 % den [januari 1996 bedöms bara i mindre omfattning dämpa bostadsbyggandet. Ett osäker- hetsmoment är dock de allmännyttiga bostadsbolagens låga självfinans- ieringsgrad vilket kan fördröja uppgången när staten drar ned sitt risk- tagande genom minskade snbventioner. Antalet påbörjade lägenheter vän- tas stiga till 14 000 respektive 18 000 lägenheter 1995 och 1996. Utveck- lingen av den faktiska byggvolymen följer dock inte detta antal. Till följd av den låga igångsättningen under 1994 faller nybyggnadsvolymen även under 1995. Nyinvesteringsvolymen beräknas falla med ca 22 % under 1995 för att sedan stiga med ca 21 % 1996. Enligt Boverkets långsiktiga bedömning som till en del baseras på demografiska faktorer kan bostads- produktionen efter 1996 stiga till mellan 30 000 och 35 000 bostäder årli- gen.
Tabell 9.4 Bostadsinvesteringar
Miljarder Årlig procentuell volymlörändring
kr 1993 Löpande 1992 1993 1994 1995 1996 priser Nybyggnad 33.6 -l9,l -34,5 -51,9 -22.0 21,4 Flerbostadshus 24,0 -35,1 0,9 -57,5 -25,l 20,9 Småhus 9.6 2,5 —64,8 —37,9 -l6,8 22,2 Ombyggnad 23 ,9 23.6 -25.1 -20,5 -34,2 -4,0 Flerbostadshus 19,0 44.9 -l7.8 -22.2 -45,8 -10,0 Småhus 5,0 -lO.6 -44.l —13,9 5,9 6,6 Totalt 57.5 -7.3 -31.0 -39.3 -28,4 9,2
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Det förhållandevis höga påbörjandet av ombyggnader under 1994 beror delvis på att viss ombyggnation fortfarande utfördes till 1992 års mer för- delaktiga subventionsregler. Nedtrappningen av bostadssubventionema samt den svaga utvecklingen av hushållens disponibla inkomster har dock medfört att omfattningen av varje ombyggnad i genomsnitt blivit mindre. Den svaga fastighetsprisutvecklingen har sannolikt också bidragit till detta. Under 1990 uppgick den genomsnittliga ombyggnadskostnaden.till ca 600000 kr. År 1994 hade kostnaden per lägenhet minskat till 230 000 kr. Vid dessa mindre omfattande ombyggnader är kreditrestrik- tionema mindre än vid nyproduktion av bostäder vilket innebär att antalet påbörjade ombyggnader beräknas bli relativt högt under hela pro- gnosperioden. Dessutom verkar de särskilda bidrag som kan erhållas under 1995 uppdragande. Det gäller bl.a. bidrag för förbättring av inomhusklimat samt ombyggnadsmedel för äldre- och handikappbostäder. Trots det fortsätter volymerna att falla under hela prognosperioden. De fallande ombyggnadsinvesteringarna är en anpassning till en mer långsiktig nivå. Boverket räknar med att ca 30 000 lägenheter per år behöver byggas om under 1990-talet. Enligt prognosen kommer ca 29 000 ombyggnationer att påbörjas under 1996.
Prop. l994/951100
79
Bilaga 1.1
Diagram 9.3 Ilostadsinvesteringar
Miljarder kronor, 1991 års priser 100
1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdcpartcmentct.
9.4 Lagerinvesteringar
De totala lagerstockama beräknas under 1994 ha ökat med drygt 3 miljar- der kr. Industrins totala lager var i stort sett oförändrade, efter att ha minskat med drygt 5 miljarder kr året innan. Lagren av färdigvaror minskade ungefär i samma takt som under l993, medan en betydande ök- ning registrerades för insatsvarulagren och varor i arbete. Inom partihan- deln skedde en betydande lz'tgeruppbyggnad samtidigt som detaljhandels- lagren var relativt oförändrade.
Tabell 9.5 I.agervolyrnfl')rändringar Miljarder kr, l99l års priser
1993 l994 1995 1996 Jord— och skogsbruk —0.3 0,2 0.6 0.4 Industri -5,2 0,0 3,4 4,4 El- och vattenverk —0,5 0,0 0.0 0.0 Partihandel -2.8 3,2 -0_6 -0,5 Detaljhandel — l ."3 0,0 -0.2 -0,5 Totalt —lO.l "3,3 3.l 3,8 BNP-bidrag -0,3 1,0 0,0 0,1
Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartcmentet.
Industrins lauer av färdi 'varor befinner sin i nuläget å en historiskt :: & e- .. [) låg nivå. Det förefaller därför troligt att man skulle önska en viss ökning
Prop. l994/95:100
80
Bilaga 1.1
rav dessa under prognosperioden. En fortsatt hög efterfrågan, i synnerhet
ifrån utlandet, väntas dock innebära att färdigvarulagren förblir oföränd- rade under 1995 för att sedan öka något under 1996. I takt med att pro- duktionen stiger bedöms dock lagren av insatsvaror och varor i arbete öka successivt under hela perioden.
Konjunkturinstitutets tjänstebarometer tyder på att lageruppbyggnaden inom partihandeln till viss del var ofrivillig och att man avser att minska lagren i framtiden. Även detaljhandelslagren uppges vara större än öns- kat. Under prognosperioden väntas därför såväl detalj- som partihandel minska sina lager ytterligare.
Diagram 9.4 BNP-utveckling och lagerbidr'ag
Procent resp. procentenheter 8
1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdcpartcrncntct.
Lagerim'esteringamas bidrag till tillväxten uppgick preliminärt till en procentenhet l994. Jämfört med Finansdepar'tementets prognos i novem- ber är det en upprevidering med knappt en halv procentenhet. Bakom det större bidraget ligger dels ökade lagerinvesteringar under 1994, men ock- så en betydande nedrevidering av investeringarna under 1993. Under 1995 och 1996 förutses de totala lagerinvesteringarna bli av samma stor- lek som 1994, vilket innebär att tillväxtbidraget blir obetydligt. Under 1994 bedöms omslaget i lager'investeringama i hög grad ha bidragit till den snabba ökningen av importen. Den prognostiserade lagerutvecklingen väntas leda till att importens ökningstakt dämpas, i synnerhet l995.
Prop. 1994/95:100
81
Bilaga 1.1
10 Den offentliga sektorn
Den offentliga sektorns finanser försämrades kraftigt mellan 1991 och 1993, huvudsakligen till följd av den långa och djupa lågkonjunkturen. För 1994 beräknas underskottet i den offentliga sektoms finansiella sparande till motsvarande drygt 11 % av BNP. Underskottet minskar successivt under de närmaste två åren och beräknas 1996 motsvara knappt 7 % av BNP. Förbättringen av det finansiella sparandet sker inom den statliga sektorn, medan AP—fondens och kommunsektorns sparande minskar.
10.1 Den konsoliderade offentliga sektorn
Under första hälften av 1970-talet hade den offentliga sektorn finansiella sparandeöverskott motsvarande 3—5 % av BNP. Den svaga ekonomiska utvecklingen i slutet av decenniet och under de första åren av 1980-talet medförde en kraftig försämring av de offentliga finanserna. När konjunk- turen bottnade 1982 uppgick underskottet i det finansiella sparandet till motsvarande en 7 % av BNP. Konjunkturuppgången bidrog till att under- skottet minskade till 3,8 % av BNP år 1985 . Sparandet förbättrades sedan ytterligare under den långa högkonjunkturen och 1990 uppnåddes ett finansiellt överskott motsvarande ca 4 % av BNP, se diagram 10.1.
Diagram 10.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1970-1996
Andel av BNP, procent
_16,-.--.1,r-..|..—1--...,..w—-q..w,..—
1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994
Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Prop. 1994/95:100
"," Mellan 1982 och 1985 minskade underskottet huvudsakligen genom att PTOP- 1994/951100 utgifterna exklusive räntor föll med 3 procentenheter som andel av BNP. Bilaga l-l Hälften av denna nedgång berodde på en relativt långsam real utveckling av den offentliga konsumtionen. Den fortsatt starka förbättringen i de offentliga finanserna under 1980-talets andra hälft förklaras i huvudsak av att skattekvoten (skatterna som andel av BNP) steg från 50 % 1985 till nära 56 % 1990, samt av att ränteutgiftena minskade när den finansiella ställningen förbättrades. Bakom ökningen av skattekvoten låg flera faktorer. De under perioden tilltagande löne- och prisökningarna, i kombination med de icke inflationsskyddade starkt progressiva skatte- skaloma, medförde att skatteuttaget ökade. Skatteinkomstema ökade också genom att tillväxten leddes av den högt beskattade privata konsumtionen, som under några år t.o.m. översteg hushållens disponibla inkomster. Löneandelen ökade och vinstandelen i näringslivet sjönk. Eftersom löner är aVSevärt högre beskattade än vinster, särskilt på kort sikt, bidrog detta också till den ökade skattekvoten.
Överskottet i den offentliga sektorns finansiella spamade 1990 förbyttes på endast tre år till ett underskott 1993 på ca 13,5 % av BNP. Denna mycket kraftiga försämring är huvudsakligen en följd av övergången från en högkonjunktur till en djup lågkonjunktur. Från 1990 till 1993 sjönk antalet sysselsatta med sammanlagt ca 490 000 eller 11 %. Därigenom minskade skatteinkomstema samtidigt som kostnaderna för arbetsmark— nadspolitiken och ersättning till arbetslösa steg. Därtill kommer utgifterna för bankstödet 1993.
För 1994 beräknas underskottet i det finansiella sparandet ha minskat till 11,2 % av BNP. Förbättringen fortsätter under prognosperioden och 1996 beräknas sparandeunderskottet uppgå till knappt 7 % av BNP. Det innebär att underskottet halveras mellan 1993 och 1996. Det primära sparandet (sparandet exklusive kapitalinkomster och ränteutgifter) förbättras ännu starkare, från -14 % 1993 till ca -4 % 1996, se tabell 10.1.
Förbättringen i det offentliga sparandet sker både genom ökade skatteinkomster och minskade utgifter. Skattekvoten stiger med 1,5 procentenheter mellan 1994 och 1996. Det kan jämföras med att beslutade och föreslagna skattehöjningar beräknas ge en varaktig budgeteffekt 1996 på 2,8 % av BNP jämfört med 1994 års regler. Den begränsade ökningen av skattekvoten beror på att de högt beskattade delarna av BNP utvecklas förhållandevis svagt. Även betalningsmtiner och redovisningsprinciper påverkar skattekvoten. Som framgår av tabell 10.2 beror den relativt svaga utvecklingen av skattekvoten, relativt storleken på skattehöjningama, främst på att inkomstema av mervärdes- skatten sjunker med ca 1 procentenhet som andel av BNP mellan 1994 och 1996. Det är en följd av att skattebasema för mervärdesskatten, den privata konsumtionen och bostadsbyggandet utvecklas svagt. Företagens skatteinbetalningar reduceras 1995 genom att avskattningen av reser— verade vinstmedel upphör och 1996 genom direktavdrag för byggnads— investeringar. lnkomstema av arbetsgivaravgifter dras ned under 1995
83
Bilaga 1 . 1
och 1996' av att kostnaderna för det aviserade anställningstödet belastar arbetsgivaravgiftema.
Tabell 10.1 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter
Löpande priser 1993 1994 1995 1996 Film—___— lnkomster 878,6 895.7 957,7 1 020,25 Skatter 728,2 750,7 799,5 863,7 lgnpimlinkomster 100 , 1 91 , 1 96,1 87 ,3 Ovriga inkomster 50,3 53,8 62,1 69,3 Utgifter 1 071,6 1 0633 1 119,1 1 135,2 Iransfereringar till hushåll 374,4 387,4 386,2 386,2 Ovriga transfereringar 161,5 107,7 131,4 126,3 Ränteutgifter 91,6 110,3 122,2 133,8 Konsumtion 403 ,5 414,1 427,6 436,7 Investeringar 40,6 44,4 51,7 52,3 Finansiellt sparande -I93,0 -l68,2 -16l,4 -114,9 Primärt finansiellt sparande —201,4 -149,2 -135,3 -68,5 Procent av BNP Inkomster 60,9 59,4 60,3 60,6 Skatter och avgifter 50,5 49,8 50,3 51,3 Utgifter 74,3 70,6 70,4 67,4 Finansiellt sparande -13,4 -11,2 -10,2 -6,8 Primärt finansiellt sparande -14,0 -9,9 -8,5 -4,1
Anm. : 1 investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt köp och försäljning av fastigheter och mark. Källor: Konjunkturinstitutct, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finans- departementet.
Den totala marginaleffekten på en arbetsinkomstökning av skatter, avgifter och inkomstrelaterade bidrag beräknas uppgå till 61,3 % 1994. Marginaleffekten stiger till 64,8 % år 1996, vilket i stort sett innebär en återgång till 1991 års nivå på 64 %.
Tabell 10.2 Skatter och avgifter
Andel av BNP i procent 1993 1994 1995 1996 Hushållens direkta skatter och avgifter 19,6 19,8 21,0 20,9 Företagens direkta skatter 2,3 2,2 1,7 1,8 Arbetsgivaravgiftcr 13.7 13,3 14,4 14,4 Mervärdesskatt 8,5 8,1 6,8 7 ,2 Ovriga indirekta skatter 6,5 6,3 6,4 6,9 Skatter och avgifter ' 50,5 49,8 50,3 51,3
Källor: Konj unkturinstitutet, Riksrcv isionsverkct. Statist iska central by rån och Finans- departementet.
Den offentliga sektorns utgifter har ökat kraftigt under konjunktur- nedgången och översteg år 1993 74 % som andel av BNP. År 1994 sjönk utgiftskvoten till ca 70,5 %. Nedgången var huvudsakligen en följd av att utgifterna för bankstödet föll bort. Övriga utgiftsminskningar förtogs av höjda ränteutgifter, se tabell 10.3.
Mellan 1994 och 1996 beräknas utgiftskvoten falla med drygt 3 procentenheter. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden gör att
Prop. 1994/95:100
84
Bilaga 1.1
|" utgifterna "för arbetslösheten går ned. Besparingar i transfererings- systemen till hushållen beräknas brutto före skatt till ca 18 miljarder kr 1996, jämfört med 1994 års regler. Det låga bostadsbyggandet bidrar till att räntebidragen till bostäder fortsätter att minska. Besparingar i stat och kommun väntas medföra att den offentliga konsumtionen sjunker i volym mellan 1994 och 1996. Ränteutgiftema ökar emellertid och beräknas 1996 motsvara ca 8 % av BNP. Utgiftskvoten dras upp fr.o.m. 1995 av den svenska avgiften till EU samt av ökade subventioner till jordbruket. EU- avgiften bokförs brutto och uppgår till ca 20 miljarder kr per år under prognosperioden. Rabatten på avgiften om ca 4 miljarder kr per år under 1995 och 1996 samt återflödet från EU bokförs bland den offentliga sektorns inkomster. Sammantaget beräknas utgiftskvoten till ca 67,5 % år 1996.
Tabell 10.3 (')ffentliga sektorns utgifter
Andel av BNP i procent 1993 1994 1995 1996 Totala utgifter 74,3 70,6 70,4 67,4 Transfereringar till hushåll 26,0 25,7 24,3 22,9 Pensioner 13,6 13,6 13,4 12,9 Sjukförsäkring m.m. 3,3 3,1 2,9 2,9 Arbetslöshetsbidrag m.m. 4.1 3,7 3,0 2,6 Ovriga transfereringar 5,0 5,3 5,0 4,6 Övriga transfereringar 11,2 7,1 8,3 7 ,5 därav räntebidrag till
bostäder 2,5 2,1 2,0 1,6 bankstöd 3,5 transfereringar till utlandet inkl. EU-avgift 0,8 0,9 2,0 1,9 Räntor 6,4 7,3 7,9 7,9 Konsumtion 28,0 27,5 26.9 25.9 Investeringar m.m 2,8 2.9 3.3 3.1
Källor: Konjunkturinstitulet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
1 tabell 10.4 redovisas beräkningar för några viktiga faktorers bidrag till ji'irä/ulringen av den offentliga sektorns finansiella sparande mellan åren.
Efter den mycket kraftiga försämringen av det offentliga sparandet mellan 1992 och 1993 förbättras sparandet successivt under perioden 1994-1996. En stark positiv effekt på sparandet var att utgifterna för bankstödet 1993, på ca 50 miljarder kr, föll bort 1994. 1 övrigt beräknas det förbättrade konjunkturläget ge ett relativt svagt bidrag till förbättringen av sparandet. Detta beror på att kostnaderna för arbets— lösheten och och arbetsmarknadspolitiska åtgärder förväntas ligga kvar på en hög nivå under prognosperioden.
Som nämnts ovan har tillväxtens sammansättning stor betydelse för skatteinkomstema. Dessa effekter beaktas under rubriken "skattebasför- skjutningar och periodiseringar". Under 1995 är sammansättningen av tillväxten oförmånlig för det offentliga sparandet genom den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen. Därtill kommer ett tillfälligt
Prop. 1994/95:100
85
Bilaga 1.1
skattebortfall på ca 6 miljarder kr 1995, på grund av förändringar i" uppbörden av mervärdesskatt i samband med inträdet i EU. F örskjutningar mellan skattebasema och periodiseringar får motsatt effekt på det offentliga sparandet 1996.
Regeländringama i skatte- och transfereringssystemen har sedan 1993 haft en budgetförstärkande inriktning. Beslutade och föreslagna skatte- höjningar och reducerade transfeneringar beräknas, efter avdrag för nettoavgiften till EU, ge en budgetförstärkning på ca 28 miljarder kr 1995 och ytterligare ca 25 miljarder kr 1996. Effekten av regeländ— ringarna är här beräknade jämfört med föregående års regler. Detta innebär vissa avvikelser från redovisningar som avser beslutade regeländringar jämfört med ett läge utan nya beslut.
Tabell 10.4 förändring av den offentliga sektorns finansiella sparande
Löpande priser 1993 1994 l995 1996 Miljarder kronor
Faktiskt finansiellt sparande -193 -l68 -161 -l l5 Förändring 25 7 46
Förklarande faktor till förändringen
Räntor och kapitalinkomster. netto -28 -7 -20
Konjunkturläget inkl. bankstöd 51 12 9
Skattchasförskjutningar och periodiceringar -2 -29 8
Regeländringar avseende skatter och transfereringar inkl. EU-avgift 14 28 25
Volymförändringar avseende offentlig konsumtion och investeringar -3 -7 5
Övrigt -8 10 19
Källa: Finansdepartementet.
Utgifterna för den offentliga konsumtionen och investeringarna bestäms i huvudsak genom anslag till verksamheten. Utgiftsutvecklingen på utgifterna avgörs av såväl besparingar som ökade ambitioner, t.ex. beträffande arbetsmarknadspolitik och utbildning. För 1995 ger den sammantagna effekten av volymförändringar i offentlig konsumtion och investeringar en budgetförsvagning på ca 7 miljarder kr. Det beror på en relativt kraftig uppgång i investeringarna medan den offentliga konsumtionen beräknas vara oförändrad mellan 1994 och 1995. Besparingar i den offentliga konsumtionen och avtrappning av
investeringarna väntas leda till volymmjnskningar motsvarande ca 5 miljarder kr 1996.
Prop.. 1994/95:100
86
Bilaga 1 . 1
r Den i tabell 10.4 oförklarade restposten avspeglar både icke medtagna faktorer och osäkerheten i beräkningarna. Ett positivt bidrag till sparandet ges av att utgifterna för räntebidragen minskat sedan 1994 (även bortsett från regeländringar), till följd av den kraftiga nedgången i bostads- byggandet. l motsatt riktning går den underliggande försvagningen i ATP-systemet. Omslaget från negativ till positiv restpost mellan 1994 och 1995 kan tyda på att konjunkturförbättringen ger en kraftigare budget- förstärkning än vad som ligger i beräkningsmodellen för konjunktur- faktom. Erfarenheten av uppgången mellan 1982 och 1985, då den offentliga sektoms sparande förbättrades snabbt, talar för en sådan tolkning. Den positiva restposten 1995 och 1996 kan också vara ett tecken på att tidigare genomförda regeländringar får genomslag på sparandet med en viss eftersläpning. Av förändringen av det finansiella sparandet från 1993 till 1996 på sammanlagt 78 miljarder kr kan 56 miljarder kr förklaras av de faktorer som identifieras i tabell 10.4.
De stora sparandeunderskotten har lett till en försämring av den offentliga sektorns finansiella förmögenhet. År 1990 hade den offentliga sektorn en finansiell nettofordran motsvarande 8 % av BNP. De sedan 1991 snabbt försämrade statsfinanserna har medfört att den offentliga sektorn fått en nettoskuld, som vid utgången av 1994 beräknas till motsvarande ca 25 % av BNP. Vid samma tidpunkt beräknas brutto- skulden (statskulden + den kommunala sektorns skulder) till ca 93 % av BNP. Om man från bruttoskulden drar den offentliga sektorns innehav av egna skuldförbindelser erhålls den konsoliderade bruttoskulden. Det är detta skuldbegrepp som avses i EMU:s konvergensvillkor. Den konsoli- derade bruttoskulden uppgick i slutet av 1994 till ca 81 % av BNP. Konsolideringen av bruttoskulden består för svensk del i huvudsak av att bruttoskulden minskas med AP—fondens innehav av statspapper.
Diagram 10.2 Den offentliga sektorns skuldutveckling 1980-1996 Andel av BNP, procent
120 _,__...... __-_._......___ ___—-.-___ !
100 ...... ....i Brutloskuldkvot I..... _ . //// 80 .............. Li:/"':;—J&_"_—*-----l-;; .. .. . . ,_' . i 60 ** """ pc"-ii '.'. ...................... . . _ _ __*—;x___' "___-__._J ......................... 40 ......... Konsoliderad blullOSkUldeol I .. . ........................................
20 ............. . . . ................................. . . ...................... ,...-.... .. .. , 0 ' i, Nettoskuldkvot I '- '# _20 r.,__ _r j .,.. ._,..... , r , a_-.__..... , r ,
1980 1982 1984 '1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Prop. 1994/95:100
87
Bilaga 1 . 1
Eftersom den offentliga sektorn kommer att ha fortsatt stora underskott i det finansiella sparandet de närmaste två åren, växer den offentliga skulden, dock i avtagande takt, se diagram 10.2.
10.2 Staten inklusive sjuk— och arbetslöshetsförsäkringama
Staten inklusive sjuk- och arbetslöshetsförsäkringama omfattar, förutom den del av statens verksamhet som ingår i statsbudgeten, även fonder m.m. utom budgeten, bl.a. arbetsmarknadsfonden. Statliga affärsverk och bolag ingår däremot inte.
Försämringen av den offentliga sektorns finansiella sparande från 1990 avspeglas i en ännu större nedgång av statens finansiella sparande. Det minskade från ett överskott på 19 miljarder kr 1990 till ett underskott 1993 på 237 miljarder kr. Underskottet minskade under 1994 till 195 miljarder kr.
Mellan 1994 och 1996 beräknas det finansiella sparandet förbättras med 75 miljarder kr, vilket kan jämföras med 53 miljarder kr för hela den offentliga sektorn. Den större förbättringen för staten beror på att 18 % av ATP-avgiftemå går till staten och att bidragen till den kommunala sektorn sjunker under prognosperioden. (Se nedan i avsnitten om AP- fonden och kommunsektorn).
Underskottet i det statliga sparandet beräknas uppgå till ca 173 miljarder kr 1995 och ca 120 miljarder kr 1996. Exkluderas statens kapitalinkomster och ränteutgifter erhålls det primära sparandet, som 1996 beräknas visa ett underskott på ca 20 miljarder kr eller drygt 1 % av BNP, se tabell 10.5.
Det primära sparandet förstärks med över 100 miljarder kr mellan 1994 och 1996. Den stora statskulden och ett relativt högt ränteläge medför att ränteutgiftema Under samma period stiger med ca 22 miljarder kr. Samtidigt minskar kapitalinkomstema med ca 6 miljarder kr, delvis till följd av att inlevererade överskott från Riksbanken sjunker.
Statens lånebehov är vanligtvis större än underskottet i det finansiella sparandet på grund av statlig utlåning. T.ex. studielån ökar lånebehovet men påverkar inte finansiellt sparande. För 1994 var emellertid lånebehovet lägre än sparandeunderskottet, till stor del beroende på att lånebehovet reducerades genom försäljningar av aktier. Försäljning av finansiella tillgångar minskar lånebehovet och statskulden, men påverkar liksom utlåningen inte det finansiella sparandet. Det finns även andra faktorer som medför differenser mellan finansiellt sparande och låne- behov. Bland deSSa kan nämnas skillnaden i periodisering av inkomster och utgifter, där lånebehovet är mer kassamässigt definierat. Lånebehovet beräknas sjunka från ca 190 till 140 miljarder kr mellan 1994 och 1996.
Prop. 1994/95:100
88
Tabell 10.5 Staten inkl. sjuk— och arbetslöshetsförsäkringama Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag
Löpande priser 1993 1994 1995 1996 Miljarder kranar Inkomster 451,4 466,0 522 ,7 571 ,8 Skatter och avgifter 392,0 411,3 461,6 513,5 Kapitalinkomster 34,1 28,2 31,4 22,6 Ovriga inkomster 25,2 26,5 29,7 35,8 Utgifter 688.6 661 ,4 695,8 692,1 Transfcreringar till hushåll 233.4 242.3 234,8 229,4 Bidrag till kommuner 86,0 76,1 70,4 64,1 Ovriga transfereringar l40.8 87,0 ! l0,4 lO5,0 Ränteutgiftcr 81 ,! [01,3 l l3,1 123,l Konsumtion 127,5 [32,1 139,2 [42,8 Investeringar ' 19,0 22,6 27,9 27,7 Finansiellt sparande -237,2 -195,4 -l73.1 -120,2 Procent av BNP -l6,4 -l3,0 -lO,9 -7,l Primärt finansiellt sparande -189,5 -l22,3 -9l,4 -19.7 Procent av BNP -l3.l -8,l -5.7 - l ,2 Lånebehov 242 189 181 140
Statsskuld [ 132 I 296 1 466 l 610
Procent av BNP 78.5 86,0 92,2 95 ,7
Anm. : l investeringar ingår även lagerinvestcringar samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark. Källor: Konjunkturinstitutct, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finans- departementet.
Statskulden uppgick i slutet av 1994 till 86 % av BNP. Den växer till ca 95 % i slutet av 1996. Statsskuldens förändring avviker från låne- behovet på grund av omvärderingar och andra Skulddispositioner.
Den statliga konsumtionen har ökat kraftigt i volym sedan slutet av 1980-talet. Uppgången beror huvudsakligen på ökade inköp av varor och tjänster, särskilt för försvarets räkning, medan den statliga syssel— sättningen minskat något. År 1994 steg den statliga konsumtionen med 0,5 % i volym, vilket är lägre än tidigare under 1990-talet. De föreslagna extra satsningarna på underhåll av infrastruktur och utbildning bidrar till att den statliga konsumtionen beräknas öka med 2 % i volym 1995. För 1996 väntas konsumtionsvolymen minska med 1 % till följd av bespa- ringar och nedtrappning av de särskilda åtgärderna inom infrastrukturen.
10.3 Allmänna pensionsfonden
Den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) finansieras till övervägande del genom avgifter till den Allmänna pensionsfonden (AP-fonden). AP- fonden har dessutom inkomster på avkastningen av fondens tillgångar, som i slutet av 1994 uppgick till ca 600 miljarder kr. Inte sedan 1990 har avgiftsinkomsterna täckt pensionsutbetalningama. En ökande andel av pensionerna finansieras med avkastningen på AP-fondens kapital. Det beror delvis på den svaga utvecklingen av lönesumman under de senaste åren, vilket dragit ned avgiftsinkomstema. Men det finns också en
l4 Riksdagen I 994595. I tum/. Nr Il)”. Bi/ugu I
Bilaga 1 .] Prop. 1994/95:100
89
Bilaga 1.1
trendmässig försvagning i AP-systemet, eftersom antalet pensionärer med PTOP— 1994/951100
full ATP ökat och fortsätter att öka starkt.
Tabell 10.6 Allmänna pensionsfonden
Löpande priser 1993 1994 1995 1996 Miljarder kronor Inkomster 134.5 136,11 132.7 136,5 Avgifter 81 .0 83 .2 79,4 83 ,5 Ovriga inkomster 53,4 52,7 53,4 52,9 Utgifter [02,3 109,4 115,6 121.8 ATP [01,4 108,4 1 14,5 120,6 Ovriga utgifter 0,9 1,0 1,1 1.1 Finansiellt sparande 32,1 26,5 17.1 14.7
Källor: Konjunkturinstitutct, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finans— departementet.
Av de skäl som diskuterats ovan har AP—fondens finansiella sparande minskat successivt från ca 47 miljarder kr 1990 till 26,5 miljarder kr 1994. Förslaget till ett reformerat pensionssystem påverkar AP-fondens sparande redan under 1995 och 1996. Den definiva utformningen av det nya pensionssystemet kommer emellertid inte att föreligga förrän senare under 1995. År 1995 införs en allmän egenavgift på 1 % på avgiftsunder- laget som en del av finansieringen till det nya reformerade pensions- systemet. Därigenom ökar avgiftsinkomstema till AP-fonden med 7,5 miljarder kr per år. 1 motsatt riktning går att skattedelen på 7 % av ATP- avgiftema förs till statsbudgeten och 11 % av ATP—avgiftema ska förvaltas av riksgäldskontoret under en övergångstid. Dessa sistnämnda medel utgör en preliminär avsättning till premiereserven i det nya pensionssystemet. År 1997 kommer 1995 års avsättning till premie- reserven att fördelas på individuella konton grundat på 1995 års taxering. Hushållen kommer då att själva kunna välja var medlen ska placeras. Då kommer sparandet också att övergå till hushållssektom i redovisningen. Under 1995 och 1996 förs dock uppbyggnaden av premiereserven till staten, vilket ger ett positiv bidrag till statens finansiella sparande och även reducerar lånebehov och statskuld. AP—fondens avgiftsinkomster reduceras emellertid med 18 % eller ca 16 miljarder kr per år till följd av förändringama exklusive avgiftshöjningen. Det bidrar till att AP- fondens finansiella sparande nästan halveras mellan 1994 och 1996. se tabell 10.6.
10.4 Den kommunala sektorn
Den kommunala sektom består av kommuner, landsting samt kyrko— kommuner och kommunalförbund. Efter en lång följd av år med under- skott i det finansiella sparandet, uppvisade sektom relativt stora överskott under åren 1992 och 1993.
90
Bilaga 1.1
Tabell 10.7 Den kommunala sektorns inkomster och utgifter Löpande priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser
Miljarder kr. _ 1 993 1 994 1 995 1 996
Inkomster 390,9 382,11 381,6 384,9 Skatter ' 255,8 255,7 259,4 267,5 Bidrag från staten och socialförsäkringssckmrn 86,0 76,1 70,4 64,1 Ovriga inkomster 49,1 50,3 51,9 53,3 Utgifter 378.7 381,2 3863 394,11 Transfereringar till hushåll 39,5 36,7 36,9 36,1 Ovriga transfereringar 41,9 41 ,0 38,2 39,6 Konsumtion 275 .8 281 ,9 288 ,2 293 ,7 Investeringar 21,4 21,7 23,7 24,5 Finansiellt sparande 12.2 0.8 -5,3 -9,0 — kommuner 4,5 -3,3 —7,1 -1 1,0 - landsting 7,2 3,8 3,2 3,5 - kyrkor. församlingar. m.m. 0,5 0,3 —1,4 -1,5 Som andel av BNP, procent:
Skatter och statsbidrag 23,7 22,0 20,7 1 ,7 Konsumtion 19,1 18,7 18,1 17,5 Finansiellt sparande 0,8 0,1 -O,3 -0,5
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
År 1994 försämrades det finansiella sparandet i kommuner och lands- ting. Den låga nominella löneökningstakten mellan åren 1991 och 1992 och den lägre tillväxten i ekonomin som helhet innebär att slutavräk- ningslikviden, enligt det gamla systemet för utbetalning av kommunal- skattemedel, och därmed även de totala skatteinkomstema minskade år 1994. Det finansiella sparandet år 1994 beräknas ha uppgått till ca 1 mil- jard kr. Detta sparande härrörde främst från landstingssektom, medan kommunema hade ett underskott på drygt 3 miljarder kr. Konsumtions- volymen sjönk med 0,5 % och sysselsättningen inom hela den kommunala sektorn drogs ned med motsvarande ca 23 000 personer. Att antalet sysselsatta minskade så starkt beror också på att arbetstiden per sysselsatt ökade. Såväl konsumtionsvolym som sysselsättning föll relativt sett mer inom Iandstingssektom än inom kommunerna.
År 1995 sjunker det finansiella sparandet ytterligare, till ett underskott om drygt 5 miljarder kr. De kommunala skatteintäkterna ökar med ca 3,5 miljarder kr, huvudsakligen till följd av en skattehöjning med preliminärt 42 öre. Efter att beräkningarna avslutats har kommunerna lämnat preliminära uppgifter, som sammantaget pekar på en höjning av den genomsnittliga skattesatsen med 45 öre. Att skatteinkomstema, trots skattehöjningen, inte ökar mer är 1995 beror på att det gamla utbetalningssystemet för kommunalskattemedel inte längre ger någon eftersläpande avräkningseffekt samt att de avdragsgilla egenavgifter som höjs fr.o.m. år 1995 minskar kommunernas skatteinkomster. Bidragen från stat och socialförsäkring minskar med 6 miljarder kr till följd av
Prop. 1994/95:100
91
Bilaga 1.1
minskad flyktingmottagning samt bortfall av vissa engångsvisa ersätt- ningar. Av utgifterna inom den kommunala sektorn väntas övriga transfe- reringsutgifter falla som en följd av det förbättrade konjunkturläget. Konsumtionsvolymen sjunker med ytterligare 1 %, vilket medför en sysselsättningsminskning på ca 14 000 personer. Den höjda arbets- givaravgiften i samband med EU-finansieringen ökar kommunsektorns konsumtionsutgifter. Under 1995 väntas landstingen ha fortsatta överskott, medan det kommunala sparandet faller till ett underskott om 7 miljarder kr. Även övrigsektom väntas uppvisa ett underskott. År 1995 tar kommunerna 1 fyra län över ansvaret för omsorgen av psykiskt sjuka, vilket medför en skatteväxling mellan kommuner och landsting.
Under år 1996 sjunker det finansiella sparandet i kommunsektorn ytterligare till 9 miljarder kr. Konsumtionsvolymen bedöms falla med 1 % och övriga utgifter beräknas öka endast i liten utsträckning. Utbetalningarna av socialbidrag minskar dels som en följd av den allmänna förstärkningen av ekonomin, dels till följd av minskad flyktingmottagning i kommunerna. Den senare utvecklingen innebär emellertid att statsbidragen till kommunerna faller även 1996. Landstingen väntas uppvisa fortsatta överskott, medan sparandet i kommunerna försämras ytterligare. År 1996 antas underskottet i kommunema uppgå till 11 miljarder kr. Detta får som följd en ökad skuldsättning och därmed högre ränteutgifter.
Att kommunernas finansiella sparande försämras mer än landstingens under hela perioden beror bl.a. på att statsbidragen svarar för en relativt sett större andel av inkomsterna i kommunerna än i landstingen. Därför blir under de närmaste åren effekten av nominellt oförändrade statsbidrag större för kommunerna än landstingen.
De skattefinansierade intäkterna, dvs. skatter och statsbidrag, faller under perioden till knappt 20 % av BNP. Samtidigt drar kommunsektorn ned sina utgifter. Anpassningen av utgifterna sker dock inte i takt med inkomstutvecklingen, vilket leder till att sparandet försämras under prognosperioden.
Regeringen avser att i vårens kompletteringsproposition återkomma med en bedömning av och förslag beträffande det finansiella utrymmet för kommunsektom är 1996.
Prop. 1994/ 95: 100
92
Bilaga 1.1
11 Kapitalmarknad
Under 1994 har omsvängningen i världskonjunkturen blivit allt tydligare. Inflationsförväntningama har stigit i takt med konjunkturuppgången och därigenom bidragit till den internationella ränteuppgången. Den nominella räntan har vidare påverkats av att realräntan steg kraftigt under 1994. I länder där realräntmbligationer noteras steg den reala räntan med mellan 0,8 och 2,1 procentenheter under perioden januari till november. I slutet av november låg de noterade realräntoma på 3,9 % i Storbritannien, 4,9 % i Canada och 5,4 % i Australien. Delvis är uppgången en återgång till de högre realräntor som rådde för ett par år sedan men någon förklaring till varför den skett under detta år är svår att ge. Det tycks dock som om hushållssparandet är relativt okänsligt för kortsiktiga förändringar i realräntan. Sparkvoten fortsätter att falla i de flesta OECD- länder.
11.1 Den internationella ränte- och valutautvecklingen
Efter en längre tids nedgång nådde de internationella obligationsräntoma en bottennivå runt årsskiftet 1993/1994. Den amerikanska centralbankens (Federal Reserve Bank) höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,25 % i början av februari 1994 anses ha varit den utlösande fak- torn. En månad efter den initiala räntehöjningen publicerades en mycket stark utfallssiffra för den amerikanska ekonomins tillväxttakt. Denna upp- gick till 7,5 % i årstakt under fjärde kvartalet 1993 vilket fick amerikans— ka placerare att omvärdera inflationsförväntningama. Når Federal Reser- ve minskade penningpolitikens expansiva inriktning genomfördes bety- dande omplaceringar i investeramas värdepappersportföljer.
Den amerikanska 30-åriga räntan steg förhållandevis kraftigt under 1994, från nivåer på 6,2 % i slutet av januari till ca 8 % i slutet av no- vember. Penningpolitiken har stramats åt i sex steg. Styrräntan (federal funds rate) har därigenom höjts från 3,0 % till 5,5 % fram till den 15 november. Åtstramningen har fört den reala korträntan till ca 2 %, vilket ungefär motsvarar den genomsnittliga nivån för de senaste tre decennier- na. Den kombinerade effekten av valuta- och penningpolitiken är fort- farande svagt expansiv då effekterna av räntehöjningama i viss utsträck- ning motverkats av deprecieringen av dollarn på 8 % (mätt mot ett han- delsvägt index).
Tidigare har inte dollarkursens utveckling haft så stor vikt vid utform- ningen av penningpolitiken. Med en utrikeshandel på bara ca 10 % av BNP har importprisema en begränsad inverkan på den totala inflationen. Nya bottenoteringar mot yen och D-mark har dock lett till att synsättet förändrats vilket har utlöst centralbanksinterventioner på valutamarkna- den.
Samvariationen har ökat mellan de större industriländemas långa räntor under senare år. Trots att USA och Tyskland befann sig i olika konjunk-
Prop. 1994/ 95: 100
93
turfaser uppvisade deras långa räntor en mycket hög korrelation (0,93) PTOP- 1994/ 95 2100 för perioden 1990-94. En uppgång i långa räntor i USA kan därför leda Bilaga 1-1 till självuppfyllande förväntningar om stigande långa räntor i Tyskland. På så sätt har den amerikanska ränteuppgången bidragit till att de tyska räntorna stigit. De tyska räntorna har i sin tur haft stor påverkan på de övriga europeiska räntorna genom D—markens stora betydelse för andra valutor i Europa.
Hamm 11.1 It)-åriga obhgationsr'äntor 1991-1994
Procent
| | I | | | I I I | """"" 'I """" ”I I I I | | | I | I | | | I I I
___J--_-_J--_
2 1
Räntorna har stigit markant i såväl Tyskland som i övriga europeiska länder. Den tyska tioårsräntan steg ca 1,7 procentenheter till 7,3 % från januari till november 1994. I början av 1994 uppvisade några länder läg- re långa räntor än i Tyskland. I nuläget har dock ränteläget i samtliga dessa länder stigit över det tyska. Det tycks som om räntorna stigit mind- re, relativt sett, på större marknader med bättre likviditet. Under året har förutsättningarna för en 'decoupling' av räntorna, dvs. att europeiska räntor skulle utvecklas i en egen riktning, skild från den amerikanska, diskuterats. Detta har emellertid inte inträffat trots att den tyska centralbanken fortsatte att försiktigt öka den penningpolitiska stimulansen under det första halvåret 1994. De tyska räntesänkningarna fortsatte även efter Federal Reserves omläggning av penningpolitiken. Bundesbmk ute- slöt ännu i början av december inte ytterligare räntesänkningar men i takt med att konjunkturen växer sig allt starkare minskar förutsättningama för en mer expansiv penningpolitik. Den tyska inflationen sjönk dock under året och förväntas sjunka ytterligare. Dessutom har tillväxten i penning— mängden avtagit för att per november månad enligt preliminära siffror vara 6,8 % (på årsbasis). Denna nivå ligger vid den övre gränsen på målintervallet om 4-6 % efter att ha legat kring 15 % under första halvåret.
94
Efter sommaren har takten i sänkningarna av de penningpolitiska styr- räntoma runtom i Europa avstannat. Vissa länder har istället lagt om pen- ningpolitiken i en mer åtstramande riktning. Sverige var först med att höja styrräntan i mitten av augusti. Italien och Storbritannien följde strax efter.
11.2 Den svenska ränte- och valutautvecklingen
Den internationella ränteuppgången under 1994 drabbade vissa länder hårdare än andra. Finland, Italien, Spanien och framför allt Sverige till- hör de länder där räntan stigit kraftigast. Utmärkande för dessa länder är att de alla har en ogynnsam inflationshistoria och svaga statsfinanser. Under 1993 sjönk räntorna i dessa länder relativt sett mer än i andra vil- ket fick räntemarginalema mot låginflationsländer, såsom Tyskland och Nederländerna, att minska. Uppgången under 1994 kan delvis vara en anpassning till de tidigare räntemarginalerna mot låginflationsländema.
Ih'agram 11.2 Ränte- och valutautvecklingen 1993-1994
Beslut om margina|räntesänkningar/reporänta
Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1
Procent Index
Jul Sep Nov Jan Mar Maj Jul Sep Nov
Den svenska 10-årsräntan har, sedan bottennoteringen i slutet av janua- ri på drygt 6,5 %, stigit med ca 4 procentenheter till nivåer runt 10,7 % i slutet av november. Under denna period har differensen mellan tioåriga räntor i Sverige och Tyskland ökat från den historiskt sett låga differen- sen på drygt 1 procentenhet till 3,4 procentenheter.
När oron var som störst under augusti, i samband med att det rådde osäkerhet inför riksdagmlet samt att Riksbanken genomförde en oväntad räntehöjning, steg den långa räntan till nivåer strax över 12 %. Den upp- åtgående trenden i de långa räntorna bröts i augusti och därefter har rän- torna sjunkit, om än oregelbundet, till nivåer runt 10,7 % i slutet av no-
140
136
132
128
124
120
116
112
95
Bilaga 1.1
vember. Dagens höga nominella räntenivåer ger i kombination med en begränsad inflation en mycket hög realränta. En del av förklaringen till de höga nominella räntorna ligger i stigande inflationsförväntningar. Enligt undersökningar från Aragon fondkommission har inflationsför- väntningama stigit under 1994. Enligt den senaste undersökningen i november förväntade sig placerarna i genomsnitt en inflation under de närmaste två åren på 3,8 %, att jämföra med 2,8 % i februari. Även undersökningar gjorda på uppdrag av Riksbanken visar att inflationsför- väntningama överskrider inflationsmålet på 2 % (+/- 1 procentenhet) för 1995 . Med hänsyn till dessa inflationsförväntningar är den realränta som investerarna förväntar sig hög.
Riksbanken fortsatte den tidigare inslagna vägen med försiktiga ränte- sänkningar under våren och försommaren. Under denna period sänktes räntan i fem steg med totalt 83 räntepunkter till 6,92 %. Under somma— ren lades räntestymingssystemet om till ett system som mer liknar de som används av de flesta europeiska centralbanker. I stället för marginalränta styrs nu de korta räntoma normalt av en 14-dagars reporänta. Det nya systemet ger möjlighet att sänka räntan i mindre steg och med större flexibilitet än tidigare. .
Den 11 augusti beslutade Riksbanken att minska graden av penning- politisk stimulans genom att höja reporäntan med 28 punkter till 7,20 %. Den tidiga räntehöjningen kom som en stor överraskning för flertalet marknadsaktörer och skapade initialt en viss osäkerhet.
Under året har variabiliteten i räntenivån ökat kraftigt på den svenska marknaden. Kraftiga prissvängningar utgör i sig en risk för placerarna vilket leder till lägre likviditet och en mindre effektiv marknad. Detta har sannolikt bidragit till att utländska placerare i så hög grad har lämnat den svenska marknaden. Under 1994 minskade deras innehav av räntebärande värdepapper i svenska kronor från 217 miljarder kr till 179 miljarder kr i slutet av oktober enligt Riksbankens depåstatistik. Dessutom avvecklade de repapositioner till ett beräknat värde av knappt 100 miljarder kr. Des— sa utförsäljningar har bidragit till de stigande långa räntorna. I slutet av oktober var repapostitionen nära noll och för 1995 förväntas inte samma säljtryck från utländska placerare som under 1994.
En stor del av den monetära stimulansen är i dagsläget en effekt av den svaga kronkursen. Kronan försvagades kraftigt under senvåren och som- maren för att åter stärkas efter riksdagsvalet. Nedgången sedan den fasta växelkursen övergavs var dock fortfarande drygt 18 % mot ecu—index i början på december 1994. Det finns dock tecken som talar för en starkare utveckling av kronkursen framöver. Under de senaste två åren har företagen amorterat på sina utlandslån vilket har skapat stora valutaflöden ut ur landet. Under 1995 väntas dessa amorteringar minska. Dessutom har bytesbalansen förstärkts och visade under 1994 ett överskott. Överskottet i bytesbalansen förväntas växa betydligt under innevarande år vilket ger ett apprecieringstryck på kronan. Finansdepartementet beräknar att kronan kommer att apprecieras med ca 1,4 % under 1995 och 2,4 % under 1996, relativt en konkurrensvägd valutakorg.
Prop. 1994/ 95 : 100
96
Bilaga 1.1
11.3 Börsutvecklingen i Sverige och internationellt
I takt med stigande förväntningar om en konjunkturuppgång steg världens större börser relativt kraftigt under 1993 . Undantaget utgjordes av den ja- panska börsen där den ekonomiska återhämtningen inte framstod som lika förestående. Under de första 11 månaderna 1994 var utvecklingen inte lika optimistisk som under 1993. Under perioden var världsindex i stort sett oförändrat. Uppgången i de internationella räntorna höjer avkast- ningskravet vilket hämmat utvecklingen. Börserna är överhqu taget räntekänsliga vilket tydligt syns i kursrörelsema i samband med föränd— ringar i penningpolitiken.
I)iagram 11.3 Internationell börsutveckling 1993-1994
lndex ultimo 1989=100. Nationell valuta 16
["-""|
14
i"
_ _ ___—_--_r- __
&
12
%
Jan Apr Jul Okt Jan Apr Jul Okt
På Stockholmsbörsen steg index med 7 % under de 11 första månader- na 1994, medan uppgången under 1993 uppgick till drygt 50 %. Ränte- uppgången tryckte speciellt ned kurserna för de räntekänsliga bolagen inom bank och försäkring. Dessa bolag har stora portföljer med obliga- tioner som sjunker i värde vid ränteuppgångar och dessutom försämras låntagares betalningsförmåga vid högre ränta. Den svaga kronan har däremot givit ett väsentligt bidrag till en gynnsam utveckling i många ex- portbolag och deras underleverantörer.
Börsomsättningen har fortsatt att öka även under 1994 och uppgick till 2,6 miljarder kr per dag i snitt under de första 11 månaderna 1994. Det är en fördubbling jämfört med samma period förra året. Utlänningamas intresse för wenska aktier var fortsatt stort under 1994 och under perio- den januari till oktober köpte utländska placerare svenska aktier för 34 miljarder kr netto. Dessa stora nettoköp under hösten balanserade stora utförsäljningar från allemansfondema. Under augusti, september och ok-
Prop. 1994/952100
97
Bilaga 1.1
tober sålde allemansfondema aktier för ca 6,4 miljarder kr, vilket mot- svarade 9,4 % av förrnögenheten.
11.4 Statens upplåning
Den svenska statsskulden har ökat markant under de inledande åren av 1990-talet. Vid slutet av budgetåret 1989/90 var statsskulden brutto 582 miljarder kr men ökade i löpande priser till 1 179 miljarder kr vid ut- gången av budgetåret 1993/94. Mätt som andel av BNP ökade statsskul- den från 45 % vid halvårsskiftet 1990 till 80 % vid halvårsskiftet l994.
Finansieringen av statsskulden har förändrats de senaste åren. En vä- sentlig förändring är den ökade valutaupplåningen som inleddes i sam- band med att den fasta växelkursen övergavs i november 1992. Fram till hösten 1992 fanns en valutalånenonn med innebörden att svenska staten
inte skulle nettolåna i utländsk valuta. I samband med försvaret av den-
fasta kronkursen genomförde Riksgäldskontoret betydande upplåning i utländsk valuta. Denna upplåning utnyttjades för att finansiera bud— getunderskottet efter det att valutalånenormen avskaffats. De nu gällande riktlinjerna för statens valutaupplåning innebär att staten får låna i utländsk valuta men att huvuddelen av finansieringen skall ske i svenska kronor. Statsskulden i utländsk valuta uppgick vid slutet av budgetåret 1991/92 till 57 miljarder kr och ökade t.o.m. budgetåret 1993/94 till 376 miljarder kr.
Tabell 11.1 Statsskuldens placering Miljarder kronor
Utestående skuld Förändring under oktober 1994 budgetåret 1993/94 Riksbanken 77 144 Banker 90 16 Försäkringsbolag 333 61 Hushåll 126 -1 Företag m.fl. 132 -39 Ovrigt -17 -19 Utlandet i svenska kronor 124 -1 Summa lån svenska kronor 864 182 Län i utländsk valuta 368 36 Summa 1 232 218
Källa: Riksbanken.
Den del av statsskulden som är denominerad i svenska kronor är till största delen finansierad via penning- och obligationsmarknaden och är främst placerad hos försäkringsbolag, banker och Riksbanken. Återsto— den, ca 11 % vid halvårsskiftet l993/94, upplånas genom premieobliga- tioner, Allemansspar, sparobligationer och Riksgäldskonto. Dessa låne— former vänder sig framförallt till privatpersoner och betecknas därför till- sammans som privatmarknaden. Den genomsnittliga kvarvarande löptiden
Prop. l994/ 95 : 100
98
Bilaga 1.1
för den del av statsskulden som finansierats via obligations- och penning- marknaden är 4,3 år.
Tabell 11.2 Förändringen i statsskulden och dess finansiering de senaste budgetåren Miljarder kronor
1992/93 1993/94 1994/951 Frnansieringsbehov Primärsaldo 93 109 71 Riksgäldskontorets nettputlåning 42 29 37 Räntor på statsskuldcr 73 96 1 17 Statens lånebehov 208 234 225 Skulddispositioner 41 -16 -14 varav värdcrcglcringskonto för valutor 39 -7 -14 Statsskuldcns förändring 250 218 21 l finansiering Pcnning- och obligationsmarknad -28 192 Privatmarknaden 2 -1 lnlåning -7 -8 Utlandsupplåning 283 36 thtoupplåning 250 218 :Prognos *Kassamässigt, överensstämmer ej med kostnadsredovisningcn. Källor: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
När Riksgäldskontoret för Riksbankens räkning genomförde en omfat— tande valutaupplåning i samband med försvaret av den fasta växelkursen innebar detta att Riksgälden fick en tillgång i form av en kontokredit hos Riksbanken. Nettoupplåningsbehovet för budgetåret l993/ 94 finansierades till stor del genom att Riksgäldskontoret löpande utnyttjat kontokrediten. Därigenom avslutades Riksgäldskontorets kontokredit i Riksbanken under budgetåret l993/94. Därutöver finansierades nettoupplåningsbehovet ge— nom att försäkringsbolagen och bankerna var nettoköpare av statspapper medan hushåll och gnippen företag m.fl. nettosålde. Ökningen av valuta— skulden var måttlig.
De utländska placerarna har under såväl det senaste budgetåret som ka— lenderåret nettosålt statspapper enligt den gängse statistiken. Dessa siffror ger dock en något missvisande bild av utländska placerares agerande på den svenska marknaden. Utländska placerare har till stor del finansierat sina innehav av svenska statspapper genom kortfristig upplåning med det köpta värdepapperet som säkerhet. Vid en sådan transaktion registreras långivaren, ofta en svensk bank, som ägare av värdepapperet. Fördelen för den utländske placeraren med en sådan transaktion är att valutarisken separeras från placeringen i svenska värdepapper. Enligt Riksbankens undersökningar var inslaget av på detta sätt finansierade innehav av svenska statspapper betydande i början av 1994. I dagsläget bedöms dock volymen som ringa.
Under innevarande budgetår förväntas lånebehovet minska till 225 mil- jarder kr. Detta kommer i huvudsak att finansieras via upplåning i sven- ska kronor. Nära nog hela denna volym kommer att finansieras via den
Prop. 1994/95:100
99
Bilaga 1.1
svenska penning- och obligationsmarknaden då privatmarknaden endast i ringa omfattning kan väntas bidra till att täcka nettoupplåningsbehovet.
Det är svårt att ge en rättvis bild av räntekostnaden för statsskulden. Detta beror till stor del på att upplåningen sker genom så kallade bench- marklån. Tanken bakom benchmarklånen är att bygga upp stora volymer av vissa obligationslån och på så sätt skapa god likviditet på obligations- marknaden. Denna upplåningsstrategi innebär dock att de obligationer som emitteras normalt har en kupongränta som avviker från marknads- räntan vid emissionstillfället. Skillnaden mellan kupongräntan och mark- nadsräntan ger upphov till s.k. över- eller underkurser på obligationema. En emission till överkurs innebär att köparen av obligationen betalar mer än obligationens nominella belopp, samtidigt som Riksgäldskontoret i framtiden får betala ut en högre ränta än det vid lånetillfället rådande av- kastningskravet. Skulle räntekostnaden det år obligationen emitterades re- duceras med Överkursen samtidigt som räntekostnaden kommande år får vara högre än emissionsräntan kan det ge en något missvisande bild av räntekostnaden över tiden. För att få en god bild av räntekostnaden över tiden kan det därför i vissa sammanhang vara lämpligt att periodisera över— och underkurserna. Ytterligare en komplicerande faktor vid be- räkning av lånekostnaden är huruvida man skall ta hänsyn till realiserade och orealiserade valutakursförluster/vinster.
Riksgäldskontorets årsredovisning år från och med verksamhetsåret 1992/93 kostnadsbaserad. Därmed periodiseras över- och underkurser och redovisningen ger en uppfattning om hur hög räntekostnaden för stats— skulden är. Under verksamhetsåret 1993/94 var Riksgäldskontorets netto- räntekostnad ca 7 % av statsskulden exklusive valutakursvinster och -för- luster. Inräknas realiserade samt orealiserade valutakursvinster och —förluster blir lånekostnaden som andel av statsskulden ca 8 %. I dessa beräkningar är statsskulden inte marknadsvärderad i ett ränteperspektiv, men väl ur ett valutaperspektiv.
Under våren introducerade Riksgäldskontoret 20-åriga realränteobliga- tioner som är kopplade till KPI. Introduktionen fick ett svalare mottagan- de än väntat och även om Riksgäldskontoret fick in bud motsvarande emissionsprogrammets storlek ansågs de realräntor som erbjöds vara för höga. Därför valde Riksgäldskontoret att endast emittera realränteobliga- tioner för ungefär 3 miljarder kr av planerade 10 miljarder kr till en real ränta på ca 4 %.
Genom att använda realränteobligationer kan staten bidra till att minska de riskpremier som beror på osäkerhet om den framtida inflationsutveck- lingen. Realränteobligationer bör också locka till sig de placerarkategorier som har de högsta inflationsförväntningama varför den genomsnittliga in- flationsförväntan, och därmed den nominella räntan, på marknaden för nominellt denominerade obligationer tenderar att minska. Användandet av realränteobligationer ökar sannolikt också trovärdigheten i inflationsbe- kämpningen genom att minska statens möjligheter att urholka statsskul- dens reala värde genom inflation. Denna möjlighet är dock redan ringa eftersom närmare 30 % av statsskulden är placerad i utländsk valuta. Det innebär att den offentliga sektom som helhet, inklusive socialförsäkrings-
Prop. 1994/95:100
100
Bilaga 1.1
systemet har nästan lika stora finansiella tillgångar som skulder denomi- nerade i svenska kronor. Dessutom minskas möjligheterna att urholka statsskulden genom inflation av att ungefär en femtedel av statsskulden är placerad i värdepapper med en löptid som är kortare än ett år.
1 1.5 Kreditmarknaden
Under 1994 utvecklades den totala utlåningen till allmänheten svagt fram till och med oktober. Jämfört med ett år tidigare hade utlåningen från bankerna till allmänheten i svensk och utländsk valuta minskat med 13 % samtidigt som bostadsinstitutens kreditgivning i stort sett var oförändrad. Nedgången i bankernas utlåning avsåg framförallt svenska företags lån i utländsk valuta. Bankernas utlåning i svenska kronor har ökat sedan i april 1994. Det förefaller sannolikt att den fortsätter att stiga under det kommande året i takt med att företagens investeringar ökar, samtidigt som amorteringarna av lån i utländsk valuta torde minska. Det har också skett en viss ökning av bankernas kreditgivning till hushållen.
Det låga bostadsbyggandet har inneburit att bostadsinstitutens finansie- ringsbehov varit och väntas förbli måttligt. Den utestående stocken av bostadsobligationer har under de tre första kvartalen minskat med ungefär 30 miljarder kr.
Inlåningen i svenska banker minskade med 13 miljarder kr under de första tio månaderna av 1994. Inlåningen från hushållen är dock i stort sett oförändrad. Den svaga utlåningen tillsammans med en tämligen stabil inlåning har inneburit att bankerna fortsatt att placera ökade belopp i sina obligationsportföljer. Bankernas innehav av räntebärande värdepapper har under årets tio första månader ökat med | storleksordningen 60 miljarder kr och var, per den sista oktober, ca 380 miljarder kr. Ökningen beror endast till en liten del på ökade innehav av svenska statspapper.
Värdepappersinnehaven har kortsiktigt haft negativ inverkan på banker- nas resultat genom att värdet av portföljema minskat i samband med vårens och sommarens ränteuppgång. TroLs detta har bankernas resultat fortsatt att förbättras. För det tredje kvartalet 1994 var samtliga större bankers resultat, med undantag för Föreningsbankens, positivt. Det samlade rörelseresultatet för de fem största bankkoncemema var t.o.m. det tredje kvartalet 1994 drygt 12 miljarder kr. Resultatförbättringen beror framför allt på att kreditförlustema minskat med 54 % jämfört med motsvarande period föregående år, till 22 miljarder kr. Äterhämtningen i banksektom har tidigare till viss del berott på förbättrad intjäningsför- måga. Under 1994 tycks denna utveckling ha bromsats upp och upp- gången i resultat före kreditförluster har avstannat. Marginalen mellan bankernas genomsnittliga in— och utlåningsräntor har under de tre första kvartalen 1994 minskat med 0.4 procentenheter till 5,9 %. Det innebär att utvecklingen mot lägre räntemarginaler fortsatt under 1994 om än i en långsammare takt än tidigare.
Prop. 1994/95:100
101
Bostadsinstitutens resultat har återhämtat sig senare än vad som varit Pl'OP- 1994/953100 fallet för bankerna samtidigt som problemen tidigare inte varit lika stora. Bilaga 1-1 Delårsrapportema under 1994 tyder på att en återhämtning nu pågår och att kreditförlustema minskar.
102
Bilaga 1. 1
12 Medelfristiga scenarier
12.1 Inledning och förutsättningar
Det medellånga tidsperspektivet röner allt stöne uppmärksamhet i såväl den inhemska som den internationella ekonomisk-politiska debatten. Detta är bl.a. en konsekvens av att den ekonomiska politiken är inriktad på problem och frågeställningar som kräver analys på lite längre sikt. Det gäller framför allt de offentliga finanserna och arbetsmarknaden. Det svenska medlemskapet i EU ställer också krav på utarbetandet av ett s.k. konvergensprogram (se vidare kap. 2).
En analys på medellång sikt är självfallet förknippad med stora osäker— heter. Av detta skäl presenteras tre olika utvecklingsscenarier med varie- rande BNP-tillväxt.
Kalkylerna i det följande baseras på den ekonomiska politik som pre- senterades i dels den ekonomisk-politiska proposition (1994/95:25) som lades fram i november 1994, dels de förslag som lämnades till riksdagen angående finansieringen av avgiften till EU samt de förslag som presen- teras i budgetpropositionen. Ramen för de arbetsmarknadspolitiska åtgär- derna bestäms av riksdagen. Det finns inga beslut som rör perioden 1997— 1998. I de olika scenarierna antas att åtgärdsvolymens omfattning föränd- ras något snabbare än förändringen i den öppna arbetslösheten.
Den makroekonomiska utvecklingen har bestämts med hjälp av den ekonometriska modellen KOSMOS. De finansiella flödena i ekonomin, med sparbalanser för offentlig och privat sektor, har bestämts med hjälp av modellen FlMO. Modellerna, som är simultana och per definition konsistenta. har utvecklats av Konjunkturinstitutet. De finns beskrivna bl.a. i bilaga [, Metoder, modeller och beräkningar, till Långtidsutred— ningen 1992.
I alternativet med låg tillväxt — BNP stiger med i genomsnitt ca 2,0 % per år under 1996-1998 —- illustreras ett scenario där efterfrågan i ekono- min är påtagligt dämpad. Tillväxten hålls tillbaka bl.a. av att arbets— marknaden inte uppvisar nödvändig flexibilitet. vilket innebär att det upp- kommer inflationsdrivande löneökningar redan vid en hög arbetslöshet. Den svaga efterfrågan beror även på ett fortsatt lågt förtroende för och en fortsatt hög grad av osäkerhet avseende utvecklingen av den svenska ekonomin, arbetslösheten och statsfinanserna. Detta leder till ett fortsatt högt privat finansiellt sparande och låga investeringar, vilket dämpar efterfrågan och tillväxt.
[ alternativet med medelhög tillvärt — BNP växer med i genomsnitt ca 2.7 % per år under perioden 1996-1998 — åskådliggörs en utveckling där förtroendet för den svenska ekonomin gradvis förbättras, samtidigt som bl.a. den aktiva arbetsmarknadspolitiken bidrar till att sysselsättningen kan öka utan att inflationen stiger. Produktionskapaciteten byggs ut sam- tidigt som hushållen minskar sitt sparande, vilket innebär att konsumtio- nen ökar trots att de realt disponibla inkomstema utvecklas svagt som en följd av höjda skatter och långsamt ökande transfereringar.
Prop. 1994/95:100
103
1 det sista scenariet, hög tillväxt, stiger BNP med ca 3,4 % i genom- PTOP- 1994/953100 snitt per år 1996-1998. Ett kraftigt stärkt förtroende för den svenska eko— Bilaga 1-1 nomin tillsammans med en väl fungerade arbetsmarknad utlöser en stark nedgång i hushållens finansiella sparande samt höga investeringar. Arbetslösheten reduceras snabbt utan att inflationen ökar och därmed för- hindras också en ökad utslagning av arbetskraften.
Den internationella utvecklingen
Den intemationella utvecklingen under perioden 1996-1998, som är samma i de tre scenarierna. präglas av att de stora industriländema be- finner sig i olika koniunkturfaser. Därmed ger de aggregerade tillväxt- talen ett förhållandevis jämnt konjunkturförlopp för världsekonomin. Tillväxten i den amerikanska ekonomin beräknas fortsätta att mattas något under åren efter 1995, för att sedan börja stiga år 1998. Samtidigt antas den japanska och de europeiska ekonomierna uppvisa ett stigande kapacitetsutnyttjande. I dagsläget är produktionsgapet (och därmed också tillgången på ledig kapacitet) i dessa länder betydande efter den lång- dragna lågkonjunkturen. Tillsammans bör detta medföra en relativt hög tillväxt under andra hälften av 1990-talet, utan att inflationen stiger nämnvärt. Den årliga BNP-tillväxten i OECD väntas uppgå till knappt 3 % 1996-1998, se tabell 12.1.
Tahe1112.l Förutsättningar Procentuell förändring
1994 1995 1996 1997 1998
BNP OECD (16%1 2,8 2,9 2,7 2,6 2.8 KPI OECD (16) 2.3 2.7 3,0 3,2 3,1 Marknadsrillviixl OECD (14)' 9.1 8.0 7.1 6,7 6,4 Tysk ränta. S-års statsobl. 6.2 7.0 7.3 7.0 7.0 llög tillväxt Svensk ränta, 5—års slatsobl. 9,1 0,0 9,3 8,0 7,5 ECU—indcx årssnitt lil—4,0 121,6 117,9 115.0 112,l Medelhög tillväxt Svensk ränta. S-års starsohl. 9.1 10.0 9.3 8,5 8,0 ECU-index årssnitt 121-"4.0 121,6 1 17,9 115,9 113.9 Låg tillväxt Svensk ränta, 5-års statsobl. 9,1 10,0 9,3 9,0 8.5 ECU-index årssnitt [24,0 121,6 119 3 117 9 116,5
lÅrlig procentuell förändring. Källor: OECD och Finansdepartementet.
W:]ura— och rännförutsättningar Den svenska kronan förutses att appreciera med ca 4 % fram t.o.m. 1996, se kapitel 1. Men även efter denna förstärkning bedöms kronan vara underVärderad. Studier av den s.k. reala växelkursen (mätt på olika
104
Bilaga 1.1
sått, t.ex. relativ enhetsarbetskostnad i gemensam valuta) som är förenlig med jämvikt i ekonomin indikerar en fortsatt real appreciering efter 1996. Denna kan komma till stånd genom dels en nominell appreciering av den svenska kronan och dels högre nominella löneökningar och snabbare inflation än i omvärlden. I scenarierna nedan har detta skett genom såväl en nominell appreciering av valutakursen som en snabbare lönekostnads- ökning relativt omvärlden. Inflationen hålls emellertid tillbaka av succes— sivt lägre vinstmarginaler i näringslivet. Växelkursskillnadema mellan alternativen, se tabell 12.1, är motiverade genom att investeramas grad av osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen skiljer sig i de olika scena— rierna. Vidare antas denna osäkerhet överväga det faktum att bytes- balansöverskotten är högre i alternativen med lägre tillväxt.
I alternativet med medelhög tillväxt växer förtroendet för den svenska ekonomins utveckling och trovärdigheten i den ekonomiska politiken under perioden. Detta medför i sin tur en gradvis appreciering av kronan och en successiv nedgång i det reala ränteläget. Då förtroendet, trovärdigheten och växelkursutvecklingen varierar i de olika scenarierna, varierar även nivåerna på de nominella räntorna mellan alternativen, se tabell 12.1. '
Arbetskraftskostnadema och prispåslaget på de rörliga kostnaderna antas utvecklas på ett likartat sätt i de tre olika alternativen. Detta medför att skillnaderna i prisutvecklingen är begränsade. Konsumentprisindex (KPI) stiger med i genomsnitt drygt 3 % per år i samtliga alternativ. Saneringen av de offentliga finanserna sker till en del genom höjda indi— rekta skatter och sänkta subventioner. Dessa åtgärder beräknas höja kon- sumentprisema med i genomsnitt ca en procent per år. År 1996 beräknas den ekonomiska politiken leda till att KPI höjs med hela 1,5 %. För perioden 1997-1998 bedöms bidraget till konsumentprisökningen minska betydligt och uppgå till drygt en halv procentenhet. Denna nedväxling leder till ett fall i inflationstakten från 3,7 % 1996 till knappt 3 % 1997- 1998. Detta återspeglas också i att den underliggande prisutvecklingen ligger kring 2 % under perioden 1995—1998. I kalkylerna förväntas finanspolitiska åtstramningar som höjer prisnivån inte föranleda vare sig höjda inflationsförväntningar eller reaktioner på penningmarknaden.
12.2 Utvecklingen fram t.o.m. 1998 Små skillnader i exportutvecklingen
Sveriges exportmarknad för bearbetade varor väntas inom OECD-området växa med drygt 6,5 % i genomsnitt per år under perioden 1996-1998. Efterfrågan från Fjärran Östern väntas öka ännu snabbare. Den svenska konkurrenskraften försämras successivt. Detta beror på att lönekostnaden per producerad enhet stiger snabbare i Sverige än utomlands samt på att kronan förutses appreciera. Konkurrenskraftsförsvagningen sker emeller- tid från ett mycket gynnsamt utgångsläge. Sammantaget medför detta att
15 Riksdagen 199495. I sum/. Nr I 00. Bilaga ]
Prop. 1994/95:100
105
Bilaga 1. 1
den samlade exporten växer snabbt i alla alternativ. De skillnader som emellertid finns, förklaras i huvudsak av att produktionskapaciteten i scenariet med låg tillväxt i någon mån verkar hämmande på exportleve- ransema jämfört med utvecklingen vid medelhög tillväxt. I alternativet med hög tillväxt är å andra sidan investeringsaktiviteten hög, vilket bör underlätta en något mer expansiv produktion av exportvaror.
Produktionskapaciteten byggs ut
De fasta investeringarna föll kraftigt i början av 1990—talet. Utvecklingen är en följd av den realräntechock som i stor utsträckning bidrog till den senaste lågkonjukturen. Under de närmaste åren förutses emellertid gynn- samma förutsättningar för en återtagning och utbyggnad av produktions- kapaciteten.
Investeringsutvecklingen framöver bestäms främst av förväntad lönsam- het, efterfrågeläge, realränta och därmed investeramas förtroende för den ekonomiska utvecklingen och politiken. De tre scenarierna skiljer sig betydligt på flera av dessa punkter. Trots skillnaderna är tillväxten i samtliga alternativ i hög grad investeringsledd. Detta sammanhänger med att resursutnyttjandet stiger snabbt samt att lönsamheten är relativt hög i ett historiskt perspektiv. Vidare är det finansiella sparandet i den privata sektorn starkt, vilket medför en hög andel av eget kapital och minskad känslighet för marknadsrealräntor vid finansiering av olika investerings- projekt.
I alternativet med medelhög tillvärt bedöms de gynnsamma investe- ringsförutsättningama bestå, trots att lönsamheten, mått som bruttoöver- skott i förhållande till förädlingsvärdet, gradvis förväntas minska under perioden fram t.o.m. 1998. Utvecklingen skall dock ses i ljuset av att lönsamheten ökade kraftigt i den nuvarande konjunkturuppgångens inled- ningsskede. Trots nedgången bedöms lönsamhetsnivån under slutåret bli förhållandevis hög. Den samlade efterfrågan i ekonomin stiger relativt snabbt, bl.a. till följd av lägre realräntor och ett tilltagande förtroende för den ekonomiska utvecklingen. För att kunna möta efterfrågan med in- hemsk produktion krävs att produktionskapaciteten byggs ut. De totala bruttoinvesteringama beräknas öka med ca 8.5 % årligen och dämied vara den del av ekonomins efterfrågesida som växer snabbast. l scenariet med låg tillvärt är efterfrågan betydligt lägre. Vidare bedöms lönsam— heten i förhållande till alternativa placeringar, dvs. räntebärande tillgång- ar, vara något lägre än i alternativet med medelhög tillväxt. De totala bruttoinvesteringama bedöms stiga med knappt 6,5 % per år under perioden 1996-1998. I kalkylen med hög till vårt är förtroendet för ekono- min och den förda politiken hög. Den samlade efterfrågan stiger snabbt. Lönsamheten i produktionen är förhållandevis god tack vare lägre ränte- nivåer. Bruttoinvesteringama stiger med ca 11 % per år. Därmed undviks flaskhalsar i produktionen och medföljande risk för stigande inflation.
Prop. 1994/95 : 100
106
Bilaga 1 . 1
Tabell 12.2 Produktion och produktivitet. årsgenomsnitt 1996—1998 Procentuell förändring i 1991 års priser
medel hög låg Produktion Näringslivet 3,8 4,5 3,0 Industri 5,4 6,2 4,3 Ovrigt näringsliv 3,0 3,8 2,4 Produktivitet Näringslivet 1,7 1,5 1,7 Industri 2,2 2,3 2,2 Ovrigt näringsliv 1,3 1,1 1,4
Källa: Finansdepartementet.
Kapitalstockama växer, men med olika hastighet, i samtliga alternativ. Detta medför att efterfrågan i stor utsträckning kan mötas av inhemsk produktion i stället för av import. Kapacitetsutnyttjandet fortsätter initialt att stiga, dock utan att mer generella flaskhalsar med påföljande pris— ökningar gör sig gällande. Mot slutet av perioden sjunker resursut- nyttjandegraden något. Industrin växer snabbast, men en allt starkare efterfrågan av tjänster medför att också produktionen inom det övriga näringslivet stiger relativt snabbt. Den offentliga produktionen förutsätts emellertid minska.
Hushållens sparande och konsumtion
Hushållens sparande har förändrats kraftigt sedan 1989. Utvecklingen bör ses i ljuset dels av det skuldanpassningsbehov som uppstod i samband med höjda realräntor och fallande tillgångsvärden. dels av den osäkerhet som skapats av stigande arbetslöshet och växande offentliga finansiella underskott och därmed osäkerhet kring bl.a. de framtida ersättningsnivå- ema i socialförsäkringama. Utvecklingen av de offentliga finanserna bedöms få stor betydelse för nivån på hushållens sparande under de när- maste åren.
Det historiskt sett höga hushållssparandet under de senaste åren anses ha medfört att hushållen anpassat sina skuldstockar till en långsiktigt mer lämplig nivå. Skuldemas storlek i förhållande till den disponibla in— komsten är nu betydligt lägre än före kreditmarknadens avreglering i mitten av 1980- talet. Även ränteutgiftema i förhållande till inkomsterna har kraftigt nedbringats.
Hushållens disponibla inkomster beräknas öka i tämligen begränsad takt mellan 1995 och 1998, se tabell 12.3. I scenariet med medelhög tillväxt ökar hushållens reala inkomster med i genomsnitt knappt en procent år- ligen, medan den vid hög tillväxt ökar något mer. Vid låg tillväxt är den reala disponibelinkomsten år 1998 ca 10 miljarder kr högre än år 1995 i fasta priser. Det motsvarar en årlig ökning om 0,4 %.
Prop. 1994/95 : 100
107
Bilaga 1 . 1
Tabell 12.3 Hushållens ekonomi, årsgenomsnitt 1996-1998 Procentuell förändring i l99l års priser
medel hög låg Löner 2,6 3,5 1,9 Transfereringar från offentliga sektorn -1,6 -2.4 —1,1 Ovrigt 4,6 5,1 3,2 Skatter och avgifter 3,8 4,0 3,0 Disponibel inkomst 0,8 1.1 0.4 thtosparandc nivå1 3,3 2,5 4.1 Konsumtion 1,9 2 ,5 1,2
1Andel av diSponibcl inkomst 1998, löpande priser. Anm. Deflatering med implicitprisindex för privat konsumtion. Källa: Finansdepartementet.
Att hushållens inkomster växer så pass långsamt relativt BNP beror delvis på de budgetkonsoliderande åtgärder som vidtas under perioden. De sammantagna regeländringarna beräknas reducera hushållens dispo- nibla inkomster med 45 miljarder kr, i 1994 års priser, mellan 1994 och 1998. Detta motsvarar en nedgång med 5 %.
Av hushållens inkomster ger lönerna varje år ett positivt bidrag till den reala förändringen. Transfereringama från den offentliga sektorn minskar som en följd av dels de regeländringar som genomförs under perioden, dels av den lägre arbetslösheten. En sysselsättningsuppgång som får till följd att arbetslösheten reduceras medför att löneinkomstema ökar sam- tidigt som transfereringama från offentlig sektor minskar i omfattning. Nettoeffekten för hushållens del blir med en sådan utveckling mer be- gränsad än om produktionsuppgången enbart skulle baseras på ökad pro- duktivitet och höjda reallöner. Förekomsten av sådana s.k. automatiska stabilisatorer är alltså en faktor som bidrar till att såväl dämpa hushållens inkomstutveckling under perioden som att förklara varför skillnaderna i hushållens inkomstutveckling är relativt små mellan de tre scenarierna.
I samtliga scenarier förutses hushållens sparkvot, dvs. hushållens netto- sparande i förhållande till disponibel inkomst. reduceras från 1995 års nivå, se diagram 12. 1. Trots att en stigande andel av hushållsinkomstema konsumeras, medför den svaga inkomstutvecklingen att den privata kon- sumtionen utvecklas förhållandevis dämpat i de alternativa utvecklings- banorna.
I alternativet med medelhög tillvärt beräknas den privata konsumtionen öka med i genomsnitt knappt 2 % per år under perioden 1996-1998. Den fördelaktiga utvecklingen av arbetsmarknad och räntor tillsammans med ett successivt ökat förtroende för den ekonomiska utvecklingen medför en sänkning av hushållens sparkvot från 6,3 % 1995 till 3,3 % 1998.
Prop. 1994/95:100
108
Bilaga 1.1
'Diagram 12.1 Hushållens sparkvot 1980-1998 thtosparande som andel av disponibelinkomsten
Procent 10
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
l scenariet med låg tillväxt är hushållens förväntningar om framtiden inte lika optimistiska, vilket leder till att sparkvoten endast sjunker till 4,1 % 1998. I detta alternativ växer privat konsumtion med 1,2 % per år mellan 1995 och 1998.
I alternativet med hög tillväxt råder det omvända förhållande mot låg- tillväxtscenariet. Förtroendet för den framtida utvecklingen är starkt och behovet att spara upplevs inte av hushållen som lika angeläget. Den pri- vata konsumtionen växer i genomsnitt med 2,5 % och hushållens sparkvot uppgår 1998 till 2,5 %.
Ojfentlig konsumtion faller
Den offentliga konsumtionen antas minska under hela perioden fram t.o.m. 1998 i samtliga alternativ. Besparingar inom den statliga konsum- tionen medför en volymneddragning på ca 2 % per år. Den ansträngda finansiella situationen inom kommunerna och behovet av reserveringar inför framtida pensionsåtaganden motiverar även här en återhållsam kon- sumtionsutveckling. Den kommunala konsumtionen sjunker med mellan 0,5-1,0 % per år i de olika alternativen.
Prop. 1994/95 : 100
109
Diagram 12.2 BNP-tillväxten och dess användning 1996-1998 Prop. 1994/ 95: 100 Förändring i procent av BNP föregående år, 1991 års priser Bilaga 1_1
Procent
1996-1998 1996-1998 1996-1998 _ BNP llllllll Konsumtion Investeringar Cl Ne ttoexport
Källa: Finansdepartementet. Importen och exportnettot utvecklas olika
Efterfrågan på importerade varor och tjänster är till stor del avhängig den totala efterfrågan i ekonomin. Andra viktiga faktorer som påverkar importvolymen är dels varuprisema på den inhemska produktionen i för- hållande till importprisema, dels om det föreligger kapacitetsrestriktioner i produktionen.
Den importvägda efterfrågan, dvs. en sammanvägning av de olika efterfrågekomponentema med avseende på deras genomsnittliga import- innehåll, skiljer sig påtagligt i de olika scenarierna. I alternativet med medelhög tillväxt stiger den importvägda efterfrågan med ca 5 ,5 % per år. Importen av bearbetade varor bedöms växa snabbare, med i genom— snitt knappt 8 % per år. Detta beror på dels stigande relativpriser och resursutnyttjande, dels en tilltagande specialisering i världshandeln. Exportnettots, dvs. export minus import, bidrag till BNP-tillväxten avtar snabbt och är i det närmaste noll år 1998. I alternativet med låg tillväxt stiger importen av bearbetade varor betydligt långsammare, med i genom- snitt 6,5 % per år 1996-1998. Skillnaden mot scenariet med medelhög tillväxt förklaras huvudsakligen av en lägre importvägd efterfrågan som växer med drygt 4 % i genomsnitt per år. Exportnettot är positivt och håller uppe BNP-tillväxten under hela perioden; som andel av BNP stabi- liseras exportnettot på ca 6,5 %. I scenariet med hög tillväxt stiger den importvägda efterfrågan och importen av bearbetade varor med i genom- snitt ca 7 resp. 10 % per år under 1996-1998. Nettoexportens positiva
110
Bilaga 1 . 1
bidrag till BNP-tillväxten upphör 1997 och är negativt under periodens sista år. Nettot i utrikeshandeln faller som andel av BNP de två sista åren och uppgår 1998 till ca 4,5 %.
Tabell 12.4 Försörjningsbalans med vissa nyckeltal, årsgenomsnitt 1996-1998 Procentuell förändring i 1991 års priser
medel hög lag BNP 2,7 3,4 2,0 Import 6,9 8,5 5,7 Privat konsumtion 1,9 2,5 1,2 Offentlig konsumtion -l .0 -0,8 -l ,3 Bruttoinvesteringar 8,5 1 1,0 6,4 Lagerinvesteringarl 0,1 0,3 -0.?. Export 7,1 7.4 6.7 Inhemsk användning 2,3 3,4 1,2 Nyckeltal Timlön 4,3 4,3 4,3 KPI 3,1 3,1 3,2 NPI ,, 2,1 2,1 2,2 Oppen arbetslöshet, nivå 1998” 5,6 4,7 6,6 Total arbetslöshet, nivå 19982 9,5 8,0 11 2
lFöriindring i procent av föregående års BNP. ”1 procent av arbetskraften. Källa: Finansdepartementet.
Den totala arbetslösheten förblir hög
Utvecklingen på arbetsmarknaden skiljer sig mycket märkbart mellan de olika scenarierna. Det finns emellertid vissa gemensamma drag. För det första når den totala arbetslösheten inte i något alternativ ned till de nivåer som rådde under 1980-talet. För det andra absorberas ungefär hälften av tillväxtdifferensen mellan alternativen i ett stigande utbud av arbetskraft. Den resterande delen av skillnaderna i tillväxt resulterar i lägre total arbetslöshet. Trots ett stigande arbetsutbud uppnås inte de förvärvsfrekvenser som gällde under senare delen av 1980-talet. Detta är delvis en konsekvens av att en större andel av befolkningen befinner sig i reguljär utbildning.
I alternativet med medelhög tillväxt beräknas den reguljära sysselsätt- ningen öka med 194 000 personer under perioden 1996—1998. Samtidigt stiger det s.k. underliggande arbetsutbudet, dvs. summan av sysselsatta, öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder utanför arbetskraften, med 113 000 personer, se tabell 12.5. Den totala arbets- lösheten faller från knappt 12 % 1995 till 9,5 % av arbetskraften 1998.
Prop. l994/951100
111
Bilaga 1. 1
Tabell 12.5 Arbetsmarknad 1000—tals personer
1995 Förändring till 1998 medel hög låg Reguljårt sysselsatta 3 942 194 332 89 Arbetslösa 296 -45 -84 ' -4 Konjunkturbcroende åtgärder 208 -34 -57 -7 Utbud 4 331 127 215 77 Undcrliggandc utbud 4 449 1 13 190 76
Källa: Finansdepartementet.
I scenariet med låg tillväxt antas att såväl efterfrågan i ekonomin som arbetsmarknadens funktionssätt begränsar tillväxten. Den reguljära syssel- sättningen ökar med endast 89 000 personer under perioden 1996-1998. Det underliggande utbudet stiger samtidigt med 76 000 personer och den totala arbetslösheten stabiliseras på drygt 11 % år 1997—1998. I förhåll- ande till befolkningen i åldrarna 16—64 år stiger det underliggande utbudet obetydligt från bottennivån 1994. Detta innebär en ökad utslagning av personer från arbetslivet, samtidigt som den strukturella totala arbetslös- heten år 1998 när nivåer kring hela 11 % av arbetskraften.
I alternativet med hög tillväxt antas att förtroendet för ekonomin stiger snabbt, vilket bidrar till en hög efterfrågan, samtidigt som arbetsmark- naden fungerar väl. Den reguljära sysselsättningen växer med drygt 330 000 personer. Det underliggande utbudet ökar med ca 190 000 perso- ner och den totala arbetslösheten faller till 8 % år 1998. Den snabba sysselsättningstillväxten bidrar således till att förhindra att arbetslösheten permanentas på höga nivåer.
Prop. 1994/95:100
112
Diagram 12.3 Underliggande utbud och reguljär sysselsättning i förhållande till befolkningen 16-64 år enligt alternativet med medelhög tillväxt Procent
SkiiM-m/ -------------------------
80 " _____________ 76; """"""""""""
72" """""""""""""""""""""""""""""""""""""
68 ' ' | ' F | ' a | 1 ' | ' ' I ' 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998
Anm. .' Det skuggade området utgörs av summan av öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder i förhållande till befolkningen 16—64 år. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Den ofenlliga sektorns sparande förstärks gradvis
De senaste årens ekonomiska tillbakagång har i hög grad försvagat den offentliga sektorns finanser. Vikande sysselsättning och produktion har resulterat i minskade inkomster samtidigt som utgifterna ökat till följd av växande arbetslöshet. Krisen på finansmarknaden medförde också stora kapitaltransfereringar till banksektorn i början av 1990-talet. År 1990 uppvisade den offentliga sektorn ett finansiellt överskott på 57 miljarder kr. På fyra år har detta överskott vänts till ett underskott på 168 miljarder kr, motsvarande 11 % av BNP.
År 1995 Väntas den offentliga sektorns inkomster uppgå till 60,3 % av BNP. Utgiftskvoten, dvs. utgifterna i förhållande till BNP, beräknas samma år till 70,4 % , vilket medför ett finansiellt sparandeunderskott om ca 10 % av BNP. Förbättringen av det finansiella sparandet mellan 1994 och 1995 kan till största delen återföras på de beslutade och föreslagna budgetförstärkningarna.
Prop. 1994/95:100
113
Tabell 12.6 Den offentliga sektoms Enanser 1995-1998
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1 . 1
Låg tillväxt
1996 1997
61,9 52,0 6,0
Ch W b) td NO
(0 IJ '_050! 000de
!
mooob utomoo
| | b) 0
44,0
1998
N
Löpande priser Miljarder Procent av BNP, löpande priser kr Medelhög tillväxt Ilög tillväxt 1995 1996 1997 1998 1996 1997 1998 Inkomster 958 60,6 61,6 62,0 60,8 61,5 61,6 Skatter och avgifter 800 51,3 52,1 52,8 51,7 52,1 52,7 Kapitalinkomster 96 5,2 5,7 5,4 5,0 5,5 5,1 Ovriga inkomster 62 4,1 3,8 3,8 4,1 3,9 3,8 Utgifter 1 119 67,4 66,4 64,4 66,5 64,9 62,5 Transfereringar till __hushåll 386 22,9 22,1 21,5 22,6 21,5 20,7 Ovriga transfereringar 131 7,5 7,3 6,8 7,4 7,1 6,5 Ränteutgiftcr 122 7,9 8,7 8,5 7,6 8,3 7,8 Konsumtion, investeringar 479 29,1 28,3 27,6 28,9 28,0 27,5 Finansiellt sparande -161 -6,8 -4,8 -2,4 -5,7 -3,5 -0,9 - stat -l72 -7,1 -5,4 -3,2 -6,2 -4,3 -l,8 — socialförsäkring 17 0,9 0,9 0,8 0,9 0,9 0,8 - kommuner -5 -O,5 -0,3 0,0 -0,4 -0,1 0,1 Primärt sparande] 435 -4,1 -1,8 0,6 -3,1 -0,6 1,9 thtoskuld 542 39,2 41 ,3 41,0 39,7 38,6 36,8 BNP, nivå 1 589 1 683 1 771 ] 858 1 693 1 790 1 885
1Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter. Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
För att sparandeunderskotten skall nedbringas varaktigt krävs vid sidan av budgetförstärkningar också ekonomisk tillväxt. Ökad sysselsättning och höjda reallöner i näringslivet leder till ökade skatteinkomster. En positiv ekonomisk utveckling möjliggör också en nedgång i arbetslösheten och därmed minskade offentliga utgifter för arbetslöshetsunderstöd och arbetsmarknadsåtgärder, se tabell 12.6.
En annan faktor av stor betydelse för de offentliga finanserna år ränte- utvecklingen. Så länge underskotten består växer den offentliga skulden och därmed räntekostnaderna. Ju större skuldsättning desto större bety- delse får en förändring i ränteläget. Den offentliga sektorns räntebärande skulder översteg i slutet av 1994 de räntebärande tillgångarna med när- mare 500 miljarder kr. En förändring av den implicita räntenivån med en procentenhet innebär att den årliga kostnaden för nettoskulden förändras med fem miljarder kr eller 0,3 % av BNP. Eftersom nettoskulden ökar åtminstone inledningsvis i samtliga tre alternativ, växer räntekänsligheten under perioden fram till 1998.
1 739
114
Diagram 12.4 Offentliga sektorns brutto- och nettoskuld PTOP' 1994/95100 - Bilaga 1.1
Andel av BNP, procent 120 100
80
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
Tabell 12.7 Olika skuldmått i offentlig sektor 1995-1998 Löpande priser
Miljarder Procent av BNP kr Medelhög tillväxt llög tillväxt Låg tillväxt
1995 1996 1997 1998 1996 1997 1998 1996 1997 1998
QUem/ig sektor: Bruttoskuld ] 574 102,7 103,1 101,3 101,1 99,8 96,3 104,2 106.9 107,6 Nelloskuld 542 39,2 41 ,3 41 ,0 39,7 38,6 36,8 40,1 44,0 45,8 Konsoliderad brulmskuld 1 397 90,9 92,0 90,4 89,9 88,8 85,5 92,8 - 95,6 96,4 Staten: Statsskuld 1 466 95,7 96,1 94,4 94,3 93,1 89,9 97,0 99,4 100,1 Neltoskuld 1 162 76,7 78,0 77.2 75,4 75,3 73,0 77,9 81,1 82,5
Källor: Konjunkturinstitutct, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
l tabell 12.7 och diagram 12.4 och 12.5 redovisas några av de skuld— mått som brukar användas i diskussionerna kring den offentliga sektoms finanser. Där redovisas bl.a. det mått som används som ett av kriterierna för deltagande i den monetära unionen inom EU, den offentliga sektoms konsoliderade bruttoskuld. Med detta mått avses den offentliga sektorns hruttoskuld minskat med skulder och fordringar inom sektom, i huvudsak AP-fondens innehav av stats— och kommunpapper.
Beräkningen av statsskulden och dess utveckling diskuteras mer utförligt i appendix till detta kapitel.
115
Bilaga 1 . 1
Diagram 12.5 Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld
Andel av BNP, procent 1 00
90
80
70
40 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
I alternativet med medelhög tillväxt förbättras de offentliga finanserna påtagligt. Sparandeunderskottet beräknas år 1998 ha reducerats till 45 miljarder kr, vilket motsvarar 2,4 % av BNP. Särskilt att märka är utvecklingen på utgiftssidan. Utgiftskvoten, dvs. utgifterna i förhållande till BNP, sjunker mellan 1995 och 1998 med sex procentenheter, från 70,4 till 64,4 %, se diagram 12.6. Skattekvoten, dvs. de totala skatte— intäkterna i förhållande till BNP, ökar samtidigt från 50,4 till 52,8 %. Förbättringen av de offentliga finanserna kan helt återföras till staten. Underskottet i statens finansiella sparande reduceras mellan 1995 och 1998 från 170 miljarder kr till 60 miljarder kr. 1 kommunsektorn sker också en viss förbättring medan sparandet i ATP-systemet däremot försvagas gradvis.
Utvecklingen i alternativet med medelhög tillväxt innebär att såväl den offentliga sektorns nettoskuld som statsskulden minskar relativt BNP i slutet av perioden, se tabell 12.7.
Prop. '] 994/ 95: 100
116
Tabell 12.8 Statens finanser 1995-1998 Löpande priser
Miljarder Procent av BNP kr Medelhög tillväxt llög tillväxt
1995 1996 1997 1998 1996 1997 1998 Inkomster 431 27,7 28,3 28.4 27,9 28,1 28,2 Skatter och avgifter 370 24,3 24,5 24,7 24,5 24,5 24,6 Kapitalinkomstcr 31 1,3 1,8 1,7 1,3 1,7 1,6 Ovriga inkomster 29 2,1 1,9 1,9 2,1 2,0 2,0 Utgifter 603 34,9 33,7 31,6 34,1 32,5 30,0 Transfereringar till __hushåll 163 9,5 9,0 8,6 9,3 8,8 8,3 Ovriga transfereringar 165 8,3 7,1 5,9 8,0 6,5 5,2 Ränteutgifter 1 13 7 ,3 8 , l 7 ,9 7 , l 7 ,9 7 ,5 Konsumtion, investeringar 162 9,8 9,5 9,2 9,7 9,3 9,1 Finansiellt sparande -172 -7,1 -5,4 -3,2 -6,2 —4,3 -1,8 Primärt sparande1 -9l -l,2 0,9 3,0 -0.4 1,8 3,9 Statsskuld 1 466 95.7 96,1 94,4 94,3 93,1 89,9 Tillgångar 305 18.9 18,0 17,2 18,8 17,8 16,9
1Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter. Källor: Konjunkturinstitutct, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
l scenariet med låg tillväxt minskar emellertid inte statsskuldkvoten under perioden. År 1998 motsvarar den 100 % av BNP. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas uppgå till 4,5 % av BNP år 1998. Den svagare ekonomiska utvecklingen medför att skatte- inkomstema utvecklas betydligt långsammare än i scenariet med medel- hög tillväxt. Fortsatt hög arbetslöshet bidrar också till att nedgången i utgiftskvoten inte blir lika påtaglig.
Liksom i alternativet med medelhög tillväxt är det framför allt statens finanser som förbättras. Kommunsektom fortsätter att uppvisa ett negativt finansiellt sparande under hela perioden. I kalkylerna har antagits att det lägre arbetskraftsutbudet i detta alternativ medför ett större tryck på ut- betalning av socialbidrag från den kommunala sektorn. Försvagningen i ATP-systemet är av ungefär samma omfattning som i alternativet med medelhög tillväxt. Lönesumman utvecklas svagare i detta lågtillväxts- scenario, vilket medför lägre inkomster av arbetsgivaravgifter till fonden, men ränteläget är däremot något högre. De stora finansiella tillgångarna ger då en relativt sett högre avkastning.
Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Låg tillväxt 1996 1997 1998 27,6 28,1 28,2 24,1 24,2 24,4 1,4 1,9 1,8 2.1 2,0 2,0 35,2 34,9 33,3 9,6 9,2 8,9 8,4 7,6 6.5 7,3 8,4 3,3 9,8 9,6 9,4 -7,6 -6,8 -5,1 -l ,6 -0,2 1,6 97,0 99,4 100, 1 19,1 18,3 17,6
117
Bilaga 1 . 1
Diagram 12.6 Offentliga sektorns inkomster och utgifter 1970-1998 Medelhög tillväxt
Andel av BNP, procent 80 75 """"""""""""""""""""""""" """""""""""" 70
40 19701973197619791982198519881991 19941997
Källor: Konjunkturinstitutct och Finansdepartementet.
I scenariet med hög tillväxt förbättras den offentliga sektorns finanser i snabbare takt. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande år 1998 motsvarar 0,9 % av BNP. Detta leder till att nettoskuldkvoten sjunker med närmare två procentenheter mellan 1997 och 1998.
Diagram 12.7 Finansiellt sparande offentlig sektor 1980-1998
ländel av BNP, procent
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Prop. 1994/95:100
118
De tre scenarierna skiljer sig också åt vad gäller utvecklingen av före— tagens finansiella sparande. Den kraftiga investeringsuppgången i alter- nativet med hög tillväxt leder till en påtaglig nedgång från 1995 års mycket stora sparandeöverskott. l alternativen med låg och medelhög tillväxt blir nedgången mer begränsad, se tabell 12.9. I samtliga alternativ har antagits att såväl utdelningar som inbetalningar av direkt skatt till staten ökar som andel av företagens driftsöverskott. Dessa andelar ligger dock betydligt under de nivåer som rådde i slutet av 1980- och början av 1990-talen.
Tabell 12.9 Totalt sparande 1995-1998 Löpande priser
Miljarder Procent av BNP kr Medelhög tillväxt llög tillväxt 1995 1996 1997 1998 1996 1997 1998 Offentlig sektor -161 —6,8 —4,8 —2,4 -5,7 —3,5 -0,9 Privat sektor: 184 10,4 7,7 5,1 8,9 5,4 1,9 - hushållen 79 4,0 3,9 3,3 3,6 3,4 2,6 - företagen 105 6,3 3,8 1,9 5,3 2,0 -O,7 Bytesbalans 24 3,6 2,9 2,7 3 ,2 1,9 1,1 Bruttosparandc 254 18,9 19,2 20,0 19,0 19,2 19,8 Bruttoinvesteringar 230 15,3 16,3 17,3 15,8 17,4 18,8
Källor: Konjunkturinstitutct och Finansdepartementet.
Fortsatta hytesbalansöverskort
Det samlade finansiella sparandet — bytesbalansen — har under senare år förstärkts, se diagram 12.8. År 1995 väntas bytesbalansen uppvisa överskott motsvarande 1,5 % av BNP. Även under perioden framöver kommer bytesbalansen att uppvisa överskott. Detta är bl.a. en konsekvens av ett lågt bostadsbyggande. Under åren 1996—1998 minskar bytes- balansen något i alternativet med medelhög tillväxt, beroende på ett tämligen stabilt exportnetto. Vid en lägre tillväxt består det höga överskottet, vilket är ett uttryck för en jämförelsevis svag investerings- utveckling. I alternativet med hög tillväxt minskar emellertid bytes- balansöverskottet, se tabell 12.9. Skillnaden mot alternativen med lägre tillväxt är i huvudsak ett sämre exportnetto. l termer av sparande, är det den privata sektorns finansiella sparande som är lägre. Det gäller framför allt företagen men i viss mån också hushållen.
Prop. 1994/ 95: 100 Bilaga 1.1
Låg tillväxt
1996 1997 1998 —7,4 —6,3 —4,5 10,7 9,2 7,5 4,0 4,2 3,8 6,7 5,0 3,7 3,4 2,9 3,1 18,3 18,3 19,1 14 9 15,4 16,1
119
Diagram 12.8 Totalt sparande 1980-1998 Prop. 1994/ 95: 100 Medelhög tillväxt Bilaga 1.1
Andel av BNP 15
10
Ottentlig sektor Privat sektor Bytesbalansen
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
120
Bilaga 1.1
Appendix till kapitel 12 Beräkning av statsskuldutvecklingen
Syftet med detta appendix är att kortfattat redogöra för metodologin bakom Finansdepartementets statsskuldberäkningar och att-visa hur dessa kan översättas till en enkel skuldekvation.
Finansdepartementets metod att beräkna statsskuldutvecklingen kan grovt beskrivas på följande sätt: Den s.k. FIMO—modellen beräknar ut- vecklingen av statens primärsaldo. Primärsaldot tillsammans med de ränte— och växelkursförutsättningar som ligger till grund för de medel- fristiga scenarierna är ingångsdata i Riksgäldskontorets kalkyler för bestämning av statens ränteutgifter och ränteinkomster. Dessa kalkyler beaktar att statsskulden är sammansatt av en mängd olika finansiella instrument med varierande löptider och att endast en mindre del årligen omsätts till gällande marknadsräntor. Riksgäldskontoret omvärderar också utlandsskulden i enlighet med antagna valutakurser.
Utöver räntenettot har staten också kapitalinkomster som inte motsvaras av underliggande räntebärande tillgångar. Dessa kapitalinkomster utgörs bland annat av driftsöverskott, inleveranser från de affärsdrivande verken och Riksbanken samt aktieutdelningar. Kapitalutgiftsnettot är således summan av statens ränteinkomster, ränteutgifter och övriga kapitalin- komster. .
Skuldutvecklingen påverkas också av värdeförändringar i statens finan- siella tillgångar och i utlandsskulden. En ökning i statsskulden kan exem— pelvis bero på att Centrala Studiestödsnämnden ökar sin utlåning, vilket i sin tur också ökar statens fordringar. Utförsäljning av statliga företag minskar å andra sidan såväl tillgångssidan som statsskulden.
Med kunskap om den ingående skulden, primärsaldot, marknadsräntor och valutakurser, allt för ett givet år, ger Riksgäldskontorets kalkyler ränteinkomster, ränteutgifter och värdeförändringar i utlandsskulden. Storleken på de övriga kapitalinkomstema och Skulddispositioner bestäms utanför Riksgäldskontorets kalkylram. Den utgående skulden kan nu räk- nas ut. På detta sätt kan således statsskulden tas fram för-varje år. En sammanfattning av resultaten från skuldberäkningama i alternativet med medelhög tillväxt ges av tabell A12.1.
16 Riksdagen I 994/"95. I saml. Nr100. Bilaga I
Prop. 1994/95:100
121
Tabell A12.1 Statsskuld och bidrag till dess utveckling vid medelhög tillväxt Miljarder kronor, löpande priser
År Ingående Primärt Ränte- Ränte— Kapital- Värde- skuld underskott utgifter inkomster inkomster ökning 1993 881 189 82 17 17 14 1994 1 132 122 101 16 12 -31 1995 1 296 91 113 15 16 -2 1996 1 467 19 123 13 9 24 1997 1 601 -16 144 22 10 -6 1998 1 701 -55 147 21 11 -7
Källor: Riksgäldskontoret, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
I tabellen kan det exempelvis utläsas att den ingående statsskulden 1994 var 1132 miljarder kr. Skulden ökar under 1994 med primärunderskottet (122 miljarder kr) och ränteutgifter (101 miljarder kr). Kapital- och ränteinkomster minskar dock skuldökningen med 28 miljarder kr. Dess- utom ledde förändringar i statens finansiella tillgångar och i utlands- skulden till en värdeminskning (-31 miljarder kr) i den utgående skulden.
Skuldekvationen
Den s.k. skuldekvationen visar att utvecklingen av skuldkvoten bestäms av primärunderskottet som andel av BNP, tillväxten och den implicita räntan på statsskulden. Skuldekvationen kan skrivas på följande sätt:
b(t) = p(l+r/2) + (1+r)b(t-l)/[Y(t)/Y(t-l).|.
Här är b(t) lika med skuldkvoten i slutet av året och p är primärunder- skottskvotenl. Skuldkvoten växer långsammare desto snabbare (den nomi— nella) tillväxten är [Y(t)/Y(t-l)]. En stor primärunderskottskvot eller en hög implicitränta (r) gör att skuldkvoten växer snabbare. I tabell A 12.2 beskrivs utvecklingen av statsskuldkvote'n av primärunderskottskvoten, impliciträntan, den initiala skuldkvoten och den nominella tillväxtfaktom. Exempelvis så var den ingående skuldkvoten 1994 lika med 0.785. För att erhålla den utgående skuldkvoten 1994 måste den ingående skuldkvo- ten multipliceras med ] plus impliciträntan (1+0,035) och divideras med den nominella tillväxtfaktom (1,044). Därtill skall också primärunder- skottskvoten (0,082) adderas.
Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1
Utgående
skuld
1 132 1 296 1 467 1 610 1 701 1 754
BNP
1 442 1 506 1 589 1 683 1 771 1 858
122
Bilaga 1. 1
'Tabell A12.2 Skuldkvotens utveckling vid medelhög tillväxt
År Utgående Primär lmpl icit Nominell Ingående skuldkvot underskotts— ränta tillväxt— skuldkvot kvot1 faktor2 1993 0,61! 0,135 0,064 ] 0,785 l994 0,785 0,082 0.035 1,044 0,861 1995 0,861 0,059 0.060 1,055 0,923 1996 0,923 0,012 0,084 1,059 0,957 1997 0,957 -0,009 0,067 1 .052 0,960 1998 0,960 -0,031 0.066 1 ,049 0,944
1Beräknat som [p+(1/r)] chräknat som y(t)/y(t-l) Källor: Riksgäldskontoret, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Det är viktigt att notera att impliciträntan inte endast påverkas av statens räntutgifter utan också av ränte- och kapitalinkomster, värdeför— ändringar i utlandsskulden samt utvecklingen av tillgångssidan i statens balansräkning. Kopplingen mellan de aktuella svenska marknadsräntorna och statsskuldens implicitränta kan därför vara svag.
Exempelvis beräknas utgiftsräntoma för 1994 till 101 miljarder kr, vilket ger en (ränteutgifts)implicitränta på ca 8,5 %2. Denna implicitränta beror i sin tur såväl på räntevillkoren på den del av den ingående skuld- stocken som inte har omsatts under året som på räntevillkoren för nyupp- låningen under 1994. Eftersom ungefär en tredjedel av statsskulden är finansierad i utlandet bestäms ränteutgiftema i ganska stor utsträckning av utländska räntesatser och de aktuella valutakursema.
Om utvecklingen av statsskuldkvoten räknas ut med hjälp av skuldekva- tionen blir impliciträntan 1994 endast 3,5 %, vilket är betydligt lägre än 8,5 %. Detta beror på att de övriga skuldpåverkande komponenterna i tabell A12.1 år 1994 verkar neddragande på impliciträntan. Det bör dock påpekas att impliciträntan inte är ett meningsfullt mått på statsskuldens kostnad. Impliciträntans enda tolkning är att den beskriver den ingående statsskuldens tillväxt under året (exklusive primärunderskott).
1[Eftersom räntcflödcna uppkommer under loppet av ett år är det naturligt att relatera det totala räntenettot (inklusive värde och tillgångsförändringar) till den ingående skulden plus halva primärunderskottet. Av detta skäl tillkommer termen (pr/2) i skuld- ekvationen. 2Det vill säga, 101/[1131+(122/2)].
Prop. "1994/95:100
123
Bilaga 1.1
Innehåll
1
Inledning
1.1 Utvecklingen 1995-96 1.2 Den svenska ekonomin i ett medelfn'stigt perspektiv 2
10
11
Internationell utveckling 2.1 Sammanfattande översikt 2.2 Länderöversikter
Utrikeshandel 3.1 Export och import 3.2 Bytesbalansen
Näringslivets produktion 4. 1 Industri
4 . 2 Byggnadsverksamhet 4. 3 Privat tjänstesektor
Arbetsmarknad 5.1 Sysselsättning och arbetskraftsutbud 5.2 Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Löner 6.1 Historisk utveckling 6.2 Utvecklingen under prognosperioden
Infiation
Hushållens ekonomi och privat konsumtion 8.1 Hushållens inkomster 8.2 Privat konsumtion och sparande
Investeringar 9.1 Näringslivets investeringar 9.2 Offentliga investeringar 9.3 Bostadsinvesteringar
9.4 Lagerinvesteringar
Offentliga sektorn 10.1 Den konsoliderade offentliga sektorn 10.2 Staten inklusive sjuk- och arbetslöshets- försäkringarna 10.3 Allmänna pensionsfonden
lO.4 Den kommunala sektorn
Kapitalmarknad
11.1 Den internationella ränte- och valutautvecklingen 11.2 Den svenska ränte- och valutautvecklingen 11.3 Börsutvecklingen i Sverige och internationellt 11.4 Statens upplåning 11.5 Kreditmarknaden
NN
22 22 25
32 32 36
39 39 45 47
48 49
53
56 56 57
66 66 68
73 74 77 78 80
82 82
88 89 90
93 93 95 97 99 101
Prop. l994/95:100
124
12 Medelfristiga scenarier 103 PTOP- 1994/952100 12.1 Inledning och förutsättningar 103 Bilaga 1-1 12.2 Utvecklingen fram t.o.m. 1998 105 Appendix 122
125
Bilaga 1.1
Tabeller
1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6
1.7 1.8 1.9 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10 2.11 3.1
3.2 3.3 3.4 4.1 4.2 4.3
4.4 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5
7.1 8.1
8.2 9.1 9.2 9.3
Effekter av basårsbytet på tillväxtprognosen Prognosförutsättningar Löner och priser
Nyckeltal Försörjningsbalans Öppen arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraft samt korrigerat för arbetsmarknadspolitiska åtgärders direkta inverkan Sparande Försörjningsbalans 1996-1998 Nyckeltal 1996-1998
Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder Konsumentpriser och arbetslöshet i vissa OECD-länder Uppfyllandet av konvergenskriteriema l994 Försörjningsbalans USA
Försörjningsbalans Japan Försörjningsbalans västra Tyskland Försörjningsbalans Storbritannien Försörjningsbalans Frankrike Försörjningsbalans Danmark Försörjningsbalans Finland Försörjningsbalans Norge Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar och export av bearbetade varor Importvägd efterfrågan på bearbetade varor
Export och import av varor Bytesbalans
Näringslivets produktion
Nyckeltal för industrin
Industrins rörliga kostnader, produktpriser, marginaler per producerad enhet samt bruttoöverskottsandel Byggnadsverksamhet
Arbetsmarknad Produktion och sysselsättning i timmar Relativ arbetslöshet i olika åldrar Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Öppen arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraft samt korrigerat för arbetsmarknadspolitiska åtgärders direkta inverkan
Konsumentpriser
Hushållssektoms disponibla inkomster, konsumtion och sparande Hushållens inkomster Bruttoinvesteringar efter näringsgren Bruttoinvesteringar i näringslivet
Offentliga investeringar
OOxlON-Bå
12 13 15 17 22 23 24 26 26 27 28 29 29 30 3 1
33 35 36 37 39 40
44 45 51 52 54
55 63
66 67 73 75 77
Prop. 1994/95 : 100
126
-'--9.4 9.5 10.1 10.2 10.3 10.4
10.5 10.6 10.7 11.1 11.2
12.1 12.2 12.3 12.4
12.5 12.6 12.7 12.8 12.9
"Bostadsinvesteringar Lagervolymf'orändringar
Den offentliga sektorns inkomster och utgifter Skatter och avgifter
Offentliga sektorns utgifter
Förändring av den offentliga sektorns finansiella sparande Staten inklusive sjuk- och arbetslöshetsförsäkringama Allmänna pensionsfonden Den kommunala sektorns inkomster och utgifter Statsskuldens placering Förändring i statsskulden och dess finansiering de senaste budgetåren
Förutsättningar
Produktion och produktivitet, ärsgenomsnitt 1996-1998 Hushållens ekonomi, årsgenomsnitt 1996—1998 Försörjningsbalans med vissa nyckeltal, årsgenomsnitt 1996-1998 Arbetsmarknad Den offentliga sektorns finanser 1995-1998 Olika skuldmätt i offentlig sektor 1995-1998 Statens finanser 1995-1998 Totalt sparande 1995-1998
A12.1 Statsskuld och bidrag till dess utveckling
vid medelhög tillväxt
A12.2 Skuldkvotens utveckling vid medelhög tillväxt
79 Prop. 1994/95 : 100 30 Bilaga 1.1 84 84 85 '
86 89 90 91 98
99 104 107 108
111 112 114 115 117 119
122 123
127
Bilaga 1.1
Diagram
1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6
1.7
1.8
4.1 4.2
4.3 4.4 5.1 5.2 5.3
6.1 7.1 8.1 8.2 8.3 8.4 9.1
9.2
9.3 9.4
10.1 10.2 11.1 11.2 11.3 12.1 12.2
Produktion i industrin och i övriga ekonomin Marknadstillvåxt och volymutveckling för svensk export Privat konsumtion och disponibel inkomst Bruttoinvesteringar Sysselsättning och arbetskraftsutbud Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor samt bytesbalans Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder Offentliga sektorns inkomster och utgifter, medelhög tillväxt Finansiellt sparande i offentlig sektor 1980-1998 Statsskuld 1980-1998 Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld Marknadsandelar och relativpris för Sveriges export av bearbetade varor till 14 OECD-länder Industriproduktion och kapacitetsutnyttjande Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige relativt 14 OECD-länder 1980-1996 Industrins bruttomarginal 1980-1996 Byggmadsinvesteringar per sektor 1970-1996 Antal varsel samt antal nyanrnälda lediga platser Sysselsättning och arbetskraftsutbud Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder Nominell timlön inom industrin Konsumentprisutvecklingen Privat konsumtion Sysselsättningen 1980-1996 Hushållens förmögenhetskvot Hushållens sparkvot Bruttoinvesteringar samt bruttoinvesteringar exklusive bostäder som andelar av BNP
Antal outhyrda lägenheter respektive antal påbörjade lägenheter Bostadsinvesteringar BNP-utveckling och lagerbidrag
Den offentliga sektorns finansiella sparande 1970-1996 Den offentliga sektorns skuldutveckling 1980—1996 lO—åriga obligationsräntor 1991-1994 Ränte- och valutautvecklingen 1993-1994 lntemationell börsutveckling l993-l994 Hushållens sparkvot 1980-1998 BNP-tillväxten och dess användning 1996-1998
_NDOONN
16
18 19 20 21
34 41
43 45 46 48 50
55 60 64 69 70 71 72
74
78 80 81 82 87 94 95 97 109 1 10
Prop.-1994/95:100
128
Bilaga 1.1
=.12.3
12.4 12.5 12.6
12.7 12.8
Underliggande utbud och reguljär sysselsättning i förhållande till befolkningen 16-64 år enligt alternativet med medelhög tillväxt Offentliga sektorns brutto- och nettoskuld Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld Offentliga sektorns inkomster och utgifter, medelhög tillväxt 1970-1998 Finansiellt sparande i offentlig sektor 1980-1998 Totalt sparande 1980-1998, medelhög tillväxt
113 115 116
118 118 120
Prop. 1994/952100
129
Bilaga 1.2
Utdrag ur Riksrevisionsverkets inkomstberäkningar
Bilaga 1.2
REGERINGEN FINANSDEPARTEMENTET
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1995/96
Enligt Riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje år till rege- ringen lämna en beräkning av statsbudgetens inkomster för det kommande budgetåret. avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgetpropositio- nen.
RRV redovisar i denna skrivelse förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1995/%. Beräkningarna har gjorts för varje inkomst— titel för sig. I anslutning till beräkningarna har bedömningar gjorts även av det väntade utfallet för budgetåret l994/95. Underlag för beräkningarna har bl.a. hämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskat- terna har dessutom uppgifter från RRV:s taxeringsstatistiska undersökning och aktiebolagsenkät utnyttjats.
Här presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. I den av RRV utgivna publikationen RRVs inkomstberäkning hösten 1994 redovisas förut— sättningar, antaganden och beräkningsresultat för de olika inkomsttitlarna. För att underlätta enjämförelse med prognoserna i den preliminära national- budgeten presenteras i bilaga beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1994, [995 och 1996.
Den av RRV utgivna lnkomstliggaren för budgetåret l994/95 kan användas som komplement till RRV:s inkomstberäkning. Inkomstliggaren innehåller utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlama avser och vilka be— stämmelser som gäller för dem.
Generaldirektör Inga-Britt Ahlenius har beslutat i detta ärende i närvaro av direktör Anette Wik. revisionsdirektör Per Östling, avdelningsdirektör Bir— gitta Hallstener. avdelningsdirektör Jörgen Hansson. förste revisor Peter Hä— kansson. förste revisor Urban Karlström. byråassistent Catarina Frank-Lund- kvist och föredragande. förste revisor Johan Fall.
Stockholm den 19 december 1994
Inga-Britt Ali/enfas
Johan Fall
Prop. l994/95:100
Sammanfattnin g Prop ; 1994/95: 100' Förutsättningar Bilaga 1 .2
RRV:s förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1995/% och den nu gjorda prognosen av inkomsterna under budgetåret l994/95 har utförts under sedvanligt antagande om en ekonomisk politik i enlighet med framlagda propositioner enligt nedanstående:
— l994/9534 Miljöklasser för bensin m.m. — 1994/95: 1 l Dif ferentierad skatt på blyfri bensin — l994/95:18 Finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade el- marknaden m.m. ' — l994/95:19 Sveriges medlemskap i EU — l994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. — l994/95:28 Höjning av vattenföroreningsavgiften — l994/95:30 Återkallelse av vissa propositioner — l994/95:34 Den svenska tullagstiftningen vid ett EU medlemskap — l994/95:40 Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i EU m.m. — l994/95:41 Förändringar i finansieringen av det allmänna pensions- systemet m.m. — l994/95:42 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. — l994/95:43 Lagringsavgift på socker och ris — l994/95:53 Omräknirrgsförfarandc vid fastighetstaxering m.m. — l994/95:54 Ny lag om skatt på energi m.m. — l994/95:55 Försäljningsskatten på motorfordon — l994/95:56 Nya lagar om tobaksskatt och alkoholskatt m.m. — l994/95:57 Mervärdesskatten och EG — l994/95:61 Vårdnadsbidraget. Garantidagama. Enskild barnomsorg. — l994/95:67 Försenade årsredovisningar m.m. — 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i EU — l994/95:88 Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting och kommuneri internationella förhållanden m.m. — l994/95:92 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter m.m. — l994/95:99 Förändringar i arbetslöshetsersättningcn — l994/95:108 Återkallelse av propositionen l994/95:18 Finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden m.m. — l994/95:122 Finansiering av medlemskap i EU
Förutom dessa förutsättningar är bedömningen av konjunkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning av det ekonomiska läget som presenterades i Konjunkturinstitutets höstrap- port 1994 har utgjort det huvudsakliga underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen. RRV har också löpande haft kontakter med Finansdepartementet. främst då med arbetet där med den preliminära na— tionalbudgeten för år l995. Detta har sammantaget lett till att föreliggande inkomstberäkning baseras på följande antaganden:
l-J
Bilaga 1.2
Antaganden 1994 1995 1996 BNP. volym 2.2 2.5 2.7 Utbetald lönesumma inkl. sjuklön 3.5 5.5 5.5 Konsumentprisindex. årsmedeltal 2.2 3.2 3.6 Privat konsumtion. volym 0.7 — 0.5 1,0 Privat konsumtion. pris 3.8 2.7 4.0 Basbelopp. kr 35 200 35 700 36 3 () Bostadslåncränta. procent 8.6 9.35 10.25 Arbetslöshet. procent 7.9 7.2 6.7
Siffrorna avser procentuell förändring från föregående år. där annat ej anges.
Budgetåren 1995/96 och 1995/96-96
Riksdagen har beslutat att statsbudgeten skall löpa per kalenderår (januari — december) fr.o.m. kalenderåret 1997. 1 övergångsperioden från det nuvarande brutna räkenskapsåret (juli —jurii) kommer budgetåret att omfatta 18 månader. I vissa fall blir det intressant att särskilt studera den första 12 månaders perio- den inoni detta budgetår. bl.a. för att underlätta jämförelser över tiden. I RRV:s inkomsiberäkning används genomgående följande begrepp för de olika budgetårsperioderna.
1995/96 Avser 12 månaders perioden fr.o.m. jtili l995 t.o.m. juni 1996. 1995/96-96 Avser 18 månaders perioden fr.o.m. juli 1995 t.o.m. decem- ber 1996.
Statsbudgetens totala inkomster budgetåren 1994/95 och 1995/96
1 den av riksdagen fastställda statsbudgeten beräknades inkomsterna för bud- getåret 1994/95 till 368 191 mkr. Enligt de nu redovisade beräkningama kom- mer statsbudgetens inkomster för budgetåret l994/95 att uppgå till 396735 mkr. vilket innebär en ökning med 28 545 mkr. ljämförelse med utfallet för budgetåret 1993/94 är det en ökning med 19 81 1 mkr. Enligt de nu redovisade beräkningarna för budgetåret 1995/96 beräknas statsbudgetens inkomster till 434 948 mkr. Ökningen i förhållande till vad som nu beräknas för budgetåret l994/95 blir 38212 inkr. För budgetåret 1995/96—96 beräknas inkomstema till 618230 mkr. Diagrammet nedan visar inkomsternas inbördes storleks- mässiga fördelning för detta budgetår.
Prop. l994/95:100
Bilaga 1.2
Övrig skatt på varor och tjänster. 19%
Budgetåret 1995/96-96 Totala inkomster 618 mdkr
Övriga Fysiska
EU-anknutna inkomster. 6% personers skatt. S% inkomster. 2%
Mervärdesskatt. 28%
Utvecklingen per inkomsttitel
En fullständig specifikation per inkomsttitel av RRV:s beräkningar av stats- budgetens inkomster för beräkningsperioden framgår av tabell A i tabellbila— gan. I följande tabell presenteras några av de större förändringarna. Därefter redogörs närmare för dessa förändringar mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 respektive 1994/95 och 1995/96.
Juridiska
Övriga skatter. 6%
personers skatt. S%
Socialavgifter och allmänna egenavgifter. 23%
Förändringar mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 samt mellan 1994/95 och 1995/96 (mkr) Inkomsttyp/ l993/94 till 1994/95 till Inkomsttitel 1994/95 1995/96 1 1 1 l Fysiska personers inkomstskatt + 30 901 + 10 012 1 121 Juridiska personers inkomstskatt + 5 578 + 2 947 1211 Folkpensionsavgift + 2 190 + 2 738 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto — 2 583 , 7 864 1222 Allmän sjukförsäkringsavgift + 3 570 + 12 293 1251 Ovriga socialavgifter, netto + 5 064 + 4 524 1281 Allmän löneavgift + 4 097 + 6 080 1312 Fastighetsskatt — 2 497 + 306 1411 Mervärdesskatt — 14 423 + 8 265 1428 Energiskatt + 2 953 + 2 105 1000 övr. Ovrigt under Skatter m.m., netto — 110 + 3 503 2000 Inkomster av statens verksamhet — 2 782 — 3 541 3000 Icnkomster av försåld egendom — 2 595 — 8 756 4000 Aterbetalning av lån — 2 328 — 520 5000 Kalkylmässiga inkomster — 9 949 — 2 447 6000 Bidrag från EU m.m. + 525 + 6 617 7000 Extraordinära medel från EU + 2 200 + 1 950 Summa förändringar
+ 19 811 + 38 212
Fysiska personers inkomstskatt
Inkomsterna på titeln uppgick till — 4104 mkr för budgetåret 1993/94. Inkomsterna beräknas till 26797 mkr för budgetåret 1994/95 och till
Prop. l994/95:100
36 809 mkr för budgetåret 1995/%. Detta innebär ökningar med 30,9 mdkr Prop. 1994/95:10() mellan 1993/94 och 1994/95 och med 10.0 mdkr mellan 1994/95 och Bilaga 1,2 1995/%. .
Den huvudsakliga förklaringen till den kraftiga ökningen mellan budget- åren 1993/94 och 1994/95 är att utfallet för inkomsttitelns netto för budgetåret l993/94 drogs ner av flera orsaker. Systemen för kommunalskatteutbetal- ningar lades om fr.o.m. l993. Något förenklat fick det gamla systemet till följd att utbetalningarna under övergångsåren 1993 och 1994 varit särskilt stora. Vidare skedde under våren 1994 särskilda omfön'ngar av allmänna egenavgifter från inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt. Därutöver förklaras det högre nettot på titeln för l994/95 bl.a. av antaganden om en bättre ekonomisk utveckling samt av de åtgärder som föreslagits i regeringens ekonomisk-politiska proposition. Dessa åtgärder beskrivs närmare nedan.
Den beloppsmässigt mest betydelsefulla förklaringen till ökningen mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96 är åtgärderna som föreslås i regeringens ekonomisk-politiska proposition. Ökningen av inkomsttitelns netto förklaras också av att kommunalskatteutbctalningama slutavräknas enligt det gamla systemet sista gången 1994, vilket innebär att vissa utbetalningar upphör fr.o.m. 1995. Detta innebär minskade utgifter och medför därmed en förbätt- ring av inkomsttitelns netto. Vidare bidrar antagandena om bl.a. en ökande lönesumma till inkomsttitelns nettoökning.
Juridiska personers inkomstskatt
Inkomsterna på titeln uppgick till 27 610 mkr för budgetåret l993/94.1nkoms- terna beräknas till 33 188 mkr för budgetåret 1994/95 och till 36 135 mkr för budgetåret 1995/%. Detta innebär ökningar med 5,6 mdkr mellan 1993/94 och 1994/95 och med 2,9 mdkr mellan 1994/95 och 1995/96.
Mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 förbättras nettot på titeln med ca 1.9 mdkr av den ekonomiska utvecklingen och med ca 3,7 mdkr beroende på vidtagna och föreslagna regeländringar. [ regeländringarna ligger bl.a. de förändringari företagsbeskattningen som gäller för inkomståret 1994 samt de åtgärder inom företagsbeskattningen som föreslagits i regeringens ekono- misk-politiska proposition. Dessa åtgärder beskrivs närmare nedan. Slopan- det av fastighetsskatt på vissa lokaler bidrar också till ökningen mellan dessa budgetår. vilket beskrivs närmare nedan (skatt på egendom).
Jämfört med statsbudgeten har nettot på titeln reviderats upp med ca 8,1 mdkr, varav ca 6,4 mdkr beror på den ekonomiska utvecklingen. Resterande del beror på de föreslagna åtgärderna i den ekonomisk-politiska propositionen respektive propositionen om finansiering av EU-avgiften.
Mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96 förbättras nettot på titeln med ca 0.8 mdkr av den ekonomiska utvecklingen och med ca 2,1 mdkr beroende på vidtagna och föreslagna regeländringar. Bland regeländringarna finns försla— gen till åtgärder inom företagsbeskattningen i regeringens ekonomisk-poli- tiska proposition samt propositionen om finansiering av EU-avgiften.
17 Riksdagen 1994/95. [saml. Nr 100. Bilaga 1
Bilaga 1.2
Lugstadgade socialavgifter
Nettoinkomsterna under denna huvudgrupp uppgick till 64 677 mkr för bud- getåret 1993/94. Nettoinkomsterna beräknas till 75 395 mkr för budgetåret 1994/95 och till 93 781 mkr för budgetåret 1995/%. Detta innebär ökningar med [0.7 mdkr mellan 1993/94 och 1994/95 och med 18,4 mdkr'mcllan 1994/95 och 1995/%.
Den största delen av ökningen (5.1 mdkr) mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 hänför sig till inkomsttiteln 1251 Övriga socialavgifter. netto. Ök- ningen beror bl.a. på regeringens förslag om att 7 procentav tilläggspcnsions— avgiften skall tillföras statsbudgeten. Förslaget om en allmän löneavgift för linansiering av medlemskap i EU beräknas medföra en inkomstökning under budgetåret l994/95 på 4.1 mdkr. Avgiften skall enligt förslaget införas den 1 januari 1995.
Ökningen mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96 hänför sig till den största delen ( 12.3 mdkr) till den allmänna sjukförsäkringsavgiften. som rege- ringen i sin ekonomisk-politiska proposition föreslår skall höjas till 3.95 pro- cent för år 1996. Vidare beräknas den allmänna löneavgiften öka med 6.1 mdkr.
Skatt på egendom
lnkomstcrna under huvudgruppcn Skatt på egendom uppgick till 25 520 mkt för budgetåret l993/94. lnkornsterna beräknas till 23 574 mkr för budgetåret 1994/95 och till 22961 mkr för budgetåret 1995/%. Detta innebär minsk- ningar med 1.9 mdkr mellan 1993/94 och 1994/95 och med 0.6 mdkr mellan l994/95 och 1995/96.
Minskningen mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 beror framför allt på att fastighetsskatten på vissa lokaler slopades 1993. Denna skatt uppbärs tillsammans med inkomstskatterna och omförs med två års eftersläpning till huvudgruppcn Skatt på egendom. Minskningseffektcn av slopandet uppstår alltså för egendomsskattcrna budgetåret l994/95. Eftersom omföringarna från inkomstskatterna samtidigt upphör. innebär slopandet en indirekt ökning av dessa skatter mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95.
Skutt på varor och tjänster
lnkomsten av mervärdesskatt. som netto är den största inkomsttiteln på stats— budgeten. uppgick till 123 258 tnkr budgetåret 1993/94. Inkomsterna beräk- nas till 108 835 mkr för budgetåren 1994/95 och till I 17 100 mkr för budget— året 1995/96. Detta innebär en minskning med 14.4 mdkr mellan 1993/94 och 1994/95 respektive en ökning med 8.3 mdkr mellan 1994/95 och 1995/96.
Förändringarna mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 förklaras bl.a. av att regeringen i proposition l994/95:57 föreslår en' IBG—anpassad beskatt— ningsordning. Förslagen innebär en cngångsminskning om 6.2 mdkr för bud- getåret l994/95. Detta beskrivs nätmarc under särskild rubrik nedan. Vidare beräknas antagandena om den ekonomiska utvecklingen minska mervärdes- skatten rned 2.6 mdkr.
Av ökningen mellan budgetårcn l994/95 och 1995/96 hänför sig 6.2 mdkr
Prop. l994/95:100
Bilaga 1.2
till engångseffekter till följd av EU-mecllcmskapet. enligt ovan. Därutöver be- räknas den ekonomiska utvecklingen öka mervärdesskatten med ca 2,0 mdkr.
Inkomsterna på encrgiskatt beräknas öka med 3,0 mdkr mellan budgetåren - 1993/94 och 1994/95 och med 2,1 mdkr mellan budgetåren 1994/95 och l995/96. Förändringen hänför sig till den största delen till de årliga indexupp— räknadc skattesatserna per den I januari fr.o.m. 1994.
Övriga inkomster
Inkomsterna av statens verksamhet beräknas minska med 2,8 mdkr mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 och med 3,5 mdkr mellan budgetåren l994/95 och [995/%. Den största förklaringen till minskningen mellan 1993/94 och 1994/95 är att Riksbankens inlevererade överskott beräknas minska till följd av det högre ränteläget. Minskningen mellan 1994/95 och l995/96 har som främsta förklaring att Byggnadsstyrelsen bolagiserats och att statens fastighetsförvaltning därmed inte beräknas generera några överskott fr.o.m. budgetåret 1995/%.
Inkomsterna ov försåld egendom beräknas minska med 2,6 mdkr mellan budgetåren l993/94 och 1994/95 och med 8.8 mdkr mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96. Minskningama förklaras av variationeri inkomster från utförsäljningar av statliga bolag. [ beräkningen för budgetåret l995/96 har RRV inte räknat med några utförsäljningar.
Kol/erlmässiga inkomster beräknas minska med 9.9 mdkr mellan budget- åren l993/94 och l994/95 och med 2,4 mdkr mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96. Minskningen mellan l993/94 och 1994/95 förklaras av att Bygg- nadsstyrelsen återbetalade investeringslån under budgetåret l993/94. Under l994/95 sker vissa andra återbetalningar, som upphör fr.o.m. l995/96.
Känslighetskalkyl
Antaganden om den ekonomiska utvecklingen har avgörande betydelse för beräkningsresultaten. RRV har därför haft kontakter med Konjunkturinstitutet och gjort en grov känslighetskalkyl med utgångspunkt från ett alternativt eko- nomiskt scenario. Detta scenario utgår från en procentenhets högre BNP-till— växt för kalenderåren 1995 och 1996.
Det bör framhållas att detta inte är någon alternativ prognos utan endast en jämlorclsekalkyl lör att illustrera effekten på statsbudgetens inkomster av en förändring i den ekonomiska utvecklingen. En motsvarande minskning av BNP- tillväxten skulle 1 grova drag ge samma ellekter som de som presenteras i det följande, men med omvänt tecken.
Den snabbare tillväxten genereras av en starkare privat efterfrågan och för kalenderåret 1996 är BNP-nivån två procent högre än i huvudkalkylen. Detta innebär en högre tillväxttakt för de viktigaste ekonomiska antaganden som är utgångspunkt för RRV:s beräkning. däribland lönesumman, privat konsum- tion. driftsöverskott. konsumentprisindex. m.m. Som exempel kan nämnas att lönesummans l'örändringstakt i känslighetskalkylen är 1.4 respektive 1.5 pro- centenheter högre än i huvudkalkylen och den privata konsumtionens (i lö-
Prop. 1994/95: 100
Den högre tillväxten medför en ökad sysselsättning. vilket påverkar arbets- Prop. l994/95:100 kraftsutbudet och ger en viss minskning av arbetslöshetsnivån (-0,3 respek- Bilaga 12 tive -0,7 procentenheter).
I tabellen nedan redovisas skillnader mellan RRV:s beräkning och jämförelse- kalkylen.
Jämförelse mellan RRV:s beräkning (benämnd huvudkalkyl) och en
jämförelsekalkyl
l994/95 Huvud- Jämförelse- Förändring kalkyl kalkyl
Totala inkomster 396 735 397 936 + | 201 l l l l Fysiska personers inkomstskatt 26 797 27 023 + 226 1 12] Juridiska personers inkomstskatt 33 188 33 275 + 87 l2()() Socialavgifter 75 395 75 923 + 528 141 l Mervärdesskatt 108 835 l09 195 + 360
l995/96 Huvud— Jämförelsc- Förändring kalkyl kalkyl
Totala inkomster 434 948 440 462 + 5 5 I4 l l l l Fysiska personers inkomstskatt 36 809 38 539 + | 730 l 12l Juridiska personers inkomstskatt 36 [35 36 542 + 407 I200 Socialavgifter 93 781 95 708 + | 927 141 ! Mervärdesskatt - ll7 lOO 118 550 + | 450
Enligt ovanstående känslighetskalkyl skulle en procentenhets högre BNP-till- växt kalenderåren l995 och 1996 resultera i l,2 mdkr högre inkomster bud- getåret 1994/95 och 5.5 mdkr högre inkomster budgetåret l995/96.
I sammanhanget kan påpekas att skatte- och avgiftsökningar på bl.a. kom— munalskatte- och vissa delar av socialförsäkringsområdct inte påverkar stats- budgetens inkomstsida. Dessa skatter och avgifter nettoredovisas. vilket inne- bär att inkomstsökningar motsvaras av lika stora utgiftsökningar för inkomst- sidan. ljämförclsekalkylen beräknas skatte— och avgiftsuttaget brutto öka nå- got mer än dubbelt så mycket som framgår av förändringarna på statsbudge- tens inkomster.
Vissa extraordinära inkomster
På statsbudgetens inkomstsida redovisas även olika typer av extraordinära in- komster. såsom försäljningsinkomster eller engångsvisa fondöverft'iringar. Vid studier av inkomsternas utveckling över tiden kan det vara intressant att justera inkomstnivån för sådana extraordinära inkomster. I sammanhanget är det av stor vikt att påpeka att det för närvarande inte linns några generella principer för vilka inkomster. som bör betraktas som extraordinära. Från vissa utgångspunkter skulle exempelvis även förändringar i regelverk kunna vara en komponent. som börjusteras för vidjämförelser av inkomsterna över tiden. Presentationen i det följande bör således i första hand betraktas som exempel på justeringar. som kan vara av intresse att göra för att underlätta en jämfö- relse över tiden. Presentationen skall däremot inte uppfattas som en fullstän- dig justering av inkomstsidans olika former av extra ordinära inkomster.
Bilaga 1.2
(mdkr) 1992193 1993/94 1994/95 1995/96 Inkomster, ojusterat 377,7 376,9 396,7 434,9 Procentuell förändr. fr. föreg. budgetår — 0.2 % 5,3 % 9.6 % Justeringar — 10,8 — 22,4 — 11,0 — 5,4 Inkomster, justerat 366,9 354,5 385,7 429,5 Procentuell förändr. fr. föreg. budgetår — 3,4 % 8,8 % f 1.3 %
För budgetåret l992/93 har justerats för engångsvisa överföringar från Ar- betslivsfonden till statsbudgeten, likvidation av Fortia AB och inleveranser i samband med bolagiseringen av Vattenfall. För budgetåret l993/94 har juste- rats för aktieförsäljningsinkomster avseende AssiDomän, OK Petrolium och SSAB, inleveranscr i samband med bolagiseringen av Byggnadsstyrelsen samt vissa kalkylmässiga inkomster vid övergång till ny räntekontomodell. För l994/95 har justerats för aktieförsäljningsinkomster avseende Pharmacia samt infasningsmedel från EU. För budgetåret 1995/96 har justerats för infas- ningsmedel samt återbetalning av lån i samband med förändringar i jord- bruksstödet till följd av EUmedlemskapet. '
Som framgår av presentationen visar de justerade inkomsterna en snabbare ökningstakt för båda prognosåren. En av förklaringarna till ökningen är de ytterligare skatteinkomster som beräknas bli följden av regeringens ekono- misk-politiska proposition.
Effekter av EU-medlemskap
Sveriges kommande medlemskap i EU innebär bl.a. vissa effekter för stats- budgetens inkomster. Detta har bl.a. behandlats i l994/95 års propositioner nr 19, 34. 40, 55. 57, 75 och l22. I det följande ges en sammanfattning av de delar i årets inkomstberäkning, som påverkats av EU-medlemskapet. Sveriges kommande medlemskap i EU innebär bl.a. att Sverige kommer att motta vissa stöd och bidrag från EG:s budget. I denna inkomstberäkning föreslår RRV att dessa s.k. återflödesmedel redovisas på inkomsttitlar under en ny inkomsttyp, 6000 Bidrag från EU m.m. Dessa inkomster beräknas sam— mantaget till 0,5 mdkr för budgetåret 1994/95, till 7.1 mdkr för budgetåret 1995/96 och till 8,7 mdkr för budgetåret l995/96-96. Vidare resulterade Sve- riges medlemsförhandlingar bl.a. i att ett s.k. infasningsbelopp avseende Sve— riges medlemsavgift kommer att återbetalas under åren 1995—1998. I denna inkomstberäkning föreslår RRV att infasningmedlcn redovisas på inkomsttitel under en ny inkomsttyp. 7000 Extraordinära medel från EU. Inkomsterna på denna inkomsttitel beräknas till 2.2 mdkr för budgetåret l994/95, till 4,15 mdkr för budgetåret 1995/96 och till 6,1 mdkr för budgetåret l995/96-96. För att finansiera Sveriges medlemskap i EU har regeringen bl.a. föreslagit att en allmän löneavgift införs. Avgiftssatsen är 1,5 procent. Som en direkt följd härav höjs den särskilda löneskatten och premieskatten på livförsäk- ringar i motsvarande mån. I denna inkomstberäkning föreslår RRV att den allmänna löneavgiften redovisas på inkomsttitel 1281. Näringsidkare skall också betala allmän löneavgift och särskild löneskatt. Näringsidkares avgifter och skatter redovisas under inkomsthuvudgruppen ] 100 Skatt på inkomst och
Prop. l994/95:100
Bilaga 1.2
omförs med två års eftersläpning till inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgif— ter och allmänna egenavgifter. Inkomsterna av dessa skatter och avgifter be- räknas för inkomsthuvudgruppema 1 100 och 1200 tillsammans till 4.4 mdkr för budgetåret 1994/95. till 10.9 mdkr budgetåret 1995/96 och till 16,5 mdkr budgetåret 1995/96-96.
Det bör särskilt framhållas att RRV:s beräkningar på området socialavgifter avscr inkomster brutto. före motverkande effekter bl.a. enligt följande. Av- gifts- och skattehöjningama kan förväntas vältras över på driftsöverskott och löner. RRV har inte utfö11 särskilda beräkningar av dessa effekter. I proposi- tion 1994/95:122 beräknar regeringen att avgifts- och skattehöjningama ger en nettoförstärkning för offentlig sektor om 5.4 mdkr (1 1,0 mdkr brutto). För 1998 bedöms övervältringen inte ha skett fullt ut. vilket enligt regeringens beräkningar skulle innebära att inkomstförstärkningen för detta år blir 6,3 mdkr.
Vidare har regeringen i proposition 1994/95:40 angett att den sociala sek- torn ej bör drabbas. I proposition 1994/952122 anges att hela den merkostnad. som avgifts- och skattehöjningama innebär för kommunsektom bör återföras till kommunsektorn. Regeringen har ännu inte konkretiserat de tekniska lös- ningarna för dessa kompensationcr. varför RRV inte heller beräknat några så— dana effekter.
EU—medlemskapet innebär effekter av engångskaraktär för statens mom- sintäktcr. I prop. 1994/95:57 föreslås en EG—anpassad beskattningsordning som medför att mervärdesskatt inte tas ut vid införsel av varor från EG-länder. I stället skall beskattning ske i den ordinarie mervärdesskattercdovisningen. Detta innebär en förskjutning av uppbörden så att en engångseffekt uppstår på budgeten för budgetåret l994/95 med en minskning på 8,2 mdkr. l proposi- tionen föreslås också att de skattskyldiga som bed1iver handel med EG—länder skall redovisa mervärdesskatt en gång per månad. Detta innebär en positiv engångseffekt på 2.0 mdkr. Dessa föränd1ingar beräknas således sammantaget innebära en engångsminskning om 6,2 mdkr för budgetåret 1994/95.
Sveriges medlemskap i EU innebär bl.a. att EG:s olika stödprogratn inom jordbruksområdet träder i kraft. Jordbrukare. som övergår från det svenska arcalbidragsprogrammct till EU:s motsvarighet. skall återbetala vissa delar av tidigare omställningsbidrag. Aterbetalningama förväntas ge en engångsin- komst för statsbudgeten om 1.3 mdkr för budgetåret 1995/96.
Övriga effekter beräknas tillsammans till —0.2 mdkr för budgetåret 1994/95. till + 0.2 mdkr för budgetåret 1995/96 och till + 0.3 mdkr för budget- året 1995/96-96. Dessa effekter består av minskade intäkter för tullen. höjd nierVärdesskatt på porto och serveringsavgifter samt förskjutning av uppbör— den för försäljningsskatt på motorfordon.
Effekter av proposition 1994/95:25, Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.
För att angripa de ökande oblanserna i ekonomin föreslog regeringen ett s.k. saneringsprogram i proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgär— der m.m. Nedan följer först en grov beskrivning av programmet som helhet och därefter en sammanfattning av de förslag till åtgärder. som påverkat RRV:s beräkningar.
Prop. 1994/95:100
1 (.)
Ätgärdemas effekter beräknas av regeringen till 113.4 mdkr vid år 1998. Prop. 1994/952100 Dessa fördelar sig enligt följande (beräkningarna har redovisats i 1995 års Bilaga 12 priser): '
Tidigare beslutade åtgärder 18.3 mdkr Minskade ränteutgifter 18.0 mdkr Kommande åtgärder i budgetprop 20.0 mdkr Åtgärder föreslagna i prop 1994/95:25 57.1 mdkr
Summa ] 13,4 mdkr
De åtgärder som föreslagits i prop. 1994/95:25 (57.1 mdkr) utgörs av såväl förslag som konkretiserats i förslag till lagförändringar som mer principiella förslag där regeringen avser återkomma. Drygt hälften (36,3 mdkr) av för- stärkningarna består av skatte- och avgiftsförändringar.
De beloppsmässigt största skatteförändringarna föreslås på inkomstskatte- området. För fysiska personers skatter föreslås bl.a. en höjning med fem pro- centenheter av den statliga inkomstskatten (den s.k. vämskatten). s.k. avin— dcxcring av brytpunkten för statlig skatt samt basbeloppet ("vilket påverkar grundavdraget) och en höjning av gränsen för rescavdrag från 4000 kr till 6 000 kr. För juridiska personers skatter föreslås bl.a. att vissa tidigare beslut upphävs. Detta gäller de nu avskaffade skatteutjämningsrcscrvema (SURV), som endast till hälften skulle tas upp till beskattning. I stället föreslås att nio tiondelar av SURVarna skall tas upp till beskattning. Ett tidsbegränsat direk- tavdrag för byggnadsinvestcringar föreslås införas. Avkastningsskattcn på pensionsförsäkringar och pensionskonton föreslås höjas från 9 till 15 procent och avkastningsskatten på kapitalförsäkringar föreslås höjas från 20 till 30 procent. Den särskilda premieskatten på tjänstegrupplivförsäkring föreslås höjas med två procentenheter. För såväl fysiska som juridiska personer före- slås en höjning om två procentenheter av den särskilda löneskatten. Föränd- ringar föreslås också på kapitalskatteområdet. Den s.k. dubbelbeskattningen på utdelningsinkomster föreslås återinföras och halverad reavinstskatt på ak- tier föreslås avskaffas. Skattesatsen för värdcpappersfonder föreslås höjas från 25 till 30 procent och det tidigare beslutet att sänka skattesatsen på kapi— talinkomster från 30 procent till 25 procent fr.o.m. l995 föreslås upphävas. Beträffande skatt på egendom föreslås att det tidigare beslutet om avskaffad förtnögenhetsskatt upphävs. Vidare föreslås fastighetsskatten för små- och hyreshus höjas från 1.5 till 1.7 procent fr.o.m. den' 1 januari 1996. Dessa skat- ter uppbärs tillsammans med inkomstskattema och omförs med två års efter- släpning till inkomsthuvudgruppen 1300 Skatt på egendom. De sammantagna effekterna på inkomstskatteområdet beräknas öka inkomsterna med 4.4 mdkr för budgetåret 1994/95. med 17.2 mdkr för budgetåret 1995/96 och med 27.5 mdkr för budgetåret l995/96-96.
Den allmänna egenavgiften till arbetslöshetsförsäkring föreslås avskaffas och samtidigt föreslås en motsvarande höjning av den allmänna sjukförsäk- ringsavgiften. Vidare föreslås en successiv upptrappning av den allmänna sjukförsäkringsavgiften med en procentenhet per år under inkomståren 1996—1998. De allmänna avgifterna är avdragsgilla. Detta innebär att nettoef— fektcn för statens inkomster blir skillnaden mellan avgiftsintäkten brutto och 11
minskningen av inkomstskatt till följd av avdragseffekten. De successiva höj- Prop. 1994/95:100 ningarna under perioden 1996—1998 beräknas netto öka statens inkomster Bilaga 1.2 med budgetåret med 2.0 mdkr budgetåret 1995/96 och med 4.3 mdkr budget- året 1995/96-96.
De allmänna avgiftema uppbärs tillsammans med Fysiska personers in- komstskatter och omförs direkt vidare till egna inkomsttitlar under inkomst- huvudgruppen 1200 Socialavgifter och allmänna egenavgifter. Den allmänna arbetslöshetsförsäkringsavgiften överförs därifrån direkt vidare från statsbud- geten till den s.k. Arbetsmarknadsfonden. Den allmänna sjukförsäktingsav- giftcn stannar kvar på statsbudgetens inkomstsida. Växlingen mellan avgif- terna innebär därmed en förstärkning för statsbudgeten. men har inte någon betydelse för statens lånebehov. Förstärkningen för statsbudgeten till följd av avgiftsväxlingen beräknas netto till 3.7 mdkr för budgetåret 1994/95. till 9.1 mdkr för budgetåret 1995/96. och till 13,8 mdkr för budgetåret 1995/96-96. Det är viktigt att observera att dessa förstärkningar inte påverkar statens låne- behov.
Även bland socialavgifterna uppstår en motsvarande effekt till följd av den växling som föreslagits mellan arbetsmarknadsavgift och sjukförsäktingsav- gift. I detta fall försämras statsbudgetens inkomstsida. men inte heller här har växlingen någon betydelse för statens lånebehov. Effekten för statsbudgetens inkomstsida beräknas till— 6.0 mdkr för budgetåret 1994/95, — 14.8 mdkr för budgetåret 1995/96 och till — 22.5 mdkr för budgetåret 1995/96-96. Vissa andra förändringar föreslås också inom socialavgifternas område. Effektema av dessa beräknas till + 260 mkr för budgetåret 1994/95. till +640 mkr för budgetåret 1995/96 och till + 810 mkr för budgetåret 1995/96—96.
Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster
På de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endast inkomster. På ett mindre antal titlar. men med betydande belopp. redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettoredovisning över budgeten. dvs. nettot av inkomster och utgifter tas upp på statsbudgetens inkomstsida. För att tydliggöra detta förhållande presenterar RRV i denna inkomstberäkning även vissa bruttoin- komster och —utgifter i anslutning till nettobcloppcn i tabell A i tabellbilagan.
Utöver detta presenteras i tabell C i tabellbilagan en mer utförlig samman- ställning av bruttobeloppen budgetåren 1993/94, 1994/95. 1995/96 och 1995/96-96. I RRV:s prognosarbete ingår att bedöma utvecklingen av brutto- beloppen för såväl inkomster som utgifter. En närmare redovisning av dessa belopp finns i beskrivningen av respektive inkomsttitel.
Av tabell C i tabellbilagan framgår att bruttoinkomsterna för budgetåret 1995/96-96 beräknas uppgå till 1 675 mdkr vilket är nära tredubbelt så mycket som inkomsterna netto på statsbudgeten. Utgifterna på inkomsttitlama beräk- nas till 1 057 mdkr för samma budgetår.
Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på in- komsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna på huvudgruppen 1100 består till största delen av prelitninärskatter (statlig och kommunal inkomstskatt m.m.). Utgiftema utgörs bl.a. av utbetalningar av kommunalskattemedel och över- skjutande skatt. _
Inkomsterna på huvudgruppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivaravgif ter. Prop. 1994/951100 I bruttosammanställningen ingår såväl ATP-avgifter som de övriga arbetsgi- Bilaga 12 varavgifter som överförs till fonder utanför statsbudgeten. Utgifterna utgörs alltså av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar utanför stats- budgeten. Vidare utbetalas sjukförsäkringsavgiftemas andel av sjukförsäk- ringens kostnader. Bruttoströmmama under huvudgruppen 5200 utgörs också bl.a. av olika fondöverföringar. Bruttoutgiftema på huvudgruppen 1400 utgörs av återbetalningar av mer- värdesskatt och den offentliga sektorns kompensation för i princip all ingå- ende mervärdesskatt.
Periodiserad redovisning av skatter och socialavgifter
I det föregående avsnittet behandlades brutto- och nettoredovisning på in- komsttitlarna. När det gäller 1 l 1 1 Fysiska personers inkomstskatt och 1121 Juridiska personers inkomstskatt kvarstår ett flertal problem då inkomsterna skall analyseras utifrån förändringar i den ekonomiska miljön. Problemen hänger bl.a. ihop med de redovisningsprineiper som gäller för statsbudgeten.
Tre problemområden kan konstateras:
[. budgetårsrcdovisningen 2. kassamässigheten 3. den samordnade uppbörden.
Budgetårsredovisningen innebär svårigheter då skatten skall analyseras ut- ifrån förändringari lönesumman, tillväxten i ekonomin eller förändringar av skatteregler. Samtliga dessa variabler anges normalt per kalenderår.
Kassamässigheten medför att skattemedel. som avser ett visst inkomstår. kassamässigt finns utspritt över tre olika budgetår i form av inbetalningar av preliminärskatt. kvarskatt och fyllnadsinbetalningar samt utbetalningar av överskjutande skatt. Likaså hänför sig de skatter som flyter in under ett visst budgetår till tre olika inkomstår. Då skatten skall analyseras utifrån föränd- ringar i den ekonomiska miljön bör man studera skatteintäkten. dvs. den skatt som har eller kommer att debiteras som slutlig skatt för respektive inkomstår.
Den samordnade uppbörden innebär att ett tIertaI skatter betalas in på in- komsttitlama för fysiska och juridiska personers inkomstskatt genom prelimi- närskatteinbetalningar m.m. för att sedan omföras med två års eftersläpning till andra inkomsttitlar. Detta gäller exempelvis för fastighetsskatt och förrnö- genhetsskatt. samt egenföretagamas egenavgifter och den särskilda löneskatt som betalas av juridiska personer.
Således behövs ett alternativt angreppssätt då inkomstskattema skall analy- seras. Ett sådant angreppssätt kan vara en periodiserad redovisning av in- komsttitlama. Denna redovisning renodlar den statliga inkomstskatt som de- biteras under respektive inkomstår. I tabell D i tabellbilagan presenteras en periodiserad redovisning som omfattar hela statsbudgetens inkomstsida åren 1991—1996. Dock är det endast inkomstskatter. egendomsskatter och social- avgifter som periodiserats. Beträffande inkomsthuvudgruppen Skatt på varor 13
och tjänster samt inkomsttypema Inkomster av statens verksamhet, Inkomster Prop. 1994/95: 100 av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster, Bidrag Bilaga 1.2 från EU samt Extraordinära medel från EU antas antingen att inbetalningar och intäktsbegreppen sammanfaller eller att detta är extraordinära intäkter.
I tabellen nedan presenteras totala perodiserade skatter och socialavgifter. Det bör observeras att även de kommunala inkomstskattema periodiserats. vilket får till följd att skatteintäkterna redovisas på det år de beslutats gälla och inte när de slutligen utbetalas till kommunen.
Tabellen visar att de totala skatterna (brutto) har sjunkit från 1991 till 1993. De största förklaringarna till det är sänkningen av socialavgifterna från 37.29 procent (1991) till 31,00 procent (1993). vilket även framgår av tabell C i tabellbilagan. En del av denna sänkning är dock en chimär. eftersom den del— vis beror på att arbetsgivaren övertog ansvaret för de första fjorton dagarna av sjuklöneperioden. Denna del av sänkningen motsvaras alltså av en sänk- ning av statens utgifter för sjukförsäkring.
En annan förklaring bakom sänkningen av de totala skatterna är de statliga myndigheternas möjlighet att avräkna mervärdesskatt fr.o.m. den ljuli 1991. Sålunda motsvarades även denna inkomstsänkning av en utgiftssänkning.
En del av nedgången har trots allt även varit ”riktiga” skattesänkningar. Bl.a. sänktes socialavgifterna i samband med den s.k. krisuppgörelsen mellan regeringen och Socialdemokratema 1992.
Som en följd av minskningen av de totala skatterna mellan 1991 och 1993 sjunker även skattekvoten. Denna skattekvot beräknas utifrån de periodise- rade skatterna och BNP till löpande pris.
Både skattekvoten och de totala skatterna ökar mellan 1994 och 1996. Ta- bellen visar att den stora ökningen sker inom socialavgiftema. Detta beror till stor del på de nya allmänna egenavgifter som införts under perioden.
1991 1992 1993 1994 1995 1996 BNP. löpande priser (mdkr) 1 447,3 1 44l.7 ] 4422 I 5083 ] 594.4 | 6843 Totala skatter. brutto 757.1 734.2 716.4 752.1 8342 9039 (mdkr) Total skattekvot 0.523] 05092 04968 0,4986 0,5232 0.5367 därav 0.1653 0.170] 0173] 0.17()() ().1686 01663 kommunalskattekvot
därav socialavgiftskvot 01737 01607 0.152] 0.1485 0.1807 0.1874 (_inkl. allm. egenavgifter)
Tabell D i tabellbilagan visar att fysiska personers statliga inkomstskatt mins- kade mellan 1991 och 1992. Detta beror på att brytpunkten för statlig in- komstskatt justerades upp med en historisk inllationstakt som var högre än vad inflationen kom att bil under 1992. Vidare lades ett reallöneskydd om två procent till inflationsuppräkningen.
Efter 1993 beräknas skatten öka perioden ut. Detta beror bland annat på de åtgärder som föreslagits i regeringens ekonomisk—politiska proposition. Dessa har beskrivits närmare ovan.
Sedan våren 1992 tillämpas s.k. regleringar mellan staten och kommunsek- torn. Regleringama kan i princip vara både positiva och negativa. De beslut (bl.a. slopat schablonavdrag och sänkt grundavdrag) som statsmaktema hit- 14
tills fattat hari praktiken ökat kommunernas skatteunderlag. De beslutade re- Prop. l994/95:100 gleringama har inneburit att medel återförts från kommunsektorn till staten. Bilaga 12 Tekniskt redovisas regleringama som en minskning av kommunalskattcutbe- talningama och påverkar således inkomsttiteln llll Fysiska personers in- komstskatt positivt. dvs. nettot på titeln ökar. Eftersom dessa regleringar del- vis skiljer sig från den ordinarie inkomstskatten har de brutits ut ur den perio- diseradc redovisningen och redovisas separat under en egen inkomsthuvud- grupp. här kallad 1900 Kommunregleringar. lnkomsthuvudgruppen finns alltså inte i statsbudgeten utan används här endast som en analysvariabel. Juridiska personers inkomster beräknas öka kraftigt mellan 1992 och 1993. Detta beror framför allt på den förbättrade konjunkturen. Fr.o.m. 1992 särskiljs inte 1122 Avskattning av företagens reserver, då denna särredovisning inte har visat sig möjlig att göra. I stället ingår avskatt- ningen i 1121 Juridiska personers inkomstskatt.
TABELLBILAGA Prop. 1994/95: 100 Bilaga 1 .2
TABELL A RRVs inkomstberäkning hösten 1994, per budgetår TABELL B RRVs inkomstberäkning hösten 1994. per kalenderår TABELL C Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster TABELL D Periodiserad kalenderårsredovisning
17
18
TABELL A __ RRVslNKOM.”BERA1(N1NG HÖSTEN 199-4. PER BUDGETAR
1000 1100
[110 fysiska personers inkomstskatt: 1 1 l [ Fysiska personers inkomstskatt varav lnkomster varav Utgifter
[120 1121 1122 1123 [130 1131 II40 1141 1142 1143 1144
Skatter m.m.:
Skatt på inkomst:
Juridiska personer v inkomstskatt: Juridiska personers inkomstskatt Avskattning av företagens reserver Beskattning av tjänstegruppliv
Oliinlcllmm inkmnxtxkutter: Ofördelbara inkomstskatter
Övriga inkornxrsku/tcr:
Kupongskatt
ft ningsskatt och ersättningsskatt lningst lift
Lottertskan
1200 Socialavgifter och allm. egenavgifter:
varav Inkomster
varav Utgi er 121 1 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift. netto
varav lnkomster
varav Utg 1222 Allm. n sjukförsäkringsavgift 1231 Barnotnsorgsavgift 1241 Utbildningsavgift
Övriga socialavgifter. netto
1251 va . v inkomster varav Utgifter
[250 Övriga sofia/avgifter. netto varav Inkomster varav Utgifter
1993/94
Definitivt utfall
1994/95 Statsbudget 1994/95 Prognos
315 715 493
30 442 601
4104000 410-4000 311612000 315 716000
28 737 000 27 610 000 0
1 127000
2 474 043 2 474 043 3 335 553 259 174 237
0
3 (_)76 147
64 677 349 217 953 004 153 275 655 35 808 669 5 755 430 51 968 021 46 212 591 9 366 000 403 574
4 543 4 057 331 111 120395 107 063 064
330 296 833
49 063 000 17 127 000 17 127 000 321 190 000 304 063 000 26 142 000 25 038 000 ()
1 104 000 2 096 (100 2 096 000
3 698 000 580 000 0
5 000
3 1 13 000
67 892 000 224 657 000 156 765 000 37 145 000 10 928 001) 54 922 000 43 994 000 6 791 000 0
0
5 257 000
1 14 955 000 109 698 000
350 454 983
66 805 000 26 797 000 26 797 000 341 450000 314 653 000 34 397 000 33 188 000 0
I 209 000 2 096 000 2 096 000
3 515 000 475 000 0
0
3 040 000
75 3.95 000 "240 558 000 165 163 000 37 999 000 3 172 000 50 278 000 47 106 000 12 936 000 0
0
9 121 000 124 105 000 1 14 984 000
1995/96 Prognos
395 364 205
80 078 000 36 809 000 36 809 000 370 962 000 334 153 000 37 432 000 36 135 000 0
1 297 000 2 182 000 2 182 000 3 655 ()00 600 000 0
0 3 055 000
93 781 000 272 436 000 178 655 000 40 737 000 —4 692 000 43 596 000 48 288 000
l995/96-96 Prognos
568 188 345 104 309 000
47 405 000 47 405 000 551 593 000 504 189 000 47 981 000 46 036 000 0
1 945 000 3 318 000 3318 000 5 605 000 1 050 000 0
0
4 555 000 141 523 000 411 803 000 270 280 000 61 409 000 —6 697 000 65 573 000 72 270 000
Namnändring. enl nedan ( 1261)
0 0 () 0
Namnändring. enl nedan (1250)
13 645 000 136 518 000 122 873 000 20 566 000 207 252 000 186 686 000
FÖRÄNDRINGAR
1994/95 - — 1995/96
44 909 222 13 273 000
10012 000 10012 000 29 512000 19500000
3 035 000 2 947 000 0 88 000 86 ()()t) 86 000
140 000 125 000 0
0
15 000
18 386 000 31 878 000 13 492 000 2 738 000 —7 864 000 -6 682 000
1 182 000 0 0
4524 000 12413000 7889000
l994/95 Statsbudget — . prognos
20 158 150
17 742 000 9 670 000 9 670 000 20 260 000 10 590 000 8 255 000 8 150 000 0
105 000
0 0
_l83 000 —105 000 0
—5 000 ——73 000 7 503 000 15 901 000 8 398 000 854 000 —7 756 000 —4 644 000 3 112 000 6 145 000 0
0
3 864 000 9 150 000 5 286 000 Bila
(!
a 1
Bilaga 1
TABELL A RRVs INKOMS'I'BERÄKNING HÖS'I'EN 1994. PER BUDGETÅR
1993/94 Definitivt utfall l994/95 Statsbudget 1994/95 Prognos 1995/96 Prognos
1995/9696 Prognos
1251 Tilläggspensionsavgift. netto v av Inkomster varav L
1252 [)elpensionsavgift.nctto varav lnkt'nnster v; "av Ut fter
1253 Arbetsskadeavgift. netto varav Ink mister v: av Utgifter
1254 Arbetsmarknadsavgift. netto varav Inkomster
varav I_.
1255 Arbetarskyddsavgift, netto varav Inkomster varav Utgifter
1256 LönegarantiavgifL netto varav Inkomster
Sjötnanspensionsavgift. netto v; .v Inkomster . av Utgifter
1260 Allmänna egenavgifter v; rav Inkt nstcr
varav Ut 1261 Allmän sjukförsäkringsavgift 1262 Allmän pensionsavgift. netto varav Inkt ' varav Utgifter 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till ASV:s och AM1:s verksamhet 1281 Allmän löneavgift 1291 Särskild löneskatt
1300 Skatt på egendom:
1310 Skott på fast egendom : 1311 Skogsvårdst vgifter I 31 2 Fastighetsskatt
19
1321) [förrniilqz'nhetsskatt:
0
31 1.10 257 81 130 257 0
1 276 322 1 276 322 —942 669 7 417 210 s 359 879 5 (100 000 20 057 293 15 057 293 0 1 069 653 1 069653 0 1 216 025 1 216 025 0 23 288
"23 388
549 143 —308
8 32 967 7 25 520 305
17026 350 110000 16 916 350
2 1 74 (100
0
84 295 000 84 "295 000 0
I 304 000 1 304 000 257 000 8 298 000 8 041 000 5 001) 000 19 750 000 14 750 000 0 I 082 000 1 082 000 0 1 273 000 273 000 0
000 000
0 3 073000 3 073 000
35 3
nr.
0 3 073 000 3 073 000
579 000 0 7 192 000
22 253 333 14 646 333
SM:
14 646 33 2 157 ()()(1
2 565 000 86 749 000 84 184 000 0
1 332 000 1 332000 I 356 000 8 437 000 7 081 000 _ 200000 26 253 000 21 053 000 0 1 113 000 1 113000 0 1 299 000 1 299 000 0 3 073 000 3 073 000
() 3073 000 3073000
595 000 4 097 000 7 475 000
23 574 423
14 419423 () 14419 423
2 855 000
6 343 000 90 617 000 84 274 000 0
1 393 000 1 393 000 2 083 000 8 889 000 6 806 000 5 219 000 34 229000 29 010 000 1 357 000 1 357 000 (1 33 000 33 000
25 229 000 32 723 000 7 494 000 2_ 229 000 0
7 494 000 7 494 000
617 000 10 177 000 8 068 000
22 961 723 14 725 723 0 14 725 723
2 886 000
9 628 000 137 547 000 127 919 000 0 2 099 000 2 099 000 3 100 000 13 412 000 10 312 000 7 838 000 52 087 000 44 249 000 0
1 753 000 1 753 000 0
2 063 000 2 063 000 0 44 0110 44 000
40 346 000 51 670000 11 324 000 40 346 000
0 11 324 000 11 324 000
938 000 15 468 000 9 493 000
25 751 723 14 725 723 0 14 725 723 2 886 000
FÖRÄNI)R1NGAR
1994/95 - — 1995/96
3 778 000 3 868 000 90000
0
61 000 61 000 727 000 452 000 —275 000 19 000 7 976 000 7 957 000 0 40 000 40 000
0
58 000 58 000
0
-2 000 —2 000
12 2.93 000 16 714000 4421000
12293 000
0 4421000 4421000
22 000 6 080 000 593 000
—612 700
3 06 300 0 306 300
3 I 000
1994/95 Statsbudget - - prognos
2 565 000 2 454 000 -111 000 0 28 000 28 000 1 099 000 139 000 —960 000 200 000 6 503 000 6 303 000 0 31 000 31 000
SDCC QOOOOOO O 0
16 000 4 097 000 283 000 I 321 090
—226 910 0 ——226 910 698 000
..,
Prop. 1994/95:10()
Bilaga 1.2
TABELL A 111ng INKOMSTBERÄKNING HOSTEN 1994. PER BUDGETÅR
1321 1322
1130 1331 1332 1340 1341 1400 1410 1411
Fysiska personers förmögenhetsskatt Juridiska personers förmögenhetsskatt
il nats/call ”('/l gr? t'rlxkrrll: Arvsskatt Gåvoskatt
Övrig skall på age/alma: Stämpelskatt Skatt på varor och tjänster:
Allmänna fl'im'i/jningsxkarwr: Mervärdesskatt
1420. 1430 Skatt på specifika varor:
1421 1422 1423 1424 1425 1426 1427 1428 1429 1431 1434 1435
1440 1442 1451) 1451 1452 1454 1460 1461 1462
Bensinskatt
Särskilda varuskatter Försäljningsskatt på motorfordon Tobaksskatt
Skatt på spritdrycker
Skatt på vin
Skatt på maltdrycker
Energiskatt
Särskild avgift på svavclhaltigt bränsle Särsk. skatt på elkraft fr. kärnkraftverk Skatt på viss elektrisk kraft Särskild skatt mot försurning
Överskott vid försäljning av varor med .t'la”monopol:
Systembolaget AB:s inlevererade överskott
Skari på tjänster:
Reseskatt
Skatt på annonser och reklam Skatt på spel
Skatt på vt'iglrajik: Fordonsskatt Kilometerskatt
1993/94
Definitivt utfall
2 112 000 62 000
990 843 886 951 103 892
5 329 112 5 329112
195 075 238 12.? 257 780 123 257 780
60 127 222 21 967 510 11 238
1 477 703 7 121 673 5 752 606 2 858 762 3 030 804 16 729 840 229
106 753
1 006 146 63 958
76 908 76 908
1194 668 102283 972 714 119671
5 186 528 4 024 908 I 161 620
l994/95 Statsbudget
2 093 000 64 000
950 000 800 000 150 000
4 500 000 4 500 000
191 088 500 115 167 000 115167 000
64 811 500 22 566 000 0
I 512 000 7 656 000 6 088 000 3 237 000 3 044 000 19 579 000 500
142 000 928 000 59 000 200 000 200 000
[110000 0
1015 000 95000
4 ()64 000 4 064 000 0
1994/95 Prognos
2 785 000 70 000 1 000 000 900 000 100 000 5 300 000 5 300 000
184 680 560 108 835 000 108 835 000
64 739 600 22 703 000
2 873 000 19 683 000 500
138 000 920 000 65 000 200 000 200 000
1 072 800 0
977 800 95 000
3 987 900 3 987 900 0
l995/96 Prognos
2 814 000 72 000 1 000 000 900 000 100 000 4 350 000 4 350 000
198 543 482
117100 000 117100000
69 353 800 23 556 000 ()
1 704 200 7 912 000 6 617 000 3 343 600 3 288 500 21 788 000 500
138 000 940 000 66 000
200 000 200 000
1 087 000 0 1 032 000 55 000 3 987 800 3 987 800 0
1995/96—96 Prognos
2 814 000 72 000 1 500 000 1 350 000 150 000 6 640 000 6 640 000
296 604 622 176 400 000 176 400 000 102 600 100 35 956 000 0
2 656 100 11 662 000 10 215 000 4 892 600 4 936 900 30 588 000 500
194 000
1 405 000 94 000
200 000 200 000
1 592 000 0 1 507 000 85 000 5 620 600 5 620 600 0
FÖRÄNDRINGAR
1994/95 — - 1995/96
29 000 2 000
0 O O
—950 000 —950 000
13 862 922 8 265 000 8 265 000 4 614 200 853 000 0
346 100 294 000 492 000 87 600 415 500 2 105 000 0
0
20 000
1 000
1994/95 Statsbudget - - prognos
692 000 6 000
50 000 100 000 —50 000
800 000 800 000
—-6 407 940 —-6 332 000 —6 332 000 ——71 900 137 000 0
-153 900 ——38 000 37 000 19 000 —171 000 104 000 0
—4 000 —8 000
6 000
—37 200 —37 200 ——76 100 —76 100
Prop. 1994/952100
Bilaga 1.2
18 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 1111). Bilaga 1
TABELL A __ RRVs lNKOMSTBERAKNlNG 1993/94
HÖSTEN 1994. PER BUDGETÅR
147!) 1471 1472 1473 1480 1481
2000
2100 2110 2111 2130 2131 2150 2151 2152 2200 2210 2214 2300
Definitivt utfall
1994/95 Statsbudget 1994/95 Prognos 1995/96 Prognos
1995/96—96 Prognos
Skall pä impar! m.m.: 4 815 322 Tullmedel 4 815 322 Övriga skatter m.m. pä 'lnport 30 910 Jordbruks- och sockeravgifter 129066
Övriga .rkallerpå varor och tjänster: 416 810 Ovriga skatter på varor och tjänster 416 810
Inkomster av statens verksamhet: 29 779 074 Rörelseöverskott: 12 017 727
,—'lj]1'1'r.v1'erkeirs inlevererade övers/run: 931 989 Postverkets inlevererade överskott 209 779 Televerkets inlevererade överskott 229 109 SJ:s inlevererade överskott O Luftfartsverkets inlevererade överskott 157 300 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans av motsvarighet till
stat : skatt 277 600 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 58 201 Övriga mynt/:s inlevererade övers/curr: 352 219 Inlevererat överskott av Riksgäldskon-
torets garantiverksamhet 352 219 Inlevererat överskott av atgärder för att stärka
det tittansiclla systemet O Riksbankens inleve erade övers/coll: 9 500 000 Riksbankens inlevererade överskott 9 500 000
Överskott från spel ver/(.t'ainltel: [ 233 519 Tipsmedel 654 555 Lotterimedel 578 964
Ozskott av statens fastighetsförvaltn.: 2 047 796
Övers/con av faslig/ietsfön'allning: 2 04 7 796 Ö:.skott av Byggn.styr:s verksamhet 2 047 796
Ränteinkomster: 5 307 399
23102320 Riinmr på näringslån: 124 4 90
5 301 ()()0 5 301 000 62 000 470 603
435 000 435 000 29 223 184
1. 337 989
4 08 600 0
0 0
93 000
285 000 30 600 670 100 202 100 468 000 10 400 000 10 400 000
1 859 289 1 200 289 659 000 2 145 000 2 145 000 2 145 000 4 046 256 88 613
5 409 260 5 249 "284 93 000 855 934
43.6 000 436 000
26 997312
9 342 073
449 890 0 0
0 120 600
285 000 44 290
1 008 000 281 000
727 000
6 200 000 6 "200 000 I 684 183 1 011 736 672 447 2 145 000 2 145 000 2 145 000
4276 825 47017
6 369 182 5 836 579 31 090 341 537
445 700 445 700 23 456 172
8 720 286
521 600 0 0 O 162 000 296 000 63 600 988 268 277 000
711268
5 400 000 5 400 000
1810418 1124900 685518
0 0 0
4 131 909 62 975
9 582 822 8 633 888 30 910 129 066
609 100 609 100 28 720 030
9 496 846
521 600 0 0 0 162 000 296 000 63 600 988 268 277 000
711268
5 400 000 5 400 000 2 586 978 1 583 600 1 003 378
0 0 0
6 061 053 103 609
FÖRÄNDRINGAR
1994/95 — - 1995/96
959 922 587 295
9 700 9 700
—3 541 140
—621 787
71710 0 0 0 41400 11000 19310
—1 9 73 2 —4 000
45732
—800 000 —800 000
126235 113164 13071
—2 145 000 —2 145 000 —2 145 000
—144 916 15 958
1 994195 Statsbudget - - prognos
108260 —51 716
1 000 1 000
—2 225 872 —3 995 916 41 290
13 690 337 900 78 900
259 000 —4 200 000 —4 200 000
—175106 —188 553 13 447
0 0 0
230 569 —4 1 5 96
Prop. 1994/95: 100
FÖRÄNDRlNGAR TABELL A 1994/95 - l994/95 RRVS lNKOMSTBERÄKNlNG 1993/94 1994/95 1994/95 1995/96 1995/96-96 - l995/96 Statsbudget - HÖSTEN 1994, PER BUDGETÅR Definitivt utfall Statsbudget Prognos Prognos Prognos — prognos
2314 Ränteink. på lån till fiskerinäringen 4 828 11 412 11 412 11 774 17 848 362 0 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 85 93 93 82 115 —11 0 2318 Ränteinkomster på statens lån till den
mindre skeppsfarten 725 300 35 Ränteinkomster på skogsväglån 10 6 Räntor på övriga näringslån.
Kammarkollegiet 84 373 75 102 33 214 49 308 8 Räntor på övriga näringslån.
Statens jordbruksverk 2 274 1 700 1 940 1 755 5 —185 240 Räntor på Postverkcts statslån 32 195 0 O 0 () O 0 Räntor på bostadslån: 4 059 900 3 053 285 3 389 485 3 372 175 5 022 095 —17 310 336 200 Ränteinkomster på län för bostadsbyggande 4 057 469 3 051 200 3 387 400 3 370 100 5 019 000 —17 300 336 200 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade bamrika familjer 93 85 85 75 95 —10 0 Räntor på övriga bostadslån. Boverket 2 338 2 000 2 000 2 000 3 000 0 0
86 28 140 31 090 30 600 44 650 —490 2 950
50 50 —300 50 6 6 —2 2
C) 00 '— (*I (*I (*I rf”, "i (*I (*I
(*. ('”. . 4
"st 03 O 0 nn
——41 888
(*I (*I ('(—1 (*I H*, N
4
lf. (*I H*: (*I
emm. ”*.". "1 ("", (". N ("I (*I
vr (""i rf. ri
QC 0
234!) Räntor på studielån: 3
2341 Ränteinkomster på statens fan för universitets- studier och garantilän för studerande 90 140 90 100 150 10 —50
2342 Ränteinkomster på allmänna studi län 36 778 28 000 31 000 30 500 44 500 —500 3 000 2350 Ra'ntor pa” energixparlån: 167 517 114 182 128 243 115 506 166 449 —12 737 14 061 2351 Räntor på energisparlån 167 517 114 182 128 243 115 506 166 449 —12 737 14061
2360 Räntor på medel avxatta till pensioner: 6 115 6 000 6 000 6 000 6 000 0 0 2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering 6 115 6 000 6 000 6 000 6 000 0 0
2370 Räntor/ni l)c'rezl.t'kapslagring: 571 999 539 958 410 349 321 101 442 984 —89 248 —129 609 2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 571 999 _ 39 958 410 349 321 101 442 984 —89 248 —129 609 23802390 Övriga ränteinkomster: 340 510 216 078 264 641 223 552 275 266 —41 089 48 563 2383 Ränteink. på statens bosättningslån 173 0 0 0 0 0 0 2385 Ränteink. på lån för studentkarslokaler 39 50 40 30 45 —10 —10 2386 Ränteinkomster på län för allmänna
samlingslokaler 7 874 8 000 7 500 7 000 9 750 —500 —500 2389 Ränteinkomster på län för inventarier i
vissa specialbostäder 37 40 25 20 40 —5 —15 2391 Ränteinkomster på markförvärv för
jordbrukets rationalisering 300 700 900 700 900 —200 200 2392 Räntor pa intressemedel 6 804 5 990 5 600 5 500 5 750 —100 —390
Bilag
Prop. l994/95:100
(
1 l ')
Bilaga 1.2
TABELL A RRVs lNKOMSTBERÄKNlNG
HÖSTEN 1994. PER BUDGETÄR
2394 2395 2400 2410 2411 2500 2511 2521 2522 2524 2527
x. lf:
:> ... c.: vr:- lr. O !N 30 cl ot rf, cf. m ("'". r", ("*. e". lr. lr, lr, lr, lr. lr. C1 C1 P1
If, (*I (*I (*I (”| (*I (”I
'I? VTI/'.'I—tlf.lf. O—Plf'.lr.sO|N9CON—Fl Vill-tll?
F.?foffä'td'frlnln lr, mtr, NCICINNNCINNNH
Övriga ränteinkomster thor pa sai—sk. räkningar i Riksbanken
Aktieutdelning:
Inkomster ut' sla/ens aktier: Inkomster av statens aktier
Offentligrättsliga avgifter:
Expeditions— och ansökningsavgifter
Avgifter till granskningsnämnden
Avgifter för granskning av filmer och videogram
Bidrag för ungdomspraktik
Avgifter för statskontroll av krigs- matericltillverkningen
Avgifter vid bergsstaten
Avg. vid patent— & ret streringsvasendet Avgifter för registrering i förenings- m.fl.
register" Avgifter vid kronofogdemyndigheterna Avgifter to körkon och motorfordon Avgifter för statliga garantier Lotteriavgifter M' iöskyddsavgift M _loavgift på bekämpningsmedel
och hande ' _ötlsel Tiikta ift Av tfter vid Tullverket Patientavg. vid tandläkarutbildningen Skalleuljiitimingsavgift Närradioavgifter Lokalradioavgifter Avg. för Post- & Telestyrzs verksamhet Avgifter för Finansinsp:s verksamhet Avgifter för provning vid riksprovplats Avgifter från kärnkraftverken Övriga (.iffentligriittsliga avgifter
1993/94
Definitivt utfall
164 892 160 391
2 390 983 2 390 983 2 390 983 4 716 943 548 298 4618
10572 79161
IF, 7 81 Px 3 l
#.an
40
0
22 489 828 888 671 686 66 585
1 582
63 598 171 221 39 305 128 766 4 727 1 406 688 4 159 44 980 162 180 80 242 8 056 164 120 191 685
l994/95 Statsbudget 161298 40000
1 705 238 I 705 238 1 705 238
4509138 569 719 4 770
7 500 800 000
l 3 000 1 0 200
9 550 930 500 670 199
24 037
| 825
68 479 107 781 30000 1 14 455 4 500
0
3 330 91 141 169 000 98 500 3 000 168 591 623 830
1994/95 Prognos
170 576 80 000
3 496 900 3 496 900 3 496 900 4 055 414 542 863 9 698 10 000 748 800
5 500 4 125 20 000 9 550 600 000 644 986 106 245
13 650 63 483
. 54 346 30 000 86 267
4 500 0 3 600
1 18 923
209 841 101 000
4 000
163 764 205 353
1995/96 Prognos
170 302 40 000
3 205 000 3 205 000 3 205 000 3 442 200 535 034 152 10 000 216 000
5 500 4 ()55 10 100 0
600 000 613 849 20 069 20 405 63 441 450 000 30 000 70 983
4 500
0
3 600 97 500 184 421 102 600 0
168 446 226 927
l995/96—96 Prognos
218781 40000
3 205 000 3 205 000 3 205 000 4 799 552 767 238 4 618
15500 216000 10600 5555 10100
0
850 000 884 715 36 676 30 510 72 524 630 000 45 000 91 560
6 500 0 5 400 146 750 205 091
FÖRÄNDMNGAR
1994/95 - - 1995/96
—274 —40000
-291 900 —291 900 —291 900 —613 214 —7 829
l994/95 Statsbudget - - prognos
9 278 40 000 1 791 662 I 791 662 1 791 662
—453 724 —26 856
2 500 —51 200 5 499 1 125 9 800
270
27 782 40 841
2 500 1 000
—4 827 —41 8 477
Prop. 1994/95: 100
TABELL .a _- RRVs INKOMSTBERARNING
HÖSTEN _| 994. PER BUDGETÄR
2000 2611 2624 2625 2026 2700 27 2712 2713 2714 2800 281 1 3000 3100 .tIIt) 313!)
4000
4100 4/I0
Försäljningsinkomster:
Inkomster vid kriminalvården
Ink av upphörd av felparkeringsavgifter * 'ning av beredskapslager Inkomster vid Banverket
Böter m.m.: Restavgiftcr och d Bötesmedel Vattenlöt'oreningsavgift m.m. Sanktionsavgifter m.m.
'smalsavgilter
Övr. inkomster av statens verksamhet: ()vr. inkomster av statens verksamhet
Inkomster av försåld egendom:
Ink. av försålda byggnader & maskiner:
,-1_/]i't'r 't'i'rkens inkomster ut'j'iirsålil'u I/flÄ'lfR/It'll'l' och nmskim'r: Slutliga m_vmiig/te'ters inkomslcr uv jämlik/u [rygg/luder (n'/i maskiner: Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.
Fortilikalionsverkets förs. av fastigheter
Övriga inkomster av markfö ""Ijning:
(')vriga inkomster av markförsäljning
Övriga inkomster av försåld egendom:
Inkomster av statens gruvegendom
()vriga inkomster av fö såld egendom
o Aterbetalning av lån: Återbetalning av näringslån:
Ål!')'17l"111111111_L' uv industrilån:
l993/94 Definitivt utfall
[ 236 408 164 508 52 552 417 051 602 297 1 050 661 647 206 400 276
3 179 0
1011157 1011 157
11 381 566
0 () t) 0 0
833 833
11 380 733 44 160 1 1 336 573 9 028 296 811 196 ()
1994/95 Statsbudget
[ 303 639 198 500 84 615 379 000 641 524
911 924 491 352 408 502 70
12 000 1 264 000 1 264 000 31 640 0
t) 0 ()
1000 1000
30 640 30 640 0 6 609 720
116 847 ()
1994/95 Prognos
1 431 967 170 000 52 552 561 000 648 415
960 103 535 693 414 306 104 12000
1 289 030 1 289 030
8 786 640 0
0 0
1 000 I 000
8 785 640 30 640 8 755 000
6 700 434 93 718 0
1995/96 Prognos
] 283 007
180 000 52 552 380 000 670 455 949 770 523 065 414 593 1 12 12000
1 724 000 1 724 000 30 700
0 ()
1 000 I 000
29 700 29 700 6 180 689
109 422 0
1995/96—96 Prognos
1836470 270000 81751 471000 1013719
1 447 109 788 009 640 963
137 18 000
1 874 000 1 874 000
30 700 0
0
1 000 1 000
29 700 29 700 9 424 809
195 137 0
FÖRÄNDRINGAR
1994/95 _ _ 1995/96 —l48 960 10 000
0
—181 000 22 040 -10 333 —10 628 287
8 0
434 970 434 970 —8 755 940 0
0
—8 755 940 —940 —8 755 000
—519 745
15 704 0
1994/95 Statsbudget - - prognos
128 328 —28 500 —32 063 182 000
6 891
48 179 42 341 5 804 3.4
8 755 000 0
© 00 CO
8 755 000 0 8 755 000
90 714 —-23 129 0
Bilugztl.2 Prop.]994/95:100
19 Riksdagen 199-1315. Isu/111. .Vr IIIH. Bila git I
lx) 'Ji
TABELL A RRVs INKON'ISTBERÄKNING
HÖSTEN 1994, PER BUDGETÅR
4120 4123 4130 4131 4133 4135 4136 4137 4138 4200 42 12 4213 4214 4300 43 I 1 4312 4313 4400 441 1 4500 4514 4515 4510 4517 4519 4521 4525 4530
Återbetalning av jordhrukslån: Aterbetalning av län till fiskerinäringen
Återbetalning av övriga näringslån: Aterbetalning av vattenkraftslån Aterbetalning av statens lån till den . mindre skeppsfanen Aterbetalning av skogsväglån Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet Återbetalning av övriga nä 'n . Statens jordbruksverk Aterbetalning av tidigare infriade statliga garantier Återbetalning av bostadslån m.m.: Aterbetalning av lån för bostadsbyggande Aterbetalning av lån för bostadsförst _ indre bemedlade barnrika fam Aterbct. av övr. bostadsl”n. Boverket
Aterbetalning av studielån:
Återbetalning av statens län för universitetsstudier
Återbetalning av allmänna studielån
Aterbetalning av studiemedel
Återlmuh'i'm ' ' ”"crtlisparlån; Aterbetalning av energisparlån
Återbetalning av övriga lån: Aterbet. av lån för studentki'trslokaler
Aterbetalning av lån för allmänna
_ tmlingslok: er
Aterbet. av utgivna startlån & bidrag
Aterbetalning frän Portugalfonden
Återbetalning av statens bosättnin "lån
Aterbetalning av lån för inventarieri v1ssa specialbostäder
Aterbet. av lån för svenska FN—s _vrkor
Återbetalning av övriga län
l993/94
Definitivt utfall
26 207 26 207 784 989 261
2314 24
764 363 2 507
15 520
4 481116 4477 361
407 3 348
2 558 268
61 7057 2 555 950
291718 291718
885 998 175
8 503 2 918 0
"270
85 207 739 666 308
l 994/95 Statsbudget
26 969 26 969 89 878 240
I 900
25 80913 1 800 5 000 3 502 375 3 500 000
375 2 000
2 584110
I 10 3 000 2 581 000
250 000 250 000 156 388 180
6 500 3 500 5 600
0
130 100 000 40 478
1 994/95 Prognos
26 969 26 969
66 74 9 240
55 988 1 800
5 600
3 505 375 3 500 000
3 75 5 000
2 584 070
70 3 000 2 581 000
250 000 250 000 267 271 200
7 000 2 500 13 463 () 90 200 000 44 018
19
95/96
Prognos
26 911 26911 82 511
000
300 3
251 400 1 8
6100
4 350 000
350
4 000
2 564 080
256
25 25
252
20 4
80 2 000 2 000 0 000 0 000
837 1 80
6 500 2 000 0 0 90 0 000 4 067
1 995/96-96 Prognos
40 338 40 338 154 799 366
400 l 8
143 857 1 958 8 200
4 606 520 4 600 000
520 6 000
3 886 120
120 3 000 3 883 000 360 000 360 000
377 032 260
9 500 2 800 0 0
140 300 000 64 332
FÖRÄNDRWGAR
1994/95 — - 1995/96
-58 -58
15 762 11 —2 700 —3 18 368
—501 025 —5 00 000
—25
——I 000
--19 9.90 10
—1000 —19000
4
l994/95 Statsbudget — — prognos
0 0
—23 129 1 200 —24 925 600 3 000
3 000 —40
—40
0 0
110 883 20 500
—1 000 7 863 0
- —40 100 000 3 540
Bilara 1. Prop. 1994/95: 100
26
TABELL A . RRVs INROMSTBERAKNING HÖSTEN 1994. PER BUDGETÅR
5000
5100 5111.) 5113 5120 5121 5130 5131 5140 5143 5144
(*I
c ,— = P! |:, tr.
6000
6100 6111") 6111 6112 6113 6114 (1115 6120 6121 6122 6200 621 [
Kalkylmä. siga inkomster: Avskrivningar och amorteringar:
,'1/_'/i'irsvi'rken.v avskrivningar och iunorteringnr: Statens jämvägars avskrivningar
Avskrivningar [ni faslig/leter:
Avskrivningar på fastigheter
Uli/alntgsniynd:s kon/plantenlkostn.
1993/94 Definitivt utfall
11 019 943 14 166050
0' 0
13 061 741 13061741 80 591
Uppdragsmyndigheters m.fl. komplement—
kostnader Övriga avskrivningar: Avskrivningar pä ADB—utrustning Avskrivningar pä förrådsanli'iggningar för civilt totalförsvar Statliga pensionsavgifter. netto: Statliga pensionsavgifter. netto av Inkomster
Bidrag från EU m m
Bidrag från EG:s jordbruksfond
80 591
1023 718 1012175
11543
—3 146107 -3 146 107 18062 000 21 208 000
Bidrag/"rån EG:s jordbrttksfrntds garantisektion
Arealbidrag och trädescrsättning Miljöstöd
Intervention
Exportbidrag
Dj u rbidrag
Bidrugfrån L . . jordbruksfonds utvecklingsscktion IEC-finansierade strukturstöd inom livsmedelssektorn IEC-finansierade regionala stöd till jordbruket
Bidrag från EG:s fiskefond Bidrag från EG:s fiskefond
l994/95 Statsbudget 1994/95 Prognos 1995/96 Prognos
1995/96—96 Prognos
2 029 300 3 270 300
17 0
619500 619500
2 640 800 "2 640 800 10 000 0
10000
—1 241 000 —1 241 000
1 071 000 2 782 000
(? ()
5 00 000 500 000 2 272 000
2 272 000 10 000 0 10 000 —1 711 000 ——1 711 000 20 247 000 21 958 000
525 000
525 000 5 25 000 375 000 150 000
—1 376 000 1 410 000
0 0
5 00 000 500 000
900 000 900 000
10 000 0 10 000 —2 786 000 —2 786 000 20 758 000 23 544 000 7 142 000 5 808 000 5 720 ()()0 3 550 000 400 000 750 000 300 000 720 000 88 000 88 000 0
0 0
—2 886 000 1 410 000
0 0
5 00 000 500 000
900 000 900 000
10 000 0 10 000 —4 296 000 —4 296 000 31 275 000 35 571 000 8 652 000 6 572 000 6 245 000 3 550 000 400 000 I 125 000 450 000 720 000
327 000 137 000 195 000
80 000 80 000
FÖRÄNDRINGAR
1994/95 — - 1995/96
—2 447 000 —1 372 000
() 0 0 0
—1 372 000 -1 372 000
0 0 0
—1 075 000 —1 075. 000 511 000
I 586 000
6 617 000 5 283 000
5 195 000 3 550 000 400 000 375 000 150 000 720 000 88 000 88 000 0
0 0
1994/95 Statsbudget — — prognos
—958 300 -488 300
0 0
—119500 ——119500
—368 800 —368 800
0 0 O
—470 000 —470 000 525 000
525 000 525 000 0 0 375 000 150 000
C) GOO 00
Bilaga 1 Prop. 1994/95: 100 ')
Bilaga 1.2
TABELL A _ RRVS INKOMSTBERARNINGR 1993/94 1994/95 1994/95 1995/96 HÖSTEN 1994. PER BUDGETAR Definitivt utfall Statsbudget Prognos Prognos
6300 Bidrag från EG:s regionalfond 467 000 6311 Bidrag från EG:s regionalfond 467 000
6400 Bidrag från 13st socialfond ' 867 000 6411 Bidrag från EG:s socialfond 867 000 7000 Extraordinära medel från EU 2 200 000 4 150 000 7111 Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten 2 200 000 4 150 000
SUMMA INKOMSTER 376 924 372 368 190 677 396 735 369 434 947 766
1 99 5/96-96 Prognos 700 000 700 000
1 300 000 1 300 000 6 100 000 6 100 000
618 229 884
FÖRÄNDRINGAR
l994/95 - - 1995/96
467 000 467 000 867 000 867 000
1 950 000 1 950 000
38 212 397
199—4195 Statsbudget - - prognos
0 0 0 0 2 200 000
2 200 000
28 544 692
Prop. 1994/951100
TABELL 11 RRVs INKOMSTBERÄKNING
Prop. 1994/95: 100 Bilaga 1.2
HÖSTEN 1994, PER KALENDERÄR 1994 1995 1996 1000 Skatter m.m.: 334 544 493 367 121 033 409 898 895 1100 Skatt på inkomst: 45 094 401 72 017 000 86 079 000 1110 1-'_vsiskti personers inkomstskatt: 9 333 000 32 495 000 41 470 000 1 11 l Fysiska personers inkomstskatt 9 333 000 32 495 000 41 470 000 varav Inkomster 323 137 000 355 968 000 385 081 000 varav Utgifter 313 800 000 323 474 000 343 612 000 1120 Juridiska personers inkomstskatt: 30 008 600 33 4 70 000 38 827 000 1121 Juridiska personers inkomstskatt 29 694 000 32 221 000 37 486 000 1122 Avskattning av företagens reserver 0 0 0 1123 Beskattning av tjänstegruppliv 1 312 000 I 249 000 1 341 000 1130 Ofördelbara inkomstskatter: 2 186 543 2 387 000 2 227 000 1131 Ofördelbara inkomstskatter 2 186 543 2 387 000 2 227 000 1140 Övriga inkomstskatter: 3 566 258 3 665 000 3 555 000 1141 Kupongskatt 456 774 575 000 600 000 1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 237 0 0 1143 Bevillningsavgift 0 () O 1 144 Lotteriskatt 3 109 247 3 090 000 2 955 000 1200 Socialavgifter och allm. egenavgifter: 70 024 649 86 527 000 98 119 000 varav Inkomster 231 264 904 259 295 000 280 809 000 varav Utgifter 161 240 255 172 768 000 182 690 000 1211 Folkpensionsavgift 36 386 269 39 678 000 41 815 000 1221 Sjukförsäkringsavgift. netto 7 826 230 —3 785 000 —3 904 000 varav Inkomster 53 886 821 43 891 000 44 741 000 varav Utgifter 46 060 591 47 676 000 48 645 000 1222 Allmän sjukförsäkringsavgift 12 720000 Namnändr. (1261) 1231 Barnomsorgsavgift 382 774 0 0 1241 Utbildningsavgift 1 743 0 0 1251 Övriga socialavgifter, netto 3 179 931 Namnändr. (1250) varav Inkomster 118 359 595 varav Utgifter 115 179 664 1250 Övriga socialavgifter. netto 0 12 721 000 11 391 000 varav Inkomster 0 131 052 000 137 800 000 varav Utgifter 0 118 331 000 126 409 000 1251 Tilläggspensionsavgift. netto O 5 678 000 6 515 000 varav Inkomster 82 912 257 88 440 000 93 072 000 varav Utgifter 82 912 257 82 762 000 86 557 000 1252 Delpensionsavgift. netto 0 0 0 varav Inkomster 1 305 322 1 359 000 1 430 000 varav Utgifter 1 305 322 1 359 000 1 430 000 1253 Arbetsskadeavgift. netto —2 019 669 I 824 000 2 257 000 varav Inkomster 9 645. 210 8 624 000 9 148 000 varav Utgifter I 1 664 879 6 800 000 6 891 000 1254 Arbetsmarknadsavgift, netto 5 199 600 5 219 000 2 619 000 varav Inkomster 23 220 893 31 273 000 32 723 000 varav Utgifter 18 021 293 26 054 000 30 104 000 1255 Arbetarskyddsavgift. netto 0 0 () varav Inkomster 1 101 653 1 127 000 1 185 000 varav Utgifter 1 101 653 1 127 000 I 185 000 1256 Lönegarantiavgift. netto 0 0 0 varav Inkomster 1 247 025 I 325 000 I 394 000 varav Utgifter 1 247 025 I 325 000 I 394 000 1257 Sjömanspensionsavgift. netto () 0 0 varav Inkomster 28 888 31 000 33 000 varav Utgifter 28 888 31 000 33 000
TABELL B _. RRVs lNKOMSTBERAKNlNG HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR
1260 Allmänna egenavgifter varav Inkomster varav Utgifter . 1261 Allmän sjukförsäkringsavgift 1262 Allmän pensionsavgift. netto varav Inkomster varav Utgifter 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till ASV:s och AM1:s verksamhet 1281 Allmän löneavgift 1291 Särskild löneskatt
1300 Skatt på egendom:
1310 Skutt på fast egendom: 131 1 Skogsvårdsavgiftcr 1'312 Fastighetsskatt
1320 ["o”rm('igenhetsskatt: 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt
1330 Arvsskatt och gåvoskatt: 1331 Arvsskatt 1332 Gåvoskatt
1340 Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskatt
1400 Skatt på varor och tjänster:
1410 Allmänna jiirsiiljningsskatter: 1411 Mervärdesskatt
1420, 1430 Skatt på specifika varor: 1421 Bensinskalt 1422 Särskilda varuskatter 1423 Försäljningsskatt på motorfordon 1424 Tobaksskatt 1425 Skatt på spritdrycker 1426 Skatt på vin 1427 Skatt på maltdrycker 1428 Energiskatt 1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle 1431 Särsk. skatt på elkraft fr. kärnkraftverk 1434 Skatt på viss elektrisk kraft 1435 Särskild skatt mot försurning
1440 Överskott vid försäljning av varor med slatsmonopol: 1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott
1450 Skatt på tjänster: 1451 Reseskatt 1452 Skatt på annonser och reklam 1454 Skatt på spel
1460 Skatt på vägtrafik: 1461 Fordonsskatt 1462 Kilometerskatt
1 4 70 Skatt på import m.m.: 1471 Tullmcdel 1472 Övriga skatter m.m. på import
1994
0
0 0 () 0 0 (J
846 143 —308 8 681 867
25 878 105
17026350 110000 16916350
2 174 000 2 112 000 62 000
1 028 743 924 351 104 392
5 649 012 5649 ()12
193 547 338
121558 780 121 558 780
61 581 022 21 842 710 10538 1 620 503 7 189 073 5 852 106 3 166 962 3 083 204 17 691 740 29
131 753 922 746 69 658
76 908
76 908
1081268 —6 617 999 014 88 871
4 072 528 4 062 608 9 920
4 769 622 4 769 622 0
1995
20 409 000 27 170 000 6 761 000 20 409 000 0
6 761 000 6 761 000
602 000 9 1 13 000 7 789 000
22 999 423
14 419423 0 14 419 423
2 855 000 2 785 000 70 000
1 000 000 900 000 100 000
4 725 000 4 725 000
185 577 610
107 048 000 107 048 000
66 497 600 23 184 000 0
1 454 100 7 668 000 6 375 000 3 306 000 2 893 000 20 483 000 500
138 000 930 000
66 000
200 000
200 000
1 073 800 0
981 800 92 000
3 987 800 3 987 800 0
6329410 5922 500 61910
Prop. 1994/951100 Bilaga 1.2
1996
29 519 000 37 155 000 7 636 000 29 519 000 0
7 636 000
7 636 000
634 000 10 452 000 8 212 000
23 086 723
14 725 723 0 14 725 723
2 886 000 2 814 000 72 000
I 000 000 900 000 100 000
4 475 000 4 475 000
202 614 172
119 700 000 1 19 700 000
70 628 300 24 130 000 0
1 804 300 7 962 000 6 665 000 3 392 600 3 336 900 22 188 000 500
138 000 945 000 66 000
200 000
200 000
1 114 000 () 1 056 000 58 000
3 987 800 3 987 800 0
6 533 3 72 5 831 372 62 000
29
TABELL B .
Rsz INKOMSTBERÅKNING
HOSTEN 1994. PER KALENDERÅR 1994 1473 Jordbruks— och sockeravgifter 0 1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 407 210 1481 Ovriga skatter på varor och tjänster 407 210
2000 Inkomster av statens verksamhet: 32 105 658
2100 Rörelseöverskott: 12 114 152 2110 Afjärsverkens inlevererade överskott: 553 789 2111 Postverkets inlevererade överskott 185 079 2112 Televerkets inlevererade överskott 11 809 2113 SJ:s inlevererade överskott 0 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 68 900 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade- utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 277 600 21 18 Sjöfansverkets inlevererade överskott 10 401 2120 Övriga tnynd:s inlevererade överskott: 352 219 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskon—
torets garantiverksamhet 352 219
2125 Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka
det finansiella systemet () 2130 Riksbankens inlevererade överskott: 9 500 000 2131 Riksbankens inlevererade överskott 9 500000 2150 Överskott från spel verksam/tet: 1 708 144 2151 Tipsmcdel 1 039 440 2152 Lotterimedel 668 704 2200 Ö:skott av statens fastighetsförvaltn.: 4 192 796 2210 Överskott avfastighet.oft'irvaltning: 4 192 796 2214 Ozskott av Byggn.styr:s verksamhet 4 192 796 2300 Ränteinkomster: 5 278 976 2310.2320 Räntor på näringslån: 118 244 2314 Ränteink. på lån till fiskerinäringen 7 144 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 75 2318 Ränteinkomster på statens lån till den
mindre skeppsfarten 952 2321 Ränteinkomster på skogsväglån 10 2322 Räntor på övriga näringslån.
Kammarkollegiet 99 815 2323 Räntor på övriga näringslån.
Statens jordbruksverk 2 153 2325 Räntor på Postverkets statslån 8 095 2330 Räntor på bostadslån: 4 074 967 2332 Ränteinkomster på län för bostadsbyggande 4 071 847 2333 Ränteinkomster på län för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade barnrika familjer 103 2334 Räntor på övriga bostadslån, Boverket 3 017 2340 Räntor på studielån: 36 603 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitets—
studier och garantilån för studerande 90 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 36 513 2350 Räntor på energisparIän: 152 656 2351 Räntor på energisparlän 152 656
1995 345 000
441 000 441 000
23 804 778
9 363 161
404 290 0 0 0
75 000
285 000 44 290
1 008 000 281 000
727 000
6 200 000 6 200 000
I 750 871 1 071 951 678 920 0
() 0
4 252 216
62 275 11 571 84
75 8
48 637
I 900
0
3 3 70 280 3 368 800 80 1 400
31 090 90 31 000
122158 122158
Prop. 1994/95:10() Bilaga 1.2
1 996 640 000
450 700 450 700
23 064 869
8 737 033
521 600 () 0 0 162 000
296 000 63 600
988 268 277 000
711 268
5 400 000 5 400 000
1827 165 1 138 500 688 665
0
() 0
4128 075
59 768 12 321 74
25 6
45 677
1 665
0
_? 376 770 3 374 700 70 2 000
29 100 100 29 000
108 292 108 292
30
TABELL B __ RRVs INKOMSTBERAKNING HÖSTEN 1994. PER KALENDERÅR
2360 236 I
2370 2371
Räntor på medel avsatta till pensioner:
Prop. 1994/95: 100 Bilaga 1.2
Räntor på medel avsatta till folkpensionering 6 1 15
Räntor på beredskapslagring: Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar
23802390 Övriga ränteinkomster:
2383 2385 2386
2389 2391
2392 2394 2395
2400
2410 2411
2500 2511 2521 2522
2524 2527
2528 2529 2531
2532 2534 2535 2536 2537 2538
2539 2541 2542 2543 2545 2546 2547 2548 2549 2551 2552
2600 261 1 2624 2625 "2626
Ränteink. på statens bosättningslån Ränteink. på län för studentkårslokaler Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering Räntor på intressemedel Övriga ränteinkomster thor på särsk. räkningar i Riksbanken
Aktieutdelning:
Inkomster av statens aktier: Inkomster av statens aktier
()ffentligrättsliga avgifter: Expeditions— och ansökningsavgifter Avgifter till granskningsnämnden Avgifter för granskning av filmer och videogram Bidrag för ungdomspraktik Avgifter för statskontroll av krigs- materieltillverkningen Avgifter vid bergsstaten Avg, vid patent— & registreringsväsent'let Avgifter för registrering i förenings- m.11.
register Avgifter vid kronofogdemyndigheterna Avgifter för körkort och motorfordon Avgifter för statliga garantier Lotteriavgit'tcr Miljöskyddsavgift Miljöavgift på bekämpningsmedel
och handelsgödsel Täktavgift Avgifter vid Tullverket Patientavg. vid tantlläkarutbiltlningen Skatteutjämningsavgift Närradioavgifter Lokalradioavgifter Avg. för Post— & Teiestyr:s verksamhet Avgifter för Finansinsp:s verksamhet Avgifter för provning vid riksprovplats Avgifter från kärnkraftverken Övriga offentligrättsliga avgifter
Försäljningsinkomster:
Inkomster vid kriminalvården Ink. av upphörd av felparkeringsavgifter Utförsäljning av beredskapslager Inkomster vid Banverket
1994 1995 1996
6 115 6 000 6 000
6 000 6 000
540 831 394 688 322 463 540 831 394 688 322 463 349 560 265 725 225 682 173 0 0
36 35 30
8 678 7 000 6 750
"24 25 20
819 500 700 6 555 5 570 5 450 172 884 172 595 172 732 160 391 80000 40 000 2 218 684 3 496 900 3 205 000 2 218 684 3 496 900 3 205 000 2 218 684 3 496 900 3 205 000 3 928 015 3 759 268 3 215 770 556 463 537 181 539 055 4 618 4 770 4 928
10 243 10 000 10000 479 161 564 800 0 5 576 5 500 5 600 5 180 4 125 3 055 9 400 20000 10 100
13 689 5 150 0 740 697 600 000 600 000 706 234 629 404 613 925 151 832 20185 19 438
1 620 23065 20 355 63 663 63 593 63 344 228 234 421 905 450 000 38 373 30 000 "30 000 139 689 65 864 71 963 6 384 4 500 4 500
0 0 0
3 862 3 600 3 600 95 853 97 000 98 000 183 963 176 384 163 521 99 274 100 700 104 400
7 673 0 0 174607 166 105 171 385 201 727 205 437 228 601
1 303 209 1 659 934 1 104 080 245 608 175 000 180000 70 041 52 552 52 552 342 131 773 000 190 000 645 429 659 382 681 528
Prop. 1994/95: 100 Bilaga 1.2
TABELL n _, RRVs INKOMSTBERAKNING
HÖSTEN 1994. PER KALENDERÅR 1994 2700 Böter m.m.: I 191 341 271 ! Restavgifter och dröjsmålsavgifter 765 244 2712 Bötesmedel 416 852 2713 Vattenföroreningsavgift m.m. 3 245 2714 Sanktionsavgifter m.m. 6000 2800 (_)vr. inkomster av statens verksamhet: 1 878 485 281 l ()vr. inkomster av statens verksamhet 1 878 485 3000 Inkomster av försåld egendom: 19 836 466 3100 Ink. av försålda byggnader & maskiner: 0 3110 Affärsverkens inkomster av försålda
fastigheter och maskiner: () 3120 Statliga myndigheters inkomster av
försålda byggnader och maskiner: () 3124 Statskontorets inkomster av försålda
datorer m.m. 0 3125 Fonit'tkationsverkets förs, av fastigheter ()
3200 Övriga inkomster av markförsäljning: 833 3211 Ovriga inkomster av markförsäljning 833
3300 Övriga inkomster av försåld egendom: 331 [ Inkomster av statens gruvegendom 3312 Ovriga inkomster av försåld egendom
4000 Återbetalning av lån:
4100 Återbetalning av näringslån: 4110 Återbetalning av imlttstrilån:
4120 Återbetalning avjonlhruks/ån: 4123 Återbetalning av lån till liskeriniiringen
4 130 Återbetalning av övriga m'iringslån: 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfanen 4135 Återbetalning av skogsväglån 4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet 4137 Återbetalning av övriga näringslån. Statens jordbruksverk 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier
4200 Återbetalning av bostadslån m.m.: 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjtting
för mindre bemedlade barnrika familjer 4214 Återbet. av övr. bostadslån. Boverket
4300 Återbetalning av studielån: 431 l Återbetalning av statens lån för universitetsstudier 4312 Återbetalning av allmänna studielån 4313 Återbetalning av studiemedel
19 835 633 40 260 19 795 373
8311000
779 264
734411 2316
15 892
4 291 580 4 286 235
516 4829
2 688 205
71 2 889 2 685 245
1995 1996
949 297 950 911 522 692 523 668 414 557 415 134 48 109 12000 12000 324 002 1 724 000 324 002 1 724 000 31 640 30 700
0 0
O O
O O
0 0 0 0
1 000 1 000 1 000 1 000
30 640 29 700 30 640 29 700
0 0
6 533 004 6 179 420 108 832 107 693
() ()
27 [54 27 [38 27 154 27 138 81 678 80 555 248 169
400 200
21 18
73 716 72 803
1 593 1 265
5 700 6 100
3 318 870 3 004 345 3 314 000 3 (100 000 370 345 4 500 4 ()00
2 588 575 2 580 080 75 80 2 500 2 000
2 586 000
2 578 000
Prop. l994/95: l()() Bilaga 1 .2
?ABELL B ._ RBVs INKOMSTBERAKNING HOSTEN l994. PER KALENDERÅR l994 l995 l996 4400 Återbetalning av energisparlån: 277 618 250 000 235 000 44l l Återbetalning av energisparlftn 277 bli! 250 000 235 000 4500 Återbetalning av övriga lån: 274 333 266 727 252 302 4514 Återbel. av lån för studentkårslokaler 18] 180 l7() 45 l 5 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler 8 824 6 725 6 275 4516 Återhet. av utgivna startlån & bidrag 2 758 2 200 I 700 4517 Återbetalning från Ponugalfonden () l3 463 () 4519 Återbetalning av statens bosättningslån 270 () O 452] Återbetalning av lån för inventarieri vissa specialbostäder 71 90 90 4525 Återbct. av lån för svenska FN—styrkor "221 ()39 200 ()()0 200 000 4526 Återbetalning av övriga län 41 190 44 ()()9 44 067 5000 Kalkylmässiga inkomster: 14 441 043 —1 910 000 —1 547 000 5l00 Avskrivningar och amorteringar: IS 448 050 510 000 I 410 000 SHU Affi'i'rxwrkens avskrivningar ovh anmr/eringur: () () () 5] [3 Statens jämvägars avskrivningar () () 0 5/20 Arx/(rivningar /)å_/asriglierer.' 13 061 74 I 500 000 500 000 5l21 Avskrivningar pa fastigheter l3 061 741 5()() ()()0 500 ()()0 5131") Uppdragmnylt(I:.v kuniplvmr'n[karl/z. 2 23!) ()9/ () 900 000 5131 Uppdragsmyndigheters nt.ll. komplement- kostnader 3 280 ()9l 0 900 000 5140 Övriga avskrivningar: IO!) 218 IO 000 10 ()()0 5143 Avskrivningar på ADB-utrustning 94 675 () 0 5144 Avskrivningar på förriidsanliiggningar för civilt totalförsvar I I 543 I() 000 10000 5200 Statliga pensionsavgifter, netto: —I 007 ()()7 —2 420 000 —2 957 000 521 ] Statliga pensionsavgifter. netto —I 007 007 —2 420 000 —2 957 000 Bruttoinkamstcr och utgifter anges ej per kalenderår. 6000 Bidrag från EU m m 0 1 760000 7 417 000 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond () 1 094 000 6 003 000 ()I I 0 Bidrag från I:"GLr jurzlbrukiykindr garmilixekiiun () I 050 000 5 720 ()()I) 61 l l Arealbidrag och trädescrsättning () 0 3 550 000 öl 12 Miljöstöd () 0 400 000 öl l3 intervention () 750 000 75() 000 61 l4 Exportbidrag () 300 000 3()() ()()O 61l5 Djurbidrag () () 720 ()()0 612!) Bidrag från [EG:sj!terruksjbm/r uIrecklingrxekrimt () 44 000 283 000 6l2l [EG-finansierade strukturstöd inom livstnedclssektornO 44 000 88 ()()0 mil?. EG-l'tnansierade regionala stöd till jordbruket 0 () 195 000 6200 Bidrag från EG:s fiskefond () 0 80 000 62” Bidrag från EG:s fiskefond () 0 80 000 6300 Bidrag från EG:s regionalfond () 233 000 467 ()00 (731 ] Bidrag från EG:s regionalfond () 233 000 467 ()()0 6400 Bidrag från EG:s socialfond () 433 000 867 000 (pil l Bidrag från 15st socialfond () 433 000 867 000
2() Riktat/gm 191/#95. ] sam/. Nr 100. Bilaga ]
Prop. l994/95:10t) Bilaga l.? TABELL n _. RRVs INKOMSTBERAKNING HÖSTEN 1994. PER KALENDERÅR l994 1995 1996 7000 Extraordinära medel från EU 0 4 275 000 4 025 000 71 ll Återbetalning avseende avgiften till
gemenskapsbudgeten 0 4 275 000 4 025 000
SUMMA INKOMSTER 409 238 660 401 615 455 449 068 884
34
Bilaga 1.2
35
TABELL C. Brutturedovisning av statsbudgetens inkomster budgetåren l993/94 — 1995/96 (mkr) Inkomsttyp och Inkomsthuvudgrupp l993/94
1000 varav 1 100 1200
l 400
1000 2000 3000
4000 5000 varav 5200 6000 7000
Summa
Skatter m.m. 931 584
Skatt på inkotnst 366 529 Socialavgifter och
allm. egenavgifter 217 953 Skatt på varor
och tjänster 3
!? oo ao _. 111 If. _! lf. N C 1
Övriga skatter Inkomster av statens verksamhet 29 779
Inkomster av försåld egendom 11 382
Återbetalning av lån 9 028
Kalkylmässiga inkomster 32 229
Statliga pensions- avgifter. nctto 18 062
Bidrag från EU m.m. 0
Extraordinära medel från EU 0
Inkomster 1995/961995/96-96
1994/95
978 504 1 077 446 1 589 664
396 787 240 558 317
V'l
85 7
23
If: 4
26 997
8 787 6 700
23 029 20 247 525
2200
429 543
31 6 181
22 168 20 758 7 142
4150
629 645
6100
I 014002 I 046 742 I 140 574 I 765 277
1993/94 615 870
336
C
85
153 276
0 637 078
1994/95 628 049
329 982 165 163 132 904
0 650 007
Utgifter
1995/96 l995/96—96
682 082 349 465 178 655 153 962
23 544
11” O *? lf: (". (*I
0 705 626
1 021 476
35 571
0 1 057 047
1993/94 315 714
30 444 64 677 195 075 29 779 11 382 9 028 11 021 —3 146
0 3 76 924
1994/95 350 455
66 805 75 395
184681
26 997
8 787 6 700 1 071
—1711 525
2 200 396 735
Inkomst på statsbudgeten
l995/96 1995/96—96
395 364 80 078 93 781
198 543 23 456
31 6 181
—1 376 —2 786 7 142
4 150 434 948
568 188 104 309 141 523 296 605
28 720
31 9 425
—2 886 —1 296 8 652
6 100 618 230
Prop. 1994/95: 100
Prop. 1994/95: 100 Bilaga 1 .2
TABELL D PERIODISERAD KALENDERÄRSREDOVISNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER Samtliga belopp angivna i milj kr 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1000 Skatter netto 350 913 326 021 325 890 336 915 371 730 411 824 1100 Skatt på inkomst 43 013 35 711 43 727 46 270 60 216 65 591 [111 Fysiska [5 44! 8 058 8 634 8 877 18 684 22 001 statlig inkomstskatt 19 864 17 234 17 879 19 819 23 531 25 386 kapital 672 —6 549 -- 6 150 —7 244 —2 073 —624 varav skatt 20732 15 329 14 710 11 704 15 915 16 822 varav reduktion —2() 060 —21 878 —20 860 —18 948 —17 988 —17 446 övriga reduktioner —I 175 0 —423 —1 080 () () restfört —4 321 —3 138 —3 348 —3 260 ---3 487 —3 466 övriga skatter & avgifter 401 512 676 641 713 706 1121 Juridiska 19 665 19 317 30 651 30 329 34 231 36 467 debiterat 21 777 20 833 31 950 31 641 35 579 37 822 restfört —2 112 —1 516 —1299 —1 313 —I 348 —1 355 I [22 Avskattning 5 000 0 0 0 0 0 Ovrigt 1100 2 908 8 336 4 441 7065 7 301 7 123 1200 Socialavgifter, netto 72 868 64 628 65 768 60 692 89 902 101 776 72 868 64 628 65 768 60692 89 902 101 776 varav intäkter 25! 434 231 63.7 2/9 363 224 034 288 [87 315 696 varav arbetsgivaravg 232 505 "220 568 193 757 199 852 225 743 238 173 varav allmänna egenavg 6 558 13 420 43 308 60 466 varav egenavg 7 043 (1494 5 748 5 561 13 917 1—1 438 varav fonder 11 886 4 570 13 300 5 200 5 219 2 619 varav ltlgifler [78 778 [67 5I([ [54 [47 [6.1 914 [93 888 214 556 varav till fonder 102 381 100 172 97 290 105 628 144 307 158 751 varav utgifter 76 397 67 338 56 858 58 285 54 581 55 805 1300 Skatt på egendom 31 317 26 021 22 983 24 327 23 819 29 877 l3l2 Farlig/lelsskall [6 ”2 [6 9[6 [4 646 [4 726 [5 26/ 21 560 [32] ["r'irntögen/it'l. j_"vr. 2 44 7 2 [1.7 2 735 2 314 2 8.13 2 842 [322 [förmögen/tel. jur. 62 62 () () 0 () Övrigt 1300 12 696 6 931 5 552 6 7811 5 725 5 475 1400 Skatt på varor & tjänst 197 254 184 129 183 609 193 547 185 478 202 204 [4]! Mailis 127/44 [14 775 [[3 [95 [21559 [07048 [IQ 700 Övrigt 1400 70 1 10 69 354 70414 71 989 78 430 82 504 1500 Avräkningsskatt 6 461 15 532 43 1900 Kommunregleringar 9 760 12 078 12 316 12 376 2000 Inkomster av statens verks. 38 632 52 748 35 119 32 106 23 805 23 064 3000 Inkomster av försåld egendom 561 447 5 853 19 836 32 31 4000 Återbetalning av lån 12 488 7 578 7 418 8 311 6 533 6 179 5000 Kalkylmässiga inkomster 854 —1 050 —245 14 441 —-1 910 —1 547 6000 Bidrag från EU m m 1 760 7 437 7000 Extraordinära medel från EU 4 275 4 025 Al Summa intäkter under 1000 350913 326 021 325 890 336 915 371 730 411 824 Kommunalskatt 239 283 245 216 249 694 256 4611 268 766 280 178 Utgifter sociala avgifter 178 778 167 510 154 147 163 914 198 888 214 556 Överföringar från . socialförslonder 1 1 81516 4 570 13 300 5 200 5 219 2 619 Totala skatter (brutto) 757 089 734 177 716 432 752 097 834 165 903 940 AZ Summa intäkter under 1000 & 2000 389 545 378 769 361 009 369 021 395 535 434 1188 A3 Summa intäkter under 1000 till 7000 403 448 385 744 374 035 411 610 406 225 451 014
36
Bilaga 1.3
Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen, m.m.
Tabell 1 Statsbudgetens utveckling 1973/74-1995/96 Miljoner kronor
___—___—
1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 ___—___— Inkomster 61489 72490 93934 104360 112113 119664 132491 155287 167131 191280 221165 260596 Utgifter 70881 83187 97658 114845 137292 158341 182475 215238 235164 277879 298265 329136 Anslag 70928 82914 97232 114739 136331 158605 181417 214783 236406 277031 297882 330281 Rörliga krediter (- = minskad disposition) -47 +273 +426 +106 +961 -264 +1058 +455 -1242 +848 +383 -1144 Saldo -93 93 -10698 -3724 -10484 -251 79 -38678 49984 —59951 -68033 -8 6599 -77100 458540
___—__M—
1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1994/95 1995/96
Stats- Ny be- Förslag
budget3 räkning ___—___— Inkomster 275099 320105 332552 367707 401553 403487 397725 377744 376925 368191 394366 724947 Utgifter 321901 335266 336669 349600 398140 437987 47848_3 565548 55402_3 51885_5 586347 968379 Anslag' 322241 334996 336856 349626 397891 — -— — — Förändring av anslags—
behållningar2 +4500 +439 +19000 Rörliga krediter
(- = minskad disposition) -340 +270 —187 -26 +248 — —— —— — — — _— Saldo 46802 -15161 -4117 +18107 +3413 -34500 -80758 -187805 -177098 -150664 -191981 -243432 -——————————————————————_——_-—_—__ 1Förändring av anslagsbehållningar har för utfallsåren beräknats 1 anslagen.
:lnkl. beräknattillkommande utgiftsbehov, netto.
3enligt 1993/94:F1U29
Bilaga 1.3 Prop. 1994/95 100
Bilaga 1.3
10
Tabell 2. Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1983/84-1993/94 Miljoner kronor. löpande priser.
%
_. 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 % Inkomster 221 165 260 596 275 099 320 105 332 552 367 707 401 553 403 487 397 725 377 743 376 925 Direkta skatter 53 075 75 318 68 570 90 644 99 879 122 871 130 569 100 869 63 100 63 050 55 963 indirekta skatter 134 627 146 797 164 516 183 400 193 472 201 023 223 534 249 023 261 021 250 423 259 752 Ovriga inkomster 33 463 38 481 42 013 46 061 39 201 43 813 47 450 53 595 73 604 64 270 61 210
Utgifter 298 265 329 137 321 901 335 267 336 669 349 600 398 140 437 987 478 484 565 548 554 023 Statlig verksamhet 70 883 71 667 74 769 82 128 84 721 88 039 104 503 115 740 117 759 134 678 138 827 Konsumtion 56 766 60 242 60 253 70 033 72 901 79 518 92 567 105 591 108 071 118 096 123 225 Investeringar 14 117 11 425 10 516 12 095 11 820 8 521 11 936 10 149 9 688 16 582 15 602
Transfereringar exkl. statsskuldräntor 152 905 168 5 71 176 129 183 884 192 7.99 204 725 226 273 259 261 294 989 356 765 318 836 Till hushåll inkl. socialförsäkrings- sektorn 63 380 69 426 77 217 85 216 91 850 98 643 107 784 112 890 126 677 144 253 150 999 '[ill kommuner 52 362 57 009 54 720 58 337 60 641 62 856 69 245 88 339 97 006 103 332 78 177 Ovriga 37 162 42 136 44 192 40 331 40 308 43 226 49 244 58 032 71 306 109 180 89 660
Statsskuldräntor 60 387 75 234 66 509 63 812 53 410 53 179 63 696 61 033 60 043 73 091 94 736 Räntor inom landet 40 442 46 206 47 156 50 157 40 704 42 044 51 110 51 830 49 275 7 580 27 858 Räntor utom landet 12 245 13 975 12 537 10 027 9 783 8 314 8 551 7 333 6 720 19 474 23 903
._ Valutaförluster 7 700 15 053 6 816 3 628 2 923 2 821 4 035 1 870 4 048 46 037 42 975
Ovriga utgifter (främst
finansiella transaktioner
och rörliga krediter) 14 090 13 665 4 494 5 443 5 739 3 657 3 668 1 953 5 693 1 014 I 624
%
Prop. l994/95:100
Tabell 3. Statsskulden vid slutet av budgetåren 1981/82 — 1993/94 m.m. (Milj.kr.)
%
Budgetar Stats— Därav
skulden
___—___—
Vid slutet av budgetåret
1981/82 319 686 1982/83 407 325 1983/84 482 636 1984/85 559 459 1985/86 596 015 1986/87 609 248 1987/88 597 621 1988/89 589 712 1989/90 582 456 1990/91 626 698 1991/92 710 982 1992/93 960 611 1993/94 1 178 643
170 047 201 333 189 318 201 458 193 899 184 946 169 939 148 935 136 852 118 783
Riks— obliga- tioner. Stats- obliga- tions län]
37 600 37 600 62 600 78 600 88 300 91 600 97 945 128 100 287 039' 414 746 513 117
Förändring under budgetåret
1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86
+66 718 +87 639 +75 31] +76 823 +36 556 - 1986/87 +13 235 — 1987/88 — 11 627 1988/89 — 7909 1989/90 - 7256 1990/91 +44 241 1991/92 +84 284 1992/93 +249 629 1993/94 +218 032
+521
+ 31286 - 12 015 + [2140 7 559 8 953 — 15 007 - 21004 — 12 083 — 18 068
69
+37 600 +25 000 +16 000 + 9 700 + 3 300 + 6 345 +30 155 +40 156 + 127 707 + 98 371
Premie- obliga— ttonslån
23 225 26 025 34 050 36 246 55 994 53 600 52 600 58 100 48 900 48 900 47 800 52 400 58 400
+ 2000 + 2800 + 8025 + 2196 + 19748 — 23.94 — 1000 + 5500 — 9200
— 1 100 +4 600 + 6 000
Stats- skuld- förbin— delser
O! 1
|å”|”|"o|*8l|
_" 00 N
| !
Spar— obliga- tions- län
18 767 24 084 26 747 31 866 31 682 35 562 34 024 29 084 22 886 14 441 10 346 5 088
+3 420 +5 317 +2 663 +5 119 - 184 +3 880 — 1 537 - 4 940 - 6 198 — 8 444 —4 096 -5 258 - 5 088
Län hos statsin— Slilu- tioner och fon- der m.m.
7 068 14 565 15 030 14 387 10 995 8 406 8 895 13 324 28 353 29 750 15 387 8 37% + 689 + 7 497 + 465 - 643 - 3 392 - 2 588 + 489 + 4 429 +15 029 + 1 396 -14 363 -7 008 - 8 379
Alle- mans- sparan- de Riks- galds- konto
1 353 10 508 26 503 "36 650 48 470 61 393 55 559 59 033 66 810 67 001 62 762 + 1 353 + 9 155 +15 995 +10 147 +11 820 +12 923 - 5 834 + 3 474 + 7 777 +3000
+ 191 +2 880 — 4 239 + 1 824
+2548
Skatt- kam- mar- växlar
Stats— skuld- växlar
36 781 848 12 463
58 710 62 800 88 000 80 219 81 660 70 50 76 091 85 724 134 175 227 632 233 820 149 952
13 315 1245 14 460
— - 7 374 +58 710 -35 933 + 4 090 +11615 +25 200 -12 463 - 7 781 + 3 315 + 1441 -12 070 -11160 +13 215 + 5 591 -14 460 + 9 633 — +48 451 +93 457 +6188 - 83 868
Till- Konto— fa'lligt kredit
sparande i riks- banken
Yi” oo
+7 553 +9 363 —7 946 —15 763 -162 321 — +159 114
+5 724 +2 693 -8 417
___—___— Ränte— löpande obliga— tionslän
Dags- län
Län i ut- ländsk valuta"1
Netto- utgifter. Räntor på stats- skulden m.m.
62 535 81 427 102 947 139 067 120 489 128 259 110 123 103 6022 83 567 73 554 57 207 339 857 375 775 24 659 60 387 75 234 66 509 63 812 53 410 53 179 63 696 61 033 60 043 73 090 8 379 94 736
+15 814 +18 892 +21520 +36120 -18 578 + 7 770 — 2 697 —18136 -10 402
- 6 521 - 231 -20 035 +10 517 -10 013 — 2 663 -16 347 + 990 +282 650 +13 047 + 8 379 + 35 918+ 21646
+ 3 614 +23 537 +12 191 +14 847 - 8 725
__._—___— lFr.o.m. mars 1992 benämns tidigare räntelöpande obligationslån och riksobligationslån gemensamt för statsobligationslän.
2T.o.m. budgetåret 1987/88 bokfördes statsskulden i utländsk valuta till valutakurser vid upplåningstilltällena. Fr.o.m. 1988/89 omvärderas skulden till aktuella valutakurser. 3Tidigare har hokförts utlöpande nominellt belopp. Fr.o.m. 1988/89 bokförs nyemmitterade växlar till inköpsvärdet.
4Fr.o.m. 1990/91 efter avdrag för uppköpta obligationer.
sFr o m 1993/94 redovisas inlåningen från statsinstitutioner och fonder som en del av Riksgäldskontorets inlåning i stället för som en del av statsskulden.
48196.
Bilaga 1.3 Prop. 1994/95 100
Innehållsförteckning
Finansplanen 1994/95: 100
Bilaga 1
1 Den ekonomiska politikens inriktning 1 2 Det ekonomiska arvet 13 3 Sverige och den Europeiska unionen 21 4 Den ekonomiska utvecklingen 25 5 En politik för tillväxt, sysselsättning och välfärd 34 6 Budgetförslagct och förstärkningar av den offentliga sektorns finanser 56 Omprövning och förnyelse av offentlig förvaltning 71
Ekonomisk styrning av statlig verksamhet
1 Budgetpolitisk strategi 73 2 Budgetering och redovisning av statens verksamhet 76 3 Resultatet av RRV:s granskning 1994 79 4 Resultatstyrning 83 5 Ökade krav för god intern kontroll i staten 85 6 Konsekvenser för de statliga myndigheterna av
införandet av en allmän löneavgift m.m. 88
Budgetförslaget och statens ekonomiska ställning
1 Beräkning av statsbudgetens inkomster och utgifter för budgetåren 1994/95 och 1995/96 89 2 Underliggande budgetutveckling 101 3 Lånebehov och statsskuld 102 4 Redovisning av verksamheten med statliga garantier m.m. för budgetåret 1993/94 104 5 Budgetering av förvaltningskostnadsanslag för budgetåret 1995/96 111 6 Län i Riksgäldskontoret för myndigheters investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål 113 Förslag till riksdagsbeslut 1 15 Bilagor
Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget Bilaga 1.2 Utdrag ur Riksrevisionsverkets inkomstberäkningar Bilaga 1.3 Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen
gotab 47430 STO—'.khtnrr 1994
Bilaga 2 till budgetpropositionen 1995
Statschefen och regeringen (första huvudtiteln)
A. Statschefen
A ]. Kungliga hov- och slottsstaten
Nytt anslag (förslag) 107 465 000 varav 71 210 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996
Tidigare år har medel för ifrågavarande ändamål anvisats under tre olika anslag under anslagsgruppema A. Kungliga hovstaten och B. Kungliga slottsstaten. För budgetåret 1994/95 har sammanlagt 70 559 000 kr anvisats under anslagen.
Från anslaget Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning finansieras statschefens officiella funktioner inklusive kostnader för den kungliga familjens officiella resor.
Från anslaget De kungliga slotten: DriRkostnader betalas driftkost- nadema för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll. Stockholms slott används av kungen och inrymmer representationslokaler och kontor. Vissa delar av slottet visas för allmänheten. En del av Drottningholms slott används av kungen och hans familj som bostad och en annan del visas för allmänheten. I Ulriksdals slott har lokaler upplåtits för Världsna- turfonden. Slottet har även öppnats för allmänheten och används delvis för utställningar. I anslutning till slottet finns en utställningslokal och det s.k. Orangeriet. Haga slott används som bostad för prominenta gäster från utlandet. Gripsholms slott utnyttjas som museum och för utställning av en del av svenska statens porträttsamling. Strömsholms slott och Tullgarns slott visas för allmänheten. Rosersbergs slott disponeras till större delen av Statens räddningsverk. De två övervåningama i slottet har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär och visas för allmänheten.
Från anslaget Kungliga husgerådskammaren finansieras underhåll och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten men disponeras av kungen, Husgerådskammaren förvaltar även de Bernadotteska familjestihelsemas bestånd av möbler, konst och konsthantverk samt administrerar Bemadottebiblioteket.
Riksmarskalksäm betet
Riksmarskalksämbetet har i sin anslagsframställning redovisat en översyn av organisationen vid de kungliga hovstaterna. Avsikten med översynen
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2
&
ww &
Prop. 1994/951100 Bil. 2
har varit att effektivisera arbetet och på sikt minska de administrativa kostnadernas andel av den totala budgeten. Ämbetet har framhållit att de för verksamheten gemensamma arbetsuppgiåema kommer att samlas i avdelningar under riksmarskalken, bl.a. kommer hovstatemas ekonomi- och datafrågor att hållas samman. Riksmarskalksämbetet yrkar ca 4 miljoner kronor för kostnader som har samband med förändringsarbetet.
Riksrevisionsverket, som reviderat Kungliga slottsstaten, har inte hatt några invändningar med anledning av revisionen.
Regeringens överväganden
Med anledning av den av Riksmarskalksämbetet redovisade omorganisa- tionen av de kungliga hov- och slottsstatema bör alla medel anvisas under ett nytt anslag på statsbudgeten. Anslaget bör benämnas Kungliga hov- och slottsstaten och anvisas som ramanslag.
1 prop. 1994/95:25 har redovisats att besparingar kommer att göras i den statliga verksamheten. Utgiftema för den statliga konsumtionen måste minska. l-lov- och slottsförvaltningama bör liksom den statliga för- valtningen i övrigt få vidkännas ett besparingskrav under mandatperioden. Vid utgången av budgetåret 1998 bör anslaget ha reducerats med sammanlagt 5,4 miljoner kronor, fördelat på budgetåren 1995/96 med 3 miljoner kronor, 1997 med 1,7 miljoner kronor och 1998 med 1,7 miljoner kronor. Eftersom den redovisade omorganisationen initialt medför vissa kostnader och först på sikt förväntas medföra minskade administrativa kostnader bör besparingskravet för budgetåret l995/96 minskas med 1 miljon kronor för att istället tas ut budgetåret 1998.
Innevarande års anslag har räknats upp inför nästa budgetår med pris- och löneomräkning (3,4 miljoner kronor). Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 107 465 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 107 465 000 kr.
Prop. l994/95:100 Bil. 2
B. Regeringen
B ]. Regeringskansliet m.m.
l994/95 Anslag 1 687 419 000 l995/96 Förslag 2 704 095 000 varav 1 802 730 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996
Den institutionella ramen för regeringens arbete anges i 7 kap. l & regeringsformen. Där föreskrivs att det för beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli i vilket ingår departement för skilda verksamhetsgrenar samt att regeringen fördelar ärenden mellan departe- menten. Regeringen beslutar själv om indelningen i departement. Regeringskansliet består för närvarande av Statsrådsberedningen, vars uppgift är att biträda statsministern och övriga statsråd om dessa inte biträds av något departement, tretton departement med uppgiR att bereda regeringsärenden samt det gemensamma förvaltnings- och arbetsgivar— organet Regeringskansliets förvaltningskontor. Den närmare organisa- tionen av regeringskansliet framgår av departementsförordningen (1982: l l77; omtryckt 1994: 1672) och förordningen (1 982: 1282; omtryckt l992:248, ändrad senast 1994z898) med instruktion för Utrikesdeparte- mentet samt förordningen (l988:ll47, ändrad senast 1994zll96) med instruktion för Regeringskansliets förvaltningskontor.
Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat medel till departemen- ten - utom Utrikesdepartementet - samt Statsrådsberedningen, Regerings- kansliets förvaltningskontor och kommittéväsendet över ett samlat anslag på statsbudgetens första huvudtitel (prop. l993/941100 bil. 2, bet. l993/94zKU29, rskr. 1993/94233). Detta anslag ersatte 31 tidigare anslag som fanns uppförda under tolv huvudtitlar på statsbudgeten. För Utrikesdepartementets vidkommande bekostas verksamheten fortfarande av ett anslag som är gemensamt för Utrikesdepartementet och den svenska utrikesrepresentationen. Kostnaderna för sådana specialattachéer vid utlandsmyndighetema som har ett annat departement än Utrikes- departementet som huvudman betalas dock från regeringskanslianslaget.
För innevarande budgetår står ca 1 712,3 miljoner kronor till rege- ringens förfogande för de ändamål som tillgodoses från detta anslag. Av detta belopp har ca 278 miljoner kronor, dvs. ungefär en sjättedel, avsatts för utredningsverksamhet, huvudsakligen inom kommittéväsendet. Anslaget har fördelats på olika ändamål på följande sätt:
Statsrådsberedningen ' 44 261 000 Justitiedepartementet 98 464 000 Försvarsdepartementet 73 403 000 Socialdepartementet 141 638 000 Kommunikationsdepartementet 56 202 000 Finansdepartementet 192 640 000 Utbildningsdepartementet 67 237 000 " Jordbruksdepartementet 48 428 000
Arbetsmarknadsdepanementet 64 154 "000
Prop. l994/95:100 Bil. 2
Kulturdepartementet 50 518 000 Näringsdepartemcntet 65 606 000 Civildepartementet 60 044 000 Miljö- och naturresursdepartementet 83 248 000 Regeringskansliets förvaltningskontor 130 000 000 Gemensamma ändamål Sll 576 000
l*l'ill detta kommer på tilläggsbudget anvisade medel om 24 925 000 kronor ( prop. 1994/95:95 , bet. l994/95:1(U24, rskr. l994/95:129)
Till följd av omfördelningen av ärenden mellan vissa departement den 1 januari 1995 kan ändringar av denna fördelning av anslagsmedlen bli aktuella.
Som en följd av regeringsskihet i oktober 1994 har det uppkommit kostnader för Statsrådsberedningen och departementen för sådana avgångsvederlag m.m. som följer av det gällande avtalet för informations- sekreterare och politiskt sakkunniga inom regeringskansliet och av flerpartiöverenskommelsen från den 17 december 1985 om förmåner för statssekreterare i samband med regeringsskihen m.m. (skr. l985/86:177). Sådana kostnader, som beräknas uppgå till ca 40 miljoner kronor under innevarande budgetår, har av naturliga skäl inte budgeterats i förväg och ryms inte under det anvisade anslaget. Regeringen avser därför att för ändamålet besluta om merutgih på anslaget i den utsträckning det behövs.
Anslagsberäkning för budgetåret 1995/96
Den [ januari 1995 inträder Sverige som medlem i Europeiska unionen. Sveriges EU-medlemskap får vittgående konsekvenser för arbetet i hela den svenska statsförvaltningen, men framför allt i regeringskansliet. Det kommer att ställas ökade krav på kunskaper och arbetsinsatser när verksamheten vidgas till ett mer omfattande internationellt samarbete än någonsin tidigare. Stora resurser måste avdelas för att nära följa verksamheten inom de internationella organen och för att åstadkomma ett effektivt svenskt deltagande i dessa organ så att Sveriges intressen med framgång skall kunna hävdas och tas till vara på alla nivåer i beslutspro— cessen.
Samtidigt pågår - inte minst mot bakgrund av det statsfinansiella läget - stora omställningar inom hela den offentliga sektorn. Avregleringar, delegering av beslutanderätt samt fortsatt utveckling av mål- och resultatstymingen förutsätter att rollfördelningen och samverkansfonnema mellan regeringen och förvaltningsmyndighetema omprövas och förnyas. Bolagiseringar och utsättandet av viss statlig verksamhet för konkurrens ändrar också förutsättningarna för regeringskansliets ledning av den statliga förvaltningen.
Mot denna bakgrund är det uppenbart att möjligheterna att fortlöpande anpassa regeringskansliets organisation och arbetsformer till de krav som ställs på den högsta ledningen av statsförvaltningen måste vara stora. Det är viktigt att i denna utvecklingsprocess ta till vara de möjligheter som
Prop. 1994/95:100 Bil. 2
den moderna inforrnationstekniken erbjuder, även om detta initialt kräver att betydande investeringar görs i anläggningstillgångar för förvaltnings- ändamål. Vidare måste utvecklingen av personalens kompetens - inte minst för att den skall kunna framgångsrikt delta i internationell verksamhet - ha hög prioritet. Trots de mycket stora krav som kommer att ställas på alla delar av regeringskansliet under nästa budgetår har anslaget - med undantag av vissa delar av det - beräknats med ut- gångspunkt i det effektivitetskrav på statsförvaltningen om 5 procent som kommer till uttryck i årets budgetförslag när det gäller utgifter för statlig konsumtion. Besparingen på detta anslag uppgår till ca 35 miljoner kronor. Vidare avser regeringen att i kommande budgetpropositioner lämna riksdagen sådana förslag till anslagsanvisningar att anslagsnivån till budgetåret 1998 skall ytterligare sänkas.
Som redan nämnts utgör kostnaderna för utredningsväsendet en betydande del av detta anslag. Omfattningen av utredningsverksamheten ' under nästa budgetår, dvs. perioden juli 1995 - december 1996, har således stor betydelse för medelsbehovet. Kommittéberättelsen (skr. l994/95:103), som överlämnas samtidigt med denna proposition, innehåller en redovisning av kostnaderna för pågående och under år 1994 avslutade kommittéer och för utvecklingen av kostnaderna för kommitté- väsendet totalt sett under de senaste budgetåren.
Sammantaget bör detta anslag föras upp i statsbudgeten för nästa budgetår med 2 704 095 000 kronor.
Under föregående riksmöte gav riksdagen regeringen till känna vad bostadsutskottet anfört i betänkandet 1993/94zBoU15 om organisationen av de bostadpolitiska frågorna i regeringens kansli (rskr. 1993/94258). Riksdagens tillkännagivande innebär att det - även om det ankommer på regeringen själv att avgöra hur den vill organisera sitt arbete - enligt riksdagens mening borde inrättas ett bostadsdepartement eller att de ärenden som handlades inom det tidigare Bostadsdepartementet anför— troddes åt ett särskilt statsråd. Redan vid den nuvarande regeringens tillträde förordnade statsministern statsrådet Jörgen Andersson att vara föredragande i regeringen i ärenden om såväl bostadsväsendet som byggnadsväsendet. Etter den I januari 1995 handläggs dessutom båda dessa ärendegrupper inom samma departement (Näringsdepartemcntet). Därigenom är en viktig del av syRet med riksdagens tillkännagivande tillgodosett. Idet nämnda betänkandet uttalade bostadsutskottet vidare att det tillkommande behovet av belastning på anslaget Regeringskansliet m.m., som kunde bli en följd av ett genomförande av utskottets förslag, kunde tillgodoses genom anslagsöverskridande. Regeringen räknar dock med att de här nämnda förändringarna inte skall behöva leda till ett ökat medelsbehov.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram- anslag på 2 704 095 000 kr.
Prop. l994/951100 Bil. 2
Fråga om ändring i ordenskungörelsen (19742768)
Det svenska ordensväsendet omstrukturerades i samband med den nu gällande regeringsformens ikraftträdande den 1 januari 1975. Riksdagen yttrade sig dessförinnan över de riktlinjer som låg till grund för detta (prop. 1973191, bet. 19732KU27, rskr. 19732266). Antalet ordnar inskränktes till två., Serafimerorden och Nordstjärneorden, och ordensut- märkelser tilldelas numera enbart utländska medborgare och statslösa som bor utanför Sverige. Beslut om utmärkelser meddelas av Kungl. Maj:ts Orden, på förord av regeringen. För verksamheten gäller ordenskungörel- sen (1974:768) och de av Kungl. Maj:ts Orden den 17 december 1974 fastställda stadgarna för Kungl. Serafimer- och Nordstjämeordnama.
Enligt ordenskungörelsen kan utmärkelser inom Serafimerorden bara tilldelas utländska statschefer eller därmed jämställda. Av detta följer att en svensk statschef eller blivande sådan inte kan tilldelas den orden som kan tilldelas statschefer och därmed jämställda i andra länder. En ytterligare konsekvens blir att en blivande svensk statschef - som kommer att vara ordens stormästare - inte själv kan bära de insignier som hör till den orden vilkens stormästare han eller hon är. Ett sådant förhållande får anses inkonsekvent och torde vara främmande för internationell praxis. Regeringen anser därför att bestämmelsen i ordenskungörelsen bör ändras så att Serafimerorden kan tilldelas inte bara utländska statschefer och därmed jämställda utan även deras svenska motsvarigheter.
Det tillkommer i och för sig regeringen att besluta om en sådan ändring. Konstitutionsutskottet uttalade vid sin behandling år 1973 av den ovan nämnda propositionen om ett ändrat belöningssystem för stats- anställda m.fl. att Kungl. Maj:ts Orden borde upphöra att utdela utmärkelser till svenska medborgare, men utskottet ansåg vidare att det inte ankommer på riksdagen att uttala sig om formema för Kungl. Maj:ts Ordens fortsatta verksamhet. Mot bakgrund av att riksdagen yttrade sig över riktlinjerna för det statliga belöningssystemets omvandling - i vilket omstruktureringen av ordensväsendet utgjorde en betydande del - vill regeringen nu informera riksdagen om den avsedda ändringen av ordenskungörelsen, som bör träda i kraR den 1 juli 1995.
Prop. 1994/951100 Bil. 2
Register Prop. 1994/95: 100
Bil. 2 1 A. Statschefen 107 465 000 l ] Kungliga hov- och slottsstaten 107 465 000 3 B. Regeringen 2 704 095 000 3 1 Regeringskansliet m.m. 2 704 095 000
6 Fråga om ändring i ordenskungörelsen (1974z768)
Totalt för Statschefen och Regeringen 2 811 560 000
gonb 47527. Stockholm 1994
Bilaga 3 till budgetpropositionen &
1994/95:100 %?
. . Prop. Justitiedepartementet 1994/95.100 (andra huvudtiteln) Bilaga 3
I INLEDNING
1 Sammanfattning av reformarbetet
Till Justitiedepartementets ansvarsområde hör bl.a. polisen, åklagar- väsendet, domstolsväsendet och kriminalvården, alltså de kärnfunktioner i samhället som utgör huvudparten av rättsväsendet. Verksamheten inom rättsväsendet är grundläggande för den enskildes rättssäkerhet och rätts- trygghet. Rättssäkerheten ställer höga krav på bl.a. likformighet och förutsebarhet i normgivning och rättstillämpning. Rättstryggheten, dvs. den enskildes självklara krav på trygghet för liv, hälsa, integritet och egendom, uppnås genom ett metodiskt brottsförebyggande arbete, rele- vanta rättsregler och effektivitet i brottsbekämpningen.
Ett väl fungerande rättsväsende är en av de viktigaste grundpelama i ett demokratiskt samhälle. Allmän enighet räder om att det i allt väsent— ligt är en exklusiv uppgift för statsmakterna att ansvara för nödvändiga uppgifter inom rättsväsendet. Tillståndet i rättsväsendet kan sägas utgöra ett mått på statsmakternas förmåga att leva upp till de krav som måste ställas på en rättsstat.
Att minska brottsligheten och öka människors trygghet mot att utsättas för brott är en central uppgift för rättsväsendet. Ett aktivt och offensivt brottsförebyggande arbete är en avgörande förutsättning för möjligheterna att minska brottsligheten. Kampen mot våld, narkotika och ekonomisk brottslighet måste prioriteras och intensifieras. Brottsoffrens ställning skall stärkas. Regeringens ambition är att Sverige åter skall bli ett före- gångsland när det gäller att förebygga och bekämpa brott.
De aviserade utgiftsnedskämingama i den statliga verksamheten, som är en del i regeringens strategi för att stärka de offentliga finanserna, berör också rättsväsendet. Det är därför angeläget att alla möjligheter tas till vara att rationalisera och effektivisera verksamheten inom rätts- väsendet. Målen för detta reformarbete är, trots minskade resurser, att rättssäkerheten och rättstryggheten skall stärkas, brottsligheten bekämpas med kraft och rättsväsendet utnyttjas ännu effektivare.
Rationaliserings- och effektiviseringsåtgärdema kommer att beröra alla nivåer inom rättsväsendet. Arbets- och organisationsforrner måste om— prövas och moderniseras, samordningen och samarbetet mellan myndig— heterna förbättras och stärkas, användningen av informationsteknik byggas ut och utvecklas, informationsförsöijningen effektiviseras m.m. Även strukturellt inriktade åtgärder mäste övervägas för att minska arbets- och anslagsbelastningen inom rättsväsendet, t.ex. avkriminali— sering, renodling av rättsväsendets uppgifter och utveckling av alternativa
l Riku/agan [(N—1505. I mm]. Nr II)/). Bilaga 3
Bilaga 3
finansieringsformer. Målsättningen är att ytterligare förbättra använd- ningen av rättsväsendets begränsade resurser och därigenom öka effektiviteten i verksamheten.
Detta reformarbete kräver inte bara initiativförmåga, utan också om- döme, skicklighet och handlingskraft hos dem som skall ansvara för genomförandet. Regeringens uppfattning är att rättsväsendet har klarat sina uppgifter väl. Regeringen har därför stor tilltro till rättsväsendets förmåga att också lösa dessa stora och komplicerade frågor på ett rationellt sätt.
Justitiedepartementet ansvarar inte bara för rättsväsendets institutioner och regelsystem. Till departementets ansvarsområde hör också lagstift- ning som har stor betydelse för medborgarna och samhällets utveckling, t.ex. grundlagama, familjerätten och den övriga civilrätten. På dessa om— råden drivs reformarbetet vidare. Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) medför att lagstiftningsarbetet på vissa områden kommer att ske på nya villkor och delvis i nya former. En närmare redogörelse för lagstiftningsarbetet inom Justitiedepartementets område lämnas i bilaga 3.1 .
2 Rättsväsendets besparingar perioden 1995 — 1998
För att stärka de offentliga finanserna kommer, som nyss nämnts, utgifterna på alla samhällsområden att minska med början redan budgetåret l995/96. De sammanlagda besparingarna för rättsväsendet kommer under budgetåret att uppgå till cirka 400 miljoner kronor. En närmare beskrivning av vilka besparingar och rationaliseringsåtgärder som kommer att genomföras finns under respektive anslagsavsnitt. Som exempel på sådana åtgärder kan här nämnas ytterligare rationaliseringar och åtgärder för att underlätta frivilliga avgångar inom polisväsendet, en ändrad instansordning inom de allmänna förvaltningsdomstolarnas område samt ett fortsatt rationaliseringsarbete inom kriminalvården i form av bl.a. organisationsförändringar och en begränsning av utbyggnaden av anstalts- och häktesorganisationen.
Emellertid kommer inte dessa åtgärder att räcka utan strävandena mot ett rationellare, effektivare och billigare rättsväsende måste fortsätta även i framtiden. Därför kommer inriktningen att vara att utgifterna inom rättsväsendet skall skäras ned med ytterligare 600 miljoner kronor t.o.m. budgetåret 1998 så att den sammanlagda besparingen under mandat- perioden uppgår till en miljard kronor.
De nu nämnda besparingarna ställer krav på att reformarbetet inom rättsväsendet fortsätter, när det gäller såväl rättsreglerna som strukturen och organisationen. Som exempel kan nämnas ett ökat användande av prövningstillstånd i främst hovrättema och ett ökat användande av alternativ till fängelse vilket minskar belastningen på kriminalvården. Inom området för samhällets rättshjälp i olika former kommer sådana för- ändringar att genomföras som minskar statens utgifter. Under förutsätt- ning att en arvsskattereforrn genomförs kan vidare verksamheten med bouppteckningsregistering vid tingsrätterna avskaffas eller åtminstone
Prop. 1994/95:100
Bilaga 3
förenklas avsevärt vilket kan ge stora besparingar. Utrymme finns också för mer allmänna rationaliseringar på andra delar av rättsväsendets olika verksamhetsområden. Regeringen återkommer senare med de förslag till lagstiftning och de direktiv som är nödvändiga för att genomföra den nu skisserade nedskämingen av utgifterna inom rättsväsendet.
Sanunanfatrning av besparingarna (miljoner kr)
1995/96 (12 mån! T.o.m. 1298 Polisväsendet 235 235 Domstolsväsendet 89 89 Kriminalvården 50 50 Rättshjälpen 14 14 Övrigt 12 12 Ytterligare åtgärder — 600" 400 1 000
” Justitiedepartementets besparingar på sammanlagt 600 miljoner kr för budgetåren 1997 och 1998 är inte fördelade på verksamhetsområden.
3 EU—medlemskapet m.m.
Sverige kommer inom kort att bli medlem i Europeiska unionen. De grundlagsändringar som krävs för detta har nyligen trätt i kraft. Medlem- skapet innebär att de europeiska gemenskapernas regelverk blir gällande i Sverige, antingen direkt eller efter särskilda svenska lagstiftnings- åtgärder. Det innebär också att principerna om EG-rättens företräde framför nationell lagstiftning och om dess direkta tillämpning och effekt vinner insteg i det svenska rättslivet. Vi träder in i en delvis ny rättslig miljö med gemensamt beslutad lagstiftning på många områden och med gemensamma institutioner.
Våra svenska domstolar och andra myndigheter är allmänt sett väl förberedda för den nya situationen, inte minst genom den gradvisa an- passning som ägt rum till följd av EES-avtalet och genom de informa- tions- och utbildningsinsatser som i olika sammanhang vidtagits av statsmakterna. Det är ändå ofrånkomligt att de rättstillämpande organen kommer att behöva ägna mycken tid och stora resurser är den omställ— ningsprocess som pågår. Det bör i sammanhanget understrykas att tillämpningen av EG-rätten är en angelägenhet som i varje medlemsstat ankommer på de nationella domstolarna och myndigheterna. Dessa har alltså det yttersta ansvaret för att EG:s rättsregler tillämpas på ett korrekt sätt i det egna landet. Någon överprövning av svenska domar och myndighetsbeslut varken kan eller får ske av de gemensamma EG- institutionema. Ytterligare konsekvenser av ett EU-medlemsskap, t.ex. för polisens arbete på det internationella planet, kommer att beröras i det följande.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 3
På ett liknande sätt som EU—medlemsskapet kan den inkorporering av Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och grundläggande fri— heter som riksdagen beslutat om — med ikraftträdande den 1 januari 1995 — leda till att internationella rättskällor får ökad betydelse för svensk rättskipning.
4 Domstolarna och åklagarväsendet
De centrala delar av rättsväsendet som utgörs av domstolar och åklagar- myndigheter skall utvecklas så att de kan svara mot de krav som ställs inför 2000-talet.
Genom beslutet är 1989 att tillkalla Domstolsutredningen togs ett viktigt steg mot ett rationellare och effektivare domstolsväsende. Sedan utredningen lämnade sitt slutbetänkande Domstolarna inför 2000-talet (SOU 1991:106) har arbete pågått för att förverkliga huvuddelen av utredningens förslag. Detta har lett till att ett flertal viktiga reformer har kunnat genomföras, medan andra har påbörjats. Den huvudsakliga vins— ten ligger i att man genom förändringar på såväl det processrättsliga som det organisatoriska och administrativa planet skapar ett effektivare och bättre fungerande domstolsväsende. En annan fördel som är viktig i dags- läget är att verksamheten kan bedrivas med mindre resurser.
Det fortsatta reformarbetet syftar till att renodla domstolarnas arbets- uppgifter så långt som möjligt. Domstolarna bör i princip ha endast rättskipande uppgifter. Detta gäller både allmänna domstolar och all- männa förvaltningsdomstolar. Även mellan instanserna i de båda dom- stolsorganisationema bör renodlingsprincipen få genomslag. Ett effektivt och rationellt domstolsväsende förutsätter att varje instans bara ägnar sig åt det som den är avsedd för. Instansordningen bygger därför på en funktionsfördelning mellan de olika nivåerna. I linje härmed skall tyngd- punkten i rättskipningen ligga i första instans. Hovrättemas och kammar- rättemas uppgift skall i första hand vara att kontrollera riktigheten av överklagade underrättsavgöranden och att korrigera de avgöranden som är materiellt eller formellt oriktiga. Detta kräver i många fall inte en full- ständig omprövning av det överklagade avgörandet, utan prövningen kan ske i enklare former. Högsta domstolen och Regeringsrätten skall främst ägna sig åt prejudikatbildning.
Principen om att den grundläggande domstolsprövningen skall ligga i första instans kan numera sägas vara genomförd i de allmänna dom— stolarna. I fråga om de allmänna förvaltningsdomstolama pågår sedan en tid ett omfattande arbete med att etappvis flytta ner ett stort antal mål— grupper i instansordningen så att den första domstolsprövningen sker i länsrätt i stället för som hittills i kammanätt. Arbetet med detta går vidare och närmar sig sin slutfas.
Som ett led i strävandena att effektivisera hovrättsförfarandet så att målen kan avgöras på ett snabbare och mer ändamålsenligt sätt och resurserna kan koncentreras på de mer svårbedömda och kvalificerade målen har kravet på prövningstillstånd i hovrätt utvidgats. En särskild utredare arbetar vidare på detta område. Regeringen har stora förvänt— ningar på resultatet av denna utredning som bör kunna leda till att det
Prop. 1994/951100
Bilaga 3
införs generella regler om prövningstillstånd i hovrätt. I detta hänseende har reformarbetet när det gäller de allmänna förvaltningsdomstolama kommit längre. Regler av generell karaktär som gör det möjligt att ställa krav på prövrtingstillstånd i kammarrätt har nyligen införts i förvaltnings- processlagen, och frågan om vilka målgnrpper som skall omfattas av ett sådant krav har därefter tagits upp parallellt med att olika måltyper har flyttats ner i instanskedjan.
När det gäller Regeringsrätten har regeringen nyligen föreslagit änd- ringar som innebär att Regeringsrätten avlastas vissa ärenden om resning och återställande av försutten tid liksom en del rättsprövningsärenden, vilka skall handläggas av kammarrättema. Det innebär att Regerings- rätten mer kan koncentrera sig på de mål och ärenden som har betydelse för prejudikatbildningen. Andra förslag som innebär en renodling av Regeringsrättens roll förbereds.
Även förfärandereglema kommer att ändras och moderniseras. Rege- ringen kommer att presentera ett förslag till en ny ärendelag som bl.a. är anpassad till de nya måltyper som efterhand läggs på tingsrätterna, t.ex. konkurrensmål och mål enligt skuldsaneringslagen . Frågan om att införa regler som innebär att en större grupp människor får möjlighet att i domstol driva anspråk, s.k. grupptalan, är aktuell. En sådan möjlighet kan förväntas få betydelse särskilt på konsument- och miljöområdet men också på jämställdhetsområdet. Även förvaltningsprocesslagen behöver ändras mot bakgrund av de genomgripande förändringar som görs beträffande instansordningen. Så krävs t.ex. en mer generell reglering av myndigheternas talerätt i förvaltningsprocessen. Förvaltningsförfarandet och förvaltningsprocessen måste också anpassas till Europakonventionens krav på domstolsprövning av vissa förvaltningsbeslut.
Till de områden inom processrätten som behöver ses över hör rätts- hjälpen. Lagstiftningen på detta område är också för närvarande föremål för en genomgripande översyn som rör bl.a. villkoren för och omfatt- ningen av rättshjälpen, regleringen av ersättning till biträden, den all- männa rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar samt vissa frågor som rör organisationen. Översynen bör kunna leda till betydande besparingar inom rättshjälpen.
Även vad gäller arbetsmetodema vidtas åtgärder för att rationalisera verksamheten inom domstolsväsendet. Som exempel kan nämnas databas- erade målhanteringssystem för domstolarna, något som på sikt bör kunna leda till rationellare arbetsmetoder. Domstolsväsendets organisation i stort rymmer också i sig möjligheter till rationaliserings- och effektivise- ringsåtgärder av olika slag. Förutom att domstolarnas arbetsuppgifter renodlas så långt som möjligt bör också bl.a. skilda former av samverkan mellan olika domstolar och myndigheter kunna skapa bättre organisa- toriska förutsättningar för ett rationellt rättsväsende. Den informations- tekniska utvecklingen ger nya möjligheter som måste tas till vara.
De ändringar i Domstolsverkets organisation och den omfördelning av administrativa uppgifter mellan verket och domstolarna som för när- varande pågår är värdefulla inslag och denna omställningsprocess bör därför slutföras som planerat.
I det här sammanhanget skall också kort beröras det regeringsförslag om förvaltningen inom domstolsväsendet som efter riksdagsbeslut år 1993 bl.a. ledde till en ändrad sammansättning av Domstolsverkets styrelse och
Prop. l994/95:100
Bilaga 3
av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Fackliga representanter skulle inte längre ingå i dessa organ och de politiskt förtroendevalda skulle utgå ur styrelsen som i stället sattes samman av personer huvud— sakligen hämtade från domstolarna. Regeringen avser att återinföra den ordning som gällde tidigare.
Det är viktigt att modernisering och rationalisering inom åklagar— väsendet drivs lika långt som inom andra delar av statsförvaltningen. Ett förändringsarbete pågår också på flera plan i syfte att skapa en åklagar— organisation som på bästa sätt kan anpassa verksamheten till vad som behövs på den lokala och regionala nivån. Bland annat bereds frågor rörande den lokala och regionala organisationen, och vidare avser Riks— åklagaren att på eget initiativ se över beslutsstrukturen inom åklagar— väsendet under våren 1995. Även här bör den nya informationsteknikens möjligheter utnyttjas på bästa sätt för att göra verksamheten så effektiv som möjligt.
5 Kriminalpolitiken
5.1 Inriktningen
Straffsystemet är av stor betydelse för samhällets förmåga att upprätthålla respekten för givna normer och regler. Men för att uppnå målet för det kriminalpolitiska arbetet — att minska brottsligheten — måste den allmänna politiken ha en inriktning som leder till social trygghet, en rättvis för- delning och ett människovänligt samhälle, dvs. till ett samhälle som vilar på solidaritet människor emellan. En ekonomisk politik och en familje- politik som syftar till att minska klyftorna i samhället och andra åtgärder som motverkar segregation och utslagning är därför av största betydelse. Eftersom brottsligt beteende ofta grundläggs tidigt, är det särskilt viktigt att det på alla områden skapas förutsättningar för barn och unga att växa upp och utvecklas till mogna, trygga och ansvarskännande individer. Att på detta sätt skapa bättre levnadsvillkor, inte minst för barn och ung- domar, är naturligtvis i första hand en allmän välfärds- och rättvisefråga, och därmed något som främst ankommer på andra än Justitie- departementet och dess myndigheter. Exempelvis är samhällets förmåga att motverka alkohol— och narkotikamissbruk central i det kriminal— politiska arbetet. Likaså är den allmänna normbildningen — bl.a. genom en diskussion kring etik och moral — betydelsefull. Men givetvis har också rättsväsendet här viktiga uppgifter. För att i praktiken uppnå det kriminalpolitiska målet är det direkt brottsförebyggande arbete som polisen svarar för av avgörande betydelse, men naturligtvis är också de insatser som görs inom kriminalvården och på andra håll inom rätts- väsendet viktiga.
Utvecklingen inom polisen drivs nu enligt två huvudlinjer. För det första skall närpolisverksamheten vara basen i polisens verksamhet. Den skall bedrivas vid små lokalt anknutna enheter där uppgiften i första hand är att bekämpa vardagsbrottsligheten och skapa trygghet i närsamhället. Den andra huvudlinjen innebär en specialisering av den kriminalutred- ningsverksamhet där arbetet kräver särskild kompetens och samordning. Den brottslighet som skall bekämpas av dessa kvalificerade kriminal-
Prop. 1994/95 : 100
Bilaga 3
enheter är ofta i någon mening organiserad och grov. I denna andra huvudlinje ingår utvecklandet av kriminalunderrättelseverksamheten _ dvs. att inhämta och analysera samt delge information om brottslingar och brott till de operativa enheterna i polisorganisationen.
Strategin för allt polisarbete är att det skall vara problemorienterat, dvs. kunskapen om gärningsmän, kriminella handlingar och andra bakom- liggande orsaker skall användas aktivt i arbetet på att förhindra brotts- lighet och ordningsstömingar. En viktig insikt, som detta ger, är att många av polisens uppgifter kan och bör lösas i samarbete och sam- verkan med andra myndigheter och organisationer.
I ett läge där besparingar således inte kan undvikas är det emellertid viktigt att se till att polisen ges bästa möjliga förutsättningar för sitt arbete. Ny teknik måste tas i bruk i polisens arbete. Särskilt när det gäller den grövre och organiserade brottsligheten är det således viktigt att polisen får förutsättningar att tillgodogöra sig de ökade möjligheter till övervakning och informationsinsamling som denna nya teknik medför. Det finns därför anledning att se över gällande regler för exempelvis brottsregistrering, TV—övervakning, hemlig teleavlyssning, hemlig tele- övervakning och annan teknisk övervakning.
Det ekonomiska läget gör att rationaliseringar måste göras även inom kriminalvården. En utgångspunkt i detta arbete måste dock vara att kravet på humanitet kan uppfyllas. Genom ändringar i kriminalvårdslag- stiftningen kommer möjligheterna till differentiering av de intagna mellan olika anstalter och anstaltstyper att öka, vilket skapar förutsättningar för ett bättre påverkansarbete. Metodutveckling och framtagande av olika påverkansprogram är här viktiga inslag. Det är också angeläget med en uppföljning och utvärdering av programverksamheten och andra behandlings- och utbildningsprojekt för de intagna. Förhållandena för in- tagna som är psykiskt störda måste förbättras. Fortsatta insatser kommer att vidtas för att förhindra förekomsten av narkotika på anstalterna.
Regeringens inriktning är att på sikt minska användningen av fängel- sestraff. De ytterligare alternativ till fängelse som nu prövas i form av försöksverksamhet med samhällstjänst och intensivövervakning med elektronisk kontroll är därför av stort intresse. Förberedelser pågår också för att göra en översyn av bötesstraffet i syfte att bl.a. belysa möjlig- heterna att öka användningen av böter som påföljd.
Häktena bör humaniseras, bl.a. genom att åtgärder vidtas för att minska de häktades isolering.
Myndigheternas resultatrapportering måste utvecklas. Det gäller fram- för allt redovisningar och analyser av måluppfyllelse, effekter och utfall, som underlag för åtgärds- och resursavvägningen i fråga om rätts- väsendets samlade insatser mot brott. Mot denna bakgrund har en utred- ning tillsatts med uppgift att ta fram en samlad resultatredovisning för det kriminalpolitiska området. Syftet med en sådan resultatredovisning är att den skall kunna ge ett bättre underlag för bedömningen av vilka insatser som ger bäst resultat i förhållande till de kriminalpolitiska målen.
Prop. l994/951100
Avslutningsvis skall här sägas att när det gäller inriktningen av krimi- Prop. 1994/95100 nalpolitiken är det fyra frågor som kommer att ägnas särskild uppmärk- Bilaga 3 samhet den närmaste tiden:
- det brottsförebyggande arbetet, — kampen mot narkotikabrottsligheten, - en kraftsamling mot våldet, och — kampen mot den ekonomiska brottsligheten.
I det följande kommer dessa fyra frågor att beröras ytterligare.
5.2 Brottsförebyggande och brottsofferinriktat arbete
För att minska brottsligheten och öka tryggheten mot brott är det nöd- vändigt att utveckla det brottsförebyggande arbetet.
Den brottsförebyggande dimensionen måste beaktas i samhällets verk- samhet på alla nivåer, inte bara inom rättsväsendet.
Liksom andra sarnhällsinsatser mot brott måste det brottsförebyggande arbetet bygga på kunskaper om verkligheten, t.ex. om brottslighetens omfattning och struktur, orsakerna till att brott begås samt sociala och andra faktorer som finns i bakgrunden till brottsligt beteende. Brottsföre- byggande rådet (BRÅ) har en viktig roll när det gäller att förse stats- makterna, myndigheterna och de enskilda med kunskap, idéer och information.
En tyngdpunkt i det brottsförebyggande arbetet måste vara att förhindra att ungdomar dras in i kriminalitet. Forskningen visar att kriminellt beteende inte sällan grundläggs mycket tidigt i livet, redan under de första skolåren eller dessförinnan. Tidiga insatser från bl.a. skolan för att uppmärksamma och stödja barn med särskilda behov kan därför vara av avgörande betydelse för att förhindra att ungdomar hamnar i ett krimi— nellt livsmönster.
De tecken som tyder på att nyrekryteringen av narkotikamissbrukare ökar är oroande och måste tas på stort allvar, inte minst som ett led i det brottsförebyggande arbetet. Polisens insatser måste inrikta sig såväl på missbrukarledet som på den organiserade narkotikahandeln. Det är viktigt att polisen tar till vara de möjligheter som finns att samarbeta med skola, sociala myndigheter och andra i detta arbete. Kampen mot narkotika- brottsligheten måste vara ett högt prioriterat område inom rättsväsendet.
Ett annat viktigt inslag i det brottsförebyggande arbetet är att begränsa tillfällena och incitamenten att begå brott. Hit hör t.ex. att minska före- komsten av vapen i samhället. Andra åtgärder rör t.ex. utformning av butiker och bankkontor, bilars lås samt övervakning av offentliga eller andra platser som är brottsutsatta.
Polisens nya inriktning mot ett problemorienterat arbetssätt ger goda förutsättningar för att utveckla det brottsförebyggande arbetet i enlighet med vad som nu har sagts.
Den parlamentariska Trygghetsutredningen har i betänkandet Trygghet mot brott i lokalsamhället (SOU 1994:122) förordat att ideella organisa- tioner, näringsidkare och andra enskilda i ökad utsträckning engagerar sig i brottsförebyggande arbete.
BRA kommer i april 1995 att till regeringen redovisa ett underlag till ett nationellt brottsförebyggande program. Förslagen från BRÅ och 8 Trygghetsutredningen bör kunna ge underlag för att ytterligare utveckla
Bilaga 3
ett planmässigt och sammanhållet handlande från samhällets sida när det gäller brottsförebyggande arbete.
Det kan finnas skäl att i detta utvecklingsarbete avsätta särskilda resurser för att främja nya initiativ i det brottsförebyggande arbetet. Här avses initiativ för att t.ex. utveckla nya metoder och kunskaper som inne- bär att det brottsförebyggande arbetet kan föras framåt.
Ett brett brottsförebyggande arbete har väsentliga beröringspunkter med brottsofferinriktad verksamhet. Många myndigheter och organisationer som arbetar brottsförebyggande har också en viktig brottsofl'erstödjande funktion. Vidare kan det i vissa fall vara lämpligt att inrikta det brotts- förebyggande arbetet på stödåtgärder för brottsoffer eller presumtiva brottsoffer. Det kan mot denna bakgrund vara motiverat att på sikt över- väga möjligheterna att samordna vissa insatser och resurser i de brotts- förebyggande och brottsofferinriktade verksamheterna.
Brottsoffrens ställning har fortlöpande förstärkts genom olika lag— stiftningsåtgärder. Arbetet kommer att drivas vidare i olika former. Vid sidan av de utredningsprojekt rörande vålds- och andra brott som riktas mot kvinnor och barn som redovisas i det följande, undersöks för närvarande t.ex. vilka åtgärder som krävs för att förbättra situationen för målsägande och vittnen vid inställelse till domstolsförhandlingar. Den lagstiftning som reglerar s.k. identitetsbyte kan behöva ändras. Tillämp- ningen av lagstiftningen om besöksförbud följs upp.
5.3 Kampen mot narkotikabrottsligheten
Narkotikamissbruket är ett allvarligt samhällsproblem som måste mot- verkas med kraft. Målet för samhällets insatser måste vara att skapa ett narkotikafritt samhälle.
Det kan inte komma på fråga att ge avkall på den mycket restriktiva hållning till narkotikan som vi intagit i vårt land. Som nyss nämnts (avsnitt 5 .2) måste kampen mot narkotikabrottsligheten även i fort- sättningen vara ett högt prioriterat område inom rättsväsendet. Rege- ringen kommer att aktivt arbeta för att de liberaliseringssträvanden som finns i vissa länder vad gäller droger inte får något fäste, vare sig i Sverige eller på annat håll.
Inom EU har narkotikabekämpning hög prioritet. EU:s medlemsländer har inlett ett samarbete i syfte att införa nya arbetsmetoder och kontroll- system. Arbetet med dessa s.k. kompensatoriska åtgärder befinner sig emellertid ännu i ett inledningsskede. Regeringen är inte beredd att ändra tullens befogenheter att företa kontroll vid den inre gränsen, innan det står klart att detta kan ske utan att illegal införsel av bl.a. narkotika därmed ökar. Befogenheten att företa stickprovskontroll kan inte tas bort förrän nya arbetsmetoder och andra kompensatoriska åtgärder har införts.
5 .4 Kraftsamling mot våldet
Trots att den totala anmälda brottsligheten har minskat de senaste åren har antalet våldsbrott ökat. Särskilt allvarlig är utvecklingen av den grova våldsbrottsligheten, såsom bank- och postrån, och det sexuella våldet. Här skall naturligtvis också nämnas de fall av mycket allvarlig vålds—
Prop. 1994/95 : 100
brottslighet — med, i några av fallen, många döda och sårade — som har Prop. 1994/951100 inträffat under det senaste året. Att komma till rätta med våldsbrottslig- Bilaga 3 heten kommer därför att vara en central uppgift under de kommande åren. En kraftsamling krävs för att engagera allmänheten i kampen mot den fara för rättsstaten som våldsbrottsligheten utgör.
Kampen mot våldet måste föras på flera plan. Insatser krävs av stats- makterna, exempelvis i forrn av skärpningar av vapenlagstiftningen och ökade insatser mot rånbrottsligheten. Bl.a. måste åtgärder vidtas för att påtagligt minska såväl tillgången på illegala vapen som möjligheten att uppträda beväpnad bland andra människor. Det yttersta målet bör vara att skapa ett så vapenfritt samhälle att endast legitim hantering av vapen förekommer. Men den viktigaste beståndsdelen i kampen mot våldet är ändå enskilda människors engagemang. Statsmaktemas kanske främsta uppgift i detta sammanhang är därför att på olika sätt underlätta för folkrörelsema, skolan, fritidsförvaltningar och liknande att samordna sina insatser mot våldskulturen och våldet i samhället över huvud taget. Också här kan dock rättsväsendet och då särskilt polisen spela en viktig roll.
Särskilda insatser krävs mot barn- och ungdomsvåld och våldsbrott riktade mot kvinnor. Den förändrade inriktningen av polisens arbete bör ge goda förutsättningar i detta sammanhang. Flera intressanta utred- ningsprojekt pågår och planeras. Kvinnovåldskommissionen och Prostitu- tionsutredningen kommer snart att presentera sina förslag. I deras arbete behandlas centrala frågor såsom samlade åtgärder mot kvinnovåldet och bekämpande av prostitutionen. Skärpningar av lagstiftningen angående sexualbrott mot barn har nyligen antagits av riksdagen, men arbetet med att se över lagstiftningen på detta område kommer att fortsätta. Direktiv till en utredning om samlade åtgärder mot barnpornografi har nyligen beslutats. Regeringen kommer vidare att ta initiativ till en översyn av bestämmelserna om sexualbrott i brottsbalken.
5 .5 Ekobrott
Kampen mot den ekonomiska brottsligheten har i regeringsförklaringen framhållits som ett prioriterat område.
Den ekonomiska brottsligheten snedvrider konkurrensen och utgör ett hot mot en sund marknadsekonomi. I åtskilliga fall är det den enskilde som direkt drabbas av denna brottslighet, t.ex. genom att inte få betalt för sitt arbete eller rentav genom att förlora sin anställning när företag går omkull till följd av oegentligheter i affärsverksamhet. Genom de stora skatteintäkter som undandras genom den ekonomiska brottsligheten drabbas indirekt alla som lever i landet. Till de mer svårrnätbara konse- kvenserna hör att affärsmoralen luckras upp och att den allmänna rättsuppfatmingen bland medborgarna påverkas negativt.
Brottslighet av detta slag har inte sällan samband med annan krimina- litet, t.ex. genom att pengar från narkotikahandel eller annan olaglig verk- samhet tvättas och används i affärsverksamhet som, åtminstone till det yttre, är av lagligt slag.
På senare år har en omfattande ekonomisk brottslighet uppdagats i vissa branscher, bl.a. inom finansvärlden. Utanför Sveriges gränser har det skett en kraftig ökning av inte minst den ekonomiska brottsligheten
. . . . . . 10 1 länder mom det forna SOVjetunronen, och denna brottslighet visar
tendenser att sträckas ut till länder i Västeuropa. Över huvud taget har Prop. 1994/951100 den ökande intemationaliseringen lett till att brottsbekämpning alltmer Bilaga 3 måste ske genom ett internationellt samarbete, och det påverkar givetvis också inriktningen av ekobrottsbekämpningen.
Det anförda visar att det är nödvändigt att nu ingripa på ett kraftfullt sätt från samhällets sida mot den ekonomiska brottsligheten. Regeringen avser att under våren 1995 presentera en samlad strategi för samhällets åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Målet är att kraftigt öka samhällets samlade insatser när det gäller att förebygga och beivra ekonomisk brottslighet. .
För att få avsedd effekt behövs åtgärder inom åtskilliga områden. Åtgärderna berör flera departement. Inom regeringskansliet har Justitie- departementet ett ansvar för att samordna regeringens åtgärder mot ekonomisk brottslighet. I det följande ges en kort översikt över vissa viktigare åtgärder som kommer att ingå i den samlade strategin.
Myndigheternas samverkan när det gäller exempelvis utredning av misstänkt ekobrottslighet måste förbättras. Det handlar bl.a. om att effektivisera samarbetet mellan åklagare, polis, skattemyndigheter, krono- fogdemyndigheter och tullmyndigheter. I detta ligger att åklagarna måste ta ett fastare grepp om såväl de enskilda utredningarna som den mer långsiktiga planeringen inom detta område. Snabba åtgärder måste komma till stånd på såväl central som regional nivå. Arbetet mot eko- brottsligheten måste prioriteras tydligare i myndighetsverksamheten. Myndigheternas kompetens i fråga om ekonomisk brottslighet skall utvecklas. För att uppnå hög effektivitet och kompetens skall organisatoriska förändringar övervägas.
Skatteprocessen och brottrnålsprocessen i ekobrottmål kommer att ses över för att åstadkomma en snabbare handläggning.
Skattekontrollen måste effektiviseras. Bl.a. måste reglerna om revision, tvångsmedel och betalningssäkring göras effektivare. Givetvis skall regler- na utformas så att kravet på rättssäkerhet upprätthålls och så att inte seriös näringsverksamhet försvåras.
Också företagens internkontroll bör kunna utvecklas. Här handlar det inte minst om att utveckla etik och självkontroll inom näringslivet. Rege- ringen avser att ta upp en diskussion om dessa frågor med företrädare för näringslivet och de fackliga organisationerna.
Av stor betydelse är utformningen av civilrättsliga regler om exempel- vis ansvar för företags styrelse, om redovisning och om revisorernas roll. Detsamma gäller regler om rutiner i samband med konkurs, inte minst konkursförvaltarens roll i samband med att misstankar om ekonomisk brottslighet uppstår under konkursen.
Lagen om penningtvätt kommer att ses över. Inom det straffrättsliga området pågår en översyn av skattebrottslagen och reglerna om bok- föringsbrott. Också andra straffrättsliga frågor som berör ekonomisk brottslighet kommer att ses över.
Bekämpningen av miljöbrottslighet måste utvecklas. I det fortsatta arbetet med utarbetandet av en ny miljöbalk skall sanktionsreglema ägnas särskild uppmärksamhet. Även i övrigt bör möjligheterna att inskrida mot brott i näringsverksamhet öka. En utredning kommer därför att göras av frågan om straffrättsligt ansvar för juridiska personer.
11
Regeringen kommer att initiera en ökad forskning när det gäller eko- Prop. 1994/95: 100 nomisk brottslighet. Forskningen bör vara inriktad bl.a. på att klarlägga Bilaga 3 den ekonomiska brottslighetens bakgrund och konsekvenser, vilket behövs som underlag för samhällets fortsatta insatser mot ekobrottslig- heten.
Också i andra avseenden skall det ske en utveckling av styrning och uppföljning av samhällets insatser mot ekonomisk brottslighet. Ett viktigt inslag är att få fram tidiga indikationer på nya former av ekobrottslighet, så att samhället snabbt kan sätta in motåtgärder och inte tvingas att — som hittills ofta varit fallet — komma i efterhand i förhållande till brottslig- heten. I detta ligger också en ökad inriktning mot förebyggande arbete i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten.
Den ekonomiska brottsligheten griper över många områden och berör på ett eller annat sätt många människor: näringsidkare, anställda, myn- dighetsföreträdare etc. Det är viktigt att till alla sprida kunskap om den ekonomiska brottsligheten, vikten av att bekämpa den och samhällets åtgärder till det ändamålet. Regeringen kommer därför att sätta igång en informationskampanj med syfte att sprida kunskap i dessa frågor.
5.6 Internationell brottslighet
Utvecklingen mot en ökad intemationalisering har, som en oönskad bi— effekt, lett till en ökning av den internationella brottsligheten. Inte minst i länder i Central- och Östeuropa har denna utveckling varit påtaglig under de senaste åren till följd av de stora politiska och ekonomiska omvälvningar som ägt rum där. Också Sverige har drabbats av denna brottsutveckling. Hittills har dock Sverige endast i liten grad berörts av brottslighet med rötter i Central- eller Östeuropa.
Till den gränsöverskridande brottsligheten hör bl.a. internationell narkotikahandel och avancerad ekonomisk brottslighet, såsom penning— tvätt. Till bilden hör också bl.a. en storskalig internationell handel med stulna fordon samt mera specialiserad brottslighet såsom smuggling av vapen eller radioaktiva ämnen.
För Sverige och andra länder är det ett starkt och gemensamt intresse att effektivisera kampen mot den internationella brottsligheten. För att nå framgång är det nödvändigt att öka det internationella samarbetet bl.a. inom polisens område och när det gäller rättsliga frågor.
Inom EU bedrivs ett nära samarbete i rättsliga och inrikes frågor med syfte bl.a. att bekämpa den internationella brottsligheten. Samarbetet handlar om att utarbeta gemensamma strategier för den internationella brottsbekämpningen och om att utveckla samarbetet på myndighetsnivå mellan polis, tull och andra berörda organ i medlemsländerna. Sam- verkansformer utvecklas också med länder utanför EU.
En av de viktigaste frågorna inom EU:s rättsliga och inrikes samarbete är att organisera en internationell kriminalpolisbyrå, Europol, med upp— gift att vara ett centrum för polis- och tullsamarbete i fråga om kriminal- underrättelsetjänst. Av stor betydelse är också arbetet med att effektivi- sera skyddet mot ekonomisk brottslighet som riktas emot EU exempelvis i form av fusk med bidragssystemen.
12
Som EU-medlem tar Sverige nu del i EU:s rättsliga och inrikes sam— Prop. 1994/95300 arbete, vilket kommer att väsentligt öka våra möjligheter att bedriva Bilaga 3 kampen mot den internationella brottsligheten på ett effektivt sätt. Det är regeringens avsikt att Sverige skall aktivt medverka i detta samarbete. Från svensk sida kommer särskilt hög prioritet att ges åt frågan om att inrätta Europol samt åt frågor om bekämpning av internationell narkotika- handel och internationell ekonomisk brottslighet.
Sverige kommer också att vara aktivt när det gäller det arbete som bedrivs utanför EU mot internationell brottslighet. Hit hör t.ex. arbetet inom FN:s narkotikaprogram, UNDCP. flår kan också nämnas det arbete som bedrivits inom ramen för den s.k. Ostersjökonferensen, där Sverige varit drivande när det gäller att utveckla ett samarbete mellan polis, tull och andra organ inom länderna runt Ostersjön.
6 Utveckling av lagstiftningen på andra områden
I bilaga 3.1 finns en närmare redogörelse för lagstiftningsarbetet inom Justitiedepartementet. Regeringen vill här sammanfattningsvis lyfta fram några av dessa projekt.
6.1 Den hyresrättsliga lagstiftningen
Den hyresrättsliga lagstiftningen förändrades nyligen på flera viktiga punkter. Vissa av ändringarna genomfördes trots stark kritik från den organiserade hyresgäströrelsen. Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredare med uppgift att göra en översyn av de genomförda ändringarna.
6.2 Konsumenträtt
Konsumenternas rättsliga ställning har förbättrats kontinuerligt under de senaste 20 åren. Fortfarande finns dock luckor i konsumentskyddet som det är angeläget att täppa till. Det gäller bl.a. leasingavtal, som har visat sig kunna försätta konsumenten i en besvärlig situation. I ett nyligen avlämnat utredningsbetänkande föreslås nya regler om leasingavtal. Förslagen syftar bl.a. till att leasingkundemas rättsliga skydd skall för— bättras. Vidare kommer regeringen inom kort att lägga fram ett förslag till en ny försäkringsavtalslag som kommer att innehålla flera för— bättringar av försäkringstagarnas ställning, bl.a. i fråga om försäkrings— bolagens skyldighet att informera såväl innan en försäkring tecknas som vid förändringar under försäkringstiden.
13
6.3 Barns rätt att komma till tals Prop. 1994/95:100 Barnen måste sättas i centrum. Sverige skall vara ett föregångsland i Bilaga 3
arbetet på att förverkliga de principer som lagts fast i FN:s bamkon- vention. En viktig fråga gäller sådana mål och ärenden i domstolarna som angår barn. Där måste det finnas garantier för att barnet får komma till tals. Och det måste ske på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till barnets ålder och utveckling. Här finns det brister i reglerna i dag. Regeringen kommer att lägga fram förslag till lagändringar för att för- stärka barnens rättsliga skydd.
6.4 Den rättsliga regleringen kring IT
Den snabba tekniska utvecklingen särskilt inom infonnationstekniken (IT) och den snabbt ökande användningen av IT har medfört behov av en lagstiftning som kan svara mot de krav som denna process ställer. Samtidigt är det rättsordningens uppgift att se till att grundläggande fri- och rättigheter värnas även i IT -samhället. Denna problematik illustreras av att å ena sidan t.ex. de yttrandefrihetsrättsliga principer på vilka våra grundlagar bygger bör förbli vägledande för rättsutvecklingen på det massmediala området och att å andra sidan skyddet för den enskildes integritet måste bevaras. Dessa frågor behandlas genom den pågående översynen dels vad avser tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets- grundlagens tillämplighet på nya medier, dels vad avser frågan om elektronisk kommunikation mellan enskilda och mellan enskilda och myndigheter kräver nya rättsliga lösningar. Även i övrigt har regerings- kansliet fortlöpande ansvar för att behovet i stort av rättsliga regleringar i samband med IT analyseras. En fråga som därvid kan aktualiseras på nytt är den om en ny datalag anpassad till ett EG-direktiv om integritetsskydd, vilket är under utarbetande inom EU. Däremot är det inte aktuellt att införa någon lagstiftning om användningen av person- nummer.
6.5 Vallagstiftningen m.m.
En förnyelse av vallagstiftningen sker för närvarande. Det försök med röstning på person som genomfördes vid det senaste valet till kommun- fullmäktige i sju kommuner skall utvärderas. I arbetet på en ny vallag- stiftning behandlas den fria nomineringsrättenoch vissa andra frågor med anknytning till valsystemet.
Det svenska EU-medlemskapet kräver föreskrifter om val till Europa- parlamentet, som enligt en ny bestämmelse i regeringsformen skall meddelas i lag. Sådan lagstiftning skall genomföras inför det val som skall hållas i september 1995 .
Tanken att göra nationaldagen till helgdag bör inte fullföljas.
14
7 Besparingsåtgärder m.m. (miljoner kr) Prop. 1994/95:100 Bilaga 3
Utgitt Anvisat Förslag Varav för Besparingar Besparingar 1993/94 1994/95 1995/96 12 månader [995/% (12 t.o.m. 1998 månader)
- . Allmänna val m.m.
.. Polisväsendet . Åklagarväsendet
|. Domstolwäsendet m.m. . Kriminalvården
| . Rättshjälp m.m.
. Övriga myndigheter
tterligare åtgärder
— — — — — 600” otalt för Justitie— l7.99l 19.778 29. l58 l9.438 400 LOOO departementet ” Justitiedepartementets besparingar på sammanlagt 600 miljoner kr för budgetåren 1997 och 1998 är inte fördelade på verksamhetsområden.
8 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner inriktningen av de besparingar inom Justitiedepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (avsnitt 2).
15
H LITTERA Prop. l994/95:100 Bilaga 3 A. Allmänna val m.m.
Al. Allmänna val
1993/94 Utgift 31 637 000 1994/95 Anslag 158 000 000 l995/96 Förslag 146 600 000
Från anslaget betalas statens kostnader för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt betalas ersättning till vissa myndigheter m.m. för biträde i samband med allmänna val.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 146 600 000 kr. I beloppet ingår beräknade utgifter på 140 000 000 kr för val i sep- tember 1995 till EU-parlamentet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Allmänna val för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 146 600 000 kr.
A2. Stöd till politiska partier
1993/94 Utgift 138 837 000 1994/95 Anslag 127 200 000 l995/96 Förslag 230 400 000
Riksdagen har för det innevarande budgetåret anvisat 127 200 000 kr under anslaget AZ. Stöd till politiska partier. Medlen fördelas enligt lagen (l972:625; omtryckt l987z876; ändrad senast l994z290) om statligt stöd till politiska partier.
Enligt lagen lämnas stödet dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Ett mandatbidrag är för närvarande 247 350 kr. Kansli- stödet, som i princip är avsett endast för partier som är företrädda i riksdagen, lämnas som grundstöd och tilläggsstöd. Helt grundstöd är för nänarande 4 320 000 kr och tilläggsstödet 12 100 kr för varje vunnet riksdagsmandat, om partiet är företrätt i regeringen, och annars 18 100 kr för varje mandat. Samtliga belopp fastställdes till sin nuvarande nivå år 1994 (prop. l993/94:100 bil. 3, bet. 1993/94:KU32, rskr. 1993/94:165).
I prop. 1994/95:25 om vissa ekonomisk—politiska åtgärder, m.m. redo- visas åtgärder för förstärkning av de offentliga finanserna. Det gäller också besparingar i de s.k. bidragsanslagen.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att anslaget till stöd till politiska partier reduceras med 12 miljoner kr, räknat på en tolvmånaders- 16
period, och att nivåerna på partistödet och kanslistödet sänks. Ytterligare Prop. 1994/951100 ändringar föreslås med anledning av övergången till fyraåriga Bilaga 3 mandatperioder. Ändringsförslagen innebär att bestämmelserna om beräk— ning av antalet mandatbidrag och av grundstödet det tredje året, enligt lagens nuvarande lydelse, skall tillämpas också det fjärde året i mandat- perioden. Ett förslag till den lagändring som detta kräver finns i bilaga 3.2. ' Stödet utgår för ett år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Under det förlängda budgetåret l995/96 infaller således två utbetalningstillfällen. Regeringen beräknar därför anslaget för nästa budgetår till 230 400 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen ( 1972:625 ) om statligt stöd till politiska partier, 2. till Stöd till politiska panier för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 230 400 000 kr.
A3. Svensk författningssamling
1993/94 Utgift 11 007 000 l994/95 Anslag 4 512 000 l995/96 Förslag 1 518 000
Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av SFS till kommuner, landsting och kommunbibliotek som regleras i 75 för- fattningssamlingsförordningen (l976:725), den s.k. frilistan.
Anslaget skall vidare täcka den ersättning Justitiedepartementet enligt gällande avtal om framställning och distribution av SFS skall betala till förlaget i de fall utgivningen av SFS blir mer omfattande. Avtalets konstruktion bygger på att denna ersättning skall trappas ned under år 1995 och sedan helt avskaffas.
Anslaget har reducerats ( prop. 1994/95:100 bil. 3, bet. l993/94:1uU15, rskr. l993/941172) med 3,5 miljoner kr, räknat på en tolvmånaders— period. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 1 518 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Svensk författningssamling för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 518 000 kr.
17
2 Riksdagen 1994/95. [mm/. Nr 100. Bilaga 3
A4. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. Prop. 1994/95:1001993/94 Utgift 2 911 000 Bllaga 3 1994/95 Anslag 2 586 000 1995/96 Förslag 3 879 000
Från anslaget lämnas bidrag till Världsorganisationen för den intellek- tuella äganderätten, till internationella institutet i Rom för unifiering av privaträtten och till permanenta byrån i Haagkonferensen för inter— nationell privaträtt.
Från anslaget lämnas vidare medel till Sveriges bidrag till Nordiska samarbetsrådet för kriminologi. till det FN-anknutna kriminalpolitiska institutet i Helsingfors (HEUNI) och till vissa andra internationella sammanslutningar med anknytning till Justitiedepartementets ansvars— område.
Anslagsbeloppet bör under nästa budgetår vara oförändrat.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till internationella sammanslutningar m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 3 879 000 kr.
A5. Information och upplysning om ekonomisk brottslighet
l994/95 Anslag 10 000 000 l995/96 Förslag 1 000
Medlen disponeras för genomförande av en upplysnings- och informa- tionskampanj om ekonomisk brottslighet.
Kampen mot den ekonomiska brottsligheten har berörts tidigare ( avsnitt 5.5 ). Den ekonomiska brottsligheten griper över många områden och berör på ett eller annat sätt många människor: näringsidkare, anställda, myndighetsföreträdare etc. Det är viktigt att till alla sprida kunskap om den ekonomiska brottsligheten, vikten av att bekämpa den och samhällets åtgärder till det ändamålet. Regeringen kommer därför att starta en informationskampanj med syfte att sprida kunskap i dessa frågor.
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har fått i uppdrag att utarbeta en plan för utbildnings- och informationsinsatser om ekonomisk brottslighet. Uppdraget skall avrapporteras före utgången av år 1994.
Medlen under anslaget torde inte komma att förbrukas det innevarande budgetåret. Mot denna bakgrund föreslås att ett formellt belopp på 1 000 kr anvisas under anslaget för budgetåret 1995/96.
18
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 3
till Information och upplysning om ekonomisk brottslighet för budget- året 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 1 000 kr.
A 6. Bidrag till brottsförebyggande arbete Nytt anslag (förslag) 10 800 000
Enligt regeringens mening kan det, som nämnts tidigare ( avsnitt 5.2 ), finnas skäl att avsätta särskilda resurser för att främja nya initiativ i det brottsförebyggande arbetet. Här avses initiativ för att t.ex. utveckla nya metoder och kunskaper som innebär att det brottsförebyggande arbetet kan föras framåt. Regeringen avser att senare återkomma till frågan om hur det brottsförebyggande arbetet ytterligare kan stimuleras.
Mot denna bakgrund bedömer regeringen att totalt 10,8 miljoner kronor bör ställas till regeringens disposition för bidrag till brottsförebyggande arbete. Ett särskilt anslag för ändamålet bör föras upp på statsbudgeten.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till brottsförebyggande arbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 800 000 kr.
19
B. Polisväsendet Prop. 1994/95:100 Bilaga 3 1 Polisens uppgifter och organisation
Polisens verksamhet syftar enligt l & polislagen (1984:387) till att upp- rätthålla allmän ordning och säkerhet och i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. En av polisens viktigaste uppgifter är att bekämpa brottsligheten och framför allt att förebygga och förhindra att brott begås.
Den lokala polisorganisationen, som är polisväsendets bas, består för närvarande av 70 polismyndigheter (polisdistrikt). Av dessa myndigheter omfattar sju ett helt län. Beslut föreligger som innebär att antalet polis— myndigheter ytterligare kommer att minska och att antalet myndigheter som omfattar ett helt län kommer att öka till 13 den 1 juli 1995. Antalet anställda inom polisväsendet uppgår till drygt 25 800, varav ca 17 100 är färdigutbildade poliser.
Länsstyrelsen är högsta polisorgan i länet och ansvarar för polis- verksamheten där. Till länsstyrelsens uppgifter hör att bestämma verksam- hetens huvudsakliga inriktning, indelningen i polisdistrikt, polis- myndighetemas gnmdläggande organisation och fördelningen av medel inom länets polisorganisation. De flesta polisfrågor hos länsstyrelsen handläggs av länspolismästaren, som är regional polischef och tillika polischef inom den lokala organisationen.
Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Som sådan svarar myndigheten för viss personal- och ekonomiadmi- nistration, visst utvecklingsarbete, tillsyn m.m. Till Rikspolisstyrelsen hör Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Polishögskolan. Till polis- väsendet hör också Statens kriminaltekniska laboratorium, som är en myndighet under Rikspolisstyrelsen. Dess huvuduppgift är att utföra kriminaltekniska undersökningar åt polis- och åklagarväsendet samt att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde.
Rikspolisstyrelsen är funktionsansvarig myndighet för totalförsvars- funktionen Ordning och säkerhet. Till denna funktion hör förutom polisen, åklagarväsendet, Kustbevakningen, Tullverket, Rättsmedicinal- verket, Statens kriminaltekniska laboratorium och Statens invandrarverk samt de bevakningsföretag som är s.k. K—företag.
2 Reformarbetet inom polisen m.m. Riksdagen beslutade år 1991 efter förslag i propositionen om förnyelse inom polisen ( prop. 1989/90:155 bet. 1990/91:1uU1, rskr. 1990/91) om riktlinjer för polisens verksamhet. Riksdagsbeslutet innebar bl.a. en ut- veckling mot fortsatt decentralisering samt ökad inriktning mot före- byggande polisarbete. Vidare lades Rikspolisstyrelsens roll som en mer renodlad central förvaltningsmyndighet fast. Budgetårct 1992/93 infördes för polisens del ett nytt budgetsystem, som bygger på en mer resultatorienterad styrning av verksamheten och på att medlen anvisas över ramanslag. Viktiga inslag i reformen är ökade krav på uppföljning och utvärdering samt att verksamhets- och ekonomiansvar 20 följs åt. Den lokala och regionala nivån gavs genom detta ett väsentligt
ökat ansvar i ekonomiadministrativt hänseende. Prop. 1994/95:100
Samtidigt med budgetreforrnen förändrades polisens regionala lednings- Bilaga 3 organisation och den s.k. länspolismästarrnodellen infördes i hela landet.
Med anledning av regeringens proposition (1992/93:50) om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin beslutade riksdagen (bet. 1992/932FiU01, rskr. 1992/93:134 ) att sammanlagt 500 miljoner kronor skall sparas inom Justitiedepartementets onuåde under tre budgetår. Besparingama skall tas ut inom polisväsendet och huvudsak- ligen genomföras genom rationaliseringar och genom en övergång till studiemedelsfinansiering av polisutbildningen.
Regeringen hade redan i regleringsbrevet för polisväsendet 1992/93 uppdragit till landets länsstyrelser att utarbeta program för fortsatt rationalisering av polisverksamheten i länen. Genom ändringar i polis- förordningen ( 1984:730 ) överlämnades också åt länsstyrelserna att besluta om indelningen i polisdistrikt och om polismyndighetemas grundläggande organisation. Samtidigt infördes nya regler i polisförordningen som ger länsstyrelserna vidgade uppgifter i fråga om bl.a. samverkan, organisa- tion och administration inom länets polis.
Rikspolisstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört den förändringen i grundutbildningen att grundkurs 1 från och med budgetåret l993/94 omfattas av studiestödssystemet enligt studiestödslagen (1973z349).
I regleringsbrevet för polisen för budgetåret 1993/94 upprepade rege- ringen kravet på länsstyrelserna att utarbeta planer för rationalisering inom länets polis under tiden t.o.m. budgetåret 1995/96.
Regeringen beslöt våren 1994 vissa förändringar beträffande Rikskrimi- nalpolisen som innebär att denna får en i förhållande till Rikspolis- styrelsen mer självständig ställning.
I mars 1994 tillsatte regeringen en parlamentarisk utredning om den centrala polisorganisationen, benämnd 1994 års polisutredning (dir. 1994:l9). Bakgrunden till beslutet var ett uttalande av riksdagen i december 1993 (bet. 1993/94:1uU8, rskr. 1993/94:68 ). Utredningensupp- drag var att lämna förslag till uppgifter och organisation för den centrala polisorganisationen samt att göra en utvärdering av det förändringsarbete som pågår inom polisen på lokal och regional nivå. Slutligen skulle utredningen föreslå en ny ordning för grundutbildning av poliser. Utredningen redovisade hösten 1994 delbetänkandet Studiemedels- finansierad polisutbildning (SOU 19941103). Regeringen beslutade i december 1994 att avveckla utredningen. Avecklingen motiveras av att Rikspolisstyrelsens roll inom ett decentraliserat polisväsende redan tidigare lagts fast genom riksdagens ovan redovisade beslut 1991. Arbetet med att renodla Rikspolisstyrelsens organisation i linje med dess nya roll som central förvaltningmyndighet bör enligt regeringen nu kunna drivas vidare av styrelsen själv med den av riksdagen fastlagda inriktningen som grund.
Utredningens uppgift att utvärdera förändringsarbetet på lokal och regional nivå bör kunna bedrivas inom ramen för Rikspolisstyrelsens uppgift att vara motor i och stödja rationaliseringsarbetet. Det ytterligare 21 krav på besparingar inom polisväsendet som nu ställs gör det mindre
lämpligt att nu genomföra en särskild utvärdering. När arbetet kommit Prop. 1994/95:100 längre kommer regeringen återigen att överväga en extern utvärdering. Bilaga 3 Riksdagen beslutade i november 1993 (bet. 1993/94:KU10, rskr. l993/94:17) att en genomgång av utredningen av mordet på stats- minister Olof Palme och en på denna utredning grundad redovisning skulle göras. Regeringen har under hösten 1994 beslutat om direktiv för kommissionen och utsett ordförande. Kommissionens arbete skall i första hand avse den brottsutredning som inte granskats av tidigare kommis- sioner, dvs. utredningsarbetet efter den 4 februari 1987.
3 Årsredovisningen Revisionsrapporten
Rikspolisstyrelsen har för budgetåret l993/94 lämnat sin andra årsredo- visning enligt förordningen ( 1993:134 ) om myndigheternas årsredovis- ning och anslagsframställning (FARAF). Rikspolisstyrelsen var för budgetåret 1992/93 undantagen från vissa av de förändringar i bok— föringsförordningen (l979:1212) som trädde ikraft 1 juli 1991. Denna andra årsredovisning är därför den första där bokföringsförordningens ökade krav på redovisning tillämpas fullt ut.
Då det gäller resultatredovisningen har det arbete som Rikspolis- styrelsen bedrivit medfört en förbättring från föregående är, främst när det gäller kvalitetsuppföljning och resonemang om resultat och effekter. Resultatredovisningen avseende den lokala polisorganisationen uppfyller således till största delen de krav som ställs i FARAF. Beskrivningen av hela polisväsendets verksamhet har också gjorts mycket informativ. Rikspolisstyrelsen måste dock fortsätta att utveckla den struktur som uppföljningen av verksamheten skall ske i.
När det gäller den ekonomiska redovisningen innehåller Riksrevi- sionsverkets (RRV) revisionsberättelse invändningar mot de finansiella delarna i årsredovisningen. Invändningama är så allvarliga att RRV:s bedömning är att polisväsendets årsredovisning inte är rättvisande. Av revisionsrapporten kan utläsas att bristerna i huvudsak beror på för låg redovisningskompetens på den centrala nivån. Rikspolisstyrelsen har däremot lyckats bygga upp den ekonomiadministrativa kompetensen inom övriga områden och på regional och lokal nivå så att den i stort svarar mot det nya styrformemas krav.
Regeringen delar RRV:s bedömning av redovisningen. Rikspolisstyrel- sen måste skyndsamt höja kompetensen och utöka resurserna för den ekonomiska redovisningen på central nivå högst väsentligt. Justitie- departementet har redan i samband med att RRV lämnade sin revisionsberättelse förvissat sig om att Rikspolisstyrelsen börjat vidta åtgärder för att höja redovisningskompetensen inom styrelsen.
22
Resultatredovisningen Prop. l994/952100 Den lokala polisorganisationen producerade 35,5 miljoner verksam- IBrlaga3
hetstimmar budgetåret 1993/94 till en kostnad av 8 908 miljoner kronor, en reell resursökning jämfört med budgetåret 1992/93 motsvarande ca 650 årsarbetskrafter, i huvudsak på polismanssidan. Verksamhetens sammansättning fördelades på verksamhetsgrenarna under budgetår 1993/94 enligt följande:
De förändringar i verksamhetens sammansättning som skett jämfört med föregående budgetår beror i huvudsak på förändrade rapporte— ringsprinciper. En faktisk ökning har dock skett när det gäller såväl övervakning som brottsutredning. Ett mått på arbetsbelastning för polisens brottsutredningsverksamhet är antalet inkomna ärenden per 1000 verksamhetstimmar. För flera ärendegrupper har arbetsbelasmingen mätt på detta vis minskat. Detta indikerar att det finns ett utrymme för att ytterligare prioritera angelägna områden. Ett sådant område där polisen redan ökat sin resursinsats med 15 % är våldsärenden. Andelen våldsärenden som redovisas till åklagare har härigenom ökat från 54 % till 61 %.
Personalsitualionen
Utvecklingen av antalet färdigutbildade poliser
18000
17000
16000
15000
14000
1992 1993 1994
23
Den dåvarande regeringen redovisade i budgetpropositionen för budget- Prop. 1994/95:100 året 1992/93 att antalet utbildade polismän i riket bör vara ca 16 700. Bilaga 3 Riksdagen hade ingen erinran däremot. Det målet uppnåddes under år 1993 sedan de polisaspiranter som antagits i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet blivit färdigutbildade. Av prognoser i den fördjupade anslagsframställningen som Rikspolisstyrelsen lämnade i februari 1994 framgår att antalet färdigutbildade poliser i juli 1995 kommer att vara ca 17 500. Prognoser om antalet färdigutbildade poliser är dock vanskliga att göra då utbildningen av en polisaspirant tar tre år och det under denna tid hinner inträffa många andra personalförändringar, t.ex. förtidspensio- neringar eller att poliser får anställningar utanför polisväsendet.
Antalet polisaspiranter som nu är under utbildning uppgår till 1382 varav 413 kommer att ha slutfört sin utbildning i juni 1995. Under budgetåret l995/96 beräknas 580 bli färdiga med sin utbildning.
Under budgetåret 1993/94 hade ca 10 % av de rekryterade polis- aspirantema invandrarbakgrund. Andelen kvinnor som rekryteras till polisyrket har under de senaste tre åren legat på ca 30 %.
4 Polisverksamheten
Övergripande mål: - Minska brottsligheten och öka tryggheten.
Strategi: - Problemorienterat polisarbete; brottsförebyggande och i sam— verkan med andra.
Huvudlinjer: - Närpolisverksamhet. - Kvalificerad brottsutredningsverksamhet.
Prioriterade områden:
- Våldsbrott.
- Ekonomisk brottslighet. - Narkotikabrott.
4.1 Mål och strategi
Regeringen har gjort en fördjupad prövning av polisens verksamhetsm- riktning. Det kriminalpolitiska målet för polisen skall även fortsättningsvis vara att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Det problemorienterade synsättet är strategin för polisens arbete. Kun- skapen om kriminella handlingar och bakomliggande orsaker skall använ— das aktivt för att förhindra att brott och ordningsstömingar uppstår. En bärande tanke i det problemorienterade polisarbete! är att polisen skall 24
samarbeta med föreningar, företag, institutioner och myndigheter i Prop. 1994/952100 samhället. Ett stort ansvar för att samarbete och samverkan sker i gemen- Bilaga 3 samma frågor åvilar polisen.
För att kunna uppfylla målen och arbeta efter strategin skall utveck- lingsarbetet av polisverksamheten för de närmaste åren följa två huvud- linjer; en för närpolisverksamhet och en för den kvalificerade brottsut- redningsverksamheten.
I den genomgripande organisationstörändring som pågår inom den lokala polisorganisationen har närpolisverksamheten en framskjuten plats. I samtliga tre storstadslän har beslut fattats om indelning i närpolis- områden. Där men även i andra delar av landet ligger man väl framme i sitt förändringsarbete och idéerna om det mer problemorienterade polis— arbetet börjar vinna allmänt gehör och förståelse. De riktade utbildnings- insatser som Rikspolisstyrelsen genomfört har bidragit till denna utveck- ling.
Regeringen har för innevarande budgetår gjort en särskild satsning om 20 miljoner kronor på närpolisverksamheten, främst för att stödja kompe- tensuppbyggnaden, men även för att stödja metod- och teknikutveck- lingen.
I närpolisverksamheten är det av stor vikt att bättre utnyttja den generalistkompetens som polismännen har fått i sin utbildning och utifrån ett problemorienterat synsätt arbeta för att minska brottsligheten och skapa trygghet i närsamhället.
Arbetet med att genomföra närpolisorganisationen måste fortsätta med kraft. Enligt regeringens mening är detta dessutom en möjlighet för att kunna bibehålla en effektiv polisverksamhet trots krympande resurser.
När det gäller brottsutredningsverksamheten har denna traditionellt be- drivits vid kriminalavdelningama. Under senare år har utvecklingen allt mer gått mot att denna verksamhet även bedrivs inom andra av organisa— tionens delar t.ex. ordnings- och trafikavdelningama. Nästa steg i denna utveckling är att utredningar av den s.k. vardagsbrottsligheten sker inom närpolisverksamheten. Detta leder till att kriminalpolisen ges möjlighet att koncentrera sig på den mer kvalificerade spanings- och utrednings- verksamheten.
För att klara den kvalificerade bmtrsutredningsverksamheten måste dock en utveckling av organisationen och metoderna ske. Ett nytt område där kompetensen måste" höjas och kunskap spridas är kriminalunder— rättelseverksamheten.
Kriminalunderrättelseverksamheten är en verksamhet under utveckling inom svensk polis. Kriminalunderrättelseverksamhet är en funktion som består i att inhämta, analysera samt delge information om brottslingar eller brott till olika delar av polisorganisationen. Rikskriminalpolisen an- svarar för denna funktion på den nationella och. internationella nivån. På regional och lokal nivå måste det finnas organisatoriska enheter och kompetens för att samarbeta med den centrala nivån och för att kunna sammanställa och förmedla informationen till de operativa enheterna. Detta underlättas av den pågående utvecklingen mot länskriminalavdel— ningar. Sådana organisatoriska förändringar skapar goda förutsättningar 25 för ett väl fungerande samarbete mellan den regionala nivån och Riks-
kriminalpolisen. Prop. 1994/95:100 Polisväsendet har i regleringsbrevet för innevarande budgetår tilldelats Bilaga 3
50 miljoner kronor för en särskild satsning på det kriminalpolisiära om- rådet med syfte att bl.a. effektivisera förundersökningsarbetet särskilt när det gäller våldsbrott och narkotikabrott samt annan grov brottslighet. Rikspolisstyrelsen har i enlighet med regeringens direktiv redovisat en plan för medelsanvändningen.
Brottsutredningsverksamheten är, oavsett om den bedrivs av kriminal- polisen eller inom närpolisen, beroende av ett gott och effektivt sam- arbete mellan åklagare och polis. Detta samarbete måste utvecklas med särskild hänsyn till polisens nya arbetssätt.
4.2 Prioriterade områden
Som en följd av vad som anges i Inledningen ( avsnitt 5.1 ) om inrikt- ningen på kriminalpolitiken bör, förutom det brottsförebyggande arbetet i allmänhet, bekämpningen av våldsbrotten och de ekonomiska brotten prioriteras. Härutöver bör polisens arbete med bekämpning av narkotika- brottsligheten ha fortsatt hög prioritet.
Våldsbrott
Det är av grundläggande betydelse för att nå de övergripande kriminal- politiska målen att så integritetskränkande brott som våldsbrott utreds och att gärningsmännen spåras upp och lagförs. En särskilt allvang typ av våldsbrott som fått allt mer uppmärksamhet under den senaste tiden är hot mot vittnen, målsägande, åklagare och polispersonal som delvis systematiskt framförts av mer eller mindre löst organiserade grupper i de fall någon tillhörande gruppen misstänks för brott. Förutom det lidande som enskilda personer förorsakas utgör detta fenomen också ett hot mot rättsstaten som sådan. Justitiedepartementet har i september 1994 för- ordnat en utredare med uppdrag att undersöka vilka åtgärder som kan förbättra situationen för vittnen och målsäganden i domstol. Utredaren skall också lämna förslag på åtgärder som kan förstärka målsägandes och vittnes skydd. Uppdraget som skall redovisas i januari 1995 kommer att ligga till grund för ytterligare överväganden från regeringen sida i dessa frågor.
Antalet anmälda våldsbrott har ökat under de senaste åren. Särskilt allvarligt är att den grova våldsbrottsligheten ökat. Polisen har gjort sär- skilda satsningar mot våldsbrott och redovisar nu både ett större antal och en högre andel ärenden till åklagare.
Att bekämpa våldsbrottsligheten skall även i fortsättningen vara en prioriterad uppgift för polisen. Både utredningar av våldsbrott och brottsförebyggande insatser måstet vidtas. Ett exempel på det sistnämnda som inte bara förhindrar brott utan också skapar trygghet är synlig övervakning på tider och platser där riskerna för våldsbrott är stora. Det problemorienterade arbetssättet bör kunna ge förbättrade möjligheter 26 härvidlag. En annan åtgärd för att motverka grova våldsbrott är att be-
gränsa antalet illegala vapen. Prop. l994/951100 Offren för våldsbrott måste ges stöd och skydd. Riksdagen harbeslutat Bilaga 3
om en rad åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning. Många av dessa beslut trädde i kraft den 1 juli 1994. Omfattande informations- och utbildningsinsatser har gjorts av Rikspolisstyrelsen för att förbereda polis- myndighetema på de nya krav och förhållningssätt som dessa åtgärder medför. Polisens stöd till brottsoffer har utvecklats bl.a. genom att s.k. trygghetspaket tillhandahålls utsatta personer. Brottsofferjourer finns i samtliga län och polisen stöder denna verksamhet. Vid vissa polismyndig- heter har särskilda utbildningsinsatser gjorts för att förbättra utred- ningarna av våldsbrott mot kvinnor. Utbildning har också givits till stöd— personer inom brotts- och kvinnojourer. Detta arbete måste fortsätta.
Ekonomisk brottslighet
Polisen skall aktivt medverka till att effektivisera samhällets insatser mot ekonomisk brottslighet. Arbetet skall ges en inriktning både mot brotts- förebyggande och mot brottsutredande verksamhet. Polisen skall nära samarbeta med andra berörda myndigheter och organ, såsom åklagare, skattemyndigheter, konkursförvaltare, kronofogdemyndigheter och tull- myndigheter.
På central nivå kommer, enligt ett förslag från Riksåklagaren, ett nära samarbete att inledas mellan Statsåklagarrnyndigheten för speciella mål och Rikskriminalpolisens ekorotel under medverkan av expertis från skatteväsendet och exekutionsväsendet. Rikspolisstyrelsen skall stödja utvecklandet av detta samarbete och skall därvid bl.a. se till att den centrala utredningsverksamheten i fråga om eko—brott på lämpligt sätt knyts samman med verksamheten vid Rikskriminalpolisen i övrigt. På liknande sätt bör samarbetet mellan polis, åklagare och andra berörda myndighet på regional nivå utvecklas.
Kompetensen hos de polismän som utreder ekobrott har stärkts och kommer att stärkas ytterligare genom centrala utbildningssatsningar. Investeringar har också gjorts för att tillgodose behovet av modernt datastöd i arbetet. Personalresursema kommer att öka när de planerade nyrekryteringama av ytterligare utredare och ekonomer har genomförts i början av budgetåret l995/96. .
Rikspolisstyrelsen har i regleringsbrevet för polisväsendet budgetåret l994/95 tilldelats 50 miljoner kronor för satsningar mot ekonomisk brottslighet med syfte att bl.a. bygga ut verksamheten och för åtgärder i övrigt för att höja kompetensen och effektiviteten på området. Riks- polisstyrelsen har i enlighet med regeringens direktiv redovisat en plan för medelsanvändningen. Av den framgår att medlen kommer att använ- das för den centrala enhet som nämnts ovan samt för att öka antalet utredare och ekonomer på eko-rotlama runt om i landet och då särskilt i storstäderna. De särskilda medlen kommer därutöver att användas för att förbättra teknikstödet och för att genomföra utbildningar.
27
Narkotikabrott Prop. 1994/ 95: 100 Samhällets insatser mot narkotika har varit framgångsrika men de under- Brlaga 3 sökningar som görs bland värnpliktiga och bland skolungdomar visar emellertid tendenser till att missbruket återigen ökar. Dessa tendenser är oroande och måste tas på stort allvar. Polisens insatser mot narkotika- brottsligheten måste forsätta med oförminskad kraft. Regeringen noterar att polisen mellan budgetåren 1992/93 och 1993/94 ökat sina insatser mot narkotikabrott med ca 5 %.
Polisens insatser måste inriktas både på gamlangningen och den organiserade narkotikabrottsligheten. Polisen måste vidare ta till vara de möjligheter till samverkan med andra myndigheter och organisationer som finns i detta arbete. Inte minst viktigt är det att polisens insatser riktas mot den narkotikahandel som förekommer bland unga människor.
(Se även Internationella frågor nedan.)
4.3 Övrig polisverksamhet Tmi/(övervakning
Målet för polisens trafikövervakning är att skapa trygghet och säkerhet i trafiken och att minska antalet dödade och skadade. Detta slogs fast i samband med behandlingen av 1993 års budgetproposition och grundas på förslag i Trafikpolisutredningens betänkande Trafikpolisen mer än dubbelt bättre (SOU l992z81).
Rikspolisstyrelsen har i maj 1994 till regeringen slutredovisat det sär- skilda uppdrag man haft att verka för förbättringar i fråga om polisens ttafikövervakning. I uppdraget angavs särskilt att flera av Trafikpolis- utredningens förslag kan genomföras utan statsmaktsbeslut och att genomförandet av dessa i första hand är en uppgift för länsstyrelserna i egenskap av högsta polisorgan i länen. I sin redovisning konstaterar Riks- polisstyrelsen att de flesta länsstyrelserna har inlett reformeringen av tralikövervakningen i enlighet med Trafikpolisutredningens gnrndläggan- de idéer och förslag.
Rikspolisstyrelsen och Vägverket har i maj 1994, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition om trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet (prop. 1992/931161, bet. 1992/932TU29, rskr. 1992/93:426), träffat en ramöverenskommelse angående trafikövervakning på väg. I överenskommelsen, som i huvudsak avser perioden 1 juli 1994 t.o.m. 30 juni 1995 , redovisas riktlinjer och rekommendationer för trafikövervakningen. Tanken är att ramöverens- kommelsen skall följas upp på regional nivå genom överenskommelser mellan vägdirektören och länstyrelsen. Vägverket ställer också medel till Rikspolisstyrelsens förfogande för inköp och utveckling av teknisk utrustning för trafikövervakning.
Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Svenska Kommunförbundet har i september 1994 på regeringens uppdrag redovisat ett gemensamt utarbetat nationellt trafiksäkerhetsprogram. I trafiksäkerhetsprogrammet konstate- ras att trafiksäkerhetsutvecklingen under de allra senaste åren varit 28
mycket positiv och att trafiksäkerhetsmålen därför kan skärpas till högst Prop. l994/95 : 100 400 döda och 3 700 svårt skadade i trafiken år 2000. Bilaga 3 Under det senaste året har antalet döda och skadade i trafiken minskat. Detta kan till en del förklaras med att polisens trafikövervakning intensifierats. Polisen har bl.a. kraftigt ökat sina kontroller av nykter- heten i trafiken. Resultatet från dessa kontroller pekar på att nykterheten i trafiken ökat. En fortsatt effektivisering skall ske av polisens trafikövervakning genom ökad aktivitet och ökad synlighet från polisens sida. Trafikövervakningen skall inriktas mot de tralikmiljöer och trafik- situationer där risken för svåra olyckor är stor och på de tidpunkter då det är högtrafik. Onykterhet i trafiken, fortkörning och andra farliga beteenden skall uppmärksammas särskilt. Utvecklingen mot att trafikövervakning utförs även av poliser med andra huvuduppgifter skall fortsätta. Samverkan med Vägverket och kommunerna skall utvecklas vidare.
Internationella frågor
Den internationella brottslighetens utveckling, som berörts i inlednings- avsnittet, har föranlett polisen att öka samarbetet med polis och tull i andra länder.
Som medlem i EU kan Sverige nu medverka i det fördjupade internationella polissamarbete som utvecklas inom ramen för EU:s rättsliga och inrikes samarbete. Justitiedepartementet medverkar i ett antal arbetsgrupper rörande polisiära utvecklingsfrågor inom ramen för EU:s rättsliga och inrikes samarbete, den s.k. tredje pelaren. I dessa grupper behandlas mellanstatliga samarbetsfrågor rörande bl.a. bekämp- ning av terrorism, narkotikabrottslighet och organiserad brottslighet. Inom Rikspolisstyrelsen finns en särskild organisation för bl.a. dessa utvecklingsfrågor. En av de första åtgärderna för Sveriges del efter inträdet i EU är att sända sambandsmän till European Drugs Unit (EDU), som är placerat i Haag. EDU är ett organ för polissamarbete mellan EU— länder i fråga om narkotikabekämpning och utgör ett första steg på vägen mot att organisera en internationell kriminalpolisbyrå, Europol.
Ett av de viktigaste inslagen när det gäller att effektivisera det inter- nationella polissamarbetet är att utveckla kriminalunderråttelseverksam- heten. För Sveriges del kommer Rikskriminalpolisen att ha en central roll inom detta område.
Det internationella polissamarbetet skall utvecklas mot bakgrund av den internationella brottsutvecklingen och av de nya möjligheter som följer med Sveriges medlemskap i EU. Särskild vikt bör därvid läggas vid det samarbete som kommer att ske inom Europol.
De nordiska ländernas polis och trrll samarbetar sedan många år på ett effektivt sätt i fråga om narkotikabekämpningen, bl.a. genom att statio- nera gemensamma nordiska polis- eller tullsambandsmän i olika länder. Detta nordiska samarbete bör givetvis fortsätta. I vissa länder finns också svenska polissambandsmän som inte ingår i det nordiska samarbetet. För 29
framtiden kan förutses att de fiesta svenska polissambandsmännen Prop. 1994/95:100 kommer att inordnas i det nordiska samarbetet och att deras uppgifter Bilaga 3 kommer att utvidgas till internationell brottslighet i allmänhet. Utbyggna- den av sambandsmannaverksamheten skall fortsätta. I största möjliga utsträckning bör utbyggnaden ske inom ramen för det nordiska sam- arbetet. En viktig del i arbetet är att utveckla metoder för att förhindra att den fria rörligheten av personer och varor inom EU leder till att narkotika, vapen m.m. kan föras in i landet från andra EU-länder. Här kan särskilt nämnas att Sverige kommer att bekämpa legaliseringssträvandena som finns på sina håll i Europa när det gäller narkotikabrott. Sverige kommer också som medlem i EU att behålla en kontroll i anslutning till gränserna mot andra medlemsländer i syfte att hindra att bl.a. narkotika och vapen införs illegalt i landet. Det är en uppgift för Rikspolisstyrelsen att svara för det utvecklingsarbete som behövs på detta område för polisens del.
lérkställighet av utlänningsärenden
Regeringen beviljade för budgetåret l993/94 merutgifter på 97 miljoner kronor för verkställande av avvisningsbeslut i asylärenden. Av merut— giftema har 69 miljonor kronor tagits i anspråk. Polisens totala kostnad inklusive merutgiftema för denna verksamhet har beräknats till 127 miljo- nor kronor. Antalet personer där avvisningsbeslutet verkställts var ca 30 000.
För innevarande år finansieras motsvarande verksamhet via förslags— anslag och regeringen föreslår att så skall ske även för budgetåret l995/96. Regeringens bedömning är att antalet verkställigheter kommer att minska.
En särskild utredare har tillsatts för att utreda frågor om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning. I utredningens uppdrag ingår bl.a. att överväga vilken myndighet som bör ha huvudansvaret för verk- ställigheten och om detta ansvar också bör innefatta kostnadsansvaret.
Barnpornograji
Riksdagen gav den 9 juni 1994 (rskr. l993/94:450) efter hemställan från konstitutionsutskottet (bet. l993/94:KU28, Ytterligare åtgärder mot barn- pornografi) regeringen i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur en för— bättrad underrättelseinhämtning på central nivå inom polisorganisationen som föreslagits i betänkandet bör komma till stånd.
Regeringen beslutade den 3 november 1994 att en kommitté skall utreda på vilket sätt och med vilka medel barnpornografi bäst kan bekämpas (dir. 1994: 1 17). Kommittén skall bl.a. studera hur polis-, tull- och åklagarorganisationema agerar i samverkan med Justitiekanslern och med varandra när misstanke uppstår om bampomografibrott. Utrednings- arbetet skall vara avslutat senast den 30 juni 1996.
Rikspolisstyrelsen har mot bakgrund av riksdagens uppdrag 30 den 9 november 1994 presenterat en utredning om förbättringar inom
polisorganisationen för att bekämpa bampomografibrott. Utredningen har Prop. 1994/951100 lett till bl.a. ett förslag att det inom Rikskriminalpolisen dels bör inrättas Bilaga 3 en enhet med uppgift att bedriva kriminalunderrättelseverksamhet i syfte att stödja bekämpning av sådan brottslighet som är förknippad med
sexuella övergrepp mot barn och dels en central enhet med ansvar för all utredning av bampomografibrott i landet. Rikspolisstyrelsen avser att
remissbehandla utredningen.
Statens kriminaltekniska laboratorium
Statens kriminaltekniska laboratorium ligger väl framme i sitt utveck- lingsarbete. Särskilt bör nämnas att DNA-tekniken nu kostnadsmässigt är nere på en nivå som möjliggör en väsentligt utökad användning av metoden.
Polisens totalförsvamppgij?
I polisens funktionsansvar ingår bl. a. att samordna beredskapsförbe- redelser, genomföra krigsplanläggning och regelbundet till regeringen redovisa beredskapsläget inom funktionen.
Uppgifterna för polisen vid höjd beredskap överensstämmer i stort med fredsuppgiftema.
Beredskapsläget beträffande såväl strategiskt överfall som angrepp efter politisk förvarning bedöms som godtagbart. Förmågan att klara upp- gifterna under neutralitet och krisskede är beroende av tillgången på personal och det stöd som kan erhållas från andra myndigheter.
Som övergripande mål för funktionen skall gälla den inriktning som anges i 1992 års försvarsbeslut.
5 Ekonomiska förutsättningar
Några huvudpunkter: - Nya besparingar.
- Ingen rekrytering av polisaspiranter. - Personalavvecklingsåtgärder.
Bakgrund — rationaliserin gsarbetet
Genom regleringsbrevet för polisväsendet 1992/93 uppdrog regeringen till landets länsstyrelser att utarbeta program för fortsatt rationalisering av polisverksamheten i länen. Uppdraget skärptes genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin ( prop. 1992/93:50 , bet. 1992/931FiUl, rskr. 1992/93:134 ) som bl.a. ledde till att man inom polisväsendet skulle spara 500 miljoner kronor under en treårsperiod, utöver tidigare beslu- 31
tade besparingar. I 1994 års budgetproposition konstateras att länsstyrel- Prop. 1994/952100 serna såsom högsta polisorgan i länen bl.a. har ansvaret för de rationa- Bilaga 3 liseringar som erfordras mot bakgrund av statsmakternas beslut om besparingar inom polisens område och om en oförändrat hög ambitions- nivå inom polisens område. Rikspolisstyrelsen skall vara motor i och stödja rationaliseringsarbetet. Styrelsen skall som tillsynsmyndighet granska rationaliseringsplanema och till regeringen redovisa rationali- seringsarbetet. Rikspolisstyrelsen har lämnat sådana redovisningar, senast i september 1994.
Av Rikspolisstyrelsens senaste redovisning framgår att länsstyrelserna klarat besparingskravet för polisen för budgetåret l993/94, att antalet resurstimmar inom polisväsendet ökat med över tre procent samt att nästan alla länsstyrelser anser att man hittills inte sänkt den operativa nivån.
Av rapporteringsunderlaget från länsstyrelserna drar Rikspolisstyrelsen slutsatsen att det hittills är förhållandevis få av de planerade rationali- seringsåtgärdema som har hunnit genomföras. Däremot har det pågått och pågår ett omfattande förberedelsearbete som i stor utsträckning varit inriktat på strukturförändringar. Antalet polismyndigheter i riket, som i december 1993 uppgick till 117, har minskats till 70 i september 1994. Vid den tidpunkten beslutade men ännu inte genomförda förändringar i distriktindelningen innebär att antalet polismyndigheter i riket den 1 juli 1995 kommer att uppgå till 49. I mer än hälften av länen kommer det då att finnas endast en polismyndighet. Detta är, konstaterar Rikspolis- styrelsen, den största strukturella förändringen inom polisväsendet sedan förstatligandet år 1965.
Beträffande verksamheten'som sådan markerar Rikspolisstyrelsen att omställningsprocessen i riktning mot ett förverkligande av statsmakternas nya riktlinjer för polisverksamheten ännu går långsamt på många håll, men att det är för tidigt att bedöma hur snabbt de nödvändiga föränd- ringarna kommer att ske.
När det gäller frågan om hur investingama har påverkats av rationali- seringsarbetet noterar Rikspolisstyrelsen att länsstyrelserna redovisat en godtagbar nivå trots besparingskraven. Frågan om hur utbildningsnivån påverkas av besparingskraven är det enligt Rikspolisstyrelsens bedömning ännu för tidigt att besvara.
Regeringen gör för sin del bedömningen att länsstyrelserna genom sina hittillsvarande beslut lagt en god grund för polismyndighetemas fortsatta rationaliseringsarbete. Den bedömningen grundas dels på Rikspolisstyrel- sens redovisningar, dels på erfarenheterna från de besök i länen som under budgetåret l993/94 genomförts av företrädare för Justitiedeparte— mentet. Det kan konstateras att ett mycket omfattande förändringsarbete genomförts på kort tid, låt vara att planerade strukturförändringar till en del ännu inte genomförts fullt ut och därigenom ännu inte givit full effekt. Det omfattande rationaliseringsarbetet har härtill genomförts parallellt med att länspolismästarrnodellen och det nya budgetsystemet med en mera resultatinriktad styrning av myndigheterna inom polis- väsendet genomförts, något som ställt betydande krav såväl på 32 länsstyrelserna och polismyndighetema som på Rikspolisstyrelsen.
När nu planeringen av strukturförändringama i länen i stort är genom- Prop. 1994/95:100 förd vill regeringen återigen betona att rationaliseringsarbetet måste Bilaga 3 bedrivas utifrån verksamhetsmässiga utgångspunkter. '
För att säkra att verksamheten bedrivs i enlighet med rättssäkerhetens krav och att resurserna används effektivt måste styrningen och upp- följningen av verksamheten utvecklas ytterligare. Detta gäller såväl för den lokala polisorganisationen som för den centrala nivån. För Rikspolis— styrelsens del innebär det att arbetet med att utveckla system för uppföljning och tillsyn av polisverksamheten måste fortsätta. Det är också en uppgift för Rikspolisstyrelsen att tydligt ange den struktur som länen skall redovisa sina verksamhetsmål i.
Nya besparingar budgetåret 1995/96
Polisen har sedan länge känt till och planerat sina rationaliseringar utifrån förutsättningen att 175 miljoner kronor skall sparas under budgetåret 1995/96 (12 månader). Beloppet kvarstår av det sparkrav på 500 miljoner kronor som lades fast av riksdagen med anledning av 1993 års budgetproposition. Det statsfinansiella läget kräver dock att ytterligare åtgärder vidtas. Regeringen presenterade i proposition 1994/95:25 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. bl.a. att den statliga konsum- tionen skall minska med 2 miljarder kronor under budgetåret 1995/96 och att delar av besparingskravet också skulle läggas på Justitie- departementets område. Riksdagen godkände inriktningen och omfatt- ningen av besparingar och inkomstförstärkningar som regeringen förordat (bet. l994/95:FiUOl rskr. 1994/95:145). Regeringen har nu presenterat ytterligare sparförslag motsvarande 20 miljarder kronor i enlighet med vad som uttalades i den ekonomisk-politiska propositionen. Av detta be- lopp föreslår regeringen att 235 miljoner kronor under budgetåret 1995/96 (12 månader) läggs på polisväsendet, inkl. säkerhetspolisen, utöver redan beslutade besparingar. Besparingen fördelar sig över an- slagen med 17 miljoner kronor för B 1. Rikspolisstyrelsen, 20 miljoner kronor för B 2. Säkerhetspolisen och 198 miljoner kronor för B 5. Loka— la polisorganisationen.
Dessa ytterligare besparingar måste i första hand tas ut genom ett intensifierat rationaliseringsarbete. Betydande krav kommer att ställas på polismyndighetema, länsstyrelserna och Rikspolisstyrelsen i detta arbe- tet. Rationaliseringsarbetet måste till största del ha som mål att med minskad personal åstadkomma ett bättre resultat i verksamheten. För att förverkliga vinsterna i rationaliseringsarbetet krävs att åtgärder vidtas när det gäller polisväsendets personal. En sådan åtgärd är att begränsa rekryteringen av polisaspiranter. En annan är att underlätta frivilliga avgångar.
Vad gäller besparingar inom rättsväsendet budgetåren 1997 och 1998 på ytterligare 600 miljoner kronor, se Inledningen, avsnitt 2 .
33
3 Riksdagen [904/"95. [ saml. Nr 100. Bilaga 3
Polisutbildnirr gen, personalminsknin g samt den operativa nivån Prop. l994/951100 SOm nämnts har målet för antalet poliser nu uppnåtts. För att bibehålla Bilaga 3 den nivån behövs under budgetåret inte någon nyrekrytering av polis- aspiranter.
Den situation som då uppstår för polishögskolan bör användas för att överväga formema för hur utbildningen av poliser skall bedrivas i fram— tiden. I 1994 års budgetproposition lades det fast att grundutbildnings- systemet skulle anpassas till det nya budgetsystemet. Utgångspunkten var att hela grundutbildningen skall studiemedelsfinansieras och anställning som polis i den lokala polisorganisationen bör sökas först i samband med grundutbildningens avslutande.
1994 års polisutredning överlämnade i juni 1994 delbetänkandet Studie- medelsfinansierad polisutbildning (SOU 1994:lO3). Utredningen lade fram ett förslag till en ordning för grundutbildning av poliser mot bak- grund av de utgångspunkter som lagts fast i 1994 års budgetproposition. Delbetänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Justitiedeparte— mentet. I polisutredningens uppdrag ingick dessutom att överväga hur utbildningen i större utsträckning skall kunna samordnas med högskole— utbudet i övrigt. På grund av tidsbrist behandlade utredningen inte dessa frågor. Regeringen ser därför ett tillfälligt uppehåll i nyrekryteringen till grundutbildningen som en lämplig tidpunkt att överväga de frågor som polisutredningen i denna del inte tog ställning till och till hur en sådan förändring av polisutbildningen kan utformas. Frågan kommer att som nämnts beredas vidare inom Justitiedepartementet med sikte på att en ny ordning byggd på de utgångspunker som angavs i budgetpropositionen 1994 skall gälla när grundutbildningen återupptas.
Eftersom den ekonomiska situationen kommer att vara ytterst ansträngd bör alla de möjligheter som finns för att underlätta personalminskningen tas till vara. Rikspolisstyrelsen måste aktivt bidra till detta arbete genom stöd och råd. Vidare måste Rikspolisstyrelsen i samarbete med länen underlätta för polispersonal att flytta till län som på grund av hög arbetsbelastning har behov av ytterligare polispersonal. Polisväsendet hade vid utgången av budgetåret l993/94 ett sammanlagt anslagssparande på nära 700 miljoner kronor. Detta anslagssparande och den möjlighet till anslagskredit som polisen har ger enligt regeringens bedömning möjlighet att bedriva verksamheten så att grundläggande krav på kompetensutveckling kan bibehållas och nödvändiga investeringar genomföras samtidigt som avveckling av personal sker.
När det gäller den operativa nivån var den i 1994 års budgetproposition redovisade ambitionen att nivån skulle bibehållas eller rentav höjas till följd av rationaliseringama. Antalet verksamhetstimmar har också ökat mellan budgetåren 1992/93 och 1993/94 med motsvarande 650 årsarbets- krafter vilket indikerar att den operativa nivån höjts.
Den faktiska neddragningen av resurserna inom polisväsendet kräver, för att ambitionen om en generellt sett oförändrad operativ nivå skall upprätthållas, att förändringsarbetet fortsätter. Utvecklingen längs de två huvudlinjema, närpolisverksamheten och den kvalificerade brottsutred— ningsverksamheten, får inte avstanna. Båda dessa utvecklingslinjer kräver 34
också att investeringsnivån både i kompetens och materiel hålls på en Prop. 1994/95:100 acceptabel nivå. Regeringen gör den bedömningen att det genom fortsatt Bilaga 3 förändringsarbete trots de nu föreslagna besparingarna går att bibehålla den operativa nivån i landet som helhet.
6 Personalfrågor
Under den kommande budgetperioden bör som tidigare redovisats under avsnitt 5 Ekonomiska förutsättningar ingen rekrytering av nya poliser ske. Det antalsmål på 16 700 poliser som satts upp är uppfyllt och något behov av rekrytering för att säkerställa denna nivå föreligger inte de närmaste åren. Det budgetmässiga läget gör också att Polishögskolans kapacitet i stället bör utnyttjas för kompetensutveckling inom polis- väsendet. Denna kompetensutveckling bör följa två linjer. Den första och grundläggande är att utbilda personalen för att kunna arbeta problem- orienterat i närpolisverksamheten, en utbildning som även en del civil- anställd personal bör bibringas. Den andra är utbildning i kvalificerad krinrinalpolisverksamhet där vissa lyckade insatser redan gjorts. Av särskilt intresse är att integrera delar av denna utbildning med mot- svarande utbildning för åklagare.
Polisväsendet är fortfarande en mansdominerad organisation. En för- ändring håller dock på att ske och den manliga överrepresentationen är på väg att minska.
Rikspolisstyrelsen har redovisat en rad åtgärder och planer på jämställdhetens område, inte minst då det gäller utbildning. Särskilda utvecklingsinsatser har också inletts för att höja statusen på det administrativa arbetet inom polisen, som till stor del utförs av kvinnor. Vidare är ett nationellt och internationellt "nätverk" för kvinnliga poliser under uppbyggnad.
Regeringen "ser positivt på den utveckling som pågår inom polis- väsendet. Dock måste arbetet på flera områden intensifieras. Särskilt viktigt är det att myndigheterna arbetar aktivt för att vid utbildningar och chefstillsättningar på alla nivåer åstadkomma en jämnare könsfördelning.
7 Budgetramen m.m.
I 1993 års budgetproposition angav regeringen att polisväsendet inte borde tilldelas en fierårsram mot bakgrund av den besparing som skulle göras inom polisen under en treårsperiod. [ ett beslut om särskilda direk- tiv för Rikspolisstyrelsens fördjupade anslagsframställning m.m. i juni 1993 har regeringen begärt en anslagsframställning avseende budgetåren l995/96 - 1996/97. Rikspolisstyrelsen inkom i februari 1994 med den fördjupade anslagsframställningen. Därefter har riksdagen under våren 1994 fattat beslut om att budgetåret fr.o.m. år 1997 skall omfatta kalenderåret. Rikspolisstyrelsen har kompletterat den fördjupade anslags- framställningen med ekonomiska beräkningar för tiden juli—december 1996. Förändringen av budgetåret till att omfatta kalenderår gör att det 35 inte finns underlag i Rikspolisstyrelsens fördjupade anslagsframställning
Bilaga 3
för att besluta om planeringsramar för budgetåret 1997. Regeringen föreslår därför inga fleråriga budgetramar för polisväsendet.
Utgijisutvecklingen
Justitiedepartementets besparingar på sammanlagt 600 miljoner kronor för budgetåren 1997 och 1998 är inte fördelade på verksamhetsområden (jfr avsnitt 2 r Inledningen).
B 1. Rikspolisstyrelsen
l993/94 Utgift 491 259 000 l994/95 Anslag 516 528 000 1995/96 Förslag 760 179 000
varav 503 316 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Regeringens överväganden
Under anslaget har beräknats medel för Rikspolisstyrelsen i dess funktion som central förvaltningsmyndighet samt för kostnadema för dess opera- tiva verksamhet vid Rikskriminalpolisen.
Anslaget har beräknats med beaktande av ovan redovisade bespa— ringskrav och tidigare beslutade åtaganden.
Vid beräkningen av anslaget har en särskild justering gjorts på grund- val av Statens lokalförsörjningsverks bedömning av prisutvecklingen av lokalhyror. Bedömningen är att hyresnivåema på lokaler har sjunkit för i princip alla typer av lokaler och att detta även gäller lokaler som myndigheterna förhyr. Statens lokalförsörjningverk har beräknat hur stora nedjusteringar som kan göras på myndigheternas anslag. Regeringen har till följd härav räknat ner anslaget med 1,1 miljoner kronor (12 månader).
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret l995/96 anvisar ett ram- anslag på 760 179 000 kr.
B 2. Säkerhetspolisen
l994/95 Anslag 470 643 000 1995/96 Förslag 714 432 000 varav 476 288 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Vid beräkningen av medel har vissa besparingar gjorts i förhållande till tidigare anslagsnivå.
Prop. 1994/95:100
36
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 3
till Säkerhetspolisen för budgetåret l995/96 anvisar ett förslags— anslag på 714 432 000 kr.
B 3. Polishögskolan
l993/94 Utgift 1 000 l994/95 Anslag 1 000 l995/96 Förslag 1 000
Regeringens överväganden
Polishögskolans anslag tas upp som ett formellt belopp om 1 000 kronor. Polishögskolan verkar som en avgränsad resultatenhet inom Rikspolis- styrelsen. Kostnadema för grundutbildning och vidareutbildning av perso— nal inom polisväsendet betalas av medel inom anslaget B 5. Lokala polis- organisationen. Forskningsverksamheten vid Polishögskolan tillförs medel från centrala medel under anslaget B 5. Lokala polisorganisationen.
Polishögskolan bedriver även uppdragsverksamhet som har anknytning till den reguljära utbildningen vid Polishögskolan. Verksamheten anord- nas mot särskild ersättning från uppdragsgivaren så att full kostnads- täckning uppnås.
Regeringen har under avsnitt 5 samlat redovisat de ekonomiska förut- sättningarna för polisväsendet för kommande budgetår och därvid bl.a. gjort bedömningen att ingen intagning av nya polisaspiranter bör ske under budgetåret 1995/96 (18 månader).
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Polishögskolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
B 4. Statens kriminaltekniska laboratorium
1993/94 Utgift 49 810 000 1994/95 Anslag 47 427 000 1995/96 Förslag 72 840 000 varav 48 187 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Regeringens överväganden
Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har en central roll inom rättsväsendet. Stora kostnader kan sparas inom rättsväsendet om snabba 37 och tillförlitliga resultat från tekniska undersökningar kan bidra till
snabbare lösningar av vissa brottstyper, t.ex. spaningsmord. Det är Prop. 1994/95:100 därför viktigt att verksamheten trots det ansträngda statslinansiella läget Bilaga 3 kan drivas och utvecklas i fråga om kvalitet och omfattning. Utveck- lingsarbetet som SKL bedriver har stor betydelse för att en snabbare upp- klaring av brott möjliggörs. SKL bör därför undantas från besparingar. Mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget kan dock inga nya resurser avsättas utan utrymme för en fortsatt vidareutveckling får skapas genom rationaliseringar av befintlig verksamhet. Vid beräkningen av anslaget har regeringen tagit hänsyn till att hyres— nivån för lokaler sjunkit och justerat anslaget med 0,7 miljoner kronor, se avsnitt B 1. Rikspolisstyrelsen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1995/96 an- visar ett ramanslag på 72 840 000 kr.
B 5. Lokala polisorganisationen
1993/94 Utgift 9 591 700 000 1994/95 Anslag 9 609 933 000 l995/96 Förslag 14 400 792 000 Varav 9 524 555 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Regeringens överväganden
Under anslaget har beräknats huvuddelen av de medel som behövs för verksamheten vid polismyndighetema. Hit hör bland annat lönekostnader, brottsutredningskosmader, kostnader för gemensam ADB—verksamhet m.m. samt kostnader för ränta och amortering avseende investeringar.
Vid utgången av budgetåret l993/94 fanns ett anslagssparande på nära 650 miljoner kronor, varav 200 miljoner kronor är hänförliga till budget- året 1992/93. [ anslagssparandet ligger reservationer för obetald retro- aktiv lön— och räntekompensation med motsvarande 58 miljoner kronor. Dessutom är reservationer gjorda för bl.a. personalavvecklings- och personalutvecklingsåtgärder.
Anslaget har beräknats med beaktande av ovan redovisade besparings— krav och tidigare beslutade åtaganden.
Under anslaget har medel beräknats för att finansiera kostnaderna för det utökade antalet färdigutbildade polismän som enligt tidigare rekryte- ringsbeslut tillkommer inom polisväsendet.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen tagit hänsyn till att hyres— nivån för lokaler sjunkit och justerat anslaget med 40,9 miljoner kronor (12 månader), se avsnitt B 1. Rikspolisstyrelsen.
Regeringen kommer under våren 1995 att besluta om en utökad
avgiftsfinansiering av polisens stämningsmannadelgivning. Delgivnings- 38
förordningen (l979:101) kommer att ändras så att även statliga myndig- Prop. 1994/952100 heter betalar en ansökningsavgift. Syftet med förändringen är att Bilaga 3 stämningsmannadelgivningen skall användas effektivare. Myndigheter som lämnar många uppdrag föreslås erhålla en resursförstärkning, vilket motsvarar sammantaget 139,8 miljoner kronor (12 månader). Stämnings- mannadelgivning inom polisen kan till följd av reformen komma att förändras, vilket kan medföra vissa kostnader under en övergångsperiod. Resursförstärkningen till berörda myndigheter avräknas därför inte nu i sin helhet från anslaget. Regeringen föreslår att anslaget avräknas under två budgetår, 69,9 miljoner kronor under budgetåret 1995/96 (12 månader) och 69,9 miljoner kronor under budgetåret 1997.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Lokala polisorganisationen för budgetåret l995/96 anvisar ett ram- anslag på 14 400 792 000 kr.
B 6. Utlänningsärenden
l994/95 Nytt anslag 89 000 000 l995/96 Förslag 133 500 000 varav 89 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Under anslaget har beräknats medel för polisens kostnader för ut- länningsärenden, såsom lön till annan personal än poliser, övriga förvalt- ningskostnader, övertidskostnader för poliser samt bevakning och drift av de särskilda förvaringslokaler för utlänningar som inrättats under det senaste året.
För innevarande budgetår beräknas anslaget överskridas. Regeringen gör dock den bedömningen att antalet verkställigheter kommer att minska. Anslaget föreslås därför föras upp på statsbudget till en oföränd- rad nivå.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Utlänningsärenden för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 133 500 000 kr.
39
C. Äklagarväsendet Prop. 1994/95:100 Bilaga 3 Allmänt om reformarbetet
Äklagarväsendets framtida organisation m.m.
Åklagarväsendets lokala organisation har varit föremål för ett flertal ut- redningar de senaste tolv åren. År 1990 tillsattes en parlamentariskt sam— mansatt kommitté för att se över åklagarverksamheten och förundersök- ningsreglerna. Kommittén, som antog namnet Aklagarutredningen -90, lämnade år 1992 betänkandet Ett reformerat åklagarväsende (SOU l992z61). Genom vissa lagar som riksdagen nyligen beslutat om har antagits vissa förändringar på det snalfrättsliga och processrättsliga området ( prop. 1994/95:23 , bet. l994/95: JuU2, rskr. 1994/95:40 ).
l organisatoriskt hänseende föreslog Åklagarutredningen -90 införandet av en s.k. regionmodell. Modellen innebar att samtliga åklagarmyndig- heter inom en region läggs samman till en enda myndighet med lokala enheter på ett antal orter. Efter remissbehandling av förslaget beslöt regeringen år 1993 att åklagarväsendets organisatoriska uppbyggnad med lokal och regional nivå inte skulle ändras.
För att särskilt belysa frågan om åklagardistriktens indelning och åklagarrnyndighetemas dimensionering uppdrog regeringen i november 1993 åt Riksåklagaren att bl.a. se över indelningen i åklagardistrikt. Huvudsyftet med uppdraget var att åstadkomma en effektivare organisa— tion och ett optimalt utnyttjande av resurserna. Den 14 april 1994 fick Riksåklagaren tilläggsuppdraget att utreda om det finns anledning att ändra arbetsfördelningen mellan de regionala och lokala myndigheterna. I uppdraget angavs att en utgångspunkt skulle vara att åtminstone de större och medelstora myndigheterna skulle kunna handlägga i stort sett alla på respektive myndighet förekommande mål samtidigt som de fördelar som är förknippade med regionala åklagarresurser kan behållas. I uppdraget ingick även att överväga om det är möjligt och lämpligt att lokalisera de åklagare som på regional och lokal nivå främst arbetar med bekämpning av ekonomisk brottslighet i nära anslutning till polisens motsvarande funktioner.
Riksåklagaren har i oktober 1994 redovisat sina två uppdrag i rapporten Åklagarväsendets dimensionering och indelning på regional och lokal nivå (Åklagarväsendets rapport 19942). I rapporten föreslås förändringar av flera slag. När det gäller den lokala och regionala distriktsindelningen föreslår Riksåklagaren bl.a. att 19 av de nuvarande 86 åklagardistrikten läggs samman till nio nya distrikt, att två utstationerade åklagare dras in samt att två regionåldagannyndigheter läggs samman. Rapporten har remissbehandlats. Flera av remissinstansema är negativa till förslagen rörande sammanläggning av myndigheter.
De i Riksåklagarens rapport föreslagna förändringarna bör i viss mån kunna medföra en rationellare resursanvändning. Vad som föreslagits är emellertid enligt regeringens mening inte tillräckligt långtgående för att skapa en effektiv åklagarorganisation. Frågan har för övrigt nära anknyt- ning till de frågor om decentralisering av beslutandeansvaret som Riks— 40 åklagaren har för avsikt att utreda våren 1995 . Regeringen avser därför
att denna dag ge Riksåklagaren i uppdrag att i anslutning till den översyn Prop. 1994/95: 100 av beslutsstrukturen som han avser att göra också se över organisationen Bilaga 3 i dess helhet. Målet skall vara att skapa en organisation som på bästa sätt kan anpassa verksamheten till vad som behövs på den lokala och regionala nivån. I avvaktan på denna utredning bör någon samman- läggning av distrikt och regioner inte genomföras nu.
Förslag till en ny tjänstestrukzur för åklagarväsendet m.m.
I februari 1994 tillsattes en arbetsgrupp inom Justitiedepartementet med uppgift att se över bl.a. tjänstestrukturen inom åklagarväsendet. Arbets- gruppen redovisade sina överväganden och förslag ipromemorian Tjänste- strukturen för åklagare, m.m. (Ds 1994:95). [promemorian föreslås bl.a. att det som en avslutning på åklagarutbildningen — i likhet med vad som gäller inom domstolsväsendet — införs ett andra prövningstillfälle, att befordringsmöjlighetema utökas, att det anställs biträdande överåklagare och biträdande chefsåklagare samt att åklagartitlama ses över. Dessutom behandlas ett antal frågor som Riksåklagaren själv beslutar om, bl.a. åklagarutbildningens utformning. Förslagen har vid remissbehandling tillstyrkts av flertalet remissinstanser.
Förslagen rörande åklagarutbildningen och därtill hörande frågor avser åtgärder som bör genomföras så snart som möjligt. Regeringen kommer därför inom kort att göra de författningsändringar som behövs med anled— ning av förslagen. Riksåklagaren bör därefter se över åklagarutbild- ningen.
Frågan om på vilket sätt övriga förslag bör genomföras får anstå till dess att Riksåklagarens nyss nämnda översyn av organisationen möjliggör en samlad och slutlig bedömning av den framtida tjänstestrukturen i åklagarväsendet.
Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten m.m.
Som framhållits i Inledningen ( avsnitt 5.5 ) är kampen mot den ekono- miska brottsligheten ett prioriterat område. Sedan hösten 1992 har Riks- åklagaren, Rikspolisstyrelsen och Finansinspektionen ett samarbete i syfte att utreda brottslighet inom bank- och finansvärlden. Inom åklagarväsen- det har det med anledning härav bildats en särskild arbetsgrupp (Riksåklagarens specialoperation, RASOP). Riksåklagaren bedömer att det krävs ytterligare minst två år för att arbetsgruppen på ett meningsfullt sätt skall kunna slutföra sitt uppdrag.
Åklagarväsendet har under de senaste två åren tilldelats särskilda medel för att kunna agera med kraft mot den ekonomiska brottsligheten. Verk- samheten inom RASOP bör fortgå och åklagamas övriga arbete mot den ekonomiska brottsligheten bör ytterligare intensifieras.
Regeringen beslutade den 14 april 1994 att Riksåklagaren, Rikspolis- styrelsen och Riksskatteverket under ledning av Riksåklagaren skulle utarbeta ett förslag till ett fördjupat samarbete mellan Statsåklagar- 41 myndigheten för speciella mål, Rikskriminalpolisen, skatteväsendet och
exekutionsväsendet. Riksåklagaren redovisade i september 1994 en idé-' Prop. l994/95:100 skiss rörande en central enhet för bekämpning av ekonomisk brottslighet, Bilaga 3 det s.k. ekobrottskommandot. Avsikten är att enheten under ledning av överåklagaren vid Statsåklagarmyndigheten för speciella mål skall hand— lägga de mest omfattande, tidskrävande och juridiskt komplicerade ärendena som rör ekonomisk brottslighet. Som regeringen tidigare fram- hållit måste myndigheternas samverkan när det gäller utredning av misstänkt ekobrottslighet förbättras. Det handlar bl.a. om att eHektivi- sera samarbetet mellan åklagare, polis och skattemyndigheter. Den nya enheten beräknas kunna påbörja sin verksamhet senast den 1 juli 1995 .
Som regeringen framhållit i Inledningen ( avsnitt 5.3 ) om kraftsamling mot våldet kommer det att vara en central uppgift under de närmaste åren att komma till rätta med våldsbrottsligheten. På dessa områden krävs således kraftfulla åtgärder från bl.a. åklagarväsendet.
Genom en ändring i polisförordningen (1984z730) är det numera läns- styrelsen som beslutar om indelningen i polisdistrikt m.m. Riksåklagaren har i regleringsbrevet för 1993/94 fått i uppdrag att följa upp och redo- visa vilka konsekvenser den nya distriktsindelningen fått för åklagar- väsendet. Av de redovisningar som lämnats framgår att man inom åklagarkåren hyser stor oro för att polisorganisationens satsning på när- polisverksamhet sker på bekostnad av utredningsverksamheten. Riks- åklagaren avser därför att göra en närmare analys av konsekvenserna för åklagarverksamheten av dels polisens nya distriktsindelning, dels polisens satsning på närpolisverksamhet.
Resultatinformation
Aklagarverksarnhet skall bedrivas så att åklagarna på ett rättssäkert sätt, inom rimlig tid och med ett effektivt resursutnyttjande kan fullgöra de uppgifter som åligger dem, såsom att leda förundersökningar, fatta beslut i åtalsfrågor och föra talan i domstol. Åklagarväsendet skall genom att öka samarbetet med polisväsendet förbättra effektiviteten i det brotts- utredande arbetet.
Kvantitativt sett har åklagarväsendet väl uppfyllt kraven. Antalet av- slutade ärenden har totalt sett ökat. En granskning av kvaliteten på arbetet är av naturliga skäl betydligt svårare. Om det har skett någon förändring i detta avseende går för närvarande inte att avgöra.
Riksåklagaren har sedan den 1 juli 1992 decentraliserat budgetansvaret till regional nivå. Riksåklagaren har bland annat i maj 1994 redovisat erfarenheterna och effektema av decentraliseringen. Av redovisningen framgår att budgetansvaret har lett till ökat kostnadsmedvetande.
I regleringsbrevet för l993/94 fick Riksåklagaren vidare uppdraget att ta fram en åtgärdsplan med sikte på att dels utveckla cheferna inom åklagarväsendet i deras chefsroll, dels säkerställa chefsförsörjningen. Riksåklagaren har i november 1994 redovisat åtgärdsplanen. Av denna framgår att Riksåklagaren har haft vissa inledande konsultkontakter. Regeringen anser det angeläget att Riksåklagaren fortsätter arbetet på detta område. 42
Förändringar på området Prop. 1994/95:100 Metodutveckling Bilaga 3 I början till detta avsnitt om åklagarväsendet har redogjorts för regeringens syn på frågan om en omorganisation av åklagarväsendet och införandet av en ny tjänstestruktur för åklagarväsendet. Som framhållits fäster regeringen stor vikt vid rationaliseringsarbetet inom åklagar— väsendet med avseende på såväl arbetsmetoder som organisationsfrågor. Regeringens bedömning är att bl.a. metodutvecklingsfrågor är väsentliga i detta sammanhang. En särskild funktion för sådana frågor har därför inrättats inom Riksåklagarens kansli.
Ändring i sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för åklagar- väsendet
Regeringen har med verkan fr.o.m. den 1 juli 1993 inrättat en tjänste- förslagsnämnd för åklagarväsendet (SFS l993:523) enligt mönster från domstolsväsendet. Nämnden består av sju ledamöter vilka utses av regeringen. Som ledamöter skall väljas personer som har mycket god kunskap om åklagarväsendet och som är representativa för åklagar- kollektivet. Nämnden består för närvarande uteslutande av åklagare med höga befattningar. Det är enligt regeringens mening betydelsefullt att personalen via sina organisationer har möjlighet att föra fram synpunkter på verksamheten genom egna representanter i Tjänsteförslagsnämnden för åklagarväsendet. Regeringen kommer därför att ändra nämndens samman- sättning så att den tillförs facklig representation.
Besparingar perioden 1997 — 1998
Vad gäller besparingar på ytterligare 600 miljoner kronor inom rätts- väsendet under perioden 1997 — 1998, se avsnitt 2 Rättsväsendets bespa— ringar perioden 1995 — 1998.
C 1. Riksåklagaren
l993/94 Utgift 23 675 335 1994/95 Anslag 27 528 000 1995/96 Förslag 42 962 000 varav 28 499 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Riksåklagaren är central förvaltningsmyndighet för åklagarväsendet och skall bl.a. utöva tillsyn över åklagarna och genom metodutveckling skapa . goda förutsättningar för åklagarväsendet att uppfylla målen för verk- samheten (vilka dessa är anges under avsnitt C Z.). Riksåklagaren är under regeringen högste åklagare i riket. Riksåklagarens kansli är sedan den 1 juli 1994 organiserat i tre enheter, en för tillsyn, en för metod- 43 utveckling och en för administration. Utöver de tre beskrivna funktioner-
na finns personal för Riksåklagarens åklagarverksamhet i Högsta dom- Prop. l994/95:100 stolen. Bilaga 3 Riksåklagaren behöver i årsredovisningen inte redovisa verksamheten i fiera verksamhetsgrenar. Vid utgången av budgetåret l993/94 fanns ett anslagssparande på 5,4 miljoner kronor. Detta överskott kommer att användas för kostnader i samband med Riksåklagarens flyttning till nya lokaler och retroaktiva utbetalningar av löneökningar som trätt i kraft den i januari 1994. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar mot års- redovisningen.
Regeringens överväganden Resultatbedömning
Såväl årsredovisning som anslagsframställning visar vad Riksåklagaren uppnått för resultat och vilka behoven bedöms vara för budgetåret 1995/96. Riksåklagaren har under flera års tid försökt men ärmu inte lyckats utveckla en metod som på ett tillfredsställande sätt mäter hur mycket och vad som presteras vid åklagarrnyndighetema. För att kunna höja effektiviteten inom åklagarväsendet är det viktigt att rättvisande prestationsjämförelser kan göras över tiden och mellan olika åklagar- myndigheter. Regeringen anser det därför angeläget att Riksåklagaren vidtar åtgärder för att snarast möjligt få fram en tillförlitlig mätmetod.
Regeringen anser vidare att Riksåklagaren med den nyinrättade funk- tionen för metodutvecklingsfrågor bör få ökade möjligheter att med kraft driva metodutvecklingsarbetet inom organisationen.
Slutsatser
Det statsfinansiella läget ställer stora krav på besparingar på alla områden inom den offentliga sektorn. Den ekonomiska situationen inom åklagar- väsendet är emellertid ansträngd. Mot denna bakgrund och då Riks— åklagaren under budgetåret 1995/96 skall göra en omfattande översyn av åklagarorganisationen och förändra vissa delar av åklagarutbildningen bör Riksåklagaren inte åläggas något besparingskrav.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Riksåklagaren för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 42 962 000 kr.
44
C 2. Åklagarmyndighetema Prop. 1994/95:100
l993/94 Utgift 499 389 758 Bilaga 3 l994/95 Anslag 554 948 0001 1995/96 Förslag 862 lll 000
varav 571 178 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Aklagarverksamheten är för närvarande indelad i 13 regioner. Vid de regionala myndigheterna, som var och en leds av en överåklagare, tjänstgör statsåklagare och distriktsåldagare som handlägger vissa typer av mål, främst sådana som rör ekonomisk brottslighet. Överåklagaren skall handlägga mål som är särskilt krävande och utövar dessutom ledningen över åklagarverksamheten inom sin region.
Riket är nu indelat i 86 åklagardistrikt. Åklagarmyndighetema i 83 av dessa distrikt lyder under regionåklagarmyndighetema och leds av chefsåklagare. Åklagarmyndighetema i Stockholm, Göteborg och Malmö, som var och en leds av en överåklagare, står utanför den regionala åklagarorganisationen. Överåklagama i dessa tre distrikt har i princip samma uppgifter som överåklagama vid regionåklagarmyndighetema.
Härutöver finns Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, ledd av en överåklagare, Åklagarna där handlägger mål i hela riket, i första hand särskilt omfattande mål eller mål som berör flera regioner, främst mål som rör omfattande ekonomisk brottslighet.
Sammanlagt tjänstgör ca 1 400 personer inom åklagarväsendet. Av dessa är cirka 700 åklagare.
Mål och utgijisstyrande faktorer
Det övergripande målet för åklagarväsendet är att handlägga de uppgifter som åligger åklagarna på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid och att driva verksamheten med ett effektivt resursutnyttjande. Åklagarväsendets huvudsakliga uppgifter är att leda förundersökningar, fatta beslut i åtalsfrågor och föra talan vid domstol.
Aklagama har självfallet betydelsefulla uppgifter när det gäller att uppnå det kriminalpolitiska målet att minska brottsligheten. På kort sikt är det dock inte möjligt för åklagarna att påverka sin arbetsbörda. Aklagarväsendets arbetsbelastning — och därmed utgiftsbehov — beror till största delen på brottsutvecklingen och resultatet av den polisiära verksamheten.
Utgifterna för verksamheten har varit i stort sett oförändrade under perioden 1990/91 — 1993/94.
Överföringsbelopp m.m.
Vid utgången av budgetåret l993/94 fanns ett anslagssparande på 40 miljoner kronor. Av detta belopp har 13 miljoner kronor uppstått hos
45 ' Beräknade utgifter enligt RRV: 552 000 000.
de budgetansvariga myndigheterna till följd av att vakanser av olika skäl Prop. 1994/951100 inte återbesatts. Beloppen anges behövas dels för aktiviteter som kommer Bilaga 3 att inträffa under innevarande budgetår, dels för amorterings- och räntekostnader för investeringar gjorda under budgetåret 1993/94. Resterande anslagssparande går åt för retroaktiva löneutbetalningar under budgetåret l994/95 enligt ett löneavtal som gäller fr.o.m. januari 1994.
I Riksåklagarens årsredovisning behöver verksamheten inte heller beträffande åklagarverksamheten i övrigt redovisas i flera verksam- hetsgrenar. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar mot årsredovisningen.
Regeringens överväganden Arbetsinsats och arbetssituation
Aklagarnas arbetssituation är ansträngd. Antalet inkommande mål till regionala och lokala åklagarmyndigheter som rör allvarligare brott ökade från ca 155 000 år 1990 till ca 175 000 år 1993. Under senare år har trots detta arbetsbalansen för sådana mål varit konstant. En ökad arbetsinsats som motsvarat ökningen av antalet inkommande mål har alltså gjort att ökade balanser hittills kunnat undvikas.
Under de tre första kvartalen 1994 minskade antalet inkommande mål som rör allvarligare brott med ca 7 % jämfört med motsvarande period 1993. Minskningen bör leda till att åklagarna får mer tid över för att leda förundersökningar; en arbetsuppgift som ibland blivit lidande på grund av den pressade arbetssituationen. Det är osäkert om minskningen är bestående eller om den vänds i en ny ökning.
Ett område där balansen ökat till en otillfredsställande nivå trots en betydande ökning av antalet avslutade mål är ekobrotten. De regionala åklagarmyndighetema avslutade 47 % fler sådana mål år 1993 jämfört med år 1990. Trots detta ökade balansen med 25 %.
Såväl årsredovisningen som anslagsframtällnin gen visar vilket resultat åklagarväsendet uppnått och vilka behoven bedöms vara för budgetåret 1995/96. Riksåklagaren saknar dock fortfarande metoder för att ta fram ett rättvisande produktivitetsmått (se även avsnitt C l.). Riksåklagaren har ändå försökt att redovisa produktivitetsutvecklingen m.m. Med den s.k. M-metoden som gnlnd anges att såväl kostnads- som arbets— produktiviteten, efter att ha stigit under ett antal år, har sjunkit under l993/94 jämfört med 1992/93. Arbetsproduktiviteten har under denna period sjunkit med 1,7 %. En tänkbar förklaring till nedgången i produk- tivitet är att antalet ärenden i balans har ökat inom polisväsendet, vilket i sin tur har lett till att större åklagarresurser har fått läggas på bl.a. förundersökningsledning. En annan förklaring kan vara att införandet av datorer under ett uppbyggnadsskede tar mer resurser i anspråk än vad som frigörs. Aklagarrnyndighetemas prestationer har av vad som framgår av tillgängliga mätmetoder väl motsvarat ställda krav.
Av årsredovisningen framgår vidare bl.a. att 86% av personalen inom 46 åklagarväsendet nu har ADB-stöd i sin verksamhet samt att målsättningen
att både åklagare och administrativ personal senast vid utgången av år Prop. 1994/951100 1994 skall förfoga över egna persondatorer kommer att vara uppfylld. Bilaga 3
Slutsatser
Åklagarväsendet har under 1990-talet i likhet med andra delarav rätts- väsendet mött en kraftigt stigande arbetsbörda. Vissa enklare måltyper har minskat i antal under det att ärenden av mer komplicerat slag har ökat. Beträffande vissa brottstyper — främst ekobrott — har balansema varit oroväckande höga. Åklagarväsendet har därför tidigare inte ålagts något besparingskrav. Åklagarväsendet har i stället tilldelats medel för att kunna göra vissa kraftfulla satsningar mot ekonomisk brottslighet. För att möta den stigande arbetsbördan har vidare föreslagits vissa regel- ändringar som bör kunna leda till en mer renodlad åklagarroll.
Enligt regeringens bedömning kräver det statsfinansiella läget att rationaliseringar och effektiviseringar görs även inom åklagarväsendet till ett belopp om 10 miljoner kronor. Samtidigt är det som regeringen vid flera tillfällen påtalat viktigt att det sker en intensifiering och en fortsatt satsning mot ekobrottslighet. Den särskilda satsning mot våldsbrott och narkotikabrott som regeringen anser nödvändig måste också prioriteras. För dessa ändamål behövs 6 miljoner kronor. Vidare har regeringen i det föregående framhållit vikten av att de förslag som syftar till att höja kvaliteten på åklagarutbildningen genomförs (promemorian Tjänstestruk- turen för åklagare, m.m.). För detta ändamål åtgår 4 miljoner kronor. Detta sammantaget gör att regeringen anser att anslaget C 2. Åklagar— myndighetema skall vara oförändrat budgetåret 1995/96.
Anslagets storlek påverkas emellertid av en förändrad beräkningsgrund vad avser lokalhyror. Vid beräkningen av anslaget har en justering gjorts utifrån Statens lokalförsörjningsverks bedömning av prisutvecklingen för lokalhyror. Justeringen innebär att anslaget räknas ned med ca 5,1 miljo- ner kronor, bl.a. till följd av att hyresnivåema har sjunkit.
Slutligen tillförs anslaget 12,15 miljoner kronor som flyttas över från polisväsendets anslag. Syftet är att samtliga åklagamyndigheter framöver själva skall upphandla tjänster som tidigare polisen i vissa fall försett dem med (t.ex. lokalvård och telefonväxel).
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Aklagannyndigheterna för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 862 111 000 kr.
47
D. Domstolsväsendet m.m. Prop. 1994/95:100
Bilaga 3 Allmänt om reformarbetet
Inom domstolsväsendet pågår ett brett upplagt rationaliserings- och förändringsarbete. Som nämnts vid flera tidigare tillfällen omfattar detta judiciella, administrativa och organisatoriska frågor. De viktigaste judi— ciella frågorna är en ändrad instansordning för ett stort antal sådana mål som prövas av de allmänna förvaltningsdomstolama och ett ökat användande av prövningstillstdnd vid överklagande av mål från såväl tingrätter som länsrätter till respektive överinstanser. Frågoma har berörts i Inledningen ( avsnitt 4 ). En närmare redogörelse för dessa och andra närliggande processrättsliga reformer lämnas i bilaga 3.1 ( avsnitt 4 ). Beredningen av Domstolsutredningens förslag i betänkandet Domstolarna inför 2000-talet ( SOU 1991:106 ) fortsätter inom regerings- kansliet med siktet inställt på ett genomförande av de flesta förslag som rör processrättsliga frågor.
Förslagen i de inom regeringskansliet utarbetade promemorioma Domstolsväsendet — Organisation och administration i framtiden (Ds 199238) och Specialdomstolama i framtiden ( Ds 1993:34 ), tar sikte på domstolsväsendets administration och organisation. Bland annat be- handlas frågor om tingsrättemas domkretsar och vissa specialdomstolars framtid. Frågor som rör organisatoriska och administrativa frågor finns också i Domstolsutredningens förslag, exempelvis frågorna om den organisatoriska hemvisten för bouppteckningsverksamheten och inskriv- ningsmyndighetema.
Förslagen i den förstnämnda promemorian rönte en omfattande kritik och har inte lett till andra förändringar än de som huvudsakligen rör fördelningen av administrativa uppgifter mellan Domstolsverket och dom- stolarna (se vidare nedan).
Sedan de nämnda judiciella, processuella och administrativa föränd- ringarna — som förväntas ge stora bidrag till ett effektivare domstols- väsende — har börjat genomföras är tiden nu mogen för att göra en djupare översyn av de organisatoriska frågorna. Inom Justitiedeparte- mentet undersöks nu förutsättningarna för att göra en översyn av domstolsväsendets organisation. En sådan översyn kan komma att be- handla såväl underrätts- som överrättsstrukturen och även frågor om specialdomstolamas roll inom rättsväsendet. I ett sådant sammanhang bör också den organisatoriska hemvisten för bl.a. bouppteckningsverksam- heten och inskrivningsmyndighetema tas upp. Syftet med en översyn av de organisatoriska frågorna är att få underlag för att skapa ett mer effektivt, slagkraftigt och sammanhållet rättsväsende där också bättre förutsättningar skapas för att ta till vara så mycket som möjligt av de rationaliseringsmöjligheter som uppstått genom de reformer på det judiciella och processrättsliga planet som nu är under genomförande.
Som ett exempel på regeringens strävan att ta till vara alla möjligheter till rationaliseringar inom domstolsväsendet kan nämnas en samman— läggning av Borås och Sjuhäradsbygdens tingsrätter. Ett beslut om vid vilken tidpunkt en sammanläggning skall ske kommer att meddelas så 48
snart de lokalmässiga förutsättningarna är klarlagda. Regeringen räknar Prop. 1994/95:100 med att få behövligt underlag från Domstolsverket senast under våren Bilaga 3 1995.
Under lång tid har också, främst under Domstolsverkets ledning, bedrivits ett arbete som syftat till att rationalisera, förenkla och göra mål- och ärendehanteringen billigare vid domstolarna. Sålunda har bl.a. ett ambitiöst arbete lagts ned på att datorisera domstolsväsendet. Ytterligare steg på den inslagna vägen håller nu på att tas genom införandet av ett databaserat målhanteringssystem vid tingsrätterna och länsrätterna (MÄHS). Detta beräknas vara infört vid samtliga underrätter under de närmaste två budgetåren. Ett motsvarande system för hovrättemas och kammarrättemas del håller på att utvecklas och beräknas komma i full drift härefter.
I juli 1994 avlämnade 1993 års domarutredning sitt betänkande Domaren i Sverige inför framtiden ( SOU 1994:99 ). Utredningen tar, med utgångspunkt bl.a. i frågor om rättsstat och demokrati, domstolarnas roll i samhället och domarrollen i framtiden, upp frågor om domamas ställning. Sålunda behandlas utnämning och rekrytering av ordinarie domare och därmed sammanhängande frågor, domamas rättsliga ställning samt deras löner och bisysslor. Vidare berörs frågor kring vad som bör vara domarens uppgifter i framtiden och frågor om den administrativa styrningen av domare och domstolar. Även nämndemännens ställning tas upp. Utredningen lägger, med ett undantag som rör jurymännen i tryck- och yttrandefrihetsmål, inte fram några konkreta förslag utan lämnar huvudsakligen synpunkter på vilka frågor som bör utredas närmare i ett fortsatt utredningsarbete. Betänkandet är remissbehandlat, remisstiden gick ut den 1 december 1994.
I detta sammanhang bör nämnas den viktiga frågan om delegering av arbetsuppgifter från domare till kanslipersonal vid domstolarna. Rege- ringen avser att ta upp den på nytt i samband med att ställning tas till domarutredningens fortsatta arbete.
I september 1994 förordnade Justitiedepartementet en utredare att biträda departementet med att undersöka vilka åtgärder som kan förbättra situationen för vittnen och målsägande i domstol samt lämna förslag som kan anses motiverade i detta hänseende. Undersökningen avser främst frågor om hur vittnens och målsägandes skydd kan förstärkas. Uppdraget kommer att redovisas i januari 1995.
Resultatinformation
Domstolsväsendets uppgift är att utöva rättskipning. Härtill kommer ett antal avgränsade uppgifter av mer rättsvårdande natur. Ett övergripande mål för verksamheten har formulerats så att domstolarna skall på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som de har att handlägga. Domstolsväsendet har uppfyllt det kravet. Domstolsverkets uppgift är att vara administrativ centralmyndighet för domstolsväsendet. Målet för den verksamheten är att verket, med iakt- tagande av domstolarnas självständighet enligt regeringsformen, skall se 49
4 Riksdagen 199—#95. I 3an Nr 100. Bilaga 3
till att domstolarnas verksamhet bedrivs effektivt. Domstolsverket har väl Prop. 1994/95 : 100 uppfyllt det uppsatta målet för verksamheten. Domstolamas arbete Bilaga 3 bedrivs i alla de avseenden Domstolsverket kan påverka på ett i stort sett effektivt sätt. Ytterligare rationaliseringsarbete pågår under verkets
ledning.
Förändringar på området
[nom domstolsväsendet sker de huvudsakliga förändringarna genom ändrad lagstiftning på alla olika sakområden där domstolsprövning förekommer och inom det processrättsliga området. Detta finns närmare beskrivet bl.a. i bilaga 3.1. Härtill kommer det rationaliseringsarbete med avseende på arbetsmetoder och organisation som fortlöpande bedrivs under bl.a. Domstolsverkets ledning. Vissa mer ekonomiskt betydelse- fulla reformer kan nämnas här.
Bakgrunden är de krav på besparingar som det statsfinansiella läget har aktualiserat. Dessa nedskärningar skall finansieras genom olika föränd- ringar av verksamheten och andra rationaliseringar. Bland de viktigaste är att genomföra den förändrade instansordningen för de allmänna förvaltningsdomstolama och att införa det ADB-baserade målhanterings- systemet, MÅHS. Härtill planeras en del andra handläggningsmässiga och andra förenklingar på vissa områden, bl.a. vad gäller kungörelser i konkursärenden, Regeringen bedömer att besparingar kan ske inom domstolsväsendet under bUdgetåret l995/96 med 133,5 miljoner kronor.
Regeringen räknar med att det på längre sikt bör vara möjligt att göra ytterligare rationaliseringsvinster inom domstolsväsendet bl.a. genom ett ökat användande av prövningstillstånd i överrättema. Organisatoriska för- ändringar inom domstolsväsendet bör ge ytterligare besparingseffekter under mandatperioden. Vad gäller besparingar på ytterligare 600 miljoner kronor inom rättsväsendet under perioden 1997 — 1998, se avsnitt 2 Rättsväsendets besparingar perioden 1995 — 1998.
Efekter av instansordningsrefonnen
Enligt vad som närmare framgår av bilaga 3.1 ( avsnitt 4 ) är en reform av instansordningen m.m. för de allmänna förvalmingsdomstolama under etappvis genomförande. Riksdagen har nyligen antagit en proposition med de förslag som utgör den andra etappen av detta arbete. lagänd— ringarna avses träda i kraft den 1 april 1995 .
Som ett led i genomförandet av reformen beslutade regeringen i regleringsbrevet för budgetåret l993/94 att omvandla en avdelning på varje kammarrätt till en extra avdelning. Regeringen beslutade vidare att ersättare för kammarrättslagmän och kammarrättsråd. tillika vice ord- förande på avdelning, vid uppkommande vakanser skulle anställas med tidsbegränsade förordnanden i den omfattning som motsvarades av antalet extra avdelningar vid varje kammarrätt. Regeringens beslut innebar slutligen att kammarrättsråd som slutar sin anställning inte skall ersäth 50 genom nyanställningar.
Bilaga 3
Enligt den bedömning som regeringen nu kan göra av instans- ordningsrefonnens effekter finns det förutsättningar att avveckla en avdelning vid varje kammarrätt den I juli 1995. Regeringen avser dock att noga följa utvecklingen av instansordningsreformens effekter vid kammarrättema.
Avvecklingen den 1 juli 1995 av en avdelning vid varje kammarrätt innebär att Kammarrätten i Sundsvall endast kommer att ha kvar en av de båda Umeå-avdelningama. Det står emellertid redan i dag klart att målunderlaget efter genomförandet av andra etappen av instansordnings- reformen inte kommer att vara tillräckligt för att motivera att den återstående Umeå-avdelningen behålls. Konsekvensen av detta är att den bör avvecklas under budgetåret l995/96. Efter en utvärdering av effektema av de båda första etapperna av instansordningsreformen kommer regeringen att ta ställning till frågan om ytterligare neddrag— ningar är möjliga.
Med anledning av regeringens beslut att inte anställa nya kammar- rättsråd har JUSEK hemställt att regeringen skall besluta om inrättande av tidsbegränsade anställningar för kammarrättsråd. Enligt regeringens mening finns det emellertid inte skäl att frångå huvudregeln i 60 5 förordningen (l975:57l) med kammarrättsinstruktion. Samma synsätt gäller även för hovrättemas del. Såväl kammarrätter som hovrätter har tillgång till assessorer som i stor utsträckning kan användas som ersättare för kammarrättsråd respektive hovrättsråd.
Det finns emellertid anledning att bevaka arbetssituationen särskilt vid kammarrättema. Avsikten är nämligen att kammarrättsorganisationen skall anpassas till den nya arbetssituationen i takt med genomförandet av instansordningsreformen. Om minskningen av antalet kammarrättsråd visar sig inte motsvara det behov som en krympt kammarrättsorganisation ställer kommer regeringen att se till att kammarrättsråd anställs i erforder- lig utsträckning.
lingsställen
I 1 kap. 5 & rättegångsbalken föreskrivs att en tingsrätt skall ha tings- ställe på den eller de orter som regeringen bestämmer. Sådana bestäm- melser har meddelats i förordningen (1982:996) om rikets indelning i domsagor. Av den framgår var tingsrätterna skall ha sin kansliort och även på vilka orter tingsställe skall finnas. '
De åtgärder som på något sätt kan underlätta en rationalisering av domstolsväsendet bör vidtas och det änns möjligheter att minska kostnaderna för domstolar genom att dra in vissa tingsställen som på grund av bl.a. sin belägenhet i förhållande till tingsrättens kansliort och umyttjandegraden bedöms kosta mer än de fördelar de medför för verksamheten. Det bör överlämnas till domstolarna själva att, i samarbete med Domstolsverket som ansvarigt för dimensioneringsfrågoma, bestäm- ma om de skall behålla ett nu befintligt tingsställe utanför kansliorten. Detta kräver en ändring i 1 kap. 5 & rättegångsbalken. Av den nya bestämmelsen skall framgå att en tingsrätt skall ha sitt kansli på den ort
Prop. l994/952100
51
regeringen bestämmer och att tingsrätten också skall ha sitt tingsställe där Prop. 1994/95: 100 om regeringen inte bestämmer annat. Tingsrätten får — men behöver inte Bilaga 3 — ha tingsställe även på annan ort som regeringen bestämmer. Härigenom får tingsrätterna frihet att utan regeringens medgivande i varje enskilt fall dra in ett befintligt tingsställe utanför kansliorten. lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995. På grund av frågans enkla lagtekniska beskaffenhet har Lagrådets yttrande inte inhämtats. Regeringens förslag till lagtext änns i bilaga 3.2.
Försöksverksamheten med ett års notarietjänstgöring vid åklagar- myndighet
Den 1 juli 1990 avkortades notarietjänstgöringen från två och ett halvt år till två år. Samtidigt infördes en försöksverksamhet med ett års notarie— tjänstgöring vid åklagarmyndighet och återstoden av tiden vid tingsrätt (prop. 1989/90:100, bil. 4, s. 63 f.). Det främsta syftet med försöks- verksamheten var att förbättra rekryteringen till åklagarväsendet. I propo- sitionen uppdrogs åt Domstolsverket att inom en treårsperiod utvärdera försöksverksamheten. En sådan utvärdering har nu skett och Domstols- verket föreslår, främst mot bakgrund av domstolarnas negativa erfaren- heter, att försöksverksamheten upphör. Enligt Domstolsverkets utvärde- ring har försöksverksamheten inte heller resulterat i någon påvisbar förbättring av rekryteringen till åklagarbanan. Riksåklagaren har inte någon erinran mot att försöksverksamheten enligt just denna modell upphör. Regeringen anser i likhet med Domstolsverket att det är viktigt att beakta domstolarnas synpunkter. Dessas verksamhet är beroende av notarier som inte bör tjänstgöra alltför kort tid där. Regeringen kommer därför att upphäva förordningen (l990:470) om försöksverksamhet med ettårig notarietjänstgöring vid åklagarmyndighet.
Ny organisation för Domstolsverket m.m.
Mot bakgrund bl.a. av vad som anförts i prop. 1993/94:17 Förvaltningen inom domstolsväsendet lämnade regeringen i februari 1994 ett uppdrag till Domstolsverket att utarbeta förslag till en ny arbetsfördelning mellan Domstolsverket och domstolarna i vissa administrativa frågor. Domstols- verket har i en delrapport i maj 1994 lagt fram ett antal förslag som går ut på fortsatt delegering av beslutsfunktioner och decentralisering av förvaltningsuppgifter från Domstolsverket till domstolarna. Rapporten innefattar också förslag till avgiftsänansiering av vissa tjänster som verket tillhandahåller domstolarna. Förslagen håller nu på att genom— föras.
! sin slutrapport över uppdraget har Domstolsverket beskrivit en ny organisation med färre och stön-c enheter samt delvis nya arbetsformer för verket fr.o.m. den 1 januari 1995. Den nya organisationen är upp- byggd med tre enheter under generaldirektören, nämligen en stabsenhet, en utvecklingsenhet och en serviceenhet. Inom verket skall också ännas 52 en chefsjurist. Regeringen har inte någon erinran mot vad Domstols-
verket har anfört och beslut om de förordningsändringar som behövs har Prop. l994/951100 redan fattats. Bilaga 3
Sammansättningen av Domstolsverkets styrelse och Tjänsteförslags— nämnden för domstolsväsendet
Domstolsverkets styrelse är enligt riktlinjer som beslutats av riksdagen sammansatt av personer som huvudsakligen hämtats från domstolarna (prop. 1993/94:17, bet. l993/94:1uUlO, rskr. l993/94:98). I enlighet med riktlinjerna ingår det inte längre några fackliga representanter och inte heller några politiskt förtroendevalda i Domstolsverkets styrelse. Vad avser sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet innebär de nya riktlinjerna att det inte heller där ingår några fackliga representanter.
Det är viktigt att sammansättningen av Domstolsverkets styrelse är sådan att den politiska och medborgerliga insynen garanteras. Det är vidare betydelsefullt att personalen via sina organisationer har möjlighet att föra fram synpunkter på verksamheten genom egna representanter i Domstolsverkets styrelse och i Tjänsteförslagsnämnden för domstols- väsendet.
I samband med frågan om riktlinjerna för sammansättningen av Domstolsverkets styrelse och Tjänsteförslagsnämnden för domstols— väsendet behandlades också frågan om ordförandeskapet i både styrelsen och nämnden. Tidigare var chefen för Domstolsverket ordförande både i verksstyrelsen och i nämnden. Sedan den 1 januari 1994 är en annan ledamot än verkschefen ordförande i verksstyrelsen och Högsta dom- stolens ordförande är ordförande i Tjänsteförslagsnämnden för domstols— väsendet.
Som anförs i bilaga 8 till denna proposition är frågan om förvaltnings- myndighetemas ledning under övervägande och regeringen avser att åter- komma till denna fråga senare. I det sammanhanget kommer också frågorna om ordförandeskapet i de nu aktuella organen att tas upp till närmare behandling.
I samband med att ordförandeskapet i Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet flyttades från verkschefen till Högsta domstolens ord— förande uttalades i den nämnda propositionen att chefen för Domstols- verket skulle ansvara för föredragning och beredning av ärendena i nämnden. Regeringen vill erinra om att denna ordning är viktig för att nämndens verksamhet skall fungera väl med tanke på att verket tillhanda- håller nämndens föredragande.
Enligt regeringens uppfattning bör en återgång ske-till vad som tidigare gällde beträffande sammansättningen av Domstolsverkets styrelse och av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet med avseende på förtroendevalda och fackliga representanter.
Domstolsväsendets roll inom det civila försvaret 53 Regeringen anmäler i bilaga 5 till denna budgetproposition att funktionen
domstolsväsendet inom det civila försvaret bör upphöra och att Prop. 1994/952100 Domstolsverket därmed inte längre har ämktionsansvar. Myndigheten Bilaga 3 bibehåller dock sin uppgift som beredskapsmyndighet. Regeringen vill betona vikten av att beredskapsuppgiften ägnas oförändrat stor uppmärk- samhet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken , 2. godkänner det som regeringen förordar om sammansättningen av Domstolsverkets styrelse och Tjänsteförslagsnämnden för domstols- väsendet.
D 1. Domstolsverket
l993/94 Utgift 59 347 919 l994/95 Anslag 65 328 000 l995/96 Förslag 85 268 000 varav 56 411 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna dom- stolarna, de allmänna förvaltningsdomstolama, arrende- och hyresnämn- dema, Försäkringsöverdomstolen (t.o.m. den 30 juni 1995), Rättshjälps— myndigheten och de allmänna advokatbyråerna. Domstolsverket skall, med iakttagande av domstolarnas självständighet enligt regeringsformen, se till att domstolarnas verksamhet bedrivs effektivt. Domstolsverket har också till uppgift att på det allmännas vägnar föra talan mot beslut i rättshjälpsfrågor. Från anslaget betalas bl.a. kosmadema för verksam- heten vid Notarienämnden och Tjänsteförslagsnämnden för domstols— väsendet.
Domstolsverkets årsredovisning för budgetåret 1993/94, vad avser verkets egen verksamhet, visar bl.a. att överföringsbeloppet har ökat med 3,5 miljoner kronor budgetåret 1993/94 och inför budgetåret l994/95 uppgick till 9,5 miljoner kronor. Till stor del beror ökningen på att kostnaderna för bl.a. resor, lokaler och datorunderhäll blivit lägre än budgeterat.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar mot års- redovisningen.
Regeringens överväganden Resultatbedömning
I den del av årsredovisningen som avser Domstolsverkets egen verk- samhet redovisas på ett lättfattligt sätt vad verket presterat. Bland annat framgår att löneadministrationen sköts med en allt högre produktivitet. 54 Hur kvaliteten i verkets arbete uppfattas av domstolarna har mätts med
en enkät. Resultatet visar att domstolarna över lag har en positiv Prop. l994/951100 uppfattning om hur Domstolsverket sköter sina arbetsuppgifter. Delege- Bilaga 3 ringen av arbetsuppgifter från verket till domstolarna fortskrider på ett önskvärt sätt.
Slutsatser
Domstolsverket skall vara en drivande kraft bakom de stora förändringar och rationaliseringar av verksamheten som nu pågår på domstols- väsendets område. Detta är en förutsättning för att de åtgärder som är planerade att genomföras skall få önskad genomslagskraft och ge de beräknade ekonomiska vinsterna. Mot denna bakgrund bör Domstols— verket inte åläggas något besparingskrav. I stället bör verket under den kommande budgetperioden från anslaget D 2. Domstolarna m.m. som ett engångsbelopp tillföras sammanlagt 5,25 miljoner kronor för utvecklings- ändamål.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Domstolsverket för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 85 268 000 kr.
D 2. Domstolarna m.m.
l993/94 Utgift 2 262 442 907 l994/95 Anslag 2 543 888 0002 1995/96 Förslag 3 822 817 000 varav 2 534 623 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Allmänna domstolar är tingsrätterna, hovrättema och Högsta domstolen.
Tingsrätterna är allmänna underrätter. Det änns 97 tingsrätter. Hov- rätterna är överrätter i de mål som överklagas från tingsrätterna. Det änns sex hovrätter. Högsta domstolen är överrätt i de mål som över- klagas från hovrättema.
Allmänna förvaltningsdomstolar är länsrättema, kamrnarrättema och Regeringsrätten. Länsrättema är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrättema. Det änns 24 länsrätter. Kammarrätterna är över- rätter i de alltfler måltyper som överklagas från länsrättema men är fort- farande första domstolsinstans i en del förvaltningsmål. De skall nu även få behörighet att i viss utsträckning pröva ansökningar om resning och återställande av försutten tid samt avgöra mål om rättsprövning. Det änns fyra kammarrätter. Regeringsrätten är högsta allmänna förvalt- ningsdomstol. Regeringsrätten är överrätt i de mål som överklagas från kammarrättema. Regeringsrätten avgör vidare mål om rättsprövning av
55 2 Beräknade utgifter enligt RRV: 2 544 000 000.
vissa förvaltningsbeslut. Prop. 1994/95:100 Försäkringsöverdomstolen prövar socialförsäkringsmål och mål enligt Bilaga 3 lagen om arbetslöshetsförsäkring som överklagas från kammarrättema. Domstolen läggs ned den 1 juli 1995 och dess funktion som prejudikat- instans i socialförsäkringsmål m.m. övertas då av Regeringsrätten. Hyresnämndema har till uppgift bl.a. att medla och vara skiljenärnnd i hyrestvister samt att avgöra vissa typer av sådana tvister. Anendenämn- derna har motsvarande uppgift i arrendetvister. Bostadsdamstolens verksamhet har den 1 juli 1994 övergått till Svea hovrätt. Från anslaget betalas också kostnaderna för de kansligöromål för
Statens ansvarsnämnd som fullgörs av Svea hovrätt.
Mål och utgiftsstyrande faktorer
Domstolamas verksamhet är regelstyrd. De skall på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som kommer in till dem. De saknar därför möjlighet att påverka inflödet av arbetsuppgifter. Brottsutvecklingen är en viktig utgiftsstyrande faktor för de allmänna domstolarna vad gäller brottmål. De allmänna förvaltningsdomstolamas verksamhet, liksom tingsrättemas verksamhet i fråga om tvistemål, påverkas i hög utsträckning av konjunkturläget i stort. Sammantaget gör detta att domstolsväsendets egna möjligheter att påverka sina utgifter begränsar sig till effektiviseringar av mål- och ärendehanteringen inom ramen för de regler de har att tillämpa.
Överföringsbelopp m.m.
Domstolsverkets årsredovisning för budgetåret 1993/94 visar bl.a. att domstolarna fört med sig ett överföringsbelopp om ca 235 miljoner kronor in i budgetåret l994/95. Av detta belopp går 85 miljoner kronor åt till bl.a. retroaktiva löneutbetalningar och kostnader för investeringar. En stor del av resterande överföringsbelopp (ca 150 miljoner kronor) beror på att vakanser av olika orsaker inte blivit tillsatta.
Utgifterna för verksamheten har, räknat i fasta priser, varit i stort sett oförändrade under perioden 1990/91 — 1993/94.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar mot Dom- stolsverkets årsredovisning.
Arbetsläget
Arbetsläget är ansträngt. Detta beror för tingsrättemas del främst på en under tidigare år stadigt ökande måltillströmning, framför allt på tviste- målens område. Under l993/94 har dock situationen förbättrats till följd av fa'rre inkommande mål vilket lett till minskade balanser. För hovrättemas del kan konstateras att brottmålsbalansen minskat med 23 % medan balansen av tvistemål fortsätter att stiga en aning till följd 56
av att antalet inkomna tvistemål ökat med 17 % mellan budgetåren Prop. l994/95:100 1992/93 och 1993/94. Bilaga 3
Antalet inkommande mål i Högsta domstolen fortsätter att öka. En markant ökning av antalet avgjorda mål medför dock att balansema har minskat något.
Vid länsrättema har den tidigare snabba minskningen av antalet skatte- mål stannat upp. Antalet skattemål kan tvärtom i framtiden komma att öka eftersom skattemyndighetema kan förväntas öka sin avverkning av ärenden. Antalet inkommande mål enligt socialtjänstlagen har mer än tre- dubblats sedan budgetåret 1990/91. Även socialförsäkringsmålen har fort- satt att öka i antal.
Arbetssituationen för kananarrättema är i stort densamma som före- gående budgetår; ungefär lika många mål kom in som avgjordes. Målbalansen har minskat något och balansens åldersfördelning har för- bättrats. Målbalansen är dock fortfarande besvärande stor. Jämfört med exempelvis hovrättema är balansen, i relation till antalet avgjorda mål, dubbelt så stor.
Regeringsrätten avgjorde budgetåret 1993/94 15 % äer mål än före- gående budgetår. Detta ledde till att balansen - trots att antalet inkomna mål ökade med 6 % — minskade.
Försäkringsöverdomstolen avgjorde under det senaste budgetåret dubbelt så många mål som kom in. Om domstolen arbetar i samma takt under budgetåret l994/95 kommer det vid avvecklingen av domstolen den 1 juli 1995 att ännas ca I 400 oavgjorda mål som då skall över- lämnas till Regeringsrätten.
Arbetssituationen för hyres— och arrendenämndema är stabil. För domstolsväsendet som helhet gäller att det under flera år ökande antalet inkommande mål nu åtminstone tillfälligtvis stannat upp vilket bidragit till att målbalansema minskat för de flesta måltyper. Balansema är dock fortfarande så stora inom många områden att det hämmar effektiviteten i arbetet.
Regeringens överväganden Resultatbedömning
Såväl årsredovisningen som anslagsfi'amrtällnin gen för domstolarna visar bl.a. vad domstolsväsendet uppnått för resultat, hur den ekonomiska situationen är och vilka behoven bedöms vara för domstolarna budgetåret l995/96.
Det är viktigt för att kunna höja effektiviteten inom domstolsväsendet att rättvisande prestationsjämförelser kan göras över tiden och mellan olika domstolar. För detta krävs en god uppfattning om vad resurserna används till vid varje domstol. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret l994/95 angett att Domstolsverkets arbete med att utveckla exaktare metoder för uppskattningar av bl.a. arbetstidsåtgången inom respektive verksamhetsgren för olika personalkategorier skall fortsätta. De produktivitetsförändringar som redovisas i årsredovisningen för 57 räkenskapsåret 1993/94, och som måste tolkas med viss försiktighet,
visar en sammanvägd produktivitetsökning med 0,6 % mellan budgetåren Prop. 1994/95:100 1992/93 och 1993/94. Bilaga 3
Slutsatser
Domstolsväsendet har, som utförligt redovisats i tidigare budgetpropo- sitioner, under de senaste åren haft att ta sig an en stadigt ökande arbetsbörda. Detta har tagit sig uttryck i att, även om arbetstakten och målavverkningen också har ökat, balansema av oavgjorda mål och ärenden blivit oroväckande stora på sina håll. Mot bakgrund av detta har domstolsväsendet under de senaste åren undantagits från de sparkrav som lagts ut över den statliga verksamheten i övrigt. Å andra sidan har dom- stolsväsendet inte heller fått några resurstillskott motsvarande ökningen av mål- och ärendetillströmningen. Under det senaste året har dock antalet inkommande mål till domstolarna minskat. Som tidigare anförts är det statsänansiella läget nu sådant att alla möjligheter måste tas till vara för att rationalisera och effektivisera verksamheten inom dom- stolsväsendet. Målsättningen skall vara att ytterligare förbättra använd- ningen av domstolsväsendets resurser. Domstolsväsendet kan inte längre undantas från sparkrav. Anslaget till Domstolarna m.m. bör därför minskas med sammanlagt 133,5 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Anslaget tillförs budgetåret l995/96 ca 31,7 miljoner kronor som över- förs från anslaget B 5. Lokala polisorganisationen. Orsaken till överfö- ringen är att polisens arbete med stämningsmannadelgivningar fr.o.m. den 1 juli 1995 är avgiftsbelagt. De medel som polisen tidigare tilldelats förs därför över till de myndigheter som anlitar polisen för att utföra stärnningsmannadelgivningar.
Vidare tillförs anslaget 0,9 miljoner kronor som överförs från trettonde huvudtiteln. Orsaken till överföringen är förslagen i en proposition (1994/951123) med förslag till en ny marknadsföringslag. I propositionen föreslås bl.a. att marknadsföringsmål som nu handläggs vid Marknads- domstolen i stället skall handläggas vid Stockholms tingsrätt fr.o.m. den 1 juli 1995 .
Vid beräkningen av anslaget har en justering gjorts utifrån Statens lokalförsörjningsverks bedömning av prisutvecklingen för lokalhyror. Justeringen innebär att anslaget räknas ned med ca 77 miljoner kronor, bl.a. till följd av att hyresnivåema har sjunkit.
Bland övriga tekniska justeringar av anslaget som genomförs bör nämnas att för betalning av ersättningar till nämndemän m.ä. kommer för budgetåret l995/96 ca 120 miljoner kronor att föras över från anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m. till detta anslag.
Vidare minskas anslaget med sammanlagt 43 ,5 miljoner kronor till följd av att tidsbegränsade anvisningar upphör. Dessa medel syftade bland annat till att möjliggöra en tillfällig förstärkning av personal- resurserna vid vissa domstolar med särskilt svår arbetssituation.
I prop. l994/952l9 del 2 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlem- skap i Europeiska unionen behandlas bl.a. frågor om exportbidrag, 58
mjölkkvoter m.m. Förslagen i propositionerna innebär att de allmänna Prop. 1994/95:100 förvalmingsdomstolama kommer att tillföras närmare 10 000 nya mål Bilaga 3 vilket kommer att medföra betydande kostnadsökningar för domstols- väsendet. Den tilltänkta lagstiftningen avses träda i kraft den 1 januari 1995 . Regeringen har för avsikt att i kompletteringspropositionen våren 1995 behandla frågan om domstolarnas resursbehov för de nya
måltypema.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Domstolarna m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram- anslag på 3 822 817 000 kr.
59
Bilaga 3
E. Kriminalvården
1 Kriminalvårdens uppgifter och organisation
Kriminalvårdens huvuduppgifter är att verkställa påföljderna fängelse och skyddstillsyn, ansvara för övervakningen av villkorligt frigivna och för verksamheten vid häktena samt att utföra personutredningar. Kriminal- vården är den sista länken i "rättskedjan" och tillströmningen av klienter till kriminalvården styrs av polisen, åklagarna och domstolarna. De be— slut som fattas av dessa myndigheter skall i de flesta fall direkt verkställas av kriminalvården. Endast när det gäller dömda som är på fri fot i avvaktan på att fängelsestraffet skall verkställas, har kriminalvården vissa möjligheter att påverka när verkställigheten skall ske.
Basen i kriminalvårdsverksamheten utgörs av anstalterna, häktena och frivårdsmyndighetema. Anstaltema, som kan vara öppna eller slutna, indelas i riks— och lokalanstalter. Regeringen har dock föreslagit att indelningen i riks- och lokalanstalter skall upphöra den 1 juli 1995 (prop. 1994/95:124). I oktober 1994 fanns det 19 riksanstalter, 59 lokal- anstalter, 30 häkten samt 50 frivårdsmyndigheter.
Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för all krimi- nalvårdsverksamhet. Styrelsen är chefsmyndighet för sju geograäskt indelade regioner, som var och en omfattar anstalter, häkten och fri- vårdsmyndigheter, samt för Transporttjänsten. I administrativt hänseende är styrelsen chefsmyndighet även för Kriminalvårdsnämnden och de 30 övervakrringsnämndema.
De sju regionmyndighetema skall bl.a. leda kriminalvården i regio- nema enligt Kriminalvårdsstyrelsens riktlinjer, stödja verksamheten vid de lokala myndigheterna och utöva tillsyn över deras verksamhet.
2 Kriminalvårdens resultat 2.1 Anstalter och häkten
Programverksamhet m.m.
Inom kriminalvården bedrivs programverksamhet för olika kategorier av intagna. Samtidigt med denna utveckling pågår ett arbete med att för- ändra vårdarnas roll och arbetsformer, bl.a. genom ett system med kontaktrnannaskap, som innebär att en vårdare är personlig kontaktperson för en eller äera intagna. Kontaktrnannen skall svara för en väsentlig del av påverkansarbetet. De nya arbetsforrnema ställer krav på kontinuitet i personalens tjänstgöring, vilket också förutsätter en förändring av arbetstidens förläggning. '
Med utgångspunkt i en inventering av den programverksamhet som hittills bedrivits har kriminalvården påbörjat ett arbete med att utarbeta generella kvalitetskrav för åtgärdsprogram.
Det änns ett antal program som riktar sig till intagna som missbrukar alkohol, framför allt till sådana som har dömts för rattfylleri. Antalet personer som har dömts för traäknykterhetsbrott och som deltagit i kursen Rattfällan har ökat under de senaste budgetåren från 570 personer
Prop. 1994/95 : 100
under budgetåret 1991/92 till 770 personer under budgetåret 1993/94. Prop. 1994/952100 Målsättningen är att alla som dömts till fängelse för trafiknykterhetsbrott Bilaga 3 bör genomgå alkoholavvänjande behandling under anstaltstiden.
Ett särskilt handlingsprogram för vålds- och sexualbrottslingar har utarbetats och kommer att vara klart under budgetåret l994/95. Inten- tionen är bl.a. att de intagna skall koncentreras till ca 14 anstalter.
Under budgetåret 1993/94 har kriminalvården prioriterat insatser för att utveckla drogprogram och särskilda platser för narkotikamissbrukare. Andelen narkotikamissbrukare som tas in i anstalt har varit relativt konstant under de senaste åren. Drygt 40 % bedöms ha haft ett aktuth narkotikamissbruk en kort tid före intagningen i anstalt. Antalet intagna som bedömts som narkotikamissbmkare var den 1 april 1993 1 742 och den 1 april 1994 1 852. Av dessa deltog 549 resp. 681 i verksamhet riktad mot narkotika, antingen på anstalten eller vid s.k. & 34-placering.
På häkten i storstadsregionema och på några orter i landet har bedrivits projektverksamhet med inriktning på identifiering av narkotika- missbrukare/HIV—bärare samt insatser avseende information och behand- lingsmotivation. På sluma anstalter har ett 40—tal motivatörer arbetat med att utveckla motivationsarbetet, programverksamheten för narkotika- missbrukare och samverkan med externa resurser.
Kriminalvården försöker på olika sätt bedöma hur vanligt före- kommande narkotikamissbruk på anstalterna är, bl.a. med hjälp av urin- provskontroller. Tillsammans med bl.a. gjorda beslag och erkännanden av intagna ligger dessa prov till grund för de bedömningar av narkotika- läget som anstalterna gör varje månad. Drygt hälften av anstalterna redovisar att problem med narkotika är sällsynt eller inte förekommer. Merparten av de övriga anstalterna har problem då och då och endast en mindre del ofta eller så gott som dagligen. Under budgetåret 1993/94 har också gjorts en stickprovsundersökning, där var femte intagen fick lämna urinprov. Totalt lämnades positiva prov i 6, 5 % av fallen medan 7 % vägrade att lämna prov. Över 85 % av de intagna som deltog i undersökningen kunde alltså inte beläggas med narkotikamissbruk i anstalt.
Fängelseutredningen har i sitt slutbetänkande Kriminalvård och psykiatri (SOU l994z5) bl.a. föreslagit att det inom kriminalvården skall inrättas s.k. stödavdelningar för intagna som vållar särskilda problem med hänsyn till personlighetsstöming eller psykisk särart och för vilka psykiatrin inte kan ge någon behandling. Enligt utredningens förslag bör stödavdelningama ha förhållandevis få intagna och vara utformade så att de jämfört med normalavdelningama har en något större yta per intagen. Till stödavdelningama skall bl.a. rekryteras personal med mentalskötar- kompetens och det skall finnas tillgång till psykologiskt stöd åt intagna och personal. Kriminalvårdsstyrelsen planerar att inrätta stödavdelningar med sammanlagt 72 platser.
Säkerhet Till Kriminalvårdsstyrelsens uppgifter hör att vidta åtgärder. så att 61
rymningar motverkas samt att noga överväga säkerhetsaspekten inför Prop. l994/95:100 frigång, permissioner, besök etc. Bilaga 3
Antalet rymningar direkt från anstalt minskade från 558 under budgetåret 1992/93 till 473 under budgetåret l993/94. Antalet rymningar från slutna anstalter minskade under samma tid från 142 till 103. Frigång påbörjades för 978 personer under budgetåret l993/94 jämfört med 884 under budgetåret 1992/93 medan antalet uteblivanden under frigång minskade från 28 till fyra. Antalet misskötta permissioner genom ute- blivande minskade under samma period från 667 till 615 trots att antalet permissioner ökade från 47 936 till 50 886.
Under budgetåret l993/94 har tre rymningar skett direkt från häkte medan 21 avvikelser skett under transporter, rättegångar, sjukhusvistelser eller andra förrättningar utanför häkteslokalema. Uppgifter för tidigare budgetår saknas. -
Kriminalvårdsstyrelsen har i februari 1994 redovisat ett uppdrag av regeringen att göra en analys av rymningarna från i första hand de öppna anstalterna. Styrelsen har granskat rymningar direkt från anstalt under perioden 1984 _ 1993. Styrelsen konstaterar i undersökningen bl.a. att semesterstängningar till viss del bidragit till en förhöjd rymningsfrekvens sommartid samt att intagna som suttit häktade och därefter placerats på öppen anstalt är den grupp som har den högsta rymningsfrekvensen. Totalt har emellertid antalet rymningar från såväl slutna som öppna anstalter minskat under perioden.
Styrelsen har, bl.a. mot bakgrund av vad som framkommit i under- sökningen, beslutat att semesterstängningar skall ske endast i undan- tagsfall samt att placering från häkte till anstalt skall föregås av en noggrann planering utifrån den intagnes behov och säkerhetsmässiga bedömningar. I styrelsens verksamhetsplanering för budgetåret 1994/95 anges att fortsatta satsningar skall göras på säkerheten så att antalet rymningar direkt från anstalt kan minskas ytterligare.
Med anledning av händelserna vid Tidaholmsanstalten den 22—23 juli 1994, då intagna bl.a. satte flera byggnader på anstaltsområdet i brand, har Kriminalvårdsstyrelsen vidtagit ett flertal olika åtgärder för att förhindra liknande händelser i framtiden. Vidare har regeringen tillkallat en utredare för att utreda hur samverkan mellan polisen och kriminal- vården fungerade vid händelsen och vilken beredskap och vilka samverkansrutiner mellan dessa organisationer som finns inför situationer av detta slag.
Beläggningslägel
Under budgetåren 1992/93 och 1993/94 ökade medelbeläggningen vid anstalterna med sammanlagt 657 till 4 239 intagna. Medelbeläggningen har under l993/94 varit 95 %. På de slutna riksanstaltema har belägg- ningen legat nära 100 %. Under budgetåret 1993/94 var medelbeläggningen vid häktena 1 379 personer och beläggningsnivån 9l %. Antalet platser har under budget— året ökat med 149. Beläggningstrycket har därmed minskat något även 62
om det tidvis varit överbeläggning vid ett antal häkten. Prop. 1994/95:100 Bilaga 3
2.2 F rivården
Frivårdsmyndighetema har ansvaret för övervakningen av villkorligt frigivna och till skyddstillsyn dömda personer, frigivningsförberedelsema vid lokalanstalterna, det kurativa arbetet vid häktena samt personut- redningsverksamheten. Frivården har även ansvaret för försöksverk- samheten med intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Under budgetåret 1992/93 fick kriminalvården en kraftig medels- förstärkning, som hade till huvudsyfte att skapa förutsättningar för kriminalvården att ta hand om ett ökat antal skyddstillsynsdömda. Under budgetåret 1993/94 var medelantalet övervakade klienter per dag 11 879. Av dessa var 7 630 dömda till skyddstillsyn och 4 249 villkorligt fri- givna. Motsvarande värden budgetåret 1991/92 var 12 020, 7 933 och 4 087. Det genomsnittliga antalet klienter under skyddstillsyn har alltså minskat med omkring 300 mellan dessa budgetår.
Sett i ett längre tidsperspektiv kan konstateras att det genomsnittliga antalet skyddstillsynsdömda har minskat från 8 285 budgetåret l985/86 till 7 630 budgetåret l993/94. I det senare antalet ingår även omkring 1 200 personer dömda till skyddstillsyn i form av kontraktsvård och samhällstjänst, som i princip utgör alternativ till fängelse.
Av Kriminalvårdsstyrelsens årsredovisning framgår att antalet skydds- tillsynsdomar i form av kontraktsvärd har ökat från 368 budgetåret 1990/91 till 885 budgetåret 1993/94 samt att antalet domar där påföljden bestämdes till samhällstjänst under budgetåret l993/94 uppgick till 428.
Även inom frivården pågår en utveckling av olika påverkansprogram för de dömda, bl a. när det gäller narkotikamissbrukare. Den 1 april 1994 bedömdes ca 1 700 personer eller ca 14 % av frivårdsklientelet som narkotikamissbrukare. Ytterligare lika många bedömdes vara blandmiss- brukare.
Regeringen har den 2 juni 1994 uppdragit åt Kriminalvårdsstyrelsen att lämna en samlad redovisning och bedömning av såväl genomförda som pågående eller planerade förändringar av frivårdsverksamheten. Redovis— ningen skall särskilt ta sikte på arbetet med personutredningar och övriga underlag för val av påföljd, utvecklingen av brottsförebyggande program, samverkan och gränsdragningen mot andra myndigheter, förändrade arbetsformer, organisationen och ledningen inom frivården i övrigt. I uppdraget ingår även att redovisa hur en renodling av frivårdens arbetsuppgifter bör utformas med utgångspunkt i en verksamhetsidé för frivården. Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 juni 1995.
2.3 Transportverlöamheten
Kostnaderna för kriminalvårdens utlandstJansporter uppgick budgetåret l993/94 till 200 miljoner kronor. Budgetårct 1992/93 var motsvarande kostnad 148 miljoner kronor. Antalet personer som transporterades till 63 utlandet genom kriminalvårdens försorg ökade från 16 900 budgetåret
Bilaga 3
1992/93 till 21600 budgetåret 1993/94, vilket förklarar de ökade kostnaderna.
2.4 Övrigt Pågående rationaliserin gsarbete
Kriminalvården har av statsmakterna ålagts att under budgetåren 1991/92 - 1995/96 genomföra rationaliseringar som årligen skall uppgå till omkring 30 miljoner kronor. Två tredjedelar av dessa belopp omfördelas och används för förnyelsearbete inom kriminalvården och en tredjedel utgör besparing. Rationaliseringama innebär bl.a. att personalen genom förändrade arbetsformer och omläggning av schematider kan användas effektivare än tidigare.
RRV:s revisionsberättelse
RRV:s revisionsberättelse innehåller flera invändningar. Kundfordringar har enligt RRV inte bevakats enligt gällande förordning. Dessutom konstaterar RRV brister i redovisningen av intäkter och inbetalningar. RRV har även funnit brister i redovisningen av mervärdesskatt och lönekostnadspålägg. Vidare har enligt RRV:s granskning förekommit att anskaffning av inventarier har anslagsfinansierats.
3 Regeringens överväganden
Övergripande mål:
Det övergripande målet för kriminalpolitiken och därmed också för kriminalvårdens verksamhet är att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället. Kriminalvårdens verksamhet skall kännetecknas av en human människosyn, god omvårdnad och ett aktivt påverkansarbete med iakttagande av hög grad av säkerhet samt respekt för den enskildes integritet och rättssäkerhet. Verk- samheten skall inriktas på åtgärder som påverkar den dömde att inte återfalla i brott.
Utgångspunkter
Kriminalvårdens uppgifter är att verkställa straff och att inom ramen för detta förebygga brott. Även om man inte skall ha orealistiska förvänt- ningar på vad kriminalvården kan åstadkomma måste en human och meningsfull kriminalvård präglas av ambitionen att underlätta de dömdas anpassning till samhället.
Prop. l994/95:100
Anstalter och häkten Prop. l994/95 : 100 Regeringens ambition är att begränsa användningen av fängelsestraff och Brlaga 3 utvidga användningen av alternativa straff och verkställighetsformer. Som framgår av bilaga 3.1 pågår lagstiftrungsprojekt med denna inrikming, bl.a. inom ramen för Straffsystemkommitténs arbete och översynen av bötesstraffet. Dessa lagstiftningsprojekt kan emellertid inte förväntas ge några resultat under budgetåret l995/96.
Regeringen konstaterar att Kriminalvårdsstyrelsen under budgetåret 1993/94 har intensifierat insatserna för att utveckla brottsförebyggande program som riktar sig till särskilda kategorier av intagna, t.ex. narkotikamissbrukare, rattfyllerister samt vålds- och sexualbrottslingar och fortsatt och utvecklat arbetet med att bekämpa narkotikamissbruket vid anstalterna.
En av kriminalvårdens huvuduppgifter är att påverka de dömda så att de inte återfaller i brott. Genom den programverksamhet som har ut- vecklats inom kriminalvården har bättre förutsättningar skapats för det brottsförebyggande arbetet. Utvecklingen av verkställighetens innehåll och framtagande av olika brottsförebyggande program både på anstalts- sidan och inom frivården bör fortsätta. Samtidigt bör kriminalvården följa upp och utvärdera olika program för att säkerställa att de får ett innehåll och en struktur som gör att de kan förväntas ge önskat resultat. Det är även angeläget att arbetet med att införa kontaktrnannaskap vid anstalterna fortsätter. Regeringen vill också betona vikten av att fri- givningen av fängelsedömda förbereds på ett sådant sätt att de dömda är rustade för att leva ett laglydigt liv. Inte minst viktigt är det att kriminalvården medverkar till att göra övergången från fängelse till frihet så smidig som möjligt. Perrnissioner "och besök är ett betydelsefullt led i att stärka den intagnes förmåga att bygga upp en social tillvaro. Det är viktigt att här ta tillvara frivårdens kompetens. ,
Mot bakgnmd av Fängelseutredningens betänkande Verkställighet av fängelsestraff har regeringen i en proposition nyligen föreslagit vissa ändringar i kriminalvårdslagstiftningen (prop. 1994/95:124). Förslagen innebär bl.a. att indelningen i riks— och lokalanstalter skall avskaffas och att, vid fördelning av de intagna mellan anstalter av samma slag, den som har behov av utbildning eller behandling som anordnas i viss anstalt, skall placeras i denna. Vidare skall den placering eftersträvas som är ägnad att främja en ändamålsenlig planering av frigivningen. Härigenom skall kriminalvården få ökade möjligheter att placera de intagna på anstalter som har en för dem lämplig verksamhetsinriktning. I proposi- tionen föreslås också olika åtgärder som förbättrar kriminalvårdens möjligheter att bekämpa förekomsten av narkotika och i övrigt förbättra ordningen och säkerheten i anstalterna. Inom Justitiedepartementet fortsätter nu beredningen av Fängelseutredningens övriga förslag i syfte att ersätta den nuvarande lagen om kriminalvård i anstalt med en ny lag om verkställighet av fängelsestraff.
Intagna som är psykiskt sjuka eller störda har under de senaste åren blivit ett allt större problem inom kriminalvården. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande till Fängelseutredningens förslag i denna fråga 65
5 Riksdagen [994595 ].ruml. Nr IUI). Bilaga]
delar regeringen Kriminalvårdsstyrelsens bedömning att det snarast bör Prop. l994/951100 inrättas särskilda stödavdelningar för denna kategori intagna. Det är Bilaga 3 också viktigt att kriminalvården på olika sätt ökar sin kompetens inom det psykiatriska området. Kriminalvården måste vidare sträva efter att förbättra samarbetet med sjukvårdshuvudmännen för att de intagna som behöver psykiatrisk vård bättre skall få sina behov tillgodosedda. Häktesverksamheten bör få en humanare utformning. Arbetet med att öka gemensamheten för intagna som inte har restriktioner bör därför fortsätta. Särskilda åtgärder bör också vidtas för att förebygga skade- verkningar av häktesvistelsen för intagna som är ålagda restriktioner.
Säkerhet
Säkerheten vid anstalterna skall hållas på en sådan nivå att avvikelser direkt från anstalt eller i samband med frigång och permissioner kan minimeras. Placering av intagna till anstalter med rätt säkerhetsnivå och en omsorgsfull planering av frigång och permissioner är också en förutsättning för att anstaltsvistelsen skall kunna ges ett positivt innehåll för den intagne, t.ex. i form av behandlingsinsatser.
Av Kriminalvårdsstyrelsens årsredovisning och redovisningen av den rymningsundersökning som styrelsen har utfört på uppdrag av regeringen framgår att styrelsens säkerhetsarbete varit framgångsrikt och att styrelsens målsättning är att ytterligare förbättra säkerheten.
Fri vården
Frivården bör genom personutredningar med bra och konstruktiva förslag till behandling och genom att utveckla bättre och mer strukturerade program skapa förutsättningar för en- ökad användning av skyddstillsyn.
Arbetet inom frivården skall inriktas på att förhindra återfall i brott. Frivården bör därför fortsätta att utveckla olika brottsförebyggande program. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt klienter som befinner sig i början av vad som kan utvecklas till ett kriminellt livsmönster. Samverkan bör ske med andra samhällssektorer. Som redovisas i det inledande avsnittet om frivården har regeringen uppdragit åt Kriminalvårdsstyrelsen att senast den 1 juni 1995 lämna en samlad redovisning och bedömning av genomförda och planerade förändringar av frivårdsverksamheten. Redovisningen av uppdraget bör kunna bli ett underlag för en ytterligare utveckling av frivården.
Den 1 augusti 1994 startade en tvåårig försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Försöksverksamheten bedrivs under ledning av frivårdsmyndighetema i Karlskoga, Luleå. Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping och Sundsvall. Under för- söksperioden kan personer, som dömts till fängelse i högst två månader och som är bosatta inom verksamhetsområdet för någon av de nämnda frivårdsmyndighetema. få verkställa straffet utanför anstalt i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll. Under verkställigheten är 66 den dömde bl.a. förbjuden att lämna sin bostad annat än för vissa av
frivårdsmyndigheten bestämda ändamål och på särskilt angivna tider. Den Prop. l994/951100 dömde skall avhålla sig från alkohol och andra beroendefrarnkallande Bilaga 3 medel. Efterlevnaden av förbuden kontrolleras bl.a. med elektroniska hjälpmedel. Försöksverksamheten följs av Straffsystemkommittén, som har i uppgift att överväga om intensivövervakning med elektronisk kontroll bör bli ett permanent inslag i straffsystemet, se bilaga 3.1. Därutöver har Brottsförebyggande rådet (BRA) av regeringen fått i uppdrag att utvärdera försöket. Inom ramen för Straffsystemkommitténs arbete pågår även utvecklingsarbete avseende möjligheterna till använd- ning av samhällstjänst, se bilaga 3.1.
Kriminalvårdens roll inom det civila försvaret
Regeringen anmäler i Försvarsdepartementets bilaga till 1995 års budget- proposition att funktionen Kriminalvården bör upphöra och att Kriminal- vårdsstyrelsen därmed inte längre har ett funktionsansvar. Myndigheten behåller dock sin uppgift som beredskapsmyndighet. Regeringen vill betona vikten av att beredskapsuppgiften ägnas oförändrat stor upp- märksamhet.
A rsredovisnin g
Regeringen konstaterar att RRV har riktat invändningar mot Kriminal- vårdsstyrelsens årsredovisning. De brister som RRV pekat på i revisions- berättelsen är så allvarliga att de skyndsamt bör åtgärdas. Ett sådant arbete har inletts och de grunder som orsakat revisionsanmärkning kommer att åtgärdas. '
Regeringen anser att Kriminalvårdsstyrelsen i årsredovisningen i den del som avser resultatredovisningen redogjort för verksamheten på ett överskådligt och lättfattligt sätt. Det bör dock finnas goda möjligheter att inför kommande verksamhetsår vidareutveckla resultatredovisningen, bl.a. med avseende på slutprestationer.
Ekonomiska förutsättningar
Under åren 1992 och 1993 ökade beläggningen vid anstalter och häkten kraftigt. Den obligatoriska halvtidsfrigivningen avskaffades den 1 juli 1993. Numera gäller som huvudregel att minst två tredjedelar av strafftiden skall ha avtjänats innan frigivning kan ske. Den 1 februari 1994 sänktes promillegränsen för grovt rattfylleri samtidigt som straffet för detta brott skärptes.
För att möta effekterna av beläggningsutvecklingen samt av de ändrade reglerna i fråga om villkorlig frigivning och rattfylleri, pågår och pla- neras en utbyggnad av anstalts- och häktesorganisationen med ca 1 300 anstaltsplatser och ca 235 häktesplatser.
Under år 1994 förefaller en avmattning ha skett i tillströmningen till anstalterna. Under hösten 1994 har beläggningsnivån varit obetydligt 67
högre än under samma tid föregående år trots att den huvudsakliga Prop. 1994/95:100 effekten på beläggningen av de ändrade reglerna för villkorlig frigivning, Bilaga 3 som trädde i kraft den 1 juli 1993, numera bör ha inträffat. Dessutom har beläggningen vid häktena minskat.
I takt med att nya platser kan tas i bruk bör den besvärliga belägg- ningssituation som har rått under de senaste två budgetåren förbättras. Med hänsyn till att tillströmningen till anstalterna synes avta bör dessutom behovet av anstalts- och häktesplatser under de närmaste åren tills vidare beräknas något lägre än som skett vid utbyggnadsplaneringen.
Mot bakgrund av det ekonomiska läget och den redovisade belägg- ningsutvecklingen bör även kriminalvården kunna åläggas ett bespa- ringskrav för de närmaste tre budgetåren. Möjligheter bör finnas till fortsatta rationaliseringar i administrationen samt till ytterligare organisations- och schemaförändringar inom anstalts- och häktes— organisationen. Dessutom bör en utgiftsminskning kunna ske genom att utbyggnaden av anstalts- och häktesorganisationen begränsas något.
Besparingskravet för budgetåret 1995/96 (12 månader) bör bestämmas till 50 miljoner kronor. Härtill kommer kostnader till följd av den av riksdagen (bet. 1992/93:1uU19) beslutade reformen om villkorlig frigivning samt tidigare beslutad rationalisering avseende budgetåret 1995/96 (12 månader) på sammanlagt 79 miljoner kronor.
Vad gäller besparingar inom rättsväsendet t.o.m. budgetåret 1998 på ytterligare 600 miljoner kronor, se Inledningen, avsnitt 2.
E 1. Kriminalvårdsstyrelsen
l993/94 Utgift 90 770 233 1994/95 Anslag 108 754 000 1995/96 Förslag 161 999 000 varav 107 358 000 beräknats för juni 1995 — juli 1996
Kriminalvårdsstyrelsen är central'förvaltningsmyndighet för kriminal— vården. Styrelsen är chefsmyndighet för regionmyndighetema, kriminal- vårdsanstaltema, häktena, frivårdsmyndighetema och Transporttjänsten. I administrativt hänseende är styrelsen huvudman för Kriminalvårds- nämnden och övervakningsnämndema.
Kriminalvårdsstyrelsen leds av en generaldirektör. Vid Kriminalvårds- styrelsen finns också en styrelse.
Från anslaget betalas även kosmadema för Kriminalvårdsnämndens verksamhet.
Regeringens överväganden
Kriminalvårdsstyrelsen har under flera år ställts inför krav på rationali- seringar och besparingar. Flera av styrelsens uppgifter har delegerats till regionmyndighetema och de lokala myndigheterna. Antalet tjänster vid styrelsen har till följd därav minskat från ca 320 till ca 200. Kriminal- 68 vårdsstyrelsens uppgifter är numera i princip koncentrerade till över-
gripande och gemensamma uppgifter. Prop. l994/95:100 Regeringen har i sina överväganden ovan uttalat att kriminalvården bör Bilaga 3 åläggas ett besparingskrav. För budgetåret 1995/96 (12 månader) har under detta anslag beräknats en besparing på 3,3 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 161 999 000 kr.
E 2. Kriminalvården
1993/94 Utgift 3 100 809 962 l994/95 Anslag 3 829 345 000 1995/96 Förslag 5 750 982 000 varav 3 795 591 000 beräknats för juli l995 -juni 1996
Från anslaget betalas kosmadema för verksamheten vid kriminal- vårdsanstaltema och häktena, inom frivården och vid regionmyndig- hetema. Från anslaget betalas också ersättning är ledamöter m.fl. i övervakningsnämndema. Utgifterna styrs i huvudsak av antalet intagna inom anstalts- och häktesorganisationen och antalet klienter inom fri- vårdsorganisationen.
Kriminalvårdsstyrelsen redovisar ett anslagssparande med 244 miljoner kronor. Anslagssparandet förklaras bl.a. av en förskjutning av byggnation av anstalter och häkten, samt en senareläggning av vissa andra investe- ringar. I anslagssparandet ingår även kostnader för retroaktiv lön som kommer att utbetalas under innevarande budgetår.
Inkomster av kriminalvårdens arbetsdrift redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2611 Inkomster vid kriminalvården, medan utgifterna för driften belastar detta anslag. Inkomsterna för inne- varande budgetår beräknas till ca 170 miljoner kronor.
I anslagsframställningen föreslår Kriminalvårdsstyrelsen att arbets- driftens intäkter fr.o.m. budgetåret 1995/96 skall tillföras anslaget samt att ett belopp som motsvarar de beräknade intäkterna för innevarande budgetår, 170 miljoner kronor, skall räknas av från anslaget. Styrelsen har bl.a. pekat på svårigheten att hålla de intagna med arbetstillfällen när produktionskostnadema ökar. Även om en produktion med högre kost- nader skulle ge meningsfull sysselsättning och intäkter som översteg kosmadema, kan produktionsenheter tvingas avstå från sådana order, eftersom kosmadema inte kan finansieras från ramanslaget och intäkts- medel inte får disponeras. I stället får enklare tillverkningar med lägre materialkostnader väljas.
69
Bilaga 3
Regeringens överväganden
Under år 1994 synes en avmattning ha skett i tillströmningen av dömda till anstalterna. Under hösten har beläggningsnivån varit obetydligt högre än under samma tid föregående år trots att den huvudsakliga effekten på beläggningen av de ändrade reglerna för villkorlig frigivning, som gäller sedan den 1 juli 1993, numera bör ha inträffat. Dessutom har belägg- ningen vid häktena minskat.
Den pågående och planerade utbyggnaden av anstalts- och häktes— organisationen avser ca 1 300 anstaltsplatser och ca 235 häktesplatser. I takt med att nya platser kan tas i bruk bör den besvärliga belägg- ningssituation som har rått under de senaste två budgetåren förbättras. Med hänsyn till beläggningsutvecklingen bör dessutom behovet av anstalts- och häktesplatser under de närmaste åren tills vidare kunna beräknas något lägre än som skett vid utbyggnadsplaneringen.
Anslaget har beräknats med beaktande av det ovan redovisade besparingskravet och tidigare beslutade åtaganden.
Regeringens bedömning är att en övergång till nettoredovisning av kriminalvårdens arbetsdrift bör ge arbetsdriftens produktionsenheter ett ökat intresse för resultatet av driften. Detta kan förväntas leda till ökad effektivitet men också till högre kvalitet på sysselsättningen för de intagna. Regeringen föreslår därför att arbetsdriftens intäkter i fortsätt— ningen tillförs anslaget. I enlighet med styrelsens förslag har anslaget räknats ned med 170 miljoner kronor (12 månader).
Vid beräknandet av anslaget har hänsyn tagits till den i förra budgetpropositionen ( prop. 1993/94:100 s. 140 ) aviserade och numera beslutade sänkta ersätmingen till de intagna. Vidare har hänsyn tagits till den förväntade hyresnivån med anledning av den förändrade organisa— tionen för förvaltning av kriminalvårdens fastigheter.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Kriminalvården för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 5 750 982 000 kr.
E 3. Utlandstransporter
l993/94 Utgift 200 078 344 1994/95 Anslag 159 115 000 l995/96 Förslag 238 672 000 varav 159 115 000 beräknats för juli 1995 -juni 1996
Anslaget belastas av kostnader som uppkommer i samband med utlandstransporter, såsom kostnader för den personal som planerar och genomför utlandstransportema, transportkostnader inkl. biljetter, samt övriga kostnader som uppstår till följd av Utlandstransporter. Utlandstransportema avser i huvudsak avlägsnandebeslut enligt utlän-
Prop. l994/952100
70
ningslagen (l989:529). Utgifterna styrs framför allt av antalet transpor- Prop. 1994/952100 terade personer samt destinationsortemas belägenhet och kostnadsnivåer. Bilaga 3
Regeringens överväganden
Kostnaderna för kriminalvårdens Utlandstransporter har, som redovisas i avsnittet om transportverksamheten, ökat kraftigt under budgetåret l993/94 till följd av ett ökat antal transporterade personer. Utvecklingen under innevarande budgetår visar dock på en volymminskning. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att antalet personer som transpor— teras till utlandet kommer att vara lägre under budgetåret 1995/96 (12 månader) än under budgetåret l993/94.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Utlandstransporter för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 238 672 000 kr.
71
F. Rättshjälp m.m. Prop. 1994/95:100 Bilaga 3 F 1. Rättshjälpskostnader
l993/94 Utgift 874 133 856 1994/95 Anslag 779 000 000 l995/96 Förslag [ 178 300 000 varav 827 800 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget betalas de kostnader som enligt rättshjälpslagen(l972z429; omtryckt 199319) och lagen (l988:609) om målsägandebiträde skall betalas av allmänna medel. Rättshjälp enligt rättshjälpslagen omfattar allmän rättshjälp, rättshjälp åt misstänkt i brottmål (bl.a. offentlig för- svarare), rättshjälp genom offentligt biträde samt rådgivning.
Regeringens överväganden Kostnadsutveckling
Omfattande förändringar av såväl materiell som organisatorisk natur på rättshjälpsområdet har ägt rum de senaste åren. Många av de lagändring- ar som har genomförts sedan rättshjälpsreformen trädde i kraft har syftat till att minska statens kostnader för rättshjälpen. När det gäller den all- männa rättshjälpen genomfördes den senaste reformen den 1 mars 1993 (jfr prop. 1992/93:109) då rättshjälpsavgiftema höjdes. Den 1 juli 1994 inskränktes möjligheten till rättshjälp i form av offentligt biträde i asyl— ärenden där det finns ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning (s.k. ny ansökan, jfr prop. 1993/94:94). Reformema har varit kostnadsdämpande men har inte på något avgörande sätt kunnat bromsa ökningarna av statens kostnader för rättshjälpen i stort.
De faktorer som styr kosmadema är framför allt antalet ärenden, ärendenas omfattning och svårighetsgrad, ersättningsnivån till biträden och offentliga försvarare samt den andel av rättshjälpskostnadema som betalas av den rättssökande. Kostnadsökningen under budgetåret l994/95 förklaras främst av ett ökat antal mål, i första hand familjemål och brottmål, där biträdeskostnadema belastar rättshjälpsanslaget, och av den höjda timersättningen till biträden och offentliga försvarare.
Ersättningen till biträden och offentliga försvarare regleras i viss utsträckning med hjälp av taxor. För närvarande finns två taxor; en taxa för ersättning till offentliga försvarare i vissa brottmål i tingsrätt och hovrätt och en taxa för ersättning till biträde i mål om äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan (DVFS 1992:15 resp. 16). Taxoma beslutas av Domstolsverket på grundval av en timkostnadsnorm som fastställs av regeringen. 1 rättstillämpningen har timkostnadsnormen blivit norm- givande vid bestämmande av biträdesersättningar inom hela rättshjälps- området. Den 11 maj 1994 bestämde regeringen timkostnadsnormen för budgetåret l994/95 till 748 kronor exkl. mervärdesskatt (935 kr inkl. mervärdesskatt).
Besparingseffektema av de nya reglerna om avgifter för allmän rätts- 72
hjälp beräknas få full effekt under budgetåret 1995/96 och motsvara ca Prop. l994/95:100 4 % av anslagsbelastningen avseende den allmänna rättshjälpen. Kost- Bilaga 3 naderna för den allmänna rättshjälpen utgör ca 40 % av hela rättshjälps-
anslaget.
Rättshjälpsutredningen
Mot bakgrund av det statsfinansiella läget och kravet på besparingar inom området för rättshjälpen fick en särskild utredare i juni 1993 i uppdrag att göra en mer genomgripande översyn av rättshjälpslagen och då särskilt villkoren för och omfatmingen av rättshjälpen (dir. l993z77). Uppdraget omfattar därutöver regleringen av ersättningen till biträden enligt rättshjälpslagen och offentliga försvarare, den allmänna rätts- hjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar och olika organisatoriska frågor. En särskild fråga för utredaren är att undersöka möjligheterna att överföra rättshjälpslagens reglering av offentliga biträden till den materiella lagstiftning där de aktuella ärendekategoriema regleras. Utred— ningsuppdraget begränsas inte till nu nämnda frågor. Utredaren har fria händer att föreslå andra ändringar som kan leda till ökad effektivitet och kostnadsbesparingar och till att rättshjälpsresursema koncentreras till de områden där de bäst behövs. Uppdraget skall redovisas i september 1995.
Slutsatser
De förslag som utredningen kommer att lämna kan väntas leda till betydande besparingar. Lagändringar som rör omfattningen och villkoren för rättshjälp kan dock inte tillämpas i påbörjade mål och ärenden, utan först i sådana där rättshjälp beviljas efter det att ändringarna har trätt i kraft. Nya bestämmelser i dessa avseenden som innebär besparingar kan därför inte få genomslag under kommande budgetår. Regeringen över- väger förändringar som kan få genomslag tidigare och avser att åter- komma med förslag i den delen.
Regeringen beräknar anslagsbelastningen för budgetåret 1995/96 till 1 178 300 000 kr. I beloppen ingår bl.a. de medel som Statens invand- rarverk och Utlänningsnämnden beräknar för rättshjälp genom offentligt biträde enligt utlänningslagen (1989:529).
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Rättshjälpskosmader för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags- anslag på 1 178 300 000 kr.
73
F2. Rättshjälpsmyndigheten Prop. 1994/95 : 100 1993/94 Utgift 11 561 526 Bilaga 3 1994/95 Anslag 12 549 000 1995/96 Förslag 18 911 000
varav 12 535 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Rättshjälpsmyndigheten handlägger ärenden om rättshjälp. Domstols— verket är central förvaltningsmyndighet för Rättshjälpsmyndigheten.
Det övergripande målet för Rättshjälpsmyndigheten är att snabbt och korrekt hantera rättshjälpsfrågor samt i övrigt lämna god service rörande rättshjälp. Verksamhetsmålen är fr.o.m. budgetåret 1994/95 att andelen inkomna ansökningar om rättshjälp som behöver kompletteras inte skall överstiga 65 % och att inkommet ärende skall ha varit föremål för ågärd/beslut inom fyra arbetsdagar.
Från anslaget betalas även kostnaderna för verksamheten vid Rätts- hjälpsnämnden.
Av årsredovisningen framgår bl.a. att Rättshjälpsmyndigheten utnyttjat en anslagskredit på 0,5 miljoner kronor budgetåret 1993/94. Orsaken till detta redovisas nedan.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar mot årsredovis- mngen.
Regeringens överväganden Arbetssituation och resultatbedömning m.m.
Under den tid Rättshjälpsmyndigheten funnits har såväl den arbetsmässiga som den ekonomiska situationen varit bekymmersam.
Det ADB-baserade ärendehanteringssystemet har tidigare inte fungerat bra. Situationen har förbättrats och är nu tillfredsställande.
De problem som uppstod med ärendehanteringssystemet till följd av ändringar i rättshjälpslagen den 1 mars 1993 har, vilket framgår av års- redovisningen, inneburit att ärendenas omloppstider ökat under budgetåret 1993/94.
Lagändringama innebar merkostnader för Rättshjälpsmyndigheten till följd av programmeringskostnader då systemet skulle anpassas. Merkost- naden har delvis finansierats genom ett utnyttjande av anslagskrediten och delvis genom att låneramen till fullo utnyttjats. Merkostnaden har lett till att Rättshjälpsmyndighetens ekonomiska situation är ansträngd.
Den ansträngda ekonomiska situationen har lett till att administrationen har blivit eftersatt. För att komma till rätta med detta har en omorga- nisation påbörjats som bl.a. innebär att en särskild ekonomienhet håller på att inrättas.
Slutsatser
Rättshjälpsmyndigheten har en ansträngd ekonomi och en relativt 74 besvärlig arbetssituation. Problemen med det för verksamheten så viktiga
ärendehanteringssystemet ser dock ut att vara avhjälpta. Vidare kan den Prop. l994/95:100 påbörjade omorganisationen förväntas ge ett effektivare arbetssätt. Bilaga 3 Rättshjälpsmyndigheten bör anvisas ett anslag som är oförändrat i förhållande till innevarande budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 18 911000 kr.
F 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksarnhet
1993/94 Utgift - 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
De allmänna advokatbyråemas främsta uppgift är att lämna biträde och rådgivning enligt rättshjälpslagen . Om det kan ske utan hinder för den verksamhet som bedrivs enligt rättshjälpslagen , skall byråerna även lämna annat biträde i rättsliga angelägenheter.
I princip skall de allmänna advokatbyråerna vara självfinansierade och konkurrera på lika villkor med enskilda advokatbyråer. Varje byrå utgör således en självständig resultatenhet.
Den 1 oktober 1993 övertogs verksamheten vid den allmänna advokat- byrån i Kalmar av en privat byrå. Den 30 juni 1994 fattade regeringen beslut om att verksamheten vid Allmänna advokatbyrån i Sundsvall skulle avvecklas per den 30 september 1994. Sedan den 1 oktober 1994 finns det 26 allmänna advokatbyråer, varav en har ett lilialkontor på annan ort. Från och med den 1 januari 1994 får sju byråer bedriva sociala mot- tagningar på 15 olika mottagningsplatser.
Verksamheten behöver inte redovisas i olika verksamhetsgrenar. Riks- revisionsverket uppger i sin revisionsberättelse för Allmänna advokat— byråerna att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande.
Resultatbedömning
Av den förenklade anslagsframställningen samt årsredovisningen och verksamhetsberättelsen för budgetåret l993/94 framgår att det korrige- rade bokföringsmässiga överskottet för år 1993/94 är 5 ,8 miljoner kronor vilket motsvarar en kostnadstäckning på 105 %. Motsvarande siffra året innan var 107 %. Lönsamheten för de allmänna advokatbyråerna har varit stabil under den senaste fyraårsperioden, efter att ett system med bonuslön införts. En resultatnedgång har dock skett under budgetåren 1992/93 och 1993/94. Domstolsverket bedömer att lönsamheten för byråerna kommer att bestå och beräknar kostnadstäckningsgraden för innevarande budgetår till 105 % och budgetåret l995/96 till 107 %. 75
I det korrigerade bokföringsmässiga resultatet ingår räntekostnader och Prop. 1994/952100 ränteintäkter till följd av de skulder och tillgångar som de allmänna Bilaga 3 advokatbyråerna har hos Riksgäldskontoret. Ränteintäktema och kost- naderna beror till stor del på tidigare års resultat varför denna redovis- ning inte speglar det verkliga resultatet av verksamheten under budget- året. Domstolsverket redovisar även ett särskilt verksamhetsresultat i vilket man utgår från en kalkylmåssig räntekostnad. Verksamhetsresul- tatet kommer därmed att bättre spegla hur de allmänna advokatbyråerna lyckats affärsmässigt under budgetåret. De allmänna advokatbyråemas verksamhetsresultat har försämrats sedan budgetåret 1991/92. För budgetåret 1991/92 visade verksamhetsresultatet ett överskott om 3,8 mkr, för budgetåret 1992/93 ett resultat om 0 mkr, samt för budgetåret 1993/94 ett underskott om 0,2 mkr. Domstolsverket bedömer att verksamhetsresultatet för l994/95 kommer att innebära ett överskott om 0,1 mkr.
Den allmänna konjunktumedgången har medfört en ökad konkurrens för de allmänna advokatbyråerna. Detta och förändringar i rättshjälps- regler har lett till en minskad ärendetillströmning. _
Produktiviteten har under en fyraårsperiod minskat med 4 % vad avser antal ärenden per jurist och med 14 % vad avser antal ärenden per miljon kronor. Domstolsverket förklarar nedgången i produktivitet med den minskade ärendetillströmningen samt att ärendena genomsnittligt har blivit mer krävande att handlägga.
Domstolsverket har markerat att rättshjälpssystemets framtida utveck- ling utgör en osäkerhetsfaktor i sammanhanget.
Regeringens överväganden
Slutsatser
Mot bakgrund av att de allmänna advokatbyråerna bedriver en konkur- rensutsatt verksamhet är verksamhetsresultatet för 1993/94 inte fullt tillfredsställande. Med utgångspunkt från det korrigerade bokförings- mässiga resultatet är de allmänna advokatbyråerna sammantagna fort- farande lönsamma. Arbetsproduktiviteten har minskat betydligt. Även om det kan finnas förklaringar till denna minskning, anser regeringen att utvecklingen är oroväckande. Det är angeläget att resultatet förbättras.
Regeringen konstaterade i förra årets budgetproposition att kostnaderna för kurser och konferenser och resor i samband därmed ökat dramatiskt. Enligt regeringens uppfattning ligger kostnaden för kurser och konfe— renser även för ifrågavarande budgetår högt.
Av årsredovisningen framgår vidare att det upparbetade värdet fort- farande, trots en minskning. är betydande. Minskningen av det upp- arbetade värdet har tillsammans med minskade kundfordringar lett till en ytterligare ökning av ett sedan tidigare stort tillgodohavande hos Riks- gäldskontoret.
Regeringen kommer att noga följa utvecklingen för de allmänna advokatbyråerna. 75
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Bilaga 3
Regeringen föreslår att riksdagen till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksarnhet för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
F 4. Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag
1993/94 Utgift 954 899 1994/95 Anslag 11 010 000 l995/96 Förslag 16 995 000 varav 11 330 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget utgår driftbidrag till de allmänna advokatbyråerna, för vissa prestationer som byråerna utför av sociala skäl. Om nödvändiga åtgärder annars inte skulle vidtas på grund av att ersättning inte kan påräknas och rättshjälp inte kan lämnas, bör juristerna vid de allmänna advokat- byråerna åta sig uppdrag som t.ex. likvidator, förmyndare eller god man, s.k. & 3-ärenden.
Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1995/96 till 16 995 000 kr. Minskningen av medelsbehovet beror bl.a. på en för- väntad minskning av antalet likvidationsuppdrag och på de nya reglerna för den sociala mottagningsverksamheten.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 16 995 000 kr.
F 5. Vissa domstolskostnader m.m.
l993/94 Utgift 299 793 717 l994/95 Anslag 237 300 000 l995/96 Förslag 249 475 000 varav 166 317 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget betalas vissa kostnader för rättegångsväsendet vid de all- männa domstolarna, arrende- och hyresnämndema och de allmänna för— valtningsdomstolama. Bland dessa kostnader kan nämnas ersättning till vitmen, sakkunniga, målsägande, tolkar och konkursförvaltare. Dom- stolsverket har beräknat medelsbehovet för budgetåret l995/96 till 249 475 000 kr.
77
Regeringens överväganden Prop. 1994/951100
Regeringen har ingen erinran mot Domstolsverkets bedömning av Brlaga3 medelsbehovet. Den minskade belastningen på anslaget beror på att utgifterna för ersättning åt nämndemän m.fl. har flyttats över till anslaget D 2. Domstolarna m.m.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 249 475 000 kr.
F 6. Diverse kostnader för rättsväsendet
l993/94 Utgift 35 467 711 l994/95 Anslag 28 384 000 1995/96 Förslag 53 202 000 varav 35 468 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget betalas en rad kostnader för rättegångsväsendet i den mån de inte hör under anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m. Bland annat betalas från anslaget utgifter för rättegångar där staten är part.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 53 202 000 kr.
78
G. Övriga myndigheter Prop. 1994/95:100
_ _ Bilaga 3 G 1. Justrtrekanslem l993/94 Utgift 6 897 815 1994/95 Anslag 7 526 000
1995/96 Förslag 11 481 000 varav 7 614 000 för perioden juli 1995 — juni 1996
Justitiekanslern (IK) har som huvudsakliga arbetsuppgifter att vara rege- ringens juridiske rådgivare, att bevaka statens rätt och att ha tillsyn över dem som utövar offentlig verksamhet. JK har att vaka över att tryck- frihetens och yttrandefrihetens gränser inte överskrids och att vara ensam behörig åklagare i mål om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott. IK har även att fullgöra vissa uppgifter enligt 8 kap. rättegångsbalken , datalagen (l973z289) och lagen (l990z484) om övervakningskameror m.m.
JK:s arbetsuppgifter är till övervägande del bestämda i författning. Omfattningen av JK:s arbete kan därför endast i ringa grad påverkas av honom själv.
IK har för räkenskapsåret l993/94 kommit in med sin första årsredo— visning. RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar mot redo- visningen. IK behöver inte redovisa verksamheten i flera verksamhets- grenar. JK skall fr.o.m. budgetåret 1995/96 lånefinansiera investeringar i anläggningstillgångar. Ett överföringsbelopp om ca 0,4 miljoner kronor från budgetåret l993/94 är intecknat i planerade investeringar i dator- utrusming under innevarande budgetår.
Regeringens överväganden Resultatbedömnin g
Av årsredovisningen framgår att antalet balanserade ärenden har minskat trots ett ökat antal inkommande ärenden. Detta har varit möjligt genom att antalet avgjorda ärenden ökat.
Den modernisering av JK:s datorstöd som pågår är enligt regeringens mening nödvändig för att förbättra arbetet med diarieföring och ord- behandling.
Slutsatser
JK bör anvisas ett anslag som är oförändrat i förhållande till innevarande budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Jttstitiekanslem för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 481 000 kr. 79
G 2. Datainspektionen Prop. 1994/95:100
1993/94 Utgift 19 557 680 B'Iaga 3 l994/95 Anslag 21 772 000 l995/96 Förslag 33 994 000
varav 22 528 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Datainspektionens inkomster, som redovisas på statsbudgetens inkomst- sida under inkomsttiteln 2552 Övriga ofemligrättsliga avgifter, beräknas till 32,7 miljoner kronor för nästa budgetår varav 21,8 beräknat för juli 1995 — juni 1996 (innevarande budgetår 21,8 miljoner kronor).
Datainspektionen prövar frågor om tillstånd och utövar tillsyn enligt datalagen (19732289), kreditupplysningslagen (l973zll73) och inkasso— lagen ( 1974:182 ) samt utfärdar licens enligt datalagen. Inspektionen utövar dessutom tillsyn enligt lagen ( 1987:1231 ) om automatisk data- behandling vid taxeringsrevision, m.m.
Inspektionens övergripande mål är att verka för och övervaka att automatisk databehandling av personuppgifter inte medför otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet och att god sed iakttas i kredit- upplysnings- och inkassoverksarnhet.
Datainspektionens verksamhet kommer i viss utsträckning att ändra inriktning genom de lagändringar som träder i kraft den 1 januari 1995 (SFS 1994:l480 och 1994:l485, prop. l993/94:116 och 1993/94: 217, bet. 1993/94:KU36 , 1994/95:KU07 och 1994/95:I(U10, rskr. l994/95:13 och l994/95:35). Iagändringama innebär bl.a. att regeringen ges möjlig- het att bemyndiga Datainspektionen att utfärda generella föreskrifter för personregister inom bestämda verksamheter. Register som inrättas och förs i enlighet med sådana regler skall undantas från tillståndsplikt. Datainspektionens tillståndsprövning av personregister kommer i mot- svarande mån att övergå i tillsyn. Regeringen har utnyttjat bemyndigan- det genom att besluta en förordningsändring (SFS 1994:l487).
Datainspektionen har under år 1993 genomfört en organisationsöversyn i syfte att anpassa inspektionens verksamhetsinriktning och arbetssätt till lagändringama. I anledning av inspektionens förslag beslutade regeringen i maj 1994 vissa ändringar i myndighetens instruktion. Ändringarna inne- bär att det inom inspektionen förutom en generaldirektör, som är chef för inspektionen, skall finnas en chef för tillstånds- och tillsynsverksam- heten samt en chefsjurist och att inspektionen i övrigt själv beslutar om sin organisation. Inspektionen har fattat ett principbeslut om utform— ningen av organisationen. Planerade organisationsförändringar beräknas vara genomförda i början av år 1995 . I regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 har Datainspektionen fått i uppdrag att redovisa hur de ändrade arbetsformer som möjliggjorts av inspektionens nya organisation har utnyttjats för att uppnå verksamhetsmålen.
Inom EU pågår arbete med ett EG-direktiv om dataskydd. Om ett sådant beslutas, aktualiseras frågan om en ny svensk datalag. De föränd- ringar i Datainspektionens verksamhet som detta kan leda till kan inte nu överblickas med någon större grad av säkerhet.
Kostnadema för inspektionens verksamhet täcks genom avgifter. 80
Bilaga 3
Av Datainspektionens årsredovisning framgår att det vid utgången av budgetåret l993/94 fanns ett anslagssparande på ca 1,1 miljoner kronor. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar mot årsredovisningen.
Regeringens överväganden Resultatbedömnin g
Datainspektionen har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i verksamhetsgrenarna tillstånd, tillsyn, information, regelgivning, teknik, licens samt ekonomi och administration. I enlighet med de verksam- hetsmål som regeringen lade fast för budgetåret l993/94 skulle Datainspektionen under budgetåret prioritera insatserna för att öka inspektionens egeninitierade tillsynsverksamhet samt bygga ut informa- tionsverksamheten och även inrikta den verksamheten mot att öka de registeransvarigas kunskap om integritetsskyddsreglema. Datainspek— tionens resultatredovisning visar att verksamheten har förändrats i önskvärd riktning. Inspektionen lämnar i år resultatredovisning för första gången. De resultatmått som tagits fram har därför endast i begränsad omfattning kunnatjämföras över tiden.
Slutsats
Datainspektionen bör anvisas ett anslag som är oförändrat i förhållande till innevarande budgetår.
Regeringen avser att noga följa utvecklingen av inspektionens verksam- het bl.a. såvitt gäller det pågående förändringsarbetet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Datainspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram— anslag på 33 994 000 kr.
G 3. Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskostnader
l993/94 Utgift' 6 804 292 l994/95 Anslag 7 944 000 l995/96 Förslag 12 281 000 varav 8 145 000 beräknats för juli 1995 — juni 1996
* Anslaget G 3. Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader.
Brottsoffermyndigheten har till uppgift att främja brottsoffrens rättigheter samt bevaka deras behov och intressen. Myndigheten skall särskilt pröva ärenden om brottsskadeersättning och ärenden om bidrag från brotts-
6 Riksdagen [994.595 I saml. Nr lf)”. Bilaga 3
Prop. l994/95:100
81
offerfonden. Vid myndigheten finns en särskild nämnd för prövning av Prop. 1994/95:100 vissa ärenden om brottsskadeersättning. Bilaga 3
Brottsoffermyndigheten bildades den 1 juli 1994 genom att Brottsskade- nämnden omorganiserades och tillfördes nya uppgifter. Brottsoffer- myndigheten har lämnat årsredovisning avseende Brottsskadenämndens verksamhet under budgetåret 1993/94. Brottsskadenämndens huvudupp- gift var att pröva ärenden om brottsskadeersättning. För detta arbete hade myndigheten satt upp tre delmål. Dessa mål var att handläggningen skulle ske snabbt, billigt och säkert.
Antalet inkomna brottsskadeärenden uppgick budgetåret 1993/94 till totalt 4 200, vilket är en ökning med 700 ärenden jämfört med budgetåret 1992/93. Antalet inkomna personskadeärenden ökade från 2 500 till 3 400. För antalet sakskadeärenden redovisas en viss minskning. Enligt Brottsoffermyndighetens bedömning avseende budgetåren 1994/95 och 1995/96 förväntas det totala antalet brottsskadeärenden att öka med ca 1 000 per år.
Under budgetåret l993/94 avgjordes drygt 70 % av brottsskade- ärendena inom tre månader, vilket är en högre andel än under budgetåret 1992/93. Brottsskadenämndens handläggningskosmad uppgick under budgetåret l993/94 till 1 713 kr per ärende, vilket innebär en kostnads- minskning med 6 %. Kostnadsminskningen har uppnåtts genom rationali- seringar.
Ett mått på säkerheten och kvaliteten i handläggningen är enligt myndig- heten andelen omprövningsansökningar av det totala antalet avgjorda ärenden. Denna andel uppgick budgetåret l993/94 till 3 %.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden Resultatbedo'mnin g
Årsredovisningen avseende Brottsskadenämndens verksamhet visar att myndigheten bl.a. med hänsyn tagen till en kraftig ökning av antalet brottsskadeärenden har genomfört en fortsatt effektivisering av verksam— heten.
Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen.
Slutsatser
Regeringen delar Brottsoffermyndighetens uppfattning att antalet brotts— skadeärenden kan förväntas öka under budgetåren 1994/95 och 1995/96. En ökning av antalet ärenden bör enligt regeringens bedömning kunna hanteras genom en ytterligare effektivisering av verksamheten. Mot bakgrund av osäkerheten om volymökningens storlek bör dock anslaget inte omfattas av besparingskravet. Bidrag från brottsofferfonden får lämnas för att stödja ideella organisa- tioner som verkar på brottsofferområdet och privat och offentlig verk- 82
samhet som gäller brottsoffer. Bidrag kan även lämnas för forskning, Prop. l994/95:100 utbildning och information i brottsofferfrågor. Det är enligt regeringens Bilaga 3 mening väsentligt att användningen av brottsofferfondens medel särskilt inriktas på att vidareutveckla och komplettera nuvarande insatser för brottsoffer. Regeringen avser att meddela närmare föreskrifter beträf— fande denna precisering av fondens ändamål.
Preciseringen skärper kraven på att prövningen av bidrag från brottsofferfonden sker utifrån den kunskap och de erfarenheter som redan finns. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för ett effektivt användande av fondens medel avser regeringen därför att vid Brotts- offermyndigheten inrätta en särskild nämnd som skall besluta om bidragen från brottsofferfonden. I nämnden bör ingå ledamöter med kvalificerad kunskap inom och intresse för de områden som omfattas av fondens ändamål. Det bör ankomma på regeringen att utse nämndens ledamöter.
Som anförts i Inledningen, avsnitt 5.2 , finns väsentliga berörings- punkter mellan brottsofferinriktad verksamhet och brottsförebyggande arbete. Många myndigheter som gör brottsförebyggande insatser har också en viktig brottsofferstödjande funktion. Brottsförebyggande arbete kan i vissa fall lämpligen inriktas på stödåtgärder för brottsoffer eller presumtiva brottsoffer. Det kan därför, som tidigare har anförts, vara motiverat att på sikt överväga möjligheterna att samordna vissa insatser och resurser i de brottsförebyggande och brottsofferinriktade verksam- heterna.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Brottsqlfennyndigheten: Förvaltningskostnader för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 12 281 000 kr.
G 4. Brottsoffermyndigheten: Ersättning för skador på grund av brott
l993/94 Utgiftl 51 942 813 l994/95 Anslag 50 000 000 l995/96 Förslag 102 500 000 varav 68 333 000 beräknats för juli 1995 — juni 1996
* Anslaget G 4. Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott.
Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt brottsskadelagen (l978z4l3) för skador på grund av brott.
83
Regeringens överväganden Prop. 1994/95: 100 Som redovisats under anslaget G 3. Brottsoffermyndigheten: Förvalt- Bilaga 3 ningskostnader har antalet ansökningar om brottsskadeersättning ökat väsentligt under budgetåret 1993/94 och kan förväntas fortsätta att öka under budgetåren 1994/95 och 1995/96. Med hänsyn därtill har rege- ringen beräknat anslaget till 102 500 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bmttsofennyndigheten: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 102 500 000 kr.
G 5. Brottsförebyggande rådet
l993/94 Utgift 13 310 454 l994/95 Anslag 26 774 000 l995/96 Förslag 37 708 000 varav 24 991 000 beräknats för juli 1995 — juni 1996
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har till uppgift att främja brottsföre- byggande insatser genom att arbeta med utveckling, utvärdering, tillämp- ad forskning och information inom det kriminalpolitiska området.
BRA har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i delområdena forskning och utveckling, utvärdering samt information. Enligt årsredo- visningen har verksamheten förskjutits från mer grundläggande. lång— siktig forskning till mer tillämpad forskning, utvärdering, statistiska översikter och analyser samt kunskapssammanställningar. Tyngdpunkten ligger på sakområdena brottsprevention och samhällets reaktioner mot brott. Verksamheten under budgetåret har dominerats av arbetet med den kriminalpolitiska framtids- och omvärldsanalysen samt av de s.k. pilot- projekten som syftar till att utveckla modeller för lokalt brottsföre— byggande arbete. En undersökning om rättsmedvetandet i Sverige pågår. Regeringen har också gett BRÅ i uppdrag att ta fram underlag för ett nationellt brottsförebyggande program. Under året har BRA redovisat en utvärdering av försöksverksamheten med samhällstjänst. BRA har även i uppdrag att utvärdera 1990 och 1994 års trafikbrottsreformer och 1991 års ändringar om onykterhet till sjöss.
BRA redovisar ett anslagssparande för budgetåret 1993/94 på 6,8 miljoner kronor. Under budgetåret l993/94 har BRÅ. utöver medel under anslaget, utnyttjat ett tidigare reservationsanslag. Anslagssparandet beror i övrigt främst på att BRÅ redan under budgetåret l993/94 vidtagit en del av de åtgärder som krävs för att anpassa verksamheten till det besparingskrav om sammanlagt 4 miljoner kronor som regering och riksdag har beslutat om för budgetåren 1994/95 och 1995/96. Anslags- sparandet är i huvudsak avsett att täcka kostnader för tiera stora forsknings- och utvecklingsprojekt som BRÅ skall arbeta med under de 84
kommande budgetåren, bl.a. rättsmedvetandeundersökningen och ett Prop. 1994/95:100 projekt för att undersöka kostnader för brott. För att kunna öka det Bilaga 3 internationella samarbetet planerar BRA vidare att ansluta sig till det elektroniska nätverket INTERNET.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Från den 1 juli 1994 har BRÅ fått beställaransvaret för den officiella statistiken inom rättsväsendet. BRÅ har också fått i uppdrag att utvärdera försöksverksamheten med elektronisk övervakning.
Regeringens överväganden
Resultatbedo'mnin g
BRÅzs inriktning och organisation har förändrats från den 1 juli 1993. Det har därför inte varit meningsfullt att göra jämförelser med tidigare år. Årsredovisningen visar dock att BRA:s verksamhet utvecklas på ett sätt som stämmer med det övergripande mål som uppställts för plane- ringsperioden.
Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende BRA.
Slutsatser
I 1993 års forskningsproposition angav regeringen som övergripande mål för planeringsperioden l993/94 — l995/96 att BRA skall utvecklas till ett kvalificerat expertorgan med uppgift att arbeta med utveckling, utvärde- ring, tillämpad forskning och information inom det kriminalpolitiska området. Detta mål bör ligga fast även för budgetåret l995/96.
I enlighet med vad som angavs i forskningspropositionen har rege- ringen under anslaget beräknat att 2 500 000 kr skall föras över från BRA:s anslag till anslaget E 3. Forskning under Utbildningsdeparte— mentets huvudtitel för att användas för stöd till kriminalvetenskaplig forskning. I och med det kommer de sammanlagt 4 000 000 kr som angavs i forskningspropositionen att ha förts över till Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till BrottVörebyggande rådet för budgetåret l995/96 anvisar ett ram- anslag på 37 708 000 kr.
85
G 6. Gentekniknämnden Prop. 1994/95:100 Nytt anslag (förslag) 3 086 000 Bilaga 3
varav 2 066 000 för perioden juli 1995 — juni 1996
Den 1 juli 1994 trädde lagen ( 1994:900 ) om genetiskt modifierade organismer i kraft. Samtidigt inrättades en särskild nämnd, Genteknik- nämnden, som fick till uppgift att följa utvecklingen på genteknik- området, bevaka de etiska frågorna och ge råd om användningen av gen- tekniken.
Nämnden övertog de arbetsuppgifter som tidigare åvilade Delegationen för hybrid-DNA—frågor och fick samtidigt ett bredare verksamhetsansvar än det delegationen kan sägas ha haft. Gentekniknämnden skall bl.a. yttra sig över ansökningar om tillstånd enligt den nya lagen och samråda med andra myndigheter när dessa meddelar föreskrifter. Delegationen för hybrid—DNA-frågor var i administrativt hänseende knuten till Arbets- miljöinstitutet och dess verksamhet finansierades genom institutets ramanslag. Delegationens resursbehov för budgetåret l994/95 beräknades till 1 040 000 kr. Dessa medel har övertagits av Gentekniknämnden.
Regeringens överväganden Resultatbedömnin g
Eftersom nämnden tillkom den 1 juli 1994 har den inte lämnat in någon verksamhetsberättelse.
Slutsatser
Mot bakgrund av den snabba utveckling som pågår på genteknikområdet och de oreparabla effekter för bl.a. miljön som en missbedömning av teknikens användning skulle kunna medföra, är Gentekniknämndens verksamhet en för hela samhället angelägen uppgift.
Enligt regeringens uppfattning bör nämnden för att kunna fullgöra sina uppgifter få en medelsförstärkning. Gentekniknämnden bör därför för budgetåret l995/96 anvisas ytterligare 1 500 000 kr. Härutöver föreslår regeringen på tilläggsbudget (prop. l994/951105) ett belopp för inne- varande budgetår om 600 000 kr.
Gentekniknämnden har nyligen påbörjat sin verksamhet, varför nämn- dens resursbehov är svårt att överblicka. Regeringen avser därför att noga följa Gentekniknämndens verksamhet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Gentekniknämnden för budgetåret l995/96 anvisar ett ram- anslag på 3 086 000 kr. 86
Redogörelse för lagstiftningsarbetet Prop. 1994/95:100 Bilaga 3.1
1 Allmänt
1. l Ansvarsområdet
Justitiedepartementet bereder lagstiftningsärenden på många områden som är centrala för rättssamhället. Först och främst bör grundlagarna nämnas. Departementet handlägger också viktiga delar av den lagstiftning som reg- lerar de enskilda medborgamas förhållande till staten och andra offentliga organ. Hit hör bl.a. strafflagstiftningen, de regler som styr polisens, åklagamas och kriminalvårdens verksamhet samt reglerna om förfarandet vid våra domstolar. Andra betydelsefulla områden är lagregler om en- skildas inbördes förhållanden, t.ex. inom familjerätten, köprätten, bolags- rätten, fastighetsrätten och immaterialrätten.
Till Justitiedepartementets verksamhetsområde hör bl.a. domstolsväsen- det, åklagarväsendet, polisen och kriminalvården, alltså de kämfunktioner i samhället som utgör huvudparten av rättsväsendet.
I denna bilaga redovisas bl.a. aktuella lagstiftningsfrågor inom Justiti- edepartementets ansvarsområde.
1.2 Internationellt samarbete
Några huvudpunkter: Svensk rätt förändras på vissa områden till följd av EES-avtalet och medlemskapet i EU.
Samarbetet inom Norden, Europarådet, FN och andra inter- nationella organ fortsätter. Sverige lämnar bidrag till utvecklingen i Central- och Östeuropa på det rättsliga området.
Under de senaste åren har lagstiftningsarbetet i Justitiedepartementet i hög grad kommit att röra den anpassning av svensk rätt till EG:s rätts- system som följer av de åtaganden som Sverige gör genom det s.k. EES- avtalet. Sålunda har stora delar av den centrala civilrätten berörts av dessa förändringar. Arbetet är dock inte avslutat. I vissa frågor, t.ex. när det gäller aktiebolagsrätt och redovisningsfrågor, har Sverige i EES—av— talet fått anstånd under viss tid med att genomföra de behövliga lag- ändringama. Arbetet med att anpassa svensk rätt på dessa områden till EG-rätten kommer därför att fortsätta under år 1995 .
Det mesta av EG:s rättssystem på de områden som faller under Justi- tiedepartementets ansvar omfattades redan av EES-avtalet. Sveriges medlemskap i unionen medför därför inte särskilt många nya lagstift- ningsuppgifter för departementet. Som medlem i EU kommer Sverige emellertid att integreras helt i EG:s lagstifmingsverksamhet. Det blir 87
således fortsättningsvis en uppgift för Justitiedepartementet att bevaka Prop. l994/95:100 Sveriges intressen i de lagstiftningsprojekt som kommer upp inom EG. Bilaga 3.1
Men även andra internationella frågor än sådana som rör förhållandet till EU får betydelse för svensk rätt. Inom flera olika internationella organisationer medverkar Sverige i arbete på blivande internationella överenskommelser som kan få stor praktisk betydelse även för svensk rättsutveckling. Så är fallet t.ex. inom olika organ inom FN—systemet -— IAEA (atomansvarighet), IMO (sjörätt), UNCITRAL (handelsrätt) och WIPO ( immaterialrätt). Sådant arbete pågår också inom andra mellanstat— liga organisationer, såsom Europarådet (bl.a. familjerätt), UNTDROIT (bl.a. återställande av stulna kulturobjekt) och OECD (atomansvarighet m.m.).
Atomansvarighetsfrågoma har särskilt accentuerats i anslutning till på- gående kärnsäkerhetssamarbete med Österuropa och det forna Sovjet- unionen. Flertalet östeuropeiska stater har inte anslutit sig till de inter— nationella konventionerna på området. Detta förhållande innebär för när- varande svårigheter för Sverige och andra OECD-stater att engagera sig i projekt som syftar till direkta tekniska förbättringar och installationer av säkerhetsutrustning ide östeuropeiska reaktorerna. Atomansvarighets- frågoma bör därför ha en fortsatt hög prioritet i det internationella arbetet med särskild inrikming på problemen i Östeuropa och det forna Sovjetunionen.
Det nordiska samarbetet på lagstiftningsområdet har traditionellt varit av stor betydelse. Stora delar av lagstiftningen på centrala rättsområden, t.ex. inom den allmänna förmögenhetsrätten och familjerätten, har till- kommit i nordiskt samarbete. Det har resulterat i att vi på flera rätts— områden har i stort sett överensstämmande lagregler i de nordiska länd- erna. Denna rättslikhet är enligt regeringens mening av stort värde. Det finns därför anledning att vidmakthålla ett nära nordiskt samarbete på lagstiftningsområdet.
Det nordiska lagstiftningssamarbetet har fördjupats under den senaste tiden genom arbetet med anpassningen till EG:s rättssystem. Ett praktiskt exempel på sådant samarbete är arbetet med att införliva EG-direktivet om oskäliga avtalsvillkor med de nordiska rättsordningama (se avsnitt 3.2 ). Genom Sveriges och Finlands medlemskap i EU torde det också finnas nya förutsättningar för ett allt fastare och mer vidsträckt nordiskt lagstiftningssamarbete.
Nordiska överläggningar i olika lagstiftningsärenden pågår fortlöpande på fiera områden, t.ex. beträffande familjerätt, avtalsrätt, konsumenträtt, itnmaterialrätt och transporträtt.
Sverige har en viktig roll att fylla när det gäller att bidra till utveck- lingen r Central- och Östeuropa. Det gäller inte minst rättsutvecklingen. Från svensk Sida har därvid, i nordiskt samarbete, insatserna koncen- trerats på rättsutvecklingsbistånd till de tre baltiska staterna, men kon- takter har också förekommit med andra länder.
Från svensk sida har ingåtts särskilda avtal om rättsutvecklingsbistånd med Estland och Lettland. Enligt de båda avtalen bidrar Sverige till rätts- utvecklingen i dessa länder genom framför allt tre former av insatser. En 88 är att organisera och genomföra seminarier i olika rättsliga ämnen för
jurister från Estland och Lettland. En annan är att låta estniska och Prop. 1994/95:100 lettiska domare och lagstiftningsjurister utbildningstjänstgöra vid svenska Bilaga 3.1 domstolar och lagstifmingsorgan. Den tredje formen är att svenska jurist- er såsom konsulter granskar lagförslag som arbetats fram i Estland och Lettland och i övrigt biträder lagstiftarna i dessa länder. Avsikten är att under år 1995 utvidga rättsbiståndet till att avse även åklagarväsendet och kriminalvården. Vid sidan av vad som nu nämnts deltar Sverige i ett nordiskt arbete med rättsutvecklingsbistånd till de tre baltiska staterna. Detta har hittills skett i två former, nämligen leveranser av juridisk litteratur till Estland, Lettland och Litauen samt rättsliga seminarier för baltiska jurister.
2 Offentlig rätt 2.1 Grundlagsfrågor m.m.
Några huvudpunkter: - En ny vallag. - Ny lag om val till Europaparlamentet.
- Skärpta åtgärder mot barnpornografi. - De nya mediernas grundlagsreglering utreds.
Det har varit utmärkande för de konstitutionella reformer som genom- förts i modern tid att de byggt på bred politisk enighet. I enlighet med denna tradition har ett flertal grundlagsändringar kunnat beslutas under år 1994.
En genomgripande översyn av vallagstiftningen sker för närvarande. Efter genomgång av remissutfallet kommer 1993 års vallagskommittés slutbetänkande Vallagen (SOU 1994130) att beredas vidare inom Justitie- departementet tillsamrnans med en uppföljning av det försök med röst- ning på person som genomfördes vid det senaste valet till kommunfull- mäktige i sju kommuner. I arbetet med den nya vallagstiftningen ligger också att bereda de förslag som kan bli resultatet av den pågående utredningen (dir. l994z49) om den fria nomineringsrätten och vissa andra frågor med anknytning till valsystemet. Arbetet är inriktat på att en ny vallag skall tillämpas vid de allmänna valen år 1998.
Inför det val till Europaparlamentet som skall hållas i september 1995 skall sådan lagstiftning genomföras som följer av att föreskrifter om val till Europaparlamentet enligt 8 kap. 4 & regeringsformen skall meddelas i lag. '
De senaste två årens intensiva debatt om barnpornografi har också — trots att den borgerliga regeringen inte förmådde komma med några förslag — genom socialdemokratiska initiativ i riksdagens konstitutions- utskott utmynnat i flera lagändringar (bet. 1993/94:KU28, rskr. l993/941450, bet. l994/95:KU6, rskr. l994/95:12, SFS l994:1600 89 —1605). Bl.a. kommer det fr.o.m. den 1 januari 1995 att finnas större
möjligheter att konfiskera bampomografiskt material. Som ytterligare ett Prop. l994/95:100 led i kampen mot barnpornografi har regeringen beslutat tillsätta en Bilaga 3.1 kommitté med uppdrag att undersöka på vilket sätt och med vilka medel förekomsten av barnpornografi bäst kan bekämpas (dir. l994:l 17). Den snabba utvecklingen inom infonnationstekniken ställer krav på en fortlöpande översyn av lagar och andra föreskrifter. En parlamentarisk kommitté skall därför i en utredning om nya medier och grundlagarna (dir. l994:104) bl.a. analysera tryckfrihetsförordningens öch yttrande- frihetsgrundlagens tillämplighet på nya medier som används vid för— medling av yttranden och annan information till allmänheten. Den i betänkandet 6 juni Nationaldagen (SOU l994:58) framförda tanken att göra nationaldagen till allmän helgdag bör inte fullföljas.
2.2 Offentlighet och sekretess
Några huvudpunkter: - Sekretesslagens tillämpning bevakas.
- Samarbetet angående unga lagöverträdare och ekonomisk brotts- lighet föreslås bli lättare.
En ur olika aspekter framträdande del av den svenska rättsordningen är principen om allmänna handlingars offentlighet. Denna offentlighets— princip begränsas genom regler om sekretess. Sekretesslagen (l980:100) antogs av riksdagen år 1980. Lagen innefattar en samlad reglering av sekretess för allmänna handlingar och tystnadsplikt för offentliga funk— tionärer. Lagens tillämpning följs med stor uppmärksamhet från departe- mentets sida. Förslag till ändringar läggs fortlöpande fram i mån av be- hov. I Justitiedepartementet pågår arbete med en departementsprome- moria om olika sekretessfrågor.
En särskild utredare har nyligen lämnat förslag om ändringar i sekretesslagen i syfte att förbättra samarbetet mellan de myndigheter och andra som arbetar med unga lagöverträdare och ekonomisk brottslighet.
2.3 Datalagsfrågor
Några huvudpunkter: Datainspektionen ges normgivningsbefogenhet i fråga om inte- gritetsskydd. Rättsliga överväganden kring informationsteknik. Personnummerutredningens förslag bör inte genomföras.
Genom ändringar i 8 kap. 7 & regeringsformen har öppnats en möjlig- het att ge Datainspektionen normgivningsbefogenhet i fråga om ADB- behandling av personuppgifter (prop. l993/94:116, bet. 1993/94:I(U36, 90 rskr. l993/94:359, bet. 1994/95:KU7, rskr. l994/95:13,
SFS 199421480). Ändringarna har följts upp genom ändringar i datalagen Prop. l994/95:100 av innebörden att för de branscher/sektorer där Datainspektionen utfärdar Bilaga 31 generella föreskrifter skall tillståndsplikt inte föreligga (prop. l993/94:217, bet. l994/95zKUlO, rskr. 1994/95:35 , SFS 1994:l485). Regeringen har därefter beslutat en ändring av data- förordningen (19822480) varigenom Datainspektionen bemyndigas med- dela sådana generella föreskrifter. Även andra ändringar i datalagen har genomförts i syfte att förenkla Datainspektionens arbete och för att stärka inspektionens möjligheter att på ett effektivt sätt värna om de enskildas personliga integritet. Arbetet på en ny datalag kan tas upp på nytt när resultatet av pågående överväganden inom EU angående ett dataskydds- direktiv föreligger.
Som redan nämnts medför utvecklingen inom infonnationstekniken behov av en översyn av lagar och andra föreskrifter. En särskild utredare har tillkallats med uppgift att utarbeta sådana förslag till rättslig reglering som kan behövas i samband med inrättandet av s.k. elektroniska anslags— tavlor och för användningen av elektroniska dokument inom både förvalt— ningen och näringslivet (dir. l994:42). Bl.a. förutsätter förhållandet till datalagen nya överväganden i detta sammanhang men även frågor som rör reglerna om allmänna handlingars offentlighet bör analyseras av utredaren.
Personnummerutredningen (Ju l993:01) fick av den förra regeringen i uppdrag att utreda frågan om en begränsad användning av personnum- mer. I maj 1994 lämnade utredningen sitt betänkande Personnummer - integritet och effektivitet (SOU 1994263). Utredningens förslag till ny personnummerlag och till en särskild sekretessbestämmelse för person— nummer har fått ett kraftigt negativt remissutfall. Regeringen kommer, mot denna bakgrund, inte att i dessa frågor lägga fram några lagförslag. Den nuvarande regleringen av personnummer i 7 5 andra stycket data- lagen (19731289) innebär dessutom att personnummer inte får användas i personregister utan att beaktansvärda skäl föreligger. Den rättstillämp- ning som skett genom regeringens och Datainspektionens praxis i ärenden enligt datalagen har hittills visat att stadgandet ger goda möjligheter att begränsa användningen av personnummer i ADB-sammanhang. Av Personnummerutredningens övriga förslag avser regeringen att arbeta vidare med förslaget till lagstiftning i fråga om kriminalisering av obe- hörigt utnyttjande av annans identitet.
2.4 Förvaltningsrätt
En huvudpunkt:
- Frågan om en permanentning av rättsprövningslagen bereds.
Den 1 juni 1988 trädde lagen (l988:205) om rättsprövning av vissa för- valtningsbeslut i kraft ( prop. 1987/88:69 , bet. 1987/88:KU 38, rskr. 1987/88:189 ). Genom lagen har Regeringsrätten fått rätt att i vissa 91 fall undanröja ett beslut i ett förvaltningsärende som rör tillämpningen av
civilrättsliga normer eller ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska Prop. l994/95:100 förhållanden. En förutsättning är att den rättstillämpning som ligger till Bilaga 3.1 grund för beslutet strider mot gällande rättsregler.
I väntan på erfarenheter från tillämpningen har lagen gjorts tidsbe- gränsad. Den skulle ursprungligen tillämpas på beslut som meddelades under tiden den 1 juni 1988 — den 31 december 1991. Lagen har emeller- tid — med oförändrat tillämpningsområde - förlängts att fortsätta att gälla under ytterligare tre år i avvaktan på en slutlig utvärdering av dess tillämpning. Dessutom har några justeringar gjorts i lagens regler om för- farandet i Regeringsrätten (prop. 1990/91:176, bet. l990/9lzKU12, rskr. 1990/91:51). Enligt uttalanden i propositionen om förlängd giltighet av lagen är det för tidigt att definitivt ta ställning till om lagen i dess nu- varande form skall permanentas eftersom Europadomstolen ännu inte prövat något klagomål över beslut som meddelats med stöd av lagen.
Fri- och rättighetskommittén har i sitt betänkande Domstolsprövning av förvaltningsärenden (SOU 1994:1 17) behandlat frågan om vidgade möjlig- heter till domstolsprövning av förvaltningsbeslut. Kommittén har därvid föreslagit att rättsprövningslagen permanentas. Betänkandet remiss- behandlas för närvarande. I avvaktan på resultatet av denna remissbehandling har rättsprövningslagens giltighetstid förlängts och kammarrätt har från och med den 1 april 1994 givits behörighet att pröva vissa ärenden enligt lagen (se avsnitt 4.1; prop. 1994/95:27, bet. l994/95:JuU6, rskr. 1994/95:165, SFS 199421759) till utgången av år 1997.
3 Civilrätt 3.1 EU-perspektivet
På det civilrättsliga området har reformarbetet under de senaste åren dominerats av en anpassning av viktiga delar av svensk civilrätt till EG- rätten. Sådan anpassning har skett såväl i fråga om den kommersiella kontraktsrätten (t.ex. lag om handelsagentur) som konsumenträtten (t.ex. ny konsumentkreditlag och lag om paketresor). Också inom försäkrings- och skadeståndsrätt har det skett en sådan anpassning (t. ex. ändringar i trafikskadelagen samt införandet av en produktansvarslag och en lag om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal). Även vissa andra delar av civil- rätten har berörts. Det gäller t.ex. immaterialrätt, fastighetsrätt och aktie- bolagsrätt.
De åtaganden att anpassa svensk civilrätt till EG:s regelverk som gjordes i EES-avtalet har i och med dessa lagstiftningsåtgärder i stora delar fullgjorts. På några områden, där Sverige i EES-avtalet fått anstånd med att genomföra lagändringama, återstår emellertid lagstiftningsarbete. Mest omfattande är därvid det lagstiftningsarbete som skall ske på associationsrättens område. EG-rätten på civilrättsområdet omfattas till största delen av EES-avtalet. Medlemskapet i den Europeiska unionen medför dock förpliktelser om viss ytterligare anpassning till EG:s 92
regelsystem (se avsnitt 3.2). Medlemskapet innebär också att Sverige Prop. l994/95:100 deltar i utvecklingen av det gemensamma rättssystemet. Det leder till en Bilaga 3.1 fortsatt anpassning av svensk civilrätt till EG-rätten. I och med att arbetet med EG-anpassningen till stora delar är avklarat finns det visst utrymme att använda lagstiftningsresursema på civilrättens område för andra reforrnbehov. I det följande lämnas en redogörelse för läget i lagstiftningsarbetet inom civilrättens område.
3.2 Allmän förmögenhetsrätt
Några huvudpunkter:
- En ny lag skall införas som innebär att svensk internationell privaträtt anpassas till en EG-konvention om tillämplig lag för kontraktsrättsliga förpliktelser.
Lagrådsremisser med förslag till en ny kommissionslag och änd- ringar i kreditupplysningslagen beslutas i vår. En översyn av vissa frågor med anknytning till konsument- köplagen och konsumenttjänstlagen pågår. Godtrosförvärvslagen ses över i en pågående utredning.
Som nämnts tidigare har det under de senaste åren på vissa avgränsade områden skett en anpassning till EG:s regelsystem. Det gäller främst inom konsumenträtten. Senast har regeringen i en proposition om oskä- liga avtalsvillkor m.m. (prop. 1994/95 :17) föreslagit regler som innebär att svensk rätt anpassas till EG:s direktiv om oskäliga avtalsvillkor i konsumentförhållanden.
Även framdeles kommer arbetet i den Europeiska unionen att påverka den allmänna förmögenhetsrätten, särskilt konsumenträtten, i Sverige. Direktiv kan väntas närmast beträffande fjärrköp. EG-kommissionen har också påbörjat ett arbete rörande garantier och efterköpsservice på konsu- mentköprättens område. På grund av Sveriges medlemskap i unionen skall vidare en EG-konvention om lagvalsregler för kontraktsrättsliga förpliktelser (1980 års Romkonvention) införlivas med svensk rätt. Arbetet med detta har påböq'ats.
Kreditupplysningsutredningen avlämnade sitt slutbetänkande Integritet och effektivitet på kreditupplysningsområdet (SOU l993:l lO) idecember 1993. Utredningen föreslår att kreditupplysningslagen skall gälla beträf- fande alla företag som bedriver kreditupplysningsverksamhet och att inte som i dag vissa av dem skall vara undantagna från regleringen. Utred- ningen föreslår också att reglerna om banksekretess inte skall hindra att uppgifter om kundernas krediter lämnas ut till kreditupplysningsföretag. Vidare föreslås att näringsidkare och näringsanknutna fysiska personer skall få samma rätt till kredimpplysningskopior och s.k. beställaruppgifter som privatpersoner nu har. Betänkandet har remissbehandlats och bereds vidare inom Justitiedepartementet. En lagrådsremiss beräknas kunna av- lämnas under våren 1995. 93
På grundval av kommissionslagskommitténs betänkande Kommission
och dylikt (SOU l988z63) förbereds en lagrådsremiss om ny kommis— Prop. l994/95:100 sionslag. Framför allt behandlas frågor om tredje mans rätt vid kommis— Bilaga 3.1 sion. Därvid berörs även frågan om giltigheten av s.k. återtagandeförbe- håll i varor som köparen får sälja vidare innan han betalat säljaren. En
lagrådsremiss avses bli beslutad under våren 1995 .
I september 1994 avlämnade Leasingutredningen sitt slutbetänkande Finansiell leasing av lös egendom (SOU 19941120). Utredningen föreslår en lag om finansiell leasing med kontraktsrättsliga regler om förhållandet mellan parterna, bestämmelser om leasingavtalets behandling vid lease- tagarens konkurs och regler om sakrättsligt skydd för leasetagaren. Vidare föreslås tillägg till konsumentkreditlagen som innebär i huvudsak att lagens regler för kreditköp tillämpas även på finansiell leasing till konsumenter. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
En särskild utredare arbetar med en utvärdering och översyn av vissa frågor rörande konsumenttjänstlagen (l985z716) och konsumentköplagen (19901932). Utredningsuppdraget omfattar bl.a. preskriptionsbestämmel- serna, konsumentens avbeställningsrätt, näringsidkarens produktansvar och köparens skydd mot säljarens borgenärer (se dir. 19932101). Upp- draget förväntas bli redovisat före den 1 mars 1995.
En annan utredning ser över lagen ( 1986:796 ) om godtrosförvärv av lösöre. Utredarens huvuduppgift är att utvärdera tillämpningen av lagen såvitt gäller godtrosförvärv av stöldgods och att utreda om reglerna bör ändras i syfte att motverka handeln med stöldgods (se dir. 1993:102). Utredningen skall redovisa sitt uppdrag före den 1 maj 1995.
3 .3 Ersättningsrätt
Några huvudpunkter: Förslag till en ny försäkringsavtalslag kommer i en lagråds— remiss våren 1995 . Frågor om ersättning för ideell skada utreds.
Utredningsförslag om skärpning av det allmännas skadestånds- ansvar bereds i Justitiedepartementet. Sverige deltar i det internationella konventionsarbetet på atom- ansvarsområdet.
Också på det ersättningsrättsliga området har som tidigare nämnts svensk rätt anpassats till 15st rättssystem. Det gäller bl.a. trafikska- delagen och reglerna om produktansvar.
En parlamentarisk kommitté om det allmännas skadeståndsansvar lade i juni 1993 fram betänkandet Det allmännas skadeståndsansvar (SOU 199355). I betänkandet föreslår kommittén att det allmännas skade- ståndsansvar i samband med myndighetsutövning skall utvidgas i vissa hänseenden, främst vid felaktig myndighetsinformation samt vid frihets- inskränkningar och andra allvarliga ingrepp av myndigheter. Betänkandet har remissbehandlats och den fortsatta beredningen pågår. 94 På försäkringsavtalsrättens område pågår sedan länge ett omfattande
nordiskt reformarbete. Till grund för arbetet i Sverige ligger Försäkrings— Prop. l994/951100 rättskommitténs båda betänkanden Personförsäkringslag (SOU l986z56) Bilaga 3.1 och Skadeförsäkringslag ( SOU 1989:88 ). Inom Justitiedepartementet har kommitténs förslag omarbetats, bl.a. med hänsyn till den internationella
utvecklingen och vad som framkom vid remissbehandlingen av kommitté- förslagen. Resultatet av departementets arbete har redovisats i departe-
mentspromemorian Ny försäkringsavtalslag (Ds l993z39), som har remissbehandlats. Ärendet bereds nu vidare i Justitiedepartementet med
sikte på en lagrådsremiss under våren 1995 .
En kommitté undersöker möjligheterna att förbättra ersättningen för ideell skada (Ju 198911, dir. 1988276). I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att diskutera ersättningsnivåer, ersättningsprinciper och metoder för att bestämma ersättningen. Kommittén har i september 1992 lagt fram ett delbetänkande Ersättning för kränkning genom brott (SOU 199284). I betänkandet föreslås nya regler om ersättning för lidande som någon tillfogar annan genom brott mot den personliga friheten eller annat integritetskränkande brott. Bestämmelser om det finns nu i 1 kap. 3 & skadeståndslagen. Betänkandet har remissbehandlats och övervägs inom Justitiedepartementet. Kommittén slutför sitt arbete med andra delar av Utredningsuppdraget. Slutbetänkandet väntas bli avlämnat senast den I mars 1995 .
När det gäller ersättningens storlek konstaterar kommittén i delbe- tänkandet att ersättning för lidande som avses i 1 kap. 3 & skadestånds- lagen har höjts påtagligt under de senaste åren, betydligt mer än som föranleds enbart av förändringarna i penningvärdet. Framför allt när det gäller ersättning för lidande vid sexualbrott är utvecklingen till stor del en följd av att Brottsskadenämnden successivt höjt sin ersättning för sådana kränkningar.
Kommittén uttalar som sin mening att den nuvarande ersättningsnivån får anses någorlunda välavvägd för det stora flertalet kränkningar. För vissa slags övergrepp beträffande vilka lidandet är särskilt allvarligt anser kommittén dock att ersättningsnivån alltjämt är för låg och att det är påkallat med en ytterligare höjning. Det gäller framför allt vid sexual- brott och andra grova våldsbrott. Enligt kommittén är det knappast lämpligt att närmare ange hur stor höjningen bör vara utan den frågan får avgöras av de rättstillämpande myndigheterna. Mer än en fördubbling av ersättningen jämfört med den nivå som tillämpas för närvarande är dock enligt kommitténs mening inte motiverad.
Ersättningen vid sexualbrott och andra grova våldsbrott betalas i praktiken antingen av försäkringsbolagen eller av Brottsoffennyndig- heten. En fördubbling av den nuvarande nivån kunde enligt uppgifter till kommittén beräknas medföra en höjning av försäkringspremiema för hem- och villaförsäkringarna med högst en procent, medan utbetal- ningarna av brottsskadeersättning skulle öka med omkring 10 miljoner kr.
Regeringen noterar att ersättningsnivån således i rättspraxis har höjts avsevärt sedan kommittén inledde sitt arbete. Denna utveckling har avspeglats i en kraftig ökning av de statliga brottsskadeersättningama. 95 Med hänsyn till detta och mot bakgrund av det statsfinansiella läget anser
regeringen att en fortsatt höjning av ersättningsnivåema inte är så Prop. 1994/95:100 angelägen att regeringen för närvarande kan ansluta sig till kommitténs Bilaga 3.1 uppfattning i denna del. Regeringen avser att återkomma till förslagen i delbetänkandet i samband med beredningen av kommitténs kommande slutbetänkande.
Även på transporträttens område är ersättningsrättsliga frågor aktuella (se avsnitt 3.8 ).
På atomansvarets område finns två internationella konventionssystem, dels Wien-konventionen som administreras av FN:s atomenergiorgan IAEA, dels Paris-konventionen som faller under OECD—organet NEAzs ansvar. För att skillnaderna mellan systemen skall överbryggas har ett gemensamt protokoll om tillämpningen av konventionerna utarbetats. Sverige deltar i det internationella arbete med att revidera Wienkonven- tionen som nu pågår inom IAEA. Arbetet syftar till att förbättra de skadelidandes rätt till ersättning för skador till följd av atomolyckor samt till att förmå fler länder att ansluta sig till konvenuonssystemet. Inom NEA följs arbetet inom IAEA, samtidigt som en modernisering av Paris- konventionen och av en tilläggskonvention från år 1963 förbereds. Sverige deltar aktivt i även detta arbete.
3.4 Bostadslagstiftningen
Några huvudpunkter: - Bostadsrättens värde som pant stärks.
- Ny utredning om hyresförhandlingssystemet.
I en promemoria (Ds l994:7) som har remissbehandlats under våren 1994 föreslås lagändringar i syfte att bl.a. stärka bostadsrättens värde som pant. I promemorian föreslås att en legal panträtt införs för bo- stadsrättshavares avgifter till föreningen, att tvångsförsäljning enligt bostadsrättslagen skall ankomma på kronofogdemyndighetema samt att en juridisk person som har panträtt i en bostadsrätt i vissa situationer skall ha rätt att förvärva och hyra ut lägenheten. Ärendet bereds nu inom Justitiedepartementet. Avsikten är att en proposition skall avlämnas under våren. I propositionen skall även behandlas ett tidigare lämnat förslag om att den s.k. ombildningslagen skall omfatta också fastigheter som är taxerade som småhus (Ds l993:54).
Regeringen har uppdragit åt Boverket att utvärdera den pågående försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt. Uppdraget skall redovisas före utgången av juni 1996. Därefter kommer regeringen att ta ställning till frågan om upplåtelseforrnen bör permanentas.
Inom Justitiedepartementet bereds frågan om att inrätta ett bostads- rättsregister.
Utredningen om förvärv och förvaltning av hyreshus lade i mars 1994 fram betänkandet Förvalta bostäder (SOU 199423). I betänkandet före- slås bl.a. att lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. (förvärvslagen) 96 skall upphävas och att bestämmelserna om tvångsförvaltning i bostadsför-
valmingslagen skall skärpas. Betänkandet har remissbehandlats. Ärendet Prop. 1994/95:100 bereds vidare inom Justitiedepartementet med sikte på en proposition Bilaga 3.1 under våren 1995. Inriktningen är att förvärvslagen behålls.
Under våren 1995 kommer det att inledas ett arbete med en språklig och redaktionell översyn av 12 kap. jordabalken (hyreslagen). Arbetet kommer att bedrivas med utgångspunkt i Hyreslagskommitténs betänkan- de Ny hyreslag (SOU 1991 :96).
Den 1 juli 1994 genomfördes flera viktiga ändringar i hyresförhand- lingslagen och hyreslagen. Ändringarna har utsatts för hård kritik av hyresgäströrelsen. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en utredare med uppgift att göra en översyn av de genomförda ändringarna.
I augusti 1994 tillkallades en särskild utredare med uppgift att lämna förslag till författningsändringar som gör det möjligt att bl.a. skapa ägarlägenheter (dir. l994:82). Regeringen har i tilläggsdirektiv (dir. l994:136) beslutat att denna uppgift skall utgå. Utredarens uppgift består numera i att lämna förslag till lösning av vissa problem som i dag uppkommer när olika slag av verksamhet skall samordnas ikomplicerade byggnadsanläggningar. Utredningsarbetet skall vara avslutat före ut- gången av år 1995.
3.5 Övrig fastighetsrätt
Några huvudpunkter: - Investeringar i arrendejordbruket får ett stärkt skydd.
- Den s.k. presumtionsregeln i expropriationslagen ses över.
Ett förslag rörande investeringar i arrendejordbruket, som bygger på Arrendekommitténs betänkande ( SOU 1992:109 ), har lagrådsgranskats under hösten__l994. En proposition beräknas kunna lämnas till riksdagen inom kort. Ovriga frågor som har behandlats av Arrendekommittén bereds nu inom Justitiedepartementet.
Regeringen beslutade i augusti 1994 att tillkalla en särskild utredare för att utvärdera den s.k. presumtionsregeln i expropriationslagen (dir. l994:82). I uppdraget, som skall vara slutfört till utgången av år 1995, ingår bl.a. att kartlägga presumtionsregelns betydelse och undersöka om regeln svarar mot dagens behov. Utredaren skall också föreslå de änd— ringar och klargöranden som behövs.
Inom EU har antagits ett direktiv om periodvis nyttjande av fastigheter (andelshus och liknande). Ett nordiskt samarbete har inletts i syfte att införliva direktivets bestämmelser med den nordiska lagstiftningen.
Kammarkollegiet har i en framställning till regeringen begärt en änd- ring i reglerna i vattenlagens promulgationslag om tillståndshavares rätt till ersättning med anledning av nya eller ändrade villkor om skadeföre- byggande eller skadekompenserande åtgärder vid omprövning av tillstånd enligt äldre vattenrättslig lagstiftning. Förslag till ändrade regler har presenterats i en lagrådsremiss i december 1994. En'proposition till riks- 97 dagen kommer att läggas fram under våren 1995.
7 Rierltlgr'n [994595 I sum/. Nr IUI/. Bilaga 3
Inom Justitiedepartementet förbereds kommittédirektiv till en utredning Prop. l994/95:100 som skall göra en översyn av de författningar som styr fastighets- Bilaga 3.1 datasystemet.
3.6 Bolagsrätt och annan associationsrätt
Några huvudpunkter: - Reformarbetet på aktiebolagsrättens område fortsätter.
- Ny redovisningslagstiftning för aktiebolag och vissa handels- bolag.
Aktiebolagsrätten är sedan några år föremål för en översyn av Aktie- bolagskommittén. Kommitténs arbete har bl.a. föranlett omfattande änd- ringar i aktiebolagslagen , vilka träder i kraft den ljanuari 1995 och bl.a. innebär en EG-anpassning av aktiebolagslagen och högre krav på aktiekapital. För kommittén återstår nu att överväga bl.a. frågor om aktiebolagets organisation och aktiebolagets finansiella instrument. Ett delbetänkande angående bolagsorganens roller och ansvar skall avges inom kort. Kommitténs slutbetänkande skall avges före utgången av juni 1996.
Inom lustitie— och Finansdepartementen pågår ett arbete med att an- passa redovisningslagstiftningen till EG:s redovisningsdirektiv för företag i allmänhet (de fjärde. sjunde och elfte bolagsrättsliga direktiven) och till de direktiv som gäller banker, andra finansiella institut och försäkrings- bolag. Till grund för arbetet ligger Redovisningskommitténs delbe- tänkande Års— och koncemredovisning enligt EG-direktiv, Del I och II (SOU 1994:l7). Delbetänkandet omfattar även frågan om det behövs särskilda redovisningsregler för pensionsavsättningar. avtal om avgångs— vederlag och liknande förmåner för styrelseledamöter, verkställande direktörer m.fl. En proposition på grundval av betänkandet kommer att avlämnas under våren 1995.
3.7 Immaterialrätt
Några huvudpunkter: - Upphovsrätten anpassas till EG:s regelverk.
- Sverige fortsätter att följa det internationella arbetet på imma- terialrättsområdet i övrigt.
På upphovsrättens område har EG antagit ett direktiv om de upphovs- rättsliga skyddstidema. En inom Justitiedepartementet utarbetad depar- tementspromemoria (Ds l994:127) med förslag till nödvändig lagstiftning för att införliva direktivet med svensk rätt har sänts ut på remiss. För- slagen har utarbetats i samråd med de andra nordiska länderna. Avsikten 98 är att lagändringama skall träda i kraft den 1 juli 1995 .
Ett direktiv om upphovsrätt för databaser håller på att utarbetas. Så Prop. l994/951100 snart direktivet har antagits kommer inom Justitiedepartementet ett arbete Bilaga 3.1 med att införliva direktivet i svensk rätt att igångsätm i samarbete med berörda departement i de andra nordiska länderna.
På varumärkesområdet hölls under år 1994 en diplomatkonferens om ett förslag till en internationell konvention om förenklade procedurer för erhållande av varumärkesskydd. Frågan om nödvändiga ändringar i den svenska varumärkeslagstiftningen kommer att övervägas inom Justitiede- partementet.
EG har antagit en förordning om förlängt skydd för läkemedel. En proposition i detta ämne har förelagts riksdagen. Förordningens bestäm- melser kommer att gälla i Sverige den 1 januari 1995.
Inom WIPO (World Intellectual Property Organisation) pågår sedan flera år ett arbete på att harmonisera patentlagstiftningen i världen. Ett stort antal frågor behandlas och arbetet syftar främst till att avskaffa skillnaderna mellan patentsystemen i Europa, USA och Japan. Sverige följer detta arbete. Frågan om nödvändiga ändringar i den svenska patentlagstiftningen kommer att övervägas inom Justitiedepartementet.
3 . 8 Transporträtt
Några huvudpunkter: - Jämvägsrätten anpassas till den internationella utvecklingen.
— Nya regler om bärgning samt om oljeskador till sjöss förbereds.
I en proposition (prop. l994/951111) om ansvar för skada vid interna- tionell järnvägstrafik föreslås att vissa . tilläggsbestämmelser till det internationella jämvägsfördraget CUI" IF införlivas med svensk rätt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 1995 .
På sjörättens område pågår inom Justitiedepartementet arbete rörande en konvention om bärgning, som Sverige undertecknade år 1989. I nordiskt samarbete förbereds förslag till de lagstiftningsåtgärder som föranleds av ett tillträde till konventionen. Avsikten är att en departe- mentspromemoria skall kunna sändas ut på remiss under våren 1995.
I FN:s regi pågår ett internationellt arbete med att förbättra de skade- lidandes situation efter olyckor som inträffar vid transport av farligt gods. Sålunda arbetar FN:s sjöfartsorganisation, IMO, för närvarande med en konvention om skadeståndsansvar vid sjötransport av farligt gods. Sverige deltar i detta arbete.
En inom Justitiedepartementet utarbetad departementspromemoria (Ds l994:120) med förslag till ändrade regler om ansvaret för oljeskador till sjöss har sänts ut på remiss. Avsikten är att en proposition skall kunna överlämnas till riksdagen under våren 1995.
99
3-9 Familjerätt Prop. 1994/952100 Bilaga 3.1 Några huvudpunkter: - Ett omfattande lagstiftningsarbete på den internationella famil- jerättens område pågår. En utredning skall se över delar av ärvdabalken , bl.a. reglerna om dödförklan'ng.
Vissa regler i föräldrabalken om vårdnad och umgänge ses över i en pågående utredning. Regler föreslås som skall garantera att ett barn kommer till tals i mål och ärenden som rör barnet.
Lagstiftningsarbetet på familjerättens område domineras för närvarande av den internationella familjerätten. På grundval av bl.a. Familjelagssak- kunnigas slutbetänkande Internationella familjerättsfrågor (SOU 1987: 18) förbereds nya internationellt privaträttsliga regler om äktenskap, vårdnad om barn, underhållsbidrag och arv. I Socialdepartementet förbereds nya regler om internationella adoptioner. Ett nordiskt samarbete pågår sam- tidigt rörande en översyn av den intemordiska familjerättsliga regle- ringen.
Det svenska lagstifmingsarbetet påverkas av att man i EU har inlett ett arbete på en konvention om internationellt privaträttsliga frågor rörande äktenskap. Möjligen kommer konventionen också att omfatta frågor om vårdnad och umgänge.
I samband med att lagen (199-1:11 17) om registrerat partnerskap antogs anförde riksdagen att en parlamentarisk utredning borde tillsättas för att utreda vilka åtgärder som skall vidtas för att öka tryggheten för människor som delar hushållsgemenskap på andra grunder än äkten- skapets (1993/94zLU28 s. 50). Direktiv till en sådan utredning är under utarbetande. Direktiven avses även omfatta en utvärdering av lagen (l987:232) om sambors gemensamma hem.
I Justitiedepartementet har upprättats en departementspromemoria om Barns rätt att komma till tals ( Ds 1994:85 ; jfr bet. 1990/91:LU13 ). I promemorian görs en genomgång av sådana mål och ärenden i domstolar- na som rör barn. Utgångspunkten är att reglerna skall tillförsäkra barnen en rätt att komma till tals. Det föreslås bestämmelser härom för mål och ärenden om vårdnad och umgänge, adoptionsärenden och namnärenden. Vidare föreslås en regel om särskild ställföreträdare för barnet i mål och ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Promemorian har remissbehandlats och den fortsatta beredningen pågår.
En särskild utredare arbetar med en utvärdering av 1991 års reform av föräldrabalkens regler om vårdnad och umgänge (dir. 19931120). Utvär- deringen skall särskilt inriktas på frågan hur satsningen på samarbets- sarntal har inverkat på handläggningen av vårdnads- och umgängestvister. Utredaren skall också överväga om handläggningsreglema bör ändras. Uppdraget skall redovisas före utgången av juni 1995. 100
Frågor om underhållsbidrag utreds inom Socialdepartementet.
En översyn av vissa delar av ärvdabalken skall göras i en utredning. Prop. 1994/952100 En huvudfråga för utredningen blir hur reglerna om dödförklaring skall Bilaga 3.1 vara utformade. Andra frågor som skall tas upp rör boutredningsmannens befattning med dödsboet och reglerna om sammanlevnad i oskiftat bo. Arbete med utredningsdirektiven pågår.
4 Processrätt m.m.
4.1 Processrätten
Några huvudpunkter: , - Tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i första instans, och arbetet med att flytta ner förvalmingsmålen i instanskedjan närmar sig sin slutfas. Måltillströmningen till hovrätter och kammarrätter begränsas genom krav på prövningstillstånd.
Hovrättsprocessen utreds. Regeringsrättens roll som prejudikatinstans renodlas. Förfarandereglema för domstolsärenden och förvalmings- processlagen reformeras. Skiljemannalagstiftningen revideras. Regler om grupptalan övervägs. Delgivningen effektiviseras.
Reglerna i rättegångsbalken om förfarandet vid de allmänna domstol- arna har under det senaste årtiondet varit föremål för ett omfattande re- formarbete. En stor del av reformarbetet på den centrala processrättens område bygger på Domstolsutredningens betänkande Domstolarna inför 2000-talet ( SOU 1991:106 ). Utredningens förslag har beretts vidare med siktet inställt på etappvisa reformer. Refonnema syftar till att domstols— verksamheten skall renodlas och koncentreras på de dömande upp- gifterna. Tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i första instans.
När det gäller de allmänna domstolarna kan principen om att tyngd— punkten i rättskipningen skall ligga i första instans sägas vara helt genomförd.I fråga om hovrättema har strävandena inriktats på att effektivisera förfarandet, bl.a. genom utvidgade krav på prövningstill- stånd, så att målen kan avgöras på ett snabbare och mer ändamålsenligt sätt och att resurserna kan koncentreras på de mer svårbedömda och kvalificerade målen. En särskild utredare arbetar vidare med dessa frågor (dir. 199338). I uppdraget ingår att lämna förslag till ändringar i för- farandereglema för hovrätt och att undersöka olika sätt att begränsa flödet av mål till hovrättema. I det sammanhanget står olika frågor om prövningstillstånd - inklusive frågan om att införa generella regler om prövningstillstånd i hovrätt — i fokus.
När det gäller de allmänna förvalmingsdomstolama fortsätter ett omfat- 101 tande arbete med att flytta ner målen från kammarrätt till länsrätt i
8 Riksdugwr 199—1595. I saml. Nr 100. Bilugaj'
enlighet med riktlinjer som har godkänts av riksdagen. Den första dom- Prop. l994/95:100 stolsprövningen i de allmänna förvaltningsdomstolama skall i allmänhet Bilaga 3.1 ligga i länsrätt och Regeringsrätten skall avlastas uppgifter efter mönster av vad som gäller för de allmänna domstolarna. Arbetet är omfattande och sker etappvis.
Regler av generell karaktär som gör det möjligt att ställa krav på pröv- ningstillstånd har införts i ledet länsrätt—kammarrätt ( prop. 1993/94: 133 ). Reglerna är utformade efter mönster av reglerna om prövningstillstånd i hovrätt. Frågan om vilka målgnrpper som skall omfattas av kravet på prövningstillstånd behandlas parallellt med att olika målgrupper flyttas ner i instanskedjan. Hittills har ett sådant krav införts i nästan alla de måltyper som har flyttats ned till länsrätt och även i en del mål som redan tidigare prövats i länsrättema. Krav på prövningstillstånd gäller således sedan den 1 oktober 1994 för bl.a. körkortsmålen, kriminal- vårdsmålen och studiestödsmålen. Från den 1 april 1995 utvidgas kravet på prövningstillstånd till ytterligare ett 90-tal olika måltyper.
Förfarandereglema för de allmänna förvaltningsdomstolama - förvalt- ningsprocesslagen (l97l:291) —— och de förfaranderegler som gäller för de allmänna domstolarnas hantering av ärenden, dvs. för tingsrättemas del lagen (19461807) om handläggning av domstolsärenden, den s.k. ärendelagen , och för hovrättemas och Högsta domstolens del rättegångs- balkens regler om överklagande av beslut, ses över med utgångspunkt bl.a. i Domstolsutredningens förslag. Arbetet är inriktat på att revidera de båda lagarna i stället för att - som utredningen föreslår — ersätta dem med en gemensam domstolsförfarandelag. Ett förslag till en ny ärendelag bör kunna presenteras under år 1995 . Arbetet med att revidera förvalt- ningsprocesslagen sker etappvis. I det sammanhanget skall också åter- stående förslag i betänkandet Några frågor angående Regeringsrätten ( SOU 1992:138 ) tas upp. Det handlar bl.a. om att införa möjligheter för Regeringsrätten att begränsa sin prövning till prejudikatfrågan i målet.
Rättegångsbalkens regler om beslag, husrannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning ses över av en särskild utredare (dir. l993:33). Regler- na, som i huvudsak är oförändrade sedan rättegångsbalkens tillkomst, har i olika sammanhang kritiserats för att vålla problem i tillämpningen. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 1995. Inom Justitiedeparte- mentet pågår samtidigt en översyn av rättegångsbalkens regler om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning i belysning av den ytterst snabba tekniska utveckling som äger rum på teleområdet och av att telemarknaden har öppnats för fler operatörer genom den nya telelagen (l993:597). Denna översyn bör föregå ett ställningstagande till den fort- satta beredningen av frågorna om en lagreglering av hemlig teknisk avlyssning och om användning av övervakningskameror i brottsutred- ande verksamhet, vilka behandlas av SÄPO—kommittén i dess slut- betänkande ( SOU 1990:51 ; jfr bet. 1993/94zluU4).
En särskild utredare utreder möjligheterna att i svensk rätt införa regler om grupptalan. Syftet med utredningen är att förbättra möjligheterna att i domstol driva anspråk som är gemensamma eller likartade för en större grupp människor. Enligt direktiven (dir. 199lz59) skall frågan särskilt 102 övervägas för konsument- och miljörättsområdena. Utredaren kommer
också att behandla grupptalan när det gäller jämställdhetsfrågor. Utred- Prop. l994/95:100 ningen kommer att redovisas i början av år 1995 . Bilaga 3.1
Också skiljemannalagstiftningen revideras. Ett delbetänkande av en särskild utredare, Ny lag om skiljeförfarande ( SOU 1994:81 ), har nyligen varit föremål för remissbehandling och förslaget bereds nu vidare inom Justitiedepartementet. Den särskilda utredaren fortsätter sitt arbete och skall nu undersöka om det finns brister i rättsskyddet på skiljedoms— området och överväga om förfarandereglema för de allmänna domstolar— na kan ändras så att rättegång i domstol blir ett mera slagkraftigt alternativ till skiljeförfarande (dir. l992:22). Uppdraget i denna del skall avslutas under första halvåret 1995.
Ett flertal olika delgivningsfrågor är aktuella. Domstolsverket har på regeringens uppdrag utvärderat 1991 års delgivningsreforrner, då bl.a. regler om förenklad delgivning infördes. Undersökningen tyder på att reglerna på det stora hela fungerar tillfredsställande men en del uppslag till förändringar förs fram. Bl.a. några sådana frågor har behandlats i en departementspromemoria Vissa effektiviseringar på delgivningsområdet (Ds l994:129), som för närvarande remissbehandlas. Här föreslås bl.a. att tillämpningsområdet för förenklad delgivning utvidgas, att hus- rannsakan för delgivning skall kunna användas i fler fall och att käranden i tvistemål skall få ett ökat ansvar för delgivning. I en senare omgång planeras förslag som gäller delgivning i den summariska processen och med juridiska personer.
År 1992 reformerades den summariska processen och kronofogdemyn- dighetema tog över handläggningen av mål om betalningsföreläggande och handräckning. Reformen har just utvärderats. Betyget är gott men det finns utrymme för en del justeringar. Regeringen kommer inom kort med sådana förslag.
4.2 Konkursrätt och utsökningsrätt
Några huvudpunkter: - En ny lag om företagsrekonstruktion införs.
- Konkurshanteringen och konkurstillsynen ses över.
Insolvensutredningen har i sitt slutbetänkande Lag om företagsrekon- struktion ( SOU 1992:113 ) föreslagit att ett nytt rekonstruktionsförfarande för företag i kris införs och att vissa ändringar i förmånsrättslagen görs. Utredningen behandlar också frågan om lönegarantins inverkan på kon- kurrensen mellan företag. Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss har granskats av Lagrådet. Förslagen bereds nu vidare inom Justitiedepartementet.
Vissa internationella frågor på konkursrättens område har övervägts av en särskild utredare. Betänkandet ( SOU 1992:78 ) innehåller bl.a. förslag om att Sverige med vissa reservationer skall tillträda 1990 års europeiska konvention om vissa internationella aspekter på konkurser (Istanbulkon- 103 ventionen) och förslag till den lagstiftning som krävs för ändamålet.
Frågan om Sverige skall tillträda konventionen vilar i avvaktan på det Prop. 1994/95:100 arbete med en konkurskonvention som pågår inom EU. Bilaga 3.1
Utsökningsbalken har under senare år varit föremål för en översyn, i första hand på grundval av förslag från Riksskatteverket (se bl.a. prop. 1990/911126, prop. 1993/94:50 och prop. l993/94:19l). Regeringen har under hösten 1994 lagt omfattande ändringsförslag i prop. 1994/95:49 Reformerad löneexekution och målhantering hos kronofogdemyndigheten. Här föreslås bl.a. ett enhetligt och mer effektivt system för löneut- mätrring. Övriga förslag från Riksskatteverket bereds vidare inom Justitiedepartementet.
IJustitiedepartementets promemoria Konkursgäldenären ( Ds 1994:96 ) föreslås bl.a. att det hos Patent- och registreringsverket inrättas ett centralt register över fysiska personers konkurser. Promemorian inne- håller i övrigt vissa förslag som syftar till att utvidga gäldenärens skyldigheter att bidra till konkursutredningen. Promemorian har remiss- behandlats och förslagen bereds vidare inom regeringskansliet med sikte på att en proposition skall kunna avlämnas under första hälften av år 1995. Frågan om att inrätta ett heltäckande konkursregister för hela landet övervägs inom Justitiedepartementet. Inom departementet har också ett arbete inletts med att se över konkurshanteringen i allmänhet och konkurstillsynen i synnerhet. Som grund för detta arbete ligger förslag från Domstolsutredningen i betänkandet Domstolarna inför 2000- talet ( SOU 1991:106 ) och Riksrevisionsverkets granskningsrapport Till- syn vid konkurs (RRV 1994:l3).
5 Kriminalpolitiken
5.1 Strafflagstiftningen
Några huvudpunkter: - Lagstiftning om företagsböter utvärderas.
- Vapenlagstiftningen skärps. - Sexualbrotten och gäldenärsbrotten ses över.
Genom riksdagens beslut i anledning av propositionen 1993/94:23 angående ett effektivare brottmålsförfarande har lagts fast vissa grund- principer för när straff skall användas som sanktionsinstrument. En stor restriktivitet har anbefallits. Straff skall främst användas vid sådana förfaranden som är typiskt sett skadliga eller farliga.
Riksdagen har nyligen antagit propositionen Ökat skydd för barn, Ytterligare åtgärder mot sexuella övergrepp, m.m. (prop. l994/952). Genom lagändringama. som bl.a. inneburit att preskriptionstiden för sexualbrott mot barn förlängs, har det straffrättsliga skyddet för barn förstärkts. Sexualbrottskapitlet i brottsbalken har nu varit föremål för upprepade översyner under årens lopp. Genom de ändringar som före- 104 tagits kan ifrågasättas om systematiken i kapitlet alltjämt är adekvat.
Dänitöver har uppmärksammats vissa frågor rörande bl.a. brottsrubri- Prop. 1994/95 :100 ceringar. Mot bakgrund härav anser regeringen att det är angeläget att Bilaga 3.1 sexualbrottskapitlet i dess helhet blir föremål för en översyn. Regeringen har därför för avsikt att utarbeta direktiv till en sådan översyn.
I en inom Justitiedepartementet upprättad departementspromemoria Sveriges tillträde till Europarådets förverkandekonvention (Ds 1993117) behandlas frågan om Sveriges tillträde till en inom Europarådet utarbetad konvention om förverkande m.m. Syftet med konventionen är att stärka det internationella samarbetet för att bekämpa allvarliga brott. I prome- morian föreslås att Sverige, som har undertecknat konventionen, ratifi- cerar denna. Promemorian, som har remissbehandlats, bereds för när- varande inom Justitiedepartementet. En proposition angående Sveriges tillträde till konventionen planeras under våren 1995.
Med anledning av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen är nu en proposition under utarbetande i Justitiedepartementet med förslag till vissa lagändringar som har med EG-domstolen att göra. Bl.a. föreslås att mened inför EG-domstolen skall kunna behandlas på samma sätt som om brottet begåtts inför en svensk domstol. Regeringen kommer inom kort att besluta om proposition.
Straffansvarsutredningen (Ju l994:04) arbetar för närvarande med en rad frågor rörande den allmänna straffrätten. Till dessa hör bl.a. de frå— gor som aktualiserats i anslutning till det s.k. Lindomemålet. Utred- ningen skall lägga fram sina förslag under sommaren 1996.
Datastraffrättsutredningen lade i december 1992 fram betänkandet Information och den nya informationsteknologin - straff- och process- rättsliga frågor m.m. ( SOU 1992:110 ). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.
Vapenlagsutredningen redovisade i januari 1994 sitt betänkande Va- penlagen och EG ( SOU 1994:4 ). Utredningen har haft i uppdrag bl.a. att göra en språklig och systematisk modernisering av regelverket samt att föreslå de ändringar som föranleds av ett medlemskap i EU. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom departementet.
Det har inte varit vapenlagsutredningens huvuduppgift att se över vapenlagstiftningen från en brottsförebyggande synpunkt. En sådan över- syn företogs senast av 1987 års vapenutredning, vilken bl.a. ledde fram till de skärpta krav på förvaring av skjutvapen som trädde i kraft den 1 juli 1992. Regeringen avser att inom ramen för arbetet med att mot- verka våld i samhället på nytt ta upp frågan om vapenlagstiftningen i tillräcklig utsträckning är ägnad att motverka att vapen kommer till användning vid brott samt utvärdera de åtgärder som genomfördes på förslag av 1987 års vapenlagsutredning. I ett sådant sammanhang vore det lämpligt att även inordna slutförandet av utvärderingen av lagen ( 1998:254 ) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, som inletts mot bakgrund av vad Justitieutskottet uttalade i samband med att tillämpningsområdet utvidgades år 1990 (bet. 1989/90:1uU35).
Polisrättsutredningen redovisade i juni 1993 sitt delbetänkande Polisens rättsliga befogenheter ( SOU 1993:60 ). Utredningen har haft i uppdrag att analysera den svenska polislagstiftningens förhållande till de inter- 105 nationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Därvid har ut-
redningen funnit att den svenska polislagstiftningen i huvudsak är väl Prop. l994/95:100 anpassad till konventionemas krav. Dock har utredningen — mot bak- Bilaga 3.1 gmnd av Sveriges konventionsåtaganden — funnit en ändring av bestäm- melserna om omhändertagande i 13 & polislagen (1984:387) påkallad. Förslagen i betänkandet har remissbehandlats och övervägs för närva— rande i Justitiedepartementet.
1993 års skattebrottsutredning (Fi 1993108, dir. l993:23) har till uppgift att göra en översyn av skattebrottslagen och sanktionssystemet i övrigt på skatte- och avgiftsområdet. Utredningens huvuduppgifter är att göra en allmän översyn av skattebrottslagen (1971169), omfattande såväl lagens tillärnpningsområde som brottsrekvisit och påföljder, inventera de sanktionsbestämmelser som finns på skatte- och avgiftsområdet vid sidan av skattebrottslagen , bedöma om nivån på kriminaliseringen är lämpligt avvägd och föreslå en enklare och mer enhetlig reglering samt undersöka i vad mån de straffrättsliga sanktionema vid förseelser mot kontroll- uppgiftsskyldigheten kan ersättas med administrativa sanktioner.
Utredningen har i tilläggsdirektiv (dir. 1994:94) fått i uppdrag att också göra en allmän översyn av bestämmelserna i 11 kap. brottsbalken om brotten mot borgenärer m.m. och utreda frågan om införande av en straffsanktionerad bestämmelse om försvårande av konkursutredning.
Utredningsuppdraget — såvitt avser översynen av skattebrottslagen m.m. — skall redovisas till regeringen i ett delbetänkande vid årsskiftet 1994/95 och — såvitt avser tilläggsdirektiven — före utgången av år 1995.
Regeringen arbetar för närvarande med direktiv till en utredning som skall göra en översyn av lagstiftningen om ordningsvakter, väktare, bevakningsföretagen och larmcentraler. Avsikten är att utredningen skall utarbeta förslag som skall stärka och främja lokalt brottsförebyggande arbete.
Vidare arbetar regeringen med direktiv till en översyn av lagstiftningen om övervakningskameror. Avsikten är att utredningen bl.a. skall över— väga möjligheten att öka användningen av övervakningskameror.
Ett uppmärksammat område för närvarande, inte minst internationellt, är frågan om straffansvar för juridiska personer. I Sverige har genom företagsbot introducerats sådan lagstiftning. Sanktionsforrnen har dock använts endast i begränsad omfattning. Regeringen avser att låta företa en utvärdering av företagsbotsinstitutet och överväga nya regler om företags straffansvar.
Den inom Justitiedepartementet utarbetade promemorian Lag om krimi— nalregister, m.m. ( Ds 1992:32 .) har remissbehandlats. I promemorian har lagts fram förslag om att ersätta den centrala brottsregistreringen hos Rikspolisstyrelsen med nya register. Det har också lämnats förslag till nya lagar som skall reglera dessa register.
En reformering av registerlagstifmingen medför krav på en teknisk uppbyggnad som kan ta flera år i anspråk. Genom det kommande med- lemskapet i EU kommer Sverige att delta i arbetet med att utarbeta en konvention för ett europeiskt informationssystem och en konvention om en europeisk polisbyrå (Europol). Dessa konventioner kommer att med- föra ett behov av att se över utformningen av bl.a. de svenska register— 106 författningar som reglerar brottsregistreringen. I detta sammanhang bör
också särskilt nämnas frågan om behovet av datoriserade kriminal- Prop. l994/95 : 100 underrättelseregister (förspaningsregister). Bilaga 3.1 En översyn av registerförfattningama kan emellertid inte tillåtas försena uppbyggnaden av den nya registerstrukturen. Regeringen avser därför att för riksdagens godkännande lägga fram en proposition med förslag till riktlinjer för en sådan uppbyggnad. Samtidigt avser regeringen att utfärda direktiv för en översyn av de berörda registerförfattningarna. I uppdraget kommer också att ingå att överväga behovet av att författningsreglera polisunderrättelseregister och DNA-register.
EU:s arbetsgrupper på det strafrärrsliga området
Inom ramen för EU:s tredje pelare (samarbete kring rättsliga och inrikes frågor) änns ett flertal arbetsgrupper. I tre av dessa (arbetsgruppema för frågor om utlämning, gemenskapsrätt och nationell straffrätt samt internationell organiserad kriminalitet) diskuteras frågor som har bety- delse för svensk lagstiftning på straffrättens område. Sverige har sedan juli 1994 deltagit som observatör vid dessa arbetsgruppers möten. I det här sammanhanget bör något nämnas om det arbete som bedrivs i nu nämnda arbetsgrupper.
Vid ett möte den 1 september 1993 har EG-statemas justitieministrar utformat direktiv till en arbetsgrupp om utlämning. Arbetsgruppens uppgift är att ta fram underlag till en utlämningskonvention, som skall gälla mellan medlemsstaterna. Avsikten är att göra utlämningsförfarandet mellan medlemsländerna smidigare än det som följer av 1957 års europeiska utlämningskonvention. Uppgiften hanteras numera inom arbets- gruppen för utlämningsfrågor.
Inom arbetsgruppen för gemenskapsrätt och nationell straffrätt pågår ett arbete på ett instrument om straffrättsliga sanktioner i medlemslän- derna och rättsligt samarbete mellan dessa länder i fråga om bedrägerier mot EG:s budget och institutionernas fonder.
Arbetsgruppen för internationell organiserad kriminalitet har hittills ägnat sig åt att göra en jämförelse mellan medlemsländernas lagstiftning på olika områden. Som exempel på sådana områden kan nämnas rasism och främlingsfientlighet och olovlig hantering av radioaktiva ämnen. De olika staternas lagstiftning har legat till grund för diskussioner i arbets- gruppen kring frågan om den befintliga lagstiftningen ger tillräckliga möjligheter till rättsligt samarbete mellan staterna eller ej.
5 .2 Påföl j dssystemet
Några huvudpunkter: - Stralfsystemet ses över bl.a. för att utveckla alternativa påfölj- der
- Ett försök pågår med intensivövervakning med elektronisk kontroll.
107
Den 1 januari 1993 utvidgades försöksverksamheten med samhällstjänst Prop. 1994/951100 till att gälla hela landet (prop. 1991/9229). Den utvidgade tillämpningen Bilaga 3.1 är tidsbegränsad till utgången av år 1995 i väntan på att en mera penna- nent ordning kan införas. I Straffsystemkommitténs uppdrag ingår att föreslå hur samhällstjänsten på längre sikt bör infogas i påföljdssystemet.
Ungdomsbrottskommittén överlämnade i juni 1993 sitt betänkande Reaktion mot ungdomsbrott (SOU l993:35). Kommittén har övervägt i vilka former och på vilket sätt det allmänna bör ingripa när unga begår brott. Bakgrunden är bl.a. att förändringarna i påföljdssystemet, som skett i takt med det kriminalpolitiska utvecklingsarbetet, hittills inte i någon vidare mån har berört de unga lagöverträdarna. Ändrade regler för handläggningen av ungdomsmål träder i kraft den 1 mars 1995 ( prop. 1994/95:12 , bet. 1994/95:JuUl, rskr. 1994/95:39 ). Kommitténs förslag i frågan om påföljden för ungdomar bereds för närvarande vidare inom Justitiedepartementet.
Inom departementet pågår också ett arbete rörande en översyn av bötesstraffets utformning och användning i syfte att belysa möjligheterna att utvidga användningen av böter och att skärpa bötesstraffet.
Straffsystemkommittén har i uppdrag att göra en översyn av det straff- rättsliga påföljdssystemets uppbyggnad och innehåll. Kommittén skall redovisa sina förslag senast den 31 oktober 1995. En av kommitténs huvuduppgifter är att överväga möjligheterna att vidareutveckla olika alternativ till fängelsestraff. Inriktningen bör vara att öka utrymmet för sådana alternativ genom att dels öppna möjligheter till andra icke fri- hetsberövande påföljder än de som finns för närvarande, dels ytterligare utveckla redan tillgängliga påföljder. '
I Straffsystemkommitténs uppdrag ingår att föreslå hur samhällstjänst bör infogas som ett permanent inslag i påföljdssystemet. Brottsföre- byggande rådet (BRÅ) har utvärderat 1990 — 1992 års försöksverksamhet med samhällstjänst. Utvärderingen har nyligen lämnats över till komrnit- tén.
Den 1 augusti 1994 påbörjades en tvåårig försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Försöksverksamheten syftar bl.a. till att ge underlag för Straffsystemkommitténs överväganden om intensivövervakning med elektronisk kontroll bör bli ett permanent inslagi straffsystemet.
Under försöksperioden kan fängelsestraff på högst två månader i vissa fall verkställas utanför anstalt i form av intensivövervakning med elek— tronisk kontroll. En förutsättning för sådan verkställighet är att den dömde bor inom något av verksamhetsområdena för frivårdsmyndig— hetema i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping eller Sundsvall. Under verkställighetstiden får den dömde inte lämna sin bostad annat än för vissa ändamål och på särskilt angivna tider. Förbudet att lämna bostaden kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Elektronisk kontroll får också avse att den dömde fullständigt avhåller sig från alkohol. Den dömde kommer också att vara skyldig att betala en avgift. Vid misskötsamhet tas den dömde in i kriminalvårdsanstalt för att där undergå fortsatt verkställighet av straffet. 108
BRÅ har fått i uppdrag att utvärdera försöket med intensivövervakning
med elektronisk kontroll. Uppdraget skall delredovisas före april månads Prop. l994/95:100 utgång 1995 och slutredovisas senast den 1 oktober 1996. Utvärderingen Bilaga 3.1 skall i största möjliga utsträckning belysa förhållanden som är av betydelse för att kunna bedöma om intensivövervakning med elektronisk kontroll är ett bärkraftigt alternativ till fängelse.
109
Bilaga 3.2
Lagförslag m.m.
1 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1972:625 ) om statligt stöd till politiska partier
Härigenom föreskrivs att 2, 3, 6, 8 och 9 åå lagen ( 1972:625 ) om statligt stöd till politiska partier1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
252
Partistöd lämnas som mandat- bidrag. Varje mandatbidrag utgör 24 7 350 kronor.
Partistöd lämnas som mandat- bidrag. Varje mandatbidrag utgör 224 100 kronor.
3 53 Antalet mandatbidrag som varje parti erhåller bestämmes årligen med hänsyn till utgången i de två närmast föregående ordinarie valen, om ej annat följer av 4 &.
Första året under den treårspe— riod som följer efter ordinarie val till riksdagen erhåller varje parti så många mandatbidrag som motsva- rar en sjättedel gånger antalet vunna mandat i det senaste valet plus fem sjättedelar gånger antalet vunna mandat i närmast föregående val. Andra året erhåller partiet så många mandatbidrag som motsva- rar halva antalet mandat i det senaste valet plus halva antalet mandat i närmast föregående val. Tredje året erhåller partiet så många mandatbidrag som mot- svarar fem sjättedelar gånger an- talet mandat i det senaste valet plus en sjättedel gånger antalet mandat i närmast föregående val.
Första året under den fyraårspe- riod som följer efter ordinarie val till riksdagen erhåller varje parti så många mandatbidrag som mot- svarar en sjättedel gånger antalet vunna mandat i det senaste valet plus fem sjättedelar gånger antalet vunna mandati närmast föregående val. Andra året erhåller partiet så många mandatbidrag som motsva- rar halva antalet mandat i det senaste valet plus halva antalet mandat i närmast föregående val. Tredje året och fjärde året erhåller partiet så många mandatbidrag som motsvarar fem sjättedelar gånger antalet mandat i det senaste valet plus en sjättedel gånger antalet mandat i närmast föregående val.
Har parti i något av valen ej blivit företrätt i riksdagen, räknas be- träffande sådant val i stället för mandat antalet hela tiondels procent-
' Lagen omtryckt 1987z876. 1 Senaste lydelse 1994290.
3 Senaste lydelse l989z744.
Prop. 1994/951100
110
Bilaga 3.2
enheter röster över 2,5 procent som partiet erhållit i valet i hela landet. Har parti i något av valen blivit företrätt i riksdagen men ej fått 4 procent av rösterna i hela landet, räknas beträffande sådant val dels antalet mandat, dels antalet hela tiondels procentenheter röster över 2,5 procent. Om det sammanlagda antalet mandat och tiondels procentenheter röster över 2,5 procent överstiger fjorton, räknas dock ej överskjutande tal.
654
Parti som vid val till riksdagen fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får för varje år för vilket valet gäller ett helt grund-
Parti som vid val till riksdagen fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får för varje år för vilket valet gäller ett helt grund-
stöd. Helt grundstöd utgör stöd. Helt grundstöd utgör 4 320 000 kronor. 3 910 000 kronor. 8 ?
Parti som avses i 6 eller 7 5 får utöver grundstödet tilläggsstöd för varje år för vilket valet gäller med 12 100 kronor för varje vunnet mandat, om partiet är företrätt i regeringen och annars 18 100 kronor för varje vunnet mandat.
Parti som avses i 6 eller 7 5 får utöver grundstödet tilläggsstöd för varje år för vilket valet gäller med 11 000 kronor för varje vunnet mandat, om partiet är företrätt i regeringen och annars 16 400 kronor för varje vunnet mandat.
956
Har parti vid val till riksdagen fått minst 4 procent av rösterna i hela landet och erhåller partiet en lägre procentandel än fyra vid närmast följande val, utgår av— trappat grundstöd för de tre därpå följande åren, första året med 75 procent av ett helt grundstöd, andra året med 50 procent av ett helt grundstöd och tredje året med 25 procent av ett helt grundstöd. Är 6 eller 7 & tillämplig, gäller dock i stället bestämmelserna där, om de skulle medföra ett högre gnlndstöd.
Har parti vid val till riksdagen fått minst 4 procent av rösterna i hela landet och erhåller partiet en lägre procentandel än fyra vid närmast följande val, utgår av- trappat grundstöd för de fyra därpå följande åren, första året med 75 procent av ett helt grundstöd, andra året med 50 procent av ett helt grundstöd samt tredje året och färde året med 25 procent av ett helt grundstöd. Är 6 eller 7 & tillämplig, gäller dock i stället bestämmelserna där, om de skulle medföra ett högre grundstöd.
Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1995 .
' Senaste lydelse l994:290. 5 Senaste lydelse 1994:290.
6 Senaste lydelse l974z563.
Prop. l994/95:100
lll
2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Prop. 1994/95:100
Bilaga 3.2 Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 & rättegångsbalken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap 5 51 För tingsrätt skall vara tingsställe En tingsrätt skall ha sitt kansli på å den eller de orter, som rege- den ort som regeringen bestämmer. ringen bestämmer. Tingsrätten skall ha tingsställe på den orten, om regeringen inte be- stämmer annat, och får ha tings— ställe ocksd på annan art som regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
1 12 * Senaste lydelse 19741573.
Innehållsförteckning Prop. 1994/95:100
Bilaga 3 I INLEDNING ............................. l 1 Sammanfattning av reformarbetet ................. l 2 Rättsväsendets beSparingar perioden 1995 - 1998 ....... 2 3 EU-medlemskapet m.m ........................ 3 4 Domstolarna och åklagarväsendet ................. 4 5 Kriminalpolitiken ........................... 6 5.1 Inriktningen .......................... 6 5.2 Brottsförebyggande och brottsofferinriktat arbete . . . . 8 5.3 Kampen mot narkotikabrottsligheten ........... 9 5.4 Kraftsamling mot våldet ................... 9 5.5 Ekobrott ............................ 10 5.6 lntemationell brottslighet .................. 12 6 Utveckling av lagstiftningen på andra områden ......... 13 6.1 Den hyresrättsliga lagstiftningen .............. 13 6.2 Konsumenträtt ......................... 13 6.3 Barns rätt att komma till tals ................ 14 6.4 Den rättsliga regleringen kring IT ............. 14 6.5 Vallagstiftningen m.m ..................... 14 7 Besparingsåtgärder m.m. (miljoner kr) .............. 15 8 Förslag till riksdagsbeslut ...................... 15 11 LITTERA (tkr) ............................ 16 A. Allmänna val m.m. 393 198 . . . . 16 Al. Allmänna val 146600 . . .. 16 AZ. Stöd till politiSka partier 230 400 . . . . 16 A3. Svensk författningssamling I 518 . . . . 17 A4. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. 3 879 . . . . 18 AS. Information och upplysning om ekonomisk brottslighet I . . . . 18 A6. Bidrag till brottsförebyggande arbete 10 800 . . . . 19
113
Bilaga 3
B. Polisväsendet B 1. Rikspolisstyrelsen B 2. Säkerhetspolisen B 3. Polishögskolan
B 6. Utlänningsärenden
C. Åklagarväsendet C 1 . Riksåklagaren C 2. Åklagarmyndighetema
D. Domstolsväsendet m.m. D 1. Domstolsverket D 2. Domstolarna m.m.
E. Kriminalvården E 1. Kriminalvårdsstyrelsen E 2. Kriminalvården E 3. Utlandstransporter
F. Rättshjälp m.m. F 1. Rättshjälpskostnader F2. Rättshjälpsmyndigheten F 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet
G. Övriga myndigheter G 1. Justitiekanslern G 2. Datainspektionen
16 081 744 . . . . 760179 . . . . 714 432 . . . .
I . . . .
B 4. Statens kriminaltekniska laboratorium 72 840 . . . .
B 5. Lokala polisorganisationen 14 400 792 . . . .
133500....
905073 42962.... 862111
3908085.... 85268.... 3822817....
6151653.... 161999.... 5750982.... 238672....
1516884.... 1178300.... 18911....
1 . . . . F 4. Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag 16 995 . . . . F 5. Vissa domstolskosmader m.m.
F 6. Diverse kostnader för rättsväsendet
249475.... 53202
20l050.... 11481.... 33994....
G 3. Brottsoffermyndigheten: Förvaltnings-
kostnader
G 4. Brottsoffermyndigheten: Ersättning för skador på grund av brott
G 5 . Brottsförebyggande rådet G 6. Gentekniknämnden
Totalt för Justitiedepartementet:
12281
102500.... 37708.... 3086....
29 157 687
20 36 36 37 37 38 39
40 43 45
48 54 55
68 69 70
72 72 74
75 77 77 78
79 79 80
81 83 84 86
Prop. 1994/95:100
114
Prop. 1994/95:100 Bilaga 3 Bilaga 3.1 Redogörelse för lagstiftningsarbetet ............ 87 1 Allmänt ................................. 87 1.1 Ansvarsområdet ........................ 87 1.2 Intemationeut samarbete .................. 87 2 Offentlig rätt ............................. 89 2.1 Grundlagsfrågor m.m. .................... 89 2.2 Offentlighet och sekretess .................. 90 2.3 Datalagsfrågor ......................... 90 2.4 Förvaltningsrätt ........................ 91 3 Civilrätt ................................. 92 3 . 1 EU-perspektivet ........................ 92 3.2 Allmän förmögenhetsrätt .................. 93 3 . 3 Ersättningsrätt ......................... 94 3.4 Bostadslagstiftningen ..................... 96 3.5 Ovrig fastighetsrätt ...................... 97 3.6 Bolagsrätt och annan associationsrätt ........... 98 3.7 Immaterialrätt ......................... 98 3.8 Transporträtt .......................... 99 3.9 Familjerätt .......................... 100 4 Processrätt m.m. .......................... 101 4.1 Processrätten ........................ 101 4.2 Konkursrätt och utsökningsrätt .............. 103 5 Kriminalpolitiken .......................... 104 5.1 Snalflagstiftningen ..................... 104 5 .2 Påföljdssystemet ....................... 107 Bilaga 3.2 Lagförslag m.m. ...................... 110 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier ...................... 110 2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ......... 112
115
golab 47517. Stockholm 1994
Regeringens proposition
1994/951100 Bilaga 4
Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)
Bilaga 4
Bilaga 4 till budgetprOpositionen 1995
Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)
Inledning
Internationellt samarbete för fred, demokrati och välstånd är grunden för svensk utrikespolitik. Denna politik tar sig uttryck i ett aktivt engagemang i Förenta nationerna (FN) och i det internationella utvecklingssamarbetet. Sverige vill också inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE, f.d. ESK) verka för att förhindra uppkomsten av konflikter. Av särskild betydelse för Sverige är samarbetet i Norden och Östersjöområdet.
Den 1 januari 1995 inträder Sverige som fullvärdig medlem av Europeiska unionen (EU). Det är ett historiskt steg för vårt land. Vi engagerar oss med andra europeiska nationer i ett nära samarbete på en lång rad samhällsområden. Inom ramen för detta samarbete kommer Sverige att verka för att skapa en allomfattande freds- och säkerhetsordning i Europa, säkerställa EU:s öppenhet mot länderna i Öst- och CentraleurOpa och Baltikum samt bekämpa arbetslösheten, trygga sysselsättningen och främja jämställdheten.
Det vägval som medlemskapet i EU representerar återspeglar de förändringar som har skett i vår omvärld efter det kalla krigets slut. Medlemskapet skapar nya möjligheter för Sverige att aktivt och positivt bidra i det internationella samarbetet. 1 EU avser Sverige fullfölja sitt traditionella engagemang för internationell solidaritet och sin strävan att bidra till den demokratiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i Europa och i övriga världen. -
En fri handel är av största vikt för stabilitet, arbete och välstånd. Den fria inre marknaden inom EU är handels- och välståndsskapande. Den är till fördel såväl för Europas länder som för dess handelspartners. Sverige kommer att verka för ett EU som är öppet mot sin "omvärld och ser som en självklar uppgift" att som EU-medlem sträva efter en förstärkt frihandelspolitik och en generös politik gentemot tredje världens länder.
Sverige och Finland inträder nu som medlemmar i EU, den europeiska gemenskap där Danmark redan är medlem. Samtidigt står Norge och Island utanför EU. Inom och utom EU kommer det nordiska samarbetet att fortgå och fördjupas, på de villkor som våra länders olika vägval innebär.
&
%& få]
Prop. 1994/95 : 100
Bilaga 4
Sverige skall fortsatt agera kraftfullt på olika plan: i världen, Europa, Östersjöområdet och Norden.
Samtidigt kommer betydande besparingar under den kommande perioden att framtvinga stränga prioriteringar såväl mellan som inom de skilda utrikespolitiska verksamheter Sverige bedriver. Ofrånkomligen kommer också högt prioriterade utrikes-, handels- och biståndspolitiska områden att omfattas och påverkas av dessa besparingar.
Gemensam säkerhet och global solidaritet
Världssamfundet står inför svåra frågor som sträcker sig över nationsgränserna. Dessa globala frågor kan hänföras till ett utvidgat säkerhetsbegrepp. som sätter den enskilda människans säkerhet i centrum och förutsätter hållbar ekonomisk och social utveckling. Hit hör således också miljöfrågor, befolknings- och flyktingfrågor, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.
Regeringen vill främja Sveriges förmåga att bidra till freds- och säkerhetssamarbetet i Europa och i världen. Utrikesdepartementet kommer att intensifiera sitt arbete i dessa frågor. Syftet är att lämna ett svenskt bidrag till arbetet på att åstadkomma en ordning som bygger på gemensam säkerhet.
Erfarenheterna av de konflikter som nu pågår är att förebyggande åtgärder och ett tidigt ingripande ofta är en förutsättning för att undvika konflikter. För detta fordras vilja till samarbete mellan länder men också att politiska. militära. humanitära och finansiella insatser samordnas strategiskt och funktionellt.
Sverige måste snabbt kunna svara på önskemål om politiska och diplomatiska insatser för konfliktlösning. Vi måste kunna ta ställning till frågor från FN och OSSE om militära, civila eller diplomatiska insatser för att förebygga och förhindra eller hejda väpnade konflikter. Det är också viktigt att ge bilateralt eller multilateralt stöd till försoningsprocesser och återuppbyggnad när konflikter övergått i en fredlig situation. .
De verksamheter som kommer att beröras är fredsbevarande styrkor., civila och militära observatörer. diplomatiska .och biståndsinriktade insatser samt andra freds- och säkerhetsskapande insatser under i första hand FN:s eller OSSE:s mandat. Verksamhet inom ramen för Partnerskap för fred (PfP) och EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik tillhör också området liksom i vissa fall miljöinsatser.
Det mönster som har vuxit fram i omvärlden efter kalla krigets slut erbjuder nya möjligheter till global samverkan. För att möta dagens problem krävs starka, trovärdiga och effektiva internationella organisationer. FN:s insatser har en avgörande betydelse för den internationella utvecklingen. Organisationen är också ett oundgängligt forum för global solidaritet där lösningar. kan sökas på de problem som vi i dag står inför.
Någon fungerande organisation för att samordna konflikthantering existerar dock inte inom FN. Dessutom är beredskapen för aktioner ofta
Prop. l994/95:100
Bilaga 4
mycket dålig. Kraven på samverkan och samordning på såväl policynivå, operativ nivå som fåltnivå inom FN-systemet har blivit allt större. Samtidigt delar medlemsländerna ansvaret för den bristande framgången. FN saknar ofta tillräckligt stöd för att kunna ingripa tidigt nog i politiska processer som riskerar att leda till konflikter och katastrofer. Inte heller är medlemsländerna tillräckligt uthålliga. För tidigt uppbrott från operationer i komplexa katastrofer riskerar i hög grad att sätta framsteg i fara. Fredsprocesserna i Centralamerika och Kambodja är exempel på att det är möjligt att inom FN:s ram utveckla sambandet mellan fred, säkerhet och utveckling och angripa konflikter på ett effektivt och framgångsrikt sätt.
Under avsnittet Internationellt biståndssamarbete utvecklas närmare några av instrumenten härför.
Engagemanget i FN år prioriterat av Sverige och kompletterar en aktiv europapolitik. Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd för perioden 1997 till 1998 är ett uttryck för vår vilja att aktivt bidra till fred, säkerhet och utveckling.
Efter det kalla krigets slut har FN:s uppgifter på det fredsbevarande området vuxit kraftigt. Sverige skall fortsätta att spela en aktiv roll som truppbidragarland. En svensk fredsbevarande styrka skall upprättas.
Sverige fäster särskild vikt vid förebyggande insatser och vill medverka till att FN:s kapacitet på dessa områden stärks.
För att klara de uppgifter som väntar behöver FN-systemet förnyas, vitaliseras och effektiviseras. Kommissionen för globalt samarbete (Commission on Global Governance) lägger fram sin rapport i början av året. Det nordiska FN -projektet om att reformera FN:s ekonomiska och sociala verksamhet kommer att drivas vidare. Sverige kommer att aktivt delta i andra reformdiskussioner, bl.a. avseende säkerhetsrådets utvidgning och arbetsformer.
Ett grundläggande internationellt regelverk för skydd av de mänskliga rättigheterna föreligger, men ett omfattande arbete återstår för att främja efterlevnaden av dessa regler och få dem allmänt erkända. Sverige ansluter sig till rättsuppfattningen att till mänskliga rättigheter bör hänföras endast sådana rättigheter som kan göras gällande av individen gentemot statsmakterna. Det svenska utvecklingsarbetet har som ett av sina huvudmål att främja en utveckling mot fördjupad demokrati och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna.
Nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen är av grundläggande betydelse för att förhindra konflikter, främja fred och stödja ekonomisk och social utveckling. Efter det kalla krigets slut har förutsättningarna påtagligt förbättrats för ytterligare framsteg på dessa områden. De främsta uppgifterna gäller icke-spridning av kärnvapen, förhandlingar om totalförbud för kärnvapenprov och ikraftträdandet av konventionen mot kemiska vapen. Det är angeläget att förhandlingar snarast inleds om ett fullständigt förbud mot fortsatt tillverkning av klyvbart material för vapenändamål. Sverige kommer att fortsatt driva frågan om ett internationellt förbud mot truppminor.
Miljöförstöringen och den ökade utarmningen av naturresurser utgör ett nytt hot. FN:s Agenda 21 - ett handlingsprogram för hållbar utveckling -
Prop. 1994/95:100
måste följas upp med stor kraft. Sverige skall också medverka till att det Prop. l994/952100 regionala miljösamarbetet intensifieras. Miljöaspektema måste beaktas i Bilaga 4 allt internationellt samarbete. Regeringen har inlett en granskning av hur dessa aspekter i ökad omfattning skall integreras i det internationella utvecklingssamarbetet.
Jämställdhet är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Samtidigt är jämställdhet en viktig förutsättning för hållbar utveckling och därmed vår framtida säkerhet. Regeringen skall verka, internationellt och nationellt, för att stärka kvinnans ställning och hennes möjligheter att åtnjuta mänskliga rättigheter i samma utsträckning som männen. Undantag med hänvisning till kulturella och religiösa sedvänjor kan inte accepteras. Sverige skall närmast vid FN:s sociala toppmöte respektive FN:s världskonferens om kvinnor år 1995 verka för ett förnyat och förstärkt politiskt åtagande om kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen. KVinnans viktiga roll i utvecklingsprocessen gör det angeläget att utvecklingsinsatser utformas med särskild hänsyn till behovet av att främja kvinnans ställning.
En rad konflikter i tredje världen har kommit närmare en lösning. Framsteg har skett i Sydafrika, Mellanöstern och Centralamerika. Samtidigt har oron för nya konlikter och staters sönderfall ökat på andra håll. Det internationella samfundet har visat sig oförmöget att bemästra en rad inbördeskrig som bottnar i bl.a. etniska motsättningar. För att förebygga konflikter krävs politiska, ekonomiska och sociala framsteg och en rättvis fördelningspolitik. Den internationella samsynen om utvecklingens villkor har ökat under senare år. Det internationella utvecklingsbiståndet har en central roll att fylla.
Sverige har en lång tradition av engagemang för en allomfattande fredsuppgörelse i Mellanöstern. Regeringen avser öka Sveriges engagemang i denna process och kommer att fortsätta vara en av de största biståndsgivarna till palestinierna på de ockuperade områdena. Medlemskapet i EU ger Sverige ytterligare möjligheter att påverka utvecklingen i Mellanöstern. Utvecklingssamarbetet med Västbanken/Gaza kommer att intensifieras.
EU:s uppmärksamhet på läget vid Medelhavets södra kust har påtagligt ökat på senare tid. En ny medelhavsstrategi utarbetas med politiska, handelspolitiska och biståndsrelaterade element. Utöver de humanitära aspekterna är stabiliteten i detta område av stor betydelse för säkerheten i Europa. Sverige kommer att bidra till EU:s gemensamma strategi inom detta område.
Sverige avser vidareutveckla formerna för samarbetet med länderna i Södra Afrika. Ett viktigt område är insatser för att söka bidra till att trygga och fördjupa det demokratiska styrelseskicket i Sydafrika och övriga delar av regionen. Utvecklingssamarbetet med Sydafrika kommer att intensifieras. Regeringen avser också att ta initiativ som syftar till att stärka säkerheten inom och mellan länderna i regionen. Grunden för vidgade kommersiella relationer har lagts.
Folkmordet i Rwanda motiverar ett starkt stöd för ansträngningarna på hela den afrikanska kontinenten för förebyggande och konfliktlösande (, åtgärder, där Afrikanska enhetsorganisationen (OAU) har en central
Bilaga 4
uppgift. Utvecklingen i Latinamerika uppvisar glädjande inslag, exempelvis
rörande den demokratiska och ekonomiska utvecklingen. Både i El Salvador och i Guatemala har Sverige bidragit till fredsprocessen och demokratiuppbyggnaden bl.a. med FN-personal. Insatser i Nicaragua fortgår och Sverige följer noggrant utvecklingen i Cuba och Haiti.
Stora delar av Asien genomgår en fortsatt dynamisk utveckling och ägnas ökad uppmärksamhet, såväl av Sverige som av EU. Stor vikt kommer att läggas vid att ytterligare utveckla handelsförbindelsema, samtidigt som arbetet för mänskliga rättigheter och det internationella utvecklingssamarbetet är ett viktigt inslag i förbindelserna.
Det överordnade målet för det svenska internationella utvecklingssamarbetet är att höja de fattiga folkens levnadsnivå, dvs. deras möjligheter att på ett säkert och förutsägbart sätt kunna livnära sig, att ha god hälsa och tillgång till utbildning och annan social service. Av avgörande betydelse är också ett demokratiskt styrelseskick och en samhällsstruktur som garanterar respekt för mänskliga rättigheter.
Regeringen kommer att förstärka det långsiktiga utvecklingssamarbetet med inriktning på att bekämpa fattigdom. Sverige kommer även att verka för denna inriktning inom ramen för EU:s internationella utvecklingssamarbete.
En ny organisation för det bilaterala samarbetet är under uppbyggnad i syfte att främja flexibilitet, tydlighet och effektivitet i utvecklingssamarbetet samt att åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande och skapa bättre förutsättningar för uppföljning och utvärdering av gjorda insatser.
Det statsfinansiella läget har framtvingat besparingar. Fr. o. m. 1995/96 föreslår regeringen att resurserna för internationellt utvecklingssamarbete bibehålles på nominellt oförändrad nivå om 13 360 miljoner kronor per år fram t.o.m budgetåret 1998. Regeringens avsikt är emellertid att, så snart det statsfinansiella läget tillåter, åter uppnå enprocentmålet. Internationellt kommer regeringen att fortsatt verka för att FN:s mål om att de industriellt utvecklade länderna skall avsätta 0,7 procent av BNI till biståndssamarbete skall uppfyllas.
Som en del av det globala solidaritetsarbetet måste FN ha en väl fungerande biståndsverksamhet. Sverige arbetar mycket aktivt för att såväl det normativa som det operativa arbetet inom FN:s ekonomiska och sociala verksamhet skall breddas och effektiviseras.
De multilaterala finansieringsorganen - Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna i Latinamerika, Afrika och Asien - utgör de i särklass största finansiella källorna för utvecklingsbistånd och har under senare år fått en ökad betydelse i utvecklingspolitiska frågor. En stor del av det svenska internationella utvecklingssamarbetet kommer även fortsättningsvis att bedrivas genom dessa organisationer.
En fri handel
Frihandel är en avgörande drivkraft för den globala ekonomiska
Prop. l994/95:100
Bilaga 4
utvecklingen. inte minst i tredje världen. För det starkt utrikeshandelsberoende Sverige är en bevarad och förstärkt frihandel en självklar linje. Regional integration och regionalt samarbete verkar här i samma riktning som de globala ansträngningarna att riva de ekonomiska hindren för utvecklingen. Regeringen avser därför att med största kraft i EU driva Sveriges traditionella frihandelslinje. Gemensamt skall vi slå vakt om unionens öppenhet mot omvärlden. Särskilda ansträngningar kommer att inriktas på de områden där EU för en mer restriktiv politik än vi själva har fört, t.ex. rörande textilimport och användande av handelspolitiska skyddsinstrument. Främjandet av u-ländemas tillträde till de europeiska marknaderna och EU:s närmare samarbete med länderna i Central- och Östeuropa kommer att tillmätas stor vikt.
Överenskommelsen om världshandelsorganisationen World Trade Organisation (WTO) och förhandlingsresultatet från den s.k. Uruguay- rundan var en seger för det multilaterala samarbetet och ett bevis för att den regionala integrationen kompletteras med en allt vidare global frihandel. Resultatet är också av stort värde för u-länderna. Deras möjligheter att delta i världshandeln har stärkts väsentligt. För Sverige är det en målsättning att alla länder skall omfattas av detta gemensamma regelverk.
Det är av största vikt att den globala handelsliberaliseringen fortsätter och att de återstående förhandlingarna på tjänstehandelsområdet snarast avslutas. En prioriterad uppgift är också att förbereda förhandlingar om de stora framtidsfrågorna och då främst frågan om handel och miljö. Sverige söker här multilaterala lösningar i syfte att förhindra unilateralism och protektionism.
De industrialiserade ländernas traditionella samarbete inom OECD vidgas. I den fortgående globaliseringen av ekonomierna är det naturligt att nya länder knyts till denna krets - Mexico har upptagits som medlem. Parallellt med den samverkan som pågår med ett växande antal icke medlemsländer, förs förhandlingar om medlemskap med länder i Central- och Östeuropa samt Republiken Korea.
Sverige i Europa
Som fullvärdig medlem av EU kan Sverige ta sitt ansvar för Europas globala engagemang. Detta gäller såväl inom det politiska området som inom ekonomi, bistånd och andra områden. Sverige kommer att verka för att det politiska systemet, i Europa likaväl som globalt. skall balansera marknadskrafternas verkningar.
Regeringen avser att som medlem i EU föra kampen för full sysselsättning. Sverige vill vidga den sociala dimensionen av det europeiska samarbetet, verka för jämställdhet och förstärka miljösamarbetet och regionalpolitiken. Vi skall verka aktivt för en generös invandrings- och flyktingpolitik i Europa. Vi skall, i samarbete med andra europeiska länder, driva en offensiv mot narkotikan och den internationella brottsligheten. Ökad öppenhet och offentlighet kommer att vara utgångspunkt för svenska strävanden i EU.
Prop. 1994/952100
Bilaga 4
Ett svenskt deltagande i den inre marknaden var det främsta resultatet av EES-avtalet. Det är dock först genom medlemskapet i EU som vår medverkan vidgas till att omfatta även jordbruk och fiske. Först nu kan de svenska företagen konkurrera på helt lika villkor. Väsentligt är också att Sverige genom deltagande i EU:s beslutande organ kan påverka den framtida utformningen av nya bestämmelser. Regeringen avser här att verka för att fortsatt öppna den inre marknaden, inte minst vad avser tillgängligheten för länder i Central- och Östeuropa och i tredje världen. Samtidigt skall Sverige verka för en hög skyddsnivå beträffande bestämmelser rörande miljö, hälsa och säkerhet. Målsättningen är att åstadkomma en gemensam konsumentpolitik. som skall möjliggöra en fungerande marknad. Sverige skall bidra till en förstärkning av konsumenternas ställning i Europa vad gäller varornas och tjänsternas pris, kvalitet och säkerhet.
Det svenska EU-engagemanget kommer under de närmaste åren i hög grad att innefatta förberedelserna inför EU:s regeringskonferens år 1996. Stora, för Europas framtid avgörande, frågor såsom östutvidgningen, EU:s institutioner och försvarsdimensionen skall behandlas. Regeringen kommer att i nära samverkan med riksdagen, och efter en bred debatt med deltagande av folkrörelser och intresseorganisationer, utarbeta svenska ståndpunkter inför konferensen.
Det kalla krigets rivalitet är över sedan flera år. De militära motsättningarna mellan supermakterna har upphört och styrkorna i Europa har reducerats kraftigt. Under senare år har demokratin förankrats alltmer i hela Europa. Dessa genomgripande förändringar har skapat förutsättningar på sikt för fred och välstånd.
En alleuropeisk ordning för fred och säkerhet brådskar. Hoten mot vår säkerhet är inte främst av militär natur utan härrör främst ur motsättningar mellan folkgrupper i östra Europa, på Balkan och i de områden som tidigare var en del av det sovjetiska imperiet, förvärrade av det sociala kaos som följt i spåren när tidigare samhällsstrukturer upplösts.
Deltagandet i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetpolitik ger Sverige ökade möjligheter att verka för dessa mål.
En primär uppgift är att bringa kriget i f.d. Jugoslavien till ända. Sverige kommer att fortsatt verka för en framförhandlad fredlig lösning som bevarar Bosnien sammanhållet och möjliggör mångkulturell samlevnad. Sverige deltar i fredsbevarande insatser, i övervakningsmissioner och ger humanitärt katastrofbistånd till området samt för en generös flyktingpolitik. Förhoppningen är att ansträngningarna snart skall kunna övergå till insatser för återuppbyggnaden av det av krig förstörda landet och stöd för att dess befolkning skall kunna leva ett anständigt liv.
EU har en stark och uppenbar dragningskraft på länderna i Central- och Östeuropa. De uppfattar EU som motorn i arbetet att främja välstånd och säkerhet. och de vill genom en nära EU—anknytning också komma i åtnjutande av den praktiska solidaritet och den gemensamma säkerhet som genom det dagliga samarbetet inom EU växer sig allt starkare.
Ett närmande till EU kan bara bli verklighet för stater som lever i fred
Prop. 1994/952100
med sina grannar och där minoriteter skyddas. EU:s inflytande och Prop. 1994/95:100 dragningskraft är av central betydelse för stabilitet i alla de länder i Bilaga 4 Europa som aspirerar på medlemskap, men också i någon män för de länder som på annat sätt söker en fördjupad relation med EU. Snart sagt inget land i Europa står utanför denna process. För Sverige blir det en angelägen uppgift att påskynda integrationen.
Sverige har alltsedan förändringarna i Central- och Östeuropa inleddes lämnat stöd till reformprOCessen. Det nu löpande treårsprogrammet för det svenska östsamarbetet avslutas med budgetårsskiftet 1994/95. Samarbetet med Central- och Östeuropa skall vidareutvecklas. För att möjliggöra en grundligare genomgång av dess förutsättningar kommer regeringen i februari att lägga fram en särskild proposition om ett nytt program för detta samarbete. Sverige kommer genom sitt medlemskap i EU att få möjlighet att aktivt delta i och påverka Unionens olika program för samarbete med dessa länder. Samordningen av bilaterala och multilaterala insatser måste ägnas särskild uppmärksamhet.
Europarådet har som huvuduppgift att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. Organisationen spelar en viktig roll för demokratiseringsprocessen i Östeuropa. Syftet är inte bara att främja demokratiska strukturer, utan också att aktivt stödja framväxten av verkliga rättssamhällen, där respekten för mänskliga rättigheter är fast förankrad i det legala och politiska systemet.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, utgör en viktig pelare i det alleuropeiska arbetet. Huvuduppgiften är nu att förhindra uppkomsten av nya konflikter inom OSSE-området. Själva utgångspunkten för arbetet är, liksom i Europarådet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Samtidigt fortsätter OSSE:s mångåriga arbete för att öka förtroende och säkerhet på det militära området och att understödja genomförandet av det betydelsefulla CFE-avtalet om rustningskontroll av konventionella stridskrafter.
Genom Högkommissarien för nationella minoriteter och ett antal långtidsmissioner verkar OSSE konfliktförebyggande. OSSE:s samarbete innefattar även Ryssland och USA. Här är EU en central aktör och Sverige får genom medlemskapet nya möjligheter att verka. I OSSE:s konfliktförebyggande och krishanterande verksamhet lägger Sverige vikt vid att organisationen utvecklar sin förmåga att planera och genomföra fredsbevarande verksamhet.
Sveriges militära alliansfrihet består. Den syftar till att vi skall kunna vara neutrala i händelse av krig i vårt närområde samtidigt som den stärker våra möjligheter att verka för egen, europeisk och global säkerhet. Regeringen avser därför att fortsatt ta aktiv del i den debatt som förs om Europas framtida säkerhetspolitiska struktur. Sverige skall verka för upprättandet på sikt av en ny europeisk freds- och säkerhetsordning. Genom medlemskapet i EU, och genom deltagandet i Partnerskap för fred, får Sverige nya möjligheter för ett aktivt engagemang i denna process.
Den Västeuropeiska unionen, VEU, har bl.a. utvecklats till ett forum för säkerhetspolitisk dialog med länderna i Central- och Östeuropa. De 10 tre baltiska länderna och ytterligare sex länder i Central- och Östeuropa
är s.k. associerade parter i VEU och kan härigenom delta i ett flertal av Prop. l994/95:100 VEU:s möten och dessutom ansluta sig till organisationens aktioner. Bilaga 4 Dessa omfattar fredsbevarande verksamhet, krishantering och
räddningsaktioner.
För svensk del är det av värde att kunna delta i VEU som observatör. Ett observatörskap i VEU innebär inga försvarsförpliktelser. Däremot kan det ge Sverige ytterligare insyn i och ökat inflytande över den europeiska omdaningsprocess som nu pågår.
Utvecklingen i Ryssland är av avgörande betydelse för Europas framtid. En nära och konstruktiv politisk dialog med Ryssland är nu möjlig. Det är av största vikt att med politiska och ekonomiska medel stödja en demokratisk utveckling i landet. Sverige kommer att vara pådrivande också inom EU i detta avseende.
Europas säkerhetspolitiska struktur bör byggas upp tillsammans med, och inte mot, Ryssland. Vägen till en ny europeisk freds- och säkerhetsordning har två parallella spår, såväl en fördjupning av alleuropeiska strukturer som en ökad samverkan mellan de nuvarande västliga organisationerna och länderna i det tidigare östblocket. Denna ökade samverkan byggs upp genom praktiskt samarbete inom allt fler områden och leder till att ett nät av kontakter på samhällets alla nivåer flätar samman länderna. Härigenom uppnås den stabilitet som är en förutsättning för freden.
Sveriges engagemang i Norden och Östersjöområdet
Det nordiska samarbetet kommer också i fortsättningen att ha stor vikt i ländernas politik och för de nordiska medborgarna. En omstrukturering av det nordiska samarbetet har pågått under flera är, bl.a. som en följd av den västeuropeiska integrationen och EES-avtalet. Det innebär bl.a. att samarbetet nu koncentreras till framför allt kultur—, utbildnings- och forskningssamarbetet och miljöfrågor. Reformarbetet skall fortsätta även efter det att Sverige och Finland har blivit medlemmar i EU, bl.a. genom en översyn av arbetsformema.
Att Finland och Sverige nu inträder som medlemmar i EU innebär att det nordiska samarbetet får nya dimensioner och nya villkor. De tre nordiska medlemsländerna i EU kommer på en rad områden att ha gemensamma intressen och värderingar. En av de viktigaste uppgifterna i det nordiska samarbetet är också att se till att det sker en sådan samverkan, att dessa intressen och värderingar ges största möjliga genomslag.
Sveriges, liksom de övriga nordiska medlemsländernas förbindelser med Norge är mycket nära och kommer så att förbli. Inom den europeiska integrationen kommer vårt lands samarbete med Norge formellt att bygga på EES-avtalet. Sverige kommer som EU-medlem därutöver att medverka till ett nära samarbete med Norge på alla områden. Samtidigt kommer det nordiska samarbetet att fortgå och fördjupas, på de villkor som de olika nordiska ländernas vägval innebär.
En ökad uppmärksamhet kommer att ägnas utvecklingen i 11
Östersjöområdet. Vär allt djupare samverkan med de tre baltiska länderna Prop. l994/95:100 och uppbyggnaden av kontakter med nordvästra Ryssland är en i ett Bilaga 4 historiskt perspektiv unik uppgift. Genom de nordiska medlemmarnas försorg kan lyhördheten för de baltiska staternas behov komma att öka inom EU, vilket också har stor betydelse för Sverige i ett säkerhetspolitiskt hänseende.
En gynnsam ekonomisk utveckling i de baltiska länderna är avgörande för att förbättra levnadsbetingelsema och den politiska stabiliteten. Europaavtalen inom EU:s ram, med sikte på framtida medlemskap, kommer att vara av största betydelse.
Sverige kommer att fortsatt stödja ekonomiska och sociala reformer i de baltiska länderna och bidra till att deras ställning som oberoende demokratier ytterligare stärks. Stabilitet, säkerhet och demokrati i vårt närområde är övergripande mål för östsamarbetet. Stöd till Baltikums suveränitet utgör en viktig del av östsamarbetets uppgift att främja säkerheten i regionen. Suveränitetsstödet inriktas idag på att bygga upp vitala samhällsfunktioner som polismakt och kustbevakning. Sverige ger också stöd till en fortsatt integration av den ryskspråkiga befolkningen i de baltiska staterna. Dessutom stödjer Sverige uppbyggnaden av en gemensam, baltisk fredsbevarande styrka. Dessa svenska insatser bidrar till stabiliteten och kommer att förstärkas genom ytterligare insatser inom bl.a. EU:s, OSSE:s och Europarådets ram.
I Sveriges alleuropeiska engagemang ingår en dialog med Ryssland, men också för vår politik i närområdet är denna dialog av största betydelse. Genom att främja allsidiga kontakter och samarbete över gränserna i vårt närområde samt mellan Ryssland och de baltiska länderna, ökar vi förutsättningarna för stabilitet i östersjöområdet. Stödet till Kaliningrad och nordvästra Ryssland är av stor betydelse.
De regionala organen, Östersjörådet och Barentsrådet, är uttryck för den allt närmare samverkan som utvecklats med alla våra grannländer. Samarbetet har härigenom nått den praktiska och konkreta nivå som är en förutsättning för en fast förankrad samverkan över gränserna. Sverige övertar ordförandeskapet i Östersjörådet i maj 1995.
Sveriges samlade bidrag till FN
1 utrikesutskottets betänkande 1993/94zUU14 framhölls värdet av en samlad redovisning av det totala svenska FN-engagemanget. Utrikesutskottet föreslog att en sådan redovisning skulle ske i budgetpropositionen och att Utrikesdepartementet skulle ha samordningsansvaret. I bilaga 4:1 återfinns en uppställning över Sveriges samlade bidrag till FN.
Budgetförslaget Prop. l994/95:100 Bilaga 4 Inriktningen av det svenska agerandet och engagemanget på det utrikes- politiska området har av regeringen ovan redovisats. Möjligheten att uppfylla dessa ambitioner begränsas av det mycket ansträngda statsfinansiella läget. Förutom de mera konkreta förslag till sparåtgärder som lämnas under respektive verksamhetsområde och anslag, kommer regeringen under det löpande budgetåret att behöva fatta svåra prioriteringsbeslut. Långsiktiga ambitionshöjande åtgärder inom ett
område, till följd av förändringar i vår omvärld eller av andra skäl, kommer nämligen att kräva motsvarande kostnadssänkningar inom andra områden.
Regeringen presenterade i proposition l994/95:25 om vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta besparingar på utgifter för statlig konsumtion. Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing (bet. l994/95zFiU1).
Regeringen föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader och övrig statlig konsumtion inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde minskas med 231 miljoner kronor fram till och med år 1998. För budgetåret l995/96 minskas de berörda anslagen med sammanlagt 105 miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod blir besparingen 70 miljoner kronor.
Dessa och övriga besparingar som lagts ut på tredje huvudtiteln sammanfattas i tabellen nedan. Av de totala utgiftsbegränsningarna under mandatperioden avser 1,2 miljarder kronor finansiering av EU- medlemskapet.
1295126 1228 Mkr (12 mån) (18 mån) Biståndet 1,0 1,5 1,0 Samarbete med Central— och Östeuropa 0.3 0,5 0,3 Utrikeshandel och export— främjande 0,2 0,3 0,2 Övrigt, inkl. effektivitets- kravet på statlig konsumtion QJ Q.]. QA Summa besparingar 1.6 2.4 1.9
13
Prop. l994/95:100 Bilaga 4
Utgiftsutvecklingen på Utrikesdepartementets område blir sammantaget följande (miljoner kronor):
Utgih Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad l993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing för juli 1997' l998' 95-juni-96
A. Utrikesförvaltningen
m.m. l 44l,l ] 606,3 2 73l,8 1 807,7 -46 -46 B. Bidrag till vissa
internationella
organisationer l 819,l ] 498,8 2 300,2 1 570,3 -8_l -80 C. lntemationellt
utvecklingssamarbete: l2 88l,8 12 4572. 17 l4l,4 ll 427,6 of. -20 D. lnformation om Sverige
i utlandet 78,0 74.0 105,2 69,8 -2.6 -2,6 E. Utrikeshandel och expon-
främjande 708,6 28l,6 357.0 2369 -18 -22 F. Nedrustnings- och
säkerhetspolitiska
frågor m.m. 64.8 60.5 92,5 59,8 -l,6 -l,6 G. Samarbete med Central-
och Östeuropa 473,9 996,5 l 216,03 810,81 of. of. Totalt l7 467,3 16 974,9 23 944,l l5 9829 -76.3 -l72,2
' Prisnivå 1995596
: Exklusive avräkningar 9018 miljoner kronor för budgetåret l994/95, 2 898.6 miljoner kronor för budgetåret l995f96 . l 929.8 miljoner kronor för budgetåret 1997 och 1 949,8 miljoner kronor för budgetåret 1998 för biståndsändamål under andra anslag och huvudtitlar.
) Beräknade belopp 14
Prop. l994/95:100 Bilaga 4
A. Utrikesförvaltningen m.m.
Inledning
Verksamhetsområdet omfattar förvaltningskostnaderna vid Utrikesdepartementet och de svenska utlandsmyndighetema (som tillsammans med de Stockholmsbaserade ambassadörerna redovisas i underbilaga 4z2); kostnaderna för eventuella kursförluster; honorärkonsuler; svenskt deltagande i det nordiska samarbetet; utredningar; officiella besök samt kostnaderna för ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet.
Verksamheten vid Utrikesdepartementet och utlandsmyndighetema
De besparingar som i form av effektivitetskrav på statlig konsumtion åläggs Utrikesdepartementet och utlandsmyndighetema under mandatperioden kräver såväl ambitionssänkningar på några områden som åtgärder som syftar till att effektivisera och rationalisera verksamheten.
För att möta de förändringar när det gäller krav, befogenhet och ansvar som i ökad utsträckning ställs på de anställda inom Utrikesförvaltningen har under det senaste året vissa strukturåtgärder vidtagits.
Trots att dessa åtgärder lett till att departementet börjat närma sig de genomsnittslöner som gäller i övriga delar av regeringskansliet, kvarstår dock alltjämt vissa löneskillnader mellan män och kvinnor i Utrikesförvaltningen. Dessa skillnader förklaras främst av att antalet män som rekryterats varit betydligt större än antalet kvinnor även om en förbättring skett sedan 1980-talets början, och att befordringspolitiken, och därmed löneutvecklingen, i hög grad följt senioritetsprincipen. Arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män inom utrikesförvaltningen kommer att intensifieras. Åtgärder kommer bl.a. att vidtas för att andelen kvinnor på chefstjänster skall öka och för att andelen kvinnor och män skall fördelas jämnare mellan och inom olika områden i organisationen. Varje löneförhandling skall innan den avslutas analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv.
Bland andra åtgärder som för närvarande pågår för att modernisera verksamheten kan nämnas det arbete som drivs i samarbete med Regeringskansliets förvaltningskontor för att per den 1 januari 1996 införa ett nytt ADB-baserat ekonomiadministrativt system. Vidare pågår en övergång till en s.k. ny teknisk plattform för ADB och kommunikation. Båda dessa åtgärder syftar till att bedriva verksamheten inom Utrikesförvaltningen på ett ur resurs- och kostnadssynpunkt så effektivt sätt som möjligt. 15
Utrikesrepresentationen disponerar totalt ett lokal— och bostadsbestånd
på ca 315 000 kvadratmeter. Ungefär hälften av detta är statligt ägt. Prop. l994/95:100 Anslaget budgetåret l994/95 för lokaler, bostäder och inredning uppgår Bilaga 4 till 455 miljoner kronor. Jämfört med budgetåret l993/94 är det en minskning med 14,8 miljoner kronor, vilket utgör en del av det sparbeting som ålades departementet.
Under budgetåret l994/95 har den statsägda ambassadanläggningen i Tallinn tagits i bruk liksom nya förhyrda kanslilokaler i Washington. Arbetena på ambassadanläggningen i Riga har inletts och den beräknas vara inflyttningsklar i slutet av år 1995. Regeringen har bemyndigat Statens fastighetsverk att i samverkan med övriga nordiska länder förhandla om förvärv av tomtmark för uppförande av en nordisk ambassadanläggning i Berlin. Vi räknar med att detta innebär minskade kostnaderjämfört med om Sverige ensamt skulle ha sökt genomföra detta projekt. Vissa andra kostnadskrävande projekt har på grund av det ansträngda budgetläget avbrutits.
Ansvar och budget för bostadsförsörjningen för den utsända personalen har fr.o.m. innevarande budgetår delegerats till utlandsmyndighetema, som genom närheten till de lokala hyresmarknadema har bättre förutsättningar att hålla kostnaderna inom de snävare ramar som sparbetinget framtvingat.
De nya sparkraven för de närmaste budgetåren innebär att intensifierade ansträngningar måste göras för att på olika vägar försöka pressa kostnaderna. På sikt är det nödvändigt att avveckla stora och kostnadskrävande chefsbostäder och ersätta dem med mindre och mera lättskötta objekt. Budgetläget kan vidare kräva att kanslier i framtiden förläggs till mindre centrala och därmed mindre kostsamma lägen än vad som för närvarande i allmänhet är fallet.
IIandläggningen av ärenden som rör utlänningar är synnerligen resurskrävande för Utrikesförvaltningen. Antalet ärenden har under de senaste åren hållit sig i det närmaste konstant, dvs. 170 000 viseringsärcnden och drygt 40 000 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd. Ett ökat antal utlandsmyndigheter i regioner med ett stort antal flyktingar har utsatts för växande arbetsbelastning på grund av ärenden som gäller asyl- och anknytningsinvandring samt avvisningar. Ärendena har därtill komplicerats av att sökandena i allt större utsträckning saknar tillförlitliga identitetshandlingar. Ansträngningar har gjorts för att förbättra handläggningsmtinema.
Utrikesförvaltnin gen bistår vidare svenskar som hamnar i nödsituationer utomlands; t.ex. sedan de råkat ut för olycksfall, sjukdom eller frihetsberövats. För dem som dömts till fängelsestraff utomlands görs insatser för att de skall få avtjäna straffet i Sverige. En försvårande omständighet är att huvuddelen av dessa svenskar anklagats för grova narkotikabrott. Utrikesförvaltningen har fått ett ökat ansvar för bistånd-till svenska brottsoffer utomlands. Ärenden som rör bortförda barn är en annan viktig arbetsuppgift. '
16
Prop. l994/951100 Förändringar inom verksamhetsområdet Bilaga 4
Utrikesförvaltningen har under de senaste budgetåren ålagts stora besparingar. Budgetåret 1993/94 resulterade de i att tio utlandsmyndigheter lades ned, ytterligare ett tjugotal befattningar vid utlandsmyndigheter drogs in samt att departementets organisation förändrades och minskades. Dessa åtgärder ledde till att drygt 40 lokalanställda vid utlandsmyndigheter samt 70 tjänstemän, huvudsakligen assistenter, stationerade i departementet och i utlandet sades upp.
Den av riksdagen godkända integrationen av ambassader och biståndskontor, som inleddes under år 1993, har nu slutförts för samtliga berörda myndigheter. Integrationen som på lång sikt beräknas medföra ytterligare rationaliseringsvinster har redan inneburit minskade kostnader genom att antalet utsända vid berörda myndigheter kunnat minska.
Innevarande budgetår 1994/95 har besparingarna inriktats på att minska ' kostnaderna dels för lokalförsörjningen, dels för lokalt anställda vid utlandsmyndighetema. Kostnadsbegränsingar har även ålagts resor som företas inom Utrikesförvaltningen.
Utrikesdepartementet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget A [. Utrikesförvaltningen räknats ned med 76 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på S%. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med l67 miljoner kronor eller 11%.
För att uppnå dessa sparbeting kommer under mandatperioden följande åtgärder behöva vidtas: - Nedläggning av femton utlandsmyndigheter. Ansvaret för de diplomatiska förbindelsema med de berörda länderna övertas av annan ambassad genom sidoackreditering eller av Stockholmsbaserade ambassadörer (KSA). [ flertalet fall upprättas honorärkonsulat.
- Hemstationering av ett fyrtiotal befattningar vid kvarvarande utlandsmyndigheter.
- Rationaliseringar genomförs på fastighets- och bostadsområdet vid utlandsmyndighetema. - En generell reducering, motsvarande effektivitetskravet, på samtliga driftskostnader, dvs. de kostnader som inte avser löner, förmåner och lokalkostnader. - Uppsägningar sker av de lokalanställda som tjänstgör vid de myndigheter som läggs ned. - Förhandlingar kommer att föras med de fackliga organisationerna om revidering av förmånema enligt avtalet om utlandsbestämmelser. Om dessa förhandlingar inte leder till resultat, måste besparingar ske på andra områden.
Inom området Utrikesförvaltningen m.m. föreslås för budgetåren 1997 och 1998. utöver effektivitetskravet för statlig konsumtion, en ytterligare minskning med 1 miljon kronor avseende utredningsverksamheten.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på utrikesförvaltningens område t.o.m. år 1998 till följd av förslagen i 1995 års budgetproposition är 17 följande:
?. Riksdagen I 994195. I saml. Nr 100. Bilaga 4
Prop. 1994/951100 Mkr Bilaga 4
Utgift Anvisat Förslag varav be- Beräknad Beräknad l993/94 l994/95 1995/96 räknat för besparing besparing juli 95—juni 1997' l998l 96
mm mac,; mrs 1807]
' Prisnivå l995/"96
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området Utrikesförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar i avsnittet ovan Förändringar inom verksamhetsområdet.
A 1. Utrikesförvaltningen
1993/94 Utgift 1 428 159 000 l994/95 Anslag 1 564 784 000 1995/96 Förslag 2 666 663 000 varav 1 764 495 000 beräknat för juli l995-juni l996 1997 Beräknad besparing 45 500 000 1998 Beräknad besparing 45 500 000
Anslaget används för departementets och utlandsmyndigheternas löner och andra förvaltningskostnader, till vilka främst hör kostnader för chefs— och personalbostäder samt kanslier, utlandstillägg, löner för de lokalanställda samt resor och deltagande i internationella möten och förhandlingar.
Utrikesförvaltningens förvaltningskostnader styrs av pris- och löneutvecklingen både i Sverige och i de länder där det finns utlandsmyndigheter samt av kronkursens utveckling. Hänsyn har tagits till dessa faktorer vid fastställandet av förslag till anslag för budgetåret 1995/96.
Vid anslagsberäkningen har beaktats de besparingar som kommer att åläggas Utrikesförvaltningen och som redovisats närmare i det föregående.
Vad gäller ekonomiska förpliktelser skall här redovisas två kreditgarantier för banklån till personal respektive uppsagda anställda inom Utrikesförvaltningen på totalt 60 miljoner kronor. Utestående lån uppgår för närvarande till knappt 10 miljoner kronor. Kostnader som kan uppstå med anledning av dessa garantier belastar detta anslag. 18
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/952100 Bilaga 4 Regeringen föreslår att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 2 666 663 000 kr.
A 2. Kursdifferenser
l993/94 Utgift -22 980 000 1994/95 Anslag 1000 1995/96 Förslag 1000
I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkommer kursförluster och kursvinster som redovisas under detta anslag. För detta ändamål bör ett formellt belopp på 1000 kr föras upp.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Kursdijerenser för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
A 3. Honorärkonsuler
1993/94 Utgift 16 061 000 1994/95 Anslag 15 500 000 1995/96 Förslag 26 999 000 varav 17 905 000 beräknat förjuli l995-juni 1996
Anslaget används för bidrag till vissa honorärkonsuler för deras kontorskostnader samt för anskaffning av utrustning som skall finnas på svenska honorärkonsulat. Från anslaget betalas vidare bl.a. vissa tjänsteutgifter som honorärkonsulerna har för verksamheten samt kostnader för konsulskonferenser.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Honorärkonsuler för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på "26 999 000 kr.
19
Bilaga 4
A 4. Nordiskt samarbete
1993/94 Utgift 1 113 409 1994/95 Anslag 1 666 000 1995/96 Förslag 2 115 000
varav 1 400 000 beräknat förjuli 1995-juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) och Nordiska samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan samt för deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det svensk-norska samarbetet. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 2 115 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Nordiskt samarbete för förslagsanslag på "2 115 000 kr.
budgetåret 1995/96 anvisar ett
A 5. Utredningar m.m.
1993/94 Utgift 8 119 760 Reservation 16 832 690 1994/95 Anslag 10 211 000 1995/96 Förslag 15 809 000
varav 10 478 000 beräknat förjuli l995—juni 1996 Beräknad besparing 500 000 Beräknad besparing 500 000
1997 1998
Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 15 809 000 kr under nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Utredningar m.m. för budgetåret reservationsanslag på 15 809 000 kr.
1995/96 anvisar ett
A 6. Officiella besök m.m.
1993/94 Utgift 6 763 581 1994/95 Anslag 9 680 000 1995/96 Förslag 13 770 000
varav 9 180 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Prop. 1994/95:100
20
Prop. l994/95:100 Bilaga 4
Anslaget utnyttjas för kostnader i samband med besök i Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Anslaget används även i samband med motsvarande svenska officiella besök i utlandet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Opiciella besök m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 13 770 000 kr.
A 7. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.
l993/94 Utgift 3 837 704 1994/95 Anslag 4 500 000 1995/96 Förslag 6 410 000 varav 4 273 000 beräknat förjuli l995 - juni l996
Av anslaget används huvuddelen till att täcka de kostnader som avses i lagen (l973zl37) om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. Det rör sig om periodiskt understöd till vissa i utlandet, främst i Sydamerika, bosatta svenska medborgare. Därutöver betalas från anslaget eftergifter och jämkning av fordringar för utgivet tillfälligt ekonomiskt bistånd till nödställda svenska medborgare i utlandet samt för brottmål och kostnader vid dödsfall. Anslaget används också till rättsligt bistånd till brottsoffer utomlands.
Kostnaderna för periodiskt understöd beräknas kunna hållas konstanta, medan det ökande antalet frihetsberövanden på grund av grova narkotikabrott i utlandet kan komma att medföra ökande kostnader för rättshjälp.
I anslaget finns en medelsram på 50 000 kr för särskilda informationsinsatser riktade till utlandsresenärer, främst ungdomar. i syfte att minska belastningen på utrikesförvaltningens konsulära resurser.
Från anslaget betalas också kostnader för expertgruppen för identifiering av katastroffall utomlands, kostnader i sjöfartsfrågor samt avgifter för stämningsmannadelgivning.
Med hänsyn till den relativt låga belastningen under budgetåret 1993/94 beräknas anslaget till 6 410 000 kr.
Prop. 1994/95:100 Förslag till riksdagsbeslut Bilaga 4
Regeringen föreslår att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 6 410 000 kr.
ro lx)
. . . . . . _ Prop. 1994/95:100 B. Bidrag till Vissa internationella organisationer Bilaga 4
Inledning
Medlemskap och aktivt deltagande i olika internationella och mellanstatliga organisationer är av central betydelse för ett litet land som Sverige. Regeringen föreslår att drygt 2 300,2 miljoner kronor anslås under tredje huvudtiteln budgetåret l995/96 för bidrag till internationella organisationer förutom de bidrag som finansieras över biståndsramen.
En av hörnstenarna i Sveriges utrikespolitik är samarbetet inom Förenta Nationerna, FN. Sverige verkar tillsammans med de övriga nordiska länderna bl.a. för att effektivisera organisationen. Det nordiska FN- projektet spelar en central roll i detta reformarbete. En annan angelägen uppgift är att förbättra betalningsdisciplinen bland medlemsländerna. Den 31 oktober 1994 var medlemsländerna skyldiga FN 2,4 miljarder US dollar, varav 770 miljoner dollar avsåg den reguljära budgeten och 1,6 miljarder dollar den fredsbevarande verksamheten.
Säkerhetsrådets sammansättning behöver reformeras till följd av ändrade politiska och ekonomiska förhållanden i världen. Sverige och övriga Norden är av uppfattningen att nya, permanenta medlemmar måste vara i stånd och beredda att politiskt och ekonomiskt bidra till genomförandet av rådets beslut. En acceptabel balans i sammansättningen måste också uppnås, i synnerhet mellan länder i nord och syd.
Internationella institutioner som FN, Europarådet och OSSE spelar en central roll för utvecklingen av det folkrättsliga regelsystemet. Från svensk sida läggs särskild vikt vid arbete rörande det internationella skyddet för mänskliga rättigheter och att normer på detta område verkligen efterlevs. Sverige verkar också för ett avskaffande av dödsstraffet. Ett annat område av stor vikt är att stärka respekten för grundläggande humanitära principer och rättsregler. I detta sammanhang kan särskilt nämnas förberedelserna för en översynskonferens beträffande 1980 års konvention om särskilt inhumana vapen, bl.a. för att komma tillrätta med de allvarliga problem som landminor utgör.
Ytterligare ett centralt område för det internationella samarbetet är frågan om miljö och uthållig utveckling. De globala miljöproblemen och handhavandet av mänsklighetens gemensamma resurser kan endast lösas genom multilateralt samarbete. FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio år 1992 innebar en viktigt utgångspunkt för det internationella miljöarbetet och ledde bl.a. till att viktiga konventioner på miljöområdet, som den om biologisk mångfald, klimatkonventionen och konventionen mot ökenspridning, kom till stånd.
Genom att aktivt delta i främst FN:s och OSSE:s fredsfrämjande insatser vill Sverige medverka till att stärka dessa institutioners möjligheter att bidra till konfliktlösning, skydd av mänskliga rättigheter samt humanitär verksamhet. Ett samlat anslag, vid sidan om biståndsramen, inrättas för punktinsatser på dessa områden.
Sverige stöder helhjärtat Europarådets strävanden att främja demokrati 23 och mänskliga rättigheter. Efter omvälvningsprocessen i Central— och
Bilaga 4
Östeuropa har Europarådet fått en ny roll som samarbetsforum med länderna i denna region. Ett flertal stater (Bulgarien, Estland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern) har redan blivit fullvärdiga medlemmar i organisationen. Lettland förväntas tillträda i februari 1995. Ytterligare ansökningar, bl.a. från Ryssland, är under behandling. I såväl nyblivna medlems- som kandidatländer bedriver Europarådet stödprogram.
OSSE är en kostnadseffektiv verksamhet. Under de senaste fyra åren har med stor finansiell försiktighet byggts upp permanenta strukturer och verksamhet på fältet som syftar till att med så små resurser som möjligt verka konfiiktförebyggande. I ett fall förbereds också en viktig fredsbevarande insats, nämligen i Nagorno Karabach, som kommer att kräva ytterligare resurser även i den permanenta organisationen. Verksamhetsfältet är ämnesmässigt utomordentligt brett alltifrån bevakning av mänskliga rättigheter till förhandlingar om nedrustning. För Sverige utgör OSSE både direkt och indirekt genom EU, en viktig möjlighet att verka för en alleuropeisk säkerhetsordning.
Att värna om och bidra till vidareutvecklingen av ett öppet multilateralt handelssystem är, mot bakgrund av vårt starka utrikeshandelsberoende, en central uppgift för Sverige. Sverige skall därför fortsatt vara aktivt pådrivande i samarbetet på det handelspolitiska området i bl.a. GATT och OECD. Denna uppgift kommer Sverige att bedriva med samma intensitet även som EU-medlem.
Slutförandet av Uruguayrundan och etablerandet av den nya Världshandelsorganisationen (WTO) markerar en ny era i det handelspolitiska samarbetet. WTO skapar förutsättningar för ett effektivare och mer enhetligt tillämpat regelverk än tidigare. U-ländernas ökande deltagande i GATT/WTO innebär också att dessa i allt högre grad kan njuta frukterna av liberaliserad handel och ekonomisk tillväxt. Resultatet av Uruguayrundan med utvidgade och ökade handelsliberaliseringar utgör också en utmärkt grund för Sveriges agerande inom EU. Sverige skall verka för en öppenhet gentemot omvärlden och för att EU bidrar med ett frihandelsinriktat och konstruktivt deltagande i Världshandelsorganisationen. .
OECD har fortsatt en viktig roll som samarbetsorgan för regeringarna i världens ledande industrinationer. Dess dragningskraft på andra länder ökar och efter Mexico. som blev ny medlem är 1994, står fiera Central- och östeuropeiska länder samt Sydkorea på kö.
Verksamheten i FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD). har reformerats. Sverige skall agera för att stärka UNCTAD:s möjligheter att vara det centrala FN-organet för analys och dialog om övergripande frågor på handelns och utvecklingens område.
Den europeiska integrationsprocessen är utgångspunkt för en reformering av det nordiska samarbetet. Syftet är att finna former för ett vitaliserat nordiskt samarbete inom en europeisk ram. Samarbetet skall stärkas på områden som är av genuint gemensamt intresse. För att anpassa samarbetsorganisationen koncentreras resurserna inom Nordiska ministerrådet till sju prioriterade områden: kultur, forskning och utbildning, miljö, medborgarnas rättigheter, ekonomi," fiske och juridiska
Prop. l994/952100
frågor. Som en följd av detta har också betydande omprioriteringar gjorts Prop. l994/95:100 inom Nordiska ministerrådets budget. Bilaga 4 Ytterligare diskussioner förs nu mellan Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet om det framtida samarbetets inriktning mot bakgrund av Finlands och Sveriges respektive Norges beslut i frågan om EU- medlemskap. För att åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande gör Nordiska ministerrådet en kartläggning av olika möjligheter till samarbete mellan nationella institutioner i de nordiska länderna. Ett genomgående tema i det svenska agerandet i internationella organisationer skall vara att verka för ökad effektivitet i användandet av respektive organisations resurser. Under året har regeringen beslutat om särskilda riktlinjer för ekonomisk styrning av internationella organisationer till vilka bidrag lämnas från statsbudgeten. Riktlinjerna skall beaktas av de som förordnats företräda regeringen vid förhandlingar i internationella organisationer. Riktlinjerna är avsedda att uppmuntra den effektivare styrning och uppföljning av organisationemas verksamhet som Sverige lägger stor vikt vid.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på området Bidrag till vissa internationella organisationer t.o.m. år 1998 till följd av förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Mkr
Utgift Anvisat Förslag varav be- Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 räknat för besparing besparing juli 95- juni 96
18191 14993 9900915799 ."
l Prisnivå 1995/%
B 1. Förenta nationerna
l993/94 Utgift 385 298 239 l994/95 Anslag 199 206 000 l995/96 Förslag 351 353 000 varav 260 796 000 beräknat för juli l995-juni 1996
Från anslaget betalas obligatoriska kostnader för Sveriges andel till FN:s reguljära budget och till FN:s fredsbevarande insatser. Vidare har under anslaget medel beräknats för Sveriges bidragsandel till FN:s organisation för industriell utveckling, Unido, till den internationella kontrollorganisation som år 1996 avses etableras i Haag för att övervaka 25
efterlevnaden av FN:s konvention mot kemiska vapen samt för att Prop. l994/95:100 möjliggöra uppföljning av ingångna konventioner. Bilaga 4 Enligt beslut av FN:s säkerhetsråd har en tribunal för krigsförbrytelser i f.d. Jugoslavien inrättats (resolution 808, 1993). Sverige har tillsammans med flera andra västländer förordat att kostnaderna skall belasta FN:s reguljära budget, men inget beslut föreligger ännu om hur kostnaden skall finansieras. Obligatoriska bidrag uttaxeras enligt en på förhand fastställd fördelningsnyckel. Utvecklingen av de olika organisationernas budgetar blir därmed en viktig utgiftsstyrande faktor. Bidragen uttaxeras i nomalfallet i annan valuta än svenska kronor, vilket innebär att även kronans kurs är en viktig sådan faktor.
Regeringens överväganden
FN:s reguljära budget
Förenta nationernas reguljära budget för tvåårsperioden 1994-95 fastställdes av den 48:e generalförsamlingen till 2 580 200 200 dollar. Sveriges bidragsandel för FN:s reguljära budget beräknas fr.o.m. kalenderåret 1995 öka från 1,11% till 1,22%. Det uttaxerade bidraget för kalenderåret 1994 (budgetåret 1993/94) uppgick till 92,8 miljoner kronor. Detta belopp kan komma att revideras i efterhand.
Ett minst lika stort belopp kan beräknas för kalenderåret 1995 (budgetåret l994/95) till följd av den högre bidragsandelen. Reservation måste även här göras för revideringar. För kalenderåret 1996 (budgetåret 1995/96) kan det svenska bidraget beräknas uppgå till 93 miljoner kronor.
FN: programbudget (miljoner US dollar) för tvåårsperioden
1990-91 1992-93 1994-95 2 134,1* 2 467,5* 2 580, 2
* efter revidering Sveriges bidrag till FN:s reguljära budget, mkr
119111
* 12 månader
Utfallet för budgetåret 1994/95 kan beräknas överskrida budgeterat belopp med 25% till följd av den svenska kronans fall. 26
FN:s #edsbevarande operationer Prop. l994/95:100
Ett ökat antal fredsbevarande insatser har lett till ökade kostnader. Bilaga 4
Kostnader för FN:s fredsbevarande insatser 1990-1994, miljoner US dollar.
Särskilda 378,8 449,0 1697,0 2970,2 3500,0 kontot Reguljära 31,2 31,2 37,8 37,8 38,0 budgeten
410,0 4802 17348 3008,0 3538,0
För närvarande pågår följande 17 operationer. Tre av dessa finansieras över den reguljära budgeten. Inom parentes anges det årtal då FN:s säkerhetsråd beslutade upprätta operationen i fråga.
Finansiering över den reguljära budgeten: FN:s kommission för stilleståndsövervakning i Palestina, UNTSO (1948) FN:s militära observatörsgrupp i Indien och Pakistan, Unmogip (1949) FN:s mission för verifikation av avtalet om mänskliga rättigheter i Guatemala, Minugua (l994)
Finansiering över det särskilda fredsbevarande kontot:
FN:s vaktstyrka på Cypern, Unficyp (1964) FN:s truppåtskillnadsövervakande styrka, UNDOF (Israel-Syrien) (1974) FN:s interimstyrka i Libanon, Unifil (1978)
FN:s observationsgrupp i Irak-Kuwait, Unikom (1991) FN:s observatörsgrupp i El Salvador, Onusal (1991) FN:s kontrollgrupp i Angola, Unavem II (1991) FN:s mission för folkomröstningen i Västra Sahara, Minurso (1991) FN:s skyddsstyrka i det f.d. Jugoslavien, Unprofor (1992) FN:s operation i Mocambique, Onumoz (1992) FN.s observatörsgrupp i Liberia, Unomil (1992) FN:s observatörsgrupp i Haiti, UNMIH (1993) FN:s stödgrupp i Rwanda, Unamir (l993) FN:s observatörsgrupp i Georgien, Unomig (1993) FN:s operation i Somalia, Unosom II (1993)
Sveriges andel av FN:s budget för fredsbevarande operationer beräknas fr.o.m. kalenderåret 1995 uppgå till 1,22%. Kostnadsberäkningama för det förlängda budgetåret 1995/96 innehåller ett stort mått av osäkerhet. FN:s säkerhetsråd har fattat beslut om att den 31 mars 1995 avveckla Unosom, en av FN:s dyraste operationer. Onusal och Onumoz beräknas vidare kunna avvecklas innevarande budgetår efter det att fria val hållits. 27 Samtidigt har FN:s generalsekreterare föreslagit nya insatser i ett antal
länder. Regeringen föreslår att 241 853 000 kr avsätts budgetåret 1995/96 Prop. l994/95:100 (18 månader) för att betala Sveriges andel av FN:s fredsbevarande Bilaga 4 verksamhet.
Sveriges bidrag till FN:s fredsbevarande operationer, mkr
119111
* 12 månader
Anslaget belopp budgetåret 1994/95 beräknas överskridas med minst 100% till följd dels av kronans fall, dels av att fredsbevarande insatser ökat i antal och i kostnad. Två insatser, Unprofor i f.d. Jugoslavien och Unosom i Somalia stod budgetåret 1993/94 för mer än hälften av de totala utgifterna för fredsbevarande operationer.
FN: s organisation för industriell utveckling ( Unido)
Unidos målsättning är att främja och påskynda den industriella utvecklingen i utvecklingsländerna. Sveriges bidragsandel till Unido är f.n. 1,16%. För kalenderåret 1996 (budgetåret 1995/96) beräknas Sveriges obligatoriska bidrag uppgå till 8 100 000 kr.
Sveriges bidrag till Unido, mkr
1993/94 111911 _ 1994/99 __ 1995/96 __
* 12 månader
FN:s konvention mot kemiska vapen
Konventionens syfte är att totalförbjuda en hel kategori av massförstörelsevapen, de kemiska, och att reglera hur de idag existerande lagren av dessa vapen skall förstöras.
Sveriges bidrag till den förberedande kommissionens arbete uppgick budgetåret 1993/94 till 1 624 364 kr. Sveriges andel för kalenderåret 1994 har beräknats till 2 400 000 kr. Enligt kommissionens beslut utgör Sveriges preliminära bidragsandel kalenderåret 1995 686 972 gulden, motsvarande 1,22% av totalbudgeten. Budgeten för den färdiga kontrollorganisation som kommer att inrättas i Haag fastställs när konventionen träder i kraft. Regeringen föreslår att 3 750 000 kr avsätts för att täcka kostnaden för den svenska andelen av budgeten för den ' 28
Bilaga 4
förberedande kommissionen alternativt den blivande kontrollorganisationen för budgetåret 1995/96 ( 18 månader).
Uppföljning av konventioner, översynskonferenser m.m.
Under anslagsposten budgeteras för obligatoriska kostnader till följd av bl.a. översyns— och granskningskonferenser för internationella konventioner. Under budgetåret 1995/96 kommer en översynskonferens för konventionen mot särskilt inhumana vapen att äga rum. Vidare förutses en granskningskonferens för B-vapenkonventionen.
Regeringen föreslår att 750 000 kr avsätts för att täcka obligatoriska kostnader för uppföljning av konventioner, översynskonferenser m.m. budgetåret 1995/96 (18 månader).
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 351 353 000 kr.
B 2. Nordiska ministerrådet
l993/94 Utgift 314 883 000 l994/95 Anslag 250 000 0001 1995/96 Förslag 472 500 000 varav 315 000 000 beräknat fo'rjuli l995-juni l996
" Härutöver disponeras 13 750 000 kr under anslaget G 1, anslagsposten 8, för Nordiska ministerrådets närområdesprogram. Utfallet kan beräknas överskrida budgeterat belopp med ca 38 % till följd av valutakursförändringen.
Sverige arbetar för ett starkare nordiskt samarbete genom medlemskapet i Nordiska ministerrådet. Från anslaget betalas kostnader för Sveriges andel till Nordiska ministerrådets budget inklusive bidraget till Nordiska hälsovårdshögskolan.
Nordiska ministerrådets budgetår sammanfaller med kalenderåret. Efter behandling i Nordiska rådets organ fastställde Nordiska ministerrådet i november 1994 Nordiska ministerrådets budget för år 1995. Budgeten uppgår till totalt 718 931 000 danska kronor. Härutöver tillkommer anslaget till Nordiska hälsovårdshögskolan, som uppgår till 40 608 000 kr. Sveriges andel av Nordiska ministerrådets budget för verksamhetsåret 1995 är 40,4 % enligt den fördelningsnyckel som tillämpas.
Nordiska ministerrådets budget för år 1996 kommer att fastställas först i november 1995.
Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är dels utvecklingen av organisationens budget, dels valutakursförändringar — beloppen betalas till större delen i danska kronor. Anslaget har beräknats till 472 500 000 kr för nästa budgetår.
Prop. l994/952100
Bilaga 4
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 472 500 000 kr.
B 3. Europarådet
l993/94 Utgift 34 273 799 l994/95 Anslag 30 222 000 l995/96 Förslag 36 339 000
varav 34 300 000 beräknat för juli l995-juni 1996
Huvuddelen av anslaget används för att betala det svenska bidraget till Europarådets ordinarie budget för kalenderåret 1996. Sveriges andel av den ordinarie budgeten är för närvarande 2,88%. Förutom detta bidrag bestrids från anslaget följande kostnader: amortering av lån för uppförande av en ny byggnad för Europarådets institutioner för mänskliga rättigheter, pensionsbudget, administration i samband med Sveriges deltagande i särskilda avtal inom hälsovårdskommitténs ansvarsområde, det europeiska farmakopésamarbetet (kvalitetskontroll av läkemedel), deltagande i fonden för social utveckling. bidrag till den s.k. Pompidougruppen för narkotikabekämpning, deltagande i kommissionen för demokrati genom lag samt bidrag till den europeiska ungdomsfonden.
Utbetalningar från anslaget sker nästan alltid i franska franc. Kronkursens utveckling är en viktig utgiftsstyrande faktor. Trots visad restriktivitet från medlemsländernas sida i samband med Europarådets budgetprocess, har deprecieringen av kronan hösten 1992 lett till överskridanden av anslaget under budgetåren 1992/93 och 1993/94.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 36 339 000 kr.
B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
1993/94 Utgift 21 729 033 l994/95 Anslag 22 573 000 l995/96 Förslag 46 460 000
varav 30 973 000 beräknat förjuli l995-juni 1996
Sverige arbetar genom medlemskapet i OECD för långsiktig ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet i medlemsländerna och för expansion av världshandeln på multilateral och icke diskriminerande basis. Under de
Prop. l994/951100
senaste åren har OECD:s verksamhet utvidgats med ett antal nya Prop. l994/95:100 uppgifter. Bland dessa kan nämnas samarbetet med länder i Central- och Bilaga 4 Osteuropa och f.d. Sovjetunionen inom ramen för det år 1990 tillskapade östcentret. En dialog har inletts med de s.k. dynamiska ekonomierna i Sydostasien och Latinamerika. Förhandlingar om medlemskap påbörjades under år 1994 med fyra östeuropeiska länder och med Korea. Vidare kan nämnas OECD:s studie rörande sysselsättning och arbetslöshet och organisationens arbete med s.k. framtidsfrågor inom handelssystemet (handel och miljö, handel och konkurrens, handel och investeringar). Denna utvidgning av verksamheten har fått konsekvenser för organisationens övriga arbete och budget.
Huvuddelen av OECD:s budget avser kostnader för sekretariatet och de traditionella OECD-aktiviteterna där även östcentret ingår. Samtliga medlemsländer bidrar till finansieringen efter en skala framräknad på basis av BNP. För år 1994 var Sveriges andel 1,46 %. Resterande del av Sveriges bidrag till OECD går till olika organ och aktiviteter, som finansieras med frivilliga bidrag, exempelvis det internationella energi- organet (IEA). atomenergiorganet (NEA), europeiska transportminis— tcrkonferensen (ECMT). centret för utbildningsforskning (CERI) samt olika specialprogram. Beroende på antalet deltagande länder varierade Sveriges andel av dessa aktiviteter under 1994 mellan 1,41 och 3 %.
OECD:s budget löper per kalenderår och fastställs i december. Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är dels utvecklingen av organisationens budget. dels valutakursförändringar — beloppet betalas i utländsk valuta. Med ledning av tillgängligt underlag har anslaget beräknats till 46 460 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 46 460 000 kr.
B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
1993/94 Utgift 135 629 039 l994/95 Anslag 113 850 000 l995/96 Förslag 1000
I och med medlemskapet i EU frånträder Sverige EFTA-konventionen, som trädde ikraft år 1960. Genom en överenskommelse mellan medlemsstaterna bidrar Sverige, liksom övriga kandidatländer, till en avvecklingsbudget för EFTA—sekretariatet under det första halvåret 1995. Under detta anslag finns beredskap för eventuella oförutsedda utgifter budgetåret 1995/% som kan bli följden av ett utträde. EFTA—staterna har slutit ett avtal (övergångsavtalet) som reglerar övergången från EES till EU såvitt avser EES-institutionernas roll efter den 1 januari 1995. Enligt det avtalet skall EFTA-domstolen fungera 31 fram till den 30 juni 1995 för de EFTA-stater som ansluter sig till EU.
Om domstolen då inte har avslutat alla pågående ärenden kan EFT A- Prop. 1994/95:100 staterna förlänga dess mandat med ytterligare högst sex månader. Bilaga 4 EFTA:s övervakningsmyndighets (ESA) behörighet i förhållande till de EFTA-stater som lämnar organisationen har enligt övergångsavtalet förlängts till den 30 mars 1995. För tiden därefter kan ESA endast vara svarande inför EFTA-domstolen. Hur länge denna roll kan behöva fullgöras beror på situationen i EFTA-domstolen. Samtliga delar av ESA behöver emellertid inte kvarstå, utan endast den personal som berörs av pågående ärenden inför EFTA-domstolen. Beräkningen av utfallet för anslaget är mot ovanstående bakgrund osäker. Anslaget bör därför föras upp med ett formellt belopp av I 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EF TA) för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
B 6. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m.
l993/94 Utgift 11 126 597 1994/95 Anslag 9 018 000 l995/96 Förslag 17 515 000 varav H 314 000 beräknat förjuli l995-juni 1996
Sverige verkar för en friare världshandel och minskad diskriminering samt för multilateralt samarbete genom medlemskapet i nedanstående organisationer för vilka Sveriges bidrag för budgetåret l995/96 beräknas enligt följande.
Anslag Förslag ___—AM 1. GATT 7 225 000 12 315 000 2. Internationella rådet
för samarbete på tull— Området 833 000 2 182 000 3. Internationella tull-
tariffbyrån 246 000 322 000
4. Internationella kaffe— organisationen (ICO) (prop. l982./83:l42) 439 000 1 150000 5. Internationella kakao-
organisationen (ICCO) (prop. 1986/87:41) 84 000 220000
6. Internationella natur— Prop. 1994/95:100 gummiorganisationen (INRO) Bilaga 4 (prop. 1988/89:19) 19 000 ' 50000 » 7. Internationella gummi- studiegruppen (IRSG) (prop. l966:l bil. 12 s. 168) 115 000 301000 8. Internationella byrån i Paris för utställningar (prop. l947:l bil. 12 s. 156) . 57 000 ' 75000 9. New Forum - 900 000
Mma—MÅMLM
Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) är ett regelverk för den internationella handeln. GATT är också ett förhandlingsforum. Den åttonde internationella tull- och handelsförhandlingen, den s.k. Uruguay- rundan, som startade år 1986, slutfördes vid årsskiftet 1993/94. Genom resultatet av Uruguay—rundan upprättades Världshandelsorganisationen (WTO), som innefattar såväl GATT-regelverket som de övriga avtal som slutits i förhandlingarna rörande bl.a. tjänstehandel och immaterialrätt.
Ordinarie arbete under GATT omfattar tillämpning och uttolkning av regelverket, t.ex. antidumpning, tullvärde, skyddsåtgärder, subventioner och tvistlösning. Sedan år 1989 bedrivs också en granskning av enskilda länders handelspolitik, den s.k. Trade Policy Review Mechanism (TPRM). Dessa verksamheter kommer att vidareutvecklas och kompletteras genom tillkomsten av WTO.
Tunga poster i den nuvarande GATT-budgeten är, förutom sekretariatskostnader, bidraget till International Trade Centre UNCTAD/GATT (ITC) samt TPRM. Genom tillskapandet av WTO tillkommer kostnader för administrationen av det nya och utvidgade regelverket. Dessa kommer att fastställas slutgiltigt under budgetåret l995/96. Bidragen till GATT har byggt på medlemsländernas andel av världshandeln under de senaste tre åren. Detta kommer att gälla även inom WTO, med tillägg av ett belopp grundat på respektive länders andel i handeln med tjänster. För år 1995 beräknas Sveriges andel således till ca 2,5 %.
Tidigare försök att med internationella avtal stabilisera priserna på råvarumarknaderna har inte varit framgångsrika. Avtalen ersätts nu alltmer av andra former av internationell samverkan syftande till marknadsanpassning.
Sverige har i september 1994 undertecknat och ratificerat 1994 års internationella kaffeavtal, som ersätter 1983 års avtal. Det nya avtalet är utan prisstabiliserande inslag.
Ett nytt internationellt avtal om tropiskt timmer, som skall ersätta 1983 års avtal, har framförhandlats. Förhandlingar om ersättningsavtal för 1987 års internationella naturgummiavtal pågår.
Sverige deltar i förhandlingar kring en ny internationell regim, det s.k. 33 New Forum, för exportkontroll av krigsmateriel samt sådan högteknologi
? Riksiiugcn 1110-1515. [Sum/. Nr IUI). Bilaga 4
som normalt har civil användning men som kan komma till användning Prop. l994/951100 för vapenutveckling. Kostnaderna för svensk medverkan i denna regim Bilaga 4 beräknas till 900 000 kr budgetåret l995/96. Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är dels utvecklingen av organisationernas budgetar, dels valutakursens förändringar — beloppen betalas i utländsk valuta.
Totalt beräknas kostnaderna budgetåret 1995/96 för svenska bidrag till de internationella organisationer som redovisas under detta anslag till 17 515 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 17 515 000 kr.
B 7. Internationell råvarulagring
l993/94 Utgift 724 500 l994/95 Anslag 1 750 000 1995/96 Förslag ?. 625 000 varav 1 750 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för råvarulagring under 1987 års internationella naturgummiavtal och det ersättningsavtal, som f.n. är under förhandling.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 625 000 kr.
B 8. Övriga internationella organisationer m.m.
1993/94 Utgift ?. 258 330 1994/95 Anslag 2 964 000 1995/96 Förslag 5 040 000 varav 2 752 000 beräknat förjuli 1995-juni 1996
Från anslaget betalas bidrag till vissa internationella organisationer som arbetar för att främja de mänskliga rättigheterna och folkrättens ställning.
Bland dessa kan nämnas Raoul Wallenberg-institutet i Lund samt ett antal enskilda organisationer och institutioner, vars arbete inom detta område är ovärderligt.
34
'Anslaget belastas också med kostnader för skattejustering av pensioner Prop. l994/95:100 för svensk personal som arbetat i de s.k. koordinerade organisationerna. Bilaga 4
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 5 040 000 kr.
B 9. Fredsbevarande verksamhet
1993/94 Utgift 898 274 878 Reservation 225 401 032 l994/95 Anslag 836 294 000 1995/96 Förslag 1 341 948 000 varav 889 907 000 beräknat för juli l995-juni 1996
Anslaget används för att möjliggöra svenskt deltagande i och stöd åt FN:s och OSSE:s konfliktförebyggande, fredsbevarande och fredsfrämjande verksamhet inklusive sanktionsövervakning, planerings- och förhandlingsarbete, deltagande i övervaknings- eller missionsverksamhet samt utbildning och förberedelser härför.
Från anslaget kan också bekostas svenskt deltagande i EU:s gemensamma aktioner inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP).
Under budgetåret 1993/94 har avvecklingen skett av den svenska underhållsbataljonen om 494 man i FN:s interimstyrka i Libanon. Unifil samt av det resterande svenska deltagandet i FN:s fredsbevarande operation på Cypern, Unificyp. Försvarsmakten har på regeringens uppdrag avvecklat det svenska deltagandet om 260 man i det nordiska stabs- och trosskompaniet vid Unprofor i Makedonien.
Av tabellen i bilaga 4:3 framgår det svenska deltagandet med personal i fredsbevarande verksamhet per den 15 december 1994.
35
. .. Prop. 1994/95:11)() Regeringens övervaganden Bilaga 4
De frivilliga insatser som tidigare budgeterats under anslaget B 10. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) kommer fr.o.m. nästa budgetår att bekostas från anslaget Fredsbevarande verksamhet. Med ett samlat anslag utanför biståndsramen under Utrikesdepartementets huvudtitel kan regeringen fatta beslut om snabba, Utrikespolitiskt motiverade insatser eller verksamhet, vare sig dessa sker inom ramen för FN, OSSE, EU eller annat bilateralt eller mellanstatligt samarbete.
I likhet med vad som gäller för andra verksamheter inom Försvarsmakten tas ett generellt effektivitetskrav ut på organisationen Försvarets internationella centrum budgetåret 1995/96.
Som en del av regeringens besparingsarbete kommer det svenska deltagandet i FN:s skyddsstyrka i det f.d. Jugoslavien. Unprofor, att under budgetåret 1994/95 reduceras i någon del av Unprofors olika operationer.
Förslag till rilsdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Fredsbevarande verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 341 948 000 kr.
B 10. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)l
1993/94 Utfall 14 863 883 1994/95 Anslag 32 894 000 1995/96 Förslag 13 823 000 varav 12 133 000 beräknat förjuli 1995-juni 1996 1 Tidigare redovisat under anslaget B 10. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)
Från anslaget betalas obligatoriska kostnader för Sveriges andel till OSSE:s reguljära budget, till den enligt OSSE-konventionen om förlikning och skiljedom upprättade skiljedomstolen och till OSSE:s missioner. Obligatoriska bidrag uttaxeras enligt en på förhand fastställd fördelningsnyckel. Sveriges andel uppgår till 3.55% av OSSE:s reguljära budget. Utvecklingen av OSSE:s budget blir därför avgörande för utgiftsnivån. Bidragen uttaxeras normalt i österrikiska schilling, varför även kronans kurs är betydelsefull. En viss eftersläpning i uttaxeringarna har konstaterats vilket givit ett visst överskott för budgetåret l993/94. Denna eftersläpning kommer sannolikt att medföra motsvarande ökning av kostnaderna för de båda följande budgetåren. OSSE har för närvarande långtidsmissioner i Estland, Georgien. Federala republiken Jugoslavien 36
(f.n. vilande), Lettland, Makedonien, Moldavien, Sarajevo, Tadjikistan Prop. l994/95:100 och Ukraina (under upprättande). Bilaga 4 För sanktionsövervakning har förutom en koordinator och ett kommunikationscentrum i Bryssel följande fältgrupper inrättats, nämligen i Albanien, Bulgarien, Kroatien. Makedonien, Rumänien, Ukraina och Ungern. ' OSSE är som permanent organisation fortfarande under uppbyggnad sedan år 1990 både vad avser de centrala institutionerna och vad avser verksamheten på fältet. Av stor betydelse för utgiftsnivån blir frågan om det blir möjligt att inom OSSE:s ram upprätta en fredsbevarande styrka i Nagorno Karabach. OSSE:s toppmöte i Budapest i december 1994 beslutade att förstärka samarbetets organisatoriska struktur. Bland konkreta nya uppgifter uppnåddes enighet om att fortsätta planeringen för en insats i Nagorno Karabach. OSSE:s roll som aktivt forum för regional samverkan och säkerhetspolitisk dialog i Europa med central uppgift att verka konfliktförebyggande förstärktes.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 13 823 000 kr.
B 11. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU
1994/95 Nytt anslag (förslag) 12 633 000 varav 8 422 000 beräknat för juli l995-juni 1996
Från anslaget får betalas obligatoriska kostnader utgörande Sveriges andel för beslut inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i EU. Fördelningsnyckel fastställs i varje enskilt fall, oftast med BNP som grund.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 12 633 000 kr.
37
Prop. l994/95:100
C. Internationellt utvecklingssamarbete Bilaga 4
Regeringens politik
Utvecklingssamarbete i en föränderlig värld
En sammanhållen utvecklingspolitik för solidaritet, säkerhet och demokrati
Senare års snabba omvärldsförändringar och växande ömsesidiga beroenden tydliggör Sveriges regionala och globala gemenskap med andra nationer. Mer än tidigare krävs en helhetssyn, en sammanhållen svensk utvecklingspolitik för säkerhet, solidaritet och demokrati. I dagens värld angår allt alla.
Storrnaktsrivaliteten försvårade det internationella samarbetet på område efter område. Kalla krigets slut ger nya möjligheter till global samverkan. I det historiska skifte vi nu lever i är det ännu svårt att urskilja dragen i den världsordning som håller på att växa fram. Nya säkerhetsproblem, nya ekonomiska, sociala och miljömässiga beroenden, nya kommunikationssätt och nya politiska och kulturella möten bildar tillsammans en väv av snabba världsomspännande förändringar. Denna omgestaltning av problemens karaktär kräver i grunden en perspektivförändring. Säkerhet kan inte längre förstås som enbart staters säkerhet utan handlar om människors livsvillkor i bred mening. Ju mindre det handlar om konflikter mellan stater, desto mindre kan vi bygga säkerhet med militär makt. Ju mer det handlar om människors säkerhet, desto mer måste vi främja ekonomisk tillväxt och utveckling samt social sammanhållning inom ramen för ekosystemens bärighet. [ grunden betyder utveckling att frigöra människors potential för eget ansvarstagande.
Kärnan i solidaritetens idé är de fattigas rätt till människovärde. till frihet från armod och förtryck. Utvecklingssamarbete handlar ytterst om alla människors lika värde och om gemensam säkerhet. Säkerhet och solidaritet blir därmed alltmer sammanflätade begrepp.
Vi vet idag mer om varför vissa länder utvecklas väl, och andra inte. Den framväxande samsynen mellan nord och syd om vad som är nödvändiga delar av en fungerande utvecklingsstrategi är ett stort steg framåt och en god grund för utvecklingssamarbetet.
En av de stora politiska utmaningarna under kommande år är att bygga en ny bred uppslutning kring behovet och inriktningen av internationellt utvecklingsamarbete. Biståndet måste i högre grad koncentreras till stöd för de fattigaste länderna och för insatser som inte kan finansieras på annat sätt. Den långsiktiga. fattigdomsorienterade inriktningen av det svenska utvecklingssamarbetet skall förstärkas.
I tider av krympande resurser är det särskilt viktigt att utvecklingssamarbetet bedrivs effektivt och målmedvetet. En föränderlig omvärld ställer också krav på ett flexibelt bistånd. Den komplicerade organisationsstrukturen i den nuvarande biståndsadministrationen har försvårat ett samordnat agerande för att möta nya utmaningar och 38
prioriteringar. En av regeringens första åtgärder på biståndsområdet var Prop. l994/95:100 därför att initiera en konsolidering av de fyra biståndsmyndigheterna i Bilaga 4 syfte att uppnå ökad effektivitet, flexibilitet och tydlighet gentemot omvärlden. Därigenom kan ett effektivare resursutnyttjande och bättre förutsättningar för uppföljning och utvärdering uppnås.
Den nya biståndsmyndigheten skall ansvara för genomförandet av det bilaterala samarbetet och delar av det multilaterala. Det programmerade biståndet skall på sikt koncentreras till färre länder. Långsiktigheten skall ökas bl.a. genom att samarbetsavtal med länderna återinförs.
Det svenska biståndets utformning har i många avseenden varit internationellt vägledande och åtnjuter stort anseende både bland andra givarländer och i mottagarländerna. Samtidigt har biståndet här hemma ansatts hårt under senare tid. Både saklig och osaklig kritik har framförts. Den sakliga kritiken har varit pådrivande för en konstruktiv omprövning av inriktningen av vårt utvecklingssamarbete. För att bidra till att vunna erfarenheter tas till vara i syfte att förbättra och effektivisera biståndet, föreslår regeringen bl.a. att en särskild expertgrupp med svensk och _ internationell expertis tillkallas.
Afrika kommer att förbli den viktigaste kontinenten i det svenska utvecklingssamarbetet. Regeringen avser att särskilt uppmärksamma två frågeställningar: demokrati och politisk utveckling samt säkerhet, utveckling och konfliktlösning, främst i södra Afrika. Ett analys- och utredningsarbete kring dessa båda frågor kommer att påbörjas snarast möjligt.
Det är viktigt att med bistånd stödja övergång till fred och demokrati men också att med hjälp av biståndsinsatser motverka att konflikter bryter ut. Demokratin har gjort snabba framsteg i u-länderna under senare år. Utvecklingssamarbetet bör i ökad utsträckning inriktas på att stärka demokratins ofta svaga strukturer och skyddet av de mänskliga rättigheterna. Det svenska initiativet att skapa ett internationellt institut för demokrati och fria val har fått starkt internationellt stöd. Stiftandet av detta institut planeras ske i början av 1995.
Svenska folkrörelser och enskilda organisationer har en viktig uppgift i stödet för demokratisk utveckling. I enlighet med betänkandet (Ds 1994:63) Demokratier kräva dessa partier! föreslås att stöd till politiska partier i u-länder och Central- och Östeuropa via organ knutna till svenska partier skall möjliggöras.
Samarbetet med Sydafrika, Kambodja och Västbanken/Gaza kommer att intensifieras och i ökad utsträckning programmeras. Biståndet till Kap Verde, Lesotho och senare även Botswana kommer att övergå till andra mer ändamålsenliga former.
Konflikterna i det f.d. Jugoslavien måste få politiska lösningar. Förberedelser för efterkrigstiden bör nu inledas. Ett omfattande internationellt stöd krävs för att bidra till att försona folken och återuppbygga länderna på Balkan. Sverige vill bidra till framväxten av ett demokratiskt samhällssystem, till rehabilitering och återuppbyggnad samt genom stöd underlätta för bosniska flyktingar som så önskar att återvända hem. 39
Att stärka kvinnors rättigheter är ett mål i sig och en nyckel till både
högre produktivitet och bättre social standard för alla. Genom kvinnorna Prop. l994/95:100 når man också barnen. Friska och välutbildade barn är de fattigas kapital. Bilaga 4 Regeringen kommer att samråda med riksdagens partier i syfte att utarbeta ett förslag om hur jämställdhet mellan kvinnor och män bör uttryckas och förstärkas i de biståndspolitiska målen. Därigenom skall kvinnans ställning inom ramen för vårt utvecklingssamarbete stärkas.
Långsiktigt hållbar utveckling är målet för allt utvecklingssamarbete. Den nyligen framlagda arbetsgruppsrapporten (Ds l994:132) Hållbart bistånd - det svenska biståndet efter UNCED kommer att ligga till grund för det intensifierade arbetet med integration av miljöaspekter i utvecklingssamarbetet. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen i dessa frågor.
Den breda synen på befolkningsrelaterade frågor som framkom på den internationella befolknings- och utvecklingskonferensen i Kairo i september 1994 är ett viktigt bidrag till möjligheterna att uppnå en hållbar utveckling. Jämställdhet mellan kvinnor och män är av avgörande betydelse för en hållbar befolkningsutveckling. Det breda angreppssättet måste nu operationaliseras i konkreta insatser och policyförslag både i det bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet.
Medlemskapet i EU kommer att innebära nya uppgifter och dimensioner för svenskt utvecklingssamarbete. Tillsammans står EU— länderna för mer än hälften av världens samlade bistånd till u-länderna. Den del av EU-ländernas bistånd som kanaliseras via EG-kommissionen genomgår ett dynamiskt och formbart skede och kommer genom sin storlek att spela en allt viktigare roll i både enskilda mottagarländer och i de internationella organisationerna. Sverige kan i EU-samarbetet ta tillvara andras erfarenheter. men har också mycket att ge. Det förutsätter att vi utnyttjar vårt medlemskap aktivt och konstruktivt och i nära samarbete med likasinnade unionsländer på biståndsområdet. Ett aktivt engagemang i EU måste gå hand i hand med ett fördjupat globalt samarbete.
De internationella organisationernas kapacitet att leda och samordna arbetet på utvecklings- och katastrofområdena måste stärkas och bli mer effektivt. Reformarbetet inom det Nordiska FN-projektets ram skall kraftfullt följas upp. Det gäller införandet av nya styr- och finansieringsformer för FN:s biståndsverksamhet samt bättre och effektivare samordning av FN:s och andras insatser på katastrofområdet.
Inom ramen för de förhandlingar som nu startar om ytterligare påfyllnad av Världsbankens fond för utlåning på mjuka villkor till de fattigaste länderna (IDA) skall Sverige tillsammans med bl.a. övriga nordiska länder aktivt verka för att bankens fattigdomsorienterade strategi får ökat genomslag i verksamheten.
Reformambitionerna måste också sträcka sig längre än till de mest uppenbara bristerna i det multilaterala systemet. Det gäller bl.a. frågor som kräver att FN:s stadgar förändras, så att hela systemet av internationella instrument kan utvecklas. Ett viktigt initiativ i det avseendet är Kommissionen för globalt samarbete. Dess rapport Our Global Neighbourhood kommer att presenteras i februari 1995. De frågor 40 som behandlas i rapporten gäller bl.a. att i breda termer främja säkerhet,
Bilaga 4
att hantera ekonomiska beroenden och att ytterligare effektivisera FN.
Det pågående reformarbetet kommer att intensifieras under 1995 i samband med världsorganisationens 50—årsjubileum. Med den aktiva roll Sverige och övriga Norden hittills spelat i olika reformsammanhang och i synen på FN och det multilaterala systemet blir det en stor utmaning att medverka till ett sammanfogande av de många reformprocesser som pågår. Sveriges utgångspunkt är att 50—årsfirandet måste bli mer än ett jubileum — det bör bli startpunkten för en ny era för det globala samarbetet.
Utvecklingen i världen — framsteg men ökande orättvisor
Aldrig någonsin har levnadsnivåema i u-länderna stigit så snabbt som under de senaste trettio åren. Livslängden har ökat med drygt en tredjedel. Barnadödligheten har halverats och läskunnigheten bland vuxna har ökat från drygt 40 % till drygt 60 %. Över 80 % av barnen börjar i skolan. Demokratin har också gjort stora framsteg under det senaste årtiondet. För första gången lever en övervägande del av världens befolkning i länder där regeringarna är tillsatta efter fria val. Tillväxten har i u-länderna som helhet under de senaste åtta åren bara under ett år varit lägre än 4%, medan i-länderna som grupp bara ett år överskridit denna tillväxttakt. Variationen i utvecklingen mellan "olika länder är dock mycket stor. Medan många länder lämnat u-landsstadiet bakom sig, bl.a. till följd av god ekonomisk politik, drabbas samtidigt allt fler stater av långvarig ekonomisk nedgång, där felaktig ekonomisk politik kombinerats med sönderfallande statsapparater, förtryck och stegvis ökande motsättningar mellan olika grupper inom respektive land. Många statsbildningar befinner sig idag i en ömtålig situation. Risken för våldsamma konflikter i dessa länder har ökat.
I krisdrabbade länder har fattigdomen ofta ökat i hela samhället. I länder med tillväxt är framstegen ojämnt fördelade. Fattigdomen blir där allt mer koncentrerad till landsbygden, särskilt dess avlägsna delar, till kvinnor och barn, till handikappade och till minoriteter.
På längre sikt avtecknar sig väldiga utmaningar. Även om varje par hädanefter inte får fler än två barn, kommer världens befolkning år 2050 att uppgå till över tio miljarder människor. Med all sannolikhet kommer dock antalet att vara långt högre. Detta ställer frågan om hållbar utveckling i fokus. Även på kortare sikt är miljöhoten mycket allvarliga i vissa länder. Tillgången på brukbar mark och användbart vatten är i många länder redan knapp.
Fattigdomen är mest utbredd i Afrika. Runt 60 % av människorna i Afrika söder om Sahara lever i djup fattigdom. Halva befolkningen är analfabeter. Ett av tio födda barn dör före ett års ålder. Medellivslängden är 51 år. Den ekonomiska tillväxten har under en längre tid varit alltför låg för att kompensera befolkningstillväxten. Många länder brottas med tunga skuldbördor. Samtidigt har länder som genomfört ekonomiska reformer kunnat uppvisa en högre tillväxt.
Asien är en kontinent full av kontraster. Under trettio år har BNP per
Prop. l994/95:100
41
capita i Ost- och Sydostasien ökat med över 5 % per år, en ekonomisk Prop. l994/951100 tillväxt utan motstycke i världshistorien. Denna utveckling har också Bilaga 4 omsatts i förbättrade levnadsvillkor. Framstegen har spridit sig från de länder, som nu sedan länge lämnat u-landsstadiet, till folkrika och fortfarande fattiga länder som Kina. En fjärdedel av Asiens befolkning lever dock alltjämt i djup fattigdom, främst i Sydasien. De utgör mer än hälften av jordens fattiga.
I Latinamerika fortsätter de ekonomiska reformer som initierades i skuldkrisens spår, vilket har lett till kraftigt ökande privata kapitalflöden och ekonomisk tillväxt. Även läget beträffande medellivslängd, undernäring och läskunnighet har förbättrats. Utvecklingen skiljer sig dock avsevärt mellan olika länder och inom länder. BNP per capita är betydligt högre i Latinamerika än i Asien och Afrika. Detta döljer dock att 35 % av Latinamerikas befolkning lever i djup fattigdom, till följd av en extremt ojämlik inkomstfördelning.
Sammantaget lever idag mer än en miljard människor i världen i djup fattigdom, dvs. utan att ens de mest elementära behoven uppfylls. En växande skara är på flykt till följd av fattigdom, förtryck, krig, resursutarmning eller naturkatastrofer. Handikappade far ofta särskilt illa. Den övervägande delen av världens flyktingar lever i Asien eller Afrika under mycket svåra förhållanden. Fattigdom handlar om hunger, undernäring, analfabetism och dålig hälsa. Det är också en fråga om osäkerhet, maktlöshet och förtryck. Inte minst handlar det om kvinnans svaga ställning i förhållande till mannen och barnens utsatthet i förhållande till de vuxna. Utveckling handlar om att ge människor möjligheter att av egen kraft förbättra sina liv - en frigörelse från fattigdomens tyranni och förnedring.
Mål och medel i det svenska utvecklingssamarbetet
Huvudmålet och de biståndspolitiska målen - de fattigas rätt till utveckling
Det överordnade målet för det svenska utvecklingssamarbetet är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. I begreppet levnadsnivå innefattas människors möjligheter att på ett förutsägbart och säkert sätt livnära sig, att ha god hälsa och tillgång till utbildning och annan social service. Utvecklingssamarbete handlar om att stärka människors och samhällens förmåga att själva utforma sin och kommande generationers framtid. De av riksdagen fastslagna målen - svenskt utvecklingssamarbete skall bidra till resurstillväxt, ekonomisk och politisk självständighet, ekonomisk och social utjämning, demokratisk samhällsutveckling samt en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön - kompletterar och förstärker varandra i det övergripande syftet att minska fattigdomen och skapa rättvisare levnadsvillkor för fattiga människor. Fattigdomens börda bärs oproportionerligt tungt av kvinnor. Misshushållningen med kvinnliga resurser och kvinnors svaga ställning utgör allvarliga hinder för u-ländemas utveckling. För att betona dessa 42 frågor i det internationella utvecklingssamarbetet, avser regeringen att
tillsammans med riksdagspartierna se över de biståndspolitiska Prop. 1994/95:100 målforrnuleringama. Utvecklingssamarbetet skall främja ökad jämställdhet Bilaga 4 mellan kvinnor och män.
Medel i kampen mot fattigdomen
Inget land har kraftigt kunnat minska fattigdomen utan en längre period av ekonomisk tillväXt. Den mängd resurser som ett samhälle kan generera för att satsa på hälsa, utbildning, sociala försäkringssystem och andra insatser som påverkar människors levnadsnivåer är också direkt förknippad med den totala mängden resurser som skapas i ekonomin. Ekonomisk tillväxt underlättar vidare rättsstatens och demokratins utveckling i vid mening.
En ökad samsyn på vilka faktorer som är av betydelse för ekonomisk tillväxt har vuxit fram under det senaste årtiondet, bl.a. tack vare erfarenheterna från ett antal u-länder, många i östra Asien, som lyckats i sina utvecklingsansträngningar. För att uppnå varaktig ekonomisk tillväxt krävs investeringar. En politisk ledning som har legimitet och en kompetent statsförvaltning och ett trovärdigt regelverk till sitt förfogande och som för en ekonomisk politik som syftar till makroekonomisk stabilitet, bidrar till att reducera osäkerhet och skapa förutsättningar för långsiktig planering och privata investeringar. Offentliga satsningar på infrastruktur bidrar till att öka avkastningen på, och därmed också ofta omfattningen av investeringar i ekonomin.
Erfarenheten visar att nivån på det inhemska sparandet är av avgörande betydelse för tillväxttakten. Makroekonomisk stabilitet främjar ökat sparande. Åtgärder som ökar förtroendet för bankväsendet och som gör det åtkomligt för nya kategorier av sparare är också en förutsättning för ökat inhemskt finansiellt sparande. I så gott som alla u-länder är dock det inhemska sparandet otillräckligt för nödvändiga investeringar. Dessa måste därför delvis finansieras med utländskt kapital, dvs. privata flöden eller bistånd i form av gåvor eller förmånliga krediter.
Erfarenheten visar att tillgången på s.k. humankapital, dvs. mänskliga resurser, är av central vikt för att förklara varför vissa ekonomier uppnår tillväxt och inte andra. Insikten växer sig allt starkare om att människors utbildning, hälsa och möjlighet att delta i utvecklingsprocessen inte bara är mål i sig utan även medel för att ytterligare höja potentialen för tillväxt. I de u-länder som lyckats i sina utvecklingsansträngningar synes höj ningen i tillväxttakten i många fall ha föregåtts av satsningar på breda, grundläggande utbildnings— och hälsoprogram.
En effektiv användning av resurser kommer oftast till stånd där marknader tillåts existera utan inblandning från staten. Men då marknader saknas. eller inte uppfyller sin funktion på ett effektivt sätt, finns det skäl för staten att intervenera, t.ex. på miljöområdet. Detta kräver dock bl.a. att det finns kompetens och kapacitet i statsförvaltningen att handha interventioner på ett utvecklingsfrämjande sätt. Erfarenheten visar att statsförvaltningens kompetens också är av central betydelse för att staten skall kunna fungera som en rättstat. Tillgång på kompetent arbetskraft
krävs inte bara i statliga institutioner utan även inom företag, bl.a. som Prop. l994/95:100 kanaler för överförande av tekniskt kunnade från utlandet. Högre Bilaga 4 utbildning och forskning är således viktiga instrument för att stat och näringsliv skall kunna fungera effektivt och bidra till ekonomisk tillväxt.
I analyser av ekonomisk aktivitet i olika ekonomier studeras oftast hushåll, sällan individer. Skillnaden mellan kvinnor och män har bl.a. därför uppmärksammats i otillräcklig omfattning. Ökad kunskap och medvetenhet om kvinnors aktiviteter och bidrag till den ekonomiska och sociala utvecklingen stärker förutsättningarna för att kvinnors potential skall kunna utnyttjas effektivare. Den kan därmed, i högre omfattning än hittills, bidra till ekonomisk tillväxt, samtidigt som kvinnors ställning stärks och välfärden höjs för alla.
Länder som uppnått ekonomisk tillväxt har i flertalet fall stimulerat sin export och i högre omfattning än andra u-länder fört en relativt sett öppen och liberal utrikeshandelspolitik. Insatser som ökar u—länders deltagande i världshandeln är därför viktiga beståndsdelar i en samlad u-landspolitik. Jordbrukssektorn är den viktigaste sektorn i flertalet u-länder och den sektor i vilken flest människor är sysselsatta. En politik måste föras som samtidigt ger jordbruket förutsättningar att öka sin produktion, skapar sysselsättning och som främjar miljömässigt hållbara produktionssätt.
Erfarenheten visar att det inte behöver råda motsättning mellan åtgärder som syftar till att skapa ekonomisk tillväxt och åtgärder som syftar till att skydda miljön. Fattiga människor som lever i en värld med stor osäkerhet om framtida möjligheter att försörja sig, tvingas ofta välja kortsiktiga lösningar för sitt handlande med negativ återverkan på miljön. Tillväxt, som reducerar fattigdom, i kombination med andra åtgärder som reducerar människors osäkerhet inför framtiden, kan därför leda till förändringar i människors beteende som skonar miljön. Ökad integration av miljöhänsyn i åtgärder som syftar till att åstadkomma ekonomisk tillväxt är dock påkallad.
Många exempel finns som visar att hög befolkningstillväxt försämrar möjligheterna att uppnå tillväxt i per capita-termer. Detta beror inte bara på att tillgängliga resurser måste delas på fler, utan i många fall även på att befolkningstillväxten i sig kan ha negativa effekter på miljö och naturresurser.
Fattigdomens spridning och djup i ett land bestäms inte bara av hur mycket resurser som finns att tillgå per individ i ekonomin utan också av hur resurserna är fördelade. Fattigdomen är ojämnt fördelad både mellan och inom nationer. Även i ekonomier med väl fungerande marknader färgas fördelningen i hög grad av de historiska förutsättningarna. För att förstå skälen till varför olika grupper av människor är fattiga krävs en analys av olika målgruppers situation, där institutionella hinder liksom kulturella, sociala, ekonomiska och politiska faktorer identifieras och uppmärksammas. Behovet av att även studera fördelningen inom familjen, dvs. både mellan kvinnor och män och mellan olika generationer uppmärksammas allt mer.
En ökad kunskap om inkomstfördelningen och dess bestämningsfaktorer _ är av central betydelse för en bedömning av hur ekonomiskt-politiska 44 reformprogram och projekt och program inom utvecklingssamarbetet
återverkar på fattigdomens spridning och djup. Analysen av Prop. l994/95:100 fördelningsaspekterna måste innefatta ett långsiktigt perspektiv där Bilaga4 samspelet mellan ekonomisk tillväxt, inkomstfördelning, befolkningsutveckling och en hållbar utveckling åskådliggörs.
Det finns inga generella lösningar på fattigdomsproblemet som är giltiga för alla u-länder. Den mest ändamålsenliga utvecklingspolitiken måste utgå från de förutsättningar som råder i respektive land och anpassas varefter dessa förändras. Inom utvecklingssamarbetet måste sammansättningen av åtgärder på motsvarande sätt vara flexibel och förändras i takt med förutsättningarna. Ett dynamiskt, långsiktigt landstrategiskt angreppssätt krävs, där länkarna till huvudmålet, minskning av fattigdomen, klarläggs.
För att åtgärda och förebygga den fattigdom som skapats som ett resultat av katastrofer och konflikter krävs ofta fler verktyg än de som normalt inkluderas i det långsiktiga utvecklingssamarbetet. Regeringen betonar behovet av en helhetssyn i utrikespolitiken och i det internationella samfundets agerande. Stöd till den demokratiska utvecklingen och skyddet av mänskliga rättigheter är av central betydelse.
I länder, som uppnått en viss grad av utveckling, har utvecklingssamarbetet ofta en viktig katalytisk roll att fylla för att bredda vägen för ökade privata flöden och investeringar. Här kan förmånliga krediter spela en viktig roll.
När det gäller det långsiktiga utvecklingssamarbetet i de fattigaste samarbetsländerna betonar regeringen behovet av att på djupet belysa fattigdomens orsaker inte bara på landnivå utan även på målgruppsnivå. Det analysarbete som bedrivs inom SIDA, liksom i OECD:s biståndskommitte (Development Assistance Committee, DAC), Världsbanken och EU, kommer att utgöra viktiga bidrag till en samlad fattigdomsstrategi. Regeringen avser att återkomma till riksdagen om arbetet med dessa frågor.
Förutsättningar för utvecklingssamarbetet Minskade resurser och ökad koncentration
Det totala nettoresursflödet till u—länderna ökade enligt DAC från 153 miljarder år 1992 till 160 miljarder US dollar år 1993, den högsta nivån någonsin. Ökningen förklaras av en kraftig ökning av privata investeringar och ett återupptagande av den kommersiella långivningen till främst Asien, men också Latinamerika. Krisdrabbade, skuldsatta låginkomstländer erhåller endast en försumbar andel av dessa flöden. De är fortfarande mycket beroende av bistånd.
DAC—statistiken visar att de totala biståndsflödena minskade med 10% år 1993. från 61 miljarder till 55 miljarder US dollar år 1992. Biståndets andel av de totala resursflödena till u-länderna fortsätter således att minska. Samtidigt har den andel som avsätts för långsiktigt utvecklingssamarbete minskat till förmån för en ökad andel katastrofbistånd. USA, som varit det störste biståndsgivaren, stod för 45 omkring halva minskningen i det totala biståndsflödet. Därmed blev Japan
den största givaren med utbetalningar på 11,3 miljarder US dollar. Prop. l994/95:100 Sverige innehade nionde plats med 1,75 miljarder dollar. Bilaga 4
Biståndets andel av DAC-ländemas bruttonationalinkomst (BNI) minskade från 0,33 % år 1992 till 0,29 % år 1993. En så låg notering har inte gjorts mer än en gång (1973) sedan 1950—talet. Endast Norge, Danmark, Sverige och Nederländerna uppfyllde FN:s mål att minst 0,7% av BNI skall avsättas till internationellt utvecklingssamarbete i de industriellt utvecklade länderna. Danmark uppnådde den högsta nivån med 1,03 % av BNI, medan Sverige nådde 0,97 %.
Fr.o.m. budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att resurserna för internationellt utvecklingssamarbete bibehålles nominellt oförändrade på 13 360 miljoner kronor per år t.o.m. budgetåret 1998. För budgetåret l995/96 beräknas detta utgöra 0,87 % av BNI. Ambitionen är att Sverige åter skall uppnå målet 1 % av BNI, när de statsfinansiella förutsättningarna föreligger. Internationellt kommer regeringen att med kraft fortsätta verka för uppfyllandet av FN:s mål att i-länderna skall avsätta minst 0,7 % av BNI till internationellt utvecklingssamarbete.
I syfte att förstärka fattigdomsinriktningen avser regeringen att på sikt koncentrera det svenska utvecklingssamarbetet till färre länder och att förstärka långsiktigheten i samarbetet. Regeringen avser att även på det internationella planet verka för ökad fattigdomsorientering.
Kreditvärdiga länder, som uppnått en relativt hög utvecklingsnivå, bör inte erhålla omfattande gåvobistånd. Härmed avses framför allt mer utvecklade länder i Ost- och Sydostasien samt i Latinamerika. På sikt bör det långsiktiga gåvobiståndet till dessa länder avslutas och samarbetet utvecklas i andra former.
Fattiga, men kreditvärdiga, länder har under senare år erhållit ett starkt ökat flöde av privata lån och investeringar. Biståndets-relativa betydelse för resursflödet har således minskat. Till denna kategori hör framför allt de stora asiatiska länderna med Kina och Indien i spetsen. Samtidigt finns många av världens absolut fattiga i dessa länder. Biståndet bör i ökad utsträckning inriktas på överföring av kunskaper och teknologi samt nyskapande insatser till förmån för socialt eftersatta grupper. I många fall bör insatser för att stärka en demokratisk utveckling vara prioriterade.
För fattiga, mindre kreditvärdiga länder ökar däremot behoven av bistånd. I denna grupp finns flertalet svenska programländer. Det internationella biståndet bör i ännu högre grad än hittills gå till dessa länder. Sverige kommer i förhandlingarna om ny påfyllnad för IDA att verka för att en hög andel allokeras till Afrika. Viktigt är också att verka för att dessa länder återvinner sin kreditvärdighet så att de kan attrahera utländska privata resurser.
å-Iottagarens ansvar och givarens roll
Avgörande för huruvida utvecklingssamarbetet skall kunna nå avsedda resultat är ansvarstagandet för den egna utvecklingen och den politiska viljan i mottagarlandet att uppfylla vissa förutsättningar avseende mänskliga rättigheter, demokrati, ekonomisk politik m.m. Av stor vikt 46
är att givare och mottagare är överens om dessa förutsättningar. Dialog Prop. l994/95:100 och förtroende mellan givare och mottagare är därför nödvändigt. Bilaga4 Avvikelser från överenskomna förutsättningar bör tas upp i dialogen men också, om nödvändigt, påverka utbetalning av bistånd. I den internationella policyutvecklingen diskuteras olika vägar att förstärka incitamenten i utvecklingssamarbetet. Regeringen anser att denna diskussion bör fördjupas i syfte att bidra till ökat ansvarstagande i
mottagarländerna.
Samtidigt förutsätts insikt, realism och långsiktighet från givarna. Genomslaget för givarnas krav stärks om de kan uppträda gemensamt. Givarna måste också avstå från alltför mångskiftande och detaljerade krav. Ökad koncentration och samordning är förutsättningar för att mottagarna skall ha möjlighet att samarbeta effektivt med givarna. Biståndsformer som sektorstöd och programbistånd, vilka ofta är mer lättadministrerade både för givare och mottagare, kräver dock ökad samverkan och samsyn i analys och uppföljning. Framsteg har gjorts, bl.a. inom ramen för Världsbankens Special Program for Assistance to Sub-Saharan Africa (SPA). DAC:s arbete med att ta fram sammanhållna riktlinjer för bästa biståndsmetodik bör få stort genomslag bland givarna. Världsbankens ledande roll i givarsamordningen har alltmer stärkts och samsynen om utvecklingens villkor har ökat under det senaste årtiondet. Reformer av FN-systemet, och särskilt av UNDP, ökar förutsättningarna för FN att spela en viktig roll i biståndssamordningen. Det är regeringens avsikt att öka ambitionerna att utveckla och påverka det omfattande policyarbete som bedrivs internationellt. Sveriges inträde i EU ger vidgade möjligheter att verka i denna riktning.
Det svenska samhället [ ulvecklingssamarbetet
Vad som händer i u-länderna angår oss direkt. Biståndet bygger på en bred förankring i det svenska samhället. Solidariteten med fattiga människor är grunden för bistånd. Den internationella solidariteten finner ökat stöd om vi också värnar om solidariteten mellan medborgare i Sverige. Också biståndets resultat är en central fråga för biståndsopinionen. Regeringen och biståndsförvaltningen bör genom saklig information stimulera intresse och bygga upp insikt om frågomas natur och vikten av vårt bidrag.
I förankringen av biståndet i det svenska samhället har enskilda människor den avgörande betydelsen. En mycket stor del av Sveriges bistånd kanaliseras via enskilda organisationer. Den främsta anledningen är att enskilda organisationer är bra på att genomföra insatser i samband med katastrofer, nå eftersatta grupper och bidra till att bygga ett pluralistiskt samhälle. Genom dessa insatser får också många människor i Sverige direkt kontakt med frågorna. Detta är ett ovärderligt stöd för hela det svenska utvecklingssamarbetet.
Erfarenheter och resurser i hela det svenska samhället har en mycket viktig uppgift i den snabba modemiserings- och utvecklingsprocess som pågår i u-länderna, oavsett om kunskapsöverföringar och samarbete 47
finansieras av bistånd, tar formen av handel och direktinvesteringar eller Prop. l994/95:100 av annat utbyte. Biståndets katalytiska roll ökar. Regeringen kommer att Bilaga 4 verka för att den svenska resursbasen utnyttjas i det internationella utvecklingssamarbetet. Återflödet av det stora svenska stödet till multilaterala organisationer har varit litet. EU—kommissionens biståndsverksamhet är därtill en helt ny marknad för svenskt näringsliv. Regeringen kommer att verka för att förbättra svensk kunskap om och tillträde till dessa marknader.
De viktiga delfrågorna - biståndets roll Mänskliga rättigheter, demokrati och en fungerande stat
Demokrati och respekt för mänskliga rättigheter har ett självklart egenvärde. Fred, demokrati och utveckling är också ömsesidigt beroende. Utveckling kräver bl.a. säkerhet för människor och företag. Demokratins samhälle kan bättre än andra ge ökad säkerhet. Fred är det första villkoret för demokrati.
Utvecklingen i södra Afrika, där demokrati och fred gjort stora framsteg, är hoppingivande. Framstegen är dock ännu bräckliga. Regeringen avser därför särskilt uppmärksamma två frågor: demokrati och politisk utveckling samt säkerhet, utveckling och konfliktlösning, särskilt i södra Afrika.
Utvecklingssamarbetet syftar till att stödja mottagarländernas demokratiska utveckling. Avbrott i demokratisk utveckling eller av regeringar utförda eller sanktionerade övergrepp mot mänskliga rättigheter, kan leda till att vissa typer av samarbete måste upphöra. En öppen och uppriktig politisk dialog är en naturlig del av utvecklingssamarbetet. Humanitära insatser dominerades tidigare av stöd till dem som kämpade mot förtryck. Idag kan en ökande andel gå till stöd för reformering av stater och till demokratiskt samhällsbyggande. Svenskt bistånd ges till ett mycket brett spektrum av insatser. Som exempel kan nämnas stöd till väljarregistrering, valövervakning, utarbetande av grundlagar, parlament, rättsväsende, polisutbildning, rättshjälp, media, uppbyggnad av enskilda organisationer. Antalet insatser är mycket stort. Regeringen anser att en koncentration på färre och mer långsiktiga insatser bör eftersträvas. Främjande av mänskliga rättigheter berör även reformering av statsförvaltningen och stärkandet av det civila samhället. På båda dessa områden kan biståndet spela en stor roll.
Grundläggande för demokrati är respekt för mänskliga rättigheter. Kvinnor och män har lika rätt att vara med och formulera förutsättningarna för sin egen framtid.
De rapporter om barnens situation som lämnas av världens länder till FN-kommitte'n för barnets rättigheter och UNICEF i enlighet med FN:s konvention om barnens rättigheter skapar underlag för en internationell dialog om vad som bör göras för barnets bästa. Detta är av vikt vid svenska biståndsförhandlingar med enskilda programländer och även för det svenska agerandet i internationella fora. 43
Barn drabbas svårt vid katastrofer och kriser. Detta kommer särskilt att
beaktas vid den förestående prövningen av svenska och multilaterala Prop. l994/952100 program för katastrofbistånd. Aktivt stöd kommer att ges till den FN- Bilaga 4 utredning om barn och väpnade konflikter som bl.a. syftar till att stärka det folkrättsliga skyddet för barn i krig och att samordna internationella humanitära aktioner. En del av stödet till de enskilda organisationerna kanaliseras till grupper som arbetar för barnets rättigheter, bland annat för att förebygga och motverka barnarbete och barnprostitution.
Demokrati bygger på fria val. I länder utan demokratiska traditioner kan stöd utifrån behövas för att upprätthålla processens trovärdighet. Behov finns av samordning och av att erfarenheter analyseras och sprids. Det svenska initiativet för ett internationellt institut för demokrati och val har fått brett internationellt stöd. En stiftarkonferens är planerad till början av år 1995, varefter verksamheten skall kunna ta sin början. Det föreslagna institutets övergripande uppgift bör vara att främja hållbar demokrati.
En demokrati kräver livskraftiga partier. Många av partierna i u-länder har svag förankring. Även partier som tidigare haft regeringsmakten under lång tid tenderar att upplösas efter en valförlust. Det är viktigt att partier företräder bredare intressen än en liten, ofta huvudstadsbaserad elit, inom vilken maktkampen får ett egenvärde. Oppositionens roll är av vital betydelse.
I syfte att utreda möjligheterna till bistånd från organ, knutna till partier i Sverige, till partier i mottagarländerna tillsatte regeringen i december 1993 utredningen om utvidgade insatser för demokratisk uppbyggnad, vars betänkande (Ds 1994:63) Demokratier kräva dessa partier! överlämnades i maj 1994 och därefter remissbehandlades.
Utredningen föreslår dels ett direkt stöd via organ med anknytning till svenska partier, dels att biståndet via enskilda organisationer öppnas för partinära organ, i syfte att stödja partiuppbyggnad i u-länder och Central- och Östeuropa. Förslaget redovisas närmare under avsnittet Utredningar m.m. Regeringen avser att inleda en försöksverksamhet i huvudsak i enlighet med utredningens förslag.
I uppbyggnaden av ett demokratiskt samhälle har de enskilda organisationerna en nyckelroll. Starka folkrörelser och sammanslutningar bidrar till att aktivera människor och att skydda dem från övergrepp från staten och andra makthavare. Nya tankesätt sprids lättare genom organisationer än genom statliga kampanjer. Kvinnans ställning bör förstärkas genom integrering i befintliga strukturer och genom tillgång till egna sammanslutningar. Ungdomars integrering i samhället sker ofta bäst genom folkrörelser. Stödet genom de svenska enskilda organisationerna är kanske det enskilt viktigaste bidraget från Sverige i detta arbete. Även direkt stöd till inhemska enskilda organisationer i u-länder är viktigt i detta sammanhang.
Utvecklingssamarbetet bör generellt främja demokratisering av stat och samhälle. En' fungerande rättsstat är ett villkor både för skyddet av de mänskliga rättigheterna och för en väl fungerande marknadsekonomi. Grundläggande utbildning för alla är en förutsättning såväl för livaktig demokrati. som för att enskilda organisationer skall kunna bli 49 demokratiskt styrda folkrörelser. Ökat privat och kooperativt företagande
4 Riksdagen I 994.595. I saml. Nr [()0. Bilaga 4
ger alternativ till en dominerande stat. För att öka det folkliga deltagandet Prop. l994/95: 100 behövs en demokratiskt förankrad lokal förvaltning. Bilaga 4
Satsningar på mänskliga resurser: hälsa och utbildning
Ett samhälles främsta resurs är och förblir människan. När människan kämpar för sin överlevnad, utan tillgång till tillräckligt med mat, kläder, hälsovård och utbildning kan hon inte fullt ut ta del i utvecklingsprocessen.
En långsiktigt, självbärande utveckling förutsätter omfattande investeringar i mänskliga resurser. Åtgärder som förstärker människors kapacitet vad avser hälsa, utbildning och möjligheter till inflytande och deltagande i utvecklingsprocessen är av central betydelse för att skapa produktiv sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Regeringen ser det därför som viktigt att bl.a. de hälsomässiga effekterna beaktas inom ramen för nationella och lokala utvecklingsstrategier och att satsningar i de sociala sektorerna ses i samband med övriga offentligt finansierade verksamheter. FN:s rapport Human Development Report 1994, liksom Världsbankens strategier redovisar samma övergripande slutsats. Frågan står i centrum vid världstoppmötet för social utveckling i Köpenhamn är 1995.
Hälsosituationen i ett land och för olika befolkningsgrupper bestäms i hög grad av de livsvillkor som präglar människans vardag. Speciell uppmärksamhet måste ges de grupper, inte minst bland kvinnor och barn, som löper störst risk att drabbas av ohälsa och tidig död.
Personer med funktionshinder har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället. På många håll i världen finns emellertid hinder som gör det omöjligt för människor med funktionshinder att utöva sina rättigheter. Trots detta har handikappfrågorna länge varit lågprioriterade inom FN-systemet. Dessa frågor bör ges ökad uppmärksamhet inom ramen för FN:s ekomiska och sociala verksamhet. På den svenska regeringens initiativ inleddes år 1989 inom FN arbete för att få till stånd internationella regler, Standard rules, om funktionshindrades rätt till delaktighet och jämlikhet. Dessa regler finns nu antagna av FN:s generalförsamling. Till reglerna har knutits ett system för aktiv övervakning och uppföljning av dem. Sverige har tillsammans med ett antal andra länder gett ekonomiskt stöd för att finansiera uppföljningsarbetet.
En av de bästa investeringar ett land kan göra är att satsa på flickors och unga kvinnors utbildning. Betydelsen av investeringar i utbildnings- och hälsosektorerna har lett till att Världsbanken idag i nästan hälften av sina program har komponenter som stärker kvinnans deltagande. Detta är en utveckling som Sverige och de nordiska länderna aktivt drivit i samarbetet med Världsbanken. Inom FN-systemet kommer UNICEF under år 1995, efter förslag från bl.a. Sverige. att se över sin strategi på utbildningsområdet.
Även det bilaterala samarbetet omformas enligt detta synsätt. Särskilda utbildningsinsatser för flickor stöds i bl. a. Indien. Viktigt är att
satsningar i ökande utsträckning inriktas på verksamheter som Prop. l994/95:100 samarbetslandet på sikt kan driva utan omfattande utländskt stöd. Alltmer Bilaga 4
av stödet utgår därför som sektorstöd istället för som projekt: ett fungerande skolväsende sätts i centrum. En viktig uppgift är även att främja tillgången på högre utbildad arbetskraft bl.a. genom att bistå mottagarländerna i att bygga upp en egen forskningskapacitet. I det
svenska utvecklingssamarbetet är insatser på utbildnings- och
hälsoområdena en förutsättning för att våra insatser inom andra områden skall leda till en långsiktig och stabil utveckling i samarbetsländerna.
Spridningen av HIV/AIDS är ett växande globalt problem. Antalet HIV—smittade i världen beräknas öka från nuvarande 16 miljoner till 40 miljoner år 2000. Drygt 90 % av de smittade finns i utvecklingsländerna. Spridningen av HIV/AIDS är inte bara ett medicinskt problem utan också ett ekonomiskt och socialt.
WHO:s aidsprogram har lett det internationella arbetet mot aids. I takt med att problemet har ökat har behovet av andra FN-organs aktiva medverkan i det globala arbetet accentuerats. I juli 1994 beslöt FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) att bilda ett integrerat FN- program mot aids. I programmet skall WHO. UNDP, UNICEF, UNFPA, UNESCO och Världsbanken föra samman personella och finansiella resurser. Syftet är att det nya programmet skall utveckla globala tvärsektoriella strategier som sedan skall genomföras i de olika organisationernas reguljära verksamhet. Programmet skall också se till att verksamheten i fält samordnas. Det nya programmet skall börja fungera fr.o.m. år 1996. Sverige har varit ett av de länder som drivit fram bildandet av detta program.
Jämställdhet som mål och medel
Ett perspektiv som utgår både från kvinnors och mäns situation är nödvändigt för förståelsen av orsakerna bakom och lösningarna av globala ödesfrågor som fattigdomen, miljöhoten, befolkningstillväxten, migrationsproblemen och spridningen av HIV/AIDS. FN:s konferens för miljö och utveckling är 1992 betonade kvinnans betydelse för en miljömässigt hållbar utveckling. FN:s världskonferens om de mänskliga rättigheterna år 1993 lyfte fram diskriminering av kvinnor som ett av de stora hindren för varaktig utveckling i u-länderna. FN-konferensen om befolkning och utveckling är 1994 slog fast att en stärkt ställning för kvinnorna och ökad utbildning är viktiga faktorer för att minska befolkningstillväxten.
Jämställdhet utgör en central faktor i analysen av demokrati och mänskliga rättigheter. Kvinnor och män har lika rätt att påverka sin egen framtid och få del av de sociala, ekonomiska och politiska resurserna i samhället. Ett effektivare utnyttjande av kvinnors potential skulle bidra till en väsentligt ökad tillväxt i ekonomin som helhet.
Strukturella. kulturella och religiösa faktorer hindrar kvinnor i många länder från att ta del av och bidra till ekonomisk tillväxt. Det kan ta sitt uttryck i att kvinnan har ålagts hela ansvaret för tillsyn av barn och "
åldringar eller i förbud för kvinnor att äga mark och teckna krediter. Prop. l994/95:l()(l Dessa hinder bidrar till att kvinnor ofta är speciellt utsatta avseende Bilaga 4 osäkerhet kring sina försörjningsmöjligheter. Kunskapen om dessa hinder och om kvinnors och mäns skilda sociala och ekonomiska roller måste förstärkas i det internationella utvecklingssamarbetet.
För att stärka kvinnornas roll i samhället krävs betydande attitydförändringar, och ofta en omprövning av urgamla sedvänjor. Inte sällan krävs ändringar av diskriminerande lagar och regler. Ett internationellt normativt arbete är ett viktigt bidrag för att åstadkomma djupgående och permanenta förändringar. FN:s kvinnokonferens år 1995 är ett mycket viktigt tillfälle att bidra till detta arbete. Regeringen anser att det internationella utvecklingssamarbetet skall inriktas på att eliminera våld och andra övergrepp mot kvinnor, som t.ex. könsstympning och att kvinnor skall ges lika tillgång som män till politiska och ekonomiska resurser. utbildning, arbets—utveckling och sociala tjänster som t.ex. hälsovård. Det könsrelaterade perspektivet skall genomsyra hela biståndet från hälso—, jordbruks- och landsbygdsutvecklingsstöd till infrastruktur och makroekonomiskt stöd. [ dialogen med mottagarländerna bör kvinnans ställning lyftas fram som en viktig och central förutsättning för hållbar utveckling.
Under år 1995 avser regeringen att utarbeta en politik som utgår från både kvinnors och mäns perspektiv i det internationella utvecklingssamarbetet och en strategi för dess implementering. ljanuari l995 anordnar regeringen i samarbete med SIDA ett internationellt idéseminarium om stärkande av kvinnornas roll i utvecklingsprocessen.
Som nyss nämnts kommer regeringen att med riksdagspartierna inleda en översyn av de biståndspolitiska målen i syfte att främja ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i utvecklingssamarbetet.
Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader
En tung skuldbörda och brist på sund makroekonomisk politik bidrar till att undergräva den ekonomiska och sociala utvecklingen i många u- länder. Genom det s.k. policybaserade biståndet, framförallt betalningsbalansstöd. kopplas finansiellt stöd till krav på såväl politiska som ekonomiska reformer. De ekonomiska reformprogrammen syftar till att minska de makroekonomiska obalansema och genom strukturella och institutionella reformer skapa ett gynnsamt klimat för investeringar och en grund för ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom. I många samarbetsländer har genomgripande reformer visat sig vara en förutsättning för att andra samarbetsprojekt skall kunna genomföras på ett effektivt sätt.
För att reformerna skall kunna genomföras krävs politisk vilja och ett utvecklingsfrämjande ledarskap i samarbetsländerna. Dessutom krävs tillräcklig extern finansiering i form av betalningsbalansstöd och skuldlättnader. Genom en sådan finansiering kan ett land undvika kraftiga nedskärningar i den löpande importen och därmed bättre utnyttja den befintliga kapaciteten, samtidigt som intäkter tillförs statsbudgeten. Det
'Ji |.)
policybaserade stödet utgör således ett incitament till nödvändiga Prop. 1994/95:100 reformer samtidigt som det bidrar med nödvändiga finansiella resurser för Bilaga 4 genomförandet av reformerna.
Fattigdomsbekämpning och sociala frågor såsom utbildning, hälsovård och vattenförsörjning har givits ökad prioritet i reformprogrammen under de senaste åren. Samtidigt som ekonomiska reformer genomförs pågår i många länder en känslig demokratiseringsprocess, en balansgång som ibland kan vara svår att hantera. Regeringen betonar vikten av att reformprogrammen inte bara skall vara ekonomiskt motiverade utan också vara politiskt, socialt och miljömässigt hållbara.
Mottagarlandets administrativa kapacitet att genomföra programmen är ofta svag. I reformprogrammen ökar betoningen på strukturella reformer, i vilka reformeringen av statsförvaltningen har en central plats. Reformprogrammen bör därför ofta kompletteras med förvaltningsbistånd.
Jordbrukets centrala betydelse nödvändiggör att särskild uppmärksamhet ägnas åt effekterna av liberalisering inom jordbruket, framförallt för småbönderna. Regeringen understryker vidare vikten av det arbete som görs i olika fora att föra fram både kvinnors och mäns villkor i analysen av programmens effekter. Detta perspektiv är nödvändigt inte bara för att bedöma programmens effekter på fattigdomens utbredning utan även för en bedöming av programmens tillväxteffekt.
Regeringen anser att det finns anledning att närmare följa reformprogrammen samt att fördjupa analysen av deras samlade effekt på fattigdom och utveckling både på kort och lång sikt. SIDA:s skrift Strukturanpassing - bistånd och utveckling är ett viktigt bidrag i detta arbete.
Flertalet av de svenska samarbetsländerna genomför reformprogram, om än i olika takt. Regeringen anser att stöd till ekonomiska reformprogram är av central betydelse i samarbetet med de länder där mottagarlandets regering tar reellt ansvar för att genomföra programmen. Trovärdigheten i policybiståndet kan endast bevaras om givarländema genom ett samlat agerande inställer stöd i de fall mottagarlandets ansträngningar att genomföra programmet visar allvarliga briser. På motsvarande sätt måste beredskap finnas att ge additionellt stöd _med kort varsel om påtagliga ansträngningar att genomföra programmen kan påvisas. Denna flexibilitet belyser stödets specifika karaktär, vilket kan föranleda hög variation i utnyttjandet av anslagna medel.
En viktig och nödvändig del av resursmobiliseringen till dessa länder bör utgöras av skuldlättnadsåtgärder. Sverige har sedan flera är internationellt drivit frågan om ytterligare skuldlättnadsåtgärder för de fattigaste, mest skuldtyngda länderna som genomför ekonomiska reformprogram. En del av biståndet används också direkt för att lindra dessa länders skuldbörda. För att analysera och diskutera de fattigaste ländernas skuldproblem arrangerade Sverige tillsammans med Schweiz ett internationellt skuldseminarium i Geneve i maj 1994. En av de viktigaste slutsatserna vid seminariet var att även om en omfattande skuldminskning av bilaterala skulder genomförs i Paris-klubben, enligt hittills medgivna 53 villkor, finns det mellan 10 och 15 låginkomstländer som fortfarande
kommer att ha en ohållbar skuldsituation. Ytterligare åtgärder måste Prop. 1994/95:100 därför vidtas för dessa länder, vilket alltså innebär exceptionell Bilaga 4 skuldlättnad i Parisklubben samt särskilda finansieringsinsatser för att minska bördan av deras skuld till multilaterala institutioner. Något generellt angreppssätt är emellertid svårt att föreslås, utan lösningarna måste istället utformas land för land. Sverige kommer att fortsatt aktivt driva frågan om ytterligare skuldlättnadsåtgärder för dessa länder i olika fora, med utgångspunkt bl.a. från de slutsatser som drogs vid det svensk- schweiziska skuldseminariet om behovet av en samordnad strategi för att hantera olika länders skuldproblem. Utgångspunkten bör vara att åstadkomma en hållbar skuldsituation med avseende på bilaterala, multilaterala och kommersiella skulder och medverka till nödvändiga ekonomisk-politiska reformer.
Stöd till jordbruk, injiastruktur och näringsliv
Jordbruket var basen för utveckling i vårt land och så är det i flertalet fattiga länder idag. Ökad produktion och bättre fungerande marknader krävs för att förbättra livsmedelsförsörjningen. Ökad produktivitet i jordbruket är avgörande för fattigdomsbekämpningen i många länder. Den samlade jordbruksmarken, en ändlig resurs, måste brukas på ett uthålligt sätt. Varje dag försvinner stora arealer jordbruksmark till följd av erosion, försaltning och urbanisering. Potentialen för nyodling är begränsad.
I Afrika söder om Sahara har torka och inbördeskrig bidragit till att hindra jordbrukets utveckling. Den politik som förts i många länder har förvärrat situationen genom att hålla priserna nere. I vissa länder har bönderna fått mindre än halva världsmarknadspriset för sina grödor. Produktionen har då gått ner och länderna har i vissa fall tvingats importera livsmedel. Böndernas köpkraft har minskat liksom deras sparande. Erfarenheterna från framgångsrika länder understryker istället behovet av satsningar på jordbruket.
Avgörande för en hållbar lösning på många länders hungerproblem är bl.a. att ge jordbruket förutsättningar att utvecklas. Det gäller att göra det möjligt också för småbönderna att förbättra produktivitet och därmed inkomster. I många fall krävs ekonomiska reformer. Samtidigt krävs direkt stöd, t.ex. insatser för att förbättra infrastruktur och rådgivning, utveckling av system för äganderätter och tillgång till krediter.
Handelshinder i i-ländema gör dessutom att u-landsjordbruken har svårt att hävda sig. Genom subventioner blir livsmedel på världsmarknaden alltför billiga och tränger ut u-ländemas inhemska produktion. Uppgörelsen inom GATT:s handelsförhandlingar, den s.k. Uruguayrundan. i slutet av år 1993 samt bildandet av WTO innebar steg i rätt riktning i fråga om begränsning av i-ländemas subventioner liksom handelsliberaliseringar som ger u-länderna ökat marknadstillträde.
En effektiv infrastruktur är av central betydelse för jordbrukets och näringslivets utveckling samt för den enskilda människans levnadsnivå. Den är en resurskrävande del av varje lands utveckling; ungefär 20 % av
L
54
u-ländernas investeringar, motsvarande 200 miljarder US dollar, går Prop. l994/951l00 årligen till dessa ändamål. Framstegen har varit remarkabla, men mycket Bilaga 4
återstår att göra. Andelen hushåll med tillgång till rent vatten har fördubblats på femton år, men en miljard människor saknar fortfarande rent vatten. Produktionen av elektricitet per capita har fördubblats, men två miljarder saknar helt tillgång.
Mycket bistånd har gått till infrastruktur, såväl bilateralt som genom utvecklingsbankerna. Resurser har framförallt satsats på investeringar, medan effektivitet, underhåll och kostnadstäckning ofta ignorerats. Genomgripande reformer krävs. Hållbara framsteg kräver självbärande verksamheter. Världsbanken uppskattar underskottet i u-länderna bara i el-, järnvägs- och vattenverksamhet till 123 miljarder US dollar.
Infrastruktur är ett område där statens roll håller på att omprövas. Staten och den privata sektorn bör i allt större utsträckning komplettera varandra. I allt fler länder öppnas sektorerna, särskilt el och tele, för privata investeringar. Staten har en viktig reglerande uppgift för att motverka missbruk av monopolställning och främja tillgång för alla. När det gäller infrastruktur som riktar sig till fattiga, t.ex. vatten och sanitet, är decentraliserad brukarstyrd verksamhet ofta att föredra. Även dessa verksamheter bör vara självbärande, annars kommer underhållet att bli eftersatt. Många undersökningar visar att betalsystem för tillgång till grundläggande samhällsservice är funktionella också för de fattiga. I detta sammanhang bör också frågan om lokalsamhällets roll aktualiseras.
Sverige bör såväl multilateralt som bilateralt verka för att göra infrastruktursektorn mer effektiv, både genom privata och statliga initiativ. Sverige bör särskilt inrikta sig på insatser för att stärka underhåll av infrastruktur. Biståndets roll inom infrastruktur behöver dock ytterligare klargöras. SIDA:s skrift Staten, marknaden och biståndet är ett synnerligen förtjänstfullt bidrag till denna diskussion.
Sedan mitten av 1980-talet har ett nytt synsätt vuxit fram baserat på vunna erfarenheter. Detta betonar marknadsekonomi och privatsektorutveckling genom skapandet av livskraftiga företag och utvecklande av inhemska kapitalmarknader. Den privata sektorn är grundläggande för ekonomisk utveckling, vari privat ägande, marknader, konkurrens, företagsamhet och risktagande allt mer utgör drivkrafter. Erfarenheterna visar på vikten av väl fungerande balans mellan den offentliga och privata sektorn. Medan den privata sektorns roll som utvecklingsmotor bekräftas alltmer, växer insikten om behovet av en effektiv offentlig sektor inriktad på främjande av människors hälsa och kunskaper, miljöskydd, administrativ och fysisk infrastruktur m.m.
Detta tankesätt ställer' krav på såväl givare som mottagare. Mottagarländernas vilja och förmåga att utveckla den privata sektorn genom en sund och hållbar politik är avgörande. För givare innebär utvecklingen också nya utmaningar som kommer att kräva förändringar i existerande bistånd. Bl.a. måste effekterna på den privata sektorn av insatser i andra sektorer analyseras.
Bilaga 4
Sysselsättning och sociala skyddsnät
Det råder ett starkt samband mellan fattigdom, arbetslöshet och undersysselsättning. I många u-länder växer antalet arbetsföra betydligt snabbare än antalet arbetstillfällen. Ett allt större antal människor i dessa länder saknar säkra försörjningsmöjligheter. Speciellt utsatta är ofta lantarbetare, outbildad arbetskraft i städerna, ungdomar och en stor andel av den kvinnliga arbetskraften.
Möjligheterna att skapa säkra försörjningsmöjligheter är intimt förknippade med ekonomisk tillväxt och resursemas fördelning. Av avgörande betydelse är tillväxtens karaktär, dvs. dess förmåga att via arbetskraftsintensiva lösningar skapa sysselsättning i de formella och informella sektorerna. Satsningar på småskalig industri, krediter och infrastruktur kan bidra till att fler arbetstillfällen skapas i den informella sektorn. Utbildningsinsatser bör ägnas speciell uppmärksamhet. De hinder som existerar för kvinnor att delta på lika villkor på arbetsmarknaden måste elimineras.
Regeringen finner det angeläget att ökad uppmärksamhet ägnas åt hur ökad sysselsättning i u-länder kan främjas och kommer att ge den nya myndigheten i uppdrag att uppmärksamma denna fråga. Orsakerna bakom arbetsbrist är olika mellan olika regioner och länder och även inom länder. Ett landstrategiskt angreppsätt är nödvändigt, där uppmärksamheten fokuseras på speciellt utsatta gruppers situation.
Många människor i våra samarbetsländer lever inte bara i osäkerhet om huruvida de har arbete eller ej. De tvingas också leva i osäkerhet om vad som händer med dem i det fall de blir gamla, sjuka, handikappade eller av andra skäl inte kan försörja sig. Ofta finns, inom familjen eller i en större krets, informella system som till en del säkerställer att den som drabbas blir omhändertagen. Det är när de traditionella systemen är i upplösning, som människors utsatthet blir akut. Kvinnor är ofta särskilt utsatta. I de flesta mottagarländer saknas privata och statliga institutioner som kan träda in i de informella systemens ställe.
Regeringen anser att lämpliga åtgärder som förstärker sociala skyddsnät för utsatta grupper i våra samarbetsländer bör identifieras. FN:s sociala toppmöte 1995 utgör ett viktigt tillfälle att precisera policyarbetet kring fattigdom, sysselsättning och social säkerhet.
Bistånd för gemensam säkerhet
Gemensam säkerhet är ett övergripande mål för Sveriges utrikespolitik. I denna strävan berörs många aspekter av utvecklingssamarbetet. Långsiktigt hållbar utveckling och demokrati kräver fred och stabilitet. Ett av de övergripande målen med det svenska utvecklingssamarbetet måste vara att förebygga och förhindra uppkomsten av väpnade konflikter. Slutet på det kalla kriget har givit oss förutsättningarna för att på sikt bygga en tryggare värld. De historiska konflikter som blossat upp efter att ha legat djupfrysta under årtionden har dock lett till nya problem och utmaningar. Situationen i f.d. Jugoslavien, Somalia och Rwanda är bara några exempel på de utmaningar vi står inför. Dessa komplexa
Prop. 1994/95: 100
56
Bilaga 4
katastrofer är genom sin omfattning och karaktär globala överlevnadsproblem som direkt påverkar vår säkerhet.
Det gäller att i första hand förhindra att väpnade konflikter bryter ut både mellan och inom stater. Dessa frågor måste betonas mer i hela utvecklingssamarbetet. Inte minst viktigt är demokratisering och skydd av mänskliga rättigheter. Just mänskliga rättigheter kränks ofta särskilt svårt i den process som leder fram till s.k. komplexa katastrofer. En snabb utveckling, som även när de fattiga, undanröjer många konfliktorsaker och stärker samhällets och statens förmåga att motstå och att lösa konflikter.
Om konflikten ändå är ett faktum gäller det att ha metoder för konfliktlösning som svarar mot dagens komplexa katastrofer. Enbart militära insatser är ingen framkomlig väg. Ofta kan t.ex. insatser för att främja respekten för mänskliga rättigheter vara en förutsättning för fred. Insatser för att förebygga och lösa konflikter samt att främja varaktig fred och långsiktig utveckling kräver för att vara framgångsrika en helhetssyn som involverar insatser av såväl politisk, militär som humanitär och civil natur. samt ett nära samarbete mellan stater, internationella och enskilda organisationer. Det finns ett behov av nytänkande, såväl vad gäller förhållandet mellan katastrofbistånd och övrigt bistånd, som mellan humanitära insatser och insatser för att angripa grundorsakerna till katastrofer.
Kraven på samverkan och samordning på såväl policynivå, operativ nivå som fältnivå inom FN-systemet har blivit allt större. Fredsprocesserna i Centralamerika och Kambodja är exempel på att det är möjligt att inom FN:s ram utveckla sambandet mellan fred, säkerhet och utveckling samt angripa konflikter på ett effektivt och framgångsrikt sätt.
Arbetet med att anpassa såväl den internationella katastrofhjälpen inom FN som det svenska katastrofbiståndet till de nya förhållanden har pågått under flera års tid. Inte desto mindre återstår mycket arbete innan katastrofbiståndet kan uppfylla de krav som bör ställas vad gäller långsiktighet, effektivitet och professionalitet i insatserna.
Under det kommande året avser regeringen driva särskilt följande områden:
- konflikthantering och FN:s förmåga att uppnå kortsiktiga och långsiktiga lösningar på komplexa katastrofer. En svensk policy bör utarbetas för konflikthantering inom FN-systemet och Sveriges roll. Utrikesdepartementet kommer att intensifiera sitt arbete i dessa frågor. Särskilt bör sambanden mellan de humanitära. politiska och fredsbevarande aktiviteterna belysas. Vidare bör för varje uppkommande eller pågående komplex katastrof en strategi för svenskt agerande utarbetas; - reformeringen av FN:s katastrofbistånd i syfte att uppnå tydliga styrformer, finansieringsformer som möjliggör långsiktig planering samt en helhetssyn på FN:s katastrofarbete; - sambandet mellan akuta katastrofinsatser, återuppbyggnad och utveckling. Praktiska former bör utvecklas för att inom katastrofbiståndet underlätta övergången till mer långsiktiga
Prop. l 994/95: 100
'Ji
Bilaga 4
utvecklingsinsatser genom bl.a. samverkan mellan FN-systemet, utvecklingsbankerna samt givar- och mottagarländerna; — åtgärder för minröjning. Landminor är i många länder i eller efter en konflikt ett akut utvecklingshinder. Kvarliggande minor innebär personligt lidande. hinder för bl.a. jordbruk och en kvarstående konfliktrisk. Sverige kommer att fortsätta driva frågan om internationellt förbud mot s.k. antipersonella landminor. Sverige skall också fortsätta bidra till minröjningsinsatser, som nu sker t.ex. i Angola. Den forskning som görs i Sverige för att ta fram nya metoder för minröjning bör stödjas; - fortsatt hög kvalitet på de svenska katastrofinsatsema. Detta kräver bl.a. utveckling av den svenska resursbasen samt stärkt bevakning och uppföljning av de insatser som görs inom ramarna för FN och de olika FN-organ som är verksamma inom katastrofområdet. Bland Sveriges viktigaste insatser till stöd för gemensam säkerhet ingår stöd till fredsprocessen i Mellanöstern och beredskap för stöd till försoning och återuppbyggnad i f.d. Jugoslavien. Syftet med stödet är att genom t.ex. sysselsättningsskapande åtgärder påskynda och sprida de positiva effekterna av fredsprocessen i Mellanöstern. I f.d. Jugoslavien är Sverige berett att dels genom stöd till oberoende organisationer, media rn. m. bidra till försoning, dels bidra till återuppbyggnad av de krigshärjade områdena särskilt i Bosnien- Hercegovina när omständigheterna medger detta.
Sveriges stöd till fredsprocessen i El Salvador och beredskap till insatser efter en fredsöverenskommelse i Guatemala är ytterligare bevis för det allvar med vilket Sverige stöder gemensam säkerhet, konfliktlösning och fredsuppbyggande.
Befalkningsfi'ågan efter Kairo
Balansen mellan resurser och folkmängd är av avgörande betydelse för att uppnå hållbar utveckling. Fördelningen av resurser inom och mellan länder är därför väsentlig. Under de kommande femtio åren kommer jordens befolkning att åtminstone fördubblas. Det övervägande flertalet kommer att födas i fattiga länder. Hur många som slutligen kommer att födas påverkas av en mängd olika faktorer och den folkökning som faktiskt kommer att ske får återverkningar på hela utvecklingsprocessen.
I detta perspektiv är åtgärder inom många områden centrala för att skapa bättre livskvalitet och hållbar utveckling. Ett stort steg på vägen togs av FN:s internationella konferens om befolkning och utveckling, som hölls i september 1994 i Kairo. Ett nytt synsätt har nu lagts fast, som innebär att befolkningsfrågoma ses som en helhet och där utgångspunkten är individens behov och miljö. De insatser som är nödvändiga utgör komponenter i en bred befolkningsrelaterad politik. Den demograflska utvecklingen i ett samhälle är således beroende av en rad åtgärder och politik på många områden. Insatserna görs i deras egen rätt och inte primärt för att påverka folkmängden.
Att stärka kvinnors inflytande och status är en avgörande faktor, liksom
Prop. l994/95: 100
att ändra på traditionella mansroller. Stort avseende fästs vid individens Prop. l994/95:100 valfrihet och avsaknaden av tvång. Tonåringarnas situation och deras Bilaga 4 behov av stöd uppmärksammas. Reproduktiv hälsa etablerades som ett samlingsbegrepp för individens välbefinnande i relation till sexualitet och reproduktion och inte enbart som ett hälsoproblem. I detta ligger att människor måste få möjlighet att själva besluta i frågor som rör sexualitet och fertilitet.
Konferensens rekommendationer innefattar även en rad andra utvecklingsfrågor som har att göra med människors fattigdom, hälsa, boende och migration.
Regeringen avser att verka för att konferensens beslut följs upp och får genomslag i enlighet med dess breda sysnätt. Det innebär att såväl den normativa som den operativa verksamheten i det multilaterala och bilaterala utvecklingssamarbetet kommer att påverkas i denna riktning.
En hållbar utveckling
Dagens utveckling är inte långsiktigt hållbar. Det gäller i såväl u-länderna som i—länderna. Här vilar ett ansvar både på i- och u-länder att förändra miljöbelastande livsmönster och att finna former för en hållbar utveckling. I u-länderna förvärras hoten mot mark, skog och vatten av fattigdomen. Den snabba industrialiseringen och urbaniseringen producerar också föroreningar som i många u-länder är svåra att förebygga och hantera. Samtidigt pågår en hänsynslös exploatering av naturresurserna i många u-länder.
Principen att hållbar utveckling måste bygga på att utvecklingen är både socialt och miljömässigt hållbar slogs fast vid FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED). Hållbar utveckling är inte möjlig i en värld som präglas av djupa sociala och ekonomiska orättvisor. Därför är det av avgörande betydelse att förändra de politiska, ekonomiska och sociala systemen.
Demokrati och ekonomisk utveckling som gagnar flertalet och social rättvisa framstår därvid som grundstenar i en nationell och internationell politik för hållbar utveckling.
Regeringen avser att fortsatt verka för att omforma det svenska och det internationella biståndet så att hållbar utveckling främjas. Uppmärksamhet skall särskilt ägnas åt fattigdomsbekämpning. Hållbar utveckling är inte möjlig utan kraftigt minskad fattigdom, samtidigt som denna fattigdom inte kan bekämpas långsiktigt om inte förslitningen av naturresurserna hejdas och miljöbelastningen begränsas.
Biståndet måste koncentreras till insatser som initierar och påskyndar positiva processer, där inhemska resurser inte räcker till. Särskilt viktiga aspekter för hållbar utveckling är stärkande av kvinnans ställning, nya metoder för ett hållbart jordbruk och långsiktigt säker vattentillgång, säker äganderätt för småbönder, fungerande marknader, m.m. Detta gäller också insatser för att bidra till att möta de nya utmaningar som urbaniseringen och industrialiseringen ställer u—länder inför. Den svenska resursbasen kommer att utvecklas och utnyttjas i dessa syften.
'Jl NO
Som ett led i uppföljningen av UNCED tillsatte regeringen en Prop. l994/95:100 arbetsgrupp för att lämna förslag hur UNCED-besluten skulle integreras Bilaga 4 i det svenska utvecklingssamarbetet. Gruppen hade till uppgift att utveckla principer, riktlinjer och arbetsmetoder för hållbar utveckling. Rapporten (Ds l994:132) Hållbart bistånd — det svenska biståndet efter UNCED presenterades i november 1994. Den kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet för en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön. Regeringen avser återkomma till riksdagen i dessa frågor. Rapporten kommer att behandlas närmare nedan.
Effektivitet och organisation inom utvecklingssamarbetet Effektivitet
Erfarenheterna av över trettio års internationellt utvecklingssamarbete är en ovärderlig tillgång vid utformning och genomförande av dagens och morgondagens biståndsverksamhet. Samtidigt visar upprepade utvärderingar att ett betydande antal insatser inte fått avsedd verkan. Orsakerna är ofta att viktiga förutsättningar för samarbetet har förbisetts, framför allt i planeringsskedet men inte sällan även i senare faser.
Kunskapen och insikten om utvecklingssamarbetets förutsättningar och problem har onekligen förbättrats under senare år. Mycket återstår dock. För det första måste insikten om att utvecklingssamarbete är ett långsiktigt samhällsbyggande i en ofta mycket komplex miljö förstärkas. Som en direkt följd fordras, för det andra, tillgång till analyser för att rätt förstå och bedöma dessa skeenden. För det tredje, behövs tillgång till metoder och personell kompetens för att genomföra och löpande följa verksamheten.
De nu redovisade tre faktorerna är av central betydelse vid alla bedömningar av verksamheters effektivitet, dvs. förmågan att nå uppställda mål. Effektivitet är dock inget absolut eller endimensionellt begrepp. Inom det internationella utvecklingssamarbetet är dessutom målen ofta sammansatta, mycket långsiktiga och ibland olika på givar- och mottagarsidan i fråga om en och samma insats. Av bl.a. dessa skäl är det angeläget att operationalisera och tydliggöra de olika programmens och insatsernas mål.
En relativt snabb utveckling av systemen för styrning och uppföljning av utvecklingssamarbete pågår både i svenska och i internationella biståndsorgan. Inom ramen för SIDA:s verksamhet görs t.ex. detta i form av ett nytt planerings- och styrsystem. Samtliga system har den gemensamma utgångspunkten att styrningen tydligare bör utgå från de resultat verksamheterna uppnår. Resultatinriktningen är i sin tur ett medel för att förbättra möjligheterna till omprövning och att bidra till ökad effektivitet i användningen av tillgängliga resurser. Regeringen kommer att verka för en ökad effektivitet i utvecklingssamarbetet, dels i beredning och genomförandet av svenska biståndsinsatser, dels i organisationen av den svenska biståndsförvaltningen och dels i samarbetet med andra givare, inom EU och i det multilaterala samarbetet. 60
Organisationen avi-dett svenska biståndsförvaltningen Prop. l994/95:100
Den statliga förvaltningsstrukturen på biståndsområdet har vuxit fram Bilaga 4 successivt under en trettioårsperiod. Idag finns fyra myndigheter (BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp) och ett aktiebolag (Swedfund International AB) som är ansvariga för genomförandet av det svenska biståndet. Med undantag för SAREC är samtliga dessa också viktiga genomförare av utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa. Särskilda anslag utgår även till Sandö U-centrum och Nordiska afrikainstitutet. Slutligen har Utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete myndighetsliknande uppgifter bl.a. i det multilaterala biståndet och i samarbetet med Central- och Östeuropa.
I takt med att antalet samarbetsländer och samarbetssektorer ökat har rollfördelningen mellan de olika myndigheterna blivit otydligare. Från att inledningsvis ha arbetat i olika länder - och i stor utsträckning också i olika sektorer — har breddningen av det svenska biståndet gjort att det blivit allt vanligare att flera myndigheter verkat i samma länder. i samma eller närliggande sektorer. men med olika samarbetsinstrument. För mottagarländerna och de multilaterala institutionerna har den svenska biståndsorganisationen kommit att framstå som splittrad och otydlig. Bristen har blivit än tydligare inför det svenska EU-medlemskDenna otydlighet har gjort att det inte alltid varit möjligt att på ett flexibelt och effektivt sätt kombinera kompetenser och samarbetsinstrument, vilka rätt utnyttjade har en stor potential för att förmedla ett bistånd anpassat efter behoven i skilda länder och situationer. Problemet har påtalats i ett antal utredningar under senare år. I avsikt att lösa detta problem tillsatte utrikesdepartetnentet i oktober 1994 en arbetsgrupp med uppgift att föreslå hur en konsoliderad biståndsmyndighet skulle kunna skapas.
Under hösten har denna arbetsgrupp. med generaldirektörerna för BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp samt representanter från Utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete, analyserat förutsättningarna för att konsolidera myndigheterna till en sammanhållen organisation som kan möta de nya utmaningar som biståndet ställs inför. Arbetsgruppen redovisade den 17 november 1994 sina överväganden.
Arbetsgruppen har koncentrerat sin analys till organisatoriska frågor. Man har diskuterat olika alternativa organisationsmodeller som svarar mot kraven på en flexibel, effektiv och tydlig organisation och som förenar fördelarna med en sammanhållen organisation med behovet av att ge skilda verksamheter klara konturer.
Arbetsgruppen betonar vikten av att myndigheten kan arbeta på ett sätt som gör att nya frågor som aktualiseras kan hanteras. l samarbetet med olika länder krävs olika typer av insatser (långsiktigt/kortsiktigt. gåva/'kredit etc.). där kraven dessutom förändras över tiden. Ett effektivt bistånd förutsätter dessutom en flexibel faltorganisation anpassad efter samarbetets innehåll och förhållandena i mottagarländerna.
Arbetsgruppen anser att myndigheten bör organiseras enligt följande huvudprinciper:
Regionavdelningar (varav Central- och Östeuropa utgör en) ansvarar (”1
för att, på basis av regeringens direktiv, formulera inriktningen av Prop. l994/95:100 samarbetet med enskilda länder. Regionavdelningarna fattar beslut om Bilaga 4 samarbetets inriktning.
Insatser bereds och beslutas sedan av insatsansvariga sektoravdelningar med ansvar för:
— utveckling av de mänskliga resurserna. - utveckling av industri, handel, infrastruktur, urbana miljöer och
finansiella sektorer,
- utveckling och hållbart utnyttjande av naturresurser. Handläggningen av samarbetet med Central- och Östeuropa motiverar att detta hålls samman i en särskild avdelning som fattar beslut om såväl samarbetets inriktning som insatser.
I myndigheten bör också finnas en särskild forskningsavdelning med ett övergripande ansvar för myndighetens insatser på forskningsområdet.
Handläggningen av katastrofbistånd samt stöd genom enskilda organisationer bör likaså hanteras i en särskild avdelning.
I övrigt bör finnas en administrativ avdelning samt ett särskilt sekretariat för analys och metodutveckling, verksledningsstöd m. m. Arbetsgruppen konstaterar att verksamheten i den nya myndigheten kommer att ställa kompetenskrav som i stor utsträckning motsvaras av den kompetens som idag finns i myndigheterna. Inom vissa sakområden finns dock behov av att förstärka myndigheten. Samtidigt innebär den ökade delegeringen av uppgifter till myndigheten att verksamhetsvolymen kommer att öka. Konsolideringen skapar också utrymme för högre effektivitet, rationalisering och synergi. Arbetsgruppens bedömning är att den fulla effekten av dessa besparingar inte kan uppnås omedelbart utan bör ses över ett treårsperspektiv.
Arbetsgruppen understryker att det är önskvärt att omorganisationen genomförs den 1 juli 1995 eller snarast möjligt därefter. Myndigheten bör lokaliseras centralt i Stockholm. Att inrymma den i någon av de nuvarande myndigheternas lokaler bedöms som mindre önskvärt.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp konsolideras till en ny sammanhållen myndighet. I denna bör också Sandö U-centrum integreras som en separat resultatenhet.
Regeringen delar arbetsgruppens bedömning att en myndighet som är i huvudsak organiserad enligt arbetsgruppens förslag har goda förutsättningar att uppfylla kraven på effektivitet. flexibilitet och tydlighet.
Förutsatt riksdagens godkännande avser regeringen i vår att fatta beslut om en ny myndighetsordning. Myndigheten bör, i enlighet med rådande praxis, själv utforma sin organisation. Regeringen understryker vikten av att myndigheten får en tydlig identitet utåt. samtidigt som de olika samarbetsinstrument och arbetsformer som idag präglar de olika myndigheterna bevaras i den nya myndigheten. Myndigheten bör med hänsyn till verksamhetens stora finansiella omfattning ledas av en 62 styrelse. Inom myndigheten bör också finnas en särskild styrelse för
forskningsfrågor som inom vissa ramar får beslutsrätt vad gäller Prop. l994/951100 forskningsbiståndet. Fältorganisationen bör vara flexibel och säkerställa Bilaga 4 att myndigheten kan utföra de uppgifter som ålagts den. Ett samlat svenskt agerande i samarbetsländerna säkerställs genom de integrerade biståndsambassaderna. Samtidigt som Sandö U-centrum härmed upphör som självständig myndighet kan verksamheten drivas vidare med samma inriktning som idag, men med en närmare knytning till den övriga biståndsförvaltningen. Regeringen avser att i januari 1995 tillsätta en organisationskommitté med uppdrag att förbereda - och efter bemyndigande av riksdagen - genomföra omorganisationen. Kommittén bör arbeta med sikte på att den nya myndigheten skall kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 1995. Regeringen delar arbetsgruppens bedömning att myndigheten bör lokaliseras till Stockholm.
E Ufs internationella utvecklingssamarbete
Medlemskapet i EU ger tillgång till en ny och mycket viktig samarbetsform i det svenska utvecklingssamarbetet. Det ger Sverige möjlighet att delta i och direkt påverka inriktningen av ett bistånd som till sin volym är mer än dubbelt så stort som den svenska biståndsbudgeten, som når över hundra länder och som täcker ett stort antal samarbetSOmråden. Genom att delta i den allt intensivare dialogen i EU om utvecklingsfrågor får Sverige dessutom möjlighet till ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte med en grupp länder som tillsammans svarar för över hälften av världens samlade bistånd.
Genom Maastrichtavtalet har en traktatsmässig grund lagts för EU:s internationella utvecklingssamarbete. I avtalet slås fast att fattigdomsbekämpning skall stå i centrum för samarbetet och att detta skall bidra till:
- varaktig ekonomisk och social utveckling i u-länderna, särskilt i de
mest fattigaste av dessa, — harmOnisk och successiv integration av u-länderna i världsekonomin, - utveckling och konsolidering av demokrati, rättsstat samt respekt för
mänskliga rättigheter.
Dessa mål stämmer väl överens med de svenska biståndspolitiska målen.
De grundläggande principerna för EU:s utvecklingssamarbete är att det gemensamma biståndet skall komplettera medlemsländernas nationella biståndsinsatser. Komplementaritet, konsistens och samordning skall genomsyra gemenskapens politik gentemot tredje världen.
Genom Maastrichtavtalet läggs också en grund för en aktiv samordning av medlemsländernas bistånd. Genom bättre samordning på policynivå och i genomförandet av biståndsprogram skall förutsättningar skapas för ett effektivare utnyttjande av biståndsresurserna.
Maastrichtfördraget innebär således ett steg i riktning mot ett fördjupat samarbete mellan EU:s medlemsländer. Däremot väntas det inte leda till
att en större andel av medlemsländernas bistånd kommer att kanaliseras 63
Bilaga 4
genom kommissionen. Subsidiaritetsprincipen gäller också inom Prop. l994/95:l()(') biståndsområdet.
Utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete har, som en förberedelse för ett svenskt medlemsskap i EU, gjort en jämförande analys av prioriteringar i EU:s bistånd och i det svenska biståndet. En allmän slutsats av detta arbete är att EU:s och Sveriges mål och prioriteringar stämmer överens i betydande utsträckning.
EU:s bistånd inkluderar såväl finansiellt som tekniskt bistånd, katastrofbistånd, strukturanpassningsstöd och forskningsbistånd samt stöd till enskilda organisationer. Det utgår i allt högre grad som sektor- eller programstöd efter att ha varit starkt projektinriktat. Livsmedelsbiståndet som tidigare utgjorde en dominerande del av biståndet och huvudsakligen bestod av livsmedelsöverskott har relativt sett minskat i betydelse. Det inriktas alltmer på att främja tryggad livsmedelsförsörjning. Fortfarande utgör livsmedelsbiståndet dock ca 20 % av kommissionens bistånd, vilket i en internationell jämförelse är mycket högt. Även katastrofbiståndet är betydande.
En viktig utvecklingstendens är den ökade betoningen av mänskliga rättigheter och demokrati. liksom krav på att mottagarlandet för en ansvarsfull ekonomisk politik. Miljöfrågor, kvinnofrågor och näringslivsfrågor är andra områden som betonas allt mer i EU-biståndet. Effektivitetsfrågor har i EU-biståndet, liksom i det svenska biståndet, fått ökad betydelse.
EU:s bistånd fördelar sig på mer än 100 mottagarländer. Liksom i det svenska biståndet ligger tyngpunkten på Afrika söder om Sahara. År 1992 gick ca 70 % av EU-biståndet till dessa länder. Listan över EU:s 25 största mottagarländer upptar elva länder som är huvudmottagarländer också av svenskt bistånd.
Mot bakgrund av den jämförelse som gjorts mellan EU:s bistånd och det svenska biståndet vill regeringen peka på ett antal sakfrågor som Sverige bör särskilt prioritera inom ramen för EU-samarbetet. Till dessa hör:
- kvalitets- och effektivitetsfrågor i biståndet inklusive utökade möjligheter till insyn och öppenhet, förbättrade procedurer för genomförande av program och projekt, förbättrad samordning, förstärkt planering och programmering, utveckling av landstrategier, förbättrat utnyttjande av utvärderingar och erfarenhetsanalys samt effektivare organisation i Bryssel och i fält, — fortsatt utveckling av en långsiktig fattigdomsstrategi, - förstärkt integrering av miljö- respektive jämställdhetsaspekter, - utveckling av former för att bidra till demokratisering, en fungerande rättsstat samt respekt för mänskliga rättigeter, - utveckling av former för stöd till en ekonomiskt-politiskt stabil utveckling inklusive stöd till strukturanpassningsprogram och ekonomisk-politisk dialog, - effektivare samordning och hantering av katastrof— och konfliktförebyggande insatser,
64
- ökad inriktning på utveckling av mänskliga resurser, inklusive hälso- Prop. l994/95:100 och utbildningsstöd, insatser för handikappade saint insatser på Bilaga-1 befolkningsområdet,
- utveckling av ett starkare samband mellan katastrof- och livsmedelsbistånd samt långsiktigt utvecklingssamarbete.
Globalt samarbete genom multilaterala institutioner
För att tackla utmaningarna i det internationella utvecklingssamarbetet krävs starka, trovärdiga och effektiva internationella organisationer. Det gäller inte minst inom FN:s humanitära, ekonomiska och sociala verksamhet. Det gäller även multilaterala utvecklingsbanker som Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna i Afrika, Asien och Latinamerika och den Europeiska utvecklingsbanken som verkar i Central- och Östeuropa samt f.d. Sovjetunionen. Tillsammans bildar dessa organ stommen i ett vittförgrenat multilateralt system på utvecklings- och katastrofområdet.
Först under senare år har det blivit möjligt att börja reformera de internationella organisationerna. Här har Sverige, ofta i samarbete med övriga nordiska länder, varit aktivt på en rad centrala områden under senare år. Viktiga bidrag har lämnats inom ramen för Nordiska FN— projektet för att stärka och effektivisera FN:s verksamhet på utvecklings- och katastrofområdena. Konkreta och genomförbara reformer har eftersträvats, medan en utdragen och besvärlig förändring av FN-stadgan undvikits. Flera av de nordiska reformförslagen har redan lett till genomgripande förändringar i medlemsländernas styrning av arbetet i bl.a. FN:s utvecklingsprogram, UNDP och i FN:s barnfond, UNICEF. Även på katastrofområdet har Sverige drivit fram organisatoriska förändringar, så att FN snabbare och mer koordinerat skall kunna gripa sig an det växande antalet katastrofer. Sverige och Norden har även verkat för att minska klyftan mellan omfattningen av de uppgifter som läggs på FN-systemet och de resurser som ställs till förfogande. De nordiska förslagen till nya finansieringslösningar bearbetas f.n. av FN:s generalsekreterare.
Norden är också representerad i en s.k. Task Force som gör en översyn av de multilaterala utvecklingsbankernas roll på uppdrag av Utvecklingskommittén, som är Världsbankens och Internationella valutafondens gemensamma policyorgan. Utredningen, som omfattar Världsbanken och de fyra större regionalbankema, skall bl.a. granska hur ekonomiska förändringar, t.ex. den privata sektorns växande roll. påverkar bankernas prioriteringar och verksamhet, hur goda exempel på utformning och genomförande av projekt kan överföras mellan institutionerna och procedurer för koordinering såväl mellan bankerna som visavi andra parter i utvecklingssamarbetet.
Den nordiska samsynen i utvecklingsfrågor och ett målmedvetet agerande har också spelat en viktig roll för att förändra Världsbankens verksamhet. Den framtidsdagordning, som banken presenterade vid sitt 65
5 Riksdagen 1994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga 4 Rättelse: S. 75 och 77 ersatta med nya sidor
50-årsjubileum under hösten 1994, lägger fast fattigdomsbekämpning och Prop. l994/952100 ökad levnadsstandard genom hållbar tillväxt och satsningar på mänskliga Bilaga 4 resurser som central målsättning. I denna vävs de sociala dimensionerna och miljöfrågorna samman till ett synsätt om människorna som både mål och medel i utvecklingsprocessen. Staternas roll måste förändras i syfte att ge mer utrymme för den privata sektorn, stimulera produktiva investeringar och skapa arbetstillfällen. Banken skall bli mer selektiv i sin dubbla roll som finansiär och rådgivare för att bättre svara upp mot u- ländernas skiftande behov och åstadkomma ett mer effektivt samarbete med andra parter i utvecklingssamarbetet.
Arbetet med att utveckla och reformera FN:s funktion som mötesplats, dess normativa roll i att forma debatten om utvecklingsfrågorna och dess operativa roll på utvecklings- och katastrofområdet gör framsteg, om än i varierande takt. Trögheterna i förvandlingen av det multilaterala systemet är betydande. Det beror ofta på klara intressekonflikter mellan olika grupper av medlemsstater, men också på organisationerna själva är motvilliga mot förändringaar. Sverige har tillsammans med allt fler bidragsländer klargjort att det finns en koppling mellan bidrag. reformer och effektivitet. Det är en utveckling som förstärks av den allt mer påtagliga knappheten på biståndsresurser. Organisationer med otydliga mandat och roller och uppenbar ineffektivitet i resursanvändningen kommer att drabbas hårt. För medlemsländerna gäller att tydliggöra varje organisations uppgift inom det multilaterala systemet. I vissa fall kan även sammanslagningar av organisationer bli aktuella för att undvika överlappning och för att skapa synergieffekter. Utmaningen för de internationella organisationerna är att finna vägar att nå de uppställda mål medlemsländerna anvisar.
Medan målformuleringarna skiljer sig åt från organisation till organisation, kan några mer generella riktlinjer formuleras rörande effektiviteten. Det gäller bland annat selektivitet och fokus på organisationens komparativa fördelar; partnerskap med andra multi- och bilaterala organisationer liksom med frivilligorganisationer och näringslivet; resultatorientering med klar koppling mellan analystiska, normativa och operativa aspekter; flexibilitet och förändringsbenägenhet i förhållande till omvärldsförändringar; kostnadseffektivitet i den administrativa och operativa verksamheten; en öppnare redovisning av förvaltning av resurser.
Ökade krav måste emellertid inte bara ställas på varje enskild organisation. I växande utsträckning inriktas reformsträvanden på bredare systemfrågor.
Det gäller samverkan mellan olika organisationer inom FN—systemet, inom det multilaterala banksystemet och mellan dem. Inom FN—systemet är bristerna fortfarande påtagliga bl.a. på katastrofområdet. FN:s agerande i olika uppkommande konflikter har ofta kommit alltför sent, varit för långsamt och genomförts utan tillräckliga personella och finansiella resurser. Orsakerna är bl.a. otydliga mandat. Oklarheter i ansvarsfördelningen råder även i det multilaterala banksystemet. Det gäller särskilt mellan Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna. 66 Många organisationer präglas också av påtagliga problem med att omsätta
övergripande mål och stategier i den operativa verksamheten på fältet. Prop. l994/95:100 Det gäller bl.a. Världsbanken, som kommer att få växande problem med Bilaga 4 att genomföra sina satsningar inom de sociala sektorerna, om inte en decentralisering av verksamheten sker. Kopplat till sådana ansträngningar måste fördjupad folklig förankring eftersträvas i projekt och program genom samarbete med enskilda organisationer och även med det privata näringslivet.
En systemfråga av avgörande betydelse är marginaliseringen av FN:s långsiktiga utvecklingsarbete. I accelererande takt har främst Världsbanken tagit över uppgifter från många FN-organisationer. Det framstår alltmer som en viktig uppgift att klargöra olika organisationers komparativa fördelar. Först då kan hela det multilaterala systemets utvecklingseffekter maximeras. Om inte FN och Världsbanken kan samordnas finns risker för en fortsatt marginalisering av FN-systemet på utvecklingsområdet. Vad som behövs är ett ännu bredare och mer sammanhållet grepp från medlemsländerna kring reformfrägorna i hela det multilaterala systemet.
Utredningar m.m.
Under det gångna året har ett antal utredningsuppdrag redovisats till regeringen.
Biståndets anpassning till hållbar utveckling
Som ett led i uppföljningen av UNCED tillsattes en arbetsgrupp för att se över det samlade svenska biståndet. Gruppen hade till uppgift att lämna förslag till hur utvecklingssamarbetet kunde förstärkas mot en miljömässigt hållbar utveckling, både på det normativa och operativa området. Den skulle dessutom lämna förslag till arbetsmetoder och beredningsformer med sikte på hållbar utveckling i UNCED-beslutens anda.
Arbetsgruppens slutsatser och förslag Sammanfattningsvis konstateras i arbetsgruppens rapport (Ds 1994: 132) Hållbart bistånd - det svenska biståndet efter UNCED att de svenska biståndsmålen ligger i linje med Agenda 21, om tillväxtmålet tolkas som hållbar utveckling. Fattigdomsinriktningen av det svenska biståndet bör bestå. Principerna för hållbar utveckling som ingår i Rio—deklarationen skall beaktas i biståndet. Mottagarlandets perspektiv är avgörande. Särskilda miljödiskussioner bör inledas med mottagarländerna. Den svenska miljöpolitiken bör beaktas även i biståndet. Detta kräver utbildning inom biståndsförvaltningen. Krav bör ställas på att mottagarländer tillträder miljökonventioner m.m. Möjligheterna för ömsesidiga avtal om hållbar utveckling bör utredas.
Vissa sektorer anges som särskilt väsentliga för svenskt utvecklingssamarbete. De kan grupperas i två övergripande komplex: vatten- och matförsörjning respektive miljöproblem förknippade med 67 urbanisering och den moderna sektorn. Med utgångspunkt 1 Agenda 21
bör genomgång av det samlade svenska biståndet i varje mottagarland Prop. l994/951100 göras, motsvarande det som gjorts för Indien och Zambia. Bilaga 4 Arbetsgruppen redovisar ingående överväganden och förslag inom de ovannämnda insatsområdena. Sammanfattningsvis behöver en mer systematisk satsning på kapacitets- och institutionsutveckling göras. Stödet till miljöekonomi bör öka för att höja kompetensen i u—ländema, integrera miljöekonomiska aspekter i biståndet och öka kunnandet i biståndsförvaltningen. Stödet till enskilda organisationer som arbetar inom området bör höjas på sikt. Sveriges aktiva insatser i det globala miljö- och utvecklingssamarbetet kräver en sektorövergripande organisation. Kvalitativt och kvantitativt förstärkta resurser krävs på centralt berörda departement och myndigheter. Arbetsgruppen ger förslag i denna riktning.
Regeringens överväganden
Arbetet med att analysera arbetsgruppens rekommendationer har just inletts. Regeringen delar den övergripande slutsatsen att strävan mot hållbar utveckling på ett mer uttryckligt sätt bör genomsyra utvecklingssamarbetet. Övervägandena kommer att ligga till grund för regeringens arbete med att utforma det framtida utvecklingssamarbetet på detta område. Regeringen avser återkomma till riksdagen i dessa frågor.
Utvidgade insatser för demokratisk uppbvggnad
I syfte att utreda möjligheterna till biståndsfinansierat stöd från organ knutna till partier i Sverige till partier i mottagarländerna, tillsatte regeringen i december 1993 utredningen om utvidgade insatser för demokratisk uppbyggnad. Utredningens betänkande (Ds 1994:63) Demokratier kräva dessa partier.-' överlämnades i maj 1994. Betänkandet har därefter remissbehandlats.
Utredningens slutsatser och förslag Utredningen föreslår i betänkandet insatser av organ med anknytning till svenska politiska partier i syfte att stödja partiuppbyggnad i utvecklingsländer och Central- och Östeuropa. Förslagen innebär att nu gällande regler för bistånd ändras, så att stöd till insatser med politiska organisationer som givare och mottagare kan beviljas. Utredningen anser att finansieringen av den nya formen av demokratibistånd bör ske på två sätt:
- Ett särskilt anslag inom biståndsbudgeten inrättas för fördelning till organ knutna till de riksdagspartier som vill bedriva demokratifrämjande bistånd. Fördelningen av medel föreslås grundas på ett fast belopp om 300 000 kronor till varje riksdagsparti, samt ett tillägg om 25 000 kronor per riksdagsmandat. En särskild samrådsnämnd bör inrättas. UD föreslås bli myndighetsansvarig. - Anslagsposten för bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer, som administreras av SIDA, bör öppnas för finansiering av demokratibistånd genom ovannämnda partianknutna 68
organ på samma villkor som för andra organisationer. Prop. l994/95:100 Bilaga 4 Remissinstansernas yttranden Hälften av de sexton svarande remissinstansema är positiva eller utan invändningar mot utredningens förslag om en utvidgning av demokratibiståndet till att omfatta partipolitiskt stöd.
Vissa ambassader framhåller risken för politiska komplikationer och att förutsättningarna för att samarbetsformen skall lyckas är osäker. Fyra remissinstanser, däribland RRV och SIDA, anser att demokratibiståndet även fortsättningsvis bör bedrivas utan direktstöd till politiska partier samt att de folkrättsliga och politiska aspekterna bör prövas ytterligare.
Fem remissinstanser är kritiska till en fördelning grundad på antal riksdagsmandat. Flertalet som kommenterat förslaget om UD:s myndighetsansvar förordar att den nya myndigheten ansvarar för anslaget.
Regeringens överväganden och förslag Politiska partier är avgörande för fungerande demokratier. I många länder har under det senaste årtiondet helt nya förutsättningar vuxit fram för politiska partiers verksamhet. I likhet med utredningen anser regeringen att samarbetet mellan partier över gränserna är ett viktigt inslag i utvecklingen av demokratins kultur.
Regeringen anser att det är mycket angeläget att utveckla det demokratifrämjande biståndet. Ett stöd till utveckling av partier i såväl u-länder som i Central- och Östeuropa bör införas. Regeringen avser att under år 1995, givet riksdagens godkännande och i samråd med riksdagspartierna, fastställa formerna för en tidsbegränsad försöksverksamhet för bistånd till partier från organ knutna till svenska partier, i huvudsak enligt utredningens förslag.
Utredningens förslag innebär inledningsvis ett årligt stöd om ca. 10 miljoner kronor, som torde fördelas i enlighet med utredningens förslag och finansieras från anslagsposten för demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning samt från medel för östeuropasamarbetet under littera G.
Möjlighet bör även öppnas för partinära organ att erhålla bidrag för bredare demokratifrämjande verksamhet från anslagsposten för bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer, varvid de allmänna villkoren om bl.a. egeninsats skall gälla.
Kommittén för analys av utvecklingssamarbete (KAU)
KAU redovisade sommaren 1994 sina överväganden i frågan om hur övergripande utvärdering och analys inom biståndsområdet bör bedrivas på längre sikt. Detta gjordes i betänkandet (SOU 19942102) Analys och utvärdering av bistånd.
Remissinstanserna uppvisar en mycket stor samstämmighet vad gäller de förslag kommittén presenterar i betänkandet. Sålunda ges ett mycket starkt stöd för kommitténs slutsats att den analytiska kapaciteten liksom 69
lärandet och förändringsbenägenheten behöver förstärkas inom hela Pi op 1994/95: 100 biståndsförvaltningen Även förslaget att betydligt större vikt bör läggas Bilaga 4 vid utvärderingar och effektivitetsstudier inom utvecklingssamarbetet röner starkt stöd. KAU framhåller vikten av ett tydliggörande av UD:s strategiska roll och en förstärkning av departementets policy- och analysfunktion. Även i denna del instämmer remissinstansema kraftfullt. Så gott som samtliga remissinstanser avvisar KAU:s förslag om en ny fristående analys- och utvärderingsfunktion. Beställaransvaret för policystudier och utvärderingar bör enligt remissinstansema istället ligga hos regeringskansliet och berörda myndigheter. KAU har låtit genomföra en lång rad delstudier. Ett flertal av dessa har involverat ledande internationell expertis och har på ett ingående sätt behandlat för utvecklingssamarbetet centrala temata. De utgör viktiga bidrag till diskussionen om utformningen av det framtida internationella utvecklingssamarbetet. Kommittén redovisar i ett avslutande betänkande vid årsskiftet 1994/95 slutsatserna från dessa studier.
Regeringens överväganden
Regeringen instämmer i kommitténs och remissinstansemas uppfattning om vikten av att förbättra det analytiska underlaget för biståndspolitiken och att öka erfarenhetsåterföringen. För att åstadkomma detta krävs enligt regeringen åtgärder inom följande områden:
- regeringskansliet (främst utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete) bör ges en tydligt markerad styrningsroll i förhållande till myndigheten, utredningsväsendet etc. vad gäller biståndsverksamhetens inriktning. Dessutom bör departementets policy- och analysfunktion förstärkas. - utvärdering och policyanalys inom den nya sammanhållna biståndsmyndigheten bör ges en organisatoriskt stark och självständig ställning. Behovet av ekonomisk—analytisk kompetens betonas. - resultaten av olika analys—, utvärderings- och utredningsinsatser måste på ett mer systematiskt sätt återkopplas till och påverka utformningen av den operativa verksamheten. Regeringen kommer att ge den nya biståndsmyndigheten i uppdrag att särskilt beakta de nyss nämnda andra och tredje punkterna. Arbetet med att utveckla departementets styrfunktion och styrinstrument skall fortsätta.
Regeringen kommer även att verka för att utvärderingar och analyser av det svenska utvecklingssamarbetet i ökad utsträckning genomförs inom de organ som har till uppgift att granska verksamhet inom det statliga området. Regeringen instämmer även i de synpunkter som framförts från flera håll att den svenska biståndsförvaltningen i högre grad bör dra nytta av och samarbeta närmare med analys- och utvärderingsorgan i andra länder och i internationella organisationer, inte minst inom EU och dess medlemsländer.
I likhet med kommittén anser regeringen att en ökad tillgång till fördjupade och från förvaltningen fristående analyser och överväganden beträffande olika delar av det internationella utvecklingssamarbetet vore 71) till fördel. Regeringen kommer i detta syfte att tillkalla en särskild
Bilaga 4
expertgrupp som skall arbeta i form av en kommitté. I kommittén skall ingå kvalificerad analytisk kompetens såväl från Sverige som från utlandet, inklusive från utvecklingsländer. Till kommittén bör knytas ett mindre sekretariat.
Demokrati och fria val
Regeringen tillsatte år 1992 en utredning för att utröna behovet av ett internationellt institut för valövervakning. Utredningen som beskriver behovet av insatser som betydligt vidare än enbart valövervakning överlämnade sitt betänkande (SOU 1993:100) Free and Fair Elections - and Beyond den 21 oktober 1993. Utredningens innehåll och dess fortsatta behandling redovisades i föregående års budgetpropositionen (prop.l993/94:100 bilaga 4).
Utredningen visar att det finns ett väl underbyggt behov av ett nytt internationellt institut för stöd till demokrati och valprocesser. Det finns också ett betydande internationellt stöd för tanken att upprätta ett sådant institut.
Vid en internationell konferens i Stockholm i maj 1994 bildades en internationell arbetsgrupp för att fortsätta planerings- och förankringsarbetet. Efter ett möte med arbetsgruppen i oktober beslutade regeringen att ta initiativ till förhandlingar om det formella stiftandet av ett internationellt institut för demokrati och val.
Institutet är avsett att vara en mötesplats för internationella aktörer, med olika erfarenheter och roller, inom området fria val och demokratisk utveckling. Genom att dessa aktörer ges tillfälle att utbyta erfarenheter främjas professionalism och integritet. Institutet skall vidare främja långsiktigt demokratiska processer och internationellt accepterade normer och värderingar. Institutet skall också betona att öppningen mot demokrati är bredare än enbart val och valövervakning. Detta reflekteras i institutets prioriterade verksamhetsfält där bland annat följande återfinns:
— upprätta en databank och ett informationsnätverk, - stimulera forskning och knyta samman forskning och praktik, — lägga fast riktlinjer för demokrati och val med utgångspunkt från det existerande internationella regelverket inom området mänskliga rättigheter, — erbjuda bistånd bland annat i form av rådgivning samt kapacitetsuppbyggnad.
Institutet planeras bli en mellanstatlig organisation med aktiv medverkan av internationella icke-statliga organisationer (NGO:s).
Förslaget om att bilda ett institut har tilldragit sig betydande internationellt intresse. FN:s generalsekreterare har uttryckt stöd för institutet som inom FN ses som ett viktigt komplement till redan pågående arbete. En rad andra internationella organisationer och länder har också uttryckt stöd. Institutet kommer att instiftas i början av år 1995. Verksamheten beräknas komma igång strax därefter. I institutets instiftarkrets kommer att ingå ett tiotal länder från olika världsdelar.
Prop. l994/95 : lOO
71
WHO—anknuten högskola för medicinsk teknisk förvaltning till Malmö Prop. 1994/95: 100
Frågan om att etablera en WHO-anknuten högskola för medicinsk-teknisk Bilaga 4 förvaltning i Malmö har diskuterats under de senaste åren. Riksdagen har uttryckt sin positiva syn på förslaget. Som ett led i beredningsprocessen beslöt regeringen att göra en särskild granskning av projektet. Resultatet presenterades för regeringen i början av hösten 1994.
Utredningens slutsatser och förslag Utredarens slutsats var att den föreslagna utbildningen, under vissa förutsättningar, skulle kunna fylla ett påtagligt behov i många länder. En biståndsinsats med det föreslagna innehållet skulle vara förenligt med gällande biståndspolitiska riktlinjer. Inom Sverige ansågs övervägande skäl tala för ett förläggande till Malmö. Efter kontakter med WHO framkom att man stöder förslaget och ställer i utsikt råd och bistånd till den tänkta högskolan i alla avseenden utom finansiering. WHO är emellertid berett att deltaga i ansträngningarna att få ekonomiskt stöd från andra håll.
Utredaren förutser svårigheter i detta avseende. Svenskt stöd bör i likhet med vad som gäller för WMU i Malmö uppgå till högst en tredjedel av budgeten. Två tredjedelar av institutets budget bör långsiktigt garanteras genom stöd från andra intressenter, exempelvis andra länder och den privata industrin. En betydande och fortgående anstränging måste till, troligen med tämligen intensivt svenskt deltagande, för att från år till är få institutets budget finansierad.
Regeringens överväganden
Regeringen avser att fortsatt undersöka förutsättningarna för en eventuell etablering av en WHO-anknuten högskola för medicinsk—teknisk förvaltning i Malmö. Mot bakgrund av finansieringssvårigheterna förknippade med ett internationellt institut bör även andra modeller undersökas. En möjlighet är att institutet får svenskt huvudmannaskap men ges internationell prägel och förankring genom att det knyts till WHO som ett samarbetscentrum. Regeringen avser att närmare utreda förutsättningarna och formerna för ett sådant internationellt samarbetscentrum.
Övrigt utrednings- och analysarbete
Flera av de faktorer som bildar utgångspunkt för den konsolidering av biståndsmyndigheterna som regeringen initierat behandlades av Biståndsförvaltningsutredningen i dess betänkande (SOU l994:19) Rena
roller i biståndet. Utredningens överväganden gällde främst regeringens styrning av förvaltningens verksamhet, kompetensförsörjning och behovet av en klar uppgiftsfördelning mellan de statliga biståndsorganen. En sammanställning av remissinstansemas synpunkter på betänkandet har redovisats (Ds l994:84). 72 Konsekvenserna av ett svenskt medlemsskap i EU har analyserats
ingående under året. Slutsatserna har redovisats ovan och kommer att i Prop. l994/95:100 sin helhet publiceras i en särskild rapport. Bilaga 4
I 1993 års forskningspolitiska proposition aviserade regeringen en översyn av stödet till u-landsforskningen m.m. Resultaten av denna översyn redovisades sommaren 1994 i betänkandet (Ds l994:106) SAREC:s svenska u-landsforskning - en utvärdering. Översynens slutsats är att verksamheten uppfyller sina mål och sköts väl. Den bör därför enligt utvärderaren utvecklas vidare, inte minst vad gäller stödets omfattning. Betänkandet har remissbehandlats.
En översyn av biståndsarbetares sociala villkor påbörjades under hösten 1994. Översynen är inriktad på frivilligorganisationernas utsända fältpersonal. Dessas sociala villkor, bl.a. i fråga om socialförsäkringar och folkbokföring, skiljer sig i flera viktigaavseenden från de som statligt utsända tjänstemän har.
En annan utredning har analyserat krav på innehåll samt utformning och produktion av statistik rörande det internationella utvecklingssamarbetet. Målet är att ett heltäckande system för att redovisa den svenska statligt finansierade verksamheten skall kunna tas i drift den 1 juli 1995.
En analys av informationsverksamheten hos Utrikesdepartementets IU- avdelning och biståndsmyndigheterna utmynnade i ett förslag om en informationsstrategi.
De förslag som presenterats i de fyra sistnämnda utredningarna kommer att beredas vidare inom ramen för det arbete som inletts i syfte att konsolidera biståndsmyndigheterna till en organisation.
Biståndsanslagen m.m.
Biståndsramens storlek
Regeringens förslag i det följande innebär att det samlade biståndet för budgetåret 1995/96 uppgår till 20 040 miljoner kronor, varav 13 360 miljoner kronor avser juli 1995 t.o.m. juni 1996. Beloppet utgör en oförändrad nominell nivå på årsbasis i relation till budgetåret 1994/95. Detta uppskattas motsvara 0,87% av BNI för budgetåret. Regeringen avser fortsatt verka för att Sverige. när ekonomin så tillåter, åter avsätter en procent av BNI till internationellt utvecklingssamarbete.
Vidare föreslås i det följande ökade avräkningar för kostnader för flyktingmottagande i Sverige om 300 miljoner kronor per år. I proposition om budgetejfekter av Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen m.m. (1994/95:40), fastställs principen att varje svenskt utgiftsområde som berörs av EU-samarbetet skall bidra till finansieringen i proportion till områdets andel av avgiften. Tillämpningen av denna princip på biståndsramen ger en kostnad om 707 miljoner kronor per år t.o.m. 1998 för det svenska bidraget till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EG-kommissionens budget. Slutligen föreslås att biståndsramens avräkningar för bl.a. administrativa kostnader och andra utgifter ökas med 20 miljoner kronor budgetåret 1995/96 och ytterligare 73
Bilaga 4
20 miljoner kronor budgetåret 1998. Således begränsas utrymmet för verksamheten med 1027 miljoner kronor budgetåret 1995/96 och 1047 miljoner kronor budgetåret 1998.
Till följd av den minskade resursramen har omprioriteringar i verksamheten varit nödvändiga. På det multilaterala området har anslaget minskat med ca 3 %. Under den kommande treårsperioden förutses dock betydande förändringar. Omprioriteringama genomförts bl.a. med beaktande av respektive organisations effektivitet. Sverige fortsätter att vara en av de största bidragsgivarna till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet, trots att Sverige möjligen över perioden 1996-98 kan komma att behöva sänka årsbidrag om i genomsnitt 20 %. Ytterligare nedskärningar skulle dock försvaga Sveriges position i det fortsatta reformarbetet, liksom i FN-arbetet i stort. Bidragen till Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna är avtalsbundna.
På det bilaterala området har omprioriteringar ägt rum utifrån den politik som redovisats i det föregående. Ett sammanhållet anslag för hela det bilaterala biståndet föreslås. Det totala bilaterala biståndet föreslås minska med knappt 11 %. En koncentration sker till det landprogrammerade samarbetet. Sålunda föreslås verksamhet som tidigare finansierats under t.ex. demokrati- och katastrofanslagen framdeles finansieras under de landprogrammerade anslagsposterna. Vidare har större nedskärningar ålagts de anslagsposter som genom medlemskapet i EU ges nya och omfattande finansieringsmöjligheter. Således har anslagsposterna stöd till ekonomiska reformer och strukturanpassning, samarbete via enskilda organisationer samt katastrofbistånd påverkats i högre grad än andra.
Det sparbeting om 5 % av förvaltningskostnaden för budgetåret l995/96 som ålagts samtliga statliga myndigheter har även tillämpats på den nedan föreslagna nya biståndsmyndigheten. De tidigare myndigheternas ramanslag har inför sammanslagningen (se nedan: C 3. Den nya myndigheten) ålagts effektivitetskravet. SIDA, BITS, SAREC och SwedeCorp har dessutom mot bakgrund av förväntade effektivitetsvinster vid sammanslagningen ålagts ytterligare en procentenhet. Den därmed uppnådda besparingen på biståndsmyndigheten uppgår till 26,5 miljoner kronor.
Anslagsstruktur
Mot bakgrund av den omorganisation av svensk biståndsadministration som planeras föreslår regeringen att anslagen under littera C omstruktureras. Regeringen avser med den nya strukturen återspegla den tydlighet som har skapats genom den nya myndigheten. Reservationsanslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram är oförändrat från föregående år. Anslagspostema därunder har dock indelats i tre grupper. Under anslagsposten C 1.1. FN.-s ekonomiska och sociala verksamhet anvisas medel för basbudgetstöd till FN:s program och fonder. Under anslagsposten C 1.2. Internationella finansieringsinstitutioner anvisas medel för förhandlade bidrag till
Prop. l994/95: l00
74
Bilaga 4
Världsbanken och andra internationella finansieringsinstitutioner. Under C 1.3. Övrigt multilateralt samarbete anvisas bl.a. stöd till verksamhetsområden som inte är kopplade till särskilda multilaterala organ eller som på annat sätt skiljer sig från de ovan nämnda.
Reservationsanslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten består av de tidigare sakanslagen C 2. Utvecklingssarnarbete genom Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), C 4. Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad, C 5. Utvecklingssamarbete genom Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), C 7. U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), C 9. Näringslivsbistånd genom Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp) och Swedfund International AB (med undantag för Swedfund International AB som består som separat anslag, se nedan). Anslagspostema har strukturerats så att de föregående 27 landrelaterade anslagsposterna grupperats till tre regionala anslagsposter.
Rarnanslaget C 3. Den nya myndigheten utgör den nya myndighetens förvaltningsanslag, Detta består av de tidigare myndigheternas ramanslag.
Under reservationsanslaget C 4. Bidrag till EG:s gemensamma bistånd anvisas bidragen till EG:s bistånd genom Lomékonventionema. I texterna om anslaget redogörs även för det mot biståndsramen avräknade biståndet genom EG-kommissionens gemensamma budget.
Förslagsanslaget C 5. Bidrag till Swedfund International AB utgörs av den del av det tidigare reservationsanslaget för bidraget till SwedeCorp och SWedfund International AB som rör Swedfund International AB.
Ramanslaget C 6. Nordiska afrikainstitutet är oförändrat från tidigare. Reservationsanslaget C 7. Övrigt utgörs av verksamhet från det tidigare anslaget C 13. Projektbistånd till vissa länder, m.m., förutom anslagsposten C 13.1. Projektbistånd till vissa länder, som upphör och stödet till organisationer under C 13.4. Övrigt som överförs till C 2.5. Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer.
Anslagsbenämningar och anslagsbelopp framgår av följande tabell (tusen kr):
1995/96 1995/96 12 mån 18 mån C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram 3 175 000 4 762 500 C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten 7 724 400 11 586 600 C 3. Den nya myndigheten och Sandö U-centrum 413 277 619 916 C 4. Bidrag till EG:s gemensamma bistånd 60 000 90 000 C 5. Swedfund International AB 1 1 C 6. Nordiska afrikainstitutet 6 055 9 083 c 7. Övrigt 48 887 73 331 Littera C 11 427 620 17 141 431
Prop. l994/95:100
75
Avräkningar 1 932 380 2 898 569 Prop. l994/95:100
EG gemensamma bistånd 707 000 I 060 500 Bilaga 4 Asylkostnader 965 000 1 447 500
Övriga biståndskostnader
under andra anslag 260 380 390 569 Biståndsramen totalt 13 360 000 20 040 000
Den beräknade utgiftsutvecklingen för Littera C. Internationellt utvecklingssamarbete t.o.m. 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing jul 95 - 19971 19981 jun 96
12 881,8 12 4572 17 14I.4 11427,6 of —20 ' _ Prisnivå 1995/%
Samtliga anslagsförslag i texterna under anslagen nedan avser 18 månader.
C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram
1993/94 Utgift 3 063 326 000 Reservation 4 878 000 000 1994/95 Anslag 3 295 000 000 l995/96 Förslag 4 762 500 000
varav 3 175 000 000 avser juli 1995 - juni 1996
Av reservationen var bud budgetåret 1993/94:s utgång 4 777 000 000 kronor intecknade, varav 3 029 000 000 kronor i form av skuldsedlar i Riksbanken.
Merparten av de icke utbetalade budgetmedlen under anslaget ligger under anslagsposten C 1.2 Internationella finansieringsinstitutianer. På grund av det budgeteringssystem som tidigare använts har budgeterade medel ackumulerats. Medel har budgeterats i form av årsbidrag i enlighet med svenska förhandlade åtaganden till dessa institutioner. Genom att budgetering enligt faktiska utbetalningar gradvis implementeras, så kommer successivt de ackumulerade medlen att reduceras för att vara fullt utbetalda ungefär vid sekelskiftet.
De reservationer som finns på anslagsposterna för FN:s frivilligfinansierade organ har uppstått i avvaktan på genomförandet av vissa åtgärder.
Multilateralt utvecklingssamarbete 76 Inledningsvis har regeringen angett sin syn på det multilaterala systemets
centrala roll för att möta de globala utmaningarna. Sverige har alltid varit anhängare av multilateralism och verkat för ett starkt FN. Sverige verkar vidare aktivt för att de multilaterala systemen skall effektiviseras i syfte att få en högre grad av globalt ansvarstagande för den ekonomiska och sociala utvecklingen.
Sveriges stöd till FN:s utvecklingssamarbete liksom till de internationella finansieringsinstitutionema är omfattande. Av den totala biståndsbudgeten avsätts cirka en fjärdedel till multilateralt utvecklingssamarbete. Regeringens förslag för l995/96 innebär att denna fördelning skall bestå.
Kraven på de multilaterala organisationernas aktiva medverkan ökar kontinuerligt. Samtidigt minskar resurserna. Denna situation gäller samtliga multilaterala organ, men i synnerhet FN-systemet. Genom de olika FN—konferensema har och kommer behovet av multilateralt samarbete att accentueras ytterligare.
FN:s utvidgade roll inom det fredsskapande och inte minst inom det humanitära området har också ställt stora krav på organisationen. I allt högre utsträckning understryks samtidigt vikten av att FN ger ett långsiktigt stöd för ekonomisk och social utveckling för att risken för konflikter och katastrofer skall minska.
I detta perspektiv framstår vikten av att medlemsländerna ger FN- systemet det stöd som det behöver för att kunna fullfölja sina uppgifter. Sverige är en stor bidragsgivare till FN och har under lång tid argumenterat för att andra medlemsländer skall ge ökat stöd i syfte att få en solid finansiell bas med en jämnare bördefördelning.
Samtidigt som krav ställs på ökat stöd till FN krävs också ökad effektivitet och mer påvisbara resultat. I det multilaterala systemet förs dessa krav fram i första hand i respektive organs styrelse. Krav på effektivitet måste finnas inom organisationerna. Men samtidigt måste medlemsländerna ha möjlighet att kontinuerligt ge riktlinjer för inriktningen av verksamheten liksom att följa upp och värdera resultat. Medlemsländema måste också ha möjlighet att kontinuerligt verka för att verksamheten effektiviseras. Kraven på effektivitet från medlemsländerna måste därför i första hand riktas mot organisationens styrformer som ett medel att effektivisera verksamheten.
Styrning och finansiering av multilaterala organ
De styrformer som finns i de internationella finansieringsinstitutionema, dvs. främst Världsbanken och de regionala utvecklingsbankema, är i huvudsak ändamålsenliga och funktionella. I finansieringsinstitutionema styrelser står verksamheten och dess resultat i centrum. Dessutom förekommer återkommande kapitalpåfyllnader respektive förhandlingar om bidrag till institutionernas mjuka fönster där medlemsländerna respektive givarna kommer överens om resursvolymen, sina individuella bidrag och organisationens policyinriktning. I dessa finansieringsinstitutioner finns det således en tydlig koppling mellan finansiering och styrning av verksamheten.
Prop. 1994/95:10() Bilaga4
77
Sverige och Norden har kunnat spela en jämförelsevis stor roll och Prop. l994/95:100 verkat pådrivande i policyfrågor i dessa institutioner. Den verksamhet Bilaga 4 som bedrivs har också stor överensstämmelse med svenska biståndspolitiska mål. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna aktivt bidragit till en utvecklad syn på de sociala sektoremas roll, de mänskliga resurserna, särskilt kvinnans betydelse i utvecklingsprocessen och vikten av att miljöaspekter är en central bedömningsgrund för verksamheten.
Styrsystemen i FN:s operativa organ har inte präglats av saMa effektivitet som i de internationella finansieringsinstitutionerna. Det finns en tydlig tendens att FN:s verksamhet inom det ekonomiska och sociala området har fragmentiserats och marginaliserats. I det Nordiska FN- projektet har de nordiska länderna utvecklat förslag som kan leda till att denna utveckling stoppas genom att styr- och finansieringssystemen reformeras. FN-projektets analys och förslag låg till stora delar till grund för generalförsamlingens fattade beslut om reformer.
Härigenom har ett viktigt steg tagits för att skilja den övergripande policystyrningen från den operationella. FN:s ekonomiska och sociala råds (ECOSOC) roll stärks. Ett ärligt högnivåmöte äger nu rum i ECOSOC för att ge riktlinjer för FN:s biståndsverksamhet.
En central del i beslutet är bildandet av exekutiva styrelser för FN:s program och fonder. De nya styrelserna består av 36 medlemmar. Sverige driver tillsammans med de övriga nordiska länderna att samtliga medlemsländer organiseras i olika valgrupper. Inriktningen skall vara att samtliga medlemsländer skall kunna följa och påverka styrelsernas arbete, utan att själva behöva vara närvarande i samtliga styrelsemöten. De tidigare styrelserna kunde samla 200-300 deltagare vid årliga möten som pågick i tre till fyra veckor. De nya styrelserna sammanträder nu regelbundet under året vid två till fem dagars möten. Förutsättningar har därmed skapats för att medlemsländerna skall kunna ta ett större ansvar för verksamheten och kontinuerligt granska och ge riktlinjer för hur den skall bedrivas.
Församlingens beslut innehöll också en överenskommelse om att förhandlingar skall inledas om ett nytt finansieringssystem för FN:s biståndsverksamhet. Våren 1994 presenterade generalsekreteraren en rapport som utgör underlag för dessa förhandlingar, vilka kommer att pågå till sommaren 1995. De nordiska länderna har i inledningen av förhandlingarna upprepat förslagen från Nordiska FN-projektet. Målet är att skapa en jämnare bördefördelning mellan givare liksom en högre grad av förutsägbarhet i bidragsgivningen. Den nuvarande formen med frivilliga bidrag föreslås kompletteras med två nya former. Den första utgörs av uttaxerade bidrag från samtliga länder där hänsyn skall tas till betalningsförmägan. Den andra föreslås vara förhandlade bidrag.
Den pågående reforrnprocessen är i första hand inriktad på hur FN:s biståndsverksamhet skall effektiviseras. Parallellt med denna process har generalförsamlingen börjat en diskussion om en "Dagordning för utveckling". Generalsekreteraren har utarbetat ett underlag för denna diskussion som påbörjades under höstens församlingsmöte. Från svensk 78 sida har betonats att en Dagordning för utveckling ger stora möjligheter
att närmare precisera vad FN skall prioritera inom det ekonomiska och Prop. l994/95:100 sociala området. Med minskade resurser för operativ verksamhet måste Bilaga 4 FN-systemet finna klarare avgränsningar och fokus för sin samlade verksamhet. En tydligare arbetsfördelning bör också göras mellan FN och utvecklingsbankernas verksamhet. Generalförsamlingen har tillsatt en arbetsgrupp för att fortsätta diskussionen om en Dagordning för
utveckling.
Anslag och anslagsbelopp
Anslagsbenämningar och anslagsbelopp (i miljoner kronor) framgår av nedstående tabell.
1994/95 1995/96 1995/96 12 mån 18 mån 1. FN:s ekonomiska och sociala verksamhet I 856 1 808 2 712 UNDP 610 600 900 UNFPA 140 140 210 UNICEF 350 340 510 WFP 270 252 378 UNRWA 146 150 225 UNHCR 275 270 405 ITC 15 12 18 Narkotikabekämpning gm FN-systemet 50 44 66
2. Internationella tinansieringsinstitutioner 877 901 1 351,5 Världsbanksgruppen 639 636 954 Regionala utvecklingsbanker 133 134 201 Övriga utvecklingsfonder 105 131 196,5
3. Övrigt multilateralt samarbete 562 466 699 Miljöinsatser 150 145 217,5 lPPF 89 72 108 WMU 18 18 27 Multilateral rekrytering 62 48 72 FN:s aktioner för fred och 150 100 150 återuppbyggnad Övriga insatser 93 83 1245
C 1. Totalt 3 295 3 175 4 762,5
C 1.1 FN:s ekonomiska och sociala verksamhet
De frivilliga årsbidragen till FN-organen betalas vanligen under kalenderårets andra hälft. Således skulle i normala fall under tidsrymden juli 1995 t.o.m. december 1996 två fulla årsbidrag ha utbetalats till FN- systemet. Eftersom omräkningen av budgetåret till 18 månader endast 79 tillåter 50 % uppräkning av medel saknas för kalenderåret 1996
motsvarande ett halvt årsbidrag till FN-organen, vilket motsvarar ca 850 Prop. l994/95:100 miljoner kronor. Då ett sådant utrymme inte går att infoga inom Bilaga 4 biståndsramen avser regeringen att mildra effekten av minskningen för FN-organen genom att fördela bidragsgivningen i princip jämnt under en treårsperiod. Detta medför bidrag motsvarande i genomsnitt ca 80 % av dagens volym. FN—bidragen skall enligt denna modell beräknas så att de faktiska bidragen under 2,5 års perioden juli 1995 - december 1997 fördelas som årsbidrag för de tre kalenderåren 1995 - 1997. Effekten för FN organisationerna av denna budgetering framgår av följande tabell som redovisar en möjlig utveckling av de årliga bidragen till FN:s program och fonder 1994/95 - 1997, milj kr:
1994/ 95 1995, 1996 budgetår 1997 UNDP 610 492 UN FPA 140 1 16 UNICEF 350 283 WFP 270 200 UNRWA 146 1 15 UNHCR 275 220 ITC 15 12 Narkotikabekämpn gm FN 50 35
Regeringen förutser således anslag till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet i fält till totalt 4 419 miljoner kronor för kalenderåren t.o.m. år 1997, varav 2 712 miljoner kronor föreslås utbetalas under budgetåret 1995/96.
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
— Ordinarie bidrag till UNDP 850 miljoner kronor - FN:s kapitalutvecklingsfond 50 miljoner kronor FN:s utvecklingsprogram (UNDP) skall vara FN-systemets centrala organ för finansiering och samordning av tekniskt bistånd. UNDP ger råd om och finansierar insatser inom flertalet samhällssektorer. UNDP har program i 174 länder och territorier.
UNDP är ett centralt FN-organ för multilateralt utvecklingssamarbete. UNDst verksamhet är starkt fattigdomsinriktad genom att 87 procent av dess resurser fördelas till länder med en per capita inkomst på högst 750 dollar. Nästan hälften av UNDP:s medel används för verksamhet i Afrika. UNDP har arbetat mycket målmedvetet med att föra över ansvaret för verksamheten till mottagarländerna för att nationell kapacitet skall kunna utvecklas. Omkring 30 procent av UNDst resurser går idag till miljörelaterad verksamhet. Verksamheten har också i allt större utsträckning inriktats på kvinnans situation i mottagarländerna. Vidare arbetar UNDP mycket aktivt för att stärka samordningen av FN—biståndet på landnivå. 30
UNDP har dock inte kunnat spela den centrala rollen som finansiär av Prop. 1994/95:10() FN-biståndet. Verksamheten har därtill varit allt för splittrad på många Bilaga 4 små projekt. Rollen som samordnare av FN-biståndet på landnivå har också varit svår att uppfylla, delvis beroende på obenägenhet hos andra FN-organ att delta i en samordnad och integrerad FN-strategi.
Den femte programperioden kommer att vara slutförd i och med år 1995 års utgång. Från svensk sida betonas inför nästa programperiod vikten av att organisationen renodlar sitt arbete till verksamhet som har strategisk betydelse för en hållbar mänsklig utveckling. UNDP skall således främst stödja kompetensutveckling och institutionsbyggande i de fattigaste länderna.
UNDP:s roll i FN:s katastrofarbete inriktas på katastrofinsatsernas samordning med åtgärder som leder till varaktig utveckling samt på återuppbyggnad. UNDP har också en viktig uppgift i att integrera det långsiktiga utvecklingssamarbetet med FN:s arbete att skapa fred och säkerhet.
Vidare driver regeringen mycket aktivt frågan om att stärka UNDP:s samordning av FN-biståndet på landnivå. UNDP:s landrepresentant har fått generalförsamlingens uppgift att utarbeta integrerade landstrategier för samtliga FN-organs verksamhet. I detta arbete måste mottagarländerna spela en avgörande roll och deras ansvar för utvecklingsinsatserna bör betonas ytterligare.
UNDP har en viktig uppgift att svara för en analytisk och tvärfacklig kompetens inom FN:s ekonomiska och sociala verksamhet. Ett exempel på UNDP:s arbete inom detta område är årsrapporten om mänsklig utveckling (Human Development Report).
UNDP har en viktig roll i uppföljningen av FN:s konferens om befolkning och i utveckling och av det sociala toppmöte som kommer att hållas i Köpenhamn i mars i år.
Regeringen driver också att UNDP skall fortsätta att utveckla sitt arbete med att stödja mottagarländernas kapacitetsuppbyggande inom miljöområdet. UNDP är ett av de organ som genomför projekt finansierade av den globala miljöfaciliteten (GEF).
UNDP är också verksamt i Central- och Östeuropa. Sverige har i detta sammanhang betonat att FN-systemets roll måste tydliggöras i förhållande till bilaterala och andra multilaterala biståndsgivare. Vidare understryks att UNDP:s landrepresentant skall samordna FN-insatserna i de berörda länderna.
Genom generalförsamlingens beslut om reformer av FN:s biståndsverksamhet har UNDP fått en ny exekutiv styrelse. Nästa steg i UNDP:s reformprocess måste vara att organisationen får ett nytt finansieringssystem som innebär att givarna gemensamt förhandlar om nivån och fördelningen av organisationens bidrag.
FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bistånd till små eller mindre investeringsprojekt som gynnar den lokala företagsamheten i de minst utvecklade länderna. Verksamheten är inriktad på att stödja marknadsekonomisk utveckling och bedrivs på ett innovativt och kreativt sätt. Fondens verksamhet är ett viktigt komplement till gj UNDP:s tekniska bistånd och till de större projekt som
(i Riksdagen 199—1595. I sum/. Nr 100. [ii/aga 4
Bilaga 4
utvecklingsbankerna stödjer.
Sverige är en av de större bidragsgivarna till UNDP och UNCDF. Regeringen föreslår att Sveriges bidrag till UNDP för budgetåret 1995/96 uppgår till 850 miljoner kronor och till UNCDF till 50 miljoner kronor.
FN:s befolkningsfand( UNDP)
Befolkningsfrågorna inom FN samordnas av FN:s befolkningsfond. UNFPA. Organisationen har till syfte att bygga upp kunskap och kapacitet inom områden som rör befolkning'inklusive familjeplanering såväl nationellt som regionalt och globalt. Målet för verksamheten är också att sprida kunskap i i- och u-länderna om sociala. ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en obalanserad befolkningsutveckling samt att utarbeta strategier för att bemästra dessa problem.
Handlingsprogrammet som antogs av FN:s internationella konferens om befolkning och utveckling (ICPD) i Kairo anlägger ett helhetsperspektiv på befolkningsfrågorna. Ett resultat är att verksamheten i alla berörda FN-organisationer inklusive UNFPA kommer att påverkas.
Sverige kommer att aktivt delta i det fortsatta arbetet som rör FN— systemets vidare hantering av frågor om befolkning och utveckling. Vilka konsekvenser dessa beslut får för UNFPA är ännu inte möjligt att förutse. Exekutivdirektören kommer vid årsmötet 1995 att föreslå prioriteringar för fondens framtida verksamhet baserade på konferensens rekommendationer och styrelsens synpunkter.
Fondens inriktning på familjeplanering bör, enligt svensk uppfattning, vidgas. Det nya begreppet sexuell och reproduktiv hälsa bör ersätta begreppet familjeplanering. Stärkande av kvinnans ställning, omvandlingen av mannens roll samt en ökad koncentration på ungdomars situation är andra viktiga frågor som konferensen betonat.
Handlingsprogrammet från Kairo kommer att vara en viktig utgångspunkt för vårt utvecklingssamarbete. UNFPA:s verksamhet är en del av detta samarbete. Sverige kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt hur UNFPA på ett effektivt sätt kan bidra till att följa upp konferensens resultat.
UNFPA har under året fått en ny styrelseform. Den nya styrelsen för UNFPA har hittills endast haft två möten. Det är angeläget att den nya styrelseordningen får fullt genomslag även inom UNFPA.
Regeringen föreslår att 210 miljoner kronor avsätts för bidrag till UNFPA under budgetåret 1995/96.
F N:s barnfond (UNICEF )
UNICEF:s verksamhet är inriktad på att förbättra barns, och i viss mån kvinnors. ställning och livsvillkor. Organisationen är det ledande multilaterala utvecklingsorganet inom de sociala sektorerna. Förutom traditionella biståndsinsatser i u-länder verkar fonden också globalt som opinionsbildare för barnets rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter och uppföljningen av barntoppmötet år 1990 har resulterat i
Prop. 1994/95: 100
8")
att över 130 länder i världen tagit fram nationella handlingsplaner för att Prop. l994/95: IOO förbättra sina barns livsvillkor. Sverige har varit en drivande kraft i Bilaga 4 denna process. Inför FN:s generalförsamling 1995 kommer UNICEF att presentera en sammanställning om hur barnens situation utvecklats i hela världen.
Två viktiga roller präglar UNICEF:s arbete på 1990-talet. En roll är katalytisk, som policyskapare och rådgivare på alla områden som berör barn. Den andra är operativ, med landbaserade utvecklingsprogram och punktinsatser i katastrofsituationer. Kvinnans viktiga roll, både som resurs och som individ, skall genomsyra all verksamhet.
Sverige är sedan femtiotalet en av UNICEF:s mest aktiva samarbetspartner, både när det gäller att driva policyfrågor och att stödja verksamheten med ett avsevärt finansiellt bidrag. UNICEF kan redovisa mycket goda resultat på kort sikt men det är viktigt att långsiktigheten i de operativa insatserna får en mer framträdande roll i verksamheten. Regeringen lägger stor vikt vid det pågående arbetet när det gäller implementering av nya arbetsformer i linje med FN:s reformbeslut.
Regeringen prioriterar barnfondens arbete med att förbereda och följa upp de aktuella FN—konferenserna med tonvikt på kvinnans betydelse för utvecklingen. UNICEF har fått en allt viktigare roll i arbetet med komplexa katastrofer. Regeringen driver att fonden utvecklar en form för detta arbete som både uppfyller de akuta behoven och har ett hållbart långsiktigt perspektiv. Regeringen avser nära följa den nya strategi för utbildning som UNICEF skall utarbeta under 1995. Vidare spelar arbetet med att implementera barnets rättigheter på alla nivåer en fortsatt viktig roll.
Det svenska samarbetet med UNICEF måste ses som en helhet. Sveriges totala bidrag över främst anslagen C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram och C 2. utvecklingssamarbete genom Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) uppgick budgetåret 1993/94 till 883 miljoner kronor, en ökning med 118 miljoner från föregående år. Ökningen utgörs av stöd till extrabudgetära insatser via landprogrammen för svenska programländer. 1993 stod Sverige för nästan 42 % av UNICEF:s budget för extra programstöd. Därtill betalade Sverige 10 % av katastrofinsatserna.
Ett multilateralt organ bygger på samverkan och delat ansvar. Sverige har sedan 1986, med undantag för två år, varit den största enskilda givaren till UNICEF. En betydelsefull och viktig insats är därutöver det arbete Sverige gör på det normativa planet. Regeringen kommer att intensifiera arbetet att få en jämnare bördefördelning i bidragsgivningen till UNICEF. Det svenska basbudgetstödet föreslås uppgå till 510 miljoner kronor.
Vär/(lsli vsmede/spro grammet ('W F P )
WFP ansvarar för livsmedelsbistånd till FN:s katastrofverksamhet, till flyktingar under FN:s flyktingkommissaries mandat och till utvecklingsprojekt där livsmedel utgör en delkomponent. Idag kanaliseras 83
ca 25 % av världens totala livsmedelsbistånd genom WFP. WFst Prop. l994/952100 verksamhet har ökat kraftigt under senare år, beroende främst på det Bilaga 4 ökande antalet katastrofer i världen, men också på att man sedan 1992 övertagit ansvaret för livsmedelsbiståndet till världens flyktingar från UNHCR. Omsättningen uppgår till ca 1,5 miljarder US dollar (1993).
Det är av stor vikt att givarna samordnar sina insatser, så att lokal och regional produktion och handel inte slås ut.
Sverige verkar för att WFst andel av världens sammanlagda livsmedelsbistånd skall bli större, samt för'att WFP skall kunna spela en mer aktiv roll för att lindra verkningarna av katastrofer av olika slag. Sverige driver också att WFP skall stärkas i sin roll som policyorgan i frågor om livsmedelssäkerhet och fungera som ett forum för dialog i livsmedelsbiståndsfrågor.
WFP har en stor och väl fungerande organisation för transporter och logistik. Flera stora givare väljer att använda sig av WFP också för sitt bilaterala livsmedelsbistånd. vilket skapar obalans och ineffektivitet i organisationen därför att det försvårar samordningen av. och prioriteringen mellan, olika insatser och minskar flexibiliteten. Regeringen driver därför att WFP:s multilaterala karaktär skall stärkas samt att WFP tydligare definierar sin verksamhet utifrån en analys av livsmedelsbiståndets roll. för att nå en hållbar utveckling.
Den kraftiga förändringen i externa faktorer som påverkar WFst verksamhet. främst det ökade antalet katastrofer, har aktualiserat förändringar i organisationens struktur och administration. Även en rad interna faktorer, bl.a. en mindre väl utvecklad finansieringsstruktur har inneburit att behovet av en omstrukturering av organisationen blivit stort. På bl.a. nordiskt initiativ har en process påbörjats avseende såväl riktlinjer för verksamheten som utveckling av nya administrativa och finansiella rutiner. Det är synnerligen angeläget att den långsiktiga finansieringen av WFP kan lösas på ett tillfredsställande sätt .
Genom det svenska medlemskapet i EU kommer Sverige även att bidra till WFP genom det bidrag som lämnas till organisationen från EU. Detta ger även möjligheter att inom ramen för EU—samarbetet indirekt påverka WFP:s organisation och dess arbete. Resultatet av organisationens reformsträvanden kommer att ha stor betydelse för fortsatta överväganden om det svenska bidraget och dess periodicering till WFP. Regeringen avser fortsatt driva reformering av WFP i linje med det Nordiska FN- projektet. Vidare kommer utvecklingen av livsmedelsbiståndets omfattning och karaktär inom EU att ha betydelse för övervägandena rörande stödet till WFP.
En ny konvention om livsmedelslijälp träder i kraft i början av år 1995. i huvudsak baserad på 1986 års konvention. Genom konventionen har medlemsländerna åtagit sig att ge bidrag som sammanlagt motsvarar 7,5 miljoner ton spannmål per år i tre år. Därefter skall den ses över i ljuset av konsekvenserna av Uruguayrundans slutavtal om multilateral handel för livsmedelsförsörjningen i världen. Det konventionsbundna svenska årsbidraget, som motsvarar 40 000 ton vete inklusive kostnader för administration och frakt. ingår i bidraget till WFP. 34
Regeringen beräknar att medel för bidrag till WFP om 378 miljoner
kronor bör avsättas under budgetåret 1995/96. Prop. 1994/95. lOO Bilaga 4
FN:s ly'älporganisation för palestina/lvktingar (UNR WA)
UNRWA skapades av FN:s generalförsamling 1949 och startade sin verksamhet i maj 1950. UNRWA:s mandat har förlängts efterhand och löper f.n. till den 30 juni 1996. Organisationens uppgift är att ge utbildning, hälsovård och social service till palestinska flyktingar på Västbanken och i Gaza samt i Libanon, Syrien och Jordanien. Palestinska flyktingar är de personer som lämnade Palestina vid staten Israels tillkomst samt de som blev flyktingar efter junikriget 1967. Genom att flyktingstatusen ärvs är idag ca 3 miljoner palestinier registrerade hos UNRWA. Ca en tredjedel av dessa befinner sig i flyktingläger.
Fredsprocessen i Mellanöstern möjliggör en successiv avveckling av UNRWA. Genom sin unika ställning i regionen spelar UNRWA en viktig roll i fredsprocessen, dels genom att agera SOm "kommunal förvaltning" för främst utbildning och hälsovård, dels som en av kanalerna för att snabbt förbättra palestiniernas levnadsvillkor. UNRWA:s verksamhet integreras nu alltmer med administrationen i de palestinska självstyrande områdena. Som ett led i denna process kommer UNRWA:s huvudkvarter under 1995 att successivt flyttas från Wien till Gaza. Därvid kommer också viss omorganisation att äga rum.
UNRWA kommer även i fortsättningen att ha en viktig uppgift för de palestinska flyktingar som inte befinner sig på Västbanken eller i Gaza. UNRWA:s roll som utvecklingsorganisation och inte bara som humanitär organisation bör lyftas fram i syfte att bryta det beroende av bistånd som många flyktingar har efter många år av internationell hjälp.
Fredsprocessen mellan Israel och PLO förtjänar ett starkt stöd. UNRWA är en viktig kanal för Sverige för detta stöd. I takt med att fredsprocessen fortskrider och det svenska bilaterala stödet till regionen utökas bör man successivt under de närmaste åren kunna räkna med en nedtrappning. Regeringen beräknar att medel för UNRWA bör avsättas med 225 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
F N:.s flykting/commissarie (UNHCR)
UNHCR:s ursprungliga uppgift är att ge skydd och bistånd till personer som flytt undan förföljelse samt att medverka till långsiktiga lösningar på flyktingproblem. Det ursprungliga mandatet har dock utvidgats genom såväl tillkomsten av regionala överenskommelser som genom särskilda beslut av FN:s generalförsamling. Vidare har flyktingkommissariens mandat kommit att även inkludera skydds- och hjälpbehövande grupper i flyktingarnas ursprungsländer. Genom denna utveckling har UNHCR blivit ett av de viktigaste FN—organen inom katastrofområdet.
UNHCR har en central roll inom FN-systemet för att medverka till att förhindra uppkomsten av flyktingströmmar. Grundorsakema till att människor flyr måste angripas genom utveckling och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Mot denna bakgrund avser regeringen under det 85 kommande budgetåret framförallt verka för att:
- stärka flyktingkommissariens roll vad gäller att medverka till att såväl Prop. l994/95:100 förebygga uppkomsten av flyktingströmmar som att möjliggöra Bilaga4 repatriering av flyktingar inom ramen för samordnade insatser inom FN—systeniet avseende fred, säkerhet och utveckling, - utveckla UNHCR:s roll i flyktingarnas ursprungsländer i samverkan med relevanta multilaterala organ genom att koppla förebyggande insatser till rehabiliterings- och utvecklingsinsatser. - UNHCR måste ta ett ökat ansvar för att FN uppträder på ett samordnat och effektivt sätt. - existerande skillnader i behandling av olika grupper i behov av internationellt skydd och humanitär hjälp i såväl asyllandet som ursprungslandet måste successivt utjämnas. FN-organens och de enskilda organisationernas roll att tillhandahålla internationellt skydd bör framhävas. Former för ökad samverkan mellan flyktingkommissarien och andra organisationer inom Skyddsområdet, bl.a. högkommissarien för mänskliga rättigheter. bör undersökas. När det gäller skydd och hjälp i enlighet med 1951 års konvention uppfyller UNHCR väl sina åtaganden. I sina egna katastrofinsatser är UNHCR förhållandevis snabb och effektiv. Organisationen behöver dock utveckla insatser för långsiktig rehabilitering samt samordningsfunktioner med övriga delar av FN.
Det ökande antalet katastrofer med mycket stora flyktingströmmar har inneburit att UNHCR:s verksamhet ökat mycket snabbt. Under den senaste fyraårsperioden har omsättningen ökat från 544 miljoner US dollar år 1990 till 1 307 miljoner US dollar år 1993. Operationerna i framförallt f.d. Jugoslavien och Rwanda har utsatt organisationen för stora påfrestningar. Det är därför angeläget att finna nya finansieringsformer, att stärka UNHCR:s administrativa kapacitet och att finna former för att anpassa organisations-, programmerings- och personalstrukturen till den existerande verksamheten. Regeringen avser driva en sådan fortsatt reformprocess i enlighet med Nordiska FN- projektets förslag.
Regeringen beräknar att kostnaden för det svenska stödet till UNHCR för budgetåret 1995/96 kommer att uppgå till 405 miljoner kronor.
UNCTAD/GA TT:s internationella handelscentrum ([ TC)
ITC är FN-systemets operativa organ för handelsfrämjande åtgärder till förmån för u-länderna. Organisationen erhåller sina finansiella resurser för den administrativa budgeten från UNCTAD och GATT och för projektverksamheten från UNDP och enskilda länder. Sverige har traditionellt varit den största bilaterala bidragsgivaren.
Verksamheten syftar till att stödja u-länders exportinsatser och finna lösningar på handelsproblem. U-ländernas behov av denna typ av bistånd tilltar, bl.a. på grund av de nya möjligheter som öppnar sig som ett resultat av uppgörelsen inom GATT:s multilaterala handelsförhandlingar samt de marknadsekonomiska landvinningarna i det tidigare östblocket.
Sverige inledde under år 1991 en diskussion om ITC:s framtida 86
struktur och organisation i enlighet med reforrntankama inom det Prop. l994/95:l()() nordiska FN-projektet. Svenska förslag om att inrätta en rådgivande Bilaga 4 kommitté för bättre styrning av verksamheten samt att skapa en global bidragsfond godtogs i princip.
Den nyvalde exekutivdirektören är starkt engagerad i refonnprocessen och Sverige avser därför verka för en förstärkt roll för ITC på det handelsfrämjande området. Förutsättningen för detta är att reformprocessen kan slutföras.
Regeringen beräknar medelsbehovet till 18 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Utbetalningen av bidrag till ITC skall göras avhängigt bl.a. av utvecklingen vad gäller de svenska reformförslagen om förbättrade styrformer och global bidragsfond.
Narkotikabekämpning genom FN—systemet
FN:s narkotikaprogram (UNDCP) skall samordna den internationella narkotikabekämpningen, främst inom ramen för FN:s verksamhet och svara för uppföljningen av de tre FN-konventioner som finns inom narkotikaområdet.
Narkotikaproblemet är omfattande och globalt och kräver internationellt samarbete. I många utvecklingsländer är problemet nära kopplat till bl.a. bristande respekt för mänskliga rättigheter och fattigdom. Regeringen avser verka för att stärka UNDCP:s roll för att engagera hela FN- systemet, inklusive de internationella finansieringsinstitutionerna, i narkotikabekämpningen. Särskilt viktigt är arbetet att försöka få till stånd integrerade FN-insatser på landnivå.
Regeringen driver linjen att UNDCP måste inrikta sin verksamhet på strategiska program, som sedan kan tas över av andra FN-organ. Vidare verkar regeringen för en jämnare bördefördelning och att en större andel av bidragen bör ges i form av programstöd istället för som projektstöd.
Narkotikakommissionen, som är UNDCP:s styrande organ. har beslutat att genomföra en studie av samordningen av narkotikafrågoma inom FN- systemet. Studien kommer att behandla många av de frågor Sverige bedömer som centrala i syfte att kunna presentera riktlinjer för hur UNDCP på ett bättre sätt skall kunna utöva en katalytisk roll.
WHO:s program mot beroendeframkallande substanser. WHO/PSA, skall utgöra ett kunskapscentrum med betoning på att samla in, utveckla och sprida information kring frågor om missbruk av alkohol, narkotika och tobak. Det ligger väl i linje med den svenska synen på dessa frågor.
Regeringen beräknar medelsbehovet för bidrag till den multilaterala narkotikabekämpningen för budgetåret 1995/ 96 till 66 miljoner kronor för insatser i utvecklingsländer genom UNDCP och WHO.
C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner Budgetering av internationella förhandlade bidrag
Bidragen till Världsbanken och de regionala utvecklingsbankema utgörs 87
av åtaganden för perioder om flera år. Medlemsländema förhandlar Prop. l994/95:100 normalt vart tredje år om storleken av påfyllnad till de olika bankernas Bilaga 4 utvecklingsfonder. Resurserna från en sådan påfyllnad används sedan successivt över en längre period, i Världsbankens fall ungefar åtta år. Medlemsländema fastställer vid förhandlingarna sina respektive bidrag för hela påfyllnadsperioden.
Budgetering av bidragen till Världsbanken har tidigare skett så att det i varje års budget anslagits en summa motsvarande det totala svenska årsbidraget. Detta har sedan erlagts i form av en skuldsedel som deponerats i Riksbanken. Då organisationen begärt att få tillgång till dessa resurser har medel dragits från summan på skuldsedeln. Dessa dragningar har gjorts först när organisationen behöver resurser för utbetalningar till godkända projekt. Genomgående har dock de anslagna medlen överstigit bankernas utbetalningar varför budgetmedel har ackumulerats under en följd av år. Dessa medel härrör från åtaganden i tidigare påfyllnader som på detta sätt kommit att byggas upp under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.
Budgeteringssystemet för det svenska bidraget till Internationella Utvecklingsfonden (IDA) ändrades budgetåret 1991/92. Numera anslås endast ett belopp motsvarande IDAzs beräknade dragningar på skuldsedlarna under det aktuella budgetåret. Samtidigt minskar de ackumulerade budgetmedlen i takt med att dragningar från tidigare påfyllnader fortsätter.
Det nya systemet innebär att anslagen till varje IDA-påfyllnad fördelas över ett större antal år genom att medel anslås så länge som IDA:s dragningar från motsvarande skuldsedlar pågår. Därigenom måste medel anslås för dragningar från flera påfyllnader samtidigt. På sikt kommer dock de årliga anslagen och de beräknade dragningarna att ligga på samma nivå.
Regeringen avser införa samma budgeteringssystem för de regionala utvecklingsfonderna; Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) och Asiatiska Utvecklingsfonden (AsDF) fr.o.m. nästa påfyllnad i respektive fond.
Världsbanken (IBRD. IDA och [F C)
Världsbanken utgör idag den i särklass största enskilda källan för offentligt utvecklingsbistånd och lån till u- och östländer. Världsbanken har också fått en viktig roll att stödja omvandlingen av planekonomierna i Central- och Östeuropa samt f.d. Sovjetunionen. Sedan dessa länder blivit medlemmar har banken blivit en global institution där nästan alla världens länder ingår. Världsbanken består av den internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) och den internationella utvecklingsfonden (IDA). I Världsbanksgruppen ingår även det internationella finanseringsbolaget (IFC), det multilaterala investeringsgarantiorganet (MIGA) samt det internationella centret för biläggande av investeringstvister (ICSID).
Världsbankens övergripande mål är att bistå utvecklingsländema att bekämpa fattigdomen och förbättra levnadsstandarden genom hållbar 88
Bilaga 4
tillväxt och investeringar i mänskligt kapital. Sedan slutet på 1980-talet har Världsbanken förstärkt sin inriktning på fattigdomsbekämpning och långsiktiga utvecklingsfrågor, vilket överensstämmer väl med svenska biståndspolitiska mål. Banken ger lån till projekt i den offentliga sektorn och strukturanpassningprogram, tillhandahåller ekonomisk rådgivning och experthjälp samt verkar som katalysator för andra investeringar och som samordnare av multilateralt och bilateralt bistånd på landnivå.
IBRD ger långfristiga lån på marknadsrelaterade villkor till låg— och medelinkomstländer. Budgetåret 1993/94 uppgick IBRD:s nya låneåtaganden till 14,2 miljarder US dollar.
IDA ger lån till de fattigaste u-länderna på särskilt förmånliga villkor. De nya åtagandena under budgetåret 1993/94 uppgick till 6,6 miljarder US dollar. Målen för IDA-utlåningen ligger väl i linje med Sveriges biståndspolitiska mål. I samband med den nionde påfyllnaden fastslogs följande tre riktlinjer som kom att gälla även för den tionde påfyllnaden: fattigdomsbekämpning, ekonomisk anpassning och tillväxt, samt en miljömässigt hållbar utveckling. Dessa huvudprioriteringar bör ligga fast även för den elfte påfyllnaden som kommer att börja förhandlas i början av år 1995. En av huvudfrågorna under IDA ll förutses bli hur banken praktiskt ska gå tillväga för att genomföra de riktlinjer för utlåningen som fastställdes under IDA 9 och 10.
Sverige imiehar sedan augusti 1994 exekutivdirektörposten för den nordisk/baltiska valgruppen i Världsbanken för en period av tre är. Sverige har under denna period även det nordiska samordningsansvaret.
År 1992 genomförde Världsbanken en utvärdering av sin totala låneportfölj, den s.k. Wapenhansrapporten. Utvärderingen visade på ett antal brister, t.ex. att många projekt var otillräckligt förankrade i låntagarländerna och att uppföljningen av genomförandet inte var tillfredsställande. Detta har lett till en starkare betoning av behovet av att banken och mottagarlandet gemensamt utformar projekt samt på att förbättra och stödja genomförandet av projekt. Sverige och Norden har varit mycket aktiva i denna process. Regeringen avser bevaka att utvärderingens rekommendationer fortsatt följs upp i bankens arbete.
Sveriges sedan länge drivna politik om behovet av långsiktighet och hänsyn till de sociala och miljömässiga dimensionerna har vunnit god genomslagskraft i Världsbanken och utgör numer principer att beakta i all verksamhet. Satsning på utveckling av mänskliga resurser genom t.ex. utbildning, hälsobefrämjande åtgärder och insatser för att stärka kvinnors och flickors situation har fått allt större tyngd i bankens verksamhet. Världsbanken har sedan ett antal år tillbaka alltmer markerat betydelsen av miljö och dess koppling till utveckling. Banken betonar vikten av att miljöhänsyn fullt ut integreras i verksamheten. Regeringen avser att driva att denna helhetssyn får fullt genomslag i alla led av bankens verksamhet.
Världsbankens kritiserade finansiering av ett antal stora vattenkraftprojekt där befolkningsomflyttningar varit nödvändiga har lett till att banken genomfört en översyn av samtliga berörda projekt för perioden 1986-1993. Översynen visar bl.a. att bankens riktlinjer för befolkningsomflyttningar, som är de mest långtgående och genomarbetade man kan finna hos en utvecklingsinstitution, inte helt har kunnat följas.
Prop. l994/95:100
89
Som en följd av översynen har efterlevnaden skärpts. Sverige kommer att Prop. l994/95: ] ()() noga följa hur dessa riktlinjer följs upp. Bilaga 4
Från svenskt och nordiskt håll har man i bankens styrelse sedan länge förespråkat en större öppenhet. Den nya informationspolicy som bankens styrelse godkänt gör betydligt mer material tillgängligt för en intresserad allmänhet.
Den bl.a. nordiska linjen om ökad selektivitet i bankens verksamhet har fått genomslag. Som ett resultat av detta förväntas bankens verksamhet alltmer fokuseras på hållbar miljö, mänskliga resurser, och den privata sektorns utveckling. Den privata sektorns centrala roll för ett lands utveckling förutses bli en av bankens största utmaningar i framtiden då alltmer av resursöverföringen kommer att bestå av privata kapitalflöden direkt till den privata sektorn. En annan fråga som man från nordiskt håll drivit under en längre tid är att banken bör eftersträva en bättre arbetsfördelning och ett samarbete med andra aktörer på den internationella arenan. Bankens komparativa fördelar borde därigenom bättre kunna användas.
IDA finansieras genom bidrag från medlemsländerna. Den senaste, och tionde påfyllnaden avser den treårsperiod som började 1 juli 1993 och uppgår till ca 18 miljarder US dollar. Sverige har utfäst drygt 2,8 miljarder kronor under tre år. I början av 1995 kommer förhandlingar om den elfte påfyllnaden för perioden 1996-1999 att påbörjas. Förhandlingarna förutses avslutas före 30 juni 1996. Givet att IDA:s inriktning och utformning även framledes ligger väl i linje med de svenska biståndspolitiska målen, bör bidragsandelen till IDA 11 fortsatt ligga på en rimlig nivå.
Riksdagen har i några fall beslutat att delar av budgeterade och outnyttjade skuldsedlar tillfälligt fått användas för andra angelägna och oförutsedda önskemål (i Central- och Östeuropa och det forna Jugoslavien och för katastrofinsatser). Under budgetåren 1990/91, 1991/92 och 1992/93 har 620 miljoner kronor av tidigare lagda skuldsedlar fram till och med den åttonde påfyllnaden, tillfälligt tagits i anspråk för sådana insatser. Dessa medel måste successivt budgeteras som återlägg för IDA, så att täckning finns när dragning på tidigare gjorda åtaganden skall ske.
Återläggningen måste avslutas senast budgetåret 1999 dvs. sista året för dragningar på IDA 8. Denna process påbörjades under budgetåret 1994/95 med en första återläggning på 112 miljoner kronor. Det återstående beloppet kommer att fördelas under de kommande budgetåren fram t.o.m. budgetåret 1998/99.
Under budgetåret 1995/96 kommer det tredje årsbidraget till IDA 10 samt det första årsbidraget till IDA 11 att erläggas. Dragningarna sket över en åttaårsperiod. För IDA 9 används i huvudsak tidigare uppbyggda reserver.
Regeringen beräknar 946,5 miljoner kronor under budgetåret för bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA).
IFC bildades år 1956 och har som målsättning att främja ekonomisk utveckling i u-länder genom att medverka till upprättande av privata företag och främjande av produktiva privata investeringar i u-länder. Den 90 allt viktigare roll som privata investeringar spelar för länders utveckling
har lett till att IFC kommit att få en allt större betydelse. Varje Prop. l994/95:100 investering måste bidra till utvecklingen av ekonomin i mottagarlandet Bilaga 4 samt ge avkastning.
IFC arbetade under verksamhetsåret aktivt med att söka uppnå en högre grad av diversifiering av såväl land- som sektorfördelning. IFC strävar efter att öka sin verksamhet i Afrika, bl.a. genom de specialverksamheter inom IFC, s.k. faciliteter, som är riktade mot Afrika. Det betydande antal länder som befinner sig i en övergångsfas mellan planekonomi och fungerande marknadsekonomi kommer att ytterligare öka behovet av det stöd som kan erbjudas av IFC
Antalet specialverksamheter inom IFC ökar. Dessa spelar en viktig roll för utveckling av små- och medelstora företag i u-länder. Specialverksamheterna finansieras med särskilda medel från medlemsländer. Utrikesdepartementet ansvarar för samordning av dessa insatser medan beredning och uppföljning f.n. främst sker genom SwedeCorp.
IFC är en av de effektivaste kanalerna för multilateralt bistånd till privatsektorutveckling. Sverige bör därför fortsätta att stödja IFC:s verksamhet. IFC bör dock eftersträva en bättre arbetsfördelning och ökat samarbete med t.ex. Världsbankens privatsektoravdelning, regionalbankerna och FN-systemet, för att bättre utnyttja sina komparativa fördelar.
IFC:s aktiekapital är nu uppe i 2,45 miljarder dollar. Sveriges andel i den allmänna kapitalökningen är 1,17 procent dvs. 11,7 miljoner dollar. Detta bidrag skall inbetalas under fem år. Under budgetåret kommer det fjärde årsbidraget att betalas. En viss reservation finns på anslagsposten.
Regeringen beräknar medelsbehovet för samarbetet enligt ovan till 7,5 miljoner kronor budgetåret 1995/96.
Afrikanska utvecklingsbanken och Afrikanska utvecklingsfonden
Afrikanska utvecklingsbankens målsättning är att främja ekonomisk utveckling och sociala framsteg i medlemsländerna i Afrika. Fattigdomsbekämpningen utgör en central del i denna målsättning. Under 1980-talet ökade bankens utlåning kraftigt och det finns nu allvarliga kvalitetsbrister i bankens utlåning. Banken har haft en överdriven utlåning till icke kreditvärdiga länder, vilket medfört omfattande betalningseftersläpningar.
Sverige verkar för kvalitetsförbättring i bankens utlåning i enlighet med en nyligen redovisad utvärdering liksom för en ökad reservuppbyggnad och en minskning av låneponföljen i icke kreditvärdiga länder.
Någon ny ökning av bankens kapital under det närmaste året är inte aktuell, varför något medelsbehov ej föreligger under denna delpost.
Den senaste överenskommelsen om en resurspåfyllnad i Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) slöts i februari 1991 och omfattade ca 3,3 miljarder dollar. Samtidigt fastställdes principerna för verksamhetens inriktning under 1991-93. Fördelningen av fondens medel mellan olika låntagarländer baseras på en löpande värdering av ländernas förmåga att 91
uppnå resultat avseende ekonomisk politik, resursfördelning och Prop. 1994/951100 fattigdomsbekämpning samt en miljömässigt hållbar utveckling. AfDFs Bilaga 4 verksamhet styrs därmed av principer vilka överensstämmer väl med den svenska synen.
Kvalitetsproblem i AfDBs utlåning gäller även för AfDF. Förhandlingar om en sjunde påfyllnad av AfDF:s resurser inleddes under våren 1993. Sverige verkar för en förbättrad kvalitet i AfDF:s verksamhet och åtgärder för att stärka Bankgruppens finansiella ställning. Den svenska bidragsandelen till AfDF VII kommer att vara beroende av i vilken mån påfyllnadsförhandlingama leder till ett tillfredsställande resultat i dessa frågor. Förhandlingarna är ännu inte avslutade och för budgetåret l995/96 förutses således inget medelsbehov under denna delpost.
Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) och Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF)
Asiatiska utvecklingsbanken skall främja ekonomisk och social utveckling i medlemsländerna i Asien och Stillahavsområdet. Sedan slutet av 1980- talet har verksamheten allt mer kommit att förändras från mer traditionell projektftnansiering till ett bredare angreppssätt för att främja fattigdomsbekämpning, kvinnors roll i utvecklingsprocessen, utveckling av de mänskliga resurserna och en miljömässigt hållbar utveckling.
Denna utveckling har accentuerats under de senaste åren inte minst i överenskommelsen om en fjärde ökning av bankens kapital. Där fastslås att minst 40 % av bankens totala utlåningsvolym före årtiondets slut skall styras till de sociala sektorerna eller användas för miljöåndamål. Bankens främsta interna mål är att öka kvaliteten på långivningen för att därigenom uppnå största möjliga utvecklingseffekt. Detta har resulterat i en omorganisation av verksamheten där den strategiska planeringen för varje låntagarland sätts i centrum.
Sverige ingår i en valgrupp som består av de övriga nordiska länderna, Nederländerna och Kanada. Valgruppen har under kapitalökningsförhandlingarna spelat en klart pådrivande roll för att åstadkomma denna breddning av bankens verksamhet. De principer som nu ligger till grund för långivningen speglar i stor utsträckning de svenska biståndsmålen, och dessa principers genomslagskraft har förstärkts genom den senaste kapitalökningen.
Under det kommande budgetåret förväntas den sjunde påfyllnadsförhandlingen av Asiatiska utvecklingsfondens resurser ta sin början. Från givarländema finns inför förhandlingarna ett uttalat att banken skall stärka sin profil som utvecklingsinstitution. Utgångspunkten för det svenska agerandet bör vara hur banken hittills implementerat det övergripande fattigdomsmålet och hur denna roll kan stärkas.
I maj 1994 slutfördes förhandlingarna om den fjärde ökningen av bankens kapital, som därmed fördubblades till 47 miljarder US dollar. Av ökningen skall 2 % betalas in och resten utgörs av garantikapital. Sverige bibehöll sin tidigare kapitalandel på 0,35 %, vilket innebär att ett belopp
på 1,7 miljoner US dollar skall betalas in under en period på 5-6 år. Det Prop. l994/95:100 är troligt att det första bidraget till den Asiatiska utvecklingsbanken Bilaga4 kommer att inbetalas under budgetåret. Detta bidrag förväntas rymmas inom för ändamålet redan avsatta medel. För budgetåret 1995/96 föreligger således inget medelsbehov under denna delpost. Regeringen beräknar att det fjärde och sista årsbidraget till den Asiatiska utvecklingsfondens sjätte påfyllnad under budgetåret uppgår till 172,5 miljoner kronor.
Interamerikanska utveckl in gsbanken ( IDE)
Den interamerikanska utvecklingsbankens verksamhet har under nästan ett årtionde i stor utsträckning präglas av målsättningen att främja den pågående strukturanpassningen i låntagarländerna. Samtidigt skall en betydande del av utlåningen riktas till de allra fattigaste befolkningsgrupperna, stöd att stärka kvinnornas roll i utvecklingsprocessen, miljö och främjande av småföretagande.
Den åttonde ökningen av bankens kapital och påfyllnaden av fondens resurser (IDB 8) grundar sig fortfarande på samma mål, men syftar därutöver till att ytterligare fördjupa bankens fattigdomsorientering. Detta uttrycks som att medan problemen med den finansiella skulden i Latinamerika är på väg att lösas, måste under resten av 90-talet den "sociala skulden" åtgärdas. De mål man sätter upp för detta arbete är fattigdomsreduktion, social jämställdhet, modernisering och integration samt en miljömässigt hållbar utveckling.
Bankens interna mål är att förändra sin beredningsprocess så att den förstärker den strategiska planeringen på landnivå. Detta har resulterat i en ny organisation med ökad landfokusering och en stärkt roll för de landkontor som finns i varje mottagarland. Banken kan därmed spela en konstruktiv roll i dialogen med sina låntagarländer.
Under det kommande budgetåret bör Sverige prioritera implementeringen av [DE 8. såväl organisatoriskt som på policyområdet. Särskilt bör bankens val av målgrupper för projekt uppmärksammas för att garantera att de fattigaste befolkningsgrupperna nås.
I april 1994 avslutades förhandlingarna om IDB 8. Mot bakgrund av förhandlingarnas överensstämmelse med svenska prioriteringar och det faktum att möjligheter gavs för att förändra styrkebalansen i banken till de icke-regionala ländernas fördel, ökade Sverige sin andel till 0,3 %. Denna förstärkning av bankens multilaterala karaktär resulterade också i ytterligare en icke-regional plats i styrelsen. Totalt ökades bankens kapital med 40 miljarder US dollar. av vilka 2,5 % skall betalas in. Det sammanlagda aktiekapitalet uppgår därmed till ca 100 miljarder US dollar. Åtaganden om totalt 1 miljard US dollar till Bankens koncessionella fond (FSO) avsedd för de fattigaste låntagarländerna fastställdes också. För Sveriges vidkommande innebär förhandlingsresultatet totalt utfästelser om bidrag på 18 miljoner US dollar, vars dragningar fördelas över en tioårsperiod.
Mot denna bakgrund, och med hänsyn tagen till svenska åtaganden i 93
tidigare kapitalökningar, uppskattar regeringen medelsbehovet under Prop. l994/95:l(_)() budgetåret 1995/96 till 28,5 miljoner kronor. Bilaga 4
Övriga un'ecklingsfonder
— Nordiska utvecklingsfonden (NDF) NDF är en nordisk biståndsinstitution för finansiering av utvecklingsprojekt, som främjar ekonomisk och social utveckling i u- länder och som är av nordiskt intresse. Särskild vikt läggs vid projekt med positiva miljöeffekter. Utlåningen sker på mycket förmånliga villkor, motsvarande dem som erbjuds av IDA. Fonden ger krediter endast i samfinansiering med andra finansiärer, främst andra multilaterala finansieringsinstitutioner.
Fondens grundkapital uppgår till 250 miljoner SDR. Den svenska andelen uppgår till 37,3 % av det totala kapitalet i enlighet med etablerad nordisk bördefördelning.
NDF har undertecknat avtal om drygt fyrtio krediter till ett sammanlagt värde av ca 160 miljoner SDR. Till fonden har hittills inbetalats 90 miljoner SDR. Den svenska andelen av ännu inte inbetalt kapital uppgår till 40 miljoner SDR, vilket med dagens växelkurser motsvarar ca 650 miljoner kronor.
NDF:s verksamhet ligger väl i linje med de svenska biståndspolitiska målen. De mjuka kreditvillkoren gör fonden till ett värdefullt instrument i synnerhet i fattigare länder. Fattigdomsbekämpning, miljöhänsyn och strävan att förbättra kvinnors ställning är viktiga prioriteringar i kreditgivningen. N DF har etablerat ett gott samarbete med andra multilaterala finansieringsinstitutioner och på det sättet bidragit till den nordiska profileringen i dessa viktiga institutioner.
Nordiska Ministerrådet kommer att under 1995 utvärdera NDF:s verksamhet. Resultatet av utvärderingen kommer att ligga till grund för det svenska agerandet vid de förhandlingar om kapitalpåfyllnad av N DF som väntas genomföras under budgetåret. Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret l995/96 till 171 miljoner kronor.
- Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) IFADzs huvudmålsättning är att hjälpa de fattigaste delarna av befolkningen i de fattigaste länderna att höja sin levnadsstandard genom bl.a. ökad jordbruksproduktion. IFAD kännetecknas bl.a. av att fattigdomskriteriet är tydligt inskrivet i organisationens stadgar samt av den relativt betydande roll som mottagarländerna har i organisationens styrning. Verksamheten präglas av småskalighet och innovation.
Det finansiella ansvaret för IFAD har delats mellan OPEC- och OECD- länderna. OPEC-ländernas försämrade ekonomier har emellertid medfört att denna form av biståndssamarbete utsatts för allt större påfrestningar.
För att skapa förutsättningar för framgångsrika påfyllnadsförhandlingar har under 1994 en särskild kommitté gjort en översyn av struktur—, inflytande- och resursbehovsfrågoma inom IFAD. Kommittén har föreslagit genomgripande reformer, bl.a. övergång från ett kategoriindelat 94
medlemssystem till ett kategorilöst samt ändringar i fråga om Prop. l994/95:100 röstfördelningsregler och styrelserepresentation. Förhandlingarna om en Bilaga 4 fjärde kapitalpåfyllnad för 1995—1997 har därmed kunnat återupptas och förutses avslutas i början av år 1995.
IFAD:s inriktning av verksamheten sammanfaller väl med svenska biståndspolitiska målsättningar. Det råder stor efterfrågan på organisationens tjänster och den är välskött och bedriver sin verksamhet effektivt.
Sverige har engagerat sig starkt i IFAD och spelar en framträdande roll i processen mot en uppgörelse om reformer och kapitalpåfyllnad.
Beredskap bör finnas för ett svenskt deltagande i en fjärde kapitalpåfyllnad. Den svenska andelen av OECD—ländernas samlade bidrag till påfyllnad bör ligga nära den som gällde för den tredje påfyllnaden (5,8 %). Med hänsyn till att OECD- och i viss mån mottagarländerna förutses ta över en del av OPEC-ländernas finansiella börda i ett reformerat IFAD. kan OECD-ländemas andel av den fjärde påfyllnaden komma att uppgå till ungefär 75 %. 600 miljoner US dollar kvarstår som ett rimligt antagande angående påfyllnadens totala storlek.
Under dessa förutsättningar kan det första och andra svenska årsbidraget till den fjärde kapitalpåfyllnaden beräknas till sammanlagt 130 miljoner kronor. Med hänsyn tagen till en från budgetåret 1992/93 ingående reservation beräknar regeringen ett medelsbehov på 25,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
C 1.3 Övrigt multilateralt samarbete Miljöinsatser
Uppföljningen av FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) är en väsentlig komponent i det internationella utvecklingssamarbetet. En särskild UNCED-proposition har närmare utvecklat det svenska uppföljningsarbetet.
Som ett led i uppföljningen av propositionen upprättade regeringen en arbetsgrupp som skulle granska hur besluten vid UNCED och andra globala miljöfrågor kan integreras i det svenska utvecklingssamarbetet. Dessa förslag har nyligen lämnats. Regeringen avser att noga värdera dessa planer. Syftet är att utveckla principer. riktlinjer och arbetsmetoder för ett mer integrerat och fokuserat perspektiv på hållbar utveckling. Regeringen avser återkomma till Riksdagen om arbetet med dessa frågor.
De mål som antagits av riksdagen om en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön är grundpelare i regeringens arbete med dessa frågor. Miljöhänsyn måste integreras i all utvecklingsverksamhet. Därutöver fordras vissa riktade bidrag till särskilda miljöfonder och -program, vilka finansieras under denna anslagspost.
Den globala miljöfaciliteten (GEF), som administreras gemensamt av UNDP. UNEP och Världsbanken, vars verksamhet nyligen omstrukturerats och permanentats. finansierar insatser inom områdena 95 globala kliiiiatförändringar, biologisk mångfald, skydd av internationellt
vatten samt uttunning av ozonskiktet. GEF är också interimistisk Prop. l994/951100 finansiell mekanism för de globala konventionerna om klimatförändringar Bilaga 4 och biologisk mångfald, som tillkom som ett resultat av UNCED- processen. Förhandlingar pågår om GEF:s roll i uppföljningen av dessa konventioner. Den påfyllnadsförhandling som resulterat i en fond på
sammanlagt 2 miljarder US dollar för perioden 1994-97 innebär för Sverige en andel om 2,88%, vilket motsvarar 450 miljoner kronor. För
perioden 1995/96 kommer ca hälften av det svenska bidraget att utbetalas.
Ytterligare ett resultat av UNCED är att en konvention mot ökenspridning nyligen framförhandlats. Regeringen avser att under våren lägga fram en särskild proposition för att Sverige skall kunna ratificera konventionen. Den beräknas kunna träda i kraft under 1997. Under interimsperioden kommer förhandlingar att föras, som bl.a. skall ta ställning till finansieringen av de åtaganden som är förbundna med konventionen. Under det närmaste året kommer således behovet av finansiering främst att gälla interimsåtaganden. Ett särskilt initiativ gäller omedelbara åtgärder i Afrika.
Montrealprotokollet är ett avtal som förbinder dess parter att genomföra en avveckling av ozonnedbrytande ämnen. Protokollets multilaterala fond finansierar u—ländernas deltagande i avvecklingsprogrammet. Under året utökades fondens budget från 160 miljoner US dollar till 240 miljoner US dollar. Sveriges andel till fonden bibehölls vilket innebär att det svenska åtagandet f.n. utgör 1.9 miljoner US dollar per år.
En internationell utvärdering av Montrealprotokollets verksamhet har inletts. Insatser inom fonden har visat sig ge positiva resultat. Det finns genom dessa insatser stora möjligheter för att en återhämtning av ozonskiktet skall kunna ske. Detta förutsätter dock att arbetet fortgår åtminstone under den närmaste tioårsperioden.
SIDA har under flera år haft i uppdrag att handha genomförandet av vissa multilaterala miljöinsatser inom ramen för denna delpost. Inriktningen har varit långsiktiga insatser som kräver kontinuitet och som ligger i linje med UNCED-besluten. Den föreslagna minskningen på delposten påverkar även denna del.
Regeringen föreslår ett bidrag med 217,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/%.
Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF )
Det övergripande målet för IPPF är att främja ett ansvarsfullt föräldraskap. IPPF:s strategiska plan för nittiotalet ("Vision 2000"), som antogs för två år sedan framhåller den mänskliga rättigheten för alla kvinnor, män och ungdomar att fritt bestämma över sin sexuella och reproduktiva hälsa. Man betonar också federationens roll som ledare inom området genom sin starka faltnärvaro.
Sveriges inställning till planen är positiv. Särskilt betydelsefullt är att man hävdar kvinnornas rättigheter samt uppmärksammar tonåringar och
. . . . . .. ( deras Situation. Organisationen har dock haft svart att fora ut planens %
Bilaga 4
budskap till sina relativt självständiga medlemsorganisationer.
Det handlingsprogram som antogs av FN:s konferens om befolkning och utveckling är av stor relevans för IPPF:s verksamhet. Enskilda organisationer har på ett mycket aktivt sätt bidragit till det lyckosamma resultatet av konferensen. De utgör nu parter i det omfattande arbete som vidtar för att följa upp konferensens rekommendationer och får därmed en mer betydelsefull och sjävständig roll. IPPF:s verksamhet som bedrivs av deras globala nätverk får en väsentlig roll i genomförandet.
Sverige är fortfarande en av de största bidragsgivarna till IPPF. En mer balanserad bördefördelning är angelägen att uppnå.
Regeringen föreslår ett bidrag till IPPF om 108 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Internationella sjöfartsuniversitetet ( WMU)
WMU, som är beläget i Malmö, drivs i den internationella sjöfartsorganisationens (IMO) regi. Universitetet ger högre utbildning på sjöfartsområdet till personer som i sina hemländer är sysselsatta inom sjöfart och hamnadministration. Utbildningen har för alla kurser moment av marin miljökunskap. Varje årskurs består av ca 100 studenter som till 90-95 % kommer från utvecklingsländer.
Universitetet kompletterar de regionala utbildningscentra som finns i en rad länder. Sverige skall enligt avtal bidra med en tredjedel av den budget som fastställs. För budgetåret l995/96 förutser regeringen ett bidrag om 27 miljoner kronor.
Multilateral rekrytering
Svensk representation i FN-organ på olika ansvarsnivåer är av stort värde för Sverige. Vårt land är underrepresenterat vad gäller personal i flertalet frivilligfinansierade multilaterala organ. Det är viktigt att finna effektiva former för rekrytering i syfte att skapa en svensk resursbas samt för att öka antalet svenskar i internationell tjänst, främst inom FN-systemet.
Medel under anslagsposten utnyttjas främst för rekrytering, utbildning och finansiering av biträdande experter inom internationella organisationer, särskilt FN-systemet.Under budgetåret 1994/95 finansierar Sverige ett 90-tal multilaterala biträdande experter.
Under budgetåret 1993/94 har SIDA i samråd med Utrikesdepartementet utvärderat programmet. Utvärderingen visar bl.a. att hälften av deltagarna i programmet haft åtminstone ytterligare ett uppdrag inom det internationella biståndet och mer än hälften är intresserade av att få sådana uppdrag i framtiden. Cirka 10 % av de tidigare biträdande experterna har enligt utredningen fått fast anställning inom FN—organisationer. Det är dock oklart hur effektivt programmet varit för att bidra till ett ökat antal svenskar i internationell tjänst. Det är väsentligt att finna former för rekrytering och för att på ett bättre sätt utnyttja nationella och internationella erfarenheter.
7 Riksdagen 1994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga 4 Rättelse: S. 111 rad 11 Står: bekänna Rättat till: bekämpa
Prop. l994/952100
97
Regeringens bedöming är att programmet i nuvarande skede är i behov Prop. l994/95:100 av konsolidering och en betydligt klarare målsättning än tidigare. Ett Bilaga 4 genomgripande nytänkande krävs i syfte att fokusera insatserna och utnyttja programmet effektivare än hittills. Regeringen avser att tillsammans med den nya myndigheten utveckla nya riktlinjer för programmet.
Från anslagsposten tas medel för förstärkning av SIDA:s kapacitet att rekrytera svenskar till tjänstgöring på hög- och mellannivå i internationella organisationer.
För budgetåret 1994/95 förutser regeringen ett anslag för ovan redovisade ändamål på 72 miljoner kronor.
FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad
De senaste årens utveckling i länder som f.d. Jugoslavien, Somalia och Rwanda har visat på behovet av att utveckla effektivare metoder för att förebygga, förhindra och lösa konflikter samt att i alla led främja varaktig fred och långsiktig utveckling. Framgångsrik konflikthantering kräver samordning av insatser av såväl politisk, militär som civil och humanitär natur.
FN bör ha en huvudroll i det internationella samfundets ansträngningar att finna såväl kortsiktiga som långsiktiga lösningar på konflikter och s.k. komplexa katastrofer. FN saknar dock idag en organisation som möjliggör effektiv samverkan och samordning. Det är angeläget att från svensk sida intensifiera arbetet med att åstadkomma förändringar som krävs för en effektiv och framgångsrik konflikthantering.
Betydande framsteg har gjorts inom det civila och humanitära området vad gäller samverkan och samordning mellan de FN-organ och andra organisationer som är verksamma i katastrofsituationer. Inom ramen för den övergripande reformeringen av FN:s ekonomiska och sociala verksamhet har en omfattande översyn och omorganisation gjorts av FN:s katastrofarbete. Dock har förhållandevis lite åstadkommits vad gäller att anpassa FN:s fredsbevarande operationer till dagens komplexa katastrofer och det övriga FN-systemets civila och humanitära insatser. Det är därför angeläget att bredda de fredsbevarande operationerna i utvecklingsländema till att även inkludera åtgärder som syftar till att främja varaktig fred, respekt för mänskliga rättigheter, demokratisering och långsiktig civil utveckling.
Det svenska stödet till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad skall även fortsättningsvis syfta till att framhäva och stärka de civila och humanitära aspekterna av de fredsbevarande operationerna i utvecklingsländerna. Under budgetåret l995/ 96 bör ökad uppmärksamhet ägnas åt att utveckla FN:s organisation och arbetsmetoder i syfte att på såväl kort som lång sikt främja effektivare samverkan mellan FN:s civila, humanitära och fredsbevarande insatser. Särskilt avseende bör fästas vid att utveckla och förbättra FN:s förmåga att förebygga, förhindra och lösa konflikter samt organisationens möjligheter att främja övergången till varaktig fred och långsiktig utveckling. Vidare bör särskilt avseende 98
fästas vid FN:s organisation och arbetsmetoder i framförallt s.k. Prop. l994/95:l()() komplexa katastrofer. Bilaga 4 Användande av medel under denna anslagspost får ske i de länder vilka enligt OECD:s biståndskommitté (DAC) definieras som u-länder. Anslagsposten kan vidare utnyttjas för insatser av utvecklingskaraktär (organisations- och metodutveckling, etc.) inom FN och andra organisationer, som bidrar till att utveckla FN:s konflikthanteringsförmåga. Insatser för konfliktlösning, demokratistöd, humanitär hjälp och återuppbyggnad bör. i ökad utsträckning finansieras under anslaget C2. För budgetåret 1995/96 beräknar regeringen ett belopp om 150 miljoner kronor för denna anslagspost.
Övriga insatser
Under delposten finansieras bidrag till ett stort antal organisationer, program, seminarier och andra internationella aktiviteter som främjar internationell samverkan och utveckling.
Extra insatser genom internationella organisationer kan av en rad olika skäl visa sig vara angelägna under pågående budgetår. Ibland kan det av förhandlingstekniska skäl vara svårt eller olämpligt att på förhand bestämma det svenska bidraget. I andra situationer råder osäkerhet om storlek och tidpunkt för ett eventuellt kommande svenskt bidrag. Vidare utgår under denna delpost återkommande bidrag till vissa internationella organisationer som bedriver en angelägen verksamhet men där beloppen är relativt blygsamma. Regeringen uppskattar att samarbetet för övriga multilaterala insatser förutsätter en resursram om 124,5 miljoner kronor för budgetåret l995/96. Denna ram kommer bl.a. att nyttjas till följande insatser:
- Internationella rödakorskommittén (ICRC) ICRC arbetar efter de principer som fastställts i Genévekonventionerna. Verksamheten, som traditionellt är inriktad på att ge skydd och bistånd till i första hand krigsfångar och civila internerade samt på familjeåterföreningsåtgärder, har på senare tid alltmer inriktats på humanitär verksamhet i katastrofdrabbade områden. Sverige bidrar till ICRC:s operationella verksamhet med katastrofbistånd. Regeringen förutser ett fortsatt årligt bidrag till organisationens administrativa budget på 8 miljoner kronor.
- FN:s boende— och bebyggelsecenter (HABITAT) Genom HABITAT ges stöd till teknisk biståndsverksamhet i boende- och bebyggelsefrågor i u—länder. Detta inkluderar den globala strategi man driver om tak över huvudet för alla till år 2000 (Global Strategy for Shelter) och uppföljning av boendefrågor i UNCED:s Agenda 21. Sverige ger stöd till den reguljära tekniska biståndsverksamheten inom HABITAT med 5 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Tonvikten i HABITAT-
programmet lägger Sverige på frågor som berör de fattigaste 99
Bilaga 4
slumområdena i storstäderna samt på kvinnans situation i boendemiljön. Regeringen förutser ett bidrag till HABITAT med 7,5 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.
Sverige driver ett aktivt förarbete inför HABITAT II—konferensen år 1996 genom den förberedelsegrupp som bildats. HABITAT II skall särskilt behandla två tema: godtagbart boende för alla och utveckling av hållbara bosättningar i en urbaniserande värld.
Bland de frågor Sverige prioriterar kan nämnas alla människors basbehov av ett hem, vikten av att sätta den enskilda människan och hushållet i fokus samt vikten av demokrati på lokalplanet. Regeringen beslutade under våren 1994 om ett bidrag på 3 miljoner kronor till förberedelsearbetet. särskilt i utvecklingsländer, inför HABITAT II— konferensen. Sverige bör ha beredskap att, tillsammans med andra givare, ytterligare stödja förberedelsearbetet inför konferensen 1996 samt kunna stödja vissa mindre insatser för att följa upp konferensens resultat.
- FN:s fjärde kvinnokonferens
Regeringen har tidigare betonat betydelsen av FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking år 1995. Visst stöd över biståndsbudgeten har tidigare utgått till förberedelsearbetet i utvecklingsländer, men Sverige bör ha beredskap att dels ge ytterligare bidrag till de svenska förberedelserna. dels för uppföljande insatser.
- FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM) Den katalytiska och innovativa rollen för FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM) har illustrerats med ett sandkorn i ett ostron: genom att konstant skrapa på ytan och irritera, skapas till sist en pärla. UNIFEM är en av de minsta fonderna i FN systemet, men med ett mycket starkt mandat. Fonden verkar organisatoriskt som en självständig enhet i samarbete med UNDP.
UNIFEM arbetar med en rad experimentella insatser inom ett brett verksamhetsfält såsom kvinnans rätt. tillgång till krediter, teknik och vetenskap, rätten att välja när och hur många barn kvinnan vill föda.
Alla de stora FN-konferenserna under 1990-talet har en gemensam nämnare - kvinnornas situation. Inför kvinnokonferensen i Peking har UNIFEM en given roll. I denna ingår ett aktivt stöd på landnivå, främst i Latinamerika och Asien, till att ta fram nationella underlag. Fonden tog under förra året ett särskilt ansvar för arbetsgruppen "Kvinnor i vetenskap och teknik - nya visioner för 2000-talet".
Sverige har sedan fondens tillkomst stött verksamheten med ett årligt bidrag till basbudgeten. Regeringen driver att UNIFEM:s arbete anamrnas och får genomslag i andra FN-organs verksamhet.
Regeringen beräknar ett stöd om 8 miljoner kronor att fördelas dels som basbudgetstöd, dels som riktat stöd att användas av organisationen i syfte att utvärdera dess katalytiska påverkan på de operativa utvecklingsorganen.
- Internationella programmet för komrnunikationsutveckling (IPDC) UNESCO:s biståndsprogram för komrnunikationsutveckling har till
Prop. l994/95: l()0
l (')(l
Bilaga 4
uppgift att genom mediautveckling i u-länderna främja läskunnighet, vetenskapligt och kulturellt informationsutbyte samt kunskapsöverföring. Under de senaste åren har verksamheten aktiverats och koncentrerats på ett sätt SOm väl stämmer överens med svenskt synsätt. Regeringen beräknar ett bidrag om 3 miljoner kronor.
— Internationella juteorganisationen (IJO) IJO är en organisation för internationell handel och råvarusamarbete som bl.a. har till uppgift att förbättra de strukturella förhållandena för världens jutemarknad. Organisationen bedriver projekt inom jordbruk, industri och marknadsstödjande verksamhet. Det svenska bidraget var för år 1994/95 ca 20 000 kronor. Regeringen förutser ett årligt bidrag i samma storleksordning för kalenderåren 1995 och 1996.
- Gemensamma fonden för råvaror
Avtalet om den gemensamma fonden för råvaror upprättades år 1980, men trädde i kraft först år 1989. Fonden är uppbyggd av två konton, varav det ena är tänkt att finansiera lagerhållning inom ramen för internationella råvaruavtal och det andra att finansiera åtgärder för att förbättra den långsiktiga utvecklingen och marknadsbetingelserna för de enskilda råvarorna. Det första kontot har till följd aldrig utnyttjats eftersom detär svårt att åstadkomma effektiva stabiliseringsavtal. Till det andra kontot har Sverige utfäst sig att lämna ett bidrag om 24 miljoner kronor. Hittills har 16 miljoner kronor anvisats. Regeringen bedömer att resterande 8 miljoner kronor bör anvisas budgetåret 1997.
- Tekniskt bistånd genom UNCTAD
UNCTAD lämnar tekniskt bistånd för att stödja u-ländemas ansträngningar att öka avsättningen av sin produktion och förenkla handelsprocedurema. Regeringen räknar med en ram om 3 miljoner kronor för fortsatt svenskt stöd till UNCTAD:s program på detta område.
- Fonden för kapacitetsuppbyggnad i Afrika (ACBF) ACBF upprättades genom en överenskommelse mellan Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, UNDP samt enskilda givarländer, Fondens syfte är att förstärka de afrikanska staternas kapacitet vad gäller ekonomisk analys och ekonomiskt-politiskt beslutsfattande. Verksamheten styrs av en styrelse där bl.a. en svensk ledamot ingår.
Regeringen fäster stor vikt vid fondens verksamhet. Sverige verkar för att fonden effektiviserar sin projektimplementering och att informationsflödet till givarna förbättras.
Sverige har utfäst bidrag till ACBF om totalt 33 miljoner kronor, vilket anslagits i fyra lika poster under åren 1991/92-1994/95. Ytterligare bidrag till ACBF kommer vara beroende av hur tillfredsställande tidigare års bidrag till fonden utnyttjats.
Prop. l994/95:100
lOl
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 4
l. godkänner de riktlinjer för bidrag till internationella biståndsprogram som förordas i det föregående,
2. godkänner de utfästelser som redogjorts för,
3. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som härutöver förordats,
4. till Bidrag till internationella biståndsprogram budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag om 4 762 500 000 kronor.
C 2. Utvecldingssamarbete genom den nya myndigheten
1993/94 Utgift 9 218 000 000 Reservation 3 409 462 851 1994/95 Anslag 8 665 000 000 1995/96 Förslag 11 586 600 000
varav 7 724 400 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Av reservationen hänförs 2 146 miljoner komor till det tidigare anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. Hela detta belopp utom 209 miljoner kronor är intecknat genom utfästelser och avtal för olika projekt.
Det tidigare anslaget C 3. Andra biståndsprogram uppvisar en reservation på 1 673 miljoner kronor. 891 miljoner kronor av detta belopp hänförs till verksamheten inom SAREC, BITS och SwedCorp. I stort sett hela detta belopp är intecknad genom gjorda utfästelser och åtaganden. Ca 800 miljoner kronor hänförs till stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad. Stora delar av detta anslag väntas förbrukas under budgetåret 1994/95.
Regeringen avser att stärka fattigdomsinriktningen av det svenska utvecklingssamarbetet. För budgetåret 1995/96 innebär de nödvändiga omprioriteringarna betydande nedskärningar av det bilaterala biståndet. Inom det reducerade anslaget har i första hand eftersträvats att bevara landprogrammens ställning.
Det ligger emellertid också i Sveriges intresse att bedriva utvecklingssamarbete med ett stort antal länder. På tio år har antalet mottagarländer ökat från ca sextio till över hundra. Omfattningen av samarbetet varierar dock starkt. De flesta u-länder får svenskt bistånd enbart via svenska enskilda organisationer eller FN, medan bilateralt utvecklingssamarbete av betydande omfattning äger rum med ett trettiotal länder.
Denna ökande mångfald ställer stora krav på överblick och samordning, på tydlig ansvarsfördelning och på klara prioriteringar. Regeringen har genomfört och planerar att genomföra ytterligare åtgärder för att stärka det bilaterala biståndets planeringsprocess.
Den viktigaste åtgärden är bildandet av en sammanslagen biståndsmyndighet, nedan kallad den nya myndigheten, som under en samlad ledningsfunktion och med god strategi- och analyskapacitet kan 102
ansvara för genomförandet av hela det bilaterala biståndet och delar av Prop. l994/95:100 det multilaterala. Härigenom uppnås en bättre samordning och betydande Bilaga 4 synergieffekter, samtidigt som konkreta besparingar på sikt kan göras inom biståndsförvaltningen.
Regeringen avser också att utveckla det planeringssystem för det bilaterala utvecklingssamarbetet. som riksdagen beslutade om under år 1993. Huvudinriktningen skall vara att stärka landprogrammens ställning, dvs. det programmerade, fattigdomsinriktade biståndet till ett mindre antal mottagarländer, och således minska biståndet till dessa länder via andra anslagsposter. Samarbetsavtalen återinförs. Därigenom ökas långsiktigheten i biståndet och mottagarländerna ges större möjligheter att planera och ta ansvar för sin utveckling. På vissa punkter föreslås i denna budgetproposition förändringar med den inriktningen, och ytterligare steg kommer att tas i regeringens anvisningar för biståndsmyndighetens anslagsframställning för budgetåret 1997. '
Det stora antalet mottagarländer i det bilaterala biståndet ställer ökade krav på flexibilitet i planeringsmetodiken beroende på biståndets storlek och karaktär. Den mest krävande biståndsfonnen är det programmerade bilaterala gåvobiståndet som f.n. lämnas till ett tjugotal länder. Regeringen kommer att under de kommande åren minska antalet mottagarländer för denna typ av bistånd. I år föreslås att biståndet till Kap Verde och Lesotho övergår i andra former. I ett något längre perspektiv förutses även biståndet till Botswana och ytterligare några länder övergå i andra former. Den nya biståndsmyndigheten bör lämna förslag till i vilka länder myndighetens medverkan kan begränsas till att exempelvis granska förslag om insatser jämte bedöma kompetensen hos de parter som skall genomföra verksamheten. Det är också väsentligt att en fortlöpande koncentration sker inom landprogrammen.
I syfte att öka flexibiliteten föreslår regeringen följande förändringar i anslagsstrukturen. Landprogrammen för länderna i Afrika, Asien och Latinamerika förs samman till var sin anslagspost, vari de enskilda landprogrammen utgör delposter. Anslagsposten för utvecklingssamarbete med Latinamerika inrymmer därtill insatser som under budgetåret 1994/95 finansieras över anslagsposten demokrati och mänskliga rättigheter. Utvecklingssamarbetet med Sydafrika, Västbanken/Gaza och Kambodja bryts ur anslagsposterna för Demokrati och mänskliga rättigheter respektive Katastrofer och återuppbyggnad och görs till särskilda landprogram (totalt 424 miljoner kronor).
Den tidigare anslagsposten Bistånd till demokrati och mänskliga rättigheter benämns i fortsättningen Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning och inrymmer vissa insatser i syfte att främja fred och försoning, vilka tidigare finansierats över katastrofanslaget.
De två tidigare anslagsposterna Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt Vissa landprogramkostnader har slagits samman till en, Kostnader för fältpersonal.
Enligt nu gällande bestämmelser (regeringsbeslut 940623) äger SIDA rätt att, om ej annat angivits, utan regeringens godkännande fatta beslut 103 om biståndsinsats till en kostnad om högst 15 miljoner kronor. SIDA har
Bilaga 4
i sin anslagsframställning föreslagit att verket i stället ges rätt att besluta om insatser oavsett belopp om dessa insatser ligger inom ramen för regeringens riktlinjer och det finansiella utrymmet. Regeringen instämmer i att en sådan ordning ligger i linje med principerna om mål- och resultatstyming i biståndet, och kommer i regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 att upphäva 15-miljonerregeln för de länder för vilka landstrategi beslutats av regeringen samt för vissa andra anslagsposter. Regeringen avser också att öka långsiktigheten i biståndet genom att bemyndiga biståndsmyndigheten att utfästa fem gånger det årliga landprogrammet i de fall där landstrategi föreligger. För övriga landprogram och anslagsposter gäller normalt tre gånger årsbeloppet.
Biståndsmyndigheten konuner också att ges rätt att överskrida enskilda landprogram eller anslagposter med högst 5 % under förutsättning att anslaget inte överskrids. Regeringen föreslår följande struktur inom anslaget och beräknar medelsbehovet till följande belopp (miljoner kronor):
1994/ 95 1995/96 1995/96 Anvisat Förslag Förslag 12 mån 18 mån 1. Afrika 1 795 1 650 2 475 A ngola 60 14 0 210 Botswana 55 40 60 Eritrea 30 20 30 Etiopien 130 130 195 Guinea-Bissau 0 35 52,5 Kenya 80 65 97,5 Mocambique 245 245 3675 Namibia 85 75 112,5 Svdafrika 220 23 0 345 Tanzania 2 95 260 3 90 Uganda 95 95 142, 5 Zambia 135 125 [87,5 Zimbabwe 135 120 180 Övriga länder 65 0 0 Regionala insatser 165 70 105 2. Asien 989 935 1 402,5 Bangladesh 130 120 180 Indien 305 300 450 Kambodja 100 80 120 Laos 100 90 135 Sri Lanka 50 40 60 Vietnam 180 170 255 Västbanken/Gaza 104 120 180 Reg insatser 2 15 22.5
Prop. l994/95: 100
l 04
3. Latinamerika 540 500 750 Prop. l994/951100 Centralamerika & Karibien 260 260 390 Bilaga 4 Nicaragua 155 120 180 Sydamerika 125 120 180 4. Demokrati, MR & konfl.lösn. 206 185 277,5 5. Tekn. sam. & kapa.utveckling1 430 1 335 2 002,5 Tekniskt samarb. & int. kurser 335 3 75 562,5 Näringslivssamarbete 135 I 15 1 72,5 Särskild miljöinsatser 230 205 307,5 Forskningssamarbete 425 400 600 Särskilda program 305 240 3 60 6. Katastrofer & återuppbyggn 1 140 1 000 1 500 7. Folkrörelser & ensk org 1 000 850 1 275 8. Eko. reformer & skuldlättn. 1 000 800 1 200 9. Krediter för utveckling 480 395 585 U-krediter 430 340 510 Biståndskrediter 50 50 75 10. Kostnader för fältpers 60 55 82,5 11. Information 25 24,4 36,6 Summa C 2 8 665 7 724,4 11 586,6
Det bör uppmärksammas att i tabellenovanlör budgetåret 1994/95 har hänsyn tagits till de anslagspos förändringar som föreslagits tidigare.
C 2.1 Afrika
Omvärldens syn på Afrika präglas ofta av bilder på människor utsatta för terror i länder som Rwanda, Liberia och Somalia. Detta mänskliga lidande är inte bara upprörande utan hotar också stabiliteten i hela Afrika, vilket i sin tur kan påverka även vår kontinent. Olika initiativ som tas i fredsbyggande, konfliktlösande och förtroendeskapande syfte är därför angelägna och förtjänar svenskt stöd. Särskilt bör framhållas de ansträngningar som görs inom ramen för bl.a. OAU och SADC att skapa regionala mekanismer för att förebygga och motverka konflikter. Samtidigt finns det en annan bild av Afrika, som symboliseras av köerna av sydafrikaner som tålmodigt väntar på att få avge sin röst i landets första fria val. Huvuddelen av länderna söder om Sahara har påbörjat en utveckling mot demokrati. Men insikten tilltar om att flerpartival endast är en komponent i demokratisk utveckling. Det gäller att främja framväxten av en demokratisk kultur med folklig bas. För detta krävs ökad pluralism liksom ett starkt civilt samhälle, vilket förutsätter en långsiktig utveckling av institutioner som folkrörelser, partier, fristående massmedia, opartiskt rättsväsende, m.m. Bistånd kan främja en sådan utveckling, bl.a. genom att stödja institutionsuppbyggnad. Med nuvarande tillväxttakt kommer befolkningen söder om Sahara att ha ökat från en halv miljard år 1990 till 1,3 miljarder år 2025. Det är svårt för de afrikanska ekonomierna att expandera i takt med befolkningsökningen. Därmed kommer sannolikt arbetslösheten att stiga 105
ytterligare och risken för social och politisk oro att öka, vilket kan leda Prop. 1994/951100 till minskad investeringsvilja och kapitalflykt. Det innebär också att Bilaga4 Afrika vid sekelskiftet riskerar att vara fattigare än vid mitten av 1960- talet.
De afrikanska länderna är relativt sett de mest skuldsatta. Internationella, samordnade aktioner är nödvändiga för att möjliggöra ekonomisk återhämtning.
Kvinnornas situation i Afrika är ofta mycket svår. De svarar ofta för familjens försörjning. Flickor utsätts i vissa regioner för s.k. könsstympning. AIDS drabbar i Afrika främst kvinnor. En stärkt ställning för kvinnorna är en nödvändig förutsättning för framsteg, bl.a. för en lägre befolkningstillväxt. I allt utvecklingssamarbete måste därför vikten av att stärka kvinnans ställning beaktas. Biståndet behöver också utveckla nya former för att förändra sedvänjor och förbättra kvinnors situation.
Miljöproblemen i Afrika är i första hand resultatet av fattigdom. Snabbt ökande befolkningar innebär ökat slitage på miljön, om detta inte kompenseras av t.ex. förbättrade brukningsmetoder.
De afrikanska statsförvaltningarna är svaga och överbelastade. Genomgripande reformer innebärande bl.a. koncentration på verkligt centrala uppgifter är nödvändiga.
Alltfler länder försöker komma tillrätta med ekonomiska problem genom reformprogram, i regel uppbackade med internationellt bistånd. Världsbanken menar, att de länder som under längre tid genomfört sådana program kan uppvisa ökad tillväxt. Åtgärder för att skapa ekonomisk tillväxt riskerar dock att på kort sikt drabba de svaga grupperna. Därför spelar biståndet en betydelsefull roll för att möjliggöra en ekonomisk återhämtning i socialt acceptabla former.
Angola
Målet för det svenska utvecklingssamarbetet med Angola är att främja demokratisk samhällsomdaning, nationell konsolidering samt varaktig social och ekonomisk utveckling. Krigssituationen i landet har hittills gjort det nödvändigt att koncentrera samarbetet till insatser av katastrofkaraktär.
FN beräknar att flera hundra tusen människor dött och att två miljoner människor befinner sig på flykt sedan inbördeskriget återupptogs i slutet av år 1992. Under år 1993 minskade produktionen med nästan en fjärdedel och inflationen var 1800 %. Den statliga förvaltningen och de redan tidigare eftersatta sociala sektorerna har försvagats ytterligare och korruptionen utgör ett stort problem.
Landprogrammet — inom hälsovård, fiske och telekommunikationer — har inskränkts till vad som är möjligt att genomföra. Under budgetåret 1994/95 avsattes 115 miljoner kronor till katastrofinsatser, varav 75 miljoner kronor ur basprogrammet.
Efterlevnaden av fredsöverenskommelsen kommer att bli avgörande för utvecklingen i landet. I avsikt att stödja utvecklings- och 106
återuppbyggnadsarbetet i Angola föreslår regeringen ett landprogram på Prop. l994/95: l()() på 210 miljoner kronor inklusive katastrofinsatser genom främst FN. Bilaga 4 Utanför landprogrammet görs insatser för demokrati, mänskliga rättigheter och miljö.
Botswana
Målen för utvecklingssamarbetet med Botswana är att bidra till att förbättra villkoren för landets fattiga samt att medverka till produktivitetshöjning inom ekonomin.
Regeringen fattade den 9 juni 1994 beslut om en landstrategi för utvecklingssamarbetet med Botswana för perioden till och med kalenderåret 1998. Den sammanfattande bedömningen är att Botswana uppfyller de kriterier som riksdagen lagt fast för det bilaterala utvecklingssamarbetet: en utvecklingsfrämjande ekonomisk politik, utveckling av demokratin, respekt för mänskliga rättigheter samt hög effektivitet i biståndet.
Botswana är idag ett medelinkomstland, vilket motiverar att det landprogrammerade biståndet fasas ut och att utvecklingssamarbetet övergår i andra former.
Regeringen bedömer att det belopp som angetts i landstrategin för utfasning kan minskas något. För budgetåret l995/96 föreslås ett landprogram på 60 miljoner kronor.Härutöver omfattar utvecklingssamarbetet bl.a. tekniskt samarbete och forskningsbistånd.
Eritrea
Målet med utvecklingssamarbetet med Eritrea är att bidra till landets återuppbyggnad och en demokratisk samhällsutveckling.
Eritrea är självständigt sedan maj 1993. Arbetet med landets författning har inletts, och nationella val planeras inom fyra år. Landets ekonomi är slagen i spillror efter trettio år av inbördeskrig. Återuppbyggnad har högsta prioritet liksom repatriering av ca 400 000 eritreanska flyktingar från Sudan.
SIDA har föreslagit ett långsiktigt utvecklingssamarbete inriktat på energi och förvaltning. För innevarande budgetår har detta bistånd inte avtalsfästs. Det fortsatta stödet till Eritrea är för närvarande under diskussion. En möjlighet är stöd till humanitära insatser, såsom repatriering av eritreanska flyktingar från Sudan. Regeringen föreslår att 30 miljoner kronor avsätts för samarbetet med Eritrea.
Etiopien
Målet med utvecklingssamarbetet är att stödja den demokratiska och ekonomiska reformprocessen. Allmänna val till ett nytt parlament planeras under våren 1995. Den politiska basen för övergångsregeringen har krympt genom att flera 107
grupper dragit sig ur samarbetet. Respekten för de mänskliga Prop. l994/95: l()(.) rättigheterna har förbättrats avsevärt men är ännu inte tillfredsställande. Bilaga 4 Etiopien är ett av världens absolut fattigaste länder. Nedslitningen av miljön är både en orsak till och en konsekvens av fattigdomen. Den höga befolkningstillväxten försvårar ekonomisk utveckling. I november 1992 inledde övergångsregeringen ett ekonomiskt reformprogram som fått omfattande stöd från givarsamfundet. Resultaten är hittills goda. Förutsättningama att bedriva ett effektivt långsiktigt utvecklingssamarbete med Etiopien bedöms som positiva, men decentraliseringen av statsförvaltningen samt reformerna av landets ekonomi har minskat kapaciteten att planera och genomföra insatser. Under år 1995 kommer en landstrategi för samarbetet att utarbetas. I avvaktan på denna föreslår regeringen att nuvarande mål och inriktning för samarbetet bibehålls. Landprogrammet omfattar insatser inom undervisning, hälsovård, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa, samt hushållning med naturresurser. Regeringen föreslår ett landprogram på 195 miljoner kronor. Utöver landprogrammet förutses fortsatt stöd till forskningssamarbete, stöd för att främja demokrati och mänskliga rättigheter, särskilt framväxten av en rättsstat, samt AIDS-bekämpning. Betalningsbalansstöd kan komma ifråga.
Guinea-Bissau
Målet för utvecklingssamarbetet med Guinea-Bissau är att stödja landets ekonomiska och sociala utveckling, framför allt genom att bygga upp fungerande institutioner och förvaltning.
I juli 1994 genomförde Guinea-Bissau framgångsrikt landets första fria parlaments- och presidentval. Den ekonomiska refonnprocessen har inte varit lika framgångsrik. Ett nytt strukturanpassningsprogram för åren 1995-97 har utarbetats. Den ekonomiska politiken kompliceras av att Guinea-Bissau är ett av världens relativt sett mest skuldsatta länder.
Landprogrammet har under senare år koncentrerats till insatser som syftar till att förstärka institutioner och höja kompetensen inom jordbruks- och undervisningsmyndighetema. Därtill kommer utbildnings- och rådgivningsinsatser, t.ex. till det nationella folkhälsolaboratoriet, samt betalningsbalansstöd. Utanför landramen lämnas stöd till Guinea-Bissaus industriutveckling.
Den låga mottagningskapaciteten har medfört låg effektivitet i samarbetet. En landstrategi för utvecklingssamarbetet med Guinea-Bissau är under utarbetande. Den kommer bl.a. att beakta de slutsatser som drogs i utredningen av SAU. För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen ett landprogram på 52,5 miljoner kronor.
Kenya
Utvecklingssamarbetet med Kenya syftar till att förbättra de fattigas 108 villkor på landsbygden, att ge stöd åt miljö- och markvård samt till att
Bilaga 4
främja de mänskliga rättigheterna.
Demokratiseringsprocessen efter de allmänna valen år 1992 har ännu inte konsoliderats.
Den kenyanska regeringen är överens med IMF och Världsbanken om det fortsatta strukturanpassningsprogrammet. Kenya har följt programmet vad gäller stabilisering men framstegstakten vad gäller strukturella reformer är ej tillfredsställande.
Landets utvecklingspolitik hämmas av brister inom förvaltningen och av korruption. Samordnade ansträngningar görs från givarnas sida för att få till stånd ett bättre system för kanalisering av biståndsmedel, där biståndet är inkluderat i såväl budget som redovisningssystem.
Landprogrammet är inriktat på stöd för landsbygdens sociala och ekonomiska utveckling. Det långvariga miljö- och markvärdssamarbetet har varit framgångsrikt. Biståndet genom enskilda organisationer spelar en viktig roll.
En förvaltningsreform har inletts. Denna är mycket viktig för att landprogrammet inom de tre huvudsektorema skall kunna decentraliseras. Revisioner av vissa biståndsprojekt har lett till att utbetalningar tillfälligt inställts i avvaktan på klargöranden och rättelser.
Regeringen föreslår ett landprogram på 97,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Tillsammans med ingående reservation förutses detta täcka utbetalningarna för det svenska utvecklingssamarbetet med Kenya under det kommande budgetåret. Därutöver förutses insatser avseende mänskliga rättigheter och demokrati, miljö samt särskilda program.
Mocambique
Målet för utvecklingssamarbetet med Mocambique är att bidra till fred, säkerhet och stabilitet samt att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och demokratisk utveckling.
Sedan fredsöverenskommelsen i oktober 1992 pågår ett intensivt internationellt arbete för att stödja fredsprocessen. Under FN:s ledning, och med bl.a. svenskt stöd, har de väpnade styrkorna demobiliserats. I oktober 1994 hölls de första fria parlaments- och presidentvalen.
Landet är svårt sargat efter många års inbördeskrig. Barnadödligheten är bland de högsta i världen. Den stora förekomsten av landminor är ett svårt utvecklingsproblem. Miljontals människor har tvingats på flykt, och behovet av internationellt stöd för att återuppbygga landet är stort.
Mocambique befinner sig i en övergångsfas från centralplanerad till marknadsbaserad ekonomi. Många av de institutionella förutsättningarna för en fungerande marknadsekonomi saknas dock. Korruption utgör fortfarande ett problem.
Landprogrammet består av stöd till förvaltning, undervisning och jordbruk. Härutöver ges forskningsbistånd. Regeringen anser att denna inriktning bör bibehållas men att biståndsmyndigheten härutöver skall planera för att i landprogrammet ge prioritet åt insatser som syftar till att främja fred, säkerhet och stabilitet. Regeringen föreslår ett landprogram på 367,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Prop. l994/95: l()()
109
Namibia Prop. l994/95: l 00 Utvecklingssamarbetet med Namibia syftar till att stödja landets Bilaga 4 strävanden att förbättra levnadsförhållandena för landets fattiga samt till att stärka den demokratiska utvecklingen.
Hittillsvarande erfarenheter av samarbetet är goda. Namibia för en politik som ligger väl i linje med kriterierna för biståndssamarbetet. Den ekonomiska politiken är försiktigt marknadsekonomisk, konstitutionen genomsyras av demokratiska ideal och respekten för mänskliga rättigheter är god. De första valen sedan självständigheten genomfördes i december 1994. Den statliga administrationen fungerar väl, men det ökande antalet rapporter om finansiell vanskötsel inger oro. Namibia har en för afrikanska förhållanden hög BNP per capita, nästan 1 300 US dollar.
Regeringen bereder beslut om en landstrategi för utvecklingssamarbetet med Namibia till och med kalenderåret 1998. Regeringen föreslår ett landprogram på 112,5 miljoner kronor.
Sydafrika
Utvecklingssamarbetet med Sydafrika skall inriktas på att stödja en fortsatt demokratisk utveckling och bidra till landets sociala reformarbete.
En avsiktsförklaring med huvuddragen i utvecklingssamarbetet med Sydafrika undertecknades i november 1994 i Stockholm av de båda regeringarna. Följande fem prioriteringar överenskoms: främjande av demokrati och mänskliga rättigheter; främjande av jämställdhet mellan män och kvinnor; stöd till gott regeringsutövande och reform av statsförvaltningen; stöd till nyckelinsatser för att underlätta ekonomisk utveckling; samt bidrag till utveckling av ett rättvisare undervisningsväsende.
Samarbetet skall huvudsakligen ske inom ramen för Sydafrikas eget utvecklingsprogram. Detta är mycket omfattande, varför svenskt utvecklingssamarbete måste koncentreras till insatser inom områden där Sverige är särskilt lämpat att ge effektivt stöd. Ett ston mått av flexibilitet är nödvändigt med tanke på den snabba transformeringsprocessen.
Den nya sydafrikanska regeringens huvuduppgift är att lindra verkningarna av apartheidpolitiken. Ett huvudmål för biståndet till Sydafrika är att medverka i strävandena att stärka den demokratiska utvecklingen. Detta sker bl.a. genom fortsatt stöd, främst genom svenska enskilda organisationer, till många av de sydafrikanska organisationer som växte upp i kampen mot apartheid. Dessa organisationer har alltjämt en viktig uppgift som påtryckare och kritiska granskare.
Utvecklingssamarbetet kommer därtill bl.a. att fokuseras på stöd till den statliga och lokala förvaltningen och till utbildningssektom. Insatser för att främja ekonomisk utveckling för befolkningsflertalet kan också bli aktuella.
SIDA har fått i uppdrag att i januari 1995 inkomma med underlag för utformningen av utvecklingssamarbetet med Sydafrika för perioden 1 juli 110
1995 till den 31 december 1998. Prop. l994/95:l()0 Regeringen föreslår ett landprogram på 345 miljoner kronor. Bilaga 4
Tanzania
Målen för utvecklingssamarbetet med Tanzania är att stödja de ekonomiska och politiska refomiprocessema och skapa förbättrade levnadsförhållanden för befolkningen genom insatser inom sociala sektorer och infrastruktur.
En landstrategi för utvecklingssamarbetet med Tanzania för perioden till och med år 1997 är under beredning. I strategin konstateras att resultaten i utvecklingssamarbetet delvis är otillh'edsställande. Regeringen betonar vikten av att Tanzania i högre grad tar hand om biståndets samordning och genomförande samt fortsätter att bekämpa korruption. Landprogrammet omfattar insatser för stöd till förvaltning, undervisning, vattenförsörjning, skog- och markvärd, stöd till det nationella nutritionsinstitutet samt telekommunikationer och energi. Ansträngningarna att koncentrera insatserna till färre områden måste fortsätta.
Forskningssamarbetet bör bibehållas på nuvarande nivå under förutsättning att insatserna kan koncentreras och att det tanzaniska ansvarstagandet ökar. Kapacitets- och institutionsuppbyggnad bör ges hög prioritet.
Stöd för att utveckla den privata sektorn, särskilt organisationer och institutioner som har till uppgift att stödja små och medelstora företag, samt utveckling av samriskföretag bör prioriteras.
För budgetåret l995/96 föreslår regeringen ett landprogram på 390 miljoner kronor. Därtill kan komma stöd till den ekonomiska strukturanpassningen genom betalningsbalansstöd.
Uganda
Målet för utvecklingssamarbete med Uganda är att bekämpa fattigdomen genom stöd till ekonomisk reforrnpolitik, till uppbyggnad av social infrastruktur samt till ökad respekt för mänskliga rättigheter.
Uganda har under senare år fått ett brett erkännande för sin marknadsorienterade ekonomiska politik. Viktiga reformer har inletts, till vilka hör rationalisering av den offentliga förvaltningen och demobilisering av soldater. Skuldbördan är dock betungande.
Landet är ett av det hårdast AIDS-drabbade i världen. På grund av Ugandas svårigheter att administrera bistånd från många givare kanaliseras det svenska biståndet i huvudsak via multilaterala och andra organisationer, bl.a. Världsbanken och UNICEF. Huvuddelen av biståndet är inriktat på sociala sektorer. Stöd till främjande av de mänskliga rättigheterna förutses bli en viktig komponent. Även betalningsbalansstöd kan komma ifråga.
Utöver landprogrammet lämnas stöd till institutionsutveckling på . 111 näringslivsområdet samt investeringsfrämjande insatser. En u-kredit har
beviljats för finansiering av ett kraftverk. Prop. l994/95: lOO För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen ett landprogram om 142,5 Bilaga 4 miljoner kronor.
Zambia
Målet för utvecklingssamarbetet med Zambia är att stödja den ekonomiska reformprocessen, demokratisering och social utveckling.
En landstrategi för biståndssamarbete med Zambia t.o.m. år 1996 beslutades av regeringen den 9 juni 1994. Resultaten av det svensk- zambiska utvecklingssamarbetet har varit blandade främst beroende på den begränsade institutionella kapaciteten. En starkare zambisk ansträngning att genomföra den nödvändiga omstruktureringen av den offentliga sektorn har efterlysts.
Utöver landprogrammet bör stöd i första hand lämnas till företagsledarutbildning, privatisering och kommersialisering, småindustriutveckling samt deltagande i internationella kurser. Inom forskningssamarbetet förutses fortsatt verksamhet på ungefär nuvarande nivå under strategiperioden.
Landprogrammet skall koncentreras till insatser inom jordbruk, hälsovård, undervisning samt infrastruktur med betoning på energi. Krav på ökat ansvarstagande från zambisk sida skall framföras.
För budgetåret l995/96 föreslås ett landprogram på 187,5 miljoner kronor. Därtill kan betalningsbalansstöd komma ifråga.
Zimbabwe
Målet med utvecklingssamarbetet är att bidra till ökad ekonomisk tillväxt och främja social och ekonomisk utveckling.
Allmänna val till parlamentet ska hållas under år 1995. Respekten för de mänskliga rättigheterna är relativt god.
Erfarenheterna av biståndssamarbetet är huvudsakligen goda. Givamas insyn i budgethanteringen är dock otillfredsställande, trots en ökad öppenhet i övrigt i samhället.
Landprogrammet domineras av stödet till det ekonomiska reformprogrammet genom förvaltningsstöd, personal- och konsultfonden samt betalningsbalansstöd. Stödet till utbildning, hälsovård och transporter är inriktade på fattiga och eftersatta grupper på landsbygden. Utöver landprogrammet utgår stöd till bl.a. rättshjälp, massmedia, miljövårdskurser, kvinnoinsatser och bekämpning av AIDS. Stödet via enskilda organisationer är omfattande. Zimbabwe får vidare del av svenska bidrag till regionala insatser inom transport- och teleområdet.
Tekniskt samarbete och kapacitetuppbyggnad omfattar bl.a. miljöinsatser i industrin, tekniskt samarbete och forskningssamarbete inom teknik och naturresursförvaltning. Dessa insatser, liksom stöd till demokrati och mänskliga rättigheter bör i framtiden så långt möjligt inkluderas i landprogrammet. 112
Under budgetåret l995/96 kommer en landstrategi för
utvecklingssamarbetet med Zimbabwe att fastställas. I avvaktan på denna PFOP- l994/951100 föreslår regeringen att målen och inriktningen för utvecklingssamarbetet Bilaga 4 bibehålls. Regeringen föreslår att 180 miljoner kronor avsätts för landprogrammet. Beredskap för fortsatt betalningsbalansstöd bör finnas.
Övriga länder i Afrika
I den följande texten redovisas biståndet till vissa övriga länder i Afrika. Insatserna i dessa länder finansieras över icke-länderfördelade anslagsposter inom anslaget C 2. Utöver nedan redovisade landavsnitt förutser regeringen under budgetåret 1995/96 utvecklingssamarbete bl.a. också med: Egypten (tekniskt samarbete, krediter), Liberia (katastrofinsatser, enskilda organisationer), Tunisien (tekniskt samarbete, möjligen krediter) och Zaire (katastrofinsatser, enskilda organisationer).
- Kap Verde Utvecklingssamarbetet med Kap Verde syftar till att främja ekonomisk tillväxt och på sikt öka landets möjligheter till självförsörjning.
Det svenska biståndet består till övervägande del av betalningsbalansstöd i form av importstöd. Den utvärdering som gjorts av detta bistånd visar på betydande problem. Bl.a. har stödet snedvridit konkurrensen genom att subventionera statliga företag, och i realiteten ökat landets budgetunderskott. Mot denna bakgrund och i syfte att i övrigt koncentrera det bilaterala biståndet föreslår regeringen en avveckling av landprogrammet.
Om de institutionella fönitsättningama förbättras, främst genom att ett marknadsbaserat fördelningssystem för utländsk valuta införs, kan betalningsbalansstöd åter bli aktuellt. Möjlighet för insatser genom anslagsposten t.ex. för tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling bör finnas.
- Lesotho
Den politiska utvecklingen i Lesotho präglas fortfarande av stor osäkerhet. Mot bakgrund av den politiska osäkerheten, förändrade regionala förutsättningar samt låg genomförandekapacitet finner regeringen det rimligt att det landprogrammerade biståndet avvecklas för att därefter övergå till stöd för vissa insatser inom områdena infrastruktur, markvård och demokratisk utveckling.
- Rwanda och Burundi I Rwanda föll den hutudominerade regeringen och rebellarmén tog
makten över landet i juli 1994. Ca 700 000 dödades och omkring 2 miljoner människor, framför allt tutsis, flydde inom landet i samband med de blodiga massakrerna. Närmare 2 miljoner ur den dominerande folkgruppen hutus flydde samtidigt ur landet. Den humanitära situationen är mycket svår. Sverige bör i samarbete med FN—systemet och likasinnade stater bidra till i första hand försonings- och 113
8 Riksdagen 1994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga 4 Rättelse: S. 113 rad 24-28 Utbytta
Bilaga 4
konfliktförebyggande insatser. Fortsatt katastrofhjälp kommer att behövas.
Sverige bör sträva efter att i samarbete med andra bidra till att förhindra en utveckling i Burundi liknande den i Rwanda. Konfliktrisken måste minskas och försoningsfrämjande insatser stödjas. Beredskap bör finnas för katastrofinsatser.
Långsiktiga engagemang i Rwanda och Burundi bör undvikas med undantag för försoningsfrämjande insatser som måste ges tid att verka samt utvecklingsamarbete genom enskilda organisationer.
- Somalia och Sudan
I Somalia råder ej längre massvält men försoningsarbetet och de politiska förhandlingarna om Somalias framtida styre går allt trögare på grund av rivalitet mellan krigsherrarna.
Inbördeskriget i Sudan fortsätter med oförminskad styrka mellan den av muslimsk fundamentalism inspirerade regimen i norr och SPLA/SPLM-oppositionen i den kristna och animistiska södra delen. De försök till fredssamtal som Sudans grannländer i öst och söder tagit initiativ till har hittills inte lett till något genombrott.
I såväl Somalia som Sudan kommer fortsatt katastrofbistånd via internationella organisationer samt enskilda organisationer att behövas.
Regionala insatser i Afrika
Det regionala biståndet syftar till ökat samarbete och integration mellan länderna i olika regioner i Afrika samt till att bidra till konfliktlösning och minskad regional obalans.
Det regionala biståndet har i huvudsak varit koncentrerat till Southern Aji'ican Development Community (SADC). Trots stora svårigheter har viktiga steg tagits mot samarbete och regional integration. Sydafrika har nyligen inträtt som elfte medlem i SADC.
Sveriges bistånd till SADC har främst inriktats på transport, energi och kommunikation. områden där den svenska resursbasen är betydande. En förändring av biståndet från investeringar till satsningar på drift, underhåll och marknadsanpassning har ägt rum under de senaste åren. Det s.k. Norden/SADC-initiativet inom bl.a. det handelspolitiska området har ej motsvarat förväntningarna och denna verksamhet bör på sikt fasas ut med undantag av Norsad-fonden.
Det regionala biståndet skall inriktas på att stödja initiativ och åtgärder som syftar till att underlätta regionala ansträngningar att lösa konflikter i regionen. Ett sådant arbete pågår inom OAU och SADC.
Som en följd av den tyngdpunktsförskjutning som ägt rum inom det regionala biståndet genom SADC har medelsbehoven minskat. Regeringen föreslår 105 miljoner kronor för regionala insatser i Afrika.
Prop. 1994/95: 100
114
C 2.2 Asien Prop. l994/95:100 I Asien lever huvuddelen av världens befolkning. Bcfolkningstillväxten Bilaga 4 har dock minskat kraftigt under de senaste decennierna samtidigt som stora ekonomiska framsteg gjorts på många håll. Fortfarande lever en stor del av världens fattiga i Asien. I Ost- och Sydostasien, det s.k. Stillahavsasien, har tillväxten varit över 5 % per capita per år under 30 år. Länderna får en allt större andel av världshandeln, både som exportörer och importörer.
Kvinnornas situtation i Asien varierar kraftigt mellan olika kulturkretsar. I Sydasien och i Kina är läget traditionellt värre än i Sydostasien. En förstärkning av kvinnornas ställning är inte bara en viktig del av utvecklingen, utan en nödvändig förutsättning för framsteg. Inte minst gäller det befolkningstillväxten. Enskilda organisationer och demokratisering av samhället har stor betydelse i detta avseende. Utvecklingssamarbetet med de asiatiska länderna måste i ökad utsträckning inråktas på att stärka kvinnans ställning.
Miljöproblemen är allvarliga i de tättbefolkade asiatiska länderna. Fattigdomen sliter hårt på miljön. Den höga tillväxten bygger i vissa länder på snabb exploatering av naturresurser, bl.a. regnskog. Industrialiseringen medför nya, allvarliga miljöhot.
Den utvecklingsmodell som använts i Stillahavsasien kombinerar exportorienterad kapitalism med en stark stat. Statens roll är dock mindre i de länder som senare inlett sin utveckling. Korruption är ett ökande problem. Tillväxten har byggt på sysselsättningsintensiva strategier, vilket bidragit till att fattigdomen minskat i takt med den hastigt ökande produktiviteten.
Fortfarande finns dock de flesta av världens absolut fattiga i Asien, främst i Sydasien där utvecklingen inte har varit lika dynamisk. Reformer i marknadsekonomisk riktning har dock givit snabb effekt och visat sig kunna överleva politisk och samhällelig oro. Mycket återstår dock att göra för att minska fattigdomen.
I Mellanöstern har fredsprocessen gjort fortsatta framsteg. Det är viktigt att uppbyggnaden av palestinskt självstyre ges stöd utifrån. En vidgad fredsprocess kan ge impulser till hela regionens utveckling.
I de åtta länder som uppstått ur Sovjetunionen i Centralasien och Kaukasus domineras situationen av en svår övergång från den centraliserade kommandoekonomin. Läget förvärras av våldsamma etniska motsättningar och krig. Svenskt bistånd i form av katastrofinsatser. insatser för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, tekniskt samarbete samt multilaterala insatser kan komma ifråga.
Av SIDA:s utbetalningar gick under 1993/94 ca 1,5 miljarder kronor till Asien. vilket motsvarar ungefär en femtedel av det totala biståndet via SIDA. Vissa länder i Asien är huvudmottagare av u-krediter genom BITS.
115
Bangladesh Prop. 1994/95: 100 Målet för biståndet är att förbättra levnadsförhållandena för de fattiga, Bilaga 4 med särskild inriktning på kvinnor på landsbygden.
Regeringens ekonomiska politik. i samverkan med Världsbankens strukturanpassningsprogram, har varit framgångsrik. Halva befolkningen lever dock under den av FN definierade fattigdomsgränsen. Bangladesh har sedan år 1991 ett parlamentariskt demokratiskt system.
Landprogrammet är koncentrerat till undervisning, landsbygdsutveckling och hälsovård. Omfattande stöd ges även till svenska och lokala enskilda organisationer. Inom forskningssamarbetet stöds ett diarréforskningsinstitut i Dhaka.
Det svenska biståndet har fattigdomsfokus med goda spridningseffekter. Flera innovativa metoder för att nå de fattigaste grupperna, särskilt kvinnor, har utvecklats. Stödet till hälsosektorn är i första hand inriktat på att förbättra hälsonivån för kvinnor och barn. En stor del av detta bistånd kanaliseras via UNICEF och Världsbanken. Demokratisering och ekonomiska reformer har skapat förbättrade förutsättningar för effektivt bistånd till Bangladesh.
En landstrategi skall utarbetas under 1996. Regeringen föreslår ett landprogram för Bangladesh på 180 miljoner kronor. Därutöver förutses bl.a. insatser till stöd för demokrati, mänskliga rättigheter och miljöskydd.
Indien
Målet för det svenska biståndet är att bekämpa fattigdomen och förbättra levnadsförhållandena på landsbygden, särskilt för kvinnor. Andra viktiga mål är att bidra till Indiens energiförsörjning samt till förbättrad miljö.
Det ekonomiska reformprogrammet har haft positiva effekter. Världsbanken bedömer att Indien har goda möjligheter att utvecklas i samma riktning som länderna i Sydostasien. Den indiska regeringen har ökat satsningarna på sociala sektorer. De djupgående konflikterna i landet medför dock brutalitet mot Indiens fattiga.
Inom landprogrammet stöds bl.a. energi, hälsovård, primärundervisning samt skogs- och markvärd. Det svenska biståndet är i hög grad inriktat på att förbättra kvinnornas situation och når därmed en av de mest utsatta grupperna i det indiska samhället. Sverige ger t.ex. via UNICEF omfattande stöd till ett hälsovårdsprogram för barn och mödrar. Inom energisektorn är vattenkraftverket i Uri den största insatsen. I februari 1994 tecknades ett avtal om svensk finansiering av en transmissionslinje i delstaten Maharashtra. Härutöver ges tekniskt bistånd.
Nuvarande samarbetsavtal gäller t.o.m. den 30 juni 1996. Regeringen föreslår ett landprogram på 450 miljoner kronor.
En landstrategi skall utarbetas under budgetåret 1995/96. Samarbetet med Indien är brett och mångfacetterat med betydande svenska intressen av politisk och handelspolitisk natur. Regeringen har funnit det motiverat att inleda landstrategiarbetet med en särskild utredning, vars resultat skall 116
ligga till grund för utvecklingssamarbetet under de kommande fem-tio Prop. l994/952100 åren. Bilaga 4
Kambodja
Målet för det svenska biståndet till Kambodja är att bidra till landets återuppbyggnad och långsiktiga utveckling.
Kambodjas politiska, ekonomiska och sociala situation präglas av att landet gått genom krig och inbördes stridigheter under mer än 20 år. Framsteg har gjorts, men huvuddelen av befolkningen lever i stor fattigdom. Landets förvaltning är mycket svag.
Det svenska biståndet till Kambodja har hittills kanaliserats genom internationella (bl.a. UNICEF och WFP) och enskilda organisationer (bl.a. Röda Korset och Diakonia). Fortsatt svenskt bistånd bör huvudsakligen gå till undervisningssektom, insatser som stärker landets förvaltning och energiområdet. Det är också viktigt att fortsätta insatser för att förbättra läget vad gäller mänskliga rättigheterna och stabilisera demokratin. Stöd till det kambodjanska minröjningsprogrammet är angeläget.
Det svenska biståndet till Kambodja har hittills nästan helt finansierats under anslagsposten Katastrofer och återuppbyggnad m.m. Det svenska biståndet har emellertid i ökande utsträckning kunnat bli mer långsiktigt. Kambodja bör därmed upptas som programland. Regeringen föreslår ett landprogram på 120 miljoner kronor.
Laos
Målet för biståndet till Laos är att främja ekonomisk tillväxt. Biståndet skall bidra till att lindra fattigdomen på landsbygden. stärka landets oberoende samt främja demokrati och mänskliga rättigheter.
Laos ekonomiska reformpolitik uppvisar positiva resultat. I politiskt hänseende kan dock endast smärre framsteg konstateras. Läget vad gäller mänskliga rättigheter lämnar mycket i övrigt att önska. Den svaga förvaltningen och bristen på utbildad personal hämmar genomförandet av biståndsinsatser.
Landprogrammet är koncentrerat till skogs- och vägsektorema. med särskild betoning på kunskapsutveckling. Därutöver lämnas förvaltningsstöd på statistikonirådet.
Den framtida inriktningen och omfattningen av det svenska utvecklingssamarbetet med Laos skall fastställas i en landstrategi under år 1995. I avvaktan härpå föreslås oförändrad inriktning av utvecklingssamarbetet. Landprogrammet för budgetåret 1995/96 föreslås bli 135 miljoner kronor.
117
Sri Lanka Prop. l994/95:100 Målet för det svenska biståndet är att främja ekonomisk tillväxt och social Bilaga 4 utveckling. med särskild betoning på fattiga grupper. Vidare syftar biståndet till att värna om demokrati och mänskliga rättigheter.
Sri Lanka har uppnått en hög grad av social utveckling. Det politiska läget i Sri Lanka är relativt stabilt trots inbördeskrig och terrordåd. Brister i respekten för de mänskliga rättigheterna har kritiserats internationellt. Antalet mord och försvinnanden har dock minskat markant under de senaste åren.
Utvecklingssamarbetet med Sri Lanka baserar sig på en landstrategi för perioden till och med år 1997. Landstrategin anger att stödet till landsbygdsutveckling och primärundervisning kan fasas'ut. Sri Lankas ekonomiska utveckling motiverar ökade infrastrukturella insatser och näringslivssamarbete. Därtill kommer forskningssamarbete.
Regeringen föreslår ett landprogram för Sri Lanka på 60 miljoner kronor för budgetåret l995/96, vartill kommer stöd till rättshjälp och MR-organisationer och miljöinsatser.
Vietnam
Målet för utvecklingssamarbetet med Vietnam är att stödja den pågående ekonomiska och politiska reformprocessen samt att främja demokrati och mänskliga rättigheter.
Den vietnamesiska regeringen fortsätter att målmedvetet driva utvecklingen vidare i marknadsekonomisk riktning. Hög tillväxt. ökande export och utländska investeringar samt relativt låg inflation är positiva faktorer. Oroväckande är däremot stora underskott i bytesbalans och statsbudget, hög arbetslöshet, ökande sociala klyftor samt växande miljöhot. En utveckling pågår mot ökad öppenhet i samhället. Utvecklingen mot politisk pluralism har emellertid gått långsamt. Det snabbt ökande internationella biståndet till Vietnam innebär växande krav på samordning.
Landprogrammet omfattar förvaltningsbistånd och fortsatta insatser inom skogs-, hälso— och energisektorema och för miljövård.
Vid en bedömning av det svenska biståndets fortsatta inriktning bör stor vikt läggas vid den ekonomiska reformprocessen, utbyggnad av sociala sektorer samt tydliga förbättringar vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter.
För budgetåret 1995/96 föreslås ett landprogram för Vietnam på 255 miljoner kronor. Därutöver förutses ökade insatser för att främja demokrati och mänskliga rättigheter samt stöd genom svenska enskilda organisationer. Regeringen förutser även tekniskt samarbete. näringslivssamarbete samt biståndskrediter, särskilt inom telekommunikations- och energisektorema. Inom forskningssamarbetet kömmer miljö, hälsa samt forskning om ekonomiska och sociala reformer att prioriteras. Betalningsbalansstöd bör även kunna komma ifråga för budgetåret 1995/96. 118
Västbanken/Gaza Prop. l994/95:100 Målet för de svenska insatserna på Västbanken och i Gaza är att stödja Bilaga 4 fredsprocessen och att förbättra det palestinska folkets levnadsvillkor.
Undertecknandet av avtalet om ömsesidigt erkännande mellan Israel och PLO samt Gaza/Jericho-planen i september 1993 skapade helt nya förutsättningar för internationellt bistånd till Västbanken och Gaza. Fredsplanens genomförande förutsätter omfattande, väl samordnat och snabbt utbetalat internationellt bistånd. Förutsättningama för att palestinierna själva skall leda och driva utvecklingsarbetet är goda, även om det under en övergångsperiod krävs internationellt stöd för att bygga upp, stärka och finansiera administrativa strukturer.
Det svenska biståndet till det palestinska folket går dels genom multilaterala organisationer, främst UNRWA, dels genom bilaterala insatser. Erfarenheterna av svensk-palestinskt samarbete är goda.
Fredsprocessen mellan Israel och PLO förtjänar ett starkt internationellt stöd. Utvecklingen hittills har visat att svårigheterna är betydande men att parterna funnit att fortsatta ansträngningar genom förhandlingar och praktiskt arbete är enda vägen till fred.
På sikt torde området inte behöva internationellt bistånd, men under en övergångsperiod, som stöd till fredsprocessen, är det nödvändigt.
Regeringen avser att öka det svenska engagemanget till stöd för fredsprocessen, bl.a. genom ett utökat bistånd. Det svenska biståndet till Västbanken och Gaza skall inriktas på att bidra till:
- att förbättra det palestinska folkets levnadsvillkor genom sociala och
humanitära insatser;
- att bygga upp palestinska demokratiska institutioner och
samhällsstrukturer för självstyre; - att främja ekonomisk utveckling och sysselsättning, såväl på lång sikt
som genom snabba sysselsättningsfrämjande åtgärder främst i Gaza; - att verka för ökad respekt för de mänskliga rättigheterna; - att stödja den multilaterala fredsprocessen genom att samordna frågor
som rör de palestinska flyktingbamens välfärd. Det svenska landprogrammet föreslås under budgetåret 1995/96 öka till 180 miljoner kronor. Härutöver förutses fortsatt stöd främst genom UNRWA, men också över andra anslagsposter.
Regionala insatser i Asien
Det regionala biståndet till Asien syftar till att främja samarbete i regionen och att framförallt stärka de svenska programländemas möjligheter att delta i detta samarbete. De viktigaste samarbetsorganen är Mekongkommittén och Asian Institute of Technology. Mekongkommittén har till uppgift att förstärka samarbetet vad gäller utnyttjandet av Mekongfloden. I samarbetet deltar Kambodja, Laos, Thailand och Vietnam. Det svenska stödet har tyngdpunkten på miljöområdet. Asian Institute of Technology ägnar sig åt högre teknisk utbildning och 119 forskning. Sverige lämnar bidrag främst för stipendiegivning och för att
stärka institutets verksamhet på miljöområdet. Prop. 1994/95;100 Sverige ger också bidrag till UNDP och Världsbankens regionala Bilaga4 vattenkontor i New Delhi och Jakarta. Under senare år har förutsättningarna för ett utvidgat regionalt samarbete i Sydöstasien förbättrats, vilket gjort det möjligt för Asiatiska utvecklingsbanken att planera ett samarbete mellan Thailand, Kambodja, Myanmar (Burma), Vietnam, Laos och Yunnan-provinsen i södra Kina. Detta samarbete skulle kunna omfatta sektorer såsom transporter. telekommunikation. energi, miljö, kompetensutveckling, handel och investeringar. Sverige planerar ett begränsat stöd för detta samarbete i form av finansiering av konsulttjänster. För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen ett bidrag på 15 miljoner kronor under anslaget C 2. Därutöver finansieras miljörelaterat stöd till Mekongkommittén och Asian Institute of Technology från anslaget C 1 samt från posten för miljöinsatser under delposten C 2.5 Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling.
Övriga länder i Asien
I den följande texten redovisas riktlinjer och motiveringar för vissa andra större samarbetsländer i Asien. Insatserna i dessa länder finansieras över icke-länderfördelade anslagsposter. Utöver insatserna nedan förutser regeringen under budgetåret 1995/96 utvecklingsinsatser också i bl.a. Irak (katastrofinsatser), Libanon (katastrofinsatser, enskilda organisationer), Malaysia (tekniskt samarbete), Thailand (tekniskt samarbete, enskilda organisationer, miljö, katastrofinsatser).
- Afghanistan De inbördes konflikterna i Afghanistan fortgår med oförminskad intensitet.
SIDA föreslår oförändrad inriktning och fördelning av biståndet mellan Svenska Afghanistankommittén och olika FN-organ. Regeringen delar SIDA:s bedömning att det politiska läget tills vidare omöjliggör en övergång från katastrofhjälp till mera långsiktiga återuppbyggnadsinsatser. Regeringen förutser ett medelsbehov på 90 miljoner kronor från anslagsposten Katastrofer och återuppbyggnad m.m.
- Filippinerna
Det svenska biståndet till Filippinerna inriktas på sociala projekt och på att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Härtill kommer tekniskt samarbete och u-krediter främst för infrastrukturprojekt samt näringslivssamarbete.
Den politiska och ekonomiska utvecklingen har stabiliserats under det gångna året. De sociala problemen är dock fortfarande stora.
Tekniskt samarbete har ökat kraftigt under senare är, främst inom energi- och miljösektorema. Under år 1993 har ett eltransmissionsprojekt inletts i samfinansiering med Världsbanken, som innebär ett åtagande om bistånd från BITS om ca 100 miljoner kronor per år under 1994-1997.
Det övriga biståndet förmedlas främst genom enskilda svenska Prop. l994/952100 organisationer. Insatser för att stärka respekten för de mänskliga Bilaga4 rättigheterna bör fortsätta.
- Indonesien
Den ekonomiska och sociala utvecklingen i Indonesien har varit framgångsrik. Den politiska utvecklingen är mera ojämn. Omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer.
Utvecklingssamarbetet med Indonesien har under många år varit obetydligt. Biståndet har begränsats till en miljöinsats, indonesiskt deltagande i BITS internationella kurser, smärre biståndsprojekt via svenska enskilda organisationer samt insatser för att främja mänskliga rättigheter.
Riksdagen beslutade under år 1994 om en viss öppning för tekniskt samarbete med Indonesien. Vad gäller u-krediter kvarstår förbehållet att varje enskilt ärende skall underställas regeringens prövning.
Omfattningen av utvecklingsamarbetet med Indonesien är avhängig den politiska utvecklingen och respekten för de mänskliga rättigheterna. Fortsatt tonvikt bör läggas på insatser till gagn för miljön och för de mänskliga rättigheterna.
- Kina
I det svenska samarbetet med Kina ingår insatser för att främja ekonomisk tillväxt, social utveckling, skydd av miljön samt demokrati och mänskliga rättigheter.
Kina har under femton år av ekonomiska reformer uppnått rekordartad tillväxt. Landet har öppnats för omvärlden. Fattigdomen är dock fortfarande utbredd. Reformeringen av det politiska systemet är långsam. Läget för de mänskliga rättigheterna är dåligt. Miljöproblemen är bland världens svåraste.
Det svensk-kinesiska biståndssamarbetet växte fram under 1980-talet. Biståndet består främst av u—krediter, som i huvudsak använts för utbyggnad av landets telekommunikationer. Efter ett stopp för nya biståndsåtaganden som följd av händelserna på Himmelska fridens torg, återupptogs från år 1991 restriktivt samarbete med huvudsaklig inriktning på miljöområdet, demokratifrämjande insatser samt insatser inom den sociala sektorn. Det svenska telekommunikationsbiståndet har kommit att inriktas mot de fattigaste delarna av Kina. Ett stöd till rättsväsendet i samarbete med UNDP förbereds.
Insatser bl.a. via enskilda organisationer inom den sociala sektorn samt för mänskliga rättigheter och demokrati bör särskilt beaktas. För biståndet till Tibet bör, på grund av svårigheten att hitta lämpliga lokalt förankrade kanaler, stöd via internationella enskilda organisationer övervägas.
- Nepal Nepal har sedan år 1991 en demokratiskt vald regering. Tillväxten har varit hög under senare år. men landet är ett av världens fattigaste. Den 121
dåligt utvecklade infrastrukturen bedöms vara ett av de största hindren för
utveckling. Krediter, främst inom energisektorn, kan komma att Prop. l994/95:100 aktualiseras. Bilaga 4 Det svenska biståndet har social inriktning och förmedlas huvudsakligen genom enskilda organisationer. Inom det bredare tekniska samarbetet lämnas stöd till exportfrämjande verksamhet och insatser inom energisektorn.
- Pakistan Den pakistanska regeringen har deklarerat att den ämnar fortsätta de ekonomiska reformerna och öka satsningarna på energiförsörjning, infrastruktur och de svårt eftersatta sociala sektorerna.
Det svenska biståndet bör även i fortsättningen inriktas på tekniskt samarbete och u-krediter, stöd till samriskföretag, näringslivsbistånd och humanitära insatser via enskilda organisationer.
C 2.3 Latinamerika
Regeringen föreslår en anslagspost på 750 miljoner kronor för utvecklingssamarbete med Latinamerika. För Centralamerika och Karibien föreslås 390 miljoner kronor, för Nicaragua 180 miljoner kronor och för Sydamerika 180 miljoner kronor.
Centralamerika och Karibien l Centralamerika vill Sverige bidra till att undanröja hinder för fred, demokrati, social utjämning och ekonomisk tillväxt. Detta sker bäst genom ett långsiktigt och processinriktat biståndssamarbete. Arbetsformerna skall stärka givarsamordning, FN:s centrala roll i fredsprocessen och det civila samhällets roll i demokratiseringsprocessen. Insatser som omfattas av fredsavtal och framförhandlade samförståndslösningar ger en god grund för ett stabilt och väl utformat bistånd. Riktlinjerna för det svenska utvecklingssamarbetet med Centralamerika lades fast i regeringsbeslut den 27 maj 1993.
Fred har uppnåtts i Nicaragua och El Salvador. I Guatemala finns förhoppningar om ett fredsavtal inom en snar framtid. I formell mening styrs nu samtliga länder i Centralamerika av demokratiskt valda regeringar. Svåra sociala förhållanden, svaga eller obefintliga rättsväsenden, outvecklade kreditsystem, korruption och ökande narkotikahandel hämmar dock såväl den ekonomiska som demokratiska utvecklingen.
Centralamerikas akuta fattigdomsproblem och dess ojämna inkomst- och förmögenhetsfördelning kvarstår. Problemen är intimt relaterade till den politiska situationen i regionen. med stora befolkningsgrupper som i praktiken saknar politiskt inflytande. Sammantaget befinner sig Centralamerika alltjämt i ett osäkert och sårbart läge.
Samtidigt binds länderna alltmer samman av ökande integration och samarbete på en rad områden. Länderna är små och utvecklingen i enskilda länder påverkar påtagligt grannländerna. Det av Sverige sedan många år anammade regionala synsättet på de bilaterala insatserna i 122
regionen blir alltmer relevant. Utbyggnaden av regionala institutioner och Prop. l994/95:100 ökat samråd är liksom utvecklingen av handelsutbytet inom regionen Bilaga 4 positiva inslag i den regionala integrationen.
Utvecklingen på MR-området varierar mellan länderna och kräver fortsatt internationell uppmärksamhet. Länderna i Centralamerika är för närvarande inte utsatta för externa militära hot. I fredsprocessens spår pågår nedrustning och avmilitarisering.
Som första region har Centralamerika utarbetat en uppföljningsplan efter Miljökonferensen i Rio de Janeiro år 1992. Samtliga länder i Centralamerika har skrivit på klimatkonventionen. Alla länder, utom Panama, har dessutom skrivit på konventionen om biologisk mångfald.
Kvinnorna i Centralamerika är hårt drabbade av fattigdom och förtryck. De har ofta hela ansvaret för barn och familjeförsörjning. Framsteg kräver fred men också sociala satsningar och sysselsättningsintensiva satsningar inom näringslivet. Fredligare och mer öppna samhällen är också en förutsättning för kvinnors integrering på lika villkor och för ändrade attityder.
Det svenska samarbetet med Centralamerika berör samtliga länder i regionen och omfattar ett brett spektrum av såväl regionala som bilaterala samarbetsprogram. Ett stort antal svenska enskilda organisationer är aktiva.
Regeringen förutser en fortsatt koncentration på freds- och demokratiseringsprocessema, liksom ett fattigdomsinriktat stöd till det ekonomiska och sociala reformarbetet i Centralamerika.
De regionala perspektiven på samarbetet med Centralamerika bör markeras genom att de medel, som avsatts för Centralamerika under anslagsposten Demokrati och mänskliga rättigheter överförs till anslagsposten Utvecklingssamarbete med Centralamerika. Vidare bör beredskap finnas för katastrofbistånd, särskilda miljöinsatser liksom fortsatt samarbete genom de svenska enskilda organisationer som arbetar i Centralamerika.
- El Salvador och Guatemala
I El Salvador utgjorde de allmänna valen i mars 1994 en viktig milstolpe i freds— och demokratiseringsprocessen. Det finns anledning att hysa förhoppningar om en varaktig, civil och demokratisk process, vilket dock förutsätter betydande insatser för att omdana ekonomin, reformera armén, poliskåren, rättsväsendet och för att inlemma de tidigare väpnade kontrahenterna i det civila samhället. Betydande insatser krävs alltjämt för att förbättra situationen för återvändande flyktingar och internflyktingar för vilka en lösning av jordfrågan är av avgörande betydelse.
Även i Guatemala har Sverige under ett drygt decennium varit mycket verksamt med såväl humanitära som fredsfrämjande insatser. Där görs betydande framsteg i fredsprocessen och förhoppningar finns om ett fredsavtal inom en nära framtid. En FN-mission. Minugua, har redan inrättats för att i ett första skede övervaka de mänskliga rättigheterna. I missionen ingår svensk personal. Om ett fredsavtal kommer till stånd 123 finns anledning för Sverige att höja ambitionsnivån för att skapa
trovärdighet och stadga i den komplicerade fredsprocess som då ska ta Prop. l994/95:100 vid. I Guatemala, liksom i södra Mexico och Belize, finns stora skaror Bilaga 4 av flyktingar och internflyktingar, vars situation kräver fortsatt internationell uppmärksamhet i linje med principerna. som utvecklades mellan 1988 och 1994 inom ramen för det s.k. CIREFCA-programmet. Såväl i El Salvador som i Guatemala kommer FN liksom de enskilda organisationerna att spela en viktig och avgörande roll i biståndssamarbetet. Sverige verkar aktivt för en effektiv samordning av FN:s insatser i dessa länder.
- Costa Rica
Costa Rica har en lång tradition av demokrati och genomför beslutsamt ekonomiska reformer, vilka dock i ett inledande skede har mindre gynnsamma fördelningspolitiska effekter. Sverige genomför större insatser på energi-, bostads- och naturresursområdena. Regeringen förutsätter att det relativt omfattande tekniska samarbetet utvecklas ytterligare. Insatser för att bygga upp och förstärka forskningskapacitet har hög relevans liksom näringslivsutvecklande insatser.
- Karibien
Sveriges biståndsåtaganden i Karibien är begränsade och omfattar främst tekniskt samarbete med Jamaica och Dominikanska Republiken samt en regional miljöinsats. Beredskap börfinnas för stöd till de demokratiska reformprocesserna i Haiti och Kuba. Personer från regionen bör inbjudas att delta i den internationella kursverksamheten. I övrigt bör beredskap finnas för katastrofbistånd, kultursamarbete liksom fortsatt samarbete genom de enskilda organisationer som arbetar i Karibien.
Nicaragua
Viktiga framsteg har gjorts för att nå politiskt samförstånd kring centrala frågor. Landet befinner sig fortfarande på en utvecklingsnivå som ligger långt under grannländernas. Den prekära politiska och ekonomiska situationen i Nicaragua utgör ett hot mot stabiliteten i regionen som helhet.
Nicaragua är det enskilda land som tar emot mest svenskt bistånd i Centralamerika. I takt med fredsutvecklingen och det allt intensivare samarbetet mellan de sju länderna i regionen blir det allt mer konstlat att göra en skarp gränsdragning mellan nationella och regionala insatser. Det är därför naturligt att bedöma förutsättningarna för bistånd även till Nicaragua i ett regionalt sammanhang.
Sverige har finansierat projektering av ett kraftverksbygge. Frågan om eventuell svensk delfinansiering av kraftverket bereds för närvarande av SIDA.
Landprogrammet omfattar naturbruk, miljö och markvärd, hälsovård, befolkningsfrågor, vatten och sanitet, försoning, demokratisering och insatser på människorättsområdet, flyktinginsatser, bostadsbyggande samt institutionell uppbyggnad inom finanssektorn. Därtill kommer 124
forskningsstöd. Betalningsbalansstöd, som utgör omkring hälften av Prop. l994/95:100 biståndet till Nicaragua, spelar en viktig roll för att komma till rätta med Bilaga 4 landets skuldsituation. En landstrategi för Nicaragua kommer att fastställas under år 1995. Regeringen föreslår att 180 miljoner kronor avsätts till landprogrammet.
Sydamerika
Målet för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydamerika är att ge stöd till demokratisk samhällsutveckling. Samarbetet syftar till att stödja demokratiska regeringars reformpolitik, nydanande utvecklingspolitik och framsynta miljöpolitik.
Inom Sydamerika prioriteras samarbetet med Bolivia. Vidare bedrivs betydande tekniskt samarbete med Ecuador, Colombia och Chile. Sverige lämnar ett ansenligt stöd inom regionen till främjande av barns rättigheter med gatubarn som särskild målgrupp.
Det tekniska samarbetet med Ecuador bör fortsätta. Den tidigare aviserade ambitionshöjningen avseende biståndet till Paraguay bör av resursskäl ej genomföras.
Gatubarnens situation i Sydamerika bör ägnas särskild uppmärksamhet. Huvuddelen av stödet lämnas genom olika UNICEF-program.
Medel. som tidigare avsatts för Sydamerika under anslagsposten Demokrati och mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd bör överföras till anslagsposten Utvecklingssamarbete med Sydamerika. Vidare bör beredskap finnas för katastrofbistånd, miljöinsatser, kultursamarbete liksom fortsatt samarbete genom de svenska enskilda organisationer som arbetar i Sydamerika.
Utöver de nedan redovisade förutser regeringen utvecklingssamarbete bl.a. även med Honduras. Mexico, Argentina, Brasilien, Colombia och Peru, i huvudsak via enskilda organisationer och FN-organ. Det svenska stödet avser i främst insatser för demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter och gatubarn.
- Bolivia
Bolivias nya ledning, som tillträdde i juni 1993, förväntas fortsätta den utvecklingspolitik, som inneburit en rad strukturreformer i riktning mot marknadsekonomi.
Det svenska utvecklingssamarbetet med Bolivia bedrivs enligt riktlinjer fastställda av regeringen i februari 1993. Biståndets inriktning och omfattning är avhängiga fortsatt åtagande från Bolivias regering att fullfölja reformpolitiken samt att befästa demokratin.
Utvecklingssamarbetet syftar till att stärka den sociala infrastrukturen och skyddet för de mänskliga rättigheterna samt bidra till icke-statliga organisationers kapacitet i arbetet mot fattigdom. Samarbetet skall så långt möjligt ha karaktären av programstöd till regeringens sociala reformer och investeringar. Biståndet bör samordnas med andra givare och koncentreras ytterligare. Beredskap bör finnas att i begränsad omfattning lämna betalningsbalansstöd.
Det tekniska samarbetet syftar till att främja ekonomisk utveckling och Prop. l994/95:100 omstrukturering av ekonomin genom insatser inom infrastruktur, Bilaga 4 gruvdrift och miljö. I ljuset av förbättrad kreditvärdighet kan krediter komma att aktualiseras i fråga om strategiskt viktiga infrastrukturprojekt som stöds av Världsbanken eller IDB. Ett avtal har ingåtts med landets industriförbund och stöd ges till ett sekretariat för investeringsfrämjande verksamhet.
- Chile
Utvecklingssamarbetet med Chile har främst inriktats på att ge stöd åt övergången till demokrati. Biståndet övergick med 1993 års utgång till tekniskt samarbete enligt de riktlinjer som regeringen fastställde den 2 maj 1991, inklusive fortsatt stöd till chilenska program för att stärka kvinnans ställning.
C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning
Biståndet under denna anslagspost har som mål att främja utvecklingen av demokratiskt samhällsskick och ökad respekt för de medborgerliga fri- och rättigheterna. Under budgetåret 1993/94 har bistånd utgått till ca 570 insatser fördelade på demokratisk samhällsutveckling, uppbyggnad av rättsstaten och kamp mot förtryck.
Biståndet till stöd för demokratisk samhällsutveckling svarar för över 40% av insatserna. Huvuddelen går till Afrika, främst Sydafrika. Biståndet till uppbyggnad av rättsstaten har främst riktats till Latinamerika. En viktig del har varit folkbildning, lagskydd och insatser som särskilt avser kvinnor, barn och minoriteter. Stöd till kampen mot förtryck sker dels där kränkningar av mänskliga rättigheter utförs eller medvetet tolereras av landets regering, dels där ett lands regering vill förbättra respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna.
Genomförandet av insatser för demokrati och mänskliga rättigheter sker med hjälp av ett stort antal samarbetsorganisationer. Svenska enskilda organisationer spelar en mycket stor roll.
Under budgetåret l995/96 föreslås biståndet till Centralamerika och Sydamerika, Sydafrika och Västbanken/Gaza överföras till land- och regionprogram. Under 1994/95 uppgår denna del av stödet till 115, 220 respektive 54 miljoner kronor, totalt 389 miljoner kronor. I förhållande till föregående år innebär således förslaget nedan en minskning med 21 miljoner.
Biståndet föreslås i huvudsak behålla ovan beskrivna inriktning och former under budgetåret l995/96. De ändrade förutsättningarna i många länder leder till att en ökande andel av insatserna i framtiden bör göras inom den offentliga sektorn i syfte att t.ex. stärka rättsväsendet. En större koncentration av biståndet till vissa huvudområden bör eftersträvas. Den nya biståndsmyndigheten skall i samarbete med biståndsambassadema i Afrika, Asien och Latinamerika under budgetåret 1995/96 ta fram en handlingsplan för hur demokratisk samhällsutveckling och respekt för 126
mänskliga rättigheter bör stödjas. Prop. 1994/951100 Okad vikt skall ges till insatser för barn och kvinnor. Bilaga 4 Stöd till partier i u-länder och Central- och Osteuropa genom
partianknytna organisationer i Sverige kommer att införas. enligt ovan under avsnittet Utredningar m.m. redovisade förslag. Utrymme bör också reserveras inom anslagsposten för stöd till det internationella institutet för demokrati och val.
Inom ramen för anslagsposten bör särskild prioritet att ges till insatser som förebygger konflikter samt främjar fred och försoning. Vissa insatser för konfliktlösning och försoning har överförts från anslagsposten Katastrofer och återuppbyggnad m.m. Stöd kommer bl.a. att kunna ges till insatser som skyddar medborgare mot förföljelse, till observatörer, upprättande av krigstribunaler, medlingsinsatser och preventiv diplomati. Särskild vikt kommer att läggas vid insatser som har goda förutsättningar att bidra till försoning mellan etniska grupper, t.ex. olika former av nätverksbyggande och mötesverksamhet.
Fortsatt stöd förutses till det forna Jugoslavien för insatser som avser demokratisk utveckling, försoning och respekt för mänskliga rättigheter.
Möjligheten till humanitära insatser till Östtimor bör särskilt beaktas. Med hänvisning till vad som anförts ovan föreslår regeringen att 277,5 miljoner kronor avsätts för insatser under anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning.
C 2.5 Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling
Under denna anslagspost redovisas verksamheter som hittills finansierats från skilda sakanslag för BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp. Anslagspostema har sammanförts eftersom verksamheterna formellt och innehållsmässigt har betydande likheter. Inte minst är arbetssättet likartat. Det rör sig om projekt som syftar till att bygga upp kunskaper, institutioner, kapacitet i u-länder. ofta genom samarbete med organisationer och institutioner i Sverige. SAREC:s forskningsstöd intar i många avseenden en särställning. Men som flera utredningar har visat ingår även i forskningsstödet insatser som liknar det tekniska samarbetet.
De tidigare anslagen. redovisas nedan åtskilt. Det finns dock en betydande överlappning mellan dem. Den framtida utformningen av verksamheterna inom den nya myndigheten bör ta tillvara synergieffekter. vilket kan leda till en annorlunda uppdelning. Strävan bör därtill vara att så långt lämpligt integrera verksamheterna i landprogrammen. i linje med regeringens allmänna strävan att förstärka dessas ställning. Regeringen avser att ge myndigheten närmare anvisningar därom.
Regeringen föreslår för anslagsposten 2 002,5 miljoner kronor för budgetåret l995/96, fördelat enligt följande.
Tekniskt samarbete och internationella kurser
Under budgetåret l993/94 gjordes utfästelser om stöd inom ramen för det 127 tekniska samarbetet till 147 insatser om sammanlagt 294 miljoner kronor
till 34 länder. 63 olika svenska företag är parter i samarbetet. 67 Prop. l994/95zl00 internationella kurser har genomförts med sammanlagt 1699 deltagare Bilaga 4 från 102 länder. Under den senaste fyraårsperioden har 13 nya kurser introducerats i programmet. 10 av dessa avser områdena miljö eller demokrati. Efterfrågan på internationella kurser har ökat starkt under
senare år.
Under budgetåret 1993/94 utbetalades 247 miljoner kronor för det tekniska samarbetet och 108 miljoner kronor för den internationella kursverksamheten.
BITS föreslår att 675 miljoner kronor anvisas för tekniskt samarbete inklusive internationella kurser. På årsbasis innebär förslaget en ökning med 115 miljoner kronor jämfört med anslaget under innevarande budgetår och med 95 miljoner kronor jämfört med utbetalningarna under budgetåret 1993/94.
Den föreslagna höjningen motiveras med att efterfrågan på tekniskt samarbete ökat mycket kraftigt som en följd av att antalet samarbetsländer blivit fler och att genomsnittsstorleken på projekten ökat. En stor del av tillgängliga medel för budgetåret 1994/95 är intecknade av projekt under beredning. BITS räknar med att den utgående reservationen den 30 juni 1995 kommer att vara liten.
Det tekniska samarbetet är ett viktigt instrument för överföring av svenskt kunnande till u-länderna. BITS resultatredovisning visar att uppställda målsättningar i flertalet fall har infriats.
BITS har under budgetåret 1993/94 utvärderat ett tjugotal insatser. Bl.a. har en genomgång gjorts av resultatet av 10 års samarbete med Uruguay, vilken visar att praktiskt taget samtliga 32 insatser genomförts på ett tillfredställande sätt. Projektmålen har uppfyllts i samtliga avslutade insatser och långsiktiga utvecklingseffekter har noterats i hälften av fallen. I fem fall har de förväntade utvecklingseffektema uteblivit medan en effektbedömning i övriga fall ej varit möjlig på grund av att insatsernas avslutande legat alltför nära i tiden. Insatser som kombinerat tekniskt samarbete med deltagande i internationella kurser har visat störst måluppfyllelse.
Resultaten av de internationella kurserna utvärderas genom enkäter till kursdeltagarna vid kursavslutningen. Långsiktiga effekter mäts genom enkäter till kursdeltagare och deras arbetsledare några år efter kursavslutningen. Båda typerna av enkätundersökningar visar på mycket hög grad av måluppfyllelse.
Regeringen föreslår att 562,5 miljoner kronor anvisas för tekniskt samarbete och internationella kurser för budgetåret l995/96. Vidare föreslår regeringen att den nya myndigheten bemyndigas att utfasta tre gånger budgetårets anslag för tekniskt samarbete och internationella kurser.
Näringslivssamarbete
Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp) har inkommit med en fördjupad anslagsframställning för perioden 1995/96 - 1998. 128
SwedeCorps verksamhet skall bidra till att skapa gynnsamma Prop. l994/95zl00 förutsättningar för näringslivsutveckling i samarbetsländerna. SwedeCorp Bilaga 4 skall inom sitt samarbetsområde främja en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön.
Verksamheten är indelad i tre grenar; kompetensutveckling, affärsutveckling och kapitalförsörjning. Den huvudsakliga målgruppen är små- och medelstora företag samt institutioner som främjar deras intressen. Verksamheten omfattar insatser i ett 40-tal länder. Fördjupat samarbete pågår med 14 u-länder samt Estland, Lettland, Litauen och det ryska närområdet.
Huvuddelen av SwedeCorps verksamhet består av väl avgränsade projekt. Därtill kommer de generella tjänster som erbjuds inom området marknadsinformation och marknadsintroduktion. SwedeCorp strävar efter en så låg subventionsnivå som möjligt för att undvika konkurrenssnedvridande effekter och långsiktigt biståndsberoende. Insatserna är förhållandevis personalintensiva.
- Resultatanalys
Verksamheten inom näringslivsbiståndet befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede, varför det är svårt att göra någon helhetsbedömning av dess utvecklingseffekter. SwedeCorp arbetar på att utveckla en modell, baserad på det s.k. Logical Framework-konceptet, för mål- och resultatanalys på projektnivå.
Kompetensutveckling är den volymmässigt största av SwedeCorp:s verksamhetsgrenar. Flertalet projekt inom verksamhetsområdet har påbörjats under 1993-94. För dessa är det ännu för tidigt att analysera resultat och effekter. De effektbedömningar som hittills kunnat göras avser huvudsakligen insatser för företagsutvecklingen i vissa länder i Afrika. Utvärderingar har också gjorts av utbildningsstödet till tre av Swedfunds samriskföretag i Afrika, vilket har visat sig ha en positiv inverkan på företagens utveckling.
Insatser inom området affärsutveckling utvärderas löpande. Resultaten är i huvudsak positiva inom såväl marknadsinformation som marknadsintroduktion.
Kapitalförsörjning genom oberoende finansieringsinstitut är en ny verksamhetsgren som utvecklats i samverkan med Swedfund International AB.
SwedeCorp arbetar utifrån ett företagsnära perspektiv "nedifrån och upp", vilket innebär ett nära och direkt samarbete med målgruppen på mikronivå. SwedeCorps erfarenheter har visat att ett meningsfullt samarbete på mikronivån förutsätter en fungerande "miljö" för näringslivsutveckling på såväl mellan- som makronivån. I fattigare länder, där de institutionella och makroekonomiska förhållandena lägger hinder i vägen för en utveckling av näringslivet, bör därför biståndet i större utsträckning omfatta den institutionella nivån samt även inkludera förvaltningsuppbyggnad och strukturanpassning. Tyngdpunkten i verksamheten bör i dessa länder ligga på kompetensutveckling, för näringslivets aktörer såväl som för offentliga institutioner som styr 129 förutsättningarna för näringslivet, kompletterat med stöd till utveckling
9 Riksdagen 1904/95. I saml. Nr 100. Bilaga 4
Bilaga 4
av kapitalförsörjningssystemen.
I mer utvecklade länder bör arbetet inriktas på att skapa ömsesidiga affärsförbindelser. De huvudsakliga verksamheterna i dessa länder blir affärsutveckling och kapitalförsörjning.
SwedeCorp förordar att regeringen fastställer den föreslagna verksamhetsindelningen och inriktningen på det svenska näringslivsbiståndet. De föreslagna verksamhetsmålen är:
- förbättra kompetensen i näringslivet; - främja bra affärer och uthålliga affärsallianser; - underlätta företagens kapitalförsörjning. För budgetåret l995/96 föreslår SwedeCorp att 236,5 miljoner kronor anvisas för näringslivssamarbete med u-länder. Vidare begärs bemyndiganden att göra åtaganden som tillsammans med tidigare utfästelser motsvarar ingående reservation samt två gånger det belopp som ställts till förfogande. SwedeCorp föreslår även att garantiramen utöver marknadsföringsåtgärder skall omfatta också garantier inom kapitalförsörjningsprogrammet. Ramen bör därför höjas från 12 miljoner kronor till 30 miljoner kronor.
- Resultatbedömning
I enlighet med SwedeCorps slutsatser bör landstrategiarbetet vara den centrala processen för helhetsanalysen av mottagarlandets utvecklingsnivå och behov. SwedeCorps resultatanalys visar på behovet av stor flexibilitet i arbetssätt och metodval för att näringslivsbiståndet skall kunna anpassas till skilda förutsättningar i mottagarländerna. Analysen pekar också på vikten av ett gynnsamt inhemskt näringslivsklimat för att insatser på mikronivån skall lyckas. En viktig uppgift för det svenska biståndet på näringslivsområdet inom ramen för den nya myndigheten är således att bidra till att villkoren för inhemsk resursmobilisering och produktiv verksamhet förbättras. Den nya organisationen av biståndsadministrationen kommer att underlätta en helhetssyn på näringslivssamarbetet, där insatser på mikronivån kan kompletteras med institutions— och förvaltningsstöd.
— Slutsatser Regeringen tillstyrker SwedeCorps förslag till verksamhetsindelning och inriktning på näringslivsbiståndet.
Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret l995/96 till 172,5 miljoner kronor. Den nya myndigheten bör vidare bemyndigas att göra utfästelser som motsvarar tre gånger de vid varje tillfälle tillgängliga medlen. Garantiramen bör inkludera även garantier inom kreditförsörjningsprogrammet och utökas till 30 miljoner kronor.
Särskilda miljöinsatser
Insatserna koncentreras till tre områden: kapacitetsutveckling i mottagarländerna, uthålligt utnyttjande av naturresurser samt integration av miljöaspekter i biståndsinsatser med annan huvudsaklig inriktning.
Prop. l994/95: 100
130
Inom dessa huvudområden fokuseras insatserna på tolv program som rör Prop. l994/952100 bl.a. miljöplanering, miljölagstiftning, miljöekonomi, vattenresurser, Bilaga 4 jordbruk och markvård, biologisk mångfald m.m. Utveckling av den svenska resursbasen ingår som ett viktigt led.
Många av de högt prioriterade insatserna är under uppbyggnad. Det gäller särskilt kapacitetsutveckling i bred bemärkelse, bl.a. miljöekonomi, institutionsutveckling och insatser inriktade på vissa änmesområden som t.ex. vattenresurser och uthålligt jordbruk. Utvecklingen av verksamheten skall ses mot bakgrund av den nyligen överlämnade arbetsgruppsrapporten om det svenska biståndet efter UNCED. Regeringen föreslår 307,5 miljoner kronor för Särskilda miljöinsatser under budgetåret l995/96.
F orskn ingssamarbete
De övergripande målen för forskningssamarbetet är att stärka u-ländemas forskningskapacitet och främja utvecklingsinriktad forskning. Från anslagsposten finansieras stöd till forskningssamarbete med u-länder och mellan u-länder. internationella forskningsprogram och —projekt med inriktning på u-länder och u-landsrelaterade problem samt stöd till u- landsforskning i Sverige.
SAREC föreslår i sin enkla anslagsframställning att 721 miljoner kronor anvisas för forskningssamarbete under budgetåret 1995/96. På kalenderårsbasis motsvarar detta en ökning med 40 miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår.
Inom ramen för det bilaterala forskningssamarbetet bidrar SAREC huvudsakligen till uppbyggnaden av forskningskapacitet i samarbetslandet. Som ett komplement till de bilaterala programmen stöds resultatinriktad forskning som ej getts tillräckligt utrymme inom landprogrammen.
Inom ramen för regionala program stöds såväl kapacitetsutveckling som resultatinriktad forskning där uppbyggnaden av regionala nätverk är av stor betydelse för länder som saknar en nationell bas för att genomföra forskning i egen regi.
SAREC:s stöd till internationella program domineras av det internationella jordbruksforskningsprogrammet (CGIAR) och forskning inom hälsoområdet (WHO). Målsättningen med dessa insatser är att producera forskningsresultat inom för u-länderna centrala områden.
Stödet till svensk forskning har som målsättning att utveckla relevant forskningskapacitet vid svenska universitet.
SAREC genomförde under l993/94 ett flertal utvärderingar och studier av olika insatser. Bl.a. har på regeringens uppdrag stödet till svensk u- landsforskning utvärderats. I syfte att förbättra kvaliteten i resultatredovisningen har SAREC under året utvecklat en metod för att bättre kunna mäta och följa upp resultat inom forskningbiståndet.
Regeringen föreslår att den nya myndigheten ges till uppgift att stärka u-ländernas kapacitet för forskning och att främja sådan forskning som kan bidra till en utveckling i enlighet med målen för den svenska 13]
Bilaga 4
biståndspolitiken. Forskningssamarbetet spelar en viktig roll för uppbyggnaden av kunskaper och mänskligt kapital i u-länderna. Detta bör ske genom stöd till forskningssamarbete med u-länder, forskningssamarbete mellan u-länder, internationella forskningsprogram och särskilda forskningsprogram och -projekt med inriktning på u-länder och u-landsrelaterade problem.
Under föregående budgetår har SAREC påbörjat ett arbete med att dels rationalisera och koncentrera verksamheten. De åtgärder som vidtagits är bl.a. följande:
- minskning av antalet samarbetsländer, — minskning av antalet delinsatser främst inom de bilaterala
programmen, - strävan att fasa in särskilda program/insatser i de bilaterala
programmen, - synnerligen restriktiv hållning till helt nya insatser och en kritisk
prövning av alla insatser som skall förlängas.
I anslagsframställningen för budgetåret 1995/96, föreslår SAREC, förutom viss volymökning för hela sakverksamheten, ökat stöd till den svenska u-landsforskningen.
Forskningssamarbetet spelar en strategisk roll för uppbyggnaden av kunskaper och mänskligt kapital i u-länderna. Regeringen ställer sig bakom den allmänna inriktning av forskningssamarbetet som SAREC anger och föreslår att den nya myndigheten ges i uppgift att stärka u— ländernas kapacitet för forskning och att främja sådan forskning som kan bidra till en utveckling i enlighet med målen för det svenska utvecklingssamarbetet. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt forsningsinsatser med inriktning på ekonomisk utveckling, demkratiska samhällsskick, mänskliga rättigheter, befolkningsfrågor, miljö, naturresursutnyttjande och naturhushållning. Inom myndigheten bör ett särskilt beslutsorgan inom vissa ramar ges beslutsrätt vad gäller forskningsbiståndet.
Regeringen betonar vikten av fortsatt stöd till svensk u-landsforskning. Stödet till svensk u-landsforskning är betydelsefull dels för att åstadkomma ett aktivt deltagande från svenska forskares sida i det europeiska forskningssamarbetet inom detta område, dels för att kunna bredda den svenska resursbasen för utvecklingssamarbetet med u-länder.
Regeringen föreslår 600 miljoner kronor för forskningssamarbetet under budgetåret 1995/96.
Särskilda program
Insatserna inom Särskilda program skall bidra till att öka effektiviteten i det svenska utvecklingssamarbetet. Utveckling av långsiktiga strategier och nya metoder inom särskilt viktiga områden, kompetensutveckling i u-ländcrnas institutioner och analyser av genomförda biståndsinsatser är viktiga inslag.
Verksamheten bör även fortsättningsvis bedrivas inom följande tre huvudområden.
Prop. l994/95: l 00
l33
Huvuddelen bör utgöras av s.k. Ämnesinriktad verksamhet. Denna bör Prop. l994/95:100 huvudsakligen bestå av insatser som befinner sig i ett uppbyggnadsskede Bilaga 4 och där de enskilda insatserna är relativt små och ännu inte färdiga att infogas i ett långsiktigt bilateralt utvecklingssamarbete med enskilda u- länder. Under budgetår 1994/95 prioriteras insatser med inriktning på energi-, hälsovårds- och befolkningsområdena, genderaspekter, handikappades situation samt kultur och massmedia. Denna inriktning bör enligt regeringen bibehållas.
Den andra delen bör avse Försöksverksamhet och metodutveckling. Dess syfte är att identifiera, utvärdera. dokumentera och sprida erfarenheter av nya metoder och tekniker inom olika sektorer.
Det tredje verksamhetsområdet bör utgöras av Insatsförberedelser och resultatvärdering. Här genomförs analyser och utvärderingar av effekter och prestationer inom utvecklingssamarbetet. Resultat och överväganden används i stor utsträckning i den biståndspolitiska beslutsprocessen och debatten. Det är viktigt att erfarenheterna tas till vara i de bilaterala programmen, av andra u-länder, internationella organisationer, enskilda organisationer och andra organ. I görligaste mån bör svenska resurser utnyttjas.
Regeringen föreslår 360 miljoner kronor för särskilda program under budgetåret l995/96.
C 2.6 Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m.
Katastrofbiståndet utgår främst för insatser i ett 15-tal s.k. komplexa katastrofer, varav flertalet är följden av inbördeskrig. F.d. Jugoslavien, Mocambique, Angola, Rwanda, Somalia, Sudan, Irak, Afghanistan är exempel på länder som har varit eller är drabbade av inbördeskrig och som erhåller betydande katastrofhjälp. I de komplexa katastroferna samverkar ofta rena katastrofinsatser med t.ex. insatser för att främja efterlevnaden av mänskliga rättigheter, försoningsinsatser, politisk och diplomatisk medling och i flera fall militära insatser.
Det är viktigt att tidigt identifiera länder som kan komma att drabbas av interna konflikter och göra vad som är möjligt för att undvika att konflikten bryter ut. Sverige kommer i internationella fora att verka för att FN förbättrar sina möjligheter att tidigt identifiera uppkommande konflikter och- ännu viktigare- även inleda förebyggande åtgärder.
Även när det gäller naturkatastrofer bör betydligt mer förebyggande åtgärder vidtas.
Regeringen kommer att fortsätta att stödja det reformarbete som pågår inom FN för att förbättra samordningen mellan katastrofhjälpen och de politiska och de militära insatserna i dessa komplexa katastrofer. Regeringen avser också att fortsatt stödja Department of Humanitarian Affairs (DHA), som har till uppgift att inom FN koordinera de olika FN- organens katastrofhjälp.
Under budgetåret 1993/94 och innevarande budgetår har vissa försonings- och demokratiinsatser i Somalia och Sudan finansierats över 133
anslagsposten. För budgetåret 1995/96 föreslås sådana insatser finansieras Prop. l994/95: l()(_) över anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning. Bilaga 4
Ett nätverk för svenska katastrofhjälpsorganisationer har nyligen bildats, bl.a. med syftet att kunna erbjuda FN-organ svensk personal, antingen enstaka personer eller grupper. Regeringen kommer att stödja nätverket och verka för att fler svenskar deltar i det internationella katastrofhjälpsarbetet på olika nivåer. Regeringen har gett SIDA i uppdrag att lägga fram förslag om hur ett system för lagring av internationellt efterfrågade katastrofvaror bäst kan organiseras.
Katastrofhjälpen bör även fortsättningsvis prioritera röjning av landminor.
Det svenska katastrof- och flyktingbiståndet i f.d. Jugoslavien uppgår sedan krisens början till närmare 900 miljoner kronor. De humanitära behoven måste även framdeles finansieras parallellt med att vissa långsiktiga insatser av återuppbyggnadskaraktär sätts igång. Sådana kan redan göras i den muslimsk-kroatiska federationen i Bosnien- Hercegovina. Sverige kommer att delta i FN:s återuppbyggnadsplan för Sarajevo och EU:s administration av Mostar, men insatser i centrala Bosnien och i Tuzlaregionen prioriteras. Bistånd planeras till t.ex. bostäder, vatten, energi, telekommunikationer och hälsovård. Projekt som underlättar för bosniska flyktingar i Sverige att återvända kommer att särskilt beaktas. Katastrofbiståndet beräknas efter hand fasas ut till förmån för insatser för återuppbyggnad i takt med fredsprocessen.
Förutom katastrofbistånd till Makedonien har Sverige under år 1994 bidragit med 15 miljoner kronor i betalningsbalansstöd. En viss beredskap bör finnas för tekniskt samarbete och multilaterala insatser.
Katastofbistånd har under de senaste åren förmedlats till Albanien. Under budgetåret 1993/94 utbetalades 10 miljoner kronor i betalningsbalansstöd. BITS finansierar några projekt i Albanien. En beredskap för fortsatta insatser bör finnas.
Insatser för mänskliga rättigheter, försoning och demokrati planeras för hela f.d. Jugoslavien. Här ingår bl.a. stöd till massmedia, lokala fredsinitiativ, organisationer för mänskliga rättigheter m.m. Huvuddelen av stödet sker genom svenska organisationer, som verkar i området. Insatserna bör finansieras över anslagsposten Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning.
Regeringen avserverka för ökade möjligheter till återvandring för flyktingar, i kontakter med UNHCR och andra internationella organisationer. Ätervandringsprogram bör även avse internflyktingar. Stor vikt bör läggas på att katastrofbiståndet stöder återvandring i kombination med insatser för återuppbyggnad. Genom medlemskapet i EU kommer Sverige att bidra till EG-kommissionens omfattande katastrofbistånd, som kanaliseras genom European Commission's Humanitarian Office (ECHO).
Regeringen föreslår en medelsram på 1 500 miljoner kronor för budgetåret 1995/%. Katastrofinsatser i Angola och Mocambique föreslås finansierade i huvudsak genom landprogrammen för dessa länder. Insatser i Västbanken/Gaza samt Kambodja finansieras framgent över de 134 anslagsposter som upprättas för dessa länder.
C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda Prop. l994/95:100 organisationer Bilaga 4 Över denna anslagspost finansieras mer än 600 utvecklings- och informationsprojekt samt cirka 675 volontärer. Mer än 300 enskilda organisationer får statligt stöd till utvecklingssamarbete.
Övergripande mål är att höja de fattigas levnadsnivå samt bidra till ett mer folkligt deltagande i samhällsbyggandet i u-ländema. Ett annat mål är att ge stöd för att bygga upp nationella institutioner och inhemsk kompetens. Av stor betydelse är att utvecklingssamarbetet via folkrörelser och andra enskilda organisationer bidrar till att öka förståelsen och stödet för utvecklingsfrågor bland allmänheten i Sverige.
Bidragsgivningen till folkrörelser och andra enskilda organisationer har övergått från projektstöd till i huvudsak ramavtal med 14 organisationer. SIDA har idag ramavtal med följande organisationer: Afrikagrupperna, Diakonia, LO/TCO:s biståndsnämnd, Olof Palmes Internationella Centrum, Pingstmissionens U-landshjälp, Rädda Barnen, Handikapporganisationernas Biståndsstiftelse (SHIA), Lutherhjälpen/Svenska Kyrkans Mission, Svenska Missionsrådets Biståndsnämnd, SCC/Utan gränser, Svenska Röda Korset, Svensk Volontärsamverkan/SVS, Utbildning för biståndsverksamhet/UBV samt Föreningen Bistånd och Information genom Frivilliga Organisationer (BIFO).
Totalt utbetalades från anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer 924,8 miljoner kronor under budgetåret 1993/94. Den ointecknade reservationen ökade från ca 31 miljoner kronor budgetåret 1992/93 till ca 39 mkr budgetåret l993/94.
Sammanlagt utbetalas över olika anslagsposter cirka 1,9 miljarder kronor till enskilda organisationer för utvecklings- och katastrofinsatser, samt insatser för mänskliga rättigheter och demokrati. Detta motsvarar närmare 25 % av det totala bilaterala biståndet. Projekten är av mycket varierande art och spänner över ett brett fält från mycket små och konkreta insatser på bynivå till stöd för demokratiutveckling och fredsprocesser.
Utvecklingssamarbetet genom folkrörelser och andra enskilda organisationer bygger i hög grad på idealitet och frivilligt arbete. En viktig förutsättning för detta är fortsatt krav på egeninsats, som är ett mått på organisationernas vilja och förmåga till engagemang och en garanti för deras självständiga ställning i förhållande till statsmakterna. Många organisationer både eftersträvar och bidrar med en väsentligt högre egeninsats än minimikravet på 20 %.
Flera organisationer har dock svårigheter att med egna medel finansiera denna egeninsats. Organisationernas kapacitet påverkas även av det avsevärda bistånd från främst katastrof- och demokratianslagen som genomförs av enskilda organisationer och som inte normalt kräver egeninsats. Sådana medel beräknas för budgetåret l993/94 ha uppgått till ca 980 miljoner kronor utöver folkrörelseanslaget.
Partier och partianknytna organisationer i Sverige bör ges möjlighet att 13 s
erhålla bidrag för insatser i u-länder på samma villkor som andra svenska Prop. l994/95:100 folkrörelser och enskilda organisationer. Bilaga 4
Biståndet genom folkrörelser och andra enskilda organisationer är arbetsintensivt och kvalitetsinriktat, eftersom det bl.a. syftar till att bygga upp och förstärka lokala organisationer och institutioner. En alltför snabb volymutveckling tenderar till att stimulera till en ökad andel kapitalintensiva projekt, t.ex. byggnation, till förfång till det mer kvalitetsinriktade organisationsarbetet.
Volontärverksamheten är den i särklass största personalresursen inom svenskt utvecklingssamarbete. Den ger ett stort antal svenskar möjlighet till praktisk erfarenhet av arbete i u-land. Volontärarbetet inriktas allt mera på insatser för demokratisering, erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling. En översyn pågår i syfte att skapa mera flexibla och ändamålsenliga bidragsregler för att volontärer med fålterfarenhet skall kunna nyttiggöras för korttidsinsatser i samband med katastrofer och särskilda humanitära insatser.
Regeringen vill i detta sammanhang också understryka ungdomars särskilda roll som bärare av information och engagemang i frågor som rör demokrati, miljö, överlevnad och utveckling. Det är angeläget att engagera ungdomar både som mottagare och förmedlare av bistånd. Svenska ungdomsorganisationer kan medverka i utvecklingssamarbetet genom t.ex. utbyten, seminarier, kampanjer tillsammans med organisationer i u-länder. Insatser kan avse bl.a. hälsovård, utbildning, demokrati och mänskliga rättigheter. Ungdomsorganisationer har dock ofta svårigheter att nå upp till den normala egeninsatsen på 20 %. Utan att ge avkall på kvaliteten, bör därför biståndsmyndigheten kunna medge en lägre egeninsats för ungdomsorganisationer.
Ungdomsutbytesprogrammet World Youth of Sweden (WY S), vilket administreras av Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte (SIU), har pågått i form av en försöksverksamhet under två år. Försöket avslutas under våren 1995. Den hittillsvarande verksamheten har utvärderats under hösten 1994 och därvid befunnits ha en hög grad av måluppfyllelse.
De planerade utbytena med Costa Rica och Thailand genomförs enligt plan, vilket innebär att sammanlagt 70 svenska och lika många u- landsungdomar hittills deltagit i programmet. För den tvååriga försöksverksamheten har regeringen sammanlagt anslagit knappt 8 miljoner kronor. SIU har i sin anslagsframställning för verksamhetsåret 1995/96 beräknat de sammanlagda kostnaderna för tio-elva utbytesgrupper till ca 12,3 miljoner kronor. För denna verksamhet begär SIU ett bidrag om 11 437 000 kr.
Regeringen ser positivt på denna verksamhet och anser att det bör fortsätta. Regeringen kommer att ge den nya biståndsmyndigheten i uppdrag att bedöma bidragagets storlek och ingå avtal med SIU om detta.
Stödet till utvecklingssamarbete genom folkrörelser och andra enskilda organisationer har ökat kraftigt under flera år. Organisationernas kompetens är väl dokumenterad genom kapacitetsstudier, utvärderingar, besök, seminarier och andra former av systematisk uppföljning. Överlag 136 bedöms insatserna uppvisa goda resultat. Många människor i Sverige
Bilaga 4
engageras genom de enskilda organisationerna aktivt i utvecklingssamarbetet. Genom ett ofta vitt förgrenat nät av små insatser, bedöms de enskilda organisationerna ha god förmåga att nå de fattigaste och mest sårbara grupperna i mottagarländerna. Genom verksamhetens uppläggning stöds också framväxten av folkliga rörelser varigenom även mänskliga rättigheter och en demokratisk samhällsutveckling främjas. Även om huvuddelen av utvecklingssamarbetet sker inom de sociala sektorerna, så kan nya insatser skönjas av opinionsbildande karaktär, för kompetens-och organisationsutveckling samt för speciellt utsatta grupper. Hit hör insatser som berör barnens situation i tredje världen, aktiviteter som är nära länkade till insatser för att hävda barnens mänskliga rättigheter.
Under anslaget skall framdeles även finansieras stöd till enskilda organisationer som tidigare utbetalades under anslaget C 13. Projektbistånd till vissa länder m.m., delposten övriga insatser.
Stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén fungerar som nationell kommitté för FN:s barnfond (UNICEF). Verksamheten regleras genom ett samarbetsavtal mellan UNICEF och de nationella kommittéerna. Normalavtalet förutsätter att den nationella kommittén utgörs av en från staten fristående enskild organisation. Svenska UNICEF-kommittén kommer, som aviserades i förra årets proposition och mot bakgrund av bl.a. det nämnda avtalet, att under innevarande budgetår få en förändrad associationsform. Arbetet med detta pågår.
UNICEF:s starkare normativa roll har inneburit att kommitténs arbete breddats. Kommittén har påbörjat uppbyggnaden av ett nätverk av lokala verksamhetsgrupper för att ge stöd och informera om UNICEF:s verksamhet och främja insamlingsverksamheten. Budgetårct l993/94 redovisade Stiftelsen svenska UNICEF-kommittén ett bidrag till UNICEF om 12,8 miljoner kronor (1992/93 16,8 mkr). För att säkerställa en bas och kontinuitet har kommittén fått ett statligt bidrag för i huvudsak de administrativa kostnaderna. Mot bakgrund av den förändrade associationsform som förestår kan anslagsbehovet ännu ej beräknas. Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga.
Under denna anslagspost förutses även finansiering av bidrag till Svenska FN-förbundet samt svenska UNIFEM-kommittén Botilda för ändamål som informationsverksamhet om det multilaterala utvecklingssamarbetet och för förberedelsearbetet inför FN-konferenser.
Sverige är sedan år 1990 anslutet till Europarådets Nord-sydcenter. 1994 års bidrag till centret uppgick till ca 500 000 kronor.
Med Sveriges inträde i EU öppnas möjligheter att erhålla stöd från EU:s biståndsbudget. EU:s krav på egeninsats är normalt 50 % men reglerna tillåter att upp till 35 procentenheter av denna finansieras av annan givare. Regeringen ser det som angeläget att svenska organisationer tar tillvara möjligheterna till finansiering av insatser genom EU. Den nya myndigheten kommer att ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur sådana insatser skall samordnas.
Regeringen föreslår en medelsram på 1 275 miljoner kronor för anslagsposten Utvecklingssamarbete genom folkrörelser och andra enskilda organisationer för budgetåret 1995/96.
Prop. l994/951100
137
Bilaga 4
C 2.8 Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad
Ekonomiska reformer är i många länder en förutsättning för tillväxt och långsiktig utveckling. Ett viktigt sätt för Sverige kan främja reformerna är genom s.k. betalningsbalansstöd, vilket antingen kan ta formen av obundet stöd till import eller skuldlättnad som indirekt frigör medel för import.
Huvuddelen av det svenska betalningsbalansstödet går till Afrika söder om Sahara, där majoriteten av de fattigaste, mest skuldtyngda länderna finns. De huvudsakliga mottagarna har varit Tanzania, Mocambique, Zambia, Uganda, Zimbabwe och Etiopien. Mottagarländer utanför Afrika är t.ex. Nicaragua och Vietnam.
En stor del av betalningsbalansstödet samordnas med Världsbankens särskilda program för Afrika, som har visat sig mycket framgångsrikt för att mobilisera och samordna resurser till förmån för de fattigaste och mest skuldtyngda länderna i Afrika som genomför ekonomiska reformprogram. SPA omfattar ökad utlåning från IMF och Världsbanken på förmånliga villkor och betalningsbalansstöd från bilaterala givare. Stor vikt läggs även vid biståndssamordning, minskad bindning av biståndet, uppföljning av landets budgetutgifter och fattigdomsfrågor. Sverige har aktivt deltagit i policydialogen och är en av de största bidragsgivarna till SPA.
Sveriges bidrag har huvudsakligen lämnats i form av obundet importstöd till marknadsbaserade valutafördelningssystem. För att importstödet skall bidra till framväxten av en privat sektor i mottagarlandet är det viktigt att valutafördelningen inte är centralstyrd och att importören betalar fullt motvärde i lokal valuta. Regeringen anser att obundet importstöd till marknadsbaserade valutafördelningssystem även fortsättningsvis bör utgå till länder inom och utanför SPA som genomför ekonomiska reformprogram.
Inom ramen för SPA ger Sverige också bidrag för att underlätta de fattigaste ländernas skuldtjänst. Det gäller de fattiga länder som numera endast har tillgång till Världsbankens utlåning på förmånliga villkor, men som har har gamla lån på marknadsmässiga villkor. Dessa bidrag är en effektiv form av skuldlättnad, eftersom resurser direkt frigörs för andra ändamål. Sverige bör därför fortsätta stödet till denna typ av skuldlättnad till länder inom och utanför SPA som genomför ekonomiska reformer.
En" motsvarande typ av skuldlättnad avseende lån från Afrikanska utvecklingsbanken diskuteras för närvarande mellan bankens medlemsländer. Under förutsättning att en tillfredsställande mekanism kommer till stånd, kan svenska bidrag övervägas.
Regeringen anser att SPA-samarbetet bör drivas vidare och har gjort en indikativ utfästelse om 2 400 miljoner kronor under SPA- samarbetets tredje fas som sträcker sig över perioden 1994-1996. Mot bakgrund av det strama budgetläget i Sverige, vilket tvingat fram besparingar även på biståndsområdet, förutser regeringen ett behov att revidera denna utfästelse.
IMF:s särskilda lånerrangemang på mjuka villkor, ESAF (Enhanced
Prop. l994/95: I ()0
138
Structural Adjustment Facility), har skapats för att stödja de fattigaste Prop. l994/95: l()(_l ländernas reformansträngningar. ESAF finansieras i huvudsak genom Bilaga 4 gåvobidrag, bl.a. från Sverige, och lån på förmånliga villkor från medlemsländerna. Utvärderingar av ESAF har visat att stödet varit ett viktigt instrument för att främja reformprocessen i mottagarländerna. Budgetåret l993/94 utfäste Sverige ett bidrag om totalt 400 miljoner kronor till en utvidgning och förlängning av ESAF över den närmaste femårsperioden, d.v.s. 80 miljoner kronor per år. Det första årsbidraget betalades i juni l994. Budgetårct 1995/96 belastas med 160 miljoner kronor.
Ett antal skuldtyngda länder har stora betalningseftersläpningar till Världsbanken, IMF eller regionala utvecklingsbanker. Därigenom utestängs länderna från ny långivning. Särskilda insatser måste till för att hjälpa de länder som lägger om sin ekonomiska politik och försöker reda upp sina betalningseftersläpningar. Genom att bilda en s.k. stödgrupp av frivilliga bidragsgivare kan extraordinära resurser mobiliseras i sådana situationer. Sverige har under innevarande budgetår bidragit till stödgruppsoperationer för Vietnam, Kambodja och Makedonien. Sverige bör även fortsättningsvis bidra till stödgruppsoperationer, baserat på en bedömning från fall till fall avseende mottagarlandets uppfyllande av de generella kriterier som gäller för betalningsbalansstöd.
Skulderna till offentliga bilaterala fordringsägare, främstexportkrediter, är en tung börda för många av de fattigaste mest skuldtyngda länderna. Sverige har drivit frågan om ytterligare skuldlättnader i Parisklubben. Villkoren har successivt förbättrats och betydande framsteg har nyligen gjorts när det gäller att under vissa förutsättningar medge mer heltäckande överrenskommelser i form av reduktion av hela skuldstocken och ytterligare skuldtjänstminskning.
Många fattiga länder har en begränsad, men ändå betungande kommersiell skuld, dvs. skuld till privata fordringsägare, främst banker. Världsbanken samordnar och bidrar själv tillsammans med bilaterala biståndsgivare till finansiering för återköp av kommersiella skulder på andrahandsmarknaden. Under föregående budgetår deltog Sverige i en skuldreduktionsoperation för Zambia. Ett antal skuldåterköp planeras för innevarande och kommande budgetår och Sverige har utfäst bidrag till en del av dessa.
Sverige har drivit frågan om ytterligare skuldlättnader för de fattigaste länderna i olika internationella sammanhang i t.ex. Parisklubben: IMF:s och Världsbankens Utvecklingskommittén, IDA och SPA. Därutöver har Sverige tillsammans med Schweiz arrangerat ett internationellt skuldseminarium för att med andra fordringsägare och biståndsgivare diskutera de fattigaste ländernas skuldsituation. Regeringen vill därför understryka vikten av att ha en beredskap för att finansiera nya skuldlättnadsinitiativ från betalningsbalansstödet.
Regeringen anser att det är angeläget att bibehålla ett omfattande betalningsbalansstöd. Det svenska betalningsbalansstödet skall även fortsättningsvis utgå till de fattigaste. mest skuldtyngda länderna som genomför ekonomiska reformprogram med stöd av IMF, Världsbanken 139 och det internationella givarsamfundet. Stöd skall kunna utgå till länder
Bilaga 4
som för en utvecklingsfrämjande politik i riktning mot marknadsekonomi och demokrati och som leder till en ansvarsfull social och ekologisk utveckling. Vidare skall svenskt stöd under dessa förutsättningar också kunna utgå till länder med vilka överenskommelser nåtts i Parisklubben.
Det totala betalningsbalansstödet har minskat under de senaste budgetåren. Budgetåret 1991/92 uppgick det till ca 1 450 miljoner kronor, budgetåret 1992/93 minskade det till 1 220 miljoner kronor och budgetåret l994/95 drogs det ned till 1 000 miljoner kronor.
Behoven av insatser förväntas vara fortsatt omfattande. Stödet skall fördelas på grundval av de resultat som uppnås avseende överenskomna reformprogram samt av hur det internationella samarbetet utformas. Mot bakgrund av betalningsbalansstödets starka konditionalitet kan reservationer uppstå under vissa år.
Regeringen föreslår att 1 200 miljoner kronor anslås till stöd för ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret 1995/96. Beredningen skall fortsatt bedrivas i enlighet med gällande riktlinjer för denna typ av beredning. Stödet skall utformas i enlighet med de riktlinjer som har utarbetats av DAC, SPA och SIDA. Regeringen anser det angeläget att samråd sker mellan SIDA och departementet när det gäller bedömningar av reformprogrammens genomförande. Detta gäller även beslut om att tillsvidare inställa betalningar på grund av att de villkor som uppställts för reformprogrammen inte har uppfyllts.
Uppföljning av betalningsbalansstödet måste främst ske genom att följa genomförandet av det ekonomiska reformprogrammet samt genom en dialog om fördelningen och prioriteringarna i mottagarlandets statsbudget. De gemensamma granskningar av valutaallokeringssystemen som görs av de bilaterala givarländema och Världsbanken är ett viktigt instrument för uppföljning och kontroll. Den nya myndigheten bör även göra egna utvärderingar av betalningsbalansstödet till mottagarländerna.
C 2.9 Krediter för utveckling U-krediter
Under budgetåret 1993/94 har BITS tecknat låneavtal om 11 krediter till ett sammanlagt värde av 1 333 miljoner kronor. Gåvoandelen i dessa krediter uppgår till 506 miljoner kronor. Den utgående reservationen minskade därmed från 562 miljoner kronor till 455 miljoner kronor. Reservationen är överintecknad av beviljade, ännu ej kontraktstecknade utfästelser, med ett gåvoelement på totalt ca 700 miljoner kronor.
BITS föreslår att 500 miljoner kronor anvisas för gåvoelementet i u- krediter för 18-månadersperioden 1995/96. Förslaget innebär en minskning jämfört med innevarande budgetår. En förklaring till minskningen är att förutsättningarna för u—kreditfinansiering har förändrats genom den s.k. Helsingforsöverenskommelsen om användningen av bundna krediter. Äskandet skall enligt BITS ses i sammanhang med förslaget om ökad medelstilldelning för biståndskrediter.
Genom u-krediter finansieras projekt som prioriteras av låntagarlandet,
Prop. l994/95:100
'I 40
som bedöms få betydande utvecklingseffekter för landet och där svenska Prop. l994/95:100 varor och tjänster är konkurrenskraftiga. Bilaga 4
BITS redovisar resultat i form av installerad kapacitet för u- kreditfinansierade projekt och utvecklingseffekter för mottagarlandet på basis av genomförda utvärderingar. BITS resultatredovisning visar en hög grad av måluppfyllelse. Finansierade projekt genomförs som regel inom givna tekniska och ekonomiska ramar.
Under budgetåret 1993/94 har BITS utvärderat utvecklingseffektema för ett antal slutförda projekt. Utvärderingama har visat på mycket goda utvecklingseffekter för fyra telekommunikationsprogram i Kina och ramkrediter till utvecklingsbanker i fyra länder. För de senare har positiva effekter på sysselsättning, omsättning och lönsamhet konstaterats. Detta gäller i synnerhet en indisk ramkredit som varit den mest omfattande. Förutom positiva effekter i mottagarlandet har ramkrediterna också bidragit till att bredda kretsen av svenska företag som medverkat i u-kreditfinansierade projekt.
Utvärderingen av fyra avloppsreningsverk i Tunisien har visat på god teknisk måluppfyllelse. På grund av att den planerade takten i utbyggnaden av avloppsledningar ej kunnat hållas, har kapacitetsutnyttjandet i reningsverken hittills varit lågt. En utvärdering av en renovering av ett egyptiskt värmekraftverk har visat att detta ej lett till planerade utvecklingseffekter bl.a. på grund av höjda bränslepriser och eltariffer. Verket används idag endast vid toppbelastning och ej som kontinuerlig elleverantör.
U-krediter är ett effektivt instrument för att finansiera angelägna utvecklingsprojekt i mottagarländerna. De teknisk—ekonomiska resultaten är mycket goda och utvecklingseffektema betydande. U-krediter bör därför också fortsättningsvis ingå som ett viktigt samarbetsinstrument i det svenska biståndet.
Regeringen föreslår att 510 miljoner kronor anvisas för gåvoelementet i u-krediter för budgetåret 1995/% samt att den nya biståndsmyndigheten bemyndigas att göra utfästelser för u-krediter med ett belopp om högst tre gånger de tillgängliga medlen.
Biståndskrediter
Biståndskrediter är ett komplement till u—kreditsystemet. Krediterna lämnas på mycket förmånliga villkor och normalt i obunden form. Systemet med biståndskrediter infördes den 1 juli 1994 för en försöksperiod av två år.
BITS föreslår att 150 miljoner kronor anvisas för biståndskrediter under budgetåret l995/96. På kalenderårsbasis innebär förslaget en ökning med 50 miljoner kronor jämfört med innevarande år.
En utvärdering av biståndskreditsystemet skall företas efter den tvååriga försöksperiodens utgång. Regeringen föreslår att 75 miljoner kronor anvisas för biståndskrediter under budgetåret l995/96 samt att den nya myndigheten bemyndigas att göra utfästelser om biståndskrediter med ett belopp om högst två gånger de vid varje tillfälle tillgängliga medlen. 141
Regeringen avser att under budgetåret uppdra åt den nya myndigheten Prop. 1994/95: |0() att närmare analysera förutsättningarna för att medel som avsatts under Bilaga 4 vissa andra anslagsposter skall kunna utgå i form av krediter.
C 2.10 Kostnader för fältpersonal
Anslagsposten används i huvudsak för att rekrytera och utbilda fältpersonal i syfte att komplettera mottagarlandets egna resurser. För närvarande är ett 50—tal personer kontraktsanställda på nyckelposter i mottagarländernas förvaltningar. Denna kategori av personal har minskat betydligt under senare är, framför allt till förmån för konsulter. Därtill kommer kostnaden för ca 25 biträdande bilaterala experter och ett program för mindre fältstudier.
Personalbistånd är och kommer under överskådlig tid att förbli en viktig del av utvecklingssamarbetet. En successiv föryngring och breddning av kåren av biståndsarbetare är både nödvändig och angelägen. Därför bör programmen för biträdande bilaterala experter och mindre fältstudier expanderas. Det är särskilt viktigt att fler kvinnor engageras som fältarbetare.
Även andra förändringar bör vidtas. I första hand bör riktade informations—, rekryterings- och utbildningsinsatser komma ifråga. I takt med att andelen konsulter i personalbiståndet ökar är det väsentligt att konkurrensen mellan konsultföretagen förstärks.
Över anslagsposten skall också finansieras kostnader för skatter och sociala avgifter i Sverige för fältpersonal. Det gäller även vissa kostnader för säkerhetsfrågor.
Regeringen föreslår att 82,5 miljoner kronor anslås till Kostnader för fältpersonal under budgetåret 1995/96.
C 2.11. Information
Målet för u—landsinformationen är att utveckla människors kunskaper om och intresse för förhållanden av betydelse för u-ländemas utveckling. Därmed kan engagemanget för Sveriges internationella solidaritetspolitik fördjupas. För att bibehålla och på sikt stärka biståndsviljan hos det svenska folket är ett brett samhällsengagemang i internationella utvecklingsfrågor av stor betydelse.
Den nya myndigheten kommer att få det övergripande ansvaret för information om u-länder och det svenska utvecklingssamarbetet. Nordiska afrika-institutet har som särskild uppgift att forska och sprida kunskap om Afrika. Dessutom spelar folkrörelser och enskilda organisationer en betydelsefull roll när det gäller att sprida information om u-länder och biståndsfrågor. Det är också viktigt att t.ex. skolor och universitet. medier och det svenska näringslivet både får tillgång till och möjligheter att bidra med information om det svenska utvecklingssamarbetet. Att informera om andra länder och andra länders kulturer är ett viktigt led i det arbete som bedrivs för att motverka de tendenser till 143 främlingsfientlighet och rasism som finns i vårt samhälle. För att nå
långsiktiga effekter bör informationsverksamheten huvudsakligen inriktas Prop. l994/95:100 mot ungdomar. Nya kanaler bör prövas för att även nå ungdomar utanför Bilaga 4 skolan. Informationsverksamheten bör i stor utsträckning inriktas på insatser gentemot skolungdomar. Detta bör bl.a. ske inom skolor och universitet för att ge en bättre undervisning och kunskapsspridning om internationella utvecklingsfrågor och biståndets roll. Här har de regionalt ansvariga informatörerna för undervisningens intemationalisering en viktig uppgift. Den tidigare försöksverksamheten med regionansvariga permanentas och förutses fördubblas inom tre år.
Svenskt näringsliv, organisationer och enskilda individer med biståndserfarenhet samt massmedier är också viktiga grupper i informationsspridningen.
Som aviserades i förra årets proposition har en kartläggning och analys av den statliga biståndsinformationen, både vad gäller bilateralt och multilateralt bistånd. gjorts. Syftet med denna kartläggning var att få underlag för en bedömning av behoven av förstärkta informationsinsatser. Utredaren föreslår bl.a. att SIDA behåller ett övergripande ansvar för information om Sveriges utvecklingssamarbete. Utrikesdepartementet (UD) har dock huvudansvar för information om det multilaterala utvecklingssamarbetet. Dessutom föreslår utredaren att en formaliserad grupp för samråd och samverkan på informationsområdet mellan SIDA, övriga biståndsmyndigheter och Utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete (UD/IU) upprättas. UD/IU bör enligt utredaren öka sin informationskapacitet i syfte att stärka informationen om multilateralt utvecklingssamarbete samt om sitt eget arbete och möjliggöra ett kvalificerat samarbete med den nya myndigheten.
Efter presentationen av denna utvärdering har regeringen initierat en sammanslagning av biståndsmyndigheterna, vilket underlättar genomförandet av en mer samlad inforrnationsstrategi på biståndsområdet. Roll- och ansvarsfördelning mellan Utrikesdepartementet och den nya myndigheten, t.ex. vad avser information om multilateralt bistånd, bör dock klargöras med utgångspunkt från utredarens förslag. Den nya myndigheten bör ta ett större ansvar för att informera om multilateralt utvecklingssamarbete.
Regeringen föreslår att 36,6 miljoner kronor anvisas för information under budgetåret l995/96. Informationsverksamhet som tidigare belastat SAREC:s, SwedeCorps och BITS sakanslag bör under kommande budgetår få belasta motsvarande anslagsposter och delposter.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten som förordas i det föregående,
"2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas,
3. till Lf'titecklingssamarbete genom den nya myndigheten för budgetåret 1995/% anvisar ett reservationsanslag om 11 586 600 000 kronor. 143
C 3. Den nya myndigheten och Styrelsen för u- Prop. l994/95:100 landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) Bilaga 4
1993/94 Utgift 371 200 000 Reservation 41 197 000 l994/95 Anslag 424 200 000 1995/96 Förslag 619 916 000
varav 413 277 000 beräknat förjuli l995 - juni 1996
Översiktlig struktur
Red0visningen av myndigheternas verksamhet under föregående och innevarande budgetår sker samlat med hänsyn till de förändringar av förvaltningens struktur som regeringen föreslår.
Den nuvarande statliga biståndsförvaltningen består under regeringen (Utrikesdepartementet) av följande fyra förvaltningsmyndigheter, de s.k. biståndsmyndigheterna: Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), Beredningen för internationellt tekniskt—ekonomiskt samarbete (BITS), Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp), Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).
Till "biståndsfamiljen" räknas även Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) vars verksamhet dock är av delvis annan karaktär. Sandö U-centrum bedriver utbildningsverksamhet med anknytning till svenskt utvecklingssamarbete.
Omfattningen av myndigheternas verksamhet kan dels belysas genom de ramanslag de disponerar för sin förvaltning, dels genom de sakanslag de disponerar för sin verksamhet.
Ramanslag Sakanslag milj kr milj kr Utfall Anslag Utfall Anslag
1993/94 1994/95 1993/94 1994/95
SIDA 282,8 314,7 7 635 6 500 BITS 15,8 20,7 / 861 815 SwedeCorp 27,7 29,0 ' 92 135 SAREC 23,9 27,0 430 425 Sandö U-centrum 21,0 32,3 - -
Myndigheternas övriga bemyndiganden m.m. vad gäller förvaltningsändamål (budgetår l994/95) framgår (milj kr) av följande tabell:
144
Anslagskredit Räntekontokredit Låneram Prop. l994/95:100
SIDA 16,00 31,47 12,00 Bilaga 4 BITS 1,00 2,07 3 ,50
SwedeCorp - 2,90 1,00
SAREC 1,40 2,75 0,43 Sandö U-centr 1,62 3,23
Regeringens bedömning av myndigheternas årsredovisningar
SIDA, BITS, SwedeCorp, SAREC och Sandö U-centrum har för första gången samtliga inkommit med årsredovisningar under budgetåret.
- Verksamhetsgrenar och verksamhetsmål
Samtliga myndigheter redovisar en indelning i verksamhetsgrenar som är tydlig och logisk i förhållande till respektive myndighets uppdrag. Myndigheterna har med utgångspunkt från de av riksdagen fastställda biståndspolitiska målen och regeringens uppdrag i respektive myndighets instruktion och regleringsbrev, fastställt verksamhetsmål för de olika grenarna.
För SIDA:s del bör noteras att indelningen, och därmed redovisningen, innebär en viss dubblering beroende på att verksamheten styrs genom en anslagsstruktur som är både land- och ämnesinriktad, till skillnad från SwedeCorp, BITS och SAREC, där enbart sektorn eller sakfrågan utgör grund för verksamhetsindelningen.
- Resultatredovisning
Myndigheternas definitioner av begreppet resultat varierar, vilket återspeglas i årsredovisningama. Redovisningarna från BITS, SwedeCorp, SAREC och Sandö U-centrum är huvudsakligen inriktade på redovisning av myndigheternas interna effektivitet. SIDA fokuserar istället på den externa effektiviteten och redovisningen av resultat för det slutliga ledet, dvs. den genomförda biståndsverksamheten.
Prestationer inom de olika verksamhetsgrenarna redovisas i enlighet med förordningen ( 1993:134 ) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning av samtliga myndigheter. För de mindre myndigheterna innebär det i princip antal beslut, kontrakt, etc. som myndigheten har presterat under året. SIDA:s redovisning ger för respektive verksamhetsgren en sammanfattande bedömning av slutprestationer i biståndsinsatsema. Däremot är redovisningen av SIDA:s interna prestationer föhållandevis begränsad.
Sammanfattningsvis kan konstateras att redovisningen av prestationer från myndigheterna i allmänhet är svagt relaterad till någon form av mål, vilket gör det svårt att bedöma verksamhetens resultatet och redovisningens relevans.
Styckkostnader redovisas i olika omfattning för myndigheternas prestationer. Enligt den ovan nämnda förordningen skall en jämförelse göras med de tre föregående verksamhetsåren. I många fall görs 145
10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4 Rättelse: S. 154 raderna 10- 13 Utgår
jämförelser bakåt i tiden, men i vissa fall saknas ännu underlag för Prop. l994/95:100 tidsserier. Bilaga 4
Myndigheten skall i sin årsredovisning även redovisa eventuella direkta effekter av verksamheten. En total effektredovisning varken bör eller kan genomföras årligen, vilket överenstämmer väl med behoven av långsiktighet i det internationella utvecklingssamarbetet.
Effektbegreppet används i vid bemärkelse för redovisning av myndigheternas sakverksamhet. Definitionen innebär att redovisningens innehåll avseende resultat i sakverksamheten kommer att variera från år till år, beroende på vilka utvärderingar etc. som genomförts det aktuella budgetåret.
Utgångspunkten för SwedeCorp, BITS och SAREC har varit att redovisningen av sakverksamheten främst skall avse resultat i form av effekter. Följden är att redovisningarna av sakverksamhetema utgör en förhållandevis liten del i respektive årsredovisning. Liksom för prestationsredovisningen kan inte heller de delar som avser effekter relateras till tydliga mål, vilket försvårar en bedömning. Detsamma gäller SIDA:s redovisning av direkta effekter som i viss utsträckning ingår i de sammanfattande bedömningarna för respektive verksamhetsgren. SIDA:s redovisning av långsiktiga effekter lämnas dock huvudsakligen genom en separat årsbok över utvärderingar vilken ingår som en del i myndighetens årsredovisning.
- Återkoppling till mål För att årsredovisningarna skall ha såväl ett informationsvärde som kunna tjäna som utgångspunkt för framtida styrning måste "resultaten" kunna relateras till mål. I samtliga årsredovisningar ger myndigheternas verksamhetsmål en klar bild av vad respektive verksamhet syftar till på en övergripande nivå. Däremot saknas myndigheternas bedömning av det gångna årets verksamhet i relation till dessa mål.
- SIDA:s nya planerings- och styrsystem SIDA redovisar i årsredovisningen vissa utgångspunkter för verkets nya planerings- och styrsystem, ROPPS (Resultat orienterad projekt planering och styrning). Systemet bygger på det i internationella biståndskretsar numer väl etablerade konceptet Logical Framework. Bakgrunden till ROPPS är behoven av att systematisera metodiken för resultatstyming av verksamheten på program- och projektnivå. Syftet är att effektivisera resursanvändningen inom biståndet, förbättra informationen till regering, riksdag och allmänhet samt att tydliggöra och stärka mottagarlandets ansvar för verksamheten.
Uppföljningsmetodiken i ROPPS bygger dels på en kontinuerlig uppföljning, dels på en fördjupad analys av verksamheten, normalt var tredje år. De årliga genomgångama fokuserar främst på uppföljning av uppnådda produktionsmål (prestationer) och utgör underlag för resultatredovisningen i årsredovisningen. De fördjupade genomgångama innebär uppföljning av insatsernas projektmål (effekter), som underlag för resultatanalys i samband med bl.a. landstrategiarbetet. 146
I sin nuvarande utformning är ROPPS framförallt användbar i
utvecklingsinsatser där biståndet har en katalytisk roll. Riktlinjerna är i Prop. l994/95:100 mindre utsträckning anpassade till biståndsformer som katastrofbistånd. Bilaga 4 stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och humanitära insatser, strukturanpassning samt bistånd genom multilaterala och enskilda organisationer. SIDA avser att fortsätta utvecklingen av formerna för resultatredovisning inom dessa verksamhetsområden. Regeringen förutser att den nya myndigheten i hög grad kommer att tillgodogöra sig de erfarenheter som vunnits genom ROPPS.
- Regeringens behov av information
Centralt i fråga om myndigheternas resultatredovisningar är vad som är relevant för regeringens bedömning av reSpektive myndighets verksamhet. Vad gäller myndighetens interna effektivitet kan prestationsmål sättas upp i en del fall, i andra inte. Till exempel kan antalet beslut under året ifrågasättas som mått.
Statistik kan dock vara intressant och användbar för att analysera och jämföra administrativa kostnader för olika typer av biståndsformer. Hur mycket resurser skall avsättas för mer administrativt krävande insatser? Vilka administrativa kostnader finns i övriga led (konsulter, organisationer etc.)? Hanterar myndigheten sin verksamhet på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt med hänsyn till vad som åstadkoms i det slutliga ledet, dvs. effekterna av de olika biståndsinsatsema?
Först när väsentliga slutprestationer har definierats kan en bedömning av styckkostnademas utveckling leda till ifrågasättande av verksamheten och mer konkreta direktiv och mål från regeringens sida om att antingen utvidga, förändra eller avveckla verksamheten inom ett visst område.
Myndigheternas information om den egna verksamheten är omfattande. Endast en liten del av denna information är relevant och hanterlig för regeringen, och i nästa steg även för riksdagen.
I anslutning till arbetet med att konsolidera biståndsmyndigheterna till en organisation är detta en angelägen fråga i dialogen mellan den nya myndigheten och regeringen. Målet skall vara att vidareutveckla och förändra myndighetens system för resultatstyming av olika verksamhetsområden.
- Riksrevisionsverkets revisionsberättelser Riksrevisionsverket (RRV) har granskat myndigheternas årsredovisningar avseende räkenskaps- och verksamhetsåret 1993/94.
RRV:s bedömning av årsredovisningarna från SIDA, SwedeCorp, SAREC och Sandö U-centrum är att dessa i allt väsentligt är rättvisande.
I revisionsberättelsema för BITS och Nordiska afrikainstitutet säger RRV att balans- och resultaträkningama inte kan läggas till grund för en bedömning huruvida årsredovisningarna är rättvisande.
Regeringens bedömningar kommer att redovisas i 1995 års kompletteringsproposition.
147
Stöd till Sandö u-centrum - Prop. l994/952100 Verksamhetsmålet för Sandö U-centrum är att tillgodose behov av Bilaga4 utbildning hos olika personalkategorier i det internationella utvecklingssamarbetet. Härvid skall Sandö U-centrum aktivt anpassa utbudet av utbildning till vad som efterfrågas inom detta område. Bl.a. skall möjligheterna att öka språk- och språkrelaterad utbildning prövas mot bakgrund av att intemationaliseringen och det ökade deltagandet av en bred resursbas i utvecklingssamarbetet ökar behovet av språkkunskaper m.m. Sandö U-centrums arbetssätt och organisation skall utvecklas så att en fortlöpande anpassning till efterfrågan på utbildning möjliggörs.
Sandö U-centrum har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i verksamhetsområdena terminskurs, volontärkurs (SVS-kurs) och språkutbildning. Resultatredovisningen indikerar att resultatkravet uppfyllts.
Styrelsen bedömer att möjligheterna att uppfylla kravet på självkostnadstäckningsgrad är goda.
Beträffande terminskursen blev utfallet att 18 % av kursdeltagarna hade ett u-landsarbete i anslutning till genomgången kurs. Beträffande Volontärkursen disponerade SVS över 90 % av utbildningsplatsema.
Nedgången de senaste åren i volymen för uppdragsutbildning (i första hand språk) har nu vänt. Uppgången kan hänföras till dels ökad efterfrågan från enskilda organisationer, dels ett ökande intresse för personalutvecklingsinsatser hos företag och organisationer.
Anslagssparandet uppgår till 14.122 miljoner kronor, vilket utgör ca 45% av det tilldelade ramanslaget.
I sin förenklade anslagsframställning beskriver styrelsen i korthet sitt förnyelsearbete, som innebär utveckling av dels den egna organisationens kompetens och konkurrenskraft, dels verksamhetens tjänsteutbud och verksamhetsfält. Utveckling av den egna organisationen torde vara en grundläggande förutsättning för att myndigheten skall ha en roll på den mycket konkurrensutsatta marknaden för internationellt utvecklingssamarbete. Samtidigt sker en breddning och förnyelse av kurs- och tjänsteutbudet, bl.a. utvecklas förslag till en ny fortbildningskurs för personer yrkesverksamma inom utvecklingssamarbetet i syfte att fördjupa den teoretiska kunskapen och höja färdigheten inom vissa yrkesrelaterade områden. Kursen skall ligga på en jämförelsevis högre nivå än nuvarande biståndsmetodikkursen.
De övergripande mål som gällde för treårsperioden 1991/92-1993/94 kompletterade medregeringsbeslut den 23 juni 1994 och som gäller för budgetåret l994/95 ligger fast. Regeringen har den 23 juni 1994 beslutat att komplettera verksamhetsmålen enligt följande:
Sandö U—centrum skall ytterligare öka sina ansträngningar att anpassa utbudet av utbildning till vad som efterfrågas på marknaden. Sandö U- centrum räknar i anslagsframställningen med att fortsätta det påbörjade och hittills framgångsrika förändrings- och rationaliseringsarbetet.
Regeringens bedömning är att de riktlinjer för Sandö U-centrums verksamhet som lades fast i 1991 års budgetproposition (prop. 148
1990/91:100, bil. 5, bet. 1990/91:UU15 , rskr. 1990/91:242 ) bör gälla Prop. l994/95:100 även för budgetåret 1995/96. Detta innebär bl.a. en fortsatt Bilaga 4 marknadsanpassning av utbildningsutbudet.
Organisatoriskt föreslås Sandö U-centrum ingå som en separat resultatenhet i den nya myndigheten. Sandö U-centrum upphör därmed som självständig myndighet, samtidigt som den verksamhet som idag bedrivs i Sandö fortsätter. Förslaget ligger i linje med de tankar som framfördes i biständsförvaltningsutredningen "Rena roller i biståndet" (SOU l994:19). Även Sandö U-centrum har efterlyst ett närmare samarbete med SIDA. Genom att integrera Sandö U-centrum i den nya myndigheten skapas förutsättningar för att bedriva en verksamhet som i högre grad än idag kan tillgodose behovet av utbildning och kompetensutveckling i det svenska biståndet. Ett särskilt råd bör kunna knytas till u-centret för att bistå ledningen av verksamheten.
Regeringens överväganden
Den nya myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter på statlig konsumtion. Dessutom föreslår regeringen ett utökat krav om en procentenhet på myndigheten för utom Sandö U-centrum till följd av de förväntade effektivitetsvinster som förväntas till följd av myndigheternas sammanslagning. Budgetåret 1995/96 har anslaget således minskats med 26,423 miljoner kronor. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 11% (totalt ca. 44 miljoner kr).
Utöver besparingskravet har sedvanliga uppräkningar för omkostnader tillämpats på myndigheten. Resultatet återfinns i tabellen nedan. Samtliga siffror utom ramen 1994/95 är baserade på 18 månader.
Ram Eff. krav Övrigt Ram 12 mån 18 mån 18 mån 18 mån
1 994/ 95 1 995/ 96
Myndigheten 424 200 -26 423 10 039 619 916 varav Sandö 32 300 -1 115 4 483 51 818
SIDA begärde i sin anslagsframställan kompensation för tre tjänster till följd av utökade arbetsuppgifter i samband med ett svenskt EU— medlemskap. Regeringen anser att myndigheten i likhet med övrig statlig förvaltning bör bereda plats för den tillkommande verksamheten inom befintliga resurser.
SIDA föreslår i sin anslagsframställan vidare att tre tjänster vid ambassaden i Pretoria som finansieras över anslaget C 2. Bistånd genom SIDA från budgetåret 1995/96 förs över till förvaltningsanslaget. Regeringen anser att den nya myndigheten i sin anslagsframställan skall se över det långsiktiga personalbehovet och därvid bl.a. inkomma med förslag om att föra över samtliga sakanslagsfinansierade tjänster som inte till innehållet är klart tidsbegränsade.
SIDA föreslår i sin anslagsframställan att de resurser (3 miljoner kronor 149
per år) som de tre senaste budgetåren ställts till myndighetens förfogande Prop. l994/952100 för kompetensutveckling permanent tillförs förvaltningsanslaget. BITS har Bilaga 4 under liknande villkor disponerat 1 miljon kronor per år i samma syfte. Regeringen finner det lämpligt att i enlighet med SIDA:s förslag permanent tillföra basen för den nya myndigheten 4 miljoner kronor. Därvid avser regeringen att myndigheten fortlöpande skall bedriva aktiv kompetensutveckling av personalen.
Regeringen anser att den nya myndigheten bör få tillgodogöra sig de tidigare myndighetemas anslagssparande, inte minst mot bakgrund av att omorganisationen kommer att medföra vissa kostnader av engångskaraktär.
Regeringen beräknar således behovet för myndighetens förvaltning till 619 916 000 kronor för budgetåret 1995/ 96, varav 51 818 000 kronor för Sandö U-centrum.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Den nya myndigheten och Styrelsen för u-Iandsutbildning i Sandö (Sandö U—centrum) för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 619
916 000 kr, varav 51 818 000 kronor för verksamheten inom Sandö U- centrum.
C 4. Bidrag till EG:s gemensamma bistånd
Nytt anslag (förslag) 90 000 000 varav 60 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
(Benämningen EU används som övergripande begrepp för de helhet som omfattas av Maastrichfördraget, medan EG avser det traditionella ekonomiska samarbetet som bl.a. omfattar bistånd).
EU-länderna svarar tillsammans för över hälften av världens saudade bistånd. Ca 12-14 % av medlemsländernas biståndsbudgetar kanaliseras genom EG:s gemensamma biståndsprogram. År 1993 uppgick utbetalningarna genom gemenskapens program till sammanlagt 3 164 miljoner ECU (drygt 28 miljarder kronor).
Biståndet genom EG finansieras dels över den reguljära budgeten. dels genom särskilda bidrag till europeiska utvecklingsfonden (EDF).
Biståndet över den reguljära budgeten
Från EG:s reguljära budget finansieras livsmedelsbistånd, katastrofhjälp, stöd genom enskilda organisationer och samarbetet med Asien och Latinamerika (ALA-länderna) samt icke-medlemsländer i Medelhavsområdet. År 1993 utbetalades sammanlagt 1,8 miljarder ECU för bistånd över den reguljära budgeten.
Samarbetet med länderna i Asien och Latinamerika går tillbaka till år 150
1974 och omfattar handelspreferenser, program- och projektbistånd, Prop. l994/95:100 livsmedelsbistånd, katastrofbistånd, stöd till enskilda organisationer samt Bilaga 4 stöd för att utjämna fluktuationer i exportinkomster främst inom jordbruksområdet. Stödet inriktas på de fattigaste länderna och de fattigaste delarna av befolkningen samt på regioner eller länder med betydande kommersiell potential. Tio procent av resurserna har avsatts för miljöinsatser, särskilt bevarandet av Amazonas regnskogar.
För perioden 1991-95 har ett totalbelopp om 2,75 miljarder ECU avsatts för samarbete med Asien och Latinamerika. Av detta är 65 % avsett för Asien och 35 % för Latinamerika. Stora mottagarländer i Asien är Indien, Bangladesh och Vietnam. I Latinamerika intar Bolivia, Peru, Honduras, Guatemala och Colombia framskjutna platser.
Samarbetet med medelhavsländema har formen av handelsavtal som medger fritt tillträde för industriprodukter och finansiella protokoll omfattande en femårsperiod för finansiering av utvecklingsprojekt.
För perioden 1992 - 1996 har 4,4 miljarder ECU avsatts för de finansiella protokollen samarbete med anslutna länder (Mahgrebstatema, Marocko, Tunisien och Algeriet, Mashreqstatema, Egypten, Jordanien, Libanon och Syrien, samt Israel). Av beloppet 4,4 miljarder ECU härrör 1,3 miljarder från kommissionen och 3,1 från den Europeiska investeringsbanken i form av lån.
Sverige skall genom medlemskapet fr.o.m. den 1 januari 1995 bidra till det biståndssamarbete som finansieras över den reguljära budgeten. För budgetåret 1995/96 beräknas det svenska bidraget till 707 miljoner kronor. Finansiering sker genom avräkning mot biståndsramen.
Bistånd finansierat genom Europeiska utvecklingsfonden (EDF)
Inom ramen för den s.k. Lomékonventionen samarbetar EG med 70 länder i Afrika, Karibien och Stilla Havsområdet. Samarbetet finansieras utanför den reguljära budgeten genom särskilda bidrag till den Europeiska
utvecklingsfonden (EDF).
Ungefär hälften av biståndet inom ramen för Lomésamarbetet är landprogrammerat genom femåriga landramar. Utöver detta utgår stöd genom icke-landprogrammerat strukturanpassning- och importstöd, samarbete genom enskilda organisationer samt katastrofbistånd. Bistånd utgår också inom ramen för STABEX och Sysmin för att utjämna fluktuationer i exportintäkter inorn jordbruks- och gruvnäringama.
Den nu löpande Lomékonventionen (Lomé IV) avser perioden 1990 - 1999. För att finansiera den första femårsperioden har avsatts 12 miljarder ECU varav 10,8 miljarder ECU inom ramen för EDF (EDF VII) och 1,2 miljarder ECU från Europeiska investeringsbanken (EIB).
Förhandlingar om den finansiella ramen (EDF VIII) för samarbetet under den andra hälften av Lomé IV inleds i januari 1995. Sverige skall genom medlemskapet bidra till finansieringen av EDF VIII. Storleken på det svenska bidraget fastställs i de ovan nämnda förhandlingarna. EDF VIII skall träda i kraft den 1 mars 1995. De första dragningama från EDF VIII förväntas dock ske först mot slutet av år 1996 till följd av 151
fördröjningen till dess de första projekten under den nya fonden kommer Prop. l994/95:100 igång. Bilaga 4 Regeringen beräknar för budgetåret 1995/96 ett medelsbehov om 90 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för bidrag till EG:s gemensamma bistånd som förordas i det föregående,
2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas.
3. till Bidrag till EG:s gemensamma bistånd för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag om 90 000 000 kr.
C 5. Swedfund International AB
1993/94 Utgift 25 000 000 Reservation 0 1994/95 Anslag 0 1995/96 Förslag ] varav 1 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Swedfund International AB skall bidra till utvecklingen av bärkraftiga företag i samarbetsländerna genom riskkapitalsatsningar, främst i samarbete med svenskt näringsliv.
Under budgetåret 1993/94 fattade Swedfund styrelsebeslut om åtagande till ett belopp om 49 miljoner kronor i 12 projekt. Tre av besluten avsåg projekt i u-länder till ett värde av 20 miljoner kronor.
Swedfund har inget behov av extra kapitaltillskott för verksamheten i u-länder under budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
Swedfunds u-landsverksamhet uppvisar ett positivt rörelseresultat för budgetåret 1993/94. Regeringen har tidigare ( prop. 1993/94:100 , bil. 4) gjort bedömningen att ett realistiskt resultatmål för verksamheten är att projektintäktema skall täcka 40 % av projektkostnadema över en rullande treårsperiod. För budgetåret 1993/94 motsvarar projektintäktema 31 % av projektkostnadema.
- Slutsatser
Swedfunds resultat visar att verksamheten bedrivs på ett sätt som förenar bistånd med affärsmässighet. Det uppsatta resultatmålet bör kunna nås. Regeringen delar Swedfunds bedömning att ingen kapitalpåfyllnad behövs för u-landsverksamheten under kommande budgetår.
152
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 4
godkänner de riktlinjer för bistånd genom Swedfund international AB som förordas i det föregående och anvisar ett förslagsanslag om 1 000 kronor för budgetåret 1995/96.
C 6. Nordiska afrikainstitutet
1993/94 Utgift 9 129 471 Reservation -52 070 1994/95 Anslag 6 100 000 1995/96 Förslag 9 083 000
varav 6 055 000 beräknat förjuli 1995 -juni 1996
Den negativa reservationen uppstod till följd av av regeringen medgivet överskridande av anslaget p.g.a. chefbyte.
Nordiska afrikainstitutet har enligt förordningen (1988:1124, senast ändrad l993:1261) med instruktion för myndigheten i uppgift att inom Norden:
- främja och driva vetenskaplig forskning om Afrika, - främja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska
forskare,
— utgöra ett dokumentationscentrum för forskning och studier om
Afrika,
- informera om afrikaforskning och aktuella afrikanska förhållanden. De mål och riktlinjer för Nordiska afrikainstitutets verksamhet som regeringen redovisade i 1993 års budgetproposition ( prop. 1992/93:100 bil. 4, bet. 1992/93:UU15 , rskr. 1992/93:297 ) utgör utgångspunkt för institutets enkla anslagsframställning.
I denna budgetproposition betonas vikten av att institutet under treårsperioden 1993/94 - 1995/96 ges möjlighet att konsolidera rollen som samordnare och katalysator för den nordiska afrikaforskningen genom fortsatt satsning på dokumentationsverksamheten och de nordiska forskningsprogrammen.
Regeringen gav den 7 oktober 1993 institutet i uppdrag att göra en översyn av dess organisationsform och därvid undersöka olika alternativ till den nuvarande myndighetsformen. Uppdraget redovisades till regeringen den 22 augusti. Institutet föreslår efter en genomgång av olika associations- och organisationsforrner, att institutet omvandlas från svensk statlig myndighet till stiftelse. Stiftelseformen skulle tillåta institutet att arbeta som hittills. Övergången betecknas som inte helt okomplicerad, framför allt vad avser personalpolitiska frågor m.m. Då flera liknande förändringar av myndigheter nyligen gjorts eller pågår fmns modeller och exempel att följa. Budgetmässigt skulle en övergång till stiftelseform innebära att anslagsfinansiering utgår och ersättes med bidragsfinansiering.
153
Bilaga 4
Regeringen överväganden
- Resurser Ramanslag 9 083 000 kronor Planeringsram 11 900 000 kronor
- Resultatbedömning
Regeringen delar de bedömningar som Nordiska afrikainstitutet redovisat. De riktlinjer för institutets verksamhet som redovisades i förra årets budgetproposition bör därför äga fortsatt giltighet.
- Slutsatser
Nordiska afrikainstitutet är sedan ett 30-tal år ett uttryck för praktiskt nordiskt samarbete. Enligt regeringens mening bör detta även tydligt återspeglas i institutets organisation, ledning och finansiering. I likhet med det uppdrag regeringen tidigare givit institutet vad gäller organisationsformen anser regeringen att en fortsatt verksamhet av hög kvalitet och relevans fordrar ett starkare gemensamt nordiskt ansvar.
Ny lagstiftning på stiftelseområdet i förening med regeringens principer för en effektiv statligt finansierad verksamhet gör att den föreslagna stiftelseformen förefaller mindre lämplig i detta fall. Regeringen anser att frågan därför bör beredas ytterligare. Målsättningen att stärka det gemensamma nordiska ansvarstagandet bör härvid alltjämt gälla. En fördjupad diskussion med övriga nordiska länder behöver därför ske.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen under budgetåret l995/96 om förändringen blir av sådan att att riksdagens medgivande fordras.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner de riktlinjer för bistånd genom Nordiska afrikainstitutet enligt ovan och föreslår att riksdagen till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 9 083 000 kronor.
C 7. Övrigt
1993/94 Utgift 14 500 000 Reservation 171 300 000 1994/95 Anslag 66 900 000 1995/96 Förslag 73 331 000 varav 48 887 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Under budgetåret 1995/96 kommer den största delen av reservationen ha
Prop. l994/95:100
154
förbrukats. Anslagsposten bidrag till vissa länder m.m. som tidigare fanns Prop. 1994/951100 under anslaget har upphört. Bilaga 4
C 7.1. Utredningar m.m.
Under budgetåret fortsätter flera av de aktiviteter under anslagsposten som påbörjats under föregående budgetår och som berörts i inledningen till Littera C. Kostnader som regeringen förutser kommer att belasta anslaget är exempelvis arrangerandet av ett kvinnoseminarium i syfte att klargöra den svenska linjen inför kvinnokonferensen i Peking. Vidare kommer uppföljningar av gjorda utredningar att belasta anslagsposten. Den expertgrupp som regeringen ämnar sammankalla med uppgift att förbättra och effektivisera biståndet kommer att finansieras under anslagsposten samt det arbete som avser utvecklandet av departementets policy-, analys och styrfunktion. Från anslagsposten kommer att finansieras utredningar, seminarier, konferenser, m.m. som uppkommer under det förlängda budgetåret. För utredningar m.m. uppskattas behovet till 37,5 miljoner kronor.
C 7.2. Gäststipendie— och utbytesverksamhet genom Stiftelsen Svenska institutet
Från anslagsposten bekostas Stiftelsen Svenska institutets (SI) gåststipendieprogram för långtidsstipendier för sökande från vissa u- länder samt person- och erfarenhetsutbyte med u-länder.
SI svarar inom biståndsområdet, genom särskilda medel från SIDA, även för kulturutbyte med u-länder. SI har under budgetåret 1993/94 utvecklat kontakterna på kulturområdet med tredje världen genom stöd och olika initiativ för att befrämja såväl u-ländemas presentation i Sverige som svenska samarbetsprojekt på kulturområdet i u-länder.
I sin enkla anslagsframställning för budgetåret 1995/96 säger sig SI ha för avsikt att under anslagsperioden bibehålla antalet stipendier till sökande från u-länder. SI avser vidare att förstärka och utvidga utbytet till nya länder, däribland nya länderna i Kaukasus och Centralasien under iakttagande av de av Statsmaktema uppsatta biståndsmålen. Dessutom förutses ett vidgat samarbete med Sydafrika och den palestinska myndigheten.
Stipendier till u-landsstudenter för studier i Sverige ingår i det svenska stödet till u-ländemas högre utbildning och forskning. Det är dock viktigt att framhålla att detta stöd aldrig bör eller kan ersätta olika insatser för att bygga upp och vidmakthålla institutioner för högre utbildning och forskning i u-länderna. Stipendieverksamheten skall därför ses som ett komplement till dessa insatser.
Stipendie- och utbytesverksamheten fyller en viktig roll när det gäller den ömsesidigt ökande förståelse som uppnås när enskilda människor från u- och i-länder möts. Genom den verksamhet som med detta syfte bedrivs genom SI ges i första hand forskare och högskolestuderande i u-länder 155 vissa sådana möjligheter.
Stiftelsen Svenska institutet har ansökt om bidrag för personal- och Prop. l994/95:100 administrationskostnader i samband med mottagande i Sverige av FN- Bilaga 4 stipendiater.
Regeringen föreslår att till gäststipendie— och utbytesverksamhet genom Stiftelsen Svenska institutet och till administrationskostnader i samband med mottagande i Sverige av FN-stipendiater anvisa 15 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
C 7.3. Övriga insatser
Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond (DHF) bedriver sedan ett stort antal år en verksamhet med mycket högt internationellt anseende. Under de senaste åren har en stor del av DHF:s verksamhet inriktats på behoven av ett reformerat FN-system. I perspektivet av ett aktivt svenskt engagemang i dessa frågor är DHF:s insatser och kompetens av stort värde. Ett bidrag om 6,15 miljoner kronor föreslås för budgetåret l995/96.
De bidrag till ett antal organisationer, program och internationella aktiviteter som främjar internationell samverkan och utveckling som tidigare finansierades under anslagsposten föreslås flyttas till anslaget C 2. 7. Bidrag till folkrörelser och andra enskilda organisationer.
Under anslagsposten medges fortsatt utrymme för att möta angelägna behov som uppstår under pågående budgetår.
För verksamheten enligt ovan uppskattas kostnaden för budgetåret till 20,831 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för biståndsgivning som förordas i det föregående,
2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som förordas,
3. till Övrigt för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag om 73 331 000 kronor.
156
D. Information om Sverige i utlandet m.m. Prop. 1994/95:100 Bilaga 4 Genom den statligt finansierade Sverige-informationen underlättas Sveriges deltagande i det internationella utbytet. Ekonomiska förbindelser och handelsutbytet med utlandet och turismen till Sverige främjas. De statliga informationsinsatsema skall komplettera den allmänna internationella nyhetsfönnedlingen genom att belysa den svenska samhällsutvecklingen samt utvecklingen inom sektorer som högteknologisk industri, forskning och utveckling, det mångfacetterade kulturlivet och Sveriges miljösatsningar.
Sveriges inträde i Europeiska unionen innebär ett historiskt steg. Det är av största vikt att svenskt samhälle och svenska ståndpunkter blir mer kända i vår omvärld. Detta gäller både i det globala perspektivet och i den krets av länder som ingår eller kommer att ingå i EU. Därför förbereds en aktivering av informationsinsatser och kulturutbyte inom ramen för en långsiktig strategi.
I övergången från industri- till informationssamhället är det viktigt att framhålla Sverige som ett framstående land när det gäller informationsteknik och informationsteknologi bl.a. genom att kunna erbjuda en samlad Sverige-information på data.
Det är också viktigt att hävda Sverige som ett intressant kulturland som det är attraktivt att samarbeta med och väl värt att besöka.
Det statsfinansiella läget gör att prioriteringen av de insatser som staten skall stödja blir extra viktig.
Det råder en utbredd uppfattning om att samordningen bör stärkas mellan de statliga organens informationsinsatser. liksom samspelet mellan stat, näringsliv och folkrörelser. En förstärkt samverkan mellan allmän Sverige-information, kulturutbyte, utbildnings— och forskningsutbyte, exportfrämjande, investeringsfrämjande samt turism håller på att utvecklas genom ett tätare informationsutbyte mellan berörda myndigheter och organisationer. Regeringen avser att inom Utrikesdepartementet för detta ändamål inrätta en nämnd för Sverige-information i utlandet.
Under budgetåret 1995/96 föreslås besparingar på området Information om Sverige i utlandet m.m. på sammanlagt 9 miljoner kronor inkl. effektivitetskrav för statlig konsumtion och den generella minskningen av bidragsanslag. För budgetåren 1997 och 1998 föreslås ytterligare minskning med 900 000 kr utöver de besparingar som anges nedan under anslagen D 1 och D 2.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på området Information om Sverige i utlandet m.m. t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
157
Prop. l994/95:100 Utgift Anvisat Förslag varav be- Beräknad Bilaga 4
l993/94 l994/95 l995/96 räknat för utgift
juli 95-juni l998'
96
' Prisnivå 1995/% Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder vad avser Information om Sverige i utlandet för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar inom detta verksamhetsområde.
D 1. Svenska institutet
1993/94 Utgift 64 918 806 Reservation 3 056 446 1994/95 Anslag 60 264 000 1995/96 Förslag 88 784 000 varav 58 857 000 beräknat förjuli l995 - juni l996 1997 Beräknad besparing 1 807 000 1998 Beräknad besparing 1 808 000
Svenska institutet är en statligt finansierad stiftelse med uppgift att handlägga frågor om information om Sverige i utlandet. Stiftelsens direktör, som utses av regeringen, är chef för Svenska institutet. Ordföranden och ledamöterna i stiftelsens styrelse utses av regeringen. Institutet har ca 100 anställda.
Det övergripande målet för Svenska institutets verksamhet är. i enlighet med institutets stadga, att genom informationsverksamhet sprida kännedom i utlandet om svenskt samhälls- och kulturliv, främja kultur- och erfarenhetsutbyte mellan Sverige och andra länder, främja utbyte inom utbildning och forskning mellan Sverige och utlandet samt stödja svenskundervisningen i andra länder.
Anslaget, som är Svenska institutets huvudanslag, finansierar genomförandet av informations-, kultur- och erfarenhetsutbytet med utlandet i samverkan med bl.a. de svenska utlandsmyndighetema.
Därutöver har institutet anslag och uppdragsmedel för biståndsrelaterade insatser i Östeuropa och tredje världen (IIII-IT G respektive C), för uppdrag på utbildnings- och forskningsområdet (VIII HT C respektive D) och för insatser som rör internationellt kulturutbyte (XIHT C). Till detta kommer ett antal särskilda uppdrag.
Dl-anslaget budgetåret l993/94 utgjorde 40.5 % av de totala anslags- 158 och uppdragsmedlen till Svenska institutet (163,4 milj. kr). Samtidigt
svarade anslaget för 84,2 % av hela verksamhetens personalinsatser och Prop. 1994/95: [00 övriga förvaltningskostnader (förvaltnings- och verksamhetskostnaderna Bilaga 4 för Svenska kulturhuset i Paris redovisas särskilt).
Svenska institutet har med utgångSpunkt från de övergripande målen uppdelat verksamheten i sex delområden: Sverigeinforrnation, kulturutbyte, utbildnings- och forskningsutbyte, svenskundervisning i utlandet. Svenska kulturhuset i Paris samt administration. I stort sett fördelas samtliga anslag och uppdragsmedel ut på de olika verksamhetsområdena. I årsredovisningen mäts verksamheten i prestationstermer: volymer, spridning, publiksiffror o.d., sambandet åtgärd-kostnad och åtgärd—effekt (när så är möjligt).
Revisionsberättelsen från Regeringskansliets revisionskontor innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för budgetåret l994/95 bör ligga fast.
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 88 784 000 kr Övrigt
Svenska institutet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 3 014 000 kr. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 5 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 6 629 000 kr eller 11%. Till följd av det statsfinansiella läget bör ytterligare neddragning av institutets resurser ske med 2 442 000 kr budgetåret 1995/96. Vid anslagsberäkningen har vidare beaktats förändringar i priser och löner, vissa tekniska justeringar samt förändrad beräkning av lokalkostnader.
159
Bilaga 4
Resultatbedömning
Svenska institutets årsredovisning visar att verksamheten har svarat mot de av regeringen fastställda övergripande målen och de mål för' verksamheten som institutets styrelse beslutat om. Verksamhetsmedlen har använts för avsedda ändamål och hållit sig inom angivna ramar. Institutet har - trots besparingskrav - lyckats upprätthålla i stort sett jämförbar produktivitet på flera verksamhetsområden. I vissa fall har produktiviteten ökat. Möjligheter till effektiviseringar och rationa- liseringar har tillvaratagits.
Regeringen konstaterar att Regeringskansliets revisionskontor inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Svenska institutet.
Slutsatser
Efterfrågan på informations- och kulturutbytesversamheten har ökat markant från omvärlden. Inte minst gäller detta i förhållande till Väst- och Östeuropa inkl. Baltikum. Det finns en starkt ökad efterfrågan från utlandet, liksom uttalade önskemål från svenska intressenter om att göra Sverige mer känt och förankrat som internationell samarbetspartner vid denna historiskt så viktiga tidpunkt.
Svenska institutets roll som hemmabas för informations- och kulturutbytesverksamheten vid utlandsmyndighetema har även fått ökad betydelse genom personalneddragningar inom utrikesrepresentationen.
Informationsmaterialet om Sverige, liksom andra informations- aktiviteter, kulturevenemang etc. i utlandet, måste hålla en kvalitativt hög nivå för att uppmärksammas internationellt.
Tidigare besparingskrav har medfört att anslagets andel för informations- och kulturutbytesverksamhet har krympt. Till exempel har den för utlandsmyndighetema i informationsarbetet viktiga utställningsproduktionen fått läggas ner och tilmverksamheten har reducerats.
Institutets personal har i ökad utsträckning kommit att tas i anspråk för att verkställa de uppdrag som finansieras med andra anslag och uppdragsmedel.
För att kunna uppfylla de övergripande målen med ett reducerat anslag måste Svenska institutet öka samarbetet med andra intressenter. Den nya tekniken för beräkning av ersättning för lokalkostnader innebär att institutet måste se över sitt lokalbehov och sin framtida lokalisering.
Förslag till riksdangeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Svenska institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations- anslag på 88 784 000 kr.
Prop. 1994/95: 100
160
Bilaga 4
D 2. Övrig information om Sverige i utlandet
1993/94 Utgift 13 044 087” Reservation 3 480 379 1994/95 Anslag 13 754 0002) 1995/96 Förslag 16 386 000 varav 10 924 000 beräknat förjuli 1995 - juni 1996 1997 Beräknad besparing 344 000 1998 Beräknad besparing 344 000
l)
2)
varav 1 140 000 Bidrag till lngenjörsvetenskapsakademien varav 1 100 000 Bidrag till lngenjörsvetenskapsakademien
Det övergripande målet för anslaget är att medverka till att information sprids om det svenska samhället och därmed bidra till ökat samarbete mellan Sverige och omvärlden.
Anslaget finansierar och bidrar till särskilda, av regeringen prioriterade, informationsinsatser främst genom de svenska utlandsmyndighetema. Det används även till person— och journalistinbjudningar samt seminarier och kulturutbyte.
Det råder bred enighet om behovet i dagens läge av intensifierade kontakter med Europa. Informationsverksamhet och kulturutbyte har därvid en väsentlig roll att spela.
Till följd av kravet på besparingar i de statliga utgifterna föreslås att anslaget, förutom den generella minskningen av bidragsanslagen med 10% eller 1 375 000 kr t.o.m. år 1988, minskas med 3 558 000 kr budgetåret 1995/96 bl.a. genom indragning av bidraget till lngenjörsvetenskapsakademien.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 16 386 000 kr.
11 Riksdagen 1994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga 4
Prop. l994/95:100
16]
E. Utrikeshandel och exportfrämjande Prop. . | 994/95: | om
. Bilarna 4 Inledning 6
Handelspolitik
Anslutningen till EU innebär att Sverige omfattas av EU:s handelsregim gentemot andra länder och av EU:s gemensamma handelspolitik. Konsekvenserna för svenskt vidkommande har utförligt redovisats i prop. 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Regeringen kommer att lägga stor vikt vid ett aktivt svenskt deltagande i utformningen av den gemensamma handelspolitiken med utgångspunkt i svenska nationella intressen och utifrån en frihandelsinriktad grundsyn. Regeringen avser upprätthålla en nära dialog med viktigare handelsnationer både inom och utanför EU i handelspolitiska frågor. Vidare kommer stor vikt att läggas vid sådana officiella kontakter med andra regeringar som kan främja svenska exportintressen. Dessa uppgifter ställer stora krav på svensk utrikesförvaltning.
USA är den i särklass största exportmarknaden för Sverige utanför EU och tar emot närmare en tiondel av den svenska exporten. De handelspolitiska relationerna med USA är fortsatt mycket goda. Med undantag för amerikanska åtgärder på antidumpningsområdet, som drabbar framför allt svensk stålexport. förekommer inga bilaterala handelsproblem. Sverige ses av USA som en stark förespråkare för frihandel och ett öppet, multilateralt handelssystem och USA:s intresse för Sverige som samtalsparter på det handelspolitiska området kan förväntas öka ytterligare när Sverige blir EU-medlem.
USA:s tullsänkningar i Uruguayrundan får betraktas som mycket förmånliga för svensk export. När tullsänkningarna genomförts erhåller övervägande delen av svensk export till USA en tullbehandling som är mycket näraliggande den som Kanada och Mexico åtnjuter under det nordamerikanska frihandelsavtalet, NAFTA. Även tullsänkningarna i Kanada är betydande.
NAFTA trädde i kraft den 1 januari 1994. Erfarenheterna hittills är begränsade, men handeln mellan de i avtalet ingående parterna — USA. Mexico och Kanada — har ökat markant sedan årsskiftet. På längre sikt kommer NAFTA sannolikt att ha positiv inverkan också på svenskt näringsliv och svenska exportmöjligheter, inte minst eftersom NAFTA:s dynamiska effekter kommer att spela en avgörande roll för den långsiktiga utvecklingen av den mexikanska ekonomin.
Japan är efter USA världens största ekonomi och fortsatt den ekonomiska motorn i Asien. Den bilaterala handeln Sverige — Japan är stadd i stark tillväxt och potentialen för ytterligare expansion är betydande. Exportmöjlighetema har förbättrats genom den fortsatta öppningen och avregleringen av den japanska marknaden. De
lö:
etullsänkningar som Japan genomför som ett resultat av Uruguayrundan Prop. l994/95:100 medför tullfrihet för nästan hela den svenska industrivaruexporten. Bilaga 4 Den svenska exporten till de snabbt växande ekonomierna i Ost- och Sydostasien uppvisar mycket höga ökningstal. Även här har liberaliseringar och ekonomiska reformer spelat stor roll, inte minst i Kina. På motsvarande sätt har liberaliseringar och reformer på andra håll i världen skapat möjligheter som svenska företag har dragit nytta av. bl.a. i Latinamerika och i Indien. De svenska företagens exportansträngningar på dessa marknader understöds av insatser via Exportrådet och Exportkreditnämnden, samt av kontakter på regeringsnivå.
Krigsmateriel
Sedan den den första januari 1993 tillämpas den nya lagen ( 1992:1300 ) om krigsmateriel. MOt bakgrund av försvarsindustrins växande intemationalisering har regelverket utvidgats till att omfatta tillståndsplikt för samarbetsavtal med utlandet rörande utveckling och produktion av krigsmateriel. Den nya lagen innebär framför allt att fler produkter än tidigare år underkastade kontroll, eftersom definitionen av krigsmateriel har breddats för att bättre motsvara internationell praxis på området. Bland annat har stor hänsyn tagits till hur olika EU-medlemsstater definierar begreppet. Denna utvidgning har medfört en kraftig ökning av antalet utförselärenden.
Ytterligare anpassningar av de svenska krigsmateriellistoma är att vänta som resultat av de internationella förhandlingarna för att hindra spridningen av vapen och vapenteknologier.
Exportkontroll
Sverige samverkar med ett stort antal, främst västliga, industriländer i flera internationella regimer för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen. Samverkan sker inom exportkontrollregimen för missilteknologi (Missile Technology Control Regime, MTCR), inom den s.k. Australiengruppen som syftar till att kontrollera insatsämnen och utrustning som kan användas för tillverkning av kemiska och biologiska stridsmedel, samt Nuclear Suppliers' Group (NSG) inom vilken de samverkande länderna kontrollerar utrustning. materiel och teknologi som både har användning inom civil kärnteknologi och för framställning av kärnladdningar. Fram till oktober 1995 innehar Sverige ordförandeskapet i MTCR. Vidare deltar Sverige i förhandlingar kring en ny internationell regim, det s.k. New Forum, för kontroll av sådan högteknologi som normalt har civil användning men som kan komma till användning för vapenutveckling (s.k. dual use). EU väntas inom kort ta beslut om en förordning som kommer att etablera fri rörlighet inom unionen samt exportkontroll gentemot tredjeland av huvudparten av de dual use- produkter och -teknologi som kontrolleras inom ramen för ovannämnda internationella regimer. I samband härmed avses för svensk del en lag om 163
strategiska produkter träda i kraft i enlighet med proposition 1993/94:176 Prop. '1-994/95: 100 om ändringar i lagen ( 1991:341 ) om förbud mot utförsel av vissa Bilaga4 produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.
Ekonomiska sanktioner
Under tiden den 1 januari 1978 — den 26 maj 1994 tillämpade Sverige ekonomiska sanktioner mot Sydafrika, som omfattade ett handelsembargo jämte investeringsförbud.
Den 6 augusti 1990 antog FN:s säkerhetsråd resolution nr 66l(1990) om ekonomiska sanktioner mot Irak och Kuwait. Sanktionema mot Irak är fortfarande i kraft och omfattar ett totalt handelsembargo. Undantaget är varor för medicinskt bruk, livsmedel, samt varor av s.k. humanitär art. Sanktionema mot Irak omfattar även finansiella transaktioner. De svenska bestämmelserna återfinns i förordningen ( 1990:885 ) om vissa sanktioner mot Irak.
FN:s säkerhetsråd antog i mars 1992 en resolution nr 748 (1992) om vissa sanktioner mot Libyen. Sanktionema omfattade då endast handeln med krigsmateriel och liknande utrustning samt luftfartyg. Den 1 december 1993 skärptes sanktionema mot Libyen. Sanktionema omfattar frysning av libyska finansiella tillgångar utomlands, förbud mot export av viss utrustning för oljeindustrin i Libyen samt skärpta sanktioner rörande luftfart. De svenska bestämmelserna finns i förordningen ( 1992:187 ) om vissa sanktioner mot Libyen.
Den 30 maj 1992 införde FN ekonomiska sanktioner mot Serbien och Montenegro. Sanktionema omfattar i princip all handel med varor samt finansiella transaktioner. Sanktionema har sedan skärpts med strängare regler i fråga om transitering av gods och andra transporter och genom frysning av penningmcdel tillhörande Serbien och Montenegro, samt förbud mot tjänstehandel. Undantag görs för läkemedels- och livsmedelsleveranser samt för varor för humanitära ändamål. FN:s säkerhetsråd medgav lättnader i sanktionema den 23 september 1994. Lättnaderna avser civil flygtrafik till och från Belgrad för passagerare och deras personliga bagage samt att en färjelinje har öppnats mellan Bar i Serbien-Montenegro till Bari i Italien likaledes endast för civila passagerare och deras personliga bagage. De svenska bestämmelserna återfinns i förordningen (1992z470) om vissa sanktioner mot "Förbundsrepubliken Jugoslavien" (Serbien—Montenegro).
FN:s säkerhetsråd införde totala handelssanktioner mot områden i Bosnien-Hercegovina under bosnisk-serbiska styrkors kontroll den 23 september 1994 i resolution 942 (1994). De svenska bestämmelserna återfinns i förordningen (l994:1307) om vissa sanktioner avseende områden i Bosnien-Hercegovina under bosnisk-serbiska styrkors kontroll.
Under tiden den 1 juli 1993 — den 16 oktober 1994 hade Sverige på grund av beslut av FN:s säkerhetsråd ekonomiska sanktioner mot Haiti.
FN:s säkerhetsråd införde den 15 september 1993 vissa ekonomiska sanktioner som riktar sig mot oppositionspartiet Unita i Angola. Sanktionema är begränsade till vapen samt olja och oljeprodukter. 164 Sanktionsbestämmelserna innebär att dessa produkter endast får införas
I
på'angolans'kt territorium på platser som den angolanska regeri'ng'en' Pr'o'p. l994/95100 angivit till FN:s generalsekreterare. Enligt de svenska bestämmelserna, Bilaga 4 som återfinns i förordningen (l993:1061) om vissa sanktioner avseende Angola. måste regeringen ge tillstånd till utförsel från Sverige till Angola av ifrågavarande produkter. Med verkan från den 1 januari 1993 ändrades lagen om vissa internationella sanktioner, så att Sverige kan delta i sanktioner som beslutas inte bara inom FN utan också inom OSSE och EU.
Exportfrämjande, exportfinansiering m.m.
Verksamheterna vid Kommerskollegium, Sveriges Exportråd. Exportkreditnämnden, Stiftelsen Östekonomiska Institutet, Krigsmaterielinspektionen, AB Svensk Exportkredit och Europainformation m.m. redovisas under respektive anslag under denna littera.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på området Utrikeshandel och exportfrämjande år 1998 till följd av förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Mkr
Utgift Förslag varav Beräknad Beräknad beräknat besparingl besparing1 för
l995/96 1997 1993/94 1994/95 juli 1995— 1998
juni 1996
* Prisnivå 1995/%
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området Utrikeshandel och exportfrämjande för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar under anslagen E 1, E 2 och E 9.
_ 165
E 1. Kommerskollegium Prop. l994/95:1(_)()"
1993/94 Utgift 47 770 387 B””g” 4 l994/95 Anslag 41 740 000 1995/96 Förslag 61 275 000
varav 40 548 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
1997 Beräknad besparing ] 252 000 1998 Beräknad besparing 1 252 000
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt revisorsfrågor. Med undantag av revisorsverksamheten överfördes den 1 juli 1994 kollegiets näringsrättsliga verksamhet till andra myndigheter. Revisorsverksamheten ligger kvar i kollegiet i avvaktan på en särskild proposition.
Det övergripande målet för Kommerskollegiets handelspolitiska verksamhet är att med frihandel som grundprincip bidra till att Sveriges intressen i handeln med omvärlden tas till vara. Kollegiets uppgift är dels att tillhandahålla utredningar och underlag för regeringens ställningstaganden, dels att uföra vissa myndighetsfunktioner.
Kommerskollegium har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområden. Vad gäller utredningsverksamheten har kollegiet som mål att förse regeringen med underlag av hög kvalitet inför beslut och förhandlingar på det handelspolitiska området. För kollegiets myndighetsutövande verksamhet är målen på de olika områdena bl.a. att snabbt och med hög rättssäkerhet handlägga de licenskrav eller andra regleringar som regeringen beslutar om, att fungera som forum för diskussioner och informationsutbyte om det internationella arbetet på handelsprocedurområdet samt att trygga den utrikeshandel som krävs för försvarsansträngningama och befolkningens försörjning i händelse av kris eller krig. För informationsverksamheten gäller målet bl.a. att förmedla ökad kunskap i det svenska samhället om det handelspolitiska regelverket i EU genom att snabbt och med hög serviceanda lämna opartisk information av hög kvalitet samt när det gäller tekniska regler att granska utformningen så att de inte blir handelshindrande. På det näringsrättsliga området är målet att tillgodose samhällets behov av kvalificerade revisorer och att auktoriserade och godkända revisorer utför revision som är av hög kvalitet, oberoende av partsintressen och uppfyller höga etiska krav. Liknande mål har gällt för tolkar och translatorer och när det gäller resegarantier har målet varit att skydda köpare av paketresor mot ekonomisk förlust om researrangören eller återförsäljaren inte genomför avtalade resor. De båda sistnämnda verksamhetsområdena har överförts till Kammarkollegiet den 1 juli 1994.
Anslagssparandet uppgick budgetåret l993/94 till ca 2,5 miljoner kronor.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
] 66
Regeringens överväganden Prop. l994/95:l()() Bilaga 4 Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för kollegiets verksamhet för perioden t.o.m. 1995/96 ligger fast.
Resurser 1995/96
Ramanslag 61 275 000 kr Beräknade avgiftsinkomster ca 7 400 000 kr (revisorsverksamheten)
Övrigt
Det svenska EU—medlemskapet innebär att kollegiets verksamhet måste förstärkas på flera områden. Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga under våren 1995. Pris- och löneomräkningen uppgår till 1 782 000 kr och återlägg för räntor och amorteringar avseende låneramen i Riksgäldskontoret till 784 000 kr. Kommerskollegium omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 2 087 000 kr. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 5 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 4 591 000 kr. Anslaget har därutöver reducerats med 1 814 000 kr för justering av medel för lokalkostnader.
Resultatbedömning
Under verksamhetsåret 1993/94 har EES—avtalets ikraftträdande, överenskommelsen inom GATT:s Uruguayrunda och slutförandet av förhandlingarna om ett svenskt EU-medlemskap präglat den handelspolitiska verksamheten. Kollegiet har varit starkt involverat. i de svenska insatserna på dessa områden och försett regeringen med analyser och utredningar som har utgjort ett viktigt underlag för regeringens ställningstaganden. På det näringsrättsliga området har ärendemängden ökat samtidigt som verksamheten varit föremål för utredning och beslut om ändrad organisationstillhörighet. Överföringen av näringsrättslig verksamhet till Kammarkollegiet genomfördes på ett smidigt sätt.
Kollegiets årsredovisning visar att de uppsatta målen i stort sett har uppfyllts under perioden. Den finansiella delen av årsredovisningen innehåller den information som krävs för regeringens bedömning av verksamheten. Sammantaget kan konstateras att kollegiet har redovisat sin verksamhet i enlighet med uppställda krav och på ett lättillgängligt sätt. 167
Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i- Prop. —l.994/95:l00 revisionsberättelsen avseende Kommerskollegium. Bilaga 4
Slutsatser
Budgetårct 1995/96 utgör det sista budgetåret i nu gällande planeringsperiod. Inför budgetåret 1997 bör kollegiet lämna en fördjupad anslagsframställning. Direktiv om en sådan har utfärdats i december 1994.
Regeringens avsikt att aktivt medverka i utformningen av den gemensamma handelspolitiken inom EU och att tillse att svenska intressen tillvaratas så långt som möjligt innebär nya uppgifter och krav för den handelspolitiska förvaltningen. Den kompetens och kontinuitet som Kommerskollegium står för spelar härvid en viktig roll.
Trots det statsfinansiella läget gör regeringen mot denna bakgrund bedömningen att vissa resurstillskott är motiverade inom kollegiet. Resurstillskottet motiveras främst av det faktum att anslutningen till den gemensamma handelspolitiken innebär en kraftig ökning av antalet importlicenser, i synnerhet på tekoområdet. Vidare behöver resurserna förstärkas vad gäller handelspolitiskt beslutsunderlag, handelsprocedurfrågor och informationsinsatser. För budgetåret 1994/95 har regeringen därför i december 1994 beslutat om ett resurstillskott på 7 350 000 kr till kollegiet. När det gäller budgetåret 1995/96 avser regeringen återkomma till riksdagen under våren.
Sedan den 1 juli 1994 består kollegiets näringsrättsliga verksamhet endast av auktorisation och tillsyn av revisorer och revisionsbolag. Formerna för denna verksamhet har utretts och ett förslag har presenterats i promemorian Tillsyn över revisorer (Ds l994:125). Utredningen har nyligen remissbehandlats. Regeringen avser att lämna förslag om regler och organisation för den framtida revisorsverksamheten i en särskild proposition i februari 1995. Anslagsfrågorna rörande revisorsverksamheten kommer att tas upp i detta sammanhang. I avvaktan på ett förslag har den del av anslaget som avser revisorsverksamheten hos Kommerskollegium beräknats med oförändrat belopp.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Kommerskollegium för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 61 275 000 kr.
168
'E 2. Exportfrämjande verksamhet ' Prop. 1994/95:100 1993/94 Utgift 180 760 444 Reservation 30 398 849 B””ga 4 l994/95 Anslag 149 785 000 l995/96 Förslag 231439 000 varav 154 292 000 beräknad för juli l995 -juni 1996 1997 Beräknad besparing 3 745 000 1998 Beräknad besparing 8 744 000
Under detta anslag beräknas medel för exportfrämjande verksamhet, framför allt genom Sveriges Exportråd. Vissa medel står också till regeringens disposition för särskilda insatser på det exportfrämjande området.
Sveriges Exportråd
Sveriges Exportråd är det centrala serviceorganet för exportfrämjande åtgärder. Rådets uppgift är att initiera, planera, samordna, marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja svensk export. Under anslaget beräknas medel för den exportfrämjande verksamhet som Sveriges Exportråd antingen utför själv eller planerar och leder inom handelssekreterarorganisationen och inom utrikesrepresentationen. Företagen deltar i verksamhetens finansiering dels genom abonnemangsavgifter, dels genom medverkan i olika exportaktioner, och dels genom betalning för gjorda uppdrag.
Exportrådets utlandsorganisation består av handelssekreterare, framför allt på marknader i Europa. Utrikesrepresentationen är en viktig del av Exportrådets utlandsverksamhet. Ett antal ambassader i länder som är speciellt intressanta ur exportsynvinkel har särskilda resurser för exportfrämjande insatser. Rådet har vidare slutit samarbetsavtal med vissa handelskammare i utlandet.
Det statliga stödet till den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges Exportråd grundar sig på bedömningen att det finns samhällsekonomiska motiv för fortsatt dylikt stöd ( prop. 1991/92:108 , bet. 1991/921NU23, rskr. 1991/92:227 ). De statliga medlen inriktas i första hand på upplysnings-, informations- och rådgivningsverksamhet. Övriga aktiviteter finansieras i princip genom avgifter från företagen, men statligt stöd kan vara befogat i vissa fall. Detta gäller främst insatser för att utveckla exportoerfarna, framför allt mindre och medelstora, företags export. insatser för att främja export till svårbearbetade eller avlägsna men lovande marknader, samt större manifestationer med inriktning på svenskt näringsliv eller svensk industri efter samråd med Utrikesdepartementet.
Sveriges Exportråd har lämnat en kortfattad anslagsframställning för budgetåret 1995/96. Budgetförslaget är baserat bl.a. på sedvanlig prisomräkning av innevarande års anslag. Budgetförslaget för budgetåret 1994/95 uppgår till 221 500 000 kr (anslagsposten 1 exportfrämjande
åtgärder). I 69
Regeringens överväganden Prop. ] 994/95: l ()() '
Genom riksdagens beslut år 1992 har grunden lagts för ett fortsatt Bilaga4 engagemang från statens sida i Exportrådet. Samtidigt har statsmakternas syn på inriktningen av rådets verksamhet preciserats. En avsevärd neddragning har företagits av det statliga anslaget sedan år 1992.
De två huvudmännen för Sveriges Exportråd, staten och Sveriges allmänna exportförening, har lagt fast en gemensam syn på Exportrådets verksamhet i det avtal som utgör grunden för verksamheten. Den nuvarande verksamhetens inriktning utgör enligt huvudmännen en god grund för Exportrådets verksamhet som centralt serviceorgan för exportfrämjande även på sikt.
Inom Exportrådet har ett målmedvetet arbete genomförts i syfte att anpassa verksamheten och organisationen till de förändrade förutsättningarna sedan beslutet år 1992. Ett omfattande besparingsarbete har givit viktiga resultat och företagsintäkterna i verksamheten har ökat samtidigt som servicenivån till svenska företag har höjts. Vidare har tjänsteutbudet definierats tydligare av rådet mot bakgrund av de mål och uppgifter som har lagts fast i avtalet mellan huvudmännen. Det statliga uppdraget har också definierats tydligare. Uppföljningen vad gäller det statliga anslagets användning och resultat är enligt regeringens mening av särskild betydelse. Ett arbete har inletts inom rådet som syftar till ytterligare förbättringar härvidlag. Regeringen avser noga följa rådets fortsatta arbete med effektivisering av verksamheten.
Exportfrämjande kommer även i fortsättningen att ges stor vikt inom utrikesrepresentationen för att effektivt och kompetent fungera som Exportrådets utlandsorganisation i länder som saknar handelssekreterare eller samarbetsavtal med handelskammare. Det finns också goda skäl att eftersträva ett utökat samarbete med handelskammare utomlands.
Behovet av anslagsmedel till exportfrämjande åtgärder inom Sveriges Exportråd beräknas till totalt 216 miljoner kronor för det förlängda budgetåret l995/96.
Fortsatt behov föreligger av vissa medel till regeringens disposition för exportfrämjande verksamhet. Medelsbehovet uppskattas till 15 439 000 kr för det förlängda budgetåret 1995/96. Därutöver kan tillgängliga reservationsmedel under anslaget också användas för konkreta insatser efter särskild prövning av regeringen.
För budgetåret 1995/96 uppgår medelsbehovet till totalt 231 439 000 kr. Kostnadsutvecklingen och därmed anslagsbehovet styrs bl.a. av kronkursens utveckling. Vid anslagsberäkningen har bl.a. beaktats de besparingar om totalt 10 % som har ålagts detta anslag under den kommande treårsperioden. Den sammanlagda besparingen uppgår år 1998 till ca 20 miljoner kronor.
1 70
Bilaga 4
Anslag Förslag 1994/95 1995/96 1. Exportfräm- 132 500 000 216 000 000' jande åtgärder 2. Till 17 285 000 15 439 000 regeringens disposition
149 785 000 231 439 000
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 231 439 000 kr.
E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar
l993/94 Utgift 496 942 718 l994/95 Anslag 1 000 l995/96 Förslag 1 000
Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att genom utfärdande av garantier främja svensk export. Garantin utgör en försäkring mot vissa förluster i samband med export och investeringar i utlandet. För garantin betalas en premie som är relaterad till risken. Garantigivningen sker efter beslut av riksdagen våren 1990 inom två system: ett n-system (normalgarantisystem) och ett LT—system (Long Term) i vilket särskild vikt läggs vid det svenska samhällsintresset. Anslaget används för att ge EKN kompensation för den ränta nämnden betalar för sin upplåning avseende den gamla verksamheten (garantier utfärdade före den 1 juli 1990), för att ge EKN ersättning för skuldnedskrivningar och för att nämnden skall hinna fullgöra de förpliktelser den iklätt sig på statens vägnar.
Exportkreditnämnden
EKN har med skrivelse den 13 oktober 1994 inkommit med underlag för en bedömning av verksamhetens omfattning och inriktning.
Prop. ] 994/95: 100
171
Ramar för EKN-garantier " Prop. [994/953100 Bilaga 4 Den av riksdagen fastställda totala ramen för exportkreditgarantier uppgår till 90 000 miljoner kronor, varav 30 000 miljoner kronor har reserverats för n-garantier och 60 000 miljoner kronor för LT-garantier. Regeringen har beslutat att EKN:s garantiåtaganden kan uppgå till 25 000 miljoner kronor för n-garantier och 45 000 miljoner kronor för LT-garantier. Utöver ramen för exportkreditgarantier finns en särskild ram för investeringsgarantier på 2 000 miljoner kronor. Ramutnyttjandet uppgick den 30 juni 1994 till ca 14 300 miljoner kronor för n-garantier, ca 36 200 miljoner kronor för LT-garantier och drygt 200 miljoner kronor för investeringsgarantier. För n-garantier föreslår EKN att den av riksdagen fastställda ramen höjs från 30 000 miljoner kronor till 35 000 miljoner kronor. För LT- garantier föreslås en höjning från 60 000 miljoner kronor till 65 000 miljoner kronor. EKN föreslår oförändrad ram för investeringsgarantier. Förslaget om höjningar av ramarna motiveras av förändrade beräkningmetoder av EKN:s engagemang och av behov av utrymme för vissa större affärsprojekt. '
EKN och det europeiska integrationsarbetet
I enlighet med sitt uppdrag har EKN bevakat utvecklingen inom EU i syfte att bedöma vilka krav på förändringar i verksamheten som EU- medlemskapet kan innebära. Kommissionen förbereder f.n. särskilda konkurrensregler beträffande statligt stöd till exportkreditförsäkring. De planerade reglerna syftar till att hindra statlig eller statligt stödd exportkreditförsäkringsverksamhet att konkurrera på ojämlika villkor med privata försäkringsbolag på det 5. k. konkurrensutsatta området. Ett utkast till s.k. meddelande har under hösten 1994 diskuterats inom kommissionen och i ministerrådets arbetsgrupp för exportkrediter. Det är oklart när regler på detta område kan komma att antas. Efter publicering väntas medlemsstaterna ha ett år på sig för att ändra sina system.
Vad gäller icke konkurrensutsatt exportkreditförsäkring arbetar EU sedan år 1991 med att söka harmonisera medlemsstaternas verksamhet i syfte att skapa lika konkurrensvillkor vid export såväl inom som utanför EU. Kommissionen har i juli 1994 lämnat förslag till direktiv på detta område, som berör garantivillkor, premier samt utbud av garantier. Till de grundläggande principerna hör att premier skall vara riskavspeglande och i huvudsak kostnadstäckande samt att det skall finnas en självrisk. Det är oklart när ett slutligt direktiv kan komma att antas.
Internationell harmonisering av premier och EKN:s premier
Ansträngningarna att åstadkomma internationella riktlinjer inom OECD för premier och därtill relaterade faktorer fortsätter. Den s.k. consensus- gruppen tillsatte i slutet av september 1994 en arbetsgrupp med mandat att utarbeta förslag till gemensamma riktlinjer för landriskklassificering 172
och premiesättning samt förbättrat informationsutbyte om de premienivåer Prop. "1994/952100 som tillämpas. Strävan är att lämna en redovisning till OECD:s Bilaga4 ministermöte på försommaren 1995. Sverige har genom EKN spelat en pådrivande roll i dessa diskussioner. Flera länder har de senaste åren genomfört förändringar i sina premiesystem, som lett till ökad premiedifferentiering. Därmed har dessa system blivit mer lika det svenska. Särskilt betydelsefullt är att premiesystemet i Tyskland förändrats i riktning mot EKN:s.
Matchning
Statsmaktema har angivit att EKN i enstaka fall och när särskilda skäl föreligger skall kunna erbjuda samma villkor som ett konkurrerande företags garantiinstitut.
EKN tar i sin skrivelse upp frågan om när sådan matchning skall kunna ske. EKN noterar bl.a. att matchning skall ske inom ramen för begränsningen att garantigivningen skall gå ihop. EKN gör sammanfattningsvis bedömningen att man inom ramen för gällande riktlinjer har svårt att verka för konkurrensneutralitet genom att matcha andra länders garantiinstitut. Någon enstaka matchning i samband med mindre affärer anses dock vara möjlig.
Skuld/ättnadsåtgärder
EKN har som resultat av omförhandlingar inom Parisklubben skrivit av fordringar på ett antal länder. Vad gäller Polen har 1 900 miljoner kronor skrivits av för vilket EKN över statsbudgeten erhållit ersättning med 774 miljoner kronor. För Egypten finns en villkorad avskrivning om ca 430 miljoner kronor som kommer att genomföras när tredje och sista steget i skuldlättnadsoperationen är avklarad. För de två första stegen har EKN över statsbudgeten erhållit ersättning om 63 miljoner kronor. För det tredje steget beräknas ersättningen uppgå till 42 miljoner kronor.
För de fattigaste och mest skuldtyngda länderna ges inom Parisklubben sedan några år 50 % skuldminskning. Kreditorema är ense om att öka koncessionaliteten och omförhandla ländernas hela utestående skuldstock. Hittills har närmare 200 miljoner kronor skrivits av på dessa länder för vilket EKN ersatts med ca 50 miljoner kronor via biståndsanslaget. Enligt den modell för ersättning som utarbetats erhåller EKN en ersättning som uppgår till ca en tredjedel av avskrivet belopp. När räntefrihet beviljas, har EKN ersatts till fullo för detta via biståndsanslaget, hittills med ca 140 miljoner kronor.
Medverkan vid återvinning av ogaranterade fordringar
EKN framför i sin skrivelse önskemål om att erhålla bemyndigande att medverka vid återvinning av ogaranterade fordringar i de fall EKN bedömer att särskilda skäl för sådan medverkan föreligger och när intresse härför finns hos svenska företag eller banker och i 173 gäldenärslandet. De principiella betänkligheter som kan finnas att bistå
företag som underlåtit att söka garanti bör enligt EKN kunna övervinnas Prop. l994/95: l(')() genom avgifter, som dels täcker kostnaderna för verksamheten ifråga, Bilaga 4 dels undanröjer potentiella risker för att-den egna verksamheten skall
påverkas negativt.
Prognoser och bedömningar av verksamhetens resultat
EKN redovisar i sin skrivelse prognoser för det kassamässiga resultatet under verksamhetsåren 1994/95 och 1995/96 samt bedömningar av det ackumulerade riskvärderade resultatet enligt tre alternativ: normal, optimistisk och pessimistisk. Såväl de kassamässiga som riskrnässiga värderingarna präglas enligt EKN av betydande osäkerhet bl.a. till följd av att en stor del av garantiengagemanget och fordringarna är koncentrerade till ett fåtal länder.
För den gamla verksamheten pekar prognoserna i normalaltemativet mot ett kassamässigt överskott om ca 110 miljoner kronor budgetåret 1994/95 följt av överskott om ca 200 miljoner kronor budgetåret l995/96 (i beloppet för l994/95 ligger en ersättning från statsbudgeten på 40 miljoner kronor). Det optimistiska alternativet förutser ett överskott på ca en miljard kronor budgetåret 1995/96 medan det pessimistiska i stället räknar med en förlust på drygt två miljarder kronor.
Vad gäller det ackumulerade riskmässiga resultatet per den 30 juni 1994 pekar EKN:s normalalternativ mot ett slutresultat på plus en miljard kronor medan de pessimistiska och optimistiska alternativen visar på underskott respektive överskott om ca 5 miljarder kronor. I beloppen ingår inte vissa kostnader som under åren ersatts över statsbudgeten, tillsammans ca 3,5 miljarder kronor.
Prognoserna för den nya verksamheten pekar enligt EKN:s normalalternativ mot ett kassamässigt underskott budgetåret 1994/95 på 50 miljoner kronor följt av överskott på drygt 300 miljoner kronor budgetåret l995/96. Det pessimistiska alternativet visar för budgetåret l995/96 ett underskott på ca 900 miljoner kronor medan det optimistiska anger ett överskott på närmare 800 miljoner kronor. Det riskmässiga resultatet i den nya verksamheten per den 30 juni 1994 pekar mot ett resultat strax under noll. De optimistiska och pessimisiska alternativen pekar i stället mot överskott på 0.5 miljarder kronor respektive underskott på 3,1 miljarder kronor. '
Finansiering av verksamheten
EKN föreslår att nämndens kredit hos Riksgäldskontoret för den gamla verksamheten sänks till 2 700 miljoner kronor (från 3 700 miljoner kronor). Vidare föreslås att lånerätten i utländsk valuta höjs till motvärdet av 1 500 miljoner kronor (från 1 000 miljoner kronor). För den nya verksamheten föreslår EKN att krediten hos Riksgäldskontoret förblir oförändrad — 1 400 miljoner kronor — medan en höjning till motvärdet av 500 miljoner kronor föreslås för upplåningsrätten i valuta (från 200 miljoner kronor). Nämnden föreslår 174 att ytterligare finansieringsbehov täcks via anslaget om det skulle visa sig
.att den föreslagna upplåningsrätten skulle vara otillräcklig. Prop. 1994/95; 100 EKN föreslår vidare att nämnden, i likhet med innevarande budgetår, Bilaga 4 får räntekompensation för hela sin upplåning för den gamla verksamheten. Kostnaderna för detta under budgetåret l995/96 väntas uppgå till 275 miljoner kronor. EKN har i sin skrivelse också behandlat vissa frågor rörande den särskilda garantiramen för Baltikum och Ryssland.
Regeringens överväganden
Regeringen delar EKN:s bedömning att de av riksdagen fastställda ramarna för exportkreditgarantiverksamheten bör utökas. Regeringen delar även EKN:s bedömning vad gäller de rörliga kreditema hos Riksgäldskontoret och upplåningsbehovet i utländsk valuta.
Skuldlättnader inom Parisklubben kan medföra avsevärd minskning av utestående fordringars nominella belopp. Regeringen delar EKN:s uppfattning att nämnden bör ersättas för dessa.
Regeringen anser att EKN bör få räntekompensation för hela sin upplåning för den gamla verksamheten.
Utvecklingen inom EU på exportkreditområdet är av stor betydelse för EKN. Det är angeläget att EKN noga följer denna utveckling och att nämnden förbereder och lämnar förslag till nödvändiga anpassningsåtgärder.
Det internationella samarbetet på exportkreditområdet har varit av stor betydelse för att minska subventioner och åstadkomma förbättrad konkurrensneutralitet. EKN har spelat, och spelar, en framträdande roll i detta arbete, både inom OECD och Bern-unionen. För svenskt vidkommande är det av särskild betydelse att verka pådrivande vad gäller premier och kostnadstäckning.
Regeringen instämmer i EKN:s bedömning i frågan om matchning av andra instituts garantivillkor.
Regeringen anser att EKN bör bemyndigas medverka vid återvinning av ogaranterade fordringar i de fall då EKN bedömer att särskilda skäl för sådan medverkan föreligger. EKN bör därvid bemyndigas att ta ut avgifter som täcker nämndens kostnader för verksamheten i fråga och som undanröjer risken att den egna garantiverksamheten skall påverkas negativt. .
Frågor rörande den särskilda exportkreditgarantiramen för de baltiska länderna och Ryssland, vilken administreras av EKN , kommer att behandlas av regeringen i en särskild proposition om samarbetet med Central— och Östeuropa våren 1995.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen ]. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av en statsgaranti till ett belopp av 35 000 000 000 kr för n—garantier och 65 000 000 000 kr för LT-garantier, 2. medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av en 175 statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst
2 000 000 000 kr, Prop. l994/95: l()0
3. godkänner att den rörliga krediten som ställs till EKN:s förfogande Bilaga 4 hos Riksgäldskontoret får uppgå till 2 700 000 000 kr för den gamla verksamheten och till 1 400 000 000 kr för den nya verksamheten,
4. godkänner att EKN:s upplåning i utländsk valuta får uppgå till motvärdet av 1 500 000 000 kr för den gamla verksamheten och motvärdet av 500 000 000 kr för den nya verksamheten,
5. godkänner vad regeringen har uttalat om s.k. matchning,
6. godkänner att EKN bemyndigas medverka vid återvinning av ogaranterade fordringar då särskilda skäl talar för sådan medverkan,
7. bemyndiga regeringen att besluta föreskrifter om avgifter för EKN:s medverkan vid återvinning av ogaranterade fordringar,
8. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar under budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
E 4. Krigsmaterielinspektionen
l994/95 Utgift 4 708 701 1994/95 Anslag 5 084 000 1995/96 Förslag 8 204 000 varav 5 446 000 beräknat förjuli l995-juni l996
Krigsmaterielinspektionen (KMI) utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd till export av sådan materiel. Under krigsmaterielinspektören lyder vidare verksamhet rörande exportkontroll av strategiskt känsliga produkter. Denna verksamhet finansieras dock inte över detta anslag.
KMI har till sitt förfogande dels det tekniskt-vetenskapliga rådet, som bistår krigsmaterielinspektören vid bedömningen av frågor om avgränsning mellan civil och militär materiel, dels den parlamentariskt sammansatta rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor, som har inrättats för att främja ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport.
Kostnaderna för verksamheten, exklusive nämnderna, täcks av avgifter, som redovisas mot särskild inkomsttitel på statsbudgeten. Avgifter från tillverkare av krigsmateriel beräknas i förhållande till levererat värde och tas ut i slutet av budgetåret. Avgifter för tillstånd att utföra krigsmateriel ur riket erläggs av exportörer, som inte har tillverkningstillstånd.
För budgetåret l994/95 har KMI undantagits från reglerna i kapitalförsörjningsförordningen (l992:406) om räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och om lån för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Vidare gäller att KMI inte skall tillämpa förordningen (l993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning.
I en intern promemoria, daterad den 28 september 1994, har KMI sammanställt anslagsredovisning för budgetåret 1993/94, övriga uppgifter 176
avseende kalenderåret 1993 samt förslag rörande anslags- och Prop. l994/95: lOO investeringsbehov för budgetåret l995/96. Bilaga 4 Av anslagsredovisningen framgår att KMI:s kostnader uppgick till ca 4,7 miljoner kronor budgetåret l993/94, varav 55 000 kr avsåg nämnderna. Anslagskrediten uppgick till ca 285 000 kr. Under kalenderåret 1993 behandlade inspektionen 2 028 st utförselansökningar. Värdet av under år 1993 meddelade utförselbevis för försåld krigsmateriel uppgick till 6 105 miljoner kronor. Vid årsskiftet 1993/94 hade 175 enskilda tillverkare regeringens tillstånd att tillverka krigsmateriel.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Resurser
Ramanslag 8 204 000 kr
Övrigt
Anslaget har reducerats med 510 000 kr som utgjorde engångsbelopp för viss ADB-utrustning budgetåret l994/95. Pris- och löneomräkningcn uppgår till 180 000 kr. För ökat resursbehov för bl.a. ökade lokalkostnader och resor har anslaget därutöver räknats upp med 1 163 000 kr.
Slutsatser
Krigsmaterielinspektionen är undantagen från bestämmelserna om årsredovisning och anslagsframställning. Följaktligen redovisar regeringen inte heller någon bedömning av verksamhetens resultat. Den interna anslagsredovisningen m.m. som har upprättats utgör dock tillräckligt underlag för regeringens ställningstagande angående anslagsbehovet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen . till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 204 000 kr.
177
l"! Riksdagen I 994/"95. [ saml. Nr [Ut/. Bilaga 4
6
E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet Prop. l994/95:1(.)() Bilaga 4
1993/94 Utgift 2 250 000 1994/95 Anslag 2 500 000 1995/96 Förslag 5 118 000 varav 2 564 000 beräknat förjuli l995-juni l996
Stiftelsen Östekonomiska Institutet bildades år 1989 sedan avtal träffats mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet. Ett reviderat avtal ingicks sommaren 1994. Stiftelsen har som syfte att främja kunnandet i Sverige om de ekonomiska förhållandena i Central- och Östeuropa och OSS-området.
Genom nämnda avtal åtar sig staten liksom övriga stiftare att lämna årliga bidrag för att täcka stiftelsens kostnader. Därmed ges garanti för stabilitet och långsiktighet i verksamheten. Bidraget från staten uppgår budgetåret 1994/95 enligt avtalet till 2,5 miljoner kronor. Var och en av de övriga intressenterna bidrar med 150 000 kr. Beloppen räknas upp årligen med hänsyn till prisutvecklingen.
För budgetåret 1995/96 beräknas statens bidrag till 5 118 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 5 118 000 kr.
E 6. Europainformation m.m.
1993/94 Utgift 51 236 511 Reservation 9 968 699 1994/95 Anslag 21 000 000 1995/96 Förslag 9 000 000
varav 6 000 000 beräknat för juli l995-juni l996
Utrikesdepartementet har under flera år bedrivit en omfattande informationsverksamhet om det europeiska integrationsarbetet. Målsättningen är att förse svensk allmänhet med en omfattande och saklig information.
En saklig och bred informationsverksamhet behövs även efter folkomröstningen om det fortsatta europeiska integrationsarbetet. Verksamheten kommer också fortsättningsvis att omfatta publikationer av olika slag om EU och eventuellt EES. Bland annat kommer grönböcker att utgöra en del av denna verksamhet. Särskilda medel — 21 000 000 kr — har under budgetåret l994/95 funnits för en sådan verksamhet inkl. verksamheten vid Sekretariatet för Europainformation fram till 173
folkomröstningen om EU. Det här beräknade medelsbehovet för Prop. l994/95:100 budgetåret l995/96 beräknas uppgå till 9 000 000 kr. Regeringen torde Bilaga 4 emellertid få anledning att återkomma till riksdagen i frågan om den fortsatta EU-informationen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Europainformation m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 9 000 000 kr.
E 7. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit
l993/94 Utgift -118 494 305 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Från anslaget betalas ersättning till AB Svensk Exportkredit (SEK) för skillnad mellan ut— och upplåningsräntor samt för kursförlust inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter som SEK lämnar enligt riksdagens beslut år 1978 samt 1990. Systemet innebär att SEK har givits möjlighet att finansiera exportkrediter till villkor som överensstämmer med internationellt överenskomna regler. Detta kan leda till att utlåningsräntoma ligger under upplåningskostnaderna. Staten täcker eventuell skillnad mellan utlåninggsränta och upplåningskostnad samt den kursförlust som kan uppkomma vid ut— och upplåningen. SEK bedriver upp- och utlåning för dessa krediter i en särskild, avgränsad del av bolagets verksamhet och redovisar en särskild balansräkning för denna kreditgivning. Villkoren för kreditema står i överensstämmelse med den överenskommelse om begränsning av statligt stöd vid exportkreditgivning som Sverige har biträtt, den s.k. consensus-överenskommelsen inom OECD.
Förhandlingar om ändringar i denna överenskommelse har nyligen resulterat i att villkoren för de statsstödda kreditema ytterligare marknadsanpassats. Ändringarna innebär bl. a. att den subventionerade SDR-räntan avvecklas efter en ettårig övergångsperiod och att länderklassificeringen ändras.
Den statsstödda verksamheten beräknas verksamhetsåret l994/95 ge ett överskott i storleksordningen 90 miljoner kronor.
Regeringen har efter bemyndigande från riksdagen beslutat att den s.k. löftesprovisionen inom det statsstödda systemet skall utgå med normalt 0,25 %.
i. 79
Bilaga 4
Regeringens överväganden
SEK-systemet för statsstöd till finansiering av kapitalvaruexport infördes för att möta de kraftiga subventioner av villkoren vid exportkrediter som andra länder började tillämpa under 1970-talet.
Efter förhandlingar inom OECD har subventionsinslagen gradvis reducerats. Den senaste ändringen innebär i princip att endast marknadsräntor eller s.k. CIRRar (commercial interest reference rates) är tillåtna efter en viss övergångsperiod. Samtidigt har SEK i allt högre grad inriktat sig på att erbjuda krediter utan statsstöd genom att expandera den marknadsmässiga verksamheten. SEK har också lyckats erbjuda svenska exportörer mycket konkurrenskraftiga kreditvillkor i marknadssektom. Regeringen ser positivt på denna utveckling och Sverige har inom OECD aktivt arbetat för att räntesubventionering skall avvecklas.
Möjligheterna att lämna statsstödda krediter för export kan i vissa fall vara utslagsgivande för svenska företags möjligheter att erhålla order. För svenska exportörer är det väsentligt att ha tillgång till de kreditofferter med fast ränta som SEK kan erbjuda inom det statsstödda systemet. Regeringen anser också att SEK skall ha möjlighet att lämna krediter med villkor som motsvarar vad företag i konkurrentländerna kan erhålla.
Under år 1994 har upplåningsräntorna stigit vilket medfört att intresset för statsstödda krediter åter ökat. Detta medför sannolikt enligt SEK:s beräkningar att under år 1994 beviljade statsstödda krediter kommer att leda till kostnader för staten under budgetåret l995/96. Beräkningen av utfallet är dock osäker. Anslaget bör därför föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
E 8. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m.
1993/94 Utgift -12 956 546 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Under detta anslag redovisas kostnader för räntestöd till finansiering av export av fartyg. Enligt tidigare riksdagsbeslut upphörde denna stödform i och med utgången av år 1989. Kostnadsberäkningen bygger på en
Prop". 1994/95:106
l Sl.)
bedömning som AB Svensk Exportkredit har redovisat och avser tidigare Prop. l994/95:100 gjorda åtaganden. Genom att volymerna sjunker i takt med att skulderna Bilaga 4 återbetalas minskar statens kostnader. Kreditgivningen förväntas budgetåret 1994/95 uppvisa ett överskott på 10 miljoner kronort. Anslaget kan dock komma att belastas och bör därför föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
E 9. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u—länder
1993/94 Utgift 56 388 886 l994/95 Anslag 50 000 000 1995/96 Förslag 42 000 000 varav 28 000 000 beräknat för juli l995-juni 1996
1997 Beräknad besparing 13 000 000 1998 Beräknad besparing 12 000 000
Under detta anslag redovisas extra kostnader som har uppkommit för vissa äldre förmånliga krediter till u-länder. Ett nytt system för s.k. u- krediter infördes den 1 januari 1985. Detta anslag belastas endast med kostnader för åtaganden som har gjorts intill utgången av år 1984. Kostnaderna kommer successivt att minska. Kostnadsberäkningen bygger på en bedömning som AB Svensk Exportkredit har redovisat. Regeringen beräknar kostnaderna för budgetåret l995/96 till 42 000 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till .u- länder för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 42 000 000 kr.
1.81
F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m. Prop. 1994/95:100 Bilaga 4
Inledning
Under littera F finansieras verksamhet som direkt stöder svensk utrikespolitik samt information och kunskapsinhämtande i nedrustnings— och säkerhetspolitiska frågor. Det första området utgörs av Utrikesdepartementets anlitande av Försvarets forskningsanstalts (FOA) sakkunskap vid förhandlingar om nedrustnings- och säkerhetspolitik samt stöd åt studier, konferenser m.m. av utrikespolitisk betydelse.
På det andra området sker verksamheten genom bidrag till organisationer och stiftelser för information. studier och forskning om säkerhetspolitisk och fredsbefrämjande utveckling, stöd åt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespolitiska Institutet. Verksamheten vid dessa institut är inriktad på forskning och information, främst genom utgivandet av publikationer.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området t.o.m. år 1998 till följd av förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Mkr
Utgift Anvisat Förslag varav be- Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 räknat för besparing juli 95-juni 1998!
96
* Prisnivå 1995/%
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
F 1. Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området
1993/94 Utgift 2 770 011 Reservation 783 979 1994/95 Anslag 2 511 000 l995/96 Förslag 3 641 000 varav 2 427 000 beräknat förjuli l995-juni 1996 1997 Beräknad besparing 63 000 1998 Beräknad besparing 63 000
183
Bilaga 4
Från anslaget lämnas stöd till seminarier. utredningar, studier, publikationer m.m. av utrikespolitisk betydelse.
Som exempel på stöd från anslaget budgetåret 1994/95 kan nämnas arrangerandet av ett internationellt seminarium om landminor, värdskapet för den internationella missilkontrollregimens årskonferens i Sverige samt studiebesök i Sverige av FN:s kurs för diplomater med inriktning på nedrustning. Det föreslagna beloppet för budgetåret 1995/96 samt de beräknade utgifterna kommande budgetår innebär en besparing med 10% eller 252 000 kr jämfört med innevarande budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 641 000 kr.
F 2. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling
1993/94 Utgift 16 529 393 Reservation 5 649 918 1994/95 Anslag 10 000 000l 1995/96 Förslag 17 000 000 varav 9 667 000 beräknat förjuli l995-juni 1996 1997 Beräknad besparing 250 000 1998 Beräknad besparing 250 000 ' Utöver detta anslag disponeras för ändamålet drygt 3 000 000 kr från Fredslotteriet, Svenska Penninglotteriet AB.
Anslaget disponeras enligt förordningen ( 1993:983 ) om statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling till svenska organisationer och stiftelser som bedriver informationsverksamhet och opinionsbildning om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Bidrag lämnas i form av organisationsstöd och projektbidrag. En beredningsgrupp utsedd av regeringen granskar ansökningar och ger yttrande till regeringen.
Prop. ] 994/95: 100
183
Prop. l994/95:100 Regeringens överväganden Bilaga 4
Regeringen anser att det är väsentligt att kunskap och intresse för frågor som rör fred och säkerhetspolitik stimuleras. Stödet till organisationer för detta ändamål fyller därför en viktig funktion. Aktiva medlemsinsatser är en förutsättning för att bidragen skall nå sitt syfte. Som en del av regeringens sparplan föreslås att anslaget under en kommande treårsperiod minskas med 10% eller 1 000 000 kr. Vid fördelningen av anslaget över tolv respektive arton månader kommande budgetår har hänsyn tagits till att huvuddelen av 'utbetalningama sker under andra hälften av kalenderåret.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 17 000 000 kr.
F 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
l993/94 Utgift 21 396 000 1994/95 Anslag 21 850 000 1995/96 Förslag 32 360 000 Varav 21 444 000 beräknat för juli l995-juni 1996 1997 Beräknad besparing 656 000 1998 Beräknad besparing 656 000
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut skall i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen godkänt bedriva forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet.
Syftet med forskningen är att ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred.
SIPRI har väl redovisat verksamheten under perioden 1993/1994 med beskrivning över institutets aktiviteter, skrifter och organisation.
I revisionsberättelsen för verksamhetsåret 1993/94 har några anmärkningar inte framkommit.
184
. . Prop. ] 994/95: 100 Regeringens överväganden Bilaga 4
SIPRI:s forskning och publikationer och övrig informationsverksamhet röner stor internationell uppmärksamhet. Som en följd av den förändrade omvärlden har SIPRI förändrat inriktningen i sin forskning. Nya forskningsprogram som icke- spridning av massförstörelsevapen, efterlevnad av nedrustningfördrag samt fredsbevarande och regional säkerhet faller väl inom ramen för regeringens prioriteringar på
nedrustningsområdet.
SIPRI omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1092 000 kr. Vid årets utgång motsvaras besparingen av nivåsänkning med 5%. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 2 404 000 kr eller 11%. Externa bidragsgivare beräknas innevarande budgetår svara för knappt tre miljoner av institutets finansiering. Det är av vikt att en större del av institutets finansiering gradvis söks från andra källor än statsbudgeten.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella #edsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 32 360 000 kr.
F 4. Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet
1993/94 Utgift 9 883 228 l994/95 Anslag 12 259 000 1995/96 Förslag 18 711 000 varav 12 401 000 beräknat för juli l995-juni 1996 1997 Beräknad besparing 368 000 1998 Beräknad besparing 367 000
Målet med anslaget är att tillföra departementet teknisk och vetenskaplig sakkunskap från Försvarets forskningsanstalt (FOA) vid förhandlingar om nedrustning, rustningsbegränsningar och internationell säkerhet .
Anslaget belastas med utgifter för verksamhet inom:
— kärnvapenfrågor omfattande studier av kärnvapenspridning samt insamling och analys av luftburen radioaktivitet,
— seismisk provövervakning vars huvudsakliga syfte är att ge tekniskt underlag för de internationella förhandlingarna om ett fullständigt stopp för kärnvapenprov, 185
— frågor som rör biologiska och kemiska vapen, Prop. l994/95:100 Bilaga 4 — europeisk säkerhet omfattande studier av den politiska, militära och ekonomiska utvecklingen i Europa i syfte att ge bättre beslutsunderlag för
konfliktprevention, krishantering, deltagande i internationella operationer
m.m.
Regeringens överväganden
Med hänsyn till att huvuddelen av FOA:s verksamhet finansieras av Försvarsdepartementet faller det sig naturligt att årsredovisningen domineras av denna verksamhet. Årsredovisningen ger dock en god beskrivning av det arbete som utförts för UD:s räkning.
Fördelningen på olika områden får anses ha följt de riktlinjer som angivits i regleringsbrevet.
I revisionsberättelsen utförd av Riksrevisionsverket anmärks att anslaget överskridits med 65 728 kr. Överskridandet noteras även i FOA:s årsredovisning. FOA har erinrats om nödvändigheten av att använda sig av sådana redovisningsrutiner att anslaget i fortsättningen inte överskrids.
Regeringen anser att FOA:s sakkunskap är en förutsättning för att upprätthålla hög kompetens i förhandlingar på nedrustningsområdet. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 613 000 kr. Vid årets utgång motsvaras besparingen av nivåsänkning med S%. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 1 348 000 kr eller 11 %. I första hand bör besparingen falla på de administrativa kostnaderna.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 18 711 000 kr.
F 5. Utrikespolitiska Institutet
1993/94 Utgift 10 889 706 1994/95 Anslag 10 340 000 1995/96 Förslag 15 579 0001 varav 10 325 000 beräknat för juli l995-juni 1996 1997 Beräknad besparing 310 000 1998 Beräknad besparing 310 000 1 varav 100 000 kr engångsanvisning
Målet med Utrikesdepartementets anslag till Utrikespolitiska Institutet är 186
att främja intresse för och kunskap om internationella frågor samt att Prop. l994/95:100 stödja forskning rörande internationell politik. Bilaga 4 Institutets informationsverksamhet inriktas framför allt på utgivande av skrifter och nyhetsbrev samt tillhandahållande av ett bibliotek och arkiv. Sedan tjugo år bedrivs forskning i internationell politik. Utrikespolitiska Institutet har väl redovisat verksamheten och räkenskaperna för kalenderåret 1993. I revisionsberättelse för år 1993 finns inga anmärkningar mot årsredovisningen.
Regeringens överväganden
Utrikespolitiska Institutets information om internationella frågor och den forskning och studier, som institutet bedriver, fyller en viktig funktion. Av det föreslagna anslaget föreslås 100 000 kr avsättas för att finansiera forskningsprojektet "The European Security Order and the Common Foreign and Security Policy of the European Union". Utrikespolitiska Institutet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 517 000 kr. Vid årets utgång motsvaras besparingen av nivåsänkning med 5 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 1 137 000 kr eller 11%. Det är därför angeläget att institutet fortsätter sina ansträngningar att finna nya finansieringskällor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 15 579 000 kr.
F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse
1993/94 Utgift 3 323 996 Reservation 176 004 1994/95 Anslag 3 588 000 1995/96 Förslag 5 248 000
varav 3 499 000 beräknat för juli l995-juni 1996
Under anslaget stöds forskning av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse med Utrikespolitiska Institutet som den störste bidragsmottagaren för ett treårigt forskningsprogram.
187
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 4
till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 5 248 000 kr.
188
'G. Samarbete med Central- och Östeuropa Prop. 1994/95:100
Bilaga 4 Regeringen avser att under våren presentera ett flerårigt sammanhållet program för samarbetet med Central- och Östeuropa i en särproposition. Till programmet kommer att föras insatser från Miljödepartementet motsvarande 145 800 000 kr för budgetåret 1994/95. Propositionen kommer bl.a. att grundas på den utvärdering som har gjorts av Kommittén för analys av utvecklingssamarbetet (Ds l994:134 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa).
Riksdagen har i avvaktan på utvärdering av nuvarande program bemyndigat regeringen att inom ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa få göra utfästelser under budgetåret l994/95 intill ett belopp om högst 1 000 000 000 kr avseende budgetåret l995/96. Beloppet avser en period på 12 månader.
G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa
För innevarande budgetår har ett anslag på 756 499 000 kr anvisats för samarbetet med Central- och Östeuropa. I avvaktan på att beredningen av det kommande samarbetet slutförs tas anslaget upp med 855 999 000 kr. Beloppet avser en period på 18 månader. I anslagsbeloppet ingår överförda medel från Miljödepartementet motsvarande 219 000 000 kr. Från anslagsbeloppet har avdragits 503 miljoner kr för avgift till EU.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Samarbete med länderna i C entral- och Östeuropa för budgetåret l995/96 beräknar ett reservationsanslag på 855 999 000 kr.
G 2. Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Osteuropa
För innevarande budgetår har ett anslag på 1 000 kr anvisats. I avvaktan på att beredningen av det kommande samarbetet slutförs tas anslaget upp med 1 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
i avvaktan på en särskild proposition i ämnet. till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i C entral- och Östeuropa för budgetåret l995/96 beräknar ett förslagsanslag på 1 000 kr. 189
G 3. Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för Prop. l994/95:100 finansiellt stöd och exportkreditgarantier Bilaga 4
För innevarande budgetår har ett anslag på 240 000 000 kr anvisats. I avvaktan på att beredningen av det kommande samarbetet slutförs tas anslaget upp med 360 000 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Beloppet avser en period på 18 månader.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkredit- garantier för budgetåret 1995/96 beräknar ett reservationsanslag på 360 000 000 kr.
190
Bilaga 4.1
1.
')
* = projektstöd,
J USTITIEDEPARTEMENTET
WIPO
UTRIKESDEPARTEMENTET
FN:s reguljära budget FN:s fredsbev. operationer UNIDO
Kemvapenkonventionen FN:s konferens om miljö
och utveckling
FN:s rasdiskriminerings-
kommitté
Fredsbevarande insatser Befolkningskonferensen ECOSOC FAC
IDA IEFR/PRO IFAD ICPO
ITC UNCDF UNCTAD UNDA UNDCP UNDP UNEP UNESCO UNETPSA UNFPA UNHCR UNICEF UN IFEM UNRWA UN SO UNTF
** = basbudgetstöd
Prop. l994/95: ! 00 Bilaga 4.1
/ 4
1 232 550
92 847 483 268 400 001 9 786 391
1 624 364
12 640000
25 420
878 431 963 1 981 250 22 326
53 000 000 780 435 886 105 000 000 46 582 514 2 000 000
1 500 000 40 000 000 2 021 250 1 500 000 40 000 000 560 000 000 200 000 4 000 000 1 250 000 140 000 000 331 500 000 350 000 000 4 000 000 130 000 000 950 000
3 000 000
obl. obl. friv. * obl. friv/ind*
" * " * " *
ll " * * " * * " * " * " * * " * " * " * * " * * " * " * " * " * * " * * " * * " * * " * * " *
u *
191
Prop. l994/951100 Bilaga 4.1
WFP (FAC,IEFR/PRO) 270 000 000 " **
WHO 73 500 " * SIDA FAO 148 249 217 friv. * " HABITAT 2 000 000 " * " IAEA 6 414 285 " * " IFAD 553 013 " * " ILO 15 019 817 " * " IMO 4 051 948 " * " ITC 6 747 057 " * " Mekong k 11 234 000 " * " UNCTAD 900 000 " * " UNDCP 1 805 000 " " UNDHA 34 018 603 " " UNDP 100 767 889 " " UNEP 8 750 000 " " UNESD 1 250 000 " " UNESCO 13 077 785 " " UNFPA 4 572 260 " " UNHCR 281 075 499 friv. " UNICEF 512 860 448 " * " UNIDO 478 562 " * " UNIFEM 400 000 " * " UNRWA 6 250 000 " * " UNSO 34 769 559 " * " UNv 3 548 165 " * " wrp 69 380 332 " * " WHO 112 324 078 " * " WIPO 1 630 000 " * " WMU 20 888 418 " * " Övrigt 57 877 440 " " IDA 338 933 380 " SAREC ICTP 4 000 000 " * " UNESCO 2 255 000 " ** " UNRISD 5 000 000 " * " WHO 36 670 328 " * SwedeCorp ILO 6 250 153 " * " ITC 1 808 680 " * BITS UNDESD 364 sm " *
5 829 096 336 3. FÖRSVARSDEPARTEMENTET UNPROFOR ca 460 000 000 indir.
192
4.
8.
9.
SOCIALDEPARTEMENTET
WHO " för rapportering om läkemedelsbiverkning FN:s familjeår, projekt Folkhälsoinstitutet WHO:s aktion mot tobak Övrigt
KOMMUNIKATION SDEPARTEMENTET
IMO OTIF IRCA Luftfarts— verket ICAO Post-& Tele- styrelsen ITU " " VGE/ITU Posten UPU SMHI WMO FINANSDEPARTEMENTET SCB FN Boverket UNESCO
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
UNESCO
J ORDBRUKSDEPARTEMENTET
FAO
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET
ILO
13 Riksdagen I 994/95. [saml. Nr 100. Bilaga 4
Prop. 1994/95:100 Bilaga 4.1 36 646 83 obl. 2 591 000 " 5 096 800 " lindir. 100 000 friv. 853 656 in * 45 288 290 1 482 256 obl. ] 613 469 " 10 069 " 3 592 186 " 9 215 144 obl. 156 938 friv. * 2 548 500 obl. 4 168 000 " _ÖÅSLQQI friv. * 23 475 562 3 300 000 ind. _lDD_OD_Q friv. * 3 400 000 30 944 686 obl. 31 669 609 obl. 20 360 782 obl.
193
10. KULTURDEPARTEMENTET
UNHCR UNHCR/IOM
11. NÄRINGSDEPARTEMENTET
12. MIIJÖ- OCH NATURRESURSDEPARTEMENTET
Kemikalie-
inspektionen
WIPO
Intemat. studiegruppen för bly och zink Intemat. studiegruppen för nickel
IPCS Miljöfonden
TOTALT SUMMA
Prop. 1994/95: 101.) Bilaga 4. 1
295 162
_lBDM 1 075 162
3 536 242
168 417
187 754 3 886 903
600 000 _22_0_0_0_Q(X2 22 600 000
6 473 029 880
friv. * ll *
obl.
friv. * " **
194
Bilaga 4.2 Prop. 1994/95: 100 Bilaga 4.2 Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de Stockholmsbaserade ambassadörerna per den 1 januari 1995.
I. Beskickningar (sidoackrediteringar inom parentes)
Abidjan
(Lomé. Ouagadougou, Porto Novo) Addis Abeba (Djibouti) Alger Amman Ankara Athen
Bagdad**) Bangkok
(Rangoon, Vientiane. Phnom-Penh) Beirut**)
Belgrad
Bern (Vaduz) Bissau*)
Bonn Brasilia
Bryssel (Luxemburg) Budapest
Buenos Aires (Asunciön, Montevideo) Bukarest Canberra (Honiara, Port Moresby. Port Vila) Caracas (Bridgetown, Pon of Spain) Colombo*) Damaskus
(Beirut)
Dar es Salaam
Dhaka Dublin
Gaborone
( Maseru) Guatemala (San Salvador. Tegucigalpa) Haag Hanoi Harare
Havanna Heliga Stolen (San Marino)
Helsingfors
Islamabad
(Malé) Jakarta Kairo (Khartoum)
Kiev
Kinshasa*) Kuala Lumpur Kuwait (Abu Dhabi, Doha, Manama) Köpenhamn Lagos (Acera)
Lima (La Paz) Lissabon
(Praia) London
Luanda (Sao Tomé) Lusaka
(Lilongwe)
Madrid
Managua
(San José, Panama) Manila
Maputo (Mbabane)
Mexico Moskva (Alma-Ata, Asjchabad, Baku, Jerevan, Minsk. Tasjkent, Tbilisi) Nairobi (Bujumbura, Kampala, Kigali) New Delhi (Colombo. Kathmandu, Thimphu) Oslo
Bisjkek,
Prop. 1994/95: 100 Bilaga 4.2
Ottawa Seoul (Nassau) Singapore Paris (Bandar Seri Bagawan) Peking Sofia (Pyongyang, Ulan Bator) Tallinn Prag Teheran (Bratislava) Tel Aviv Pretoria (Nicosia) Pyongyang*) Tokyo Rabat Tripoli Reykjavik Tunis Riga Vientiane*) Riyadh Vilnius (Muscat, Sana) Warszawa Rom Washington (Tirana) Wellington Santa Fé de Bogotå (Apia, Nuku'alofa, Suva) (Quito) Wien Santiago de Chile (Ljubljana)
' Windhoek
Zagreb
*) Beskickningen förestås av en t.f. chargé d'affaires **) Beskickningen är eller kommer tills vidare att vara obemannad
II. Ambassadkansli Berlin III. Delegatioder
Sveriges ständiga representation vid de Europeiska gemenskaperna (EG) i Bryssel Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna i New York Sveriges ständiga representation vid de internationella organisationerna i Geneve Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i Paris Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg Sveriges delegation vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Wien
196
IV. Karriärkonsulat Prop. l994/95:100 ' Bilaga 4.2
a) Generalkonsulat b) Konsulat Hamburg Mariehamn
Hongkong (Macau)
Istanbul Jeddah Jerusalem Los Angeles Milano New York S:t Petersburg
Sydney
V. Stockholmsbaserade ambassadörer * De fem sändebuden har följande ackrediteringar:
1. Bangui (Centralafrikanska Republiken), Bissau (Guinea-Bissau), Brazzaville (Kongo), Kinshasa (Zaire), Libreville (Gabon), Malabo (Ekvatorialguinea), Yaoundé (Kamerun).
2. Banjul (Gambia), Freetown (Sierra Leone), Monrovia (Liberia).
3. Bamako (Mali), Conakry (Republiken Guinea), Dakar (Senegal), Niamey (Niger), Nouakchott (Mauretanien).
4. Antananarivo (Madagaskar), Mogadishu (Somalia), Moroni (Comorerna), Port Louis (Mauritius), Valletta (Malta). Victoria (Seychellerna).
5. Basseterre (St Christopher och Nevis), Belmopan (Belize), Castries (St Lucia), Georgetown (Guyana), Kingston (Jamacia), Kingstown (St Vincent och Grenadinerna), Paramaribo (Surinam), Port-au-Prince (Haiti), Roseau (Dominica), Santo Domingo (Dominikanska Republiken), St Georg's (Grenada), St John's (Antigua och Barbuda).
197
Bilaga 4.3
1994-12-15
Prop. l994/95:100 Bilaga 4.3
Deltagande med svensk personal i FN:s fredsbevarande operationer, FN:s och OSSE:s sanktionsövervakning, OSSE:s långtidsmissioner m.m. per den 15 december 1994
OMRÅDE OPERATION LAND/CRT TYP AV INSATS ANTAL KOSTNAD MANDAT— PERSONER MILJ KR PERIOD ARSBASIS (ANSLAG) ö UNPROFOR Kroat ien Stabskompani 16 1 47 , o (B9) 5 t.v. Milobs - T Civilpoliser 18,5 (Cl) E Militärpolis U R UNPROFOR Bosnien- Mek.skyttebataljon 1 063 626,0 (B9) 0 t.v. Hercegovina Milobs P Militårpolis A Mek.inf.komp UNPROFOR Makedonien Skyttepluton 40 16,0 (B9) t.v. C ICFY Fd Gränsövervakning 15 13,0 (B9) E t.o.m. Jugoslavien N mars 95 T A OSSE Sarajevo Stöd till om- 1 0,2 (810) L t.o.m. budsmanna— E dec. 94 institutionen U R ECMM Kroatien Monitorer 8 8,0 (810) 0 t.v. Bosnien— P Hercegovina A OSSE/SAM Makedonien Sanktions— 2 0,9 (510) t.o.m. övervakning dec. 94 OSSE/SAM Ungern Sanktions- 2 0,9 (310) t.o.m. övervakning dec. 94 OSSE/SAM Ukraina Sanktions- 6 3,0 (310) t.o.m. övervakning dec. 94 OSSE Korttidsuppdrag m.m. 3 1,7 (BlO) K A U K A UNOMIG Georgien Milobs 6 4,4 (B9) S t.v I E N
198
Prop. 1994/95: ! ()()
ZPFPMZ
Bilaga 4.3 B A L OSSE Lettland Prev.dipl 1 0,6 (810) T t.o.m. I dec. 94 K U M 0 UNTSO Mellersta Milobs 17 10,8 (B9) 5 t.v. Östern T E UNIKOM Kuwait Milobs 7 4,2 (B9) R t.v. N A UNMOGIP Kashmir Milobs & 5,0 (B9) 5 t.v. 1 E NNSC Korea Milobs 6 5,5 (B9) N t.v. A E' R UNAVEM II Angola Milobs 3 2,1 (B9) I t.v. K A C A E M N E MINUGUA Guatemala Milobs 2 1,1 (Cl) T R t.o.m. R I maj 95 A K L A TOTALT 1 351 768,9 Förkortningar
ECMM EU:s övervakningsmission i f.d. Jugoslavien ICFY — Jugoslavien-konferensen Mek.sk ttebataljon = Mekaniserad skyttebataljon Mek.inf.k0mp. = Mekaniserat infanterikompani Milobs = Militära observatörer NNSC = Neutrala staters övervakningskontingent Prev.dipl. = Preventiv diplomati SAM = Sanktionsövervakning (främst tulltjänstemän)
199
Bilaga 4
Anslagsförteckning
A.
A1. A2. A3. A4. A5. A6. A7.
Bl. B2. BB. B4.
BS. B6.
B7. B8.
B 9. B 10.
B11.
Utrikesförvaltningen m.m.
Utrikesförvaltningen, ramanslag 2 666 663 000 Kursdifferenser, förslagsanslag 1 000 Honorärkonsuler, förslagsanslag 26 999 000 Nordiskt samarbete, förslagsanslag 2 115 000 Utredningar m.m., reservationsanslag 15 809 000 Officiella besök m.m., förslagsanslag 13 770 000 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m., förslagsanslag 6 410 000
2 731 767 000
Bidrag till vissa internationella organisationer
Förenta nationerna, förslagsanslag 351 353 000 Nordiska ministerrådet, förslagsanslag 472 500 000 Europarådet, förslagsanslag 36 339 000 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag 46 460 000 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag 1 000 Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m., förslagsanslag 17 515 000 Internationell råvarulagring, förslagsanslag 2 625 000 Övriga internationella organisationer m.m.,
förslagsanslag 5 040 000
Fredsbevarande verksamhet, reservationsanslagl 341 948 000 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), förslagsanslag 13 823 000 Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU, förslagsanslag 12 633 000
2 300 237 000
Prop. 1994/95: 100
200
Bilaga 4
C1.
C2.
C3.
C4. C5. C6. C7.
Dl. D2.
El. E2.
E3.
E4. E5.
E6. E7.
E8.
E9.
Internationellt utvecklingssamarbete
Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag 4 762 500 000 Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten, reservationsanslag 11 586 600 000 Den nya myndigheten och Styrelsen för u- landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum), ramanslag 619 916 000 Bidrag till EG:s gemensamma bistånd, reservationsanslag 90 000 000 Swedfund International AB, förslagsanslag 1 000 Nordiska afrikainstitutet, ramanslag 9 083 000 Övrigt, reservationsanslag 73 331 000
17 141 431 000
Information om Sverige i utlandet m.m.
Svenska institutet, reservationsanslag 88 784 000 Övrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag 16 386 000 105 170 000
Utrikeshandel och exportfrämjande
Kommerskollegium, ramanslag 61 275 000 Exportfrämjande verksamhet, reservations- anslag 231 439 000 Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar, förslagsanslag 1 000 Krigsmaterielinspektionen, ramanslag 8 204 000 Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet, anslag 5 118 000 Europainformation m.m., reservationsanslag 9 000 000 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, förslagsanslag I 000 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m.. förslagsanslag 1 000 Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder, förslagsanslag 42 000 000 357 039 000
Prop. l994/952100
201
F . Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m. Prop. l994/95:100 Bilaga 4 F 1. Utredningar och andra insatser på det utrikes- politiska området, reservationsanslag 3 641 000 F 2. Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, reservationsanslag 17 000 000 F 3. Bidrag till Stockholms internationella freds- forskningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag 32 360 000 F 4. Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet, anslag 18 711 000 F 5. Utrikespolitiska Institutet, anslag 15 579 000 F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse, reservationsanslag 5 248 000
92 539 000 G. Samarbete med Central- och Östeuropa
G 1. Samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa, reservationsanslag 855 999 000* G 2. Täckande av eventuella förluster i anledning av
statliga garantier till länder i Central- och
Östeuropa, förslagsanslag 1 000* G 3. Avsättning för förlustrisker vad avser garantier '
för finansiellt stöd och exportkreditgarantier, reservationsanslag 360 000 000*
1216 000 000
Summa kr 23 944 183 000
*beräknat belopp
202
Innehållsförteckning Prop. 1994/95:100
Bilaga 4
Utrikesdepartementet Inledning .............................................................................................. 3 Gemensam säkerhet och global solidaritet ......................................... 4 En fri handel ........................................................................................ 7 Sverige i Europa ........ 8 Sveriges engagemang i Norden och Östersjöområdet ........................ 1 1 Sveriges samlade bidrag till FN .......................................................... 12 Budgetförslaget ................................................................................... 13 A. Utrikesförvaltningen m.m. ......................................... 15 A 1 Utrikesförvaltningen ............................................................ 18 A 2. Kursdifferenser ..... 19 A 3. Honorärkonsuler .................................................................. 19 A 4. Nordiskt samarbete .............................................................. 20 A 5. Utredningar m.m. ................................................................ 20 A 6. Officiella besök ................................................................... 20 A 7. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet ..... 21 B. Bidrag till vissa internationella organisationer... 23 B 1 Förenta nationerna ............................................................... 25. B 2 Nordiska ministerrådet ........................................................ 29 B 3. Europarådet ......................................................................... 30 B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) ............................................................................... 30 B _ Europeiska l'rihandelssammanslutningen (EFTA) .............. 31 B 6 Organisationer för intemationcll handel och råvaru-
samarbete m.m. ................................................................... 32 B 7 lntemationell råvarulagring ................................................. 34 B 8. Övriga intemationclla organisationer m.m. ........................ 34 B 9. Fredsbevarande verksamhet ................................................ 35 B 10. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE) ................................................................................ 36 B 1 1. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
inom EU .............................................................................. 37 C. Internationellt utvecklingssamarbete ..................... 38 Regeringens politik ............ 38 Utvecklingssamarbete i en loranderlig värld ...................................... 38
En sammanhållen utvecklingspolitik för solidaritet.
säkerhet Och demokrati ....................................................... 38
Utvecklingen i världen — framsteg men ökande orättvisor 41 Mål och medel i det svenska utvecklingssamarhetet .......................... 42
Huvudmålet och de biståndspolitiska målen — de fattigas rätt till utveckling ........................................................ 42 Medel i kampen mot fattigdmnen ....................................... 43 203
Förutsättningar för utvecklingssamarbetet ..........................................
Minskade resurser och ökad koncentration ........................ Mottagarens ansvar och givarens roll ................................. Det svenska samhället i utvecklingssamarbetet ..................
De viktiga delfrågoma — biståndets roll ..............................................
Mänskliga rättigheter. demokrati och en fungerande stat... Satsningar på mänskliga resurser: hälsa och utbildning ..... Jämställdhet som mål och medel ........................................ Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader .............. Stöd till jordbruk. infrastruktur och näringsliv ................... Sysselsättning och sociala skyddsnät .................................. Bistånd för gemensam säkerhet .......................................... Befolkningsfrägan efter Kairo ............................................ En hållbar utveckling ..........................................................
Effektivitet och organisation inom utvecklingssamarbetet .................
Effektivitet .............................................................. Organisationen av den svenska biståndsförvaltningen ....... EU:s internationella utvecklingssamarbete ......................... Globalt samarbete genom multilaterala institutioner ..........
Utredningar m.m. ................................................................................
Biståndets anpassning till hållbar utveckling ...................... Utvidgade insatser för demokratisk uppbyggnad ............... Kommittén för analys av utvecklingssamarbete ( KAU) ..... Demokrati och fria val ........................................................ WHO-anknuten högskola för medicinsk teknisk förvalt- ning till Malmö ....................................................................
Övrigt utrednings- och analysarbete ................................... Biståndsanslagen m.m. ............................................................... C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram ..............
C 1.1 FN:s ekonomiska och sociala verksamhet .......................... C 1.2 Intemationella linansieringsinstitutioner ............................ C 1.3 Övrigt multilateralt samarbete ............................................ C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten .......... c 2.1 Afrika .................................................................................. C 2.2 Asien .................................................................................... C 2.3 Latinamerika ........................................................................ C 2.4 Bistånd till demokrati. mänskliga rättigheter och konflikt-
om |. Ch
nn 0 w 'x!
(7)
2.8 2.9
72.10
lösning ................................................................................. Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling ..................... Katastrof— och llyktingbistånd samt stöd till återuppbygg- nad m.m ............................................................................... Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisa-
tioner ....................................................................................
Stöd till ekonomiska refonner och skuldlättnad ................. Krediter för utveckling ........................................................ Kostnader för fältpersonal ...................................................
45 Prop. 1994/95:100 45 Bilaga 4 46 47 48 48 50 51 52 54 56 56 58 59
102 105 115
122
126 127
133
135 138 140 142
Bilaga 4
F) (? '.»: [J
(1 f) f) (1 (3 (1 (1 *4 *4 74 74 F” 5” då ha ha -—
DDD
.N—
rut-mmm in!—=.—
tr 891—":”
F3.
F4.
F 5. F ().
Infonnation .......................................................................... Den nya myndigheten och Styrelsen för u—Iandsutbildning i Sandö (Sandö u-centrum) ................................................. Bidrag till EG:s gemensamma bistånd ............................... Swedfund Intemational AB ................................................ Nordiska afrikainstitutet ......................................... Övrigt ........................................................................... Utredningar m.m. ................................................................ Gäststipcndie- och utbytesverksatnhet genom Stiftelsen Svenska institutet ................................................................
Övriga insatser .................................................................... Information om Sverige i utlandet m.m. .............. Svenska institutet ................................................................ Övrig infonnation om Sverige i utlandet ............................ Utrikeshandel och exportfrämjande ....................... Kommerskollegium ............................................................. Exportfrämjande verksamhet .............................................. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skade- ersättningar ............................ Krigsmaterielinspektionen .................................................. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet ................... Europainfonnation m.m. ..................................................... Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit ............................................................ Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende
export av fartyg m.m. .......................................................... Ersättning för extra kostnader för fönnänlig kreditgivning till u-Iänder ..........................................................................
chrustnings- och säkerhetspolitiska frågor 111.111. ................................................................................... Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska omrädet ................................................................................ Infonnation och studier om säkerhetspolitik och fredsfräm- jande utveckling .................................................................. Bidrag till Stockholms intemationclla fredsforsknings— institut (SIPRI) .................................................................... Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet ................................................................................ Utrikespolitiska Institutet .................................................... Forskningsverksamhct av särskild utrikes- och säkerhets- politisk betydelse .................................................................
157 158 161
162 166 169 171 176 178 178 179
180
181
182
182
183
184
185 186
187
Prop. 1994/95: 1 ()()
205
G. Samarbete med Central— och Östeuropa.. ..... 189 Prop. l994/95:l()() G [. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa ............ l89 Bilaga 4 G 2. Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central— och Östeuropa ..................... Hå?) G 3. Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finan- siellt stöd och exportkredilgarantier .................................... 190 Bilaga 4.1 Sveriges samlade bidrag till FN ....................................... l9| Bilaga 4.3 F ('n'tet'kning över Sveriges urlan(lsnrymlig/lete)' sam! ae- kl'ezliterilklzw' för de Smek/n)lmshaxerarle aln/nt.s'xadi'i- rer/ia per den I januari 1995 ........................................... 195 Bilaga 4.3 Deltagande med svensk personal i FN:sji'etlsbevuruntle aln-'ratinner. FN:s ovh OSS/J:r .ran/trimzsöverva/(ning. OSSE:s längtidsmissirmer m.m. per den 15 deeember
1994 .................................................................................. [98 Anslagsförteekning .............................................................................. ZOO Innehållsförteckning ............................................................................ 203
206
gotab 47522. Stockho'm 1994
Bilaga 5 till budgetpropositionen 1995 &
w & %&? Prop. Försvarsdepartementet 1994/95:100 Bilaga 5 (fjärde huvudtiteln)
INLEDNING
Till grund för denna proposition ligger 1992 års totalförsvarsbeslut, 1992 års stabiliseringsproposition samt de besparingsmål som anges i propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25). Den i 1992 års totalförsvarsbeslut beslutade inriktningen skall därvid i allt väsentligt följas.
Den internationella utvecklingen befäster de i FB 92 redovisade och för svenskt vidkommande gynnsamma säkerhets— och försvarspolitiska förutsättningarna. Likväl finns osäkerheter rörande förhållandena på lång sikt. Arbetet med att förbereda nästa långsiktiga totalförsvarsbeslut är därför av stor vikt.
Sveriges ekonomisk-politiska situation är sådan att det måste anses nödvändigt att se över de finansiella förutsättningarna för den återstående delen av försvarsbeslutsperioden. Det är också regeringens bedömning att den säkerhetspolitiska situationen medger reduceringar av försvarsanslagen. Vid utformningen av de besparingsåtgärder som redovisas i propositionen har utgångspunkten varit att så långt möjligt undvika åtgärder som inverkar på den långsiktiga handlingsfriheten.
Således redovisas i denna proposition besparingsåtgärdemas inverkan och storlek för budgetåret l995/96 inom de olika littera som ingår i Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Däremot, för att inte föregripa det kommande totalförsvarsbeslutet, anger regeringen för budgetåren 1997 och 1998 enbart omfattningen i stort av besparingsåtgärdema.
Ett generellt besparingskrav åläggs myndigheterna inom Försvarsdepartementets område. Vidare föreslås vissa rationaliseringsåtgärder. En reducering av kraven på närtida beredskap, liksom senareläggning av viss materielanskaffning, har befunnits vara motiverad.
] Riksdagen 190—1595. I saml. Nr lill). Bilaga 5
Bilaga 5
Kraven på svenskt deltagande i internationellt konniktförebyggande samarbete inom hela det politiska, ekonomiska och militära fältet kvarstår. Multinationell krishantering och internationella fredsfrämjande samt humanitära insatser får en allt viktigare roll. Förmågan att medverka vid sådana insatser är därför viktig.
Merparten av besparingar inom Försvardepartementets område föreslås bli genomförda inom det militära försvaret. Besparingama föreslås så långt möjligt ske som en generell besparing inom verksamheten. Härutöver kan, mot bakgrund av nuvarande säkerhetspolitiska läge, kraven på insatsberedskap och krigsduglighet temporärt medges nedgå. Vidare minskas ambitionerna något avseende krigsorganisationens materiella förnyelse.
Inom materielområdet kommer senareläggningar eller reduceringar att göras för vissa byggnationsobjekt samt vissa materielprojekt, såsom pansarskott, mörkerriktrnedel för pansarvämsrobot BILL, modifiering av robot 70 samt spaningskapsel till JAS. Grundutbildningen av värnpliktiga för amfibieförband och områdesbundna KA-förband vid Norrlandskustens marinkommando genomförs ej efter den 1 november 1997. Regeringen är därutöver inte beredd att medge några besparingar inom verksamhetsområdet Grundutbildning.
På det civila försvarets område föreslår regeringen att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt sådana åtgärder som långsiktigt stärker förmågan att motstå krigstida störningar i elförsörjning, telekommunikationer och ADB-system. En närmare analys av de hot som bör dimensionera beredskapsåtgärderna skall genomföras.
I propositionen redovisas olika förslag för att förbättra statsmakternas styrning av det civila försvaret. Bl. a. föreslås, att planeringen koncentreras på de verksamheter som är särskilt väsentliga för samhället i krig.
Regeringen föreslår vidare att ambitionen för uppföljning och utvärdering ytterligare höjs. Detta bör främst åstadkommas genom att Overstyrelsens för civil beredskap uppgifter på området tydliggörs.
Förberedelserna inför ett nytt långsiktigt totalförsvarsbeslut pågår. Regeringens avsikt är att beslutet bereds och fattas i två etapper. Den första etappen bör omfatta statsmakternas ställningstagande till säkerhetspolitiken, målen för totalförsvaret, vissa övergripande principiella frågor om totalförsvarets utformning samt ekonomin. Den andra etappen bör omfatta ställningstaganden till den kvantitativa och kvalitativa inriktningen av det militära försvarets krigsorganisation, det militära försvarets grundorganisation i fred samt den kvantitativa och kvalitativa inriktningen av det civila försvarets verksamhet i Icrig och fred.
Prop. 1994/952100
Bilaga 5
1 Utgångspunkter och inriktning
1.1 Det säkerhetspolitiska läget
I detta avsnitt redovisas vissa utgångspunkter rörande den internationella säkerhetspolitiska utvecklingen med bäring på totalförsvaret under de närmaste åren. Regeringen avser att återkomma med en mer utförlig och långsiktig bedömning i samband med nästa totalförsvarsbeslut.
Den säkerhetspolitiska miljön i Nordeuropa och i Sveriges närområde har från svenska utgångspunkter stabiliserats ytterligare jämfört med då det nu gällande totalförsvarsbeslutet fattades år 1992. Bl.a. har förhandlingarna om återdragande av de ryska trupperna från de baltiska staterna slutförts och trupperna har hösten 1994 återvänt till Ryssland. Vidare har under hösten såväl Finland som Sverige med folkomröstningar bekräftat sitt respektive inträde som medlem i Europeiska Unionen (EU) från januari 1995 .
Nästan ett halvsekel av kallt krig mellan öst och väst med permanent militär uppladdning på ömse sidor om järnridån har upphört. Sovjetunionen har sönderfallit i ett stort antal stater med varierande inre säkerhet. Huvudarvtagaren Ryssland har förblivit en kämvapen- supermakt men kommer i övrigt under lång tid endast att spela en regional storrnaktsroll.
Kännetecknande för den säkerhetspolitiska utvecklingen i de närmaste årens perspektiv är således, trots instabiliteten i stora delar av östra Europa, de gynnsamma förändringama i vårt närområde. Utvecklingen i ett längre tidsperSpektiv är svårförutsägbar.
Säkerhet måste nu sökas i en dynamisk process snarare än i ett statiskt tillstånd. Det kalla krigets säkerhetspolitiska begreppsbildning, som väsentligen utgick från militära styrkevärderingar, måste förändras och vidgas.
Det tidigare dominerande hotperspektivet som grundades på storkrigsscenarier saknar aktualitet i dagens Europa. I stället riktas uppmärksamheten mer mot de risker som sammanhänger med uppdämda historiska, etniska och religiösa spänningar främst inom Central- och Östeuropa.
Det fortsatta kriget i det tidigare Jugoslavien har medfört en ökad insikt om läran av att underskatta sprängkraften i sådana konflikter. De mer långsiktiga effekterna kan ännu inte överblickas.
Prop. 1994/951100
Bilaga 5
I långt större utsträckning än tidigare kretsar därmed de säkerhetspolitiska ansträngningarna i Europa kring konfliktförebyggande samarbete inom hela det politiska, ekonomiska och militära fältet. Inom det militära området får multinationell krishantering och fredsfrämjande insatser en allt viktigare roll.
En ny världsordning, byggd på gemensamma folkrättsliga principer, är ett långsiktigt mål för världssamfundet. Samtidigt kvarstår svårig- heterna att leva upp till föresatserna, både vad gäller att förebygga konflikter och att ingripa vid flagranta brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter.
Ett Ökat samförstånd mellan USA och Ryssland efter det kalla krigets slut har medfört nya politiska möjligheter. Även om samförståndet skulle bestå, är detta dock i sig otillräckligt för att ge FN reella möjligheter till kraftfullt och effektivt agerande. Mycket talar för att efterfrågan på internationell konflikthantering kommer att förbli hög under lång tid. Det politiska och resursmässiga stödet till FN för dess internationella konfliktförebyggande, fredsfrämjande och humanitära insatser förblir därmed av central betydelse.
OSSE - Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (tidigare ESK) - omfattar alla stater i Europa och de centralasiatiska länderna från det tidigare Sovjetunionen samt USA och Kanada. Som ett regionalt säkerhetsorgan utgör OSSE ett huvudelement i formandet av en ny europeisk säkerhetsarkitektur. Det breda deltagandet erbjuder unika kontaktmöjligheter mellan alla stater i vår del av världen men gör samtidigt beslutsfattandet tungrott. OSSE:s säkerhetspolitiska betydelse har främst legat på det allmänpolitiska, förtroendeskapande och konfliktförebyggande planet.
De västliga samarbetsorganisationerna har under de senaste årens förändringar uppvisat en betydande flexibilitet. Existerande samarbete har genom sumessiva beslut vidareutvecklats och anpassats till nya ramar och uppgifter.
EU får en utvidgad säkerhetspolitisk betydelse som centralt instrument för att utsträcka det västeuropeiska samarbetet österut.
NATO har utgjort och utgör alltjämt ett viktigt bidrag till stabiliteten i Europa och en manifestation av den transatlantiska länk som är ett viktigt inslag i den europeiska säkerheten. Denna roll och därmed det nordamerikanska engagemanget i Europa är fortsatt viktigt även under nya förutsättningar.
NATO har vidgat sin politiska roll, vilket illustreras såväl av NACC (Nordatlantr'ska samarbetsrådet) som FEP-initiativet (Partnerskap för fred). Initiativen utgör tydliga tecken på NATO:s strävan att aktivt bidra
Prop. l994/952100
till att skapa gynnsamma förutsättningar för framtida alleuropeisk Prop. 1994/95:100 säkerhet. Bilaga 5
Den transatlantiska relationen mellan USA och de europeiska NATO- statema förefaller att successivt utvecklas mot ett mer jämbördigt partnerskap. USA ser idag positivt på att de europeiska NATO- medlemmarna inom Västeuropeiska unionen (VEU) påtar sig en större roll inom alliansen. VEU:s potentiella betydelse som brygga mellan EU och NATO samt som bärare av en eventuell framtida gemensam försvarspolitik inom EU blir därmed tydligare.
Utvecklingen i det tidigare Sovjetunionen, och inte minst i Ryssland, präglas alltjämt av betydande politisk instabilitet och stora ekonomiska problem. Den ekonomiska nedgången har blivit både djup och utdragen. Även om framsteg på vägen mot upprättandet av en fungerande marknadsekonomi har gjorts, torde en märkbar tillväxt inte kunna väntas förrän om tidigast ett par år. Den ekonomiska utvecklingen tyngs även av miljöförstöring, försämrad folkhälsa, betydande kriminalitet och politisk osäkerhet.
En ny rysk militärdoktrin har formulerats i övergripande termer. De långsiktiga målen för krigsmaktens utveckling pekar mot en framtida styrkestruktur omfattande ungefär en och en halv miljon man. Kärnan avses utgöras av strategiskt rörliga styrkor med hög kvalitet. Målet synes vara att den nya strukturen skall vara införd vid sekelskiftet.
Den ryska kämvapenstrategiska utvecklingen befäster bedömningen att Kolahalvön, med angränsande havs— och landområden, från rysk horisont relativt sett kommer att öka i strategisk betydelse. Kolaområdet förblir därmed ett dominerande inslag i det nordiska områdets säkerhetspolitiska situation.
Även Östersjöområdet torde i det nya läget i Europa vara av militärstrategisk betydelse för Ryssland. Området representerar nu Rysslands gränszon mot EU-statema i väst. Finska viken och St. Petersburgsområdet har fått ökad betydelse inte minst som enda utskeppningsväg till Östersjön från själva Ryssland.
Inom större delen av Oberoende staters samvälde finns idag en tendens till närmare samarbete. Drivkrafterna är främst ekonomiska. Intressemotsättningar mellan medlemsstaterna gör dock den fortsatta utvecklingen mycket svårbedömd.
De baltiska staternas självständighet har successivt konsoliderats. För dessa stater har samhörigheten med Västeuropa mycket stor säkerhetspolitisk betydelse. En förstärlming av förmågan att hävda den territoriella kontrollen och integriteten i fred framstår som central.
Bilaga 5
De nordiska ländernas säkerhetspolitik präglas både av kontinuitet och av förändring. Norge och Finland betonar den bestående karaktären av de ryska strategiska intressena i norra Europa och vidmakthåller bl.a. därför en i huvudsak oförändrad satsning på försvaret.
Finland har på några år genomfört en omläggning av sin säkerhetspolitik. Detta bekräftas av EU-medlemskapet.
Norsk säkerhetspolitik baseras liksom tidigare på den transatlantiska länken till USA inom NATO. Samtidigt änns en ambition att utveckla de direkta säkerhetspolitiska banden med övriga Europa.
I en situation där tidigare militära hot helt försvunnit har den danska säkerhetspolitiken i ökande grad inriktats mot att fortsatt föra in Danmark i ett multinationth militärpolitiskt samarbete. En uttalad satsning på förmåga att deltaga i internationella operationer är därvid en viktig del.
Den förändrade internationella situationen efter det kalla krigets slut har möjliggjort långtgående överenskommelser om rustrringskontroll vad avser såväl kärnvapen och kemiska vapen som konventionella vapen- system.
Kämvapenfrågorna har dock under de senaste åren haft en relativt undanskymd roll. Inte desto mindre kvarstår kämvapendirnensionen som ett fundamentalt element i den säkerhetspolitiska miljön. Inom de erkända kämvapenmaktema och då i synnerhet i USA och Ryssland sker omfattande kvantitativa reduktioner och kvalitativa förbättringar av kämvapenarsenalema. Det änns inget som pekar mot att någon av dessa stater under överskådlig tid är beredd att helt avstå från kärnvapen.
Spridning av massförstörelsevapen utgör i dag en källa till påtaglig om. Ett betydande antal länder har förmåga att sätta samman kärnvapen liksom att utveckla vapenbärare med medellång räckvidd. Mycket talar för att 1995 års förhandlingar om förlängning av icke—spridningsavtalet kommer att bli komplicerade.
Avtalet om konventionella militära styrkor i Europa (CFE) har nu varit i kraft under drygt två år. Genom sina omfattande åtaganden både vad gäller öppenhet och begränsning av tung krigsmateriel har avtalet fortsatt stor betydelse för den säkerhetspolitiska situationen i Europa.
Sammanfattningsvis befästs de i 1992 års totalförsvarsbeslut redovisade gynnsamma förutsättningarna i vårt närområde under återstoden av försvarsbeslutsperioden. Till detta skall läggas att Sverige enligt riksdagens beslut fr.o.m. år 1995 inträder som medlem i EU och därmed deltar i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. För Sverige innebär ett medlemskap i EU en nettofördel, ett säkerhetspolitiskt plus.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 5
Med hänvisning till det anförda bör de säkerhetspolitiska mål och uppgifter som fastställdes i 1992 års totalförsvarsbeslut ligga fast (med de kompletterande preciseringar som framgår av prop. 1993/94:100, bil. 5, bet. l993/94 FöU9, rskr. l993/941295).
Den beskrivna säkerhetspolitiska utvecklingen innebär emellertid att det är möjligt att göra vissa avsteg från nu gällande operativa krav på förmåga och insatsberedskap.
1.2 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
Konferensen om säkerhet och samabete (ESK) inledde sitt arbete i Helsingfors år 1975 . Den omfattar alla stater i Europa och det tidigare Sovjetunionen samt USA och Kanada. Till ämnen som behandlas inom ESK-processen hör säkerhetsfrågor av militär och politisk art.
Konferensen har ändrat namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Som en följd härav bör 1 5 i lagen ( 1992:1153 ) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands ändras, se bilaga 5.1.
1.3 Besparingsåtgärder
Under budgetåret l995/96 genomförs en del av de återstående besparingsåtgärder om 600 miljoner kronor med anledning av statsmakternas beslut enligt 1992 års stabiliseringsproposition (prop.l992/93:SO, bil.2). Besparingsåtgärdema berör främst Försvarsmakten, och motsvarar cirka 300 miljoner kronor under det förlängda budgetåret l995/96. Stabiliseringspropositionens besparings- åtgärder genomförs slutligt budgetåret 1997.
Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde genomförs budgetåret l995/96 ytterligare besparingsåtgärder. Målet är enligt regeringens proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. att minska försvarsutgifterna med 2 miljarder kronor t.o.m. budgetåret 1998 och - om det säkerhetspolitiska läget tillåter det - ytterligare minst 2 miljarder kronor t.o.m. budgetåret 2001. Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing (bet.1994/95:FiUl).
De förslag till besparingar i enlighet med proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. som regeringen nu föreslår för verksamheterna under Försvarsdepartementet baseras på de generella
Prop. l994/95:100
direktiv som regeringen beslutat om. För budgetåret 1995/96 minskas Prop. l994/95:100 de berörda anslagen med sammanlagt 1 950 miljoner kronor. För en Bilaga 5 tolvmånadersperiod blir besparingen 1 300 miljoner kronor. Ett allmänt
effektivitetshöjande krav på - inom delar av verksamhetsområdet - upp
till 5 % har ställts på myndigheternas förvaltningskostnader. Därutöver kommer vissa struktun'ationaliseringar att genomföras. Slutligen kommer minskningar att genomföras av verksamheten för att uppfylla
besparingsåtagandet.
Tabell 1: Sammanställning över besparingar inom fjärde huvudtiteln Budgetår 1995/96 (12
Budgetår Budgetår 1997 1998 mån) Militärt 1 216 försvar
crm. försvar ___
Övrig 54 verksamhet
Ackumulerade besparingar 1 300 1 950 (' 2 300 (" Varav 300 miljoner kronor avser statsmakternas beslut enligt 1992 års stabiliseringsproposition.
Miljoner kronor
De besparingsåtgärder som föreslås i propositionen kommer på samma sätt, som när det gäller verksamheter som tidigare avvecklats, att föranleda sådana åtgärder att berörd personal ges stöd och råd för att söka och erhålla nytt arbete. I detta sammanhang är det viktigt att jämställdhetsaspekten beaktas.
I det förslag som regeringen nu f'orelägger riksdagen får det civila försvaret bära en proportionellt sett mindre del av besparingarna än det militära försvaret.
Prop. l994/95:100 1.4 Sammanfattning av budgetförslaget och anslagsstruktur Bilaga 5
Tabell: Sammanställning över budgetförslag (miljoner kronor)
Utgift Anvisat Förslag Förslag Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 1995/96 utgift utgift —M
E. Vissa
Försvarsmakten
närstående myndigheter
C. Funktionen Civil
ledning och samordning
D. Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst
E. Funktionen
Psykologiskt fö rsver
F. Funktionen Försörjning med
industrivaror
G. Övrig verksamhet
SzA Fömvemdeparteme ntetl
verksamhetsområde
1) Motsvarar tidigare anslag inom littera 8 till E semt F 1, F 3, och del av F 7, K2, och KB. 2) Motsvarar tidigare ensleg inom littera F; F2, F4, FB, eernt K 9. 3) Motsvarar tidigare enslng inom littera G Samt del av anslaget K 2. 4) Motsverer tidigare anslag inom littera H: H 1. H 2. HS. och H4.
5) Motsvarar det tidigare enslsget | 1. och del av K 13. 8) Motsvnm' tidigare snslsg inom littera J.
7) Motsvarar tidigare anslag inom littera K exklusive K 9, K 11, och del IV K 2, K 13.
Motsvarar även F 5, H 7 och del av F 7, H 5 samt H e. 8) Anelegsmedel enligt regleringsbrev 1994.
Förändringar :" anslagsstmlduren
Förändringar i anslagsstrukturen medför att beloppen i kolumnerna "Anvisat 1994/95” och "Förslag l995/96 juli 95 -juni 96" inte är helt jämförbara. I samband med att myndigheten Totalförsvarets pliktverk inrättas den 1 juli 1995 och att myndigheterna Värnpliktsverket och 9 Vapenfristyrelsen avvecklas måste anslagsstrukturen förändras inom
fjärde huvudtiteln. De nuvarande anslagen på statsbudgeten B 4. Prop. l994/95 : 100 Vämpliktsverket och D 5. Vapenfristyrelsen utgår och ett nytt anslag Bilaga 5 G 8. Totalförsvarets pliktverk tillkommer.
Till följd av den nya lagen om civilt försvar, som riksdagen nyligen har beslutat (SFS l994:1720) föreslås två nya anslag inom den civila planeringsramen. Det ena C 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna och avser främst kompetensutveckling av länsstyrelsepersonalen. Detta som förberedelse för nya uppgifter med Stöd åt kommunerna och uppföljning av det civila försvaret på den lokala nivån. Det andra nya anslaget som regeringen föreslår är c 5. Överstyrelsen för civil beredskap: Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser. De uppgifter som överförs från staten till kommunerna när lagen träder i kraft den 1 juli 1995 finansieras över anslaget. De medel som hittills anvisats för bl.a planläggning, utbildning och materielhantering omdisponeras för det nya ändamålet. Bestämmelser om ersättningen utformas i enlighet med inriktningen i 1992 års försvarsbeslut och den särskilda överens- kommelse som staten träffat med Svenska kommunförbundet.
Anslaget E 2. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer flyttas från littera E till littera G Ovrig verksamhet. Detta innebär att anslaget fortsättningsvis inte ingår i den civila planeringsramen.
Regeringen föreslår (i avsnitt 2.5) att Försvarets personalnämnd skall läggas ned den 30 juni 1995 och att Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd fr. om. den 1 juli 1995 skall ta över viss del av verksamheten och i samband härmed ändra namn till Överklagandenämnden för totalförsvaret. Detta innebär att anslaget G 8. Försvarets personalnämnd utgår och del av de medel som disponerats under anslaget föreslås omdisponeras till anslaget G 11. Överklagandenämnden för total- försvaret.
Regeringen föreslår vidare (avsnitt 2.6) att Krigsarkivet skall läggas ned den 1 juli 1995 och att verksamheten vid myndigheten skall föras över till Riksarkivet. Anslaget G 1. Krigsarkivet utgår därför.
Vidare föreslår regeringen (avsnitt 2.7) att anslaget för Strategisk försvarsforskning skall upphöra. Anslaget G 6. Strategisk försvars- forskning utgår därför.
Regeringen föreslår i avsnittet 3.1 Försvarsmakten att ett nytt program för utlandsverksamheten benämnt Utlandsstyrkan m.m. inrättas. Det tidigare anslaget G 17. Försvarsmaktens utlandsstyrka m.m. utgår.
lO
Prop. l994/95:100 Övergång till kalenderbudgetår Bilaga 5
För att hantera övergången till kalenderbudgetår har prisutvecklingen för de ytterligare sex månader som ingår i budgetåret 1995/96 prognostiserats utifrån den framrälmade pris- och löneomräkningcn för tolv månader. Detta gäller för samtliga anslag som pris och löneomräknas. En avstämning av om denna prognos varit rättvisande kommer att göras inför budgetåret 1997. För anslaget A 1. Försvarsmakten tillämpas en annan övergångsordning se avsnitt 3.111.
Diagram: Sammanställning över budgetförslag l995/96
Budgetförsiu; budgetåel 1995/95, 18 målade
410/. av. D Militärt försvar, 59 990 M kr
Civilt försvar. 2 612 M kr
. Övrig verksunhd, 1 470 M kr
1.5 Övergång till kapitalkostnader
I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 5 s. 17, bet. l993/94zFöU9, rskr. 1993/94295) samt kompletteringspropositionen (prop. l993/94:150 bil. 4, s. 1-5, bet. 1993/94:FöU14, rslml993/94z386) har regeringen redovisat principerna för övergången till användande av kapitalkostnader samt lämnat förslag till preliminär kompensation för de anslag som berörs.
Den 1 juli 1994 infördes kapitalkostnader för mark, vissa anläggningar och lokaler som Fortifikationsverket har ett tekniskt, juridiskt och ekonomiskt ansvar för. Förändringen innebär att det befintliga fästighetsbeståndet har värderats och tillgångsredovisats. Kapitalkostnader i form av avskrivningar och räntekostnader på det värderade beståndet har därmed uppkommit. Fr.o.m. den 1 juli 1994 ”
finansieras nya investeringar genom lån. Kapitalkostnadema ingår i de Prop. l994/95:100 hyror som Fortifikationsverket debiterar. Bilaga 5
Invärdering av det befintliga fastighetsbeståndet på ca 17 000 byggnadsobjekt och 165 000 hektar mark har skett. Invärderingen av byggnadsobjekten har baserats på historiska anskaflitingsvärden och åsatts en avskrivningstid som motsvarar den ekonomiska livslängden. Marken har marknadsvärderats och skiva inte av. Invärdering har tidigare skett till ett schablonmässigt värde inför 1994 års budgetproposition och kompletteringsproposition. Den slutliga invärderingen visar att det totala beståndet omfattar ett värde om 12 338 miljoner kronor, varav 2 094 miljoner kronor utgör värdet för mark.
Det invärderade beståndets värde motsvarar avkastningspliktigt statskapital. Fortifikationsverket skall betala in belopp, till statsverkets checkräkning i Riksbanken och redovisa under inkomsttitel i statsbudgeten, motsvarande avskrivningar och avkastningskrav på fastighetsbeståndets värde.
Då införandet av kapitalkostnader skall vara budgettekniskt neutralt har de anslag som innehållit investeringsmedel reducerats. Detta skedde inför 1994 års budgetproposition och kompletteringsproposition. De reducerade beloppen motsvarade dels anskaffning av mark, dels om-, till- och nybyggnad eller anskaffning av sådana objekt som fr.o.m. den 1 juli 1994 skall lånefinansieras av Fortifikationsverket.
Den preliminära anslagskompensation som föreslogs i 1994 års budgetproposition och kompletteringsproposition behöver justeras med anledning av den slutliga invärderingen. Den slutliga kompensationen är totalt sett lägre än den preliminärt föreslagna.
I följande tabell redovisas de anslag som föreslås bli justerade till följd av införandet av kapitalkostnader och den slutliga invärderingen som nu är genomförd.
De föreslagna justeringama är gjorda i anslagsberäkningarna under respektive myndighet.
12
Prop. 1994/95:100 Kompensation för införandet av kapitalkostnader ' Bilaga 5
Al. Försvarsmakten m.m. 1 530 984 1 474 824 2 212 236
s 3. Militärhögskolan s 551 1 317 ' 1 976
B 4. Försvarets radioanstalt
C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning
G 1. Statens försvarshistoriska museer
G 2. Kustbevakningen
G 8. Totalförsvarets pliktverk l) 3 274 2 903 2) 3) Totalt 1 560 300 1 497 182 2 245 773
l) Kompensation tidigare given till Vämpliktwerket.
2) Motwarar kapitalkostnader. Avskrivningskostnsder 510 164 tkr och avkastningskrav på statskapital 987 018 tkr. 3) Motsvarar kapitalkostnader.
De avgiftsfinansierade myndigheterna Försvarets materielverk och Försvarets forskningsanstalt har också fått ökade hyreskostnader med anledning av att kapitalkostnader införts. Försvarets materielverks kapitalkostnader på 40 miljoner kronor och ca 8,5 miljoner av Försvarets forskningsanstalts kapitalkostnader på ca 8,7 miljoner kronor är inräknade i den justering av Försvarsmaktens anslag A 1. som föreslagits. Återstoden, 0,235 miljoner kronor föreslås tillföras anslaget C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning.
Tidigare har preliminär kompensation tillförts anslaget B 3. Vämpliktsverket. Då Vämpliktsverket upphör och den nya myndigheten Totalförsvarets pliktverk inrättas den 1 juli 1995 är det den nya myndigheten som i framtiden konuner att beröras av ökade hyreskostnader. Den kompensation som tidigare tillförts Vämpliktsverket inklusive justering till följd av slutliga invärdering föreslås därför tillföras anslaget GB. Totalförsvarets pliktverk.
13
Den slutliga invärderingen påverkar även innevarande budgetår, Prop. 1994/95:100 l994/95. Regeringen har för avsikt att justera anslagen i föregående Bilaga 5 tabell även för innevarande budgetår.
1.6 Finanisering av beredskapslager inom det civila försvaret
Inledning
En arbetgrupp med deltagare från Försvars-, Social-, Kommunikations-, Finans-, Jordbruks- och Näringsdepartemcnten samt Riksrevisionsverket har genomfört ett arbete med syfte att finna gemensamma lösningar på hur beredSkapslager skall finaniseras och vilken information, såväl verksarnhetsmässig som ekonomisk, statsmakterna behöver för att kunna bedöma behov av och effektivitet i lagring för beredskapsändamål. Arbetsgruppen har avlämnat en rapport med dels förslag på principiella ställningstaganden som krävs dels förslag till linansieringsmodell för beredskapslager. I det följande redovisas regeringens ställningstagande.
Bemdskapsuppgijien
I försvarsbesluten anges mål för det civila försvaret. Dessa mål specificeras i övergripande mål som fastställer vilken beredskap som skall finnas för respektive funkn'on. Det krav som Statsmaktema i detta läge bör ställa, förutom att uppgiften löses, är att den lösning som myndigheten väljer skall vara kostnadseffektiv för staten, dvs. ge "maximal beredskapsnytta för pengama'.
tal av lösning
Beredskapsuppgiften kan lösas bl.a. genom att man bygger upp och håller lager. Myndigheten kan antingen välja att avtala om lagertjänsten med leverantör eller att köpa in och hålla eget lager. Regeringen anser att den årliga kostnaden för att teckna avtal med annan lagerhållare kan jämföras med den årliga kapilalkostnaden för ett eget lager.
Oaktat vilken lösning myndigheten väljer skall resultatredovisningen i årsredovisningen, dvs. den mer verksamhetsmässiga redovisningen, innehålla likartad information och återrapportering. Således måste statsmakterna i båda fallen få veta det beredskapsmåssiga värdet av befintliga lager.
Av arbetsgruppens rapport framgår att myndigheternas ekonomiska redovisning av beredskapslager i resultat— och balansräkningar visar på 14
stora olikheter. I flera fall följs inte bokföringsförordningens regler, i Prop. l994/95:100 något fall felaktigt med hänvisning till sekretessens krav. Bilaga 5
Regeringen anser att de brister i återrapporteringen av befintliga lager som arbetsgruppen har visat på måste åtgärdas. Regeringen har därför för avsikt att ge berörda myndigheter i uppdrag att, i samråd med Riksrevisionsverket, se till att bokföringsförordningens tillämpas på ett fullständigt och rättvisande sätt fr.o.m. 1 juli 1995.
Om beredskapsmyndigheten väljer att hålla eget lager anser regeringen att detta skall lånefinansieras och att myndigheten följer det regelverk för redovisning och finanisering som gäller för lånefinansierade tillgångar. Regeringen anser dock att det är väsentligt att myndigheternas redovisning först blir rättvisande, såväl den ekonomiska som den verksamhetsmässiga, varför en förändrad finansiemg av beredskapslager kommer att införas den 1 januari 1997 .
1.7 Revision av verksamheten budgetåret 1993/94
För det stora flertalet myndigheter inom Försvarsdepartementets område har verksamheten under de senaste åren i betydande omfattning karaktäriserats av ombildning och nedläggning. Samtidigt har nya regelsystem införts i den finansiella styrningen av statsförvaltningen. Detta har för vissa myndigheter medfört problem som resulterat i att Riksrevisionsverket i sin revisionsberättelse har haft invändningar mot dessa myndigheters årsredovisningar.
De myndigheter som fått s.k. oren revision är myndighetema inom de tidigare huvudprogrammen l—4, Försvarets forskningsanstalt, Fortifikationsförvaltningen, Militärhögskolan, Civilbefälhavaren i Nedre Norrland och Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret.
Vissa av Riksrevisionsverkets invändningar är hänförliga till sådana frågor som har med avveckling att göra och föranleder därför ingen åtgärd från regeringens sida utöver de som myndigheten själv vidtar. En generell iakttagelse som verket gör, är att myndigheternas resultatredovisningar inte uppfyller de krav som regeringen ställer. Det är enligt regeringen av vikt att myndigheterna fortsätter ansträngningarna med att utveckla sina resultatredovisningar så att en bedömning av myndigheternas verksamheter kan ske. Riksrevisionsverket framhåller även att den ekonomiadministrativa kompetensen brister hos flera myndigheter. I syfte att bl.a. behandla hithörande frågor planeras en konferens med ekonomiansvarig personal vid Försvarsdepartementets myndigheter. 15
Regeringen redovisar sina övriga ställningstaganden med anledning Prop. 1994/95:100 av revisionens resultat under respektive myndighetsanslag. Bilaga 5
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen ( 1992:1153 ) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands ( avsnitt 1.2 ).
16
_ . Prop. 1994/95:100 2 Organisations- och strukturfrågor Bilaga 5
2.1 Redovisning av genomförda strukturförändringar fr.o.m. 1991 års budgetproposition t.o.m. den 1 juli 1994.
Sedan ett antal år har den svenska statsförvaltningen genomgått en omfattande förnyelse och omstrukturering. Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde har förändringsarbetet inneburit att i princip all verksamhet varit föremål för utredning eller verksamhetsöversyn.
I proposition (1990/91:102) Verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1991/92 redovisades en sammanhållen målsättning för och inriktning av utvecklings- och omstruktureringsarbetet inom Försvarsdepartementets område. I därpå följande kompletterings- proposition (prop. l990/9l:150 del lll) presenterades ett samlat program för minskning av den statliga administrationen.
Som en följd av statsmakternas beslut om strukturförändringar och om besparingar inom den statliga administrationen tillsattes med början år 1991 ett antal utredningar och inleddes vissa översyner. Häri ingick bl. a. Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO), Försvarsforslmingsutredningen (FFU) och uppdrag till Statskontoret att göra översyner av Krigsarkivet och museieverksamheten inorn departementets verksarnhetssområde. Till detta kommer de översyner av totalförsvarets pliktpersonal som gjorts av Frivilligutredningen och Pliktutredningen. Därutöver har inom Försvarsdepartementet en översyn av nämnderna inom
Försvarsdepartementets verksamhetsområde genomförts.
Utredningarna och översynema har resulterat i ett antal betänkanden, skrivelser m.m. med förslag till omstrukuneringar som lämnats till Försvarsdepartementet. Beslut grundade på förslagen har sedermera fattats av regeringen eller i förekommande bli av riksdagen. De flesta strukturförändringama inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde är genomförda per den 1 juli 1994. De förändringar som gäller det civila försvaret genomförs dock den 1 juli 1995 , så även inrättandet av Totalförsvarets pliktverk (se avsnitt 4.4 ).
Som följd av statsmakternas beslut med anledning av förslagen i budgetpropositonen år 1991 och av försvarsbeslutet år 1992 har förändringar genomförts i Försvarsmaktens grundorganisation. Dessa redovisas i sin helhet i avsnitt 3.IV.4. I övrigt har följande strukturförändringar genomförts inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde: 17
2 Riksdugcn 199—'#”. I sum/. Nr IUI). Bilaga 5
- myndigheten Försvarsmakten har bildats, samtidigt har Prop. 1994/95:100 myndigheterna inom dåvarande huvudprogrammen 1-4 lagts ned, Bilaga 5 - Försvarsmaktens regionala organisation omfattar numera tre militärområden, försvarsområden som i huvudsak motsvarar länen, fyra marinkommandon samt tre flygkommandon,
- landet indelas numera i tre civilområden motsvarande samma geografiska områden som militärområdena,
- Försvarets sjukvårdsstyrelse och Försvarets civilförvaltning har lagts ned; verksamheten inom dessa myndigheter" har fördelats till Försvarsmakten och till andra statliga myndigheter däribland Riksrevisionsverket, - Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter har privatiserats, - Försvarets materielverks organisation har minskats. Myndigheten är numera helt avgiftsfinansierad och styrs genom uppdrag i huvudsak från Försvarsmakten, — Fortifikationsförvaltrringen har lagts ned och myndigheten Fortifikationsverket har bildats; del av tidigare verksamhet har bolagiserats, - Försvarets forskningsanstalt styrs numera i huvudsak genom uppdrag från Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap,
- Militärhögskolan har bildats genom en sammanslagning av Militärhögskolan och Försvarets förvaltrtingshögskola,
- Vämpliktsverket och Vapenfn'styrelsen avses läggas ned den 30 juni 1995 och ersättas den 1 juli 1995 av Totalförsvarets pliktverk.
Konsekvensera av dessa strukturförändringar vad avser personal behandlas särskilt under avsnitt 2.3 Avvecklingsfrågor.
Regeringen har bemyndigat chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att följa upp och utvärdera genomförda strukturförändringar inom verksamhetsområdet. En analys skall göras som bl. a. belyser om de resultat som statsmakterna avsett har uppnåtts, vilka effekter på verksamheten m.m. som struktur- förändringama fått. Utredaren skall analysera orsaken till eventuella avvikelser från statsmakternas mål och föreslå regeringen åtgärder som kan förbättra måluppfyllelsen.
18
2.2 Principer för statsmakternas styrning av det civila Prop. 1994/95:100 försvaret Bilaga 5
Regeringens bedömning
Regeringen anser att funktionerna Domstolsväsende och Kriminalvård skall upphöra.
Ambitionen när det gäller uppföljning och utvärdering inom det civila försvaret höjs.
Utredningsf'örslag
Utredningen om lednings- och myndighetsorganisatr'onen för försvaret (LEMO) avlämnade i oktober 1993 delbetänkandet (SOU l993z95) Ansvars— och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret.
LEMO föreslog nya definitioner för begreppen civilt försvar och funktion inom det civila försvaret. Främst mot bakgrund härav lämnades förslag om ny funktionsindelning som innebär att vissa funktioner upphör. Vidare föreslogs bl.a. att den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret ges ett delvis annat innehåll samt att en transportkommission inrättas.
Remissinstanserna
Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns i Försvarsdepartementets akt (dnr. Fo93/2420/CIV).
Remissinstanserna ställer sig i det stora hela bakom LEMO:s förslag. Vissa invändningar förekommer dock. Det är främst förslagen om ny funktionsindelning som möter invändningar. Att funktionen Civil ledning och samordning skall upphöra avstyrks således av Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap och civilbefälhavama. Med undantag för Kriminalvårdsstyrelsen är samtliga funktionsansvariga myndigheter negativa till förslaget om upphörande av sina resp. funktioner. Bl.a. myndigheter med uppgifter inom transportsektorn avstyrker förslaget att inrätta en transportkommission under höjd beredskap medan Kommerskollegium stödjer det.
Regeringens överväganden Allmänt om statsmakternas styrning av det civila försvaret
Utgångspunkten för styrningen av det civila försvaret är riksdagens återkommande totalförsvarsbeslut. Det civila försvaret dimensioneras 19
således inför de säkerhetspolitiskt betingade hot som statsmakterna Prop. 1994/95:100 redovisat. I 1992 års totalförsvarsbeslut behandlade riksdagen (bet. Bilaga 5 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) - förutom allmän inriktning och prioriteringar inom det civila försvaret - också den fortsatta inriktningen
av vissa funktioner m.m.
Regeringen beslutar varje år om planeringsanvisningar för myndigheternas programplaner och anslagsframställningar. På sedvanligt sätt anger regeringen i regleringsbrev till myndigheterna verksamhetsmål, former för finansiering och övriga ekonomiska villkor för bedrivande av verksamheten. '
Det civila försvaret styrs för närvarande på ett något annorlunda sätt än den övriga statsförvaltningen; en långsiktig planeringscykel som bygger på femåriga totalförsvarsbeslut, en mångfald styrinstrument, särskilda begrepp för såväl styrning som uppföljning, Overstyrelsens för civil beredskap speciella samordningsroll m.m.
Begreppet civilt försvar
Regeringen har i prop. l994/95:7 om lag om civilt försvar (s. 50) anfört att det civila försvaret omfattar all den civila verksamhet som ingår i totalförsvaret, dvs. alla de beredskapsförberedelser som statliga civila myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner samt enskilda och företag vidtar i fredstid och all den civila verksamhet som behövs under krigsförhållanden för att stödja Försvarsmakten, skydda och rädda liv och egendom, trygga en livsnödvändig försörjning och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.
Begreppet fimklion samt jimkrionsindelnin g
I beredskapsförordningen (1993z242) anges de myndigheter som är s.k. beredskapsmyndigheter. En beredskapsmyndighet är en myndighet vars verksamhet skall fortsätta under höjd beredskap och som har stor betydelse för totalförsvaret. Med utgångspunkt i ansvarsprincipen - vars innebörd är att den som har ansvaret för en viss verksamhet i fred skall behålla detta ansvar under krig, om verksamheten skall upprätthållas då - är samhället indelat i ett antal funktioner. Med en funktion avses en samhällssektor som i krig är av särskild betydelse för totalförsvaret. För varje funktion är, enligt beredskapsförordningen, en funktionsansvarig myndighet på central nivå utsedd.
Enligt prop. 1984/85:160 (bet. 1984/851FöUll, rskr. 1984/85:388 ) om ledning och samordning av de civila delama av totalförsvaret är syftet med funktioner och funktionsindelning att fördela ansvaret för beredskapsförberedelserna i fred och för verksamheten under krig och krigsfara på nivån under regeringen. En funktion skall enligt propositionen innefatta för totalförsvaret viktig verksamhet som kräver 20 någon form av central statlig styrning. '-
Regeringen delar LEMO:s uppfattning att med en funktion bör avses Prop. 1994/95:100 en sanrhällsverksamhet som är av särskild betydelse under höjd Bilaga 5 beredskap med utgångspunkt i det civila försvarets uppgifter, som kräver någon form av central statlig styrning och som behöver samordnas mellan flera myndigheter eller organ.
Detta innebär en precisering av funktionsbegreppet på så sätt att en funktion normalt bör beröra flera myndigheter och organisationer som behöver samordnas inbördes och med andra verksamheter.
Med utgångspunkt i denna precisering av funktionsbegreppet anser regeringen i likhet med LEMO att funktionerna Domstolsväsende och Kriminalvård bör upphöra. Till skillnad mot LEMO menar emellertid regeringen att funktionerna Civil ledning och samordning samt Skatte- och uppbördsväsende bör finnas kvar. Skälet härtill är bl.a. behovet att samordna verksamheten på dessa områden med andra funktioner.
Regeringens styming och uppföljning underlättas genom att funktionema blir fåne och att en koncentration och kraftsamling kan göras på de verksamheter som är särskilt väsentliga för samhället under höjd beredskap. De myndigheter som inte längre har ett funktionsansvar bibehåller sin uppgift som beredskapsmyndigheter. Regeringen vill betona vikten av att beredskapsuppgiften ägnas oförändrat stor uppmärksamhet. Regeringen avser att i regleringsbreven ange verksamhetsmål för beredskapsmyndigheternas planering inom det civila försvaret.
Övergripande mål
I 1992 års totalförsvarsbeslut informerade regeringen riksdagen om de mål för funktionerna som regeringen avsåg att fastställa. I regeringens programplaneanvisningar fastställdes senare under år 1992 de funktionsmål som skulle ligga till grund för planeringen.
Syftet med de funktionsvisa målen var att fastställa ambitionsnivå för olika sektorer inom det civila försvaret. Det har sedermera visat sig att målen i alla avseenden inte är lämpligt utformade.
Riksdagens försvarsutskott har i betänkandet l993/94zFöU9 (s. 85) anfört att regeringen bör orientera riksdagen om de mål för det civila försvarets funktioner som regeringen kommer att fastställa. Riksdagen hade ingen erinran mot vad utskottet anfört (rskr. l993/94:295).
Enligt regeringen bör de funktionsvisa målen vara utformade på ett mera övergripande sätt än i dag så att de bättre stämmer överens med den nivå riksdagen skall fatta beslut på. Målen bör fastställas i totalförsvarsbeslut av riksdagen och gälla under en försvarsbesluts- period. De bör utgöra övergripande mål? i regleringsbreven och vara en 21
Bilaga 5
utgångspunkt vid formulerande av verksamhetsmål. Inom regeringskansliet har sådana övergripande mål tagits fram.
Regeringen konstaterar att budgetåret l995/96 blir det sista året i försvarsbeslutsperioden. Enligt regeringen finns det inte skäl att riksdagen skall fastställa mål för en så kort period. Målen bör däremot i enlighet med vad som nämnts kunna utgöra övergripande mål i regleringsbreven.
I det följande redovisas de mål som regeringen senare avser att besluta om.
ivil ] dnin h nin
Verksamheten inom funktionen Civil ledning och samordning skall bedrivas så att ledning under höjd beredskap skall kunna utövas i alla lägen och från såväl freds- som luigsuppehållsplats.
aning och &” rhet m.m,
Verksamheten inom funktionen Ordning och säkerhet m.m. (upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, brottsbekämpning och brottsutredning, åklagarväsendet, utlänningsfrågor utom flykting- verksamhet) skall bedrivas så att under höjd beredskap skydd ges åt totalförsvarsviktiga anläggi'ringar, allmän ordning och säkerhet i samhället upprätthålls samt allmänheten lämnas skydd och hjälp.
triksh el
Verksamheten inom funktionen Utrikeshandel skall bedrivas så att under höjd beredskap den import och export som lcrävs för försvars- ansträngningarna och befolkningens försörjning tryggas.
Befolkningsskydd mh Lad” dningstjan" st
Verksamheten inom funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst skall bedrivas så att under höjd beredskap skador till följd av krigshandlingar förhindras eller begränsas i första hand på människor och i andra hand på egendom och miljön.
Psykologiskt föga
Verksamheten inom funktionen Psykologiskt försvar skall, i syfte att stärka befolkningens försvarsvilja och motståndsanda, bedrivas så att under höjd beredskap en snabb och korrekt nyhetsförmedling och en konkret och fullständig myndighetsinforrnation säkerställs.
Prop. 1994/95:100
22
. Prop. l994/95:100 Smidtönäkmgmm. Bilaga 5
Verksamheten inom funktionen Socialförsäkring m.m. (administration av socialförsäkring samt arbetslöshets— och tjänstegrupplivförsäkring) skall bedrivas så att under höjd beredskap de ekonomiska trygghetssystemen fungerar på sådant sätt att enskilda människor får den ersättning de är berättigade till.
H" h"kv mm
Verksamheten inom funktionen Hälso- och sjukvård (hälso- och sjukvård, socialtjänst, miljö- och hälsoskydd) skall bedrivas så att under höjd beredskap varje skadad eller sjuk ges medicinskt acceptabel behandling och vård samt smittspridning och uppkomst av epidemier förebyggs.
Postbefogdran
Verksamheten inom funktionen Postbefordran skall bedrivas så att under höjd beredskap samhällets behov av postal kommunikation tillgodoses, varvid vissa totalförsvarsviktiga försändelser och betalningar skall kunna ges särskild prioritet.
Telekommunikationer
Verksamheten inom funktionen Telekommunikationer skall bedrivas så att under höjd beredskap totalförsvarsviktiga kunder skall kunna ges prioritet med avseende på bl.a. framkomlighet.
Transpgger
Verksamheten inom funktionen Transporter (transportsamordning, jämvägstransporter, väghållning, banhållning, landsvägstransporter, flygtransporter, sjötransporter) skall bedrivas så att under höjd beredskap Försvarsmaktens mobilisering kan genomföras samt totalförsvarets krav i övrigt kan tillgodoses.
Finasiella Lian" s_wr (f.d. funktionenra Enskild försäkring m.m. och Betalningsväsende)
Verksamheten inom funktionen Finansiella tjänster skall bedrivas så att under höjd beredskap behovet av kontanta penningmedel och övriga finansiella tjänster kan tillgodoses.
23
Prop. l994/95:100 - hu " " n BilagaS
Verksamheten inom funktionen Skatte- och uppbördsväsende skall bedrivas så att under höjd beredskap skatter, tullar och avgifter blir betalda i rätt tid samt att skatter snabbt skall kunna ändras.
Livsmedelsförsörjning m,m,
Verksamheten inom funktionen Livsmedelsförsörjning m.m. (försörjning med livsmedel inklusive vatten, reglerings— och ransoneringsåtgärder avseende livsmedel, livsmedelshygien, civil veterinärverksamhet) skall bedrivas så att befolkningen under höjd beredskap kan få tillgång till tillräckligt med bl.a. livsmedel (inkl. dricksvatten) med hänsyn till energi- och näringsbehov.
Määttä
Verksamheten inorn funktionen Arbetskraft (arbetshaftsförsörjning, arbetsmarknadsutbildning, arbetarskydd, arbetsmarknadstvister) skall bedrivas så att för totalförsvaret oundgänglig produktion och verksamhet kan upprätthållas under höjd beredskap.
Flyku'ngverksamhet
Verksamheten inom funktionen Flyktingverksamhet skall bedrivas så att flyktingar och asylsökande under höjd beredskap kan _tas emot och omhändertas.
Qndskaps- äh åstighetsinformatign
Verksamheten inom funktionen Landskaps- och fastighetsinforrnation skall bedrivas så att totalförsvarets behov av landskapsinformation, hydrografisk och geologisk information samt fastighetsinformation under höjd beredskap kan tillgodoses.
Energiförsörjning
Verksamheten inom funktionen Energiförsörjning skall bedrivas så att under höjd beredskap totalförsvarets oundgängliga behov av bränslen, drivmedel och elkraft kan tillgodoses.
Fögög'ning meg indusnimor
Verksamheten inom funktionen Försörjning med industrivaror (utom energiförsörjning och livsmedelsförsörjning) skall bedrivas så att produktion under en återtagningsperiodIresurskompletteringsperiod kan säkerställas samt att tillräcklig reparations- och underhållsberedskap kan 24
upprätthållas och totalförsvarets luav i övrigt kan tillgodoses under höjd Prop. 1994/95:100 beredskap. Bilaga 5
Den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret
Planeringsrarnen har funnits som styr- och avvägningsinstrument sedan 1987 års totalförsvarsbeslut. Enligt de principer som då fastställdes ingår i ramen dels investeringar för säkerhetspolitiska kriser och krig samt därav föranledda driftkostnader, dels förvaltningskostnader hos myndigheter som ingår i det civila försvaret och ligger under fjärde huvudtiteln.
Skälen för att det bör ännas en särskild planeringsram för det civila försvaret är enligt regeringen starka. Ramen ger stadga åt planeringen under en försvarsbeslutsperiod och är ett viktigt avvägningsinstrument vid programplanearbetet när det gäller resursfördelningen.
För att förbättra de totala avvägningsmöjlighetema anser regeringen att ramen bör tillföras investeringar och driftkostnader för livsmedels- beredskapen. LEMO föreslår att kostnaderna för fredsräddningstjänsten inte bör ingå i ramen. Enligt regeringen är det svårt att särskilja kostnader för freds- respektive krigsräddningstjänst. Mot bakgrund av räddningstjänstens stora betydelse i loig bör därför kostnaderna för den ligga kvar i ramen.
Uppföljning och utvärdering m.m.
I mål- och resultatstyrrring är uppföljning och utvärdering mycket viktiga inslag. Inom det civila försvaret vidtas beredskapsåtgärder inom i stort sett samtliga samhällssektorer. En konsekvens av detta är att det civila försvaret som helhet betraktat är mycket komplext och att det i vissa avseenden är svårt att uttala sig generellt om hur uppföljning och utvärdering bör utfomras. Trots de svårigheter som detta innebär när det gäller att följa upp verksamheten måste beredskapsläget inom funktionerna kunna bedömas utifrån gemensamma kriterier.
Frågan är mot vad uppföljning och utvärdering skall göras. Självfallet måste alltid en uppföljning genomföras som har till syfte att säkerställa att varje myndighets verksamhet bedrivs allmänt rationellt och produktivt. Det centrala är emellertid att bedöma effekten på beredskapsläget, dvs. den bedömda förmågan i krig, av de statliga medel som satsas på olika funktioner.
Det är enligt regeringen angeläget att ambitionen för uppföljning och utvärdering inom det civila försvaret höjs. Detta bör främst åstadkommas genom att Overstyrelsens för civil beredskap uppgifter på området tydliggörs. Överstyrelsen bör på ett mer självständigt sätt redovisa bedömningar av beredskapsläget inom olika områden och även 25 lämna synpunkter på myndigheternas beredskapsplanering. Det änns
Bilaga 5
vidare skäl att pröva en modell med årliga, genomgripande utvärderingar av en eller två funktioner i ett rullande system. Denna utvärdering skulle bl.a. kunna avse en kontroll av att den funktionsansvariga myndigheten på ett lämpligt sätt följer och tolkar statsmakternas inriktning av det civila försvaret och att planeringen genomförs på ett rationth och kostnadseffektivt sätt. Regeringen änner det vara naturligt att det i första hand är Överstyrelsen som svarar för dessa utvärderingar. Uppgiften ligger enligt regeringen inom ramen för Överstyrelsens ansvarsområde.
Regeringen anser liksom LEMO att Överstyrelsen för civil beredskap bör vara den myndighet som under regeringen samordnar de fredstida beredskapsförberedelserna inom det civila försvaret. Liksom i fråga om uppföljning och utvärdering är det enligt regeringen av stor vikt att Överstyrelsen i större utsträclming än för närvarande redovisar sin uppfattning i samband med förslag till inriktning och prioriteringar som lämnas i de årliga programplanerrra.
2.3 Avvecklingsfrågor
Till följd av de många och stora strukturförändringama inom Försvarsdepartementets område har under det senaste året ett omfattande avvecklingsarbete pågått som numera till stora delar också avslutats. Avveckling har avsett såväl personal som lokaler, inventarier, arkiv och ekonomi. I det följande lämnas en redovisning av det avvecklingsarbete som genomförts inom dels Försvarsmakten, dels övriga myndigheter.
Försvarsmakten
Med anledning av främst 1992 års försvarsbeslut har inom Försvarsmakten följande personalminskningar skett.
Personalkategori Genomsninäg kostnad
_u _a _" ..._.._.. _m-
Prop. l994/951100
26
' Officer med fullmakt som har utnyttjat särskild pension från 55 års ålder eller senare. Prop. 1994/95 : 100 1 Officer med fullmakt som nu stöd av arbetsgivaren för m 'karriärvixla (studier Bilaga 5 m.m.). Vissa av dessa är fortfarande anställda under del IV studietiden. 3 Oäieer, oftast utan fullmakt, som har slutat efter uppsägning eller efter egen begäran.
' Härutöver har stöd lämnats av Trygghetsstiftelsen.
Avvecklingen av yrkesofficerare har skett samtidigt som rekrytering och nyanställning har fortsatt. Detta sammanhänger med behovet av yngre officerare i grund- och krigsorganisationen. Nettominskningen utgörs sålunda av cirka 1 200 yrkesofficerare, vilket innebär att antalsmässig balans - då hänsyn tagis till krigsorganisationen behov — har uppnåtts.
Möjligheten till särskild pension för yrkesofäcerare med fullmakt har utnyttjats av 64 % av de berörda. Variationen när det gäller utnyttjandet av denna möjlighet är stor vid jämförelse mellan försvarsgrenarna och mellan skilda kompetensnivåer (militära grader). Det är exempelvis vanligare bland oäicerare ur armén att utnyttja särskild pension än bland marin— och äygvapenofäcerare.
Ungefär hälften av de yrkesofficerare som har "karriärväxlat' har valt att studera. Resterande har - med lika stora delar - valt avgångsvederlag, vilket normalt uppgått till en årslön, eller startat eget företag.
Beslut om stöd vid "karriärväxling' har fattats i ett särskilt råd med representanter från Försvarsmakten, Statens arbetsgivarverk och Försvarets personalnämnd.
För de civilanställda inom armén har införandet av värnpliktiga inom mobiliseringsförråds- och förplägnadstjänsten inneburit stora förändringar när det gäller arbetsformer. För att förbättra förmågan att leda och utbilda värnpliktiga kommer ledarskapsutbildningen för de civila arbetsledama att fortsätta.
För de civila, som har sagts upp, har Försvarsmakten och Trygghetsstiftelsen gjort omfattande insatser för att så långt som möjligt underlätta möjligheterna till annan anställning. Vid uppsägningtidens slut har drygt 50 % erhållit annan anställning och drygt 20 % varit öppet arbetslösa. Övriga har omfattats av olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt Trygghetsstiftelsen är det, jämfört med annan statlig verksamhet, ett relativt gott resultat. Variationen mellan skilda delar av landet är dock stor.
Behov av fortsatt avveckling __av anställd personal inom Försvarsmakten framgår av avsnitt 3.1 Ovriga frågor.
27
Prop. 1994/95:100 Övriga myndigheter Bilaga 5
De myndigheter - som inte varit militära myndigheter - som avvecklats i anslutning till försvarsmaktsreformen är Försvarets datacenter, Försvarets mediecenter, Försvarets civilförvaltning, Försvarets sjukvårdsstyrelse och Fortifikationsförvaltningen.
För Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter innnebar avvecklingen att de privatiserades. För de övriga myndigheterna innebar nedläggningen att en stor del av deras verksamhet fördes över till andra statliga myndigheter och i Fortifikationsförvaltningens fall delvis också till ett statligt bolag.
I samband med att Totalförsvarets pliktverk inrättas den 1 juli 1995 kommer Vämpliktsverket och Vapenfn'styrelsen att läggas ned.
Regeringen har inrättat en särskild myndighet, Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret, för att ha hand om uppgifter som föranleds av att myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde läggs ned. Myndigheten har ansvarat och ansvarar för avvecklingen av övertalig personal vid nämnda myndigheter. I det följande redovisas en sammanställning över hur många personer som vid de olika myndigheterna sagts upp, erhållit arbete eller startat eget, erhållit pension samt hur många som vid uppsägningstidens slut var arbetslösa.
Uppsagda Arbete/ eget
Försvarets datacenter Försvarets mediacenter
Försvarets civilförvaltn'lng
Försvarets slukvårdsstyralse
Fortifikationsförvaltningen
Total
"Härtill kommer 44 personer vid Vämpliktsverket och Vapenfristyrelsen som inte fått anställning i Pliktverket och där uppsägningstiden ännu inte gått ut.
Det ekonomiska utfallet visar att den genomsnittliga avvecklingskostnaden per person uppgår till ca 215.000 kr per år, inklusive lönekostnader. Stora skillnader förekommer dock mellan de 28
avvecklade myndigheterna bl.a. beroende på åldersstrukturen och Prop. 1994/95:100 utbildningsnivån hos personalen, något som i sin tur påverkat Bilaga 5 möjligheterna till nytt arbete. Av antalet uppsagda är ungefär 55 % kvinnor. Beträffande Försvarets datacenter kan vidare konstateras att
flertalet av de uppsagda är yngre än 45 år medan flertalet av de uppsagda vid Försvarets mediecenter är äldre än 45 år.
2.4 Översyn av nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets område
Inom Försvarsdepartementet har ett arbete bedrivits med att se över samtliga nämnder, råd, delegationer m.m. inom Försvarsdepartementets område. Syftet med översynen har varit att dels pröva om verksamheten skall fortgå eller förändras, dels söka finna effektivare former och rutiner för regeringens styrning av dessa nämnder.
Översynen, som har sammanfattats i en särskild promemoria, skall ses som en komplettering till de strukturförändringar som genomförts med anledning av LEMO-utredningens förslag. I och med denna översyn har en fullständig genomgång gjorts av alla myndigheterna inom Försvarsdepartementets område.
I det följande redovisas vilka nämnder m.m. som ingått i översynen och vilka förändringar som föreslås eller redan har genomförts. Av redovisningen framgår att riksdagen i vissa fall har fattat beslut, medan det i andra fall ankommit på regeringen att vidta åtgärder.
Försvarets skaderegleringsnämnd upphörde den 1 juli 1994 i samband med att Försvarets civilförvaltning då avvecklades ( prop. 1992/93:100 bil.5 bet. 1992/93zFöU9, rskr. 1992/93:333 ). Samtidigt bildades Statens skaderegleringsnämnd i Kammarkollegiet.
I samband med att den nya myndigheten Försvarsmakten bildades den 1 juli 1994 avvecklades Militärledningens rådgivande nämnd. Ett råd för insyn i Försvarsmakten inrättades från samma tidpunkt. Rådets sammansättning och uppgifter regleras i förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten (prop. 1993/94:85 , bet. 1993/94zKU42, rskr. 1993/94381). Frågan om vilka ledamöter som skall utses i rådet bereds för närvarande.
Försvarets personalvårdsnämnd ombildades den 1 juli 1994. Nämnden heter numera Nämnden för personalvård för värnpliktiga och har enbart hand om frågor rörande de värnpliktiga ( prop. 1993/94:100 bil. 5, bet. l993/94zFöU9, mom. 12, rskr. l993/94:295).
29
Delegationen för icke - militärt motstånd avvecklades den 1 juli Prop. 1994/95:100 1994. Delar av Delegationens uppgifter har överförts till Styrelsen för Bilaga 5 psykologiskt försvar (prop. 1993/94:100 bil. 5, bet. 1993/94:FöU9 mom. 15, rskr. 1993/94:295). Till följd härav ändrades instruktionen för Styrelsen för psykologiskt försvar.
Regeringen föreslår ( avsnitt 2.5 ) att Försvarets personalnämnd läggs ned den 30 juni 1995 och att vissa av nämndens uppgifter övertas av Totalförsvarets tjänstepliktsnärnnd som därigenom ges utökade uppgifter. Tjänstepliktsnämnden skall enligt regeringens förslag ombildas och fr.o.m. den 1 juli 1995 handlägga överklaganden av dels beslut i anställningsärenden, dels de beslut som framgår av 11 kap. 4 5 lagen (1994:l809) om totalförsvarsplikt. Tjänstepliktsnämndens namn föreslås till följd härav bli ändrat till Överklagandenämnden för totalförsvaret.
För att besluta i frågor som kan aktualiseras vid tillämpning av avtalet den 15 april 1986 om vissa löne- och andra anställningsvillkor för flygtjänstgörande personal bildades Försvarsmaktens flygförar- nämnd. Regeringen anser att förutsättningarna för den nämndens verksamhet påtagligt har förändrats genom att marknaden för flygförama sedan länge stabiliserats. Regeringen anser vidare att eventuella frågor som kan uppkomma med anledning av tillämpning av olika arbetsrättsliga avtal bör normalt handhas av arbetsgivaren, dvs. Försvarsmakten. Eventuella tvister får lösas på det vanliga sättet hos Arbetsdomstolen. Regeringen avser därför att ta upp frågan om avveckling av Försvarets flygföramämnd i samband med att nuvarande avtal omförhandlas.
Regeringen utser i ett par fall ledamöter i styrelser inom frivilliga försvarsorganisationer. I samband med att förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet trädde i lnaft den 1 juli 1994 utser regeringen inte längre ledamöter i Frivilliga skytterörelsen och Centralförbundet för befälsutbildning. Regeringen avser inte heller att utse någon särskild ledamot till styrelsen för Svenska soldathems- förbundet.
Regeringen utser f.n. en ledamot i Rikshemvämsrådet (f.d. Hemvärnets centrala förtroendenämnd). Bestämmelsema härför finns i hemvämskungörelsen ( 1970:304 ). Regeringen anser att dessa bestämmelser bör finnas kvar.
Enligt kungörelsen (l964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet skall ersättningsärenden avgöras av särskilda fiskeskyddsnämnder. Sådana nämnder finns för Vänern och Vättern. Nämnderna bedöms som viktiga från fiskets synpunkt. Förutom att de har till uppgift att avgöra ersättningsärenden är nämnderna fora för informationsutbyte mellan företrädare för Försvarsmakten och yrkes- 30 fiskare, där bl.a. planering av övningar diskuteras liksom hur dessa
skall kunna genomföras så att problemen för fisket minimeras. Prop. 1994/952100 Regeringen anser därför att fiskeskyddsnämndema skall finnas kvar. Bilaga 5
Totalförsvarets chefsnämnd skall enligt förordningen ( 1988:1041 ) med instruktion för Totalförsvarets chefsnämnd i fred verka för samordning av de centrala myndigheternas verksamhet inom totalförsvaret. Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) har föreslagit bl.a. att Chefsnämndens uppgifter inte skall begränsas till att enbart gälla i fred utan även avse förhållanden under höjd beredskap. Regeringen avser att med utgångspunkt i LEMO:s förslag se över Chefsnämndens instruktion.
Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 gett Militärhögskolan i uppdrag att organisera Delegationen för militär- historisk forskning.
I avsnitt 2.2 behandlar regeringen styrningen och fimktionsindelningen inom det civila försvaret. I samband härmed konstaterar regeringen att någon särskild myndighet som skall ansvara för transportfunktionen under höjd beredskap inte behövs. Vidare anser regeringen att Fartygsuttagningskommissionen skall finnas kvar med uppgift att göra förberedande urval av fartyg som tillhör kommuner eller enskilda och som behövs för Försvarsmakten eller för vissa civila ändamål.
2.5 Försvarets personalnämnd och Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd Regeringens förslag: - Försvarets personalnämnd läggs ned den 30 juni 1995. - Personalnämndens uppgifter att ge stöd vid avveckling av
myndigheter och att erbjuda kompetensutveckling inom personaltjänstområdet tas över av myndigheterna själva.
Överklaganden av beslut i anställningsärenden handhas i fortsättningen av Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd som byter namn.
Skälen för regeringens förslag
Försvarets personalnämnd skall enligt förordningen ( 1988:852 ) med _ instruktion för Försvarets personalnämnd handlägga personalfrågor som 31
har samband med större organisationsförändringar och rationaliseringar Prop. 1994/95:100 vid myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Bilaga 5 Nämnden skall i sådana sammanhang främja åtgärder som underlättar personalförsörjningen och personalrörligheten mellan myndighetema. Verksamheten har även stöd i förordningen ( 1990:923 ) om personalförsöljning vid myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Nämnden skall också pröva överklaganden enligt förordningen (l988:549) om överklaganden av beslut om anställning inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde samt vissa andra överklaganden enligt särskilda bestämmelser.
Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd slall enligt förordningen (1989r759) med instruktion för Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd pröva överklaganden i vissa ärenden som rör pliktpersonal.
Tjänstepliktsnämnden och Personalnämnden fick den 11 augusti 1994 i uppdrag av regeringen att i samråd inkomma med förslag till dels hur verksamheten vid Personalnämnden skall kunna avvecklas och vilken verksamhet som bör överföras till andra myndigheter, dels hur Tjänstepliktsnämnden efter en ombildning skall kunna ta över den prövning av överklaganden som nu görs av Personalnämnden.
Personalnämnden och Tjänstepliktsnämnden har den 30 september 1994 inkommit med en rapport om avveckling av Personalnämnden och överföring av nämndens uppgifter till andra myndigheter.
Enligt rapporten är den övervägande delen av Personalnämndens nuvarande uppgifter sådana att de normalt numera skall handhas av respektive myndighet. Stödet vid avveckling av myndigheter och kompetensutvecklingen inom personaltjänstområdet bör därför enligt rapporten decentraliseras till myndigheterna. Det system för "Lediga tjänster" som Personalnämnden byggt upp för personalförsörjning inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde lan enligt rapporten föras över till Försvarsmaktens högkvarter.
Överklaganden av beslut i anställningsärenden bör enligt rapporten handläggas av en ombildad Tjänstepliktsnämnd.
Enligt rapporten skulle en nedläggning av Personalnämnden medföra att två anställda för närvarande saknar en klar lösning avseende framtida arbetsuppgifter. Det torde ankomma på regeringen att fastställa avvecklings- och arbetsgivaransvar.
En stor del av de arbetsuppgifter - utom såvitt avser prövningen av överklaganden av beslut - som i dag ligger på Försvarets personalnämnd är sådana att de numera normalt åvilar respektive myndighet. I 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 2) uttalades - i samband med Statens arbetsmarknadsnämnds avveckling av lilartade uppgifter som 32 .
Personalnämnden nu har - att sådana uppgifter slall decentraliseras till Prop. l994/95:100 myndigheterna. Bilaga 5
Eftersom de stora strukturrationaliseringarna till följd av 1992 års försvarsbeslut i fråga om myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde nu är genomförda anser regeringen att Personalnämndens verksamhet i detta hänseende lan upphöra.
Regeringen anser vidare att prövningen av överklaganden av beslut i anställningsärenden bör överföras till Tjänstepliktsnämnden som ombildas till en nämnd med uppgift att prölm överklaganden inom totalförsvaret. Med hänsyn härtill bör nämnden byta namn och benämnas Överklagandenämnden för totalförsvaret. Det ankommer på regeringen att besluta om nämndens närmare sammansättning och arbetsformer.
2.6 Avveckling av Krigsarkivet
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att Krigsarkivet läggs ned den 30 juni 1995 och att verksamheten förs över till Riksarlcivet.
Regeringen kommer att utfärda föreskrifter som organisatoriskt säkerställer den nuvarande verksamhetens speciella karaktär.
Skäl för regeringens förslag
Statskontoret har på regeringens uppdrag i en rapport (1994-05-30) till regeringen lämnat förslag till ett kostnadseffektivt finansieringssystem för Krigsarkivets depåtjänst. Statskontoret redovisar alternativ som innebär olila sätt att effektivisera lokalutnyttjandet, avgifter för leveranser till Krigsarkivet samt andra administrativa styrmedel.
Statskontorets rapport har remissbehandlats. Remissyttrandena finns i Försvarsdepartementets åkt i ärendet (dnr. Fo94/1080/CIV).
Regeringen har i 1993 års budgetproposition ( prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 105f, bet. 1992/93:KrU22 , rskr. 1992/93:316 ) behandlat frågan om avgifter vid leverans av arkivmaterial. Regeringen har därvid bedömt att arkivens resurser behöver förstärkas. Krigsarkivet undantogs från denna bedömning med hänsyn till de stora organisations- förändringar som då förestod inom Försvarsdepartementets område. 33
3 Riksdagen I 994/95. I sam/. Nr II)/). Bilaga 5
Bilaga 5
Riksarkivet låter sedan den 1 juli 1993 de arkivbildande myndigheterna ersätta arkivmyndigheten för de kostnader som långsiktigt uppstår vid arkivering.
De genomgripande organisationsförändringarna inom Försvarsdepartementets område är nu i allt väsentligt genomförda. I detta läge är det mycket som talar för att man bör låta bl.a. sådant arkivmaterial som handhas av Krigsarkivet omfattas av samma bestämmelser som gäller för den övriga statsförvaltningen. Samtidigt bör prövas om det inte på detta område går att åstadkomma effektivare former för den statliga arlcivverksamheten. Regeringen anser att en effektivisering bör kunna uppnås genom att Krigsarkivets verksamhet förs över till Riksarkivet. En sådan enhetlig hantering av arkivfrågoma bör också ha kulturpolitiska fördelar.
Regeringen anser således att Krigsarkivet bör läggas ner den 30 juni 1995 och att verksamheten förs över till Riksarkivet. I samband med att Krigsarkivet upphör att vara en egen myndighet bör Krigsarkivets verksamhet ingå som en verksamhetsgren i Riksarkivet.
Regeringen avser att genom en ändring i departementsförordningen (1982: 1 177) överföra ansvaret för Krigsarlcivet till Kulturdepartementet.
Medel för den verksamhet som Krigsarkivet bedriver har beräknats under elfte huvudtiteln anslaget B 1. Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet.
2.7 Strategisk försvarsforskning
Vid 1994 års budgetbehandling (prop. 1993/94:100 bil. 5 s. 140 bet. 1993/94zFöU9, rskr. 1993/94:295) så infördes ett reservationsanslag under fjärde huvudtiteln, G 6. Strategisk försvarsforskning. Anslaget uppgår till 30 miljoner kronor. I anslutning härtill inrättade regeringen den 1 juli 1994 en nämnd som skulle disponera anslaget, nämnden för strategisk försvarsforskning. Den har ännu inte inlett sitt arbete.
Med hänsyn till de besparingskrav som nu ställs på försvarssektom föreslår regeringen att anslaget Strategisk försvarsforslming upphör och att den vid slutet av budgetåret 1994/95 utgående anslagsreservationen dras in. Regeringen avser att senare besluta att Nämnden för strategisk försvarsforskning skall läggas ned.
Prop. 1994/95:100
34
2.8 Konsekvenser av EU-medlemskapet Prop. 1994/95:100 Bilaga 5
Den svenska totalförsvarsmodellen, med ett sammanhållande ansvar för Försvarsdepartementet, har inte någon egentlig motsvarighet i EU:s medlemsländer. Detsamma gäller den organisationsmodell som Sverige tillämpar för gränskontroll till sjöss genom en särskild myndighet, Kustbevalmingen.
EU-medlemskapet berör Försvarsdepartementets område både när det gäller vissa frågor inom totalförsvaret och i fråga om den säkerhetspolitiska dimensionen enligt Maastrichtfördraget. Gräns- kontrollfrågor enligt fördragets s.k. tredje pelare (samarbete i rättsliga och inrikes frågor) ryms också under departementets område genom de uppgifter som Kustbevakningen har. Konsekvenserna inom departementets område av EU-medlemskapet är dock f.n. - med undantag för Kustbevakningens verksamhet för gränskontroll till sjöss - begränsade.
Såväl det militära som det civila försvaret påverkas - liksom andra delar av statsförvaltningen - av nyordningen beträffande offentlig upphandling och konkurrens. Försvarsdepartementets ansvarsområde kommer att beröras av de diskussioner som förs inom EU rörande en gemensam försvarsindustripolitik samt det samarbete som utvecklas inom området "dual use" som har såväl militära som civila applikationer. Även forskning och utveckling är områden som berör Försvarsdepartementet och dess myndigheter, och då främst inom det försvarsindustriella området. Fredsräddningstjänst och därtill hörande miljöfrågor, inklusive transport av farligt gods är andra sakområden som berör depanementet. Gränskontrollen till sjöss är, som framgår av det sagda, den sektor som på kort sikt kanske mest påverkar departementets arbetsområde. Ett medlemslap berör också sjööver- vakning, kontroll och inspektion av fiske, Sjösäkerhet och sjöfart.
Genom medlemskapet i EU kommer Sverige att medverla i ett brett utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete. Det är ännu för tidigt att göra några bestämda förutsägelser om hur detta samarbete inom EU kommer att utvecklas på längre sikt. EU:s Gemensamma Utrikes- och Säkerhetspolitik (GUSP) innebär i dag att medlemsländerna som grupp koordinerar sina positioner i frågor av gemensamt intresse. Utrikes- och säkerhetspolitiken skall vidare institutionellt integreras med EU:s övriga verksamhet, men med särskilda samråds— och beslutsformer. Här bör dock understrykas att samarbete inom det rent försvarspolitiska området enligt Maastrichtavtalet sker inom den Västeuropeisla unionen, VEU. Framtida EU-samarbete inom försvarspolitikområdet kommer att diskuteras vid den regeringskonferens som inleds år 1996.
Inför regeringskonferensen kommer Försvarsdepartementet medverka i förberedelsearbetet inför regeringskonferensen. 35
Här bör också nämnas det förhållande att Sverige lan komma att delta Prop. 1994/952100 som observatör i VEU, vilket i sig lan innebära krav på medverkan av Bilaga 5 Försvarsdepartementet och dess myndigheter i olila sammanhang.
Medlemskapet i EU innebär också att Sverige kommer att få ett återflöde från EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljader kr per år. Detta kommer att innebära stora möjligheter till ytterligare insatser för kompetensutveckling, forskning och utveckling, näringslivsutveckling, IT-insatser m.m. För att kunna nyttja dessa medel krävs ett omfattande programarbete.
Många av de frågor som är aktuella genom EU—medlemskapet har redan fått aktualitet i och med att EES-avtalet har trätt i kraft.
Det svenska EU—medlemskapet berör Försvarsdepartementet i fråga om främst följande sakområden:
- säkerhetspolitik
- rättsliga och inrikes frågor (främst gränskontroll till sjöss) - försvarsmateriel- och försvarsindustrifrågor - forskning och utveckling - räddningstjänst och därtill hörande miljöfrågor, inklusive transport av farligt gods &
- informationssäkerhet.
De myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde vilkas verksamhet berörs av ett svenskt EU-medlemskap är:
- Försvarsmakten
- Fortifikationsverket
- Försvarets materielverk
- Överstyrelsen för civil beredslap - Statens räddningsverk
- Kustbevakningen - Försvarets forskningsanstalt - Flygtekniska försöksanstalten
När det gäller de olila ansvarsområdena förtjänar det att nämnas att huvudansvaret för många av de aktuella sakområdena inte ligger på Försvarsdepartementet utan på andra departement.
Berörda myndigheters anslag har beräknats med hänsyn till EU- kostnader.
36
Prop. l994/951100 2.9 Planerings- och budgeteringssystem Bilaga 5
Försvarsutskottet har i sitt betänkande (bet. l993/94:FöU10) förutsatt att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till hur Försvarsmaktens planeringssystem bör anpassas till det budgetsystem som gäller statsförvaltningen.
Regeringen konstaterar att utvecklingen av Försvarsmaktens planeringssystem är myndighetens eget ansvar samtidigt som ett väl fungerande budgetsystem ingår i regeringens och regeringskansliets ansvarsområde. Det är regeringens ansvar att tillse att dessa båda system kan samverka på ett fungerande sätt.
Regeringen har med anledning av att Försvarsmakten har anmält betydande ekonomiska osäkerheter uppdragit åt en oberoende expertgrupp - omfattad av kommittef'orordningen (1976:119) - att skyndsamt granska Försvarsmaktens underlag. Expertgruppen har också till uppgift att granska Försvarsmaktens planeringssystem i de delar som rör kopplingen till det statliga budgetsystemet.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
1. godänner principerna för statsmakternas styrning av det civila försvaret ( avsnitt 2.2 ),
2. godkänner förslaget att Försvarets personalnämnd läggs ned den 30 juni 1995 och vad som i övrigt har angetts i anslutning härtill (avsnitt 2.5),
3. godkänner förslaget att Krigsarkivet läggs ned den 30 juni 1995 och vad som i övrigt har angetts i anslutning härtill (avsnitt 2.6).
4. godkänner vad regeringen har anfört om strategisk försvarsforskning ( avsnitt 2.7 ).
37
" Prop. 1994/95:100 3 Försvarsmakten m.m. Bilaga 5
3.1 Försvarsmakten
l993/94 Utgiftl 34 936 023 000 1994/95 Anslag 36 480 944 000 1995/96 Förslag 59 260 534 000 varav 37 175 101 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996
' Omfattar anslagen
B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet, B 2. Arméförband: Anskatfning av materiel, B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar, C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel, C 3. Marinförband: Anskalfning av anläggningar, D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet, D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel, D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar, E 1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet, E 2. Operativ ledning m.m.: Anskafhring av materiel, E 3. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar, E 4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling, F 1. Försvarets sjukvårdsstyrelse,
F 3. Försvarets materielverk samt delar av anslagen F 7. Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret m.m., K 2. Gemensam försvarsforskning och K 13. Vissa nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets område.
Myndigheten Försvarsmakten inrättades den 1 juli 1994 och omfattar den verksamhet som tidigare bedrivits vid de myndigheter som hörde till huvudprogrammen 1-4 dvs. Arméförband, Marinf'orband, Flygvapenförband och Operativ ledning m.m. samt vissa verksamheter vid myndigheter inom huvudprogram 5 Gemensamma myndigheter. Av de myndigheter som ingick i huvudprogram 5 och vars verksamhet nu ingår i Försvarsmakten lades Försvarets sjukvårdsstyrelse ned den 30 juni 1994. Försvarets civilförvaltning lades-också ned den 30 juni 1994. Del av verksamheten ingår i Försvarsmakten.
Sedan den 1 juli 1994 är Försvarets materielverk avgiftsfinansierat, varför anslagsmedel för ändamål inom dess verksamhet har överförts huvudsakligen till Försvarsmakten. Huvudprograrnmen som begrepp upphörde den 30 juni 1994. 38
' Det övergripande målet för Försvarsmakten är att försvara landet mot Prop. 1994/95:100 väpnade angrepp. Försvarsmakten skall ha sådan krigsduglighet och Bilaga 5 beredskap att den verkar avhållande mot sådana angrepp. Försvarsmakten skall i fred hävda Sveriges territoriella integritet samt
organisera krigsförband och förbereda förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten skall också kunna sätta upp förband för
internationella insatser och delta med militära resurser i internationella
åtaganden.
I Övergripande redovisning I.I Myndigheterna Årsredovisningar
Försvarsmakten har till regeringen lämnat årsredovisning för de tidigare myndigheterna Chefen för armén, Chefen för marinen, Chefen för flygvapnet och Överbefälhavaren såvitt avser huvudprogrammet Operativ ledning m.m. samt anslaget F 7. Frivilliga försvars- organisationer inom den militära delen av totalförsvaret m.m., för budgetåret 1993/94. Även Försvarets sjukvårdsstyrelse ingår i redovisningen. Årsredovisningen omfattar resultatredovisningar för hela verksamheten samt resultat- och balansräkningar, finansieringsanalys och anslagsredovisningar för samtliga anslag utom för anslagen för anskaffning av materiel samt forskning och utveckling. För dessa anslag har Försvarets materielverk lämnat resultat- och balansrålmingar, finansieringsanalys och anslagsredovisning, vilka i det följande redovisas inarbetade i Försvarsmaktens årsredovisningsuppgifter. Anslaget F 7. Frivilliga försvarsorgarrisationer inom den militära delen av totalförsvaret m.m. redovisas i avsnitt 6.13 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.
Härmed har de tidigare myndigheterna Överbefälhavaren, Chefen för armén, Chefen för marinen, Chefen för flygvapnet och Försvarets sjukvårdsstyrelse slutred0visats.
Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse granskat års- redovisningarna för de myndigheter som ingår i den sammantagna myndigheten Försvarsmakten och därvid haft invändningar på en del punkter. De invändningar som har riktats gemensamt mot dessa årsredovisningar avser bokföring av upplupna semester— och andra löneskulder, kostnadsfön'ng av gjorda investeringar i anläggningar för förvaltningsändamål, redovisning av intäkter av avgifter och ersättningar samt redovisning av prestationer för att utveckla, anskaffa, vidmakthålla och avveckla krigsförband.
39
Beträffande huvudprogrammet Arméförband anmäler Försvarsmakten Prop. 1994/95:100 i sin årsredovisning att verksamhetsmålen för budgetåret l993/94 med Bilaga 5 vissa undantag har uppnåtts.
Omstruktureringen av gnmdorganisationen har genomförts enligt statsmakternas beslut.
Grund- och repetitionsutbildning har prioriterats, och de kvalitativa målen för genomförd utbildning har nåtts. Trots detta anmäler Försvarsmakten att målen avseende krigsduglighet under försvarsbeslutsperioden sannolikt inte kommer att nås för vissa fördelnings- och försvarsområdesförband. Orsaken till detta är att möjligheterna att genomföra repetitionsutbildning i vissa fall har varit begränsade på gnrnd av brist på medel och bedöms komma att vara det även framdeles.
Satsningen på materiell förnyelse har fortsatt, vilket medfört att främst armebrigaderna efter hand blir mera slagkraftiga och bättre anpassade till en aktuell stridsmiljö.
Satsningen innebär bl. a. att under året har
" pansarbandvagn 401 (MT-LB) beställts " delbeställning 3 gjorts av stridsfordon 90 " den nya stridsvagn 122 (Leopard 2 S) beställts " förhandlingar förts om köp av begagnad Leopard 2 stridsvagn och ca 160 har levererats " utveckling av pansarskott 95 beställts " anskaffning inletts av fast bro till armébrigadema " utveckling av artillerigranaten Bonus beställts
Anslagssparandet var 269,9 miljoner kronor på anslaget B 1. Ledning och förbandsverksamhet och 145,1 miljoner kronor på anslaget B 2. Anskaffning av materiel. På anslaget B 3. Anskaföring av anläggningar finns en utgående reservation om 12,5 miljoner kronor. Orsaken till det relativt höga anslagssparandet är bl.a. ett medvetet sparande för att finansiera inköpet av pansarbandvagn 501 (BMP-l).
De av Riksrevisionverkets invändningar som är gemensamma för huvudprogrammen har tidigare redovisats. Utöver dessa anser verket att de finansiella intäkterna och de finansiella kostnaderna i Chefens för armen resultaträkning är för högt redovisade med vardera cirka 895 miljoner kronor.
Beträffande huvudprogrammet Marinförband anmäler Försvarsmakten att det till följd av den ekonomiska situationen under året och den omfattande ubåtsskyddsverksamheten finns vissa brister' mom de marina programmen. Bl.a. har repetitionsutbildning för fasta kustartilleri- 40 förband och underhållsförband inte kunnat genomföras som planerats.
Erforderligt materiel— och fästighetsunderhåll har i viss utsträckning Prop. l994/95:100 eftersatts för ytstridsförband och fasta kustartillerifölrband. Utbildningen Bilaga 5 för helikopterförbanden och stridsfartygsförbanden har påverkats negativt av ubåtsskyddsverksamheten.
Under året har upphandling av fyra mindre minröjningsfartyg (YSBm) genomförts. Lätt ubåtsjakttorped (45) har införts. Modifiering av åt1a patrullbåtar typ Hugin till patrullbåt typ Kaparen har genomförts. Modernisering av sjömålsrobot 15 har beställts.
Försvarsmakten redovisar för anslaget C 1. Marinförband: Lednings- och förbandsverksamhet att anslagskrediten om 382,3 miljoner kronor har utnyttjats med 234,1 miljoner kr. (Försvarsmakten har dock inte kunnat beakta senare regeringsbeslut om att de belopp om sammanlagt 300,5 miljoner kronor som under året förts bort från anslagen C 2. och C 3. skall återföras till Försvarsmakten). På anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel har redovisats ett anslags- sparande, avseende merutgift som beviljats för l993/94 och 1994/95, om 117,8 miljoner kronor. Anslaget C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar, som är ett reservationsanslag, har överskridits med 21,8 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket riktar i sin revisionsberättelse anmärkning mot överskridandet på anslaget C 3.
BeträHande huvudprogrammet Flygvapenförband anmäler Försvarsmakten att verksamheten har genomförts enligt givna uppdrag. Förbanden har en ld'igsduglighet som med endast något undantag svarar mot regeringens krav. Insats- och incidentberedskap har upprätthållits i planerad omfattning. Flygstridskrafterna har en god fömtåga till hög initialeEekt och incidentberedskap.
Försvarsmakten anmäler vidare att nedläggningama av F 6 och F 13 har genomförts enligt plan. Främst dessa nedläggningar har medfört att antalet civilanställda har minskat. Genom en bättre samordning och tydligare ansvarsfördelning i underhållsarbetet har styrningen av under- hållskostnadema förbättrats. Kostnaderna för materielunderhållet har också minskat betydligt under budgetåret. Materielanskaffningen har i huvudsak genomförts enligt plan, bl.a. innebärande att modifieringen av flygplan AJ 37 till AJS 37 har fortsatt. Kontrakt rörande motorbytet på SK 60 har tecknats. Byggnadsverksamheten har genomförts enligt plan och har avsett bl.a. byggnationer för JAS 39 Gripen på F 7 och en ny hangar på F 10. Under budgetåret har huvudprogrammyndigheten Chefen för flygvapnet genom rapporten Ökad samordning av den militära och den civila vädertjänsten redovisat regeringens uppdrag om en utveckling av samarbetet med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om vädertjänst.
41
Bilaga 5
I fråga om enskilda förband redovisar Försvarsmakten bl.a. följande. Det nya systemet för luft- och markobservation har börjat att organiseras. Huvudsakligen på grund av omfattande utbildnings- verksamhet har produktionsmålet för två av de tio jaktäygdivisionema inte uppnåtts. Haveriet med JAS 39 Gripen vid uppvisningen sommaren 1993 har försenat inflygning och utbildning av instruktörer. Inom AJ/S 37—systemet har såväl attack- som jakt- och spaningsförmågan förbättrats. Genom att repetitionsutbildningen har kuth fördubblas har erfordeng krigsduglighet börjat att återtas inom basförbanden. Nedläggningen av F 6 och F 13 med flottiljverkstäder har inneburit en minskning av tillsynsresursema.
Anslagssparandet på anslaget D 1. Ledning och förbandsverksamhet var 201,9 miljoner kronor. På anslaget D 2. Anskaäning av materiel har 94,5 miljoner kronor utnyttjats av medgiven anslagsluedit om 226,4 miljoner kronor. På anslaget D 3. Anskaffning av anläggningar änns en utgående reservation om 3,6 miljoner kronor.
Riksrevisionsverkets invändningar mot Chefens för flygvapnet del i den samlade årsredovisningen har redovisats tidigare i avsnittet.
Beträä'ande huvudprogrammet Operativ ledning m.m. anmäler Försvarsmakten att verksamheten i huvudsak har genomförts enligt
givna uppdrag. Den pågående omstruktureringen följer uppgjorda planer.
Lednings-, insats- och incidentberedskapen har upprätthållits i enlighet med givna uppdrag. Ubåtsskyddsverksamheten har bedrivits i större omfattning än vad som förutsetts vilket inneburit ett överutnyttjande av medel.
Den tidigare eftersläpningen inom områdena telekrigföring och infomrationsteknologi har till stor del kunnat återtas. Målen enligt 1992 års försvarsbeslut bedöms kunna uppnås.
Anslaget E 1. Ledning och förbandsverksamhet har överutnyttjats med 142,2 miljoner kronor. Medgiven anslagskredit om 33,5 miljoner kronor har överskridits med omkring 81 miljoner kronor. Anslagssparandet på anslaget E 2. Anskaffning av materiel var 6,4 miljoner kronor. På anslaget E 3. Anskaffning av anläggningar änns en utgående reservation på 7,5 miljoner lcronor. Anslagssparandet på anslaget E 4. Forslming och utveckling var 50,3 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse - utöver de generella iakttagelserna - riktat invändningar mot att anslaget E 1. Ledning och förbandsverksamhet har utnyttjats utöver medgiven anslagskredit. Verket anser att överskridandet tyder på brister i de ekonomiadministrativa rutinerna.
Prop. 1994/95:100
42
Prop. 1994/952100 1.2 Regeringens överväganden ' Bilaga 5
" dmålf'rf l ri nl 2-1
I 1992 års försvarsbeslut fastlades i huvudsak följande mål för verksamheten under försvarsbeslutsperioden 1992-1997.
Arméförband
Inom fördelningsförbanden - bl.a. stadsskyttebataljoner och gränsöver- vakningskompanier - slall bl.a. fyra fördelningshaubitsbataljoner 15,5 F avvecklas. I övrigt slall i huvudsak organisationen bibehållas. Fördehringsförbandens förmåga skall förbättras inom ett antal funktioner, bl.a. ledning i främst telestörd miljö samt eldkraft vad avser både indirekt och direkt pansarvärnseld.
Inom territorialförsvarsförbanden, bl.a. stadsskyttebataljoner och försvarsbataljoner, skall omorganiseringen fortsätta, vilket i huvudsak innebär att förbanden reduceras till en volym som lan erhållas genom avkastning från fältförbanden. Territorialförsvaret skall omfatta omkring 165 000 man. Territorialförsvarsförbandens förmåga skall förbättras inom ett antal funktioner, bl.a. eldkraften vad avser direkt pansar— vämseld.
Inom territorialförsvarsförbanden skall vidare omorganiseringen och utvecklingen av hemvärnet fortsätta, vilket innebär att hemvärnet omkring sekelskiftet slall ha utökats till cirka 125 000 man. Hemvämsförbandens eldkraft slall förbättras bl.a. vad avser strid mot markpr och direkt pansarvärnseld.
Arméns brigader slall utvecklas och moderniseras genom att deras skydd, rörlighet och mörkerstridsförmåga förbättras. Detta innebär bl.a. att sex infanteribrigader skall organiseras så att - utöver annat - fyra skyttebataljoner kommer att ingå i varje brigad.
Omorganisationen av Norrlandsbrigaderna slall fortsätta, vilket bl.a. innebär att fyra Norrlandsbrigader bibehålls och att en omorganiseras till mekaniserad brigad övre Norrland. Omorganisationen av pansar- brigadema skall fortsätta. Detta innebär att två pansarbrigader bibehålls och att två omorganiseras till mekaniserade brigader. Omorganisation och utveckling av melaniserade brigader skall fortsätta, vilket innebär att totalt fyra mekaniserade brigader organiseras. Samtliga brigader skall ges högre kvalitet både personth och materiellt. Bl.a. skall eldkraften vad avser både indirekt och direkt pansarvämseld förbättras.
43
Bilaga 5
Marinförband Ledningsorganisationens omstrukturering slall fullföljas. Helikopterorganisationen skall vidmakthållas.
Ytstridsförbanden slall organiseras i tre ytstridsäottiljer. Fyra kustkorvetter av typ Göteborg skall krigsorganiseras. Tolv robotbåtar av typ Norrköping skall vidmakthållas, varvid sex robotbåtar slall ges förlängd livstid. Åtta patrullbåtar av typ Hugin slall modiäeras och livstidsförlängas, medan fyra slall vidmakthållas med nuvarande uppgifter. Resterande fyra patrullbåtar slall utgå ur organsationen. Utvecklingen av ett nytt ytstridsfartyg slall fortsätta.
Tolv ubåtar skall vidmakthållas. Tre ubåtar av typ Sjöorrnen skall successivt ersättas före år 2000 av ubåt typ Gotland.
Minkrigsförbanden skall vidmakthållas. Tre rninkrigsavdelningar skall organiseras. Fartyg typ YSBm slall anslaäas. Ett stamminfartyg skall utgå ur organisationen.
Utveckling och anslaffning av undervattensvapen skall fullföljas.
Tolv av de nuvarande 19 spärrbataljonerna skall bibehållas inom prioriterade områden och anpassas till en framtida krigsmiljö. Studier och projektering av förband för ersättning av bl.a. äldre fasta kustartilleriförband inom de prioriterade områdena slall genomföras. Främst skall rörliga alternativ prövas.
Organiserandet av de sex amäbiebataljonema skall fortsätta. Tre av amäbiebataljonema slall före den 1 juli 1997 utrustas med båtrnateriel så att full taktisk och operativ rörlighet uppnås.
F lygvapergförband
Omsättningen av stridsledningscentralerna till StriC 90 slall fullföljas. Radiosystemet RAS 90 skall anskaffas i en utformning anpassad till en framtida krigsmiljö. Flygburen spaningsradar skall anskaffas med inriktningen att två grupper om vardera två till tre radarsystem slall vara organiserade vid sekelskiftet. Verksamheten vid basbataljonerrra skall organiseras så att eventuella brister inte påverkar äygstridskraftemas samlade möjligheter att fullgöra sina uppgifter. Antalet basbataljoner slall reduceras till 24. Senast den 30 juni 1997 slall - i förhållande till läget år 1992 - ytterligare en Bas 90 ha färdigställts och senast år 2002 slall minst 20 huvudbaser inom Bas 90- systemet vara utbyggda. Utvecklingen av olika stödsystem inom lednings- och sambandsförbanden slall fortsätta.
Prop. 1994/95:100
Planeringen för att införa JAS 39 Gripen i krigsorganisationen slall Prop. l994/95:100 fortsätta. Senast den 30 juni 1997 skall två Gripen-divisioner vara Bilaga 5 Operativa. Studier och utveckling av spaningskapsel slall fortsätta. Anskaä'iringen av bomblapsel slall fullföljas. Utveckling och anskaffning av motmedel för Gripen slall fortsätta.
Anskaffningen av motmedel för JA 37 skall fullföljas liksom bomblapselanskaffningen för AJ/S 37-systemet. Sex äygdivisioner S, AJ/S och AJS 37 slall organiseras. Integreringen till AJS 37 slall vara slutförd senast den 30 juni 1997.
Transportäygförbandens utbildning och övning i krigsuppgiften slall genomföras i enlighet med uppgjord plan. Ersättningsflygplan för signalspaningsäygförbanden slall vara anslaffade senast den 30 juni 1997. Ett signalspaningsäygförband slall vara operativt med nytt flygplan senast den 30 juni 1996.
Operativ ledning m.m.
Den operativa ledningen skall omstruktureras för att erhålla balans mellan ledningsorganisation och ledningssystem samt mellan ledningsorganisation och övriga stridskrafter.
Den centrala ledningens krigsorganisation slall minska. Ett högkvarter skall organiseras i den nya myndigheten Försvarsmakten. På den högre regionala nivån skall organisationen bestå av tre militärområdesstaber samt en rörlig militärområdesförstärkningsstab.
För att bl.a. medge kontinuerlig ledning i olika konäiktlägen skall utbyggnaden av informationssystem kompletteras och anskaffade underrättelsesystem vidmakthållas.
Underhållsorganisationen skall vidareutvecklas för att med ökad överensstämmelse mellan ledningsansvar i krig och i fred säkerställa ett tidigt understöd. Ett underhållsregemente skall organiseras i vart och ett av de tre militärområdena.
Insats- och incidentberedskapen slall upprätthållas. Rsltatb "mnin vvr nu 1 4
Av de invändningar som Riksrevisionsverket riktat mot de årsredovisningar som ingår i Försvarsmaktens årsredovisning änns det flera som kan hänföras till de förändringar i regelverk och organisation som påverkat Försvarsmakten under budgetåret. Dessa invändningar är av engångskaraktär och nödvändiga åtgärder vidtas av myndigheten under innevarande budgetår. 45
Bilaga 5
Regeringen anser att de invändningar som Riksrevisionsverket riktat mot att tre av anslagen mom Försvarsmaktens område har överskridits är av en annan art. Överskridandena tyder uppenbarligen på bristande ekonomiadministrativa rutiner vad avser uppföljning av anslagsbelastningen. Regeringen ser allvarligt på förhållandet och avser att särskilt följa utvecklingen inom detta område vid Försvarsmakten.
De invändningar som Riksrevisionsverket riktat gemensamt mot här aktuella årsredovisningar måste enligt regeringen beaktas av Försvarsmakten. Regeringen anser dock i fråga om redovisning av prestationer, att effekten av prestationerna (krigsorganisationens förmåga, beredskap och uthållighet) är det viktigaste att mäta. Det är emellertid också av betydelse att kunna mäta bl.a. prestationer och relatera dessa till kostnader. Mot denna bakgrund delar regeringen Riksrevisionsverkets uppfattning att Försvarsmakten bör fortsätta att utveckla resultatredovisningen och att verkets iaktagelser avseende årsredovisningen l993/94 bör ligga till grund för det arbetet.
För huvudprogrammet Arméförband konstaterar regeringen att de omfattande förändringarna i arméns grundorganisation i allt väsentligt har genomförts enligt 1992 års försvarsbeslut.
Utvecklingen mot ökad kvalitet och minskad numerär fortsätter enligt intentioner i 1992 års försvarsbeslut.
De lcrigsorganisatorisla målen för budgetåret 1993/94 har i allt väsentligt uppnåtts. Undantag har utgjorts av vissa förband som genomfört begränsad repetitionsutbildning.
Viss verksamhet har planerats om för att göra det möjligt att anslaffa begagnade stridsvagnar 121 och de begagnade pansarfordonen MT-LB och BMP,
De tidigare arméanslagen har underutnyttjats något, bl.a. beroende på ett medvetet anslagssparande för att möjliggöra ovannämnda inköp.
Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har genomförts i enlighet med vad som angetts i regleringsbrevet. Krigsduglighetens utveckling under året tyder dock på att vissa förband inte kommer att nå upp till de mål som har satts upp för försvarsbeslutsperioden. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen inom området.
Utöver vad som i det föregående har sagts om Riksrevisionsverkets invändningar mot årsredovisningen måste den felaktiga metoder att redovisa änansiella intäkter och kostnader rättas till.
För huvudprogrammet Marinförband har brister i förbandens förmåga anmälts i årsredovisningen för 1993/94. Marinen har dock, med
Prop. 1994/95 : 100
46
bortseende från de belopp som under året förts bort som besparingar Prop. 1994/95:100 men sedermera återförts till Försvarsmakten, sammantaget underskridit Bilaga 5 tilldelade anslagsramar med 162,3 miljoner kronor.
Regeringen anmälde i föregående års budgetproposition särskilda åtgärder rörande marinförband under budgetåret 1993/94 till följd av de ekonomiska problemen inom marinen. Bl. a. prognosticerades ett omfattande överskridande på anslaget C 1. I syfte att låta ett sådant översluidande under året änansieras inom huvudprogrammet beslutade regeringen genom ändring av regleringsbrev den 9 juni 1994 att ett belopp om sammantaget 300,5 miljoner kronor skulle föras bort från anslagen C 2. och C 3. som besparingar. Detta belopp har genom regeringsbeslut den 17 november 1994 återförts till Försvarsmakten i form av medgivande till merutgift och kan således tillgodoräknas den marina förbandsverksamheten. Vidtagna åtgärder ledde också till kraftiga begränsningar av verksamheten vilket återspeglas i de brister som anmälts av Försvarsmakten.
Regeringen bedömer att det uppkomna anslagssparandet, inklusive det belopp som återförts i form av menltgift, bör göra det möjligt att i huvudsak åtgärda de brister som anmälts.
Vad gäller överskridandet på reservationsanslaget C 3. lan följande konstateras. Inför beslutet om ändring av regleringsbrev den 9 juni 1994 fanns möjlighet att minska det belopp som under anslaget ställts till regeringens disposition för att kunna föras bort som en besparing. Den tidigare myndigheten Chefen för marinen bereddes tillfälle att anmäla återstående medelsbehov under budgetåret 1993/94. Till följd av ett ofullständigt underlag kom ett alltför litet medelsbehov att anmälas.
För huvudprogrammet Flygvapenförband konstaterar regeringen att verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har genomförts i enlighet med vad som har angetts i regleringsbrevet. Förbanden har en god förmåga att lösa sina uppgifter.
Anbefalld insats- och incidentberedskap har upprätthållits.
De tidigare äygvapenanslagen har sammantaget underutnyttjats något. Till stor del beror detta på genomförda rationaliseringar inom materiel- underhållet. Uppkommet anslagssparande underlättar genomförandet av prioriterad verksamhet budgetåret l994/95.
Regeringen har i avsnittets inledning kommenterat Riksrevisions- verkets invändningar mot den tidigare myndighetens Chefen för flygvapnet del i den samlade årsredovisningen.
För huvudprogrammet Operativ ledning m.m. konstaterar regeringen att verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har 47 genomförts i enlighet med vad som har angetts i regleringsbrevet.
Regeringen ser allvarligt på att anslaget E 1. Ledning och Prop. 1994/95:100 förbandsverksamhet utnyttjats över medgiven anslagskredit; detsamma Bilaga 5 gäller de brister i de ekonomiadministrativa nitinerna som deta tyder på. Regeringen fönltsätter dock att bristerna kan avhjälpas av den sammanhållna myndigheten Försvarsmakten under innevarande budgetår.
För att säkerställa ett underlag om Försvarsmaktens behov av stöd från det civila samhället för återagningsändamål krävs ett fördjupat samarbete mellan Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap, främst för att kvantiäera behoven och mot denna bakgrund pröva realiserbarheten i genomförandet deta underlag är av betydelse för det fortsatta arbetet med näsa försvarsbeslut.
Försvarets sjukvårdsstyrelse upphörde som myndighet den 30 juni 1994. Sedan den 1 juli 1994 änns en sjukvårdsfunktion i Försvarsmaktens högkvarter. Försvarets sjukvårdscentrum bildades den 1 juli 1994 inom Försvarsmakten med lokalisering till Vämrlands läns landssu'ngs vårdlokal Sätter i Karlsadsområdet.
Regeringen bedömer att verksamheten inom Försvarsmakten under budgetåret 1994/95 kommer att kunna genomföras i enlighet med givna
uppdrag. Slutsats
Regeringen bedömer, med utgångspunkt i Försvarsmaktens redovisningar, att utvecklingen gentemot de mål som sattes i 1992 års försvarsbeslut har varit tillfredsställande.
De operativt rörliga arméförbanden (brigader och fördelningsförband), huvuddelen av fartygsförbanden och de rörliga kustartilleriförbanden samt äygvapenförbanden uppfyller i allt väsentligt de krigsduglighets- krav som nu erfordras för att målen 1997 slall kunna nås. Detta kommer dock sannolikt inte att kunna ske vad avser vissa fördelnings- och försvarsområdesförband samt vissa marinstridskrafter.
Besparinga;
Regeringen anser att en besparing om 1 796 836 000 kronor skall göras inom Försvarsmakten.
Besparingen genomförs så långt möjligt som en generell besparing inom verksamheten och genom att tillvaraa ytterligare möjligheter till samordning och effektivisering av produktionen inom Försvarsmakten.
Härutöver kan besparingen genomföras genom att, i rådande säkerhetspolitiska situation, kraven på insatsberedskap och på 43
krigsduglighet för vissa krigsförband sätts ned. Vidare minskas Prop. 1994/95:100 ambitionerna avseende krigsorganisationens materiella förnyelse. Bilaga 5
Försvarsmakten har i ett kompletterande underlag inför budgetåret 1995/96 angett att aktuella besparingar måste genomföras inom en rad angivna verksamhetsområden. Sålunda har verksamhetsområdet Gnlndutbildning i Försvarsmaktens underlag föreslagits bli föremål för en stor del av de samlade besparingsåtgärdema. Regeringen är inte beredd att medge några besparingar inom verksamhetsområdet Grundutbildning.
En mer ingående beskrivning av besparingsåtgärdemas konsekvenser änns i det följande i avsnitt II. Programvis redovisning av verksamhetsmål för budgetåret 1995/96.
11 Programvis redovisning av verksamhetsmål för budgetåret 1995/96
II.] Operativa ledningr- och underhålls/örband
II.1.1 Försvarsmakten
Upäragsförslag, m.m,
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. " De operativa lednings- och underhållsförbanden vidmakthålls. Högkvarterets krigsorganisation liksom underhållsregementenas omorganisation fullföljs. Härvid omorganiseras fö r d e 1 n i n g s - underhållsbataljonema till sex milotransportbataljoner. " De fasa stabsplatsema vidmakthålls och materielen anpassas till den tekniska utvecklingen. " Underrättelse- och säkerhetstjänst bedrivs enligt särskilda instruktioner. " Lednings-, insats- och incidentberedskap upprätthålls enligt särskilda anvisningar.
II.1.2 Regeringens överväganden
Resultagzedömning
Verksamheten inom programmet har präglats av förberedelser för och genomförande av Försvarsmaktens omstrukturering. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att de brister i bl. a. krigsdugligheten som föreligger kommer att minska genom den av Försvarsmakten föreslagna programinriktrringen; på så sätt kan de långsiktiga målen uppnås.
49
4 Riksdagen ]994f9_5. ] Sum/. Nr 100. Bilaga 5
Bilaga 5
Maer
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av beredskapen, repetitionsutbildningen och anskaffningen av anslagsänansierade anläggningar.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 2 759 012 000 kronor.
II.2 F örrielningsjb'rband
[1.2.1 Försvarsmakten
Upmmgsförslag, m,m,
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
Fördelnings- och artilleriregementsstaber, televapen- och fördelningsunderrättelsekompanier, jägarförbanden och fördelnings- pansarvärnskompaniema vidmakthålls. Organisering av ytterligare två norrlandsjägarbaaljoner påbörjas.
" Utvecklingen och anskaffningen av artillerilokaliseringsradam ARTHUR fortsätter och anskaffningen av telesystem 9000 slutförs. " Fördelningskanonbaaljonema och fördelningshaubitsbaaljon 15,5 F vidmakthålls. Organiseringen av fördelningshaubitsbaaljon 95 fortsätter. Utvecklingen av måldetekterande hårdmålsammunitionen BONUS fortsätter. " Arméflygförbanden, luftvärnsförbanden och ingenjörsförbanden vidmakthålls. Utvecklingen av RBS 23 BAMSE fortsätter. Anskaffningen av stridsvagnstransportsläp fortsätter. * Fältsjukhuskompanier med fältsjukhustransportplutoner vidmakt- hålls.
II.2.2 Regeringens överväganden
Resulatbedömning
Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna inte nåtts fullt ut. Bl.a. har repetitionsutbildningen av vissa förband inte kunnat genomföras och organiseringen av fördelningshaubitsbaaljon 95 har försenats.
Prop. l994/95:100
50
Prop. 1994/95:100 Shasta Bilaga 5
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av repetitionsutbildningen. Vidare kommer regeringen att medge att anskaärringen av pansarskott 95 och mörkerriktmedel till pansarvämsrobotsystem BILL samt renovering av robot 70 senareläggs.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 3 744 593 000 kronor.
11.3 Försvarsområdesförband
11.3.1 Försvarsmakten Engmgsföglag, m,mI
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
Sadsskyttebaaljoner organiseras och vidrrrakthålls, försvars- områdessaber med betjäningsförband och kvarstående förband inklusive hemvämsförband vidmakthålls. " Organisering av försvarsområdesluftvämskompanier med direkt- riktrringssikten fullföljs. " Organisering av gränsövervakningskompanier påbörjas, och organiseringen av försvarsbataljoner samt transportledningsgnlpper slutförs. " Organisering av mobiliserings— och förplägnadsplutoner genomförs. " Utgående krigsförband avvecklas.
" Anskaä'ningen av truppradio 8000 slutförs.
11.3.2 Regeringens överväganden
Resultamegömning
Regeringen konsaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna inte nåtts fullt ut. Detta beror huvudsakligen på att repetitionsutbildningen inte har kunnat genomföras som planerats.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom progranunet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka 51 omfattningen av repetitionsutbildningen. Vidare kommer regeringen att
medge att anskaffningen av pansarskott 95 och mörkerriktrnedel till Prop. l994/95:100 pansarvämsrobotsystemet BILL senareläggs. Bilaga 5
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret l995/96 till 2 823 813 000 kronor.
11.4 Annébrigadförband
11.4.1 Försvarsmakten
llpmmgsfg'rslag, m.m.
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. " Omorganiseringen av fem infanteribrigader till [B 2000 fortsätts, och omorganiseringen av en infanteribrigad till mekaniserad infanteribrigad med stridsfordon 90 påbörjas.
" Omorganiseringen av fyra norrlandsbrigader till NB 2000 och en norrlandsbrigad till norrlandsmekaniserad brigad med ny stridsvagn 122 och stridsfordon 90 påbörjas. '" Omorganiseringen av två pansarbrigader till PB 2000 påbörjas. " Omorganiseringen av två melaniserade brigader till MekB 2000
med begagnad stridsvagn 121 påbörjas, och en mekaniserad brigad med stridsvagn 104 vidmakthålls. Tillförsel av granatkasarammunitionen STRIX fullföljs. Utvecklingen av artilleriammunitionen BONUS fullföljs. Anskaffning av pansarvämsrobotsystem 56 BILL slutförs. Renovering och modiäering av robot 70 påbörjas. Krigsbro till pansar- och mekaniserade brigader tillförs. Anskaffningen av truppradio 8000 slutförs. Anskaffningen av personligt splitterskydd och C-stridsdräkter fortsätts. Utvecklingen av pansarskott 95 slutförs. " Anskaffningen av pansarbandvagn 401(MT-LB) och pansarbandvagn 501(BMP-l) till infanteri- och norrlandsbrigader fortsätter.
Illllll
*
11.4.2 Regeringens överväganden
Resulatbedö mning
Programmet utvecklas planenligt mot de mål som sattes upp i 1992 års försvarsbeslut.
52
Prop. 1994/95 : 100 Slättens! Bilaga 5
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av repetitionsutbildningen. Vidare kommer regeringen att medge att anslaffningen av pansarskott 95 och mörkerriktrnedel till pansarvämsrobotsystemet BILL samt renovering av robot 70 senareläggs.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen berälmar medlen för programmet för budgetåret l995/96 till 7 563 067 000 kronor.
II.5 Marina lednings- och underhållsförband
11.5.1 Försvarsmakten
W
Försvarsmakten föreslår 1 huvudsak följande.
Fyra marinkommandon och ett marindistrikt vidmakthålls.
" Reduceringen av ledningsorganisationen på lägre regional nivå slutförs. " Bas- och underhållsförbanden organiseras i nio baaljoner m.m. Förbandens organisation slall anpassas till marinens övriga krigsorganisation och samordnas med de områdesbundna förbanden. ." Ett nytt ledningssystem utvecklas och insalleras.
11.5.2 Regeringens överväganden
&sulatbedömging
Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna inte nåtts fullt ut. Bl. a. har repetitionsutbildning för underhållsförbanden inte kunnat genomföras som planerats och materielunderhållet har eftersatts för en del förband.
Slutatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskosmaderna — bör påverka om- fattningen av repetitionsutbildningen.
53
Bilaga 5
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 1 192 352 000 kronor.
11.6 Marina flyg- och helikopterjörband
11.6.1 Försvarsmakten
Uppdragsf'gglag. m. m,
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. " Helikopterdivisionerna omorganiseras så att antalet divisioner i lo'igsorganisatjonen minskar från tre till två. Fredsverksamhet genomförs på Berga, Säve och Kallinge inom ramen för en marindygledning.
11.6.2 Regeringens överväganden
ul mnin
Regeringen konstaterar att utbildningsverksamheten inte helt har kuth genomföras som planerats till följd av omfattande ubåtsskydds— verksamhet och en pressad ekonomi.
Slutsatgr
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet bör tas ut som en generll besparing avseende driftkostnadema
Regeringen avser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak enligt Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret l995/96 till 364 552 000 kronor. II.7 Stridsfanngrband II.7.1 Försvarsmakten
Upmmgsf'grslag. m, m,
Försvarsmakten förslår i huvudsak följande. " Två ytstridsflottiljledningar vidmakthålls. " Utvecklingen av ytstridsfärtyg 2000 fortsätts.
Prop. 1994/95:100
54
Bilaga 5
" Införandet av kustkorvett typ Göteborg i krigsorganisationen fortsätts. " Tolv robotbåtar vidmakthålls, varav sex ges förlängd livstid. " Tolv patrullbåtar vidmakthålls.
Anskaffning av mindre minröjningsfartyg typ Styrsö (YSBm)
fullföljs.
Projektering av ubåt 2000 fortsätts. Anskaffning av tre ubåtar typ Gotland fullföljs. Halvtidsmodemisering av ubåt typ Näcken fullföljs. Utvecklingen av tung torped 62, anskaffningen av lätt ubåtsjakttorped 45 samt studier och utveckling av ny lätt ubåtsjakttorped 46 fullföljs. Halvtidsmodemiseringen av sjömålsrobot 15 fortsätts.
|
I'll!
II.7.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna inte fullt ut har nåtts. Bl. a. har förmågan i huvud- tjänsten i flera fartygsf'orband gått ned till följd av begränsningar i övningsverksamheten.
Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom progranunet - utöver en generell besparing avseende driftskostnadema - bör påverka omfattningen av beredskapen. Regeringen bedömer projektet YS 2000 angeläget och kommer särskilt att pröva denna anskaEning.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 4 427 810 000 kronor.
11.8 Kust/ömmjörband
[1.8.1 Försvarsmakten
Upmmgsförslag, m. m,
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. " Omorganisering av fasta kustartilleribrigadledningar till rörliga påbörjas, varvid en organiseras före den 1 juli 1996. " Organiseringen av sex amfibiebataljoner fonsåtts, varvid tre skall ges full taktisk och operativ rörlighet före den 1 juli 1997.
Prop. 1994/95 : 100
55
" Studier av förband för ersättning av bland annat äldre fästa Prop. l994/95:100 kustartilleriförband fortsätts, varvid främst rörliga alternativ prövas. Bilaga 5 " Områdesbundna kustförsvarsförband vidmakthålls i Stockholms och Blekinge skärgårdar, i inloppen till Göteborg och Bråviken samt på norra Gotland. Tolv spärrbataljoner vidmakthålls i avvaktan på pågående utredningar. " Moderniseringen av ett prototypbatteri 7,5/57 fortsätts.
11.8.2 Regeringens överväganden
&sultatbedö mning
Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna inte nåtts fullt ut. Materiel- och fastighetsunderhåll har genomförts på en lägre nivå än vad som krävs för att till alla delar motsvara de operativa kraven.
lu r
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka omfattningen av repetitionsutbildningen och anskaffningen av anslags- finansierade anläggningar.
I avvaan på att pågående utredningar om det områdesbundna kustförsvarets framtida utformning slutförs anser regeringen att programmet bör ges den inrikming som Försvarsmakten har föreslagit.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 2 162 150 000 kronor.
11.9 Flygvapnets lednings- och underhållsförbaud
11.9.1 Försvarsmakten
Uppdmgsfg'glag, m.m,
FörSvarsmakten föreslår i huvudsak följande. " Tre flygkommandostaber, försvarets telenät (FTN) och nio st:-il- bataljoner vidmakthålls. " Utvecklingen och anskaffningen av det för flygstridskraftema gemensamma lednings- och informationssystemet fortsätter. " Utvecklingen och anskaffningen av det taktiska radiosystemet liksom av det flygbuma radarspaningssystemet fortsätter. " Anskaffningen av de nya stridsledningscentralerna StriC fortsätter och äldre centraler avvecklas efter hand. 56
" Organiseringen av det optiska luftbevakningssystemet LOMOS Prop. 1994/95:100 fortsätter. Bilaga 5 " 24 basbataljoner vidmakthålls. " Utbyggnaden av huvudbaser inom Bas 90—systemet fortsätter.
[1.9.2 Regeringens överväganden Mamma
Förbanden har vidmakthållit en i huvudsak god förmåga att lösa sina uppgifter.
Regeringen noterar särskilt att den under föregående budgetår genomförda repetitionsutbildningen har resulterat i förbättrad krigs- duglighet.
Arbetet med att förbättra styrningen av materielunderhållet har nu gett tydliga resultat genom minskade underhållskostnader. Samtidigt noterar regeringen att nedläggningen av F 6 och F 13 med flottiljverkstäder har medfört problem med tillsynsresursema.
Under innevarande budgetår har åtgärder inletts för att inom ramen för den befintliga organisationen öka tillsynskapaciteten.
Sim
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnaderna - bör påverka om- fattningen av beredskapen, repetitionsutbildningen och anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag.
Det är angeläget att den fredstida grunden i det nya luft- och markobservationssystemet LOMOS byggs upp.
De brister som ännu föreligger inom framför allt basbataljonema bör så långt möjligt rättas till.
Av den tidigare huvudprogrammyndighetens Chefen för flygvapnet och Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts gemensamma rapport framgår att samarbetet i fråga om vädertjänst har fördjupats. Regeringen delar myndigheternas uppfattning att samordningen av vädertjänsten har drivits så långt som det för närvarande är praktiskt möjligt. 57
Bilaga 5
Kostnaderna för materielunderhållet minskar nu. Regeringen anser att det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter arbetet med att effektivisera underhållet och att hålla underhållskosmaderna nere.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret l995/96 till 6 114 694 000 kronor.
11.10 JAS 39 förband
II.10.1 Försvarsmakten
Upräragsförslag, m.ml
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande.
" Anskaffningen av JAS 39 Gripen fortsätter så att två divisioner kan tas i operativ drift under år 1997 samt ytterligare fem divisioner före år 2002. " Utvecklingen av den tvåsitsiga IAS 39B Gripen fortsätter. " Anskaffningen av radarjaktrobot med medellång räckvidd och spaningskapsel för låg höjd fortsätter. Spaningskapseln skall kunna vara i operativ drift senast år 2002. " Anskaffningen av bombkapseln slutförs. " Utveckling och anskaffning av vamings- och motverkanssystem för delser-ie 2 av JAS 39 Gripen fortsätter.
II.10.2 Regeringens överväganden
Regeringen kommer att medge att utveckling och anskaffning av spaningskapseln senareläggs.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 10 303 549 000 lcronor. 11.11 Övriga stridsHyg/örband II.11.1 Försvarsmakten
EMM
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. * Åtta JA 37, två 1 351, sex AJS 37 samt fyra lätta attackdivisioner vidmakthålls.
Prop. 1994/95 : 100
58
" Flygplan SF 37 vidmakthålls intill dess spaningsfunktionen för JAS Prop. l994/952100 39 Gripen blir operativ. Bilaga 5 " Integration av radarjaktrobot med medellång räckvidd för flygplan JA 37 påbörjas. " Införande av taktiskt radiosystem för JA 37 påbörjas.
II.11.2 Regeringens överväganden R sul e ömnin Förbanden har vidmakthållit en god förmåga att lösa sina uppgifter.
Under innevarande budgetår vidtas åtgärder för att avhjälpa bristerna inom vissa jaktflygdivisioner.
lu r
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnadema - bör påverka omfatmingen av beredskapen.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret l995/96 till 3 050 952 000 kronor.
II. 12 Dunsportflygförband
II.12.1 Försvarsmakten
Upgragsförslag, m.m,
Försvarsmakten förelår 1 huvudsak följande. Fem tunga och tre medeltunga flygräddningsgrupper vidmakthålls. " Avvecklingen av de medeltunga och organiseringen av ytterligare en tung flygräddningsgrupp påbörjas. " Fyra centrala och åtta regionala transportflygdivisioner vidmakthålls. " Anskaffningen av två nya signalspaningsflygplan som ersättning för de nuvarande fullföljs.
II.12.2 Regeringens överväganden
&sultatbedömning
59 Förbanden har vidmakthållit en god förmåga att lösa sina uppgifter.
Bilaga 5
Regeringen konstaterar att bemanningsläget inom Tp 84-förbanden (Hercules) har förbättrats i enlighet med den gällande planen. Vamings— och motmedelssystem har anskaffats för Tp 84. Detta har stor betydelse för säkerheten när förbanden används vid internationella uppdrag.
lu r
Regeringen bedömmer att besparingarna inom programmet bör tas ut som en generell besparing avseende driftkostnadema.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret l995/96 till 550 381 000 kronor.
11.13 För krigsorganisationen gemensamma resurser
II.13.1 Försvarsmakten
Upgragsförslag, m,m,
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. " Utbildningen till och av yrkes- och reservofficerare genomförs så att krigsorganisationens behov och krav tillgodoses. " Uppdragsstyrningen av stödmyndigheter utanför Försvarsmakten utvecklas så att anpassning sker till Försvarsmaktens angivna behov och lämnade uppdrag. " Den frivilliga försvarsverksamheten vidmakthålls på en oförändrad nivå. Åtgärder vidtas för att öka antalet kvinnor med vilka avtal tecknas. " För krigsorganisationen gemensam materiel anskaffas. " Kostnader för förrådsdrift och för mark, anläggningar och lokaler reduceras. Tillgångar som ej längre erfordras för krigs- organisationen avvecklas. "' Målllygdivisionen vidmakthålls. " Modifieringen av Sk 60:s avioniksystem liksom utbytet av flygplantypens motorer fortsätts.
11.13.2 Regeringens överväganden Resgllagedö mning
Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna har nåtts.
Prop. 1994/95: 100
Bilaga 5
Riksrevisionsverket har granskat Försvarsmaktens avveckling av krigsförband och föreslagit vissa åtgärder. Regeringen bedömer att Riksrevisionsverkets förslag i allt väsentligt tillgodoses genom Försvarsmaktens förändrade lednings— och styrsystem.
Den civila tiafikflygarutbildningen behandlas i avsnitt IV. 7. Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnadema — bör påverka omfatmingen av beredskapen, utbildningen av civila trafiktlygare samt anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret l995/96 till 9 300 332 000 kronor. Av beloppet bedöms 138 645 000 kronor bli avdelade för de frivilliga försvarsorganisationerna.
11.14 För grundorganisationen gemensamma resurser
11.14.1 Försvarsmakten
Qnräragsförslag, m,m,
Försvarsmakten föreslår i huvudsak följande. " De personal- och ekonomiadministrativa systemen utvecklas. " Grundorganisationens kapacitet anpassas till krigsorganisationens behov. " Krigs- och grundorganisationens behov av mark, anläggningar och lokaler tillgodoses genom f'orhyming från Fortifikationsverket. " Gemensam utbildnings— och övningsmateriel utvecklas och anskaffas. " Försvarsmaktens behov vad gäller teknologiförsörjning och forskning tillgodose främst genom uppdrag till Försvarets materielverk och Försvarets forskningsanstalt
11.14.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna har nåtts utom inom forsknings- och utvecklingsområdet där vissa beställnings- och leveransförseningar uppstått.
Prop. l994/951100
61
Förändringar i grundorganisationen redovisas i avsnitt IV. 4. Prop. l994/95:100 Bilaga 5 Slutsatser
Regeringen bedömer att besparingarna inom programmet - utöver en generell besparing avseende driftskostnadema - bör påverka omfattningen av forskning och utveckling samt anskaffningen av anslagsfinansierade anläggningar.
Regeringen anser att programmet i övrigt bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens förslag. Detta innebär bl.a. att programmets verksamheter och resurser så långt möjligt skall fördelas på programmen l-12.
Regeringen beräknar medlen för programmet för budgetåret 1995/96 till 4 903 277 000 kronor.
II.15 Utlandsstyrkan m.m.
11.15.1 Försvarsmakten
Upgragsförslag m.m,
Försvarsmakten framhåller att Sveriges medverkan vid skilda fredsbevarande insatser har ökat i omfattning under budgetåret 1993/94. Kostnadema för verksamheten har sålunda ökat från ca 490 miljoner kronor budgetåret 1992/93 till ca 1 miljard kronor budgetåret l993/94. Sammanlagt har under budgetåret 1993/94 över 2000 personer tjänstgjort utomlands. Huvuddelen av dessa har tjänstgjort i f.d. Jugoslavien. Försvarsmakten redovisar vidare att särskilt insatsen i Bosnien leder till förslitning av krigsmateriel. Försvarsmakten erinrar om att man inte fått kompensation för det behov av materielersättning som förslitningen föranleder. Uppgifterna vid försvarets internationella centrum har kunnat lösas endast genom ett mycket stort övertidsuttag och genom tillfälliga kommenderingar och anställningar.
Försvarsmakten föreslår att ett antal enheter i utlandsstyrkan skall vidmakthållas så att de säkert och uthålligt kan lösa de uppgifter FN eller annan uppdragsgivare anger. Försvarsmakten föreslår också att materiel som inte tillhandahålls av FN skall få anskaffas och transporteras till insatsområdena. Vidare föreslås att lager av reservdelar och ammunition m.m. skall få byggas upp för bataljonen i Bosnien.
Försvarsmakten föreslår att ett nytt program för utlandsstyrkan inrättas. Man föreslår i försvarsmaktsplanen att medel för verksamheten beräknas till 1 263 miljoner kronor. Försvarsmakten har därefter i 62 kompletterande underlag pekat på ytterligare medelsbehov.
Försvarsmakten har i sina underlag bl.a. angivit att kosmadema för Prop. l994/95:100 förslitning av materiel uppgår till 250 miljoner kronor och att 185 Bilaga 5 miljoner kronor krävs för uppbyggnad av lager av reservdelar och ammunition.
11.152 Regeringens överväganden
Smanfattning
Ett nytt program för Utlandstyrkan m.m. bör inrättas. Medel för verksamheten finansieras från anslag under tredje huvudtiteln.
Regeringen timer det angeläget att organisationen vid försvarets internationella centrum kontinuerligt anpassas till volymen på utlandsverksarnheten.
Regeringen anser att de frågor av materiell karaktär som tagits upp av Försvarsmakten är angelägna att lösa.
Regeringen anser att ett särskilt program för utlandsverksamheten bör inrättas. Verksamheten finansieras från anslag under tredje huvudtiteln.
Försvarsmakten kommer efter särskilda beslut av regeringen om merutgift på anslaget A 1. Försvarsmakten att få tillgång till de medel som redovisas under statsbudgetens inkomsttitel 4525, Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor och som endast avser slitage av materiel.
63
111 Medelsberäkning m.m. Prop. l994/95:100 Bilaga 5 Anslagsfördelning m.m. för budgetåret 1993/94
1993/94 1993/94 __— __— ———1 ___; 5 324 855 000 5112 724 sssj
Anskaffnin_ av materiel 7 547 941 000 7 371 227 285
Anskaffning av anläggningar 423 600 000 458 712 480
Oo rativ lednin m.m.:
1 m 061 ooo m 396 ooo 79 580 ooo 167 218 000 222 549 722 i 45 685 000 48 114 372 5
1 nos 172000 1294 915126 !
' Härutöver har regeringen i ändring av regleringsbrev för budgetåret 1994/95 avseende Försvarsdepartementets verksamhetsområde såvitt avser anslaget A 1. Försvarsmakten (marinen) (Fo94/2333/ESU) medgett att Försvarsmakten i form av merutgift får redovisa 300 500 000 kronor under anslaget A 1. Försvarsmakten motsvarande utgifter under budgetåret 1993/94.
1 266 888 958 ' 128 375 184 , 74 924 432
Fördelning av anslaget A 1 . Försvarsmakten för budgetåren 1994/95 Prop. 1994/95:100 och 1995/96 Bilaga 5
' | Program Förslag Anvisat ! 1995/96 1994/95 1. Operativa lednings- och 2 759 012 000 1 611 050 000 ; underhållsförband 2. Fördelningsförband 3 744 593 000 2 254 609 000 ' | ! 3. Försvarsområdesförband 2 823 813 000 2 091 000 000 : 4. Armébrigadförband 7 563 067 000 4 674 000 000 '.
l
i 5. Marina lednings- och 1 192 352 000 774 750 000 | underhållsförband i 6. Marina flyg- och 364 552 000 241 800 000 ' helikopterförband
7. Stridsfartygsförband 4 427 810 000 2 288 705 000 - &. Kustförsvarsförband 2 162 150 000 1 279 200 000 '
9. Flygvapnets lednings- 6 114 694 000 3 883 909 000 i och underhållsförband 10. JAS 39-förband 10 303 549 000 ” 5 105 200 000
11. Övriga stridsflygförband 3 050 952 000 2 174 200 000 12. Transportflygförband 550 381 000 557 100 000
13. För krigsorganisationen 9 300 332 000 5 497 250 000 gemensamma resurser
14. För grundorganisationen 4 903 277 000 4 048 170 000 gemensamma resurser i mmmm ..... _M-EM Summa Försvarsmakten 59 260 534 000 36 480 944 000
(' Betalningsförskjutningarna inom Gripen-projektet som beslutades av Statsmaktema i 1992 års försvarsbeslut hanteras via räntekontokrediten.
Qvergång _u_ll' kalendemudgem
För att hantera övergången till kalenderbudgetår har prisutvecklingen för de ytterligare sex månader som ingår i budgetåret l995/96 prognostiserats utifrån den framräknade pris- och löneomräkningen för tolv månader. Detta gäller för samtliga anslag som pris- och löneomräknas. En avstämning av denna prognos kommer att göras inför budgetåret 1997. För anslaget A 1. Försvarsmakten tillämpas dock en annan övergångsordning (se även bilaga 1, avsnitt 5.1 ). 65
5 Riksdagen I 994/95. I saml. Nr 100. Bil11g115
Bilaga 5
I det föreslagna anslagsbeloppet har, i likhet med för övriga anslag, hänsyn tagits till den prognostiserade prisutvecklingen för anslaget A 1. Försvarsmakten. Avstämning av prognosen kommer för Försvarsmaktens anslag och beställningsbemyndiganden till skillnad från för övriga anslag att genomföras redan under våren 1995 med åtföljande justering av anslagsnivån och bemyndiganderarnama i regleringsbrevet. Någon avstämning inför budgetåret 1997 blir därigenom inte aktuell för anslaget.
Den budgeterade fördelningen av anslaget på program kommer att påverkas av detta. Härutöver kan den budgeterade fördelningen komma att påverkas av verksamhetens utveckling under innevarande budgetår.
F""rin vf rii x
Förändringar av försvarsprisindex (FPI) föreslås för såväl nraterielindex (se vidare avsnitt 3.1 V.l) som delindex för byggnader.
Till följd av övergången till kapitalkostnader för mark, vissa anläggningar och lokaler föreslås förändringar av FPI. I nuvarande FPI ingår ett delindex för byggnader som även innefattar den del som övergått till kapitalkostnader och i fortsättningen lånefinansieras.
Det är fortsättningsvis endast befästningar m.m som inte lånefinansieras. Medel är beräknade under Försvarsmaktens anslag. Ett nytt delindex som bättre speglar kostrradsutvecklingen för detta kostnadsslag föreslås. Det nya delindex som använts har konstruerats av Statens lokalförsörjningsverk och tar hänsyn till prisutvecklingen för byggande av flygfält, bergsbefästningar, betonganläggningar och projektering av dessa.
Övergången till kapitalkostnader innebär att Försvarsmakten har fått hyreskostrrader för försvarsfastigheter. Ett särskilt delindex för hyreskostnader bör konstrueras vilket emellertid behöver utredas närmare. För budgetåret l995/96 har ett för statsförvaltningen genom- snittligt index för lokaler använts för prisomräkning av dessa hyreskostrrader under'anslaget A 1. Försvarsmakten.
Beställningsbemyndigandgg
Regeringen lämnar förslag till ett nytt system för beställnings- bemyndiganden för materiel och anslagsfinansierade anläggningar (avsnitt IV. 5).
Behovet av bemyndiganderam för tidigare för riksdagen redovisad materiel och ny materiel uppgår till högst 55 800 miljoner kronor efter budgetåret 1995/96.
Prop. l994/95:100
Jämte tidigare för riksdagen redovisade materielobjekt ingår i Prop. 1994/95:100 bemyndiganderamen medel för följande större nya objekt Bilaga 5 - anskaffning av artillerilokaliseringsradar (ART HUR) - serieförberedelser för pansarskott 95 - mörkerriktmedel till pansarvämsroboten BILL - renovering av luftvärnsrobot 70 - anskaifning av systemrrrateriel till begagnade stridsvagnar - motmedel avseende JAS 39 Gripen - radiosystem 90 TARAS - integration i fråga om vapen för flygplan JA 37
Regeringen kommer också att i särskild ordning lämna en redovisning av nraterielplaneringen inför försvarsutskottet.
Behovet av bemyndiganderam för anslagsfinansierade anläggningar uppgår till 265 miljoner kronor efter budgetåret l995/96.
Medel har beräknats för anskaffning av bl.a. fortsatt utbyggnad av stridsledningscentralerna StriC och Bas 90-systemet.
IV Övriga frågor IV.1 JAS 39 Gripen
I enlighet med riksdagens beslut (prop. l98l/82:102, bil 2, bet. FöU l981/82:18, rskr. l981/82z374) ijuni 1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av systemet JAS 39 Gripen, i fortsättningen kallat Gripensystemet, skall regeringen årligen orientera riksdagen om projektets fortskridande.
Bakgrund
Försvarets materielverk redovisade till regeringen den 19 oktober 1993 Projektvärderingstillfälle 7 (PVT 7) av Gripen-projektet. Samtidigt redovisades Försvarsmaktens organisationsmyndighets planerings- mässiga, operativa och taktiska kontroll av Gripen-projektet. Detta var den sista projektvärderingen av denna typ enligt kontraktet mellan Försvarets materielverk och Industrigruppen JAS. Fortsättningsvis kommer redovisning av Gripen-projektet till regeringen att ske i form av årlig redovisning av Försvarsmakten med underlag från Försvarets materielverk. Utöver denna skall myndighetema, såsom tidigare, omgående anmäla till regeringen om projektet inte utvecklas i enlighet med statsmaktenras intentioner.
Mot bakgrund av haveriet med det första levererade Gripen- flygplanet i augusti 1993 tillkallade chefen för Försvarsdepartementet i september 1993 en särskild kommission för att granska Gripen- 67 projektet.
I direktiven för kommissionens arbete (dir. l993:109) angavs bl.a. att Prop. l994/95:100 kommissionen, med stöd av regeringens bemyndigande, skulle göra en Bilaga 5 bedömning av projektets utveckling och därvid pröva huruvida Gripen- programmet kan förväntas nå de mål som fastställts av statsmakterna inom den beslutade ekonomiska ramen.
Kommissionen redovisade sitt uppdrag till regeringen den 11 januari 1994 med betänkandet (SOU l993:119) JAS 39 Gripen - en granskning av JAS-projektet.
Kommissionens samlade bedömning av Gripen-programmet, mot bakgnrnd av den granskning av Gripen-projektet som kommissionen gjort, är att det i allt väsentligt kan förväntas nå de mål som fastställts av Statsmaktema.
Kommissionen konstaterade dock bl.a. att regeringens redovisning av projektets tekniska utveckling inte varit helt tillfredsställande under åren 1986, 1987 och 1988.
Regeringen överlämnade den 24 mars 1994 en skrivelse (skr. l993/94:179) till riksdagen rörande Gripen-projektet grundad på JAS- kommissionens arbete.
Riksdagen har ( bet. 1993/94:FöU10 , rskr. l993/94:395) förutsatt att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av hur den ekonomiska planeringsramen för Gripen-projektet avses utvecklas samt lämnar förslag om hur priskompensationssystemet bör förändras och hur planeringssystemet bör anpassas för att harmoniera med sättet att budgetera.
Försvarsmakten och Försvarets materielverk lämnade till regeringen den 24 oktober 1994 den årliga redovisningen av Gripen-systemet för budgetåret l993/94. Fortsättningsvis skall motsvarande redovisning utgöra en bilaga till Fömvarsmaktens årsredovisning. Denna bilaga, som skall redovisa såväl Gripen-ramen som den planerade fortsättningen, inlämnas senast tre månader efter avslutat budgetår.
Ekonomisk redovisning
Särskiljande för Gripen-projektets redovisning jämfört med annan årsredovisning för Försvarsmakten är att redovisningen, förutom senaste verksamhetsår, även omfattar åren från projektstart samt åren till projektslut. Samtliga belopp skall vara reviderbara.
Gripen—projektets planeringsram definieras som projektets hittillsvarande utbetalningar, samt av regeringen beräknat framtida planeringsutrymme, enligt fastställd pris- och löneomräkning och planerad låneverksamhet. 68
Gripen-projektets utgifter definieras som summan av projektets Prop. l994/95:100 hittillsvarande utbetalningar i löpande priser och återstående beräknade Bilaga 5 utbetalningar med hänsyn till fastställt materielinnehåll med avseende på ingångna och planerade avtal i aktuellt prisläge. Denna beräkning görs av myndigheterna.
Grunden för Gripen-projektets värdering är riksdagsbeslutet ( prop. 1982/83:119 , bet. FÖU 1982/83:9, rskr. 1982/83:271 ) om riktlinjer för Gripen-projektet fram till år 2000. I detta beslut, 1982 års försvarsbeslut, fastställde riksdagen Gripen-projektets planeringsram för budgetåren 1982/83-1999/00 till 25,7 miljarder kronor i prisläget februari 1981. Denna ram uppräkrrades årligen med nettoprisindex, vilket under åren 1982-85 medförde att en skillnad uppstod mellan den uppräknade planeringsramen och de faktiska kontraktsvillkoren. År 1985 kompletterades försvarets priskompensationssystem så att det även tog hänsyn till valutalluktuationer. I försvarsbeslutet 1987 f'orenklades detta så att systemet särskilt tog hänsyn till US dollar. Försvarets priskompensationssystem ändrades senast i försvarsbeslutet 1992. Ändringen innebar bl.a. en förenklad korrektion för förändringar i dollarkursen.
Riksdagen godkände den 12 maj 1993 (bet. 1992/93zFöU9, rskr. 1992/93:333 ) regeringens förslag att Gripen-projektets planeringsram skall omdefinieras från 50,0 miljarder kronor i prisläget februari 1992 till 60,2 miljarder kronor i samma prisläge. Detta gjordes för att ramen skall stämma med det omdefinierade materielinnehållet enligt försvarsbesluten år 1987 och 1992, samt kostnadsökningen för delserie 2, den tvåsitsiga 39B och stödsystem som riksdagen beslutade år 1992. I den nya ramen utgick Tungt Styrt Attackvapen (TSA) och spaningskapseln, vilken överfördes till projektets planerade fortsättning.
Av den årliga redovisningen 1994 framgår att förbrukade medel från projektstarten år 1982 till år 1994 uppgår till 27,8 miljarder kronor i löpande priser, varav utgifterna under 1993/94 uppgår till 5 ,1 miljarder kronor.
Myndigheterna har räknat om Gripen-projektets utgifter om 60,2 miljarder kronor till genomförandeprisläge l994/95. De omräkrrade utgifterna uppgår till 67,0 miljarder kronor på grund av högre valutakurser. Återstående betalningar uppgår till 39,2 miljarder kronor, varav 21,1 miljarder kronor utgörs av beställd verksamhet.
Av Gripen-systemets totala återstående kostnader har den utländska kostnadsandelen ökat från ca 40% till ca 44%. ökningen är föranledd av den svenska kronans depreciering i november 1992. De ca 44 % är direkt beroende av utländsk valuta. Denna del består till 71 % av US- dollar, 14% av brittiska pund, 10% av tyska mark samt till S% av franska franc. 69
Riksdagen förutsatte angående JAS—projektet (rskr. 1993/94:395) att Prop. 1994/95:100 regeringen återkommer och lämnar förslag om hur priskompensations- Bilaga 5 systemet bör förändras.
En arbetsgrupp med representanter för Försvarsdepartementet, Finansdepartementet, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets forslmingsanstalt och Riksrevisionsverket har berett frågorna om Gripen-ramens konstruktion och priskompensation för Gripen- projektet. Myndigheterna har fått yttra sig över arbetsgruppens rapport.
Arbetsgruppen föreslog i sin rapport (1994-09-15 dnr. Fo94/1843/MIL) följande:
- Denna del av anslaget A 1. Försvarsmakten bör i pris-kompensations- hänseende behandlas fristående från övriga delen av anslaget.
- För importerad försvarsmateriel bör inte IMPI 38 användas som index. I stället bör konsumentprisindex för USA, Tyskland, Storbritannien och Frankrike multiplicerat med valutakurs— förändringar för respektive land användas.
- Som bas för beräkningama bör den fördelning av olika delfäktorer utnyttjas som planeras för det aktuella verksamhetsåret i stället för den fördelning som följer av utfallet från det föregående året. Eventuella diEerenser mellan planeringsvärden och faktiska utfall skall korrigeras i efterhand.
- Delfaktom importerad materiel bör omfatta all anskaffning där belalningsvillkoren regleras i avtal med klausuler i utländska index och valutor.
Avseende Gripen-ramens utveckling föreslog arbetsgruppen:
- Den enligt riksdagsbeslutet ( prop. 1992/93:100 , bet. 1992/93zFöU9, rskr. 1992/93:333 ) omdefinierade Gripen-ramen om 60,2 miljarder kr i prisläge februari 1992 skall vara utgångspunkten för omräkning enligt ovanstående förslag.
- Den utbetalda delen av ramen skall redovisas i löpande priser. Den ännu ej utbetalda delen av ramen skall uttryckas i det aktuella prisläget omräknad med hänsyn till den planerade fördelningen.
Regeringen har för avsikt att som en del av förberedelserna kring ett försvarsbeslut år 1996 se över hela priskompensationssystemet för Försvarsmakten. I avvaktan på en generell översyn föreslår dock regeringen en tillfällig förändring av FPI för budgetåret 1995/96. Regeringen föreslår att den del av anslaget Al. Försvarsmakten som utgör Gripen-projektets materielandel räknas upp med de index som 70
Bilaga 5
arbetsgruppen föreslagit. Detta beräkningssätt har beaktats vid medelsberäkningen för anslaget till Försvarsmakten.
Den av regeringen omräknade planeringsramen för Gripen-projektet blir 66,98 miljarder kronor vid omräkning till aktuellt prisläge enligt förslaget.
Riksrevisionsverkets årliga revision bör framledes även innefatta en granskning av Gripen-projektets ram.
Yéknisk redovisning
Försvarsmaktens och Försvarets materielverks samlade bedömning av Gripen-projektet är fortfarande att de tekniska kraven på egenskaper och prestanda enligt Industrigruppen JAS:s åtagande i projektspecifikationen i allt väsentligt kommer att kunna uppfyllas. Det modifieringsprogram som redan tidigare är inplanerat för delserie l (Dsl) kommer dock att bli något mer omfattande.
Gripens prestanda överstiger i flera viktiga avseenden de specificerade, och flygplanet bedöms även före modifierings- programmet ha acceptabla prestanda och funktioner för flertalet operativa uppdrag fr.o.m. år 1996.
En ny styrsystemedition har utvecklats med visst stöd av utländsk expertis. Styrsystemet bedöms kunna uppnå fulla operativa prestanda med denna modifiering, som kommer att utvärderas av Försvarets materielverk under våren 1995 . De flygplan som inledningsvis levereras till Försvarsmakten kommer därför att utrustas med en interimsedition av styrsystemets mjukvara. Denna innebär att flygplanet inte ges fulla prestanda, men medger att flygvapnets utbildning inledningsvis kan påbörjas i begränsad omfattning. Serieversionen av mjukvaran kommer att installeras i samtliga flygplan under andra hälften av 1995.
Ljudnivån från hjälpkraflaggregatet (APU) är störande hög på klargöringsplatsen. Åtgärder kommer att vidtas för att förbättra klargöringsmiljön. Därtill har hjälpkraftaggregatet visat vissa brister i tillförlitlighet. Försvarets materielverk och Industrigruppen JAS under- söker lämpliga åtgärder.
Typarbetet för den tvåsitsiga Gripen, 39B, följer i stort tidsplanen. Sammanbyggnad av det första flygplanet pågår.
Effektiviseringsprogrammen för produktionen inom industrin bedöms påverka projektet på avsett sätt. Ändringsmängden är dock fortfarande hög, vilket orsakar störningar i produktionen. Risken är nu uppenbar att modifieringar även kan påverka flygplan i delserie 2. Två flygplan som under budgetåret 1993/94 har levererats till Försvarsmakten har
Prop. l994/95:100
71
Bilaga 5
utnyttjas i markomskolningen av flygtelmiker. Samtliga flygplan i delserie 1 är under montering men försenade i förhållande till planerna.
Mot bakgrund av att tidsreserverna i stort sett är förbrukade bedömer Försvarsmakten att risken är stor att Industrigruppen JAS inte kommer att klara slutleveranstidpunkten för delserie 1 och således inte heller hålla leveransplanen för delserie 2.
Försvarets materielverk konstaterar att förseningstrenden i projektet kvarstår. Denna är delvis kopplad till haveriet, men även till förmågan hos Industrigruppen JAS att fullfölja fastställa planer. Materielverkets bedömning är att kapaciteten hos Industrigruppen JAS inte harmonierar med påtagna uppgifter.
Den första Gripendivisionen kan bli begränsat operativ tidigast under år 1997.
De sammanlagda konsekvenserna av dessa förseningar utreds för närvarande av Försvarsmakten, men de operativa konsekvenserna bedöms bli begränsade.
Regeringen är bekymrad och oroad över att ytterligare förseningar i projektet inte kunnat hejdas.
Utanför Industrigruppen JAS har övningsammunition till automat- kanonen beställts. Leveranser till Försvarsmakten beräknas ske under år 1995 .
Utveckling av Gripens flygradio har beställts.
Under budgetåret 1993/94 har arbete bedrivits av Försvarsmakten och Materielverket för anpassning av Varning och MotverkansSystem (VMS 39) till hotbild och ekonorrriska förutsättningar. Ytterligare arbete erfordras innan tillräckliga förutsättningar för den fortsatta utvecklingen av VMS 39 föreligger.
Regeringen beslutade i augusti 1994 att ett mindre antal av radarjaktroboten AIM 120 (AMRAAM) skulle anskaffas för att täcka de första operativa divisionernas behov. Detta innebär att roboten blir begränsat operativ på Gripen år 1998, och fullt operativ år 2001.
Försvarets materielverk har teclmat avtal om leverans av två stycken Full Mission Sirnulators och två stycken Multi Mission Trainers för flygförarutbildning. Dessa kommer att levereras till den utbildnings— anläggning som är under uppförande vid flygflottiljen i Såtenäs.
Prop. 1994/95 : 100
72
Prop. 1994/95:100 Styrning och kontroll av Gripen-projekter Bilaga 5
Regeringen har i proposition 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling föreslagit riktlinjer för anskaffning av flygplanssystem Gripen. Härvid har bl.a. framhållits, att för att Gripen-systemet skall utvecklas enligt de krav som överbefälhavaren har ställt och inom de ekonomiska ramar som statsmaktema fastställer, måste projektet styras noga och kontrolleras fortlöpande.
Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionens förslag beträffande styming av projektet (bet. FöU 1981/82zl8, rskr. 1981/82z374). Riksdagen har också uttalat att regeringen med hjälp av myndigheterna genom en kraftfull styrning av projektet skall hålla både kostnader och prestanda under effektiv kontroll.
Regeringen utfärdade genom beslut den 8 juli 1982 föreslu'ifter för myndigheterna beträffande organisation, arbetsuppgifter och rapportering i samband med Gripen-projektet. Dessa föreskrifter har, främst på grund av myndigheternas förändrade organisation och ansvar, blivit inaktuella. Regeringens beslut av den 8 juli 1982 har upphävts den 17 november 1994 och ersatts av handlingsregler i regleringsbrevet.
Regeringens avsikt är att Gripen-projektet även fortsättningsvis skall styras inom en projektorganisation med projektansvar och kontrolleras inom respektive myndighet.
Försvarets materielverk har i den årliga redovisningen anmält att det nya stödsystem som driftsätts, i nuläget ej kan nyttjas för uppföljning, redovisning och styrning av Gripenprojektet, vilket leder till att uppföljningen är mycket resurskrävande. Regeringen avser att noggrannt granska Materielverkets uppföljning av projektet.
Gripen ingår i program 10 JAS 39-förband och redovisas enligt gängse rutiner för programredovisning.
Regeringen kommer, som hittills, årligen att informera riksdagen om utvecklingen av Gripen-systemet i anslutning till budgetpropositionen. Därutöver genomförs särskilda redovisningar för riksdagens försvars— utskott.
73
Prop. l994/95:100 IV. 2 Personal Bilaga 5
Anställda Bak n
1992 års försvarsbeslut har inneburit en anpassning av antalet anställda till en starkt reducerad organisation i fred och krig. I samband med personalminskningen har ambitionen varit att höja de anställdas kompetens.
Under budgetåren 1992/93 och 1993/94 har överenskommelse träffats med ca 1 600 yrkesofficerare, anställda med fullmakt, om att de skall lämna sina anställningar. Dänrtöver har ca 600 yngre yrkesofficerare ämnat sina anställningar, ofta i samband med förbandsnedläggningar. Dessa reduceringar i kombination med begränsad rekrytering har resulterat i en nettorrrinskning om ca 1 200 yrkesofficerare. Därmed råder det enligt Försvarsmaktens bedömning antalsmässig balans mellan tillgången på yrkesofficerare i grundorganisationen och behovet i krigsorganisationen.
De ekonomiska åtagandena till följd av nu beslutad avveckling av yrkesofiicerare löper t.o.m. budgetåret 2000 och uppgår sammanlagt till ca 1 000 miljoner kronor.
När det gäller åldersfördelningen bland yrkesofficerarna föreligger det enligt Försvarsmakten fortfarande obalans i förhållande till vad som eftersträvas i krigsorganisationen. Sålunda uppvisar det aktuella läget ett stort överskott på yrkesofficerare i åldern mellan 45 och 55 år och ett motsvarande underskott i yngre ålderslägen. Obalansen är störst beträffande odicerare ur armén och marinen medan flygvapen- oliicerarna innehar befattningar vilka Försvarsmakten anser kan bemannas med oflicerare i ett högre åldersläge.
Under de närmaste fem åren kommer pensionsavgångama att vara mycket begränsade (ca 100 per år) till följd av redan genomförd personalavveckling. En rekrytering och nyanställning som motsvarar detta begränsade antal skulle, enligt Försvarsmakten, på kort tid förvärra den åldersmässiga obalans som redan råder. En rekrytering som avsevärt överstiger det antal som pensioneras innebär å andra sidan behov av avveckling av äldre yrkesoflicerare. Omfattningen av den årliga awecklingen sammanhänger med det långsiktiga kvalitetsmålet och tiden för att nå målet.
Även med en viss minskning av rekryteringen är avvecklingen av äldre yrkesofficerare kostsam, då de ofta är anställda med fullmakt. Försvarsmakten bedömer kostnaderna under de nämraste fem åren till 74 ca 150 miljoner kronor per år.
Som ett led i utformningen av den mer långsiktiga personal- Prop. l994/95:100 försörjningen har en särskild arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet Bilaga 5 (Arbetsgrupp personalstruktrrr yrkesofficer, Ag yoB) studerat personal- behovet inom Försvarsmakten och hur det bör tillgodoses. Studien har främst behandlat frågor rörande yrkesofficerarna och har grundats på Försvarsmaktens uppfattning om det totala behovet av yrkesofficerare och fördelningen mellan yrkes- och reservofficerare i krigs- organisationen. Försvarsmaktens krav på lämplig ålderssammansättning har även vägts in.
Studien visar att det även i en situation med en åldersmässigt välbalanserad yrkesofficerskader lcrävs åtgärder för en fortlöpande avveckling så att en lämplig åldersbalans kan bibehållas.
Arbetsgruppen föreslog följande åtgärder för att komma till rätta med problemen i åldersstrukturen:
- tidsbegränsad första anställning under en period om ca tio år, - fortlöpande avveckling främst genom karriärväxling från ca 35 års ålder, - möjlighet till selektiv aweckling av yrkesofficerare från 55 års ålder med pensionsliknande förmåner.
Arbetsgruppens slutsatser och förslag rörande anställnings- förhållanden och metoder för avveckling har remitterats till berörda myndigheter och organisationer. Remissvaren har i huvudsak varit positiva, men starkt negativa synpunkter har framförts beträffande förslaget om tidsbegränsad anställning beroende främst på risken för försämrad rekryteringsloaft. Försvarsmakten anser även att ett system med tidsbegränsad anställning kan bli kostsamt. Försvarsmakten har därför reviderat synen på åldersstrukturen så att behovet av yngre yrkesofficerare minskat något. Härigenom bedömer Försvarsmakten att avvecklingen kan ske fortlöpande och frivilligt från ca 35 års ålder utan att tidsbegränsad anställning behöver tillgripas.
Regelsystemet på personalområdet har setts över inom regeringskansliet. Översynen har lett till att regleringen på området förts samman i en oflicersförordning (SFS 1994:882). Förordningen, som trädde i kraft den 1 juli 1994, behandlar den obligatoriska utbildningen för yrkes— och reservofficerare, tillträdeskraven för de olika utbildningsstegen samt förutsättningarna för befordran. Riksdagens beslut om en befälsordning (prop. 1977/78z24, bet. 1977/781FöU10, rskr. 1977/78zl79) ligger i allt väsentligt till grund för de nya bestämmelserna. De nya reglerna ger bättre förutsättningar att höja kvaliteten i utbildningen och därmed förbättra yrkesofficerarnas kompetens.
Bland den civila personalen har antalet anställda under de senaste två 75 åren minskat med ca 3 000. Minskningen sammanhänger med
förbandsnedläggningar, införande av värnpliktiga i. mobiliserings - och Prop. l994/95:100 förplägnadstjänst och med rationaliseringsverksamhet av normal Bilaga 5 karaktär. Av Försvarsmaktens redovisning framgår att den anställda civila personal som utbildar och leder värnpliktiga i mobiliserings— och förplägnadstjänst kommer att ges fortsatt ledarskapsutbildning.
Under de närmaste åren kommer enligt Försvarsmakten antalet civilanställda att minska med ytterligare ca 1 000. Minskningen beror _på avveckling av redan uppsagda och på reduceringar till följd av ytterligare rationaliseringar. Kostnaderna för avveckling av den civilanställda personalen är för Försvarsmakten betydligt lägre än motsvarande kostnader för yrkesofficerare anställda med fullmakt på grund av den anställningsforrnens innebörd.
Regeringen vill betona yrkesofficeramas betydelse fulla roll för militära försvaret med hänsyn till behovet av individuell kompetens och skicklighet för uppgifterna i såväl krigs- som grundorganisationen.
Regeringen har i huvudsak samma uppfattning som Försvarsmakten då det gäller åldersstrukturen beträffande yrkesofficerare och anser det viku'gt att fortsätta ansträngningama att söka komma till rätta med den åldersmässiga obalansen. Relcryteringen måste ha en sådan omfattning att en långsiktig förbättring av åldersbalansen sker.
Det ankommer på Försvarsmakten eller parterna tillsammans att utforma metoderna för avveckling av yrkesofficerare som, på grund av ålder, inte längre uppfyller luigsorganisationens krav. Den högre kompetens hos yrkesofficerarna som den nya officersförordningen möjliggör kommer enligt regeringens bedömning att underlätta en framtida karriärväxling.
Regeringen anser att det inte är aktuellt att göra några förändringar i riktning mot ett system med en längre period av tidsbegränsad anställning. Denna fråga sammanhänger dock med hur den frivilliga avvecklingen av äldre yrkesocherare kommer att lyckas.
Frågan om hur man hanterar avveckling av yrkesofficerare är väsentlig från såväl kvalitativ som ekonomisk utgångspunkt. Regeringens avsikt är därför att noggrant följa denna verksamhet.
Nya arbetsformer för civilanställda, till exempel i samband med införandet av mobiliserings- och förplägnadsvämpliktiga, har skapat särskilda behov av utbildning. Regeringen anser att det är viktigt att den civila personalens kompetens fortlöpande utvecklas med hänsyn till verksamhetens behov.
Sambandet mellan bemanningen i grund- och krigsorganisationen liksom utbytbarheten mellan yrkesofficerare, resewoflicerare, väm- 76 pliktiga befäl, frivilliga och civilanställda är faktorer av mycket stor
betydelse för den framtida personalförsörjningen. Dirnensioneringen av Prop. 1994/952100 antalet officerare bör vara sådan att de uppgifter, som kan komma att Bilaga 5 läggas på Försvarsmakten vid ett återtagande av en större krigs- organisationen, kan genomföras så snabbt som möjligt. Dessa frågor om personalens dimensionering och sammansättning bedöms blir särskilt viktiga i arbetet med ett nytt försvarsbeslut.
Reservojjicerares anställningsvillkor
Enligt regeringens bedömning är systemet med reservofficerare ett nödvändigt och mycket betydelsefullt inslag i Förvarsmaktens krigs- organisation. Det är därför synnerligen angeläget att en god rekrytering av reservofiicerare kan ske även i framtiden. En viktig faktor är därvid vilka förmåner och övriga villkor som tillämpas och att fömrånerna i någon lämplig form och omfattning kopplas till de förmåner som den enskilde går miste om när denne tjänstgör som reservomcer.
Reservofficeramas avlöningsförrnåner m.m. bestäms genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Enligt uppgift från Försvarsmakten har vissa inledande diskussioner påbörjats mellan representanter för Försvarsmakten och reservofficeramas äckliga företrädare om förrnånemas utformning. Regeringen avser att noggrant följa dessa diskussioner och ta del av de avtal som kan komma att trää'as mellan parterna.
En annan fråga som regeringen uppmärksammat gäller de resewofiicerare vilka tas i anspråk inom andra delar av totalförsvaret än Försvarsmakten. Denna grupp får inte samma möjligheter som andra reservofficerare att fullgöra den tjänstgöring i fred som förutsattes i samband med anställningen som reservofficer. Till följd härav går dessa många gånger miste om de anställningsfönnåner, bl.a. i form av premier, som utbetalas efter fullgjorda tjänstgöringsperioder. Enligt regeringens mening är det angeläget att parterna beaktar även denna fråga i sitt fortsatta arbete med reservofficerarnas anställningsvillkor.
Mobiliserings- och förplägnadsvämplikti ga
I 1992 års försvarsbeslut godkände riksdagen principen att ta ut värnpliktiga för grundutbildning i mobiliserings- och förplägnadstjänst. Riksdagen förutsatte i sitt beslut att regeringen skulle återkomma med en redovisning av hur antalet sådana värnpliktiga skulle komma att utvecklas under de nämtaste åren. Försvarsutskottet (bet. l993/94zFöU9 s. 71) konstaterade att regeringen i prop. 1993/94:100 bil. 5 lämnat den redovisning som riksdagen begärt.
På uppdrag av regeringen har Försvarsmakten lämnat en redogörelse av den nämnda verksamheten. Försvarsmakten anser att utbildningen har nått uppsatta mål och att utvecklingen av utbildningsmetodema och 77 utbildningsorganisationen bör fortsätta.
Regeringen anser att det är mycket angeläget att en objektiv Prop. l994/95:100 utvärdering görs av hittills vunna erfarenheter. Regeringen kommer Bilaga 5 därför att se till att en sådan utvärdering kommer till stånd.
Fönndnerför totalförsvarsplildiga
Riksdagen beslutade hösten 1992 med anledning av regeringens stabiliseringsproposition ( prop. 1992/93:50 , bet. 1992/931FiUl, rskr. 1992/93:134 ) att de värnpliktiga under grundutbildningen i princip skall ha rätt till en fri resa var fjortonde dag till hemorten eller nära anhöriga i stället för en gång i veckan. Regeringen bedömde den årliga besparingen till ca 55 miljoner kronor. På regeringens uppdrag har Försvarsmakten gjort en utvärdering av statens kostnader för de värnpliktigas fria resor. Därvid har befunnits att den faktiska besparingen blivit mindre. Enligt regeringens bedömning uppväger inte besparingen de negativa konsekvenser som minskningen av antalet fria resor medför för de värnpliktiga. Därför bör enligt regeringens mening rätten till fria resor utökas till en fri resa varje tjänstgöringsfritt veckoslut till hemorten eller till nära anhöriga. Något ytterligare utrymme för att höja andra förmåner finns inte.
Riksdagen beslutade den 15 december 1994 en ny lag om totalförsvarsplikt (prop. l994/95:6, bet. 1994/95:FöUl, rskr. l994/95:78). lagen som skall träda i kraft den 1 juli 1995 ersätter bl.a. den nuvarande värnpliktslagen. De förmåner som nu finns för väm- pliktiga kommer i stort sett att gälla för de totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt eller civilplikt enligt den nya lagen. Vad som nu sagts om fria resor skall fr.o.m. den 1 juli 1995 således gälla för totalförsvarspliktiga som fullgör grundutbildning som är längre än 60 dagar.
Det ankommer på regeringen att utfärda de föreskrifter som behövs. Jämställdhet
Regeringen har vid flera tillfällen redovisat erfarenheter och åtgärder med anledning av kvinnors utbildning och anställning som odicerare. Regeringen vill i detta sammanhang beröra utvecklingen under det senaste året.
I november 1994 var 274 kvinnor anställda som yrkesofficerare, vilket innebär att ca två procent av officerskåren är kvinnor. Vid samma tidpunkt fanns 79 kvinnliga reservofficerare och 67 kvinnor genomgick militär grundutbildning.
På regeringens uppdrag har Försvarsmakten redovisat de erfarenheter som gjorts sedan samtliga militära yrkesområden öppnades för kvinnor år 1988. Huvuddelen av erfarenheterna visar att kvinnor har en positiv 78 påverkan på verksamheten och krigsdugligheten i flertalet förband.
Även åtgärder som myndigheten vidtagit och avser att vidta i syfte att Prop. l994/95:100 öka rekryteringen av kvinnor har redovisats. Bilaga 5
Regeringen anser att det från verksamhetssynpunkt är mycket angeläget att det finns kvinnor på alla nivåer inom det militära försvaret. Regeringen anser därför att andelen kvinnor i Försvarsmaktens krigsorganisation måste bli betydligt större.
Chefen för Försvarsdepartementet kommer under våren 1995 att genomföra ett seminarium för kvinnliga officerare. Syftet är att identifiera vilka svårigheter och hinder som föreligger för kvinnliga officerare och. att föreslå åtgärder för att öka antalet kvinnor i Försvarsmakten.
Av lagen om totalförsvarsplikt, som nämndes i föregående avsnitt, framgår att svenska kvinnor frivilligt skall kunna genomgå en antagningsprövning för inskrivning för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar. När en kvinna lämnat sitt samtycke till att genomgå en sådan grundutbildning till vilken hon befunnits lämpad skall hon skrivas in för värnplikt eller civilplikt eller placeras i utbildningsreserven. Hon kommer då att omfattas av samma bestämmelser som en man som med stöd av lagen om totalförsvarsplikt skrivits in för motsvarande grundutbildning.
IV. 3 Miljöfrågor Försvarsmakten
Försvarsmakten har i programplanen redovisat genomförd och planerad verksamhet på miljöområdet, bl.a. följande.
Miljöaspektema skall beaktas vid all planering och verksamhet. Personalens kompetens inom miljöområdet skall breddas och fördjupas. Miljöhandläggare skall därför vara utsedda vid aktuella förband före år 1995. Militärområdesvis miljöutbildning genomförs. Miljöprövningama av flygflottiljema pågår hos Koncessionsnämnden för miljöskydd. Främsta problem är bullerfrågorna.
En del köldmedier och brandsläckningsmedel innehåller CFC, HCFC och andra för ozonskiktet farliga ämnen. Där så är möjligt byts farliga köldmedier ut till andra ämnen. Tillsammans med Fortifikationsverket och Försvarets materielverk utarbetar Försvarsmakten en försvars- gemensam plan för hantering av köldmedier.
Sedan år 1992 pågår inom Försvarsmakten, i samverkan med Statens naturvårdsverk, ett projekt för att inventera behovet av sanering och återställning av miljöpåverkade områden efter försvarsverksamhet. En 79 samlad saneringsplan för Försvarsmakten beräknas kunna bli redovisad
sommaren 1995. Tillsammans med Naturvårdsverket utarbetar Prop. l994/95:100 Försvarsmakten en s.k. sektorrapport för det militära försvaret. Bilaga 5 Rapporten skall redovisa påverkan av Försvarsmaktens verksamhet på den yttre miljön och innehålla förslag till åtgärder och
handlingsprogram.
Försvarsmakten har börjat utarbeta en Försvarsmaktens Agenda 21, dvs. en miljöplan för Försvarsmakten. Denna skall uttrycka Försvarsmaktens ambitionsnivå och utgöra ett styrdokument för att omsätta miljömålen i praktisk handling.
Härutöver har Försvarsmakten med utgångspunkt i prop. l993/94:215 Handlingsplan mot buller lämnat förslag till bullerbegränsande åtgärder. Begränsningar av flygbuller kan åstad- kommas bl.a. genom en anpassning av flygvägar och uppdragsprofiler samt närmare reglering av flygklubbsverksamheten vid flottiljflyg- platserna. I fråga om skottbuller gäller bl.a. följande. Bullerdämpande åtgärder vidtas vid fasta skjutbanor i tätorter. Försök kommer att genomföras med ljuddämpare på handeldvapen liksom att möjligheterna att använda mindre bullrande övningsammunition, insticksvapen och simulatorer kommer att utredas.
Vid sidan härom har Försvarsmakten konstaterat att konflikterna med lokala bebyggelseintressen vad gäller exploatering m.m. inom bl.a. bullerstörda områden har ökat. Enligt Försvarsmaktens uppfattning beror konflikterna i första hand på att det saknas bedömningsgrunder för olika bebyggelse- och planeringssituationer.
Sammanfattningsvis anför Försvarsmakten att utvecklingen inom miljöområdet innebär ökade miljösatsningar med krav på miljö- anpassning och begränsningar av miljöfarhg verksamhet. Utvecklingen får i vissa fall omfattande konsekvenser för Försvarsmakten; ekonomiskt genom ökade kostnader och verksarnhetsmässigt genom begränsningar i möjligheterna att fullgöra huvuduppgiften.
Regeringens överväganden
Riksdagen har beslutat om nationella miljömål i olika avseenden. Regeringen vill för sin del framhålla vikten av ett kontinuerligt och omfattande miljöarbete. Det är angeläget att alla verksamheter i samhället tar sitt ansvar för miljön. Samtidigt vill regeringen erinra om de ställningstaganden i fråga om försvarets verksamhet och miljön som har kommit till uttryck bl.a. i statsmaktemas beslut med anledning av dels 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5, bet. l992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333), dels propositionen om genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling - UNCED (prop. l993/942111, bet. 1993/94:10Ul9, rskr. 1993/94:256). go
Regeringen kan konstatera att Försvarsmakten genomför miljöarbetet Prop. 1994/95:100 i enlighet med sin miljöpolicy. Särsldlt noteras att miljöutbildningen Bilaga 5 inom Försvarsmakten har kommit igång. Regeringen fäster stort avseende vid att miljöfrågorna på detta sätt får en fast förankring på alla nivåer i organisationen. Regeringen har vidare erfarit att utveckling av blyfri ammunition pågår. Enligt regeringens mening är det angeläget att det arbetet fortsätter.
Regeringen förordar att Försvarsmakten fortsätter sitt miljöarbete i enlighet med förslagen i programplanen och den här angivna
inriktningen.
Regeringen delar Försvarsmaktens uppfattning att avsaknaden av klara bedömningsunderlag för skilda bebyggelse- och planerings- situationer kan skapa problem. Regeringen avser därför att uppdra åt Boverket och Försvarsmakten att tillsammans med övriga berörda myndigheter vidareutveckla det bedömningsunderlag Boverket tidigare har utarbetat. Bedömningsunderlaget skall sedan kunna användas i den fysiska planeringen i enlighet med riksdagens överväganden våren 1994 (prop. l993/94:215, bet. 1993/94:JOU3 l, rskr. l993/94:402). Arbetet bör genomföras bl.a. med utgångspunkt i länsstyrelsernas redovisning till regeringen den 1 mars 1995 av planeringsläget i län som kan komma att beröras av introduktionen av flygplan JAS 39 Gripen.
Härutöver vill regeringen redovisa några förhållanden som rör försvaret och miljön.
I förordningen ( 1994:642 ) med instruktion för Försvarsmakten, som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994, änns en särskild miljöparagraf. Bestämmelsen anger att Försvarsmakten, med beaktande av de krav huvuduppgiftema ställer, skall väga in miljöaspekterna vid sin verksamhet i fred.
Försvarets forskningsanstalt utarbetar f.n. ett underlag för en statsmakternas övergripande miljöstrategi för Försvarsmakten där avvägningar i miljöhänseende m.m. görs mellan Försvarsmakten och andra samhällssektorer. Underlaget skall redovisas till regeringen senast den 1 oktober 1995.
På grundval av riksdagens beslut i fråga om Handlingsplan mot buller (prop. l993/94:215, bet. l993/94:10U31, rskr. 1993/94:402 ) har regeringen uppdragit åt bl.a. Försvarsmakten att utarbeta nya riktlinjer för skottbuller från artilleri och andra trrnga vapen, utveckla en ny bedömningsteknik för immissionsmått för militär flygverksamhet samt analysera en skärpning av flygbullemivånormen för planering av nya flygplatser och ny bebyggelse vid beäntliga flygplatser, m.m. Uppdragen skall redovisas senast den 1 mars 1995.
81
6 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 5
På initiativ av bl.a. Sverige beslutade FN:s miljöprograms (UNEP) Prop. l994/95:100 styrelse år 1993 i frågor om militär verksamhet och miljön. Staterna Bilaga 5 uppmanas att upprätta en miljöpolicy för försvaret. UNEP ombeds vidare att informera sig om staternas aktiviteter när det gäller bl.a. * den militära sektorns bidrag till att uppnå nationella miljömål och " bedömning av skador och behovet av att återställa områden som har skadats av militär verksamhet.
Försvarsmakten har till regeringen lämnat en särskild redovisning om genomförandet av denna UNEP-resolution i Sverige. Med beaktande av att en samlad saneringsplan bedöms kunna bli redovisad sommaren 1995 anför Försvarsmakten sammanfattningsvis att resolutionens olika delar redan tillämpas av Försvarsmakten. Regeringen delar Försvarsmaktens uppfattning härvidlag. Irnplementeringen av saneringsplanen utgör, enligt regeringens mening, en viktig del i uppföljningen av det initiativ som tagits inom UNEP.
Tillsammans med UNEP och Economic Commission for Europe (ECE) planerar Sverige att våren 1995 arrangera ett möte för medlemsstaterna i ECE om UNEst resolution. Syftet med mötet är att utarbeta förslag till rekommendationer för hur försvaret kan upprätta en nationell miljöpolicy för den militära verksamheten.
IV. 4 Grundorganisationsförändringar
Regeringen lämnar i det följande en redovisning av genomförda grundorganisationsförändringar som en följd av 1992 års totalförsvarsbeslut och statsmakternas beslut med anledning av stabiliseringspropositionen hösten 1992. Dessutom redovisas ett inom Försvarsdepartementet utarbetat förslag till metod för att ta fram underlag inför statsmakternas beslut om förändringar av grund- organisationen. Förslaget innefattar kalkylrnetoder som är utvecklade i linje med vad riksdagens revisorer tidigare har anfört.
Redovisning av genomförda förändringar
" Den nya myndigheten Försvarsmakten har inrättats den 1 juli 1994 och ett gemensamt högkvarter för myndigheten har organiserats i Stockholm. Utformningen av högkvarterets organisation i krig och fred är slutförd och arbetsordningar för krig och fred har fastställts.
" Antalet militärområden har minskat från fem till tre den 1 juli 1993. Militärbefälhavare med stab för Södra, Mellersta och Norra militärområdet har lokaliserats till Kristianstad, Strängnäs resp. Boden. En rörlig militärområdesförstärkningsstab har lokaliserats till Stockholm. 32
'" Tre flygkommandon har ersatt fyra luftförsvarsektorer den 1 juli Prop. l994/95:100 1993. Flygkommandochef med stab för Södra, Mellersta och Norra Bilaga 5 flygkommandot har lokaliserats till Ängelholm, Upplands-Bro resp. Luleå. Flygkommandocheferna övertar efterhand de uppgifter som nu utförs av f'orsta flygeskadern.
" Ett underhållsregemente har organiserats i vart och ett av de nybildade militärområdena den 1 juli 1994. Stabema för underhållsregementena har lokaliserats till Kristianstad, Strängnäs och Boden. En underhållsledning som ingår i Södra militärområdets underhållsregemente har lokaliserats till Karlsborg.
" Värmlands regemente (I 2/Fo 52) i Karlstad har sarnlokaliserats med Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn den 1 juli 1994. Nybyggnation för omlokaliseringen av I 2/Fo 52 till Kristinehamn- fullföljs som planerat.
Viss fördröjning avseende investeringar i utbildningsanordningar och bestämmelser för utnyttjande av övnings— och skjutfältet har uppstått på grund av miljöprövningen avseende hur skjutfältet får utnyttjas. Förseningen har orsakat viss fördyring av produktionsverksamheten. Regeringen lämnade den 8 september 1994 tillstånd till och meddelade villkor för verksamheten på övnings— och skjutfältet.
En ökning av flytt- och avvecklingskosmadema har uppstått, främst genom att återställningskostnader av övningsfältet i Karlstad blivit högre än beräknat och att vissa kompletteringsbehov utöver tidigare behovsutredning identifierats.
'" I Eksjö har Norra Smålands regemente (I 12/Fo 17) samlokaliserats med Göta ingenjörregemente (Ing 2) den 1 juni 1994. Omlokaliseringen av I 12/Fo 17 genom flyttning och aweckling har kunnat genomföras i huvudsak som planerat och I 12/Fo 17 gamla kascmområde avvecklas utom vissa delar som avses bli utnyttjade som förråd.
"' Wendes artilleriregemente (A 3) i Kristianstad har ornlokaliserats. Etablissementet har avvecklats. A 3 har samlokaliserats med Norra skånska dragonregementet (P 2/Fo 14) i Hässleholm den 1 juli 1994.
* Utbildningskapacitet för viss trängutbildning, som tidigare genom- fördes i Hässleholm, har ornlokaliserats till Skövde den 1 juli 1994.
* Hälsinge regemente (I 14/Fo 21) i Gävle har omorganiserats den 30 juni 1994 och huvuddelen av etablissementet har avvecklats. Gävleborgs försvarsområde (Fo 21) har inrättats i Gävle den 1 juli 1994. Det nya markområdet för I l4/F021 är färdigställt och resterande delar avvecklas. Omorganisation och avveckling av 83
krigsförband pågår och kommer att vara genomförd den 30 juni Prop. l994/95:100 1997. Bilaga 5
Göta luftvämsregemente (Lv 6) i Göteborg har ornlokaliserats. Etablissementet har avvecklats. Lv 6 har sarnlokaliserats med Hallands regemente (I 16/Fo 31) i Halmstad den 1 juli 1994. Byggnationer i Halmstad har kunnat genomföras i huvudsak enligt plan.
Svea ingenjönegemente (Ing 1) i Södertälje har lagts ner den 30 juni 1994. Svea ingenjörkår (Ing 1) har upprättats är den 1 juli 1994. Produktionskapaciteten har anpassats till den minskade produktionsvolymen och till att understödja SWEDINT. Vissa markområden har överlämnats till Banverket för Svealandsbanan.
Försvarets internationella centrum (SWEDINT) har inrättats och lokaliserats till Södertälje den 1 januari 1993 där Ing 1 understödjer SWEDINT.
Norrlands trängregemente (T 3) i Sollefteå har lagts ner den 30 juni 1994. Kasemområdet avvecklas. Viss trängutbildning har sam- lokaliserats med Västernorrlands regemente (I 21/Fo 23) i Sollefteå. Del av marken ingår som bytesobjekt för utveckling av övnings- och skjutfält i Sollefteå garnison. Iordningställandet av övnings- och skjutfältet slutförs under 1994/95. All stödproduktion har överförts till I 21/Fo 23.
Iniänten'ets officershögskola (InfOHS) har flyttats från Halmstad till Linköping den 1 september 1993.
Den tekniska utbildningen vid Luftvämets ofIicershögskola och telmiska skola (LvOHS/TS) i Göteborg har flyttats till östersund den 30 juni 1994. Officersutbildningen vid Luftvämets officers- högskola och telmiska skola i Göteborg (LvOHS/T S) har flyttats till Norrtälje den 30 juni 1994. Dessutom har robot 77-utbildningen flyttats till Lv 4 i Ystad.
Produktionen i Östersund har samordnats och rationaliserats ytterligare. Nuvarande anläggningar för Jämtlands fältjägarregemente (I 5), Norrlands artilleriregemente (A 4) och Arméns tekniska centrum (A'IC) behålls i huvudsak och de försvarsmyndigheter — utom Vämpliktsverket — som nu hyr lokaler i Östersund har flyttat till befintliga kasemområden. De civila högskolorna har erbjudits lokaler i och utbyggnadsmöjligheter vid A'PC1s och Militärhögskolans skolhus i enlighet med riksdagens beslut.
Försvarsmaktens hyrda lokaler i Östersund har lämnats och verksamheten har dels avvecklats, dels lokaliserats till A 4:s 34 kasernområde. Förtätning har skett så att flera lokaler har kunnat
tömmas och delar av A'llC:s och Militärhögskolans skolhus har Prop. 1994/95:100 kunnat hyras ut. Ytterligare lokaler i området kan efter hand erbjudas Bilaga 5 för uthyming.
Regeringen uppdrog den 11 augusti 1994 till Organisations- kommittén Pliktverket att i samråd med Försvarsmakten och Fortifikationsverket redovisa de lokalrnässiga konsekvenserna av dels en ökad inskrivningsvolym i Östersund, dels en bibehållen lokalisering i Östersund till nuvarande lokaler för Vämpliktsverket. Kommittén har redovisat att en bibehållen lokalisering till Vämpliktsverkets nuvarande lokaler i Östersund för det blivande Totalförsvarets pliktverk skulle medföra en sammanlagd besparing på ca 10 miljoner kronor under perioden fram till år 2002 jämfört med om verksamheten skulle lokaliseras till A 4:s kasemområde. Kommittén har föreslagit att regeringen ändrar sitt tidigare beslut om att samtliga försvarsmyndigheter som nu hyr lokaler i Östersund skall flytta och inrätta sig på befintliga kasemområden.
Regeringen har den 15 december 1994 beslutat enligt kommitténs förslag.
Bråvalla flygflottilj (F 13) i Norrköping har avvecklats den 30 juni 1994. Vid samma tidpunkt har Flygvapnets underrättelseskola (UndS) ornlokaliserats från F 13 till Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) i Uppsala.
I samband med awecklingen av F 13 har ett stort antal förband som lcrigsorganiserats och producerats vid flottiljen avvecklats eller överlämnats till annan flottilj, markförbanden främst till F 16 i Uppsala.
Västgöta flygflottilj (F 6) i Karlsborg har avvecklats den 30 juni 1994. I samband med avvecklingen av F 6 har ett antal förband som krigsorganiserats och producerats vid flottiljen avvecklats eller överlämnats till annan flottilj, markförbanden främst till F 7 i Såtenäs.
Karlsborgs kommun har medverkat till att vissa lokaler har i anspråktagits för annan verksamhet redan innan flottiljen avvecklats helt. Således etablerade sig under hösten 1993 ett civilt forng i en hangar inom F 6:s område samtidigt som flygverksamheten fortfarande bedrevs från ett intilliggande hangarområde. Några försäljningsintåkter av mark har ännu inte erhållits och stora delar av byggnadsbeståndet är fortfarande inte tagna i anspråk för annan verksamhet.
Den årliga besparingen för Försvarsmakten av nedläggningen av fredsadministrationen vid F 6 har beräknats till ungefar 70 miljoner 85 kr vid fullt genomslag. Denna besparing bedöms kunna bli uppnådd
år 1997. Samtidigt gäller att nedläggningen förorsakar staten andra Prop. 1994/95:100 kostnader, främst olika former av pension, utbildningsbidrag och Bilaga 5 arbetslöshetsersättning. Ett positivt årsnetto för staten bedöms kunna inträda först under budgetåret 1995/96.
Undeng inför förändringar av Försvarsmaldens grundorganisation Bak run
Vid överväganden och beslut om organisation och lokalisering av verksamheter inom grundorganisationen behövs ett beslutsunderlag bl.a. med värderingar av ekonomiska och andra konsekvenser för olika handlingsaltemativ.
Erfarenheterna från tidigare arbete med nedläggningar och omlokaliseringar av förband har visat att beslutsunderlagen varierar och att det därför varit svårt att kunna göra riktiga jämförelser. Till stor del har dessa förhållanden orsakats av att tillämpade värderingsmetoder inte varit likartade hos berörda myndigheter och organisationer. Detta förhållande har även uppmärksammats av riksdagens revisorer. Försvarsutskottet har (bet. l993/94:FÖU9) sagt att utskottet utgår från att regeringen beaktar revisorernas förslag.
En arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet, med representation från Försvarsmakten och Försvarets forskningsanstalt, har studerat formerna för ett systematiserat tillvägagångssätt. Arbetet har resulterat i en metod för att ta fram statsmakternas underlag för överväganden och beslut om större förändringar av Försvarsmaktens grundorganisation.
Sammanfattning av mgto_d;n
De värderingar som skall göras inriktas främst mot att granska altemativskiljande faktorer och kostnader. Den systematiserade metoden innehåller följande huvuddelar.
1) Försvarsekonomisk värdering. Resultatet av denna värdering skall huvudsakligen visa: * Ekonomi grundad på investeringskalkyler som är gjorda med en" kalkyleringsperiod på tio år och med en real kalkylränta som motsvarar statens upplåningsränta reducerad med den antagna inflationen. " Andra faktorer som utgör komplement till investeringskalkylema i form av en identifiering och analys av andra konsekvenser för försvaret av de olika alternativen exempelvis operativa och beredskapsmässiga konsekvenser samt konsekvenser för personalen och på produktionen av krigsförband. * Bedönuring av risker och osäkerheter avseende olika förutsättningar och kalkylantaganden. 86
2) Sarnhällsekononrisk värdering. Försvarsmaktens verksamhet har Prop. 1994/952100 normalt stor betydelse på de orter man verkar. Förändringar får Bilaga 5 därför betydande effekter som inte beaktas i de försvarsekonomiska kalkylema och värderingarna. Vid den samhällsekonomiska värderingen bör den försvarsekonomiska investeringskalkylen vara grunden. Denna betraktas sedan från ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den bör dessutom kompletteras med sådana samhällsekonomiska faktorer/poster som inte finns med i den försvarsekonorniska kalkylen. Värderingen har följande innehåll:
' Den försvarsekonomiska värderingen i ett samhällsekonomiskt perspektiv där direkta personalkostnader, indirekta arbetsmarknadseffekter, investeringar och omställningar beaktas. ' Andra ekonomiskt beräkningsbara faktorer där exempelvis omfördelningen av skilda transfereringar i samhället och andra samhällsekonomiska effekter av de olika alternativen redovisas. ' Andra faktorer som har effekter utanför försvarssektom identifieras och redovisas. ' Bedömning av risker och osäkerheter på liknande sätt som vid den försvarsekonomiska värderingen.
lutsatser
Regeringen anser att den systematiserade metoden ger goda förutsättningar för ett tillfredsställande beslutsunderlag. Försvarsmakten genomför den försvarsekonomiska värderingen där investeringskalkyler utgör grunden. Eftersom Försvarsmakten har utarbetat ett nytt kalkylerings- och värderingssystem, som bygger på vedertagna principer för företagsekonomiska investeringskalkyler, bedöms enhetligheten och kvaliteten bli bättre än tidigare. De samhällsekonomiska värderingarna och det sammanställda underlaget för regeringens beslut utarbetas inom regeringskansliet.
Uppföljning och utvärdering av genomförda grundorganisationsförändringar görs årligen i Försvarsmaktens årsredovisning till regeringen där bl.a. totala kostnader och besparingar anges i resultatredovisningen. I budgetpropositionen redovisar regeringen genomförda omstruktureringar så att riksdagen ges möjlighet att göra en samlad uppföljning.
IV.5 Beställningsbemyndiganden för materiel och anlags- frnansierade anläggningar
En arbetsgrupp inom Försvarsdepartementet med representanter för bl.a. Försvarsmakten och Försvarets materielverk har utarbetat ett förslag till ett nytt system för beställningsbemyndiganden för materiel.
87
Enligt 9 kap. 10 5 Regeringsformen fär regeringen inte utan Prop. 1994/95:100 riksdagens bemyndigande ta upp län eller i övrigt ikläda staten Bilaga 5 ekonomisk förpliktelse.
Det nya bemyndigandesystemet är anpassat till det styrsystem som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 mellan regeringen, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Det nya bemyndigandesystemet är enklare och mera överskådligt än det tidigare.
Fortsättningsvis kommer regeringen att av riksdagen begära en ram (ett högstbelOPP) för beställningsbemyndiganden för tidigare för riksdagen redovisad och ny materiel och hemställa att riksdagen medger (bemyndigar) att regeringen inom den föreslagna ramen får ikläda staten kostnader även efter den period som riksdagen har beviljat anslag för. Bemyndigandet omfattar således tiden efter det år som riksdagen beviljar anslag för. Bemyndigandet anges i samma prisläge som anslaget.
Regeringen kommer bl.a. genom årsredovisningarna att inhämta underlag för att följa upp de olika materielobjekten avseende vad som utbetalts, betalningsplan, vad som kontrakterats resp. ännu ej kontrakterats etc.
Även bemyndigandesystemet för anslagsfinansierade anläggningar, dvs. befästningar m.m., har förändrats, så att det i fortsättningen kommer att överensstämma med bemyndigandesystemet för materiel.
Under avsnittet III Medelsberäkning m.m. lämnas en redovisning av olika objekt som ingår i bemyndiganderamama.
88
Prop. 1994/95:100 IV. 6 Försvarsindustri Bilaga 5
Regeringens sammanfattande bedömning
Den svenska försvarsindustrins förmåga som kvalificerad leverantör av högteknologiska produkter till det svenska försvaret har ett stort säkerhetspolitiskt värde.
Att det militära försvaret minskar i storlek och att materielens omsättning sker med längre tidsintervaller ger låg - i vissa fall för låg - beläggning på industrin med ökad svårighet att behålla hög kompetens.
Det är ett svenskt försvarsintresse att svensk försvarsindustri prioriterar de teknikområden som Försvarsmakten är mest beroende av i materielförsörjningen. Det ligger i försvarets intresse att åtgärder vidtas, som säkerställer industriell kompetens inom dessa områden.
Det ligger också i försvarets intresse att försvarsindustrin söker intemationth samarbete för att stärka industrins fortlevnad och kompetens.
Det är också viktigt att systemkompetensen behålls på hög nivå, såväl för Försvarsmaktens roll som kvalificerad köpare som för industrins egen utvecklingsformåga.
Allmänt
Den strukturomvandling av den europeiska försvarsindustrin, som påbörjades under senare delen av 1980—talet pågår fortfarande. Den har främst orsakats av en överkapacitet på en vikande marknad för försvarsmateriel, men också av ökande internationell samverkan och strävan efter att genom koncentration stärka konkurrensförmågan inom för branschen viktiga teknikområden.
Industrith samarbete mellan industrier inom och utanför Europa sker i betydande omfattning i ett invecklat mönster, bildat såväl genom projektsamverkan som genom korsägande och fusioner.
Utvecklingen i det civila samhället har medfört användning av avancerad teknik i så stor omfattning att den kan bära egen forslmings- och utvecklingsverksarnhet även inom tel-mikområden, där den hög- teknologiska utvecklingen hittills i huvudsak varit rnilitärteknisk. Detta 89
Bilaga 5
har breddat försörjningsbas och konkurrenskraft hos industrier/— koncerner, som utnyttjar samma tekniska kompetens för produktion till både civil och militär marknad.
Svensk försvarsindustri
Den svenska försvarsindustrin är en viktig säkerhetspolitisk och högteknologisk tillgång, -som tillgodoser viktiga delar av Försvarsmaktens materielbehov.
Att det militära försvaret minskar i storlek och att omsättningen av materielen sker med längre tidsintervaller medför en lägre beläggning på svensk försvarsindustri. Detta skapar behov av en vidare marknad än som följer av Försvarsmaktens beställningar för att kunna behålla teknisk kompetens och produktionsfömtåga i konkurrenskraftig och lönsam nivå.
För att behålla viktig nationell självförsörjning bör utveckling och produktion av försvarsmateriel i Sverige inriktas mot kunskaps- och kompetensområden där svenska behov är speciella och av olika skäl olämpliga att täcka med import.
Den begränsade marknaden i Sverige för försvarsmateriel har gjort svensk försvarsindustri beroende av intemationth samarbete och export för att kunna behålla och vidareutveckla sin tekniska kompetens. Teknikområden kommer alltid att finnas, inom vilka tillräcklig kompetens inte finns inom landet.
Nordiskr försvarsmaterieLtamarbete
Den danska, finska, norska och svenska försvarsministem har nyligen ingått ett ramavtal avseende ett försvarsmaterielsamarbete.
Syftet med ramavtalet är främst att genom samarbete uppnå ekonomiska, tekniska och industriella fördelar inom försvars- materielområdet. Strävan har dessutom varit att säkra ett effektivt försvarsmaterielsarnarbete mellan respektive lands myndigheter inom områdena studier, forskning, utveckling, produktion, underhåll och upp- handling.
Industriell samverkan
I samband med upphandlingama år 1994 av ny stridsvagn från Tyskland och ny aktiv radarjaktmbot från USA förband sig de utländska leverantörerna att genomföra industriell samverkan och andra kompen- sationsåtaganden motsvarande det totala anskaffningsvärdet. Därigenom skapades gynnsamma förutsättningar för bevarad kompetens inom betydelsefulla delar av den svenska försvarsindustrin.
Prop. 1994/95 : 100
Regeringen utarbetar för närvarande riktlinjer för industriell Prop. l994/95:100 samverkan och andra kompensationsåtaganden i samband med större Bilaga 5 materielanskaffningar utomlands. Detta sker bl.a. för att möta den situation som har uppstått när försvarsindustrins förutsättningar kraftigt har förändrats de senaste åren. Vid eventuella reduceringar av beställningarna till den svenska försvarsindustrin, ökar behovet av olika former av industriell samverkan för att underlätta ett tillvaratagande av för försvaret nödvändig kompetens i Sverige.
Kraven på industriell samverkan är ett medel för att tillgodose förvarsmaktens behov av industriell kapacitet inom landet. Ett viktigt inslag i riktlinjerna är därför att kraven på industriell samverkan o.dyl. skall uppfylla säkerhets- och försvarspolitiska behov, och att insatserna skall inriktas mot den svenska försvarsindustrin.
Behov av prioritering av kompetensområden
Inför nästa försvarsbeslut genomförs inom försvaret utredningar för att klarlägga den långsiktiga teknologiförsörjning och försvarsindustriella kompetens, som bör ännas i landet för Försvarsmaktens behov.
Högteknologisk kompetens med betydelse för försvaret änns inom landet vid vissa institutioner, myndigheter och företag. Den om- strukturering av försvarsindustrin, som sedan några år pågår avser en effektivare anpassning till den förväntade marknaden. Emellertid bedöms försvarsindustrin inte ens med en mer rationell industrisu'uktnr inom alla områden kunna behålla kompetens och produktion med nu planerade försvarsbeställningar som enda bas.
De industriella resurser av vilka Försvarsmakten är mest beroende för sin framtida materielförsöjning måste därför prioriteras så att fortlevnaden säkras. Vid prioriteringen måste hänsyn tas till både freds- och krigsförhållanden. Vidare bör hänsyn tas till planerad återtagnings- möjlighet i den mån sådan är realistisk, eftersom återuppbyggnad av förlorad kompetens i regel är mångårig.
Konsekvensbedömning
Den svenska försvarsindustrins situation och förmåga att uthålligt behålla sin kompetens som kvaliäcerad leverantör till Försvarsmakten varierar mellan sldlda teknikområden. Ett sannolikt ökat utlands- beroende, främst på komponentområdet, bedöms inte kunna undvikas. Läget kan sammanfattas enligt följande.
Underhållsindustrin bedöms, trots minskad underhållsvolym, kunna under överskådlig tid tillgodose underhållsbehovet för beäntliga materielsystem. Dock kan läget beträffande underhållet av system med stort innehåll av utländska komponenter bli kritiskt vid avspärrning och 91 krig.
Bilaga 5
Försvarselektronik utvecklas och produceras av äera högt kvaliäcerade företag, som även har kompetensbevarande civil produktion. Nyutvecklingsförmågan för ledningssystem, radarsensorer, optronik och telekommunikation bedöms kunna behållas fram till sekel- skiftet. Svenska referensprojekt har stor betydelse för exportsatsningar. Särskilt viktigt är att bevara inhemsk kompetens inom signalskydds- och telekrigsområdet, eftersom alla sådana system är starkt sekretessomgärdade.
Flygindustrin är genom projketet IAS-39 Gripen belagd till strax efter sekelskiftet men export skulle väsentligt förbättra möjligheten till jämn produktion. Både äygplans- och äygmotorindustrierna har internationellt samarbete och en ansenäg andel civil produktion. Satsningen på nationella äygforskningsprogram har stor betydelse för att generera hög kompetensnivå.
Robotindustrins nuvarande kompetens kan beräknas bestå under hela 1990—talet om nuvarande projekt kan fullföljas. Långsiktigt bedöms enbart svenska beställningar inte bilda tillräcklig bas för verksamheten. Intemationth samarbete är dock etablerat.
Marina vapensystem kommer vad avser undervattensvapen att utvecklas och produceras under hela 1990—talet. Varvsindustrins förmåga att fortleva som leverantör av ytstridsfartyg och ubåtar förutses bli starkt beoende av exportorder.
Stridsfordonsindustrin bedöms genom stridsvagnsköpet och internationell samverkan kunna behålla kompetens och beläggning över sekelskiftet.
Pjäsindustrin beräknas bl.a. ha tomproduktion till bortom sekelskiftet. Utvecklingskompetensen behöver behållas för Försvarsmaktens långsiktiga behov av att vidmakthålla de tunga artillerisystemen.
Explosivämnen för Försvarsmakten (baskrut) produceras i stegvis anpassad omfattning till minskat behov.
Prop. l994/95:100
92
Prop. 1994/951100 IV. 7 Den civila tralikäygarutbildningen Bilaga 5
Bakgrund
För att tillgodose den civila luftfartens behov av svenska piloter och samtidigt minska avgången av piloter från äygvapnet inrättades år 1984 under Försvarsdepartementet den statliga traälcäygarhögskolan (T FHS).
På regeringens uppdrag utredde Chefen för äygvapnet år 1992 frågor om TFHS och dess verksamhet. I sin slutrapport anförde Chefen för äygvapnet bl.a. att det är nödvändigt att bibehålla en planmässig utbildning av traäkäygare inom landet och att det borde prövas om inte traäkflygarutbildningen kan integreras i högskolesystemet. I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5) anförde föredragande- statsrådet att huvuduppgiften för försvarsmaktens myndigheter är att producera krigsförband. Det kan därför anses tveksamt om uppgiften att utbilda civila piloter skall vara en stadigvarande uppgift för Chefen för äygvapnet. En del i fortsatta överväganden borde, enligt föredraganden, vara att närmare belysa möjligheten att inordna utbildningen i högskole— systemet.
Mot denna bakgrund uppdrog regeringen år 1993 åt Lunds universitet att utreda frågan om att inordna den civila traäkäygarutbildningen i högskolan. Resultatet av uppdraget redovisades i rapporten den 13 januari 1994 Den civila traäkäygarutbildningens/Trafikäygarhögskolans (T FHS) inordnande i Lunds universitet. Universitetet föreslår att TFHS- utbildningen inordnas i högskolan/Lunds universitet som en yrkesexamen omfattande 80 poäng och att utbildningen lokaliseras till nuvarande lokaler i Ljungbyhed.
Rapporten har remissbehandlats. Försvarsmakten och Luftfartsverket är positiva till förslaget, medan Kanslersämbetet och Riksrevisionsverket är kritiska. Flygbranschen är i allmänhet negativ till utredningens förslag. (En förteckning över remissinstansema och en remissammanställning änns tillgänglig i Försvarsdepartementets akt i ärendet - dnr Fo94 80/MIL och Fo94 l706/MIL).
Mot bakgrund av ett regeringsuppdrag har Försvarsmakten i sin programplan för åren 1995-2000 i september 1994 redovisat frågor om traäkflygarutbildningen. Myndigheten framhåller att dess primära intresse är att det inom landet änns en högkvalitativ utbildning för trafikäygare så att den civila marknaden kan förses med direkt— utbildade, rätt uttagna och välutbildade traäldlygare som rekryterings- altemativ till äygvapenpiloter. Detta blir än viktigare i framtiden med ökade kostnader för utbildningar inom Gripen-systemet.
Vid skilda tillfällen har olika intressenter lämnat synpunkter i frågan 93 om den fortsatta verksamheten vid TFHS.
Vid riksdagsbehandlingen av 1993 års budgetproposition (bet. Prop. 1994/951100 1992/93zFöU9, rskr. 1992/93:333) uttalade försvarsutskottet rörande Bilaga 5 frågorna om TFHS att skolan har en betydelsefull roll när det gäller att långsiktigt säkerställa behovet av piloter.
Regeringens överväganden
Redan tidigare (prop. 1992/93:100 bil. 5, bet. 1992/93zFöU9, rskr. 1992/93:333) har konstaterats att kosmadema för att utbilda stridspiloter är sådana att det inte är samhällsekonomiskt rimligt att dessa piloter utan vidare övergår i civil tjänst. Ett sätt att i någon mån förhindra en övergång av äygvapenpiloter till det civila trafikflyget är att inom landet hålla en kvaliäcerad traäkäygarutbildning varifrån de civila tr'aäkäygama i stället kan rekryteras. Detta var också huvudskälet till att TFHS inrättades i mitten på 1980-talet.
Regeringen delar därför i och för sig Försvarsmaktens uppfattning - som också tidigare kommit till uttryck genom Chefen för äygvapnet - att det är av betydelse att det inom landet änns en högkvalitativ utbildning av civila traäkäygare.
Behovet av nyutbildade civila traäkäygare har under senare år emellertid varit i stort sett obeäntligt. Verksamheten vid TFHS har bedrivits i en begränsad omfattning och med inriktningen att bevara skolans kompetens.
Regeringen konstaterar att remissinstansema har delade meningar om förslagen i Lunds universitets rapport. Från några håll ifrågasätts också utbildningen i sig.
Under tidigare avsnitt har regeringen redovisat de besparingar som bör göras dels inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, dels inom anslaget A 1. Försvarsmakten.
TFHS är ingen egen myndighet utan ett verksamhetsställe inom Försvarsmakten. Verksamheten änansieras inom anslaget A 1. Försvarsmakten.
Med hänsyn till besparingskraven och till det begränsade behovet av verksamheten vid TFHS anser regeringen att anslaget A 1. Försvarsmakten bör reduceras med ett belopp som motsvarar besparingen under budgetåret 1995/96 av en inledd avveckling av verk- samheten vid TFHS. Medel är således beräknade för att pågående kurser och kurser planerade att påbörjas inom den närmaste framtiden skall kunna genomföras. Vid sidan härom får det, enligt regeringens mening, ankomma på Försvarsmakten att inom ramen för tillgängliga reSurser besluta om verksamhetens fortsatta omfattning och inriktning. I detta ligger även att - om Försvarsmakten så anser - lämna förslag till 94 regeringen om nedläggning av skolan.
Prop. 1994/951100 IV. 8 Muskövarvets framtid Bilaga 5
Muskövarvet är idag en organisationsenhet inom Försvarsmakten. Staten har därmed ägaransvar för varvets verksamhet och dess personal.
Med stöd av regeringens bemyndigande i juni 1994 förordnade chefen för Försvarsdepartementet den 4 juli 1994 en särskild utredningsman med uppgift att utreda Muskövarvets framtid. Utredningen skall vara slutförd senast den 1 mars 1995.
IV. 9 Försvarets sjuktransporthelikoptrar och Utredningen civilt bruk av försvarets resurser
Riksdagen bestämde i 1987 års försvarsbeslut att kapaciteten i fråga om sjuktransporter med helikopter borde öka för att tillgodose behovet i krig. En utökning av kapaciteten borde ske så att behovet i fred kunde tillgodoses.
Regeringen har under våren 1993 uppdragit åt Försvarets materielverk att inom en kosmadsrarn av 200 miljoner kr anskaffa fem till sex sjuktransporthelikoptrar av medel från anslag under Försvars- och Socialdepartementens huvudtitlar.
Fem helikoptrar av typen Augusta Bell 412 HP har anskaä'ats. Leverans av helikoptrarna har skett under år 1994.
Försvaret har kunnat erbjuda sjukvårdshuvudmännen (landstingen) två ambulanshelikopterstationer med valfri basering och beredskap fr.o.m. den 1 juli 1994 samt ytterligare en station fr.o.m. den 1 september 1994.
Försvaret har hittills lämnat offerter till fem landsting som visat intresse för en verksamhet med ambulandshelikoptrar. Två landsting har vid upphandlingen valt civila helikopterföretag. Från två håll har upphandlingen avbrutits av kostnadsskäl. Under hösten 1994 har en upphandling genomförts i Västerbottens läns landsting.
Från försvarets sida har i avvaktan på fortsatta direktiv i frågan sjuktransporthelikoptrar tills vidare baserats vid Norrbottens arméflygbataljon (AF l) i Boden resp. planeras att baseras vid Östgöta arméflygbataljon (AF 2) i Linköping för att kunna utnyttjas vid akuta insatser.
De höga kosmadema för ambulanshelikoptrar har lett till att endast sex landsting hittills har etablerat någon form av ambulanshelikopter- 95
verksamhet, varav ett fåtal med kvaliäcerade helikopter-resurser med Prop. l994/951100 korta beredskapstider dygnet runt. Bilaga 5
Vid riksdagsbehandlingen av helikopterfrågan har vid olika tillfällen understrukits vikten av att konkurrens och prissättrringsfrågoma beaktas i anslutning till försvarets helikoptertjänster (Bet. l993/94:FöU9 och l993/94zFiU18).
Riksdagen (bet. 1991/92:FöU12, rskr 337) gav som sin mening regeringen till känna vad som anförts om utredning om utnyttjande av totalförsvarets resurser för civila ändamål. Försvarsutskottet konstaterade vid ärendets behandling att det på lokal nivå sedan några år pågått ett direkt samarbete militärt-civilt inom ramen för det s.k. sambruksprojektet, men att ett mer omfattande sambruk mött vissa hinder på grund av bl.a. gällande konkurrensbestänunelser.
Regeringen har därefter fattat beslut om direktiv (Dir. 1994161) för ett utredningsuppdrag avseende frågor om fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål. I uppdraget ingår att lägga fram förslag till en lösning avseende den fredstida användningen av försvarets helikoptrar för sjuktransporter, som innebär att intentionerna i 1987 års försvarsbeslut kan förverkligas. Förslaget avseende sjuktransporter med helikoptrar skall redovisas till regeringen före den 1 mars 1995.
Uppdraget omfattar också att kartlägga erfarenheterna av det hittillsvarande fredstida civila bruket av försvarets resurser, och samlat pröva förutsättningama för ett fortsatt, utvidgat civilt nyttjande, och lämna förslag om erforderliga riktlinjer och bestämmelser härför. Uppdraget, som anförtrotts åt en av chefen för Försvarsdepartementet tillkallad särskild utredare skall i sin helhet vara avslutat senast den 15 september 1995.
IV. 10 Inrättande av ett brigadcentrum
De säkerhetspolitiska förändringarna i Europa har medfört att det har uppstått en marknad för billig, begagnad försvarsmateriel. I vissa fall har denna marknad varit av intresse för det svenska försvaret. Bl.a. har begagnade splitterskyddade trupptransportfordon kunnat köpas till mycket låga priser. Dessa fordon tillförs nu infanteribrigaderna i snabb takt.
Denna ökade mekanisering av infanteriet leder till att betingelserna för intänteriförbanden avseende utbildning, taktikutveckling m.m. alltmer kommit att likna betingelserna inom pansartrupperna. Den nuvarande uppdelningen i truppslagen infanteriet/kavalleriet och pansar- trupperna framstår mot bakgrund av detta inte som helt ändamålsenlig. En samordning av truppslagen skulle enligt regeringens mening leda till 96
Bilaga 5
en bättre utbildning och en mer effektiv organisation i fred och en mera ändamålsenlig krigsorganisation.
En sådan samordning bör åstadkommas genom att ett brigadcentrum inrättas samtidigt som infanteri/kavallericentrum och pansarcentr'um läggs ned. -
Försvarsmakten har till regeringen lämnat in ett förslag med denna innebörd. Förslaget innebär att de verksamheter som i dag bedrivs vid infanteri/kavallericentrum och pansarcentrum i Linköping/Kvam, Umeå och Skövde även fortsättningsvis bör bedrivas vid dessa orter. Viss omfördelning av resurser kommer dock enligt förslaget att bli aktuell. Försvarsmakten anser att förslaget kan genomföras med bibehållande av de förbandsbenämningar, traditioner och symboler som tillhör trupp- slagen.
Regeringen anser att ovan beskrivna samordning mellan truppslagen infanteriet/kavalleriet och pansartrupperna bör genomföras per den 1 juli 1995.
IV. 11 Förvaring av vapen
Regeringen uppdrog i 1994 års planeringsanvisningar åt Försvarsmakten att lämna en redovisning av läget vad avser åtgärder för att förhindra stölder av militära skjutvapen. I redovisningen skulle också ännas en bedömning av effekterna av beslutade åtgärder samt beredskaps-
konsekvenser av dessa.
Försvarsmakten har redovisat uppdraget i programplanen. Av redovisningen framgår bl.a. följande.
En utredning har genomförts under år 1992. Denna utredning har redovisats för regeringen.
En rad konkreta åtgärder har vidtagits som ett resultat av denna utredning. Som exempel kan nämnas:
* Utökad bevakning vid förråd.
Hemtagning av vapen från förråd där krigsförbanden kommer att utgå. Förändring av vapenkassuners placering. Installationer av larm. flyttning av granatgevär från förråd till kassun. Särförvaring av vitala delar till kassunförvarade vapen. Utökad kontroll av hur bestämmelser har efterlevts.
!
lr " I i !
Försvarsmakten anför vidare att åtgärder som har initierats under hösten 1993 kan få genomslag i statistiken först från år 1994. I de &11
7 Riksdagen 199—"INS. I saml. Nr IOO. Bilaga 5
Prop. 1994/95 : 100
97
där åtgärderna kräver investeringar konuner statistiken inte att påverkas Prop. 1994/95:100 förrän år 1995 . Bilaga 5
Åtgärder som syftar till att förhindra och minimera effekterna av stölder pågår enligt Försvarsmakten kontinuerligt.
Förrådshållningen av vapen har också, med beaktande av beredskapskraven, i viss utsträckning centraliserats.
Regeringens bedöming
Statistiken för år 1993 visade en kraftig nedgång av antalet stulna vapen. För år 1994 föreligger ännu inte någon statistik, men underhandsuppgifter antyder att antalet förkomna vapen åter har ökat.
Regeringen anser att det ännu inte går att dra några säkra slutsatser om eä'ektema av Försvarsmaktens åtgärder. För att få ett bättre underlag för en sådan bedömning kommer regeringen noga följa utvecklingen framöver inom området och vidta de åtgärder som regeringen anser behövs. Inom Försvarsdepartementet har tillsatts en särskild arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett underlag för regeringens ställningstaganden.
IV.12 Nedläggning av grundutbildning vid Norrlandskustens marinkonunando.
Till följd av 1992 års försvarsbeslut har en betydande nedskärning gjorts i marinens krigsorganisation. Denna nedskärning har också haft till följd att de årliga vämpliktskontingenterna inom marinen har reducerats, från ca 6 300 värnpliktiga per år till ca 4 100 värnpliktiga per år. Inom marinen änns därför numera en betydande överkapacitet i utbildningsorganisationen, särskilt inom kustartilleriet.
I propositonen inför 1992 års försvarsbeslut anförde regeringen att utbildningskapaciteten vid Norrlandskustens marinkommando borde utnyttjas för att organisera en amäbiebataljon avsedd för Norrlands- miljö. Överbefälhavaren borde senare ges i uppdrag att redovisa hur utbildningen av förband för Norrlandskusten skall bedrivas.
Den vämpliktsutbildning som syftar till att organisera amäbiebataljonen kommer att avslutas den 1 november 1997. Den vämpliktsutbildning som därefter behövs för att omsätta Norrlands- kustens marinkommandos krigsorganisation är av så begränsad omfattning att det av ekonomiska och praktiska skäl är olämpligt att genomföra den vid detta marinkommando. Dessutom kommer omsättning av amäbiebataljonen inte att behöva påbörjas förrän tidigast omkring år 2001. Den utbildning som behövs för Norrlandskustens marinkommandos krigsorganisation kan överföras till Ostkustens marin- 98
kommando och Gotlands kustartilleriregemente utan att detta kräver Prop. 1994/95:100 några investeringar där. Bilaga 5
Regeringen anser att grundutbildning av värnpliktiga för amäbieförband och områdesbundna kustartilleriförband (med undantag av bevakningsbåt för beredskapstjänst) därför inte bör genomföras vid Norrlandskustens marinkommando efter den 1 november 1997. Möjligheten att utnyttja detta nrarinkommandos övningsområde och goda utbildningsbetingelser bör docktillsvidare bibehållas.
Försvarsmakten har beräknat att en nedläggning av grundutbildning enligt förslaget ger en årlig nettobesparing under perioden 1997/98 - 2005/2006 på ca 15,9 miljoner kronor. Då har beaktats att vissa investeringar måste göras i ombyggnad, personalavveckling och flyttning av personal. Omkring 30 yrkesofficerare behöver överföras till andra förband. Omkring 40 yrkesofficerare och drygt 50 civilanställda blir övertaliga. Det ankommer på arbetsmarknadens parter att bestämma villkoren för avveckling och flyttning av personal.
IV.13 Tillämpning av anslagsförordningen
I regleringsbrevet för budgetåret l994/95 medges Försvarsmakten dispens från att tillämpa anslagsförordningen (1992:760) för merparten av materielanskaffiringen vad avser avräkning av förskott. Dispensen innebär att Försvarsmakten avräknar förskott mot anslaget vid utbetalning och inte vid fullgjord leverans.
Regeringen anser att Försvarsmakten inte längre bör undantas ifrån anslagsförordningens regler. För materielbeställningar som sträcker sig över en längre tidsperiod är det dock oklart vad som kan anses som fullgjord leverans. Regeringen avser att utreda principerna för vad som skall betraktas som fullgjord leverans i förordningens mening och hur detta skall tillämpas på Försvarsmakten. Vidare avser regeringen att analysera eventuella budgetkonsekvenser.
Regeringens avsikt är att Försvarsmakten skall tillämpa anslagsförordningens regler senast den 1 januari 1997. Om det är möjligt, skall myndigheten tillämpa regelverket tidigare. Detta kommer att utredas under våren 1995.
99
Prop. 1994/95:100 Bilaga 5 3.2 Ersättningar för kroppsskador
A 2, Em'ttningg; för mpnssggg;
l993/94 Utgift 66 353 882 l994/95 Anslag 74 198 000 l995/96 Förslag 111 297 000 varav 74 198 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget avser vissa livräntor och ersättningar enligt lagen (l977:265) om statligt personskadeskydd och förordningen ( 1977:284 ) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.
Riksförsäkringsverket disponerar anslaget. Regeringens överväganden
Verksamheten under anslaget är regelstyrd och medel föreslås därför i form av förslagsanslag på 111 297 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Försvarsmakten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 59 260 534 000 kr,
2. godkänner regeringens förslag till nya delindex ingående i försvarsprisindex ( avsnitt 3 . III och IV)
3. bemyndigar regeringen att justera anslaget A 1. Försvarsmakten och bemyndiganderamamaenligt försvarsprisindex med hänsyn till den faktiska prisutvecklingen under perioden den 1 juli 1994 till den 3ldecember 1994,
4. bemyndigar regeringen att medge beställning av materiel m.m. och utvecklingsarbete för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 55 800 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,
5. bemyndigar regeringen att medge beställningar av investeringar i anslagsänansierade anläggningar för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 265 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1995/96,
100
6. godkänner att Försvarsmakten genom beslut om merutgift på Prop. 1994/952100 anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. får kompensation för BilagaS förslitning av materiel som använts i FN-tjänst (avsnitt 3.II),
7. godkänner regeringens förslag till omräkning av planerings- ramen för Gripen—projektet (avsnitt IV.1),
8. godkänner regeringens förslag till ett nytt system för beställningsbemyndigande för materiel och anslagsänansierade anläggningar (avsnitt V.5),
9. godkänner vad regeringen har anfört om inrättande om ett brigadcentrum (avsnitt IV.10),
10. till Ersättningar för kroppsskador för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 111 297 000 kr.
101
Bilaga 5
4 Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter
4.1 Övergripande redovisning
Allmänt
De myndigheter som f.n. upptas under littera B. Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter är Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Vämpliktsverket, Militärhögskolan och Försvarets radioanstalt.
Gemensamt för dessa myndigheter är att de ger stöd till Försvarsmakten. De levererar olika produktionsfaktorer som ingår i Försvarsmaktens produktionsprocess för att bl.a. framställa krigs- förband. Som exempel kan nämnas att Försvarets materielverk levererar materiel, Fortifikationsverket tillhandahåller lokaler m.m.
De flesta av myndigheterna är uppdragsstyrda av Försvarsmakten men samtidigt självständiga myndigheter direkt under regeringen. Huvuddelen av myndigheterna är avgiftsfinansierade och gemensamt för dem är att de nästan undantagslöst har en monopolsituation för de tjänster som erbjuds.
Efterföljande till Vämpliktsverket - Totalförsvarets pliktverk - tas upp under littera G.
Besparingar
Regeringen beräknar besparingarna under litterat till 27 200 000 miljoner kronor.
4.2 Fortifikationsverket
B 1, Fgm Qtignslerlgt
1993/94 Utgift 1 000 1) 1994/95 Anslag 1 000 l995/96 Förslag 1 000
l) Avser Fortifikationsförvalmingen Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål (ändamålsfastigheter).
Prop. 1994/95:100
102
Prop. 1994/95:100 Fortifikationsverket Bilaga 5
Fortifikationsverket föreslår bl.a. följande inriktning av verksamheten för budgetåret l995/96.
Uppbyggnaden av verket fortsätter, främst avseende informationssystem, uppdatering av "mstighetsregister och utveckling av metoder för hyresberäkning och hyresadministration.
System skall utvecklas så att kapitalkostnader, underhållskostnader och verkets förvaltningskostnader skall kunna fördelas på nyttjare och olika objekt.
Inom verksamhetsgrenen fastighetsförvaltning innebär utvecklingen att nybyggandet kommer att minska samtidigt som avyttring blir en allt tyngre uppgift.
Inom verksamhetsgrenen uppdragsverksamhet förutser Fortifikations- verket uppdrag bl.a. vad gäller isbekämpning på flygbanor, miljökoncessioner, skjutbanesäkerhet och fysisk planering. Verksamheten finansieras genom avgifter.
I resultatprognosen beräknas intäkter från fastighetsförvaltning och Uppdragsverksarnhet av Fortifikationsverket till 3 505 100 000 kronor. En viss osäkerhet anmäls när det gäller kostnaderna för den egna förvaltningen.
Fortifikationsverket föreslår att låneramen i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler skall uppgå till 2 000 000 000 kronor.
Årsredovisningen för Fortifikationsförvaltningen visar att verksamheten bedrivits så att de uppsatta verksamhetsmålen i huvudsak har kunnat nås.
Enligt Riksrevisionsverket uppvisar årsredovisningen vissa brister. Bl.a. har Fortifikationsförvaltningen belastat statsverkets checkräkning på ett sätt som kräver regeringens medgivande utan att detta har inhämtats.
Riksrevisionsverket konstaterar också vissa brister i resultatredovisningen.
I båda dessa avseenden har Riksrevisionsverket riktat invändningar mot årsredovisningen.
103
Prop. 1994/952100 Regeringens överväganden Bilaga 5
Sameläger:
Övergripande mål
Forrifikationsverket skall förvalta ändamålstastigheterna så att
- god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås
- ändamålsenliga mark—, anläggnings- och lokalresurser lam tillhandahållas på konkurrenslaaftiga villkor
- fastigheternas värden långsiktigt tillvaratas. Resurser:
B 1. Fortifikationsverket, anslag 1 000 lo'onor.
Resultatbedömning
Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt har genomförts i enlighet med vad som har angetts i regleringsbrevet. Årsredovisningen medger dock inte en mera noggrann bedömning av måluppfyllelSen.
De av Riksrevisionsverket påtalade bristerna i resultatredovisningen bör inte föranleda någon särskild åtgärd från regeringen med tanke på att de hänför sig till en myndighet som varit föremål för omstruktureringsåtgärder.
När det gäller de övriga bristerna i årsredovisningen avser regeringen att i annat sammanhang vidta lämpliga åtgärder.
lu r
Verksamheten bör bedrivas i huvudsak i enlighet med Fortifikationsverkets förslag.
Låneramen i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler bör uppgå till 2 000 000 000 för budgetåret 1995/96.
104
4.3 Försvarets materielverk Prop. 1994/95:100 Bilaga 5
B 2. Fg”rsv__arets materielverk
1993/94 Utgift 1 294 915 000 1994/95 Anslag 1 000 l995/96 Förslag 1 000
Försvarets materielverk är en central förvalmingsmyndighet med uppgift att anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten samt att inom detta område stödja Försvarsmaktens verksamhet. Myndigheten biträder Försvarsmakten i fråga om långsiktig materielförsörjningsplanering samt materielsystemlcunskap.
Myndigheten får inom sitt verksamhetsområde även tillhandahålla tjänster åt andra än Försvarsmakten.
Försvarets materielverk
Verket har under budgetåret 1993/94 disponerat följande anslag: B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel E 2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel E 4. Operativ ledning: Forskning och utveckling F 3. Försvarets materielverk K 5. Anskaffning av materiel för Kustbevakningen
Verket har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i följande verksamhetsgrenar: Uppdrag för armén, Uppdrag för marinen, Uppdrag för flygvapnet, Uppdrag för operativ ledning, Uppdrag för försvarsgemensam teknologiförsörjning, Uppdrag för kustbevakningen, Uppdrag för övriga kunder, Uppdrag till stöd för Försvarsmaktens ledning och produktion, Drivmedelsförsörjning, Reservmateriel- försörjning, Verkstadsdrift. Resultatredovisningen pekar på att verksamhetsmålen för de olika verksamhetsgrenarna i huvudsak har nåtts.
Riksrevisionsverket bedömer att verkets årsredovisning är rättvisande.
Verket har i sin anslagsframställning redovisat verksamheten i följande verksamhetsgrenar: Materielprodukter, Stöd till kunder, Reservmaterielförsörjning, Drivmedelsförsörjning, Övrigt. 105
Prop. l994/95:100 Regeringens överväganden Bilaga 5
Sammanfattning
Övergripande mål:
Försvarets materielverk skall anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten, och biträda Försvarsmakten i fråga om långsiktig materielförsörjningsplanering samt materielsystemkunskap.
Resurser:
B 2. Försvarets materielverk, anslag 1 000 honor.
Resulgtbedömning
Resultatet av myndighetens verksamhet under budgetåret 1993/94 är tillfredsställande.
lu r
Regeringen bedömer att nuvarande inriktning och avgiftsfinansiering av verksamheten bör gälla även under budgetåret 1995/1996.
4.4 Militärhögskolan
B 3. Militärhögskolan
1993/94 Utgift 99 884 575 1) 1993/94 Utgift 11 317 077 2) 1994/95 Anslag 144 490 000 l995/96 Förslag 12 857 000 varav 8 571 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
1) Avser Militärhögskolan 2) Avser Försvarets förvaltningshögskola
Den nuvarande myndigheten Militärhögskolan inrättades den 1 juli 1994 och övertog därvid den verksamhet som tidigare bedrevs av den dåvarande Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola. 106
Årsredovisning avseende budgetåret 1993/94 för dessa myndigheter Prop. l994/95:100 har lämnats av Militärhögskolan. Bilaga 5
Militärhögskolan är central förvaltningsmyndighet för utbildning av personal för Försvarsmakten, andra totalförsvarsmyndigheter och för samhället i övrigt. Vid Militärhögskolan skall också bedrivas forskning.
De övergripande målen för Militärhögskolan är att genom utbildning och forskning stödja Försvarsmaktens personella kompetensuppbyggnad.
I årsredovisningen för Militärhögskolan redovisas verksamheten i följande verksamhetsområden.
- Nivåhöjande utbildning
- Fackutbildning - Militärhistoria och metodik - Övrig produktion
Av årsredovisningen för Militärhögskolan framgår att utbildningsvolymen gått upp och att den genomsnittliga kostnaden per helårsprestation ökat. Vidare framgår att målen för verksamheten i allt väsentligt har uppnåtts.
Militärhögskolan redovisar ett anslagssparande om 5 472 000 kronor.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller invändningar mot årsredovisningen. Enligt verket är redovisningen av anläggningstillgångar bristfällig. Vidare ger redovisningen en missvisande bild av lån upptagna hos Riksgäldskontoret.
I årsredovisningen för Försvarets förvaltningshögskola redovisas verksamheten i följande verksamhetsgrenar.
- Utbildning - Forskning och utveckling
Av årsredovisningen för Förvaltningshögskolan framgår att utbildningsvolymen gått ned och att den genomsnittliga kostnaden per elevdag ökat. Detta förklaras med dels att utbildningen i större utsträckning sker på distans, vilket gör att kostnaderna har ökat för skolan men minskat för uppdragsgivaren, dels att de fasta kosmadema har ökat på grund av att antalet elevdagar minskat. Vidare framgår av redovisningen att verksamheten genomförts med i allt väsentligt hög måluppfyllelse.
För Försvarets förvaltningshögskola redovisas ett anslagssparande om 5 420 000 kronor.
107
Riksrevisionsverket bedömer att årsredovisningen för Försvarets Prop. 1994/95:100 förvaltningshögskola i allt väsentligt är rättvisande. Bilaga 5
Militärhögskolan föreslår i sin anslagsframställning att huvuddelen av verksamheten vid skolan skall finansieras med avgifter, medan viss verksamhet avseende forskning och utveckling föreslås bli anslagsfinansierad. Den avgiftsfinansierade verksamheten föreslås uppgå till 239 192 000 kronor och den anslagsänansierade till 12 473 000 kronor.
Regeringens övervägande
Salaam:
Övergripande mål:
De övergripande mål som gäller för budgetåret 1994/95 bör ligga fast.
Resurser:
B 3. Militärhögskolan, Ramanslag 12 857 000 kronor. Beräknade avgiftsinkomster 224 192 000 kronor.
Bgsulmtbedömning
Regeringen ser allvarligt på bristerna i årsredovisningen för Militärhögskolan och på det förhållandet att kostnaderna per elevdag vid Förvaltningshögskolan har ökat. Med detta påpekande bedömer regeringen att verksamheten vid Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola under budgetåret 1993/94 i allt väsentligt bedrivits i överenstämmelse med angivna verksamhetsmål.
Slutsatser
Militärhögskolans verksamhet bör i princip avgiftsfinansieras. Högskolans forskningsverksamhet avseende militärhistoria och säkerhet5politik bör dock finansieras med anslagsmedel.
Vid beräkningen av Militärhögskolans anslagsmedel har hänsyn tagits till det allmänna besparingskravet som åvilar myndigheterna med anledning av prop. 1994/95:25 . Sammantaget innebär detta en besparing på ca 15 000 000 kronor (18 månader).
Regeringen förutsätter att Militärhögskolan vidtar åtgärder för att minska den genomsnittliga kostnaden per helårsprestation. Regeringen 108
förutsätter också att Militärhögskolan vidtar åtgärder som är ägnade att Prop. 1994/952100 komma till rätta med sådana brister som påtalats i Riksrevisionsverkets Bilaga 5 revisionsberättelse över Militärhögskolans årsredovisning. Därvid är det enligt regeringens mening särskilt angeläget att högskolan tillförs erforderlig ekonomiadministrativ kompetens och att den administrativa verksamheten vid skolorna sammanförs till en gemensam adminsitrativ enhet för Militärhögskolan.
4.5 Försvarets radioanstalt
B 4. Försvareg gdigansmt
1993/94 Utgift 399 286 715 1994/95 Anslag 402 166 000 1995/96 Förslag 604 890 000 varav 397 098 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Försvarets radioanstalt svarar inom totalförsvaret för produktion av underrättelser grundade på information inhämtade genom signalspaning.
Denna verksamhet sker enligt den inriktning som regeringen och övriga uppdragsgivare anger. Försvarets radioanstalt skall också utveckla teknisk materiel och metoder som behövs för att bedriva denna verksamhet.
Verksamheten är av sådan natur att en närmare redogörelse för den inte bör lämnas här. Ytterligare information kommer att ges till riksdagens försvarsutskott i särsldld ordning.
Försvarets radioanstalt
Försvarets radioanstalt anmäler i sin årsredovisning att verksamheten i allt väsentligt bedrivits enligt plan.
Resultatredovisningen är indelad i delprogram. En redogörelse för verksamheten inom de tre delprogrammen under budgetåret 1993/94 lämnas.
På anslaget B 5. har anslagskrediten utnyttjats med 8 187 000 ln'.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års- redovisningen är rättvisande.
Försvarets radioanstalt hemställer att medel för verksamhetens genomförande anvisas med 600 800 000 kronor. 109
Försvarets underrättelsenämnd har tillstyrkt anslagsframställningen . Prop. 1994/95 : 100 Bilaga 5 Regeringens överväganden
antin
Övergripande mål:
Försvarets radioanstalt skall bedriva signalspaning enligt den inriktning som regeringen, Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare anger.
Resurser:
Försvarets radioanstalt, ramanslag 604 890 000 kronor.
lta mnin
Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret l993/94 bedrivits med sådan inriktning att målen för 1992 års försvarsbeslut kan nås.
Slutsag Regeringen beräknar medlen under anslaget till 604 890 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Fortifikationsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
2. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 låta Fortifikationsverket ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt belopp av 2 000 000 000 kronor,
3. till Försvarets materielverk för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
4. till Militärhögskolan för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslagpå 12 857000kr,
5. till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 604 889 000 kr. 110
' _ Prop. 1994/952100 5 Det crvrla försvaret Bilaga 5
5.1 Övergripande redovisning
ngramplan/årsredavisningar
Överstyrelsen för civil beredskap har lämnat programplan för det civila försvaret avseende perioden 1995/96 - 1999/OO. Prograrnplanen innehåller bl.a. bedömningar av beredskapsläget för det civila försvaret. De funktionsansvariga myndigheterna har vidare lämnat årsredovisningar vilka delvis innehåller funktionsvisa redogörelser för beredskapsläget. De redovisas för Försvarsdepartementets del i denna bilaga och när det gäller övriga funktionsansvariga departement i respektive bilagor i budgetpropositionen.
Överstyrelsen redogör i programplanen för det bedömda beredskapsläget med avseende på det civila försvarets tre huvuduppgifter enligt 1992 års totalförsvarsbeslut. Vidare redovisas gränssättande faktorer/brister, varvid särskild uppmärksamhet ägnas åt den sårbarhet som flertalet funktioner visat sig ha då det gäller beroendet av el, tele och ADB. Slutligen redogörs för den resurskomplettering som bedöms vara möjlig under ett s.k. återtagningsskede.
Överstyrelsen anser sammanfattningsvis att det fortfarande kvarstår brister i det civila försvarets förmåga. Bl.a. uppvisar vissa s.k. vitala funktioner fortfarande en oacceptabel sårbarhet, vilket har väsentlig betydelse för förmågan att motstå ett strategiskt överfall. Beroendet av el, tele och ADB är gränssättande för flera funktioner. För att en resurskomplettering skall kunna genomföras med hög säkerhet bör, enligt Överstyrelsen, en realiserbarhetsprövning göras. Sammantaget leder enligt Överstyrelsen en fördjupad analys av gränssättande faktorer m.m. till en mer nyanserad bedömning av beredskapsläget i årets programplan.
111
Prop. l994/95:100 Regeringens överväganden Bilaga 5
Övergripande mål
Den av riksdagen år 1992 beslutade inriktningen av planeringen inom det civila försvaret skall i allt väsentligt följas. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt sådana åtgärder som långsiktigt stärker förmågan att motstå störningar i elförsörjning, telekommunikationer och ADB-system.
Regeringen vill inledningsvis betona att det civila försvarets förmåga att lösa sina uppgifter under säkerhetspolitiska kriser och krig, det s.k. beredskapsläget, i hög grad grundas på det fredstida samhällets utveckling när det gäller robusthet och flexibilitet inför olika slag av störningar. De åtgärder som vidtas i samhället för att motverka och minska konsekvenSema av fredstida störningar och hot är därför av grundläggande betydelse. Regeringen vill i detta sammanhang erinra om det arbete som bedrivs av Hot- och riskutredningen (Fö 1992:03). Utredningen, som bl.a. har till uppgift att utreda beredskapen inför påfrestningar och risker i det fredstida samhället, kommer inom kort att lämna sitt slutbetänkande.
Innebörden av det här sagda är bl.a. att mer övergripande beredskapslägesbedömningar för det civila försvaret är vanskliga att göra med någon större precision och att de beredskapsåtgärder som vidtas i vissa fall kan ha liten betydelse om utvecklingen i samhället förändras väsentligt. Likväl är det möjligt att med ganska stor säkerhet uttala sig om beredskapen på vissa enskilda områden.
Regeringens allmänna bedömning är, mot bakgrund av inriktningen i 1992 års totalförsvarsbeslut och de förtydliganden av de säkerhets- politiska utgångspunkterna som därefter gjorts, att beredskapsläget på vissa områden som helhet är förhållandevis bra. Det gäller bl.a. hälso— och sjukvården och livsmedelsförsörjningen. Regeringen framhåller i Jordbruksdepartementets bilaga till propositionen att det, mot bakgrund av bl.a. de ändrade förhållanden för livsmedelsförsörjningen som ett svenskt medlemskap i EU innebär, är angeläget att en utredning om omfattningen av beredskapen på livsmedelsområdet kommer till stånd inför det kommande försvarsbeslutet.
På andra områden föreligger brister. Så är inte minst fallet beträffande beredskapen på elområdet. Regeringen ser allvarligt på detta förhållande. Beredskapsfrågoma på detta område behandlas f.n. av Ellagstiftningsutiedningen (N 1992:04). Regeringen avser att i samband med förberedelserna inför nästa totalförsvarsbeslut låta analysera vilka 112
hot mot el-, tele- och ledningssystemen som bör vara dimensionerande Prop. 1994/95:100 för inriktningen av beredskapsåtgärderna på dessa områden. Härvid kan Bilaga 5 också ett vidare spektrum av åtgärder komma att aktualiseras.
På industrivaruförsörjningsområdet finns det en betydande osäkerhet om beredskapsläget och behovet av beredskapsåtgärder på sikt. Anledningen är att ett underlag beträffande Försvarsmaktens behov av stöd från det civila samhället för återtagningsändarnål inte finns tillgängligt förrän tidigast hösten 1995 .
I likhet med vad som anfördes i förra årets budgetproposition vill regeringen betona betydelsen av fortsatt metodutveckling när det gäller möjlighetema att bedöma förmågan inom det civila försvarets firnktioner under säkerhetspolitiska kriser och i krig. Enligt regeringens mening är det vidare väsentligt att kunna åstadkomma mer sammanfattande bedömningar av beredskapsläget som en grund för avvägnings- resonemang och tilldelning av resurser. Regeringen har i det föregående behandlat Överstyrelsens för civil beredskap roll när det gäller samordning samt uppföljning och utvärdering inom det civila försvaret.
Med det underlag som nu föreligger anser regeringen att Överstyrelsens förslag till inriktning av beredskapsåtgärdema inom det civila försvaret för budgetåret 1995/96 i huvudsak är lämplig. Regeringen vill betona vikten av att särskild uppmärksamhet ägnas åtgärder som långsiktigt stärker beredskapen i fråga om elförsörjning, telekommunikationer och ADB-system.
Med hänsyn till behovet att göra besparingar i den statliga verksamheten har en minskning gjorts av den ekonomiska planeringsramen med 65,5 miljoner kr (18 månader). Beloppet har fördelats med 44,2 miljoner kr på Försvarsdepartementet och med 21,3 miljoner kr på övriga departement. Utgångspunkten har varit att besparingsnivån för det civila försvaret skall vara lägre än för det militära försvaret. Besparingama har i stort lagts ut proportionellt jämfört med förslagen i Överstyrelsens för civil beredskap programplan.
Efter dessa besparingar uppgår den civila planeringsramen för budgetåret l995/96 till 3 283,2 miljoner kronor (18 månader).
Bolagisen'ng
Under de senaste åren har bolagisering och i vissa fall även privatisering genomförts av sådana verksamheter inom stat och kommuner som har väsentlig betydelse från beredskapssynpunkt. Exempel på det statliga området är bolagiseringama av Statens vattenfallsverk och _Televerket. Olika lösningar har valts för att beredskapskraven skall kunna tillgodoses även i fortsättningen. På det kommunala området är utvecklingen mer svåröverblickbar. Det har 113 bedömts som särsldlt angeläget att bevaka i vilken utsträckning
8 Riksdagen l994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 5
Bilaga 5
privatisering genomförs för sådana kommunala och Prop. 1994/952100 landstingskommunala verksamheter som är frivilliga eftersom ansvaret för beredskapen då upphör för kommunema och landstingen.
Överstyrelsen för civil beredskap har i en rapport "Bolagisering, privatisering och civil beredskap" bl.a. föreslagit att regeringen skall låta utreda vilka riktlinjer, lagregler och åtgärder som behövs för att trygga beredskapen vid bolagisering och privatisering inom viktiga kommunala verksamhetsområden.
Enligt regeringens uppfattning är det väsentligt att konsekvenserna för beredskapen av vidtagna bolagiseringar och privatiseringar fortlöpande analyseras och att åtgärder vidtas för att motverka negativa konsekvenser.
Från försvarssynpunkt är bolagiseringar och privatiseringar i allmänhet negativa. De försvårar möjlighetema att upprätthålla en god beredskap. På områden som är av särskild betydelse för det civila försvaret bör därför självfallet beredskapsaspekterna vägas in som en viktig faktor.
Regeringen avser att i anslutning till förberedelserna för nästa totalförvarsbeslut närmare överväga vilka förändringar i bl.a. regelverket som kan vara motiverade för att tillgodose beredskapens krav.
Kommunal beredskap
Riksdagen antog i december 1994 regeringens förslag till lag om civilt försvar ( prop. 1994/95:7 , bet. l994/95:FÖU2, rskr. l994/95:80). Lagen som träder i kraft den 1 juli 1995, innehåller bl.a. bestämmelser om kommunernas, landstingens och de kyrkliga kommunernas beredskaps- förberedelser i fred och uppgifter vid höjd beredskap.
Lagen innebär att kommunerna övertar ansvaret för befolkningsskyddet och räddningstjänsten på den lokala nivån. Den statliga civilförsvarsorganisationen avvecklas.
För kommunernas samlade uppgifter inom det civila försvaret betalar staten en årlig ersättning, som bestäms med utgångspunkt i den enskilde kommunens utsatthet och risker i krig. Överstyrelsen för civil beredskap har på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till utformning av ett ersättningssystem inklusive en indelning av kommunerna i prioritets- grupper med hänsyn till utsatthet och risker.
Statens roll blir i fortsättningen att genom i första hand länsstyrelserna ge stöd åt kommunerna och följa upp
beredskapsförberedelserna och det uppnådda beredskapsläget. Överstyrelsen för civil beredskap har tagit fram ett förslag till
114
kompetensprofiler och program för kompetensutveckling och övrigt stöd Prop. l994/95:100 till den berörda länsstyrelsepersonalen. Bilaga 5
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska ramen för det civila försvaret för budgetåret l995/96 till 3 283 214 000 kronor.
5.2 Funktionen Civil ledning och samordning
Q 1, Överstymlsen för civil landskap; Civil ledning och amordning
l993/94 Utgift 52 163 000 1994/95 Anslag 89 336 000 l995/96 Förslag 119 960 000 varav 79 330 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras i sin helhet verksamhetsgrenarna Administrativt stöd, Funktionsledning, Samordning av civilt försvar, Forskningssamordning, Beredskapshänsyn i planering och samhälls- utveckling, Kompetensutveckling inom det civila försvaret samt ADB- sårbarhet. Därutöver finansieras under anslaget delar av verksamhetsgrenarna Utveckling av ledningssystemet, Signalskydds- beredskap samt Kommunal beredskap.
Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till dels att de specialdestinerade statsbidragen för kommunernas planläggning och utbildning ersätts av den nya ersättningen till kommunerna för beredskapsförberedelser (anslaget C 5 .) dels att Överstyrelsen för civil beredskap får vissa nya uppgifter i samband med att Totalförsvarets pliktverk inrättas.
2 "vers lsen för ivil ered ka- Teknis åt ärder i l nin me m nr
1993/94 Utgift 87 008 000 Utg. reservationer 97 387 000 1994/95 Anslag 92 007 000 1995/96 Förslag 107 710 000
varav 71 275 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras investeringar i verksamhetsgrenarna Utveckling av ledningssystemet och Signalskyddsberedskap inom civilt 115
försvar samt statsbidrag för verksamhetsgrenen Kommunalteknisk Prop. 1994/95:100 försörjning m.m. Bilaga 5
C 3, Civilbefälhm
l993/94 Utgift 33 898 000 l994/95 Anslag 35 550 000 1995/96 Förslag 53 940 000 varav 35 739 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras kostnader för adntinistration, operativt studie- och planeringsarbete samt utbildnings- och övningsverksamhet.
4Km nstv' h"'l" l
1995/96 Förslag 4 500 000 varav 3 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras vissa särskilda åtgärder för kompetens- utveckling av länsstyrelsepersonalen med anledning av kommunaliseringen av det civila försvaret.
E ”ttnin tillkmmn Fr f" el r
l995/96 Förslag 243 121 000 varav 161 786 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget flnansieras statens ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser enligt lagen om civilt försvar.
Överstyrelsen för civil beredskap och civilbefälhavarna
Årsredovisningen från Överstyrelsen för civil beredskap innehåller en resultatredovisning för verksamheten fördelad på verksamhetsgrenar. Resultaten visar att målen har uppnåtts med följande undantag.
Utbildning och övning på lokal nivå har inte genomförts i den takt som länsstyrelsema föranmält till Överstyrelsen. Ledningssystemets utveckling har planerad byggnation av ledningsplatser försenats liksom leverans av signalskyddsmateriel.
Överstyrelsen och civilbefälhavama bedömer att beredskapsläget för funktionen vid försvarsbeslutsperiodens slut inte är helt godtagbart. Bl.a. är förstärkningsåtgärder på ledningsplatser endast påbörjade vid hälften av länsstyrelsernas fredsuppehållsplatser.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års- redovisningarna är rättvisande. ll6'
Bilaga 5
I samtliga årsredovisningar har eventuella avvikelser från Prop. l994/952100 resultatkraven angetts; dock har anledningen till avvikelsen redovisats i varierande omfattning. Utveckling av myndigheternas produktivitet redovisas och det görs en kvalitetsmässig bedömning.
Civilbefälhavarna är först fr.o.m. budgetåret 1994/95 bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (l979:1212). Av civilbefäl- havamas anslagsredovisningar framgår ett samlat anslagssparande på 2,5 miljoner kr. Sparandet hänför sig i huvudsak till minskade personal- kostnader till följd av omorganisationer och inställda ledningsövningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret l995/96. Överstyrelsen skall vidta åtgärder så att målen för verksamheten uppnås vid försvarsbeslutets slut.
Resurser:
C' 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning, ramanslag 119 960 000 kr
C 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningsystemet m.m. reservationsanslag 107 710 000 kr
C 3. Civilbefälhavarna, ramanslag 53 940 000 kr
C 4. Kompetensutveckling och stöd till läns- styrelserna, ramanslag 4 500 000 kr
C 5. Ersättning till kommunerna för beredskaps- förberedelser, förslagsanslag 243 121 000 kr
Resultatbedg"mning
Resultaten visar med vissa undantag att målen har uppnåtts. Vissa förseningar har uppstått under föregående år vad gäller bl.a. utbyggnad av ledningscentraler vilket har medfört stora utgående reservationer. De
117
brister som förekommer åtgärdas av Överstyrelsen för civil beredskap Prop. 1994/95:100 inom myndighetens ansvarsområde med början under innevarande Bilaga 5 budgetår och föranleder därför inte några särskilda åtgärder från regeringens sida.
Beträffande den ekonomiska redovisningen finns ingen erinran.
Civilbefälhavamas årsredovisningar uppvisar skiftande kvalitet till utformning och innehåll myndigheterna emellan. Till viss del kan detta förklaras av den nyligen förändrade lednings- och myndighetsstmkturen.
Resultaten av verksamheten visar att målen i stort har kunnat uppnås.
En tillfredsställande förmåga att redovisa effekter av verksamheten har inte uppnåtts men en viss förbättring kan konstateras. Fömtågan att beskriva effekter av verksamheten bör vidareutvecklas.
Uppdrag som lämnats i regleringsbrev har fullgjorts på tillfredsställande sätt.
Vissa brister förekommer i den ekonontiska redovisningen.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket riktat invändningar mot Civilbefälhavarens i Nedre Norrlands civilområde årsredovisning avseende handläggning av ett särskilt förvaltningsärende.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. Överstyrelsen skall vidta åtgärder så att ntålen för verksamheten uppnås vid försvarsbeslutsperiodens slut. När det gäller Överstyrelsens sarnordningsuppgift vill regeringen erinra om vad som uttalats i avsnitt 2.2 om uppföljning och utvärdering. Vidare är det enligt regeringen angeläget att tillräckliga resurser ansätts inför förberedelserna av nästa totalförsvarsbeslut.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 119 960 000 kr,
2. till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 107 710 000 kr, 118
3. till Civilbefälhavarna för budgetåret l995/96 anvisar ett Prop. 1994/952100 ramanslag på 53 940 000 kr, Bilaga 5
4. till Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 500 000 kr,
5. till Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 243 121 000 kr.
5.3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst m.m.
D 1, Befolkningsskydd mh Qd" dningstjan" sj
1993/94 Utgift 652 896 000 l994/95 Anslag 716 603 000 l995/96 Förslag 984 795 000" varav 652 428 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
1) För de frivilliga försvarsorganisationemas utbildningsverksamhet (se avsnitt 6.13 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret) bedöms ett belopp om 66 802 000 kr bli avdelat, varav för Arbetsmarknadsstyrelsen 25 889 000 kr.
Anslaget omfattar kostnader för Statens räddningsverks uppdrag att bedriva verksamhet inom bl.a. ledning och samordning, forskning och utveckling, tillsyn och rådgivning, infomation, utbildning och övning samt materielförsöjning.
Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till att uppgifter överförs från Statens räddningsverk till kommunerna i samband med ilaaftträdandet av den nya lagen om civilt försvar samt till att hemskyddet i fortsättningen skall övas genom kommunernas försorg. I anslagsbeloppet ingår också medel för övemgande av vissa administrativa uppgifter från Vapenfristyrelsen.
D 2, Skyddsarm m,m,
1993/94 Utgift 472 952 000 1994/95 Anslag 453 731 000 l995/96 Förslag 681 509 000 varav 450 991 000 beräknat för juli l995-juni 1996
119
Verksamheten under anslaget omfattar dels utbetalning av ersättning Prop. 1994/95:100 m.m. för produktion av ledningsplatser m.m., dels utbetalning av Bilaga 5 ersättning m.m. för att anordna skydd för befolkningen.
På grund av svårigheten att förutsäga anslagsmedelsutfallet bör möjligheten att överföra outnyttjade anslagsmedel från ett budgetår till nästa bibehållas.
Regeringens uppdrag till Statens räddningsverk och Försvarets forskningsanstalt att genomföra studier om det framtida fysiska skyddet har återrapporterats. Förslagen i denna rapport kommer att ingå i regeringens underlag inför nästa försvarsbeslut. Under kommande budgetperiod bör verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med fastställd inriktning i 1992 års försvarsbeslut.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1994 totalt 1 133 281 000 kr. För budgetåret 1995/96 bedömer regeringen behovet av nya bemyndiganden till 516 000 000 kr. Av dessa avser 391 000 000 kr bemyndiganden för skyddsrum och 125 000 000 kr bemyndiganden för ledningscentraler.
DF"b då”rm' h trrlkr
1993/94 Utgift 20 739 000 l994/95 Anslag 25 000 000 l995/96 Förslag 37 500 000 varav 25 000 000 beräknat för juli 1995-juni l996
Medel utbetalas enligt de grunder som anges i 1986 års kompletteringsproposition (prop. 1985/86:150, bet. 1985/86zFöU11 och FiU29, rskr. 1985/861345 och 361) om förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.
D4E"ttninf'rvr vi "nin'” mm
1993/94 Utgift 1 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Under anslaget utbetalas vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningstjänstinsatser, bekämpnings- operationer till sjöss, hjälpinsatser utomlands samt för utredning av allvarliga olyckor.
Statens räddningsverk
Årsredovisningen innehåller en resultatredovisning för anslagen D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst, D 2. Skyddsrum m.m, D 3. 120
' Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, D 4. Prop. l994/95:100 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. Bilaga 5
Resultatredovisningen har förbättrats i förhållande till föregående år och svarar nu i huvudsak mot de krav som förordningen om myndigheters årsredovisningar och anslagsframställningar ställer. Redovisningen är överskådlig och ger en lättillgänglig bild av Statens räddningsverks verksamhet.
Räddningsverkets årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med sådan inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt har nåtts.
I samband med genomförd omorganisation har Statens räddningsverk indelat och redovisat sin verksamhet i följande verksamhetsgrenar vilka fastställts under budgetåret 1994/95:
Samhällets räddningstjänst
Säkerheten vid verksamheter med särskilda risker Den enslcilda människans förmåga Befollmingsskydd i krig Internationell verksamhet
Myndighetens avsikt är att programplan, anslagsframställning och årsredovisning i fortsättningen skall följa denna verksamhetsindelning.
Effekter och resultatmått kopplade till verksamhetsmålen lan utvecklas ytterligare. Ett sådant arbete pågår inom myndigheten.
121
Prop. 1994/95:100 Regeringens överväganden Bilaga 5
Sammanfattning
Övergripande mål
Den verksamhetsinriktrting som lades fast i samband med 1992 års försvarsbeslut bör i huvudsak vara oförändrad.
Resurser:
D 1. Befolkningskydd och räddningstjänst, ramanslag 984 795 000 kr
D 2. Skyddsrum m.m., förslagsanslag 681 509 000 kr
D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, anslag 37 500 000 kr
D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag 1 000 10'
Vid beräkning av anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst har hänsyn tagits till den nya ersättningen till kommunerna för beredskapsförberedelser (anslaget C 5).
Den nya myndigheten Totalförsvarets pliktverks övertagande av uppgifter från Statens räddningsverk avseende redovisning av pliktpersonal medför reduktion av anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst med 8 miljoner kr.
&sultamedömning
Resultatkrav och givna uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 har i huvudsak återredovisats inom verksamhetsgrenarna samhällets räddningstjänst, särskilda risker, den enskilda människan, befolkningsskydd i krig och internationell verksamhet.
Statens räddningsverk har i enlighet med ställt återrapporteringskrav redovisat antal rekryterade och utbildade hemskyddsombud samt antalet repetitionsutbildade frivilliga. Antalet frivilliga som erhållit repetitionsutbildning har redovisats särskilt. 122
Återrapporteringen visar att det vid utgången av budgetåret 1993/94 Prop. 1994/95:100 fanns drygt 29 000 utbildade hemskyddsombud. Mot bakgrund av att Bilaga 5 det av regeringens beslutade målet är 30 000 hemskyddsombud relu'yterade och utbildade i fred är resultatet tillfredsställande. Det finns dock fortfarande brister i storstadsområdena där risken för strategiskt överfall bedöms som störst.
Produktionen av skyddsrum har i huvudsak lokaliserats till de områden som enligt de regionala ntål- och riksanalyserrta har hög eller högsta prioritet. I juni 1994 fanns ca 6 700 skyddsrum med ca 7 miljoner skyddsrumsplatser. Brister på skyddsrumsplatser kvarstår i de centrala delarna av våra större städer.
Merparten av landets kommuner har nu upprättat reviderade skyddsrumsplaner.
De anskaH'ningsprogram för ansiktsskydd som belsutades år 1982 har slutförts. Den totala tillgången för civilbefolkningen är idag drygt 7,2 miljoner skyddsmasker.
Slutsatser
Regeringens bedömning är att nuvarande inriktning av verksamheten i huvudsak bör gälla även för budgetåret 1995/96.
När det gäller bemyndigandebehovet för skyddsrum m.m. budgetåret 1995/96 har regeringen gjort en något annan bedömning än myndigheten, vilket medfört en lägre kostnadsram i förhållande till myndighetens förslag.
Räddningsverkets kostnader för övertagande av vissa uppgifter från Vapenfristyrelsen samt utbildning av totalförsvarspliktiga har preliminärt beräknats av Överstyrelsen för civil beredskap och ingår i angivet belopp under anslag G 16. Utbildning av civilpliku'ga. Beloppet föreslås stå till regeringens disposition för att senare, när regeringen beslutat inom villa verksamheter civilplikt slall kunna fullgöras, fördelas till berörda myndigheter.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 984 795 000 kr,
2. till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 681 509 000 lu',
123
3. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 medge att Prop. 1994/95:100 ersättning utgår för beställningar av skyddsrum m.m. inom en Bilaga 5 kostnadsram på 516 000 000 kr,
4. bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum m.m. för budgetåret 1995/96 på grund av ett eventuellt underutnyttjande av anslaget för budgetåret 1994/95,
5. till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 37 500 000 kr,
6. till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
5.4 Funktionen Psykologiskt försvar
El ] f"r kol is f'
1993/94 Utgift 10 068 000 1994/95 Anslag 14 631 000 1995/96 Förslag 21 314 000 varav 14 472 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Anslaget omfattar kostnader för Styrelsens för psykologiskt försvar uppdrag att bedriva verksamhet inom forskning, beredskapsplanläggning och utbildning samt information om säkerhetspolitik och totalförsvar. Anslaget omfattar även kostnader för information om civilbefolkningens möjligheter att inom folkrättens ramar bjuda en ockupant motstånd. I anslaget ingår bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar.
Styrelsen för psykologiskt försvar
På anslaget E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar, har anslagskrediten utnyttjats med 101 470 kr, vilket ligger inom ramen för tilldelad anslagskredit.
Enligt programplanen för det civila försvaret avseende budgetåren 1995/96 - 1999/00 som Överstyrelsen för civil beredskap lämnat till regeringen är beredskapen inför ett strategiskt överfall god. De centrala myndigheternas förmåga att omedelbart kunna samordna sin information är emellertid osäker. Beredskapsläget bedöms som tillfredsställande när det gäller Styrelsens för psykologiskt försvar krigsorganisation, eterrnediemas fömlåga att producera och distribuera ordinarie program och beredskapsläget inom tidningsföretagens område. Senare års snabba utveckling inom eterrnedia har dock medfört att det kvarstår en viss 124
Bilaga 5
osäkerhet angående de nya mediernas beredslapsroll inför säkerhetspolitiska kriser och i krig.
I 1994 års programplaneanvisningar uppdrogs åt Styrelsen för psykologiskt försvar att, i samråd med Post- och telestyrelsen, redovisa en bedömning av beredslapsläget den 30 juni 1994 inom TERACOM Svensk Rundradio AB:s verksamhetsområde.
Av redovisningen framgår att beredslapen under vissa betingelser inte är tillräcklig. Detta gäller främst RiksTV:s sändningar. Beredskapsläget inom ljudradioverksamheten bedöms som mer tillfredsställande, dock kvarstår även här vissa brister.
Med stöd av regeringens bemyndigande tilllallade chefen för Kulturdepartementet den 16 juni 1994 en parlamentarisk kommitte (Dir. 1994z55) med uppgift att se över vad som bör gälla för radio och television vid krig och krigsfara. Kommittén slall redovisa sina ställningstaganden vid utgången av år 1995.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Verksamhetsinriktningen för försvarsbeslutsperioden ligger i allt väsentligt fast.
Resurser:
E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar, ramanslag 21 814 000 kr
Under anslaget E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar beräknas 5 093 000 kr i bidrag till Centralförbundets Folk och Försvar verksamhet.
Resultatbedömning
Verksamheten har under budgetåret 1993/94 i stort uppfyllt de i regleringsbrevet uppställda resultatkraven. Förmågan att beskriva
Prop. 1994/95:100
125
effekter av verksamheten har förbättrats, dock bör en vidareutveckling Prop. l994/95:100 av utvärderingen ske. Bilaga 5
Sluggr
Verksamhetsinriktningen för försvarsbeslutsperioden ligger i allt väsentligt fast. Regeringen anser dock mot bakgrund av att Delegationen för icke-militärt motstånd avvecklades den 30 juni 1994, och att delegationens uppgifter till stora delar tagits över av Styrelsen för psykologiskt försvar, att det är av vikt att den kompetens och kunskap som tidigare fanns inom delegationen tas tillvara. Det är härvid angeläget att de i delegationen företrädda intressena knyts till Styrelsen för psykologiskt försvar så att arbetet med de icke-militära motståndsfrågorna kan fullföljas och vidareutvecklas.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 21 814 000 kr.
5.5 Funktionen Försörjning med industrivaror
F 1 överstyrelsen för civil landskap; Försörjning med indusm'vargr 1993/94 Utfall 66 209 000 1994/95 Anslag 80 809 000 l995/96 Förslag 102 027 000 varav 67 551 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras verksamhetsgrenarna Administrativt stöd, Funktionsledning samt delar av Försörjning med industrivaror. Därutöver redovisas kostnader och intäkter för uppdragsverksamheten.
F2"v lnf'rivil 'Ind ' "
l993/94 Utfall 35 921 000 Utg. reservationer 166 587 000 1994/95 Anslag 23 096 000 1995/96 Förslag 3 549 000
varav 2 297 000 beräknat för juli l995-juni 1996
Under anslaget finansieras delar av verksarnhetsgrenen Försörjning med industrivaror. Merparten av kosmadema finansieras dock med icke reinvesterade försäljningsintäkter. 126
F 3. Qversgrelsen for givil bggedslap; &pinlkgsmder Prop. l994/952100 Bilaga 5 l993/94 Utfall 165 591 000 l994/95 Anslag 167 950 000 l995/96 Förslag 251 925 000 varav 167 950 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under anslaget finansieras lapitalkostnader för funktionen.
F 4, Q'vggsgrslsgn för civil EMM; Tatiana; av förluster till följd av statligg beredskapsgmntre' r m,m,
l993/94 Utfall 1 000 l994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Överstyrelsen för civil beredskap
Årsredovisningen från Överstyrelsen för civil beredslap innehåller en resultatredovisning för verksamheten fördelad på verksamhetsgrenar. Verksamhetsmål, resultatkrav och givna uppdrag har återredovisats. Resultaten visar att målen i huvudsak har uppnåtts.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande.
Överstyrelsen rapporterar att beredskapsläget för funktionen vid försvarsbeslutsperiodens slut, med vissa reservationer, är godtagbart vad gäller fömlågan vid strategiskt överfall men att förmågan vid angrepp efter, vad Överstyrelsen anger som politisk förvarning, inte är godtagbar.
Överstyrelsen äskar ett bemyndigande att inom en kostnadsram av 75 000 000 kr godkänna avtal om nya beredslapslån som medför utbetalningar under senare budgetår.
127
Prop. l994/95:100 Regeringens överväganden Bilaga 5
Sarumanätfnirlg Övergripande mål
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Resurser:
F l.Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror, ramanslag 102 027 000 kr
F 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder, reservationsanslag 3 549 000 kr
F 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader, förslagsanslag 251 925 000 kr
F 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m., förslagsanslag 1 000 kr
Resultatbedömning
Resultaten visar att målen i huvudsak har uppnåtts under budgetåret. Bl.a. är målen att minska antalet K—företag till ca 500 och att hålla försörjningsanalysema aktuella fortsatt viktiga. En fortsatt avvägning mellan olika åtgärder exempelvis beredskapsavtal eller lagring är också väsentlig mot bakgrund av att änna den mest kostnadseffektiva åtgärden.
På industrivaruförsörjningsområdet änns dock en betydande osäkerhet om beredskapsläget och behovet av beredslapsåtgärder på sikt. Anledningen är att ett underlag om Försvarsmaktens behov av stöd från det civila samhället för återtagningsändamål inte änns tillgängligt förrän tidigast hösten 1995. För att åstadkomma detta krävs ett fördjupat samarbete mellan Överstyrelsen och Försvarsmakten främst för att kvantiäera behoven och mot denna bakgrund pröva realiserbarheten i genomförandet. Detta underlag är av betydelse för det fortsatta arbetet med nästa försvarsbeslut. 128
Slutsatser Prop. 1994/951100 Bilaga 5 Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning
av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. Behovet av stöd till Försvarsmakten vad gäller återtagning slall föreligga i tid inför det fortsatta arbetet med nästa försvarsbeslut.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Överstyrelsen för civil beredslap: Försörjning med industrivaror för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 102 027 000 kr,
2. bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av 75 000 000 kr godkänna avtal om nya beredslapslån som medför utbetalningar under senare budgetår,
3. till överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 549 000 kr,
4. till Överstyrelsen för civil beredslap: Kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 251 925 000 kr,
5. till Överstyrelsen för civil beredslap: Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
5.6 Funktioner hörande till andra departement
5.6.1 Hälso- och sjukvård
Överstyrelsen för civil beredskap anser i fråga om beredslapsläget att kapaciteten är godtagbar även om brister änns avseende bl.a. akuta sjuktransporter. Uthålligheten är enligt Överstyrelsen godtagbar. Brister änns dock i förmågan att leda sjukvården vid stora skadeutfall. Vid kris kan enligt Överstyrelsen problem uppstå då den normala fredssjukvården har begränsad uthållighet vid störningar i tillförsel av förnödenheter.
129
9 Riksdagen 1994/"95. I saml. Nr 100. Bilaga 5
Regeringen föreslår i Socialdepartementets bilaga till propositionen Prop. 1994/95:100 att för budgetåret 1995/96 245,465 miljoner kr anvisas inom funktionen Bilaga 5 Hälso- och sjukvård m.m. inom den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret.
5.6.2 Telekommunikationer
Överstyrelsen för civil beredskap framhåller i programplanen att telefunktionen snarast före nästa långsiktiga försvarsbeslut bör bli föremål för analys för att hotbild, sårbarhet och beroendeförhållanden skall kunna klarläggas.
Regeringen föreslår i Kommunikationsdepartementets bilaga till propositionen att för budgetåret 1995/96 349,734 miljoner kr anvisas inom funktionen Telekommunikationer från den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret.
5.6.3 Transporter
Enligt programplanen för det civila försvaret är beredskapsläget för det olika delarna av funktionen Transporter varierande.
Regeringen föreslår i Kommundcau'onsdepartementets bilaga till propositionen att för budgetåret 1995/96 219,01 miljoner la anvisas inom funktionen Transporter från den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret.
5.6.4 Livsmedelsförsörj ning
Av programplanen för det civila försvaret framgår att beredskapsläget för funktionen Livsmedelsförsörjning i stort är tillfredsställande. Ett undantag utgör emellertid försörjningen med dricksvatten där framförallt elberoendet är en känslig punkt.
Regeringen föreslår i Jordbruksdepartementets bilaga till propositionen att för budgetåret 1995/96 189,589 miljoner kr anvisas för investeringar i och driftkostnader för beredskapslagring av insatsvaror och livsmedel m.m.
130
Prop. 1994/95:100 Bilaga 5 5.6.5 Energiförsörjning
I slutbetänkandet (SOU l994:116) Skyldighet att lagra olja och kol har 1993 års oljelagringsutredning lagt fram förslag om bl.a. änansien'ngen av den civila lagringen för krigssituationer. I betänkandet änns också förslag om lagring av olja och kol för produktion av elkraft och värme. Utredningens förslag bereds nu inom regeringskansliet med sikte på att en proposition skall kunna överlämnas till riksdagen våren 1995.
Inom kort väntas Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) lägga fram förslag om lagstiftning och myndighetsorganisation på elberedskaps- området.
Överstyrelsen för civil beredskap redovisar i programplanen sina bedömningar av förmågan inom funktionen. I fråga om försörjningen med bränslen bedöms förmågan vid ett militärt angrepp mot vårt land som godtagbar. I fråga om el är emellertid förmågan sämre, beroende på den stora känsligheten för störningar främst i överföringssystemen.
Regeringen föreslår i Näringsdepartemcntets bilaga till propositionen att för budgetåret 1995/96 107,838 miljoner kr anvisas inom funktionen Energiforsörjning inom den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret.
5.6.6 Övriga funktioner
Förutom de funktioner som har redovisats i föregående avsnitt ingår i det civila försvaret funktionerna Ordning och säkerhet m.m., Utrikeshandel, Socialförsäkring m.m., Postbefordran, Finansiella tjänster, Skatte- och uppbördsväsende, Arbetskraft, Flyktingverksamhet samt Landskaps— och fastighetsinformation.
131
.. _ Prop. 1994/95:100 6 Ovrlg verksamhet Bilaga 5
6.1 Statens försvarshistoriska museer
Inf" hirim
1993/94 Utgift 35 390 954 1994/95 Anslag 45 300 000 1995/96 Förslag 68 201 000 varav 45 247 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Statens försvarshistoriska museer är museirnyndighet inom Försvarsdepartementets område. Museiverksamheten bedrivs i huvudsak i tre etablissemang, Armémuseum i Stockholm, Marinmuseum i Karlskrona och Flygvapenmuseum i Linköping.
Statskontoret har den 7 oktober 1994 redovisat ett uppdrag från regeringen avseende översyn av museiverksamheten inom Försvarsdepartementets område. Statskontoret konstaterar i rapporten att kosmadema för de försvarshistoriska museerna tenderar att öka och diskuterar hur behovet av anslag kan begränsas.
Statens försvarshistoriska museer
Av Statens försvarshistoriska museers årsredovisning l993/94 framgår att verksamheten präglats av byggnadsfrågorna. Ett nytt Marinmuseum byggs i Karlskrona. Utäyttning från Armémuseum har genomförts för planerad ombyggnad av Stora Tyghuset. Ombyggnaden av Östra flygeln har slutförts och lokalerna tagits i bruk för Statens försvarshistoriska museers administration, ateljeer och bibliotek.
Verksamhetsmål, resultatlcrav och givna uppdrag har, trots pågående byggnadsverksamhet, i huvudsak uppnåtts. Resultatredovisningen kan utvecklas ytterligare vad avser prestationer inom de olika verksamhetsgrenarna och deras kostnader. Sådant arbete pågår inom myndigheten.
Anslagsredovisningen redovisar ett sparande på 1 869 000 kr.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande.
132
Prop. 1994/95:100 Regeringens överväganden Bilaga 5
Sammanfattning
Övergripande mål
Statens försvarshistoriska museer skall samla och bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet, verka för att kunskap sprids om försvaret i äldre tider samt främja och bedriva forskning i för verksamheten relevanta ämnen.
Resurser:
G i. Statens försvarshistoriska museer, ramanslag 68 201 000 kr
Resultatbedömning
Statens försvarshistoriska museers årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen i stort kan nås. Så som regeringen också angett i regleringsbrevet för innevarande budgetår bör myndigheten fortsätta att utveckla sin resultatredovisning särskilt vad avser prestationer inom de olika verksamhetsgrenarna och deras kostnader.
MLS?!
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten i huvudsak bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Verksamheten inom Statens försvarshistoriska museer kommer att övervägas i ett samlat kulturpolitiskt sammanhang. Regeringen kommer att uppdraga åt den pågående utredningen Kommittén om kultur- politikens inriktning (Ku 1993:03) att överväga denna fråga. I detta sammanhang skall även Statskontorets rapport Försvarshistoriska museer - en översyn (199421), respektive Statskontorets rapport Försvarstekniskt museum i Karlsborg (1994z25) behandlas.
133
Prop. 1994/95:100 6.2 Kustbevakningen Bilaga 5
G 2. KustbeM' gen
1993/94 Utgift 289 347 000 l994/95 Anslag 319 049 000 1995/96 Förslag 512 707 000" varav 339 935 000” beräknat för juli l995—juni l996
" I anslagsbeloppet har hänsyn tagits till kompensation för kapitalkostnader för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Kustbevakningen har att, i enlighet med sin instruktion och andra särskilda föreskrifter, bedriva sjöövervakning och annan kontroll- och tillsynsverksamhet samt miljöräddningstjänst till sjöss.
Kustbevakningen
Kustbevakningen ökade budgetåret l993/94 sin närvaro till sjöss och genomförde ca 160 000 fartygstimmar samt ca 2 400 flygtimmar. När det gäller miljö- och sjöräddningstjänst har Kustbevakningen i samtliga genomförda bekämpningsoperationer påbörjat insatserna inom de angivna tidskraven.
Kustbevakningen redovisade för budgetåret 1992/93 ett anslagssparande på 5 039 000 kr, huvudsakligen hänförligt till ännu ej utbetalade löner enligt RALS 93-95.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande.
I anslagsframställningen för budgetåret l995/96 begär Kustbevakningen ett ökat anslag, eftersom myndigheten bedömer det svårt att i ett längre perspektiv upprätthålla nuvarande förmåga med hänsyn till de ökade krav som ställs på verksamheten. Enligt Kustbevakningen har myndighetens uppgifter utökats i och med inrättande av en ekonomisk zon samt omställningen i Central- och Östeuropa och i Ryssland. Kustbevakningen kommer dessutom att få vidgade uppgifter i och med medlemsskapet i EU. Om inte ytterligare medel tillförs, kommer Kustbevakningen att få svårt att uppfylla de långsiktiga mål som regeringen satt upp för myndigheten.
134
Prop. 1994/95:100 Regeringens överväganden Bilaga 5
Samarbeta;
Övergripande mål
Kustbevakningen skall, i de delar som anges i lagen ( 1982:395 ) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär bevakning inom svenskt sjöterritorium och svensk ekonomisk mn, i samarbete med polisen bedriva övervakningsverksarnhet så att brottsligheten där nlinskar och så att säkerheten till sjöss, liksom respekten för lagar och andra föreskrifter ökar.
Kustbevakningen skall ha en hög beredskap för miljöräddningstjänst till sjöss så att konsekvenserna till följd av olyckor och utsläpp av olja och andra farliga ämnen till sjöss kan begränsas.
Kustbevakningen skall också ha en hög beredskap för sjöräddningstjänst och bidra till att säkerheten till sjöss ökar, människor kan räddas och följderna av personskador begränsas.
Kustbevakningen skall vidare medverka i intemationth samarbete för att utveckla gränskontroll och miljöskydd till sjöss och därvid särskilt beakta behov och möjligheter avseende länderna kring Östersjön.
Resurser:
G 2.Kustbevakningen, ramanslag 512 707 000 kr
..
lemnin
Regeringen kan konstatera att Kustbevakningen i allt väsentligt har nått upp till de mål, med avseende på verksamheten, som anges för myndigheten i regleringsbrevet.
Slutgtser
Ett riktmärke för den långsiktiga verksamhetsinriktningen skall vara att upprätthålla minst nuvarande förmåga att närvara till sjöss, förbättra beredskapen för miljö- och sjöräddningstjänst samt minst bibehållen nivå för övrig serviceverksamhet. 135
Kustbevakningens verksamhet är för närvarande berörd med Prop. 1994/95:100 anledning av att utredningen om Varu- och personkontroll vid EU:s Bilaga 5 yttre gräns, den s.k. Yttre gränskontrollutredningen, nyligen lagt fram sina förslag i betänkandet (SOU l994:124) Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gräns. Verksamheten är vidare berörd inom ramen för utredningen Effektivisering av den statliga maritima verksamheten (Dir. l993:136).
Yttre gränskontrollutredningen föreslår i sitt betänkande att Kustbevakningens ansvar för utlänningskontrollen och kustbevakningstjänstemännens befogenheter i samband med kontroll utökas. Förslagen har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Kommittén Effektivisering av den statliga maritima verksamheten har uppdrag att pröva möjligheterna att ytterligare samordna och effektivisera den statliga maritima verksamheten dvs. marinens, Kustbevakningens, Sjöfartsverkets och sjöpolisens verksamhet.
Kustbevakningen är den myndighet under Försvarsdepartementet som för närvarande mest berörs av det svenska medlemskapet i EU. Kustbevakningen svarar för gränskontrollen till sjöss bl.a. med uppgifter som eljest tillkommer polisen och tullen. Sveriges sjögräns, som betraktas som yttre EU—gräns, är en av de längsta inom EU. Det är uppenbart att vad nu sagts kommer att ställa Kustbevakningen inför ökade krav. Även om det ännu är för tidigt att på ett säkert sätt ange hur omfattande dessa nya krav blir, kan utvecklingen bli sådan att de nya kraven riskerar att gå ut över Kustbevakningens övriga uppgifter. Regeringen kommer bl.a. med den bakgrunden att noga följa utvecklingen och om situationen så kräver återkomma till riksdagen i frågan om ytterligare medel till Kustbevakningen.
6.3 Försvarets forskningsanstalt
mmm 1993/94 Utgift --
1994/95 Anslag 1000 l995/96 Förslag 1000
136
Prop. l994/95:100
gi 4, Förmgsfogkning; Ear)" synstagande & &, B- och C-smd' singel, Bilaga 5 m,m,
l994/95 Anslag 109 234 000 l995/96 Förslag 166 175 000 varav 110 117 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Försvarets forskningsanstalt är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att bedriva forskning och utredningsarbete för totalförsvaret samt till stöd för internationell säkerhet.
Myndigheten får även i övrigt bedriva forsknings— och utredningsarbete.
Försvarets forskningsanstalt
Anstalten har under budgetåret 1993/94 disponerat följande anslag: K 2. Gemensam försvarsforskning K 3. Försvarets forskningsanstalt: Avgiftsänansierad verksamhet samt under tredje huvudtiteln F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning
Anstalten har i sin årsredovisning — vad gäller den verksamhet som änansierats över fjärde huvudtiteln - redovisat verksamheten i följande verksamhetsgrenar: Övergripande frågor; Vapen, skydd och räddningstjänst; Informationsförsörjning; ABC-frågor; Humanvetenskap; Utredningar och utvecklingsarbete. Anstalten bedömer att resultatet svarar väl mot de övergripande målen.
Riksrevisionsverket har riktat följande invändningar mot årsredovisningen: - tredje huvudtitelns obetecknade anslag F4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning har överutnyttjats, - för verksamhetsgrenarna har inte verksamhetsmål redovisats.
Anstalten har i sin anslagsframställning begärt ökade anslag för viss utlandsverksamhet samt för ett projekt avseende humanitär minsanering i krigshärjade områden.
137
Prop. 1994/95:100 Regeringens överväganden Bilaga 5
ttnin
Övergripande mål:
Försvarets forskninganstalt skall bedriva forskning och utredningsarbete för totalförsvaret samt till stöd för internationell säkerhet.
Resurser:
G 3. Försvarets forskningsanstalt anslag 1 000 kronor.
G 4. Försvarsforslcning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. ramanslag 166 175 000 honor.
samt under tredje huvudtiteln F 4. Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet anslag 18 711 000 kronor.
Resultatbedömning
Regeringen änner det otillfredsställande att de verksamhetsgrensvisa resultaten inte har kunnat relateras till verksamhetsmål.
Resultatet av myndighetens verksamhet under budgetåret är - så långt det kan bedömas - tillfredsställande.
Regeringen redovisar i propositionens bilaga 4 sina ställningstagande med anledning av överutnyttjandet av tredje huvudtitelns obetecknade anslag F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning.
&& Regeringen har inte beräknat medel för viss utlandsverksamhet. Regeringen redovisar i propositionens bilaga 4 sin politik avseende humanitär minsanering i krigshärjade områden.
138
6.4 Försvarshögskolan Prop. 1994/95:100 Bilaga 5
F6 h" k
1993/94 Utgift 8 324 000 1994/95 Anslag 8 970 000 1995/96 Förslag 13 396 000 varav 8 898 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996
I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 anges som uppdrag att Försvarshögskolan skall utveckla ett system för redovisning av de olika verksamhetsgrenamas resultat uttryckt i kostnad per prestation så att jämförelser kan göras dels över tid, dels mellan olika prestationer.
Försvarshögskolan redovisade den 15 januari 1994, enligt särskilt uppdrag i regleringsbrevet, vidtagna och planerade åtgärder för att utveckla en resultatredovisning i måttenheten kostnad per prestation. Försvarshögskolan har i år till sldllnad från tidigare år redovisat styckekostnader med tillbakablickande jämförelse med föregående budgetår. Detta visar att myndigheten hörsammat tidigare kritik och höjt ambitionsnivån för resultatredovisning.
I resultatredovisningen är verksamheten uppdelad i verksamhetsgrenar Så att olika kurser redovisas separat. Vidare redovisas kostnad för personal, lokaler och investeringar.
I sin anslagsframställning förutser myndigheten en oförändrad verksamhet vad avser både volym och inriktning.
Regeringens överväganden
Mm
Övergripande mål
Försvarshögskolan skall bedriva utbildning av personal från myndigheter, organisationer och företag för ledande befattningar inom totalförsvaret. Försvarshögskolan skall också i syfte att få underlag för undervisningen studera frågor som rör totalförsvaret.
Resurser:
G 5 . Försvarshögskolan, ramanslag 13 396 000 kr
139
Bilaga 5
mmm—ning
Försvarshögskolans årsredovisning visar att planerad verksamhet i stort kunnat genomföras.
Riksrevisionsverket anser att resultatredovisningen i likhet med tidigare år, är något bristfällig men att den i huvudsak bedöms vara rättvisande. Riksrevisionsverket konstaterar vidare att den ekonomi- administrativa kompetensen på myndigheten behöver förstärkas.
Slutsatser
Verksamhetens resultat under verksamhetsåret 1993/94 motsvarar i allt väsentligt de krav som ställts i regleringsbrevet.
Sammantaget anser regeringen att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96. I denna inriktning ryms även att myndigheten i syfte att få underlag för sin undervisning skall bedriva studier i frågor som rör totalförsvaret.
6.5 Flygtekniska försöksanstalten
mmm
l993/94 Utgift 21 343 000 1994/95 Anslag 22 296 000 l995/96 Förslag 30 244 000 varav 20 030 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
7 kni f" " n' Avgiftsänansierad verksamhet l993/94 Utgift 1 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Flygtekniska försöksanstalten har till uppgift att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet.
Flygtekniska försöksanstalten Anstalten har under budgetåret l993/94 disponerat följande anslag: K 6. Flygtekniska försöksanstalten K 7. Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsänansierad verksamhet
Prop. l994/95:100
140
Anstalten har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i följande Prop. 1994/95:100 verksamhetsgrenar: Aerodynamik; Struktrlr- och materialteknik; Bilaga 5 Flygsystemteknik; Akustik; Vindenergi; Riksmätplats för tryck.
Anstalten bedömer att resultaten svarar mot verksamhetsmålen.
Riksrevisionsverket bedömer att anstaltens årsredovisning är rättvisande.
Anstalten har i sin anslagsframställning begärt ökade anslag med hänsyn till kapitalkostnader för investering i ny drivanordning för vindtunnel T1500.
Regeringens överväganden
MIM
Övergripande mål:
Flygtekniska försöksanstalten skall främja utvecklingen av äygtekniken inom landet.
Resurser:
G 6. Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag 30 244 000 kronor.
G 7. Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsänansierad verksamhet anslag 1 000 kronor.
Resultatbedömning
Resultatet av myndighetens verksamhet under budgetåret l993/94 är tillfredsställande.
lutsatser
Den i anslagsframställningen föreslagna inriktningen bör i huvudsak gälla under budgetåret 1995/96, inom ramen för tillgängliga resurser.
Regeringen har inte beräknat medel för kapitalkostnader för investering i ny drivanordning för vindtunnel T1500.
141
6.6 Totalförsvarets pliktverk Prop. l994/951100
Bilaga 5 MM l993/94 Utgift 205 044 9681 1993/94 Utgift 11 634 0002 1994/95 Anslag 193 095 000! 1994/95 Anslag 14 103 0002 1995/96 Nytt anslag (förslag) 314 371 000 varav 208 634 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
' Avser Vämpliktsverket 2 Avser Vapenfristyrelsen
Riksdagen godkände den 16 mars 1994, med anledning av regeringens förslag i propositionen (prOp. 1993/94:112) Disciplinförseelser av krigsmän m.m. ( bet. 1993/94:FöU8 , rskr. 1993/94:175 ), vad regeringen förordat om nedläggning av Vämpliktsverket och Vapenfristyrelsen den 30 juni 1995 samt om inrättande av en ny myndighet för hantering av pliktpersonal den 1 juli 1995.
Regeringen uppdrog i beslut den 24 mars 1994 åt Vämpliktsverket och Vapenfristyrelsen att förbereda och vidta erforderliga åtgärder med syfte att avveckla respektive myndighet den 30 juni 1995.
Chefen för Försvarsdepartementet beslutade, med stöd av regeringens bemyndigande den 24 mars 1994 (dir. l994z24), att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att vidta åtgärder för att inrätta den nya myndigheten Totalförsvarets pliktverk den 1 juli 1995. Utredningen som antagit namnet OK Pliktverket har enligt uppdraget lämnat anslagsframställning för den nya myndigheten.
Riksdagen godkände den 15 december 1994 regeringens propositioner ( prop. 1994/95:6 ) Totalförsvarsplikt (bet. 1994/951FöU1, rskr. 1994/95:78 ) och (prop. 1994/9517) Lag om civilt försvar (bet. 1994/95zFöU2, rskr. 1994/95:80 ).
Totalför3varets pliktverks huvudsakliga uppgifter regleras i den antagna lagen om totalförsvarsplikt. Detta innebär att Pliktverket tar över vissa uppgifter - förutom från Vämpliktsverket och Vapenfristyrelsen - även från länstyrelserna, Räddningsverket, Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen som rör hantering av pliktpersonal. I nämnda proposition om Totalförsvarsplikt anförde regeringen bl.a. att inrättandet av Pliktverket borde leda till kostnadsbesparingar och effektivitetsvinster.
142
Prop. 1994/95:100 Vämpliktsverket Bilaga 5
Vämpliktsverket har i sin årsredovisning redovisat vilka åtgärder som vidtagits för fullgörande av de verksamhetsmål som angetts för myndigheten. Vämpliktsverket har enligt årsredovisningen ökat stödet och servicen åt lokala myndighetschefer och krigsförbandschefer inom ramen för VPV/LOKAL (ingår i Värnpliktsverkets infomiationssystem). Vid 1993/94 budgetårs utgång var systemet tillgängligt för 95 myndigheter, en ökning med ca 15 jämfört med föregående år. Vämpliktsverket har vidare omlokaliserat Mellersta vämpliktskontoret från Solna till Näsby Park i Täby kommun.
Vämpliktsverket har vidtagit åtgärder för att minska antalet värnpliktsavgångar. En generell översyn har gjorts i fråga om minskning av kostnaderna för värnpliktsresor. Vämpliktsverket har fortsatt utvecklingen av verkets infomrationssystem, det s.k. VIS- projektet. Insatserna har under året i första hand inriktats mot utveckling av det nya PROV-systemet (prövningssystem för alla prov vid mönstring).
Vämpliktsverket har ett anslagssparande för budgetåret 1993/94 på ca 21 miljoner kronor. Detta beror huvudsakligen på effekter av motsvarande anslagssparande från 1992/93.
Riksrevisionsverket bedömer att Vämpliktsverluets årsredovisning är rättvisande.
Vapenfristyrelsen
Vapenfristyrelsen har till uppgift att pröva ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst, ombesörja uttagning till tjänstgöring, registrering och redovisning av vapenfria tjänsteplikäga. Vapenfristyrelsen har ansvaret för att vapenfria tjänstepliktiga utbildas och krigsplaceras. Till styrelsens uppgifter hör även att administrera de förmåner som tillkommer de vapenfria under deras utbildningstid.
Vapenfristyrelsen har i sin årsredovisning delat in sin verksamhet i prövning samt grund- och repetitionsutbildning. Under verksamhetsgrenen utbildning redovisas särskilt försök med utbildning till räddningsman respektive sjukvårdare. Vidare redovisas utvecklingen av antalet avgångar under grundutbildningstiden. De särskilda resultatkraven avseende antalet vapenfria som skall genomföra grund- respektive repetitionsutbildning redovisas. Vidare redovisas vissa eä'ektmått såsom t.ex. föryngring inom funktionen Befolkningskydd och räddningstjänst.
Av anslagsredovisningen framgår ett anslagssparande på 3 304 000 143 kronor. Styrelsens förklaring är uppkomna personalvakanser.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen Prop. 1994/952100 " rättvisande. Bilaga 5
Regeringens överväganden
mmm:
Övergripande mål:
Totalförsvarets pliktverk skall svara för inskrivning och redovisning av pliktpersonal inom totalförsvaret.
Resurser:
G 8. Totalförsvarets pliktverk, ramanslag 314 371 000 kronor.
Resultatbedömning
Vämpliktsverket och Vapenfristyrelsens årsredovisningar visar att verksamheten bedrivs med sådan inrikming att uppsatta mål i allt väsentligt nås. Vidare anser regeringen att vad Vämpliktsverket anfört om sitt anslagssparande är rimligt. '
Simas;
Sammantaget innebär regeringens bedörrming att inriktningen av verksamheten för Pliktverket kan i stora delar bygga på den verksamhet som hittills bedrivits.
OK Pliktverket har i sin anslagsframställning hemställt om 351,8 miljoner kronor, varav 68,4 miljoner kronor avser omställningskostnader av engångsnatur. OK Pliktverket har berälmat avgiftsinkomstema till 66,6 miljoner kronor.
Regeringen beräknar mot denna bakgrund medlen till 314 371 000 kronor.
144
Prop. 1994/95:100 6.7 Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter Bilaga 5
inom totalförsvaret
11 Mnihtenf' vvklin vvi vr rinm tatalfomalrt
1993/94 Utgift 1000 1994/95 Anslag 1000 1995/96 Förslag 1000
Övergripande mål
Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret skall verka för att all personal, som har sagts upp från en anställning vid myndighet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, vid uppsägningstidens slut har ett nytt arbete eller annan acceptabel lösning.
Resurer: G 7. Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom
totalförsvaret anslag 1 000 kr
Myndigheten har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat antal avvecklade som fått arbete, gått i pension m.m. (se avsnitt 2.3 )
Resultatredovisningen visar att verksamhetsmålen i huvudsak har nåtts.
Resultatbedömning
Myndighetens årsredovisning visar att de uppsatta verksamhetsmålen i huvudsak har nåtts samt att planerad verksamhet i stort kunnat genomförats.
Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse riktat invändningar mot årsredovisningen. Verket anför att Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvarets redovisning inte är rättvisande på gmnd av felaktigt fakmreringsunderlag.
Regeringen har erfarit att myndigheten vidtagit sådana åtgärder att de av Riksrevisionsverket påtalade bristerna kommer att avhjälpas. 145
10 Riksdagen l994/95. I saml. Nr !()(1. Bilaga 5
m Prop. 1994/95:100 Bilaga 5
Sammantaget gäller att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret l995/96.
6.8 Vissa mindre nämnder
Vimin "
1993/94 Utgift 186 000 1994/95 Anslag 494 000 l995/96 Förslag 743 000 varav 492 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget avser verksamheten vid Riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, äskeskyddsnämnder inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, Försvarsmaktens äyg- fölarnämnd och Försvarets underrättelsenämnd.
Kammarkollegiet har i anslagsframställningen för budgetåret 1995/96 begärt 450 000 kronor. Regeringen beräknar medlen till 743 000 kronor.
6.9 Överklagandenämnden för totalförsvaret
11 "vrltl d" nfr r
1993/94 Utgift 4 241 0001 l993/94 Utgift 3 531 0002 l994/95 Anslag 5 156 0001 1994/95 Anslag 4 065 0002 l995/96 Förslag 8 441 000 varav 5 602 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
' Avser Försvarets personalnämnd 2 Avser Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd
I avsnitt 2.5 föreslår regeringen att Försvarets personalnämnd läggs ned den 30 juni 1995 och att vissa uppgifter förs över till Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd som ombildas och byter namn till Överklagandenämnden för totalförsvaret.
146
Regeringen beräknar medlen till Överklagandenämnden till 8 441 000 Prop. l994/95:100 kronor. I nämnda medel ingår beräknade kostnader för avveckling av Bilaga 5 Försvarets personalnämnd.
6.10 Totalförsvarets chefsnämnd
12Tofö h "
1993/94 Utgift 714 400 1994/95 Anslag 736 000 1995/96 Förslag 1 107 000 varav 734 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Kammarkollegiet har upprättat ett gemensamt bokslut för vissa av nämnderna som ingick i förutvarande anslaget K 13. Vissa nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets område. Totalförsvarets chefsnämnd samredovisas med Försvarets personalnämnd och Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande.
Någon fullständig årsredovisning har inte presenterats. Totalförsvarets chefsnämnd har dock inlämnat en förenklad resultatredovisning med redogörelse för verksamhetens omfattning och ekonomiskt utfall för budgetåret.
Nämnden förutser i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96 en verksamhet med ungefär samma innehåll och omfattning som under föregående budgetår.
I regleringsbrev för budgetåret 1994/95 föreskrivs att Totalförsvarets chefsnämnd inte behöver lämna en resultatredovisning enligt bestämmelserna i förordningen (l993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning. I årsredovisningen skall dock en beskrivning av resultatet av verksamheten under den gångna perioden lämnas.
Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) har i delbetänkande SOU 1993:95 föreslagit att Chefsnämndens instruktion med hänsyn till dess nuvarande uppgifter bör ges en annan utformning än för närvarande.
147
Prop. l994/95:100 Regeringens överväganden Bilaga 5
Övergripande mål
Totalförsvarets chefsnämnd skall verka för samordning av de centrala myndigheternas verksamhet inom totalförsvaret.
Resurser:
G 12. Totalförsvarets chefsnämnd, förslagsanslag 1 107 000 kr
Resultatbgiömngg
Regeringen konstaterar att de dokument som lämnats om verksamheten ger en tillfredsställande information om verksamheten. Nuvarande omfattning av årsredovisningen får därför anses vara tillräcklig.
Slutsatser
Chefsnämndens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål som angivits.
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Regeringen har för avsikt att se över Chefsnämndens instruktion med utgångspunkt i LEMO:s förslag.
6.11 Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet
1 l'n f'r "nin v rfknin mtl
1993/94 Utgift 160 032 1994/95 Anslag 205 000 l995/96 Förslag 308 000 varav 204 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Delegationen lämnar inte själv in balans- och resultaträkningar, utan hänvisar till Kammarkollegiet som har upprättat ett samlat bokslut 148
gemensamt för vissa av myndigheterna i förutvarande anslaget K 13. Prop. 1994/95:100 Vissa nämnder inom Försvarsdepartementets område m.m. Bilaga 5
Riksrevisionsverket har anfört att årsredovisningen i den del som Kammarkollegiet redovisat är rättvisande.
Delegationen har inte lämnat in fullständig årsredovisning för budgetåret 1993/94 men har dock till Försvarsdepartementet inlämnat en kortfattad verksamhetsberättelse som redogör för Delegationens sanunanträden och möten i arbetsutskott. Vidare redovisas kortfattat för kostnader.
Delegationen förutser i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96 en verksamhet av samma omfattning som föregående år.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Delegationens uppgift är att planlägga Efterforskningsbyråns för krigsfångar och civilintemerade verksamhet.
Resurser:
G 13. Delegationen för planläggning av efterforslmingsbyråns verksamhet, förslagsanslag 308 000 lu-
Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till att 3 980 000 kr, motsvarande 2 653 000 kr beräknat för 12 månader, förts över till tionde huvudtitelns förslagsanslag D 4. Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m. utgörande medel för ersättning till Svenska Röda Korset för efterforskningsverksamhet m.m. som bedrivs enligt avtal med staten.
Resultatbedömgjgg
Regeringen konstaterar att de dokument som lämnats till Försvarsdepartementet ger en tillfredsställande information om verksamheten. Nuvarande omfattning av årsredovisningen får därför anses vara vara tillräcklig.
149
11 Riksdagen 199-INS. ] saml. Nr I()('). Bilaga 5
Prop. l994/95:100 Maer Bilaga 5
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av Delegationens verksamhet bör gälla även för budgetåret l995/96.
6.12 Statens haverikommission, utredning av allvarliga
olyckor 14 tatenhvrikmmiin nin v li lkr 1993/94 Utgift 931 950
1994/95 Anslag 890 000 l995/96 Förslag 1 378 000 varav 913 000 beräknat för juli l995-juni 1996
Statens haverikommission har sedan den 1 juli 1990 ansvaret att från säkerhetssynpunkt undersöka alla slags olyckor och tillbud till olyckor, oavsett om olyckan inträffar till sjöss, på land eller i luften. Huvudansvaret för Statens haverikommission ligger på Kommunikationsdepartementet.
Statens haverikommissions kostnader delas in i fasta kostnader och kostnader för särskilda undersökningar, s.k. rörliga kostnader. Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Banverket och Försvarsmakten betalar de fasta kosmadema med undantag för de fästa kostnader som hänför sig till andra olyckor än luftfartsolyckor, civila sjöfartsolyckor och järnvägsolyckor. Dessa kostnader, som beräknas utgöra 15 % av de totala fasta kostnaderna, skall täckas med medel från Försvarsdepartementets huvudtitel.
Regeringens överväganden
Den av Statens haverikommission föreslagna fördelningen av de fasta kosmadema för budgetåret 1995/96 bör gälla om inte annat kan överenskommas mellan berörda intressenter. Vad beträffar Försvarsdepartementets andel av de fasta kostnaderna får dessa högst uppgå till det belopp som anvisats från fjärde huvudtitelns anslag G 14. Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor.
150
Prop. 1994/95:100
6.13 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom Bilaga 5 totalförsvaret 1 " 'llfrivilli f' ' 'nrinm f' 1993/94 Utgift 78 973 000
1994/95 Anslag 98 771 000” l995/96 Förslag 148 157 0002) varav 98 771 000 beräknat för juli l995-juni l996
” Anslaget hade tidigare beteckningen E 2.
2) Av anslaget tilldelas Försvarsmakten 96 180 000 kr, Statens räddningsverk 34 466 000 kr och Arbetsmarknadsstyrelsen 17 511 000 kr.
Anslaget omfattar kostnader för stöd till den verksamhet som bedrivs av de frivilliga försvarsorganisationer som anges i förordningen (l994z524) om frivillig försvarsverksamhet.
Budgetårct l993/94 tilldelades de frivilliga försvarsorganisationema enbart medel i form av statsbidrag. Med hänsyn till att verksamhet som änansieras med statsbidrag inte omfattas av bestämmelserna i förordningen (l993:134) om myndigheters årsredovisningar och anslagsframställningar har årsredovisning inte lämnats.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Bidrag ges som stöd till de frivilliga försvarsorganisationer som anges i bilaga till förordningen (l994z524) om frivillig försvarsverksamhet för del av deras verksamhet att främja totalförsvaret och som därvid omfattar bl.a. försvarsupplysning och rekrytering.
Resurser:
G 15 . Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, anslag 148 157 000 kr
151
Bilaga 5
Myndigheterna Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Prop. 1994/95:100 Arbetsmarknadsstyrelsen disponerar och fördelar medlen till de frivilliga försvarsorganisationerna. Medlen ges i form av statsbidrag.
ul mnin
För frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret har, i enlighet med i regleringsbrevet för budgetåret l993/94 ställda krav på återrapportering, redovisats dels antal ingångna avtal med kvinan personal, dels en lägesredovisning av arbetet med datorisering av det ekonomiska uppföljningssysnemet.
Återrapporteringen har redovisats på tillfredsställande sätt.
Skägg;
Regeringen vill betona de frivilliga försvarsorganisationemas ovärderliga insats för landets försvar såväl i fred som i krig. Den fritid och det engagemang medlemmar lägger ned i frivilligarbetet är inte endast ett synnerligen värdefullt komplement till totalförsvaret som sådant utan fyller även en viktig uppgift genom att, hos landets befolkning, väcka ett allmänt försvarsintresse. De frivilliga försvarsorganisationema utgör även en viktig och uppskattad länk mellan totalförsvaret och den enskilda människan.
.Det är mot den bakgrunden som regeringen vill skapa goda fönrtsättningar för att de frivilliga försvarsorganisationema skall kunna verka.
Regeringen har av detta skäl inte ansett att anslaget G 15. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret skall vidkännas någon besparing för budgetåret l995/96.
Fr.o.m budgetåret 1994/95 tillämpas ett nytt finansieringssystem för frivilligorganisationernas verksamhet ( prop. 1993/94:100 bil. 5).
Som stöd till frivilligorganisationernas verksamhet vad gäller bl.a. rekrytering och försvarsupplysning tilldelas frivilligorganisationerna medel från anslaget G 15 . Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret. Medlen disponeras av Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Arbetsmarknadsstyrelsen som härefter fördelar medlen till respektive frivilligorganisationer.
För frivilligorganisationernas utbildningsverksamhet tilldelas medel dels från anslaget A 1. Försvarsmakten, dels från anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst. Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas medel genom anslaget D 1. Befollmingsskydd och räddningstjänst. För budgetåret 1995/96 tilldelas det frivilliga försvarsorganisationema för stöd till verksamheten 148 157 000 kronor. För
152
utbildningsverksamheten bedöms 205 447 000 kronor bli avdelade, Prop. 1994/95:100 varav 66 802 000 kronor från anslag inom det civila försvaret och 138 Bilaga 5 645 000 kronor från anslag inom det militära försvaret.
Det frivilliga försvarsorganisationema bedöms således bli tilldelade ett sammanlagt belopp om 353 604 000 kronor för sin verksamhet.
6.14 Utbildning av civilpliktiga
Q 16. Utbildning av civilplikjg'gg'
l993/94 Utgift 119 037 000 1994/95 Anslag 130 018 000 l995/96 Förslag 204 574 000 varav 135 214 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
1) Anslaget motsvarar närmast det tidigare anslaget D 7. Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga.
Det civila försvarets behov av personal under höjd beredskap skall tillgodoses genom anställda, frivilliga och civilpliktiga. Lagen om totalförsvarsplikt, som träder i kraft den 1 juli 1995, medger att den som skrivits in för civilplikt får en grundutbildning om högst 320 dagar före utgången av det kalenderår när han fyller 24 år. Efter denna tidpunkt kan grundutbildningen omfatta högst 60 dagar. Behovet i krig skall vara styrande för inskrivningen och utbildningen av civilpliktiga.
Den nuvarande ordningen med ett särskilt utbildningssystem för vapenfria upphör. Totalförsvarspliktiga som beviljas vapenfri tjänst skall i fortsättningen fullgöra denna inom ramen för civilplikten.
Överstyrelsen för civil beredskap har den 13 september 1994 till regeringen redovisat förslag till behov av pliktpersonal varvid utbildningsbehovet för budgetåret 1995/96 (18 månader) bedöms vara 2 850 personer för grundutbildning kortare än 60 dagar och 2 512 personer för grundutbildning längre än 60 dagar.
Överstyrelsen för civil beredskap föreslår att anslaget i de delar som avser grundutbildning längre än 60 dagar fördelas på Statens räddningsverk, Socialstyrelsen, Banverket, Luftfartsverket, NUTEK och Svenska kyrkans centralstyrelse.
153
Prop. l994/95:100 Regeringens överväganden Bilaga 5
Resurser:
G 16. Utbildning av civilpliktiga, förslagsanslag 204 574 000 kr
Slutsaw
Regeringen avser att senare besluta inom vilka verksamheter civilplikt skall kunna fullgöras. Därefter avser regeringen göra den slutliga fördelningen av anslaget.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 68 201 000 kr,
2. till Kustbevakningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 512 707000lu',
3. till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
4. till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A—, B— och C- stridsmedel, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 166 175 000 kr,
5. till Försvarshögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 13 396 000 kr,
6. till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 30 244 000 kr,
7. till Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsänansierad verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
8. till Totalförsvarets pliktverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 314 371000 kr,
9. till Myndigheten för aweckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
10. till Vissa mindre nämnder för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 743 000 kr, 154
11. till Överklagandenämnden för totalförsvaret för budgetåret Prop. 1994/952100 1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 441 000 kr, Bilaga 5
12. till Totalförsvarets chefsnämnd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 107 000 kr,
13. till Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 308 000 kr,
14. till Utredning av allvarliga olyckor för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 378 000 kr,
15. till Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 148 157 000 kr,
16. till Utbildning av civilpliktiga för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 204 574 000 kr.
155
7 Ekonomisk sammanställning Prop. 1994/95:100 Bilaga 5
7.1 Anslagsförteckning för fjärde huvudtiteln
_,
AndeodinenlSSS/WOG remains/ae vjuli1995 nudemrswss i (uu) juni1996 (tkr) ,
)
. Fönvnrlrndrten m.m.
59 260 534 37 175 101 36 480 943 '.
A :. Enlnninoer för
kroppukedor 74 198
74 198
59 371 831 37 249 299
B. Vine Föreveremekten nlretlende myndigheter
! 1 . Fortifikationeverket
B 2. Förevurete meterielverk
B 3. Mlitlrhöqekoien 12 857 8 571 144 490
B 4. För-varen redioenetelt 604 890 397 098 402 166
617 749 405 671 546 658
C. Funktionen Civil ledning och anordning
C 1. ÖCB: Civil ledning och
urnordning 119 960 79 330 89 336 '
C 2. OCH: Teknieke åtgärder i
ledninoeevetemet m.m. 107 710 71 275 92 007
C 4. OCD: Kompetent
utveckling och ned till Ilneetyreleerne
C 3. Civilbetliheveme 35 739
C 5. OCB: Enlttnino till kommunerna för beredekepefarberedeleer
161 786
216 893
D. Funktionen befoikrinoeekydd och rlddningstilnet
D 1. Betolkninqekydd och rlddningetjlnet D 2. Skydderum m.m.
D :. Förebyggande ltglrder
984 795 716 603
681 509 453 731
mot jordskred och andra naturolyckor
D 4. Enlminq för verkeemhet vid rlddningetjlnet m.m.
E. Funktionen Peytologiekt förevar
E 1. Styrdeen för mytologiskt för-ver
1 703 805
156
Prop. 1994/95 : 100 Bilaga 5
Trlldelat 1994/95
Amlagelittera 1995/1990 varav MI 1995
juni 1ase
Föralag 'I 995/96
”I . Funktionen Försörjning med induetrivaror
F !. OCH: Försörjning med
industrivaror 67 551
00 809 23 090
F 2. OCD: lnduatriella ltglrder
F 4. Tlckande av förluster till följd av etatliga F !. OCB: Kmitdkoetnader 107 950 107 950
beredskapegarentier m.m.
G. Ovrig verksamhet
G 1. Statene fonvarslieterieka mueur 08 201 45 247
512707
186175
314371 208 634
G 2. Kustbevakningen
G 3. Försvaret- l'orekningsanstdt
G 4. Förevarsforskning:
Hlnaynetegende till A-,B- och C-stridsmedei, m.m.
G 5. Försvarehögekolan ! 898 8 970
G !. Hygteknieka försök-anstalten
G 7. Hygteknieka
fönöksanstmen: avdfteinaneierad verkaarnhet
G !. Totlfdravarets pliktverk
G !. Myndigheten för
avveckling av vina verks-nheter inom totalförsvaret
G 10. Visaa mindre nknnder
G 11. Överklagandenämnden för totalförsvaret
207 198"
9161u
G 12. Tetdlörevareta ehefenbnnd
m 8 N
G 13. Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet
G 14. Utredning av dvarliga
olyckor 1 378 890 G 15. 5th till frivilliga
försvareorganieationer
Inom totalföreveret m.m. 148 157 98 771 98 771
G re. Utbildning av civilpliktiga _ 204 574 m 130 ora '
l - | SUMMA FJÄRDE HUVUDTTTELN 84 071 737 40 381 584 39 755 492
2 858
157
Prop. 1994/95:100 Bilaga 5
11 R - Reservationeanelag, 0- Obeteeknat anslag, A- Ramanslag, F- Förslagsenslag. Not 1 MotsVarar tidigare anslag B 3. Vlmplikuverket 193095, D 5. Vqsenfristyreleen 14103. Not 2 Motsvarar tidigare snalag G 13. Totalförsvarets tjlnetepliktsninnd 4005, G !. Försvarete penonalnlmnd
5150. , Not ! Motsvarar tidiager anelag D 6. VmenfrietyreleenNmenfrla tjlnstepliktiga 130018.
158
7.2 Anslagsförteckning över den civila planeringsramen prop. 1994/95300 samt totalförsvarets civila del Bilaga 5
Förslag budgetåret 1995/96 (1000-tel kr )
Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapitel Ovriga Totalt Littera inom ram kostnader kostnader
___-._ ___—”___j
Ju B 2. Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m.m. 1 800 1 8 00
;-___-ä_m .!l Kriminalvårdsstyrelsen __ Kommerskollegium ldel)
227 227
Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning 119960 119960
Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. 107710 107710
C 3. Civilbefälhavarna
Kompetensutveckling
och stöd till länsstyrelserna
n ?
Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser
Befolkningsskydd och räddningstjänst 984 795 681 509
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
984795 , 681509 -
37 500 37 500
Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
Styrelsen för psykologiskt försvar
m Transp. 2 217 349 2 257 852
159
Prop. 1994/95:100 Bilaga 5
Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt , Littera inom ram kostnader kostnader
Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror
Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder
Överstyrelsen för civil bereskap: Kapitalkostnader
Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m.
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig
Socialstyrelsen (dell
Smittskyddsinstitutet ldel) K A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter 43 826 A 14. Banverket: . Försvarsuppgifter 63 486
Ersättning för fritidsbätsändamäl m.m. Delpost för beredskapsätgärder inom totalförsvaret
O Luftfartsverket: Beredskap för civil luftfart 106 300
Upphandling av särskilda samhällsätaganden ( del )
385 734 .
3 486 698
160
385 734
ÖCB: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret
S') |» Transp. 3 173 134
Prop. 1994/95 : 100 Bilaga 5
Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt . Littera inom ram kostnader kostnader
Riksskatteverket (den __MM
Skattemyndighetema (dell Tullverket: (dell
Finansinspektionen (del)
Kostnader för vissa nämnder m.m.
1 275 1 275
Jo G 4. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. 189 589 189 589
Arbetsmarknadsverket (del) Förvaltningskostnader
Statens invandrarverk
Närings- och teknik- utvecklingsverket: För-
68911 71153
valtningskostnader (del)
9 000 9 000 41 466
Handlingsberedskap 41 466 Åtgärder inom elförsörjningen 66 372 Statens oljelager: Förvaltningskostnader Statens oljelager: Kapitalkostnader C A 1. Länsstyrelserna m.m. (del) M C 4. Förvaltningskosmader för Lantmäteriet (del)
TOTAL
66 372
110900 110900
240 000 240 000
6 000 6 000
m 0
487 415 690 639 4 461 268
161
Prop. 1994/95:100 Bilaga 5.1
Förslag till lag om ändring i lagen ( 1992:1153 ) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands Härigenom föreskrivs att i 1 5 lagen ( 1992:1153 ) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands orden "Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa' skall bytas ut mot "Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
162
Bilaga 5
Utgångspunkter och inriktning ...................... 3 1.1 Det säkerhetspolitiska läget .................... 3 1.2 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa ..... 7 1 .3 Besparingsåtgärder ......................... 7 1.4 Sammanfattning av budgetförslaget och anslagsstruktur . . 9 1.5 Övergång till kapitalkostnader .................. 11 1.6 Finanisering av beredskapslager inom det civila försvaret . 14 1.7 Revision av verksamheten budgetåret 1993/94 ......... 15 Organisations- och strukturfrågor .................... 17
2.1 Redovisning av genomförda strukturförändringar fr.o.m. 1991 års budgetproposition t.o.m. den 1 juli 1994. ........ 17 2.2 Principer för statsmaktemas styrning av det civila försvaret 19 2.3 Avvecklingsfrågor .......................... 26 2.4 Översyn av nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets område ................................ 29 2.5 Försvarets personalnämnd och Totalförsvarets tjänsteplikts- nämnd ................................. 3 1 2.6 Avveckling av Krigsarkivet .................... 33 2.7 Strategisk försvarsforskning .................... 34 2.8 Konsekvenser av EU-medlemskapet ............... 35 2.9 Planerings- och budgeteringssystem ............... 37 Forsvarsmakten m.m. ........................... 38 3.1 Försvarsmakten ........................... 38 3. 2 Ersättningar för lo'oppsskador ................. 100 Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter ........... 102 4.1 Övergripande redovisning .................... 102 4.2 Fortifikationsverket ........................ 102 4.3 Försvarets materielverk ...................... 105 4.4 Militärhögskolan .......................... 106 4.5 Försvarets radioanstalt ...................... 109 Det civila försvaret ............................ 111 5 .1 Övergripande redovisning .................... 1 1 1 5.2 Funktionen Civil ledning och samordning .......... 115 5.3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst m.m. . 119 5.4 Funktionen Psykologiskt försvar ................ 124 5.5 Funktionen Försörjning med industrivaror .......... 126 5.6 Funktioner hörande till andra departement .......... 129 5.6.1 Hälso- och sjukvård ...................... 129 5.6.2 Telekommunikationer ..................... 130 5.6.3 Transporter ........................... 130 5.6.4 Livsmedelsförsörjning .................... 130 5.6.5 Energiförsörjning ....................... 131 5.6.6 Övriga funktioner ....................... 131
Prop. 1994/95:100
163
6 Övrig verksamhet ............................. 132 Prop. l994/952100
6.1 Statens försvarshistoriska museer ................ 132 Bilaga 5 6.2 Kustbevakningen .......................... 134 6.3 Försvarets forskningsanstalt ................... 136 6.4 Försvarshögskolan ......................... 139 6.5 Flygtekniska försöksanstalten .......... ' ........ 140 6.6 Totalförsvarets pliktverk ..................... 142 6.7 Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret ........................ 145 6.8 Vissa mindre nämnder ...................... 146 6.9 Överklagandenämnden för totalförsvaret ........... 146 6.10 Totalförsvarets chefsnämnd ................... 147 6.11 Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns
verksamhet ............................. 148
6.12 Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor 150 6.13 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret 151 6.14 Utbildning av civilpliktiga .................... 153 7 Ekonomisk sammanställning ...................... 156 7.1 Anslagsförteckning för fjärde huvudtiteln .......... 156 7.2 Anslagsförteckning över den civila planeringsramen s a m t totalförsvarets civila del ..................... 159
Förslag till lag om ändring i lagen ( 1992:1153 ) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands ........... 162
gofab 47516. Stockholm 1994 164
Bilaga 6 till budgetpropositionen l995
Socialdepartementet
(femte huvudtiteln)
Välfärdspolitiken
Sverige skall i framtiden vara ett välfärdsland där människor har arbete och de offentliga finanserna är i balans. Det kräver kraftfulla insatser för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och sanerade statsfinanser.
Det stora budgetunderskottet gör det nödvändigt att minska utgifterna på en rad områden. För många kommer de omedelbara effekterna av dessa åtgärder att bli kännbara. Alternativet med bestående höga räntor och en utdragen ekonomisk kris skulle drabba barnfamiljer, ungdomar och många äldre än hårdare. Fortsatt stort budgetunderskott ökar stats- skulden och därmed den totala räntekostnaden. För att inte ränteutgifter- na skall tränga undan välfärden måste statsskuldens utveckling vändas. Inte minst för framtiden och barnens skull är detta nödvändigt.
För att vissa grupper inte skall drabbas orimligt hårt. har regeringen lagt stor vikt vid att besparingarna skall delas av alla medborgare. Vidare har regeringen prioriterat besparingar på transfereringar, bidrag och subventioner framför ytterligare nedskärningar i de sociala verksam- heterna. Skälen för denna prioritering är flera.
Att alla. oberoende av inkomst. har tillgång till bra barnomsorg. god utbildning samt hälso- och sjukvård och äldreomsorg av hög kvalitet är, vid sidan av möjligheten att försörja sig genom eget arbete. det som främst skapar jämlika och rättvisa villkor i ett samhälle. Det går att i efterhand kompensera för några år med lägre materiell standard. En dålig omsorg under småbamsårcn, eller en förlorad skoltid, ger däremot bestående skador som är kostsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och dessutom svåra att reparera.
Tillgång till utbildning. vård och omsorg underlättar också en struk- turell anpassning i ekonomin och bidrar därmed till att skapa förutsätt- ningar för ökad tillväxt och sysselsättning. En väl utbyggd social infra- struktur är en förutsättning för att ett modernt samhälle, där både män och kvinnor förvärvsarbetar, skall fungera.
] ett vidare perspektiv bidrar rättvist fördelade välfärdstjänster till sam- manhållningen i samhället och utgör därmed också ett värn för demokra- tin.
Ytterligare en viktig utgångspunkt för regeringens besparingsarbete har varit att behålla transfereringssystemens karaktär med inkomstrelatcradc ersättningar. Socialförsäkringar som ersätter bortfall av inkomst har stora fördelar framför försäkringar som bygger på den s.k. grundtrygghets- principen. Ett grundtrygghetssystem skulle innebära att stora grupper
& ww få
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
ställs utanför det skydd mot kraftigt försämrad levnadsstandard som våra nuvarande socialförsäkringar ger.
Vidare kräver bidragssystem som bygger på behovsprövning, till skill- nad från generella bidrag, omfattande och relativt kostsamma kontroll- system och utökad byråkrati.
Det visar sig också att i länder, där man tillämpar mer av grundskydd och behovsprövning, har de med den svagaste ekonomin det betydligt sämre än i länder där systemen är mer generella. Många fastnar i en bidragsfälla, som de har svårt att ta sig ur genom egna initiativ.
Jämställdhet mellan kvinnor och män är högt prioriterat i regeringens arbete. Alla förslag som regeringen lägger fram kommer i förväg att granskas ur jämställdhetssynpunkt för att säkerställa en fortsatt målmed— veten utveckling mot ett jämställt samhälle.
Nya utmaningar för välfärdspolitiken
l arbetslöshetens och den ekonomiska krisens spår kan vi nu se tenden- ser på en rad samhällsområden, som är ytterst oroande och som ytter- ligare inskärper kravet på åtgärder som bryter den negativa utvecklingen.
Vissa grupper, främst invandrare, ensamstående föräldrar och deras barn samt ungdomar, fick redan under 1980-talet sina villkor försäm- rade. Under l990-talet har försämringama fortsatt för dessa grupper, samtidigt som det tillkommit nya problem. framför allt relaterade till den höga arbetslösheten. "
Under år 1993 erhöll 671 300 personer socialbidrag. Socialbidragskost- naderna har stigit kraftigt under hela 1990-talet och bidragstiderna blir allt längre. Socialbidragstagarna är i stor utsträckning yngre människor. Hälften av dem är under 25 år.
Boendesegregationen tenderar att öka. framför allt i storstadsregioncr- na. liksom skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner, när det gäller inkomster, utbildningsnivå. antalet arbetslösa m.m.
Alkoholkonsumtionen bland ungdomar ökar igen, speciellt bland flickor, och alkoholdebuten sker dessutom vid allt lägre ålder. Detta är alarmerande, inte minst därför att vi vet att vid 70 — 80 procent av våldsbrotten är gämingsmannen alkoholpåverkad.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att den ekonomiska krisen har slagit hårdast i områden och bland grupper som redan befinner sig i en utsatt position. Bland dessa är många första och andra generationens invandrare. En kommitté kommer att tillkallas med uppgift att belysa och analysera den sociala utvecklingen i ett antal bostadsområden i stor- stadsregionerna, speciellt utifrån bamens och ungdomarnas situation. lnom Arbetsmarknadsdepartementets område föreslås också att särskilda medel avsätts nästa budgetår för insatser i områden med stor andel in- vandrare. Särskilt stora problem finns i vissa bostadsområden i stor- städerna.
Det behövs mer kunskap på en rad områden för att vi skall kunna få en mer fullständig bild av hur de samlade effekterna av de senaste årens höga arbetslöshet och försämrade ekonomi påverkat människors levnads- villkor.
Prop. l994/95:100 Bil. 6
Det sker också andra förändringar i samhället och i vår omvärld, vilkas konsekvenser för välfärden vi ännu inte kan överblicka. Det gäller t.ex. den ökade intemationaliseringen, framväxten av ett mångkulturellt sam- hälle, användningen av ny teknik och den snabba utvecklingen på kun- skaps- och informationsområdet.
För att kunna åstadkomma en social och ekonomisk modernisering av vårt land, främja jämställdheten mellan kvinnor och män och utveckla välfärden efter nya förutsättningar och behov, behöver vi bättre kun- skaper om hur dessa och andra förändringar påverkar människors liv och vardag.
Därför kommer ett välfärdsprojekt att påbörjas inom Socialdepartemen- tet med syfte att kartlägga hur det svenska samhället och välfärden har förändrats. Utifrån de kunskaper som en sådan kartläggning ger, och med de restriktioner som saneringen av ekonomin innebär, kommer sedan välfärdspolitiken att vidareutvecklas. Arbetet. som kommer att pågå under större delen av innevarande mandatperiod, skall bedrivas öppet och utåtriktat. Resultaten av kunskapsinhämtandet kommer fort- löpande att redovisas och debatteras. Erfarenhetsutbyte med andra länder kommer att vara en viktig del av projektet.
En diskussion om hur en modern välfärdspolitik bör vara utformad pågår i flertalet industriländer. Många av problemen och utmaningarna vi står inför är gemensamma. Mot den bakgrunden deltar Sverige aktivt i det internationella socialpolitiska samarbetet såväl på nordisk som europeisk och global nivå. Nordiska rådet har nyligen tagit ställning till ett program för nordiskt social- och hälsosamarbete l995-2000. Europa- kommissionen utarbetar för närvarande ett nytt program på grundval av vitboken om arbetsmarknads- och socialpolitik och den diskussion som förts i ministerrådet och andra organ. Vidare har FN till Köpenhamn i mars l995 inkallat ett Världstoppmöte om social utveckling. Sveriges deltagande i toppmötet förbereds av en kommitté under ledning av chefen för Socialdepartementet. På toppmötets dagordning står frågor om utrotande av fattigdom, skapande av produktiv sysselsättning och främ— jande av social integration.
De samlade sociala utgifterna
En stor del av de sociala välfärdsfrågoma ligger inom Socialdepartemen- tets ansvarsområde. Grundläggande är bl.a. ansvaret för det ekonomiska trygghetssystemet som omfattar socialförsäkringama och anslutande bidragssystem. lnom vård och omsorg ansvarar i huvudsak kommuner och landsting för den konkreta utformningen och utvecklingen av verk- samheterna, medan statens roll är mer övergripande och inriktad på na- tionella mål, tillsyn m.m.
De samlade sociala utgifterna inkl. landstingens och kommunernas utgifter för hälso- och sjukvård, barnomsorg, äldre- och handikappom- sorg samt andra sociala insatser beräknas budgetåret 1995/96 (12 mån.) beräknas komma att uppgå till 470-480 miljarder kronor. Detta mot- svarar ca 29 % av BNP. Staten och socialförsäkringama står för ca 309 miljarder kronor av de totala utgiftema.
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
Föreslagna större förändringar inom Socialdepartementets verksamhetsområde
Behovet av att sanera statsfinanserna, öka sysselsättningen och minska arbetslösheten samt att hävda en rättvis fördelningspolitik har varit vägledande för socialpolitikens inriktning och förslagen till utgiftsminsk- ningar.
l förslagen till besparingar inom familjepolitiken har regeringens strävan varit att värna dem som har den tyngsta försörjningsbördan och att undvika att nya marginaleffekter uppkommer. Det har också varit angeläget att bevara familjestödets generella karaktär. även när ersätt- ningsnivåema nu måste sänkas av besparingsskäl. Barnbidraget sänks likformigt och behåller därmed sitt syfte att utjämna standarden mellan hushåll med och utan barn.
Den i den ekonomisk-politiska propositionen aviserade utredningen om besparingarna inom familjepolitiken bör med utgångspunkt från de an- givna principerna, och inom angiven budgetram, pröva om justeringar bör göras av jämställdhets- och fördelningspolitiska skäl eller för att minska marginaleffektema. Utgångspunkten att besparingarna skall upp- gå till 3,0 miljarder kronor netto kvarstår.
En enhetlig ersättningsnivå om 75 % bör genomföras såväl i sjuklöne- och sjukpenningsystemen som inom föräldraförsäkringen. Rehabilite- ringspenning skall dock utges med 85 %. Detsamma gäller ersättningen för de två månader med föräldrapenning som inte kan överlåtas på andra föräldern liksom tillfällig föräldrapenning efter det att förmånen utgetts för 14 dagar för samma barn under ett år. Samtidigt bör karensdagen inom sjukersättningssysternen tas bort.
Det är regeringens strävan att rehabiliteringstanken, dvs. människors möjligheter att återvända till ett nonnalt liv efter sjukdom eller skada, skall genomsyra såväl socialförsäkringar, arbetsliv som vård och omsorg. En bra och effektiv rehabilitering är viktig ur både individens och sam- hällets perspektiv. För individen leder den till minskat lidande och en större möjlighet att komma tillbaka till ett aktivt liv. För samhället inne- bär den minskade kostnader inom sjukförsäkringen och hälso- och sjuk- vården samt för olika former av stöd och hjälp.
Vissa förändringar föreslås inom sjukförsäkringen vad gäller avgifter vid sjukhusvård, egenavgift vid inköp av prisnedsatta förskrivna läkeme- del samt egenkostnadstaket för högskostnadsskyddet. På grundval av tidigare riksdagsbehandling avses ett nytt förslag om reformerad tand- vårdsförsäkring bli förelagd riksdagen våren 1995.
Regeringen föreslog i proposition l994/95:25 Vissa ekonomisk-poli— tiska åtgärder m.m. bl.a. besparingar på pensionsområdet. Den enskilt största besparingen uppkommer som ett resultat av den begränsade in— fiationsuppräkningen av basbeloppet fr.o.m. år 1995. Vidare aviserades ett antal åtgärder för att minska förtidspensionsutgifterna. För att minska de negativa effekterna för de sämst ställda pensionärerna inrymmer bc- sparingspaketet en förstärkning av det särskilda bostadstillägget till pen- sionärer.
Prop. l994/95:100 Bil. 6
Regeringen lämnar i årets budgetproposition förslag till ytterligare be- sparingsåtgärder på pensionsområdet. Dessa åtgärder innebär vissa för- ändringar för förtidspensionärer, enhetlig folkpensionsnivå för gifta samt förändringar av det särskilda grundavdraget för pensionärer och beräk- ningsreglema för bostadstillägg till pensionärer. Vidare avser regeringen att scnarelägga utbetalningstidpunktema för barnbidrag, bidragsförskott, bostadsbidrag och pensioner.
För innevarande budgetår har riksdagen beslutat att anslå 75 miljoner kronor för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder. Regeringen föreslår nu att 74 miljoner kronor anslås för ändamålet.
Regeringen presenterade i proposition l994/95:25 om vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta besparingar på utgifter för statlig konsumtion. Rege- ringen föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader och viss annan statlig konsumtion inom Socialdepartementets verksamhetsområde budgetåret l995/96 minskas med sammanlagt 310 miljoner kronor vilket för en tolvmånadersperiod motsvarar drygt 200 miljoner kronor. lnrikt- ningen är att 1998 ha minskat den statliga konsumtionen med i l %, dvs. drygt 700 miljoner kronor, inom Socialdepartementets område.
Sammantaget uppgår besparingsförslagen under Socialdepartementets ansvarsområde i budgetpropositionen till 8,4 miljarder kronor brutto år 1998, vilket efter beaktande av skatteintäktsbonfall innebär en netto- besparing på ca 7,8 miljarder kronor.
Inriktningen av besparingsarbetet för l995/96 respektive till år 1998 framgår mer detaljerat under berörda avsnitt.
Prop. l994/95:100 Bil. 6
Föreslagna besparingar i budgetpropositionen, miljoner kronor (brutto)
Prop. l994/95:100 Bil. 6
Åtgärd 1995/96 1995/96 Samlad 12 mån 18 mån bes arm 19 5/9 t.o.m. l998
Familjepolitik och sjukförsäkring
Regeljusteringar inom bostadsbidragen 345 ' 690 690
Slopade kontaktdagar i tillfällig föräldrapenning 210 Ändrade utbetalningstidpunkter 25 50 50
Sänkning av barnbidrag med 125 kr/mån 1 351 2 707 2 755
Stöd till ensamstående föräldrar (reform) —205 —410 —410
75%—nivå närståendepenning + havandeskapspcnning 22
75%—nivå i föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning 1 100 men "pappamånad" ersätts med 85 %
75%-nivå sjukpennin + 85% i rchabiliteringspenning —426 samt borttagande av åarensdagen Översyn av sjukpenninggrundande inkomst (SGl) 500
Avgår i E_PP utlovad besparing till 1998 inom farniljepoli- —3 700 tiska omradet (_3 mdkr netto = 3,7 mdkr brutto som nu har precrserats r BP95 med start i huvudsak 1/1-96)
Pensioner
Ändrade utbetalningstidpunkter 88 188 350
Sänkt folkpension och höjt pensionstillskott för förtids- 580 , 870 580 pcnsronarer
Kapitalinkomster reducerar SGA 600 I 200 1 200
Slo galge av förhöjd kapitalavkastning vid beräkning —200 —400 —400
aV.
cheljusteringar inom BTP 900 1 350 900
Sänkt folkpension för vissa gifta 585 1 170 1 170
Sjukvårdsförmåner
Besparingar inom läkemedelsområdet 740 1 111 740
Besparingar inom tandvårdsområdet 300 600 600
Höjt tak för avgift vårddag för pensionär på sjukhus 45 68 45
Övrigt
Ytterligare bcsparin seffekter av å ående strukturella 1 702 översyner rörande låcemedel, tan v d, underhållsbidrags— och brdragsförskottssystemen
Psykiatrireforrnen, finansiering —200 —300 200
Alkoholpolitiska åtgärder (reform) —50 —74 _ Besparingar inom statlig administration 207 319 526]
TOTAL BRUTTOBESPARJNG 5 lll 9 [38 8 404
Avgår skattebortfall —373 —633 —604
TOTAL NETTOBESPARlNG 4 738 8 505 7 800
' Dessutom 200 mkr utlagt i prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
Sammanfattning av budgetförslagets effekt på statsbudgeten
Sammantaget innebär förslagen i budgetpropositionen besparingar under femte huvudtiteln budgetåret 1995/96 (18 mån.) med ca 7,7 miljarder kronor, varav 4,4 miljarder kronor på 12 månader. Vid jämförelse med innevarande budgetår måste uppmärksammas att övergång till brutto- redovisning nu föreslås för föräldraförsäkringen, sjukpenning och rehabi- litering, sjukvårdfönnåner samt ersättning vid närståendevård. Detta innebär i sig ingen ökad utgift för staten men ökar statsbudgetens ut- giftssida med ca 73 miljarder kronor.
Följande sammanställning visar utgiftsutvecklingen inom olika om- råden på statsbudgeten. l beloppen ingår även förslag lämnade i prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. Förändrings- beloppen för 1997 och 1998 resp. samlad besparing 1995/96 t.o.m. 1998 avser sparåtgärder i vilka även ingår besparingar inom ATP och ränte- besparingen m.a.a. senarelagda utbetalningar som inte redovisas på stats- budgetens utgiftssida.
Prop. l994/952100 Bil. 6
Utgift Anvisat Förslag varav beräk— Beräknad förändring (mkr) i Samlad bespa- 1993/94 1994/95 1995/96 nat juli 95- relation till föregående år ring 1995/% (mkr) (mkr) (mkr) juni % t.o.m. l998
Utgiflsområde 1997 1998
A. Familjer 36 4l2.3 35 6949 71 885] 48 282,4 - 5 573 8 895 och barn
B. Ekonomisk 82 2963 85 422,2 178 4096 119 192,13 - 5 346 - 4 182 19 283
trygghet...
C. llälso- och 1 62.10 1 591,8 2 735,61 1879,5 - 400 200 sjukvård
D. Omsorg om 2 355,6 4 715,9 8 294,5 5583,l - — - äldre och
handikappade
F.. Socialt 522.l 594,6 880,8 568,9 - _ _
behandlarbete,
alkohol- och
narkotikaptilitik
F. Myndigheter 5 7102 6 326,1 () 413,0 6 2662 - 93 - 426 726 under Social-
departementet
G. Jämställd- 11,7 30,5 34.0 22.7 - —
hetsfrågor
SUMMA 129 056,9 134 376,0 271 653,1 181 7951) - 11 913 - 6 807 29 104
Kommentar till A. Familjer och barn:
Fr.om. budgetåret 1995/96 bruttoredovisas föräldraförsäkringen. Tidigare redovisades endast 15% som "Bidrag till..." på statsbudgetens utgiftssida. Räntebesparing m.a.a. senareläggning av utbetalningstidpunkter syns ej på anslag men redovisas i samman- ställningen med 50 mkr.
Kommentar till B. Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och ålderdom: Fr.o.m. budgetåret l995/96 bruttoredovisas sjukpenning och rehabilitering, sjukvårds- förmåner samt ersättning vid närståendevård. Tidigare redovisades endast 15% som "Bidrag till..." på statsbudgetens utgiftssida.
[ beloppen från 1997 ingår även minskade ATP-utgifter som inte belastar statsbud- geten.
[ beloppet ingår hela det sparpaket på 1,7 miljarder kronor som regeringen avser lägga fram för l998. Det innefattar besparingar inom läkemedel. tandvård samt underhållsbidrags- och bidragsförskottsystemen. av vilka det senare hör hemma under A. Familjer och bam. Besparingamas fördelning kan dock ännu inte fördelas mellan de olika posterna.
thtobesparing SGA redovisas under B. Ekonomisk trygghet vid sjukdom. handi- kapp och ålderdom.
Förtidspcnsionsbcsparing med 2 000 mkr 1995/% ingår ej i nivån. Förslag till denna sänkning kommer i särproposition.
Ränlchesparing m.a.a. senareläggning av utbctalningstidpunkter s_vns ej på anslag men redovisas i sammanställningen med 350 mkr.
Prop. l994/95:100 Bil. 6
10
A. Familjer och barn Prop. 1994/95:100 Bil. 6
Familjepolitikens övergripande mål
Den svenska familjepolitiken sätter barnens bästa i centrum och har som mål att stödja föräldrarna i uppgiften att ge barnen en god uppväxt, oavsett familjetyp. Familjepolitiken är samtidigt en del av den generella välfärdspolitiken. Den bygger på principer om jämställdhet mellan kvinnor och män och individuella rättigheter. Målet är att ge barnen en god start i livet samt båda föräldrarna möjlighet att delta i arbetslivet och rätt till nära och tidiga relationer med sina barn.
De flesta barn och ungdomar i Sverige lever under mycket goda förhållanden. Kunskaperna om barn och barns behov har generellt ökat. Barn och ungdomar respekteras alltmer som egna individer. Sverige har kommit långt, när det gäller att utveckla det barnperspektiv som bl.a. FN:s konvention om barnets rättigheter ger uttryck för.
Barnomsorgen spelar en viktig roll för att skapa bra uppväxtvillkor för alla barn. Dess uppgift är att i samarbete med föräldrarna ge omvårdnad och skapa goda förutsättningar för varje barns utveckling. Verksamheten skall genom att ge kunskaper och erfarenheter samt gemenskap med andra barn och vuxna stimulera barnen till en allsidig utveckling. De äldre förskolebarnen får, genom en mer strukturerad verksamhet och genom att utveckla självständighet och eget ansvar, en god grund inför skolstarten.
Barnafödandet
Sverige har, ijämförelse med andra västeuropeiska länder, under en rad år haft både hög kvinnlig förvärvsfrekvens och ett högt födelsetal, för närvarande två födda barn per kvinna. Det största antalet barn, ca 124 000, föddes år 1990. De senaste åren har barnkullarna åter börjat minska. Senast tillgängliga uppgifter pekar på att antalet födda år 1994 kommer att ligga på ca 112.000 barn. Den generösa föräldraförsäk- ringen. den jämförelsevis väl utbyggda barnomsorgen och en arbets- marknad som accepterar deltidsarbete, har gjort det möjligt för både kvinnor och män att förena familj och förvärvsarbete, också under den tid barnen är små. Genom att den allmänna och offentliga mödra— och barnhälsovården håller hög kvalitet får alla svenska barn en så likvärdig start som möjligt i livet.
11
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
wSå ser barnens familjer ut
ver stafett Haamer WN LEVEE nat
daggmaouat FAMILJ MED 19»?qu sm 12 oca omve amt SVGKON 9
Att DET HELGyeon. (15 7 )
uNaEFÄR vm'nouvem rav Docu MED EN WMM/ , . 811-mm (lö/.)
55 OOOOA'KN 44000W
MEN %&MFÖRÄLDBRN mlste & -- _- atm sammma Dumma '.- ll %&?me wez'zrwnoz? '. .
_!I avooowu aoooemt
: . ”fARN- Ravnskovs-opt! r oem amma arme SRVAL man SOM
'bOR MMMGE ewa Sommen mmm euez 6 srwmz. cm)
FN LITEN Anna AV AuA BARN LEVEK l FRMlUElZ om om. mem. lik—RW
© a:; ' mm mm meo se t samaa-A)..
..octt vatåeetcommm =ka 6 _ 7 » Saft FhMlLAEN anus GRVÅC'LFPMNA" ",Å ' ' som MMA” octl " RWWN G))?”
1 att bor14qoooobanmed' sambo ska 'mldrar. t4 oooavdzm Kat Atim Mbelsqsrkon, ! nägrutjsko 4115 59000 buhuhdvsvskon.
Källa: Den svenska familjen. Demografi med barn och familj 19942. 12
Familjerna Prop. 1994/952100
Vid den senaste Folk- och bostadsräkningen år 1990 fanns det totalt ca BIL 6 1 040 000 hushåll med bam under 18 år. Närmare hälften av familjerna (45%) hade ett barn, något färre (39%) hade två barn, 13 procent hade tre och tre procent hade fyra eller flera barn.
Besparingar inom barn- och familjepolitiken
1 den ekonomisk-politiska propositionen ingick förslag till besparingar inom flerbamstilläggen och bidragsförskotten (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95zFiU ] , rskr. 1994/95:145). Därutöver aviserades förstärkningar av statsbudgeten inom familjepolitiken om sammanlagt tre miljarder kronor t.o.m. år 1998. Ett utredningsarbete för att närmare bestämtna inrikt- ningen aviserades.
För att klargöra hur ett så omfattande sparande inom familjepolitiken skall kunna åstadkommas har det bedömts som nödvändigt att redan nu konkretisera förslagen, särskilt som ytterligare besparingar nu föreslås inom angränsande områden t.ex. bostadsbidragen. De sammanlagda besparingarna avseende barnbidrag och föräldraförsäkring uppgår till 3,1 miljarder kronor netto.
1 det förslag till besparingar inom familjepolitiken som presenteras i det följande har en strävan varit att värna dem med den tyngsta försörj- ningsbördan och att ändå undvika att nya marginaleffekter skapas. Det är också enligt regeringens mening angeläget att den generella karaktären av familjestödet bevaras, även om nivåerna nu måste sänkas av be- sparingsskäl. Föräldraförsäkringen skall genom sin kompensation för inkomstbortfall fortsätta att möjliggöra för föräldrar att stanna hemma med sina barn under den första viktiga tiden. Ersättningsnivån i föräldra- försäkringen föreslås sänkas från 80 % till 75 % fr.o.m. ] januari 1997. En förhöjd ersättning med 10 procentenheter skall också i fortsättning kunna utgå under de två månader med föräldrapenning som inte kan överlåtas till den andre föräldern. Detta är angeläget ur jämställdhetssyn- punkt. Denna högre nivå skall även gälla tillfällig föräldrapenning efter det att förmånen utgetts för 14 dagar för samma barn under ett års tid.
Bambidragen sänks likformigt och behåller därmed sitt syfte att utjäm- na standarden mellan hushåll med och utan barn liksom mellan hushåll med få och med många barn. Genom att behålla den konstruktionen för barnbidragen undviks problem med ytterligare marginaleffekter för barn- familjer. En avvägning som behöver göras när barnbidragen sänks är om det finns skäl att kompensera särskilt drabbade grupper såsom ensamstå- ende föräldrar. Inom den preciserade ekonomiska ramen kan barn- bidraget sänkas antingen med 100 kronor per månad för alla utan kom- penserande åtgärder eller med 125 kronor per månad vid kompensation.
13
Utredningen om familjepolitiken som aviserades i den ekonomiskpoli- Prop. l994/95:100 tiska propositionen bör få i uppdrag att se över de fördelningspolitiska Bil. 6 effekterna av förslagen. Därvid bör övervägas om särskilt drabbade grupper bör kompenseras inom de angivna ekonomiska ramarna. Det angelägna i att undvika nya marginaleffekter bör vidare uppmärksammas av utredningen. Besparingar inom statens utgifter för bidragsförskott m.m. ingick i den ekonomisk politiska propositionen. En prövning av olika frågor rörande underhållsbidrag och bidragsförskott, i syfte att åstadkomma ytterligare systemförbättringar och besparingar, bör ingå i utredningen, som därmed ges ett brett familjepolitiskt mandat.
Det är oundvikligt att de omedelbara effekterna av besparingarna blir kännbara för barnfamiljerna. Samtidigt är det barnfamiljerna och de unga som kanske drabbas hårdast av fortsatt höga räntor och en utdragen ekonomisk kris. För deras skull är det därför också särskilt viktigt att ökad sysselsättning och en bättre ekonomisk balans kan åstadkommas.
De som bor i nya bostäder eller skall sätta bo får direkt betala för de höga räntorna. Arbetslösheten gör det svårt för de unga att få fotfäste på arbetsmarknaden. Föräldrar med knapp ekonomi har också svårt att för- ändra sin situation genom att öka sin arbetstid eller att söka sig till ett mer välbetalt arbete. De arbetslösa bland föräldrarna är i dag många fler än tidigare. Arbetstagare som är lediga med föräldrapenning möter inte sällan svårigheter när de skall börja arbeta igen.
Fortsatt högt budgetunderskott ökar räntebördan och riskerar tränga undan välfärden. Det är i barnens intresse att så inte tillåts ske.
Regeringen avser att inom det presenterade välfärdsprojcktet noga följa konsekvenserna för barns och familjers välfärd av de nu föreslagna åt- gärderna och av tidigare förändringar inom familjepolitiken. Utveck- lingen i kommunema är här av särskilt intresse. Det har varit rege- ringens strävan att ge utrymme för kommunernas verksamhet för barn genom att främst rikta sparkraven mot inkomstöverföringama till hus- hållen. En värdering av familjepolitiken och av barn och familjers väl- färd måste självklart göras också mot bakgrund av andra förändringar i samhället; i ekonomin, på arbetsmarknaden och av attityder och värde-
ringar.
Det ekonomiska familjestödet
Målen
Målen för det ekonomiska familjestödet är — att utjämna levnadsvillkoren mellan familjer med och utan barn, — att det inom tillgängliga ekonomiska ramar skall ges till alla på lika villkor, — att lämna särskilt stöd till familjer i utsatta situationer t.ex. vid stor försörjningsbörda, vid låga inkomster och höga bostadskostnader eller när en förälder är ensam vårdnadshavare.
14
Stöd/armarna Prop. 1 994/ 95: 1 00 Det grundläggande ekonomiska stödet till barnfamiljerna består i dag BIL 6
främst av två delar, det allmänna barnbidraget som alla får del av och det inkomstprövade bostadsbidraget som är kopplat till en familjs för- sörjningsbörda och som delvis kan ses som ett inkomstprövat barn- bidrag.
Vidare finns delar i det ekonomiska familjestödet som innebär stöd i vissa situationer. Till detta stöd hörflerbarnstillägg till familjer med stor försörjningsbörda, ersättning från föräldraförsäkring/1 som gör det möj- ligt för nyblivna föräldrar att vara hemma under barnens första levnads- år. bidragsförskott som ger ett ekonomiskt grundskydd som är särskilt viktigt för ensamföräldrar, barnpensioner samt vårdbidrag för handikappade barn. Vidare finns ett särskilt stöd motsvarande bidrags- förskott till ensamstående adoptivföräldrar och ett bidrag till kostnader för att adoptera barn från utlandet.
Utvecklingen och effektiviteten i de familjepolitiska bidragssystemen
Följande sammanställning visar utvecklingen av statens direkta ekono- miska stöd till barnfamiljerna under perioden 1980 — 1996 (miljoner kronor).
Utveckling av de ekonomiska familjestöden åren 1980 — l994. Miljoner kr
År Barn- Bostads- Föräldra- Vård- Bidrags- Barn- 'l'otalt Fast pris bidrag bidrag försäkring bidrag förskott pcn- 1980 års sion nivå
1980 4 995 2 210 3 593 300 815 425 12 338 12 338 1985 8 289 2 865 6144 427 1518 574 19 817 12 885 1990 12 296 3 140 15 728 725 2 138 698 34 725 16 727 1993 16 979 7 164 19 093 1 265 3 017 842 48 360 20 096 1995" 16 943 8 580 18 549 1 438 3 269 915 49 694 19 327 1996' 14 831 8 110 19 470 1 456 3 388 950 48 205 18 191
* Beräknat
För år 1996 beräknas totalt 48,2 miljarder kronor lämnas i familjeeko— nomiskt stöd. Om man till detta belopp lägger studiehjälpen kan statens direkta stöd till barnfamiljerna år 1996 beräknas till ca 50 miljarder kronor.
De allmänna barnbidragen
Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla familjer med barn ett grundläggande ekonomiskt stöd.
Utvecklingen av kostnaderna för de allmänna barnbidragen är beroende av bidragsbeloppens storlek, bidragssystemets konstruktion, antalet barn i bidragsberättigad ålder och antalet familjer som har fler än två barn vilket berättigar till tlerbamstillägg. Antalet födda barn var som högst år 1990 med ca 124 000 barn. Senast tillgängliga uppgifter visar på 1 12 000 födda barn under år 1994.
Enligt Statistiska centralbyråns befolkningsprognos från hösten 1991 förväntas antalet barn under 16 år öka med drygt 200 000 mellan åren 1991 och 2002 till totalt 1 865 000 barn varefter antalet minskar med ca 100 000 under de följande sju åren.
Inom de ramar som den ekonomiska situationen medger fyller barn- bidragen väl målet att, utan att skapa marginaleffekter, bidra till utjäm- ningen av de ekonomiska levnadsvillkoren mellan familjer med och familjer utan barn. Det svenska familjestödet omfördelar också inkoms- ter mellan hög- och låginkomsttagare, eftersom skatter betalas i relation till inkomsten och barnbidraget betalas ut med samma belopp för alla barn. Barnbidragssystemet är lätt att överblicka samt enkelt och billigt att administrera.
Bostadsbidrag
Bostadsbidragen är utformade så att de består dels av en del som är beroende av antalet barn i familjen. vilken kan ses som ett behovsprövat barnbidrag, dels av en del som beror av bostadskostnadens storlek. Bostadsbidrag lämnas också till ungdomar och andra hushåll utan barn.
Hushåll med bostadsbidrag under maj månad. åren 1992-1994 (1000-tal)
1992 1993 1994 Hushåll med barn — makar/samboende 136 159 182 — ensamboende 170 187 216 Hushåll utan barn — ungdomar 40 61 82 — andra 21 34 44 Samtliga 367 441 524
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
16
1 maj 1994 lämnades bostadsbidrag till knappt 400 000 barnfamiljer Prop. 1994/95:100 och drygt 125 000 hushåll utan barn. Som framgår av ovanstående tabell Bil. 6 har antalet bidragstagare ökat kraftigt under senare år vilket har lett till att kostnaderna för bidragsgivningen har stigit markant. En orsak som bidragit till detta är situationen på arbetsmarknaden.
Boverket har under åren 1991-1993 följt upp och utvärderat bostads- bidragens effekter. Utvärderingama visar att bostadsbidragen till barn- familjer har stor fördelningspolitisk precision och att effekterna av denna stödform till stor del överensstämmer med de uttalade syftena med stödet. Från och med år 1994 tillämpas ett nytt system för bidragsgiv- ningen. Regeringen har med anledning härav gett Riksförsäkringsverket i uppdrag att analysera hur det nya bostadsbidragssystemet fungerar.
F öräla'raförsäkrin g
Föräldraförsäkringen syftar till att ge föräldrarna ekonomisk trygghet i samband med ledighet för vård av barn. Genom föräldraförsäkringen ges föräldrar rätt till ersättning för inkomstbortfall och genom föräldraledig- hetslagen rätt till ledighet för att vårda barnet. Ersättning utges i form av föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Föräldrapenning svarar för ca 87 % av alla ersatta dagar.
Utvecklingen av kostnaderna för föräldraförsäkringen är främst beroen- de av antalet födda barn och av den genomsnittliga löneökningen. Födel- setalet beräknas ha nått sin kulmen under år 1990. Antalet ersatta dagar med föräldrapenning beräknas dock inte komma att minska i någon större utsträckning före år 1995.
Föräldraförsäkringen medger en hög grad av flexibilitet i utnyttjandet. samtidigt som den från administrativ synpunkt är resurskrävande. Sedan den 1 juli 1992 gäller att utbyte av föräldrapenning mot tillfällig för- äldrapenning inte får ske utom då det barn för vilket tillfällig föräldra- penning söks vårdas på sjukhus. Vidare får föräldrapenning bytas mot sjukpenning endast om föräldern på grund av sjukdom är ur stånd att vårda barnet. Dessa regler minskar utnyttjandet av den tillfälliga för- äldrapenningen och medför att föräldraledigheten tas ut mer samman-
hängande.
Flexibiliteten i systemet har medfört att försäkringen i vissa fall kom- mit att utnyttjas på ett icke önskvärt sätt. I vissa fall synes föräldrars uttag av föräldrapenning mer styras av önskemålet att ge familjen en inkomstförstärkning än av att ta del i vården av barnet. Som exempel kan nämnas den situationen att den av föräldrarna som har högst in- komst tar ut föräldrapenning under veckosluten. medan den andra för- äldern utnyttjar föräldrapenningen under veckans övriga dagar. Om den förstnämnda föräldern tar ut en fjärdedels föräldrapenning på fredag eftermiddag kan föräldem få hel föräldrapenning under lördag och sön- dag. '
För att motverka sådana uttag har riksdagen antagit regeringens förslag (prop. 1994/95:42, bet. 1994/95:51U7. rskr. l994i'95zl 18) att hel för- äldrapenning med belopp motsvarande föräldems sjukpenning skall
: Riksdagen1994-"95. lxuml. Nr mu. Bilaga 6 17
kunna utges för sådan tid om högst fyra dagar i följd som normalt är arbetsfri för föräldern endast om han eller hon i direkt anslutning till den arbetsfria tiden uppbär hel föräldrapenning. lnnebörden härav är att en förälder som önskar uppbära hel föräldrapenning under ett veckoslut (lördag — söndag) kommer att behöva ta ut hel föräldrapenning under tre dagar. En förälder som vill ta ut hel föräldrapenning under en period som består av t.ex. tre helgdagar jämte en lördag kommer att behöva ta ut hel föräldrapenning under sammanlagt fem dagar. Den som vill ta ut föräldrapenning under en arbetsfri period om fem dagar kommer å andra sidan inte att behöva ta ut någon ytterligare dag med hel föräldrapen- ning. Motsvarande gäller för rätt till halv respektive fjärdedels föräldra— penning. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1995.
Ersatta dagar med föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning 1993
(89,9%) "
(32,9%)
lill/län
(67-1%) - Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning
51 Kvinnor :
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
Fädernas uttag av föräldrapenning uppvisar en ökande tendens. Detta är positivt även om ökningen mellan åren 1992 och 1993 är liten. ljäm- förelse med år 1990 kan dock ökningen sägas vara förhållandevis på- taglig. År 1993 uppgick fädernas andel av ersatta dagar med föräldra- penning till 10.1 % jämfört med 9,1 % året innan. År 1990 var fädernas andel endast 7.4 %.
När det gäller fädernas uttag av tillfällig föräldrapenning skedde visser— ligen en minskning åren 1992 — 1993. Fädemas uttag av tillfällig för- äldrapenning är dock trots allt fortfarande relativt stort. År 1993 uppgick deras andel till 32,9 % av antalet ersatta dagar medan motsvarande siffra år 1992 var 34,3 %.
Även om männens uttag av föräldrapenning har ökat något under senare år visar statistiken över uttagna föräldrapenningdagar att det till övervägande delen är kvinnorna som utnyttjar rätten till föräldrapenning. En stor del av fäderna avstår helt från att ta ut föräldrapenning. Detta gäller dock inte de tio dagar med tillfällig föräldrapenning per barn som är förbehållna fadern i samband med ett barns födelse (s.k. pappadagar). Andelen fäder som utnyttjar dessa dagar har emellertid minskat under
18
senare år. År 1990 uppgick andelen till 86 %, medan den år 1993 upp- Prop. 1994/951100 gick till endast 79 %. De tog dock ut i genomsnitt 9,4 dagar. Bil. 6
Vad är det då som hindrar fäderna från att fullt ut utnyttja sin rätt till föräldrapenning?
Fädernas valfrihet är i praktiken begränsad. Arbetsgivarna förväntar sig ofta att män skall arbeta heltid. Chefemas attityder är ofta avgörande för om underställda skall våga ta ut sin föräldraledighet. Man kan inte heller bortse från att mödrarna i vissa fall inte vill låta fäderna få del av för- äldraledigheten. Kvinnorna har av tradition tagit det största ansvaret för barn och hem.
Det är viktigt för barnen att fäderna utnyttjar sina möjligheter att vara föräldralediga. Forskning visar att en tidig och nära relation mellan fader och barn är gynnsam för båda och ger en god grund för relationen under resten av livet. Det lilla barnets behov av båda föräldrarna är ett krav som barnet inte självt kan formulera. Det är därför rimligt att samhället bidrar med det stöd som behövs för att detta krav skall tillgodoses.
För att främja kontakten mellan fäder och barn är det angeläget att fädernas uttag av främst föräldrapenning ökar. Viktiga åtgärder i syfte att ändra bl.a. fädernas beteende i detta avseende är de ändringar som gäller i föräldraförsäkringen för barn födda fr.o.m. den 1 januari 1995. För dessa barn skall antalet föräldrapenningdagar delas lika mellan för- äldrar som båda är vårdnadshavare för ett barn. Alla dagar med föräldra- penning på sjukpenningnivå utom 30 dagar kan överlåtas på den andra föräldern. Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet kan även dessa 30 dagar överlåtas till den andra föräldern. Fr.o.m. samma tidpunkt gäller att ersättningsnivån för föräldrapenningen sänks till 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten utom för nämnda 30 dagar som alltjämt ersätts med 90 %. För förälder som ensam har vårdnaden om ett barn gäller att 60 dagar ersätts med 90 % (prop. l993/94:147. bet. l993/94:5fU15, rskr. 1993/94368.)
De nyss nämnda reglerna bör få stor betydelse när det gäller att förmå flertalet fäder att ta ut åtminstone 30 dagar av den totala ledigheten. På sikt innebär ett ökat uttag av föräldraledighet bland fäder att det kommer att anses som naturligt såväl på arbetsplatsen, i samhället som i familjen att mannen lika väl som kvinnan tar det praktiska ansvaret för omsorg och uppfostran av barnen.
Bidragsförskolt
Kostnaderna för bidragsförskott beror i huvudsak på antalet berörda barn, underhållsbidragens storlek och återbetalningen av förskotterade bidragsförskott. De senaste åren har antalet barn för vilka bidragsförskott lämnas ökat från ca 275 000 år 1990 till ca 305 000 år 1993. Nettokost- naden ökade under samma period med 821 miljoner kronor till 2 959 miljoner kronor. År 1990 finansierades 33,3 procent av den totala kost- naden för bidragsförskott genom inbetalningar från de underhålls- skyldiga. År 1993 hade andelen sjunkit till 28,2 procent eller 1 162
19
miljoner kronor. lnbetalningama har i faktiska tal ökat med ca 10 miljo- Prop. 1994/951100 ner kronor under budgetåret l993/94. Bil. 6
Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. 1 de fall en underhållsskyldig förälder har ådömts ett underhåll som är lägre än bidragsförskottsnivån (f.n. 1 173 kronor per månad) lämnar staten ett s.k. utfyllnadsbidrag som utgör mellanskillnaden upp till denna nivå.
1 de flesta fall betalas hela bidragsförskottsbeloppet till vårdnads- havaren varefter aktuellt inbetalt underhållsbidrag avräknas hos försäk- ringskassoma. Kostnaderna för bidragsförskottet är således beroende av på vilken nivå underhållsbidragen fastställs. Nya bidragsförskottsärenden inleds i många fall med att underhållsbidrag inte ännu är fastställt vilket kan leda till stora ingångsskulder för de underhållsskyldiga. Ju längre dröjsmål vid fastställande av underhållsbidrag desto högre blir in- gångsskulden för den underhållsskyldige.
Den huvudsakliga orsaken till att inbetalningsgraden i förhållande till fastställt underhållsbidrag inte har kunnat upprätthållas är den djupa låg- konjunkturen med därtill hörande arbetslöshet och låg betalningsför- måga. Andra orsaker är långa handläggningstider, dels i kommunerna vid höjning av underhållsbidrag, dels hos kronofogdemyndighetema i införselärenden.
Internationella adaptioner
Bidrag lämnas under vissa förutsättningar i samband med adoption av barn från utlandet.
Vid utgången av år 1993 fanns nästan 34 500 barn som adopterats från utlandet. Jämfört med tidigare förhållanden har antalet förmedlade barn under de senaste åren legat på en relativt konstant men låg nivå. An- delen bam som inte förmedlas genom auktoriserad adoptionsorganisa- tion, sk. enskilda adoptioner, minskar något. Antalet förmedlade adoptiv- barn och förmedlingssättet under perioden 1990-1993 framgår av följande sammanställning.
Antalet förmedlade adoptivbarn och förmedlingssättet, åren 1990-1993
1990 1991 1992 1993 Totalt förmedlade 965 1 113 1 115 934 adoptivbarn —Förmedlad genom 680 786 847 754 aukt. organisation —Fömiedlad utan 285 327 268 180 aukt. organisation Andel barn förmed— 30 29 24 19 lade utan (zu/cl. or anisalion (%)
De flesta utländska barn som hittills anlänt till Sverige har kommit Prop. 1994/95:100 från länder i Asien och Latinamerika. Önskan om att få barn från de Bil. 6 tidigare öststaterna har dock ökat. Förrnedlingen från dessa länder är emellertid ännu begränsad. Väntetidema för blivande adoptivföräldrar har minskat kraftigt. Adop- tionsköema till många länder är korta och har i många fall t.o.m. för- svunnit helt. Trots att det i de flesta länder finns barn att förmedla redo- visar adoptionsorganisationema brist på sökande familjer. framförallt när det gäller något äldre barn.
Vidtagna och planerade åtgärder
Slopa! vårdnadsbidrag
Riksdagen har beslutat att slopa vårdnadsbidraget och återinföra garanti- dagama i föräldraförsäkringssystemet fr.o.m. den 1 januari 1995 (prop. 1994/95:61. bet. 1994/95:50U8, rskr. 1994/95:105). Beslutet innebär en nettobesparing på statsbudgeten med 2 300 miljoner kronor.
Propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.
Riksdagen beslutade efter förslag i propositionen Vissa ekonomisk-poli- tiska åtgärder m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/951FiU1. rskr. l994/952145) bl.a. om vissa besparingar inom bambidragssystemet och bidragsförskottssystemet. Beslutet innebär en begränsad sänkning av flerbamstilläggen fr.o.m. den 1 januari 1995, samtidigt som dessa fri- kopplas från bambidragsnivån i systemet. Beslutet innebär en besparing på 540 miljoner kronor för helt år. Vidare beslutades att bidragsförskott och särskilt bidrag för vissa adoptivbarn inte räknas upp enligt gällande indexregler utan fr.o.m. den 1 januari 1995 fastställs på samma nivå som år 1994 eller maximalt 14 080 kronor per barn och år. Om inte den översyn av underhålls- och bidragsförskottssystemet (S l993zO9) som för närvarande pågår föranleder ändringar som tillsammans med ovanstående åtgärd ger en nettoutgiftsminskning år 1998 på 700 miljoner kronor, kommer regeringen att återkomma med förslag om en successiv sänk- ning av bidragsförskottsnivån till 12 600 kronor år 1998. Slutligen be- slutades en förlängning av preskriptionstiden för underhållsbidrag från tre till fem år vilket uppskattas innebära en besparing på 60 miljoner kronor.
1 den nämnda propositionen aviserades ett utredningsarbete med in- riktning att den 1 juli 1996 minska nettoutgiftema för det direkta stödet till bamfamiljema med tre miljarder kronor utöver de besparingar som föreslogs i propositionen. Som regeringen inledningsvis konstaterat är detta sparkrav svårt att behandla separat samtidigt som det nu är nöd- vändigt att genomföra ytterligare utgiftsminskningar för staten som del- vis ligger i gränslandet till familjepolitiken. Regeringen avser därför nu lägga fram förslag som inkluderar de nämnda tre miljarderna kronor.
1 det följande föreslås en sänkning av barnbidraget från 9 000 till Prop. 1994/95:100 7 500 kronor per barn och år fr.o.m. den 1 januari 1996. Därvid har ett Bil. 6 utrymme beräknats för kompensation till särskilt drabbade grupper. Alternativt kan barnbidraget sättas till 7 800 kronor per barn och år utan att någon grupp får särskild kompensation. Förslaget innebär en bespa— ring som för år 1998 kan uppskattas till 2 755 miljoner kronor.
Bostadsbidrag
Från och med den 1 januari 1994 tillämpas ett nytt system för bostads- bidragen. Det nya systemet innebär vissa större regelförändringar. Bland annat prövas numera bostadsbidragen i allt väsentligt mot en beräknad framtida inkomst med efterkontroll i ett sk. rullande system, utan att nya ansökningar görs varje år. Avsikten med en sådan prövning i stället för, som tidigare, en prövning mot en två år gammal inkomst, är bl.a. att den fördelningspolitiska träffsäkerheten skall förbättras.
Det nya systemet innebär vidare att Riksförsäkringsverket (RFV) som central myndighet har ansvar för tillsyn, uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen. På lokal nivå handläggs bidragen av de allmänna för- säkringskassoma.
Hanteringen av bostadsbidragen som stödform och den nya inkomst- prövningen m.m. ställer krav på en uppföljning av bidragssystemet både som del i familjepolitiken och som del i bostadspolitiken. Regeringen har därför gett RFV i uppdrag att senast den 1 oktober 1995 redovisa hur det nya bostadsbidragssystemet fungerar. 1 uppdraget ingår även en analys av vilka faktorer som påverkat de senaste årens kraftiga kostnads- utveckling för stödformen.
1 avvaktan på resultatet av RFV:s analys bör reglerna för bostads- bidragen fastställas så att kostnadsutvecklingen för bidragsgivningen bryts. Regeringens förslag i det följande med avseende på bostadsbidrag till bamfamiljer och hushåll utan barn, har därför inriktats så att kost- naderna för bidragsgivningen under år 1996 beräknas minska med ca 690 miljoner kronor i förhållande till motsvarande kostnader under före- gående bidragsår.
F öräldraförsakring
Sedan den 1 januari 1994 har föräldrar till barn under 16 år som om- fattas av lagen (19931387) om stöd och service till vissa funktionshindra- de (LSS) rätt till tio kontaktdagar per barn och år. Vidare kan förälder till barn som fyllt 16 år men inte 21 år (i vissa fall 23 år) och som om- fattas av LSS få tillfällig föräldrapenning om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete för vård av sjukt barn.
Fram till den 1 juli 1994 utgavs föräldrapenning under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. För 90 av dagarna utgavs föräldrapenning med belopp enligt garantinivån, de s.k. garantidagama. Vid flerbamsbörd utgavs föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första, varav 90 dagar med belopp enligt garantinivån. 1 samband
22
med att vårdnadsbidraget infördes fr.o.m. den 1 juli 1994 slopades Prop. 1994/95:100 garantidagama samt höjdes garantinivån — som tidigare varit 60 kronor Bil. 6 per dag — till 64 kronor per dag.
Som en konsekvens av regeringens förslag i prop. 1994/95:61 om avskaffande av vårdnadsbidraget föreslogs att de 90 garantidagarna skul- le återinföras fr.o.m. den 1 januari 1995 och att garantinivån skulle åter- ställas till 60 kronor per dag. Riksdagen biföll regeringens förslag att avskaffa vårdnadsbidraget och återinföra garantidagarna fr.o.m. den 1 januari 1995 ( bet. l994/95:SoU8, rskr. 1994/95:105).
Som redovisats i det föregående innebär det statsfinansiella läget att besparingar måste göras på flertalet områden inom socialförsäkringen. Detta gäller även föräldraförsäkringen. Vidare finns det enligt regering- ens bedömning skäl att överväga om inte enhetliga ersättningsnivåer bör inlöras i de olika socialförsäkringssystemen. De nuvarande dagersätt- ningssystemen har under senare år blivit mycket komplicerade. Detta har bl.a. resulterat i att överskådligheten i systemet har gått förlorad. Kom- plexiteten kan ha fört med sig beteendeförändringar som inte är önsk- värda. Enligt regeringens uppfattning bör därför en enhetlig er- sättningsnivå om 75 % införas såväl i sjuklöne- och sjukpenningsyste- men som i föräldraförsäkringen samtidigt som karensdagen i sjukersätt- ningssystemen slopas. Ersättningsnivån vad gäller de två månaderna med föräldrapenning som inte kan överlåtas liksom den tillfälliga föräldrapen- ningen efter det att fömtånen utgetts för 14 dagar för samma barn under ett år bör dock alltjämt vara högre. Regeringen avser att senare föreslå riksdagen att ersättningsnivån i föräldraförsäkringen sänks till 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten med undantag för nämnda två månader med föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning fr.o.m. dag 15 där ersättningsnivån bör vara 85 %.
För att åstadkomma ytterligare besparingar i syfte att sanera statens finanser fordras att även andra åtgärder vidtas inom föräldraförsäkringen. En förändring som sannolikt är mindre kännbar för bamfamiljerna än att ytterligare sänka ersättningsnivåema är slopandet av de s.k. kontakt- dagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen. Dessa dagar är bl.a. av- sedda för besök i och kontakt med barnets vardagliga miljö. t.ex. barn- omsorg och skola. Föräldrarna har möjlighet att varje år disponera två sådana dagar per barn och år fr.o.m. det kalenderår under vilket barnet fyller fyra år t.o.m. det kalenderår barnet fyller 12 år. Eftersom föräldrar har möjlighet att utnyttja föräldrapenningdagar i samma syfte anser regeringen att kontaktdagama bör kunna avskaffas. Regeringen avser därför att senare förelägga riksdagen ett förslag om att fr..o.m den 1 januari 1997 slopa dessa kontaktdagar. Vad nu sagts= 0äller dock inte de tio dagar som kan utges till föräldrar med barn som omfattas av LSS.
De sammanlagda besparingarna till följd av nu aviserade förslag be- döms uppgå till 1 310 miljoner kronor brutto. De nu nämnda ändrings- förslagen bör dock inte träda i kraft förrän den 1 januari 1997. Motivet härtill är att sänkningen av ersättningsnivån från 90 till 80 % i för- äldrapenningen fr.o.m. den 1 januari 1995 gäller barn födda denna dag eller senare. För barn födda före detta datum har föräldrama möjlighet
att ta ut föräldrapenning med 90 % t.o.m. den 31 december 1996. Först Prop. 1994/952100 därefter är det således rimligt att sänka ersättningsnivån ytterligare." Bil. 6 Som ett led i den nu nämnda reformen med enhetliga ersättningsnivåer för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning bör även ersättnings- nivån för havandeskapspenning sänkas från 80 till 75 % fr.o.m. den fjärde dagen i ersättningsperioden. Besparingen kan uppskattas till ca 20 miljoner kronor brutto. Även denna ändring bör träda i kraft den 1 januari 1997. Såvitt gäller havandeskapspenningen i övrigt har regeringen uppdragit åt Riksförsäkringsverket att utreda frågan om i vilken omfattning de olika förmånema under den senare delen av graviditeten utnyttjas. Där- vid skall sjukskrivningsorsaker under graviditeten belysas samt samband mellan sjukpenning, föräldrapenning och havandeskapspenning kart- läggas. Uppdraget skall redovisas till regeringen före utgången av januari 1995.
Bidragsförskott
Den ekonomiska regleringen mellan särlevande föräldrar med barn och stödet till ensamföräldrar har varit föremål för ett långvarigt utrednings- arbete utan att framlagda förslag har lett till ändrad lagstiftning. För närvarande ser en särskild utredning — Underhålls- och bidragsförskotts- utredningen —- 93 (S 1993:09) — över ensamförälderstödet med uppgift att bl.a. pröva om försäkringskassoma kan ges en större roll vid fastställel- ser och jämkningar av underhållsbidrag. Utredningen kommer i början av år 1995 att redovisa förslag vad gäller såväl administrationen av underhållsbidrag som reglerna för beräkning av dessa.
1 den ekonomisk-politiska propositionen förutsätts att man vid det fortsatta utredningsarbetet beträffande familjepolitiken redovisar förslag till utgiftsminskningar, som tillsammans med den beslutade "frysningen" av bidragsförskottsnivån ger en besparing som senast år 1998 uppgår till 700 miljoner kronor. Om sådana förslag inte redovisas kommer en successiv sänkning av bidragsnivån till 12 600 kronor per barn att genomföras.
Under arbetet med budgetpropositionen har regeringen konstaterat att ytterligare besparingar inom bidragsförskotten bör övervägas inom ramen för det besparingspaket på 1,7 miljarder kronor som regeringen” anser bör träda i kraft 1998. Detta skall omfatta strukturåtgärder inom läkemedels- och tandvårdsområdena och bidragsförskotten. Se vidare under avsnitt B. Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och ålderdom.
Ändrade betalningstidpunkter för barnbidrag, bostadsbidrag och bidragsförskott
Med nuvarande regler betalas barnbidrag, bidragsförskott och särskilt bidrag för vissa adoptivbarn ut den 20 och bostadsbidrag den 25 i varje månad. Regeringen föreslår att bidragen fr.o.m. den 1 januari 1996 be— talas ut den 27 i varje månad. Förslaget innebär minskade räntekostnader
för staten med ca 50 miljoner kronor för helt år räknat. Förslaget för- Prop. l994/952100 anleder ändring i förordningarna om barnbidrag, bidragsförskott, särskilt Bil. 6 bidrag för vissa adoptivbarn och bostadsbidrag.
A doptionslagstiftningsutredningen
Genom beslut den 27 maj 1992 utfärdade regeringen direktiv till en särskild utredare (S 1992:08) att se över verksamheten med internatio- nella adoptioner och föreslå de förändringar som han finner påkallade. Utredningsarbetet initierades bl.a. mot bakgrund av arbetet inom Kon- ferensen för internationell privaträtt i Haag med att utarbeta en konven- tion som skall reglera förfarandet när det gäller internationella adop- tioner. Arbetet i Haag har sedermera resulterat i en konvention den 10 maj 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adop- tioner.
Av direktiven (dir. 1992269) framgår att utredaren bl.a. skall pröva den roll som Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NlA) har i adoptionsverksamheten. Inriktningen skall vara att, med bibehållande av den enskildes möjlighet att adoptera utan medverkan av auktoriserad adoptionsorganisation, stärka NlA:s roll när det gäller att upprätthålla en verksamhet på hög etisk nivå till barnets bästa. Utredaren skall vidare redovisa olika möjligheter att minska kostnaderna för internationella adoptioner utan att adoptionsorganisationemas arbetsmöjligheter begrän- sas samt undersöka hur de små adoptionsorganisationema kan stödjas. Även frågan om hur olika hjälporganisationer och andra ideella samman- slutningar kan medverka vid internationella adoptioner skall prövas. Utredarens uppdrag har i tilläggsdirektiv (dir. 1994z50) utökats med att även omfatta erkännanden av utländska adoptionsbeslut och därmed sammanhängande frågor. Resultatet av utredarens översyn redovisas i betänkandet lntemationella adoptionsfrågor; 1993 års Haagkonvention m.m. Betänkandet skall remissbehandlas.
Barnomsorg
Målen för barnomsorgen är
— att genom pedagogisk gruppverksamhet ge barn stöd och stimulans för sin emotionella, sociala och intellektuella utveckling och bidra till goda uppväxtvillkor, — att ge barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling den omsorg som deras speciella behov kräver, — att underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete och studier med vård och ansvar för barn, ' — att utforma verksamheten i samarbete med föräldrarna för att däri- genom öka deras delaktighet, medansvar och inflytande, — att utforma stödet och regleringen så att verksamheten bedrivs ekono- miskt effektivt.
25
Under de senaste åren har två viktiga steg tagits för att nå dessa mål. Det första steget var riksdagens principbeslut år 1985 om att alla barn över ett och ett halvt års ålder fram till skolstarten skall få delta i en organiserad förskoleverksamhet (prop. 1984/85:209, bet. 1985/86:80U5, rskr. 1985/86:27). Barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar erbjuds plats i kommunala eller alternativa (föräldrakooperativ m.m.) daghem eller i familjedaghem. Barn i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande erbjuds möjlighet att delta i verksamhet i öppen för- skola eller få plats i deltidsgrupp.
Ett andra steg togs under hösten 1993 då riksdagen antog regeringens proposition Utvidgad lagreglering på bamomsorgsområdet (prop. 1993/94:11, bet. 1993/94:50U11, rskr. l993/942117). I propositionen lades övergripande mål för barnomsorg utanför hemmet fast. Kommu- nernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg för bam i åldrarna ] år till och med 12 år skärptes genom ändringar i socialtjänstlagen (19801620). Beslutet innebar en utvidgning av 1985 års beslut genom att åldersgränsen för rätt till barnomsorg sänktes från 18 till 12 månaders ålder. Även skyldigheten att tillhandahålla skolbarnsomsorg skärptes.
Bestämmelser infördes i socialtjänstlagen som preciserar bamom- sorgens uppgift samt de kvalitetskrav som gäller för verksamheten.
Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbamsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn stöd i deras utveckling och en meningsfull fritid. Förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens verk- samhet omfattar omvårdnad, fostran och utvecklande stimulans i gruppens fomi. Att inte särskilja pedagogiken och omsorgen utan i stället se dessa som integrerade delar i verksamheten är utmärkande för barnomsorgen såväl i Sverige som i övriga nordiska länder.
Bamomsorgens organisation, dess kvantitet och kvalitet, innebär att den kan fylla flera behov i det moderna välfärdssamhället. Den möjlig- gör för föräldrar, mödrar såväl som fäder, att förena föräldraskap och förvärvsarbete. Den erbjuder barnen trygga och stimulerande uppväxt— villkor. För bam med behov av särskilt stöd, t.ex. barn med funktions- hinder och barn med psykosociala problem, tar barnomsorgen ett särskilt ansvar.
Barnomsorgen är i första hand till för barnen. Ett barn kan ha behov av att få vara i sin invanda miljö i daghemmet eller fritidshemmet även om föräldrar blir arbetslösa eller är föräldralediga.
Personalen 1 förskola och skolbarnsomsorg är viktigast för kvaliteten 1 verksamheten. Personalen skall ha sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan till- godoses.
Bamgruppen i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall vara lämpligt sammansatt med avseende på både gruppens storlek och ålders- och könssammansättning. Bamgruppen får givetvis inte vara för stor i förhållande till personalstyrkan, om kraven på pedagogiskt innehåll skall kunna upprätthållas.
Prop. l994/95:100 Bil. 6
Förskoleverksamheten och skolbamsomsorgen skall vidare bedrivas i Prop. l994/951100 ändamålsenliga lokaler. Lokalemas storlek och utformning samt miljö Bil. 6 och material skall vara beskaffade så att barn genom pedagogisk verk- samhet kan erbjudas fostran och omvårdnad.
Hösten 1994 antog riksdagen regeringens proposition Vårdnadsbidrag. Garantidagama. Enskild barnomsorg. (prop. 1994/95:61, bet. l994/95:SoU8, rskr. l994/951105). Kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskild barnomsorg, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995 upphävdes. Kommunerna kan i stället efter egen bedömning lämna bidrag till enskild förskole- och fritidshemsverksamhet. Samma regler skall nu gälla för kommunen som för länsstyrelsen vid tillståndsprövningen. Kommunerna skall själva komma överens om hur kostnadsfrågan skall lösas för barnomsorgsplats för barn som inte är hemmavarande i kom- munen.
Enskilda daghem och fritidshem kan, under de rätta förutsättningarna, berika barnomsorgen och bidra till en fortsatt positiv utveckling. En grundläggande förutsättning är dock att de inte leder till segregerinO, t.ex. genom att avgiftssättning och intagningsregler får styrande effekter på föräldrars val av verksamhetsform. Resurskrävande barn måste sär- skilt beaktas. Därför bör enskild och kommunal bamomsorgsverksamhet bedrivas med samma ekonomiska förutsättningar. Kommunen måste ha ansvaret för hela den offentligt finansierade bamomsorgen.
Bamomsorgens utveckling
Bamomsorg utanför hemmet bedrivs i form av kommunala och enskilda daghem, familjedaghem, deltidsgrupp, öppen förskola, fritidshem och öppen fritidsverksamhet för skolbarn. Under senare tid har det också skett en snabb utveckling mot en integration av skolbamsomsorgen i skolan.
Sammanställningen nedan visar utvecklingen av det totala antalet barn i daghem, familjedaghem. fritidshem och deltidsgrupp från år 1985 till år 1993. Uppgifter om antalet barn som får del av verksamheten i öppna förskolor och i öppen verksamhet för skolbarn finns inte tillgängliga eftersom barn som besöker dessa verksamheter inte behöver vara in- skrivna.
Antal barn i olika barnomsorgsformer 1980-1993
År (dec Daghem l-"mniljedaghem Fritids- Summa Deltids- rcsp år) 0-6 år 7-12 år hem grupp
1985 184 400 113 500 48 900 73 700 420 500 78 000 1990 256 300 110 400 45 500 119 700 531 900 63 100 1992 306 900 99 900 34 900 135 800 577 500 60 800 1993 313 200 98 200 30 000 141 700 583 100 65 300
Källa: Statistiska meddelanden
Av ovanstående sammanställning framgår att det har skett en kraftig Prop. 1994/95:100 utbyggnad under åren efter det att principbeslutet fattades år 1985. Detta Bil. 6 gäller inte enbart barnomsorgen för förskolebarn utan än mer för skol- barnen trots att dessa inte omfattades av principbeslutet. Andelen barn i familjedaghem har samtidigt minskat under perioden. Följande uppgifter har hämtats ur Bamomsorgsundersökningen år 1994, som förutom att ge information om barnomsorgsformer också ger en bild av hur föräldrar förvärvsarbetar, utnyttjar föräldraledighet m.m.
Barn 1-6 år efter omsorgsform. Januari 1994
(41.8%)
[:l Kommunalt daghem Familjedaghem
:] Enskilt daghem . Privat bet. tillsyn 53 Annat (mormor m.m.) D Föräldraledig -syskon g Föräld. hemma
(18.2%) (28%) . (31%)
l (15.6%)
Att barnen får tillsyn uteslutande i hemmet innebär inte självklart att vårdnadshavaren/modern inte förvärvsarbetar. Ca 14 % (65 000) av de barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetade fick trots detta tillsyn i hem- met. Många — främst kvinnor — arbetar enbart under kvällar/helger eller föräldrarna "saxar" sina arbetstider så att en av föräldrarna alltid kan vara hemma. Av SCB:s löpande statistik (S 10 SM 9401) framgår att 52 800 barn går i deltidsgrupp vid årsskiftet 1993/94. Därvid har barn som samtidigt har plats i familjedaghem frånräknats eftersom dessa an- nars skulle dubbelredovisas. Sammantaget innebär detta att närmare 70 procent av barnen i åldern 1 — 6 år får del av samhällets barnomsorg.
28
Daghemsavgifterna Prop. l994/95:100
. . ' . 6 Socialstyrelsen har haft 1 uppdrag att göra en kartläggning av kommu- Bl]
nernas daghemsavgifter åren 1993 och 1994. Av rapporten framgår
följande.
— Allt fler kommuner ser över sina bamomsorgsavgifter. Nya konstruk- tioner införs och nivåerna höjs. Sedan januari 1993 har 241 av landets kommuner gjort större eller mindre förändringar i sina daghemsav- gifter. — Avgifterna varierar mycket mellan olika kommuner — nivåer och kon- struktioner. Avgifterna för en norrnalinkomsttagare med ett barn på daghem kan variera'mellan 800 kr och 2 500 kronor per månad. — Förändringen mot tidsrelaterade avgifter är störst i storstadsregioner- na. Stockholm, Göteborg och Malmö har alla en tidsrelaterad avgift med tre intervall. Bland förortskommunema har över 50 % en avgift med fler än tre intervall. År 1993 var andelen drygt 20%. — Den mest långtgående formen av tidsrelaterade avgifter är när föräld- rar betalar en avgift per timme. Våren 1994 hade 22 kommuner infört timtaxa vid daghemmen — en tredubbling mot tidigare år. - Ett syfte med tidsrelaterade taxor är att söka styra närvaron vid dag- hemmen så att kostnaderna kan minskas. — I 85 % av kommunerna är daghemsavgiftema inkomstrelaterade. An- delen har inte förändrats sedan år 1991.
— Vid de enskilda daghemmen — framför allt föräldrakooperativen — är det betydligt vanligare med enhetstaxa, oberoende av föräldrars in- komst och barnens närvarotider.
Andra åtgärder för barns miljö och uppväxtvillkor
Barns levnadsvillkor i vissa storstadsområden
Barnomsorgen och andra verksamheter som riktar sig till barn och unga har under de senaste åren varit utsatta för kraftiga besparingar. Social- styrelsen har i rapporten Bams villkor i förändringstider (Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 199414) beskrivit utvecklingen av bams villkor med anledning av det fömyelsearbete och de besparingar som pågår i kommuner och landsting. I rapporten görs bedömningen att den gene- rella kvaliteten inom barnomsorgen för förskolebam. trots allt, är god på de flesta håll i landet. Det finns dock ett antal kommuner med brister i flera viktiga kvalitetskriterier. Speciellt i delar av storstäder och i för- ortskommuner har besparingar varit så omfattande och snabba att det inte gått att upprätthålla en verksamhet som överensstämmer med de mål som finns för barnomsorgen.
Av Socialstyrelsens Sociala rapport 1994 framgår att barn till ensam- stående föräldrar och barn med invandrarbakgrund i större utsträckning än andra barn lever under knappa materiella omständigheter. Arbetslös- het är också vanligare i dessa grupper.
En kommitté kommer att tillkallas med uppgift att belysa och analyse- ra den sociala utvecklingen i ett antal bostadsområden i storstadsregio- nema, med utgångspunkt från barnens och ungdomarnas situation. Sär- skild uppmärksamhet skall ges ungdomar med en svag ställning på ar- betsmarknaden. Kommittén skall analysera hur boendesegregationen har utvecklats under senare år i ett antal storstadsregioner med barnrika bostadsområden där det finns en hög koncentration av ekonomiskt och socialt svaga grupper, ensamstående föräldrar och invandrarfamiljer. Kommittén skall bl.a. analysera hur offentlig och kommersiell service fungerar och samverkar i dessa områden och undersöka om det finns strukturella faktorer i dessa bostadsområden som bidrar till att skapa sociala problem. Kommittén skall belysa vilka som är de strategiska åtgärderna för att förändra en dålig situation och bryta en negativ ut- veckling. Barnperspektivct skall särskilt framhållas.
Barna/nbudsmannens årsrapport
Barnombudsmannen (BO) inrättades som myndighet den 1 juli 1993, med särskild uppgift att bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen. Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.
BO skall enligt sin instruktion (SFS 1993z710) senast den 1 oktober varje år lämna en berättelse till regeringen om sin verksamhet under det gångna budgetåret. 1 rapporten skall frågor lyftas fram som ombudsman- nen anser att regeringen behöver överväga. I rapporten skall finnas en sammanställning över de mer principiella uttalanden som ombudsman- nen gjort under verksamhetsåret. Särskilt skall sådana uttalanden tas upp som behandlar författningars överensstämmelse med FN:s barnkonven- tion.
Med anledning av övergången till kalenderårsbudget kommer en för- fattningsförändring att göras angående datum för avlämnande av BO:s rapport till senast den 1 april med början år 1996, vilket innebär att nästa rapport kommer att omfatta tiden den 1 juli 1994 — 31 december 1995. Därefter skall tiden avse den 1 januari — 31 december.
BO:s första årsrapport till regeringen överlämnades den 5 september 1994. Rapporten består av två delar. Den första allmänna delen beskriver bakgrunden till BO:s tillkomst, BO:s roll, arbetsmetoder och organisa- tion. Den ger också en kortfattad beskrivning av de frågor BO arbetat med under verksamhetsåret 1993/94 och avser att arbeta med under kommande år.
Den andra delen innehåller de konkreta förslag och synpunkter i olika sakfrågor som BO vill framföra till regeringen. Det gäller bl.a. frågor som rör bamperspektivet i socialtjänstlagen . barnhälsovården. flykting- barnen, medintlytande för barn och unga i kommuner och i skolan. sexuella övergrepp, unga i fängsligt förvar, samt behovet av ett nationellt statistiksystem över olycksfallsskador.
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
De omfattande förslagen i BO:s rapport bereds för närvarande av be- Prop. l994/95:100 rörda departement. Vissa av förslagen är också föremål för utredning i Bil. 6 annat sammanhang. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med de eventuella åtgärder som BO:s rapport föranleder.
FN:s familjeår
Sverige har under år 1994 medverkat i Förenta Nationernas familjeår. En interdepartemental kommitté, Kommittén för FN:s familjeår (S 1992:06), har haft i uppdrag att initiera och samordna insatserna i enlighet med den handlingsplan som upprättats för Sveriges medverkan (Dir.1994: 14).
lnsatsema under året har omfattat dels nationella utvecklingsinsatser med utgångspunkt från målen för svensk familjepolitik, dels internatio- nella insatser för att föra ut svenska erfarenheter i internationell debatt samt medverka i FN:s fredsbevarande arbete för en hållbar social ut- veckling.
Ett särskilt anslag om 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden har under familjeåret disponerats för utvecklingsinsatser i Sverige, som syf- tat till att skapa ökad livskvalitet och effektivare skyddsnät kring barn och ungdom.
Särskilda medel har också ställts till förfogande för internationella insatser bl. a. i form av stöd till de minst utvecklade länderna och län- derna i det forna östblocket för att möjliggöra deras medverkan i arbetet med uppföljning av erfarenheterna från familjeåret.
Under 1995 skall de initiativ som tagits under familjeåret följas upp. Erfarenheterna skall integreras i det nationella reformarbetet inom be- rörda sektorer samt i det internationella samarbetet kring mänskliga rättigheter och social välfärd inom FN och inom EU. Det samarbete som inletts på nordisk bas under familjeåret skall tillvaratas.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom föräldraförsäk- ringsområdet för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (avsnitt Vidtagna och planerade åtgärder, Föräldraförsäkring).
A 1. Allmänna barnbidrag
1993/94 Utgift 17 115 251 080 1994/95 Anslag 17 300 000 000 1995/96 Förslag 23 493 000 000
varav 16 012 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Anslaget disponeras för bidrag enligt bestämmelserna om barnbidrag och tlerbamstillägg i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag.
31
Allmänt barnbidrag lämnas till dess ett barn fyller 16 år. För elever Prop. 1994/951100 som fyllt 16 år men går kvar i grundskolan eller i viss annan utbildning, Bil. 6 t.ex. särskola, lämnas förlängt barnbidrag med samma belopp per månad som det allmänna barnbidraget.
Det allmänna barnbidraget lämnas fr.o.m. den 1 januari 1991 med 9 000 kronor per år och barn under 16 års ålder. Därutöver lämnas fler- bamstillägg till familjer med tre eller flera barn.
Kostnaderna täcks helt av medel från statsbudgeten. Administrationen av barnbidraget handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna för- säkringskassoma.
Bambidragets medelsbehov är beroende av antalet barn under 16 är, antalet gymnasiestuderande med studiebidrag som räknas in för fler- bamstillägg och bidragsbeloppets storlek. Antalet hushåll med barn under 16 år har ökat med ca 27 000 och antalet familjer med flerbams- tillägg med ca 30 000 hushåll mellan åren 1990 och 1994.
Budgetårct 1993/94 överskreds anslaget med 115 miljoner kronor. Förklaringen härtill är framför allt den stora ökningen av antalet familjer med flerbamstillägg. Denna ökning beror på att gymnasieskolans yrkes- linjer har förlängts med ett år under perioden samtidigt som många ar- betslösa ungdomar som tidigare slutat gymnasiet erbjuds ett tredje studieår i stället för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Genom detta upp- bär fler ungdomar studiebidrag. Familjerna får därmed rätt till flerbams- tillägg i större utsträckning. _
] Riksrevisionsverkets budgetprognos 1 antas ett överskridande av anslaget för innevarande budgetår med 225 miljoner kronor beräknat med 1994 års regler. Samtidigt redovisar Riksförsäkringsverket i enlighet med regeringens föreskrifter i regleringsbrev för budgetåret l994/95 ett utfall för första kvartalet som uppräknat till hela budgetåret blir 17 128 miljoner kronor vilket understiger anslaget med 172 miljoner kronor.
Enligt regeringens uppfattning kommer antalet flerbamsfamiljer — och därav följande anslagsbelastning — inte att öka ytterligare, då de flesta gymnasiestuderande i dag har valt treåriga gymnasielinjer. Vidare beräk- nas de ungdomskullar som under de närmast åren lämnar gymnasie- skolan minska i storlek.
Riksförsäkringsverket
Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret l995/96 till 26 721 miljoner kronor varav 17 813 för tiden juli l995-juni 1996. Be- räkningarna utgår från för år 1994 gällande regler med bambidragsnivån 9 000 kr per år och barn samt att antalet bambidragsberättigade bam blir ca 1 762 000 vid utgången av 1994. Antalet familjer med flerbams- tillägg beräknas till 199 000. Antalet mottagare av förlängt barnbidrag beräknas till 34 000.
32
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Bil. 6
Ändrade regler för barnbidrag
Regeringens förslag: Barnbidrag skall fr.o.m. den 1 januari 1996 lämnas med 7 500 kronor per barn och år. Därvid har beräknats att 410 miljoner kronor kan användas för kompensation till särskilt drabbade grupper.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har efter förslag i rege- ringens proposition Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/951145) beslutat att flerbams- tilläggen skall justeras ned fr.o.m. den 1 januari 1995. Flerbams- tilläggen skall uttryckas i krontal och inte som en andel av bambidrags- beloppetBidraget sänks från 4 500 till 2 400 kronor per år för det tredje barnet, från 9 000 till 7 200 kronor per år för det fjärde barnet och är oförändrat 9 000 kronor per år för det femte och varje ytterligare barn.
1 den nämnda propositionen aviserades ett utredningsarbete med in- riktning att minska nettoutgiftema för det direkta stödet till barnfamiljer- na med tre miljarder kronor utöver de besparingar som föreslogs i den aktuella propositionen och i propositionen (prop. 1994/95:61, bet. l994/95:50U8, rskr. l994/95:105) om att slopa vårdnadsbidraget och återinföra garantidagarna.
Som regeringen inledningsvis har konstaterat är det nämnda sparkravet på tre miljarder kronor svårt att behandla separat, samtidigt som ytter— ligare utgiftsminskningar måste genomföras. Regeringen har därför valt att lägga fram förslag, som inkluderar de nämnda tre miljarderna.
[ den allmänna debatten förs ibland fram förslag om att inkomstpröva barnbidraget. Regeringen anser dock att den princip som lades fast när bamavdraget inom beskattningen slopades och det allmänna barnbidraget infördes fortfarande skall gälla. Barnbidraget bör ses som ett komple- ment till den nuvarande familjebeskattningen som innebär att inkomst- tagare med barn i huvudsak beskattas lika mycket som inkomsttagare utan barn. Barnbidraget utjämnar skillnaderna mellan dem som har barn och dem som inte har så stor försörjningsbörda. Det är också en utjäm- ning över tiden, på så sätt att unga barnfamiljer får barnbidrag medan de under senare perioder i livet, genom de skatter de då betalar, bidrar till barnbidrag för nästa generation barnfamiljer.
En inkomstprövning av barnbidraget skulle innebära ytterligare margi- naleffekter utöver dem som redan finns dvs. göra behållningen ännu mindre av den inkomstökning man skulle kunna få genom att t.ex. öka sin arbetstid.
Är bidraget inkomstprövat innebär dessutom en höjning att fler familjer drabbas av högre marginaleffekter, vilket aldrig är önskvärt och kan användas som ett argument mot varje eventuell framtida höjning.
3 Riksdagen 1994/95. Isaml. Nr 100. Bilaga 6 33
Barnbidraget är med nuvarande regler mycket enkelt och billigt att administrera. Vid en inkomstprövning skulle det krävas ökad administra- tion för att bestämma och betala ut bidraget. Myndigheterna skulle be- höva gå igenom och kontrollera uppgifter från över en miljon barn- familjer. En beskattning av barnbidraget, som kan ses som ett alternativ till en inkomstprövning, kommer främst att gynna kvinnor som har råd att vara hemma och missgynna dem som måste arbeta heltid, som t.ex. ensamstående föräldrar.
Den föreslagna sänkningen av bambidragsbeloppet med 125 kronor per månad och barn innebär att grundprincipen för bambidragssystemet inte förändras utan att barnbidrag också i fortsättningen lämnas med ett be- lopp lika för alla barn.
Förslaget föranleder en ändring i 1 5 lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag. Ett lagförslag har utarbetats inom Socialdepartementet. För— slaget har fogats till protokollet i detta ärende som bilaga 6.1.
Nedanstående sammanställning visar bidragsbeloppen i juli 1994. januari 1995 och föreslaget belopp år 1996 per hushåll samt antalet berörda hushåll (mars 1994).
Antal Antal hus- År l994* År 1995 År 1996 Diff. kr/år barn håll Kr/ år/ fam Kr/år/ fam Kr/år/ fam 1994- 1996 1 440 000 9 000 9 000 7 500 — 1 500 2 385 000 18 000 18 000 15 000 — 3 000 3 155 000 31 500 29 400 24 900 — 6 600 4 34 100 49 500 45 600 39 600 — 9 900 5 7 000 67 500 63 600 56 100 — 11 400 6+ 2 700 85 500 81 600 72 600 — l2 900
* Fr.o.m. ljuli 1994
Regeringen har beräknat ett finansiellt utrymme om 410 miljoner kronor för att vid en bambidragssänkning med 125 kronor per barn och månad kunna ge kompensation till särskilt utsatta grupper. Ensamför- äldrar — oftast mödrar — är, trots att de oftast förvärvsarbetar i högre utsträckning än föräldrar i samboendehushåll, en ekonomiskt svag grupp. Utredningen om familjepolitiken bör få i uppdrag att närmare överväga om och i så fall i vilken form en kompensation bör införas. Utöver för- delningspolitiska hänsyn bör därvid det angelägna i att inte skapa nya marginaleffekter beaktas.
Utredningen bör dock vara oförhindrad att avstå från att föra fram förslag till kompensation för att i stället begränsa sänkningen av det allmänna barnbidraget. Kostnaden för eventuella justeringar skall dock rymmas inom den anvisade ekonomiska ramen för anslaget.
Regeringen biträder Riksförsäkringsverkets förslag till volymberäkning. Med hänsyn tagen till beslutet om ändrade regler för flerbamstillägg,
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
förslag till sänkt bambidragsbelopp och med beaktande av att 410 miljo- Prop. 1994/95:100 ner kronor kan användas till kompensation till särskilt drabbade grupper Bil. 6 bör anslaget för budgetåret 1995/96 uppgå till 23 493 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen |. antar ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, 2. till Allmänna barnbidrag för budgetåret l995/96 anvisar ett för- slagsanslag på 23 493 000 000 kronor.
A 2. Bostadsbidrag
l993/94 Utgift 1 1 368 084 201” l994/95 Anslag 6 570 000 0002) 1995/96 Förslag 12 230 000 000
varav 8 330 000 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
" Beloppet avser kostnader dels för kalenderåret 1993, dels för första halvåret 1994. Anslaget belastades engångsvis med kostnader för ett extra halvår i samband med att staten övertog det administrativa ansvaret från kommunerna. 2' Beräknat belopp
Anslaget disponeras för bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn.
Bestämmelser om bostadsbidrag finns i lagen (1993:737) om bostads- bidrag, bostadsbidragsförordningen (l993z739) och förordningen (l993:982) om bostadsbidragsregister.
Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett särskilt bidrag för hemmavarande barn, dels av ett belopp som beror på bostadskostnadens storlek och antalet barn. Bostadsbidraget till barnfamiljer är inkomst- prövat och reduceras med 20 % av den del av den bidragsgrundande inkomsten, som överstiger ett visst belopp per år. Från och med år 1994 sker inkomstprövning av bidragen mot en beräknad aktuell inkomst.
Bostadsbidrag till hushåll utan barn lämnas dels till ungdomar mellan 18 och 29 år, dels till andra hushåll utan barn. Bidraget är beroende av bostadskostnadens storlek. Även dessa bidrag inkomstprövas fr.o.m. bidragsåret 1994 mot en beräknad aktuell inkomst.
Samhällets kostnader för bidragsgivningen är beroende av inkomst-, bostadskostnads- och arbetslöshetsutvecklingen och är därför nära kopp- lat till den samhällsekonomiska utvecklingen i stort.
Under senare år har kostnaderna för bidragsgivningen stigit markant. Riksrevisionsverkets budgetprognos I för budgetåret 1994/95 (8 502 miljoner kr) indikerar också att kostnaderna för bostadsbidrag under detta budgetår blir högre än det anslagsbehov som har beräknats. 1 av- vaktan på särskild proposition fördes anslaget i prop. l993/94:100 bil. 6 upp med 6 570 miljoner kr. Medelsbehovet för budgetåret l994/95 be- räknades därefter enligt prop. 1993/94: 144 Bostadsbidrag för år 1995 till 7 200 miljoner kr.
35
Riksförsäkringsverket (RFV) beräknar utgifterna för budgetåret 1995/96 Prop. 1994/95:100 till 12 280 miljoner kr (18 mån.). Verket har därvid utgått från att ök- Bil. 6 ningen av hushållens bidragsgrundande inkomster uppgår till 3,3 resp. 3,6 % under 1995 och 1996 och att bostadskostnaderna ökar med 3,7 % för vardera året.
Regeringens överväganden
Ändrade regler för bostadsbidrag för år 1996
Regeringens förslag: Gränsen för lägsta bidragsgrundande bo- stadskostnad höjs med 100 kr till 2 000 kr per månad för barn- familjer och 1 800 kr per månad för ungdomar mellan 18 och 29 år. Den övre bostadskostnadsgränsen höjs för barnfamiljer med 100 kr per månad till 5 300 kr för familjer med ett barn, 5 900 kr för familjer med två barn, och 6 600 kr för familjer med tre eller flera barn.
lnkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs för barnfamiljer med 2 000 kr till 1 17 000 kr per år och för ungdomar mellan 18 och 29 år med 1 000 kr till för ensamstående 41 000 kr per år och för makar/sammanboende 58 000 kr per år.
Bostadsbidrag till andra hushåll utan barn slopas.
Skälen för regeringens förslag: Som framgått i det föregående har det totala antalet bidragstagare ökat kraftigt under senare år. Denna ök- ning har lett till att kostnaderna för bidragsgivningen har stigit markant. Kostnadsutvecklingen har i vissa delar inte varit möjlig att förutsäga. Det är sannolikt att det ökade antalet bidragstagare inte enbart är beroen- de av situationen på arbetsmarknaden, utan att även andra faktorer haft betydelse. Regeringen har mot denna bakgrund gett RFV i uppdrag att analysera vilka faktorer som påverkat de senaste årens kostnadsutveck- ling för bostadsbidragen.
l avvaktan på resultatet av RFV:s analys bör. inför bidragsåret 1996. reglerna för bostadsbidragen fastställas så att kostnadsutvecklingen för bidragsgivningen bryts. Därför bör endast en mindre justering göras av de i bidragssystemet ingående inkomst- och bostadskostnadsgränserna för bostadsbidrag till barnfamiljer resp. ungdomar. Vidare bör bostads- bidrag till andra hushåll utan barn slopas.
För barnfamiljer bör gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskost- nad, den övre bostadskostnadsgränsen samt lnkomstgränsen för oreduce- rat bostadsbidrag höjas i bcgränsad omfattning. Det bidragsbelopp per månad som saknar direkt anknytning till bostadskostnaden. s.k. särskilt bidrag, bör däremot vara oförändrat. dvs. 600 kr för familjer med ett barn, 900 kr för familjer med två barn samt 1 200 kr för familjer med
tre eller flera barn. Även de gränser över vilka bidrag lämnas med 50 % Prop. 1994/95:100 av bostadskostnaden bör kvarstå på samma nivå som under bidragsåret Bil. 6 1995. Maximalt oreducerat bostadsbidrag till barnfamiljer år 1996 kommer således enligt regeringens förslag att, liksom under bidragsåret 1995, bestå dels av ett särskilt bidrag, differentierat efter antalet barn i familjen, dels av ett belopp som beror av hushållets bostadskostnad och antal barn. Det senare beloppet lämnas inom de gränser och med de bidragsandelar som framgår av följande sammanställning.
Bostadskostnadsgränser år 1996 och ändring från år 1995 för hushåll med barn, kr/mån Hushåll med Lägsta bidrags- Bidrag med 75% Bidrag med 50% grundande bo- upp till en bo- upp till en bostads- stadskostnad stadskostnad av kostnad av 1 barn 2 000 (+100) 3 000 (oförändrat) 5 300 (+100) 2 barn 2 000 (+100) 3 300 (oförändrat) 5 900 (+100)
3 eller flera barn 2 000 (+100) 3 600 (oförändrat! 6 600 (+100)
Med dessa förändringar kommer de maximala bostadsbidragen att be- gränsas något i förhållande till motsvarande bidrag under år 1995. Detta framgår av följande sammanställning.
Maximala bostadsbidrag år 1996 och ändring från år 1995 för hushåll med barn, kr/mån
l-lushäll med Bostadsbidrag år Ändring från är 1995 1996
1 barn 2 500 — 25
2 barn 3 175 — 25
3 eller flera barn 3 900 — 25
lnkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag bör höjas med 2 000 kr till 117 000 kr per år.
Regeringens förslag föranleder ändring beträffande bostadskostnads- gränsema i 14 5 lagen om bostadsbidrag samt beträffande ändrad in- komstgräns i 13 & samma lag.
För vissa föräldrar under 29 år beräknas bidrag på den del av bostads- kostnaden per månad, som överstiger en nedre bostadskostnadsgräns vilken är lägre än för andra barnfamiljer. Denna nedre bostadskostnads- gräns ligger under bidragsåret 1995 på samma nivå som motsvarande gräns för hushåll utan barn. Eftersom vi i det följande kommer att före- slå en höjning av den nedre bostadskostnadsgränsen för ungdomar med
37
100 kr per månad. bör även den nedre bostadskostnadsgränsen för vissa Prop. 1994/951100 föräldrar under 29 år höjas med samma belopp. Förslaget föranleder Bil. 6 ändring i 15 5 lagen om bostadsbidrag
De ändringar som regeringen nu föreslagit bör tillämpas i fråga om bostadsbidrag som lämnas fr.o.m. den 1 januari 1996.
Även beträffande bostadsbidrag till ungdomar bör lnkomstgränsen för oreducerat bidrag samt gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskost- nad höjas i begränsad omfattning. Den övre bostadskostnadsgränsen samt den gräns över vilken bidrag lämnas med 50 % av bostadskostna- den bör dock kvarstå på oförändrad nivå.
Våra förslag till justering av bostadskostnadsgränserna framgår av följande sammanställning.
Bostadskostnadsgränser år 1996 och ändring från år 1995 för ungdomar mellan 18 och 29 år. kr/mån
Lägsta bidragsgrundande Bidrag med 75% upp till Bidrag med 50% upp till bostadskostnad en bostadskostnad av en bostadskostnad av 1 800 (+100) 2 600 (oförändrat) 3 600 (oförändrat)
Med denna ändring kommer det maximala bostadsbidraget för ung— domar mellan 18 och 29 år — såväl ensamboende som makar/samboen- de — att under bidragsåret l996 uppgå till 1 100 kr per månad. Det inne- bär en minskning i förhållande till föregående bidragsår med 75 kr per månad.
lnkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag bör höjas med 1 000 kr till för ensamstående 41 000 kr per år och till för makar/samboende 58 000 kr per år.
Regeringens förslag i denna del föranleder ändring beträffande den nedre bostadskostnadsgränsen i 17 5 lagen om bostadsbidrag samt be- träffande inkomstgränserna i 16 & samma lag.
Regeringens förslag att bostadsbidrag till andra hushåll utan barn slopas föranleder ändring i 12,16 och 17 55 lagen om bostadsbidrag.
Även dessa förändringar bör tillämpas i fråga om bostadsbidrag som lämnas fr.o.m. den 1 januari 1996.
De sammanlagda effekterna av våra förslag för hushåll med barn med olika inkomster och bostadskostnader belyses genom följande exempel, De avser ensamboende med ett barn och makar/samboende med tre barn. Exemplen visar hur bostadsbidragen förändras mellan åren 1995 och 1996. En marginell omfördelning av stödet till hushåll med höga bo- stadsutgifter kan konstateras.
I..) 00
Bostadsbidrag år 1996 vid skilda inkomster och bostadskostnader samt ändring Prop. l994/952100 från år 1995. kr/mån Bil. 6
l . Ensamboende med ett barn
Bidrags- Bostadsbidrag vid en bostadskostnad av kr/mån grundande ["kom—”= 3 000 3 500 4 500 2 5 300 kr/år
117 000 1 350 (-40) 1 600 (-40) 2 100 (-40) 2 500 (+10) 140 000 965 (-45) 1 215 (-45) 1 715 (-45) 2 115 (+5) 160 000 635 (-40) 885 (-40) 1 385 (-40) 1 785 (+10)
200 000 () (+/-0) 215 (-45) 715 (-45) 1 115 (+5)
2. Makar/samboende med tre barn
Bidrags- Bostadsbidrag vid en bostadskostnad av kr/mån grundande ',"RPmsh 3 000 4 000 5 000 2 6 600 kr/ar
117 000 1 950 (-40) 2 600 (-40) 3 100 (-40) 3 900 (+10) 150 000 1 400 (-40) 2 050 (-40) 2 550 (-40) 3 350 (+10) 200 000 565 (-45) 1 215 (-45) 1 715 (-45) 2 515 (+5)
250 000 0 (+/-0) 385 (-40) 885 (-40) 1 685 (+10!
Med hänsyn tagen till regeringens förslag om ändrade regler för bo- stadsbidrag till barnfamiljer och till hushåll utan barn beräknas kostna- derna för bidrag till dessa hushåll under år 1996 minska med ca 690 miljoner kronor jämfört med föregående bidragsår.
De sammanlagda kostnaderna för bostadsbidrag enligt regeringens förslag under budgetåret 1995/96 (18 mån.) beräknas uppgå till ca 12 230 miljoner kronor.
På grund av de förändringar som regeringen föreslagit bör vissa änd- ringar i lagen om bostadsbidrag företas. Ett lagförslag har upprättats inom Socialdepartementet. Förslaget har fogats till protokollet i detta ärende som bilaga 6.2.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, till Bostadsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags- anslag på 12 230 000 000 kr. IQ
39
A 3. Föräldraförsäkring Prop. l994/95:100
B'l. 1993/94 Utgift' 2 837 596 815 ' 6 1994/95 Anslag 2 738 000 000 1995/96 Förslag 28 463 000 000
varav 18 832 000 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
1. Fr.o.m. budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att redovisningsprineipema lör- ändras genom införande av bruttobudgetering. Förändringen innebär ingen ökad kostnad för statsbudgeten totalt.
Från anslaget utges föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Bestämmelserna om föräldraförsäkringsfönnåner återfinns i 4 kap. lagen (1962z381) om allmän försäkring (AFL). Rätten till havandeskapspenning regleras i 3 kap. 9 Q samma lag.
Föräldrapenning i samband med ett barns födelse eller adoptivbams ankomst utbetalas sedan den 1 januari 1995 under 450 dagar. För 300 av ersättningsdagama betalas föräldrapenning med belopp motsvarande 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten, dock lägst 60 kronor per dag, det s.k. garantibeloppet. och för 60 dagar utges föräldrapenning med 90 %. Under resterande 90 dagar utges garantibeloppet. Föräldra- penning, som utges till den av föräldrarna som huvudsakligen vårdar barnet, får tas ut längst till dess barnet fyllt åtta år eller har avslutat det första skolåret.
En förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn under 12 år har i vissa situationer rätt till tillfällig föräldrapenning under högst 120 dagar per barn och år. Om barnet i samband med sjukdom har ett särskilt behov av tillsyn eller vård kan tillfällig föräldrapenning utges även om barnet är mellan 12 och 16 år. Under de första 14 dagarna som tillfällig föräldrapenning betalas ut under ett år utgör ersättningen 80 % och därefter 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Tillfällig föräldrapenning kan bl.a. lämnas vid sjukdom hos barnet eller dess ordi- narie vårdare eller när en förälder behöver följa med barnet till bama- vårdscentral. Fadern har dessutom rätt till tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption. Antalet sådana dagar är tio för varje nyfött eller adopterat bam. Därutöver har föräldrar möjlighet att varje år disponera två kontaktdagar per barn och år fr.o.m det kalenderår barnet fyller fyra år t.o.m. det kalenderår barnet fyller 12 år för t.ex. besök i barnomsorg och skola.
Från och med den 1 januari 1995 gäller enligt 4 kap. 11 a & AFL att föräldrar har rätt att överlåta tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn till annan försäkrad person som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barnet (prop. l993/94:220, bet. 1993/94:SfU15, rskr. 1993/94368).
Blivande mödrar, som under graviditetens senare del på grund av arbe- tets art inte kan fortsätta sitt vanliga arbete och inte kan omplaceras, har rätt till havandeskapspenning. Denna utges tidigast fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade förlossningen och längst t.o.m. den 1 l:e dagen före denna tidpunkt, dvs. under högst 50 dagar. Havandeskapspenning
40
utges för de första tre dagarna med 65 % av den sjukpenninggrundande Prop. 1994/95:100 inkomsten och därefter med 80 %. Har kvinnan blivit avstängd från sitt Bil. 6 arbete därför att arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador utges ersättning redan fr.o.m. dagen för avstängningen.
Riksförsäkringsverket
Beräkningarna av det totala antalet ersatta dagar år 1994 baseras på Statistiska centralbyråns prognos över antalet levande födda barn. F ödel- setalet antas ha nått sin kulmen år 1990. Det stannade dock på en hög nivå med omkring 123 000 födda barn under ytterligare två år. År 1993 minskade sedan födelsetalet kraftigt till drygt 1 17 000 barn och förvän- tas sjunka successivt framöver. Minskat födelsetal för med sig ett minskat uttag av föräldrapenningdagar.
Trots att antalet barn för vilka tillfällig föräldrapenning kan tas ut kom- mer att öka under de närmaste åren antas antalet uttagna dagar minska ytterligare något under år 1994. Det förhållandet att antalet barn för vilka förmånen kan utges samtidigt ökar tyder på att utnyttjandet av den tillfälliga föräldrapenningen kommer att börja öka under år 1995. Antalet dagar för vård av sjukt barn har sjunkit under hela 1990-talet och likaså andelen av nyblivna pappor som tagit ut de tio s.k. pappadagama. Däre- mot har uttaget av kontaktdagar varit relativt stabilt. Den vidgade möj- ligheten fr.o.m. år 1994 för föräldrar med funktionshindrade barn att använda tillfällig föräldrapenning kommer att öka antalet uttagna dagar endast marginellt.
För havandeskapspenningen gäller att utnyttjandet har minskat sedan år 1990. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter med anledning av EG-direk- tivet 92/85 EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på är- betsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar kan dock komma att öka utnyttjandet av havandeskapspenning framöver.
Med utgångspunkt från beräknat antal dagar och med ett antagande om en genomsnittlig löneökning om 3 % för år 1994 och 3,3 % för år 1995 beräknar RFV de totala kostnaderna för föräldraförsäkringen till 19 165 miljoner kronor respektive 19 067 miljoner kronor för åren 1994 och 1995.
Regeringens överväganden
Regeringen har med utgångspunkt i RFV:s beräkningar och med beak- tande av löneutvecklingen beräknat kostnaderna under detta anslag till 28,4 miljarder kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Föräldraförsäkring för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags- anslag på 28 463 000 000 kronor.
41
A 4. Bidragsförskott Prop. 1994/95:100
l993/94 Utgift 3 460 404 213 BIL 6 1994/95 Anslag 3 027 000 000 l995/96 Förslag 5 022 000 000
varav 3 328 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Anslaget disponeras för bidrag enligt bestämmelserna om bidragsför- skott i lagen (1964:143) om bidragsförskott och lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande.
Bidragsförskott lämnas för barn som endast en av föräldrarna har vård- naden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Bi- dragsförskott kan också lämnas när föräldrarna har gemensam vårdnad men bor åtskilda. Den allmänna åldersgränsen för bidragsförskott är 18 år. Bidragsförskott lämnas också för barn som studerar i åldern 18-20 år.
1 Riksrevisionsverkets budgetprognos l antas ett överskridande av anslaget för innevarande budgetår med 213 miljoner kronor vilket i huvudsak överensstämmer med den beräkning som kan göras utifrån Riksförsäkringsverkets redovisning för samma period. Det bör i sam— manhanget noteras att riksdagen sänkte det i föregående års budgetpro- position uppskattade anslagsbehovet med 160 miljoner kronor bl.a. med hänvisning till behovet av en ökad indrivningsverksamhet av utestående underhållsbidrag. Andelen av kostnaderna för bidragsförskott som täcks av utbetalda underhållsbidrag har minskat något från föregående bud- getår. Detta torde vara en följd av den minskande betalningsförmåga bland underhållsskyldiga som följer av situationen på arbetsmarknaden.
Riksförsäkringsverket
Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1995/96 till 5 155 miljoner kronor varav 3 403 miljoner beräknat för juli 1995 -- juni 1996. Beräkningama utgår från antagandet att antalet bidragsberättigade barn ökar med 12 220 barn till 325 000, ett genomsnittligt basbelopp på 35 400 kronor och att den andel av bidragsförskottet som finansieras av de underhållsskyldiga uppgår till 28,2 procent.
Regeringens överväganden
Riksdagen har som tidigare nämnts efter förslag i regeringens proposi- tion Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. beslutat att bidragsför- skotten inte längre skall räknas upp enligt gällande indexregler utan fr.o.m. den 1 januari år 1995 fastställas på den nivå som gäller år 1994 eller maximalt 14 080 kronor per år och barn. Vidare beslutades om en förlängning av preskriptionstiden för underhållsbidrag från tre till fem år.
Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets antaganden om antalet bidragsberättigade barn och underhållsskyldigas finansierings- andel och med hänsyn tagen till de nya regler som tidigare beslutats beräknat kostnaderna under detta anslag till 5 022 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bil' 6
till Bidragsförskott för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 5 022 000 000 kronor.
A 5. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn
1993/94 Utgift 8 303 483 l994/95 Anslag 8 500 000 l995/96 Förslag 12 670 000
varav 8 450 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Anslaget disponeras för bidrag enligt bestämmelsema i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.
Ett särskilt bidrag lämnas till sådana barn som är adopterade av endast en person. Reglerna för bidraget motsvarar i huvudsak dem som gäller för bidragsförskott. Bidraget omfattas av de förändringar av reglerna som beskrivits under anslaget för bidragsförskott.
Riksförsäkringsverket
Antalet bidragsberättigade bam beräknas till 600 under budgetåret l995/96. Riksförsäkringsverket beräknar vid ett antaget basbelopp på 35 600 kronor år 1995 och 36 600 kronor år 1996 kostnaderna för bi- draget till 13,056 miljoner kronor.
Regeringens överväganden Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets beräkningar och med beaktande av ändrade regler för bidraget beräknat kostnaderna under detta anslag till 12,67 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn för budgetåret l995/96 an- visar ett förslagsanslag på 12 670 000 kronor.
A 6. Bidrag till kostnader för internationella adoptioner
l993/94 Utgift 21 727 062 l994/95 Anslag 26 400 000 l995/96 Förslag 35 520 000
varav 24 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Anslaget disponeras för utgifter till kostnader för internationella adop- tioner. Bidragsbestämmelsema finns i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn. Dessa bestämmelser innebär i korthet att
43
sådant bidrag lämnas för varje barn med hälften av genomsnittskostna- Prop. 1994/95:100 den för en adoption från barnets ursprungsland, dock högst 24 000 kr. Bil. 6 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NlA) fastställer den genomsnittskostnad för olika ursprungsländer som skall ligga till grund för beräkning av bidraget. Bidraget administreras av Riksförsäkringsverket (RFV) och försäkrings- kassoma. RFV beräknar utgifterna för budgetåret 1995/96 till 35,4 miljo- ner kr.
Regeringens överväganden
Under år 1992 adopterades ] 115 barn. År 1993 adopterades 934 barn. För år 1994 räknar NlA med att ca 1 000 barn skall komma till Sverige. Med ledning av detta och med antagande att samtliga barn får maximalt bidrag beräknas behovet av medel för bidrag till kostnader för internatio- nella adoptioner under budgetåret l995/96 till 35,52 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till kostnader för internationella adaptioner för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 35 520 000 kronor.
A 7. Barnpensioner
l993/94 Utgift 282 162 808 l994/95 Anslag 290 000 000 1995/96 Förslag 449 000 000
varav 300 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget bekostas barnpension från folkpensioneringen. Sådan barnpension utges till barn under 18 år vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit. För barn som går i grundskola. gymnasium eller liknande kan barnpension dock utges t.o.m. juni månad det år barnet fyller 20 år. Barnpension från folkpensioneringen betalas ut med lägst 25 % av basbeloppet. Barnpension i form av folkpension och ATP skall dock tillsammans betalas ut med minst 40 % av basbeloppet efter varje avliden förälder. Vid beräkning av utgående bampensioner skall använ- das ett belopp som motsvarar basbeloppet minskat med 2 %.
Riksförsäkringsverket
Antalet bampensioner har sjunkit under ett flertal år. Fr.o.m. år 1993 ökar antalet bampensioner något, främst av demografiska skäl. Antalet bampensioner från folkpensioneringen beräknas i december 1995 uppgå till 31 100. Bampensionens medelbelopp beräknas under samma tidpunkt uppgå till 26,4 % av basbeloppet minskat med 2 %. Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna för barnpension från folk- pensioneringen till 451 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
44
Regeringens överväganden Prop. l994/95:100 Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets beräkningar BIL 6 och med beaktande av begränsningen i basbeloppets uppräkning samt dess utveckling beräknat kosmadema under detta anslag till 449 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Barnpensioner för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 449 000 000 kronor.
A 8. Vårdbidrag för handikappade barn
1993/94 Utgift 1 318 746 042 1994/95 Anslag ] 405 000 000 l995/96 Förslag 2 180 500 000
varav 1 447 900 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget bekostas vårdbidrag till föräldrar för vård av barn som inte fyllt 16 år om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstör- ning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn och vård under minst sex månader. Bestämmelserna om vårdbidrag finns i 9 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vårdbidraget finansieras helt över statsbudgeten.
Föräldem till barnet kan få vårdbidrag till och med månaden före den månad då barnet fyller 16 år. Barnet kan därefter vara berättigat till förtidspension och/eller handikappersättning.
Vårdbidragets nivå är beroende av hur mycket vård och tillsyn barnet behöver och hur stora merkostnadema är. Vårdbidrag kan ges som helt, tre fjärdedels, halvt och en fjärdedels vårdbidrag. Helt vårdbidrag är 250 %, tre fjärdedels vårdbidrag är 187,5 %, halvt vårdbidrag är 125 % och en fjärdedels vårdbidrag är 62,5 % av det oreducerade basbeloppet per år. För år 1994 motsvarar detta 88 000, 66 000, 44 000 respektive 22 000 kronor. Vårdbidraget är skattepliktigt och pensionsgrundande.
Av Vårdbidraget kan en viss del bestämmas vara ersättning för mer- kostnader. Den del av Vårdbidraget som motsvarar merkostnader är skattefri och ej pensionsgrundande.
Merkostnadema bestäms till följande procent av basbeloppet; 18 % om merkostnadema uppgår till 18 men inte 36 % 36 % om merkostnadema uppgår till 36 men inte 53 % 53 % om merkostnadema uppgår till 53 men inte 69 % 69 % om merkostnadema uppgår till 69 % eller mer.
Om behovet av särskild tillsyn och vård för ett barn är så stort att det ensamt räcker för att grunda rätt till helt vårdbidrag, kan ersättning för merkostnader, som motsvarar minst 18 % av basbeloppet, betalas ut utöver det annars gällande maximibeloppet för Vårdbidraget.
45
Riksförsäkringsverket Prop. 1994/95:100 Den 1 juli 1992 infördes en ny nivå, tre fjärdedels vårdbidrag. Denna Bil" 6 regeländring har ännu inte fått fullt genomslag. Antalet tre fjärdedels vårdbidrag beräknas öka under några år. Detta medför att antalet halva vårdbidrag minskar. Den 1 januari 1994 trädde lagen om assistansersätt- ning i kraft. I vissa fall kan även personer under 16 är få assistansersätt- ning. Detta förväntas dämpa ökningen av antal hela vårdbidrag. För närvarande är tendensen att antalet vårdbidrag totalt ökar. Antalet vård- bidrag i december 1994 beräknas till 20 700, motsvarande 1 december 1998 beräknas till 21 300.
Antal vårdbidrag och prognos, uttryckt i hela vårdbidrag
Dec 1992 11 950 Dec 1993 13 100 Dec 1994 13 725 Dec 1995 13 700
Dec 1996 13 800
Riksförsäkringsverket beräknar vid ett antaget basbelopp om 35 600 kr för 1995 och 36 600 kr för år 1996 kostnaderna för vårdbidrag under budgetåret 1995/96 (18 mån) till 2 193 000 000 kronor.
Uppdrag
Regeringen gav i oktober 1994 Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att göra en översyn av reglerna för vårdbidrag m.m.
Uppdraget innefattar bl.a. en översyn av reglerna för uppdelning av vårdbidrag när föräldrarna lever åtskilda samt en redovisning av vilka stödformer som finns för ungdomar som fyllt 16 år och vars föräldrar tidigare uppburit vårdbidrag. Det sistnämnda utgör en del i en större kommande översyn av 16-årsgränsen inom socialförsäkringama. Upp- draget innefattar även att redovisa olika möjligheter att inom socialför- säkringens ram ge föräldrar till barn med svåra funktionshinder stöd vad gäller föräldramedverkan under tid då barnet inte kan vårdas i hemmet och inte heller få sin vård på sjukhus. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 1995.
Regeringen har vidare i regleringsbrev för budgetåret l994/95 givit RFV i uppdrag att före utgången av mars 1995 redovisa en analys av hur antalet vårdbidrag och handikappersättningar påverkats nivå- och antalsmässigt av den statliga assistansersättningen.
46
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets kostnads- BIL 6 beräkningar och med beaktande av begränsningen i basbeloppets upp- räkning samt dess utveckling, beräknat kostnaderna under anslaget till 2 180,5 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 180 500 000 kronor.
47
B. Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och Prop. l994/95:100 ålderdom Bil. 6
I. Försäkring vid sjukdom och handikapp
Under denna rubrik behandlas anslagsposterna B 1 — B 6 samt arbets- skadeförsäkringen.
Socialförsäkring vid sjukdom och handikapp är en av hömpelarna i vårt välfärdssystem. Den skall ge ekonomisk trygghet vid olika slags arbetsoförmåga till följd av ohälsa.
Det svenska socialförsäkringssystemet är generellt och ger till över- vägande delen förmåner efter inkomstbortfallsprincipen. Därmed skapas social trygghet för en bred majoritet av befolkningen. Denna allmänna standardskyddsmodell främjar både effektivitet och jämlikhet. Genom att systemet är allmänt och obligatoriskt blir administrations- och transak- tionskostnaderna låga. Det riskerar heller inte att låsa in arbetskraft i vissa sektorer eftersom den som byter arbete har samma socialförsäk- ringsförmåner oavsett arbetsgivare. Det har vidare skapat en bred bas för trygghetssystemen så att även svaga grupper kan dra nytta av den allmänna standardutvecklingen. Politisk legitimitet har vunnits för omfördelning av ekonomiska resurser mellan olika skeden i livet. men också från hög- till låginkomsttagare. Den gemensamma finansieringen innebär också att riskerna sprids mellan olika befolkningsgrupper.
För att hävda arbetslinjen och förhindra utslagning har försäkringens utformning utvecklats så att den skall stimulera rehabilitering och återgång till arbete.
Den ekonomiska krisen har satt de offentliga finanserna under mycket stark press. Samtidigt som utgifterna för socialförsäkringama ligger på en hög nivå, har intäkterna minskat påtagligt eftersom skatte- och av- giftsunderlagen reducerats i massarbetslöshetens spår.
En rad åtgärder har under de senaste åren vidtagits för att minska kostnaderna i socialförsäkringssystemen. Detta har lett till en alltmer komplicerad uppsättning av olika ersättningsnivåer i olika situationer. Karensdagen leder till plötsliga och förhållandevis stora inkomstbonfall, vilket innebär stora påfrestningar för inte minst redan utsatta gruppers försörjningssituation.
Den nuvarande nivån på budgetunderskottet sätter dock mycket snäva gränser för handlingsutrymmet att utveckla systemen. De reformer som föreslås får därför ske inom strikta eller minskade ekonomiska ramar för respektive försäkringsgren.
Regeringen anser därför mot denna bakgrund att en enhetlig 75-procen- tig ersättningsnivå över tid och i försäkringens olika delar bör införas. Detta gäller såväl sjukpenning som sjuklön samt de ersättningar som utges inom ramen för föräldraförsäkringen och den ersättning som utgår för vård av anhörig. Det innebär att ersättningen höjs i vissa situationer och sänks i andra. En högre ersättning på 85 % skall dock utges vid rehabilitering och tillfällig föräldrapenning i det fall förmånen utgetts för 14 dagar för samma barn ett visst år samt under de två månader med
48
föräldrapenning som inte kan överlåtas till den andra föräldern. Därtill Prop. 1994/952100 kommer att karensdagen i sjukersättningssystemen bör avskaffas. Försäk Bil. 6 ringen vid sjukdom resp. vid sjukt barn blir på detta sätt i princip lik- formig och ger alla en försvarlig ekonomisk trygghet. Ersättning till långtidssjuka höjs och blir lika hög som för andra sjukskrivna.
Borttagandet av karensdagen gör att Sverige åter kan leva upp till lLO- konventionen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada. Förslaget innebär vidare ett ställningstagande för ett fortsatt samhälleligt ansvar för en generell socialförsäkring byggd på inkomstbortfallsprincipen. Detta skall vara vägledande för det fortsatta reformarbetet på området.
Enligt regeringens bedömning skall den allmänna försäkringen vid sjukdom och handikapp vara en försäkring vid ohälsa. För att försäk- ringen skall fungera uthålligt krävs klara mål och en tydlig tillämpning. Sjuk- och arbetsskadeberedningen kommer inom kort att ges tilläggs- direktiv där principen om en enhetlig samhällelig ohälsoförsäkring läggs som grund för beredningens fortsatta arbete.
De förslag som aviserades i den ekonomisk-politiska propositionen (prop. 1994/95:25) medför besparingar på förtidspensionema. Härutöver redovisas i denna proposition ytterligare besparingsförslag inom förtids- pensioneringen. Dessa innebär att ersättningarna kommer att sänkas för dem med förhållandevis höga pensioner men lämnas oförändrade för de med de lägsta förmånsnivåema. Enligt regeringens bedömning bör dess- utom folkpension till gift försäkrad utges med samma belopp oavsett om maken uppbär folkpension eller inte.
Utgiftsutvecklingen t.o.m. år 1996 för försäkring vid sjukdom och handikapp framgår av följande tabell:
År Sjuk- För- Öppen 'l'and- [.äke- Övri g Relia- pen- lidS- sjuk- vård medel sjuk- bilite- ning pen- vård vård ring
Sion
1980 12 635 9 906 3 739 2 174 2 326 1 721 — 1985 17 925 16 950 5 388 369 3 830 3 337 —
L,)
1987 23 111 19 990 7 823 2 905 4 763 706 — 1990 34 983 27 110 9 494 3 750 6 862 987 77 1991 31 873 30 055 9 821 4 210 7 774 1 300 459 1992 18 981 32 575 9 474 3 994 8 764 — 1 665 1993 15585 35 715 4823 3468 9517 — 2304 1994 16 256 37 485 1 526 3 442 11 000 — 3 313 1995 18 687 38 610 938 3 051 11 349 — 3 860 1996 19972 39525 915 2451 12109 — 4020
Uppgiftema för år 1994. 1995 och 1996 är beräknade. Föreslagna besparingar är inkluderade fr.o.m. ljanuari 1995.
-1 Riksdagen 199459)". Isiiiill. Nr [()(I. Billiga () 49
En samlad redogörelse för socialförsäkringsutgifterna inklusive ATP Prop. 1994/95:100 lämnas i bilaga 6.8 Socialförsäkringens och finansiering och kostnader. Bil. 6
Vidtagna och planerade åtgärder
En enhetlig ersättningsnivå inom sjuk- och föräldraförsäkringarna
Ersättningsnivåema inom sjuk- och föräldraförsäkringarna är idag mycket varierande beroende på sjukfallets längd, den försäkrades anställ- ningsförhållanden m.m. Försäkringssystemet har därmed blivit mycket svåröverskådligt för den enskilde. En högre grad av enhetlighet bör eftersträvas.
En arbetstagare har rätt till sjuklön från sin arbetsgivare under de första 14 dagarna av ett sjukdomsfall. Den första dagen är karensdag. Sjuk- lönen skall därefter vara 75 % av inkomstbortfallet för de därpå följan- de två dagarna med sjuklön och därefter 90 % för de återstående dagar- na av sjuklöneperioden.
Enligt gällande sjukpenningregler är den första dagen i en sjukperiod karensdag och kompensationsgraden för de därpå följande två dagarna 65 % av den sjukpenninggrundande inkomsten i varje period och 80 % för tid därefter t.o.m. den 365:e dagen. Sedan den 1 juli 1993 utgör sjukpenningen efter dag 365 70 %. Den som genomgår medicinsk be— handling eller medicinsk rehabilitering kan efter ansökan beviljas 80 % i stället för 70 %.
Antalet karensdagar är begränsat till högst tio under en tolv- månadersperiod, s.k. allmänt högriskskydd. Ett allmänt högriskskydd gäller för sjuklön från varje arbetsgivare för sig eller för sjukpenning från försäkringskassan. Någon sammanläggning av karensdagar enligt lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL) och lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) sker inte.
En återinsjuknanderegel finns såväl i SjLL som i AFL för den som insjuknar på nytt inom fem kalenderdagar. I sådana fall räknas den nya sjukperioden som en fortsättning på den tidigare vad avser karensdag, ersättningsnivåer och sjukperiodens eller sjuklöneperiodens längd.
För den som under de nämlast föregående 450 dagarna haft sjukperio- der som omfattat sammanlagt minst 365 dagar skall kompensationsnivån vara 70%. Vid denna beräkning beaktas inte dagar före ett uppehåll mellan sjukperioder på mer än 30 dagar. Sammanläggning av sjukperio- der skall göras till dess 30 dagar förflutit sedan en sjukperiod avslutats utan att en ny sjukperiod påbörjats.
Enligt SjLL kan en arbetstagare ansöka hos försäkringskassan om att få sjuklön med 90% av lönen redan från den första dagen i varje sjuk- löneperiod och att arbetsgivaren skall få sina kostnader för sjuklön in- klusive sociala avgifter ersatta av försäkringskassan, s.k. särskilt hög- riskskydd. Ett sådant beslut kan fattas endast om arbetstagaren lider av sjukdom som kan antas medföra ett större antal sjukperioder med rätt till sjuklön under en tolvmånadersperiod. En försäkrad kan vidare enligt
50
AFL ansöka hos försäkringskassan om att få sjukpenning med 80% av Prop. l994/95:100 den sjukpenninggrundande inkomsten redan från den första ersättnings- Bil. 6 dagen i varje sjukperiod.
För att motverka att vissa arbetstagare via avtal tillförsäkras en högre kompensationsnivå vid sjukdom än andra grupper i samhället finns det särskilda regler i AFL om minskning av sjukpenning i vissa fall. Det gäller i de fall den försäkrade under sjukdom får lön från arbetsgivaren eller ersättning från avtalsförsäkring eller att lönen/ersättningen över- stiger en viss nivå.
Syftet med minskningsregeln är att kompensationen för försäkrade vid sjukfrånvaro inte skall bli högre än 75 % av förvärvsinkomsten för de första två ersättningsdagar som följer efter karensdagen i en sjukperiod. För tid därefter och t.o.m. dag 90 är syftet en högsta kompensationsnivå om 90%. Fr.o.m. den 91 :a dagen och t.o.m. den 365:e dagen åsyftas en högsta kompensation om 80 % och därefter 70 %. Efter ansökan får i vissa fall 80 % utges i stället för 70 %.
Rehabiliteringspenning kan betalas ut under tid som försäkrad deltar i en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd. Kompensationsnivån för reha- biliteringspenningen är 95 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Nivåer inom sjukersättningssystemet Sjuklön
Ersättning 100 %
90%_ nov.—' ""/u-..
GO%_:
so%_ '
Dag 1
Sjukpenning
Ersättning 100 %
' RehaEl'litering'spenning 5517.— " '"" '
"T
90 %
80%
IUIÄI
700/__ 60% __
50%
Dag '1.
51
Regeringen anser att en enhetlig ersättningsnivå om 75 % av inkomst- Prop. l994/95:100 bortfallet resp. den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) bör införas i Bil. 6 sjuklöne- och sjukpenningsystemen och inom föräldraförsäkringen fr.o.m. 1 januari 1997. Rehabiliteringspenning skall dock utges med 85 %. En redogörelse för förslagen vad avser föräldrapenning och till- fällig föräldrapenning återfinns under A. Familjer och barn, Besparingar inom barn- och familjepolitiken.
Nuvarande ersättningsnivåer inom SjLL och AFL utmärks av att de båda ersättningssystemen innehåller ett stort antal olika kompensations- nivåer. [ SjLL finns karensdag och nivåerna 75 % och 90 %. l AFL finns karensdag och nivåerna 65 %, 70 %, 80 % och 95 %. ] AFL finns även regler om minskning av sjukpenning i de fall lön från arbetsgivaren eller ersättning från avtalsförsäkring utges eller sådan lön/ersättning överstiger en viss nivå.
I syfte att undanröja effekterna av karensdag och de olika kompensa- tionsnivåema finns flera olika skyddsregler i form av allmänt och sär- skilt högriskskydd, en återinsjuknanderegel samt särskild ansökan om kompensationsnivån 80 % i stället för 70 % efter det att en sjukperiod pågått mer än 365 dagar. Speciella regler för när ersättning med kom- pensationsnivån 70 % skall utges finns vidare i förrn av sammanräkning av sjukperioder.
En enhetlig nivå skulle innebära dels att sjuklöne- och sjukpenning- systemen blir väsentligt enklare att förstå för den enskilde, dels att de administrativa vinsterna blir stora. Vidare skulle behovet av olika undantagsregler bli betydligt mindre.
Regeringen anser att en enhetlig ersättningsnivå bör införas och att reglerna om karensdag bör tas bort. Införandet av en karensdag har för arbetstagare som förvärvsarbetar koncentrerad tid fått till följd att kom- pensationsnivån väsentligt kan understiga den avsedda. För arbetstagare som har fler än en arbetsgivare har införandet av karensdag inneburit att dessa kan drabbas av två eller flera karensdagar under en och samma sjukperiod.
Enligt vad regeringen erfarit har införandet av karensdag även fått till följd att vissa anställda använder sig av semesterdagar eller kompensa- tionsledighet för att undvika karensdag vid enstaka frånvarodagar på grund av sjukdom. Ett slopande av karensdagen medför att dessa effek- ter undviks.
Ett borttagande av karensdagen innebär vidare att Sverige uppfyller kraven i lLO:s konvention nr 121 om förmåner vid yrkesskada. Enligt konventionen skall kompensationsnivån vid arbetsskada uppgå till minst 60 % av inkomstbortfallet från och med den första dagen i en sjuk- period.
Vid ett införande av en enhetlig kompensationsnivå finner regeringen för närvarande inte skäl att föreslå att den minskningsregel som finns inom sjukpenningförsäkringen avskaffas. Den sammantagna kompensa- tionsnivån skulle därmed bli 75 % under sjuklöneperioden och högst 85 % fr.o.m. dag 15 t.o.m dag 90. Fr.o.m. dag 91 skulle ersättningen bli 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Frågan om det för fram-
52
tiden kommer att behövas sådana särskilda minskningsregler får tas upp Prop. 1994/95:100 till prövning i samband med förslag från Sjuk- och arbetsskadebered- Bil. 6 ningen.
Av rekryteringsskäl bör möjligheten för försäkringskassan att överta betalningsansvaret under sjuklöneperiod för arbetstagare som lider av sjukdom som medför ofta återkommande sjukperioder bibehållas. Huru- vida det därutöver är motiverat med en särskild ersättningsnivå för denna grupp bör övervägas av Sjuk- och arbetsskadeberedningen.
Sjuk- och arbetsskadeberedningen ges även i uppdrag att överväga den totala ersättningsnivån i form av kompletterande avtalsförsäkringar. Den enhetliga ersättningsnivån bör därför införas fr.o.m. den 1 januari 1997.
Regeringen gör den bedömningen att åtgärderna att införa en enhetlig nivå samt avskaffa karensdagen i sjuklöneperioden innebär en kostnads- ökning för arbetsgivama. Regeringen anser att denna kostnadsökning inte skall belasta arbetsgivarkollektivet.
Regeringens aviserade förslag om en enhetlig nivå samt avskaffande av karensdag inom sjukförsäkringen beräknas därmed innebära en kostnads- ökning på 426 miljoner kronor netto fr. o. m. budgetåret 1997. Samman- taget, dvs. med beaktande av effekterna inom föräldraförsäkringen blir det en besparing på 225 miljoner kronor netto.
Regeringen anser vidare att vissa förändringar vad aVser de förmåner i form av kontant lön m.m. som skall ingå i SGI bör vidtas. Dessa föränd- ringar som skall träda i kraft den 1 januari 1997 beräknas kunna ge en besparing på 290 miljoner kronor netto (500 miljoner brutto).
Sänkt folkpension och höjt pensionstillskott för förtidspensionärer
Kostnaderna för förtidspensioneringen har stigit kraftigt under senare år beroende på ett ökat antal förtidspensionärer. Med tanke på det ekono- miska läget i landet är det nödvändigt att sänka kostnaderna. Regeringen föreslår därför i det följande att folkpensionen för förtidspensionärer fr.o.m. den 1 juli 1995 sänks med 6 procentenheter av basbeloppet för såväl gifta som ogifta. För att skydda förtidspensionärer med låg ATP föreslås samtidigt att pensionstillskottet höjs lika mycket, dvs. med 6 procentenheter av basbeloppet.
Enhetlig folkpension för gina
Folkpension för gift förtidspensionär är enligt nuvarande regler olika stor beroende på om maken uppbär folkpension eller inte. Om maken är pensionär utgör folkpensionen 78,5 % av basbeloppet medan folkpensio- nen utgör 96 % av basbeloppet om maken inte är pensionär. Denna regel är enligt regeringens uppfattning inte längre tidsenlig varför vi anser att folkpension för gift fr.o.m. den 1 januari 1996 alltid bör vara 78,5 % av basbeloppet, oavsett om maken är pensionär eller inte. En sådan föränd- ring minskar fönidspensionsanslaget med 720 miljoner kronor per år. Regeringen aviserar i det följande att denna förändring bör göras och avser att återkomma till riksdagen under våren med författningsförslag.
53
Tilläggsdirektiv till Sjuk- och arbetsskadeberedningen Prop. l994/951100 Enligt regeringens bedömning i propositionen Vissa ekonomisk-politiska BIL 6 åtgärder m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/951FiU1, rskr. 1994/95:145) skall förtidspensioneringen renodlas i syfte att utgöra ett inkomstbort- fallsskydd vid nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker samtidigt som åtgärder bör vidtas för att förbättra beredningen av beslut om sjukpenning och förtidspension. En första proposition med förslag till åtgärder avses föreläggas riksdagen under våren 1995. 1 den ekono- misk-politiska propositionen aviserade regeringen vidare tilläggsdirektiv till Sjuk- och arbetesskadeberedningen att pröva grunderna för och beräkningen av förtidspension och sjukersättning. Därvid bör bl.a. änd- rade kvalifrkationsregler och förändrad beräkning av s.k. antagen in- komst vid förtidspension övervägas. Slutligen anges i propositionen att regeringen i samband med beredning av förslag från Sjuk- och arbets- skadeberedningen senare kommer att bedöma om och i så fall vilka ytterligare besparingsåtgärder som behövs för att år 1998 minska ut- gifterna för förtidspensioneringen med tre miljarder kronor netto.
Finansutskottet hänvisade i detta sammanhang till socialförsäkringsut- skottet som i sin tur yttrade att man inte ser någon anledning att ifråga- sätta regeringens bedömning att frågorna om grunderna för och beräk- ningen av förtidspension och sjukersättning bör övervägas ytterligare inom Sjuk- och arbetsskadeberedningen. Finansutskottet uttalade att man delar socialförsäkringsutskottets uppfattning och riksdagen har be- slutat i enlighet därmed (1994/95zFiU1, rskr.]994/95zl45).
Som närmare redovisats i det föregående anser regeringen att det bör införas en enhetlig ersättningsnivå om 75 % inom sjuk- och föräldrar- försäkringama. I tilläggsdirektiv till Sjuk-och arbetsskadeberedningen avses principen om den enhetliga ersättningsnivån läggas fast som grund för beredningens reformförslag. Det blir då möjligt att tillskapa en all- män ohälsoförsäkring. Beredningen kan därmed koncentrera sina förslag till de områden och situationer som kan motivera att parterna tar ett gemensamt ansvar för ytterligare ersättning.
Ett givet sådant område är arbetsskadeförsäkringen som lämpar sig väl för ett gemensamt partsansvar. Det är i första hand på arbetsplatserna som det förebyggande och rehabiliterande arbetet kan göras och skador och kostnader därigenom minimeras. En arbetsskadeförsäkring med lag- stadgade villkor men med ansvar för finansiering och administration hos parterna framstår därför som en möjlig utvecklingslinje. Även andra tilläggsförsäkringar kan komma ifråga, vilka i så fall skulle kunna kom- pensera för de relativt låga ersättningsnivåer som det statsfinansiella läget framtvingat i den allmänna ohälsoförsäkringen. Med tilläggsförsäk- ringar som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden kan de generella försäkringamas effektivitet och jämlikhet i hög grad uppnås också genom avtalsförsäkringar. Om betydande enighet kan uppnås mellan parterna om behovet av tilläggsförsäkringar — i enhetlig eller differentierad form — minskar riskerna påtagligt för kostnadsdrivande kompensatoriska avtalskrav från eftersläpande avtalsområden. Därmed
54
skulle också de särskilda minskningsreglema som för närvarande finns Prop. 1994/95:100 inom sjukpenningförsäkringen kunna avskaffas. Bil. 6 Sjuk- och arbetsskadeberedningen avses också få i uppdrag att över- väga förtidspensioneringens villkor, förutsättningar och samspel med den mera kortsiktiga ohälsoförsäkringen. Därvid kan övervägas om förtids- pensioneringen bör ingå i den allmänna ohälsoförsäkringen eller utgöra en egen försäkringsgren. Därtill kommer ett uppdrag att överväga grun- derna för att erhålla och bibehålla en sjukpenninggrundande inkomst.
Kartläggning av omfattningen av jilsk med förmåner av social karaktär
Riksdagen har i sitt betänkande 1993/94:8fU2 Bidragsfusk m.m. tillkän- nagivit att regeringen skyndsamt skall kartlägga i vilken utsträckning bidragfusk förekommer inom socialförsäkringssystemet. Den dåvarande regeringen beslutade den 14 april 1994 att ge Riksrevisionsverket i upp- drag att kartlägga omfattningen av fusk med förmåner och bidrag av social karaktär. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast vid ut- gången av mars månad 1995.
Lokala försök med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård
Sedan år 1993 pågår lokala försök med finansiell samordning mellan liälso- och sjukvård och socialförsäkring. Syftet med försöksverksam- heten är att skapa incitament inom systemen för socialförsäkring respek- tive hälso- och sjukvård för ett bättre utnyttjande av de gemensamma resursema.
1 en ytterligare försöksverksamhet ingår vidare socialtjänsten. Sådan försöksverksamhet får bedrivas under tiden 1 juli 1994 — 31 december 1997 inom fem lokala områden.
l.äkerneclekij/örmåner, ink/. högkostnaa'sskjfdd .i'amt ersättningar till sjukvård?/1lli-'udmännen
Sjukvårdsföiiiiånema har under 1990-talet varit föremål för ett omfattan- de utvecklings- och förändringsarbete samtidigt som genomgripande ändringar företagits i statsbidragssystemet för sjukvårdshuvudmännen. Vad gäller läkemedelsområdet har avgiftssystemet ändrats och egenav- gifterna höjts. Ett s.k. referensprissystem för generiska läkemedel har införts.
Sedan systemet med statligt reglerade patientavgifter inom den öppna hälso- och sjukvården avskaffades den 1 januari 1991 har sjukvårds- huvudmännen haft möjlighet att bedriva en mer aktiv avgiftspolitik. Detta har — bortsett från höjda avgiftsnivåer det första året — främst inneburit en viss avgiftsdifferentiering mellan olika typer av mottag- ningar. Avgiften för ett läkarvårdsbesök inom primärvården och vid sjukhusansluten öppen vård var under år 1994 i allmänhet 100-125 kronor resp. 150-180 kronor. För annan sjukvårdande behandling än
'_Il Ul
läkarvård var patientavgiften i regel 60-80 kronor. Såvitt gäller år 1995 Prop. 1994/95:100 har flertalet sjukvårdshuvudmän beslutat att inte företa några större för- Bil. 6 ändringar i avgiftsnivåema.
Läkemedelsfömrånen omfattar inte bara prisnedsatta och vissa kost- nadsfria läkemedel, utan även kostnadsfria förbrukningsartiklar vid vissa sjukdomar samt prisnedsatta livsmedel vid vissa sjukdomar för barn under 16 år. Till läkemedelsförmånen räknas också det skydd som finns för personer mot höga kostnader för öppen sjukvård och prisnedsatta läkemedel. Merkostnadskommitte'n (S 1990z4) har lämnat förslag till olika alternativa åtgärder i fråga om bl.a. förmånerna med kostnadsfria läkemedel och förbrukningsartiklar. Utredningens betänkade är remiss- behandlat.
Högkostnadsskyddet innebär att kostnadsbefrielse uppnås och ett frikort utfärdas när den försäkrades sammanlagda utgifter för prisnedsatta läke- medel och öppenvårdsbesök under en lZ—månadersperiod uppgår till ett visst belopp. Fr.o.m. år 1995 är detta belopp enligt riksdagens beslut lägst 1 700 kronor (prop. 1994/95:88, bet. 1994/95:5fU8, rskr. l994/95:119). Regeringen har vid framläggande av förslaget utgått från att det högre egenkostnadstaket tillämpas av samtliga sjukvårdshuvud- män på samma sätt som skedde när detta tak senast höjdes till I 600 kronor. Om så inte sker kommer regeringen att överväga en ändring av gällande bestämmelser i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader m.m.
Regeringen har denna dag genom tilläggsdirektiv gett Kommittén (S 1992:04) om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) i uppdrag att bl.a. utreda och lämna förslag om en ändrad ansvarsfördelning för läkemedelsförmånen samt i anslutning härtill göra en samlad översyn av förrnånssystemet för läkemedel med inriktning på att skapa större enhetlighet och rättvisa mellan olika patientgrupper som har betydande kostnader för sjukvård och läkemedel.
I avvaktan på att utredningen skall redovisa överväganden och förslag enligt vad vi ovan redovisat. anser regeringen att det är angeläget att av statsfinansiella skäl i möjligaste mån dämpa kostnadsutvecklingen. Detta bör ske genom dels en ökning av konsumenternas kostnader för prisnedsatta läkemedel, dels en höjning av egenkostnadstaket för hög- kostnadsskyddet. Under anslaget B 2. redovisas förslag till åtgärder som tillsammans kommer att minska sjukförsäkringens kostnader med drygt 700 miljoner kronor under budgetåret l995/96.
Läkemedelsförmånen är ett av de områden där regelförändringar som leder till ytterligare besparingar kommer att genomföras under mandat- perioden.
Tandvård
På tandvårdsområdet pågår inom Socialdepartementet ett utrednings- arbete i syfte att reformera ersättningssystemet för vuxentandvård, den s.k. tandvårdsförsäkringen. Den dåvarande regeringen överlämnade i början av år 1994 till riksdagen två propositioner (prop. 1993/94:93 och
56
221) med förslag om ett förändrat ersättningssystem för vuxentandvård. Prop. 1994/952100 Den första propositionen innehöll riktlinjer för ett förändrat ersättnings- Bil. 6 system och godtogs av riksdagen. Den andra propositionen, som innehöll förslag till erforderlig författningsreglering, godtogs dock inte av riks- dagen som i samband härmed återtog sitt godkännande av riktlinjepropo- sitionen. Riksdagen instämde samtidigt i socialförsäkringsutskottets upp- fattning att regeringen borde återkomma till riksdagen med ett nytt för- slag avseende ersättning för vuxentandvård där de synpunkter som ut- skottet framfört beaktas (l993/94:SfU18 och 28. rskr. l993/94:452).
Regeringens avsikt är att fullfölja arbetet med att reformera ersättnings- systemet för vuxentandvård med beaktande av vad riksdagen anfört bl.a. i fråga om de civilrättsliga aspekterna på ett system med premietand- vård. Utredningsarbetet inom Socialdepartementet syftar till att ett nytt förslag, efter lagrådsgranskning. skall kunna föreläggas riksdagen före sommaren 1995. Inriktningen är att ett reformerat ersättningssystem skall kunna träda i kraft den 1 januari 1996 och att kostnaderna för det re- formerade systemet år 1996 skall rymmas inom en ram på ca 2 450 miljoner kronor vilket innebär en besparing på 600 miljoner kronor. Genom denna reformering av ersättningssystemet för vuxentandvård skapas vidare förutsättningar för att senare under mandatperioden minska försäkringskostnadema genom ytterligare strukturella förändringar inom tandvården.
Sedan slutet av år 1991 bedrivs försöksverksamheter med alternativa ersättningsystem för vuxentandvård inom folktandvården i Kristianstads och Göteborgs och Bohus läns landsting samt i Göteborgs kommun. Dessa avses — efter att riksdagen godkänt detta hösten 1993 — pågå längst till utgången av år 1995. En kontinuerlig uppföljning av verk- samheterna och resultaten härav redovisas i de referensgrupper som finns och i vilka bl.a. företrädare för Socialdepartementet ingår. Dessa erfaren- heter kommer att tas tillvara i det pågående utredningsarbetet.
Strukturprojekt för besparingar 1998
Såsom framgått ovan rörande läkemedelsförrnåner respektive tandvård avser regeringen att under mandatperioden genomföra ytterligare bespa- ringar inom dessa områden utöver de åtgärder som vidtas under bud- getåret l995/96. Vidare har regeringen, såsom framgått under avsnittet A. Familjer och barn, konstaterat att ytterligare besparingar framstår som möjliga inom bidragsförskotten utöver vad som angavs i propositionen Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25 bet. l994/95zFiUl, rskr. l994/95:145). Strukturprojekten inom läkemedels- förmåner, tandvård och underhållsbidrags- och bidragsförskottssystemet skall sammantaget möjliggöra besparingar år 1998 med 1,7 miljarder kronor.
57
Bruttobudgetering och ändrade fnansieringsprinciper för vissa Prop. l994/95:100 förmåner B"" 6
Regeringens förslag: Bruttoredovisning på statsbudgeten införs avse- ende utgifterna för föräldraförsäkringen, sjukpenning, rehabilitering, sjukvårdsförmåner och närståendepenning. Samtidigt ändras finansie- ringsprincipema för dessa förmåner. För den frivilliga sjukpenning- försäkringen genomförs motsvarande förändring avseende finansie- ring.
Skälen för regeringens förslag: 1 budgetpropositionsutredningens be- tänkande Ny budgetproposition (SOU 1990:83) framfördes förslag om att statsbudgetens inkomster och utgifter i möjligaste mån skall brutto- redovisas. I förslag från Talmanskonferensen Refomrera riksdagsarbetet framfördes liknande önskemål (l993/94zTKl. bet.]993/94zKU18, rskr. 1993/94315).
Inom F inansdepartementet pågår ett utredningsarbete rörande ett fram- tida budgetsystem för staten. l finansplanen tar regeringen upp vissa principiella frågor som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Vikten av en ökad bruttoredovisning av statens inkomster och utgifter betonas särskilt.
Regeringen föreslår i enlighet härmed att bruttoredovisning tillämpas för följande utgifter med början budgetåret 1995/96:
A 3. Föräldraförsäkring, B 1. Sjukpenning och rehabilitering, B 2. Sjukvårdsförmåner m.m., B 3. Närståendepenning.
Kostnaderna för den allmänna sjukförsäkringen, inkl. föräldraförsäkring och närståendepenning finansieras enligt 19 kap. 2 & lagen (1962z38l) om allmän försäkring (AFL) till 85 % med sjukförsäkringsavgifter enligt lagen (l981z69l) om socialavgifter (SAL) och lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift. Finansieringen av sjukförsäkringen har ändrats i och med införandet av en allmän sjukförsäkringsavgift.
Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att reglerna om finansiering enligt 19 kap. 2 & AFL ändras med början av budgetåret 1995/96, med innebörd att regeln att statsbidrag alltid lämnas med 15 % av utgifterna ändras till att statsbidrag får lämnas. Det senare blir enbart aktuellt i det fall utgifterna ett visst är överstiger intäkterna av de sociala avgifter som avser den allmänna sjukförsäkringen.
Beträffande den frivilliga sjukpenningförsäkringen gäller på rnotsvaran- de sätt enligt 21 kap. 2 & AFL, finansiering med 85 % avgifter och 15 % statsbidrag. Avgifter som fastställs av Riksförsäkringsverket er- läggs av de försäkrade. För reglering av över- och underskott skall hos varje försäkringskassa finnas en särskild fond för den frivilliga sjukför- säkringen. Försäkringens fonder motsvarar i nuläget ca 25 års utgifter.
58
Regeringen anser dock att avgifter bör utgöra en rimlig del av finansie- Prop. l994/95:100 ringen av försäkringens utgifter. Däremot bör bestämmelserna om stats- Bil. 6 bidrag ändras på sådant sätt att statsbidrag får lämnas. För närvarande bör dock inget statsbidrag utgå. Regeringen föreslår därför att bestäm- melsema om finansiering ändras för den frivilliga sjukpenningförsäk- ringen. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring har upprättats inom Socialdepartementet och bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 6.3.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen ]. godkänner inriktningen av de åtgärder inom området försäkring vid sjukdom och handikapp för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (avsnitt Vidtagna och planerade åtgärder),
2. godkänner inriktningen att besparingar motsvarande 1.7 miljarder kronor skall göras budgetåret 1998 inom läkemedels- och tand- vårdsområdena samt underhålls- och bidragsförskottssystemet,
3. antar ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen om (19621381) om allmän försäkring, 19 kap. 2 & och 21 kap. 2 _S.
B 1. Sjukpenning och rehabilitering
l993/94 Utgiftl 5 318 913 490 l994/95 Anslag 3 268 000 000 1995/96 FörSlag2 34 663 000 000
varav 23 266 000 000 beräknat för juli 1995. —juni 1996
1) Anslaget Bidrag till sjukförsäkringen
l) l"r.o.ni. budgetåret l995/96 föreslår regeringen att rcdovisningsprincipcma lör- ändras genom införandc av bruttobudgctcring. Förändringen innebär ingen ökad kostnad för statsbudgeten totalt.
Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning och rehabilitering in- klusive de utgifter som kan uppkomma med anledning av vissa bestäm- melser i sjuklönesystemet (s.k. sjuklönegaranti. särskilt högkostnads- skydd).
De grundläggande bestämmelsema finns i lagen (1962z38l) om allmän försäkring. lagen (1991:1047) om sjuklön. lagen (1981 1691) om socialav- gifter samt lagen (l994:1744) om allmänna egenavgifter.
Riksförsäkringsverket
Riksförsäkringsverket (RFV) har i sin anslagsframställning redovisat anslagsbehovet för sjukpenning och rehabilitering uppdelat på olika ut- giftsslag. Verkets bedömning återfinns under de olika anslagsposter som anges under regeringens överväganden.
Regeringens övervägande Prop. 1994/95:100 Redovisningen av anslaget är uppdelat på två anslagsposter 811" 6
— sjukpenning, inklusive frivillig sjukpenning — rehabilitering Enligt RFV har sjukpenningdelen i det s.k. partiella ohälsotalet minskat med 1,9 dagar mellan l:a kvartalet år 1993 och l:a kvartalet år 1994. Samtidigt har förtidspensioneringen ökat med 1,9 dagar. Enligt RFV har någon säkerställd minskning av sjukfrånvaron under de första fjorton dagarna (sjuklöneperioden) inte kunnat fastställas på grund av brister i rapporteringen av sjuklöneperioder från arbetsgivarna till RFV och försäkringskassoma. RFV bedömer att minskningen av sjukpenningdelen i ohälsotalet hit- tills har uppstått i huvudsak genom att frånvaro med en varaktighet under ett år har minskat. På denna punkt har förändringarna i försäk- ringssystemet samt den höga arbetslösheten spelat en viktig roll. Det är inte troligt att denna frånvaro kan minskas ytterligare i någon större omfattning. En förbättrad sysselsättningssituation kan tvärtom innebära en viss ökning av den kortare sjukfrånvaron. Framtida minskningar av ohälsotalet måste således åstadkommas genom att minska den långvariga sjukfrånvaron och förtidspensioneringen. Detta måste i huvudsak ske genom en mycket kraftig minskning av nybeviljade förtidspensioner. Rehabiliteringsersättning kan betalas ut under tid som försäkrad deltar i arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd. Rehabiliteringsersättning kan utges dels som rchabiliteringspenning, dels som särskilt bidrag. Utöver rehabiliteringsersättning omfattar anslagsposten även * ersättning vid köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster samt reha- biliteringsundersökningar m.m. vid RFV:s sjukhus * bidrag till arbetshjälpmedel * särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser (Dagmar 435 för år 1995) * resor till och från arbetsplatsen i stället för sjukpenning
* läkarutlåtanden som utfärdats av privatläkare
Det rådande arbetsmarknadsläget har försvårat rehabiliteringsarbetet och därmed återgången till arbetslivet. Det finns även uppgifter som tyder på att insatserna från arbetsgivarna, försäkringskassoma och RFV inte varit tillräckliga och därmed inte gett den effekt som avsågs med rchabiliteringsreforrnen som trädde i kraft den 1 januari 1992. Även förutsättningama för samverkan mellan de olika rehabiliteringsaktörema har påverkats negativt av lågkonjunkturen.
RFV har under hösten 1993 tagit fram ett brett upplagt åtgärdsprogram för att effektivisera och förbättra rehabiliteringsinsatsema. En nännare redovisning av åtgärdsprogrammet har lämnats i verkets fördjupade an- slagsframställning våren 1994.
Enligt statistik från RFV uppgick det genomsnittliga antalet dagar med rehabiliteringspenning per sjukpenningförsäkrad till 0.89 dagar år 1993. För åren 1994-1996 beräknas antalet rehabiliteringsdagar uppgå till 1.15, 1.2 resp. 1.2. Det särskilda bidraget skall täcka andra kostnader än in-
60
komstförlust som uppstår i samband med rehabilitering. Under år 1993 Prop. l994/95:100 utbetalades 80 miljoner kronor i särskilt bidrag. För åren 1994-1996 be- Bil. 6 räknas dessa kostnader uppgå till 80, 90 resp. 100 miljoner kronor.
För bidrag till arbetshjälpmedel uppgick kostnaderna för budgetåret 1993/94 till 86 miljoner kronor. RFV räknar med att det årliga utfallet framöver kommer att uppgå till 105 miljoner kronor. I dessa belopp bör inkluderas 5 miljoner kronor för utveckling av avancerade arbetshjälp- medel.
För att befrämja rehabiliteringsinsatser har försäkringskassoma möjlig- het att köpa yrkesinriktade rehabiliteringstjänster. För budgetåret 1993/94 är belastningen 599 miljoner kronor av avsatta 700 miljoner kronor. För budgetåret 1994/95 räknar RFV med att hela beloppet 700 miljoner kronor kommer att utnyttjas liksom för tid därefter.
Regeringen och Landstingsförbundet har för år 1995 avtalat om sär- skild ersättning motsvarande 435 miljoner kronor för rehabiliterings- och behandlingsinsatser. Därav skall två miljoner kronor avsättas för utvär- dering av medlens användning. De särskilda medlen bör i ökad utsträck- ning användas för rehabilitering av människor med psykiska störningar samt till projekt med inriktning mot att förbättra kvaliteten på sådana intyg/utlåtanden som utfärdas av behandlande läkare i samband med att patienter sjukskrivs.
Enligt regeringens bedömning bör kostnaderna för rehabiliteringsunder- sökningar vid RFV:s sjukhus föras samman med utgiftsslaget köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster under anslagsposten Rehabilitering. Anslaget B 5. Förtidspensioner minskas därmed med motsvarande be- lopp.
Enligt regeringens bedömning är det viktigt att insatserna för rehabili— tering fortsätter och att de ansvariga utvecklar och förbättrar rehabilite- ringsarbetet. Det är därvid viktigt att ta tillvara de erfarenheter som finns inom rehabiliteringsområdet och på olika sätt verka för att dessa erfaren- heter omsätts i det praktiska utvecklingsarbetet. Det är vidare enligt regeringens mening väsentligt att metoder för att redovisa resultat av gjorda rehabiliteringsinsatser utvecklas,
.—1 nsla gsberäknin g
Regeringen har med utgångspunkt i RFV:s beräkningar och med beak- tande av löneutvecklingen beräknat kostnaderna under detta anslag till 34 663 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Sjukpenning och rehabilitering för budgetåret 1995./96 anvisar ett förslagsanslag på 34 663 000 000 kronor.
61
B 2. Sjukvårdsförmåner m.m. Prop. 1994/95:100 1994/95 Anslag (nytt) 2 046 000 000 B”' 6 l995/96 Förslag' 23 145 000 000 varav 15 406 000 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
1) Fr.o.m. budgetåret l995/96 föreslår regeringen att redovisningsprineipema för- ändras genom införande av bruttobudgetering. Förändringen innebär ingen ökad kostnad för statsbudgeten totalt.
Anslaget finansierar försäkringskassomas och RFV:s kostnader för sjukvårdsförmåner m.m.
Området sjukvårdsförmåner omfattar sjukförsäkringens kostnader för vuxentandvård och läkemedel. Vidare omfattas fr.o.m. budgetåret l994/95 den ersättning som sjukförsäkringen lämnar till sjukvårdshuvud- männen för sjukresor, ersättning till huvudmännen för sjukhusvård som lämnas enligt överenskommelse med annan stat samt finansieringen av verksamheten vid Handikappinstitutet.
Genom ett av riksdagen nyligen fattat beslut kommer även ersättning från sjukförsäkringen och anslaget B 2. att lämnas till sjukvårdshuvud- männen för kostnader avseende hälso- och sjukvård, tandvård och resor i samband med vård som fr.o.m. den 1 januari 1994 lämnas till personer som inte är bosatta i Sverige men som till följd av EES-avtalets ikraft- trädande har rätt till vårdförmåner här enligt vad som följer av förord- ning (EEG) nr 1408/71 (prop. 1994/95:88, bet. l994/95:SfU8. rskr. 1994/9511 19). Detta förhållande består när Sverige blir medlem i EU.
Riksförsäkringsverket
RFV har i sin anslagsframställning redovisat anslagsbehovet för sjuk- vårdsförrnånema med uppdelning på olika utgiftsposter. Verkets bedöm- ning återfinns under de tre anslagsposter som anges under regeringens överväganden i det följande.
Regeringens överväganden
Redovisningen av anslaget är uppdelat på nedanstående tre anslagsposter — ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.
— läkemedelsförmånen
— tandvård
Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.
Regeringens förslag: Den 1 juli 1995 höjs den högsta avgift som får
tas ut vid sjukhusvård av pensionärer med hel ålders- eller förtids- pension från 75 till 80 kronor per vårddag.
62
Skälen för regeringens förslag: Anslagsposten omfattar för när- varande ersättning till sjukvårdshuvudmännen för sjukresor, ersättning till finansiering av Handikappinstitutet, ersättning för vissa vårdförrnåner med anledning av socialförsäkringskonvention resp. EES-avtal/EU-med- lemskap samt ersättning för sjukhusvård vid RFV:s sjukhus.
Genom beslut av riksdagen genomfördes den 1 juli 1994 vissa an- slagsmässiga förändringar av betydelse för vilka ersättningar till sjuk- vårdshuvudmännen som skall redovisas under denna anslagspost. Sam- manfattningsvis innebär denna förändring att samtliga särskilda ersätt— ningar som utges som en följd av den s.k. Dagmaröverenskommelsen. med undantag för ersättningen för sjukresor, ersättningen för rehabilite- rings- och behandlingsinsatser samt ersättningen till Handikappinstitutet. redovisas under anslaget C 1. Bidrag till hälso- och sjukvård. Den sär- skilda ersättningen för rehabiliterings- och behandlingsinsatser redovisas under anslaget B 1. Sjukpenning och rehabilitering.
Vid sin beräkning har RFV utgått från att några ändringar i de särskil- da ersättningarna för sjukresor och l—landikappinstitutet inte sker under åren 1995 och [996 i förhållande till år 1994. Vidare har verket utgått från att avdragen på pensioner vid sjukhusvård — vilka för år 1994 be- räknas uppgå till 505 miljoner kronor — inte förändras under de kom- mande två åren.
Regeringen har vid sin beräkning beaktat den överenskommelse som i början av december 1994 träffats mellan företrädare för regeringen och sjukvårdshuvudmännen om ersättningar från staten och sjukförsäkringen för år 1995 samt utgått från att motsvarande skall gälla även för år 1996. Vidare har vi tagit hänsyn till effekten av den föreslagna höjningen av avgiftstaket vid sjukhusvård för pensionärer med fem kronor per vård- dag. Denna höjning förutsätter ändring i 2 kap. l2 & lagen (l9622381) om allmän försäkring.
Med utgångspunkt från detta beräknar vi bruttokostnadema under den- na anslagspost till 1 384 miljoner kronor.
Låkernedelsförmånen inkl. hög/rosIrzuds'skyda'el
Regeringens förslag: Den 1 juli 1995 höjs egenavgiften för inköp av prisnedsatta förskrivna läkemedel. Avgiften höjs till högst 135 kronor och till 35 kronor för varje ytterligare samtidigt inköpt sådant läke- medel. Samtidigt höjs egenkostnadstaket för det beloppsbaserade högkostnadsskyddet för öppen sjukvård och prisnedsatta läkemedel från lägst ] 700 till lägst 1 800 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Som tidigare redovisats har betydan- de förändringar genomförts i regelsystemet för läkemedelsfönnånen under de senaste åren. De ändringar som trädde i kraft den 1 januari 1995 innebär att egenavgiften för ett prisnedsatt förskrivet läkemedel höjs från 120 till högst 125 kronor och från 10 till 25 kronor för varje
Prop. l994/952100 Bil. 6
ytterligare samtidigt inköpt sådant läkemedel. Samtidigt har egenkost- Prop. l994/951100 nadstaket för högkostnadsskyddet avseende öppen sjukvård och medicin Bil. 6 höjts från lägst 1 600 till lägst ] 700 kronor.
Trots de vidtagna kostnadsdämpande åtgärderna under senare år sker en fortsatt oroväckande ökning av försäkringens kostnader för läke- medelsförmånen av olika skäl som RFV ingående redovisat i sin an- slagsframställning. Regeringen har därför denna dag gett Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) i upp- drag att skyndsamt utreda förutsättningarna för att föra över kostnads- ansvaret för läkemedelsförmånen från RFV till sjukvårdshuvudmännen. l Utredningsuppdraget ingår också att göra en samlad översyn av utform- ningen av systemet med läkemedelsförmånen, inkl. högkostnadsskyddet.
I avvaktan på att utredningen skall redovisa överväganden och förslag anser regeringen att ytterligare kostnadsdämpande åtgärder är nödvän- diga att företa utan att förutsättningarna för översynsarbetet påverkas. Regeringen förordar till följd härav ytterligare höjningar av egenavgifter- na för prisnedsatta läkemedel och av egenkostnadstaket för högkost- nadsskyddet för öppen sjukvård och prisnedsatta läkemedel. Dessa för- ändringar som föreslås träda i kraft den 1 juli 1995 kräver ändringar i 3 och 7 55 lagen (1981 :49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.
Regeringen har vid beräkningen av denna anslagspost utgått från RFV:s senaste bedömning av de förväntade faktiska kostnaderna för läkemedelsförmånen under år 1994. Vidare har vi dels beaktat en pris- utveckling utöver den allmänna, dels räknat med en mindre volymök- ning. Vi har också tagit hänsyn till de redan beslutade åtgärderna fr.o.m. den 1 januari 1995 samt till de nu föreslagna besparingsåtgärdema fr.o.m. den 1 juli 1995. Dessa åtgärder beräknas minska kostnaderna med sammanlagt drygt 1 100 miljoner kronor under budgetåret.
Med dessa förutsättningar beräknar vi bruttokostnaden för läkemedels- förmånen till 17 784 miljoner kronor.
Tandvård
Den s.k. tandvårdsförsäkringen omfattar alla försäkrade fr.o.m. 20 år års ålder. Bam- och ungdom under 20 år har enligt tandvårdslagen(l985:125) rätt till avgiftsfri tandvård genom landstingens försorg.
De vuxnas kostnader för tandvård enligt tandvårdstaxan ersätts fr.o.m. den 1 september 1994 med 25 % för behandlingskostnader som över- stiger 500 kronor upp till 3 000 kronor, med 40 % mellan 3 000 och 7 000 kronor och med 70 % för kostnader däröver. Ersättning beräknas dock endast på halva kostnaden för ädla metaller som ingår i tandtek— niskt arbete. Ovanstående innebär således att någon försäkringsersättning inte lämnas för kostnader som understiger 500 kronor per behandlings- period.
Som tidigare redovisats avser regeringen att fullfölja arbetet med att reformera ersättningssystemet för vuxentandvård. Inriktningen är att en proposition härom skall kunna föreläggas riksdagen före sommaren 1995 för att möjliggöra ett ikraftträdande av det förändrade systemet den ] januari 1996.
64
Vid beräkningen av anslagsposten för tandvård har vi utgått från de Prop. l994/952100 beräknade effekterna av de sänkta ersättningsnivåema i tandvårdstaxan Bil. 6 fr.o.m. den I september 1994, tandvårdsrefonnens genomförande per 1 januari 1996 samt beaktat en viss prisutveckling. På grundval härav beräknar vi bruttokostnaden till 3 977 miljoner kronor.
A nslagsberäkning
Med hänvisning till vad som ovan redovisats under de tre anslagsposter- na beräknar vi de totala bruttokostnadema för anslaget B 2. Sjukvårdför- måner m.m. till 23 145 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. För lZ-månadersperioden juli l995-juni 1996 beräknas bruttokostnadema till 15 406 miljoner kronor
Förslag till lag om ändring i lagen (l962z38l) om allmän försäkring och till lag om ändring i lagen (l98lz49) om begränsning av läkemedel- skostnader, m.m. har upprättats inom Socialdepartementet. Förslagen har fogats till protokollet i detta ärende som bilaga 6.3 resp. 6.4.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
l. antar ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (19622381) om allmän försäkring
2. antar ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (l98lz49) om begränsning av läkemedelskostna- der, m.m.
3. till Sjukvårdsförmåner m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett för- slagsanslag på 23 145 000 000 kronor.
B 3. Närståendepenning
l993/94 Utgift 2 634 043 l994/95 Anslag 3 420 000 l995/96 Förslagl 41 400 000
varav 27 600 000 beräknat för juli l995 —juni 1996
1) Fr o m budgetåret l995/96 föreslår regeringen att redovisningsprineipema för- ändras genom införande av bruttobudgetcring. Förändringen innebär ingen ökad kostnad för statsbudgeten totalt. '
Ersättning i fomi av närståendepenning utges till närstående som avstår från förvärvsarbete för att vårda en svårt sjuk person. Ersättningen kan fr.o.m. år 1992 utges även vid vård på sjukvårdsinrättning. Närstående- penning utges med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten för samtliga dagar i ersättningsperioden. Rätten till ledighet är knuten till ersättningsrätten.
Fr.o.m. den 1 juni 1993 kan närståendepenning även utges med högst 240 dagar för vård av en person som blivit HIV-smittad vid användning av blodprodukter inom den svenska hälso- och sjukvården.
5 Riksdagen ] 994195. I saml. Nr IUI). Bilaga () 65
Fr.o.m. den 1 juli 1994 utökades antalet ersättningsdagar från 30 till Prop. 1994/951100 högst 60 dagar för varje person som vårdas. Bil. 6 Bestämmelserna finns i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård (ändrad senast 1994z3l8) och lagen (1993:332) om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa hiv-smittade.
Riksförsäkringsverket
Med anledning av det utökade antalet ersättningsdagar och den fortsatta utvecklingen beräknas ersättningen vid närståendevård uppgå till 41,4 miljoner kronor under budgetåret l995/96. Antalet ersatta dagar beräknas till ca 82 000 och den genomsnittliga ersättningen beräknas i december 1996 uppgå till 512 kronor per dag.
Närståendepenning, utveckling i belopp och ersatta dagar
Budgetår Belopp Antal brutto ersatta milj kr dagar
1990/91 9,9 22 624
1991/92 7.7 18 987
1992/93 13.3 31 669
1993/94 17.6 38 046
l994/95 prognos 24.3 50 000
l995/96 27.6 55 000 prognos 12 mån
1995/96 41.4 82 000 prognos 18 mån
Antalet personer som blivit HIV-smittade vid användning av blodpro- dukter inom den svenska hälso- och sjukvården uppgår för närvarande till högst 100 personer. Maximalt torde kostnaden för närståendepenning. förutsatt att samtliga 240 dagar utnyttjas, bli ca 10 miljoner kronor. RFV har inte gjort något särskilt tillägg för denna grupp vid anslagsberäk- ningen med hänvisning till att underlag saknas för bedömning av om och hur denna grupp kommer att förbruka de 10 miljoner kronorna över tiden.
Regeringens överväganden
Regeringen har med utgångspunkt i RFV:s uppgifter beräknat kostnader- na under detta anslag till 41,4 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.
Som regeringen tidigare redovisat skall utgiften för närståendepenning bruttoredovisas på statsbudgetens utgiftssida.
66
Som ett led i reformen med enhetliga ersättningsnivåer för dagersätt- Prop. 1994/952100 ningar, avses ersättningsnivån för närståendepenning sänkas till 75 % Bil. 6 den ljanuari 1997.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Närståendepenning för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags- anslag på 41 400 000 kronor
B 4. Handikappersättningar
1993/94 Utgift 928 097 907 1994/95 Anslag 915 000 000 1995/% Förslag 1 416 800 000
varav 940 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget bekostas handikappersättning dels som tilläggsförmån till folkpension, dels som självständig ersättning. Handikappersättning utges till person över 16 år som fått sin funktionsförmåga nedsatt innan han fyllt 65 år och därför behöver mer tidskrävande hjälp av annan och/eller har merkostnader p.g.a. sitt handikapp. Handikappersättning utbetalas med belopp som per år motsvarar 69 %, 53 % eller 36 % av basbe- loppet. Bestämmelsema finns i 9 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Handikappersättningen finansieras helt över statsbudgeten.
Riksförsäkringsverket
Den 1 januari 1994 infördes assistansersättning för svårt funktionshindra- de personer. Detta reducerar behovet av handikappersättning i vissa fall. Utvecklingen påverkas också av den allmänna trenden att antalet ersätt- ningar ökar.
Antal handikappersättningar och prognos
Dec 1992 51 600 Dec 1993 52 600 Dec 1994 52 500 Dec 1995 52 400 Dec 1996 53 000 Dec 1998 54 000
RFV beräknar vid ett antaget basbelopp om 35 600 kronor för 1995 och 36 600 kronor för år 1996 kostnaderna för handikappersättningar under budgetåret 1995/96 (18 mån) till 1 420 miljoner kronor.
67
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1994/95 gett Riksförsäk- Prop. 1994/95:100 ringsverket i uppdrag att före utgången av mars 1995 redovisa en analys Bil. 6 av hur antalet vårdbidrag och handikappersättningar påverkats nivå- och antalsmässigt av den statliga assistansersättningen.
Regeringens överväganden
Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets kostnadsbe- räkningar, och med beaktande av begränsningen i basbeloppets uppräk- ning samt dess utveckling, beräknat kostnaderna under anslaget till 1 416 800 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Handikappersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags- anslag på 1 416 800 000 kronor.
B 5. Förtidspensioner
1993/94 Utgift 14 650 759 917 1994/95 Anslag 15 410 000 000 1995/96 Förslag 21 080 000 000
varav 14 175 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget bekostas för innevarande budgetår förtidspension från folkpensioneringen, pensionstillskott till förtidspension, barntillägg till förtidspension samt kostnader för rehabiliteringsundersökningar m.m. vid Riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås.
Förtidspension utges till den som på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan fått sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt till följd av sjukdom med minst en fjär- dedel. Från och med den 1 juli 1993 utges förtidspension som hel. tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förtidspension utgör för ' ogift pensionstagare 96 % och för gift pensionstagare vars make har hel folkpension i form av ålders- eller förtidspension eller ålderspension och förtidspension 78,5 % av basbeloppet. Vid beräkning av utgående pen- sionsf'örmåner används ett belopp som motsvarar basbeloppet minskat med 2 %. Den som har låg eller ingen ATP får dessutom pensionstill- skott. Maximalt pensionstillskott motsvarar 105,5 % av det med 2 '.!-"b reducerade basbeloppet. Pensionstillskottet avräknas krona för krona mot utgående ATP.
Bestämmelserna om förtidspension och pensionstillskott finns i lagen (.1962z381) om allmän försäkring och lagen (1969:205) om pensionstill- skott.
68
Riksförsäkringsverket Prop. 1994/95:100
Antalet förtidspensioner ökade med 5 000 — 9 000 per år under l980- Bil" 6 talet och början av 1990-talet. År 1992 ökade dock antalet med 16 000 och under år 1993 med 19 000. Under år 1994 har ökningstakten avtagit jämfört med år 1992 och år 1993.
Riksförsäkringsverket beräknar anslagsbehovet för förtidspensionering- en till 23 220 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Regeringens överväganden Besparingar på förtidspensionerna m.m.
Regeringens förslag: Folkpension i form av förtidspension sänks med 6 procentenheter av basbeloppet samtidigt som pensionstillskott till förtidspension höjs från 105,5 % av basbeloppet till 1115 %. Hel folkpension i form av förtidspension för ogift försäkrad skall utgöra 90 % av basbeloppet.
För gift försäkrad vars make har hel folkpension i form av ålderspension. förtidspension eller en kombination av ålderspension och förtidspension skall hel folkpension i form av förtidspension utgöra 72,5 % av basbeloppet. Har maken tre fjärdedels eller halv folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller en kombi— nation av ålderspension och förtidspension utges hel förtidspension med 76.9 % respektive 81,25 % av basbeloppet. Har maken en fjärdedels ålders- eller förtidspension utges hel förtidspension med 85,6 % av basbeloppet. Har maken rätt att uppbära folkpension i form av ålderspension utges hel förtidspension med 72,5 % av bas- beloppet. 1 fråga om förtidspension enligt äldre bestämmelser som utges till gift försäkrad vars make uppbär två tredjedels pension skall hel pension utges med 78,33 % av basbeloppet. Uppbär maken här- utöver en fjärdedels ålderspension utges hel förtidspension med 72,5 % av basbeloppet. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.
Regeringens bedömning: Kostnader för rehabiliteringsundersök- ningar vid Riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås bör fr.o.m budgetåret 1995/96 f1yttas från det nuvarande anslaget B 5. Förtidspensioner och föras samman med utgiftsslaget köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster under anslaget B 1. Bidrag till sjukpenning och rehabilitering.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Det ekonomiska läget i landet innebär att stora besparingar måste göras inom de flesta områden. Regeringen har i propositionen Vissa ekonomisk-politiska åt- gärder m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/951FiU1, rskr. l994/95:145) föreslagit omfattande besparingar och inkomstförstärkningar. Regeringen
69
aviserade att en proposition med förslag i syfte att bl.a. förbättra bered- Prop. 1994/952100 ningen av beslut om sjukpenning och förtidspension kommer att före- Bil. 6 läggas riksdagen så att den kan behandlas under våren 1995. Ytterligare åtgärder i syfte att stärka de offentliga finanserna är dock nödvändiga.
Utvecklingen av förtidspensioneringen har under lång tid karaktärise- rats av att en ökande andel av befolkningen uppbär sådan pension. Detta innebär att allt fler människor permanent hamnar utanför arbetsmarkna- den och att kostnaderna för förtidspensioneringen stiger.
Mot denna bakgrund anser regeringen att folkpension i form av förtids- pension bör sänkas med 6 procentenheter och pensionstillskott till för- tidspension samtidigt höjas i motsvarande grad. Detta innebär följakt- ligen att pensionstillskott till förtidspension höjs från 105,5 % av basbe- loppet till 111,5 %. Den nuvarande grundnivån inom förtidspensione- ringen behålls därigenom intakt eftersom summan av folkpension och pensionstillskott ligger kvar på samma nivå som hittills. Detta innebär att det är de som har inkomster ovanför grundnivån i förtidspen- sionssystemet som får vidkännas besparingen. En viss kompensation sker också för de förtidspensionärer som uppbär bostadstillägg. Detta hänger samman med att det vid den inkomstberäkning som görs vid fastställan- de av bostadstillägg till pensionärer bortses från ATP—inkomster till den del som tilläggspensionen föranlett minskning av pensionstillskottet.
Hel förtidspension utges enligt nuvarande regler med 96 % av basbe- loppet. Förslaget innebär en sänkning till 90 % av basbeloppet. Motsvar- ande sänkning med 6 procentenheter bör göras i fråga om övriga nivåer för folkpension i form av förtidspension. Följaktligen bör för gift försäk- rad vars make har hel folkpension i form av ålderspension eller förtids- pension eller ålderspension och förtidspension hel folkpension i form av förtidspension utgöra 72,5 % av basbeloppet. Har maken tre fjärdedels eller halv folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller ålderspension och förtidspension skall hel förtidspension utges med 76,9 % respektive 81,25 % av basbeloppet. Har maken en fjärdedels ålders- eller förtidspension bör hel förtidspension utges med 85.6 av basbeloppet. Har maken rätt att uppbära folkpension i form av ålders- pension bör hel förtidspension utges med 72.5 % av basbeloppet. 1 fråga om förtidspension enligt äldre bestämmelser som utges till gift försäkrad vars make uppbär två tredjedels pension bör hel pension utges med 78.33 % av basbeloppet. Uppbär maken härutöver en fjärdedels ålders- pension bör hel förtidspension utges med 72,5 % av basbeloppet.
Förslaget beräknas medföra en besparing på 580 miljoner kronor brutto beräknat på årsbasis. Nettobesparingen efter skatt beräknas till 350 miljoner kronor på årsbasis. För l8-månadersbudgeten l995/96 beräknas förslaget leda till en besparing under anslaget B 5. Förtidspensioner med 870 miljoner kronor. Utgifterna under anslaget B 10. Bostadstillägg till pensionärer beräknas öka med 60 miljoner kronor under budgetåret 1995/% till följd av förslaget.
Förslaget bör träda i kraft den 1 juli 1995.
70
Vid beräkningar av förtidspensionsutgiftema under budgetåret 1995/96 Prop. 1994/952100 har även hänsyn tagits till regeringens bedömning rörande folkpension Bil. 6 till gift pensionsberättigad som redogörs för under anslag B 7. Ålders- pensioner.
Från nuvarande anslaget B 5. Förtidspensioner bekostas bl.a. rehabilite- ringsundersökningar vid RFV:s sjukhus i Tranås och Nynäshamn. Kost- naderna för dessa undersökningar beräknas under budgetåret 1995/96 till 210 miljoner kronor (140 miljoner kronor 1995/96 12 mån). RFV har i sin anslagsframställning föreslagit att kostnaderna för dessa undersök- ningar skall flyttas till anslaget för sjukförsäkring och rehabilitering.
Under anslaget B 1. Bidrag till sjukpenning och rehabilitering finns medel anslagna för försäkringskassoma att köpa yrkesinriktade rehabili- teringstjänster. Budgetåret 1994/95 anslogs 700 miljoner kronor för detta ändamål. Regeringen anser att kostnaderna för rehabiliteringsundersök- ningar vid RFV:s sjukhus bör föras samman med utgiftsslaget köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster.
A nslagsberäkning
Mot bakgrund av Riksförsäkringsverkets beräkningar, med beaktande av förslaget om folkpension till gift pensionsberättigad som redogörs för under avsnitt B 7. Ålderspensionärer och med beaktande av begräns- ningen i basbeloppets uppräkning samt dess utveckling och till de före- slagna åtgärderna beräknar regeringen kostnaderna under anslaget till 21 080 miljoner kronor.
Förslag till lag om ändring i lagen (1961:381) om allmän försäkring har upprättats inom Socialdepartementet och bör bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6.3.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott
3. godkänner vad regeringen anfört om ändrad finansiering av kost- nader för rehabiliteringsundersökningar m.m. vid RFV:s sjukhus i Tranås och Nynäshamn
4. godkänner vad regeringen anfört om folkpension i form av för- tidspension till gift pensionsberättigad vars make inte uppbär folk- pension
5. till Förtidspensioner för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 21 080 000 000 kronor.
71
B 6. Vissa yrkesskadeersättningar m.m. Prop. 1994/951100 l993/94 Utgift 3 965 291 B”" 6 1994/95 Anslag 3 300 000 1995/96 Förslag 9 150 000
varav 6 100 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor. Härifrån be- kostas vidare ersättning som enligt särskilda författningar utges för skadefall yppade före den 1 juli 1977 bl.a. vid tjänstgöring i civilför- svaret eller vid brandsläckning samt yrkesskadeersättningar åt fångar m.fl. För motsvarande skadefall inträffade efter juni 1977 belastas an- slaget i första hand med ersättningar som utges enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP.).
Från och med den den 1 juli 1993 gäller att rätten till arbetsskadesjuk- penning i princip har avskaffats. Samtidigt slopades sjukpenning enligt LSP med undantag för den särskilda sjukpenningen enligt 13 & LSP.
Riksförsäkringsverket
För budgetåret 1995/% beräknas medelsbehovet för äldre skadefall till ca 1,7 miljoner kronor, varav ca 0,3 miljoner kronor för kvarstående uppräkningskostnader för vissa livräntor från arbetsskade- resp. fiskarför- säkringsfonden. För nyare skadefall beräknas medelsbehovet till ca 3 miljoner kronor. RFV föreslår att anslaget förs upp med 4,7 miljoner kronor med utgångspunkt från ett basbelopp om 35 600 kronor för år 1995 och 36 600 kronor för år 1996.
Staten kan i vissa fall ådömas att betala skadestånd till enskild om t.ex. en statlig myndighet begått fel. Om den enskilde till följd härav drabbats av personskada med bestående invaliditet utges skadeståndet i fomt av livränta. Vid utgången av år 1993 administrerade RFV ca 150 skade- ståndslivräntor. Utgifterna uppgick samma år till 2,8 miljoner kronor. Utgifterna belastar inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter, netto.
RFV föreslår att nämnda skadeståndslivräntor fr.o.m. den 1 juli 1995 finansieras från anslaget B 6. Vissa yrkesskadeersättningar m.m. RFV erfar att lönekostnadspåläggen för statliga myndigheter skall upphöra fr.o.m den 1 juli 1995 och ersättas med arbetsgivaravgifter. En fortsatt finansiering av de aktuella skadeståndslivräntor för nämnda inkomsttitel skulle därmed komma att leda till ett underskott på denna inkomsttitel.
Regeringens överväganden
Regeringen avser att i 1995 års kompletteringsproposition återkomma med ett förslag som innebär att statliga myndigheter skall betala social- avgifter enligt samma regler som övriga arbetsgivare fr.o.m. den 1 juli 1995. Mot bakgrund härav biträder regeringen RFV:s förslag att nämn- da skadeståndslivräntor skall finansieras från anslaget B 6. Med utgångs- punkt häri och i RFV:s kostnadsberäkningar och med beaktande av be- gränsningen i basbeloppets uppräkning samt dess utveckling beräknar regeringen kostnaderna under anslaget till 9,15 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbelut Prop. l994/952100
'l. Regeringen föreslår att riksdagen Bl 6
till Vissa yrkesskadeersättningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 9 150 000 kronor.
Arbetsskadeförsäkringen
Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egen- företagare och ger ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i sitt arbete.
Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring omfattar skador enligt ett generellt arbetsskadebegrepp. Som arbetsskada ansågs före den 1 januari 1993 skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Även olycksfall vid färd till eller från arbetsstället räknas som olycksfall i arbetet. om färden föranleds av och står i nära samband med arbetet. För skada som framkallats av smitta gäller särskilda regler. Om en för- säkrad varit utsatt för olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet skulle enligt de före år 1993 gällande reglerna skada som han ådragit sig anses vara orsakad av den skadliga inverkan om inte betydligt starkare skäl talar mot det.
Från och med den 1 januari 1993 har kravet på skadlighet hos en ar- betsmiljöfaktor höjts från sannolikhet till hög grad av sannolikhet. Sam- tidigt har kravet på orsakssamband mellan skadlig inverkan i arbetet och den försäkrades skada skärpts så att samband skall anses föreligga om övervägande skäl talar för det. För skador som inträffat före den 1 januari 1993 och som anmälts till försäkringskassan senast den 30juni l993 tillämpas dock alltjämt äldre bestämmelser.
Arbetsskadeförsäkringen var tidigare samordnad med den allmänna sjukförsäkringen på så sätt att ersättning utgavs från sjukförsäkringen de första 180 dagarna (90 dagar före den 1 januari 1992) efter det att skadan visade sig, den s.k. samordningstiden. Från arbetsskadeförsäk- ringen utgavs efter samordningstidens slut ersättning för sjukvårdskost- nader inkl. resor och andra till skadan hänförliga kostnader, liksom ar- betsskadesjukpenning.
Sedan den 1 juli 1993 gäller att rätten till arbetsskadesjukpenning har i princip slopats för den som är sjukförsäkrad enligt lagen (l962:381') om allmän försäkring. Vidare utges från samma tidpunkt inte längre ersättning från arbetsskadeförsäkringen för andra kostnader än för sjuk- vård utom riket, tandvård och särskilda hjälpmedel.
För den som ådragit sig en arbetsskada föreligger således numera i regel endast rätt till arbetsskadelivränta, dvs. ersättning vid bestående nedsättning av arbetsförmågan. Sådan livränta kan också utges till efter- levande.
Arbetsskadeförsäkringen tar sikte på den faktiska nedsättningen i den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete. Ersätt- ning för arbetsskada i form av livränta skall i princip utgöra skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade kan antas ha haft om han inte
73
hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas få. Prop. 1994/95:100 Livräntan ersätter en årlig inkomstförlust upp till samma inkomstak som Bil. 6 gäller för ATP, dvs. 7,5 gånger basbeloppet. Antalet arbetsskadeärenden ökade under i stort sett hela 1980-talet. År 1985 uppgick antalet ärenden som skulle prövas hos försäkringskassoma till knappt 65 000. År 1989 var antalet som högst eller 118 600. År 1992 uppgick antalet ärenden till 82 000. År 1993 skedde en ökning till 91 200. Denna ökning är dock sannolikt tillfällig och beror på över- gångsreglema till de ändringar i lagen om arbetsskadeförsäkring som skedde fr.o.m. den 1 januari 1993. Antalet livräntor fortsätter att öka. 1 december 1987 var antalet liv- räntetagare 18 500 och i december 1993 hade antalet ökat till 96 300. Trots förändrade regler torde antalet livräntor komma att öka ytterligare under en följd av år. År 1980 uppgick utgifterna för arbetsskadeförsäkringen till 1 115 miljoner kronor. Utgiftsutvecklingen från år 1989 illustreras i följande diagram.
Arbetsskadeförsäkringens utgifter åren 1989 — 1994, miljoner kronor (inkl. er- sättning enligt äldre lagstiftning)
År Sjukpenning livränta Frsättning enl. Summa äldre lag
1989 5 393 1 820 1 103 8 316 1990 6 149 2 540 1 150 9 839 1991 6744 3312 1239 11295 1992 6 569 3 812 1233 11614 1993 5 194 4 477 1 196 10 867 1994 prel 1 700 4 750 1 160 7 610
Arbetsskadeförsäkringens utgifter har ökat kraftigt under 1980-talet. De senaste årens regeländringar kommer dock att minska utgifterna framför allt vad gäller arbetsskadesjukpenning.
Arbetsskadefondens medelsbehållning uppvisar sedan år 1987 ett underskott. Vid utgången av år 1993 var det ackumulerade underskottet drygt 21 500 miljoner kronor. Vid oförändrat avgiftsuttag kan under— skottet i arbetsskadefonden beräknas till ca 12 300 miljoner kronor år 1999. 1 bilaga 6.8 Socialförsäkringens finansiering och kostnader redo- visas bl.a. finansieringen av arbetsskadeförsäkringen.
Sedan den 1 januari 1993 gäller att vid beräkning av vissa pensionsför- måner. bl.a. folk- och tilläggspension i form av förtidspension. skall det fastställda basbeloppet minskas med 2 %. Vid frågans behandling i riks- dagen framhöll socialförsäkringsutskottet -— som tillstyrkte förslaget att vid beräkning av vissa pensionsförmåner basbeloppet skulle minskas
74
med 2 % — med anledning av en motion rörande arbetsskadelivräntorna Prop. 1994/951100 att om även livräntoma skulle minskas med 2 % skulle den effekten Bil. 6 uppkomma att kostnaden vältrades över på arbetsmarknadsförsäkringar- na. Utskottet ansåg att det fanns anledning för regeringen att uppmärk- samma problemet med kostnadsövervältringen till föjd av samordningen mellan pensionerna och arbetsskadelivräntorna och tillstyrkte därför bifall till motionen. Riksdagen biföll utskottets hemställan (prop. 1992/93:50 och 1992/93:116, bet. l992/93:SfU9, rskr. 1992/93:157). Regeringens avsikt var att som ett led i höstens budgetarbete pröva möjliga åtgärder med inriktning att de generellt verkande besparingarna på pensionsområdet även skulle få genomslag för pensionärer som upp- bär arbetsskadelivränta. Den under år 1993 tillsatta Sjuk- och arbetsskadeberedningen har i uppdrag att lämna förslag till en ny ordning för lagfästa ersättningar vid sjukdom och arbetsskada. Regeringens avsikt är att inom kort besluta om tilläggsdirektiv till Sjuk- och arbetsskadeberedningen. Mot bakgrund härav finns det för närvarande inte skäl att föregripa beredningens arbete och regeringen avstår därför från att lägga fram något förslag i denna del.
11. Försäkring vid ålderdom m.m.
Under denna rubrik behandlas anslagsposterna B 7 — B 1 1.
Ålderspensionen skall ge ekonomisk trygghet för de äldre. De som pensionerar sig från ett aktivt förvärvsliv skall få en ersättning som gör det möjligt att leva på ungefär samma standard som tidigare. Den som inte tidigare förvärvsarbetat, eller gjort så i liten utsträckning, skall i pensionssystemet vara garanterad en skälig levnadsnivå utan att social- tjänstens behovsprövning skall bli aktuell.
1 det nuvarande pensionssystemet uppbär alla pensionärer folkpension. De som förvärvsarbetat får därutöver allmän tilläggspension (ATP). Till dem som har låg eller ingen ATP utgår pensionstillskott. Dessutom kan de med låga inkomster få bostadstillägg.
Mot bakgrund av det omedelbara behovet att reducera de offentliga utgifterna och därmed dämpa utvecklingen av statsskulden är det ofrån- komligt att ålderspensionärema skall beröras av neddragningar, i synner- het som ålderspensionema utgör en stor del av de offentliga utgifterna. Rättviseskäl talar också för att pensionärerna skall dela de bördor som en sanering av statsfinanserna innebär för de förvärvsaktiva. Utöver vad som anges i propositionen Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/952FiU1, rskr. 1994/95:145) föreslås nu ytterligare besparingar genom att makar alltid skall få folkpension med 78,5 procent av basbeloppet oavsett om den andra maken arbetar eller är pensionär. Därtill kommer utgiftsminskningar som ett resultat av succe- ssivt senarelagda utbetalningar och en striktare inkomstprövning av rätten till bostadstillägg för pensionär. Fördelningspolitiska hänsyns- taganden har vägt tungt för utformningen av regeringens förslag.
75
För att på sikt kunna uppnå de välfärdspolitiska målen och bibehålla Prop. 1994/952100 ett offentligt pensionssystem som ger alla såväl en inkomstbaserad pen- Bil. 6 sion som ett grundskydd behöver detta reformeras. För att kunna säker- ställa den långsiktiga trovärdigheten måste det allmänna pensionssyste— met bli mer följsamt mot samhällsekonomiska och demografiska föränd- ringar. 1 detta syfte fattade riksdagen beslut om riktlinjer för en reforme- ring av det nuvarande systemet (prop. 1993/94:250, bet.]993/94:Sfu24, rskr 1993/94:439). För att säkra den breda politiska enighet som präglat reformarbetet har en särskild genomförandegrupp tillsatts för att med- verka i den fortsatta beredningen av reformen och att vårda överenskom- melsen.
Utgiftsutveeklingen för de aktuella försäkringsgrenama framgår av följande tabell:
Ålderspension Efterlevandepension Särskilt Bostads- pensions- tillägg folkpen- ATP folkpen- A'l'l' tillägg
sion sion 1985 33 295 28 840 1 380 3 955 — 4 167 1990 45 570 54 270 1 549 7 216 -— 6 164 1991 49 830 61 840 1 668 8 253 6 7 702 1992 51 780 67 760 1 700 9 064 8 8 137 1993 51 820 70 755 1 655 9 455 11 9 724 1994 52 680 75 240 1 639 10 067 12 10 840
De samlade socialförsäkringsutgiftema inklusive ATP och delpension redovisas i bilaga 6.8 Socialförsäkringens finansiering och kostnader.
Vidtagna och planerade åtgärder
Enhetlig folkpension för gifta
Folkpension för gift ålderspensionär är enligt nuvarande regler olika stor beroende på om maken uppbär folkpension eller inte. Om maken är pensionär utgör folkpensionen 78,5 % av basbeloppet medan folkpensio- nen utgör 96 % av basbeloppet om maken inte är pensionär. Denna regel är enligt regeringens uppfattning inte längre tidsenlig varför vi anser att folkpension för gift fr.o.m. den 1 januari 1996 alltid bör vara 78,5 % av basbeloppet. oavsett om maken är pensionär eller inte. En sådan föränd- ring minskar ålderspensionsanslaget med 480 miljoner kronor per år. Regeringen aviserar i det följande att denna förändring bör göras och avser att återkomma till riksdagen under våren med författningsförslag.
76
Bostadstillägg till pensionärer Prop. l994/95:100
. . B'l. Med tanke på det statsfinanSiella läget anser regeringen det vara nödvän- l 6
digt att även se över reglerna för det inkomstprövade bostadstillägget för pensionärer. 1 det följande redovisar vi ett antal förändringar från den 1 juli 1995 som i första hand syftar till att skärpa inkomstprövningen. Av störst betydelse är förslaget till höjd inkomstavtrappning med 5 procentenheter som minskar kostnaderna med 700 miljoner kronor per år. Vidare anser vi att arbetsinkomster alltid skall ingå i årsinkomsten för KBT, att bostadstillägg i ökad utsträckning bör samordnas med bo- stadsbidrag och att avdragsrätten för skuldränta begränsas.
Regeringen aviserar i denna proposition också att det särskilda grund- avdraget bör reduceras mot kapitalinkomster fr.o.m. den 1 januari 1996. För att mildra marginaleffektema för kapitalinkomster bör som en följd härav beräkningen av inkomst av kapital för KBT ändras på så sätt att den förhöjda avkastningen på 10 % slopas.
Särskilt grundavdrag för pensionärer
Regeringens bedömning: Det särskilda grundavdraget för pensio— närer bör avtrappas mot kapitalinkomster fr.o.m. 1997 års taxering.
Skälen för regeringens bedömning: Genom skattereformen 1990 av- skaffades det extra avdraget för folkpensionärer. I stället infördes ett särskilt grundavdrag. Reglerna finns i 48 & kommunalskattelagen (1928z370) och i punkt 1 av anvisningarna till nämnda lagrum. Avdraget uppgår till 151,5 procent av basbeloppet för ensamstående och till 134,0 procent av basbeloppet för gifta. Avdraget får inte överstiga summan av sådan uppburen pension som enligt vissa regler skall reducera grund- avdraget.
Avdraget avtrappas med 65 procent av den del av uppburen pension, frånsett inkomster från privata pensionsförsäkringar, som överstiger det för den skattskyldige gällande avdragsbeloppet. Detsammma gäller taxerad förvärvsinkomst för den som vid utgången av året före beskatt- ningsåret inte uppbar folkpension. En folkpensionär garanteras dock minst samma grundavdrag som skattskyldig utan pension. I samband med att det särskilda grundavdraget infördes beslutades att av statsfinan- siella skäl avdraget övergångsvis under åren 1991 och 1992 skulle redu- ceras även med 65 procent av inkomst av kapital till den del denna in- komst översteg 1 600 kronor samt mot inkomst av passiv näringsverk- samhet och — i enlighet med vad som gällde för det extra avdraget — mot förmögenhet.
Mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget är det enligt regeringens mening motiverat att av besparingsskäl göra det särskilda grundavdraget något mindre fömiånligt för pensionärer som vid sidan av pensionen också har kapitalinkomster. En avtrappning av grundavdraget
77
mot kapitalinkomster bör därför återinföras fr.o.m. inkomståret l996. Prop. 1994/951100 Avtrappningen bör dock begränsas till att ske mot endast inkomst av Bil. 6 kapital och således inte mot förmögenhet och passiv näringsverksamhet. Något fribelopp föreslås dock inte.
Enligt regeringens beräkning medför denna förändring av det särskilda grundavdraget ökade intäkter för staten med 1 200 miljoner kronor per år.
Regeringen avser att under år 1995 lägga fram erforderliga förslag till lagändringar.
För att motverka de ökade marginalskatteeffekter som uppstår på grund av avtrappningen mot kapitalinkomster bör vissa justeringar göras i reg- lerna om bostadstillägg. Sistnämnda fråga behandlas under anslaget B 10. Bostadstillägg till pensionärer.
Ändrade utbetalningstia'punkter för pension
Folkpension, tilläggspension och bostadstillägg betalas med nuvarande regler ut mellan den 13:e och 17:e i utbetalningsmånaden. Det exakta datumet bestäms av vilken dag i månaden som pensionären är född —ju tidigare födelsedag desto tidigare utbetalningsdag. Eftersom utbetal- ningen sker i mitten av den månad som pensionen avser är följden att pensionen till hälften betalas ut i förskott och till hälften i efterskott, till skillnad mot lön som till största delen betalas ut i efterskott. Regeringens uppfattning är att pensionen så långt möjligt bör betalas ut i anslutning till normal tidpunkt för utbetalning av lön och att utbetalningarna bör göras den 23:e och 24:e i utbetalningsmånaden.
De aktuella pensionsutbetalningarna uppgick i december 1994 till 12,5 miljarder kronor netto. Vilken dag som pensionen betalas ut har betydel- se för statens upplåningsbehov och därmed ränteutgifter. En förskjutning av utbetalningarna med en dag ger en ränteeffekt på ca 30 miljoner kronor per år. Av statsfinansiella skäl finns det därför skäl att överväga en ändring av nuvarande utbetalningstidpunkter.
En förvärvsarbetande får normalt sin lön omkring den 25:e i utbetal- ningsmånaden. Det bör därför vara naturligt för den som går i pension att pensionen betalas ut vid motsvarande tidpunkt. Den som redan upp— bär pension har däremot många gånger hunnit anpassa sin ekonomi efter den tidigare utbetalningen, varför en senareläggning av utbetalningstid- punkten innebär en viss omställning. En sådan omställning är dock av engångskaraktär. När flyttningen väl har gjorts bör den senare utbetal- ningsdagen inte innebära några ekonomiska problem för någon pensio- när, eftersom det även då kommer att vara lika långt mellan pensionsut— betalningama som det är i dag. Att flytta utbetalningen med omkring 10 dagar innebär dock för många en stor ekonomisk påfrestning om den sker vid ett tillfälle. Det är därför rimligt att förändringen sker i flera steg med högst några dagar åt gången.
Ett skäl till att betala ut pensionen vid mitten av månaden, i stället för att betala ut den i samband med löneutbetalningama, är att belastningen på postkontoren inte skall vara så koncentrerad. Av samma skäl och av
78
säkerhetsskäl är därför utbetalningarna fördelade på fem dagar. Med åren Prop. l994/952100 har andelen pensioner som betalas ut på konto ökat betydligt. För när- Bil. 6 varande är det endast sju procent av utbetalningarna som sker via post- anvisning. Antalet minskar ytterligare framöver eftersom en övergång till generell kontoinsättning pågår. De tidigare nämnda skälen för att betala ut pensionen i mitten av månaden har i och med övergången till konto- insättning minskat i betydelse. Trots detta är det ofrånkomligt att belast- ningen på posthantering och betalningsströmmar ökar betydligt om även pensionsutbetalningarna sker den 25:e. Regeringen anser därför att pen- sionerna bör fördelas på två dagar och betalas ut den 23:e och 24:e i utbetalningsmånaden.
För staten innebär en senareläggning av utbetalningarna en räntevinst i och med att upplåningsbehovet minskar. Med en flyttning av pensionsut- betalningama till den 23:e och 24:e beräknas räntevinsten uppgå till 280 miljoner kronor netto per år.
Reformering av ålderspensionssystemel
Riksdagen beslöt den 8 juni 1994 att godkänna de förslag till riktlinjer för en reformering av det allmänna ålderspensionssystemet som lades fram i regeringens proposition Reforrnering av det allmänna pensionssys- temet (prop. 1993/94:250, bet. l993/94:8fU24, rskr. l993/94:439). Pro- positionens förslag baserades på den överenskommelse som träffades inom Pensionsarbetsgruppen mellan företrädare för de fyra dåvarande regeringspartiema och Socialdemokratema. 1 propositionen, som inte innehöll några lagförslag, lades principerna för ett reformerat ålderspen- sionssystem fast.
De antagna riktlinjerna innebär att ATP-systemet på sikt omvandlas till ett system för inkomstrelaterad ålderspension. Finansieringen av de pen- sioner som fr.o.m. år 2000 skall börja betalas ut enligt reformerade reg- ler sker ur Allmänna pensionsfonden samt de särskilda premiereserv- kontona. Betalningsansvaret för folkpension som utgår som ålderspen- sion förs över från statsbudgeten till Allmänna pensionsfonden.
Finansieringen av ATP-pensioner i form av förtidspension och efter- levandepension förs över från ATP-systemet till statsbudgeten eller orga- niseras som en självständig försäkringsgren. Den utfyllnad till inkomst- relaterad pension i forrn av garantipension, som införs fr.o.m. sekel- skiftet, skall finansieras över statsbudgeten.
Det reformerade ålderspensionssystemet skall finansieras med en ålderspensionsavgift som utgår dels som allmän egenavgift, dels som arbetsgivaravgift eller egenavgift enligt lagen (1981:691) om socialav- gifter. Ålderspensionsavgiften skall uppgå till 18,5 % av avgiftsunder- laget. Den införs suceessivt och ersätter nuvarande tilläggs— och folk- pensionspensionsavgiftcr. Ålderspensionsavgift skall tas ut på alla in- komster som ger pensionsrätt. Underlaget för avgiften till pensionssyste- met skall således breddas till att omfatta alla pensionsgrundande in- komstslag. Det innebär att pensionsgrundande ersättningar från socialför- säkringen i form av t.ex. sjukpenning och föräldrapenning liksom dag-
79
penning från arbetslöshetskassa kommer att beläggas med ålderspen- Prop. 1994/95:100 sionsavgift. Avgiften betalas inom ramen för respektive försäkrings- eller Bil. 6 bidragssystem.
Den dåvarande regeringen beslutade i juni 1994 att tillkalla den s.k. Genomförandegruppen med uppgift att medverka i den fortsatta bered- ningen av pensionsreformen och att vårda överenskommelsen.
Riksdagen godkände i december 1994 regeringens förslag om vissa förändringar i finansieringen av det allmänna pensionssystemet (prop. 1994/95:41 bet.l994/95:SfU6, rskr. 1994/95:81) med anledning av pen- sionsreformen. Det innebär bl.a. att det fr.o.m. [ januari 1995 införs en allmän egenavgift i form av pensionsavgift, som uppgår till 1 % av de inkomster som ligger till grund för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Vidare skall den del av influtna medel från tilläggspensions- avgiften som är hänförlig till inkomstdelar över förmånstaket i pensions- systemet fr.o.m. år 1995 föras till statsbudgeten istället för till Allmänna pensionsfonden. Därtill skall fr.o.m. år 1995 en del av tilläggspensions- avgiftema sättas av till en särskild förvaltning för att användas i det premiereservsystem som enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall inrättas inom ramen för det reformerade ålderspensionssystemct. Detta system innebär att en viss del av inbetalda avgifter avsätts till individu- ella premiereservkonton. Regeringen har fattat beslut om direktiv till en särskild utredare som skall lämna förslag till hur detta system tekniskt bör utformas (dir. 1994:96).
Fram/lynning av det formella ikraftträdandet av det reformerade pensionssvstemets intjänanderegler
Regeringens förslag: Det formella ikraftträdandet av det reformerade ålderspensionssystemets intjänanderegler bör flyttas fram ett år till den ljanuari 1997.
Skälen för regeringens förslag: Enligt riksdagens beslut med anled- ning av proposition 1993/95:250 skall lagstiftningen om det reformerade inkomstrelaterade ålderspensionssystemet träda i kraft den 1 januari 1996.
Socialdepartementet kommer under våren 1995 att remittera en depar- tementspromemoria med lagförslag om bl.a. intjänande av inkornstrelate- rad pensionsrätt och beräkning av pension i det reformerade ålderspen- sionssystemet. Enligt regeringens mening är det av stor vikt att dessa förslag till detaljutformning av det reformerade pensionssystemet blir föremål för en ordentlig remissbehandling. Ett ikraftträdande vid nästa årsskifte skulle inte, med hänsyn till att Lagrådets yttrande skall inhäm- tas innan proposition med förslag till lagstiftning kan lämnas till riks- dagen, ge tillräcklig tid för remissbehandling. Eftersom de reformerade reglerna för intjänande av pensionsrätt bör träda i kraft vid ett kalender- årsskifte talar starka skäl för att det formella ikraftträdandet flyttas fram
80
till den 1 januari 1997. Därigenom ges även mer tid för administrativa Prop. 1994/952100 förberedelser. Mot denna bakgrund har Genomförandegruppen enats om Bil. 6 att föreslå regeringen att ikraftträdandet skjuts upp.
Framflyttningen får ingen inverkan på reformens genomförande i sak. Retroaktiv pensionsrätt baserad på inkomst och s k bamår kommer att beräknas fr.o.m. år 1960 för personer födda år 1935 eller senare. Pen— sionsrätt för vämpliktstjänstgöring och studier kommer att intjänas fr.o.m. år 1995. Tillsammans med remissynpunktema skall departe- mentspromemorian läggas till grund för en proposition till riksdagen med regler för intjänande och beräkning av reformerad ålderspension. 1 den fortsatta beredningen kommer vidare närmare förslag till den finan- siella infasningen av pensionsreformen och förslag om den lagtekniska utformningen av garantipensionen och det s.k. premiereservsystemet att läggas fram.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner vad regeringen anfört om förändring av reglerna om särskilt grundavdrag för pensionärer. godkänner vad regeringen anfört om framflyttning av det formella ikraftträdandet av det refomterade ålderspensionssystemets in— tjänanderegler, godkänner inriktningen av de förändringar inom området försäk— ring vid ålderdom m.m. för budgetåren 1997 och 1998 som rege- ringen förordar (avsnitt Vidtagna och planerade åtgärder). IQ (4)
B 7. Älderspensioner
1993/94 Utgift 52 503 117 019 1994/95 Anslag 53 210 000 000 l995/96 Förslag 80 125 000 000
varav 53 450 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget bekostas ålderspension från folkpensioneringen, pen- sionstillskott till ålderspension, hustrutillägg och bamtillägg till ålders- pension.
Ålderspension utges från 65 års ålder. Den enskilde har dock möjlighet att mellan 60 och 70 års ålder själv bestämma tidpunkten för sin pensio- nering. Vid uttag av ålderspension före 65 års ålder reduceras pensionen livsvarigt och vid uppskjutet uttag efter 65 års ålder sker i stället en höjning. Det är även möjligt att ta ut en fjärdedels eller en halv eller tre fjärdedels ålderspension mellan 60 och 70 års ålder.
Enligt de från den 1 januari 1993 gällande reglerna om rätt till folk- pension utges denna på grundval av antingen bosättning eller arbete i Sverige.
Hel ålderspension för en ensamstående pensionär är för år räknat 96 % av basbeloppet och för två makar sammanlagt 157 % av basbeloppet.
(1 Rik—"ringen [994595 / .wnil. .N'r' Il”). Billiga 6 8]
För den som inte har ATP eller har låg ATP kompletteras folkpensionen Prop. 1994/95:100 med pensionstillskott. Sådant utges med som högst 55,5 % av basbe- Bil. 6 loppet. Pensionstillskottet avräknas krona för krona mot utgående ATP. Vid beräkning av utgående pensionsfönnåner skall användas ett belopp som motsvarar basbeloppet minskat med 2 %. Bestämmelser om folkpensionsförrnåner och pensionstillskott finns i lagen (l962:381) om allmän försäkring samt i lagen (1969:205) om pensionstillskott.
Riksförsäkringsverket
Antalet ålderspensionärer beräknas uppgå till 1 581 200 i december 1995. Riksförsäkringsverket beräknar anslagsbehovet för här aktuella pensionsfömiåner till 80 980 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
Folkpension för gifta
Regeringens bedömning: Hel ålderspension bör för år räknat utgöra för ogift försäkrad 96 % av basbeloppet och för gift försäkrad 78,5 % av basbeloppet. l-lel förtidspension bör för år räknat utgöra för ogift försäkrad 90 % av basbeloppet och för gift försäkrad 72,5 % av basbeloppet. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 januari 1996.
Skälen för regeringens bedömning: De nuvarande reglerna i 6 och 7 kap. lagen (1961:381) om allmän försäkring (AFL) rörande folkpen- sion i forrn av ålderspension och förtidspension skiljer mellan ogifta och gifta försäkrade. Till gift försäkrad utges folkpension med lägre belopp om maken uppbär folkpension. Detta innebär att till försäkrad vars make uppbär hel folkpension utges folkpension med 78,5 % av basbeloppet medan till försäkrad vars make inte uppbär folkpension utges folkpen- sion med samma belopp som för ogift försäkrad dvs, 96 % av basbe- loppet. Till försäkrad vars make har tre fjärdedels eller halv folkpension utges hel folkpension med 82,9 % respektive 87,25 % av basbeloppet. Har maken en fjärdedels folkpension utges hel folkpension med 91,6 % av basbeloppet.
Som angetts i det föregående föreslås att folkpension i form av förtids- pension minskas med sex procentenheter fr.o.m. den 1 juli 1995.
Enligt 10 kap. 1 5 AFL skall gift pensionsberättigad. vilken stadigvar- ande lever åtskild från sin make, där ej särskilda skäl föranleder annat. likställas med ogift pensionsberättigad. Likaså skall försäkrad som stadigvarande sammanbor med annan. med vilken den pensionsberättiga- de varit gift eller har eller har haft barn likställas med gift pensionsbe- rättigad.
Av de ovan beskrivna reglerna framgår att storleken på folkpension till Prop. 1994/95:100 gifta pensionsberättigade bl.a. är beroende av om maken uppbär folk- Bil. 6 pension eller inte. En orsak till detta förhållande är att förvärvsmönstret för gifta vid tiden för införandet av det allmänna pensionssystemet var ett annat än dagens förvärvsmönster. Det var då vanligt att mannen var ensam familjeförsörjare och han var i genomsnitt äldre än kvinnan. När så var fallet och mannen pensionerades minskade därför hushållets in- komster betydligt för att sedan öka när kvinnan pensionerades. Genom att betala ut pension som för ogift kunde hushållets inkomster stärkas fram till dess att kvinnan pensionerades.
Dagens förvärvsmönster ser annorlunda ut. Det är fortfarande så att mannen i genomsnitt är ett par år äldre än kvinnan men ofta har kvinnan en förvärvsinkomst och den ekonomiska påfrestningen av mannens pen- sionering är inte lika kännbar som tidigare. De nuvarande reglerna är sålunda inte tidsenliga i detta avseende.
Mot denna bakgrund samt utifrån dagens allvarliga statsfinansiella situation är det motiverat att anpassa dessa regler. Enligt regeringens bedömning bör folkpension till gift pensionsberättigad därför vara lika stor oavsett om maken har folkpension eller inte.
Sålunda bör hel folkpension i form av ålderspension utges med samma belopp till gift försäkrad oavsett om maken förvärvsarbetar eller uppbär hel eller partiell folkpension. I enlighet med vad regeringen föreslagit ovan vad gäller folkpension i form av förtidspension och pensionstill- skott till förtidspension. bör hel folkpension i form av förtidspension utges till gift pensionsberättigad med 72,5 % av basbeloppet.
Dessa ändringar bör träda i kraft den I januari 1996. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med författningsförslag under våren 1995.
Genom de förordade ändringarna beräknas kostnaderna för folkpension i form av ålderspension och förtidspension minska med 1 200 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Nettoeffekten efter skatt på statsbudgeten beräknas till 920 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Förtidspen- sionskostnadema beräknas minska med 720 miljoner kronor och ålders- pensionskostnadcma med 480 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
A nslagsberäknin g
Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets beräkningar, med beaktande av förslaget om folkpension till gift pensionsberättigad och med beaktande av begränsningen i basbeloppets uppräkning samt dess utveckling beräknat kostnaderna under detta anslag till 80 125 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad regeringen anfört om folkpension till gift pensions- berättigad 2. till Ålderspensioner för budgetåret l995/96 anvisar ett förslags- anslag på 80 125 000 000 kronor.
83
B 8. Efterlevandepensioner till vuxna Prop. 1994/95:100 1993/94 Utgift 1 649 193 392 B"" 6 1994/95 Anslag 1 650 000 000 1995/96 Förslag 2 429 000 000
varav 1 622 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget bekostas folkpensionsförmånerna omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension samt pensionstillskott till dessa förmåner.
Pension till vuxna efterlevande kan utges i form av omställningspen- sion och särskild efterlevandepension till såväl män som kvinnor förut- satt att de inte fyllt 65 år. Omställningspension utges under ett år efter dödsfallet men kan betalas ut under längre tid till den som har vårdna- den om barn under 12 år. Särskild efterlevandepension kan betalas ut till den som vid omställningsperiodens slut inte kan försörja sig genom eget förvärvsarbete och inte har rätt till förtidspension.
De nya pensionsreglema för efterlevande som trädde i kraft den 1 januari 1990 är försedda med omfattande övergångsregler.
Omställningspension och särskild efterlevandepension från folkpensio- neringen utges för år räknat med 96 % av basbeloppet. Vid beräkning av efterlevandepensionens storlek skall användas ett belopp som motsvarar basbeloppet minskat med 2 %. För den som inte har någon ATP eller har låg ATP kompletteras folkpensionen med pensionstillskott. Pensions- tillskottet avräknas krona för krona mot utgående ATP.
Bestämmelserna om efterlevandepension och pensionstillskott finns i lagen (1962z381) om allmän försäkring och lagen (1969:205) om pen- sionstillskott. '
Riksförsäkringsverket
Antalet änkepensioner från folkpensioneringen beräknas i december 1995 uppgå till 50 900 och antalet omställningspensioner vid samma tidpunkt till 5 200. Antalet särskilda efterlevandepensioner beräknas till ca 50.
Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna för efterlevandepensioner till vuxna från folkpensioneringen under budgetåret l995/96 till 2 440 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets beräkningar, med beaktande av begränsningen i basbeloppets uppräkning samt dess utveckling beräknat kostnaderna under detta anslag till 2 429 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Efterlevandepensioner till vuxna för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 429 000 000 kronor.
84
B 9. Särskilt pensionstillägg Prop. l994/95:100
1993/94 Utgift ll 091 391 B"" 6 1994/95 Anslag 12 000 000 l995/96 Förslag 18 200 000
varav 12 100 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
Från anslaget bekostas särskilt pensionstillägg till folkpension för lång— varig vård av sjukt eller handikappat barn.
Särskilt pensionstillägg, som infördes 1992, utges till ålderspensionär som under minst sex år vårdat sjukt eller handikappat barn och därvid avstått från förvärvsarbete och således inte intjänat någon pensionspoäng under dessa år. För sex tillgodoräknade vårdår är årsnivån för det sär— skilda pensionstillägget 5 % av basbeloppet. För varje vårdår därutöver ökas beloppet med fem procentenheter. Maximalt belopp är 50 % av basbeloppet.
] december 1991 uppbar 467 ålderspensionärer särskilt pensionstillägg. 1 december 1992 var antalet 829. I december 1993 uppgick antalet för- månstagare till 961 personer. Det beräknade antalet personer med sär— skilt pensionstillägg i december 1994 uppgår till 980.
Bestämmelserna om särskilt pensionstillägg finns i lagen (l990:773) om särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn.
Riksförsäkringsverket
Riksförsäkringsverket beräknar anslagsbehovet för särskilt pensions- tillägg under budgetåret 1995/96 till 18 200 000 kronor.
Regeringens överväganden
Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets beräkningar, med beaktande av begränsningen i basbeloppets uppräkning samt dess utveckling beräknat utgifterna under detta anslag till 18,2 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilt pensionstillägg för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslags- anslag på 18 200 000 kronor.
85
B 10. Bostadstillägg till pensionärer Prop. l994/95:100
1993/94 Utgift 7 037 234 897 B'l' 6 1994/95 Anslag :; 700 000 000 1995/96 Förslag 15 200 000 000
varav 10 100 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget flnansieras t.o.m. år 1994 statsbidrag till kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT) och sär- 'skilda kommunala bostadstillägg till folkpension (SKBT). Från och med den 1 januari 1995 ersätts KBT och SKBT med bostadstillägg till pen— sionärer (BTP) som bekostas från detta anslag. Bestämmelserna om BTP finns i lagen (l994z308) om bostadstillägg till pensionärer.
Det nya bostadstillägg som trädde i kraft den 1 januari 1995 är helt statligt. Enligt reglema för BTP lämnas bostadstillägg med 85 % av bostadskostnad mellan 100 kronor och 4 000 kronor per månad. Under en övergångstid av fyra år kan en kommun komplettera BTP med ett kommunalt finansierat bostadstillägg där bostadskostnad ersätts utöver de statliga gränserna. Detta kommunala bostadstillägg prövas i övrigt enligt samma regler som det statliga bostadstillägget.
Reglerna för bostadstillägg har under de senaste två åren successivt förändrats. Den övre bostadskostnadsgränsen har höjts från 1 900 kronor till 4 000 kronor för en ensamstående pensionär samtidigt som kompen- sationsgraden, som tidigare vanligen var 100 %, har sänkts till 85 %.
Från den 1 mars 1993 berättigar även boende i de särskilda boendefor- mema ålderdomshem och sjukhem till bostadstillägg. För närvarande uppbär ca 33 000 pensionärer i dessa boendeformer KBT. Regelförän- dringama och en ökad benägenhet att ansöka om bostadstillägg har lett till att antalet pensionärer med bostadstillägg har ökat. ] december 1994 uppbar 607 000 pensionärer bostadstillägg.
Även i de nya reglerna för bostadstillägg inryms ett särskilt bostads- tillägg (SBTP) som kompenserar de pensionärer som har särskilt låg inkomst och hög hyra. SBTP fyller ut skillnaden mellan å ena sidan den pensionsberättigades allmänna pension och övriga inkomster och å andra sidan Socialstyrelsens norm för socialbidrag. 1 december 1994 uppbar 14 000 personer särskilt bostadstillägg. Antalet beräknas med anledning av de nya statliga reglerna för bostadstillägg minska betydligt. Riks- dagen har uttalat att den norm för skälig levnadsnivå som tillämpas vid beräkning av SBTP skall vara sex procentenheter högre än Socialstyrel- sens norm. Detta medför att antalet pensionärer med SBTP ökar något (prop. 1994/95:25).
Riksförsäkringsverket
Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna för bostadstillägg till 16 920 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
86
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Bil. 6
A rbetsinkomst för ålderspensionärer
Regeringens förslag: För den som uppbär ålderspension skall vid beräkning av bostadstillägg i årsinkomsten medräknas intäkt av tjänst och intäkt av aktiv näringsverksamhet. De nya reglerna skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1995.
Skälen för regeringens förslag: Enligt bestämmelserna i lagen (l994z308) om bostadstillägg till pensionärer (BTP) skall arbetsin- komster som en ålderspensionär har inte räknas med i årsinkomsten vid beräkning av BTP och därmed inte heller påverka bostadstillägget. Denna regel har överförts från det tidigare regelsystemet och tillkom den I juli 1989. Regeln följdes senare av en förändring i skattereglerna som innebär att motsvarande arbetsinkomster inte heller skall reducera det särskilda grundavdraget för pensionärer. Dessa regler tillkom för att minska marginaleffektema för arbetsinkomster och därmed stimulera ålderspensionärer att förvärvsarbeta, eftersom det vid denna tidpunkt rådde arbetskraftsbrist. Marginaleffekten för en ålderspensionärs arbetsin- komster sänktes därmed till en nivå som motsvarar den genomsnittliga kommunalskattesatsen, dvs ca 31 %.
Att stimulera till förvärvsarbete är ur samhällelig synpunkt viktigt. Det kan ändå ifrågasättas om högre bostadstillägg skall betalas ut om in- komsten består av arbetsinkomster än om den består av andra inkomster. Regeringen finner att det i nuvarande statsfinansiella läge inte är rimligt att betala ut bostadstillägg till pensionärer utifrån en lägre inkomst än han eller hon faktiskt har och därmed betala ut bostadstillägg till dem som har ekonomisk förmåga att själva betala sin bostadskostnad. Rege- ringen anser därför, att alla arbetsinkomster från och med den 1 juli 1995 skall räknas in i årsinkomsten för bostadstillägg och därmed på- verka bosladstilläggets storlek.
Förslaget beräknas minska kosmadema för BTP med 100 miljoner kronor per år.
Samordning av bostadstillägg och bostadsbidrag
Regeringens bedömning: När både bostadsbidrag till bamfamiljer och bostadstillägg utges, bör bostadstillägget samordnas med hela bostadsbidraget. Från den bostadskostnad som ligger till grund för bostadstillägget bör således hela bostadsbidraget, inklusive bostads- bidragets barndel. dras. De nya reglema bör tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1995.
87
Skälen för regeringens bedömning: En pensionär med minderåriga Prop. 1994/95:100 barn kan vara berättigad till såväl bostadstillägg (BTP) som bostads- Bil. 6 bidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag. För att inte det totala bostadsstödet skall överstiga bostadskostnaden samordnas BTP med bostadsbidraget. Vid beräkning av BTP reducerar beviljat bostadsbidrag bostadskostnaden. Vid samordningen bortses dock från bostadsbidragets inkomstprövade bamdel, eftersom detta inte är knutet till bostadskost- naden. Bcstämmelser om fastställande av bostadskostnadens storlek regleras i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:8) om beräk- ning av bostadskostnad.
Eftersom hänsyn inte tas till bostadsbidragets bamdel vid samord- ningen kan BTP tillsammans med bostadsbidraget i vissa fall överstiga den totala bostadskostnaden. Även om bamdelen inte är knuten till bo- stadskostnaden, betalas beloppet ut som bostadsbidrag och uppfattas därför som ett stöd till bostadskostnaden. Det kan därför upplevas som stötande att bostadsstöd betalas ut med högre belopp än bostadskostna- den. Regeringen anser därför att BTP fr.o.m. den 1 juli 1995 bör sam- ordnas med hela bostadsbidraget, inklusive bidragets barndel. Detta be- räknas minska kostnaderna för BTP med ca 100 miljoner kronor per år.
Avkastning av förmögenhet
Regeringens förslag: Den förhöjda avkastning på 10 % av för- mögenhetsvärdet, som beräknas för förmögenhet överstigande 75 000 kronor för ogift och 60 000 kronor för gift pensionär, slopas fr.o.m. den ljanuari l996.
Skälen för regeringens förslag: Under avsnittet Vidtagna och plane- rade åtgärder har regeringen aviserat att reglerna för det särskilda grund- avdraget bör ändras på så sätt att inkomst av kapital fr.o.m. den 1 januari 1996 bör reducera det särskilda grundavdraget. Marginalskatte- effekten för kapitalinkomster ökar därmed från 30 % till ca 50 %. Pen- sionärer som har bostadstillägg får bostadstillägget reducerat i förhållan- de till fömlögenheten. Utöver marginalskatteeffekten tillkommer för dessa pensionärer därför en ytterligare marginaleffekt. Storleken av den totala marginaleffekten är beroende av vilken verklig avkastning pensio- nären får på sitt kapital. Marginaleffekter på över 100 % förekommer med dagens regler. Med de föreslagna ändringarna beträffande beräk- ningen av det särskilda grundavdraget. skulle marginaleffekten öka ytter- ligare. För att mildra den totala marginaleffekten bör därför en ändring i reglerna för bostadstillägg göras.
Enligt nuvarande regler för bostadstillägg påverkar förmögenhet den årsinkomst som bestämmer bostadstilläggets storlek. Som inkomst upptas därvid 5 % av hela fömlögenhetsvärdet samt 10 % av den del av för- mögenhetsvärdet som överstiger 75 000 kronor för ogift pensionär och 60 000 kronor för gift pensionär.
88
Regeringen anser att den förhöjda avkastningsberäkningen på 10 % bör Prop. l994/952100 slopas fr.o.m. den I januari 1996. Som inkomst av förmögenhet bör Bil. 6 alltså upptas 5 % av fömtögenhetsvärdet oavsett förrnögenhetens storlek.
Den totala marginaleffekten för kapitalinkomster för en pensionär med BTP kommer i och med denna förändring att uppgå till ca 85 % vid en verklig avkastning på 6 %. Det innebär att marginaleffekten för en pen— sionär med bostadstillägg i vissa fall blir lägre än vad den är med nuva— rande regler.
De ändrade reglerna för beräkning av avkastning av förmögenhet be— räknas öka utgifterna för BTP med ca 400 miljoner kronor per år. För— ändringen av reglerna för det särskilda grundavdraget beräknas öka statens inkOmster med ca 1 200 miljoner kronor.
Beräkning av skuldränta
Regeringens bedömning: Vid beräkning av årsinkomst för BTP bör ränta på skuld från och med den 1 juli 1995 endast dras från det in- komstslag som skuldräntan hänför sig till. Ränta på skuld som inte avser fastighet bör därför bara dras av från inkomst av kapital.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt lagen (19942308) om bo— stadstillägg till pensionärer skall 5 % av förmögenhet schablonmässigt räknas med i årsinkomsten för BTP. Närmare föreskrifter för beräkning av förmögenhet och avkastning därav lämnas i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1979:5) om inkomstberäkning m.m. Enligt dessa före— skrifter får skuldränta som avser fastighet högst dras från årsinkomsten med så stort belopp som motsvarar inkomsten av fastigheten. Eventuellt underskott får alltså inte dras från annan inkomst än fastighetsinkomst. Någon motsvarande begränsning finns inte när det gäller skuldränta som avser annat än fastighet. En sådan skuldränta, som schablonmässigt be- räknas till 5 % av skulden, får således reducera andra inkomster än kapi— talinkomster, t.ex. inkomst av ATP.
Det får anses rimligt att skulder i BTP-sammanhang behandlas på sam— ma sätt som kapitaltillgångar och att skuldränta därmed får dras från inkomst av kapital. Regeringen anser dock att en sådan kvittningsrätt bör begränsas till samma inkomstslag på motsvarande sätt som gäller för fastigheter. Nuvarande system där en ATP-inkomst kan kvittas bort mot en skuldränta, är enligt vår åsikt olämplig och riskerar att uppfattas som en uppmaning till skuldsättning. Avdragsrätten bör därför från och med den 1 juli 1995 begränsas så att skuldränta bara får dras från inkomst av kapital. En sådan förändring minskar kostnaderna för bostadstillägg med 40 miljoner kronor per år.
Ca 100 000 av alla pensionärer med KBT har skulder som avser annat än fastighet. För 75 000 av dessa motsvaras inte skulderna av lika stora eller större kapitaltillgångar. För den senare gruppen är skuldens storlek i genomsnitt 50 000 kronor. Med en begränsning av avdragsrätten får
89
merparten av de 75 000 pensionärerna minskat bostadstillägg. Minsk- Prop. 1994/95:100 ningen varierar men blir i genomsnitt ca 600 kronor per år. Bil. 6
lnkomstavdrag
Regeringens förslag: Bostadstillägg minskas från och med den 1 juli 1995 med 40 % av den beräknade årsinkomsten upp till 1,5 basbe- lopp och med 45 % av årsinkomst överstigande 1,5 basbelopp.
Skälen för regeringens förslag: Avtrappningen av bostadstillägget sker med nuvarande regler med 35 % av årsinkomst upp till 1,5 basbe- lopp och med 40 % av årsinkomst över 1,5 basbelopp. Ett och ett halvt basbelopp uppgår år 1994 till 52 800 kronor. Eftersom folkpension och ett pensionstillskott inte räknas med i årsinkomsten, motsvarar detta en total inkomst på 105 000 kronor.
Avtrappningen av bostadstillägget mot inkomsten bör vara avpassad så att det alltid är mer ekonomiskt lönsamt att höja sin inkomst. Samtidigt bör avtrappningen vara så stor att bostadstillägg inte betalas ut till pen- sionärer med så höga inkomster att systemet därmed upplevs som stötan- de. De höjda bostadskostnadsgränser som gäller fr.o.m. den 1 januari 1995 innebär att högre bostadstillägg kan betalas ut, vilket i sin tur får till följd, att en pensionär kan ha en högre inkomst innan bostadstillägget är helt bonreducerat. Under år 1995 kan en pensionär ha en månadsin- komst på 13 260 kronor, innan bostadstillägget är helt bortreducerat. För en förtidspensionär är gränsen ännu högre.
Regeringen anser att det med anledning av det ansträngda ekonomiska läget inte är rimligt att bostadstillägg betalas ut till pensionärer som har inkomster över 13 000 kronor per månad. 1 rådande situation är det därför nödvändigt, att pensionärer med en inkomst utöver folkpension och pensionstillskott får sitt bostadstillägg minskat snabbare än i dag. Vi anser således att inkomstavtrappningen i BTP-systemet fr.o.m. den 1 juli 1995 generellt bör höjas med 5 procentenheter. Det innebär, att bostads- tillägget trappas av med 40 % av årsinkomst upp t.o.m. 1,5 basbelopp och med 45 % av årsinkomst över 1,5 basbelopp. Förslaget innebär en besparing med 700 miljoner kronor per år.
Skälig levnadsnivå vid beräkning av särskilt bostadstillägg
Regeringens förslag: Den skäliga levnadsnivå som lägst skall tillämpas vid beräkning av särskilt bostadstillägg till pensionärer regleras i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen godkände i december 1994 den förbättring av det särskilda bostadstillägget som regeringen förorda-
90
de i propositionen Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. Prop. 1994/95:100 l994/95:25, bet. l994/95zFiU1, rskr. l994/95:145). Förbättringen bestod Bil. 6 i att en skälig levnadsnivå alltid skall anses utgöra lägst 122 % av bas- beloppet för ogift och 101 % för den som är gift. Detta har övergångsvis reglerats i förordning (199421 193) om tillämpningen av lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer. Bestämmelsen är dock av en sådan karaktär att den bör regleras i lag i stället för i förordning. 1 förslaget till ändring i lagen om bostadstillägg till pensionärer som träder i kraft den 1 juli 1995 bör därför regleras att den skäliga levnadsnivån skall vara lägst 122 % vid beräkning av särskilt bostadstillägg.
A nslagsberäkning
Regeringen har med utgångspunkt i Riksförsäkringsverkets beräkningar, med beaktande av förslagen till ändrade regler för bostadstillägg och förslaget till höjt pensionstillskott för förtidspensionärer under anslaget B 5. Förtidspensioner och med beaktande av begränsningen i basbe- loppets uppräkning samt dess utveckling och bostadskostnadsutveck- lingen beräknat kostnaderna under detta anslag till 15 200 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer har upprättats inom Socialdepartementet och bör bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6.6.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
|. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:308)om bostadstillägg till pensionärer, godkänner vad regeringen anfört om förändring av reglerna för bostadstillägg. . till Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 15 200 000 000 kronor. lx)
Lo.)
B 11. Ersättning till Posten AB m.m.
l993/94 Utgift 191 253 860 l994/95 Anslag 204 439 000 1995/% Förslag 282 025 000
varav 188 017 000 beräknat för juni 1995 -- juli 1996
Från anslaget betalas ersättning till Posten AB, respektive portokost- llader för utbetallling av sjukförsäkringsförmåner, pensioner, allmänna barnbidrag. m.fl. förmåner. porto- och distributionskostnader vid utsänd- ning av information till allmänheten. för utlösen av svarsförsändelser med infordrade meddelanden. samt för tryckning av vissa blanketter. Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket (RFV) och efter beslut av RFV även av försäkringskassoma.
91
Riksförsäkringsverket Prop. l994/95:100
RFV beräknar medelsbehovet för budgetåret 1995/96 till 317 720 000 BIL 6 kronor.
Regeringens överväganden
RFV och försäkringskassoma betalar ut försäkringsförmåner dels genom kontoinsättning hos bank eller postgiro, dels genom anvisningar via Posten AB. Fr.o.m. den 1 oktober 1994 är kontoinsättning det princi- piella utbetalningssättet. Detta innebär minskade portokostnader. Fr.o.m. budgetåret 1995/96 beräknas en ytterligare besparing om ca 20 miljoner kronor. Vidare innebär slopandet av vårdnadsbidraget en besparing om 6,9 miljoner kronor för år räknat. Kostnaderna för budgetåret 1995/96 beräknas mot denna bakgrund till 307 370 000 kronor. För viss del av beloppet skall ersättning utges från Allmänna pensionsfonden. Ersätt- ningen beräknas till 25 345 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Ersättning till Posten AB m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 282 025 000 kronor.
Delpension
Förvärvsarbetande som minskar sin arbetsinsats kan under vissa förut- sättningar erhålla delpension. Delpensionen fyller då ut en viss andel av det inkomstbortfall som följer av arbetstidsminskningen. För att delpen— sion skall kunna utges krävs bl.a. att den försäkrade har haft pensions- grundande inkomst under sammanlagt minst tio år fr.o.m. 45 års ålder och att denne under de senaste tolv månaderna före arbetstidsminskning- en förvärvsarbetat under minst fyra månader.
Enligt tidigare regler, som gällde t.o.m. den 30 juni 1994, kunde del- pension betalas ut med 65 % av inkomstbortfallet från den månad den försäkrade fyller 60 år. Enligt de nya regler som gäller från den 1 juli 1994 utges delpension för högst tio timmars minskning av arbetstiden per vecka. Rätt till delpension föreligger numera först från den månad den försäkrade fyller 61 år. Samtidigt sänktes kompensationsgraden till 55 % av pensionsunderlaget. Enligt övergångsreglerna skall äldre be- stämmelser tillämpas om ansökan gjorts före ikraftträdandet och delpen- sion även beviljas för tid med början före den 1 januari 1995. Vidare ansåg utskottet att de som redan uppbär delpension skall ha möjlighet att trappa ner sin arbetsinsats ytterligare inom ramen för nu gällande regler. l praktiken innebär detta, att nedtrappningen måste ske under december 1994.
92
1 december 1991 uppbar 36 900 personer delpension. Ett år senare Prop. 1994/952100 uppbar 48 000 personer delpension och i december 1993 var motsvaran- Bil. 6 de siffra 48 600. Antalet delpensionärer i december 1994 uppgick till ca 50 000. Tillströmningen av nya delpensioner har varit mycket svag, efter det att de nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 1994. Antalet delpensio— närer beräknas avta fram till år 1998 främst beroende på att nybe- viljandefrekvensen antas minska på samma sätt som skedde år 1981, då ersättningsgraden sänktes samt att antalet åldersklasser som kan få del— pension minskat med 20 %.
93
C. Hälso- och sjukvård Prop. 1994/951100 Bil. 6
Mål och inriktning
l—lälso- och sjukvården är en av grundpelama i ett välfärdssamhälle. 'Till dess uppgifter hör att förebygga ohälsa och återfall i tidigare sjukdom, att behandla och bota efter utredning och diagnos samt att lindra och stödja genom habilitering/rehabilitering, omvårdnad och smärtlindring. Tillgången till en god hälso- och sjukvård är därmed en förutsättning för att människor skall känna sig trygga.
Samhällets ansvar för hälso- och sjukvården bör mot bakgrund av målen i hälso- och sjukvårdslagen — HSL (19822763) styras av följande principer:
* God och trygg hälso— och sjukvård till alla Det skall finnas en bra och lättillgänglig hälso- och sjukvård för alla människor på lika villkor.
* Valfrihet och inflytande för patienten Patientens önskemål och behov skall så långt som möjligt styra ut— formningen av vården. Patientens möjligheter till infiytande över sin egen situation bör stärkas för att motverka det naturliga underläge som patienten befinner sig i.
* Gemensam finansiering Hälso- och sjukvården skall vara gemensamt finansierad via skatt- sedeln. Den som är sjuk skall få den vård och omsorg han behöver, oberoende av egen ekonomi. Patientavgifter bör främst ses som ett styrmedel och inte som en finansieringskälla.
* Rättvis fördelning — efter behov
Resurserna till hälso- och sjukvården skall fördelas rättvist och efter behov. De äldre, barnen, de psykiskt störda och de långtidssjuka är grupper som sjukvårdshuvudmännen särskilt bör uppmärksamma.
* Demokratiskt styrd hälso- och sjukvård För att resurserna ska kunna fördelas rättvist och efter behov måste hälso- och sjukvården vara demokratiskt styrd.
* F örnvelse— och effektiviseringssträvandena måste fortsätta Resurserna till hälso- och sjukvården är begränsade. Verksamheten måste ständigt anpassas till ändrade behov och nya förutsättningar. Fömyelsen och effektiviseringen måste därför gå vidare.
94
Folkhälsoarbetet Prop. l994/952100
. . Bil. 6 Genom våra kost-, tobaks- och alkoholvanor, motlon m.m. kan Vi som
enskilda individer i viss mån påverka vår hälsa och vårt välbefinnande. Men många, oftast mer avgörande, faktorer styr man som enskild inte över. Det gäller bl.a. det genetiska arvet, arbetslöshet och miljöfaktorer såsom vatten- och luftföroreningar. Samhället har här ett stort ansvar.
Sverige har anslutit sig till de mål som Världshälsoorganisationen (WHO) angivit för hälsoutvecklingen i sitt program Hälsa för alla år 2000. Enligt en resolution från år 1986 skall medlemsländerna bl.a. be- trakta hälsotillståndet i respektive land, särskilt bland underpriviligierade grupper, som en indikator på samhällsutvecklingens kvalitet.
Under åren 1990 och 1991 uppdaterades hälsomålen bl.a. med hänsyn till utvecklingen inom Europaregionen och till nya kunskaper. Hälso- målen följs upp genom olika s.k. indikatorer. En samlad uppföljning för Europaregionen har gjorts under år 1994. Den har nyligen presenterats och visar bl.a. att Sverige hävdar sig väl vid en internationell jämförelse.
Detta är glädjande men det finns samtidigt anledning att uppmärksam- ma att visa gruppers, t.ex. yngre lågutbildade kvinnors, hälsosituation i vårt land verkar försämras. Folkhälsoarbetet måste därför drivas vidare med oförminskad kraft och Folkhälsoinstitutets uppgifter och insatser koncentreras till att finna metoder för att förbättra de sämst ställda gruppernas hälsotillstånd. Det är också genom att förbättra dessa gruppers hälsa som de stora folkhälsovinstema kan göras.
Patientens ställning
Ett centralt mål för reforrnsträvandena i den svenska hälso- och sjuk- vården under senare år har varit att stärka patientens och medborgarens ställning, bl.a. genom att ge individen ökade möjligheter att välja vård- givare inom t.ex. primärvård och olika typer av specialistvård liksom att välja sjukhus vid sluten vård. Åtgärder har också vidtagits för att öka vårdens tillgänglighet, genom bl.a. vårdgarantiåtaganden.
Men patientens ställning och inflytande kan och bör stärkas ytterligare. Regeringen har därför i de ändrade direktiven till kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) uppdragit åt kommittén att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka patientens ställning i vården.
lf'erksamhetsuppföljning och kvalitetssäkring
Verksamhetsuppföljning och kvalitetssäkring är mycket viktiga inslag i arbetet inom hälso- och sjukvården. För en utvecklad verksamhetsupp- — följning och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården måste de över- gripande målen preciseras i delmål. Dessa bör avse såväl det medicinska som sociala innehållet i verksamheten och omfatta medicinska mål, omvårdnadsmål och servicemål. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas vårdens tillgänglighet och dess möjligheter att erbjuda kontinui-
95
tet i kontakterna. Även personalpolitiska och organisatoriska mål bör Prop. 1994/95:100 formuleras och fastställas för att tillgängliga resurser skall kunna ut- Bil. 6 nyttjas på ett effektivt sätt. ' Att formulera delmålen är främst en uppgift för sjukvårdshuvudmännen och för dem som är verksamma inom sektorn. Sammantagna skall del- målen leda till att det övergripande målet om att alla medborgare skall ha tillgång till en god vård uppnås. Från statens sida är det angeläget att genom tillsyn och uppföljning kunna bedöma om eller i vilken mån målen nåtts, dvs. om hälso- och sjukvården utvecklas positivt eller ej. Detta behövs bl.a. för att få under- lag för att bedöma behovet av åtgärder från regeringens och riksdagens sida. Däremot är det av mindre betydelse på vilket sätt sjukvårdshuvud- männen organiserar sin verksamhet för att nå målen. Syftet med kvalitetssäkringsarbetet är att nå en hög och jämn kvalitet i såväl omvårdnad som vid behandlingar och operationer. Stora variationer mellan vårdgivama inom den offentligt finansierade vården kan i dessa avseenden inte accepteras. Staten har en viktig uppgift att medverka i det arbete som pågår med att utarbeta kvalitetssäkringssystem. Detta arbete är mycket angeläget främst ur patientsäkerhetssynpunkt men ock- så ur ett personalpolitiskt perspektiv.
Rehabilitering
Rehabiliteringstanken, att människor skall återfå funktionsförmågan — helt eller så långt medicinskt möjligt — efter sjukdom eller skada och därmed kunna återvända till ett normalt liv, måste genomsyra all vård och omsorg. Detta förhållningssätt skall gälla även för patienter med mycket långvariga, kroniska eller obotliga sjukdomar eller skador, där det handlar om att lära sig att leva med sin sjukdom.
En bra och effektiv rehabilitering är viktig ur såväl individens och de anhörigas som ur samhällets perspektiv. För individen leder den till minskat lidande och en större möjlighet att komma tillbaka till ett aktivt liv. För samhället innebär det minskade kostnader inom sjukförsäkringen och för landstingens och kommunemas service och vårdinsatser.
Rehabiliteringsinsatser måste för att vara effektiva sättas in på ett tidigt stadium och samordnas. Detta fungerar inte alltid i dag. Arbetsgivaren och försäkringskassan har ansvar för att den yrkesverksamma befolk- ningen vid sjukdom eller skada får rehabilitering. Men när det gäller människor utanför arbetslivet, t.ex. äldre, handikappade och psykiskt störda finns det risk för att deras rehabiliteringsbehov inte uppmärksam- mas av vare sig försäkringskassa, landsting eller kommun.
För att undvika att rehabiliteringsbehov inte blir tillgodosedda har staten, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet kommit överens om att för år 1995 avsätta 300 miljoner kronor till rehabilitering av äldre och handikappade.
Regeringen vill i detta sammanhang särskilt framhålla vikten av att sjukvårdshuvudmännen uppmärksammar behovet av insatser när det gäller äldre personers och de psykiskt stördas hälsosituation. När huvud-
96
ansvaret för omvårdnaden av dessa grupper numera finns hos kommu- Prop. 1994/95:100 nema är det speciellt viktigt att de ansvariga för sjukvård och medicinsk Bil. 6 rehabilitering inriktar sin verksamhet på ett sådant sätt och utformar sådana delmål som tillgodoser äldre personers och psykiskt stördas be- hov av en god medicinsk service. Socialstyrelsens uppföljning av Ädel- refonnen understryker behovet av detta. Flera av de åtgärder som rege- ringen har vidtagit eller planerar fokuseras också på de äldres hälsa och de psykiskt stördas situation.
.S'jukvårdshuvudmännens ansvar
Sjukvårdshuvudmännen har ansvaret för att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Vården skall ges till alla på lika villkor.
En viktig förutsättning för att sjukvårdshuvudmännen skall kunna skapa likvärdiga villkor i fråga om att upprätthålla en god tillgång till och kvalitet i hälso- och sjukvården är att de kan fördela resurserna efter befolkningens vårdbehov. De måste därför ha stor frihet att anpassa vårdutbudet efter lokala behov och förutsättningar, då variationerna ur såväl geografiska och befolkningsmässiga som hälsomässiga hänseenden är betydande.
Förnyelsearbetet måste gå vidare
Den svenska hälso- och sjukvården präglas för närvarande av ett inten- sivt förändringsarbete. Detta arbete bör fortsätta och är angeläget av flera skäl.
Det krävs ett kontinuerligt förändringsarbete för att anpassa hälso- och sjukvården till förändrade behov och nya förutsättningar. Mycket i den pågående utvecklingen talar också för att allt mer av medicinsk service kan tillgodoses i öppna vårdformer. Men fortfarande är en stor del av hälso- och sjukvårdens samlade resurser knutna till den slutna vården. Därför är det angeläget att den öppna vården/primärvården prioriteras och att nya samarbetsformer mellan öppen och sluten vård utvecklas. Detta kan på sikt innebära att gränsen mellan dessa vårdforrner blir mindre påtaglig. Att anpassa den slutna vårdens struktur till nya förut- sättningar och begränsade ekonomiska resurser är enligt regeringens bedömning en av de största utmaningarna för sjukvårdshuvudmännen under de närmaste åren.
Ett viktigt inslag i fömyelsearbetet är en bättre kontinuitet mellan de patienter som ofta behöver sjukvårdens tjänster och personal inom hälso- och sjukvården, främst inom den öppna vården. Vi har för avsikt att uppmärksamma detta i samband med att vi lägger fram förslag till riks- dagen om att upphäva husläkarlagen.
Patientens möjlighet att välja vårdgivare är också ett angeläget inslag i fömyelsearbetet och en grundläggande utgångspunkt i en god hälso- och sjukvård.
Styrning, ledning och organisation av den offentliga verksamheten behöver successivt ses över och revideras. Initiativ till att förnya den
. 97 7 Riksdagen l994/95. I saml. Nr !()0. Bilaga 6
offentliga sektorn bör uppmuntras. Nya verksamhetsfonner, som är mer Prop. l994/95:100 flexibla, bör prövas. Olika alternativ till den offentligt producerade Bil. 6 hälso- och sjukvården kan i detta sammanhang vara ett komplement.
Hälso- och sjukvårdens resurser
Sjukvårdshuvudmännens planeringsansvar och behovet av att kunna kontrollera totalkostnadema och fördela sjukvårdsresursema främst efter behov innebär att huvudmännen måste kunna fördela resurserna dit där det finns behov av ytterligare insatser från sjukvårdens sida. De bör också kunna avgöra vilka insatser som behövs inom ett visst område för att en verksamhet skall få del av offentlig finansiering. Ett arbete med denna inriktning har inletts.
För att åstadkomma en bättre hushållning med resurserna krävs också en bättre samordning av de resurser som finns inom hälso- och sjukvår- den, inom socialtjänsten och inom socialförsäkringen.
Sektorsgränser, som kan inverka negativt på resursanvändningen och som kan försvåra en anpassning av den offentliga sektorns resurser till befolkningens behov, bör överbryggas.
Det är nödvändigt att det fortsatta fömyelsearbetet inom hälso- och sjukvården sker inom en resursram som är förenlig med arbetet att upp- nå balans i samhällsekonomin. Vi vill i detta sammanhang hänvisa till vad vi tidigare anfört om den kommunala ekonomin. Eftersom vi anser att landsting och kommuner bör vara mycket återhållsamma med skatte- höjningar måste arbetet med att effektivisera den kommunala verksam- heten intensifieras för att medborgarnas behov av service och vård skall kunna tillgodoses.
Statsbidragens betydelse som finansieringskälla för hälso- och sjuk- vården har successivt minskat under senare år. Ersättningama från sjuk- försäkringen bidrar numera bara med ett par, tre procent av totalkost- naderna för hälso- och sjukvården. Patientavgifter bidrar med ungefär lika mycket. Vi vill i detta sammanhang understryka att vi anser att patientavgifter främst bör betraktas som ett styrinstrument och inte en finansieringskälla.
De minskade statsbidragen innebär att nya vägar kan behöva sökas vad gäller statsmakternas möjligheter att styra utvecklingen av hälso- och sjukvården ur riksperspektiv och verka för att de övergripande målen uppnås.
Utvecklingen i nuvarande hälso- och sjukvårdssystem
Hälso— och sjukvårdens ekonomi och stt-*rning
Den svenska hälso- och sjukvården är i ett internationellt perspektiv av hög klass och har stora personella och ekonomiska resurser till sitt för- fogande. Utvecklingen av kostnaderna för hälso- och sjukvården har under de senaste 25 åren varit likartad i större delen av den industriali-
98
serade världen. I slutet av 1970-talet bromsades den tidigare kraftiga Prop. l994/95:100 volymökningen upp främst till följd av ökad konkurrens med andra sam- Bil. 6 hällssektorer och under l980-talet har hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten (BNP) ökat långsammare än under l970-talet i stort sett alla OECD-länder.
Enligt OECDs statistik avseende år 1992 uppgick hälso— och sjukvår- dens andel av BNP till 79% i Sverige. Detta kan jämföras med 75% år 1972 och 9,6% år 1982. Hälso- och sjukvårdens andel av BNP har såle- des minskat med 18% mellan 1982 och 1992.
Högst BNP-andel har USA med 14%, följda av Canada med lO,l% och Frankrike respektive Finland med 9,4%. I Danmark uppgick BNP- andclcn år 1992 till 6,5% och i Norge till 8,3%.
l de flesta OECD-länder betalas vården antigen genom skattefrnansie- rade sjukvårdssystem, såsom i Sverige och övriga nordiska länder samt Storbritannien, eller också via ett försäkringssystem där förrnånstagaren har rätt till behandling enligt vissa regler. Detta är fallet i t.ex. Nederländerna, Tyskland och Frankrike. Båda systemen har sina för- och nackdelar. ! de flesta länder har därför respektive system modifierats och lånat drag av varandra. I vårt land pågår i flera landsting ett förändrings- arbete med ambitionen att dra nytta av de positiva elementen i förändra- de styr— och ersättningsformer utan att avkall görs på verksamhetens kvalitet och de övergripande målen för hälso- och sjukvården. De s.k. Dala-, Bohus- och Stockholmsmodellema är exempel på detta. Uppfölj- ningar och utvärderingar av dessa modeller har bl.a. inom ramen för HSU 2000 sammanställts och analyserats.
Utvecklingsarbetet inom hälso— och sjukvården utgår i huvudsak från den gängse uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan kommuner, lands- ting och staten. Men sedan den 1 januari 1992 finns det möjligheter att pröva en annan fördelning enligt lagen (199121 136) om försöksverksam- het med kommunalt huvudmannaansvar för primärvården. Ett villkor för försöksverksamheten är att kommuner och landsting är överens. För närvarande pågår en sådan försöksverksamhet i fem kommuner, Ale, Aneby, Helsingborg, Katrineholm och Sigtuna sedan den avbrutits i två kommuner. Håbo och Kävlinge. Socialstyrelsen har i december 1994 lämnat en andra uppföljningsrapport om försöken, Halvvägs; Läges- rapport från försöket med kommunal primärvård.
Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser om försöksverksamhetens genomslag i praktiken. De förändringar som skett inom hälso- och sjuk- vårdssektom, t.ex. Ädelreformen och husläkarrefomren, i kombination med rådande ekonomiska förutsättningar innebär dessutom att det är svårt att urskilja vilka förändringar som är en följd av det ändrade huvudmannaansvaret. Hittills har inte heller några större skillnader kun- nat iakttas beroende på om kommun eller landsting är huvudman för primärvården.
Vidare har, som närmare redogjorts för i inledningen till avsnittet B, lokala försök med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård inletts den ljanuari 1993 i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1991/922105, bet. l99l/92:SfU l7, rskr. l99l/92:347).
99
Försöksverksamheten bedrivs inom vissa områden i fem län, nämligen Prop. l994/95:100 Gotlands, Gävleborgs, Malmöhus, Södermanlands och Västmanlands län. Bil. 6 Målen för försöksverksamheten är att utnyttja resurserna inom hälso- och sjukvård och socialförsäkring på ett mer effektivt sätt samt att minska de samhällsekonomiska kostnadema för socialförsäkringen genom att det s.k. ohälsotalet skall kunna minskas. Riksförsäkringsverket och Social— styrelsen har i uppdrag att gemensamt följa upp och utvärdera dessa försök.
Ytterligare steg i försöken att överbrygga sektorsgränser har tagits genom att det sedan den 1 juli 1994 också finns möjlighet att med stöd av lagen (l9941566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samord- ning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt socialtjänst bedriva försöksverksamhet inom detta område. För närvarande pågår en sådan verksamhet i Stenungsunds kommun.
folkhälsoarbetet
Befolkningens hälsa har successivt blivit bättre i takt med att den all- männa levnadsstandarden har höjts. Bättre kost. hygien. arbetsmiljö, boende, allmän skolgång och medicinska insatser har givit befolkningen gynnsammare livsvillkor. Detta avspeglar sig också i hälsotillståndet som generellt sett är bättre än i de flesta andra jämförbara länder. Medellivs- längden är bland _de högsta och spädbarnsdödligheten bland de lägsta i världen. Den medicinska och tekniska utvecklingen bidrar till att allt fler patienter i alla åldrar kan behandlas och rehabiliteras.
Men skillnaderna i hälsa mellan olika grupper är fortfarande stora. Det finns betydande skillnader mellan olika socioekonomiska grupper liksom mellan kvinnor och män och mellan infödda svenskar och invandrare. Det finns dessutom uppgifter som tyder på att skillnaderna ökar. Yngre lågutbildade kvinnor är en grupp vars hälsosituation tycks försämras. Detta framgår av den Folkhälsorapport som Socialstyrelsen presenterade under våren 1994.
Det finns även tendenser till att vissa hälsoproblem ökar. Detta gäller t.ex. sjukdomar i rörelseorganen, nedsatt psykiskt välbefinnande och allergier samt insjuknande i vissa cancerformer. För att bryta dessa nega- tiva utvecklingstendenser krävs att det preventiva folkhälsoarbetet in- tensifieras och tydligare inriktas mot strukturella insatser. De hälso- främjande åtgärderna syftar i första hand till att skapa stödjande miljöer för hälsa som ger förutsättningar för att öka välbefinnandet så att mot- ståndskraften mot olika påfrestningar stärks och därigenom risken för ohälsa och sjukdom minskar. ] andra hand, som en positiv sidoeffekt. kan kostnaderna för sjukvården komma att minska.
Primärvården
Primärvården utgår från en helhetssyn på människan och skall omfatta en bred verksamhet, från prevention till diagnostik. behandling och reha- bilitering. Primärvården skall finnas nära befolkningen och vara tillgäng-
100
lig för alla. Den enskilde skall snabbt kunna nå den och få hjälp dygnet Prop. l994/95:100 runt. Primärvården måste också kunna samverka såväl inom organisa- Bil. 6 tionen som utåt mot läns- och regionsjukvård samt socialtjänst, skol- hälsovård, hälso- och miljöskydd etc. Detta förutsätter dels en flexibel vårdorganisation, dels att vården utformas efter lokala behov och förut—
sättningar.
Utvecklingen under 1990-talet har medfört flera förändringar som på- verkar primärvårdens omfattning och inriktning. År 1989 kom Lands- tingsförbundet med sin rekommendation om ett fritt vårdsökande på samma vårdnivå inom landstinget eller en grupp av landsting. Alla landsting följde denna rekommendation, vilket bl.a. innebar att patienter- na inte längre var hänvisade till den närmaste vårdcentralen.
Genom Ädelreformen övergick många distriktssköterskor och under- sköterskor, som sedan början av 1980-talet knutits till primärvården främst för att bistå distriktssköterskoma i deras verksamhet, till primär- kommunal verksamhet. Sammanlagt överfördes nära 3 500 befattningar eller en femtedel av den personal som berördes av reformen från lands- tingen till de kommuner som inte själva hade huvudmannaansvaret för primärvården. Mer än 50 procent av den överförda personalen var distriktssköterskor och drygt 30 procent undersköterskor.
[ detta sammanhang använder vi begreppet sjukvårdshuvudmän som samlingsbegrepp för landstingen, de tre landstingsfria kommunema och de fem kommuner som på försök har huvudmannaansvaret för primär— vården. Men vi vill understryka att alla kommuner egentligen skulle kunna betecknas som sjukvårdshuvudmän till följd av Ädelreformen, då alla kommuner genom denna tagit över ansvaret för hemsjukvården i de särskilda boendefomrerna med undantag av läkarinsatser. Dessutom har hälften av landet kommuner också, enligt överenskommelse med respek- tive landsting, tagit över hemsjukvården även i det vanliga boendet.
Under 1970- och 1980-talen präglades primärvården i stor utsträckning av bristen på läkare. Trots att antalet inrättade allmänläkarbefattningar nära fördubblades under l980-talet fanns även i slutet av detta årtioende en läkarbrist på grund av att många tjänster var vakanta eller upprätt- hölls av vikarier. Detta medförde att det många gånger kunde vara svårt att få kontinuitet i kontakterna mellan patient och läkare. Men det bidrog också till en ändrad arbetsfördelning mellan olika personalgrupper inom vårdcentralen genom att uppgifter dclcgerades till distriktssköterskor, andra sjuksköterskor och undersköterskor. Arbetsformerna utvecklades också till förmån för ett ökat lagarbete.
Som en följd av bl.a. en god tillgång till specialistkompetenta läkare och husläkarrefonnen finns det numera det antal distriktsläkare/ husläka- re som sjukvårdshuvudmännen sedan länge ansett vara önskvärt, näm- ligen en läkare per 2 000 invånare. Det finns därmed numera drygt 4 300 specialistkompetenta läkare, främst specialister i allmänmedicin. inom primärvården.
En liknande förändring, som skedde år 1992 vad gäller äldre och fysiskt handikappade personer, genomförs från och med i år för psykiskt störda. Denna reform får effekter också för primärvårdsverksamheten.
101.
Ett bra stöd, till såväl de psykiskt störda som personal inom den kom- Prop. l994/95:100 munala verksamheten från hälso— och sjukvården, är en viktig förutsätt- ' Bil. 6 ning för att de psykiskt störda skall få ett bra omhändertagande i bo- stadsområdena. Detta kan bara uppnås genom ett stort engagemang från primärvården.
Med nuvarande kompetensfördelning i samhället ligger ansvaret för att utveckla vården på sjukvårdshuvudmännen. [ enlighet med regeringens och riksdagens intentioner har dessa också under den senaste tioårsperio- den lagt ned ett betydande arbete på att utveckla primärvården. Detta har bl.a. lett till en ökad valfrihet och tillgänglighet. Genom att primärvården hamnat i fokus för debatten har den i mindre utsträckning berörts av besparingskraven inom hälso- och sjukvårdssektorn. Detta är också i linje med riksdagens och regeringens riktlinjer, vilka länge förordat en förändring av resursfördelningen mellan den öppna och slutna vården.
Det finns nu vissa tecken på att läns- och regionsjukvården åter expan— derar och att den öppna vården därmed riskerar att bli eftersatt. Vi vill dock framhålla vikten av att primärvården fortsätter att utvecklas bl.a. när det gäller de preventiva insatserna.
Den slutna vården
Den slutna sjukvården, dvs. den vård som innebär att patienten läggs in på sjukhus, uppvisade en betydande förändring under 1980-talet. Det totala antalet vårdplatser reducerades med över 15 000 platser. Den största förändringen skedde inom den psykiatriska vården. Gamla och stora institutioner lades ned i betydande utsträckning och antalet patien- ter reducerades med nästan hälften.
Förändringarna var minst märkbara inom den somatiska korttidsvården. där antalet vårdplatser per 1 000 invånare minskade med 0.8 platser.
Samtidigt som antalet vårdplatser reducerades. minskade också medel- vårdtiderna för all sjukvård. Inom den internmedicinska korttidsvården liksom vid kirurgisk vård beräknas minskningen ha uppgått till närmare 24 %. Denna utveckling var möjlig bl.a. genom utvecklingen inom lång- tidssjukvården/ geriatrikcn och genom en utvecklad samverkan med öppenvårdsrcsurserna och kommunernas äldreomsorg.
Genom Ädelreformen minskades antalet färdigbehandlade inom sjuk- husen och vårdtiderna kunde kortas ytterligare. År 1989 vårdades t.ex. en strokepatient i genomsnitt 58 dagar på sjukhus medan medelvärden för dessa patienter år 1993 var 16 dagar.
Enligt den intemationellajämförelse som OECD har publicerat var den genomsnittliga vårdtiden på akutsjukhus i Sverige år 1992 6,0 dagar. Endast Australien redovisar ett lägre antal dagar. Antalet intagningar per 1 000 invånare har därmed kunnat öka trots det minskade antalet vård- platser.
Hur resurserna inom den slutna vården kan utnyttjas beror till stor del på vilka metoder för behandling och operativa ingrepp som tillämpas och på hur effektiva de är. Ny kunskap tillkommer ständigt. Utveck- lingen av t.ex. dagkirurgi och s.k "titthålskirurgi" har bidragit till att
102
minska behovet av vårdplatser. lngrepp som tidigare krävde att patienten Prop. l994/952100 togs in på sjukhus kan nu i fiera fall ske i öppen vård. Utvecklingen har Bil. 6 lett till att vi har börjat tala om "sjukhuset utan bäddar" och "sjukhuset utan väggar".
Förändringarna inom den slutna vården understryker nödvändigheten av att omstrukturera verksamheten. Det finns totalt sett alltför många sjukhusbäddar i landet vilka binder resurser som skulle kunna utnyttjas bättre.
Att tillägna sig ny medicinsk teknologi och nya behandlingsmetoder och att utmönstra föråldrade och ineffektiva metoder är ett viktigt inslag i fömyelsearbetet. Den verksamhet som Statens beredning för utvärde- ring av medicinsk metodik, SBU ansvarar för är därför angelägen. Verk- samheten, som nu har bedrivits i cirka sju år. syftar till att ge sjukvårds- huvudmännen underlag och stöd för förändringsarbetet och åstadkomma en kostnadseffektiv vård med hög kvalitet och patientsäkerhet.
För att den enskilde skall få sina vårdbehov, inklusive en effektiv och snabbt insatt medicinsk rehabilitering, tillgodosedda är det av stor vikt att en hög kompetens bibehålls inom den slutna vården. Men det krävs också fungerande vårdkedjor och att insatserna inom såväl den öppna och slutna vården som socialtjänsten integreras och samverkar för att uppnå det bästa möjliga och snabbaste återhämtandet för den enskilde. Detta är speciellt viktigt när det gäller äldre och psykist störda personer, som ofta kan vara beroende av insatser från hälso- och sjukvården under lång tid. På vissa håll i landet, t.ex i Bohuslandstinget, har detta bidragit till att gränserna mellan den öppna och slutna vården håller på att luck- ras upp och förändras.
Långa köer till vissa operationer var ett stort problem inom den slutna vården under 1980-talet och början på 1990-talet. Företrädare för staten och Landstingsförbundet träffade därför år 1991 en överenskommelse om att införa en vårdgaranti från och med år 1992. Genom ett tillfälligt statligt bidrag på 500 miljoner kr till sjukvårdshuvudmännen under år 1992 underlättades genomförandet. Vårdgarantin har förlängts under åren 1993 och 1994 och kommer att gälla även under innevarande år enligt Dagmaröverenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet för år 1995.
Vårdgarantin har varit framgångsrik. Utveckling underlättades genom att Ädelreformen genomfördes vid samma tid som vårdgarantin trädde i kraft samtidigt som många landsting började tillämpa nya ersättnings- forrner för klinikerna vid sjukhusen.
De köer som fanns i slutet på 1980-talet hade i slutet av år 1993 i det närmaste försvunnit. På vissa håll i landet finns dock nu tecken som tyder på att köerna till opererande specialiteter åter ökar.
Internationell samverkan inom hälso och sjukvårdsområde!
Den internationella samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet kom- mer i hög grad att påverkas genom Sveriges medlemskap i EU. Hälso- och sjukvården är dock i huvudsak en nationell fråga inom EU och det
finns inte någon gemensam lagstiftning inom detta område med undan- Prop. l994/95:100 tag av läkemedelsområdet. I samband med att Maastrichtfördraget trädde Bil. 6 i kraft upprättades dock ett formellt och strukturerat samarbete inom folkhälsoområdet genom artikel 129 i Fördraget om den Europeiska Unionen. Samarbetet skall främst inriktas på att förebygga de stora folk— sjukdomarna, inklusive narkotikamissbruket, främja forskning om deras orsaker och överföring samt hälsoupplysning och hälsoundervisning. ] artikeln understryks också vikten av samarbete med tredje land och andra internationella organisationer på folkhälsoområdet.
Bland dessa finns WHO, som är den organisation som Socialdeparte- mentet tidigare haft det mest omfattande samarbetet med. Genom stora extra bidrag över biståndsbudgeten stöder Sverige program som är av särskild vikt för utvecklingsländema, t.ex. det globala aidsprogrammet. Det internationella samarbetet kring smittskydd och hiv/aids är viktigt också för Sverige. Regeringen lägger även stor vikt vid och stöder aktivt WHO Europas arbete med att förverkliga en europeisk handlingsplan på alkoholområdet. Inom WHO:s europaregion prioriteras för närvarande insatser i Central- och Östeuropa.
Miljö- och hälsoministrama i WHO:s europaregion träffades i Helsingfors ijuni 1994 och antog en deklaration och ett handlingspro- gram om hälsorisker i miljön. Deklarationen omfattar dels åtgärder mot gränsöverskridande föroreningar, dels åtgärder i varje medlemsland.
Det internationella samarbetet sker också inom Nordiska ministerrådet, Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveck- ling (OECD).
Att främja demokrati och respekt för de mänskliga fri- och rättigheter- na är grunden för Europarådets verksamhet. Under en lång rad år har Europarådet bl.a. arbetat med frågor som rör bioetik. För närvarande utarbetar den styrkommitté inom Europarådet som arbetar med dessa frågor ett förslag till en konvention om bioetik. Denna består dels av en ramtext, dels av separata protokoll i olika sakfrågor. 1 en första etapp utarbetas ett protokoll om forskning på människa och ett om transplanta- tioner. Senare följer protokoll om skydd för embryot samt genetiska tester.
Flertalet industrialiserade länder står inför likartade problem inom hälso- och sjukvårdsområdet, med en stagnerande ekonomi och en åldrande befolkning. Detta har särskilt uppmärksammats av OECD inom ramen för det arbete som görs för att reformera hälso- och sjukvårdssystemen i medlemsländerna. En ministerkonferens med detta tema hölls i novem- ber 1994.
Sverige har även bilaterala samarbetsavtal inom hälso- och sjukvårds- området med Polen. Slovakien, Tjeckien och Ungem.
104
Vidtagna och planerade åtgärder Prop. l994/95:100 Bil. 6
Uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet
Förändringar av hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, bl.a. med ett större antal privata vårdgivare, ställer nya krav på uppföljning av kostnader och kvalitet samt vårdens resultat. Utvecklingen av system för att samla in och redovisa adekvat information måste påskyndas.
För att att bedöma produktivitetsutvecklingen inom hälso- och sjukvår- den behövs tillgång till jämförbara data över volym- och kostnads- utveckling. Sådana data saknas i allmänhet.
Socialstyrelsens aktiva uppföljning visar att både säkerheten och kvali- teten inom vissa verksamheter behöver förbättras. Dessutom används inte resurserna optimalt. Det kan t.ex. finnas onödigt stor akutverksam- het inom flera landsting. Vem/vilka som får vård och vilka resultat som faktiskt uppnås med olika alternativa metoder och system är nödvändiga faktaunderlag infor beslut om resursfördelning, prioriteringar och ekono- miska styrsystem.
I samband med överenskommelsema om vissa ersättningar till sjuk- vårdshuvudmännen från sjukförsäkringen m.m. — de s.k. Dagmaröverens- kommelsema — har behovet av förbättrad uppföljning och utvärdering framhållits liksom behovet av ett bättre informationssystem inom hälso— och sjukvården. Flera insatser har också gjorts inom dessa områden t.ex. inrättandet av centrum för epidemiologi och social analys inom Social- styrelsen. Detta bör ses som led i arbetet med att förbättra informations- försörjningen. Men det behövs ytterligare insatser och en fortsatt nära samverkan mellan staten, landstingen och kommunerna. De statistik- uppgifter och de redovisningssystem, som i dag finns tillgängliga, är otillräckliga och inte utformade på ett sådant sätt att en återkommande samlad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvårdens utveckling mot angivna mål relativt lätt kan göras.
Som ett led i arbetet med att förbättra redovisningen har Socialstyrel- sen fått i uppdrag att i samarbete med Landstingsförbundet, SCB och Spri utveckla ett system för att regelbundet kunna redovisa förhållandena i hälso- och sjukvården till riksdagen och regeringen. Ett förslag till uppläggning och innehåll redovisades till den förra regeringen i början av år 1994.
Socialstyrelsen kommer inom ramen för detta uppdrag att regelbundet redovisa aktuella förhållanden i hälso- och sjukvården. Den regelbundna rapporteringen kommer att avlämnas vart tredje år. Första rapporten beräknas utkomma hösten 1995. Därtill kommer en hälso- och sjuk- vårdsstatistisk bilaga att produceras årligen. Denna kommer att innehålla material från tillgängliga register och speciella kartläggningar. En sam- ordning av den regelbundna rapporteringen med den statistiska bilagan kommer att ske fortlöpande.
1 nära samarbete med Landstingsförbundet och Svenska Läkaresäll- skapet arbetar Socialstyrelsen också med att utveckla öppenvårdsstatisti-
105
ken. Resultatet av detta arbete kommer att ha stor betydelse för det upp- Prop. l994/95:100 följnings- och utvärderingsarbete som åligger Socialstyrelsen bl.a. med Bil. 6 anledning av Adel-reformen, försöksverksamheten med kommunalt huvudmannaansvar för primärvården och psykiatrirefomren.
I avtalet mellan staten och Landstingsförbundet om Spris verksamhet betonas att "huvuddelen av Spris verksamhet skall ligga inom området metoder och hjälpmedel för att förbättra kvalitet, effektivitet och produk- tivitet i vården". Det pågår också ett omfattande arbete för att bl.a. ut- veckla en infrastruktur för sjukvårdens infomrationsförsörjning.
Inom den slutna vården har data om färdigbehandlade patienter utveck— lats och samlats in av Landstingsförbundet. Sedan år 1991 inhämtar och redovisar förbundet också uppgifter om väntetider till de åtgärder som omfattas av den centrala vårdgarantin.
1 de senaste årens Dagmaröverenskommelser har 21 miljoner kronor avsatts för åtgärder som syftar till att förbättra informationsförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Medlen avser utvecklingsarbete för att bättre kunna beskriva och mäta prestationer i hälso- och sjukvården, kvalitetsuppföljning och ett medicinskt förvamingssystetn för att förbätt- ra framförhållningen innan nya medicinska metoder tas i bruk.
Arbetet med att utveckla metoder och instrument för kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården kommer att ha fortsatt hög prioritet under de närmaste åren. Den s.k. Nationella samrådsgruppen för kvalitet i hälso- och sjukvården har en central och samordnande funktion i detta sam- manhang. Gruppen är ett gemensamt och fristående samarbetsorgan för Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Spri och Svenska Läkaresällskapet. Dess uppgift är att ta till vara svenska och utländska erfarenheter och verka för att enhetliga mått och metoder utvecklas. Samrådsgruppen stimulerar och stödjer såväl nationellt som lokalt kvalitetssäkringsarbcte. förmedlar kunskap och verkar för att undervisning i kvalitetssäkring skall ingå i olika vårdutbildningar.
Socialstyrelsen har i en föreskrift (SOSFS 1993z9) fastlagt att all legiti- merad personal skall bedriva ett systematiskt. fortlöpande och dokumen- terat kvalitetssäkringsarbete. 1 föreskriften ges anvisningar om vad som bör ingå i kvalitetssäkringsarbetet. Vidare poängteras ledningens ansvar.
Nationella register om vårdkonsutntion m.m. saknar ofta uppgifter om vårdens kvalitet och behandlingsresultat. De försök som den medicinska professionen driver för att utveckla särskilda nationella kvalitetsregister bör därför stödjas.
Erfarenheterna från arbetet med att utveckla informationsförsörjning och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården inklusive tandvården visar att uppföljning och utvärdering ger starka incitament för såväl kunskaps- som verksamhetsutveckling när arbetet bedrivs med respekt för profes- sionens roll och verksamhetens starkt decentraliserade karaktär.
l—"olkhälsoarbetet
Den höga arbetslösheten är kanske ett av de största hoten mot folk- hälsan. lnsatser för att komma tillrätta med arbetslöshet är därför av stor
106
vikt också ur ett folkhälsoperspektiv. Regeringen har också som framgår Prop. l994/952100 av bilaga 1 ], littera A. Arbetsmarknad föreslagit en rad åtgärder för att Bil. 6 minska arbetslösheten. Stimulanser till bygg- och anläggningssektorn, särskild satsning på ungdomsintroduktion och mer utbildningsinsatser förväntas ge positiva effekter på sysselsättningen.
En annan viktig åtgärd i arbetet mot en förbättrad folkhälsa är ut- färdandet av den tobakslag som trädde ikraft den ljuli 1993. Lagen skärptes förra året och innehåller nu regler som förbjuder rökning i lokaler där allmänna sammankomster anordnas eller andra lokaler dit allmänheten har tillträde. Det är också förbjudet att röka på skolgårdar och i utomhusmiljöer i anslutning till förskolor eller fritidshem.
Vidare är arbetsgivaren numera skyldig att se till att ingen arbetstagare mot sin vilja utsätts för tobaksrök. Marknadsföringen av tobaksvaror regleras på liknande sätt som gäller för alkoholvaror. Dessutom har en särskild utredare nyligen tillsatts för att undersöka vilka möjligheter det finns att införa ett förbud mot indirekt tobaksreklam.
Alkoholpolitiska kommissionen lade under våren 1994 fram sitt huvud- betänkande. Det har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet.
En följd av kommissionens arbete är att särskilda medel avsatts för att bilda en nationell ledningsgrupp för det alkohol och drogförebyggande arbetet under ledning av Folkhälsoinsitutet. Ledningsgruppen ska bl.a utarbeta en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador.
Insatser är nödvändiga för att bekämpa spridningen av HIV-viruset. Den internationella smittspridningen, i kombination med ett omfattande resande över landets gränser och pågående invandring från områden där förekomsten av hiv/aids är utbredd, innebär risk för fortsatt smittsprid- ning. Denna risk måste mötas med fortsatt kraftfulla åtgärder.
Insatser inom områden utanför hälso- och sjukvården har avgörande betydelse för folkhälsan t.ex. en fortsatt restriktiv alkohol- och narkotika- politik, förbättringar av arbets-, boende- och skolmiljöer, bekämpande av luft- och vattenföroreningar, bättre kontroll av livsmedelshanteringen och åtgärder som skapar en bättre trafikmiljö m.m.
Genom tillkomsten av Folkhälsoinstitutet den 1 juli 1992 har förutsätt- ningarna för ett aktivt folkhälsoarbete på central nivå förbättrats. Insat- serna bör koncentreras till att utveckla metoder för att förbättra de sämst ställda gruppernas hälsotillstånd och systematiskt påverka dem som be- driver folkhälsoarbete att lägga tyngdpunkten vid insatser som kan minska skillnaderna mellan olika grupper. Härigenom kan de stora folk- hälsovinstema göras.
Även centrum för epidemiologi och social analys (EpC) och folkhälso- enheten vid Socialstyrelsen har stor betydelse för det fortsatta folkhälso- arbetet. Socialstyrelsen presenterade under våren en folkhälsorapport och en uppföljning av landstingens folkhälsoansvar vilka låg till grund för den förra regeringens skrivelse 1993/94: 247 om folkhälsa. Skrivelsen, som nyligen behandlades i riksdagen, föranledde inga åtgärder från riks- dagens sida.
107
Primärvården Prop. l994/95:100 Den 1 januari 1994 trädde lagen (l993:588) om husläkare i kraft. Ett Bll' 6 husläkarsystem enligt vissa nationella riktlinjer har dämted kommit att införas i de flesta landsting och berörda kommuner.
Huvudsyftet med husläkarreforrnen är att människor skall få en bättre kontakt med en öppenvård som är lättare tillgänglig och erbjuder bättre kontinuitet i kontakterna mellan patient och läkare. På de flesta håll i landet kunde dock dessa behov redan tillgodoses genom att läkartillgång- en inom primärvården väsentligt förbättrats under början av 1990-talet. Dessutom hade flertalet sjukvårdshuvudmän redan före lagens tillkomst infört eller planerat införa rätt att välja läkare inom primärvården. Vi anser därför att husläkarlagen är onödig, då den inte bidrar till att lösa eventuella problem utan snarare skapar sådana.
Regeringen har därför för avsikt att föreslå riksdagen att husläkarlagen skall upphävas. Ett första steg i den riktningen togs i samband med regeringens proposition 1994/941109 Vissa privatpraktiserande läkares och Sjukgymnasters etablering m.m., som riksdagen nyligen behandlat.
Riksdagens beslut med anledning av denna proposition innebär att de tidigare etableringsbestämmelsema i husläkarlagen tagits bort och änd- rats så att ett samverkansavtal måste träffas med sjukvårdshuvudmannen för att en läkare skall få etablera sig som husläkare. Samtidigt har be- stämmelsen om att landstinget skall fördela dem som har avstått från att förtecknas och inte själva valt en husläkare på husläkama inom lands- tinget upphört att gälla.
Regeringen avser också att i den kommande propositionen med förslag om husläkarlagens upphävande ange vissa riktlinjer för utvecklingen av primärvården.
Läkarvårdsersåttning och ersättning för sjukgymnastik
Finansieringen av ersättningarna till privatpraktiserande läkare och sjuk- gymnaster har enligt riksdagens beslut fr.o.m. den I januari 1994 över- förts till landstingen från sjukförsäkringen (prop. 1993/94:75, bet. l993/94:SoUl4, rskr. l993/941118). Samtidigt avskaffades de tidigare etableringsbegränsningarna för anslutning till den allmänna sjukförsäk- ringen. Bestämmelsema i lagen (199321651) om läkarvårdsersättning och lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik i den lydelse de hade under år 1994 innebar att vissa specialistläkare och sjukgymnaster som bedriver privat verksamhet får ersättning från landstingen om de upp- fyller de i respektive lag angivna kraven på kompetens och verksamhet. Som följd av dessa bestämmelser kunde dessa läkare och sjukgymnaster etablera sig med offentlig finansiering utan sjukvårdshuvudmannens tillstånd och möjlighet att påverka inom vilken del av sjukvårdsområdet det eventuellt kunde finnas behov av den privatpraktiserandes tjänster. Lagbestämmelsema har bidragit till ökade kostnader för sjukvårds- huvudmännen och till svårigheter att uppfylla målet i hälso- och sjuk- vårdslagen om en god vård på lika villkor för alla. Regeringen har där-
108
för i en proposition till riksdagen (prop. l994/951109) föreslagit att be- Prop. l994/95:100 stämmelserna i de aktuella lagama som reglerar rätten att etablera sig Bil. 6 som privatpraktiker med ersättning för sin verksamhet från sjukvårds- huvudmannen upphör att gälla. Enligt riksdagens beslut innebär de nya bestämmelserna att den som vill etablera sig som privatpraktiserande specialistläkare i öppen vård eller sjukgymnast får tillgång till offentlig finansiering endast under förutsättning att ett samverkansavtal träffas med sjukvårdshuvudmännen.
Regeringen har också för aVSikt att återkomma till riksdagen med ytterligare förslag om bl.a. administrationen av dessa ersättningar, taxor- nas konstruktion och övergångsbestämmelser för de privatpraktiker som redan är etablerade.
Hälso- och sjukvårdspersonals åligganden och disciplinpåföljd inom hälso— och sjukvårdens område
Sedan den 1 oktober 1994 gäller två nya lagar beträffande tillsynen över hälso- och sjukvårdspersonalen, lag ( 1994:953) om åligganden för perso- nal inom hälso- och sjukvården och lag (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område.
Lagstiftningen innebär att systemet för att ingripa mot försummelser, som begåtts av enskilda yrkesutövare inom hälso- och sjukvården, så långt som möjligt anpassas till vad som gäller på arbetsmarknaden i övrigt. Området för disciplinansvar har vidare begränsats till åtgärder som har särskild betydelse för patientsäkerheten. l förarbeten till lagstift- ningen betonas också att Socialstyrelsens tillsyn ytterst syftar till att förebygga onödiga risker i vården och att också bakomliggande orsaker till ett begånget fel skall undersökas och i förekommande fall tas upp med den som svarar för vården (prop. l993/941149, bet. l993/94:50U26, rskr. l993/94:410).
Verksamhetstillsyn över hälso- och sjukvården
Regeringen avser att inom kort förelägga riksdagen förslag vad gäller tillsynen över och kraven på hälso- och sjukvårdsverksamhet. Avsikten är att verksamhetstillsynen över offentlig och enskild vård så långt som möjligt skall vara densamma. Socialstyrelsen skall genom en anmäl- nings- och rapporteringsskyldighet få kännedom och fortlöpande infor- mation om vårdverksamheten och därmed förbättrade möjligheter att följa och stödja verksamheten för att förebygga onödiga risker i vården. Avsikten är också att i hälso- och sjukvårdslagen (19821763) förtydliga kraven på att all hälso- och sjukvårdsverksamhet skall bedrivas av perso- nal med adekvat utbildning och med behövlig teknisk utrustning i ända- målsenliga lokaler.
109
Patientfårsäkringen Prop. l 994/95:100 De offentliga sjukvårshuvudmännen och fyra stora svenska försäkrings- BIL 6 bolag har träffat avtal om en särskild patientförsäkring som gällt sedan den I januari l975. Genom försäkringen har sjukvårdshuvudmännen frivilligt åtagit sig att lämna ersättning för behandlingsskador som har haft direkt samband med hälso- och sjukvård. Försäkringen har administ- rerats av ett särskilt försäkringskonsortium. Liknande försäkringar har tecknats av privata vårdgivare.
Med hänsyn främst till de ändrade förhållandena inom hälso- och sjuk- vården med ett ökat antal vårdgivare och den risk detta medför för att patienter kan komma att stå utan möjlighet till ekonomisk ersättning då de drabbas av skador inom denna sektor tillsattes en statlig utredning Patientförsäkringsutredningen (S 1992:11) för att se över försäkrings- skyddet. Den nya EG-anpassade konkurrenslagen har också medfört att det tidigare konsortiet för patientförsäkring upphör med sin verksamhet i och med utgången av år 1994. Utredningen föreslår i betänkandet Patientskadelag (SOU l994:75) att en patientskadelag införs som skall motsvara de nuvarande frivilliga patientförsäkringama. För att garantera att patienterna erhåller ersättning enligt lagens bestämmelser föreslås att alla vårdgivare skall vara skyldiga att teckna en patientförsäkring som omfattar det lagreglerade skyddet. Staten och landstingen undantas från försäkringsskyldigheten men omfattas av patientskadelagens ersättnings- skyldighet. Betänkandet har remissbehandlats under hösten 1994. Av- sikten är att en proposition skall överlämnas till riksdagen under våren 1995 och att lagen skall träda i kraft den I januari 1996.
Vissa ändringar [ smittskvddslagen
lnom Socialdepartementet görs för närvarande en översyn av smitt- skyddslagen (1988:1472) . Resultatet kommer att presenteras i en depar— tementspromemoria med förslag till vissa ändringar i smittskyddslagen .
l promemorian behandlas bl.a. en rapport från Socialstyrelsen om smittskyddets funktion och en rapport från Europarådets tortyrkommitté om de tvångsisolerades rättigheter. Vidare behandlas ytterligare fram- ställningar från Socialstyrelsen, Domstolsverket och andra myndigheter.
Psykiatrin
Riksdagen beslutade ijuni l994 att godkänna propositionen om Psykiskt stördas villkor (prop. l993/942218, bet. l993/94:80U28, rskr. 1993/94396). Reformen syftar till att förbättra de psykiskt stördas livs— situation och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället. Den innebär att ansvarsfördelningen och organisationen av stöd och service till psykiskt störda tydliggörs. För att underlätta genom- förandet av reformen har riksdagen beslutat att sammanlagt 1 200 miljoner kronor under en treårsperiod skall avsättas till olika behovsom- råden för psykiskt störda.
llO
Socialstyrelsen har i samband med riksdagens beslut fått i uppdrag att Prop. l994/95zl00 följa upp och utvärdera resultatet av psykiatrireformen. Styrelsen skall Bil. 6 årligen med början i maj 1996 delrapportera sitt uppdrag till regeringen. Uppdraget skall slutrapponeras senast den 1 maj 1998.
Den 18 oktober 1994 beslutade riksdagen att godkänna den av rege- ringen föreslagna ekonomiska regleringen för år 1995 med anledning av ökat kommunalt ansvar för psykiskt störda (prop. l993/94:253, bct. l994/95:80U4, rskr. l994/95:20). I propositionen redovisades en överenskommelse mellan Landstingsförbundet och Svenska kommunför- bundet om riktlinjer för avtal om överföring av verksamheter och ekono- miska resurser avseeende vissa psykiskt störda. Syftet med förslagen i propositionen är att kommunerna skall kunna erhålla resurser för att finansiera de nya uppgifter som övertas från landstingen.
Psykiatrisk tvångsvård m_m.
Regeringen gav i april 1992 Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera tillämpningen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari 1992. Socialstyrelsen delrapporterade sitt uppdrag i december 1992 och överlämnade den 15 december 1993 rapporten Psy- kiatrisk tvångsvård — effekter av ny lagstiftning.
I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att lagstiftningen har bidragit till att skapa förutsättningar för en fortsatt minskning av tvångsanvändning- en samt att rättSSäkerheten har stärkts och samhällsskyddet ökat. Social- styrelsen anser vidare att lagstiftningen måste ses över för att rättssäker- het och samhällsskydd bättre skall kunna tillgodoses. Utvärderingen visar också att vissa problem som gäller tillämpningen av lagstiftningen bör kunna åtgärdas genom en intensifierad information och tillsyn.
Regeringen delar Socialstyrelsens mening att en översyn behöver göras av reglerna i lagen ( 1991:1128 ) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (199111 129) om rättspsykiatrisk vård. Regeringen har för avsikt att läm- na en proposition med förslag till ändringar i lagstiftningen under våren 1995.
Kriminalvård och psykiatri
Fängelseutrcdningen lämnade ijanuari 1994 sitt slutbetänkande Krimi- nalvård och psykiatri (SOU 199415) till regeringen. l betänkandet lämnas förslag bl.a. om att s.k. stödavdelningar bör inrättas inom kriminalvården för insatser för den kategori intagna med personlighetsstömingar. vilka vållar särskilda problem vid straffverkställighcten och vilkas psykiska tillstånd inte anses behandlingsbart inom den landstingskommunala slut- na psykiatriska värden. För att förbättra omhändertagandet av psykiskt störda lagöverträdare inom hälso- och sjukvården föreslår utredningen bl.a. att varje kriminalvårdsanstalt genom avtal mellan kriminalvården och landstingen knyts till en viss sjukvårdsinrättning.
Regeringen vill understryka vikten av att intagna i kriminalvårdsanstalt ges den vård och det stöd som de har behov av utan onödiga dröjsmål.
lll
De nämnda förslagen kan enligt vår mening skapa bättre möjligheter för Prop. l994/951100 att intagna inom kriminalvården skall kunna erhålla sådana insatser. Bil. 6 Förslagen beträffande psykiskt störda intagna bereds för närvarande inom Justitiedepartementet tillsammans med Fängelseutredningens övriga förslag.
Transplantationer m.m.
Den tidigare aviserade propositionen om transplantationer m.m. avses föreläggas riksdagen under våren 1995. 1 propositionen tas bl.a. upp samtyckesregler vid organdonation. samtyckesregler vid obduktion samt en rad andra åtgärder som kan vidtas med avlidnas kroppar.
Fosterdiagnostik
Under våren 1995 avser regeringen förelägga riksdagen en proposition om fosterdiagnostik. l denna behandlas bl.a. vissa riktlinjer för verksam— het med fosterdiagnostik, tidsgränser för sena aborter samt stödsamtal i samband med abort.
Läkemedelsförsörjningen
Den proposition (Prop.l994/95:9') om detaljhandel med receptfria läke- medel. grundad på Läkemedelsförsörjningsutredningens betänkande (SOU l994:106) Läkemedel och kompetens. som lades på riksdagens bord under våren 1994 har återtagits av regeringen. Läkemedelsförsörj- ningsutredningens slutbetänkande (SOU 19941110) Omsorg och kon- kurrens har remissbehandlats under hösten 1994. Avsikten är att en sam- lad proposition mot bakgrund av bl.a. förslagen i Läkemedelsförsörj- ningsutredningen skall kunna föreläggas riksdagen under hösten 1995.
Den civila hälso- och sjukvården i krig
Huvuddelen av det totala sjukvårdsbehovet i krig skall ombesörjas av den civila hälso- och sjukvården. Målsättningen är att varje skadad eller sjuk under kriser och krig skall ges en medicinskt acceptabel behandling och vård. Ambitionen är att hålla de medicinska behandlingsresultaten på fredstida nivå för det stora flertalet patienter. trots att den allmänna vårdstandarden inte kan vara densamma som i fred. Socialstyrelsen. som funktionsansvarig myndighet. redovisar att de mål för den civila hälso- och sjukvården i krig. som lagts fast genom 1992 års försvarsbeslut. kommer i stora delar att nås vid gällande försvarsperiods slut.
llZ
Tandvården Prop. l994/951100 Bil. 6
Tandhälsans utveckling
För det stora folkflertalet sker en fortsatt förbättring av tandhälsan. Den s.k. Jönköpingsundersökningen, vars resultat från 1993 nyligen har redo- visats, visar att en markant förbättring har skett för alla åldersgrupper upp till 40 — 45 års ålder under den senaste tioårsperioden. Undersök- ningarna påbörjades år 1973 och tandhälsoförbättringarna har för varje undersökning flyttat allt högre upp i åldrarna.
Många patienter i de äldre åldersgruppema har tänder som har varit utsatta för en stor mängd lagningar och olika former av kron— och bro- terapi. Många av dessa arbeten behöver göras om med tiden. Men även här kan en rätt insatt tandvård innebära att det reparativa underhållet minimeras.
För de flesta barnen och ungdomarna är utvecklingen likartad, dvs. tandhälsan förbättras kontinuerligt. En liten grupp barn och ungdomar har dock en fortsatt dålig tandhälsa. Det gäller framför allt invandrar- barn, socialt handikappade barn och barn som far illa. En polarisering har således skett mellan en stor grupp barn och ungdomar som har en bra tandhälsa och en liten grupp barn och undomar som har avsevärda problem med tandhälsan.
För samtliga åldersgrupper och oavsett tandstatus är det avgörande för de fortsatta vårdbehoven att både vårdgivare och patienter har rätt eko- nomiska och andra incitament för att bevara och återerövra tandhälsan och minimera de rekonstruktiva insatserna. Frågan om hur ersättnings- systemet för vuxna bör vara utformat för att nå detta syfte behandlas under avsnitt B Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och ålder- dom. För barnen och ungdomama gäller att landstingen utarbetar sär- skilda vårdprogram för de grupper av bam som är missgynnade när det gäller tandhälsa. Socialstyrelsen bör i sin tillsyn av tandvården ägna dessa barn särskild uppmärksamhet.
Tandvård/ör långvarigt sjuka och funktionshindraa'e
Vissa långvarigt sjuka och funktionshindrade har större tandvårdsbehov än andra. För dessa patienter krävs förutom allmäntandvård och specia- listtandvård särskild odontologisk och annan kunskap för en adekvat diagnostik och behandling. Det krävs dessutom ofta ett nära samarbete med hälso- och sjukvården. Den odontologiska fakulteten vid Karolinska institutet har på Socialdepartementets uppdrag utrett kunskapsbehovet för de aktuella patientgrupperna. Frågan kommer att behandlas i samband med en kommande proposition om det förändrade ersättningssystemet för vuxentandvård.
8 Riksdagen [OU-1.595. lxmnl. Nl” lf)”. Bilaga 0
Tandvårdspersonalens situation Prop. ] 994/ 95: 100
. . . . Bil. 6 Den posrtrva tandhälsoutvecklrngen och vrssa andra faktorer kommer
med all sannolikhet att medföra att efterfrågan på tandvård kommer att minska påtagligt framöver. Dimensioneringen av tandläkarutbildningen har av den dåvarande regeringen anpassats till förändrade förhållanden. Ytterligare åtgärder kan dock behövas. Den aviserade refomten med premietandvård (se avsnitt litt. B) bör underlätta en övergång till andra arbetsformer som skapar ett större utrymme för andra insatser än tradi- tionellt kliniska och en mindre stressad arbetssituation. Detta bör också öka förutsättningarna för att skapa en större arbetstillfredsställelse genom att det är lönsamt att alla får arbeta "på toppen" av sin kompetens.
Regeringen vill i detta sammanhang erinra om den nya tandhygienist- utbildningen inom den kommunala högskolan som redovisades i proposi- tionen (l990/9lzl38) om vissa tandvårdsfrågor i mars 1991. De som genomgått denna utbildning får en bred allmän basutbildning inom tand- vården och kan utföra varierade arbetsuppgifter. Arbetsornrådet kan således innehålla uppgifter som tidigare utförts av såväl tandhygienister som tandsköterskor. Detta skulle ge en omväxling i arbetssituationen och en flexibilitet i vårdorganisationen.
alma/garn och andra dentala material
Riksdagen beslutade under våren 1994 att användningen av amalgam inom tandvården bör avvecklas senast till år 1997. Kcmikalieinspektio- nen fick i uppdrag av den dåvarande regeringen att i samråd med Social- styrelsen noga följa avvecklingen av amalgam internationellt och ut- vecklingen av alternativa ersättningsmaterial. Myndigheterna skall hålla regeringen underrättad om utvecklingen samt vid behov föreslå åtgärder. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1996. Regeringen avser vidare att ta upp överläggningar med företrädare för tandvårdshuvud- männen om en avveckling av amalgamet inom barn- och ungdomstand- vården fr.o.m. den I juli 1995.
Övergången till nya material ställer stora krav på tandläkarna. Rege- ringen avscr att pröva förutsättningarna för att avsätta vissa medel för en särskild satsning på efterutbildningsinsatser inom detta område.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att inrätta ett biverk- ningsregister för dentala material.
EU:s direktiv Oln medicintekniska produkter som innefattar dentala material och tandtekniska arbeten har trätt i kraft den 1 januari 1995.
Pågående utredningar
Hälso— och sjukvårdens organisation och finansiering
Regeringen tillkallade i början av år 1992 en parlamentarisk kommitté (HSU 2000. S 1992:04) med uppdrag att dels analysera hälso- och sjuk- vårdens resursbehov fram till år 2000, dels överväga hur hälso- och
114
sjukvården bör finansieras och organiseras på den övergripande sam- Prop. l994/952100 hällsnivån. Bil. 6
Kommitténs överväganden skall enligt direktiven (dir. 1992230) grun- das på en analys och värdering av i första hand tre olika finansierings- och organisationsmodeller — en reformerad landstingsmodell, en modell där hälso- och sjukvårdens samtliga resurser läggs hos primärvården samt en modell där resurserna samlas hos en eller flera försäkrings- givare.
En fristående expertgrupp har i rapporten Hälso- och sjukvården i framtiden — Tre modeller (SOU l993:38) utvecklat och analyserat de angivna modellerna.
Regeringen kommer senare idag att besluta om tilläggsdirektiv till HSU 2000.
Kommittén skall i de fortsatta övervägandena och förslagen utgå från dagens system med landsting och kommuner som finansiärer och till- handahållare av hälso- och sjukvård. l kommitténs uppgifter ingår att överväga hälso- och sjukvårdens resursbehov fram till år 2010 och sär- skilt beakta den demografiska utvecklingens betydelse för de äldres behov av hälso- och sjukvård. Den skall vidare överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården.
l HSU 2000:s uppdrag ingår vidare bl.a. att överväga kostnadsansvaret för läkemedel m.m. i öppenvård samt systemet för läkemedelsförmånen inklusive nuvarande högkostnadsskydd för sjukvård i öppenvård och läkemedel.
Uppdraget skall vara slutfört senast den 30 juni 1996.
Prioriteringar inom hälso— och sjukvården
Prioriteringsutredningens rapport, Vårdens svåra val (SOU l993z93) var under våren 1994 föremål för en mycket bred remiss i utredningens regi. Utredningen arrangerade under samma tid en rad öppna möten på olika håll i landet. Dessa riktade sig till olika personalkategorier samt admini- strativt och politiskt ansvariga inom vården i allmänhet.
Med utgångspunkt från de synpunkter och den kunskap som inhämtats på bl.a. detta sätt avser utredningen att i början av år 1995 avge sitt slutbetänkande.
Syftet med detta är att lägga grunden för en process som kan leda till tydligare definition av sjukvårdens roll i samhället, en tydligare avgräns- ning av dess ansvar och övergripande principer och riktlinjer för priorite- ringar.
F Örfattningsreglering av personregister inom hälso- och sjukvårdens område
Regeringen tillsatte hösten 1993 en kommitté (S l993:12) med uppdrag (dir. l993:111) att utreda och lägga förslag till författningsreglering av personregister inom hälso- och sjukvårdens område. Kommittén, som kan redovisa sitt uppdrag i etapper, skall ha slutfört sitt arbete senast den ljuli 1995.
115
Behörighetskommittén Prop. l 994/952100 Behörighetskommittén (S l994:01) har i uppdrag (Dir.1994z2) att göra BIL 6 en samlad översyn av principerna för legitimation och behörighet. Mot bakgrund av översynen skall den lämna förslag bl.a. i frågan om legiti- mation och behörighetsföreskrifter för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och närliggande områden. Översynen kommer också att omfatta bestämmelserna i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, den s.k. kvacksalveri- lagen.
Kommittén skall särskilt beakta konsekvenserna av Sveriges medlem- skap i EU, den avreglering av vissa vårdutbildningar som skett genom högskolereformen och de ökade möjligheterna till privat verksamhet, som öppnar sig för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Kommitténs uppdrag skall redovisas före utgången av år 1995.
Förbättrad tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.m.
Regeringen tillsatte i december 1994 en särskild utredare med uppgift (Dir.1994:118) att utreda frågor om ytterligare former av sanktioner då fel begåtts inom hälso- och sjukvården, förutsättningarna för interimis- tisk återkallelse av legitimation samt möjligheterna att inrätta ett riks- ' övergripande register över hälso- och sjukvårdspersonal med uppgifter om disciplinpåföljd och därmed sammanhängande frågor. Utredaren skall under 1995 lämna förslag till de förändringar som anses motiverade och utforma förslag till författningsreglering.
Förbud mot indirekt tobaksreklam
Regeringen tillsatte i december 1994 en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om förbud mot indirekt tobaksreklam och möjligheterna att införa ett sådant förbud med hänsyn till bl.a. tryckfrihetsförordningen , yttrandefrihetsgrundlagen och varumärkesrätten samt med hänsynstagan- den till Sveriges internationella åtaganden på det immaterialrättsliga området. Vidare skall utredaren utforma ev. förslag till lagreglering. Reglerna måste också anpassas till de nya förhållandena som följer av utvecklingen i samhället och Sveriges anslutning till EU. Utredningsarbetet skall vara slutfört senast en 31 maj 1995.
Dopning
Regeringen tillsatte i december 1994 en parlamentarisk utredning för att göra en översyn av vissa frågor kring dopning. 1 uppdraget ingår att ta del av tillgänglig forskning om olika dopningsmedel och deras verk- ningar samt analysera och belysa det aktuella kunskapsläget på området.
116
Utredningen skall kartlägga och analysera dopningsproblemets omfatt- Prop. 1994/95:100 ning och karaktär och belysa följderna av missbruket på kort och lång Bil. 6 sikt. Utredningen skall vidare föreslå de förändringar i den rättsliga reg- leringen som den anser vara motiverade.
Uppdraget skall vara avslutat vid utgången av år 1995.
Bemötandet av kvinnor och män inom hälso- och sjukvården
En särskild utredare kommer inom kort att utses för att kartlägga hur kvinnor och män bemöts när de söker råd och hjälp inom hälso- och sjukvården. En undersökning skall göras av i vilken utsträckning köns- tillhörighet i sig påverkar hur kvinnor respektive män bemöts och be- handlas. Utredaren skall vidare föreslå åtgärder som kan bidra till att utjämna eventuella skillnader som har sin grund i könstillhörighet och inte är relevanta för aktuell sjukdomsbild och vårdbehov.
Uppdraget skall vara avslutat vid utgången av år 1995.
Utredning om vård och stöd till psykiskt störda barn och ungdomar
Regeringen uttalade i propositionen (1993/94:218) om psykiskt stördas villkor att en utredning med parlamentarisk förankring bör tillsättas för att kartlägga psykiskt störda barns och ungdomars situation samt lämna förslag till nödvändiga åtgärder. Utredningen skall bl.a. pröva hur sam- arbetet mellan socialtjänsten, inklusive de särskilda ungdomshemmen (512-hemmen). och hälso- och sjukvården kan förbättras. Utredningen bör vara slutförd senast den 31 maj 1996.
Inom regeringskansliet pågår för närvarande arbetet med att utforma direktiv till en sådan utredning.
C 1. Bidrag till hälso- och sjukvård
l994/95 Anslag 779 350 000 l995/96 Förslag 1 313 025 000 varav 875 350 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från detta anslag betalas statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen i enlig- het med överenskommelser om vissa ersättningar till sjukvårdshuvud- männen. Bidragets användningsområden m.m. finns angivna i förord- ningen ( 1984:908 ) om vissa statsbidrag och försäkringsersättningar för sjukvård m.m.
Vidare betalas från anslaget ersättningar för vissa kostnader och för- luster som uppkommit på grund av myndighets ingripande för att för- hindra spridning av smittsam sjukdom. Bestämmelserna om detta finns bl.a. i förordningen (1956z296) om ersättning från staten i vissa fall vid ingripanden för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom och
117
lagen (l989z225) om ersättning till smittbärare. Vissa kostnader enligt Prop. l994/95:100 smittskyddsförordningen (1989:301) för läkemedel m.m. vid behandling Bil. 6 för en samhällsfarlig sjukdom betalas också ut från detta anslag. liksom även kostnader för patientförsäkring och vissa skadeersättningar.
Riksförsäkringsverket
Enligt lagen (l989z225) om ersättning till smittbärare handläggs ärenden om sådan ersättning av försäkringskassoma. Ersättningar till smittbärare har under budgetåret l993/94 betalats ut med 4,4 miljoner kronor. De smittsamma sjukdomar som föranlett ersättning är främst salmonella och Shigella. Riksförsäkringsverket uppskattar medelsbehovet för ändamålet för budgetåret 1995/96 till 8,7 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Betydande förändringar i statsbidragssystemet fr.o.m. år 1993 i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1991/92:150 del 11, bet. 1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345; prop. 1992/93:150 bil. 4, bet. 1992/932FiU30, rskr. 1992/93:447) har lett till att rundgången av medel mellan stat och lands- ting begränsats. Ramen för de medel som fördelas mellan sjukvårds- huvudmännen såsom bidrag till hälso- och sjukvården har därigenom minskat. För 1995 uppgår ramen till 2 698 miljoner kronor där medlen utgår dels från detta anslag, dels från sjukförsäkringen. En överenskom- melse för bidragen avseende år 1995 har träffats med företrädare för sjukvårdshuvudmännen den 30 november 1994. Överenskommelsen har godkänts av regeringen den 1 december 1994. i förhållande till år 1994 har särskilda medel avsatts för rehabilitering för äldre och funktionshin- drade. Medlen skall ställas till kommunemas och landstingens förfogan- de för att gemensamt utveckla rehabiliteringsverksamheten för dessa grupper. Utbetalningen sker när huvudmännen redovisat en gemensam plan innefattande vilken ansvarsfördelning som skall gälla mellan huvud- männen inom ett landstingsområde.
1 överenskommelsen har en höjning gjorts av ersättningen för psyko- terapeutisk verksamhet från 39,5 miljoner kronor till 60,0 miljoner kronor.
118
Vissa statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen för år 1995 från anslaget C 1. Prop. 1994/953100
_ Bil. 6 Bidrag tlll hälso- och sjukvård
Ändamål 'l'otalhelopp milj. kr.
Bidrag till hälso- och sjukvård 625.00
Rehabilitering för äldre och 150,00 funktionshindrade
Särskild ersättning för psyko- 60.00 terapeutisk verksamhet
Särskild ersättning för infonna- 21,00 tionsförsörining m.m.
Statens beredning för utvärdering av 5.00 medicinsk metodik, SBU
Vissa särskilda insatser:
o Särskild ersättning för hand- 0.50 ledning av kiropraktorer
o Särskild ersättning för vissa 0.25 patientövertöringar
o Särskild ersättning för riks- 6.25 sjukvård för HIV-smittade
Summa 868,00
Med utgångspunkt i överenskommelsen för 1995 beräknar regeringen anslagsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1995/"% till 1 302 miljoner kronor till de ändamål. som har angivits i tabellen. För- handlingama avseende år 1996 har dock ännu inte påbörjats. Förhand- lingarna kan leda till vissa förändringar vad gäller ändamål och nivåer.
Riksförsäkringsverket har uppskattat medelsbehovet för ersättning till smittbärare för budgetåret l995/96 till 8 745 000 kronor. Från detta anslag betalas också ut ersättningar enligt förordningen (19561296') om ersättning från staten i vissa fall vid ingripanden för att förhindra sprid- ning av en smittsam sjukdom. Vidare kan kostnader enligt smittskydds- förordningen (1989z301) för läkemedel m.m. vid behandling för en sam- hällsfarlig sjukdom ersättas från detta anslag. Regeringen beräknar det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret l995/96 för ersättning till smittbärare m.m. till 9 miljoner kronor. För kostnader för patientförsäk- ring och ersättningar för vissa skador enligt Socialdepartementets beslut beräknas oförändrat ?. 025 000 kronor avseende en artonmånaders period.
Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag beräknas till 1 313 025 000 kronor.
119
Förslag till riksdagsbeslut ' Prop. l994/952100
Regeringen föreslår riksdagen BIL 6
till Bidrag till hälso- och sjukvård för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 313 025 000 kronor.
C 2. Insatser mot aids
l993/94 Utgift 182 241 909 Reservation 12 402 452 1994/95 Anslag 185 220 000 1995/96 Förslag 272 830 000
varav 181 887 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget betalas utgifter för särskilda insatser för att bekämpa sprid- ningen av hiv/aids.
Ett handlingsprogram för den fortsatta bekämpningen av hiv/aids har antagits av riksdagen på grundval av prop. 1987/88:79 om åtgärder mot aids (bet. 1987/88:80U10, rskr. 1987/881165). Handlingsprogrammet innefattar information till allmänheten och särskilda grupper med s.k. riskbeteende. Det omfattar vidare stöd till förebyggande insatser inom narkomanvård och kriminalvård, psykosocial stödverksamhet samt stöd till samhällsvetenskapligt orienterad och medicinsk forskning. Bidrag till nämnda forskning lämnas dock inte från detta anslag utan dels från an- slaget F 18: Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, dels från det under Utbildningsdepartementets verksamhetsområde upptagna anslaget till Medicinska forskningsrådet.
Från förevarande anslag lämnas också ett extra bidrag för preventivt hiv/aids arbete, som utgår främst till Stockholms läns landsting, Stock- holms kommun, Göteborgs kommun, Malmö kommun och Malmöhus läns landsting men även till andra huvudmän.
Den del av medlen som avser information och stöd till psykosocialt arbete och utvecklingsarbete m.m. disponeras av Folkhälsoinstitutet. lnstitutet ansvarar också för fördelningen av det extra bidraget i form av stöd till kommuner och landsting. Vid Folkhälsoinstitutet finns ett råd för aidsfrågor. som har en rådgivande funktion. Folkhälsoinstitutets pro- gram som gäller hiv/aids är huvudsakligen inriktat på att förmedla kun- skap, att motverka spridning av hiv/aids och att motarbeta diskriminering av hiv-smittade.
Socialstyrelsen disponerar medel från anslaget för att utveckla en offensiv narkomanvård främst på kommunal nivå.
Folkhälsoinstitutet har lämnat en årsredovisning som även täcker verk- samheten under anslaget C 2. 1 sin revisionsrapport bedömer RRV att institutets årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande.
120
Regeringens överväganden Prop. l994/95:100 Bil. 6
Resultatbedömning
lnstitutet har lämnat sin första resultatredovisning.
Regeringen konstaterar att det inte finns någon resultatredovisning för den del av medlen under anslaget som är bidrag till landsting och kom- muner. För att utveckla resultatredovisningen i denna del pågår för när- varande ett utvecklingsarbete i vilket Folkhälsoinstitutet samarbetar med RRV. Det är angeläget att finna former för resultatredovisningen av bidragen till kommuner och landsting då merparten av anslaget C2 be- står av sådana bidrag (123.8 miljoner kronor av 1850 miljoner kronor). 1 övrigt visar resultatredovisningen att den del av anslaget som används. i Folkhälsoinstitutets egna hiv/aids program uppfyller de mål som satts upp av regeringen.
Resultatbedömningen av Socialstyrelsens del av hiv/aids anslaget åter- ges under E. litterat "Socialt behandlingsarbete, alkohol och narkotika-
frågor".
Slutsatser
WHO räknar med att antalet människor smittade av hiv-infektion kom— mer att öka från ca 14,8 miljoner i dag till minst 40 miljoner år 2000. Vid årsskiftet 1992/93 hade aids drabbat ca 2,5 miljoner människor i världen. År 2000 uppskattas antalet dittills inträffade aids-fall i världen till totalt 10 miljoner. Även om det i Sverige fanns 3 895 anmälda fall av hiv-smitta och hittills 1089 anmälda aids-fall fram t.o.m september 1994, vilket i det globala perspektivet är relativt sett få fall, är hiv-epide- min inte under kontroll. Den omfattande intEmationella smittspridningen i kombination med ökat resande över landets gränser och pågående in- vandring till Sverige innebär en risk för fortsatt smittspridning i Sverige.
Regeringen finner att fortsatta insatser mot hiv-smittan är nödvändiga. lnsatsema måste inriktas på att motverka smittspridningen på både kort och lång sikt och därvid främst bygga på lokala aktiviteter.
På sikt är regeringens ambition att de preventiva insatserna mot hiv/aids så långt möjligt ska integreras i kommunemas och landstingens reguljära verksamhet. Det finns dock fortfarande ett behov av att från centralt håll initiera och stödja förebyggande insatser. Samverkan mellan myndigheter, kommuner, landsting och frivilligorganisationer bör därvid utvecklas vidare.
Regeringen ställer sig bakom Folkhälsoinstitutets inriktning vad gäller det hiv/aids preventiva arbetet. Män som har sex med män och invand- rare är alltjämt viktiga målgrupper. Det är också angeläget att det pre- ventiva arbetet gentemot ungdomar intensifieras.
Många intresseorganisationer gör betydelsefulla insatser. Stödet till organisationernas arbete bör fortsätta under budgetåret l995/96.Beträff- ande stödet till frivilligorganisationer har Folkhälsoinstitutet intentionen att övergå från årliga bidrag till samarbetsavtal, som kan löpa mer än ett
121
år. Regeringen anser att det i princip är bra med avtal som löper under Prop. 1994/95:100 en längre tid. Det kan dock vara nödvändigt att en del av stödet fort- Bil. 6 sätter att vara obundet för att bibehålla organisationens folkrörelsekarak- tär och oberoende. 1 de fall organisationen enbart skulle få projektmedel enligt avtal skulle ett entrepenadförhållande lätt kunna uppstå. Folk- hälsoinstitutet följer fortlöpande upp organisationsstöden. För att under- lätta uppföljningen bör organisationsstödet även i fortsättningen vara förknippat med krav på redovisning från den mottagande organisationens sida.
Spridningen av hiv bland injektionsmissbrukare har mötts med en kraftfull förstärkning av insatserna inom offensiv narkomanvård. Hiv-situationen bland narkotikamissbrukare i Sverige är förhållandevis gynnsam vid en internationell jämförelse. Den 30 september 1994 fanns totalt 680 anmälningar om hiv-smitta bland narkotikamissbrukare i Sverige. Antalet nyanmälda smittade har minskat och uppgår nu till i genomsnitt två till tre per månad. Antalet aids-diagnoser ökar däremot. T.o.m. den 30 september 1994 har sammanlagt 1 10 anmälningar om aids bland narkotikamissbrukare gjorts.
Fortsatt stöd bör, enligt regeringen, ges till en offensiv narkomanvård. Centrala initiativ behövs för att utveckla den långsiktiga vården av tunga narkotikamissbrukare. De insatser inom narkomanvården som bekostas från detta anslag skall därvid ha till huvudsakligt syfte att begränsa spridningen av hiv/aids i enlighet med tidigare meddelat regeringsupp- drag. Målen är att utveckla rehabiliteringen genom bättre samordning av samhällets resurser, utveckla samarbetet mellan psykiatrin och social- tjänsten och att öka samarbetet mellan forskning och fältarbetare. Ytter- ligare mål är att nå samtliga missbrukare för provtagning, avgiftning, vård och behandling.
Regeringen beräknar en minskning av anslaget med 5 miljoner kronor för att finansiera viss verksamhet vid Smittskyddsinstitutet. Folkhälso- institutet föreslås få disponera 237 600 000 kronor och Socialstyrelsen 35 230 000 kronor av anslaget för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Insatser mot aids för budgetåret l995/96 anvisar ett reservations- anslag på 272 830 000 kronor.
C 3. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig
l993/94 Utgift 282 054 746 1994/95 Anslag 167 916 000 1995/96 Förslag 245 465 000
varav 162 620 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Socialstyrelsen är ansvarig myndighet för funktionen Hälso- och sjuk- vård m.m.i krig. Funktionen omfattar förutom den civila hälso- och sjuk-
122
vården även socialtjänst samt miljö- och hälsoskyddet i krig. Anslaget Prop. l994/951100 ingår i den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del. Från 'an- Bil. 6 slaget bekostas utgifter för funktionen inklusive ersättningar till sjuk- vårdshuvudmännen för utbildning och övning avseende den civila hälso- och sjukvården i krig.
De övergripande målen för funktionen har lagts fast genom 1992 års försvarsbeslut ( prop. 1991/92: 102 , bet. 1991/921FöU 12, rskr. 1991/92:337 ). Regeringen har tidigare denna dag under fjärde huvudtiteln redovisat principer för statsmakternas styrning av det civila försvaret samt också förslag till funktionsmål, som regeringen avser att senare fastställa i regleringsbrev.
Funktionens långsiktiga planering redovisas i Överstyrelsen för civil beredskaps (ÖCB) programplan för det civila försvaret l995/96 — 1999/00. ÖCB bedömer att beredskapsläget för funktionen vid försvars- periodens slut i vissa delar kommer att vara uppnådd men att vissa brister kvarstår framför allt inom hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsen har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 redo- visat verksamheten under ifrågavarande anslag inom delområdet bered- skap. Under anslaget finns ett anslagssparande på 16,2 miljoner kronor. Styrelsens förklaring till minskat anslagsbehov är att behovet av läke- medel och sjukvårdsmatericl är lägre än tidigare beräkningar samt att förmånliga avtal om upphandling har kunnat slutas.
RRV bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande, men framhåller att rutinerna för inventering och värdering av beredskapslager är bristfälliga.
Regeringens överväganden
Sam man/atm ing
Övergripande mål
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inrikt- ning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/%.
Resurser
Ramanslag 1995.-"96 245 465 000 kronor Anslagskredit 3.5 %
Enligt riksdagens beslut inrättas Totalförsvarets pliktverk den 1 juli 1995 ( prop. 1993/94:112 , bet.l994/951FÖU8. rskr.l994/95:175). Verket övenar ansvaret för driften av Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal i krig (Integer) samtidigt som Socialstyrelsen från nu- varande Vapenfristyrelsen övertar vissa uppgifter vad avser pliktper- sonal. Vid anslagsberäkningen har hänsyn tagits till detta. Till anslaget
67. under fjärde huvudtiteln har tillförts 2,7 miljoner kronor från ifråga- Prop. 1994/951100 varande anslag. Medlen har beräknats med utgångspunkt i de kostnader Bil. 6 Socialstyrelsen idag har för registret. l avvaktan på att pliktverket kan ta över registret förutsätter regeringen att verket köper ifrågavarande tjäns- ter av Socialstyrelsen.
Resultatbedömning
Av årsredovisning m.m. från Socialstyrelsen framgår att när det gäller funktionen Hälso- och sjukvård m.m.i krig har flera olika delmål upp- nåtts. All upphandling av sjukvårdsmateriel för krigsbehovet är klar. Upphandling av utrustning till 114 operationssalar är klar till ca 90 procent. Lagringsmålen för läkemedel är uppnådda. Beredskapen har således förbättrats sedan ingången av försvarsbeslutsperioden. Struktur- förändringarna inom hälso- och sjukvården och inom den sociala sektorn gör dock att metoderna för beredskapsplaneringen måste ses över.
Socialstyrelsen resultatredovisning i fråga om beredskap visar att styrelsen i stort uppfyller de verksamhetsmål och resultatkrav som rege- ringen angett. Regeringen delar RRV:s uppfattning att åtgärder bör vid- tas för att förbättra rutinerna för inventering och värdering av beredskapslager såväl egna beredskapslager som lager i försvar hos and- ra myndigheter m.fl. En vidareutveckling av resultatredovisningen för olika delmål bör vidare ske.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig bör gälla även för budgetåret l995/96.
Socialstyrelsen har i anslagsframställningen för budgetåret l995/96 föreslagit att 244,8 miljoner kronor anvisas för funktionen. Regeringen föreslår att för budgetåret 1995/% anvisas 245,4 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig för budgetåret 1995/% anvisar ett ramanslag på 245 465 000 kronor.
C 4. Bidrag till Spri
Från anslaget utgår statens bidrag till Spri. Spri är hälso- och sjuk- vårdens utvecklingsinstitut. Huvudmän för institutet är staten och Lands- tingsförbundet. Staten svarar för hälften av finansieringen av Spri.
Det nuvarande avtalet om Spri omfattar perioden 1993 — 1995.
124
Regeringens överväganden Prop. l994/952100 I avvaktan på beredningen av ett nytt avtal om Spri föreslår regeringen BIL 6 att anslaget förs upp med ett oförändrat belopp (beräknat för 18 månader).
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen i avvaktan på en särskild proposition, till Bidrag till Spri för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 40 800 000 kronor.
C 5. Bidrag till WHO
l993/94 Utgift 36 646 833 l994/95 Anslag 29 800 000 l995/96 Förslag 65 560 000
varav 32 780 000 beräknat för juli l995 —juni 1996
Från detta anslag bekostas Sveriges bidrag till Världshälsoorganisatio- nens (WHO) verksamhet.
Regeringens överväganden
Samarbetet med WHO utgör en mycket viktig del av den internationella verksamheten inom hälso- och sjukvården. Som en grundläggande för- pliktelse skall Sverige betala visst bidrag till WHO:s verksamhet.
Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1995/96 för Sveriges bidrag till WHO åren 1996 och l997 till 65 560 000 kronor. Detta belopp kan komma att förändras till följd av ändringar i WHO:s budget och valutakurser.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till WHO för budgetåret 1995/% anvisar ett förslagsanslag på 65 560 000 kronor.
C 6. Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar
1993/94 Utgift 2 591 000 199495 Anslag 2 591 000 [995596 Förslag 3 887 000
varav 2 59l 000 beräknat från juli 1995 —juni 1996
Från anslaget utgår bidrag till WHO-enheten för rapportering av läke- medelsbiverkningar.
Bidraget lämnas till driften av de operativa delarna av verksamheten Prop. l994/95:100 vid Världshälsoorganisationens (WHO:s) enhet för läkemedelsbiverk- Bil. 6 ningar (WHO Drug Monitoring Centre) som genom ett avtal mellan WHO och regeringen år 1978 fördes över till Sverige. Verksamheten bedrivs av stiftelsen WHO Collaborating Centre for International Drug Monitoring.
Styrelsen för stiftelsen
Under perioden juli 1993 — juni 1994 ingavs och bearbetades 142 699 biverkningsrapporter.
Den medvetna satsning som gjorts för att göra WHO-centret, dess verksamhet och kompetens känd både nationellt och internationellt har medfört att centret fått en etablerad position och betydande möjligheter till inflytande över utvecklingen inom biverkningsområdet.
Styrelsen anser att nödvändig expansion av verksamheten kan linan- sieras genom bibehållande av intäkter från de kommersiella aktiviteterna förutsatt fortsatt bidrag från WllO med USD 5 000 och oförändrat an- slag från statsbudgeten.
Regeringens bedömning
Regeringen gör bedömningen att ett fortsatt bidrag till WHO-enheten skall utges med 3 887 000 kronor belopp för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till WIIO-enhetenjör rapportering av läkemedelsbiverk— ningar för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 3 887 000 kronor.
C 7. Bidrag till vissa utbildningsinsatser
l994/95 Anslag 5 000 000 l995/96 Förslag 5 000 000 varav 5 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från detta anslag betalas ut det särskilda statsbidrag för att anordna sådan utbildning som krävs för att distriktssköterskor skall få rätt att förskriva vissa läkemedel (prop. l993/94:100, bilaga 6. bet. l993/94:80U20, rskr. l993/94248).
Sedan den 1 januari 1994 finns i lagen (l98lz49) om begränsning av läkemedelskostnader m.m. bestämmelser om att läkemedel som får för- skrivas av distriktssköterskor omfattas av prisnedsättning och kostnads- befrielse. För att distriktssköterskor skall kunna förskriva läkemedel krävs dock att de får kompletterande utbildning i Iäkemedelslära.
För att stimulera landstingen att anordna sådan utbildning föreslog regeringen år 1993 (prop. 1992/93:160) att ett statligt Stimulansbidrag
l26
om sammanlagt 15 miljoner kronor fördelade på tre budgetår skulle Prop. l994/95:100 lämnas. ] enlighet med riksdagens beslut (bet. 1992/93:80U22, rskr. Bil. 6 l992/93z355) lämnades ett sådant bidrag första gången budgetåret l993/94.
Regeringens överväganden
En försöksverksamhet inom Jämtlands läns landsting under åren l988 — 1993 ledde till att det numera är möjligt för alla distriktssköterskor med föreskriven utbildning att förskriva vissa läkemedel. Den utbildning som krävs har hittills inte ingått som en integrerad del i den grundläggande utbildningen för personalgruppen. Det statliga stimulansbidraget syftar till att underlätta för de redan verksamma distriktssköterskoma att kom— plettera sin utbildning i läkemedelslära för att de skall uppfylla de an- givna utbildningskraven.
Vi föreslår att medel till detta ändamål lämnas även för budgetåret l995/96 och beräknas till 5 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till vissa utbildningsinsatser för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kronor.
C.8 Bidrag till psykiatriområdet
1994/95 Anslag 200 000 000 l995/96 Förslag 594 000 000 varav 396 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
För att underlätta genomförandet av de åtgärder som ingår i psykiatri- reformen har riksdagen i samband med behandlingen av propositionen om psykiskt stördas villkor beslutat om vissa tidsbegränsade ekonomiska stimulansåtgärder (prop. l993/94:2l8, bet.l993/94:SoU:28, rskr.l993/94:396).
Enligt riksdagens beslut skall större delen av bidraget lämnas som ett Stimulansbidrag till landsting och kommuner för utveckling av arbets- fonnerna inom socialtjänst och psykiatri. Syftet är att kommunemas socialtjänst skall kunna utveckla sina kunskaper när det gäller omvård- nad och bemötande av människor med psykisk störning. Vidare skall medlen användas för att bl.a. den öppna psykiatriska vården på ett bättre sätt än för närvarande skall kunna ge metodstöd till kommunens perso- nal och specialistvård till de som ges omvårdnad m.m. vid de särskilda boendeformema.
Medel skall vidare lämnas för att förbättra vården till psykiskt störda missbrukare. Det gäller insatser för att förbättra samverkan mellan sjuk- vården, kommunerna och LVM-institutionema. Dessutom skall bidrag utges till anhörig- och brukarorganisationer m.fl. för att bygga upp det
l27
sociala nätverket kring den psykiskt störde samt att stödja de anhöriga Prop. l994/952100 till psykiskt störda. Den sistnämnda gruppen har ofta ett stort behov av Bil. 6 stödjande insatser i samband med att en familjemedlem har psykiska besvär.
Slutligen kan nämnas att medel även är avsatta för uppföljning och utvärdering av psykiatrireformen (Socialstyrelsen), översyn av innehållet i den psykiatriska vården (Socialstyrelsen), rehabilitering av tortyrskada- de flyktingar, ekonomiskt stöd till psykiatrin i Östeuropa samt till ut- värdering av behandlingsmetoder inom psykiatrin (SBU).
Socialstyrelsen disponerar och administerar merparten av de aktuella medlen. Detta betyder att styrelsen — inom ramen för riksdagens och regeringens riktlinjer — fattar beslut om medlens användning. För att informera om bidragets ändamål och ansökningsförfarande har Socialsty- relsen gett ut infonnationsskriften Bättre villkor för psykiskt störda.
Regeringens överväganden
De medel som ställs till förfogande för psykiatrireforrnens genomförande är enligt regeringens mening av central betydelse för att kommuner, landsting, brukarorganisationer m.fl. skall kunna förvärva kompetens och utveckla sina arbetsformer så att de bättre svarar mot de behov som människor med långvarig psykisk störning har. Vi anser därför att 594 miljoner kronor bör avsättas för åtgärder inom psykiatriområdet under budgetåret l995/96. De riktlinjer för medlens användning enligt propositionen om psykiskt stördas villkor bör gälla även vid fördelning av medel för bå 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till psykiatriområdet för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 594 000 000 kronor.
C 9. Allmänt bidrag till hälso- och sjukvården”
1993/94 Utgift 166 265 602 l994/95 Anslag 195 000 000 1995/96 Förslag 195 000 000
varav 195 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996 |) Bidrag till husläkarsystcm
Från detta anslag betalas ut det särskilda statsbidrag för att utveckla hälso- och sjukvården i samband med att ett husläkarsystem enligt vissa nationella grundprinciper avvecklas (prop. l993/94:100 bil. 6, bet. l993/94:50U20. rskr. 1993/94248).
Större delen av det särskilda statsbidraget lämnas i form av ett stimu- lansbidrag till sjukvårdshuvudmännen för att utveckla hälso- och sjuk- vården, främst primärvården. Syftet är att underlätta arbetet med att
128
vidareutveckla primärvården så att den också fortsättningsvis skall karak- Prop. l994/95:100 täriseras av lättillgänglighet, kontinuitet, närhet, helhetssyn och kvalitet. Bil. 6 En mindre del av det särskilda statsbidraget används till att stimulera och utveckla dels informationsförsörjningen, dels kvalitetssäkringen inom primärvården.
Regeringens överväganden
Primärvården skall vara basen i den svenska hälso- och sjukvården. Vikten av att den utvecklas i enlighet med de riktlinger som riksdagen angivit har framhållits vid flera tillfällen under senare år. Men fortfaran- de tar, i såväl ett internationellt som hälsoekonomiskt perspektiv, den slutna vården i anspråk en oproportionerligt stor del av de samlade hälso- och sjukvårdsresursema. Den under senare år bättre tillgången till läkare har underlättat en positiv utveckling av primärvården framförallt vad gäller tillgänglighet och kontinuitet. Men utvecklingspotentialen är fortfarande stor bl.a. mot bakgrund av framstegen inom medicintek- niken.
Det statsbidrag som tidigare aviserats (prop. 1992/93:160, bet. 1992/93:80U22, rskr. 1992/93:355) och som sjukvårdshuvudmännen utgått från i sin planering bör även lämnas kommande budgetår som ett allmänt bidrag till hälso- och sjukvården i syfte att förbättra primär- vården.
Vi föreslår att medel till dessa utgifter för budgetåret l995/96 beräknas till 195 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Allmänt bidrag till hälso— och sjukvården för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 195 000 000 kronor.
9 Riksdagen 1994/95. ] sum/. Nr 100. Bilaga 6 129
D. Omsorg om äldre och personer med PtOP. l994/95:100 funktionshinder Bli. 6
Mål och inriktning för äldreomsorgen
Målen för äldreomsorgen är * att äldre människor med behov av service, omsorg och vård skall få sina behov tillgodosedda * att äldre skall ges möjlighet att själva bestämma över sin livssituation och det sätt på vilket omsorgen ges Ålderspensionärema i Sverige — ca 1,5 miljoner människor — utgör i likhet med resten av befolkningen en tämligen heterogen grupp med avseende på bl.a. hälsa, ekonomiska resurser och kulturell bakgrund. En generell beskrivning av äldregruppens livssituation visar en övervägande ljus bild. Det stora flertalet behåller hälsan högt upp i åren och är väl- integrerade inom familjekretsen och i samhällslivet. Flertalet äldre klarar sig också utan särskilda'insatser från samhällets sida. Med stigande ålder tilltar dock ålderskrämpoma och olika slag av demenssjukdomar blir allt vanligare förekommande. Även om den generella bilden av de äldres livssituation är ljus, finns inom äldregruppen de vars fysiska och psy- kiska hälsa samt livssituation i övrigt innebär behov av omfattande och kvalificerade omsorgs— och vårdinsatser.
Mot bakgrund av de dramatiska förändringar som skett inom äldreom- sorgen under det senaste decenniet både vad avser befolkningsutveck- ling. resursutbyggnad. struktur- och organisationsförändringar vill rege- ringen betona behovet av en fortsatt utveckling och förbättring av äldre— omsorgens organisation och kvalitet. Adel—reformen har ökat förutsätt- ningarna för helhetssyn, bättre kontinuitet och flexibilitet och därmed en effektivare resursanvändning. Relativt minskande resurser i förhållande till befolkningsutvecklingen ställer samtidigt allt större krav på ökad samordning mellan huvudmännen och på utveckling av kvaliteten inom äldrevården. I synnerhet måste detta vara utgångspunkten för omsorgen om de allra äldsta och för dem med omfattande behov av samordnade insatser från alla delar av vårdkedjan. Helhetssyn på äldreområdet inne- bär också att ta tillvara den resurs som anhöriga utgör genom att utveck- la och förbättra samhällets stödinsatser för denna grupp.
Utvecklingen inom äldreområdet
Uppföljning av Adel—reformen
Genom Ädel-reformen, som genomfördes den 1 januari 1992, har kom- tnunema fått ett sammanhållet ansvar för äldreomsorgen. Detta ansvar innebär bl.a. att kommunerna fr.o.m. år 1992 övertog ansvaret för lokala sjukhem och andra verksamheter för långtidssjukvård med sammanlagt 31 000 platser. Ett särskilt betalningsansvar infördes för medicinskt fär- digbehandlade patienter inom somatisk korttidssjukvård och geriatrisk
vård. Kommunerna övertog också ansvaret för dagverksamheter, för Prop. 1994/951100 sjukvårdsinsatser i dessa samt i särskilda boendeformer för service och Bil. 6 vård samt gavs en befogenhet att svara för hemsjukvården i ordinärt boende.
Regeringen uppdrog hösten 1991 åt Socialstyrelsen att under en fem- årsperiod följa och utvärdera Ädel-reformen. I oktober 1993 överläm— nade Socialstyrelsen rapporten Ädelreformen — Årsrapport l993z8. Av denna uppföljning, som omfattar Adel-reformens första ett och ett halvt år, framgår att det allmänna omdömet om reformen var positivt och att genomförandet varit betydligt mindre problemfyllt än befarat. Förvänt- ningarna på reformen hade i många avseenden infriats. Det kommunala betalningsansvaret hade t.ex. medfört en drastisk minskning av antalet medicinskt färdigbehandlade. De särskilda statsbidragen för utbyggnad av gruppboende och andra äldreboendeforrner medförde en påtaglig ökning av antalet platser/lägenheter. På några områden pekades på pro- blem, framförallt vad avsåg fortsatt oklarhet mellan huvudmännen om ansvaret för rehabiliteringsinsatser och för hjälpmedelsförsörjningen.
Hösten 1994 överlämnade Socialstyrelsen ytterligare en årsrapport avseende den fortsatta uppföljningen av Adel-reformen (Ädelreformen — Årsrapport l994:13). Arbetet att följa och utvärdera reformen följer i stort sett samma mönster som tidigare. Ett tjugotal studier/projekt, som avser att följa olika aspekter på och konsekvenser av reformen, utgör basen för den nu redovisade årsrapporten. I rapporten sammanfattas en rad olika delstudier och ambitionen har varit att beskriva Adel-reformens konsekvenser med vårdkedjan som förebild.
] det följande redovisas Socialstyrelsens intryck och bedömningar från några av de områden som mer direkt kan hänföras till konsekvenser av Adel-reformen. Socialstyrelsens sammanfattande karakteristik från årets uppföljning är att slutsatserna från tidigare år har fördjupats och på vissa områden skärpts. På områdena rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning skapar oklarheter i ansvarsfördelningen mellan huvudmännen fortfarande problem. Före Adel-reformen fungerade rehabiliteringen av de äldre genom en kedja av insatser inom akutsjukvården, den geriatriska vården och primärvården. Efter reformen är denna Vårdkedja bruten och det dubbla ansvaret kräver samstämmighet mellan kommuner och landsting i resursuppbyggnad, arbetssätt och arbetsfördelning. Förändrad organisa- tion och minskade resurser inom den geriatriska vården i kombination med att flertalet av kommunerna ännu inte utvecklat sin del av rehabili- teringsverksamheten visar sig i problem på många olika områden.
När det gäller hjälpmedelsförsörjningen är det svårt att avgöra vad som är effekter av Ädel-reformen och vad som beror på nya organisations- fomter i kommunerna och landstingen. Redan före Ädel—reformen var hjälpmedelsverksamheten splittrad och den trend som beskrevs i förra årets Adel-rapport har inte förändrats. Enligt Socialstyrelsen läggs alltför stor vikt vid vem som har kostnadsansvar för ett visst hjälpmedel, vem som skall "ordinera" vad och alltför många gränser av olika slag hindrar eller försvårar samarbetet kring brukaren.
l3l
Ett annat problem som också bottnar i brister i samverkan mellan olika Prop. 1994/95:100 vårdgivare och vårdnivåer är att vårdplaneringen i enskilda ärenden Bil. 6 ibland tycks fungera dåligt. Detta torde ha många orsaker, bl.a. de allt kortare vårdtidema inom akutsjukvården. brister i informationsöver- föring, avsaknad av rutiner eller organisatoriska hinder. Brister i vård- planeringen kan vara en bidragande orsak till problem inom såväl reha- biliteringen som hjälpmedelsverksamheten.
Adel-reformens "tyngsta" inslag handlade om det kommunala över- tagandet av sjukhemmen. Enligt underlag från årets studier utgör sjuk- hemmen i allmänhet en väl fungerande länk i äldreomsorgskedjan. Läkarförsörjningen är tillfredsställande och uppvisar inte några skillnader jämfört med föregående år. Däremot finns kvarstående kvalitetsbrister specifikt inom sjukhemsverksamheten men brister avseende den medi- cinska kvaliteten förekommer också inom övriga särskilda boendeformer. Det finns fortfarande alltför många patienter med trycksår, kvarliggande katetrar och omfattande medicinkonsumtion. Socialstyrelsen konstaterade i förra årets rapport att det fanns oroväckande stora skillnader i kvalitet och innehåll mellan olika sjukhem. Dessa skillnader kvarstår. [ årets studie har SPRl granskat bl.a. konsumtionen av olika läkemedel hos dem som bor på sjukhem. När det gäller andelen boende som dagtid ordine— rats något lugnande läkemedel redovisas en spridning från 0 till 90 % mellan avdelningarna och när det gäller trycksår ligger variationsvidden mellan 0 och 38 %.
Socialstyrelsens slutomdöme om Adel-reformens konsekvenser är att den har skapat bättre möjligheter för kommunerna att effektivisera äldre- omsorgen och att den somatiska korttidssjukvården samtidigt har kunnat effektiviseras. På några av de områden som rör samverkan mellan huvudmännen — rehabilitering, hjälpmedel och hemsjukvård — finns kvarstående problem. När det gäller kvaliteten på medicinska insatser och omvårdnad inom framförallt sjukhemsvården krävs ökade ansträng- ningar från kommunerna.
Ädel-refonnen genomfördes för snart tre år sedan och redan i 1993 års rapport konstaterade Socialstyrelsen att möjligheterna att beskriva och värdera reformens konsekvenser är något begränsade. Det är svårt att veta vad som är specifika effekter till följd av reformen och vad som sammanhänger med andra förändringar i samhället eller i övrigt på äldreområdet. Refomiens eventuella effekter sammanblandas ibland med sådana som beror på helt andra faktorer. t.ex. sådana som mer samman- hänger rned den samhällsekonomiska utvecklingen. Möjligheten att jäm- föra situationen före och efter reformens genomförande begränsas av brist på uppgifter bakåt i tiden. Det visade sig också svårt att finna underlag för generella slutsatser om reformens konsekvenser. Ädel-refor- mens effekter påverkas till stor del av lokala förhållanden. vilket gör det svårt att dra slutsatser i ett nationellt perspektiv. Socialstyrelsen konsta- terade hösten l993 att den "genomsnittliga" bilden av Adel-reformen kan bli något av en konstruktion som döljer både positiva exempel och mer negativa aspekter och brister.
Regeringen kan efter de tre gångna åren konstatera att Adel-reformen Prop. 1994/952100 och dess verkningar i än högre grad torde samverka med en mängd Bil. 6 andra förändringar i samhället och på äldreomsorgsområdet. Ett mycket påtagligt faktum är bl.a. att Adel-reformen genomförts under en tid då kommunernas ekonomi försämrats och då även äldreomsorgen fått mind- re resurser.
Med utgångspunkt från Socialstyrelsens genomgång inte bara av Ädel- refomtens effekter utan också av äldres situation i stort gör regeringen följande bedömning av utvecklingen inom äldreområdet. Äldreomsorgens omfattning på nationell nivå har minskat sett i relation till befolknings- förändringama. Lokala studier från bl.a. Jönköping visar dock att det mesta tycks fungera bra inom hemtjänsten och annan äldreomsorg. lnter- vjuer med tjänstemän, vårdtagare och vårdpersonal visar att de flesta är nöjda eller nästan nöjda med äldreomsorgen i stort och med hemtjänst! hemsjukvård. Behovsbedömningama har blivit bättre men också mer strikta. De som redan är inne i systemet tycks kunna få omfattande hjälpinsatser och en hjälp som man oftast ger höga betyg. För helt nytill- komna vårdtagare tycks däremot tröskeln vara högre och det krävs idag mer uttalade behov av personlig omsorg för att få hjälp från hemtjäns- ten.
Regeringen vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram anhöriginsatser- na. Anhöriga svarar i hög grad för omsorgsinsatser till äldre och yngre personer med funktionshinder. Det finns idag tecken som tyder på att familjen och andra närstående under senare år fått en allt mer betydande roll som vårdgivare. Det är dock viktigt att påpeka att anhörigas insatser skall ske i frivilliga former och inte vara påtvingade till följd av brister i den kommunala vården. Socialtjänstkommittén (dir. 1991150) har utför- ligt belyst frågan om anhörigas insatser och samhällets ansvar att ge denna betydelsefulla resurs inom äldre- och handikappomsorgen stöd och avlastning. l kommitténs slutbetänkande Ny socialtjänstlag (SOU 1994:l39) föreslås en ny lagbestämmelse som syftar till att ge kommu- nerna ett tydligare ansvar att stödja anhöriga.
En annan betydelsefull resurs är det arbete som frivilliga organisationer utför. De frivilliga organisationerna skall enligt regeringens uppfattning ses som ett viktigt komplement till den verksamhet som kommunerna och landstingen bedriver. Socialtjänstkommittén har i ovan nämnda be- tänkande förslagit en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att det frivilliga sociala arbetet bör stödjas.
Flyttning till särskilda boendeformer utgör ett stort steg i en människas liv och i det längsta vill de flesta klara sig hemma i sin invanda miljö. Ett viktigt syfte med Ädel-reformen var att undvika flyttningar av äldre mellan huvudmännen och mellan olika boende- och vårdforrner i den s.k. "vårdtrappan". Det betonades att service och vård skulle flytta till den äldre. Ädel-reformen kan sägas ha gett större valmöjligheter genom att det nu samlade kommunala resursutbudet blivit rikare och mer om- fattande och att kommunerna förfogar över både medicinsk och social kompetens i det särskilda boendet. Ett samlat huvudmannaskap ger nu förutsättningar att anpassa vård och omsorg efter den boendes och inte organisationens behov.
Statsbidragen för nybyggnad och ombyggnad av särskilda boendefor— Prop. l994/95:100 mer har resulterat i ett nettotillskott med ca 7 000 bostäder vilket till- Bil. 6 sammans med tidigare års nytillskott torde ha skapat goda förutsättningar för kommunerna att tillgodose behovet av särskilt boende. En kraftfull utbyggnad av särskilda boendeformer får dock inte ske på bekostnad av möjligheterna till kvarboende i det egna hemmet. Tillgången till hem— tjänst, hemsjukvård och hjälpmedel av god kvalitet måste säkras, liksom en god tillgänglighet i bostaden.
Regeringen konstaterar vidare att det kommunala betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade — ett tidigare oprövat ekonomiskt styrsys- tem — har inneburit fortsatt minskning av antalet medicinskt färdigbe- handlade patienter. Denna fortsatta minskning i kombination med kortare vårdtider inom korttidssjukvården ställer dock ökade krav på resurser och kompetens inom andra delar av vårdkedjan.
På grundval av de resultat från olika studier som redovisas i Socialsty- relsens årsrapport kan regeringen konstatera att det finns kvarvarande kvalitetsbrister och samordningsproblem inom olika delar av äldreom- sorgen. Motsvarande kritik. främst mot brister i det medicinska ornhän- dertagandet men också kring oklarheter på rehabiliteringsornrådet, ledde hösten 1993 till att ett särskilt anslag på 50 miljoner kronor för utveck- ling av kvaliteten i äldrevården tillskapades; Ädel—50 projektet. Rege- ringen har erfarit att Socialstyrelsen under det gångna året fördelat medel till en mängd utvecklingsprojekt som berört flera av de områden som hade och fortfarande uppvisar brister. På rehabiliteringsområdet kan noteras ett ökat intresse och ansvarstagande från kommunema och på några håll har kommuner och landsting beviljats utvecklingsmedel för gemensamma rehabiliteringsprojekt.
Regeringen konstaterar att det delade ansvaret på rehabiliteringsom- rådet alltjärnt skapar vissa problem för huvudmännen. Allmänt sett hand— lar rehabilitering och ett rehabiliterande arbetssätt om att alla delar av vårdkedjan måste samarbeta för att den enskilde skall kunna uppnå och behålla bästa möjliga funktionsförmåga och undvika onödigt beroende av omsorg och vård och kanske en förtida flyttning från det egna boendet. För personer som insjuknar i en akut sjukdom som t.ex. stroke är örtte- delbart insatta rehabiliteringsinsatser och motivationsarbcte helt avgöran- de för möjlighetema att kunna komma hem igen och att sedan träningen upprätthålls i det egna hemmet för att bevara den funktionsförmåga som kunnat uppnås.
Regeringen anser mot den bakgrund som redovisats avseende fortsatta problem på rehabiliteringsområdet att en omprioritering av en del av stimulansbidragen inom äldreomsorgen bör göras. För att åstadkomma en ändamålsenlig utveckling av rehabiliteringen för äldre måste den nödvändiga samverkan mellan kommuner och landsting förbättras. Rege- ringen föreslår därför att 150 miljoner kronor av de under budgetåret 1995/% föreslagna medlen på anslaget D ]. Stimulansbidrag till särskil- da boendeformer och rehabilitering får användas för detta ändamål. Ett lika stort belopp har avsatts för samma ändamål inom ramen för de s.k. Dagmarförhandlingama för år 1995. Regeringen kommer i särskild ord-
134
ning att informera riksdagen om den nyligen träffade överenskommelsen Prop. 1994/951100 mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar till sjuk- Bil. 6 vårdshuvudmännen m.m. för år 1995. Sammantaget innebär detta att 300 miljoner kronor (150 miljoner kronor från den l januari 1995 och 150 miljoner kronor från den 1 juli 1995) får användas av kommuner och landsting för att gemensamt ut- veckla rehabiliteringen för äldre. De sammantagna medlen föreslås disponeras av Socialstyrelsen.
Samordnad boendeservice
Med stöd av riksdagens beslut i maj l985 (prop. 1984/85:142) beviljade regeringen under åren 1985-1990 sammanlagt 100 miljoner kronor till 103 lokala utvecklingsarbeten för samordnad boendeservice. Syftet var att förbättra möjlighetema för äldre, personer med funktionshinder och långvarigt sjuka att leva ett så normalt liv som möjligt i vanliga bostäder genom bättre samordning av offentliga, kommersiella och informella resurser i bostadsområdena.
På förslag av Boendeservicedelegationen (Ds 1990287), som handlade det statliga stödet vid dåvarande Bostadsdepartementet, beslutade rege- ringen den 28 februari 1991 att uppdra åt Boverket att i nära samverkan med Socialstyrelsen följa utvecklingsarbetet och till regeringen redovisa en samlad utvärdering senast den 1 april 1994.
l huvudrapporten Samverkan i lokalsamhället — erfarenheter från ut- vecklingsarbetet med samordnad boendeservice (Rapport l994z3) samt i tre underlagsrapporter och en projektkatalog, presenterar Boverket ut- värderingsresultatet.
Boverket konstaterar-att samordnad boendeservice, som från början var en del av en äldrereform, nu har utvecklats till ett boendesocialt instru- ment med betydelse för alla grupper av människor. Utvärderingen visar att det går att göra ekonomiska besparingar genom samverkan i lokal— samhället. Personal och lokaler utnyttjas bättre, frivilliga insatser stimu- leras och lokalsamhällets flexibilitet inför framtida förändringar ökar. Det går vidare att genom samverkan förbättra servicen, öka gemenskap och inflytande för de boende och det går att genomföra fysisk förnyelse med sociala förtecken. Ett tecken på framgång är också att majoriteten av de projekt som fick del av det statliga stödet har fortsatt i ordinarie verksamhet.
Boverket betonar vidare vikten av att lokalsamhället inte splittras upp av sektorsoptimerande resultatenheter, vilket ofta har blivit ett resultat av de senaste årens kommunala omorganisation. Boverket konstaterar sam- manfattningsvis att verksamheten med samordnad boendeservice är en viktig insats för att äldre personer skall kunna bo kvar längre i vanliga bostäder och i vanliga boendemiljöer.
135
Uppföljning av kommunernas verksamhet inom äldreområdet Prop. l994/952100 Bil. 6
Målen för äldreomsorgen
De övergripande målen för samhällets service och vård till äldre lades senast fast i regeringens proposition om Äldreomsorgen inför 90-talet ( prop. 1987/88:176 , bet. l988/89:50U6, rskr. l988/89:55). De vägledan- de principema är:
* självbestämmande och integritet — äldre kvinnor och män skall ha rätt att själva bestämma över sina liv och få behålla sin integritet; service och vård måste utvecklas så att människor skall kunna välja att bo kvar i sitt eget hem och i sin egen miljö * trygghet — äldre skall kunna känna sig trygga; närhet till anhöriga och grannar samt personalkontinuitet och personaltillgång dygnet runt är viktigt * valfrihet — människor måste kunna påverka innehållet i och utform- ningen av samhällets service och vård; kommunerna bör sträva efter ett så varierat utbud av service och vård som möjligt, även i särskilda boendeformer.
Kommunernas ansvar för äldre medborgare regleras bl.a. i socialtjänst- lagen ( 1980:620 ), i hälso- och sjukvårdslagen (19821763) samt berörs även i plan- och bygglagen (1987le).
Kommunernas socialtjänst skall verka för att äldre människor får möj- lighet att leva och bo självständigt och ha en aktiv och meningsfull till- varo i gemenskap med andra (19 å). Socialtjänsten skall genom hjälp i hemmet, färdtjänst eller annan service, omvårdnad samt dagverksamheter underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakter med andra (10 å). Kommunen skall dessutom inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. Övergången från ett yrkesverksamt liv skall underlättas genom informa- tion och annat stöd (20 5). Kommunernas ansvar att erbjuda en god hälso-
och sjukvård i hemmet. i dagverksamhet och i särskilda boendeformer
regleras i hälso- och sjukvårdslagen.
Kommunen har vidare skyldighet att i en uppsökande verksamhet upp- lysa om socialtjänsten och erbjuda sin hjälp (8 5). lnsatsema för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med denne med respekt för hennes/hans självbestämmanderätt och integritet (1 och 9 55). Om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt är den enskilde berättigad till bistånd (6 5). Beslut om bistånd kan överklagas.
Kommunen skall vidare planera sina insatser för äldre och samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer (20a 5). Man skall medverka i samhällsplaneringen och söka påverka utfonnning- en av nya och äldre bostadsområden samt verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer blir lätt tillgängliga för alla (7 5). Kom- munernas arbete med generell tillgänglighet regleras även i plan- och bygglagen. Deras åtaganden för individuell bostadsanpassning regleras i lagen ( 1992:1574 ) om bostadsanpassningsbidrag m.m.
l36
Måluppjfi'llelse inom äldreområdet Prop. 1994/952100 Samhällets åtaganden för äldre medborgare är som framgått omfattande, BIL 6 och kommunernas verksamhet är avgörande för måluppfyllelsen. Bedöm- ningar av måluppfyllelsen inom äldreområdet behövs bl.a. som underlag för välfärdspolitiska, fördelningsmässiga och samhällsekonomiska över- väganden.
Förutsättningama för kommunemas verksamhet har successivt för- ändrats. Befolkningsutvecklingen är en sådan förändring; från år 1984 till år 1994 har antalet 80-åringar och äldre ökat med nästan 100 000. Andra avgörande förändringar är en ny kommunallag från I januari 1992 (som bl.a. öppnat för resultatenheter i kommunal verksamhet och alter- nativa driftsformer), ett nytt statsbidragssystem (från specialdestinerat till generellt stöd), begränsat kommunalekonomiskt utrymme (med krav på effektivare resursutnyttjande) samt allmän inriktning mot avreglering, konkurrens och valfrihet i offentlig verksamhet. Även Adel-reformens ansvars- och verksamhetsförskjutning från landstingen till kommunerna, har lett till kraftig volymökning av den primärkommunala verksamheten.
De nämnda systemforändringama påverkar vården och omsorgen för äldre. men på vilket sätt och med vilka effekter är oklart. Målen för äldreomsorgen är svåra att kvantifiera och måluppfyllelsen är därmed svår att mäta. Försök till såväl kvantitativa som kvalitativa bedömningar görs bl.a. av Socialstyrelsen i olika pågående utredningsarbeten.
Den femåriga utvärderingen av Ädel-reformen visar som framgått att den skapat bättre möjligheter för kommunerna att effektivisera äldreom- sorgen, även om problem kvarstår bl.a. vad gäller rehabilitering, hem- sjukvård och hjälpmedelsförsörjning. Ädelutvärderingen har också tyd- liggjort behovet av över tiden jämförbar statistik, för att kunna följa prestationsutvecklingen inom äldreomsorgen.
Socialstyrelsens projekt Aktiv uppföljning, som bl.a. innefattar djup- studier av äldreomsorgen i kommunerna inom Stockholms län, pekar bl.a. på behovet av ett brett underlag för korrekta bedömningar av mål- uppfyllelsen. Studier behövs som även fokuserar det ökande antalet äldre som inte beviljas vård eller hjälp. dvs. som står utanför vård- och om- sorgssystemen. Frågan om rättssäkerhet, vad gäller information om rätten att överklaga ett avslagsbeslut, är också en viktig aspekt att beakta vid bedömningar av hur väl kommunernas verksamhet lever upp till uppställda mål för äldreomsorgen.
Projektet Aktiv uppföljning visar vidare att kommunerna har måldoku- ment som överensstämmer med socialtjänstlagen , men målen är inte operationellt definierade och verksamhetsuppföljning saknas som regel. Inte minst saknas ofta modeller och metoder för uppföljning av kvalitet, även om alltfler kOmmuner börjat göra kvalitetsuppföljningar bland brukarna.
På uppdrag av regeringen följer Socialstyrelsen vidare utvecklingen av nya styrsystem inom socialtjänsten. För äldreomsorgen behandlas frågor om uppföljning och utvärdering avseende finansiering, resursfördelning och resursanvändning, kvalitet, individens valfrihet och inflytande samt
137
utvecklingen av förebyggande och öppna verksamheter. En rapport är Prop. l994/95:100 under utarbetande. Bil. 6 Mot bakgrund av frågans vikt är det enligt regeringens bedömning angeläget att modeller och metoder utvecklas för vårdtyngds- och be- hovsmätningar och för bedömningar av prestationer, kostnadsutveckling och måluppfyllelse inom äldreområdet. Tillgång på tillförlitlig statistik och annat faktaunderlag bör ägnas särskild uppmärksamhet. Socialstyrel- sen arbetar för närvarande med ett nationellt uppföljnings- och utvärde— ringssystem för den kommunala sektorn. Regeringen avser att noga följa Socialstyrelsens samlade arbete.
Nyckeltal och prestationer inom äldreomsorgen
Ett begränsat antal nyckeltal för kommunernas prestationer inom äldre- omsorgen fmns tillgängliga. l det följande redovisas ett urval av sådana nyckeltal, som i första hand är avsedda att belysa variationen mellan kommunerna. Nyckeltalen avser förhållandena i kommunerna år 1993 och belyser a) andelen äldre med vård och service i det egna hemmet eller i särskilda boendeformer, b) sambandet mellan hemhjälp och sär- skilda boendeformer, c) standarden i särskilda boendeformer, d) andelen äldre med färdtjänst samt e) bruttodriftkostnaden per vård- och service- tagare.
Variationen mellan kommunerna belyses dels genom kartor. dels gen- om sk. boxdiagram och dels slutligen genom spridningsdiagram som visar samspelet mellan två faktorer.
Förklaring till boxdiagrammen: Vänstra ändpunkten i boxdiagrammet visar minimivärdet, det högra maximivärdet. Boxens vänstra sida anger det värde som överskrids av 90 % av kommunerna. "Mittstrecket" anger medianvärdet och den högra sidan anger det värde som överskrids av l0 % av kommunerna.
Siffennaterialet kan relateras endast till vissa av målen för äldreom- sorgen. och är självfallet ett otillräckligt underlag för en mer fullständig analys av måluppfyllelsen inom de valda delområdena.
Den karta och de diagram som presenteras i det följande mäter således endast andelen personer som får hjälp och inte hur mycket service eller vård dessa får. Inte heller belyses servicens och/eller vårdens kvalitet.
a) Andelen äldre med vård och service
Nedanstående karta visar servicenivån i olika kommuner mätt i andel äldre som år l993 fick någon form av vård eller service, antingen i det egna hemmet eller i särskilda boendeformer (åldersstandardiserat. dvs. hänsyn har tagits till åldersfördelningen inom kommunen i befolkningen 65 år och äldre).
l38
Kartan visar stora variationer i den kommunala servicenivån. Framförallt Prop. 1994/95:100 kommunerna i norra Sverige har högre servicenivå för äldre än Bil. 6 exempelvis kommunerna i storstadsområdena.
Personer med vård och hjälp Andel av befolkningen 65—w år, %
D Uppg saknas [3 O - 16.9
I 22.0 - 3029
I december 1993 fick i genomsnitt drygt 18 % av de äldre vård och service antingen i det egna hemmet (drygt 10 %) eller i särskilda boendeformer (cirka 8 %). Spridningen mellan kommunerna var stor; i en kommun gavs vård och service till ca 11 % (minimivärdet) medan motsvarande siffra i en annan kommun var drygt 30 % (maximivärdet). Efter det att de 10 % av kommunerna som har lägst resp. högst andel vård- och servicetagare har skurits bort, varierar andelen mellan 15 till 24 %.
139
b) Hemhjälp och särskilda boendeformer
I december 1993 fick i genomsnitt ca 10 % av alla 65 år och äldre hem— hjälp. Enligt Socialstyrelsen Ädelutvärdering har antalet personer med hemhjälp minskat med 19 % från år 1984 till år 1992. Antalet arbetade timmar ökade dock kraftigt mellan åren 1984 och 1990, varefter det planat ut och minskat något fram till år 1993. En omfördelning av hjälp- insatsema har skett mot de allra äldsta och mot dem som har omfattande vårdbehov.
Den andel av äldrebefolkningen som får hemhjälp skiftar avsevärt mellan kommunerna; i en kommun får knappt 3 % av de äldre hemhjälp (minimivärdet) medan drygt 19 % får det i en annan (maximivärdet).
År 1993 bodde ca 127 500 äldre, dvs. ca 8 %, i särskilda boende- former (tex. gruppbostäder, ålderdomshem, servicehus, sjukhem). Enligt Socialstyrelsens Ädelutvärdering har antalet ökat med 7 % mellan åren 1984 och 1993. Mot bakgrund av den demografiska utveckling som skett under samma tidsperiod innebär detta inte någon ökad täckningsgrad.
Ca 45 % av alla 65 år och äldre som får vård och service i någon form får den hjälpen i särskilda boendeformer (december 1993).
Spridningsdiagrammet nedan visar sambandet mellan hemhjälp och särskilda boendeformer. I diagrammet har även lagts in medelvärdet för respektive variabel.
Diagram: Samband mellan hemhjälp i ordinarie boende och hjälp i särskilda boen- deformer för personer i åldersgruppen 65-w år. (Varje stjärna representerar en kom- mun.)
160
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
140
120
100
80
60
Personer i särskilda boendeformer
40
20
20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Personer med hemhjälp i ordinärt boende
Antal personer per 1 000 invånare
220
140
Diagrammet visar att det inte finns någon utbytbarhet mellan dessa Prop. 1994/95:100 hjälpfon'ner så att kommuner med låg andel hjälpta i vanligt boende har Bil. 6 hög andel i särskilt boende och vice versa. I stället finns det både kom- muner med hög andel hjälpta i båda stödfonnema, kommuner med låg i den ena och hög i den andra samt kommuner med låg andel i båda. Någon "lämpligaste" eller mest vanlig fördelning mellan dessa båda stödformer finns alltså inte.
e) Standarden i särskilda boendeformer Nästföljande diagram ger en bild av standarden i särskilda boende-
former.
Diagram: Andelen bocnde i särskilda boendeformer som delar bostad med annan än make/sambo, andelen boende utan egen toalett samt andelen bostäder med ett rum utan kokvrål-skåp eller kök i kommunema.
Rum utan kok—möjllgh %
Boendoutanegen Mott
0102030405060708090100 Andeli%
Källa: Socialdepartementet
Andelarna avser samtliga boende i särskilda boendeformer, dvs. både äldre och yngre funktionshindrade. Mest av allt varierar andelen bostäder utan kokmöjligheter mellan kommunerna. Även efter det att de 10 % av kommunerna som har lägst resp. högst andel sådana bostäder har skurits bort varierar denna andel mellan 23 och 79 %.
Av den andra boxen i diagrammet framgår att medianvärdet för boende utan egen toalett är ca 28 %. Variationen är dock mycket stor; i en kom- mun saknar alla som bor i särskilt boende egen toalett medan i en annan kommun har ca 94 % egen toalett.
Den tredje boxen visar att andelen boende som måste dela bostad/rum med annan än make/maka varierar i kommunerna mellan 0 och 64 %.
141
d) Färdtjänst
Färdtjänst är den service som flest äldre har tillgång till. Av diagrammet nedan framgår utvecklingen mellan åren 1985 till 1993.
Diagram: Åldersstandardiserade andelen färdtjänstberättigade personer av totala befolkningen i kommunerna i åldersgruppen 65 år och äldre för åren 1985, 1990 och 1993.
Källa: Socialdepartementet
Medianvärdet för andelen äldre med färdtjänsttillstånd ökade mellan år 1985 och år 1990 från ca 19 % till drygt 24 %. Därefter kan endast en mycket svag minskning noteras. År 1993 var spridningen mellan kom- munerna stor; i en kommun (max) hade drygt 38 % färdtjänst medan i en annan (min) endast 7 %.
e) Bruttodriftkostnad per vård— och servicetagare
Enligt Socialstyrelsens Ädelutvärdering har kostnaderna för äldreom- sorgen fördubblats under de senaste tio åren och ökat snabbare än den allmänna prisutvecklingen.
Prop. l994/95:100 Bil. 6
142
Diagram: Bruttodriftkostnad per vård- och servicetagare i tkr. år 1993 Prop. 1994/952100 Bil. 6
rm—Fi'r—F'i'ä—fvrn—f'f—l—F'lr—r—v—rlvt 50 100 150 200 250 300 Beloppitla'lvårdtagare
Källa: Socialdepartementet
Diagrammet redovisar spridningen mellan kommunema av bruttodrift- kostnaden per vård- och servicetagare år 1993. Kostnaden avser samtliga vård- och servicetagare, dvs. både äldre och funktionshindrade personer. Mediankostnaden var år 1993 ca 170 000 kronor. Efter det att de 10 % av kommunerna med högsta resp. lägsta kostnaden skurits bort varierade kostnaden mellan 135 000 och 207 000 kronor. Den maximalt högsta kostnaden per vård- och hjälptagare var ca 260 000 kronor och den lägsta ca 107 000 kronor.
Vad kan förklara dessa skillnader? Bl.a. följande faktorer spelar in. Personaltätheten, dvs. antal vård- och servicetagare per årsarbetare, ger det högsta utslaget. 1 kommuner med många ensamstående (t.ex. stor- städer) eller med ensidigt näringsliv med utsatta yrken och åtföljande ohälsoproblem finns ett större behov av vård och service än riksgenom- snittet, även om man har mindre andel av befolkningen i de äldsta åld- rama.
Även generösa respektive strikta behovsbedömningar samt avgifternas storlek torde påverka serviceefterfrågan och därmed bruttodriftkostnaden.
Ju större ansvar för sjukhem och andra institutioner för långtidssjuk- vård som en kommun övertagit, desto högre är bruttodriftkostnaden per vård- och servicetagare. Exempelvis har kommuner i norrlandslänen fått ett större samlat ansvar för sådan vård än kommuner i andra län.
Vidare visar det sig att kommuner med högre och växande andel 85-åringar och äldre tenderar att ha en lägre kostnad per vårdtagare än
kommuner med lägre andel och vice versa. En anledning kan vara att Prop. l994/95:100 kommuner med en stor och växande andel i de äldsta åldrarna upplever Bil. 6 ett starkt tryck på sin äldreomsorg och därför mer aktivt söker begränsa kostnadsutvecklingen.
Kommuner med större en andel vårdplatser köpta av landstinget upp- visar en högre kostnad per vård- och servicetagare.
Detsamma gäller för enskild vård. Vid en ökning av andelen vård— och servicetagare i enskild vård ökar den genomsnittliga bruttodriftkostnaden per vårdtagare.
Avslutningsvis kan konstateras att enligt Socialstyrelsens Ädelutvärde- ring har kommunernas produktivitetsutveckling för äldre- och handikapp— omsorgen från år 1984 till år 1994 varit positiv. Produktiviteten har ökat med nära 20 % över tidsperioden i sin helhet eller med 1 % per år. En nedgång noterades för år 1992, men under år 1993 lyckades kommuner- na öka produktionen så att en liten men dock positiv produktivitets- utveckling nåddes.
Sammanfattande kommentarer
Det ovan redovisade siffennaterialet ger endast en fragmentarisk bild av läget och utvecklingen inom äldreomsorgen, och måste naturligtvis kompletteras med annan typ av material som tex. uppföljningen av Ädel- reformen.
I rapporten Socialtjänsten och de nya styrsystemen som Socialstyrelsen sammanställer på uppdrag av regeringen, sammanfattas prestations- utvecklingen inom äldreomsorgen på följande sätt.
Under perioden 1991-1993 har antalet personer som får social hem- hjälp minskat, trots att de äldre blivit fler. Det har skett en omfördelning av resurser från de yngre pensionärerna till de äldre och från dem med mindre hjälpbehov till dem med större. Hemtjänstens innehåll har för- ändrats mot mer vård och omsorg och mindre serviceinriktade insatser. Service i form av matdistribution, telefonservice eller fotvård har mins- kat. Något fler än tidigare har dock fått trygghetslarm.
Antalet boende i särskilda boendefonner har ökat under åren 1992- 1993, särskilt i gruppen 90 år och äldre, vilket sannolikt beror på ut- byggnaden av särskilda boendeformer.
Antal personer med färdtjänsttillstånd har minskat något medan antal enkelresor ökar. Färre personer åker mer. En utbyggnad av resandet med specialfordon (med plats för rullstol) har också skett.
Kostnaderna för äldre- och handikappomsorgen har ökat både i fasta och löpande priser under perioden. Produktiviteten minskade mellan år 1991 och år 1992, men ökar något igen för år 1993. Minskningen år 1992 sker till följd av de stora omställningarna i samband med Ädel- refonnen. Att produktivitetsförändringarna inte är mer positiva kan bero på att antalet mer omsorgsbehövande äldre har ökat. De kräver mer vård och det är då vanligt med dubbelbemanning inom hemtjänsten. Omfatt- ningen av detta framgår inte av nuvarande statistik och kan därför inte vägas in i prestationerna.
144
Behov av variabler och nyckeltal som belyser den kommunala Prop. l994/95:100 handikappomsorgen Bil. 6
Den statistik som för närvarande finns genom kommunernas redovis- ningssystem ger mycket begränsade möjligheter att relatera kostnader och personal till kommunernas olika verksamheter och prestationer på handikappområdet. Nästan undantagslöst redovisar kommunerna sin äldre och handikappomsorg tillsammans och statistiken är inte ålders- uppdelad eller uppdelad på kön annat än på enstaka områden. Det sak- nas därför en sammanhängande statistik över hur många personer med funktionshinder som får stöd och service av kommunen, och hur stor del av kommunens resurser som satsas på handikappomsorgen. eftersom den befintliga statistiken inte är renodlad.
Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån (SCB) har i sin rapport Socialtjänsten och omsorgema i Sverige 1993 följt upp och utvärderat socialtjänsten på nationell nivå. SCB:s undersökningar om levnadsför- hållandena (de s.k. ULF-studiema) har legat som grund för uppfölj- ningen.
Socialstyrelsen konstaterar i rapporten beträffande handikappomsorgen, att det är svårt att beräkna antalet personer med funktionshinder och uppskatta hur stor del av dessa personer som behöver service, omsorg och vård från socialtjänsten. Orsaken till detta är bl.a. att sambandet mellan funktionshinder och behov av hjälp i det dagliga livet varken är enkelt. statiskt eller ens riktigt mätbart, eftersom så många faktorer på- verkar varandra. I vissa fall kan behoven tillgodoses genom att bostaden anpassas, att miljön blir tillgänglig, via ekonomiskt stöd som handikapp- ersättning och bilstöd osv.
Handikappreformen och LSS innebär att nya och förändrade krav ställs på kommunernas handikappomsorg. Nya målgrupper kommer till genom att omsorgema om utvecklingsstörda successivt överförs från landstingen till kommunerna. lnom ramen för handikappreformen har kommunerna också fått ett tydligare uttalat ansvar inom handikappområdet, t.ex. ge- nom en skyldighet att i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänstens arbete och insatser inom området. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av vilken effekt handikappreformen har haft när det gäller volym och kvalitet på kommunernas insatser för personer med funktionshinder. Som tidigare nämnts följer Socialstyrelsen kontinuerligt utvecklingen.
Det är enligt regeringens bedömning angeläget att på sikt få ett redo- visningssystem som ger bättre möjligheter för regering och riksdag att få en uppfattning om hur kommunernas verksamhet på handikappområdet ser ut i förhållande till uppställda mål och vad den kostar. Socialstyrel- sen arbetar för närvarande med ett förslag till ett nationellt uppföljnings- och utvärderingssystem för den kommunala sektorn, som om några år kan ge goda möjligheter att följa den kommunala sektorns verksamhet inom olika ansvarsområden. Regeringen avser att noga följa Socialstyrel- sens arbete på statistikutveeklingsområdet i detta avseende.
154
I tabellen sammanfattas utvecklingen inom äldre- och handikappom- Prop. 1994/95:100 sorgen åren l99l-l993. Bil. 6
_ Förändnng åren 199193
Social hemhjälp/hem- Både antalet och andelen med hem- sjukvård hjälp har minskat i alla åldersgrupper och antalet hjälptimmar minskar. För- skjutning från serviceinsatser i rikt- ning mot vård och omsorg.
Särskilda boendeformer Antalet äldre som bor i särskilda bo- endeformer har ökat med nästan 10 % mellan år l992 och år 1993. Andelen har ökat i varje åldersgrupp.
Färdtjänst Antal resor har .ökat med nästan 10 %.
Andelen med färdtjänsttillstånd har ökat i åldersgruppen 90-w och minskat i övriga. Kostnaderna har minskat.
Färre antal med hemhjälp, fler i sär- skilda boendeformer och fler färd- tjänstresor. Kostnaderna är ungefär oförändrade i fasta priser. Produktivi- teten har minskat år 1992 till följd av de stora omställningarna i samband med Ädel-reformen men ökar något under år 1993.
Internationellt arbete inom äldreområdet
EG:s första äldreprogram genomfördes under åren 1991 till 1993. Med anledning av Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan genera- tionerna år 1993. som avslutade det första äldreprogrammet, tillsatte regeringen en särskild kommitté med uppgift att samordna det svenska deltagandet. Med stöd av EES-avtalet deltog Sverige som observatörer i EG-kommissionens rådgivande kommitté. Syftet med arbetet var att uppmärksamma den sociala dimensionen av Europasamarbetet, att belysa äldres positiva bidrag i samhället. att stärka solidariteten mellan genera- tionerna samt att öka medvetenheten om den utmaning för samhället som en åldrande befolkning innebär.
Den svenska kommittén avlämnade i december 1993 delbetänkandet Bona bra men hemma bäst? Fakta om äldre i Europa (SOU 199311 I ]) samt i samarbete med Socialvetenskapliga forskningsrådet rapporten Svensk äldreforskning. Europeiska äldreåret l993. l mars 1994 avlämna- de kommitte'n sitt slutbetänkande Gamla är unga som blivit äldre (SOU 1994239).
lll Riku/uge!) [UU-1595. I .raml. Nr IUI), Bilaga () 145
Kommittén konstaterar att det svenska genomförandet, med tonvikt på Prop. l994/95:100 temat Solidaritet mellan generationerna, fick stort gensvar i kommuner, Bil. 6 organisationer och myndigheter. 1 sina samlade bedömningar för kom- mittén bl.a. fram viktiga sakfrågor inom äldreområdet som, utifrån svensk utgångspunkt, bör beaktas i det fortsatta europeiska samarbetet. De fakta om äldre i Europa och om det generationsövcrgripande arbetet i Sverige som presenteras i betänkandena bör enligt kommittén komma till användning som utbildnings- och studiematerial.
Kommittén anser vidare att den nämnda redovisningen av svensk äld- reforskning bör kompletteras med en kartläggning av all äldreforskning som har en europeisk eller annan internationell anknytning. Regeringen har därför den 15 september 1994 beslutat att ge ett sådant uppdrag till Socialvetenskapliga forskningsrådet. Uppdraget skall redovisas senast den 15 maj 1995.
Förslag till ett nytt femårigt äldreprogram inom EU, med planerad start år 1995, utarbetas för närvarande inom kommissionen. Sverige deltar i förberedelsearbetet med nationella experter. Tyngdpunkten i EU:s nya äldreprogram kommer. som i det första. att ligga på erfarenhets- och kunskapsutbyte. Utgångspunkten är den utmaning som Europa står inför på grund av den snabbt växande andelen äldre i befolkningen. lnom EU finns idag 70 miljoner personer över 60 år. År 2020 beräknas över 20 miljoner EU-invånare (beräknat utifrån medlemsländerna år 1993) vara över 80 år.
Ett slutligt förslag till nytt äldreprogram inom EU har ännu ej lagts fram av kommissionen. ] kommissionens vitbok om den framtida social— politiken, antagen den 27 juli 1994, aviseras dock att kommissionen inom kort kommer att föreslå fortsatta åtgärder inom EU för att möta utmaningarna från en åldrande befolkning, bl.a. skall de aktiva pensionä- rernas roll belysas. Enligt tidigare uttalanden från olika företrädare för och institutioner inom EU (SOU 1994:39) kommer det europeiska sam- arbetet sannolikt att även fokusera frågor om vård och omsorg för äldre. villkoren för äldre kvinnor, förebyggande insatser. den åldrande arbets- kraften och övergången från arbete till pensionering.
Mål och inriktning för handikappolitiken
Utgångspunkten för handikappolitiken är uppfattningen om alla männi- skors lika värde och lika rätt. lnnebörden av detta är att personer med funktionshinder skall beredas möjligheter att som andra vara med i sam- hällsgemenskapen och delta i olika aktiviteter. Strävan är att personer med funktionshinder — precis som andra medborgare — skall ges möjlig- heter att få en god utbildning, ha ett förvärvsarbete och ett tryggt och värdigt boende, delta i olika fritids- och kulturaktiviteter osv. Målet för handikappolitiken är att uppnå full delaktighet och jämlikhet. Staten, kommunerna och landstingen är ytterst ansvariga för att de handikappoli- tiska målen kan förverkligas.
Under senare årtionden har levnadsvillkoren för personer med funk- tionshinder successivt kunnat förbättras. En grundläggande förutsättning
146
för detta har varit utvecklingen av en generell välfärdspolitik. Den gene- Prop. 1994/95:100 rella välfärdspolitiken, i kombination med särskilt riktade handikappoli- Bil. 6 tiska insatser och åtgärder för en ökad tillgänglighet, kommer även fort- sättningsvis att utgöra grundstenama i handikappolitiken. I ett internatio- nellt perspektiv kan också konstateras att de svenska insatserna inom handikappområdet är väl utbyggda och att de håller en hög kvalitet.
Handikapporganisationema utgör en viktig del av folkrörelse-Sverige. Deras aktiva medverkan — såväl på lokal och regional som central nivå — har haft en avgörande betydelse för de förbättringar som åstadkom- mits. Organisationernas arbete har påverkat både synen på handikapp och utformningen av de olika stödsystemen inom området. Staten, kom- munerna och landstingen har ett ansvar att se till att organisationerna kan bedriva sitt arbete med rimliga ekonomiska villkor.
Handikappreformen har inneburit ett bättre socialt, praktiskt och eko- nomiskt stöd till föräldrar med funktionshindrade barn. Men det finns också barn som inte har så svåra och komplicerade handikapp och som därför kanske inte på samma sätt uppmärksammas. Det gäller t.ex. barn med koncentrationssvårigheter, med motoriska problem, läs- och skriv- svårigheter m.m. Här behövs ökad kunskap och bättre generella insatser i de reguljära verksamheterna, i barnomsorgen, skolan, habiliteringen och rehabiliteringen, för att de skall få det stöd de behöver.
Tyngdpunkten i senare års refonninsatser inom handikappområdet har legat på att förbättra och utveckla det individuella stödet till personer med funktionshinder. Under de kommande åren måste även frågor om tillgängligheten i miljöer och olika verksamheter ges ökad uppmärksam— het. Regeringen har därför i årets regeringsförklaring uttalat att åtgärder skall vidtas för att öka tillgängligheten för funktionshindrade personer. De förslag som lämnades i Handikapputredningens slutbetänkande Ett samhälle för alla (SOU 1992252) är en viktig utgångspunkt för regering- en i detta arbete.
Det finns anledning att i detta sammanhang peka på de förslag till särskilda satsningar på reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsåtgär- der (ROT) som regeringen lade fram i propositionen om vissa ekono- misk-politiska åtgärder (prop. 1994/95:25). Innebörden av detta är bl.a. att sammanlagt 360 miljoner kronor satsas på upprustning av skolor och andra offentliga lokaler, bl.a. för att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder. Vidare satsas 1 500 miljoner kronor för ROT-in- satser i fråga om bostäder, som bl.a. innefattar tillgänglighetsskapande åtgärder. Regeringen bedömer att dessa ROT-satsningar ger goda möjlig- heter att uppnå reella förbättringar när det gäller tillgängligheten i be- byggelsen.
147
Utvecklingen inom handikappområdet Prop. l994/95:100 Bil. 6
Handikappreformen
Med anledning av förslagen i propositionen 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade beslutade riksdagen i maj 1993 om förbättrade stöd- och serviceinsatser för personer med funktionshinder (bet. l992/93:SoUl9, rskr. 1992/93:321). Propositionen baserades främst på Handikapputredningens betänkande Handikapp — Välfärd — Rättvisa (SOU 1991:46). Det förbättrade stödet inom ramen för handikapprefor- men började genomgående att gälla den 1 januari 1994.
Riksdagens beslut innebär bl.a. att en särskild rättighetslag för personer med funktionshinder har införts, lagen (l993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Genom lagen har bl.a. personer med utvecklingsstöming och personer med stora och varaktiga funktionshin- der fått rätt till stöd- och serviceinsatser av olika slag. I samband med att LSS trädde i kraft upphörde lagen ( 1985:568 ) om omsorger om psy- kiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) och lagen (l965zl36) om elevhem för vissa rörelsehindrade m.fl. (elevhemslagen) att gälla. Verk- samheten med omsorger om utvecklingsstörda m.fl. enligt den tidigare omsorgslagen skall, med undantag för insatsen rådgivning och annat personligt stöd, successivt föras över från landstingen till kommunerna. Överföringen skall vara slutförd senast den 31 december 1995.
För personer som inte fyllt 65 år och som bor i eget boende, service- hus eller hos familj eller anhörig har en statlig assistansersättning införts. Assistansersättningen är avsedd att täcka kostnader för personlig assi- stans och skall lämnas till personer som har behov av personlig assistans under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Ärenden om statlig assistansersättning administreras av Riksförsäkringsverket och de allmän- na försäkringskassoma. Rätten till assistansersättning regleras i lagen (l993:389) om assistansersättning och i förordningen (l993:109l) om assistansersättning.
Genom ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, har vidare sjukvårdshuvudmännen ålagts en skyldighet att erbjuda invånarna habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. För att påskynda utvecklingen inom habiliterings- och rehabiliteringsverksamheten samt inom hjälpme- delsförsörjningen har särskilda statliga Stimulansbidrag inom områdena införts. Avsikten är att sammanlagt 1,8 miljarder kronor skall utges i Stimulansbidrag till nämnda verksamheter under åren 1994 — 1997.
Riksdagens beslut innebär också att stödet till små och mindre kända handikappgrupper byggs ut och samordnas. Inriktningen är att tillskapa ett flexibelt och dynamiskt system av olika kunskapscentrer, nätverk och resurspersoner på riks- och regionnivå som skall svara för att personer som ingår i dessa grupper får tillgång till kvalificerade speeialistresurser. Socialstyrelsen har ålagts ett ansvar för särskilda informations- och upp- följningsinsatser inom området. I detta ansvar ligger bl.a. att bygga upp och administrera en särskild kunskapsbank med inriktning på små och mindre kända handikappgrupper.
148
Genom ett tillägg i socialtjänstlagen (l980:620) har vidare kommuner- Prop. l994/952100 nas ansvar inom handikappområdet förtydligats. Lagändringen innebär Bil. 6 att kommunerna fått en uttalad skyldighet att göra sig väl förtrogna med levnadsförhållandena för personer med funktionshinder och i den upp- sökande verksamheten upplysa om socialtjänstens verksamhet inom handikappområdet. Kommunerna har vidare fått en skyldighet att planera sina insatser för personer med funktionshinder.
Inom ramen för handikappreformen har landstingen genom ett tillägg i HSL fått en skyldighet att erbjuda döva m.fl grupper tolktjänst för var- dagstolkning. För att underlätta utbyggnaden av tolktjänsten har ett sär- skilt statsbidrag till verksamheten införts. Vidare har anslaget B 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen under åttonde huvudtiteln tillförts ytterligare medel till utbildning av teckentolkar och tolklärare. Slutligen innebär 1994 års handikapprefonn även förbättringar i stödet till föräldrar med funktionshindrade barn. Bl.a. har föräldrar med funk- tionshindrade barn under 16 år som omfattas av LSS fått en rätt till tio kontaktdagar per år. Dessutom har föräldrar till barn som fyllt 16 år men inte 21 år och som omfattas av LSS fått rätt till tillfällig föräldrapenning om föräldern behöver avstå från att förvärvsarbeta för att vårda barnet på grund av sjukdom hos barnet. I vissa fall kan föräldrapenning utges till dess barnet fyller 23 år.
Uppföljning av handikappreformen
Regeringen uppdrog i maj 1993 åt Socialstyrelsen att i kontakt med bl.a. Riksförsäkringsverket följa upp och utvärdera handikappreformen. Resul- tatet av uppföljningsarbetet skall redovisas årligen för regeringen. En slutlig redovisning, som bl.a. skall innefatta en sammanfattande utvär- dering av reformen, skall lämnas senast den 1 maj 1997. Vidare uppdrog regeringen i september 1993 åt Socialstyrelsen att göra en särskild kost- nadsuppföljning angående handikappreformen. En första redovisning av detta uppdrag skall lämnas till regeringen senast den 1 december 1995. Särskilda medel har anvisats för uppföljningsarbetet.
Socialstyrelsen avlämnade i oktober 1994 en första redovisning av sitt uppföljningsarbete. Uppföljningsrapporten beskriver genomförandet av huvuddelen av de olika delar som ingår i handikappreformen. Vidare anges hur det fortsatta uppföljnings- och utvärderingsarbetet kommer att bedrivas. I det följande redovisas huvuddragen i rapporten. Parallellt med detta gör regeringen vissa kommentarer till uppföljningsresultaten.
I rapporten konstaterar Socialstyrelsen bl.a. att personkretsen inom LSS enligt de inledande kartläggningar som styrelsen gjort inte tycks bli så omfattande som beräknades i den aktuella propositionen (prop. 1992/93:159) och av Handikapputredningen. I propositionen uppskatta- des att ca 100 000 personer skulle komma att omfattas av LSS. För- klaringar till detta kan enligt Socialstyrelsen vara att uppsökande verk- samhet och inforrnationsinsatser ännu är otillräckliga. Socialstyrelsen pekar bl.a. på att det varit svårt att göra bedömningar om personkretstill-
149
hörighet i fråga om personer med psykiska störningar, barn med funk- Prop. 1994/95:100 tionshinder samt funktionshindrade över 65 år. Styrelsen anmäler att Bil. 6 man även fortsättningsvis kommer att följa de problem som är för- knippade med bedömingar om personkretsen.
Det är enligt regeringens uppfattning svårt att redan nu dra några långt- gående slutsatser när det gäller handikappreformen. LSS innebär stora förändringar i kommunemas handikappomsorg. Det är naturligt att det inledningsvis finns en viss osäkerhet i tillämpningsfrågor, bl.a. vad gäller personkretsen. Det är viktigt att Socialstyrelsen och länsstyrelserna på regional nivå fortsätter att följa sådana problem som rör personkretsen. I sammanhanget bör nämnas att Socialstyrelsen enligt ett regeringsuppdrag särskilt skall följa hur psykiskt störda får del av stöd och service enligt LSS. Regeringen vill vidare understryka vikten av att huvudmännen, i enlighet med vad som sägs i 15 & LSS , genom t.ex. uppsökande verk- samhet och andra insatser inforrnerar om mål och medel enligt LSS.
Som redan nämnts innebär handikappreformen bl.a. att verksamheten med omsorger om utvecklingsstörda enligt den tidigare omsorgslagen, med undantag för insatsen rådgivning och annat stöd, successivt skall överföras till kommunerna. Senast den 31 december 1995 skall huvud- mannaskapsförändringen vara genomförd. Förändringen är mycket om- fattande. Totalt handlar det om verksamhet som berör ca 37 000 om- sorgstagare, med ca 30 000 anställda. Omsorgsverksamhetens samman- lagda årliga kostnad beräknas f.n. uppgå till ca 12 miljarder kronor.
Enligt vad regeringen erfarit kommer huvudmannaskapsförändringen efter årsskiftet 1994/95 att ha genomförts i 16 landsting. Detta innebär att det under år 1995 återstår att genomföra huvudmannaskapsföränd- ringen i sju landstingsområden. Socialstyrelsen framhåller att föränd- ringarna i verksamheten till följd av överföringama hittills tycks vara små, utan några anmärkningsvärda negativa eller positiva konsekvenser.
Socialstyrelsen konstaterar vidare att avvecklingen av vårdhemmen för personer med utvecklingsstöming fortskrider och att det i augusti 1994 fanns 2 100 personer kvar på vårdhem. Regeringen vill framhålla be- tydelsen av att avvecklingen av vårdhemmen fullföljs.
När det gäller personlig assistans framhåller Socialstyrelsen att insat- sen gett personer med omfattande funktionshinder förhöjd livskvalitet. Skälet till detta är enligt styrelsen att den enskilde i stor utsträckning själv kan bestämma vem som skall ge insatsen, hur den skall ges och när. Socialstyrelsen hänvisar till forskning som visar att personlig assi- stans ökar svårt funktionshindrade personers möjligheter till ett självstän- digt liv.
I rapporten pekar Socialstyrelsen på vissa skatte- och arbetsrättsliga problem som i den praktiska tillämpningen uppkommit i det fall en funktionshindrad person som assistent anställer en familjemedlem som han eller hon lever i hushållsgemenskap med. Riksdagen har mot bak- grund av dessa problem beslutat om vissa ändringar i reglerna för per- sonlig assistans ( prop. 1994/95:77 . bet. l994/95:50U7, rskr. l994/95:107). lnnebörden av dessa ändringar är bl.a. att ekonomiskt stöd enligt LSS eller assistansersättning enligt lagen (l993:389) om personlig
150
assistans (LASS) avseende assistans som ges av en person som den Prop. l994/95:100 funktionshindrade lever i hushållsgemenskap med endast lämnas om Bil. 6 någon annan än den funktionshindrade personen (t.ex. en kommun eller ett kooperativ) är arbetsgivare för assistenten.
Enligt Socialstyrelsen finns vissa tecken som tyder på att statens kost- nader för personlig assistans kan bli högre än vad som beräknats. För- klaringen till detta är att det genomsnittliga antalet beviljade assistans- timmar ligger väsentligt högre än vad som antagits. Mot denna bakgrund uppdrog regeringen den 3 november 1994 åt Socialstyrelsen och Riks- försäkringsverket att göra en studie angående beslut om statlig assistans- ersättning. Avsikten är att skapa klarhet i skälen för de höga nivåerna. Frågan om kostnadsutvecklingen för statlig assistans berörs mer ingåen- de under anslaget D 10. Kostnader för statlig assistansersättning.
1 sin rapport föreslår Socialstyrelsen att ansvarsgränsema för personlig assistans bör renodlas genom att staten övertar kostnadsansvaret även för tillfälligt ökade behov av assistans för dem som beviljats assistansersätt- ning. Vidare föreslår styrelsen att ersättning för sjukvikarier, i anslutning till den ordinarie assistentens sjukdom, skall inräknas i assistansersätt- ningen. Med nuvarande regelsystem ligger det på kommunen att svara för sådan ersättning. Slutligen framhåller styrelsen att det bör vara möj- ligt att få assistansersättning vid kortare sjukhusvistelser. Enligt 4 & LASS kan assistansersättning inte lämnas för tid då den funktionshindra- de vårdas på en institution som tillhör eller drivs med bidrag från staten. en kommun eller ett landsting. Mot bakgrund av den osäkerhet som f.n. råder trär det gäller kostnadsutvecklingen i fråga om statlig assistanser- sättning är regeringen inte beredd att tillstyrka Socialstyrelsens förslag i dessa avseenden.
När det gäller habilitering, rehabilitering och hjälpmedel visar Social- styrelsens uppföljning att merparten av huvudmännen gjort särskilda insatser för att informera om ändringarna i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) , HSL. Socialstyrelsen bedömer att de nya bestämmelsema i HSL haft en god effekt på de berörda verksamheterna.
Av redovisningen framgår vidare att intresset för de båda specifika stimulansbidragen till habilitering/rehabilitering (125 miljoner kronor/år) och hjälpmedel (25 miljoner kronor/år) varit mycket stort. Bidragen fördelas av Socialstyrelsen resp. Handikappinstitutet efter särskild an- sökan. När beslut om fördelning av bidragen fattades avseende medlen för första halvåret 1994 uppgick ansökningarna till många gånger högre belopp än vad som fanns att fördela. Ca en tredjedel av bidraget till specifika habiliterings- och rehabiliteringsinsatser har fördelats till verk- samhet inriktad mot små och mindre kända handikappgrupper. Det gene- rella stirnulansbidraget till habilitering och rehabilitering (300 miljoner kronorr'år) utges till landstingen, på grundval av antalet invånare i resp. landstingsområde.
Enligt regeringens uppfattning innebär förtydligandena i HSL om huvudmännens ansvar för habilitering och rehabilitering samt hjälp- medel, i kombination med de tillfälliga stimulansbidragen. goda möjlig- heter att påskynda utvecklingen av verksamheterna. Även om det enligt
151
regeringens bedömning ännu är för tidigt att dra några slutsatser av för- Prop. l994/95:100 ändringarna inom områdena, är de resultat som hittills framkommit posi- Bil. 6 tiva. Det stora intresset för de tillfälliga stimulansbidragen är mycket glädjande. Regeringen vill understryka vikten av att beslut om fördelning av stimulansbidragen, på både central och regional nivå, föregås av be- hovsanalyser och att de präglas av långsiktighet. Det är också väsentligt att samråd sker med både kommunerna och företrädare för handikapp- organisationema innan landstingen beslutar om utvecklingsinsatserna. Regeringen avser att, på basis av Socialstyrelsens och Handikappinstitu- tets fortsatta uppföljningsarbete, ingående följa resultaten av stimulans-
bidragen.
En grundläggande förutsättning för att tolktjänsten för döva och döv- blinda m.fl. skall utvecklas är att det finns tillgång till utbildade tolkar. Mot den bakgrunden tillfördes inom ramen för handikappreformen sär- skilda medel för att åstadkomma en utökning av utbildningen av både tolkar och tolklärare. Av Socialstyrelsens uppföljning framgår att nytill- skottet av tolkar under detta och nästa år kommer att bli mycket begrän- sat. om inte särskilda åtgärder vidtas. Enligt regeringens uppfattning inger detta oro. Det är viktigt att orsakerna till det låga årliga nytill- skottet av tolkar klargörs och att nödvändiga åtgärder vidtas. Regeringen har noterat att Tolk- och översättarinstitutet (TÖl) har för avsikt att un- der våren 1995 presentera en långtidsplan för tolkutbildningen, som syftar till att öka volymen vad gäller utbildningen av tolkar.
Frågor om habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst berörs ytterligare under anslaget D 2. Vissa statsbidrag inom handikappområdet.
Regeringen vill i detta sammanhang något beröra frågan om taltjänst för personer med röst-, tal- och Språksvårigheter. Genom en överens- kommelse mellan staten och Landstingsförbundet år 1990 om den då- varande hjälpmedelsersättningen åtog sig landstingen att successivt bygga upp en sådan taltjänst. Med anledning av ett uppdrag av regering- en har Socialstyrelsen nyligen redovisat en rapport angående taltjänstens utveckling. I rapporten konstateras att uppbyggnadstakten utifrån ett riks- perspektiv sker långsamt. Under de fyra år som gått sedan överenskom- melsen träffades har en fjärdedel av landstingen inrättat eller fattat beslut om att inrätta taltjänstverksamhet. Enligt styrelsen fordras ytterligare utvecklingsinsatser för att påskynda uppbyggnaden av taltjänstverksam- het. Enligt regeringens bedömning är det bekymmersamt att en så stor andel av landstingen. trots den överenskommelse som träffades år 1990. alltjämt saknar taltjänstverksamhet. Regeringen instämmer i Socialstyrel- sens uppfattning att det fordras ytterligare utvecklingsinsatser inom om— rådet. Regeringen förutsätter att Socialstyrelsen även fortsättningsvis följer utvecklingen inom området.
Ps_,r-'kiatrireformen
Den 1 januari 1995 träder psykiatrirefomren i kraft (prop. l993/94218, bet. l993/94:50U28, rskr. l993/942396). Reformen syftar till att förbättra psykiskt stördas livssituation och öka deras möjligheter till gemenskap
152
och delaktighet i samhället. Reformen innebär att ansvarsfördelningen Prop. l994/95:100 mellan kommuner och landsting tydliggörs när det gäller vård och stöd Bil. 6 till psykiskt störda. Med syfte att underlätta genomförandet av psykiatri- reformen har riksdagen beslutat att sammanlagt 1 200 miljoner kronor under en treårsperiod skall anvisas området. ] årets budgetproposition föreslår regeringen i enlighet härmed att 600 miljoner kronor skall an- visas i statliga stimulansbidrag för att bl.a. utveckla arbetsformer inom socialtjänst och psykiatri. Medlen anvisas under anslaget C 8. Bidrag till psykiatriområdet.
lnom ramen för psykiatrireformen har vidare beslutats att sammanlagt 300 miljoner kronor av det tillfälliga stimulansbidraget till anordnande av gruppbostäder m.m. skall förbehållas boendeenheter för långvarigt psykiskt störda personer. Dessa medel anvisas under anslaget D 1. Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering.
Uppföljning av kommunernas verksamhet inom handikappområdet
Målen för kommunernas handikappomsorg
De övergripande målen för handikappomsorgen — att uppnå full delaktig- het och jämlikhet — lades senast fast i propositionen 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade, vilken godkänts av riks- dagen (bet. l992/93:SoUl9, rskr. 1992/93:321).
Socialtjänstlagen , hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) preciserar dessa mål och anger i vissa fall hur de skall kunna uppfyllas.
Målen för socialtjänsten stämmer väl överens med de handikappolitiska målen, framförallt formuleringama i socialtjänstlagens 10 och 21 55. l LSS anges målen för kommunernas verksamhet inom handikappområdet i 5 5.
Utifrån dessa utgångspunkter kan följande mål för kommunemas verk- samhet inom handikappområdet urskiljas: — att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhälls- livet. — att verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra (LSS). — att medverka till att den enskilde får bo på ett sätt som är anpassat till hans eller hennes behov av särskilt stöd (SoL). — att genom färdtjänst, hjälp i hemmet, service och omvårdnad, dag- verksamhet eller annan liknande social tjänst underlätta för den en- skilde att bo hemma och ha kontakter med andra (SoL).
153
Prestationer Prop. 1 994/ 95 : 1 00 För att personer med funktionshinder skall kunna leva ett så självständigt BIL 6 liv som möjligt krävs dels att tillgängligheten i vid mening förbättras genom generella insatser, dels att individuella åtgärder med inriktning på den enskildes funktionshinder och behov vidtas. Socialtjänstens insatser i form av social hemtjänst, särskilda boendeformer, färdtjänst m.m. är här av avgörande betydelse för att personer med funktionshinder skall kunna få jämlika levnadsvillkor och kunna leva självständigt.
Nedanstående karta Visar andelen vård— och servicetagare i befolkning- en upp t.o.m. 64 år per kommun. Kartan och de följande diagrammen mäter endast andelen vård— och servicetagare och inte hur mycket hjälp dessa får. Inte heller belyses servicens kvalitet.
Personer med vård och hjälp Andel av befolkningen 0-64 år, %
[| Uppg saknas [] 0 - 0.27 0.28 - 0.36 & 0.37 - 0.47 ' 0.48 - 1.11
155
Kartan ger en bild av hur mycket service och omsorg samt sjukvård i Prop. l994/95:100 ordinärt boende eller i särskilda boendeformer (här uttryckt som "värd Bil. 6 och hjälp") kommunerna ger till funktionshindrade personer i ålders- gruppen 0 — 64 år. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att bland dessa vård— och servicetagare finns, förutom personer med fysiska funk- tionshinder, även personer med psykiska funktionshinder och personer som får vård och hjälp av andra orsaker, t.ex. sådana som behöver hem- hjälp och hemsjukvård vid tillfälliga sjukdomstillstånd, terrninalvård m.m. Dessa grupper är dock ganska små och påverkar inte i någon större utsträckning slutsatserna om den hjälp som lämnas till hela ålders- gruppen 0 — 64 år.
Kartan visar att framförallt kommunerna i norra Sverige erbjuder en större andel av personer i åldern 0 — 64 år vård och hjälp än kommuner- na i de tre storstadsområdena. Den totala andelen vård- och servicetagare utgör 0,37 % av totalbefolkningen i åldersgruppen 0 — 64 år. Den kom— mun som har den lägsta servicenivån ligger på 0,08 % av samtliga i åldersgruppen, och den kommun med högsta servicenivå ligger på 1,11 %.
Variationerna kan bero på många faktorer, t.ex. på olika behov i kom— munerna. Speciellt i små kommuner kan andelen funktionshindrade variera ganska kraftigt beroende på slumpmässiga faktorer. Det kan också röra sig om olika behovsbedömningar, olika ekonomiska förut- sättningar i kommunerna och olika ekonomiska prioriteringar. Efter- frågan på socialtjänstens insatser kan också variera beroende på om den enskilde har råd att betala för servicen, i vilken mån anhöriga ställer upp osv.
Att kunna bo självständigt och få den hjälp man behöver i bostaden är ett av de mål som socialtjänsten skall leva upp till enligt socialtjänst- lagen. För de flesta människor är det av avgörande betydelse att kunna få bo kvar i sin bostad även om man fått ett funktionshinder. För andra, t.ex. för många ungdomar med funktionshinder, kan det vara nödvändigt att flytta hemifrån för att kunna få leva ett självständigare liv. Det finns också bland personer med funktionshinder dem som har behov av en bostad med omfattande vård och service (särskild boendeform). Det är således viktigt att kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen omfattar alla grupper. Nedanstående spridningsdiagram visar spridningen mellan kommunerna avseende andelen personer (0-64 år) som får hjälp och vård i ordinärt boende och andelen som får hjälp och vård i särskilda boende- former. 1 diagrammet har även lagts in medelvärdet för de två variabler- na.
156
Diagram. Fördelningen mellan kommunerna vad avser personer (0-64 år) med hem— Prop. 1994/952100 hjälp i ordinärt boende och hjälp i särskilda boendeformer. (Varje stjärna Bil. 6 representerar en kommun).
:> C)
(A) D
_! O
Personer i särskilda boendeformer N O
Personer med hem älp i ordinärt boende
Antal personer per 10 000 invånare 1 .
Diagrammet visar att i de flesta kommuner bor majoriteten vård- och servicetagare med funktionshinder i ordinärt boende och får hjälp från hemtjänsten eller assistans i annan form. 1 mycket få kommuner bor samtliga funktionshindrade i ordinärt boende med hjälp via hemtjänsten (se 1.). I några få kommuner bor dock fler funktionshindrade i särskilda boendeformer än i ordinärt boende (se Z.). Om detta beror på att det i dessa kommuner finns en övergenomsnittlig andel funktionshindrade personer med mycket stort behov av vård och hjälp är inte känt. Det saknas i dag statistik över vårdtyngden av personer som bor i särskilda boendeformer. Det är heller inte känt i vilken utsträckning kommunala beslut och kommunal policy styr förekomsten av särskilda boendeformer eller andelen personer med funktionshinder som får hjälp och vård i sådana boendeformer.
Spridningsdiagrammet visar också att det inte finns något genomgåen- de tydligt "kompensationsbeteende" i kommunerna, så att kommuner med stor andel boende i särskilda boendeformer har liten andel med hemhjälp i ordinärt boende och omvänt. Det förekommer både att kom- munerna ger många personer vård och hjälp i såväl ordinärt boende och i särskilda boendeformer som det omvända, dvs. att en liten andel får hjälp i båda formerna. Det är emellertid stor skillnad mellan kommuner- na hur många personer som erbjuds hjälp överhuvudtaget.
Socialstyrelsen konstaterar i sin tidigare nämnda rapport Socialtjänsten och omsorgema i Sverige 1993 att kommunala planer, som t.ex. bostads- försörjningsprogram och äldre- och handikapplaner, i ytterst begränsad omfattning beskriver yngre personers behov av särskilda boendeformer. Oftast konstateras att behovet av bostäder finns, men inte hur stort det ar.
157
I dag bor ca 19 % av alla funktionshindrade som får vård och hjälp i någon form i särskilda boendeformer. Motsvarande siffra för äldre är 45 %. Det är således betydligt färre av de funktionshindrade som bor i särskilda boendeformer än äldre personer. Ändå bor således nästan en femtedel av alla personer med funktionshinder i sådan bostadsform. Trots detta finns det ingen statistik som belyser vilken boendestandard dessa personer har, eller hur många yngre personer med funktionshinder som kunnat påverka valet av bostadsform. De uppgifter som finns om boendestandarden och som har redovisats under avsnittet Uppföljning av kommunernas verksamhet inom äldreområdet är inte åldersindelade. Fördelningen mellan kommunerna avseende bostädernas standard kan endast redovisas för samtliga särskilda boendeformer. Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att få belyst hur många personer med funk- tionshinder i åldersgruppen 0 — 64 år som bor i särskilda boendeformer av olika standard.
Färdtjänsten är ett komplement till de allmänna kommunikationema och har stor betydelse för att personer med funktionshinder skall kunna leva oberoende, delta i samhällslivet och kunna ha ett arbete. Nedan- stående boxdiagram visar fördelningen mellan kommunerna när det gäller andelen färdtjänstberättigade personer av befolkningen i åldern 0 till 64 år för åren 1985, 1990 och 1993. 80 % av kommunerna faller inom "boxen". Slutpunktema avser högsta respektive lägsta andel. Mate- rialet är inte åldersstandardiserat eftersom statistik med åldersindelning i mindre grupper inom intervallet 0 — 64 år saknas.
Diagram: Andelen färdtjänstberättigade personer av befolkningen i kommunerna i åldrarna 0 — 64 år för åren 1985, 1990 och 1993.
1993 k—L ___—1 1990 1— __| 1985 1——— ———1 l—'—1|||'—1 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 Andel i %
Prop. l994/952100 Bil. 6
158
Liksom tidigare boxdiagram visar detta en mycket stor spridning Prop. l994/951100 mellan kommunerna när det gäller andelen personer med färdtjänsttill- Bil. 6 stånd. Boxdiagrammet visar vidare att medianservicenivån har ökat mellan åren 1985 och 1990 och därefter minskat något till år 1993. Sam- tidigt har spridningen mellan kommunerna ökat tydligt mellan åren 1985 och 1990 — i första hand bland de 80 % av kommunerna nämiast mediannivån — för att vara oförändrad år 1993. Spridningen bland de 10 % av kommunerna med lägst andel personer med färdtjänsttillstånd har minskat tydligt mellan åren 1985 och 1990.
Socialstyrelsen har i sin rapport Statistik för uppföljning och utvärde- ring av socialtjänsten (SOS:s rapport 199311) pekat på svårigheterna att få fram enhetlig statistik från kommunerna om kostnader och presta- tioner för olika verksamheter. Det finns för närvarande inga möjligheter att redovisa driftskostnadema för olika områden inom kommunernas handikappomsorg. Däremot kan bruttodriftskostnadema per vård- och hjälptagare inom äldre- och handikappomsorgen totalt redovisas. En sådan redovisning görs under rubriken Uppföljning av kommunernas verksamhet inom äldreområdet.
Övrigt förändringsarbete inom handikappområdet
Aktuella utredningar inom handikappområdet
Avgiftsutredningen (Dir. l993:127) har som huvuduppgift att beskriva avgiftssystemen för olika stöd-, service- och vårdinsatser för personer med funktionshinder samt analysera hur avgifterna förändrats under senare år. Utredningsarbetet skall inriktas på sådana insatser som ges inom socialtjänsten. hälso- och sjukvården samt insatser som regleras i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Utredningen skall pröva bl.a. om det finns behov av att utveckla särskilda högkostnads- skydd för funktionshindrade personer. Avgiftsutredningen beräknas kun- na avsluta sitt arbete i februari 1995.
Samreseutredningen (K 1993:O6) har till uppgift att lägga fram förslag för att åstadkomma en bättre samordning i fråga om resor med kommu- nal färdtjänst och riksfärdtjänst. sjukresor samt kollektiva färdmedel. Med utgångspunkt i de förslag som lades fram av Handikapputredningen i betänkandet Ett samhälle för alla prövar Samreseutredningen bl.a. för- utsättningarna att lagstifta om ett enhetligt huvudmannaskap för kommu- nal färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och kollektivtrafik. Ett väsentligt motiv för ett samordnat system är att öka tillgängligheten i kollektiva färdmedel för personer med funktionshinder. Samreseutredningens arbete beräknas kunna avslutas till sommaren 1995.
Bilstödsutredningen 1993 avlämnade i april 1994 betänkandet Rätten till ratten — reformerat bilstöd (SOU 199455). I betänkandet görs bl.a. en utvärdering och översyn av det utvidgade bilstöd som började gälla år 1988. Bilstöd kan lämnas till den som till följd av ett varaktigt funk- tionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller
159
att anlita allmänna kommunikationer. I betänkandet föreslås bl.a. vissa Prop. l994/951100 förändringar när det gäller tillämpningen av dessa kriterier för rätt till Bil. 6 bilstöd. Vidare lämnas förslag om en särskild försöksverksamhet för att ge vissa funktionshindrade personer som faller utanför bilstödets per- sonkrets rätt att enbart erhålla anpassningsbidrag. Utöver detta föreslår utredningen förändringar när det gäller bidragsnivåer och inkomstgränser inom stödet.
Betänkandet har remissbehandlats och bereds f.n. i Socialdepartemen- tet.
Jämställdhetsfrågor
Handikapputredningen har i olika sammanhang kartlagt livsvillkoren för personer med funktionshinder. Utredningen visade på bristfälliga för- hållanden när det gäller funktionshindrades möjligheter att få arbete och att kunna påverka utformningen av sin service och hjälp. Andra studier visar att samma förhållanden gäller utbildning, rehabilitering, fritid och rekreation m.m. Det finns däremot påfallande få studier över funktions- hindrade kvinnors villkor ijämförelse med funktionshindrade mäns. Det finns emellertid tecken som tyder på att funktionshindrade kvinnor ofta har en mer eftersatt situation än vad som gäller för funktionshindra- de män.
Med anledning av förslagen i regeringens proposition l993/941147 om jämställdhetspolitiken, Delad makt — delat ansvar, (bet. l993/94:AU17, rskr. l993/941290) har riksdagen beslutat om den framtida inriktningen av jämställdhetspolitiken. l propositionen pekar regeringen på flera om- råden där kunskapen om funktionshindrade kvinnors situation är brist- fällig. Som en följd av förslagen i propositionen har bl.a. 3 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden ställts till förfogande för utvecklings- verksamhet rörande kvinnor med handikapp.
Riksdagen har beslutat att fr.o.m. den 1 juli 1994 inrätta en handi- kappombudsman med uppgift att bevaka frågor som rör funktionshindra- des rättigheter och intressen på olika samhällsområden och verka för att funktionshindrade inte missgynnas. [ propositionen som föregick riks- dagsbeslutet om inrättande av en handikappombudsman (prop.]993/94z219, bet. l993/94:50U27, rskr. 1993/94397) uttalades vikten av att Handikappombudsmannen i sitt arbete bl.a. särskilt upp- märksammar funktionshindrade kvinnors situation. Handikappombuds- mannen har under hösten 1994 haft en rad inledande kontakter med myndigheter, projekt och organisationer m.fl. i syfte att öka uppmärk- samheten på funktionshindrade kvinnors situation både på det nationella och internationella planet.
Regeringen anser att det finns behov av att få en bild av funktionshind- rade kvinnors villkor på olika samhällsområden och en uppfattning om på vilka områden kunskapen kan förbättras. Det är också angeläget att se över statistikbehovet och möjligheterna att göra en könsuppdelad statis- tikredovisning av situationen för personer med funktionshinder. Rege- ringen avser att under våren ta initiativ i dessa frågor.
160
Internationellt handikapparbete Prop. l994/952100 Sverige spelar en aktiv roll i det internationella handikapparbetet. På BIL 6 regeringens initiativ inleddes år 1989 inom FN ett arbete för att få till stånd internationella regler, s.k. Standard Rules, om funktionshindrades rätt till delaktighet och jämlikhet. Dessa regler är nu antagna av FN:s generalförsamlig och medlemsländerna, däribland Sverige, har förklarat att de avser att tillämpa reglerna. För Sveriges del är det Handikappom- budsmannen som enligt sin instruktion har att regelbundet utvärdera de åtgärder som vidtas för att förverkliga reglerna. Till reglerna har FN knutit ett system för en aktiv övervakning och uppföljning. Arbetet leds av en särskild rapportör som utsetts av FN.
Under en kort tid har Sverige haft obsevatörsstatus i EU:s handi- kapprogram HELIOS II. Representanter från regeringen och handikapp- rörelsen har deltagit som observatörer i HELIOS rådgivande organ och i olika arbetsgrupper. Medlemsskapet i EU ger Sverige möjligheter att delta fullt ut i detta och andra program och projekt inom EU som är av betydelse för personer med funktionshinder.
I HELIOS-programmet ingår Handynet, som är ett datoriserat fler- språkigt informations— och distributionssystem. som via datamedia skall kunna möta bl.a. funktionshindrades informationsbehov på framförallt hjälpmedelsområdet. Avsikten är att medlemsländerna skall upprätta nationella centrer för insamlig och samordning av den information som behövs för att hålla systemet aktuellt. Handikappinstitutet har haft rege- ringens uppdrag att påbörja förberedelserna för ett svenskt deltagande i Handynet. Ilandikappinstitutet redovisade uppdraget i en skrivelse till regeringen den 23 juni 1994.
I slutet av år 1992 fick Handikappinstitutet genom EU:s program TlDE (Technology Initiative for Disabled and Elderly) i uppdrag att genomföra en europeisk studie för att kartlägga situationen vad gäller hjälpmedels- teknologi i Europa och utifrån denna lägga fram förslag till åtgärder. Studien har kallats l-IEART (Horizontal European Activities in Rehabili- tation Technology). Det är Sveriges framskjutna position inom handi- kappområdet som anses vara den främsta anledningen till att uppdraget gick till en icke-medlem i EU. Hösten 1994 lade utredningen fram sina förslag för kommissionen.
D 1. Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och
rehabilitering'
l993/94 Utgift I 175 744 000 Res. 678 660 000 1994/95 Anslag 900 000 000 1995/% Förslag 200 000 000
| Tidigare anslaget [) l. Stimulansbidrag inom äldreomsorgen
Under anslaget utbetalas bidrag till anordnande av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer med 500 000 kronor per boendeenhet som färdigställts under åren 1991-1995. Om befintliga bostäder tas i
ll Riksdagen I ()(/4.595. ] .ru/nl. Nr 100. lif/aga 6 161
anspråk för att skapa alternativa boendeformer för långvarigt psykiskt Prop. l994/95:100 störda personer kan bidrag lämnas med 200 000 kronor per boendeenhet Bil. 6 som färdigställts under perioden 1 juli 1994 — 31 december 1995. Vidare utbetalas under anslaget bidrag för viss ombyggnad av sjukhem m.m. med 50 000 kronor per nytillkommande enbäddsrum eller med 50 000 kronor per nybyggd bostadslägenhet som färdigställts under åren 1992- 1996. Bidragen utges enligt regler i förordningen (19941748) om till- fälligt statsbidrag till gruppbostäder och sjukhem m.m. Från anslaget utbetalas också t.o.m. budgetåret 1994/95 bidrag till kommunerna för kostnader för medicinskt färdigbehandlade inom soma- tisk akutsjukvård och geriatrisk vård.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen gör på uppdrag av regeringen, inom ramen för Ädel- utvärderingen, en årlig uppföljning av stimulansbidragen. Från år 1991 till oktober 1994 har till Socialstyrelsen inkommit ca 4 500 ansökningar om bidrag.
Under år 1992 respektive år 1993 beviljades Stimulansbidrag med 495 750 000 kronor respektive 789 800 000 kronor enligt följande för-
delning:
Bidrag 1992 1993 Gruppbostäder 373 950 000 576 000 000 Ombyggnad av sjukhem m.m.:
a) nytillkommande 15 800 000 26 750 ()00 enbäddsrum
b) nybyggda bostads- 106 000 000 187 050 000
lägenheter
Bidragsansökningama under år 1993 fördelar sig på olika målgrupper enligt följande (1992 års siffror anges inom parentes): personer med åldersdemens 27 % (36 %), övriga äldre långtidssjuka 45 % (31 %). psykiskt långtidssjuka 3 % (3 %), fysiskt funktionshindrade l % (3 %) och personer med utvecklingsstöming 17 % (27 %) samt 7 % som avsåg bostäder för annan målgrupp.
Under åren 1991 till oktober 1994 har bidrag beviljats för 27 800 lägenheter och 1 300 enbäddsrum. Gruppbostäder är den vanligaste bo- endeformen och svarar för tre fjärdedelar av lägenheterna. Nettotillskottet av lägenheter/enbäddsrum är svårt att beräkna bl.a. efter- som många tillkommit genom ombyggnad. Socialstyrelsen uppskattar dock det sammanlagda tillskottet under bidragsperioden till mellan 13 000-15 000 lägenheter/rum.
Socialstyrelsen konstaterar i utvärderingsrapporten Tillfälliga stats— bidrag till särskilda boendeformer (Ädelutvärderingen 94: 12) att intresset för stimulansbidragen är fortsatt stort, även om en viss minskning av ansökningar kan skönjas under år 1994. Andelen gruppbostäder som
162
tillkommer genom ombyggnad ökar, liksom andelen gruppbostäder i Prop. 1994/95:100 stora anläggningar som omfattar fler än fem boendeenheter. Tendensen Bil. 6 från år 1992 kvarstår, dvs. standarden på lägenheterna minskar, ytorna på gemensamma utrymmen minskar och gruppstorlekama ökar. Social- styrelsen noterar bl.a. att verksamheten kan komma att hämmas av brist på gemensamma utrymmen. vilka bl.a. skall kompensera lägre standard i lägenheterna. Jämfört med tidigare år noteras vidare en markant ökning av grupp— bostäder till målgruppen andra äldre långtidssjuka, medan ansökningarna är få för målgruppen långvarigt psykiskt störda och för fysiskt funk- tionshindrade. Stimulansbidraget till nya enbäddsrum vid ombyggnad av sjukhem utnyttjas inte heller i den omfattning som svarar mot behovet.
Regeringens överväganden
Ett av syftena med Ädel-refomien var att ge kommunerna ekonomiska och organisatoriska förutsättningar att förverkliga målen om valfrihet, trygghet och integritet i vård och omsorg. Den kraftfulla satsning som nu görs för utbyggnad, upprustning och utveckling av särskilda boende- former för äldre och för personer med psykiska och fysiska funktions- hinder bidrar i hög grad till att dessa mål kan uppfyllas. Medlen anvisas inom en sammanlagd ram om 3 miljarder kronor. Den hittillsvarande utvecklingen har varit mycket positiv för personer med åldersdemens och övriga långtidssjuka äldre. Däremot har stimulansbidragen utnyttjats i mindre utsträckning för att utveckla nya boendeformer för personer med olika slag av funktionshinder.
Behovet av alternativa boendeformer för långvarigt psykiskt störda personer är stort. Psykiatriutredningen lämnade i betänkandet Välfärd och valfrihet (SOU 1992:73) förslag till åtgärder, bl.a. för att öka till- gången till sådana boendeformer. Enligt riksdagens beslut den 2 juni 1994 (prop. 1993/94:218 5.94 ff, bet. l993/94:50U28, rskr. 1993/94396) skall 300 miljoner kronor av det tillfälliga statsbidraget för anordnande av gruppbostäder m.m. förbehållas boendeenheter för långvarigt psykiskt störda personer. Enligt förordningen (1994:748) om tillfälligt statsbidrag till gruppbostäder och sjukhem m.m. kan bidrag lämnas med 200 000 kronor per boendeenhet som färdigställts under perioden 1 juli 1994 — 31 december 1995.
Stimulansbidraget för tillskapandet av fler enbäddsrum vid sjukhem- men har utnyttjats i betydligt långsammare takt än förväntat, även om en viss ökning kan noteras under år 1993. Enligt Socialstyrelsen kan en anledning till det måttliga intresset vara att vissa kommuner ännu ej beslutat sig för vad man ska göra med sjukhemmen (förhyrda av lands- tingen). samtidigt som det är svårt att hitta ersättningsplatser för de plat- ser som försvinner vid ombyggnad. Många fastigheter är också tekniskt svåra att bygga om och mycket omfattande ombyggnadsåtgärder är inte heller alltid ekonomiskt försvarbarä.
Det finns dock stora skillnader i kvalitet och innehåll mellan olika sjukhem, där vissa erbjuder en undermålig boendestandard. Många sjuk-
163
hem har fortfarande en tydlig institutionsprägel och en majoritet av vård- Prop. l994/95:100 platserna finns i flerbäddsrum. Det är således angeläget att sjukhemmens Bil. 6 boende— och vårdmiljö förbättras.
Regeringen vill i detta sammanhang uppmärksamma de förslag om vissa stimulanser av byggnadsinvestcringar, som regeringen har lagt fram i årets ekonomisk-politiska proposition (prop. 1994/95:25). lnom bostadssektom föreslås ett extra stöd på 15 % till reparationer. om- och tillbyggnad (ROT). Stödet inkluderar tillgänglighetsskapande åtgärder i det vanliga bostadsbeståndet. Bidraget föreslås utgå för arbeten som påbörjats under år 1995 och avslutats före utgången av år 1996. För särskilda boendeformer för äldre och för personer med fysiska och psy- kiska funktionshinder föreslås 100 miljoner kronor för ombyggnads- bidrag på 20 %. Vidare föreslås 360 miljoner kronor till ett ROT-stöd på högst 30 % för skolor och andra offentliga lokaler, bl.a. för att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder.
Socialstyrelsen konstaterar i 1994 års Ädeluppföljning att Ädel- reformen i stort blivit en framgång. Dock påtalar Socialstyrelsen bl.a. vissa brister i rehabiliteringen för äldre. Åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en hög kvalitet och trygghet för den enskilde. Oklarheter i ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting måste undanröjas och fungerande samverkansformer utvecklas.
Regeringen anser mot denna bakgrund att en omprioritering av del av stimulansbidragen inom äldreomsorgen bör göras. för att uppnå en effek- tivare behovstäckning med hjälp av det statliga stödet. För att åstadkom- ma en ändamålsenlig utveckling av rehabiliteringen för äldre måste den nödvändiga samverkan mellan kommuner och landsting förbättras. Där- för föreslås att 150 miljoner kronor av de under budgetåret 1995/% tillgängliga medlen på anslaget får användas för detta ändamål. Ett lika stort belopp har genom den nyligen mellan staten och Landstingstörbun- det träffade överenskommelsen om vissa ersättningar till sjukvårds- huvudmännen m.m. tör år 1995. avsatts till samma ändamål. Samman- taget innebär detta att 300 miljoner kronor (150 miljoner kronor från den 1 januari 1995 och 150 miljonor kronor från den I juli 1995) får använ- das av kommuner och landsting för att gemensamt utveckla rehabilite— ringen för äldre. De sammanlagda medlen föreslås disponeras av Social— styrelsen.
För att åstadkomma en mer flexibel användning av de medel under anslaget som avser bidrag till byggande av gruppbostäder och bidrag till viss ombyggnad av sjukhem m.m. samordnades dessa anslagsmässigt budgetåret l994/95. Av samma skäl föreslås att bidragen även samord- nas tidsmässigt, dvs. bidrag får lämnas i mån av tillgång till objekt som färdigställts före utgången av år 1996. Förändringen föranleder föränd- ring i förordningen (1994r748) om tillfälligt statsbidrag till gruppbo- städer och sjukhem m.m.
164
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bil" 6
1. godkänner att 150 miljoner kronor från anslaget D ]. Stimulans- bidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering får användas för att stimulera samverkan mellan kommuner och landsting för utveckling av rehabilitering för äldre i enlighet med vad som ovan sagts,
2. godkänner att de tillfälliga statsbidragen till gruppbostäder och sjukhem m.m. får lämnas till objekt som färdigställts före ut- gången av år 1996,
3. till Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilite- ring för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag 200 000 000 kronor.
D 2. Vissa statsbidrag inom handikappområdet
1993/94" Utgift 279 530 000 Res. 50 870 000 l994/95 Anslag 672 500 000 1995/96 Förslag ] 035 000 000
varav 690 000 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
Anslaget avser statsbidrag till följande ändamål:
1. Statsbidrag till landstingen för vissa handikappinsatser som avser — Stimulansbidrag till habilitering och rehabilitering, — statsbidrag till rådgivning och annat stöd samt — statsbidrag till tolktjänst.
2. Stimulansbidrag till specifika utvecklingsinsatser inom habiliterings- och rehabiliteringsområdet.
3. Stimulansbidrag till utvecklingsinsatser inom hjälpmedelsförsörj- ningen. Statsbidragen tillkom genom riksdagens beslut med anledning av pro- positionen 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stimulansbidragen till habilitering/rehabilitering och till hjälpmedelsför- sörjningen är tillfälliga och utgår under åren 1994 — 1997. Statsbidraget under punkten ] fördelas av Socialstyrelsen till landsting- en och de landstingsfria kommunerna på grundval av antalet invånare i resp. landstingsområde eller landstingsfri kommun den 31 december året innan bidragsåret. I samband med behandlingen av regeringens budgetproposition 1994 (prop.1993/94:100, bil 6) ansåg socialutskottet att regeringen borde se över fördelningsprincipema för statsbidraget till tolktjänst så att hänsyn tas till antalet tolkanvändare inom landstinget resp. kommunen och där- efter återkomma till riksdagen med förslag. Riksdagen beslutade i enlig- het med vad socialutskottet föreslog (bet. 1993/94:SoU20. rskr. 1993/94:248). Stimulansbidragen under punkterna 2 och 3 fördelas av Socialstyrelsen resp. Handikappinstitutet efter ansökan av den som bedriver verksam- heten i fråga.
165
Stimulansbidragen till habilitering och rehabilitering under punkterna l Prop. l994/95:100 och 2 utges enligt regler i förordningen (1993:1284) om tillfälligt stats- Bil. 6 bidrag till utvecklingsinsatser inom habilitering och rehabilitering.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Socialstyrelsen har lämnat en första rapport till regeringen om uppfölj- ningen av statsbidraget.
1. Stimulansbidrag till habilitering och rehabilitering
Socialstyrelsen konstaterar att landstingen i stor utsträckning fördelat det generella stimulansbidraget till habilitering och rehabilitering till läns- sjukvården. Bidraget har använts för att utveckla nya verksamheter, metoder och arbetssätt, till samarbete och samverkansprojekt och till kompetensutveckling för personalen. lnsatsema har omfattat såväl de traditionella målgruppema för habilitering och rehabilitering, dvs. rörel- sehindrade, synskadade osv., som små och mindre kända handikapp- grupper. Socialstyrelsen efterlyser dock bättre kartläggningar av behovs- områden innan landstingen gör den lokala fördelningen av stimulans- bidraget.
lntresset att söka projektmedel till specrfka habiliterings- och rehabi- literingsinsatser har varit mycket stort. Ett antal sjukvårdshuvudmän, kommuner, handikapporganisationer och andra intressenter har fått projektmedel. Statsbidraget har använts till att sätta igång nya verksam- heter på eftersatta områden eller att förbättra den verksamhet som finns. En tredjedel av medlen har gått till projekt för små och mindre kända handikappgrupper, bl.a. för att bygga upp kunskapscentrer. Socialstyrel- sen anser att det är angeläget att analysera vilka områden som inte upp- märksammats i statsbidragshanteringen.
Regeringen konstaterar att Socialstyrelsens utvärdering visar att stimu- lansbidragen till habilitering och rehabilitering haft en positiv effekt på utvecklingen av verksamheten. Projekt har kommit igång i syfte att minska ojämnhetema i landet mellan olika grupper av funktionshindrade beträffande tillgången på habilitering och rehabilitering. Det är också tillfredsställande att många av insatserna riktats till små och mindre kända handikappgrupper. Regeringen instämmer dock i Socialstyrelsens påpekande att det i vissa fall kan behövas bättre kartläggningar och behovsinventeringar för att kanalisera resurserna dit de bäst behövs. Regeringen avser att på basis av Socialstyrelsens kommande rapport ingående följa utvecklingen av bidragen.
166
2. Statsbidraget till tolktjänst Prop. 1994/95:100 När det gäller tolktjänsten visar Socialstyrelsens uppföljning bl.a. att Bll' 6 landstingen ofta inte kan få fram tillräckligt med tolkar för att möta de behov av tolktjänst som finns. Det är också påtagliga skillnader i service till tolkanvändama i olika landsting. Problemen hänger delvis samman med att antalet nyutbildade tolkar inte ökar. Socialstyrelsen bedömer att det krävs ytterligare årgärder för att förbättra tillgången på utbildade tolkar. Socialstyrelsen anser att landstingen bör inrätta tier tolktjänster med stöd av det nya statsbidraget för att bättre tillgodose behovet av tolktjänst, men också för att skapa större intresse för tolkyrket. Styrelsen anser också att landstingens information om sitt utvidgade ansvar för tolktjänsten varit alltför begränsad. Regeringen bedömer det otillfredsställande att utvecklingen av tolk— tjänsten inte sker i den takt som planerats och att tillskottet av nya tolkar är så litet. Tolk- och Översättarinstitutet (TÖl), som bl.a. disponerar statsbidraget till tolkutbildning för döva, dövblinda, vuxendöva samt till teckenspråkslärarutbildningen, anför i en promemoria till Socialstyrelsen att det för närvarande finns hinder för en utökning av antalet utbild- ningsplatser för tolkar bl.a. beroende på brist på utbildade lärare. TÖI kommer senare i vår att presentera en långtidsplan för tolkutbildningen som syftar till att öka utbildningsvolymen så att den motsvarar behovet av tolkar. Regeringen understryker att det är väsentligt att berörda myn- digheter, utbildningsanordnare och landsting vidtar åtgärder för att intres- set för tolkyrket kan stärkas, så att t1er personer är beredda att utbilda sig till tolk. Regeringen kommer att, med stöd av medel ur Allmänna arvsfonden, ta initiativ till särskilda informationsprojekt i frågan. Rege- ringen avser att inbjuda företrädare för berörda myndigheter, handikapp- organisationer, landstingen samt yrkesorganisationema till en diskussion om tolktjänsten. Som tidigare nämnts fördelas statsbidraget till tolktjänsten på grundval av antalet invånare i resp. landstingsområde/landstingsfri kommun. Riks- dagen har gett regeringen tillkänna att den önskar en annan fördelnings- modell. Bakgrunden till riksdagens tillkännagivande är en motion 50205 (5) i vilken anförs att fördelningen bör göras utifrån antalet tolkanvända- re, eftersom vissa landsting, bl.a. Örebro, har ett större antal döva/hörsel- skadade i förhållande till folkmängden än många andra landsting. Socialstyrelsen gjorde i samband med sin utvärdering av tolktjänsten en enkät till landstingen om tolktjänstverksamheten. Av svaren framgår att det varit svårt för landstingen att uppskatta antalet tolkanvändare och framför allt antalet döva/hörselskadade och dövblinda i resp. landsting. En av orsakerna till detta är att många landsting inte gjort några invente- ringar som visar det verkliga behovet av tolk. Som tidigare nämnts följer Socialstyrelsen utvecklingen av tolktjänsten genom ett särskilt program och rapporterar varje år till regeringen hur tolktjänsten utvecklas mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits inom ramen för handikappreformen. Det innebär att regeringen för första gången kommer att få en bild av hur tolktjänsten utvecklas och förändras
167
över tiden och ett fastare underlag för sina bedömningar. Regeringen Prop. 1994/952100 anser emellertid att den statistik som landstingen för närvarande redo- Bil. 6 visar om behovet av tolk fortfarande är så outvecklad att den inte bör användas som underlag för någon detaljerad fördelningsnyckel i en ny fördelningsmodell.
Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga kan man dra den slutsatsen, att Örebro län har ett väsentligt större antal döva och hörselskadade i relation till befolkningen än vad som finns i riket i övrigt. Detta beror bl.a. på att en stor del av utbildningen för döva/hörselskadade är kon- centrerad till Örebro, vilket inneburit att många föräldrar med döva eller hörselskadade barn flyttat till länet för att deras barn skall få en sam- manhängande skolgång. Regeringen finner det rimligt att Örebro län kompenseras för detta genom att få ett bidrag per invånare som är 80 % högre än för riket i övrigt.
Slutsatser
Regeringen beräknar att 1 035 miljoner kronor bör anvisas till Vissa statsbidrag inom handikappområdet för budgetåret 1995/96. I enlighet med de riktlinjer som lades fast i propositionen om stöd och service till vissa funktionshindrade bör medlen fördelas enligt följande:
1. Statsbidrag till landstingen för vissa handikappinsatser 810 000 000 varav * Stimulansbidrag till habilitering och rehabilitering 450 000 000 * statsbidrag till rådgivning och stöd 300 000 000 * statsbidrag till tolktjänst 60 000 000
2. Stimulansbidrag till specifika 187 500 000
utvecklingsinsatser inom habilterings- och rehabiliteringsområdet
3. Stimulansbidrag till utvecklings- 37 500 000 insatser inom hjälpmedelsförsörjningen
Totalt 1 035 000 000
Socialstyrelsen bör få disponera en viss del av medlen till stimulans- bidraget till specifika utvecklingsinsatser inom habiliterings- och rehabi- literingsområdet för kostnader för fördelning och uppföljning av bi- dragen till habilitering och rehabilitering. Handikappinstitutet bör få disponera en viss del av medlen till stimuleringsbidraget till utvecklings- insatser inom hjälpmedelsförsörjningen för kostnader för fördelning och uppföljning av bidraget. '
168
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen B”" 6
till Vissa statsbidrag inom handikappområdet för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 035 000 000 kronor.
D 3. Bostadsanpassningsbidrag m.m.
1993/94 Utgift 57 555 793 1994/95 Anslag 4 900 000 1995/96 Förslag ] 000 000
Från anslaget betalas statens kostnader för statskommunalt bostadsan- passningsbidrag, återställning av handikappanpassade bostäder och kost- nader i samband med omhändertagande och förvaltning av vissa lyft- anordningar m.m. för handikappade.
Genom riksdagens beslut (prop. l992/93:58, bet. 1992/93zBoU4, rskr. 1992/93:98) har kommunerna genom en särskild reglering fått en skyldighet att svara för bostadsanpassningsbidragsverksamheten. Bestäm- melserna om bostadsanpassningsbidrag finns i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. som trädde i kraft den 1 januari 1993. Lagen har ersatt förordningen (1987:1050) om statskommunalt bo- stadsanpassningsbidrag och förordningen (1985:489) om statsbidrag för att återställa handikappanpassade bostäder m.m. Enligt övergångsbestäm- melsema till lagen betalas under anslaget övergångsvis statligt bidrag där beslut fattats före den 1 januari 1993.
Boverket
Boverket har bett kommunerna uppskatta hur många ärenden och hur stora bidrag som har beviljats före den 1 januari 1993 och som kan förväntas leda till utgifter under budgetåret l995/96. Uppgifterna visar att kommunerna inte förväntar sig några utgifter under budgetåret l995/96. Boverket bedömer trots detta att vissa mindre utgifter kan upp- stå i pågående ärenden samt i omprövade ärenden. Boverket beräknar för budgetåret 1995/% ett medelsbehov till 1 000 000 kronor.
Regeringens överväganden
Regeringen gav i april 1993 Boverket i uppdrag att följa upp och be- skriva utvecklingen när det gäller versamheten med bostadsanpassnings- bidrag m.m. Verket har i oktober 1994 i en rapport till Socialdeparte- mentet redovisat uppdraget. Rapporten omfattar bl.a. förslag till vissa författningsändringar. Förslagen bereds f.n. i Socialdepartementet.
Med hänsyn till gällande rutiner för utbetalande av statsbidragen i fråga om de ärenden där beslut fattats före den 1 januari 1993 samt med hänsyn till kostnaderna för eventuella kvarliggande överklagningsärenden bör medel till kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidrag m.m. anvisas för ytterligare ett budgetår.
169
För att undvika att medel skall behöva anslås för ytterligare budgetår Prop. l994/95:100 föreslår regeringen att ett tillägg görs i övergångsbestämmelsema till Bil. 6 lagen om bostadsanpassningsbidrag.
Tillägget innebär att för att statligt bidrag till kommunens kostnader för bostadsanpassningsbidrag skall kunna lämnas måste kommunens ansökan om bidrag ha inkommit till Boverket före utgången av februari 1996. Eventuella kvarvarande bostadsanpassningsbidrag som beviljas enligt äldre regler får staten anses bidra till genom det generella statsbi- draget på motsvarande sätt som gäller bostadsanpassningsbidrag enligt den nya lagen. Ett förslag till lag om ändring i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag har upprättats inom Socialdepartementet. För- slaget har fogats till protokollet i detta ärende som bilaga 6. 7.
För budgetåret 1995/96 bör ett förslagsanslag på 1 000 000 kronor föras upp för ändamålet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. antar ett inom Socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag. 2. till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kronor.
D 4. Statsbidrag till vårdartjänst m.m.
l993/94 Utgift 124 879 210 1994/95 Anslag 150 000 0001 l995/96 Förslag 235 435 000
varav 158 000 000 beräknat förjuli 1995 _juni 1996
' inkl. 4 miljoner kronor som anvisats efter förhandlingar mellan staten och de lokala omvårdnadshuvudmännen.
Från anslaget utgår särskilda statsbidrag till verksamheten med vårdar- tjänst åt studerande med rörelsehinder vid folkhögskolor, universitet, högskolor och annan eftergymnasial utbildning samt till om- vårdnadsinsatser i anslutning till riksgymnasium för rörelsehindrade. Statsbidragen administreras av Nämnden för vårdartjänst (NV) och be- stämmelser om statsbidragen finns i förordningen (1988:1126) med in- struktion för Nämnden för vårdartjänst.
Nämnden för vårdartjänst
Nämnden har inkommit med enkel anslagsframställning för budgetåret 1995/96.
170
Statsbidrag till vårdartjänst åt studerande vid folkhögskolor. universitet Prop. 1994/95:100 och högskolor Bil. 6
Nämnden för vårdartjänst (NV) ersätter genom statsbidrag kostnaderna för vårdartjänst fullt ut för deltagare i folkhögskolekurser och för de studenter vid högskolor och universitet som studerar i annan kommun än i hemortskommunen. De som bedriver studier på hemorten kan få vårdartjänst utöver den kommunala hemtjänsten beroende på hur stort behovet av assistans är i studiesituationen. Vårdartjänstpersonalen an- ställs i allmänhet av och knyts organisatoriskt till den som anordnar utbildningen eller till kommunen på utbildningsorten. Det övergripande målet för vårdartjänstverksamheten är att ge den enskilde rörelsehindrade ett sådant stöd att han eller hon kan vistas på studieorten och genomföra studier vid folkhögskola, universitet och högskola samt övriga eftergym- nasiala studier. l regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 har NV givits två verksamhetsmål för vårdartjänsten; NV skall med beaktande av största möjliga kostnadseffektivitet utveckla olika stöd i och omkring studiesituationen och därvid sträva efter att hitta helhetslösningar för den enskilde. Därutöver skall NV prioritera insatser för att förbättra kon- trollen över kostnadema för vårdartjänsten i syfte att säkra ett effektivt användande av resurserna.
Under budgetåret 1993/94 erhöll ca 1 600 studerande vårdartjänst. Antalet personer med behov av vårdartjänst har successivt ökat och NV uppskattar att antalet kommer att fortsätta att öka även under budgetåret 1995/96. Nämnden beräknar anslagsbehovet för vårdartjänst till samman- lagt 154 950 000 kronor för det förlängda budgetåret 1995/96.
Statsbidrag till omvårdnadsinsalser i anslutning till riksgymnasium för rörelsehindrade
Genom riksdagens beslut år 1990 blev riksgymnasium för svårt rörelse- hindrade ungdomar en reguljär verksamhet inom gymnasieskolan. Svårt rörelsehindrade ungdomar som fullgjort sin skolplikt har sedan den 1 januari 1991 en lagstadgad rätt till s.k. rh-anpassad gymnasieutbildning. Ett särskilt statsbidrag utgår till de omvårdnadsinsatser (boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering) som behövs i anslutning till utbildningen. NV administrerar detta bidrag. Verksamheten bedrivs i dag i gymnasieskolan i Stockholms, Göteborgs, Umeå och Kristianstads kommuner och med respektive Stockholms läns landsting, Stiftelsen Bräcke Diakonigård, Umeå kommun samt Kristianstads kommun som huvudmän för omvårdnadsverksamheten. Verksamheten regleras genom avtal och årliga överenskommelser mellan staten och de olika huvud- männen. De övergripande målen för verksamheten är att göra det möjligt för ungdomar som tagits in i gymnasieskola med rh-anpassad utbildning att genomföra studierna. 1 regleringsbrevet för budgetåret l994/95 har NV givits två verksamhetsmål för omvårdnadsinsatserna i anslutning till riksgymnasium för rörelsehindrade; NV skall med beaktande av största möjliga kostnadseffektivitet utveckla olika stöd i och omkring studie-
171
situationen och därvid sträva efter att hitta helhetslösningar för den en- Prop. l994/95:100 skilde. Därutöver skall NV prioritera insatser för att förbättra kontrollen Bil. 6 över kostnad5utvecklingen för verksamheten i syfte att säkra ett effektivt
användande av resurserna.
Under läsåret 1994/95 omfattar verksamheten 1 17 utbildnings-lhabilite- ringsplatser varav 76 elevhemsplatser. l linje med vad som angetts i den fördjupade anslagsframställningen för perioden 1993/94 — l995/96 anger NV i den enkla framställningen att det föreligger ett behov av en fortsatt utbyggnad av riksgymnasieverksamheten om en efterfrågan i nivå med de senaste årens skall kunna tillgodoses. Den huvudsakliga orsaken till detta är att alla utbildningar i gymnasieskolan fr.o.m. läsåret 1993/94 blivit treåriga. Då många av riksgymnasieelevema behöver längre tid för att slutföra sina gymnasiestudier förväntas denna förändring få en kraftig effekt på elevantalet under läsåret l996/97, då minst 20 nya elever be- räknas behöva plats på riksgymnasiema för svårt rörelsehindrade. Enligt NV behövs redan fr.o.m. hösten 1995 minst åtta nya utbildningsplatser samt 11 elevhemsplatser. Det totala antalet utbildningsplatser beräknas av NV för budgetåret 1995/96 till 125, varav 87 elevhemsplatser. NV beräknar kostnaderna för boende i elevhem, övriga sociala omvårdnads- kostnader samt habilitering i anslutning till riksgymnasium för rörelse- hindrade till sammanlagt 111 000 000 kronor budgetåret l995/96.
Regeringens överväganden
NV har till regeringen inkommit med årsredovisning för budgetåret 1993/94. Regeringens och Riksrevisionsverkets bedömning av innehållet i denna redovisas under anslaget F 13. Nämnden för vårdartjänst.
Vad beträffar vårdartjänsten bör NV under budgetåret 1995/96 fortsätta att utveckla olika stöd i och omkring studiesituationen och därvid sträva efter att hitta helhetslösningar för den enskilde.
] regleringsbrev för budgetåret 1993/94 gavs NV i uppdrag att utarbeta ett uppföljningssystem för vårdartjänsten för att få fram instrument för kvantitets- och kvalitetsmätning. Detta uppdrag har redovisats till rege- ringen den 29 juni 1994 i form av en rapport som tagits fram i sam- arbete med en konsult från KPMG Bohlins. Enligt direktiv i reglerings- brev för budgetåret 1994/95 skall NV fortsätta arbetet med utformningen av uppföljningssystemet. l detta arbete skall NV prioritera lösningar som möjliggörjämförelser mellan de olika huvudmännen vad gäller verksam- heternas omfattning och kvalitet i förhållande till använda resurser.
Regeringen beräknar medelsbehovet för vårdartjänst åt studerande vid folkhögskolor, universitet och andra högskolor för budgetåret 1995/% till totalt 153 385 000 kronor.
När det gäller verksamheten med omvårdnadsinsatser i anslutning till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever bör NV även fort- sättningsvis sträva efter att omvårdnads- och utbildningsinsatsema skall samverka i syfte att ge eleven kunskaper, förbereda för ett vuxenliv och möjliggöra en vidareutveckling.
172
l regleringsbrev för budgetåret l993/94 gavs NV i uppdrag att utarbeta Prop. l994/95:100 ett uppföljningssystem för omvårdnadsinsatsema i anslutning till riks- Bil. 6 gymnasium för rörelsehindrade för att få fram instrument för kvantitets- och kvalitetsmätning. Detta uppdrag har redovisats till regeringen den 31 mars 1994 i form av en rapport som tagits fram i samarbete med en konsult från KPMG Bohlins. Enligt direktiv i regleringsbrev för budget- året 1994/95 skall NV fortsätta arbetet med utformningen av uppfölj- ningssystemet. I detta arbete skall NV prioritera lösningar som möjliggör jämförelser mellan de olika huvudmännen vad gäller verksamheternas omfattning och kvalitet i förhållande till använda resurser.
[ avvaktan på förnyad överenskommelse mellan staten och huvudmän- nen beräknar regeringen medelsbehovet för särskilda omvårdnadsinsatser i anslutning till riksgymnasium för rörelsehindrade till 82 050 000 kronor för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statsbidrag till vårdartjänst m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 235 435 000 kronor.
D 5. Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder
1993/94 Utgift 58 926 622 1994/95 Anslag 70 124 000 l995/96 Förslag 118 183 000
varav 78 789 000 beräknat för juli 1995 _juni 1966
Bidraget är avsett för att öka organisationernas möjligheter att själva driva vissa verksamheter som är av stor betydelse för personer med funktionshinder.
Från anslaget får Synskadades riksförbund bidrag till SRF Hantverk AB, depåverksarnheten, till verksamheten med ledarhundar samt till viss övrig verksamhet. Föreningen Sveriges dövblinda erhåller bidrag för tidningsutgivning för dövblinda och Sveriges dövas riksförbund för sin teckenspråksavdelning, Under anslaget utges vidare bidrag till rikstolk- tjänst, palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet, handi- kapporganisationernas rekreationsanläggningar, Föreningen Rekryte- ringsgruppen samt till Neurologiskt handikappades riksförbund.
Si'nskadades riksförbund (SRF)
[. Kostnaderna för depåverksamheten beräknas av SRF till 14 933 000 kronor.
2. SRF:s åtagande vad avser ledarhundsverksamheten innefattar inköp och tilldelning av hundar, utbildnings- och uppföljningsansvar. Till- gången på ledarhundar har legat under behovsnivån i flera år. Det har
därför uppkommit ett ackumulerat behov av hundar. SRF räknar med att Prop. l994/95:100 det behövs ungefär 25 hundar per år för att täcka detta behov. Därtill Bil. 6 kommer att ca 25-30 hundar per år behöver ersättas. SRF uppger att tillgången på ledarhundar nu ökar, vilket innebär att SRF skulle kunna öka inköpen för att i någon mån möta de behov som finns. SRF uppger att det under år 1994 fanns ca 245 ledarhundsekipage. Medelsbehovet för verksamheten med ledarhundar anges till 48 514 000 kronor bud- getåret 1995/96. 3. Under anslagsposten utges bidrag till SRF för viss övrig verksamhet. Medlen avser utgivning av ersättningstidningar för synskadade, individ- inriktad verksamhet för synskadade med ytterligare funktionshinder, stöd för synskadades sysselsättning, punktskriftsprojekt m.m. Kostnaden för denna verksamhet anges för budgetåret 1995/96 till 30 001 000 kronor. SRF har i brev till Socialdepartementet den 13 oktober 1994 utöver tidigare äskanden för budgetåret l995/96 hemställt om ytterligare 1 800 000 kronor för att täcka kostnader för vissa momsinbetalningar.
Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)
4. Kostnaderna för tidningen Nuet, som utges av FSDB, täcks av stats- anslaget. FSDB pekar på behovet av en fortsatt utgivning av nyhetstid- ningar för dövblinda och nyhetsförmedling för dövblinda genom databas. Medelsbehovet för budgetåret 1995/96 anges till 8 775 000 kronor.
Sveriges dövas riksförbund (SDR)
5. SDR konstaterar att bidraget till teckenspråksavdelningen har stor betydelse för utvecklingen av dövas tvåspråkighet. Kostnaderna för verk- samheten under budgetåret l995/96 beräknas av Sveriges dövas riksför- bund till 6 137 000 kronor.
Stiftelsen rikstolktjänst
6. Stiftelsen rikstolktjänst består av Sveriges dövas riksförbund, Före- ningen Sveriges dövblinda samt Hörselskadades riksförbund. Stiftelsen förfogar över anslaget till rikstolktjänst och beslutar om hur rikstolk- tjänsten skall bedrivas. Stiftelsen beräknar kostnaderna för rikstolktjäns- ten till 8 850 000 kronor för budgetåret 1995/96.
Naturhistoriska riksmuseet
7. Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet mäter och rapporterar om pollenhalten i luften. Rapportering sker regelbundet till radio, text-TV, dagstidningar och allergiföreningar. De sammanlagda kostnaderna för budgetåret 1995/% beräknas till 1 100 000 kronor.
174
Bidrag till handikapporganisationernas rekreationsanläggningar
8. Genom förordningen (1994:950) om statsbidrag till handikapporgani- sationernas rekreationsanläggningar har regeringen meddelat föreskrifter om bl.a. villkoren för statsbidragets användning. Regeringen beslutar om fördelningen av anslagsbeloppen mellan organisationerna efter förslag från Socialstyrelsen. lnnevarande budgetår har bidrag fördelats till De handikappades riksförbund, Neurologiskt handikappades riksförbund, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar samt Synskadades riksförbund.
Föreningen Rekrjvteringsgruppen (RG)
9. Föreningen rekryteringsgruppen bedriver tränings- och rehabiliterings- verksamhet med särskild inriktning på nyskadade. Under budgetåret 1995/96 kommer föreningen att prioritera den uppsökande verksamheten runt om i Sverige. Medelsbehovet för budgetåret l995/96 anges av föreningen till 7 034 000 kronor.
Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR)
10. NHR driver en permanent utställning av hjälpmedel för personer med funktionshinder vid NHR-Center i Stockholm. Utställningen har stor betydelse för personer med funktionshinder som där kan få oriente- ring och infomtation om hjälpmedel. För budgetåret 1995/% hemställs om 1 950 000 kronor.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Beräknade Beräknat belopp utgifter 1995/96 ( 18 mån")
1994/95 Regeringen ]. SRF hantverk för degåverksamheten 9 290 000 13 935 000 2. SRF för ledarhundar 17 250 000 38 625 000 3. SRF för viss övrig verksamhet2 11 414 (100 17 121 000 4. FSDB för tidningsutgivning 5 685 000 8 775 000 5. SDR lör teekenspråksavdelning 2 470 000 3 705 000 6. Bidrag till rikstolktjänsten 4 950 000 7 425 000 7. Palynologiska laboratoriet 675 000 1 012 000 8. Bidrag till rekreationsanläggningar 15 000 000 22 500 000 9. Bidrag till rekryteringsgruppen 2 260 000 3 390 000 lONHR för NHR-Center 1 130 000 1 695 000 Summa 70 124 000 118 183 000
' Tillkommer 7 500 000 kronor till ledarhundsverksamheten enligt förslag i tilläggs- budget till statsbudgeten för budgetåret l994/95. : Tillkommer 5.00 000 kronor i engångsanvisning enligt förslag i tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret l994/95.
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
175
Synskadades riksförbund (SRF) Prop. l994/95:100 Depåverksamheten bedrivs av SRF i bolagsform. Staten ger årliga bidrag BIL 6
till löner och omkostnader. Med syfte att stärka depåverksamhetens eko- nomi har staten tillfört depån särskilda refonnmedel. SRF har också gjort vissa strukturella förändringar i verksamheten för att förbättra den ekonomiska situationen. Mot den bakgrunden gör regeringen bedöm- ningen att verksamheten nu skall kunna bedrivas inom de givna ekono- miska ramarna. Med hänsyn till detta bör depåverksamheten anvisas ett sammanlagt belopp om 13 935 000 kronor.
Den ledarhundsverksamhet som SRF bedriver är av stor betydelse för många synskadade. En ledarhund ökar den synskadades oberoende och minskar många gånget behovet av stöd och hjälp i andra former. Det är också bakgrunden till att staten stöder verksamheten med statsbidrag.
Regeringen delar SRF:s bedömning att tillgången på ledarhundar nu förbättrats. Det är därför angeläget att SRF får möjlighet att köpa in flera hundar för att tillgodose angelägna behov. Med syfte att säkra SRF:s möjligheter till nya inköp har för innevarande budgetår regeringen i tilläggsbudgeten föreslagit att ledarhundsverksamheten skall tillföras 7 500 000 kronor i särskilda refonnmedel för att täcka de mest akuta be— hoven. Dessa medel bör ligga kvar även för budgetåret 1995/96. Rege— ringen bedömer emellertid att ytterligare medel behöver tillföras verk- samheten och förordar att 1 500 000 kronor i reformmedel anvisas verk- samheten för budgetåret 1995/96. Därmed bör verksamheten kunna svara mot de behov som finns. Regeringen har för avsikt att i komman- de regleringsbrev ålägga Socialstyrelsen att fortlöpande följa ledarhunds- verksamheten och att ge regeringen underlag för fortsatta beslut om medelstilldelning. Regeringen beräknar de sammanlagda kostnaderna för ledarhundsverksamheten till 38 625 000 kronor.
SRF erhåller under denna anslagspost även statsbidrag till viss övrig verksamhet som till sin utformning utgör väsentliga komplement till samhällets insatser på området. Regeringen föreslår fortsatt stöd till den- na verksamhet. Regeringen har innevarande budgetår föreslagit att SRF skall tillföras 500 000 kronor i engångsanvisning för täckande av vissa kostnader för momsinbetalningar för att SRF skall kunna upprätthålla kvaliteten i verksamheten. Sammantaget bör 17 121 000 kronor anvisas för detta ändamål budgetåret 1995/96.
Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)
FSDB bedriver nyhetsförmedling för dövblinda genom utgivning av tidningen Nuet och elektronisk nyhetsinformation via Tele-nuet. Denna verksamhet är av avgörande betydelse för dövblindas möjligheter att ta del av nyheter och annan information. Dövblinda är svårt eftersatta i in- formationssammanhang. Regeringen anser det därför angeläget att det sker en fortsatt kvantitativ och kvalitativ utveckling av nyhetsförrned- lingen och beräknar 8 775 000 kronor för detta för budgetåret 1995/96.
176
Sveriges dövas riksförbund (SDR) Prop. l994/951100
. . . . . B'l. SDR bedriver vrd srn teckenspråksavdelnmg olika verksamheter för att I 6
utveckla teckenspråket. Regeringen har i olika sammanhang och senast i propositionen 1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade pekat på betydelsen av att döva får tillgång till ett väl fungerande teckenspråk för sin kommunikation och delaktighet i samhället. Rege- ringen föreslår ett fortsatt stöd till SDst teckenspråksavdelning. För kommande budgetår bör teckenspråksavdelningen anvisas 3 705 000 kronor.
Stiftelsen rikstolktjänst
Medlen till rikstolktjänst fördelas av Stiftelsen rikstolktjänst och avser bidrag till tolktjänst som förtroendevalda i handikapporganisationerna behöver för att kunna utföra uppdrag på olika platser i landet. Stiftelsen bildades år 1993 och består av Sveriges dövas riksförbund, Föreningen Sveriges dövblinda och Hörselskadades riksförbund. Stiftelsen pekar i sin anslagsframställning bl.a. på handikapporganisationernas ökade enga- gemang i Europasamarbetet vilket kommer att medföra ökade tolkkost- nader. Stiftelsen återkommer med sin anhållan om ökade medel till tolk- tjänst i EU-arbetet. Med hänsyn till det ekonomiska läget är regeringen inte beredd att föreslå ett utökat statsbidrag till rikstolktjänsten. För bud- getåret l995/96 bör 7 425 000 kronor anvisas till statsbidrag till riks- tolktjänst.
Naturhistoriska riksmuseet
Regeringen beräknar ett anslag på 1 012 000 kronor till Naturhistoriska riksmuseets palynologiska laboratorium för det kommande budgetåret.
Statsbidrag till handikapporganisationernas rekreationsanläggningar
Sedan länge driver vissa handikapporganisationer egna rekreations- anläggningar av rikskaraktär. Syftet med anläggningama är att erbjuda personer med omfattande funktionshinder möjligheter till semester och rekreation i en tillgänglig miljö och med särskild personal och service. Organisationerna har här tagit ett betydande ansvar för svårt funktions- hindrade personer. Det är också bakgrunden till att staten under flera år stött anläggningarna via statsbidrag.
Genom de refonnmedel som tillfördes anslaget budgetåret l994/95 bör anläggningarna ha fått bättre förutsättningar att driva verksamheten. Samtidigt reglerades villkoren för statsbidraget i förordningen (1994:950) om statsbidrag till handikapporganisationemas rekreationsanläggningar.
Innevarande budgetår har sammanlagt 15 000 000 kronor fördelats till sju anläggningar. Det är Mättinge, som drivs av Riksförbundet för rörel- sehindrade barn och ungdomar, Dellenborg, Tranåsbaden, Årevidden samt Stiftelsen Sommarsol, som drivs av De handikappades riksförbund,
12 Riksdagen [994195 I saml. Nr It)/l. Bilaga 6 177
Stiftelsen Almåsa, som drivs av Synskadades riksförbund och Valjeviken Prop. l994/951100 som drivs av Neurologiskt handikappades riksförbund. Bil. 6
För budgetåret l995/96 bör 22 500 000 kronor anvisas till statsbidrag till handikapporganisationemas rekreationsanläggningar.
Föreningen rekmzteringsgruppen (RG)
Föreningen rekryteringsgruppen, RG, kan genom sina tränings- och reha- biliteringslåger erbjuda nyskadade ökade möjligheter till ett aktivt och självständigt liv. Regeringen föreslår fortsatt stöd till denna verksamhet. Sammanlagt bör 3 390 000 kronor anvisas till rekryteringsgruppens verksamhet.
Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR)
NHR bedriver en permanent hjälpmedelsutställning i Stockholm. Utställ- ningen är mycket uppskattad och välbesökt. Regeringen anser att NHR- Center bör stödjas också i fortsättningen och föreslår att I 695 000 kronor anvisas för ändamålet budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 118 183 000 kronor.
D 6. Bidrag till handikapporganisationer
1993/94 Utgift 129 248 000 l994/95 Anslag 129 248 000 1995/96 Förslag 193 872 000
varav 129 248 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
Handikapporganisationerna får bidrag till sin verksamhet från anslaget. Villkoren för statsbidraget regleras i förordningen (1994:951) om stats- bidrag till handikapporganisationer. Regeringen beslutar om fördelningen av anslagsbeloppen mellan organisationerna efter förslag av Socialstyrel- sen. Följande 39 organisationer har fått bidrag under innevarande bud- getår:
Afasiförbundet i Sverige, Bröstcancerföreningamas riksorganisation. De handikappades riksförbund, Handikappförbundens samarbetsorgan, För- bundet blödarsjuka i Sverige, Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter, Föreningen för de neurosedynskadade, Föreningen Sveriges dövblinda. lljärnkraft Riksföreningen för rehabilitering av skallskadade, Hjärt- och lungsjukas riksförbund. Hörselskadades riksförbund, ILCO — Svenskt förbund för stomiopererade, Svenska Laryngförbundet, Neuro- logiskt handikappades riksförbund, Riksförbundet för blodsjuka. Riksför-
178
bundet för dementas rättigheter, Riksförbundet för döva, hörselskadade Prop. 1994/95:100 och språkstörda barn, Riksförbundet för mag- och tarrnsjuka, Bil. 6 Riksförbundet för njursjuka, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, Riksförbundet för social och mental hälsa, Riksförbundet för trafik- och polioskadade, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ung- domar och vuxna, Riksförbundet av intresseföreningar för schizofreni, Riksförbundet mot astma-allergi, Riksförbundet mot reumatism, Riksförbundet cystisk fibros, Riksföreningen Autism, STROKE — Riks- förbundet mot hjärnans kärlsjukdomar, Svenska eeliakiförbundet, Svenska diabetesförbundet, Svenska epilepsiförbundet, Svenska psoria- sisförbundet, Sveriges dövas riksförbund, Sveriges stamningsföreningars riksförbund, Synskadades riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet, Riksförbundet HIV-positiva samt Svenska parkinsonförbundet.
Regeringens överväganden
Handikapporganisationemas verksamhet har haft avgörande betydelse för dagens handikappolitik. De första handikapporganisationema, som bilda- des för mer än 100 år sedan, hade till uppgift att ge hjälp och stöd till sina medlemmar. Verksamheten var bl.a. inriktad på att underlätta för medlemmarna att få sysselsättning och att garantera en någorlunda dräg- lig försörjning vid sjukdom och arbetslöshet. Organisationerna bedriver i dag central, regional och lokal intressepolitisk verksamhet, anlitas som remissinstanser och är företrädda i olika utredningar. Organisationerna har också en omfattande upplysningsverksamhet om vad det innebär att leva med funktionshinder samt ger service och infomation till personer med funktionshinder och deras anhöriga.
Organisationerna har under senare år ökat sitt engagemang och sin medverkan i det internationella handikapparbetet. Som exempel kan nämnas arbetet inom FN med internationella regler med inriktning på full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder, där Sverige spelar en stor roll. På motsvarande sätt medverkar handikapp- rörelsen i Europasamarbetet. Synskadades riksförbund, De handikappa- des riksförbund samt Sveriges dövas riksförbund har i en gemensam skrivelse till Utrikesdepartementet den 31 augusti 1994 ansökt om statsbidrag till extraordinära kostnader för att introducera svensk handi- kappolitik inom EU. Skrivelsen har senare överlämnats till Socialdepar- tementet.
Flera undersökningar visar att kvinnor med funktionshinder har svårt att göra sig gällande i olika sammanhang. Deras inflytande i t.ex. poli- tiskt, fackligt och annat samhällsarbete är mindre än för kvinnor utan funktionshinder. Det är viktigt att denna utveckling bryts. Det kan bl.a. ske genom att organisationerna i sitt intressepolitiska arbete ytterligare uppmärksammar kvinnofrågoma.
Statsbidraget till handikapporganisationerna har av statsfinansiella skäl legat still de senaste två åren. Med hänsyn till det fortsatta besvärliga ekonomiska läget är regeringen inte heller för budgetåret 1995/96 beredd att föreslå någon höjning av statsbidraget. Regeringen föreslår oförändrat statsbidrag med 193 872 000 kronor för budgetåret 1995/96.
179
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1995/96 an- visar ett anslag på 193 872 000 kronor.
D 7. Bidrag till pensionärsorganisationer
1993/94 Utgift 2 446 000 l994/95 Anslag 2 446 000 1995/96 Förslag 3 669 000
varav 2 446 000 för perioden juli 1995 — juni 1996
Under anslaget utges statsbidrag till pensionärsorganisationerna. Under innevarande budgetår utges statsbidrag till Pensionärernas riksorganisa- tion, Sveriges pensionärsförbund och Riksförbundet pensionärsgemen- skap. Frågor om statsbidrag till pensionärsorganisationerna regleras i förordningen (1994:316) om statsbidrag till pensionärsorganisationer. Beslut i fråga om bidrag meddelas av Socialstyrelsen som också betalar ut bidraget.
Regeringens överväganden
Pensionärsorganisationema har en opinionsbildande roll och fyller en viktig funktion i folkrörelsearbetet i Sverige. Pensionärsorganisationerna har också en viktig roll att fylla när det gäller att föra ut och informera om konsekvenserna för äldre av det svenska EU-medlemskapet.
En justering av grundbidraget behöver göras för det budgetår som löper under 18 månader från den I juli 1995.
För budgetåret l995/96 bör statsbidraget till pensionärsorganisationerna uppgå till 3 669 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till pensionärsorganisationer för budgetåret l995/96 an- visar ett anslag på 3 669 000 kronor.
D 8. Ersättning för texttelefoner
l993/94 Utgift 77 375 718 l994/95 Anslag 72 700 000 1995/96 Förslag 156 352 000
varav 119 663 000 beräknat för juli 1995 —juiii 1996
Från anslaget ersätts landstingen för inköp av texttelefoner till döva. svårt hörselskadade, dövblinda och talskadade samt för anhörigtelefoner. Ersättningen utbetalas av Socialstyrelsen kvartalsvis i efterskott. Verk- samheten regleras i förordningen (1992:621) om bidrag till texttelefoner.
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
180
Från anslaget utbetalas även ersättning till operatören för förmedlings- Prop. l994/951100 tjänst för samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner. Under inne- Bil. 6 varande budgetår tillhandahålls förrnedlingstjänsten av Telia Tele- Respons AB som ersätts för sina kostnader för förtnedlingstjänsten och för ränta på nedlagt kapital budgetårsvis i efterskott.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen gör i sin anslagsframställning bedömningen att 675 text- telefoner och 1 400 anhörigtelefoner kommer att ordineras under bud- getåret 1995/96. Styrelsen räknar därvid med ett femtiotal ordinationer av texttelefoner för dövblinda under budgetåret l995/96. Införandet av statsbidraget till anhörigtelefoner den 1 juli 1992 har inneburit att de tidigare kraftiga årliga ökningarna i förrnedlingsverksamhetens omfatt— ning nu stagnerat. Omfattningen av förrnedlingsverksamheten samt kost- naderna för denna förväntas således bli oförändrade under budgetåret 1995/96 jämfört med såväl budgetåren 1994/95 som 1993/94. Det sam- manlagda medelsbehovet uppgår enligt Socialstyrelsen till 156 352 000 kronor för det förlängda budgetåret 1995/96.
Socialstyrelsen skriver i sin anslagsframställning att ett antal aktörer inom teleområdet under budgetåret 1993/94 visat intresse för att vara med i en eventuell upphandling av förmedlingstjänsten. Styrelsen har också för avsikt att under hösten 1994 göra en sådan upphandling. För att kunna uppnå bästa möjliga villkor i en sådan upphandling anser sty- relsen det nödvändigt att anslagets konstruktion ändras så att även ersätt- ningen för förrnedlingstjänsten utbetalas kvartalsvis i efterskott.
Regeringens överväganden
Med syfte att öka kostnadskontrollen över förrnedlingsverksamheten uppdrog regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1993/94 åt Social- styrelsen att utreda och föreslå former för en prestationsanpassad ersätt- ning för förmedling av texttelefonsamtal. Enligt uppdraget skulle sty- relsen också föreslå åtgärder i syfte att uppnå en effektiv upphandling av sådan verksamhet. Socialstyrelsen har genom en rapport den 13 maj 1994 redovisat uppdraget för regeringen. När det gäller den prestations- anpassade ersättningen föreslår styrelsen i rapporten att ersättning till operatören för förrnedlingsverksamheten bör baseras på antalet gjorda beställningar av texttelefonsamtal via förmedlingscentralen. Vad beträffar åtgärder för att uppnå en effektiv upphandling av förrnedlingstjänsten redovisar styrelsen i rapporten den kravspecifikation för förmedling av texttelefonsamtal som utarbetats i samarbete med handikapporganisatio- nerna. Styrelsen gör bedömningen att upphandling av förmedlingstjäns- ten kan ske fr.o.m. budgetåret 1995/96 och då med den utarbetade Specifikationen som grund. Vad beträffar budgetåret l994/95 föreslår styrelsen att, i avvaktan på upphandling av tjänsten, avtal om presta- tionsanpassad ersättning för förmedling av texttelefonsamtal bör träffas med Telia TeleRespons AB. Styrelsens rapport fick till följd att ett avtal
181
baserat på en fast ersättning om 87 kronor per anrop till förmedlings- Prop. l994/95:100 tjänsten slöts mellan Socialstyrelsen och Telia TeleRespons AB den 15 Bil. 6 juni l994.
l frågorna om prestationsanpassad ersättning för, och upphandling av, förmedling av texttelefonsamtal gör regeringen samma bedömningar som styrelsen. Socialstyrelsen bör därför under budgetåret l995/96. i överens- stämmelse med den utarbetade kravspecifikationcn och till lägsta möjliga kostnad, upphandla fönnedlingstjänsten i enlighet med lagen (1992: 1528) om offentlig upphandling. Avtal som upprättas som resultat av sådan upphandling bör i likhet med nu gällande avtal med Telia Tele- Respons AB baseras på en fast ersättning per anrop.
Regeringen delar också Socialstyrelsens uppfattning att den nuvarande anslagskonstruktionen är olämplig och därför bör ändras. Ersättning till operatören för förmedlingstjänsten bör fortsättningsvis utbetalas kvartals- vis i efterskott i stället för som tidigare budgetårsvis i efterskott inne- fattande ersättning för operatörens räntekostnader. En sådan förändring innebär en engångsvis kraftig ökning av kostnaderna för det första halv- året i anslagsperioden l995/96.
I likhet med Socialstyrelsen beräknar regeringen medelsbehovet för budgetåret l995/96 till 156 352 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Ersättning för texttelefoner för budgetåret 1995/96 anvisar ett för- slagsanslag på l56 352 000 kronor.
D 9. Bilstöd till handikappade
l993/94 Utgift l64 462 542 l994/95 Anslag 191 000 000 l995/96 Förslag 610 000 000
varav 396 000 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
Från detta anslag betalas bilstöd till handikappade och föräldrar med handikappade barn till anskaffning och anpassning av motorfordon m.m. Bilstödet trädde i kraft den 1 oktober 1988. Bilstödet kan lämnas till fem olika persongrupper och omfattar grundbidrag. inkomstprövat an- skaffningsbidrag och anpassningsbidrag. Nytt bilstöd kan lämnas huvud- sakligen bara om minst sju år har gått sedan beslut senast fattades om rätt till stödet.
Stödet administreras av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäk- ringskassoma. Bestämmelser om bilstöd finns i lagen (l988z360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade och i förord— ningen (l988:890) om bilstöd till handikappade.
182
Riksförsäkringsverket Prop. l994/95:100
Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet under perioden den 1 juli Bll' 6
1995 — 31 december 1996 till 595 000 000 kronor.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Arbetsmarknadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96 föreslagit att förordningen (19871406) om arbetsmarknadsutbild- ning ändras fr.o.m. den 1 juli 1995 så att beslut om att bevilja körkorts- utbildning i samband med beslut om bilstöd till handikappade fortsätt- ningsvis fattas av de allmänna försäkringskassoma i stället för av Ar- betsmarknadsverket. Riksförsäkringsverket har tillstyrkt förslaget.
Regeringens överväganden
Bilstödet är en viktig stödform för många förflyttningshandikappade. När bilstödsreforrnen trädde i kraft den 1 oktober 1988 innebar detta dels att personkretsen för rätt till bilstöd utvidgades, dels att själva bidragen inom stödet höjdes. Med verkan fr.o.m. den 1 juli 1991 gjordes en viss ytterligare höjning av bidragen.
Som nyss nämnts kan nytt bilstöd beviljas huvudsakligen bara om minst sju år har gått sedan beslut senast fattades om rätt till stödet. Som också nämnts infördes det nuvarande bilstödet den 1 oktober 1988. Den andra sjuårsperioden börjar således den 1 oktober 1995. Därmed sker en påtaglig ökning av antalet beviljade bilstöd i förhållande till de närmast föregående åren. Utvecklingen av bilstöd antalsmässigt och ekonomiskt kan, med oförändrade regler, i stort antas följa samma mönster som under bidragets första sjuårsperiod. Ansökningsfrekvensen kan dock beräknas fördela sig något jämnare under den kommande sjuårsperiodens två första år.
För budgetåret 1995/96 bör i enlighet med vad Riksförsäkringsverket föreslagit 595 miljoner kronor anvisas för bidrag till handikappade för anskaffning och anpassning av motorfordon m.m.
Vad gäller Arbetsmarknadsstyrelsens förslag att förordningen (19871406) om arbetsmarknadsutbildning ändras så att beslut om kör- kortsutbildning i samband med beslut om bilstöd till handikappade efter den 1 juli 1995 skall fattas av de allmänna försäkringskassoma i stället för av Arbetsmarknadsverket gör regeringen följande bedömning.
Enligt regeringen har besluten om rätt till bilstöd och till körkortsut- bildning en sådan nära koppling att en och samma instans bör ansvara för båda åtgärderna. Regeringen tillstyrker därför Arbetsmarknadsstyrel- sens förslag att beslut om att bevilja körkortsutbildning fortsättningsvis bör fattas av de allmänna försäkringskassoma i samband med beslut om bilstöd. Den avsedda förändringen bör genomföras den 1 juli 1995 genom ett tillägg i förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappa- de. I anslutning härtill bör medel för upphandling av den speciella kör- kortsutbildningen för svårt funktionshindrade, motsvarande för budget-
183
året 1995/96 15 000 000 kronor (varav 10 000 000 kronor för juli 1995 Prop. l994/951100 — juni 1996), föras över från anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska Bil. 6 åtgärder till anslaget D 9. Bilstöd till handikappade. Sammantaget innebär detta att 610 miljoner kronor bör anvisas till bil- stöd till handikappade under budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bilstöd till handikappade för budgetåret l995/96 anvisar ett för- slagsanslag på 610 000 000 kronor.
D 10. Kostnader för statlig assistansersättning
l993/94 Utgift 223 640 048 (6 mån.) 1994/95 Anslag 2 527 000 000 1995/96 Förslag 5 741 000 000
varav 3 808 000 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
Från detta anslag betalas assistansersättning fr.o.m. den 1 januari 1994 till funktionshindrade som har behov av personlig assistans för sin dag- liga livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka. Rätten till assistansersättning gäller svårt funktionshindrade som bedöms ha behov av insatsen personlig assistans, som inte har fyllt 65 år och som bor i eget boende, servicehus eller hos familj eller anhörig.
Ersättningen syftar till att tillförsäkra personer med stora funktions- hinder och omfattande stödbehov valfrihet och självbestämmande. Den enskilde skall kunna få insatsen genom att kommunen tillhandahåller assistansen eller genom att den enskilde får ekonomiskt stöd så att han själv kan anlita hjälp från ett kooperativ eller annat fristående organ eller själv vara arbetsgivare för den personlige assistenten. Avsikten är att assistansersättningen skall användas till assistentens eller assistentemas lönekostnader, administration m.m. eller till de avgifter som kommunen eller någon annnan som svarar för assistansen debiterar den funktions- hindrade.
Regeringen fastställer assistansersättningens högsta timbelopp varje år. För år 1995 har detta belopp fastställts till 180 kronor per timme.
Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket. De allmänna försäk- ringskassoma administrerar och beslutar om ersättningen. Frågor om assistansersättning regleras i lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS) och i förordningen (l993:109l) om assistansersättning.
Riksförsäkringsverket
Riksförsäkringsverket anger medelsbehovet under perioden den 1 juli 1995 — 31 december 1996 till 6 400 000 000 kronor.
184
Regeringens överväganden Prop. l994/95:100 Riksförsäkringsverket pekade i en första delrapport den 21 juni 1994 om BIL 6 införandet av assistansersättning (RFV anser l994:4) på en del problem som uppstått i den praktiska tillämpningen av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och LASS angående per- sonlig assistans. Socialstyrelsen tog också upp dessa problem i sin års- rapport 1994 om handikappreformen (Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1994211). Vad gäller den situation när en funktionshindrad person själv anställer anhöriga som personliga assistenter pekade de båda verken på vissa tillämpningsproblem av skatte- och arbetsrättslig art. På grund av dessa problem vid anställning av en person som person- lig assistent som den funktionshindrade lever i hushållsgemenskap med, har genom riksdagens beslut (prop. 1994/95:77, bet. 1994/95:SoU7, rskr. 1994/95:107) vissa ändringar gjorts främst i LSS och LASS. Ändringar- na innebär att ekonomiskt stöd enligt LSS eller assistansersättning enligt LASS avseende assistans som ges av en person som den funk- tionshindrade lever i hushållsgemenskap med endast lämnas om annan än den funktionshindrade är arbetsgivare eller uppdragsgivare till assis- tenten. Vidare skall, när den enskilde själv är arbetsgivare eller upp- dragsgivare, ekonomiskt stöd/assistansersättning inte lämnas för arbetstid som för en viss assistent överstiger vad som är tillåtet enligt lagen (l970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete. I anslutning härtill har riksdagen beslutat om en komplettering i den senare lagen, vilken gäller också för personliga assistenter som tillhör arbetsgivarens familj.
l proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshind- rade framhölls att det var förenat med vissa svårigheter att bedöma kost- naderna för handikappreformen och att med hänsyn till detta en särskild uppföljning borde göras vad gäller de ekonomiska konsekvenserna av reformen. Vidare påpekades att det mot bakgrund av assistansrefomiens omfattning fanns anledning att särskilt uppmärksamma den stödformen vid en kostnadsuppföljning.
Regeringen uppdrog den 30 september 1993 åt Socialstyrelsen att i kontakt med Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Social- vetenskapliga forskningsrådet (SFR) och handikapporganisationema och, vad gäller personlig assistans i samråd med Riksförsäkringsverket, göra en sådan kostnadsuppföljning av handikapprefomien. Kostnadsuppfölj- ningen skall avse verksamheten under åren 1994 och 1995. En delredo- visning av uppdraget avseende kostnadsuppföljningen för verksamheten år 1994 skall lämnas till regeringen senast den 1 december år 1995. En slutlig redovisning av uppdraget, innefattande kostnadsuppföljningen för verksamheten år 1995 samt bedömningen av den långsiktiga kostnadsut- vecklingen, skall lämnas senast den 1 december år 1996.
Det föreligger f.n. stor osäkerhet vad gäller kostnadsutfallet för den statliga assistansersättningen under reformens inledningsskede. Socialsty- relsen har i sin tidigare omnämnda årsrapport angett att kostnaden sannolikt blir högre än den som beräknades i propositionen 1992/93:159, beroende främst på det höga antalet beviljade assistanstimmar. Även de
185
prognoser som fortlöpande har gjorts både inom Riksförsäkringsverket Prop. l994/952100 och Socialdepartementet pekar på detta. Bil. 6
1 sin anslagsframställning har Riksförsäkringsverket som underlag för sitt angivna medelsbehov under budgetåret l995/96 antagit att det genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar per vecka torde komma att uppgå till 80 samt att 7 000 personer kommer att erhålla assistanser- sättning.
Sedan Riksförsäkringsverket i sin anslagsframställning gjort bedöm- ningen av medelsbehovet under budgetåret l995/96 har nya uppgifter framkommit främst vad gäller antalet beviljade assistanstimmar, som f.n. genomsnittligt uppgår till 70 timmar per vecka. Även personkretsens omfattning bedöms nu bli något lägre än vad som tidigare beräknats. Med dessa senare uppgifter som underlag har regeringen beräknat medelsbehovet under budgetåret 1995/96. '
Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket gavs mot bakgrund av kost- nadsutvecklingen, genom regeringsbeslut den 3 november 1994, ett sär- skilt uppdrag att gemensamt och skyndsamt göra en studie angående assistansersättningen och belysa de bakomliggande orsakerna till utveck- lingen. Resultatet av studien redovisades till regeringen den 16 december 1994 och bereds f.n. inom Socialdepartementet.
Med beaktande av personkretsens numera beräknade omfattning och det nu genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar per vecka beräk- nar regeringen kostnaderna för statlig assistansersättning för perioden den 1 juli 1995 — 31 december 1996 till 5 741 000 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Kostnader för statlig assistansersättning för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 5 741 000 000 kronor.
D 11. Sveriges Hundcenter AB — Statens Hundskola
l993/94 Utgift 2 700 000 1994/95 Anslag 1 000 l995/96 Förslag ] 000
Sveriges Hundcenter AB — Statens Hundskola ombildades till aktiebolag den 1 juli 1992. Staten äger sedan bolagsbildningen 70 % av aktierna i bolaget och Sollefteå kommun resterande 30 %.
Regeringens överväganden
Riksdagen beslutade i december 1993 enligt förslagen i regeringens proposition l993/94:36 Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB —
Statens Hundskola att anvisa ett förslagsanslag om 2 miljoner kronor för budgetåret 1993/94 (bet. l993/94:50U12, rskr. l993/94:60). Syftet med förslagsanslaget var att täcka statens andel av det kapitalunderskott som
186
bedömdes uppstå på grund av fortsatta förluster i bolaget. [ proposi- Prop. 1994/95:100 tionen ifrågasatte regeringen statens fortsatta engagemang i producent- Bil. 6 ledet och uttalade möjligheten att statens ägarandel i bolaget skulle kunna överlåtas till annan part.
Mot bakgrund av den budget för bolagets verksamhet under år 1994 som presenterades i april 1994, reviderade regeringen sina förväntningar om bolagets ekonomiska situation och beslutade den 17 mars 1994 om medelstillskott med 2,7 miljoner kronor till bolaget. Medelstillskottet motsvarade 70 % av det ackumulerade underskottet om totalt 3.8 miljo- ner kronor t.o.m. utgången av år 1994.
I samband med behandlingen av propositionen om medelstillskott ut- talade sig socialutskottet i sitt betänkande 1993/94:12 för en översyn av tjänstehundsförsörjningen. Regeringen beslutade därför i februari 1994 att tillsätta en arbetsgrupp inom Socialdepartementet med uppgift att göra en översyn av hur behovet av tjänstehundar i framtiden lämpligen bör tillgodoses. Arbetsgruppen bestod av företrädare för Socialdeparte- mentet, Justitiedepartementet, Försvarsdepartementet och Finansdeparte- mentet. Då utskottet utgick från att en sådan översyn skulle ske under parlamentarisk medverkan knöts en referensgrupp bestående av fem riksdagsledamöter till arbetsgruppen.
Arbetsgruppen överlämnade i juni 1994 till regeringen rapporten Över- syn av tjänstehundsförsörjningen (Ds 1994:90). 1 rapporten beskrivs bl.a. hur antalet leverantörer av tjänstehundar och tillgången på tjänstehundar av god kvalitet ökat under senare år. Mot denna bakgrund gör arbets- gruppen bedömningen att behovet av ett statligt engagemang i pro- ducentledet fortfarande kan ifrågasättas.
Förhandlingar förs för närvarande mellan Socialdepartementet och Sollefteå kommun om en överlåtelse av statens ägarandel till kommunen. Inriktningen är att statens engagemang i bolaget skall upphöra under innevarande budgetår. l avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar bör anslaget kvarstå oförändrat.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Sveriges Hundcenter AB — Statens Hundskola för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kronor.
187
E. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och PtOP- 1994/951100 narkotikapolitik Bli. 6
Socialtjänstens individ- och familjeomsorg
Mål och inriktning
Socialtjänstlagen speglar en stark tilltro till människans egen fömiåga och vilja att fullt ut delta i samhällslivet och att förändra sin situation.
Socialtjänsten skall verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden, att människor med sociala eller andra handikapp kan delta i samhällets gemenskap och leva som andra, att människor som missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel kommer ifrån sitt beroende och att människor som saknar medel till sitt upphälle får möjlighet att klara sin försörjning.
Socialtjänstens olika former av bistånd skall utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Valet av bistånd skall inte bestämmas av mekaniskt tillämpade åtgärdsmodeller, utan måste alltid bestämmas med utgångspunkt från vad som är mest ända- målsenligt i det enskilda fallet. Socialtjänsten måste således förfoga över ett brett register av handlingsaltemativ när det gäller individuellt in- riktade insatser.
Det är av stor betydelse att socialtjänsten samverkar med andra huvud- män som har ansvar över områden som anknyter till socialtjänstens verksamhet. Offensiva insatser krävs för att stödja de grupper som har det extra besvärligt att hävda sig på arbetsmarknaden. Särskilt betydelse- fullt är det att förhindra att grupper av ungdomar hamnar utanför arbets- livet och samhällslivet i övrigt.
Alla barn har rätt att få en god start i livet. Därför måste bamperspek- tivet prägla arbetet på alla de samhällsområden där barns och ungdomars intressen berörs. Det gäller i högsta grad barn som av olika skäl riskerar att fara illa. Samhället har genom sociallagstiftningen ett särskilt ansvar för att hjälpa utsatta barn och deras familjer och att vid behov ingripa till barns skydd. Kvaliteten i detta arbete behöver utvecklas ytterligare.
Den enskildes sociala förhållanden påverkas också av samspelet med andra individer och grupper och av de strukturella villkoren i samhället. Det sociala arbetet bör därför också ha ett vidare angreppssätt och även omfatta insatser på grupp- och samhällsnivå. t.ex. medverkan i sam- hällsplaneringen.
Utvecklingen
l Social rapport 1994 beskriver Socialstyrelsen problemen hos befolk- ningsgrupper som befinner sig i de svagaste positionerna i samhället, dvs. människor med begränsade materiella resurser och som är svagt etablerade på bostadsmarknaden eller arbetsmarknaden.
188
Rapporten visar att invandrare. ensamstående föräldrar och deras barn Prop. l994/95:100 samt ungdomar har de sämsta villkoren och flest problem i samband Bil. 6 med arbete, ekonomi och boende. Situationen för dessa grupper försäm- rades i vissa avseenden redan under åttiotalet. Under nittiotalet kan man se ytterligare försämringar samtidigt som nya problem tillstöter, framför allt relaterade till den höga arbetslösheten. Det är också samma grupper som är överrepresenterade i bostadsom- råden som karaktäriseras av otillfredsställande fysisk och social miljö.
Bostadssituationen
Under de senaste åren har antalet vräkningar bl.a. på grund av hyres- skulder ökat. Kulmen nåddes år 1993 då antalet vräkningar ökade med nästan 60 % och över 7 600 vräkningar verkställdes. Därefter är tenden- sen något avtagande.
Andra tendenser som påvisats i olika undersökningar är en ökad boendesegregation, framför allt i storstadsregionema. Skillnader mellan rika och fattiga kommuner har ökat, bl.a. när det gäller inkomster, ut- bildningsnivå. antal arbetslösa. andel flyktingar och invandrare m.m. Den ekonomiska krisen har slagit hårdast i områden och bland grupper som redan befinner sig i en utsatt position. Även de senaste årens föränd- ringar av bostads- och arbetsmarknaden. flyktinginvandringen m.m. kan förklara dessa oroande utvecklingstendenser.
Socialbidrag
Den mycket omfattande arbetslösheten minskar kommunernas skattebas och ökar deras bidragskostnader. Såväl antalet socialbidragstagare som kostnaderna för socialbidrag fortsätter att öka i de allra flesta av landets kommuner. Under år 1993 erhöll 671 300 personer socialbidrag, vilket innebär att närmare åtta procent av befolkningen fick socialbidrag någon gång under året. Variationerna mellan kommunerna är dock stora. I vissa kommuner har endast tre procent av invånarna fått socialbidrag medan siffran i andra kommuner uppgår till hela 13 %.
189
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
Socialbidrag 1993
Kostnad per kommuninvånare, skr
[1170- 479 l480- 649 50- 819 3820-2340
Kostnaderna har stigit kraftigt under hela nittiotalet och fortsatt att öka under år 1994. Även här redovisas stora skillnader mellan kommunerna. De i särklass högsta kostnaderna för socialbidrag har de tre storstäderna. Som exempel kan nämnas att en storstadsinvånare betalar ca 1 900 kr per år för att täcka kommunens socialbidragskostnad. Genomsnittskost- naden för kommuninvånare i landet är ca 850 kr. En viktig och dess- utom alarmerande förklaring till de ökande kostnaderna är att bidrags- tiderna tenderar att bli allt längre. Den genomsnittliga bidragstiden som år 1990 var 4,1 månad hade år 1993 stigit till 4,6 månader.
190
Prop. 1994/951100 Antal socialbidragstagare 1311. 6 1980 -1993
700
600 & & 500 ,2
400
300 i
80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93
Utvecklingen av antalet socialbidragstagare och utgivet socialbidrag (1990-års priser)
Index N 8
till ;
8081828384858687888990919293
Socialbidragstagare — Utgivet socialbidrag
_..._._.
En stor andel av bidragshushållen är hushåll som tillkommit under året. dvs. hushåll som inte erhöll socialbidrag året innan. En stor del av sådana nytillkomna hushåll utgörs av grupper som har särskilt svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. bl.a. ungdomar och invandrare. I detta sammanhang kan nämnas att antalet nya flyktinghushåll ökade 1993. För varje mottagen flykting erhåller dock kommunema statsbidrag från staten som avser att täcka kosmadema för socialbidrag och andra introduktions- åtaganden.
191
Socialbidragstagama är i stor utsträckning yngre människor. Hälften av Prop. 1994/951100 bidragstagama är under 25 år och ökningen av antalet bidragstagare har Bil. 6 under senare år skett främst i de yngre åldersgrupperna.
Vård av missbrukare
Institutionerna för vuxna missbrukare befinner sig i ett skede av stora förändringar. Detta framgår av en rapport från Socialstyrelsen (1993z7) Missbrukarvård till rätt pris. lnstitutionsvården byggdes ut kraftigt under åttiotalet. Antalet platser ökade från ca 5 600 år 1982 till över 8 000 år 1991. År 1992 inträffade dock ett trendbrott. Platsantalet minskade med ca 400 mellan åren 1991 och 1993. Senare uppgifter saknas. lnstitutionsvårdens förutsättningar har under de senaste åren delvis förändrats genom att kommunernas ekonomiska situation försämrats. Kostnaden för den institutionella missbrukarvården för vuxna kan beräk- nas till runt två miljarder kronor per år. När kommunerna måste spara, är det naturligt att man överväger mindre kostsamma öppna alternativ till den institutionella vården. Kostnaderna för institutionsvård för miss- brukare i landets kommuner varierar dock kraftigt. Högsta kostnaderna har storstadsområdena men även inom dessa varierar kostnaderna mycket mellan "rika" förortskommuner och "miljonprogramsförorter".
Vi har idag inga uppgifter som tyder på att kommunerna bygger ut öppenvårdsaltemativ i motsvarande grad som institutionsvården minskar. Det kan dessutom finnas en risk för att en fortsatt ökning av social- bidragskostnadema krymper utrymmet för kommunerna att utveckla öppenvårdsaltemativ inom missbrukarvården.
För första gången sedan år 1989 ökar antalet LVM-anmälningar något. Under 1993 inlämnades 1 466 ansökningar till länsrättema om beredande av LVM-vård. vilket är en ökning med 97 jämfört med 1992. Samtidigt har andelen ansökningar från socialtjänsten minskat i förhållande till andra anmälare. i första hand polisen.
För vuxna missbrukare, liksom för barn och ungdomar, ökar de ome- delbara omhändertagandena, dvs i praktiken akuta placeringar. Sedan Statens institutionsstyrelse (SiS) övertog huvudmannaskapet för LVM- hemmen den 1 april 1994 kan antalet LVM-placeringar följas månadsvis. Fram till och med den 31 oktober 1994 har omkring hälften av om- händertagandena varit omedelbara.
Ungdomar
Under de senaste åren har olika rapporter både från riksomfattande skol- undersökningar och framför allt från olika lokala undersökningar visat på en oroande ökning av alkoholkonsumtionen bland ungdomar. Ungdomars ölkonsumtion har för vissa grupper närmat sig sjuttiotalets. Det är fram- för allt ungdomar som dricker sig berusade som ökar. Det gäller både pojkar och flickor. Pojkar i årskurs 9 som dricker mer än fem burkar starköl/tillfälle har ökat'från 18 procent 1987 till 25 procent 1993. För flickor är motsvarande ökning från sex till tolv procent. Särskilt oroande
är att andelen som berusar sig på hembränt är så hög. Bland värnpliktiga Prop. l994/952100 uppger 17,6 procent att de berusar sig med hembränt. Bil. 6
Alkoholkonsumtionen är inte lika stor inom alla ungdomsgrupper. Högriskgruppen utgörs av unga storstadsmän med låg utbildning och svag ställning på arbetsmarknaden. Nästan 40 procent inom denna grupp uppger att de berusar sig minst en gång per vecka jämfört med ca nio procent i normalgruppen. (källa: Värnpliktsundersökningen 1992)
På liknande sätt har olika riksomfattande undersökningar och lokala rapporter visat att ungdomars experimenterande med droger ökat något. Samma mönster finns som när det gäller alkoholkonsumtionen. lnom högriskgruppen uppger 30 procent att de någon gång har använt narko- tikajämfört med nomtalgruppens 5,3 procent (källa: Vämpliktsundersök- ningen 1992)
När det gäller alkoholvanoma är det fråga om en klar ökning jämfört med åttiotalet, särskilt av antalet storkonsumenter. Alkoholdebuten sker också vid allt lägre åldrar. Däremot är det för tidigt att säga om det är början på en mer långsiktig trend eller om det endast rör sig om en tillfällig ökning när det gäller ungdomars användning av droger. Vissa grupper t.ex. andra generationens invandrare är överrepresenterade bland narkotikamissbrukama, om man ser till deras andel av den svenska total- befolkningen.
En central faktor bakom våldsbrottens variationer är enligt Brottsföre- byggande rådet (BRÅ) alkoholkonsumtionens förändringar. Vi har idag en oroande ökning av antalet grova våldsbrott, särskilt bland unga män. Vi vet från olika forskningsrapporter att vid 70 — 80 procent av vålds- brotten är gärningsmannen alkoholpåverkad.
Ungdomar är överrepresenterade både bland socialbidragstagama och bland de arbetslösa. Enligt en nyligen presenterad undersökning av lång- varigt arbetslösa ungdomar har dessutom långvarigt arbetslösa män en mycket högre alkoholkonsumtion än andra grupper i samma ålderskate- gori. Sammantaget är detta larmsignaler som måste tas på största allvar.
Antalet omedelbara tvångsomhändertaganden har ökat under 1993. SiS som har ansvar för de särskilda ungdomshemmen. alltså de hem som tar emot tvångsomhändertagna ungdomar med behov av särskild tillsyn, har i sin årsberättelse redovisat att nästan hälften av kommunernas ansök- ningar om plats avsåg akuta placeringar. De vanligaste skälen till place- ring på särskilt ungdomshem var stölder, snatterier. våld och missbruk. Andelen storstadsungdomar var så hög som 45 procent. Detta avspeglar sig också i kommunernas kostnader för vård av barn och ungdomar. De största kostnaderna redovisar storstäderna och förortskommuner inom miljonprogrammet.
Mot bakgrund av ovanstående är det särskilt oroande att många av kommunernas nedskärningar drabbat ungdomar som behöver stöd och hjälp. Skolornas elevvårdstcam har minskats. fritidsgårdar har stängts m.m. Tillsammans med den ökande ungdomsarbetslösheten har detta inneburit att alltför många ungdomar går sysslolösa och söker sig till kulturer som står vid sidan av samhället.
13 Riksdagen [994.595 Isu/nl. Nr IUI). Bilaga 6 [93
Barn Prop. l994/95:100 Statistiska centralbyråns statistik över andelen barn under 17 år som BIL 6 varit föremål för socialtjänstens insatser visar en ökning mellan åren 1990 och 1993. Samtidigt redovisar kommunerna i stort sett oförändrade vårdkostnader för barn och ungdom. Det är därför svårt att dra några slutsatser kring den redovisade ökningen av insatser.
Olika studier visar att föräldrars arbetslöshet och osäkerhet inför fram- tiden påverkar barnen. Enligt Socialstyrelsens sociala rapport 1994 hade ca tre procent av barnen en arbetslös förälder år 1993, vilket var dubbelt så högt som året innan. Bland barn med ensamstående mor och barn med utländskt ursprung är andelen ännu högre.
Alkoholpolitiska kommissionen redovisar i betänkandet Barn, föräldrar och alkohol (SOU l994z29) att barn i missbrukarmiljöer löper en förhöjd risk att försummas och vanvårdas och att uppleva våld inom familjen. Barn till alkoholiserade föräldrar får oftare en försämrad allmän utveck- ling under småbamsåren och har oftare skolsvårigheter trots att de är normalbegåvade.
Under senare år har anmälningarna till polisen om misstänkta över- grepp/misshandel mot barn stadigt ökat. SCB uppger att antalet anmäl- ningar om barnmisshandel mot barn under 6 år fram t.o.m. oktober 1994 uppgick till 709, en ökning med 170 fall jämfört med motsvarande pe- riod året innan. Anmälningarna avseende barn i åldern 7 — 14 år uppgick till 2 790 vilket är en ökning med 542.
När det gäller anmälningar om våldtäkter mot barn har utvecklingen varit likartad den som gäller för Våldtäkterna totalt. Enligt BRÅ är det troligt att den statistiska ökningen speglar en faktisk ökning i dessa fall. Om övriga typer av anmälda sexualbrott mot barn motsvarar en faktisk ökning går inte att bedöma. Under 1994 har situationen förändrats. Av tillgänglig statistik framgår att anmälningar rörande sexuella övergrepp under detta år minskat.
Vidtagna och planerade åtgärder
De grupper som är beroende av socialtjänstens insatser saknar eller har endast små möjligheter att kompensera eventuella försämringar i lev- nadsbetingelsema med egna initiativ. Besparingar inom det sociala om- rådet måste ske på ett sådant sätt att inte de svagaste gruppernas situa- tion förvärras, t.ex. genom att allt fler blir långvarigt socialbidragsbero- ende eller blir utslagna ur samhället.
Socialtjänsten måste utveckla och finna nya metoder som bygger på ett mer offensivt förhållningssätt i arbetet med att hjälpa och bistå männi- skor med sociala problem. Tidiga stöd- och hjälpinsatser samt förebygg— ande åtgärder kan vara av avgörande betydelse för att den enskilde skall kunna leva ett självständigt liv. Verksamhetens kvalitet måste upprätt- hållas så att inte socialtjänsten förlorar såväl i anseende som i effektivi- tet.
194
En ny socialtjänst/ag Prop. 1994/95:100 Socialtjänstkommittén (S 1991107) tillsattes sommaren 1991 med uppgift BIL 6 att göra en allmän översyn av socialtjänstlagen, innefattande en utvärde- ring av socialtjänstlagens tillämpning och med syfte att tydligare av- gränsa och klargöra socialtjänstens uppgifter och ansvarsområden. Kom- mittén erhöll genom regeringsbeslut den 10 juni 1993 tillägg till sina direktiv för att även utreda och lägga fram förslag om författningsregle- ring av personregister inom socialtjänstens verksamhetsområde samt belysa hur kommunernas. privata vårdutövares och vissa institutioners ansvar att lämna uppgifter till staten kan regleras.
Kommittén har i delbetänkandet Rätten till bistånd inom socialtjänsten (SOU 1993130), bl.a. lämnat förslag till en precisering av lagregleringen av rätten till bistånd i den del som avser den enskildes försörjning. Be- tänkandet har remissbehandlats.
Vidare har kommittén nyligen överlämnat sitt huvudbetänkande Ny socialtjänst/ag (SOU l994:139) till regeringen. 1 huvudbetänkandet redo- visas en översyn av själva lagstiftningen och förslag lämnas till en helt ny socialtjänstlag. Kommittén lämnar också förslag som avser att stärka bamperspektivet inom socialtjänsten. Även socialtjänstens roll i den kommunala planeringsprocessen behandlas. liksom socialtjänstens ansvar för insatser på grupp- och områdesnivå. Kommittén föreslår vissa förtyd- liganden i lagstiftningen. Även hur samhällets stöd till frivilligt socialt arbete kan stärkas behandlas i huvudbetänkandet. Betänkandet innehåller ytterligare förslag som påverkar socialtjänstens framtida arbete.
lluvudbetänkandet kommer att remissbehandlas under våren. Regering- en har för avsikt att på grundval av såväl huvudbetänkandet som del- betänkandet förelägga riksdagen en proposition med förslag till ny socialtjänstlag.
Kommitténs uppdrag att utreda författningsreglering av personregister, frågor om dokumentation inom socialtjänsten samt kompetens- och ut- bildningsfrågor inom socialtjänsten återstår. Det återstående arbetet kom- mer att redovisas i särskilda betänkanden under våren 1995.
Socialbidrag
Eftersom den ekonomiska krisen och den höga arbetslösheten är huvud- orsaken till hushållens försämringar är kampen mot arbetslösheten ett av de viktigaste inslagen i regeringens politik.
Den beskrivna utvecklingen uttrycker tendenser i samhällsutvecklingen som vi med största kraft måste bekämpa. Samhällsutvecklingen under senare år, som bl.a. kännetecknas av hög arbetslöshet, är den främsta orsaken till det ökade socialbidragsberoendet.
Om allt fler människor i allt yngre åldrar ställs utanför arbetslivet och därmed inte ges möjlighet till egen försörjning, ökar risken för en be- stående marginalisering och ett permanent bidragsberoende.
Socialtjänsten måste aktivt verka för att underlätta för människor med en svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete, arbetsmark-
195
nadspolitiska åtgärder eller utbildning. Ungdomar, flyktingar, invandrare Prop. l994/95:100 och arbetshandikappade skall prioriteras i den statliga arbetsmark— Bil. 6 nadspolitiken. Härvid vill vi betona vikten av samverkan mellan läns-
arbetsnämndema och kommunerna för att vidta sysselsättningsskapande åtgärder som kan omfatta även socialtjänstens grupper.
För att ge bättre underlag för regeringens bevakning av socialbidrags- utvecklingen har Socialstyrelsen fått i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av socialbidragsberoendet. bl.a. med avseende på kostna- der, orsaker, fördelning på olika grupper samt utveckling över tid i olika grupper. Vidare skall styrelsen utvärdera effekterna av olika metoder att arbeta med socialbidragsberoendc hushåll.
Som tidigare nämnts har socialtjänstkommittén överlämnat sitt delbe- tänkande Rätten till bistånd inom socialtjänsten (SOU l993:30) till rege- ringen. l betänkandet lämnas förslag till en precisering av lagregleringen av rätten till bistånd i den del som avser den enskildes försörjning. Kommittén föreslår att en miniminomi införs och även preciseras i lag- stiftningen.
Boende
Regeringen anser att socialtjänsten har ett stort ansvar för att stödja och hjälpa människor som av olika skäl riskerar att vräkas. Socialnämndens uppgift är dels att förebygga att någon förlorar sin bostad, dels att bi- träda vederbörande, om vräkning skulle ske. 1 de fall där avhysning innebär att någon blir utan bostad skall samhället på olika sätt bistå den enskilde att försöka lösa det uppkomna problemet. Socialtjänsten bör söka få till stånd samverkan med såväl allmännyttan som de privata fastighetsägarna för att förebygga att enskilda eller familjer vräks.
Socialstyrelsen har i rapporten De bostadslösas situation i Sverige bl.a. redovisat resultatet av en riksomfattande kartläggning av bostadslö5- heten, de bostadslösas situation och av hur bostadslösheten är fördelad mellan olika orter och befolkningskategorier.
[ utredningen fastslås att socialtjänsten i samverkan med bostadsföre- tagen måste öka sitt engagemang för hushåll med svag ställning på bostadsmarknaden. Det är också nödvändigt att utveckla socialtjänstens metoder för arbetet med hemlösa, bl.a. genom att skapa boendeformer med bättre anpassad kravnivå vad gäller stöd och kontroll i boendet och som kan fungera som ett led i en långsiktig behandlingskedja. Det be- hövs också mer anpassade insatser för särskilda grupper av hemlösa. bl.a. hemlösa med psykiska störningar, hemlösa kvinnor och hemlösa med utomnordisk bakgrund.
Skuldsaneringsinstitutet som riksdagen beslutat att inrätta fr.o.m. den 1 _juli 1994 kan också bidra till att hjälpa vissa starkt skuldsatta hushåll att planera och lösa Svåra ekonomiska situationer som kan vara en av or- sakerna till att man riskerar att förlora sin bostad.
Regeringen utgår från att Socialstyrelsen inom ramen för sitt tillsynsan- svar följer upp de brister som framkommit när det gäller socialtjänstens arbete med hushåll som har en svag ställning på bostadsmarknaden, dvs
196
hushåll som riskerar att vräkas och förlora sin bostad och personer som Prop. 1994/95:100 av olika skäl är hemlösa och därför i stort behov av socialtjänstens bi- Bil. 6 stånd.
Vård av missbrukare
Kommunerna har från och med den 1 juli 1994 tagit över länsstyrelser- nas hantering av LVM-ärendena (prop. l993/94:97, bet.l993/94 SoU16). Tvångsvården måste ses som den allra yttersta länken i en rad av olika samhällsinsatser för personer med missbruksproblem.
Mycket talar för att kommunernas öppenvårdsinsatser inte kan möta behoven hos de mest utsatta missbrukargruppema. Om de kommunala insatserna är otillräckliga finns det en risk för att allt fler utvecklar så allvarliga problem att till sist endast tvångsvård återstår. Länsstyrelsen skall inom ramen för sin tillsynsfunktion följa utvecklingen inom miss- brukarvården och ge kommunerna erforderligt stöd samt bevaka den enskildes rättssäkerhet.
Det är viktigt att det råder balans mellan å ena sidan den tunga institu- tionsvården och å andra sidan de rent kommunala insatserna. Det specialdestinerade statsbidraget till missbrukarvården bör därför tills- vidare behållas och inriktas mot att stödja utvecklingen av kommunernas öppenvårdsinsatser. De tunga missbrukama kan ha behov av olika former av social omvårdnad, social träning och kontroll. Detta är exem- pel på insatser som kan behöva utvecklas. Även vissa tungt belastade ungdomar kan vara i behov av mellanvårdsforrner som innehåller en mer strukturerad verksamhet än vad socialbyråema vanligen erbjuder. Stats- bidraget redovisas under anslaget E I.
Ungdomar
Ungdomamas inträde på arbets- och bostadsmarknaden måste under- lättas. Av den totala sysselsättningsminskningen står ungdomsgruppen för hälften. På samma sätt är det med socialbidragsberoendet. Hälften av socialbidragstagama är under 25 år. Avhoppen från vissa linjer på gym- nasieskolan är oacceptabelt många. För att förhindra att stora ungdoms- grupper hamnar utanför arbetsmarknaden och andra delar av samhället krävs aktiva samordnade insatser. Individ- och familjomsorgen bör ta intitativ till samarbete med andra myndigheter på detta område. Åtgärder för att minska ungdomars alkoholkonsumtion måste priorite- ras. Likaså måste det drogförebyggande arbetet bland barn och ung- domar förstärkas ute i kommunerna. Regeringen har under anslaget E 4. Alkohol- och drogförebyggande åtgärder, föreslagit att 74 miljoner skall avsättas till åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen. Det före- byggande arbetet bland barn och ungdomar bör enligt regeringens mening prioriteras ytterligare. Lokala alkoholpolitiska handlingsprogram bör utvecklas i kommunerna. Dessa bör innehålla såväl allmänna som direkt riktade insatser för att förhindra alkoholmissbruk bland ungdomar. Olika ungdomsgrupper bör engageras i detta arbete för att hitta nya okonventionella metoder i kampen mot det ökade ungdomsmissbruket.
l97
De högsta brottsnivåema och det största alkohol- och drogmissbruket Prop. l994/95:100 finns i de tre storstäderna. De sociala myndigheterna är enligt svensk Bil. 6 sociallagstiftning skyldiga att i samarbete med den unges familj försöka åtgärda problemen i den unges uppväxtmiljö. Regeringen anser att det idag är extra viktigt att alla inblandade parter, både myndigheter och allmänhet, mobiliseras i försöken att bryta den negativa utveckling som vi sett under senaste åren, både när det gäller ungdomars förändrade attityder till alkohol och droger och när det gäller ungdomsvåld. Det finns ett särskilt stort behov av ökad satsning på sam- arbete mellan polis, frivård, skola, föreningar, socialtjänst, arbetsmark- nadsmyndigheter och framförallt ungdomarna själva för att försöka finna nya vägar och lösningar.
Det förebyggande arbetet bland barn och ungdomar måste med andra ord ske på bred front. Sambanden mellan arbetslöshet, våld och miss- bruk måste uppmärksammas. Av särskilt stor vikt är att insatser riktade till barn och ungdomar i de mest utsatta storstadsområdena förstärks. Ungdomars levnadsvillkor i storstadsområdena kommer särskilt att be- lysas av den Storstadskommitté som regeringen kommer att tillsätta (se vidare under Anslaget A. Familjer och barn).
Åtgärder för att stimulera metodutveckling och annat förnyelsearbete inom kommunerna krävs för att möta den ovan beskrivna utvecklingen. Medel för sådana åtgärder disponeras av Folkhälsoinstitutet, Socialstyrel— sen, Statens institutionsstyrelse och länsstyrelserna. Regeringen föreslår att medel för dessa ändamål avsätts även för budgetåret l995/96.
Regeringen avser vidare att se över hur statliga och kommunala åtgär- der kan samordnas för att förbättra ungdomarnas inträde i samhällslivet och därmed minska risken för marginalisering av vissa ungdomsgrupper. Som ett led i' detta arbete har Folkhälsoinstitutet fått i uppdrag att i sam- verkan med Socialstyrelsen följa och dokumentera hur långvarig arbets- löshet påverkar ungdomars sociala anpassning och hälsotillstånd. Under våren 1995 kommer en första forskningsöversikt om ungdomsarbets- löshet och framförallt vilka konsekvenser den kan ha för individ och samhälle att presenteras. Regeringen kommer då att ta ställning till be- hovet av åtgärder.
Barn
Det är än viktigare att idag betona att ett barnperspektiv måste prägla arbetet inom alla de samhällsområden där barns och ungdomars intressen berörs. I regeringsförklaringen poängteras detta: "Barns behov och rättig- heter skall ställas i första rummet."
Den höga arbetslösheten och de ekonomiska problem som den för med sig för många familjer ökar nu riskerna för att allt fler barn blir otrygga och far illa. [ dessa tider av ekonomisk knapphet är det samhällets skyl- dighet att se till att barnens behov och rättigheter tillgodoses. Detta har också varit utgångspunkten för regeringens besparingsarbete. Verksam- heter riktade till barn har så långt som möjligt fredats. Barnomsorg, skola, fritid, socialtjänst och kultur fyller viktiga funktioner i samhällets
198
strävan att ge en trygg och bra uppväxt — särskilt för de mest utsatta Prop. 1994/95:100 barnen. . Bil. 6
Socialtjänstens arbete med utsatta barn och deras familjer karaktärise- ras idag av både allvarliga brister och positiva exempel på förbättringar. Barn som behöver socialtjänstens hjälp har rätt att kräva hög kompetens hos dem som är satta att utreda och föreslå åtgärder som kan påverka hela deras liv.
Socialstyrelsen har sedan år 1991 haft ett uppdrag att genomföra ett åtgärdsprogram för att höja kompetensen inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg när det gäller arbetet med barn som far illa och deras familjer. lnom Barn i fokus, som Socialstyrelsens projekt kallats, har Socialstyrelsen genom en rad olika insatser medverkat till metodutveck- ling och utbildning.
Bam i fokus kommer att avslutas under våren 1995 med en redogörel- se för de slutsatser som Socialstyrelsen drar utifrån de uredningar som genomförts och de metodutvecklingsprojekt som initierats under arbetets gång ute i landet.
Socialstyrelsen har vidare i regleringsbrev för budgetåret l993/94 fått i uppdrag att i samverkan med andra berörda myndigheter och huvudmän följa och dokumentera hur missbruk och psykisk sjukdom hos föräldrar påverkar barnets utveckling samt initiera utvecklingsarbete på området.
Familjehemsvården har sedan mycket lång tid varit den mest använda vårdfonnen för de barn och unga som varit i behov av samhällets om- händertagande. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utveckla och stärka familjehemsvården. Som ett led i uppdraget skall Socialstyrelsen utarbeta kvalitetsmått för utvärdering av familjehemsvården. Socialstyrelsen skall redovisa sitt uppdrag den I april 1995.
En grupp barn som idag fordrar särskilt stor uppmärksamhet är barn som lever i utsatta miljöer. Det kan vara att någon av föräldrarna miss- brukar eller på grund av psykisk sjukdom, utvecklingsstöming eller and- ra skäl inte räcker till. Det kan vara att hela familjen lever under stor ekonomisk press på grund av arbetslöshet eller skuldsättning. Kommu- nerna har genom sociallagstiftningen ålagts ansvaret att särskilt följa utvecklingen hos barn som riskerar att utvecklas ogynnsamt och att hjälpa barn och familjer som har en utsatt situation.
Att öka kunskaperna och uppmuntra utveckling av metoder i det sociala arbetet — att öka kompetensen hos dem som i praktiken har att möta barn och familjer i kris och som har att bedöma behoven och verk- ställa åtgärder — är således ytterst kommunens ansvar. Med minskade resurser följer högre krav på effektivitet, vilket gör det än viktigare för kommunerna att ta tillvara den kunskap som redan finns. Kommunerna måste därför på bästa sätt förvalta den kunskap som Socialstyrelsen och länsstyrelserna aktivt tar fram t.ex. inom ramen för olika uppdrag från regeringen. Det är inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg idag också viktigt att öka satsningen på alternativ och metodutveckling.
199
Stöd till frivilligt socialt arbete ' Prop. l994/95:100 Folkrörelser och andra frivilliga organisationer har en viktig komplette- BIL 6 rande roll inom det sociala arbetet. De kan erbjuda insatser av ett annat slag än vad den offentliga sektorn kan erbjuda. Organisationernas ideo- logi och särart utgör grunden för deras engagemang inom det sociala arbetet. De bör därför utforma verksamheten utifrån den egna organisa- tionens inriktning för att komplettera samhällets insatser där detta be— hövs.
lnom Civildepartementet pågår ett utvecklingsarbete om folkrörelser och organisationers roll i samhället. Bland annat skall ett forsknings- program om denna sektor utarbetas.
Statsbidrag kommer också fortsättningsvis att utgå till folkrörelser och organisationer som verkar inom det sociala området, dels i form av centralt organisationsstöd, dels som särskilda projektmedel.
Under anslag E 2. Bidrag till organisationer föreslås att medel avsätts till länkorganisationer och andra organisationer som arbetar med att stödja och hjälpa f.d. missbrukare. Bidrag kan utgå till såväl klientorga- nisationer inom alkohol- och narkotikaområdet som till organisationer med kyrklig anknytning vilka bedriver verksamhet inriktade på socialt utsatta grupper.
Bidrag utgår även till organisationer som arbetar för utsatta barn och deras familjer samt till organisationer som motverkar våld mot kvinnor.
Nykterhetsorganisationer och vissa andra organisationer föreslås få organisationsstöd för sin centrala verksamhet inom alkoholområdet. Medel som tidigare beräknats under anslaget F 4. Folkhälsoinstitutet överförs till ett särskilt anslag E 5. Bidrag till nykterhetsrörelsens organi- sationer.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) är ett folkrörelseförankrat organ som bedriver upplysning om verkningar av alkohol- och narkotikamissbruk i samhället. Även CAN erhåller stats- bidrag för sin verksamhet.
Til/sviten över socialtjänsten
Det yttersta ansvaret att garantera den sociala tryggheten för de mest utsatta grupperna åvilar det offentliga. Utvecklingen under senare tid har kännetecknats av decentralisering av offentliga verksamheter, generella i stället för riktade statsbidrag och ökande andel privat vård. ! detta per- spektiv får tillsynsfrågoma en mycket stor betydelse.
Tillsynen omfattar såväl kommunernas socialtjänst och olika institutio— ner inom socialtjänsten som enskilda vårdhem. Den statliga tillsynen bedrivs av Socialstyrelsen, som är den centrala tillsynsmyndigheten och länsstyrelsema som har ett regionalt tillsynsansvar. Länsstyrelsema skall som ett led i sitt tillsynsarbete lämna enhetliga underlag till den natio- nella uppföljningen rörande tillsynens inriktning, innehåll "och resultat. Länstyrelserna och Socialstyrelsema har fått i uppdrag att i samråd utarbeta ett gemensamt system för uppföljning och redovisning av den sociala tillsynen.
Under senare år har det funnits en strävan att förskjuta tyngdpunkten i Prop. l994/95:100 länsstyrelsernas arbete från handläggning av individuella ärenden till ett Bil. 6 tillsynsarbete som i större utsträckning bygger på uppföljning och ut- värdering av länets socialtjänst. Länsstyrelserna skall emellertid också bevaka den enskildes rättssäkerhet genom att informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten samt att genom att biträda kommunerna med råd i deras verksamhet.
En utvecklingsgrupp inom regeringskansliet har i uppdrag att i dialog med länsstyrelserna utveckla deras arbete, bl.a. innehållet i den regionala tillsynen och uppföljningen av socialtjänstens verksamhet.
Länsstyrelserna har också getts en mer aktiv roll när det gäller olika utvecklingsinsatser inom länets kommuner, bl.a. genom att fördela ut- vecklingsmedel för att stimulera framväxten av adekvata öppenvårdsin- satser inom missbrukar- och ungdomsvården i kommuner där behov av utveckling föreligger. Länsstyrelserna får också inom alkoholområdet en viktig roll att i samverkan med Alkoholinspektionen stå för en intensifie- rad, samlad och effektiv tillsyn och kontroll av alkoholhanteringen.
Den nya alkohollagen som riksdagen beslutat innebär också att kom- munerna övertar länsstyrelsernas hantering av serveringstillstånd till restauranger. Övertagandet kommer att ske successivt t.o.m. år 1997 för att kommunerna skall hinna bygga upp erforderlig kompetens för hand- läggning av dessa ärendeslag. Under övergångstiden skall länsstyrelserna genom en intensifierad tillsyn och under samverkan ge kommunerna det stöd som erfordras till dess kommunerna byggt upp sin egen kompetens. För att ytterligare stärka tillsynen enligt den nya alkohollagen avser regeringen dessutom att initiera utbildningsinsater riktade till länsstyrel- serna för att underlätta deras övergång till nya tillsynsuppgifter.
Uppföljning och utvärdering
Socialtjänstlagen har karaktären av målinriktad ramlag. Begränsade eko- nomiska resurser i kommunerna i kombination med nya principer för styrning och ledning av verksamheterna har medfört ökade krav på lokal och central uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av socialtjän- sten.
En av Socialstyrelsens uppgifter är att följa upp och till regering och riksdag redovisa hur lagstiftningens mål uppfylls samt vilka problem som orsakar brister i måluppfyllelsen. Socialstyrelsen har i uppdrag att särskilt uppmärksamma hur förebyggande och öppna verksamheter ut- vecklas samt att följa och analysera utvecklingen av socialbidragsberoen- det. För att kunna utföra detta behövs enhetliga mått som beskriver kva- litet, resultat och effekter. Socialstyrelsen skall därför till regeringen lämna förslag till hur ett nationellt bevaknings- och uppföljningssystem kan byggas upp.
Socialstyrelsen har övertagit beställaransvaret från Statistiska central- byrån när det gäller uppgifter om statistik inom socialtjänsten.
Socialtjänstkommittén har fått i uppdrag att överväga vilken uppfölj- ning och utvärdering som bör ske av verksamheter inom socialtjänsten
och hur detta arbete kan underlättas och stärkas. Kommittén har också Prop. l994/95:100 fått i uppdrag att lämna förslag till hur kommunernas och enskilda vård- Bil. 6 givares skyldighet att lämna mängdstatistik till Socialstyrelsen bör regle- ras. Detta sammantaget bör på sikt ge bättre förutsättningar för att för- bättra socialtjänststatistiken, som utgör ett viktigt inslag i uppföljningen och utvärderingen av socialtjänstens insatser.
Alkoholpolitik
Mål och inriktning
Målet för den svenska alkoholpolitiken är att begränsa alkoholens skade- verkningar genom att minska den totala alkoholkonsumtionen. Denna målsättning försöker vi uppnå främst genom att på olika sätt begränsa alkoholens tillgänglighet.
Den svenska alkoholpolitiken vilar på den s.k. totalkonsumtions- modellen som formulerats av WHO och som ligger till grund för Euro- paregionens aktionsplan för att minska alkoholkonsumtionen. Sverige har anslutit sig till denna aktionsplan för att minska alkoholens skadeverk- ningar. Planen rekommenderar länderna att utveckla en allsidig alkohol- politik med åtgärder inriktade såväl på hela befolkningen som på spe- ciella riskgrupper. Utöver målet att minska den totala alkoholkonsumtio- nen krävs således, enligt regeringens mening, särskilda insatser för att påverka framför allt ungdomars och riskkonsumenters alkoholvanor.
Konsumtionsutvecklingen
Den totala registrerade alkoholkonsumtionen i Sverige har varit ganska stabil under de senaste åren. Det som framför allt hänt är att restau- rangemas andel av den alkohol som säljs har ökat och det som bidragit mest till denna ökning är försäljningen av starköl. Ungefär 40 procent av starkölskonsumtionen sker idag på restauranger.
Försäljning av spritdrycker, _vin och öl . l
i liter alkohol per invånare 15 år och däröver
"5 15 ' .. Spritdryck- Tu i __Vin | | _ 4 , .|
å . . _.X'l !. Öl | : — I |-.. ' ; % u...-__._] _______ __ '_' ________ ._ . |_TOTALT
( 2 , , --.om-"* _1l_—-_ . l
. __-_Lcciao—H ' l
l i l _ __ __,
ol |. ! I . ' .. . 1978 1980 1982 1984 1986
1988 1990 t992
Enligt skolundersökningar och den senaste Värnpliktsundersökningen Prop. 1994/951l00 ökar alkoholkonsumtionen bland unga människor. För vissa grupper Bil. 6 närmar sig ölkonsumtionen sjuttiotalets nivå.
Bland vuxna står kvinnorna för de största förändringarna när det gäller alkoholkonsumtion under de senaste decennierna. Alkoholvaneundersök- ningarna visar att kvinnornas konsumtion har ökat under sjuttio- och åttiotalen. Kvinnorna svarar idag för ca en tredjedel av den totala kon- sumtionen mot en femtedel i slutet av sextiotalet. I gruppen ungdomar med hög alkoholkonsumtion har unga kvinnors andel ökat under senare år.
Vidtagna och planerade åtgärder
Sverige har anslutit sig till WHO:s målsättning att alkoholkonsumtionen skall minska med 25 % fram till år 2 000 (1980 basår). Det innebär för Sveriges del att alkoholkonsumtionen skall minska från nuvarande 6,24 till ca 5,0 liter 100 % alkohol per invånare 15 år och däröver.
Samtidigt står vi inför omfattande förändringar i omvärlden under de närmaste åren som påverkar den hittills förda alkoholpolitiken. Enligt den alkoholpolitiska kommissionen — som nyligen presenterade sitt slutbetänkande — behövs framöver en kraftfull mobilisering på alko- holområdet för att begränsa konsumtionen, tränga tillbaka missbruket och motverka alkoholskadoma.
Den hittillsvarande svenska alkoholpolitiken bygger på en avvägd kombination av höga skatter, restriktioner, information, opinionsbildning och behandlingsinsatser. Förutsättningama för att kunna använda pris- instrumentet som alkoholpolitiskt medel kommer framöver att ändras. På grund av marknadsanpassning och slopad gränskontroll kommer troligt- vis alkoholpriset att påverkas nedåt. Information, opinionsbildning och andra alkoholförebyggande insatser får därför en ökad betydelse i an- strängningarna att förändra dryckesvanorna i vårt land.
För innevarande budgetår har riksdagen beslutat att anslå 75 miljoner kronor för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder. Av dessa medel har 50 miljoner kronor överlämnats till Folkhälsoinstitutet för att ansvara för och leda det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Institutet har bl.a. fått i uppdrag att sammankalla en nationell ledningsgrupp, som skall arbeta fram en långsiktig handlingsplan för att motverka negativa kon- sekvenser av att de traditionella alkoholpolitiska instrumenten framöver kanske inte blir lika verkningsfulla som hittills. Handlingsplanen skall redovisas till regeringen senast den 1 juli 1995. För kommande budgetår föreslår regeringen 74 miljoner kronor, under anslag E4. Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, för att kunna förverkliga den långsiktiga hand- lingsplanen.
Riksdagen har den 16 december 1994 beslutat ersätta lagen (l977:293) om handel med drycker (LHD) och lagen (l977:292) om tillverkning av drycker (LTD) med en ny alkohollag. Den nya lagen innebär att import-, export-, tillverknings- och partihandelsmonopolen avskaffats, dvs. alla Vin & Sprits tidigare monopol samt Systembolagets monopol på försälj-
ning till restauranger. Dessa har ersatts av ett alkoholpolitiskt motiverat Prop. l994/95:100 tillstånds- och tillsynssystem. En ny myndighet — Alkoholinspektionen — Bil. 6 har inrättats den 1 januari 1995 för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn av alkoholhanteringen.
Dessutom innebär den nya alkoholagen att tillståndsgivningen för serveringstillstånd förs över från länsstyrelserna till kommunerna. Under år 1995 kommer dock som en övergångsåtgärd länsstyrelserna att full- göra kommunemas skyldigheter. För åren 1996 och 1997 kommer läns— styrelserna som ett stöd till kommunerna att yttra sig över alla ansök- ningar om permanenta serveringstillstånd.
Regeringen uppdrog i mars 1994 åt samtliga länsstyrelser i landet att vidta åtgärder för att på det regionala planet samordna insatser mellan berörda myndigheter när det gäller tillsynen av restaurangbranschen. Bakgrunden är det initiativ som länsstyrelsen i Stockholms län har tagit till vad man kallar Operation Krogsanering. Grundidén är att samordna flera såväl statliga som kommunala myndigheters tillsynsarbete gentemot restaurangbranschen. Denna typ av samordnad tillsynsverksamhet har visat sig vara mycket effektiv och länsstyrelserna bör enligt regeringens uppfattning även fortsättningsvis prioritera denna typ av samordnad regional tillsynsverksamhet. Länsstyrelserna skall senast den 31 decem- ber 1995 till Socialdepartementet redovisa åtgärder och erfarenheter från uppdraget.
Förändringen med att kommunerna tar över tillståndsgivningen och den direkta restaurangtillsynen samtidigt som länsstyrelsernas resurser på området bibehålls innebär en ökad satsning från samhällets sida på till- synen över restaurangemas alkoholhantering. Kommunernas övertagande av tillståndsgivningen och länsstyrelsernas nya tillsynsroll kräver dock initialt vissa utbildningsinsatser. Under år 1995 planeras därför sådana insatser gentemot kommuner och länsstyrelser.
Kommunerna kommer i och med den nya alkohollagen att få en annan och mer uttalad roll när det gäller att påverka alkoholens tillgänglighet. När det kommunala vctot försvinner och man själv övertar tillstånds- givningen ökar kraven på att kommunerna har en genomtänkt och doku- menterad strategi för såväl prövningar av serveringstillstånd som en offensiv tillsyn över verksamheten i kommunen. Varje kommun bör ha alkoholpolitiska program som innehåller tydliga riktlinjer för vad som skall gälla för att få tillstånd att servera alkoholdrycker samt på vilket sätt det alkoholförebyggande arbetet avses bedrivas. Regeringen avser att tillsammans med Svenska Kommunförbundet under år 1995 uppmärk- samma kommunema på vikten av att upprätta sådana alkoholpolitiska program.
Alkoholpolitiska kommissionen överlämnade före sommaren sex be- tänkanden rörande den framtida svenska alkoholpolitiken och miss- brukarvården. Dessa betänkanden har nyligen remissbehandlats och be- redning pågår i regeringskansliet.
204
Narkotikapolitik Prop. 1994/951100 Bil. 6
Mål och inriktning
Den svenska narkotikapolitiken syftar till att skapa ett samhälle utan droger, ett samhälle där alla har rätt till ett värdigt liv.
Sveriges ansträngningar att bekämpa narkotikamissbruket skall även fortsättningsvis bygga på en kombination av målinriktade förebyggande insatser, ett varierat utbud av behandlingsformer och fortlöpande kon- trollinsatser. Denna politik måste förverkligas på såväl lokal som natio- nell nivå. Avsikten är att motverka droganvändning bland ungdomar och att erbjuda adekvata vård- och rehabiliteringsinsatser till alla som ut- vecklat ett missbruk. '
Det är på lokal nivå som politikens trovärdighet prövas. De olika in- satserna bör därför samordnas kommunalt och regionalt på det sätt man finner lämpligt och i enlighet med de riktlinjer för svensk narkotikapolitik som fastlagts av Sveriges riksdag. I första hand bör förebyggande insatser riktade till unga människor betonas.
Den svenska narkotikapolitiken skall ligga till grund för Sveriges in- ternationella engagemang. Målet skall vara att på ett globalt plan utveck- la insatserna för att möta narkotikahotet. Sverige kommer att aktivt mot- arbeta alla försök till nedrustning av narkotikakontrollen.
Utvecklingen i Sverige
Enligt den kartläggning av det tunga narkotikamissbrukets omfattning i Sverige som genomfördes år 1992 finns det uppskattningsvis mellan 14 000 och 19 000 personer som regelbundet missbrukar narkotika. Detta är en ökning jämfört med vad som framkom i den förra kartlägg- ningen som gjordes år 1979. Då beräknades antalet tunga missbrukare till mellan 10 000 och 14 000.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. CAN, som genomfört båda undersökningama menar att nyrekryteringen till gruppen tunga missbrukare huvudsakligen inträffade i slutet av sjuttiotalet och i början av åttiotalet. Andelen unga personer med ett tungt missbruk har minskat påtagligt sedan år 1979. Då var 37 procent under 25 år. Idag är motsvarande andel 10 procent. Missbrukarna har blivit äldre och de har missbrukat under en lång period. 43 procent av de tunga missbrukama är över 35 år. Närmare hälften har missbrukat i tio år eller mer.
Samtidigt som nyrekryteringen av unga missbrukare till tungt missbruk har minskat avsevärt sedan första hälften av åttiotalet tycks nyrekryte- ringen av andra generationens invandrarungdomar ligga på en hög nivå, åtminstone i storstäderna. Siffrorna är små och bör tolkas med en viss försiktighet, men de tyder på att invandrarungdomar under 25 år är över- representerade jämfört med svenska ungdomar. Detta tycks inte gälla för alkohol.
Flcra länder i Europa rapporterar om en positivare inställning till droger bland ungdomar samt även en ökning av missbruket. I Sverige
205
genomförs regelbundet undersökningar av drogvanor bland skolungdom Prop. 1994/95:100 i årskurs 9. Andelen ungdomar som någon gång prövat narkotika har Bil. 6 under större delen av åttiotalet legat på ca fyra procent. I början av sjut- tiotalet var motsvarande andel ca 14 procent. Under de allra senaste åren har andelen legat runt fem procent. Även en undersökning av drogvanor bland vämpliktsinskrivna tyder på en något liberalare hållning till narko- tika än under åttiotalet. Likaså rapporterar personal och organisationer som verkar bland ungdomar om förändrade attityder och en ny öppenhet att experimentera med droger.
Sedan mitten av åttiotalet har Socialstyrelsen haft ett särskilt regerings- uppdrag med syfte att motverka smittspridningen av HIV bland narko- tikamissbrukare. Betydande statliga medel har satsats på uppbyggnaden av en offensiv narkomanvård. Enligt utvärderingar av verksamheten som har gjorts av både Riksrevisionsverket och Socialstyrelsen har dessa insatser varit framgångsrika och vi har idag en internationellt sett mycket låg andel nysmitta av HIV bland injektionsmissbrukare. Av det totala antalet aids-sjuka i Sverige utgör injektionsmissbrukama ca sju procent. I Europa är medeltalet ca 34 procent. Fortfarande diagnostiseras dock nya fall av HIV-smitta bland narkotikamissbrukare. Det rör sig om två a tre fall per månad i Sverige.
Cannabis är det vanligaste narkotiska preparatet i Sverige. Injektions- missbruket domineras av centralstimulantia. Kokainmissbruket har fort- farande en mycket liten utbredning i landet. Det finns vissa tecken på att droger som inte injiceras, såsom ecstasy och amfetamin, används i ökad omfattning i vissa ungdomskretsar. Ett annat oroande tecken är en viss ökning av det s.k. rökheroinet. Bland missbrukama är blandmissbruk idag snarare regel än undantag och i CAst undersökning rapporteras att 77 procent av missbrukama har missbrukat två eller flera narkotiska preparat. Detta gäller det tunga missbruket där ca 90 procent består av injektionsmissbruk men där samtidigt missbruk av cannabis eller alkohol är vanlig.
Utvecklingen utomlands
Tillgången på narkotika i världen är mycket stor. Produktionen av illegal narkotika ökar, samtidigt som den illegala handeln med narkotika blir alltmer välorganiserad och svårare att bekämpa. De politiska och ekono- miska förändringarna i Öst- och Centraleuropa har ökat riskerna för att narkotika skall spridas såväl inom regionen som till andra länder. Det går inte längre att tala om renodlade producent— eller konsumentländer. Där det finns narkotika, där växer också missbruket.
] flera europeiska länder förs en intensiv narkotikapolitisk debatt i pressen. Vissa grupper förespråkar en avkriminalisering av användningen av i första hand cannabis. men det förekommer även förslag om att legalisera användningen av alla typer av narkotika. Av de opinionsunder- sökningar som gjorts framgår dock att sådana krav saknar stöd bland befolkningarna i allmänhet. Ingen regering har heller uttalat sig för en sådan politik. 1 en del länder har ett kraftfullt avvisande av varje tanke
206
på legalisering också lett till att legaliseringsförespråkama förlorat mark Prop. l994/952100 och debatten i stället inriktats på hur de förebyggande lnsatsema skall Bil. 6 kunna stärkas.
Vidtagna och planerade åtgärder
Den illegala narkotikahanteringen är ett globalt problem. Sverige deltar mycket aktivt i det internationella samarbetet mot narkotika inom FN och Europarådet, som har en särskild samarbetsgrupp för narkotika- frågor, den s.k. Pompidougruppen.
Pompidougruppen har beslutat att genomföra ett särskilt utbildnings- och träningsprogram för personal som är verksamma inom förebyggande arbete och vård och behandling i Central- och Östeuropa. Sverige ingår i den särskilda styrgrupp som inrättats för detta projekt och kommer att aktivt delta också i det praktiska genomförandet.
Sverige bör även fortsättningsvis ha en framträdande roll i det inter- nationella samarbetet. Detta samarbete är utomordentligt betydelsefullt. inte minst mot bakgrund av den pågående europeiska integrationen och de genomgripande förändringarna i Central- och Östeuropa.
Genom Sveriges medlemskap i EU kommer vi att få tillgång till ett utökat europeiskt samarbete kring narkotikafrågoma. Utgångspunkten för EU:s narkotikapolitik är att narkotikahandel och narkotikamissbruk är ett problem, som kräver åtgärder inom en rad olika samhällssektorer och politikområden. En framgångsrik narkotikastrategi måste inriktas mot att minska både utbud och efterfrågan. Unionsfördraget öppnar nya möjlig- heter för en samordnad narkotikastrategi inriktad på minskad efterfrågan, bekämpning av narkotikahandeln och påverkan på tredje land genom ett samordnat internationellt agerande. En särskild global handlingsplan som omfattar samtliga dessa delar har presenterats av Europeiska kommissio- nen. Handlingsplanen bereds nu i olika rådsarbetsgrupper och i Europa- parlamentet. Europeiska rådet kommer enligt planerna att behandla frågan under våren 1995. Genom Sveriges observatörskap har vi kunnat delta i dessa diskussioner sedan sommaren 1994.
De åtgärder som vidtas såväl internationellt som nationellt bör i största möjliga utsträckning baseras på kunskap om faktiska förhållanden och utvärderingar av effektema av olika insatser. Folkhälsoinstitutet har i uppdrag att följa konsumtions- och skadcutvecklingen inom alkohol- och narkotikaområdet. att ta initiativ till en samlad plan för en förstärkt alko- holforskning i samverkan med forskningsråden och viktiga forsknings- avnämare och att se över alkoholstatistiken i samarbete med övriga be- rörda myndigheter m.fl. lnstitutet fördelar vidare vissa medel till alko- hol- och narkotikaforskning inom särskilt angelägna områden och genomför utvärderingar av det förebyggande arbetets effekter. Social- styrelsen svarar för tillsyn. uppföljning och utvärdering av såväl före- byggande insatser som vård och behandling.
Sverige deltar redan idag i ett västeuropeiskt forskningssamarbete inom vars ram man samordnar nationella forskningsprojekt rörande utvärde- ring av insatser mot drogmissbruk. Universitetet i Stockholm har av regeringen fått i uppdrag att svara för den svenska samordningen.
Ett av de viktigaste arbetsområdena inom Pompidougruppen är det Prop. l994/95:100 epidemiologiska. Bland annat har en metod för undersökning av skol- Bil. 6 elevers drogvanor utvecklats. Metodens praktiska användbarhet kommer att prövas under våren 1995, då skolundersökningar kommer att genom- föras samtidigt i ett stort antal europeiska länder. Detta sker efter initia- tiv av CAN, som också kommer att samordna arbetet.
EU har beslutat att inrätta ett särskilt narkotikaobservatorium med säte i Lissabon. Syftet är att samla och bearbeta information om droger och drogberoende i medlemsstaterna för att ta fram tillförlitliga och jämför- bara data om narkotikaproblemen. Sverige deltar i observatoriets verk- samhet i och med EU-inträdet. Dämied ökar våra möjligheter till infor- mations- och erfarenhetsutbyte med andra medlemsländers institutioner på området.
Många människor oroar sig för att slopandet av de inre gräns- kontrollema inom EU skall leda till en ökad tillgång på narkotika. För att uppväga borttagandet av systematiska gränskontroller för varor och personer kommer ett flertal s.k. kompensatoriska åtgärder att vidtas. Sverige deltar sedan sommaren 1994 i diskussioner kring utformningen av de insatser som skall motverka negativa effekter av att de inre gräns- kontrollema slopas. De svenska gränskontrollema kommer också att finnas kvar i sin nuvarande form till dess att de kompensatoriska åt- gärderna är fullt utbyggda.
Regeringen ser med stort allvar på uppgifterna om en drogliberalare inställning bland ungdomar. Huvudinriktningen för narkotikapolitiken måste vara att på alla sätt motarbeta en ökad droganvändning bland ungdomar. Det måste till krafttag för att minska tillgängligheten av narkotika. Den narkotikanegativa inställning som idag omfattas av en majoritet av svenska ungdomar är inte given en gång för alla. Det visar de senaste uppgiftema om det experimentella bruket bland ungdomar, även om ökningen inte kan betecknas som dramatisk. Kommunerna bör därför målmedvetet och med stöd av Folkhälsoinstitutet stärka det före- byggande arbetet riktat till ungdomar.
Sverige är initiativtagare till en arbetsgrupp inom ramen för Pompidou- gruppen som skall utarbeta metoder för att följa upp nya missbruks- mönster bland ungdomar i Europa. Ungdomars livsstil och tänkande är internationellt präglat. Många tendenser är gemensamma, såväl när det gäller livstil som droganvändning. Ett europeiskt seminarium kommer att anordnas i Strasbourg under försommaren 1995. Därefter kommer man att ta ställning till vilka åtgärder som kan behöva vidtas.
Folkhälsoinstitutet svarar för samordning och utveckling av de före- byggande insatserna i Sverige när det gäller alkohol och narkotika. In- stitutet ställer sin kompetens till de lokala aktöremas förfogande. Mot bakgrund av uppgifterna om att andra generationens invandrarungdomar är överrepresenterade bland missbrukande ungdomar bör deras situation uppmärksammas särskilt.
Det HIV-förebyggande arbetet bland narkotikamissbrukare måste fort- sätta. Socialstyrelsen har fått nya direktiv när det gäller det fortsatta arbetet med Offensiv narkomanvård. Ett huvudmoment utgör en fortsatt
208
satsning på kompetensutveckling inom framför allt den öppna vården. Prop. l994/95:100 Det gäller metoder för motivationsarbcte, behandlingsplanering och om- Bil. 6 händertagande av de mest utsatta grupperna såsom psykiskt störda och HIV-smittade missbrukare.
Socialstyrelsen har nyligen presenterat en uppföljning av missbrukar- vården i Stockholms län. Av rapporten framgår att institutionsvården har minskat och att öppenvården inte har byggts ut i motsvarande grad. Detta är oroande, i synnerhet som det finns skäl att anta att detta har resulterat i en ökning av LVM-anmälningarna. Det är angeläget att Socialstyrelsen följer upp denna rapport på nationell nivå.
Regeringens samordningsorgan för narkotikafrågor (SAMNARK) har till uppgift att verka för en förbättrad samordning av samhällets insatser mot narkotikan. Detta gäller såväl på nationell som internationell nivå. Sverige hör till de länder som har längst erfarenhet av en samordnad narkotikastrategi, som spänner över flera politikområden. Sveriges er- farenheter efterfrågas också i allt större utsträckning av organisationer och enskilda länder. För att även fortsättningsvis kunna upprätthålla Sveriges auktoritet på narkotikaområdet är det av största vikt att vi gen- om en konsekvent genomförd narkotikapolitik bestående av målinriktade insatser, väl utvecklade förebyggande vårdinsatser och fortlöpande kontrollåtgärder kan motverka att nyrekryteringen till narkotikamissbruk åter ökar.
E 1. Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård
l993/94 Utgift 478 051 981 l994/95 Anslag 480 000 000 1995/% Förslag 720 000 000
varav 480 000 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
Genom den verksamhet som bedrivs av Statens institutionsstyrelse, som är huvudman för de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen, har staten ett direkt ansvar för missbrukarvård och ungdomsvård. Genom ett särskilt statsbidrag svarar staten dessutom för delar av kommunernas kostnader för öppenvård inom missbruks- och ungdomsområdet. Statens direkta ansvar för institutionsvården och statsbidragen till kommunerna bör ses som en helhet med övergripande syfte att garantera att resurserna på såväl institutionssidan som inom öppenvården överensstämmer med behov och efterfrågan. Det finns ett starkt intresse av att det råder balans mellan å ena sidan den tunga institutionsvården och å andra sidan tidigt förebyggande insatser, öppenvård eller andra frivilliga insatser. Den tunga missbrukarvården och ungdomsvården påverkas av vilka tidiga insatser som kommunerna gör.
För budgetåret l993/94 har totalt 430 miljoner kronor fördelats till kommunerna enligt kriterier som grundar sig på ett genomsnitt av nyttja- de vårddagar inom den slutna vården. Särskilda utvecklingsmedel om 50 miljoner kronor ställdes till länsstyrelsernas förfogande för att stimu- lera framväxten av adekvata öppenvårdsinsatser i kommuner med sär- skilda utvecklingsbehov. Socialstyrelsen har i uppdrag att inom ramen för en beredningsgrupp med representanter från länsstyrelserna, Statens
14 Riksdagen 1994/95. [ saml. Nr It)/l. Bilaga 6 209
institutionsstyrelse Och Svenska kommunförbundet planera och styra den Prop. l994/95:100 allmänna inriktningen av utvecklingsarbetet. samt följa upp och ut- Bil. 6 värdera de verksamheter som kommer till stånd. Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret l995/96 hemställt att anslaget behålls som ett riktat statsbidrag till missbrukar- vård och ungdomsvård.
Regeringens övervägande
Regeringens uppfattning är att det finns stora behov av att utveckla alter- nativ till institutionsvård genom förebyggande insatser och öppenvård. Det riktade statsbidraget har syftat till att få till stånd en bättre balans mellan de olika vårdinsatserna inom området samt en bättre kvalitet i verksamheterna.
Statsbidraget till missbrukarvård och ungdomsvård bör tillsvidare be- hållas som ett riktat statsbidrag till kommunernas missbruks- och ung- domsarbete. Särskilda utvecklingsmedel bör även fortsättningsvis av- sättas för att stimulera kommunerna att utveckla öppenvårdsinsatser. Länsstyrelserna, som är regional tillsynsmyndighet över kommunernas arbete inom socialtjänsten. har god kännedom om kommunernas miss- brukarvård och ungdomsvård och om vilka brister eller behov av sär- skilda medel som föreligger. Utvecklingsmedlen får en naturlig funktion vid uppföljningen av vad som framkommer vid tillsynsarbetet. Utveck- lingsmedlen bör därför disponeras av länsstyrelserna.
Socialstyrelsen bör i samarbete med berörda intressenter lägga stor vikt vid uppföljning och utvärdering av de verksamheter som kommer till stånd. samt fånga upp och sprida kännedom om goda exempel inom missbruks- och ungdomsområdet.
I samband med beredningen av betänkandet Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner och landsting (SOU l994zl44) bör förutsätt- ningslöst prövas om statsbidraget skall läggas in i utjämningsbidraget till kommunema.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård för budgetåret 1995/% anvisar ett reservationsanslag på 720 000 000 kronor.
E 2. Bidrag till organisationer Prep. l994/95:100
l993/94 Utgift 30 152 480 BIL 6 l994/95 Anslag 31 630 000 1995/% Förslag 47 445 000
varav 3l 630 000 beräknat för juli l995 —juni l996
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen strävar efter en bättre samordning av stödet till organisa- tioner som arbetar inom det sociala området. Detta åstadkommes genom systematisk uppföljning och granskning av hur medlen kommer till an- vändning. Styrelsen har bl.a. gjort en granskning av sex organisationer inom missbruksområdet. Ytterligare sex organisationer som arbetar inom bamområdet granskas för närvarande. Resultatet av utvärderingarna av- ses läggas till grund för bidragsgivningen. Syftet är att skapa bättre planeringsförutsättningar för organisationerna samt att effektivisera bidragsgivningen.
Socialstyrelsen hemställer att 47 445 000 kronor anvisas för budgetåret 1995/%.
Regeringens överväganden
Frivilliga organisationer gör viktiga insatser inom det sociala området. Det gäller såväl inom missbruksområdet som inom bam- och ungdoms- området.
Regeringen anser att bidrag bör utgå till organisationer och stiftelser som arbetar med stödjande insatser till f.d. missbrukare inom såväl alko- hol- som narkotikaområdet. Medlen bör disponeras av Socialstyrelsen och fördelas med hänsyn taget till den uppföljning och utvärdering som styrelsen genomför. Den del av anslaget som avses att gå till lokala länkorganisationer skall utbetalas till länsstyrelserna, som har att besluta om fördelningen av dessa lokala bidrag.
Även organisationer som inriktar sitt arbete på utsatta barn och familjer bör erhålla bidrag ur anslaget.
Stöd bör också kunna utgå till organisationer som stödjer misshandlade kvinnor samt till lokalt utvecklingsarbete för att motverka våld mot kvin- nor.
le
Sammanfattning Prop. l 994/95: 100
Bil. 6 Anslagspost Förslag l995/95 Bidrag till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare 35 OH 500 m.fl. Bidrag till organisationer som arbetar för utsatta barn 4 8l0 500 och deras familjer Bidrag till organisationer som motverkar våld mot kvin- 7 620 000 nor Summa 47 445 000
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till organisationer för budgetåret l995/96 anvisar ett reser- vationsanslag på 47 445 000 kronor.
E 3. Bidrag till Centralförbundet för alkohol— och
narkotikaupplysning
l993/94 Utgift 7 964 000 l994/95 Anslag 7 964 000 l995/96 Förslag l I 946 000
varav 7 964 000 beräknat för juli l995 — juni l996
Anslaget avse-r bidrag till verksamheten vid Centralförbundet för alko- hol- och narkotikaupplysning (CAN).
CAN är ett folkrörelseförankrat informationsorgan som har till uppgift att bedriva och främja saklig upplysning om verkningar av alkohol- och narkotikamissbruk, liksom om vägar och medel att förekomma och be- kämpa alkoholskador samt motverka icke-medicinskt bruk av narkotika.
CAN skall i detta syfte förmedla basfakta om droger till organisationer. myndigheter. massmedia m.fl. En annan huvuduppgift för CAN är att utgöra ett serviceorgan för folkrörelser och organisationer i deras arbete med droginformation.
För CAN:s verksamhet har regeringen för budgetåret 1995/% beräknat ett bidrag på totalt 1 1 946 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till (."entraiförbuttdetför alkohol— och narkotikauppii"string för budgetåret 1995/% anvisa ett anslag på l 1 946 000 kronor.
l—J IJ
E 4. Alkohol- och drogpolitiska åtgärder Prop. 1994/95:100
1994/95 Anslag 75 000 000 B"" 6 l995/96 Förslag 74 000 000
varav 49 330 000 beräknat förjuli 1995 -—juni 1996 Förutsättningama för att kunna bedriva en traditionell svensk alkoholpo- litik förändras i takt med Sveriges ökande deltagande i den europeiska integrationen. En del av de traditionella alkohol- och drogpolitiska in- strumenten försvagas och måste kompenseras med ökade insatser på andra områden.
Ansvaret för att genomföra intentionerna i alkoholpolitiken åligger flera olika aktörer i samhället. Dessa kan sammanfattas i tre olika grupper: de som arbetar med förebyggande insatser, de som svarar för att aktörerna på alkoholmarknaden följer de lagar och regler som gäller och de som primärt svarar för vård och behandling. Det kan ibland vara svårt att särskilja de olika aktörernas uppgifter från varandra. Därför behöver de olika alkholpolitiska insatserna samordnas.
Folkhälsoinstitutet har fått ett särskilt uppdrag att ansvara för och leda det alkoholförebyggande arbetet. lnstitutet skall bl.a. inom ramen för en nationell ledningsgrupp samordna arbetet med att ta fram en långsiktig handlingsplan. Denna skall redovisas till regeringen senast den 1 juli 1995.
För innevarande budgetår har riksdagen anslagit 75 miljoner kronor för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder.
Regeringens överväganden
Tänkbara konsekvenser på längre sikt av ett svenskt EU-medlemskap är att tillgängligheten av alkoholhaltiga drycker ökar och/eller att alkohol- priserna blir lägre. Om inga motåtgärder sätts in finns risk att alkohol- konsumtionen kommer att öka väsentligt, framför allt bland ungdomar. Regeringens uppfattning är att det måste finnas en hög handlingsbered- skap såväl nationellt som lokalt och regionalt.
Det finns redan idag oroande tendenser till ett ökat alkoholbruk bland ungdomar framför allt i storstäderna. Den höga ungdomsarbetslösheten, ökade våldstendenser bland ungdomar och en ökad tillgänglighet av alkohol och droger inger stark oro för utvecklingen framöver.
Målet för det lokala arbetet måste vara att få till stånd en samman- hållen strategi som är väl förankrad lokalt. Viktiga aktörer är bl.a. socialtjänsten, skolan, fritidsförvaltningen, föreningslivet, polisen och primärvården. Kommunerna i landet bör utveckla lokala alkoholpolitiska handlingsprogram som omfattar såväl allmänna som direkt riktade in- satser för att förhindra alkoholmissbruk hos ungdomar.
För att kunna understödja ett mer långsiktigt arbete, som bl.a. kommer att framgå av den nationella ledningsgruppens handlingsplan och dess- utom ha den handlingsberedskap som kan behövas om alkoholkonsum- tionen skulle öka, bör särskilda medel disponeras av Socialdepartementet för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder.
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/952100 Regeringen föreslår att riksdagen Bil” 6
till Alkohol— och drogpolitiska åtgärder för budgetåret l995/96 an- visar ett reservationsanslag på 74 000 000 kronor.
E 5. Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl.
l995/96 Förslag 27 370 000 varav H! 247 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Nykterhetsrörelsen och vissa andra organisationer har sedan lång tid tillbaka fått organisationsstöd för sin centrala verksamhet. Detta organi- sationsstöd har tidigare beräknats under anslaget F 4. Folkhälsoinstitutet. Efter rekvisition från Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl. (SAM) har Folkhälsoinstitutet ut- betalat medlen till SAM, som i sin tur har fördelat dessa till de olika bidragsberättigade organisationerna.
Regeringens överväganden
Folkrörelsernas drogförebyggande insatser utgör viktiga stöd och komplement till det arbete som myndigheterna bedriver. De enskilda organisationerna bör därför utforma sina insatser utifrån den egna orga- nisationens särart så att mångfalden i det drogförebyggande arbetet vär- nas. Därigenom kan större trovärdighet och bättre effekt av lnsatsema uppnås.
Statsbidrag till nykterhetsrörelsens organisationer kommer även fort- sättningsvis att utgå i form av centralt organisationsstöd. Från nykter- hetsorganisationernas sida finns önskemål om att statsbidraget i fort- sättningen skall utbetalas direkt till Nykterhetsrörelsens samarbetsnämnd och inte som nu via Folkhälsoinstitutet. Riksdagen har också uttalat sig i denna fråga och ställt sig bakom en förändring. där statsbidraget till nykterhetsrörelsen i fortsättningen redovisas som ett eget anslag i bud- geten. Regeringen föreslår därför att statsbidraget till nykterhetsorganisa- tionema m.fl. får ett eget anslag och att medlen i fortsättningen betalas ut direkt till SAM.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till vissa nykterhetsorgan[sationer m.fl. för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 27 370 000 kronor.
F. Myndigheter under Socialdepartementet Prop. 1994/95:100
. . Bil. 6 Socraldepartementets ansvarsområde innefattar verksamheter och för-
månssystem som skall bidra till medborgarnas trygghet och välfärd. De stora transfereringssystemen, som hanteras främst av socialförsäkrings- administrationen, skall dels kompensera för inkomstbortfall på grund av ohälsa eller ålder, dels ge inkomstutfyllnad i övrigt under livets normala skeenden. Denna verksamhet, som i stor utsträckning är regelstyrd och inriktad på ärendehandläggning, får allt starkare beröringspunkter med de delar av trygghetssystemen som skall förebygga och behandla ohälsan och dess uppkomst och orsaker, nämligen hälso- och sjukvården, hälso- skyddet samt socialtjänsten. lnom sistnämnda områden har staten inte det direkta verksamhetsansvaret utom i fråga om de särskilda ungdoms- hemmen och LVM-hemmen, och dess huvuduppgift är framför allt inriktad på tillsyn, kunskapsuppbyggnad och kvalitetssäkring.
För att fullgöra statens uppgifter finns under Socialdepartementet myn- digheter på central, regional och lokal nivå. Vid flertalet av myndig- heterna är verksamheten i varierande omfattning regelstyrd i den meningen att uppgifter härleds ur någon författning. Dessa uppgifter kan beskrivas i termer av ärendehandläggning, viss Vårdverksamhet, ut- betalning av statsbidrag eller annat ekonomiskt stöd, tillsyn samt rätt att utfärda föreskrifter. Vid sidan av den regelstyrda verksamheten finns vanligen inslag av samordningskaraktär och kunskapsförmedling. Ett fåtal myndigheter saknar regelstyrd verksamhet. För Statens institut för psykosocial miljömedicin är egen forskningsverksamhet det primära, medan Socialvetenskapliga forskningsrådet framför allt svarar för forsk- ningsfmansiering. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik har en utpräglad utvärderingsfunktion.
Handikappombudsmannen inrättades som en ny myndighet den 1 juli 1994 samtidigt med avvecklingen av Statens handikappråd. Handikapp- ombudsmannen har övertagit en del av rådets uppgifter medan andra förts till Socialstyrelsen. Huvuduppgiften är att bevaka frågor som angår funktionshindrade personers rättigheter och intressen.
Bl.a. som en följd av anslutningen till EU inrättas den 1 januari 1995 två nya myndigheter, dels Alkoholinspektionen med uppgifter av till- stånds- och tillsynskaraktär inom det alkoholpolitiska området, dels Alkoholsortimentsnämnden, som skall pröva besvär över Systembolagets beslut att avvisa viss alkoholdryck från bolagets sortiment.
Medlemskapet i EU kommer att ställa stora krav på statsförvaltningen i fråga om t.ex. nationell och internationell koordinering, styrning samt kompetensutveckling. Beroende på inriktningen och omfattningen av enskilda myndigheters internationella engagemang kan förändrade orga- nisationsstrukturer behöva övervägas och samverkansformema behöva vidareutvecklas.
Den totala personalstyrkan vid myndigheterna under Socialdepartemen- tet uppgår till drygt 20 000 anställda. När staten övertog huvudmanna- skapet för de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen våren 1994 tillkom ca 2 800 årsarbetare.
Myndigheterna befinner sig i olika faser av budgetcykeln. lnför bud- Prop. l994/951100 getåret l995/96 har Rättsmedicinalverket varit föremål för en fördjupad Bil. 6 prövning. Samtliga myndigheter utom de nyinrättade har lämnat årsredo- visningar. Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat två revisionsberättelser med invändning. RRV har bedömt att Riksförsäkringsverkets resultat- redovisning saknar väsentlig information vad avser analys av resultat i förhållande till målen, väsentliga slutprestationer och kvalitet i slut- prestationema. Såvitt avser Statens institutionsstyrelse har RRV påtalat brister i den finansiella redovisningen och den interna kontrollen. Rege- ringens närmare bedömningar av myndigheternas verksamhet redovisas under resp. anslag.
Regeringen har, som framgår av finansplanen, lagt ett generellt sam- manlagt besparingskrav på elva procent för den statliga verksamheten fram t.o.m. år 1998. För budgetåret l995/96 uppgår besparingskravet till fem procent. i årets budgetförslag har en viss selektivitet iakttagits i be- sparingarna inom Socialdepartementets område beroende t.ex. på om en myndighet befinner sig i ett uppbyggnads- eller utvecklingsskede. Totalt sett har besparingskravet i huvudsak uppfyllts. Omfattningen av bespa- ringen för enskilda myndigheter framgår under resp. anslag. Även för de kommande åren avser regeringen att noga pröva hur det återstående besparingskravet skall fördelas mellan myndigheterna. Därvid kommer stor vikt att läggas vid t.ex. i årsredovisningarna redovisade resultat, analyser av anslagsframställningar, särskilda rapporter och annan rele- vant information.
Vid beräkning av anslagen för budgetåret 1995/96 har hänsyn vidare tagits till de tekniska justeringar som redovisas i finansplanen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av besparingsåtgärder avseende statlig kon- sumtion inom Socialdepartementets område för budgetåren 1997 och l998 som regeringen förordar.
F ]. Riksförsäkringsverket
l993/94 Utgift 475 661 Sll l994/95 Anslag 619 474 000 l995/96 Förslag 819 626 000
varav 544 050 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Riksförsäkringsverket (RFV) är central förvaltningsmyndighet för socialförsäkringen och anslutande bidragssystem, dvs. sjukförsäkring inkl. föräldraförsäkring och tandvårdsförsäkring, folkpensionering. tilläggspensionering, delpensionsförsäkring, arbetsskadeförsäkring, all- männa barnbidrag, bidragsförskott, bostadsbidrag, assistansersättning för personer med svåra funktionshinder, bilstöd till handikappade", ersättning för vård av närstående, ärenden som rör utbetalning av utbildningsbidrag
216
vid arbetsmarknadsutbildning samt dagpenning och familjebidrag till Prop. l994/952100 värnpliktiga. RFV är också ansvarig myndighet för funktionen Socialför- Bil. 6 säkring m.m. inom det civila försvaret.
De övergripande målen för RFV är att tillsammans med försäkrings- kassoma genom den allmänna socialförsäkringen och anslutande bidrags- system ge ekonomisk trygghet under livets olika skeden genom att
dels ge ersättning till sjuka, handikappade, barnfamiljer och äldre, dels aktivt verka för att förebygga sjukdom och skada samt ge sjuka och handikappade möjlighet att återgå i arbete. RFV föreslår i sin fördjupade anslagsframställning en viss förändring av de övergripande målen såtillvida att man föreslår att administrationen bör arbeta mer aktivt och för en socialförsäkring som är samhällsekono- miskt effektiv.
] resultatanalysen avseende den gångna treårsperioden redovisar RFV verksamheterna inom delområdena försäkrings- och bidragsområdet (bl.a. ersättning vid sjukdom, handikapp och ålderdom samt ekonomiskt stöd till barnfamiljer), rehabiliteringsområdet samt administrativ utveckling. På försäkrings- och bidragsområdet har verket gjort en satsning på ut- veckling av uppföljnings- och utvärderingssystem för att förbättra resul- tatmätningen inom organisationen. Åtgärder på rehabiliteringsområdet har prioriterats i syfte att ge sjukskrivna människor möjlighet att återin- träda i arbetslivet. Enligt RFV:s beräkningar uppgår effekterna av ohälsoarbetet åren 1992 och 1993 till en dag per år, dvs. de aktiva in- satserna från socialförsäkringsadministrationen och övriga samverkande synes ha gett resultat i nivå med av statsmakterna formulerade mål för de två åren. Inom området administrativ utveckling har RFV ökat in- satserna vad gäller personalutveckling. Vidare har RFV bedrivit ett arbete med fördelning av administrationskostnadema per verksamhets- gren och budgetår.
l regleringsbrev för socialförsäkringsadministrationen för budgetåret l993/94 angavs följande resultatkrav:
— Ohälsotalet bör sänkas med en dag jämfört med 1992/93 års nivå. — Insatser för att minska antalet långtidssjukskrivna skall prioriteras. — Den genomsnittliga åldern för pensionsinträdet — den faktiska pen- sionsåldern — bör höjas bl.a. genom åtgärder för att begränsa behovet av förtidspension. — Andelen pappor som tar ut föräldrapenning bör öka. — Nuvarande inbetalningsgrad i förhållande till fastställt underhålls- bidrag bör upprätthållas. — Prisutvecklingen och därmed kostnaderna för läkemedel bör begrän- sas. Ohälsotalet ökade enligt RFV med 0,4 dagar under budgetåret l993/94. Härvid står sjukpenningdelen för en minskning med 1,9 dagar under det att förtidspensioner och rehabiliteringspenning ökat. Verket framhåller att under de senaste åren har höjningen av antalet nybeviljade förtidspensio— ner avspeglat en motsvarande minskning bland långa sjukpenningfall. Det totala antalet långvariga ohälsofall med ersättning från socialförsäk— ringen har inte ökat under perioden 1991-1993. Fr.o.m. maj 1994 har
217
vidare antalet nybeviljade förtidspensioner minskat jämfört med åren Prop. l994/95:100 1992 och 1993. Bil. 6
Fäders uttag av föräldrapenning har enligt RFV varit relativt lågt men uppvisar en ökande tendens. Av det totala antalet ersatta dagar under år 1993 var männens andel lO,l %, vilket innebär en ökning med en procentenhet från år 1992 och med 2,7 procentenheter i förhållande till år 1990.
Målet att inbetalningsgraden i förhållande till fastställt underhållsbidrag skall upprätthållas har inte kunnat uppfyllas. En minskning av inbetal- ningama har skett från 78,9 % till 76,8 %. Den huvudsakliga orsaken är enligt RFV:s bedömning lågkonjunkturen med hög arbetslöshet.
Kostnaderna för läkemedel har ökat med ca 10 %. Ökningen förklaras bl.a. av att det skett en övergång från äldre billigare läkemedel till nya bättre och dyrare preparat.
RFV har lämnat en årsredovisning för budgetåret 1993/94. ] resultat- redovisningen har uppdelning skett på verksamhetsgrenar enligt följande — barnbidrag, bidragsförskott m.m.
— föräldraförsäkring — sjukpenningförsäkring — rehabilitering — arbetsskadeersättning — förtidspension/sjukbidrag — sjukvårdsersättning — försäkring vid ålderdom — annan utbetalning
För respektive verksamhetsgren framgår utvecklingen med avseende på kostnader, intäkter och volym. Även administrationskostnadema redo- visas per verksamhetsgren och i vissa fall per ärendeslag. Sammantaget utgör administrationskostnadema omkring två procent av försäkrings- kostnaderna.
Arbetet med att redovisa och jämföra administrationskostnader anges alltjämt befinna sig i ett utvecklingsskede. Metoder för att mäta kost- naden för administrationen inom de olika verksamhetsgrenarna har ut- vecklats. Ett nytt system för produktionsstatistik har tagits i bruk, och fr.o.m. den ] juli 1994 kan uppgifter tas ut månadsvis. Utveckling för mätning av kvalitet har inletts inför en mer allmän satsning under bud- getåret l994/95. Vidareutveckling krävs för att slutsatser om effektivite- ten skall kunna göras.
Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsberättelse bedömt RFV:s årsredovisning som inte rättvisande då resultatredovisningen saknar väsentlig information vad avser analys av resultat i förhållande till målen, väsentliga slutprestationer och kvalitet i slutprestationema. I övrigt bedöms årsredovisningen vara rättvisande, vilket innebär att redo- visningen i den finansiella delen i allt väsentligt är tillförlitlig, jämförbar och riktig. RRV framhåller att RFV skyndsamt bör besluta om åtgärder för att undanröja bristerna i resultatredovisningen.
[ sin årliga rapport till regeringen för år 1994 konstaterar RRV att det möter svårigheter att ta fram en samlad resultatredovisning för hela
socialförsäkringsadministrationen. RFV lever i en komplex miljö med i Prop. l994/95:100 vissa fall oklara ansvarsförhållanden. Enligt RRV har RFV dock tagit Bil. 6 fram en struktur som ger förutsättningar för en resultatredovisning som uppfyller kraven. i sin anslagsframställning beräknar RFV att verket genom bl.a. ratio- nalisering under treårsperioden kan klara en sammanlagd neddragning av resurserna med 9 %, dvs. ca 48 miljoner kronor, varav ll miljoner kronor under det första året. RFV föreslår i anslagsframställningen en ändrad finansieringsmodell som innebär ökad andel avgiltsfmansiering av verkets och kassomas verksamhet. Finansieringen föreslås uppdelas på försäkringsområden och skall till viss del ske via fonder, bl.a. sjukförsäkringsfonden — som före- slås aktiveras — samt arbetsskadefonden och delpensionsfonden. Beträffande ADB-stödet föreslår RFV att den utrustning som finns lokalt på försäkringskassoma bör övertas av kassorna varvid medel för räntor och amorteringar bör överföras till kassomas anslag.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande målen för socialförsäkringsadministrationen skall
för den kommande budgetperioden vara att aktivt — administrera och verka för en allmän socialförsäkring som ger ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp, ålderdom och vård av barn verka för att förebygga skada och sjukdom samt genom att offensivt arbeta med och samordna rehabiliteringen bidra till att ge sjuka och handikappade möjlighet att åter kunna arbeta.
Resurser l995/96
Ramanslag 819,6 miljoner kronor Beräknade avgiftsinkomster 56,0 miljoner kronor
Resultatbedömning
Socialförsäkringen har betydelse för såväl de försäkrades ekonomi som samhällsekonomin i stort. Arbetslinjen och avvägningen mellan aktiva insatser för arbetsmiljö och rehabilitering å ena sidan och kontantstöd å andra sidan är också av stor samhällsekonomisk betydelse. Vidare har socialförsäkringen inverkan på sparande, arbete och utbildning. Detta
innebär att effekter av förändringar och reformer i socialförsäkringssyste- Prop. l994/95:100 men snabbt måste kunna utvärderas ur en rad olika perspektiv. Bil. 6
RFV bedriver en omfattande uppföljnings- och utvärderingsverksamhet som löpande följer socialförsäkringens utveckling avseende såväl ut- gifterna som effekter för individen och samhället. För att möta ökade krav på dessa verksamhetsområden har RFV sedan några år tillbaka gjort särskilda satsningar på olika projekt inom uppföljning och utvärde- ring. RFV planerar att fortsätta utvecklingsarbetet på detta område.
RFV:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande riktlinjer och med inriktning att nå de uppsatta målen. Dessa har dock endast delvis uppnåtts. Ohälsotalet som anger antalet sjukpen- ning- och förtidspensionsdagar i genomsnitt per försäkrad och år har ökat någotjämfört med föregående budgetår. Antalet nybeviljade förtids- pensioner har dock minskat i relation till åren 1992 och 1993. Vidare har det totala antalet långvariga ohälsofall med ersättning från socialför- säkringen inte ökat under tidsperioden 1991-1993. RFV har utvecklat ett särskilt åtgärdsprogram för ohälso- och rehabiliteringsarbetet som är under genomförande.
Regeringen finner att RFV lämnat en i huvudsak tillfredsställande redovisning av verksamheten. Resultatredovisningen i årsredovisningen är dock såsom RRV anfört inte rättvisande. RRV:s invändningar finner regeringen vara av sådan art att det krävs skyndsamma åtgärder. Utveck- lingsarbete pågår inom RFV för att förbättra resultatredovisningen inför nästa årsredovisning. Regeringen avser att följa detta arbete. Vidare ser regeringen det som mycket angeläget att RFV fortsätter arbetet med utveckling av information vad avser prestationer, kvalitet och effekter.
Riksförsäkringsverkets verksamhet under den gångna resultatperioden har med hänsyn till konjunkturläget gett ett i huvudsak positivt resultat, dvs. bidragit till den övergripande målsättningen med verksamheten.
Slutsatser
Socialförsäkringsadministrationen, dvs. de 25 allmänna försäkringskas- soma och RFV, svarar tillsammans för handhavandet av socialförsäk- ringssystemet. Detta innefattar en dominerande del av de offentliga transfereringama. 1 stor utsträckning handlar det om att tillämpa regler om enskildas rätt till förmåner i skiftande situationer och att svara för utbetalning och kontroll i dessa sammanhang.
Under senare år har tillkommit ett ansvar för rehabilitering av framför allt långtidssjukskrivna och för att nedbringa samhällets kostnader för . ohälsa. Det rör sig dels om insatser med inriktning på den enskilde för- säkrades situation, dels om åtgärder för att åstadkomma bättre sam- verkan med arbetsgivare, arbetsmarknadsmyndigheter, landsting och kommuner för att stimulera till ökade satsningar hos dessa och att för- bättra formerna för samarbete.
Organisationen har rötter i sjukkasserörelsens lokala och regionala framväxt. Verksamhetsområdet vidgades med tillkomsten av den allmän- na sjukförsäkringen, den allmänna tilläggspensioneringen och andra
220
refomier, dvs. uppbyggnaden av ett nationellt välfärdssystem med för— Prop. l994/95:100 måner som bestäms efter enhetliga regler. Det intensiva förändringsskede Bil. 6 som socialförsäkringen bl.a. av besparingsskäl är inne i har ställt RFV och kassorna inför hårda krav att med korta förberedelsetider såväl ta hand om stora förändringar i förrnånssystemen som klara ompriorite- ringar i ett kärvt budgetläge. Den stundande ålderspensionsreforrnen i förening med att stora årskullar börjar närma sig ålderspensionsåldem kommer att ställa nya krav på socialförsäkringsadministrationens för- måga att bygga upp kunskap och utveckla organisation och kapacitet.
Ansvaret för samordning av rehabiliteringsåtgärder och insatser för att begränsa behovet av ersättning vid sjukdom och handikapp har gett verksamheten en mer sammansatt karaktär. Härtill kommer de generella krav på mål- och resultatstyming, uppföljning och utvärdering som stats- makterna ställer på myndigheterna.
Riksdagen har nyligen (bet. l994/95:8fU7, rskr. l994/95zl l8) funnit det angeläget att en översyn kommer till stånd om de krav som bör ställas på försäkringskassomas lokalkontorsnät. vilket inflytande kassor- na själva skall ha på nätets utformning och vilken styrande roll RFV skall ha. Vid en sådan översyn bör enligt riksdagen mer allmänt fonner- na för RFV:s tillsyn av försäkringskassomas organisation ses över.
Mot bakgrund av vad som här anförts avser regeringen att låta göra en översyn av socialförsäkringsadministrationen. [ översynen bör ingå att utveckla socialförsäkringsadministrationen så att en likformig och rätts- säker tillämpning av förmånsreglema säkerställs samtidigt som fördelar med ett lokalt och regionalt ansvarstagande för verksamhet. resultat och kompetens tas till vara. Det är vidare viktigt att förutsättningarna för att fånga upp och sprida goda erfarenheter och nya metoder stärks och att utveckling av det gemensamma ADB-systemet och andra resurser av strategisk betydelse kommer till stånd.
Översynen bör innebära en konkretisering av ett "kontrakt" mellan den allmänna försäkringskassan som ansvarig för dels handläggning av beslut om socialförsäkringsfömiåner, dels rehabilitering m.m. med syfte att nedbringa ohälsokostnaderna och RFV som central förvaltningsmyndig- het för socialförsäkringen och anslutande bidragssystem.
Regeringen noterar i detta sammanhang att ett angeläget arbete har påbörjats inom RFV för att överväga förändringar i strategin för den fortsatta verksamhetsutvecklingen och verkets lednings- och tillsynsroll.
Under senare tid har en intern diskussion om rollfördelningen inom socialförsäkringsadministrationen uppstått. Regeringen förutsätter att, parallellt med organisationsöversynen, det löpande samarbetet mellan RFV och försäkringskassoma fungerar väl.
Omfattande utredningsarbete pågår för närvarande på flera verksam- hetsområden inom socialförsäkringen. Det reformerade pensionssystemet, som är under utveckling. kommer att påverka socialförsäkringsadmini- strationen. Även förslag från Sjuk- och arbetsskadeberedningen (5 199107) kan medföra förändringar.
På grund av det pågående förändringsarbetet och besparingskravet jämte den planerade översynen har förutsättningarna för den fördjupade
221
anslagsframställningen i viss mån förändrats. Mot bakgrund härav före- Prop. l994/95:100 slår regeringen en budgetram endast för budgetåret l995/96. Bil. 6
Regeringen räknar med ett besparingskrav för budgetåret l995/96 om 22 miljoner kronor.
ADB-stödet är av central betydelse för en väl fungerande försäkrings- administration. Arbete med modernisering av ADB-systemen pågår sedan fiera år. För innevarande budgetår har medel beräknats för investering i ett förbättrat lokalt datorstöd. Större delen av den ADB- utrustning som finns lokalt på försäkringskassoma bör i anslutning härtill övertas av kassorna. Det skall därvid ankomma på försäkringskassoma att svara för kostnader för räntor och amorteringar. RFV:s resursbehov för budgetåret l995/96 beräknas till följd härav minska med 92 miljoner kronor. Samtidigt tillförs anslaget F 2. Allmänna försäkringskassor mot- svarande medel.
RFV har bl.a. för att uppnå en helhetskostnad för försäkringsförrnåner och administration föreslagit en ändrad finansieringsmodell som innebär finansiering uppdelat på försäkringsområden och därmed till viss del via fonder. bl.a. sjukförsäkringsfonden, arbetsskadefonden och delpensions- fonden. Regeringen finner inte skäl att föreslå någon sådan förändring. Däremot är kännedom om administrationskostnademas storlek för de olika verksamhetsgrenarna eller ärendeslagen av vikt (se under anslaget F 2. Allmänna försäkringskassor).
RFV förfogar för närvarande för verkets och försäkringskassomas investeringsbehov för ADB-utrustning och övriga anläggningstillgångar över en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till 600 miljoner kronor. För budgetåret 1995/% bör RFV:s låneram justeras till 722 miljoner kronor.
A vgifts inkomster
Vissa av RFV:s administrationskostnader finansieras via ersättningar som lämnas från Allmänna pensionsfonden och de affärsdrivande verken. Dessa inkomster kan beräknas till 49,5 miljoner kronor resp. 6,5 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Riksförsäkringsverket för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 819 626 000 kronor.
F 2. Allmänna försäkringskassor Prop. l994/95:100
l993/94 Utgift 4 000 062 087 BIL 6 1994/95 Anslag 4 32l 647 000 l995/96 Förslag 6 452 907 000
varav 4 298 060 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
De allmänna försäkringskassoma har till uppgift att handlägga enskilda ärenden inom socialförsäkrings- och bidragssystemen på regional och lokal nivå.
De övergripande målen för verksamheten är att genom den allmänna socialförsäkringen ge ekonomisk trygghet under livets olika skeden genom att dels ge ersättning till sjuka, handikappade, barnfamiljer och äldre, dels aktivt verka för att förebygga sjukdom och skada samt ge sjuka och handikappade möjlighet att återgå i arbete.
Försäkringskassomas verksamhet finansieras med statsbidrag samt vissa ersättningar från Allmänna pensionsfonden och arbetsskadeförsäk- ringen.
RFV har lämnat en årsredovisning avseende budgetåret l993/94 som omfattar hela socialförsäkringssystemet. En redogörelse för denna har lämnats under anslaget F ]. Riksförsäkringsverket.
Det finns 25 försäkringskassor i landet. Vidare finns det 364 lokalkon- tor och 25 mindre serviceenheter. Vid försäkringskassoma arbetar ca 15, 500 personer — ca 2 600 på centralkontoren och 12 900 på lokalkon- toren. Av de anställda är 84 % kvinnor och 16 % män.
Antalet anställda på försäkringskassoma är i stort sett oförändrat sedan föregående budgetår. Under budgetåret l993/94 har ca 100 personer sagts upp. Den rådande lågkonjunkturen med hög arbetslöshet leder till lägre personalomsättning. Detta, tillsammans med minskningen av budgetramama, leder till svårigheter att höja kompetensen genom rekry- tering. Samtidigt är organisationen inne i en period av omställning med nya arbetsuppgifter och behov av förändrade arbetssätt.
Försäkringskassoma och RFV strävar att med olika åtgärder öka per- sonalrörligheten och underlätta övergången till annan verksamhet genom t.ex. studier, tidigare pensionsavgångar och yrkesutbildning.
RFV har sedan budgetåret l984/85 anvisats särskilda medel som skall användas till projektverksamhet hos försäkringskassoma. De särskilda medlen skall användas för projekt som inte ryms inom försäkrings- kassomas ordinarie verksamhet. Projekten syftar till en effektivare verk- samhet avseende försäkrings- och bidragshandläggningen och en förbätt- rad service gentemot allmänheten. Under ett antal år har 10 miljoner kronor per budgetår anslagits. Budgetåret l993/94 beviljades i likhet med budgetåret 1992/93 främst medel inom områdena rehabilitering. resultatanalys och administration.
RFV har under de senaste fyra åren, som ett led i förbättringen av resultatstymingen i organisationen, utvecklat nya metoder för att mäta kostnaden för administrationen inom de olika verksamhetsgrenama samt för att kunna ta fram och jämföra administrationskostnader för olika
td IJ Lu
delar av försäkrings- och bidragssystemen. ljämförelsekostnadema ingår Prop. l994/95:100 försäkringskassomas samtliga kostnader, dvs. även kostnader för ledning, Bil. 6 servicefunktioner, lokalkostnader m.m.
Administrationskostnader för vissa ärendegrupper
Ärendegrupp Genomsnittlig kostnad (kr) l992/93 l993/94 Barnbidrag, flerbamstillägg, 25 24 förlängt barnbidrag, per barn Föräldrapenning. per anmälning 496 385 Sjukpenning, per sjukanmälning 496 507 Närståendepenning. per anmälning 748 340 Arbetsskadeersättning, per beslut 4 601 3 479 Ålderspension, per ålderspensionär 80 78 Utbildning — dagpenning, 643 512 särskilt bidrag. per beslut Kontant arbetsmarknadsstöd. per anmälning 208 259
Riksförsäkringsverket har i sin fördjupade anslagsframställning i enlig- het med regeringens direktiv för budgetåren l995/96 — 1997/98 övervägt en besparing motsvarande 9 % på försäkringskassomas anslag. RFV finner det dock endast möjligt att klara en besparing motsvarande 4,7 % av anslaget. Detta innebär att ett omfattande besparings- och effektivise- ringskrav läggs på försäkrings- och bidragsverksamheten. Vad avser rehabiliteringsområdet räknar RFV med behov av ökade insatser.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De gemensamma övergripande målen för socialförsäkringsadmini- strationen finns formulerade under anslaget F 1. Riksförsäkrings- verket.
Resurser 1995/96
Ramanslag 6 452,9 miljoner kronor Beräknade avgiftsinkomster 970 miljoner kronor
to ro .:s.
Resultatbedömning Prop. l994/952100
. . . . B'l. Angående hittills uppnådda resultat beträffande de i regleringsbrevet l 6
angivna resultatmålen hänvisas till vad som anförts under anslaget F ]. Riksförsäkringsverket. Årsredovisningen för socialförsäkringsadministra- tionen visar, enligt regeringens uppfattning, att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen i stort sett bör kunna nås.
Arbetet med att ta fram och jämföra administrationskostnader för olika delar av försäkrings- och bidragssystemen anges i RFV:s årsredovisning befinna sig i ett utvecklingsskede. Resultaten bör betraktas som prelimi- nära delvis på grund av att det underliggande materialet är av skiftande kvalitet. Det är angeläget att arbetet med att utveckla jämförelsetal fort- sätter och att osäkerheten i uppgifterna på sikt minskar.
Regeringen har funnit att projektverksamheten som bedrivs vid kassor- na är angelägen. Projektverksamheten har gjort det möjligt att pröva idéer och uppslag i liten skala och studera hur nya arbetsformer och metoder fungerar på fältet. [ många fall har projektresultaten kunnat användas för förbättringar inom socialförsäkringens verksamhetsområde. Det är därför viktigt att resultaten från dessa projekt sprids.
Slutsatser
Regeringen räknar med ett besparingskrav såvitt avser anslaget F 2. om 225 miljoner kronor för budgetåret l995/96. Förändringar inom familje- stödet (slopandet av vårdnadsbidrag m.m.) innebär att resursbehovet minskats med 30 miljoner kronor för år räknat.
Arbete med modernisering av ADB-systemen pågår sedan flera år tillbaka. Den ADB-utrustning som finns på försäkringskassoma bör i enlighet med RFV:s förslag övertas av kassorna. Försäkringskassoma kommer därvid att få svara för kostnader för räntor och amorteringar. 'I'ill anslaget överförs 92 miljoner kronor från RFV.
Med hänsyn till det samhällsekonomiska läget finner regeringen det nödvändigt att det generella sparkravet avseende myndighetsanslagen även omfattar försäkringskassoma för budgetåret 1995/%. Regeringen är medveten om att en resursneddragning av denna omfattning ställer stora krav på socialförsäkringsadministrationen. För att klara detta krävs enligt regeringens bedömning strukturella förändringar inom administrationen och inte enbart allmän produktivitetsförbättring. Det är av vikt att be- sparingarna vad avser administrationskostnader inte leder till ökade för- säkringsutgifter bl.a. mot bakgrund av riksdagens uttalande (bet. l993/94:5fU23, rskr. l993/941204) om vikten av resurser för rehabilite- ring. Detta ställer krav på att vid bedömning av besparingsåtgärder pröva effekterna av rationaliseringsåtgärder på sjukpenning- och förtidspen- sionsutgifter.
Som angetts under F [. Riksförsäkringsverket har regeringen för avsikt att genomföra en översyn av socialförsäkringsadministrationen. ] över- synen bör ingå att utreda möjligheterna att uppnå en lägre nivå vad avser administrationskostnaderna. Det skall vara en strävan att uppnå det gene-
l5 Riksdagen 199459)". I saml. Nr IUI/. lli/ugn Ö 225
rella sammanlagda besparingskrav om elva procent till år 1998 som skall Prop. l994/95:100 omfatta den statliga verksamheten. Bil. 6
Regeringen förutsätter att inför budgetåret l995/96 en noggrann över- syn och prioritering av socialförsäkringsadministrationens arbetsuppgifter görs. Förutsättningama för att uppnå besparingar kan skilja sig väsentligt mellan verksamhetens olika delar. Av stor vikt är enligt regeringens mening att insatserna på rehabiliteringsområdet utvecklas och förbättras. Kassoma förutsätts också upprätthålla en tillfredsställande kvalitets- och servicenivå i handläggningen av försäkrings- och bidragsärenden. Det är väsentligt att RFV prioriterar insatser för att stödja en sådan utveckling. Av betydelse för kassomas möjligheter att öka effektiviteten är teknik- utvecklingen. Under år 1995 påbörjas installationen av ett lokalt dator- stöd som skall ge ett förbättrat handläggarstöd vad gäller sjukförsäk- ringen. Det är av vikt att motsvarande utveckling kommer till stånd även vad gäller de övriga delar av försäkringen där ADB-systemen ännu inte moderniserats.
Vad gäller möjligheten till förenklingar av administrationen finns för- utom de åtgärder som administrationen själv kan vidta möjligheten att inkomma till regeringen med förslag om författningsändringar.
Socialförsäkringsadministrationens resursbehov kommer på sikt att påverkas av det förändrade pensionssystemet. Därutöver kan förslag från Sjuk- och arbetsskadeberedningen medföra förändringar. Mot bakgrund härav samt den aviserade organisationsöversynen föreslår regeringen nu en budgetram endast för budgetåret l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Allmänna försäkringskassor för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 6 452 907 000 kronor.
F 3. Socialstyrelsen
l993/94 Utgift 282 528 099 l994/95 Anslag 347 353 000 1995/% Förslag 527 629 000
varav 351 752 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Inkomster hos Socialstyrelsen, som redovisas på statsbudgetens in- komstsida under inkomsttitel 2552 offentligrättsliga avgifter, beräknas till 9,0 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår 6.7 miljoner kronor) och under inkomsttitel 28] 1 Övriga avgifter, beräknas inkomsterna till 300 000 kronor för nästa budgetår (innevarande bud- getår 200 000 kr).
Socialstyrelsen är central expert- och tillsynsmyndighet inom social- tjänst, hälso- och sjukvård, tandvård, hälsoskydd, smittskydd, stöd och service till vissa funktionshindrade samt frågor som rör alkohol. tobak och andra missbruksmedel, såvitt det inte är en uppgift för någon annan statlig myndighet att handlägga sådana ärenden.
De övergripande målen för Socialstyrelsen är att verka för god hälsa Prop. l994/95:100 och social välfärd samt omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor Bil. 6 för hela befolkningen. Socialstyrelsens huvuduppgilter är att bedriva kvalificerad tillsyn, uppföljning, utvärdering och kunskapsförmedling inom framför allt områdena hälso- och sjukvård, socialtjänst och folk- hälsa. Av regeringen formulerade verksamhetsmål för myndigheten an- ges i regleringsbrev för verksamheten.
Socialstyrelsen har i sin resultatredovisning redovisat verksamheten i följande huvudprogramområden: Primär medicinsk tillsyn (PMT), Primär social tillsyn (PST), Aktiv uppföljning (AU), Nationell uppföljning och utvärdering (NUU), Utbildning och utveckling (UU) samt Övriga huvud- uppgifter (ÖH).
Socialstyrelsen är också ansvarig myndighet för funktionen Hälso- och sjukvård i krig inom det civila försvaret. Styrelsens uppgifter inom funk- tionen redovisas under anslaget C 3. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig.
Socialstyrelsen har under de senaste budgetåren koncentrerat insatserna mot huvuduppgiftema tillsyn, uppföljning, utvärdering samt kunskapsför- medling inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och folkhälsoom- rådet.
lnom den medicinska tillsynen har ärendetillströmningen fortsatt att öka. Antalet ärenden uppgår för närvarande till ca 5 000 per år, vilket är en fördubbling under en femårsperiod. En särskilt kraftig ökning kan märkas av antalet s.k. Lex-Maria ärenden. Under de sista åren på 1980- talet inrapporterades ca 400 sådana ärenden årligen. År 1993 hade ären- demängden ökat till ca 1 500. Det finns emellertid inget som tyder på att det inträffat fler riskhändelser — snarare beror ökningen på en större tilltro till systemet med anmälningar. För att möta detta ökade tillsyns- behov har Socialstyrelsen, efter beslut i riksdagen, i oktober 1993 etable- rat ytterligarc en regional tillsynsenhet i Göteborg — den sjätte i ord- ningen.
Det är svårt att mäta effekterna av det medicinska tillsynsarbetet. Me- toderna har förbättrats men fortfarande finns ett betydande utvecklings- behov.
Socialstyrelsen har också ökat insatserna inom den tematiskt inriktade tillsynen. En stor granskning har gjorts av tillämpningen av den psykia- triska tvångslagstiftningen.
Även på det sociala området har tillsynen utvecklats positivt, bl.a. i samarbete med länsstyrelserna. Utvecklingen har dock skett från en låg nivå.
Vidare har Socialstyrelsen ökat intensiteten och förbättrat metodiken i tillsyns- och uppföljningsinsatsema inom den länsvisa s.k. aktiva upp- följningen. Granskning under l993/94 har skett i Gotlands, Uppsala och Stockholms län. Under hösten 1994 har granskning av Skaraborgs och Älvsborgs län påbörjats.
Centrum för epidemiologi och social analys (EPC) har under budget- året givit ut sina första epidemiologiska rapporter.
Utvecklingen av verksamheten vid Centrum för utvärdering av metoder Prop. l994/95:100 i socialt arbete (CUS) har gått något långsammare än planerat främst på Bil. 6 grund av bristen på grundläggande forskning på det område där CUS skall svara för sammanställningar av kunskaper och bedömningar.
Nya uppgifter har lagts på Socialstyrelsen, bl.a. uppgiften att admini- strera bidragen till handikapporganisationerna, pensionärsorganisationer— na och handikapporganisationernas rekreationsanläggningar samt vissa uppgifter som följd av psykiatrirefomien.
Socialstyrelsen har också övertagit beställaransvaret för såväl social- tjänststatistiken som hälso- och sjukvårdsstatistiken.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden l993/94 — 1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Ramanslag 527,6 miljoner kronor Beräknade avgiftsinkomster 9,1 miljoner kronor
Övrigt
Socialstyrelsen skall under kommande budgetår fortsätta att koncen- trera insatserna mot huvuduppgifterna tillsyn. uppföljning och utvär- dering samt kunskapsförmedling från dessa insatser. Vidare bör myn- digheten se över programmet för Utbildning och utveckling.
Res ul tatbedömnin g
Socialstyrelsen har lyckats väl i sitt arbete med att ytterligare koncent- rera och renodla styrelsens arbetsuppgifter mot de huvuduppgifter för verksamheten som riksdagen fattat beslut om. Regeringen vill särskilt peka på de positiva resultat som uppvisats från verksamheten med regio- nalt baserad tillsyn inom hälso- och sjukvården. Satsningen på länsvisa aktiva uppföljningar av förhållanden inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten har också slagit väl ut. Det är viktigt att detta arbete genomförs i nära samverkan med länsstyrelserna. Socialstyrelsen utökar nu omfattningen av denna verksamhet samtidigt som metodiken utveck- las ytterligare.
Regeringen bedömer att Socialstyrelsens resultatredovisning är saklig Prop. l994/95:100 och att en redovisning av resultaten har gjorts mot uppställda mål, upp- Bil. 6 drag och återrapporteringskrav i regleringsbrevet.
Möjligheterna att följa upp Socialstyrelsens verksamhet är emellertid fortfarande inte helt tillfredsställande. Styrelsen har dock i möjligaste mån kommenterat utvecklingen av verksamheten och även påvisat brister i verksamheten med förslag till förbättringar. Under 1993/94 har också ett nytt redovisningssystem och ett nytt tidredovisningssystem införts vilket kommer att ge bättre förutsättningar för styrelsen att i framtiden följa upp verksamheten.
Regeringen anser att Socialstyrelsen bör se över nuvarande målbeskriv- ningar för att få fram mer uppföljningsbara verksamhetsmål. Social- styrelsens arbete med att ta fram effektmått bör utgå från de övergripan— de mål, verksamhetsmål och huvuduppgifter som gäller för verksam— heten.
Det är även av vikt att Socialstyrelsen fortsätter det påbörjade arbetet med att utarbeta metoder för att bättre kunna belysa myndighetens resursförbrukning och produktivitet. .
Myndigheten redovisar ett anslagssparande på 36 miljoner kronor under budgetåret l993/94.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1994 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Regeringen bedömer att en besparing på Socialstyrelsens myndighets- anslag bör göras med 16 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
För att Socialstyrelsen skall klara sitt besparingsbeting kommer det att krävas en ytterligare renodling av Socialstyrelsens verksamhet, vilket innebär att myndigheten skall fortsätta att prioritera tillsyns-, uppfölj- nings— och utvärderingsarbetet. Programmet för Utbildning och utveck- ling bör ses över.
Genom utbyggnaden av Centrum för epidemiologi och social analys (EPC) och det nyligen påbörjade arbetet inom Centrum för utvärdering av metoder i socialt arbete (CUS) tillförs myndigheten central kompetens och kunnande inom viktiga områden. Denna kompetens måste förmedlas vidare till huvudmän och andra aktörer inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Efter överläggningar mellan representanter för staten och sjukvårds- huvudmännen har en överenskommelse träffats om att 7,5 miljoner kronor som delfinansiering av verksamheten vid Centrum för epidemio- logi och social analys (EPC) lyfts över till Socialstyrelsens ramanslag från anslaget C 1. Bidrag till hälso- och sjukvård.
lnstitutet för kunskapsutveckling inom missbrukarvården (1KM) har försöksvis överförts till Statens lnstitutionsstyrelse (SiS). SiS är driftan- svarig myndighet och kan erbjuda en verksamhetsanknuten utbildnings- miljö samt samordna utbildning m.m. inom hela missbrukar- och ung- domsvården. Medel om ca 2,6 miljoner kronor för 1KM:s verksamhet förs nu över till SiS.
Socialstyrelsens ramanslag minskas med 3 miljoner kronor till följd av att vissa arbetsuppgifter förs över till Alkoholinspektionen som inrättas den 1 januari 1995.
Socialstyrelsen har inkommit med en begäran om att få disponera in- komster som överstiger 5 miljoner kronor, för tidskrifter, publikationer och konferenser m.m. (enligt 4 & avgiftsförordningen). Regeringen har bedömt att Socialstyrelsen bör få behålla avgiftsintäkter motsvarande 3 % av de totala kostnaderna, dvs. 3 % av summan av myndighetens förvaltningskostnader och kostnaderna för den avgiftsbelagda verksam- heten. För Socialstyrelsen innebär detta ca 10 miljoner kronor på helårs- basis enligt nuvarande anslagsram.
Socialstyrelsen har också begärt särskilda medel om 10 miljoner kronor för åren 1996, 1997 och 1998 för bidrag till nationella register för kvalitetskontroll inom hälso- och sjukvården. Regeringen anser dock att frågan bör beredas ytterligare.
Regeringen har beräknat 16,5 miljoner kronor under anslaget för upp- följning och utvärdering av handikappreformen samt vissa uppföljnings- och informationsinsatser för små och mindre kända handikappgrupper.
Som tidigare redovisats under littera D. Omsorg om äldre och handi- kappade, anslaget D 2. Vissa statsbidrag inom handikappområdet, utges bl.a. Stimulansbidrag till habilitering och rehabilitering. Socialstyrelsen har i uppdrag att fördela och följa upp stimulansbidraget till specifika utvecklingsinsatser inom habiliterings- och rehabiliteringsområdet. Rege- ringen bedömer att Socialstyrelsen bör få disponera 6,3 miljoner kronor av detta bidrag för sådana insatser.
Enligt riksdagens beslut om psykiskt stördas villkor (prop. 1993/94:218, bet. 1993/94:80U28, rskr. 1993/94:396) har Socialstyrelsen fått i uppdrag att följa upp och utvärdera genomförande och effekter av reformen. I Socialstyrelsens uppdrag ingår även att följa upp och utvär- dera tillämpningen av de bestämmelser i övrigt som reglerar vård. stöd och service till psykiskt störda. För att genomföra uppdraget får Social- styrelsen disponera 12 miljoner kronor över en treårsperiod. Dessutom innebär riksdagens beslut om psykiskt stördas villkor att Socialstyrelsen skall ges i uppdrag att genomföra en nationell översyn av innehåll och kvalitet i den psykiatriska vården. För detta ändamål har totalt 6 miljoner kronor avsatts under en treårsperiod.
Sedan år 1971 har Socialstyrelsen två socialarbetare placerade i Köpenhamn. Inrättandet av dessa tjänster var ett sätt att möta problemet med att ett stort antal svenska ungdomar från hela landet uppehöll sig i narkotikamiljöema i Köpenhamn. Även Norge och' Finland startade lik- nande verksamhet.
Sedan Sverige inledde sitt engagemang i Köpenhamn har mycket för- ändrats. Svenska ungdomar attraheras inte på samma sätt av Köpenhamn och sammansättningen bland klienterna har förändrats. Andelen ung- domar har minskat. De personer som socialarbetama kommer i kontakt med i dag är oftare äldre och har kommit längre i sin missbrukarkarriär. En större andel än tidigare hör hemma i Skåne och södra Sverige.
Prop. 1994/952100 Bil. 6
Det torde i dag vara möjligt att upprätthålla den nordiska trygghetskon- Prop. 1994/95:100 ventionen i en annan utsträckning än i början av 1970-talet. Norge och Bil. 6 Finland har beslutat att lägga ner sina verksamheter. Det ankommer på Socialstyrelsen att ta ställning till en fortsatt verksamhet i Köpenhamn. Enligt regeringens bedömning kan verksamheten upphöra.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Socialstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 527 629 000 kronor.
F 4. Folkhälsoinstitutet l993/94 Utgift 80 482 491
l994/95 Anslag 160 000 000 1995/96 Förslag 195 244 000
varav 130 162 000 beräknat lör juli 1995 —juni 1996
Folkhälsoinstitutet är ett nationellt organ med uppgift att förebygga sjuk- domar och annan ohälsa och främja en god hälsa för alla. Institutets verksamhet syftar till att för alla skapa likvärdiga förutsättningar för god hälsa. Särskild vikt skall fästas vid sådana förhållanden som främjar hälsan hos de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna. Verk- samheten skall vara vetenskapligt förankrad.
De övergripande målen för institutet är att vara ett stöd för lokalt och regionalt folkhälsoarbete i kommuner och landsting, företag, organisa- tioner och utbildningsväsende m.fl. och att på nationell nivå främja sam- arbete mellan olika organ för att påverka förhållanden av betydelse för folkhälsan. Institutet skall också verka för att samhällets samlade resur- ser för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete utnyttjas effek- tivare.
Folkhälsoinstitutet har lämnat en årsredovisning. Verksamheten har delats in i tolv verksamhetsgrenar. Mål och prestationer finns redovisade för varje verksamhetsgren. Verksamhetsgrenama är Forskning och ut- veckling samt samverkan, Alkohol och narkotika, Barns hälsa, Ung- domars hälsa, Tobak, Skador, Allergi, Mat och motion, Kvinnors hälsa, Sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, HIV/AIDS samt Övriga folkhälsofrågor,. Folkhälsoinstitutet redovisar ett anslags- sparande på 55,8 miljoner kronor. I sin revisionsrapport gör RRV be- dömningen att folkhälsoinstitutets årsredovisning i allt väsentligt är rätt- visande.
Regeringens överväganden Prop. l994/95:100 Bil. 6
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande målet för Folkhälsoinstitutet skall för budgetåret 1995/96 vara att främja likvärdiga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen genom att på nationell nivå och med veten- skaplig förankring bedriva hälsofrämjande och sjukdomsföre- byggande arbete av sektorsövergripande karaktär. För att skapa jäm- likhet i hälsa skall institutet särskilt rikta verksamheten till de grupper som är mest utsatta för hälsorisker.
Resurser l995/96 Ramanslag 195 244 000 kronor
Övrigt
I arbetet med att nå de mest utsatta grupperna skall institutet dels främja samarbetet mellan olika organ för att främst påverka folk- hälsans strukturella betingelser, dels stödja och initiera processer i det lokala folkhälsoarbetet.
Resultatbedömning
1 sin årsredovisning redogör Folkhälsoinstitutet för de prestationer som åstadkommits under året. Regeringen är medveten om att det är första året institutet lämnar en årsredovisning och därmed även om de svårig- heter som finns att redovisa verksamheten utifrån nya krav. Med hänsyn till detta är årsredovisningen ambitiöst upplagd. Regeringen anser dock att årsredovisningen kan utvecklas på vissa punkter till nästkommande år. Utvecklingsmöjligheter finns framförallt vad gäller prestationsredovis- ningen och målbeskrivningen. Regeringen instämmer i RRV:s synpunk- ter vad gäller resultatredovisningen och anser att de krav på förbättringar som framförs i revisionsrapporten bör vara möjliga att uppfylla till nästa årsredovisning.
Utöver årsredovisningen har underlag till resultatbedömningen hämtats från institutets anslagsframställning.
I regleringsbrevet för l993/94 hade regeringen begärt särskilda redo- görelser för: — vad institutet gjort för att öka jämlikheten i hälsa. — de stora folkhälsoproblemen under kommande år och hur dessa skulle
komma att påverka institutets prioriteringar,
— institutets massmediainsatser.
t—J &» to
I sin redovisning av vad institutet gjort för att öka jämlikheten i hälsa Prop. l994/95:100 redovisas bl.a. spridning av kunskapsunderlag för hälsopolitiska jämlik- Bil. 6 hetsstrategier genom att en skrift översatts, att ett forskningssamarbete påbörjats med Umeå och Lund, samarbete med Centrum för epidemio- logi och social analys vid Socialstyrelsen, initiativ och medverkan i bildandet av ett nationellt nätverk för lokalt folkhälsoarbete, arrange— mang av ett forskannöte i Umeå kring kön, social position och hälsa samt en satsning på arbetslöshet och ohälsa.
Regeringens uppfattning är attjämlikheten i hälsa bör prioriteras hårda- re framöver. Målet att nå de sämst ställda bör vara ett inslag i alla av Folkhälsoinstitutets program.
Institutet redovisar också en bedömning av de största folkhälsoproble- men under kommande år. En beskrivning av hur dessa folkhälsoproblem bör påverka institutets prioriteringar lämnas dock inte. Enligt regeringen är det angeläget att institutet, inte minst i tider av knappa ekonomiska resurser, tydligare redovisar vilka prioriteringar som kan behöva göras. Institutet aviserar att det avser återkomma med en sådan redogörelse i sin fördjupade anslagsframställan.
I sin förenklade anslagsframställning för l995/96 begär institutet ökade medel jämfört med l994/95, dels 150 miljoner kronor för det alkohol- förebyggande arbetet, dels 10 miljoner kronor för det allergipreventiva arbetet.
Institutet begär extra medel för alkoholförebyggande arbete bl.a. mot bakgrund av alkoholpolitiska kommissionens förslag och för att realisera den nationella handlingsplan för det alkoholförebyggande arbetet som regeringen gett institutet i uppdrag att färdigställa till den 1 juli 1995. Som skäl till en förstärkning av allergiprogrammet anger institutet bl.a. att det krävs ökade mediasatsningar och information till allmänheten som ett led i, den med andra myndigheter gemensamma, aktiviteten "Allergiåret 1995". Ytterligare skäl är att institutets internationella arbete på allergiområdet behöver förstärkas.
Ytterligare frågor regeringen haft att ta ställning till i samband med budgetberedningen av Folkhälsoinstitutet är dels Folkhälsoinstitutets organisationsstöd och i samband med det de gångna årens upprepade motioner och socialutskottets ställningstagande vad gäller formema för finansieringen av nykterhetsorganisationema, dels Folkhälsoinstitutets begäran att frågor som rör diskriminering av homosexuella skall bevakas av Diskrimineringsombudsmannen och inte av Folkhälsoinstitutet.
Slutsatser
För att underlätta regeringens resultatbedömning kommande år bör Folk- hälsoinstitutets resultatredovisning utvecklas i enlighet med RRV:s re- kommendationer. Mot bakgrund av det som framkommit av Folkhälso- institutets särskilda redovisning enligt regleringsbrev 1993/94 och i in- stitutets årsredovisning anser regeringen att Folkhälsoinstitutet för bud- getåret 1995/96 särskilt bör lyfta fram och prioritera:
I 0 b.) b.:
— Verksamhet som inriktar sig på att förbättra hälsovillkoren för de Prop. l994/952100
sämst ställda och som syftar till att minska ojämlikheter i hälsa. Bil. 6 — Verksamhet som försöker påverka hälsans strukturella bestämnirigs-
faktorer. Detta arbete bör ske i samverkan med andra myndigheter och organisationer centralt och lokalt. — Verksamhet som innebär att Folkhälsoinstitutet i ökad grad initierar förändring och medverkar till att nätverk bildas. Underskottet i statens finanser medför att regeringen noga måste pröva omfattningen av samtliga statliga verksamheter. Mot bakgrund av institutets anslagssparande och förutsatt att institutet inriktar sin verk- samhet mer mot att bilda nätverk och att arbeta genom andra bedömer regeringen att institutet bör kunna driva sin verksamhet ändamålsenligt med ett minskat anslagsbelopp. Regeringen föreslår att en besparing på 25 miljoner kronor görs på anslaget för budgetåret 1995/96.
Institutet har i sin anslagsframställning begärt 150 miljoner kronor med anledning av alkoholpolitiska kommissionens förslag. Regeringen har för avsikt att avvakta den nationella handlingsplan för det alkoholföre- byggande arbetet som nu utarbetas under institutets ledning och kommer med den som underlag att ta ställning till hur de medel som beräknas under anslaget E 4. Alkohol- och drogpolitiska åtgärder bör fördelas.
Vad gäller institutets begäran om ytterligare medel till det allergi- preventiva arbetet vill regeringen framhålla att statsmakterna redan prio- riterar detta område bl.a. genom att 250 miljoner kronor avsatts i stiftel- sen for vård och allergiforskning. Regeringen delar institutets bedömning att allergier är ett angeläget område men anser samtidigt att ökade sats- ningar på området får ske inom ramen för institutets tillgängliga medel.
Budgetårct 1993/94 betalade Folkhälsoinstitutet ut 43,6 miljoner kronor i organisationsstöd. Folkhälsoinstitutet avser fortsätta med försöken att binda organisationsbidragen i avtal som är längre än ett år. Regeringen anser att det i princip är bra med sådana avtal. Det kan dock vara nöd- vändigt att en del obundet stöd behålls för att bibehålla organisationernas folkrörelsekaraktär och oberoende. 1 de fall organisationer endast skulle få projektmedel enligt avtal skulle ett inte alltid önskat entreprenadför- hållande lätt kunna uppstå. Det är viktigt att Folkhälsoinstitutet genom- för uppföljningar av organisationsstödet. För att underlätta uppföljningar- na bör organisationsstöden också i framtiden vara förknippade med krav på redovisning från de mottagande organisationernas sida.
I enlighet med riksdagsmotioner och socialutskottets utlåtande samt för att underlätta organisationsbidragens administrativa hantering föreslår regeringen att ett belopp motsvarande 27,4 miljoner kronor för stöd till vissa nykterhetsorganisationer förs bort från anslaget och läggs som ett särskilt anslag, E 5. Bidrag till nykterhetsorganisationer m.fl.
Regeringen har under budgetåret l994/95 gett stöd till Föräldraföre- ningen Plötslig Spädbamsdöd. Regeringen bedömer att föreningens verk- samhet är angelägen och att en möjlighet bör ges för denna och liknande föreningar att söka bidrag från Folkhälsoinstitutet under förutsättning att dessa föreningar inte erhåller bidrag som utbetalas från andra statliga anslag.
Folkhälsoinstitutet har i en rapport till regeringen hemställt att frågor Prop. l994/952100 om diskriminering av homosexuella bör läggas under Diskriminerings- Bil. 6 ombudsmannen (DO). Enligt vad som kommit till institutets kännedom är antalet rena diskrimineringsärenden relativt få till antalet. Att lägga bevakningsansvaret under DO skulle enligt institutet få ett stort symbol- värde genom att samhället markerar att diskriminering av homosexuella är oacceptabelt.
Straffrättsligt är olaga diskriminering reglerat i brottsbalken 16:e kapi- tel 95. Denna lag täcker även in diskriminering mot homosexuella.
Regeringens bedömning är att nuvarande bestämmelser och det rege- ringsuppdrag Folkhälsoinstitutet har tills vidare bör utgöra tillräckliga förutsättningar för samhällets bevakning av de homosexuellas rättigheter.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till F olkha'lsoinstitutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 195 244 000 kronor.
F 5. Smittskyddsinstitutet
l993/94 Utgift 68 014 891 l994/95 Anslag 82 764 000 1995/% Förslag 132 118 000
varav 88 078 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Smittskyddsinstitutet (SMI) har till uppgift att bevaka det epidemio- logiska läget i fråga om smittsamma sjukdomar bland människor och aktivt medverka till att skyddet mot sådana sjukdomar upprätthålls och förstärks. SMI skall särskilt informera om det epidemiologiska läget beträffande smittsamma sjukdomar bland människor, lämna förslag om åtgärder som kan hindra spridningen av sjukdomarna, och aktivt med- verka till att diagnostiken av de epidemiska sjukdomarna blir tillförlitlig och snabb. SMI skall bedriva forskning, metodutveckling och utbildning inom smittskyddsområdet samt som centralt expertorgan stå till förfogan- de att mot avgift utföra diagnostik av unik natur.
SMI är en ny myndighet som inrättades den 1 juli 1993. SMI övertog då vissa uppgifter från Statens bakteriologiska laboratorium (SBL), som lades ner vid samma tidpunkt.
Enligt SMI:s enkla anslagsframställning fanns knappt 140 fasta tjänster vid SMI den 1 juli 1994. Vidare finns ett 70-ta1 projektanställda forska- re, för vilka projektkostnaden täcks av externa anslag.
SMI får bedriva uppdragsverksamhet inom speciell diagnostik och reagenstillverkning och motta forskningsuppdrag i den mån den övriga verksamheten medger det. SMI får disponera inkomsterna från avgifter för uppdragsverksamheten och externa forskningsmedel. Avgiftsinkoms- terna för uppdragsverksamheten beräknas uppgå till ca 13,5 miljoner kronor och de externa forskningsmedlen beräknas uppgå till ca 40 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.
SMI har den 15 mars 1994 inkommit till regeringen med en särskild Prop. l994/95:100 rapport i vilken institutet ger förslag på hur verksamheten kan delas upp Bil. 6 i olika verksamhetsgrenar. Vidare har SMI arbetat fram verksamhetsmål som institutet i första hand bör försöka uppnå samt förslag på hur dessa bör följas upp och mätas. SMI:s förslag har därefter legat till grund för de prestationskrav, återrapporteringskrav m.m. som lagts fast i regle- ringsbrevet för innevarande budgetår. Myndigheten har delat upp sin verksamhet i följande verksamhetsgrenar: Epidemiologisk bevakning och analys Övervakning och information om vaccinanvändningen Metodutveckling och forskning (intemfinansierad) Förrådshållning av smittämnen och biologiska substanser Omgivningens påverkan på smittspridning Kvalitetskontrolll-stöd lntemationell samverkan Information och utbildning Forskning och utveckling (extemfinansierad)
Särpräglad diagnostik (avgiftsfinansierad)
RRV bedömer att årsredovisningen för 1993/94 har upprättats i enlig- het med uppställda krav samt att den I allt väsenligt är rättvisande.
Planerings- och projekteringsarbetet inför SMI:s Hynning till Karolinska institutet (KI-Campus) har påbörjats, men med vissa förse- ningar. Det är fortfarande oklart när vissa nybyggnationer kan stå klara inom KI-CAMPUS, vilket gör att det är osäkert om flyttning kan ske före årsskiftet 1997/98. Flyttningen kommer att medföra stora investe- ringskostnader för bl.a. dyrbar utrustning.
SMI kommer fr.o.m. den 15 februari 1995 att få utökade arbetsupp- gifter. Regeringen kommer senare i dag att fatta beslut om att det s.k. djurhuset (med försöksdjur) förs över till SMI. Sedan SBL lades ned den I juli 1993 har djurhuset temporärt legat på avvecklingsmyndigheten för SBL (SBL-AV).
***DPQF'QP'PPJNT"
_O .
236
Regeringens överväganden Prop. 1994/951100 Bil. 6
Sammanfattning
Övergripande mål
Regeringen anser att de övergripande mål som lades fast i 1994 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Resurser 1995/96
Ramanslag 132,1 miljoner kronor Beräknade avgiftsinkomster 13,5 miljoner kronor Externa forskningsmedel ca 40 miljoner kronor
Övrigt
SMI:s verksamhet kommer att utökas i och med att ansvaret för djurhuset och dess drift, som tidigare legat på SBL och senast SBL— AV, överförs till SMI. Djurhuset bör utgöra en resultatenhet inom SMI och vara avgiftsfinansierad. Djurhuset skall ha som ekonomiskt mål full kostnadstäckning.
Resultatbedömning
Regeringen anser att det är för tidigt att göra någon djupare bedömning av SMI:s resultat i förhållande till de övergripande målen. dels för att årsredovisningen är SMI:s första. dels för att resultaten för stora delar av SMI:s verksamhet bara kan bedömas på lång sikt.
Regeringen anser dock att SMI har presenterat en resultatredovisning som visar att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att de övergripande måleri samt de uppsatta verksamhetsmålen kan uppnås. Regeringen ser positivt på att SMI i resultatredovisningen tillämpat den indelning i verk- samhetsgrenar som föreslagits i den särskilda rapporten. Resultatredovis— ningen skulle dock kunna förbättras ytterligare om myndigheten, i sin resultatbedömning för respektive verksamhetsgren, ännu tydligare kopp- lar uppnådda prestationer till uppställda verksamhetsmål. För att bättre belysa verksamheternas produktivitet och resursförbrukning bör myndig- heten försöka ta fram relevanta styckkostnader. Kostnadsjämförelser över tiden bör också succesivt kunna utvecklas.
Regeringen konstaterar att SMI har god kontroll över sin redovisning. Redovisnings- och uppföljningssystemet har utvecklats. vilket inneburit att den administrativa servicen till enheterna kunnat förbättras och att effektiva administrativa rutiner kunnat skapas. Resurserna för den centra- la administrationen har kunnat hållas på en låg nivå.
I övrigt har verksamheten i stort följt uppställda planer för budgetåret Prop. l994/95:100 l993/94. Vissa förseningar har dock medfört ett anslagssparande om ca Bil. 6 12,5 miljoner kronor.
Slutsatser
Regeringen anser att de övergripande mål som lades fast i 1994 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Regeringen kommer senare i dag att besluta att föra över det s.k. djur- huset från SBL-AV till SMI fr.o.m. den 15 februari 1995. Enligt rege- ringsbeslutet bör djurhuset utgöra en självständig resultatenhet inom SMI och vara avgiftsfinansierad. Verksamheten skall ha som ekonomiskt mål full kostnadstäckning. Djurhuset är dock i behov av omfattande renove- ringar. Av den anledningen bör SMI:s låneram i Riksgäldskontoret för budgetåret l995/96 höjas från 20 miljoner kronor till 50 miljoner kronor. Regeringen anser också att SMI:s ramanslag bör räknas upp med 5 miljoner kronor till följd av bl.a. vissa kostnader i samband med över- tagandet av djurhuset.
En besparing på 1 miljon kronor läggs på myndighetsanslaget. Efter- som SMI är en ny myndighet i uppbyggnadsfasen är det svårt att göra större besparingar.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Smittslqudsinstitutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 132 118 000 kronor.
F 6. Läkemedelsverket
l993/94 Utgift I 000 l994/95 Anslag I 000 l995/96 Förslag ] 000
Läkemedelsverket är en central myndighet vars övergripande mål är att svara för tillsyn och kontroll av läkemedel och läkemedelsnära produkter m.m.
Samtliga kostnader för läkemedelskontrollen m.m. skall täckas med avgifter.
Läkemedelsverket har i sin årsredovisning i de delar som avser resul— tatredovisningen redovisat verksamheten i verksamhetsområdena 1. God- kännande av läkemedel, 2. Kontrollen efter godkännande och informa- tion om läkemedel m.m. samt 3. Kontroll av läkemedelsnära produkter m.m.
Det övergripande målet för Program 1. Godkännande av läkemedel är att tillse att säkra och effektiva läkemedel av god kvalitet når den enskil- de och hälso- och sjukvården genom att pröva inkomna ansökningar om godkännande av läkemedel. varvid högt medicinskt och samhällsekono- miskt värde skall ges prioritet.
lx) b) 00
Det övergripande målet för Program 2. Kontrollen efter godkännande Prop. 1994/95:100 och information om läkemedel m.m. är att tillse att endast effektiva och Bil. 6 säkra läkemedel av god kvalitet finns på marknaden. Detta sker genom att tillse att uppställda krav och mål efterlevs inom läkemedelsförsörj- ningens samtliga led, att värdera nya rön av betydelse för de godkända läkemedlens ändamålsenlighet samt att föra ut och följa upp information om rationell läkemedelsanvändning.
Det övergripande målet för Program 3. Kontroll av läkemedelsnära produkter m.m. är att främja säkerheten och kvaliteten för de produkt- grupper programmet omfattar och att förhindra att narkotiska läkemedel, sprutor och kanyler för legalt bruk och tekniska alkoholprodukter hante- ras olagligt eller missbrukas.
Läkemedelsverket har i årsredovisningen redovisat ett rörelseöverskott på 2,1 miljoner kronor. Tillsammans med föregående års balanserade överskott har Läkemedelsverket ett ackumulerat överskott på ca 25 miljoner kronor. Omsättningen för ordinarie verksamhet (1172 miljoner kronor) har ökat med 8,6 procent från föregående år. Ökningen beror på ett ökat inflöde av ärenden och ytterligare ett ökat antal till- synsobjekt.
Driftkostnaderna för den ordinarie verksamheten har ökat med 11 pro- cent exklusive kostnadsförd semesterlöneskuld. Driftkostnaden var under budgetåret 123 miljoner kronor varav semesterlöneskulden utgör 6,4 miljoner kronor. Denna skuld är beräknad enligt statens nya redovis- ningsprineiper för l993/94. Med beaktande av detta har kostnadsbud- geten överskridits med 2.7 miljoner kronor. Kostnadsökningen beror framför allt på ett ökat antal anställda.
De finansiella intäkterna var under budgetåret l993/94 5.9 miljoner kronor att jämföras med föregående budgetårs 11,7 miljoner kronor då ett extremt högt ränteläge rådde under halva budgetåret.
Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar vid granskning av årsbokslutet utan anser att detta är rättvisande.
'l'illgi'ingar l994-06-30 1993-06-30 Skulder och l994-()6-30 l993-06-30
verkskapital
()msäti- 76 861 51 185 Kortfristiga 42 019 18 637 ningstill- skulder
gångar
Periodav- 4 747 5 201 Periodav- 6 978 I 782 gränsnings- gränsnings- poster poster
Anlägg- 11 869 13 590 Långfristiga 6 588 1 811 iiingstill- skulder gångar
Avräkning — - 3 221 Verkskapital 37 892 44 525 statsverket
Summa 93 477 66 755 Summa 93 477 66 755
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Bil. 6
Sammanfattning
Övergripande mål
Gällande övergripande mål och verksamhetsmål bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Beräknade avgiftsinkomster 184,0 miljoner kronor
Övrigt
Verksamheten finansieras helt av avgifter. Regeringen avser att återkomma med beslut angående av-
giftsnivån. Anslaget skall beräknas till 1 000 kronor per budgetår.
Resultatbedömning
Läkemedelsverkets årsredovisning och den enkla anslagsframställningen visar att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att de uppsatta målen kan uppnås. Verkets ekonomiska resultat visar att myndigheten väl har klarat att rationalisera sin verksamhet enligt de förutsättningar som gavs för planeringsperioden 1992/93 — 1994/95. På grund av bland annat en större ärendetillströmning än förväntat har inkomsterna varit större än vad som kunnat förutsägas. Läkemedelsverket har därför genererat ett överskott som ackumulerat uppgår till ca 25 miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma med beslut om avgiftsnivån under våren.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Läkemedelsverkets verksamhet har varit framgångsrik. Hur verksam- heten kommer att te sig under nästa budgetperiod är avhängigt av hur utvecklingen inom EU och inordnandet i de gemensamma godkännande- procedurerna, vilka skall börja tillämpas inom EU fr.o.m. den 1 januari 1995, kommer att utfalla.
240
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/952100
E']. 6 Regeringen föreslår att riksdagen ]
till Läkemedelsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor.
F 7. Rättsmedicinalverket
l993/94 Utgift 148 904 608 l994/95 Anslag 162 105 000 1995/96 Förslag 248 173 000
varav 165 115 000 beräknat lör juli 1995 —juni 1996
Rättsmedicinalverket (RMV) är central förvaltningsmyndighet för rätts- psykiatrisk, rättsmedicinsk, rättskemisk och rättsserologisk verksamhet i den utsträckning sådana frågor inte skall handläggas av någon annan statlig myndighet. RMV skall särskilt svara för rättspsykiatriska under- sökningar i brottmål och läkarintyg som avses i 7 5 lagen (199122041) om särskild personutredning-i brottmål m.m., rättsmedicinska obduktio- ner och andra rättmedicinska undersökningar samt rättsmedicinsk med- verkan i övrigt på begäran av domstol, länsstyrelse, allmän åklagare eller polismyndighet.
Vidare skall RMV utföra rättskemiska och rättsserologiska undersök- ningar samt lämna information inom sitt ansvarsområde till andra myn— digheter och enskilda. Ytterligare uppgifter för verket är att bedriva internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde samt svara för utveck- lingsarbete och stöd åt viss forskning av betydelse för verksamheten. RMV skall som expertmyndighet bidra till en hög rättssäkerhet samt till samhällets brottsförebyggande arbete.
RMV har i sin årsredovisning avseende budgetåret 1993/94 och även i sin FAF angett att verket har nått de mål som statsmakterna beslutade om i samband med att verket bildades. Detta innebär att undersöknings- och handläggningstider förkortats och den efterfrågade undersöknings- volymen tillgodsetts inom tillgängliga resursramar. RMV har bedrivit ett omfattande kvalitetssäkringsarbete och genomfört omfattande personal- och kompetensutvecklingsinsatser. Vidare har verket byggt upp en effek- tiv administration med ADB—stöd samt vidtagit åtgärder för att främja utvecklingsarbete och ge stöd åt forskning av betydelse för verksam- heten. RMV har utvecklat sin samverkan med vissa myndigheter som har centrala uppgifter inom det rättsliga området nämligen Riksåklaga- ren, Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen samt Kriminalvårdsstyrelsen. Dessutom har RMV infomterat om de erfarenheter som erhållits inom de olika verksamhetsområdena.
Inom det rättspsykiatriska undersökningsområdet har utredningstidema förkortats och bedömningarna har blivit mer enhetliga. Det bör också nämnas att anstånden och överprövningama av ärendena har blivit betyd- ligt färre samt att produktiviteten har ökat.
16 Riksdagen I 994.195. I sam/. Nr 100. Bilaga 6
Vid de rättsmedicinska avdelningarna har stor uppmärksamhet ägnats Prop. l994/951100 åt handläggningstidema. Regleringsbrevets krav om att medianhandlägg- Bil. 6 ningstiden skall uppgå till högst 35 dagar uppfylls av samtliga avdel- ningar. Även kvalitetssäkringsarbetet har varit ett prioriterat område. Regeringen beslutade våren 1993 att avveckla den rättsmedicinska av- delningen i Uppsala. Detta har resulterat i en årlig besparing på 4 miljoner kronor. Medianhandläggningstiden inom det rättskemiska området är numera ca 4 dagar och ligger därmed under det krav som ställs i reglerings- brevet (5 dagar). För att anpassa verksamheten till minskade anslags- ramar har bl.a. organisatoriska åtgärder vidtagits. Detta har bidragit till att behovet av personal och utrustning har minskat. Kostnadsutveck- lingen i fasta priser för avdelningens verksamhet har minskat påtagligt de två senaste budgetåren. Den undersökningstid som rättsserologiska avdelningen har möjligheter att påverka har förkortats väsentligt sedan verket bildades. Hösten 1993 var medianhandläggningstiden i genomsnitt 46 dagar men inom kort kommer den att vara ca 40 dagar. Detta motsvarar regeringens effektivi- tetskrav som finns i regleringsbrevet. Fr.o.m. år 1994 ingår DNA-ana- lyser i samtliga faderskapsärenden. Detta innebär dels en väsentligt ökad säkerhet i faderskapsundersökningama, dels en betydande rationalisering av verksamheten. Verksamhetens totala kostnader under budgetåret 1993/94 har uppgått till 203,8 miljoner kronor. Verksamheten har finansierats dels med an- slag, dels med intäkter. Intäkter av anslag budgetåret 1993/94 har enligt verkets bokslut uppgått till 148,9 miljoner kronor och intäkter av avgif- ter till 50,1 miljoner kronor. När det gäller avgiftsintäkterna avser ca 26 miljoner kronor verksamhet inom det rättspsykiatriska området och 15,6 miljoner kronor rättsserologisk verksamhet. Vidare kan nämnas att in- täkter i den rättskemiska verksamheten uppgår till 8.4 miljoner kronor för budgetåret l993/94. Avgifterna som RMV erhåller kommer till övervägande del från kom- muner och landsting (70 %) samt från statliga myndigheter (28 %). RMV:s anslagssparande under budgetåret 1993/94 uppgick till 12,2 miljoner kronor. Riksrevisionsverket (RRV) har granskat RMV:s årsredovisning för räkenskapsåret l993/94. RRV bedömer att årsredovisningen i allt väsent- ligt är rättvisande. 1 den förtär/pade anslagsframs[äl/ningen (FAF) föreslår RMV bl.a. att: — RMV:s rättspsykiatriska avdelningar skall få ge rättspsykiatrisk vård även efter den tidpunkt då den rättspsykiatriska undersökningen är av- slutad, — samtliga RMV:s avdelningar godkänns för vård av anhållna, häktade och intagna i kriminalvårdsanstalt, — den nuvarande rättspsykiatriska utredningsorganisationen med tre ut— redningsavdelningar inom RMV och tre entreprenörer bibehålls,
242
' — Sjukvårdshuvudmännens kostnadsansvar för den rättspsykiatriska vår- Prop. l994/95:100 den efter rättspsykiatrisk undersökning samt för anhållna, häktade och Bil. 6 intagna inom kriminalvården förtydligas, — tillståndet för det rättspsykiatriska ärendesystemet utvidgas — regeringen prövar om RMV:s verksamhet med rattfylleriundersök— ningar och drograttfylleriundersökningar bör vara uppdragsfinansiera— de. Vidare hemställer RMV om att verket tilldelas ett ramanslag på 235 600 000 kronor och en planeringsram (anslag och intäkter) på 314 650 000 kronor budgetåret l995/96.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
För planeringsperioden l995/96 — 1998 skall följande övergripande mål gälla för RMV: Den rättspsykiatriska undersökningsverksam- heten skall leverera beslutsunderlag av hög kvalitet till rättsväsendet. Underlaget skall lämnas inom lagstadgad tid. Vidare skall de rätts- medicinska, rättskemiska och rättsserologiska undersök- ningsverksamhetema medverka till att goda förutsättningar för rätts- säkerhet och effektivitet skapas inom rättsväsendet. RMV skall som ett led i samhällets brottsförebyggande verksamhet prioritera arbetet med att informera om de erfarenheter som vunnits inom de rätts- medicinska, rättskemiska och rättspsykiatriska verksamheterna. Verket skall vidare bedriva utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.
Resurser l995/96
Ramanslag 248 173 000 kronor Intäkter 55 000 000 kronor
Planeringsram
Anslag
l995/96 ' 1997 1998 248 173 000 kronor 165 115 000 kronor 165 115 000 kronor
Intäkter
l995/96 1997 1998 55 000 000 kronor 33 000 000 kronor 33 000 000 kronor
243
Resultatbedömning Prop. 1994/95: 100
Regeringen delar i allt väsentligt de bedömningar som RMV lämnat i sin BIL 6 årsredovisning m.m. och som redovisats tidigare. Regeringen kan sam- manfattningsvis konstatera att RMV:s samlade verksamhet under de tre första verksamhetsåren innebär att verket uppnått de mål som riksdagen lade fast i proposition (1990/91:120) om den rättspsykiatriska undersök- ningsverksamheten och proposition (1990/91:93) om rättsmedicinsk verksamhet m.m. Detta innebär enligt regeringens mening bl.a. att be- tydande kvalitets- och produktivitetsförbättringar har kunnat göras inom de verksamhetsområden som RMV har ansvar för.
RMV har i en bilaga till årsredovisningen lämnat uppgifter som be- lyser prestationskostnader vid olika enheter inom respektive verksam- hetsområde. Denna redovisning gör det möjligt för regeringen att jäm- föra produktionskostnadema vid verkets olika enheter. Regeringen vill framhålla att denna information har förbättrat budgetdialogen mellan regeringen och RMV. Företrädare för myndigheten har angett att redo- visningssystemet är under utveckling och att det därför finns vissa metodproblem som innebär att nuvarande styckkostnadsinfomiation kan innehålla mindre brister. Uppgifterna bör därför tolkas med försiktighet. Regeringen anser att RMV:s utvecklingsarbete med att ta fram relevant ekonomisk styrinforrnation är mycket angeläget.
Fördjupad prövning
Mot bakgrund av den fördjupade prövning som genomförts finner rege- ringen att de nuvarande övergripande målen för RMV:s verksamhet är relevanta och bör ligga fast även under nästa planeringsperiod 1995/96 — l998. Regeringens beslut om inriktning av de mer verksamhetsspecifika målen redovisas i detta avsnitt.
RMV skall vidareutveckla de instrument för uppföljning och ut- värdering som redan införts i verksamheten. Att ytterligare förfina tid- redovisningssystemet för att höja kvalitet och tillförlitlighet i de styck- kostnader som lämnas är en viktig uppgift.
Inom det rättpsvkiatriska verksamhetsområdet skall RMV — för att ytterligare höja säkerheten i undersökningsverksamheten — prioritera arbetet med att utveckla kvaliteten i rättspsykiatriska undersökningar och i & 7-undersökningar. Detta är enligt regeringens mening av central betydelse för att upprätthålla rättssäkerheten.
RMV:s uppgift inom det rättspsykiatriska området är att bedriva under- sökningverksamhet. En viktig uppgift i början av den kommande plane- ringsperioden blir att omstrukturera och anpassa vårdkapaciteten inom den rättspsykiatriska undersökningsorganisationen till det antal vårdplat- ser som behövs för att genomföra efterfrågade undersökningar.
244
Det finns behov av att förbättra förutsättningarna för forskning och Prop. 1994/95:100 utveckling särskilt inom det rättspsykiatriska området. Ett skäl till detta Bil. 6 år att det saknas tillräckliga kunskaper om bl.a. effekterna av rättspsykia- triska vårdinsatser. RMV har en viktig uppgift när det gäller att ge stöd till sådant forsknings- och utvecklingsarbete som är av betydelse för verksamheten. Detta innebär enligt regeringens mening att RMV även fortsättningsvis bör prioritera dessa insatser.
RMV skall inom det rättsmedicinska området organisera sina insatser så att uppdragsgivamas behov och önskemål tillgodoses väl. Detta skall ske inom ramen för tillgängliga resurser och gällande regelsystem. Verket skall vidare fortsätta att prioritera kvalitetssäkringsarbete och personal- och kompetensutveckling. En viktig uppgift är därvid att inten- sifiera rekryteringen av läkare så att antalet verksamma rättsläkare kan öka.
Inom det rättskemiska verksamhetsområdet skall RMV fortlöpande anpassa serviceutbudet till de krav som uppdragsgivarna ställer på verk- samheten. Kvalitetssäkringsarbetet bör prioriteras. Detta skall ske genom att särskilda delar av metodsortimentet ackrediteras enligt internationell standard.
RMV bör även fortsättningsvis delta i nationella och internationella kvalitetskontrollprogram.
RMV bör under den närmaste treårsperioden sträva efter att bibehålla korta handläggningstider för obduktionsärenden samt att ytterligare för- korta handläggningstidema för drograttfylleriärenden, missbruksärenden och yttranden. Vidare bör verksamheten fortlöpande effektiviseras gen- om t.ex. utnyttjande av ny teknik.
Rättsserologiska avdelningen skall under den kommande planerings- perioden sänka medianhandläggningstiden för faderskapsärendena till ca 30 dagar (med handläggningstid avses i detta sammanhang endast den tid som avdelningen kan påverka). Vidare skall taxoma för faderskaps- undersökningar i så stor utsträckning som möjligt hållas oförändrade. När det gäller rättsserologiska avdelningens verksamheter är målsätt- ningen att dessa skall ackrediteras.
Slutsatser — Rättspsykiatrisk vård
RMV har i sin FAF föreslagit att verket skall få ge rättspsykiatrisk vård vid de rättspsykiatriska avdelningarna även efter den tidpunkt då den rättspsykiatriska undersökningen är avslutad.
245
I propositionen (1990/91:58) om psykiatrisk tvångsvård m.m. framhålls Prop. 1994/95:100 att möjligheten att ge rättspsykiatrisk vård vid statlig undersökningsenhet Bil. 6 . bör begränsas till perioden när undersökning pågår. Denna princip fast- slogs också av riksdagen år 1991 (prop. 1990/91:58, bet 1990/91:SoU13, rskr. 1990/91:329). Regeringen anser att denna princip för ansvarsför- delning inom det rättspsykiatriska vårdområdet bör gälla även fortsätt- ningsvis. Detta innebär att de statliga undersökningsenhetema även i fortsättningen skall ha till uppgift att genomföra rättspsykiatriska under- sökningar och bedriva rättspsykiatrisk vård endast under den tid som undersökningarna pågår. Regeringen vill i detta sammanhang under- stryka sin principiella ståndpunkt att sjukvårdsverksamhet skall vara en landstingskommunal angelägenhet.
Regeringen anser vidare att det är väsentligt att den landstingskommu- nala psykiatrin fortsätter att utveckla sin kompetens och sina resurser när det gäller specialiserad psykiatrisk vård av psykiskt störda lagöver- trädare. Ett sätt att förbättra dessa förutsättningar är att all rättspsykia- trisk vård sker samlat inom landstingen. Därigenom ökar också förut- sättningarna för ett effektivt utvecklings- och forskningsarbete inom den psykiatriska vården.
— Rättspsykiatrins organisation
I förra årets budgetproposition angav regeringen att beslut om rätts- psykiatrins framtida organisation och dimensionering bör ske i den för- djupade prövningen av RMV:s verksamhet som genomförs under 1994. En viktig utgångspunkt för detta beslut består i en analys av de rätts- psykiatriska undersökningar och å 7-utredningar som lämnas av rätts- psykiatriska avdelningar och entreprenörer.
RMV föreslår i sin F AF att nuvarande rättspsykiatriska utredningsorga- nisation med tre utredningsavdelningar inom RMV och tre kommunala entreprenörer behålls. Verket framhåller vidare att de vårdplatser som inte används i utredningsverksamheten bör kunna ställas till sjukvårds- huvudmännens och kriminalvårdens förfogande genom uppdragsfinan- siering.
RMV redovisar i sin FAF att det inte finns några påvisbara kvalitets- skillnader i utredningsverksamheten mellan RMV:s rättspsykiatriska avdelningar och entreprenadenhetema. Vidare medför kombinationen av statliga och kommunala undersökningsenheter positiva effekter i form av konkurrensmöjligheter och erfarenhetsöverföring. De statliga undersök- ningsenhetema bidrar därvid med långvarig erfarenhet av rättspsykiatrisk utredningsverksamhet och entreprenörsenhetema bidrar med erfarenheter av kvalificerat omhändertagande när det gäller vård av psykiskt störda lagöverträdare.
246
' Regeringen delar RMV:s bedömning att den nuvarande organisationen Prop. l994/95:100 med statliga och kommunala undersökningsenheter fungerar väl och Bil. 6 motsvarar de intentioner som låg till grund för riksdagens beslut om den rättspsykiatriska undersökningsorganisationen år 1991. Vi anser att denna ordning med statliga enheter och entreprenörsenheter bör ligga fast även fortsättningsvis. Genom denna organisering av verksamheten skapas möjligheter till konkurrens och erfarenhetsöverföring samt till flexibilitet i resursutnyttjandet. Enligt vår bedömning finns det behov av att även fortsättningsvis ta i anspråk nuvarande statliga avdelningar och entreprenörsenheter för att genomföra efterfrågad undersökningsvolym.
När det gäller vårdplatskapacitet kan regeringen dock konstatera att genomförda effektiviseringar m.m. har medfört att knappt hälften av totalt ca 80 vårdplatser vid RMV:s egna utredningsenheter för närvaran- de används inom ramen för utredningsverksamheten. Med hänvisning till vad vi tidigare har anfört beträffande principer för ansvarsfördelning mellan staten och landstingen när det gäller rättspsykiatrisk vård, anser vi att den vårdpersonal och de lokaler som RMV inte behöver utnyttja för att utföra utredningsverksamhet så långt möjligt bör överföras till kommunala huvudmän som saknar kapacitet. Arbetet med att omstruk- turera den rättspsykiatriska undersökningsorganisationen skall inledas skyndsamt. Utgångspunkten för RMV:s planering bör vara att avveck- lingen skall vara avslutad den 31 december 1995.
— Ansvaret för rättspsykiatrisk vård efter rättspsykiatrisk undersökning
RMV har framhållit att det finns behov av att tydliggöra sjukvårds- huvudmännens ansvar efter genomförd rättspsykiatrisk undersökning. Skälet är att vissa undersökta som har genomgått rättspsykiatrisk under- sökning och som har behov av rättspsykiatrisk vård inte tillräckligt snabbt överförs till en enhet inom psykiatrin. Detta medför olägenheter för patienterna i form av försenad eller utebliven vård m.m. och för RMV i form av ökade kostnader. Detta gäller t.ex. i sådana fall då den undersökte bedöms ha en allvarlig psykisk störning och denne och/eller åklagare inte medger att vården påbörjas innan domen vunnit laga kraft. Vi vill i detta sammanhang betona att landstingen enligt hälso- och sjuk- vårdslagen (I982:763) och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) har ansvaret för att ge psykiatrisk vård till personer som är i behov av det. Personer som är färdigundersökta och som befinner sig på en statlig undersökningsenhet i avvaktan på vård utgör inget undantag.
Regeringen avser att lämna en proposition med förslag till ändringar i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och LRV under våren 1995. I detta sammanhang avser vi också att behandla frågan om hur sjukvårdshuvudmännens ansvar för vård och kostnader skall kunna för-
tydligas.
247
— RMV:s rättspsykiatriska ärenderegister Prop. l994/951100 RMV framhåller i sin FAF att det i dag inte finns tillräckliga kunskaper BIL 6 om effekterna av vård och behandling av psykiskt störda lagöverträdare. Enligt undersökningar inom området krävs bättre kunskaper om risken för återfall i brott samt om effekterna av olika behandlingar och terapi- former. Detta skulle kunna påskynda utvecklingen av bl.a. diagnostik och undersökningsverksamhet. Vidare skulle domstolarna på detta sätt kunna få ett säkrare underlag vid bedömning av påföljder. Enligt RMV:s mening skulle ett led i denna utveckling kunna vara att förbättra infor- mationstillgången i verkets datoriserade rättspsykiatriska ärenderegister. RMV har därför hemställt till regeringen om att tillståndet för ärende- registret bör utvidgas. Verkets hemställan innebär bl.a. att vissa uppgifter från den psykiatriska vården och från kriminalvården skall få föras in i det rättspsykiatriska ärenderegistret.
Regeringen anser att det är väsentligt att möjligheterna till forsknings- och utvecklingsarbete inom det rättspsykiatriska området förbättras. Vi anser att RMV under de tre första verksamhetsåren har tagit viktiga initiativ till att förbättra forsknings- och utvecklingsarbetet inom ett till vissa delar eftersatt område. Ökade möjligheter att föra in uppgifter i det rättspsykiatriska ärenderegistret kan vara en angelägen åtgärd för att förbättra möjligheterna till forsknings- och utvecklingsinsatser på områ- det.
Regeringen anser dock att RMV:s förslag innebär svåra avvägningar från integritetssynpunkt. RMV:s hemställan innebär att ytterst känsliga uppgifter om individens personliga förhållanden och psykiska hälsa m.m. skulle rymmas i verkets datoriserade ärenderegister. Vi anser — mot bakgrund av frågans rättsliga komplexitet och känsliga karaktär — att överväganden beträffande en utvidgning av RMV:s tillstånd att föra in uppgifter m.m. i ärenderegistret bör göras i en särskild utredning. Rege- ringen har därför för avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att över- väga vilka åtgärder som är angelägna att vidta med anledning av RMV:s framställningar. Den särskilda utredaren skall avrapportera uppdraget senast den I september 1995.
— Intäktsfinansiering av rattfylleriundersökningar och drograttfylleri- undersökningar
RMV har i sin FAF föreslagit att regeringen prövar om verksamheten med rattfylleriundersökningar och drograttfylleriundersökningar inom det rättskemiska området bör vara uppdragsfinansierad.
RMV genomför inom sina verksamhetsområden olika insatser som rik- tas till polisväsendet. Flertalet av dessa insatser sker i dag inom områden som finansieras genom RMV:s ramanslag. RMV utför — på uppdrag av Rikspolisstyrelsen — kontroller av urin eller blod från personer som är misstänkta för att vara påverkade av narkotika. Denna verksamhet är sedan den 1 juli 1993 intäktsfinansierad.
248
Enligt regeringens mening bör ytterligare erfarenheter avvaktas för att Prop. 1994/95:100 därigenom bättre kunna pröva om finansiering med intäkter bör omfatta Bil. 6 ytterligare rättskemisk verksamhet som utförs åt polisväsendet. Regering- en avser att återkomma till denna fråga då ytterligare underlag har er- hållits.
Mot bakgrund av vad som har redovisats i avsnitten Fördjupad pröv- ning och Slutsatser är målet för RMV att på 3,5 år nå de mål som rege- ringen formulerat och i övrigt genomföra de förändringar som utpekats i dessa avsnitt.
[ beräkningen av medel för budgetåret 1995/96 ingår — med hänsyn till det generella besparingskravet — en besparing på 5 miljoner kr.
Planeringsramen för perioden 1995/96 — 1998 har mot denna bakgrund beräknats till 699 403 000 kr. Av denna planeringsram avser 578 403 000 kr anslagsmedel och 121 000 000 kr intäkter.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen I. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom RMV:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad rege— ringen förordar i avsnitten Fördjupad prövning och Slutsatser, 2. till Rättsmedicinalverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram- anslag på 248 173 000 kronor.
249
F 8. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
l993/94 Utgift 12 918 939 l994/95 Anslag 15 680 000 1995/96 Förslag 31 574 000
varav 21 049 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har till uppgift att pröva frågor om disciplinansvar och behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal m.m. enligt lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjuk- vårdens område (disciplinpåföljdslagen).
Det övergripande målet för nämnden är att medverka till att stärka patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården inklusive tandvården och därigenom medverka till att sektorsmålet om en god hälso- och sjukvård samt en god tandvård för hela befolkningen uppnås. HSAN skall i an- mälda fall pröva hur hälso- och sjukvårdspersonalen har utövat sitt yrke och genom beslut om disciplinpåföljd eller återkallelse av legitimation m.m. ge sin bedömning av vad som är godtagbart eller inte inom hälso- och sjukvården samt tandvården.
[ sin enkla anslagsframställning konstaterar HSAN att antalet anmäl- ningar har ökat kraftigt. Prognosen för antalet anmälningar för budget- året 1993/94 har överträffats. På grund av den kraftiga ökningen av antalet anmälningar har antalet balanserade ärenden stigit till en oaccep- tabel nivå samtidigt som handläggningstiden har ökat något. Detta trots att antalet avgjorda ärenden ökat och kostnaden per ärende successivt sjunkit. Ärendeutvecklingen framgår av följande tabell.
Ärendeutveckling m.m. vid HSAN 1989/90 — 1993/94
89/90 90/91 91/92 92/93 93/94
Antal anmälningar ] 292 1 504 1 600 I 933 2 355 Antal avgjorda 1 514 1 567 1 813 1 962 2 027 ärenden
Antal balanserade 1 589 1 532 1 374 1 338 1 670 ärenden vid budget- årets utgång
Kostnaden (kr) per 7 269 8 922 8 434 7 640 7 147 ärende i fast pris juli 1994
Genomsnittlig — — — 7,75 8,1 handläggningstid i månader
HSAN räknar med att antalet anmälningar fortsätter att öka i ungefär samma takt som hittills, dvs. med cirka 20 % per år. För innevarande budgetår beräknas antalet anmälningar till 2 700; för hela budgetåret
Prop. l994/952100 Bil. 6
1995/96 till cirka 5 200. HSAN framhåller också att antalet anmälningar Prop. 1994/95:100 ökar efterfrågan på information och annan service. Bil. 6 Om handläggningstidema mot denna bakgrund skall kunna förkortas och övriga krav uppfyllas krävs, enligt HSAN, väsentligen ökade resur- ser. Nämnden menar att personalförstärkning vid nämndens kansli och på föredragandesidan är nödvändigt och därmed också ytterligare loka- ler. Även antalet sammanträden måste ökas. HSAN har beräknat medelsbehovet utifrån en styckkostnad per ärende på 7 000 kronor. Nämndens medelsbehov skulle med detta beräknings- sätt uppgå till 36 400 000 kronor.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94 — l995/96.
Resurser 1995/96
Ramanslag 31 574 000 kronor Beräknade avgiftsinkomster 105 000 kronor
Övrigt
HSAN skall vidta åtgärder för att effektivisera ärendehandlägg- ningen ytterligare samt vidta särskilda insatser i syfte att avarbeta ärendebalansen. HSAN skall nedbringa den genomsnittliga hand- läggningstiden för ärendena till en tid av högst sex månader under budgetåret l995/96.
Resultatbedömning
HSAN:s årsredovisning visar att HSAN avgjort fler ärenden än tidigare år. Verksamheten har effektiviserats genom en lägre kostnad per ärende och en handläggningstid som uppfyller de för budgetåret 1993/94 upp- ställda kraven på högst tio månader.
Regeringen konstaterar emellertid att handläggningstiden har stigit från 7,75 månader för budgetåret 1992/93 till 8,1 månader för budgetåret l993/94. Regeringen delar vidare HSAN:s bedömning att ärendebalansen ökat till en omfattning som inte är acceptabel.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
251
Slutsatser Prop. 1 994/95 : 1 00 Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetpropo- BIL 6 sition bör gälla även för budgetåret 1995/96. HSAN skall således vinn- lägga sig om en snabb och effektiv handläggning av anmälda fall och under budgetåret 1995/96 nedbringa den genomsnittliga handläggnings- tiden för ärendena till en tid som understiger sex månader. Pågående insatser för en effektivare handläggning av nämndens ärenden skall ock- så vidmakthållas.
HSAN har framhållit att antalet anmälningar förväntas öka med cirka 20 % per år och budgetåret l995/96 uppgå till cirka 5 200. Regeringen godtar denna bedömning.
Regeringen anser att den av HSAN redovisade ärendebalansen och den ökade handläggningstiden främst beror på den kraftiga ökningen av antalet anmälningar, men även på att HSAN:s inre effektivitet skulle kunna förbättras.
Mot denna bakgrund anser regeringen det mycket viktigt att HSAN effektiviserar ärendehandläggningen ytterligare. Därvid kommer frågor om HSAN:s kompetens i förgrunden. Regeringen vill påpeka att det ankommer på HSAN att göra de överväganden och svara för de åtgärder som är nödvändiga för att bl.a. förbättra organisationens struktur och höja kompetensen. Regeringen anser vidare att särskilda insatser under budgetåret 1995/96 måste vidtas i syfte att avarbeta ärendebalansen. Regeringen föreslår därför att medelsnivån räknas upp med 7,6 miljoner kronor varav 5,6 miljoner kronor för att finansiera behovet av ytterligare handläggare, medicinskt sakkunniga och ställföreträdande ordförande på heltid, utökade lokaler och kostnader i samband med ller sammanträden. Engångsvis beräknas 2 miljoner kronor för särskilda insatser under bud- getåret 1995/% i syfte att avarbeta ärendebalansen. Användningen och resultatet av de engångsvis beräknade medlen skall redovisas särskilt i årsredovisningen för budgetåret 1995/96.
Regeringen bedömer att beräknade medel möjliggör för HSAN att till- föra verksamheten ökad kompetens och säkra att handläggningstidema förkortas trots det ökade antalet ärenden. Även ärendebalansen bör kunna avarbetas i betydande utsträckning.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 31 574 000 kronor.
252
F 9. Statens institut för psykosocial miljömedicin Prop. 1994/95:100
1993/94 Utgift 6 505 929 B”" 6 1994/95 Anslag 7 474 000 1995/96 Förslag 15 099 000
varav 10 066 000 beräknat för juli 1995 _juni 1996
Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) är en självständig forskningsmyndighet med nära samarbete med Karolinska Institutets sek- tion för stressforskning.
IPM bedriver även en omfattande extern forskningsverksamhet som finansieras genom bidragsintäkter. Under budgetåret 1993/94 uppgick dessa intäkter till 6,9 miljoner kronor.
De övergripande målen för myndigheten är att utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt ut- bildning, dokumentation och information.
IPM har i sin förenklade anslagsframställning hemställt om att få ut- öka sin verksamhet med ytterligare två enheter, enheten för psykosocial behandlingsforskning och enheten för informationsteknologi och hälsa, samt om utbyggnad av arbetslokaler och hyresmedel för dessa.
IPM har i sin årsredovisning redovisat de olika verksamhetsområdena. Följande mål har lagts fast: IPM:s forskningsverksamhet skall vara prak- tiskt tillämpbar inom social-, hälsovårds- och arbetsmarknadsområdena. Teoribildning och metoder för vetenskaplig forskning inom dessa verk- samhetsområden skall utvecklas och forskningen skall vidare även ange vad i dessa miljöer som behöver ändras. Genom informations- och ut- bildningsinsatser skall institutet bidra till att dess forskningsresultat och kunskaper sprids och kommer till praktisk användning.
RRV:s revisionsberättelse innehåller vissa invändningar mot IPM:s årsredovisning. De invändningar som RRV har är framför allt brister i de finansiella dokumenten. Som helhet finner dock RRV att resultatredo- visningen ger en bra bild av IPM:s verksamheter. De övergripande målen är preciserade. men verksamhetsmålen är inte kvantifierade.
l anslagssparande har IPM redovisat 0.5 miljoner kronor.
lx) 'Jl La)
Regeringens överväganden Prop. l994/952100 Bil. 6
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden l993/94 — 1995/% bör ligga fast och utsträcks även till 1997.
Resurser l995/96
Ramanslag 15 099 000 kronor Beräknade avgiftsinkomster 325 000 kronor
Resultatbedömning och slutsatser
lPM har i sin första årsredovisning lämnat en god och informativ bild av sin verksamhet. Verksamhetsmål, som är kopplade till de övergripande målen, finns för varje verksamhetsområde. Det vore av intresse att verk- samhetsmålen framöver var mer kvantifierade. Vidare är det viktigt att påpeka att det är relativt svårt att göra en resultatanalys för ett budgetår i taget då institutet bedriver en långsiktig verksamhet. De två senast tillkomna enheterna, enheten för invandrarmiljö och hälsa och enheten för suicidforskning och prevention har inrättats så nyligen att det i dag är för tidigt att se ett direkt resultat av IPM:s forskningsverksamhet inom dessa områden. Vidare anser regeringen att det vore önskvärt att kunna särskilja mellan den forskningsverksamhet som bedrivs inom institutets anslagsfinansierade verksamhet och den forskning som bedrivs genom externa forskningsbidrag.
Regeringen finner IPM:s verksamhet vara av hög kvalitet och sam- hällsrelevans. vilket bevisas av att efterfrågan på IPM:s projekt och med- verkan är stor.
Regeringen anser att det med tanke på den nuvarande samhällsutveck- lingen med hög arbetslöshet och snabb omstrukturering av näringsliv och offentlig förvaltning bör inrättas ytterligare en enhet vid IPM. enheten för psykosocial behandlingsforskning. Regeringen beräknar kostnaden för denna enhet till sammanlagt 2 750 000 kronor.
Regeringen anser att en enhet för infomiationsteknologi och hälsa inte skall inrättas då sådan verksamhet i princip ligger utanför institutets verksamhetsområde.
En besparing på 100 000 kronor läggs på myndighetsanslaget. Efter- som lPM är en liten forskningsmyndighet skulle en större besparing vara mycket kännbar.
254
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen BIL 6
till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 15 099 000 kronor.
F 10. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik
l993/94 Utgift 13 571 072 l994/95 Anslag 15 540 000 l995/96 Förslag 29 135 000 -
varav 19 423 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) har till uppgift att för hela landet utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder ur medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. SBU skall därmed medverka till att givna resurser inom hälso- och sjukvården utnyttjas rationellt för att sjukvårdshuvudmännen skall kunna få ut bästa och mesta möjliga hälso- och sjukvård inom givna ekonomiska ramer med hänsyn till aktuell vetenskaplig kunskap och beprövad praxis.
SBU inledde sin verksamhet som självständig myndighet den 1 juli 1992 och har nu som sådan lämnat en årsredovisning för sitt andra verk- samhetsår. Årsredovisningen är rättvisande och har utvecklats betydligt sedan föregående år. Resultatmodellen har utvecklats i samråd med Riksrevisionsverket parallellt med att en kontoplan utarbetades.
Projekten löper under flera år. Det reella projektarbetet följs av en kunskapsspridningsfas. Först ytterligare någon tid därefter kan en slutlig bedömning ske av vilka effekter SBU:s verksamhet har fått vad gäller praktisk tillämpning och samhällsekonomiska konsekvenser.
Årsredovisningen ger en god bild av pågående och avslutade projekt, publicerade rapporter och andra informationsinsatser. Det nya redovis- ningssystemet gör det möjligt att följa kostnaden för respektive projekt. På sikt bör det därför bli möjligt att även göra effektbedömningar.
SBU har i sin anslagsframställning begärt ökade resurser för att konso- lidera verksamheten bl.a. genom kraftfullare och mer resurskrävande administration och ledning av projekten. Resurser har också äskats för investeringar i ny informationsteknologi, marknadsföringsaktiviteter och för att utveckla interaktiva videoprogram på CD-rom. Vidare har SBU beräknat ökade kostnader för att arvodera insatser från experter som en följd av nya finansieringssystemen inom den kommunala sektorn och ökade översättningskostnader.
SBU har också hemställt om att få söka och disponera forsknings- anslag och andra extema bidrag för särskilda projekt samt att få ta ut avgifter för publikationer, kurser och seminarier.
IJ 'Jl Ul
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Bil. 6
Sammanfattning
Övergripande mål
Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik skall verka för ett rationellt utnyttjande av givna resurser inom hälso- och sjuk- vården genom att utvärdera befintlig och ny medicinsk metodik.
Beredningens arbete skall vara inriktat på utvärdering i vid mening och belysa de samlade medicinska, ekonomiska, sociala och etiska konsekvenserna av såväl etablerade som nya metoder. Områden där den medicinska metodiken är kontroversiell, möjligen skadlig, har långtgående sociala och etiska komplikationer eller är underutnyttjad skall därvid prioriteras.
Beredningen skall utarbeta och sprida kunskapsöversikter baserade på tillgänglig vetenskaplig litteratur i syfte att höja vårdens kvalitet. De rapporter som tas fram skall ha hög vetenskaplig kvalitet och vara sammanställda på ett enkelt och överskådligt sätt.
Resurser 1995/96
Ramanslag 29,1 miljoner kronor
Resultatbedömning
Att utvärdera medicinsk metodik är en verksamhet med betydande ut- vecklingspotential och är ett strategiskt styrmedel för den svenska sjuk- vården. En förutsättning för att verksamheten skall fungera som ett styr- medel är att den följs upp och att resultaten utvärderas. SBU har en ambitiös egen uppföljning och utvärdering. Verksamheten utvärderas också genom särskilda studier av oberoende granskare. *
SBU prioriterar projekt med omfattande konsekvenser för enskilda per- soners hälsa och livsvillkor och som genom kvalitetsförbättringar också har stora besparingspotentialer ur samhällsekonomisk synpunkt. Rutiner och praxis har också förändrats inom flera av de områden där SBU läm- nat rekommendationer baserade på vetenskapliga kunskapssynteser.
Behandling av om i ryggen är ett exempel där SBU:s insatser har lett till såväl förändringar i sjukskrivningsrutiner som ett bättre omhänder- tagande av patienter. Detta är också ett exempel på ett verksamhetsom- råde där uppföljning och utvärdering av resultaten lett till att SBU plane- rar ytterligare insatser. De möjliga samhällsekonomiska besparingarna inom detta område skulle kunna uppgå till betydande belopp om aktuella kunskaper tillämpades genomgående.
Exempel på andra områden med stora förväntade samhällsekonomiska Prop. l994/952100 effekter, 50 — 100 miljoner kronor, är behandling av slaganfall, gastro— Bil. 6 skopi och hypertoni. Genom pågående uppföljningar och utvärderingar kommer så småningom utfallet inom dessa områden att kunna redovisas. För att nå målen för SBU:s verksamhet är det av största vikt att in- formationen om beredningens verksamhet och resultatet av denna sprids och kommer till praktisk användning, främst hos sjukvårdshuvudmännen. Om detta kan ske är möjligheterna till samhällsekonomiska besparingar genom SBU:s verksamhet mycket goda.
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer och övergripande mål för SBU:s verk- samhet som tidigare lagts fast i princip bör gälla även för budgetåret l995/96. inom ramen för dessa föreslås dock vissa förändringar inför budgetåret l995/96.
Sjukvårdshuvudmännens möjligheter att ta tillvara och omsätta kun- skaperna i det reella hälso- och sjukvårdsarbetet är av avgörande bety- delse för effekterna av SBU:s verksamhet. Det är också främst de som kan tillgodogöra sig de besparingar som SBU:s verksamhet visar är möjliga. Sjukvårdshuvudmännens förutsättningar att implementera mäng- den ny kunskap bör därför också övervägas vid bedömningen av SBU:s resurstilldelning. Det torde även vara ett incitament för sjukvårdshuvud- männen att ta tillvara de kunskaper som SBU:s verksamhet genererar om de bidrar till finansieringen.
Efter överläggningar mellan representanter för staten och sjukvårds- huvudmännen har en överenskommelse träffats om att 5 miljoner kronor skall avsättas som delfinansiering av SBU:s verksamhet. Parterna är också överens om att det är angeläget att hälso- och sjukvårdspersonal bidrar med sitt expenstöd till olika statliga organs verksamhet, bl.a. SBU:s. Parterna har därför också enats om att en del av beloppet för särskilt bidrag till hälso- och sjukvård inbegriper ersättning för sjuk— vårdshuvudmännens kostnader i samband med att deras personal deltar i sådana aktiviteter.
[ enlighet med riksdagens beslut (prop. 1993/94218, bet. l993/94:80U28, rskr. l993/942396) har 6 000 000 kronor beräknats under ramanslaget för att utvärdera behandlingsmetoder inom psykiatrin. Medlen har förts över från femte huvudtitelns anslag C 8. Bidrag inom psykiatriområdet.
Regeringen anser att SBU bör få söka och disponera forskningsbidrag och andra externa bidrag för sin verksamhet.
] beräkningen av medel för budgetåret l995/96 ingår — med hänsyn till det generella besparingskravet — en besparing på 822 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik för bud- getåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 29 135 000 kronor.
17 Riksdagen 1994195. [saml. Nr 100. Bilaga 0 257
F 11. Barnombudsmannen PrOp. l994/95:100 1993/94 Utgift 5 755 960 B"" 6 1994/95 Anslag 7 708 000 1995/96 Förslag 11 604 000
varav 7 736 000 beräknat förjuli l995—juni l996
Barnombudsmannen (BO) är central förvaltningsmyndighet med upp- gift att bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen.
Det övergripande målet för BO är att bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen. Ombudsmannen skall därvid särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter.
BO har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i verksamhetsgrenarna l. Barns uppväxtvillkor och lekmiljö, 2. Ungdomars uppväxtvillkor och fritid, 3. Psykosociala frågor och 4. Barnsäkerhet och samhällsplanering. För dessa verksam- hetsgrenar har följande mål lagts fast:
Verksamhetsgren ]: Barns uppväxtvillkor och lekmiljö — Att följa samhällets verksamheter som riktas till barn och beskriva konsekvenser av förändringar och utveckla lagstiftnings- och/eller ad— ministrativa modeller för hur barnets rätt till goda livsvillkor och ökat inflytande kan garanteras. — Att följa och uppmärksamma barns villkor i samhället och bevaka utvecklingen inom barnomsorg, skola, fritidsverksamheter och visa på skillnader för barn och ungdomar i olika samhällsgrupper och i olika livssituationer.
Verksamhetsgren 2: Ungdomars uppväxtvillkor och fritid — Att följa samhällets verksamheter som riktas till ungdomar och be- skriva konsekvenser av förändringar och utveckla lagstiftnings- och/eller administrativa modeller för hur ungdomars rätt till goda livsvillkor, ökat medinfiytande och medbestämmande kan garanteras.
— Att samordna ett nationellt arbete i mobbningsfrågor. — Att följa ungdomars egen tillgång till massmedia, medverkan i media och medias inflytande på ungdomar vad gäller skadliga skildringar med våld m.m.
Verksamhetsgren 3: Psykosociala frågor
—Att lyfta fram och förtydliga samhällets ansvar när det gäller att före- bygga, identifiera, rapportera. remittera. undersöka, behandla, skydda eller ingripa rättsligt när barn eller ungdom utsätts för misshandel och/eller övergrepp eller annan skada. Föreslå lagändringar vad gäller socialtjänsten, föräldrabalken osv. via t.ex. remisser, särskilda skrivelser, förslag till kommittéer.
— Att för fiyktingbam/asylsökande barn och unga gå igenom det regel- Prop. l994/95:100 verk och den lagstiftning som gäller och få en överensstämmelse i enlig- Bil. 6 het med intentionerna i FN:s barnkonvention. Gömda barn och barn som kommer ensamma skall särskilt prioriteras. — Att arbeta med enskilda kontakter när barn och unga själva hör av sig till BO via BO:s 020-nummer. - Att lyfta fram och värna om barnhälsovårdens och skolhälsovårdens möjlighet och betydelse för att identifiera, remittera och stödja barn och ungdomar med problem.
Verksamhetsgren 4: Barnsäkerhet och samhällsplanering — Att samordna det förebyggande arbetet vad gäller barns och ungas säkerhet bl.a. genom att upprätthålla och utveckla kontaktnät inom säker- hetsområdet. — Att följa och bevaka utveckling inom samhällsplaneringen och dess effekter på barns och ungas liv, att utveckla former för barns och ungas delaktighet i samhällsplaneringen och samordna strategier för att nå barn och ungdomar angående risker för olycksfall i trafiken, bostadsområdet. bostaden, skolan, arbetslivet och i olika fritidsverksamheter. — Att följa och bevaka miljö- och hälsoskyddsfrågor, vad gäller barn och unga samt bevaka lagstiftning i fråga om rättstillämpning vid olycksfall bland barn och unga.
För budgetåret l993/94 har BO ett anslagssparande på 741 000 kr. Samtliga tjänster har inte varit tillsatta under budgetåret.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden l993/94 — l994/95 bör ligga fast och utsträckas till att omfatta även l995/96.
Resurser l995/96 Ramanslag ] 1 604 000 kronor
Res ul tatbedömnin g
BO:s årsredovisning ger god överblick över ombudsmannens verksam- hetsområde. Målen för BO:s verksamhet är uppfyllda på rimlig nivå.
259
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte haft några Prop. 1994/952100 invändningar i revisionsberättelsen avseende BO utan bedömer att den 1 Bil. 6 allt väsentligt är rättvisande.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1993/94 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
] beräkningen av medel för budgetåret 1995/96 ingår — med hänsyn till det generella besparingskravet — en besparing på 383 000 kr. Medelsbe- hovet beräknas till 11 604 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Barnombudsmannen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 604 000 kronor.
F 12. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor
1993/94 Utgift 5 819 308 l994/95 Anslag 6 113 000 l995/96 Förslag 8 961 000
varav 5 974 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NlA) är central för- valtningsmyndighet med ansvar för information, tillsyn och kontroll i frågor rörande internationella adoptioner.
Nämnden ansvarar för frågor enligt förordningen (l976z834) om pröv- ning av utländska beslut om adoption samt frågor om auktorisation av organisationer enligt lagen (l979z552) om internationell adoptionshjälp. NlA beslutar också om fördelning av statsbidrag till sådana organisa- tioner samt fastställer årligen genomsnittskostnader att ligga till grund för beräkning av bidrag vid adoption av utländska barn.
Socialnämndema skall enligt socialtjänstlagen(1980:620) inhämta yttrande från NlA om det avsedda förmedlingssättet är tillförlitligt när det är fråga om adoption av ett utländskt barn utan medverkan av aukto- riserad organisation.
De övergripande målen för NlA är att underlätta adoption i Sverige av utländska barn. NlA skall därvid sträva efter att adoptioner sker till bamets bästa och i enlighet med gällande lagstiftning i barnets ur- sprungsland och i Sverige.
Regeringen tillkallade i maj 1992. på initiativ av NlA, en särskild utredare för att göra en översyn av verksamheten med internationella adoptioner (Adoptionslagstiftningsutredningen, S 1992:08). lnom ratnen för denna översyn prövas NlA:s roll i adoptionsverksamheten. Utred- ningens betänkande lnternationclla adoptionsfrågor; 1993 års Haagkon- vention m.m. skall remissbehandlas.
"260
Il'
NlA har i' sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovis- Prop. l994/95:100 ningen redovisat verksamheten i verksamhetsgrenarna l. Auktorisation Bil. 6 och tillsyn, 2. Förmedlingssätt vid enskild/privat adoption, 3. Prövning av utländska adoptionsbeslut, 4. Adoptionskostnademas utveckling, 5. lntemationellutveckling inom adoptionsområdet samt 6. Informations- verksamhet. För dessa verksamhetsgrenar har följande mål lagts fast:
Verksamhetsgren I-3: NlA skall genom auktorisation av adoptionsorga- nisationer, tillsyn och yttrande över förmedlingssättets tillförlitlighet upprätthålla och stödja verksamheten med internationella adoptioner på hög etisk nivå.
Verksamhetsgren 4: NlA skall verka för att kostnaderna för adoptioner hålls nere.
Verksamhetsgren 5: NlA skall fortsätta att ge ökad tyngd åt arbetet med att följa den internationella utvecklingen på sitt område i syfte att upprätthålla och öka kunskaperna om adoptioner av utländska barn.
Verksamhetsgren 6: NlA skall fortsätta med den ökade informationen till berörda samhällsorgan om regler för och innehåll i adoptionsverk- samheten.
I fråga om verksamhetsgren 4. Adoptionskostnademas utveckling på— talar NlA att det för nämnden saknas stöd i tillämpliga regelsystem för att nå målet att hålla kostnaderna för adoptionema nere.
För budgetåret 1993/94 har NlA redovisat ett anslagssparande på 136 410 kr.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. ] sin enkla anslagsframställning för inte NlA fram några frågor be- träffande ändrad inriktning av nämndens verksamhet. NlA påtalar dock att en tillämpning i Sverige av Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid lntemationell adoption kan leda till att nämndens resurs- behov ökar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande mål som gäller för perioden 1992/93 — 1994/95 och som enligt regeringsbeslut den 10 juni 1993 utsträckts till att omfatta även budgetåret 1995/96 ligger fast.
Resurser 1995/96
Ramanslag 8,9 miljoner kronor
Resultatbedömning Prop. l 994/952100
De resultat som NlA redovisar för sin verksamhet är tillfredsställande. BIL 6 NlA:s årsredovisning visar att arbetet bedrivs med sådan inriktning och på sådant sätt att de uppsatta målen har nåtts eller har förutsättningar att nås. Resultaten visar god produktivitet. Regeringen konstaterar att NlA arbetar med att utveckla resultatredovisningen och ser positivt på att nämnden i år jämfört med föregående årsredovisning lämnar en mer utförlig återrapportering av utfallet i verksamheten i förhållande till de resultatkrav som lagts fast i regleringsbrev.
l avvaktan på beredningen av Adoptionslagstiftningsutredningens be- tänkande anser regeringen att den nuvarande inriktningen på nämndens verksamhet bör ligga fast.
Den ekonomiska rapportering som upprättats är tillfredsställande. Re- geringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar vid gransk- ning av årsredovisningen utan bedömer att den i allt väsentligt är rätt- visande.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/%.
[ beräkningen av medel för budgetåret 1995/96 ingår — med hänsyn till det generella besparingskravet — en besparing på 224 000 kr. Medelsbe- hovet för NlA:s verksamhet och för bidrag till auktoriserade adoptions- organisationer för internationell adoptionshjälp beräknas till 8 961 000 kr, varav 2 374 000 kr avser bidrag till de auktoriserade orga- nisationema.
NlA bör under budgetåret l995/96 få disponera en låneram i Riks- gäldskontoret på 250 000 kr för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Förslag till riksdagsbelut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor för budgetåret 1995/% anvisar ett ramanslag på 8 961 000 kronor.
F 13. Nämnden för vårdartjänst
1993/94 Utgift 8 126 840 l994/95 Anslag 8 856 000 l995/96 Förslag 12 642 000
varav 8 428 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
Nämnden för vårdartjänst (NV) är en central myndighet med uppgift att administrera statsbidrag till vårdartjänst samt till verksamheten med särskilda omvårdnadsinsatser i anslutning till riksgymnasium för rörelse- hindrade. Dessutom disponerar nämnden vissa medel från åttonde
"huvudtiteln, anslaget B 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folk- Prop. 1994/951100 bildningen. Nämnden bistår med kansliresurser den särskilda nämnd, Bil. 6 Nämnden för Rh-anpassad utbildning, som skall avgöra frågor om in- tagning till speciellt anpassad gymnasial utbildning. lnom NV:s anslags- ram ingår också medel till informations- och utvecklingsarbete. NV:s arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1988:1126) med instruktion för Nämnden för vårdartjänst.
NV:s övergripande mål är att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för unga och vuxna personer med funktionshinder samt att administrera och utveckla olika stöd som behövs i och omkring studie- situationen i olika utbildningssammanhang.
NV har inkommit med enkel anslagsframställning för budgetåret 1995/96.
Budgetåret 1993/94 är det första året NV har lämnat årsredovisning. 1 sin årsredovisning redovisar NV verksamheten i verksamhetsgrenarna vårdartjänst, omvårdnadsinsatser i anslutning till riksgymnasium för rörelsehindrade samt bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbild- ningen. Kostnaderna för de två förstnämnda grenarna belastar Socialde- partementets huvudtitel och verksamhetsmålen för dessa redovisas under anslaget D 4. Statsbidrag till vårdartjänst m.m. 1 regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 gavs NV av redovisningstekniska skäl emellertid dispens från kraven i 5 och 9 55 förordningen ( 1993:134) om myndig- heternas årsredovisning och anslagsframställning. Årsredovisningen inne- håller sålunda inte någon fullständig resultatredovisning för de olika verksamhetsgrenarna och NV redovisar inte heller hur förvaltningskost- naderna fördelat sig på respektive verksamhetsgren.
Av årsredovisningen framgår att NV:s anslagssparande vad beträffar myndighetens förvaltningsanslag för budgetåret 1993/94 uppgått till ca 495 000 kronor.
Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. 1 en revisionsrapport har RRV dock påpekat att NV har vissa brister i sin ekonomiadministrativa kompetens.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94 — 1995/96 bör ligga fast även för det förlängda budgetåret 1995/96.
Resurser 1995/96 Ramanslag 12 642 000 kronor
Resultatbedömning Prop. 1994/95:100
. . . . Bil. 6 Regeringen anser att det av årsredovrsningen och anslagsframställningen
framgår att NV:s verksamhet bedrivs med sådan inriktning och på ett sådant sätt att det övergripande målet med verksamheten uppnåtts. Vidare gör regeringen bedömningen att de resultat som NV redovisar för de två verksamhetsgrenarna i sin årsredovisning är tillfredsställande.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende NV. Regeringen instämmer dock i RRV:s påpekande att NV bör förstärka sin ekonomiadministrativa kompetens.
Regeringen har för avsikt att under våren 1995 ge NV myndighets- specifika direktiv inför den fördjupade prövningen avseende treårsperio- den 1997-1999. 1 avvaktan på dessa direktiv bör NV under budgetåret 1995/96 ingående följa vilka effekter de uppföljnings- och redovisnings- system för vårdartjänsten och omvårdnadsverksamheten som utvecklats under budgetåret 1993/94 och innevarande budgetår haft för möjligheter- na att jämföra de olika huvudmännens verksamheter vad gäller omfatt— ning och kvalitet i förhållande till använda resurser.
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast för NV:s verksamhet i den fördjupade prövningen för treårsperioden 1993/94 — 1995/96 bör ligga fast även för det förlängda budgetåret 1995/96.
[ beräkningen av medel för budgetåret 1995/96 ingår — med hänsyn till det generella besparingskravet — en besparing på 178 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Nämnden för vårdartjänst för budgetåret l995/96 anvisar ett ram- anslag på 12 642 000 kronor.
F 14. Handikappombudsmannen
1994/95 Anslag 8 374 000 l995/96 Förslag l l 55l 000 varav 7 700 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
Handikappombudsmannen är central förvaltningsmyndighet med upp- gift att bevaka frågor som angår funktionshindrade personers rättigheter och intressen. Handikappombudsmannens verksamhet framgår av förord- ningen ( 1994:949 ) med instruktion för Handikappombudsmannen.
Det övergripande målet för Handikappombudsmannens verksamhet är enligt lagen ( 1994:749 ) om Handikappombudsmannen att bevaka frågor som angår funktionshindrade personers rättigheter och intressen samt att verka för att de övergripande målen för handikappolitiken uppnås.
Handikappombudsmannen inrättades den 1 juli 1994 samtidigt som Statens handikappråd upphörde som statlig myndighet. Riktlinjema för
""Handikappombudsmannens verksamhet drogs upp i propositionen om Prop. l994/95:100 Handikappombudsmannen, vilken godkänts av riksdagen (prop. Bil. 6 1993/94:219, bet. l993/94:80U27. rskr. 1993/94397), liksom dimensio- neringen och kostnaderna för verksamheten.
1 sin enkla anslagsframställning anger Handikappombudsmannen att myndigheten har en primär uppgift i att sprida kunskap om FN:s stan- dardregler för funktionshindrade.
Handikappombudsmannen anför att det behövs ytterligare anpassning av myndighetens lokaler så att de blir tillgängliga för personer med funktionshinder. Handikappombudsmannen begär sammanlagt 300 000 kronor för en sådan anpassning.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Handikappombudsmannen har enligt lagen (l994:749) om Handi- kappombudsmannen att bevaka frågor som angår funktionshindrade personers rättigheter och intressen samt att verka för att de över- gripande målen för handikappolitiken uppnås.
Resurser l995/96 Ramanslag 11 551 000 kronor
Slutsatser
Handikappombudsmannens anslagsframställning, som har gjorts efter endast en månads verksamhet, visar att arbetet lagts upp efter de rikt- linjer som dragits upp i den nämnda propositionen och i enlighet med lag och förordning om Handikappombudsmannen. Regeringen konstate- rar att inriktningen ligger i linje med målen för handikappolitiken.
l beräkningen av medel för budgetåret l995/96 ingår — med hänsyn till det generella besparingskravet — en besparing på 163 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Handikappombudsmannen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 551 000 kronor.
F 15-16. Statens institutionsstyrelse Prop. 1994/95:100 Bil. 6 Statens institutionsstyrelse (818) har ansvaret för planering, ledning och drift av de särskilda ungdomshemmen och av vissa institutioner för vård enligt lagen (l988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).
Det övergripande målet för institutionsstyrelsen är att svara för att alla som behöver vård vid ett särskilt ungdomshem eller LVM-hem skall kunna beredas vård av god kvalitet.
SiS skall också i samarbete med kommuner och landsting verka för ett vårdutbud som, med beaktande av närhetsprincipen, är differentierat utifrån individuella vårdbehov.
Statens institutionsstyrelse har lämnat en årsredovisning för budgetåret 1993/94. SiS har för räkenskapsåret dispens från kravet på resultatredo- visning.
Statens institutionsstyrelse har i sin enkla anslagsframställning för budgetåret l995/96 redovisat att första verksamhetsåret präglats av inten- siva insatser för att sammanfoga de ca 60 institutionerna — var och en med sin kultur och historia — och huvudkontoret till en myndighet. Under verksamhetsåret har ett ekonomiadministrativt system för redovis- ning och uppföljning av ekonomin installerats. Samtliga institutioner har kopplats samman i ett nätverk, knutet till en centraldatafunktion vid huvudkontoret.
Kraven på huvudkontoret har dock, enligt SiS, visat sig vara större än vad som förutsågs när myndighetens organisation planerades. Riks- revisionsverket har i sin revisionsrapport avseende årsredovisningen för räkenskapsåret l993/94 invänt att redovisningen i väsentliga avseenden inte är tillförlitlig.
lnstitutionsstyrelsen har även påvisat svårigheter att med nuvarande verksamhet uppfylla kravet på en individuellt differentierad vård. För att uppfylla detta har en strukturomvandling av verksamheten påbörjats. ldag råder t.ex. stora regionala skillnader mellan tillgång och efterfrågan på platser. Vidare finns brist på akut- och avgiftningsplatser för kvinnor samt på akut- och utredningsplatser för ungdomar. Utbyggnaden på ung- domssidan kommer att finansieras genom omdisponering av befintliga resurser.
I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen om ändrat huvudmannaskap uttalade riksdagen att institutionernas verksamhet till ca 60 procent skulle finansieras med vårdavgifter från kommunerna. Resterande del finansieras via ett ramanslag för vårdverksamheten. Sam- tidigt får avgiftsnivån inte avvika allt för mycket från riksgenomsnittet för liknande institutioner som drivs av andra huvudmän. Kommunerna är idag ytterst kostnadsmedvetna. En allt för hög avgiftsnivå skulle leda till mindre efterfrågan och därmed lägre avgiftsintäkter.
lnstitutionsstyrelsen redovisar också ett mycket stort behov av kompe- tensutveckling hos personalen på institutionerna. En stor andel av be- handlingsassistentema saknar idag adekvat grundutbildning. Till SiS har på försök knutits Institutet för kunskapsutveckling inom missbrukar- vården (1KM) som ligger under Socialstyrelsen. lKM kommer bl.a. att biträda SiS när det gäller personalutbildning och kunskapsutveckling.
Ett dokumentations- och utvärderingssystem är under uppbyggnad, Prop. l994/95:100 likaså har ett forskningsprogram utarbetats. Bil. 6
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Statens institutionsstyrelse skall svara för att alla som behöver vård vid ett särskilt ungdomshem eller ett LVM-hem skall kunna beredas vård av god kvalitet.
Statens institutionsstyrelse skall vidare, i samarbete med kommu- ner och landsting, verka för ett vårdutbud som med beaktande av närhetsprincipen är differentierat utifrån individuella vårdbehov.
Resurser l995/96
Central förvaltning Ramanslag 34,3 miljoner kronor
Vårdverksamhet Ramanslag 720,0 miloner kronor
Övrigt
lnstitutionsstyrelsen bör vidareutveckla och effektivisera sina upp- följnings- och redovisningssystem.
Resultatbedömning och slutsatser
Regeringen anser att det av redovisningen i den enkla anslagsframställ- ningen framgår att verksamheten vid Statens institutionsstyrelse är syn- nerligen omvärldsberoende och svårplanerad. Det ställs därför stora krav på en löpande och effektiv uppföljning av kostnader, vård, presta- tioner och resultat. Sambanden mellan vårdresultat och ekonomiska in- satser måste tydliggöras. Mot denna bakgrund är en förstärkning av främst ekonomiadministrationen nödvändig.
Vad gäller de av RRV påtalade bristerna inom bl.a. redovisningsom- rådet har 818 påbörjat att åtgärda dessa i enlighet med RRV:s krav.
Mot bakgrund av RRV:s invändningar mot 818 redovisning har rege- ringen för avsikt att senare överväga lämpligheten av nuvarande anslags- konstruktion med skilda anslag för vårdverksamheten och den centrala förvaltningen.
Under året har 518 redovisat en plan för forskning, verksamhetåutveck- ling, personalutbildning och kvalitetssäkring.
Regeringen anser att det nya statliga huvudmannaskapet ger bättre möjligheter till planering, metodutveckling, förbättrad personalkompetens och forsknings- och utvecklingsarbete. lnstitutionsstyrelsens uppfölj- nings- och utvärderingssystem kan tillsammans ge underlag för bedöm- ningar av vårdeffekter på både kort och lång sikt, vilket inte varit möj- ligt tidigare. Mot denna bakgrund är en fortsatt satsning på FoU-verk- samheten nödvändig. Ett ADB-stöd för uppföljnings- och utvärderings- arbetet skall utvecklas.
Verksamheter av de slag som Statens institutionsstyrelse enligt riks- dagens beslut har övertagit från landsting och kommuner är utsatta för ständiga krav på förändring och anpassning. Behov och efterfrågan kan delvis vara mycket svåra att förutse, varför en hög grad av flexibilitet i organisationen är nödvändig. Myndigheten har därför behov av en an- slagskredit motsvarande sju procent av anslagsbeloppet.
De av 818 fastigheter som ägs av staten förvaltas av Statens fastig- hetsverk. Fastigheterna har nyligen värderats. SiS skall kompenseras för den hyreshöjning som denna värdering medförjämfört med den prelimi- nära hyreskostnad som SiS haft i avvaktan på fastighetsvärderingen.
IKM har på försök knutits till SiS. Medel för IKM har tidigare beräk- nats under Socialstyrelsens anslag. Utfallet av försöket har enligt samt- liga inblandade varit positivt. 1KM:s verksamhet faller mer naturligt in under SiS verksamhet än under Socialstyrelsens. Regeringen föreslår därför att medlen, 2 550 000 kronor, för 1KM:s verksamhet omdispone- ras från Socialstyrelsen till SiS.
SiS kommer att tilldelas räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret även för anslaget vårdverksamhet.
F 15. Statens institutionsstyrelse: Central förvaltning
l994/95 Anslag 20 272 000 l995/96 Förslag 34 245 000 varav 22 830 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Under detta anslag redovisas de medel som 818 disponerar för central förvaltning.
F 16. Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet
l994/95 Anslag 450 000 000 l995/96 Förslag 719 973 000 varav 479 982 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
Under detta anslag redovisas de medel som SiS disponerar för vård- verksamhet. Av anslaget har 45 000 000 kronor beräknats för uppfölj- ning, utvärdering, verksamhetsutveckling och personalutbildning inom myndigheten.
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
' Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100
Regeringen föreslår att riksdagen BIL 6
1. till Statens institutionstyrelse: Central förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 34 245 000 kronor,
2. till Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 719 973 000 kronor,
3. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/% medge Statens institutionsstyrelse en anslagskredit på sju procent av anslaget.
F 17. Alkoholinspektionen
Nytt anslag (förslag) 21 000 000 varav 14 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Med anledning av bl.a. EU-medlemskapet har riksdagen i december 1994 (prop. 1994/95:89, bet. l994/95:50U9, rskr. l994/95:000) beslutat att fr.o.m. den 1 januari 1995 avskaffa import-, export-, tillverknings- och partihandelsmonopolen när det gäller spritdrycker, vin och starköl. Dessa har ersatts av ett nytt alkoholpolitiskt motiverat tillstånds— och tillsynssystem. En ny myndighet — Alkoholinspektionen — inrättas den 1 januari 1995 för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn av alkoholhante- ringen.
Riksdagen har också beslutat (prop. 1993/94:150 bil.5, bet. 1993/94:FiU20, rskr. l993/941454) att del av de medel om 75 miljoner kronor som anvisats för olika alkohol- och drogpolitiska åtgärder under budgetåret 1994/95 får användas för etablerandet av den nya myndig- heten.
Regeringen har den 1 september 1994 tillsatt en organisationskommitté som utfört det förberedelsearbete som krävts för att inrätta Alkohol- inspektionen. Regeringen har för avsikt att utreda huruvida Alkohol- inspektionen kan placeras utanför Stockholm. 1 avvaktan härpå placeras myndigheten i Stockholm.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Alkoholinspektionen skall tillse att lagar och bestämmelser avseen- de hantering av alkohol efterlevs och bidra till att samhällets alko- holpolitiska mål uppfylls.
Resurser l995/96
Ramanslag 21, 0 miljoner kronor
Slutsatser Prop. ] 994/95:100 Alkoholinspektionens uppgifter är att utfärda tillstånd för tillverkning av BIL 6 sprit samt tillverkning av och partihandel med spritdrycker, vin och starköl och tillsammans med länsstyrelser och kommuner stå för en intensifierad, samlad och effektiv tillsyn och kontroll av alkoholhante- ringen. lnspektionen skall svara för en löpande uppföljning och utvärde- ring nationellt inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten skall ta fram informationsmaterial, utforma föreskrifter och allmänna råd till alkohol- lagen och verka för att aktörerna på marknaden och berörda myndigheter har nödvändig kunskap och information om frågor som rör alkohol— politik och det alkoholpolitiska regelverket.
Alkoholinspektionen skall också samla in och sammanställa den statis- tik som behövs för att kontrollera, följa upp och utvärdera effekterna av den förda alkoholpolitiken. Den skall föra ett personregister över samt- liga tillståndshavare inom alkoholområdet. Vidare skall Alkoholinspek— tionen inom sitt ansvarsområde aktivt följa och ställa erfarenheter till förfogande för den internationella alkoholpolitiken inom bl.a. EU och WHO.
Alkoholinspektionen skall ta ut ansöknings- och tillsynsavgifter för sin verksamhet. Dessa avgifter skall sättas så att de motsvarar kostnaderna för inspektionens verksamhet och länsstyrelsernas tillsynsverksamhet inom alkoholområdet. lnkomstema skall redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. En utvärdering av avgiftssystemet skall ske under bud- getåret.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Alkoholinspektionen för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 21 000 000 kronor.
F 18. Alkoholsortimentsnämnden
Nytt anslag (förslag) 1 000 000 varav 670 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
Inom ramen för förhandlingarna mellan Sverige och EU om svenskt medlemskap i EU har Sverige förbundit sig att säkerställa att detalj- handelsmonopolets verksamhet är förenligt med EG:s regelverk. Genom expertsamtal mellan företrädare för regeringen och berörda tjänstegrenar inom kommissionen har principer identifierats och preciserats för att detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-diskriminerande. Principerna i detta avseende ingår i det nya avtal som har tecknats mellan staten och Systembolaget. För att säkerställa icke-diskriminering inrättas en obero- ende nämnd med uppgift att pröva besvär över Systembolagets beslut att avvisa viss alkoholdryck från bolagets sortiment.
Nämnden skall bestå av ordförande och fyra andra ledamöter. Den skall utses av regeringen för tre år. Nämndens verksamhet kommer helt att
' styras av hur många leverantörer som kommer att överklaga System- Prop. l994/95:100
bolagets inköpsbeslut. Bil. 6 Nämndens närmare arbetsuppgifter och organisation regleras i en för- ordningen med instruktion för Alkoholsonimentsnämnden.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Att på begäran av leverantör av spritdryck, vin eller starköl, vars produkt har avvisats från eller avförts ur Systembolagets sortiment. pröva om Systembolagets beslut grundats endast på en bedömning av produktens kvalitet, särskilda risker för skadeverkningar av pro- dukten, kundernas efterfrågan och andra affärsmässiga hänsyn.
Resurser l995/96 Ramanslag ] 000 000 kronor
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till AIkoholsortimentsnämnden för budgetåret 1995/% anvisar ett ramanslag på 1 000 000 kronor.
F 19-20. Socialvetenskapliga forskningsrådet
Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) är en forskningsfinansierande myndighet.
Rådets uppgift och övergripande mål är att stödja betydelsefull grund— forskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetcnskap samt att informera om kunskapsläge och aktuell forskning.
Regeringens överväganden Prop. l994/951100 Bil. 6
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande målet som gäller för treårsperioden l993/94 — l995/96 bör ligga fast. En fördjupad prövning av verksamheten skall göras inför 1997 års forskningsproposition.
Resurser l995/96
Förvaltning, ramanslag 8 550 000 kronor Forskningsmedel, reservationsanslag 131 918 000 kronor
Resultatbedömning
Regeringen anser att SFR i sin årsredovisning visar på en god målupp- fyllelse. Anslagssparandet på förvaltningsanslaget uppgick till 178 000 kronor och reservationen på anslaget för forskningsmedel till 7,2 miljo- ner kronor. Reservationens användning är beslutad av rådet i maj 1994.
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forsknings- proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
1 beräkningen av medel för budgetåret 1995/96 ingår — med hänsyn till det generella besparingskravet — en besparing på ca 4,9 miljoner kronor.
F 19. Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
l993/94 Utgift 5 266 691 1994/95 Anslag 5 651 000 l995/96 Förslag 8 550 000
varav 5 700 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Under detta anslag redovisas de medel som Socialvetenskapliga forsk- ningsrådet disponerar för förvaltningsuppgifter.
IQ x! 'x)
F 20. Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel Prop. 1994/95:100
l993/94 Utgift 80 695 788 Reservation 7 253 507 BIL 6 l994/95 Anslag 86 772 000 l995/96 Förslag 131 918 000
varav 87 945 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Under detta anslag redovisas de medel som Socialvetenskapliga forsk- ningsrådet disponerar för stöd till forskning.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen ]. till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budget- året 1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 550 000 kronor, 2. till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel för
budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 131 918 000 kronor.
k) x] D)
18 Riksdagen 1994/"95. I sant/. Nr III/). Bilaga 6
G. Jämställdhetsfrågor Prop. 1994/95:100 Bil. 6
Inledning
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en politisk fråga som har stor prioritet i regeringens arbete. Under senare tid har denna fråga fått ett väsentligt ökat utrymme i den allmänna debatten vilket är positivt. Kvinnoorganisationer, kvinnliga nätverk och enskilda kvinnor men också många män har aktivt bidragit till den ökade uppmärksamhet som riktas mot kvarvarande brister i jämställdhet, såväl generellt som mellan enskilda kvinnor och män. Detta utgör en god grund för de insatser som också framöver behövs för att driva jämställdhetsarbetet vidare. Rege- ringen avser återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder i en särproposition våren 1996.
Jämställdhetspolitiken kan inte formas isolerad från andra politikom- råden. Den berör alla delar av samhället. Regeringen har lagt det över- gripande ansvaret för jämställdhetspolitiken hos statsministerns ställföre- trädare för att markera detta.
Alla förslag som regeringen lägger kommer i förväg att granskas från jämställdhetssynpunkt för att säkerställa en fortsatt målmedveten ut- veckling mot ett jämställt samhälle.
Under hösten 1994 har regeringen beslutat om direktiv (dir. l994:124) till samtliga kommittéer och särskilda utredare med riktlinjer om att förslag som läggs fram skall innehålla en analys och redovisning av de jämställdhetspolitiska konsekvenserna.
1 arbetet med att integrera ettjämställdhetsperspektiv på politikens alla områden är det angeläget att rikta särskild uppmärksamhet mot de strukturer, både formella och infonnella, som bidrar till att upprätthålla eller förstärka segregeringen mellan könen och en ojämn maktfördelning, både mellan grupper av kvinnor och män och mellan enskilda. Jäm- ställdhet är ytterst en fråga om makt.
Som ett led i en större satsning på att öka kunskaperna om mål och metoder ijämställdhetsarbetet kommer utbildningstillfällen att anordnas både för chefer inom regeringskansliet och för myndighetschefer. Medel finns också avsatta (prop. l993/94:147) för att bereda universitet och högskolor möjlighet att utveckla och pröva särskilda yrkesinriktade kurser för jämställdhetshandläggare och andra som i sitt yrke arbetar med jämställdhetsfrågor.
För att ytterligare påskynda utvecklingen och pröva nya vägar i arbetet harjämställdhetsministern tillkallat en delegation förjämställdhet mellan kvinnor och män. Delegationen skall ta fram idéer och förslag för en vidareutveckling av jämställdhetspolitiken samt bidra till opinions- bildning på området. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt arbets- marknads- och arbetslivsfrågor, löner. makt och inflytande, kvinnors hälsa samt våld mot kvinnor.
Regeringen fäster stor vikt vid att utvecklingen på infortnationsteknik- området (lT) gynnar kvinnor och män i lika stor utsträckning. Erfaren- heter hittills visar att det främst är män som utnyttjar ny teknik och
274
skaffar sig kunskap på området. Det är angeläget att motverka att lT- Prop. l994/95cl00 användningen förbehålls män bl.a. för att inte ytterligare befästa den Bil. 6 könsuppdelade arbetsmarknaden. Jämställdhetsdelegationen kommer att behandla denna fråga med förtur.
Länsstyrelserna svarar för den regionala samordningen av insatser på jämställdhetsområdet. Fr.o.m. budgetåret l994/95 har länsstyrelserna tilldelats medel för en expert i jämställdhetsfrågor. Länsexperten skall vara ett stöd för länsstyrelsens ledning i dess ansvar för att jämställd- hetsfrågoma lyfts fram inom olika sakområden. Under det första året skall arbetet med en strategi för det utåtriktade jämställdhetsarbetet prioriteras.
En viktig förutsättning för att jämställdhetspolitiken skall få genomslag är den lokala förankringen på arbetsplatser och i kommuner. Medel har avsatts under anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder för att stödja projekt som syftar till att utveckla modeller för ett lokalt strategiskt jämställdhetsarbete på kommunal nivå. Regeringen kommer att göra sina prioriteringar av projekt i nära samarbete med Svenska Kommunförbun- det.
Makt och inflytande
Ett målmedvetet arbete för att öka kvinnors inflytande på olika nivåer i samhället har lett till att Sverige är världsledande när det gäller andelen kvinnor i direktvalda politiska organ. Efter regeringsskiftet består rege— ringen av lika många kvinnor som män och i riksdagen är 40 procent av iedamötema kvinnor. Kvinnorna har stärkt sin politiska ställning också lokalt inom kommun- och landstingsfullmäktige (41 respektive 48 procent). Även i statliga styrelser och kommittéer har andelen kvinnor ökat och var per den 1 juli 1994 35 procent (se vidare bilaga 6.11). Regeringen kommer på olika sätt att fortsätta stödja den positiva ut- veckling som nu pågår för att öka andelen kvinnor i beslutsfattande församlingar.
Frågor om kvinnors ekonomiska makt och ekonomiska resurser måste uppmärksammas mer. Sedan 1988 redovisas årligen till riksdagen vissa uppgifter om fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män (se bilaga 6.10). Kunskaperna på området är dock i många avseen- den bristfälliga. Genom den utredning som regeringen tillsatt hösten 1994 om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män (dir. l994:102) kommer vi att få väsentligt ökade kunskaper i dessa frågor. Utredningens arbete skall redovisas fortlöpande i delrapporter och i en slutrapport ijuli 1997.
För att stimulera utvecklingen mot en jämn könsfördelning bland chefer inom den privata sektorn anvisade riksdagen våren 1994 medel för en näringslivsakademi. Företrädare för näringslivet har i samråd med regeringen beslutat inrätta en sådan akademi. under benämningen Näringslivets ledarskapsakademi. Syftet är att verka för kunskapssprid- ning, opinionsbildning och att stödja förändringsarbete i företagen för att öka antalet kvinnliga chefer. De anvisade medlen kommer att utgå under de tre första verksamhetsåren.
275
Andelen kvinnor bland de myndighetschefer som regeringen tillsätter Prop. l994/95:100 måste öka. idag utgör kvinnorna i den gruppen ca 20 procent. Målet Bil. 6 skall vara att minst hälften av nya myndighetschefer som regeringen utnämner under mandatperioden skall vara kvinnor. Regeringen utgår från att myndighetschefema i sin tur sätter upp motsvarande mål för sina myndigheter.
För att stimulera och stödja statliga myndigheters ansträngningar att få fler kvinnor på chefstjänster har Statens fömyelsefond beslutat genom- föra ett chefsutvecklingsprogram för kvinnliga chefer i staten. Två miljoner kronor avsätts för programmet som genomförs under åren 1995 och 1996.
Förvärvsarbete och föräldraskap
idag är andelen sysselsatta kvinnor nästan lika stor som andelen syssel- satta män. Att kvinnor förvärvsarbetar i stor utsträckning samtidigt som födelsetalen i Sverige är bland de högsta i Västeuropa visar att kvinnor och män har goda möjligheter att förena föräldraskap och förvärvsarbete. Det ekonomiska familjestödet och den utbyggda barnomsorgen har här stor betydelse. Det är fortfarande så att kvinnor bär huvudansvaret för det praktiska arbetet med hem och barn. Det medför att kvinnor i stor utsträckning arbetar deltid. Regeringen ser dock med oro på att det ofrivilliga deltidsarbetet ökar. De som önskar längre arbetstider, bl.a. för att barnen inte längre är små, har inte möjligheter att få det. Kommissio— nen om den svenska arbetsrätten som regeringen nyligen tillsatt (dir. l994:138) kommer särskilt att belysa möjligheterna att omvandla deltids- tjänster till heltidstjänster med rätt till partiell tjänstledighet. llär har parterna på arbetsmarknaden ett stort ansvar. Regeringen kommer noga
att följa utvecklingen.
Under år 1993 var mäns andel av uttagna föräldrapenningdagar 10,1 procent. Riksdagens beslut våren 1994 (prop. l993/942147, bet. l993/941AU17, rskr. 1993/94290) om att fr.o.m. den I januari 1995 reservera en månad i föräldraförsäkringen för pappan och en månad för mamman bör leda till att föräldrarna delar föräldraledigheten i större utsträckning än hittills.
Under de senaste åren har särskilda medel avsatts för information och opinionsbildning om delad föräldraledighet. Kampanjer och informa- tionssatsningar, som bl.a. försäkringskassoma genomfört, har riktats till män för att stimulera dem att ta vara på sina möjligheter att vara föräldralediga. lnom ramen för föräldrautbildningen genomför Socialde- partementet under budgetåret l994/95 i samverkan med Landstingsför- bundet ett projekt med särskilda pappagrupper. Projektet genomförs i fyra landsting (Jämtland, Gävleborg. Älvsborg och Malmöhus) och i Malmö stad. Erfarenheterna hittills är mycket positiva och visar att de som deltagit i pappagrupper tar ut en större del av föräldraledigheten än genomsnittet för män i riket. Syftet med projektet är att pröva modeller för att pappagrupper skall kunna ingå som en del i föräldrautbildningen inom alla landsting.
276
Arbetsgruppen (S 93:C) om papporna, barnen och arbetslivet har Prop. l994/95:100 lämnat sin slutrapport i december 1994. Mot bakgrund av arbetsgruppens Bil. 6 förslag, erfarenheter av den särskilda pappamånaden och pågående projektverksamhet kommer regeringen att överväga ytterligare insatser för att stimulera män att ta ett ökat praktiskt ansvar för barn och hem.
Löneskillnader
Att få bort lönediskriminering av kvinnor är en av de viktigaste jäm- ställdhetsfrågoma framöver. Jämställdhetslagens bestämmelser, inte minst i fråga om lönediskriminiering och aktiva åtgärder för att minska löneskillnadema, har skärpts ett flertal gånger på senare år. Den skyldig- het som arbetsgivare med tio eller fler anställda har att fr. o. m. den 1 juli 1994 kartlägga löneskillnader mellan kvinnor och män på arbets- platsen och redovisa en översikt av kartläggningen ijämställdhetsplanen, kommer att bidra till ökade kunskaper och ett bättre underlag för eventuella åtgärder i det lokala arbetet. JämO bedriver ett aktivt till- syns- och informationsarbete om lagen och dess tillämpning.
i början av år 1995 kommer Grupptalanutredningen (Ju 1991:04) att lämna förslag om förutsättningarna för att införa grupptalan på vissa områden, bl.a. jämställdhetsområdet (dir. 199lz59). Utredningens förslag kommer att remissbehandlas och ligga till grund för överväganden bl.a. i fråga om ett förbättrat processuellt rättsskydd för de kvinnor som vill föra en lönediskrimineringsprocess utan att själva behöva stå i förgrun- den. 1 det sammanhanget kommer också jämställdhetslagens regler om skadestånd att ses över.
På många håll pågår ett aktivt arbete i frågor som rör löneskillnader mellan kvinnor och män och arbetsvärdering. Arbetsmiljöfonden har t.ex. under våren 1994 fått regeringens uppdrag att avsätta medel för forskning och utvecklingsarbete i syfte att öka kunskaperna om lönebild- ning, arbetsvärdering och löneskillnader ur ett könsperspektiv. Arbetet som kommer att pågå under tre år skall varje år redovisas till Arbets- marknadsdepartementet. JämO bedriver ett aktivt arbete i frågor som rör arbetsvärdering och har bl.a. publicerat en lathund om detta. Studier och redovisningar tas nu också fram i ökad utsträckning, bl.a. av arbets— marknadens parter.
Tillgängligt statistiskt underlag visar att betydande löneskillnader mellan kvinnor och män kvarstår. Även om statistiken inte visar i vilken utsträckning dessa skillnader är osakliga och således utgör lönediskrimi- nering, fmns skäl att anta att Löneskillnadsutredningens bedömningar (SOU 1993:7) om omfattningen av de osakliga löneskillnadema fort- farande äger giltighet.
För att regering och riksdag skall kunna följa löneutvecklingen för kvinnor och män är det nödvändigt att den centrala lönestatistiken är av sådan kvalitet och utformning att den kan utgöra underlag för analyser av kvinnors och mäns löner. Det ankommer på Statistiska centralbyrån (SCB) och berörda parter på arbetsmarknaden att se till att lönestatis- tiken uppfyller detta krav. lnom SCB bedrivs f.n. på regeringens upp—
drag ett utvecklingsarbete för en alternativ uppläggning av statistik över Prop. 1994/952100 lönestrukturer där syftet är att bättre än hittills kunna analysera lönebild- 1311. 6 ningen och utvecklingen av kvinnors och mäns löner. Regeringen fäster stor vikt vid detta arbete som kommer att redovisas under våren 1995. Regeringen följer frågor om löneskillnader och lönediskriminering mycket noga och har beredskap för ytterligare åtgärder på detta område. Huvudansvaret i dessa frågor vilar emellertid på arbetsmarknadens parter. Jämställdhetsministem har inlett överläggningar med partema för information om hur arbetet fortskrider och utgår från att frågan priorite- ras såväl centralt som lokalt.
Våld mot kvinnor
Misshandel och sexuella övergrepp mot kvinnor är allvarliga brott som måste bekämpas. Rapporter om det ökande antalet anmälningar om våld mot kvinnor inger stor oro, inte minst mot bakgrund av de åtgärder som genomförts under senare år för att skärpa straffen och stärka skyddet för de utsatta kvinnorna.
Arbetet med att motverka våld mot kvinnor måste således fortsätta och ytterligare intensifieras. Under våren 1995 kommer Kvinnovåldskom- missionen (S 1993:l ]) att avge sitt slutbetänkande. Förhoppningarna är stora att kommissionen skall komma med förslag som kan bidra till ett effektivare sätt att arbeta med dessa frågor inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och rättsväsendet. Förslagen kommer att efter sedvanlig remissbehandling ligga till grund för ytterligare insatser från regeringen i dessa frågor.
Internationella frågor
Sveriges medverkan i det internationella jämställdhetssamarbetet kom- mer att kräva stora insatser under 1995. Vårt inträde i EU medför förväntningar om svenska bidrag till utvecklingen av socialpolitik och jämställdhet mellan kvinnor och män i Europa. Regeringen kommer att aktivt verka för att den sociala dimensionen av det europeiska samarbe- tet vidgas och att jämställdhetsfrågoma får ökad tyngd och integreras på alla områden inom EU. Inte minst gäller det i fråga om kvinnors villkor på arbetsmarknaden och möjligheterna för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. Det är också av största vikt att bidra till att kvinnors inflytande i EU ökar.
1 september 1995 äger FN:s fjärde kvinnokonferens rum i Peking. Ett aktivt förberedelsearbete pågår, såväl inom FN som i medlemsländerna. Den s.k. Pekingkommittén (dir. 1993z70) är rådgivande instans vid beredningen av Sveriges medverkan i konferensen. En arbetsgrupp inom regeringskansliet har ansvaret för att förbereda svenska positioner m.m. I syfte att bidra till ökad infomtation om konferensen bland svenska frivilligorganisationer har medel lämnats för upprättande av ett särskilt NGO-kansli.
Sverige kommer vid konferensen att verka för ett väsentligt förstärkt Prop. l994/95:100 politiskt åtagande för jämställdhet på global och nationell nivå. Särskild Bil. 6 tonvikt kommer att läggas vid frågor som rör regeringars ansvar för att förändra de strukturer i samhället som bidrar till den ojämna maktfördel- ningen mellan kvinnor och män och kvinnors roll i utvecklingsproces- sen. Frågor om kvinnors inflytande, deras möjligheter att åtnjuta mänsk- liga rättigheter, våld mot kvinnor och männens roll ijämställdhetsarbetet hör också till dem som kommer att föras fram. Det är viktigt att Peking- konferensen tar till sig och vidareutvecklar resultaten från de nyligen avhållna konferenserna om mänskliga rättigheter i Wien år 1993 och om utveckling och befolkning i Kairo år 1994 samt det sociala toppmötet som äger rum i Köpenhamn i mars 1995.
inför Pekingkonferensen avhålls inom Europarådet i februari 1995 en konferens om demokrati och kvinnors mänskliga rättigheter. Frågan om kvinnors mänskliga rättigheter är också aktuell i det arbete som bedrivs av Europarådets styrkommitté för jämställdhet, där Sverige är medlem.
Ett program för det nordiska jämställdhetssamarbetet för åren 1995 — 2000 kommer att antas vid Nordiska Rådets session år 1995. Då kom- mer också ett ministerrådsförslag om en nordisk institution för kvinno- och könsforskning att diskuteras. lnom Nordiska Ministerrådets järn- ställdhetskommitté pågår ett arbete för att planera gemensamma nordiska aktiviteter under kvinnokonferensen i Peking.
Slutligen kan nämnas att Sverige fortsätter sitt aktiva deltagande i OECD:s arbetsgrupp om kvinnors roll i ekonomin.
G 1. Jämställdhetsombudsmannen m.m.
l993/94 Utgift 5 540 894 l994/95 Anslag 8 959 000 l995/96 Förslag 13 489 000
varav 8 992 700 beräknat för juli 1995 —juli 1996
Från anslaget betalas kostnader för Jämställdhetsombudsmannen (JämO) med kansli och för Jämställdhetsnämnden.
De övergripande målen för verksamheten framgår av jämställdhets- lagen (l99lz433) och av förordningen (1991:1438) med instruktion för Jämställdhetsombudsmannen samt förordningen (1991:1437) med in- struktion för Jämställdhetsnämnden. Målet är att främja jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet och verka för att jämställdhets— lagens föreskrifter följs.
JämO har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisning- en redovisat verksamheten i delområdena diskrimineringsärenden, aktiva åtgärder och information/kunskapsutbyte. För diskrimineringsärenden anges följande tre delmål: att skapa tillfredsställande lokala lösningar, att nå positiva spridningseffekter och påverka rättspraxis. Målet för aktiva åtgärder är att via olika former av undersökande verksamhet få i gång lokala aktiviteter inom lagens regler för aktiva åtgärder och för området infomation/kunskapsutbyte att arbetsmarknadens parter skall ha en god kunskap om jämställdhetslagen och hur den skall tillämpas.
Resultatredovisningen visar att målen till stora delar uppnåtts. JämO Prop. 1994/95:100 pekar dock på att inget diskrimineringsärende hittills drivits till process. Bil. 6 De förlikningar som kommit till stånd har varit tillfredsställande för be- rörda arbetstagare och arbetsgivare men de har inte fått några omfattande spridningseffekter eller lett till någon påverkan på rättspraxis.
Det möter vissa svårigheter att mäta effekterna av JämO:s verksamhet, inte minst av det skälet att det finns många andra aktörer inom området. i syfte att bättre kunna följa upp verksamheten och mäta verksamhets- nära effekter kommer JämO att fortsätta arbetet med att utveckla verk- samhetsmått och datainsamlingsrutiner. Bl.a. kommer det redan påbörja- de arbetet med att särredovisa kostnader för olika prestationer att vidare- utvecklas. Myndigheten avser också att förbättra redovisningen av pres- tationemas kvalitet.
För budgetåret l993/94 var JämO:s anslagssparande ] 003 105 kr. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. 1 sin enkla anslagsframställning konstaterar JämO att de nya uppgifter myndigheten ålagts genom beslut om regeringens proposition om jäm- ställdhetspolitiken Delad makt — delat ansvar (prop. l993/94:147, bet. l993/94zAU17, rskr. l993/942290) kräver viss förändring av myndig- hetens verksamhetsinriktning. Det innebär främst en prioritering av arbe- tet med lönefrågor och en ytterligare förstärkning av satsningar inom området aktiva åtgärder. JämO bedömer att insatserna på löneområdet kommer att kräva medel utöver den planeringsram som angivits för 1995/96 (prop. l993/94:147). Därutöver anger JämO behov av vidgad låneram för investeringar.
Regeringens övervägande
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden l994/95 — l995/96 bör ligga fast.
Resurser l995/96 Ramanslag 13 489 000 kr
'. Resultatbedömning Prop. l994/95:100
JämO:s årsredovisning visar att resultatet ligger väl i linje med de beslut Bil" 6 som riksdagen fattat om verksamhetens innehåll och inriktning. Rege- ringen bedömer att JämO under budgetåret l993/94 lyckats väl i sitt arbete med att öka arbetstagares och arbetsgivares kännedom om jäm- ställdhetslagen, dels genom det samarbete som myndigheten inlett med de fackliga organisationerna, dels genom två större undersökningar av jämställdhetsplaner. Ett ökat antal anmälningar både när det gäller köns- diskriminering och brist på aktiva åtgärder har medfört medial uppmärk- samhet och viktiga kontakter med arbetsgivare och arbetstagare som lett till lokala aktiviteter för att främja jämställdheten på arbetsplatserna. Även om direkta effekter av JämO:s insatser är svåra att mäta delar regeringen JämO:s uppfattning att dessa åtgärder bidragit till att ge myn- digheten auktoritet på området.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende JämO.
Slutsatser
Under våren 1994 beslutade riksdagen enligt propositionen Delad makt — delat ansvar om jämställdhetspolitiken (prop. l993/94zl47, bet. 1993/94:AU17 , rskr. l993/941290) om ändringar i jämställdhetslagens bestämmelser. Genom beslutet att reglerna om det aktiva jämställdhets- arbetet och om jämställdhetsplan inte får ersättas av andra regler i kollektivavtal. ökade området för JämO:s tillsynsansvar. För detta liksom för insatser vad gäller information och uppföljning av jämställdhets- lagens krav och ett intensifierat arbete med lönefrågor tilldelades JämO ökade resurser fr.o.m. budgetåret 1994/95.
Regeringen bedömer att de riktlinjer som lades fast i propositionen Delad makt — delat ansvar (prop. 1993/94:147) bör gälla även för bud- getåret l995/96. JämO har hittills haft mycket kort tid för att organisera arbetet efter beslutet våren 1994 om nya uppgifter för myndigheten, vilket leder till slutsatsen att en förlängning av gällande riktlinjer bör göras för bugetåret l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Jämställdhelsombudsmannen m.m. för budgetåret 1995/% anvisar ett ramanslag på B 489 000 kr.
G 2. Särskilda jämställdhetsåtgärder Prop. l994/95:100 l993/94 Utgift 6 127 033 Reservation 12 553 897 BIL 6 l994/95 Anslag 21 506 000 1995/% Förslag 20 559 000
varav 13 706 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för särskilda åtgärder som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.
Inom ramen för projektverksamheten som bedrivs med stöd av anslaget prövas nya metoder och modeller ijämställdhetsarbetet.
Under budgetåret l993/94 har Socialstyrelsen beviljats 2,5 miljoner kronor för det tredje och sista året för projektet Myndighetssamarbete vid kvinnomisshandel. Två miljoner kronor har avsatts för projekt med pappautbildning vid mödravårdscentraler. Ett prioriterat område har ock- så varit projekt för att underlätta möjligheterna att förena förvärvsarbete och föräldraskap.
För budgetåret l995/96 bör inriktningen vara fortsatt satsning på ut- vecklings- och förändringsarbete som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilda jämställdhetsåtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 20 559 000 kr.
Bilaga 6.1 — 6.7
Lagförslag
Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
Härigenom föreskrivs att l & lagen (1947z529) om allmänna bam- bidrag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
För barn, som är svensk med- borgare och bosatt i riket, skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med 9 000 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare stadgas.
Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke är svensk medborgare, såframt barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket. Detta gäller dock inte för tid då dagersättning enligt 17 5 lagen (l994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. lämnas till barnet.
!
För bam, som är svensk med- borgare och bosatt i riket, skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran lämnas allmänt barnbidrag med 7500 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare stadgas.
Allmänt barnbidrag skall också lämnas för här i riket bosatt barn, som inte är svensk medborgare, om barnet eller någon av för— äldrarna sedan minst sex månader vistas i riket. Detta gäller dock inte för tid då dagersättning enligt 17 5 lagen (1994:l37) om mot- tagande av asylsökande m.fl. läm- nas till barnet.
Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Medföljande barn till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i Sverige. Medföljande barn till en person, som i annat fall är anställd i utlandet av svenska kyrkan. ett svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller en svensk ideel organisation som bedriver biståndsverksamhet. skall fortfarande anses bosatta här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
' Lagen omtryckt l973:449_ : Senaste lydelse l994:139.
Prop. 1994/95:100 Bil. 6 Bilaga 6.1
lx.) U|
Bilaga 6.2
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs att 12-17 55 lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 51
Rätt till bostadsbidrag har den som
1. har fyllt 18 år och
2. bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.
Rätt till bostadsbidrag har den som
1. har fyllt 18 men inte 29 år och
2. bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.
Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden eller den-
nes make
]. har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller 2. får bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen- sionärer eller på grund av bestämmelserna om inkomstprövning inte får sådant tillägg.
13 &
Bostadsbidrag bestäms enligt 14 och 15 55, om den bidragsgrun- dande inkomsten inte överstiger 115 000 kronor. Om den bidrags- grundande inkomsten är högre, skall bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.
Bostadsbidrag bestäms enligt 14 och 15 55, om den bidragsgrun- dande inkomsten inte överstiger 117 000 kronor. Om den bidrags- grundande inkomsten är högre, skall bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.
14 &
Bostadsbidrag lämnas månadsvis som
1. särskilt bidrag med — 600 kronor för ett barn, — 900 kronor för två barn och — 1 200 kronor för tre eller flera barn, samt
2. bidrag till kostnader för bostad med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som för familjer med
' Senaste lydelse 199—1313. : Senaste lydelse 1994:315. "1 Senaste lydelse 19941315.
Bostadsbidrag lämnas månadsvis som
1. särskilt bidrag med — 600 kronor för ett barn, — 900 kronor för två barn och — 1 200 kronor för tre eller flera barn, samt
2. bidrag till kostnader för bostad med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som för familjer med
Prop. 1994/951100 Bil. 6
Bilaga 6.2
Nuvarande I ydelse
— ett barn överstiger 1 900 kronor men inte 3 000 kronor, — två barn överstiger 1 900 kronor men inte 3 300 kronor, — tre eller flera barn överstiger 1 900 kronor men inte 3 600 kronor.
Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket 2, lämnas bidrag med 50 procent av den överskjutande bo- stadskostnaden per månad upp till — 5 200 kronor för familjer med ett barn,
— 5 800 kronor för familjer med två barn, — 6 500 kronor för familjer med tre eller flera barn.
Föreslagen lydelse
— ett barn överstiger 2 000 kronor men inte 3 000 kronor, — två barn överstiger 2 000 kronor men inte 3 300 kronor, — tre eller flera barn överstiger 2 000 kronor men inte 3 600 kronor.
Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket 2, lämnas bidrag med 50 procent av den överskjutande bo- stadskostnaden per månad upp till — 5 300 kronor för familjer med ett barn,
— 5 900 kronor för familjer med två barn, — 6 600 kronor för familjer med tre eller flera barn.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.
15 54 Rätt till särskilt bidrag enligt 14 5 första stycket 1 har endast familjer med barn som avses i 10 & första stycket 1 och 2 samt andra och tredje styckena.
Är föräldern under 29 år och får inte denne bidrag enligt första stycket. skall bidrag enligt 14 & första stycket 2 beräknas på den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1700 kronor.
Är föräldern under 29 år och får denne inte bidrag enligt första stycket, skall bidrag enligt 14 5 första stycket 2 beräknas på den del av bostadskostnaden per månad som överstiger [800 kronor.
Bidrag enligt 14 5 första stycket 2 och andra stycket får lämnas endast till den som bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.
16 55
Är sökanden under 29 år be- stäms bostadsbidrag till det be- lopp som följer av 17 5 första och andra styckena, om den bidrags- grundande inkomsten inte över- stiger 40 000 kronor för en en- samboende och 57 000 för makar. Om den bidragsgrundande in- komsten är högre. skall bidraget minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten.
* Senaste lydelse l994:315. 5 Senaste lydelse l994:315.
Bostadsbidrag bestäms till det belopp som följer av 17 _8 första och andra styckena. om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 41000 kronor för en ensamboende och 58 000 kronor för makar. Om den bidragsgrund- ande inkomsten är högre, skall bidraget minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten.
Prop. 1994/95:100
Bil. 6
Bilaga 6.2
Nuvarande lydelse
Har sökanden eller maken fvllt 29 år bestäms bostadsbidrag till det belopp som följer av 17 å tredje stycket, om den bidrags- grundande inkomsten inte över- stiger 83 000 kronor. Om den bi- dragsgrundande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med 10 procent av den överskjutande inkomsten.
Om det är förmånligare för en sökande som avses i första stycket skall bostadsbidrag be- stämmas enligt andra stycket.
Om det är förmånligare för en sökande som avses i andra stycket och sökanden eller maken uppbär studiemedel skall bostads— bidrag bestämmas enligt första stycket.
Föreslagen lydelse
17 56
Är sökanden under 29 år. läm- nas bostadsbidrag med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger ] 700 kronor men inte 2 600 kronor.
Om bostadskostnaden överstiger det belopp som anges i första stycket lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 3 600 kronor.
Har sökanden eller maken År!/t 29 år, lämnas bostadsbidrag med 30 procent av den del av bostads- kostnaden per månad som över— stiger ] 700 kronor men inte 3 700 kronor.
Högre bostadskostnad än som anges i andra och tredje styckena får beaktas, om sökanden eller maken är funktionshindrad.
Bostadsbidrag lämnas med 75 procent av den del av bostads- kostnaden per månad som över- stiger ] 800 kronor men inte 2 600 kronor.
Om bostadskostnaden överstiger det belopp som anges i första stycket lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 3 600 kronor.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om sökanden eller maken är funk- tionshindrad.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas i fråga om bi- drag från och med januari månad 1996. I fråga om bostadsbidrag, som avser tid före den 1 januari 1996 gäller äldre bestämmelser.
"' Senaste lydelse l994:315.
Prop. l994/952100
Bil. 6
Bilaga 6.3
Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 ä, 7 kap. 4 5, 19 kap. 2 5 och 21 kap. 2 & lagen (1962:381) om allmän försäkring' samt punkt 5 av övergångsbestämmelsema till lagen (1992:1702) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
122 & För varje dag då en pensionsberättigad, som är bosatt här i landet, får sjukhusvård på grund av sjukdom skall försäkringskassan ta ut en avgift enligt vad som anges i denna paragraf. Avgift skall inte tas ut för ut-
skrivningsdagen.
Avgift tas ut från den som uppbär hel ålderspension eller hel förtids-
pension.
Avgiften beräknas av försäk- ringskassan med hänsyn till stor— leken vid vårdtillfallet av pen- sionsförmåner i form av ålderspension, förtidspension och omställningspension enligt denna lag, änkepension enligt äldre lag- stiftning, pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstill- skott och särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om sär- skilt pensionstillägg till folkpen- sion för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn. Avgiften skall utgöra en tredjedel av sum- man av förmånerna räknade per dag, dock högst 75 kronor för varje vårddag. Vid beräkningen av avgiften per vårddag skall för- månernas månadsbelopp delas med 30. Avgiften per vårddag av- rundas till närmast lägre hela krontal. Avgiften för en kalender- månad får aldrig överstiga av- giften för 30 vårddagar.
Avgiften beräknas av försäkrings- kassan med hänsyn till storleken vid vårdtillfället av pensionsför- måner i form av ålderspension, förtidspension och omställnings- pension enligt denna lag, änkepen- sion enligt äldre lagstiftning, pen- sionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och särskilt pensionstillägg enligt lagen (l990:773) om särskilt pen- sionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller han- dikappat barn. Avgiften skall ut- göra en tredjedel av summan av fönnånema räknade per dag, dock högst 80 kronor för varje vårddag. Vid beräkningen av avgiften per vårddag skall fönnånernas må- nadsbelopp delas med 30. Avgift- en per vårddag avrundas till när- mast lägre hela krontal, Avgiften för en kalendermånad får aldrig överstiga avgiften för 30 vård- dagar.
Avgiften tas ut genom avdrag vid utbetalning av sådana pensions- förmåner som är avgiftsgrundande enligt andra och tredje styckena. För- säkringskassan beslutar om sådant avdrag. Om avdrag inte kan göras på grund av att avgiftsgrundande förmåner inte längre lämnas, skall någon avgift inte tas ut. Inte heller skall avgift tas ut om pensionsförmånema
' Lagen omtryckt 1982:120. 2 Senaste lydelse 1992:1737.
19 Riksdagen l994/95. I sum/. Nr 100. Bilaga (&
Prop. l994/952100
Bil. 6
289
Bilaga 6.3
Nuvarande lydelse
vid vårdtillfället eller avdragstillfället är nedsatta enligt 10 kap. 2 & uppbärs av annan än den pensionsberättigade enligt 10 kap. 3 &. Av-
Föreslagen lydelse
eller
gifterna tillfaller den allmänna försäkringen.
Från pensionsberättigad som erhåller sådan långtidssjukvård för vilken kommunen får ta ut avgifter enligt 26 å andra stycket hälso- och sjuk- vårdslagen (I982:763) skall avgift inte tas ut enligt vad som sägs i den- na paragraf.
7 kap.
4?)
Hel förtidspension utgör, om inte annat följer av vad i andra stycket sägs, för år räknat 96 procent av basbeloppet eller, för gift försäk- rad vars make har hel folkpension i form av ålderspension eller för- tidspension eller ålderspension och förtidspension, 78,5 procent av basbeloppet. Har maken tre fjärdedels eller halv folkpension i form av ålderspension eller för- tidspension eller ålderspension och förtidspension utges hel förtids- pension med 82,9 procent respek- tive 87,.?5 procent av basbeloppet. Har maken en fjärdedels ålders- eller förtidspension utges hel för- tidspension med 91,6 procent av basbeloppet. l-lar maken rätt till pension enligt 6 kap. l 5 första stycket utges hel förtidspension med 78,5 procent av basbeloppet.
Hel förtidspension utgör. om inte annat följer av vad i andra stycket sägs, för år räknat 90 procent av basbeloppet eller, för gift försäk- rad vars make har hel folkpension i form av ålderspension eller för- tidspension eller ålderspension och förtidspension, 72,5 procent av basbeloppet. Har maken tre fjärdedels eller halv folkpension i form av ålderspension eller för- tidspension eller ålderspension och förtidspension utges hel förtids- pension med 76,9 procent respek- tive 81,25 procent av basbeloppet. Har maken en fjärdedels ålders- eller förtidspension utges hel för- tidspension med 85,6 procent av basbeloppet. Har maken rätt till pension enligt 6 kap. 1 _6 första stycket utges hel förtidspension med 72,5 procent av basbeloppet.
Om förtidspension utges för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. 3 & upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 SS.
19 kap. 2 54
Sjukförsäkringen och de allmän- na försäkringskassomas förvalt- ning av denna finansierasförutorn genom avgifter som avses i 1 5, av statsmedel.
" Senaste lydelse 199311344. ' Senaste lydelse 19941155.
Sjukförsäkringen och de allmän- na försäkringskassornas förvalt- ning av denna finansieras genom avgifter som avses i 1 &.
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
290
Bilaga 6.3
Nuvarande lydelse
Statsbidrag lämnas med femton procent av kostnaderna för sjuk- försäkringsförmåner, inberäknat försäkringens kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verk- samhet m.m., lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när- ståendevård och lagen (1991:1047) om sjuklön. Statsbidrag lämnas också för förvaltning enligt första stycket.
Statsbidrag lämnas vidare med femton procent av kostnaderna för den allmäna försäkringen för för- måner enligt lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostna- der, m. m. samt för Centrala studiestödsnämnden med anled- ning av att sådana studielån som belöper på en studerandes sjukpe- riod enligt studiestödslagen(1973z349) inte skall återbetalas.
Föreslagen lydelse
Statsbidrag får lämnas med viss del av kostnaderna för sjukförsäk- ringsfönnåner, inberäknat försäk- ringens kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m., lagen (1988:1465) om er- sättning och ledighet för närståen- devård och lagen (1991:1047) om sjuklön. Statsbidrag får också läm- nas för förvaltning enligt första stycket.
Statsbidrag får vidare lämnas med viss del av kostnaderna för den allmäna försäkringen för för- måner enligt lagen (l98lz49) om begränsning av läkemedelskostna- der, m.m. samt för Centrala studiestödsnämnden med anled- ning av att sådana studielån som belöper på en studerandes sjuk- period enligt studiestödslagen(1973:349) inte skall återbetalas.
21 kap.5 2 5 För den frivilliga försäkringen skall den försäkrade erlägga den avgift som fastställs av regeringen, eller efter regeringens bestämmande. Riks- försäkringsverket. Avgifterna får inte bestämmas till olika belopp för olika försäkrade i vidare mån än som föranleds av skillnader i försäk- ringens omfattning.
Statsbidrag lämnas med 15 pro- cent av kostnaderna för sjukpen- ning och sjukpenningtillägg enligt 1 &.
Statsbidrag får lämnas med viss del av kostnaderna för sjukpen- ning och sjukpenningtillägg enligt 1 5.
För reglering av över- och underskott skall hos varje allmän försäk- ringskassa finnas en fond för den frivilliga sjukförsäkringen. l fråga om denna fond gäller bestämmelserna i 18 kap. 15 å andra och tredje styckena.
5 Senaste lydelse 1985287.
Prop. 1994/952100 Bil. 6
Bilaga 6.3
Nuvarande lydelse
5.6 Äldre bestämmelser i 6 kap. 2 & och 7 kap. 4 _5 skall fortfaran- de gälla i fråga om pension som utges till gift försäkrad vars make uppbär två tredjedels pension. Uppbär maken härutöver en fjär- dedels ålderspension skall hel ålderspension respektive hel för- tidspension utges med 78,5 pro- cent av basbeloppet.
Föreslagen lydelse
5. Äldre bestämmelser i 6 kap. 2 5 skall fortfarande gälla i fråga om pension som utges till gift för- säkrad vars make uppbär två" tredjedels pension. I fråga om pension som enligt äldre bestäm- melser i 7 kap. 4 39 utges till gift försäkrad vars make uppbär två tredjedels pension skall hel för- tidspension utges med 78,33 pro— cent av basbeloppet. Uppbär maken härutöver en fjärdedels ålderspension skall hel ålderspen- sion eller hel förtidspension utges med 78,5 procent respektive 72,5 procent av basbeloppet.
__ Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Aldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om pension och avgift som avser tid före ikraftträdandet.
" Senaste lydelse l993:1344.
Prop. 1994/952100 Bil. 6
292
Bilaga 6.4
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981 149) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.
Härigenom föreskrivs att 3 och 7 55 lagen (198lz49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
35'
I andra fall än som avses i 2 & skall det fastställda priset för sam- tidigt på grund av sjukdom för- skrivna och inköpta läkemedel sättas ned med hela det belopp som överstiger 125 kronor för ett läkemedel och med hela det be- lopp som överstiger 25 kronor för varje ytterligare läkemedel. Ned- sättningen med hela det belopp som överstiger 125 kronor skall göras på det läkemedel som har högst pris. Nedsättning skall göras endast till den del det samman- lagda priset för läkemedlen över- stiger 125 kronor med tillägg av 25 kronor för varje läkemedel ut- över det första. Om en förskriv- ning är avsedd att expedieras mer än en gång, gäller nedsättningen köpesumman vid varje avsett expeditionstillfälle. Vid beräkning av prisnedsättningen beaktas inte den avgift som kan ha uttagits för expedition av telefonförskrivna läkemedel.
I andra fall än som avses i 2 5 skall det fastställda priset för sam- tidigt på grund av sjukdom för- skrivna och inköpta läkemedel sättas ned med hela det belopp som överstiger 135 kronor för ett läkemedel och med hela det be- lopp som överstiger 35 kronor för varje ytterligare läkemedel. Ned- sättningen med hela det belopp som överstiger 135 kronor skall göras på det läkemedel som har högst pris. Nedsättning skall göras endast till den del det sammanlag- da priset för läkemedlen överstiger 135 kronor med tillägg av 35 kronor för varje läkemedel utöver det första. Om en förskrivning är avsedd att expedieras mer än en gång, gäller nedsättningen köpe- summan vid varje avsett expedi- tionstillfälle. Vid beräkning av prisnedsättningen beaktas inte den avgift som kan ha uttagits för expedition av telefonförskrivna läkemedel.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas även när skyddsläkemedel i annat fall än som avses i 2 & andra stycket förskrivs till havande eller ammande kvinna eller till barn.
Med det fastställda priset enligt första stycket avses ett pris som har fastställts av Riksförsäkringsverket. Om ett pris inte har fastställts på ett läkemedel i denna ordning omfattas läkemedlet inte av prisnedsättning.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar före- skrifter
]. om vilka receptfria läkemedel som omfattas av prisnedsättningen, och
2. om undantag från prisnedsättningen för ett visst receptbelagt läke- medel eller en viss grupp av sådana läkemedel.
' Senaste lydelse l994:3l7.
mp. 1994/95:100 Bil. 6
293
Bilaga 6.4
Föreslagen lydelse
7 äz
Visar någon att han i den omfattning som anges i andra stycket har köpt prisnedsatta eller andra läkemedel som avses i 3 5 eller har erlagt patientavgift för öppen hälso- och sjukvård som ombesörjs av staten, ett landsting eller en kommun som inte tillhör ett landsting eller för vård eller behandling enligt lagen (l993:588)om husläkare, lagen (1993: 1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (199321652) om ersättning för sjuk- gymnastik är han befriad från att därefter betala för utskrivna läkemedel. Befrielsen gäller under den tid som återstår av ett år, räknat från det Nuvarande lydelse första vårdtillfallet, behandlingstillfället eller läkemedelsinköpet.
För kostnadsbefrielse enligt första stycket fordras att prisned- satta läkemedel har inköpts för eller patientavgifter erlagts med sammanlagt minst I 700 kronor. Om ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting har beslutat att för sin del tillämpa ett lägsta belopp som understiger ] 700 kronor, skall i stället det beloppet gälla för kostnadsbefriel- se enligt första stycket för den som är bosatt inom landstinget respektive kommunen.
För kostnadsbefrielse enligt första stycket fordras att prisned- satta läkemedel har inköpts för eller patientavgifter erlagts med sammanlagt minst ] 800 kronor. Om ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting har beslutat att för sin del tillämpa ett lägsta belopp som understiger ] 800 kronor, skall i stället det be- loppet gälla för kostnadsbefrielse enligt första stycket för den som är bosatt inom landstinget respek- tive kommunen.
Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under 16 år i sin vård, får barnen gemensamt kostnadsbefrielse när utgifterna för vårdtill- fallen, behandlingstillfallen och läkemedelsinköp för barnen sammanlagt uppgår till vad som sägs i andra stycket.
Kostnadsbefrielse gäller under den tid som avses i första stycket även för barn som under denna tid fyller 16 år.
Med förälder avses även fosterförälder. Som förälder räknas även den med vilken en förälder stadigvarande sammanbor och som är eller har varit gift eller har eller har haft barn med föräldern.
]. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. 2. En kostnadsbefrielse enligt 7 5 som gäller vid ikraftträdandet skall bestå enligt äldre föreskrifter även efter ikraftträdandet.
ISenaste lydelse 1994:l8l5 (Lydelse enligt prop. 1994/95:88 . bet. l994/95:SfU8. rskr. l994/95:119.)
Prop. 1994/95: 100 Bil. 6
294
Förslag till Lag om ändring i lagen (l969:205) om pensionstillskott
Härigenom föreskrivs att 2 a 5 lagen (l969:205) om pensionstillskott skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Za'å
Om inte annat följer av bestäm - melserna i andra stycket eller i 2 b 5 är pensionstillskottet till förtids- pension etthundra/fem och en halv procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 5 lagen (1962z381) om allmän försäkring minskat enligt tredje stycket samma lagrum.
Om inte annat följer av bestäm- melserna i andra stycket eller i 2 b 5 är pensionstillskottet till för- tidspension etthundraelva och en halv procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 & lagen (19621381) om allmän försäkring minskat enligt tredje stycket samma lagrum.
Prop. l994/95: I 00 Bil. 6 Bilaga 6.5
För den som har partiell förtidspension är pensionstillskottet motsva- rande andel av det pensionstillskott som anges i första stycket. För den som får förtidspension för tid efter det att ålderspension upphört att betalas ut enligt 6 kap. 3 5 lagen om allmän försäkring skall pensions- tillskottet minskas i motsvarande mån som förtidspensionen minskas enligt 7 kap. 4 5 andra stycket lagen om allmän försäkring.
Denna lag träder i kraft den I juli 1995. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.
' Senaste lydelse 1992:1739.
295
Förslag till Prop. l994/95: l 00
Lag om ändring i lagen (19941308) om bostadstillägg till Elle,; 6.6
pensionärer
Härigenom föreskrivs att 5-7 55 lagen (l994z308) om bostadstillägg till pensionärer skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 ål
Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionä- rens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden.
Som årsinkomst räknas inte ]. allmänt barnbidrag,
2. folkpension,
3. tilläggspension enligt lagen (l962:38l) om allmän försäkring eller pension enligt utländsk lagstiftning till den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 5 lagen (l969:205) om pensionstillskott eller av bamtillägg enligt 9 kap. l ä sista stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år l989,
4. livränta som avses i 17 kap. 2 & lagen om allmän försäkring i vad den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge.
5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (l9731349) eller lagen (198321030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen ,
7. utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,
8. socialbidrag,
9. bostadsbidrag enligt lagen (l993:737) om bostadsbidrag, 10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492), ll. inkomst av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 & kommunalskattelagen (19281370),
12. ersättning som avses i lagen (l97l:l 18) om skattefrihet för ersätt— ning till neurosedynskadade.
Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara en kostnadsersättning.
F är den som uppbär ålderspen- sion skall som inkomst inte räknas sådan intäkt av tjänst som avses i 32 39 1 mom. (1) kommunalskatte- lagen (] 928:3 70) eller sådan in- täkt av aktiv näringsverksamhet som avses i I] kap. 3 59 lagen ( ] 962.381 ) om allmän försäkring.
Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33 5 1 mom. kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av tjänst i den mån sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för under- hållsbidrag till före detta make i den utsträckning som anges i 46 g” sam- ma lag.
1 Senaste lydelse l994:1570. (Lydelse enligt prop. 1994/95:61 . bet. l994/95:80U8. rskr l994/95:119.) Ändringen innebär att fjärde stycket upphävs .
296
Bilaga 6.6
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäk- ningen bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk- nat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 5 lagen om allmän försäkring och
b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott. Värdet av naturaförrnåner skall uppskattas efter regler som fastställs av regeringen.
Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av för- mögenhetsvärdet för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets avkast- ning skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av för- mögenhet skall värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privat- bostad som avses i 5 & kommu- nalskattelagen inte beaktas.
I fråga om makar skall årsin- komsten för envar av dem beräk- nas utgöra hälften av deras sam- manlagda årsinkomst. Vid tillämp- ning av åttonde stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av för- mögenhetsvärdet för år räknat. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av sådan privat- bostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 & kommunalskatte- lagen inte beaktas.
I fråga om makar skall årsin— komsten för envar av dem beräk- nas utgöra hälften av deras sam- manlagda årsinkomst. Vid tillämp- ning av sjunde stycket skall i så- dant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till nämlast hela tiotal kronor.
65
Bostadstillägget minskas med trettiofem procent av den pen- sionsberättigades framräknade års- inkomst enligt 5 5. Till den del årsinkomsten överstiger ett och ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 5 lagen (l962:381) om allmän för- säkring minskas bostadstillägget dock med fvrtio procent av in- komsten.
Bostadstillägget minskas med _)fvrtio procent av den pensions- berättigades framräknade årsin- komst enligt 5 5. Till den del års- inkomsten överstiger ett och ett halvt basbelopp enligt ] kap. 6 5 lagen (l962:381) om allmän för- säkring minskas bostadstillägget dock med birtiofem procent av inkomsten.
Bostadstillägg betalas ut månadsvis, beloppet avrundas till närmaste krontal som är delbart med tolv. Bostadstillägg understigande tjugofem kronor per månad betalas inte ut. ln'går särskilt bostadstillägg i utbetal- ningen sker dock utbetalning av bostadstillägg oavsett belopp.
Prop. l994/95:100 Bil. 6
Bilaga 6.6
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 &
Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt bo- stadstillägg lämnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsberättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig levnadsnivå, allt räknat per månad.
Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster, nämligen ]. folkpension enligt lagen (l962:381) om allmän försäkring, dock inte handikappersättning,
2. pensionstillskott enligt lagen (l969:205) om pensionstillskott och tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen föranleder minskning av pensionstillskott, det sammanlagda beloppet dock minskat med 25 procent av basbeloppet när fråga är om förtids- pension,
3. särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pen- sionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,
4. bostadstillägg enligt denna lag,
5. hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av årsin- komst enligt 5 5.
En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall alltid anses utgöra lägst 1,22 gånger basbe- loppet för den som är ogift och lägst 1.01 gånger basbeloppet för den som är gift.
lnkomstema enligt andra stycket 1. och 2. skall sammanlagda alltid anses utgöra lägst 1,515 gånger basbeloppet minskat med två procent för den som är ogift och lägst 1,34 gånger basbeloppet minskat med två procent för den som är gift.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Bestämmelsen i 5 & sjunde stycket tillämpas första gången vid beräkning av fönnögenhetsavkastning den ljanuari l996.
Prop. l994/951100 Bil. 6
298
Bilaga 6.7
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.
Härigenom föreskrivs att punkt 3 i övergångsbestämmelsema till lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. skall ha följande lydel-
se. Nuvarande lydelse
3. ] ärenden där beslut om bo- stadsanpassningsbidrag fattats före den I januari 1993 gäller förord- ningen (1987:1050) om statskom- munalt bostadsanpassningsbidrag.
Föreslagen lydelse
3. I ärenden där beslut om bo- stadsanpassningsbidrag fattats före den I januari 1993 gäller förord- ningen (I987:1050) om statskom- munalt bostadsanpassningsbidrag. För att statsbidrag till kommunen skall betalas ut enligt 15 5 skall dock kommunens ansökan ha kom- mit in till Boverket före utgången av februari 1996.
Prop. l994/95:100 Bil. 6
299
Bilaga 6.8
Socialförsäkringens finansiering och kostnader
Socialförsäkringens finansiering och kostnader
Prop. l994/95:100 Bil. 6
_ Bila 3 6.8 Inledning g I denna underbilaga till regeringens budgetproposition 1995/96:100 bil. 6 redovisas socialförsäkringens finansiering och kostnader för de försäk- ringsersättningar som tillhör Socialdepartementets ansvarsområde. ] Socialförsäkringen som andel av samhällsekonomin Socialförsäkringamas och vissa bidragssystems andel av BNP har i löpande priser stigit från 17,6 % år 1980 till knappt 21 % år 1994. I denna andel ingår samtliga förmåner som administreras av Riksförsäk- ringsverket och de allmänna försäkringskassoma. I tabellen ingår också utgifterna för ett antal arbetsmarknadspolitiska åtgärder, under rubriken annan utbetalning, samt kostnader för administrationen. Tabell 1 Socialförsäkringsutgifterna som andel relaterad till BNP (%) 1980 1985 1990 1993 1994 Prog. Socialförsäkr. totalt 17.6 18 19.4 20.9 20.7 därav * ekonomiskt stöd till 2 2.04 2.63 3.44 3.53 barnfamiljer varav bidrag 0.95 0.96 0.9 1.17 1.15 * ersättning vid sjuk- 6.53 6.71 7.37 5.99 5.69 dom och handikapp varav sjukpenning 2.39 2.07 2.57 1.08 1.04 * ersättning vid ålder- 7.98 8.37 8,51 9.96 10.01 dom varav folkp. 4.15 3.85 3.35 3.58 3.48 ålderspension varav A'I'P. ålderspension 2.34 3.33 4 4.88 4.97 * zuman utbetalning 0.59 0.48 0.42 1.08 1.08 * administratimt 0.48 0.39 0.41 0.41 0.39
2 Finansering
Den allmänna försäkringens utgifter finansieras främst med intäkter från sociala avgifter. allmänna skattemedel samt avkastning på fonderade medel. Sociala avgifter tas ut i tre olika fomter: arbetsgivaravgifter. egenavgifter från egenföretagare m.f1. samt allmänna egenavgifter. Där- vid utgår i vissa fall särskild löneskatt i stället för sociala avgifter. Arbetsgivare är enligt lagen ( 1981:691 ) om socialavgifter (SAL) skyl- diga att betala arbetsgivaravgifter baserade på summan av vad denne under året betalat som kontant lön eller annan ersättning för utfört arbe-
Lu O 1.0.)
te. Någon uppdelning på den enskilda individen som uppburit ersättning- Prop. l994/95:100 en sker inte utan arbetsgivaravgifter debiteras på summan av utbetald Bil. 6 ersättning från en arbetsgivare. Bilaga 6.8
Vid fastställande av underlaget för arbetsgivaravgifter bortses från bl.a. ersättning till en och samme arbetstagare som under året understiger 1 000 kr, liksom i viss utsträckning ersättning som motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagaren skall täcka med uppburen ersättning.
Ersättningar till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år skall inte räknas in i avgiftsunderlaget. Vidare undantas i vissa fall ersättningar från uttag av arbetsgivaravgift, som t.ex. viss ersättning till utländska artister eller forskare, idrottsutövare, barn som arbetar i arbetsgivarens verksamhet m.m.
För arbetsgivare som sysselsätter sjömän tillkommer en sjömanspen- sionsavgift på 1,20 %. För sjömän är sjukförsäkringsavgiften 6.18 % och folkpensionsavgiften 4,30 % under år 1994.
Om nedsättning av socialavgift som regionalpolitiskt stöd finns sär- skilda bestämmelser. Enligt bestämmelserna får ett antal kommuner i stödområde 1 och 2 nedsättning av socialavgiften med 10 % för vissa näringsgrenar.
Egenavgifter enligt lagen (19811691) om socialavgifter betalas av den enskilde inkomsttagaren som har inkomst av annat förvärvsarbete. Egen- avgifter betalas inte för inkomster som uppbärs året efter det den försäk- rade fyllt 65 år.
Enligt lagen ( 1990:659 ) om särskild löneskatt på vissa förvärvs- inkomster är arbetsgivaren skyldig att betala sådan skatt på lön och an- nan ersättning till arbetstagare som vid årets början är 65 år eller äldre. Särskild löneskatt utgår vidare på inkomster av passiv näringsverksamhet och på inkomster av aktiv näringsverksamhet för den som före årets ingång fyllt 65 år. Den särskilda löneskatten träder således i stället för arbetsgivar- och egenavgifter för inkomsttagare som är äldre än 65 år.
Under år 1994 uppgick arbetsgivaravgiftema till 31,36 % och egen- avgifterna till 29,75 %. Arbetsgivaravgiftema uppgår under år 1995 till 32,86 % och egenavgifterna till 31,25 % i och med att en allmän löne- avgift med 1,5 % införs som skall bidra till finansieringen av Sveriges medlemskap i EU. Denna avgift regleras i en särskild lag, lagen om all- män löneavgift, men beräknas på samma underlag som avgifter enligt SAL (prop. l994/951122, bet. l994/95:5kU16, rskr. l994/951149).
Den särskilda löneskatten uppgår under år 1994 till 17,89 % av under- laget. Som en konsekvens av den speciella avgiften för finansiering av medlemskap i EU höjs den särskilda löneskatten också med 1,5 % fr.o.m. år 1995. Dessutom höjs den särskilda löneskatten med ytterligare 2 % som en konsekvens av de ökade allmänna egenavgifterna.
Allmänna egenavgifter betalas av den enskilde. Underlaget utgörs av samtliga inkomster från anställning eller annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 2 och 3 åå lagen (l962:38l) om allmän försäkring till den del som inte överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Allmän avgift utgår inte om den samlade inkomsten under- stiger 25 % av basbeloppet eller om den enskilde vid årets ingång fyllt 65 år.
304
Bilaga 6.8
Allmänna egenavgifter utgår även på sådana ersättningar som i pen- sionshänseende likställs med inkomst av anställning t.ex sjukpenning, föräldrapenning, dagpenning inom arbetslöshetsförsäkringen, utbildnings- bidrag m.m. Uppbörden av de allmänna avgifterna är samordnad med uppbörden av inkomstskatten. Avgifterna tas ut i samband med prelimi- närskatten och bestäms slutligt vid taxeringen för inkomståret.
Den allmänna sjukförsäkringsavgiften infördes ijanuari l993. Avgiften höjs den 1 januari 1995 från 0,95 % till 2,95 % (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95zFiU1, rskr. 1994/951145). Den allmänna avgiften för finansie- ring av kontantfönnåner vid arbetslöshet infördes i januari 1994 och utgör 1 % av avgiftsunderlaget. Avgiften avskaffas fr.o.m. januari 1995 (prop. 1994/95:99, bet. 1994/95zAU5, rskr. 1994/95:124). Fr.o.m den 1 januari 1995 införs en ny allmän egenavgift för finansiering av pensions- systemet (prop. 1994/95:41, bet. 1994/95:SfU6, rskr. 1994/95:81).
Tabell 2 Avgifter (%)
Bruttoinkomst år 1995 (prognos)
Arbets ivare E enlöreta are mkr
Avgift Avgiftsnivå 1/1 1995
lfolkpensionsavgift 5,86 6,03 39 678 Sjukförsäkringsavgilt 6,23 9,12 43 891 Arbetsmarknadsavgift 4,32 0 25 465 Arbetsskadeavgift 1.38 1,4 8 625 Lönegarantiavgilt 0,2 0 1 325 Arbetarskyddsavgift 0.17 0 1 127 Delpensionsavgilt 0.2 0.2 1 359 A'l'P-avgift 13 13 88 440 Allmän löneavgift 1,5 1,5 9 112 Summa1 32,86 31.25 219 022 Särskild löneskatt 21,39 21,39 7 789 A llmänna egenavgifter
Allmän sjukförsavgift 2,95 2,95 20 409 Allmän ålderspcn- 1 1 6 761 sionsavgift
Allmän arbetslöshets- 5903 avgift2
Summa 3,95 3,95 27 760
' lnkomstema från egenföretagama utgör ca 3,5 % av de totala inkomstema. 3 Avgiftsskyldigheten upphör den 1 januari 1995. 1 Inkomster uppbördsmånaden januari 1995.
20 Riksdagen I 994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 6
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
305
3 Översikt av förmånernas finansiering
Tabell 3 visar socialförsäkringsförrnånemas samt övriga trygghetssys- tems finansiering för budgetåren 1994/95 (anvisat/beräknat) och 1995/96 (förslag 12 mån).
Tabell 3 Finansieringen av sociallörsäkringsfdrmåner budgetåren 1994/95 och 1995/% (m kr)
Verksamhet
Ekonomiskt stöd till barnfamiljer
Barnbidrag Bostadsbidrag Föräldraförsäkring Bidragstörskott
Bidrag vissa adoptio- ner
Bidrag för kostnader internationella adop- tioner
Barnpensioner
Vårdbidrag handi- kappade bam
Vårdnadsbidrag
Ersättning vid sjuk- dom oeh handikapp
Sjukpenningförsäk- ring
Rehabilitering
Ersättning sjukvårds- huvudmän
Läkemedelsförmåner Tandvård Närståendepenning Förtidspensioner Handikappersättning Bilstöd Assistansersättning
Arbetsskadeförsäkrinu
l994/95 (anvisat i RB” respektive beräknat)
Totalt
17 300 7 200 18 253
4 297
8.5
26,4
895: 1 405
i 785”
18 547
3 240
Statsb.
17 300 7 200 2 738 3 027
8.5
127 1 405
1 785
148 1 438 460 3.4 6 772 915 191
I _) 'J'l lut xl
O
Avg.
() () 15515
1 270[
839 8 149 2 607 19.2 25 146
0 0 7 081 "'
Övrigt
(1
(t 6 3024 ()
490"
1995/96 förslag 12 mån.
Totalt
16012 8330 18 332 4 744
8.45
9353
1 4479
19 326
3 940
926
11 729 2 751 27.6 38 615: 940 396
3 808"
7 276
Prop. l994/95:100 Bil. 6 Bilaga 6.8
Statsb.
16 012 8 330
Os 3 328
8.45
116 1 447,9
(P
Avg.
0
18832 1416'
0
'.!i Xl KJ
19 326
3 940
92 (»
1 1 729
0 0
6 806”
Övrigt
()
() 2471
0
0 01 l
() 7 4534 () 0
470!
Prop. l994/95:100 Bil. 6 Bilaga 6.8
Verksamhet l994/95 (anvisat i RB respektive beräknat) 1995/96 förslag 12 mån.
'l'otalt Statsb. Avg. Övrigt Totalt Statsb. Avg. Övrigt
Ersättning vid ålder- dom: Alderspension2 130 210' 23 485 85 460 21 2654 135 330' 22 258 86 207 26 8654
Efterlevandepension
vuxna 11 8453 759 8 100 2 9864 12 3822 666 8 396 3 320 Delpension 2 601 0 1 331 I 270" 2 278 () I 387 891" Särskilt pensions- tillägg 12 12 0 0 12 12 0 0 KBT/BTP (inkl. SKBT/SB'H') 10 870 8 900 0 1 970'” 10 450 10 100 0 350'” Administration
Rl-"V 659 619 35 5” 582 544 33 5” Försäkringskassoma 4 939 4 321 618 0 4 948 4 298 650 0
Porto
' lnbetalningar från de underhållsskyldiga. ' Inkl. A'l'l), prognoser. ' Bidraget avskaffas 1/1 1995, halvårsutgift. * AP-fonden. 5 Statsbidraget slopas. förslag 1/7 1995. " Kommunerna betalar om behovet understiger 20 tim/v. 7 Exkl. bidraget till förvaltningen. " Utbetalningar staten LAF. YFI, och LSP. " Avkastning och medel från delpensionsfonden. '” Kommunlinansierat. " Ca 20 % tillkommer som de försäkrade betalar. ” De försäkrade betalar ca 5 miljarder kronor för sin tandvård. " Ersättning till Rl-"V från affärsverk. ” Inkl. administration. ” Enligt regleringsbrev.
4 Sjuk- och föräldraförsäkringarna
Sjukförsäkringen finansieras genom socialavgifter, inkomster från den allmänna sjukförsäkringsavgiften och allmänna skattemedel via anslag på statsbudgeten. Regeringen föreslår att finansieringsprincipema ändras fr.o.m. budgetåret 1995/96 och att hela utgiften redovisas på statsbud- geten, sk. bruttoredovisning. Avgiftsintäktema används för att täcka försäkringens utgifter för sjukpenning, rehabilitering, vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen och kostnader för tandvård, läkemedel, för- äldraförsäkring samt närståendepenning.
307
Sjukförsäkriiigsavgiften för arbetsgivare är år 1995 6,23 % och för Prop. 1994/95:100 egenföretagare 9,12 %. Den allmänna sjukförsäkringsavgiften är 2.95 % Bil. 6 under år 1995. Bilaga 6.8 Utvecklingen för sjuk- och föräldraförsäkringarna budgetåren 1993/94 — 1995/96 vad gäller utgifter och inkomster redovisas i följande tabell.
Tabell 4 Sjuk- och föräldraförsäkringarna (mkr)
Budgetår 1993/94 1994/95 1995/96 utfall prognos förslag 12 mån Utgifter Sjukförsäkring 35 459 36 859 38 672 varav *sjukpenning' 15 330 17 450 19 326 *reltabilitcring 2 795' 3 756” 3 940' "ers. till sjukvårds- huvudmän5 3 531 1 232 926 'läkemedel 10 297 11 175 11 729 *tandvård 3 506 3 246 2 751 [föräldraförsäkring 18 902 19 110 18 832 Närståendepenning 18 24 28 Summa 54 379 55 993 57 532 Inkomster Statsbidrag 8 157 8 338 O' Sjukförsäkringsavg. 51 968 50 278 43 596 Allmän sjukförs. avg. 9 366 12 936 25 229
Avg. frivillig sjuk- försäkr. 47 47 4x
Summa 69 495 71 556 68 829
' Inkl. RFV:s sjukhus fr.o.m. 1995/96, ca 140 mkr. 1 Inkl. frivillig sjukpenningförsäkring. " Inkl. lokala försök för finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och socialförsäkring Pinsam. ca 28 mkr. * Den särskilda ersättningen för rehabilitering och belizurdlingsinsatscr finns fr.o.m. bit 1994/95 under rehabilitering. 5 Exkl. sjukhusvårdsavdrag pension, m.m. 497 mkr. 1993/94 och 500 mkr. 1994/95. " Fr.o.m. hå 1995/96 utgår inget statsbidrag. ' 15 % betalas via statsbidrag. resterande via fond. " Förslag att statsbidrag avskaffas fr.o.m. 1/7 1995.
Bilaga 6.8
5 Arbetsskadeförsäkringen
Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egen- företagare och ger ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i sitt arbete. Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) trädde i kraft den 1 juli 1977 och ersatte därvid den tidigare yrkesskadeförsäkringen (YFL). Livräntor och annan ersättning utges också enligt lagen om stat- ligt pensionsskadeskydd (LSP) för skador vid militärtjänstgöring m.m.
Från arbetsskadeförsäkringen utges egenlivräntor, efterlevandelivräntor, begravningshjälp, sjukpenning i vissa fall, sjukhusvård utom riket, tand- vård och särskilda hjälpmedel.
Arbetsskadeförsäkringen skall finansieras via en socialavgift och av- kastning från arbetsskadefonden. Fonden uppvisar sedan år 1987 ett underskott. Vid ingången av år 1994 var det ackumulerade underskottet i fonden drygt 21 miljarder kronor. Under budgetåret 1994/95 beräknas utgifterna vara mindre än inkomsterna. Statens ersättningar till arbets- skadade och avsättningar til LSP finansieras till 100 % över statsbud- geten.
Avgiften till arbetsskadeförsäkringen är 1,38 för arbetsgivare och 1,4 för egenföretagare. Statliga arbetsgivare betalar ingen avgift till arbets- skadeförsäkringen.
Tabell 5 Arbetsskadeförsäkringen (mkr)
Budgetår 1993/94 1994/95 1995/96 Utfall Prog. Prog. 12 mån
Utgifter
Arbetsskadefonden
varav
*sjukpenning/vård LAF 2 466 756 176
*livräntor LAF 4 710 4 810 5 115
*ersättning enl. äldre lagstiftning 1 185 1 115 1 080
*administration 390 400 435
Summa 8 751 7 081 6 806
Inkomster
Arbetsskadeavgift 7 808 8 434 8 889
Över/underskott -943 + 1 353 + 2 083
Fondens storlek resp. år 1 dec -21 555 -21 500 -19 700
Utbetalningar staten för LAF. YFI. 428 420 400
Utbetalningar staten för LSP m.m. 70 70 70
Prop. 1994/95:100 Bil. 6
309
6 Pensioner Prop. 1994/95:100 Bil. 6 Folkpensioner Bilaga 6'8
Folkpensionema finansieras dels via folkpensionsavgiften, dels via all- männa skattemedel över statsbudgeten. Avgiften uppgår under 1995 till 5,86 % för arbetsgivare och 6,03 % för egenföretagare. lnom folkpensio-
nen finns ett antal särskilda förmåner som i sin helhet finansieras via
statsbidrag. Dessa är särskilt pensionstillägg, handikappersättning, vård- bidrag, hustrutillägg m.m.
Tabell 6 a Folkpension (mkr)
Budgetår 1993/94 1994/95 1995/96 Utfall prog. prog.
12 mån Utgifter Folkpension Ålderspension' 52 530 53 210 53 450 Förtidspensionz 14 6691 15 020' 14 175 Efterlevandepension'"5 1 649 1 650 1 622 Barnpension 282 290 300 Summa 69 130 70 170 69 545 Inkomster Folkpensionsavgift 35 809 38 527 40 603 Statsbidrag 33 321 31 643 28 944 Summa 69 130 70 170 69 547
Folkpensionsförmåner som helt skattefinansieras
'Vårdbidrag 1 320 1 405 1 448 *Särskilt pensions- 1 1 12 12 tillägg
”" I Iandikappersättning 928 915 940 KBT/BTP/SKBT/SBTP totalt varav 10 491 10 870 10 450 statsbidrag” 6 994 8 900 10 100 kommuner 3 497 1 970 350
' Inkl. pensionstillskott, bamtillägg och hustrutillägg m.m. 2 Inkl. pensionstillskott och bamtillägg. " Inkl. RFV:s sjukhus t.o.m. 1994/95. ' Änkepension. omställningspension, särskild efterlevandepension. 5 Inkl. pensionstillskott. " BTP införs den 1 januari 1995 och blir i princip helt anslagsfinansierad. KBT upp- hör.
Bilaga 6.8
Allmän tilläggspension, ATP
Den allmänna tilläggspensionen (ATP) finansieras dels genom en tilläggspensionsavgift som f.n. är 13 % för både arbetsgivare och egen- företagare, dels via avkastning från Allmänna pensionsfonden (AP-fon- den). Den 1 januari 1995 införs dessutom en allmän ålderspensionsavgift på 1 % för finansiering av pensionssystemet. AP-fonden uppgick till ca 530 miljarder kronor i december 1993. AP-fondens förvaltning är upp- delad i fem delfonder. 1-3:e AP-fonden placerar främst sina medel i obligationer. 4:e och 5:e AP-fonden placerar sina medel främst i aktier.
Tabell 6 b ATP (mkr)
Budgetår 1993/94 1994/95 1995/96 Utfall prog. prog.
12 mån Utgifter ATP Alderspension 73 030 77 000 81 880 Förtidspension 21 710 23 200 24 440 Efterlevandepension' 9 780 10 195 10 760 Barnpension 581 605 635 Administration 640 825 870 Summa 105 741 111 825 118 585 Inkomster ATP-avgift2 81 130 78 000 74 500 Allmän pensionsavgift] 0 3 650 7 500 Räntor m.m. 56 500 54 080 54 820 Summa 137 630 135 730 136 820 Under/överskott + 31 889 + 23 685 + 18 235 AP-fonden i dec. 531 277 559 091 578 286
' Änkepension, omställningspension och särskild efterlevandepension 2 Fr.o.m. år 1995 tas ATP—avgiften endast ut på lönedelar upp till 7,5 basbelopp. Resterande medel förs över till premiereserven i det reformerade ålderspensionssyste- met och statsbudgeten. 3 Avgiften införs den ljanuari l995
Delpension
Delpensionen finansieras med delpensionsavgiften, fondavkastning samt under de närmaste åren till någon mindre del från fondtillgångama. Av- giften uppgår för närvarande till 0,2 % för både arbetsgivare och egen- företagare.
Prop. l994/951100 Bil. 6
311
Avgifterna förs till en fond, benämnd delpensionsfonden. Fondens Prop. 1994/95:100 behållning beräknas uppgå till ca 5 miljarder kronor vid ingången av år Bil. 6 1995. Bilaga 6.8
Tabell 6c Delpension (mkr)
Budgetår 1993/94 1994/95 1995/96 Utfall prog. prog.
(12 mån) Utgifter 2 537 2 601 2 278 Inkomster Varav *delpensionsavgift 1 276 1 331 1 387 *räntor 437 434 415 Under/överskott -824 -836 -476
Delpensionsfondens storlek vid kalender-
årets ingång 5 855 5 041 4 379
312
Bilaga 6.9
Allmänna arvsfonden
Allmänna arvsfonden Prop. 1994/95:100
Allmänna arvsfonden inrättades år 1928. Då beslöt riksdagen att kusiner Bll" 6 Bilaga 6.9 och avlägsnare släktingar inte längre skulle få ärva. Egendom efter avlidna personer som saknar nära släktingar, och som inte skrivit testa- mente, skulle i stället tillfalla Allmänna arvsfonden. Närmare bestäm- melser om fonden fanns i lagen (1928:281) om Allmänna arvsfonden.
Den 21 april 1994 utfärdades en ny lag om Allmänna arvsfonden (SFS 19941243). Lagen trädde i kraft den 1 juli 1994.
Den nya lagen innehåller vissa ändringar och förtydliganden huvud- sakligen i fråga om arvsfondens ändamål och användningsområde, beslutanderätten, handläggningen av arvsfondsärenden. godmanskap och avstående av arv.
Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd skall i första hand lämnas för fömyelse- och utvecklingsprojekt till organisa- tioner som bedriver ideell verksamhet. Om det finns särskilda skäl får stöd även lämnas till offentlig huvudman.
Fonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Den övergripande beslutanderätten ligger kvar hos regeringen men en ny myndighet, Arvsfondsdelegationen har inrättats. Delegationen sorterar organisatoriskt under Socialdepartementet och beslutar om stöd till projekt med upp till 300 000 kronor. Om stödet bedöms överstiga detta belopp överlämnas ansökan till regeringen för beslut.
Socialdepartementet ansvarar för handläggningen av ansökningar som rör barn under 12 år och för ansökningar som rör personer med funk- tionshinder och Civildepartementet ansvarar för handläggningen av ansökningar som rör ungdomar i åldrarna 12 — 25 år.
För budgetåret 1993/94 var det sammanlagda utdelningsbara beloppet ca 176 miljoner kronor. 1 det följande redovisas den fördelning av medlen för budgetåret 1993/94, som beslutats av regeringen inom Socialdepartementets ansvarsområde.
Stöd har beviljats till 270 projekt med ett sammanlagt belopp av ca 138 miljoner kronor. Detta belopp inkluderar medel som återbetalats eller återförts till fonden.
Stödet till vuxna med funktionshinder har uppgått till ca 87 miljoner kronor medan stöd till barn och ungdomar (med och utan funktions- hinder, dock ej ungdomsprojekt som beviljats genom Barn- och ung- domsdelegationen) utgått med ca 51 miljoner kronor.
Huvuddelen av stödet till personer med funktionshinder har under året omfattat försöks- och utvecklingsarbete. Projekt för ökat självbestäm- mande och oberoende har omfattat ca 12 miljoner kronor. Här ingår fiera projekt med syfte att utveckla bra personlig assistans samt försök med kooperativ verksamhet för personer med psykiska störningar.
För området datateknik och handikapp har stöd beviljats med ca 19 miljoner kronor. Stöd har bl.a. lämnats till försök med användning av datateknik för kommunikation, datorstöd i hemmet och särskilda "data- tek" som gör det möjligt för barn och ungdomar med omfattande funk-
315
tionshinder att kommunicera, reagera och agera men också leka med Prop. 1994/95:100 hjälp av dator. Handikappinstitutet har haft en samordnande funktion och Bil. 6 också fördelat en del av dessa medel då vissa projekt berört flera olika Bilaga 6.9 handikappgrupper.
Projekt som rör kultur/fritid och handikapp omfattar ca 6 miljoner kronor. Dessutom har ca 7 miljoner kronor fördelats till 28 olika projekt inom området handikappidrott. Här återfinns många varierande projekt, både lokala och regionala.
Handikapporganisationerna har beviljats stöd med sammanlagt cirka 24 miljoner kronor till olika projekt med inriktning på information, ut— bildning och ökade kunskaper om olika handikapp. Projekten har fram- för allt riktats till allmänhet och olika personalgrupper.
Inom området allmänt utvecklings- och försöksarbete har ca 35 miljoner kronor lämnats. Här återfinns ett stort antal projekt, bland annat med syfte att förbättra samhällsstödet till funktionshindrade. Flera riksförbund har beviljats stöd för att pröva verksamhet med juridiskt stöd till föreningar och medlemmar.
Stöd till handikapporganisationemas rekreationsanläggningar samt viss kansliutrustning har beviljats med ca 8 miljoner kronor.
F unktionshindrade personer med invandrarbakgrund möter ofta svårig- heter när det gäller att få tillgång till stöd och service och bli delaktiga i samhället. Regeringen beslutade därför i januari 1994 att under en tvåårsperiod avsätta sammanlagt 10 miljoner kronor ur Allmänna arvs- fonden. Medlen skall användas för att i första hand handikapp- och invandrarorganisationer skall ges möjlighet att utveckla samverkans- modeller och pröva verksamhet för att öka möjligheterna för funktions- hindrade invandrare att bli delaktiga i samhälls- och föreningsgemenskap och därmed förbättra sin livssituation.
Regeringen har vidare uppmärksammat situationen för kvinnor med funktionshinder. I mars 1994 beslutades därför att under budgetåren 1994/95 och 1995/96 avsätta sammanlagt 6 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för praktisk utvecklingsverksamhet, bl.a. för att finna meto- der som underlättar kvinnornas möjligheter att aktivt delta i politiskt, fackligt och annat samhällsarbete.
Till utvecklingsprojekt som rör barn och ungdom utan funktionshinder har lämnats ca 27 miljoner kronor. Bland dessa projekt kan särskilt nämnas försöksverksamhet med föreningars medverkan inom bamom- sorgen i det mångkulturella samhället samt utvecklingsarbete av t.ex. Rädda barnen och BRIS för barn som far illa. Regeringen beslutade i december 1993 att avsätta 7 miljoner kronor till utvecklingsverksamhet i anslutning till FN:s internationella familjeår.
Regeringen kommer förejanuari månads utgång att lämna riksdagen en fylligare redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvs- fonden under budgetåret 1993/94.
316
Bilaga 6.10
Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvmnor och män
Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor PrOP- 1994/952100 och män Bil. 6
_ Bilaga 6.10 Liksom föregående år redovisas vissa uppglfter om fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Föregående års redovis— ning ( prop. 1993/94:147 , bilaga 2) var utökad med vissa specialbearbet- ningar och engångsundersökningar för att illustrera de ekonomiska resurserna ur ett livscykelperspektiv. I denna bilaga redovisas huvud- sakligen uppgifter för vuxna kvinnor och män.
Genom den utredning (dir. l994:102) som regeringen tillsatt hösten 1994 om fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män kommer kunskaperna på detta område att öka väsentligt. Syftet är bl.a. att ytterligare utveckla den årliga statistikredovisningen.
I föregående års bilaga medtogs uppgifter för 1991 från SCB:s tids- användningsundersökning om hur dygnets 24 timmar under en normal vardag används av kvinnor respektive män. Som framgick tillbringade män i samtliga åldersgrupper en procentuellt större del av dygnet i betalt förvärvsarbete äll kvinnor. Störst skillnad mellan kvinnor och män i tid använd till förvärvsarbete återfinns i ålderskategorin 20—34 år (19 respektive 31 procent av tiden).
Skillnader i lön och inkomst kan påvisas med flera olika mått. Till en del kan olikheter förklaras med skillnader i yrke, befattning, kvalifika- tionsnivå, arbetsmarknadserfarenhet, utbildning och ålder. Vissa av dessa faktorer kan dock vara statistiskt svåråtkomliga. Årsinkomstens storlek beror även på skillnader i arbetad tid och arbetskraftsdeltagande. Enligt SCB:s undersökning (Am 66 SM 9401) av deltidsarbete arbetar 47 pro- cent av 1 776 000 anställda kvinnor och 10 procent av 1 691 000 an- ställda män deltid. De vanligaste orsaken till att kvinnor arbetar deltid är att de fortfarande bär huvudansvaret för arbetet med barn och hem. En annan orsak är att det inte går att få längre arbetstid hos nuvarande ar- betsgivare. Män arbetar deltid i huvudsak för att de också studerar eller för att de är sjukliga eller deltidspensionerade. Andelen deltidsarbetande har ökat från 1990 till 1993 efter att ha minskat under 1980-talet.
1 tube/I ] visas sambandet mellan lön och den formella skolmässiga utbildningsnivån för kvinnor och män i olika sektorer. Det går däremot inte att utläsa sambandet mellan utbildning, ansvar och arbetsuppgifter av tabellen. Uppgifterna avser samtliga anställda inom stat. kommuner och landsting, både 1.0-grupper och tjänstemän, medan för den privata sektorn endast tjänstemän ingår. Antalet anställda omfattar såväl heltids- som deltidsanställda. Månadslönen avser heltidsanställda.
319
Tabell 1 Månadslön för anställda inom olika sektorer med fördelning på Prop. 1994/952100 utbildningsnivå år 1993. Kronor per månad Bil. 6 Bilaga 6.10 Kvinnor Män Kvinnors lön rel. Antal Månadslön Antal Månadslön mäns. % Stat Förgymnasial utbildning 13 700 13 400 10 100 14 400 93 Gymnasial utbildning 72 600 13 400 58 600 14 900 90 lillcrgymn ( 3 år 16 600 15 200 33 500 17 400 87 Ellergymn >= 3 år 21 900 17 200 41 900 20 100 86 Forskarutbildning 2 700 21 400 9 800 24 500 87 Kommun Förgymnasial utbildning 93 500 12 100 21 900 13 300 91 Gymnasial utbildning 274 500 12 500 51 500 14 000 90 Eftergymn ( 3 år 101 500 14 000 27 900 15 800 88 Eftergymn >= 3 år 101 600 16 700 44 800 18 800 89 Forskarutbildning 600 22 600 1 900 25 900 87 Landsting Förgymnasial utbildning 17 900 12 300 4 400 12 900 95 Gymnasial utbildning 118 100 13 000 20 100 13 800 94 Eftergymn ( 3 år 64 900 14 800 9 100 15 400 96 Eftergymn >= 3 år 34 700 18 500 18 200 25 900 72 Forskarutbildning 800 27 800 2 800 35 200 79 Privata tjänstemän Förgymnasial utbildning 55 400 14 000 60 300 17 300 81 Gymnasial utbildning 158 500 13 900 181 700 18 800 74 Eftergymn ( 3 år 47 200 15 800 81 100 19 500 81 Eftergymn >= 3 år 29 300 19 000 66 000 24 600 77 Forskarutbildning 700 24 500 3 800 29 800 82
Källa: SCB, Lönestatistiken
När kvinnor och män efter avslutad utbildning börjar arbeta, förefaller det som om män får större ekonomiskt utbyte av sina investeringar i utbildning än kvinnor. lnom samtliga kategorier har kvinnor lägre lön än män.
Tabell 2 visar kvinnors lön i procent av mäns för heltids-anställda 1973—1993. Tabellen är illustrativ men samtidigt svårtolkad då mycket skett med näringsgrensstrukturen under de 20 år den omspänner. Det framgår nedan av lärarnas övergång från statligt till kommunalt reglerade löner år 1991, liksom av en överflyttning av ca 60 000 personer från landsting till kommuner i samband med ÄDEL-reformen. Därtill har omfattande bolagiseringar av statlig verksamhet medfört en övergång från statlig till privat sektor. Dessa sektorsförskjutningar kan påverka lönerelationen. För industriarbetare som har liten lönespridning är skillnaden mellan kvinnors och mäns lön liten. lnom landstingssektom och för privat anställda tjänstemän är det en större spännvidd mellan löner för olika befattningar, vilket enligt tabellen ger utslag i en lägre relativ lön för kvinnor. Uppgifterna för privat sektor avser endast industrin. Övriga delar av privat tjänstesektor, byggnadsindustri m.m. ingår inte.
Tabell 2 Kvinnornas lön i procent av männens lön åren 1973-1993. Prop. l994/951100 heltidsanställda 1311. 6 Bilaga 6.10 Privat sektor Offentlig sektor Industri- Industri Stats- Primär- Landstings- arbctare tjänstemän anställda kommunalt anställda anställda 1973 84 63 81 74 1977 88 70 86 82 1981 91 72 89 85 .. 1985 90 73 91 87 75 1989 90 75 89 83 74 1991 90 75 85(90)* 87(84)* 75 1993 91 77 84 86 73
*Lärarpersonal har fr.o.m. den 1 januari 1991 kommunalt reglerade löner och redo- visas bland primärkommunalt anställda. Siffroma inom parentes är liktiva tal som visar procentsiffran för kvinnors löner om jämförelsegruppen varit densamma som tidigare år. Källa: SCB. lönestatistiken
Den långsiktiga utvecklingen har gått mot ökad ekonomisk jämställd- het mellan könen, bl.a. genom att kvinnors utbildning och sysselsättning ökat och till följd av låglönesatsningar. Löneskillnadema minskade fram till mitten av 1980-talet, men en viss ökning har därefter skett.
Arbetsuppgiftemas spännvidd från rutinarbete till ledande arbete och dess betydelse för kvinnors relativa lön inom olika kollektiv framgår till viss del av tabell 3. Tabellen visar att ju mindre rutinbetonat arbete, desto större skillnad mellan medellöner. På nivåer med större lönesprid- ning är antalet män betydligt större än antalet kvinnor, vilket påverkar den sammanvägda lönerelationen.
') 21 Riksdagen 1994I95. Isaml. Nr 100. Bilaga () 3.11
Tabell 3 Månadslön i olika sektorer och ansvarsområden år 1993. Kronor per Prop. l994/952100
månad Bil. 6 Bilaga 6.10 Kvinnor Män Kvinnors lön rel. mäns. Antal Månadslön Antal Månadslön %
Privat anställda tjänstemän 293 500 15 100 395 700 19 900 76 Ledande ställning 2 400 30 800 28 700 33 700 85 Självständigt kvalificerat arbete 74 400 18 200 225 400 20 900 87 Kvalificerat arbete 140 600 14 100 118 500 15 700 90 Rutinarbete 76 200 12 200 23 100 13 100 94 Kommunalt anställda 573 500 14 200 148 800 16 400 86 SKAF - området 334 100 12 100 56 400 13 400 90 TCO/ SACO - området 239 400 15 500 92 400 17 900 86 Landstingsanställda 236 900 14 600 55 200 20 000 73 SKAF — området 106 900 12 600 22 200 13 100 96 TCO/ SACO — området 130 000 15 600 33 000 23 500 67
SKA17= Svenska Kommunalarbetareförbundct TCO= Tjänstemännens Centralorgani- sation SACO= Sveriges Akademikers Centralorganisation Antal anställda avser hel- och deltidsanställda. Månadslönen avser enbart heltids- anställda Källa: SCB. lönestatistiken
lnom landstingssektom har kvinnor inom TCO/SACO-området en låg relativ lön beroende på den stora andelen män med förhållandevis hög lön, bl.a. läkare. Inom SKAF-området är lönespridningen liten och kvinnors relativa lön blir 96 procent av mäns.
Skillnader mellan sektorerna vad gäller verksamhet, yrkes-, ålders- och befattningsstruktur motiverar försiktighet då tolkningar och jämförelser görs av genomsnittliga löner mellan sektorerna. Verkligheten bakom siffrorna kan vara mycket varierad. Även utbildningens struktur i de olika sektorerna varierar som framgår av tabell 1.
Liksom i tabellerna ovan som avser lönenivån kan påvisas en skillnad mellan kvinnors och mäns ekonomiska situation vad gäller arbetsin- komsten. Arbetsinkomsten omfattar förutom lön även de transfereringar som är knutna till arbetet och kompenserar för inkomstbortfall. Retroak- tiva utbetalningar faller på det år utbetalning sker. Inkomst av närings- verksamhet för företagare ingår i arbetsinkomstbegreppet. Lantbrukare och andra företagare ingår emellertid inte i tabell 4. Uppgifterna är häm- tade från SCB:s inkomstfördelningsundersökning.
Arbetsinkomstens storlek påverkas av de basbreddningar som införts i samband med skattereformen. Inkomster som tidigare var skattefria be- handlas som helt eller delvis skattepliktiga inkomster fr.o.m. 199]. Exempel är måltidssubventioner, traktamenten och bilersättningar. Be- gränsningar i avdragsrätten infördes, kapital beskattas enhetligt och rea- vinster beskattas till sina nominella belopp.
Tabell 4 Arbetsinkomst för anställda 20-64 år utan företagarinkomst efter an- Prop. 1994/951100 ställningens omfattning och socioekonomisk grupp år 1992, tkr Bil. 6 Bilaga 6.10 Kvinnor Män Kvinnors inkomst Antal Inkomst Antal Inkomst rel. mäns. (1000) (1000) % Samtliga anställda 1804 135,3 1822 193,31 70 Deltidsanställda 1 — 49 % 217 67,2 159 71,8 94 Deltidsanställda 50 — 90 % 670 1 13,8 216 124.5 91 Helårs- o heltidsanställda 917 l67,1 I 447 216,9 77 därav Arbetare o lägre tjänstemän 490 150,5 737 185,1 81 Tjänstemän på mellannivå 211 181,3 337 231,4 78 Högre tjänstemän 96 222.9 203 314,6 71
Arbetsinkomst utgör summan av lön, löretagarinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning eller tjänstgöring inom totalförsvaret. I denna tabell medtas endast personer som saknar företagarinkomst. Källa: SCB Be 21 SM 9401
Den genomsnittliga arbetsinkomsten för heltids- och helårsanställda är nästan lika stor inom privat sektor respektive offentlig sektor. För både kvinnor och män avviker den med högst 3000 kr från ovanstående genomsnitt för helårs- och heltidsanställda.
För att studera den ekonomiska situationen för samtliga förvärvs- arbetande får man övergå till det taxeringsmässiga begreppet samman- räknad förvärvsinkomst, vilket består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Inkomstens storlek påverkas av skillnader i arbetstid och arbetskraftsdeltagande. Lantbrukare och andra företagare ingår. Inkomst av kapital ingår inte.
Sammanräknad förvärvsinkomst minus allmänna avdrag (pensionsför- säkring och periodiskt understöd) och förlustavdrag utgör taxerad för- värvsinkomst. Vid beskattningen drar man sedan bort grundavdrag eller särskilt grundavdrag för pensionärer för att få den beskattningsbara för- värvsinkomsten.
I tabell 5 redovisas uppgifter för samtliga med sammanräknad för- värvsinkomst större än noll. Vuxna inkomsttagare med barn under 18 år särredovisas som ensamstående/ sambeskattade med barn. Ensamstående/ sambeskattade utan barn är således vissa inkomsttagare under 18 år, personer i normal förvärvsaktiv ålder 18-64 år men även ålderspensionä- rer.
323
Bilaga 6.10
Tabell 5 Sammanräknad förvärvsinkomst för samtliga oavsett ålder år 1992, tkr
Kvinnor Män Kvinnors inkomst Antal Inkomst Antal Inkomst rel. (1000) (1000) mäns. % Totalt 3513 1075 3 375 159,6 67 Ensamstående utan barn 1 534 97,8 1 540 123,1 79 Ensamstående med barn 222 122,1 44 175,4 70 Sambeskattade utan barn 1 002 107,0 1127 1782 60 Sambeskattade med barn 755 [23,8 662 21 1.8 58 20-64 år 2 394 126.4 2 479 1789 71 65-74 år 449 87.8 392 151.2 58 75- år 470 66.9 297 1057 63
Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av närings- verksamhet.
Källa: SCB Be 20 SM 9401.
Mest jämställda är ensamstående utan barn. Mest ojämställda är sam- beskattade med barn.
Som framgår av tabell 6 ökar den sammanräknade förvärvsinkomsten med stigande ålder upp till 50 år och är som störst i åldersgruppen 35—49 år för både kvinnor och män. Detta beror både på arbetskraftens sammansättning. utbildning, karriärrnöjligheter och lönenivå.
Kommunalskatten är i det nya skattesystemet proportionell mot be- skattningsbar förvärvsinkomst upp till skiktgränsen där en statlig skatt på 20 procent inträder. Kapitalskatten är 30 procent: dessutom ingår fastig- hetsskatt och förmögenhetsskatt i slutlig skatt. Åldersgruppen 50—64 år betalar ungefär lika mycket slutlig skatt som den yngre gruppen 35—49 år trots något lägre förvärvsinkomster.
Det antal ATP-poäng som inkomsttagama i genomsnitt uppnått år 1992 är lägre för kvinnor än för män inom varje redovisad åldersgrupp.
Andel utan pensionspoäng år 1992 ökar för både kvinnor och män. Andelen påverkas av konjunkturen och hur många som ingår i arbets- kraften.
Av alla personer i åldern 16—65 år med ATP-poäng hade 2,9 procent av kvinnorna maximal pensionspoäng (6,50, dvs. inkomster över 7,5 basbelopp) år 1992 jämfört med 3 procent år 1991. Motsvarande andel för män var 17,1 procent år 1991 och 18,2 procent år 1992.
Medelarbetstiden per vecka är lägre för kvinnor än för män. Den höga veckoarbetstiden för män återspeglar bl.a. att egna företagare ingår i underlaget. Män är egna företagare i större utsträckning än kvinnor.
Prop. l994/95:100 Bil. 6
324
Tabell 6 Inkomst, skatt, pensionspoäng och veckoarbetstid efter åldersgrupper Prop. l994/95:100 år 1992 Bil. 6 Bilaga 6.10 1992 1991 16-19 20-24 25-34 35-49 50-64 Samtliga Samtliga 20-64 20-64 Sammanräknad förvärvsinkomst (tkr), kvinnor 24,7 90,0 1 16,2 138,8 133,5 126.4 1216 män 26,6 103,1 158,5 201.3 198.2 178,9 [76,0 Slutlig skatt (tkr), kvinnor 5,6 23,7 31,0 40.0 39,1 35,8 35,5 män 6,2 28.0 44.9 64.4 67,1 56.2 57.7 Genomsnittlig pensionspoäng, kvinnor 1,07 2,30 2.80 3.36 3,31 3,08 3,11 män 1.36 2,79 4,03 4,69 4,65 4,30 4,41 Andel utan pensionspoäng, kvinnor 82,5 22.7 11,3 7,3 12.8 11.6 8.8 män 82,4 22.6 10,5 6,4 6,8 9 6 6,4 Medelarbetstid per vecka. kvinnor 25,4 34,9 33,5 34,3 31,4 33,8 33,9 män 29.4 39.1 41,4 42,7 38,9 41,6 41.6
Källa: SCB Be 20 SM 9401 (Inkomster), RFV (pensioner), SCB AKU grundtabcllcr (arbetstid).
F örmögenhet och kapital
Det nya skattesystemet skiljer på förvärvsinkomster och kapitalinkomster och i tabell 7 redovisas uppgifter för de som har Överskott respektive underskott av kapital. Medelvärdena avser den grupp som har över- respektive underskott. Det kan noteras att betydligt fler kvinnor än män har ett överskott av kapital även om medelbeloppen är lägre och att fler män har underskott av kapital.
Tabell 7 Över- eller underskott av kapital för personer med kapitalinkomst år
1992. tkr Kvinnor_ Män " Antal Over- Antal Under- Antal Ovcr- Antal Under- (1000) skott ( 1000) skott (1000) skott (1000) skott Totalt 2574 9,1 1164 17,7 1 858 14,6 1 796 30.4 Ensamst utan barn 1 493 7,7 394 14.5 1 263 8.3 612 20.3 Ensamst med barn 53 1 1,7 140 19.1 8 28,9 31 36,0 Sambeskattade utan barn 711 11.6 252 17.6 497 23,0 599 29,2 Sambeskattade med barn 316 9,7 378 20,6 90 53,8 553 42,5 20-64 år 1 144 10.7 1 084 18,3 686 24,3 1 638 31.8 65-74 år 367 12.8 57 10,2 254 19.8 121 17,6 75- år 429 11.9 19 8,1 253 16,0 31 13.0
Medelvärden är beräknade för den grupp som haft kapitalinkomst Källa: SCB De 20 SM 9401
22 Riksdagen 199-INS. I .ru/tll. Nr IUI). Bilaga 6 325
Av tabell 8 nedan framgår att en något större andel kvinnor än män Prop. l994/95:100 gör avdrag i sina deklarationer för inbetalda pensionspremier. De av- Bil. 6 dragna beloppen är dock något lägre och uppgår i genomsnitt till två Bilaga 6.10 tredjedelar av männens avdrag.
Tabell 8 Frivilligt pensionssparande och värdet av avdragsgilla pensionspremier år 1992, andel procent och avdragsbelopp tkr
Kvinnor Män Andel Avdrag Andel Avdrag % tkr % tkr Totalt 15.2 6 7 14.4 9 6 Ensamst utan barn 8.5 6 6 8.9 80 Ensamst med barn 18,5 4 8 16,4 8 5 Sambeskattade u barn 15.3 8 9 14.9 11 9 Sambeskattade m barn 27,5 5 4 26.3 8 8
Medelvärden är beräknade för den grupp som haft avdrag Källa: SCB Be 20 SM 9401
Som allmänt avdrag får försäkringspremie dras av med upp till 33 700 kronor (ett basbelopp) och dessutom 10 procent av den del av tjänste- inkomsten som överstiger 10 men inte 20 basbelopp.
Tabell 9 Tillgångar och skulder fördelade efter familjens taxeringskod år 1992, tkr Ensamstående Sambeskattade Kvinnor Män Småhus 215.3 222.1 386.0 Bostadsrätter 40.2 40.2 60.7 Bankmcdel/värdepappcr 1 13.8 122.4 232.1 Ovrigt 34.8 44.2 67.3 Summa tillgångar 175.5 206.3 568.5 Skulder 122.0 163.6 374.0
Medelvärden är beräknade för den grupp som haft avdrag Källa: SCB Be 20 SM 9401
Uppgifter om tillgångar och skulder är hämtade från taxeringssta- tistiken som underlag för beräkning av skattepliktig förmögenhet. Till- gångar och skulder kan fördelas mellan hushållsmedlcmmarna efter familjens val.
Bilaga 6.1 1
Könsfördelningen i statliga lekmanna- styrelser
Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser Prop. 1994/95:100 Bil. 6
Sedan 1988 har könsfördelnlngen l statllga myndlghetsstyrelser på cen- Bilaga 6.1 l tral och regional nivå redovisats varje år för att ge riksdagen möjlighet att kunna följa utvecklingen. Bakgrunden är de mål för kvinnorepresen- tationen i statliga organ som föreslogs i propositionen (1987/88:105, AU 17. rskr. 364) om jämställdhetspolitiken inför 90-talet. Det första etapp- målet som angavs i propositionen om 30 % kvinnor år 1992 uppnåddes år 1992 och redovisades i 1992 års budgetproposition (1992/93:100, Bil. 12, s. 337 f.). År 1994 hade centrala och regionala styrelser sam- mantaget 35 % kvinnor. Det är en ökning med tre procentenheter sedan år 1993. Det totala antalet redovisade styrelser på central nivå var 122 år 1994 jämfört med 120 år 1993. Årets redovisning avser förhållanden per den 1 juli 1994. Andelen kvinnor i statliga kommittéer redovisas årligen i kommittéberättelsen.
Centrala myndigheters styrelser
De centrala myndigheter som ingår i redovisningen har en styrelse med beslutsfunktioner enligt verksförordningens (I987:1100) modell. Detta för att åstadkomma enhetlighet i redovisningen. Därtill redovisas även könsfördelningen i de affärsdrivande verken samt några myndigheter som har råd istället för styrelse.
Av tabell I och 2 nedan framgår att andelen kvinnor bland de ordi- narie ledamöterna ökat med två procentenheter sedan 1993 års redovis- ning. De uppgår nu till 39 % (med ordinarie ledamöter avses även ordförande). Högst andel kvinnliga ledamöter finns liksom föregående år i styrelser under Kulturdepartementet, 52 %, tätt följt av Socialdeparte- mentet med 51 % kvinnliga ledamöter.
Andelen kvinnliga ordförande har ökat från 20 % till 23 % sedan förra årets redovisning. Åtta av 17 styrelser under Kulturdepartementet har kvinnliga ordförande. Styrelser under tre "departement saknar kvinnlig ordförande.
Regionala myndigheters styrelser
l tabell 3 och 4 redovisas andelen kvinnor i sju regionala myndighets- grupper jämfört med nio i förra årets redovisning. Länsbostadsnämnder- na lades ner vid utgången av år 1993 ( prop. 1992/93:172 ) och Utveck- lingsfondema har under år 1994 successivt ersatts av regionala utveck- lingsbolag ( prop. 1993/94:40 ). Försäkringskassor finns med i redovis- ningen eftersom de har vissa myndighetsliknande uppgifter. Uppgifterna omfattar samtliga län och avser även här förhållanden per den 1 juli 1994. Redovisningen bygger på uppgifter som länsstyrelserna fått i uppgift att lämna.
Kvinnorna utgjorde 31 % av de ordinarie ledamöterna (inkl. ordföran- de). Motsvarande andel för år 1993 var 29 %. Av tabell 3 framgår att flest kvinnliga ledamöter återfinns i försäkringskassomas styrelser, 41 %,
329
en minskning med en procentenhet. Lägst andel kvinnor har liksom Prop. l994/95:100 tidigare länsstyrelsernas styrelser med 25 % samt skogsvårdsstyrelserna Bil. 6 med 13 %. Bilaga 6.11 Tabell 4 visar andelen kvinnor i de regionala styrelserna fördelade på län. Liksom tidigare år är variationen mellan länen stor. Högst andel kvinnliga ledamöter har Västerbottens län med 42 procent, en ökning med 5 procentenheter, följt av Gävleborgs län med 39 procent, en ök- ning med 7 procentenheter kvinnliga ledamöter. Längst ner på listan återfinns liksom år 1993 Malmöhus län med 21 procent. 1 17 läns regio- nala styrelser har kvinnornas andel ökat, i tre län minskade den och i fyra län var kvinnorepresentationen oförändrad.
Tabell 1. Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser fördelade på departement; ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare
Dep. Ordförande Ledamöter
antal kvinnor män samtliga
kv m antal % % antal % % antal % 1994 1994 1994 1994 1993 1994 1994 1993 1994 Ju 2 3 19 42 30 26 58 70 45 100 UD ] 7 29 36 35 52 64 65 81 100 ' Fö 2 11 31 27 25 85 73 75 116 100 S 5 9 70 51 51 67 49 49 137 100 K 2 9 34 36 37 60 64 63 94 100 Fi 0 13 35 32 33 75 68 67 110 100 U 3 3 23 49 37 24 51 63 47 100 Jo 2 5 22 37 32 38 63 68 60 100 A 0 8 30 40 39 44 60 61 74 100 Ku 8 9 75 52 52 69 48 48 144 100 N 2 9 27 32 30 58 68 70 85 100 C 0 3 11 44 47 14 56 53 25 100 M 1 5 16 31 31 36 69 69 52 100 Totalt 28 94 422 39 37 648 61 63 1 070 100
330
Tabell 2 Könsfördelningen i centrala statliga lekmannastyrelser fördelade på Prop. 1994/952100 myndighet; ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare Bil. 6
Bilaga 6.11
Ordförande Antal ledamöter inkl. ordförande Centrala myndigheter kv m kv m samtliga
Justitiedepartementet
Domstolsverket l Rikspolisstyrelsen 1 Kriminalvårdsstyrelsen 1 Brottsförebyggande rådet 1 Datainspektionen 1
NlUle—fL—J AwaIxle —-ooooooo
Utrikesdepartementet
SIDA 1 Sandö U-centrum ] 1 1
__..— N—N
SAREC Nordiska afrikainstitutet BITS 1 SWEDECORP ] Swedfund International AB 1 Exportkreditnämndcn 1
ADJUJÖLHDJJÅLII WONONXINSOXIXI ... _l)!
NOG
Försvarsdepartementet
Fortifikationsverket Försvarets materielverk
Militärhögskolan Kustbevakningen
Overstyrelsen för civil beredskap ] Statens räddningsverk Styrelsen för psykologiskt försvar Försvarets forskningsanstalt Försvarshögskolan Försvarets personalnämnd Flygtekn. försöksanstalten Vapenfristyrelsen 1 Statens försvarshistoriska muséer 1
..._.._.—
OO OOONONO—OOOOSOXINDO
__._-__._— qulOleOOOOUIXIOOUIOle
N å—wwwwww—NWN
&
Socialdepartementet
Socialstyrelsen l Läkemedelsverket 1 Statens institut för psykosocial miljömedicin ] Rättsmedicinalverket 1 Riksförsäkringsverket Folkhälsoinstitutet l Statens nämnd för lntemationella adoptionsfrågor ] Statens handikappråd ] Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik 1 Nämnden för vårdartjänst ] Smittskyddsinstitutet 1 Barnombudsmannen 1 Statens institutionsstyrelse 1 IIälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd 1
8005 Osåld-lä but-lå
....
w-hLoJN-h xlkll l—JION'J-xl UION O OWONISO ON—
Ä ÖCWMM
(II
Kommunikationsdepartementet
Statens järnvägar Banverket
Vägverket Sjöfartsverket
Ilandelsflottans kultur- och fritidsråd 1 SMHI 1
__._-._- Nw on:—wa klixl Måxlxl _- _.— O 00000—
xl
331
Prop. l994/952100
Ordförande Antal ledamöter inkl. Bi]_ 6 ordförande - 6 Centrala myndigheter kv m kv ln samtliga Bllaga '] [
lx) Lh
Luftfartsverket l Statens väg- och transport- forskningsinstitut 1 Statens geotekniska institut 1 Post- och telestyrelsen 1 Kommunikationsforsknings- beredningen 1
o.: mm;; & Ui-Fn'Jl SO OONING x)
Finansdepartementet Riksgäldskontoret Statskontoret Generaltullstyrclscn Statistiska centralbyrån Finansinspektionen Riksrevisionsverket Riksskatteverket
Boverket Statens löne- och pensionsverk Bankstödsnämnden Statens bostadskreditnärnnd Statens fastighetsverk Statens lokalförsörjningsverk
qulxl
___———__-___._.— &a—owwwc—Nawm— DCOOIJILIIOOOO-F—Oxlb-lxlsooc
JåJB-F—UIONLII—OSUI
Utbildningsdepartementet
Kungliga biblioteket l Centrala studiestödsnälnnden l Institutet för rymdfysik 1 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek ] Arkivet för ljud och bild 1 Kanslersämbetet 1
www le-C— UILIJLIJ RÅÅ-F- _- OOCNON oo—oo
Jara'bruksdepartementet
Statens jordbruksverk l Statens livsmedelsverk ] Skogsstyrelsen ] Fiskeriverket l Statens utsädcskontroll l Statens maskinprovningar 1 Statens veterinärmedicinska anstalt 1
wwwN-r—x—w aan—max”) ...... XINOxlxlC—SD
Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsstyrelsen l Arbetsmiljöinstitutet l Arbetarskyddsstyrelsen l Arbetsmiljöfonden l Arbetslivscentrum 1 Arbetslivsfondcn l Glesbygdsmyndigheten l Expertgruppen för forskning
om regional utveckling ]
o-awloloww (...),lelele
OO XIONJJ-IJIMUl-F— __._-
'Jl
13
Kulturdepartementet
Statens kulturråd 1 Riksarkivet ] Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer 1 Statens konstmuseer l Livrustkammaren. Skoklosters slott och lIallwylska museet l Naturhistoriska riksmuseet ] Statens sjöhistoriska museer ] Folkens museum - etnografiska I Arkitekturmuseet l Statens musiksamlingar 1
13
10
UION #00 la!-l:- -J=—Ul 00
10 10
bJ-ä—Jä-Dn'Jl-b 'JILaJ'v-ION'JIW
332
Prop. l994/952100
Ordförande Antal ledamöter inkl. Bil_ 6 ordförande 131 6 ”
Centrala myndigheter kv m kv in samtliga ' aga ' Talboks- och punktskriftsbiblioteket 1 7 1 8 Statens invandrarverk l 5 4 9 Svenskt biografiskt lexikon l 3 4 7 Statens biografbyrå 1 4 3 7 Språk- och folkminnesinstitutet 1 3 6 9 Granskningsnämnden för Radio och TV 1 2 5 7 Presstödsnämnden 1 4 5 9
Näringsdepartemcntet
Närings- och teknikutvecklingsverket 1 Statens råd för byggnadsforskning Sprängämnesinspektionen
Sveriges geologiska undersökning
Styrelsen för teknisk ackreditering Rymdstyrelsen 1 Patent- och registreringsverket Elförsörjningsnämnden
Oljekrisnämnden Styrelsen för Sverigebilden
Affärsverket svenska kraftnät
.._.._....—
_- OOxlUl—OOxIOOxIOOxISO
mwtu—Nwwwwww ON-bbJOON-hUIJÅON-D—ON
.._.._..—.._.—
Civildepartementet Kammarkollegiet
Konsumentverket 1 Ungdomsstyrelsen 1
DJUIUJ JÄUIUI qooe
Miljö- och tlaturresursa'eparteme/ltet Statens naturvårdsverk l Kemikalieinspektionen 1 Statens lantmäteriverk Centralnämnden för fastighetsdata Statens strålskyddsinstitut Statens kärnkraftinspektion
Nam—www xlUIxI-IÅO'le '»D'NDOOxlSOC
...—__.
Tabell 3 Andelen kvinnor i regionala myndigheters styrelser: ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare (procent)
Myndighetsgrupper Kvinnor % Förändring 1994 1993 procentenheter
Försäkringskassor 41 42 -- 1 Arbetslivsfondcr 38 37 l Länsskattemyndigheter 34 33 + 1 Kronolbgdemyndighcter 32 31 + 1 länsarbetsnämndcr 36 35 + 1 länsstyrelser 25 25 0 Skogsvårdsstyrclser 13 13 0
2
Samtliga 3] 29 +
333
Tabell 4 Andelen kvinnor i regionala myndigheters styrelser fördelade på län; Prop. 1994/95.100 ordinarie ledamöter exkl. personalföreträdare (procent) "
Bil. 6 Bilaga 6.1 1 Län Kvinnor % Förändring 1994 1993 procentenheter Gävleborg 39 32 + 7 Kristianstad 35 31 + 4 Västerbotten 42 37 + 5 Göteborg och Bohus 35 -35 0 Kopparberg 30 28 + 2 Uppsala 28 34 — 6 Västmanland 33 33 0 Södermanland 32 33 — 1 Jönköping 27 28 — 1 Halland 34 34 0 Blekinge 28 25 + 3 Norrbotten 28 27 + 1 Alvsborg 32 30 + 2 Stockholm 35 31 + 4 Kronoberg 30 25 + 5 Kalmar 26 23 + 3 Orebro 28 27 + 1 Skaraborg 26 25 + 1 Värmland 30 29 + 1 Gotland 33 31 + 2 Jämtland 34 28 + 6 Ostergötland 29 26 + 3 Västernorrland 27 23 + 4 Malmöhus 21 21 0 Samtliga 31 29 + 2
334
Register
Register Sid
3 Inledning
11 A. Familjer och barn
31 1. Allmänna barnbidrag, förslagsanslag 35 2. Bostadsbidrag, förslagsanslag 40 3. Föräldraförsäkringen, förslagsanslag 42 4. Bidragsförskott, förslagsanslag 43 5. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag 43 6. Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, förslagsanslag 44 7. Barnpensioner, förslagsanslag 45 8. Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag
48 B. Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och ålderdom
59 ]. Sjukpenning och rehabilitering, förslagsanslag 62 2. Sjukvårdsförmåner m.m., förslagsanslag 65 3. Närståendepenning.förslagsanslag 67 4. Handikappersättningar. förslagsanslag 68 5. Förtidspensioner, förslagsanslag 72 6. Vissa yrkesskadeersättningar m.m., förslagsanslag 81 7. Ålderspensioner, förslagsanslag 84 8. Efterlevandepensioner till vuxna, förslagsanslag 85 9. Särskilt pensionstillägg, förslagsanslag 86 10. Bostadstillägg till pensionärer, förslagsanslag 91 11. Ersättning till Posten AB m.m.,
förslagsanslag
Kronor
23 493 000 000 12 230 000 000 28 463 000 000
5 022 000 000
12 670 000 35 520 000
449 000 000
2 180 500 000 71 885 690 000
34 663 000 000
23 145 000 000 41 400 000 1 416 800 000 21 080 000 000
9 150 000 80 125 000 000
2 429 000 000 18 200 000
15 200 000 000
282 025 000 178 409 575 000
Prop. l994/95:100
337
94 C. Hälso- och sjukvård Prop. l994/95:100 117 1. Bidrag till hälso- och sjukvård,
förslagsanslag 1 313 025 000 120 2. Insatser mot aids, reservationsanslag 272 830 000 122 3. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
i krig, ramanslag 245 465 000 124 4. Bidrag till Spri, förslagsanslag 40 800 000 125 5. Bidrag till WHO, förslagsanslag 65 560 000 125 6. Bidrag till WHO-enheten för rapportering
av läkemedelsbiverkningar 3 887 000 126 7. Bidrag till vissa utbildningsinsatser,
reservationsanslag 5 000 000 127 8. Bidrag till psykiatriområdet,
reservationsanslag 594 000 000 128 9. Allmänt bidrag till hälso- och sjukvården,
reservationsanslag 195 000 000
2 735 567 000
130 D. Omsorg om äldre och handikappade
161 1. Stimulansbidrag till särskilda boendeformer
och rehabilitering, reservationsanslag 200 000 000 165 2. Vissa statsbidrag inom handikappområdet,
reservationsanslag I 035 000 000 169 3. Bostadsanpassningsbidrag m.m.,
förslagsanslag 1 000 000 170 4. Statsbidrag till vårdartjänst m.m.,
förslagsanslag 235 435 000 173 5. Bidrag till viss verksamhet för personer
med funktionshinder, reservationsanslag 1 18 183 000 178 6. Bidrag till handikapporganisationer, 193 872 000 180 7. Bidrag till pensionärsorganisationer 3 669 000 180 8. Ersättning för texttelefoner, förslaganslag 156 352 000 182 9. Bilstöd till handikappade, förslagsanslag 610 000 000 184 10. Kostnader för statlig assistansersättning,
förslagsanslag 5 741 000 000 186 1 1. Sveriges Hundcenter AB — Statens
Hundskola, förslagsanslag 1 000
8 294 512 000
338
215
216 223 226 231 235 238 241 250
71
16.
17. 18
19.
PONPWJ'PP'Pr
Socialt behandlingsarbete, alkohol- och
narkotikapolitik
reservationsanslag
. Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård,
720 000 000
Bidrag till organisationer, reservationsanslag 47 445 000 Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, reservationsanslag Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer
m.fl, reservationsanslag
Myndigheter under Socialdepartementet
Riksförsäkringsverket, ramanslag Allmänna försäkringskassor, ramanslag Socialstyrelsen, ramanslag Folkhälsoinstitutet, ramanslag Smittskyddsinstitutet, ramanslag Läkemedelsverket Rättsmedicinalverket. ramanslag Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag
Statens institut för psykosocial miljö- medicin, ramanslag Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ramanslag Barnombudsmannen. ramanslag Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag Nämnden för vårdartjänst, ramanslag Handikappombudsmannen, ramanslag Statens institutionsstyrelse: Central förvaltning. ramanslag Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet, ramanslag Alkoholinspektionen, ramanslag Alkoholsortimentsnämnden. ramanslag Socialvetenskapliga forskningsrådet Förvaltning. ramanslag Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, reservationsanslag
l 1 946 000
74 000 000
27 370 000 880 761 000
819 626 000 6 452 907 000 527 629 000 195 244 000 132 118 000
1 000
248 173 000
31 574 000
15 099 000
29 135 000 l 1 604 000
8 961 000 12 642 000 11 551 000 34 245 000 719 973 000 21 000 000 1 000 000
8 550 000
131918000 9 412 950 000
Prop. l994/95:100
339
274 279
282
285 303 315 319
329
G. Jämställdhetsfrågor
1. Jämställdhetsombudsmannen m.m., ramanslag 13 489 000 2. Särskilda jämställdhetsåtgärder, reservationsanslag 20 559 000 34 048 000 Totalt för Socialdepartementet 271 653 103 000 Underbilagor 6.1 — 6.7 Lagförslag 6.8 Socialförsäkringens finansiering och kostnader 6.9 Allmänna arvsfonden 6.10 Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män 6.11 Könsfördelningen i statliga lekmannastyrelser
gorab 41520. Stockhom 1994
Prop. 1994/952100
340
saw w
Bilaga 7 till budgetpropositionen 1995
. . Prop. Kommun1kat1onsdepartementet _ 1994/95:100 (sjätte huvudtiteln) Bilaga 7
Inledning
Kommunikationsdepartementets ansvarsområde (sjätte huvudtiteln) omfattar frågor om vägtrafik, jämvägstratik, sjöfart, luftfart, postbe— fordran och telekommunikationer. I ansvarsområdet ingår även sektors- forskning och miljöfrågor. Budgetårct l994/95 har riksdagen anvisat ca 33 miljarder lcronor varav över 90 % gäller investeringar och underhåll av vägtrafikens och jämvägstratikens infrastruktur. Utöver statsbudget- medel omsätts årligen betydande belopp inom affärsverk och aktiebolag som ingår i Kommunikationsdepartementets ansvarsområde. År 1993 var omsättningen vid Sjöfartsverket, Luftfartsverket (koncernen), Statens järnvägar (koncemen), Postkoncemen och Teliakoncemen sammanlagt drygt 83 miljarder kronor.
Ett sammanhållet kommunikationssystem
Goda miljöanpassade kommunikationer med en väl utvecklad infra- struktur är en fömtsåtlning för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och bibehållen välfärd i landets olika delar. Det är viktigt att värna om rikstäckande kommunikationssystem som är tillgängliga för alla. Detta gäller såväl transporter som telekommunikationer och post. Tele- kommunikationer är av avgörande betydelse för att vi skall kunna ut- veckla bl.a. den sysselsättningspotential som finns i det moderna in- fonnationssamhållet. Transporterna måste vara säkra, miljöanpassade och resurssnåla samt anpassade för äldre och handikappade. I ett allt mer integrerat Europa är kommunikationema viktiga för Sverige, inte minst med tanke på landets stora utrikeshandel och läge i förhållande till de stora exportmarknadema.
De satsningar på att modernisera och bygga ut infrastrukturen på transportområdet som nu genomförs behöver kompletteras med andra åtgärder för att vi skall kunna förbättra kommunikationssystemen som helhet bl.a. från miljösynpunkt. Det krävs därför en bred ansats för att nå bästa resultat. Riksdagen har vid flera tillfällen tagit ställning till samman- hållna sektorövergripande förslag från regeringen som har behandlat trafik- sektom. Sådana större trafrkpolitiska beslut har riksdagen tagit bl.a. åren 1963, 1979 och senast år 1988. De trafikpolitiska mål och riktlinjer som
I Rikldagwl 199—li95. I ram/. Nr 100. Bilaga 7
Bilaga 7
riksdagen beslutade om år 1988 har därefter preciserats i delbeslut, exempelvis besluten våren 1991 och 1993 i fråga om transportinfra- strukturens utbyggnad.
Regeringen anser nu att det är tid att förbereda ett nytt kommunikations- politiskt ställningstagande som bör utvidgas till att omfatta även informa- tionsteknik (IT) i form av bl.a. tele- och datakommunikationer. Det finns flera skäl att förelägga riksdagen underlag för ett sådant samlat kommuni- kationspolitiskt ställningstagande. Ett skäl är att skapa ytterligare grund för miljöanpassning av transporterna. Ett annat skäl är det ansträngda stats- finansiella läget och dess inverkan på möjligheterna att på sikt finansiera särsldlt infrastrukturens utbyggnad och behovet av ökat underhåll. Den fortgående europeiska integrationen både vad gäller EU och Östeuropa är ytterligare ett viktigt skäl. Samspelet mellan transporter och IT samt IT- telekommunikationemas ökade betydelse och utvecklingspotential i sam- hället talar också för behovet av samlade ställningstaganden,
Regeringen har mot denna bakgrund och i enlighet med riksdagens begäran om en kommission för trafikområdet antagit direktiv för en parla- mentarisk kommitté som i ett helhetsperspektiv skall utreda bl.a. trafike- ringsfrågor, miljöanpassning, infrastrukturens utformning och investerings— planeringens inriktning, dimensionering av trafiken, regionalpolitiska effekter samt åtgärder på informationsteknikområdet. Avsikten är att rege- ringen år 1997 med bl.a. denna utredning som utgångspunkt skall före- lägga riksdagen ett samlat förslag om kommunikationspolitiken.
Miljöanpassat transportsystem
Regeringens bedömning är att arbetet med att begränsa trafikens miljö— påverkan måste drivas vidare på ett kraftfullt sätt. Det gäller både att fortsätta arbetet med att begränsa utsläppen och att åstadkomma ett trans— portmönster, som är långsiktigt hållbart och förenligt med en god livs- miljö.
Arbetet med trafikens miljöanpassning bör baseras på en avvägning mellan behovet av att utveckla transporter och kommunikationer för att möta 2000-talets behov och nödvändigheten av att öka transportsystemens miljöanpassning.
En grundläggande uppgift är att förändra systemet så att det klarar de krav som resenärer och transportköpare ställer på funktionella och effek- tiva transporter samtidigt som miljö— och hälsoproblemen kan bemästras.
Sverige har jämfört med många andra länder inom EU kommit långt när det gäller miljöåtgärder inom transportsektorn, inte minst när det gäller åtgärder inom vägtrafiken och då särskilt krav på fordon och bränslen. Sverige har genom de beslut som fattats exempelvis ett av de renaste fordonsbränslena i världen.
Trafikverkens miljörapporter och Naturvårdsverkets Miljö-93 visar emellertid att det framöver krävs omfattande åtgärder utöver de som redan genomförts.
Prop. 1994/95: 100
Bilaga 7
Behovet av att fördjupa och bredda detta arbete har redan inletts bl.a. genom att ett övergripande arbete med temat miljöanpassat transportsystem nu sker gemensamt mellan Naturvårdsverket och de fyra trafikverken.
Därutöver har ett flertal statliga utredningar uppgifter som direkt berör området.
De grundläggande avvägningar som med hänsyn till såväl miljöpolitikens som kommunikationspolitikens mål måste göras har förra årets riksmöte uppmärksammat.
Regeringen har som ovan nämnts antagit direktiv för en särskild parla- mentarisk kommitté med uppgift att lämna förslag till en nationell plan för Sveriges kommunikationer, som skall baseras på en helhetssyn. Inrikt- ningen är sådan att planen medverkar till att uppnå ett miljöanpassat trans- portsystem samtidigt som välfärd och tillväxt främjas.
Den fortsatta miljöanpassningen av det svenska transportsystemet kräver en bred politisk förankring då arbetet i förlängningen kommer att innebära förändringar i det svenska samhället.
Regeringen har nyligen i en särskild skrivelse till riksdagen (l994/95:120, Miljöpolitisk strategi) lämnat en miljöredovisning för Sverige. I skrivelsen redovisas bl.a. en miljöpolitisk strategi i vilken ingår kommunikationssektom. Av redovisningen framgår bl.a. följande.
Medlemskapet i EU ger Sverige ökade möjligheter att påverka unionens miljöpolitik. Huvudinriktningen kommer att vara att medverka i utveck- lingen av ett utvecklat kostnadsansvar och att söka påverka unionen att skärpa avgaskrav och bränslekrav för såväl personbilar som lastbilar. I båda fallen har Sverige erfarenheter som torde vara intressanta för andra medlemsstater inom EU. EU:s ministerråd enades vid sitt möte i december 1994 om ett principdokument om transport- och miljöfrågor. Regeringen förbereder nu en särskild svensk miljöstrategi i vilken tratiksektom ingår. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.
Det nationella svenska arbetet med att öka miljöanpassningen av trans- portsystemet kommer att intensifieras under mandatperioden. Redan under år 1995 kommer ett flertal utredningar att lämna delförslag som berör trafiksektoms miljöanpassning. Flera av dessa förslag berör i hög grad trafikanter och trafikansvariga på ett sätt som gör att en bred politisk förankring kommer att krävas. Den parlamentariska kommitté regeringen antagit direktiv för kommer att få en viktig roll i trafiksystemets miljö— anpassning. Det redan omfattande miljöarbetet inom transportsektorn i övrigt breddas samtidigt och regeringen förbereder flera olika initiativ bl.a. inom sjöfarten.
Sverige skall som tidigare aktivt medverka i övrigt internationellt arbete bl.a. inom FN:s ram. Sverige har alltsedan Rio-konferensen om utveckling och miljö mycket aktivt arbetat med att bl.a. inom FN:s ram lyfta fram trafikens miljöfrågor.
Inforrnationsteknik (IT)
Kommunikationsdepartementet har ett övergripande ansvar för hur kommu- nikationssystemet fungerar som helhet. Detta system innehåller alltmer
Prop. l994/952100
Bilaga 7
informationsteknik (IT) bl.a. i form av tele- och datakommunikationer. Grunden för en ökad användning av IT-tjänster är en god infrastruktur. Det bör finnas ett kapacitetsstarkt och högkvalitativt kommunikationsnät för överföring av tal, data och bild.
En betydande tillväxtpotential för ny företagsamhet och ny sysselsättning bör finnas inom bl.a. de delar av tjänstesektorn som har stort IT-ut- nyttjande. Även inom traditionell tillverkningsindustri har inslaget av IT i produktion och produkter ökat. Utvecklingen visar också att modern IT påtagligt förbättrar möjligheterna att skapa sysselsättning även i glesbygds- områden.
IT integreras alltmer också i transportsystemet och bidrar aktivt till att skapa ett effektivare resursutnyttjande i transportsektorn och därmed en bättre miljö. Inom transportsektorn bidrar också användningen av IT till att skapa en förbättrad säkerhet såväl för passagerare som för gods.
Kommunikationsdepartementet har ansvaret för att näten utnyttjas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och att alla medborgare kan få tillgång till nätanknutna IT-tjänster på likvärdiga villkor. Det är därför viktigt att det finns klara spelregler på marknaden och att kosmadema för samhälls— åtaganden t.ex. för personer med funktionshinder och för glesbygdsservice fördelas rättvist.
Sverige har ett kapacitetsstarkt och högkvalitativt telenät för olika IT— tjänster. Det gäller nu att användningen av detta nät ytterligare ökas till fördel för samhällsekonomin. En sådan utveckling bör aktivt stimuleras med olika medel.
Inom Kommunikationsdepartementet pågår mot denna bakgrund arbetet med ett IT-program. Åtgärderna i programmet syftar till att främja an- vändningen av IT men också till att regelverket på detta område utvecklas. I den parlamentariska kommitté för kommunikationsområdet som rege- ringen nyligen antagit direktiv för, är IT-frågoma en viktig del.
I budgetpropositionen föreslås en satsning på ca 119 miljoner kronor budgetåret l995/96 inom ramen för ovan nämnda IT—program. Medlen skall användas på fyra delområden; forskning, prognoser/statistik, trans- portinforrnatik samt åtgärder för ökat utnyttjande av telekommunika- tionema. En stor del av arbetet kommer att bedrivas i olika projekt bl.a. om konkurrensförutsättningar på teleområdet, lagtekniska frågor, pris- frågor och samhällsåtaganden.
Trafiksäkerhet
”Ilafikskadoma är ett stort folkhälsoproblem där alltför många människor förorsakas stort lidande i onödan och samhället tvingas ta i anspråk stora resurser. Det är viktigt att de senaste årens positiva utveckling med en minskning av antalet döda och skadade i trafiken fortsätter. För att uppnå detta lcrävs ett målmedvetet och systematiskt arbete där alla i samhället deltar och där resultatet blir en ändrad attityd till trafiksäkerhetsfrågoma. Vilja till samspel och hänsyn trafikanterna emellan skall skapas. Gränserna för vad som är acceptabelt beteende i trafiken måste bli tydliga och ett trafikfarligt beteende får inte accepteras. Men för att tratikreglema skall
Prop. 1994/95:100
Bilaga 7
följas krävs det att reglerna uppfattas som rimliga av allmänheten. Dess— utom måste det finnas en uppenbar risk att överträdelser upptäcks och en medvetenhet om att åtgärder kommer att vidtas. Därför måste över- vakningen av fordon och trafik fungera en'ektivt.
Barn och ungdomar är särskilt ofta drabbade av trafikolyckor. Det är viktigt att trafiksäkerhetsåtgärder riktas mot denna grupp. Bl.a. kommer krav att ställas på samhället att skapa en säker trafikmiljö.
Vägverket är sedan den 1 januari 1993 huvudansvarig myndighet för trafiksäkerheten (sektorsmyndighet). Det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet kräver samarbete mellan ansvariga myndigheter. Genom det nationella trafiksäkerhetsprogrammet perioden 1995-2000 som tagits fram av Väg- verket, Rikspolisstyrelsen och Svenska kommunförbundet, har en grund lagts för det fortsatta arbetet. Utgångspunkten i arbetet skall vara människan. Människans behov och begränsningar, vilja och förmåga, normer och erfarenheter, ansvar och skyldigheter skall beaktas så att acceptans kan uppnås. Det nationella trafiksäkerhetsprogrammet har lagt en god grund för det fortsatta arbetet där alla är berörda.
Säkerhetsfrågor
Regeringen anser att det arbete som nu pågår på internationell och även nationell nivå är av väsentlig betydelse för möjligheterna till ökad sjösäker- het. Ett aktivt svenskt agerande i sjösäkerhetsarbetet inom framför allt IMO och inom EU, men också inom HELCOM måste ges ökad tyngd.
För att få en samlad strategi för det svenska agerandet och för att få belyst sjösäkerhetsfrågor av särskilt intresse för trafiken i vårt närområde, kommer regeringen senare i dag besluta direktiv för en särskild sjösäker- hetskommitte. Kommittén skall utarbeta ett handlingsprogram för ökad sjösäkerhet med särskild inriktning på transporter med passagerarfärjor.
Regeringen har vidare uppdragit åt en särskild utredare att kartlägga rapporteringsrutinema inom Sjöfartsinspektionen och därvid undersöka hur för sjösäkerheten relevant infomation analyseras och vidareförs inom inspektionen. Även information mellan sjösäkerhetsmyndigheter och andra berörda organ skall analyseras. I sammanhanget kan nämnas att regeringen också kommer att se över nuvarande organisation för inspektionsverksam- heterna vid Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket.
Investeringar i trafikens infrastruktur
Riksdagens beslut våren 1991 om ökade anslag till utbyggnad av infra- strukturen som ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt, lade grunden för den nu pågående satsningen på investeringar i järnvägar, vägar och kollek- tivtrafikanläggningar. Mot bakgrund av riksdagens beslut i juni 1993 om investeringar i trafikens infrastruktur har långsiktiga investeringsplaner för väg- och jämvägsnätens utbyggnad fastställts under våren 1994. I vilken takt som infrastrukturplanema kan genomföras beror dock på hur statens finanser utvecklar sig på lång sikt. Genomförandet skall dock ske i enlig-
Prop. 1994/95:100
Bilaga 7
het med den prioritering som riksdagen beslutat och som också änns fastställd i verkens investeringsplaner.
Regeringen står fast vid att dessa investeringsplaner skall utgöra utgångs- punkt för den medelstilldelning till infrastrukturinvesteringar som årligen sker i statsbudgeten. De besparingar som nu föreslås för investerings- anslagen för byggande av vägar och nyinvesteringar i järnvägar medför att genomförandet av planerna förskjuts något i tiden. Det innebär att den puckel i byggandet som var planerad under de närmaste åren något planas ut. Regeringen bedömer dock att med de nivåer som föreslås för nyin- vesteringar i järnvägar kommer samtliga planerade investeringar enligt stomnätsplanen att kunna slutföras till år 2003. Den nationella väghåll— ningsplanen beräknas inte kunna slutföras förrän år 2004, dvs. med ca ett års försening. Effekten av besparingarna för budgetåret l995/96 är att nya projekt i någon stöne omfattning inte kommer att kunna påbörjas de när- maste åren. Inför budgetåret 1997 kommer en ny prövning av in— vesteringsanslagen att ske. 'Pakten i genomförandet kommer således att omprövas för varje nytt budgetår.
Eventuella förändringar av investeringsplanemas inriktning kommer att prövas inom ramen för den kommitté som riksdagen särskilt beslutat om och som regeringen nyligen antagit direktiv för. Några förändringar vad gäller innehållet i planerna kommer dock inte att ske förrän kommittén slutfört sitt utredningsarbete och riksdagen beslutat om en ny inriktning för infrastrukturplaneringen. Regeringen beräknar att reviderade investerings- planer kommer att föreligga fr.o.m. våren 1998.
Sverige och den europeiska integrationen
Genom EES-avtalet och EU-medlemskapet öppnas marknaderna inom EU undan för undan för svenska operatörer på luftfartsområdet och svenska transportföretag för landtransporter.
Förhandlingarna om medlemskap i EU har i stort varit okontroversiella när det gäller transportpolitik, telekommunikationer och post. Ett undantag gäller mått och vikter för tunga lastbilar i nationell traäk, där Sverige tillsammans med Finland försöker skapa förståelse för behovet av att bi- behålla nuvarande regler för lastfordon i nationell traäk. För Sveriges del gäller kraven ett bibehållande av långa lastfordon i nationell traäk vilket motiveras av våra långa geograäska avstånd samt av att vägsystemet dimensionerats efter denna typ av transporter.
Inom EU har Maastrichtfördragets ikraftträdande givit ny näring åt frågeställningama kring de europeiska infrastruktumätverken och trans- portsäkerheten. EU har bl.a. tillsatt den s.k. Christophersengruppen där Sverige deltagit som observatör under år 1994. Denna grupp har i en rapport till Europeiska rådets möte i Essen i december behandlat frågor om de framtida väg- och jämvägsnätens utformning inom EU. Även informa- tionsteknologifrågoma kommer framöver att få ökad tyngd inom EU.
Medlemskapet i EU innebär att Sverige kommer att få ett återäöde från EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per år. Detta kommer att innebära stora möjligheter till ytterligare insatser inom olika politik-
Prop. l994/951100
Bilaga 7
områden t.ex. insatser för kompetensutveckling, forskning och utveckling, näringslivsinsatser, IT—insatser m.ä. områden. För att kunna nyttja dessa medel krävs ett omfattande programarbete. Som ett led i detta skall också frågan om medänansiering med statliga, kommunala och landstings- kommunala medel lösas. Detta kan komma att beröra anslag på Kommu- nikationsdepartementets huvudtitel.
Under 1990-talet har kontakterna med Östeuropa blivit alltmer intensiva. Östersjösamarbetet på transportområdet inleddes år 1990 genom bildandet av Baltic Sea Conference. Detta arbete har hittills behandlat frågor om infrastruktur, traäksäkerhet och miljö. Även på myndighetsnivå pågår ett allt intensivare samarbete och kunskapsöverföring. I området kring Barents hav bedrivs sedan år 1993 ett samarbete på kommunikationsområdet.
Yrkestraäkfrågor
Tillsynen över den yrkesmässiga traäken behöver successivt skärpas. Det är därvid viktigt att samarbetet mellan länsstyrelserna och andra berörda myndigheter underlättas. Viktiga steg i den riktningen har redan tagits men samarbetet behöver formaliseras i vissa avseenden. Det kan erinras om att Vägverket såsom central tillsynsmyndighet på yrkestraäkområdet har att meddela föreskrifter för verkställigheten av yrkestraäkförordningen samt om användningen av taxametrar.
För att underlätta länsstyrelsens tillsyn av den yrkesmässiga traäken har utsökningsregisterlagen ändrats så att ändamålet med registret vidgats till att också omfatta tillsyn av innehavare av traäktillstånd och traäkansvariga enligt yrkestraäklagen. Syftet är att göra det möjligt att mera permanent kunna sambearbeta uppgifter i utsökningsregistret med uppgifter i Väg- verkets centrala yrkestraäkregister.
En annan viktig författningsändring gäller vandelsprövning av taxiförare. Legitimation såsom taxiförare får bara ges till den som med hänsyn till yrkeskunnande och laglydnad bedöms vara lämplig. Kravet på förarlegiti— mation gäller såväl anställda förare som de tillståndshavare som själva kör sina taxifordon.
En särskild utredare har tillkallats med uppgift att lägga fram förslag om en bättre samordning i länen av olika slag av offentligt betalda resor, dvs. i första hand kommunal färdtjänst, riksfärdtjänst samt sjukresor. Syftet är att effektivisera traäken och förbättra det sammanlagda traäkutbudet. Samordningen kan också påskynda handikappanpassningen inom kollektiv- traäken och därmed förbättra resemöjlighetema.
Styrning av affärsverksamhet inom Kommunikationsdepartementets område
Inom Kommunikationsdepartementets område förvaltas ägandet av äera affärsverksamheter inom transport- och kommunikationssektom. Förutom de två helägda bolagen Posten AB och Telia AB äger staten 50 % i SILA Gruppen, 50 % i SOS Alarmeringskoncemen och 52 % i AB Svensk
Prop. l994/95:100
Bilaga 7
Bilprovning. Aäärsverksamhet bedrivs också inom aflärsverken Luft- fartsverket, Sjöfartsverket samt SJ.
Inom Kommunikationsdepartementet har en ägarpolicy tagits fram med riktlinjer för hur den affärsdrivande verksamheten inom sektorn skall utövas. Staten skall agera som professionell och aktiv ägare, vilket bl.a. innebär att krav ställs på eäektivitet och lönsamhet samt marknadsmässig avkastning på bundet kapital. Ägarpolicyn skall uttrycka departementets långsiktiga mål och krav på bolagen och vad ägarens roll innebär. Prin- ciperna gäller i första hand för de statligt helägda bolagen men bör även kunna användas i anpassad form för affarsverken.
Grundläggande är att fastställa en klar och tydlig rollfördelning mellan ägare, styrelse och ledning.
Ägaren utövar sitt formella inäytande genom beslut på den årliga bolags- stämman. Ägaren utser genom bolagsstämman styrelse och revisorer samt anvisar i övrigt genom fastställande av bolagsordning och eventuellt s.k. ägardirektiv de principiella riktlinjer, som ägaren anser att bolaget skall drivas efter. Valet av Styrelseledamöter är ägarens starkaste instrument för att kunna styra bolagets utveckling. Styrelseledamöter bör väljas så att de genom sakkunskap, erfarenhet och omdöme befrämjar verksamheten och dess utveckling.
För att styrelsen skall få kännedom om ägarens intentioner krävs en kontinuerlig dialog och uppföljning från ägarens sida. Ägaren bör formu- lera sina mål i såväl verksamhetsmål som i ekonomiska mål.
Mål och inriktning för verksamheten bör vara långsiktiga. Samhälls- ansvar såsom grundläggande service, tillgänglighet, hänsyn till totalför- svarskraven samt upprätthållandet av social och regionalpolitiskt angelägen service läggs fast av statsmakterna och stadfästs därefter i bolagsordningen eller i avtal mellan bolaget och ägaren. Det är sedan styrelsens sak att formulera strategier för att nå dessa mål och hitta metoder för att följa upp hur man når målen på kort och lång sikt. En redovisning av verksamhets- målens uppfyllelse bör lämnas i årsredovisningar och av regeringen vidareföras till riksdagen.
Det primära ekonomiska målet för verksamheten är att ge en räntabilitet på eget kapital och utdelning till ägaren. Det är även viktigt att företagets effektivitet och änansiella styrka utvecklas gynnsamt. Hänsyn till särskilda motiv för ägandet bör normalt inte innebära att avkall görs på dessa krav. Om så ändå anses motiverat, bör kosmadema redovisas öppet. Ekonomiska nyckeltal för att följa upp detta är bl.a. räntabilitet på sysselsatt kapital och soliditet. Beroende av verksamheternas speciäka utveckling fokuseras på vissa mål såsom exempelvis avkastning eller konsolidering. Som riktmärke för bestämning av krav och målsättningar har jämförelser gjorts med mot- svarande nyckeltal för jämförbara svenska och utländska företag. Vidare har en teoretisk modell som med utgångspunkt från kapitalmarknadens krav härleder avkastningskrav använts. Vid fastställande av utdelnings- policy har en utgångspunkt varit att utdelning skall motsvara den utdelning på justerat eget kapital som ett genomsnitt av större svenska börsföretag - uppvisar. Det är samtidigt av vikt att företagets änansiella styrka utvecklas gynnsamt. Detta kräver en långsiktig tillväxt av det egna kapitalet.
Prop. l994/951100
Bilaga 7
Sammanfattning av budgetförslaget
Bland de prioriterade frågor som den ovan nämnda kommittén för kommu- nikationsområdet kommer att behandla änns bl.a. miljö, IT och säkerhet. Dessa frågor prioriteras även i regeringens arbete under de kommande 18 . månader som budgetförslaget omfattar budgetåret 1995/96.
På IT-området föreslås trots det statsänansiella läget en satsning på ca 119 miljoner kronor inom Kommunikationsdepartementets anwarsområde för att på olika sätt främja användningen av IT exempelvis inom trans- portsektom.
Statens agerande som ägare av affärsverksamhet bör följas upp. Regeringen föreslår en policy för ägande och styrning av affärsverksamhet vid aktiebolag och affärsverk inom Kommunikationsdepartementets verk- samhetsområde.
Riksdag och regering har sedan början av 1990—talet väsentligt ökat anslagen till transportinfrastrukturen dvs. till byggandet av vägar och järnvägar. Investeringarna i telekommunikationer har sedan första hälften av 1980-talet legat på en hög nivå i Sverige framför allt genom de själv- änansierade satsningar som Televerket/Telia AB genomför.
Regeringen är angelägen om fortsatta satsningar på infrastrukturen som ett medel för att dra landet upp ur den djupa lågkonjunkturen och bidra till att skapa strukturella förutsättningar för att långsiktigt öka tillväxten och bibehålla välfärden. Det allvarliga statsänansiella läget har dock kommit att begränsa anslagsutrymmet för dessa infrastruktursatsningar liksom för satsningar på andra områden. Det saneringsprogram för statens änanser som regeringen föreslår för att komma till rätta med budgetunderskottet innebär därför vissa successiva minskningar av anslag inom Kommunika- tionsdepartementets ansvarsområde.
Budgetårct 1998 skall en nivåsänkning med 2,9 miljarder kronor ha skett, bl.a. genom minskningar av vissa investeringsanslag till Banverket och Vägverket. Därav genomförs 1,15 miljarder kronor budgetåret 1995/96 (beräknat på 12 månader). Regeringen anser dock som tidigare nämndes att det långsiktiga investeringsprogram för vägar och järnvägar som riksdagen lade grunden till redan våren 1991 och som riksdagen beslutade om år 1993 skall fullföljas i sina huvuddrag. Investerings- programmet omfattar ca 98 miljarder kronor och gäller framför allt en utbyggnad av de nationella jämvägs— och vägnäten. De nivåsänkningar av investeringsanslagen som nu föreslås kommer därför främst att innebära en senareläggning av vissa projekt.
Det bör dock framhållas att besparingsförslagen inte gäller underhålls- anslagen till vägar och järnvägar som i stället behöver förstärkas. I regeringsdeklarationen anges att en satsning på ökat underhåll av vägar och järnvägar bör ske. Till detta skall tilläggas att regeringens viktigaste mål på kort sikt är att minska arbetslösheten och förbättra konjunkturläget samtidigt som en sanering av statsänansema sker. Förutom de direkta arbetstillfällena som tillkommit i samband med infrastrukturprojekten skapas också indirekt sysselsättning inom andra samhällsområden genom dessa satsningar.
Prop. 1994/952100
Regeringen bedömde i november 1994 i propositionen om vissa eko— Prop. 1994/95:100 nomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25) att det finns en poten- Bilaga 7 tial för att skapa ytterligare arbetstillfällen inom kommunikationsområdet och föreslog därför att 2 miljarder kronor anslås redan innevarande budgetår 1994/95 på tilläggsbudget inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde för sysselsättningsskapande åtgärder. Riksdagen har nyligen beslutat om dessa medel (bet. 1994/952FiU1, rskr. 1994/95:145). Riksdagen tillstyrker att 1 575 miljoner kronor av dessa medel avsätts till ökade underhålls— och reinvesteringsåtgärder på vägar och järnvägar.
I de nedskärningar av anslagsnivåema som föreslås budgetåret 1995/96 på Kommunikationsdepartementets område inbegrips också vissa minsk- ningar av medel för andra ändamål än infrastrukturinvesteringar. Det gäller bl.a. en minskning av anslaget Ersättning till Posten AB för riks- täckande betalnings- och kassaservice. Regeringen har för avsikt att när- mare granska om nuvarande modell för att tillgodose samhällsåtagandena på postområdet är tillfredsställande. Vidare föreslås en minskning av det statliga bidraget till enskilda vägar och en kommunalisering aviseras. En minskning av bidraget till kommunala flygplatser i skogslänen föreslås. Beredskapsanslagen på transportområdet minskas med 3,7 % budgetåret 1995/96 i förhållande till planeringen.
Regeringen presenterade i ovan nämnda proposition (1994/95:25) om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta besparingar på utgifter för statlig kon— sumtion. Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing (bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145). Regeringen föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader m.m. inom Kommunikations— departementets verksamhetsområde minskas med ca 126 miljoner kronor t.o.m. budgetåret 1998. För budgetåret 1995/96 minskas de berörda an- slagen med sammanlagt ca 99 miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod blir besparingen ca 68 miljoner kronor.
10
Bilaga 7
Utgiftsutvecklingen inom den anslagsänansierade delen av Kommunika— tionsdepartementets område blir sammantaget följande (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för Beräknad 1993/94” 1994/95 1995/96 juli 95 - juni 96 besparing
2) 4) 19971) A. Infrastruktur 23 877,0 30 106,7 32 258,4 23 146,3 - 1 231,0 B. Sjöfart 664,4 698,6 922,6 683,4 of. C. Luftfart 94,8 101,6 121,5 85,6 of. D. Post- och tele- 800,4 1 011,6 1 336,1 889,2 - 50,0 kommunikation E. Kollektivtrafik 801,4 675,2 1 108,8 677,3 of. och samhälls- köpta tjänster F. Kommunika- 119,2 202,3 345,9 230,9 of. tionsforskning G. Meteorologi, 172,4 163,3 258,7 190,3 of. geoteknik m.m. H. Ovriga ändamål 37,4 8,0 13,4 8,0 of. Totalt 26 5670 32 967,3 36 365,4 25 911,0 - 1 281,0
1) Prisnivå budgetåret l995/96. Besparingama för budgetåren 1997 och 1998 är redovisade som förändringar i förhållande till kolumnen med tolvmånadersbe- loppet för l995/96, dvs. den kolumn i tabellen som benäms ”varav beräknat för juli 1995 — juni 1996”.
2) I besparingarna för budgetåret 1995/96 ingår en engångsbesparing på 50 miljoner kronor på anslagen för investeringar i vägar och järnvägar.
3) Nuvarande anslagsindelning gäller fr.o.m. innevarande budgetår l994/95. I tabellen har utgifterna på anslag för budgetåret 1993/94 fördelats efter den nu- varande anslagsindelningen för att möjliggöra jämförelser mellan budgetåren.
4) Besparingama för budgetåren l995/96—l998 har beräknats med utgångspunkt från den s.k. LK—nivån (långsiktig konsekvenskalkyl) för budgetåret 1995/96 (tolvmånadersnivå) vilken inte redovisas i tabellen. LK—nivån för budgetåret 1995/96 utgår från anvisad statsbudget budgetåret 1994/95, dvs. ca 33 miljarder kronor, minskad med av riksdagen anvisade engångsanvisningar för infrastruktur m.m. på sammanlagt 4,9 miljarder kronor samt med hänsyn taget till de lägre planeringsramar som riksdagen beslutat om för budgetåret 1995/% för vissa investeringsanslag till vägar och järnvägar. Sammantaget innebär detta att LK- nivån för budgetåret l995/96 är ca 6 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel för budgetåret l994/95, dvs. ca 27 miljarder kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Kommunika- tionsdepartementets område för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
Beräknad
besparing 1998”
- 456,8
- 2,1 - 9,2
-518,l
Prop. 1994/95:100
11
A. Infrastruktur . Prop. 1994/95:100 Bilaga 7
Sammanfattning av regeringens överväganden:
Av riksdagen beslutade infrastrukturplaner för perioden 1994—2003 tillsammans med en bedömning av det statsfinansiella läget skall utgöra utgångspunkt för medelstilldelning till infra- struktlrrinvesteringar.
I syfte att långsiktigt minska underskottet i statsbudgeten måste besparingar genomföras även på investeringsanslagen.
Eventuella omprioriteringar av planerade infrastruktur— investeringar skall övervägas inom ramen för den nyligen tillsatta kommittén med uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommu— nikationerna i Sverige.
Reviderade investeringsplaner kommer att gälla från våren 1998.
Vag- och jämvägsnätens omfattning
Det svenska vägnätet omfattar drygt 400 000 km varav ca 100 000 km utgörs av statsvägar. 15 % av statsvägarna utgörs av riksvägar (stam— vägar och övriga riksvägar) och 85 % av statsvägarna utgörs av läns- vägar. På det statliga vägnätet utförs 73 % av det totala vägtrafik- arbetet. På det kommunala vägnätet utförs 24 % av traäkarbetet och på enskilda vägar endast 3 % av trafikarbetet.
Riksvägarna har en central roll i transportsystemet. Av trafikarbetet på statens vägnät sker 61 % på riksvägar och 39 % på länsvägar. Motorvägamas andel av riksvägnätet var år 1994 ca 7 %, en sträcka på motsvarande 109 mil motorväg. Av trafikarbetet skedde 17 % på dessa motorvägar.
Andelen grusvägar på statsvägnätet är 25 %. Närmare 2 % av trafik- arbetet på det statliga vägnätet utförs på detta grusvägnät.
Av följande tabeller framgår längder och trafikarbete på det statliga vägnätet.
12
Tabell: Vägnätets omfattning, standard och traäkarbetets fördelning. Prop. 1994/951100 Bilaga 7
Vägbredd |Längder på det statliga Trafikarbetets fådelning på | vägnätet det statliga__vå_grlätet IRiksvägar (mi/) länsvägar (mi/) Riksvägar ( %) Länsvägar ( %)
| |
Motorväg _13-m väg (> 1_2_ m) 9-m väg (8_r_n-l l,9m) Övriga vägar (( 8 m) i
Det svenska järnvägsnätet omfattar drygt 10000 km. Av statens spåranläggningar är 7 500 km elektriäerad bana. Av det totala trans- portarbetet på järnväg utförs 95 % på den elektriäerade delen. Av statens spåranläggningar utgörs 70 % av stomjämvägar och 30 % av länsjämvägar.
Av den totala banlängden i Sverige består 1 350 km av dubbelspår. Dubbelspår är heltutbyggt mellan Stockholm och Göteborg, Stockholm och Uppsala samt mellan Stockholm och Malmö, via Katrineholm. Dessutom änns dubbelspår på delar av Västkustbanan, Mälarbanan, Ostkustbanan, godsstråket genom Bergslagen och Nona stambanan.
Genomförandet av infrastrukturplanerna
På förslag av regeringen beslutade riksdagen våren 1991 om ett nytt planeringssystem för vägar samt om kraftigt utökade anslag för infra- strukturen. Mot bakgrund av riksdagens beslut i juni 1993 om inves- teringar i trafikens infrastruktur har långsiktiga investeringsplaner för väg- och jämvägsnätens utbyggnad fastställts under våren 1994. Dessa investeringsplaner skall utgöra utgångspunkt för den medelstilldelning till infrastrukmrinvesteringar som årligen sker i statsbudgeten. I vilken takt som infrastnrkturplanema kan genomföras beror på hur statens änanser utvecklar sig. Genomförandet skall dock ske i enlighet med den prioritering som riksdagen beslutat och som också änns fastställd i verkens investeringsplaner.
Under den förra mandatperioden ökade underskottet i statsbudgeten vilket gjort att statsskulden snabbt har ökat. Regeringen har därför tvingats till kraftfulla besparingar. Till viss del föreslås därför be- sparingar även på investeringsanslagen för byggande av vägar och nyinvesteringar i järnvägar. Dessa besparingar innebär att genom- förandet av planerna skjuts något i framtiden. Det innebär att den kon- centration i byggandet som var planerad under de närmaste åren för- delas på en längre tid. Regeringen bedömer dock att med de nivåer som föreslås för nyinvesteringar i järnvägar kommer samtliga planerade investeringar enligt stomnätsplanen att kunna slutföras år 2003. Den nationella väghållningsplanen beräknas inte kunna slutföras förrän år 13
2004, dvs. med ca ett års försening. Inför budgetåret 1997 kommer Prop. 1994/95:100 dock en ny prövning av investeringsanslagen att ske. Takten i genom— Bilaga 7 förandet kommer därför att omprövas för varje nytt budgetår.
Besparingama för nästa budgetår leder till att nu pågående projekt på vägnätet kommer att vara slutförda år 1997 då nya projekt i någon större omfattning kan startas. Den försening i utbyggnaden av järnvägs- nätet som blir följden av minskade anslag kommer att vara återhämtad vid sekelskiftet.
Eventuella förändringar av investeringsplanemas innehåll kommer att prövas inom ramen för den kommitté med uppdrag att utarbeta en natio— nell plan för kommunikationema i Sverige som riksdagen särskilt be— slutat om och som regeringen har beslutat direktiv för. Regeringen avser att lägga förslag till riksdagen om en ny inriktning för infrastruk- turplaneringen under år 1996 bl.a. på grundval av den delredovisning som kommittén skall göra den 15 januari 1996. Reviderade inves- teringsplaner kommer således att föreligga våren 1998. Det innebär att någon revidering av planerna inte kommer att ske om tre år såsom riksdagen tidigare beslutat. Regeringen anser i stället att en fyraårig revideringscykel skulle vara att föredra med anledning av att riksdagen numera har övergått till fyraåriga mandatperioder. Genom att anpassa även revideringstillfällena för infrastrukturplanema till fyra år är det möjligt att under resp. mandatperiod såväl initiera en ny planering som att avsluta planeringen genom att godkänna upprättade inves- teringsplaner. Regeringen föreslår således att riksdagen godkänner att revideringen av verkens infrastrukturplaner skall ske vart fjärde år med en första revidering år 1998.
För att erhålla ett effektivt anslagssystem bör Vägverkets och Bart- verkets drift- och underhållsanslag utformas som ramanslag. Vägverket och Banverket kan med den anslagskredit som är kopplad till ram- anslaget låna medel från kommande år och därmed på ett enkelt sätt hantera variationer i bl.a. vinterväghållning och vinterbanhållning.
Staten har under de senaste åren effektiviserat sin kassahållning. Myndigheterna har också givits stort ansvar inom området. Vägverket och Banverket påverkar genom sina betalningsplaner i anslutning till upphandlade entreprenader statens kassahållning i icke obetydlig ut- sträckning. Det är väsentligt att de båda myndigheterna såsom stora beställare får incitament till en god kassahållning för staten.
Regeringen avser därför ge Vägverket och Banverket i uppdrag att tillsammans med Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket att utforma lämpliga system för detta. För att förbereda härför ändras anslags— typema för de anslag som bekostar huvuddelen av verksamheten vid Vägverket och Banverket till ramanslag.
Den nya infonnationstekniken bör nu kunna implementeras inom vägsektom. Vägverket bör därför ges direkta möjligheter att snabbt införa nya tekniska lösningar i dagens trafiksystem.
Riksantikvarieämbetet och Statens Naturvårdsverk har på regeringens uppdrag i november l994 redovisat metoder för hur kultur- och natur- miljöintressen bättre skall kunna tas till vara vid planering och genom- 14 förande av infrastrukturplanema. Regeringen anser att det är av stor
vikt att investeringarna i infrastrukturen genomförs så att viktiga kultur- Prop. l994/95:100 och natunniljövärden inte påtagligt skadas. Mot bakgrund av verkens Bilaga 7 redovisningar vill regeringen understryka behovet av en bättre systema- tiserad kunskap och av en planering som i ett tidigare skede tar till vara dessa intressen. Regeringen har för avsikt att återkomma i denna fråga i kompletteringspropositionen år 1995.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att revideringen av den nationella väghållningsplanen, stomnätsplanen och länstraäkanläggningsplanerna skall ske vart fjärde år med en första revidering år 1998.
15
Vägverket Prop. 1994/95:100 Regeringens överväganden Bilaga 7
Lamnan__fatming
Övergripande frågor
Vägverkets övergripande verksamhetsmål är att bidra till att uppfylla de väg- och traäkpolitiska målen. Investeringarna i vägsystemet och drift och underhåll av vägsystemet bör inriktas mot en ökad trafiksäkerhet med hänsyn tagen till miljö och regio- nal balans. .
1993 års beslut om investeringar i tr'alikens infrastruktur och de övergripande målen för Vägverket bör ligga fast. Takten i genom- förandet av den nationella väghållningsplanen bör dock minskas med hänsyn till det statsänansiella läget.
Konkurrensutsätmingen av Vägverkets produktionsverksamhet skall fortsätta under former som inte äventyrar de traäkpolitiska målen.
Resurser
Anslagen till byggande av vägar bör minskas något vilket medför en försening av genomförandet av den nationella väghållnings- planen med ca 1 år.
Ansvaret för bilregistret överförs till Vägverket.
Garantiema för förberedelsearbete och genomförande av storstads- överenskommelserna i Stockholm och Göteborg bör utökas.
Vägverket Vägverkets mål
Vägverket är central förvaltningsmyndighet för väghållning. Verket har ett samlat ansvar för den statliga väghållningen med ansvar för traäk— säkerhet och miljö vilket i huvudsak inkluderar planering, byggande och drift av det statliga vägnätet samt fördelning av vissa statsbidrag. Väg— verket är också central myndighet för yrkestraäkfrågor m.m. och har ett utpekat sektorsansvar för vägtransportsystemet inkluderande miljö, kollektivtrafik och forskning och utveckling (FoU).
Vidare förvaltar Vägverket statens aktier i ett antal bolag. Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest (Väginvest AB) svarar för Vägverkets ägarfunktion för avgiftsänansierade vägobjekt.
16
Vägverkets övergripande mål är att bidra till att uppfylla de väg- och Prop. l994/951100 liaäkpolitiska målen. Investeringarna i vägsystemet och drift och under- Bilaga 7 håll av vägsystemet bör inriktas mot en ökad traäksäkerhet med hänsyn tagen till miljö och regional balans.
Vägverket har redovisat en kvantiäering av sina verksamhetsmål utifrån olika anslagsnivåer. För traäksäkerhet och miljö har konkreta mål ställts upp. De andra tre målen uttrycks i karaktär av inriktnings- mål.
Trafiksdkerhet: Vägverket skall bidra till att antalet dödade och skadade i trajiken minskar. Målet för år 2000 som även kan användas för mål år 2003, är att antalet dödade skall minska till högst 400 personer per år och att antalet svårt skadade i traäken skall minska till högst 3 700 personer per år.
Miljö: Vägverket skall bidra till att de totala utsläppen av kväveoxider och koldioxid samt antalet bullerstörda personer minskar. lérker skall medverka i arbetet med art utforma ett miljöanpassat transportsystem. Målet för utsläppen av kväveoxider för vägtraäken är att dessa skall minska med 50 % mellan år 1980 och år 2000. Målet för utsläppen av koldioxid för vägtrafiken är att dessa inte skall öka mellan år 1990 och år 2000. Vad gäller buller är Vägverkets mål som väghållare att inga personer längs beäntliga vägar i det statliga vägnätet skall utsättas för buller över 65 dBA vid fasad, eller 35 dBA inomhus.
Tillgänglighet: Vägverket skall öka bärigheten på det statliga väg- nätet. Med nuvarande medelstilldelning är Vägverkets mål att förhindra att antalet kilometer väg med tillfälliga bärighetsnedsättningar ökar. Det innebär att även fortsättningsvis kommer 19 000 km väg att drabbas av tillfälliga bärighetsnedsättningar. Med en högre anslagsnivå är Väg- verkets mål att högst 13 000 km väg får stängas av och att medel— avstängningstiden är högst 52 dygn. Vad gäller pemranenta bärighets- restriktioner är Vägverkets mål att antalet kilometer väg som ej har full permanent bärighet skall minska från 15 000 km till 11 000 km.
Efekzivitet: Vägverket skall bidra till att den samlade restiden på det statliga vägnätet minskar. Vägverket bedömer att som följd av Väg— verkets åtgärder på det statliga vägnätet kommer restiden på vägnätet att reduceras med 40 miljoner restidstimmar per år.
Regional balans: Vägverket skall bidra till att restiden inom och mellan regioner minskar i förhållande till den totala restiden.
Årsredovisning 1993
Vägverket har lämnat en årsredovisning för verksamhetsåret 1993. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse för 1993 års redovisning inne- håller inga invändningar. I årsredovisningen framgår att verksamheten vid Vägverket under år 1993 totalt har omfattat ca 15,2 miljarder kronor och att trans— fereringarna till kommuner och enskilda omfattat 1,6 miljarder kronor. Drift- och underhållsvolymen uppgick till nästan 7 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med ca 1,7 miljarder kronor jämfört med år 17
2 Riksdagen 1994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga 7
1992. Under året pågick 360 större investeringsobjekt med en total Prop. 1994/95:100 anläggningskosmad på ca 14,5 miljarder kronor. Bilaga 7 lnsatsema under året har medfört att ytterligare 10 000 km väg nu har högsta bärighetsstandard. Det innebär att 85 % av det statliga vägnätet, varav hela det nationella stamvägnätet har eftersträvad bärighet. Genom de senaste årens ordinarie och extra medel har framkomlig- heten på vägnätet förbättrats. Under år 1993 har åtgärder vidtagits som minskar restidsförbrukningen med drygt 7 miljoner persontimmar för persontrafiken och drygt 6 miljoner tontimmar för godstrafiken. Antalet dödade och skadade har successivt minskat sedan år 1989. I relation till genomsnittligt antal döda under åren 1988—1992 är 1993 års preliminära antal på 630 personer ca 25 % lägre. Antalet bullerstörda lägenheter har minskat med 2 632 sedan år 1991. Restidsvinster som åstadkommits genom insatser under år 1993 och som kommit de utpekade glesbygdsområdena till del omfattar 16 % av restidsvinsten för personresor och 14 % av transportddsvinsten för godstransporter. Konkurrensutsättningen av Vägverkets produktionsverksarnhet samt rationaliseringar i produktionen har drivits vidare under år 1993. Sedan år 1991 och fram till slutet av år 1993 har antalet anställda i produk- tionsdivisionen minskat med ca 1 000. De rationaliseringsvinster som realiserats fram till slutet av år 1993 uppskattas av Vägverket till ca 400 miljoner kronor. Av den totala volym som upphandlades under året upphandlades 75 % av investeringarna och 35 % av drift- och under- hållsverksamheten i konkurrens.
Vägverkets dotterbolag
Vägverkets bolagsverksamhet innefattar dels projekttinansieringsbolag, dels bolag med kommersiellt inriktad verksamhet utanför Vägverket. Bolagsverksamheten omfattar Väginvest AB vars samtliga aktier för- valtas av Vägverket, dotterbolagen Stockholmsleder AB (80 %) och Sweroad AB (100 %) samt intressebolagen Rödöbron AB (15 %) och Road Survey Technology Sweden AB (RST Sweden AB) (40 %). Väg- verket förvaltar också 50 % av aktierna i Svensk-Danska Bro- förbindelsen AB (SWEDAB).
Väginvest bedriver verksamhet inom tre områden; holdingverksamhet, finansverksamhet och konsultverksamhet. Stockholmsleder AB svarar för finansieringen av väginvesteringarna i Dennisöverenskommelsen och bevakar att de finansiella och ekonomiska ramarna för vägdelen inte överskrids. Rödöbron AB har tillkommit för att delfinansiera bro- byggnad över Rödösundet i Storsjön, Jämtland. Sweroad AB exporterar konsulttjänster avseende bl.a. vägadministration, vägunderhåll och trafiksäkerhet. RST Sweden AB utvecklar och driver system för mät— ning och analys av vägtillstånd och vågytors kvalitet. Vägverket har i uppdrag att redovisa hur statens ägarengagemang i bolaget kan minskas med inriktning mot en avveckling. 18
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Resultatbedörrming Bilaga 7 Vägverket bedriver inom delsektom väghållning och trafiksäkerhet verksamheten på ett sådant sätt att verksamheten bidrar till att uppnå de trafikpolitiska målen. Regeringen konstaterar också att Riksrevisions- verket inte har haft några invändningar mot Vägverkets årsredovisning.
Regeringen anser emellertid att Vägverkets centrala roll inom den yrkesmässiga trafiken bättre borde avspeglas i årsredovisningen. Exempelvis bör Vägverket i årsredovisningen redovisa vilka problem som uppkommit under året inom den yrkesmässiga trafiken, vilka åt- gärder som Vägverket vidtagit med anledning av dessa problem samt vilken effekt dessa åtgärder har fått.
Vägverket har ett samlat ansvar för att åstadkomma ett effektivt väg- transportsystem som uppfyller högt ställda krav på trafiksäkerhet med hänsyn tagen till miljö och regional balans. I detta samlade ansvar ingår bl.a. samordningsansvaret för handikappanpassning för kollektiva färd- medel, föreskriftsansvar för handikappanpassning av vägfordon, sektors- ansvar för ett miljöanpassat vägtrafiksystem m.m. Regeringen anser att effekterna av att Vägverket har detta helhetsansvar på ett bättre sätt än i dag bör framgå av Vägverkets årsredovisning.
Vägverkets förslag till verksamhetsmål är ett första försök till kvanti- fierade mål. Vägverket bör dock utveckla verksamhetsmålet regional balans varvid målet bör konkretiseras och vara möjligt att följa upp. En redovisning bör ske i Vägverkets kommande årsredovisning.
Vägverket måste även fortsätta med utvecklingen av de övriga målen. Målen jämte utförda och planerade produktioner (operationella mål) måste kopplas till olika anslagsnivåer för att en uppföljning av målen skall bli meningsfull.
Riksrevisionsverket har i en särskild rapport konstaterat att kost- naderna för trafikens infrastruktur ofta underskattas. Regeringen anser med anledning av detta att Vägverket skall redovisa vilka åtgärder verket kommer att vidta för att höja kvaliteten i tidiga kostnadsuppskatt- ningar i stora investeringsobjekt, vilka åtgärder verket kommer att vidta för att öka den interna kostnadsuppföljningen för olika projekt i planeringsfasen samt vilka rutiner verket kommer att vidta för att om- pröva projekt som blivit starkt fördyrade under planeringsskedet.
Regeringen vill betona vikten av att Vägverket inför redovisnings- principer för de anläggningstillgångar som hittills inte varit invärderade i redovisningen.
Internationellt samarbete Regeringens överväganden
Regeringen ser positivt på att Vägverket deltar i det internationella samarbetet i syfte att effektivisera och förbättra väghållningen, trafik- säkerheten, miljöarbetet och utnyttjandet av vägkapitalet. I den mån 19 Vägverket anordnar större konferenser etc. förutsätter regeringen att
denna verksamhet sker helt på konunersiella grunder utan ianspråk- Prop. 1994/95:100 tagande av statliga anslag. Bilaga 7
Genomförandet av nationell väghållningsplan Vägverket
Under perioden juli 1993 till september 1994 har Vägverket investerat 4 719 miljoner kronor i det nationella stamvägnätet. På det nationella stamvägnätet har längden väg med uppnådd målstandard ökat med 14 mil sedan år 1993. Genomförandet av väghållningsplanen framgår i övrigt av nedanstående tabell.
Tabell: Genomförandeläget av nationell väghållningsplan.
Vägverket VEp Vigcrkct l994-1145
Nedlagd Uppmätt Prognos Prognos
kostnad sep-94 kostnad mill 2003 Stråk 9307-9409 mll tlll 2003 mil Korrlnlentar 154 Hclsrngborg - Stockholm 985 33 7 290 57 E—l Stockholm - Gavle 321 6 2 500 12 154 Gill/ie - Sundsvall 0 0 1 550 4 Målslandurd utreds [34 Sundsvall - Haparanda 860 48 2 040 51 Rv 40 Göteborg - Jönköping 20 2 3 660 14 Eb Trelleborg - Göteborg 494 26 2 200 3 l E6 Göteborg - Svinesund 366 6 2 100 1 1 EZO Göteborg - Orebro 141 6 240 7 Milslnndnrd utreds EZO Orebro - Södertalje 150 7 2 580 15 1518 Riksgransen - Kapellskär 777 13 3 300 30 EZZ Malmö - Norrköping 98 21 1 170 28 Milstandard utreds Rv70 Enköping - Mora 0 1 1 260 13 Rv45 Göteborg - Segmon () 5 1 200 & Rv26 Halmstad - Jönköping 101 2 340 4 RWS/64 Jönköping - Kristinehamn 0 3 RS nt Rv50/60 Odeshög - Borlänge 1 10 1 1 790 10 Rv55/56/53/67 Norrköping — Gavle 35 8 510 12 RV30/25/27 Ronneby - Borås 1) 225 Ingår ej Nel plan rm. vaS Halmstad - Kalmar 0 . 200 Rv31/33 Jönköping - Vastervlk () - 200 ElO Töre — Riksgransen 0 1 10 E12 Holmsund - Umbukta 7 510 EN Sundsvall — Storlien 73 230 1365 Malmö - Ystad 60 210 Rv 45 Segmon - Karesuando 120 860
Summa 4 719 34 370
Kommentarer: Alla belopp redovisas i prisnivå 1993-07—01. Uppnådd målstandard 1994—09 baseras på vägobjekt som öppnats för trafik. Prognosen för år 2003 förutsätter medelstilldelning enligt planen.
20
Mälstandard på vissa delar av väg E 4, E 6, E 20 och väg E 22 Prop. 1994/95:100 Riksdagen beslutade den 8 juni 1994 angående investeringsplaner för 311383 7 infrastrukturen (bet. 1993/94zTU30, rskr. l993/94:434). Riksdagen konstaterade att regeringen och Vägverket har redovisat olika mål- standard för vägarna E 4, E 20 och E 22 och att detta sannolikt beror på att regeringen och Vägverket ser investeringarna i olika tidsperspek- tiv. Regeringens beslut avser en 10-årsperiod, medan Vägverkets för- slag utgår från ett betydligt längre tidsperspektiv. Enligt riksdagen måste Vägverkets förslag tolkas så att verket anser att betydande effekti- vitetsvinster kan uppnås om vägsträckoma på sikt byggs ut till motor- vägsstandard. Riksdagen delade denna uppfattning.
Mot bakgrund av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt Vägverket att redovisa hur utbyggnad av vägarna bör ske från samhällsekonomisk synpunkt. _ Under hösten 1994 har Vägverket redovisat förslag till hur utbygg- naden bör ske. Vägverkets förslag är att bygga ut vägarna etappvis till motorvägsstandard.
Vägverket har även på regeringens uppdrag redovisat hur utbygg- naden av väg E 6 mellan Göteborg och norska gränsen bör byggas ut.
Regeringens överväganden
Regeringen konstaterar att medelstilldelningen till anslaget Byggande av vägar kommer att minska som en följd av besparingskraven i statsbud- geten. Genomförandet av den nationella väghållningsplanen kommer att försenas. Eftersom det finns behov av att förbättra befintliga vägar och att i vissa fall bygga nya vägar förbi tätorter m.m., ser regeringen en risk i att utbyggnaden av ett fåtal projekt till en mycket hög standard allvarligt och under en lång tidSperiod kan komma att försvåra möjlig- heterna att genomföra andra angelägna åtgärder på de aktuella väg- sträckoma. Det är därför inte lämpligt att ha en hög målstandard för vissa vägar där huvuddelen av utbyggnaden av vägarna ligger efter planperiodens slut. Risken finns då att användningen av statens resurser inte blir optimal. Dessutom kommer en prövning av standarden på vägnätet att ske inom ramen för den tidigare omnämnda kommittén som har fått uppdraget att utarbeta en nationell plan för kommunikationema i Sverige. Osäkerheten om ett fullföljande av projekt som ligger efter år 2003 är därför stor.
Regeringen förordar således att riksdagen omprövar sitt beslut rörande målstandard på vägarna E 6 mellan'Uddevalla och norska gränsen, E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och örebro och på väg E 22 mellan Malmö och Karlskrona. Målstandarden på dessa vägar bör således vara 13 m med rätt att avvika från målstandard då det är uppenbart att en avvikelse skulle innebära betydande samhälls- ekonomiska effektivitetsvinster. Inga åtgärder bör dock vidtas som hindrar eller avsevärt fördyrar utbyggnad till högre standard vid en senare tidpunkt. 21
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/951100
Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 7 godkänner att målstandard på vägama E 6 mellan Uddevalla och norska gränsen, E 4 mellan Gävle och Sundsvall, E 20 mellan Göteborg och Örebro och E 22 mellan Malmö och Karlskrona bör vara 13 m med rätt att avvika från målstandard då det är uppenbart att en avvikelse skulle innebära betydande samhällsekonomiska effek- tivitetsvinster.
Yrkesmässig trafik Bakgrund
Riksdag och regering har genom ett flertal beslut successivt skärpt tillsynen över den yrkesmässiga trafiken. För att bidra till ett snabbare genomförande av besluten tillkallade Kommunikationsdepartementet i december 1993 en Ledningsgrupp för yrkestrryi/gfrågor bestående av företrädare för olika myndigheter och branschorganisationer med an- knytning till yrkestrafiken. Ledningsgruppen utsåg inom sig fyra arbets— grupper vilka var för sig redovisade sitt arbete i en rapport. Rappor- terna har sammanförts i departementspromemorian Den yrkesmässiga trafiken — samordnings- och genomförandefrågor (Ds l994:100).
En av arbetsgruppema behandlade behovet av ökat samarbete mellan myndigheter och organisationer. Arbetsgruppen föreslår i rapporten att regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att, efter de behov som kan föreligga i resp. län, ta erforderliga initiativ till samverkan på lednings- nivå mellan berörda regionala myndigheter. Regeringen delar arbets- gruppens bedömning när det gäller vikten av samordning vid tillsynen av den yrkesmässiga trafiken. En viktig uppgift för länsstyrelsema är således att verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet samordnas i länet. Regeringen utgår från att länsstyrelserna vidtar lämpliga åtgärder för att uppnå dena syfte.
En annan arbetsgrupp behandlade behovet av en översyn av lagstift- ningen på yrkestrafikområdet. Regeringen beslutade den 15 september 1994 att en särskild utredare skall se över yrkestrafiklagstifmingen och övrig författningsreglering för yrkestrafiken och utarbeta förslag till en sammanhållen författningsstruktur på området, Dir. l994:109.
Regeringens överväganden
Vägverket har i september 1994 till regeringen lämnat sin årliga rapport om tillståndet inom den yrkesmässiga trafiken. Vägverkets centrala roll på yrkestrafikområdet har beskrivits bl.a. i propositionen (1993/94:168) om ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken och av verket självt i den förut nämnda departementspromemorian Den yrkesmässiga trafiken — samordnings- och genomförandefrågor (Ds l994:100). Det är som tidigare nämnts av stor betydelse att Vägverket som central myndighet 22 för yrkestrafikfrågor årligen rapporterar till regeringen över tillståndet
inom området. Såsom regeringen tidigare noterat i samband med Prop. 1994/95:100 analysen av årsredovisningen för år 1993, bör det av kommande Bilaga 7 rapporter från Vägverket framgå vad verket gjort i sin egenskap av central myndighet på området. De bör vidare innehålla en närmare beskrivning av utvecklingen på yrkestrafikområdet, vilka problem som har uppkommit, de åtgärder som vidtagits och vilka effekter dessa har haft. En viktig uppgift för Vägverket är att följa upp effektema av de ändringar i olika författningar som beslutats under den senaste tiden, att följa erfarenheterna av den skärpta tillsynen samt att ta del av och upp- märksamma domstolsutslag av principiell natur.
'Ii'afiksäkerhet Bakgrund
Intemationth sett har Sverige hög trafiksäkerhet. Minskningen av antalet trafikolyckor måste fortsätta. Vägverket har sedan den 1 januari 1993 sektorsansvaret för trafiksäkerheten. Framtida trafiksäkerhets- arbete skall bygga på samverkan mellan myndigheter och trafikanter.
I enlighet med riksdagens beslut ( prop. 1992/93:161 , bet. 1992/931TU29, rskr. 1992/93:426 ) uppdrog regeringen åt Vägverket, Rikspolisstyrelsen m.fl. att utarbeta förslag till förbättrad trafiksäkerhet på vägarna m.m.
Inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet m.m. har redovisats i ett nationeut trafiksäkerhetsprogram. Programmet har utarbetats av Väg- verket, Rikspolisstyrelsen och Svenska kommunförbundet. På regional nivå har frivilligorganisationema och andra samhällsaktörer engagerats. Länsstyrelsen samordnar trafiksäkerhetsarbetet inom länet. Programmet utgör grund för det svenska trafiksäkerhetssamarbetet. I programmet har 18 särskilda problem utpekats och prioriterats. Då trafiksäkerhets- utvecklingen under de senare åren har varit positiv har nya trafiksäker- hetsmål föreslagits — antalet trafikdödade skall understiga högst 400 år 2000 och antalet svårt skadade skall understiga 3 700. Det totala antalet skadade år 2000 skall understiga 17 000 personer (polisrapporterade). För att vidmakthålla den positiva utvecklingen bör ett förstärkt trafik- säkerhetsmedvetande bland medborgare, trafikanter och beslutsfattare åstadkommas. Människan skall sättas i centrum. Det fortsatta trafik- säkerhetsarbetet skall vara decentraliserat och starkt lokalt förankrat för att kunna skapa ett effektivt medborgar- och trafikantinflytande. Pro- grammet är en god grund för det kommande trafiksäkerhetsarbetet och riksdagen skall regelbundet informeras om trafiksäkerhetsutvecklingen.
Vägverket skall, enligt överenskommelse med Rikspolisstyrelsen, ge polisen förutsättning till en rationell trafikövervakning genom att ge bidrag för inköp av övervalmingsinstrument. Ersättning i övrigt från Vägverket till polisens övervakningsinsatser skall endast ske i undan- tagsfall. Automatiska hastighetsövervakningar kommer företrädesvis att ske vid skolor, daghem, vägarbeten samt vid svårövervakade och olycksdrabbade vägavsnitt. 23
Regeringens överväganden Prop. 1994/95 : 100 Regeringen fäster stor vikt vid trafiksäkerhetsarbetet. Att minska antalet Brlaga 7 skadade och dödade i trafiken är därför en mycket viktig uppgift för Vägverket. Som ett led i detta arbete kan den inriktning som Vägverket har redovisat i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet spela en stor roll. Regeringen ser det därför som nödvändigt att samarbetet mellan olika aktörer såsom Vägverket, kommuner och polisen utvecklas i enlig- het med vad som föreslagits i det nationella trafiksäkerhetsprogrammet.
Miljö Bakgrund
I Vägverkets miljörapport år 1993 redovisas vägtransportemas miljöpå- verkan och verkets miljöarbete. Vägverket slår fast att transporternas miljöpåverkan måste bemästras. Huvudpunkter i policyn är bl.a. att vägtransportsystemet måste anpassas till en varaktigt hållbar utveckling. Vägtransportsystemet måste förändras så att det medverkar till en acceptabel klimatpåverkan, en varaktigt hållbar energiförsörjning och hushållning med naturresurser. Vägverket vill snarast åtgärda störningar från den vägtrafik som påtagligt hotar människors hälsa och välbe- finnande. '
Regeringen gav i september 1993 Vägverket i uppdrag att identifiera vägrenar med en artrik och mångforrnig eller i andra avseenden värde- full växtlighet. I uppdraget ingick även att redovisa ett förslag till ett skötselprogram. Vägverket har i augusti 1994 redovisat uppdraget för regeringen.
Storstadsöverenskommelserna Stockholm
Dennisöverenskommelsen omfattar program och planer för investeringar i kollektivtrafik, i trafikleder och i övriga väganknutna åtgärder. Kollek- tivtrafildnvesteringama genomförs dels med SL som huvudman (inves- teringar för lokal och regional kollektivtrafik), dels med Banverket som huvudman (investeringar i statens spåranläggningar). För inves- teringarna i nya trafikleder ansvarar Vägverket. För investeringar i övriga väganknutna investeringar ansvarar kommunerna (miljöåtgärder i Stockholms inner- och ytterstad) samt landstinget (infartsparkeringar). Nedan redogörs för läget i genomförandet av Dennisöverenskommelsen.
SL-investeringarna Tunnelbanan — upprustning och förnyelse
Genomförandet av tunnelbanans upprustning sker under år 1994 i en snabbare takt än vad överenskommelsen förutsätter. 24
Tunnelbaneförlängning Hjulsta—Barkarby Prop. 1994/95:100
Förlängningen av tunnelbanan från Hjulsta till Barkarby förutsätter Brlaga 7 beslut om en fjärrtåg/regionaltågstation vid Barkarby. Förslag till huvudalternativ för stationslösning tunnelbana/tåg finns. Stationens fjärr- och regionaltågsdel ligger utanför överenskommelsen och är ännu inte finansierad.
Roslagsbanan — utbyggnad och upprustning
Genomförandet av upprustningen och utbyggnaden av Roslagsbanan sker under år 1994 i planerad takt.
Snabbspårväg Gullmarsplan—Älvsjö—Alvik
Planeringen av snabbspårvägen mellan Gullmarsplan—Älvsjö—Alvik är försenad. Byggstart för delen Gullmarsplan—Alvik beräknas till början av år 1995 och för delen Årsta—Alvsjö till mitten av år 1995.
Miljövänliga bussar och stomnät i innerstaden
Under hösten 1993 levererades 20 nya etanolbussar. I slutet av år 1994 kommer ytterligare 30 etanolbussar att sättas i trafik. Två hybridbussar levererades under år 1993. Ytterligare sex levereras i slutet av år 1994 och början av år 1995.
Planeringen för stomnätet är inriktad på att till så stor del som möjligt vara infört hösten 1997. Förseningar i Ringens utbyggnad försenar genomförandet av stomgatunätets utbyggnad och genomförandet av det nya linjenätet i innerstaden.
Itfansparkeringar
Planeringen för genomförandet av utbyggnaden av infartsparkeringar enligt överenskommelsen pågår. SLL/SL förskotterar medel under de närmaste åren för att tidigarelägga utbyggnaden av infartsparkeringar jämfört med Dennisöverenskommelsen. Under år 1994 planeras in- fartsparkeringar för 20 miljoner kronor att byggas.
J ärnvägsinvesteringar Nynäsbanan
Utbyggnad av Nynäst till dubbelspår pågår på delen Älvsj Västerhaninge. Upprustningen av delen Västerhaninge—Nynäshamn färdig.
Ö. är
25
Tredje spåret Prop. 1994/95 : 100 Utbyggnaden av tredje spåret vid Stockholm C är försenad på grund av Bilaga 7 svårigheten att finna en godtagbar utformning av anläggningen. Regeringen har för närvarande fiera ärenden om tredje spåret för be— redning, bl.a. den överklagade detaljplanen för tredje spåret över Riddarholmen och en ansökan från Banverket om prövning enligt för- ordningen om statliga byggnadsminnen.
Kallhäll—Kungsängen
Utbyggnaden till dubbelspår på sträckan Kallhäll—Kungsängen är för- senad på grund av svårigheter att finna en godtagbar utformning av järnvägen vid Stäket.
Vägutbyggnader Yttre Tvärleden
På Yttre Tvärleden pågår utbyggnaden av Söderhall-Rösa, Fors—Jordbro och Haningeleden 4. Byggandet av Häggviksleden kom- mer igång under år 1994.
Haningeleden 2 har försenats på grund av att Vägverket vill avvika från Dennisuppgörelsen vad gäller vägbredd. Vägverket har planerat för en trafikled med 13 m bredd i stället för 9 m. Vägarbetsplanen är över- klagad till regeringen. '
Ringen
I huvudsak på grund av försenad hantering av detaljplaner blir utbygg- naden av Ringen kraftigt försenad. Utbyggnaden av Norra länken beräk- nas bli försenad med 1 år. Byggstart kan ske tidigast i december 1995. Norra länkens förlängning beräknas därför inte öppnas förrän år 1999 i stället för år 1997. Vägverket räknar dock med att alla projekt skall kunna vara färdigställda till år 2005.
Även införandet av vägtullar kommer att bli försenat. Enligt överens- kommelsen skall vägtull tas ut i samband med att någon del av Ringen öppnas för trafik. Detta kan ske tidigast i februari 1999. En sådan försening av införandet av vägtullar påverkar projektets ekonomi nega- tivt och medför förseningar även för andra delar av paketet. Byggstarten för Osterleden kan ske tidigast år 2000.
Regeringens överväganden
Ekonomin i vägledsprojektet blir allt mer känslig ju senare vägtullama införs. Risken finns dessutom att genomförandet av vägdelen försenas ytterligare. Staten har utställt garantier för ett flertal projekt som för 26 närvarande är under utbyggnad och således belastar projektet med ränte-
kostnader. Regeringen måste därför överväga att begränsa Vägverkets Prop. 1994/95:100 utbyggnader enligt Dennisöverenskommelsen. Vägverket kan inte Bilaga 7 tillåtas att genomföra utbyggnader som omfattar stöne belopp än de som sammanlagt finns avsatta dels för kollektivtrafikens utbyggnad enligt Dennisöverenskommelsen och som ännu inte har utbetalats till Stockholms läns landsting, dels de medel som finns avsatta för inves— teringar i vägar i Region Stockholm. Garantiema bör således inte få tas i anspråk i större omfattning än att upptagna lån kan återbetalas utan att infrastrukturinvesteringama i andra delar av landet drabbas.
Övriga väganknutna investeringar
För planeringen av olika former av miljöåtgärder i Stockholms inner- och ytterstad ansvarar resp. kommun. Regeringen har fördelat den statliga lånegaranti som riksdagen beslutade om våren 1994 mellan Stockholms, Solna, Nacka och Sundbybergs kommuner.
Utökad garantiram i Stockholm Bakgrund
Riksdagen beslutade den 14 april 1994 (prop. 1993/94:86, bet. 1993/94zTU24, rskr. 1993/94:247) att bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen för vissa projekt inom ramen för överenskommelsen om infrastrukturens utbyggnad i Stockholms- regionen. Förutom statlig borgen för vissa projekt avsåg bemyndigandet bl.a. även förberedelsearbete för övriga vägprojekt under perioden fram till den 1 juli 1995. För den fortsatta verksamheten fram till utgången av år 1996 behöver Stockholmsleder AB en utökad garantiram för det fortsatta planeringsarbetet. Utöver de projekt som riksdagen redan har beslutat om beräknar Vägverket att inga nya vägprojekt kommer att byggstartas förrän efter år 1996. Endast byggandet av vägtullstationerna beräknas komma igång före år 1997. Vägverket har redovisat kost- naderna för att anpassa anslutningen av Norra länken vid Värtan till de krav som beslutet om en nationalstadspark vid Haga—Brunnsviken ställer. Vägverket har beräknat att en miljöanpassning av anslutningen vid Värtan beräknas kosta ca 300 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att det statliga borgensåtagandet för Norra länken utökas från 2 880 miljoner kronor till 3 180 miljoner kronor i 1992 års pris.
Regeringens bedöming
För den fortsatta verksamheten och genomförandet av överens— kommelsen bör således riksdagen bemyndiga regeringen att låta Riks- gäldskontoret teckna ytterligare statlig borgen omfattande 272 miljoner kronor för att påbörja utbyggnaden av vägtullstationer (222 miljoner kronor), information (30 miljoner kronor), ledningscentral (20 miljoner 27 kronor) och 250 miljoner kronor för att fortsät1a förberedelsearbetet för
övriga vägprojekt samt 300 miljoner kronor för miljöanpassning av Prop. 1994/952100 Norra länkens anslutning vid Värtan. Det statliga borgensåtagandet bör Bilaga 7 även omfatta ett bemyndigande för Riksgäldskontoret att justera garan- tiema med tillkommande "räntekostnader för upptagna län samt beräk— nade behov av justeringar för prisökningar i samhället. Samtliga belopp avser prisnivå januari 1992.
Garantiema till utbyggnaderna av trafiklederna i Dennisöverens- kommelsen ges för varje projekt för sig och inte samlat för alla väg- projekt i Dennisöverenskommelsen. Inget projekt får därför realt över- skrida den av staten ställda lånegarantin. Det är inte möjligt att överföra lånegarantier för ett visst objekt till ett annat projekt i överens- kommelsen. Det är inte heller förenligt med riksdagens bemyndigande att använda ordinarie anslagsmedel för byggande av vägar etc. till att finansiera fördyringar av enskilda objekt som skall finansieras med "vägtullar. Därmed har staten kontroll över kostnadsutvecklingen av olika .delar i projektet. Om ett objekt blir dyrare än beräknat måste frågan redovisas för riksdagen.
Utökad garantiram i Göteborg Bakgrund
Riksdagen beslutade den "8 juni 1994 ( prop. 1993/94:169 , bet. l993/94zTU34, rskr. 1993/94:435 ) att bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa garantier för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnadema i enlighet med överenskommelsen om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen inom en ram om högst 260 miljoner lo'onor. Under perioden juli 1995 t.o.m. december 1996 beräknar Vägverket att ytterligare 150 miljoner kronor erfordras för fortsatta förberedelsearbeten.
Regeringen överväganden
För den fortsatta verksamheten och genomförandet av överens- kommelsen bör således riksdagen bemyndiga regeringen att låta Riks- gäldskontoret teckna ytterligare statlig borgen om 150 miljoner kronor för det fortsatta förberedelsearbetet med Göteborgsöverenskommelsen. Beloppet avser prisnivå januari 1992.
Malmö . Bakgrund
Kommunalförbundet för Malmöhus läns kollektivtrafik (Malmöhus Trafik) ansvarar för genomförandet av programmen för regionaltågs— trafiken och busstrafiken inom ramen för den s.k. Malmöhusöverens- kommelsen. Malmöhus Trafik har genom avtal med kommunerna i länet samt med Banverket, SJ och Vägverket säkerställt genomförandet av 28
flertalet åtgärder enligt Malmöhusöverenskommelsen. Genom avtal åtar Prop. 1994/951100 sig kommunerna att enligt uppgjord tidsplan ansvara för planering och Bilaga 7 projektering, markförvärv, upphandling och kontroll av de projekt som berör kommunen liksom en del av regionens finansiering.
Utbetalningen av statliga bidrag till regionen har skett genom Väg- verket i enlighet med överenskommelsens tidsplan och efter det att Malmöhus Trafik har redovisat att regionens åtagande säkerställts.
Malmöhus Trafik har konstaterat vissa förseningar i genomförandet av åtgärdema men beräknar att dessa förseningar skall kunna återhämtas så att hela programmet skall kunna genomföras under den avtalade tids- perioden, dvs. senast under år 1998. Den 31 augusti 1994 har åtgärder för totalt 16,3 miljoner honor genomförts varav regionen står för 8,9 miljoner kronor. Därutöver har Malmöhus Trafik utbetalat 30,7 miljoner kronor till Banverket som regional andel för Ystadbanans upprustning och elektrifiering.
Banverket ansvarar för upprustningen av Ystadbanan. Hittills har Banverket genomfört åtgärder för ca 80 miljoner kronor. Hela projektet beräknas vara. slutfört vid årsskiftet 1996/97.
Vägverket ansvarar för utbyggnaden av Yttre ringvägen. Utbyggnaden av den Yttre ringvägen är planerad att påbörjas under år 1995 och beräknas vara färdigställd år 1999.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen i prisnivå januari 1992 omfattande 272 miljoner kronor för att påbörja utbyggnaden av vägtullstationer (222 miljoner kronor), information (30 miljoner kronor), ledningscentral (20 miljoner kronor) och 250 miljoner kronor för att fortsätta förberedelsearbetet för övriga vägprojekt i Stockholrnsregionen samt 300 miljoner laonor för miljöanpassning av Norra länkens anslutning vid Värtan,
2. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret justera ovan angivna borgensåtaganden med tillkommande räntekostnader för upptagna lån samt beräknade behov av justeringar för prisök— ningar i samhället,
3. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen i prisnivå januari 1992 omfattande 150 miljoner kronor för det fortsatta förberedelsearbetet med Göteborgsöverens- kommelsen.
Genomförandet av en fast förbindelse över Öresund Tillstånd m.m.
Den tidigare regeringen slutförde den 16 juni 1994 prövningen av Oresundsförbindelsen enligt lagen om hushållning med naturresurser 29
(NRL) och vattenlagen. I regeringens beslut anges villkoren för den Prop. l994/952100 fortsatta tillståndsprövningen av Öresundsförbindelsen. Vattendomstolen Bilaga 7 och Koncessionsnämnden för miljöskydd skall ställa de närmare vill- koren för förbindelsen. Konsortiet ansöker hos dessa myndigheter om tillstånd för projektet. Vattendomstolen svarar för den vidare prövningen enligt vattenlagen. Koncessionsnämnden för miljöskydd svarar för prövningen enligt miljöskyddslagen. Konsortiet ansöker också hos Statens Geologiska Undersökning (SGU)/Kammarkollegiet om tillstånd att muddra på den svenska konti— nentalsockeln.
Ekonomi
Budgeten för kust-till-kustdelen av förbindelsen kommer att justeras med anledning av det svenska regeringsbeslutet från juni 1994 om tillåt- ligheten av Öresundsförbindelsen. Tidigare var kust-till- kustdelen kal- kylerad till 12,18 miljarder kronor och innebar då en blockerande effekt på vattengenomströmningen på ca 1 %. En minskning av brons blocke— rande eli'ekt till 0,5 % beräknas ge en merkostnad på ca 0,6 miljarder kronor. Förändrade danska anslutningar på gnrnd av ändrad linjeföring beräknas ge en merkostnad på ca 0,2 miljarder kronor. Total budget för kust-till-kustdelen är enligt konsortiet således 13 miljarder kronor i 1990 års prisnivå.
Tidsplan
Förbindelsen beräknas öppnas för trafik under år 2000.
Förfrågningsunderlag för entreprenader på förbindelsen har lämnats ut vad gäller tunnel- och muddringsarbeten. Förfrågningsunderlag rörande brodelen gick ut under nov/dec 1994. Anbud kommer att komma in till konsortiet successivt under år 1995. De första kontrakten beräknas tecknas ijuni/juli 1995.
Förslaget om en Citytunnel under Malmö aktualiserades i samband med Malmöhusöverenskommelsen men ingår inte i denna eftersom någon lösning på finansieringen inte har framkommit. En utredning av projektet som genomfördes under våren 1994 visade på behov av ytter— ligare underlag om de tekniska förutsättningarna för genomförande av projektet. SVEDAB och Malmöhus Trafik kommer nu att genomföra dessa undersölmingar samtidigt som finansieringen m.m. utreds. Ut- redningen beräknas kunna redovisas efter sommaren 1995.
30
Telematik Prop. 1994/95:100 Bakgrund Bilaga 7
Svenska forsknings- och utvecklingsinsatser inom väginformatikområdet har sedan år 1991 samordnats inom ramen för Svenskt program för Road Traffic Informatics (RT I). Programmet löper ut under år 1994.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att det änns ett fortsatt behov av svenska utvecklings- insatser inom detta område bl.a. för att ytterligare klarlägga förutsätt- ningarna att införa den nya tekniken i traäksystemet. Regeringen anser mot bakgrund av ovanstående att Vägverket bör få använda 37,5 miljoner kronor av anslaget Drift och underhåll av statliga vägar för RTI-verksamhet.
Regeringen har för avsikt att uppdra åt Vägverket att senast i maj 1995 redovisa en plan för hur medlen bör användas. Utgångspunkter bör därvid vara att den verksamhet som bedrivits inom ramen för svenskt RTI-program kan fullföljas på ett effektivt sätt, att ett fortsatt svenskt deltagande i den verksamhet som pågår i Europa säkerställs samt att det även framgent skapas goda förutsättningar för ett väl fungerande samarbete mellan olika svenska intressenter. Enligt regeringens mening bör ambitionen vara. att med det nu föreslagna anslaget som grund skapa ett betydligt större samordnat program som inrymmer såväl ytterligare insatser från Vägverket som "insatser från andra berörda myndigheter och från industrin. Behovet av resurser för försörjning med vägdata av tillräcklig aktualitet och kvalitet, för standardisering och för samhällsekonomisk utvärdering av den nya tekniken bör särskilt uppmärksammas. I planen bör resultaten av den utvärdering av svenskt RTI-program som NUTEK genomför liksom Transportinfonnaäkdelegationens arbete, beaktas (dir. l994z4l).
Forskning och utveckling vid Vägverket Bakgrund
I 1993 års forskningspolitiska beslut ( prop. 1992/93:170 , bet. 1992/932TU34, rskr. 1992/93:397 ) fastslogs att Vägverket skall ha ansvaret för samhällsmotiverad tillämpad forskning inom sitt verksam- hetsområde. I enlighet med detta riksdagsbeslut har Vägverket genom instruktionen ålagts att initiera, planera och stödja tillämpad samhälls- motiverad forskning och utveckling inom sitt verksamhetsområde, att utarbeta program för forskning och utveckling, dokumentera den forsk- ning verket stödjer, informera om forskningsresultaten samt svara för att forskningen utvärderas.
31
Regeringens överväganden Prop. l994/95 : 100 Enligt vad regeringen erfarit har Vägverket ännu inte beslutat om något Bilaga 7
forskningsprogram utan koncentrerat arbetet på att ta fram en forsk- nings— och utvecklingsstrategi under år 1994. Regeringen anser det emellertid viktigt att program utarbetas och beslutas innan det kan sägas att Vägverket tagit sitt fulla ansvar som sektorforskrringsorgan. Efter- som den nuvarande situationen skapar planeringsproblem för såväl forskningsutförama som för andra forskningsstödjande myndigheter utgår regeringen från att Vägverket skyndsamt vidtar de åtgärder som krävs för att leva upp till sina åligganden som sektorforskningsansvarig myndighet.
Bolagiseringen av Vägverkets produktionsdivision Bakgrund
Riksdagen beslutade år 1991 efter förslag från regeringen om en upp— delning av Vägverket i en beställardel och en produktionsdel. Vidare beslutade riksdagen att produktionen skulle konkurrensutsättas. Kon— kurrensutsåttning avser Vägverkets hela projekterings-, bygg— och drift- produktion. Kraven på Vägverket under år 1994 är att all byggproduk- tion och 50 % av driftproduktionen skall vara konkurrensutsatt. Fr.o.m. den 1 januari 1996 skall all tillkommande produktion upphandlas i full konkurrens.
För att stärka produktionsdivisionens möjligheter att verka och bidra till en rationell vägproduktion har riksdagen våren 1994 beslutat att divisionen den 1 januari 1996 skall ombildas till ett av staten helägt aktiebolag. '
För närvarande har en tredjedel av vinterväghållningen och grund- läggande drift på det statliga vägnätet upphandlats i konkurrens. Er- farenheten av gjorda upphandlingar är att produktionen har effek- tiviserats och kapitalbindningen för produktionsdivisionen som helhet har minskat med 1 000 miljoner kronor.
Effektiviseringen av Vägverkets väghållning har resulterat i att ca 1 500 personer slutat i Vägverket under de senaste tre åren. För när- varande är ca 50 personer övertaliga. Under åren 1995 och 1996 be- döms ca 800 personer kunna bli övertaliga beroende på vilken omfatt- ning vägproduktionen får samt på den framtida konkurrenskraften för produktionsdivisionen/bolaget.
Regeringens överväganden
Regeringen står fast vid att konkurrensutsättningen av Vägverkets produktionsverksamhet skall fortsätta i syfte att nå ytterligare effektivi- ' sering och kapitalrationalisering. Det är emellertid viktigt att kon- kurrensutsättningen sker på ett sådant sätt att Vägverkets beställar- kompetens utvecklas så att de grundläggande traäkpolitiska målen inte 32 äventyras. Regeringen kommer därför att i dialog med Vägverket följa
upp hur konkurrensutsättningen av produktionsverksamheten utvecklas. Prop. 1994/95:100 I syfte att vinna erfarenheter av vintersäsongen 1994/95 kommer rege- Bilaga 7 ringen och Vägverket att utvärdera genomförd drift- och underhållsverk— samhet under våren 1995. Innan regeringen tar slutlig ställning till bolagiseringstidpunkt vill regeringen avvakta denna utvärdering.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen under hösten 1995 med överväganden och förslag till huvudman för produktions- bolaget. I samband med detta kommer regeringen även att redovisa erfarenheterna av den väghållning som upphandlats i konkurrens och vilka följder dessa erfarenheter får för den fortsatta konkurrensutsätt- ningen och tidpunkten för bolagiseringen av Vägverkets produktions- division.
Anslag för budgetåret 1995/96
A 1. Vägverket: Administrationskostnader
1993/94 Utgift 173 682 000 l994/95 Anslag 475 055 000 1995/% Förslag 463 631 000 varav 231 815 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Med anslaget änansieras kostnaderna för ledning, ekonomiadmini- stration, personaladministration och gemensamma kostnader för verket.
Vägverket
Vägverket har yrkat på ett anslag på 490 732 000 kronor för budgetåret 1995/96 avseende verksamheten år 1996.
Regeringens överväganden
Med anledning av budgetunderskottet måste kraftfulla besparingar genomföras i statsbudgeten. Detta gäller inte minst den statliga konsum— tionen. Regeringen bedömer därför inte att Vägverkets yrkande kan tillgodoses i sin helhet.
Lokalkostnadema har beräknats minska för Vägverket till följd av den prispress som för närvarande änns på kontorslokaler. Regeringen rälmar därför med att Vägverket har möjlighet att minska sina lokalkost- nader med 4 601 000 kronor under år 1996. Anslaget har således redu- cerats med motsvarande belopp.
Till följd av upphörande av sambruk av lokaler i Visby har en över- föring av 177 000 kronor skett från Polisen till Vägverket.
Regeringen bedömer mot bakgrund av vad som anförts ovan att an- slaget för administration bör omfatta 463 631 000 kronor för budgetåret 1995/96 avseende verksamheten år 1996. 33
3 Riksdagen 100459)". ! saml. Nr IUI"). Bilaga 7
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95: 100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 7
till Vägverket: Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 an- visar ett ramanslag på 463 631 000 kronor.
A 2. Drift och underhåll av statliga vägar
1993/94 Utgift S 629 456 809 Reservation 3 121 613 029 l994/95 Anslag 5 762 055 000 l995/96 Förslag* 5 867 250 000 varav 2 933 625 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
* Anslaget föreslås som ramanslag budgetåret l995/96.
Från anslaget betalas vissa kostnader för drift och underhåll och förbättringsarbeten av statliga vägar samt verkets räntekostnader för kredit i Riksgäldskontoret för köp av vissa omsättningstillgångar och för köp av anläggningstillgångar.
Vägverket
Vägverket har yrkat ett anslag på 9 629 371 000 kronor för budgetåret 1995/96 avseende verksamheten är 1996.
Vägverket har på regeringens uppdrag redovisat ett underlag gällande drift- och underhållsverksamheten för tidsperioden 1994—2003 med förslag till olika underhållsstrategier t.o.m. år 1997.
Genom det eä'ektivitetsprogram som Vägverket påbörjade år 1992 och som bl.a. inkluderar en konkurrensutsättning av drift- och underhålls— verksamheten, beräknar Vägverket att ca 500 miljoner kronor per år kan sparas fram till år 1996.
Genom de extraanslag som riksdagen anvisat för underhållsåtgärder på länsvägnätet under de senaste åren beräknar Vägverket att det i nationell väghållningsplan redovisade behovet av förbättringsåtgärder kan minskas med 330 miljoner kronor per år.
Med hänsyn tagen till beräknade besparingar samt de extramedel som" anvisats för underhåll av länsvägar anser Vägverket att det långsiktigt krävs ett drift- och underhållsanslag på 9 450 miljoner kronor per år under tio år. Anslagsbehovet fördelas enligt följande.
Basuppgiften
För att klara driften och underhållet av vägnätet med de nya vikt- bestämmelsema, men utan återuppbyggnad av redan förslima vägar och utan hänsyn till behovet av förebyggande förstärkningsåtgärder till följd av de nya viktbestämmelsema, behövs 5 420 miljoner lcronor per år.
34
Rekonstmktion av länsvägar Prop. l994/95:100 För att återföra de mest förslitna vägarna till acceptabel standard erfor- Bilaga 7 dras 460 miljoner kronor per år under en tioårsperiod.
Bärighetsätgärder
Kostnadema för ett program som innebär åtgärder för att motverka ökat vägslitage samt tjälsäkring av angelägna vägavsnitt uppskattas till ca 900 miljoner kronor under en tioårsperiod. En alternativ strategi som inne— bär att hela behovet åtgärdas under en tioårsperiod beräknas kosta 2 000 miljoner kronor per år.
Beläggning av grusvägar
Vägverkets målsättning är att alla grusvägar med en traäk överstigande 250 fordon per dygn samt alla grusvägar med randbebyggelse och traäk över 125 fordon per dygn skall vara belagda. Våren 1994 återstod drygt 1 000 km väg att belägga. Kostnaden för detta uppgår till 220 miljoner kronor per år under en tioårsperiod.
Samma ytstandard på länsvägar i hela landet
I dag änns det ca 10 000 km belagd väg med otillfredsställande yt- standard och därmed låg åkkomfort. Drygt 60 % av dessa vägar ligger i skogslänen. Kostnadema per år uppskattas till ca 600 miljoner kronor under en lS-årsperiod alternativt 900 miljoner kronor under en tioårs- period.
Trqäksäkerhet
För att nå de operativa målen som ställts upp för ökad traäksäkerhet år 2000 måste Vägverket vidta åtgärder för 1 050 miljoner kronor per år. -
Miljö Vägverket har ett ansvar för miljön dels såsom sektorsansvarig myndig-
het, dels såsom väghållare. Vägverket bedömer att sektorsansvaret kräver utökade resurser i storleksordningen minst 200 miljoner kronor per år. . .
För väghållningen behöver särskilda. åtgärder vidtas såsom skydd av vattentäkter, förbättring av vägmiljön, riktade insatser för att eliminera buller och minska lokala problem med höga avgashalter. Delar av dessa åtgärder ingår i den s.k. basuppgiften men utöver detta änns ett medels- behov på ytterligare 300 miljoner kronor per år.
35
Övrigt Prop. 1994/95: 100
Med drift- och underhållsanslaget änansieras kostnader för samhälls- Bilaga 7 planering, beställning och delar av Vägverkets forsknings— och utveck- lingsverksamhet. Totalt beräknas den årliga kostnaden för dessa poster uppgå till 300 miljoner kronor per år.
Regeringens överväganden
Regeringen kan konstatera att de anspråk på medel som erfordras för att nå upp till föreslagen anslagsnivå för drift och underhåll av vägar under den kommande tioårsperioden inte kan rymmas inom statsbudgetens ramar. Det änns därför skäl för regeringen att överväga om den stan- dard på vägnätet som Vägverket har föreslagit är rimlig. Den effektivi- sering och kapitalrationalisering som blivit följden av konkurrensutsätt— ningen av Vägverkets produktionsverksamhet har medfört att resurser frigjorts för ett ökat underhåll av vägnätet. Långsiktigt kan en sådan ökning av arbetsproduktivitets- och kapitalrationalisering ge ett utrymme på ca 1 miljard kronor per år. Regeringen ser ingen möjlighet att under den närmaste tiden höja anslaget för drift och underhåll av vägar. Där- för är det rimligt att Vägverket omprövar sin strategi för drift och underhåll av vägnätet till att omfatta ett eäektiviserat underhåll inom oförändrade ramar. Regeringen föreslår således ett anslag för drift och underhåll som realt är i stort oförändrat jämfört med i dag.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen särskilt tagit hänsyn till att införandet av ny informationsteknik i vägsystemet måste påskyndas och stimuleras i enlighet med vad som tidigare anförts om telematik. Regeringen föreslår därför att Vägverket tillförs 37,5 miljoner kronor för detta ändamål.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen tagit hänsyn till att 56 000 kronor avräknas för överföring av arkiv från Vägverket till Riksarkivet.
I anslaget har regeringen också beräknat 265 miljoner kronor för lösen av lån i Riksgäldskontoret till följd av den planerade bo- lagiseringen av Vägverkets produktionsdivision den 1 januari 1996. Som regeringen tidigare har redovisat avser regeringen återkomma till riks- dagen med frågan om tidpunkt för bolagisering i samband med att regeringen under hösten 1995 presenterar förslag till huvudman för bolaget. '
Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret l995/96 till 5 867 250 000 kronor. Regeringen föreslår en oförändrad låneram om 2 000 miljoner kronor för anläggningstillgångar m.m. Låneramen för ersättning av färjor med broar behöver utökas eftersom Vägverket planerar utbyggnad av broar som ersätter färjor. Regeringen föreslår därför att Vägverket endast anvisas en låneram för såväl lån för an— läggningstillgångar som lån för broar som ersätter färjor. Beslut om broar som ersätter färjor skall dock beslutas av regeringen i varje en- skilt fall. En oförändrad låneram för anläggningstillgångar rymmer även 36 planerade lån för utbyggnad av broar som ersätter färjor.
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen 311383 7
1. till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 5 867 250 000 kronor,
2. godkänner att en låneram om totalt 2 000 miljoner kronor får användas för inköp av såväl omsättningstillgångar och anlägg- ningstillgånger som för broar som ersätter färjor.
A 3. Byggande av vägar
l993/94 Utgift 5 467 904 000 l994/95 Anslag 5 600 735 000 1995/96 Förslag 7 592 656 000 varav 4 984 400 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget betalas kostnaderna för investeringar i det nationella stamvägnätet, övriga riksvägar och särskilda bärighetshöjande åtgärder.
Vägverket
Vägverket hemställer om ett anslag på 8 442 862 000 kronor för budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
Med anledning av budgetunderskottet måste staten genomföra kraftiga besparingar i budgeten. Trots föreslagna besparingar på anslaget kan samtliga pågående byggprojekt fullföljas. Antalet nystarter det närmaste budgetåret blir dock mycket begränsat.
Regeringen står fast vid att den nationella väghållningsplanen l994—2003 skall utgöra utgångspunkt för den medelstilldelning till väginvesteringar som årligen sker i statsbudgeten. I vilken takt som infrastrukturplanema kan genomföras beror dock av hur statens änanser utvecklar sig. Genomförandet skall dock ske i enlighet med den priori- tering som riksdagen beslutat och som också änns fastställd i den nationella väghållningsplanen.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts bedömer regeringen medels- behovet för budgetåret 1995/96 till 7 592 656 000 lcronor.
Kapitalkostnadema för krediten i Riksgäldskontoret för änansiering av utbyggnaden av väg E 6 till motorväg mellan Stenungsund och Ljungskile belastar årligen anslaget Byggande av vägar.
Med hänsyn till svårigheten att beräkna investeringskostnademas fördelning på budgetår bör en anslagskredit för anslaget uppgå till mot- svarande 10 % för en tolvmånadersperiod.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i kompletterings— ' propositionen med förslag till planeringsramar för åren 1997 och 1998. 37
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 7
1. till Byggande av vägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram- anslag på 7 592 656 000 kronor,
2. godkänner vad som anförts om användningen av anslaget för att täcka viss kapitalkostnad för utbyggnaden av väg E 6 till motor— väg på delen Stenungsund-Ljungskile.
A 4. Byggande av länstraäkanläggningar
1993/94 Utgift 1 504 427 000 1994/95 Anslag 2 242 000 000 1995/96 Förslag 2 374 000 000 varav 1 516 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget betalas Vägverkets kostnader för byggande av länsvägar och Banverkes kostnader för investeringar i länsjämvägar. Vidare lämnas från anslaget bidrag till fullföljande av pågående byggande av statskommunvägar, till väg— och gatuanläggningar, till kajanläggningar och fartyg för regional kollektiv person— och godstraäk, till kommunala flygplatser samt till spålanläggningar för kollektiv persontraäk. Från anslaget betalas även medel till kollektivtraäkinvesteringar enligt stor- stadsöverenskommelsema i de fall någon annan än staten är huvudman för genomförandet.
Vägverket
Vägverket hemställer om ett anslag på 3 958 338 000 kronor för budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
I samband med att riksdagen beslutade om planeringsramar för inves- teringar i traäkens infrastruktur våren 1993 höjdes anslagen för byggande av vägar samt nyinvesteringar i stomjämvägar kraftigt. Däre- mot ökade inte planeringsramen för investeringar i länstraäkanlägg- ningar. Regeringen töreslår därför inga besparingar på detta anslag. Riksdagen beslutade för föregående och innevarande budgetår om en tidigareläggning av investeringar i länstraäkanläggningar. Under kommande budgetår kommer därför investeringarna att ligga på en lägre nivå än de två föregående åren.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts bedömer regeringen medels- behovet för budgetåret 1995/96 till 2 374 000 000 kronor.
Med hänsyn till svårigheten att beräkna investeringskostnademas fördelning på budgetår bör en anslagskredit för anslaget uppgå till mot- svarande 10 % för en tolvmånadersperiod. 33
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i kompletterings— Prop. l994/95:100 propositionen med förslag till planeringsramar för åren 1997 och 1998. Bilaga 7
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Byggande av länstrry'ikanldggningar för budgetåret 1995/96 an- visar ett ramanslag på 2 374 000 000 kronor.
A 5. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar
1993/94 Utgift 649 432 000 1994/95 Anslag 657 449 000 l995/96 Förslag 329 449 000 varav 164 724 500 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget betalas bidrag till drift och byggande av vissa enskilda vägar.
Vägverket
Vägverket hemställer om ett anslag på 924 746 000 miljoner kronor" för budgetåret l995/96 avseende verksamheten år 1996.
Regeringens överväganden
Regeringen har för avsikt att uppta förhandlingar med Svenska kommunförbundet rörande en överföring av medlen till kommunerna.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till dn]? och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 329 449 000 kronor.
A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter
l993/94 Utgift 68 731 000 Reservation 49 499 000 l994/95 Anslag 42 079 000 l995/96 Förslag 43 826 000
varav 21 913 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget betalas Vägverkets kosmader för planering m.m. samt investeringar inom totalförsvarets civila delar. 39
Bilaga 7
Vägverket Vägverket yrkar på 48 117 000 kronor för budgetåret l995/96 avseende verksamheten för år 1996. Vägverket hemställer vidare om ett beställ-
ningsbemyndigande för att anskaffa reservbromateriel år 1996 avseende år 1997 på 10 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Med anledning av besparingskraven i statsbudgeten bedömer regeringen att Vägverkets yrkande för försvarsuppgifter inte kan tillgodoses i sin helhet. Regeringen föreslår därför ett minskat anslag. Regeringen beräk— nar medelsbehovet efter pris- och löneomräkning till 43 826 000 kronor.
Regeringen anser att Vägverket bör ges ett beställningsbemyndigande på 10 miljoner kronor för att anskaffa reservbromateriel år l996-som avser år 1997.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 43 826 000 kronor, 2. godkänner att Vägverket ges ett beställningsbemyndigande på 10 000 000 kronor för att anskaffa reservbromateriel år 1996 som avser år 1997.
A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksamhet
1993/94 Utgift 313 044 000 l994/95 Anslag 522 331 000 l995/96 Förslag 598 513 000 varav 375 786 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas kosmadema för upprätthållande av registerverk- samheten.
Vägverket
Vägverket yrkar ett anslag på 762 949 000 kronor för budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
Enligt förslag i proposition, Den framtida trafikadministrativa verksam- heten (prop. 1994/95:126), skall ansvaret för registerverksamheten på länsstyrelserna överföras till Vägverket. Vid beräkningen av anslaget
Prop. 1994/95:100
40
har därför särskild hänsyn tagits till förslagen i propositionen. Väg- Prop. l994/95:100 verket tillförs 37,5 miljoner kronor från länsstyrelserna. Vid beräk- Bilaga 7 ningen av anslaget har lokalkostnaden för Vägverkets registerverksam- het kompenserats med 1 133 000 kronor för lB-månadersperioden. Regeringen bör dessutom medges rätten att överföra medel mellan anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar och anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverksarnheten för det fall en kraftfull
ökning av antalet nyregisteringar av fordon, utfärdande av körkort m.m. sker i en sådan omfattning att anslagskrediten inte är tillräcklig för att
möta denna ökande efterfrågan på verkets tjänster.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 598 513 000 kronor,
2. godkänner att regeringen bemyndigas besluta om att medel får överföras från anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga vägar till anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för registerverk— samheten.
A 8. Vägverket: Uppdragsverksarnhet m.m.
l994/95 Anslag 1000 l995/96 Förslag 1 000
Regeringens överväganden
Vägverket får utföra uppdrag åt utomstående samt utföra vissa uppgifter som finansieras med avgifter under förutsättning att full kostnadstäck- ning uppnås. Denna verksamhet särredovisas på anslaget. Vägverket skall särredovisa varje verksamhetsgren för sig. Inom ramen för an- slaget betalas också Buss- och taxivärderingsnärnndens verksamhet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Vägverket: Uppdragsverksarnhet m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 1 000 honor.
4l
Banverket Prop. 1994/95 : 100
Regeringens överväganden Bllaga 7
samm
Övergripande mål
Banverket har ett samlat ansvar för att jämvägstransportsystemet blir effektivare och trafiksäkrare, med hänsyn tagen till höga miljökrav och regional balans. Vidare skall Banverket tillhanda- hålla en konkurrenskraftig och kundanpassad infrastruktur för järnvägstrafikens operatörer. Det är viktigt att Banverket med- verkar i arbetet med att utfomra ett miljöanpassat transportsystem. Investeringar i stom- och länsjämvägar skall ske i enlighet med av regeringen fastställda planer samt riksdagens beslut våren 1993. _
Jämvägsinspekn'onen skall bl.a. genom ett fördjupat föreskrifts- arbete verka för att trafiksäkerheten inom spårtrafiken förbättras.
Resurser 1995/96
Med anledning av den ekonomisk-politiska propositionen hösten 1994 har medel avsatts under innevarande budgetår för ökade underhålls- och reinvesteringsinsatser. Anslaget för drift och vidmakthållande av statliga järnvägar bibehålls oförändrat.
Nivån på anslaget för nyinvesteringar i stomjämvägar bör beräk- nas i enlighet med riksdagens tidigare beslut om investeringar i trafikens infrastruktur och med hänsyn till aviserade besparingar i statens utgifter.
Banverkets verksamhet
Banverket är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör järn- vägar. Verkets huvuduppgifter är att driva och förvalta statens spåran— läggningar, ansvara för säkerhetsfrågor rörande Spårtrafik, stödja tilläm- pad forskning inom sitt område samt verka för järnvägens utveckling, en miljöanpassad jämvägstralik och regional balans. Den verksamhets- idé som Banverket har formulerat är att tillhandahålla ett bansystem som möjliggör att järnvägstrafiken blir en konkurrenskraftig, miljö- vänlig och tratiksäker del av nansportsystemet. Vidare förvaltar Ban- verket aktier i Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB) med 50 % samt i A—Banan Projekt AB med 50 %. SVEDAB ansvarar för bl.a. finansiering, byggande och drift av de svenska anslutningarna till den planerade Öresundsförbindelsen och A-Banan Projekt AB ansvarar för upphandlingen av Arlandabanan. Verksamheten omfattar bl.a. drift 42 och vidmakthållande av det befintliga statliga järnvägsnätet och plane-
ring, projektering, upphandling och produktion av nya järnvägar. Under Prop. l994/95:100 år 1993 omfattade nyinvesteringsverksamheten bl.a. följande större Bilaga 7 objekt:
— Ostkustbanan, 1 060 miljoner kronor: fyrspårsutbyggnad Ulriksdal—Rosersberg, anpassning för X2000, dubbelspårsutbyggnader och linjeomläggningar.
— Västra stambanan, 616 miljoner kronor: Grödingebanan och han- gårdsombyggnader.
— Södra stambanan, 778 miljoner kronor: anpassning för X2000. — Mälardalen, 535 miljoner kronor: dubbelspårsutbyggnader, linjeom— läggningar och upprustning.
— Norra stambanan och stambanan genom övre Norrland, 420 miljoner kronor: brobyten med linjeomläggningar.
— Västkustbanan, 366 miljoner kronor: dubbelspårsutbyggnader. — Upprustningsarbeten m.m. på Haparandabanan samt länsjärnvägama Blekinge kustbana, Stångådalsbanan, Bohusbanan, Hargshamnsbanan, och Ystadsbanan.
Jämfört med år 1992 ökade den totala verksamhetsvolymen under år 1993 från 7 456 miljoner kronor till 8 411 miljoner kronor, varav nyin- vesteringar i stomjämvägar ökade från 2 715 miljoner kronor till 3 926 miljoner kronor. Omsättningen per anställd ökade med l0 %. Den 1 november 1994 hade Banverket 7 640 anställda, varav 6 513 var fast anställda. Med nuvarande organisation och förutsättningar för verk- samheten bedömer Banverket att antalet anställda under perioden 1995—1998 minskar genom naturlig avgång med ca 200 personer per år.
Inriktning av verksamheten
Banverket redovisade den 16 augusti 1994 en treårsplan som även inne- håller anslagsframställning och förslag till verksamhetsinriktning för budgetåret 1995/96. Under år 1994 har Banverket presenterat en stom- näts— och en driftplan för perioden 1994—2003 som tillsammans utgör en samlad strategi för den långsiktiga verksamhetsplaneringen och redo- visar bl.a. fastställda mål, järnvägarnas tillstånd samt motiven för före- slagna åtgärder.
I syfte att uppnå de övergripande natikpolitiska målen skall Banverket inom givna resursramar genomföra de åtgärder på järnvägsnätet som ger största möjliga samhällsekonomiska nytta. Järnvägstransporter kräver stora trafikunderlag och oftast betydande investeringar för att vara attraktiva och samhällsekonomiskt lönsamma. Inom jämvägs- systemet är även systemetfektema påtagliga på så sätt att kvaliteten och omfattningen i det totala utbudet av transporter i stor utsträckning på- verkar transportvolymerna på enskilda sträckor. Vid sidan av prissätt- ningen är de viktigaste konkurrensmedlen för persontrafiken snabbhet, hög frekvens och punktlighet. På motsvarande sätt är de viktigaste konkurrensmedlen för godstraliken hög transportkapacitet, tillförlitlighet och möjligheten till skräddarsydda transportlösningar. 43
Bilaga 7
För trafikutövama är järnvägarnas möjligheter i form av största tillåtna hastighet, maximal axellast och trafikkapacitet avgörande för tågets konkurrenskraft gentemot övriga transportslag. Med utgångspunkt i de trankpolitiska målen har Banverket utvecklat egna verksamhetsmål som svarar mot omvärldens krav och behov. Dessa mål hänför sig till hastighet, bärighet, kapacitet, driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö.
Hastighetsstandarden 160—200 lan/tim är riktpunkt för de viktigaste delarna av stamnätet, där även möjligheterna att i framtiden tillåta hastigheter över 200 km/tim i bl.a. triangeln Stockholm—- Göteborg—Malmö tas tillvara vid större ny- och ombyggnader. I dag gällande basstandard för bärighet är en maximal axellast på 22,5 ton vilken uppnås på 90 % av de statliga jämvägarna. På Malmbanan tillåts 25 tons axellast. Vid nybyggnad och spåran tillämpas en standard som möjliggör en framtida höjning av axellasten. Den faktor som har den största betydelsen för kapaciteten är antalet spår. Genom de om- fattande nyinvesteringama kommer den del av järnvägsnätet som har två eller fler spår att öka betydligt. Driftsäkerheten mäts bl.a. genom an- talet funktionsstömingar i timmar per spårkilometer som när järnvägs- nätet gradvis modemiseras förväntas minska avsevärt. Det största trafik- säkerhetsproblemet är plankorsningama som i måttet genomsnittligt antal per mil stomjämväg bedöms minska från i dag 8 till 4 år 2003.
Miljöarbetet
Jämvägstransporter är med en hög nyttjandegrad energieffektiva och utförs till största delen med'elenergi vilket är gynnsamt ur miljösyn- punkt. En utbyggnad och förbätn'ing av järnvägstransportsystemet skapar förutsättningar för en överflyttning av transporter från andra trafikslag vilket kan resultera i en förbättring av den totala miljön. Banverkets miljöarbete innefattar i huvudsak påverkan av buller och vibrationer, naturresursanvändning, kulturmiljö, markanvändning samt kemikalieanvändning. I planering och genomförande av verksamheten använder Banverket miljökonsekvensbeskrivningar som en del i besluts- underlag. '
I tratikverkens gemensamma årliga miljörapport redovisar Banverket aktuella aktiviteter inom miljöområdet. Dessa består bl.a. av revidering av Banverkets bullerpolicy och en studie av energiförbrukning och lufdöroreningar från järnvägstrafiken. Banverket har under år 1994 presenterat en miljökonsekvensbeslcrivning av stomnätsplanen. Planens genomförande bedöms bl.a. leda till att antalet störda av buller och vibrationer minskar med 33 000 personer, att de årliga utsläppen av kväveoxider och koldioxider minskar med motsvarande 40 000 bilar samt att upp till ett trettiotal områden av riksintresse för natur-, kultur- och miljövård kommer att beröras av jämvägsutbyggnadema. Under året har Banverket inrättat ett råd för fysisk miljö som bl.a. har till uppgift att ge råd rörande utformning av banprojekt och åtgärder för att minimera intrång och påverkan på omgivningen samt stimulera intresset för estetiska, arkitektoniska och kulturella värden.
Prop. 1994/95:100
Jämvägsinspelaionen Prop. l994/ 95: 100 Jämvägsinspektionen är administrativt inordnad i Banverket men fri- Bilaga 7 stående i sin myndighetsutövning och har som övergripande uppgift att uppfylla det trafikpolitiska målet att trafiksäkerheten fortlöpande skall förbättras. Inspektionen svarar, vad gäller trafik med järnväg, tunnel- bana och spårväg, bl.a. för frågor angående säkerhetsnormer, tillsyn över efterlevnaden av säkerhetsnormer samt undersökning av olyckor och andra händelser som berör säkerheten. Verksamheten har under år 1993 bl.a. innefattat att 80 olyckor eller olyckstillbud undersökts och att 800 ansökningar för att bedriva verksamhet behandlats. Tillsynsverk- samheten bygger på att företagen har egna fungerande kontrollsystem som kontrolleras genom bl.a. temainspektioner. .
Regeringens överväganden
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte haft några invändningar i revisionsberättelsen för Banverkets årsredovisning år 1993.
Regeringen delar Banverkets bedömning om verksamhetens inrikt- ning. Banverket skall inom givna resurser genomföra de åtgärder i järnvägsnätet som ger största möjliga samhällsekonomiska nytta. Ban— verket har ett samlat ansvar för att jämvägstransportsystemet blir effek- tivare och tratiksäkrare, med hänsyn tagen till höga miljökrav och regional balans. Vidare skall Banverket tillhandahålla en konkurrens- kraftig och kundanpassad infrastruktur för järnvägstrafikens operatörer. Investeringar i stom— och länsjämvägar skall ske i enlighet med av regeringen fastställda planer samt riksdagens beslut våren 1993. B a n - verket bör utveckla användandet av miljökonsekvensbeskrivningar som en del i beslutsunderlag. Det är viktigt att Banverket medverkar i arbe— tet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem.
Regeringen delar Banverkets bedömning att de sex delmålen hastig- het, axellast, kapacitet, driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö i stort svarar mot omvärldens behov och krav på järnvägssektom. För att dessa delmål effektivt skall kunna användas för att styra verksamheten bör Banverket kontinuerligt fortsätta att utveckla och precisera målen ytterligare. Vad gäller verksamhetsmålet regional balans bör Banverket formulera ett konkretiserat och uppföljningst delmål. Vidare bör Banverket tydligare följa upp och ange hur trafikeringen av bannätet utnyttjar de möjligheter som infrastrukturen medger, i syfte att uppnå de' uppställda målen på resp. stråk.
RRV konstaterar i en särskild rapport att kosmadema för inves- teringar i stomjämvägar ofta underskattas, huvudsakligen beroende på interna faktorer inom Banverket. Regeringen förutsätter att Banverket med anledning av RRV:s rapport ser över formerna för långtids- planeringen samt redovisningen av osäkerheter i investeringskalkyler.
Jämvägsinspektionen bör bl.a. genom ett fördjupat föreskriftsarbete verka för att trafiksäkerheten inom spårtrafiken förbättras. 45
Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att Prop. 1994/951100 bl.a. mot bakgrund av utvecklingen inom järnvägsområdet redovisa en Bilaga 7 analys av Banverkets myndighetsuppgifter och roll inom jämvägssektom samt föreslå eventuella förändringar. Inriktningen i förslagen skall vara att Banverkets roll som sektorsföreträdare bör förtydligas och utvecklas. Vidare kommer Banverkets organisation att ses över i syfte att effektivi- sera och rationalisera verksamheten.
Vid Banverkets tillkomst år 1988 gjordes vissa överenskommelser angående kostnadsansvar för SJ och Banverket. De grundläggande principerna för kostnadsfördelning bör vara att ansvaret bör ligga hos den som i störst utsnäckning kan påverka kostnaderna samt att trafik- operatörerna i så stor utsträckning som möjligt bör betala för ut- nyttjandet av infrastrukturen via banavgifter.
Regeringen föreslår därför att kostnadsansvaret för Banverkets tjänsteresor på tåg samt energi för drift av växlar och signaler förs över från SJ till Banverket. Finansieringen föreslås ske genom att de årliga banavgifterna höjs med 60 miljoner kronor och att Banverket får till- godogöra sig denna höjning. Detta skall ses som en slutlig reglering mellan Banverket och SJ vad gäller alla eventuellt tillkommande kost- nader för Banverkets tjänsteresor på tåg samt energi för drift av växlar och signaler.
I samband med ett nytt förslag till förändring av de regler som styr järnvägstrafiken avser regeringen återkomma till riksdagen i frågor rörande gemensamma funktioner m.m. inom jämvägssektom.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner det som regeringen förordar om Banverkets verksam— het, 2. godkänner det som anförts rörande kostnadsansvar för och finansiering av Banverkets tjänsteresor på tåg samt drift av växlar och signaler.
Inlandsbanan
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/939, bet. 1992/93:TU3, rskr. 1992/93:113) slöts ett avtal den 26 mars 1993 om ändrat huvud- mannaskap för Inlandsbanan mellan staten och Inlandsbanan Aktiebolag (IBAB). Regeringen godkände avtalet den 15 april 1993. Avtalet inne— bär bl.a. att nyttjanderätten och ansvaret för drift och underhåll av Inlandsbanan övergår till IBAB, samt att IBAB under perioden den ljanuari l993 — den 30juni l998 erhåller statliga bidrag på totalt 620 miljoner kronor för drift, investeringar, banupprustning och ban- underhåll. T.o.m. den 30 juni 1994 har 160 miljoner kronor utbetalats till IBAB. För sitt första verksamhetsår redovisar IBAB intäkter på 155 miljoner kronor, varav bidrag från staten utgör 146 miljoner 46 kronor. Resultatet efter skatt innebär en förlust på 18 250 kronor. IBAB
Bilaga 7
har som mål att verksamheten år 1998 skall generera lika mycket in— täkter som driftkostnadema för banan.
Regeringens överväganden
Regeringen konstaterar att verksamheten efter den 30 juni 1998 kommer att bedrivas utan statliga bidrag, vilket kräver en betydande förbättring av det ekonomiska resultatet.
Lån i Riksgäldskontoret Regeringens överväganden
Banverket har som en konsekvens av 1988 års trafikpolitiska beslut möjlighet att ta lån i Riksgäldskontoret (RGK) för finansieringen av investeringar i eldriftsanläggningar och av de s.k. SL-investeringama. Därutöver får upplåning ske för produktions- och telenätsutmstning, rörelsekapital, finansiering av omsättningstillgångar samt för tidigare— läggningskostnader som finansieras med bidrag från Arbetsmark- nadsstyrelsen (AMS).
Regeringen bedömer att Banverkets upplåning i Riksgäldskontoret för dessa ändamål bör ske inom en ram av 1 250 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av i 250 000 000 kronor för budgetåret l995/96 till de ändamål som redovisats.
Anslag för budgetåret 1995/96
A 9. Banverket: Administrationskostnader
l993/94 Utgift 295 436 000 l994/95 Anslag 312 128 000 l995/96 Förslag 445 992 000 varav 297 328 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Anslaget finansierar Banverkets kostnader för internadministration samt samhällsmotiverad forskning.
Banverket
Kostnader för bl.a. verksledning, personal— och ekonomiadministration är att hänföra till interna administrationskostnader. I kostnaderna för
Prop. 1994/95 : 100
47
verksledning ingår även finansieringsstöd av den sarnhällsmotiverade Prop. 1994/95:100 forskning som Banverket har ansvar för och som syftar till att ge under- Bilaga 7 lag för beslut på strategisk nivå. I sin anslagsframställan har Banverket hemställt om ett anslag på 483 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår ett anslag på 446 miljoner kronor med hänsyn tagen till bl.a. de mål för utgiftsbegränsning av statlig konsumtion som rege- ringen satt upp.
Under innevarande budgetår har regeringen bemyndigats att med medel från detta anslag bestrida kostnader som annars skulle belasta anslaget för drift och vidmakthållande. För att ge möjlighet till ytter- ligare ökade underhållsinsatser bör besparingar i administrationen kunna användas till drift- och vidmakthållandeåtgärder. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om överföring av medel från detta anslag till” anslaget för drift och vidmakthållande av statliga järnvägar.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Banverket: Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 445 992 000 kronor, 2. bemyndigar regeringen att besluta att medel från detta anslag får bestrida kostnader som annars skulle belasta anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar.
A 10. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar
1993/94 Utgift 2 796 066 110 Reservation 348 186 800 1994/95 Anslag 2 886 136 000 1995/96 Förslag* 4 396 175 000 varav 2 907 055 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
* Anslaget föreslås som ramanslag budgetåret l995/96.
Anslaget finansierar Banverkets kostnader för underhåll och reinves— teringar av det statliga järnvägsnätet.
Banverket
Dagens järnvägsnät representerar ett mycket stort värde som ytterligare höjs genom de mycket omfattande nyinvesteringama. Om de befintliga jämvägama inte motsvarar de högt ställda kvalitetskrav som nyinves- teringama möjliggör går de förväntade positiva effekterna till viss del förlorade. Genom att tillvarata och underhålla det järnvägsnät som tidigare byggts upp kan effektema av nyinvesteringama utnyttjas fullt 48
ut. Anslaget till drift och vidmakthållande av det statliga järnvägsnätet Prop. 1994/95:100 har under en lång rad av år varit kraftigt eftersatt. Banverket anser att Bilaga 7 anslaget bör läggas fast på en nivå som garanterar jämvägssystemets fortlevnad på lång sikt och att den uppnådda banstandarden inte för- sämras. Med dagens nivå finns utrymme för endast drygt hälften av de långsiktiga åtgärder som krävs för att jämvägskapitalet skall kunna bibehållas.
För att effektivisera genomförandet av underhåll och reinvesteringar fastställde Banverket i juni 1994 en långsiktig plan för drift och vid- makthållande, en s.k. driftplan. Driftplanen redovisar för perioden 1994—2003 de åtgärder som planeras för att upprätthålla kvaliteten i det svenska järnvägsnätet och är en samlad strategi för användandet av medel för drift och underhåll. De årliga genomsnittliga kostnaderna för drift och vidmakthållande av de statliga jämvägama anges i driftplanen till ca 4 100 miljoner kronor, varav den anslagsänansierade delen utgör 3 900 miljoner kronor. Under år 1994 kommer driftplanens åtgärder att kunna genomföras bl.a. beroende på tidigareläggning av investeringar vilket delvis finansieras med lån i Riksgäldskontoret. En medelstilldel- ning som inte når upp till driftplanens nivå leder till att de mål som Banverket satt upp för hastighet, spårkvalitet och driftsäkerhet och som är kopplade till de trafikpolitiska målen inte kan uppnås eller bibehållas. Åtgärder som exempelvis reinvesteringar i form av spårbyten, brobyten och modernisering av signalanläggningar måste då senareläggas. Plane- ring av underhåll och reinvesteringar kan ytterligare förbättras genom att införa treåriga budgetramar.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att den samordnade planeringen av nyinvesteringar samt drift och vidmakthållandeåtgärder ytterligare bör fördjupas samt att Banverkets driftplan för åren 1994—2003 ger ytterligare underlag för bedömning av nivån på anslaget. Så som regeringen tidigare anfört vad gäller Vägverkets anslag för drift och underhåll av statliga vägar, kan den föreslagna anslagsnivån inte rymmas inom statsbudgetens ramar. Regeringen anser att det är rimligt att Banverket omprövar sin strategi för drift och vidmakthållande av bannätet till att omfatta ett effektivi- serat underhåll inom oförändrade ramar. Regeringen föreslår därför ett anslag för drift och underhåll av statliga järnvägar på 4 396 miljoner kronor för budgetåret l995/9.6.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Dn]? och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 396 175 000 kronor.
49
4 Riksdagun I ()(/#95. I rum/. Nr IUI). Bilaga 7
A 11. Nyinvesteringar i stomjämvägar Prop. l994/95:100
1993/94 Utgift 4 525 874 000 B'laga 7 1994/95 Anslag 6 332 946 000 1995/96 Förslag 9 408 060 000
varav 5 870 000 000 beräknat för juli 1995 _ juni 1996
Anslaget finansierar Banverkets kostnader för nyinvesteringar i stom- järnvägar.
Banverket
Enligt Banverkets bedömning finns en god samhällsekonomi i att så tidigt som möjligt färdigställa de högst prioriterade utbyggnadsobjekten och bibehålla den nuvarande höga investeringstakten. Detta skulle främ- ja en överföring av resenärer och gods till jämvägssektom vilket bidrar till att uppfylla de trafikpolitiska målen för miljö och säkerhet. På snabbtågslinjema förväntas en fördubbling av antalet resande vilket därmed främjar de trafikpolitiska målen för tillgänglighet och regional balans. Nyinvesteringar leder även till en minskning av driftstör- ningama, vilket bidrar till det trafikpolitiska målet för effektivitet. Vidare menar Banverket att det finns goda förutsättningar att tidigare- lägga byggstarten samt utöka omfattningen av ett antal stöne projekt inom den närmaste tioårsperioden. Exempel på sådana objekt är Norge/Vänernlänken, dubbelspårsutbyggnad på Ostkustbanan, nya spår för snabbtåg på Södra stambanan, kapacitetshöjande åtgärder på gods- stråken genom Norrland och Bergslagen samt Botniabanan. Banverket har hemställt om en treårig budgetram för nyinvesteringar i stomjäm— vägar för budgetåren 1995/96—1998 på 22 875 miljoner kronor, varav 9 875 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Regeringens överväganden
Nivån på anslaget bör beräknas i enlighet med riksdagens tidigare beslut om investeringar i trafikens infrastruktur samt de långsiktiga inves- teringsplaner som fastställts under år 1994. Regeringen står fast vid att dessa investeringsplaner skall utgöra utgångspunkten för medelstilldel- ningen. Med beaktande av det statsfinansiella läget, tvingas nu rege- ringen till stora besparingar i utgifterna. Investeringar i stomjämvägar utgör en betydande enskild utgiftspost. Mot denna bakgrund föreslår regeringen ett anslag på 9 408 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringen avser återkomma till riksdagen angående planeringsramar för perioden den 1 juli 1995 till den 31 december 1998 i samband med kompletteringspropositionen våren 1995 när justerade LK—nivåer har beräknats.
50
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/951100 Regeringen föreslår att riksdagen 311383 7
till Nyinvesteringar i stomjämvägar för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 9 408 060 000 kronor.
A 12. Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader
1993/94 Utgift 289 683 000 l994/95 Anslag 412 000 000 1995/96 Förslag 648 000 000 varav 432 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget finansierar statens andel av kapitalkostnader för lån avseende vissa investeringar i Stockholrnsområdet enligt överenskommelse år 1983 mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten samt avskriv— ningskostnader för eldriftsanläggningar.
Banverket
Kostnaderna avseende lån för vissa investeringar i Stockholmsområdet bedöms börja avta under den närmaste treårsperioden. Avskrivnings- kostnaderna för eldriftsanläggningar bedöms till ca 400 miljoner kronor per år.
Regeringens överväganden
Regeringen har inget att erinra mot Banverkets förslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 648 000 000 kronor.
A 13. Jämvägsinspektionen
l993/94 Utgift 14 779 000 l994/95 Anslag 18 223 000 1995/96 Förslag 27 335 000 varav 18 223 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Anslaget finansierar kosmadema för den till Banverket knutna Jäm— vägsinspektionen.
51
Banverket Prop. 1994/95 : 100 Utvecklingen inom spårtrafiken resulterar i en allt större specialisering B llaga 7 och mångfald vilket ställer högre krav på säkerhetsarbetet. Detta på— verkar i princip inte karaktären på inspektionens verksamhet, men ökar behovet av bl.a. normer och föreskrifter av såväl operativ som teknisk natur. Det internationella perspektivet behöver fördjupas bl.a. genom anpassning till det kommande EU-medlemskapet. Banverket har hem- ställt om ett anslag på 29,8 miljoner kronor för Jämvägsinspektionen, i vilket hänsyn tagits till den dåvarande riksdagens avregleringsbeslut den 5 maj 1994.
Regeringens överväganden
Regeringen beslöt den 27 oktober 1994 (prop. 1994/95:72) att föreslå riksdagen att ompröva beslutet om avreglering av järnvägstrafiken. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen ett oförändrat anslag till Jäm- vägsinspektionen på 27,3 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Jämvägsinspektionen för budgetåret l995/96 anvisar ett raman- slag på 27 335 000 kronor.
A 14. Banverket: Försvarsuppgifter
l993/94 Utgift 43 740 000 Reservation 22 961 000 l994/95 Anslag 43 535 000 l995/96 Förslag 63 486 000
varav 41 293 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Anslaget finansierar Banverkets och SJ :s del enligt programplanen för den civila delen av totalförsvaret.
Banverket
Banverket hemställer om ett anslag på 62,0 miljoner kronor vilket avser behovet enligt programplanen för den civila delen av totalförsvaret.
Regeringens överväganden
För att Banverket och SJ skall kunna fullfölja sina åtaganden inom den civila delen av totalförsvaret och med hänsyn tagen till de budget- politiska riktlinjerna, föreslår regeringen ett anslag på 63,5 miljoner kronor. 52
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bllaga 7
till Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 63 486 000 kronor.
53
B. Sjöfart Prop. 1994/95:100 . Bilaga 7 Inledning
Sjöfartens säkerhets- och miljöfrågor behandlas kontinuerligt inom ramen för FN:s sjöfartsorganisation International Maritime Organization (IMO). Sverige deltar aktivt i detta arbete som behandlar fartygs utrust— ning och konstruktion, frågor som rör bemanningen ombord och dess kompetens, åtgärder för att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan m.m.
EU har på senare tid varit mycket aktivt inom sjöfartsområdet och antagit ett antal rättsakter. Bland annat har EU:s ministerråd beslutat en förordning om sjöfartscabotage, vilket innebär att det successivt blir fritt för medlemsstaternas fartyg att utföra inrikes sjötransporter inom EU. Flertalet av de för närvarande aktuella förslagen från EU—kommissionen behandlar sjösäkerhetsfrågor.
Sjöfartsverket
Sammanfattning av regeringens överväganden:
— Sjöfartsverkets förslag till verksamhetsmål, huvudsakliga in- riktning av verksamheten och av investeringama för perioden 1995—1997 tillstyrks.
Sjösäkerhetsfrågoma skall ges en ökad tyngd i verksamheten. En sjösäkerhetskommitté skall utarbeta en samlad strategi för det svenska agerandet i sjösäkerhetsfrågor. Även arbetet med att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan skall ges fortsatt hög prioritet.
Målen för avkastning och utdelning föreslås vara oförändrade, dvs. 10 % resp. 3 % på eget kapital efter skattemotsvarighet.
Sjöfartsverkets huvudsakliga uppgift är att svara för huvuddelen av sjöfartens infrastruktur i form av sjövägar och för säkerheten i dessa samt att se till att sjöfart kan bedrivas i svenska farvatten under säkra och effektiva former. Sjöfartsverket arbetar också för att förbättra säkerheten ombord på svenska fartyg. Verksamheten skall inriktas på handelssjöfarten, men även marinens, fritidsbåtstrafikens och fiskets intressen skall beaktas. Huvuddelen av Sjöfartsverkets verksamhet finansieras genom avgifter på handelssjöårten. Vissa kostnader för bl.a. fritidsbåtstrafiken finansieras dock över statsbudgeten.
54
Sammandrag av verksamheten år 1993 Prop. l994/95:100 Inom farledsverksamheten fortsatte utbyggnaden av ett satellitbaserat Bllaga 7 positionsbestämningssystem som möjliggör en bättre navigering i svenska farvatten. Inom sjöräddningsverksarrrheten undertecknades ett avtal med Försvarsmakten om helikopterberedskap. Vidare deltog Sjöfartsverket, som en av initiativtagarna, i ett arbete med att förnya regelverket i SOLAS-konventionen rörande brandskydd. På miljösidan utarbetades regler om bl.a. krav på s.k. dubbla skrov för fartyg som transporterar olja på Mälaren, Trollhätte kanal och Vänern. Sjöfarts- verket arbetade också aktivt internationellt för att bl.a. få Östersjön klassificerad som ett specialområde i kommande annex till MARPOL— konventionen avseende sjöfartens luftföroreningar. Verket arbetade vidare med förberedelser inför kommande regler om kontroll av rederiers säkerhetsorganisation och certifiering i enlighet med IMO:s kod för ledning av säkerhetsarbete, den s.k. ISM—koden (International Safety Management Code).
Målet för kontroll av utländslm färtyg enligt överenskommelsen mellan 15 europeiska stater samt Kanada om samarbete om hamnstats— kontroll — Memorandum of Understanding on Port State Control — har i stort sett uppnåtts. Samarbetet innebär att en hamnstat skall inspektera minst 25 % av de utländska fartyg som anlöper hamnstaten under ett år. Sjöfartsverkets resultat för år 1993 blev efter finansnetto 221,8 miljoner kronor, vilket motsvarade en räntabilitet på eget kapital på ca 25 %. Utdelningen till staten var 61,5 miljoner kronor enligt fastställd avkast- ningsränta på Sjöfartsverkets fasta statskapital. Då pensionsskulden lades in i balansräkningen under året och påverkade resultatet i form av extraordinära kostnader blev resultatet efter utdelning till staten negativt med 146 miljoner kronor. Viktiga orsaker till det annars goda resultatet under året var ännu en lindrig isvinter samt en fortsatt hög volym skeppat gods. Omsättningen ökade med 5 % under året. Soliditeten var vid utgången av år 1993 ca 54 %.
Investeringarna uppgick under året till 93,7 milener kronor och avsåg främst återanskaffningar.
Verksamhetsmål, inriktning av verksamheten och investeringsplan åren 1995—1997
lérksamhetsmdl och verksamhetens inriktning
Sjöfartsverket redovisar oförändrade huvudmål för verksamheten den närmaste treårsperioden.
När det gäller verksamhetens inriktning sker inom farledsverksam- heten anpassningar till följd av den tekniska utvecklingen, bl.a. utveck- lingen av ett nytt fjärrkontrollsystem för fyrar, decca och satellitnavige- ringssystemet GPS.
På sjöräddningsområdet kommer Sjöfartsverket, som ansvarig myn- dighet för ledningen av sjöräddningsverksarnheten, att ha en fördjupad 55
samverkan med Marinen, Kustbevakningen och Luftfartsverket an— Prop. 1994/95:100 gående bl.a. en gemensam sjö- och Hygräddningscentral i Göteborg. Bilaga 7
Sjöfartsverket har, i samarbete med Telia Mobitel AB, på regeringens uppdrag utrett frågan om lämplig omfattning på samhällets utbud av kustradioverksarnhet, vilken inte kan upprätthållas på affärsmässiga villkor. Sjöfartsverkets redovisning visar att underskottet för kustradio— verksamheten blir ca 7 miljoner kronor om sjöräddningscentralen i Stockholm upphör samtidigt som betydande besparingar kan göras för sjöräddningsverksamheten. Sjöfartsverket bedömer dock att den nu- varande sjöräddningsverksarnheten i Stockholm kan fortgå i nuvarande omfattning i fyra—fem år till. Ett definitivt ställningstagande till den långsiktiga verksamheten bör därför anstå ytterligare en tid.
På sjäsäkerhetsområdet kommer utvecklingsarbetet som rör den s.k. mänskliga faktorn och dess betydelse för sjösäkerheten att fortsätta.
Sjöfartsverket arbetar också tillsammans med svenska rederier för att ge sjösäkerhetsfrågoma än högre prioritet och göra dem till en viktig del i företagens allmänna policy. Arbetet innebär att Sjöfartsverket genomför kontroller av rederi och fartyg i enlighet med den tidigare nämnda ISM-koden. Vidare är det fortsatta arbetet med att öka brand- säkerheten en prioriterad fråga.
.På miljöområdet kommer arbetet med att minska fartygens utsläpp till luften att ha fortsatt hög prioritet. Miljöklassificering av fartyg, bila— terala överenskommelser rörande Svavelinnehållet i bunkeroljor och försök med katalysatorer på Sjöfartsverkets fartyg är exempel på aktuella arbetsuppgifter.
Sjöfartsverket har i sin rapport "Åtgärder - Luftföroreningar från den marina sektorn” konstaterat att utsläppen av kolväten och kolmonoxid från fritidsbåtssektom är mycket omfattande i jämförelse med de totala utsläppen från större fartyg. Vidare bedömer verket att åtgärder även behövs för att reducera svavel- och kväveutsläpp från bl.a. större far- tyg. Sjöfartsverket presenterar i sin rapport en rad olika förslag, bl.a. enrissionsregler för fritidsbåtsmotorer.
Investeringar
Den ordinarie irrvesteringsplanen omfattar investeringar för ca 158 miljoner kronor den närmaste treårsperioden. Investeringarna avser främst återanskalfningar av bl.a. lotsbåtar. Investeringarna kan göras utan upplåning.
Sjöfartsverket har vidare, i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. l993/942TU14, rskr. 1993/94:158) redovisat en tidsplan för investeringar i en ny farled in till Luleå. Sjöfartsverket redovisar att tillståndsprövningen är klar, men då ledens inrättande är beroende av lokala behov och önskemål, avvaktar verket besked om medfinansiering från intressentema till farleden, dvs. Luleå kommun och Länsstyrelsen i Norrbottens län.
56
Utanför investeringsplanen finns även farledsprojekt som en ny Prop. l994/95:100 huvudfårled norr om Sandhamnsarkipelagen över Rödkobbsfjärden samt Bilaga 7 en flyttning av Flintrännan i södra Oresund.
Ekonomiska mål och ramar åren 1995-1997
Sjöfartsverket har lämnat följande förslag till ekonomiska mål den när- maste treårsperioden.
- Mål för soliditeten föreslås vara 55 %.
— Mål för resultatet föreslås vara 9 % avkastning på eget kapital efter skattemotsvarighet. — Mål för utdelning till staten föreslås vara 3 % av eget kapital efter skattemotsvarighet. — Mål för prissättningen föreslås vara att inga prisjusteringar av sjö- fartsavgiftema sker under år 1995 samt att för åren 1996 och 1997 skall eventuella prishöjningar understiga den allmänna inflationen. Vid prissättningen skall regionalpolitiska hänsyn tas.
Vidare föreslår verket följande ekonomiska ramar.
— En ram för lång- och kortfristig upplåning på 110 miljoner lcronor. — Att 25 % av kassamässigt överskott får placeras på räntebärande konto i affärsbank, återstoden på räntebärande konto i Riksgälds— kontoret.
Sjöfartsverket skall också till staten leverera in ett belopp motsvarande bolagsskatt.
Sjöfartsverket anger att den förhållandevis höga soliditeten beror på att anläggningstillgångama till 80 % finansierats med interna medel och i huvudsak innan Sjöfartsverket blev affärsverk. Sjöfartsverket anser vidare att soliditeten bör öka långsamt fram till dess att återanskaffning av isbrytare blir aktuell. Den första återanskaffningen blir aktuell runt år 2000. Den totala kostnaden för återanskaffningen av isbrytare beräk- nas till ca 3 miljarder honor.
Mot bakgrund av den höga soliditeten föreslår Sjöfartsverket att målet för resultatet sänks från 10 % till 9 % avkastning på eget kapital.
Mot bakgrund av föreslagna mål redovisar Sjöfartsverket följande prognoser över resultat m.m. under treårsperioden.
57
Prop. 1994/95:100 Bilaga 7
Resultat efter beräknad 100 ,2 skatt (mkr) Oi i
Beloppet motsvarande bolagsskatt är beräknat på en skattesats om 28 %.
Sjöfartsverket har hemställt om regeringens tillstånd att som gåva till Edward Sjöbloms Stiftelse Svenska Högarnas Fyr få överlämna fastig- heten Svenska Högarna 1:2 i Blidö socken, Norrtälje kommun. På fastigheten änns Svenska Högarnas fyr. Bakgrunden till framställningen är att fyren i dag har ett begränsat nautiskt värde och att den av sjö- säkerhetsskäl kan släckas. Däremot har fyren ett byggnadshistoriskt värde. För att minska Sjöfartsverkets och därmed sjöfartens kostnader för underhåll av fyren har verket tillsammans med ett flertal intressen- ter, bl.a. Edward Sjöbloms Kulturstiftelse och Länsstyrelsen i Stockholms län bildat inledningsvis nämnda stiftelse. Ändamålet för stiftelsen är att äga och förvalta fyren Svenska Högarna och markom- rådet runt denna. Sjöfartsverket har därefter överlämnat fyren som gåva till stiftelsen, med förbehåll för regeringens medgivande.
Regeringens överväganden Iérksamhetsmdl och verksamhetens inri/dning
Regeringen änner inte anledning att föreslå förändringar av Sjöfartsver- kets verksamhetsmål eller verksamhetens huvudsakliga inriktning. Rege- ringen vill dock betona att arbetet med sjösäkerhetsfrågoma inom sjö- fartsområdet skall ges särskild tyngd. Även arbetet med sjöfartens miljöfrågor skall ges fortsatt hög prioritet.
Sjösäkerhet
Regeringen anser det vara av största vikt att sjösäkerhetsfrågoma ges en ökad tyngd i verksamheten. De svåra fartygsolyckorna med konse- kvenser för människoliv och miljö som på senare tid har inträffat i vårt 58
närområde har satt sjösäkerheten i fokus. Det framstår också alltmer Prop. l994/95:100 tydligt att sjösäkerhetsarbetet måste bedrivas i internationellt samarbete. Bilaga 7
De erfarenheter som bl.a. den internationella haveriutredningens undersökning av M/S Estonias förlisning ger, får visa vilka åtgärder som bör vidtas när det gäller konstruktionskrav och utrustning för såväl nya som äldre fartyg. En självklar utgångspunkt måste vara att kon- trollera att de regler som finns efterlevs. I detta sammanhang är arbetet med att integrera fartygets teknik med besättningens kompetens och arbete ombord av största betydelse Även arbetet med att ge sjösäker- hetsfrågorna än högre prioritet och göra dem till en viktig del i före- tagens allmänna policy är ett prioriterat område. Sjöfartsverket har till regeringen lämnat förslag till ändringar i fartygssäkerhetslagen och fartygssäkerhetsförordningen i syfte att kunna fullfölja detta arbete. Förslagen är på remiss och förslag till lagändringar avses lämnas till riksdagen under våren 1995.
För att få en samlad strategi för det svenska agerandet och för att få sjösäkerhetsfrågor av särskilt intresse för trafiken i vårt närområde belysta, kommer regeringen senare i dag besluta direktiv för en särskild sjösäkerhetskommitte. Kommittén skall utarbeta ett handlingsprogram för ökad Sjösäkerhet med särskild inriktning på transporter med passa- gerarfärjor.
Regeringen har vidare uppdragit åt en särskild utredare att undersöka rapporteringsrutinema inom Sjöfartsinspektionen och vid behov lämna förslag till förbättringar. Även information mellan sjösäkerhetsmyndig— heter och andra berörda organ skall analyseras. I sammanhanget kan nämnas att regeringen också kommer att se över nuvarande organisation för inspektionsverksamhetema vid Banverket, Luftfartsverket och Sjö- - fartsverket.
Regeringen anser att de arbeten som nu pågår på internationell och även nationell nivå är av väsentlig betydelse för möjligheterna till ökad Sjösäkerhet. Ett aktivt svenskt agerande i sjösäkerhetsarbetet inom fram- för allt [M0 och EU, men också i berörda delat i arbetet inom Helsingforskommissionen (HELCOM), måste ges ökad tyngd.
Arbetet inom IMO i syfte att ge tekniskt bistånd till utvecklingsländer för att uppnå ett praktiskt genomförande av IMO:s regler är viktigt också för sjösäkerheten i vårt närområde.
Efter M/S Estonias förlisning har ett flertal initiativ tagits både nationth och intemationth i syfte att höja sjösäkerheten, i första hand på färjor. IMO:s sjösäkerhetskommitté (MSC) har nyligen tillsatt en särskild expertpanel i syfte att se över s.k. roll on—roll off (ro-ro)-färjors Sjösäkerhet. Arbetet skall presenteras vid sjösäkerhetskommittens möte imaj l995 .
Vidare har EU:s ministerråd antagit en resolution om åtgärder som bör vidtas för att öka ro-ro-färjors Sjösäkerhet. Resolutionen uppmanar medlemsstaterna att bl.a. intensifiera arbetet inom IMO på flera om- råden. Sverige har i egenskap av observatörland i EU—arbetet deltagit aktivt i utformandet av resolutionen.
59
Bilaga 7
De nordiska sjösäkerhetsdirektörerna överväger för närvarande tilläggsregler avseende bogportar och för stabilitet på färjor som inte har sektionsindelade bildäck.
Genom hamnstatskontroll av fartyg som anlöper Sverige har Sjöfarts- verket möjlighet att kontrollera att fartygen uppfyller de krav som satts upp i internationella konventioner rörande sjö- och miljösäkerhet. Vid en ministerkonferens i Köpenhamn i september 1994 om samarbetet om hamnstatskontroll, betonades att hamnstatskontrollen måste skärpas för att motverka användandet av undermåliga fartyg. Det betonades dock särskilt att ansvaret för att ett fartyg uppfyller sjösäkerhetskraven är och förblir fiaggstatens, dvs. den stat där fartyget är registrerat.
Sjöfartens miljöfrågor
Regeringen anser att arbetet med att uppnå en minslming av sjöfartens negativa miljöpåverkan även fortsättningsvis måste ha hög prioritet i Sjöfartsverkets verksamhet. Sjöfartsverket skall bl.a. medverka i arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem i enlighet med vad regeringen angett i en särskild skrivelse till riksdagen (skr. l994/95:120). Vidare skall ansträngningar göras för att, i sam- arbete med länderna inom HELCOM och EU, påskynda arbetet inom IMO med ett annex till MARPOL-konventionen avseende luftföro- reningar och att i annexet bl.a. få Östersjön klassificerad som ett specialområde.
Sjöfartsverkets rapport om sjöfartens luftföroreningar visar att åtgär- der för att begränsa fritidsbåtssektoms miljöpåverkan är nödvändiga. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet. Vad beträffar Sjöfartsverkets förslag avseende fartyg med en bruttodräktighet över 300, ingår de främst i det arbete med att uppnå bilaterala överens- kommelser om reduktion av sjöfartens luftföroreningar som regerings- kansliet sedan en tid bedriver.
Investeringar
Regeringen har inget att invända mot Sjöfartsverkets redovisade investe- ringsplan för den närmaste treårsperioden.
Då farledsprojektet iLuleå främst är en lokal/regional angelägenhet instämmer regeringen i Sjöfartsverkets bedömning att projektets genom- förande är beroende av medfinansiering från intressenterna till farleden.
Ekonomiska mål
Regeringen finner inte anledning att nu föreslå någon förändring av målen för avkastning och utdelning avseende Sjöfartsverkets verksam— het. En utvärdering av de ekonomiska målen, däribland det långsiktiga soliditetsmålet, bör i stället ske inför den treårsperiod som påbörjas år 1997. I avvaktan på denna utvärdering godkänner regeringen Sjöfarts—
Prop. l994/95:100
verkets förslag till mål för soliditet och prismål. I sammanhanget bör Prop. 1994/951100 också nämnas att frågor om avvägningar, finansiering och kostnadsför— Bilaga 7 delning mellan de olika kommunikationsslagen ingår som en del i arbetet inom den parlamentariska kommitté som regeringen den 22 december 1994 beslutat att tillsätta för att utarbeta en nationell plan för kommunikationema i Sverige.
Regeringen föreslår att Sjöfartsverkets hemställan att som gåva till Edward Sjöbloms Stiftelse Svenska Högarnas Fyr få överlämna fastig- heten Svenska Högarna 1:2 i Blidö socken, Norrtälje kommun god- känns.
Regeringen har i beslut den 30 juni 1994 föreskrivit hur kostnaderna skall betalas för de skredf'orebyggande åtgärderna efter skredet i Agnesberg år 1993. Regeringen beslutade att Sjöfartsverket tills vidare skulle belastas med drygt 17 miljoner kronor avseende sjöfartens del av kosmadema. Regeringen skulle dock senare återkomma med en slutlig reglering av beloppet. Regeringen anser att en rimlig kosmadsfördelning i detta fall är att en del av kostnaderna, högst 5 miljoner kronor, finansieras genom en nedsättning av Sjöfartsverkets utdelning för verk- samhetsåret l995. Återstående kostnader bör betalas av Sjöfartsverket och Vattenfall AB. Kostnadsfördelningen dem emellan bör bestämmas via förhandlingar mellan parterna. Sjöfartsverket bör återkomma till regeringen med en redovisning av resultatet av dessa förhandlingar.
Sjöfartsverket har, mot bakgrund av EES—avtalet och Sveriges kom- mande medlemskap i Europeiska unionen, gjort en viss översyn av systemet för farledsvaruavgifter. Vissa justeringar bedöms bli nödvän- diga att genomföra.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
l. godkänner verksamhetsmålen, den huvudsakliga inriktningen av verksamheten och av investeringarna som regeringen förordat för Sjöfartsverket för perioden 1995—1997,
2. godkänner vad regeringen anfört om det fortsatta arbetet med sjöfartens säkerhetsfrågor och miljöfrågor,
3. godkänner vad regeringen förordat om de ekonomiska målen för Sjöfartsverkets verksamhet,
4. bemyndigar regeringen att fastställa Sjöfartsverkets utdelning till staten i enlighet med vad som förordats,
5. godkänner förslaget om att överlämna fastigheten Svenska Högarna som gåva i enlighet med vad som förordats,
6. godkänner förslaget till fördelning av kosmadema för skred- förebyggande åtgärder till följd av skredet i Agnesberg i enlig- het med vad som förordats.
61
Anslag för budgetåret l995/96 Prop. 1994/95:100B 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. B'laga 7 l993/94 Utgift 60 379 208 l994/95 Anslag 60 786 000 l995/96 Förslag 68 624 000
varav 45 742 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget finansieras tjänster inom Sjöfartverkets verksamhetsom- råde som inte skall finansieras via handelssjöfarten.
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket beräknar behovet av anslag till 91,2 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Förslaget innebär en oförändrad anslagsnivå jämfört med innevarande budgetår. Under anslaget har ca 73,9 miljoner kronor beräknats för fritidsbåts— och yrkesfiskeändamål, varav ca 50 miljoner kronor avser sjöräddningskostnader. Sjöfartsverket ansvarar för beredskapsåtgärder inom totalförsvaret avseende funktionen sjötransporter. De medel som för detta ändamål anvisas under anslaget avser kostnader för bl.a. ut- bildning av personal ingående i Sjöfartsverkets krigsorganisation, kost— nader för lednings- och funktionsövningar med berörda verksamheter och organisationer samt kostnader för underhåll och skötsel av boj- materiel som verket beredskapslagrar. Sjöfartsverket har beräknat be— hovet av medel för detta ändamål till ca 2 miljoner kronor för budget— året l995/96.
Regeringens överväganden
Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslår regeringen att anslaget minskas med 15 miljoner kronor jämfört med anslaget för innevarande budgetår, dvs. med 22,5 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Då en del av medlen under anslaget inte har en direkt kopp- ling till fritidsbåtsverksamheten, utan snarare kan härledas till handels— sjöfarten bör också dessa kostnader betalas genom de allmänna sjöfarts— avgiftema. Därigenom innebär anslagsminskningen inte någon direkt förändring av servicen som utförs. Enligt regeringens bedömning på- kallar den föreslagna förändringen av kostnadsansvaret inget behov av justering av Sjöfartsverkets ekonomiska mål. Det bör åvila Sjöfartsver- ket att i detta sammanhang närmare besluta om vilka kostnader som skall belasta handelssjöfarten. Sjöfartsverket bör i sin anslagsframställ- ning inför budgetåret 1997 redovisa vilka kostnader som överförts. Den del i anslaget som avser medel för Sjöfartsverkets ansvar för bered- skapsåtgärder inom totalförsvaret får dock inte överföras.
62
Bilaga 7
Regeringen beräknar anslaget för budgetåret 1995/% till Prop. l994/951100
68 624 000 kronor, varav 1 942 000 kronor avser medel för bered— skapsåtgärder inom totalförsvaret.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 68 624 000 kronor.
B 2. Transportstöd för Gotland
1993/94 Utgift 164 113 602 1994/95 Anslag 175 000 000 1995/96 Förslag 250 000 000 varav 175 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Regeringen tillsatte den l7 juni 1993 en kommitté med uppgift att föreslå långsiktiga lösningar för färjetrafiken till och från Gotland. Regeringen har den 27 oktober 1994 beslutat att ge kommitten utökad tid att redovisa sitt arbete till den 15 april 1995.
För budgetåret l993/94 anvisades ett anslag om 160 miljoner kronor. Utfallet blev 163,7 miljoner lcronor.
Av den granskningsrapport för verksamhetsåret 1993, som lämnats av den av staten utsedde auktoriserade revisorn, framgår att koncessions- traftken redovisats på ett utifrån avtal och överenskommelser rättvisande sått under år 1993.
Sjöfartsverket
För budgetåret l994/95 har 175 miljoner kronor beräknats för trans— portstödet till Gotland. För budgetperioden l995/96 beräknar Sjöfarts- verket anslagsbehovet till 250 miljoner kronor. Det förutsätts att varia- tionerna i växelkurs och ränta är måttliga.
Regeringens överväganden
De senaste åren har resandet ökat. För år 1994 har resandet för första gången passerat 1 miljon passagerare. Persontaxoma sänktes från den 1 januari 1992 med ca 10 % och med ytterligare 20 % den 1 maj 1992. Taxoma har därefter under år 1993 förändrats enbart till följd av ändrad mervärdesskatt och under år 1994 varit oförändrade. Fr.o.m. den lfebruari 1995 höjs persontaxoma med 5 % och godstaxoma med 7.5 %. Regeringen förordar en oförändrad anslagsnivå, dvs. ett anslag om 250 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
63
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95: 100 Regeringen föreslår att riksdagen 311383 7
till Transportstöd för Gotland för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 250 000 000 kronor.
B 3. Handelshottans kultur- och fritidsråd
l993/94 Utgift 0 l994/95 Anslag' 1000 l995/96 Förslag 1000
* Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 B 4. Handelsflottans kultur- och fritids- råd.
Handelsinttans kultur- och fritidsråd (HKF) har enligt sin instruktion (SFS l988:lllO) till uppgift att planlägga, samordna och genomföra kultur- och fritidsverksarnhet för sjöfolk. HKF:s verksamhet finansieras genom en avräkning på fyravgiftema samt av egna avgifter. Över stats- budgeten anvisas ett anslag om 1 000 kronor.
I HKFzs årsredovisning för budgetåret l993/94 redovisas HKFzs olika verksamhetsområden. Av årsredovisningen framgår det att avräkningen av fyravgiftema under verksamhetsåret uppgick till 6,35 % och att verksamheten redovisade ett överskott med 90 000 kronor.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse för verksamhetsåret 1993/94 innehåller inga invändningar.
Handelsdottans kultur- och fritidsråd
HKF har i en verksamhetsplan för budgetåret 1994/95 redovisat de operativa målen samt budget.
HKF föreslår i sin förenklade anslagsframställning för budgetåret l995/96 att medel för verksamhetens genomförande anvisas genom ett förslagsanslag om 1 000 kronor.
HKF har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en inves- teringsplan för budgetperioden l994/95—l996/97 för investeringar genom lån i Riksgäldskontoret. HKF föreslår en låneram för budgetåret l995/96 på 1,65 miljoner kronor.
Som underlag för HKFzs kostnadsberäkningar utgår HKF från det belopp som regeringen beräknat för HKFzs administrationskosmader i 1994 års budgetproposition, dvs. 20 miljoner kronor. För budgetåret l995/96 innebär detta en avräkning av fyravgiftema på 30 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
För budgetåret 1994/95 beräknade regeringen avräkningen av fyr- avgiftema till 16,1 miljoner kronor med beaktande av att HKF för 64
budgetåret får disponera 3,9 miljoner kronor från investerings— och Prop. l994/951100 utjämningsfonden som skall avvecklas under innevarande budgetår. Bilaga 7
Regeringen föreslår att HKF för budgetåret l995/96 anvisas ett anslag på 1 000 kronor. Regeringen beräknar HKF:s administrationskostnader för nästa budgetår till 30 miljoner kronor.
Regeringen anser att HKF:s verksamhet bör inordnas i Sjöfartsverket. Administrativa fördelar kan därvid vinnas. Dessutom är det rimligt att Sjöfartsverket som finansierar verksamheten med sina avgifter också har . möjlighet att delta i budgetdialogen. Utgångspunkten bör vara att HKF:s verksamhet drivs vidare inom ramen för Sjöfartsverkets huvudrrtanna- skap. Vid inordnandet i verket bör också tillförsäkras ett inflytande för sjöarbetsrnarknadens parter i beslut som rör HKF:s verksamhet. Rege- ringen anser att HKF inordnas i Sjöfartsverket senast fr.o.m. den 1 januari 1996.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner att Handelsflottans kultur- och fritidsråd inordnas i ' Sjöfartsverket i enlighet med vad som ovan anförts, ' 2. till Handelsflottans kultur— och fritidsråd för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor.
B 4. Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
1993/94 Utgift 63 000 000 l994/95 Anslag* 62 800 000 l995/96 Förslag 94 008 000 varav 62 672 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
' Anslaget benämnes budgetåret l994/95 B 5. Ersättning till viss kanaltrafik m.m. '
Anslaget avser bidrag till Sjöfartsverket för drift av Trollhätte och Säffle kanaler samt ersättning till Vänerns seglationsstyrelse. Ersätt- ningen till Vänerns seglationsstytelse utbetalas av Sjöfartsverket. Ut- gifterna under anslaget under budgetåret l993/94 uppgiék till 63 miljoner kronor, dvs. vad som anslagits.
Sjöfartsverket
Ersättningen till kanaldriften beräknas till 82,8 miljoner lcronor för budgetåret 1995/96. Förslaget innebär en oförändrad anslagsnivå jäm- fört med innevarande års anslag.
65
5 Riksdugen [994/95. I sam/. Nr IUI). Bilaga 7
Bilaga 7
Vänerns seglationsstyrelse
Vänerns seglationsstyrelse har till uppgift att svara för utmärkning av farleder, lotsning m.m. på Vänern.
Seglationsstyrelsen beräknar behovet av bidrag till 11,25 miljoner, kronor för budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
Enligt avtal mellan Trollhätte kanalverk och Riksarkivet om över- tagande av visst arkivmaterial skall Riksarkivet erhålla 28 000 kronor per budgetår i ersättning för arkivkostnader. Beloppet bör betalas via en anslagsöverföring från Kommunikationsdepartementets huvudtitel till Riksarkivets anslag. Anslaget till kanaltrafiken bör således minskas med 42 000 kronor för det förlängda budgetåret 1995/96.
Regeringen godkänner i övrigt Sjöfartsverkets resp. Vänerns segla— tionsstyrelses förslag och beräknar medelsbehovet under anslaget till 94 008 000 kronor för budgetåret l995/96, varav 82 758 000 kronor avser ersättning till Sjöfartsverket för kanaltrafiken och 11 250 000 kronor avser ersättning till Vänerns seglationsstyrelse.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner regeringens förslag till disponering av anslaget, 2. till Ersättning till viss kuna/trafik m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 94 008 000 kronor.
B 5. Bidrag till svenska rederier
l993/94 Utgift 376 957 000 l994/95 Anslag* 400 000000 l995/96 Förslag 510 000 000 varav 400 000 000 avser juli 1995 — juni 1996
" Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 86. Bidrag till svenska rederier.
Under anslaget utbetalas bidrag till svenska rederier avseende svenska handelsfartyg som huvudsakligen går i fjärrfart. Utgifterna för budget- året 1993/94 uppgick till ca 377 miljoner kronor.
Nämnden för rederistöd
Bidraget är uppdelat på dels återbetalning av sjömansskatt, dels ett bidrag till reduktion av sociala avgifter om 29 000 kronor per kalender- år och årsanställd sjöman. Nämnden för rederistöd beräknar anslaget till 510 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Prop. l994/95:100
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Regeringen har i november l994, med utgångspunkt i riksdagens be- Brlaga7
gäran, beslutat om direktiv för en utredning om en långsiktig sjöfarts- politik. Frågor om sjöfartsstödets eEektivitet m.m. kommer att behand- las av utredningen. Regeringen förordar ett rederistöd om 510 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 510 000 000 kronor.
B 6. Åtgärder mot vattenförorening från fartyg
l993/94 Utgift" 0 l994/95 Anslag" 1000 l995/96 Förslag 1000
' Budgetårct l993/94 anslagspost i anslaget D 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål
m.m. ** Anslaget benämnes budgetåret l994/95 B 7. Åtgärder mot vattenförorening
från fartyg.
Från anslaget utbetalas, efter beslut av regeringen, de nettoutgifter som kan uppkomma till följd av de förelägganden eller förbud som Sjöfartsverket får föreskriva med stöd av lagen ( 1980:424 ) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg.
Regeringens överväganden
Sjöfartsverkets verksamhet finansieras i huvudsak genom sjöfarts- avgifter. Kostnader för de åtgärder som Sjöfartsverket får vidta i enlig- het med vattenföroreningslagen är dock extraordinära och ligger utanför de kostnader som skall finansieras genom avgifter.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Åtgärder mot vattenförorening från fartyg för budgetåret 1995/% anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kronor.
67
C. Luftfart . Prop. 1994/95:100 ; Bilaga 7 Luftfartsmarknaden
År 1993 innebar ännu ett år av svag tillväxt inom den svenska civila luftfarten. Antalet passagerare på de svenska flygplatserna minskade sålunda med ca 2 % till ca 15,7 miljoner jämfört med år 1992. Minsk- ningen berodde framför allt på ett kraftigt fall i chartertrafiken, men också på en nedgång med ca 2 % i inrikestrafiken. Utrikes linjefart uppvisar däremot en relativt kraftig tillväxt på ca 8 %. Utvecklingen speglar därvid relath väl luftfartens starka koppling till den ekono- miska utvecklingen i Sverige och omvärlden. Under år 1994 kan en mer stabil återhämtning av luftfartsmarknaden noteras.
Den svenska inrikes fiygmarknaden avreglerades den ljuli 1992." Luftfartsverket har på regeringens uppdrag låtit utvärdera den inrikes marknadsutvecklingen sedan dess. Verket konstaterar i sin rapport att priseffektema varit varierade och inte entydigt kopplade till linjer med konkurrens, men att den allmänna prisnivån för normalprisbiljetter sjunkit under åren 1992-1993, mätt i fast penningvärde exkl. moms. På utbudssidan fanns i september 1994 elva linjer med fler än en operatör. Några större förändringar i linjenätets stiuktur kan inte noteras. Antalet flygplansrörelser i inrikes linjefart har i princip varit oförändrade under åren 1991—1993.
68
Luftfartsverket Prop. 1994/95:100
Bilaga 7
Sammanfattning av regeringens förslag och bedömningar: - '
— Luftfartsverkets förslag till övergripande verksamhetsmål och flygsäkerhetsmål bör godkännas. Ett nytt mål för securityverk— samheten tillkommer. Arbetet med att uppnå en minskning av luftfartens negativa miljöpåverkan skall även fortsättningsvis ha hög prioritet.
Luftfartsverkets förslag till ekonomiska mål för åren 1995—1997 bör godkännas. Frågor om ägarkraven på lång sikt bör behandlas inom ramen för arbetet med en nationell plan för kommunikationema i Sverige.
Luftfartsverket får vissa utökade änansiella befogenheter bl.a. beträffande långfristiga lån utanför Riksgäldskontoret.
Luftfartsverket får utökad rätt att besluta om vissa större in- vesteringar. '
Investeringsplanen för åren 1995—1997 omfattar 3,5 miljarder kronor och avser huvudsakligen ett nytt flygtraäklednings- system, en utbyggnad av den tredje rullbanan på Arlanda flygplats sarnt investeringar som tidigarelagts av bl.a. arbets- marknadspolitiska skäl i Värmland och i Sundmll. Frågan om ett luft- och rymdfartsmuseum bör övervägas ytterligare.
1. Verksamhetens inriktning m.m. Lumansverkets treårsplan
Luftfartsverket föreslår att följande verksamhetsmål fastställs av rege- ringen:
Som övergripande mål för verksamheten föreslås att verket skall främja ett säkert, konkurrenslo'aftigt och miljöanpassat flyg för att tillgodose människors resbehov och näringslivets behov av varutrans- porter genom att bedriva äygplatsverksamhet, flygtraäktjänst, äyg- säkerhetsarbete och luftfartspolitiskt arbete.
Som verksamhetsmål för myndighetsarbetet föreslås att flygsåkerhets- standarden skall vara lägst i nivå med den som änns i övriga välutveck- lade luftfartsnationer, och att standarden på den inre säkerheten skall vara i nivå med den som änns i övriga välutvecklade luftfartsnationer.
Verket redovisar dessutom ett antal interna mål i treårsplanen. Kraf- tiga minskningar av utsläppen av glykol och kväve skall göras vid ver- kets äygplatser fram till år 1997. Det gäller vidare interna mål om minskade luftföroreningar och bullerstörningar. 69
Regeringens överväganden Prop. l994/95 : 100 Det övergripande målet för Luftfartsverkets verksamhet överensstämmer Bilaga 7
med det huvudsyfte som fastställdes av riksdagen för innevarande tre- årsperiod. Regeringen har ingen erinran mot detta eller mot verkets angivna verksamhetsinriktning under treårsperioden l995-1997.
Beträffande målen för myndighetsverksamheten har det oförändrade . äygsäkerhetsmålet nu kompletterats med ett mål för den inre säkerheten (security). Regeringen har ingen erinran mot dessa. Enligt vad rege- ringen har erfarit pågår ett arbete inom Luftfartsverket med att ta fram verksamhetsmål även för återstående delar av verkets myndighetsut— övning, framför allt den luftfartspolitiska, för att presenteras i nästa treårsplan. I sammanhanget kan nämnas att Luftfartsverkets myndighets- delar, framför allt Luftfartsinspektionen, kommer att ingå i den översyn av inspektionsverksamheten inom Kommunikationsdepartementets om- råde som regeringen tidigare har berört.
Vad gäller Luftfartsinspektionens verksamhet bör även nämnas att Riksrevisionsverket (RRV) i december 1993 avslutade en förvaltnings- revision av inspektionens kontrollverksamhet. RRV konstaterar i sin rapport bl.a. att inspektionen bedriver sin kontrollverksamhet med små resurser jämfört med andra nationer i Västeuropa, men att RRV inte funnit några tecken på att allvarligare flygsäkerhetsproblem skulle und- gå Luftfartsinspektionens uppmärksamhet. RRV lämnar i rapporten en rad förslag som bl.a. mot bakgrund av den förändrade marknadssitira- tionen inom luftfartssektom kan bidra till att ytterligare effektivisera kontrollverksamheten. Luftfartsinspektionen har analyserat förslagen och vidtar åtgärder på ett flertal områden mot bakgrund av dessa för- slag. Regeringen kommer senare att få en samlad redovisning av dessa åtgärder.
Regeringen anser att Luftfartsverkets arbete med att uppnå en minsk- ning av luftfartens negativa miljöpåverkan även fortsättningsvis skall ha hög prioritet. Verket skall bl.a. medverka i arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem i enlighet med vad regeringen nyligen angett i en särskild skrivelse till riksdagen.
2. Ekonomiska mål och resurser Luftfartsverkets treårsplan
Luftfartsverket övergick från år 1994 till s.k. bolagsmodell i redovis- ningen, vilket bl.a. innebar att verkets pensionsskuld lyftes in i balans- räkningen och att verket numera utöver utdelning inlevererar skatte- motsvarighet till ägaren. Till grund för treårsplanen som verket redovisar ligger en bedömd ttafiktillväxt i genomsnitt per år fram till år 2005 på mellan 3,6—5,3 % för inrikes och 4,2-6,0 % för utrikes äygtraäk inkl. chartertraäk på svenska flygplatser. Tillväxten bedöms i planen leda till en ökad verk— samhetsvolym med ca 3 % per år. Ett infiationsantagande änns i planen på 4 % per år under perioden 1995—1997. 70
Verket föreslår att avkastningen på justerat eget kapital efter skatte- Prop. l994/95:100 motsvarighet skall uppgå till minst 13 % varje år under perioden Bilaga7 l995—1997. Beträffande utdelningen, som skall fastställas årligen av regeringen i samband med att verkets bokslut fastställs, föreslår verket som utgångspunkt för planeringen under planperioden som mål 4 % på justerat eget kapital per år.
Resultatet före dispositioner i planen för åren 1995—1997 uppgår till 501, 574 resp. 606 miljoner kronor och avkastningen till 24, 23 resp. 20 %. Utdelningen inkl. 28 % skattemotsvarighet uppgår enligt planen till 161, 196 resp. 221 miljoner kronor.
Verket föreslår som mål att soliditeten med oförändrade redovisnings- regler senast vid utgången av år 1997 skall vara 30 %. Enligt planen uppgår soliditeten åren 1995—1997 till 28, 31 resp. 34 %. Luftfarts- verket har i särskild skrivelse till regeringen avrapporterat det uppdrag verket erhöll i föregående budgetproposition angående långsiktigt mål för soliditeten, vilket föreslås till 35 %. I samma skrivelse har verket vidare anfört behov av en översyn av de långsiktiga avkastnings— och utdelningsmålen mot bakgrund av bl.a. marknadssituationen och de olika verksamhetsfönrtsättningama för olika transportslag. Liknande synpunkter har även framförts i skrivelser av SAS och Transwede.
Verket föreslår en restriktion för prishöjningar under åren 1995—1997 som innebär att luftfartsavgiftema får öka" med högst 80 % av netto- prisindex, räknat från år 1993. Verket visar i treårsplanen att föränd- ringen av luftfartsavgiftemas nivå sedan år 1992 kraftigt understigit såväl nettoprisindex som prismålet, och fortsätter att göra detta enligt verkets prognos fram till år 1997.
Målet för totalproduktivitet, beräknad som en prisrensad kvot mellan totala intäkter och totala kostnader, föreslås vara 3 % per år i genom- snitt för treårsperioden l995—1997. Verkets rörelsekostnader har genom ett särskilt rationaliseringsprogram minskats med 10 % åren 1993—1994 och elfektiviseringsarbetet fortsätter. Trots volymtillväxt bedöms så- lunda driftresursema komma att minska med 1 % år 1995 och vara oförändrade åren 1996—1997.
Luftfartsverkets investeringar föreslås i planen, inkl. senare genom- förd revidering, till sammanlagt 3 500 miljoner kronor under åren 1995—1997, vilket är en ökning med ca 1,3 miljarder lcronor jämfört med innevarande planperiod. Verket anför i planen att ökningen bl.a. förklaras av investeringar som har tidigarelagts av arbetsmarknadsskäl, framför allt en ny regionäygplats i Värmland och en ny terminal vid Sundsvall-Hämösands äygplats. De största investeringarna under plan- perioden avses dock ske i den tredje rullbanan på Stockholm-Arlanda flygplats och i äygtraftkledningssystemet. I övrigt ingår under treårs— perioden 1995—1997 främst ersättningsinvesteringar och miljöför- bättrande åtgärder. Finansieringen av investeringarna föreslås till 78 % ske genom intern änansiering. Den externa delen utgörs därvid till stor del av änansieringsbidrag från AMS och från lokala och regionala intressenter i projekten i Värmland och Sundsvall.
Luftfartsverket föreslår i treårsplanen att verket får vissa ytterligare 71 finansiella befogenheter för att effektivisera änansfunktionen. Verket
föreslår att man i likhet med övriga affärsverk får rätt att uppta även Prop. l994/95:100 långfristiga lån utanför Riksgäldskontoret, under förutsättning att Riks- Bilaga 7 gäldskontoret också ges möjlighet att lämna anbud på lånet. Vidare - föreslås att gällande begränsning att högst 25 % av kassamässigt över- skott får placeras kortfristigt i bank eller i statsgaranterade skuldebrev tas bort. Verket föreslår i stället att Riksgäldskontoret liksom för lån alltid skall ges möjlighet att lämna anbud på placeringen. Slutligen föreslår Luftfartsverket vissa förändringar för besluts- processen vid vissa större investeringar. Ändringarna motiveras med att avregleringen av luftfartsmarlmaden leder till ökade behov av att snabbt kunna möta ändrade behov, t.ex. anpassning av terminaler. Luftfarts- verket föreslår sålunda att beloppsgränsen för investeringar som verket självt får fatta beslut om höjs från 50 miljoner kronor till 100 miljoner kronor. Vidare föreslås att investeringar över 100 miljoner kronor, som anmälts i treårsplan och som vid dess prövning godkänts av regering och riksdag, får påbörjas utan särskilt igångsättningstillstånd från rege- ringen.
Regeringens överväganden
Luftfartsverkets treårsplan för åren 1995-1997 baseras på den tidigare nämnda tralikåterhämming som inleddes under år 1994 och som enligt verkets prognoser kommer att fortsätta med en ökrtingstakt av ca 4—6 % av antalet passagerare per år fram till år 2005 .
Regeringen fäster stor vikt vid det rationaliseringsarbete som pågår inom verket med målet att kunna möta en sådan ökande verksamhets- volym utan ökande driftkostnader. Regeringen har i detta sammanhang ingen erinran mot målet om en totalproduktivitetshöjning under perio- den 1995—1997 med 3 % per år.
De ekonomiska målen för Luftfartsverket bör ligga fast. De långsik- tiga ekonomiska målen hanteras inom ramen för en samlad ägarstrategi för aliärsverksamheten inom Kommunikationsdepartementets område. Frågor om avvägningar, finansiering och kostnadsfördelning mellan de olika kommunikationsslagen ingår emellertid också som en del i arbetet inom den parlamentariska kommitté som regeringen i december 1994 tillsatt för att utarbeta en nationell plan för kommunikationema i Sverige.
Regeringen kommer under våren 1995 att för första gången besluta om slutlig utdelning från Luftfartsverket för år 1994 enligt de nya prin- ciper som fastslogs till följd av 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. l993/94zTU15, rskr. l993/94:159). I samband med detta kommer även att behandlas den återstående särskilda skuld till staten på 50 miljoner kronor som Luftfartsverket i. särskild skrivelse till regeringen påtalat att verket har enligt sin årsredovisning. Skulden härrör från åren 1973-1975 då verket mot bakgrund av dåtida avkast- ningsregler av regeringen medgavs att aktivera räntor på vissa inves— teringar. Regeringen kommer därvid att föreskriva att beloppet betalas senast den 30 juni 1996. 72
Mot bakgrund av de i verkets treårsplan redogjorda orsakerna, bl.a. Prop. 1994/95:100 trafrkåterväxten och de av regeringen godkända tidigareläggningarna av Bilaga 7 vissa investeringar av arbetsmarknadsskäl, anser regeringen att Luft- fartsverkets investeringsinriktning för åren 1995—1997 i huvudsak kan godkännas. Förslaget om ett civilt luft- och rymdårtsmuseum bör emellertid ytterligare övervägas av verket. Frågan bör behandlas i särskild ordning. Regeringen godkänner emellertid den föreslagna om- åtmingen av investeringarna på 3 500 miljoner kronor för perioden 1995—1997.
Regeringen biträder de av verket föreslagna utvidgade finansiella befogenheterna. Verket bör således i likhet med övriga affärsverk få rätt att låna även långfristigt utanför Riksgäldskontoret inom en oförändrad total låneram på 3,5 miljarder kronor. Anbud måste därvid alltid in- fordras av Riksgäldskontoret. Likaså bör den nuvarande restriktionen att i genomsnitt högst 25 % av kassamässigt överskott får placeras utanför Riksgäldskontoret slopas, och ersättas med villkoret att anbud alltid måste infordras av Riksgäldskontoret.
Beträffande de föreslagna ändrade villkoren för beslut om vissa stöne investeringar delar regeringen verkets syn på att nuvarande regler från år 1988 bör ändras mot bakgrund av bl.a. avregleringen av luftfarts- marknaden. Luftfartsverket bör sålunda få rätt att själva besluta om investeringar i infrastruktur, säkerhetssystem etc. på högst 100 miljoner kronor som följer den huvudsakliga inriktningen i aktuell treårsplan. Givetvis bör dock treårsplanen även fortsättningsvis vara huvudinstru- ment i investeringsPIaneringen. I det fall en investering anmälts i treårs- plan och vid dess prövning godkänts av regering och riksdag, bör inves— teringen få påbörjas utan särskilt igångsättningstillstånd från regeringen.
Det är regeringens mening att de nu föreslagna och i föregående budgetproposition medgivna utvidgade beslutsbefogenhetema för verket i finansiella frågor och investeringsfrågor ställer krav på en förbättrad infomtation till regeringen om verkets åtgärder. Luftfartsverket bör således regelbundet till regeringen redovisa omfattningen av placeringar och lån som gjorts utanför Riksgäldskontoret. Beträffande enskilda investeringar på mer än 50 miljoner kronor skall verket vidare infor- mera regeringen om förestående beslut om investeringen inte anmälts i treårsplan som godkänts av regering och riksdag.
Riksdagen har beslutat (prop. l993/94:100 bil. 7, bet. l993/94zTU15, rskr. l993/94:159) om en avtrappande resultatutjämning mellan Luft- fartsverket och fem kommunala flygplatser under åren 1994-1996. För år 1994 har verket fått en total ram för sådan utjämning på högst 30 miljoner kronor varav verket kompenseras med hälften, högst 15 miljoner honor genom nedsatt utdelningskrav. För åren 1995 och 1996 uppgår nedsättningen av utdelningskravet i enlighet med riks- dagens ställningstagande till 10 miljoner resp. 5 miljoner kronor. Det totala utjämningsbeloppet fastställs efter årlig förhandling. Luftfarts- verket har föreslagit att verket bör medges en total ram för resultat- utjämning på 20 miljoner kronor år 1995 och 10 miljoner kronor år 1996. Regeringen förordar en total ram för år 1995 på 20 miljoner 73 kronor enligt verkets förslag, men att ramen för år 1996 bör fastställas
av regeringen när större säkerhet kunnat nås genom de årliga förhand- Prop. l994/95:100 lingarna. Bilaga 7 I enlighet med vad regeringen anfört om styrningen av Luftfartsverket under planperioden år 1995-1997 bedöms med senare redovisade be— räkningar verkets ekonomi utvecklas enligt följande tabell:
År 1995 1996 1997 Resultat efter skattemotsvarighet (mkr) 219 263 263 Räntabilitet på justerat eget
kapital efter skatt % . 22 22 19 Utdelning inkl. skatte- motsvarighet (mkr) 186* 168 185 Soliditet % 28 29 31
* Inkl. 50 miljoner kronor tidigare underförräntning.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner vad som anförts om inriktning och mål för Luftfarts— verkets verksamhet under perioden 1995—1997,
2. godkänner vad som anförts om ekonomiska mål och ramar för Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1995—1997 ,
3. godkänner vad som anförts om Luftfartsverkets investeringsplan under perioden 1995-1997,
4. bemyndigar regeringen att fastställa utdelning för Luftfartsverket i enlighet med vad som anförts,
5. godkänner vad som anförts om resultatutjämning mellan statliga och kommunala hygplatser.
Anslag för budgetåret 1995/96 C 1. Beredskap för civil luftfart
1993/94 Utgift 72 387 565 Reservation 314 144 1994/95 Anslag 71 443 000 1995/96 Förslag 106 300 000
varav 70 431 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Verksamheten under anslaget omfattar planläggning och förberedelser för dygnansportledning, tiygplatsdrift och flygtransportverksamhet under beredskapstillstånd och krig inkl. Luftfartsverkets driftväm. 74
Luftfartsverket har beräknat medelsbehovet enligt ÖCst programplan Prop. 1994/95:100 till 106,9 miljoner kronor (18 månader). Bilaga 7 Verket redogör därutöver i anslagsframställan för de behov av inves— teringar i flygtrafikledningssystemet som finns av beredskapsskäl i samband med den tidigare nämnda stora pågående investeringen i flyg- trafikledningssystemet som affärsverket genomför. Mot denna bakgrund begär Luftfartsverket i anslagsframställan tilläggsanslag för inne— varande budgetår med 17,4 miljoner kronor, och ett anslag för budget- året 1995/96 (18 månader) utöver programplan på 32,3 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Rgeringen har givit Luftfartsverket i uppdrag att i samråd med Över— styrelsen för Civil Beredskap och Försvarsmakten överenskomma om slutlig kostnadsfördelning och finansieringslösning för de investerings- och driftkostnader som hänför sig till det tidigare nämnda flygtrafikled- ningssystemet. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 september 1995.
För budgetåret l995/96 bör mot denna bakgrund enligt regeringens mening medel på anslaget Beredskap för civil luftfart tilldelas med ledning av ÖCB:s programplan. Efter pris- och löneuppräkning samt justering med hänsyn till neddragningen av den civila totalförsvars- ramen av statsfinansiella skäl förordar regeringen för budgetåret l995/96 ett anslag på 106 300 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Beredskap för civil [ti/Van för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 106 300 000 kronor.
C 2. Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen
l993/94 Utgift 15 200 000 l994/95 Anslag 30 200 000 1995/96 Förslag 15 200 000
Riksdagen har sedan budgetåret 1987/88 beslutat om anslag för regionalpolitiskt stöd till huvudmännen för kommunala flygplatser i skogslänen med linjetrafik av regionalpolitisk betydelse m.m. Beslut om bidragets fördelning fattas av regeringen efter förslag från Luftfarts- verket.
Tidigare utgick stödet i form av ett investeringsbidrag och ett drift- bidrag. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 utgår hela anslaget som driftbidrag med tonvikt på flygplatser i Norrlands inland varvid det statliga drift- stödet skall kunna utgå med högst 75 % av den totala driftkostnaden vid flygplatsen. Länen har dessutom möjlighet att prioritera investeringar i 75
kommunala flygplatser inom ramen för anslaget för länstraäkanlägg- Prop. 1994/95:100 ningar. Bilaga 7
Luftfartsverket Luftfartsverket har för budgetåret 1995/96 föreslagit ett anslag på 47,7 miljoner kronor vilket enligt Luftfartsverket innebär en realt oför- ändrad nivå jämfört med föregående budgetår.
Regeringens överväganden
Utbetalning av bidraget sker en gång per år och baseras på föregående kalenderårs kostnader. Omläggningen av budgetåret till kalenderår innebär tekniskt sett att endast ett anslag för 12 månader anvisas. För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen med hänsyn till det statsfinan- siella läget ett anslag på 15,2 miljoner kronor, vilket är i nivå med det stöd som hittills har utbetalats.
Av anslaget för budgetåret 1995/96 skall minst 10 miljoner kronor utgå till flygplatserna i Norrlands inland, dvs. Sveg, Lycksele, Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15 200 000 kronor.
76
D. Post- och telekommunikation Prop. 1994/95:100 _ . Bilaga 7 Inledning
Den 8 juni 1993 fattade riksdagen beslut om en telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93zTU30, rskr. 1992/93:443). I och med beslutet ombildades Televerket till ett av staten helägt aktiebolag, Telia AB, den 1 juli 1993, samtidigt trädde telelagen (l993:597) och lagen (1993:599) om radio— kommunikation i kraft.
Riksdagen beslutade den 17 december 1993 om en postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m. (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94zTU11, rskr. l993/94:119). Genom beslutet godkände riksdagen den nya lagstiftningen samt ombildningen av Postverket till ett av staten helägt aktiebolag, Posten AB. Bolagiseringen och postlagen (l993:1684) trädde i kraft den 1 mars 1994. I samband med de båda besluten överfördes kvarvarande myndighetsuppgifter från Posten AB och Televerket till den nybildade tillsynsmyndigheten, PoSt- och tele- styrelsen.
I enlighet med vad riksdagen förordat (prop.1993/94:38, bet. l993/94:TU11, rskr. l993/942119), lämnas i det följande en kort redo- visning av utvecklingen på post- och telekommunikationsområdet samt hur de grundläggande målen enligt postlagen resp. telelagen uppnåtts. I det följande redovisas vidare, med anledning av trafikutskottets be— tänkande (l992/93:TU30), vissa frågor avseende handikappstöd inom telekommunikationsområdet.
Utvecklingen på post— och telekommunikationsområdet
Tele
Enligt telelagen krävs tillstånd för operatörer som inom ett allmänt tillgängligt telenät vill tillhandahålla telefonitjänst (tal, fax och låg- hastighetsdata), mobila teleförbindelser eller fasta teleförbindelser om verksamheten är av betydande omfattning.
Fram till och med september år 1994 har 14 företag inkommit med tillståndsansökningar. Av dessa företag har sju sökt tillstånd för två eller flera tjänster. Post- och telestyrelsen har utfärdat fem tillstånd för fasta teleförbindelser och fyra tillstånd för telefonitjänst. De. företag som fått tillstånd för såväl fasta teleförbindelser som telefonitjänst är Telia AB, Tele2 AB, France Telecom Network Services Nordic AB och Dotcom Data & Tele Communication AB. Utöver dessa företag har Banverket erhållit ett tillstånd för fasta teleförbindelser. Post- och tele- styrelsen beräknar att vid utgången av år 1994 ha utfärdat ytterligare tillstånd för telefonitjänst resp. för fasta teleförbindelser till MFS Communications AB. Vidare bedömer Post— och telestyrelsen att tre tillstånd för mobila teletjänster samt två tillstånd för flygtelefoni kommer att utfärdas i början av år 1995 . .77
Den tekniska utvecklingen på telekommunikationsområdet går mycket Prop. 1994/95:100 snabbt. Utvecklingen har lett till att företagen kan erbjuda konsu- Bilaga7 mentema flera nya tjänster samt att priset för vissa tjänster har redu- cerats. Ett resultat av den nya tekniken är att operatörernas kostnader för att erbjuda region- och fjärrsamtal i praktiken inte är högre än för lokalsamtal. Telia AB kommer vid årsskiftet att sänka sina priser på bl.a. region- och fjärrsamtal samt på internationella samtal till de länder som svenska abonnenter ringer till mest. För lokalsamtal kommer dock priserna att höjas något. Telia AB gör bedömningen att prisföränd- ringar-na medger att hushållens telekostnader i genomsnitt kommer att sjunka med 3,3 %. Det växande utbudet av konkurrens har inneburit väsentliga prissänkningar bland annat på internationell telefoni och på mobiltelefoni. Beräkningar har gjorts som visar på ca 20 % reducerade kostnader för en genomsnittlig privatkund i GSM. Telia AB:s taxor underskred år 1993 det pristak som avtalats mellan staten och Telia AB med 0,36 %. Taxoma förväntas ligga under pristaket även år 1994. '
Under budgetåret 1993/94 har Post— och telestyrelsen bistått vid med- ling i två fall vad gäller samtraäk vid telefoni och särskild service för hyrda förbindelser. Efter medlingen har båda parter i ett fall enats om Post- och telestyrelsens rekommendation. En fungerande sammyik är en förutsättning för att det svenska telesystemet skall utnyttjas effektivt så att abonnentema i olika nät kan nå varandra. Alla tillståndshavare är således skyldiga att öppna sina nät för samtrafik med andra tillstånds- havare. Om en kostnadsbaserad samtrafiköverenskommelse för telefoni mellan tillståndshavama inte kan träffas direkt skall Post— och teles- tyrelsen medla, om inte särskilda skäl föranleder annat. Styrelsen skall också på begäran av part yttra sig om erbjudande om sarntrafikvillkor.
En fungerande samtrafik ställer krav på gemensamma nummerplaner som omfattar samtliga abonnenter hos alla operatörer. Post- och tele- styrelsen har i samverkan med operatörer, tillverkare och användare av telekommunikationstjänster arbetat fram en gemensam nummerplan som kommer att träda i kraft den 1 januari 1995. En gemensam nummerplan innebär bl.a. att det skall vara möjligt att nå olika operatörers nät och tjänster på likvärdigt sätt, oberoende vilken operatör abonnenten har.
För att effektivisera telekommunikationema i Europa arbetar EU med att liberalisera telemarknaden. I dag är teletjänstmarknaden öppen för konkurrens, med undantag för taltelefoni. Dock får restriktioner finnas för rätten att upprätta nät. EU:s ministerråd har dock beslutat att libera— lisera såväl teleinfrastrukturen som alla teletjänster senast den 1 januari 1998. Sverige har under hösten 1994 deltagit i EU:s arbete som obser— vatörer.
Post
Enligt postlagen skall de företag som bedriver eller har för avsikt att bedriva någon form av postverksamhet i Sverige göra en anmälan till Post- och telestyrelsen. Post- och telestyrelsen har mottagit anmälningar från tre företag som bedriver postverksarnhet i Sverige. Dessa är Posten 78
AB, City Mail och SDR-gruppen (Svensk Direktreklam). Post— och Prop. l994/952100 telestyrelsen arbetar med att enligt postlagen (l993:1684) bedöma om Bilaga 7 ytterligare företag, såsom Tidningsdistributörema i Växjö och olika kurirföretag, bedriver postverksamhet i sådan omfattning att de faller under postlagen och därmed har anmälningsplikt.
Mellan Posten AB och City Mail har avtal träffats i fråga om infra- strukturen, såsom postboxar, adressändringar, eftersändning av post m.m. Liknande avtal har diskuterats mellan Posten AB och SDR- gruppen.
Posten AB är i dag utsatt för konkurrens inom samtliga sitta områden. Ökad användning av tele- och- datakommunikation har dock inte lett till att antalet vanliga brevförsändelser har minskat. I Stockholm har City Mail sedan 1992 distribuerat av kunden försorterad post från medelstora och stora företag. City Mails marknadsandel i sitt distributionsområde uppgår till ca 15 %. Dessutom har Royal Mail, Storbritanniens nationella postverk, slutit avtal med City Mail om distribution av post i Sverige. När det gäller distributionen av direktreklam har SDR-gruppen 30 % av marknaden. Även inom andra områden är Posten AB utsatt för konkurrens. Huvudkonkunenter inom distribution och varusändning är ASG och Bilspedition. Inom paketrnarknaden, dvs. gods upp till 35 kg, är Posten Lättgods det dominerande företaget medan man har en mindre andel av det tyngre godset. Postgirots ensamrätt till statliga betalningar upphörde den 1 juli 1994, vilket innebär hårdare konkurrens från bankema/bankgirot.
En väl fungerande postverksamhet har mycket stor betydelse för företagen och de enskilda människorna i landet. I postlagen har därför slagits fast att alla skall ha tillgång till post- och kassaservice på lik- värdiga villkor var man än bor och arbetar i landet. För att säkerställa att de av riksdagen beslutade målen för postverksamheten uppfylls har ett avtal mellan Svenska staten och Posten AB upprättats. I avtalet för- binder sig Posten AB att under avtalsperioden 1 mars 1994 — 31 december 1996 tillhandahålla en daglig och rikstäckande post- och kassaservice.
Det är emellertid regeringens mening att samtliga befordringsf'oretag som verkar på marknaden även skall medverka till att bära ansvaret för att upprätthålla denna service. Regeringen har för avsikt att utreda möjligheterna till en solidarisk finansiering av de regionala och sociala kosmadema.
Handikappstöd på telekommunikationsområdet
Funktionshindrades behov av teletjänster tillgodoses i dag i enlighet med regeringens förslag i propositionen om en telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93zTU30, rskr. 1992/93:443). _ Vid behandling av propositionen om en telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. samt motionerna 1992/931T95, 1992/93zT96 yrkande 6 och 1992/93zT815 beslutade riksdagen att ge 79
regeringen till känna vad utskottet anfört om en fond för handikappstöd Prop. 1994/95 : 100 på telekommunikationsområdet. I motionen 1992/93:T96 anförde motio- Bilaga 7 närerna att Handikapputredningen i sitt slutbetänkande (SOU 199252) Ett samhälle för alla, föreslagit åtgärder för att säkra handikappades tillgång till telekommunikationer. Bl.a. föreslås att en s.k. telefond skulle inrättas och finansieras av teleföretagen i förhållande till deras
omsättning.
Mot denna bakgrund gav regeringen under hösten 1993 Statskontoret i uppdrag att redovisa förutsättningarna för en fond för handikappstöd på telekommunikationsområdet. Statskontoret inkom den 15 november 1993 med en redovisning till regeringen. Rapporten har rentissbehand- lats. Regeringen anser att det är av största vikt att funktionshindrade ges möjlighet att på samma villkor som övriga medborgare utnyttja de teletjänster som enligt telelagen skall erbjudas alla. Under regeringens arbete med att granska förutsättningarna för en telefond har det fram- kommit vissa frågor inom handikappområdet som har varit av särskild vikt att överväga. Bland annat finns behov att närmare utreda ansvars- frågan för funktionshindrades behov av standardisering av telekommu- nikationstjänster och utrustning. För att komma tillrätta med problemen har regeringen i ett beslut den 1 december 1994 uppdragit till Post- och telestyrelsen att närmare studera nuvarande och kommande standar- diseringsbehov av telekommunikationstjänster för funktionshindrade. I uppdraget ingår att redogöra för Post- och telestyrelsens arbete på om- rådet samt andra samhällsorgans insatser såväl nationth som inter- nationellt. Vidare skall Post- och telestyrelsen analysera de problem och den kritik som bl.a. handikapporganisationerna har riktat mot statens sätt att behandla standardiseringsfrågan. I uppdraget ingår också att ge förslag till åtgärder för att komma tillrätta med de problem som fram— kommit. Post- och telestyrelsen skall senast den 1 februari år 1995 in komma med sin rapport till regeringen. Regeringen har för avsikt att invänta Post- och telestyrelsens rapport för att under våren 1995 åter- komma till riksdagen med ett samlat förslag på åtgärder för att tillgodo- se funktionshindrade personers behov av telekommunikation.
Det samhällsansvar som Televerket tidigare hade i förrn av s.k. sär- skilda åtaganden på bl.a. handikappområdet har efter bolagiseringen av Televerket inte åvilar Telia AB. Telia AB har därför fr.o.m. den 1 januari beslutat att avveckla enheten Telematik och handikapp. Rege- ringen har dock erfarit från Telia AB att bolaget har för avsikt att arbeta för att äldre och funktionshindrade skall erbjudas bra telekommu- nikationer även i fortsättningen. Telia AB kommer dock att ha en ny inriktning på arbetet med dessa frågor. Varje affärsenhet skall integrera handikappfrågorna i sin verksamhet och således ansvara för att kunder med speciella behov tas med i verksamheten. Telia AB kommer vidare att centralt hålla regelbundna kontakter på informationsnivån med be- rörda konsumentgrupper samt ha en central handikappfunktion inom Division Teletjänster för fortsatt samordning av verksamheten.
80
Prop. 1994/95:100 Anslag för budgetåret 1995/96 Bilaga 7
D 1. Post- och telestyrelsen
l993/94 Utgift 141 097 248 1994/95 Anslag 189 959 000 1995/96 Förslag 248 981 000 varav 165 987 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget ersätts Post- och telestyrelsen för de kostnader styrelsen har i samband med tillståndsgivning, tillsyn, föreskrivande verksamhet och marknadsövervalming samt medlemsavgifter för svenska staten i internationella organ. Vidare disponeras anslaget för arbetet med nationell och internationell harmonisering av regler och standardisering av tekniska krav samt typgodkännande av radio- och terminalutrustning.
Styrelsen uppbär avgifter enligt postlagen (l993:1684), telelagen (19931579), lagen (l993:599) om radiokommunikation och lagen ( 1992:1527 ) om teletemtinalutrustning. Avgifterna inlevereras till stats- budgeten på inkomsttitel 2547, Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet. lnkomstema i form av ansökrtings- och årliga avgifter beräknas till 162,8 miljoner kronor för budgetåret l995/96 (beräknade avgiftsinkomster innevarande budgetår 174,7 miljoner honor). Av- gifterna skall motsvara full kostnadstäckning för samtliga kostnader som uppkommer i samband med myndighetens verksamhet, undantaget kostnader för vissa samhällsåtaganden.
Pbst- och telestyrelsen
Post— och telestyrelsen är en central förvaltningsmyndighet för frågor om post-, tele- och radiokommunikation. Styrelsen har ett samlat myn- dighetsansvar på postområdet. I ansvaret ingår att vara tillsynsmyndig- het sarnt ansvara för hanteringen av obeställbara brevförsändelser. Som förvaltningsmyndighet på telekommunikationsområdet är styrelsen funktionsansvarig för telesystemet i Sverige, vilket innebär att myndig- heten ansvarar för att det änns ett väl fungerande allmänt tele- kommunikationssystem som täcker hela landet och kan erbjudas alla. Häri innefattas ansvar för standardisering samt hänsyn till den inter- nationella teletraiikens behov. Post- och telestyrelsen har också ansvaret för samhällsåtaganden på post- och teleområdet gällande totalförsvarets och funktionshindrades behov av telekommunikationstjänster.
Post- och telestyrelsen har av regeringen givits dispens från att fast- ställa mätmetoder och resultatmått för att mäta verksamhetens resultat i årsredovisningen. Post- och telestyrelsen har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i verk- sarnhetsgrenama post, tele, radio, beredskap och handikapp. För vart och ett av dessa fem verksamhetsgrenar har verksamhetsmål lagts fast. Gemensamma och administrativa kostnader har i sin helhet fördelats per verksamhetsgren. Post- och telestyrelsens ekonomiska utfall för bud- 81
6 Riksdagen I994i'95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7 Rättelse: S. 91 raderna 19—20. 23—25 ny text
getåret l993/94 har visat på ett anslagssparande på 54,6 miljoner Prop. l994/951100 kronor. Den främsta anledningen till det uppkomna anslagssparandet är Bilaga 7
att kostnaderna för verksamhet och ny organisation varit lägre än vad som kunde förutses vid myndighetsbildningen. För investeringar i an- läggningstillgångar för förvaltningsändamål föreslås en låneram på
12,5 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för kommande budgetår.
Regeringens överväganden
Post- och telestyrelsens övergripande mål är inför budgetåret 1995/96 inte föremål för några förändringar. Regeringen har noterat att Riks- revisionsverket (RRV) i sin verksamhetsplan för budgetåret l994/95 skall påbörja en granskning av tillsynen inom teleområdet. Härvid skall RRV studera Post— och telestyrelsens möjligheter att uppfylla telelagens intentioner samt granska om myndigheten har fullgjort sina uppgifter på ett effektivt sätt.
I anslutning till RRV:s förvaltningsrevision av Post- och telestyrelsen anser regeringen att det är lämpligt att telelagens effekter på tele- kommunikationsmarlmaden studeras. Regeringen har därför uppdragit åt RRV att genomföra en studie i syfte att följa upp telelagens effekter på telekommunikationsmarknaden, med avseende på olika operatörer, för att utvärdera om lagstiftarens intentioner att skapa förutsättningar för en fungerande konkurrens på marknaden uppfyllts. Uppdraget skall redo- visas till regeringen senast den 15 juni 1995.
Eventuella förändringar av myndighetens övergripande mål kan med anledning av kommande rapport bli aktuella. Regeringen har för avsikt att återkomma till frågan vid senare tillfälle.
Post- och telestyrelsens ramanslag har för budgetåret 1995/96 redu- cerats med 24 miljoner kronor, enligt Post- och telestyrelsens förslag, eftersom kostnaderna för verksamhet och ny organisation varit lägre än vad som kunde förutses vid myndighetsbildningen. Inga omställnings- kostnader kommer att påverka verksamheten efter den 30 juni 1995.
Den resultatinforrnation regeringen har erhållit i årsredovisningen för budgetåret l993/94 har inte möjliggjort en bedömning av effektiviteten i myndighetens verksamhet utifrån prestationer, effekter, styckkostnader m.m. Regeringen har i ett tidigare skede lämnat dispens för dessa delar av resultatredovisningen. Det är dock av största vikt att rutiner för en redovisning som möjliggör de avvägningar som resultatstymingen kräver snarast att tas i bruk av myndigheten.
RRV har i sin revisionsberättelse gjort en samlad bedömning av Post- och telestyrelsens årsredovisning för räkenskapsåret 1993/94. RRV:s bedömning är att det funnits allvarliga brister i uppföljnings— och av- stämningsrutinema avseende riksredovisningen. RRV har dock med tillfredsställelse noterat den förändringsprocess och den översyn av rutinerna som pågår i syfte att undanröja risken för att ovanstående problem återuppstår.
Regeringen fäster mycket stor vikt vid att avregleringar kan följas upp löpande på ett ändamålsenligt sätt. Inte minst ur regionalpolitisk syn— 82
punkt har statsmakterna ett ansvar för att säkerställa att de grund- Prop. 1994/95:100 läggande krav som ställts uppnås. Under år 1995 kommer ett antal Bilaga 7 studier att göras som bl.a. belyser utvecklingen av post- och tele- kommunikationer i regionalpolitiskt prioriterade områden.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Post- och telestyreLren för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram- anslag på 248 981 000 kronor.
D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden
l993/94 Utgift 207 359 295 Reservation 40 340 704 l994/95 Anslag" 351 673 000 1995/96 Förslag 539 588 000 _ varav 358 175 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
* Anslaget benämnes budgetåret l994/95 D 2. Post- och telestyrelsen: Upphand- ling av särskilda samhällsåtaganden.
Från anslaget utbetalas medel för utgifter i samband med upphandling av särslcilda samhällsåtaganden.
Tabell 1: Fördelning av anslaget D 2.
Téleverksamhet Totalförsvarsområde 349 734 000 Handikappservice 6 000 000 Ibstverksamher Totalförsvarsområde 36 000 000 Befordran av blindskrift 40 500 000 Befordran av blindskriftsförsändelser 77 354 000 Handikappservice 30 000 000 SUMMA 539 588 000
Post— och telestyrelsen är ansvarig funktionsmyndighet på post- och telekommunikationsområdet. I Post— och telestyrelsens uppgifter ligger att verka för att totalförsvarets behov av post— och telekommunikationer säkerställs i händelse av krig. I samband med nätutbyggnad och in- förande av ny teknik skall sårbarheten byggas bort. Tjänster, utrustning och anläggningar skall upphandlas kostnadseffektivt. Vidare skall Post- och telestyrelsen tillgodose funktionshindrades behov av post- och tele- kommunikationer. Post- och telestyrelsen skall själv eller med bistånd av Handikappinstitutet ta ställning till vilka tjänster som för funktions- hindrade för närvarande är av största vikt vid fördelningen av anslags- 83
medlen på handikappområdet. Anslaget skall inte endast användas till Prop. 1994/95:100 upphandling av nummerupplysningstjänster. Tjänsten skall dock säker- Bilaga 7 ställas för synskadade och andra funktionshindrade som inte kan utnyttja telefonkatalogen. Post— och telestyrelsen måste som funktionsansvarig myndighet självständigt kunna göra bedömningen hur anslagsmedlen skall användas.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Upphandling av särskilda samhällsdtaganden för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 539 588 000 kronor.
D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice
l993/94 Utgift 283 000 000 Reservation 17 000 000 1994/95 Anslag 250 000 000 1995/96 Förslag 300 000 000
varav 200 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget utbetalas ersättning till Posten AB för den rikstäckande betalnings- och kassaservice som Posten AB förbundit sig att tillhanda- hålla enligt det avtal som upprättats med staten.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att rikstäckande post- och kassaservice måste säker- ställas. Den moderna tekniken samt konkurrensen innebär emellertid att behovet av vanliga postkontor blir allt mindre. Posten AB måste därför änna andra former för att upprätthålla en rikstäckande post- och kassa- service. Det änns bl.a. goda förutsättningar att utveckla formerna för distribution från dörr till dörr med det distributionsnät som änns inom postbranschen. Det rikstäckande kontorsnätet ger möjlighet att i egen regi eller som entreprenör utveckla olika typer av rådgivningstjänster. Vidare bör den änansiella verksamheten kunna utökas. På små orter har postkontoren integrerats med annan verksamhet genom entreprenörer eller post i butik. I ren glesbygd har lantbrevbärarna allt mer övertagit postkontorens roll. Posten AB ser för närvarande över nätstrukturen i tätorterna i sin utredning Stad 97.
Mot bakgrund av ovanstående samt med anledning av den rationa- lisering och strukmrförändring som genomförs inom Posten AB i dag med målet att få en bättre produktivitetsutveckling och därmed ett bättre resultat för kommande budgetår föreslår regeringen att anslaget Ersätt- ning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice uppgår till 300 miljoner kronor för budgetåret l995/96. Det innebär en redu- cering av anslaget med 50 miljoner kronor. 84
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 7
till Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 lcronor.
D 4. Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB
1993/94 Utgift 135 875 610 Reservation 4 124 381 1994/95 Anslag 220 000 000 1995/96 Förslag 210 000 000
varav 140 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Riksdagen beslutade våren 1993 (prop. 1992/93:200, bet. 1992/931TU30, rskr. 1992/93:443) i samband med beslut om ombild- ning av Televerket till aktiebolag, att statens kostnader för ägandet i SOS Alarmering AB skulle belasta ett särskilt anslag. För budgetåret 1993/94 anvisades ett reservationsanslag på 140 miljoner kronor för kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB.
Regeringen har av riksdagen år 1994 bemyndigats (prop. 1993/94:150, bet. 1993/941TU38, rskr. 1993/94:437) ingå ett nytt konsortialavtal rörande SOS Alarmering AB mellan svenska staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet genom Förenade Kommunföretag AB samt ett alanneringsavtal mellan svenska staten och SOS Alarmering AB. Riksdagen har för budgetåret 1994/95 anvisat 140 miljoner kronor för grundtjänsten samt därutöver anvisat en engångs- sumrna till bolaget på 80 miljoner kronor budgetåret 1994/95 för att täcka investeringskostnaden för ny teknik vid centralema i Stockholm, Göteborg och Malmö, totalt 220 miljoner kronor.
Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på 210 miljoner kronor för statens kostnader för grundtjänsten enligt avtal.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 210 000 000 kronor.
85
D 5. Informationsteknik: Telekommunikation m.m. Prop. 1994/95400 NY" anslag (förslag) 37 500 000 Bilaga 7 varav25 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Regeringens målsättning är att Sverige även fortsättningsvis skall ha en tätposition i världen när det gäller utveckling och användning av informationstelmik. Genom väl utnyttjad informationsteknik kan hela vårt land utvecklas.
Kommunikationsdepartementet har det övergripande ansvaret för att Sverige har ett väl fungerande kommunikationssystem. Detta innebär bl.a. att se till att kommunikationsnäten är av hög kvalitet och att till- räcklig kapacitet kan erbjudas i hela landet på någorlunda likvärdiga villkor.
För att klarlägga behovet av åtgärder uppdrog Kommunikations- departementet i maj 1994 till en konsult att genomföra en studie av- seende Sveriges infrastrukturutbyggnad, teknik, prissättning samt policy och regelverk i förhållande till några jämförbara länder. Resultatet av denna studie var att Sverige ligger långt fram i utbyggnaden av infra- struktur jämfört med såväl länderna inom EU som USA och Japan. Det är emellertid viktigt att ständigt följa utvecklingen på området eftersom den är mycket snabb.
Vid ungefär samma tidpunkt genomförde NUTEK en översiktlig studie av de infrastrukturella förutsättningarna för användning av informationsteknik i samtliga delar av vårt land. NUTEK konstaterade i sin studie bl.a. att det änns skillnader mellan glesbygd och tätort fram- för allt när det gäller priser för tillgång till ISDN-nätet samt ren data- kommunikation.
Sedan konsulten och NUTEK genomförde sina respektive studier har utvecklingen fortsatt. Telia AB har annonserat en snabbare utbyggnad av det digitaliserade telenätet som skall vara färdigutbyggt år 1997. Vidare har ISDN-taxoma sänkts. Slutligen kommer Telia AB att införa nya taxor fr.o.m. 1 januari 1995 vilket kommer att irmebära att fjärr- och utlandssamtal blir billigare.
Regeringen har för avsikt att kontinuerligt och nära följa utvecklingen på området främst vad gäller tillgång till och kostnader för kommunika- tion och nättjänster i landets alla delar.
Vidare har regeringen gett RRV i uppdrag att se över telelagens effekter för att utvärdera om lagstiftarens intentioner att skapa förut- sättningar för en fungerande konkurrens uppfylls. Dessutom kommer regeringen att ta initiativ till att en studie genomförs med uppgift att se över konkurrenSförutsättningama på hela telemarknaden och hur till- gången till goda tele- och datakommunkationer till rimliga priser i landets alla delar kan främjas.
Ytterligare en studie kommer att genomföras våren 1995 med särskild inriktning mot att jämföra glesbygd och tätorter vad avser tillgången till tele- och datakommunikationer. Specith skall uppkoppling till Internet från motsvarande delar av landet belysas. Samtidigt görs en beskrivning 86
av hur telenätet ser ut våren 1995. Studien skall utmynna i förslag till Prop. l994/95:100 åtgärder. Bilaga 7 Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att det änns behov av resursförstärkning för att uppnå målet att Sverige även fortsättningsvis skall ha en tätposition när det gäller utveckling och användning av informationsteknik. Medel för denna verksamhet bör anvisas över ett nytt anslag D 5. Informationsteknik: Telekommunikation m.m.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Irgfonnationsteknik: klekommunikation m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 37 500 000 kronor.
87
E. Kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m. Prop. 1994/95:100 Bila a 7 Statens järnvägar g
Sammanfattning av regeringens överväganden:
- Statens järnvägar (SJ) skall koncentrera verksamheten till en fortsatt affärsmässig utveckling av jämvägstraäken. Verksam- heter som inte bidrar till detta bör avskiljas.
SJ skall satsa på jämvägsprodukter med långsiktig konkurrens- kraft och utveckla dessa till uthållig lönsamhet.
Målsättningen är att SJ-koncemen räkenskapsåret 1996 skall uppvisa en avkastning på eget kapital efter schablonskatt på lägst 7 %.
Soliditeten (inkl. borgensåtaganden och leasing) för SJ- kon- cernen skall senast vid utgången av år 1996 uppgå till lägst 35 %.
SJ:s treårsplan för åren 1995—1997
SJ har lämnat en affärsplan till regeringen för verksamheten under åren 1995—1997 (dnr K94/2641/1).
Resultatet för koncernen efter änansnetto uppgår enligt planen till drygt 1 miljard kronor vid utgången av år 1997. Denna resultatnivå motsvarar en avkastning på eget kapital efter skatt för koncernen på 8 %. Treårsplanen bygger på fortsatta rationaliseringar, neddragning av investeringar i förhållande till tidigare planer samt frigörelse av kapital genom avyttring av fast egendom och aktier. Soliditeten stärks successivt under perioden.
Ekonomiska utvecklingen för koncemen (mkr) 1995 1996 1997 Resultat efter änansnetto 810 840 1 030
Avkastning på justerat eget kapital efter skatt % 8 7 8
Soliditet inkl. leasing- och borgensåtaganden % 31 35 43
SJ har valt att leasa en stor del av sin rullande materiel. SJ-koncemen har sålt rullande materiel och fartyg för 3,3 miljarder kronor och för 88 motsvarande summa ingått leasingavtal som sträcker sig upp till 15 år.
Bilaga 7
I avtalen ligger en option för återköp vid avtalets utgång. Om SJ i stället för att återköpa materielen väljer att återlämna objekten utgår en avgift med 0,9 miljarder kronor. På detta sätt frigör SJ kapital som kan användas till andra investeringar.
Persontrafiken
Den hittills starka inriktningen av fordonsutvecklingen mot aä'ärsrese- närema med framför allt X2000 tonas ner något till förmån för inrikt— ning mot en bredare publik. X2000 kompletteras med mellanvagnar och fler stolar i budgetklass. X2000-traäken kommer att utökas kraftigt på Västra och Södra Stambanorna. Regionaltågsvarianten av X2000 (XZ-Z) sätts i traäk för traäkhuvudmännen. InterCity-tågstraäken blir på äera linjer i första hand komplement till X2000. Avtalstraäken beräknas växa något under perioden. Nattraäken förutses minska något i omfatt- mng.
Godstransporter
Vagnslasttraäkens huvudproblem är de höga produktionskostnadema, obalansen i traäken samt den för låga prisnivån. I treårsplanen ingår att systematiskt gå igenom all traäk utgående från ett stort antal geograäskt avgränsade områden och där beäntliga kunder och trafik. Denna pro- cess syftar i första hand till att minska terminalkostnaderna genom effektivare produktionsupplägg.
Maskindivisionen
Maskindivisionen skall bidra till SJ:s lönsamhet genom att utveckla och anskaffa järnvägsfordon, utveckla och driva underhållssystem samt producera underhåll och service utifrån krav på säkerhet och miljö på ett sådant sätt att personers och företags rese- och transportbehov kan tillgodoses.
FastighetVörvaltning
SJ räknar med att ha färre outnyttjade fastigheter än den övriga fastig- hetsmarknaden. De fastigheter som inte långsiktigt behövs i transport- verksamheten skall i princip avyttras.
Regeringens ställningstagande
De riktlinjer som riksdagen har beslutat om för SJ:s verksamhet under åren 1994—1996 (prop. 1993/94:166, bet. 1993/941TU28, rskr. 1993/94:309) ligger fast. SJ:s treårsplan följer i stort den inriktning som statsmakterna slagit fast för åren 1994—1996. Avkastningsmålet uppnås
Prop. 1994/95:100
89
redan innevarande år. Soliditetsmålet berälmas uppnås under år 1996. Prop. l994/95:100 Kravet på självänansiering beräknas kunna uppnås under perioden. Bilaga 7 Inriktningen och målsättningen bekräftas av den delårsrapport för perioden januari—augusti 1994 som SJ nyligen lagt fram. Den visar ett förbättrat resultat jämfört med föregående år. Resultatet efter änans- netto ligger på 280 miljoner kronor för affärsverket och 505 miljoner honor för koncernen. I affärsverkets resultatet ingår en engångspost på 197 miljoner kronor i form av realisationsvinst i samband med försälj- ning av en fastighet. Räntabiliteten för koncernen är 10,6 %. Soliditeten är 27,5 %. Regeringen anser att det är av yttersta vikt att SJ fortsätter att kon- centrera sin verksamhet till järnvägstraäken. Verksamheter som inte bidrar till detta skall avskiljas. Det är vidare nödvändigt att de plane- rade rationaliseringsprogrammen på såväl persontraäk- som godssidan fullföljs. Regeringen kommer att systematiskt följa upp SJ:s verksamhet i samband med t.ex. delårsrapporter och halvårsbokslut. Ett tidsschema för kontinuerlig uppföljning är fastlagd.
Övriga frågor
I propositionen (prop. 1993/94:166) Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996 togs frågan upp om fördelningen av ansvaret för vissa kostnader för Ban- verkets personal m.m. Banverket och SJ äck i regleringsbreven för budgetåret 1994/95 i uppdrag att utreda och redovisa de kostnader som SJ, som en konsekvens av delningen av SJ år 1988, haft för Banverkets tjänsteresor på tåg, vissa livräntor för Banverkets personal samt Ban- verkets hyreskostnader för lokaler m.m. SJ och Banverket har var för sig inkommit med en redovisning. Verken är överens om kostnadernas storlek. Däremot har de både verken inte samma uppfattning om vem som skall bära kostnaderna. Sammanlagda kostnaden för Banverkets tjänsteresor på tåg, elenergi för växlar samt signaler rör sig om ca 60 miljoner kronor per år. De upparbetade kostnaderna för livräntoma från och med år 1988 uppgår till 120 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att de gränsdragningsfrågor som fortfarande kvarstår efter uppdelningen av SJ i nuvarande SJ samt Banverket måste lösas en gång för alla. De grundläggande principerna bör vara att kostnads— ansvaret bör ligga hos den som i största utsträckning kan påverka kost- naderna. Regeringen föreslår därför att kostnadsansvaret för Banverkets tjänsteresor på tåg samt energi för drift av växlar och signaler förs över från SJ till Banverket vilket föreslås änansieras med en motsvarande höjning av banavgifterna. När det gäller arbetsskadelivräntor samt personskadeersättningar för personal som varit anställd vid SJ:s ban- avdelrring t.o.m. år 1988 samt skadeståndslivräntor för elolyckor av- 90 seende tredje man t.o.m. år 1988 har regeringen redan i proposition
l993/941166, aviserat att SJ:s kostnader skall täckas. Regeringen före- Prop. 1994/95:100 slår att dessa kostnader täcks genom att banavgiftema för är 1995 sänks Bilaga 7 med motsvarande belopp. Denna kompensation skall betraktas som en slutlig reglering av de kostnader som förorsakats av personal som varit anställd vid SJ:s banavdelning t.o.m. år 1988 och tillkommande kost— nader i samband med detta.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner vad som anförts om inriktning och målsättning för SJ:s verksamhet under perioden 1995—1996, 2. godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för kompensa- tion till SJ avseende kostnader för arbetsskadelivräntor m.m.
E 1. Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier
l994/95 Anslag 1000 1995/96 Förslag 1000
För innevarande budgetår har ett förslagsanslag på 1 000 kronor an- visats för Statens järnvägar (SJ).
Överföring av vinster från avyttring av verksamhet inom Swedcarrier- koncemen bör om verksamheten tillåter föras till affärsverket det år vinsten uppstår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1995/96 beräknar ett förslagsanslag på 1 000 kronor.
E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.
l993/94 UtgiR 517 074 882 Reservation 5 207 059 l994/95 Anslag 474 300 000 l995/96 Förslag 795 900 000
varav 470 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget finansieras sådan persontrafik som är regionalpolitiskt angelägen men som inte kan drivas på företagsekonomiska villkor. Anslaget disponeras även för ersättning till SJ för vissa gemensamma funktioner på länsjämvägama. Vidare disponeras anslaget för drift- och investeringsbidrag till Inlandsbanans intressenter. Därutöver skall 91
statens kostnader för köp av flygtrafik mellan Östersund och Umeå Prop. 1994/95:100 belasta anslaget. Bilaga 7
Riksdagen har i enlighet med proposition (prop. 1994/95:73) Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. godkänt vad regeringen anfört om trafikutbud och kostnadsram för trafikåret 1995 för köp av olönsam persontrafik. I propositionen behandlas endast trafikköp för tolvmånadersperioden budgetåret 1995/96.
För upphandling av olönsam persontrafik på järnväg föreslår regering- en ett anslag på 744,4 miljoner kronor för hela budgetåret 1995/96. I medelsberäkningen ingår 644,3 miljoner kronor för statens köp av persontrafik på järnväg. Vidare ingår ersättning till SJ för gemensamma funktioner med 98,6 miljoner kronor. Kommitténs (K 1991:02) För- handlare för statens köp av persontrafik på järnväg m.m. förhandlings- och administrationskostnader ingår med motsvarande 1,5 miljoner lcronor.
I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 7) redovisas vissa ekonomiska villkor för Inlandsbanan. Inlandsbanans intressenter (numera Inlandsbanan Aktiebolag, IBAB) beviljades ett drift— och in- vesteringsbidrag på 27 miljoner kronor per år under en femårsperiod, totalt 135 miljoner kronor (fr.o.m. budgetåret l993/94 med sista ut- betalning i april 1998). Inom ramen för anslaget anvisas 44 miljoner för drift- och investeringsbidrag till IBAB för budgetåret 1995/96. Bidraget utbetalas kvartalsvis i förskott med 12 miljoner kronor den 1 juli 1995 och år 1996 samt med 5 miljoner kronor den 1 oktober 1995 och år 1996, den 1 januari 1996 och den 1 april 1996. Regeringen har för närvarande inga planer på att efter avtalets utgång vidare pröva frågan om ett fortsatt drift— och investeringsbidrag till IBAB.
Riksdagen har i enlighet med proposition (prop. 1993/94:42, bet. 1993/94:TU8, rskr. 1993/942114) Köp av interregional persontrafik på järnväg samt flygtrafik mellan Östersund och Umeå godkänt regeringens förslag att flygtrafiken mellan Östersund och Umeå upphanth för budgetåret 1994/95 med möjlighet att teckna avtal för en period på högst tre år under förutsättning att statens årliga kostnader för dygupp— handlingen därmed blir betydligt lägre. Regeringen har den 6 september 1994 godkänt förhandlarens förslag till långsiktigt avtal om flygtrafiken mellan Östersund och Umeå till en årlig kostnad av 5 miljoner kronor under en treårsperiod fr.o.m. budgetåret 1994/95. Kostnaderna för upphandlingen av denna trafik har därmed sänkts med 4,3 miljoner kronor. Anslaget E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. kommer för budgetåret 1995/96 att belastas med 7,5 miljoner kronor för kostnaderna i samband med upphandlingen av Hygtrafiken mellan Östersund och Umeå.
Regeringens överväganden
I enlighet med riksdagens beslut finner regeringen att 742,9 miljoner kronor skall anvisas till köp av olönsam persontrafik på järnväg. På samma sätt som tidigare år bör därutöver 1,5 miljon kronor anvisas för 92
att täcka kommitténs (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av per— Prop. 1994/95:100 sontrafik på järnväg m.m. förhandlings- och administrationskosmader. Bilaga 7 Vidare anser regeringen i enlighet med tidigare fattade beslut att 44 miljoner kronor skall anvisas till drift— och investeringsbidrag till IBAB. Avseende flygupphandlingen beräknar regeringen att kostnaden för att upphandla trafiken mellan Östersund och Umeå för budgetåret 1995/96 kommer att uppgå till 7 ,5 miljoner kronor.
Anslaget kommer enligt regeringens förslag sammanlagt att uppgå till 795,9 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Regeringen har tidigare redovisat sin avsikt att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att bl. a. mot bakgrund av utvecklingen inom järnvägsområdet redovisa en analys av Banverkets myndighetsuppgifter. Inriktningen skall vara att Banverkets roll som sektorsföreträdare bör förtydligas och utvecklas. Mot bakgnind av att Banverkets roll som sektorsmyndighet skall förstärkas anser regeringen att kommittén (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg m.m. fr.o.m. den 1 januari 1996 inordnas i Banverket. Kommittén skall dock vara fristående i sin verksamhetsutövning, på liknande sätt som JMvägsinspektionen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Köp av interregional persontrajik på järnväg m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 795 900 000 kronor. 2. godkänner regeringens förslag att kommittén (K 1991:02) För- handlare för statens köp av persontrafik på järnväg m.m. fr.o.m. den 1 januari 1996 inordnas i Banverket.
E 3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik
1993/94 Utgift 187 074 900 Reservation S 687 950 1994/95 Anslag 195 800 000 1995/96 Förslag 309 471 000 varav 204 300 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget finansieras det statsbidrag som i enlighet med 1988 års trafikpolitiska beslut skall ges till trafikhuvudmännen för övertagande av ansvaret för viss persontrafik på länsjämvägar. Reglerna för stats- bidragsgivningen är bundna i avtal mellan staten och resp. trafikhuvud- man. En årlig uppräkning av den statliga ersättningen skall ske. Konsu- mentprisindex skall därvid användas som utgångspunkt för beräk- ningama. Genom anslaget finansieras också ersänningstrcy'ik utmed Inlands- 93 "banan. I enlighet med riksdagens beslut den 21 mars 1991 träffade
staten den 18 april samma år avtal med trafikhuvudmännen i Jämtlands, Prop. 1994/95:100 Kopparbergs, Norrbottens och Västerbottens län om ersättning för Bilaga 7 övertagande av persontrafikförsörjningen utmed Inlandsbanan. Avtalet, som började gälla fr.o.m. den 10 juni 1991, sträcker sig över tio år och innebär en ersättning till trafikhuvudmännen på totalt 36 miljoner kronor per år i prisnivå för budgetåret 1991/92. Ersättningsbeloppet räknas årligen upp enligt SCB:s nettoprisindex. Kommittén (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg m.m. har beräknat ersättningsbeloppet till totalt sett 204,3 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (12 månader). Detta belopp inkluderar en avtalsbunden uppräkning av föregående års anslag. Upp- räkning har skett med 2,85 %, vilket utgör ett genomsnitt av bedömd inflationstakt åren 1995 resp. 1996. Därutöver ingår i beloppet en årlig ersättning med 2,9 miljoner kronor till trafikhuvudmannen i Västemorr- lands län i enlighet med ett regeringsbeslut den 9 juni 1994. Beloppet motsvarar kapitalkostnaden för en trafikering med motorvagnar på sträckan Långsele—Sundsvall.
Regeringens överväganden
Den av kommittén (K 1991:02) tillämpade indexuppräkningen med 2,85 % godtages. För budgetåret 1995/96 (12 månader) erfordras 201,4 miljoner kronor samt 2,9 miljoner kronor såsom ersättning till trafik- huvudmannen i Västernorrlands län för trafikering på sträckan Iångsele—Sundsvall. Detta sistnämnda belopp utgör en genomsnittlig årlig ersättning för kapitalkostnader under avtalsperioden fram till år 2000. Det skall enligt avtalet inte indexuppräknas.
Utöver kommitténs beräkningar tillkommer anslagsbelopp för perio- den 1 juli — 31 december 1996. För denna period har tillämpats en indexuppräkning med 3 %, räknat på helår. Sammanfattningsvis erfor- dras 309,5 miljoner kronor, räknat på 18 månader enligt följande upp- ställning (tkr):
Anslag för budgetåret 1994/95, uppräknat för 12 månader 201 400 Förlängning av budgetåret med sex månader 100 700
i
|
1
|
1996 , . l
l
!
Ersättning till trafikhuvudmännen i Västernorrlands 4 350 län, 18 månader _ 309471
Till ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik föreslås 309,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. 94
Administrationskostnadema för anslaget bör även fortsättningsvis Prop. 1994/95:100 belasta anslag E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. Bilaga 7 Med hänsyn till att anslags- och kostnadsberäkningama mellan anslagen E 2. och E 3. kan komma att behöva justeras bör regeringen bemyn— digas att göra nödvändiga omfördelningar mellan anslagen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Ersättning till myikhuvudmännen för köp av viss kollektiv- trafik för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 309 471 000 kronor,
2. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 vid behov omfördela medlen mellan anslagen E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. och E 3. Ersättning till trafik- huvudmännen för köp av viss kallekzivmy'ik.
E 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret
l993/94 Utgift 1 281 386 Reservation 10 767 902 l994/95 Anslag 5 077 000 1995/96 Förslag 3 456 000
varav 3 038 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Anslaget disponeras av Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) för åtgärder som gäller transportfunktionen inom den civila delen av total- försvaret. Anslaget ingår i ÖCB: s programplan för funktionen Trans- porter för perioden 1995/96—1999/2000.
ÖCB har ansvaret för funktionen Transporter och delfunktionema transportsamordning och landsvägstransporter. Vägverket, Statens jäm— vägar, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket svarar för de övriga delfunktionema. Dessutom har Statens räddningsverk uppgifter inom funktionen Transporter.
Regeringen har i det föregående lämnat förslag till dessa delfunktioner inom Kommunikationsdepartementets område.
ÖCB föreslår ett anslag för budgetåret l995/96 på totalt 3 335 000 honor fördelat enligt följande:
- Funktionssamordning 1 110 000 - Iandsvägstransporter 2 225 000
ÖCB deltar aktivt i försvarsmaktens transportplanläggning och erfor- derligt stöd lämnas till trafikverken. ÖCB utarbetar årligen en program— plan för funktionen Transporter.
För att ha en omedelbar förmåga att motstå strategiskt överhll krävs
att krigsorganisationen för transportsamordning och landsvägstransporter 95
är väl utbildad och övad. Utbildning och information till beredskaps- Prop. 1994/95:100 handläggare och krigsplacerad personal vid länsstyrelser och civilbefäl- Bilaga 7 havare genomförs. För att tillgodose totalförsvarets krav på landsvägs- transporter krävs praktisk funktionsövningsverksamhet. Företagsplane— ring av åkerier, bussföretag m.fl. skall upprätthållas. AnskaR'ningen av skyddsmasker har inte kunnat genomföras i den takt som planerats på grund av leveransproblem. Denna anskaffning beräknas dock vara slutförd under budgetåret l995/96. För anslaget E 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret föreslår regeringen ett anslag på 3 456 000 kronor för budgetåret 1995/96. En neddragning av anslaget med 3,7 % har genomförts av besparingsskäl i förhållande till ÖCst förslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 456 000 kronor.
96
F. Kommunikationsforskning Prop. 1994/95:100 Bilaga 7 F 1. Statens väg- och transportforskningsinstitut
1993/94 Utgift — l994/95 Anslag 1000 l995/96 Förslag 1000
F 2. Bidrag till Statens våg- och transportforskningsinstitut
1993/94 Utgift 26 861 456 1994/95 Anslag 34 189 000 1995/96 Förslag 49 356 000 varav 32 904 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Statens väg- och transportforskningsinstimt är ett nationth transport- forskningsinstitut som utför kvalificerad tillämpad forskning och ut— veckling åt myndigheter och andra uppdragsgivare.
Det övergripande målet för instinrtet är att genom forskning och utveckling bidra till ett effektivare, tillgängligare, säkrare och miljö- vänligare trafik- och transportsystem. Institutet skall svara för över— gripande miljö— och energikonsekvensbeskrivningar inom trafik- och transportområdet.
Statens väg- och transportforskningsinstitut har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena trafikteknik, vägteknik, järnväg, transportsystem, trafik— säkerhet, energi/miljö samt övrigt. Med hänvisning till ändrade verk— samhetsfömtsättningar föreslår institutet att resultatredovisningen fort- sättningsvis uppdelas på kompetensområdena transportsystem, vägtrans- porter med delområdena trafikteknik, vägteknik, underhåll/drift, fordon och trafikant samt järnväg.
Verksamhetens intäkter uppgår för budgetåret l993/94 till 128 990 tkr, varav 93 874 tkr utgörs av avgifter och andra ersättningar. Verksamhetens kostnader uppgår under samma period till 130 778 tkr. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader utgörs av ett under— skott på 1 544 tkr. Resultatet innefattar en uppbokad semesterlöneskuld på 5 819 tkr.
Anslagssparandet på ramanslaget uppgår till 6 955 544 kronor. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
97
7 Riksrlugt'u 1904-745. [sum/. Nr IUI), [.fi/(lga ,7
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100
S anfattnin Bilaga 7
Övergripande mål
Det övergripande mål som gäller för perioden l993/94—l995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Ramanslag 49 356 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 153 000 000 kr
Resultatbedömning
Statens väg- och transportforskningsinstituts årsredovisning visar att verksamhetsmålen i allt väsentligt uppfyllts.
Målet att institutet skall träffa fleråriga avtal med större uppdrags— givare har dock endast delvis uppnåtts. Institutet har för närvarande sådana avtal med Kommunikationsforslmingsberedningen och Banver- ket. Däremot har ett motsvarande avtal ännu inte träffats med Väg- verket. Enligt regeringens bedömning beror detta dock på att Vägverket ännu inte tagit sitt fulla ansvar som sektorforskningsansvarig myndighet.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi— sionsberättelsen avseende Statens väg- och transportforskningsinstiuit. Regeringen instämmer dock i RRV:s påpekande att resultatredovis- ningen är knapphändig och att årsredovisningens struktur och disposi- tion har brister. Regeringen har erfarit att institutet redan har vidtagit särskilda åtgärder för att lägga grunden för en mer ingående resultatre- dovisning.
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forsknings- politiska proposition bör gälla även för budgetåret l995/96. Med hänsyn till kravet på besparingar i statsbudgeten och en beräknad minskning av lokalkostnadema bör emellertid bidraget till Statens väg— och transport- forskningsinstitut minskas med 1 928 000 kronor i förhållande till planeringsramen för innevarande budgetår.
Med hänsyn till det ekonomiska resultatet och den föreslagna minsk- ningen av planeringsramen förutsätter regeringen att Statens väg- och transportforskningsinstitut noga följer utvecklingen av uppdragsverksam- heten för att i tid kunna vidta erforderliga åtgärder för att anpassa verk— samhetens kostnader till minskade intäkter. 98
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100
. B'l 7 Regeringen föreslår att nksdagen 1 aga
1. till Statens väg- och transporyforskningsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 lo'onor,
2. till Bidrag till Statens väg- och transportforslmingsinstina för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 49 356 000 kronor.
F 3. Kommunikationsforskningsberedningen
1993/94 Utgift 82 080 859 l994/95 Anslag 121 870 000 1995/96 Förslag 197 735 000 varav 131 823 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Kommunikationsforskningsberedningen har till uppgift att planera, initiera, stödja och samordna övergripande kommunikationspolitiskt motiverad forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. Be- redningen skall också svara för information och dokumentation inom forskningsområdet.
De övergripande målen för beredningen är att medverka till att bygga upp en för kommunikationssektom gemensam kunskapsbas och säker— ställa tillgången till väl fungerande forskningsmiljöer och kompetenta forskare, att ta fram underlag som kan bidra till att uppnå de mål som statsmakterna har lagt fast för kommunikationssektoms utveckling samt att stödja kunskapsutvecklingen inom områden där det saknas en natur- lig annan huvudman för verksamheten.
Kommunikationsforslmingsberedningen utarbetar på regeringens upp- drag ett långsiktigt forskningsprogram i form av en inriktningsplan. En första avrapportering av arbetet gjordes den 1 september 1994. Inrikt- ningsplanen innehåller fyra huvudprogram med sammanlagt 11 delpro- gram. Huvudprogrammen är strategisk kommunikationsforskning, fysi— ska transporter, telematik samt drivmedel och fordon. På den funktio- nella nivån integreras tidigare program för personttansporter, kollek- tivtrafik, godstransporter och trafiksäkerhet. De kompletteras med ett program för informationsöverföring och ett program för att stödja en från miljösynpunkt önskvärd användning av nya drivmedel och fordon.
På regeringens uppdrag redovisade Kommunikationsforskningsbe- redningen också i juni 1994 ett förslag till forskningsprogram för kom— munikationspolitiskt motiverad forskning inom informationsteknikom- rådet. För tre olika av regeringen angivna resursnivåer — 50, 75 resp. 100 miljoner kronor — presenterades ett treårigt program omfattande såväl grundläggande forskning som utvecklings— och demonstrationspro— jekt. Kommunikationsforslmingsberedningen har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delom- rådena kunskapsuppbyggnad, tillämpad forskning, information och dokumentation samt internationellt arbete. 99
Bilaga 7
Anslagssparandet på ramanslaget uppgår till 37 041 141 kronor. Kommunikationsforskningsberedningen har, med stöd av sitt särskilda bemyndigande att besluta om fördelning av medel för forskningsprojekt för en sexårsperiod, under budgetåret l993/94 gjort sådana åtaganden inom en total ram av 15 535 000 kronor. Dessa åtaganden fördelar sig med 13 835 000 kronor på 1996/97 och 1 700 000 kronor på 1997/98. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfatming
Övergripande mål
Det övergripande mål som gäller för perioden l993/94—l99S/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Ramanslag 197 735 000 kr
R_esjrltatbedömning
Kommunikationsforskningsberedningen har fr.o.m. budgetåret l993/94 fått ändrade uppgifter och nya mål för verksamheten i enlighet med riksdagens forslmingspolitiska beslut år 1993. Med hänsyn till verksam- hetens långsiktiga karaktär anser regeringen att det i många fall ännu är för tidigt att bedöma resultaten av verksamheten. Årsredovisningen visar emellertid att de verksamhetsmål som gäller på kort sikt uppfyllts och att beredningen inrättat sin verksamhet i enlighet med de mer lång- siktigt inriktade målen.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi- sionsberättelsen avseende Kommunikationsforslmingsberedningen. Rege- ringen instämmer dock i RRV:s påpekande att en fördjupad analys av målstrukturen är angelägen och att indelningen i verksamhetsgrenar bör övervägas ytterligare. Enligt regeringens mening bör det därvid ligga nära till hands att pröva om den verksamhetsindelning som redovisas i beredningens nya inriktningsplan även kan läggas till grund för resultat- redovisningen. Regeringen delar vidare RRV:s uppfattning att de presta- tioner som hänför sig till ramanslagets förvaltningsdel bör redovisas mer ingående.
Regeringen anser att den av Kommunikationsforskningsberedningen redovisade inriktningsplanen utgör en utmärkt grund för beredningens fortsatta arbete. Den nya programindelningen ger de strategiska
Prop. 1994/95 : 100
100
frågorna ökad tyngd jämfört med tidigare och bör därmed bättre till- Prop. l994/951100 godose behovet av kunskapsunderlag för övergripande kommunikations- Bilaga 7 politiska ställningstaganden. Regeringen finner det vidare värdefullt att ' modell och metodutvecklingen får en framskjuten plats och att sam- spelet mellan kommunikationssektoms olika delar betonas. Kommunikationsforskningsberedningen är den myndighet som har huvudansvaret för kommunikationspolitiskt motiverad forskning och ut— veckling inom telekommunikations- och infomtationsteknikområdet. Den resursförstärkning som beredningen fick i samband med att sektors- forskningsansvaret övertogs från dåvarande Televerket fr.o.m. budgetåret 1993/94 uppgick endast till 15 miljoner kronor per år. Enligt regeringens mening är det uppenbart att denna resursnivå är klart otill- räcng mot bakgrund av den stora betydelse som samhälls-, användar-, nätverks- och effektorienterad forskning inom telekommunikations— och infonnationsteknologiområdet i dag måste tillmätas. Det program för en förstärkt forskning inom infonnationstelmologiområdet som Kommuni- kationsforskningsberedningen redovisat ger enligt regeringens bedöm— ning en god grund för att bredda forskningsbasen inom detta område.
&&
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forsknings— politiska proposition bör gälla även för budgetåret l995/96.
Som medlem i EU blir Sverige firllt delaktigt i de gemensamma forsk— ningsprogram som bl.a. innefattar transportområdet. Medlemskapet medför också att Kommunikationsforslmingsberedningen avlastas upp— giften att inom EES-avtalets ram finansiera Sveriges deltagande i EU:s särprogram för transportforslming. Sett över transportprogrammets hela löptid på fyra år motsvarar denna avlastning ca 15 miljoner kronor per år. Enligt regeringens mening bör beredningens ramanslag (anslaget F 3.) reduceras med motsvarande belopp, dvs. 22,5 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Samtidigt bör emellertid ramanslaget tillföras 37,5 miljoner kronor för att förstärka den konununikationspolitiskt motiverade forskningen inom infonnationsteknikområdet. Regeringen ser detta som en angelägen överbryggningsinsats inför ett mera samlat ställningstagande till infor— mationsteknikforskningen i en kommande forskningsproposition.
Sammantaget anser regeringen att Kommunikationsforsknings— beredningens ramanslag bör höjas med 14 930 000 kronor under bud- getåret l995/96. Hänsyn har därvid också tagits till en beräknad minsk— ning av beredningens egna lokalkostnader.
Det är angeläget att Kommunikationsforslmingsberedningen kan be— sluta om fördelning av medel för forskningsprojekt som löper över en längre period. Regeringen anser därför att det även fortsättningsvis skall vara möjligt för beredningen att fatta sådana beslut för en sexårsperiod. Det är dock inte rimligt, vare sig från konstitutionell eller saklig syn-
101
punkt, att beredningen låser betydande delar av sitt anslag för engage- Prop. 1994/95:100 mang som sträcker sig bortom den planeringsperiod som gäller för Bilaga 7 ramanslaget. Det bör, liksom under innevarande budgetår, ankomma på regeringen att i regleringsbrevet närmare precisera en högsta ram för sådana åtaganden.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Konununikationsforskningsberedningen för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 197 735 000 kronor.
2. i enlighet med vad som anförts bemyndigar regeringen att be- sluta om den ram som skall gälla för Kommunikationsforsk- ningsberedningens åtaganden vad avser fördelning av forsk- ningsmedel under de kommande sex åren.
F 4. Bidrag till forskning om el- och hybridfordon
1993/94 Utgift 4 013 695 Reservation 4 986 304 1994/95 Anslag 30 000 000 l995/96 Förslag 61 000 000
varav 41 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Riksdagen fattade vid riksmötet 1992/93 beslut om att Kommunika- tionsforskningsberedningen skulle inleda ett fyraårigt forsknings—, ut- vecklings- och demonstrationsprograrn rörande användningen av el— och hybridfordon.
I förra årets budgetproposition redovisade regeringen bedömningen att beredningen i fråga om forskningsprogrammet om el- och hybridfordon bör planera för en insats omfattande sammanlagt 120 miljoner lcronor för budgetåren 1993/94 till 1996/97. Riksdagen godkände vad som an- fördes i denna del.
För budgetåret l995/96 föreslår regeringen att 61 miljoner kronor an- visas för programmets fortsatta genomförande.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 61 000 000 kronor.
102
F 5. Statistik och prognoser PFOP' 1994/952100 Bilaga 7 1993/94 Utgift _ 1994/95 Anslag 14 281 000 1995/96 Förslag 34 810 000
varav 23 206 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93zTU34, rskr. 1992/93:397) och med stöd av regeringens bemyn- digande tillkallade chefen för Kommunikationsdepartementet den 1 juli 1993 Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom trans- portsektorn (DPU). Enligt direktiven (dir. 1992/93:92) skall DPU ut- arbeta prognoser för trafikutvecklingen, planeringsmetoder samt sam— hällsekonomiska bedömningar av effekter av utvecklingen av transpon- systemet. Delegationens ansvar innefattar vidare att utarbeta nulägesbe- skrivningar och statistik rörande transporter och trafik och att samordna riksomfattande resvaneundersökningar.
l enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvaret för den statliga statistiken (bet. 1992/932FiU7, rskr. 1992/93:122 ) överfördes fr.om. den 1 juli 1994 ansvaret för den officiella statistiken inom om- rådet transporter och kommunikationer från Statistiska centralbyrån till DPU. Regeringen utfärdade i juni 1994 en förordning ( 1994:756 ) med instruktion för Delegationen för prognos— och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn som skall tillämpas i de delar av verksamheten som gäller framställning av ofliciell statistik.
Medel för verksamheten anvisades under budgetåret 1993/94 under anslagsposten A 2. Från och med budgetåret 1994/95 anvisas medel för verksamheten över anslaget F 5. Statistik och prognoser.
Regeringens överväganden
Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transport- sektom har redovisat en verksamhetsplan för budgetåret 1995/96. Rege- ringen anser att planen bör läggas till grund för verksamheten i de delar som gäller delegationens nuvarande uppgifter.
Mot bakgrund bl.a. av informationsteknikens växande betydelse och regeringens strävan att i ökad utsträckning tillämpa en helhetssyn på kommunikationema anser regeringen emellertid att DPUzs analys- och planeringsuppgifter bör vidgas till att omfatta hela kommunikationssek- tom med dess olika kommunikationsmedier, dvs. förutom fysiska trans- porter även post- och televerksamhet, m.m.
Regeringen är därvid fullt medveten om att analys- och planeringsför— utsättningama i många avseenden skiljer sig åt mellan olika delsektorer. Formema för finansiering och huvudmannaskap, graden av intematio— nell konkurrens, omfattningen av infrastrukturen m.m. skiftar. Det är naturligt att planeringsunderlaget i hög grad måste anpassas till dessa
103
skilda förhållanden. Samtidigt är det uppenbart att de olika nätverken Prop. 1994/952100 blir alltmer integrerade och inbördes beroende och att politiken för olika Bilaga 7 delar av kommunikationssystemet därför i ökad utsträckning måste utgå från en helhetssyn.
Med hänsyn till de uppgifter DPU redan fullgör när det gäller plane- ringen inom transportsektorn anser regeringen att det ligger närmast till hands att ge DPU ansvaret även för att ställa samman det planerings- och beslutsunderlag som statsmakterna behöver inom övriga delar av kommunikationssektom. Regeringen bedömer det därvid vara en fördel att DPU redan har ett samlat ansvar för att ta fram grundläggande statistik för hela kommunikationssektom. För att delegationen skall kunna fullgöra de utökade analys- och planeringsuppgifter som här förordats bör anslaget F 5. tillföras 3 000 000 kronor för budgetåret 1995/96. DPU är fr.o.m. innevarande budgetår ansvarigt för officiell statistik inom området transporter och kommunikationer. I samband med att detta ansvar övertogs från Statistiska centralbyrån, Statens järnvägar, Luftfartsverket samt Post- och telestyrelsen erhöll inte DPU full kompensation för de ökade kosmadema. Vidare medför överens- kommelser som träffats inom ramen för EU—samarbetet ökade anspråk på vägtransportstatistiken. För att göra omläggningen av statistikan- svaret kostnadsmässigt neutral och kunna möta de nya kraven på väg- transportstatistiken bör därför anslaget F 5. tillföras 6 003 000 kronor för budgetåret 1995/96.
Statistiken inom telekommunikations- och informationsteknikområdet är för närvarande mycket bristfällig. Detta är enligt regeringens upp- fattning mycket otillfredsställande bl.a. med hänsyn till den stora och växande betydelse dessa områden har för samhällsekonomin och lev— nadsförhållandena och mot bakgrund av den snabba utveckling som sker av teknik och tjänster. Uppbyggnaden av en mer tillförlitlig och heltäck- ande statistik om telekommunikationer och därtill anknuten informa- tionsteknik bör därför forceras. Anslaget F 5. bör anvisas 3 000 000 kronor särskilt för detta ändamål.
DPU:s verksamhet har redan från början haft en sådan långsiktig och permanent karaktär att den egentligen inte är förenlig med kommitte— formen. Uppgiften att svara för beställning av officiell statistik innebär också att kommitténs verksamhet nu innefattar regelrätt myndighetsutöv- ning. Detta återspeglas bl.a. i att en särskild instruktion styr kommitténs arbete i denna del. Enligt regeringens uppfattning finns det starka såväl formella som praktiska skäl för att verksamheten bör bedrivas i myndig— hetsfortn. När regeringen nu föreslår att delegationens verksamhet skall utvidgas ytterligare anser regeringen därför att det samtidigt är lämpligt att ombilda DPU till myndighet. Förändringen bör träda i kraft den ljuli l995. Anslaget FS. bör i enlighet härmed tillföras 1 385 000 kronor för att täcka den nya myndighetens tillkommande lokal- och administrationskostnader.
Sammantaget föreslår regeringen att anslaget F 5 . Statistik och prog- noser anvisas 34 810 000 kronor för budgetåret 1995/96.
104
Förslag till riksdagsbeslut - Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen 311323 7
till Statistik och prognoser för budgetåret l995/96 anvisar ett ram- anslag på 34 810 000 kronor.
F 6. Transportinformatik
1993/94 Utgift - 1994/95 Anslag' 2 000 000 1995/96 Förslag 3 000 000 varav 2 000 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996
* Anslaget benämnes budgetåret 1994/95 F 6. Intbrmationsteknologi
Regeringen utfärdade den 19 maj 1994 direktiv (dir. 1994241) rörande informationsteknikens användning i trafik— och transportsystemet. Enligt direktiven skall en delegation utreda frågor om infomrationsteknikens trafikpolitiska konsekvenser och behovet av att utforma ett regelverk kring informationsteknikens användning i trafiken samt bereda förslag till särskilda insatser för att främja användningen av sådan teknik i transportsektom. Uppdraget skall vara avslutat före utgången av år 1996. Medel för delegationens verksamhet anvisas över anslaget F 6. Transportinformatik.
Det bör ankomma på regeringen att disponera anvisade medel.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Tmnsportinfomratik för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva— tionsanslag på 3 000 000 kronor.
105
8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7 Rättelse: S. 113 Tillkommit: rad 1—2
G. Meteorologi, geoteknik m.m. Prop. 1994/95:100
. . . . . Bilaga 7 G 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 1993/94 Utgift 1000 1994/95 Anslag 1000 l995/96 Förslag 1000
G 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
l993/94 Utgift 101 425 738 l994/95 Anslag 125 024 000 1995/96 Förslag 182 802 000 varav 121 634 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
G 3. EUMETSAT
1993/94 Utgift 28 870 402 Reservation 41 129 592 1994/95 Anslag 22 000 000 l995/96 Förslag 53 000 000
varav 53 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
SMHI är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrolo- giska och oceanografiska frågor. SMHI:s verksamhet skall finansieras med avgifter i den utsträckning som kosmadema inte täcks av anslaget. Anslaget skall användas för myndighetsuppgifter vilka utförs inom SMHI:s basverksamhet och genom prognos- och vamingstjänst. SMHI:s uppdrags- och afarsverksamhet står för ca 60 % av den totala omsätt— ningen. Uppdrag är sådana tjänster som SMI-II utför åt andra myndig- heter inom ramen för sitt myndighetsansvar. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning. Affärsverksamheten bedrivs på kommer- siella grunder. Riksdagen har uttalat att såväl uppdrags- som affärsverk- samheten successivt skall öka sitt bidrag till basverksamheten. För budgetåret l994/95 beräknas bidraget bli 44 miljoner kronor.
De övergripande målen för myndigheten är att för väder- och vatten- beroende verksamheter till lägsta möjliga kostnad producera planerings- och beslutsunderlag av bestämd kvalitet och innehåll, med denna bas- tjänstproduktion som grund bedriva en lönsam affärsverksamhet, arbeta som ett modernt, kundorienterat kunskapsföretag, och vara minst lika effektivt som jämförbara organisationer inom den privata sektorn samt vara en resurs i miljöarbetet.
En särskild utredning om SMHI:s verksamhetsform har tillsatts. [ avvaktan på regeringens ställningstagande bör verksamheten prövas endast för ett år och genomföras enligt nuvarande riktlinjer.
106
Riksrevisionsverket (RRV) har granskat SMHI:s årsredovisning för Prop. 1994/952100 budgetåret 1993/94 och bedömt att den i allt väsentligt är rättvisande. Bilaga 7 Regeringen gav i regleringsbrevet för 1993/94 dels SMHI i uppdrag att redovisa förutsättningarna för att öka användarlinansieringen vad gäller vidareutveckling av tekniken som syftar till att öka träffsäker- heten i prognoserna, dels SMHI och Chefen för Flygvapnet i uppdrag
att gemensamt utreda hur samordningen av den militära och civila vädertjänsten ytterligare kan ökas. Uppdragen har redovisats under år 1994.
Regeringens överväganden mma
Övergripande mål
De övergripande mål som beslutades av riksdagen år 1993 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Ramanslag 182 802 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 288 000 000 kr
Verksamheten redovisas för affärsområdena Samhälle, Trafik, Miljö- Energi och Konsument. Nyckeltal och kvalitetsmått finns för de flesta verksamhetsområden liksom kommentarer om orsaken till resultaten. Nyttan av väderprognoser och eEekter i samhället beslnivs. Regeringen instämmer i RRV:s påpekande att fler verksamhetsområden bör kunna beskrivas med kvantitativa resultatmått och styckkostnader.
SMHI redovisar ett anslagssparande från budgetåret 1993/94 på 18,9 miljoner kronor. Orsaken är bl.a. förseningar i stora investeringar. Atf'ars- och uppdragsverksamhetens omsättning var 239 miljoner kronor. Resultatet för budgetåret 1993/94 visar på ett underskott på ca 1 miljon kronor vilket förklaras av att myndigheten belastat resultatet med en semesterlöneskuld. Budgetårct l994/95 förväntas ett överskott på ca 3,5 miljoner kronor och för budgetåret 1995/96 ca 5 miljoner kronor.
107
Tidigare reservationer och överskott Prop. 1994/95:100 SMHI har under budgetåret 1993/94 använt medel från en reservation 51133" 7 från budgetåret 1992/93 för finansiering av rationaliseringar i det meteorologiska observationssystemet (OBS 2000). Genom OBS 2000 kommer ca 100 observationsstationer med 130 arbetstillfällen att er- sättas med automatiska mätstationer och med fjärranalysmätningar. Kostnaderna för aweckling av personal kommer huvudsakligen att uppstå under budgetåren 1994/95 och 1995/96. SMHI räknar med minskade kostnader för observationer motsvarande 5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 och därefter ca 10 miljoner kronor per år.
Regeringen har i ett särskilt beslut angett att SMHI skall få använda ett överskott i uppdrags- och affarsverksamheten som redovisades vid utgången av budgetåret 1992/93. 17,2 miljoner kronor skall satsas på rationaliseringar i basproduktionen under budgetåret 1994/95 och 13,8 miljoner kronor för att påskynda utvecklingen av affärsverksamheten under budgetåren l994/95—1997.
Investeringar
Investeringsvolymen är i stort sett oförändrad jämfört med redovisning- en i den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1993/94—1995/96. Budgetårct 1995/96 har de totala utgifterna för in- vesteringar beräknats till 57 miljoner kronor varav OBS 2000 står för ca 13,1 miljoner kronor.
Kapitalkostnadema för den anslagsänansierade verksamheten bedöms bli ca 17 miljoner kronor och för uppdrags- och aflärsverksamheten ca 27 miljoner kronor.
lu r
Med hänsyn taget till kravet på besparingar i statsbudgeten innebär förslaget om medelstilldelning ytterligare luav på besparingar för bud- getåret l995/96. I utredningen om SMHI:s verksamhetsform ingår att analysera SMHI:s ekonomi. Inför budgetåret 1997 och därefter kommer utredningens analys att vara en viktig del när det gäller att fastställa de förutsättningar som långsiktigt skall gälla för SMHI:s verksamhet. SMHI är beredskapsmyndighet. Försvarsmaktens vädertjänstfunktion är nära samordnad med och beroende av SMHI:s produktionssystem. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) bedömer att det skydd som finns i dag är otillräckligt för att säkerställa prognosproduktionen från SMHI 1 Norrköping i en kris eller krigssituation. Vidare anser ÖCB att det är angeläget att delar av SMHI:s produktionssystem dubbleras. SMHI begär i sin anslagsframställning 5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 för investeringar i kommunikationssystem och 2 miljoner kronor för drift av systemen. ÖCB tillstyrker i programplanen för
108
1995/96—1999/2000 att investeringarna genomförs men att kostnaderna Prop. 1994/95:100 bestrids utanför planeringsramen. Regeringen är nu inte beredd att Bilaga 7 anvisa medel för detta ändamål. SMHI:s roll i det civila försvaret behandlas i utredningen om SMI-II:s verksamhetsform. SMHI hämtar observationer från mätstationer på fyrplatser. I sam- band med att Sjöfartsverket rationaliserar sin verksamhet vid fyrarna planerar SMHI att ersätta de nuvarande mätningama med automatiska mätningar från bojar. SMHI begär i sin anslagsframställning 1,5 miljo- ner kronor för budgetåret 1995/96 för mätningar från bojar, anslutning till internationellt forskningssamarbete och samarbete med de baltiska staterna för utveckling av bojar i Östersjön. Regeringen är nu inte beredd att anvisa medel för detta ändamål. I syfte att förbättra planeringsunderlaget vid höga flöden begär SMHI i sin anslagsframställning 1,4 miljoner kronor per år under budgetåren 1995/96—1998 för utveckling av s.k. riskzonkartor. Regeringen har erfarit att frågan kommer att tas upp i den av regeringen tillsatta ut- redningen om dammsäkerhet och avvaktar därför utredningens ställ- ningstagande. Regeringen föreslår att det anvisas 53 miljoner kronor för budgetåret l995/96 för medlemsavgifter i Eumetsat för år 1996.
Ekonomiskt samarbete i Europa
För att säkerställa ett fortsatt fritt utbyte av information och samtidigt skapa förutsättningar för en konkurrens mellan privata aktörer och de nationella instituten på lika villkor har SMI-ll tillsammans med 16 andra meteorologiska institut ansökt hos EU—kommissionen att få bilda en . ekonomisk intresseförening (Ecomet). Priserna på data, produkter och tjänster skall bestämmas mot bakgrund av att informationen baseras på den meteorologiska infrastruktur (observationsnät, kommunikationsnät och prognosmodeller) som medlemmarna i Ecomet har kostnader för. EU-kommissionen har ännu inte tagit beslut i frågan. Regeringen avser återkomma till riksdagen med förslag om Sveriges deltagande i Ecomet.
Regeringen gav år 1993 Statskontoret i uppdrag att utreda konsekven- serna av ett eventuellt deltagande i Ecomet. Uppdraget har redovisats den 28 januari 1994.
SMHI.-s samarbetsavtal
I syfte att bättre definiera samhällets behov'av SMHI:s tjänster och för att stärka uppdrags- och afiärsverksamheten har SMHI avtal med sina större kunder. Under budgetåret 1993/94 har nya avtal med Statens naturvårdsverk och Statens räddningsverk trätt i kraft och avtalen med Sveriges Radio och Sveriges Television och Försvarsmakten reviderats. Diskussioner om avtal pågår med Fiskeriverket, Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning och Sjöfartsverket. Det finns också
109
ett avtal med Statens Strålskyddsinstitut om beredskap mot kämkrafts- Prop. l994/95:100 olyckor. Bilaga 7
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
I. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för bud- getåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor,
2. till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 182 802 000 kronor,
3. till EUMETSAT för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations- anslag på 53 000 000 kronor.
G 4. Statens geotekniska institut
1993/94 Utgift 1000 1994/95 Anslag 1000 1995/96 Förslag 1000
G 5. Bidrag till statens geotekniska institut
1993/94 Utgift 16 125 333 1994/95 Anslag 16 217 000 1995/96 Förslag 22 897 000 varav15 664 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Statens geotekniska institut, SGI, är central förvaltningsmyndighet för geotekniska frågor. SGI har ett sektorsövergripande ansvar och skall vara ett oberoende geotekniskt institut och centrum för geotelmiska frågor i Sverige.
Det övergripande målet för SGI är att genom obunden forslming verka för en optimal användning av mark i samband med planering och byggande. Institutets åtgärder skall baseras på en god hushållning med markresurser.
SGI har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisning- en redovisat verksamheten i delområdena forskning, säkerhetsfrågor, information och intemationth arbete, konsultation samt ledning och administration. I årsredovisningen ingår också en personalekonomisk och ekonomisk redovisning. SGI redovisar ett behov av en låneram på 8 000 000 kronor, vilket innebär en utökning med 2 000 000 kronor. Verksamhetens intäkter uppgår för budgetåret l993/94 till 58 963 736 kronor, varav 42 786 539 kronor utgörs av avgifter. Verksamhetens kostnader uppgår under samma period till 58 966 731 kronor. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader utgörs av ett underskott på
110
1 933 493 kronor. Ackumulerat överskott var enligt balansräkningen, Prop. 1994/95:100 med hänsyn taget till årets resultat, 4 346 836 kronor. RRV:s revisions- Bilaga 7 berättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Seongnam:
Övergripande mål
Det övergripande mål som gäller för perioden l993/94—1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96
Ramanslag 22 897 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 54 000 000 kr
magnum
Statens geotekniska instituts årsredovisning visar att verksamhetsmålen i allt väsentligt uppfyllts.
De avvikelser från planen som institutet redovisar för forskningsverk- samheten bedöms kunna åtgärdas under budgetperioden 1995/96.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi- sionsberättelsen avseende Statens geotekniska institut. Regeringen in- stämmer dock i RRV:s påpekande att årsredovisningen tydligare kan redovisa institutets prestationer i relation till bakomliggande mål. Rege- ringen har erfarit att institutet redan har påbörjat arbetet med att åstad- komma en än mer tydlig resultatredovisning.
SM
De verksamhetsmål och de riktlinjer som lagts fast för institutets verk- samhet under planeringsperioden 1993/94—1995/96 bör ligga fast. Insti- tutets behov av en ökad låneram tillgodoses. Med hänsyn till kravet på besparingar i statsbudgeten och en beräknad minskning av lokalkost- nader bör emellertid bidraget till Statens geotekniska institut minskas med 1428 000 kronor i förhållande till planeringsramen för inne- varande budgetår. SGI skall i årsredovisningen för budgetåret 1995/96 redovisa särskilt vilka åtgärder som vidtagits för att möta besparings- kraven, och vilka konsekvenser detta fått för verksamheten.
111
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 7 1. till Statens geotekniska institut för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 lcronor, 2. till Bidrag till Statens geotekniska institut för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 22 897 000 kronor.
G 6. Statens haverikommission
1993/94 Utgift O 1994/95 Anslag ' 1000 1995/96 Förslag 1000
Statens haverikommission (SHK) har som övergripande mål att, i syfte att öka säkerheten, undersöka orsaken till samtliga allvarliga sjö-, luftfarts- och järnvägsolyckor och andra allvarliga olyckor samt tillbud till sådana olyckor.
SHK delar in sina kostnader i fasta kostnader och i kostnader för de särskilda undersökningarna. De fasta kostnaderna utgörs av sådana som inte kan hänföras till någon särskild undersökning och betalas av För- svarsdepartementet, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Banverket och Försvarsmakten (tidigare Chefen för flygvapnet).
De rörliga kostnaderna skall bäras av berörda utom de rörliga kost- nader som hänför sig till andra olyckor än luftfartsolyckor, civila sjö- fartsolyckor och jämvägsolyckor, vilka finansieras från Gärde huvud- titelns anslag D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse för verksamhetsåret l993/94 innehåller inga invändningar.
Fr.o.m. budgetåret 1994/95 gäller att SHK måste låna i Riksgäldskon- toret för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Statens haverikommission
SHK har i sin förenklade anslagsframställning för budgetåret 1995/96 hemställt om ett anslag om 1 000 kronor samt att de fasta kosmadema för verksamheten fördelas enligt föregående budgetår. Kostnadsfördel— ningen för budgetåret 1994/95 är enligt följande:
Försvarsdepartementet 15 % Luftfartsverket 50 % Sjöfartsverket 10 % Banverket 5 % Försvarsmakten 20 %
112
De fasta kostnaderna för innevarande budgetår har beräknats till 5,8 Prop. 1994/95:100 miljoner kronor. SHK anser att de fasta kostnaderna i nuvarande pris- Bilaga 7 läge kan beräknas till 3,2 miljoner kronor för varje halvårsperiod under budgetåret 1995/96 dvs. totalt 9,6 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Den 28 september 1994 uppdrog regeringen åt SHK, efter samråd med företrädare för Estlands regering, att biträda i utredningsarbetet med anledning av passagerarfärjan M/S Estonias förlisning. Den inter- nationella haverikommissionens uppgift är att bl.a. klarlägga händelse- förloppet, dess orsak och ge underlag för åtgärder för att förhindra en ny
olycka. I årsredovisningen för budgetåret 1993/94 framgår det att de fasta
kostnaderna uppgick till drygt 6,2 miljoner kronor. Regeringen beräknar att statens bidrag till SHK:s administrationskostnader för budgetåret l995/96 uppgår till maximalt 9,6 miljoner kronor. Den av SHK före- slagna fördelningen av de fasta kostnaderna för budgetåret 1995/96 bör gälla om inte annat kan överenskommas mellan berörda intressenter. Vad beträffar Försvarsdepartementets andel av de fasta kosmadema får dessa högst uppgå till det belopp som anvisas från fjärde huvudtitelns anslag G 14. Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens haverikommission för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor.
113
H. Övriga ändamål ' Prop. 1994/95:100
. _ _ Bilaga 7 H 1. Vrss rntematronell verksamhet
1993/94 Utgift 4 385 957 1994/95 Anslag 7 696 000 1995/96 Förslag 13 083 000 varav 7 696 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget disponeras av Kommunikationsdepartementet för kostnader bl.a. för medlemsavgifter och resor förenade med Sveriges deltagande i internationella organisationer m.m. Detta gäller främst internationella luftfartsförhandlingar, FN:s kommission för Europa (ECE), Internatio- nella jämvägsfördragen m.m. (COI' IF, OCTI m.m.), Intemationth samarbete vad gäller sjöfarten (IMO m.m.) samt EU.
Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på 13 083 000 kronor för dessa ändamål.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Viss internationell verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 13 083 000 kronor.
H 2. Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst
m.m.
1993/94 Utgift 15 163 000 1994/95 Anslag 285 000 1995/96 Förslag 285 000
Styrelsen för riksfärdtjänst avvecklades vid årsskiftet 1993/94. En sär- skild avvecklingskommitté inrättades vid den tidpunkten för att bl.a. svara för utbetalningar av medel för resor med riksfärdtjänsten som beslutats före den 1 januari 1994 och som ägde rum fram t.o.m. ut- gången av januari 1994.
Avvecklingskommitten verkade t.o.m. den 30 juni 1994. Det kan dock tänkas att det även efter den tidpunkten kan komma in räkningar för sådana resor med riksfärdtjänsten för vilka staten har ett betalnings- ansvar, teoretiskt sett ända frarn till år 2004. Medel bör därför reser- veras för betalning för sådana resor och för viss administration av verksamheten.
För budgetåret 1995/96 föreslås ett anslag på 285 000 kronor för kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.
114
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 7 till Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 285 000 kronor.
115
Bilaga 7
12 33 34 37 38 39
39 40
41 47 48
50 51
51 52
54 62 63
65 66 67
68 74 75
Innehållsförteckning
Sjätte huvudtiteln
Inledning
A. Infrastruktur 1 Vägverket: Administrationskostnader 2 Drift och underhåll av statliga vägar 3 Byggande av vägar 4 Byggande av länstr'afikanläggningar 5 Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar 6 Vägverket: Försvarsuppgifter 7 Vägverket: Kostnader för registerverk- samhet 8 Vägverket: Uppdragsverksamhet m.m. 9 Banverket: Administrationskostnader 10 Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar 1 1 Nyinvesteringar i stomjämvägar 12 Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader 13 Jämvägsinspektionen 14 Banverket: Försvarsuppgifter
B. Sjöfart
l Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. 2 Transportstöd för Gotland 3 Handelsflottans kultur- och fritidsråd 4 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. 5 Bidrag till svenska rederier
6 Åtgärder mot vattenförorening från fartyg
C. Luftfart 1 Beredskap för civil luftfart 2 Driftbidrag till kommunala flygplatser
i skogslänen
463 631 000 5 867 250 000 7 592 656 000 2 374 000 000
329 449 000 43 826 000
598 513 000 1000 445 992000
4 396175 000 9408 060 000
648000000 27 335000 M 32 258 374 000
68624000 250000000 1000 94008000 510000000
1 (111 922 634 000
106 300000
15 25!) (X!) 121 500 000
Prop. 1994/95:100
116
Bilaga 7
77 8 1 83 84 85
86
88
91
91
93
95
97 97
97
99 102 103 105
106 106
106
106 110 110 112
Oti—Ilkka)
"'P
Otur-hb.)
Post och telekommunikation . Post- och telestyrelsen 248 981 000 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden 539 588 000 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice 300 000 000 Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB 210 000 000 Informationsteknik: Telekommunika- tion m.m. 37 im (M)
1 336 069 000
Kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster
m.m.
Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier 1 000 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. 795 900 000 Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik 309 471 000 Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret 3 456 000
1 108 828 000 Kommunikationsforskning Statens väg- och transportforslmings- institut 1 000 Bidrag till Statens väg- och transport- forskningsinstitut 49 356 000 Kommunikationsforskningsberedningen 197 735 000 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon 61 000 000 Statistik och prognoser 34 810 000 Transportinformatik 3 M M ' 345 902 000 Meteorologi, geoteknik m.m. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 1 000 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 182 802 000 EUMETSAT 53 000 000 Statens geotekniska institut 1 000 Bidrag till Statens geotekniska institut 22 897 000 Statens haverikommission 1 000 258 702 000
Prop. l994/95:100
117
114 B. Övriga ändamål Prop. l994/95:100 114 l Viss internationell verksamhet 13 083 000 Bilaga 7 114 2 Kostnader för aweckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m. 2.85 m 13 368 000 Summa kronor 36 365 377 000
118
gotab 47521. Stockholm 1994
Bilaga 8 till budgetpropositionen 1995 & %&?! &?
Finansdepartementet
(sjunde huvudtiteln) Prop. 1994/ 95 : 100 Bilaga 8 Inledning
Uppgifterna inom Finansdepartementets område fördelar sig på följande verksamhetsområden: Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet, fastig- hetsförvaltning och statlig lokalförsörjning, Riksgäldskontoret och kost- nader för statsskuldens förvaltning, vissa centrala myndigheter, statliga arbetsgivarfrågor, Bankstödsnämndcn och åtgärder för att stärka det finansiella systemet, kommunal ekonomi, lagstiftning och utveckling, Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten och övriga ändamål.
Det övergripande målet för beskattnirzgsverksamheten är att skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning som följer av gällande skatteförfatmingar.
Folkbokföringen skall för olika samhällsfunktioner tillhandahålla fullständig och korrekt basinformation med god tillgänglighet.
Den exekutiva verksamheten syftar till att på uppdrag av borgenärer och andra sökande verkställa rättsanspråk som inte har reglerats på frivillig väg. Ansökningar om verkställighet skall handläggas snabbt och med hög kvalitet. [ verksamheten ingår även att genom information och liknande förebyggande åtgärder, verka för att betalningsförpliktelser och andra för— pliktelser som kan komma att bli föremål för verkställighet fullgörs frivilligt i rätt tid och ordning.
Det övergripande målet för fastighelsföri-allningen är att för statens räkning förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer på ett sätt som innebär god rcsurshushållning och hög ekonomisk effektivitet samtidigt som fastigheternas kultur— och naturmiljövärden bevaras.
Den statliga lokalförsörjningen skall skötas på ett för staten som helhet och för varje myndighet effektivt och ekonomiskt sätt.
Det övergripande målet för Riksgäldskontorets statsskuldsfönialtning är att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden inom ramen för penningpolitikens krav.
För tullverksamheten är det övergripande målet att faställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. l verksamheten ingår även att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmeler om in— och
l Riksdagen 1994595. [saml. Nr 100. Bilaga 8
Bilaga 8
utförsel av varor efterlevs samt att samla in och bearbeta uppgifter för utrikeshandelsstatistiken.
Riktlinjerna för den statliga statistikförsörjningen framgår av Lagen om den officiella statistiken (SFS 19921889). [ lagen ställs krav på att statistiken skall vara objektiv, allmänt tillgänglig och offentliggöras med beaktande av skyddet för den enskilde.
Redovisning och revision ingår i Riksrevisionsverkets verksamhet. Den årliga revisionen skall bl.a. granska och bedöma kvaliteten i årsredovis- ningarna. Effektivitetsrevisionen skall granska effektivieteten i statliga åtaganden och statlig verksamhet. Inom verksamhetsområdet EkOnomi och Resultatstyrning skall RRV stödja och utveckla den ekonomiska styrningen i den statliga verksamheten.
Verksamheten inom statliga arbetsgivarfra'gar omfattar dels myndig- heterna Arbetsgivarverket och Statens löne- och pensionsverk dels anslag som tillkommit med anledning av avtal och överenskommelser mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna på det statliga avtalsom- rådet och som rör arbets- och anställningsvillkor för de statligt anställda.
Det övergripande målet för bankstödsverksamheten är att genom stödåtgärder till banker och vissa andra kreditinstitut verka för att stabiliteten i betalningssystemet garanteras och kreditförsörjningen tryggas. Vidare skall statens långsiktiga kostnader för stödet hållas så låga som möjligt.
De övergripande kommunala frågorna kommer från den 1 januari 1995 att vara samlade i Finansdepartementet. Det gäller frågor om kommunal ekonomi och lagstiftning samt indelnings- och utvecklingsfrågor. Det övergripande målet för statens åtgärder i förhållande till kommunsektorn är att skapa goda förutsättningar för den kommunala verksamheten så att den utifrån medborgarnas behov kan uppfylla de uppsatta målen inom en ekonomisk ram som ligger i linje med samhällsekonomiska krav.
Sveriges avgift till EG—budgeten utgör en del av åtagandena enligt anslutningsfördraget om medlemskap i Europeiska unionen (EU). EU:s viktigaste finansiella instrument för gemensam politik utgörs av EG— budgeten. Den omfattar samtliga inkomster och utgifter som EU enligt Romfördraget har eller kan ha inom den Europeiska gemenskapen. Medlemsländema ansvarar för finansieringen av budgetens utgifter genom avgifter, budgetens s.k. egna resurser.
När det gäller jämställdhetsarbetet inom Finansdepartementets verksamhetsområde är målsättningen en ökad kvinnorepresentation i myndigheternas styrelser eller råd, och i nämnder och kommittéer så att lika könsfördelning uppnås. Under budgetåret kommer ansträngningarna att intensifieras för att få fram kvinnliga kandidater med adekvat, d.v.s. främst ekonomisk och juridisk, kompetens till departementets olika organ — myndigheter, stiftelser, statligt ägda bolag. Vidare kommer en upp- följning att göras av hur kvinnorna upplever arbetsförutsättningama i olika styrelser inorn departementets verksamhetsområde.
Prop. l994/ 95: 100
(x)
Bilaga 8
Förändringar t.o.m. budgetåret 1998
I propositionen (1994/95:25) Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. presenterade regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta besparingar på utgifter för statlig konsumtion. Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing (bet. l994/95FiUzl).
Regeringen föreslår att myndigheternas förvaltningskostnader och övrig statlig konsumtion inom Finansdepartementets verksamhetsområde minskas med 1 455 miljoner kronor fram till och med år 1998. För budgetåret l995/96 minskas de berörda anslagen med sammanlagt 1 100 miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod blir besparingen 915 miljoner kronor.
Ett svenskt EU-medlemskap leder till grundläggande förändringar vad gäller gränsformalitet och kontroll. Generaltullstyrclscn har regeringens uppdrag att se över behovet av organisatoriska förändringar inom Tullverket med anledning av ett svenskt EU-medlemskap. Av Generaltull- styrelsens utredning framgår att EU-medlemskapet leder till en kraftig minskning av Tullverkets arbetsvolymer, framför allt vad gäller klarering av gods och transporter. Förändringarna i tullarbetet innebär bl.a. minskade antal dokument och transportmedel som behöver klareras. Uppskattningsvis 60-65% av all klarering av gods och transporter bortfaller vid ett EU-medlemskap. Med hänsyn till att klareringsverksam- heten utgör mer än 50% av Tullverkets operativa verksamhet är minskningen av verkets arbetsbelastning därmed mycket stor.
Förändringen av Tullverkets arbetsvolym innebär att verkets dimensio- nering måste anpassas till de nya förutsättningarna. Anpassning av organisationen skall inte i negativ riktning påverka Tullverkets möjlig- heter att fullgöra sina övriga uppgifter, bl.a. inom narkotikabekämpnings- området.
Statistiken spelar en viktig roll som underlag för den politik som bedrivs inom EU och de åtaganden som är förknippade med med- lemskapet. Sverige kommer som fullvärdig medlem i EU få större möjligheter att påverka den konkreta utformningen av detta system. Flera myndigheter deltar i utvecklingen av ett europeiskt statistiskt system. Statistiska centralbyrån har dock en central roll i samordningen av de svenska insatserna.
Genom svenskt medlemskap i Europeiska investeringsbanken (EIB) kommer Sverige under åren 1995-1998 att betala in sammanlagt 4 500 miljoner kronor i bankens kapital samt till olika reservfonder i banken. Under budgetåret l995/96 beräknas inbetalningarna uppgå till 2 850 miljoner kronor.
Prop. l994/95:100
Besparingsåtgärder
Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet
Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning
Resterande myndigheter inom Finans—
departementets verksamhetsområde
Statliga arbetsgivarfrågor
Besparingar till följd av ett
EU-medlemskap
Summa besparingar brutto
UtgiftsutvecklingeninomFinansdepartementetsområde blirsammantaget följande (miljoner kronor):
Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet
Fastighetsförvaltning och statlig lokalför- sörjning Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens för- valtning
Vissa centrala myndigheter m.m.
Statliga arbetsgivarfrågor
Bankstödsnätnnden och åtgärder för att stärka det finansiella systemet
Bidrag och ersättningar till kommunerna
Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten
Övriga ändamål
Totalt för Fi-dep
l) Prisnivå l995/96
Utgift l993/94
Absoluta ml
5 401,0
200,4
909.0
1 895,8
3 0812
24 0378
46 746,0
171 82 zss,3
1995/96 (12 mån)
141
86
165 101
421 914
Anvisat Förslag 1994/95 1995/96 6 O32.4 9 0389 1800 1422 1 1572 1 835,2 ! 976.l 2 763.l 2 705.l 3 6942 14.0 16.5
45 5685 68 4115
9 9500 29 700.0
962.1 2 8649
68 545,4 118 468,5
6 0355
94.8
1 362.0
18616
2 462.8
10.9
45 6095
19 800.0 1 9099 79 147,0
1998
408
98
427 101
421 1455
varav beräknat för juli 95 - juni 96
Prop. 1994/95:100 Bilaga 8
Beräknad besparing
1997” 1998” Relativa tal
-138.6 -128,5 -6.0 -6.0 -2, l -2 . l —166.2 -79.0
of. of. -0.4 -0.4
of. of.
+ 800 +7OO -0.2 -0,2 486,5 483,8
1 En effektivare statlig förvaltning Slop- 18994/951100 taga
1. 1 Utgångspunkter
Utgångspunktema för regeringens förvaltningspolitik redovisas i bilaga 1. Regeringens förvaltningspolitik skall ge riktlinjer för arbetet med förvaltningens organisation och struktur, lednings- och verksamhets- former samt styrningen av statliga verksamheter. Den skall ge vägledning såväl för dem som arbetar i den löpande verksamheten som för dem som har till uppgift att utveckla och förändra verksamheten i den statliga förvaltningen.
Det statsfinansiella läget kräver fortsatta besparingar och strukturförän- dringar i den statliga förvaltningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en utförligare redovisning av den förvaltningspolitik som kommer att bedrivas under mandatperioden.
Inom Finansdepartementets verksamhetsområde kommer åtgärder att vidtas för att förbättra styrningen och'Uppföljningen av organisations- och strukturförändringar. Uppföljningarna skall vara återkommande och redovisas för riksdagen. De erfarenheter som hittills har vunnits i omstruktureringsarbetet skall tas till vara på ett konstruktivt sätt i. det fortsatta förändringsarbetet. Erfarenheterna ger ett bra underlag för ytterligare förbättringar i kompetens och rutiner.
Personalkonsekvensema vid strukturförändringar har hittills kunnat hanteras på ett bra sätt därför att det på statliga området finns ett väl fungerande trygghetssystem. Den öppna arbetslösheten inom det statliga trygghetsavtalets tillärnpningsområde uppskattas till under två procent. Regeringen kommer att noga följa den fortsatta utvecklingen.
l regeringens ansvar för styrningen av myndigheterna är en aktiv chefsförsörjning av avgörande betydelse som ett instrument för att uppnå de förvaltningspolitiska målen. Regeringen har för avsikt att under nuvarande mandatperiod lägga ökad vikt vid professionell rekrytering, introduktion och chefsutveckling för myndighetschefema.
Den informationstekniska utvecklingen ger tillsammans med övriga förvaltningspolitiska åtgärder möjligheter till nya och effektivare arbetssätt i den offentliga verksamheten. Därmed skapas ytterligare förutsättningar såväl för en rationellare administration som för en effektivare service till medborgare och företag.
1.2 Strukturförändringar inom statsförvaltningen 1.2.1 Bättre styrning av förändringsarbetet lnom statsförvaltningen har under den senaste femårsperioden mer
omfattande strukturförändringar genomförts på kort tid än någonsin tidigare. Renodlingen av den statliga verksamheten inleddes omkring år
Bilaga 8
1990 med principbesluten om bolagisering av flera av de stora affärsver- ken. [ fråga om förvaltningsmyndighetema togs det första samlade greppet på strukturfrågoma år 1991. Riksdagen fattade då beslut om ett program för omställning och minskning av den statliga administrationen ( prop. 1990/91:150 , del ll, bet. 1990/91:FiU37 , rskr.1990/91:390), det s.k. Administrationsprogrammet. Programmet sågs som ett uttryck för inledningen till ett långsiktigt och kontinuerligt förnyelsearbete inom staten. Vid riksdagsbehandlingen underströk Finansutskottet att det är viktigt att se omstruktureringsarbetet som en fortlöpande process. Riksdagen bör ges tillfälle till en kontinuerlig och samlad uppföljning av organisations- och strukturförändringar. En sådan uppföljning bör innehålla en närmare precisering av de besparingseffekter som kommer att uppnås. Vidare bör de verksamhetsmässiga och personalmässiga konsekvenserna analyseras. Även i andra sammanhang har riksdagen uttryckt önskemål om att få bättre information om strukturförändringama inom statsförvaltningen. Riksdagen har bl.a. gett till känna att regeringen bör redovisa de åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med de brister i arbetet med strukturförändringar som riksdagens revisorer (1992/93zRR3) har påtalat. Revisorerna ansåg bl.a. att det fanns generella brister i regeringskansliets hantering av förvaltningspolitiska frågor.
Departementen har ansvaret för att förbereda och planera omstrukture— ringar inom sina ansvarsområden. En ny vägledning om organisations- och strukturförändringar har utarbetats till hjälp för chefer och hand- läggare i regeringskansliet. [ vägledningen understryks vikten av att riksdagen får ett väl genomarbetat beslutsunderlag. Motiven till om- struktureringen bör klart framgå, liksom konsekvenserna vad gäller verksamhet, personal och kostnader.
Styrningen av organisations- och strukturförändringar är utomordentligt viktig. Mål— och resultatdialogen mellan regeringskansliet och av- vecklingsorganisationen är därvidlag ett centralt inslag. I regleringsbrev eller andra regeringsbeslut, som också är viktiga styrinstrument, skall bl.a. anges vad en avveckling högst får kosta, hur redovisningen av kostnaderna skall ske, formerna för dialog och rapportering o.s.v. Vägledningen för regeringskansliet kommer fortlöpande att utvecklas så att regeringskansliet ges bättre förutsättningar att arbeta med organisa- tions—och strukturförändringar. Regeringens avsikt är att förbättra möjlig- heterna för dem som ansvarar för avvecklingar att få det stöd och de råd som behövs för att de skall kunna genomföra avvecklingar på ett för verksamheten och personalen ändamålsenligt sätt samt under god hushållning med statens resurser. Dialogen mellan regeringskansliet och myndigheter under avveckling måste utvecklas ytterligare och föras under hela förändringsperioden. Vidare avser regeringen att se till att avvecklama förordnas i god tid före avvecklingsprocessen och att de tillförsäkras nödvändigt stöd bl.a. i form av ekonomi- och personalad- ministrativ kompetens.
Prop. l994/952100
Bilaga 8
1.2.2 Uppföljning av strukturförändringar
Regeringen redovisade i 1994 års budgetproposition (prop. l993/94:100 bil. 8) en uppföljning av viktigare organisations- och strukturförändringar inom statsförvaltningen sedan år 1980. Uppföljningen utgick från det s.k. Administrationsprogrammet, vars mål var att efter genomförandeperioden 1991/92-1993/94 ha åstadkommit en årlig nettobesparing på statsbudgeten om ca 2 miljarder kronor.
Statskontoret har regeringens uppdrag att återkommande redovisa bl.a. resultaten av genomförda organisations- och strukturförändringar. 1 delrapporten " Administrationsprogrammets besparingsresultat " konstaterar emellertid Statskontoret att det f.n. saknas tillräckligt underlag för att bedöma om besparingsmålet har uppnåtts.
Statskontoret redovisar i sin rapport också allmänna erfarenheter av strukturarbetet inom statsförvaltningen. Detta ger regeringen anledning att ytterligare betona vikten av att systematiska uppföljningar görs så att effekterna av strukturförändringar skall kunna bedömas med avseende på ekonomiska, verksamhetsmässiga och personalmässiga konsekvenser.
Regeringen avser att vidta åtgärder för att uppföljningen av organisa- tions- och strukturförändringar skall fungera på avsett sätt.
Regeringen har i finansplanen framhållit att det statsfinansiella läget ställer krav på fortsatta besparingar. En följd av detta är att fortlöpande organisations- och strukturförändringar måste genomföras inom den offentliga sektorn. Även EU-medlemskapet ställer krav på ändamålsenliga organisations- och arbetsformer. Resultatinformation som tas fram inom ramen för budgetprocessen bör ge väsentligt bättre förutsättningar än tidigare att i budgetprocessen ta fram underlag för omprövningar av den omfattning som den ekonomiska politiken kräver. I bilaga 1 till budget- propositionen redovisar regeringen erfarenheter från och regeringens bedömning av resultatstyrningen.
En vägledning har som tidigare nämnts utarbetats till stöd för rege- ringskansliets arbete med organisations- och strukturförändringar. Vägledningen innehåller riktlinjer för systematisk uppföljning av organisations- och strukturförändrande beslut, bl .a. rekommendationer för hur underlaget för sådana beslut bör utformas för att göra det möjligt att följa upp om avsett resultat har uppnåtts. Enligt riktlinjerna skall en systematisk uppföljning, som ett led i genomförandet, alltid utmynna i en bedömning av förändringsresultatet. De myndigheter som är ansvariga för att driva en verksamhet skall också normalt svara för redovisning av resultaten. Departementen svarar för att de organisations- och strukturför- ändringar följs upp som regering och riksdag har beslutat om. De har också ett ansvar för att åtgärder vidtas för att rätta till brister.
Regeringens uppfattning är att uppföljningen av förändringsarbetet väsentligt måste förbättras för att riksdagen och regeringen skall få nödvändig information.
Prop. l994/95:100
Bilaga 8
1.2.3 Bedömning av personalkonsekvenserna vid strukturförändringar
Allmänt
I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 8) redogjordes för de bedömningar som gjorts inom regeringskansliet beträffande de personalkonsekvenser som blir en följd av pågående strukturförändringar inom statsförvaltningen. Bedömningarna utgick från förhållandena våren 1993 och avsåg de närmaste tre budgetåren. Bedömningarna var mycket grova på grund av många osäkra faktorer, bl.a. pågående organisations- utredningar.
lnom regeringskansliet har nu en uppföljning gjorts av de redovisade personalkonsekvensema. Vidare har en bedömning gjorts av de per- sonalkonsekvenser som blir en följd av förslagen i denna budgetproposi- tion och de andra propositioner som förelagts riksdagen under hösten/vin- tern, bl.a. propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. ( prop. 1994/95:25 ). Hänsyn har också tagits till nya myndigheter och arbetstillfällen för att få en heltäckande bild. Det bör dock understrykas att det finns en betydande osäkerhet i bedömningarna.
Staten hade cirka 250 000 anställda den 1 september 1994. Under budgetåren 1995/96-1998 beräknas överslagsmässigt cirka 9 200 statsanställda komma att avgå med ålderspension. Detta antal kan komma att öka bl.a. till följd av att arbetstagare kan avgå tidigare med pension eller pensionsersättning motsvarande pension enligt övergångsbestämmel- ser i pensionsavtalet och bestämmelscr i trygghetsavtalet.
Trygghetsstiftelsen
Trygghetsstiftelsen är den organisation som enligt det statliga trygghets- avtalet bistår dem som är övertaliga (försäkringskasseområdet omfattas inte av avtalet) och som ansvarar för användningen av de medel som parterna har avsatt för trygghetsåtgärder. Enligt vad regeringen inhämtat från Trygghetsstiftelsen har, per den 1 december 1994, drygt 37 000 personer registrerats som uppsagda sedan starten i april 1990.
Enligt uppgifter från Trygghetsstiftelsen uppgår stiftelsens kapital för närvarande till drygt 500 miljoner kronor. Av dessa skall drygt 200 miljoner kronor betalas ut enligt redan fattade beslut om trygghetsåtgär- der för uppsagda. Under verksamhetsåret 1993/94 utbetalades cirka 385 miljoner kronor som stöd till uppsagda.
Sammanfattning
— Antalet statsanställda har minskat med cirka 62 000 under perioden den 1 september 1993 - den 1 september 1994. Orsaken till minsk- ningen är främst bolagiseringen av Posten och AMU.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 8
— Sedan Trygghetsstiftelsen påbörjade sin verksamhet i april 1990 och fram till den 1 december 1994 har drygt 37 000 personer registrerats som uppsagda. Av dessa sades 13 242 upp under år 1992 och 12 069 under år 1993. Under år 1994 har antalet uppsagda minskat och beräknas komma att uppgå till mellan 4 000 och 5 000 för hela kalenderåret. — I departementens bedömningar finns det i åtskilliga fall en betydande osäkerhet. Inom en del områden har konsekvenserna av besparingar— na överhuvudtaget inte kunnat anges. Detta skall ses mot bakgrund av attdet är omfattande besparingar som genomförs, och det råder i regeringskansliet och myndigheterna oklarhet om hur besparingarna kommer att tas ut. Neddragningama kommer också att indirekt påverka avgiftsfinansierade myndigheter och verksamheter eftersom dessa i stor utsträckning har sina kunder inom den offentliga sektorn. Det är omöjligt att idag bedöma omfattningen av de personalminsk- ningar som uppstår till följd av den minskade statliga konsumtionen i detta avseende.
I avsnitt 2 redovisas de departementsvisa bedömningarna av per- sonalkonsekvensema.
1.2.4 Erfarenheter från omställnings- och avvecklingsarbete
Statskontoret har regeringens uppdrag att sammanställa erfarenheterna från större omställningar som har genomförts inom statsförvaltningen för att analysera bl.a. omställningskostnader, i vad mån myndigheterna använder sina utökade beslutsbefogenheter för att effektivisera sin verksamhet och hur produktiviteten påverkas av förändringarna. Arbetet pågår och regeringens avsikt är att återkomma till riksdagen med en information så snart tillräckligt underlag finns.
Genom en fortlöpande dialog mellan regeringskansliet och avveck- lingsmyndigheter och genom rapporter från avvecklare har regeringen fått en allmän bild av hur förändringsarbetet fungerar. Även Trygghetsstiftel- sens erfarenheter är ett viktigt underlag för regeringens bedömning liksom RRV:s iakttagelser vid revisionen. Regeringens bedömning är att det fortfarande finns brister som måste rättas till. Dessa gäller bl.a. styrningen av strukturförändringama.
Enligt myndighetsföreträdare och avvecklare är styrningen en mycket viktig faktor för att ett avvecklingsarbete skall ha framgång. Informatio- nen till myndigheter och avvecklare får inte leda till missförstånd. Uppdrag måste därför formuleras så att statens avsikter med och intressen vid en ombildning eller avveckling klart framgår. En klar och entydig ansvars- och uppgiftsfördelning mellan aktörerna i avvecklingsarbetet är mycket viktig liksom att en kontinuitet i arbetet kan upprätthållas. Avvecklingar som genomförs i en särskild organisation anses av många fungera bättre än avvecklingar som genomförs ien befintlig organisation, d.v.s. avveckling av en verksamhet bör organisatoriskt skiljas från
Prop. 1994/ 95: 100
Bilaga 8
utveckling av en verksamhet. Erfarenheterna tyder också på att särskilda avvecklare bör utses mycket tidigt i avvecklingsprocessen. Till de positiva erfarenheterna hör att regeringskansliets arbete med organisa- tions- och strukturförändringar i förhållande till myndigheter och avvecklare anses ha blivit bättre.
Sedan starten år 1990 har Trygghetsstiftelsen registrerat över 37 000 uppsagda och varit i kontakt med cirka 3 000 arbetsplatser som avvecklat personal. Stiftelsen har därmed en betydande praktisk erfarenhet av statligt omstruktureringsarbete.
Trygghetsstiftelsens uppgift är att bistå de uppsagda med att snabbast möjligt få nytt arbete. För att nå detta mål sker en anpassning efter förutsättningarna i det enskilda fallet och i samverkan med många andra aktörer. De viktigaste aktörerna är den uppsägande arbetsgivaren, som enligt trygghetsavtalet har att tillsammans med de lokala fackliga organisationerna spela en aktiv roll, och arbetsmarknadsmyndighetema. Men även aktiviteten hos de uppsagda har mycket stor betydelse. Stiftelsens övergripande erfarenhet är att samarbetet med de lokala parterna fungerar bra och att statliga arbetsgivare överlag sköter avvecklingsarbetet väl. Men det finns behov av stöd och en ytterligare utveckling av kompetens för avvecklingsarbetet.
Det är de stora, mer dramatiska nedläggningama som får störst upp- märksamhet och som drar till sig resurser från arbetsgivare och arbets- marknadsmyndigheter och som skildras i rapporter och uppföljningar. Men Trygghetsstiftelsen har också en annan verklighet att utgå ifrån, nämligen de många och små förändringarna med få uppsagda per arbetsgivare och uppsägningstillfälle. Av de underrättelser om upp- sägningar som inkom till stiftelsen under verksamhetsåret 1993/94 avsåg 7l % fall där högst fem personer sades upp vid samma tillfälle. Andelen fall med få uppsagda har successivt ökat de senaste åren. Detta beror bl.a. på att omstruktureringama har ändrat karaktär. För Trygghetsstiftel- sens del är dessa fall mer tungarbetade genom att arbetsgivaren har sämre resurser och kompetens. Dessutom skall vanligen ordinarie verksamhet bedrivas samtidigt med avvecklingsarbetet. Dessa arbetsgivare och uppsagda har ofta behov av mycket stöd.
Enligt Trygghetsstiftelsens erfarenheter är det av stor betydelse för resultatet hur avvecklingsarbetet organiseras och läggs upp. Det är en av anledningarna till att det finns skillnader i resultat mellan olika om- struktureringar. En annan orsak är att förutsättningarna för avvecklings- arbetet varierar kraftigt. Det går därför inte att ange en modell som fungerar vid alla omstruktureringar. Ur stiftelsens synvinkel är det viktigt att man snabbt kommer i gång med bl.a. kartläggning av de uppsagda, planering av åtgärder och att hitta nya arbeten. Ju bättre man lyckas med att aktivera de uppsagda, desto mindre blir avvecklingskostnaden för bl.a. uppsägningslön.
Trygghetsstiftelsen har till uppgift att så långt möjligt försöka lösa de uppsagdas situation innan uppsägningstiden har löpt ut. Arbetsmarknads- situationen de senaste åren har dock lett till att bl.a. långtidsarbetslösa har prioriterats inom arbetsmarknadspolitiken. Detta har i en del fall
Prop. 1994/95: 100
10
Bilaga 8
försvårat lösningar under uppsägningstiden, eftersom uppsagda statsan- ställda kunnat påräkna stöd från arbetsförmedlingen först efter en tids arbetslöshet.
Trygghetsstiftelsen arbetar med en mycket markant arbetslinjcprofil. Detta har lett till att arbetslösheten har kunnat hållas nere. Trygg- hetsstiftelsen uppskattar den öppna arbetslösheten inom det statliga trygghetsavtalets område till under två procent. Regeringens bedömning är att mycket görs för att motverka arbetslöshet vid strukturrationalise- ringar. Mer kan säkert göras. Men det bör inte ske genom att särregler skapas för att skydda statsanställda mer än andra på arbetsmarknaden. Det bör istället ske genom att de statliga arbetsgivarna i än högre grad tar sitt arbetsgivaransvar enligt trygghetsavtalet och använder sig av avtalets förmåner. Regeringen anser det utomordentligt angeläget att de erfaren- heter som olika aktörer har från arbetet med strukturförändringar följs upp och tas tillvara på ett konstruktivt sätt i det fortsatta förändrings- arbetet.
1.3 Förvaltningsmyndigheternas ledning
Riksdagen har godkänt nya riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas ledningsformer enligt förslag i propositionen Förvaltningsmyndigheternas ledning (prop. l993/94:185, bet. 1993/942KU42, rskr. l993/94:381). [ propositionen anmälde den dåvarande regeringen att den hade för avsikt att i 1995 och 1996 års budgetpropositioner låta riksdagen ta del av hur regeringen avsåg att ändra ledningsformen för olika myndigheter.
Den nuvarande regeringen har gjort vissa allmänna överväganden om vilka ledningsformer som kan vara lämpliga för olika myndigheter. De ledningsformer som regeringen bedömer kan bli aktuella att tillämpa är följande: enrådighetsverk med eller utan råd med insynsuppgift, styrelse med fullt ansvar för verksamheten och även styrelse enligt hittillsvarande modell. Regeringen överväger även behovet av någon form av partssam- mansatt styrelse för vissa myndigheter inom arbetsmarknadsområdet. Ytterligare tid behövs dock för en närmare prövning av dessa frågor i samband med att en genomgång görs av myndigheterna inom varje depar- tementsområde.
Regeringen avser därför att senare återkomma till riksdagen med en redovisning av planerade ändringar i myndigheternas ledningsform. Mot bakgrund av vad som då redovisas kan regeringen också komma att före— slå en omprövning av de ovan nämnda riktlinjerna i något avseende.
Prop. 1994/95: 100
11
Bilaga 8
1.4 Aktiv chefsförsörjning
Regeringens chefsförsörjningsansvar har genom riksdagens beslut ren— odlats till att i huvudsak gälla myndighetschefer (prop. 1993/94: 185 , bet. l993/94zKU42, rskr. 1993/94:381).
I regeringens ansvar för de statliga myndigheterna är en aktiv chefs- försörjning av avgörande betydelse som ett instrument för att uppnå de förvaltningSpolitiska målen. Regeringen har för avsikt att under nu- varande mandatperiod lägga ökad vikt vid professionell rekrytering, introduktion och chefsutveckling för myndighetschefema. Som ett led i denna strävan kommer också kontakterna mellan departementsledningama och myndighetschefema att intensifieras och utvecklas bl.a. genom regelbundna mål- och resultatdialoger och olika former av temaseminarier kring aktuella frågor. I regeringen svarar numera samordningsministem för regeringens chefsförsörjningsprogram och dess genomförande.
Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att markant öka andelen kvinnliga myndighetschefer. 1 dag utgörs ca 20 % av de regeringsut- nämnda myndighetschefema av kvinnor. Betydligt fler kvinnliga verks- chefer bör kunna anställas. Regeringen kommer i rekryteringsproeessen att införa den ordningen att det så långt möjligt alltid skall finnas en kvinnlig kandidat med i det slutliga urvalet inför en nyutnämning. Vad avser rekrytering av nya myndighetschefer inom den civila statsför- valtningen skall målet vara att minst hälften av dem är kvinnor.
Regeringen utgår från att myndighetschefema i sin tur sätter upp mot- svarande mål för andelen kvinnliga chefer inom den egna myndigheten.
1.5 Verksamhetsförnyelse genom användning av informationsteknik
I sin samlade redovisning av omprövningen och förnyelsen av offentlig sektor (bilaga 1) har regeringen pekat på den offentliga sektorns roll i utvecklingen av en öppen elektronisk infrastruktur för informationsför- sörjning.
Allt fler myndigheter upptäcker att användningen av informationsteknik (IT) har en nyckelroll i arbetet med att effektivisera, förnya och vitalisera arbetsprocesserna i den egna organisationen och att förbättra samarbetet med aktörer utanför den egna organisationen. Gamla invanda arbets- metoder och organisationsmönster ställs på ända.
Genom en bred och konsekvent användning av IT i offentlig sektor kan myndigheter till oförändrade eller lägre kostnader ge en snabbare, bättre och mer individorienterad service till allmänheten, företag och andra offentliga organ.
Det ökande behovet av att kunna kommunicera "elektroniskt" aktualise- rar ett antal krav på förnyelse av den offentliga förvaltningen. Den offentliga förvaltningen bör emellertid vidga det snäva perspektivet, från att enbart fokusera på begreppet informationsteknik, till att tala om en
Prop. 1994/95:100
12
Bilaga 8
övergripande strategi för informationsförsörjning i offentlig sektor. Inte minst det europeiska samarbetet föranleder offentliga sektorn att formulera och förankra en sådan strategi. Denna inbegriper också elektronisk kommunikation mellan den offentliga förvaltningen, näringsli- vet och medborgarna.
Arbetsprogram för förvaltningens infonnationsförsörjning
Våren 1994 inledde Finansdepartementet ett program för att förnya den offentliga förvaltningen genom ökad användning av IT. Arbetsprogram- met tog sin utgångspunkt i de riktlinjer för förvaltningens informations- försörjning som presenterades i 1994 års budgetproposition och de överväganden om den offentliga förvaltningens lT—användning som gjordes av lT—kommissionen. Programmet omfattar stat, kommun och landsting.
En av de viktigaste målsättningarna är att skapa en öppen elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning inom offentlig förvaltning.
Arbetsprogrammet har fastställts av en informell samverkansgrupp benämnd Toppledarforum. Samverkansgruppen, som leds av samord- ningsministern, består av ett drygt tiotal chefer för myndigheter med omfattande IT—användning samt de verkställande direktörerna i Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Ett antal förstudier kommer att avrapporteras under våren 1995. Rapporterna kommer företrädesvis att innehålla rekommendationer och riktlinjer för hur arbetet med att sprida användningen av IT i den offentliga sektorn ska bedrivas vidare.
Kort beskrivning av arbetsprogrammets förstudier
Arbetsprogrammets första fas omfattar förstudier inom tre huvudom- råden; informationsförsörjning, informatikplattformaroch verksamhetsför- nyelse. Förstudierna inom området informationsförsörjning fokuserar på frågor som rör krav på rättsligt förändringsarbete samt informationspolicy för offentlig förvaltning. Syftet med förstudiema är att inventera och redovisa författningsmässiga och andra hinder som bromsar förnyelsen av offentlig förvaltning genom användningen av informationsteknik. I rapporterna kommer att lämnas förslag till åtgärder som syftar till att åstadkomma gemensamma regler och riktlinjer för att begränsa dessa hinder. l förstudien avseende en informationspolicy för offentlig sektor beaktas frågor som rör ansvarsfördelningen mellan olika aktörer inom förvaltningen, ett effektivare utnyttjande av gemensam information samt prisfrågor.
Medborgarperspektivet styr förslagen. Ett mål är bl.a. att genom samverkan över myndighetsgränser uppnå snabbare handläggning. En ökad återanvändning av information innebär minskat uppgiftslämnande för näringsliv och medborgare och därmed lägre kostnader samt högre
Prop. 1994/95: 100
13
Bilaga 8
kvalitet. I dag lagras likvärdiga uppgifter i onödigt många databaser vilket ofta medför att det uppstår felaktigheter i informationen.
Ett annat något mer tekniskt orienterat område är informatikplattformar i ojfentlig förvaltning. Förstudierna inom detta område syftar till att beskriva den offentliga förvaltningens behov av gemensamma standarder och normer som krävs för en väl fungerande infrastruktur för informa- tionsutbyte. Rent konkret innebär detta krav på utveckling av elektroniska "adresser och telefonkataloger". En målsättning är att skapa generella förutsättningar för säker och tillförlitlig överföring av elektronisk post enligt principen "alla-till-alla", i första hand internt mellan myndigheter, men också externt såsom i förhållande till EU, näringslivet och enskilda medborgare.
Ett tredje område handlar om verksamhetsfömyelse med stöd av informationsteknik. Här belyses hur kommuner, landsting och hela förvaltningssektorer i samverkan kan effektivisera verksamheten med gränsöverskridande informationssystem. Ett centralt begrepp är principen om rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt. Ett tjugotal "goda exempel" på lyckad användning av IT kommer inledningsvis att redovisas. En annan specifik tillämpning av IT som rymmer en stor potential av förnyelse är elektronisk upphandling av varor och tjänster inom offentlig förvaltning. Den offentliga sektorns kostnader för adminstration i samband med upphandling av förbrukningsvaror, t. ex. landstingens livsmedelsinköp, är betydande. Genom en ökad användning av IT skulle den offentliga sektorns adminstrativa kostnader för hantering av upphandling och fakturering m.m., kunna reduceras betydligt.
Samverkan viktigt
Arbetsprogrammet fokuserar på åtgärder som är generella och mer eller mindre lika för förvaltningen, men som rimligen ingen enskild myndig- het, kommun eller landsting kan vidta på egen hand, alltså sådana fall där samverkan mellan flera myndigheter är nödvändigt för att åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar. Frågorna som behandlas berör många aktörer. Alla deltagare förutsätts göra egna åtaganden genom att aktivt bidra med egna insatser för att genomföra arbetsprogrammet.
"Närhetsprincipen" tillämpas strikt, vilket innebär att förvaltningen så långt det är möjligt måste lösa sina egna IT—problem men, om det oundgängligen krävs, kan statsmakterna besluta om övergripande inriktning, riktlinjer, tekniska standards, rättsliga frågor, grundläggande investeringar i infrastruktur, etc.
Ökat informationsutbyte till följd av EU-medlemskapet
Genom EU-medlemsk'apet ökar behoven av informationsutbyte mellan myndigheter och EU:s institutioner liksom mellan förvaltningama i EU-
Prop. l994/ 95: 100
14
Bilaga 8
länderna. En rad informationssystem utvecklas inom ramen för EU- samarbetet inom olika samhällssektorer.
Ett rådsbeslut fattades den 20 juni 1994 om samordning när det gäller informationsutbyte mellan förvaltningar. Ett samlat EU-program som syftar till att stödja uppbyggnaden av informationssystem mellan förvaltningarna i EU-länderna, det 5. k. IDA-programmet, kommer att inledas under år 1995.
Som framhållits i regeringsförklaringen vill Sverige medverka i planerna på en utveckling av nätverk för information och kommunikation mellan medlemsländerna. Den svenska statsförvaltningen skall medverka i denna utveckling av s. k. trans-europeiska nätverk mellan admini- strationer. I den aktionsplan som kommissionen presenterade i juli 1994 ges den offentliga förvaltningen en viktig roll i arbetet med att föra in Europa i informationssamhället och därmed skapa förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Den svenska förvaltningen kommer på olika sätt att engageras i de aktiviteter som pågår eller planeras inom ramen för denna aktionsplan.
2 Departementens redovisningar av personalkonsekvenserna
Regeringskansliets uppföljning av de personalkonsekvenser som redovisades i 1994 års budgetproposition samt de bedömningar som respektive departement gjort av de personalkonsekvenser som blir en följd av förslagen i årets budgetproposition och de andra propositioner som förelagts riksdagen under hösten/vintern redovisas härmed. Som tidigare understrukits är bedömningarna även i år preliminära eftersom det finns många osäkra faktorer.
lnom Justitiedepartementets område redovisas följande. Polisväsendet omfattas nu av en faktisk neddragning av resurser. Rikspolisstyrelsen måste med stöd och råd till länen medverka till att nödvändiga avvecklingsåtgärder kan genomföras. Vidare måste Rikspolis- styrelsen underlätta för polispersonal att flytta till län som p.g.a. hög arbetsbelastning har behov av ytterligare polispersonal. Regeringen gör dessutom bedömningen att det inte finns något ekonomiskt utryrrune för rekrytering av polisaspiranter under budgetåret l995/96. Under budget- året 1993/94 har ett 60-tal personer sagts upp p.g.a. övertalighet. För budgetåret l994/95 beräknas cirka 30 personer att behöva sägas upp. Vad gäller åklagarväsendet pågår för närvarande ett förändringsarbete i flera plan i syfte att skapa en effektiv organisation. Som ett led i detta arbete har Riksåklagaren i oktober 1994 på regeringens uppdrag redovisat ett förslag till omorganisation av åklagarväsendet. l redovisningen anmärks att förslaget beräknas leda till en viss minskning av personalen. Riksåklagaren har uppgett att han avser att se över beslutsstrukturen inom åklagarväsendet. Enligt regeringens uppfattning hör frågan om åklagarväsendets organisation nära samman med frågan om beslutsstruk-
Prop. 1994/95:100
[5
Bilaga 8
turen. Regeringen har därför idag gett Riksåklagaren i uppdrag att i samband med sin översyn av beslutsstrukturen göra en översyn av åklagarväsendets organisation i dess helhet.
l avvaktan på denna utredning kommer den föreslagna organisationsför- ändringen inte att genomföras. En senare organisationsförändring är emellertid att vänta. Den kommer sannolikt att innebära viss minskning av den administrativa personalen. Omfattningen härav kommer att avgöras tidigast under hösten 1995.
År 1993 entledigades inom domstolsväsendet 21 personer till följd av arbetsbrist. Motsvarande siffra för perioden januari-november 1994 är likaså 21 personer. Inom domstolsväsendet pågår för närvarande ett omfattande reformarbete som syftar till en mer effektiv och resurssnål handläggning av mål och ärenden. Som exempel kan nämnas förändring— en av instansordningen inom de allmänna förvaltningsdomstolama och ett ökat användande av prövningstillstånd i både hovrätt och kammarrätt. Vissa frågor förs bort från domstolsprövning, ett exempel härpå är den ändrade beslutsgången i körkortsmål, samtidigt tillkommer ett stort antal nya måltyper, bl.a. till följd av medlemskapet i EU och tidigare anslutning till EES-avtalet. Till detta kommer det rationaliseringsarbete med avseende på arbetsmetoder och rutiner som pågår. Ett exempel på detta är införande av ett databaserat målhanteringssystem i underrättema och senare också i överrättema vilket kan få ganska stora personalkon- sekvenser. Personalsituationen är således mycket svåröverblickbar. Domstolsverket har därför fått i uppdrag att analysera domstolsväsendets behov av personal av olika kategorier på både lång och kort sikt. Detta arbete skall vara slutfört senast den 31 december 1994.
Kriminalvården har ålagts ett femårigt rationaliseringsuppdrag för budgetåren 1991/92-1995/96. Rationaliseringskravet uppgår till totalt 150 miljoner kronor och har fram till oktober 1994 lett till en personal— minskning med omkring 350 personer. Under budgetåret 1995/96 beräknas ytterligare cirka 100 personer få lämna organisationen till följd av det pågående rationaliseringsarbetet.
Det effektivitetskrav som regeringen avser att ålägga kriminalvården för budgetåret 1995/96 kommer att medföra ytterligare neddragningar med i storleksordningen 160 personer.
Den 1 juli 1994 bildades Brottsoffermyndigheten genom att Brotts- skadenämnden omorganiserades och tillfördes nya uppgifter. Vidare om- lokaiserades verksamheten från Stockholm till Umeå. I samband med om- lokaliseringen har 14 personer sagts upp. Under perioden juli-november 1994 har 12 personer anställts vid Brottsoffermyndigheten.
Inom Utrikesdepartementets område redovisades i förra årets budget— proposition att drygt 100 personer inom utrikesförvaltningen hade sagts upp under budgetåret 1992/93. Därefter har inga ytterligare uppsägningar hittills skett.
l årets budgetproposition redovisas i bilaga 4 att de effektivitetskrav som läggs på departementet får till följd att en rad sparåtgärder måste vidtas under mandatperioden. Bland dessa åtgärder finns nedläggning av utlandsmyndigheter, vilket innebär att lokalanställd personal vid berörda
Prop. l994/95 : 100
16
Bilaga 8
myndigheter kommer att sägas upp. Om övriga redovisade sparåtgärder skulle visa sig vara otillräckliga, kan uppsägning av UD-tjänstemän inte uteslutas på sikt.
lnom biståndsområdet föreslår regeringen en sammanslagning av biståndsmyndigheterna Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) och Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SWEDECORP). På kort sikt medför detta inga konsekvenser när det gäller personantalet inom biståndsförvaltningen. Den ökade effektiviteten i biståndet som eftersträvas med sammanslag- ningen av myndigheterna torde dock under mandatperioden ge möjlig- heter till rationaliseringar inom personalen.
[ proposition (1993/94:138) Kommerskollegium m.m. redovisade regeringen förslag om en renodling av kollegiet (KK) som handelspolitisk myndighet. Förslagen, som genomfördes den 1 juli 1994, innebar att en stor del av KKzs näringsrättsliga verksamhet fördes till Kammarkollegiet. Övervägande delen av den berörda personalen följde med sina arbets- uppgifter och har fått anställning i Kammarkollegiet.
Till följd av de många och stora strukturförändringama inom Försvars- departementets område har under det senaste året ett omfattande avvecklingsarbete pågått som numera till stora delar också avslutats. I det följande lämnas en redovisning av detta avvecklingsarbete som genom— förts inom dels Försvarsmakten, dels övriga myndigheter.
Med anledning av främst 1992 års försvarsbeslut har personalen inom Försvarsmakten under de senaste två åren minskats med 5 200 personer. Av dessa är 3 000 civilanställda och resterande 2 200 yrkesofficerare.
Avvecklingen av yrkesofficerare har skett samtidigt som rekrytering och nyanställning har fortsatt. Detta sammanhänger med behovet av yngre officerare i grund- och krigsorganisationen. Nettominskningen utgörs sålunda av cirka 1 200 yrkesofficerare, vilket innebär att antalsmässig balans - då hänsyn tagits till krigsorganisationens behov har uppnåtts.
De myndigheter som avvecklats i anslutning till försvarsmaktsreformen är Försvarets datacenter, Försvarets mediecenter, Försvarets civilförvalt- ning, Försvarets sjukvårdsstyrelse och Fortifikationsförvaltningen.
För Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter innebar avveck— lingen att myndigheternas verksamhet privatiserades medan det för de övriga myndigheterna innebar att en stor del av deras verksamhet fördes över till andra statliga myndigheter och i Fortifikationsförvaltningens fall också till ett statligt bolag.
I samband med att statsmakterna beslutat att inrätta Totalförsvarets pliktverk den 1 juli 1995 kommer samtidigt Vämpliktsverket och Vapenfristyrelsen att avvecklas.
Regeringen har inrättat en särskild myndighet, Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret, med instruktion att ha hand om uppgifter som föranleds av att myndigheter inom Försvars- departementets verksamhetsområde läggs ned. Myndigheten har ansvarat och ansvarar för avvecklingen av övertalig personal vid nämnda
2 Riksdagen l994/95. I sum]. Nr 100. Bilaga 8
Prop. 1994/95: 100
17
Bilaga 8
myndigheter samt för Försvarets datacenters och Försvarets mediecenters del även ansvarat för övrig avveckling.
Sammanlagt har 389 personer sagts upp vid de olika myndigheterna. Av dessa har 105 erhållit arbete eller startat eget. 53 erhållit pension medan 231 personer vid uppsägningstidens slut fortfarande var arbetslösa. Härtill kommer 44 personer vid Vämpliktsverket och Vapenfristyrelsen som inte fått anställning i Pliktverket och där uppsägningstiden ännu inte gått ut.
Regeringen har i prop. 1994/95:25 lagt fast nya utgiftsbegränsningar för Försvarsdepartementets verksamhetsområde som innebär att en besparing om 2 000 miljoner kronor skall uppnås senast 1998. Rege- ringens inriktning är, om det säkerhetspolitiska läget tillåter det, att det försvarsbeslut som fattas hösten 1996 och som omfattar perioden 1997- 2001, skall leda fram till ytterligare besparingar om minst 2 000 miljoner kronor.
Utan att hänsyn tas till eventuella framtida organisationsförändringar kommer en fortlöpande avveckling av äldre yrkesofficerare att vara nödvändig för att skapa en åldersstruktur som motsvarar den som eftersträvas i krigsorganisationen. Vidare kommer under de närmaste åren enligt Försvarsmakten antalet civilanställda att minska med ytterligare cirka 1 000 personer.
lnom Socialdepartementets område har antalet anställda ökat under budgetåret l993/94 till följd av att staten den 1 april 1994 övertog huvudmannaskapet för de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen från kommuner och landsting. Enligt Statens institutionsstyrelse, som svarar för planering, ledning och drift av hemmen, rör det sig om drygt 5 000 anställda, vilket på grund av relativt frekvent deltidsarbete motsvarar cirka 2 800 årsarbetare.
lnom socialförsäkringsadministrationen har cirka 150 personer varslats om uppsägning under budetåret 1993/94.
1 övrigt har personalförändringarna — åt båda hållen - rört sig om en till två tjänster hos vissa myndigheter, t.ex. Jämställdhetsombudsmannen och Handikappombudsmannen (i samband med nedläggningen av Statens handikappråd).
Den 1 januari 1995 inrättas två nya myndigheter, dels Alkoholinspek— tionen med uppgifter av tillstånds- och tillsynskaraktär inom det alkoholpolitiska området, dels Alkoholsortimentsnämnden som skall pröva Systembolagets beslut att avvisa viss alkoholdryck från bolagets sortiment. Vid inspektionen kommer cirka 15 årsarbetare att sysselsättas medan nämnden endast får en sekreterartjänst på deltid.
Ett omfattande utredningsarbete pågår för närvarande på stora verksamhetsområden inom socialförsäkringsområdet. Det förändrade pen- sionssystem som är under utveckling kommer att påverka socialförsäk- ringsadministrationen. En beredning för en ny ordning för sjuk— och arbetsskadeförsäkringarna kommer att lämna förslag under 1995. Vidare avser regeringen att låta göra en översyn av socialförsäkringsadministra- tionen. Det är mot den bakgrunden svårt att bedöma vilka personal- förändringar som kan bli aktuella.
Prop. ] 994/ 95: 100
18
Bilaga 8
I enlighet med riksdagens beslut (prop. l993/94:218, bet. l993/94:SoU28, rskr. l993/94:396) skall Statens beredning för utvärde- ring av medicinsk metodik (SBU) utvärdera behandlingsmetoder inom psykiatrin. Detta kommer att medföra vissa förstärkningar vid SBU. Det är dock inte möjligt att nu närmare redovisa de personalpolitiska konsekvenserna. SBU skall senast den 1 mars 1995 inkomma med en redovisning över hur detta arbete skall läggas upp och genomföras.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd föreslås få ökade medel bl.a. för ytterligare personal vid nämndens kansli. Medlen beräknas täcka kostnader för cirka fem handläggare och en ställföreträdande ordförande på heltid.
Rättsmedicinalverket (RMV) föreslås låta avveckla den rättspsykiatriska vård som verket bedriver på uppdrag av Stockholms läns landsting och Göteborgs kommun. Totalt berörs 55 personer men det är omöjligt att med bestämdhet ange övertaligheten. Ambitionen är att så många som möjligt skall kunna beredas plats hos den sjukvårdshuvudman som har ansvar för vården.
lnom Kommanikationsdepartementets område omfattar redovisningen både myndigheter, affärsverk och aktiebolag. Både Posten AB och Telia AB ingår för närvarande i Trygghetsstiftelsens verksamhetsområde. Inom Kommunikationsdepartementets område var antalet anställda i slutet av 1994 över 121 000 personer, varav 35 500 var anställda vid myndigheter och affärsverk. De förändringar av personalstyrkan som redovisas för perioden fram till 1998 kan sannolikt endast i begränsad omfattning härledas till de besparingar som skall genomföras. Framför allt tycks det ständigt pågående rationaliseringsarbetet skapa de mest omfattande per- sonalförändringama. Besparingama kommer främst att ske genom neddragningar av investeringsanslagen för vägar och järnvägar vilket innebär senareläggning av nybyggnadsprojekt. Eftersom en betydande del av infrastrukturutbyggnaden sker genom att utomstående entreprenörer anlitas av Banverket och Vägverket, kommer sannolikt därför en stor del av effekterna av dessa besparingar att märkas utanför den statliga sektorn.
Myndigheter, affärsverk och aktiebolag inom Kommunikationsdepar- tementets område har själva bedömt behovet av personalförändringar under de kommande åren vilka redovisas i det följande.
Vägverket förväntas genomföra en minskning av antalet anställda under år 1995 med cirka 800 personer och påverkas av konkurrensutsättningen av Vägverkets produktionsverksamhet. Även Banverket förväntas minska antalet anställda med nästan 800 personerjämnt fördelade under perioden t.o.m. år 1998. Luftfartsverket planerar en neddragning med cirka 200 anställda under år 1995 samt kan i övrigt inte förutse eventuella personalförändringar bortom nuvarande treårsplaneperiod, dvs. efter år 1997. Teliakoncemen planerar en minskning med cirka 4 700 anställda under perioden l994- ] 998 som dock bedöms kunna genomföras utan risk för uppsägningar. Postkoncernen bedömer att antalet anställda minskar med cirka 7 900 t.o.m. år 1997, som dock inte kan klaras utan risk för omfattande uppsägningar på i storleksordningen 3 800 personer. SJ
Prop. 1994/ 95: 100
19
Bilaga 8
bedömer att antalet anställda behöver minskas med cirka 1 200 personer med tyngdpunkt till åren 1995-1996. SMHI anger att cirka 170 personer riskerar uppsägning under år 1995 som bedöms vara en relativt omfat- tande minsknin'g i förhållande till nuvarande personalstyrka på drygt 700 personer. Övriga myndigheter anger i några fall att antalet anställda minskas något eller att det finns risk för uppsägningar i mindre omfatt- ning till år 1998.
Sammanfattningsvis bedöms risken för uppsägningar enligt myn- digheternas, affärsverkens och aktiebolagens egna bedömningar vara i storleksordningen drygt 4 000 personer, varav huvuddelen inom Posten AB och SMHI samt med tyngdpunkt till åren 1995-1996. Totalt bedöms dock antalet anställda minska med cirka 15 900 t.o.m. år 1998, vilket således innebär att förändringarna i 75 % av fallen kommer att ske genom andra åtgärder än uppsägning, exempelvis genom naturlig avgång.
Inom Hnansdepartementets område redovisas följande. I 1994 års budgetproposition redovisades att Riksskatteverket (RSV) räknade med en minskning av personalstyrkan inom Skatteförvaltningen under budgetåret l994/95 motsvarande 275-300 årsarbetskrafter. Enligt vad som inhämtats från RSV ser denna prognos ut att stämma. Av personal- minskningen hänför sig 145-160 årsarbetskrafter till uppsägningar och 130-140 årsarbetskrafter till avgångar av andra skäl, främst pensionering. Samtliga uppgifter gäller kategorin assistenter. För övriga personalkatego- rier väntas inte någon nettominskning.
För budgetåret l995/96 redovisades en beräknad personalminskning med knappt 400 årsarbetskrafter. Den osäkerhet som råder om effekterna på verksamheten av de ytterligare förenklingarna i deklarationsförfarandet fr.o.m. 1995 års taxering, har lett till att skattemyndighetema hittills har varit återhållsamma med beslut om uppsägning. En bedömning utifrån tidigare aviserade besparingskrav skulle därför ha blivit att den siffran fått revideras något nedåt. Med de förslag till besparingar som nu läggs fram måste emellertid antas att den tidigare prognosen ligger fast. Personalminskningen kommer till viss del att slå igenom först under den senare delen av det förlängda budgetåret 1995/96.
För kronofogdemyndighetema har RSV i den tidigare redovisade prognosen inte räknat med någon minskning av personalstyrkan. Med de förslag till besparingar som nu läggs fram bör man dock räkna med en personalminskning under den senare delen av det förlängda budgetåret.
Ett svenskt EU—medlemskap leder till grundläggande förändringar vad gäller bl.a. klarering av gods och transporter. Regeringen har gett Generaltullstyrelsen i uppdrag att se över behovet av organisatoriska förändringar inom Tullverket som kan behövas vid ett svenskt EU- medlemskap. Av Generaltullstyrclsens utredning framgår att EU- medlemskapet leder till en kraftig minskning av Tullverkets ar- betsvolymer. Förändringarna i tullarbetet innebär främst minskade antal dokument och transportmedel som behöver klareras. Uppskattningsvis 60- 65 % av all klarering av gods och transporter bortfaller vid ett EU- medlemskap. Med hänsyn till att klareringsverksamheten utgör mer än
Prop. 1994/ 95: 100
20
Bilaga 8
50 % av Tullverkets operativa verksamhet är minskningen av ar- betsbelastningen avsevärd.
Förändringen av Tullverkets arbetsvolym innebär att verkets dimen- sionering måste anpassas till de nya förutsättningarna. Generaltullstyrcl- sen har, enligt vad regeringen erfarit, vidtagit ett antal åtgärder för att minska utgifterna, och därmed antalet anställda, inför EU-medlemskapet. Anpassningen av Tullverkets organisation kan likväl inte uppnås utan betydande personalreduktion. Personalreduktionen kan uppskattas till 1 OOO-1 200 årsarbetskrafter under budgetåret l995/96.
Anpassning av organisationen skall inte försämra Tullverkets möjlighe- ter att fullgöra sina övriga uppgifter, bl.a. inom narkotikabekämp- ningsområdet.
Statistiska centralbyrån (SCB) minskade antalet anställda under budgetåret 1993/94 med 77 personer, exkl. tidsbegränsat anställda. Personalminskningen berodde i huvudsak på pensionering. SCB har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att dels pressa kostnadsläget, dels klara den ändrade ansvarsfördelning för den statliga statistiken som infördes den 1 juli 1994. De besparingar på SCB:s anslag som föreslås i årets budgetproposition förväntas därför på kort sikt endast få begränsa— de konsekvenser för personalen. Den ändrade ansvarsfördelningen innebär att ett 20-tal sektorsmyndigheter har beställaransvar för officiell statistik. Myndigheterna kan välja mellan att producera statistiken själva eller att lägga ut produktionen på uppdrag till SCB eller någon annan statistikproducent. Stora besparingar på beställarmyndigheterna får sannolikt till följd att antalet uppdrag till SCB minskar. Detta kan på sikt innebära att SCB tvingas säga upp personal.
För att ge de statliga arbetsgivarna bättre möjligheter att ta sitt arbetsgivaransvar ombildades Statens arbetsgivarverk (SAV) till Arbetsgivarverket (AgV) den 1 juli 1994. AgV är en avgiftsfinansierad myndighet, som verkar på myndigheternas villkor. Det är myndigheterna som dimensionerar och finansierar AgV. Verkets organisation har krympts med drygt 20 personer, varav tiotalet avgått med pen- sionsersättning eller fått andra arbeten och tio sagts upp.
Inom Utbildningrdepartementets område har strukturförändringar m.m. fått följande personalkonsekvenser.
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) kommer under budgetåret 1994/95 att utöka antalet konsulenttjänster med 13,5 tjänster, främst för elever med flerhandikapp i särskolan. Dessutom inrättas 0,5 administrativa tjänster.
1 och med att Chalmers Tekniska Högskola och Högskolans i Jönkö— ping övergång till stiftelse fr.o.m. den 1 juli 1994, övergick samtlig personal, cirka 2 380 personer, till att vara anställd hos enskild huvud- man.
Verket för Högskoleservice (VHS) har under budgetåren 1993/94- 1994/95 minskat sin personal med 31 personer främst med anledning av uppdragsfinansiering av antagning och upphandling.
Regeringen kommer att i en särproposition senare under budgetåret 1994/95 föreslå att en ny central myndighetsorganisation för universitet
Prop. 1994/95: 100
21
Bilaga 8
och högskolor inrättas. Propositionen kommer att beröra VHS, Kanslers- ämbetet, Överklagandenämnden för högskolan, Rådet för grundläggande högskoleutbildning samt Rådet för forskning om universitet och hög— skolor. Några personalkonsekvenser av omstruktureringen inom universitet och högskoleområdet kan ännu inte förutses.
Centrala studiemedelsnämnden (CSN) har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 haft tillfälliga förstärkningar av sin personal för hand- läggning av ärenden om bl.a. vuxenstudiestöd för arbetslösa. Även under budgetåret 1995/96 föreslås CSN få en förstärkning av personalen.
Inom Jordbruksdepartementets område redovisas följ ande. Fiskeriverket har för närvarande en personal på cirka 210 personer. Till följd av medlemskapet i EU kommer Sverige att delta i EG:s gemensamma fiskeripolitik fr.o.m. den 1 januari 1995. Mot denna bakgrund kommer personalstyrkan vid Fiskeriverket att behöva förstärkas under budgetåret.
För Jordbruksverket innebär den nya situationen med ett EU-med- lemskap inte några stora personalförändringar. Viss finansiering kommer dock att flyttas från sakanslag till ramanslaget, vilket gör att detta blir högre. Den höjningen innebär således inte att personalsituationen förändras nämnvärt.
Besparingar på forskningen inom Jordbruksdepartementets ansvars— område leder till att antalet arbetstillfällen vid Sveriges lantbruksuniver- sitet (SLU) minskar med cirka 350 som en följd av dels besparingar som görs på SLU, dels besparingarna på anslaget till Skogs-och jordbrukets forskningsråd. Ytterligare 50 arbetstillfällen vid andra forskningsutföran- de instanser försvinner som en följd av besparingarna.
Sametinget har som aviserades i förra årets budgetproposition anställt sju personer och har för avsikt att anställa ytterligare två personer under kommande budgetår.
Inom Arbetsmarknadsdepartementets område angavs i förra årets budgetproposition hur många som sagts upp och att Arbetsmarknadssty- relsen (AMS) bör minska sina lönekostnader.
Inom Arbetsmarknadsverket (AMV) fortsätter omfördelningen av resurser från AMS och länsarbetsnämnder till arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut. Personalminskningarna på länsarbetsnämnderna har endast undantagsvis skett genom uppsägningar. På AMS har personalminskningarna kunnat genomföras helt utan uppsägningar. De stora omstruktureringama i länen, t.ex. på grund av arbetsmarknads- institutsförändringama, har skett tidigare. Av de 1 090 personer som slutade i AMV exkl. AMS under förra budgetåret var cirka 100 hänförliga till omstruktureringar. AMS hade i juni 1994 399 årsarbetare, vilket är fem fler än ett år tidigare. Ökningen härrör framför allt ifrån utökningen av ADB—verksamheten, där personal anställts istället för att köpa konsulttjänster.
De nu aktuella besparingskraven på elva procent på statlig konsumtion gäller Arbetsmarknadsverket. Regeringen har valt en uppläggning i tiden på dessa nedskärningar som innebär att huvuddelen av besparingarna tas ut budgetåret 1998.
Prop. l994/ 95: 100
Bilaga 8
Regeringen kommer att i en särproposition under våren 1995 föreslå att en ny myndighetsorganisation för arbetslivspolitik inrättas. Propositionen kommer att beröra Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för Arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden. Några personalkonsekvenser av omstrukture- ringen kan ännu inte förutses.
Avvecklingen av Arbetslivsfonden till den 30 juni 1995 sker successivt i enlighet med riksdagens beslut från den 13 maj 1993 (prop. 1992/93: 100; bet. 1992/93 AU: 12). Läget i slutet av november 1994 innebär att i det närmaste samtliga tillsvidareanställda har sagts upp. I princip kommer en handläggare per län att sluta senast den 31 december 1994. I huvuddelen av länen kommer därför personalen att bestå av tre personer - en chef, en handläggare och en assistent - från den 1 januari 1995 fram till nedläggningen den 30 juni. I två fall har länsdirektören förordnats som chef i två län. Projektanställningama upphör vid utgången av 1994. Vissa tidigare projektanställda kommer dock att utnyttjas för vikariat för att nå upp till den ovan beskrivna bemanningen på tre personer.
Den grundläggande faktorn som bestämmer hur stor organisation som skall finnas vid Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden är antalet personer som söker asyl i Sverige. Antalet asylsökande utlänningar som redan nu befinner sig i Sverige och antaganden om hur många som framöver kommer att söka sig hit, dimensionerar de båda myndigheternas bemanning för handläggning av asylärenden och dessutom Statens invandarverks resurser för asylmottagningen vid förläggningar eller i eget boende. De utlänningar som efter asylprövningen får uppehållstillstånd i Sverige skall tas emot i kommunerna. En ytterligare dimen- sioneringsfaktor för Invandrarverket är därför omfattningen av kommun- mottagandet.
Den tidigare extremt omfattande tillströmningen av asylsökande upphörde sommaren 1993 sedan viseringskrav för medborgare från Bosnien-Hercegovina införts. Därefter ligger antalet asylsökande på nivån 15 000 - 20 000 per år. Regeringen har vid anslagsberäkningarna utgått ifrån att det i fortsättningen kan handla om uppemot 20 000 asylsökande på årsbasis. Ärendebalansen är i stort sett avarbetad hos Statens invandrarverk, medan Utlänningsnämnden, som är överprövningsinstans, fortfarande har en mycket lång kö av överklagade avvisningsbeslut. Utlänningsnämnden bedöms inte vara klar med balansavarbetningen förrän under nästa budgetår.
Så länge ärendena inte är slutligt avgjorda försörjs de asylsökande av Invandrarverket i verkets förläggningar eller i eget boende. Först mot slutet av budgetåret 1995/96 kan Invandrarverkets asylmottagande gå ner till en nivå som motsvaras av ett årligt tillflöde om 20 000 asylsökande. En osäkerhetsfaktor när det gäller att bedöma personalbehovet för asylmottagningen är att de asylsökande fr.o.m. den 1 juli 1994 har möjlighet att bo på egen hand i stället för på förläggning under utred- ningstidcn. De ringa erfarenheterna hittills av detta system gör det svårt att bedöma förhållandena längre fram i tiden. En ytterligare osäkerhets- faktor är i vilken utsträckning Invandrarverket kommer att driva förläggningama i egen regi alternativt upphandla dessa tjänster.
Prop. 1994/95:100
23
Bilaga 8
Den tidigare regeringen har fattat sådana beslut som medför att ett mycket stort antal av de personer som under tidigare år sökt asyl i Sverige har fått, eller kommer att få, uppehållstillstånd i Sverige. Kommunmottagandet av dessa personer är därför mycket omfattande och väntas förbli så åtminstone fram till hösten 1995. Mot denna bakgrund kan bara grova antaganden göras om konsekvenser för personalen hos Invandrarverket och Utlänningsnämnden.
Den 1 juli 1994 hade Statens invandrarverk totalt 3 075 personer anställda, varav 1 890 i förläggningsverksamheten. Antalet anställda väntas minska till 2 100 personer den 1 juli 1995, varav cirka ] 000 skulle arbeta i förläggningsverksamheten. Ett år senare skulle verkets personal kunna uppgå till 1 600, varav 600 i förläggningsverksamheten. Några förändringar därefter förutses inte.
Den 1 juli 1994 hade Utlänningsnämnden 169 personer anställda. Under innevarande budgetår kommer antalet anställda att successivt minska till omkring 150, för att budgetåret 1995/96 - efter balansavarbet- ningen - gå ned till cirka 120 personer. Några förändringar därefter förutses inte.
Beparingar på utgifter för statlig konsumtion inom Kulturdepartemen- tets verksamhetsområde kan innebära personalkonsekvenser.
Eftersom det för närvarande inte är känt om besparingar kommer att tas ut på lönekostnader eller andra delar av verksamheten går det inte att i detalj beräkna vilka personalkonsekvenserna blir. Inte heller om eventuella personalminskningar kommer att ske genom naturlig avgång eller genom avskedanden.
Den 1 juli 1994 ersattes Radionämnden, Kabelnämnden, Närradio- nämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd av Radio- och TV—verket och Granskningsnämnden för radio och tv. Vid omorganisationen fick sex personer sägas upp eller entledigas p.g.a. arbetsbrist.
Den parlamentariska utredningen som har i uppgift att se över kulturpolitiken skall redovisa sina förslag före utgången av maj 1995. Uppdraget innebär bl.a. att se över kultursektorns myndighetsstruktur och statens ansvarstagande för all kulturverksamhet.
Inom Näringsdepartementers område överfördes den 1 juli 1994 ansvaret för de statliga civila krigslagren av olja från Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) till den nyinrättade myndigheten Statens oljelager. Cirka 55 anställda på NUTEK berördes av om- organisationen, varav cirka 15 personer centralt och återstoden i en regional organisation. Alla som så önskat har fått anställning hos den nya myndigheten.
Den nya skogspolitiken har trätt i kraft den 1 januari 1994. Omställ- ningsarbetet som pågår inom Skogsvårdsorganisationen, som en följd av riksdagens skogspolitiska beslut redovisades i prop. 1993/94:100 (bil. 8, s. 29). Omställningsarbetet under åren 1993 och 1994 har huvudsakligen koncentrerats till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. I årets budgetpropo- sition föreslås ett effektivitetskrav på 9 miljoner kronor på anslaget till Skogsvårdsorganisationens myndighetsuppgifter. Det motsvarar för Skogsstyrelsen kostnaderna för cirka 15 årsarbetskrafter.
Prop. 1994/952100
24
Bilaga 8
Vid Boverket har tio personer sagts upp. Nu föreslagna effek- tivitetskrav på Boverket kan komma att beröra cirka nio personer.
Inför budgetåret 1995/96 görs följande bedömning. Styrelsen för Sverigebilden föreslås upphöra som myndighet den 30 juni 1995. Avvecklingen berör fyra personer. Vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) föreslås verksamheten avseende maringeologisk undersökning avvecklas. Cirka tolv personer berörs.
En ny myndighet föreslås inrättas den 1 juli 1995 med ansvar för investeringsfrämjande verksamhet. Myndigheten skall genom information och kontakter verka för att utländska företag i olika former investerar i Sverige eller samverkar med svenska företag. Personalbehovet beräknas till cirka fem årsarbetskrafter.
Inom Civildepartementets område har länsstyrelserna under tiden den 1 juli 1993 - den 30 juni 1994 vidtagit en rad åtgärder för att minimera antalet avgångar från länsstyrelserna. Stora resurser har avsatts för kompetensutveckling av personalen, vilket inneburit att övertalig personal inom en verksamhetsgren kunnat omplaceras till andra arbetsuppgifter inom myndigheterna. Länsstyrelserna har under det gångna året avvecklat sina lokalvårdsorganisationer vilket inneburit att personal sagts upp, men flertalet av dessa har återanställts av privata städbolag.
För budgetåret 1995/96 är det svårt att bedöma effekterna av neddrag- ningarna och de tillkommande arbetsuppgifterna med administration av EU-stöd. Sannolikt kommer dock mellan 400 och 500 personer att få söka anställning utanför länsstyrelsernas verksamhetsområde.
Regionberedningen (C 1992:06) som utreder den regionala nivåns uppbyggnad och indelning är inne i ett slutskede och beräknas lämna sitt slutbetänkande under mars 1995.
För Konsumentverkets del tas en besparing ut på ca 5 % för budgetåret 1995/96. Detta motsvarar en besparing på ungefär 3,4 miljoner kr. Åren 1997 och 1998 tas en besparing ut med sammanlagt fyra miljoner.
Lotterinämnden omvandlas den 1 januari 1995 till Lotteriinspektionen. Förändringen kan beräknas kräva ytterligare tio årsarbetskrafter.
lnom Miljö- och naturresursdepartementets område har regeringen tillsatt en särskild utredare (M l994:04) med uppgift att förbereda genomförandet av den av riksdagen beslutade nya organisationen för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m. Inom några år beräknas totalt cirka 300 personer vid berörda myndigheter inte kunna beredas plats i den nya organisationen. Ett mindre antal kan komma att sägas upp redan under nästa budgetår.
Regeringen avser att lägga fram ett nytt förslag till miljöbalk. Miljöorganisationsutredningen (M 1993:04) har därför fått tilläggsdirektiv (dir. l994:134). Utredningen skall utveckla och komplettera tidigare förslag till miljöbalk (prop. 1994/95: 10) genom att lämna förslag till en närmare integrering av olika delar av miljölagstiftningen. Detta påverkar myndighetsuppgifterna inom många områden som rör miljö— och hälsoskydd. Utredningen har vidare i uppgift att se över ansvarsfördel- ningen mellan eentrala myndigheter, arbetet med generella föreskrifter, tillsyn inom det område som balken täcker och vissa frågor som rör
Prop. 1994/ 95: 100
25
Bilaga 8
tillståndsprövning m.m. Förslagen förväntas leda till besparingar och rationaliseringsvinster. Utredningen skall senast till sommaren 1996 redovisa resultatet av sitt arbete.
3 Ägarpolicy för av Finansdepartementet förvaltade aktier
Finansdepartementet förvaltar för statens räkning aktier i ett antal företag som är aktiva på bl.a. kapitalmarknaden, fastighetsmarknaden och spelmarknaden. Företagen är ofta viktiga aktörer på den marknad där de agerar. Det är därför angeläget att de ges förutsättningar att utvecklas och konkurrera på samma villkor som övriga företag på marknaden inom de ramar som riksdagsbeslut och marknadsförutsättningar ger. För att skapa dessa förutsättningar krävs att staten är en professionell och aktiv ägare.
Inom Finansdepartementet har för att tydliggöra ägarrollen en ägarpolicy tagits fram.. Policyn utgår bl.a. ifrån att det ställs särskilda krav på staten som ägare med tanke på statens allmänna roll i samhället.
Staten har angett de grundläggande förutsättningarna och satsar medborgarnas kapital i verksamheten. Detta kapital är en bristvara. Det är därför angeläget att företagen är långsiktigt ekonomiskt lönsamma för att inte detta kapital skall förbrukas. Staten som ägare skall ställa konkreta och uppföljningsbara finansiella mål samt inte ålägga bolagen att bedriva olönsam verksamhet, såvida inte särskilt beslut fattas av riksdagen.
Aktiebolagsformen innebär att styrelsen har verksamhetsansvaret vilket bl.a. innebär att utifrån bolagsordning och beslut på bolagsstämma besluta om företagets strategiska inriktning. Det är angeläget att styrelse och ledning har kännedom om ägarens intentioner med verksamheten. Detta kräver en kontinuerlig dialog samt uppföljning av verksamheten från ägarens sida.
Valet av styrelse är tillsammans med bolagsordningen ägarens viktigaste instrument för att påverka företagets framtida utveckling. Målsättningen är därför att styrelsens kompetens skall vara bred och befrämja verksam- heten så mycket som möjligt samt att bolagsordningen är ändamålenligt utformad.
Den ideologiskt baserade försäljningen av aktier som genomfördes av den förra regeringen avbryts. Erfarenheten visar dock att de förut- sättningar och motiv, som ursprungligen var aktuella när en viss verksamhet tillkom, förändras över tiden. Motiven för statens aktieägande i enskilda företag bör därför fortlöpande analyseras och vid behov omprövas.
Övergripande frågor om förvaltning av statligt ägda företag behandlas under tolfte huvudtiteln. Förslag till riksdagsbeslut återfinns i bilaga 13, inledningen till Littera A, Näringspolitik m.m. samt anslaget A 13. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 8
4 Kommuner och landsting
Inledning
Kommuner och landsting har ett betydande ansvar för välfärdstjänster som vård, omsorg och utbildning. Dessa tjänster är avgörande för att alla människor skall kunna leva ett tryggt, värdigt och rikt liv. Genom att den kommunala verksamheten i huvudsak är skattefinansierad och står under demokratisk ledning och kontroll skapas garantier för att välfärden är tillgänglig för alla och att medborgarna får ett inflytande över resursan- vändningen.
Statens roll gentemot kommuner och landsting är främst att formulera nationella mål och att genom bl.a. lagstiftning ange de formella ramarna för verksamheten. Staten måste också, på grund av sektorns omfattning och betydelse, kunna påverka den kommunala konsumtionsutvecklingen och finansieringen genom att ange finansiella ramar för verksamheten. Statens ansvar för samhällsekonomin och verksamheten i stort inom kommunsektorn måste samtidigt kombineras med respekt för den kommunala självstyrelsen.
Den kommunala självstyrelsen i vårt land är en demokratisk tillgång. De förtroendevalda i kommuner och landsting har ansvaret för att verksamheten bedrivs under demokratiska former och att den håller en god kvalitet och effektivitet. Under den omställning som nu präglar den kommunala verksamheten är det viktigt att dialogen mellan de för- troendevalda och medborgarna intensifieras. Detta förutsätter att verksamheten i kommuner och landsting präglas av insyn och stor öppenhet.
I regeringskansliet kommer de kommunala frågor som hittills legat inom Civildepartementets område att föras över till Finansdepartementet den 1 januari 1995. Därigenom kommer nu samtliga övergripande kommunala frågor att vara samlade i ett departement. Det gäller frågor om kommunal ekonomi och lagstiftning, indelningsfrågor samt utveck- lingsfrågor. Detta ger en förbättrad möjlighet till samordning av de övergripande kommunala frågorna i regeringsarbetet. Dialogen mellan regeringen och företrädare för kommunsektorn kan därmed också förenklas och förbättras.
Kommunscldorn i samhällsekonomin
Kommuner och landsting svarar som närrmts för en betydande del av den offentliga välfärden framför allt i form av vård, omsorg och utbildning. Den kommunala verksamheten är samtidigt starkt beroende av en stabil samhällsekonomi. En god tillväxt och en hög sysselsättning innebär att utvecklingen av den kommunala skattebasen tryggas. Låga räntor och låg inflation minskar trycket på de kommunala kostnaderna. Den kommunala sektorn har genom sin omfattning också stor samhällsekonomisk
Prop. 1994/ 95: 100
27
Bilaga 8
betydelse, bl.a. för skattetrycket och sysselsättningen och genom att verksamheten till inte obetydlig del finansieras över statsbudgeten.
Det ekonomiska läge som rått under några år har fått en del negativa effekter för kommunala sektorn. Kostnader som påverkas av arbetslöshet och räntor har ökat kraftigt och delvis trängt ut kostnader för övriga verksamheter av betydelse för välfärden. Till följd av bl.a. den höga arbetslösheten har kommunernas skatteintäkter ökat mycket svagt. Den ekonomiska situationen har framtvingat en anpassning av volymen men också lett till en tydlig förbättring av produktiviteten i verksamheten.
Kommunernas och landstingens roll i saneringen av den svenska ekonomin
Som tidigare redovisats är ett av de största problemen i den svenska ekonomin en ökande statlig skuldsättning, som riskerar att helt under- minera de offentliga finanserna och motverka en ekonomisk återhämt- ning. Genom omfattande budgetförstärkningar läggs den ekonomiska politiken nu om för att skapa en hållbar utveckling av de offentliga finanserna, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en stark och uthållig återhämtning av produktion, sysselsättning och välfärd.
För att balansera en bibehållen välfärd mot en nödvändig stram ekonomi måste en avvägning göras av det skattefinansierade utrymmet för kommunsektorn. Prövningen av utrymmet bör ske både utifrån sam- hällsekonomiska hänsyn och behoven i de aktuella verksamheterna.
De Statliga budgetförstärkningar som nu åstadkommes genom utgifts- minskningar utformas på ett sådant sätt att den kommunala verksamheten prioriteras före nivåerna i transfereringssystemen. Statsbidragen till kommuner och landsting berörs således inte nu av utgiftsminskningama. Sektom kan därför tills vidare räkna med nominellt oförändrat bidrag, vilket ställer krav på en produktivitetsökning som åtminstone motsvarar de ökade behov som kan antas följa av den demografiska utvecklingen. Framöver kan dock inte uteslutas att bidragen kan behöva minskas till följd av det statsfinansiella läget. Möjligheterna till ytterligare effektivi- seringar och omprioriteringar mot de verksamheter där behoven ökar måste då tas till vara. Genom att kommunsektorn successivt får del av den förväntade tillväxten i ekonomin, som leder till ökad sysselsättning och ökade skatteinkomster, bör kämverksamhetema i kommunsektorn ändå kunna värnas.
Många kommuner och landsting lever med en ansträngd ekonomisk situation. Vissa höjer skatten år 1995, vilket för tillfället kan vara en acceptabel anpassning som ett led i saneringen av en kommuns eller ett landstings ekonomi. På sikt kommer dock ytterligare höjningar av det kommunala skatteuttaget att ge skadliga effekter på samhällsekonomin och bör därför kraftfullt motverkas. Arbetet med kostnadsanpassning måste fortsätta.
Arbetslösheten är ett stort socialt problem som också medför ökade kostnader för socialbidrag m.m. Det statsfinansiella läget innebär
Prop. ] 994/ 95: 100
28
Bilaga 8
emellertid att den offentliga sektorn inte i någon nämnvärd utsträckning kan bidra till den nödvändiga sysselsättningsökningen. En ekonomisk politik som leder till ökad tillväxt och samhällsekonomisk balans är därför den viktigaste faktorn för att minska arbetslösheten och skapa förbättrade ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn.
Förutsättningar för ett förbättrat utnyttjande av kommunsektorns resurser
Den övergång från specialdestinerade till generella, utjämnande stats- bidrag som ägde rum är 1993 samt den avreglering som skett under de senaste åren har givit kommuner och landsting större möjligheter att själva prioritera mellan verksamheter och att söka de mest effektiva och ändamålsenliga organisations- och verksamhetsformema. Arbetet med att effektivisera verksamheten har varit framgångsrikt. Därigenom har de kraftiga kostnadssänkningarna i många kommuner och landsting kunnat ske samtidigt med en ökning av produktiviteten. Det har också varit möjligt att, trots betydande besparingar, undvika stora kvalitets- försämringar i den kommunala verksamheten.
Det är av ytterligt stor vikt att resurserna i den kommunala sektorn används effektivt. En rättvis fördelning av välfärden förutsätter att alla som så behöver, oberoende av betalningsförmåga, kan erbjudas barn- omsorg, hälso- och sjukvård, utbildning, äldreomsorg och annan offentligt finansierad service av god kvalitet. Detta måste gälla även i en tid när den kommunala verksamheten måste bedrivas inom snävare ekonomiska ramar.
Av stor betydelse för kommunsektorn är fördelningen av befintliga resurser, dvs. skattemedel och bidrag, mellan kommuner respektive landsting. Ett nytt förslag till bidrags— och utjämningssystem har nyligen presenterats i betänkandet Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner och landsting (SOU 19942144). Detta syftar till att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet och upfylla de nationella mål som finns uppställda för olika kärnverksamheter.
Statlig styrning av verksamheten i kommunsektorn
Ett generellt bidragssystem ger i sig inga garantier för att kommuner och landsting gör de från nationell synpunkt önskvärda prioriteringarna av viktiga kärnverksamheter. Vissa verksamheter har reglerats genom en mer eller mindre långtgående rättighets— eller annan lagstiftning som ålägger kommunerna uppgifter. Andra viktiga verksamheter är inte föremål för en lika långtgående reglering. Vilken betydelse detta har för de olika verksamheterna och prioriteringarna mellan dem finns det för närvarande ingen helhetsbild av. Det år framöver knappast en framkomlig väg att öka den statliga styrningen genom återgång till specialdestinerade
Prop. 1994/952100
29
Bilaga 8
bidrag. Det är inte heller rimligt att öka kraven på kommuner och landsting genom ytterligare rättighetslagstiftning om de nödvändiga resurserna saknas eller måste tas från andra angelägna områden som inte är föremål för sådan lagstiftning. Dessa avvägningsproblem bör ägnas stor uppmärksamhet framöver. Ett stort ansvar vilar på de enskilda kommunerna och landstingen att klara avvägningarna på ett för med— borgarna acceptabelt sätt, med bibehållande av den basala välfärden. Utformningen och erfarenheterna av rättighetslagstiftningen på olika områden behöver studeras vidare. Som redovisas i det följande avses en översyn av den rättsliga regleringen av den kommunala självstyrelsen i bl.a. dessa hänseenden att göras.
Det är angeläget att från statsmakternas sida följa utvecklingen inom olika verksamheter. Det är av stor vikt att det finns en rimlig balans mellan krav och resurser och att kvaliteten i kärnverksamheterna upprätthålls. En förändrad styrning av den kommunala verksamheten är inte nu aktuell. Den kommunala självständigheten och ambitionerna i kommuner och landsting att leva upp till de nationella målen är den viktigaste grundpelaren. Statsmaktema skall i första hand ställa upp dessa mål och skapa bästa möjliga förutsättningar för att de skall kunna uppnås. Uppföljningen får visa i vilken riktning utvecklingen går.
Ett nytt bidrags- och utjämningssystem för likvärdiga förutsättningar
I 1995 års kompletteringsproposition avses också frågan om ett nytt bidrags— och utjänmingssystem att behandlas. Mot bakgrund av den osäkerhet som rått de senaste åren i detta avseende är det nu ytterst nödvändigt att införa ett system som skapar stabila spelregler för åren framöver.
Det nya bidrags- och utjämningssystemet bör uppfylla vissa grund- läggande krav. Ett sådant är att så långt möjligt skapa likvärdiga förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. En viktig komponent är att utjämningen av skatteinkomster blir mer långtgående än i nuvarande system, vilket främst innebär att alla kommuner och landsting måste inordnas i systemet. Det är också viktigt att inkomst- utjämningen blir hållbar på sikt och oberoende av nivån på de statliga bidragen. En annan viktig komponent är utjämningen av strukturellt betingade kostnadsskillnader. Denna fråga innehåller ett antal svåra avvägningsproblem. bl.a. när det gäller vilken typ av strukturella förhållanden som skall vägas in i systemet. En ytterligare fråga är hur övergången till ett nytt system skall ske. Drastiska och omedelbara omfördelningar av bidrag bör undvikas, och ett nytt system införas stegVis.
Prop. 1994/95: 100
30
Bilaga 8
Förbättrade förutsättningar för planering och utveckling av en god ekonomisk hushållning
Stabila spelregler är också nödvändiga när det gäller sådana förändringar i ansvarsfördelningen mellan stat och kommunsektor som föranleder tillämpning av finansieringsprincipen. Tillämpningen måste vara tydlig och öppen. Det är angeläget att undvika lösningar som innebär att ansvarsfördelningen mellan stat och kommunsektor är oklar. Frågan om hanteringen av sådana förändringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget behandlades i 1994 års kompletteringsproposition. Sådana förändringar skall inte regleras enligt finansieringsprincipen, utan skall i stället beaktas i samband med bedömningen av skattefinansierade utrymmet för kommunsektorn.
Det är angeläget att verka för en god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Problem som blivit aktuella på senare tid är t.ex. kommunernas och landstingens hantering av sina pensionsåtaganden, stora borgensåtaganden som måst infrias samt svårigheter att få kontroll över kostnaderna och anpassa dem till intäkterna. I den nya kommunal- lagen som infördes år 1992 infördes olika bestämmelser med syfte att förbättra den ekonomiska styrningen och att ge redovisningen och revisionen ökad betydelse. En viktig fråga är om reglerna för kommuner- nas ekonomiska förvaltning uppfyller alla de krav som bör kunna ställas. En utvärdering av befintliga regler i den nya kommunallagen bör därför göras i syfte att skapa ännu större förutsättningar för en god ekonomisk hushållning och att underlätta fortsatt effektiviseringsarbete.
Uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten
Det påbörjade arbetet med att förbättra den nationella uppföljningen och utvärderingen av den kommunala verksamheten fortsätter. Uppföljningen bör avse måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål varvid även frågor om fördelningspolitiska effekter bör uppmärksammas.
Under våren 1995 kommer regeringen att för riksdagen redovisa en samlad bild av den kommunala verksamhetens resultat och kvalitet i relation till nationella mål. Denna redovisning kommer också att utgöra en del av underlaget för bedömningar av det skattefinansierade utrymmet för kommunsektorn som regeringen avser att redovisa i kompletterings- propositionen i april 1995.
Den nationella uppföljningen av den kommunala verksamheten bör i första hand avse resultaten. I övrigt bör uppföljningen anpassas efter de regelverk som fastställts av riksdag och regering för olika verksamheter. Inom vissa centrala välfärdsområden finns behov av att förbättra uppföljningen genom att mått på den kommunala verksamhetens resultat utarbetas.
Uppföljningen av den kommunala verksamheten sker främst av sektors- myndigheterna men även av länsstyrelser, kommunförbund och forskare.
Prop. 1994/951100
31
Bilaga 8
Ansvaret för och innehållet i en systematisk och sektorsövergripande uppföljning behöver preciseras.
Svenska Kommunförbundet har i en skrivelse till regeringen hemställt om en översyn av systemet för nationell uppföljning av kommunerna. Kommunförbundet anser bl.a. att det finns brister i samordningen av statens uppgiftsinsamling som medför orationell produktion av underlaget för den nationella uppföljningen samt brister i kvalité avseende lämnade uppgifter.
Regeringen har mot denna bakgrund givit Statskontoret i uppdrag att kartlägga statens uppgiftsinhåmtande från kommunerna och redovisa vilka samordningsmöjligheter som finns för att underlätta uppgiftsinsamlingen och förbättra kvaliteten på de insamlade uppgifterna.
Riksdagsutredningen föreslog att regeringen bör genomföra en närmare analys av den statliga revisionens roll rörande den kommunala sektorn. Såväl Konstitutionsutskottet (bet. 1992/93:KU18) som Finansutskottet (bet. 1992/93zFiU19) har efterlyst regeringens redovisning av sina över- väganden i hithörande frågor. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.
Utveckling och förnyelse i den kommunala sektorn
Det har under de senaste åren skett stora förändringar i sättet att styra och organisera den kommunala verksamheten. Den kommunala tjänste- produktionen sker i allt större utsträckning i andra former än den traditionella förvaltningsformen och verksamheten utsätts för konkurrens.
Erfarenheterna av hittills genomförda förändringar av organisations- och verksamhetsformer visar att konkurrens i vissa fall kan vara ett verksamt medel för att höja effektiviteten. 1 andra situationer kan effektiviteten höjas genom ändringar i regelverk eller andra typer av åtgärder. De snabba förändringarna i kommuner och landsting har givit upphov till en diskussion om konsekvenserna av dessa. I samband med behandlingen av riksdagens proposition l993/94:188 om lokal demokrati uttalade riksdagen (bet. 1993/94:KU40) att en samlad uppföljning och utvärdering bör göras av de omfattande förändringar och reformer som har genomförts inom den kommunala verksamheten. I syfte att ge underlag för ett fortsatt arbete med att förnya och effektivisera den kommunala verksamheten har regeringen, i enlighet med riksdagens önskemål, beslutat att tillsätta en parlamentarisk utredning för att göra en samlad uppföljning och utvärdering av de reformer och omfattande förändringar som har skett i kommunernas organisation och verksamhets- former. Utredningen skall också lämna förslag till åtgärder som ökar medborgarnas möjligheter att utöva ett inflytande över det fortsatta fömyelsearbetet.
I åtskilliga kommuner och landsting finns en strävan att vidga med— borgarnas inflytande över den kommunala verksamheten samt att skapa fler valmöjligheter och en bättre individuell anpassning av samhällsservi- cen. Det pågår också diskussioner om och förberedelser för att stärka
Prop. l994/ 95: 100
32
Bilaga 8
medborgarnas ställning genom att kommunen informerar medborgarna om vilket serviceutbud som finns, vilken servicenivå som kommer att erbjudas och vilken kvalité som garanteras. Denna utveckling bör följas. En väsentlig fråga är därvidlag hur man utformar informationen till medborgarna om den offentliga servicens kvalitet. En sådan information har betydelse inte bara för medborgarna utan också för de förtroendeval- da som ska styra verksamheten och för de statliga myndigheter som utövar tillsyn över den kommunala verksamheten.
Ett annat viktigt utvecklingsområde för gemensamma statliga och kommunala insatser är användningen av informationsteknologins möjligheter inom såväl administration, vård, utbildning som samhällsin- formation och demokratisk dialog. Enligt regeringens bedömning finns stora möjligheter både att göra den kommunala verksamheten bättre och billigare genom ett offensivt arbete med informationsteknologi.
Det är regeringens ambition att göra den offentliga verksamheten effektivare genom att stimulera samverkan över sektorsgränser. Under senare år har det startats intressanta försök med samordning av det finansiella ansvaret för vården, sjukförsäkringen och socialtjänsten. Regeringen ser positivt på ytterligare initiativ att- pröva en ökad sam- verkan mellan kommuner/landsting och statliga myndigheter.
Den femåriga försöksverksamhet med s.k. medborgarkontor som inleddes den 1 juli 1994 är ett exempel på samordning av statlig och kommunal verksamhet. En särskild utredare kommer under våren 1995 att lägga fram förslag som syftar till att ge ytterligare rättsliga förut- sättningar för försöksverksamheten.
Regeringen anser att särskilda ansträngningar bör göras för att den pågående forskningen om den offentliga sektorn görs tillgänglig för dem som arbetar med förnyelse och effektivisering i kommuner och landsting. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) kommer vidare att arbeta för att de kommunala förnyelsefrågoma ges en ökad upp- märksamhet.
Utvecklingen av den kommunala demokratin
Den kommunala demokratin måste ständigt utvecklas och anpassas till tidens krav. De problem som uppmärksammas i den allmänna debatten måste mötas av konkreta åtgärder. Medborgarnas krav på insyn i och påverkan på den offentliga verksamheten måste tas på allvar. Detta gäller t.ex. när nya verksamhetsformer prövas.
Tillämpningen av offentlighetsprincipen och det grundlagsfästa skyddet för yttrandefriheten är viktig i den kommunala verksamheten. Därför kommer en informationsverksamhet om offentlighetsprincipens tillämp- ning att genomföras.
Ett särskilt utredningsarbete kommer att genomföras i syfte att se över bestämmelserna om ersättning och ledighet i samband med förtroendeupp— drag och beträffande möjligheterna att genomföra nyval till fullmäktige vid större ändringar i den kommunala indelningen.
3 Riksdagen 1994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga 8
Prop. 1994/95: 100
33
Bilaga 8
För närvarande bereds i regeringskansliet förslagen från Lokaldemokra- tikommittén om konununal uppdragsverksamhet (SOU 1992:128) och förtroendevaldas ansvar vid domstolstrots och lagtrots (SOU 1993: 109). Resultatet av beredningsarbetet i dessa frågor kommer att redovisas i särskilda departementspromemorior i början av år 1995.
Förslaget från Lokaldemokratikommittén om sekretesslagen i en fri kommunal nämndorganisation (SOU 1992:140) bereds för närvarande med inriktning på att göra en större samlad översyn av sekretesslagen.
Riksdagen har begärt (bet. 1992/93zKU1) att regeringen ska överväga frågan om hur publiceringen av kommunernas och landstingens för- fattningar lämpligen bör ske. Resultatet av regeringskansliets beredning av denna fråga kommer att redovisas i en departementspromemoria i början av år 1995.
Kommuner och landsting svarar för merparten av den service inom bl.a. vård, omsorg och utbildning som också är en väsentlig del av den nationella politiken. De många sambanden mellan staten och den kommunala sektorn förutsätter därför ett samförstånd och ett samarbete som bygger på respekt för folkviljans kanalisering både via riksdagen och kommunfullmäktige/kommunala nämnder. En särskild översyn kommer att göras av den rättsliga regleringen av den kommunala själstyrelsen. Därvid skall bl.a. en kartläggning göras av de nationella och internatio- nella regler som har betydelse för den kommunala självstyrelsen. Överväganden bör ske om nuvarande regelverk ger ett reellt skydd för den kommunala självstyrelsen och alternativa möjligheter att tydliggöra den rättsliga regleringen av den kommunala självstyrelsen bör redovisas. Det är viktigt att kommunernas ansvar i förhållande till staten och i för- hållande till allmänheten är tydligt och klart formulerad i den lagstiftning som riktar sig till kommunerna.
Kommunerna och intemationaliseringen
Den kommunala verksamheten påverkas allt mer av den internationella utvecklingen.
Sveriges inträde i den Europeiska Unionen kommer att på flera sätt beröra kommuner och landsting. Det finns inte anledning att på någon väsentlig punkt ändra bedömningarna som gjordes i konsekvensutred- ...ningen - Kommunerna, Landstingen och Europa ( SOU 1994:2 ). Regeringens bedömning är att det är viktigt att Sveriges agerande i olika beslutsorgan är väl förankrade i det svenska samhället. Därigenom kommer Sveriges ståndpunkter att kunna hävdas mer kraftfullt.
En konsekvens av detta synsätt är regeringens beslut att inrätta en beredningsgrupp för att behandla kommunala och regionala frågor inom den Europeiska Unionen (Dep. PM C 940420). Gruppen skall utgöra forum mellan regeringen och kommunförbunden för information och samråd i frågor som aktualiseras med anledning av EES-avtalet och i övrigt har betydelse för kommuner och landsting vid ett medlemskap i den Europeiska Unionen. I gruppen finns ledningarna för kommun- och
Prop. 1994! 95: 100
34
Bilaga 8
landstingsförbunden representerade liksom företrädare för närmast berörda delar av regeringskansliet.
Företrädare för kommunerna och landstingen har genom Sveriges inträde i Europeiska Unionen fått föreslå 12 ledamöter i Regionala kommittén.
Inom Europeiska Unionen har under hösten pågått ett arbete med direktiv om rösträtt och valbarhet i kommunala val.
Ett beredningsarbete har inletts kring frågan om hur de av fullmäktige utsedda revisorerna i de kommunala företagen rättsligt skall regleras för att inte komma i konflikt med förskrifterna i revisorsdirektivet (83/349/E- EG av den 10 april 1984). En departementspromemoria kommer att redovisas under våren 1995.
Kommunerna och landstingen har genom ändringar i lagstiftningen våren 1994 givits större möjligheter att delta i internationell biståndsverk— samhet. Regeringen ser positivt på att kommuner och landsting deltar i uppbyggnaden av en demokratisk förvaltning i andra länder bl.a. i Central- och Östeuropa.
Kommuner och landsting har genom särskild lagstiftning möjlighet att delta i tjänsteexport. Enligt regeringens uppfattning bör det finnas goda möjligheter att öka tjänsteexportens omfattning.
Prop. 1994/ 95: 100
35
A. Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet PTOP- 1994/953100
Bilaga 8
Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat Beräknad besparing 1993/94 1994/95 1995/96 för
juli 95 -juni 96 1997” 1998”
Absoluta tal Relativa tal Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet 5 401,0 6 0324 9 0389 6 035,5 -l38.6 -1'28,5
[) Prisnivå l995/96
A 1. Riksskatteverket
l993/94 Utgift 162 027 000 l994/95 Anslag 357 796 000 1995/96 Förslag 486 917 000 varav 341 348 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996
A 2. Skattemyndigheterna
l993/94 Utgift 4 135 852 000 1994/95 Anslag 4 395 149 000 1995/96 Förslag 6 532 463 000 varav 4 351 735 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
A 3. Kronofogdemyndigheterna
1993/94 Utgift ] 103 138 000 l994/95 Anslag 1 171 844 000 1995/96 Förslag 1 880 579 000 varav 1 249 771 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
A 4. Förrättningskostnader m.m. (nytt anslag fr.o.m. 1994/95)
1994/95 Anslag 97 648 000 l995/96 Förslag 123 972 000 varav 82 648 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
36
Bilaga 8
A 5. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. (nytt anslag fr.o.m. 1994/95)
1994/95 Anslag 10 000 000 1995/96 Förslag 15 000 000 varav 10 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Riksskatteverket
Riksskatteverket (RSV) svarar för den centrala ledningen av Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. RSV har också uppgifter som central förvaltningsmyndighet för frågor om allmänna val.
Skatteförvaltningen
Inom Skatteförvaltningen finns på regional nivå 24 skattemyndigheter med sammanlagt 131 lokala skattekontor.
Det övergripande målet för beskattningsverksamheten är att skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning som följer av gällande skatteförfattningar.
Folkbokföringen skall för olika samhällsfunktioner tillhandahålla fullständig och korrekt basinformation med god tillgänglighet.
Exekutionsväsendet
Inom exekutionsväsendet finns på regional nivå 24 kronofogdemyn- digheter med verksamhet på sammanlagt ca 110 orter.
Kronofogdemyndighetemas uppgift som verkställande myndigheter är att på uppdrag av borgenärer och andra sökande verkställa rättsanspråk som inte har reglerats på frivillig väg. Ansökningar om verkställighet skall handläggas snabbt och med hög kvalitet.
Kronofogdemyndigheterna skall även i övrigt genom information och liknande förebyggande åtgärder verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som kan komma att bli föremål för verkställighet fullgörs frivilligt i rätt tid och ordning.
RSV:s resultatredovisning
RSV har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 i de delar som avser resultatredovisningen redovisat utfallet av verksamheten inom skatteför— valtningen och exekutionsväsendet. I enlighet med vad regeringen särskilt beslutat avser redovisningen i första hand verksamheten under 1993. Där så varit möjligt och meningsfullt med hänsyn till den kalenderårsbundna skatteeykeln har även utvecklingen under första halvåret 1994 belysts.
Prop. 1994/ 95: 100
37
Bilaga 8
Av skatteförvaltningens totala utgifter 1993 svarade administrationen av inkomstskatten för 64 procent, mervärdesskatten för 10 procent och arbetsgivaravgiftema för 11 procent. Punktskatteadministrationen svarade bara för ca 1 procent. Folkbokföringens andel var 9 procent och arbetet med fastighetstaxering svarade för 5 procent av utgifterna.
Vad gäller skatteförvaltningen gör RSV bedömningen att det mesta talar för att denna under 1993 har passerat en vändpunkt. Den nya organisatio- nen, de nya arbetsformerna och det nya regelverket håller på att trimmas in. Samtidigt med vissa resursminskningar totalt sett har det varit möjligt att föra över resurser till kontrollverksamheten och på det sättet öka kontrollfrekvensen. Det mesta talar enligt RSV också för att den direkta kontrolleffekten i form av ändrade debiteringar har förbättrats. Pro- duktivitetsutvecklingen är svårbedömd, något som utvecklas närmare bl.a. i en bilaga till årsredovisningen. Enligt RSV torde dock de rationalise- ringar som genomförts under de senaste åren ha lagt en god grund för produktivitetsförbättringar kommande år. RSV anför vidare att det är svårt att generellt uttala sig om kvaliteten på förvaltningens prestationer men att en ökad uppmärksamhet på kvalitetsfrågor är en faktor som i sig verkar i positiv riktning.
Inom exekutionsväsendet är indrivning i allmänna och enskilda mål den dominerande verksamhetsgrenen och svarade under 1993 för 73 procent av den totala resursförbrukningen. Summarisk process svarade för drygt 13 procent, medan andelen för exekutiv fastighetsförsäljning var 8,1 procent och andelen för konkurstillsyn 4,7 procent. Förebyggande verksamhet svarade för 0,7 procent och lönegarantiärenden för 0,3 procent. lndrivningsverksarnhetens andel har minskat något jämfört med 1992, vilket främst förklaras av arbetet med fastighetsförsäljning. Även summarisk process, konkurstillsyn och förebyggande verksamhet har ökat sin resursandel något. Vad gäller lönegaranti återstår efter 1992 års reform på området endast avverkning av äldre ärenden och andelen av den totala resursförbrukningen har minskat kraftigt.
1 årsredovisningen förs de produktivitetsberäkningar för perioden 1980 - 1992 som Statskontoret gjort, och som nyligen redovisats i en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Ds 199424, Den offentliga sektorns produktivitetsutvecklingl980 - 1992), fram till 1993. Redovisningen pekar på en produktivitetsförbättring jämfört med 1992 för alla verksamhetsgrenar utom indrivningsverksamheten. För denna noteras en viss försämring, som bedöms vara hänförlig till indrivningen i allmänna mål. Förändringen förklaras av den fördröjning av överläm- nandet för indrivning som inträffade under 1993 och var orsakad av tekniska svårigheter i samband med införandet av en rörlig dröjs- målsavgift som ersatte den tidigare fasta restavgiften. Vad gäller kvaliteten redovisas främst utvecklingen av handläggningstidema, där det fortfarande finns stora svårigheter med fastighetsförsäljningen. Däremot har handläggningstidema i den summariska processen förkortats avsevärt, om man bortser från de mål där delgivningen drar ut på _tiden.
I årsredovisningen redovisas en negativ kapitalförändring för året på 644,2 miljoner kronor. Beloppet består av periodiseringsdifferenser. Av
Prop. 1994/95: 100
38
Bilaga 8
anslagsredovisningen framgår att det totala anslagssparandet var 588,7 miljoner kronor. Vcrksamhetsöverskottet för den särskilda resultatenheten RSV DataService var 53 miljoner kronor.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
RRV har nyligen, bl.a. i en revisionsrapport från avdelningen för effektivitetsrevision, behandlat kontrollen av mervärdesskatten och pekat på ett behov av tydligare prioriteringar samt ökad och bättre samordnad försöksverksamhet, utvecklat erfarenhetsutbyte och översyn av upp- följningen. Inom ramen för den årliga revisionen har RRV också framfört synpunkter på det maskinella systemet för kontroll av mervärdesskatten.
Vidare har RRV på senare tid granskat dels RSV:s ledning och styrning av exekutionsväsendet (RRV:s rapport F 1993:29), dels tillsyn vid konkurs (RRV 1994: 13). I den förstnämnda rapporten föreslår RRV bl.a. att RSV ges viss möjlighet att avväga resurserna mellan skattemyndig— hetema och den del av kronofogdemyndigheternas anslag som kan anses vara avsedd för indrivning av allmänna mål.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Riksskatteverket Ramanslag 487 miljoner kronor
Skattemyndigheterna Ramanslag 6532 miljoner kronor
Kronofogdemyndigheterna Ramanslag ] 881 miljoner kronor
Förrättningskostnader m.m. Ramanslag 124 miljoner kronor
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. Ramanslag 15 miljoner kronor
Prop. 1994/95:100
39
Bilaga 8
Resultatbedömning
Regeringen gör i stort inte någon annan bedömning av verksamhetens resultat än den som RSV redovisat.
Regeringen delar uppfattningen att produktivitetsutvecklingen inom skatteförvaltningen är svårbedömd. Frågan har emellertid, vilket RRV också har framhållit i bl.a. sin revisionsrapport med anledning av granskningen av årsredovisningen, belysts i denna på ett förtjänstfullt sätt. Svårigheterna, vad gäller exekutionsväsendet, att väga utvecklingen av målavverkningen mot kvalitetsaspekter vid stora förändringar i målvolymema kvarstår (jfr prop. 1993/94:100 bil. 8 s. 40). En jäm- förelse mellan 1992 och 1993 visar att det inom ramen för en måttlig utveckling av den totala prestationsmängden har skett avsevärda förändringar vad gäller enskilda typer av mål och ärenden. Regeringen anser att RSV bör intensifiera arbetet med att utveckla metoderna för att mäta produktiviteten inom skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. Även eventuella skillnader mellan bl.a. olika län i fråga om produktivitet och produktivitetsutveckling bör belysas och analyseras. Kvalitetsaspek— tema bör belysas ytterligare.
Regeringen konstaterar också att det i dag finns en osäkerhet om vilka som är de mest relevanta och rättvisande måtten på verksamhetens resultat. Detta gäller både skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. Det är mot den bakgrunden som regeringen i regleringsbrevet för innevarande budgetår har uppdragit åt RSV att, vad gäller skatteförvalt- ningens verksamhet, senast den 31 januari 1995 redovisa ett förslag till modell för årlig resultatuppföljning och resultatanalys, som skall ligga till grund för resultatredovisningen i årsredovisningen. Regeringen avser att inom kort ge RSV ett motsvarande uppdrag vad gäller exekutionsvä- sendet.
RSV bedriver sedan någon tid ett s.k. utvecklingsprogram för kvinnliga chefer. Bakgrunden är att det inom RSV:s område finns ganska många kvinnliga chefer på lägre nivåer, men få på högre nivåer. Programmet vänder sig till sektions- och kontorschefer eller motsvarande och innefattar dels utbildning, dels vikariat på högre tjänster, t.ex. som länsskattechef eller länskronodirektör. Deltagande i programmet har i flera fall redan lett till befordran.
Slutsatser Allmänt
Regeringen anser att de riktlinjer för verksamheten och den inriktning vad gäller utvecklingen i ett längre perspektiv som bestämts på grundval av den fördjupade prövning som redovisades i 1993 års budgetproposition bör gälla även för återstoden av den fastlagda planeringsperioden. Det innebär bl.a. för skatteförvaltningen att resursåtgången för grundhantering skall minska. För kronofogdemyndighetema är det en viktig uppgift att
Prop. 1994/95: 100
40
Bilaga 8
nu komma till rätta med de fortfarande långa handläggningstidema vid fastighetsförsäljning, men också att så snabbt som möjligt återföra de resurser till indrivningsverksamheten som man tillfälligt tvingats omdisponera till andra uppgifter.
Pris- och löneomräkningcn uppgår till 18,5 miljoner kronor under . anslaget till RSV, 226,2 miljoner kronor under anslaget till skattemyndig- hetema och 61 ,3 miljoner kronor under anslaget till kronofogdemyndig- heterna.
Liksom för andra anslag för förvaltningskostnader har en justering gjorts av den del av anslagen som avser lokalkostnader. Denna justering har medfört att anslagen för det förlängda budgetåret 1995/96 minskats med knappt 7 miljoner kronor såvitt gäller RSV, 77 miljoner kronor såvitt gäller skattemyndighetema och drygt 12 miljoner kronor såvitt gäller kronofogdemyndighetema.
Inkomster i form av ersättning från Allmänna pensionsfonden har beräknats med 331,2 miljoner kronor under anslaget till skattemyndig- hetema och med 5,7 miljoner kronor under anslaget till kronofogdemyn- dighetema.
En väl fungerande beskattnings-, folkbokförings- och indrivnings- verksamhet är av avgörande betydelse såväl från samhällsekonomisk synpunkt som för att de offentliga finanserna skall utvecklas på det sätt som är önskvärt. Mot bakgrund av den ambition som regeringen uttalat att stärka insatserna mot skatteundandragande och ekonomisk brottslighet finns det skäl att förbättra såväl de resursmässiga förutsättningarna som förutsättningarna i övrigt för skattekontroll och skatteindrivning. Samtidigt visar utvecklingen inom RSV:s verksamhetsområde, så som den redovisats bl.a. i årsredovisningen, att det finns inte obetydliga möjligheter till besparingar. Det gäller bl.a. ADB—stödet, där en ändrad ansvarsfördelning och finansieringsform samt den omstrukturering i övrigt som genomförts av RSV givit betydande kostnadsminskningar. Vidare leder de förändringar på fastighetstaxeringens område som beslutats till kostnadsminskningar främst i anslutning till 1996 års allmänna fastighetstaxering.
Det som nu har sagts leder fram till att för det förlängda budgetåret 1995/96 bör tillämpas ett besparingskrav på RSV och skattemyndig— hetema sammantagna som motsvarar tre procent av anslagen. Samtidigt bör RSV och skattemyndighetema tillföras resurser för de nya arbetsupp— gifter vad gäller främst hanteringen av mervärdesskatten som följer med Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Förändringarna i fråga om redovisningen från företagen ökar resursåtgången för såväl grund— hantering som utökad kontroll. Vidare krävs bl.a. att det vid RSV byggs upp en s.k. GLO-funktion (Central Liaison Office) för kontakterna med övriga medlemsländers förvaltningar. Regeringen beräknar utgifterna för de nya arbetsuppgifterna till knappt 70 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96.
Regeringen gör bedömningen att det med den nu angivna tillämpningen av besparingskravet kommer att finnas utrymme för en fortsatt överföring av resurser till kontrollverksamheten. Dessutom fullföljs nu den tidigare
Prop. 1994/ 95: 100
41
Bilaga 8
aviserade och påbörjade särskilda satsningen på effektivare skattekontroll genom att skatteförvaltningen tillförs resterande förstärkning upp till nivån 200 miljoner kronor per år för detta ändamål (jfr bl.a. prop. 1993/94:100 bil. 8 s. 42 f). Regeringen kommer att senast i reglerings- brevet för budgetåret 1995/96 ange närmare riktlinjer för och åter- rapporteringskrav vad gäller användningen av dessa medel. Redan nu kan sägas att behovet av förbättringar vad gäller kontrollen av mervärdesskat- ten kommer att ägnas särskild uppmärksamhet.
Även med beaktande av vad som nyss har sagts om betydelsen av en väl fungerande indrivningsverksamhet gör regeringen bedömningen att ett besparingskrav på fem procent bör tillämpas på kronofogdemyndighetema för det förlängda budgetåret 1995/96. Utgångspunkten för den be- dömningen är att arbetsläget nu stabiliseras på det sätt som den senaste tidens verksamhetsstatistik ger en antydan om, och att man för den närmaste tiden kan räkna med en viss minskning av måltillströmningen. Vidare bör det tillfälliga resurstillskott som myndigheterna disponerar innevarande budgetår på grund av ökade mål— och ärendevolymer nu kunna dras ned. Tillskottet uppgår innevarande budgetår till 25 miljoner kronor och bör för budgetåret l995/96 bestämmas till 15 miljoner kronor. .
Regeringen gör bedömningen att en avvägning av resurstilldelningen mellan skattemyndighetemas verksamhet och den del av kronofog- demyndigheternas verksamhet som avser indrivning i allmänna mål kan göras bara i ett längre tidsperspektiv. Mot den bekgrunden är det svårt att se några nämnvärda fördelar med att låta avvägningen ske i någon form än genom den budgetprövning som Statsmaktema svarar för. RRV:s förslag i en av de tidigare nämnda rapporterna att ge RSV möjlighet till en sådan avvägning bör därför inte genomföras.
För budgetåren 1997 och 1998 anser regeringen att inriktningen bör vara att genomföra ytterligare besparingar motsvarande 2 procent per är vad gäller anslagen till Riksskatteverket och Skattemyndigheterna och, med den utgångspunkt som tidigare angivits, 3 procent per är vad gäller anslaget till kronofogdemyndighetema.
Regeringen avser att inom kort besluta särskilda direktiv för den fördjupade prövning av skatteförvaltningens och exekutionsväsendets verksamhet som skall äga rum inför 1996 års budgetproposition. [ direktiven kommer bl.a. att anges vilka omprövningar regeringen anser bör göras för att de nu angivna besparingarna skall kunna genomföras utan men för verksamheten. Det bör emellertid redan nu göras klart att regeringen bedömer det som nödvändigt att i det sammanhanget ta upp vissa frågor om myndighetsorganisationen i länen och lokaliseringen av vissa delar av verksamheten, med sikte på att skapa en organisation som bättre svarar mot kraven på att upprätthålla dagens verksamhet med minskad resursåtgång. I detta sammanhang kommer vidare bl.a. att övervägas vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av vad som kommit fram vid RRV:s granskning av kontrollen av mervärdesskatten.
Prop. 1994/95: 100
Bilaga 8
Fordonsskatten
Regeringen har tidigare i dag beslutat en proposition där det bl.a. föreslås att bilregistret skall föras över från länsstyrelserna till Vägverket. I propositionen sägs också att fordonsbeskattningen samtidigt bör föras över från länsstyrelserna till skatteförvaltningen. För denna uppgift har i budgetförslaget under anslaget till skattemyndighetema beräknats ett resurstillskott på 9 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Samlokalisering med Polisen m.m.
På ett antal orter är skattemyndigheten eller kronofogdemyndigheten, eller bådadera, samlokaliserade med Polisen. I vissa fall har därvid medel för nyttigheter som utnyttjas gemensamt av de berörda myndigheterna budgeterats under anslaget till Polisen. Avsikten är att Polisen i fortsätt- ningen skall debitera användarmyndigheterna för deras andel i detta sambruk. Motsvarande anslagsmedel skall därför omdisponeras till berörda användarmyndigheter. Omdispositionen innebär för budgetåret 1995/96 ett tillskott på 6,4 miljoner kronor under anslaget till skattemyn- dighetema och 2,3 miljoner kronor under anslaget till kronofogdemyndig- hetema. Samtidigt omdisponeras 0,5 miljoner kronor från anslaget till Skattemyndigheterna till anslaget till länsstyrelserna på grund av justerad hyresdebitering vad gäller länsstyrelsens resp. skattemyndighetens lokaler i Nyköping. Vidare har anslaget till kronofogdemyndighetema tillförts 0,4 miljoner kronor med anledning av att täckningsanslaget avskaffas fr.o.m. budgetåret 1995/96. '
Stämningsmannadelgivning
Som framgår av bilaga 3 (Justitiedepartementet) kommer regeringen under våren 1995 att besluta om en utökad avgiftsfinansiering av Polisens Stämningsmannadelgivning. Med anledning härav föreslås kronofog- demyndighetema, som är den största uppdragsgivaren och svarar för ca tre fjärdedelar av delgivningsuppdragen, få en resursförstärkning med 173 miljoner kronor budgetåret 1995/96. De uppdrag som kronofog- demyndighetema lämnar avser i allt väsentligt delgivning av före— lägganden i mål om betalningsföreläggande och handräckning. Regering- en kommer under våren också att besluta om den justering av av- giftssättningen vid kronofogdemyndighetema i mål om betalningsföre- läggande och handräckning som föranleds av den ändrade finansierings- formen.
Prop. l994/95:100
43
Bilaga 8
Riksskatteverkets totalförsvarsuppgift
Riksskatteverket ansvarar för funktionen Skatte— och uppbördsväsende.
Uppgifterna vid höjd beredskap överensstämmer i stort med fredsupp- giftema. Som övergripande mål gäller den inriktning som anges i 1992 års försvarsbeslut.
Regeringen avser att under våren 1995 lämna en proposition till riksdagen med förslag till ny lagstiftning om beskattningen under kriser och krig. I detta sammanhang kommer riktlinjer för den fortsatta planeringen inom funktionen att anges.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
l.
2.
till Riksskatteverket för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 486 917 000 kr, till Skattemyndigheterna för budgetåret l995/96 anvisar ett ram- anslag på 6 532 463 000 kr, till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 880 579 000 kr, till Förrättningskostnader m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 123 972 000 kr. till Ersättning för kostnaderi ärenden och mål om skatt m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 15 000 000 kr. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom skatteför- valtningen och exekutionsväsendet för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
Prop. 1994/95: 100
44
B. Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning
Regeringen redovisar årligen en treårig investeringsplan för Statens fastighets verksamhet. lnvesteringsverksamheten berör huvudsakligen inrikes- och utrikesfastigheter samt de s.k. väntelägesfastighetema som f.n. förvaltas av Statens fastighetsverk och avses att senare överlåtas till Statliga Akademiska Hus AB. lnvesteringamas fördelning framgår av texten under anslaget B 3. Statens fastighetsverk.
Det övergripande målet är att Statens fastighetsverk för statens räkning skall förvalta det fastighetsbestånd på ett sätt som innebär god resurs— hushållning och hög ekonomisk effektivitet samtidigt som fastighetemas kultur— och naturmiljövärden bevaras.
Statens lokalförsörjningsverk som är en stabs- och servicemyndighet har av regeringen åsatts ett övergripande mål som innebär att den statliga lokalförsörjningen skall skötas på ett för staten som helhet och för varje myndighet effektivt och ekonomiskt sätt.
Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat Beräknad utgift 1993/94 1994/95 1995/96 för juli 95 - juni 96
19971)
Prop. 1994/95:100 Bilaga 8
Absoluta tal Relativa tal
Fastighetsförvaltning och statlig lokalför- sörjning 200,4 1800 1422 94,8
1) Prisnivå l995/96
Förslag till rilsdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom fastighetsför- valtning och statlig lokalförsörjning för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (avsnitt B 1. och B 2.).
B 1. Statens lokalförsörjningsverk
l993/94 Utgift 14 450 986 l994/95 Anslag 34 048 000 l995/96 Förslag 31 176 000
varav 20 240 000 beräknat för juli 95 - juni 96
Statens lokalförsörjningsverk inledde sin verksamhet den 1 januari 1993. Budgetårct 1993/94 var det första hela verksamhetsåret för verket.
-6,0
1998”
45
Bilaga 8
Statens lokalförsörjningsverk är en efterfrågestyrd stabs- och service- myndighet, med huvuduppgift att lämna råd och stöd till regeringen och de statliga myndigheterna ifråga om lokalförsörjning.
Det övergripande målet för stabsfunktionen är att på uppdrag av regeringen tillhandahålla ett objektivt och professionellt stöd på lokalför- sörjningsområdet. Det övergripande målet för servicefunktionen är att erbjuda statliga förvaltningsmyndigheter de tjänster de efterfrågar på lokalförsörjningsområdet.
Resultatbedömning
Verksamheten inom lokalförsörjningsverket redovisas uppdelad på två områden: Affärsområden Stab och Service. Dessa redovisas som två separata resultatenheter.
Under året har verksamheten byggts upp. Det var först den 1 oktober 1993 som Byggnadsstyrelsen lades ned och verksamheten kunde startas på allvar. Under det första halvåret ägnade verket mycket tid åt internt uppbyggnadsarbete samt åt utveckling av kundkontakter. Under den andra delen av året avslutades det initiala uppbyggnadsarbetet av organisatio- nen. De totala kostnaderna för verksamheten under 1993/94 uppgick till 20,8 miljoner kronor och fördelades med 62% på Affärsområde Stab och 38% på Affärsområde Service. Intäkterna från den avgiftsfinansierade verksamheten, konsultuppdrag och utbildning, uppgick till 2,8 miljoner kronor.
Inom Affärsområde Stab har betydande insatser lagts ned på kompeten- sutveckling metodutveckling, uppbyggnad av informationssystem, insamling av underlag, m.m. vilka syftat till att skapa en bred kunskaps- bas för verksamheten. Affärsområdet har kontinuerligt och i stor omfattning biträtt ett flertal departement med utredningar i lokalförsörj- ningsfrågor samt arrangerat flera konferenser och kurser om den nya lokalförsörjningsordningen.
Inom Affärsområde Service har verksamheten byggts upp successivt och bemanningen har skett i takt med att uppdrag erhållits. Affärsområdet inriktar sig på de områden där man genom sin kunskap och överblick över den statliga sektorn har naturliga fördelar jämfört med andra konsulter eller serviceföretag. Affärsområdet har delats in i två huvudom- råden: Utbildning och konsulttjänster. Under året har 106 personer gått på utbildningar i verkets regi. Antalet konsultuppdrag har uppgått till 123. Knappt hälften av konsultuppdragen var från myndigheter i Stockholmsområdet, resterande utgjordes av uppdrag från myndigheter i övriga delar av landet.
Prop. l994/ 95: 100
46
Bilaga 8
Verksamheten
Statens lokalförsörjningsverk har i sin anslagsframställning föreslagit att ramanslaget för verket minskas till 33,7 miljoner kronor för budgetåret l995/96. Verket räknar även med att den avgiftsfinansierade verksam- heten skall vara i full gång och att full kostnadstäckning nås över tiden för denna del. Verket har också i sin årsredovisning föreslagit att anslags- sparandet om 35 miljoner kronor kan dras in som en engångsbesparing.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår, baserat på en analys av behoven i verksamheten, att ett ramanslag på 31 176 000 kronor anvisas. Verkets anslagssparande på ca 35 miljonor kronor dras in som en besparing. Sammantaget har därmed anslaget till Statens lokalförsörjningsverk minskats med ca 34 miljoner kronor under de senaste två budgetåren. Verket budgeterades ursprungligen med utgångspunkt i utgifterna för motsvarande verksamhet i Byggnadsstyrelsen. Regeringen bedömer nu att den föreslagna an- slagsnivån i stort avspeglar verkets övergripande uppgifter.
Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med ca 23 miljoner kronor. Fram till och med år 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med ytterligare 1 miljon kronor per år.
Jämställdhet Statens lokalförsörjningsverk har en personal- och jämställdhetspolicy som redovisats för verkets personal. Jämställdhetsplan är utarbetad för den operativa verksamheten inom lokalförsörjningsverket.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 31 176 000 kr.
B 2. Täckning av merkostnader för lokaler m.m.
l993/94 Utgift 143 904 000 1994/95 Anslag 95 000 000 l995/96 Förslag 35 000 000
varav 23 332 800 beräknat för juli 95 — juni 96
Prop. 1994/ 95: 100
47
Bilaga 8
Byggnadsstyrelsen ansvarade tidigare för hyreskontrakt när lokaler tomställts till följd av att myndigheter avvecklats, ombildats eller flyttats. Kostnaderna belastade resultatet i Byggnadsstyrelsen. I samband med omläggningen av den statliga lokalförsörjningen har ansvaret överförts på Statens lokalförsörjningsverk för att administrera denna typ av avtal och för att bevaka statens intressen i dessa frågor.
Anslaget disponerars av Statens lokalförsörjningsverk för att täcka de merkostnader för lokaler som är hänförliga till beslut före november 1992 eller merkostnader för lokaler som är hänförliga till beslut av riksdag och regering. Vidare skall verket utveckla strategier och aktivt ta tillvara möjligheterna att minimera statens kostnader för de hyreskontrakt som verket administrerar.
Statens lokalförsörjningsverk skall varje halvår redovisa vilka utgifter som skall belasta anslaget B 2. Täckning av merkostnader för lokaler m.m. till Finansdepartementet.
Regeringens överväganden
Antalet kontrakt på tomma lokaler sjunker successivt genom att hyresti- den löper ut samt genom förtida avlösen. Regeringen bedömer att behovet för täckande av merkostnader för lokaler kan sänkas till nivån 35 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Anslaget omfattas av regeringens sparkarv på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 107,5 miljoner kronor. Fram till och med år 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med ytterligare 5 miljoner kronor per år.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Täckning av merkostnader för lokaler m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 35 000 000 kr.
B 3. Statens fastighetsverk
l993/94 Utgift 1 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Statens fastighetsverk har till uppgift att förvalta merparten av statens fasta egendom och på ett sätt som innebär god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet samtidigt som fastighetemas kultur- och natur- miljövärden bevaras. Verksamhetsmålen för fastighetsförvaltningen skall vara att ge verkets hyresgäster bra och ändamålsenliga lokaler till marknadsrelaterade prisnivåer. [ detta ingår att vårda och utveckla de
Prop. 1994/ 95: 100
48
Bilaga 8
natur- och kulturvärden av nationell betydelse som verket givits ansvar för.
Det fastighetsbestånd som Statens fastighetsverk förvaltar består i huvudsak av två delar, fastigheter som ger intäkter i form av hyror, s.k. hyresfastigheter och fastigheter som inte ger någon avkastning, s.k. bidragsfastigheter. Till de senare hör bl.a. befästningar, monument och de kungliga slotten där hyresintäkterna normalt inte täcker de löpande drifts- och underhållskostnadema. Verket skall vid förvaltningen av sitt fastighetsbestånd på lång sikt åstadkomma ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat för de fastigheter som ger normala hyresin- täkter. Överskottet från denna del av verksamheten används för in- vesteringar och finansierar till viss del underskottet i bidragsfastigheterna. Resterande finansiering av bidragsfastigheterna sker via det föreslagna anslaget B 4. Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets
fästningar.
Fastighetsbeståndet inom riket består av fastigheter tillhörande det nationella kulturarvet såsom de kungliga slotten och vissa andra slott, monument, museer, nationalteatrama, residens, kulturfastigheter, befästningar, regeringsbyggnaderna samt vissa donationsfastigheter. Statens fastighetsverk ansvarar fr.o.m. den 1 oktober 1993 för samtliga statsägda fastigheter utomlands. Utrikesdepartementet (UD) hyr 95 % av lokalerna. Övriga hyresgäster är SIDA, Sveriges Tekniska Attachéer, Exportrådet, Svenska institutet m.fl. Avtal har tecknats med UD om förvaltning av de inhyrda objekt som UD hyr av externa hyresvärdar utomlands samt om inredning av kanslilokaler och representationsutrym- men i chefsbostäder.
Den 1 januari 1994 övertog Statens fastighetsverk förvaltningsansvaret för domänfonden. I domänfonden ingår sådan mark som riksdagen beslutat skall vara kvar i statlig ägo, bl.a. markområden väster om odlingsgränsen i norra Sverige, vissa älvsträckor, kronoholmar m.fl. AssiDomän AB skall enligt avtal t.o.m. den 30 juni 1996 sköta den faktiska förvaltningen av de markområden som fortsättningsvis skall vara kvar i statlig ägo. Statens fastighetsverk och AssiDomän AB har dock undertecknat ett avtal om upphörande per den 31 december 1994 av det faktiska förvaltningsuppdraget för AssiDomän AB avseende vissa kulturegendomar och kronoholmar som finns bokförda på domänfonden.
Statens fastighetsverk har dessutom i sin förvaltning för statens räkning ett antal fastigheter som av olika skäl inte kunnat överlåtas till Statliga Akademiska Hus Aktiebolag eller andra organisationer, fastigheter under utredning, de s.k. väntelägesfastighetema, de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen avsedda för Statens institutionsstyrelses verksamhet samt fastigheter avsedda för statens eivilförsvarsförråd.
Investeringar m.m.
I 1993 års budgetproposition uttalades att regeringen avsåg att årligen redovisa en rullande treårig investeringsplan för Statens fastighetsverk.
4 Riksdagen 199—#95. I sam/. Nr 100. Bilaga 8
Prop. 1994/951100
49
Bilaga 8
lnvesteringsverksamheten berör inte de kungliga slotten och rikets fästningar. Investeringar kommer att behöva göras även under budgetåret l995/96 i de s.k. väntelägesfastighetema som verket förvaltar. Statens fastighetsverk övertog per den 1 oktober 1993 de lån som Byggnadsstyrelsen hade i Riksgäldskontoret den 30 september 1993 och som inte ersattes med lån i Riksgäldskontoret till Vasakronan Holding Aktiebolag eller till Statliga Akademiska Hus Aktiebolag.
För budgetåret 1994/95 uppgick den totala låneramen för investeringar till 7 miljarder kronor.
Investeringsbehovet för Statens fastighetsverks ordinarie verksamhet under budgetåret 1995/96 beräknas uppgå till ca 600 miljoner kronor. För de fastigheter som förvaltas av Statliga Akademiska Hus Aktiebolag beräknas investeringsbehovet också uppgå till ca 600 miljoner kronor.
Den tidigare ramen för upplåning i Riksgäldskontoret har satts något högre än det i dagsläget beräknade medelsbehovet. eftersom det erfarenhetsmässigt kan inträffa förändringar av investeringsvolymer. Regeringen föreslår därför att Statens fastighetsverks ram för upplåning fastställs till 7 miljarder kronor även för budgetåret 1995/96 eftersom de redovisade investeringarna bedöms kunna rymmas inom denna ram och att det bör ankomma på regeringen att vid oförutsedda händelser eller mindre förändringar få justera ramen i erforderlig omfattning.
Treårsplanen är rullande. Inom ramen för treårsplanen bör följande byggprojekt över 50 miljoner kronor kunna påbörjas under perioden
l995/96 - 1998.
— Ombyggnad av Kemiskt övningslaboratorium vid Stockholms universitet. — Återuppbyggnad av vallar vid Vadstena slott. — En samnordisk ambassadanläggning byggs i Berlin. — Ombyggnad av Nordiska museet, etepp 2. — Ombyggnad av gamla Riksarkivet.
Statens fastighetsverk har föreslagit att följande projekt skall genomföras inom kostnadsramar om 20 - 50 miljoner kronor.
— Ombyggnad av kv. Johannes större, östra delen för regeringskansliets byggnader. — Ombyggnad av stora Tyghusct, Artillerigården, Stockholm. — Nybyggnad av kansli och chefsbostad för ambassaden i Kiev. — Nybyggnad av bostäder för ambassadpersonal i Peking.
Investeringar över 50 miljoner kronor i de s.k. väntelägesfastighetema som senare avses att säljas till Statliga Akademiska Hus AB är följande.
— Ny- och ombyggnad av Kungl. Tekniska Högskolan. — Ny- och ombyggnad av Evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. — Ombyggnad av kv. Kemicum vid Uppsala universitet.
Prop. 1994/ 95: 100
50
Bilaga 8
I. — Nybyggnad av centrum för experimentell biomedicin vid Göteborgs universitet.
Projekt som föreslås inom kostnadsramar mellan 20 - 50 miljoner kronor för de s.k. väntelägesfastigheter är följande.
— Ombyggnad av Södra husen, etapp IV—VI vid Stockholms universitet. — Ombyggnad av institutionen för orientaliska språk vid Stockholmsuni- versitet. — Ombyggnad av f.d. hästkirurgi vid Stockholms universitet. — Om- och tillbyggnad av Ekonomicentrum, Uppsala universitet. — Ombyggnad av djurhus för immunologi vid Karolinska institutet. — Tillbyggnad för Botaniska institutionen vid Göteborgs universitet. — Ombyggnad av Idrottshögskolan.
Resultatbedömnin g
Verksamheten ger enligt regeringens bedömning ett tillfredsställande resultat för verksamhetsåret 1993/94. Det totala överskottet i verksam- heten uppgick till 344 miljoner kronor.
Överskottet är hänförligt till följande verksamhetsområden.
— Hyresfastigheter med 168 miljoner kronor vilket motsvarar en avkastning på det disponerade verkskapitalet på 8,4 %. — utrikesfastigheter med 21 miljoner kronor vilket motsvarar en avkastning på det disponeradeverkskapitalct på 1,9 %. — Väntelägesfastigheter med 173 miljoner kronor vilket motsvarar en avkastning på det disponerade verkskapitalet på 11,0 %. — Övriga fastigheter med 14 miljoner kronor vilket motsvarar en avkastning på det disponerade verkskapitalet på 7,4 %.
Överskottet år därefter belastat med kostnaderna för bidragsfastig- heterna vilka uppgår till 34 miljoner kronor. Sammantaget är resultatet på samtliga områden tillfredsställande utom för utrikesfastighetema där resultatet är svagt. Det svaga resultatet för utrikesfastighetema är delvis en följd av deprecieringen av den svenska kronan.
Nivån på det totala överskottet under 1993/94 kommer inte att bestå under de kommande verksamhetsåren. Stora delar av överskottet från väntelägesfastighetema överförs troligtvis till Statliga Akademiska Hus AB i enlighet med tecknade avtal. Verkets hyresavtal skall till viss del omtecknas och anpassas därmed till den gällande hyresnivån vilket troligtvis leder till minskade intäker. Det eftersatta underhåll som framför allt bidragsfastigheterna belastas med kommer enligt verket att uppgå till totalt ca 1,5 miljarder kronor vilket kommer att belasta resultatet under den kommande lO-års perioden. En stor del av åtgärderna är planerade inom de närmaste åren.
Prop. 1994/95:100
51
Bilaga 8
Sammantaget innebär ovanstående faktorer att det samlade resultatet för Statens fastighetsverk kommer att minska kraftigt under den närmaste 5- års perioden.
Den långsiktiga intjäningsförmågan i verket bedöms dock som god, vilket innebär att någon belastning på verkskapitalet inte bedöms vara aktuell. Verkets soliditet på ca 50 % är med den utgångspunkten väl balanserad i relation till verkets övergripande uppgift att vårda och utveckla de natur- och kulturvärden av nationell betydelse som verket givits ansvar för.
Jämställdhet
Planen omfattar fyra långsiktiga mål för jämställdhetsarbete. Dessa avser rekrytering och löner där åtgärder vidtagits under 1993/94, bl.a. har en utredning skett av löneskillnader mellan kvinnor och män, vilket lett till särskilda insatser för kvinnor i löneförhandlingarna. Vidare omfattar målen arbetsmiljö där den psykiska arbetsmiljön vid datorarbeten avses förbättras till kommande verksamhetsår. I målen ingår också årligen återkommande chefsseminarier i jämställdhetsfrågor, vilka kommer att starta innevarande år.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner den nya treårsplanen för Investeringar m.m. till Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat,
2. godkänner den låneram för Investeringar m.m. vad avser de s.k. väntelägesfastighetema i enlighet med vad regeringen förordat,
3. bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för Investeringar m.m .i enlighet med vad regeringen förordat,
4. till Statens fastighetsverk för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
B 4. Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar
1993/94 Utgift 50 000 000 l994/95 Anslag 50 000 000 l995/96 Förslag 75 000 000
Regeringen har tidigare i budgetpropositionen 1992/93 bil. 8. redogjort för Statens fastighetsverks förvaltning av de kungliga slotten och rikets fästningar m.m. där omfattande restaureringsarbeten kommer att ske
Prop. 1994/95: 100
52
Bilaga 8
-under den närmaste tioårsperioden. Riksdagen godkände regeringens förslag om restaurerings- och investeringsplaner om 630 miljoner kronor för de kungliga slotten och rikets fästningar. Kostnaderna för dessa arbeten skall enligt riksdagens beslut anslagsfinansieras. Fastigheterna är inte hyressatta vilket innebär att Statens fastighetsverk inte kommer att erhålla några intäkter för dessa fastigheter.
Eftersom det eftersatta underhållet för detta fastighetsbestånd är så omfattande uppger Fastighetsverket att finansiering av åtgärderna sker dels genom anvisat anslag, dels via ianspråktagande av del av resultatet från förvaltningen av inrikes hyresfastigheter och dels via beviljade medel för sysselsättningsskapande åtgärder.
Regeringens överväganden
Finansieringen av dessa restaureringsarbeten och investeringar i de kungliga slotten samt rikets fästningar även fortsättningsvis i huvudsak bör vara anslagsänansierade och föreslår därför att 75 miljoner kronor anvisas för detta ändamål budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 75 000 000 kr.
Prop. l994/ 95: 100
53
Bilaga 8
C. Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning
Fördjupad prövning av verksamheten vid Riksgäldskontoret
Inledning
Riksgäldskontorets huvuduppgift är att ta upp lån i Sverige och i utlandet samt att förvalta statsskulden så kostnadseffektivt som möjligt. Det an— kommer vidare på Riksgäldskontoret att tillhandahålla viss kreditgivning till och motta inlåning från statliga myndigheter och bolag. Riksgälds- kontoret ansvarar även för att utfärda garantier som riksdagen och rege- ringen har beslutat om och att samordna den statliga garantiverksam- heten. Riksgäldskontoret skall dessutom verka för en god kassahållning inom det statliga området.
Inom Rikgäldskontoret är verksamheten indelad i fem verksamhetsom- råden med inriktning på hushållsupplåning, penning- och obligationsupp— låning, valutaupplåning, garantigivning samt in- och utlåning. Därutöver finns funktioner för ekonomi och administration samt prognoser och ut- redningar.
Riksgäldskontorets verksamhet finansieras med anslag under sjunde och sextonde huvudtitlama. Medel för de olika verksamhetsområdena anvisas innevarande budgetår under följande anslag:
Finansdepartementet, sjunde huvudtiteln
C 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 71 149 000 C 2. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning 1 086 030 000 C 3. Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet 1 ()00 C 4. Riksgäldskontoret: In- och utlåningsverksamhet ] OOO
Räntor pä statsskulden, m.m., sextonde huvudtiteln 1. Räntor på statsskulden m.m. 85 000 000 000
Den beräknade utgiftsutvecklingen inom området Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning är t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition följande:
Prop. 1994/95:100
54
Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat 1993/94 1994/95 1995/96 för juli 95 - juni 96
Absoluta tal
Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens tör- valtning 909,0 1 157,2 1 835,2 1 362,0
]) Prisnivå l995/96
Riksgäldskontorets förvaltningskostnadsanslag omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har an- slaget räknats ned med ca 5,4 miljoner kronor. Vid årets utgång mot- svarar besparingen en nivåsänkning på 5 %. År 1998 beräknas anslags— nivån ha sänkts med ca 7,8 miljoner kronor, motsvarande en nivåsänk- ning på 11 %.
Riksgäldskontoret har i sin fördjupade anslagsframställning för bud- getåren 1995/96 -1998 redovisat sin verksamhet inom verksamhetsområ— dena Penning- och obligationsmarknad, Privatmarknad, Utlandsmarknad, In- och utlåning, Garantier som utfärdats eller övertagit av Riksgäldskon- toret, Samordning och kostnadsuppföljning av lån och garantier lämnade av andra statliga myndigheter samt Kassahållning.
Regeringen har i sin fördjupade prövning av Riksgäldskontoret i allt väsentligt följt denna indelning av verksamhetsområden. Den fördjupade prövningen av garanti- samt in- och utlåningsverksamheten sker nedan under anslagen C 3. Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet och C 4. Riks- gäldskontoret: In- och utlåningsverksamhet.
Upplåningsverksamheten och kostnaderna för statens skuld
Det övergripande målet för Riksgäldskontorets statsskuldsförvaltning är enligt riksdagens beslut att minimera kostnaderna för statsskulden inom ramen för penningpolitikens krav.
Statsskulden och dess fördelning
Vid halvårsskiftet 1990 uppgick den svenska statsskulden till 580 miljar— der kronor, vilket motsvarade 45 % av BNP. I ett intemationellt perspek- tiv var det att betrakta som en låg nivå, betydligt under genomsnittet i OECD-området på 58 %. Den därefter snabba försämringen av stats- finanserna tillsammans med ökad statlig kreditgivning och en högre ränte- belastning på statsskulden resulterade i kraftigt ökade lånebehov. Under 1993 var svenska staten den relativt sett största låntagaren inom OECD-
Prop. 1994/95: 100 Bilaga 8
Beräknad besparing 1997” 1998”
Relativa tal
55
Bilaga 8
området med ett lånebehov som uppgick till 13 % av BNP. Vid halvårs— skiftet 1994 uppgick statsskulden till närmare 1 179 miljarder kronor, vilket motsvarade 80 % av BNP. Internationellt finns ingen motsvarighet till den kraftiga svenska skuldökningen. Genomsnittet inom OECD-områ- det låg vid samma tidpunkt på 70 % av BNP.
Tabellen nedan åskådliggör statsskuldens sammansättning under perio- den juli 1990 - juni 1994. Den andel av skulden som finansierats i utländsk valuta uppvisar störst förändringar. Valuta-skulden minskade kontinuerligt under perioden 1984 - 1992 som en följd av valutalånenor- men. I samband med valutakrisen hösten 1992 ålades Riksgäldskontoret på Riksbankens begäran att låna upp stora volymer utländsk valuta, totalt 225 miljarder kronor, i syfte att förstärka valutareserven. Kontoret blev därmed en betydande låntagare på den internationella kapitalmarknaden. Riksdagens beslut i december 1992 att avskaffa valutalånenormen innebar att Riksgäldskontoret kunde utnyttja valutaupplåningen till finansiering av underskotten i statsbudgeten. Vid två tillfällen, januari 1993 och juni 1993, överfördes samnianlagt 215 miljarder kronor till kontorets kontokredit i Riksbanken.
Tabell 1 Statsskuldens fördelning på olika låneinstrument per den 30 juni resp. år
1990 1991 1992 1993 1994 1994 Procentuell andel mdkr
Statsobligatinoer, nominella 41 39 40 43 43 510
Statsobligationer, reala - - - - - 3 Statsskuldväxlar 15 21 32 24 13 150 Kontokredit 3 1 -1 -17 - 8
Summa penning- och obligationsmarknaden 59 61 71 50 57 671 Premieobligationslån 8 7 6 5 58 Sparobligationslån/
XO-låoo
Riksgäldskonto 3 2 1 1 10 Allemansspar 9 9 7 5 63 Summa hushålls- marknaden 21 20 18 13 11 132 Inlåning 6 8 3 1 - - Lån i utländsk valuta 14 12 8 35 32 376 Summa 100 100 100 100 100
Total statsskuld, mdkr 582 627 711 961 1179 1179
Efter det att valutalånenormen avskaffats beslutade riksdagen om nya riktlinjer för den statliga valutaupplåningen. Riktlinjerna innebär att en del av lånebehovet kan finansieras i utländsk valuta. Beslut fattas av rege-
Prop. l994/95:100
56
Bilaga 8
ringen efter samråd med Riksbanken. För perioden april 1993 - december 1994 angav regeringen ett lånebeting på sammanlagt 80 miljarder kronor netto, varav 20—30 miljarder kronor för kalenderåret 1994. Vid halvårs— skiftet 1993/94 uppgick valutaskulden till sammanlagt 375 miljarder kro- nor, vilket motsvarade 32 % av den totala statsskulden.
En konsekvens av att kontoret kunde utnyttja behållningen på kontokre- diten som härröde från valutaupplåningen för att finansiera lånebehovet var att upplåningsvolymema på den svenska penning- och obligations- marknaden kunde hållas nere. Samtidigt gjordes bedömningen att det fanns skäl att förlänga löptiden på kronskulden. I januari 1993 beslutade därför Riksgäldskontorets styrelse att förlänga den genomsnittliga ränte- bindningstiden i kronskulden. Från januari 1993 till juni 1994 ökade räntebindningstiden från 2,5 år till 4,3 år, vilket reflekteras i kron- skuldens stockförändringar. Under perioden januari 1993 - juni 1994 minskade den utelöpande stocken Statsskuldväxlar från 268 till 150 ml- ljarder kronor medan statsobligationsstocken ökade från 337 till 510 miljarder kronor. Totalt svarade upplåningen på penning- och obliga— tionsmarknaden för 57 % av den totala statsskulden per den 30 juni med 1994.
Upplåningen på privatmarknaden har volymmässigt hållit sig relativt sta- bil under en längre period, men minskat andelsmässigt i takt med att statsskulden har ökat.
Utgifter för statsskulden
Finansieringen av Riksgäldskontorets kostnader för statsskuldsförvalt- ningen sker huvudsakligen från anslag på statsbudgeten utifrån utgifts- mässiga principer. Utgifterna för statsskulden under budgetåren 1990/91- 1993/94 redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 2 Utgifter för statsskulden budgetåren 1990/91-1993/94
mdkr 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 Räntor på statsskulden m.m.. hrutto' 63,34 63,65 79,26 105,81 Kostnader för upplåning och låneförvaltning 0,53 0,49 0,68 0,85 Riksgäldskontorets förvaltningskostnader 006 0,06 0,07 0.06 Summa utgifter 63,93 64,21 80,01 106,72
Utgifter )" relation till statsskuldens storlek, procent2 10,51 9,50 10,22 9,75
[ Räntor på statsskulden m.m. före avdrag av inkomsträntor från utlåningsverk- 7 samheten. * Utgifter i procent av genomsnittet av statsskuldens storlek under budgetåret.
Prop. 1994/ 95: 100
57
Bilaga 8
Utgifterna för räntor på statsskulden m.m. ökade betydligt under bud- getåret 1993/94 jämfört med föregående budgetår. Samtidigt föll, om än marginellt, utgifterna i förhållande till statsskuldens storlek. Såväl ränteutgiftema för lån i svenska kronor som i utländsk valuta ökade till följd av de ökade upplåningsvolymema. Samtidigt redovisas ökade netto- utgifter för växelkursförändringar på upplåningen i valuta. Därtill redo— visar Riksgäldskontoret ökade utgifter för underkurser under budgetåret 1993/94. Detta uppvägdes emellertid av att även inkomsterna ökade till följd av ökade överkurser. Över- och underkurser uppkommer när mark- nadsräntan understiger resp. överstiger kupongräntan på de lån som emitteras. Ökad utlåning till statliga bolag och andra statliga myndigheter medförde ökade ränteinkomster på lån i svenska kronor.
Statsskuldens kostnader och Riksgäldskontorets bokslut
Riksgäldskontoret har för andra budgetåret i rad lämnat en resultat- och balansräkning med kostnads- och intäktsbaserad redovisning.
Kontoret har för budgetåret l993/94 ändrat vissa redovisningsprineiper. En större förändring är att över- och underkurser redovisas enligt kost- nadsmässiga principer och inte som tidigare utifrån kassamässiga princi- per. Detta har gett upphov till en periodiseringseffekt i resultaträkningen på sammanlagt 9,6 miljarder kronor. Denna redovisas som en extraordi- när kostnad.
Prop. 1994/95: 100
58
Bilaga 8
Tabell 3 Riksgäldskontorets balansräkning
mkr 1993—06-30 1994-06-30 Omsättningstillgångar Avräkning med statsverket 823 809 1 026 853 Kortfristiga lånefordringar 48 303 95 310 Upplupna intäkter 11 444 18 209 Övrigt 361 927 Anläggningstillgångar Långfristiga lånefordringar 56 600 53 135 Ovrigt 22 168 Totala tillgångar 940 539 1 194 964 Kortfristiga skulder Kortfristiga låneskulder - 22 685 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 51 118 71 458 Ovrigt 1 634 2 857 Långfristiga läneskulder Långfristiga låneskulder 3 584 1 579 Statsskulden Län i svenska kronor 621 264 801 063 Län i utländsk valuta 339 859 375 775 Yerkskapital Övrigt 404 -73 444 Arets kapitalförändring -73 738 —7 011 Totala skulder 940 539 1 194 964
Ansvarsförbindelser Grundfondsförbindelser och kreditgarantier 47 494 65 852 Skuld- och garantiförbindelser 4 882 5 247
Nedan följer en kort förklaring till Riksgäldskontorets balansräkning. Skillnaden mellan budgetåren i avräkningen med statsverket består huvud- sakligen av det kassamässiga utfallet på statens checkräkning. Enkelt ut- tryckt visar det skillnaden mellan statens alla in- och utbetalningar under budgetåret. Avräkningen består därutöver av en periodiseringsdifferens mellan utgifter som belastat statsbudgeten och betalningar från statens checkräkning.
De kortfristiga lånefordringama är fordringar som uppstår i kontorets utlåningverksamhet till myndigheterna. Under budgetåret l993/94 nära fördubblades dessa fordringar, vilket huvudsakligen förklarades av ökade krediter till Arbetsmarknadsfonden. Upplupna intäkter består främst av upplupna ränteintäkter i kreditgivningen och skuldskötselåtgärder vid upplåning i utländsk valuta.
De långfristiga lånefordringama är fordringar som uppkommer i konto- rets utlåningverksamhet till myndigheterna. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter består främst av upplupna räntekostnader i samband med upplåning och skuldskötselåtgärder.
Årets kapitalförändring består främst av en periodiseringsdifferens mellan redovisade kostnader och finansiering från statsbudgeten. Under
Prop. 1994/95: 100
59
Bilaga 8
budgetåret 1992/93 var pcriodiseringsdifferensen mycket stor, vilket huvudsakligen förklarades av att orealiserade valutaförluster och upplupna räntekostnader redovisades som en kostnad för verksamheten men inte som en utgift i avräkningen mot statsbudgeten.
Riksgäldskontoret Resultat statsskuldsförvaltning
Kostnaderna för Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet och förvaltning av statsskulden utvärderas sedan budgetåret 1990/91 mot kostnaderna för två s.k. riktmärkesportföljer, en portfölj för kronskulden och en för valutaskulden. Riktmärkesportföljcma är konstruerade så att de avspeglar standardiserade upplåningsstrategier avseende instrument, löptider och valutor. Målet för upplåningsverksamheten, som regeringen har angett för perioden 1 juli 1991 - 30 juni 1995, är att de faktiska kostnaderna skall understiga riktmärkesportföljemas kostnader.
Utvärderingsmodellen med riktmärkesportföljer bygger på en mark- nadsvärdering av statsskulden. Det innebär att aktuella marknadsräntor på avstämningsdagen får ett relativt stort genomslag i resultatet för de olika portföljema beroende på skillnader i räntebindningstid. Exempelvis medför en räntenedgång orealiserade kursförluster i skuldportföljema, där den portfölj med jämförelsevis längst räntebindningstid drabbas av störst förluster. Genom att jämföra kostnaderna för den faktiska portföljen och riktmärkesportföljen erhålles ett mått på hur pass väl Riksgäldskontoret har lyckats med sin uppgift att förvalta statsskulden till låg kostnad.
Utvärderingsmodellen med riktmärkesportföljer har sedan den infördes modifierats i flera steg. Syftet med dessa förändringar har varit att korrigera för betydande avvikelser mellan den faktiska upplåningen och riktmärkesportföljemas upplåning (prop. 1993/94:100 bil. 8 s. 59). Ett viktigt komplement i resultatanalysen är att Riksgäldskontoret låter externa förvaltare ansvara för sammansättningen av en del av valutaskul- den, vilket möjliggör en jämförelse med en alternativ skuldförvaltning.
I tabellen nedan framgår att Riksgäldskontorets kostnader för stats- skuldsförvaltningen totalt sett har utvecklats fördelaktigt i jämförelse med kostnaderna för riktmärkesportföljema. Sammanlagt under perioden juli 1990 - juni 1994 uppgår besparingama till 23,8 miljarder kronor, varav 4,8 miljarder kronor kan hänföras till budgetåret 1993/94. Fördelningen av upplåningskostnaderna visar att de procentuella kostnaderna för valuta- skulden överstiger de procentuella kostnaderna för kronskulden för andra året i rad. Budgetåret 1992/93 förklarades det av att kronförsvagningen gav upphov till betydande valutakursförluster på valutaskulden. Att kost- naderna för valutaskulden var större än för kronskulden även det senaste budgetåret förklaras av kortare räntebindningstid på valutaskulden och mindre uppgång i internationella räntor jämfört med svenska räntor. Under budgetåret 1993/94 har kostnaderna för upplåningen på penning- och obligationsmarknaden varit förhållandevis låga till följd av den kraf-
Prop. 1994/95:100
60
Bilaga 8
tiga ränteuppgången under våren. Stigande räntor medförde att Riksgälds- kontoret kunde bokföra stora orealiserade kursvinster på fastförräntade lån samtidigt som marknadsvärdet på statsskulden föll. Detta förklarar varför kostnaderna i förvaltningen av den faktiska kronskulden endast uppgår till 2,26 % av statsskulden budgetåret l993/94, jämfört med 15,86 % det föregående budgetåret. Det bör dock noteras att resultat- förbättringen inte är liktydig med att de kassamässiga utgifterna för kronskulden har minskat, vilket redovisades i avsnittet om utgifter för statsskulden.
Upplåningen på privatmarknaden var jämfört med upplåningen på pen- ning- och obligationsmarknaden inte lika kostnadseffektiv, vilket huvud- sakligen förklaras av en kortare räntebindningstid i privatmarknads- upplåningen och att premieobligationskurserna inte anpassades till det högre ränteläget i samma utsträckning som kurserna på statsobligationer.
Tabell 4 Den faktiska statsskuldens kostnader och en riktmärkesportföljs kostnader under budgetåren 1991/92-1993/94
Procentuellkostnadl 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94
Upplåning i svenska kronor Penning- och obligationsmarknad 15,88 11,11 15,86 2,26 Hushållsmarknad 12,38 9,71 12.73 6.99 Total upplåning i svenska kronor netto 14,96 10,76 15,17 2,62 Riktmärkesportföljen i svenska kronor 16.01 10,64 16,10 3,14
Upplåning i utländsk valuta
Län i utländsk valuta 10.72 9.24 21,20 8,05 Riktmärkesportföljen i utländsk valuta 11,66 9.89 25.20 8.30 Total besparing, mdkr 6,09 -0,315 13,20 4,80
' Totala kostnader inkl. orealiserade kursdifferenser i förhållande till genomsnittlig marknadsvärderad skuld. Vid upplåning på hushållsmarknaden adderas till de totala kosmadema det skattebortfall som uppkommer genom att vissa låneinstru- ments avkastning beskattas enligt särskilda regler.
Riksgäldskontoret bedömer att upplåningsverksamheten har bedrivits balanserat och kostnadseffektivt under budgetåret l993/94. Inriktningen på långfristig upplåning på den inhemska obligationsmarknaden har bidra— git till den positiva kostnadsutvecklingen, men även till minskad refinan- sieringsrisk. I förvaltningen av valutaskulden har Riksgäldskontoret fram- gångsrikt utnyttjat förmånliga internationella upplåningsvillkor. Upp- låningen på privatmarknaden har inte minskat i volym nämnvärt trots ökad konkurrens från andra sparformer för hushållen.
Prop. 1994/95:100
61
Bilaga 8
Resultat penning— och obligationsmarknad
I det ekonomiska resultatet för upplåningen på penning— och obligations- marknaden ingår även privatmarknadens andel av kronskulden och ränte- nettot från in- och utlåningsverksamheten i jämförelsen med riktmärkes- portföljen. Totalt under perioden juli 1990 - juni 1994 har kostnaderna för upplåningen därvid understigit kostnaderna för riktmärkesportföljen med 9 miljarder kronor, varav merparten kan hänföras till de två senaste budgetåren. Resultatförbättringen budgetåret 1993/94 förklaras huvudsak- ligen av att den faktiska upplåningen på penning- och obligationsmarkna— den i högre grad än riktmärkesupplåningen var förlagd till löptider där ränteuppgången var som störst. Riksgäldskontoret påpekar dock att resul- tatet inte är uttryck för ett kortsiktigt agerande i syfte att minimera kostnaderna i förhållande till riktmärket. Kontorets dominerande ställning som emittent på den svenska marknaden, till följd av lånebehovets stor- lek, i kombination med vårens ränteturbulens har i stället ökat kraven på att upplåningen präglas av förutsägbarhet och långsiktighet. Härigenom bidrar Riksgäldskontoret till stabilitet och förtroende på marknaden vilket i sin tur bidrar till att upprätthålla hög likviditet.
Den ordinarie emissionsverksamheten på den svenska penning— och obligationsmarknaden har, enligt Riksgäldskontoret, fungerat tillfredstäl- lande. Inriktningen mot likvida benchmarklån synes vara en modell som passar den svenska marknaden och som samtidigt utgör grunden för kontorets marknadsvärdande insatser'. Emissionsplanerna har med enstaka undantag kunnat fullföljas. I samband med valutaturbulensen hösten 1992 blev vissa emissioner av statsskuldsväxlar inte fulltecknade och under ränteoron 1994 har marknadens intresse varit begränsat vid några emissioner av statsobligationer.
Under budgetåret l993/94 introducerade kontoret ett realräntelån som ett komplement till de nominella benchmarklånen. Realräntelånen bjöds ut till den svenska marknaden via kontorets återförsäljare vid fem till- fällen under april och juni 1994. Uttryckt som likvidbclopp kunde dock endast 3,1 miljarder kronor av planerade 10 miljarder kronor placeras på marknaden. Oacceptabelt höga realräntekrav på de bud som inkom i kom- bination med en turbulent marknad var huvudskälen till det negativa emissionsresultatet.
Sedan halvårsskiftet 1994 har Riksgäldskontorets kreditmöjligheter i Riksbanken upphört. Kontorets kontokredit i Riksbanken har ersatts med likviditetshantering på marknaden. Genom avvecklingen av kontokrediten blev statens betalningar en integrerad del av banksystemet och därmed upphörde dess påverkan på Riksbankens likviditetsstyrning.
lRiksgäldskontoret fördelar upplåningen på penning— och obligationsmarknaden på
ett fåtal obligationslån, s.k. benchmarklån. för att därigenom säkerställa god likvi— ditet.
Prop. 1994/ 95: 100
Bilaga 8
Resultat privatmarknad
Upplåningen på privatmarknaden har sedan budgetåret 1990/91 genererat besparingar på uppskattningsvis 6,5 miljarder kronor jämfört med om upplåningen skulle ha skett på penning- och obligationsmarknaden. Det senaste budgetåret redovisades dock ett negativt resultat på 1,3 miljarder kronor, vilket huvudsakligen orsakades av att kurserna på andrahands- marknaden för premieobligationer i stort sett har legat stilla under bud- getåret samtidigt som kurserna på jämförbara statsobligationer har fallit kraftigt till följd av vårens ränteuppgång. Även sparformen Riksgäldskon- to redovisade ett negativt resultat jämfört med alternativupplåningen. Lånestocken för Riksgäldskonto på totalt 10,3 miljarder kronor per den sista juni 1994 anses vara för liten för att räntebesparingama skall visa överskott efter avdrag för marknadsförings- och administrationskostnader. Hushållens ncttoinsättningar i allemansspar minskade under det senaste budgetåret med 8 miljarder kronor. Riksgäldskontorets olika sparformer behöll dock sammanlagt en oförändrad andel av hushållens finansiella till- gängar.
Resultat utlandsmarknad
Riksgäldskontoret lyckades under budgetåret 1992/93 väl med sin uppgift att låna upp omfattande volymer på den internationella kapitalmarknaden, trots inhemsk och internationell valutaturbulens samt försämrade kredit- betyg från ratinginstitut för konungariket Sverige. Kontoret valde en delvis ny lånestrategi för att klara av upplåningsbehovet i syfte att förstärka valutareserven. Strategin baserades på likvida benchmarklån som emitterades på centrala marknader via internationellt välkända och starka ledarbanker.
Sedan lånebehovet i utländsk valuta minskat under det andra halvåret 1993 riktade kontoret även upplåningen mot mindre lån på mer perifiera marknader. I kombination med utnyttjande av derivatinstrument har detta bidragit till mycket förmånliga lånekostnader (kontoret utnyttjar derivat- marknaden i syfte att öka flexibiliteten i valutaupplåningen). Till detta bidrog även att Riksgäldskontoret valde att styra om stora delar av den kortfristiga upplåningen från den amerikanska marknaden till den euro— peiska, som erbjöd lägre kostnad för statliga låntagare. Generellt under- lättades upplåningen av en stor investerarefterfrågan så länge den inter- nationella ränteutvecklingen var fallande. Riksgäldskontorets målsättning vid årsskiftet 1993/94 var att klara av merparten av nyupplåningen 1994 under första halvåret, delvis mot bakgrund att man förutsåg riskerna med sjunkande efterfrågan från institutionella investerare om de internationella räntorna skulle börja stiga. Efter vårens ränteuppgång visade sig denna strategi vara framgångsrik.
Förvaltningen av valutaskulden har under en fyraårsperiod resulterat i besparingar på sammanlagt 8,1 miljarder kronor jämfört med kostnaderna för riktmärkesportföljen, varav huvuddelen kan hänföras till budgetåret
Prop. l994/ 95: 100
63
Bilaga 8
1992/93. Även inledningen av budgetåret 1993/94 innebar en kraftigt po— sitiv utveckling gentemot riktmärkesportföljen till följd av fördelaktiga räntepositioner på den europeiska marknaden. Ränteuppgången under våren 1994 medförde dock förluster gentemot riktmärkesportföljen men genom att öka ränterisken i den faktiska valutaskulden kunde kontoret begränsa förlusterna. Ökad ränterisk innebär längre räntebindningstid i den faktiska portföljen vilket vid en ränteuppgång medför lägre kostnader jämfört med riktmärkesportföljen. Totalt för budgetåret 1993/94 var kost- naderna för den faktiska valutaskulden 900 miljoner kronor lägre än kost- naderna för riktmärkesportföljen, där räntepositioner har bidragit positivt med 1,5 miljarder kronor medan valutapositioner har resulterat i förluster på totalt 600 miljoner kronor. De externa fondförvaltare som anlitats för en mindre del av valutaskulden visade generellt ett betydligt sämre resul- tat än Riksgäldskontoret.
Resultat kassahållning
Riksgäldskontoret skall bidra till en god kassahållning i staten och där- med minskade räntekostnader för staten.
Riksgäldskontoret har under de senaste budgetåren inriktat verksam- heten på de större betalningsflödena. I samverkan med Riksrevisionsver- ket (RRV) har Riksgäldskontoret gjort en större översyn av statliga be- talningstidpunkter. Enligt översynen skulle det vara möjligt att uppnå besparingar för staten på drygt 2 miljarder kronor genom ändrade betal- ningstidpunkter. I juni 1994 överlämnade skattebetalningsutredningen del- betänkandet Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter (SOU l994:87) till regeringen. Till grund för utredningens för- slag låg RRV:s och Riksgäldskontorets översyn. I oktober överlämnade regeringen en proposition på området till riksdagen ( prop. 1994/95:92 ).
En annan viktig uppgift har varit arbetet i anslutning till införandet av räntebeläggning av anslagsmedel. Riksgäldskontoret bedömer att poten- tialen för ytterligare effektiviseringar inom den statliga kassaförvaltningen är betydande.
Prop. 1994/ 95: 100
64
Bilaga 8
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som har gällt för Riksgäldskontorets stats- skuldsförvaltning och kassahållningsverksamhet under perioden 1991/92 - 1994/95 bör i allt väsentligt ligga fast. Målet blir därmed att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden inom ramen för penningpolitikens krav.
Resurser 1995/96
Följande medel föreslås under anslagen C 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 114 844 000 kr C 2. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning
och låneförvaltning 1 720 442 000 kr
Resultatbedömning
Regeringen bedömer att Riksgäldskontoret i allt väsentligt har uppnått målen inom verksamhetsområdena statsskuldsförvaltning och kassahåll- ning. När det gäller målet att minimera kostnaderna för statsskulden grundas bedömningen bl.a. på de senaste fyra budgetårens resultat i för- hållande till riktmärkesportföljema. Regeringen vill dock betona att ut- värderingen av statsskuldsförvaltningen inte enbart bör göras utifrån en resultatjämförelse med riktmärkesportföljema. De marknadsvärdande in- satserna i syfte att säkerställa likviditeten på penning- och obligations- marknaden är också viktiga för arbetet med att långsiktigt minimera kost- naderna för statsskulden. Att upplåningen på den inhemska marknaden koncentreras till ett system med s.k. benchmarklån bedömer regeringen vara en väl avvägd strategi. Regeringen välkomnar vidare nya försök att emittera realräntelån som komplement till de nominella benchmarklånen, under förutsättning att upplåningen kan säkerställas till rimliga real- räntenivåer.
Riksgäldskontorets möjligheter att finansiera ett växande och stort låne- behov har till stor del vilat på en väl fungerande marknad. Trots de Senaste årens stora fluktuationer i prissättningen på den svenska kapital- marknaden har marknaden effektivt fyllt sin funktion att allokera sparan- de från framför allt svenska och internationella institutioner, och under senare tid även från svenska hushåll, till underskotten i statens finanser. En fungerande emissionsverksamhet bidrar till marknadens effektivitet och är av central betydelse för hanteringen av statens lånebehov. Rege-
5 Riksdagen l994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga 8
Prop. l994/ 95 : 100
65
Bilaga 8
ringen ser det som värdefullt att Riksgäldskontoret fortlöpande utvärderar kontakterna med befintliga och potentiella återförsäljare. Regeringen anser vidare att det är positivt att Riksgäldskontoret har vidareutvecklat de adminstrativa rutinerna i emissionsverksamheten, bl.a. genom att re- ducera tidsskillnaden mellan det att bud lämnas från återförsäljarna och att kontoret meddelar vilka bud som accepteras.
Regeringen bedömer att verksamheten inom avdelningen utlandsmark- nad har bedrivits effektivt och ändamålsenligt. Trots den uppmärksamhet som har riktats mot de svenska statsfinanserna, såväl i Sverige som utom- lands, har inte svenska statens internationella upplåningsvillkor försämrats nämnvärt. Avdelningens förmåga att utnyttja mångfalden av olika finan- siella instrument och strategin att sprida upplåningen på olika delmarkna- der bedöms som viktiga bidrag till denna utveckling.
Upplåningen på privatmarknaden har enligt regeringens bedömning skett tillfredsställande mot bakgrund av de restriktioner som gäller för verksamheten, dvs. att kostnaderna för privatmarknadsupplåningen skall understiga kostnaderna för motsvarande upplåning på penning- och obligationsmarknaden. Riksgäldskontoret bör dock eftersträva en fortsatt effektivisering av verksamheten och undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att öka de olika upplåningsformeras konkurrenskraft på privat- marknaden. Regeringen välkomnar kontorets förslag om emission av nya premielån i registrerad form.
Regeringen konstaterar att RRV inte har haft någon invändning mot Riksgäldskontorets resultatredovisning i årsredovisningen. Regeringen anser dock i likhet med RRV att resultatredovisningen i fortsättningen bör kompletteras med analyser som förklarar och bedömer utfallet i förhållan- de till riktmärkesportföljerna för att få ett bättre bedömningsunderlag för jämförelse mellan åren. Vidare bör resultatredovisningen utvecklas i de delar som behandlar resultatet av de åtgärder som Riksgäldskontoret vid- tar för att hålla kostnaderna nere, t.ex. åtgärder i marknadsvärdande syfte.
Fördjupad prövning
I direktiven till Riksgäldskontorets fördjupade anslagsframställning gav regeringen kontoret i uppdrag att analysera riktmärkesportföljernas roll som utvärderingsinstrument i framtiden. Nedan sammanfattas de viktigaste slutsatserna av Riksgäldskontorets analys.
Konstruktionen med riktmärkesportföljer har medfört att målet att mini- mera kostnaderna för upplåningcn har kunnat operationaliseras. Enligt Riksgäldskontorets instruktion har styrelsen i uppgift att fastställa ramar och riktlinjer för upplåningen, vilket huvudsakligen sker genom att ange riktmärkesportföljer och vilka avvikelser som kan tillåtas mellan rikt- märkesportföljema och den faktiska skulden. Riksgäldskontoret anser att modellen har bidragit till ökad flexibilitet i upplåningen och samtidigt skapat förutsättningar för ett decentraliserat beslutsfattande i stats- skuldspolitiska frågor.
Prop. l994/ 95: 100
66
Bilaga 8
Erfarenheterna av modellen under de år den har tillämpats har dock inte varit odelat positiva, enligt Riksgäldskontoret. Ett—problem är att modellen vilar på en strikt marknadsvärdering av statsskulden. På avstämningsdagen får aktuella marknadsräntor relativt stort genomslag i resultatet beroende på avvikelser i räntebindningstid mellan riktmärkes- portföljema och den faktiska skulden. Riksgäldskontoret anser att detta tenderar att öka fokuseringen på skillnader i kostnader. Väl så viktigt är att långsiktigt bedöma om räntebindningstiden i den faktiska skulden har varit lång eller kort under perioder med hög eller låg marknadsränta. Riksgäldskontoret möjligheter att aktivt styra den inhemska upplåningen utifrån egna förväntningar om den långsiktiga ränteutvecklingen är dock begränsade, bl.a. genom kontorets dominerande ställning som emittent på den svenska penning- och obligationsmarknaden. Motsvarande restriktio- ner finns inte i förvaltningen av valutaskulden där möjligheterna att fritt välja nivåer för valuta- och ränterisker är stora.
Ytterligare ett problem är, enligt kontoret, avsaknaden av övergripande riktlinjer för statsskuldens struktur. Såsom systemet för närvarande. är utformat har riksdag och regering gett Riksgäldskontoret stora befogen- heter att på egen hand utforma förvaltningen av statsskulden, vilket innebär att riksdag och regering har begränsat inflytande över de kostna- der som ränteförändringar åsamkar statsbudgeten. Så länge de finansiella marknaderna var relativt outvecklade, i bemärkelsen att antalet upp- låningsalternativ var få, fungerarade detta styrsystem väl. Men utveck- lingen på de finansiella marknaderna har under senare år medfört att allt fler upplåningsalternativ står till buds. Därtill kan kontoret använda olika typer av derivatinstrument för att påverka räntebindningstiden i skulden. Därigenom kommer inte enbart statsskuldens storlek och det allmänna ränteläget att påverka kostnaderna för statsskulden utan även skuldens struktur.
Riksgäldskontoret anser mot denna bakgrund att styrsystemet måste kompletteras på så sätt att regeringen i fortsättningen tar ställning till den övergripande strukturen i statsskulden. Enligt kontoret kan detta ske genom att regeringen anger ett specificerat intervall för durationen i statsskulden. Därmed skall regeringen kunna kontrollera skuldens ränte— risk, dvs. hur kostnaderna i statsskuldsförvaltningen påverkas av för- ändrade marknadsräntor.
RRV har genomfört en förvaltningsrevision av Riksgäldskontorets för- valtning av statsskulden (rapporten Statsskuldsförvaltningen. F l992:38). Enligt RRV borde vissa delar av Riksgäldskontorets verksamhet ses över och utredas, bl.a. målformuleringen för statsskuldsförvaltningen samt Riksgäldskontorets upplåningsstrategi och riskhantering. I andra delar fungerar skuldförvaltningen huvudsakligen tillfredsställande, enligt RRV. Regeringen har beaktat vissa av RRV:s förslag i samband med den för- djupade prövningen av Riksgäldskontoret.
Prop. 1994/ 95: 100
67
Bilaga 8
Slutsatser
Enligt regeringens uppfattning bör det övergripande målet för Riks- gäldskontorets statsskuldsförvaltning ligga fast, dock med en precisering avseende tidsaspekten. Målet blir därmed att långsiktigt minimera kostna- derna för statsskulden inom ramen för penningpolitikens krav. Mot bak- grund av att lånebehoven sannolikt kommer att vara stora de närmaste åren, såväl netto som brutto, är det av central betydelse att Riksgäldskon— toret ges klara riktlinjer för statsskuldsförvaltningen. Utan klara riktlinjer finns risk att statsskuldspolitiken bidrar till ökad osäkerhet på de finansiella marknaderna. Tydlighet i statsskuldspolitiken torde även vara nödvändigt för att möjliggöra en fortsatt breddning av investerarbasen i svenska statspapper.
Regeringen avser därför att inom kon tillsätta en utredning med upp— drag att analysera statsskuldspolitiska frågor. Detta innebär att regeringen inte nu tar ställning till Riksgäldskontorets förslag om intervall för statsskuldens duration. Förslaget bör i stället ingå i utredningsuppdraget för vidare överväganden. Utredningen bör ta upp och analysera för- och nackdelar med att regeringen bestämmer statsskuldens duration samt be- slutsformer för en sådan ordning. I utredningsuppdraget bör även ingå att analysera riktmärkesportföljernas lämplighet som utvärderingsinstrument. Ytterligare ett område som bör belysas är fördelningen mellan upplåning i svenska kronor och utländsk valuta.
Detta innebär, i avvaktan på utredningens förslag och regeringens ställ- ningstaganden till dessa, att kostnadsjämförelsen även fortsättningsvis bör genomföras enligt gällande ordning med befintliga riktmärkesportföljer. Kontorets styrelse har därmed fortsatt bemyndigande att besluta om ramar och riktlinjer för upplåningen och vilka avvikelser från riktmärket som kan tillåtas. Riksgäldskontoret har därigenom mandat för en flexibel upplåningsverksamhet.
Även inom kassahållningsområdet anser regeringen att det övergripande målet bör ligga fast, dvs. att Riksgäldskontoret skall bidra till en god kassahållning i staten och därmed minskade räntekostnader för staten. Verksamheten skall inriktas på de större betalningsflödena.
Utvecklingen har varit intensiv på det finansiella området inom staten under de senaste åren. Den förändrade budgetprocessen, det nya anslags- systemet och räntebeläggningen av statliga medelsflöden har varit viktiga drivkrafter. Myndigheterna har bl.a. fått större frihet och befogenheter inom det finansiella området. Härigenom ökar även kraven på de myndigheter som har uppgifter inom området. Samtidigt är det viktigt att roll- och uppgiftsfördelningen mellan dessa är tydlig.
Riksgäldskontoret har i sin fördjupade anslagsframställning föreslagit att kontorets uppgifter inom kassahållningsområdet skall vidgas. Förslaget innebär att kontoret får en mer uttalad roll som statens internbank. Detta skulle innebära ett samlat ansvar för kassahållningsområdet inom staten. Riksgäldskontoret anser att det är lämpligt att samordna detta inom konto- ret eftersom det är nära knutet till upplåningen på marknaden. Inom staten är finansfunktionen uppdelad mellan RRV och Riksgäldskontoret.
Prop. 1994/95: 100
68
Bilaga 8
Enligt kontorets uppfattning bör kontoret ha det samlade ansvaret för statens finansfunktion.
RRV har fått ett regeringsuppdrag att utarbeta ett förslag till nytt statligt betalningssystem. Arbetet skall bedrivas i samråd med Riksgälds- kontoret. Uppdraget skall redovisas till regeringen den 31 januari 1995. Förslaget kan få betydelse för hur statens finansfunktion bör organiseras framöver. Regeringen är således inte beredd att nu fatta något princip- beslut om ansvarsfördelningen när det gäller ansvaret för statens finans- funktion.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar i avsnittet Inledning,
2. godkänner att den övergripande målsättningen för Riksgäldskonto- rets statsskuldsfinansiering skall vara i enlighet med vad regeringen förordnar i avsnittet Slutsatser.
C 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
1993/94 Utgift 63 163 000 1994/95 Anslag 71 149 000 1995/96 Förslag 114 844 000 varav 76 050 000 beräknat för juli l995-juni 1996
Anslaget disponeras för löne-, systemutvecklings-, lokal- samt övriga förvaltningskostnader vid Riksgäldskontoret.
Vid utgången av budgetåret 1993/94 uppgick anslagssparandet till ca 15,4 miljoner kronor.
RRV:s revisionsberättelse över Riksgäldskontorets årsredovisning inne- håller inte någon erinran.
Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret har i sin fördjupade anslagsframställning för bud- getåren 1995/96-1998 föreslagit realt oförändrad anslagsnivå.
Under perioden bör en kompetensförändring ske inom Riksgäldskonto- ret. Genom rationaliseringar, omprioriteringar och besparingar bedömer kontoret att detta är möjligt att genomföra utan reala anslagsökningar.
Prop. 1994/95:100
69
Bilaga 8
Regeringens överväganden
Riksgäldskontoret har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en strategi för personalförsörjning. Denna syftar bl.a. till att öka andelen handläggare. För att kunna behålla och rekrytera kvalificerad personal kommer kontoret att sträva efter att erbjuda goda utvecklingsmöjligheter. Riksgäldskontoret upprättar dessutom årligen en särskild jämställdhetsplan i samband med verksamhetsplancringen. Särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheterna att öka andelen kvinnor på högre chefsbefattningar. Regeringen anser att det är angeläget att kontoret fortsätter sina an- strängningar inom båda dessa områden
Riksgäldskontoret omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med ca 5,4 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivå- sänkning på 5 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med ca 7,8 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att löner och andra förvaltningskostnader för Riks- gäldskontorets garantiverksamhet i fortsättningen skall belasta detta anslag i stället för anslaget C 3. Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet. Rege- ringen har beräknat dessa kostnader till 10,5 miljoner kronor under bud- getåret 1995/96 som därmed skall tillföras anslaget. Regeringens över— väganden rörande förslaget återfinns under anslaget C 3. Riksgälds- kontoret: Garantiverksamhet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 114 844 000 kr.
C 2. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning
1993/94 Utgift 845 879 000 l994/95 Anslag 1 086 030 000 1995/96 Förslag 1 720 442 000 varav 1 286 030 beräknat för juli 1995-juni 1996
Anslaget disponeras för andra kostnader för upplåning och låneförvalt- ning än finansiella utgifter och Riksgäldskontorets förvaltningskostnader. Anslaget belastas huvudsakligen med kostnader för inköp av externa tjänster för upplåning och låneförvaltning.
Kostnaderna för upplåning och låneförvaltning har utvecklats enligt följande under budgetåren 1990/91—1993/94.
Prop. 1994/95:100
70
Bilaga 8
Tabell 5 Kostnader för upplåning och låneförvaltning budgetåren 1990/91-1993/94
mkr 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 Uppläning i svenska kronor 480 459 390 397 Upplåning i utländsk valuta ' 52 33 294 448
Totalt 532 492 684 845
Utvecklingen av kostnaderna under anslaget är starkt beroende av upp- låningens struktur. De ökade kostnaderna under budgetåret 1992/93 berodde på den kraftigt ökade valutaupplåningen för vilka provisionskost- nadema är betydligt högre än vid upplåning på den inhemska marknaden. Anslaget överskreds under budgetåret 1992/93 på grund av den ökade valutaupplåningen med 129 miljoner kronor. Under våren 1994 beviljades Riksgäldskontoret på tilläggsbudget (prop. l993/94:125, bet l993/94:FiU21, rskr. 1993/94:340 ) sammanlagt 500 miljoner kronor för kostnader för upplåning och låneförvaltning. Totalt under budgetåret uppgick anslaget till 1 023 miljoner kronor varav 845 miljoner kronor utnyttjades.
Riksgäldskontorets anslagsframställning för budgetåret 1994/95 bygger på antagandena i 1994 års kompletteringsproposition vad gäller statens lånebehov, dvs. att perioden kommer att karaktäriseras av hög upp— låningsaktivitet. Till följd av den upplåningsstrategi som kontoret tillämpar på den internationella kapitalmarknaden, med låneformer där räntorna är låga men provisionskostnadema är höga, kommer provisions- kostnadema för upplåning i valuta vara fortsatt höga. Däremot sker be— sparingar inom den inhemska upplåningen genom att provisioner till åter— försäljare på penning- och obligationsmarknaden slopades under budget- året l994/95.
Statens utgifter för upplåning och låneförvaltning under detta anslag be- räknar regeringen i likhet med Riksgäldskontoret till 1 720 442 000 kro- nor för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 720 442 000 kr.
Prop. 1994/ 95: 100
71
Bilaga 8
C 3. Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet
1993/94 Utgift _ 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Under anslaget redovisas delar av den statliga garantiverksamheten. Anslaget får användas för att täcka eventuella förluster dels till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg, dels till följd av statliga garantier som inte belastar annat anslag på statsbud- geten. Anslaget får även användas för att täcka eventuella förluster som uppkommer i samband med Riksgäldskontorets utlåning till statliga bolag.
Hittills har lönekostnader och andra förvaltningskostnader som upp- kommit i verksamheten belastat anslaget. Influtna avgifter och återvunna medel har använts till att täcka verksamhetens kostnader. Överskott i verksamheten har förts mot inkomsttitel.
Regeringen kommer i det följande att föreslå vissa förändringar vad gäller finansiering och redovisning av Riksgäldskontorets garantiverksam- het.
Riksgäldskontoret
Riksgäldskontorets garantiåtagande uppgick vid utgången av budgetåret 1993/94 till 65,9 miljarder kronor, vilket innebar en ökning av åtagandet med 18,5 miljarder kronor jämfört med utgången av föregående budgetår. Den största delen av ökningen avsåg dels pensionsåtaganden för Telia AB, dels övertagandet av borgensförbindelser som Televerket utfärdat, dels garantier för finansiering av infrastrukturprojekt i Stockholms- regionen och Öresundsbron.
Garantier har också utfärdats till Domän AB, Statens provnings- och forskningsinstitut AB, SKD-företagen, Nordiska Investeringsbanken samt till Rumänien, Bulgarien och Lettland. Det sammanlagda beloppet för dessa garantier var ca 2,5 miljarder kronor.
En garanti till SKD—företagen om 75 miljoner kronor har infriats under budgetåret. Riksgäldskontoret har skrivit ned fordran på denna till 0 kronor eftersom möjligheten till framtida återvinning bedömts som mycket osäker. En tidigare gjord avsättning för förlustrisk har återförts med 90 miljoner kronor. Under budgetåret 1993/94 har garantiverksam- heten gett ett överskott på 384 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 222'miljoner kronor jämfört med budgetåret 1992/93.
Prop. l994/952100
72
Bilaga 8
Tabell 6 Riksgäldskontorets garantiverksamhet budgetåren 1990/91-1993/94
mkr 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94
Inkomster/Intäkter Inkomster Intäkter Intäkter Intäkter Garantiavgifter 148 144 166 235 Uppskrivning infriade garantier — 96 4 66 Övriga inkomster/intäkter 4 1 8 165 Summa 152 241 178 466 Utgifter/Kostnader Utgifter Kost. Kost. Kost. Avsätting för framtida
förlustrisker — 90 - - Nedskrivning av fordran — - 10 75 Löner och övr. förvalt.kostn. 6 5 6 6 Övriga utgifter/kostnader 4 2 - - Summa 8 10 16 81 Netto 142 144 162 384
För vissa garantier beslutar inte Riksgäldskontoret om avgiftens storlek. För dessa uppskattar kontoret eventuellt subventionsinslag genom att beräkna hur stor avgiften borde ha varit med utgångspunkt från kontorets bedömningar. Enligt Riksgäldskontorets beräkningar uppgick subventions- beloppet till närmare 75 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1993/94. I detta belopp ingår emellertid inte garantiåtaganden till ut- ländska stater, Nordiska Investeringsbanken och Öresundsbron, för vilka garantiåtagandena sammantagna är ca 3,1 miljarder kronor. Enligt konto- ret är osäkerheten för stor när det gäller dessa åtaganden för att det skall vara meningsfullt att göra riskbedömningar. Eftersom beräkningarna inte omfattar hela garantistocken torde det verkliga subventionsbeloppet så- ledes vara högre än 75 miljoner kronor.
Riksgäldskontoret har under budgetåret gjort riskanalyser av sina garantiåtaganden och av utlåningen till statliga bolag. Enligt dessa är riskerna för infrianden låga under de närmaste åren.
Verksamheten med att samordna andra myndigheters lån och garantier har inriktats dels på att utarbeta lämpliga fördelningsgrunder för dessa garantier och lån, dels på att i samverkan med Riksrevisionsverket (RRV) ta fram en ny finansierings- och redovisningsmodell.
Prop. l994/ 95: 100
73
Bilaga 8
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande målet för Riksgäldskontorets garantigivning är att på ett effektivt sätt tillhandahålla och bevaka garantier enligt beslut av riksdag och regering. Kostnaderna för garanitverksarnheten skall täckas av dess intäkter, sett över en längre tidsperiod. Riksgäldskon- toret skall även bidra till att andra myndigheters lån- och garanti- givning bedrivs på ett effektivt sätt.
Resurser 1995/96
Förslagsanslag 1995/96 1 000 kr
Övrigt:
Löner och andra förvaltningskostnader för garantiverksamheten flyttas över till Riksgäldskontorets förvaltningskostnadsanslag, dvs. brutto- budgeteras.
Resultatbedömning och fördjupad prövning
Regeringen delar Riksgäldskontorets bedömning att det ännu är för tidigt att bedöma graden av måluppfyllelse i garantiverksamheten. Den tids- period som hittills har förflutit, och för vilken det finns tillgång till uppgifter om kostnader och intäkter, är för kort för att en sådan bedöm- ning skall vara meningsfull. Såvitt nu kan bedömas finns dock ingen an- ledning att nu förutse något annat än en god måluppfyllelse. Även Riks- gäldskontorets riskanalyser indikerar detta, eftersom riskerna i garanti- stocken bedöms ha minskat.
Beträffande det andra målet, dvs. att bidra till att andra myndigheters garanti- och långivning sker på ett effektivt sätt, kan konstateras att Riks- gäldskontoret hittills kraftsamlat kring kunskapsuppbyggnad inom om- rådet. Enligt regeringens uppfattning bör Riksgäldskontoret i fortsätt- ningen spela en mer aktiv och pådrivande roll. Inriktningen av detta arbete redovisas i avsnittet nedan.
Slutsatser
Avsikten med den statliga kreditgarantigivningen är att tjäna som ett komplement till finansieringsmöjligheterna på den allmänna kreditmarkna-
Prop. 1994/95: 100
74
Bilaga 8
den för finansiering till vissa av statsmakterna bestämda önskemål. Enligt regeringens uppfattning bör de övergripande målen för Riksgäldskontorets garantiverksamhet vara oförändrade, dock med tillägget att målet för kontorets garantigivning är att på ett effektivt sätt tillhandahålla och bevaka garantier enligt beslut av riksdag och regering.
Både Riksgäldskontoret och RRV har uppgifter inom det statliga kredit— garantiområdet. Den principiella ansvarsfördelning mellan myndigheterna som lades fast av riksdagen för fyra år sedan ( prop. 1990/91:29 , bet. 1990/91:FiU4 , rskr. 1990/91:38 ) är alltjämt aktuell och bör även gälla i fortsättningen. Detta innebär att Riksgäldskontoret skall ansvara för samordning av garantivillkor och uppföljning av kostnader för garan- tiverksamheten, medan RRV skall ansvara för frågor som rör redovisning och revision.
Genom kostnadsuppföljning, föreskrifter och samordning skall Riks- gäldskontoret verka för att andra myndigheters lån- och garantigivning bedrivs effektivt. Kontoret skall därvid löpande utvärdera statens totala garantiverksamhet med avseende på riskexponering, effektivitet och resul- tat samt fr.o.m. budgetåret l995/96 årligen till regeringen redovisa sina bedömningar och förslag inom dessa områden i en särskild rapport. För RRV:s del innebär den årliga rapporteringen till regeringen att RRV skall informera om garantiramar, gjorda utfästelser, garanterad kapitalskuld samt inkomster och utgifter till följd av lämnade garantier.
Mot bakgrund av ovanstående gör regeringen följande bedömning be- träffande garantiverksamhetens framtida inriktning. Riksgäldskontoret bör prioritera arbetet med att utveckla mått som anger faktiska och förväntade kostnader, effektivitet och riskexponering i statlig garantiverksamhet. Vidare bör metoder för riskbaserade avgifts- och subventionsberäkningar tas fram. Slutligen bör kontoret uppmärksamma och i samverkan med RRV dels analysera de krav på förändringar i det statliga finansierings- och redovisningssystemet som kan aktualiseras, dels öka de garanti- givande myndigheternas kompetens genom olika informations- och utbild- ningsinsatser.
Vidare föreslår regeringen att löner och andra förvaltningskostnader för garantiverksamheten flyttas över till Riksgäldskontorets förvaltnings- kostnadsanslag, dvs. bruttobudgeteras. Skälet är främst att riksdagen i flera sammanhang begärt att statens verksamhet i större utsträckning skall bruttoredovisas. Enligt gällande principer och riktlinjer inom statsförvalt- ningen är huvudregeln att förvaltningsutgifter som skall budgetstyras skall finansieras under ramanslag, och inte under s.k. sakanslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att den övergripande målsättningen för Riksgäldskonto- rets garantiverksamhet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser,
Prop. 1994/95: 100
75
Bilaga 8
2. nu Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för budgetåret 1995/96 Prop-1994/95:100
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
C 4. Riksgäldskontoret: In— och utlåningsverksamhet
1993/94 Utgift - 1994/95 Anslag 1 000 1995/ 96 Förslag 1 000
Under anslaget redovisas Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksam- het, dvs. avgifter från in- och utlåningen, löner och övriga förvaltnings- kostnader. Under anslaget redovisas också avgifter för godkännande av handlingar för andra statliga myndigheters låneavtal och därtill anslutande finansiella avtal samt garantiåtagande på utländska marknader.
Ränteinkomster från utlåningen och ränteutgifter redovisas på anslaget Räntor på statsskulden, m.m. under sextonde huvudtiteln.
Riksgäldskontoret bedriver in- och utlåningsverksamheten i uppdrags— form. Det övergripande målet för verksamheten är att ge lån och place- ringsmöjligheter till så goda villkor som möjligt utan att kundernas verk- samheter subventioneras. Med kunder avses i första hand myndigheter, men också affärsverk, statliga bolag, fonder och stiftelser. Verksamhetens kostnader skall täckas av dess intäkter. Överskott i verksamheten förs mot inkomsttitel.
Riksgäldskontoret
Verksamhetens omfattning har ökat kraftigt de senaste åren. De bakom- liggande faktorerna till detta är främst myndigheternas tillämpning av kapital försörj ningsförordningen och räntekontomodellen. Vidare har Riks— gäldskontoret gett krediter under en övergångsperiod då vissa affärsverk ombildats till statliga bolag.
Tabell 7 Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet budgetåren 1990/91 - 1993/94
mkr 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 Avgifter 10,6 27,1 40,6 68,1 Adm.kostnader 2,3 2,3 5,6 7,8 Netto 8,3 24,8 35,0 60,3
Under perioden visar resultatet på ett stabilt överskott. De viktigaste resurspåverkande faktorerna är antalet kunder och hur många ärenden dessa anhängiggör. Intäkterna har ökat betydligt till _följd av den snabba ökningen av utlåningen, trots att avgifterna har sänkts. En ny avgifts- modell har tagits fram som skall införas successivt under budgetåret
76
Bilaga 8
1995/96. I den nya avgiftsmodellen kommer avgiften baseras dels på be- loppsstorleken, dels på servicegraden. I den nuvarande avgiftsmodellen baseras avgiften endast på beloppsstorleken.
En undersökning som kontoret genomfört visar att kontorets kunder till övervägande delen är nöjda med det sätt på vilket verksamheten bedrivs. Många kunder har emellertid angett önskemål om mer rådgivning och in- formation från kontoret.
Regeringens övervägande
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som har gällt för Riksgäldskontorets in- och ut- låningsverksamhet under perioden 1991/92-1994/95 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Obetecknat anslag 1995/96 1 000 kr
Resultatbedömning och fördjupad prövning
Enligt regeringens bedömning har Riksgäldskontoret bedrivit in- och ut- låningsverksamheten i enlighet med de mål som regering och riksdag ställt upp. Även kontorets fördjupade anslagsframställning indikerar detta. Överskotten i verksamheten har emellertid varit för stora. Regeringen anser att det är positivt att Riksgäldskontoret åtgärdat detta genom att byta avgiftsmodell.
Riksgäldskontoret har nyligen utvecklat produktivitetsmått för in- och utlåningsverksamheten. För att kunna använda dessa krävs emellertid mätdata från flera budgetår, vilket saknas för närvarande. När sådana föreligger blir det således möjligt att analysera produktivitetsutvecklingen i verksamheten. Regeringen vill understryka vikten av att detta arbete fortsätter och vidareutvecklas.
I sin fördjupade anslagsframställning tar Riksgäldskontoret upp frågan om verksamhetens framtida inriktning. Riksgäldskontoret pekar på olika tänkbara handlingsvägar, t.ex. att kontoret får en mer uttalad roll som internbank inom staten. Regeringen har i ett tidigare avsnitt redogjort för sina bedömningar i denna fråga.
Prop. 1994/95: 100
77
Bilaga 8
Slutsatser
Enligt regeringens uppfattning bör de övergripande målen för Riksgälds-. kontorets in- och utlåningsverksamheten vara oförändrade i avvaktan på att en översyn görs av statens finansfunktion.
Regeringen anser vidare att Riksgäldskontoret bör stäva efter att er— bjuda sina kunder ett utökat utbud av tjänster, med syfte att skapa incita- ment för ett rationellare beteende inom staten vad gäller kassahållnings- området.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Riksgäldskontoret: In- och utlåningsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Prop. l994/95:100
78
Bilaga 8
D. Vissa centrala myndigheter
Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat 1993/94 1994/95 1995/96 för juli 95 — juni 96 Absoluta tal Relativa tal Vissa centrala ' myndigheter m.m. 1 895.8 1 976.1 2 763,1 1 861,6
1) Prisnivå 1995/96
1) 1. Tldlverket
1993/94 Utgift 1 180 078 000 l994/95 Anslag 1 226 406 000 1995/96 Förslag 1 667 380 000 varav 1 111 586 666 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Generaltullstyrelsen
Tullverkets ansvarområde är att fastställa och uppbära tullar, mervärdess- katt och andra skatter och avgifter som tas ut vid import och export av varor. Vidare ansvarar verket för uppgiften att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmeler om in- och utförsel av varor efterleVS_ Till verksamheten hör också att samla in och bearbeta uppgifter för utrikeshandelsstatistiken.
Som prioriterade uppgifter har i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 angetts bekämpning av narkotikasmuggling, att medverka i arbetet med internationella frågor och förhandlingar inom sitt verksam- hetsområde, att genomföra datorisering av tullverksamheten, att verka för att de som enligt 13 å tullagen (1987: 1065) godkänts som ombud att avge tulldeklarationer snarast övergår till att lämna deklarationer i elektronisk form, samt att ge möjligheter till ökade klarerings— och kontrollinsatser för näringslivets och samhällets behov av nya flyg- och färjelinjer m.m.
Tullverket omfattar Generaltullstyrclscn samt regionala och lokala tullmyndigheter. Generaltullstyrclscn är chefsmyndighet inom Tullverket och svarar därmed bl.a. för ledning av tullens verksamhet. Generaltullsty- relsens huvudsakliga uppgift är därvid att utforma ramar och direktiv samt göra prioriteringar beträffande de uppgifter som åvilar Tullverket.
De fyra tullregionerna (Norra, Östra, Södra och Västra) leds av var sin tulldirektion i Haparanda, Stockholm, Malmö och Göteborg. Tulldirektio- nerna är regionala ledningsorgan.
Beräknad utgift
1997” 1998”
-166,2 -79,0
Prop. 1994/95: 100
79
Bilaga 8
De 35 tulldistrikten är de lokala tullmyndigheterna. Det finns sju tulkammare i Norra regionen, tio i Östra, sju i Södra och elva tullkam- mare i Västra tullregionen. Tullkamrarna är de lokala, självständiga tullmyndighetema vid vilka det mesta av den operativa verksamheten sköts, exempelvis handläggning av export- och importärenden samt gränskontroll. Under tullkamrarna finns ett tjugotal tullstationer, som är till annan ort lokaliserade delar av tullkammare.
Tullens verksamhet styrs till stor del av flödet av gods och trafikanter över gränserna. Under budgetåret 1993/94 var verkets operativa arbetsuppgifter i första hand:
— att faställa, uppbära och redovisa tull, mervärdesskatt och andra
skatter och avgifter som belöper sig på varor som förs in i eller ut ur Sverige. När kommersiellt gods passerar gränsen får tullen de uppgifter som behövs för att uppbörden skall kunna fastställas och debiteras. Uppgiftsinsamlingen sker antingen på pappersdokument eller elektroniskt. Merparten av uppbörden kommer från företag som har kredit för sin import. För budgetår 1993/94 utgjorde tullklareringen den enskilt största slutprestationen. Den helt dominerande delen av uppbörden består av mervärdesskatt. Av den debiterade uppbörden 1993/94 på samman— lagt 95,4 mdkr uppgick mervärdesskatten till 93%.
— att övervaka och kontrollera trafiken så att in- och utförselbe- stämmelser efterlevs. Tullverket hade att övervaka ett fyrtiotal olika in- och utförselregleringar. — att samla in och bearbeta uppgifter för utrikeshandelsstatistiken. Underlaget för Statistiska Centralbyråns (SCB) månatliga utrikeshan- delsstatistik utgjordes bl.a. av uppgifter som importörer och exportörer lämnade till Tullverket för bearbetning.
Tullverket har även vissa uppgifter inom den civila delen av totalför— svaret. Uppgiftema är kopplade till funktionerna Ordning och säkerhet m.m., Utrikeshandel, Skatte- och uppbördsväsende samt Flykting- verksamhet. Inom samtliga funktioner förutom Skatte— och uppbördsvä- sende är Tullverket beredskapsmyndighet.
Per den 30 juni 1994 hade Tullverket 3 367 årsarbetskrafter inkl. övertid.
Tullverket hade budgetåret l993/94 ett ramanslag på 1 231 191 tkr. Tabellen nedan visar hur kostnaderna fördelade sig på Tullverkets olika verksamhetsområden.
Prop. 1994/ 95: 100
80
Bilaga 8
Verksamhetområden Andel av kostnaderna Klarering och kontroll av transportmedel 10% Klarering och kontroll av gods 57% Kontroll i resandetratiken 15% Efterkontroll av företag S% Övervakning, allmän tillsyn 2% Tullkriminaltjänst 11 %
Summa %%
Av årsredovisningen för budgetår 1993/94 framgår att bokslutet visar ett underskott i årets kapitalförändring med 89 703 tkr. Underskottet beror i huvudsak på periodiseringsdifferenser. Anslagsredovisningen visar ett anslagssparande på 98 168 tkr.
Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Tullverkets årsredovisning för räkenskapsåret 1993/94. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med de krav som uppställts i regleringsbrevet eller i andra beslut för Tullverket och i förordningen om myndigheters årsredovisningar och anslagsframställning.
RRV:s revisionsberättelse innehåller invändningar med avseende på Tullverkets sätt att sköta uppbördsuppföljning och uppbördsbevakning samt att löpande redovisning mot inkomsttitlar i riksredovisningen ej tillämpas fullt ut. Enligt RRV bör Tullverkets ledning i framtiden ge hög prioritet åt att åtgärda dessa brister. Rutiner, arbetsformer och systemstöd bör förbättras i syfte att säkerställa reglementsenlig, effektiv och enhetlig uppbördsbevakning.
Organisationsöversyn
Tullverkets framtida roll påverkas i mycket stor utsträckning av ett svenskt EU-medlemskap. Mot bakgrund av detta har regeringen i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 uppdragit åt Generaltullstyrclscn att redovisa behovet av organisatoriska förändringar.
Generaltullstyrelsen har med en skrivelse den 1 december 1994 i anledning härav överlämnat en reviderad anslagsframställning för budgetår 1995/96 och bifogat rapporten Förslag till organisation av Tullstaten vid ett svenskt medlemskap i EU.
Generaltullstyrclscn har lämnat följande förslag till Tullverkets organisation och resurstilldelning:
— Tullverkets nuvarande organisationsstruktur förblir i princip oför- ändrad. Generaltullstyrelsen som chefsmyndighet svarar för ledning av tullens verksamhet. Fyra tullregioner med en tulldirektion i varje region svarar för regionala ledningsfunktioner och adminstrativt stöd.
() Riksdagen [ 994.195 . I sum/. Nr 100. Bilaga 8
Prop. 1994/95: 100
81
Bilaga 8
Ett större antal lokala, självständiga enheter svarar för en heltäckande tullverksamhet inom ett givet geografiskt område. — Begreppen tullkammare och tullstation ersätts av benämningen
tullmyndighet. Myndighetsbegreppct innebär i organisatoriskt hänseende att denna ansvarar för all verksamhet inom distriktet och att myndigheten definieras av sitt geografiska område, tulldistriktet. Antal tulldistrikt är inte detsamma som antal orter där det finns tullnårvaro. I de fall myndigheten har närvaro på olika platser i ett distrikt blir dessa en del av myndighet. — Den fasta tullnärvaron på lokal nivå minskar från 56 till 52 platser. — Antal årsarbetskrafter minskar med 522 under budgetåret l995/96. — Som ett resultat av minskningen av årsarbetskraften kan Tullverkets ramanslag minskas med 140 940 tkr beräknat på 12—månaders basis.
Generaltullstyrclscn hemställer att regeringen godkänner den föreslagna inriktning av organisationen samt att Tullverket tilldelas ett ramanslag för 1995/96 med 1 711 687 tkr.
Slutligen har Generaltullstyrclscn hemställt att regeringen lägger fram förslag om tullens tillgång till flygföretagens m.fl. bokningsdatorer.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Med utgångspunkt i Tullverkets uppgifter enligt förordningen (l99l:1524) med instruktion för Tullverket anges följande mål för tullverksamheten:
— att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säker-
ställas;
— att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs;
— att samla in och bearbeta uppgifter för utrikeshandelsstatistiken så att ett underlag av en god kvalititet kan inges.
Resurser 1995/96
Ramanslag 1 667 380 000 kr
Prop. 1994/ 95: 100
82
Bilaga 8
Resultatbedömning
Tullverkets styrmodell är välutvecklad och anpassad till de åtgärder som vidtagits inom regeringskansliet för att förändra budgetprocessen, där tidigare detaljstyrning av verksamhet har ersatts av rambudgetering samt mål- och resultatstyming.
lnom Tullverket tillämpas ett system för styrning och ledning av verksamheten som bygger på en kedja av verksamhets-överenskommel- ser, som går från verkschef till regionchef och vidare utåt i organisatio- nen. Systemet baseras på styrning via mätbara prestationsmål, integrering av verksamhet och ekonomi samt delegering av ansvar. En viktig förutsättning för att systemet skall fungera tillfredsställande är regel- bunden uppföljning och utvärdering.
Systemet med styrning och ledning med hjälp av verksamhetsöven- skommelser har införts successivt. Budgetåret 1993/94 var andra året som systemet tillämpades inom hela verket. Erfarenheterna visar bl.a. att systemet medför ökat kostnadsmedvetande och bättre förutsättningar för långsiktig planering. Enligt regeringens mening är det av stor vikt att detta arbete fortsätter.
Regeringen anser att resultatstymingen kan förbättras genom en vidareutveckling av sådana resultatmått som gör det möjligt att mäta effektema av insatta resurser. Tullverket bör överväga att i ökad utsträckning strukturera redovisning och målformuleringar med ut- gångspunkt i de olika verksamhetsgrenarna. Tullverket bör också i årsredovisningen tydligare redogöra för sambandet mellan verksam- hetsmål och övergripande mål. Vidare bör ett större antal väsentliga slutprestationer redovisas och kommenteras.
Tullverkets uppbörd är i huvudsak ett resultat av klarering av det kommersiella godset. Fastställande av uppbörd och debitering sker i dag. på grundval av uppgifter från företagen, antingen på pappersdokument eller elektroniskt. Under 1994 uppnåddes ett av statsmakterna tidigare formulerat mål att hälften av tulldokumenten skulle överföras elektro- niskt. Den höga andelen måste dock delvis förklaras av att tullupplagens rätt att utföra myndighetsuppgifter har kopplats till att de anslutit sig till tulldatasystemet för elektronisk överföring. Denna koppling finns inte inom EU. Det är av vikt att också i det nya läget få en stor andel av företagen som lämnar sina meddelanden på detta sätt. Genom det svenska medlemskapet frigörs kapacitet i tulldatasystemet som även kan användas av andra myndigheter för uppgiftsinsamling från företag. Tullverket bör ge hög prioritet åt genomförande av den del tulldatasystemet som avser att möjliggöra utfärdande av tullräkningar på elektronisk väg. Detta skulle ge rationaliseringsvinster inom Tullverket men framför allt inom de företag som är anslutna till systemet. Ett införande av elektroniska tullräkningar ger också ytterligare företag incitament till att använda tulldatasystemet.
RRV:s revisionsberättelse innehåller invändningar med avseende på Tullverkets sätt att sköta uppbördsuppföljning och uppbördsbevakning. I revisionsberättelsen har RRV påvisat stor eftersläpning i överlämnandet
Prop. 1994/95: 100
83
Bilaga 8
av förfallna fordringar till Kronofogdemyndigheten och även vad gäller anmälan till konkursförvaltare eller Tingsrätt avseende bevakning av statens fordran i konkurser. Detta är särskilt allvarligt med beaktande av att Skattemyndigheten bygger sin kontroll av att utbetalningen av överskjutande skatt och mervärdesskatt ej sker till företag eller privat- personer som står i skuld till staten, på de uppgifter som finns hos Kronofogdemyndigheten. RRV är kritisk till att uppföljning och bevakning avseende uppbördsfordringar ej regelbundet tas fram och analyseras inom Tullverket. För att kunna åstadkomma detta krävs säkerhet i system, rutiner och organisation. RRV:s granskning visar att Tullverket i hög grad saknar systemstöd för bevakning av uppbörd. Vidare saknas dokumenterade riktlinjer och rutiner för hur verksamheten ska bedrivas.
[ revisionsrapporten påtalar RRV vidare brister i tulldatasystemet, som lett till att betydande belopp ej löpande avräknats mot inkomsttitlar. Efter kontakter med RRV har schablonmässig korrigering av detta skett. Felet har ackumulerats under budgetåret och påverkat beräkningar av statens budgetutfall.
Regeringen delar RRV:s bedömning att Tullverket bör prioritera uppbördsuppföljning och uppbördsbevakning. Rutiner, arbetsformer och systemstöd inom uppbördsverksamheten bör förbättras i syfte att säkerställa reglementsenlig, effektiv och enhetlig uppbördsbevakning. Vidare bör hög prioritet ges åt att åtgärda bristerna i tulldatasystemet. Generaltullstyrclscn har i sin reviderade anslagsframställning påpekat att man vidtagit åtgärder för att komma till rätta med av RRV angivna problem.
Med anledning av effektiviseringar till följd av genomförda investering- ar i tulldatasystemet har Tullverket under femårsperioden 1991/92 till l995/96 ett rationaliseringskrav på drygt 300 mkr. Vid beräkning av anslaget har regeringen tagit hänsyn till ovan nämnda besparingsbeting. För budgetåret 1995/96 uppgår besparingen till ca 18 mkr.
] konsekvens med ändringarna ijämställdhetslagen pågår f.n. ett arbete med att i samverkan med arbetstagarorganisationema ta fram en ny jämställdhetsplan för Tullverket. Jämställdhetsarbetet ingår som en del i verksamhetsöverenskommelserna mellan Generaltullstyrclscn och regionala/lokala myndigheter och följs sedan upp i den årliga verksam- hetsredovisningen. En strävan är bl.a. att tillsätta fler kvinnliga chefer.
Tullverkets organisation
Europeiska Unionen grundar sig bl.a. på en tullunion som innebär att medlemsländerna skall ha enhetliga regler, särskilt när det gäller att fastställa tulltariffer, ingå tull- och handelsavtal, uppnå enhetlighet i fråga om liberaliseringsåtgärder och exportpolitik samt när det gäller att vidta handelspolitiska skyddsåtgärder. Tullunionen och den gemensamma handelspolitiken är centrala inslag i EG—samarbctet och förutsättningarna för en fungerande inre marknad. Genom den nu helt genomförda
Prop. 1994/ 95: 100
84
Bilaga 8
tullunionen har EU blivit ett enda tullornråde, i vilket varor i princip kan röra sig fritt på samma sätt som i ett enskilt land. På denna inre marknad har begreppen import och export förlorat sin betydelse: någon tullklare- ring av kommersiellt gods förekommer inte längre vid passering av de inre gränserna, utan klareringsverksamheten inriktas primärt på gemen— skapens yttre gräns.
Ett svenskt EU—medlemskap leder således till mycket stora förändringar för Tullverket. Regeringen konstaterar att ett omfattande förberedelse- arbete har utförts inom Tullverket, varför myndigheten får anses vara väl förberedd för de nya uppgifter ett medlemskap innebär.
Vid en bedömning av Tullverkets framtida verksamhet är det viktigt att skilja mellan arbetssituationema vid yttre resp. inre gräns. Med yttre gräns avses EU:s gräns mot tredje land, medan inre gräns avser gräns mellan medlemsländer.
Vid ett svenskt medlemskap i EU innebär begreppen yttre och inre gräns följande. Landgränsen mot Norge är yttre gräns, medan land- gränsen mot Finland är inre gräns. Den svenska kusten är yttre gräns. Svenska hamnar är en del av yttre gräns, frånsett del av hamn där det bara förekommer reguljär trafik med andra EU—medlemsstater vilken blir inre gräns. Flyplatsema blir yttre gräns för varor till/från tredje land och inre gräns vad gäller flygningar till/från EU-området.
Vid yttre gräns kommer Tullverkets arbetsuppgifter att i huvudsak vara de samma som idag. Gränskontrollen kommer dock inte längre att vara enbart en nationell angelägenhet eftersom den syftar till att ta tillvara hela unionens intresse. En stark yttre gränskontroll är på så sätt en av förutsättningarna för den fria rörligheten över de inre gränserna. Det finns ingen enhetlig uppfattning inom EU om vad som är att anse som en stark kontroll. Yttre gränskontrollutredningen (SOU 1994: 124) konstate— rar att det inte krävs någon omedelbar förändring av formerna för yttre gränskontroll vid ett EU-medlemskap. Det faktum att kontrollen skall göras i alla medlemsländers intresse kan dock göra tullens uppgifter mer komplexa än för närvarande, särskilt vad gäller tillämpning av EU:s tulltariff och procedurer samt jordbrukspolitik, tredjelandsavtal och handelsregleringar. Regeringen bedömer, i likhet med Yttre gränskontrol- lutredningen, att någon omedelbar förändring av Tullverkets arbetsformer vid den yttre gränsen inte är påkallad.
Generaltullstyrelsen redovisar att arbetsvolymen för Tullverket vid den inre gränsen minskar betydligt vid ett EU-medlemskap. Förändringarna i tullarbetet innebär främst minskade antal dokument och tranportmedel som behöver klareras. Gentemot övriga medlemsstater inom EU upphör klarering av kommersiellt gods. Uppskattningsvis 60-65% av tulldoku— menten har avsett handel med EU-länder inkl. Finland och Österrike. Enligt Tullverkets årsredovisning för budgetåret 1993/94 läggs drygt 53 % av arbetstiden inom Tullverkets verksamhetsområden på klarering (stödfunktioner m.m. ej inräknade). Detta innebär följaktligen att en mycket stor del av Tullverkets uppgifter bortfaller vid ett EU-med— lemskap.
Prop. 1994/95:100
85
Bilaga 8
Enligt regeringens uppfattning är det naturligt att utnyttja de möjlig- heter till besparingar som Sveriges deltagande i Europaintegrationcn medför. Ett av de mest uppenbara områdena för sådana besparingar är tullverksamheten.
Utgångspunkten för ett ställningstagande om Tullverkets framtida dimensionering bör vara vad som är en lämplig omfattning till följd av de arbetsuppgifter som bortfaller vid ett EU-medlemskap. Den besparing som staten kan göra genom minskad dimensionering av Tullverket är direkt en effekt av ett EU-medlemskap.
Som nyss nämnts försvinner en mycket stor del av Tullverkets verksamhetsvolym vid ett medlemskap i EU.
I samband med EU-medlemskapet flyttas mervärdesbeskattning av EU- handeln från Tullverket till skatteförvaltningen. Enligt vad regeringen erfar har Tullverket och Riksskatteverket (RSV) kommit överens om att Tullverket skall medverka i insamling av vissa uppgifter för RSV:s räkning avseende momsuppgifter om handeln med EU-länder.
En av Tullverkets huvuduppgifter är att samla in primäruppgifter till den svenska utrikeshandelsstatistiken. Vid ett EU-medlemskap kommer inte längre statistikuppgifter som rör EU-handeln att hämtas från tullhandlingar. I stället har EU:s statistikmyndighet (Eurostat) utvecklat ett nytt statistiksystem (lntrastat) för uppgiften. Statistiska Centralbyrån (SCB) och Generaltullstyrclsen har föreslagit en arbetsfördelning som innebär att SCB fastställer vilka företag som skall lämna uppgifter samt vilka uppgifter som de skall lämna. Enligt förslaget skall Tullverkets uppgift vara att samla in uppgifterna och kontrollera att de är rimliga. SCB svarar sedan för publicering och vidarebefordran till lntrastat. Regeringen har i ett särskilt beslut angett att denna arbetsfördelning mellan myndigheterna skall gälla tills dess Tullverkets organisationsstruk- tur fastställts. Regeringen anser att huvudansvaret för lntrastat bör ligga på SCB. Enligt regeringens bedömning är det emellertid inte möjligt att redan för budgetåret l995/96 lägga över hela ansvaret på SCB. Således bör för budgetåret 1995/96 den nuvarande ansvarfördelningen bestå. Regeringen förutsätter att Tullverket genomför erforderligt datautveck- lingsarbete för lntrastat.
Vad gäller kontroll av gods, transportmedel och resandetrafiken svarar den för ca 26% av Tullverkets resursåtgång (stödfunktioner m.m. ej inräknade). Den fria rörligheten inom EU bygger bl.a. på principen att det inte skall förekomma någon kontroll vid inre gränsen. Denna princip är dock inte undantagslös och innebär inte att all kontroll vid inre gräns försvinner. Regeringen har i olika sammanhang deklarerat att Sverige som EU—medlem inte kommer att tolerera en sänkt ambitionsnivå vad gäller smuggling av narkotika, vapen m.m. Regeringen har därför i proposition Den svenska tullagstiftningen vid ett EU—medlemskap ( prop. 1994/95:34 , bet. l994/95:SkU 8, rskr. l994/95:96) föreslagit bl.a. att tullens befogenheter att ingripa mot illegal införsel av bl.a narkotika och vapen skall behållas tills vidare i avvaktan på att nya kontrollsystem och arbetsmetoder införts och att tullmyndigheternas nuvarande befogenheter att göra s.k. stickprovskontroller av personer och fordon vid gränsen
Prop. 1994/952100
86
Bilaga 8
skall bibehållas. Av propositionen framgår dock att stickprovskontroller inte får tillämpas så att objekten uttas slumpmässigt, då detta torde vara otillåtet mellan EU—länder. Däremot ger reglerna i tullagen stöd för selektiv kontroll, också sådan som inte grundar sig på brottsmisstanke. Enligt propositionen bör det vara en uppgift för Generaltullstyrelsen att -- se till att kontrollen utövas på ett sätt som inte står i strid med EU- reglerna.
Generaltullstyrelsen konstaterar vidare att en mycket betydande del av lastbilstrafiken till och från Sverige rör EU. Detta innebär en kraftig minskning av verksamhetsunderlaget för dokumentkontroll, framför allt vid färjeorter med trafik till och från Danmark, Tyskland och Finland samt landgränsen mot Finland. Även när det gäller efterkontroll av företag innebär ett medlemskap i EU en minskning av antal företag som behöver kontrolleras.
De förslag som framförts av Tullverket angående kompensatoriska åtgärder, dvs utbyggd underrättelseverksamhet och ökad satsning på revisionsverksamhet innebär enligt regeringens bedömning inga om- fattande personalbehov och bör, inte minst mot bakgrund av den kraftiga minskningen av verksamhetsunderlaget, kunna rymmas inom befintliga resursramar för kontroll-, övervakning- och tullkriminaltjänst. En minskning av Tullverkets organisation bör således inte i negativ riktning påverka Tullverkets möjligheter att fullgöra sina övriga uppgifter, bl.a. inom gränskontrollen och narkotikabekämpningsområdet.
Regeringen har den 22 december 1994 beslutat att flygplatserna Arlanda, Landvetter och Sturup inkl. svävarterminalen i Malmö vid ett svenskt medlemskap i EU skall utgöra internationella gemenskapsflyg- platser enligt förordningen (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om en tullkodex för gemenska- pen artikel 190 b. Regeringen gav samtidigt Generaltullstyrelsen i uppdrag att i samråd med Luftfartsverket utreda om ytterligare svenska flygplatser bör ges denna benämning. Regeringens beslut innebär inte någon prövning av på vilka flygplatser trafik till och från andra länder skall tillåtas eller av omfattningen av sådan trafik. Dessa frågor skall även vid ett medlemskap i EU hanteras på samma sätt som idag.
Mot bakgrund av den grundläggande förändringen vad gäller bl.a. gränsformaliteter bör Tullverkets nuvarande organisationstruktur ifrågasättas. Verket är idag uppdelad i tre organistoriska nivåer med ett stort antal, ofta små, lokala myndigheter som har totalansvar och resurser för en heltäckande tullverksamhet inom ett givet geografiskt område. Det kan diskuteras om behovet finns av tre organisatoriska nivåer inom verket. Nedläggningar av lokala organisatoriska enheter bör minska behovet av en uppdelning på lokal och regional nivå. Enligt regeringens bedömning kommer det i framtiden att ställas allt högre krav på det nya tullverk som blir följden av en EU-anpassning. Dagens organisation med ett stort antal relativt små enheter får svårt att hålla den kompetens nivå som krävs. Dessutom innebär det stora antalet myndigheter att ad- minstrationen blir relativt kostsam.
Prop. 1994/95: 100
87
Bilaga 8
Utvecklingen av tekniken har möjliggjort kommunikation mellan PFOP- 1994/951100 Tullverket och företagen via olika IT—media. Samtidigt har tullens rörlighet i arbetet ökat. Detta innebär enligt regeringens mening att kravet på Tullverkets fasta fysiska närvaro har minskat, vilket i sin tur bör få konsekvenser för antalet bemannade tullplatser samt dessas geografiska placering. Regeringen bedömer att tullen genom tulldatasystemet kan behålla en god servicenivå gentemot näringslivet även där tullnärvaron upphön
Sammanfattningsvis ställer sig regeringen tveksam till Generaltullsty- relsens organisationsförslag som innebär att Tullverkets befintliga organisationsstruktur i princip bibehålls, trots att ett EU-medlemskap leder till grundläggande förändringar vad gäller såväl gränsformaliteter som arbetsvolymer. Enligt regeringens mening bör Generaltullstyrelsen på nytt överväga om den befintliga organisationsstruktur är den mest ändamålsenliga och optimala. Det bör emellertid inte ankomma på vare sig regeringen eller riksdagen att exakt fastställa Tullverkets organisa- tionsstruktur. I stället är det trafikens och näringslivets behov av tullinsatser samt statsmakternas krav på effektivitet och rationell klarerings- och kontrollverksamhet hos Tullverket som bör vara styrande för hur tullverksamheten organiseras och lokaliseras. Enligt regeringens mening bör det ankomma på Generaltullstyrelsen att i enlighet med det tidigare organisera och forma de nya tullmyndigheterna.
Vad gäller Generaltullstyrelsens hemställan om resurstilldelning för budgetår 1995/96 motsvarande 1 711 687 tkr är regeringen inte beredd att ställa sig bakom den. I Generaltullstyrelsens förslag ingår besparingar till följd av ett svenskt EU-medlemskap motsvarande en årskostnad på 140 940 tkr vad gäller personalminskningar samt 2 110 tkr för övriga kostnader.
Som tidigare redogjorts för leder ett svenskt EU-medlemskap till en kraftig minskning av Tullverkets klareringsverksamhet, inkluderande uppbördsverksamhet och verksamhet som rör utrikeshandelsstatistiken. Utöver detta innebär ett EU-mcdlemskap förändringar inom kontroll- verksamheten som leder till ytterligare minskning av tullens verksam- hetsunderlag, framför allt vad gäller företags- och dokumentkontroll. Vidare bör, enligt regeringens bedömning, en mer anpassad organisa- tionsstruktur kunna leda till effektivitetsvinster.
Enligt regeringens uppfattning är det naturligt att redan under- nästa budgetår utnyttja möjligheter till besparingar som ett svenskt medlemskap i EU medför. Tullverket omfattas också av regeringens program för minskning av statlig konsumtion.
Budgetåren 1995/96 och 1997 har anslaget räknats ned med 150 000 tkr vardera. År 1998 räknas anslaget ned med 62 800 tkr. Följaktligen beräknas anslagsnivån år 1998 ha sänkts med totalt 362 800 tkr. Huvuddelen av den totala nivåsänkningen kan hänföras till minskade verksamhetsvolymer med anledning av EU-medlemskapet. En mindre del är ett resultat av regeringens krav på effektiviseringsvinster i samband med omorganisationen av myndigheten.
88
Bilaga 8
Generaltullstyrclscn har, enligt vad regeringen erfarit, vidtagit ett antal åtgärder för att minska utgifterna, och därmed antalet anställda, inför EU-medlemskapet. Besparingen kan likväl inte uppnås utan en genom- gripande förändring av myndigheten samt betydande personalreduktion. Regeringen har noterat att Generaltullstyrelsen har ett betydande anslagssparande vid ingången av innevarande budgetår och har erfarit att detta torde vara lika stort vid utgången av budgetåret. Regeringens förslag om besparing på Tullverket innebär att besparingen fördelas ut på tre och ett halvt år. Detta ger myndigheten flexibilitet vid genomförandet av omorganisationen. Enligt trygghetsavtalet har Trygghetsstiftelsen och myndigheterna möjligheter att vidta olika åtgärder för att så långt som möjligt skapa förutsättningar för att förhindra att anställda blir arbetslösa till följd av arbetsbrist. Myndigheterna bestämmer själva om vilka åtgärder inom ramen för trygghetsavtalet som skall vidtas. Regeringen bedömer att Generaltullstyrclscn har erforderliga ekonomiska resurser för att tillämpa trygghetsavtalet vid den personalminskning som kommer att bli följden av regeringens förslag. Vilka åtgärder som kan bli aktuella är en fråga för Generaltullstyrclscn att avgöra inom ramen för de ekonomis- ka resurser som verket förfogar över.
Generaltullstyrclscn har i den förenklade anslagsframställning för budgetåret l995/96 begärt särskilda resurser för EU-konsekvenser dels för fortsatt systemanpasning av datastödet och dels för ökade kostnader för resor. Vidare begärs särskilda resurser som kompensation för minskade intäkter till följd av minskad försäljning av trycksaker m.m. Regeringen har inte funnit det möjligt att nu bevilja de ytterligare medel som begärts. Det får ankomma på Generaltullstyrclscn att finansiera detta inom sin totalram.
Generaltullstyrelsen har i skrivelsen till regeringen hemställt om att få tillgång till flygföretagens m.fl. bokningsdatorer som ett led i utveck- lingen av nya kontrollmetoder. Enligt regeringens mening är det för tidigt att i detta skede ta ställning till denna fråga. Förslaget förs fram även i EU-gränskontrol[utredningens betänkande (SOU 1994: 131). Betänkandet är f.n. föremål för remissbehandling.
Tullverkets anslagsframställning och bokslut ger inte någon anledning att ompröva inriktningen av verksamheten utöver EU—förändringen.
Slutsatser
Ett svenskt medlemskap i EU leder till kraftigt minskade arbetsvolymer inom Tullverket. Minskningen rör främst klareringsverksamheten, men . även andra verksamhetsområden inom verket berörs.
Enligt regeringens mening bör Tullverkets anslagsnivå minskas med motsvarande 362 800 tkr under budgetperioden 1995/96 - 1998. För budgetåret l995/96 bör minskningen av Tullverkets anslag vara 150 000 tkr. Besparingen kan inte uppnås utan en genomgripande förändring av myndigheten samt betydande personalreduktion. Tullverkets fasta närvaro
Prop. l994/ 95: 100
89
Bilaga 8
kan komma att minska. Detta kan kompenseras med ytterligare ökad rörlighet och flexibilitet i verksamheten.
Det bör ankomma på Generaltullstyrclscn att organisera och forma de nya tullmyndigheterna.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Tullverket för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 1 667 380 000 kr. 2. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Tullverket för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
D 2. Konjunkturinstitutet
1993/94 Utgift 25 096 000 l994/95 Anslag 28 017 000 l995/96 Förslag 41 899 000
varav 27 854 000 beräknat för juli 1995-juni 1996.
Anslaget för budgetåret 1994/95 justeras med 490 000 kr till följd av minskade lokalkostnader. Det blir därmed 27 527 00 kr.
Konjunkturinstitutets inkomster beräknas till 1,8 miljoner kronor för budgetåret l995/96 (innevarande budgetår 1,3 miljoner kronor). ln- komstema disponeras av Konjunkturinstitutet.
Anslagskrediten uppgår till 2,1 miljoner kronor budgetåret 1995/96 (innevarande budgetår 1,4 miljoner kronor).
Konjunkturinstitutet skall följa och analysera den ekonomiska utveck— lingen inom och utom landet, utarbeta prognoser för den svenska ekono- min och bedriva forskning i anslutning därtill. Verksamheten omfattar tre huvudområden: analys- och prognosverksamhet, forskning och metodut- veckling samt särskilda utredningar.
Inför budgetåret l994/95 beslöt Riksdagen att de övergripande målen för Konjunkturinstitutets verksamhet skall ligga fast under perioden l994/95-l996/97. En omprioritering av den löpande verksamheten skall ske så att ökad vikt läggs vid nya ekonomiska processer och förlopp. Planeringsramen för Konjunkturinstitutets verksamhet för perioden 1994/95—1996/97 fastställdes till 84 051 000 kr.
Vad beträffar den löpande verksamheten angavs i regleringsbrevet för budgetåret l994/95 att ökad vikt skall läggas vid analys av de ekonomis— ka förloppen och prisutvecklingen samt sambanden mellan ekonomins finansiella och reala delar. Forskningens inriktning skall vara sådan att den i största möjliga mån främjar den övriga verksamheten hos institutet och Finansdepartementets ekonomiska avdelning. Modellutveeklings- arbetet skall bedrivas med sikte på att åstadkomma mer användarvänliga
Prop. 1994/95: 100
90
Bilaga 8
modeller för såväl kort- som långsiktiga beräkningar som är väl för- ankrade i ekonomisk teori. Den särskilda utredningsverksamheten bör vidareutvecklas. Institutet skall aktivt bidra till att förbättra den ekono- miska statistiken.
lnstitutet har för innevarande budgetår tilldelats 400 000 kr för färdig- ställande av en finansiell modell med endogent beräknade räntor. I den förenklade anslagsframställningen för budgetåret l995/96 har institutet begärt ytterligare 300 000 kr för detta ändamål. För att utveckla metoder för miljöräkenskaper i monetära termer har institutet för innevarande budgetår tilldelats 600 000 kr. För nästa budgetår äskas en ökning av anslaget med 900 000 kr för detta ändamål.
Konjunkturinstitutet har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 följt bokföringsförordningen (l979:1212, med ändringar 1991:1026 och 19942353). Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål för Konjunkturinstitutets verksamhet som gäller för perioden l994/95-l996/97 bör ligga fast.
Resurser 1995/96:
Ramanslag 41 899 000
Beräknade avgiftsinkomster 1 800 000
Den bedömning som gjorts av Konjunkturinstitutets verksamhet ger inte , anledning att ompröva verksamhetsinriktningen. Den har bedrivits i stort sett med en sådan inriktning att de uppsatta målen uppnås.
I enlighet med den besparingsprincip som generellt tillämpas i årets budgetförslag har ramanslaget för budgetåret 1995/96 räknats ned med 5 procent i förhållande till innevarande budgetår. En engångsvis för- stärkning av anslaget med 300 000 kr budgetåret 1995/96 för att Kon- junkturinstitutet skall kunna slutföra regeringsuppdraget om en finansiell modell är emellertid motiverad. Dessutom bör anslaget räknas upp med 900 000 kr budgetåret 1995/96 för att institutet skall kunna utföra regeringsuppdraget om miljöräkenskaper. Dessa förstärkningar innebär att den totala minskningen av ramanslaget l995/96 till följd av det generella besparingskravet blir förhållandevis begränsad.
Prop. 1994/ 95: 100
91
Bilaga 8
Till följd av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion beräknas anslagsnivån år 1998 ha sänkts med 1,7 miljoner kronor från budgetåret 1995/96.
Slutsatser
De övergripande mål och de riktlinjer för inriktningen av Konjunktur- institutets verksamhet som lagts fast för budgetåret 1994/95 bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Anslaget bör i enlighet med det generella besparingskravet räknas ned med 5 procent. För slutförande av modellprojekt samt för utförande av miljöräkenskapsprojekt bör anslaget förstärkas med 300 000 kr respektive 900 000 kr.
För budgetåren 1997 och 1998 bör anslaget räknas ned med 843 000 kronor båda åren.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ra— manslag på 41 899 000 kronor, 2. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Kon- junkturinstitutets verksamhetsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar i avsnittet "Regeringens överväganden".
D 3. Finansinspektionen
1993/94 Utgift 89 277 000 l994/95 Anslag 98 147 000 l995/96 Förslag 150 463 000 varav 99 396 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Finansinspektionen bildades den 1 juli 1991 genom en sammanslagning av Bankinspektionen och Försäkringsinspektionen och är enligt sin inst- ruktion (1992:102) central förvaltningsmyndighet för tillsynen över finan- siella marknader, kreditinstitut och det enskilda försäkringsväsendet.
De övergripande målen för Finansinspektionens verksamhet är att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet samt att verka för ett gott konsumentskydd.
Inspektionen bedriver sin verksamhet uppdelad i fyra avdelningar, för- säkringsmarknadsavdelningen. kreditmarknadsavdelningen, värdepappers- marknadsavdelningen och administrativa avdelningen. Därutöver finns gemensamma enheter för EU—, konsumenträtts- och redovisningsfrågor.
Prop. 1994/ 95: 100
92
Bilaga 8
Finansinspektionen fullgör även kanslifunktionen åt Bokföringsnämnden (BFN).
Från anslaget betalas löne- och övriga förvaltningskostnader m.m. samt lokalkostnader vid Finansinspektionen. Innevarande budgetår har inspek- tionen anvisats ett ramanslag som skall täcka kostnaderna för inspek- tionens verksamhet. Tillsynsavgifter tas ut av de institut som står under inspektionens tillsyn. Avgifterna är obligatoriska och beräknas med ut- gångspunkt från inspektionens ramanslag. Avgiftsinkomstema tas upp på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel och skall överensstämma med storleken på ramanslaget. För inspektionen tillämpas således s.k. bruttoredovisning över statsbudgeten.
Vid utgången av budgetåret 1993/94 uppgick anslagssparandet till ca 3,7 miljoner kronor.
RRV:s revisionsberättelse över Finansinspektionens årsredovisning innehåller inte någon erinran.
Finansinspektionen tillhör de myndigheter som ingår i budgetcykel tre. Detta innebär att inspektionen lämnade sin första årsredovisning till rege- ringen den 1 oktober 1994. Enligt tidigare beslut skall resultatredovis- ningen ske avdelningsvis. Avdelningarna utgör således inspektionens olika verksamhetsgrenar. Inspektionen har i sin årsredovisning för budget- året 1993/94 redovisat bl.a. följande verksamhet.
Försäkringsmarknadsavdelningen. Den operativa tillsynen har bl . a. om- fattat platsundersökningar av olika slag. Dessutom har omfattande utred- ningar av tre konkursdrabbade försäkringsbolag avslutats. Gota Banks s.k. finansiella försäkring har granskats. Verksamheten inom försäkrings- koncemer är föremål för granskning och analys. Rapportgranskning och finansiell analys har utförts av material från instituten. Nyckeltal har utvecklats för att bättre belysa bolagens ekonomi. Ändringarna i försäk- ringsrörelselagstiftningen till följd av EES-avtalet har medfört ett om— fattande föreskriftsarbete. Koncessions- och tillståndsverksamheten har innefattat bl.a. koncessionsansökningar och ärenden om gränsöverskridan- de verksamhet. Vidare har ärenden om registrering av försäkringsmäklare handlagts.
Kreditmarknadsatdelningen. Under budgetåret har platsundersökningar genomförts hos kreditinstitut verksamma såväl i Sverige som i utlandet. I ett särskilt projekt har inspektionen kartlagt hur institut övertagit pantsatt egendom till skyddande av fordran och utarbetat särskilda rapporteringsrutiner för detta. För att utreda om ekonomisk brottslighet förekommit hos de banker som sökt statligt stöd har inspektionen genom— fört speciella undersökningar av större kreditförlustengagemang. Inspek- tionen har givit ut nya riktlinjer för åtgärder mot penningtvätt inom kreditmarknaden. Tillsynen av instituten har utvecklats från en institu- tionell till en funktionsinriktad tillsyn. Förslag till allmänna råd som innehåller riktlinjer för att säkerställa tillfredsställande styr-, infor- mations- och kontrollsystem hos instituten har utarbetats. Den tillsyn av kreditinstitut som inspektionen utövar genom granskning och analys av inkommande rapporter har alltmer koncentrerats på sådana uppgifter som speglar risker inom institutens olika verksamhetsområden. Samarbetsavtal
Prop. l994/95:100
93
Bilaga 8
har träffats med tillsynsmyndigheter i Storbritannien, Frankrike och Luxemburg samt med övriga nordiska tillsynsmyndigheter. Inspektionen har behandlat ett ökat antal ansökningar om tillstånd att driva bank- rörelse.
Värdepappersmarknadsavdelningen. Den operativa tillsynen har om- fattat bl.a. platsundersökningar på värdepappersbolag och bankers värde- pappersrörelser för att öka kunskapen om marknadens bedömning av väsentliga risker inom värdepappersområdet. Vidare har en kartläggning genomförts av den riskrapportering som sker internt i instituten. Gransk- ningen har även innefattat kontroll av bolagens rutiner för kreditgiv— ning/bevakning och rutiner avseende registrering och makulering av värdepappersaffarer. Också resultatutveckling och riskexponering har undersökts hos ett antal penningmarknadsaktörer. Regelbundna tillsyns- möten har hållits med företrädare för de tre auktoriserade börser som för närvarande finns på marknaden och med Värdepapperscentralen VPC AB. Avdelningen har också tagit emot och bearbetat rapporter från värde— pappersinstitut, fondbolag och värdcpappersfonder som står under inspek- tionens tillsyn. Vidare har auktorisationer av pensionssparinstitut skett inom ramen för den nya sparformen individuellt pensionssparande. Avdelningens arbete har härutöver bl.a. innefattat handläggning av frågor om sammanläggning av värdcpappersfonder och granskning av emissions- och erbjudandeprospekt.
Vissa övriga frågor, m.m. Finansinspektionen har på uppdrag av rege- ringen utarbetat en sammanställning över kostnader som uppstått för inspektionen till följd "av den s.k. finanskrisen. Enligt inspektionens beräkningar har finanskrisen medfört direkta merkostnader på 4,2 miljo— ner kronor och indirekta kostnader på 60,2 miljoner kronor från och med september 1990 till och med juni 1994.
Inom det civila försvaret ansvarar Finansinspektionen för funktionen Finansiella tjänster (f.d. funktionerna Enskild försäkring m.m. och Betalningsväsende). En viktig uppgift under budgetåret 1993/94 har varit att, vid sidan av uppföljning av bolagens beredskapsplanering, förbereda en funktionskonferens med beredskapsövning under hösten 1994.
Finansinspektionen har länge haft som praxis att kräva att kvinnors högre genomsnittliga livslängd skall återspeglas i premiesättningen för livförsäkringar. Emellertid finns det många andra kända skillnader mellan olika personkategorier där inspektionen inte krävt motsvarande differen— tiering i premiesättningen. Inspektionen har därför ändrat sin hittills- varande praxis. I fortsättningen får försäkringsbolagen själva bestämma om skillnaden i genomsnittlig livslängd mellan män och kvinnor skall beaktas vid premiesättningen.
Prop. 1994/ 95: 100
94
Bilaga 8
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Ramanslag 1995/96 150 463 000 kr
Resultatbedömning
Av resultatredovisningen framgår att inspektionen under budgetåret l993/94 gjort flera viktiga insatser inom sina olika verksamhetsgrenar. Ett problem med inspektionens resultatredovisning, som bl.a. påpekats av RRV, är att den inte innehåller någon analys av utfallet av verksam- heten i förhållande till regeringens verksamhetsmål eller egna resultatmål. Denna omständighet försvårar regeringens möjlighet att göra en samlad bedömning av resultatet av inspektionens verksamhet. Regeringen förut- sätter att inspektionen åtgärdar detta i kommande resultatredovisningar.
Regeringen noterar vidare med tillfredsställelse att inspektionen under budgetåret genomfört en långtgående omstrukturering av myndigheten med syfte att effektivisera tillsynsarbetet, och att detta klarats inom givna resursramar trots vissa personalkonsekvenser.
Slutsatser
De övergripande målen för inspektionens verksamhet bör även i fortsätt- ningen vara att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet samt att verka för ett gott konsumentskydd.
lnom inspektionens samtliga verksamhetsgrenar bör verksamheten även fortsättningSVis i första hand inriktas på att vidareutveckla effektiva metoder för finansiell analys och operativ tillsyn. En prioriterad uppgift är också att ytterligare utveckla samarbetet med tillsynsmyndigheter i andra länder. För t.ex. värdepappersmarknadsavdelningens vidkommande innebär införlivandet med den svenska lagstiftningen av direktivet 93/22/EEG om investeringstjänster inom värdepappersområdet att den inre marknaden fullt ut förverkligas på detta område. Som en följd av detta ökar också kraven på samarbete med tillsynsmyndigheter i andra länder. Inom försäkringsområdet bör system utvecklas för kontroll av de
Prop. l994/ 95: 100
95
Bilaga 8
nya EG—harmoniserade placeringsreglerna för försäkringsbolag som snart kommer att införas. Dessutom bör försäkringsmäklarnas ökade betydelse på försäkringsmarknaden beaktas. Sveriges medlemskap i EU kommer att innebära ett ökat engagemang i för unionen gemensamma frågor även inom inspektionens ansvarsområde. Det gäller i första hand i samband med deltagande i EU:s kommittéer och arbetsgrupper samt ökade krav på medverkan i beredningen av olika frågor i anslutning till EU-arbetet. Utrymme för dessa nya uppgifter måste skapas genom ett delvis förändrat arbetssätt och genom omprioriteringar.
Under några år tilldelades de tidigare inspektionsmyndighetema ett antal nya arbetsuppgifter utan att ytterligare resurser tillfördes i någon större utsträckning. Finansinspektionen har dock sedan bildandet 1991 erhållit ökade resurser varje budgetår. Inspektionen har nyligen genomfört en genomgripande omorganisation och i samband med detta sett över verksamhetens innehåll och inriktning. I likhet med inspektionen anser regeringen att inspektionen mot bakgrund av dessa förhållanden bör bli föremål för fördjupad prövning inför perioden 1997—1999. Regeringen har för avsikt att i en sådan prövning långsiktigt analysera ambitionsnivå och resursbehov för den finansiella tillsynen.
RRV har på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till nytt avgifts- system för Finansinspektionens tillsynsverksamhet m.m. Avsikten är att förslaget skall remissbehandlas under första delen av 1995.
En fråga om överflyttning av viss del av kapitalmarknadsstatistiken från Finansinspektionen till Statistiska centralbyrån (SCB) är under beredning i regeringskansliet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Finansinspektionen för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 150 463 000 kr.
D 4. Riksrevisionsverket
l993/94 Utgift 151 149000 l994/95 Anslag 173 743 000 l995/96 Förslag 257 157 000 varav 170 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Riksrevisionsverket (RRV) är central förvaltningsmyndighet för statlig revision och redovisning.
De övergripande målen för RRV är att verka för effektivitet i staten och i statliga åtaganden samt en säker och ändamålsenlig ekonomiadmini— stration i statlig verksamhet. Revisionen skall bedrivas oberoende, även i förhållande till den normerande verksamheten vid verket.
Prop. 1994/95: 100
96
Avgiftsinkomsterna som RRV disponerar beräknas för budgetåret Prop. 1994/953100 1995/96 till 332,0 miljoner kronor varav 221,3 miljoner kronor beräknas Bilaga 8 för perioden juli 1995 till och med juni 1996. Innevarande budgetår beräknas avgiftsinkomsterna som verket disponerar till 233,0 miljoner kronor. Verkets avgiftsinkomster härrör till största delen från system- verksamheten.
Riksrevisionsverket
RRV har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i verksamhets- grenarna Årlig revision, Effektivitetsrevision samt Ekonomi och resultatstyming. För vardera av dessa har regeringen formulerat verksamhetsmål.
Budgetåret 1993/94 innebar nya förhållanden för verket. Främst gällde detta införlivandet av delar av tidigare Försvarets civilförvaltning enligt riksdagens beslut. Denna förändring innebar bl.a. en högre omslutning av den avgiftsfinansierade verksamheten, som budgetåret l993/94 uppgick till närmare 60 procent av verkets omslutning.
RRV har enligt god revisionssed granskat och avlämnat revisionsbe- rättelser för samtliga statliga myndigheter samt ca 100 stiftelser och bolag.
RRV har vidare genomfört 20 effektivitetsrevisionella projekt och ett antal regeringsuppdrag samt avlämnat ca 120 remissvar.
Den tidplan som lades fast för genomförandet av förändringarna av redovisning och finansiering i staten har hållits. RRV har till regeringen redovisat en samlad bedömning av det ekonomiadministrativa läget i statsförvaltningen och revisionens resultat, vilken redovisas i bilaga 1.
l årsredovisningen har RRV redovisat arbetet med att utveckla kvaliteten i verksamheten. För den årliga revisionen redovisas externa bedömares synpunkter på kvaliteten i RRV:s insatser. Sammantaget ges en positiv bild av RRV:s insatser.
Anslagssparandet för budgetåret 1993/94 uppgår till 11,0 miljoner kronor, vilket innebär att det utgående anslagssparandet uppgår till 19,8 miljoner kronor. Medlen har reserverats för att täcka kostnader främst i samband med RRV:s llytt till nya lokaler i augusti 1994.
97 7 Riksdagen I 994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 8
Bilaga 8
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål '
De övergripande mål som beslutades år 1993 ligger fast och omfattar även budgetåret l995/96.
Resurser 1995/96:
Ramanslag 257 157 000 Beräknade avgiftsinkomster 332 000 000
Resultatbedömning
RRV:s årsredovisning visar att verksamhetsmålen för l993/94 har nåtts. Därmed kan också de övergripande målen nås. Införlivandet av delar av tidigare Försvarets civilförvaltning har skett enligt de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition.
Arbete pågår inom verket med att utveckla interna metoder för kvalitetsuppföljning och att inom den årliga revisionen låta utomstående, främst klienterna/uppdragsgivarna, bedöma kvaliteten i verksamheten. Det är angeläget att utvecklingsarbetet med intern kvalitetssäkring och en löpande uppföljning fortsätter och att utomståendes bedömningar av RRV:s verksamhet framdeles redovisas i verkets årsredovisning.
Effektivitetsrevisionen redovisar årligen resultatet av de senaste tre årens granskningar. RRV:s uppföljning av effekterna av effektivitets- revisionens granskningar visar att det i stor utsträckning vidtas åtgärder i linje med RRV:s förslag vilket leder till statsfinansiella och strukturella effekter. Uppföljningen har förbättrats bl.a. genom seminarier med deltagare från de reviderade myndigheterna men även med deltagare från regeringskansliet.
När det gäller resultatet av den årliga revisionen har regeringen bl.a. i 1994 års kompletteringsproposition redovisat vilka åtgärder som har eller skall vidtas. Regeringen konstaterar att myndigheterna i stor utsträckning rättar sig efter revisionens iakttagelser och rekommendatio— ner.
RRV:s insatser för att genomföra förändringarna i den finansiella styrningen och resultatstymingen har under budgetåret l993/94 varit omfattande och genomförts enligt plan. Verksamhetsmålet a'tt utvecklings- och genomförandeinsatserna skall vara avslutade vid utgången av budgetåret l994/95 har således redan uppnåtts. En fortsatt positiv utveckling inom dessa områden kräver även framdeles insatser såväl i
Prop. 1994/95: 100
98
Bilaga 8
form av utbildning och rådgivning som ytterligare utveckling av metoder och tekniker för finansiell styrning och resultatstyming.
Regeringen konstaterar att Regeringskansliets revisionskontor, som granskat RRV:s årsredovisning, inte haft några invändningar.
Slutsatser Verksamhet och finansiering
Riksdagen beslutade ijuni 1993 att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition skall gälla även för budgetåret 1995/96.
Samtliga myndigheter har hösten 1994 lämnat årsredovisningar enligt den nya modellen med ökade krav på redovisningen. Antalet årsredovis— ningar som RRV granskar har därmed ökat väsentligt. Det totala antalet objekt som RRV granskar har ökat från 332 under budgetåret 1990/91 till 434 under budgetåret l993/94. Ökningen av antalet granskade stiftelser och bolag från ca 10 till ca 100 innebär vidare att komplexiteten i granskningen ökat.
Enligt regeringens bedömning kommer kraven på RRV:s verksamhet fortsätta att öka. Det är därför angeläget att arbetet med kompetens- utveckling fortsätter.
Regeringens avsikt är att göra en förnyad analys av RRV:s resursbehov på längre sikt. Regeringen avser därför besluta att RRV skall genomgå fördjupad prövning för budgetåren 1997—1999.
I avvaktan på fördjupad prövning av RRV:s verksamhet är det väsentligt att arbetet med granskningen av årsredovisningarna kan fullföljas med god kvalitet. Regeringen bedömer därför att särskilda medel behöver tillföras under det kommande budgetåret för revision av årsredovisningarna. Högst 7,0 miljoner kronor har beräknats under anslaget DS. Utvecklingsarbete för att finansiera dels de ytterligare insatser som behövs under budgetåret 1995/96 för granskningen av årsredovisningarna, dels de utökade krav som ställts på att RRV:s granskning skall omfatta även myndigheternas förvaltning.
Regeringen noterar att RRV mot bakgrund av det ekonomiska läget avser att prioritera effektivitetsrevisionen mot områden av stor ekonomisk betydelse och där avkastningen av insatserna bedöms vara störst. RRV:s granskningar skall även kunna ge underlag för regeringens arbete med att ompröva statliga åtaganden.
lnsatsema för införande av ny finansiell styrning har varit framgångs- rika. Fortsatt utvecklingsarbete är angeläget, bl.a. inom området statens betalningssytem samt i anslutning till övergången till kalenderbudgetår. För uppdrag till RRV inom området finansiell styrning har därför ett särskilt medelstillskott från anslaget D5. Utvecklingsarbete beräknats på högst 5,0 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Det är vidare angeläget att RRV, inom ramen för befintliga resurser och sitt ansvar att bedriva oberoende revision och att utveckla och stödja ekonomi- och resultatstymingen, ger ett bredare och fördjupat stöd till
Prop. 1994/95:100
99
Bilaga 8
såväl myndigheterna som regeringskansliet, framför allt vad gäller kraven på resultatinformationens utformning och innehåll.
Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 13,2 miljoner kronor. Vid budgetårets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning med 5 procent. Besparingens effekter på verksamheten måste mötas med effektiviseringar och rationaliseringar. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 23,7 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Riksrevisionsverket för budgetåret l995/96 anvisar ett r.—'
manslag på 257 157 000 kr. 2. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Riks- revisionsverket som regeringen förordar i avsnittet Slutsatser.
D 5. Utvecklingsarbete
l993/94 Utgift 24 074 576 Reservation 13 581 424 l994/95 Anslag 32 570 000 1995/% Förslag 56 355 000
varav 37 570 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
I anslaget har bl.a. beräknats medel för utvecklingsarbete avseende styrning, budgetering och redovisning av statens inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Vidare ingår medel för chefsutveckling inom statsförvaltningen, viss kompetensutveckling i regeringskansliet samt för insatser för att utveckla en öppen elektronisk infrastruktur för statsför- valtningens informationsförsörjning.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Utvecklingsarbete för budgetåret l995/96 anvisar ett reservations- anslag på 56 355 000 kr.
D 6. Statskontoret (tidigare Uppdrag till Statskontoret)
1993/94 Utgift 37 669 000 l994/95 Anslag 68 308 000 1995/96 Förslag 86 010 000
varav 57 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Prop. l994/ 95: 100
100
Bilaga 8
Statskontoret tillhandahåller inom ramen för sina stabsuppgifter kansliresurser åt Statens person- och adressregistemämnd. Inkomster från statens person- och adressregister (SPAR), som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, beräknas till 10,2 miljoner kronor för nästa bud- getår (innevarande budgetår 6,2 miljoner kronor).
Statskontorets uppgift är att på regeringens uppdrag biträda med underlag för omprövning, effektivisering och styrning av statlig och statligt finanSierad verksamhet samt att i övrigt på uppdrag biträda departement, kommittéer och arbetsgrupper inom regeringskansliet.
Det övergripande målet för myndigheten är att stödja regeringen i arbetet med att ompröva, effektivisera och styra statlig och statligt finansierad verksamhet.
Statskontoret. har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredo- visningen redovisat verksamheten i delområdena Stabsuppgifter och Uppdrag. I stabsuppgiftema ingår bl a vissa instruktionsenliga uppgifter, löpande kontakter och beredningsstöd till departementen samt remissverk- samhet. För uppdragsverksamheten har målen för l993/94 varit att i första hand kunna tillhandahålla stöd inom följande huvudområden:
— analyser i samband med omprövning av statliga åtaganden och engagemang inom olika samhällssektorer och verksamhetsområden —— mål- och resultatstyming av statlig och statligt finansierad verksamhet — den statliga förvaltningens struktur och verksamhetsformer —- ansvarsfördelning och samverkan mellan stat, kommun och andra icke statliga organ — vissa för statsförvaltningen koncemgemensamma frågor avseende myndigheternas informationsförsörjning och användning av in- formationsteknologi — europaintegrationens konsekvenser för den statliga förvaltningen.
Av resultatredovisningen framgår att efterfrågan på Statskontorets insatser varit hög. Uppdrag har utförts inom samtliga områden och åt alla departement. Finansdepartementet har varit Statskontorets största uppdragsgivare, eftersom de årliga uppdragen och de uppdrag som rör generella och koncemgemensamma frågor i regel är mer omfattande än uppdragen från fackdepartementen. Av uppdragskostnadema svarar Finansdepartementet för nära 80 procent, varav sekretariatsfunktionen åt STATTEL-delegationen och övriga IT—uppdrag utgör drygt 60 procent. Andra resurskrävande uppdrag från Finansdepartementet har bl. a. rört uppföljning av organisations- och strukturförändringar i statsförvalt- ningen, utveckling av metod för och genomförande av sektorövergripande analyser samt sektorsvisa produktivitetsberäkningar. Antalet nya, pågående och avslutade uppdrag har varit i stort sett oförändrat jämfört med tidigare år.
Av den ekonomiska redovisningen framgår att Statskontoret redovisar ett anslagssparande 1993/94 på totalt 26 331 000 kr, varav 15 821 kr
Prop. 1994/95: 100
101
Bilaga 8
hänför sig till ramposten för omställning och avveckling och resten till ramposten för stabsuppgifter.
Den 1 november 1993 sade Statskontoret upp 59 personer som blivit övertaliga till följd av beslutet om ny inriktning och minskade resurser.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar. I sin enkla anslagsframställning har Statskontoret på regeringens uppdrag redovisat erfarenheterna av den nya finansieringsmodell och anslagskon- struktion som infördes budgetåret l993/94. Syftet med den nya finans- ieringsmodellen var att den skulle understödja renodlingen av Stats- kontorets uppgift till att vara ett stabsorgan som på uppdrag av regering- en och regeringskansliet biträder med underlag för omprövnings-och effektiviseringsarbetet. Departement och kommittér skulle som beställare av tjänster från Statskontoret också ha ett kostnadsansvar.
Enligt statskontorets mening har den nya anslagskonstruktionen inte fungerat som ett effektivt styrinstrument utan snarast varit administrativt betungande och minskat flexibiliteten i verksamheten. Beställama har haft svårt att förstå den nya finansieringsmodellen, som år en kombination av anslags— och avgiftsfinansiering. Uppdragsdialogen har betungats av diskussioner kring taxekonstruktionen och frågor kring finansieringen. Modellen har också varit ekonomiadministrativt arbetskrävande.
Statskontoret föreslår för budgetåret l995/96 en oförändrad resursram, men att särskilda medel anvisas för uppdraget att återkommande redovisa resultaten av genomförda organisations- och strukturförändringar liksom för insatser inom informationsförsörjning och informationsteknologi.
Prop. 1994/95: 100
102
Bilaga 8
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål för verksamheten som angavs inför bud- getåret 1992/93 bör ligga fast.
Resurser l995/96
Ramanslag 86 010 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 12 300 000 kr
Övrigt
Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 4,3 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar bespar- ningen en nivåsänkning på 5 %.
Resultatbedömning
Statskontorets årsredovisning visar att Statskontoret trots omfattande personalminskning genomfört i stort sett lika många uppdrag som tidigare år. Även om andelen kortare uppdrag ökat tyder detta på att Statskontoret på ett tillfredsställande sätt kunnat upprätthålla produktionen och öka produktiviteten samtidigt som man genomfört ett krävande omställnings- och avvecklingsarbete.
Myndighetens ekonomiska resultat visar att Statskontoret redovisar ett avsevärt anslagssparande. Orsaken är att avvecklingskostnadema blir lägre än beräknat och att medlen för stabsuppgifter till följd av om- ställningen inte utnyttjats fullt ut.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att Statskontoret genomfört om- ställningen till sin nya roll på ett bra sätt och att verket nu bör ha förutsättningar att ytterligare utveckla sin kompetens inom ramen för den huvudinriktning av verksamheten som tidigare lagts fast. Eftersom den finansieringsmodell som tillämpats de två senaste budgetåren inte varit något bra styrinstrument bör Statskontoret fortsättningsvis disponera ett
Prop. l994/95:100
103
Bilaga 8
ramanslag som en basfinansiering av såväl stabsuppgifter som uppdrag. En sådan basfinansiering utgör dock inget hinder för att uppdrag även kan finansieras i annan ordning över utrednings- och utvecklingsanslag som beställande departement disponerar. Dialogen mellan Statskontoret och regeringskansliet måste utvecklas i samband med beslut om uppdrag eller andra stabsuppgifter. För att underlätta dialogen bör Statskontoret i ökad utsträckning informera beställama om vilken kompetens och vilka tjänster verket kan till- handahålla. Statskontoret bör också överväga formerna för en mera systematisk kvalitetsuppföljning och kvalitetssäkring av sin utrednings-och utvecklingsverksamhet.
Statskontoret skall i första hand ge stöd inriktat på följande huvudfrågor i förändringsarbetet:
— att ompröva statlig och statligt finansierad verksamhet — att utveckla och verksamhetsanpassa mål- och resultatstymingen — att förändra den statliga förvaltningens struktur, utveckla verksam- hetsformema för statlig verksamhet och främja en ökad användning av anbudskonkurrens i statlig verksamhet — att utveckla samverkan och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat och kommun — att utveckla och förändra statsförvaltningens struktur och arbets- former inför ett ökat europeiskt förvaltningssamarbete till följd av EU-medlemskapet — att i samverkan med andra statliga myndigheter, kommuner och landsting utveckla en öppen elektronisk infrastruktur för effektiv informationsförsörjning inom den offentliga förvaltningen och i det europeiska förvaltningssamarbetet.
Uppdrag som inte ligger inom ramen för dessa huvudfrågor bör i första hand finansieras över departementens utredningsanslag.
Beträffande STAT TEL—delegationen har'regeringen gett delegationen i uppdrag att slutföra upphandlingen av en telefonitjänst för de statliga myndigheterna. Statskontoret skall därför ge fortsatt biträde åt delegatio-
nen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Statskontoret för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 86 010 000 kr.
Prop. 1994/95:100
104
Bilaga 8
D 7. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
l993/94 Utgift 422 427 000 1994/95 Anslag 342 634 000 1995/96 Förslag 494 557 000 varav 327 993 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken och för annan statlig statistik samt ansvarar för pro—_ duktion av sektorövergripande statistik. SCB producerar även statistik på uppdrag under anslaget D 8. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksarn- het.
Verksamheten bedrivs i Stockholm och Örebro samt vid regionala kontor i Luleå, Göteborg och Malmö. SCB har dessutom en riksom- fattande intervjuarkår.
SCB har till uppgift att ansvara för statistikproduktion som inte åligger någon annan myndighet samt svara för samordning. av den statliga statistikproduktionen och svara för samordning av den internationella statistikrapporteringen. SCB skall utarbeta statistiska nomenklaturer och klassifikationer. SCB skall vidare verka för att den statliga statistiken är objektiv och görs allmänt tillgänglig samt på olika vägar underlätta uppgiftslämnandet och se till att lämnade uppgifter på ett effektivt sätt skyddas genom anonymitet och sekretess.
Statistiska centralbyrån
SCB har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat anslagsverksamheten indelad i statistikprogram.
Verksamheten har i stort sett följt planerna. Anslagssparandet minskade med 9,3 miljoner kronor. Det ackumulerade anslagssparandet från l993/94 uppgår till 26,4 miljoner kronor, vilket utgör 6,3 % av det tilldelade ramanslaget.
SCB framhåller att verket har klarat huvuddelen av besparingskravet enligt treårsplanen på sammanlagt 45 miljoner kronor (ca 9 % av anslaget) och att rymma bidraget till programsamarbetet på Statistikom- rådet enligt EES-avtalet med ca 6 miljoner kronor, utan allvarliga inskränkningar i statistiken. Detta har varit möjligt tack vare det aktiva besparingsarbete som inleddes under 1991/92 och som givit full effekt l993/94.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar. SCB lämnade 1992 en fördjupad anslagsframställning för perioden 1993/94—1995/96. Regering och riksdag följde i princip huvudförslaget i SCB:s treårsplan vid beräkning av anslaget både för budgetåret l993/94 ( prop. 1992/93:182 , bet. 1992/93 :FiU22, rskr. 1992/93:304 ) och 1994/95 (prop. l993/94:100, bet.l993/94zFiU15, rskr. 1993/94:269 ), men SCB tilldelades ingen treårsram i avvaktan på utredning och senare beslut om en ny ansvarsfördelning för den statliga statistiken.
Prop. 1994/95:100
105
I sin enkla anslagsframställning har SCB utgått från att den allmänna PTOP- 1994/951100 inriktningen i huvudförslaget skall gälla även under budgetåret l995/96 Bilaga 8 för den del av verksamheten som SCB ansvarar för fr.o.m. 1994/95. SCB anmäler även vissa förslag till ny statistik samt ett ökat medelsbehov för genomförande av förvaltningsuppgifter.
106
Regeringens överväganden Prop. 1994/952100 Bilaga 8 Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande målet för den verksamhet som SCB ansvarar för överensstämmer med de mål som hittills gällt och skall vara
— att verka för att den statliga statistiken håller en god kvalitet, är objektiv och görs allmänt tillgänglig med beaktande av att uppgiftslämnandet underlättas och att lämnade uppgifter skyddas genom anonymitet och sekretess, — att ansvara för statistikproduktion och internationell statistisk rapportering som inte åligger annan myndighet.
Resurser 1995/96 Ramanslag 494 557 000 kronor Övrigt
Medelsberäkningama bygger på SCB:s budgetförslag. SCB omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Bud- getåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 25 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 5 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 36,6 miljoner kronor. Be- redskap för begränsning av verksamheten måste finnas om det besparingskrav som åläggs SCB inte kan uppnås. Eventuella neddragningar av statistik får inte drabba verksamhet som regleras genom författningar och avtal eller som har central betydelse för andra verksamheter. Utveckling av EG:s regelverk måste också beaktas. '
Därutöver har 375 000 kronor beräknats för arbetet med statistik avseende offentliga utgifter inom utbildningssektom, och 218 000 kronor har beräknats med anledning av att ansvaret för dricksvatten- statistik förs över från Naturvårdsverket till SCB fr.o.m. den 1 juli 1995. -
Mot bakgrund av att SCB år 1996 skall inkomma med en fördjupad anslagsframställning för perioden 1997—1999 prövas verksamheten endast för ett år.
107
Bilaga 8
Resultatbedömning
Regeringen ser positivt på att verksamheten genomförts enligt planerna samtidigt som kostnaderna kunnat hållas nere och statistikens kvalitet förbättrats. Regeringen delar också SCB:s uppfattning att arbetet med att öka tillgängligheten till statistiken bör ges hög prioritet.
Den nya ansvarsfördelningen för statlig statistik som infördes den 1 juli 1994 innebar att SCB:s centrala förvaltningsuppgifter fått ökad betydelse. I anslagsframställningen redovisar SCB sin bedömning av för- valtningsuppgifternas inriktning. Regeringen delar SCB:s uppfattning om inriktningen av uppgifterna, men anser att nödvändiga resursförstärk— ningar måste genomföras genom omprioriteringar inom anslaget.
Anpassning till ett europeiskt statistiskt system
Statistiken spelar en viktig roll som underlag för den politik som bedrivs inom EU. EES-avtalet innebar att ett gemensamt europeiskt statistiskt system började att byggas upp. I och med att Sverige är fullvärdig medlem i EU ges nu möjlighet att i ökad utsträckning ta initiativ och delta i beslut om den konkreta utformningen av detta system. Den svenska statistiken har också goda förutsättningar att fungera väl i detta system. Den är sedan tidigare internationellt väl anpassad och fyller höga kvalitetskrav.
Eurostat, som är en del av EU-kommissionen, är EU:s statistikkontor. Det är detta organ som mottar statistiska uppgifter från medlemsländerna och sammanställer dem till den EU-statistik som sedan publiceras och görs tillgänglig på andra sätt. Uppgiftslämnandet till Eurostat och innehållet i de sammanställningar som sänds vidare till Eurostat grundas på en omfattande regelgivning i EG-författningar.
Enligt övergångsbestämmelsema i EES-avtalet skulle ett drygt 50-tal rättsakter på statistikområdet implementeras den 1 januari 1995. Som en följd av medlemskapet tillkommer ytterligare ett 20-tal rättsakter som är relevanta för Sverige. De områden som berörs är ekonomisk och finansiell statistik, arbetsmarknadsstatistik, energi— och industristatistik, statistik över jordbruk, skog och fiske, utrikeshandel och betalnings- balanser samt statistik över företag, tjänster, transporter och miljö. Med den nya ansvarsfördelningen som gäller för statlig statistik kommer därför förutom SCB även andra myndigheter att involveras i det europeiska in- tegrationsarbetet på statistikområdet.
Rättsaktema införlivas med svensk lagstiftning på så sätt att regeringen bemyndigas att med stöd av statistiklagen (SFS 1992:889) föreskriva att berörda myndigheter uppfyller de åtaganden som resp. rättsakt förut- sätter. De nu aktuella rättsaktema har inte bedömts innehålla några åtaganden som kräver ändringar i lagen.
Anpassningen av statistiken till EG:s regelverk har hittills kunnat göras med små förändringar av uppgiftslämnandet för svenska företag och hushåll. För statistik över handel med varor och tjänster mellan med-
Prop. 1994/95: 100
108
Bilaga 8
lemsländerna är dock förändringarna mer omfattande. Märkbara anpassningar har också genomförts i statistikbearbetningama. En följd av den omfattande regelgivningen på statistikområdet är dessutom att utrymmet för omprioriteringar inom SCB:s anslag begränsas.
Framtida folk- och bostadsräkningar
Samordnade folk- och bostadsräkningar (FoB) har genomförts vart femte år sedan 1960.
I samband med 1990 års FoB tillsatte regeringen en kommission, FoB 90-kommissionen, som fick till uppgift att dels följa det löpande arbetet med FoB 90, dels utreda framtida FoB:ar.
FoB 90-kommissionen föreslog i betänkandet "Folk och bostadsräk- ningar år 1990 och i framtiden" (SOU l993z41) att FoB:ar av hittills traditionell inriktning och omfattning inte genomförs oftare än vart tionde år. Remissbehandlingen av FoB 90-kommissionens förslag har visat att det inte längre finns ett brett stöd för traditionella FoB:ar med femårsin- tervall. Den visade emellertid också att förslaget kan få allvarliga konsekvenser för de användare som är beroende av aktuell statistik över hushåll och yrke. I den vidare beredningen av ärendet har konstaterats att en långsiktig registerlösning nu bör prövas. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen i denna fråga. Någon FoB l995 föreslås inte.
Slutsatser
Mot bakgrund av den prövning som gjorts av verksamheten i anslutning till SCB:s anslagsframställning drar regeringen följande slutsatser.
De övergripande målen ligger fast. De besparingskrav som åläggs SCB kan medföra ambitionssänkningar i statistikproduktionen. Sådana neddragningar får inte drabba statistik som regleras genom författningar och avtal eller som är av central betydelse för andra verksamheter. Andra restriktioner som utgör hinder för att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna, med bl.a. krav på besparingar och ökad effektivisering, bör undvikas. En sådan restriktion är den av riksdagen beslutade procentuella fördelningen av personalantalet mellan Stockholm och Örebro. Mot bakgrund av att verksamheten nu är så väl etablerad på bägge orterna och de ekonomiska förutsättningarna bör ett så detaljerat krav inte längre vara styrande. Dessutom är en sådan restriktion inte förenlig med principerna för mål- och resultatstyrningen. Regeringen föreslår därför att denna restriktion skall upphöra som ett absolut krav för verksamheten.
Eftersom SCB skall inkomma med en fördjupad anslagsframställning inför nästa budgetår föreslås ingen treårsram.
Prop. 1994/95:100
109
Bilaga 8
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner de riktlinjer för besparingsarbetet inom SCB som regeringen förordat i avsnittet Slutsatser, 2. till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 494 557 000 kr.
D 8. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksarnhet
1993/94 Utgift - l994/95 Anslag I 000 1995/96 Förslag 1 000
På uppdrag av en myndighet skall SCB inom sitt ansvarsområde och i mån av resurser
— utföra statistiska undersökningar, — utföra statistisk databehandling, — hälla statistikdatabascr tillgängliga för bearbetningar, — bedriva statistisk konsultationsverksamhet, — bistå vid internationell rapportering av statistiska uppgifter, — tillhandahålla de tjänster i övrigt som har samband med ett uppdrag.
SCB får också åta sig sådana uppdrag från andra uppdragsgivare och bedriva tjänsteexport.
Statistiska centralbyrån
SCB har i sin årsredovisning för budgetåret l993/94 redovisat verksam- heten i verksamhetsområdena Anslagsverksamhet och Uppdragsverksam- het.
Uppdragsverksamheten svarade för ca 34 % av SCB:s hela omsättning och intäkterna uppgick till 232 miljoner kronor. Verksamheten gav ett överskott på 15 miljoner kronor. Överskottet innebär att SCB:s ackumu- lerade överskott nu uppgår till 33 miljoner kronor vilket motsvarar 14 % av omsättningen 1993/94 eller ca 10 % av den beräknade omsättningen l994/95.
Överskottet beror dels på det rationaliseringsarbete SCB genomfört under en rad är, dels på viss försiktighet på investeringssidan som följd av tidigare års underskott. SCB sänkte taxoma inför 1993/94. Detta ger inte fullt genomslag förrän l994/95.
Prop. 1994/95:100
110
Bilaga 8
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
SCB skall genom sin uppdragsverksamhet öka statistikens och de statistiska datalagrens tillgänglighet och användning. Verksamheten skall bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt.
Resurser
SCB skall ha ett formellt 1000-kronorsanslag för uppdragsverksam— heten. Verksamheten skall finansieras till fullo av beställaren enligt principen om full kostnadstäckning som ekonomiskt mål.
Resultatbedömning
SCB:s årsredovisning visar på ett tillfredsställande sätt att de åtgärder verket vidtagit för att förbättra lönsamheten i den uppdragsfinansierade verksamheten varit framgångsrika och bl.a. kommit statistikanvändarna till godo genom taxesänkningar.
Regeringen noterar att intäkterna från uppdragsverksamheten ökade med 12 %, exklusive de uppdrag som fördes över från anslag. SCB:s mål var att öka omsättningen med minst 5 % per år.
Slutsatser
Regeringens beslut om ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken innebär att uppdragsverksamheten förväntas öka kraftigt fr.o.m. budgetåret l994/95. SCB har redan vidtagit vissa åtgärder. t.ex. utbildning av personalen, för att anpassa sina rutiner till de nya kraven. SCB bör fortsätta med översynen och anpassningen av sina rutiner.
Regeringen kommer först efter att SCB inlänmat ytterligare underlag att ta ställning till hur det ackumulerade överskottet bör disponeras.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksarnhet för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor.
Prop. 1994/ 95: 100
111
Bilaga 8
D 9. Nämnden för offentlig upphandling
l993/94 Utgift 3 821 000 1994/95 Anslag 6 317 000 l995/96 Förslag 9 285 000
varav 6 153 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har till uppgift att utöva till- syn över den offentliga upphandlingen enligt lagen om offentlig upphand- ling LOU (1992: 1528) och förordningen (l980:849) om tillämpningen av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling.
De övergripande målen för nämnden är att verka för att offentlig upphandling sker affärsmässigt, effektivt och i enlighet med LOU, EG:s rättssystem på området (fr.o.m. 95-01-01) och GATT- överenskommelsen om statlig upphandling.
Nämnden för offentlig upphandling (NOU) inrättades den 15 mars 1993 och har således avgett sin första årsredovisning.
NOU har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i verksamhetsområdena informations- och rådgivning, Tillsyn inkl. GATT- frågor, Utveckling och Regeringsstöd.
NOU:s verksamhet under det första verksamhetsåret har inriktas mot dels informations- och rådgivning i syfte att underlätta införandet av lagen om offentlig upphandling för alla dem som skall följa lagen dels påverkan av själva lagstiftningsarbetet. Direktivförändringar m.m. har inneburit ett omfattande inläsnings- och kartläggningsarbete samt upparbetande av ett kontaktnät även internationellt. Mer än 47 % av den totala arbetstiden har ägnats åt informationsverksamhet vilket är betydligt mer än planerat. Detta hänger samman med den stora efterfrågan som finns på NOU:s tjänster. Det finns inga tecken på att efterfrågan minskar. När det gäller tillsynsverksamheten har ännu inga allmänna råd lämnats från NOU. i första hand har NOU valt att arbeta med kommentarer till lagstiftningen och koncentrerat sina insatser till områden där det största behovet har funnits med utgångspunkt i förfrågningar och klagomål. NOU ger ut nyhetsbrev 4 ggr/år.
NOU:s kostnader för verksamheten var 4 352 000 kr. De låga kostnaderna beror på att nämnden fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede och att personalstyrkan därför inte varit fullständig. Dessutom har NOU skjutit upp nödvändiga investeringar till budgetåret l994/95. Anslagssparandet uppgår därför till 2 162 000 kr.
Enligt regeringens beslut skall investeringar i anläggningstillgångar finansieras med anslagsmedel under budgetåret l994/95 eftersom NOU inte har någon låneram.
Prop. 1994/95:100
112
Bilaga 8
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål för verksamheten som angavs inför budgetåret l994/95 bör ligga fast. Nämnden för offentlig upphandling (NOU) skall verka för att offentlig upphandling sker affärsmässigt, effektivt och i enlighet med LOU, EG:s rättssystem och GATT-överenskommelsen om statlig upphandling (GATT- OS).
Resurser
Ramanslag 1995/96 9 285 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 1 200 000 kr
Övrigt
Nämnden omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 500 000 kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på S%.
Resultatbedömning
NOU:s årsredovisning visar att verksamheten utvecklas mot de uppsatta målen. Det första verksamhetsåret har präglats av att NOU är under uppbyggnad. Trots detta förhållande har NOU enligt regeringens bedömning presterat ett gott resultat.
Regeringen konstaterar att Revisionskontoret vid regeringskansliet inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende NOU.
Slutsatser
Regeringen anser att de övergripande målen för NOU:s verksamhet som gäller för budgetåret 1994/95 bör gälla även för budgetåret l995/96. Anslagssparandet bör bl.a. användas till investeringar, köp av konsulttjänster och utgifter i samband med statistikrapportering.
8 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 8
Prop. 1994/ 95: 100
113
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95: 100 Bilaga 8 Regeringen föreslår att riksdagen till Nämnden för offentlig upphandling för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 9 285 000 kr
114
E Statliga arbetsgivarfrågor ECP- 18994/951100 laga
Inledning
Verksamheten inom Statliga arbetsgivarfrågor omfattar dels myndigheter- na Arbetsgivarverket (AgV) och Statens löne— och pensionsverk (SPV) dels anslag som tillkommit med anledning av avtal och överenskommelser mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna på det statliga avtalsområdet och som rör arbets- och anställningsvillkor för de statligt anställda.
AgV:s övergripande mål skall vara att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Motsvarande mål för SPV är att verka för att dess verksamhet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt med beaktande av kravet att utbetalning av löner och pensionerm.f1. förmåner skall vara kOrrekta.
Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat Beräknad besparing 1993/94 1994/95 1995/96 för juli 95 — juni 96 1997” 1998”
Absoluta tal Relativa tal
Statliga arbetsgivarfrågor 3 08],2 2 705,1 3 694,2 2 462,8 of. of.
1) Prisnivå l995/96
E 1. Arbetsgivarverket
1993/94 Utgift 54 672 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Arbetsgivarverket (AgV) är enligt sin instruktion (1994:272) förvalt— ningsmyndighet för statliga arbetsgivarfrågor.
Det övergripande målet för AgV:s verksamhet skall vara att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.
Arbetsgivarverket
Statens arbetsgivarverk (SAV) ombildades den 1 juli 1994 till Ar- betsgivarverket (AgV). En förutsättning för ombildningen var att ett system med ramar för myndigheternas förvaltningskostnader infördes. Detta innebär bl.a. att myndigheterna övertar det dagliga ansvaret som
115
Bilaga 8
arbetsgivare. För att ge de statliga arbetsgivarna bättre möjligheter att ta detta arbetsgivaransvar ombildades Arbetsgivarverket den 1 juli 1994 till en avgiftsfinansierad myndighet, som arbetar på uppdrag av myndigheter- na.
AGV:s högsta beslutande organ är arbetsgivarkollegiet. Arbetsgivarkol- legiet har 120 ledamöter. Kollegiets huvuduppgift är att besluta om verksamhetens inriktning och att fastställa medlemsavgiftens storlek. De 120 ledamöterna väljs av myndigheterna och utses av regeringen.
Styrelsen, bestående av högst 15 ledamöter, beslutar inom de ramar som arbetsgivarkollegiet fastställt, vilket bl.a. innebär att styrelsen fungerar som central förhandlingsdelegation. Arbetsgivarkollegiet utser varje år en ledamot till ordförande och en till vice ordförande i styrelsen.
Generaldirektören är myndighetens chef och utses av styrelsen. Generaldirektören ansvarar under styrelsen för myndighetens löpande verksamhet och förvaltning.
Ombildningen av den statliga arbetsgivarorganisationen innebär att riksdagens finansutskott och regeringen inte längre behöver godkänna avtal i frågor om anställningsvillkor som gäller statens arbetstagare eller i övrigt tillhör riksdagens prövning. Undantag skall gälla för huvudav- talen, såvitt avser bl.a. skyddet mot samhällsfarliga konflikter, och medbestämmandeavtalet för regeringskansliet (MBA—R). Denna ändring träder i kraft den ljanuari 1995 (prop. 1993/94:77, bet. l994/952KU2-3, rskr. 1994/95:5 och 8).
Utvärdering
[ riksdagsbehandlingen av regeringens proposition 1993/94:77 En ombildning av arbetsgivarorganisationcn för det statliga området underströk konstitutionsutskottet i sitt betänkande l993/94:1(U 19 behovet av att organisationen av nya arbetsgivarorganisationen följs upp och att en utvärdering av verksamheten sker ganska snart .
Regeringen kommer under våren att fatta beslut om en sådan utvärder—
ing.
Anslagsframställning och årsredmtisning
AgV har för budgetåret 1995/96 lämnat en enkel anslagsframställning till vilken man bifogat en rapport om verksamhetens inriktning. Av denna framgår att myndigheterna skall betala 0,14 % av sina respektive bruttolönesummor till AgV. Utgifter exkl. avvecklingskostnader beräknas för budgetåret 1994/95 att uppgå till 69 000 000 kr, och för budgetåret 1995/96 till 68 700 000 kr (103 050 000 kr för 18 månader).
AgV har i sin årsredovisning under resultatredovisningen redovisat följande aktivitetsområden (verksamhetsgrenar)
—- arbetsgivarsamverkan
Prop. 1994/95: 100
116
Bilaga 8
— central förhandlingsverksamhet — stöd- och rådgivningsverksamhet — intressebevakning och opinionsbildning —— regeringsuppdrag.
AgV:s verksamhet budgetåret l993/94 har i stor utsträckning präglats av förberedelsearbete inför ombildningen den 1 juli 1994. Det gångna året, med både en central avtalsrörelse och lokala förhandlingar på alla myndigheter, verk och bolag, har ställt stora krav på AgV när det gäller att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Av den "servicebarometer", som AgV låtit IMU-testologen göra framgår att de insatser som gjorts för en bredare arbetsgivarsamverkan och då det gäller att förankra förhandlingsfrågoma har utvecklats positivt. Den årligen återkommande servicebarometern möjliggör jämförelser över tiden. Regeringen instämmer emellertid i RRV:s bedömning att servicebarome- tern bör utvecklas för att ge underlag för kvalitetssäkring. Detta arbete bör lämpligen kunna kopplas till arbetet med att ta fram verksamhetsmål.
AgV redovisar ett överskott på sitt ramanslag med drygt 6,5 miljoner kr.
RRV:s granskning visar brister i den interna kontrollen och i förvalt— ningen. Regeringen konstaterar att RRV har riktat invändning mot AgV:s årsredovisning. 1 revisionsberättelsen påpekar RRV att gällande regler och vedertagen praxis för den finansiella redovisningen i vissa fall inte följts. Regeringen instämmer i RRV:s påpekanden som bl.a. innebär att AgV behöver tillföras en fast resurs med ekonomisk kompetens. Regeringen avser att i kommande mål— och resultatdialog med AgV:s ledning bl.a. följa upp AgV:s åtgärder.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande målet för AgV:s verksamhet skall vara att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.
Resurser:
AGV skall vara en avgiftsfinansierad myndighet och ha ett 1 000- kronorsanslag.
Prop. 1994/95: 100
ll7
Bilaga 8
Resultatbedömning
AgV:s resultatredovisning avseende budgetåret l993/94 innebär en förändring i negativ riktning jämfört med föregående år. Information saknas och det förekommer avvikelser vid avstämning av de kostnader och intäkter som redovisas i resultatredovisningen mot uppgifterna i resultaträkningen. ] likhet med förra året handlar effektbeskrivningama i första hand om de lönepolitiska frågorna. Det underlag som redovisas för de slutsatser som dras i detta sammanhang borde ha varit fylligare. AgV angav i kommentarerna till RRV:s rapport förra året att kravet på uppföljningsbara mål kommer att kunna uppfyllas budgetåret l993/94. AgV har dock inte dokumenterat sådana mål i årsredovisningen. Regeringen har i regleringsbrevet för innevarande budgetår angett att AgV bör formulera sina verksamhetsmål och redovisa dessa i årsredo- visningen.
Slutsatser
Budgetåret l993/94 har inneburit ett omfattande förberedelsearbete för AgV inför ombildningen den 1 juli 1994. AgV:s nya och delvis unika organisation ställer särskilda krav på mål- och resultatdialogen. Detta tillsammans med att AgV agerar i relation till arbetstagarnas fackliga organisationer ställer särskilda krav på hur årsredovisningen bör utformas. Regeringen avser att i kommande dialog med AgV:s ledning diskutera denna fråga.
AgV har inkommit med en skrivelse där man redovisar vilka åtgärder som har vidtagits och vilka anmärkningar som är föremål för åtgärder med anledning av RRV:s revisionsberättelse. Regeringen konstaterar att åtgärder redan vidtagits för flertalet av anmärkningarna och att AgV:s styrelse i de återstående frågorna avser återkomma till regeringen vid kommande dialog med förslag till åtgärder.
Sammantaget innebär bedömningen av AgV att de riktlinjer som lades fast i 1994 års budgetproposition bör gällan även för budgetåret l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Arbetsgivarverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Prop. l994/ 95: 100
118
Bilaga 8
E 2. Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter
1993/94 Utgift - 1994/95 Anslag 3 830 000 1995/96 Förslag 5 745 000 varav 3 830 000 för juli l995-juni l996
Anslaget kom till den 1 juli 1994 i samband med ombildningen av SAV till AgV. Anslaget är avsett för sådana stabsuppgifter som regeringen kan komma att efterfråga hos AgV och som normalt inte ingår i AgV:s arbete, såsom särskilda statistikbearbetningar, särskilda uppdrag, utvärderingar etc. inom ramen för den statliga arbetsgivarpolitiken.
Regeringens överväganden
Anslaget bör ligga kvar på oförändrad nivå. Bl.a. kommer kostnader för den av riksdagen begärda utvärderingen av den nya arbetsgivaror- ganisationen samt AgV:s kostnader för beräkningar av justeringstal avseende myndigheternas lönekostnader att belasta detta anslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter anvisar ett ramanslag på 5 745 000 kr.
E3. Statens löne— och pensionsverk
1993/94 Utgift - 1994/95 Anslag 1 000 l995/96 Förslag 1 000
Statens löne— och pensionsverk (SPV) är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör pensions- och grupplivadministration samt produktion av personaladministrativa systemtjänster.
Det övergripande målet för SPV är att verka för att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt med beaktande av kravet att utbetalning av löner och pensioner m.fl. förmåner skall vara korrekta.
SPV har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i resultatområdena Statlig Pensionsförvaltning, Pension Försäkring och Lön/PA. För resultatområdena anges följande mål.
Prop. 1994/95: 100
119
Bilaga 8
Statlig Pensionsförvaltning:
— att handlägga alla pensions- och grupplivärenden som kommer in till SPV så att rätt belopp betalas ut till rätt person i rätt tid — att kvantitativt handlägga lika många ärenden som inkommit under året
Pension Försäkring:
— att behålla nuvarande kunder samt öka marknadsandelama — att erbjuda kringtjänster
Lön/PA :
— att tillhandahålla produkter och tjänster som medverkar till en rationell lön/PA- hantering hos kunderna -- att genom kombinationen av ett förbättrat centralt lönesystem (SLÖR/PIR) och ett lokalt modernt löne- och personaladministrtivt system (Picea) behålla befintliga kunder och samtidigt bli tillräckligt konkurrenskraftigt för att få nya kunder.
SPV:s omsättning för budgetåret 1993/94 var 209 miljoner kronor, en ökning med cirka 5 % jämfört med budgetåret 1992/93. Ökningen kan helt hänföras till det nya resultatområdet Pension Försäkring. För budgetåret l993/94 redovisas ett totalt överskott på 27 077 000 kronor. Resultatområdet Statlig Pensionsförvaltning visar ett underskott på cirka 205 000 kronor och resultatområdena Pension Försäkring och Lön/PA överskott på 25 688 000 kronor respektive 1 594 000 kronor. Överskottet inom Pension Försäkring beror enligt SPV på att nya kundgrupper har anslutits och att ett antal affärsverk som bolagiserats har valt att låta SPV ta hand om hela eller delar av sin pensionsadministration.
Andelen kvinnor uppgår till 73 % av SPV:s personal och andelen kvinnliga chefer till 48 %. ljämställdhetsplanen för l993/94 anges bl.a. att SPV skall
—— eftersträva en jämnare köns- och åldersfördelning vid nyanställningar — uppmuntra kvinnor att söka utvecklingstjänster — företa lönejämförelser före och efter löneförhandlingar — pröva om skillnader i prestationer, meriter och rekryteringssituation motiverar förekommande löneskillnader mellan kvinnor och män med likvärdiga arbetsuppgifter. '
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Prop. 1994/95:100
120
Vissa uppgifter om SPV:s resultat m.m. framgår av följande tabell. P 1"OP- 1994/953100 (Belopp i tusen kr). Bilaga 8 Balansräkning
Tillgångar 1993/94 1992/93 Skulder och Kapital 1993/94 1992/93 Omsättningstillgångar 1 118 721 1 062 888 Kortfristiga skulder ] 036 555 1 001 083 Anläggningstillgångar 5 701 4 584 Verkskapital 85 467 66 390 Summa 1 124 422 1 067 473 Summa 1 124 422 1 067 473 Resultaträkning 1 993/ 94 1 992 / 93
Intäkter 201 016 186 654 Verksamhetens kostnader 181 786 161 552 Finansiellt netto 7 847 12 238
Verksamhetsresultat 27 077 37 340
Extraordinära kostnader — -
Årets kapitalförändring 27 077 37 340
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94- 1995/96 bör ligga fast.
Resurser
SPV skall vara en uppdragsfinansierad myndighet och ha ett formellt 1000-kronorsanslag.
Resultatbedömning
SPV:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås.
lnom resultatområdet Statlig Pensionsförvaltning intar SPV en monopolställning. De avgifter myndigheterna betalar för administration av pensioner m.m. fastställs av regeringen. Det totala avgiftsuttaget per arbetsgivare för pensionsadministralion m.m. har hållits oförändrat sedan
121
Bilaga 8
föregående budgetår. Verksamheten är till stor del ärendestyrd. Cirka 43 000 ärenden har inkommit under året och cirka 42 000 har ex- pedierats. Det av SPV uppställda kvantitetsmålet att handlägga lika många ärenden som kommer in under året har således inte uppnåtts helt. En förklaring är att antalet inkomna ärenden varit fler än beräknat. SPV har kommit långt då det gäller att uppfylla kvalitetsmålet att handlägga alla pensions- och grupplivärenden som kommer in till SPV så att rätt belopp betalas ut till rätt person i rätt tid. Den stickprovsrutiner som införts under året för kontroll av ärendenas handläggning visar enligt Riksrevisionsverket att knappt 2 % av de kontrollerade ärendena varit behäftade med fel som lett till felaktiga utbetalningar. Utvecklingen av styckekostnaden för SPV:s tjänster inom resultatområdet Statlig pensions- förvaltning är positiv. Uttryckt som kostnad per ärende, har styckekost- naden sjunkit sedan föregående budgetår.
Den positiva kostnadsutvecklingen för statlig pensionsförvaltning är enligt SPV ett resultat av effektivisering av verksamheten. Dessutom anges att stordriftsfördelar vunnits genom att verksamheten utökats och nya kundgrupper tillkommit. SPV syftar på utvecklingen inom resulta- tområdet Pension Försäkring, vars betydelse har ökat markant från föregående år. Det gäller såväl ekonomiskt som resursmässigt. Resulta- tområdets andel av SPV:s totala omsättning har ökat från cirka 14 % till drygt 35 %. Antalet anställda har samtidigt nära nog fördubblats och uppgår till 65 av SPV:s totalt drygt 337 anställda. Resultatområdet är konkurrensutsatt och priserna sätts genom förhandlingar med kunderna. Riksrevisionsverket granskar principerna för hur ersättningarna bestäms. Av SPV:s redovisning framgår att man inte lyckats öka sina marknadsan- delar som planerat inom ett affärsområde. Verksamheten inom resulta- tområdet har emellertid genererat betydande överskott, drygt 25 miljoner kronor mot cirka 5 miljoner under budgetåret 1992/93. En förklaring till att överskott skapats, vid sidan av effektema av ökade volymer m.m., är SPV:s låga kostnadsläge och prissättningen av verkets tjänster inom resultatområdet. Marknadens priser, som varit högre än SPV:s självkost- nader, har delvis varit vägledande vid prissättningen. Effektiviteten inom resultatområdet är svårbedömd, då det i årsredovisningen saknas uppgifter om t.ex. styckekostnad per årsarbetare. Det kan nämnas att pensionsbesked, med information om den kompletterande ålderspensio- nen, KÅPAN, skickats ut till 370 000 personer under hösten 1994. SPV bör klarare redovisa vilken betydelse resultatområdet Pension Försäkring har för kostnadsutvecklingen inom resultatområdet Statlig Pensionsför- valtning.
På Lön/PA-området har SPV regeringens uppdrag att utveckla ett nytt lokalt löne- personaladministrativt system för staten. Utvecklingsarbetet, som har försenats cirka ett år, skall slutföras under verksamhetsåret 1994/95. Verksamheten är konkurrensutsatt och regeringen kommer att följa hur det nya löne—/PA-systemet utvecklas med avseende på bl.a. kundunderlag och beräknat pris för kostnadstäckning.
Prop. l994/ 95: 100
122
Bilaga 8
Slutsatser
De riktlinjer för SPV:s verksamhet som redovisades i den fördjupade prövningen i 1993 års budgetproposition bör ligga fast. Som övergripande mål gäller att verksamheten skall bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt med beaktande av kravet att utbetalning av löner och pensioner m.fl. förmåner skall vara korrekta. SPV skall administrera statens pensioner och tillhandahålla löne- och personaladministrativa system anpassade efter de behov som den statliga verksamheten ställer.
Förvaltningen av statliga pensioner utgör ett krympande affärsområde på grund av nedskärningar, bolagiseringar, nedläggningar av statliga myndigheter m.m. Mot denna bakgrund har regeringen ansett att SPV bör få åta sig uppdrag från andra arbetsgivare än statliga myndigheter under förutsättning att det är fråga om uppgifter som ligger nära SPV:s huvuduppgifter. Syftet med dessa uppdrag skall vara att uppnå stordrifts- fördelar som gör det möjligt att sänka kostnaderna för den statliga pensionsförvaltningen. Uppdrag från icke-statliga uppdragsgivare skall redovisas separat under egna resultatområden som skall bära sina egna kostnader. Mot bakgrund av att de konkurrensutsatta delarna av SPV:s verksamhet ökar i omfattning, avser regeringen att pröva under vilka förutsättningar verksamheterna inom SPV bör bedrivas i framtiden.
Arbetet med att utveckla ett nytt lokalt löne- personaladministrativt system för staten skall slutföras under verksamhetsåret l994/95. Regeringen kommer att särskilt följa hur det nya löne—/PA-systemet utvecklas.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens löne- och pensionsverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
E 4. Vissa avtalsstyrda anslag 1994/95 Anslag 132 501 000 1995/96 Förslag 21 751 000 varav 14 501 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 Anslaget har två anslagsposter, Avgångsbidrag på grund av vilande rätt och Administration av statens personskadeförsäkring m.m.
Avgångsbidrag på grund av vilande rätt
Till avtalet om trygghetsfrågor den 10 november 1989 slöts den 30 mars 1990 ett avtal om vissa övergångsregler till trygghetsavtalet. Övergångs-
Prop. 1994/95:100
123
Bilaga 8
avtalet reglerar bl.a. en arbetstagares vilande rätt till avgångsbidrag enligt tidigare avtal om avgångsförmåner den 23 mars 1987. Enligt avtalet har en arbetstagare, som senast den 31 mars 1990 övergick till annan icke- statlig anställning, rätt till avgångsbidrag enligt det tidigare avtalet om han inom fem år sägs upp på grund av arbetsbrist och blir arbetslös.
Medlen disponeras av Arbetsgivarverket (AgV) för utbetalning efter beslut av Statens trygghetsnämnd.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av vad som sagts ovan torde inget avgångsbidrag utbetalas efter den 31 mars 1995. Det kan dock inte uteslutas att beslut drar ut på tiden och att utbetalning blir aktuell även efter den 1 april 1995. Det är svårt att förutsäga storleken på en sådan utgift och endast ett formellt belopp på 1 000 kr har beräknats för budgetåret l995/96.
Administration av statens personskadeförsäkring m.m.
Statens trygghetsnämnd prövar bl.a. ärenden, som gäller den statliga personskadeförsäkringen. Anslaget täcker kostnader för Arbetsmarknads- försäkringars (AMF-trygghetsförsäkring) medverkan i administrationen av statens personskadeförsäkring m.m. AMF:s medverkan är reglerad i ett av regeringen godkänt avtal den 11 december 1987 mellan dåvarande Statens förhandlingsnämnd och AMF.
Statens arbetsgivarverket (SAV) har fr.o.m. 1993 p.g.a. de pågående förändringarna inom arbetsskadeområdet sagt upp avtalet om samarbete angående administration av personskadeärenden. Detta innebär att avtalet upphör att gälla vid utgången av 1995.
Kostnaderna fastställs för kalenderår eftersom AMF har helårs- redovisning. För år 1994 fastställdes kostnaderna i en överenskommelse mellan SAV och AMF till 14 500 000 kr exkl. mervärdesskatt. För- handlingarna för år 1995 är ännu inte slutförda.
Regeringens överväganden
Regeringen finner det angeläget att Arbetsgivarverket, inför slutande av nytt samarbetsavtal, gör en noggrann kartläggning av vad marknaden har att erbjuda.
l avvaktan på förhandlingsresultatet för år 1995 har kostnaderna beräknats utifrån innevarande års överenskommelse till 21 750 000 kr.
Prop. 1994/95:100
12.4
Bilaga 8
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Vissa avtalsstyrda anslag för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 21 751 000 kr.
E 5. Tjänstepensioner för skolledare och lärare
1993/94 Utgift 2 444 492 000 l994/95 Anslag 2 444 492 000 1995/96 Förslag 3 666 738 000 varav 2 444 492 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår skall medlen på detta anslag tillföras inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter, netto på statsbudgetens inkomstsida. Statens kostnader för tjänstepensionsför— måner till bland andra skolledare och lärare belastar nämnda inkomsttitel. 1 kostnaderna ingår. i enlighet med en överenskommelse mellan regeringen å ena sidan samt Landstingsförbundet och Svenska kommun- förbundet å andra sidan. kostnader för bland andra skolledare och lärare för vilka arbetsgivaransvaret fr.o.m. den 1 januari 1991 övergått från staten till kommuner och landsting. Arbete pågår med att förbereda en ny överenskommelse. I avvaktan på en permanent lösning bör anslaget uppföras med samma belopp som" uppförts för innevarande budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Tjänstepensioner för skolledare och lärare för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 3 666 738 000 kr.
Prop. l994/952100
125
F. Bankstödsnämnden och åtgärder för att stärka det finansiella systemet
Inledning
Riksdagen beslutade den 18 december 1992 om åtgärder för att stärka det finansiella systemet (prop.1992/93:l35, bet. l992/93:NU16, rskr. 1992/931155). Beslutet innebär att staten garanterar att banker och vissa andra kreditinstitut kan fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. Syftet med den statliga garantin är att trygga stabiliteten i betalningssystemet och säkra kreditförsörjningen. Statens åtagande är temporärt och skall enligt riksdagens beslut kvarstå så länge det behövs och avvecklas, genom riks- dagsbeslut, när så kan ske utan att fordringsägarnas intressen riskeras. Målen för bankstödsverksamheten är att
—— trygga stabiliteten i betalningssystemet och säkra kreditförsörjningen, -- statliga stödåtgärder så långt som möjligt, inom ramen för effektivi- tet, konkurrens och mångfald, skall präglas av affärsmässighet, — statens långsiktiga kostnader skall hållas så låga som möjligt, -— stödet så långt möjligt skall återvinnas.
Omfattningen av problemen i den finansiella sektorn under åren 1991- 1993 saknar jämförelse i modern tid. Regeringen har till riksdagen i två skrivelser (1993/94:61 resp. 1993/94:238) redovisat utvecklingen vad gäller stödverksamheten. En relativt utförlig beskrivning finns också i 1994 års budgetproposition (prop. l993/94:100 bilaga 8 s. 140-151).
För närvarande är verksamheten avseende statens bankstödsåtaganden inriktad på att återvinna så mycket som möjligt av utbetalat stöd och att följa upp ingångna avtal samt förvalta erhållna tillgångar. Samtliga an- hängiggjorda stödärenden är avgjorda.
Den beräknade utgiftsutvecklingen inom området Bankstödsnämnden och åtgärder för att stärka det finansiella systemet är t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposi- tion följande:
Utgiftsutveeklingen (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat 1993/94 1994/95 1995/96 för juli 95 - juni 96
Absoluta tal Bankstödsnämnden och åtgärder för att stärka det finansiella sygtemet 24 0378 140 16,5 10.9
1) Prisnivå l995/96
1997”
Prop. 1994/95: 100 Bilaga 8
Beräknad besparing
Relativa tal
—0,4
1998”
126
Bilaga 8
Bankstödsnämndens förvaltningskostnadsanslag omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har an- slaget räknats ned med ca 1 miljon kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 5 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med ca 1,5 milener kronor, motsvarande en nivåsänkning på 11 %. Härutöver har anslaget minskats med ca 3,6 miljoner kronor budgetåret 1995/96 till följd av verksamhetens minskade omfattning.
Nedan redovisas vilka stödärenden och ägarfrågor som fortfarande är aktuella. Därefter följer en kort sammanfattande redogörelse av hela bankstödet och en kostnadsmässig redovisning. Slutligen anger regeringen sina överväganden.
Bankstödsnämnden och den statliga garantin
Bankstödsnänmden inrättades den 1 maj 1993 för att hantera stödet. Nämnden övertog vid sin tillkomst den verksamhet som tidigare bedrivits inom Finansdepartementet. Nämnden har hanterat fyra stödärenden, Gota Bank, Sparbanken Sverige, S-E-Banken och Föreningsbanken. Inom ramen för bankstödet har nämnden för närvarande enbart avtal med Föreningsbanken. Gota Bank rekonstruerades och såldes till Nordbanken. S-E-Banken och Sparbanken Sverige återtog sina stödansökningar. Utöver detta har Bankstödsnämnden ett avtal om stöd med elva Sparbanksstiftel- ser.
Bankstödsnämnden har också till uppgift att i den utsträckning rege- ringen bestämmer förvalta aktier och andra tillgångar som staten äger eller har fått som säkerhet i samband med att stöd lämnats. I denna del av nämndens verksamhet har en stor del av dess resurser använts till att hantera ägarfrågorna i Nordbanken, Securum och Retriva.
De frågor som är av störst ekonomisk betydelse och som fortsättnings- vis kommer att vara viktiga för Bankstödsnämndens verksamhet redovisas kortfattat nedan.
Stödärenden
Under budgetåret 1993/94 avslutades i princip samtliga stödärenden som anhängigjorts hos Bankstödsnämnden. De två stödavtal som fortfarande löper skall förvaltas och följas upp av nämnden. I samband med detta skall Bankstödsnämnden se till att betalningar sker till staten i enlighet med de villkor som avtalats.
Föreningsbanken Bankstödsnämnden slöt i november 1993 ett avtal med Föreningsbanken
om statligt stöd. Avtalet innebär att Föreningsbanken får ett skydd för sin kapitaltäckning under åren 1994—1996. Någon utbetalning av detta stöd
Prop. 1994/ 95: 100
127
Bilaga 8
har inte skett. Utbetalning kommer endast att ske om Föreningsbankens förväntade kreditförluster blir större än beräknat och att kapitaltäckningen samtidigt går under 9 %. Stöd kan endast ges för uppkomna förluster i redan existerande engagemang. Statens engagemang består av en garanti som uppgår till 2,5 miljarder kronor. Föreningsbanken betalar en avgift om 1 % per år för denna garanti, dvs. 25 miljoner kronor för inne- varande verksamhetsår.
Om hela eller delar av garantin skulle utnyttjas blir staten ägare till pre- ferensaktier i banken. Dessa är konstruerade så att Föreningsbanken kan lösa in dem fram till 1998. Staten har försäkrat sig om full kontroll om banken inte skulle kunna lösa in aktierna.
Sparbanksstiftelserna
Staten gav under budgetåret 1991/92 en garanti på 3,8 miljarder kronor till Första Sparbanken som senare omvandlades till ett lån till sparbanks- stiftelserna. Ytterligare stöd krävdes och staten fick gå i borgen för ett annat lån på 3,5 miljarder kronor till Sparbanksstiftelserna. Staten fick i ett senare skede infria en mindre del av sitt garantiåtagande. Detta åter- betalades dock senare.
Regeringen gav i november 1993 Bankstödsnämnden i uppdrag att upp- ta förhandlingar om vissa erforderliga ändringar i avtalet med sparbanks— stiftelserna. I den nya konstruktionen av stödet har de aktier som staten har fått i pant för tidigare givna lån till Sparbanksstiftelserna lagts i ett särskilt förvaltningsbolag. Bolaget förvaltar panten som består av aktier i Sparbanken Sverige AB. Bolaget har också övertagit de två lån som upptogs i det ursprungliga stödavtalet. Dessa lån är nu omplacerade på marknaden till marknadsmässiga villkor och räntor. Staten har garanterat lånen. Garantiavgiften till staten är minst 0,5 % enligt en särskild konstruktion i stödavtalet.
I samband med omplaceringen av lånen till marknadsmässiga villkor minskade staten sin fordran med drygt 1 miljard kronor motsvarande nu— värdet på de räntesubventioner som staten lämnat på ett av lånen i enlig- het med det ursprungliga avtalet. Sparbanksstiftelserna har dessutom i mars 1994 sålt aktier i Sparbanken Sverige AB. Försäljningssumman har delvis använts till att ersätta staten för nyss nämnda infriande av den ursprungliga garantin.
Det nya avtalet har en mer affärsmässig utformning och innebär att statens åtagande har minskat från 8 miljarder kronor till 6,8 miljarder kronor. Staten har försäkrat sig om insyn i det nya förvaltningsbolaget genom två styrelseplatser av sju. Staten har dessutom rätt att förvärva samtliga aktier i bolaget om bankens kapitaltäckning understiger det lag- stadgade kravet eller om Stiftelserna bryter mot avtalet.
Bankstödsnämnden anser att några nya stödärenden inte är att förvänta. Det kan emellertid inte uteslutas att nya ärenden kan bli aktuella varför det bör finnas kvar en beredskap på Bankstödsnämnden för eventuella stödinsatser. Denna beredskap kan delvis upprätthållas genom att per-
Prop. 1994/95:100
128
Bilaga 8
sonalen och styrelsen i Bankstödsnämnden tills vidare arbetar med ägar- frågor. En delvis likartad kompetens behövs för dessa uppgifter.
Ägarfrågor
Ägarfrågorna är inriktade på att utöva statens ägande i Nordbanken, Secu- rum och Retriva. I utövandet av ägarrollen skall Bankstödsnämnden förvalta statens aktier och andra finansiella instrument som ges ut av instituten. Nämnden får inte utan regeringens samtycke sälja eller på annat sätt förfoga över aktierna och andra finansiella instrument som ges ut av Nordbanken och Securum. Bankstödsnämnden skall utföra sitt upp- drag i nära samarbete med Finansdepartementet och hålla departements- ledningen fortlöpande informerad om arbetet.
Nordbanken
Riksdagen har bemyndigat regeringen att sälja statens aktier i Nord- banken. Bankstödsnämnden har på uppdrag av regeringen genomfört en upphandling av konsultstöd.
Securum och Retri va
Securum och Retriva övertog vid resp. bolags bildande Nordbankens resp. Gota Banks s.k. problemtillgångar. Målet för deras verksamhet är att avveckla dessa tillgångar med ett för staten så gynnsamt utfall som möjligt. Securum har kommit långt i denna process och är att beteckna som ett tillgångsförvaltande bolag med karaktär av konglomerat.
Retriva började sin verksamhet den 1 januari 1994, ungefär ett år efter Securum, och har därför inte kommit lika långt med hanteringen av kre- ditportföljen. Retriva arbetar i huvudsak efter samma principer som Securum och kan förväntas nå en struktur liknande Securums nuvarande under budgetåret 1995/96.
Sammanfattning av samtliga stödinsatser
De statliga stödåtgärderna i form av direkta stöd till stödsökande institut och garantier samt åtaganden när staten har medverkat till rekonstruk- tioner redovisas i föjande tabell. I tabellen är samtliga stödinsatser redovisade per institut. Kolumnen utbetalt visar i vilken utsträckning stödet har påverkat statens lånebehov. Kolumnen belastat statsbudgeten visar i vilken utsträckning stödet påverkat statsbudgeten. Stödåtgärder uppgående till 65 miljarder kronor har betalats ut av staten. Den totala belastningen för statsbudgeten för stödåtgärder har varit 60 miljarder kronor. Skillnaden i vad som har belastat statsbudgeten och vad som är
9 Riku/agan [ 994105. I sam/. Nr I()(). Bilaga 8
Prop. 1994/95: 100
129
utbetalat av staten består i huvudsak av räntebetalningar på lånefinan— PTOP- 1994/951100 sierade kapitaltillskott till Securum och Retriva. För dessa kapitaltillskott Bilaga 8 har Bankstödsnämnden erhållit aktier i bolagen.
Det statliga bankstödet
Belastat mkr Totalt åtagande Utbetalt statsbudgeten Sparbanksstiftelserna garantil 6 803 o 0 räntesubventioner 1 028 I 028 1 028 Totalt 7 831 1 028 1 028 Nordbanken aktieteckning 1991 4 191 4 191 4 191 aktieköp 1992 2 055 2 055 2 055 kapitaltillskott 1992 10 000 10 000 10 000 Totalt 16 246 16 246 16 246 Securum garanti 1 1992 9 850 9 850 9 850 garanti 22 1992 13 150 13 150 13 150 aktieköp 1993 1 000 1 000 0 borgen 1993 10 000 0 0 Totalt 34 000 24 000 23 000 Gota Bank kapitaltillskott 1993 20 000 20 000 20 000 garanti eget kapital3 231 231 231 Totalt 20 231 20 231 20 231 Retriva kapitaltillskott 1993 3 800 3 800 0 borgen 1993 3 500 0 0 Totalt 7 300 3 800 0 Föreningsbanken kapitaltäckningskydd 1993 2 500 0 0 Totalt 2 500 0 0 TOTALT BANKSTÖD 88 108 65 305 60 5054
lGarantin till Sparbanksstiftelserna uppgick vid avtalstidpunkten nuvärdeberäknat till ca 5.5 mdkr. lGarantin till Securum har minskats med 1 mdkr jämfört med föregående års redo— visning genom att Securum efter upprättandet av bokslutet för 1993 avstått från detta anspråk. 3Den tidigare garantin om 3 mdkr för det egna kapitalet i Gota Bank till Nord- banken. har efter hokslutets fastställande infriats med 231 mkr. 4Utöver ovanstående belastning på statsbudgeten på 60 505 mkr har anslaget för fit- gärdcr för att stärka det finansiella systemet helastats med ytterligare finansie- ringskostnader om 3650 mkr för lån i Riksgäldskontoret samtidigt som anslaget gottskrivits med erhållna garantiavgifter. Nordbankens utdelning m.m. om
928 mkr, dvs nettobelastningen är 2 722 mkr.
l30
Bilaga 8
Mest stöd har getts till Nordbanken (inkl. Securum) och Gota Bank. För att få en mer kostnadsmässig redovisning av stödet där samtliga kostnader för statens insatser är medtagna och där hänsyn tagits till att staten erhåller tillgångar genom stödåtgärdema krävs en annorlunda ansats än den ovanstående.
Ekonomisk redovisning av bankstödet
En fullständig redovisning av bankstödets ekonomiska effekter för staten kräver dels att hänsyn tas till vissa kostnader som ännu inte har gett upp- hov till några utgifter för staten, dels att hänsyn tas till de tillgångar resp. åtaganden som bankstödet har medfört för staten.
De totala utgifterna för bankstödet har t.o.m. budgetåret l993/94 upp- gått till 67 miljarder kronor. Statens nettokostnader för stödåtgärder under föregående budgetår var 22 miljarder kronor. Staten hade ett garantiåtagande till Gota Bank på 20 miljarder kronor som infriades. Sparbanksavtalet har kostat staten drygt 1 miljard kronor vilket utgör nuvärdet av de räntesubventioner som lämnades till Sparbanken i det ursprungliga avtalet 1991.
Bankstödsnämndens räntekostnader för lånefinansiering av kapital- tillskott i Securum och Retriva samt kostnader för förtida inlösen av lån uppgick förra budgetåret till 1,9 miljarder kronor. Sammantaget uppgår dessa kostander till 5,8 miljarder kronor.
Prop. l994/95:100
131
Bilaga 8
Ekonomiska konsekvenser av bankstödet budgetåren 1991/92, 1992/93 och 1993/94
mkr 1991/92 1992/93 1993/94 Totalt Kostnader
Aktieköp Nordbanken 4 191 2 055 6 246 Kapitaltillskott
- Nordbanken . 10 000 10 000 - Securum garanti 1 9 850 9 850 - Securutn garanti 2 13 150 13 150 Gota Banks ianspråktagande av
garanti 20 000 20 000 Förtidsinlösen subventionerade lån Sparbanken 1 028 1 028 lnfriade garantier 400 231 631 Räntekostnader och kostnader för förtida inlösen av län 3922 1 896 5 818 Förvaltningskostnader 4 16 20 Konsultkostnader 5 92 70 167 Summa 4 196 37 455 23 367 66 918 Intäkter
Garantiavgifter 100 174 274 Nordbanken aktieutdelning 591 591 Aterbetalning av infriad garanti 400 400 Ovriga intäkter 80 183 263 Summa 180 1 348 1 528 Summa, netto 4 196 37 275 22 019 65 390
Tillgångar i Bankstödsnämnden
Aktier
- Nordbanken 12 900 — Securum 3 300 - Retriva 1 500 Delsumma 17 700 Bankstödet totalt. netto 47 690
Staten har börjat återvinna en del av det utlagda bankstödet. Nord— banken går nu med vinst och gjorde en utdelning till staten på netto 360 miljoner kronor föregående budgetår. Bruttoutdelningen var 231 miljoner kronor högre men dessa användes för att kvitta mot den fordran pa staten som Nordbanken hade genom att staten garanterat nivån på Gota Banks kapital per den 31 december 1993. Värdet av Nord— banken, Securum och Retriva uppgår nu till betydande belopp. Deras sammanlagda bokförda värden hos Bankstödsnämnden är ca 18 miljarder kronor. Det egna kapitalet i de tre institutens kvartalsrapporter den 30 september 1994 var väsentligt högre, sammanlagt 32 miljarder kronor (Nordbanken 16,3 och Securum 12,3 samt Retriva 3,8 miljarder kronor).
Prop. l994/95:100
132
Bilaga 8
Regeringens överväganden
Äterhämtningen i den finansiella sektorn har gått snabbare än vad som kunde förutses och läget idag synes stabilt. Stödverksamheten inriktas för närvarande på eftervård. De ingångna stödavtalen som fortfarande löper skall bevakas och värdena i Nordbanken, Securum och Retriva skall på bästa sätt tillvaratas för att kunna återvinna utbetalt stöd i så stor utsträckning som möjligt. För Bankstödsnämndens del innebär detta att resurserna bör fokuseras på dessa områden.
Nettoutgiftema för bankstödet har hittills varit ca 65 miljarder kronor. Det bokföringsmässiga värdet på tillgångarna i Nordbanken, Securum och Retriva gör emellertid att nettostödet med hänsyn tagen till detta bokförda värde av tillgångarna kan beräknas till 47 miljarder kronor. Det egna kapitalet i instituten uppgår till 32 miljarder kronor vilket innebär att nettostödet vid denna värdering av tillgångarna för närvarande kan beräk- nas till ca 33 miljarder kronor.
Den statliga garantin som infördes för betalningssystemet skall bestå så länge den behövs. Riksdagen har att fatta beslut om när den skall av- vecklas. Det är inte möjligt att nu bestämma när avvecklingen skall ske.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området Bank- stödsnämnden och åtgärder för att stärka det finansiella systemet för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordat i avsnittet Inled- ning.
F 1. Bankstödsnämnden
1993/94 Utgift 15 745 338 l994/95 Anslag 14 031 000 1995/96 Förslag 16 500 000
varav 10 989 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Anslaget får disponeras för löne- och andra förvaltningskostnader som uppkommer i verksamheten.
Bankstödsnämndens förvaltningskostnader skall täckas med årliga av- gifter från de institut vars ansökan om stöd bereds av Bankstödsnämnden eller som ingått avtal om stöd. De kostnader som inte täcks av stödsökan- de institut skall täckas av samtliga företag som omfattas av bankstödet. Avgifterna bruttoredovisas mot inkomsttitel.
Det övergripande målet för Bankstödsnämndens verksamhet är att ge- nom stödåtgärder till banker och vissa andra kreditinstitut verka för att
Prop. 1994/ 95: 100
133
Bilaga 8
stabiliteten i betalningssystemet garanteras och att kreditförsörjningen tryggas. Vidare skall Bankstödsnämnden
— kontrollera att de institut som erhållit stöd uppfyller villkor om återbetalning, — förvalta fordringar och andra tillgångar som erhållits så att statens rätt på bästa sätt tillvaratas, — avveckla tillgångar som staten övertagit så snart det är affärsmässigt lämpligt, — utveckla metoder för en överskådlig och heltäckande rapportering till regeringen av vidtagna åtgärder och de ekonomiska konsekvenserna för staten.
Bankstödsnämnden har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i verksamhetsgrenarna stödärenden och ägarfrågor.
Bankstödsnämnden konstaterar i årsredovisningen att utan den snabba förbättringen av ekonomin under 1993-1994 och de lägre räntorna hade inte banksystemet återhämtat sig lika snabbt. Bankstödsnämnden bedömer att nämndens insatser resulterat i bl.a följande effekter
—- bildandet av Securum och Retriva har bidragit till att minska pris- fallet på fastighetsmarknaden, —- principen om att det statliga stödet inte skall gynna aktieägarna i stödsökande institut har sannolikt lett till att bankerna aktivt sökt andra vägar. Insatser från Bankstödsnämnden har bidragit till att bankerna valt att ta in riskkapital från aktiemarknaden genom ny- emissioner, — Bankstödsnämndens avtal har varit mer affärsmässiga och fördelak- tiga för staten än de avtal som ingicks innan nämnden bildades, — Bankstödsnämndens undersökningar har bidragit till att bankerna har fått ett högre medvetande om bristerna i bl.a. riskkontroll- systemen.
Bankstödsnämnden förvaltar betydande värden. Tillgångarna uppgår till 20,4 miljarder kronor. De största tillgångarna består av aktierna i Nord- banken, Securum och Retriva. Aktiernas bokförda värden uppgår till sammanlagt 17,7 miljarder kronor. Övriga tillgångar i balansräkningen motsvaras i allt väsentligt av skulder.
Bankstödsnämndens ansvarsförbindelser uppgår till sammanlagt 20,3 miljarder kronor. Ansvarsförbindelsen för Securum är en statlig garanti för ett förlagslån i Nordbanken. Avsikten är att omplacera detta lån till institutionella långivare på den svenska marknaden. Statens åtagande minskar därmed såvitt avser garantins längd. Den nuvarande garantin har en löptid på 15 år varav 12 år återstår från årsskiftet 1994/95. Den nya garantin får en löptid på 10 år. Staten har vidare lämnat en garanti för Retriva som avser ett förlagslån i Nordbanken med ett belopp om 3,5 miljarder kronor. Statens åtagande mot Sparbanksstiftelserna har minskat under året med 1,2 miljarder kronor till 6,8 miljarder kronor.
Prop. 1994/95 : 100
134
Bilaga 8
RRV:s revisionsberättelse över Bankstödsnämndens årsredovisning PFOP- 1994/951100 innehåller inte någon invändning. Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande målet för Bankstödsnänmdens verksamhet är att genom stödåtgärder till banker och vissa andra kreditinstitut verka för att stabiliteten i betalningssystemet garanteras och kreditförsörj- ningen tryggas. Vidare skall statens långsiktiga kostnader för stödet hållas så låga som möjligt.
Resurser 1995/96
Följande medel föreslås under anslagen F 1. Bankstödsnämnden: Förvaltningskostnader 16 500 000 kr F 2. Åtgärder för att stärka det finansiella systemet 1 000 kr
Resultatbedömning
Bankstödsnämnden har i allt väsentligt bedrivit verksamheten i enlighet med de _av regeringen uppställda målen. Genom Securums och Retrivas verksamhet möjliggörs betydande återvinningar av bankstödet för staten. Rekonstruktionen av Nordbanken har gått planenligt och banken är i stort sett klar för försäljning.
Bankstödsnämnden kommer inte att få sina förvaltningskostnader täckta av avgifter för budgetåret 1993/94. Endast de kostnader som är hän- förliga till ett stödärende kan utdebiteras till stödsökande institut. Ungefär 5 miljoner kronor utdebiteras inte. Fr.o.m. den 1 juli 1994 kan Bankstöds- nämndens samtliga kostnader för verksamhet som rör bankgarantin de- biteras ut på alla institut som omfattas av den statliga garantin.
] Bankstödsnämndens årsredovisning bör en större fokusering ske på nämndens verksamhet och resultat. En återkoppling till målen för verk- samheten är därvid önskvärd. Avsnittet om bankernas resultat kan göras tner översiktligt. 1 resultatredovisningen bör Banskstödsnämnden, vilket även RRV påpekat, ägna stor omsorg åt redovisningen av nettokostnader— na för bankstödet. I övrigt konstaterar regeringen att RRV inte har haft några invändningar mot nämndens verksamhet.
135
Bilaga 8
Slutsatser
Det övergripande målet för Bankstödsnämndens verksamhet är att genom stödåtgärder till banker och vissa andra kreditinstitut verka för att stabiliteten i betalningssystemet garanteras och kreditförsörjningen tryggas. Vidare skall statens långsiktiga kostnader för stödet hållas så låga som möjligt. Den statliga garantin som infördes för att trygga stabi- liteten i betalningssystemet är temporär. Bankstödsnämndens verksamhet och uppgifter är därför också av tillfällig art.
Även om den finansiella krisen i stort sett kan anses vara över har Bankstödsnämnden fortfarande en viktig funktion att fylla. Betydande värden finns i Nordbanken, Securum och Retriva. Ägarfrågoma måste därför skötas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt för att så mycket som möjligt av det stöd som utbetalats skall kunna återvinnas.
Bankstödsnämndens verksamhet bör därför inriktas på att sköta ägar- frågorna i Nordbanken, Securum och Retriva. Någon förändring i de krav som ställs på myndigheten är inte aktuella. Däremot bör myndig- heten anpassa organisationen efter de uppgifter som nu föreligger.
Bankstödsnämnden omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med ca 1 miljon kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 5 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med ca 1,5 miljoner kronor. Härutöver har anslaget minskats med ca 3,6 miljoner kronor budgetåret 1995/96 till följd av verksamhetens minskade omfattning.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Bankstödsnämndens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser, 2. till Bankstödsnämnden för budgetåret l995/96 anvisar ett ra- manslag på 16 500 000 kr.
F 2. Åtgärder för att stärka det finansiella systemet
1993/94 Utgift 24 022 080 000 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Anslaget disponeras för att täcka utgifter för åtgärder som avser att stärka det finansiella systemet och som uppkommer vid infrianden av ut- ställda garantier, betalningar av ränta på lån i Riksgäldskontoret som tagits upp för att finansiera stöd samt återbetalning av lån i Riksgälds— kontoret när lån eller tillgångar skrivs ned eller tillgångar säljs till ett
Prop. l994/95:100
136
Bilaga 8
lägre pris än dess bokförda värde. Vidare får anslaget disponeras för ut- gifter för konsulter som anlitas för att skapa underlag för beslut om stöd och hantering av beviljat stöd.
Anslaget får därutöver användas för att täcka sådana kostnader hos Bankstödsnämnden som inte rimligen bör tas ut av de stödberättigade instituten enligt 7 & förordningen (1993:890) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut. Anslaget får även belastas med eventuella in,- frianden av utställda garantiåtaganden för Statens Bostadsfrnansierings- aktiebolag, SBAB. Regeringen har bemyndigats (prop. 1993/94:228, bet. l993/94:BOU20, rskr. 1993/94:374) att uppdra åt Riksgäldskontoret att utfärda en statlig garanti till Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag, SBAB som medför att nivån på det egna kapitalet alltid överstiger den enligt lag angivna kapitaltäckningsgraden på 8 %. SBAB kommer under verksamhetsåret 1995 troligtvis inte att kunna upprätthålla en kapital- täckningsgrad över nivån 8 % utan att det statliga garantin belastas. Belastningen på anslaget för budgetåret 1995/96 till följd av garantin till SBAB är i dagsläget svår att bedöma.
Löpande inkomster som skall redovisas under anslaget är influtna garantiavgifter, räntebetalningar på lån som staten lämnat, aktieutdel- ningar, garantier, ersättningar till staten för att län har löpt med en ränta som understiger marknadsränta, återvinningar av förluster på lån som skrivits ned samt vinster när tillgångar sålts till ett högre pris än vad de förvärvats till. Vidare skall inkomster från ersättning för konsultinsatser redovisas under anslaget.
I likhet med Bankstödsnämnden anser regeringen att nämnden bör an- visas ett förslagsanslag på 1 000 kronor för budgetåret l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Åtgärder för att stärka det finansiella systemet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Prop. l994/ 95: 100
137
Bilaga 8
G. Bidrag och ersättningar till kommunerna
Den kommunala verksamheten utgör en grundläggande del av välfärden i form av vård, omsorg och skola. Den kommunala sektorn har genom sin omfattning också en stor samhällsekonomisk betydelse.
Uppgiften för den ekonomiska politiken är nu att sanera statsfinanserna i syfte att åstadkomma en varaktig och uthållig tillväxt och en ökad sysselsättning och därigenom minskad arbetslöshet. Kommunsektom är särskilt gynnad av en god allmänekonomisk politik. En sådan politik främjar sektorn genom att sysselsättningen ökar vilket medför ökade skatteinkomster och minskade kostnader för socialbidrag.
Regeringen har i tidigare propositioner föreslagit förändringar som får ekonomiska effekter för kommunsektorn. Regeringen föreslår i denna proposition ytterligare åtgärder som påverkar kommunsektorn. Regering— en avser att i vårens kompletteringsproposition återkomma med en be- dömning av och förslag beträffande det finansiella utrymmet för kommunsektorn år 1996 samt en bedömning av hur bl.a. de ekonomiska regleringarna till följd av verksatnhetsförändringar bör behandlas.
Statligt utjämningsbidrag till kommuner
Bestämmelser om statligt utjämningsbidrag till kommunerna finns i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner och förordningar- na (1992:1591) om statligt utjämningsbidrag till kommuner och (l992:678) om skattesatser vid beräkning av skatteutjämningsbidrag och statligt utjämningsbidrag.
Ett viktigt syfte med utjämningsbidraget är att skapa mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Bidraget är ett komplement till komrnunemas skatteinkomster och är inte kopplat till den verksamhet som den enskilda kommunen bedriver. Utjämningsbidraget består av tre delar:
—— ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp till en generell garantinivå, uttryckt i procent av en uppräknad medel- skattekraft för bidragsåret, — tillägg till respektive avdrag från bidraget på grund av opåverkbara skillnader i strukturella förhållanden samt — tillägg för befolkningsminskning.
Under åren 1993 och 1994 tillämpades särskilda övergångsregler för bidragen.För år 1995 har riksdagen i avvaktan på pågående utrednings- arbete beslutat om en "frysning" av 1994 års bidrag.
Beredningen för statsbidrag och utjämning i kommunsektorn har haft till uppgift att lämna förslag om ett långsiktigt och stabilt bidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting. Beredningen har nyligen lämnat sitt betänkande, Utjänming av kostnader och intäkter i kommuner
Prop. 1 994/ 95: 100
138
och landsting (SOU l994:144), till regeringen. Betänkandet remissbe- handlas för närvarande. Regeringen avser därefter att återkomma med förslag om ett nytt system för statsbidrag och utjämning av kostnader och intäkter för kommuner och landsting som avses kunna träda i kraft fr.o.m. år 1996.
Skatteutjämningsbidrag till landsting
Bestämmelser om skatteutjämningsbidrag till landsting finns i lagen (1992:671) om skatteutjämningsbidrag till landsting och förordningarna (1992:677) om skatteutjämningsbidrag till landsting och (1992:678) om skattesatser vid beräkning av skatteutjämningsbidrag och statligt utjäm- ningsbidrag.
Skatteutjämningsbidrag ges till landsting (och landstingsfria kommuner) i syfte att utjämna skattekraft och garantera medborgarna likvärdig service oavsett i vilket landsting man bor. Varje landstings garanterade skattekraft anges i procent av medelskattekraften och omfattar följande delar:
— grundgaranti,
—- tillägg eller avdrag för åldersstrukturens inverkan på landstingets kostnader för sjukvård, — tillägg för befolkningsminskning.
Skatteutjämningsbidragen till landstingen följer automatiskt skatte- underlagets förändringar, eftersom bidragen är knutna till medelskattek- raften. Skatteutjämningsbidraget för landsting har varit föremål för översyn av en särskild utredare. Den ovan nämnda beredningen har i sitt betänkande även tagit hänsyn till den särskilde utredarens förslag. Regeringen avser som nämnts att även vad gäller landstingen återkomma till riksdagen med förslag om ett nytt bidrags- och utjämningssystem med ikraftträdande fr.o.m. år 1996.
Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat Beräknad utgift 1993/94 1994/95 1995/96 för juli 95 _ juni 96 19971) Absoluta tal Relativa tal Bidrag och ersättningar till kommunerna 46 7460 45 5685 68 413.5 45 609,5 of.
1) Prisnivå l995/96
Prop. 1994/95:100 Bilaga 8
1998”
139
Bilaga 8
G 1. Statligt utjämningsbidrag till kommuner
l993/94 Utgift 39 486 000 000 1994/95 Anslag 38 013 500 000 1995/96 Förslag 57 109 500 000 varav 38 073 500 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget disponeras för utgifter för statligt utjämningsbidrag till kommunerna enligt lagen (l992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner. Ytterligare föreskrifter för bidragsgivningen finns i för- ordningarna (1992: 1591) om statligt utjämningsbidrag till kommuner och (1992:678) om skattesatser vid beräkning av skatteutjämningsbidrag och statligt utjämningsbidrag. —
Riksrevisionsverkets första budgetprognos för budgetåret 1994/95 visar på en utgiftsutveckling som väl överensstämmer med det belopp som finns uppfört på statsbudgeten för budgetåret 1994/95.
Regeringens överväganden
Utjämningsbidraget till kommuner fastställs för ett kalenderår i sänder.
I 1994 års budgetproposition angavs den totala bidragsramen för år 1995 till 37 954 miljoner kronor. Därutöver har nu vid beräkningen av ramen hänsyn tagits till fr.o.m. år 1995 gällande huvudmannaskaps- förändringar. Det innebär att den totala bidragsramen för kalenderåret 1995 beräknas till 38 073 miljoner kronor, varav hälften faller på budgetåret 1994/95 och hälften på 1995/96.
Regeringen avser som nämnts, att återkomma i kompletteringsproposi- tionen med en närmare bedömning av hur bl.a. de ekonomiska reglering- arna till följd av verksamhetsförändringar bör behandlas. Därför beräknas inte nu några förändringar av medel på anslaget.
För år 1996 beräknar regeringen således preliminärt bidragsramen till oförändrade 38 073 miljoner kronor. Halva beloppet för kalenderåret 1995 respektive hela beloppet för kalenderåret 1996, sammanlagt 57 109,5 miljoner kronor, betalas ut under budgetåret l995/96.
Regeringen avser att återkomma med nya beräkningar för utjämnings- bidraget till kommuner i samband med kommande förslag till nytt system för utjämning av kostnader och intäkter för kommuner och landsting.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 57 109 500 000 kr.
Prop. l994/ 95: 100
140
Bilaga 8
G 2. Skatteutjämningsbidrag till landsting
1993/94 Utgift 7 260 000 000 1994/95 Anslag 7 555 000 000 1995/96 Förslag 11 304 000 000 varav 7 536 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget disponeras för utgifter för skatteutjärrmingsbidrag till landstingen och de landstingfria kommunerna enligt lagen (1992:671) om skatteutjämningsbidrag till landsting och förordningarna (1992:677) om skatteutjämningsbidrag till landsting och (1992:678) om skattesatser vid beräkning av skatteutjämningsbidrag och statligt utjämningsbidrag.
Riksrevisionsverkets första budgetprognos för budgetåret 1994/95 visar på en utgiftsutveckling som är högre än det belopp som finns uppfört på statsbudgeten för budgetåret l994/95. Riksrevisionsverket har i sin prognos inte tagit hänsyn till de skatteväxlingar som beslutats för år 1995 till följd av huvudmannaskapsförändringar.
Regeringens överväganden
Skatteutjämningsbidragen till landstingen fastställs för ett kalenderår i sänder. Den totala bidragsramen för år 1995 beräknas uppgå till 7 536 miljoner kronor, varav hälften faller på budgetåret 1994/95 och hälften på 1995/96. Bidraget antas i denna anslagsberäkning bli oförändrat år 1996 jämfört med år 1995
Medelsbehovet under budgetåret 1995/96 avser bidrag som utbetalas under andra halvåret 1995 och hela kalenderåret 1996. Halva beloppet för kalenderåret 1995 respektive hela beloppet för kalenderåret l996, sammanlagt 11 304 miljoner kronor, betalas ut under budgetåret 1995/96.
I likhet med vad som nämnts beträffande kommunerna avser regeringen att återkomma i kompletteringspropositionen med en närmare bedömning av hur kommande ekonomiska regleringar för åren 1995 och 1996 bör behandlas. Därför beräknas inte nu några förändringar av medel på
anslaget. Regeringen avser även vad gäller detta anslag att återkomma med nya
beräkningar i samband med kommande förslag till nytt system för utjämning av kostnader och intäkter för kommuner och landsting.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Skatteutjämningsbidrag till landsting för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 11 304 000 000 kr.
Prop. 1994/ 95: 100
141
H. Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten
Gemenskapens allmänna budget (eller EG-budgeten) omfattar alla inkomster och utgifter den Europeiska Gemenskapen enligt gällande fördrag kan ha. I proposition 1994/95:40 har regeringen redogjort för det regelverk som styr budgetens innehåll och struktur. Budgeten finansieras av de sk egna resurserna, vilka utgörs av avgifter från medlemsländerna. Som medlem i Europeiska unionen kommer Sverige alltså att betala dessa avgifter till gemenskapsbudgeten.
Den sammanlagda avgiften till gemenskapsbudgeten består av fyra komponenter. tullar, jordbruks- och sockeravgifter, mervärdesskattebase- rad avgift och en avgift beräknad på bruttonationalinkomsten.
Avgiften beräknas per kalenderår och betalas manatligen enligt de regler som gäller för vart och ett av avgiftsslagen. Tullavgift samt jordbruks- och sockeravgifterna betalas i enlighet meId faktisk uppbörd, medan mervärdesskatttebaserade avgiften och BNI- avliften betalas enligt i gemenskapsbudgeten budgeterade belopp, omräknadie till kronor enligt en fastställd valutakurs. De budgeterade beloppen 'korrigeras dock i efterhand. l
Återbetalningen av delar av avgiften enligt den s.kj infasningsöveren- skommelsen budgeteras under inkomstitel 7111. * Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor): ;
Prop. l994/95:100 Bilaga 8
Utgift Anvisat Förslag ; varav beräknat Beräknad utgift 1993/94 1994/95 l995/96 ; för ; juli 95 -juni 96
Absoluta tal ; Relativa tal
Sveriges avgift till : gemenskapsbudgeten 9 9500 29 7000; 19 800.0
l) Prisnivå 1995/96
Utöver avgiften till EG-budgeten 1995 ikläder sig Sverige för samma år ansvar för bemyndiganden. EG-budgetens totala bemyndigande 1995 uppgår till 80 943 miljoner ecu. Den svenska andel av dessa kan beräknas till ca 2,5 %, eller 2 024 miljoner ecu. Med kronkursen 9 kr/ecu innebär detta ett åtagande om ca 18 200 miljoner kronor. För 1996 beräknas taket för bemyndigandena uppgå till 83 602 miljoner eeu, med samma andel och kurs som för 1995 alltså ca 18 800 miljoner kronor. För budgetåret l995/96 innebär detta ett totalt svenskt åtagande om 27 900 miljoner kronor. Bemyndiganden får inte ianspråktas med mindre än att anslag finns avsatta och disponibla i EG-budgeten.
1997”
+ 800
1998”
+ 700
142
Bilaga 8
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen för budgetåret l995/96 ikläder sig de åtaganden som följer av EG-budgeten avseende bemyndiganden.
H 1. Tullavgift
1994/95 Anslag 2 250 000 000 1995/96 Förslag 6 700 000 000 varav 4 500 000 000för juli 1995-juni l996
lnkomstema från den gemensamma tulltaxan utgör egna resurser för Europeiska gemenskapen och tillfaller därför gemenskapsbudgeten. Medlemsländema får dock behålla tio procent av uppburna medel för att täcka administrativa kostnader i samband med uppbörden. Anslaget avser inbetalningen till EG-kommissionen, dvs de nittio procent av uppbörden som tillfaller gemenskapsbudgeten. Uppbörden budgeteras och redovisas i sin helhet under inkomsttitel 1471 Tullmedel.
Mot bakgrund av de prognoser som gjorts av Generaltullstyrclscn och Statens Jordbruksverk beräknar regeringen anslaget till 6 700 000 000 för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Tullavgift för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 6 700 000 000 kr.
H 2. Jordbruks- och sockeravgifter
l994/95 Anslag 700 000 000 l995/96 Förslag 1 100 000 000 varav 900 000 000 för juli 1995-juni 1996
Importavgifter på jordbruksprodukter och de särskilda avgifterna på sockerproduktionen som tas ut i enlighet med EG:s regelverk utgör i likhet med tullarna enligt den gemensamma tulltaxan gemenskapsbud- getens egna resurser. Även för dessa avgifter gäller att medlemslandet får behålla tio procent av uppbörden för att täcka administrativa kostnader kopplade till uppbörden.
Anslaget avser inbetalningarna till EG—kommissionen. Den svenska uppbörden av dessa avgifter förs upp på inkomsttitel 1480.
Mot bakgrund av de prognoser som gjorts av Statens Jordbruksverk beräknar regeringen anslaget till 1 100 000 000 kronor för budgetåret
Prop. l994/ 95: 100
143
Bilaga 8
1995/96. Till skillnad från budgetåret 1994/95 beräknas tullar inom jordbruksområdet under anslaget H1. Tullavgift.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Jordbruks- och sockeravgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 100 000 000 kr.
H 3. Mervärdesskattebaserad avgift
l994/95 Anslag 4 100 000 000 l995/96 Förslag 12 000 000 000 varav 8 000 000 000 juli l995-juni 1996
Den mervärdesskattebaserade komponenten i avgiften till EG:s budget beräknas som en procentuell andel av en prognos av medlemslandets mervärdesskattebas för det år budgeten avser. Den nationella skattebasen korrigeras härvid för avvikelser från och variationer inom EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv så att en enhetlig skattebas erhålles. Uttaget är för 1995 högstsatt till 1,32 % av momsbasen och för 1996 till 1,24 %. Det faktiska uttaget fastställs i EG-budgeten för respektive år. Efter avslutat budgetår korrigeras utfallet för avvikelser från den prognosticera- de basen så att fastställt procentuellt uttag vidmakthålles.
Regeringen beräknar avgiften för budgetåret l995/96 till 12 000 000 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Mervärdesskattebaserad avgift för budgetåret 1995/% anvisar ett förslagsanslag på 12 000 000 ()00 kr.
H 4. Avgift baserad på bruttonationalinkomsten
1994/95 Anslag 2 900 000 000 1995/96 Förslag 9 900 000 000 varav 6 400 000 000 juli l995-juni 1996
Avgiften baserad på bruttonationalinkomsten (BNI-avgiften) beräknas på en prognos av medlemslandets BNI till marknadspriser för bud- geteringsåret. Uttaget beräknas som en procentuell andel av gemenska- pens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbchov sedan övriga avgifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efterhand med hänsyn till utfall.
Prop. 1994/95: 100
144
Regeringen beräknar BNi—avgiften för 1995/96 nu 9 900 000 000 PrOp. 1994/95:100 kronor. Bilaga 8
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Avgift baserad på bruttonationa[inkomsten för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 9 900 000 000 kr.
145 10 Riksdagen 1994/95. I ram/. Nr 100. Bilaga 8
Bilaga 8
I. Övriga ändamål
Utgiftsutvecklingen (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat Beräknad besparing 1993/94 1994/95 1995/96 för juli 95 -juni 96 1997” 1998” Absoluta tal Relativa tal Övriga ändamål 17.1 962.1 2 864,9 1 9099-02-02 I
1) Prisnivå l995/96
I 1. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon
1993/94 Utgift 8 000 000 1994/95 Anslag 2 000 000 1995/96 Förslag 1 000
Enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, som enligt SFS 1988:358 upphört att gälla vid utgången av september 1988 men alltjämt tillämpas övergångsvis i vissa fall, betalas bidrag till sådana handikappade motorfordonsägare som har ett gällande beslut om befrielse från fordonsskatt. Bidragen motsvarar skattekostnadema för viss mängd bensin som för ägare av bil uppgår till 700 liter och för ägare av motorcykel till 250 liter för helt år. Bidragen betalas i efterskott för budgetår.
Ärenden om bidrag handläggs fr.o.m. den 1 juli 1993 av Skattemyn- digheten i Kopparbergs län.
En ny form av bilstöd för handikappade som börjat tillämpas den 1 oktober 1988 medför att utbetalningarna på detta anslag minskar successivt. Förbrukningen på anslaget har visserligen de senaste budgetåren varit större än budgeterat belopp. Det hänger emellertid bl.a. samman med att bidragsbelopp för det gångna budgetåret delvis har belastat anslaget för det nya budgetåret. Regeringen finner därför inte skäl att nu ändra det tidigare gjorda antagandet att förbrukningen på anslaget i princip skall upphöra efter utgången av budgetåret 1994/95. Med hänsyn till den tidigare konstaterade eftersläpningen bör emellertid anslaget föras upp i statsbudgeten även budgetåret l995/96, men då med ett formellt belopp på 1 000 kr.
Förslag till Riksdagsbeslut
Regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Prop. 1994/ 95: 100
146
Bilaga 8
I 2. Exportkreditbidrag
1993/94 Utgift 0 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Från detta anslag bekostas exportkreditbidrag enligt lagen (19781401) om cxportkreditstöd.
En förutsättning för att cxportkreditstöd skall komma i fråga är bl. a. att exportkreditavtalet ingåtts före utgången av år 1981. Ansökan om stöd görs i första hand hos Exportkreditnämnden. Nämnden prövar om de allmänna förutsättningarna för stöd föreligger. Stödet kan ges i form av antingen ett avdrag vid inkomsttaxeringen eller ett skattefritt bidrag. Bidrag ges bara om avdraget inte kan utnyttjas skattemässigt. Ansökan om utbetalning av bidrag skall göras hos Riksskatteverket senast en månad efter det att exportföretagets taxeringar för beskattningsåret har vunnit laga kraft.
Någon tillförlitlig beräkning av kostnaderna för denna bidragsform kan inte göras. Ett av skälen till detta är att yrkandena om bidrag är beroende av taxeringsutfallet. Med hänsyn till osäkerheten om vilket medelsbehov som kan bli aktuellt föreslår regeringen att anslaget förs upp med ett formellt belopp på 1 000 kr också i statsbudgeten för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Exportkreditbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslag- sanslag på 1 000 kr.
I 3. Kostnader för vissa nämnder m.m.
1993/94 Utgift 1 892 000 l994/95 Anslag 3 112 000 l995/96 Förslag 2 016 000
varav 1 344 000 beräknat för juli l995—juni 1996
Från anslaget betalas kostnader — i regel arvoden till ledamöter och ersättare m.m. — för Statstjänstenämnden (såvitt avser statsverket), Statens tjänstebostadsnämnd, Statens trygghetsnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Skiljenämnden för arbetsmiljöfrågor, Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Kontraktsdelegation— en, Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd (såvitt avser statsverket), Statens tjänstepensions— och grupplivnämnd, Nämnden för vissa pensions- frågor, Statens utlandslönenämnd, Statens krigsförsäkringsnämnd, Statens krigsskadenämnd och Prövningsnämnden för bankstödsfrågor. Från
Prop. 1994/95:100
147
Bilaga 8
anslaget betalas även Sveriges bidrag till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet.
Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till att Statsförvaltningcns centrala förslagsnämnd upphör fr.o.m. den 1 juli 1995 och att Ekonomis- ka rådet har brytits ut och anges under anslaget I 8. Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 2 015 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 015 000 kr.
I 4. Bokföringsnämnden
l993/94 Utgift 3 219 000 1994/95 Anslag 4 446 000 l995/96 Förslag 6 551 000
varav 4 340 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Bokföringsnämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning.
Nämnden består av en ordförande och tio andra ledamöter. Nämndens kanslifunktion fullgörs av Finansinspektionen.
Bokföringsnämnden
Med hänsyn till att BFN inte tidigare har formulerat några specifika delmål för verksamheten och med hänsyn till att nämndens ekonomiska redovisning i stor utsträckning är integrerad med Finansinspektionens redovisning har det varit det svårt att göra en detaljerad resul- tatredovisning för budgetåret 1993/94. För att förbättra möjligheterna till nedbrytning av kostnaderna har bl.a. tidsredovisningen lagts om inför budgetåret 1994/95.
BFN har ett särskilt ansvar för att utveckla redovisningsstandarden hos de små företagen. Nämnden har lagt ned betydande resurser på att utarbeta en bokföringshandledning för nyblivna företagare. En första upplaga trycktes i juni 1993 och fram till och med juni 1994 har tre nytryckningar gjorts.
I frågor avseende löpande bokföring, ADB och arkivering har nämnden initierat projekt för att utarbeta rekommendationer avseende löpande bokföring med ADB—hjälpmedel. elektroniskt överfört räkenskapsmate- rial och telefax samt nya lagringsmedia. Ett annat angeläget område där det finns ett stort behov av vägledning är enskilda näringsidkares löpande bokföring och bokslut, särskilt med inriktning på gränsdragningen mellan
Prop. 1994/95: 100
148
Bilaga 8
företagarens näringsverksamhet och privatekonomi. Nämnden har initierat ett projekt som är avsett att leda fram till en eller ett par rekommen- dationer och till kompletterande informationsmaterial. Liknande behov finns beträffande handelsbolagens bokföring. Ett ytterligare problemområ- de är bokföring i samband med fusioner, företagsombildningar m.m. BFN:s verksamhet som remissorgan kan inte planeras långsiktigt men det kan förväntas att det behövs betydande insatser för denna verksamhet. Den verksamhet som planeras kommer enligt nämndens bedömning att medföra ungefär samma personalbehov som för budgetåret l994/95.
Regeringens överväganden
Det finns ett stort behov av normgivning på redovisningsområdet. Särskilt under perioder med ekonomiska svårigheter för företagen är det viktigt att dessa har en välordnad bokföring som underlag för beslut.
De redovisningsnormer som BFN har utfärdat har bidragit till att förbättra kvaliteten på företagens löpande bokföring och bokslut. Detta har underlättat för finansiärer, anställda och det allmänna (bl.a. skat- teförvaltningen) att korrekt bedöma företagens ställning och resultat. Utfärdade normer avseende värderings- och bokslutsfrågor har medfört att möjligheterna att jämföra olika företags bokslut ökat. De har också medfört förbättrade förutsättningar för analys av företagens ekonomiska ställning eftersom nämndens kompletterande normgivning begränsat möjligheterna för företagen att välja egna lösningar vid värdering av tillgångs— och skuldposter.
En kommitté med uppgift att göra en översyn av redovisningslagstift- ningen tillkallades under år 1991 (dir. 1991:7l). Kommittén skall bl.a. överväga vilka principer som bör gälla för sådan kompletterande norm- givning som sker genom rekommendationer av olika expertorgan på redovisningsområdet. Genom tilläggsdirektiv (dir. 1992:19) har kom- mittén fått i uppdrag att också utreda frågan om BNS:s ställning. Den övergripande inriktningen av nämndens verksamhet bör därför vara oförändrad. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct l995/96 har anslaget räknats ned med ca 0,3 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 5 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår riksdagen att till Bokföringsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 6 551 000 kr.
Prop. 1994/ 95: 100
149
Bilaga 8
I 5. Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god
redovisningssed
1993/94 Utgift 600 000 1994/95 Anslag 600 000 1995/96 Förslag 900 000
varav 600 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget betalas bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed, som bildades gemensamt av staten genom Bokföringsnänmden, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Sveriges Industriförbund. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 900 000 kr.
I 6. Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken
1993/94 Utgift 334 516 l994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Anslaget disponeras av Finansdepartementet och Bankstödsnämnden och skall användas till kostnader som uppkommer vid förberedelser för och genomförande av försäljning av statens aktier i Nordbanken.
Regeringen har ännu inte beslutat om tidpunkt för försäljning av statens aktier i Nordbanken. Ett förslagsanslag på 1 000 kronor bör anvisas även för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdangeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Prop. 1994/ 95: 100
150
Bilaga 8
I 7. Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken
950 000 000 2 850 000 000 varav 1 900 000 000 kr för en l2-månadersperiod
1994/95 Anslag” l995/96 Förslag
') Förslag i tilläggsbudget (proposition l994/95:40) till budgeten för l994/95.
Svenskt medlemskap i Europeiska investeringsbanken följer automatiskt med medlemskap i Europeiska unionen. I propositionen 1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. redogörs för den svenska kapitalinsatsen i banken. Sveriges kapitalandel uppgår till 2 026 miljoner ecu. Av kapitalinsatsen skall 7,5 procent inbetalas till banken vilket motsvarar ca 152,0 miljoner ecu.
Sverige skall även göra inbetalningar till bankens reservfonder och andra avsättningar av vinstmedel. Bidraget skall uppgå till knappt 3,52 procent av reserverna och avsättningama enligt balansräkningen per 31 december året innan anslutningen. Totalt kan detta bidrag beräknas till ca 354,0 miljoner.
De sammanlagda inbetalningarna kan därmed beräknas till drygt 4,5 miljarder kr (växelkurs 1 ecu = 9,00 kr) enligt följande:
miljoner ecu miljoner kr Grundkapital . 152,0 1 368 Reservfonder och avsättningar 354,0 3 186 Summa inbetalningar 506,0 4 554
Beloppen skall företrädesvis betalas in i fem lika stora rater halvårsvis den 30 april och 31 oktober. En mindre del av inbetalningen av grundkapitalet, 14,1 miljoner ecu (ca 127 miljoner kr), skall dock betalas in i enlighet med det tidsschema som gäller för en pågående kapitalpåfyll- nad i banken. Dessa inbetalningar pågår under perioden 1994 t o m 1998 med två inbetalningar per år.
De svenska inbetalningarna kommer att verkställas i ecu. lnbetal- ningama fördelas enligt följande under åren 1995-1998 (värdeni miljoner ecu):
år april oktober totalt 1995 100,1 100,1 200,2 1996 100,1 100,1 200,2 1997 100,1 1,8 101,9 1998 1,8 1,8 3,6
Prop. l994/951100
151
Bilaga 8
En första inbetalning om 100,1 miljoner ecu skall ske under budgetåret 1994/95. Under budgetåret 1995/96 (18 månader) skall tre delinbe- talningar om sammanlagt ca 300,3 miljoner ecu äga rum. Beloppet kan preciseras med säkerhet först i samband med bankens årsmöte i juni 1995 då balansräkningen per 31 december 1994 fastställes. Med hänsyn till detta samt till eventuella förändringar i kronans värde i förhållande till ecu bör ett anslag på 2 850 miljoner kr anvisas för detta ändamål.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken för bud- getåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 850 000 000 kr.
I 8. Ekonomiska rådet
Nytt anslag (förslag) 2 500 000 varav 1 655 000 beräknat förjuli 1995 - juni 1996
Ekonomiska rådet är ett organ knutet till Finansdepartementet. Rådet består av nationalekonomiska forskare. Verksamheten syftar till att initiera forskning och utredningarbete samt att bistå Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet med råd i vetenskapliga frågor. Resultat av rådets forsknings- och utredningsarbete presenteras löpande i rapporter och vid internationella symposier.
Kostnaderna för Ekonomiska rådets verksamhet redovisas under inne— varande budgetår som en del av förslagsanslaget I 3. Kostnader för vissa nämnder m.m. Verksamhetens karaktär innebär dock att utbetalningarna inte återkommer med samma storlek varje år, då projekten som Ekono- miska rådet bedriver ofta löper över flera budgetår. Regeringen föreslår därför att ett särskilt reservationsanslag förs upp på statsbudgeten för Ekonomiska rådet.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Ekonomiska rådet för budgetåret l995/96 anvisar ett reservations- anslag på 2 500 000 kr.
Prop. 1994/95:100
152
Bilaga 8
I 9. Bonusränta för ungdomsbosparande
1993/94 Utgift 3 107 000 l994/95 Anslag 2 000 000 l995/96 Förslag 3 000 000
varav 2 000 000 beräknat för juli l995—juni 1996
År 1988 beslutade riksdagen att ett speciellt ungdomsbosparande skulle inrättas (prop. 1987/88:150 bil. 3, bet. 1987/88:FiU21, rskr. 1987/88:395). Lagen (l988z846) om ungdomsbosparande trädde i kraft i december 1988. Lagen innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år kan påbörja ett sparande i vissa banker eller sparkassor som kan fortgå till och med det år spararen fyller 28 år. Riksgäldskontoret fastställer en minimiränta. När kontoinnehavaren har sparat under tre år och det spara- de kapitalet uppgår till minst 5 000 kronor, blir kontoinnehavaren be- rättigad till en årlig bonusränta på 3 % från det att sparandet började. Bonusräntan bekostas av staten och betalas ut då kontoinnehavaren begär det eller när lån erhålles. När bonusräntan betalas ut upphör kontots an- slutning till ungdomsbosparandet.
Regeringens överväganden
Behovet av anslagsmedel är svårt att bedöma eftersom bonusränta utbetalas först sedan kontot avslutas. Enligt Riksgäldskontoret är för närvarande ca 50 000 ungdomar anslutna till sparformen vilka samman- lagt är berättigade ca 14 miljoner kronor i bonus. Därtill kan ersättningen öka med 6,5 miljoner kronor om samtliga kontinnehavare uppfyller kra- vet på tre års anslutning.
Statens utgifter för bonusränta för ungdomsbosparande beräknar rege— ringen till 3 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Bonusränta för ungdomsbosparande för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 3 000 000 kr.
I 10. Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån
l993/93 Utgift l994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Prop. 1994/ 95: 100
153
Bilaga 8
Enligt förordningen (1973:499) om bostadsanskaffningslån med statlig garanti till statstjänstemän m.fl. har under vissa förutsättningar lån med statlig garanti kunnat medges för förvärv av bostadsrätt eller för kontantinsats vid villaköp. Lån har medgivits den som i samband med ändring av tjänstgöringsort har fått eller kunnat få anstånd med om- stationering. Högsta lånebelopp har varit 30 000 kr och längsta amorte- ringstid 10 år.
Från anslaget betalas de kostnader som kan uppkomma till följd av att den statliga garantin behöver tas i anspråk. Anslaget disponeras av Kammarkollegiet.
Regeringens överväganden -
I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 15, bet. 1990/91: AU18, rskr. 1990/911167) aviserades en avveckling av den statliga garantin för bostadsanskaffningslån. Det successivt minSkade utnyttjandet visar att kreditgarantin numera inte i någon högre grad gör det lättare att lösa bostadsfrågan på den nya tjänstgöringsorten. Regeringen har därför upphävt förordningen om bostadsanskaffningslån. Fr.o.m. den 1 januari 1992 beviljas inga nya lån. Förordningen gäller dock för lån som har beviljats dessförinnan.
Med hänsyn härtill bör anslaget för nästa budgetår föras upp med endast ett formellt belopp på 1 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Statlig kreditgaranti för bostadsanskajfningslån för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Prop. 1994/ 95: 100
154
Bilaga 8
Register Sid.
1
5 1
5 5
5 7 8
9 11 1.3 12 1.4
2 1.5 15 2 26 3 27 4 36 A 36 1 36 2 36 3 36 4 37 5 45 B 45 1 47 2 48 3 52 4
Inledning En effektivare statlig förvaltning
Utgångspunkter Strukturförändringar inorn statsförvaltningen 1.2.1 Bättre styrning av förändringsarbetet 1.2.2 Uppföljning av strukturförändringar 1.2.3 Bedömning av personalkonsekvenserna vid strukturförändringar 1.2.4 Erfarenheter från omställnings- och avvecklingsarbete Förvaltningsmyndigheternas ledning Aktiv chefsförsörjning Verksamhetsförnyelse genom användning av informationstek- nologi
Departemensvisa redovisningar av personalkonsekvenserna
Ägarpolicy för av Finansdepartement förvaltade aktier
Kommuner och landsting
Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet Riksskatteverket 486 917 000 Skattemyndigheterna 6 532 463 000 Kronofogdemyndigheterna 1 880 579 000 Förrättningskostnader m.m. 123 972 000 Ersättning för kostnader i ärenden 15 000 000 och mål om skatt Summa 9 038 931 000
Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning Statens lokalförsörjningsverk 31 176 000 Täckning av merkostnader för
lokaler m.m. 35 000 000 Statens fastighetsverk 1 000 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar 75 000 000 Summa 141 177 000
Prop. 1994/95 : 100
155
Bilaga 8
54
69 70
72 76
79 79 90 92 96.
100 100
105 110 112
115 115 119
119 123 125
126
133 136
138 140
141
OXUl-P-Ldbå—U &
DON]
hb)
U't
Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 114 844 000 Kostnader för upplåning och låneförvaltning ] 720 442 000 Garantiverksamhet 1 000 In— och utlåningsverksamhet 1 000 Summa 1 835 288 000
Vissa centrala myndigheter m.m. Tullverket 1 667 380 000 Konjunkturinstitutet 41 899 000 Finansinspektionen 150 463 000 Riksrevisionsverket 257 157 000 Utvecklingsarbete 56 355 000 Statskontoret 86 010 000 Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser 494 557 000 Uppdragsverksarnhet 1 000 Nämnden för offentlig upphandling 9 285 000 Summa 2 763 107 000
Statliga arbetsgivarfrågor
Arbetsgivarverket 1 000 Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter 5 745 000 Statens löne- och pensionsverk 1 000 Vissa avtalsstyrda anslag 21 751 000 Tjänstepensioner för skolledare och lärare 3 666 738 000 Summa 3 694 236 000
Bankstödsnämnden och åtgärder för att stärka det finansiella systemet Bankstödsnärrmden 16 500 000 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet 1 000 Summa 16 501 000
Bidrag och ersättningar till kommunerna Statligt utjämningsbidrag till
kommuner 57 109 500 000 Skatteutjämningsbidrag till landsting 11 304 000 000 Summa 68 413 500 000
Prop. 1994/95: 100
156
Bilaga 8
142
143 143 144 144
146 146
147 147 148 150
150 151 152
153 153
ÅLAN—
10
Sveriges avgift till gemenskaps- budgeten Tullavgift 6 700 000 000 Jordbruks- och sockeravgifter 1 100 000 000 Mervärdesskattebaserad avgift 12 000 000 000 Avgift baserad på bruttonational-
inkomst 9 900 000 000 Summa 29 700 000 000
Övriga ändamål Bidrag till vissa handikappade
ägare av motorfordon 1 000 Exportkreditbidrag 1 000 Kostnader för vissa nämnder m.m. 2 015 000 Bokföringsnämnden 6 551 000 Bidrag till stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed 900 000 Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken ] 000
Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken 2 850 000 000 Ekonomiska rådet 2 500 000 Bonusränta för ungdomsbosparande 3 000 000 Statlig kreditgaranti för bostads— anskaffning 1 000 Summa 2 864 968 000
Totalt för Finansdepartementet 118 467 709 000
Prop. l994/ 95: 100
157
golab 47514. Stockholm 1994
Bilaga 9 till budgetpropositionen l995
Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln)
Inledning
Regeringens grundläggande uppgift är att ta tillvara vårt lands främsta tillgång, människors vilja till arbete och skapande. Därigenom kan Sveri- ges produktionsförmåga stärkas, statsfinanserna saneras och arbetslösheten pressas ned. Detta är avgörande för att vidmakthålla välfärdssamhället och främja valfrihet och jämlikhet. Utbildning och forskning är därvid av central betydelse.
Kunskapsberoendet ökar i alla näringar, inklusive den gemensamma sektorn. Ny teknologi. framför allt informations- och kommunikationstek- nologin, driver fram stora förändringar i arbetsliv och kommunikations- mönster. Strukturen på den framtida arbetsmarknaden är oklar, men med största sannolikhet kommer den skarpa skiljelinjen mellan varu- och tjänsteproduktion att upplösas. Säkert är också att kunskaper, färdigheter och kompetens blir viktiga konkurrensfaktorer. Satsningar på utbildning och kunskapsutveckling är investeringar som, rätt utformade, ger tillväxt och ökad sysselsättning.
En god och bred utbildning för alla höjer samhällets kulturella och tekniska kapacitet och förmåga till förändring och utveckling. Välutbilda- de medborgare kan höja kvaliteten i den demokratiska processen och bidra till ett samhälle präglat av större mångfald och tolerans. God utbildning är också nödvändig för att kunna hantera det större beroendet av om- världen både ekonomiskt, politiskt och kulturellt. God utbildning ger även bättre förutsättningar för internationell samverkan. .
Att dimensionera och utforma utbildning i förhållande till arbetsmarkna— dens efterfrågan är svårt. Ingen kan exakt veta vilka utbildningsbehoven blir i ett längre tidsperspektiv. Unga människor som i dag efter gym— nasieutbildning går in i arbetslivet skall kunna vara yrkesverksamma ända till omkring år 2040. Det offentliga utbildningssystemet måste ge möjlig— het till bredare kunskaper och insikter som gör det möjligt för människor att se samband och strukturer så att de kan medverka till förändring och till att finna nya lösningar på problem i arbetslivet och i samhället som helhet. Förändringstakten är hög inom alla områden. Därför blir det allt viktigare att se det livslånga lärandet som en del av utvecklingen inom varje verksamhet. Utbildningssystemet är alltmer decentraliserat, bl.a. för att leda till en större flexibilitet, så att utbildningar snabbt kan förändras när omvärlden förändras.
l Riksdagen I 991—#95 . ] saml. Nr 100. Bilaga ()
&
ww &
Prop. 1994/95: 100 Bil. 9
Men utbildning är inte bara till för att på ett rationellt sätt uppfylla samhälleliga mål. För varje människa ger utbildning ökade möjligheter att påverka den egna livssituationen, såväl i som utanför arbetslivet. Att utbilda sig är ett kulturarbete, där den enskilde kan få sina egna erfaren— heter bearbetade och berikade i mötet med kultur i olika former. Det är också en process som frilägger nya sammanhang, ökar valfriheten och ger nya livsperspektiv. Större vikt måste läggas vid en utbildningskultur som innefattar ifrågasättande och omprövning av det bestående och som ger stort utrymme åt människors skilda erfarenheter.
Den vuxenutbildning som riktar sig till lågutbildade har hög prioritet i regeringens arbete. En sådan utbildning handlar om att stärka människors förmåga att erövra vardagsmakten, dvs. få sådana kunskaper att självför- troendet växer och därmed möjligheterna att påverka det som händer i vardagen. Då är det också nödvändigt att i utbildningen utgå från de enskilda människornas erfarenheter, resurser och möjligheter. Vuxenut- bildningen skall svara mot skilda behov. både samhälleliga och personli- ga. Därför krävs mångfald. flexibilitet och skiftande utbildningsformer.
Sverige har ett väl utbyggt utbildningssystem. Skolreformema under 1950— och 60-talen har skapat en god grund för en sammanhållen skola som skall ge en god och likvärdig utbildning till alla barn och ungdomar oberoende av sociala och ekonomiska förhållanden och oberoende av geografisk hemvist. Omfattningen av dagens utbildningsväsende framgår av en särskild tabell (sid 10). Senare års reformer på skol- och högskole- området har decentraliserat utbildningsansvaret, något som lett till större delaktighet och kreativitet i utbildningsplaneringen. Sverige har sedan gammalt satsat mycket på vuxenutbildning både kompetensinriktad vuxen- utbildning och folkbildning. Högskolans grundutbildning har breddats och innefattar i dag ett stort antal verksamhets- och yrkesområden. Universitet och högskolor har expanderat starkt, men trots detta måste många be- höriga sökande avvisas av resursskäl.
Forskningen är traditionellt av hög kvalitet och på vissa områden ligger Sverige i den vetenskapliga och tekniska frontlinjen. Den har på många områden högsta internationella klass. Det framgår klart vid studium av de viktigaste internationella tidskrifterna inom naturvetenskap, medicin och teknik. Dessutom har vi fram till nu haft ett välfungerande” forsknings- system, i hög grad präglat av samarbete. Svenska forskare är dessutom ofta eftersökta samarbetspartner för forskare från andra länder. Sverige skall även i framtiden ligga i frontlinjen när det gäller den tekniska ut- vecklingen och forskningen, också grundforskningen.
Sverige har alltså ett förhållandevis gott läge. Likväl finns stora brister. [ det nya kunskapssamhället där kvalificerad utbildning får allt större betydelse både för yrkesliv och vardag, är det risk att stora lågutbildade grupper hamnar utanför. Risken för vad som kommit att kallas ett två- tredjedelssamhälle är betydande. Människors möjligheter till mer kvalifi- cerad utbildning bestäms fortfarande i oacceptabelt hög grad av deras sociala bakgrund och ekonomiska villkor.
Den sociala snedrekryteringen till högre studier har sin omedelbara förutsättning i skolan. Barn som kommer från miljöer med svag studietra- dition tenderar att — genom skolans sätt att fungera och genom eget val
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
— förlora möjligheten till högre studier. Detta är känt sedan länge. Men nu tycks skillnaderna ha ökat mellan barn och ungdomar från olika bostads- områden och sociala skikt. I de starkt segregerade skolmiljöer som finns i storstäderna, ofta med en stor andel invandrare. finns betydande pro— blem. I dessa miljöer finns också positiva möjligheter — den kulturella mångfalden kan ge upphov till en fömiåga att byta perspektiv och till en flexibilitet som hör framtiden till — men segregationen leder också till stora svårigheter när människor ska integreras i det samhälle som finns utanför. Situationen förvånas på grund av kommunala besparingar och resursfördelningar som inte tar hänsyn till elevers och skolors skilda behov.
Såväl nationella som internationella erfarenheter och studier visar att ett segregerat skolsystem leder till djupa och bestående klassklyftor. Ett intensifierat arbete mot segregation och utslagning måste därför prägla utbildningspolitiken framöver.
En gemensam skola för alla är ett centralt mål för regeringens politik. [ en sådan skola får alla elevers erfarenheter utrymme och uppmärksam- het. Där har alla elever tillgång till en undervisning som tillgodoser deras behov och krav. Där undervisas elever med olika bakgrund och olika erfarenheter tillsammans. Det är en oskattbar tillgång för ett demokratiskt samhälle att människor från olika sociala förhållanden och kulturer lär känna varandra under skoltiden. En gemensam skola för alla kräver att resurser fördelas efter behov. Likvärdigheten kan endast uppnås, om man utgår från att elevers och skolors behov är olika. Regeringen kommer bl.a. av den anledningen att tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska se över formerna för godkännande, tillsyn. bidrag och avgifter i fråga om de fristående skolorna
Det är angeläget att stärka demokratin både i skolan och i högskolan. Demokrati handlar bl. a. om brukarinflytande. Utvärderingar visar att för elever i skolan är möjligheterna att påverka störst på lägre stadier för att sedan avta. Många gymnasieelever anser sig vara utan reellt inflytande över sin skolgång. Föräldrar har också haft begränsade möjligheter att påverka sina barns liv i skolan, framför allt de föräldrar som saknar längre utbildning och studievana. Detta måste förändras. Elever måste ges bättre möjligheter till inflytande i skolan, föräldrar bättre möjligheter att påverka sina barns skolgång. Även i högskolan måste studerandeinflytandet stär- kas. Detta kommer att ske bl.a. genom en garanterad medverkan i hög— skolans beslutande organ och genom ett bibehållet kårobligatorium.
Demokratin i utbildningssamhället hänger samman med vem som kan göra sin röst hörd och vem som har en inflytelserik ställning. Jämställdhet mellan könen är därför en demokratifråga. Den rör flickors respektive pojkars makt och inflytande i klassrummet. Den rör också kvinnors och mäns inflytande inom högre utbildning. Därför måste jämställdheten främjas i alla delar av utbildningsväsendet. Ett önskvärt resultat av detta är mindre könsbundna utbildnings- och yrkesval. Det är särskilt angeläget inom det akademiska livet som kraftigt domineras av män; t. ex. är endast ca sju procent av alla professorer kvinnor.
Demokratin gäller också — som vi tidigare visat — utbildningens för— delning i samhället och dess tillgänglighet. Många saknar utbildning
Prop. l994/95:100 Bil. 9
ovanför grundskolan. I dag finns mer än 700 000 personer med 15-40 år kvar i arbetslivet som inte har mer än grundskoleutbildning. Det finns i samma åldersgrupp 1 700 000 personer som inte har mer än en tvåårig gymnasieutbildning, dvs. en kortare utbildning än den vi i dag med själv- klarhet ger våra ungdomar möjlighet att genomgå. Det är dessa vuxen— grupper som har störst behov av utbildning för att inte riskera att slås ut genom den allt snabbare strukturomvandlingen i samhället.
Regeringen ser behovet av en bred medborgerlig bildning och utbildning som avgörande för demokratin och för våra gemensamma ansträngningar att stärka produktionsförmågan och minska arbetslösheten. Denna satsning på bredden är också av stor betydelse för framväxten av en mer avancerad utbildning och forskning som har kvar sin kontakt med och kunskap om förhållanden som gäller för de många människorna i ett samhälle.
Demokratins innersta kärna är idén om alla människors lika värde och okränkbarhet. Därför måste diskriminering, främlingsfientlighet och rasism bekämpas varhelst sådana tendenser förekommer. Här har utbildnings- väsendet en av sina främsta uppgifter.
Många av utbildningssystemets stora och övergripande problem har att göra med kvaliteten i det kunskapsarbete som sker i klassrum och före- läsningssalar. Därför är det nu dags att uppmärksamma det inre arbetet. Om elever i skolan har inlärningssvårigheter. så kan det bero på att de inte är tillräckligt motiverade. därför att de upplever undervisningen som alltför likformig och monoton och med ett innehåll som egentligen inte berör dem. Om kunskaperna och färdighetema i främmande språk är otillräckliga, kan det bero på att språkundervisningens metoder inte är tillräckligt utvecklade. Om alltför få söker sig till teknisk och naturveten- skaplig utbildning, kan det bero på att undervisningen på dessa områden inte i tillräcklig grad har anknutit till människors vardagsförståelse och konkreta erfarenheter. Detta är viktiga aspekter som även måste uppmärk— sammas i det kvalitetsarbete som genomförs i högskolan.
Regeringen avser att tillsätta en utredning som skall följa och stimulera skolans inre arbete. Jämsides med denna utredning avser regeringen vidta åtgärder för att underlätta spridandet av goda och intressanta exempel på hur skolans inre arbete kan utvecklas.
Utbildningssamhällets alla resurser måste mobiliseras för att åstadkom- ma ett nödvändigt nationellt kunskapslyft. Så många som möjligt av alla dem som vill satsa på utbildning skall ges chansen. Samtidigt skall männi- skor stimuleras att söka utbildning. Utbildning är inte längre något som avslutas med ungdomsåren. Återkommande utbildning är en samhällelig nödvändighet för att ge möjlighet till livslångt lärande. Regeringens utbildningspolitik syftar till att öka människors chanser till utbildning.
De flesta delarna av Utbildningssystemet berörs av de satsningar som föreslås i denna proposition. Dessa har gjorts möjliga genom att medel från arbetsmarknadspolitiska åtgärder används till reguljär utbildning. Därmed kommer 16 000 ungdomar med behov av ett tredje gymnasieår att erbjudas denna möjlighet. Den kommunala vuxenutbildningen tillförs därigenom drygt 42 000 platser till sitt utbildningsutbud. Folkhögskolor och studieförbund tillförs av samma skäl resurser motsvarande 10 000
Prop. l994/95:100 Bil. 9
platser. Mer än 15 000 studerande kommer att få chansen att genomgå en högskoleutbildning.
I det nuvarande statsfinansiella läget är besparingar i alla samhällssekto- rer ofrånkomliga, också inom utbildning och forskning. De resurser som står till buds måste i detta läge utnyttjas mer effektivt än någonsin. Trots besparingar måste särskilda insatser göras för att öka kvaliteten i alla delar av utbildningsväsendet.
Inom högskola, vuxenutbildning, folkbildning och arbetsmarknadsutbild- ning finns behov av att föra ut utbildningen i nya former och till nya grupper. Den nya tekniken gör detta möjligt. Men formerna behöver anpassas till de många olika behov och förutsättningar som människor har. Det finns därför anledning att i en särskild kommitté analysera förut— sättningar för en samlad utveckling av den mediabuma utbildningen. Därvid finns även anledning att närmare studera internationella erfaren- heter t.ex. Open University i Storbritannien. Kommittén kommer att ha i uppdrag att stimulera olika former av försöksverksamhet.
För att utbildningssatsningar skall kunna komma alla till del krävs ett väl fungerande studiesocialt system. Regeringen har tillsatt en parlamenta- risk studiestödskommitté med uppgift att göra en samlad analys av studie- finansieringen inom vuxenutbildning, folkbildning, arbetsmarknadsutbild- ning och högskoleutbildning. Kommittén skall presentera sitt betänkande senast 1 april 1996.
Det internationella beroendet ökar inom alla områden. Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, vilket också måste återspeglas inom utbild- ningen. Utbildning på alla nivåer måste på en och samma gång främja kulturell identitet samt kunskap om och respekt för andra kulturer. Tole- rans och intresse för andra är, liksom en levande internationalism, bara möjlig i ett samhälle med kulturellt självförtroende. Grunden för all kunskap om omvärlden är ökad kunskap om vårt eget land, vårt språk, vår historia och kultur.
Biblioteken — de vetenskapliga likaväl som folkbiblioteken och skol- biblioteken — har en central roll såväl i kulturlivet som för utbildning och forskning. [ kunskapssamhället blir de än viktigare. Sveriges rika folk- bildnings- och folkrörelseutbildning skall värnas och stärkas.
Sveriges medlemskap i den europeiska unionen kommer att öka svenska medborgares möjligheter att studera och arbeta i andra länder samtidigt som fler från andra länder kommer hit. Sverige deltar nu fullt ut som medlem i de europeiska samarbetsprogrammen inom utbildning och forskning — Sokrates, Leonardo och det fjärde ramprogrammet inom forskningen. Sveriges EU-samarbete inom utbildning och forskning ut- vecklas närmare i nästkommande avsnitt. Regeringen vill emellertid understryka att det europeiska samarbetet inte får stå i vägen för eller vara ett alternativ till samarbete och utbyte med länder och regioner utanför Europa. Det är av största vikt att undervisning och forskning i ökad utsträckning ger kunskap och perspektiv på världen utanför Europa, särskilt i utvecklingsländer där över 80 % av mänskligheten lever.
I det svåra statsfinansiella läge vi nu befinner oss i är det inte möjligt att undanta det stora område som utbildning och forskning utgör. Men de prioriteringar regeringen tvingats göra har lett till att grundskolan och
Prop. l994/95:100 Bil. 9
motsvarande skolformer helt undantas från statliga neddragningar. Verk- samhet som direkt riktar sig till funktionshindrade skyddas.
Skolverket och Statens skolor för vuxna omfattas av effektivitetskravet. Ett mindre effektivitetskrav ställs på Statens institut för handikappfrågor i skolan. Totalt på skolområdet görs besparingar på 95 miljoner kronor på den första 12 månadersperioden 1995/96 och för 18 månadersperioden ca 143 miljoner kronor. 1998 uppgår besparingen på skolområdet till ca 200 miljoner kronor. Detta inkluderar en sänkning av den minsta garante- rade undervisningstiden i gymnasieskolan.
Universitet och högskolor får vidkännas besparingar både vad gäller per capita-ersättningarna inom grundutbildningen och forskningens fakultets— anslag. Sammanlagt uppgår besparingarna inom grundutbildningen till 220 miljoner kronor och inom fakultetsanslagen till 105 miljoner kronor budgetåret 1995/96 för 12 månader. För 18 månadersperioden uppgår besparingen till 430 miljoner kronor respektive 157 miljoner.
Den samlade besparingen t.o.m. budgetåret 1998 uppgår till 790 miljo- ner kronor vad gäller grundutbildningen och 199 miljoner kronor vad gäller fakultetsanslagen. Dessutom kommer 1998 ytterligare besparingar på 35 miljoner kronor att tas ut inom högskoleområdet. Grundutbildnings- anslagen minskar dock inte. trots besparingen på per capitä-ersättningarna. eftersom universitetens och högskolornas uppdrag samtidigt utökas. Ge— nom överföring av resurser från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till universitet och högskolor för grundutbildning kan fler studerande erbjudas plats i högskolan under perioden.
Vidare kommer forskningen att tillföras medel via de nyligen inrättade forskningsstiftelserna. Regeringen avser att återkomma i vårens komplette- ringsproposition med en analys hur dessa medel berör finansieringen av forskning och forskarutbildning.
Forskningsrådens resurser minskar under 12 månadersperioden 1995/96 med 59 miljoner kronor dvs. 88 miljoner kronor Linder 18 månadersperio- den. Besparingen uppgår till 130 miljoner kronor 1998. Vissa utgifter på forskningsområdet försvinner från Utbildningsdepartementets huvudtitel genom EU-medlemskapet. Tillsammans med vissa ytterligare neddrag- ningar blir den sammanlagda besparingen 159 miljoner kronor för denna del av forskningen under 1995/96 för 12 månader respektive 238 miljoner kronor för 18 månadersperioden. 1998 uppgår den sammanlagda bespa- ringen till 254 miljoner kronor.
Studiehjälpen vid gymnasiestudier reduceras i likhet med barnbidraget. Barntillägget i Särskilt vuxenstudiestöd (_SVUX) och SVUXA (för arbets- lösa) tas bort liksom bidraget till resor. Anslaget till korttidsstudiestödet reduceras. Studiemedel avindexeras delvis. Besparingen för den första 12 månadersperioden 1995/% uppgår till 748 miljoner kronor och för 18 månadersperioden till 1 053 miljoner kronor. År 1998 uppgår besparingen på studiestödet till 1 107 miljoner kronor.
Prop. 1994/952100 Bil. 9
Anvisatl Anvisat Förslag varav beräknat För Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96 besparing 1997 ' A. Skolsektom 1 596 1 683 2 514 | 667 -13 B. Folkbild- 1 979 1 937 3 046 2 017 of ningen C. Universitet 11 002 17 569 26 115 17 353 -512 och hög- skolor D. Forsknings- 8 218 2 608 3 910 2 584 råd etc. E. Studiestöd 9737 10316 15171 10070 -l97 r. Övrigt 111 50 61 51 of Särskilda arbets- 5 926 5 024 8 100 7 138 marknadsinsatser Totalt för 38 569 39 187 58 916 40 881 -741 Utbildnings- departementet Minskad timplan —62 -41 i gymnasieskolan
' utfall för 1993/94, 36 190 mkr 2 Prisnivå 1995/96
EU—samarbetet inom utbildningsområdet
De grundläggande principerna för EU:s utbildningssamarbete och konse- kvenserna inom detta område av Sveriges anslutning till EU har redovi— sats i propositionen Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen (prop. 1994/95:19, Del 1).
Regeringen anser att utbildningsfrågor bör ges hög prioritet i EU-sam— arbetet i syfte att stimulera den sociala, ekonomiska och kulturella ut- vecklingen i medlemsländerna. Den betoning av yrkesutbildning och kompetensutveckling som en nyckelfaktor för tillväxt och sysselsättning i Europa som på senare tid gjorts i EU ligger väl i linje med Sveriges överväganden. EU har dock inga befogenheter att reglera och harmonisera medlemsländernas utbildningssystem. EU:s åtgärder skall endast stödja och komplettera medlemsländernas egna insatser. Arbetet bör framför allt syfta till att skapa förutsättningar för att studenter fritt skall kunna välja utbildning inom unionen, att stimulera kontakter mellan utbildningssinsti- tutioner och att stödja utbyten för elever, studenter och lärare.
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
Beräknad besparing l998z
of
-187
-76
-163 of
1 Sverige är det nu en angelägen uppgift att sjösätta det svenska delta— gandet i de nya utbildningsprogrammen som startade den 1 januari 1995, Sokrates för skola och högre utbildning och Leonardo för yrkesutbildning. Båda programmen omfattas av EES—avtalet och kommer att öppnas även för associationsländerna i Öst- och Centraleuropa. Strävan bör vara att säkra ett brett svenskt deltagande för att vårt land skall kunna tillgodogöra sig de ekonomiska resurser som EU erbjuder och för att stärka utvecklingen av svensk utbildning genom ökade kontakter med andra europeiska länder. Det är emellertid viktigt att samarbete inom Norden, liksom med världen bortom Europa inte åsidosätts genom de nya möjligheter till utbyte som öppnas genom programmen. De möjligheter som EES-avtalet ger att utveckla samarbetet med Norge och Island bör tas tillvara. Inom ramen för Sokrates fortsätter Erasmus, där Sverige medverkat sedan läsåret 1992/93, som ett av de tre delprogrammen. Till Sokrates har också förts verksamheter för informations- och erfarenhetsutbyte som blev tillgängliga för Sverige genom EES-avtalet, nätverket Eurydice och studie- besöksprogrammet Arion. Ett nytt inslag i Sokrates är delprogrammet Comenius för grund- och gymnasieskolan. Comenius ger stöd till sam- arbete mellan skolor kring bl.a. utvecklingsprojekt och elevutbyten, till utveckling av undervisningen för invandrar— och zigenarbam samt till samarbete mellan lärarutbildningsinstitutioner. Andra nya inslag är dis- tansundervisning och projekt för att främja den europeiska dimensionen i vuxenutbildningen. Nytt för Sverige är vidare språkprogrammet Lingua, där svenskan som officiellt EU-språk blir ett av målspråken. Även Leonardo bygger till stor del vidare på tidigare verksamhet. Programmet ger stöd till nationella pilotprojekt samt till praktikprogram och utbyten för bl.a. ungdomar i grundläggande yrkesutbildning, yrkesut— bildare och studenter i högre utbildning. Såväl gymnasieskolan, vuxenut— bildningen samt universitet och högskolor som organisationer och företag har möjlighet att delta. l Leonardo kommer samverkan att ske med de yrkesinriktade utbild- ningsprojekt som finansieras genom strukturfondema. Av särskilt intresse är kommissionens s.k. utbildningsinitiativ i anslutning till vitboken om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning — i första hand Youthstart, som syftar till att förhindra ungdomsarbetslöshet, och Adapt, som skall under- lätta arbetskraftens anpassning till industriella förändringar. Det är således nödvändigt att säkerställa samordningen inom Sverige mellan utbildnings- programmen och åtgärder inom ramen för strukturfondema. Utbildningsdepartementet utreder för närvarande var den svenska pro- gramorganisationen skall förläggas. I avvaktan på beslut om en permanent organisation har ett programkontor inrättats inom departementet med uppgift att svara för infonnationsinsatser innan programverksamheten startar. Utbildningsdepartementet har vidare tillsatt två arbetsgrupper för samordning mellan berörda departement och myndigheter. centrala organi- sationer m.fl. i frågor som rör utbildningsprogrammen och Sveriges utbildningssamarbete med EU i stort.
Prop. l994/952100 Bil. 9
Forskningssamarbete med EU
Forskningssamarbetet inom EU har beskrivits utförligt i proposition Forskning för kunskap och framsteg ( prop. 1992/93:170 ).
EU:s fjärde ramprogram för forskning, som är nästan dubbelt så stort som det tredje, omfattar ett tjugotal s.k. aktiviteter och särprogram. Det omfattar vissa allmänna verksamheter och i större omfattning än tidigare verksamheter som inte i första hand har industri- och tillväxtbefrämjande motiv. Bland de allmänna aktiviteterna kan nämnas samverkan med andra länder, inte minst Östeuropa, spridning och nyttiggörande av forsknings- resultat och främjande av forskares rörlighet. Nya särprogram gäller transportforskning och socioekonomisk forskning. Fortfarande dominerar dock inom ramprogrammet de program som har industriell konkurrens- kraft som yttersta motiv. Många av de problem som Europa möter idag är emellertid av social och kulturell karaktär. Detta bör återspeglas i kommande ramprogram så att man får bättre balans mellan industriellt inriktad samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.
Ett svenskt medlemskap från 1995 innebär inte några skillnader för forskare och företag mot vad som nu gäller. De får liksom tidigare kon— kurrera om medlen hos EU-kommissioncn. Däremot får Sverige fullt tillträde till ministerrådet och dess olika grupper samt även rösträtt i de grupperingar där Sverige redan deltagit.
Värdet för Sverige av FoU-sarnarbetet med EU beror i första hand på de svenska forskarnas och företagens initiativkraft och konkurrensförmå- ga. En nyckel till framgång för det svenska deltagandet, är att forskare och företag får god information och service. För att sköta dessa uppgifter har regeringen utsett en huvudansvarig myndighet för varje särprogram. De ansvariga myndigheterna skall även svara för att Sverige blir väl representerat i EU:s olika kommittéer samt för att den inhemska forsk- ningen är väl harmoniserad med det internationella samarbetet. Huvudan- svaret för engagemanget i särprogrammen för bioteknologi. biomedicin, tcrrnonukleär fusion. forskares utveckling och rörlighet, socioekonomisk forskning samt EU:s Joint Research Centre ligger sålunda inom Utbild- ningsdepartementets område. Finansieringen av den del av Sveriges medlemsavgift som går till EU:s forskningsbudget sker genom att den så långt möjligt fördelas på de berörda huvudtitlarna. För budgetåret 1995/96 (12 månader) kan det totala svenska bidraget till EU:s forsknings- och utvecklingsbudget beräknas till cirka 700 miljoner kronor.
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU (EU/FoU-rådet) har till uppgift att vara nationellt kontaktorgan för FoU- samarbetet med EU och att svara för övergripande information och servi- ce. Rådet har utsetts till huvudansvarig myndighet för sådana EU—aktivite- ter där inte någon speciell svensk myndighet kunnat utses, exempelvis EU:s Joint Research Centre.
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
Sveriges utbildningsväsende 1993/94* Prop. 1994/95: 100 'l. Antal Antal Antal stu- Kostnader Bl 9 skolor! lärare derande miljoner lärosäten cirka cirka kr. cirka
Universitet och högskolor prel. 199394" 66 21000 270000 25000 Totalt
7 statliga universitet inkl. SLU. 4 fackhögskolor inkl. nuv. stiftelsen CTH och högskolan i Luleå. 14 statliga högskolor. 7 konstnärliga högskolor exkl. Gl/IHR. Lärarhögskolan.
idrottshögskolan, Handelshögskolan i Stockholm och nuv stiftelsehögskolan i Jönköping. 27 kommunala och 3 enskilda vårdhögskolor. Högskolor finns i alla län inklusive högskole- utbildning på Gotland. Därav
Statliga lärosäten inom Utbildningsdeparte- 35 18500 245000 18000 mentets ansvarsområde'"
Gymnasieskolor 1993/94 638 29400 313700 17880 423 kommunala-_ 156 landstingskommunala— och 59 fristående skolor fordelade på 286 kommuner
Grundskolor1993/94 4654 82580 880200 42600
4654 kommunala skolor fördelade på 286 kommuner (166 fristående skolor i 115 kommuner och 6 sameskolor redovisas nedan)
Övriga, summa 1203 26240 229010 9730 därav Komvux (inklusive Grundvux) "" 377 9690 140700 2580 Statens skolor för vuxna (SSV). 1992/93 2 210 11990 40 Svenskundervisning för invandrare (SFI) 293 1440 21270 460 Särvux (vuxenutbildning för utvecklingsstorda) 99 340 3150 60 Specialskolor (syn-, horsel- eller talskadade) B 340 700 340 Särskolor (utvecklingsstörda bam/ungdomar) 106 3400 12400 2160 Fristående grundskolor 166 1390 13690 470 Sameskolor 6 30 1 10 20 Folkhögskolor 135 3400 25000 1600
c:a 200 000 kursdeltagare per år varav 25000 på kurser om minst 1 termin. Studieförbund 1 1 6000 ””'" 2000 "'" ca 2.8 milj. kurs-Idrkeldeltagare. brutto 93194
Studiemedel, lån + bidrag, 1993/94
Gymnasial utbildning 49200 1500 ' Eftergymnasial utbildning (inkl. utlandsstudier) 203900 8600 Summa (stat, kommun. landsting) : 105310
' Uppgifterna. som har hamtats från Skolverket, VHS. CSN och SCB. ar ungefärliga och avrundade. l samman- ställningen ingår ej polis-. militär-, arbetsmarknads- eller företagens personalutbildning. Larare och elever avser nettoantalet individer per lasår och är ej omräknat till helårspersoner " Högskoleverksamheten inkluderar har c.a 156 000 hel- och deltidsstuderande på gnindutbildningsnivå, nästan 17 000 aktiva forskarstudeiande, alla offentliga medel fer forskning samt klinisk utbildning vid uni- versitetssjukhusen. Larargruppen omfattar professorer forskarasslstenter lektorer. adjunlder. timl'ai-are samt olika I'ararkategoner vid Kommunala vårdhogskolor. men ej doktorander. särskilda forskare eller teknisk och administrativ personal. "" Av 16 miljarder utgör & 16 miljarder anslag från Utbildningsdepartementet för utbildning och forskning vid uniVErsiteten och hogskoloma Av 245 000 studerande inkl forskarstuderande ar cirka 230 000 hel- och deltidsstudelande på grundutbildningsnivå. vilket omräknat motsvarar Cirka 180 000 helåisstudenter. "" 140 000 elever avser nettoantalet I Komvux HT 1993 Merparten laste på dagtid och igenomsnitt tre kurser per elev.
10
Sveriges utbildningsväsende Prop. l994/95:100 Bil. 9
Läsåret l993/94 fanns det i vårt land 4 826 grundskolor, 638 gymnasie- skolor, och 66 högskolor och universitet, inklusive Sveriges Lantbruksuni- versitet. SLU, som sorterar under Jordbruksdepartementct, två högskolor som blev stiftelser från 1 juli 1994 och 4 enskilda högskolor. Därutöver fanns det drygt 1000 övriga skolor och läroinrättningar (kommunal och statlig vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare. sår- och Specialskolor, folkhögskolor och studieförbund).
Utanför Utbildningsdepartementets område bedrivs utbildning vid po- lishögskolan. militärhögskolan samt arbetsmarknadsutbildning. Det regu- ljära utbildningsväsendet tillhandahåller dessutom viss utbildning på uppdragsbasis. framför allt vid universitet och högskolor och inom kom- vux. för personal vid företag, myndigheter och organisationer, t.ex. hög- skolornas fonbildningskurser för skolpersonal.
Sammantaget, exklusive polis—, militär-. arbetsmarknads-, uppdrags- och personalutbildning. fanns det omkring 158 000 verksamma lärare inklusi- ve deltidstjänstgörande och omkring 1,7 miljoner studerande på hel- och deltid samt ett stort antal cirkeldeltagare inom Studieförbunden.
Den totala kostnaden för Stat, kommun och landsting för denna offent- liga utbildningsverksamhet inklusive forskning och studiemedel, uppgick år l993/94 till drygt 105 miljarder kronor.
I relation till BNP har den totala offentliga utbildningskostnaden i landet ökat något under de senaste åren till omkring 7 procent av BNP, men ligger fortfarande under den nivå som gällde i början av 1980-talet. Den relativa kostnadsökningen under 1990-talets första år förklaras pri- märt av expansionen inom högskoleområdet och ökningen av antalet studiemedelstagare.
Den demografiska utvecklingen
Antalet nybörjare i grundskolan ökar kraftigt under de närmaste åren. Från 110 000 7—åringar l994 ökar antalet till 125 ()00 år 1997. Ökningen är en effekt av de stora födelsekullarna under senare hälften av 1980-talet och början av 1990-talet. Också för hela gruppen skolbarn i åldern 7-15 år förutses en kraftig ökning under hela resten av 1990-talet.
För gymnasieskolan väntas stora förändringar om några år till följd av de låga födelsetalen under 1980-talets första hälft och den därpå följande uppgången. För åldersgruppen 16—19 år förändras inte antalet nämnvärt under kommande fem år. men därefter sker en kraftig ökning. Antalet 16- åringar kommer att pendla omkring 100 000 fram till sekelskiftet och ökar sedan mycket snabbt med närmare 30 000 mellan år 2000 till år 2006.
Fram till sekelskiftet minskar antalet ungdomar i ålder 20-24 år med cirka 10 procent. Den lägsta nivån för denna grupp nås år 2003. När de stora kullarna födda runt 1990 når 20 års ålder stiger antalet individer i dessa åldrar igen. År 1994 finns det cirka 105 000 ZO-åringar. År 1999 (1 har denna årskull minskat till cirka 99 000 och ökar sedan snabbt till
drygt 130 000 år 2010. För universiteten och högskolorna ger den demo- Prop. 1994/95;1()() grafiska utvecklingen en viss vägledning. men ungdomarnas förändrade Bil. 9 intresse för fortsatta studier och även vuxengruppemas studiebenägcnhet har en stor betydelse vid planeringen av utbildningskapaciteten.
Årskullamas storlek 1980—2010 (Källa: SCB)
Antal 140000 -
130000 '. ._ 20-åringar
120000 Ä %
16-åringar
110000 "lf 7 -åringar 100000 ; 90000 & ___ .+_ ] ___. us_ . 0 Lo :) in 0 Lr) 0 År m 00 03 O) O O 1— CD 07 Ö) 0) O O o *— *” v" *— N N N
Könsfördelningen inom utbildningsväsendet
Könsfördelningen går långsiktigt mot en ökad utjämning inom det svenska utbildningsväsendet, men det är en mycket långsam process.
Detta kan illustreras genom att följa könsfördelningen bland personer som kommit olika långt i Utbildningssystemet.
Rckryteringsbasen till en högre nivå har ofta enjämnare könsfördelning, vilket talar för en långsiktig utjämning. Samtidigt är emellertid könsför— delningen mycket sned inom framför allt teknikområdet. som fortsätter att helt domineras av män på alla nivåer samt inom gymnasieskolans och högskolans vård- och humanistiska områden. som domineras av kvinnor. lnom teknikområdct kan högskolan under de närmaste åren förvänta sig en minskande grupp flickor från gymnasieskolan. dvs här är risken på- taglig att utvecklingen går mot minskadjämställdhet. Dessutom väljer en stor del av pojkarna i gymnasieskolan ett tekniskt yrkesinriktat program före naturvetarprogrammets teknikinriktning, vilket bidrar till att försvåra rekryteringen till bl.a ingenjörsutbildningarna. Samtidigt tenderar flickorna att öka i gymnasieskolans icke tekniska studieförberedande program.
Procentandelen flickor/kvinnor per område
Prop. 1994/952100 Bil. 9 Teknik Mate- Medicin Samhälls- Huma-
matik- och vetenskap niora och vård
Natur-
vetenskap Gymnasieskolor, studieinriktade linjer och program inklusive om- vårdnadsprogrammet och vårdlinjen. Provval till åk 1 inför ht 95 8 54 92 61 87 Elever i årskurs 2, 93/94 15 49 89 60 88 Avgångna 93/94 17 51 90 62 88 Avgångna 92/93 19 51 90 63 91 Universitet/högskolor, 92/93 Högskolenybörjare 20 37 81 54 65 Registrerade i gundutb. 20 39 78 54 65 Examinerade fr. grund— utb. tot 19 44 85 58 63 Därav minst treåriga utb. 23 48 54 58 58 Antagna i forskarutb. 26 36 42 41 47 Registrerade i forskarutb. 24 32 41 40 45 Examinerade från forskarutb. 16 30 30 40 43 Universitetsadjunkter 20 29 50 42 52 Forskarassistenter 12 16 34 24 46 Universitetslektorer 7 15 26 24 37 Professorer 3 4 5 9 15 (Källa: SCB)
Intresset för gymnasieskolans olika program
Utbyggnaden av gymnasies kolan till sexton treåriga program har inneburit vissa nya intressefördelningar, men i stort sett följer såväl könsfördelv ningen som intresset för de ett traditionellt mönster.
studie— respektive yrkesinriktade programmen
13
Förstahandssökande till åk 1 i gymnasieskolan HT—93 samt provval inför Prop. 1994/95:100 HT-95 Bil. 9 (Källa: SCB)
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 , ,.» Antal
Barn 0 fritids
Hotell-o rest.
Handels-
& .
uqqaaagququqqq
Fordons Omvårdn.
Estetiska
Sökande ht93
Bygg nads . Cl Prowal ht95 Medie- Naturbruks Hantverks- Industri— Energi— lndiv.prgrm
Livsmedels-
Enligt en provvalsundersökning som SCB genomfört bland landets 15— åringar under november 1994 förefaller intresset för de studieförberedande programmen förbli stabilt och kan till och med komma att öka något jämfört med tidigare om man utgår från l:a handsönskemålet. I andra hand väljer en stor del av 15—åringarna istället ett yrkesinriktat program.
Samtidigt fortsätter intresset att vara svagt för bl.a. teknikområdet och för industriprogrammet.
Tillströmningen av studerande vid universitet och högskolor
Från slutet av 1980-talet har antalet högskolenybörjare yngre än 25 år ökat mycket kraftigt. Övergångsfrekvensen har ökat särskilt påtagligt bland de yngre årskullama, som föddes i början av 1970—talet. Vi kan också notera en ökad efterfrågefrekvens vad gäller elever som genomgått en yrkesinriktad gymnasie—utbildning.
För gruppen 25—åringar och äldre minskade nybörjarsiffroma under första hälften av 1980-talet men har därefter åter ökat.
14
Högskolenybörjare 1960—1993 Prop. l994/952100 (Källa: SCB) Bil. 9
1000-tal
Yngre än 25 år
25 år och äldre
Det är emellertid svårt att förutsäga vad denna ökade efterfrågan på hög- skoleplatser kommer att betyda inför 1995/96.
I absoluta tal minskar sannolikt antalet avgångna från gymnasieskolan våren 1995 jämfört med föregående år. SCB har uppskattat att totala antalet studieintresserade i gymnasieskolans årskurs 3 som är definitivt inriktade på att läsa vidare kommer att minska något hösten 1995 jämfört med hösten 1994.
Tre år i rad, höstterrninema 1992, 1993 och 1994, har antalet sökande, som inte tidigare varit registrerade vid universitet eller högskola, varit nästan konstant omkring 100 000 personer. Därav har 50 000 — 60 000 per år påbörjat studierna. Av resten kan man räkna med att merparten föredrar annan sysselsättning, saknar behörighet, gör militärtjänstgöring m.m. En betydande del av dem bildar emellertid en kö av sökande, varav en del kan förväntas söka igen inför läsåret 1995/96.
Gruppen som återkom efter viss tids studieuppehåll utgjorde inför höst- terminen 1994 cirka 40 000 sökande av totalt 207 000 (inklusive sökande som redan var registrerade vid universitet och högskolor). Denna grupp åter— kommande blir troligen stor även inför l995/96.
Arbetslösheten i åldrarna 20-34 år samt arbetsmarknadens efterfrågan
Arbetslösheten var fortsatt mycket hög under hösten 1994. I åldersgruppen 20 _ 24 år var i genomsnitt 40 000 — 50 000 ungdomar arbetslösa och deltog inte heller i studier. I åldersgruppen 20—34 år handlar det, enligt SCB:s arbetskrafts—undersökningar, om uppskattningsvis drygt 40 000 personer med högst grundskola, nästan 70 000 med tvåårig gymnasieskola och omkring 60 000 personer med treårig gymnasieskola eller högskoleutbildning.
15
Antal arbetslösa i åldern 20—34 år (Källa: SCB)
Antal 70000 | 60000 [11990 [1994 50000 40000 30000 * 20000 % 10000 & lx F 0 (D o'] oå
Arbetslöshetsnivån är således fortfarande mycket hög och såväl bland ungdomar som i vuxengrupper är den högst bland de lägst utbildade och bland personer som har högst 2vårig gymnasieskola.
Efter tre år med fallande produktion och mycket hög arbetslöshet har läget på arbetsmarknaden emellertid ljusnat något under 1994. Sysselsättningen som var i stort sett konstant mellan september 1993 och 1994 förväntas, enligt SCB:s arbetskraftsbarometer l994, öka med 50 000—100 000 personer under 1995, främst inom tjänste- och industrisektom.
Ur arbetsgivarnas synvinkel råder det fortfarande mycket god tillgång på personer med utbildning inom teknik och samhällsvetenskap, men troligen behöver man nu successivt börja anställa flera. Det gäller särskilt civiling— enjörer, programmerare, systemerare, ekonomer och flera med tekniska gymnasieutbildningar.
Antalet sysselsatta inom vårdsektom förutspås vara i stort sett oförändrat de närmaste tre åren, men det uppstår även bristområden. För närvarande finns det t.ex. otillräckligt med utbildade logopeder och sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Inom undervisningsområdet råder det för närvarande brist på flera kategorier lärare och på längre sikt riskerar vi att få ett markant underskott på bl.a. ämneslärare i matematik och naturvetenskap.
Trots vissa ljuspunkter på arbetsmarknaden minskar arbetslösheten mycket långsamt.
Prop. l994/95:100 Bil. 9
16
Utbildningsnivån i Sverige Prop. 1994/95:100 Bil. 9
lntemationella jämförelser inom utbildningsområdet ger sällan någon exakt jämförbarhet, men kan ändå belysa vissa väsentliga skillnader.
Den svenska befolkningen och den svenska arbetskraften är välutbildad i ett internationellt perspektiv. Den kraftiga expansionen av den eftergym- nasiala utbildningen under 1960-talet i vårt land, utbyggnaden av gymnasie- skolan som genomfördes i Sverige under 1980—talet och som medför att den yngre arbetskraften omfattar successivt allt färre lågutbildade jämfört med omvärlden samt tidigare satsningar på vidareutbildning för vuxna, har med- fört att stora delar av vår befolkning fått en bred utbildning på gymnasie- eller högskolenivå. År 1991 hade omkring 70 procent av Sveriges befolkning i åldern 25—64 år minst en gymnasieskoleutbildning. Samtidig hade nästan en fjärdedel av arbetskraften i åldern 25-64 år någon form av högskoleut- bildning, vilket placerade vårt land bland de allra främsta länderna inom OECD.
Expansionen av den högre utbildningen från slutet av 1980-talet fram till idag kan dessutom förväntas medföra ännu bättre jämförelsetal för vårt land när väl den internationella statistiken har kommit fram till dagens situation.
Trots dessa satsningar på gymnasial och eftergymnasial utbildning har cirka 30 procent av Sveriges arbetskraft (nästan 1 miljon personer) i ålders- gruppen 25-54 år kortare utbildning än 2-årig gymnasieskola.
Arbetskraftens utbildningsnivå 1991, åldersgruppen 25—54 år (Källa: SCB) o 50 100 %
USA Tyskland Norge Schweiz Canada Österrike mace Sverige Slomrit Danmark Finland Nederland Australlen N.Zee|and F ra nkrike Belglen irland italien
Spanlen
ymnasres 0 a Grundskola
17
2 Riksdagen 1994/95. [sam/. Nr100. Bilaga 9
A Skolväsendet Prop. 1994/95:100
Bil. 9 1 En skola för alla
Den svenska skolan är en sammanhållen skola som skall ge likvärdig utbildning till alla barn och ungdomar. Barn börjar skolan med skilda sociala och kulturella förutsättningar. Det är skolans uppgift att anpassa sin organisation och sin undervisning så att alla barns förutsättningar tas till vara. En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme, och där alla elever får en undervisning som tillgodoser deras behov och krav. I en skola för alla undervisas elever med olika bakgrund tillsammans. Integration är ett viktigt värde i den sammanhållna skolan. Det går inte att överskatta betydelsen av att barn och ungdomar med olika erfarenheter, kulturer och sociala tillhörigheter tillbringar tid tillsammans med varandra under skolti- den. I ett öppet demokratiskt samhälle är empati, inlevelse i andra, för- måga att se med andras ögon osv. avgörande värden. Sådana värden utvecklas bäst om de kan grundläggas tidigt i en ömsesidig kommunika- tion mellan skolkamrater.
Den gemensamma skolan — skolan för alla — måste ständigt försvaras. Bostadssegregation leder till skolsegregation på många håll i landet. Situationen har förvärrats på grund av besparingar och sådana resursför— delningssystem som inte tar tillräcklig hänsyn till elevers och skolors skilda behov. Situationen är särskilt alarmerande i de stora städerna. Skillnaderna ökar mellan barn och ungdomar från olika bostadsområden och sociala skikt. Antalet elever som slås ut ur skolgemenskapen tenderar också att öka; det gäller inte minst i utsatta grupper bland invandrarelever- na. Det är därför angeläget att skolan aktivt arbetar för att motverka segregationen och dess effekter. Det kan ske genom medveten skolplane- ring och resursfördelning, det kan ske genom praktiska åtgärder i den dagliga skolverksamheten men också genom att skolans företrädare, med utgångspunkt i sin särskilda kompetens, deltar i samhällsdebatten i dessa frågor.
l.l Det inre arbetet
Skolan är en förberedelse för livet, säger man ofta. Men den är inte bara det; skolan är också livet självt för de barn och ungdomar som tillbringar sin tid där, under långa skoldagar, dag efter dag, år efter år. Och för eleverna är skollivet en helhet. Det är inte bara lektioner, ämnen, kurser och koncentrerat och målinriktat lärande som betyder något för dem. Kamratkontakterna är viktiga, samvaron på raster och håltimmar, lekar och spel, diskussioner med lärare och andra vuxna i och utanför klass— rummet. Det är viktigt att den skolpolitiska diskussionen uppfattar hel— heten i elevernas skolliv. Det är helheten som formar föreställningar, attityder och kunskaper. 18
Staten har under många år koncentrerat uppmärksamheten på vad man Prop. 1994/95:100 kan kalla för skolans yttre form. Det har handlat om skolans styrning. om Bil. 9 resursfördelning, läroplaner och betygssystem; viktiga frågor som både direkt och indirekt påverkar skolarbetet. Under senare år har intresset mer än tidigare varit inriktat på skolans tänkta innehåll i termer av vad elever- na skall lära sig. Det har varit viktigt och värdefullt. Diskussionen har dock i någon mån gjort halt vid skolponen; vad som sker innanför sko- lans väggar har inte haft samma utrymme på dagordningen. Det är nu tid ! att mer konsekvent rikta blicken mot det inre arbetet i skolan och relatera innehåll både till skolans uppgifter och verksamhetens former. Det ligger en utmaning i detta att stimulera den pedagogiska utvecklingen inom ramen för ett decentraliserat ansvar.
När man försöker se skolan med elevernas ögon blir också andra pro- blem synliga än de som vanligtvis diskuteras. Ett sådant problem gäller undervisningens relativa monotoni. En lektion sedd som enskild företeelse är ofta utmärkt i en svensk skola; Välplanerad, välförberedd och metodiskt genomtänkt. Det är när det ena lektionspasset läggs till det andra som likforrnigheten kan framträda: timmarna liknar varandra från den ena dagen till den andra, från den ena terminen till den andra. Elever måste tycka att det är roligt och viktigt att gå i skolan. Skolan får inte vara alltför förutsägbar. den måste också vara spännande och överraskande. När elever tycker att skolan är tråkig och när de ser på lektioner som något man sitter av. då är detta ett betydande slöseri med skolans och elevemas resurser.
Undervisningens innehåll måste beröra elevema. få dem att uppleva att det som försiggår i klassrummen gäller dem själva. Så är det inte alltid. Alltför många elever uppfattar undervisningen som skild från deras egna erfarenheter och framtidsföreställningar. De får därför svårigheter att lära sig. Det som inte på allvar berör har inte heller samma utsikter att stanna kvar som kunskap för livet.
Hur det går för elever i skolan har bl.a. med deras sociala tillhörighet att göra. Detta har varit känt sedan länge. I en utredning om social sned- rekrytering till högre studier (SOU l993z85) är bilden av vad som händer efter skolan mycket klar: det sociala ursprunget är av avgörande betydelse för unga människors utbildningsval, Den omfattande och klarläggande utredningen har dock bara delvis kunna belysa skolans roll i denna pro- cess. Det är viktigt att diskussionen om skolans inre arbete inbegriper frågor som gäller undervisningens sätt att fungera i detta sociala perspek— tiv.
För varje generation måste demokratin erövras på nytt. Detta uttalande i regeringsdeklarationen har i hög grad med skolans inre arbete att göra. Skolans roll i kampen för att främja demokratin måste fortlöpande analy- seras och formuleras. Om skolan skall vara en demokratiserande kraft i | samhället måste dess uppgift förstås i det helhetsperspektiv vi tidigare diskuterat; det är skolans hela miljö som formar eleverna, deras sätt att tänka, känna och förstå.
På det här sättet framträder skolans stora pedagogiska uppgift: att uppfylla de samhälleliga krav som genom läroplaner och kursplaner ställs 19 på undervisningen och samtidigt göra det på ett sätt som engagerar elever-
na, bearbetar deras erfarenheter. gör dem berörda. När nu staten inte Prop. 1994/95:100 längre föreskriver lämpliga arbetsområden och arbetssätt utan mer entydigt Bil. 9 än tidigare lämnar över det pedagogiska ansvaret till lärarna är förhopp— ningen att detta skall frigöra en kreativitet som får många nya alternativ i undervisningen att utvecklas.
1.2 Skolutvecklingen styrs av skolan
Staten kan inte genom dekret uppifrån styra skolans inre utveckling i nämnvärd utsträckning. Sådana dekret har i regel marginell påverkan på vad som händer i skolan. Det hänger till en del samman med att föränd- ringar är lätta att uttala men betydligt svårare att genomföra i den konkre— ta skolverkligheten. Staten kan däremot ge förutsättningar och undanröja hinder. Staten kan också genom strategiska punktinsatser fästa uppmärk- samheten på problem på ett sätt som utmanar skolan att söka kreativa lösningar. Men det är alltid rektor, lärare och övrig skolpersonal som i samarbete med elever och föräldrar har det yttersta ansvaret för att ut- vecklingen i skolan drivs i enlighet med demokratiskt fattade beslut på nationell nivå om vad som utgör målen för verksamheten. Den omfattande decentralisering på skolområdet som skett under de senaste åren har ytterligare understrukit denna ansvarsfördelning. Hela arbetet med att genomföra den nya läroplanen och det nya betygssystemet bygger därför på en tilltro till lärarnas förmåga att självständigt omsätta de statliga kraven i praktisk undervisning. Det finns inte längre något omfattande och detaljerat regelsystem som onödigtvis begränsar kommunpolitikers, rekto— rers. lärares och elevers frihet att söka alternativa lösningar på skolans och undervisningens problem. Därför är det också viktigt att decentraliseringen drivs vidare från kommun och rektor till lärare och annan skolpersonal, så att de som arbetar nära elevema får största möjliga inflytande över sin arbetssituation och sina möjligheter att tillsammans med eleverna skapa en god läromiljö.
1.3 Skolan och samhällsutvecklingen
Samhällsutvecklingen har i grunden förändrat förutsättningarna för skola och skolarbete. Om man i dag vill diskutera skolans inre arbete är det därför nödvändigt att utgå från andra frågor och problem än man skulle ha gjort för några decennier sedan.
Några områden förtjänar att särskilt framhållas i en beskrivning av det som ger förändrade förutsättningar för skolans inre arbete.
Arbetslivets förändring Prop. l994/951100 Bil. 9 Vi har ett alltmer komplext och rörligt samhälle. För att medborgarna skall kunna vara delaktiga i detta samhälles offentliga liv — politiskt, fackligt, kulturellt — krävs betydande kunskaper och färdigheter och en vilja och förmåga att ständigt lära sig något nytt. Instabiliteten har ökat och förändringarna går fort. inte minst i arbetslivet. Arbetsinnehållet i olika yrken är inte en gång för alla givet; genom den tekniska utveck- lingen och genom ny arbetsorganisation förändras gamla yrken och nya växer fram. De människor som går ut i dagens arbetsliv behöver mer av "mjuka" kvalifikationer: självständighet, kreativitet, kommunikationsför- måga. kritiskt omdöme och demokratisk hållning. Denna utveckling ställer stora krav på skolans undervisning och på dess anknytning till arbetslivet.
Det livslånga lärwrrlet
Kraven på en hög utbildningsnivå i befolkningen som helhet är i dag starkare än någonsin tidigare. Det hör naturligvis samman med det moder- na livets komplexitet och föränderlighet. Arbetslivets omvandling. den nya tekniken, ett allt rikare och mer mångfasetterat fritidsliv osv. — allt förut— sätter rner av utbildning. Det är nödvändigt att vuxna människor i ut- bildning tillägnar sig en förmåga att både anpassa sig till och samtidigt , kritiskt granska de nya förhållanden som ständigt uppstår både på jobbet * och under fritiden.
Utbildning är också ett av de viktigaste instrumenten för att skapa ' rättvisa mellan människor. Utan de omfattande satsningar på vuxenut— ; bildning som gjorts under årtionden skulle vi haft ett långt mer segregerat samhälle än vi faktiskt har. Den svenska befolkningen har aldrig varit så välutbildad som idag. Dramatiska förbättringar har skett under de senaste 20 åren. För de vuxnas möjligheter att få utbildning har den kommunala & vuxenutbildningen betytt oerhört mycket, och för många enskilda, inte minst lågutbildade kvinnor. har komvuxstudiema utgjort porten till ett nytt liv. Men trots stora utbildningssatsningar finns det i dag 1,3 miljoner vuxna i de aktiva åldrarna som saknar en formell gymnasieutbildning. Skillnaderna när det gäller utbildningsnivå mellan olika grupper är fort- farande stor. Våra ungdomar får en allt bättre utbildning och det ökar skillnaden mellan generationerna. Vi har också ett stort antal invandrare, som kommer från andra länder med lägre generell utbildningsnivå än i Sverige.
Utbildning är en demokratifråga. Människor måste få mer att säga till om i sin vardag. För att en individ skall bli stark nog att erövra vardags— makten är en höjning av utbildningsnivån viktig. Med utbildning växer självförtroendet och självtilliten och därmed ökar möjligheterna att få inflytande över sin situation, på arbetet. på fritiden, i bostadsområdet osv.
[ tider av arbetslöshet är utbildning för framtiden särskilt viktig. "Det livslånga lärandet" kan stå som motto för människors strävan att genom utbildning förbättra sin ställning på arbetsmarknaden. öka sitt inflytande 21
över det egna arbetet och vidga perspektiven i den personliga utveck- Prop. 1994/95:100 lingen. Bil. 9 Vuxenutbildning får sin särskilda karaktär av att många av de studeran- de har omfattande livserfarenheter. Det är viktigt att utbildningen utformas så att dessa erfarenheter får utrymme i undervisningen och att de kan bearbetas tillsammans med de nya kunskaper utbildningen avser att för- medla.
Jälnställdhet
Vi lever i ett ojämlikt samhälle. Det är inte minst tydligt när man jämför mäns och kvinnors villkor. Det är män som har makten, och så har det varit sedan lång tid tillbaka i historien. Men i dag är detta faktum inte lika lätt att dölja eller bagatellisera. Kvinnor finns i allt större utsträckning i det offentliga livet — i arbetsliv, i fackliga och politiska sammanhang. Deras inflytande är mindre än männens, deras yrkesstatus lägre, men de finns där på helt annat sätt än tidigare generationer. Det betyder att jäm- ställdhetsfrågoma ständigt aktualiseras. Om kvinnor och män dessutom gör samma jobb men under olika villkor, betyder det också att jämställd- hetsfrågoma kommer att handla om makt och inflytande.
Även i klassrummet är jämställdheten en demokratifråga. Flickor och pojkar får inte lika mycket utrymme och uppmärksamhet i undervisning- en. Generellt sett är det flickor som missgynnas.
Men om alla elever skall kunna få likvärdiga Utvecklingsmöjligheter i skolan måste det pedagogiska arbetet utgå från att flickor och pojkar också har olika erfarenheter och olika behov. Skolan är ingen könsneutral arbetsplats. Flickor och pojkar kan inte behandlas som om de vore av samma kön om principen om likvärdiga möjligheter skall kunna realiseras. Lärare måste få ökad kunskap om vilka pedagogiska konsekvenser de könsrelaterade olikheterna måste få i skolarbetet.
Den tekniska utt-'ecklingen
Den snabba tekniska utvecklingen ställer ett dubbelt krav på skolan. Å ena sidan är barns och ungdomars uppväxtmiljö redan nu präglad av denna utveckling. Det betyder att de elever som kommer till skolan har fått nya kompetenser och förhållningssätt i umgänget med modern teknik. De har formats på ett sätt som var omöjligt att förutsäga för ett par årtion- den sedan. Det har t.ex. påverkat deras sätt att söka kunskap och deras inlämingsstrategier. Skolan måste därför anpassa sin undervisning till denna situation och låta eleverna använda sig av sin förmåga och sin kunskap. Å andra sidan kommer elevernas framtida vuxenliv — både när det gäller fritid och arbete — i än högre grad att förutsätta att de kan använda sig av modern teknik. Det betyder att skolan också måste förbe— reda elevema på hur den tekniska utvecklingen kan komma att omforma livet i framtiden. 77
Alla barn, ungdomar och vuxna har inte tillgång till datorer eller annan Prop. 1994/95:100 avancerad teknisk utrustning i hemmet. Alla är inte heller lika intresserade Bil. 9 av att på fritiden arbeta med den nya tekniken. Pojkar är i regel mer intresserade än Hickor till exempel. Det betyder att skolan också måste ha en utjämnande funktion, så att den ger särskilt stöd till dem som har be- gränsade erfarenheter av den nya tekniken. Det som sagts innebär inte att skolan måste översvämmas av ny teknik. men det innebär att skolan måste ha ett medvetet förhållningssätt till en utveckling som i hög grad förändrat och förändrar människors sätt att tänka på och förstå sin omvärld.
Skolan och kulturen
De senaste årtiondena har inneburit en snabb utveckling av nya kulturfor— mer bland barn och ungdom. Allt fler är på fritiden verksamma i kulturel- la aktiviteter av olika slag. Det är t.ex. fler ungdomar än någonsin som spelar i band eller andra musikgrupper. Det är framför allt populärkultu- rens musik. bilder och texter som spelar en allt större roll i unga männi- skors liv. Ungdomar använder populärkulturen som råmaterial när de formar sina föreställningar och identiteter. Det är viktigt att skolan möter elevernas kulturella intressen och hjälper dern att bearbeta intryck och upplevelser. Skolan måste också utmana elevemas föreställningar och visa på kultur och kulturformer som kan ge nya insikter och erfarenheter.
Kulturen finns inte bara utanför skolan, på teatern. biblioteket eller muséet. Den finns också hos eleverna själva. i deras tankar, föreställningar och handlingar. Kultur är inte bara konstnärernas område, kultur kan också ses som livsformer. som kvalitet i vån sätt att leva och uttrycka oss. Kultur har med möten mellan människor att göra. Ser man det så är det inte fråga om att vissa elever saknar något som måste tillföras dem. Alla elever har då en kultur som lever och utvecklas och där skolan i hög grad kan bidra till utvecklingen bl.a. med hjälp av litteratur, konst. dans. teater. Den nya läroplanen och de nya kursplanerna öppnar i hög grad för detta sätt att se på kulturen i skolan; som en del av alla elevers dagliga skolarbete.
l skolans arbete med kultur har skolbiblioteket eller mediateket en viktig roll. Det bör fungera dels som en källa för kulturarbetet i undervisningen, . dels som ett frirum där eleven också kan finna det hon eller han inte nödvändigtvis har sökt eller efterfrågat.
Miljön
I en beskrivning av det moderna Sverige är människors miljömedvetande ett ofrånkomligt inslag. Alla vet att det är av avgörande betydelse för vår överlevnad att vi kan förhindra miljökatastrofer och hushålla med naturens resurser. Ett uttryck för denna miljömedvetenhet är regeringsförklaringens betoning av uppgiften att förverkliga det ekologiskt hållbara industrisam-
hället. Unga människor är särskilt engagerade i miljöfrågor. globala och Prop. 1994/95:100 nationella såväl som lokala. Bil. 9 Skolan är en central institution i ett långsiktigt miljöarbete. Miljöfrågor- na spelar en viktig roll på alla nivåer, från förskolan till vuxenutbild- ningen. I skolan kan elevernas engagemang fördjupas; där kan de få kunskap om ekologiska samband och om verksamma strategier i kampen mot miljöförstöringen. Miljöundervisning är också ett bra exempel på en undervisning som kräver integration av flera ämnen. Det är genom att integrera som man kan anknyta till elevernas erfarenheter och intressen. och det är i den integrerade och sammansatta bilden av problemen som den handlingsm- riktade kunskapen finns att hämta.
Det mångkulturella klassrummet
En miljon människor i Sverige har i dag invandrarbakgrund. [ vuxenut- bildningen t.ex. är en tredjedel av elevema invandrare. Det innebär nya möjligheter för arbetet i skolan och det ställer nya krav. Förmågan att leva med kulturell mångfald är en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Skolan är en kulturell mötesplats där denna förmåga kan stärkas. Skolans möjlig— heter att göra detta hänger samman med dess grundläggande hållning till elever och elevers erfarenheter. I varje klassrum — oavsett hur många invandrare som går i klassen — har var och en av eleverna en alldeles egen kulturell bakgrund. med särskild familjehistoria, särskilda vanor och tänkesätt som skiljer sig från kamraternas. Undervisningen bör erkänna och synliggöra den personliga historien hos varje elev. Elevers kunskaps- utveckling når längre om de får arbeta med utgångspunkt i sin egen kultur. om undervisningen innehåller en social och kulturell dimension som berör dem. En sådan kunskapssyn är särskilt viktig när man arbetar med elever som har invandrarbakgrund.
l klasser och skolor där det går många invandrarelever finns — förutom de uppenbara problem som hör samman med segregationen — också positiva möjligheter. Här kan eleverna tillägna sig de kompetenser som behövs i det samhälle som är på väg: flexibilitet. känsla för kulturell mångfald, förmåga att byta perspektiv, förmåga att se traditioner som historiska och skapade i stället för oföränderliga och naturgivna osv.
Skolans turktnritet och trruz'itioner är ifrågcu'atta
Barn och ungdomar är inte som de var förr. De är inte på samma sätt präglade av föräldrars och farföräldrars sätt att se på världen och livet. Traditionen har inte samma kraft längre och den verkar på ett annat sätt. Normer. föreställningar. människors sätt att se på sig själva och framtiden hämtar i dag färre mönster och förebilder från fasta sedvänjor och in- rotade tänkesätt. Unga människor är i större utsträckning överlämnade till att själva skapa, forma och välja. Råmaterialet i denna process kommer 34
från media. från ett allt öppnare och mer avmystifierat vuxenliv, från Prop. 1994/95:100 resor. möten med andra kulturer osv. Bil. 9
I denna process är skolan indragen. Även skolans traditioner och nor- mer, de som gav gårdagens lärare en slags automatisk auktoritet och legitimitet. är numera ifrågasatta och delvis övergivna. Dagens lärare har inte samma draghjälp av traditionen. Det kommer i större utsträckning an på lärarens personliga kvaliteter om hon eller han kan intressera och aktivera sina elever. Det betyder att lärarrollen har förändrats; mer av personlig och levande kontakt med elever men också mer av utsatthet och sårbarhet i traditionsförsvagningens spår.
Om det nu är så att en tradition som bjuder en att göra det ena eller det andra har försvagats, så måste man försöka komma överens om vad som kan vara den rätta vägen. Det är därför mer nödvändigt i dag än tidigare . att skapa former för det kollegiala samtalet, i vilket lärare tillsammans med sina arbetskamrater kan diskutera igenom vad som är skolans och lärarens gamla och nya uppgifter. 1 det kollegiala samtalet kan lärarna stödja varandra och bygga ut och stärka den gemensamma läraridentiteten.
1.4 Elevers och föräldrars inflytande i skolan ,!
Maktutredningen (SOU 1990144) konstaterade att skolan är en av de institutioner som kommer högt upp på listan när människor beskriver inom vilka områden de helst vill ha inflytande. Samma utredning visar att skolan hamnar långt ner på listan när frågan gäller i vilka institutioner de 3 anser sig ha inflytande. Det är därför angeläget att elevers och föräldrars berättigade krav på inflytande i skolan ingår i förutsättningarna för den kommande skolutvecklingen.
Utvärderingen av skolan visar att eleverna har störst inflytande i de lägre klasserna. När eleverna blir äldre anser de sig ha mindre att säga till om. En del av förklaringen har förmodligen att göra med sättet att organi- sera undervisningen på högre stadier. Ju mer uppsplittrad skoldagen är på olika ämnen. lektioner och lärare, desto större är elevernas svårigheter att faktiskt påverka vad som sker. Det är en viktig uppgift för. skolan att se till att alla elever får ökade möjligheter — både i formell mening och i anslutning till vardagsarbetet i klassrummen — att påverka skolarbetets innehåll och uppläggning.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen slog fast föräldrars rätt att välja skola för sina barn. Den rätten kommer den nuvarande regeringen självklart att slå vakt om. De fristående skolorna är en naturlig del i denna inriktning mot alternativ och ökade valmöjligheter. Samtidigt är det avgörande för föräldrars inflytande i skolan inte en valfrihetsom tar sig uttryck i att man lämnar en skola och söker inträde i en annan. De allra flesta vill ha sina barn i den skola som ligger i bostadsområdet. Det är den skolan föräldrar vill känna delaktighet i och ha inflytande över. Det är i den skolan eleverna måste få ökade möjlighet att påverka vardags- arbetet. undervisningens uppläggning och skolans liv.
Skolan skulle kunna vara ett kulturellt centrum i sin omgivning. Det Prop. 1994/95:100 kräver i så fall en stor öppenhet från skolans sida. Genom att på olika sätt Bil. 9 knyta kontakter med arbetsliv och föreningsliv och öppna skolan för olika aktiviteter kan både skolan och närsamhället berikas. På detta sätt kan skolan medverka till att gemenskapen i närområdet stärks och att det sociala och kulturella utbytet mellan människor ökar. I dag finns det löftesrika försök på olika håll i landet med ett utökat samarbete mellan olika kommunala förvaltningar och lokala föreningar med skolan som centrum i verksamheten. Försöken har lett till att barn, ungdomar och vuxna har fått bredare kontaktytor och bättre gemenskap och till att förvaltningar samverkar för att förbättra närmiljön för unga människor i samhället eller bostadsområdet. När "skolan" i dessa försök blir till "vår skola" ökar möjligheterna för påverkan och delaktighet.
2 Aktuella skolfrågor
Vi har i det föregående tecknat en bild av skolan och vår syn på den framtida utvecklingen. [ det följande vill vi. mot bakgrund av det anförda. lyfta fram några frågor där vi redan har förslag till åtgärder eller finner anledning att särskilt fästa uppmärksamheten på det ansvar som läggs på skolan och dess huvudmän i de nya läro— och kursplanerna.
Det inre arbetet i skolan
Regeringen avser att tillsätta en kommitté som skall följa och stimulera skolans inre arbete. Skolan bör därvid ses ur elevernas perspektiv som en sammanhängande helhet.
Regeringen kommer också att stödja det inre arbetet genom att verka för att intressanta exempel från olika håll lyfts fram och sprids i ett skolornas nätverk. Dessa exempel kan gälla undervisningen i en viss klass, men också projekt och utvecklingside'er som omfattar hela skolmiljön i en skola. Några områden är ur regeringens perspektiv särskilt intressanta i denna etablering av nätverk och exempel: Klassers och skolors arbete med kultur, med integrering av ämnen. med jämställdhet, med miljöfrågor och med mobbning.
Elever med särskilda behov
Regeringen har i det nyss anförda betonat att den svenska skolan skall vara en sammanhållen skola för alla. Skolan måste således ta ett särskilt ansvar för elever som har svårigheter. Kommunema har här, som huvud- män för skolan, ett stort ansvar för att dessa elever får den hjälp och det stöd de behöver för att uppnå läroplanens och kursplanernas mål. I dag finns det oroande tendenser till att åtstramningarna i kommunema 26 drabbar svaga elever. Detta gäller på alla nivåer i skolsystemet. Regering-
en avser därför att, med Skolverkets hjälp och via den kommitté som skall Prop. l994/95:100 följa utvecklingen i gymnasieskolan, noga följa situationen för barn och Bil. 9 ungdomar med behov av särskilt stöd. Några elever. som det finns an- ledning att följa särskilt uppmärksamt. är elever med läs- och skrivsvårig- heter och invandrarelever.
Belzavssryrd resursfördelning
l såväl 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) som i läroplanen för de frivilliga skolfomiema (Lpf 94) understryks att resurs— , fördelningen skall vara behovsstyrd. Skolans ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen gör att undervisningen aldrig kan göras lika för alla eller att resurserna kan fördelas schablonmässigt. För att kunna ge elever en likvärdig utbildning mäste resursfördelningen ske utifrån elevernas behov.
Regeringen avser att uppdra åt Skolverket att i utvärderingssammanhang | ägna särskild uppmärksamhet åt hur skolans resurser fördelas. '
Åtgärder mot mobbning i skolan
Skollagen har nyligen kompletterats med en föreskrift om att den som verkar inom skolan särskilt skall bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. Rektorn i varje skola har också. enligt de nya läroplanerna, ett särskilt ansvar för skolans program för att motverka alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anställda. De vuxnas — såväl lärare och annan skolpersonal som föräldrar — förmåga att på ett tidigt stadium uppmärksamma och hantera tendenser till mobbning och trakasserier bland barn och ungdom är särskilt viktig mot bakgrund av att sådana yttringar redan i skolan kan | leda vidare mot våld och kriminalitet senare i livet.
Den förra regeringen angav i sitt förslag till utvecklingsplan för skolvä- sendet sin avsikt att följa problemet tried mobbning i skolan. Vi delar den | bedömningen och avser att fullfölja dess intentioner att ägna särskild uppmärksamhet åt de problem som rör mobbning och alla former av ; trakasserier och våld.
lnkulrarelevenuts kunskaperi svenska m.m.
Regeringen har i det föregående pekat på den stora tillgång skolan, med elever från många olika kulturer, kan vara som kulturell mötesplats. där fömtågan att leva med kulturell mångfald kan utvecklas och stärkas. Men det finns också problem i samband med invandrarelevemas skolgång. En i rad undersökningar visar t.ex. på ett tydligt samband mellan studieresultat Och språkfärdighet i svenska. Samtidigt kommer nu larmsignaler från skolor i invandrartäta områden om att språkfärdighetsnivån hos många 37 barn och ungdomar är oroväckande låg och tenderar att sjunka. Sveri e
(
(IQ
är på väg att få en grupp ungdomar som är födda i landet. som har gått Prop. l994/95:100 i förskola och skola här, men som ändå inte kan svenska. Det är väsent- Bil. 9 ligt att kraftfulla insatser i svenskundervisningen sätts in på ett tidigt stadium så att språkfärdighetsnivån höjs och fortsatta studier underlättas.
Regeringen avser att söka bidra till att det fruktbara idéutbyte mellan lärare och skolor med stor erfarenhet av invandrarelever som har påbörjats kan utvecklas vidare och till att goda idéer och exempel sprids. Detta kan t.ex. ske genom konferenser och nätverksbyggande. Frågan om bl.a. effekterna av svenskundervisning kommer också att behandlas av den av regeringen nyligen tillsatta invandrarutredningen.
I propositionen om en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grund- skolan, sarncskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan (prop. 1992/931220) gjorde den föregående regeringen bedömningen att under— visningen i svenska som andraspråk inte bör ha en egen kursplan. Riks- dagen beslöt också att undervisningen i svenska som andraspråk i stället skulle integreras och markeras i den reguljära kursplanen i svenska (bet. l993/94zUbUl, rskr. l993/94:82). Motsvarande förändringar har sedan införts för de frivilliga skolfomrcma.
Vi gör emellertid en annan bedömning och anser att det är av stor betydelse att svenska som andraspråk ses som ett eget äinne. Detta skulle kunna bidra till att höja ämnets status och likställa det med andra ämnen. Svenska som andraspråk bör därför få en egen kursplan i grundskolan med en tydlig beskrivning av ämnets karaktär och inriktning som grund för undervisningen.
Regeringen har redan beslutat att återinföra svenska som andraspråk som ett kärnämne i grundläggande vuxenutbildning och i särvux. Vidare kommer regeringen att uppdraga åt Skolverket att utarbeta kursplaner i svenska som andraspråk för de olika skolformema.
Kvinnligt och manlig! [ skolan
Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras upp- fattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Jämställdhetsfrågan i skolan är en pedagogisk fråga och ett område som kräver kunskaper om likheter och skillnader mellan flickor och pojkar, om hur könsroller formas och utvecklas, om hur pedagogiska metoder och skolans arbetssätt kan främja eller motverka jämställdhet. Arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan har i sin nyligen avlämnade slutrapport (Ds 1994:98) Vi är alla olika. lämnat värdefulla synpunkter på vad som kan och bör göras för att förbättrajämställdheten i skolan. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Det är regeringens avsikt att återkomma till riksdagen med en särskild proposition om bl.a. jämställdhetsfrågor i skolan.
Fristående skolor på grundskolenivå Prop. l994/95 : lOO Bil. 9 Regeringen har för avsikt att göra förändringar i det nuvarande regelsys- temet för fristående skolor. [ syfte att uppnå ett brett politiskt stöd i dessa frågor kommer regeringen att tillsätta en parlamentarisk beredning. som bl.a. skall behandla frågor som rör bidrag. avgifter. godkännande av och tillsyn över de fristående skolorna.
Val av skolform
Ett bams placering i särskolan mot föräldramas vilja utgör en dålig grund för barnets skolgång.
Riksdagen har i samband med behandlingen av vissa motioner från allmänna motionstiden 1994 beslutat att ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet har anfört i frågan om föräldrars inflytande vid val av skolform för utvecklingsstörda bam (bet. l993/94:UbU6. rskr. 1993/94:179). . '
Regeringen avser att under våren 1995 förelägga riksdagen ett förslag i denna fråga.
Fi'irli't'ngd skolgång
Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har behandlats i be- tänkandet Grunden för livslångt lärande. En bammogen skola (SOU 199—1:45"). Remisstiden gick ut den 1 december 1994. Regeringen kommer under 1995 att ta ställning till de frågeställningar som betänkandet och remissbehandlingen ger upphov till. I det sammanhanget finns det också anledning att aktualisera frågorna om hur man bäst skapar en helhetssyn på barn och bums utveckling från förskola till skola och hur samverkan mellan förskola och skola skall gestalta sig i framtiden.
Elev- och föräldrainflytande i skolan
Mot bakgrund av det som i det föregående har anförts om elevers och föräldrars inflytande i skolan. vill regeringen informera riksdagen om det arbete som redan har påbörjats i Utbildningsdepartementet.
I det nya styrsystemet för skolan och inom ramen för de nya läroplaner- na finns ett helt nytt utrymme för det berättigade kravet på ett vidgat elev- och föräldrainflytande i skolan. [ Lpo 94 sägs det t.ex. uttryckligen att de demokratiska principema att kunna påverka. ta ansvar och vara delaktig. skall omfatta alla elever. Rektor har getts ett särskilt ansvar för att sam- verkan med föräldrar sker.
Samtidigt finns det i de regler som styr ansvarsfördelningen inom skolan. men också inom kommunerna. fortfarande hinder för ett formellt brukarinflytande i skolan. Utbildningsdepartementet har därför tillkallat 29 en särskild utredare som under hösten 1994 har gjort en översyn av elev-
och föräldrainflytandet i skolan. Utredaren skall bl.a. kartlägga existerande samverkansformer i skolan, redovisa juridiska begränsningar för samt goda exempel på hur elev- och föräldrainflytande har realiserats på olika håll. Regeringen kommer senare att redovisa sina ställningstaganden i dessa frågor för riksdagen.
Lärarfrågor
Som vi antytt i det föregående har förutsättningarna för lärares arbete i grunden förändrats. Skolan har t.ex. inte samma institutionella auktoritet som tidigare. Det gör att lärarens roll blir annorlunda i förhållande till elever och föräldrar. Dessutom är decentraliseringen, en ny läroplan och ett målrelaterat betygssystem reformer som alla markerar systemskiften med konsekvenser för lärarens arbete. Det är därför angeläget att se över hur lärarnas kompetens förhåller sig till de nya kraven, bl.a. med utgångspunkt i den förändrade lärarrollen. Lärarutbildning och lärarfortbildning är viktiga styrinstrument för staten när det gäller skolans utveckling. Frågan är hur dessa styrinstrument fungerar och skall användas i en ny situation.
Regeringen avser därför att göra en översyn av lärarutbildningen, som bl.a. skall ta upp rekryteringen till läraryrket, lärarutbildningens förhållande till utvecklingen i skolan, ”seminarietraditionen” kontra ”universitetstraditionen” och den didaktiska forskningen. En av utgångs- punkterna för lärarutbildningen i ett decentraliserat system bör vara dess möjligheter att fungera som ett regionalt utvecklingscentrum i nära kon- takt med kommuner, skolor och lärare. Detta bör också analyseras och diskuteras.
Lärarutbildningen har här setts i skolans perspektiv, men den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen bör ingå i den diskussion som skall föras.
I dag ligger inflytandet över fonbildningens innehåll mer entydigt än tidigare hos kommunen och skolan. som beställer fortbildning. Översynen bör studera hur denna förändring har påverkat fortbildningens innehåll, form och utbredning samt koppla fortbildningsverksamheten till de över- väganden som gäller lärarens nya roll i skolan.
Frågor som rör yrkesverksamma lärares möjligheter att vidareutbilda sig. att arbeta med didaktisk forskning m.m., bör också diskuteras i detta sammanhang.
Den dåvarande regeringen tillsatte i juni 1993 en utredning för att göra en översyn av kompetenskraven för gymnasielärare i yrkesämnen. Ut- redaren presenterade i augusti 1994 sitt betänkande Höj Ribban! Lärar- kompetens för yrkesutbildning (SOU 1994: 101). Betänkandet har remiss- behandlats och bereds för närvarande i Utbildningsdepartementet.
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
Utvecklingen i gymnasieskolan Prop. l994/952100 Bil. 9
Med den reform som beslutades under den förra socialdemokratiska regeringen har i dag alla ungdomar rätt att få börja en treårig gymnasial utbildning, och alla ansvariga på skolans område har en skyldighet att medverka till att ungdomarna också kan fullfölja sin utbildning. 1 år fullföljs denna reform och hösten 1995 tas alla elever in i den nya gym- nasieskolan.
En parlamentarisk kommitté följer utvecklingen i gymnasieskolan (U l994:02). Direktiven har en särskild tyngdpunkt på frågor som hänger samman med ambitionen att alla ungdomar skall kunna fullfölja en treårig utbildning med ett betydande inslag av allmänna ämnen. Enligt de till- läggsdirektiv som regeringen utfärdade i slutet av november 1994 skall kommittén bl.a. även studera hur undervisningen i kärnämnen utvecklas samt hur det nya betygssystemet tillämpas i gymnasieskolan.
En viktig fråga vid tillsättandet av kommittén var behovet av parlamen— tarisk insyn i utvecklingen av kursutforrnningen i gymnasieskolan. Den parlamentariska kommittén skall i detta avseende utnyttja resultatet från den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som har till uppgift att bidra till utvecklingen av den kursutformade gymnasieskolan.
Rekryteringen till industriprogrwnmet
Ungdomar har de senaste åren visat ett minskande intresse för vissa utbildningsområden. Av de yrkesförberedande gymnasieutbildningama är det framför allt industriprogrammet som inte lyckas attrahera tillräckligt många elever till ett förstahandsval. Det finns anledning för alla berörda parter att ta ungdomamas vikande intresse på allvar. Antalet elever som hösten 1994 går i årskurs 1 i industriprogrammet är mycket lågt, motsva- rande ca 2,5 % av det totala antalet elever i årskurs 1 i gymnasieskolan.
Antalet förstahandssökande understeg antalet antagna. Andelen flickor på industriprogrammet har hittills varit mycket låg. Förklaringarna till denna utveckling är flera.
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet kommer inom kort att få i uppdrag dels att analysera orsakerna till att intresset för Industripro- gramrnet är så dåligt, dels att lämna förslag till eventuella förändringar beträffande innehåll. organisation och konstruktion av industriprogrammet.
Till arbetsgruppen skall inbjudas representanter för arbetsmarknadens parter.
Vissa benigsfrågor [ gymnasieskola:
Elever som hösten l994 påbörjade studier i gymnasieskolan eller som börjar ny kurs i den gymnasiala vuxenutbildningen får betyg enligt ett nytt betygssystem. Betygssystemet är anpassat till en skola där fördel- ningen av ämnen och kurser över läsåren beslutas lokalt, där lärare utifrån 31 kursplanens krav och efter samråd med sina elever beslutar om upplägg-
ningen av och det konkreta innehållet i kursen och där jämförelser mellan elever i olika klasser och skolor endast kan göras vid kursens slut. Kurs— planen anger vad eleverna skall kunna när de slutfört kursen.
Det relativa betygssystemet skulle ha behövt ersättas av ett nytt be- tygssystem redan då de första eleverna började den nya gymnasieskolan. Så skedde inte och i avvaktan på ett betygssystem som var anpassat till den nya gymnasieskolan gjordes justeringar i det gamla. Därför finns nu i gymnasieskolan tre olika betygssystem. De övergångsproblem som alltid uppstår vid skifte av betygssystem har härigenom förvärrats.
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har nyligen tillsatts med uppgift att överväga behovet av åtgärder för att bl.a. minimera vissa övergångsproblem och behovet av mindre justeringar och förtydliganden i betygssystemet.
Den särskilde utredare som har till uppgift att följa 1993 års universi— tets- och högskolereform har nu fått i uppdrag att även lägga förslag om förändringar i högskoleförordningens regler om tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Syftet skall vara att skapa en nationell ordning som är överblickbar för den enskilde vad beträffar kopplingen mellan gym- nasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt de studerandes rättssäkerhet i antagningsprocessen.
Den parlamentariska kommitté som följer utvecklingen i gymnasiesko- lan skall följa hur det nya betygssystcmet tillämpas i gymnasieskolan.
Victenutbildnin g
Riksdagen har under l993/94 års riksmöte beslutat ge regeringen till känna att en översyn av vuxenutbildningsområdet är befogad.
I inledningen till denna bilaga beskrivs regeringens syn på vuxenutbild- ningens betydelse. Behovet av vuxenutbildning, både ur arbetsmark- nadssynpunkt och ur den enskildes synpunkt. det livslånga lärandet. förändringarna i samhället understryker vikten av att en översyn av vuxen— utbildningsområdet sker. Denna översyn skall bl.a. ge underlag för att fastställa vuxenutbildningens framtida inriktning och omfattning.
Mot denna bakgrund kommer regeringen i början av år 1995 att fast- ställa direktiv för en vuxenutbildningsutredning.
3 Ändring av bestämmelser m.m.
3.1 Ändring av timplanen för gymnasieskolan
Av inledningen till denna bilaga framgår att det statsfinansiella läget kräver statliga besparingar också inom gymnasieskolans område. Statens besparingar inom skolområdet måste — på grund av det kommu- nala utjämningsbidragets konstruktion — avse förändringar i den statliga regleringen inom skolans område. För gymnasieskolans del bör därvid den
Prop. l994/95:100 Bil. 9
minsta garanterade undervisningstiden som fastställs av riksdagen för- Prop. l994/95:100 ändras. Undervisningstiden för de studieförberedande programmen är för Bil. 9 närvarande 2 l80 timmar och för de yrkesförberedande programmen 2 400 timmar.
Staten ställer krav på de resultat som skall uppnås i gymnasieskolan genom bl.a. läroplaner, programmål och kursplaner. Eftersom dessa krav ställs är det också, enligt regeringens mening, rimligt att staten tar på sig ansvaret för utformningen av de förändringar som möjliggör besparingar på skolans område.
Regeringen föreslår således att den minsta garanterade undervisnings- tiden minskas. För lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik bör den minsta garanterade tiden minskas med 20 timmar och tiden för lärarhandledning för specialarbete med 10 timmar för samtliga nationella program. Den minsta garanterade undervisningstiden blir därmed 2 150 timmar under tre år för estetiskt, naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt program samt 2 370 timmar under tre år för övriga nationella program.
[ konsekvens med den föreslagna minskningen av lokalt tillägg/äm— nesanknuten praktik avser regeringen minska den utbildningsvolym som krävs för att få ett slutbetyg i gymnasial vuxenutbildning.
De elever som har påbörjat gymnasieskolan med den nuvarande minsta garanterade undervisningstiden bör få slutföra sin utbildning enligt de förutsättningar som gällde när de blev antagna. Regeringen föreslår därför att den nya minsta garanterade undervisningstiden införs fr.o.m den [ juli 1995 och skall gälla för de elever som börjar gymnasieskolan hösttermi- nen 1995. Förslaget innebär en ändring av bilaga 2 till skollagen (l985:llOO).
Våra förslag till ändringar i skollagen finns samlade under anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet.
Genom de föreslagna minskningarna beräknas kommunernas kostnader komma att minska med minst 62 miljoner kronor budgetåret 1995/% (41 miljoner kronor under lZ-månaders perioden), 82 miljoner kronor under budgetåret 1997 och 125 miljoner kronor budgetåret 1998.
3.2 Ersättning för elever i specialskolan
Enligt 7 kap. 7 & skollagen (l985:llOO) skall hemkommunen betala ersättning till staten för vissa kostnader för elever i specialskolan. Rege- ringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek. Regeringen föreslog i 1994 års budgetproposi- tion (prOp. 1993/94:100 bil. 9) att ersättningen till staten för en elev i specialskolan borde höjas till den genomsnittliga kostnaden i riket för en elev i grundskolan. Regeringen framhöll i propositionen att den avser att fortlöpande se över kostnadsnivån och kostnadsfördelningen mellan stat och kommun vid undervisning av elever med handikapp. Förslaget antogs av riksdagen (bet. l993/941UbU6, rskr. l993/941179).
Enligt förordningen (SKOLFS l994:16) om ersättning för elever i specialskolan och sameskolan utgör ersättningen budgetåret 1994/95 33
3 Riksdagen I 994195. ] saml. Nr 100. Bilaga 9
51 000 kr per elev och läsår. En reducerad avgift tas ut för elever som går Prop. 1994/95:100 i en s.k. extern klass av specialskolan som är förlagd till hcmkommunens Bil. 9 grundskola.
Kostnaden för en elev i specialskolan är betydligt högre än genom- snittskostnaden för en elev i grundskolan. Av Skolverkets jämförelsetal för skolhuvudmän (rapport nr 70) framgår att enbart undervisningskost— nadema i genomsnitt uppgår till ca 142 000 kr i specialskolan (budgetåret 1992/93"). Staten bekostar även elevernas resor, boende och service. Regeringen anser därför att ersättningsnivån bör höjas till 75 000 kr per elev och läsår. Även fortsättningsvis bör en reducerad avgift tas ut för elever i externa klasser av specialskolan.
Förslaget beräknas innebära att de statliga intäkterna ökar med 25 308 000 kr för tiden den 1 juli 1995 — den 31 december 1996. Rege- ringen föreslår att detta belopp i sin helhet förs till det kommunala ut— jämningsbidraget.
3.3 Förlängd rätt att anordna Specialkurser i gymnasieskolan
Enligt punkt 6 övergångsbestämmelsema till lagen (l99l: 1 107") om änd- ring i skollagen tl9851llOO) får kommuner och landsting övergångsvis anordna vissa utbildningar — bl.a. speeialkurser och påbyggnadsutbild- ningar i gymnasieskolan — som de hade rätt att anordna under budgetåret l99l/9'2. Intagning får dock inte ske efter läsåret 1994/95.
I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil.9) redovisades förutsättningama för att anordna gymnasial vuxenutbildning—och påbygg- nadsutbildning. [ anslutning till detta gavs också en bild av de problem som finns i samband med att de tidigare specialkursema och påbygg- nadsutbildningarna i gymnasieskolan upphör.
Regeringen tillsatte under våren 1994 en utredning om kvalificerad eftergymnasial utbildning (dir. 199—1:36). Utredningen har i uppdrag att utreda och pröva olika frågor. som till stor del omfattar utbildningar som anordnas med stöd av den nyss nämnda övergångsbestämmelsen. Utred— ningen skall bl.a. beskriva och definiera behovet av kvalificerad yrkesut— bildning på eftergymnasial nivå och behandla tillträdesfrågor för påbygg— nadsutbildningar inom komvux. Utredningen kommer inom kort att lämna sina förslag till regeringen. Några förslag om framtida struktur, former och finansiering kommer dock inte att finnas inför läsåret 1995/%.
Till detta kommer att Statens skolverk, som har ansvar för att utfärda kursplaner för bl.a. påbyggnadsutbildningar inom komvux. hittills endast gjort detta för teknikerutbildning och därutöver föreskrivit att ett antal kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser får tillämpas under en övergångstid.
Det finns en uppenbar risk för att viktiga utbildningar, framför allt sådana utbildningar som inte har en naturlig plats i de nya programmen. kan komma att anordnas sista gången läsåret l994/95. len del fall handlar
. . . . . 34 det ocksa om att utbrldntngama 1 och for sig kan komma att anordnas
inom ramen för de nationella programmen, i vissa fall som en nationell Prop. 1994/95:100 eller lokal gren, men att dessa ännu inte är fullt utbyggda i alla årskurser Bil. 9 i kommunerna. Till detta bör läggas att kommunerna endast i varierande grad erbjuder gymnasial vuxenutbildning och inte heller ännu har byggt upp påbyggnadsutbildningar inom komvux.
Övergången till den nya gymnasieskolan och överförandet till komvux av eftergymnasiala påbyggnadsutbildningar och övriga påbyggnadsut— bildningar, som riktar sig enbart till vuxna, överensstämmer således av olika skäl inte med upphävandet av de gamla specialkursema (inkl. på- byggnadsutbildningama) i gymnasieskolan. Möjligheten att anordna sådana utbildningar inom komvux är i dag inte reell. En betydande del av eleverna kommer från andra kommuner än anordnarkommunen och dessa är som regel inte beredda att betala interkommunal ersättning för gym- nasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Det är samtidigt inte realistiskt att tro att anordnarkommunema är beredda att ta på sig kost- nader för elever från andra kommuner.
Regeringen föreslår därför att — i avvaktan på förslag från utredningen — bestämmelsen i fjärde stycket i punkten 6 i den ovan nämnda över- gångsbestämmelsen får tillämpas ytterligare ett år, dvs. att intagning till spccialkurser får ske även under l995/96. Även de regler som idag gäller — och som hör samman med anordnandet av specialkurser —. i form av skyldighet för kommunerna att bekosta sådan utbildning bör därmed också fortsätta att gälla. Ändringen av den berörda övergångsbestämmelsen bör träda i kraft den 1 juli 1995. Det finns dock inget som hindrar att kom- muner som anordnar specialkurser med verkan från den tidpunkten dess- förinnan fattar beslut om exempelvis intagning och mottagande till kur- serna. Någon särskild övergångsbestämmelse av den innebörden kan inte anses erforderlig.
Våra förslag till ändringar i skollagen finns samlade under anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet.
4 Riksidrottsgymnasiema
4.l Ärendet och dess beredning
Regeringen uppdrog genom beslut den 14 oktober 1993 åt Statens skol- ver' att — efter samråd med Sveriges Riksidrottsförbund (RF) och Sven- ska kommunförbundet — göra en översyn av systemet med riksrekryteran— de idrottsgymnasier. Översynen skulle göras mot bakgrund av bl.a. de stora förändringar som skett inom skolans område; ny ansvarsfördelning, decentralisering, möjligheter att lokalt profilera utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och inte minst det tilltagande intresset för profileringar inom idrott. Skolverkets förslag har remissbehandlats. En sammanfattning av Skolverkets förslag och en sammanställning över remissyttrandena finns i bilaga 9.4. 35
4.2 Skolverkets förslag
Skolverket pekar på att såväl idrottsrörelsen som kommunerna framhåller riksidrottsgymnasiernas stora betydelse för berörda elevers utveckling och för elitidrotten i landet. Skolverket framhåller vidare att många kommuner ser möjligheter att inom den nya gymnasieskolan profilera sig mot idrott genom att skapa lokala och regionala idrottsgymnasier utan riksrekrytering och att detta för en del idrotter kan ersätta riksidrottsgymnasier.
Skolverket föreslår att kostnaderna fördelas så att hemkommunen betalar Vanlig ersättning för utbildningsprogrammet och eventuell kostnad för inackordering/rcsckostnad. ldrottsrörelsen betalar specialidrottsdelen ur det statliga verksamhetsstödet till idrotten.
Vidare innebär förslaget att regeringen vart tredje år skall besluta om en totalram (uttryckt i kronor) för riksidrottsgytnnasier och om tillstånd för kommuner att anordna sådana, om intagningsvolym på respektive ort samt om deltagande idrotter. Beslutet skall utgå från förslag från RF som skall ha samrått med Svenska kommunförbundet och berörda korrununer. RFzs medverkan vid ansökan. urval och intagning skall regleras i för- ordning.
4.3 Ny reglering av riksidrottsgymnasier
Behov av riksitlmn.s_t'_vn:nthier
Regeringens bedömning: ldrottsgymnasier hör även fortsättningsvis i begränsad omfattning kunna anordnas med riksintagning för vissa specialidrotter med en medveten elitidrottsprofil.
Skäl för regeringens bedömning: Riksrekryteringen och därmed möjlig- heten att söka och tas in på riksidrottsgymnasium i den egna specialidrot- ten betyder mycket för den enskilde elcvcn. dennes idrottskarriär och personliga utveckling i övrigt. Det finns också i vårt land ett stort intresse och engagemang för idrott.
Det är viktigt att idrottande ungdomar ges möjlighet att kombinera studier med idrottsutövning. Den nya gymnasieskolan ger också utrymme för detta genom att det i timplanen finns särskild timtid för individuellt val. Många kommuner har. ofta i samarbete med idrottsrörelsen. börjat utveckla lokala och regionala alternativ till riksidrottsgyrnnasier. Detta är naturligtvis bra.
Enligt regeringens uppfattning bör det normala vara att kommunerna även inom idrottsområdet anordnar idrottsutbildning inom gymnasieskolan i egen regi eller genom samverkansavtal med andra kommuner. På si sätt kan många idrottsintresserade ungdomar erbjudas att till viss del utöva sin idrott inom gymnasieskolan. Kommunerna kan med fördel inrätta lokala och regionala idrottsgymnasicr. För vissa idrotter kan sådana gymnasier
Prop. l994/95:100
-Bil. 9
ersätta de nuvarande riksidrottsgymnasiema och väl fylla de syften dessa Prop. l994/952100 har. Bil. 9 ldrottsgymnasier med riksintagning skall framgent endast få anordnas inom vissa specialidrotter. där det ställs särskilda krav på gemensam träning och där Sverige som nation är berett att göra en särskild satsning. I det sammanhanget är det viktigt att framhålla att även om riksidrotts- gytnnasierna anordnas integrerade i en gymnasieutbildning så motiveras denna form av idrottssatsning främst av elitidrottens särskilda behov. Detta innebär att ansvarsfördelningen mellan stat. kommun och idrotts- rörelsen måste bli tydligare. . Enligt regeringens bedömning måste en icke obetydlig reducering av antalet riksidrottsgymnasier och antalet intagningsplatser ske. Vi har beräknat att antalet intagningsplatser till riksidrottsgymnasiema kan min— skas fr.o.m. läsåret 1996/97.
Reglering av vcrkswn/zeten med riksidrottsgymna.s'ier
Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regering- en bestämmer beslutar vilka kommuner som skall få anordna riks- idrottsgymnasier. vilka idrotter det skall gälla samt antalet intag- ningsplatser på respektive ort.
Skäl för regeringens förslag: Skolverket har föreslagit att regeringen även fortsättningsvis skall, efter förslag från RF. besluta om vilka idrotter som skall få bedrivas vid riksrekryterande idrottsgymnasier. Regeringen vill för riksdagens information redogöra för hur vi har tänkt att systemet skall fungera. Enligt regeringens uppfattning bör regeringen besluta om en medelsram som bidrag till verksamheten. Det bör ankomma på Skol- verket att besluta i vilka kommuner riksidrottsgyrrmasier skall finnas och vilka idrotter detta skall gälla. Vidare skall verket besluta om hur många platser det skall vara för varje idrott och kommun. RF bör i dessa frågor ge förslag till Skolverket efter det att förbundet har förhandlat med be— rörda kommuner så att god kvalitet till ett lågt pris kan nås. Besluten bör normalt gälla tre år. Detta innebär i princip en återgång till vad som gällde när verksamheten med idrottsgynmasier ursprungligen övergick från försöksverksamhet till reguljär verksamhet inom gymnasieskolan. Bestämmelserna i 5 kap. 9 och 14 åå skollagen (l985:l lOO) bör ändras så att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om riksrekryterande utbildning samt om hur många platser som den skall omfatta.
RF skall ge förslag på elever som kan komma i fråga till ett riksidrotts- gymnasium. Själva intagningen till utbildningen sker dock av den anord- nande kommunen. Det är givetvis viktigt att staten inte reglerar mer än vad som är nödvändigt. Eftersom riksidrottsgymnasiema — av skäl som vi har redovisat — är ett specialfall måste dock verksamheten till viss del 37
regleras, t.ex. bör det av förordning framgå RFzs ansvar och medverkan Prop. 1994/95:100 i urvalet av studerande till riksrekryterande idrottsgymnasier. Bil. 9
F inwrsiering
Regeringens bedömning: En särskild medelsram avsätts för bidrag till specialidrotten. RF disponerar denna ram och fördelar medel till de kommuner som anordnar riksidrottsgymnasier. Regeringen be- stämmer omfattningen av den interkommunala ersättningen för ordinära utbildningskostnader vid riksidrottsgymnasiema.
Skäl för regeringens bedömning: Det är viktigt att en tydlig gränsdrag- ning görs mellan skolhuvudmännens ansvar och idrottsrörelsens. Enligt regeringens uppfattning bör kostnaderna för elevens grundutbildning, dvs. en normal treårig gymnasieutbildning betalas av elevernas hemkommuner. Till normala kostnader för en kommun får också anses höra eventuella bidrag till inackordering/resebidrag. Det bör observeras att i den vanliga programkostnaden ingår också det timutrymme som finns för individuellt val och lokalt tillägg. vilket innebär att hemkommunerna kan sägas betala en sehablonersättning även för de timmar under skoltid som används för specialidrotten.
För ämnet specialidrott har som regel — vilket utredningen visar — anordnarkommunerna debiterat hemkommunerna omfattande extraavgifter. Någon separat redovisning av vad som skulle kunna anses ligga inom ratnen för de extrakostnader som ett dyrt individuellt val som specialidrott i många fall innebär och vad som är elevernas träning på fritiden inom idrotten har inte gjorts i kommunerna.
Med stöd av bestämmelserna i 5 kap. 26 & skollagen kan regeringen besluta att ersättningen från hernkommunerna till anordnarkommunerna skall begränsas till att avse en schabloniserad ersättning för utbildnings— kostnaderna.
Regeringen anser att en särskild ram för specialidrotten bör avsättas fr.o.m. läsåret 1996/97. RF bör ansvara för fördelningen av medel ur denna ram. Regeringen föreslår i bilaga [4 (Civildepartementet) till denna proposition hur stor denna ram föreslås bli, samt lägger där ett förslag till lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter. Eftersom den nya ord- ningen inte kan genomföras förrän läsåret 1996/97 och denna budgetpro- position även avser förhållandena hösten 1996 kommer hälften av detta belopp att avsättas nu. Samtliga nuvarande riksidrottsgymnasier upphör fr.o.m intagning till läsåret l996/97 då den nya ordningen för riksidrotts- gymnasiema kan börja gälla. Om det för någon elev — på grund av de krav som ställs på idrottsträningen — skulle behövas en längre studietid än de normala tre studieåren i gymnasieskolan får detta avtalas separat mellan RF och berörd anordnarkommun.
De elever som redan påbörjat utbildning vid ett riksidrottsgymnasium _ enligt nu gällande ordning bör få gå kvar och slutföra utbildningarna 38
enligt de regler som gäller i dag i det fall deras utbildning inte kommer Prop. l994/952100 att finnas med bland de nya idrottsgymnasiema. Bil. 9
Uppföljning och utvärdering
Regeringens bedömning: RF har ett särskilt ansvar för uppföljning och utvärdering av specialidrotten. När det gäller gymnasieutbild- ningen har Skolverket liksom för annan gymnasieutbildning ett ansvar för uppföljning och utvärdering.
Skäl för regeringens bedömning: Det är viktigt att markera att Skolver— ket har det nationella uppföljnings— och utvärderingsansvaret även för dessa utbildningar. Den speciella satsningen på elitidrotten kräver dock dessutom i den delen ett särskilt uppföljnings- och utvärderingsansvar från RF.
Regeringens förslag till ändringar i skollagen finns samlade under anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet.
5 Ersättning till kommunerna
Förslagen på skolområdet medför förändringar av den statliga ersättningen till kommunerna under perioden den juli 1995 — december 1996 enligt följande:
— Minskning av den garanterade
undervisningstiden i gymnasieskolan
(avsnitt 3.1). - 62 mkr — Höjning av ersättningen från hemkom-
munerna för specialskolans elever. varvid de ökade intäkterna enligt finansieringsprincipen förs till kommunbidraget (avsnitt 3.2). 25,3 mkr — Ändrad finansiering för riksidrotts-
gymnasiema fr.o.m. den ljuli l996. Medel förs över från kommunbidraget till Civildepartementets anslag (avsnitt 4). — 18 mkr — Enligt riksdagens beslut skall
fr.o.m. den 1 januari 1996 hemkom- munema betala bidrag till fristående särskolor. Överföring av nuvarande statsbidrag till kommunbidraget från anslaget Bidrag till driften av fristående skolor (anslaget A 15). 12,5 mkr 39
Den totala förändringen under perioden innebär således att det kommu- Prop. 1994/95: 100 nala Utjämningsbidraget skall minskas med sammanlagt 42,2 miljoner Bil. 9 kronor. De tekniska frågoma behandlas av Finansdepartementet, som avser att återkomma till dessa vid senare tillfälle.
Anvisat Anvisat Förslag varav beräknat för Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/% juli 95-juni 96 besparing 1997' besparing l998' A. Skolsektom [ 596 1 68.1 2 514 1 667 -13 —8 Särskilda arbets- I 953 1421 1582 1582 marknadsinsatser _ Summa 3 549 3 104 4 096 3 249
' Prisnivå 1995/96
40
A 1. Statens skolverk Prop. 1994/95:1001993/94 Utgift 192 256 892 BIL 9
1994/95 Anslag 242 922 000 1995/96 Förslag 364 409 000 varav 242 286 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996
Statens skolverks arbetsuppgifter och organisation framgår av förord- ningen ( 1991:1121 ) med instruktion för Statens skolverk. Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet med undan- tag för de statliga specialskoloma.
Som statlig sektorsföreträdare på skolområdet skall Statens skolverk genom uppföljning, utvärdering, tillsyn och utvecklingsinsatser verka för , att de mål och riktlinjer för skolan som riksdagen och regeringen har fastställt förverkligas. Skolverket skall därvid prioritera frågor om kvalitet, nationell likvärdighet och den enskildes rättssäkerhet.
Å rsrcvlm'isning
Av Skolverkets totala verksamhet uppgår kostnaderna för de fem huvud— programmen till 57,9 %. varav 13.1 % på Uppföljning, 17,4 % på Ut- värdering. 22.9 % på Utveckling. 1.3 % på Forskning och 3,2 % på Tillsyn. ljärnförelse med tidigare år innebär det att den andel av Skolver- kets resurser som används för utveckling minskar och att den andel som används för tillsyn ökar.
En ny fältorganisation har införts den 1 september 1994. Samtidigt inrättades en central enhet för tillsyn. Såväl Riksrevisionsverket (RRV) som Riksdagens revisorer har under budgetåret 1993/94 granskat Skolver- kets verksamhet, granskningar som har varit av betydelse för verkets omorganisation.
Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 30 655 819 kr för budgetåret 1993/94.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Stun Ill unfcutning
Övergripande mål
De övergripande målen bör ligga fast. Resurser 1995/96
Ramanslag 364 409 000 kr
41
R e.tul twbedöm nin g Prop. l 994/95 : l ()() Bil. 9 Skolverkets årsredovisning visar att verksamheten i stort genomförts i enlighet med regeringens prioriteringar. När det gäller Skolverkets roll som tillsynsmyndighet för skolväsendet kan dock följande konstateras.
Under verksamhetsåret har Skolverket varit föremål för två utvärdering- ar. Dcls har RRV gjort en effektivitetsgranskning av Skolverket (Rapport RRV 199—"1:14 Skolverket — central myndighet i en ny roll). dels har Riksdagens revisorer granskat Skolverkets tillsyn av skolan (Rapport l993/9427 Tillsyn av skolan) och lämnat förslag till riksdagen med an— ledning av granskningen (1993/941RR11). [ utbildningsutskottets betän— kande 1994/95zUbU1 föreslås att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om utökad och mer aktiv tillsyn av skolan.
Regeringen ser det som en grundläggande förutsättning för mål- och resultatstyming av skolan att en huvudman som inte lever upp till natio- nella mål blir uppmärksammad på detta av tillsynsmyndigheten. Detta kan ske på flera sätt. Tillsynen är Skolverkets skarpaste kontrollinstrument. Det bör användas med urskiljning och kraven på kvalitet och enhetlighet i bedömningarna skall vara stränga.
Det kan diskuteras hur länge en tillsynsmyndighet bör avvakta med åtgärder mot huvudmän som inte reagerar på den informativa styrning som sker genom nationella uppföljnings— och utvärderingsresultat. En konsekvens av den gällande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och av det nya styrsystemet är att förändringar som initieras av statens informativa styrning som regel tar längre tid än när staten själv fattar beslut med direktverkan på verksamheten. Syftet är dock att slutresultatet skall bli av högre kvalitet och vara bättre anpassat till lokala förhållanden.
Regeringen kan konstatera att tillsynsverksamheten under budgetåret 1993/94 har ökat i omfattning från 1.1% till 3.2 % och att den enligt l994/95 års verksamhetsplan kommer att öka till 4.3 %. Som den sista länken i en kontrollkedja är det naturligt att Skolverkets tillsynsfunktion hittills varit blygsam. 1 regleringsbrev för budgetåret l994/95 har rege— ringen lagt fast att Skolverket skall prioritera insatser för ökad tillsyn över det offentliga skolväsendet. Detta bör resultera i att en större andel av Skolverkets resurser än tidigare kommer att användas för tillsyn.
Regeringen finner det vidare naturligt med en viss minskning av Skol- verkets insatser för utveckling eftersom arbetet tried de frivilliga skolfor— mernas kursplaner och betygskriterier i stort sett kommer att ha slutförts under våren 1995. Som vi inledningsvis anfört finns dock i alla skolfor— mer ett stort behov av pedagogisk förnyelse och stimulans som ställer krav på Skolverkets insatser. Även den kontinuerliga kursplaneutveck- lingen kommer att innebära insatser för att bredda och fördjupa skolans innehåll.
Slutsats Prop. l994/95:100 Bil. 9 Sammantaget innebär bedömningen att de övergripande mål som fastlagts
för Skolverket — med de tyngdpunktsförskjutningar som nyss angetts —
bör gälla även för budgetåret l995/96.
Övrigt
lnom Utbildningsdepartementet görs för närvarande en översyn av arbete, ansvar och kompetens mellan skolans myndigheter samt mellan dessa och departementet. Denna översyn görs dels med några års erfarenhet av det nya styrsystemet och strukturen, dels mot bakgrund av förändrade behov och krav i ett EU—perspektiv.
Effektivitetskravet på statliga myndigheter innebär för Skolverkets del en nedskärning av anslaget med 12 150 000 kr. En besparing om ytterli- gare 3 % kommer att tas ut under vardera budgetåren 1997 och 1998.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen |. till Statens skolverk för budgetåret 1995/% anvisar ett ramanslag på 364 409 000 kr.
A 2. Statens institut för handikappfrågor i skolan
1993/94 Utgift 93 720 762 1994/95 Anslag 106 966 000 l995/96 Förslag 167 407 000 varav 109 925 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Arbetsuppgifter och organisation för Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) framgår av förordningen (1991:1081) med instruktion för Statens institut för handikappfrågor i skolan.
De övergripande målen för myndigheten är att underlätta skolgången för elever med handikapp i skolan genom att ge hjälp och stöd till kommu- nerna och till de fristående skolor som står under statlig tillsyn. Institutet skall, som en särskild uppgift. utveckla, framställa och distribuera lärome- del för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklings- störda elever.
lnstitutet är central förvaltningsmyndighet för specialskoloma och Tomtebodaskolans resurscenter.
43
Årsredovisning Prop. 1994/951100 ' Bil. 9
511-1 har i sin årsredovisning redovisat verksamheten bl.a. inom delom- rådena specialpedagogisk rådgivning och stöd samt läromedelsutveckling och produktion.
Resultatredovisningen indikerar att de av regeringen uppsatta målsätt- ningarna för verksamhetsgrenama i stort sett har uppnåtts. Myndigheten menar dessutom att det bör vara möjligt att ytterligare öka tidsandelen för specialpedagogiskt stöd och råd genom bl.a. en effektivare användning av modern teknik. Enligt SlH har läromedelsproduktionen ökat för att till- godose efterfrågan. Myndigheten påpekar emellertid att det råder en brist på läromedel i bl.a. särskolan. Det finns också bristområden i lärome- delsproduktionen för synskadade. Det gäller t.ex. handikappkompenseran- de läromedel. läromedel för synskadade med ytterligare funktionshinder och synskadade invandrarelever.
Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 2 348 000 kr för budgetåret. '-
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
S am manfattnin g
Övergripande mål
De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast. Resurser 1995/96
Ramanslag [67 407 000 kr
Resultatbedömning
511-[:s årsredovisning visar att de verksamhetsmål som lagts fast för verk- samheten i stort sett har uppnåtts. Redovisningen visar också att en flex- iblare användning av resurserna för den specialpedagogiska konsulentverk- samheten har påbörjats, vilket regeringen ser som mycket positivt. Rege- ringen anser att SlH under kommande budgetår bör vidareutveckla redo- visningen av bl.a. motiven till den fördelning av konsulentresurser som görs. Resultaten när det gäller läromedelsframställningen är svåra att ta ställning till då redovisningen ännu inte erbjuder möjlighet till jämförelse över tiden, vilket myndigheten också påpekar.
44
Slutsatser Prop. 1994/95100 Bil. 9 Sammantaget innebär bedömningen att de övergripande målen för Sles verksamhet bör ligga fast. Arbetet med att vidareutveckla utvärderingsbara verksamhetsmål bör dock fortsätta. I det arbetet bör även ingå att utarbeta verksamhetsmål för SlH:s funktion som central förvaltningsmyndighet för
specialskoloma.
SIH omfattas självklart av krav på effektivisering av verksamheten. Regeringen har emellertid lagt ett lägre besparingskrav på SIH inför budgetåret 1995/%, med hänsyn till att verksamheten i så hög grad är inriktad på stöd och rådgivning som skall komma funktionshindrade elever till del. Anslaget har minskats med 1 500 000 kr. dvs. ca 1 %. Regeringen förutsätter att myndigheten fortsätter arbetet med att effektivi— sera verksamheten och minimera kostnaderna.
Övrigt
Enligt instruktionen för SIH skall det inom myndigheten finnas fyra läromedelsenheter. Av SlH:s årsredovisning framgår att institutet har inrättat en femte läromedelsenhet — Datapedagogen/Handisoft. Riksdagen har tidigare i är godkänt de riktlinjer för de centrala förvaltningsmyndig- heternas inre organisation som regeringen föreslagit i propositionen 1993/94:185 Förvaltningsmyndigheternas ledning, och som innebär att myndigheterna själva i normala fall skall få bestämma sin inre organisa- tion (bet. l993/941Ku42. rskr. 1993/94381). Regeringen kommer att anpassa bestämmelsema om Sfi-I:s inre organisation till riksdagens beslut.
Regeringen har fört över medel motsvarande lönekostnader för tre anställda från anslaget A 3. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, till detta anslag.
Inom Utbildningsdepartementet görs för närvarande en översyn av fördelning av arbete, ansvar och kompetens mellan skolans myndigheter samt mellan dessa och departementet. Denna översyn görs dels med några års erfarenhet av det nya styrsystemet och strukturen, dels mot bakgrund av förändrade behov och krav i ett EU-perspektiv.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 2. till Statens institut för hwzdikappfrågor i skolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 167 407 000 kr.
45
A 3. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever Prop. 1994/95:100 med handikapp Bil. 9
1993/94 Utgift 14 286 377 Reservation 1 765 845 l994/95 Anslag 17 712 000 1995/% Förslag 30 405 000
varav 20 127 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Ur anslaget betalas dels bidrag enligt förordningen (19911978) om stats- bidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion av samt information om läromedel för elever med funk- tionshinder. Från anslaget finansieras även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta tjänster för denna verksamhet.
Vidare bekostas av anslaget olika utvecklingsinsatser enligt bedömning av Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).
Avgiftsinkomster för försäljning av läromedel uppgick under budgetåret l993/94 till 7 607 000 kr.
SIH föreslår att myndigheten ges rätt att inom anslaget anställa personal för order, lager, försäljning och information i den utsträckning som arbetet kräver.
Regeringens överväganden
Syftet med anslaget är att bekosta utveckling och produktion av lärome- del. Anslaget är inte avsett för att bekosta fasta anställningar. Regeringen avstyrker därför att SIH får använda medel från anslaget för detta ända- mål. Regeringen har tidigare medgivit att myndigheten. under detta an- slag, får beräkna lönekostnader motsvarande tre anställningar vid SIH för arbete med lärornedelsproduktion. Regeringen anser emellertid nu att medel för dessa anställningar bör beräknas under Sles förvaltningsanslag. Inför budgetåret l995/96 har därför tnedel motsvarande tre anställningar förts från detta anslag till anslaget A 2. Statens institut för handikapp- frågor i skolan.
Det är för närvarande Arbetsmarknadsverket (AMV) som arvoderar yrkesvalslärare i särskolan och specialskolan. Yrkesvalslärare vid dessa skolformer har utfört vissa arbetsuppgifter i arbetsförmedlingens tjänst och har för detta arvoderats enligt ett särskilt avtal. Regeringen föreslår att SIH övertar AMV:s uppgifter att betala ut dessa arvoden. Regeringen har beräknat 5 miljoner kronor för arvodering av yrkesvalslärare i särskolan och specialskolan, varvid 4,95 miljoner kronor förts över från det under tionde huvudtiteln uppförda anslaget A [. Arbetsmarknadsverkets för- valtningskostnader till detta anslag.
46
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/952100 Regeringen föreslår att riksdagen 311" 9
3. till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 30 405 000 kr.
A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet
l993/94 Utgift 62 648 052 Reservation 20 741 245 l994/95 Anslag 76 728 000 l995/96 Förslag 106 235 000
varav 79 777 000 kr beräknat för juli l995—juni 1996
Ur anslaget bekostas utvecklingsinsatser enligt bedömning av Statens skolverk. Häri ingår även bidrag till kostnader för sommarkurser i teknik för flickor. Från anslaget lämnas vidare bidrag för särskilda utvecklingsin- satser för finskspråkiga elever, för insatser förskolans intemationalisering samt bidrag till vissa organisationer och för internationella projekt.
Enligt årsredovisningen har Skolverket strävat efter att göra statens roll i utvecklingen av skolverksamheten tydligare och koncentrera insatserna till sådana områden som är strategiska ur ett nationellt perspektiv.
Regeringens överväganden
Regeringen delar Skolverkets bedömning om vikten av att koncentrera de statliga insatserna till sådana områden som är av betydelse för att främja nationellt fastställda mål. Även lokalt utvecklingsarbete bör kunna stödjas när det har eller kan bedömas få nationellt intresse. Av årsredovis- ningen framgår att resurserna använts till områden som är av nationellt intresse.
Regeringen noterar vidare att en uppföljning av de utvecklingsinsatser inom skolområdet som gjorts för tiden 1985 — 1992 bl.a. visar att det är svårt att mäta effekterna av satsningarna och att spridningen av resultaten är dålig. Regeringen ser det därför som angeläget att redovisningen av Skolverkets utvecklingsprojekt framöver innehåller analyser och kvalitati- va bedömningar av utförda prestationer så att de mer långsiktiga effekter— na av det statliga stödet till utveckling av skolväsendet kan bedömas.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 4. till Stödför utveckling av skolväsendet för budgetåret l995/96 an- visar ett reservationsanslag på 106 235 000 kr.
47
A 5. Forskning inom skolväsendet Prop. l994/951100
l993/94 Utgift 26 548 577 Reservation 828 652 BIL 9 l994/95 Anslag 26 134 ()00 1995/% Förslag 40 430 000 varav 26 798 ()00 kr beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskolan och vuxenutbild- ningen samt infonnationsåtgärder i samband härmed.
Målet för Statens skolverks forskningsprogram är att öka kunskapen om svenskt utbildningsväsendes förutsättningar och resultat på vetenskaplig grund.
Skolverket har i sin årsredovisning redovisat att det tidigare utarbetade programmet fortsatt med att 30 nya forskningsprojekt påbörjats. Arbetet har bedrivits i samarbete med den av regeringen tillsatta forskningsnämn- den och Skolverkets forskningsråd. Vidare har insatser gjorts för att främja utnyttjande av forskning och forskningsresultat. bl.a. genom publi— kationer och nätverk. Även det internationella samarbetet har under året utvidgats.
Regeringens överväganden
Regeringen finner att Skolverkets forskningsprogram bör fullföljas i enlighet med tidigare givna riktlinjer under tiden till och med utgången av år 1996.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 5. till Forskning inom sko/väsendet för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 40 430 000 kr.
A 6. Fortbildning m.m.
1993/94 Utgift 83 729 407 Reservation 15 269 003 l994/95 Anslag 98 416 000 1995/% Förslag 126 571 000
varav 88 304 000 kr beräknat för juli 1995 - juni [996
Under anslaget beräknas medel för statlig rektorsutbildning samt för sådan fortbildning av personal inom skolan som Statens skolverk beslutar om. Från anslaget lämnas vidare bidrag till lärarstipendier och medel för produktion av utbildningsprogram för fortbildning.
Av årsredm!isningcn framgår att Skolverket ser fortbildning som ett led i ett långsiktigt utvecklingsarbete för skolan. Högskolor har fått medel för utveckling av former för fortbildning. t.ex. uppbyggnad av nätverk. ut- veckling av distansundervisning och skolbaserad kompetensutveckling. Särskild uppmärksamhet har riktats mot gymnasieskolans yrkesförbe- 48
redande program. praktiska och estetiska ämnen, nya program i gym— Prop. l994/95:100 nasieskolan, naturvetenskap och teknik, skolledare och andra nyckelperso— Bil. 9 ner med ansvar för fortbildning. Den tidigare skolledarutbildningen har nu avslutats och den nya statliga rektorsutbildningen genomförs av sex högskolor på uppdrag av Skolverket. Stiftelsen Teknikens Hus i Luleå har inkommit med anhållan om fortsatt statsbidrag till sin verksamhet.
Regeringens överväganden
Enligt vad som framgår av årsredovisningen har Skolverket använt sina resurser på ett sätt som stämmer med de prioriteringar riksdag och rege— ring gett. Fortfarande finns det dock föga underlag för att bedöma effek— tema av insatta medel. Regeringen ser det därför som angeläget att redo— visningen av Skolverkets fortbildningsprojekt framöver innehåller analyser och kvalitativa bedömningar av utförda prestationer så att de mer lång— siktiga effektema av det statliga stödet till fortbildning kan bedömas. Av Skolverkets rapport om Skolan och lärarfortbildningen (Rapport nr 49) framgår att en viktig förutsättning för en framgångsrik och effektiv fort— bildningsstrategi för lärare är att rektor aktivt deltar i fortbildningsplane- ringen. Om lärare ges delaktighet och inflytande ökar dessutom möjlig- heten att fortbildningsaktivitetema blir ett medel för kompetensutveckling mot gemensamma mål i skolan. Regeringen ser rapportredovisningen som ett stöd för att särskilt betona rektors roll i personalens kompetensutveck— ling.
Teknikens Hus i Luleå har sedan budgetåret 1991/92 fått särskilda medel avsatta för sin fortbildningsverksamhet inom ramenvför fortbild— ningsanslaget. Regeringen bedömer verksamheten som värdefull. men ser inte längre något skäl att särbehandla den. Medel till Teknikens Hus bör därför ingå i de medel som står till Skolverkets disposition för fortbild— ning av lärare.
Det ankommer på Skolverket att genom fortbildning stödja skolans ut— veckling i riktning mot de nationella mål som staten lagt fast i skollag. läroplaner och kursplaner. Ansvaret för att skolans personal får adekvat och planerad kompetensutveckling är dock helt och hållet kommunalt. l utvecklingsplanen för skolväsendet (regeringens skrivelse l993/94:183) betonades att en förutsättning för statens engagemang är att fortbildningen i ses som en del av den utvecklingsstrategi som fastställts för den enskilda skolan. Först om fortbildning sätts in i en medveten strategi att utveckla den lokala verksamheten ger den effekter. Detta leder till att rektorer och fortbildningsansvariga behöver utveckla sin förmåga att sätta in fortbild— ningen i ett utvecklingsperspektiv och att formulera detta. Samtidigt behöver fortbildningsproducenterna bli bättre på att åstadkomma fort— bildningar som är anpassade till ett sådant lokalt utvecklingsperspektiv. Kunskaperna om utvärdering och om hur man ger stöd och stimulans åt lokalt utvecklingsarbete behöver också förbättras lokalt.
Av statsfinansiella skäl föreslås att anslaget minskas med 19 500 000 49 kr. vilket innebär att merparten av de särskilda medel som avsatts för
4 Riksdagen I VW.-05. ! sum/. .Yr IUI). Bilaga 9
ledarskapsutveckling dras in. Dessa medel kommer inte att utnyttjas under Prop. l994/953100 innevarande budgetår. Bil. 9
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 6. till Rmbildning m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 126 571 000 kr.
A 7. Genomförande av skolreformer
1993/94 Utgift 103 734 355 Reservation 21 265 645 l994/95 Anslag 128 975 000 1995/96 Förslag 156 277 000
varav 104 143 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Anslaget skall användas för information och fortbildning om nya läropla— ner och betygssystem för skolväsendet. Statens skolverk disponerar medel för nationella insatser. Härutöver finns medel till regeringens disposition.
Anslaget skall vidare användas för insatser i samband med införandet av den nya gymnasieskolan. Enligt förordningen (SKOLFS 1993116) om statsbidrag till kommunerna för planering och information vid införandet av de nya programmen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (ändrad SKOLFS 1994: 15) lämnas bidrag med 500 kr per elev och årskurs.
Vidare lämnas innevarande budgetår bidrag till kommunerna för ut- bildning av handledare vid den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieut— bildningen samt för utrustning till skolor som startar yrkesförberedande program i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Regeringens överväganden
Arbetet med att infomrera alla berörda om de nya läroplanerna, kurspla- nerna och betygssystemen pågår under innevarande budgetår och beräknas till viss del fortsätta även nästa budgetår. Skolverkets insatser inriktas på att ge ut informations- och stödmaterial om reformeringen av skolväsendet och om betyg och betygskriterier och lokalt utvecklingsarbete samt på att följa. dokumentera och sprida erfarenheter från genomförandeprocessen genom samarbete med ett antal s.k. referensskolor. Vidare anordnas seminarier kring kursplaner och betyg.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget och till den information och fortbildning som redan skett samt till att de nya programmen i gymnasie- skolan till stor del är under införande, föreslår regeringen att en viss minskning av anslaget sker.
50
Förslag till rilsdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen BIL 9 7. till Genomförwide av skolrefonner för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 156 277 000 kr.
A 8. Särskilda insatser på skolområdet
1993/94 Utgift 217 470 871 1994/95 Anslag 230 170 000 1995/% Förslag 358 003 000 varav 230 470 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas kostnader
— enligt förordningen (19911931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet, — för ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs. Kristianstads. Stock- holms och Umeå kommuner för speciellt anpassad gymnasieutbild— ning för svårt rörelsehindrade elever, — till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade elever samt — för särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sömilands. Västmanlands respektive Örebro läns landsting om bidrag till kost— nader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utveck- lingsstörning. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har i sin årsredovis- ning beträffande medel som SIH fördelar under detta anslag redovisat följande fördelning (miljoner kronor): 59,6 för särskild undervisning på sjukhus och behandlingshem, 12,5 till kunskapscenterverksamhet, 23,7 för regionala undervisningsinsatser. 2,8 till stöd för elever med flera funk- tionshinder i särskolan och 3,3 till regionala dataresurscenter (REDA) för den pedagogiska användningen av datorer. Medlen till behandlingshem gäller elever med särskilda behov på behandlingshem som är knutna till en barn» och ungdomspsykiatrisk klinik. Stödet till kunskapscentra avser verksamhet vid tio kunskapscentra. fem för elever med rörelsehinder och fem för hörselskadade eller döva elever. Verksamheten och resurstilldel- ningen vid dessa centra regleras genom kontrakt mellan SIH och respekti- ve center. Detta ger enligt Sll—l bättre förutsättningar för uppföljning och utvärdering av resultat. En kvalitativ uppföljning av medlens användning görs under innevarande budgetår.
Regeringens överväganden
Resulttubedörnning
Den redovisning som Sll—l har gjort ger en bättre uppfattning om verksam- heten än tidigare. men ännu finns inte underlag för en bedömning av 51
insatsernas värde för eleven. Skolverkets redogörelse för skolsituationen Prop. l994/952100 för elever med behov av särskilt stöd har hittills varit otillräcklig, vilket Bil, 9 regeringen uppmärksammat i såväl utvecklingsplan som i regleringsbrev. Redovisning saknas t.ex. av utbildningen vid riksgymnasiema dels för döva och hörselskadade elever, dels för svårt rörelsehindrade elever med behov av speciellt anpassad gymnasieutbildning.
Övrigt
Antalet elever vid riksgymnasiema för döva och hörselskadade i Örebro är innevarande läsår 440 och beräknas läsåret l995/96 ha i stort sett samma omfattning.
Enligt 9 kap. gymnasieförordningen (19921394) skall bestämmelser som gäller gymnasieskolan tillämpas 1 fraga om utbildning vid riksgymnasiema i Örebro för döva och hörselskadade elever. I vissa fall har elever efter genomgången gymnasieutbildning haft behov av en ettårig påbyggnadsut- bildning, främst inom data— /teknikområdet. Regeringen anser det viktigt att behålla möjligheten till ettårig teknikerutbildning för elever som ge- nomgått gymnasial utbildning vid riksgymnasiema 1 Örebro för döva och hörselskadade elever. Dessa utbildningar anordnas lnom den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Regeringen avser att undersöka möjligheten att i avtalet mellan staten och Örebro också ta med ettårig påbyggnadsut— bildning inom teknikornrådet.
Örebro kommun är också enligt 9 kap. gymnasieförordningen skyldig att anvisa kost och logi för elever vid riksgymnasiema som behöver och önskar det. Kostnaderna för detta finansieras för närvarande genom att clevema har rätt till särskilt bidrag enligt förordningen (19872406) om arbetsmarknadsutbildning. Detta bidrag lämnas samtidigt som studiestöd ges enligt gällande studiestödssystem. Bidraget administreras av försäk- ringskassan i Örebro och belastar elfte huvudtitelns anslag A 2. Arbets- marknadspolitiska åtgärder. Huvuddelen av eleverna vid riksgymnasiema för döva och hörselskadade elever har också rätt till sjukbidrag eller förtidspension och handikappersättning enligt lagen ( 19621381) om allmän försäkring (AFL). De ovan angivna förmånema gäller också elever vid Rh-anpassad gymnasieutbildning. Någon samordning av dessa förmåner har hittills inte skett. vilket medfört att eleverna kunnat disponera en i förhållande till andra ungdomar mycket stor summa pengar för eget bruk.
Regeringen anser att det finns ett behov av en översyn av det ekonomis- ka stödet till riksgymnasieelevema. Översynens syfte bör vara att åstad- komma en samordning av det totala stödet till dessa elever. Regeringen avser att ta initiativ i frågan. l avvaktan på resultatet av denna översyn bör ett särskilt bidrag, som ersätter det särskilda bidraget enligt förord- ningen om arbetsmarknadsutbildning (l987z406) och behovsprövas i förhållande till elevens rätt till bidrag enligt andra bestämmelser, bör utformas och Centrala studiestödsnämnden bör få i uppdrag att admini- strera det. Det bör ankomma på regeringen att utfärda bestämmelser för detta. Regeringen har beräknat medel härför under anslaget E 6. Timer— 52 sättningar vid vissa vuxenutbildningar m.m.
Rit-anpassad utbildning för svån rörelsehindrade Prop. l994/95:100 Bil. 9
Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen Växa med kunskaper — om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet. 1990/912UbU16. rskr. 1990/91:356) fick kommunerna skyldighet att erbjuda alla ungdomar en treårig gymnasieutbildning på nationella eller individuella program.
Barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan respektive gym- nasieskolan därför att de har en utvecklingsstöming har rätt till utbildning i särskolan. Särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn och ung— domar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan.
Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och tränings- särskola) samt gymnasiesärskola (nationella, specialutformade och in- dividuella program).
Den obligatoriska särskolan är nioårig med rätt för eleverna till ett frivilligt tionde skolår. Gymnasiesärskolan bygger på den obligatoriska särskolan. Barn som fullgjort sin skolplikt i särskolan är inte behöriga att antas till gymnasieskolans nationella program. Däremot kan. under vissa förutsättningar. en utvecklingsstörd elev enligt 5 kap. 13 & skollagen (1985:l 100) tas emot i gymnasieskolan på ett individuellt program.
I propositionen om vissa ändringar i skollagen (prop. l993/94242) föreslog regeringen ett förtydligande av bestämmelserna i 5 kap. 28 & skollagen så att den som skall gå Rh-anpassad utbildning måste vara behörig till utbildning på nationella program i gymnasieskolan. Riksdagen avslog förslaget och tillkännagav att regeringen borde överväga möjlig- heten att ändra utbildningsutbudet vid Rh—gymnasiema till att även om- fatta individuella program (bet. l993/94zUbU20, rskr. 1993/942421).
Intentionema vid införandet av den Rh-anpassade utbildningen (prop. 1989/90:92) var att sörja för tillgång till gymnasieutbildning även för den mycket lilla grupp svårt rörelsehindrade elever som har behov av så stora och samordnade resurser och personal med speciell kompetens vad gäller utbildning och habilitering att det inte är praktiskt möjligt att anordna detta på den egna gymnasieorten. Regeringen anser därför. med den möjlighet till specialanpassning av utbildning på nationella program som finns för denna grupp elever, inte att det föreligger några pedagogiska skäl att införa individuella program.
Regeringen anser inte heller att det finns andra skäl att utöka Rh-utbild— ningen till att omfatta individuella program. Enligt vår uppfattning vore det olyckligt att i den lilla grupp svårt rörelsehindrade elever med rätt till Rh-anpassad utbildning inkludera även de utvecklingsstörda eleverna, eftersom dessa elever kräver ytterligare förstärkning i form av andra lärare etc. Mot den nu angivna bakgrunden föreslår regeringen att bestämmelsen i 5 kap. 28 & skollagen om rätt till Rh-anpassad utbildning ändras så att rätten tillkommer svårt rörelsehindrade ungdomar efter avslutad grundsko- leutbildning eller motsvarande. Uttrycket avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande överensstämmer med vad som föreskrivs i 5 kap. l 5. Av förarbetena till den bestämmelsen (prop. 1990/91:85 s. 180) framgår 53 att särskoleutbildning inte kan anses motsvara grundskoleutbildning.
Vidare bör bestämmelserna justeras i analogi med bestämmelserna för gymnasieskolan vad gäller rätten att slutföra studierna. När rätten till Rh- anpassad utbildning infördes begränsades den åldersmässigt på så sätt att eleven skulle påbörja utbildningen före utgången av vårtemiinen det kalenderår eleven fyller 21 år och ha möjlighet att fullfölja utbildningen till utgången av vårterminen det kalenderår eleven fyller 23 år. Enligt de allmänna bestämmelsema för gymnasieskolan gäller att eleven har rätt att fullfölja utbildningen oberoende av ålder. Regeringen har dock rätt att begränsa denna rätt och har i gymnasieförordningen föreskrivit att rektor får besluta att eleven får gå en kurs två gånger, om särskilda skäl finns. Något skäl att ha en specialreglering för Rh-anpassad utbildning kan inte anses föreligga.
Riksgymnasieverksamhet för svårt rörelsehindrade elever finns fr.o.m. innevarande läsår på fyra orter i landet. Antalet elever beräknas läsåret 1995/96 till 125 (+6).
U pprättade lagförslag
De förslag som regeringen nu lagt fram under avsnitten 3.1, 3.3 och 4 i Inledningen till littera A. samt under detta anslag kräver i fråga om skol- lagen (1985:1100) att 5 kap. 9. 14 och 28 å och bilaga 2 till lagen samt punkt 6 i övergångsbestämmelsema till lagen (1991:1107) om ändring i nämnda lag ändras. I enlighet med vad regeringen anfört har inom Ut- bildningsdepartementet utarbetats förslag till ändring i skollagen (l985:llOO). Förslaget bör bifogas till detta protokoll som bilaga 9.1.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
8. antar ett inom Utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i skollagen(198511 100),
9. till Särskilda insatserpå skolområdet för budgetåret l995/96 anvisar ctt förslagsanslag på 358 003 000 kr.
A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.
1993/94 Utgift 1 306 081 243 1994/95 Anslag 1 469 587 000 1995/96 Förslag 1 644 605 000 varav 1 628 928 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget utbetalas — särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar och till vuxenutbildning som är av riksintresse. — bidrag till kostnader för gymnasiala utbildningar som övervägs att överföras till annan utbildningsform,
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
54
— bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisatio- Prop. 1994/951100 ' nen International Baccalaureate Organisation (lBO) i Geneve, samt Bil, 9
särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner till kostnader för lB—utbildning.
— ersättning till kommun och landsting för merkostnader för nordiska
elever på gymnasial nivå.
— ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning, — bidrag till konsurnentekonomiska utbildningar vid tre lanthushålls-
skolor.
Från anslaget har vidare innevarande budgetår utbetalats särskilt stats- bidrag till kommuner och landsting för särskilda utbildningsinsatser i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux).
Av Statens skolverks redovisning över extra statsbidrag till särskilda utbildningsåtgärder mot arbetslösheten för läsåret 1993/94 framgår att verksamheten omfattade 25 200 elever i gymnasieskolan och 23 200 elever i komvux.
Verksamheten beräknas innevarande läsår omfatta 22 000 elever i gymnasieskolan och drygt 32 ()00 elever i komvux. Deltagandet av kvin- nor överväger i båda skolformerna. Svenska och främmande språk domi- nerar utbudet i komvux. Naturvetenskap och tekniska ämnen studeras av drygt 15 % av de studerande i komvux. Skolverket redovisar vidare när det gäller användningen av medel som beräknats för ntbildningseheekar att ca 60 % av det uppskattade antalet helårsplatser beräknas användas för sådana checkar och att medel motsvarande ca 3 500 helårsplatser kommer att omfördelas till komvux.
Hälften av platserna har anordnats av vardera privata utbildningsföretag respektive studieförbund medan fristående gymnasieskolor och folkhög— skolor stått för en mindre del. Vad gäller nivån har 1 av 4 platser legat på högskolenivå. Den dominerande inriktningen av utbildningar har gällt främmande språk och/eller data.
Regeringens överväganden S)"sselst'itlningsskctpwlde ätgdirder
Regeringen konstaterar att verksamheten med sysselsättningsskapande åtgärder i gymnasieskolan och komvux verkar ha avsedd effekt. Den fortsatt höga arbetslösheten bland ungdomar är särskilt allvarlig. Som ett led i åtgärderna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och för att kunna uppfylla ambitionen att alla ungdomar under 25 år får arbete. utbildning eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd senast efter 100 dagars arbets— löshet måste ller utbildningsplatseri gymnasieskolan och komvux inrättas. (')mvandlingen av gymnasieskolan från en tvåårig yrkesinriktad och en treårig teoretisk utbildning till genomgående treåriga program är snart genomförd. Fortfarande-kommer emellertid ett antal elever att gå ut gymnasieskolan från en tvåårig yrkesinriktad linje. Det är lika viktigt för denna årskull som tidigare årskullar att få den fördjupning och breddning som ett tredje gymnasieår ger. Dimensioneringen bör uppgå till 16 000
U| 'Jr
platser, vilket beräknas räcka till dels dem som lämnar en tvåårig linje i Prop 1994/95:100 vår. dels ett ytterligare antal platser för dem som inte tidigare genomgått Bil. 9 ett tredje gymnasieår.
Fortfarande finns det många något äldre ungdomar som inte gått det tredje gymnasieåret. För deras del finns det anledning att erbjuda ett tredje år anordnat inom komvux. Många som lämnat gymnasieskolan på tvååriga linjer är inte så studievana. Det har också gått en tid sedan de lämnade skolan. För denna grupp bör förstärkta komvuxresurser satsas så att de får en undervisning som till innehåll och omfattning motsvarar gymnasiesko- lans och SOm alltså ställer något mindre krav på självstudier än vad som gäller normalt i komvux. Behovet av särskilt stöd kan också vara större i den här gruppen. Skärpta krav på undervisningsvolymen kommer att ställas.
Vad beträffar övrig gymnasial komvuxutbildning bör som hittills språk. svenska såväl som främmande språk. och naturvetenskapliga och tekniska ämnen prioriteras. Den ökning av komvux som genomfördes inför vårter- minen 1995 bör också fullföljas.
För att öka andelen naturvetenskapligt/tekniskt utbildade finns det s.k. basåret, som ger behörighet för naturvetenskapliga och tekniska studier i högskolan. Resultaten bland dem som påbörjat sådan utbildning har varit goda, men tillströmningen inte så stor som önskvärt. Hittillsvarande satsning. [ 500 extra platser inom högskolan. bör behållas men en utvid- gning förläggas till komvux, så att den geografiska spridningen förbättras. Insatsen bör vända sig till både dem som är i "komvuxåldern" och dem som är under den åldersgränsen.
Det är också angeläget att redan vid introduktionen väcka ett stort intresse för denna utbildningsväg. Kommunerna måste informera om erbjudandet. Vi gör dock bedömningen att den kommunala informationen bör kompletteras med en rikstäckande informationskampanj. Statens skolverk bör därför få i uppdrag att på riksnivå sprida information. Vi föreslår också att ett stipendium införs under läsåret l995/96. Stipendiet föreslås uppgå till 10 000 kr och ges till de studerande som, med godkänt resultat, fullföljer basåret i komvux.
Enligt vår bedömning har kommunerna möjligheter och beredskap för att kunna fullfölja dessa extra satsningar under läsåret l995/96. Planering- en av utbildningsinsatserna måste samordnas med att kommunema mycket aktivt och så snart som möjligt börjar informera ungdomama om möjlig- heterna. Under detta anslag har 1 582 200 000 kr beräknats för dels lö 000 platser i gymnasieskolan, dels inom komvux för 17 000 platser för utbildningar motsvarande ett tredje gymnasieår för ungdomar över 20 år och 24 000 platser för gymnasial komvux och dels — inom komvux — 750 platser för basår för elever under 20 år och 750 platser för basår för elever över 20 år. För att uppnå flexibilitet bör Skolverket kunna göra omfördelningar mellan utbildningsplatserna i gymnasieskolan och inom komvux.
Regeringen vill dock understryka det grundansvar kommunerna har för att tillgodose behoven av vuxenutbildning. Det finns anledning att göra denna markering så att det står alldeles klart att de statliga bidragen skall 56 användas för utbildningsplatser utöver det ordinarie utbudet.
Övrigt Prop. 1994/952100 Bil. 9
Under anslaget har varje år sedan budgetåret 1991/92 beräknats vissa medel för bidrag till kommuner som anordnar sådan vuxenutbildning som det är av riksintresse att vidmakthålla och som kan påvisa ett försämrat utnyttjande av antalet utbildningsplatser under det pågående läsåretjäm— fört med tidigare år. Då sådant bidrag ännu aldrig kommit till användning bör medel inte längre beräknas för detta ändamål (— 596 000 kr).
Under anslaget anvisas medel bl.a. för verksamhetsstöd till vissa ut- bildningsanordnare för konsumentekonomiska utbildningar. däribland lanthushållsskolan i Bräkne Hoby. Eftersom denna övergått från lands- tingskornmunalt huvudmannaskap till dels fristående skola, dels anslutan— de kornpletterande skola (Hushållsskolan i Bräkne Hoby") har medlen avseende verksamhetsstöd till denna skola överförts till anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående skolor (- 1 687 000 kr).
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
10. till Bidrag till viss verkscvnhel inom det kommunala skolväsendet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 644 605 000 kr.
A 10. Sameskolor
l993/94 Utgift 27 076 535 1994/95 Anslag 31 058 000 1995/96 Förslag 48 768 000 varav 32 028 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbild- ningen t.o.m årskurs 6 i grundskolan.
Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser.
Sameskoloma leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk. Från anslaget utgår även bidrag till Samernas folkhögskola.
Å rsrea'ovisning
Resultatredovisningen för budgetåret 1993/94 utvisar att Sameskolstyrel- sen utöver ramanslaget även haft inkomster om 1 143 531 kr under budgetåret. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 2 903 753 kr. 57
Enligt Sameskolstyrelsens skolplan är aktiv tvåspråkighet ett mål för Prop. 1994/95:100 sameskolan. Bil. 9
För närvarande pågår ett forskningsprojekt om sameskolan och språken. Projektets syfte är att utvärdera sameskolans undervisning i samiska och svenska, utpröva nya modeller för undervisningen och att föreslå framtida program. Även läromedelssituationen skall granskas.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. RRV har dock bl.a. påpekat att Sameskolstyrelsen inte inkommit med årsredovisningen till Utbildningsdepartementet inom föreskriven tid och att styrelsen finansierat inköp av anläggningstillgångar dels med lån i Riksgäldskontoret, dels med medel från ramanslag. Vidare har RRV påpekat att den inlämnade årsredovisningen saknade finansieringsanalys. Sameskolstyrelsen har den 28 oktober 1994 inlämnat en finansieringsana- lys till RRV.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande målen för sameskoloma bör ligga fast. Resurser 1995/96
Ramanslag 48 768 000 kr
R esultatbedöm ning
Regeringen konstaterar att bokslutet i allt väsentligt är rättvisande enligt RRV:s bedömning. Regeringen förutsätter att de påpekanden som RRV gjort kommer att beaktas i fortsättningen.
Någon bedömning av effektiviteten i verksamheten har inte kunnat göras eftersom underlag för sådan prövning saknas.
Slutsatser
De övergripande målen för sameskoloma bör ligga fast.
Enligt direktiv utfärdade av regeringen den 10 november 1994 skall Sameskolstyrelsen lämna en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1997—1999 som Statens skolverk skall yttra sig över.
Sameskolstyrelsen skall härutöver utarbeta resultatmått för sameskolor- nas verksamheter. Resultatmått bör även tas fram för Samernas folkhög- skola. Sådana mått är en förutsättning för att analyser av skolornas resul- 58
tat skall kunna göras och för att effektiviteten i verksamheten skall kunna Prop. 1994/95:100 mätas. Därmed får också regeringen ett underlag för bedömningen av Bil. 9 resultaten.
Övrigt
Samernas folkhögskola har föreslagit en höjning av nuvarande bidrag för att kunna utöka kursverksamheten. För budgetåret l994/95 utgör bidraget 4 600 000 kr. Med hänsyn till det anslagssparande som finns under an- slaget för sameskolomas verksamhet samt till att ingen besparing gjorts under detta anslag, anser regeringen att en viss omfördelning bör ske till Samernas folkhögskola inom befintlig anslagsram.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen ll. till Sameskolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 48 768 000 kr.
A 11. Specialskolor m.m.
1993/94 Utgift 329 370 4681 l994/95 Anslag 376 839 000 1995/96 Förslag 594 515 000 Varav 385 329 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
” Avser anslagen Specialskolor: Utbildning m.m. och Specialskolor: Utrustning m.m.
Verksamheten regleras i skollagen(198511 100"). i specialskolförordningen (1965z478) samt i förordningen ( 1988: 1384) med instruktion för Tomtebo- daskolans resurscenter.
För verksamheten gäller även förordningen (SKOLFS 1991237) om utveckling av verksamheten vid specialskolan m.m. och förordningen (.SKOLFS l994:16) om ersättning för elever i specialskolan och samesko- lan.
Utbildningen i specialskolan har som övergripande mål att ge barn och ungdomar med synskada. dövhet. hörselskada eller grava språkstörningar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan.
Undervisningen för synskadade elever med eller utan ytterligare funk— tionshinder bedrivs vid en skolenhet i Örebro (Ekeskolan). Döva och hörselskadade elever undervisas antingen vid någon av de fem regionala skolenheterna belägna i Stockholm (Manillaskolan). Lund (Östen-'ångssko— lan). Vänersborg (Vänerskolan). Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskölan). eller i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s.k. externa klasser). Skolenheten i Gnesta (Åsbackaskolan) tillhandahåller 59 undervisning för döva eller hörselskadade elever som också är utveck—
lingsstörda. Vid skolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas nonnal- Prop. 1994/95:100 begåvade bam med grava språkstörningar samt döva eller hörselskadade Bil. 9 bam med beteendestömingar eller andra komplikationer. Förutom Tomtebodaskolans resurscenter finns det specialpedagogiska resurscenter vid Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan. Resurscentren skall genom utredning och träning främja elevernas allsidiga utveckling samt informera och fortbilda föräldrar. lärare och övrig personal.
Å nvredavisningar
Specialskolomä och Tomtebodaskolans resurscenter (TRC) har i årsredo- visningarna redovisat verksamheten i delområdena undervisning. boende oeh service samt administration och för vissa skolor dessutom resurscen- ter/kunskapscenter. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SlH) har i en sammanställning av årsredovisningama konstaterat att samtliga speci- alskolor och TRC har redovisat det efterfrågade materialet. Resultatredo— visningama visar bl.a. att jämförelser med tidigare år har gjorts men de är. enligt SIH. inte rättvisande då redovisningssystemet har lagts om. För att möjliggöra jämförelser mellan skolorna behöver riktlinjer utarbetas för slutprestationer och kvalitetsredovisning, vilket institutet är berett att göra på uppdrag av regeringen.
RRV:s revisionsberättelser innehåller en invändning mot årsredovis- ningen för TRC. invändningen föranleds av att årsredovisningen inte har inlämnats inom föreskriven tid. RRV har i övrigt inte några invändningar.
Regeringens överväganden
S um m anfattning
Övergripande mål
De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast. Resurser 1995/96
Ramanslag 594 515 000 kr
Resultatbedämning
Av specialskolomas och TRC:s årsredovisningar framgår att tydligare verksamhetsmål behöver utarbetas vid skolorna. Skolorna bör därvid låta de målsättningar som uttrycks i läroplanen vara vägledande för utform- ningen av verksamhetsmålen. Det är elevemas kunskapsutveckling som 60
skall stå i centrum och som verksamhetens resultat skall mätas utifrån. Prop. l994/95:100 Regeringen anser det viktigt att kvalitetsmått utarbetas och att slutpresta— Bil. 9 tioner vid skolorna redovisas. Regeringen konstaterar att RRV haft en invändning i revisionsberättel— sen för TRC med anledning av att TRC inte lämnat in årsredovisningen inom föreskriven tid. Regeringen förutsätter att kommande årsredovis— ningar lämnas inom den tid som är föreskriven.
S lutsatser
Regeringen anser att de övergripande målen för verksamheten bör ligga fast. '
Vid specialskolorna beräknas elevantalet utökas under budgetåret 1995/96. Regeringen har emellertid inte räknat upp anslaget i den ut— sträckning som SIH föreslagit för det utökade elevantalet. En del av den beräknade ökningen av antalet elever bör kunna finansieras inom ramen för en effektiviserad verksamhet.
Regeringen föreslår att anslaget räknas upp med 10 miljoner kronor. Dessa medel bör få utnyttjas av skolorna endast i den mån elevantalet ökar.
Av de medel som avsattes budgetåret 1994/95 för utökade kostnader i samband med elevtillströmning till skolorna. 6 320 000 kr. har regeringen givit Sll—l möjligheten att fördela högst 750 ()00 kr till Ekeskolans ram— post.
Övrigt
Regeringen har i inledningen till littera A. Skolväsendet ( avsnitt 3.2 ) redogjort för att ersättningen från hemkommunen till staten för elever i specialskolan bör höjas till 75 (.)00 kr. Även fortsättningsvis bör en redu- cerad avgift tas ut för elever i s.k. externa klasser av specialskolan.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 12. till Specialskolorm.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 594 515 000 kr.
61
A 12. Statens skola för vuxna i Härnösand prop 1994/95:100 1993/94 Utgift 18 518 955” BIL 9 l994/95 Anslag 19 462 000 1995/96 Förslag 30 380 000 varav 20 112 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
” l utgiftsposten ingår semesterlöneskuld om 1 045 000 kr.
De grundläggande bestämmelserna om statens skolor för vuxna (SSV) finns i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna och förordningen (1992:601) om statens skolor för vuxna.
Det övergripande målet för SSV är att komplettera den kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i form av distansutbildning.
Anslaget tillförs inkomster vid uppdragsutbildning enligt förordningen (l986:64) om uppdragsutbildning vid statens skolor för vuxna samt av- gifter för studiematerial och andra hjälpmedel samt ansökningsavgifter enligt 6 & andra stycket och 7 & lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna.
Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) har i sin ånvredm-=i.rning i de delar som avser resultatredovisningen lämnat en redovisning indelad i verksamhetsgrenarna anslagsfinansierad verksamhet och uppdragsfinans- ierad verksamhet.
SSVl—l har redovisat ett anslagssparande om 1 375 000 kr för budgetå- ret.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. SSVH föreslår i sin förenklade anslagsframställning att ytterligare medel skall tillföras verksamheten såväl för utökade utbildningsinsatser som för olika utvecklingsinsatser.
Regeringens överväganden
Stun m cuzfatm in g
Övergripande mål
De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast. Resurser för 1995/96
Ramanslag 30 380 000 kr Beräknade avgiftsinkomster lt) 250 000 kr
62
Resultatbedömning Prop. l994/95:100 Bil. 9
Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revi- sionsberättelsen avseende SSVH. Regeringen instämmer i RRV:s påpekan- den att inforrnationskvaliteten bör förbättras i vissa av de årsredovisnings— dokument som avlämnats samt att redovisningen av den avgiftsfinans- ierade verksamheten måste utvecklas.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att nuvarande riktlinjer för verksam- heten bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Regeringen är inte beredd att tillstyrka SSVH:s förslag om ytterligare medel för en utökning av verksamheten och för olika utvecklingsinsatser. Detta skall ses mot bakgrund av de fortlöpande besparingar som regering- en anser sig behöva göra, bl.a. på SSV:s område från och med budgetåret 1995/96. Någon besparing behöver dock inte tas ut på SSVH redan nästa budgetår, däremot kommer en besparing om 3 % att tas ut under vardera budgetåren 1997 och 1998. SSVH bör emellertid under budgetåret 1995/96 genom ett effektivare rnedelsutnyttjande åstadkomma en ökad verksamhet med bibehållna resurser.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 13. till S talens skald/ör vuxna i Hämösand för budgetåret 1995/96 an— visar ett ramanslag på 30 380 000 kr.
A 13. Statens skola för vuxna i Norrköping
1993/94 Utgift 14 032 115 1994/95 Anslag 19 153 000 1995/96 Förslag 27 718 000 varav 18 373 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
De grundläggande bestämmelserna om statens skolor för vuxna (SSV) finns i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna och förordningen (1992:601) om statens skolor för vuxna.
Det övergripande målet för SSV är att komplettera den kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i form av distansutbildning.
Anslaget tillförs inkomster vid uppdragsutbildning enligt förordningen (1986:64) om uppdragsutbildning vid statens skolor för vuxna samt av— gifter för studiematerial och andra hjälpmedel samt ansökningsavgifter enligt 6 å andra stycket och 7 & lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna. 63
Statens skola för vuxna i Norrköping (SSVN) har i sin årsredovisning Prop. 1994/95:100 i de delar som avser resultatredovisningen inte redovisat verksamheten Bil. 9 indelad i verksamhetsgrenar.
SSVN har redovisat ett anslagssparande om 5 000 000 kr för budget- året.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
S am m an_ futtnin g
Övergripande mål
De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast. Resurser för l995/96
Ramanslag 27 718 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 16 500 000 kr
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions- berättelsen avseende SSVN. Det bör emellertid nämnas att årsredovis- ningen bl.a. saknar en uppdelning av verksamheten på verksamhetsgrenar. vilket medför att det inte går att utläsa kostnaderna per verksamhetsgren. Regeringen förväntar sig att denna och andra brister kommer att vara åtgärdade till kommande årsredovisning genom det arbete som bedrivs vid myndigheten för att förbättra redovisningen av verksamhetens resultat.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att nuvarande riktlinjer för verksam- heten bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Regeringen anser sig behöva göra fortlöpande besparingar, bl.a. på SSV:s område från och med budgetåret 1995/96. Mot bakgrund av SSVN:s stora redovisade anslagssparande är det regeringens bedömning att den föreslagna besparingen på SSV:s område under nästa budgetår bör tas ut genom en minskad medelstilldelning till SSVN. Det förändrings- arbete som inletts vid SSVN, med att bl.a. förbättra de administrativa funktionerna, bör ändå kunna genomföras och därmed möjliggöra en bibehållen verksamhet med minskade resurser. En fortsatt besparing på 3 % kommer därefter att tas ut under vardera budgetåren 1997 och 1998. 64
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/951100 Bil. 9 Regeringen föreslår att riksdagen 14. till Statens skola för vwcna i Norrköping för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 718 000 kr.
A 14. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
1993/94 Utgift 76 916 124 1994/95 Anslag 78 080 000 1995/96 Förslag 125 916 000 varav 79 755 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget utbetalas statsbidrag enligt förordningen (19941519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Stats- bidrag lämnas till huvudmannen för en svensk utlandsskola. distansunder- visning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid en utländsk skola (internationell skola).
Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt. Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete på utlandsundcrvisningens område (ändrad 1991-06-20).
Regeringens överväganden
Ett nytt elevbaserat statsbidragssystem för utlandsundcrvisningen infördes budgetåret 1994/95. I samband därmed gjordes även en kraftig uppräkning av anslaget. Enligt regeringens bedömning bör bidragsbeloppen per elev vara oförändrade nästa budgetår. Särskilda medel finns innevarande budgetår avsatta för slutreglering av bidrag enligt det tidigare gällande statsbidragssystemet. Dessa medel (3.4 miljoner kronor) bör nu avräknas från anslaget. Anslaget bör dock kunna belastas med eventuellt kvarvaran- de slutreglering även under budgetåret 1995/96.
Europaskolama
För barn till EU-tjänstemän finns särskilda europaskolor. Europaskoloma är offentliga institutioner för utbildning. De kontrolleras gemensamt av regeringarna i medlemsstaterna. Hittills har nio sådana skolor inrättats runt om i olika medlemsländer.
Skolornas ändamål är att barn till EU:s tjänstemän skall utbildas till- sammans. I mån av plats kan även andra bam tas in mot en avgift. Sko- lorna omfattar nursery school. primary school (5 år) och secondary school (7 år). Skolorna har gemensam läroplan och avslutas med The European baccalaureate (EB-examen). Undervisningen skall ske på något av med- lemsländernas språk och kan i vissa ämnen ske i sammansatta klasser med elever från olika länder. På orter där det finns många EU-anställda från 65
5 Riksdagen [994.195. ! sum/. Nr lill). Bilaga 9
samma land bildar medlemslandet en egen sektion och anställer då egna Prop. 1994/95:100 lärare. Bil. 9
Medlemsländema skall vardera utse en ledamot i styrelsen för skolorna samt två inspektörer i inspektörsrådet (en för nursery och primary school och en för secondary school).
Europaskoloma finansieras till ca 65 % av EU och till ca 21 % av medlemslandet genom anställning av och betalning för nationella lärare. Återstående finansiering (ca 14 %) utgörs av avgifter för barn till icke EU-anställda. Värdlandet svarar för lokaler efter överenskommelse med styrelsen för europaskoloma.
Utifrån antalet sektioner, klasser och elever bestämmer styrelsen för europaskoloma hur många lärare som skall anställas. Medlemslandet anställer de nationella lärarna Och betalar lön till dem. Arbetsgivare är staten, som också garanterar den anställde de sociala förmåner som nor- malt tillkommer en lärare i hemlandet. Tillägg till lönen och andra löne- förmåner som tillkommer en lärare vid en europaskola betalas av EU.
Verksamheten vid europaskoloma regleras för närvarande i bl.a. en särskild stadga som antogs år 1957 (Statute of the. European School). Medlemsländema i Europeiska unionen och de europeiska gemenskaperna har emellertid ijuni 1994 undertecknat en konvention om europaskoloma (Convention defining the Statute of the European Schools). Genom kon- ventionen. som ännu inte trätt i kraft. upphävs bl.a. 1957 års stadga. 1 artikel 4.1 i anslutningsakten till fördraget mellan Europeiska unionens medlemsländer och bl.a. Sverige om anslutning till Europeiska unionen förbinder sig Sverige att från dagen för anslutningen ansluta sig till de avtal som de nuvarande medlemsstaterna har ingått och som gäller unio- nens funktion eller som har samband med unionens verksamhet. Regering— en har i propositionen Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19) förklarat sig ha för avsikt att återkomma till riksdagen i de fall där anslutning till konventioner eller andra instrument är av sådan beskaffenhet att de skall underställas riksdagen. Enligt såväl 1957 års stadga som 1994 års konvention gäller att en medlemsstat skall ansöka om tillträde till respektive överenskommelse. Överenskommelsema fordrar också ratifikation. Det ankommer på regeringen att ansöka om tillträde. Regeringen avser att återkomma till riksdagen såvitt gäller frågan om godkännande av 1994 års konvention.
Regeringen anser att Sverige bör utnyttja den möjlighet som europasko- loma erbjuder till skolgång för EU-tjänstemäns barn och kommer inom kort att inlämna en ansökan. En svensk sektion bör bildas i Bryssel för primary school (6 — 11 år) läsåret 1995/96. Därefter bör en successiv uppbyggnad ske. Läsåret 1996/97 kan det även bli aktuellt med en svensk sektion i Luxemburg.
För närvarande finns ingen uppgift om hur många lärare som kommer att behöva anställas nästa läsår. Dessutom kan vid uppbyggandet av en svensk sektion vissa medel behövas för utrustning m.m.- Regeringen föreslår därför att riksdagen under detta anslag anvisar ett belopp- om 7,5 miljoner kronor för de kostnader som bl.a. kan uppstå om svensk sektion bildas. . . - ' '66
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/952100 Regeringen föreslår att riksdagen BIL 9
15. till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 125 916 000 kr.
A 15. Bidrag till driften av fristående skolor
1993/94 Utgift 214 801 725 1994/95 Anslag 181 965 000 1995/96 Förslag 274 625 000 varav 183 026 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget lämnas statsbidrag fristående skolor i följande fall, näm- ligen,
— intemationella skolor, — kompletterande skolor, — fristående särskolor,
— riksinternatskolor.
Vidare utgår särskilt statsbidrag till kostnader för undervisningsinsatser vid Frälsningsarméns internatskola Sundsgården. Ekerö.
Medel under detta anslag avser huvudsakligen bidrag enligt regeringens beslut till sådana kompletterande skolor, vars utbildningar kan anses särskilt värdefulla från nationell synpunkt. Innevarande budgetår lämnas bidrag till 36 sådana skolor. varav 14 ger grundläggande konstnärlig utbildning och sex skolor kvalificerade hantverksutbildningar.
Regeringens överväganden
Från och med den ljanuari 1996 skall fristående särskolor, såväl sådana som motsvarar den obligatoriska särskolan som gymnasiesärskolan till— delas resurser från elevens hemkommun ( prop. 1993/94:242 , bet. l993/94:UbU20. rskr. l993/94:421). Regeringen kommer senare att fast- ställa vilka av de fristående särskolor som i dag har statligt stöd. som skall vara berättigade till offentligt bidrag. Medel som innevarande bud— getår beräknats för statsbidrag till fristående särskolor har därför avräknats från anslaget. Detta kommer att beaktas vid beräkning av det statliga utjärnningsbidraget till kommunema för år 1996.
Från och med den 1 juli 1994 tilldelas fristående gymnasieskolor resur— ser från elevens hemkommun. Vid medelsberäkningen i 1994 års budget- proposition avräknades från detta anslag medel motsvarande det stats- bidrag som under budgetåret 1993/94 lämnades till sådana skolor. Härvid avräknades också medel motsvarande statsbidraget till Lundsbergs skola. Regeringen gav emellertid i maj 1994 Lundsbergs skola ställning som riksinternatskola fr.o.m. den ljuli 1994. Medel motsvarande statsbidraget till denna skola måste därför återföras till detta anslag. Något resurstill- skott för elevhemsverksamhet och bidrag för utlandssvenskars barn bör
67
dock inte komma i fråga förrän efter den översyn av riksintematskoloma Prop. l994/952100 som behandlas nedan. Bil. 9
En riksintematskola är enligt definitionen i skollagen(1985:1 100) inte en fristående skola utan en särskild utbildningsform. Enligt 10 kap. l % skollagen kan regeringen — på framställning från huvudmannen — ge en internatskola ställning som riksintematskola.
Förordningen (1991:1080) om riksintematskolor innehåller bestämmel- ser om verksamheten vid sådana skolor bl.a. om styrelse och skolledning. att bestämmelser för grundskolan och gymnasieskolan skall följas, om behörighet att tas in i riksintematskola, betyg. intagning, intagningsnämnd och statsbidrag m.m.
Verksamheten vid en riksintematskola är alltså starkare reglerad än vid en fristående grundskola eller gymnasieskola.
En riksintematskola får direkt riktat statsbidrag som omfattar bidrag till anden-'isning, elevhernsverkswnhet och bidrag för utlundssverts—kurs bum.
Regeringen anser att en översyn av reglerna för riksintematskolor bör göras. Översynen skall ha som syfte att regleringen för riksintematskolor- na skall anpassas till vad som gäller för fristående skolor. Med hänsyn till dels att skolorna kan behöva ornställningstid för denna förändring. dels att nuvarande förordnandeperiod för styrelserna löper ut den 30juni 1996 bör en förändring ske först fr.o.m. den ljuli 1996. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i denna fråga.
I enlighet med vad som redovisats under anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. bör medel överföras till detta anslag för statsbidrag till Hushållsskolan i Bräkne Hoby (kom— pletterande skola) (+ 1 687 000).
Den tvååriga stallchefsutbildningen i Flyinge inordnas successivt i Lant— bruksuniversitetet med start för årskurs 1 innevarande budgetår. Medel för statsbidrag till Flyinge motsvarande årskurs 2 och som beräknats under detta anslag har därför förts över till nionde huvudtiteln (Jordbruksdepar- tementet) anslaget H 1. Sveriges lantbruksuniversitet (- 1 159 000 kr").
Riksdagen fastställde efter förslag i 1994 års budgetproposition ramen årselevplatser för statsbidrag under budgetåret l994/95 till kompletterande skolor. till internationella skolor över grundskolenivån och till riksinternat- skolor till 3 014. Efter föreslagna förändringar vad gäller stöd till Lunds- bergs skola. Hushållsskolan i Bräkne Hoby och stallchefsutbildningen i Flyinge bör ramen för budgetåret 1995/% fastställas till 3 428 årselev- platser.
Den nya gymnasieskolan får i enlighet med riksdagens beslut införas fr.o.m. budgetåret 1992/93. Det innebär att utbildningar i gymnasieskolan inom den tidigare s.k. lilla ramen avvecklas i motsvarande takt. I vissa fall kan det vara fördelaktigt att omvandla en viss utbildning till en fristå- ende skola över grundskolenivån som kompletterar det offentliga skolvä- sendet. Regeringen föreslår därför — i likhet med förra året — att regering- en bernyndigas att få utöka den av riksdagen fastställda ramen för stats- bidragsberättigade årselevplatser vid fristående kompletterande skolor för sådana fall.
68
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bil" 9
16. godkänner förslaget till ram för budgetåret 1995/96 för statsbidrags- grundande årselevplatser vid fristående kompletterande skolor, riksinter- natskolor och internationella skolor över grundskolenivån,
17. bemyndigar regeringen att. enligt vad som anförts. i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen för årselevplatser för budgetåret 1995/96.
18. till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1995/% anvisar ett förslagsanslag på 274 625 000 kr.
69
B Folkbildning Prop. 1994/95:100 Bil. 9
Folkbildningen. studieförbund. folkhögskolor. föreläsningsföreningar och folkbibliotek, var länge i stort sett ensamma om att svara för vuxenut— bildningen i vårt land. Först under 1960-talet startades komvux. under 70- talet började högskolan öppnas också för människor i arbetslivet genom ändrade intagningsbestätmnelser. I dag är folkbildningen en anordnare bland flera andra inom vuxenutbildningen.
Undervisningen vid både folkhögskolor och studieförbund karaktäriseras av arbetsformer som innebär deltagarstyrda studier där grupparbete och samtal spelar en viktig roll. Stort utrymme ges åt studier som växer fram ur deltagarnas egna erfarenheter, intressen och behov. De friare arbets- former och det arbetssätt som präglar studieförbund och folkhögskolor skapar goda möjligheter att nå lågutbildade och personer med olika funk— tionshinder.
De flesta studieförbund och folkhögskolor är folkrörelseorgan. sotn tillkommit i nära anslutning till olika medlemsorganisationer för att däri- genom möjliggöra kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom och i anslutning till respektive organisation. Medlemsskolning är en viktig uppgift för folkbildningen.
Genom sin uppbyggnad och organisation har folkbildningen goda förut— sättningar att snabbt ta upp frågeställningar och kunskapsområden som aktualiseras. Ett gott exempel på detta är den satsning på studieverksam- het som gjorts i anslutning till EU—valet. Studieförbund och folkhögskolor har också under de senaste åren med hjälp av extra statliga resurser gjort stora insatser för utbildning av arbetslösa.
Folkhögskolorna har sedan länge genomfört kompetensgivande utbild— ningar på grundskole— och gytnnasienivå. Även eftergyntnasiala utbild- ningar och högskolekurser anordnas ofta i nära samverkan med universitet och högskolor. Från och med budgetåret 1992/93 har även studieförbun— den möjlighet att genomföra kotiipetensinriktade utbildningar motsvarande vad som ges inom det allmänna skolväsendet och högskolan utan att möjligheten till statsbidrag påverkas.
Utöver sina utbildningsuppgifter är folkbildningen viktig även som kulturbärare. Anslaget till folkbildningen är det enda statliga bidrag med kulturpolitisk betydelse som når ut till alla kommuner i landet. ( många fall är det studieförbunden som bär tipp det lokala kulturlivet. [ de ca 250 kommuner som saknar statsstödda kulturinstitutioner för musik. teater etc. är studieförbunden tillsammans med föreningslivet och folkbiblioteken den viktigaste arrangören av kulturprogram. Även studieförbundens este— tiska verksamhet är av väsentlig betydelse för kulturlivet i samhället. Inom detta område finns en stor bredd av verksamheter. Hit räknas teore— tiska studier av ämnen som musikhistoria. teaterhistoria och konsthistoria tillsammans med utövande verksamhet av amatörer inom musik. scenisk konst. teckning. bild— och fomtkonst. Även slöjd/konsthantverk räknas hit. Det estetiska området lockar i hög grad deltagare från yngre åldersgrupp- per. Särskilt attraktivt för denna grupp är tnusiken. Den praktiskt-estetiska 70
verksamheten samlar många kvinnor. Många folkhögskolor har en stor Prop. l994/95:100 betydelse som kulturcentrum för lokalsamhället. Bil. 9
Folkbildningen samlar många deltagare. Under budgetåret 1993/94 deltog ca 2 800 000 personer i ca 330 000 studiecirklar och ca 11 400 000 personer i ca 115 ()00 kulturprogram. Folkhögskoloma sam- lade ca 39 500 deltagare i de långa kurserna (inkl. ca 15 100 deltagarna i långa kurser genomförda med stöd av särskilda statliga insatser för arbetslösa) och ca 150 000 i korta kurser.
Folkbildningen är saledes ett viktigt komplement till den allmänna vuxenutbildningen I arbetet med att höja utbildningskompetensen l sam- hället. Folkbildningens arbetsformer med individuella studiegångar och flexibla pedagogiska arbetsformer tillsammans med den tillgänglighet den uppvisar ger unika förutsättningar för att nå de grupper som är i störst behov av ytterligare utbildning.
Regeringen anser utifrån denna bedömning att studieförbund och folk— högskolor skall undantas från besparingar. Detta innebär att för de under littera B upptagna anslagen B 1. Bidrag till folkbildningen. B 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen och B 3. Bidrag till kontakttolkutbildningen skall inga besparingar tas ut. Anslaget B 1. Bi- drag till folkbildningen bör även tillföras en resurs på 40,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (27 miljoner kronor för 12 månader).
Anvisat Anvisat Förslag varav beräknat för Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 juli 9S-juni 96 besparing 1997' besparing 19921!1 B. Folkbildningen 1 979 1 937 3 046 2 017 of of Särskilda arbets- 539 491 539 539 | marknadsinsatser Summa 2 518 2 4.7.8 3 585 2 556
' Prisnivå 1995/96
71
B 1. Bidrag till folkbildningen Prop. 1994/95:100 1993/94 Utgift 2 456 463 000 311- 9 l994/95 Anslag 2 356 038 000 l995/96 Förslag 3 472 357 000 varav 2 482 551 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Statsbidraget utbetalas till Folkbildningsrådet, som ett samlat finansiellt stöd till folkbildning. Enligt förordningen (l99l:977)om statsbidrag till folkbildningen lämnar Folkbildningsrådet statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet beslutar vilka som skall tilldelas statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem.
Från detta anslag utbetalas även bidrag till föreningen Nordisk folkhög— skola i Geneve.
Syftet med statsbidrag till folkbildningen är att stödja en verksamhet som gör det möjligt för människor att _påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamheter som anordnas för utbildningsmässigt. socialt eller kulturellt eftersatta grupper.
Regeringens överväganden R esultatbedömning
Av Folkbildningsrådets förenklade anslagsframställning framgår att inom studieförbundsverksamheten har såväl antalet studietimmar i studiecirklar som antalet kulturprogram och övrig folkbildningsverksatnhet ökat under budgetåret 1993/94 jämfört med budgetåret 1992/93.
För folkhögskolans del har den verksamhet för vilken reguljärt stats— bidrag betalats haft i stort sett oförändrad omfattning under åren 1992/93 och 1993/94.
Under budgetåret 1993/94 har Folkbildningsrådet av arbetsmarknadsskäl fått särskilda medel dels för arbetsmarknadsanpassad utbildning (100 miljoner kronor). dels för anordnande av extra utbildningsplatser inom folkhögskolan (ca 439 miljoner kronor). Inom ratnen för den arbetsmark- nadsinriktade utbildningen har studieförbunden genomfört sammanlagt ca 20 000 arrangemang, varav merparten i form av studiecirklar, och samlat ca 195 000 deltagare. Bland deltagargruppcma återfinns många ungdomar. invandrare, kulturarbetare. handikappade, ungdomsledare. långtidsarbets- lösa utan A-kassa samt arbetslösa inom studieförbundens medlemsorgani— sationer. Studieförbunden redovisar att tner än 8 000 eller ca 15 % av deltagarna är invandrare.
De särskilda medlen för extra utbildningsplatser vid folkhögskolorna har möjliggjort 1 100 kurser för totalt 15 122 deltagare. varav 8 835 kvinnor. De extra studieplatsema har utgjort drygt en tredjedel av folkhögskolornas totala verksamhet under verksamhetsåret. Den övervägande delen av kurserna, ca 70 %, har bestått av allmänna kompetenshöjande utbildningar 72
på främst grundskole- och gymnasienivå med tyngdpunkt på basämnen. Prop, 1994/95:100 språk samt datakunskap. Ca 40 % av deltagarna hade högst grundskoleut- Bil. 9 bildning och ca 80 % av deltagarna högst motsvarande tvåårig gymnasie- utbildning. 2 346 eller ca 15 % av deltagarna var invandrare. Folkbildningsrådet har av de tillgängliga resurserna avsatt 25 miljoner kronor som förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder och deltagare med språkliga och sociala handikapp. Av dessa har 7 miljoner kronor fördelats i samverkan med Nämnden för vårdartjänst för deltagare som inte på annat sätt kunde delta i folkhögskolekurser. Mer än 50 nya kurser för handikappade har kunnat genomföras med stöd av de vidtagna åtgärderna. Enligt regeringens mening har såväl folkhögskolor som studieförbund bedrivit en verksamhet som väl uppfyller de syften som regeringen ställt upp för statsbidrag för folkbildningen under budgetåret 1993/94. Likaså har folkhögskolorna och studieförbunden på ett gott sätt visat sig kunna hantera de särskilda resurser som ställts till förfogande av arbetsmark- nadspolitiska skäl under samma budgetår.
Slutsatser
Från anslaget har förts bort 490 710 000 kr som, av arbetsmark- nadspolitiska skäl. anvisats för budgetåret l994/95.
Under innevarande budgetår har, i likhet med vad som gällt för bud- getåret 1993/94, studieförbund och folkhögskolor disponerat betydande arbetsmarknadspolitiska resurser för insatser med särskild inriktning på arbetslösa. De hittillsvarande erfarenheterna är så goda att regeringen bedömer att en fortsatt satsning av detta slag bör ske även under bud- getåret 1995/96. Regeringen anser att studier i t.ex. studiecirkelform är en väl fungerande åtgärd för att aktivisera arbetslösa. De är också särskilt lämpliga för den som saknar studievana och har låg utbildningsnivå. Arbetslösa bör också i viss utsträckning kunna fungera som cirkelledare. Regeringen föreslår därför att Folkbildningsrådet erhåller 100 miljoner kronor för särskilda kurser för arbetslösa förlagda till studieförbund och folkhögskolor. Regeringen föreslår även att 439 miljoner kronor anvisas för att möjliggöra ca 10 000 extra platser inom folkhögskolan under hösten och våren 1995/96. Av anvisade 439 miljoner kronor skall 30 miljoner kronor användas för kommande försöksverksamhet med dis- tansutbildning vid folkhögskolor eller studieförbund enligt bestämmelser som regeringen avser att senare meddela.
Regeringen har under inledningen gett sin syn på betydelsen av folk- bildningen. Regeringen anser utifrån denna bedömning att studieförbund och folkhögskolor skall undantas från besparingar och även tillföras en ytterligare resurs på 40,5 miljoner kronor (27 miljoner kronor för 12 månader). Medelsbehovet för budgetåret 1995/96 blir därmed 3 471 767 000 kr (inkl. pris— och löneomräkning).
Till föreningen Nordisk folkhögskola i Geneve föreslås ett anslag på 590 000 kr. 73
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bil" 9
1. till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1995/% anvisar ett anslag på 3 472 357 000 kr.
B 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
l993/94 Utgift 49 474 669 l994/95 Anslag 63 959 000 l995/96 Förslag 102 140 000 varav 65 715 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget utbetalas statsbidrag till Nämnden för vårdartjänst (NV) för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen.
De övergripande målen för nämndens verksamhet är att förbättra förut- sättningarna för utbildning och studier för i första hand unga och vuxna personer med funktionshinder samt administrera och utveckla olika stöd som behövs i och omkring studiesituationen.
Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet ansvarar för fördelningen av statsbidrag till tolkutbildning för döva. dövblinda och vuxendöva samt teckenspråkslärarutbildningen. Dessa utbildningar skall planeras i samverkan med berörda handikapporganisationer.
Regeringens överväganden Resultatbedömning Nämnden för vårdartjänst (NV)
Budgetårct l993/94 fick 57 folkhögskolor del av NV:s tilläggsbidrag för sådan verksamhet som inte kunde täckas av Folkbildningsrådets bidrag. Genom dessa bidrag möjliggjordes ökad lärartäthet. tolkhjälp. assistans till de studerande i undervisningen och på fritiden, organiserad fritidsverk— samhet och möjligheter att delta i kulturlivet. En viss del av bidraget har även kunnat utnyttjas för anpassning av teknisk utrustning. anpassat studiematerial och viss byggnadskomplettering.
Genom NV:s bidrag har 2 124 deltagare med olika funktionshinder kunnat delta i anpassningskurser. [ kursema har även deltagit 232 an- höriga. Kurserna anordades på 29 folkhögskolor i samarbete med lZ handikapporganisationer.
3 675 000 kr har utbetalats till Synskadades Riksförbund för anpassning av studiematerial till synskadade och dövblinda. Av NV:s förenklade anslagsframställning framgår att antalet studerande med funktionshinder i långa folkhögskolekurser inom ramen för folkhög- skolans reguljära verksamhet minskade med 153 personer. eller med 7 % jämfört med budgetåret 1991/92. Tas emellertid hänsyn till de ytterligare resurser som ställts till folkhögskolornas förfogande för extra elevplatser 74
av arbetsmarknadsskäl blir bilden annorlunda. Det visar sig då att antalet Prop. 1994/95:10() studerande med funktionshinder ökat med totalt 590 personer eller med Bil. 9 ca 27 % under samma period. Ökningen kan förklaras med att Folkbild- ningsrådet avdelat 25 miljoner kronor av den extra resursen för elever med funktionshinder och för deltagare med språkliga och sociala handi— kapp. Av dessa fördelades 7 miljoner kronor till särskilda insatser för riktade folkhögskolekurser för deltagare som på annat sätt inte kunnat delta i folkhögskolekurser. Arbetet härmed har skett i nära samarbete mellan Folkbildningsrådet och NV, varvid NV på rådets uppdrag svarat för information. rådgivning, administration och uppföljning av verksam- heten. Den resurs som tillförts folkhögskoloma för extra platser har således även kommit funktionhindrade till del.
Tolk- och översättarinstitutet
I sin förenklade anslagsframställning anför Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) att anslaget genom den förstärkning som har gjorts fr.o.m. den I januari 1994 nu ligger på den nivå som svarar mot den utexaminering av tolkar som krävs för att möta behovet i samhället. Det har dock visat sig vara svårt att från ett år till ett annat åstadkomma en markant ökning av utbildningsvolymen. Bristen på utbildade lärare och bristen på studerande med tillräckliga kunskaper i teckenspråk gör att man under ett uppbygg— nadsskede måste ägna stora insatser åt att skapa förutsättningar för att på sikt kunna höja utbildningsvolymen. TÖI arbetar på att ta fram en lång- tidsplan för tolkutbildningen och teckenspråksutbildningen som syftar till att man mot slutet av planeringsperioden skall nå upp till en väsentligt ökad utbildningsvolym.
Socialstyrelsen har i en rapport (199423) Tolktjänstverksamheten för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade bedömt att det krävs ytterligare åtgärder för att förbättra tillgången på utbildade tolkar.
TÖI:s nämnda långtidsplan kommer att presenteras för Utbildnings- departementet under våren 1995.
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer för handikappåtgärder inom folkbild— ningen som lades fast i 1993 års budgetproposition samt i propositionen (1992/93:159) om stöd och service till vissa funktionshindrade bör gälla även för budgetåret l995/96.
Statsbidraget till NV för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen beräknas till 52 638 000 kr.
Statsbidraget till TÖI för tolkutbildning samt teckenspråkslärarundervis- ning beräknas till 48 802 000 kr. Bidraget till Stockholms universitet för förvaltningskostnader vid TÖI beräknas till 700 000 kr.
75
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/952100 Regeringen föreslår att riksdagen Bil" 9
2. till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för bud— getåret l995/96 anvisar ett anslag på 102 140 000 kr.
B 3. Bidrag till kontakttolkutbildning
l993/94 Utgift 8 203 664 Reservation I 381 460 l994/95 Anslag 8 000 000 l995/96 Förslag 10 806 000
varav 8 220 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget disponeras av Kammarkollegiet som utbetalar medlen till studie- förbunden och folkhögskolorna efter särskilt beslut av Tolk- och över- sättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI). TÖI fördelar statsbidrag för kontakttolkutbildning till studieförbund och folkhögskolor enligt förordningen (l99l:976) om statsbidrag till kontakttolkutbildning.
Från anslaget betalas kostnader för kontakttolkutbildning. anordnarens kostnad för deltagarnas resor och inackordering samt stipendier till delta- gare. Utbildning anordnas inom huvudområdena socialtolkning. sjukvårds- tolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning. Deltagarna bör aktivt behärska såväl svenska som det språk varifrån tolkningen skall ske samt ha allmänna kunskaper i samhällsfrågor både vad gäller Sverige och tolkspråkets land/länder. Vid fördelning av stats- bidraget skall TÖI särskilt eftersträva att kontakttolkutbildningen lokalise- ras till de regioner och inriktas på de språk där behoven av kontakttolkar är störst.
TÖI har utformat statsbidraget som ett schablonbidrag per undervis- nings/studietimme för utbildningskostnad och kursadministration. Inac- korderingsstöd. bidrag till resekostnader samt stipendier utgår i stort sett enbart för folkhögskolekurser.
TÖI skall utöva tillsyn över kontakttolkutbildningen på folkhögskolor och i studieförbund samt kontinuerligt följa upp och utvärdera utbild- ningen. TÖI ställer upp de övergripande målen för kontakttolkutbildningen och svarar för pedagogiskt och metodiskt utvecklingsarbete samt för information om utbildningen.
Regeringens överväganden
Regeringen har den 23 juni 1994 gett Tolk— och översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI) och Statens invandrarverk (SIV) i uppdrag att kartlägga och analysera vissa frågor rörande verksamhet för kontakttol- kar. Uppdraget har getts mot bakgrund av riksdagens beslut med anled- ning av förslag i 1994 års budgetproposition att anslaget av statsfinans- iella skäl borde upphöra (prop. l993/941100 bil. 9 s. 76, bet. l993/94zKrU13, rskr. l993/94:177). Uppdraget skall redovisas till Ut- 76
bildningsdepartementet och Kulturdepartementet i en gemensam rapport Prop. 1994/95:100 senast den I februari 1995. Bil. 9
Regeringen föreslår i avvaktan på närmare ställningstagande till rappor- ten att anslaget för budgetåret l995/96 endast pris- och löneomräknas.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 3. till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 806 000 kr.
77
C Universitet och högskolor m.m. Prop. 1994/95:100
Bil. 9 1 Högre utbildning och forskning
1.1 Allmänt om högre utbildning och forskning
Den högre utbildningen bedrivs vid sju universitet inkl. Sveriges lant— bruksuniversitet, tre högskolor med fakultet — Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Högskolan i Luleå, 14 mindre och medelstora högskolor. sju konstnärliga högskolor samt 27 vårdhögskolor; därutöver bedrivs högskoleutbildning på Gotland. Till detta konuner den högre utbildning som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare.
Expansionen av den högre utbildningen har varit betydande. Antalet studenter, omräknade till heltidsstudenter, i grundutbildningen har ökat med cirka 30 procent sedan 1990-talets början. Läsåret 1993/94 uppgick antalet registrerade studerande på hel- och deltid till drygt 255 000. Tillströmningen till högre utbildning var relativt konstant under större delen av 1980-talet. Fram t.o.m. läsåret 1987/88 var antalet högskoleny- börjare 41- 43 000 per läsår. Under den därpå följande femårsperioden expanderade utbildningen kraftigt. Läsåret l993/94 uppgick antalet hög- skolenybörjare till nästan 62 000, vilket motsvarar en ökning med drygt 40 procent under perioden. Ungefär hälften av nybörjarna läser fristående kurser. Kvinnorna är i majoritet (cirka 57 procent) men det är stor varia- tion mellan olika kurser och program.
Omkring 33 500 examina togs ut under läsåret 1993/94 — en siffra som förväntas öka under de närmaste åren när kapacitetsökningen slår igenom. Även antalet nyantagna doktorander har ökat. Läsåret l993/94 fanns nästan 17 000 aktiva studerande i forskarutbildning och av dessa var 36 procent kvinnor. Antalet avlagda doktorsexamina uppgick till 1 440.
Vid de statliga universiteten och högskoloma inorn Utbildningsdeparte- mentets ansvarsområde fanns nästan 45 000 anställda, varav omkring hälften var lärare och forskare. Andelen kvinnor bland forskarassistenterna var 24 procent, bland lektorema "22 procent och bland professorerna 7 procent.
För budgetåret l994/95 uppgår anslagen till dessa universitet och hög- skolor m.m. till knappt l7 miljarder kronor varav 8.7 miljarder kronor till grundläggande högskoleutbildning och 5,7 miljarder kronor till forskning och forskarutbildning. Studiestödet har beräknats till drygt 6 miljarder kronor.
Beträffande resultatredovisningen hänvisas till avsnitt 5 . Med anledning av att lärosätenas redovisning avser det första året i treårsperioden och att årsredovisningarna är av varierande kvalitet och därför ej jämförbara bör slutsatser anstå till slutet av treårsperioden.
Arbetet med att reformera och avreglera den högre utbildningen in- leddes av den förra socialdemokratiska regeringen. Sålunda informerades riksdagen våren 1991 om att linjesysternet skulle avskaffas och om att ett beredningsarbete hade inletts för en total översyn och reformering av förutsättningarna för verksamheten vid universitet och högskolor. Genom 78
1993 års universitets- och högskolereforrn befästes inriktningen mot en Prop. 1994/95:100 ökad självständighet. decentralisering samt kvalitet och effektivitet i den Bil. 9 högre utbildningen.
Högskolans mål
Vetenskap och kunskap är i grunden internationell. Högskolan måste i hela sin verksamhet ha ett internationellt perspektiv. Den måste vara en självständig organisation för sökandet och fönnedlandet av kunskap. Den skall befinna sig i det demokratiska samhällets mitt och vara en stark kraft för en fördjupad demokrati. Högskolan förmedlar och utvecklar kulturarvet och skall bidra till ett levande och skapande kulturliv. Högre utbildning och forskning är av avgörande betydelse för näringslivets utveckling och därmed för vårt samhälles välstånd.
Ansvaret för högskoleväsendet skall vila på statsmakterna. De demokra- tiska organen och den statliga finansieringen utgör en garanti för offentlig- het och rättssäkerhet samt för det fria utbytet av tankar och idéer inom utbildning och forskning.
Den svenska högskolan skall erbjuda utbildning av hög och likvärdig kvalitet vid universitet och högskolor i alla delar av landet. Den bidrar därmed till en regionalt balanserad utveckling. Utbildning som anordnas eller finansieras av staten skall även fortsättningsvis vara avgiftsfri.
Särskilda ansträngningar måste göras så att yrkesverksammas möjlig- heter till högskoleutbildning förbättras. Utbildningar måste placeras i tid och rum så att de yrkesverksammas deltagande underlättas. De bör även starkare anknyta till efterfrågan på arbetskraft i näringslivet och samhället i övrigt. En allsidig sammansättning av studerandegruppen är betydelsefull för att skapa en öppen och kreativ studiemiljö.
Den svenska högskolan är samhällets kunskapssmedja, där kunskap skapas och förmedlas. Till skillnad från många andra länder har Sverige valt att låta forskningen väsentligen äga rum vid universitet och inte vid fristående institut. Detta underlättar det önskvärda nära sambandet mellan forskning och utbildning.
Forskningen och dess resultat är en angelägenhet för hela folket. De som är verksamma inom forskning måste ha detta perspektiv för ögonen, inte enbart därför att medborgarna ytterst är deras uppdragsgivare och finansiärer. utan också för att det är en demokratisk rättighet att få ta del av de problemställningar och de resultat forskningen frambringar. Omvänt gäller också att forskningen skall kunna ta del av problemställningar i näringslivet och samhället i övrigt. Det innebär att forskarna har ett an- svar, inte endast inför vetenskapssamhället och de egna studenterna, utan även för att på ett öppet och begripligt sätt presentera resultaten av sin forskning. Denna '"folkbildningstradition" har gammal hävd i Sverige. De måste också som deltagare i det offentliga samtalet stimulera ett intresse för forskningsfrågor.
Svensk forskning är en liten del av den internationella forskarvärlden. . För att Sverige skall kunna utnyttja forskning och omsätta den i praktisk . 79 tillämpning krävs forskningserfarna personer. Näringslivet och den of— '
fentliga sektorn kräver allt mer av forskningsbaserade varor och tjänster. Prop. 1994/95:100 Nya och bättre vägar måste skapas för att omvandla resultat från den Bil. 9 grundläggande forskningen till tillämpad forskning och utveckling. Det bästa sättet att uppnå detta är att forskarutbildade i ökad omfattning anställs av näringsliv och offentliga arbetsgivare. På motsvarande sätt är det viktigt att det finns ett inflöde av kompetenta personer från näringsliv och gemensam sektor till högskolan. En ytterligare central fråga är sam- verkansmöjlighetema mellan forskare och företag samt möjligheten att exploatera kunskap och forskningsresultat generellt i högskolan. [ början av l990—talet utgjorde forskarutbildade personer knappt en halv procent av de nyanställningar som gjordes på arbetsmarknaden. Ungefär varannan nybliven doktor får anställning i den akademiska världen.
Likvärdig utbildning
Regeringen vill slå vakt om och utveckla det nationellt sammanhållna system med gemensamma ramar, som varit en styrka i det svenska hög- skoleväsendet. Att så sker ger också möjlighet för alla universitet och högskolor att profilera sig och skapa mångfald inom ett sammanhållet system. Mångfald garanteras genom decentraliseringen och det stora ansvar för utformningen av verksamheten som ligger på det enskilda lärosätet.
Likvärdig kvalitet i grundutbildningen måste eftersträvas vid alla univer— sitet och högskolor så att en examen är lika mycket värd oavsett var den utfärdats. Detta skall den statliga examensrätten garantera. Om studenter- nas frihet skall ha någon reell innebörd måste studenterna under sin studietid kunna byta studieort och därvid ha möjlighet att tillgodoräkna sig redan genomförda studier.
Den högre utbildningen skall enligt högskolelagen(1992:1434) vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Detta grundläggande krav måste beaktas av alla högskolans lärare oberoende av om de genomgått forskarutbildning eller ej. Regeringen föreslår i denna proposition åtgärder som syftar till att stärka den vetenskapliga kompeten- sen vid de mindre och medelstora högskolorna.
Bland lärarna i högskolan har forskning i allmänhet varit högre värderad än grundutbildning. Det kan skapa problem genom att studenterna i undervisningen inte får chansen att möta och stimuleras av betydelsefulla delar av högskolans kompetens. Ambitiösa insatser görs dock vid våra lärosäten för att utveckla och stärka utbildningens forskningsanknytning. Det är angeläget att högskoleledningar och studenter är starkt pådrivande i denna utveckling.
Stulen gar-wrtemr högskolwzx ._ty'älvsriina'ighet och frihet Det statliga ansvaret handlar om att garantera god kvalitet i undervisning. upprätthålla rättssäkerhet. främja inflytande och insyn. Härigenom garan— 80 teras också forskningens frihet liksom att forskningsresultat fritt och öppet
kan spridas. De offentliga universiteten och högskolorna har därmed Prop. 1994/95100 möjligheter att i sin verksamhet stå fria från intressen utanför högskolan. Bil. 9
Enligt högskolelagen skall allmänföreträdarna vara i majoritet i hög— skolans styrelse. Regeringen anser att politiska företrädare för nationella. regionala eller lokala intressen bör ingå i styrelserna. Högskolan har inte råd att undvara den kompetens och den kunskap om det omgivande samhället som dessa besitter. Regeringen har därför för avsikt att komplet— tera styrelserna med denna typ av allmänföreträdare.
Decentraliseringen av beslutsfattandet inom högskolan innebär ett ökat ansvar för respektive lärosätes ledning. Högskoleledningen har därmed ett stort ansvar för att skapa en miljö präglad av öppenhet och lyhördhet. I de nämnder och andra beslutsorgan som högskolan själv tillsätter är det viktigt. att anställda och studenter finns representerade. Förändringarna i högskolelagen har inneburit en formell försvagning av det lagstadgade medbestämmandet för studenterna, vilket är olyckligt. Det är angeläget att studenterna aktivt deltar i arbetet för förändring och fömyelse av hög- skolan och deras rätt till inflytande bör därför stärkas. Det är otillräckligt att som nu endast ange studenternas rätt att vara representerade i styrelsen och andra organ som behandlar utbildningsfrågor. Regeringen anser att studenterna skall garanteras minst två representanter i "nämnda organ. Regeringen avser att ändra högskoleförordningen i detta avseende (avsnitt 4).
1.2 Intemationalisering
Verksamheten vid universitet och högskolor är internationell till sin karaktär. Den övervägande delen av all kunskap utvecklas utanför Sverige och måste importeras innan den kan användas i svensk forskning och undervisning. För att kunna delta i det internationella utbytet av kunskaper och information krävs att den inhemska verksamheten håller hög kvalitet.
Europasamarbetet ger nya möjligheter för det internationella samarbetet. EU:s nuvarande och planerade utbytesprogram för studenter länkar sam- man sociala nätverk inte bara med Västeuropa utan även med Central- och Östeuropa. Socrates och Leonardo är exempel på program där Sverige kommer att medverka aktivt. Tempus innebär en öppning mot de Baltiska staterna samt Öst- och Centraleuropa.
Det utvecklade samarbetet inom Europa skapar både ett snabbare kun- skapsutbyte för alla som är verksamma inom högskolan och fördjupade kontakter människor emellan. EU:s utbytesprogram öppnar också möjlig- heter till utbyte med andra delar i världen. Ett kvantitativt mål som gäller inom EU är att tio procent av studentema bör studera minst tre månader i ett annat land under sin grundutbildning.
Även för forskningens vidkommande innebär Europasamarbetet nya möjligheter, framför allt när det gäller den mer tillämpade forskningen. Ungefär fyra procent av de offentliga svenska utgifterna för forskning och utveckling kan komma att utgöras av bidrag till EU:s budget. Svenska forskare och företag får konkurrera på lika villkor med forskare och 81
o Riksdagen [UU-1.505. I sum/. Nr IUI). Bilaga ()
företag från andra EU-länder om medel från EU:s forskningsbudget. För att få delta måste svenska forskare och företag ingå i projektgrupper med deltagande från andra länder. Utöver tillgången till hela projektets resultat får forskarna nytta av vårt deltagande genom att ingå i ett utvecklat nätverk med dynamiska forskningsmiljöer. Inslaget av forskarutbildning är stort.
Europasamarbetet får ej utvecklas på bekostnad av annan internationell utblick och samverkan. Högskolan har ett stort ansvar för att vidga kun- skapen och förståelsen för andra rcgioners samhällsförhållanden och kulturer. Det gäller särskilt utvecklingsländer där över 80 procent av mänskligheten lever. Högskolan skall aktivt främja kunskapen om ut- vecklingsländerna.
Högskolan skall kraftfullt bekämpa alla former av främlingsfientlighet och rasism.
1.3 Jämställdhet
Högskolans kvalitetsutveckling gynnas av att människor med skilda erfarenheter har ett jämbördigt samarbete. Genom att kvinnor och män under sin uppväxt utvecklat olika referensramar finns det en kvalitetspo- tential i samverkan mellan könen. För att den potentialen skall komma till nytta måste samverkan ske under jämlika villkor.
Den akademiska världen domineras av män — professorer. dekaner och prefekter. Mer än tre fjärdedelar av forskarassistenter och lektorer är män trots att kvinnorna är i majoritet inom de flesta typer av grundutbildning. Andelen kvinnor bland professorer är endast sju procent.
Detta är inte acceptabelt. Kvinnornas frånvaro ger dessutom kvalitetsför- luster i forskningen och undervisningen. Situationen är oacceptabel också därför att kvinnoma inte finns med där viktiga beslut fattas.
De åtgärder som hittills vidtagits för att främja jämställdheten inom universitet och högskolor har visat sig alltför långsamt verkande. Rege— ringen kommer därför att i en särskild proposition senare i år lägga fram förslag till åtgärder för att stimulera lärosätena till större ansträngningar när det gäller att öka andelen kvinnor på olika nivåer.
1.4 Ökad intagning, ökad tillgänglighet (inkl. öppet universitet,") och högskoleutbildning i södra delen av Stockholms län
För att möta samhällets — enskilda individers och arbetslivets — behov av utbildning och höja kunskapsnivån i landet krävs ett samlat kunskapslyft. i detta har högskolan en avgörande roll. För att åstadkomma detta krävs plats för fler studerande. ökad tillgänglighet till utbildning samt ett studi- emotiverande studiestöd (avsnitten ?. och 3).
Prop. l994/951100 Bil. 9
Tillgängligheten till utbildning är avgörande för möjligheterna att åstad- Prop. 1994/95:100 komma detta nationella kunskapslyft. Det gäller nu att utnyttja de resurser Bil. 9 och förutsättningar som finns i utbildningsväsendet, modem informations- teknologi och etermedia för att med dessa resurser göra utbildning i olika former tillgänglig för alla. Möjligheterna bör också prövas att skapa förutsättningar för "ett öppet svenskt folkuniversitet" med ett brett ut- bildningsutbud som i likhet med det brittiska Open University när många människor (_avsnitt 3).
Stora insatser måste även göras för att rekrytera studerande från arbets- livet för att högskolestudier skall bli en naturlig del i ett livslångt lärande. Utbildning måste också kunna erbjudas på ett sådant sätt att studerande från miljöer utan studietraditioner ser högskolestudier som en reell möjlig- het även för dem. En betydande andel av de nya platser som senare föreslås i denna proposition bör förläggas till de mindre och medelstora högskolorna. Flera av dessa har anmält att de har möjlighet att erbjuda [ Her platser. En sådan satsning innebär även en ökad tillgänglighet till utbildning. Dessa högskolor har förutom sin utbildningspolitiska roll även stor betydelse för den regionala utvecklingen ( avsnitt 4 ).
För att säkra kvaliteten i undervisningen är det av vikt att stärka forsk— ningen vid dessa högskolor. Det kan leda till en bredare rekryteringsbas för både grundutbildning och forskarutbildning.
Stockholmsområdet har jämfört med landet i övrigt en betydligt lägre andel högskoleplatser i förhållande till befolkningens storlek. För att tillgodose arbetsmarknadens behov sker nu en kontinuerlig inflyttning av högutbildad arbetskraft från andra regioner till Stockholmsregionen. Vidare råder där en inomregional obalans med stora skillnader i utbild- ningsbakgrund mellan befolkningen i olika delar av regionen. Regeringen föreslår därför att den högre utbildningen skall byggas ut i Stockholms— området och att detta skall ske i den södra länsdelen ( avsnitt 2 ).
Möjligheterna att finansiera studierna är av avgörande betydelse för beslutet att påbörja högre studier. Det åligger den parlamentariska kom- mitté (dir. l994:1—18) som regeringen tillsatte i december 1994 att göra en samlad översyn av alla studiesociala aspekter. Som tidigare framhållits kommer frågor om social snedrekrytering att särskilt uppmärksammas.
1.5 Hög kvalitet vid alla universitet och högskolor
Inledningsvis måste erinras om att den ökade självständighet som univer- sitet och högskolor fått genom senare års reformer medför ett ansvar också för kvaliteten i verksamheten. Det yttersta ansvaret för kvaliteten och kvalitetsarbetet ligger hos styrelse och rektor. Kvalitetsarbetet måste genomsyra hela verksamheten.
Grundutbildning såväl som forskarutbildning måste hålla hög kvalitet vid samtliga universitet och högskolor.
Statsmaktema understödjer de pågående insatserna för att stärka kvalite- ten. Kanslersämbetets årliga rapport och utvärderingar är viktiga stöd i detta arbete. Den första årsrapporten från Kanslersämbetet om kvalitet och
kvalitetsarbete vid universitet och högskolor visar att ett omfattande och Prop. 1994/95:100 seriöst arbete med kvalitetsutveckling har kommit igång vid alla lärosäten. Bil. 9 Varje universitet och högskola bygger upp sitt eget program utifrån egna förutsättningar men samarbetar i flera fall med andra lärosäten inom och utom Sverige. Flera förefaller ha utarbetat redan fungerande system, ofta med fokus på utvärdering inom grundutbildningen. Den systematik som nu börjat byggas upp beträffande alla aspekter av kvalitet inom den högre utbildningen, t.ex. ledarskap, samverkan, uppföljning, utvärdering samt ambitioner att kontinuerligt höja kvalitetsnivån, är uppenbarligen ett resultat av bl.a. Kanslersämbetets stöd- och kontrollfunktion.
Mot denna bakgrund är det angeläget att det systematiska kvalitetsarbete som inletts i form av program för kvalitetsutveckling för grundutbild- ningen fortsätter och utvecklas.
Det är också angeläget att Kanslersämbetets uppgift att stödja och stimulera utvecklingen av kvaliteten fortsätter i den nya organisation som regeringen återkommer till senare (avsnitten 1.6 och 4.5).
1.6 Strukturförändringar
Forskningen och forskarutbildningen vid de mindre och medelstora hög- skolorna bör stärkas. Det främsta argumentet för detta är att grundutbild- ningen skall vara likvärdig i alla delar av högskolan och vila på veten- skaplig grund. Ett annat skäl är att rekryteringen till forskarutbildningen bör ökas bland de studerande vid högskolorna. Regeringen föreslår att professurer får inrättas vid de mindre och medelstora högskolorna. Vidare föreslås en förstärkning av anslaget till forskningsstödjande åtgärder vid dessa högskolor ( avsnitt 4 ).
Syftet med högskolans undervisning är att stimulera studenternas läro- process och personliga utveckling. Därför är det viktigt att studenterna har ett stort inflytande över såväl sin utbildning som den akademiska och sociala miljön. Som ett led i att stärka studenternas formella inflytande har riksdagen på regeringens förslag beslutat bibehålla kårobligatoriet ( prop. 1994/95:96 , bet. l994/95zUbU5, rskr. l994/95:135). Regeringen avser vidare att förändra högskoleförordningen för att garantera studenter- na minst två representanter i styrelserna för universitet och högskolor samt i de organ vid lärosätena som behandlar utbildningsfrågor. Därutöver är det viktigt för utbildningens kvalitet att varje enskild student deltar i förnyelsen av utbildningens innehåll och former samt den organisation som utbildningen genomförs i ( avsnitt 4 ).
Ett rättvist och rättssäkert system för antagning till högre utbildning är angeläget. Det nuvarande antagningssystemet innebär att hela ansvaret för rekrytering av studenter ligger på den enskilda högskolan. Regeringen har givit i uppdrag till den utredare som har uppgiften att utvärdera 1993 års universitets- och högskolereforrn (RUT 93) att komma med förslag till ett antagningssystem som är överblickbart och som garanterar rättvisa och rättssäkerhet. 84
Regeringen har givit tilläggsdirektiv till RUT 93 att analysera myndig- Prop. 1994/95:100 hetsstrukturen inom universitets- och högskoleområdet. I uppdraget ingår Bil. 9 att pröva ansvarsfördelningen mellan politisk nivå, central myndighetsnivå och lärosätena. om ytterligare uppgifter kan delegeras från regeringen till myndighetsnivån samt överhuvudtaget vilka uppgifter som bör fullgöras av en myndighet. Utredningsarbetet skall enligt direktiven vara inriktat på att skapa en sammanhållen myndighet inom området. Myndigheten bör om möjligt inrättas den 1 juli 1995. Förslag kommer att föreläggas riks- dagen i en proposition senare i år efter det att regeringen analyserat för- och nackdelar med en sammanhållen myndighet (avsnitt 4.5).
2 Den grundläggande högskoleutbildningen m.m.
2.1 Hela högskolan kraftsamlar
Regeringens förslag: Universitet och högskolor får vidkännas be- sparingar vad gäller både grundutbildning och forskning, Per capita- ersättningama inom grundutbildningen skall minskas för alla om- råden utom för de konstnärliga och idrottsliga. Minskningar sker på alla fakultetsanslag. Särskilda resurser anvisas dock till grundläg- gande högskoleutbildning med inriktning på i första hand teknik och naturvetenskap samt i viss mån språk. Resurserna innebär att ytterli- gare cirka l0 000 helårsstudenter — i första hand rekryterade bland yrkesverksamma — kan beredas plats under flera år framåt.
Härutöver skall resurser anvisas för andra särskilda åtgärder inom universitet och högskolor under läsåret 1995/96 med anledning av arbetsmarknadsläget.
Skälen för regeringens förslag:
För att stärka och utveckla vårt samhälle inför framtidens utmaningar måste de gemensamma utbildningsresursema tas i anspråk på bästa sätt. Detta är särskilt angeläget under de närmaste åren då en stor arbetslöshet måste bekämpas samtidigt som de stora underskotten i statsbudgeten måste elimineras.
I det svåra statsfinansiella läge som Sverige befinner sig är kraftiga be— sparingar nödvändiga. Stora besparingar föreslås nu på alla statligt finan- sierade områden. Universitet och högskolor får vidkännas besparingar både vad gäller per capita-ersättningama inom grundutbildningen och forskningens fakultetsanslag. Sammanlagt uppgår besparingarna inom grundutbildningen till 340 miljoner kronor och inom fakultetsanslagen till 160 miljoner kronor budgetåret 1995/% (18 månader). Den samlade besparingen t.o.m. budgetåret 1998 uppgår till 640 miljoner kronor vad gäller grundutbildningen och 200 miljoner kronor vad gäller fakultet- sanslagen. Vidare anser regeringen att en besparing om 35 miljoner 85 kronor bör göras budgetåret 1998 på den verksamhet som bedrivs av
Rådet för grundläggande högskoleutbildning. Behovet av stöd till Prop. l994/95:100 utvecklingsprojekt m.m. rörande grundutbildningen bör därefter i första Bil. 9 hand tillgodoses inom ramen för de medel som universiteten och högskolorna disponerar. varvid en avvägning mot andra ändamål får göras. De besparingar som föreslås beträffande per capita-ersättningama (avsnitt 5) har, med tanke på grundutbildningens betydelse, begränsats i förhållande till besparingarna i statsförvaltningen i övrigt.
Besparingsåtgärder under perioden 1.7 1995 - 31.12 1998
Anvisat Anvisat Förslag varav beräknat för Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 juli 535-juni 96 besparing 1997 ' besparing 1998[
C. Universitet och H 002 [7 569 26 US 17 353 -512 487 högskolor
Särskilda arbets- 112 l99 1235 930
marknadsinsatser
Summa ll 114 U 768 27 350 18 283
' Prisnivå l995/96
Särskilda resurser under flera år framåt för grundutbildningen
De samlade anslagen till grundutbildning minskar dock inte, trots be— sparingen på per capita-ersättningama eftersom universitetens och hög- skolornas uppdrag samtidigt utökas. Genom en överföring av resurser från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till universitet och högskolor kan näm- ligen fler studerande erbjudas plats i högskolan under perioden. Vad gäller forskningen kommer den att tillföras medel via de under åren 1993 och 1994 inrättade forskningsstiftelsema. Regeringen avser att återkomma senare i år med en analys av hur dessa medel påverkar finansieringen av forskningen och forskarutbildningen vid de olika fakulteterna. Överföringen av medel från arbetsmarknadspolitiska åtgärder innebär att fler kan få utbildning för samma kostnad för staten. De resurser som krävs för att högskolan skall kunna ta emot ytterligare cirka 10 000 studenter kan tillföras universitet och högskolor genom att behovet av reguljära arbetsmarknadsinsatser minskar i motsvarande mån. Detta in- nebär att många som tidigare inte fått möjlighet att börja sina studier i högskolan nu skall kunna få det. Satsningen innebär möjligheter till utbildning för redan yrkesverksamma med minst fem års arbetslivserfa- renhet. Det finns som regeringen tidigare framhållit en brist på naturvetare och tekniker i näringslivet, särskilt i exportindustrin. Vid sidan av den 86 långsiktiga och planmässiga dirnensioneringen av den högre utbildningen
behövs under en tid särskilda insatser för att öka antalet naturvetenska— Prop. 1994/95:100 pligt och tekniskt utbildade. Detta är nödvändigt inte minst för att lång— Bil. 9 siktigt öka tillväxtförmågan, särskilt bland de små och medelstora före- tagen. Bland såväl arbetslösa som bland dem som har arbete finns det människor som har intresse för naturvetenskap och teknik men som av olika skäl inte genomgått någon högre utbildning med sådan inriktning. (Jfr Finansplanen Bilaga 1) För dem som har samhällsvetenskaplig eller ekonomisk gymnasieutbildning är behörighetsgivande förutbildning aktu— ell.
Regeringen föreslår således att de nya platserna i första hand skall gälla utbildningar inom naturvetenskap och teknik. [storleksordningen ytterliga- re 9 000 studerande skall kunna erbjudas plats i sådana utbildningar under nästa läsår. Resurserna föreslås fördelade så att 4 500 kan påbörja utbild- ning hösten 1995 och ytterligare 4 500 våren 1996. Såväl kortare som längre tekniska och naturvetenskapliga utbildningar bör komma ifråga. _ Den föreslagna ökningen av antalet helårsstudenter bör bibehållas under flera år framåt för att ge individerna möjlighet att genomföra en utbild- ning som leder till examen.
För att utbildning skall vara ett intressant alternativ för redan yrkesverk— samma måste fördelaktiga villkor kunna erbjudas. Det gäller såväl studie- finansieringen som villkoren för ledighet för studier. En ny typ av studie- finansiering föreslås därför för den nu aktuella kategorien studerande (litt. E).
I detta sammanhang vill regeringen särskilt betona vikten av ett in- tensifierat arbete för att förbättra rekryteringen till naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Därvid bör det s.k. NOT—projektet, som bedrivs av Verket för högskoleservice och Skolverket, och som syftar till att stimule— ra intresset för naturvetenskap och teknik kunna spela en central roll.
Vidare bör en satsning göras på språkutbildning. Många behöver i det dagliga arbetslivet kvalificerade språkkunskaper. Det kan gälla dem som måste genomföra förhandlingar på ett främmande språk eller som arbetar i företag med ett annat företagsspråk än svenska. För språkutbildning ' föreslås resurser för 1 000 studerande på heltid varje år i två år Resurser- na bör fördelas så att 500 kan påbörja utbildning hösten 1995 och ytterli- gare 500 våren 1996.
Hänsyn bör tas till förväntat sökandetryck och de enskilda lärosätenas förmåga att utöka sin utbildningskapacitet. För att stärka de mindre och medelstora högskolornas utbildningsutbud bör särskild hänsyn tas till deras önskemål om dimensioneringsökning. Dessa högskolor har även stor betydelse för den regionala utvecklingen. Regeringen förutsätter att denna kraftiga ökning av studerandeantalet skall motivera näringsliv och gemen— sam sektor att ge de anställda ledighet och anställa vikarier i stället så att de kan utnyttja det ökade utbildningsutbudet redan hösten 1995.
För universitet och högskolor innebär regeringens förslag att ytterligare studerande måste beredas plats samtidigt som ersättningen för alla stude- rande — utom de konstnärliga och idrottsliga - konuner att bli lägre. Läro- . sätena måste ta sitt ansvar och de studenter som redan fått en plats måste dela med sig av utrymmet till alla dem som står utanför högskolan och i 87 många fall även arbetsmarknaden. Detta innebär att studerande kommer
att få bedriva sina studier i större undervisningsgrupper eller med stöd av Prop. l994/952100 mindre lärarledd undervisning. Utbildning måste också i större utsträck— Bil. 9 ning kunna erbjudas på kvällar och helger samt under sommartid till alla dem som av olika skäl inte kan studera på dagtid. På så sätt kan lokalerna också utnyttjas bättre. Lärarna kommer att få möta större undervisnings— grupper och därmed få en ökad arbetsbörda. Den nya situationen kommer således att leda till påfrestningar samtidigt som ökningen av antalet stude- rande innebär möjligheter att i princip bibehålla och utnyttja nuvarande lärarkompetens. De konstnärliga och idrottsliga områdena har undantagits från besparingar. Inom dessa områden bör inte heller fler studenter tas in. Skälet till detta är att det är svårare att med bibehållen kvalitet ta in fler studenter eftersom dessa utbildningarna i hög grad är individuellt basera- de.
De påfrestningar som universitet och högskolor under de närmaste åren måste gå igenom gör det än mer angeläget att vidareutveckla det goda kvalitetsarbete som nu påbörjats inom högskolan.
Regeringen kommer att i en proposition senare i år föreslå hur resurser- na skall fördelas på de olika lärosätena och begär i förevarande proposi- tion godkännande av omfattningen samt principerna för fördelningen av resurserna. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget C 46. Övri- ga utgifter inom grundutbildning.
Vissa särskilda åtgärder
Med hänvisning bl.a. till sysselsättningsläget föreslår regeringen ytterliga— re särskilda åtgärder med verkan under läsåret 1995/96 som innebär en ökad dimensionering. Åtgärderna avser dels generella volymökningar. dels satsningar på särskilda grupper. (Jfr Finansplanen Bilaga 1)
Förslagen innebär i korthet följande. Riksdagen har i december med anledning av propositionen Vissa ekono- misk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25, bet. l994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145) beslutat anvisa resurser motsvarande cirka 4 000 studenter som studerar på heltid under våren 1995. Utökningen skall huvudsakligen ske inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar till vilka det i dag finns ett stort antal sökande som inte kan beredas plats. Regeringen föreslår nu att motsvarande antal studenter bereds plats även under hösten 1995.
Härutöver föreslås resurser motsvarande 3 500 studenter som studerar på heltid under hösten 1995 och våren 1996. Utökningen bör huvudsakli- gen ske inom de områden som nyss nämnts.
En aspirantutbildning — utbildning varvad med praktik i näringsliv eller i gemensam sektor — för arbetslösa akademiker bör införas i högskolan fr.o.m. den 1 juli 1995. Utbildningen skall i första hand vända sig till arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. Utbildningen. som bör vara ettårig (40 poäng). bör vara inriktad på att ge fördjupade kunskaper i ämnen som är av värde för de arbetsplatser som respektive högskola förutsätts samarbeta med. Åtgärden syftar till att underlätta arbetslösa gg akademikers inträde på arbetsmarknaden och att ta till vara den resurs '
dessa gruppers kompetens utgör. Den bidrar dessutom till att förbättra samarbetet mellan högskolorna och arbetsplatser i dess närhet. Ett antal högskolor i landet väljs ut för att på försök anordna aspirantutbildningen. Sammanlagt föreslås resurser för cirka 1 500 studerande för studier på heltid under hösten 1995 och våren 1996.
Universitet och högskolor bör utnyttja befintliga resurser bättre genom att erbjuda utbildning under större del av året. Verksamheten med som- maruniversitet/sommarhögskola bör öka. Villkoren bör vara att verksam- heten skall omfatta kurser ur universitetens och högskolornas ordinarie kursutbud och omfatta minst 5 och högst 10 poäng. Totalt ges möjlighet att erbjuda 25 000 studerande plats sommaren 1995.
Behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår, bör även fortsättningsvis kunna erbjudas. Basåret syftar till att ge ungdomar med samhällsveten- skaplig eller ekonomisk gymnasieutbildning möjlighet att skaffa sig behörighet till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid universitet och högskolor. Ungdomarna garanteras en utbildningsplats efter genom- förd och godkänd basårsutbildning. Åtgärden är ett led i att förbättra rekryteringsunderlaget till nyssnämnda utbildningar. Det har visat sig att huvuddelen av dem som antogs budgetåret 1992/93 har gått vidare till sådana utbildningar. Även andra former av kompletterande utbildning bör prövas. Totalt bör 1 500 studerande beredas möjlighet att genomgå basår i högskolan läsåret l995/96. Regeringen föreslår dessutom att 1 500 basårsplatser inrättas inom den konununala vuxenutbildningen (litt. A)
Medel för dessa särskilda åtgärder under läsåret l995/96 anvisas under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
En särskild satsning bör göras på forskarutbildning. Resurser föreslås för studiefinansiering till ytterligare 300 - 500 doktorander avseende bud- getåret 1995/% under de tolv första månaderna. Fr.o.m. den 1 juli 1996 bör verksamheten kunna finansieras genom utnyttjande av de medel som för närvarande används för forskarutbildning av obehöriga lärare. Dessa medel bör tillföras universitet och högskolor med fakultetsorganisation och anvisas under anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att fördela de medel som anvisas för Vissa särskilda åtgärder inom den högre utbildningen.
Den nya myndigheten inom högskoleområdet bör ges ett särskilt upp— drag att följa upp och utvärdera de särskilda åtgärder som görs inom den högre utbildningen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
l. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärderför budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
2. godkänner det som regeringen förordar om omfattning och principer för fördelning av särskilda resurser under flera år framåt för gmndulbildningen.
Prop. l994/95:100 Bil. 9
89
3. bemyndigar regeringen att fördela resurserna avseende Vissa särskil- Prop. l994/95:100 da åtgärder läsåret l995/96 inom den högre utbildningen. Bil. 9
2.2 Ny högskola i södra delen av Stockholms län — Södertöms högskola
Regeringens förslag: En ny högskola inrättas på Södertörn. Hög- skolan lokaliseras huvudsakligen i anslutning till Huddinge sjukhus. Viss utbildning kommer att förläggas till Haninge.
Den nya högskolan skall byggas upp successivt och från år 1999 tillföras resurser som motsvarar cirka 4 000 studenter som studerar på heltid. Stockholms universitets nuvarande verksamhet i Hud— dinge, Botkyrka, Haninge och Södertälje skall ingå i den nya hög- skolan. När Hälsohögskolan med 2 500 studerande flyttar till Hud— dinge kommer det inklusive Karolinska institutets 1 500 studerande att finnas totalt 8 000 heltidsstudenter i området i anslutning till Huddinge sjukhus. Kostnaderna för den första etappen omfattande budgetåret l995/96 beräknas till 34 miljoner kronor. Denna etapp omfattar uppbyggnadsarbete och resurser för 1 000 heltidsstudenter hösten 1996. I dessa ingår resurserna för Stockholms universitets nyssnämnda verksamhet, som föreslås överföras till den nya hög— skolan.
Under en andra etapp omfattande budgetåren 1997—1999 bör verk- samheten byggas ut med resurser som motsvarar ytterligare 3 000 heltidsstudenter.
Forskningen vid den nya högskolan kommer att byggas ut i samma takt och i samma omfattning som övriga högskolor av motsvarande storlek. Den förutsätts finansieras huvudsakligen genom den särskil- da stiftelse vars ändamål är att finansiera forskning och forskarut— bildning inom områden med inriktning på Östeuropa och Östersjöre- gionen vid en ny struktur för högre utbildning i södra Storstock- holm. Även den särskilda stiftelse vars ändamål är att stödja bl.a. forskning på vårdområdet förutsätts bidra till finansieringen av forskningen och forskarutbildningen.
Verksamheten planeras så att den nya högskolan kan starta sin verksamhet den 1 januari 1996 och de första studenterna kan börja höstterminen 1996.
Den särskilda beslutsordningen för samordning av vissa lokalför- sörjningsfrågor i Stockholm skall inte längre gälla.
Bakgrund
Riksdagen behandlade våren 1994 vissa frågor rörande behovet av ut- byggnad av den högre utbildningen i landet (prop. 1993/94:177, bet. 90
l993/94:UbU12.rskr. l993/94:399).Bl.a. betonades behovet av ytterligare Prop. l994/95:100 utbyggnad i såväl det långa som det korta perspektivet. Riksdagen konsta— Bil. 9 terade också behovet av en utbyggnad av den högre utbildningen i Stock- holmsområdet och att denna borde ske i de södra delarna. Åt dåvarande regeringen uppdrogs att närmare utreda frågan inför riksdagens slutliga
ställningstagande.
Till bakgrunden hör att Stockholms universitet har anmält att universite— tet inte anser det lämpligt att öka studentantalet i Frescati. Till bakgrunden hör vidare att Stockholms läns landsting beslutat att flytta Hälsohögskolan i Stockholm till en plats i anslutning till Huddinge sjukhus. Landstinget har också föreslagit att viss annan utbildning och forskning förläggs till området för att ytterligare förstärka den akademiska miljön. Slutligen har Haninge kommun framfört önskemål om förstärkning av de högskoleut- bildningar som i dag bedrivs inom kommunen.
Regeringen tillsatte våren 1994 en kommitté för att bereda frågan om utbyggnad av högre utbildning i Stockholmsområdet.
Kommitténs huvuduppgift är enligt direktiven (dir. 199434) att utarbeta ytterligare planerings- och beslutsunderlag för att förbereda etableringen av en ny struktur för högre utbildning samt att utreda vissa lokalförsörj- ningsfrågor i Stockholmsområdet.
Kommittén. som antagit namnet 1994 års Stockholmskommitté, har lämnat sina förslag i betänkandet Kronan Spiran Äpplet En ny universi— tetsstruktur i södra Stockholmsområdet (SOU l994:127).
Kommitténs förslag:
1994 års Stockholmskommitté har föreslagit att en ny struktur för högre utbildning och forskning etableras i södra Stockholmsområdet.
Verksamheten föreslås organiseras som ett nätverksuniversitet med tre campus som enligt kommittén bör förläggas intill Huddinge sjukhus (Campus Spiran), i Haninge (Campus Äpplet) samt i Stockholms södra innerstad (Campus Kronan). Campus Kronan bör lokaliseras till Södra Hammarbyhamnen i Stockholms kommun alternativt på Kvarnholmen i Nacka kommun och till detta campus föreslår kommitten att Lärarhög- skolan i Stockholm samt de konstnärliga högskolorna samlokaliseras. ' Varje campus bör kännetecknas av en egen utbildnings- och forsknings- profil. lnom och mellan campus bör modem informationsteknik (lT) tas i anspråk för att hålla kontakt. lT bör även användas som stöd till dis- tansutbildning som skall kunna erbjudas i lokala studiecentra knutna till de olika campus.
Söderstrukturen skall kännetecknas av en rnångdisciplinär och gräns- överskridande ansats. Utbildningen bör därför ha en betydande ämnes- mässig bredd och forskningen inriktas mot två huvudområden: forskning om Östersjöområdet och Östeuropa samt forskning om livsvetenskaper, där forskning om vård och omsorg ingår.
Den mångdisciplinära och gränsöverskridande ansatsen styr även den av kommittén föreslagna interna organisationen av Söderstrukturen. För 91 forskningen och forskarutbildningcn inrättas en mångdisciplinär fakultet;
vilken indelas i sektioner med inriktning mot olika profilområden. Fakul- teten svarar ej för grundutbildningen; denna planeras och genomförs av en utbildningsnämnd. Denna uppbyggnad möjliggör, enligt kommittén, en fortlöpande utveckling och omprövning av olika gränsöverskridande ämneskombinationer och skapar en problemorienterad organisation.
Kommittén förordar att Söderstrukturen skall vara en helt fristående organisation och att uppbyggnaden vid slutet av en första etapp omfattan- de budgetåren 1995/96 och 1997-1999 bör motsvara 4 500 helårsstudenter varav 900 bör avse lokala studiecentra. I en andra etapp omfattande budgetåren 2000-2002 bör en utbyggnad med 2 900 helårsstudenter äga rum, vilket inom ramen för Söderstrukturen innebär resurser för samman- lagt 5 400 helårsstudenter i Campus Spiran och Äpplet respektive 3 000 i Campus Kronan. Förutom detta antal tillkommer i varje campus studen- ter under andra huvudmän.
En sammanfattning av betänkandet lämnas som bilaga 9 till denna proposition. I denna bilaga ingår även en sammanställning av remissyn- punkterna.
Remissinstansema:
Efter remiss har synpunkter på betänkandet kommit in från 53 instanser. Därutöver har sju spontana yttranden inkommit.
Utredningens förlag mottas till övervägande del positivt av remissinstan— serna.
I stort sett alla remissinstanser stöder utgångspunkterna för kommitténs förslag. Behovet av en utbyggnad av den högre utbildningen i landet understryks liksom att särskilda behov föreligger i Stockholm, som är underförsörjt i förhållande till befolkningsmängden. Det anses motiverat att förlägga utbyggnaden till södra Stockholmsområdet. Lunds och Upp- salas universitet samt ytterligare några instanser ifrågasätter dock det regionala perspektiv som de anser att utredningen utgått från. Enligt dessa instansers mening bör ett nytt universitet ses ur ett nationellt perspektiv.
Söderstrukturens olika lokaliseringsorter ger upphov till blandade reak- tioner. Förslaget om Huddinge som lokaliseringsort stöds till fullo och förslaget angående Haninge av en klar majoritet. medan en lokalisering antingen till Södra Hammarbyhamnen eller Kvamholmen avstyrks av en stor andel av remissinstansema. Södertälje framhålls av Hera kommuner som en bättre lokalisering. De två alternativen Södra Hammarbyhamnen och Kvamholmen har ungefär lika få förespråkare.
Stockholms universitet. som i betänkandet föreslås få en nyckelroll såsom huvudman för Söderstrukturen. är negativt till nätverksstrukturen och menar att det både organisatoriskt och resursmässigt är bättre att koncentrera enheten till området i närheten av Huddinge sjukhus. Univer- sitetet är även kritiskt till en ternaorienterad forskarutbildning samt till att olika organ inrättas för grundläggande utbildning och forskning. Enligt universitetets mening bör Söderstrukttrren ej organiseras under universite— tet utan redan från början vara en helt fristående organisation.
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
Organisationen av Söderstrukturen möts i övrigt av blandade reaktioner. P-rop. 1994/95:100 Flertalet remissinstanser anser att Söderstrukturen åtminstone på lång sikt Bil. 9 bör utgöra en självständig högskola. Lunds universitet menar dock att de nationella resurserna är för knappa för en spridning av forskningen till ytterligare en högskola. Nätverksstrukturen avslås av flera remissinstanser som menar att utbyggnaden bör koncentreras till Huddinge/Novum. Må- nga. t.ex. KTH, Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), Haninge kommun och Huddinge kommun. anser dock att förslaget är mycket bra och nyda— nande. Den niångdisciplinära fakulteten avstyrks av flera remissinstanser. bl.a. av Stockholms universitet och KTH. Kritik framförs även mot att forskare och forskarstuderande ej knyts till sedvanliga fakulteter.
Den nya universitetsstrukturens utbildningsinriktning stöds till fullo av de flesta. Förslaget att samlokalisera de konstnärliga utbildningarna möts dock av skarp kritik av berörda högskolor samt av vissa kommuner och Stockholms läns landsting. Forskningsinriktningen stöds av en majoritet av remissinstansema.
Lokala studiecentra uppfattas positivt av en klar majoritet. Några re— . missinstanser anser dock att det vore bättre att senarelägga uppbyggnaden av dessa och inledningsvis koncentrera resurserna på utbyggnaden av Huddinge/Novum.
Verksamhetens omfattning tillstyrks av en majoritet av remissinstanser- . na.
Skälen för regeringens förslag: Ny högskola i södra delen av Stockholm län Utgångspunkter
En betydande utbyggnad av den högre utbildningen har skett sedan slutet av 1980—talet. För att möta samhällets — enskilda individers och arbets- livets — behov av utbildning och höja kunskapsnivån i landet måste som ovan framhållits (avsnitt 2.1) en ytterligare utbyggnad ske också av den högre utbildningen.
Det råder en regional obalans i landet när det gäller högre utbildning. Stockholmsområdet har jämfört med landet i övrigt en betydligt lägre andel högskoleplatser i förhållande till befolkningens storlek men också i förhållande till arbetslivets krav. För att tillgodose arbetsmarknadens behov sker nu en kontinuerlig inflyttning av högutbildade från andra regioner till Stockholmsregionen. Det kan också konstateras att antalet sökande till universitetet och högskolorna i Stockholms län har varit och fortfarande är extremt stort.
Vidare råder i Stockholmsområdet en inomregional obalans med stora skillnader i utbildningsbakgrund mellan befolkningen i olika delar av regionen. Andelen som går vidare från gymnasieskolan till högre studier är lägre i Söderkornrnunerna än i den norra länsdelen. Därför är en av målsättningarna för utbyggnaden av högre utbildning i Stockholm att 93 tillgodose och öka intresset för högre utbildning i den södra delen av
Stockholms län. Ett sätt är att öka tillgängligheten till högre utbildning. Prop. l994/95:100 Samtidigt bör aktiva insatser göras för att öka intresset för studieförbere— Bil. 9 dande kurser i gymnasieskolan.
Regeringen föreslår därför att den högre utbildningen skall byggas ut i Stockholmsområdet. att detta skall ske i den södra regiondelen och att en ny självständig högskola inrättas i denna del av Stockholmsområdet. En sådan etablering skulle ha en positiv inverkan på hela regionen i likhet med vad som skett vid etablering av högskoleutbildning i andra delar av landet.
I det följande anges de utgångspunkter som bör gälla vid uppbyggnaden av den nya högskolan.
Organisation
Kommittén har redovisat vissa betänkligheter mot förslaget att den nya universitetsstrukturen skall utgöra en del av Stockholms universitet. Universitetet och flera andra remissinstanser har också argumenterat för att en fristående högskola inrättas. Några remissinstanser har också varit tveksamma till den nätverksorganisation som kommittén föreslagit.
För att regionala intressen i södra delen av Stockholms län bäst skall kunna tillvaratas vad gäller högre utbildning bör en ny högskola inrättas. De kvalitetskrav som ställs på denna skall vara desamma som de vilka ställs på andra universitet och högskolor. En samlad organisation och lokalisering ökar — i synnerhet under uppbyggnadsperioden — möjligheter- na att nå en tillfredsställande kvalitet. Högskolan bör därför byggas tipp med sin huvudsakliga bas och ledning på ett ställe.
Inriktning
Verksamheten bör huvudsakligen vara inriktad på ämnen inom de huma— nistiska och samhällsvetenskapliga fakultetsområdena och endast till mindre del omfatta laborativa ämnen. Det bör dock ankomma på organisa- tionskommittén och senare på ledningen för den nya högskolan att över— väga och fatta beslut om den närmare inriktningen.
Den nya högskolans forskningsorganisation bör byggas ut i samma takt och i samma omfattning som kommer att gälla för övriga högskolor av motsvarande storlek.
Ett skäl till den låga övergångsfrekvensen till högre utbildning i södra delen av Stockholms län är att många ungdomar där av olika anledningar inte väljer gymnasieskolans studieförberedande kurser/program. I syfte att rekrytera till och förbereda för studier inom naturvetenskapliga och teknis— ka utbildningar avser regeringen att förlägga en del av de föreslagna basårsplatsema (avsnitt 2.1) till den nya högskolan.
94
Lokalisering Prop. l994/95:100 Bil. 9 Det är naturligt att den nya högskolan får sin huvudsakliga lokalisering
i anslutning till den akademiska infrastruktur som redan finns etablerad runt Huddinge sjukhus. Därutöver bör redan tidigt lokala studiecentra ingå i högskolans verksamhetsidé. Organisationskommitte'n bör dock särskilt beakta att viss utbildning skall förläggas till Haninge.
Omfattning
År 1999 bör verksamheten omfatta cirka 4 000 helårsstudenter inkluderan- de den verksamhet som Stockholms universitet för närvarande bedriver i Huddinge, Botkyrka, Haninge och Södertälje.
Detta innebär att verksamheten i området kring Huddinge sjukhus år 1999 — inkluderande Karolinska institutets och Hälsohögskolans verksam- het — totalt kommer att omfatta cirka 8 000 helårsstudenter.
Onewrisationskommitte' tillsätts
För att den nya högskolan skall kunna vara uppbyggd före sekelskiftet bör planeringsarbetet påbörjas under våren 1995. Regeringen avser att ge tilläggsdirektiv till 1994 års Stockholmskommitté våren 1995 med upp- ' drag att etablera en ny högskola på Södertörn; en organisationskommitté är därmed inrättad. Organisationskommittén bör inledningsvis — tills den nya högskolan inrättats — förhyra lokaler, köpa kurser och marknadsföra utbildningen. Ansvaret för kursernas innehåll och uppläggning samt examination ligger helt på det universitet eller den högskola som anordnar utbildningen.
Orgwtisationskomm itténs sammansättning
Kommittén bör organiseras så att bl.a. Stockholms läns landsting, Hud- dinge. Haninge, Södertälje och Botkyrka kommuner, Statens lokalförsörj— ningsverk, berörda fakulteter och utbildnings— och finansdepartementen som sakkunniga och experter finns företrädda på lämpligt sätt.
Organisationskommitténs uppdrag bör vara att * förbereda organisationen och uppbyggnaden av den nya högskolan samt dra upp riktlinjer för och lämna förslag till fakultetsorganisation
* anställa lärare och förbereda utnämningen av rektor * förbereda och lämna ansökan till regeringen om rätt att utfärda vissa examina
* rekrytera studenter till den första terminen * ansvara för planeringen av den nya högskolans lokaler ' * på lämpligt sätt samverka med Stiftelsen för forskning inom om- råden rned anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa _ 95
* i samråd med Stockholms universitet förbereda överföring av den verksamhet som universitetet driver i södra delen av Stockholms län
* i inledningsskedet fungera som uppdragsgivare avseende grundut- bildning som anordnas av andra universitet och högskolor
Den nya högskolan bör kunna starta verksamheten den 1 januari 1996. Genom organisationskommitte'n bör sammanlagt 1 000 platser kunna utannonseras våren 1996 och de första studenterna vara på plats i pro- visoriska lokaler hösten 1996. Kostnaderna för förberedelser och för de 500 första studentema har beräknats till sammanlagt 27 miljoner kronor. Medlen har beräknats under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundut- bildning. Vidare bör resurser för 500 studenter överföras från Stockholms universitets anslag för grundutbildning under budgetåret.
Som planeringsförutsättning bör gälla att 2 000 helårsstudenter skall kunna erbjudas plats läsåret 1997/98 och 3 000 helårsstudenter under läsåret l998/99. De första lokalerna med plats för 4 000 studenter bör kunna vara inflyttningsklara hösten 1999. Varaktig finansiering av utbygg- naden sker genom en omfördelning av resurser.
Regeringen avser att inrätta organisationskommittén under våren 1995 med uppgift att — i avvaktan på riksdagens ställningstaganden — ta fram planerings- och beslutsunderlag för att förbereda etableringen av den nya högskolan.
Beslutsordning för lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet
Riksdagen har med anledning av ett förslag av den förra regeringen godkänt en särskild tillfällig beslutsordning för lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (prop. 1993/94:177, bet. l993/94:UbU12.rskr. l993/941399). Beslutet innebär att regeringen givits möjlighet att avvika från den annars gällande principen om myndigheternas ansvar för sin lokalförsörjning. Den förra regeringen har utnyttjat denna möjlighet genom att besluta att de konstnärliga högskolorna i Stockholm — utom Kungl. Konsthögskolan — skall samråda med 1994 års Stockholmskom- mitte' före beslut i lokalförsörjningsfrågor. Kommittén har också givits rätten att överta högskolornas beslutsrätt i frågor som har betydelse för den långsiktiga lokalförsörjningen för de konstnärliga högskolorna i Stockholm.
Regeringen föreslår att den tillfälliga beslutsordningen som godkänts av riksdagen inte längre skall gälla.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
4. godkänner att en ny högskola, Södertörns högskola inrättas, i södra delen av Stockholms län,
5. med ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. 1993/942UbU12, rskr. 1993/94399) godkänner att en tillfällig beslutsordning för vissa lokalför- sörjningsfrågor i Stockholmsområdet inte längre skall gälla.
Prop. 1994/951100 Bil. 9
96
3 Ökad tillgänglighet till utbildning
Högskolan måste ha en tillräcklig dimensionering. Den måste även vara lokaliserad så att den genom sin geografiska tillgänglighet är rekryterande. Den måste också genom sina arbetsformer framstå som lockande. De högskoleutbildade måste vara efterfrågade och erbjudas arbetsvillkor som gör det motiverat för den enskilde att skaffa sig en högre utbildning. Det är även nödvändigt att hålla olika vägar till högskolan öppna. Därvid spelar gymnasieskolans, den kommunala vuxenutbildningens och folkbildningens dimensionering och tillgänglighet en avgörande roll. För ett samhälle som strävar efter rättvisa mellan människor räcker det inte med att bara erbjuda utbildning. Samhället måste även direkt stimule- ra människor från olika samhällsgrupper att verkligen utnyttja de utbild- ningstillfällen som erbjuds. Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning visar tydligt på nödvändigheten av sådana åtgärder.
3.1 Social snedrekrytering
Den analys som gjorts i betänkandet Ursprung och utbildning — social snedrekrytering till högre studier (SOU [993:85) är av stor betydelse för det fortsatta arbetet med att finna former för att motverka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.
Sannolikheten för att någon från hem utan studietraditioner skall söka sig till en högskoleutbildning är väsentligt lägre än sannolikheten för att någon från ett akademikerhem skall göra detta. Dessutom är det vanligare att studenter med ursprung i arbetarmiljö söker sig till kortare och mer yrkesinriktade utbildningar än att studenter från akademikerhem gör det.
Det finns tre huvudsakliga problem med social snedrekrytering. För det första är det en individuell orättvisa att människors chanser i livet till en orimligt stor del beror av omständigheter till vilka de fötts. För det andra innebär den sociala snedrekryteringen att alla människors resurser inte utvecklas och tas tillvara. Detta leder till effektivitetsförluster för sam- hället i stort. För det tredje kan en stor social snedrekrytering leda till att de flesta som besitter höga positioner i näringslivet Och den gemensamma sektorn har liten eller ingen kunskap om livsvillkoren för andra delar av befolkningen.
Regeringen avser att med olika åtgärder motverka socialt sned rekryte- ring i alla delar av utbildningsväsendet. En av dessa är att den parlamen— tariska studiestödskommittén (_dir. l994:148) fått i uppdrag att utveckla ett studiestödssystem som präglas av insatser mot social snedrekrytering.
Andra åtgärder med samma syfte är en ökad dimensionering och en lokalisering som gör utbildning mer lättillgänglig. Regeringens föresats att trots det svåra ekonomiska läget skydda grundskolan från nedskärning har också detta syfte. En sammanhållen grundskola med en allsidig social sammansättning där alla elevers behov kan tillgodoses är en förutsättning för att komma till rätta med den grundläggande orsaken till problemet.
7 Riksdagen I 994ll)5. I sum/. Nr IDO. Bilaga ()
Prop. l994/952100 Bil. 9
97
3.2 Åtgärder för att öka tillgängligheten prop 1994/95;ng Bil. 9
Fler utbildningsplatser, geografisk spridning av den högre utbildningen samt överskådliga samt enhetliga tillträdesbestämmelser och antagnings- system är exempel på olika faktorer som är av betydelse för en breddad rekrytering till högre utbildning.
Tillträde till högre utbildning
Den nya gymnasieskolan är utformad så att eleverna på alla treåriga nationella och specialutformade program får allmän behörighet för högre studier. Det har dock visat sig att flera universitet och högskolor inom ramen för nuvarande bestämmelser i högskoleförordningen vid urval missgynnar elever från yrkesinriktade program. Motsvarande gäller för studerande från komvux och studerande med studieomdöme från folkhög- skola. Regeringen har givit den särskilde utredaren som har att följa upp 1993 års universitets- och högskolereforrn tilläggsdirektiv att komma med förslag till en nationell ordning som är överblickbar och garanterar rättssä- kerhet i antagningsproccsscn (dir. l994:126). Inom Utbildningsdeparte- mentet finns Också en arbetsgrupp som arbetar med vissa betygsfrågor inom gymnasieskolan som hänger samman med frågan om allmän be— hörighet.
Former/metoder
För att ett nationellt kunskapslyft skall komma till stånd måste insatser göras för att skapa förutsättningar för alla medborgare att kunna få del av utbildning. Detta kräver insatser från många håll: staten och kommunerna, näringslivet, de fackliga organisationerna, folkbildningen och självklart från de enskilda individerna. Sverige har ett väl utbyggt utbildningssystem — kommunal vuxenutbildning. bildningsförbund och folkhögskolor. univer- sitet och högskolor — som måste kunna erbjuda vuxenutbildning i olika former så att den passar människors skilda erfarenheter och behov. Vad som nu behövs är inte nya former av utbildning utan metoder för att göra de utbildningsvägar som redan finns tillgängliga för fler.
Kommunal vuxenutbildning
En stor del, kanske upp emot en tredjedel, av alla studerande vid universi- tet och högskolor har läst in hela eller delar av sin behörighetsgivande utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Det är främst två huvudgrupper för vilka den gymnasiala delen av komvux har stor be- tydelse. Det är, dels vuxna som helt saknar en gymnasial utbildning eller har behov av att komplettera en tidigare utbildning, dels ungdomar som 98
har en gymnasial utbildning men har behov av att höja sina betyg eller Prop. 1994/95le0 komplettera sin tidigare utbildning för att få särskild behörighet. Bil. 9
Folkbildning
Folkbildningen, dvs. utbildning som studieförbund och folkhögskolor erbjuder, är en del av den allmänna vuxenutbildningen och har därmed en viktig roll i arbetet med att höja utbildningsnivån i samhället. Folkbild- ningens arbetsformer med individuella studiegångar och flexibla pedago- giska metoder tillsammans med dess tillgänglighet ger unika förutsätt- ningar för att nå de grupper som är i störst behov av ytterligare utbild- ning. Folkbildningen har stor betydelse som en väg till högre utbildning. Folkhögskolorna genomför sedan länge behörighets- och kompetensgivan- de utbildningar på gymnasienivå. Även eftergymnasiala utbildningar och högskolekurser anordnas ofta i nära samverkan med universitet och hög- skolor. Också studieförbunden har numera möjlighet att genomföra kom- petens— och behörighetsgivande utbildningar.
För att markera betydelsen av folkbildningen har regeringen under littera B. Folkbildning föreslagit att ytterligare resurser, 40.5 miljoner kronor, skall tillföras denna verksamhet. Vidare föreslås att 30 miljoner kronor av de medel som förslagits för särskilda åtgärder med anledning av arbetsmarknadsläget skall avsättas för folkbildningens medverkan i dis— tansutbildning.
Lokala kunskapscentra
Kunskapscentra bygger på samverkan och gemensamt resursutnyttjande mellan olika anordnare av utbildning — i första band mellan gymnasiesko- lan och komvux men också med högskolan. AMU och folkbildningen. Samverkan gäller framför allt lokaler. utrustning och administration och ibland även personal. Själva verksamheten svarar varje utbildningsanord- nare för. Kunskapscentra bygger också på samverkan mellan olika delar av utbildningsväsendet och arbetslivet.
En viktig funktion för lokala kunskapscentra bör också vara att stimule- ra rekryteringen till högre utbildning och bidra till ökad samverkan med näringslivet och med den gemensamma sektorn i den återkommande utbildningen.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte år 1991, med anledning av propositionen 1990/9l :85 Växa med kunskaper — om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. en särskild arbetsgrupp med uppgift att stimulera utvecklingen av kunskapscentra. Arbetsgruppen har redovisat sitt arbete i två delrapporter, Utveckling av kunskapscentra delrapport [ och ll. En slutrapport är under utarbetande. När denna föreligger kommer regeringen att överväga behovet av åtgärder för att ytterligare stimulera utbyggnaden av kunskapscentra.
99
Nya metoder prövas - Prop. l994/95:100 Bil. 9 Genom att den tekniska utvecklingen snabbt ger nya effektiva metoder för kunskapsöverföring erbjuder distansutbildningen — mediaburen utbildning — stora möjligheter när det gäller tillgänglighet till utbildning. Detta förbättrar förutsättningarna för att åstadkomma ett nationellt kunskapslyft.
Betänkandet Kunskapens krona (_SOU 1993:23) överlämnades år [993 till den tidigare regeringen. l betänkandet föreslås bl.a. ett ordnat sam- arbete mellan olika utbildningsanordnare för att utveckla metoder, organi- sation och läromedel för att förbättra distansutbildningcn. Därvid fram— hålls att kombinationen av olika distansmetoder. studiecirkelns grupp- dynamik. det sociala stödet från arbetskamrater på arbetsplatsen och genomslagskraften i Utbildningsradions verksamhet skulle kunna erbjudas vuxna i och utanför arbetslivet. lnga åtgärder har vidtagits med anledning av betänkandet.
Till Utbildningsdepartementet har vidare en rad ansökningar kommit in med förslag om fler platser inom distansutbildningen samt nya former och metoder för distansutbildning.
Regeringen avser att tillsätta en kommitté med uppgift att analysera. stödja och utvärdera de. förslag som föreligger. l uppdraget skall ingå att finna olika metoder för distansutbildning samt också att bedriva försöks- verksamhet. Målet f'ör kommittén är att finna en samlad strategi för distansutbildning i landet inom högskoleområdet och vuxenutbildning i övrigt.
Möjligheterna bör också prövas att skapa förutsättningar för "ett öppet svenskt folkuniversitet" med ett brett utbildningsutbud som när många människor. Därvid bör erfarenheterna från det brittiska Open University studeras.
Avsikten är att skapa ett öppet och flexibelt system som gör utbildning angelägen för alla medborgare runt hela landet oavsett bostadsort.
4 Strukturförändringar
4.1 Studentinflytande
Syftet med universitetens och högskolornas undervisning är att stimulera studentemas läroprocess och personliga utveckling. Studenten skall alltid stå i centrum för verksamheten. Därför är det viktigt att studenterna har ett stort inflytande över såväl sin utbildning som den akademiska och sociala miljön. De studerandes delaktighet och engagemang är således av stor betydelse för kvaliteten i utbildningen.
En uppföljning av 1993 års universitets— och högskolereform pågår som tidigare nämnts. Enligt direktiven (dir. 1993: 143) skall utredaren särskilt belysa utvecklingen av studentinflytandet i olika beslutsorgan. Reformen har hittills inneburit ett försämrat formellt studentintlytande genom att antalet beslutande organ och antalet platser för studentreprescntanter i dessa organ har minskat. De enskilda studenternas reella möjligheter att 100
påverka sin utbildning har dock ökat genom de ökade möjligheterna att Prop. l994/95:100 kombinera och välja kurser som leder till olika examina samt genom att Bil. 9 många beslut numera har decentraliserats till institutionsnivå. ' '
4.1.1 Studenternas formella inflytande
Det är viktigt att stärka studenternas möjligheter till inflytande genom representation i beslutande organ.
Ett led i detta är bibehållandet av kårobligatoriet som riksdagen nyligen beslutat om (Garanterat studentintlytande genom bibehållet kårobligato— rium, prop. 1994/95:96, bet. l994/95:UbU5.rskr. l994/95:135). Genom kårobligatoriet säkras kontinuiteten i den av studenterna bedrivna utbild- ningsbevakningen samt i deras arbete för den studiesociala miljön. Stu- denternas självförvaltning genom kårer och nationer ger dessutom erfaren- het och träning i demokratiskt arbete. .
Studenternas möjligheter till inflytande är även beroende av att de tillförsäkras tillräcklig representation i relevanta beslutande organ. För närvarande garanterar högskoleförordningen studenterna rätt till represen— tation i alla organ som behandlar utbildningsfrågor. Regeringen avser att förändra högskoleförordningen så att studenterna garanteras minst två representanter i universitetens och högskolornas styrelser och i alla övriga organ som behandlar utbildningsfrågor.
4.1.2 Studenternas betydelse för utbildningens förnyelse
Varje enskild student bör ges möjlighet att ta ansvar för utbildningens innehåll och genomförande. En levande akademisk miljö förutsätter många olika möten mellan lärare och kritiskt tänkande studenter, som får och tar ansvar. Lärarnas insatser skall understödja studentens självständiga lärande och motivera dennes engagemang i kunskapssökandet. Dessutom bör studenten kontinuerligt delta i förnyelsen av både formerna för lärande och den organisation det genomförs i. All utbildning skall bedrivas med högsta möjliga kvalitet och vara anordnad på ett sätt som främjar gott samarbete mellan lärare och studenter.
Förnyelsearbetet sker i dag i stor utsträckning på institutionsnivå. varför varje enskild student bör uppmuntras att delta i förändrings- och utveck- lingsarbetet. Studentinflytandet är en process som sker i samverkan med lärare och prefekter. i informella former i det dagliga arbetet. Detta ställer krav på alla inblandade. Varje student måste känna ett ansvar för sin egen utbildning. Lärare och prefekter måste utveckla sin förmåga att ta till vara studenternas engagemang och att aktivt involvera dem i planeringen och uppläggningen av utbildningen. Studenternas åsikter är av stort värde för att höja utbildningens kvalitet, varför studenternas egna bedömningar och erfarenheter av kurserna bör ingå som en naturlig del av institutionernas kvalitetsarbete. 101
4.2 De mindre och medelstora högskolorna m.m. prop 1994/95300 4.2.1 Förbättrade förutsättningar för grundutbildning och BIL 9 forskning
De mindre och medelstora högskolorna har under senare år givits ökade resurser för grundutbildning och forskning och fått en allt större betydelse för den samlade forskningsinsats som utförs vid landets universitet och högskolor. Det är angeläget att denna positiva utveckling får fortsätta. Regeringen avser att långsiktigt ge dessa högskolor förutsättningar för att de skall kunna utveckla sin roll inom grundutbildning och forskning/for- skarutbildning. Detta bör ske genom en utbyggnad av antalet studenter och ökade resurser för forskning.
Riksdagen har med anledning av propositionen l994/95:25 Vissa ekono- misk-politiska åtgärder m.m. för vårterminen l995 beslutat om 4 000 nya platser inom i första hand de humanistiska. samhällsvetenskapliga och juridiska områdena (bet. 1994/951FiUl, rskr. l994/951l45). Närmare hälften av dessa har förts till de mindre och medelstora högskolorna. De nya platserna innebär en stor volymökning jämfört med den som sker vid universiteten och övriga högskolor. En ytterligare expansion av antalet platser föreslås i denna proposition. Ett förhållandevis stort antal av dessa platser bör förläggas till de mindre och medelstora högskolorna.
De medel som avsätts för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor är avsedda att bidra till att öka omfattningen av den forskning som finns vid högskoloma. öka andelen forskarutbildade lärare samt öka andelen studerande sotn går vidare till forskarutbildning. Det är viktigt att högskolornas resurser för denna verksamhet successivt ökas varför en förstärkning om [0 miljoner kronor beräknats under anslaget C49. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor.
En ökad samverkan med universiteten är betydelsefull i flera avseenden. Ett gemensamt utnyttjande av resurserna och en gemensam planering av verksamheten vid universitet och högskolor bör leda till ett bättre resurs— utnyttjande och föra oss närmare högskolans mål. Det är därför av vikt att olika delar inom utbildningsväsendet aktivt samverkar för att nå högsta kvalitet och effektivitet inom såväl grundutbildningen som forskningen/ forskarutbildningen. Vidare är samverkan nödvändig för att bredda rekry- teringen till högre utbildning och öka övergången till forskarutbildning. De möjligheter som informationsteknologin i dag erbjuder främjar en ökad samverkan.
Regeringen har gjort bedömningen att en fortsatt gynnsam utveckling av de mindre och medelstora högskolorna och den forskning som där bedrivs förutsätter att högskolorna får ökad tillgång till kvalificerad veten- skaplig ledning. Högskolorna bör få möjlighet att hos Kanslersämbetet/den nya myndigheten inom högskoleområdet ansöka om rätten att inrätta pro- fessurer (avsnitt 4.2.2). Fakultetsanknytningen för professurer som inrättas vid högskolorna skall beslutas i samråd med berörd fakultet.
Vid sidan av den formella knytningen mellan universitet och högskolor har fristående strukturer bildats dels mellan universitet och högskolor i 103 form av nätverk för forskning och forskarutbildning (40 miljoner kronor
per år under budgetåren l993/94-l995/96 har anvisats för detta). dels för Prop. l994/95:100 forskningssamverkan mellan universitet/högskolor och representanter för Bil. 9 industri. näringsliv och samhälle (40 miljoner kronor per år under bud- getåren l994/95-l995/96 har anvisats för detta). Det är önskvärt att dessa resurser på sikt samordnas och integreras med forskningssystemet som helhet. Permanenta forskningsresurser skall successivt tillföras. Regering- en avser att fr.o.m. ingången av nästa treåriga planeringsperiod göra dessa resurser pennanenta för forskning/forskarutbildning vid de mindre och medelstora högskolorna.
Samverkan mellan lärare och forskare vid universitet och de mindre och medelstora högskolorna bör utvecklas. Ömsesidigt utbyte kan stimuleras genom att högskolor som hör till fakulteten finns representerade i fakul- tetsnämndema. Ett större utbyte mellan universitet och högskolor genom att högskolelektorer i större utsträckning ges möjlighet att medverka i forskningen bör eftersträvas. Den nuvarande fördelningen av fakultetsmed- len för lektorers forskning i tjänsten. den s.k. rörliga resursen, har ingen enhetlig definition eller handläggning vid fakulteterna. Detta medför att högskolornas möjlighet att få tillgång till dessa medel varierar beroende på fakultetstillhörighet. För att skapa likvärdiga förutsättningar för olika forskare avser regeringen att se över förutsättningama för fördelningen av den rörliga resursen.
Samarbetet mellan högskolor och näringsliv har särskilt goda förutsätt- ningar att utvecklas vid de mindre och medelstora högskoloma. Det är av stor betydelse att denna möjlighet tillvaratas och vidareutvecklas.
4.2.2 Inrättande av professurer m.m.
Regeringens förslag: Regeringen föreslår att vissa nya regler för inrättande av professurer införs.
För att stärka grundutbildningens forskningsanknytning föreslås att mindre och medelstora högskolor — efter prövning — skall ges möj- lighet att inrätta professurer. För att garantera tillgången på forskare inom särskilda områden skall regeringen ges möjlighet att inrätta professurer.
Skälen för regeringens förslag:
Enligt nuvarande ordning. som fastställdes av riksdagen ijuni 1991 (prop. 1990/91:150 bilaga II:7, bet. l990/9lebU21. rskr. 1990/91389). fattar styrelsen vid det lärosäte som har fakultet eller vid vilket konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs beslut om inrättande av professurer; även till- sättningen sker lokalt. En professor skall förordnas tills vidare utan tidsbe- gränsning. En professor kan tillsättas för begränsad tid om det gäller konstnärlig verksamhet eller adjungering till en högskola av en person 103 som har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskoleväsendet.
Formerna för inrättande och tillsättande av professurer är viktiga för Prop. l994/95:100 forskningens kvalitet vid högskolorna och samhällets behov att kunna Bil. 9 påverka forskningens inriktning.
Professurer vid de mindre och medelstora högskoloma
Enligt 1 kap. 2 & högskolelagen (1992:1434) skall den utbildning som anordnas vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Detta förutsätter en nära koppling mellan grundutbildning och forskning respektive konstnärligt och annat utvecklingsarbete. Avgörande för grundutbildningens kvalitet är att forskningsanknytningen i grundut- bildningen säkras även vid de högskolor som i dag saknar egen fakultets- organisation. Detta bör ske dels genom att dessa högskolor erbjuds möj— lighet att själva inrätta och tillsätta professurer. dels genom ett stärkt kontaktnät mellan dessa högskolor och universitet och högskolor med fakultet. Ett sådant kontaktnät kan komma till uttryck genom ett ökat utbyte av lärare och forskare, t.ex. professorer med delad tjänstgöring mellan en mindre eller medelstor högskola och ett universitet/högskola med fakultet.
Det är väsentligt att högskolelärare har möjligheter att erhålla resurser för forskning oavsett vid vilket universitet eller vilken högskola de har sin huvudsakliga verksamhet. Det förtjänar att framhållas att det är viktigt för forskningens legitimitet och de mindre och medelstora högskolornas an- seende att samma kvalitetskriterier gäller för all forskning oavsett lärosäte.
Kraven på kvalitet är det huvudsakliga motivet för att alla högskolor bör ha rätt att inrätta professurer. En högskola till vilken fakultet inte är knuten och där konstnärligt utvecklingsarbete inte bedrivs. men som bedömer sig ha tillräckligt omfattande vetenskaplig verksamhet inom ett visst område och har möjlighet att avsätta resurser för en eller flera kvali- ficerade forskare. bör därför ges möjlighet att hos Kanslersämbetet/den nya myndigheten inom högskoleområdet (avsnitt 4.5 ) ansöka om rätten att inrätta en eller flera professurer. Det bör ankomma på Kanslersämbetet/- den nya myndigheten inom högskoleområdet att bedöma huruvida den forskningsmiljö som finns vid högskolan håller erforderlig vetenskaplig nivå för att "professorsrättigheter" inom ett visst område skall kunna ges.
Innan professuren får inrättas skall frågan om den tillträdande professorns fakultetstillhörighet avgöras, eftersom lärare vid universitet och högskolor även fortsättningsvis bör tillhöra en fakultet. Efter samråd mellan högskolan och ett universitet/högskola med fakultet skall professu— ren vid inrättandet således knytas till en befintlig fakultet. Därigenom skapas nödvändig koppling till en stor och mångsidig forskningsmiljö med fasta forskningsresurser och ett sammanhållet system för högre utbildning och forskning upprätthålls i landet.
Vid tillsättande av en professur skall högskoleförordningens nuvarande föreskrifter. med nödvändiga anpassningar, tillämpas. På så vis upprätthålls kvalitetskraven.
I bilaga 2 till högskoleförordningen ( 1993: 100) anges fakultetemas verk- 104 samhetsområden, dvs. fakultetstillhörigheten för den forskning som äger
rum inom respektive ämnesområde vid de mindre och medelstora hög- Prop. l994/95:100 skolorna. Som alternativ till denna angivna fakultetstillhön'ghet bör en Bil. 9 mindre eller medelstor högskola i samråd med berörda universitet eller högskolor kunna knyta professurerna till annan fakultet.
Forskningens inriktning; professurer inom särskilda områden
För att säkerställa nationella forsknings- och utbildningsmål samt göra det möjligt att prioritera vissa forskningsområden bör regeringen åter ges möjlighet att inrätta professurer.
För att tillgodose det offentliga utbildnings- och forskningssystemets tillgång till vetenskapligt kompetenta forskare, t.ex. inom vissa områden där forskning inte finns tillfredsställande representerad. bör därför pro— fessurer kunna inrättas efter särskilda beslut av regeringen. Huvudansvaret för forskningens organisation vid universitet och högskolor vilar alltjämt på respektive styrelse. Regeringens möjlighet att inrätta professurer inom särskilda områden bör därför utnyttjas restriktivt.
Konstnärligt perspektiv berikar naturvetenskap, teknik och medicin
Regeringen anser att det är viktigt att konstnärskap i ökad omfattning tas till vara inom utbildning och forskning. Särskilt viktigt är att ge denna stimulans och möjlighet att vidga perspektiv inom de naturvetenskapliga, tekniska och medicinska områdena. Detta kan ske genom att företrädare för kulturlivet engageras för att berika verksamheten inom dessa områden. Detta bör leda till nya upplevelser, kunskaper och insikter. För tidsbe- gränsade uppdrag om 6-12 månader skall medel kunna utgå till kultur- arbetare för konstnärlig verksamhet vid företrädesvis naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk fakultet. Det bör ankomma på Kanslersämbetet/den nya myndigheten inom högskoleområdet att pröva förslag och fatta beslut om till vilka verksamheter dessa särskilda medel skall utgå.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 6. godkänner det som regeringen förordar om rätten att inrätta pro- fessurer.
4.2.3 Kontinuerligt forskningssamarbete med utländska lärosäten
Regeringen föreslog i forskningspropositionen våren 1993 att medel skulle anvisas för att möjliggöra för svenska universitet och högskolor att sluta avtal om långsiktigt och kontinuerligt forskningssamarbete med utländska lärosäten. Riksdagen godkände regeringens förslag (prop. 1992/93:170. 105 bet. l992/93:UbU15. rskr. 1992/93388"). Totalt avsattes 25 miljoner
kronor för detta ändamål. Regeringen har. efter ansökningar om medels- Prop. l994/951100 tilldelning, under budgetåret l993/94 fattat beslut om medel för avtals- Bil. 9 bundet samarbete till universiteten i Uppsala. Lund. Göteborg. Stockholm. Umeå och Linköping. Karolinska institutet, Kungliga Tekniska högskolan. Högskolan i Luleå samt till Chalmers tekniska högskola.
[ regeringsbeslutet angavs som planeringsförutsättning att dessa lärosä- ten kunde påräkna medel även för budgetåren 1994/95 och 1995/%. Regeringen anser det vara viktigt att även mindre och medelstora hög- skolor bereds tillfälle att samarbeta med utländska lärosäten på detta sätt. Regeringen avser att fr.o.m. budgetåret 1997 föreslå att även låta de mindre och medelstora högskolorna få ansöka om medel för avtalsbundet långsiktigt forskningssamarbete med utländska lärosäten.
4.3 Forskarutbildningen
4.3.1 Det nationella perspektivet
[ ansträngningarna att åstadkomma en nationell utbyggnad av den högre utbildningen ingår forskarutbildningen som en viktig del. För de studeran— de är det av vikt att utbildningen genomgående och vid alla lärosäten är av hög kvalitet. Vidare krävs att olika utbildningsrnöjligheter är över- blickbara och att det går att byta lärosäte under forskarutbildningens gång. Statsmakternas uppgift är att garantera dessa förhållanden genom det regelverk som håller samman alla berörda lärosäten i ett nationellt forskar— utbildningssystem.
Regeringens åtgärder för att stärka forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna (avsnitt 4.2") är ett led i en långsiktig strategi för att åstadkomma en nationellt sammanhållen men likväl decentraliserad utbyggnad även när det gäller den mest kvalificerade utbildningen. forska- rutbildningen.
För landet som helhet ökar för närvarande antalet forskarstuderandc. Av tradition har den medicinska fakulteten en hög andel doktorander. De medicinska och tekniska fakulteterna har uppvisat den största ökningen i antalet forskarstuderande det senaste decenniet. Övriga fakulteter har endast haft en svag tillväxt i antalet under motsvarande tidsperiod. Rege- ringens förslag att skapa finansiering för ytterligare 300-500 forskarstude- rande avscr främst de fakulteter som hittills uppvisat en svag ökning. Regeringen avser att återkomma till frågan om forskarutbildningens totala omfattning i samband med nästa forskningsproposition.
Ett antal icke-disputerade lärare vid landets universitet och högskolor har påbörjat forskarutbildning med hjälp av särskilda resurser som be— slutats av statsmakterna. Resursema har ställts till förfogande för att under en övergångsperiod göra det möjligt för denna grupp att med särskilda ekonomiska villkor avsluta sina doktorandstudier. Regeringen räknar med att dessa medel fortsättningsvis skall användas för den fortsatta studiefi— nansieringen av nyss nämnda 300—500 forskarstuderande. Utbildningen av handledare för doktorander skall ses över som ett led i strävan att utnyttja 106 lärarresursema bättre.
4.3.2 Studiefinansieringssystemet inom forskarutbildningen Prop. l994/952100 Bil. 9
Regeringens förslag: Utbildningsbidrag återinförs som finansierings- forrn för doktorander.
Skälen för regeringens förslag:
De reguljära finansieringsfomiema för forskarstuderande har varit dokto- randtjänster och trtbildningsbidrag. Två tredjedelar av de heltidsstuderande doktoranderna har denna typ av finansiering. Också andra finansierings- former förekommer, t.ex. studiemedel, förvärvsarbete och stipendier.
Utbildningsbidragen för forskarstuderande har redan budgetåret 1986/87 successivt omvandlats till doktorandtjänster. Syftet med reformen var att förbättra doktorandernas ekonomiska villkor och sociala trygghet och därigenom även öka effektiviteten i studierna. Några nya innehavare av utbildningsbidrag har inte fått utses sedan den 1 juli 1993.
Universitet/högskolor med fakultet har sedan år 1987 tillförts stora resurser för att täcka de merkostnader som denna omvandling medfört för dem. Avsikten har varit att omvandlingen skulle kunna ske med bibehål— lande av det antal studiestödstillfällen som år 1987 finansierades inom ramen för fakultetsanslagens minimibelopp för studiefinansiering. Utöver dessa resurser har det hela tiden stått lärosätena fritt att avsätta ytterligare medel för studiefinansiering inom ramen för de totala anslagen.
Omvandlingsprocessen skall enligt tidigare fastlagda planer vara av- slutad år 1996. Härefter skall utbildningsbidrag inte längre finnas.
Samtidigt som omvandlingen till doktorandtjänster pågått har nya ut- bildningsbidrag inrättats med fakultetsmedel eller med externa medel. Detta har lett till att det totala antalet forskarstuderande som får studiefi- nansiering nu är betydligt större än år 1987. Efterfrågan är också större; antalet aktiva doktorander har under perioden ökat från cirka 12 000 till cirka 15 000. Om inga åtgärder vidtas, kommer många forskarstuderande att mista den finansiering de har i dag när Utbildningsbidragen avskaffas som finansieringsforrn.
Det kan konstateras att statsmakternas ambitioner att både förbättra villkoren för de forskarstuderande genom en satsning på doktorandtjänster och att öka antalet examinerade har visat sig svåra att förena inom de ekonomiska ramar som har givits. Enligt regeringens bedömning måste därför nu åtgärder vidtas för att komma till rätta med de problem som uppstått.
I det statsfinansiella läge som råder är det inte möjligt att tillskjuta ytterligare resurser för doktorandtjänster för att tillgodose behovet av fler studiestödstillfällen. Regeringen avser därför att åter öppna möjligheten att utse nya innehavare av utbildningsbidrag. Vidare återinförs möjlig- heten att kombinera utbildningsbidrag med anställning som assistent. Häri- genom blir det möjligt att ge fler personer studiefinansiering inom givna 107 belopp, eftersom Utbildningsbidragen är betydligt billigare för lärosätena
än doktorandtjänster. Det kommer dock inte att bli möjligt för lärosätena Prop. 1994/95:100 att helt fritt avgöra fördelningen mellan doktorandtjänster och utbildnings- Bil. 9 bidrag. Av flera skäl är det angeläget att slå vakt om doktorandtjänstema. De ger bättre sociala förmåner och har betydelse förjämställdheten. Minst 50 procent av de medel som lärosätena totalt avsätter för studiefinansie- ringen inom fakultetsanslagen bör därför avse doktorandtjänster. Återinförandet av Utbildningsbidragen är en åtgärd på kort sikt. Rege- ringen kornrner att se över den framtida utformningen av studiefinansie— ringen inom forskarutbildningen. Avsikten är att förslag om ett nytt och mer flexibelt system skall kunna läggas fram i nästa forskningsproposi- tion. Det nya systemet bör utformas så att det uppmuntrar doktoranderna att avlägga examen och främjar effektiviteten i forskarutbildningen. Som tidigare nämnts bör särskilda insatser göras på olika områden för att stärka näringslivet och den gemensamma sektorn och därmed på sikt Sveriges konkurrenskraft. Också i det perspektivet är det angeläget att öka antalet forskarstuderande.(Jfr Finansplanen Bilaga 1) Regeringen har i avsnitt 2.1 föreslagit en överföring av resurser från arbetsmark- nadspolitiska åtgärder till forskarutbildningen. varigenom ytterligare 300- 500 doktorander kan erbjudas studiefinansiering.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 7. godkänner att utbildningsbidrag återinförs som finansieringsform för doktorander.
4.4 Vårdutbildningama
Höjd kvalitet i vårdutbildningen
Riksdagen beslutade våren 1994 om åtgärder för att öka kvaliteten i vårdutbildningama (prop.1993/94: l77, bet. l993/941UbUl3. rskr. l993/94:400). Enligt beslutet borde staten anordna vårdhögskoleutbildning på de orter där så avtalas med den nuvarande huvudmannen, dvs landsting eller kommun som driver vårdhögskola. Finansieringen av utbildningen skulle regleras genom ramavtal.
Regeringens förslag byggde på Huvudmannaskapsutredningcns betän- kande Vårdhögskolor — kvalitet, utveckling. huvudmannaskap (SOU l993:12). Där angavs som övergripande mål att vårdhögskoleutbildning— ens kvalitet och forskningsanknytning borde förbättras. Utredningen betonade att utvecklingen inom medicinsk teknik och omvårdnad får konsekvenser för utbildnings- och forskningsplaneringen. Den framhöll vidare att forskning och utvecklingsarbete inom vårdutbildningarnas karaktärsämnen är viktiga medel för att ge dessa ämnen en klarare profil.
Huvudmannaskapsutredningen underströk att vårdhögskolomas kontakt- vägar till den statliga forskningsorganisationen borde stärkas på olika sätt. De viktigaste åtgärderna var enligt utredningens mening att åstadkomma 108
en bättre samordning mellan olika högskolor. Mål och strategi borde Prop, 1994/95:100 uppfyllas i ett gemensamt perspektiv för samtliga universitet och hög- Bil. 9 skolor.
Ett statligt huvudmannaskap skulle enligt utredningen underlätta anknyt- ningen mellan utbildning och forskning samt utbyggnaden av fördjupade ämnesstudier på kandidat- och magisternivå och av forskarutbildningen inom de ämnesområden som den aktuella vårdutbildningen representerar. Utredningen konstaterade att finansieringen av vårdhögskoleutbildningen därmed skulle bli enhetlig och att systemet med interkommunal ersätt- ning för dessa utbildningar kunde upphöra.
Ett enigt utbildningsutskott konstaterade med anledning av proposi— tionen (bet. l993/941UbUl3 s.3) att "Regeringens förslag innebär att hu- vudmannaskapet kan få variera och att frågan om en eventuell förändring skall regleras genom avtal mellan staten och var och en av de nuvarande huvudmännen. Därvid är en av utgångspunkterna att den lösning som väljs skall vara kostnadsneutral för staten och resp. nuvarande huvudman. Där det kan ske i samförstånd med nuvarande huvudmän och utan ökade kostnader för staten blir därmed en övergång till statligt huvudmannaskap möjlig, vilket utskottet liksom tidigare anser värdefullt, Kvaliteten i utbildningama garanteras av utvärderingar genom Kanslersämbetets för- sorg och genom att regeringen beslutar om examensrätten." Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets betänkande.
Med anledning av riksdagens beslut har regeringen tillkallat en särskild utredare (dir. l994:76) för att förhandla med de landsting och kommuner, som önskar överföra huvudmannaskapet för den aktuella vårdutbildningen till staten. Denne har haft överläggningar i dessa frågor med Landstings- förbundet samt med berörda landsting, kommuner, universitet och hög- skolor. Regeringens inriktning är att i enlighet med riksdagens beslut endast förhandla med de landsting som önskar en förändring. Vårdut- bildningar i övriga landsting berörs således ej. Att vårdhögskoleutbildning förläggs inom ett universitet eller en statlig högskola förstärker sambandet mellan vårdutbildning, vård och omsorg med forskning och utvecklings— arbete inom detta område.
Regeringen återkommer i kompletteringspropositionen med förslag i detta ärende.
4.5 Ny myndighet inom högskoleområdet
Genom beslut av riksdagen (prop. 1991/92:76, bet. l99l/92:UbU18, rskr. 1991/92:195) avvecklades Universitets- och högskoleämbetet (,UHÄ) samt Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) den 1 juli 1992. Samtidigt inrättades fem nya myndigheter, Verket för högskoleser- vice, Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor (ändrad den 1 juli l993 till Kanslersämbetet), Överklagandenämnden för hög- skolan, Rådet för grundläggande högskoleutbildning samt Rådet för forskning om universitet och högskolor. 109
Vissa av de beslut som tidigare fattades av de avvecklade myndigheter- Prop. l994/951100 na fattas nu, som en följd av 1993 års universitets- och högskolereforrn, Bil. 9 av universiteten och högskolorna själva. Andra frågor beslutas direkt av regering och riksdag. Det har visat sig att avsaknaden av en central myn- dighet inom högskoleområdet inneburit problem både för de studerande. allmänheten och högskolorna samt för högskolesektoms samarbete med andra sektorer. Den frihet som universitet och högskolor vunnit att själva bestämma i vissa frågor som rör de studerandes rättigheter och skyldig- heter har lett till att reglerna varierar mellan lärosäte-na. Avsaknaden av gemensamma regler har medfört svårigheter för blivande studerande att få information om och överblick över såväl utbildningsutbud som till- trädes- och urvalsregler.
Utredningsarbete, som tidigare har bedrivits inom myndigheterna, har vidare i allt större utsträckning kommit att utföras inom Utbildningsdepar- tementet. Detta har minskat den offentliga insynen i bl.a. utredningsarbetet och dessutom medfört en stor belastning på departementet.
Av dessa anledningar uppdrog regeringen den 27 oktober 1994 (dir. l994:126) åt utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereforrn, RUT 93 (dir. l993:143). att bl.a. se över uppgifter och struktur för de centrala myndighetema inom den högre utbildningens om— råde. Utredningsarbetet skall inriktas på att skapa en sammanhållen central myndighet inom högskoleområdet. om möjligt redan den 1 juli 1995. I uppdraget ingår att pröva om uppgifter kan delegeras från departementet till myndigheten.
Regeringen avser att under våren återkomma till riksdagen med förslag som gäller inrättande av en ny myndighet inom högskoleområdet. Rege- ringen föreslår i avvaktan härpå oförändrade anslag till följande myndig- heter under littera C; Kanslersämbetet. Verket för högskolescrvice, Över— klagandenämnden och Rådet för grundläggande högskoleutbildning, samt under littera D, Rådet för forskning om universitet och högskolor.
4.6 Förändringar i systemen för resurstilldelning till universitet och högskolor
4.6.1 Allmänt Förändrade styrfannerfnom. den [juli 1993
Utgångspunkten för ändringarna av styrsystemen för den högre utbild- ningen och forskningen gavs hösten 1990. I en regeringsskrivelse som i oktober 1990 överlämnades till riksdagen redovisades ett program med åtgärder för att begränsa utgiftstrycket i den offentliga sektorn. I skrivel- sen framhölls bl.a. att resurserna till grundutbildningen skulle användas effektivare. Vidare angavs att ett förenklat regelverk för bl.a. den interna organisationen vid universitet och högskolor också skulle leda till ett bättre resursutnyttjande. Förändringsarbetet bedrevs inom Utbildningsdepartementet under be- teckningen Högskoleprojektet. Arbetet koncentrerades till att börja med 110
på det rättsliga regelverket i form av ny högskolelag och ny högskoleför— ordning. Det första konkreta resultatet av arbetet var dåvarande utbild- ningsministems meddelande till Lundastudentema på Grundutbildningens dag den 21 mars 1991 att linjesystemet skulle avskaffas och ersättas med en examensordning. Denna och andra förändringar, bl.a. att lärosätena själva skulle inrätta och tillsätta professurer, förelades riksdagen i 1991 års kompletteringsproposition. De planerade förändringarna avsågs ge- nomföras per den ljuli 1993.
Den förändrade studieorganisationen, som innebar att grundutbildningen skulle bestå av ett antal kurser som kunde sammanföras till utbildnings- program, förutsatte ett nytt system för resurstilldelning till grundutbild- ning. Att utarbeta ett sådant system ingick därför också i Högskolepmjek- tet. Arbetet med detta byggde på att den s.k. Högskoleutredningen (Gnuzdbulten) enligt sina direktiv hade till uppgift att bl.a. överväga "om det lärarstöd som erbjuds studenterna är rätt avvägt och bra utformat".
Regeringsskiftet hösten 1991 innebar att det inledda arbetet fortsatte med huvudsakligen samma inriktning och tidsplan som tidigare. Vad gäller myndighetsstruktur, institutionell organisation, interna ledningsprin- eiper och resurstilldelning gjordes dock avsevärda ändringar respektive kompletteringar.
[ maj 1992, presenterade Högskoleutredningen sitt slutbetänkande Resurser för högskolans grundutbildning (SOU 1992144), vari föreslogs ökade resurser för de utbildningar som hade lägst per capita-tilldelning. Resurser som möjliggjorde en permanent höjning av per capita-kostnader- na anvisades också av riksdagen redan under hösten 1992 som en del av de kvalitetsförstärkningar som beslutades om samtidigt med dimensione- ringsökningar.
Bland de principer för 1993 års universitets- och högskolereforrn som riksdagen beslutade om i december 1992 med anledning av propositionen Universitet och högskolor — Frihet för kvalitet (prop. 1992/93zl, bet. l992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103) ingick det tredelade resurstilldelnings— systemet. Resurserna till universitet och högskolor skulle enligt propositio- nen bestå av "en rörlig resurs" som varje aktiv student förde med sig, prestationsersättning samt fördelning i förhållande till i förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer. Vidare byggde detta system på treåriga utbildningsuppdrag till respektive lärosäte.
Förslag till närmare utformning av resurstilldelningssystcmet har sedan hösten 1992 successivt utarbetats av Resumberedningen (dir. 1992:85) med företrädare för universitet och högskolor samt Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).
Två delar av det tredelade resurstilldelningssystemet för grundutbild- ning, nämligen resurstilldelning baserad på antalet studenter — den s.k. studentpengen — och deras prestationer — ersättning för helårsprestationer — infördes den 1 juli 1993 efter riksdagens godkännande av förslag i pro— positionen Hägre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/931UbUl4, rskr. 1992/932363).
I anslutning härtill bör nämnas att regeringen avser att ersätta den hittillsvarande benämningen studentpeng med benämningen ersättning för helårsstudenter. vilken är i samklang med begreppet ersättning för helårs-
Prop. l994/95:100 Bil. 9
111
prestationer. Detta kommer att ske genom en ändring av förordningen (l993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och hög- skolor. ldenna proposition används i fortsättningen den nya benämningen.
Förändringar fr.o.m. den 1 juli 1994
Fr.o.m. den 1 juli 1994 ingår ersättning för lokalhyror samt anläggnings- tillgångar (inredning och utrustning) i ersättningen för helårsstudenter. Därmed upphörde det särskilda lokalkostnadsanslaget liksom investerings- anslagen för inredning och utrustning (prop. 1993/941100 bil. 9. bet. l993/94:UbU8. rskr. l993/942287).
Ytterligare jtl/imdringur. vars principer godkänts av riksdagen
Principutformningen av den tredje delen av resurstilldelningssystemet för grundutbildning — kvalitetsdelen — godkändes ijuni 1994 av en majoritet i riksdagen vid behandlingen av propositionen Utbildning ot'hji'n'skning — Kvalitet och konkurrenskraft (prop. l993/94: l77, bet. l993/94zUbU12, rskr. l993/94399). De ekonomiska konsekvenserna av detta principbeslut inträffar visserligen inte förrän kalenderbudgetåret 1997, men regeringen kommer ändå i det följande (avsnitt 4.6.2) att återkomma till riksdagen i denna fråga.
Enligt samma riksdagsbeslut ijuni l994 skall också de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna inordnas fullt ut i systemet fr.o.m. budgetåret 1995/%. De av riksdagen då enhälligt godkända principerna — innebäran- de bl.a. dels enhetliga pcr capita—ersättningsbclopp för såväl studentema som deras prestationer. dels resurser för hyreskostnader m.m. som en del av ersättningen för helårsstudenter -- har därför tillämpats vid beräkningen av de anslagsbelopp som regeringen senare i denna proposition föreslår för berörda universitet och högskolor. Beträffande resurserna för hyres- kostnader för vissa av de konstnärliga högskoloma i Stockholm återkom- rner regeringen senare i denna proposition (avsnitt 5.1 samt under respek- tive anslag). Frågan om ansvaret för dessa högskolors lokalförsörjning har tidigare berörts i avsnitt 2.2.
Slutligen godkände riksdagen förslaget om prestationsrelaterade fakul— tetsanslag ijuni 1994. Även i denna fråga återkommer regeringen i det följande (avsnitt 4.6.3).
Uppföljning av ltittillsvurwide erfarenheter
Det första årets erfarenheter av det nya resurstilldelningssystemet för grundutbildning följs i enlighet med direktiven tipp av Resursberedningen. En första rapport Iakttagelserunder en refonn (SOU 199-1:80). baserad på tre. besök vid sex universitet och högskolor. publicerades i juni 1994. Lägesrapporten koncentreras på en redovisning av vissa iakttagelser rörande effekterna av vald modell för resursfördelning inom respektive
Prop. l994/95:100 Bil. 9
llZ
lärosäte och en diskussion om det nya systemets effekter på utbildningens Prop. l994/952100 kvalitet i olika avseenden. I rapporten poängteras, med hänvisning till den Bil. 9 korta tid som reformen varit i kraft, att de iakttagelser som redovisas endast speglar vissa utvecklingstendenser och attityder till resurstilldel- ningssystemets olika delar vid de studerade sex lärosätena. Beredningen anser dock i rapporten att huvudintryeket är positivt.
Detta huvudsakligen positiva intryck bekräftades vid det seminarium med deltagare från samtliga lärosäten i landet. utbildningsutskottet, be- rörda myndigheter. SFS. fackliga organisationer m.fl. som hölls i oktober 1994.
De samlade erfarenhetema av totalt fyra besöksomgångar vid de sex lärosätena och oktoberseminariet kommer tillsammans med vissa nationel- la sammanställningar ur årsredovisningarna för budgetåret l993/94 att redovisas i beredningens slutbetänkande. som beräknas lämnas under första halvåret 1995.
I detta sammanhang bör också erinras om den särskilde utredare som på regeringens uppdrag utvärderar 1993 års reform i dess helhet (RUT 93). De kommande årens erfarenheter av systemet för resurstilldelning ingår naturligen i RUT 9315 uppdrag. Först efter redovisningen av detta uppdrag är det möjligt att göra en slutlig bedömning av ändamålsenlig- heten i systemet. Att det lett till en ökad administrativ belastning på universiteten och högskolorna är uppenbart redan nu.
4.6.2 Kvalitetspremien
Regeringens förslag: Med ändring av tidigare riksdagsbeslut skall varje lärosätes arbete med kvalitetsutvecklingsprogram och Kansler- sätnbetets bedömning av detta arbete inte kopplas till resurstilldel— ningssystemet för grundläggande högskoleutbildning på så sätt som tidigare beslutats. Då ett systematiskt arbete med kvalitetsfrågoma är av stor vikt för kvaliteten i verksamheten skall det redan inledda arbetet tried de. individuellt utformade programmen för kvalitet- sutveckling självfallet fortsätta.
Skälen för regeringens förslag:
Vid riksdagsbehandlingen av förslaget till utformning av kvalitetsdelen av resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning reservera— de sig en stor del av riksdagens ledamöter mot dåvarande regeringens förslag (prop. l993/941177. bet. l993/941UbUlZ, rskr. l993/941399). Om detta förslag anfördes bl.a. att de föreslagna programmen för kvalitets— utveckling kan vara ett gott redskap för att utveckla kvaliteten samt att Kanslersämbetets roll när det gäller att granska kvaliteten är viktig. Därför bör en fruktbar dialog mellan de enskilda lärosätena och Kanslersämbetet I 13 stimuleras. Däremot ansåg reservantema att varken det interna kvalitets-
b' Rikxiltrgcn lift/4.05. Iso/nl. Nr II./(I. Bil.-reo 0
arbetet eller dialogen med ämbetet skulle vinna på att vara kopplad till Prop. l994/95:100 resurstilldelningen. Bil. 9
Regeringen delar denna uppfattning. Enligt regeringens mening främjas det interna kvalitetsarbetet bäst om det sker utan koppling till resurstill- delningssystemet. En sådan koppling måste grundas på utvärderingar som med nödvändighet innehåller subjektiva bedömningar. Systemet skulle ge utrymme för visst godtycke och leda till centralism och politisering. Däremot är det enligt regeringens mening självklart att de bedömningar av programmen för kvalitetsutveckling som görs av Kanslersämbetet — eller motsvarande funktion — inom ramen för den nationella utvärderingen kommer att ingå i det underlag som statsmakterna har att utgå ifrån när beslut skall fattas om nya utbildningsuppdrag inför en ny treårsperiod.
För tydlighetens skull vill regeringen framhålla att kvalitetsarbetet inte bara är något som uttrycks i särskilda program utan i grunden är en attityd som måste genomsyra vardagsarbetet vid varje lärosäte. Omsorgen om verksamhetens kvalitet är därmed också något som måste beaktas t.ex. vid utformningen av och tillämpningen av det interna resursfördelningssystem som varje lärosäte har ansvar för. Regeringen vill i detta sammanhang erinra om det speciella ansvar som varje lärosäte har för att tillgodose behovet av återkommande utbildning. vare sig den sker på kvällstid eller i form av distansundervisning.
Regeringen föreslår således med ändring av tidigare riksdagsbeslut att den s.k. kvalitetsprernien inte skall införas i resurstilldelningssystemet för grundutbildning.
4.6.3 Prestationsrelaterade fakultetsanslag
Regeringens förslag: De. principer för prestationsrelaterade fakultets— anslag som riksdagen tidigare godkänt införs inte fr.o.m. budgetåret l995/96.
Skälen för regeringens förslag: Den dåvarande regeringens förslag innebar att fem procent av anslagen till ett fakultetsområde fr.o.m. bud- getåret 1995/% skulle omfördelas mellan berörda lärosäten i förhållande till antalet avlagda forskarexamina. När riksdagen skulle godkänna denna princip motsatte sig den dåvarande oppositionen detta med hänvisning främst till den kritik som framförts mot förslaget från forskarhåll. Av reservationen i utskottsbetänkandet (bet. l993/941UbU12 s. 87) framgår att reservanterna inte ansåg förslaget vara tillräckligt genomarbetat för att läggas till grund för beslut och genomförande så snabbt.
De beslutade principerna för prestationsrelaterade fakultetsanslag skulle få negativa effekter på flera av de fakulteter som tillkommit på senare år. Detta anser regeringen vara skäl nog för att avstå från att genomföra riksdagsbeslutet. Regeringen avser att noga överväga altemativa möjlig- heter att tilldela resurser för forskning och forskarutbildning på ett sådant 114 sätt att det bidrar till den önskvärda ökningen av antalet avlagda forskar-
examina. I det sammanhanget bör också frågan om en mer gemensam Prop. 1994/952100 anslagsform för grundutbildning och forskning/forskarutbildning aktualise— Bil. 9 ras.
4.6.4 Övergång till kalenderbudgetår — konsekvenser för resurstilldelningssystemet för grundutbildning
Regeringens förslag: De intäktsgrundande prestationerna för grund- läggande högskoleutbildning är ojämnt fördelade under de två halvorna av kalenderåret. För att undvika oönskade ekonomiska effekter för lärosätena vid övergången till kalenderbudgetår skall därför varje lärosätes anslagsbelopp för grundutbildning avseende det förlängda budgetåret 1995/% bestå av
dels ett takbelopp för perioden den 1 juli 1995 — 30 juni 1996, dels ett takbelopp för de helårsstudenter och helårsprestationer som kan hänföras till det andra kalenderhalvåret 1996 samt ett engångs— belopp. Härtill kommer eventuella ersättningsbelopp för särskilda åtaganden. Fortsättningsvis skall riksdagen anvisa ett anslagsbelopp baserat på det antal prestationer och studenter som beräknas kunna hänföras till budgetåret i fråga.
Skälen för regeringens förslag: Bakgrund
Det system för resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning som infördes den 1 juli 1993 innebär att resurser tilldelas på grundval av prestationer och inte som tidigare på grundval av utgifter. Den av riks- dagen bcslutade övergången till kalenderbudgetår medför en komplikation då verksamhetens intäkter — direkt beroende av antalet registrerade studen- ter och deras prestationer — inte är jämnt fördelade över året. medan kostnadema för verksamheten huvudsakligen är jämnt fördelade på årets månader. Merparten av köstnadema utgörs nämligen av löne- och hyres- kostnader. Denna snedfördelning av de intäktsgrundade prestationerna är speciellt uttalad vad gäller höstterminen, vars sluttentamina inte infaller förrän efter kalenderårsskiftet.
Stickprovsmässiga beräkningar visar att vid Umeå universitet och Hög— skolan i Växjö inföll cirka 14 respektive 12 procent av läsåret 1993/9415 helårsprestationer under tiden den 8-20 januari. Enligt den nya definition av studentpeng som gjordes under våren 1994 i förordningen (199311 153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor (se SFS 1994:lO94, 4 kap. 1 l &) kommer de delar av höstterminens kurser som är förlagda tilljanuari att vara intäktsgrundande först under påföljande kalen- 115 derbudgetår. Storleken på de sammantagna effekterna av denna snedför-
delning av helårsprestationer och helårsstudenter varierar mellan lärosäte— Prop. l994/95:100 na, då den är beroende av såväl kurs- som tentamensstruktur. Som ex- Bil. 9 empel kan nämnas att vid Uppsala universitet och Göteborgs universitet inföll endast cirka 42 respektive 40 procent av intäkterna för läsåret 1993/94 under perioden den 1 juli — 31 december 1993.
Den beskrivna situationen uppstår redan under det förlängda budgetåret l995/96 eftersom en del av intäkterna för höstterminen 1996 inte infaller förrän efter den 31 december 1996. Den analys som gjorts inom rege- ringskansliet tillsammans med företrädare för berörda myndigheter har dock visat att det i första hand är ett övergångsproblem. Därför föreslår regeringen nu en särskild ordning för avräkning av den del av anslaget för det förlängda budgetåret 1995/96 som avser hösten 1996. Framtida volym- förändringar — uppåt eller nedåt — kommer visserligen också att leda till eftersläpningar på intäktssidan, men även relativt omfattande ändringar av antalet nybörjare inom vissa program eller t.o.m. vid hela högskolor kommer att vara obetydliga i förhållande till det totala antalet helårsstu- denter vid rcspektive lärosäte. Dessutom finns naturligen en viss efter- släpning även på kostnadssidan vid ändringar av studentantalet.
Förslag till övergångslösning
Det förlängda budgetåret 1995/% erhåller varje lärosäte ett takbelopp (_vartill kommer eventuell ersättning för särskilda åtaganden) för perioden den 1 juli 1995 — 30 juni 1996 i form av tolftedelar varje månad, baserat på de takbelopp som angivits för det sista året i treårsperioden den 1 juli 1993 - 30 juni 1996 men justerat för konsekvenser av olika förslag i denna proposition. Varje lärosäte bör göra en särskild slutlig avräkning av takbeloppet per den 30 juni 1996 på samma sätt som för budgetåren 1993/94 och 1994/95. Därigenom erhålls en fullständig bild av antalet studenter och deras prestationer under de tre läsår som utgjorde den treåriga planeringperiod för vilken riksdagen angav ramarna under våren 1993.
För det andra halvåret 1996 beräknas för respektive lärosäte dels ett anslagsbelopp som motsvarar i princip halva det takbelopp, som skulle ha gällt för hela budgetåret 1996/97 om ingen förändring av budgetårsindel- ningen hade gjorts, dels i vissa fall ersättning för särskilda åtaganden. Det sammanlagda anslagsbeloppet betalas ut månadsvis i sjättedelar till lärosä- tets räntekonto. Den inledningsvis nämnda snedfördelningen av prestatio- ner och helårsstudenter under året kommer dock att leda till att lärosätena inte kommer att kunna avräkna intäkter t.o.m. den 31 december 1996 som motsvarar detta halva teoretiska takbelopp. Hur stor denna snedfördelning är mellan de två kalenderhalvåren varierar som tidigare nämnts mellan olika lärosäten. då den sammanhänger med såväl tentamens- som kurs— struktur. Skillnaden mellan det teoretiska takbeloppet och den realistiska intäkten föreslås anvisas till respektive lärosäte som ett engångsbelopp. Den realistiska intäkten utgör således det verkliga takbeloppet för sex- månadersperioden och slutavräknas per den 31 december 1996. Engångs- 116 beloppet erhålls utan särskild avräkning av prestationer. Denna hanterings—
ordning bör underställas riksdagens prövning. Under avsnittet 5.1 kommer Prop. 1994/95:100 regeringen att begära riksdagens bemyndigande att för varje lärosäte Bil. 9 fastställa engångsbeloppets storlek och därmed också det verkliga takbe- loppets storlek för sexmånaderSperioden den 1 juli — 31 december 1996. Dessa båda belopp bör anges för varje lärosäte i regleringsbrevet för budgetåret l995/96.
Underlag för regeringens beräkningar av respektive engångsbelopp erhålls genom analys av tillgängliga data (i LADOK— eller motsvarande ADB-baserade eller manuella system för dokumentation av studenterna och deras resultat) avseende läsåret l993/94. Kartläggningen avser fördel- ningen av helårsstudenter och prestationer per utbildningsområde på kalenderhalvår för samtliga lärosäten.
Efter det förlängda budgetårets slut, dvs. efter det sista året i den för- längda treårsperioden, skall respektive lärosäte — i enlighet med riksda- gens principbeslut våren 1993 med anledning av propositionen Högre utbildningför ökad kompetens (prop. 1992/931169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) — återföra eventuellt outnyttjat takbelopp till anslaget, vars sammanlagda reservationer ej längre får disponeras. Ett belopp motsvarande dessa reservationer skall således av berört lärosäte återbetalas till staten tillsammans med ränta för 1995/% års eventuellt outnyttjade takbelopp. De återbetalade reservationerna får regeringen, i enlighet med riksdagens generella bemyndigande från våren 1993, tilldela de lärosäten som inte kunnat få ersättning för samtliga sina helårsprestationer.
Sanunanfattningsvis består således varje lärosätes anslagsbelopp för grundutbildning för budgetåret 1995/96 dels av ett takbelopp för perioden den 1 juli 1995 — 30 juni 1996 (och eventuell särskild ersättning för särskilda åtaganden), dels av ett takbelopp för de studenter och prestatio- ner sorn kan hänföras till det andra kalenderhalvåret 1996 samt ett en— gångsbelopp (och eventuell ersättning för särskilda åtaganden). Tillsam- mans motsvarar de två sistnämnda beloppen halva det takbelopp som skulle ha gällt för hela budgetåret 1996/97 om nuvarande budgetårsindel- ning hade behållits.
Det beskrivna förfaringssättet, vilket tillämpas i denna proposition vad gäller anslagen till grundutbildning, möjliggör ändrade per capita-ersätt— ningar fr.o.m. den 1 juli 1996, vilka bl.a. föranleds av sänkta hyreskost— nader samt höjda löne- och priskostnader i övrigt.
För tydlighetens skull bör framhållas att de helårsprestationer och helårsstudenter som tillhör 1996 års hösttermins januaridel kommer att räknas av mot anslaget för kalenderbudgetåret 1997. Genom att lärosätena tilldelas ett engångsbelopp under det förlängda budgetåret 1995/% und— viks ett negativt verksamhetsresultat och därmed följande räntekostnader. Givet en oförändrad verksamhetsvolyrn medför förslaget inga ökade kostnader för staten.
Årsredovisning med dels de ekonomiska dokumenten, dels resultatredo— visningen med såväl ekonomisk som verksamhetsmässig redovisning, lämnas på samma sätt som tidigare efter budgetårets slut. Vissa av de djupare analyserna beträffande verksamheten kommer av verksamhets— mässiga skäl att endast avse läsåret l995/96. För hösten 1996 kommer 117 antagningssiffror och antalet registrerade studenter att kunna analyseras,
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
Tak 1999
övergång till kalenderbudgetår
1/1 1997
Teoretiskt tak 96/9
Engångsbelopp (beräknas per lärosäte Verkligt tak 1 .7 - 31.121996' Tak 95/96
lNTÄKTSGRUNDANDE PRESTATIONER (hst + hpr) TAKBELOPP OCH
anstå till nästa årsredovisning våren 1998, då hela läsåret l996/97 kan mer att kunna kommenteras översiktligt. Analysen av dessa resultat får överblickas. medan studieprestationer och andra resultat i verksamheten endast kom-
1 figuren illustreras regeringens förslag och motiven härför.
.f// /
. , / .,////// . ., .,/ ..,,.,,// /
1
W////
Tak 94/95 ' realistisk intäkt för denna period
Tak 93/94
118
%, /0..,/// 7,2/7
nästa trearsperiod
, _ ,. few/, % ,
,,, . x/xvhn
W/ ///
/, ////
,AM/
%
// 21,/M,
/// ,.
förlängt budgetar (18mån)
läsar
budgetår
KOSTNADER 3/94—x—94/95—x——— 95/96—41—1997 _se— 1998 —ev.-—1999—>
Budgetår *9
4-93/94—4—94/95—9e— 95/96 +9197—x—97/98—91— 98/99 _K— 99/00 %
Läsår
Förslag till framtida ordning Prop. 1994/95:100 Bil. 9 Inför kalenderbudgetåret 1997 (och följande kalenderbudgetår) anvisar riksdagen ett anslagsbelopp, baserat på beräknat utfall av prestationer och studenter under budgetåret i fråga. dvs. även prestationer och studenter under föregående hösttermins sista del. Därvid tas hänsyn till att eventuel— la volymförändringar i verkligheten inte kan förväntas få genomslagskraft förrän tidigast fr.o.m. höstterminen 1997 (eller allra tidigast sommaren 1997). Inför kalenderbudgetåret 1997 kommer riksdagen också att ta ställning till takbeloppen för de två återstående budgetåren i treårsperioden i form av planeringsramar. Avstämning av antalet studenter och prestatio- ner under kalenderbudgetåret och slutlig avräkning mot det sammanlagda takbeloppet för kalenderbudgetåret 1997 (och följande år) görs per den 31 december 1997. Eventuellt outnyttjat takbelopp återförs därvid som reser- vation till anslaget och kan avräknas senare under treårsperioden 1997 - 1999. Eventuell ränteinbetalning hanteras på samma sätt som hittills.
Våren 1998 lämnas årsredovisning. [ resultatredovisningen görs den samlade analysen av läsåret l996/97 samt de möjliga analyserna och kommentarerna till perioden t.o.m. den 31 december 1997.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
8. med ändring av tidigare riksdagsbeslut (_bet. l993/94zUbU12, rskr. l993/94399) godkänner att varje lärosätes arbete med kvalitetsutveck- lingsprogram och Kanslersämbetets bedömning av detta arbete inte skall kopplas till resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbild— ning (avsnitt 4.6.2).
9. med ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. l993/941UbU12. rksr. 1993/94399) godkänner att principerna för prestationsrelaterade fakultets- anslag inte införs fr.o.m. budgetåret 1995/96 nästan—1.6.3).
10. godkänner de förändringar som förordats beträffande resurstilldel- ningen till grundläggande högskoleutbildning som en konsekvens av övergången till kalenderbudgetår (avsnitt 4.6.4).
4.7 Övrigt 4.7.1 Kliniska assistenter
Bakgrund
När den nya arbets- och tjänsteorganisationen trädde i kraft inom hög- skolan tprop. 1984/85:57. bet. UbU 1984/859. rskr. 1984/851115) den 1 juli 1086 mnfattar'le den inte bl.a. tjänsterna som klinisk amanuens inom det medicinska området. Universitets- och högskoleäinbetet (Ul-lÄ). som fick i uppdrag att analysera situationen för dessa lärartjänster. föreslog att tjänsterna som klinisk amanuens skulle ersättas med arvodestjänster som klinisk assistent. 119
Regeringen föreslog i propositionen Om forskning (prop. 1989/90:90, Prop. 1994/95:100bet. 1989/90:UbU25, rskr. 1989/90:328) i enlighet med UHAzs förslag Bil. 9 men med en viktig skillnad. Regeringen ansåg att en enhetlig tjänsteorga- nisation borde eftersträvas inom högskolan och föreslog därför att tjänster- na som klinisk assistent endast borde finnas under en övergångsperiod om fem år. Under denna period skulle universiteten och högskolorna förbe- reda övergången till ett system där endast de reguljära tjänstetypema i högskolan skulle användas inom medicinsk utbildning och forskning.
Förslaget att ersätta tjänst som klinisk amanuens med tjänst som klinisk assistent avsedd för utbildning och forskning inom det medicinska om— rådet innebar att en ny tjänstetyp skulle införas i högskolan. För behörig- het till tjänst som klinisk assistent krävs att sökande har avlagt läkarexa- men eller tandläkarexamen eller har antagits till forskarutbildning vid medicinsk eller odontologisk fakultet. Den främsta skillnaden mellan de båda tjänstetypema är att klinisk assistent inte innehåller sjukvård.
Riksdagen noterade att en del av den kritik som funnits mot den tidigare kliniska arnanucnstjänsten bottnade i att en alltför stor del av tjänsten tagits i anspråk för sjukvårdsarbete. Riksdagen utgick ifrån att tillräckliga resurser skulle avsättas för grundläggande medicinsk utbildning och att förändringen av tjänstekonstruktionen inte skulle innebära en prioritering av forskningsuppgiftema. Vidare ansåg riksdagen att tjänsten som klinisk assistent — i enlighet med regeringens förslag — borde förekomma under de närmaste fem åren. Före utgången av denna period skulle en utvärde- ring ske med avseende på tjänstens betydelse för grundutbildning respekti- ve forskning och forskarutbildning. Utvärderingen skulle ligga till grund för beslut om tjänsten skulle finnas kvar.
I samband med utarbetandet av den nya högskoleförordningen (l993:100) under hösten 1993 gjordes i avvaktan på utvärderingen inga förnyade överväganden i denna fråga.
Universitetens och högskolornas erfarenheter av tjänsten
1 de myndighetsspecifika direktiv för enkel anslagsframställning för universitet och högskolor avseende perioden den 1 juli 1995 - 31 decem- ber 1996, som regeringen beslutade om den 26 maj 1994. begärde rege- ringen att en redovisning av erfarenhetema av den nya tjänstetypen klinisk assistent skulle lämnas.
Erfarenheterna hos berörda universitet och högskolor är övervägande positiva. Det har visat sig värdefullt för utbildningsorganisationen att ha tillgång till en typ av anställning som möjliggör för kliniskt verksamma läkare att medverka i undervisningen under de perioder då studenterna finns vid klinikerna, Att lärosätena ensamma är ansvariga för den an— ställde — till skillnad från de kliniska arnanuensema — framhålls som värdefullt. En stor fördel uppges vara att det är möjligt att anställa perso— ner på deltid. Detta möjliggör kombination med anställning som läkare eller med forskning/ forskarutbildning. Över huvud taget betonas betydel- sen för finansieringen av forskarutbildningen. 120
Den främsta nackdel som nämns är att anställningen endast får innehas Prop. 1994/95:100 under tre år. Lunds universitet anser att tiden bör anpassas till de regler Bil. 9 som gäller för doktoranderna. Uppsala universitet föreslår att tiden ut- sträcks till sex år. Göteborgs universitet har inte utnyttjat anställnings- formen i någon större omfattning, men de erfarenheter som finns är positiva.
De erfarenheter som redovisats av de berörda universiteten och hög- skolorna är nästan uteslutande positiva. Den enda invändning som fram- förts är förordnandetiden, som enligt flertalets mening borde förlängas.
Regeringen anser därför att möjligheten att anställa kliniska assistenter bör behållas. När det gäller förordnandetiden bör anställningarna emeller- tid endast — i likhet med arnanuenstjänstema -— kunna innehas under en tid av högst tre år.
4.7.2 Reformeringen av tandläkamas utbildning och avskaffande av allmäntjänstgöring för tandläkare
I 1994 års budgetproposition (prop. l993/94:100 bil.9) föreslog regeringen att tandläkamas grundutbildning skulle förlängas från nio till tio terminer med en samtidig avveckling av den ettåriga allmäntjänstgöringen. som f.n. ligger till grund för legitimation som tandläkare. Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag (bet. l993/94zFiU20, rskr. l993/94:456). Regeringens utgångspunkt för förslaget var att reformen skulle omfatta de studenter som antas till utbildningen fr.o.m. höstterminen 1994 och att de studenter som är antagna enligt den äldre studieordningen skulle ha rätt att fullfölja sin utbildning med allmäntjänstgöring. Regeringen förutsatte således att landstingen skulle komma att anordna särskilda tjänster för allmäntjänstgöring ytterligare några år och att dessa skulle erbjudas i direkt anslutning till tandläkarexamen. Utbildningsutskottet underströk i sitt yttrande till Finansutskottet (bet. l993/94zUbU6y) vikten av att så skulle ske.
Landstingsförbundet har i skrivelse den "22 september 1994 informerat regeringen om att förbundet avser att rekommendera sina medlemmar att till februari 1995 ställa tillräckligt antal AT-platser till förfogande. så att de räcker till alla som då examineras från de odontologiska fakulteterna. Därefter upphör förbundets centrala rekommendation. Ett samarbete mellan högskolorna och de enskilda landstingens folktandvårdsverksamhet under tandläkamas grundutbildning förutsätts dock ske därefter.
Detta innebär att de universitet och högskolor som anordnar tandläkarut- bildning redan under hösten 1995 måste anordna en tionde termin för de studerande som annars skulle ha avlagt tandläkarexamen enligt den gamla studieordningen. Detta förutsätts ske inom ramen för det befintliga ut— bildningsuppdraget. vilket förutsätter en omprioritering av resurser inom resp. universitet och högskola. Någon ytterligare minsk- ning av nyantagningen till tandläkarutbildningen bör. enligt regeringens mening, inte ske. 121
5 Sammanfattning av förslaget till budget för Prop. 1994/95:100 universitet och högskolor m.m. (litt. C) Bil- 9
5.1 Anslagsberäkningar för universitet och högskolor m.m.
1 det följande återfinns samlat per lärosäte de anslag som detta disponerar. I anslagsberäkningarna för lärosätena ingår ej medel för de särskilda utbildningssatsningama som finansierats genom överföring av resurser från arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa medel är beräknade under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Gemensamma upplysningar rörande respektive universitet eller högskola redovisas endast under dess anslag för grundläggande högskoleutbildning. Efter universitetens och högskolornas anslag följer vissa anslag av gemensam karaktär.
Anslagsberäkningarna utgår från den planering som riksdagen beslutat om för treårsperioden l993/94 — l995/96. För de konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningama tillämpas som tidigare nämnts (avsnitt 4.6) fr.o.m. budgetåret 1995/96 samma principer för resurstilldelning som för övrig grundläggande högskoleutbildning. Det innebär att enhetliga ersättningsbelopp för antalet registrerade studerande och deras prestationer gäller för samtliga utbildningar vid samtliga universitet och högskolor fr.o.m. budgetåret l995/96. Förslaget innebär också ett resurstillskott som möjliggör en förbättrad lokalstandard för vissa av de konstnärliga utbildningarna; dessa har för närvarande bristfälliga lokaler. Medel för lokalförbättringar som redan tidigare har reserverats för detta ändamål tas nu i anspråk. Förslaget innebär också ett resurstillskott för designutbildning.
Generella besparingar av statsfinansiella skäl har gjorts på såväl grund- utbildningsanslagen som fakultetsanslagen. Därutöver har besparingar gjorts för att finansiera dels tidigare redovisade reformer inom högre utbildning och forskning, dels vissa reformer inom Utbildningsdeparte- mentets övriga verksamhetsområden. Det senare avser stöd till folkbild- ningen (litt. B), studiestöd till YTH-studerande (yrkesteknisk högskoleut- bildning) (litt. E) samt till Kungl. biblioteket för ersättning till vetenska- pliga bibliotek vid universitet och högskolor (litt. D). Besparing har gjorts på de tekniska. matematisk—naturvetenskapliga och medicinska fakulteter- nas anslag för att finansiera satsningar på högpresterande datornät. Med— len har tillförts de Tekniska forskningsrådets HPD—råd (litt. D). Medel för lokalkostnader som överförts från vissa lärosätens anslag till Medicinska forskningsrådet (MFR) i 1994 års budgetarbete (avsnitt 5.3) har på rådets initiativ återförts till berörda universitet och högskolor. Medel för SUNET (de svenska universitetens och högskolornas nätverk för datakommunikation) har överförts från Sveriges Lantbruksuniversitets anslag till anslaget för Verket för högskoleservice.
Samtliga besparingar inom grundutbildningen innebär motsvarande sänkta ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer och påverkar således inte antalet studenter inom grundutbildningen. De konst-
122 närliga och idrottsliga utbildningarna är undantagna dessa besparingar.
Förslag till anslagsbelopp anges för l8—månadersperioden med angivan- Prop. 1994/95:100 de av belopp för perioden den 1 juli 1995 — 30 juni 1996. Beräkningar är Bil. 9 gjorda utifrån tidigare redovisad långsiktig konsekvenskalkyl för bud- getåret l995/96 respektive för första halvåret av budgetåret l996/97. För universitet och högskolor samt för vissa övriga myndigheter konuner anslagsbeloppen att betalas ut månadsvis i tolftedelar för de första tolv månaderna och i sjättedelar för resten av budgetåret.
Den av riksdagen beslutade övergången till kalenderbudgetår innebär en komplikation för universitet och högskolor vars verksamhetsår är ett läsår. Komplikationen består i att verksamhetens intäkter i form av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer inte ärjämnt fördelade över året medan kostnaderna för verksamheten fördelar sig tämligen jämnt över årets månader. För att undvika oönskade ekonomiska konsekvenser av övergången till kalenderbudgetår för universitet och högskolor föreslår regeringen i avsnitt 4.6.4 att varje lärosätes anslag till grundläggande högskoleutbildning avseende budgetåret l995/96 skall innehålla ett engångsbelopp. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa storleken av detta engångsbelopp.
I Utbildningsdeparternentets del av 1994 års budgetproposition redovisa- des, under avsnittet om planeringsförutsättningar, hur den framtida för— valtningen av de fastigheter som tidigare förvaltades av Byggnadsstyrelsen hade organiserats. Här angavs också att den beräknade hyreskornponenten ianslagcn till universitet och högskolor skulle komma att anpassas till den väntade allmänna hyresnivån vid universiteten och högskolorna den I juli l996.
Merparten av de lokaler som hyrs av universitet och högskolor ägs eller förvaltas av Statliga Akademiska Hus AB. Inför" överföringen av dessa fastigheter till bolaget gjordes analyser av befintliga hyresnivåer i relation till bl.a. fastighetemas skick, funktionsvärdcn och krav på avkastning. Analysen visade att hyresnivåema i flera fall inte avspeglade dessa värden på ett riktigt sätt utan att det fanns s.k. överhyror. Detta ledde till att de fastigheter som överläts till bolaget åsattes sådana värden att en sänkning av hyresnivåema skulle vara möjlig inom ramen för uppsatta avkastnings- krav. Vid överlåtelsen avsattes därutöver särskilda resurser för att åtgärda eftersatt underhåll.
Statens lokalförsörjningsverk har på regeringens uppdrag. delvis utifrån andra utgångspunkter. analyserat och gjort en bedömning av de över- gripande hyresnivåema för universitet och högskolor. Verket bedömer att den nuvarande totala hyresnivån bör kunna sänkas.
Regeringen föreslår. efter att ha vägt ihop resultaten av de båda analy- serna. att prisnivån för lokalanskaffning justeras nedåt. Prisornräkningen av anslagen. som utgår ifrån den förändrade prisnivån. sammanvägd för löner. övriga expenser och hyror. kommer således att innehålla en negativ andel baserad på att hyresnivåema förväntas sjunka. Denna nedjustering sker för att anslagen skall bibehållas på samma reala nivå. Om anslagen inte minskades på föreslaget sätt skulle universiteten och högskolorna få ökade resurser för samma verksamhet. Motsvarande justeringar uppåt kommer att göras om prisnivån förväntas stiga. 123
Anslagsjusteringen har beräknats med utgångspunkt i den andel av Prop. 1994/95:100 hyressumman för universitet och högskolor som är möjlig att omförhandla Bil. 9 t.o.m. den 31 december 1996. Motsvarande andel av den beräknade hyreskomponenten i universitets och högskolors anslag har justerats för grundutbildning samt för forskning och forskarutbildning. Denna ned- justering utgör 2.4l procent på den beräknade hyreskomponenten för hela l8-månadersperioden.
Såväl grundutbildnings- som forskningsanslagen till universitet och hög- skolor har pris- och löneomräknats med 2,54 procent för de första tolv månaderna. För de återstående sex månaderna i den förlängda budget- perioden är dock pris- och löneomräkning 1,23 procent vad gäller grund- utbildningsanslagen beroende på att prisornräkningen för lokaler är nega- tiv fr.o.m. den 1 juli 1996. i enlighet med vad som redovisats ovan. För forskningsanslagen är pris- och löneomräkningen för de sista sex måna- derna individuellt beräknad beroende på hyreskomponentens andel av det totala anslaget.
De av statsfinansiella skäl betingade besparingarna samt besparingar för finansiering av reformer uppgår för grundutbildningens del till 3.2 procent och för fakultetsanslagen till cirka 2 procent.
Förslagen till anslagsbelopp under litt. C uppgår sammantaget till 27 349 573 000 kronor.
5.2 Justering av per capita-ersättningar
De ovan beskrivna besparingarna inom grundutbildningen innebär att ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer har reduce- rats rned 3.2 procent.
Det nya resurstilldelningssystemet ställer ökade krav på universitetens och högskolornas studiedokumentationssystem. Ersättningsbeloppen för helårsstudenter har därför justerats med hänsyn till ökade kostnader för utveckling av detta system. Därutöver har ersättningen för helårsstudenter tillförts ett belopp med anledning av att universitet och högskolor fr.o.m. den 1 juli 1995 själva skall bekosta upphovsrättslig ersättning för kopie- ring i cnlighet med det ramavtal som staten och föreningen BONUS har ingått och som regeringen godkände ijuni l994.
Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer har pris- och löneomräknats med 2.54 procent för de första tolv månaderna. Denna pris— och löneomräkning gäller även ersättningsbeloppen för helårspresta- tioner de sista sex månaderna. Ersättningen för helårsstudenter de sista sex månaderna har pris- och löneomräknats med 1,23 procent beroende på att prisomräkningen för lokaler är negativ fr.o.m. 1 juli 1996, i enlighet med vad som redovisats ovan.
De nya beloppen för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer blir med de ovan redovisade justeringama:
124
Utbildningsornråde
Humanistisk. Teologisk. Juridisk. Samhällsveten- skapligt Naturvetenskapligt. "Tekniskt Fannaceunsk. Vård-
()dontologiskt bdethcinskt Lhrdervisnings-
Övdgt
Dengo
Konst
blusik
()pera
Teater
bledia
Dans
ldrottsliga
Ersättning för en helårsstudent (kr) 12 mån
14 024
37 858
34 589
46 597
27 263
31 806
109 701
155 984
94 496
"218170
80 001
6man
13 699
36 994
33 640
45 272
26 506
31078
107 471
153153
92 549
220 920
214028
216713
136199
78 606
Ersättning för Prop. 1994/952100 en helårs- Bil. 9 prestation (kr)
18 mån
14 242
33 600
41 724 58 874
33 299
68651 68672 61459 138 565 lll 565 183118 79412
37 991
5.3 Universitetens och högskolornas årsredovisningar för budgetåret l993/94
Universiteten och högskolorna har i september 1994 lämnat fullständiga årsredovisningar för första gången. Det finns stora skillnader i redovis- ningarna varför det är svårt att ge ett generellt omdöme eller att göra _ rättvisande jämförelser mellan lärosätena.
För att kunna göra en korrekt bedömning av myndigheternas ekonomis- Prop. l994/951100 ka resultat krävs att resultaträkningama korrigeras i flera avseenden så att Bil. 9 t.ex. överskott respektive underskott i verksamheten kan utläsas. Kvalite- ten i årsredovisningarnas uppgifter kotnmer sannolikt att förbättras efter- hand när de tekniska systemen för ekonomiadministration förbättras och i takt med att arbetet med att utveckla god redovisningssed och god resultatredovisningskultur fortskrider.
Olika uppfattningar om hur de begärda uppgifterna i resultatredovis- ningen skall redovisas bidrar till den ojämna standarden. Detta har lett till att en översyn av regelverket har inletts av Utbildningsdepartementet tillsammans med berörda myndigheter (Riksrevisionsverket. Verket för högskoleservice samt företrädare för universitet och högskolor).
Av årsredovisningarna framgår att det stora flertalet universitet och hög- skolor läsåret 1993/94 medvetet tog in fler studenter än vad man kunde få ersättning för inom ramen för takbeloppet. Detta synes främst bero på den rådande situationen på arbetsmarknaden, dvs. att ett större antal ungdomar sökte sig till högre utbildning än normalt. Med denna stora efterfrågan på högre utbildning valde lärosätena att lämna tillträde för fler studenter. Många universitet och högskolor valde också att göra ett större intag för att förvissa sig om ett tillräckligt stort antal studenter för att nå sina respektive takbe10pp med bred marginal. Arbetsmarknadsläget med- förde dessutom att studentema stannade kvar vid lärosätena i högre ut- sträckning än tidigare. vilket ökade såväl antalet studenter som deras prestationer i förhållande till vad som hade beräknats utifrån ett mer normalt bortfallsmönster.
En viss försiktighet på kostnadssidan har präglat universitetens och hög- skolornas handlande under budgetåret l993/94 till följd av det nya resur— stilldelningssystemet. Därutöver gäller generellt att kostnaderna släpar efter när antalet studenter ökar. Det tar nämligen tid att t.ex. rekrytera fler kompetenta lärare och att ordna ytterligare lokaler. Vid en eventuell minskning av studentantalet finns en motsvarande eftersläpning på kost— nadssidan.
En slutsats av det senare resonemanget är att eventuella, rimligt stora överskott inte bör dras in. då dessa behövs som buffert för kommande förändringar. Det är inte heller möjligt att hänvisa till det första årets resultat som skäl för ett beslut om sänkta per capita-ersättningar. Sådana slutsatser bör anstå till efter treårsperiodens slut.
Den föreslagna sänkningen om 3,2 procent. som är något mindre än den generella besparingen för statsförvaltningen i övrigt. skall tolkas som att grundutbildningen är ett prioriterat område och att dess sparbeting måste minimeras.
Vad gäller dispositionen av eventuella ackumulerade överskott kommer regeringen snarast att återkomma för diskussioner med varje berört lärosä- te. Först måste emellertid de redovisade uppgifterna i resultaträkningarna analyseras och tolkas på ett enhetligt sätt.
126
5.4 Kapitalförsörjning Prop. l994/95:100 Bil. 9
Universitet och högskolor har tidigare och senast för budgetåret l993/94 anvisats medel för inköp av inredning och utrustning för hela sin verk- samhet under särskilda investeringsanslag. Viss inredning och utrustning har dessutom finansierats inom verksamhetsanslagen.
Övriga statliga myndigheter tillämpade lånemodellen enligt kapitalför- sörjningsförordningen (19922406) redan budgetåret l993/94. Den innebär att myndigheten tar upp ett lån i Riksgäldskontoret i stället för att finans- iera investeringen med anslagsmedel. Investeringsanslagen upphör och ersätts av ett utrymme för lånekostnader inom anslagen. Universitet och högskolor var undantagna budgetåret l993/94 från kravet att lånefinansie- ra sina investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. tidigare benämnda inredning och utrustning.
I 1994 års budgetproposition beskrevs den särskilda modell för lånefi- nansiering som enligt riksdagens beslut skall tillämpas för universitet och högskolor budgetåret l994/95. Modellen bygger på att universitet och högskolor tar upp lån i Riksgäldskontoret motsvarande det bokförda värdet av alla. även delvis avskrivna, anläggningstillgångar för förvalt- ningsändamål, dvs. även tidigare anskaffad inredning och utrustning. Modellen innebär att anslagen ej behöverjusteras för lånekostnader löpan- de varje budgetår på det sätt som sker för övriga myndigheter. Kompensa- tion för lånekostnader. amortering och ränta. beräknas och tillförs an- slagen vid ett tillfälle. Det var inte möjligt att i propositionen ange an- slagsbelopp inklusive kompensation för lånekostnader för universiteten och högskoloma eftersom preliminära bokförda värden först måste redovi- sas av universiteten och högskolorna.
Riksdagen har bemyndigat regeringen (prop. l993/941100 bil. 9, bet. l993/941UbU8. rskr. 1993/94:287) att i regleringsbrevet budgetåret 1994/95 göra de tekniska justeringar av anslagen och ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer som följer av tillämpningen av lånemodellen för universitet och högskolor.
1 regleringsbrev för innevarande budgetår anges således den justerade ersättningen för en helärsstudent och nya högre takbelopp i förhållande till vad som angavs i 1994 års budgetproposition. Anslagsökningen lades ut som samma procentuella höjning av hyresdelen för respektive utbildnings- område. För de konstnärliga respektive idrottsliga utbildningarna beräkna- des ökningen i relation till de totala anslagen. För forskning och forskarut- bildning ökades beloppen under den för fakultetsanslagen gemensamma anslagsposten Ersättning för lokalhyror.
Sammanlagt har nära 400 miljoner kronor lagts in. som kompensation för amorteringar och räntor i anslagsbasema. varav cirka 233 miljoner kronor för grundutbildning och cirka 160 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning. Fördelningen mellan grundutbildning och forskning utgick ifrån motsvarande fördelning i det sammanlagda preliminära bok- förda värdet av anläggningstillgångar som universiteten och högskolorna redovisade för regeringen våren 1994. 177
1 1994 års budgetproposition angavs vidare att befintlig forskningsråds- Prop. l994/951l00 finansierad utrustning skulle lånefinansieras. Regeringen hariregeringsbe- Bil. 9 slut den 26 maj 1994 meddelat nya riktlinjer. Sådan utrustning har inte lånefinansierats och lärosätena har därför ej erhållit kompensation för amorterings- och räntekostnader.
Till följd av övergången till lånefinansiering har vissa universitet och högskolor under några år övergångsvis fått extremt höga kostnader. Detta gäller framförallt i de fall där en mycket stor andel av anläggningstill- gångama har anskaffats nyligen för medel som fördelats av regeringen på förslag från dåvarande Universitets— och högskoleämbetet eller Byggnads- styrelsen. För att kompensera dessa höga kostnader har vissa universitet och högskolor därför anvisats särskilda medel under budgetåret 1994/95. Enligt regeringens bedömning kommer särskilda medel att behöva anvisas ytterligare några år till några lärosäten. Medlen ingår i de föreslagna anslagsbeloppen för respektive universitet eller högskola.
Vidare kommer några universitet och högskolor övergångsvis att få ex— tremt höga lånekostnader till följd av stora kommande anskaffningar av anläggningstillgångar, dvs. inredning och utrustning. Det gäller beslut som fattats av regering och riksdag inom ramen för tidigare hanteringsordning för investeringar i inredning och utrustning. 1 regleringsbrevet budgetåret 1994/95 har under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. avsatts särskilda medel som utbetalas till respektive lärosätes räntekonto som ett engångsbelopp. Det är avsett att utgöra ersättning för amorteringskostnadema under anskaffningens ekonomiska livslängd. Ersättning för räntekostnadema erhålls genom möjligheten att få tillgodoräkna inkomstränta på räntekontot i avvaktan på att medlen behöver tas i anspråk. Särskilda medel beräknas behöva anvisas även budgetåren 1995/96 och 1997. De enskilda summorna har beräknats med utgångspunkt i ursprungligen av regering och riksdag beräknade investe- ringsmedel för ett visst ändamål efter avräkning för erhållna medel. Det sammanlagda beloppet ingår i beräkningama av anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. avseende budgetåret 1995/%.
5.5 Annan statligt finansierad verksamhet
I 1994 års budgetproposition togs ytterligare ett steg i riktning mot att renodla principen om att alla finansiärer skall bidra till alla kostnadsslag vad gäller forskningsverksamhet som ej finansieras helt av fakultetsansla— gen. Medel som varit avsedda för den verksamhet som forskningsråden inom Utbildningsdepartementets område bekostar men som tidigare an- visats direkt till universiteten och högskolorna via lokalkostnadsanslaget överfördes till råden. I propositionen anfördes att en stegvis omföring borde ske med början budgetåret 1994/95. Regeringen avser emellertid att eventuella ytterligare omföringar inom Utbildningsdepartementets område inte skall göras budgetåret 1995/96 utan tidigast fr.o.m. nästa treåriga
. _ . 128 planeringsperiod.
Som ett led i den pågående uppstramningen av statens ekonomiska Prop. l994/95:100 redovisning i syfte att få en mer rättvisande bild av kostnader i förhållan— Bil. 9 de till uppnådda mål är det än mer angeläget att principen om att alla finansiärer skall bidra till alla kostnadsslag tillämpas. Detta gäller även för den verksamhet inom universitet och högskolor vilken finansieras av myndigheter inom andra departements områden.
Frågan om påslag för lokalkostnader under budgetåret 1995/96 för andra forskningsfinansierande myndigheter än de som finns inom Utbildningsdepartementets område bereds för närvarande i regeringskansliet. I den mån beredningen leder till förslag som får anslagskonsekvenser avser regeringen att återkomma till riksdagen under våren 1995.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
l !. bemyndigar regeringen att inom varje lärosätes anslag för grundläg— gande högskoleutbildning avseende budgetåret 1995/96 fastställa storleken av ett engångsbelopp (avsnitt 5.1), '
12. godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen ovan har förordat för de olika utbildningsområdena under budgetåret 1995/96 (avsnitt 5.2).
129
9 Riksdagen l994/95. ] .t'aml. Nr [()0. Bilaga 9
Sammanställlning av förslaget till anslag för universitet och högskolor Prop. 1994/95:100 m.m. för budgetåret 1995/96: Bil. 9
UniverSitet och högskolor Anslag för Varav beräknat 1995/96 för juli 1995— juni 1996
C 1 Uppsala universitet:
Grundutbildning 1 092 632 000 729 516 000 C 2 Uppsala universitet:
Forskning och forskarutbildning 1 349 219 000 900 201 000 C 3 Lunds universitet:
Grundutbildning 1 810 729 000 1 210 212 000 C 4 Lunds universitet: Forskning
och forskarutbildning 1 394 255 000 924 310 000 C 5 Göteborgs universitet: '
Grundutbildning 1 315 255 000 876 631 000
C 6 Göteborgs universitet:
Forskning och forskarutbildning 1 078 541 000 723 407 000 C 7 Stockholms universitet:
Grundutbildning (inkl GI/IHR) 903 440 000 603 641 000 C 8 Stockholms universitet:
Forskning och
forskarutbildning 1 096 034 000 734 456 000 C 9 Umeå universitet:
Grundutbildning 913 782 000 612 664 000 C 10 Umeå universitet: Forskning
och forskarutbildning 742 419 000 496 110 000 C 11 Linköpings universitet:
Grundutbildning 793 665 000 530 493 000
C 12 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 487 320 000 324 737 000 C 13 Karolinska institutet: Grundutbildning 475 139 000 314 275 000 C 14 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 759 359 000 503 252 000 C 15 Kungl.Tekniska Högskolan: Grundutbildning 865 903 000 578 384 000 C 16 Kungl.Tekniska Högskolan: Forskning och forskarutbildning 732 139 000 488 484 000 C 17 Högskolan i Luleå: Grundutbildning 447 371 000 299 370 000 130 C 18 Högskolan i Luleå: Forskning
och forskarutbildning 245 733 000
C 19 Danshögskolan 28 772 000 C 20 Dramatiska institutet 69 030 000 C 21 Högskolan i Borås 149 867 000 C 22 Högskolan i Falun/Borlänge 195 708 000 C 23 Högskolan i Gävle/Sandviken 184 156 000 C 24 Högskolan i Halmstad 101 473 000 C 25 Högskolan i Kalmar 213 480 000 C 26 Högskolan i Karlskrona]
Ronneby 91 239 000 C 27 Högskolan i Karlstad 316 277 000 C 28 Högskolan i Kristianstad 146 903 000 C 29 Högskolan i Skövde 99 470 000 C 30 Högskolan i Trollhättan/
Uddevalla 79 887 000 C 31 Högskolan i Växjö 239 515 000 c 32 Högskolan i Örebro 292 925 000 C 33 Högskoleutbildning på Gotland 26 042 000 C 34 Idrottshögskolan i Stockholm 50 534 000 C 35 Konstfack 139 021 000 C 36 Kungl. Konsthögskolan 67 054 000 C 37 Lärarhögskolan i Stockholm 405 816 000 C 38 Mitthögskolan 365 090 000 C 39 Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm 116 559 000 C 40 Mälardalens högskola 219 484 000 C 41 Operahögskolan i Stockholm 19 890 000 C 42 Teaterhögskolan i Stockholm 32 854 000
Summa 20 153 981 000
Övriga anslag
C 43 Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m. 1 939 114 000 C 44 Utvecklingsverksamhet och
internationell samverkan 90 390 000 C 45 Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. 735 340 000 C 46 Övriga utgifter inom
grundutbildning 1 449 053 000 C 47 Övriga utgifter inom forskning
och forskarutbildning 212 067 000 C 48 Konstnärligt utvecklingsarbete
vid vissa högskolor 18 802 000 C 49 Forskningsstödjande åtgärder
vid mindre och medelstora högskolor 232 700 000
164-425 000 19 265 000 46 771 000 101 661 000
132 193 000
123 507 000 68 240 000 140 852 000
61 584 000 212 026 000 98 525 000 68 145 000
53 655 000 161 289 000 196 121 000
17 496 000 33 835 000 92 992 000 44 899 000 274 430 000 245 748 000
77 991 000 145 324 000 13 307 000 21 982 000
13 466 406 000
1 297 632 000
60 260 000
427 244 000
1 032 968 000
153 711000
12 534 000
155 133 000
Prop. l994/95:100
Bil. 9
131
C 50 Vissa ersättningar för klinisk Prop. 1994/95:100 utbildning och forskning 2 296 979 000 1 530 221 000 Bil. 9 C 51 Kanslersämbetet 40 212 000 26 744 000 C 52 Verket för högskoleserviee 111 247 000 74 007 000 C 53 Överklagandenämnden 4 956 000 3 304 000 C 54 Rådet för grundläggande
högskoleutbildning 64 730 000 43 121 000
C 55 Kostnader för Chalmers
tekniska högskolas
avvecklingsorganisation 1 000 1 000 C 56 Kostnader för Högskolans
i Jönköping
avvecklingsorganisation 1 000 1 000
Summa 7 195 592 000 4 816 881 000
C 1. Uppsala universitet: Grundutbildning Prop. 1994/95:100
l993/94 Utgift 524 671 166 Reservation 6 828 834 BIL 9 1994/95 Anslag 722 411 000 1995/96 Förslag 1 092 632 000 varav 729 516 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
([ utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Uppsala universitet. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildningen.
Uppsala universitet har enligt högskoleförordningen (l993:100, ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen
Apotekarexamen
Barn- och ungdomspedagogisk examen Civilingenjörsexamen Grundskollärarexamen 1—7 Grundskollärarexamen 4—9 Gymnasielärarexamen Ingenjörsexamen Juris kandidatexamen
Läkarexamen
Psykologexamen Psykoterapeutexamen Receptarieexamen Slöjdlärarexamen (inriktning mot textilslöjd) Teologie kandidatexamen
Uppsala universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt förord- ningen (1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ- ning avseende budgetåret 1993/94.
Antalet helårsstudenter och helårsprestationer uppgick till 17 430 re- spektive 14 386, vilket innebär en ökning med 9 procent respektive 10 procent jämfört med budgetåret 1992/93. Ökningen har främst skett inom det teknisk-naturvetenskapliga området och lärarutbildningen. An- talet sökande och antalet nybörjare är tillfredsställande. Inom många program är dock antalet sökande väsentligt större än antalet tillgängliga platser. Grundutbildningsvolymen överstiger väl det som ger maximal ersättning och för treårsperioden bedömer konsistoriet att universitetet konuner att fullfölja sitt utbildningsuppdrag och nå upp till sitt takbelopp. 133
På lärarutbildningsområdet gäller att universitetet sannolikt konuner att Prop. 1994/95:100 överskrida det ersättningsberättigande antalet helårsprestationer. Bil, 9
Ökningen i verksamhetens resultat motsvaras inte av en intäktsökning, vilket indikerar en ökad produktivitet.
Denna produktivitetsökning har inte skett till priset av en kvalitets- försämring. Konsistoriet redovisar ett stort antal projekt som genomförs för att garantera och förbättra verksamhetens kvalitet. Uppsala universitet har dessutom tillsatt en ledningsgrupp för kvalitetsarbete.
Universitetets omsättning budgetåret 1993/94 uppgick till knappt 2 696 miljoner kronor. Årets kapitalförändring var drygt 74 miljoner kronor. Båda siffrorna är exklusive fond- och egendomsförvaltningen. Balansomslutningen uppgick per den 30 juni 1994 till 2 342 miljoner kronor.
1 sin revisionsberättelse framför RRV invändningar när det gäller uni- versitetets fond— och egendomsförvaltning, närmare bestämt avseende redovisningen av materiella anläggningstillgångar och avseende tecknande av cheekräkningskredit.
I sin förenklade wislagsfrrvnstall/ting pekar Uppsala universitet på en konflikt som präglar universitetets arbete. De reella besparingar universite- tet anser sig ha fått vidkännas till följd av det statsfinansiella läget har förstärkts genom att universitetet fått överta ansvaret för bl.a. företags- och studenthälsovård utan att kompenseras fullt ut för de därtill hörande kostnaderna. Dessa faktorer indikerar återhållsamhet och t.o.m. neddrag- ning av verksamheten. Samtidigt finns statsmakternas krav om en ökad arbetsinsats bl.a. för att höja svenska folkets kompetensnivä och krav på en utbyggnad av verksamheten med bibehållen eller ökad kvalitet.
Universitetets erfarenheter av det nya anslagssystemet är positiva, men man poängterar att ett ökat lokalt ansvar för universitetets totala ekonomi inte är förenligt med den kvardröjande detaljregleringen inom anslagssys- temet. Konsistoriet förespråkar en utveckling av anslagssystemet där medlen för verksamheten anvisas universitetet under ett anslag.
Osäkerheten inför det nya resurstilldelningssysternet har lett till en återhållsamhet i investeringarna under budgetåret 1993/94. varför man har ett uppdärnt investeringsbehov.
Grundutbildningen omfattar cirka 27 000 studenter, vilket motsvarar cirka 17 500 helårsstudenter. Efter det senaste decenniers kraftiga tillväxt förespråkar universitetet att förnyelsen av grundutbildningen sker genom omprioriteringar. Detta skulle bl.a. innebära inriktning på utbildningar sotn direkt anknyter till den befintliga forskningsorganisationen. kombinations— utbildningar över ämnes- och fakultetsgränser samt att kurser på C- och D-nivå ges företräde.
Uppsala universitet äskar ett utökat takbelopp motsvarande 51 miljoner kronor per år för dels ett årligt utbildningsåtagande motsvarande det som har presterats under budgetåret l993/94. dels en uppräkning av antalet helårsstudenter med tre procent. dvs. cirka 600 helårsstudenter. Denna ökning inkluderar en ökning avseende lärarutbildningen. Enligt universite- tet har dimensioneringen av lärarutbildningsområdet gjorts med utgångs- punkt i en period med onormalt lågt utnyttjande av tillgängliga platser, |34
vilket motiverar en höjning av det maximala antalet ersättningsberättigan- Prop. 1994/95:100 de helårsprestationer och takbeloppet. Bil. 9 Uppsala universitets erfarenheter av verksamheten med sommaruniversi- tet är goda Och man förordar samma volym (2 500 studenter) för vart och ett av åren 1995 och 1996 som för sommaren 1994. Uppsala universitets inkomster från avgifter uppgick under budgetåret l993/94 till 218 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94- 1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/931UbU14, rskr. 1992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten. Regeringen kommer att i regleringsbrev fastställa utbildningsupp- draget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 3 750 000 kronor under vårterminen 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åta- gande att lika många studenter skall beredas plats även under höst- terminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att åter— komma till riksdagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 1 092 632 000 kr
Resultatbedömning
Prestationsgraden har ökat under perioden, vilket har sin främsta orsak i att genomströmningen av studenter har ökat. Ökningen har skett trots att en större andel av kurserna avsåg C- och D—nivå. Prestationsgraden totalt uppgick till 82 procent. Ett problem utgör distansutbildningen, som har betydligt lägre prestationsgrad än grundutbildningen generellt. Regeringen konstaterar att RRV har riktat invändningar mot Uppsala universitets årsredovisning avseende redovisning och förvaltning av uni— versitetets fond- och egendomsförvaltning. Universitetet har i en skrivelse 135
till regeringen framhållit att det finns vissa oklarheter beträffande reglerna Prop. 1994/95: 100 för egendomsförvaltning. Frågan bereds inom Utbildningsdepartementet. Bil. 9
Slutsatser
Huruvida Uppsala universitet kommer att fullfölja de särskilda åtaganden som anges i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 är oklart, eftersom måluppfyllelsen inte rapporteras i årsredovisningen. Det är troligt att universitetet kommer att uppfylla de examenskrav som ingår i utbildnings- uppdraget. Sannolikt kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden l993/94—1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 13. till Uppsala universitet: Gnindutbiltlning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 092 632 000 kr.
C 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning
1993/94 Utgift 701 537 332 Reservation 9 008 736 1994/95 Anslag 894 519 000 1995/96 Förslag 1 349 219 000
varav 900 201 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Uppsala universitet. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.
Forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet bedrivs inom sju fakulteter, nämligen humanistisk, teologisk, juridisk, samhällsveten- skaplig, medicinsk. farmaceutisk samt teknisk-naturvetenskaplig.
Enligt årsredovisningen har antalet nyantagna forskarstuderande ökat och uppgick under budgetåret 1993/94 till 442. Av dessa var 40 procent kvinnor.
Examinationen i forskarutbildningen fortsätter att öka. Särskilt positiv är en väsentlig ökning av andelen kvinnliga examinerade inom de medi- cinska och teknisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Ett prioriterat mål för universitetet är att få ner medelåldern för doktorsexamen, som för närva- rande ligger mellan 35 och 40 år.
Konsistoriet påpekar att de senaste årens ökning av resurserna för forskning har en negativ bieffekt genom att de har spritts ut på ett be- tydande antal forskningsfinansiärer. För att kunna bibehålla forsknings- . 136
volymen måste universitetets forskare lägga ner allt mera tid på att ansöka Prop. l994/95:100 om medel. Bil. 9
Universitetets förmåga att erhålla vetenskapligt prövade anslag (främst rådsanslag) är dock fortsatt god. Dessutom blir förhållandet mellan an— tagning och examination i forskarutbildningen alltmer balanserat, vilket tyder på färre avhopp och en fungerande handledning. Dessa faktorer indikerar en hög kvalitet inom såväl forskningen som forskarutbildningen.
lntäktema till forskningen och forskarutbildningen uppgick till sam- manlagt 1 546 miljoner kronor exklusive lokalanslag. Av dessa medel kom 706 miljoner kronor från fakultetsanslagen medan resten tillfördes från övriga anslag och externa källor. Utöver dessa medel har universitetet erhållit 400 miljoner kronor i förskott.
[ den förenklade wislagsfrwnställningen begär Uppsala universitet två _ anslagstekniska förändringar. Den ena är en överföring av 1,5 miljoner kronor från humanistisk till teologisk fakultet till följd av ändrad fakultet— sanknytning av en professur. Den andra förändringen är en överföring av 620 000 kr från teknisk-naturvetenskaplig till medicinsk fakultet som en följd av en överenskommelse om samverkan inom biomedicinsk strål— ningsvetenskap och inom immunologi.
Universitetet anser att ansvarsfrågan för The Svedberg-laboratoriet vad gäller finansiering, personal och verksamhet är oklar. Konsistoriet förordar att medlen för laboratoriets basverksamhet återförs som en särskild an- slagspost till anslaget C 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarut- bildning.
137
Regeringens överväganden Prop. 1994/951100 Bil. 9 Sammanfattning
Övergripande mål
De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93zUbU15, rskr. 1992/931388) för treårsperioden l993/94—1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag ] 349 219 000 kr
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande be- lopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarut- bildningen:
Fakultel m.m. 1995/96 1995/96 [095/96 1995/96 (kronor) juli95-juni96 juli96-dcc96 juli95-juni96 juli96—dec96
Anslag A nslag Studiefin. Studiefin. Humanistisk 107 166 000 53 683 000 27 775 ()00 13 888 000 Teologisk 18 517 (100 9 259 000 4 380 000 2 190 000
lll 155 ()()0 102 617 ()()O 128 138 ()()0 36 822 000 18 411 000 'l'ekn.-nalurvet. 273 213 000 136 607 ()()0 Ers. f. lokalhyror 215 373 000 106 604 000 900 201 ()00 449 015 000
9 078 000 51 308 (100 64 069 000
Juridisk Samhällsvetensk. Medicinsk
Farmaceutisk
3 943 000 24 182 000 17 725 000 10 993 000 70 737 000
1 972 (100 12 091 000 8 863 000 5 497 000 35 369 000
Summa.
[ ersättningen för lokalhyror ingår 5,1 miljoner kronor för juli — decem— ber 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.
Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forsk- ningsrådet från Uppsala universitet har 1 747 000 kr återförts till univer- sitetet.
Övrigt
Som framgår av Litt. D. anslaget D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapli— ga forskningsrådet: Forskning. förordar regeringen att Kollegiet för sam— hällsforskning. SCASSS, ges status som nationell inrättning samt knyts till HSFR i stället för att som tidigare beslutats (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93zUbU15, rskr. 1992/93388) överföras till Uppsala universitet.
138
Slutsatser
Med hänsyn till att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör den fastlagda planeringen inte ändras.
Inflyttning i Materialcentrum påbörjas under andra halvåret 1996. Fr.o.m. budgetåret 1997 beräknas det årliga tillskottet för ökade hyreskost- nader uppgå till 10,3 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 14. till Uppsala universitet: Forskning och forskamtbildning för bud- getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 349 219 000 kr.
C 3. Lunds universitet: Grundutbildning
1993/94 Utgift 864 555 447 Reservation 6 333 553 1994/95 Anslag 1 193 154 000 1995/96 Förslag 1 810 729 000
varav 1 210 "212 000 beräknat för juli l995—juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Lunds universitet. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Lunds universitet har enligt högskoleförordningen (l993:100, ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen
Arkitektexamen
Barn- och ungdomspedagogisk examen Brandingenjörsexamen
Civilingenjörsexamen
Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen
Ingenjörsexamen
Juris kandidatexamen Konstnärlig högskoleexamen i musik Konstnärlig högskoleexamen i konst och design Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier Logopedexamen
Prop. 1994/95:100 Bi1.9 ' -
139
Läkarexarnen Prop. 1994/95: 100 Musiklärarexamen Bil. 9
Organistexamen Psykologexamen Psykoterapeutexamen Sjukgymnastexamen Socionomexamen Specialpedagogexamen *
Studie- och yrkesvägledarexamen Tandläkarexamen Teologie kandidatexamen Yrkesteknisk examen
* Gäller inriktning mot komplicerad inlämingssituation samt utvecklingsstöming.
Lunds universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt förord- ningen ( 1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ- ning avseende budgetåret 1993/94.
Lunds universitet har på ett förtjänstfullt sätt redovisat sin verksamhet under budgetåret 1993/94. Årsredovisningens inledning beskriver en verksamhet stadd i stark tillväxt och omfattande förändringar. Den starka tillväxten illustreras av att antalet helårsstudenter har ökat från 18 200 till 25 400 den senaste femårsperioden, medan tillväxttakten de senaste två åren ligger på i genomsnitt elva procent årligen. Under budgetåret 1993/94 ökade antalet helårsstudenter med 2 500 och denna tillväxt har till allra största delen skett på kurser utanför program. Av studenterna läste 41 procent budgetåret 1993/94 på kurser utanför program jämfört med 35 procent budgetåret 1991/92. Fördelat på utbildningsområden är samhällsvetenskap totalt sett det största med cirka 30 procent av studen— terna, följt av Lunds tekniska högskola samt humaniora och teologi.
Trots den ökning av studentantalet som skett kan inte alla sökande beredas plats vid universitet. Hösten 1993 sökte cirka 28 000 studenter till universitets program via den samordnande antagningen, vilket innebär att antalet ansökningar var sju gånger fler än antalet nybörjare på program- men. 1 den lokala antagningen samma höst sökte 32 000 studenter till olika kurser. Det är dock svårt att få en riktig bild av den totala efter- frågan eftersom samma student kan söka både i den lokala antagningen och via den samordnande.
Efterfrågan varierar också kraftigt mellan olika utbildningar. lnom det tekniska området har det minskade rekryteringsunderlaget från gymnasies— kolan lett till svårigheter att få kompetenta sökande. Universitetet har därför inlett ett rekryteringsarbete på både gymnasie— och högstadienivå. Detta arbete kommer att fortsätta och intensifieras kommande år.
Vad gäller studieresultaten har universitet under budgetåret l993/94 uppnått en prestationsgrad om 80,5 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 2,5 procentenheter. Antalet uttagna examina har dock ökat med 12 procent till 3 630 under budgetåret 1993/94.
Det första året i det utbildningsuppdrag universitet har för treårsperioden 140 1993/94—1995/96 har återredovisats. Däremot har universitet redan för
budgetåret l993/94 åstadkommit prestationer som överstiger takbeloppet Prop. 1994/95;100 med cirka 15,2 miljoner kronor. Målen för antalet examina under treårspe- Bil. 9 rioden bedöms kunna uppnås vad gäller tandläkarexamen. De övriga specificerade examina förutsätter dock en höjning av examensfrekvensen. De särskilda åtaganden universitetet haft för året redovisas särskilt. Samt- liga åtaganden har uppfyllts med undantag av omfattningen av utbildning i svenska för utomnordiska gäststudenter och invandrarstudenter på grund av otillräckligt tillströmning av utländska studenter.
Universitetets kvalitetsutveckling fortskrider enligt det program som lades fast år 1991. Detta innebär bl.a. att alla utbildningar inom universi- tetet under en sexårsperiod skall utvärderas, både genom intern själv- värdering och av externa bedömare. Universitetet satsar även på att stu- denterna skall få större möjligheter till att använda datorer i utbildningen genom ett studentdatorprojekt.
RRV:s revisionsberättelse innehåller bedömningen att universitetets årsredovisning inte i allt väsentligt är rättvisande. Kritik riktas mot univer- sitetets metodologi vad gäller anslagsavräkning av reservationer, periodi— seringar samt invärdering av anläggningstillgångar. Universitetet har av RRV uppmanats att lämna ett svar med anledning av rapporten.
Universitetet har i sin förenklade (mslagsframsta'llning bedömt att takbe- loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 16 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
141
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Bil. 9 Swnrnwifattning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/931UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrevet att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret l995/96.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 5 000 000 kr under våren 1995. Rege— ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill konuner eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 1 810 729 000 kr
Resultatbedöm ning
Vad gäller studieresultaten har universitetet under budgetåret 1993/94 uppnått en prestationsgrad om 80 procent, vilket är en minskning i för— hållande till föregående år med 2 procentenheter. Förklaringen till detta är inte helt klar men kan bero på att allt fler studerar på kurser som inte tillhör utbildningsprogram. Dessa kurser har en lägre prestationsgrad vilket t.ex. kan bero på att fler studenter läser utan syfte att tentera eller bara intresserar sig för delar av en kurs. Därutöver tillkommer sannolikt vissa engångseffekter t.ex. det glapp som brukar uppstå mellan en kraftig expansion av studentantalet och prestationsnivån samt Lundakamevalen vilken traditionellt leder till färre studieprestationer. Det finns därför goda förutsättningar för universitetet att öka prestationsgraden redan nästa budgetår.
Slutsatser
Universitetet förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtagan- den och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. 142
Sannolikt kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp Prop. 1994/95:100 för treårsperioden 1993/94—1995/96. Bil. 9 Vad gäller den kritik som riktas mot universitetets resultatredovisning kommer regeringen att avvakta det svar universitetet lämnar till RRV varefter regeringen avser återkomma till frågan.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 15. till Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 an- visar ett reservationsanslag på 1 810 729 000 kr.
C 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning
1993/94 Utgift 793 743 467 Reservation 4 211 317 1994/95 Anslag 918 372 000 l995/96 Förslag 1 394 255 000
varav 924 310 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(1 utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under detta anslag beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Lunds universitet. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.
Forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet bedrivs inom åtta fakulteter, nämligen humanistisk, teologisk, juridisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, odontologisk, matematisk-naturvetenskaplig Och teknisk fakul- tet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete.
Totalt sett antogs 576 personer till forskarutbildningen under budgetåret 1993/94 vilket är en ökning med cirka 100 personer från budgetåret 1989/90. Andelen kvinnor bland de nyantagna har under samma period ökat från 30 procent till 40 procent.
AktiViteten inom forskarutbildningen har ökat de senaste åren. lnom forskarutbildningen var 3 783 registrerade budgetåret 1993/94 vilket är en ökning med cirka 200 från budgetåret innan. Nästan hälften av doktoran- derna var heltidsaktiva och kvinnorna utgjorde en ökande del av de aktiva forskarstuderande, såväl på heltid som på deltid.
Examinationen av doktorer var totalt sett något mindre än året innan medan antalet licentiatexamina fortsatte att öka.
lntäktema från forskningen och forskarutbildningen uppgick till sam- manlagt 1 446 miljoner kronor. Cirka hälften av medlen kom via fakultet- sanslagen, resten tillfördes av externa finansiärer.
143
Regeringens överväganden Prop. 1994/951100
Bil. 9 Sammanfattning
Övergripande mål
De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av prop. 1992/93: 170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/932388) för treårsperioden 1993/94—1995/96 bör ligga fast.
Resurser Reservationsanslag 1995/96 1 394 255 000 kr
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade postema bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen:
Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/% 1995./% (kronor) juli95-juni9ö juli96-dec96 juli95-juni96 juli96-dcc96 .4 "slug Anslag Studiqfin. Studiefi/i. Humanistisk 91 261 Olli) 45 630 (100 25 649 (100 12 824 0th Teologisk 17 ()02 000 8 501 000 4 101 ()00 2 051 000 Juridisk 14 121 ()()(l 7 ()61 ()()0 3 009 000 1 504 ()()(l Samhällsvelcnsk. 92 606 000 46 303 000 28 975 000 14 487 ()()0 Medicinsk 147 992 ()00 73 996 000 20 026 ()()0 10 013 000 Odontologisk 24 1 13 ()()0 12 056 000 3 958 ()()1) 1 979 ()()0 Mat.-naturver. 181 213 000 91) 606 001) 49 553 ()()U 24 779 HUD Teknisk 160 342 (100 80 171 000 45 837 000 13 (918 ()()0 Konstn. utv. 3 865 000 1 932 000 Ers. f. lokalhyror 191 796 000 103 688 000 Summa 924 310 000 469 945 000
i ersättning för lokalhyror ingår 4.6 miljoner kronor för perioden juli 1995—juni 1996 och 7.1 miljoner kronor för perioden ju- li—december 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.
Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forskningsrådet har 2 494 000 kr återförts till universitetet.
Slutsatser
Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras. 144
Inflyttning i om— och tillbyggda lokaler för Institutionen för astronomi beräknas ske den l september 1996. [anslagsberäkningen ingår två miljo- ner kronor budgetåret l995/96 som ett tillskott för ökade hyreskostnader. Fr.o.m. budgetåret 1997 beräknas det årliga beloppet uppgå till 6,1 miljo-
ner kronor. För nya lokaler för Biomedicinskt centrum har 4.6 miljoner kronor
beräknats för perioden juli l995—juni 1996 och 5.1 miljoner kronor för periodenjuli—december l996. Fr.o.m. budgetåret 1997 beräknas det årliga beloppet uppgå till 10.2 miljoner kronor. Ytterligare ökningar om sam— manlagt 10,4 miljoner kronor har beräknats från de tidpunkter då resteran- de etapper tas i bruk. '
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 16. till Lunds universitet: Forskning och forskwutbildning för bud- getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 394 255 000 kr.
C 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning
l993/94 Utgift 631 052 000 Reservation 6 383 000 l994/95 Anslag 884 241 000 1995/% Förslag [ 315 255 000
varav 876 631 000 beräkna för juli 1995 —juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader")
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal— hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Göteborgs universitet. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Göteborgs universitet har enligt högskoleförordningen (l993:100. ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen
Bam— och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen l—7 Grundskollärarexamen 4—9 Gymnasielärarexamen Hushållslärarexamen
Juris kandidatexamen Konstnärlig högskoleexamen i konst och design Konstnärlig högskoleexamen i musik Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier
lll Riksdagen 199-INS. ] mm!. Nr IUI). Bilaga 9
Prop. l994/95:100 Bil. 9
145
Logopedexamen Prop. 1994/95:100 Läkarexamen Bil. 9 Musikiärarexamen Organistexamen Psykologexamen Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd) Socionomexamen Specialpedagogexamen (med inriktning mot komplicerad inlärningssitua- tion och inriktning mot utvecklingsstöming) Teologie kandidatexamen Tandläkarexamen
Göteborgs universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt för- ordningen (1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsfram- ställning avseende budgetåret 1993/94.
Göteborgs universitet har redovisat sin verksamhet under budgetåret 1993/94, både utifrån de övergripande mål statsmakterna ställt upp samt utifrån de mål som fastställts av universitets styrelse. Årsredovisningen inleds med att beskriva de förändringar som skett under budgetåret 1993/94. Universitetet har internt genomfört en genomgripande decentrali- sering av beslutsfunktioner till fakultetsnivån dels föranledd av statsmak- ternas decentralisering av beslutsbefogenheter till universiteten men även som försök att åstadkomma en klarare rollfördelning mellan verksamhets- företrädare och tjänstemän.
Universitetet har under de senaste åren upplevt en kraftig tillväxt av antalet helårsstudenter. Sedan budgetåret 1990/91 har ökningen varit 40 procent. från 14 500 helårsstudenter till 20 500 budgetåret 1993/94. Relativt sett har undervisningsområdet ökat mest, en dubblering har skett mellan budgetåren 1990/91 och 1993/94. Den största ökningen i absoluta tal har dock skett inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska området som har ökat med cirka 3 000 helårsstudenter under samma period. De flesta områden har dessutom tagit emot fler studenter än deras uppdrag från universitetsstyrclsen omfattar.
Antalet helårsstudenter har ökat mer än antalet individer, vilket bl.a. innebär att varje student läser kurser med fler poäng än tidigare. Andelen studenter som läser kurser utanför program har också ökat från 39 procent under budgetåret 1992/93 till 42 procent budgetåret 1993/94. Dessutom har andelen studenter på fördjupningsnivån (C- och D-kurser) ökat från 13 procent 1991/92 till 19 procent 1993/94. Universitetet har även vidtagit åtgärder för att tillmötesgå den ökade efterfrågan på fördjupningskurser bl.a. genom att öka handledningskapaciteten.
Antalet ansökningar till universitetets utbildningar har generellt varit mycket stort. Andelen yngre studenter har ökat på flera områden och är särskilt hög inom matematik-naturvetenskap samt vid Handelshögskolan.
Vad gäller studieresultaten har universitet under budgetåret l993/94 uppnått en prestationsgrad om 83 procent, vilket är i paritet med före- gående år. Studieresultaten varierar mellan olika utbildningsområden, medicin, Odontologi. vård. övrigt samt undervisning ligger högt (94—96 146
procent prestationsgrad) medan andra områden ligger mellan 75 och 85 Prop. 1994/95:100 procent. Bil. 9 Universitetet har i sitt kvalitetsarbete lagt tyngdpunkten på kvalitets- utveckling inom utbildningen men en särskild utvärdering av forskningen har påbörjats. Externa bedömare genomför för närvarande utvärderingar, bl.a. medverkar universitetet i en pilotstudie på initiativ av europeiska rcktorskonferensen som skall studera förutsättningarna för en kvalitetsbe- dömning av ett helt lärosäte. Universitetet har i sin förenklade (mslagsfrwnstt'illning bedömt att takbe- loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 59 000 000 kr för budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
Swnmanfattning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169. bet. 1992/93zUbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrevet att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder. m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 5 miljoner kronor under våren 1995. Regeringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till n'ks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 1 315 255 000 kr
R esttltatbedömning
Universitetet har på ett föredömligt sätt brutit ner statsmakternas över- gripande mål till fakultetsnivån samtidigt som kongruensen i målstruktu— ren inte förvanskats. Uppföljningen av de lokalt beslutade målen på verksamhetsområden är givande. men analysen och återredovisningen av statsmakternas utbildningsuppdrag bör utvecklas. 147
Slutsatser Prop. 1994/95:100 Bil. 9 Universitetet förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtagan— den och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Med stor sannolikhet kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 — 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 17. till Göteborgs universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 315 255 000 kr.
C 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning
l993/94 Utgift 534 031 537 Reservation 3 097 000 l994/95 Anslag 697 438 000 1995/96 Förslag [ 078 541 000
varav 723 407 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under detta anslag beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenade med forskarutbildningen och viss forskning vid Göteborgs universitet. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.
Forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet bedrivs inom humanistisk. samhällsvetenskaplig, medicinsk, odontologisk och mate-ma- tisk-naturvetenskaplig fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklings- arbete.
Totalt sett antogs 348 personer till forskarutbildningen under budgetåret 1993/94 vilket är en minskning med cirka sex procent jämfört med året innan. Trots den minskade antagningen ökade det totala antalet doktoran- der till 3 800 (aktiva såväl som inaktiva). Andelen kvinnor bland de forskarstuderande är 39 procent. Andelen kvinnor var lägst inom matema- tisk-naturvetenskaplig fakultet varför fakultetsnämnden har infört en viktning för kvinnor med 1,25 i samtliga resursfördelningsmodeller där examina ingår som en parameter.
Inom flera fakulteter bedöms handledarkapaciteten finnas för en ut- ökning av antalet doktorander, men antagningen begränsas av att studiefi- nansiering saknas. Universitetet har bl.a. därför som mål att öka antalet extemfinansierade doktorandtjänster. Universitetet har generellt sett min- dre andel externa medel än jämförbara lärosäten, även om andelen externa medel ökat till 22 procent av den totala omslutningen. Universitetsled- ningen eftersträvar en ökad forsknings- och forskarutbildningsvolym för att åstadkomma en bättre balans i relation till grundutbildningen. 143
Examinationen av doktorer var totalt sett relativ konstant. cirka 150 Prop. 1994/951100 årligen. Antalet disputationer har ökat inom den humanistiska fakulteten, Bil. 9 medan den minskat inom den medicinska.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/932388) för treårsperioden 1993/94—1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 1 078 541 000 kr
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen:
Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96
(kronor) juli95-juni96 juli96-dec96 juli95—juni96 juli96-dec96 A nslag A nslug S tudiefin. S tudiefin.
Humanistisk 92 385 000 46 192 000 22 496 000 11 248 000
Samhällsvetensk. 117 627 000 58 813 000 29 702 000 14 851 000
Medicinsk 147 910 000 73 955 000 19 208 000 9 604 000
Odontologisk 19 ()79 000 9 539 000 3 923 ()()0 1 962 000
Mat,-naturvet. 119 894 000 59 359 000 32 929 000 16 465 000
Konstn. utv. 6 473 ()00 3 236 000
Bot. trädgården 4 755 000 2 377 000
Ers. f, lokalhyror 215 285 000 101 662 000
Summa 723 407 000 355 134 000
I ersättning för lokalhyror ingår 19,9 miljoner kronor för perioden juli 1995 — juni 1996 och 9,9 miljoner kronor för perioden juli — december 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.
Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forsk- ningsrådet har 2 510 000 kr återförts till universitetet.
149
Slutsatser
Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras. I anslagsberäkningarna ingår 3,5 miljoner kronor för budgetåret l995/96 som ett tillskott för ökade hyreskostnader för Botaniska institutionen.
För ny- och ombyggnader för ekonomutbildningar m.m. har 16,1 miljo- ner kronor beräknats förjuli 1995 -juni 1996 och 8 miljoner kronor för juli — december 1996.
För nybyggnad för Matematiskt centrum etapp 2 har 1,5 miljoner kronor beräknats för juli 1995 — juni 1996 och 0,8 miljoner kronor för juli — december 1996.
Sammanlagt har alltså ett årligt belopp om 19.9 miljoner kronor tillförts anslagen.
Inflyttning i nybyggnad för Djurhus m.m. beräknas ske under budgetåret 1997. Det årliga tillskottet för ökade hyreskostnader beräknas till 29,3 miljoner kronor.
Förslag till rilGdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 18. till Göteborgs universitet: Forskning och forskanttbildning för bud- getåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 078 541 000 kr.
C 7. Stockholms universitet: Grundutbildning
1993/94 Utgift 416 047 000 Reservation 3 455 000 1994/95 Anslag 599 792 000 l995/96 Förslag 903 440 000
varav 603 641 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Stockholms universitet. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Stockholms universitet har enligt högskoleförordningen (l993:100, ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen
Juris kandidatexamen Psykologexamen
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
150
Socionomexamen Prop. 1994/951100 Yrkesteknisk examen Bil. 9
Stockholms universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags- framställning avseende budgetåret 1993/94.
[ resultatredovisningen konstateras att efterfrågan på den utbildning som universitetet tillhandahåller under den redovisade perioden har varit större än någonsin, till stor del beroende på rådande konjunkturläge men också beroende på att Stockholms universitet är ett huvudstadsuniversitet och att antalet utbildningsplatser i förhållande till befolkningsunderlaget i upp- tagningsområdet är förhållandevis litet.
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer överstiger takbeloppet för budgetåret l993/94 med cirka 46 miljoner kronor.
Under budgetåret l993/94 uppnådde universitetet en prestationsgrad om 75 procent. vilket är samma som föregående år.
Ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete pågår vid Stockholms universitet. Styrelsen har fastställt en plan för arbetet med kvalitetsutveckling. Enligt beslutet skall kvalitetsarbete bedrivas på alla nivåer inom universitetet och varje nivå beslutar själv om former och innehåll.
Stockholms universitet redovisar för första gången ett årsbokslut som är framtaget efter den nya redovisningsrnodell som gäller för statliga myndigheter. Utfallet av bokslutet bygger således på principer som inte tidigare prövats inom universitetet. Årsbokslutet visar ett överskott vad gäller bidragsfinansierad forskning och ett underskott beträffande anslags- finansierad utbildning och forskning. Detta hänför sig till vissa redovis— ningstekniska felaktigheter som kommer att rättas till inför nästa bokslut.
Universitetet har i sin förenklade wrslagsfrwnstc'illning .bedömt att ut- bildningsuppdraget inom utbildningsområdena humaniora. juridik och samhällsvetenskap bör ökas med 1 000 platser för budgetåret 1995/96.
151
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100
Bil. 9 S am m anfattn in g
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94 — l995/96 (prop. 1992/93:169, bet. l992/93:UbU14, rskr. 1992/931363") bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen konuner i regleringsbrevet att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder. m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 5 625 000 kr under våren 1995. Rege- ringens föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks— dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 903 440 000 kr
R esultatbedömning
Ett mycket högt sökandetryck har resulterat i att universitetet expanderat långt över sitt takbelopp. Den stora efterfrågan på högskoleutbildning har också medfört att antagningspoängen för många utbildningar ligger högt. Med hänsyn till detta och mot bakgrund av det kvalitetsarbete som be- drivs inom den grundläggande högskoleutbildning finns inte anledning befara att kvaliteten i undervisningen blir lidande.
Prestationsgraden i universitetets grundläggande utbildning har som helhet förbättrats något under fyraårsperioden. Utvecklingen varierar dock mellan utbildningsområdena. En viss effektivitetsökning har uppnåtts och det nya resurstilldelningssystemet har resulterat i ett bättre omhänderta- gande av studenterna.
Slutsatser
Universitetet förefaller komma att fullfölja de särskilda åtaganden och de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer univer- 152
sitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden Prop. l994/952100 1993/94—1995/96. Bil. 9
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslåratt riksdagen 19. till Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 903 440 000 kr.
C 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning
1993/94 Utgift 526 289 624 Reservation 4 868 150 l994/95 Anslag 712 511 000 l995/96 Förslag 1 096 034 000
varav 734 456 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokal— hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med forskarutbildning och viss forskning vid Stockholms universitet. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslagen C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.
Forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet bedrivs inom humanistisk,juridisk, samhällsvetenskaplig och matematisk—naturve- tenskaplig fakultet samt vid Internationella meterologiska institutet i Stockholm. Under anslaget C 8 anvisas också medel — inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning — för forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Antalet nyintagna inom forskarutbildningen vid såväl juridisk som samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet har ökat något under den senaste fyraårsperioden och uppgick budgetåret 1993/94 till 293 personer. Samtliga fakulteter har bedrivit omfattande arbete för att förbättra prestationerna inom forskarutbildningen t.ex. genom skärpta krav för antagning till och bibehållande av doktorandplats.
Antalet avlagda examina inom forskarutbildningen har totalt sett ökat vid universitetet. Ökningen har skett inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet och vid samhällsvetenskaplig fakultet, där antalet doktorsexamina budgetåret 1993/94 uppgick till 57. det högsta antalet någonsin. En viss minskning har skett vid humanistisk och juridisk fakultet.
Andelen disputerade kvinnor har minskat något vid humanistiska fakul- teten. medan andelen kvinnor som avlagt doktorsexamen vid matematisk naturvetenskaplig fakultet nästan fördubblats under den senaste fyraårspe— rioden.
153
lntäktema från forskning och forskarutbildning uppgick till sammanlagt Prop. l994/95:100 537 miljoner kronor, varav 11,5 miljoner kronor tillförts av externa fi— Bil. 9 nansiärer.
154
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Bil. 9 S am m wszm in g
Övergripande mål
De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av propositonen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93IUbU15, rskr. [992/93388) för treårsperioden l993/94 — l995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 1 096 034 000 kr
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen:
Fakultet m.m. [995/% 1995/96 1995/96 l995/96
(kronor) juli95-juni96 juli9b-dec96 juli95-juni96 juli96—dec96 A rts/ag A nslug Studit'fin. Studie/in.
Humanistisk 109 2l9 000 54 609 000 28 191 000 l—l 095 000
Juridisk 20 780 000 lt) 390 000 2 877 ()00 I 438 000
Samhallsvetensk. 134 662 ()()0 62 33l 000 26 l62 000 13 081 000
Mat.—naturvet. 178 580 000 139 290 ()()0 52 208 000 26 104 000
lnt. meteorolog.
inst. I 633 000 Slö 000
Viss forskn. vid
Lärarhögskolan 6 730 000 3 390 000
Ers. f. lokalhyror l92 802 000 90 751 000 Summa 734 456 000 361 578 000
För verksamheten vid Manne Siegbahninstitutet (MSI) har överförts 8 097 ()()0 kr från matematisk-namrvctcnskaplig fakultet till Natur- vctenskapliga forskningsrådet avseende en period om l8 månader.
Av beloppet som beräknats för matematisk-naturvetenskaplig fakultet utgör 909 000 kr medel som överförs från Miljödepartementet för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål vid Institutet för tillämpad miljöforskning.
En teknisk justering av anslaget för matematisk-naturvetenskaplig fakultet har genomförts.
I ersättning för lokalhyror ingår 16.7 miljoner kronor för juli 1995 —juni 1996 och 8.3 miljoner kronor för juli — december 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.
Resultatbedömning Prop. l994/95:100 Bil. 9
Antalet examinationer inom forskarutbildningen har ökat och kan med anledning av vidtagna åtgärder förväntas fortsätta att öka.
Slutsatser
Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras.
Vid beräkningen av anslaget för matematisk-naturvetenskaplig fakultet har hänsyn tagits till den överföring av MSI till Naturvetenskapliga forsk- ningsrådet. den nya organisationen för nationella anläggningar. som beslutades av riksdagen våren 1993.
Inflyttning i nybyggnad för kemiskt övningslaboratorium (KÖL) beräk- nas ske den 1 juli 1995. [ anslagsberäkningarna ingår, efter teknisk korri- gering av beloppet, 25 miljoner kronor för för budgetåret 1995/96 som ett tillskott för ökade hyreskostnader. Fr.o.m. budgetåret 1997 beräknas det årliga beloppet uppgå till 16,7 miljoner kronor.
Inflyttning i planerad nybyggnad för geologi beräknas ske tidigast under år 1997. Det årliga tillskottet för ökade hyreskostnader beräknas till 17,1 miljoner kronor.
Inflyttning i det med Kungl. Tekniska högskolan gemensamma Fysik- centrum beräknas ske tidigast under år 1997. För KTH och universitetet beräknas sammanlagt 30,8 miljoner kronor som ett tillskott för ökade hyreskostnader.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 20. till Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 096 034 000 kr.
C 9. Umeå universitet: Grundutbildning
1993/94 Utgift 429 668 103 Reservation 27 152 897 1994/95 Anslag 611 046 000 l995/96 Förslag 913 782 000
varav 612 664 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Umeå universitet. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från C 46. Övriga ut- gifter inom grundutbildning. [56
Umeå universitet har enligt högskoleförordningen (l993:100, ändrad Prop. 1994/951100 l994:1101) rätt att utfärda följande examina: Bil. 9
Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen
Bam— och ungdomspedagogisk examen Bildlärarexamen
Civilingenjörsexamen
Grundskollärarexamen 1—7 Grundskollärarexamen 4—9 Gymnasielärarexamen Hushållslärarexamen
Ingenjörsexamen
Juris kandidatexamen Konstnärlig högskoleexamen i konst och design Läkarexamen
Psykologexamen Psykoterapeutexamen Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd) Socionomexamen Specialpedagogexamen*
Studie- och yrkesvägledarexamen Tandläkarexamen
* med inriktning mot komplicerad inlämingssituation och inriktning mot utveck- lingsstöming
Umeå universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt förord— ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ- ning avseende budgetåret l993/94.
Av årsredovisningen framgår att universitetet inte nått upp till sitt takbelopp. Det antal avlagda examina omfattande minst 120 poäng som enligt utbildningsuppdraget skall avläggas under treårsperioden kommer sannolikt att uppnås eftersom drygt en tredjedel avlagts under det första året. Utfallet är sämre beträffande antalet civilingenjörsexamina och grundskollärarexamina. Inom det naturvetenskaplig området är bedöm- ningen att examinationsnivån kommer att ligga under planerad nivå.
Totalt för universitetet gäller att antalet helårsstudenter ökat med 17 procent oeh antalet helårsprestationer med 14 procent. Den genomsnittliga prestationsgraden uppgick till 85 procent att jämföras med 87 procent föregående år.
Basårsutbildningen har omfattat 145 studerande. Antalet distansstuderande utgör 30 procent av alla grundutbildnings- studerande. vilket motsvarar cirka 4 700 studerande. Största antalet åter- finns inom det filosofiska området.
Intäkter av uppdragsutbildning uppgick till cirka 43 miljoner kronor. 157
Universitetet har antagit ett sexårigt kvalitetssäkringsprogram. Styrelsen Prop. l994/952100 har tagit initiativ till en utvärdering med hjälp av internationell expertis. Bil. 9 Två områden står i fokus för utvärderingen. nämligen universitetets led- ningsformer och organisation samt det interna arbetet med utvärdering och kvalitetsutveckling.
Universitetet verkar också för att stödja och främja samarbete med näringslivet och andra regionala intressenter.
Som en naturlig länk mellan universitetet och det omgivande samhället fungerar också det ombyggda och utökade Bildmuseet som återinvigdes våren 1994.
Nya program och kursutbud som inletts under året är bibliotekarie-ut- bildning. utbildning i idrott och annat ämne inom lärarutbildningen, tandteknikerutbildning och fullständig juristutbildning. Planerna på ut- bildning i gastronomi och servicemanagement har vidareutvecklats.
Universitetet har i sin förenklade anslagsfrwnställning bedömt att de sammanlagda takbeloppen för ersättning för helårsstudenter och helår- sprestationer kommer att utnyttjas under treårsperioden.
Universitetet anför att det finns behov av att höja antalet ersättningsbe— rättigade helårsprestationer inom utbildningsområdet Övrigt.
Universitetet anhåller om att som särskilt uppdrag under året 1996 få delta i projektet. "School for Scandinavian studies", för vilket krävs ett resurstillskott på 435 000 kr.
158
Regeringens överväganden Prop. 1994/952100 Bil. 9 Sammanfattning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93zUbUl4, rskr. 1992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret l995/96. Redan nu vill dock regeringen avisera att man därvid avser att tillmötesgå universitetets begäran om höjning av antalet ersättnings- berättigade helårsprestationer inom utbildningsområdet Övrigt.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder. m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran— de ett ersättningsbelopp om 1 250 000 kr under våren 1995. Rege- ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under hösttemiinen l995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 913 782 000 kr
Resultatbedömning
Den genomsnittliga prestationsgraden i universitetets grundläggande utbildning har sjunkit något jämfört med budgetåret 1992/93. Prestations- graden varierar i hög grad för olika typer av utbildningar.
Naturvetenskapliga utbildningar och lärarutbildningar har svårast att nå planerad examinationsnivå.
En utbyggnad av universitetet sker successivt, men ännu behövs en ökning avseende bredd och djup i utbildningsutbudet för att universitetet skall kunna betraktas som fullt utbyggt.
Flera lovvärda initiativ har tagits av ledningen för att öka bredd och utbud i utbildningen under det senaste året. Vad avser kvalitetsaspektema har universitetet också inlett ett värdefullt arbete.
159
Slutsatser Prop. 1994/95: 100 Bil. 9 Universitetet förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtagan- den och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden l993/94—l995/96.
Vad gäller den kritik som RRV riktat mot universitetets resultatredovis- ning kommer regeringen att avvakta det svar som universitetet lämnar till RRV, varefter regeringen avser att återkomma till frågan.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 21. till Umeå universitet: Grundutbildning för budgetåret l995/96 an- visar ett reservationsanslag på 913 782 000 kr.
C 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning
1993/94 Utgift 455 370 700 Reservation 3 987 842 1994/95 Anslag 496 487 000 1995/96 Förslag 742 419 000
varav 496 110 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under detta anslag beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenade med forskarutbildningen och viss forskning vid Umeå universitet. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.
Forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet bedrivs inom humanistisk, samhällsvetenskaplig. medicinsk, odontologisk och matema- tisk-naturvetenskaplig fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklings- arbete.
Universitetet framhåller att dess läge och det faktum att många institu- tioner fortfarande är förhållandevis unga delvis präglar forskning och forskarutbildning. Inom flera av fakulteterna saknas fortfarande ämnen som finns vid de äldre svenska universiteten. Inom exempelvis juristut- bildningen, tillämpad fysik och moderna språk är forskningsorganisationen bristfällig eller saknas helt. Universitetet framhåller att det skulle vara en lönsam investering för samhället att bygga färdigt universitetet.
En markant ökning av antalet nya doktorander vid framförallt den samhällsvetenskapliga fakulteten redovisas. Drygt 50 antogs till forskarut- bildningen verksamhetsåret 1993/94 jämfört med 31 respektive 32 bud- getåren 1991/92 och 1992/93.
160
Examinationen av doktorer inom humanistisk och medicinsk fakultet har Prop. 1994/951100 inte ökat under de senaste åren. Inom den medicinska fakulteten anges Bil. 9 bl.a. studiefinansicringssystemet vara en orsak.
De externt finansierade anslagen var för den samhällsvetenskapliga fakulteten för första gången större än fakultetsanslagen. De externa an- slagen uppgick till 82 miljoner kronor, en ökning med 24 procent, medan fakultetsanslagen ökade med åtta procent till 80 miljoner kronor. De externa anslagen vid odontologisk fakultet ökade med 60 procent under perioden 1990—1994. lntäktema av uppdragsforskning uppgick till 8,3 miljoner kronor och kostnaderna till 7,2 miljoner kronor.
Författandet av vetenskapliga artiklar i internationell tidskrifter tillmäts stor betydelse inom universitetet. Exempelvis har de medicinska institutio— nernas publiceringsverksamhet i internationella tidskrifter ökat med cirka 40 procent under de senaste fyra åren. Inom det humanistiska området är det traditionellt i första hand språkämnena som publicerar sig intematio- nellt. Universitetet har också ett omfattande internationellt forsknings- samarbete med främst Västeuropa och USA.
161
11 Riksdagen 199—1.95. I som/. Nr II)/). Bilaga 9
Regeringens överväganden
S ammanfatmin g
Övergripande mål
De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av prop. 1992/93: 170 (bet. 1992/931UbU15. rskr. 1992/93388) för treårsperioden l993/94—l995/96 bör ligga fast.
Resurser l995/96 Reservationsanslag 742 419 000 kr
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de. belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inorn forskarutbildningen:
Fakultet m.m. 1995/96 [995/% 1995/96 1995/96 (kronor) juli95-juni96 juli96—dec96 juli95-juni96 juli96—dec96 .4 n.s'lag A nxlag S rudiefin. Studiefin. Humanistisk 47 846 000 23 923 000 9 472 000 4 736 000 Samhällsvetensk. 81 010 000 40 505 000 13 435 000 6 717 ()()0 Medicinsk l2l 628" ()()0 ($O 814 000 12 667 000 6 333 000 Odontologisk 23 231 ()00 H 6l6 000 3 079 000 1 539 000 Mat.-naturvet. 137 355 000 68 677 000 23 974 000 ll 987 000 Konstn. utv. 608 000 304 000 Ers. f. lokalhyror 84 432 000 40 470 000 Summa 496 110 000 246 309 000
R esul nubedömning
Universitetets ansträngningar att höja kvaliteten vad gäller forskning och forskarutbildning har givit resultat i fortn av ökat antal forskarstuderande.
Slutsatser
Med hänvisning till att nya ställningstagandcn kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras.
Prop. l994/95:100 Bil. 9
162
Förslag u'n riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen BIL 9
22. till Umeå universitet: Forskning och forskamtbildning för bud- getåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 742 4l9 000 kr.
C 11. Linköpings universitet: Grundutbildning
l993/94 Utgift 383 ()82 000 Reservation 1 504 000 l994/95 Anslag 525 925 000 l995/96 Förslag 793 665 000
varav 530 493 000 beräknat förjuli l995 — juni 1996
([ utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Linköpings universitet. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Linköpings universitet har enligt högskoleförordningen (l993:100, ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen
Barn- och ungdomspedagogisk examen Civilingenjörsexamen Folkhögskollärarexamen Grundskollärarexamen 1—7 Grundskollärarexamen 4—9 Gymnasielärarexamen Ingenjörsexamen Läkarexamen
Slöjdlärarexamen * Yrkesteknisk examen
* Gäller inriktning mot trä och metallslöjd.
Linköpings universitet har avgivit sin första årsredovisning enligt för- ordningen (1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsfram- ställning avseende budgetåret l993/94. Linköpings universitet beskriver det gångna verksamhetsåret som för- ändringarnas och möjligheternas år. En stark tillväxt har ägt rum och av årsredovisningen framgår att universitetet har redovisat helårsprestationer som inte ryms inom takbeloppet till ett värde av 7 miljoner kronor. Grundutbildningen har under de senaste fem åren (1989/90 — 1993/94) 163
expanderat kraftigt. Ökningen av det totala antalet registrerade uppgår till Prop. l994/95:100 35 procent under perioden och motsvarar cirka 1 000 studenter per år. Bil. 9 Antalet avlagda examina har på grund av en naturlig eftersläping ej ökat i lika hög grad. utan med 22 procent. Lärarkapaciteten har under samma period varit i det närmaste konstant. men kommer till nästa år att öka på grund av pågående rekryteringar. Flera nya program har utvecklats och
införandet av dessa kommer att medföra en breddning av utbildningsut—
budet
Den genomsnittliga prestationsgraden redovisas ej explicit. men är enligt universitetet god. Då de olika fakultetema räknas samman uppgår den till cirka 84 procent. Detta är tre procentenheter lägre än föregående år.
Hälsohögskolans läkarutbildning har en mycket hög prestationsgrad på cirka 96 procent. För fakultetens fristående kurser är den dock betydligt lägre. cirka 75 procent. Detta kan bero på svårighet att rekrytera till dessa. Fler än beräknat har i stället antagits till läkarutbildningen. Den tekniska fakulteten redovisar en prestationsgrad på knappt 80 procent, vilket in- nebär en liten minskning jämfört med föregående år. Minskningen har skett på alla civilingenjörsutbildningar och det är första gången det händer under den tioårsperiod som redovisningen skett med samma principer. En förklaring kan vara att terminsregistreringen ersatts med registrering på kursnivå. En sänkning har dock ej skett för ingenjörsutbildningarna. Den filosofiska fakultetens prestationsgrad är 85 procent. lnom denna fakultet höjs siffran av samhällsvetenskapen som både har stor volym och hög genomströrnning.
Lärarutbildningarna är de enda som har svårt att uppfylla utbildnings- uppdragets krav vad gäller minsta antalet cxaminerade. Detta gäller för alla lärarutbildningar, utom för grundskollärarutbildningcn l—7. Särskilt svårt att rekrytera studenter har det pr'aktisk-pedagogiska året för gym- nasielärare.
Linköpings universitet har ett stort internationellt studentutbyte. Den tekniska fakulteten deltar i många utbytesprogram och utbytet har ökat kraftigt under de senaste åren. Den filosofiska fakulteten deltar i flera utbytesprogram och inom ramen för en av temiinema i programmet för internationell ekonomutbildning läser 90 studenter kurser utomlands.
Ett kvalitetsråd har inrättats för att underlätta samordning och utveckling av universitetets kvalitetsutvecklingsarbete. Dess uppgifter och arbete presenteras i årsredovisningen. lnom de olika fakulteterna har också ett antal utvärderingar och förändringsarbeten ägt rum.
Upptlragsutbildningen redovisar intäkter för drygt 9 miljoner kronor. Den största intäktsposten är kommuner och landsting som motsvarar drygt 5 miljoner kronor. De kunskapsproducerande enheterna har Linder verk— samhetsåret omforrnats till centrumbildningar med egna styrelser. nära knutna till närmast berörda institution. eller helt integrerats i respektive institution för att förstärka kopplingen mellan uppdragsverksamheten och berörda institutioner och fakulteter. samtidigt som de ekonomiska målen tydliggörs.
RRV:s revisionsberättelse bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. RRV påpekar vissa brister i förvaltningen. men framhåller 164
också att förbättringar skett i årsredovisningen som inneburit klarare Prop. l994/95:100 ansvarsområden och bättre kvalitet på det underliggande materialet. Bil. 9
Med anledning av kritik av Linköpings universitets ekonomi-admini— stration framförd av RRV tillsattes i april 1994 en kommitté med uppdrag att stödja Linköpings universitet att åtgärda framförda påpekanden samt att lämna bedömning av de åtgärder som universitetet vidtagit. Kommittén bedömer att de åtgärder som vidtagits sannolikt löser en del av proble— men, men att de ej är tillräckliga för att åstadkomma en varaktig för- bättring av ledningens möjligheter att styra verksamheten och ekonomin inom universitetet. För att lösa detta måste befogenhets- och ansvarsför- delningen mellan den centrala nivån, fakultetsnivån och institutionsnivån tydliggöras i lokala beslut och delegeringsordningar, en hierarkisk beluts— och ansvarsordning avseende de ekonomiska frågorna bör tas fram och den administrativa organisationen behöver förenklas och förtydligas. Därutöver föreslås ytterligare åtgärder för att förbättra den administrativa styrningen. '
Universitetet har i sinförenklade (utslagsfnunställning bedömt att med den utbildningsvolym som de erbjuder. så kommer universitet totalt under treårsperioden överstiga de sammanlagda takbeloppen med cirka 85 miljoner kronor. Universitetet önskar med anledning av nya utbildningar och ökning av civilingenjörsutbildningen höjt takbelopp utan att specifice- ra summan.
165
Regeringens överväganden Prop. l994/95:100
Bil. 9 Samm (utfart/z ing
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169. bet. l992/93:UbUl4, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/%.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder. m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 2 500 000 kr under våren 1995. Rege— ringen föreslår i dcnna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter. vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser l995/96
Reservationsanslag 793 665 ()()0 kr
R esultwbedt'im n in g
Universitetets årsredovisning är uppdelad fakultetsvis och välformulerad. Det hade dock inte varit någon nackdel med en något längre allmän översikt. samt en större samordning i de olika fakultetemas redovisningar.
En mycket kraftig expansion har ägt rum under de senaste åren. vilken bland annat inneburit att antalet avlagda examina minskat i förhållande till antalet studenter. Detta förväntas rätta till sig under de kommande åren.
Minskningen i prestationsgrad kan antagligen till viss del förklaras med den tekniska fakultetens övergång från terminsregistrering till registrering på kursnivå. En annan del av förklaringen kan vara att fler studerar på fristående kurser. vilket erfarenhetsmässigt oftast medför en sänkning av prestationsgraden. Eftersom en stor ökning skett av antalet studenter kan den genomsnittliga prestationsgraden förväntas öka framöver om inte antalet sökande också ökar.
[66
Slutsatser Prop. l994/951100 Bil. 9 Universitetet förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtagan- den och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Med högsta sannolikhet kommer universitetet att utnyttja sina sammanlagda
takbelopp för treårsperioden 1993/94 — l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 23. till Linköpings universitet: Gmndutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 793 665 000 kr.
C 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning
l993/94 Utgift 239 638 616 Reservation 905 000 l994/95 Anslag 283 815 000 1995/96 Förslag 487 320 000
varav 324 737 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
([ utgiftema budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under detta anslag beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenade med forskarutbildningen och viss forskning vid Linköpings universitet. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslagen C 45. Vissa särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.
Forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet bedrivs inom tre fakulteter: teknisk, medicinsk och filosofisk fakultet. [ den filosofiska fakulteten ingår Tema, som är en tvärvetenskaplig inrättning.
Intäkterna och kostnaderna av forskarutbildningen var ungefär lika stora. cirka 287 miljoner kronor. lntäktema från forskningen var 462 miljoner kronor medan kostnaderna endast var 412 miljoner kronor. Det positiva resultatet är dels en effekt av nya invärderings- och avskrivningsprinciper, dels beroende av en kraftig ökning av de externa medlen under året.
167
Regeringens överväganden Prop. 1994/952100 Bil. 9 Swnmwtfatming
Övergripande mål
De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/931UbU15. rskr. 1992/93:388) för treårsperioden l993/94—l995/96 bör ligga fast.
Resurser Reservationsanslag 1995/96 487 320 000 kr
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen:
Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/96 l995/96 (kronor) juli95-juni96 juli96-dec96 juli95-juni96 juli96-dec96 Anslag Anslag Studie in. Studiefin. Filosofisk 9 634 ()()0 4 8l7 ()()(l 2 150 000 1 ()75 ()()0 Medicinsk 71 603 ()()0 35 802 000 6 600 ()00 3 300 000 Teknisk 109 888 000 54 944 000 32 446 000 16 223 000 Tema 44 l97 000 22 099 000 8 505 000 4 252 000 Ers. f. lokalhyror 89 4l5 000 44 922 000 Summa 324 737 ()()0 Hål 583 000
I ersättning för lokalhyror ingår 35 miljoner kronor för perioden juli 1995 — juni l996 och 20,4 miljoner kronor för perioden juli — december l996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.
Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forsk- ningsrådet från Linköpings universitet har 827 000 kr återförts till universitetet.
Slutsatser
Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras.
Inflyttning i om- och tillbyggda lokaler för Institutionen för fysik och mätteknik beräknas ske succesivt fr.o.m. 1 juli 1995. Det sarrunanlagda årliga tillskottet för ökade hyreskostnader beräknas uppgå till 41.8 miljo- ner kronor fr.o.m. budgetåret 1997. 168
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/951100 Regeringen föreslår att riksdagen Bll' 9
24. till Linköpings universitet: Forskning och fomkamtbildning för bud- getåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 487 320 000 kr.
C 13. Karolinska institutet: Grundutbildning
1993/94 Utgift 269 008 000 Reservation -13 070 661 l994/95 Anslag 322 182 000 l995/96 Förslag 475 139 000
varav 314 275 000 beräknat för juli l995—juni 1996
([ utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Karolinska institutet (Kl). För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inorn grundutbildningen.
Kl har enligt högskoleförordningen (l993:100, ändrad l994:1l01) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen
Logopedexamen Läkarexamen Optikercxamen Psykoterapeutexamen Sjukgymnastexamen Tandläkarexamen
KI har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (l993:134) om myndigheternas årsredovisningar och anslagsframställningar avseende budgetåret 1993/94.
KI redovisar i sin årsredovisning en bild av utvecklingen av antalet examinerade under den senaste tioårsperioden som visar en successiv förbättring. En åtgärd i strävan att öka prestationsgraden är att skärpa de särskilda behörighetskraven samt att införa en prov- och intervjubaserad antagning. Vidare har Kl under året arbetat med förnyelse av såväl ut- bildningsutbudet som undervisningsformema. Ett ökat inslag av problem- baserad undervisning stimuleras i samband med att studieplanema för flera utbildningar förändras.
Riksrevisioneverkets (RRV) revisionsberättelse innehåller Hera invänd- ningar som gäller redovisning av interna transaktioner samt att KI:s egen redovisning inte stämmer med riksredovisningen. 169
l dcnförenklcule wislugsfrwnställningen gör Kl bedömningen att takbe- Prop. 1994/95: 100 loppet för treårsperioden som helhet kommer att utnyttjas. Den minskade Bil. 9 dimensioneringen av läkar- och tandläkarutbildningen har frigjort kapaci- tet som gör att kompetensen inom detta område kan utnyttjas för andra kategorier. KI utvecklar därför nu en biomedicinsk utbildning med en stark inriktning mot näringslivets behov som planeras påbörjas hösten l995.
Regeringem överväganden
S(Ullllll'lllfalllllng
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94 — l995/96 (prop. 1992/93:169.bet. 1992/93zUbUl4, rskr. 1992/93363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Resurser
Reservationsanslag 475 l39 ()()0 kr
R esultalbedömning
Kl har under de senaste åren inlett ett omfattande reformarbete inom grundutbildningen som innebär en förnyelse av de etablerade utbildnings- linjerna och en breddning av utbildningsutbudet. Den genomsnittliga prestationsgraden har ökat och Kl vidtar ytterligare åtgärder för att för- bättra denna.
Slutsatser
Kl förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och överstiga de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer Kl att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden l993/94 — 1995/%.
Vad gäller den kritik som RRV riktat mot KI:s resultaträkning kommer regeringen att avvakta det svar som Kl lämnar till RRV. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.
170
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen B”" 9
25. till Karolinska institutet: Gmndutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 475 139 000 kr.
C 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
l993/94 Utgift 342 264 000 Reservation 43.419 152 l994/95 Anslag 488 481 000 l995/96 Förslag 759 358 000
varav 503 252 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskar- utbildningen och viss forskning vid Karolinska institutet (KI). För vissa särskilda ändamål kan ersättning också ehållas från anslagen C 45. Vissa särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.
Forskning och forskarutbildning vid KI bedrivs inom medicinsk och odontologisk fakultet.
KI är en organisation som är starkt dominerad av forskning och forskar— utbildning. Av den totala omslutningen avser närmare 80 procent forsk- ning och forskarutbildning, varav externa finansiärer svarar för den största delen. Kl har under året varit framgångsrikt när det gäller att knyta till sig framstående forskare till ledande akademiska tjänster.
KI framhåller i sin årsredovisning att forskarutbildningen är en av KI:s hörnpelare. KI har arbetat fram ett program för strukturering och kvalitets- säkring av forskarutbildningen. delvis med internationell förebild. Den största svårigheten är studiefinansierin gen för doktorander. Omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster innebär kraftigt ökade kostnader för KI. Detta är ett stort dilemma för KI eftersom efterfrågan på dokto- randtjänstema är stor och ökande. KI svarar ensamt för 15 procent av den svenska högskolans examinerade doktorander.
Kl har i sin förenklade wtslagsfrwnställning framhållit det stora pro— blemet med finansieringen av forskarutbildningen. Om statsmakternas och industrins ambitioner att öka examinationen av doktorander skall bli verklighet måste statsmakternas krav på omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster följas av en ekonomisk kompensation. Trots om- vandling inom befintliga ramar kommer KI inte ens kunna upprätthålla nuvarande nivå nästa budgetår.
171
Regeringens överväganden Prop. 1994/95: 100
Bil. 9 Sammanfattning
Övergripande mål
De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/931UbU15, rskr. 1992/93:338) för treårsperioden 1993/94 — 1995/96 bör ligga fast.
Resurser l995/96
Reservationsanslag 759 358 000 kr
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildning.
Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96
(kronor) ju1i95-juni96 juli96-dec96 ju1i95-juni96 ju1i96-dec96 A nslag A nrlag Studiefin. S !udicfin.
Medicinsk 320 853 000 160 427 ()()0 3| 389 000 15 694 000
Odontologisk 31 507 (')00 15 754 000 6 041 000 3 021 000
Ers. f. lokalhyror 150 892 000 79 926 000
Summa 503 252 000 "256 106 000
1 ersättning för lokalhyror ingår 12 miljoner kronor för perioden juli l995 - juni 1996 och 9,3 miljoner kronor för perioden juli - decem- ber 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.
Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forskningsrådet från Karolinska institutet har 4 998 000 kr återförts till KI.
Slutsatser
Med anledning av att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras.
Inflyttning i de lokaler som KI disponerar i Tekniska högskolans hu- vudbyggnad beräknas ske den 1 juni 1995. I anslagsberäkningarna ingår 0,9 miljoner kronor för perioden juli 1995 - juni 1996 och 0,5 miljoner kronor för perioden juli - december 1996.
Upprustningen av KI:s lokaler i Solna har påbörjats. Inflyttning i upp- rustade lokaler sker succesivt med början redan under budgetåret 1994/95. Inflyttning i den nya laboratoriebyggnaden som ingår i åtgärdsplanen
beräknas ske vid årsskiftet 1996/97. [ anslagsberäkningarna ingår 11,1 Prop. 1994/95:100 miljoner kronor förjuli 1995 - juni 1996 och 8,9 miljoner kronor förjuli Bil. 9 1996 - december 1996. Det permanenta årliga tillskottet härav uppgår till 17,7 miljoner kronor. Budgetårct 1997 beräknas ytterligare 47,4 miljoner kronor tillkomma för ökade hyreskostnader. Enligt planerna tillkommer ytterligare 27,1 miljoner kronor under perioden därefter.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 26. till Karolinska institutet: Forskning och forskanttbildning för bud— getåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 759 358 000 kr.
C 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning
l993/94 Utgift 376 242 456 Reservation 5 200 544 1994/95 Anslag 570 837 000 1995/96 Förslag 865 903 000 .
varav 578 384 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning oeh utrustning — som "ar förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Kungl. Tekniska högskolan (KTH). För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Kungl. Tekniska högskolan har enligt högskoleförordningen (1993: 100, ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen
Arkitektexamen Civilingenjörsexamen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen
Kungl. Tekniska högskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags- framställning avseende budgetåret 1993/94.
KTH har under året genomfört stora organisatoriska förändringar och halverat antalet institutioner. De elva sektionerna har sarnmanslagits till sex delfakulteteter. Den nya organisationen bygger på decentralisering och delegation till institutioner och delfakulteter.
173
KTH beräknar att nå upp till antalet examina som anges i utbildnings- Prop. l994/95:100 uppdraget eftersom antagningama ökat de senaste åren. Detta har emeller- Bil. 9 tid ännu inte hunnit slå igenom i examinationen.
I den samordnade antagningen sökte 9 500 studenter till KTH:s utbild- ningar och i den lokala antagningen sökte drygt 2 000 studenter. Dessa kan dock i praktiken delvis vara samma personer. Sammanlagt kunde knappt 3 500 sökande antas.
Högskolan var budgetåret l993/94 nära att uppnå takbeloppet på 381 443 000 kr. Ersättningen motsvarade 378 515 000 kr, vilket var högre än vad KTH tidigare prognostiserade.
Den genomsnittliga prestationsgraden uppgick till 82 procent. Det är en minskning med 4—7 procentenheter jämfört med de senaste åren. KTH konuner att djupare analysera resultatet för budgetåret 1993/94 och de problem som finns vid jämförelse med tidigare år.
Högskolan har uppfyllt sina särskilda åtaganden, vilket innebär att de profilerat grundutbildningen med inriktningar mot flygteknik och träråva- ruteknik samt anordnat teknisk basårsutbildning motsvarande 120 helårs- studenter.
1 årsredovisningen framgår ej i vilken mån och på vilket sätt KTH arbetar med kvalitetsfrågor.
Grundutbildningen redovisar ett överskott på 27 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Detta beror enligt högskolan bl.a. på den försiktighet som iakttagits vid övergången till det nya resurstilldelningssystemet samt den tekniska omläggningen av utrustnings- och inredningsfinansicring. Intäkterna från uppdragsutbildningen uppgår till 4 miljoner kronor.
Högskolans totala omsättning uppgår till 1 789 miljoner kronor under budgetåret 1993/94. Kapitalförändringen (årets resultat) redovisas i resul- taträkningen som 51 678 000 kr. Motsvarande post i balansräkningen uppgår dock till 120 651 000 kr. där ingående anslagsreservationer från föregående räkenskapsår medlagts.
KTH hemställer i sin förenklwle tv:s/agsfrwnställning att högskolan tillförs ytterligare medel för grundutbildningen motsvarande 47 miljoner kronor. Av dessa medel avser 22 miljoner kronor fömyelse av utbild- ningen genom förstärkning av datorkraft och 25 miljoner kronor motiveras med de negativa ekonomiska konsekvenser som det nya resurstilldelnings- systemet medfört för KTH.
174
Regeringens överväganden Prop. l994/952100 Bil. 9 Swnrnwifattning ,
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93zUbU14, rskr. 1992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96. Eventuella medel för ytterligare studenter kommer att fördelas av regeringen på lärosäten i den proposition som avses lämnas till riksdagen under februari månad 1995.
Resurser "1995/96
Reservationsanslag 865 903 000 kr
Resultabedöm nin g
Högskolans årsredovisning är mycket kort. Siffermaterial redovisas men någon djupare analys görs ej.
En expansion av antalet studenter har ägt rum under de senaste åren, men omfattningen redovisas ej varför det är svårt att dra några slutsatser om högskolans möjligheter att genomföra utbildningsuppdraget.
Minskningen i prestationsgrad jämfört med tidigare år beror antagligen på en skillnad i redovisningsprineiper. Jämförelsen blir därför ej menings- full.
Slutsatser
Högskolan förefaller i princip komma att uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. De särskilda åtagandena kommer att fullfö- ljas. Med högsta sannolikhet kommer universitetet att utnyttja sina sam- manlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 — 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 27. till Kungl. Tekniska högskolan: Gntndutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 865 903 000 kr.
175
Prop. l994/951100 Bil. 9 C 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och . forskarutbildning l993/94 Utgift 299 158 534 Reservation 1 931 466
1994/95 Anslag 485 827 000 l995/96 Förslag 732 139 000 varav 488 484 000 beräknat för juli 1995 — juni l996
([ utgiftema budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under detta anslag beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenade med forskarutbildningen och viss forskning vid Kungl. Tekniska hög- skolan. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslagen C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.
KTH anför i årsredovisningen att man under de senaste fem åren haft en stadig ökning av antalet forskarexamina och konstaterar att forskarexa- minationen eventuellt kan fördubblas till år 2000, räknat från budgetåret 1990/91. Högskolan har budgetåret 1993/94 utfärdat 97 licentiatexamina och 101 doktorsexamina.
KTH hemställer i sin förenkltule wzslagsfrwnställning att högskolan tillförs ökade medel för forskning och forskarutbildning. De ökade me- delsbehoven består av 25 miljoner kronor för att anpassa de fysiska resursema m.m. till den omorganiserade verksamheten. 20 miljoner kronor för finansiering av en ny institution inom området bygg— och fastighets- forskning samt 10 miljoner kronor för finansiering av basanslag till Halv- ledarlaboratoriet. vilket tidigare finansierats av Närings- och teknikutveck- lingsverket (NUTEK).
176
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Bil. 9 Sammanfattning .
Övergripande mål
De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/931UbU15, rskr. 1992/93388) för treårsperioden l993/94—1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 732 139 000 kr
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen:
Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 1995/96 1995/%
(kronor) juli95-juni96 _iuli96-dcc9o juli95-juni96 juli96-dec96 A "slug A nrlag S tudiefin. S tudief in.
Teknisk 297 657 000 148 828 000 56 5.11 000 28 256 001)
Ers. f. lokalhyror 190 827 ()(10 94 827 000
Summa 488 484 000 "243 655 000
[ ersättning för lokalhyror ingår 11,9 miljoner kronor för perioden juli 1995 — juni 1996 och 10,1 miljoner kronor för perioden juli — december 1996 som ett tillskott för ökade hyreskostnader.
Slutsatser
Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till den överföring av Manne Siegbahninstitutet (MSI) till Naturvetenskapliga forskningsrådet, den nya organisationen för nationella anläggningar som riksdagen be- slutade om våren 1993. För verksamheten vid MSI under perioden juli 1995 till december 1996 har överförts 12 782 000 kr för drift. exklusive kostnader för lokaler. el. vänne och vatten.
Inflyttning i förbättrade lokaler har skett för Institutionen för akustik. I anslagsberäkningarna ingår 1,9 miljoner kronor för periodenjuli 1995 - juni 1996 och 0.9 miljoner kronor för perioden juli — december 1996 som ett ytterligare tillskott för ökade hyreskostnader.
För ombyggnaden av KTH:s huvudbyggnad som successivt färdigställs ingår i anslagsberäkningarna 10.1 miljoner kronor för perioden juli 1995 — juni 1996 och 9.2 miljoner kronor för perioden juli — december 1996. Ytterligare 4.1 miljoner kronor beräknas fr.o.m. budgetåret 1997. 177
12 Riksdagen l99l.-"95. Isu/nl. Nr It'll. Bilaga ()
Inflyttning i det med Stockholms universitet gemensamma Fysikcentrum beräknas ske tidigast 1997. För KTH och Stockholms universitet beräknas sammanlagt 30.8 miljoner kronor som ett tillskott för ökade hyreskost- nader.
[ 1994 års budgetproposition (prop. l993/94:100, bil. 9, s. 150) angavs att högskolan bör kunna räkna med ytterligare 25 miljoner kronor tidigast fr.o.m. budgetåret 1995/% för anpassning av de fysiska resurserna m.m. till omorganisationen av verksamheten. Regeringen föreslår att en förnyad prövning av detta resurstillskott görs i samband med att ställning tas till nya angelägna ändamål inför nästa treåriga planeringsperiod. Även de resurstillskott som nu begärs av KTH får prövas i detta sammanhang.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 28. till Kungl. Tekniska högskolan: Forskning ochfarskamtbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 732 [39 000 kr.
C 17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning
l993/94 Utgift "200 443 ()()0 Reservation 7 528 000 l994/95 Anslag "29l 686 000 l995/96 Förslag 447 371 000
varav 299 370 ()()0 beräknat för juli 1995 — juni l996
([ utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Luleå. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Högskolan i Luleå har enligt högskoleförordningen (l993:100. ändrad l994:110l) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen
Bam— och ungdomspedagogisk examen Civilingenjörsexamen Gntndskollärarexamen 1—7 Gnmdskollärarexamen 4—9 Ingenjörsexamen Musiklärarexamen
Organistexamen
Yrkesteknisk examen
Prop. 1994/95:10() Bil. 9
178
Högskolan i Luleå har avgivit sin första årsredovisning enligt förord— Prop. 1994/95:100 ningen (1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ- Bil, 9 ning avseende budgetåret l993/94.
Av årsredovisningen framgår att högskolan troligen når upp till målet att examinera 800 civilingenjörer och 300 grundskollärare 1—7 under treårsperioden l993/94 — 1995/96. Däremot kommer målet 60 grundskol- lärare 4—9 sannolikt inte att nås.
Examinationsfrekvensen för civilingenjörema läsåret l993/94 har stigit något i förhållande till året innan. Endast 55 ingenjörsexamina har ut- färdats under året beroende på att dataingenjörslinjen gjorts om från 80 poäng till 120. Antalet examinerade från utbildningar omfattande minst 120 poäng inom samhällsvetenskap och humaniora har minskat kraftigt i förhållande till tidigare år. Orsaken är att många studenter på ekonomlin- jen fortsatte sina studier för att senare kunna ta magisterexamen och den kärva situationen på arbetsmarknaden. lnom lärarutbildningama har färre examina utfärdats än tidigare år. En analys av orsakerna görs av hög- skolan. lnom området musik ligger examinationen nära 100 procent. Många av de examinerade får arbete i Norrland vilket bl.a. har lett till en kraftig ökning av andelen behöriga musiklärare i skolorna.
Högskolan har ej nått upp till sitt takbelopp om 206 350 000 kr och inte heller till sitt garantibelopp som uppgår till 200 443 000 kr inklusive särskilt åtagande.
Antalet förstahandssökande till det tekniska utbildningsområdet har minskat oroväckande. Särskilt ingenjörsutbildningama har haft svårt att fylla utbildningsplatsema. Inom samhällsvetenskap och humaniora har sökandetrycket ökat kraftigt. Vad gäller lärarutbildningarna är antalet sökande tillfredsställande även inom dem med naturvetenskaplig inrikt— ning. lnom det konstnärliga utbildningsområdet varierar sökandetrycket för de olika utbildningarna.
Högskolan uppnådde en genomsnittlig prestationsgrad om 78 procent. Prestationsgraden varierar kraftigt från nästan 100 procent för konstnärlig utbildning till strax under 70 procent för ingenjörsutbildningen.
Basårsutbildningen har omfattat 60 studerande varav 51 inom det teknis— ka området. Av dessa fortsatte 35 till civilingenjörsutbildningen.
Högskolan arbetar mycket medvetet med att sprida information om sin verksamhet genom information i gymnasier, besök i företag. näringslivs— praktik och examensarbeten i företag m.m. Högskolan bedriver uppdrags— utbildning inom två huvudområden. nämligen fortbildning för skola och barnomsorg samt utbildningar inom ekonomi och teknik för samhälle, organisationer och företag. Kostnaderna om drygt 5 miljoner kronor täcks väl av inkomsterna.
Ett av högskolans mål är att allt fler studenter skall kunna förlägga en del av sin studietid till ett utländskt universitet och förutsättningar skall skapas för att ta emot allt fler utländska studenter i Luleå. Utvecklingen under året har varit positiv. Kurser på engelska har utvecklats. utbytesav- tal finns med några länder i Europa samt med USA. Kanada och Australi— en förutom ERASMUS och lSEP m.m.
179
Högskolan har givit utbildningsnämndema i uppdrag att som central Prop. l994/95:100 uppgift arbeta med utbildningens kvalitet. Vidare har ett arbete inletts som Bil. 9 syftar till att utveckla hela verksamhetens kvalitet. '
Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till knappt 290 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var cirka 11 miljoner kronor. En osäkerhet om långsiktiga konsekvenser av resurstilldelnings— systemet har lett till en mycket återhållsam attityd under året.
Högskolan har i sin förenklade tvzslugifrwnställning bedömt att takbe— loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer kommer att uppnås för budgetåret 1995/96 men inte för hela treårsperioden.
Högskolan föreslår att den får byta namn till Tekniska universitetet i Luleå.
Regeringens överväganden
Samm anfattning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 utgör bas för planeringen. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret l995/96. Eventuella medel för ytterligare studenter för- delas av regeringen på lärosäten i den proposition som avses lämnas till riksdagen under februari månad 1995.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 447 371 000 kr
R esultwbedöm ning
Högskolan har på ett kreativt sätt formulerat mål och redovisat uppnådda resultat på ett föredömligt och smakfullt sätt. En god bild av högskolan framträder.
Under senare år har utbildningarna byggts ut varför antalet studerande successivt ökar. Den något låga examinationen förväntas öka framöver.
Högskolan har i sin verksamhetsidé lagt tonvikten på kvalitetsfrågoma. vilket inger förtroende och visar på framtida möjligheter att attrahera studerande med hög kvalitet i utbildningen som argument. Högskolans aktiva arbete med att sprida information om sin verksamhet till gymnasi- eskolor och näringsliv samt involvera företagen i verksamheten har lett att det finns en större andel högskoleutbildade tekniker i företagen i Norrbot- ten än i övriga landet. Detta bör vara en fördel för Norrbotten i en kom- mande konjunkturuppgång. 180
Slutsatser Prop. l994/95:100 Bil. 9 Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget. Utbildningsuppdraget bör vara oförändrat nästa budgetår. Det är osäkert om högskolan kommer att utnyttja sina samman- lagda takbelopp för treårsperioden l993/94—l995/96. Högskolans namn bör inte ändras.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 29. till Högskolcm i Luleå: Grundutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 447 371 000 kr.
C 18. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning m.m.
l993/94 Utgift '124 614 523 Reservation 411 405 l994/95 Anslag 164 508 000 1995/96 Förslag 245 733 000
varav 164 425 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Högskolan i Luleå. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.
Vid Högskolan i Luleå bedrivs forskning och forskarutbildning inom teknisk fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete.
Högskolan anger i årsredovisningen att den interna tilldelningen av resurser till avdelningarna baseras på prestationer, framförallt i forskarut- bildningen. Antalet forskarexamina uppgår till 59 under året, varav 24 är doktorsexamina. Antalet avlagda doktorsexamina har ökat med 10 i förhållande till året innan. Under året antogs 71 nya forskarstuderande.
Det internationella forskarutbytet omfattar i genomsnitt en knapp månad för utresande forskare och knappt tre månader per professur för hitresande forskare.
Den tekniska fakultetens publicering av vetenskapliga artiklar med refereeförfarande ökade under året med 48 till 168 artiklar.
Kostnaderna för forskning på uppdrag från icke-statliga finansiärer uppgick till drygt 14 miljoner kronor vilket utgör drygt två procent av högskolans kostnadsomslutning. Verksamheten gav ett resultat på drygt 2 miljoner kronor.
Högskolan betonar att det är betydelsefullt för forskningens kvalitet att alla professorstjänster är tillsatta och har också tillsatt nästan alla vakanta 181
tjänster. NFR har utvärderat det geovetenskapliga forskningsområdet och Prop. 1994/95:100 givit god kritik till områdena tillämpad geologi och geofysik. Vidare Bil. 9 ligger en forskargrupp långt framme i forskningen om is- och ismekanik samt om smörjoljor i kallt klimat. Högskolan har i sin förenklade wzslagsfrwnställning föreslagit att den tilldelas 5 miljoner kronor per år för forskningsstödjande åtgärder redan budgetåret 1995/% utöver de fasta forskningsresursema som finns för teknisk fakultet.
Regeringens överväganden
S am m anfcutn ing
Övergripande mål
De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/932UbU15, rskr. 1992/932338) för treårsperioden 1993/94—1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 245 733 000 kr
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av den fakultetsvis beräknade posten bör minst det belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen:
Fakultet m.m. 1995/96 1995/96 l995/96 1995/%
(kronor) juli 95-juni 96 juli 96-tlec 96 juli 95—juni 96 juli 96-dec 96 A nxlug A rix/ag Studiefin. Studie/in.
Teknisk l H 493 ()()0 58 746 000 I?» (HS 000 6 509 000
Konstn. utv. 68l ()()O 340 000
Ers. f. lokalhyror 46 251 000 22 22l 000
Summa 164 425 000 Sl 308 000
Resultatbedömning Högskolans ansträngningar att höja kvaliteten vad gäller forskning och
forskarutbildning har givit resultat i form av väsentligt fler avlagda dok- torsexamina samt ett ökat antal forskarstuderande.
182
Slutsatser Prop. 1994/952100 Bil. 9 Med hänvisning till att nya ställningstaganden kommer att göras inför nästa treåriga planeringsperiod bör inte den fastlagda planeringen ändras.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 30. till Högskolan i Luleå: Forskning och forskttrtttbildning m.m. för budgetåret 1995/% anvisar ett reservationsanslag på 245 733 000 kr.
C 19. Danshögskolan: Grundutbildning
1993/94 Utgift 10 254 539 Reservation 63 461 l994/95 Anslag 18 755 000 1995/96 Förslag 28 772 000
varav 19 265 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal— hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Danshögskolan.
Danshögskolan har enligt högskoleförordningen (1993: 100. ändrad l994:1 101) rätt att utfärda högskoleexamen och konstnärlig högskoleexa- men i dans.
Danshögskolan har avgivit sin första åns-redovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94.
[ årsredovisningen redovisas de positiva effekterna av den nya intema organisation för heslutsorganen.
Antalet helårsstuderande vid högskolan uppgick under året till 92. Antalet avlagda examina var "25.
Högskolan redovisar några förändringar i uppläggningen av utbildning— arna. För danspedagogutbildningen har införts nya utbildnings- och kurs— planer. Likaså har undervisningen vid folkdanslinjen förändrats så att större vikt läggs vid utveckling av den pedagogiska förmågan hos de studerande. Stor vikt läggs vid samarbete med de övriga konstnärliga högskoleutbildningarna.
Under verksamhetsåret har betydelsefulla steg tagits för den danspeda- gogiska utvecklingen genom att en professuri danspedagogik har inrättats. Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete har också initierat åtgärder för att stärka anknytningen till forskning/konstnärligt utvecklingsarbete.
lnom ramen för högskolans kvalitetsutvecklingsprogram har vissa förstärkningar gjorts. Bl.a. har tjänstestrukturen förbättrats genom inrättan- de av tre högre tjänster och intemationaliseringsarbctet utvidgats. Hög— skolan arbetar även målmedvetet för att dans skall ges större utrymme inom det allmänna skolväsendet. 183
Högskolan har i sin förenklade (utslagsfrtvnstidlning bedömt att takbe— Prop. 1994/951100 loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör kunna Bil. 9 nås.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93zUbUl4, rskr. 1992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/%.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 28 772 000 kr
R esultatbedömning
Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning är god. Små förändringar i antalet studerande ger i en liten verksamhet som Dans- högskolans kraftigt utslag på intäktssidan.
Slutsatser
Högskolan förefaller att komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårspe- rioden 1993/94—1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 31. till Danshögskolwi: Gnuulutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 28 772 000 kr.
184
C 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning Prop. 1994/95:100
1993/94 Utgift 30 487 000 Bil" 9 l994/95 Anslag 45 752 000 1995/96 Förslag 69 030 000 varav 46 771 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
(1 utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Dramatiska institutet.
Dramatiska institutet har enligt högskoleförordningen (1993: 100, ändrad l994:1 101) rätt att utfärda högskoleexamen och konstnärlig högskoleexa- men i scen och medier.
Dramatiska institutet har avgivit sin första årsredovisning enligt förord- ningen (1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ— ning avseende budgetåret 1993/94.
Följande moment i utbildningsuppdraget redovisades. För budgetåret har institutet redovisat 125 ersättningsberättigande helårsstudenter, vilket med tio helårsstudenter överstiger det antal som krävs för att erhålla takbe- loppet. Vidare avlades 27 examina under budgetåret.
I institutets årsredovisning anges institutets verksamhetsidé samt hur de däri ingående verksamhetsmålen, bl.a. fler övningsproduktioner och fler gäst- och tirnlärare i undervisningen. uppfyllts. Under det gångna bud- getåret har antalet övningsproduktioner av film och video ökat kraftigt och både fler lärare och flera professionella skådespelare deltar i utbild- ningen ijämförelse med tidigare år. Utbildningarna förefaller därigenom ha förbättrats såväl till innehåll som kvalitet. Dramatiska institutet har därtill en uttalad ambition att försöka undvika att utbilda till arbetslöshet, varför man beaktar arbetsmarknadsförändringar inom medieområdet och visar följsamhet vid dimensionering av studentantalet till vissa utbild- ningar. Vidare betonas att den kompetens som finns inom institutet borde nyttiggöras i samhället i stort. Detta har bl.a. resulterat i en utbildning för lärare i media. estetik och pedagogik på gymnasie— och högskolenivå, och numera bedriver institutet ett samarbete på detta område med lärarhög- skolor och gymnasieskolor.
Institutets totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 49 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 1.2 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras av att både ränteintäkter och särskilda investeringsmedel av engångskaraktär tillkommit. Dessutom har institutet under detta år intensifierat sina interna kostnadsbesparingar.
185
Regeringens överväganden Prop. 1994/951100
Bil. 9 S cunrnanfcatning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93zUbU14. rskr. 1992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 69 030 000 kr
Resultatbedömning
Inom den grundläggande utbildningen har institutet redovisat en ökning med 15 helårsstudenter i förhållande till budgetåret 1992/93.
Slutsatser
lnstitutet förefaller i princip komma att uppfylla det examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sina sam— manlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94-1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 32. till Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 69 030 000 kr.
C 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning
1993/94 Utgift 70 441 107 Reservation 946 893 1994/95 Anslag 100 354 000 1995/96 Förslag 149 867 000
varav 101 661 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
186
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- Prop. l994/95:100 hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med Bil. 9 det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Borås. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. Högskolan i Borås har enligt högskoleförordningen (l993:100, ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Kandidatexamen Högskoleexamen
Barn- och ungdomspedagogisk examen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen
Högskolan i Borås har avgivit sin första årsredovisning enligt förord- ningen ( 1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ— ning avseende budgetåret 1993/94.
Högskolan i Borås har kortfattat redovisat sin verksamhet under bud- getåret 1993/94. Inledningen beskriver de organisatoriska förändringar som skett för att möta de krav olika reformer ställer på högskolan och den press hela organisationen har fått arbeta under.
Högskolans studentantal har ökat snabbt och har nu väl passerat 4 000 registrerade. motsvarande cirka 2 300 helårstudenter. Detta innebär en ökningen med 14 procent jämfört med året innan. Högskolan har dess- utom tagit emot fler studenter än dess uppdrag från statsmakterna omfattar och har redan för budgetåret 1993/94 åstadkommit prestationer som överstiger takbeloppet med cirka 9,7 miljoner kronor. Verksamhetens kostnader har dock inte överstigit intäkterna. utan expansionen till trots visar högskolan ett positivt resultat. Större delen av detta resultat är dock att hänföra till engångsintäktcr för utrustning och inredning.
Antalet ansökningar till högskolans utbildningar har varit stort, cirka tre förstahandssökande till varje nybörjarplats.
Vad gäller studieresultaten har högskolan under budgetåret 1993/94 uppnått en prestationsgrad om 80 procent, vilket innebär samma kvot som föregående år. Högskolan menar dock att utökningen i kombination med oförändrad prestationsgrad har kunnat ske med bibehållen kvalitet.
Vad gäller kvalitetsutveckling har högskolan startat ett stort vidareut- bildningsprogram för lärare. Var tredje lärare deltar i forskarutbildning och högskolan ingår aktivt i nätverket för högskolesamverkan i Västsveri- ge (Högskolerådet för Västsvensk forskningssamverkan).
Högskolan har i sinförenklruie wrslagsfrwnställning bedömt att takbe— loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 19 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
187
Regeringens överväganden Prop. 1994/951100
Bil. 9 Samm wzfattn in g
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94,1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/931UbU14, rskr. 1992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk— politiska åtgärder. m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran— de ett ersättningsbelopp om 1 250 000 kr under våren 1995. Rege- ringen föreslår i dcnna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 149 867 000 kr Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör 4 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning för perioden juli 1995 —juni 1996.
Resul tatbedöm ning
Analysen och återredovisningen av statsmakternas övergripande utbild- ningsuppdrag bör utvecklas vad gäller examensmål m.m.
Vad gäller studieresultaten har högskolan under budgetåret 1993/94 uppnått en prestationsgrad om 80 procent, vilket är samma som före- gående år.
Slutsatser
Högskolan förefaller komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Med största sannolikhet konuner högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden l993/94 - 1995/96. 188
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/952100 Regeringen föreslår att riksdagen 311” 9
33. till Högskolan i Borås: Gmndutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 149 867 000 kr.
C 22. Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning
l993/94 Utgift 95 353 308 Reservation 1 159 692 l994/95 Anslag 138 912 000 l995/96 Förslag 195 708 000
varav 132 193 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Falun/Borlänge. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Högskolan i Falun/Borlänge har enligt högskoleförordningen (1993: 100, ändr. l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Kandidatexamen Högskoleexamen
Grundskollärarexamen l—7 Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen
Högskolan i Falun/Borlänge har avgivit sin första årsredm'isning (enligt förordningen 1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsfram— ställning avseende budgetåret 1993/94.
Enligt årsredovisningen kommer utbildningsuppdraget att kunna upp— fyllas och högskolan har kapacitet och vilja till fortsatt expansion. Antalet studenter motsvarade budgetåret 1993/94 totalt 2 767 helårsstudenter. Högskolan har genomfört en organisationsutveckling och har numera en ärnnesbaserad grundorganisation i tre sektioner, vilken utgör basen för utbildning, forskning och uppdragsverksamhet. Därutöver görs ett fåtal högskolegemensamma satsningar på tvärvetenskaplig tillämpningsinriktad forskning och uppdragsverksamhet inom utvalda profilområden.
Under budgetåret l993/94 uppnådde högskolan en prestationsgrad om 82 procent. vilket är oförändrat i förhållande till föregående år.
Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till 169.4 miljo- ner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 10,3 miljoner kronor.
Högskolan har i sin./Eirwzkltulu turslugsfrwnsrt'iIlning bedömt att utbild- ningsuppdraget inom områdena hurrraniora. samhällsvetenskap. lärarutbild- ning och övrigt bör ökas med ersättning för motsvarande 210 helårsstu— denter och motsvarande 775 helårsprestationer för budgetåret 1995/96. 139
Regeringens överväganden Prop. 1994/95: 100
Bil. 9 S am m anfamzing
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94—l995/96 (prop. 1992/93:169, bet. l992/93:UbUl4, rskr. 1992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen konuner i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk— politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran— de ett ersättningsbelopp om 1 250 000 kr under våren 1995. Rege- ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill korrrmer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen konuner att återkomma till riks— dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser l995/96 Reservationsanslag 195 708 000 kr
Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör 1 miljon kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning för periodenjuli l995 — juni 1996. Av det beräknade anslaget utgör 2,9 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltnings— ändamål.
Resultcubedöm ning
Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har inte för- ändrats jämfört med 1992/93.
Slutsatser
Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden l993/94— l 995/96. 190
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/952100 Regeringen föreslår att riksdagen 511" 9
34. till Högskolan i Ellan/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 195 708 000 kr.
C 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning
l993/94 Utgift 88 278 934 Reservation 6 526 065 l994/95 Anslag 126 896 000 1995/96 Förslag 184 156 000
varav 123 507 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Gävle/Sandviken. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Högskolan i Gävle/Sandviken har enligt högskoleförordningen (l993:100, ändr. l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen
Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen l—7 Grundskollärarexamen 4—9 Ingenjörsexamen
Yrkesteknisk examen
* gäller ämnet företagsekonomi
Högskolan i Gävle/Sandviken har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (l993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags- framställning avseende budgetåret l993/94.
I årsredovisningen karaktäriseras budgetåret 1993/94 med orden ex- pansion. utveckling och dynamik. Ett mått på detta är att antalet avlagda poäng ökade med 40 procent jämfört med föregående år till motsvarande totalt ?. 227 helårsprestationer. Antalet studenter motsvarade 2 623 helårs- studenter. Utbildningsutbudet breddades dels genom att flera nya utbild- ningsprogram tillkom. dels genom ett väsentligt större kursutbud. Därmed skapades större valfrihet för studenterna såväl inom som utom program— men. Några program förlängdes under året. Regeringens beslut den 10 februari 1994 att tilldela högskolan magisterexamensrätti företagsekonomi speglar högskolans ambition att på vissa, specialiserade områden kunna erbjuda fördjupningskurser. 191
I vilken utsträckning som högskolan hittills uppfyllt de mål som ingår Prop. 1994/95:100 i utbildningsuppdraget redovisas detaljerat i resultatredovisningen. Av Bil. 9 denna redovisning framgår bl.a. att antalet avlagda examina är tillfreds- ställande, medan det redovisade antalet helårsstudenter inom den behörig- hetsgivande förutbildningen, s.k. basår, inte riktigt motsvarar det antal som enligt uppdraget skulle anordnas. För att beskriva omfattningen av fortbildning anges att cirka 1 900 studenter deltog i sammanlagt 75 kur- ser. På grund av oklar utformning av förordningsbestämmelserna framgår inte explicit av redovisningen att högskolan inte riktigt nådde takbeloppet under det första året.
I resultatredovisningen redovisas också de verksamhetsmål, varav flera kvantifierade, som högskolan själv fastställt och på vilket sätt dessa mål uppfyllts. Bland dessa mål kan nämnas att andelen forskarutbildade lärare fram till år 1997 skall höjas från 20 till 40 procent. Under läsåret 1993/94 uppgick andelen forskarutbildade lärare läsåret till nära 30 procent, räknat i helårstjänster. Samtidigt deltog 25 av högskolans lärare aktivt (minst 25 procent av tjänsten") i forskarutbildning. Vidare beskrivs intemationalise- ringsåtgärder i form av såväl lärar- som studentutbyte med olika delar av världen för högskolans fem institutioner. Bland de egna målen anges att distansutbildning, särskilt kortare kurser, skall ha en fortsatt självklar ställning som distributions- och pedagogogisk form. Olika former av distansutbildning har kunnat erbjudas, bl.a. genom en utökad användning av de ITV-studios som successivt installerats i länets alla kommuner genom länsstyrelsens försorg.
I de egna målen ingår också den ornstruktering av utbildningsutbudet med inriktning mot den privata sektorn och näringslivet som ålagts hög- skolan genom statsmaktemas beslut. Denna omstrukturering innebär att utbildningarna till förskollärare och fritidspedagoger minskar, medan utbildningarna inom språk, ekonomi, teknik och data ökar.
Under budgetåret l993/94 uppnådde högskolan en genomsnittlig presta- tionsgrad om 89 procent, vilket innebär en fortsatt ökning med en pro- centenhet i förhållande till föregående år.
Ett program för kvalitetsutveckling, byggt på mål och inriktning, har fastställts av styrelsen. Målen i sammandrag och redan vidtagna åtgärder i anslutning härtill presenteras i årsredovisningen.
Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 136 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var cirka 22 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med att högskolan under detta år tvingats hålla igen kostnaderna för att klara de omfattande investering- ar, flyttkostnader m.m. som kommer under budgetåret l994/95 med anledning av flyttningen till helt nya lokaler.
Högskolan har i sin förenklade wrslagsfrwnställning angivit att man enligt då gällande prognoser skulle komma att nå takbeloppen för bud- getåren 1993/94 och 1994/95 (93 569 000 kr resp. 125 648 000 kr). För budgetåret l995/96 visade prognoserna för befintlig verksamhet på ett takbelopp om drygt 130 miljoner kronor för första tolvmånadersperioden och 67 miljoner kronor för andra halvåret 1996. Som nämnts ovan visar det slutliga bokslutet att man inte kunde utnyttja det första årets takbelopp 192 fullt ut.
För att möjliggöra en utökning av verksamheten — bl.a. för den nyligen Prop. 1994/95:100 erhållna examensrätten för grundskollärare 4—9 och för en utbildning av Bil. 9 förskollärare med teknisk inriktning — begärs i anslagsframställningen en höjning av takbeloppet för det förlängda budgetåret 1995/% med 7 250 000 kr. Vidare begärs medgivande att höja antalet ersättningsbe- rättigande helårsprestationer inom Undervisningsområdet från 850 till 950.
Regeringens överväganden
S am m wrfattn ing
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94 — l995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/931UbUl4, rskr. 1992/932363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/%. Redan nu vill dock regeringen avisera att man därvid avser att' tillmötesgå högskolans begäran om höjning av antalet ersättningsbe- rättigande helårsprestationer inom undervisningsområdet. i första hand för att möjliggöra den intressanta utbildningen av förskollärare med teknisk inriktning.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk— politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om I 250 000 kr under våren 1995. Rege- ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter. vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser l995/96
Reservationsanslag 184 156 000 kr
R esultwbedömnin g
En mycket kraftig expansion av högskolan har genomförts på kort tid, vilket rimligtvis borde ha lett till stora påfrestningar. Det medvetna upp- byggnadsarbetet har dock minimerat påfrestningarna och snarare sporrat till fortsatt utveckling och anspänning. De egna, tydliga verksamhetsmål
som formulerades redan tidigt och som nu används aktivt är därvid en 193
13 Riksdagen 19947'95. I saml. Nr 100. Bilaga ()
styrka. Lokalsituationen. som varit besvärande under detta expansiva Prop. 1994/953100 skede. kommer att få sin lösning inför verksamhetsåret 1995/%. Bil. 9 Den genomsnittliga prestationsgradcn i högskolans grundläggande utbildning som redan tidigare låg högt har fortsatt att förbättras trots att den ökade andelen av fristående kurser i utbildningsutbudet. bl.a. i form av distansutbildning. erfarenhetsmässigt borde ha medfört en sänkning av prestationsgraden. Prestationsgraderna varierar i hög grad för olika typer av utbildningar. T.ex. har svårigheterna att rekrytera till det tekniskt— naturvetenskapliga området lett till sämre resultat inom dessa områden än tidigare. Det tycks emellertid som om det nya resurstilldelningssystemet bidragit till den ökade medvetenheten om betydelsen av ett gott förhållan- de till studenterna och deras möjligheter att bedriva sina studier på ett framgångsrikt sätt.
S lutswser
Högskolan förefaller komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårspe— rioden l993/94 — l995/96.
Beträffande den rapport som RRV fogat till revisionsberättelsen har högskolan redan. i enlighet med RRV:s förslag till åtgärd. tillskrivit regeringen med en begäran om godkännande av borgensåtagandet om 200 ()()0 kr till studentkårens restaurang. Regeringen tar i dag i särskilt beslut ställning till denna begäran.
Förslag till rilsdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 35. till Högs/wlan i Gäi'le/Swrdviken: Gnmduthi/dning för budgetåret 1995/% anvisar ctt reservationsanslag på 184 ISO 000 kr.
C 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning
l993/94 Utgift 53 577 769 Reservation 245 231 l994/95 Anslag 72 503 000 1995/% Förslag 101 473 000
varav 68 240 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgiftema budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Halmstad. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning. 194
Högskolan i Halmstad har enligt högskoleförordningen (l9931l00, Prop. 1994/95:100 ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina: Bil. 9
Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen
Ingenjörsexamen
* gäller följande ämnen: datorsystemteknik, elektroteknik. företagsekonomi, in- dustn'ell organisation och ekonomi
Högskolan i Halmstad har avgivit sin första åmredovisning enligt för- ordningen (1993zl34) om myndigheters årsredovisning och anslagsfram- ställning avseende budgetåret l993/94.
I årsredovisningen redovisas att en omstrukturering och utbyggnad av högskolan har påbörjats. En neddragning av utbildningsprogram inom undervisningssektom har balanserats av utbyggnad av andra program främst inom ekonomi men också till viss del inom samhällsvetenskap. Antalet studenter motsvarade totalt 2 006 helårsstudenter. Högskolan utvecklar utbildning och forskning så att den till stor del kompletterar det utbud som finns på andra högskolor och universitet. Flera av högskolans utbildningsprogram är riksrekryterande, t.ex. till idrottspedagog, utveck- lingsingenjör och europaekonom. Regeringens beslut den 10 februari 1994 att tilldela högskolan magisterexamensrätt i datorsystemteknik, elektrotek- nik. företagsekonomi, industriell organisation och ekonomi speglade högskolans ambition att på vissa, specialiserade områden kunna erbjuda fördjupningskurser.
I vilken utsträckning som högskolan hittills uppfyllt de mål som ingår i utbildningsuppdraget redovisas i resultatredovisningen. Av denna redo- visning framgår bl.a. att antalet avlagda examina verkar mycket tillfreds- ställande.
l resultatredovisningen redovisas också att forskningen har utvecklats mycket kraftigt under året och att det internationella forskningssamarbetet har intensifierats. 81.21. har flera lic-avhandlingar lagts fram av högskolans lärare. Projekt bedrivs i samverkan med utländska industrier och organisa- tioner. Vidare redovisas att en jämställdhetskommitté med representanter för såväl studenter som personal har bildats under budgetåret l993/94. Denna har utarbetat en jämställdhetsplan. Slutligen kan nämnas att stora investeringar har gjorts i bl.a. personalutveckling, lokaler, utrustning och ekonomistyrning.
Under budgetåret 1993/94 uppnådde högskolan en prestationsgrad om 82 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med sex procentenheter.
Arbetet med att utveckla kvaliteten sker fortlöpande. I årsredovisningen redovisas att en process har påbörjats för att ta fram ett program för kvalitetsutvecklingen för högskolan som helhet. I denna process är alla anställda vid högskolan involverade liksom studenterna. 195
Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 113 Prop. l994/952100 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var drygt 12 miljoner Bil. "9 kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med att en del av överskottet avser verksamhet som skall bedrivas först efter budgetåret samt till de nya reglerna för avskrivning av investeringar.
Högskolan har i sin färgrik/tule (ur.s'lagsjfrwnstall/ring angivit att man enligt då gällande prognoser skulle komma att överstiga takbeloppet för budgetåret l993/94 med cirka 10 procent. För budgetåret l995/96 visade prognoserna på ett önskat takbelopp om drygt 78 miljoner kronor för första tolvmånadersperioden och på ett önskat takbelopp på 40,9 miljoner kronor för andra halvåret 1996.
Högskolan har vidare ansökt om rätt att utfärda civilingenjörsexarnen.
Regeringens överväganden
S am m wifaImm g
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94 —l995/96 (prop. l992/93:l(>9_ bet. 1992/93zUbUl4. rskr. 1992/932363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsupp— draget för det förlängda budgetåret l995/96.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 1 875 000 kr under våren l995. Rege— ringen föreslår i dcnna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter. vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser l995/96 Reservationsanslag 101 473 000 kr Av det beräknade anslaget utgör 1,5 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av an- läggningstillgångar för förvaltningsändamål.
196
R esultarbedöm ning
Årsredovisningen ger en god bild av högskolans formulerade mål och uppnådda resultat.
Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning som fortfarande ligger relativt högt. har sjunkit något jämfört med 1992/93. Prestationsgradema varierar i hög grad för olika typer av utbildningar. Det kan noteras att lärarutbildningen som högskolan nu lämnar allmänt sett har en mycket hög prestationsgrad.
S lutsatser
Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårspe- rioden l 993/94—1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 36. till Högskolan iHulmsrad: Gmndutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 101 473 000 kr.
C 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning
l993/94 Utgift 106 298 515 Reservation 3 407 485 l994/95 Anslag 140 488 000 l995/96 Förslag 213 480 000
varav l40 852 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgiftema budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal— hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Kalmar. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Högskolan i Kalmar har enligt högskoleförordningen (1993: 100, ändrad l994:1l01) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen
Bam- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1—7 Grundskollärarexamen 4—9
Prop. l994/95 : 100 Bil. 9 '
197
Gymnasielärarexamen** Prop. 1994/95:100 Ingenjörsexamen Bil. 9 Maskinteknikerexamen Sjöingenjörsexamen S jökaptensexamen Styrrnansexamen
* Examensrätten gäller biologi och kemi
** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs minst 80 poäng kan endast ges i ämnen för vilka högskolan har givits rätt att utfärda magisterexamen.
Högskolan i Kalmar har avgivit sin första åmredovisning enligt förord- ningen (19931134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ— ning avseende budgetåret l993/94.
Följande moment i utbildningsuppdraget redovisades. Under budgetåret uppnådde högskolan en prestationsgrad om 86 procent, vilket är en minsk- ning i förhållande till föregående år med tre procentenheter. En intern utredning om orsakerna kommer att genomföras. Under treårsperiodens första år 1993/94 uppgick antalet examina som omfattar minst 120 poäng till 205 och antalet grundskollärarexamina med inriktning 1—7 till 87.
I högskolans årsredovisning beskrivs också den policyhandling. innehål- lande olika verksamhetsmål, som högskolan själv utarbetat, samt på vilket sätt högskolan uppfyllt dessa verksamhetsmål. Bland dessa mål kan nämnas att höja grundutbildningens kvalitet. I detta syfte tillkom under budgetåret l993/94 ett flertal kurser i språk, natur- och samhällsvetenska- pliga ämnen till kursutbudet och för de yrkesinriktade programmen till- kom möjligheter att välja mellan olika fördjupningar. Dessutom förlängdes samtliga ingenjörsprogram från två till tre år. Ett kompetensutvecklings- program för högskolans lärare börjar genomföras budgetåret 1994/95 och innebär bl.a. rekrytering av forskarutbildade lektorer samt forskarutbild- ning av lärare. Under budgetåret l993/94 har högskolan beviljat medel avseende forskarutbildning för 18 personer. I årsredovisningen beskrivs också, vid sidan av det gängse kvalitetsarbetet. ett kompetensutvecklings— program för högskolans lärare som innehåller multimedia- och distanspe- dagogik. Man har också att utvecklat ett tutorsystem vid ingenjörsutbild- ningen där studenter, lärare och studievägledning samarbetar för att höja prestationsgraden för studenterna. Vidare har högskolan givit flera kurser som fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma på hel— och deltid. Särskild vikt har därvidlag lagts på planering av språkkurser för näringslivet och kurser avsedda för att förbättra datorkunskaperna i regio- nen.
Forskare vid högskolan har publicerat ett femtiotal artiklar, varav ett tiotal genomgått internationell granskning. Det internationella utbytet vid högskolan har omfattat 41 utresande och 22 inkommande studenter inom ramen för Comett-, Erasmus- och Nordplusprogrammen.
Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till nästan 167 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 7,4 miljoner kronor. 198
Gällande principer för redovisning av anläggningstillgångar och finans- Prop. l994/95:100 ieringsformer är en förklaring till det stora positiva utfallet. Ytterligare en Bil. 9 orsak anges vara att högskolan erhållit särskilda investeringsmedel för ingenjörsutbildning och därför inte i sin helhet utnyttjat sina grundutbild- ningsmedel.
För att möjliggöra en utökning av verksamheten — bl.a. för den nyligen erhållna exarnensrätten för grundskollärare 4—9 och gymnasielärare — har högskolan i sin förenklade (mslagsframställning begärt en höjning av takbeloppet för det förlängda budgetåret l995/96 om 19 300 000 kr.
Vidare begärs medgivande att höja antalet ersättningsberättigande helårs- prestationer inom de humanistiskt, teologiskt. juridiskt och samhällsve- tenskapligt område samt undervisningsområdet med 200 inom vardera.
199
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Bil. 9 Swnmanfatrning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93zUbU14. rskr. 1992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret l995/96. Redan nu vill dock regeringen avisera att man därvid avser att tillmötesgå högskolans begäran om höjning av antalet ersättningsbe- rättigande helårsprestationer inom undervisningsområdet för att möjliggöra grundskollärar- (4—9) och gymnasielärarutbildning.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 1 250 000 kr under våren 1995. Rege- ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter. vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 213 480 000 kr
Övergångsvis, med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror, är det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden juli 1995 — juni 1996 6,5 miljoner kronor lägre än vad en tillämp- ning av angivna ersättningsbelopp för helårsstudenter och helår- sprestationer skulle ge. Beräkningarna för perioden juli — december 1996 bygger på i propositionen angivna per capita-belopp.
Av det beräknade anslaget utgör 0,2 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av an- läggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Resultatbedömning
Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har försämrats något jämfört med budgetåret 1992/93. En förklaring skulle kunna vara att högskolan givit flera kurser som fortbildning och vidareutbildning för
yrkesverksamma på hel- och deltid, vilket erfarenhetsmässigt medför en sänkning av prestationsgraden. Prestationsgradema varierar i hög grad för olika typer av utbildningar.
Slutsatser
Högskolan förefaller komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårspe- rioden 1993/94 — 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 37. till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 213 480 000 kr.
C 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning
l993/94 Utgift 41 207 000 1994/95 Anslag 63 149 000 1995/96 Förslag 91 239 000 varav 61 584 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
([ utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Karlskrona/Ronne- by. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från an- slaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildningen.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby har enligt högskoleförordningen (1993: 100, ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen
Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen
* gäller ämnena elektroteknik. företagsekonomi. programvaruteknik Högskolan i Karlskrona] Ronneby har avgivit sin första årsredovisning
enligt förordningen (1993: 134) om myndigheternas årsredovisningar och anslagsframställningar avseende budgetåret l993/94.
Prop. 1994/952100 Bil. 9
Högskolan i Karlskrona/Ronneby beskriver i sin årsredovisning hög- Prop. 1994/95:100 skolans utveckling under de fem åren som högskolan har existerat. Antalet Bil. 9 studenter under budgetåret l993/94 motsvarar 1 332 helårsstudenter. Den genomsnittliga prestationsgraden har varit 76 procent. Högskolans styrelse antog inför den fördjupade anslagsframställningen för perioden 1992/93—1994/95 ett antal mål för högskolans utveckling. I stort sett all utbildning inom högskolan ligger nu samlad i Karlskrona och i Ronneby. Ett annat viktigt mål för högskolan har varit att erbjuda längre utbild- ningsprogram och under budgetåret 1993/94 har magisterexamensrätten tilldelats högskolan för tre ämnesområden. nämligen elektroteknik, före- tagsekonomi, programvaruteknik. Ett mål har varit att erbjuda längre utbildningar. och alla utbildningsprogram utom teknikerprogrammet och ADB är treåriga Och leder till kandidatexamen, även ingenjörsutbildning- en. En omfattande forskningsverksamhet har etablerats och cirka en tredjedel av högskolans lärare har forskarutbildning.
Högskolan är profilerad mot tillämpad informationsteknologi. Förutom en satsning på dataVetenskap, telekommunikation och signalbehandling betyder detta även inriktning mot ämnen som företagsekonomi och arbets- vetenskap samt IT-stöd inom övriga områden som t.ex. humaniora, biblio- tek och administration. Värdet av samarbetet med näringsliv och samhälle betonas och här finns t.ex. gemensamma projekt som Soft Center i Ron- neby och Telecom City i Karlskrona.
Högskolan har i sin fören/chula ruzslagsfrrvnställning angivit att man har underlag för att öka kapaciteten för verksamhetsåret 1995/96 med sam- manlagt 300 helårsstudenter. Man betonar att högskolan är ung och under uppbyggnad med flera av näringslivet starkt efterfrågade utbildningar.
Högskolan framhåller också i sin förenklade anslagsframställning att man har problem med lokalkostnadema för den omfattande forskningen som bedrivs vid högskolan.
202
Regeringens överväganden Prop. l994/951l00 Bil. 9 Swnmwrfamzing
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/931UbU14, rskr. 1992/93363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 1 875 000 kr under våren 1995. Rege- ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad.1995.
Resurser l995/96 Reservationsanslag 91 239 000 kr Av det beräknade anslaget utgör 4,8 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansering av an- läggningstillgångar för förvaltningsändamål.
R esul tatbedömning
Högskolan har genomgått en mycket kraftig expansion under de fem år den funnits och utvecklat sin verksamhet, både inom grundutbildningen och forskningen.
S lutsatser Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och överträffa de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sanno- likt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 — 1995/96.
203
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen BIL 9
38. till Högskolwt i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för bud- getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 91 239 000 kr.
C 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning
l993/94 Utgift 171 818 574 Reservation 1 291 426 1994/95 Anslag 217 869 000 1995/96 Förslag 316 277 000
varav 212 026 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
( l utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Karlstad. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Högskolan i Karlstad har enligt högskoleförordningen (1993: 100, ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen
Barn— och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1—7 Grundskollärarexamen 4—9 Gymnasielärarexamen** lngenjörsexarnen Yrkesteknisk examen
* Gäller följande ämnen vid högskolan i Karlstad: engelska. franska, historia. litteraturvetenskap, religionsvetenskap. företagsekonomi, kulturgeografi. nationaleko- nomi, pedagogik. sociologi, statskunskap, systemvetenskap/ADB, kemi.
** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs 80 p. får endast ges i ämnen för vilka högskolan givits rätt att utfärda magisterexa-
men.
Högskolan i Karlstad har avgivit sin första årsredovisning enligt förord- ningen (1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställv ning avseende budgetåret 1993/94. Högskolan i Karlstad har på ett tydligt redovisat sin verksamhet under budgetåret 1993/94 med utgångspunkt i högskolans utbildningsuppdrag. Inledningsvis beskrivs hur högskolan ser på det långsiktiga utvecklings— program som högskolestyrelsen fastställer i förhållande till utbildnings— 204
uppdraget och hur dessa mer övergripande mål bryts ner till verksam- Prop. 1994/95:100 hetsmål och resultatmått. Högskolan har därigenom på ett genomtänkt sätt Bil. 9 försökt skapa en målstruktur som passar den egna verksamheten.
Högskolans grundutbildning har de senaste åren präglats av en mycket kraftig volymtillväxt och antalet helårsstudenter har fördubblats sedan budgetåret 1989/90. [ absoluta tal har högskolan vuxit med cirka 1 000 helårsstudenter per år de senaste tre åren, en ökningstakt på hela 22 procent årligen. Den största ökningen har skett inom det kursutbud som ligger utanför programmen. men studenter som läser på program utgör dock fortfarande en majoritet.
Antalet ansökningar till högskolans utbildningar har varit mycket stort, ansökningarna till högskolans kurser ökade med 43 procent inför hösten 1993. Det stora söktrycket till trots kan högskolan notera att vissa ingen- jörsprogram samt lärarutbildningar med naturvetenskaplig inriktning har rekryteringssvårigheter. Vad gäller den geografiska rekryteringsbilden attraherar högskolan allt fler studenter från andra län än Värmland.
Studieresultaten har under budgetåret l993/94 varit i paritet med året innan. Totalt har högskolan uppnått en prestationsgrad om 78 procent. Högskolan påpekar dock att prestationsgraden varierar mellan olika om— råden samt mellan kurser utanför och inom program.
Högskolan har under de senare åren haft allt fler studenter på fördjup— ningsnivå. Av drygt 6 000 registrerade studenter läste drygt 700 kurser på C- och D—nivå vilket motsvarar 12 procent. Även antalet fortbildnings— kurser har ökat, dock inte lika snabbt som det övriga kursutbudet. Under budgetåret l993/94 var cirka 17 procent av högskolans kurser av fort- och vidareutbildningskaraktär attjämföra med 19 procent budgetåret 1991/92.
Högskolan strävar medvetet för att öka det internationella utbudet samt att öka andelen kurser som ges på engelska. Under året har högskolan deltagit i sex Erasmus-nätverk samt i ett antal andra utbytesprogram.
Examinationen har successivt ökat i takt med utbyggnaden. Det är examina på längre utbildningar som ökar mest och utgör nu 55 procent av antalet utfärdade examina. Under året har 19 studenter utnyttjat hög- skolans möjlighet att examinera på magisternivå inom vissa ämnen. Vad gäller examenstalen i förhållande till de mål som ställts upp bedömer högskolan att det är realistiskt att nå målet 1 700 examina om minst 120 poäng inom treårsperioden, men att examinationen då måste öka ännu snabbare än tidigare. En del av de andra utbildningarna, t.ex. gymnasielä— rarutbildningen befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede.
Vad gäller kvalitetsutveckling har högskolan ägnat ett stort intresse för att tydligöra kvalitetsmål och kvalitetsarbete. Samtliga institutioner har fått omsätta högskolans utvecklingsprogram i tydliga och målsatta verksam- hetsplaner. Högskolan har även satsat stora resurser på kompetensutveck- ling av lärare. Högskolan ingår vidare i nätverket för högskolesamverkan i Västsverige (Högskolerådet för västsvensk forskningssamverkan). lnom ramen för detta nätverk bedrivs sker forskning och forskarutbildning, bl.a. är 120 aktiva forskarstuderande knutna till högskolan.
Uppdragsutbildningen har under året omfattat nästan 12 miljoner kronor, en ökning med 45 procent jämfört med året innan. 205
Högskolan har i sin förenklade wzslagsframställning bedömt att takbe- Prop, 1994/951100 loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas Bil. 9 med 20 miljoner kronor för budgetåret 1995/%.
Regeringens överväganden
Samm anfattni n g
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94—l995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/931UbUl4, rskr. 1992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommeri regleringsbrevet att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/%.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 3 125 000 kr under våren 1995. Rege- ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser l995/96 Reservationsanslag 316 277 000 kr
Övergångsvis. med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror, är det beräknade anslaget för perioden juli 1995 — juni 1996 reducerat med 6 miljoner kronorjärnfört med vad en tillämp- ning av angivna belopp för helårsstudenter och helårsprestationer skulle ge. Beräkningama för periodenjuli — december 1996 bygger dock på angivna ersättningsbelopp.
R esultatbedöm ning
Högskolan har på tydligt sätt återredovisat utbildningsuppdraget. Särskilt kan noteras att högskolan bemödar sig att anpassa övergripande mål till den egna verksamheten för att därigenom få en resultatredovisning som kan användas internt.
206
Slutsatser Prop. l994/95 : [00 Bil. 9 Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingåri utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårspe- rioden l993/94—l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 39. till Högskolwz [ Karlstad: Gmndutbildning för budgetåret 1995/% anvisar ett reservationsanslag på 316 277 000 kr.
C 28. Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning
l993/94 Utgift 71 427 871 Reservation 1 602 129 l994/95 Anslag 90 903 000 l995/96 Förslag 146 903 000
varav 98 525 ()00 beräknat för juli 1995 — juni l996
([ utgiftcma budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Kristianstad. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Högskolan i Kristianstad har enligt högskoleförordningen (l993:100. ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Kandidatexamen Högskoleexamen
Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1—7 Ingenjörsexamen
Högskolan i Kristianstad har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (l993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags- framställning avseende budgetåret l993/94.
[ årsredovisningen redovisas att verksamhetsårets utfall innebär att högskolan haft motsvarande 2 036 helårsstudenter som producerat 1 754 helårsprestationer. Från att ha varit en renodlad lärarutbildningsenhet har högskolan byggts ut till att omfatta även ekonomisk och teknisk utbild- ning. Totalt kunde högskolan budgetåret l993/94 erbjuda tolv utbildnings- program och cirka 150 kurser.
I vilken utsträckning som högskolan hittills uppfyllt de mål som ingår Prop. 1994/95:100 i utbildningsuppdraget redovisas detaljerat i resultatredovisningen. Av Bil. 9 denna redovisning framgår bl.a. att antalet avlagda examina verkar till- fredsställande. Högskolan har utnyttjat 98 procent av takbeloppet.
På ett förtjänstfullt sätt redovisas i resultatredovisningen också de verksamhetsmål, varav flera kvantifierade, som högskolan själv fastställt och på vilket sätt dessa mål uppfyllts eller kommer att uppfyllas. Bland dessa mål kan nämnas att öka anknytning av aktuell forskning till grund— utbildningen för att höja kvaliteten i undervisningen samt att låta forsk- ningen bli ett led i kompetensutvecklingen. Vidare beskrivs intemationali- seringsåtgärder i form av såväl lärar- som studentutbyte med olika länder. Fortutbildning skall öka såväl i traditionell form som genom distansunder- visning bland annat med användning av ny teknik.
Under budgetåret l993/94 uppnådde högskolan en genomsnittlig presta- tionsgrad om 86 procent, vilket är samma som föregående år.
Ett program för kvalitetsutveckling byggt på mål och inriktning har fastställlts av styrelsen. Målen i sammandrag och redan vidtagna åtgärder i anslutning härtill presenteras i årsredovisningen. .
Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 123 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var cirka 28 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med att i verksamhetsutfallet ingår det poster som inte borde ingå.
Högskolan har ansökt om rätt att utfärda grundskollärarexamcn med inriktning mot undervisning i årskurserna 4—9. Med anledning härav har högskolan i sinfören/clwie (mslagsfrtvnställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 1 900 000 kr för budgetåret 1995/96. För andra halvåret av 1996 föreslår högskolan ett takbelopp på 37 807 000 kr.
"208
Regeringens överväganden
S am m wlfaImin g
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94—l995/96 bör utgöra en bas för planeringen av verksam- heten. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildnings- uppdraget för det förlängda budgetåret l995/96.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 625 000 kr under våren 1995. Regering- en föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad. 1995.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 146 903 000 kr
R esul tatbedörnnin g
Högskolan är under stark expansion, såväl kvantitativt som kvalitativt. Den för högskolan viktiga om- och tillbyggnaden av lokaler pågår och till sommaren 1995 skall de nya lokalerna vara färdiga att tas i bruk.
Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har inte förändrats jämfört med budgetåret 1992/93. Presta- tionsgradema varierar i hög grad för olika typer av utbildningar. T.ex. har prestationsgraden på de tekniska utbildningarna sjunkit. Med anledning av detta har antalet program reduceratsf När det gäller de ekonomiska ut- bildningarna och lärarutbildningama är studerandetillströmningen och .
prestationsgraden god.
Slutsatser
Högskolan förefaller i princip att komma att fullfölja de särskilda åtagan- den och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden l993/94—l995/96.
l—l Riksdagen I 904/"")5. I saml. Nr lill). Bilaga 9
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/951100 Regeringen föreslår att riksdagen Bil" 9
40. till Högskolwz i Kristiwtstad: Gmndutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 146 903 000 kr.
C 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning
l993/94 Utgift 43 205 000 1994/95 Anslag 69 932 000 1995/96 Förslag 99 470 000 varav 68 145 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
([ utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag sotn skall gälla för Högskolan i Skövde. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Högskolan i Skövde har enligt högskoleförordningen (l993:100. ändr. l9941l10l) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen
lngenjörsexarnen Yrkesteknisk examen
* gäller ämnet datavetenskap
Högskolan i Skövde har avgivit sin första årsredovisning enligt förord— ningen (1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ— ning avseende budgetåret 1993/94.
1 årsredovisningen redovisas att antalet studenter budgetåret l993/94 motsvarade 1 572 helårsstudenter. Under året har ett betydande arbete ägnats åt utveckling av vissa kunskapsområden. Slutligen speglade rege— ringens beslut den 10 februari 1994 att tilldela högskolan magisterexa- mensrätt i datavetenskap högskolans ambition att inorn nämnda område kunna erbjuda fördjupningskurser.
I vilken utsträckning som högskolan hittills uppfyllt de mål som ingår i utbildningsuppdraget redovisas detaljerat i resultatredovisningen. Av denna redovisning framgår bl.a. att antalet avlagda examina verkar till- fredsställande. medan antalet studenter inom den behörighetsgivande förutbildningen, s.k. basår. inte riktigt motsvarar det angivna antalet.
[ resultatredovisningen redovisas också de verksamhetsmål som hög- skolan själv fastställt och på vilket sätt dessa mål uppfyllts. Bland dessa 210
mål kan nämnas att forskningen är kompetensuppbyggande för högsko— Prop. 1994/95:100 lan. Under budgetåret l993/94 har 20 lärare vid högskolan deltagit 1 Bil. 9 forskarutbildning. Vidare har det internationella forskningssamarbetet vidgats. Bland de egna målen anges att i all utbildning vid högskolan skall miljöaspekterna beaktas. Högskolan skall inte bedriva utbildning, som leder till miljöförstörande verksamheter.
Under budgetåret l993/94 uppnådde högskolan en genomsnittlig presta— tionsgrad om 76 procent, vilket innebär en minskning med sju procenten— heter i förhållande till föregående år.
I årsredovisningen redovisas vidare de mål som fastställts för kvalitets- utveckling vid högskolan.
Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 93 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var cirka 6 miljoner kronor.
Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning angivit att man enligt då gällande prognoser skulle komma att nå takbeloppet för bud— getåret l993/94. Högskolan gör bedömningen att man för budgetåren l994/95 och 1995/96 däremot skulle komma att överskrida angivna takbelopp. Högskolan föreslår för budgetåret l994/95 en utökning av antalet helårsprestationer med 200 inom området humaniora, juridik, samhällsvetenskap och med 100 inom området naturvetenskap, teknik. Utökningen under första halvåret av budgetåret l995/96 beräknas i konse— kvens härmed.
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Bil. 9 Swnmwzfuttning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94—l995/96 (prop. 1992/93:169. bet. 1992/93:UbUl4, rskr. 1992/932363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/%. Bl.a. kommerjustering av högsta antalet helårsprestationer att göras.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder. m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 1 875 000 kr under våren 1995. Rege- ringen föreslår i denna proposition-som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser l995/96
Reservationsanslag 99 470 000 kr
Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror. utgör 4 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ök- ning för perioden juli 1995 - juni 1996.
Av det beräknade anlaget utgör 1.9 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av anv läggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Resultatlmlt'imning
Årsredovisningen ger en god bild av högskolans formulerade mål och uppnådda resultat. Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har sjunkit något jämfört med föregående år. Prestationsgra- derna varierar i hög grad för olika typer av utbildningar. Påfallande är att genomströmningen budgetåret 1993/94 har varit relativt god inom tekniskt utbildningsområde. medan det inom samhällsvetenskapligt utbildningsom— råde har skett en viss försämring. Denna kategori rymmer dock numera också studenter i fortbildning och vidareutbildning. Sammantaget har =
högskolan emellertid den genomströmning som har varit karaktäristisk ett Prop. l994l95:100 längre tidsperspektiv. Bil. 9
Slutsatser t
Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårspe- rioden 1993/94—1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 41. till Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 99 470 000 kr.
C 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning
l993/94 Utgift 38 348 820 Reservation ' 46 180 l994/95 Anslag 53 443 000 1995/96 Förslag 79 887 000
varav 53 655 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
([ utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Trollhättan/Udde- valla. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har enligt högskoleförordningen (l993:100, ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Kandidatexamen Högskoleexamen
Bam- och ungdomspedagogisk examen Ingenjörsexamen
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (l993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94.
Enligt årsredovisningen har verksamheten vid högskolan bedrivits inom de ramar som anges i utbildningsuppdraget och med ett mycket gott resultat. Tillströmningen av studenter har varit god till nästan alla ut-
213
bildningar, liksom examinationen. Fortutbildning har bedrivits i väsentlig Prop. l994/95:100 omfattning. Bil. 9
Efterfrågan på utbildningen har varit och är mycket stor samtidigt som studenterna redovisar höga prestationer.
Antalet utfärdade examina under året har varit 260, varav 59 avsåg examina om minst 120 poäng.
Under budgetåret l993/94 uppnådde högskolan en prestationsgrad om 81 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med fyra procentenheter. Prestationsgraden varierar dock mellan olika typer av utbildning. T.ex. här studenter som går på deltidskurser en väsentligt lägre prestationsnivå än de som studerar på heltid.
Arbetet pågår med att konkretisera en modell för högskolans kvalitets- arbete. I takt med detta arbete växer en kvalitetshandbok fram.
Högskolan har i sin förenklade wislagsfrmnställning bedömt att takbe— loppet för ersättning för helårsstudenter (studentpeng) och helårsprestatio- ner budgetåret 1994/95 kommer att överskridas med 5 134 000 kr. För budgetåret l995/96 begärs därför ett takbelopp på 67 118 000 kr. Hög- skolan föreslår för andra halvåret 1996 ett takbelopp på 37 083 000 kr. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla anser att man snarast måste ges möjlig- het att fortsätta den önskvärda expansionen och utvecklingen för att uppnå rimlig storlek för säkerställande av en god akademisk miljö.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla begär omföring av prestationer från Tekniskt utbildningsområde till Humanistiskt och Samhällsvetenskapligt utbildningsområde på grund av svårigheter att rekrytera till det först nämnda.
214
Regeringens överväganden Prop. 1994/951100 Bil. 9 S am m wifattn ing
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94—l995/96 (prop. 1992/93:169, bet. [992/93zUbU14. rskr. 1992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret l995/96.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk— politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran— de ett ersättningsbelopp om 937 500 kr under våren 1995. Regering- en föreslår i denna proposition som ett särskilt åtgande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser l995/96 Reservationsanslag 79 887 000 kr
Övergångsvis, med anledning av ändrade former för finansiering av kostnader för anläggningstillgångar för förvaltningsändamål, utgör 0,5 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning budgetåret l995/96.
Resultatbedömning
Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har försämrats något jämfört med budgetåret 1992/93 vilket sammanhänger med det ökade utbudet av fristående kurser.
Slutsatser
Högskolan förefaller att komma att fullfölja det särskilda åtagandet och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Högskolan konuner att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden l993/94—l995/96.
215
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bil' 9
42. till Högskolan i Trallhättmz/Uddevulla: Grundutbildning för bud- getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 79 887 000 kr.
C 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning
l993/94 Utgift 120 489 690 Reservation 496 309 l994/95 Anslag 157 697 000 1995/96 Förslag 239 515 000
varav 161 289 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Växjö. För vissa särskilda ändamål kan ersättning också erhållas från anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor. Vidare kan för vissa särskilda åtaganden ersättning erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildningen.
Högskolan i Växjö har enligt högskoleförordningen (l993:100, ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen
Bam- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1—7 Grundskollärarexamen 4—9 Gymnasielärarexamen” Ingenjörsexamen
* Gäller följande ämnen: engelska. franska, historia, litteraturvetenskap. företags- ekonomi, nationalekonomi, pedagogik. sociologi. statskunskap och matematik/till- lämpad matematik
** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs minst 80 poäng kan endast ges i de ämnen för vilka högskolan givits rätt att utfärda
magisterexamen
Högskolan i Växjö har avgivit sin första årsredovisning enligt förord- ningen (1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ- ning avseende budgetåret l993/94. Av årsredovisningen framgår att högskolan under budgetåret 1993/94 överskridit sitt takbelopp med 11 miljoner kronor. Vad beträffar presta— tionsgraden anser sig högskolan ligga över genomsnittet i riket. Högskolan förutser att det föreligger risk för att högskolan inte kommer 216 att kunna uppfylla den del av utbildningsuppdraget som avser examination
från grundskollärarutbildningen med inriktning mot årskurserna 4—9. Prop. l994/95:100 Rekryteringen till lärarutbildningen omfattande 40 poäng förefaller inte Bil. 9 vara tillräckligt god för att utbildningsuppdraget skall kunna uppfyllas.
Högskolan har tilldelats särskilda medel för att utveckla och genomföra distansutbildning. En hög prestationsgrad uppvisas på detta område.
I juli 1993 infördes en ny adminstrativ organisationsmodell för att effektivisera arbetet vid högskolan. Detta medför att utvärdering/upp- följning, kvalitetspolicy och kvalitetskontroll stärks. Vid högskolan finns även en särskild jämställdhetskommitté som initierat och genomfört flera aktiviteter.
Högskolan har som målsättning att erhålla magisterrättigheter i reli- gionsvetenskap och geografi. Ansökan om magisterrättigheter i dataveten- skap, psykologi och tyska har redan inlämnats.
Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att årsredovisningen inte i allt väsentligt är rättvisande. Arvoden utöver fast lön har utbetalats utan stöd i författning eller giltigt kollektivavtal. Vidare har avskrivning av maski— ner och inventarier samt invärdering av anläggningstillgångar inte gjorts på ett riktigt sätt.
Högskolan har av RRV uppmanats att lämna ett svar med anledning av rapporten.
Högskolan har i sin förenklade wzslagsframställning bedömt att takbe- loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 11 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
217
Regeringens överväganden Prop. l994/951100
Bil. 9 Sammanfattning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 (prop. 1992/931169, bet. 1992/93:UbUl4, rskr. 1992/932363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 3 215 000 kr under våren 1995. Rege- ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 239 515 000 kr
Övergångsvis, med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror, är det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden juli 1995 — juni 1996 0,5 miljoner kronor lägre än vad en tillämp- ning av angivna ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårs- prestationer skulle ge. Beräkningarna för perioden juli — december 1996 bygger på angivna per capita—belopp.
Av det beräknade anslaget utgör 2,6 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av an- läggningstillgångar för förvaltningsändamål.
R esul tatbedöm nin g
Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har ökat något jämfört med budgetåret 1992/93.
Slutsatser
Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Hög- skolan korruner sannolikt att överskrida sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden l993/94—l995/96.
Vad gäller den kritik som riktats mot högskolans resultatredovisning kommer regeringen att avvakta det svar som högskolan lämnar till RRV varefter regeringen återkommer till frågan.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 43. till Högskolan i Värjö: Gmndutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 239 515 000 kr.
C 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning
1993/94 Utgift 140 766 819 Reservation 1 239 180 1994/95 Anslag 194 176 000 l995/96 Förslag 292 925 000
varav 196 121 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Örebro. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Högskolan i Örebro har enligt högskoleförordningen (1993: 100. ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen
Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1—7 Grundskollärarexamen 4—9 Gymnasielärarexamen** Idrottslärarexamen
Ingenjörsexamen
Musiklärarexamen Socionomexamen Specialpedagogexamen***
Prop. 1994/951100 Bil. 9
* Examensrätten gäller följande ämnen: engelska. historia. litteraturvetenskap, Prop 1994/95.100 företagsekonomi. nationalekonomi, pedagogik, psykologi. socialt arbete, sociologi, Bil 9 ' statistik och statskunskap.
** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs minst 80 poäng kan endast ges i ämnen för vilka högskolan har givits rätt att utfärda magisterexamen.
*** Gäller inriktning mot dövhet eller hörselskada.
Högskolan i Örebro har avgivit sin första årsredovisning enligt förord- ningen (1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ- ning avseende budgetåret 1993/94.
Verksamheten vid Högskolan i Örebro har fortsatt att expandera under budgetåret l993/94. Högskolans årsredovisning visar bl.a. att volymen i högskolans verksamhet har vuxit med 14 procent, uttryckt i helårsstuden— ter. Under detta år har tillkommit nya lokaler för teknisk och naturveten— skaplig utbildning och nya lokaler för restaurangutbildningen i Grythyttan.
Följande moment i utbildningsuppdraget redovisas. Under budgetåret l993/94 uppnådde högskolan en prestationsgrad om 80 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 8 procentenheter. Minskningen kan bero på en större andel längre kurser i grundutbild- ningen än tidigare. Vidare var andelen helårsprestationer som utfördes på C- eller D-nivå vid högskolan nästan tolv procent. Under treårsperiodens första år uppgick antalet examina som omfattar minst 120 poäng till 513, antalet grundskollärarexamcn 4—9 till 12 och antalet gymnasielärarexarnen till 16.
Av resultatredovisningen framgår att den reguljära utbildningen är starkt inriktad mot ungdomsstuderande. Utbudet av kurser som i första hand vänder sig mot redan yrkesverksammas behov av fortbildning och vidare- utbildning är begränsat, och som en följd därav är även omfattningen av distans- och kvällsundervisningen begränsad. För att utveckla utbudet av dessa utbildningsformer har ett projekt startats under det gångna bud- getåret som avses få effekt under budgetåret 1995/96.
Det internationella utbytet vid högskolan har omfattat 130 utresande och 80 inkommande studenter. Cirka hälften av dessa grupper utgjordes av Erasmus-studenter, vilket betyder en fördubbling av antalet Erasmus- studenter i förhållande till föregående år. På forskningssidan har ett ut- vecklingsarbete påbörjats inom miljöteknik och hantering av miljöfarligt avfall.
Under året har ett ambitiöst projekt startats för att höja kvalitetsmedve- tenheten i hela organisationen. Samtidigt har en uppgradering av lärar- komp'etensen fortsatt för att åstadkomma kvalitet i utbildningen. S j 11 miljoner kronor av högskolans forskningsresurser har använts för forska- rutbildning av 85 lärare. Rekryteringen av nio professorer som skall placeras vid högskolan. men tillhöra fakulteter vid Uppsala universitet, har påbörjats.
Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till 27 1 ,l miljo- ner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 6,3 miljoner kronor, 220
vilket i årsredovisningen förklaras med att medel för anskaffning av P.l'Op. 1994/95:100 inventarier som kommer att tas i anspråk under budgetåret l994/95 med Bil. 9 anledning av tillkomsten av nya lokaler. bokförts som intäkter under 1993/94. Dessutom har vissa lönemedel inte utbetalats på grund av att lokala avtal inte är klara.
För att kunna tillmötesgå den starka efterfrågan och utöka verksamheten har högskolan i sin förenklade tvislagsfrtunställning begärt en höjning av takbeloppet för det förlängda budgetåret 1995/96 med cirka tio procent (18 miljoner kronor). Högskolan har vidare hemställt om att det högsta antal helårsprestationer som ger ersättning inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik bör höjas med 50.
Regeringens överväganden
Sam Nl wzfattn ing
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93zUbUl4, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret l995/96.
Redan nu vill dock regeringen avisera att man därvid avser att tillmötesgå högskolans begäran om höjning av antalet ersättningsbe- rättigande helårsprestationer inom utbildningsområdena naturveten- . skap och teknik.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder. m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ctt ersättningsbelopp om 3 125 000 kr under våren 1995. Rege— ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter. vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 292 935 000 kr
Resultatbedöm ning Prop. 1994/95: 100
Bil. 9 Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har försämrats något jämfört med budgetåret l992/93, trots att utbudet av kurser för fortbildning och vidareutbildning har begränsats. Förklaringar till detta kan vara att kurslängden har ökat i delar av utbildningsutbudet och att det oftast finns en eftersläpning iprestationema (omtentamina), vilket minskar prestationsgraden när omläggningen sker.
Slutsatser
Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Det förefaller dock tveksamt om målet för antalet avlagda grundskollärar- och gymnasielärarexamina kan uppfyllas. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden l993/94 — 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 44. till Högs/calm [ Örebro: Grundutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 292 925 000 kr.
C 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning
l993/94 Utgift 11 506000 l994/95 Anslag 16 031 000 l995/96 Förslag 26 042 000 varav 17 496 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgiftema budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med upphandling av utbildning från ett eller flera universitet och högskolor. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Högskoleutbildningen på Gotland sorterar under Länsstyrelsen i Got- lands län. För den löpande driften erhåller högskoleutbildningen på Got- land anslag från Utbildningsdepartementet och skall tillämpa de förord- ningar och föreskrifter som gäller för högskoleområdet. Vad gäller grund- läggande högskoleutbildningen lämnas årsredovisningen till Utbildnings- departementet.
Under budgetåret l993/94 uppnådde Högskoleutbildning på Gotland en Prop. 1994/95:100 prestationsgrad om 83 procent, vilket är en ökning i förhållande till före- Bil. 9 gående år med en procentenhet.
Högskoleutbildning på Gotland har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårspresta— tioner bör höjas med 5 714 000 kr för budgetåret 1995/96. För andra halvåret 1996 föreslår Högskoleutbildning på Gotland ett takbelopp på 15 257 000 kr.
Enligt utvecklingsplanema bör en kraftig ökning av studerandeantalet ske. Profilering av verksamhetens inriktning föreslås mot föjande om- råden: Östersjöregionen och kultur i vid bemärkelse. En stor del av den planerade utökningen avser sommaruniversitetsverksamhet. Tillström— ningen av studenter sommaren 1994 visar att Östersjöns Sommaruniversi- tet, med universitet och högskolor över hela landet som utbildningsan- svariga. har mycket goda utvecklingsmöjligheter. Det har även varit utomordentligt lätt att knyta en kvalificerad lärarstab till verksamheten.
Regeringens överväganden
Sum m (viftat/ling
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 (prop. 1992/931169. bet. 1992/93zUbU1-1, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Eventuella medel för ytterligare studenter kommer att fördelas av regeringen på lärosäten i den proposition som avses lämnas till riksdagen under februari månad 1995.
Regeringen kommer senare att överväga frågan om utbildningens organisatoriska tillhörighet.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 26 042 000 kr
Övergångsvis. med anledning av ändrade former för finansiering av kostnader för anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. utgör 350 000 kr av det beräknade anslaget en tillfällig ökning budgetåret 1995/%.
Resultatbedömning Prop. 1994/95: 100
Bil. 9 Prestationsgraden i Högskoleutbildning på Gotlands grundläggande ut- bildning har förbättrats något jämfört med budgetåret 1992/93. Inga andra resultat har redovisats i resultatredovisningen.
Slutsatser
Högskoleutbildning på Gotland förefaller att komma att fullfölja de sär- skilda åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94—1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 45. till Högs/(olet!tbildning på Gotland: Grundutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 26 042 000 kr.
C 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning
1993/94 Utgift 15 857 299 Reservation 671 701 l994/95 Anslag 32 656 000 1995/96 Förslag 50 534 000 - varav 33 835 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(1 utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Idrottshögskolan i Stockholm. Övriga anslag som disponeras är C 45. Vissa särskilda utgifter vid univer- sitet och högskolor m.m.
Idrottshögskolan har enligt högskoleförordningen (1993le0, ändrad l994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och idrottslärarexamen.
Idrottshögskolan har avgivit sin första årrredovisning enligt förordning- en (19931134') om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94.
Antalet helårsstudenter och helårsprestationer uppgick till 422 respektive 159. vilket ligger i linje med det mål Idrottshögskolan ställt upp för budgetåret. Att utbildningarna är attraktiva visar det faktum att antalet sökande (3 866") kraftigt överstiger antal tillgängliga nybörjaplatser ( 171).
Av årsredovisningen framgår att högskolan visar stor omsorg om ut- bildningens kvalitet. Bl.a. kan nämnas att Idrottshögskolans styrelse har antagit ett kvalitetsutvecklingsprogram samt att högskolan har gått med i ett intemationellt utvärderingsprojekt. Utvärderingen skall vara slutförd
to to 4:—
i början av år 1995. Idrottshögskolan har även för första gången fått Prop. l994/95:100 medel för forskningsstödjande åtgärder, vilka har använts för att höja Bil. 9 lärarnas kompetens och för att stärka inslaget av forskning i högskolans - verksamhet.
Idrottshögskolans omsättning uppgick till 41 miljoner kronor av vilka 6 miljoner kronor avser utbildning av grundskollärare för Lärarhögskolans räkning. Årets kapitalförändring var drygt 7 miljoner kronor och balans- omslutningen uppgick per den 30 juni 1994 till knappt 20 miljoner kro- nor.
I sin förenklade wzslagsframställning föreslår Idrottshögskolan att Ut— bildningsdepartementet till Idrottshögskolans utbildningsuppdrag fogar uppgiften att utbilda i idrott för grundskollärarexamcn (4—9) och att ersättningen för detta går direkt till Idrottshögskolan. Detta skulle enligt Idrottshögskolan avsevärt underlätta planeringen.
Idrottshögskolan föreslår dessutom att man får rätt att utfärda kandidat- examen och man får tillgång till fasta forskningsresurser. Till följd av att man räknar med att fullt ut ta takbeloppet i anspråk och den stora efter- frågan på utbildningarna förordar man att takbeloppet höjs med ett belopp som motsvarar 20 helårsstudenter i idrott fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
Swnmanfaltning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 (prop. 1992/931169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363)börjusteras. Regeringen kommerattireglerings- _ brev fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 50 534 000 kr
Resultwbedömning
Antalet studenter har ökat och efterfrågan på huvuddelen av utbildning- arna är mycket hög. Högskolan har höga ambitioner vad gäller forsk- ningsanknytning av utbildningen vilket bl.a. återspeglar sig i önskan om utvidgad examensrätt. '
225
15 Riksdagen [994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 9
Slutsatser Prop. l994/95 : 100
Bil. 9 Idrottshögskolan kommer troligtvis inte att fullfölja den del av utbild- ningsuppdraget som avser antalet avlagda examina omfattande minst 120 poäng. Idrottshögskolan bedriver fortbildning och vidareutbildning enligt utbildningsuppdraget, dock framgår det inte i vilken omfattning. Hög- skolan kornmer sannolikt att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94 — 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 46. till Idrottshögskolan i Stockholm: Gmndutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 50 534 000 kr.
C 35. Konstfack: Grundutbildning
1993/94 Utgift 41 162 015 Reservation 3 924 772 1994/95 Anslag 71 635 000 l995/96 Förslag 139 021 000
varav 92 992 000 beräknat förjuli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Konstfack.
Konstfack har enligt högskoleförordningen (l993:100. ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Högskoleexamen
Bildlärarexamen Konstnärlig högskoleexamen i konst och design
Konstfack har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94.
Följande moment i utbildningsuppdraget redovisades. För budgetåret 1993/94 har högskolan redovisat 575 ersättningsberättigande helårsstuden- ter. Årsredovisningen visar att knappt nio procent av de sökande antogs till de olika utbildningsprogrammen.
Under året formulerades kvalitetsmål och ett systematiskt arbete med kvalitetsfrågoma har påbörjats. Som ett led i kvalitetsarbetet vid hög— skolan har de valbara kurserna ökat och externa examinatorer har använts vid bedömningen av studenternas examensarbeten. För att uppnå de övergripande målen för verksamheten låter Konstfack traditionellt hant- 226
verkskunnande växelverka med användningen av modern teknologi. Ett Prop. l994/95:100 exempel på detta är att arbete med datorer ingår som en del i såväl konst- Bil. 9 som designundervisningen. Med stöd av Arbetsgivarverket har också ett kompetensutvecklingsprojekt påbörjats för högskolans personal.
Det internationella utbytet vid högskolan har bl.a. omfattat 24 utresande och 29 inkommande studenter. Dessutom har 34 lärare besökt utländska högskolor och fyra lärarbyten har gjorts. Under det gångna budgetåret har högskolan firat sitt 150-årsjubileum och med anledning därav har Konst- facks lärare och studenter har visat upp sina verk vid ett flertal tillfällen, bl.a. på utställningar och mässor. Tolv projekt för konstnärligt utveck- lingsarbete har påbörjats under budgetåret.
Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 80 miljoner kronor. Årets kapitalförändring var 1,4 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras av periodiseringar samt redovisningstekniska åtgärder.
Könstfack har i sin förenklade anslagsfrwnsta'llning begärt en höjning av takbeloppet för budgetåret 1995/96 som motsvarar det antal helårs- studenter som överstiger utbildningsuppdraget för treårsperioden. Hög- skolan har därvid bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör uppgå till lägst 87 140 000 kr för budgetåret 1995/96. För andra halvåret 1996 föreslår högskolan ett takbelopp om 43 570 000 kr.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93zUbU14, rskr. 1992/93:363 och prop. 1993/94:100, bet. 1993/941UbU8, rskr. 1993/94:287) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 139 021 000 kr
R esultatbedöm ning
Inom den grundläggande utbildningen har högskolan redovisat en ökning med 66 helårsstudenter. vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 13 procent. 227
Prop. l994/95:100 Slutsatser Bil. 9
Högskolan beräknas fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer hög- skolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden l993/94 — 1995/%.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 47. till Konstfack: Gmndatbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 139 021 000 kr.
C 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning
l993/94 Utgift 20 520 996 Reservation 4 l994/95 Anslag 35 512 000 l995/96 Förslag 67 054 000
varav 44 899 000 kronor beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning —- som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Kungl. Konsthögskolan.
Kungl. Konsthögskolan har enligt högskoleförordningen (l993leO. ändrad l994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och konstnärlig hög- skoleexamen i konst och design.
Kungl. Konsthögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (l993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags- framställning avseende budgetåret 1993/94. '
Följande moment i utbildningsuppdraget redovisas. För budgetåret redovisas 189 ersättningsberättigande helårsstudenter, vilket understiger det antal som skulle ha krävts för att uppnå takbeloppet med elva. Hög- skolan är emellertid garanterad sitt takbelopp under budgetåret l993/94. Högskolans årsredovisning visar bl.a. att knappt fyra procent av de sökan- de antogs till linjen för fri konst. Vidare avlades 27 examina som omfattar minst 120 poäng under budgetåret.
[ årsredovisningen angavs vissa verksamhetsmål. bl.a. god tillgång till internationella kontakter. Högskolan påbörjade budgetåret l993/94 nätverkssamarbete inom Erasmus- och Nordplusprogrammen. Vidare betonades vikten av att ge studenterna kunskap om de tekniker som en konstnär kan använda sig av. Konsthögskolan har därför gjort omfattande investeringar i en videoavdelning. Under budgetåret bedrevs 16 projekt inom ramen för konstnärligt utvecklingsarbete. Dessutom har en vidareut-
228
bildning i olika trafikmiljöers gestaltning, Tessinskolan, planerats i sam- Prop. l994/95:100 arbete med Konstakademien och Vägverket. Bil. 9 Ett översynsarbete i syfte att förbättra kvaliteten har påbörjats för delar - av utbildningen. Högskolan betonar att en fungerande organisation är en förutsättning för god kvalitet i utbildningen. Man har därför tillsammans med ett konsultföretag påbörjat en organisationsöversyn. Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 41 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var 1,9 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med periodiseringar och ränteintäkter. Kungl. Konsthögskolan har i sin förenklade anslagsfrwnställning hem— ställt om medel för planering av vidareutbildningen i olika trafikmiljöers gestaltning, Tessinskolan.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94—l995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/931UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret l995/96.
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 67 054 000 kr
[ anslaget har 8,3 miljoner kronor beräknats för ökade hyreskost- nader.
R esultatbedöm ning
Inom den grundläggande utbildningen har högskolan redovisat en ökning med 22 helårsstudenter (13 procent) jämfört med budgetåret 1992/93 utan att nya resurser tillförts högskolan.
S 1 utsatser
Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårspe- rioden 1993/94 — 1995/96. 229
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/951100 Regeringen föreslår att riksdagen Bil" 9
48. till K ung/. Kansthägskolwt: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 67 054 000 kr.
C 37. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
l993/94 Utgift 218 179 262 Reservation 7 955 738 1994/95 Anslag 283 745 000 l995/96 Förslag 405 816 000
varav 274 430 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal— hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Lärarhögskolan i Stockholm. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Medel för forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stock- holm har beräknats under anslaget C 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning.
Lärarhögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen ( 1993: 100, ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen
Bam- och ungdomspedagogisk examen Flyglärarexamen Grundskollärarexamen 1—7 Grundskollärarexamen 4—9 Gymnasielärarexamen Specialpedagogexamen** Studie- och yrkesvägledarexamen
* Med pedagogik som huvudämne ** Samtliga inriktningar
Lärarhögskolan i Stockholm har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (l993:134) om myndigheters årsredovisning och anslags- framställning avseende budgetåret l993/94. Under året har Lärarhögskolan i Stockholm fortsatt sin omorganisation och inlett ett fömyelsearbete. Linjenämndema har avskaffats och en utbildnings- och forskningsavdelning med uppgift att planera. samordna, följa upp och utvärdera verksamheten har inrättats. Kvalitetsfrågor, högskolemässighet. kompetensfrågor. intemationalisering och studenterna är exempel på 230
områden som prioriterats. Högskolan har utvecklat ett system med ut- Prop. 1994/95:100 bildningsuppdrag till institutionerna i vilket åtagande och ekonomiska Bil. 9 ramar anges. För första gången har gemensamma introduktionsdagar med information om hela högskolan och den gemensamma grundsynen som präglar utbildningarna ordnats för alla nya studenter.
Antalet avlagda examina fördelat på de olika examina anges i resultatre- dovisningen men har inte relaterats till i utbildningsuppdraget angivna mål. Av årsredovisningen framgår att högskolan ej nått upp till sitt takbe- lopp.
Högskolan uppnådde en prestationsgrad om 90 procent, vilket är något lägre än året innan. Prestationsgraden för de utbildningar som utgör särskilda åtaganden uppgår till 99 procent. Basårsutbildningen har utnytt- jats till 99 procent. Ett stort antal studenter som klarat av basåret har valt att studera till lärare.
För att öka högskolemässigheten har krav på examensarbeten införts i alla utbildningar. Vidare har studenternas frihet att göra egna val inom programmet och också utanför den bundna utbildningsplanen ökats. Under året har högskolan byggt upp ett program för kandidat- och magisterexa- men i pedagogik med olika inriktningar. Ett utvecklingsarbete har ge- nomförts i syfte att skärpa kvalitetskraven i de olika lärarutbildningama.
Utöver fristående kurser för fortbildning och som forskningsförbe- redande kurser har högskolan genomfört fortbildningskurser på uppdrag av kommuner och Skolverket.
Det internationella sekretariatet hanterar en omfattande utbytesverksam- het inklusive praktik utomlands för svenska lärarstuderande. Till stor del riktar sig kontakterna mot de baltiska länderna och Ryssland.
Under året har ett kvalitetsutvecklingsprogram utarbetats. Detta bygger på att utbildningsledarens utvärdering av varje program/verksamhet gran- skas av en bedömningsgrupp med ett antal sakkunniga som representerar olika intresseinriktningar.
Vad gäller forskrzingswzknytning anvisas medel för viss forskning vid Lärarhögskolan i Stockholm under Stockholms universitets anslag för forskning och forskarutbildning. I årsredovisningen redovisar Lärarhög— skolan i Stockholm verksamheten.
Under året har högskolan satsat på att stärka forskningsprofilen och på att stödja forskningsanknytningen i lärarutbildningen bl.a. genom att förbättra tillgången på forskarutbildade lärare. Antalet anställda med doktorsexamen har ökat. Alltjämt är emellertid andelen lärare med for- skarutbildning oacceptabelt låg. Tre tidigare inrättade professurer utlystes under året och håller på att tillsättas. Den nya möjligheten att tilldela högskolelektorer ställning som biträdande professor har utnyttjats i fem fall.
Antalet forskarstuderande vid högskolan uppgick till 76 under året. Forskningsvolymen angavs motsvara 62 personår. De olika forskargrup- pema medverkar på olika sätt i internationella nätverk och har upparbeta- dc kontakter med internationella forskningsinstitutioner. Nytt samarbete i fråga om forskarutbildning och komparativ forskning kring intemationa- lisering av eliter och miljöer i Europa har etablerats mellan Lärarhög- 231 skolan, Stockholms universitet och Ecole des Hautes Etudes en Sciences
Sociales i Paris. Informationen om forskningsverksamheten har under året Prop. 1994/95:100 stärkts genom en ny publikationsserie — Tema Forskning — samt genom Bil. 9 utgivning av en ny serie årliga sammanställningar där aktuella forsknings- projekt förtecknas.
Forskningsprojekt och utvärderingsverksamhet på uppdrag av andra statliga myndigheter är omfattande. En mindre del sker på uppdrag från kommuner.
Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till nästan 365 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var negativ och uppgick till cirka 11,6 miljoner kronor. Underskottet beror dels på semesterlöne— skulden (som redovisas för första gången), dels på att reservationer och täckningsmedel för budgetåret 1992/93 inte tillförs högskolan som en intäkt förrän under budgetåret l994/95.
Högskolan har i sin förenklade wislagsframställning bedömt att takbe- loppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer kommer att uppnås för budgetåret 1995/96. Högskolan framför att takbeloppet bör höjas eftersom höjda ersättningsbelopp för det praktisk-estetiska ämnet i den s.k. två-ämnes]ärarutbildningen har aviserats. Likaså bör takbeloppet höjas, samt det maximala antalet ersättningsgrundande helårsstudenter och helårsprestationer öka inom undervisningsområdet och de samhällsveten- skapliga och naturvetenskapliga områdena, med anledning av att en trafiklärarutbildning om 80 poäng beräknas starta hösten 1995.
Högskolan anför vidare att fler prestationer inom utbildningsområdet övrigt, konuner att kunna redovisas än vad som är ersättningsgrundande
enligt utbildningsuppdraget.
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Bil. 9 Sam manfattn ing
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 utgör bas för planeringen. Regeringen kommer senare att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budget- året l995/96.
Redan nu vill dock regeringen avisera att utbildningsuppdraget kommer att ändras så att ett högre antal ersättningsgrundande pres- tationer inom utbildningsområdet övrigt medges.
Eventuella medel för ytterligare studenter konuner att fördelas av regeringen på lärosäten iden proposition som avses att lämnas till riksdagen under februari månad l995.
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 405 816 000 kr Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror. utgör 22,3 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning budgetåret l995/96.
Övrigt
Högskolan bör fullfölja den påbörjade försöksverksamheten med grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade. Övrigt ut- vecklingsarbete vad gäller lärarutbildning för döva och hörselskada- de samt utbildning för teckenspråk bör fullföljas. För detta åtagande har regeringen beräknat en ersättning om 1,8 miljoner kronor.
Resultatbedöm ning
Det förändringsarbete och den omorganisation som har inletts visar att initiativförmåga och idéer om hur verksamheten kan utvecklas finns. En fortsättning i riktning mot en mer samlad och ihophållen struktur som samverkar med berörda intressenter i syfte att förbättra verksamheten bör vara möjlig att uppnå.
Det är positivt att ett kvalitetsutvecklingsarbete för verksamheten har påbörjats. Ett led i att närma lärarutbildningama till övriga akademiska utbildningar är också införandet av krav på examensarbeten i alla utbild- ningar som ett medel att öka vetenskaplighet, självständighet och kritiskt 233
tänkande hos de studerande. Tillsammans med de åtgärder som vidtagits Prop. 1994/95:100 för att ta hand om nya studenter bör detta på sikt leda till att såväl kvali- Bil. 9 teten på utbildningen som högskolans förmåga att rekrytera studerande ökar.
Vad gäller forskning och forskarutbildning har inte redovisats hur utvärdering och kvalitetsuppföljning av den egna verksamheten sker.
En uppföljning av hur högskolan har uppfyllt åtagandena enligt utbild- ningsuppdraget är inte möjlig i alla delar. Exempelvis går det inte att utan kompletterande information dra slutsatser om hur målet för respektive examen kommer att uppfyllas för treårsperioden och inte att utifrån redo— visade uppgifter dra några slutsatser om hur sökandetrycket har förändrats.
Slutsatser
Högskolan förefaller, enligt kompletterande muntlig information, komma att fullfölja de åtaganden som ingåri utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden l993/94—l995/96.
Utbildningsuppdraget bör förändras så att antalet ersättningsgrundande prestationer inom utbildningsområdet övrigt ökas med cirka 300 totalt för treårsperioden inom oförändrade resurser. Regeringen förutsätter att detta inte innebär att antalet examinerade med barn- och ungdomspedagogisk examen ökar. Övriga förändringar av verksamheten bör ske inom oför- ändrat utbildningsuppdrag och inom oförändrade ramar.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 49. till Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 405 816 000 kr.
C 38. Mitthögskolan: Grundutbildning
l993/94 Utgift 181 156 114 Reservation 577 886 1994/95 Anslag 251 411 000 l995/96 Förslag 365 090 000
varav 245 748 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
([ utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal— hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Mitthögskolan. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning.
Mitthögskolan har enligt högskoleförordningen (l993:100, ändr. Prop. 1994/95:100 l994:110l) rätt att utfärda följande examina: Bil. 9
Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen
Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen l—7 Grundskollärarexamen 4—9 Ingenjörsexamen Socionomexamen
Yrkesteknisk examen
* Examensrätten gäller följande ämnen: företagsekonomi. medie- och kommunika- tionsvetenskap. psykologi. socialt arbete, sociologi, statskunskap, systernveten- skap/ADB och kemi.
Mitthögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret l993/94.
Verksamheten vid Mitthögskolan under budgetåret l993/94 var mer omfattande än den sammanlagda verksamheten vid högskolorna i Sunds- vall/Hämösand och Östersund var under budgetåret 1992/93. Högskolans årsredovisning visar bl.a. att antalet helårsstudenter har vuxit med 27 procent i förhållande till föregående budgetår.
Följande moment i utbildningsuppdraget redovisades. Under budgetåret uppnådde högskolan en prestationsgrad om 82 procent, vilket endast kan jämföras med den sammanlagda produktionen av helårsprestationer och helårsstudenter vid de två högskolorna under budgetåret 1992/93 då Mitthögskolan endast funnits i drygt ett år. Den sammanlagda prestations- graden för de två lärosätena var under budgetåret 1992/93 79 procent, vilket var en ökning med tre procent i förhållande till föregående bud— getår. Under treårsperiodens första år l993/94 uppgick antalet examina som omfattar minst 120 poäng till 471 och antalet grundskollärarexarnina (l—7) till 97. Andelen helårsprestationer som utfördes på 60-poängsnivån var 6,2 procent och 2,2 procent på 80-poängsnivån.
[ resultatredovisningen redovisas Också de verksamhetsmål som hög- skolan själv fastställt och på vilket sätt dessa mål uppfyllts. Bland dessa mål kan nämnas att bygga upp ett humanioraprogram. Under budgetåret 1993/94 satsade högskolan extra resurser inom detta område med en lokal relativt hög per capita-ersättning. Högskolan förbättrade också sin rekryte- ring till de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samtidigt som man förverkligade målet att göra ingenjörsutbildningama treåriga och skapa ett teknologie kandidatprogram. Vidare betonar Mitthögskolan vikten av att bibehålla sitt utbud av distansutbildning. Under budgetåret l993/94 har ett flertal kurser givits med hjälp av s.k. interaktiv TV. och högskolestyrelsen har avsatt 800 000 kr för utveckling av distansutbild- ningspedagogik kopplad till användning av ny teknik.
Mitthögskolans styrelse har antagit en kvalitetsutvecklingsplan som Prop. 1994/95:100 fokuserats på grundutbildningen. Institutitonema och enheterna har ut- Bil. 9 arbetat sina egna kvalitetsplaner på grundval av högskolestyrelsens riktlin- jer. Det är en viktig målsättning att öka andelen forskarutbildade lärare vid högskolan. Denna andel, eller förändringen av densamma under det gångna budgetåret, har emellertid inte angivits i årsredovisningen. En stor andel av de forskarstuderande sägs i årsredovisningen vara lärare vid högskolan. Inte heller här anges hur många lärare som deltar i forskarut- bildningen eller i vilken omfattning detta sker. Under det gångna bud- getåret har två professorer, vars professurer inrättats vid Umeå universitet, placerats vid högskolan. Tidigare fanns endast en professor från Stock- holms universitet på halvtid vid högskolan. Samspelet med industrin anges i årsredovisningen vara viktigt för forskningsutvecklingen vid högkolan.
Ett kontakt— och informationscentrum, KJC, skall utveckla och stärka Mitthögskolans samarbete med företag, organisationer och myndigheter i det omgivande samhället och överföra kunskap mellan högskolan och dess samarbetspartners.
Det internationella utbytet vid högskolan har omfattat 56 utresande och 24 inkommande studenter inom ramen för bilaterala program och Eras- mus-programmet. Cirka 30 procent av de utresande utgjordes av Erasmus- studenter medan samma siffra för de inkommande endast var 17 procent.
Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till knappt 318 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var minus 18.5 miljoner kronor, vilket i årsredovisningen förklaras med att planeringsprocessen inom den nya Mitthögskolan inför budgetåret inte hade funnit sina former och att planeringsarbetet sammanföll med arbetet med att samordna de båda högskolorna. Till detta kom administrativa problem i samband med antagningen vilket medförde ett visst överintag av studenter. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret motsvarade ett belopp som översteg Mitthögskolans takbelopp med 13.5 miljoner kronor.
För att möjliggöra en utökning av verksamheten har högskolan i en särskild skrivelse den 2 december 1994 begärt en höjning av takbeloppet för budgetåret l995/96 för 500 helårsstudenter, vilket motsvarar ett takbe- lopp om drygt 200 miljoner kronor för första tolvmånadersperioden och 107 miljoner kronor för andra halvåret 1996.
236
Regeringens överväganden - Prop. 1994/95:100 Bil. 9 Samm anfattn in g
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94 — l995/96 (prop. 1992/931169, bet. 1992/931UbUl4, rskr. 1992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret l995/96.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 3 125 000 kr under våren 1995. Rege- ringen föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks— dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser l995/96 Reservationsanslag 365 090 000 kr Av det beräknade anslaget utgör 4,1 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av kost- nader för anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.
R esultatbedöm ning
Det första verksamhetsåret vid Mitthögskolan har präglats dels av arbetet med att integrera de två tidigare högskolorna i Sundsvall/Hämösand och Östersund, dels av de krav på förändringar som 1993 års universitets- och högskolereform ställer. Detta har inneburit stora påfrestningar för den nya högskolan. Bl.a. har tillväxten i grundutbildningen blivit för stor i för- hållande till vad de ekonomiska ramarna för högskolans utbildningsupp- drag medger. ' ' '
Den genomsnittliga prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning. som under det gångna budgetåret legat på en normal nivå, har förbättrats något sedan budgetåret 1992/93 om man jämför med den sammanlagda prestationsgraden vid de två högskolorna. Prestationsgrader- na för olika typer av utbildningar anges inte i årsredovisningen.
Slutsatser Prop. 1994/95:100 Bil. 9 Högskolan förefaller i princip komma att fullfölja de särskilda åtaganden och uppfylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Hög- skolan kommer att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden l993/94—l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 50. till M itlhögskolzm: Gmndutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 365 090 000 kr.
C 39. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
1993/94 Utgift 43 855 767 Reservation -2 429 829 l994/95 Anslag 63 807 000 l995/96 Förslag 116 559 000
varav 77 991 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen (,19931100. ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina:
Högskoleexamen
Konstnärlig högskoleexamen i musik Musiklärarexamen Organistexamen
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har avgivit sin första årsredovis- ning enligt förordningen (1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret l993/94.
I årsredovisningen framhålls högskolans ekonomiska svårigheter. Musik- högskolan ser sig tvingad att fr.o.m. budgetåret l994/95 minska kost- naderna med cirka fem miljoner kronor under en tvåårsperiod. Personal- kostnaderna utgör fyra miljoner kronor av denna besparing.
För budgetåret l993/94 har högskolan redovisat 531 ersättningsberätti- gande helårsstudenter. Under året avlades lll examina som omfattar minst 80 poäng. Årsredovisningen visar att knappt ll procent av de sökande antogs till de olika utbildningsprogrammen.
238
Studenterna skall ha stor frihet att välja inriktning genom att erbjudas Prop. l994/95:100 alternativa kurser. Högskolan har som mål att minst 25 procent av ut- Bil. 9 bildningsprogramrnen skall vara valbara. Som ett led i personalens kom- petensutveckling har ett tjugotal personer. övervägande delen lärare, deltagit i studieresor i Europa. Den administrativa och tekniska personalen har också deltagit i fortbildningskurser. Ett utvecklingsarbete inom om- rådet interaktiva läromedel pågår vid högskolan.
Musikhögskolan har inom sin musikerutbildning haft ett lärarutbyte med ett amerikanskt universitet. Både inom denna utbildning och musiktera- piutbildningen tar man emot gästande utländska lärare som håller semina- rier och "master-klasser". För närvarande pågår en utvärdering av interna- tionaliseringsverksamheten vid Musikhögskolan.
För att säkerställa kvaliteten har Musikhögskolan utarbetat ett system för kontinuerlig resultatuppföljning och för att ytterligare förstärka kvalite- ten har en organisationsförändring genomförts.
Under det gångna budgetåret har vid ett flertal tillfällen genomförts en intensiv konsertverksamhet med högskolans kammar- och symfoniorke- strar. Dirigenter på mycket hög nivå har arbetat med symfoniorkestem. som anses hålla en hög standard.
Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till drygt 68 miljoner kronor. Årets kapitalförändring var minus 1,7 miljoner kronor. vilket i årsredovisningen bl.a. förklaras med periodiseringar och medel som måste reserveras till budgetåret l994/95.
Musikhögskolan har i sinjörenklcule wrslagsfrwnsrf'illning hemställt om ett oförändrat utbildningsuppdrag.
Regeringens överväganden
Samm (ut famtin g
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169. bet. 1992/931UbUl4, rskr. 1992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret l995/96.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 116 559 000 kr
239
R esultatbedöm ning
Inom den grundläggande utbildningen har högskolan redovisat samma antal helårsstudenter som föregående år.
Slutsatser
Högskolan beräknas fullfölja de särskilda åtaganden som ingår i utbild- ningsuppdraget. Sannolikt kommer högskolan att utnyttja sina sammanlag- da takbelopp för treårsperioden l993/94 — l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 51. till Kungl. M usikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för bud- getåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 116 559 000 kr.
C 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning
l993/94 Utgift 99 170 256 Reservation 6 227 744 l994/95 Anslag 150 150 000 - l995/96 Förslag 219 484 000
varav 145 324 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
(I utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Mälardalens högskola. För vissa särskilda åtaganden kan ersättning också erhållas från anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildningen.
Mälardalens högskola har enligt högskoleförordningen (l993:100, ändrad l994:1101) rätt att utfärda följande examina: '
Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen
Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen
* Gäller ämnet engelska Mälardalens högskola har avgivit sin första årsredovisning enligt förord-
ningen (l993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ- ning avseende budgetåret l993/94.
Prop. l994/95:100 Bil. 9
Av årsredovisningen framgår att högskolan inte nått upp till sitt takbe— Prop. 1994/95:100 lopp. Högskolans prestationsgrad har sjunkit något till 72 procent. Det Bil. 9 beror framför allt på en ökad andel kurser samt mindre tillfredsställande prestationer på de inledande delarna av ingenjörsutbildningen. Högskolan har under året bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete för en ökad satsning inom distansutbildningcn. Högskolan har i sin förenklade anslagsfrwnställning hemställt att ut— bildningsuppdraget utökas och att medel fr.o.m. 1995/96 beräknas enligt ersättning för det konstnärliga området för 60 helårsstudenter.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/931UbUl4. rskr. [992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret l995/96. Redan nu vill dock regeringen avisera attIman därvid inte avser att tillmötesgå högskolans begäran att utvidga utbildningsuppdraget genom att medge ersättning inom det konstnärliga området.
Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk— politiska åtgärder, m.m. har utbildningsuppdraget utvidgats med ett särskilt åtagande att anordna ytterligare grundutbildning motsvaran- de ett ersättningsbelopp om 937 500 kr under våren 1995. Regering— en föreslår i denna proposition som ett särskilt åtagande att lika många studenter skall beredas plats även under höstterminen 1995. Därtill kommer eventuellt medel för ytterligare studenter, vars fördelning på lärosäten regeringen kommer att återkomma till riks- dagen med i en proposition under februari månad 1995.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 219 484 000 kr
Övergångsvis, med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror, är det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden juli l995—juni 1996 5 miljoner kronor lägre än vad en tillämpning av angivna ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestatio— ner skulle ge. Beräkningarna för perioden juli — december 1996 bygger på angivna per capita-belopp.
241
lb Riksdagen IW—llU5. [saml. Nr IUI). Bilaga 9
Resultatbedömning Prop. 1994/95:100
Bil. 9 Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har sjunkit något jämfört med 1992/93.
Slutsatser
Högskolan förefaller att kunna fullfölja de särskilda åtaganden och upp- fylla de examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget. Sannolikt konuner högskolan inte att utnyttja sina sammanlagda takbelopp fullt ut för treårs— perioden l993/94—l995/96.
Förslag till riksdangeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 52. till Mälardalens högskola: Gmndutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 219 484 000 kr.
C 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning
l993/94 Utgift 7 532 258 Reservation 90 742 l994/95 Anslag 10 493 000 l995/96 Förslag 19 890 000
varav 13 307 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
(I utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Operahögskolan i Stockholm.
Operahögskolan har enligt högskoleförordningen (l993:100. ändrad l994:1101) rätt att utfärda högskoleexamen och konstnärlig högskoleexa- men i scen och medier.
Operahögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (l993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret l993/94.
Operahögskolans grundutbildning omfattar framför allt rnusikdramatisk utbildning för sångare men några studenter gick under året operarepetitör- utbildning. Under budgetåret l993/94 hade högskolan 39 helårsstudenter varav sju studenter gick en fortbildning för redan yrkesverksamma.
15 studenter praktiserade under året vid olika teatrar och ett femtontal elevföreställningar och konserter genomfördes. Genomströmningen är hög och under läsåret examinerades 13 studenter, varav flertalet hade hållit normal studietakt. Av de utexaminerade har nio fått engagemang vid svenska eller utländska operascener. Under året utexaminerades inga
ro *? to
repetitörer, men av de tidigare utexaminerade är samtliga yrkesverksam— Prop. 1994/952100 ma. Detsamma gäller för operaregiutbildningen. Bil, 9
En indikation på att utbildningen håller hög kvalitet är att flera studenter erhöll stipendier under året, att några studenter placerade sig väl i in- ternationella tävlingar. att elevföreställningama och konserterna fick ett positivt mottagande av såväl publik som media samt den höga andelen som är yrkesverksarruna efter genomförd utbildning. Till följd av det låga studentantalet blir undervisningen relativt individualiserad vilket gagnar dess kvalitet.
Operahögskolans omsättning uppgick till knappt 11.5 miljoner kronor. Årets kapitalförändring var knappt 0,5 miljoner kronor.
I sin förenklade wtslagsfrwnställning skriver Operahögskolan att man sedan lång tid tillbaka har akuta lokalproblem (avsaknad av studioscen), vilket man vid återkommande tillfällen har påpekat hämmar kvaliteten och fördyrar verksamheten. Extra medel kan enligt högskolans mening komma att behöva anvisas om kostnaderna för en lämplig lokal inte skulle in— rymmas inom högskolans nuvarande medel.
Operahögskolan kommer att ha ungefär samma antal helårsstudenter läsåret 1995/96 som föregående läsår. Det antal helårsstudenter som anges i utbildningsuppdraget för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 (1 14) tror sig Operahögskolan kunna klara av att utbilda.
Regeringens överväganden
S am manfattning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden l993/94—l995/96 (prop. 1992/93:169. bet. 1992/93zUbU14, rskr. 1992/931363) bör utgöra en bas för planeringen av verksam- heten. Regeringen kommer att i regleringsbrev fastställa utbildnings- uppdraget för det förlängda budgetåret l995/96.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 19 890 000 kr
Resultatbedömning
Högskolans prestationsgrad är hög och det samma gäller för genomström- ningen. Uppskattningsvis ligger de båda nära 100 procent.
243
Slutsatser ' Prop. l994/95:100
Bil. 9 Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och kommer sannolikt att utnyttja sitt takbelopp för treårsperioden 1993/94—1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 53. till Operahögskolan: Gmndutbildning för budgetåret l995/96 an- visar ett reservationsanslag på 19 890 000 kr.
C 42. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
1993/94 Utgift 11 144 000 l994/95 Anslag 17 971 000 1995/96 Förslag 32 854 000 varav 21 982 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
([ utgifterna budgetåret l993/94 ingår inte lokalkostnader)
Under anslaget beräknas all ersättning — inklusive ersättning för lokal- hyror och kostnader för inredning och utrustning — som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Teaterhögskolan i Stockholm.
Teaterhögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen (l993:100, ändrad 1994: 1 101) rätt att utfärda högskoleexamen och konst- närlig högskoleexamen i scen och medier.
Teaterhögskolan har avgivit sin första årsredovisning enligt förordningen (l993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94.
Teaterhögskolans huvuduppgift är att utbilda skådespelare och mimartis- ter för verksamhet inom teater samt inom TV. film och radio. Följande moment i utbildningsuppdraget redovisas. För budgetåret har högskolan redovisat 65 ersättningsberättigande helårsstudenter, vilket är nio färre än det antal helårsstudenter som skulle ha krävts för att erhålla takbeloppet. Högskolan är emellertid garanterad sitt takbelopp budgetåret 1993/94. I årsredovisningen förklaras det relativt låga antalet helårsstudenter delvis av att juryn som antar studenter till skådespelarutbildningen vid olika tillfällen bedömt att det inte funnits tillräckligt antal kvalificerade sökande till skådespelarutbildningen. Under budgetåret avlades tolv examina.
Fortbildning av yrkesverksamma skådespelare har bedrivits både ute på landets teatrar och i högskolans lokaler.
Ett kvalitetsutveeklingsprogram - delvis redan genomfört - har utarbetats för att säkerställa kvaliteten i verksamheten. Detta program. som bl.a. innehåller kompetensutvecklingsprogram för lärare. förlängning av skåde- spelarutbildningen samt uppföljningar av de examinerades arbetsmark- nadssitution presenteras i årsredovisningen. 244
Högskolans totala omsättning uppgick under budgetåret till nästan 20 Prop. 1994/952.100 miljoner kronor. Årets resultat (kapitalförändring) var minus 1,7 miljoner B'il. 9 kronor. Huvudorsakema anges vara dels övergången till ett nytt ekonomi- administrativt system, dels att kostnaderna för antagningsproven och kostnaderna för högskolans teaterproduktioner har överstigit det budgete- rade anslaget för dessa verksamheter.
Teaterhögskolan har i sin förenklade wrslagsframstallning begärt en ändring av sitt utbildningsuppdrag.
Högskolan har vidare begärt en höjning av takbeloppet med 941 000 kr för budgetåret 1995/96 enligt det nu gällande resurstilldelningssystemet. ' För budgetåret 1995/96 visade prognosema för befintlig verksamhet på ett takbelopp om knappt 19 miljoner kronor för första tolvmånadersperioden och drygt 9 miljoner kronor för andra halvåret 1996.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93zUbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i regleringsbrev att fastställa utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 32 854 000 kr
R esultatbedöm ning
Inom den grundläggande utbildningen har Teaterhögskolan redovisat ett oförändrat antal helårsstudenter i förhållande till budgetåret 1992/93. Härvid har helårsstudentema i mimutbildningen som överfördes till Tea— terhögskolan från Danshögskolan budgetåret 1993/94 räknats bort.
Slutsatser
Regeringen har med anledning av den förenklade anslagsframställningen redan beslutat att antalet ersättningsberättigande helårsstudenter under innevarande treårsperiod sänks från högst 222 till högst 207.
245
Teaterhögskolan förefaller i princip komma att fullfölja det examenskrav som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sina sammanlagda takbelopp för treårsperioden 1993/94—1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 54. till Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 32 854 000 kr.
C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
l994/95 Anslag [ 271 921 000 1995/96 Förslag 1 939 114 000 varav 1 297 632 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Under detta anslag beräknas vissa utgifter bl.a.med anledning av avtal som staten ingått med enskilda utbildningsanordnare samt statsbidrag till kommuner och landsting för grundläggande högskoleutbildning.
Prop. 1994/95: 100 Bil. 9
. A nslagsfördelning
Anslag 1994/95
1. Chalmers tekniska högskola AB grundutbildning 439 890 000 forskning och forskarutbildning 345 338 000 2. Handelshögskolani Stockholm (HHS) 51 841 000 3. Stiftelsen Hög- skolan i Jönköping grundutbildning 117 547 000 forskning och forskarutbildning 3 240 000 4. Teologiska Högskolan i Stockholm (THS) 1 764 000 5. Örebromissionen/Örebro Missionsskola 1 103 000 6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen/Johannelunds Teologiska Institut 882 000 7. Stiftelsen Edsbergs musikinstitut 4 200 000 8. Stockholms Musik-
pedagogiska
Institut 7 290 000 9. Ericastiftelsen 5 176 000 10 Stiftelsen Stora
Sköndal 3 930 000 11 Momsmerkostnader för
Chalmers tekniska högskola AB och
Stiftelsen Högskolan
i Jönköping 40 000 000 12 Kommunala högskole-
utbildningar
Utbildning för vård— yrken 222 226 000
Ingesunds musikhögsk. 20 970 000 13 Till regeringens
Summa
6 524 000 1 271 921 000
disposition
* anslagsteknisk omföring
Förslag 1995/96
663 718 000 519 575 000
79 752 000
179 958 000
22 990 000
2 714000
1 697 000
1 357 000
6 461 000
11 215 000 7 963 000
6 046 000
61 536 000
341 872 000 32 260 000
0* 1 939 114 000
Varav ber. f. juli-95 - juni-96
444 417 000 348 876 000 53 158 000 120 504 000 15-324 000 1 809 000
1 131000
904 000
4 307 000
4 475 000 5 307 000
4 030 000
41 016 000
227 871 000 21 503 000
0 1 297 632 000
Prop. l994/95:100
Bil. 9
247
Samtliga utbildningsanordnare har utvärderats och de som ansökt därom Prop. 1994/95: 100 har erhållit examensrätt. Vissa erhåller sedan tidigare statsbidrag. Med de Bil. 9 flesta har avtal tecknats om villkor för statsbidrag. Anslagen beräknas i de flesta fall som det högsta belopp som kan betalas ut, motsvarande takbeloppet för statliga universitet och högskolor. Ersättning utgår för helårsstudenter och helårsprestationer samt i vissa fall för forskning och forskarutbildning.
Enskilda utbildningsanordnare 1. Stiftelsen Chalmers tekniska högskola
Stiftelsen Chalmers tekniska högskola för Chalmers tekniska högskola AB har enligt förordning (1993:956, ändrad senast l994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda följande examina:
Doktorsexamen Licentiatexamen
Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Arkitektexamen Civilingenjörsexamen Ingenjörsexamen Maskinteknikerexamen Sjöingenjörsexamen Sjökaptensexamen Styrmansexamen Yrkesteknisk examen
Regeringens överväganden Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som fastställts för Chalmers tekniska högskola för treårsperioden 1993/94-1995/96 i proposition 1992/93:169 (bet. 1992/93zUbU14, rskr. 1992/931363) bör fullföljas av Chalmers tekniska högskola AB och utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Detta framgår av de avtal slutits mellan staten och högskolan. För den tillkommande sexmånadersperioden hösten 1996 avser staten och Chalmers tekniska högskola AB sluta ett separat avtal.
248
Resurser . Prop. l994/95:100 Bil. 9 Det högsta belopp som bör kunna utgå budgetåret l995/96 beräknas för - grundutbildning till 663 718 000 kr. - forskning och forskarutbildning till 519 575 000 kr.
Inflyttning i nybyggnad för Mikroelektroniskt centrum beräknas ske under 1997. Det årliga tillskottet för ökade hyreskostnader beräknas till 36 miljoner kronor.
2. Handelshögskolan i Stockholm
Handelshögskolan har enligt förordning (1993:956, ändrad l994:1 103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda följande examina:
Doktorsexamen Licentiatexamen
Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen
Det avtal mellan staten och Handelshögskolan som godkändes av rege- ringen ijuni 1993 och som gäller fr.o.m. 1 juli 1994 t.o.m. 30 juni 2009 innebär att det högsta belopp som kan utgå är 50 000 000 kr per är (inkl. bibliotek, studiestöd i forskarutbildningen samt ersättning per avlagd doktorsexamen).
Enligt avtalet skall ärlig korrigering av bidraget ske med hänsyn till förändringar i basbeloppet sedan föregående år.
Regeringens överväganden
Med hänsyn till förändringarna i basbeloppet beräknar regeringen det maximala bidrag som kan utgå till Handelshögskolan budgetåret l995/96 till 79 752 000 kr.
3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping
Stiftelsen Högskolan i Jönköping (för lntemationella Handelshögskolan i Jönköping, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönkö— ping AB och Ingenjörshögskolan i Jönköping AB) har enligt förordning (l993z956, ändrad senast l994:1103) om tillstånd att utfärda vissa ex- amina rätt att utfärda följande examina:
Magisterexamen* 249 Kandidatexamen
Högskoleexamen Prop." l994/95:100 Bam- och ungdomspedagogisk examen Bil. 9
Grundskollärarexamen 1—7 Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen
* gäller följande ämnen: företagsekonomi och pedagogik
Regeringens överväganden Övergripande mål
Det utbildningsuppdrag som fastställts för Högskolan i Jönköping för treårsperioden 1993/944995/96 i proposition 1992/93:169 (bet. 1992/93:UbUl4, rskr. 1992/93:363) bör fullföljas av Stiftelsen Högskolan i Jönköping och utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Detta framgår av det avtal slutits mellan staten och högskolan. För den tillkommande sexmånadersperioden hösten 1996 avser staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping sluta ett separat avtal.
Resurser
Det högsta belopp som bör kunna utgå budgetåret l995/96 beräknas för - grundutbildning till 179 958 000 kr. - forskning och forskarutbildning till 22 990 000 kr.
4. Teologiska Högskolan i Stockholm
Teologiska Högskolan i Stockholm (T HS) har enligt förordning (1993:956, ändrad senast l994:1103) om tillstånd att utfärda vissa ex- amina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk ut- bildning.
Det avtal mellan staten och THS som godkändes av regeringen i okto- ber 1993 och som gäller fr.o.m. ljuli l993 t.o.m. 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till THS är 1 720 000 kr.
Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten.
Regeringens överväganden
Det högsta belopp som kan utgå till Teologiska Högskolan i Stockholm budgetåret l995/96 beräknas till 2 714 000 kr.
250
=' 5. Örebromissionen för Örebro Missionsskola Prop. l994/95:100 Bil. 9 Örebromissionen har för Örebro Missionsskola enligt förordning (1993:956 ändrad senast 1994: 1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning. Det avtal mellan staten och Örebromissionen som godkändes av rege- ringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå är I 075 000 kr per år till Örebro Missionsskola. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten.
Regeringens överväganden
Det högsta belopp som kan utgå till Örebromissionen för Örebro Miss- ionsskola l995/96 beräknas till I 697 000 kr.
6. Evangeliska F osterlands Stiftelsen för Johannelunds Teologiska Institut
Evangeliska Fosterlands Stiftelsen har för Johannelunds Teologiska In- stitut enligt förordning (l993:956 ändrad senast l994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning.
Det avtal mellan staten och Evangeliska Fosterlands Stiftelsen som godkänts av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den I juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till Johannelunds Teologiska Institut är 860 000 kr.
Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten.
Regeringens överväganden Det högsta belopp som kan utgå till Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för
Johannelunds Teologiska Institut beräknas budgetåret l995/96 till I 357 000 kronor.
7. Stiftelsen Edsbergs musikinstitut
Stiftelsen Edsbergs musikinstitut erhåller för innevarande budgetår 4 200 000 kr. Vid stiftelsen ges utbildning med kammarrnusikalisk inriktning. Stiftelsen har ingen examensrätt och har inte begärt sådan.
Regeringens överväganden Prop. l994/952100 Bil. 9 Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Edsbergs Kammarmusik-
akademi beräknas budgetåret l995/96 till 6 461 000 kr.
8. Stockholms Musikpedagogiska Institut
Stockholms Musikpedagogiska Institut har enligt förordning (l993z956 ändrad senast l994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på musikpedagogisk utbildning 80 och 120 poäng. Stockholms Musikpedagogiska Institut erhåller för innevarande budgetår 7 290 000 kr.
Regeringens överväganden
Det högsta belopp som kan utgå till Stockholms Musikpedagogiska In- stitut beräknas budgetåret l995/96 till 11 215 000 kr.
9. Ericastiftelsen
Ericastiftelsen har, enligt förordning (l993z956 ändrad senast l994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina, rätt att utfärda psykoterapeutexa- men. Stiftelsen bedriver också viss annan utbildning.
Ericastiftelsen erhåller 5 176 000 kr i statsbidrag för innevarande bud- getår.
Regeringens överväganden
Det högsta belopp som kan utgå till Ericastiftelsen beräknas budgetåret l995/96 till 7 963 000 kr.
10. Stiftelsen Stora Sköndal
Stiftelsen Stora Sköndal erhåller för innevarande budgetår 3 930 000 kr i statsbidrag. Stiftelsen har enligt förordningen (1993:956 ändrad senast l994:1103) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda socio- nomexamen.
Regeringens överväganden
Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stora Sköndal beräknas budgetåret 1995/96 till 6 046 000 kr. 252
11. Momsmerkostnad för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Prop. l994/952100 Högskolan i Jönköping Bil. 9
Under anslaget har beräknats momsmerköstiiäder för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med det ramavtal som ingåtts mellan staten och respektive lärosäte.
12. Kommunala högskoleutbildningar Utbildning för vårdyrken .
Denna anslagspost avser statsbidrag för grundläggande högskoleutbildning inom den kommunala högskolan. Olika landstings/kommuners examens- rätt framgår av högskoleförordningens (l993:100) bilaga 3.
För den kommunala högskolan fastställs inte ett takbelopp per lands- ting/kommun. Istället fastställs ett maximalt antal statsbidragsberättigade årsstudieplatser för varje landsting/kommun.
Regeringens överväganden
För budgetåret l995/96 bör fastställas följande högsta antal bidragsbe— rättigade årsstudieplatser för kommunal högskoleutbildning:
LÄN Budgetåret 1995/% Stockholms LL 4 738 * Uppsala LL 1 517 Södermanlands LL 602 Östergötlands LL 1 449 Jönköpings LL 1 551 Blekinge LL 501 Kalmar LL 521 Kronobergs LL 680 Kristianstads LL 763 Malmöhus LL I 722 Malmö kommun I 200 Hallands LL 458 Göteborg och Bohus LL 339 Vårdskoleförbundet 2 382 Älvsborgs LL 1 047 Skaraborgs LL 741 Värmlands LL 647 Örebro LL I 403 Västmanlands LL 502 Kopparbergs LL 682 Gävleborgs LL 744 Västernorrlands LL . 887 253 Jämtlands LL 426
Västerbottens LL 1 884 Prop. 1994/95:100 Norrbottens LL 997 Bil. 9 Summa 28 381
* Varav 54 årsstudieplatser avser Gotlands kommun.
Ingesunds musikhögskola
Värmlands läns landsting erhåller för musik-och musiklärarutbildning vid Ingesunds Musikhögskola 20 970 000 kr i statsbidrag innevarande bud— getår.
Enligt högskoleförordningen (l993:100) har landstinget för musikhög- skolan rätt att utfärda musiklärarexamen.
Regeringen bedömning
Det högsta belopp som kan utgå till Ingesunds Musikhögskola beräknas budgetåret l995/96 till 32 260 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 55. som bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningarmm. anvisar ett reservationsanslag på 1 939 114 000 kr.
C 44. Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan
l995/96 Förslag 90 390 000 varav 60 260 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Under detta anslag beräknas medel för utvecklingsverksamhet och in- ternationell samverkan med anledning av Sveriges inträde i den Europeis- ka unionen m.m.
Regeringens överväganden Tempus
Tempus ingår i EU:s särskilda program för Central- och Östeuropa (Pha— re-programmet) samt programmet för de nya staterna från före detta Sovjetunionen (Tacis-programmet). Tcmpus-Phare och Tempus-Tacis kommer nästa år att inkludera elva länder vardera. Syftet med Tempus (Trans-European Mobility Scheme for University Studies) är att stödja utvecklingen och förnyelsen av den högre utbild— 254
ningen i Central- och Östeuropa. Intresset från svensk sida för deltagande Prop. 1994/95:100 ' har varit mycket stort och ökar fortfarande. Sveriges deltagande inorn Bil. 9 Tcmpus-Phare uppgick under budgetåret 1993/94 till 40 projekt av totalt över 450, vilket motSVarar en fördubbling i förhållande till budgetåret 1992/93. Inom Tempus-Tacis som startade under 1993/94 deltog Sverige i fem projekt. Tempus är nu inne i en andra fas av programmet, Tempus II, som skall löpa till sekelskiftet med en sista ansökningsomgång 1997/98. Medel för svenska universitets och högskolors deltagande i Tempus- projekt uppgår budgetåret l994/95 till 11 674 000 kr. Anslaget disponeras av Verket för högskoleservice (VHS). Anslaget bör även för nästa bud- getår disponeras av VHS/den nya myndigheten inom högskoleområdet. Ternpus-projekten är i de flesta fall treåriga. Det svenska deltagandet i redan påbörjade projekt kommer inte att finansieras från EU varför an- språk på svenska medel kommer att kvarstå till den 1 september 1997. Kostnaderna för budgetåret l995/96 beräknas till 16,5 miljoner kronor. Alla nya Tempus-ansökningar från den I september l995 kommer att finansieras via EU:s budget.
S ok rates
Från och med början av år 1995 beräknas Sverige att medverka i Sokra- tes-programmet enligt förslag som för närvarande behandlas i EU:s in- stitutioner. Ministerrådet beräknas fatta ett slutligt beslut om Sokratespro— grammets omfattning kring årsskiftet 1994/95. Programmet avses vara t.o.m den 31 december 1999.
De tidigare Erasmus- och Linguaprogrammen fortsätter i stort sett oförändrade inom ramen för Sokrates. Till Sokratesprogrammet förs också verksamheter som Eurydice och Arion. Det riktigt nya i Sokrates är delprogram på skolområdet samt insatser inom distansundervisning och vuxenutbildning. Sokrates består av tre delprogram:
* Erasmus med inriktning på främjande av den europeiska dimensionen vid universitet och högskolor samt studentutbyte.
* Comenius med inriktning på samarbete mellan skolor. utbildning för invandrarbam samt kompetensutveckling för lärare.
* Särskilda åtgärder som språkutbildning och distansutbildning.
Sokrates kommer efter beslut av ministerrådet att finansieras via den svenska medlemsavgiften till EU. Omställningen till Sokrates medför dock kostnader för högskolorna vad gäller särskilda insatser för att få bättre balans i utbytesprogrammen, det vill säga att stimulera fler utländ- ska studenter att studera i Sverige. Vidare krävs ett särskilt stöd till lärar- utbildningen för förbättrade kunskaper i Europafrågor. VHS/den nya myndigheten inom högskoleområdet bör ansvara för tillkommande upp- 255 gifter med anledning av Sveriges deltagande i Sokrates-programmet.
Leonardo Prop. l994/95:100 Bil. 9 Som redogjorts för i propositionen Sveriges medlemsskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19) har EG-kommissionen under slutet av 1993 föreslagit att ett huvudprogram för yrkesinriktade utbildningar, Leonardo da Vinci, under perioden den I januari 1995 till den 31 december 1999 skall genomföras in0m EU. Den 6 december 1994 beslöt EU:s social- och arbetsmarknadsrninistrar att inrätta detta program.
Utgångspunkten för Leonardo är Romfördragets nya artikel 127. som i förhållande till ursprungsfördraget väsentligt utökat EG:s möjligheter till samarbetsåtgärder på yrkesutbildningsornrådet. Programmets syften är att förbättra kvaliteten i yrkesutbildningen i medlemsländerna bl.a. genom samarbete mellan universitet och högskolor och företag samt genom att främja den europeiska dimensionen i all yrkesutbildning. Deltagandet i Leonardo kan föranleda behov av vissa särskilda resurser.
Övrigt
Vidare finns behov av vissa resurser till en framtida programorganisation med bl.a. uppgift att svara för information till målgruppema för EU:s utbildningsprogram samt till programutveckling inom EU:s forsknings— samarbete.
Slutligen bör utrymme finnas för övrig europeisk samverkan.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 56. till Utvecklingsverksrmzhet och intemwionell samverkat för bud- getåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 90 390 000 kr.
C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
l994/95 Anslag 1 354 894 000 1995/96 Förslag 735 340 000 varav 427 244 000 beräknas för juli 1995 — juni 1996
Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för viIken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser även bidrag till Stiftelsen Svenska institutet samt för Svenska studenthemmet i Paris.
256
Anslagsfördelning Prop. l994/95:100 ___—__._”— Bil. 9 Anslagspost 1994/95 1995/96 varav beräkn. f.
juli 95 —juni 96
I. Stiftelsen Svenska 4 346 000 6 685 000 4 456 000 institutet 2. Svenska student- 766 000 1 178 000 785 000
hemmet i Paris
3. Kompetenshöjning 115 615 000 138 386 000 118 552 000 av högskolans lärare '
4. Finansiering av låne- 309 762 000 276 642 000 kostnader m.m.
5. Till regeringens 279 329 000 26 809 000 disposition
Summa kronor 735 340 000 427 244 000
Regeringens överväganden" Svenska institutet samt Svenska studenthemmet i Paris
Bidraget har räknats om med pris- och löneomräkning.
Finansiering av lånekostnader m.m.
Riksdagen har tidigare beslutat om investeringar i inredning och utrust- ning för universitet och högskolor enligt regeringens förslag i propositio- nerna Högre utbildning 'för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/931UbUl4, rskr. 1992/93:363) och Forskning för kunskap och Framsteg (prop. 1992/931170, bet. 1992/93zUbU22, rskr. 1992/931390) samt i vissa fall enligt förslag i äldre propositioner. Fr.o.m. budgetåret. l994/95 finansieras sådana investeringar genom att universitet och hög- skolor tar upp lån i Riksgäldskontoret. De tidigare avsatta medlen för investeringar finansierar i stället lånekostnadema. Under anslaget beräknas medel för sådana tidigare beslutade ändamål som konuner att realiseras under budgetåret. Medlen kommer att fördelas på universitet-"och hög- skolor i regleringsbrev. '
257
17 Riksdagen I 994/95. I som]. Nr 100. Bilaga 9
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen BIL 9
57. till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 735 340 000 kr.
C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning
l995/96 Förslag ] 449 053 000 varav 1 032 968 000 beräknas för juli 1995 — juni 1996
Vissa medel under detta anslag beräknades för budgetåret 1994/95 under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor. Detta anslag avser övrig grundläggande högskoleutbildning som inte ingår i respektive universitets/högskolas anslag för grundutbildning.
A nslagsfördelning
Anslagspost 1994/95 1995/96 varav beräknat för juli 95 — juni 96
1. Distansuthildning 64 433 000 69 655 000 66 070 000
2. Basår 57 439 000 58 898 000 58 898 000
3. Vissa särskilda åtgärder 435 500 000 435 500 000 4. Särskilda utbildnings- 762 500 000 457 500 000 satsningar
5. Till regeringens 122 500 000 15 000 000 disposition .
Summa kronor 1 449 053 000 1 032 968 000-
Regeringens överväganden Distansutbildning Riksdagen beslutade med anledning av förslag i prop. 1992/93:150 bil. 7,
bet. 1992/93zFiUl. rskr. 1992/93:134 om medel för distansutbildning. De avsatta medlen skulle motsvara utbildning för I 500 helårsstudenter.
Basar
Riksdagen beslutade med anledning av förslag i prop. 1992/93:150 bil. 7, bet. 1992/931FiUl, rskr. 1992/93:134 om medel för behörighetsgivande förutbildning. De avsatta medlen skulle motsvara utbildning för 1 200 helårsstudenter.
Vissa särskilda åtgärder
Medel under anslagsposten har beräknats för vissa särskilda åtgärder, bl.a. sommaruniversitet/sommarhögskola och aspirantutbildning för i första hand invandrare med akademisk utbildning. Regeringen har begärt be- myndigande att fördela medlen (avsnitt 2.1 ).
Sänskilda utbildningssatsningar
Medel har beräknats för 10 000 platser inom i första hand de naturveten- skapliga och tekniska utbildningama. Regeringen har begärt riksdagens godkännande vad gäller omfattning och fördelning av dessa resurser (avsnitt 2.1). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en särskild proposition med förslag om fördelning av resurserna på universitet och högskolor.
Till regeringens disposition
Under anslagsposten har medel beräknats för bl.a. en ny högskola på Södenöm.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen . 58. till Övriga utgifter inom gnmdutbildning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 449 053 000 kr.
C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning
l995/96 Förslag 212 067 000 varav 153 711 000 beräknas för juli 1995 —juni 1996
Vissa medel under detta anslag beräknades för budgetåret l993/94 under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Prop. l994/95:100 Bil. 9
259
Under'detta anslag har medel beräknats för forskning och forskarut- bildning som inte ingår i respektive universitets/högskolas anslag för forskning och forskarutbildning. '
A nslagsfördelning Anslagspost 1994/95 1995/96 varav beräknat för
juli 95 — juni 96
1. Vissa särskilda utgifter för forsknings- ändamål 113 820 000 175 067 000 116 711 000
2. Vissa särskilda åtgärder 37 000 000 37 000 000
Summa kronor 212 067 000 153 711 000
Regeringens överväganden Vissa särskilda utgifter förforskningsändmr ål
Medel har beräknats för bilateralt forskningssamarbete. fora för kvinnliga forskare. kontaktsekretariat, kontaktforskare, forskningsinformation, in- temationalisering, jämställdhet m.m.
Vissa särskilda åtgärder
Medlen avser studiefinansiering för 300—500 doktorander som regeringen tidigare föreslagit. Regeringen har tidigare begärt riksdagens bemyndi— gande att fördela resurserna (avsnitt 2.1 och 4.3).
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslar att riksdagen 59. till Övriga utgi/ter inom forskning och f(JfSkll/Tlll)lltlllillt( för bud- getaret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 212 067 000 kr.
Bil. 9 ' Prop? "1994/951007"
C 48. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor prop. 1994/95;10()
1993/94 Utgift 00 000 000 B"" 9 1994/95 Anslag 12 224 000 1995/% Förslag 18 802 000 varav 12 534 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Under detta anslag beräknas medel för konstnärligt utvecklingsarbete vid nedan angivna högskolor.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/931UbU15, rskr. 1992/932388) för treårsperioden 1993/94 — 1995/96 bör ligga fast. Resurser 1995/96
Reservationsanslag 18 802 000 kr
Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och över- vägande som redovisats i ovan nämnda proposition. Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp.
Anslagspost 1995/96 varav beräkn. f.
juli 95 — juni 96 Danshögskolan 3 424 000 2 283 000 Dramatiska institutet 2 844 000 1 896 000 Konstfack 3 438 000 2 292 000 Kungl. Konsthögskolan 1 441 000 961 000 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 3 519 000 2 346 000 Operahögskolan i Stockholm 2 696 000 1 798 000 Teaterhögskolan i Stockholm 1 440 000 960 000 Summa kronor 18 802 000 12 534 000
Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under anslagen till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt Hög- skolan i Luleå. 261
Förslag till riksdagsbeslut Prop". 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bil- 9
60. till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor för bud- getåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 18 802 000 kr.
C 49. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor
1994/95 Anslag 151 538 000 1995/96 Förslag 232 700 000 varav 155 133 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under detta anslag beräknas medel för forskningsstödjande årgärder vid de mindre och medelstora högskolorna. Dessa medel är betydelsefulla för att stärka forskningsmiljöema vid de mindre och medelstora högskolorna.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 232 700 000 kr
varav beräkn. f. 1995/96 juli 1995-juni 1996
Högskolan i Borås 3 313 4 970 Högskolan i Falun/Borlänge 3 235 4 853 Högskolan i Gävle/Sandviken 3 278 4 917 Högskolan i Halmstad 3 260 4 890 Högskolan i Kalmar 3 246 4 870 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 2 117 3 176 Högskolan i Karlstad 8 192 12 288 Högskolan i Kristianstad 3 276 4 914 Högskolan i Skövde 3 251 4 876 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 2 180 3 270 Högskolan i Växjö 8 286 12 429 Högskolan i Örebro 8 027 12 040 Idrottshögskolan i Stockholm 2 054 3 081 Mitthögskolan 9 724 14 586 Mälardalens högskola 3 312 4 968 Till regeringens disposition 88 382 132 572 1 2 3 4 5 6 7 8
—'————-——--—-No axklråb-JN—O
Summa 155 133 232 700 262
Resultatbedömning Prop. l994/95:100 Bil. 9
Medlen för forskningsstödjande åtgärder utgör en viktig resurs i det arbete som pågår med att stärka forskningsrniljöema vid de mindre och medel- stora högskolorna.
Slutsatser
För att bidra till att öka omfattningen av den forskning som finns vid de mindre och medelstora högskolorna, öka andelen forskarutbildade lärare vid dessa högskolor samt öka andelen studerande som går vidare till forskarutbildning är det viktigt att resurserna för forskningsstödjande åtgärder successivt ökas, varför en förstärkning av detta anslag om 10 miljoner kronor har beräknats.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 61. för Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora hög- skolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 232 700 000 kr.
C 50. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
l994/95 Anslag 1 487 495 000 1995/96 Förslag 2 296 979 000 varav 1 530 632 000 beräknas för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner enligt avtal
om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m.
Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.
263
Universitet] . Varav ber. Prop.-. l994/951100 .
högskola för juni-95 Bil. 9 1994/95 1995/96 — juli-96
Medicinsk forskning och utbildning
Uppsala universitet 173 765 000 269 597 000 179 826 000
Lunds universitet 284 609 000 438 198 000 291 838 000
Göteborgs universitet 287.097 000 443 677 000 296 037 000 I
Umeå universitet 137 958 000 212 819 000 141 874 000
Linköpings universitet 104 761 000 163 767 000 109 070 000
Karolinska institutet 405 755 000 624 721 000 416 061 000
Odontologisk utbildning och forskning
Göteborgs universitet 54 838 000 84 527 000 56 231 000
Umeå universitet 38 712 000 59 673 000 39 695 000
Summa 1 487 495 000 2 296 979 000 1 530 632 000
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
62. som bidrag till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forsk- ning m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 2 296 979 000 kr.
C 51. Kanslersämbetet
För innevarande budgetår har ett reservationsanslag på 25 861 000 kr anvisats för Kanslersämbetet. I regeringskansliet bereds för närvarande frågan om en sammanhållen myndighet inom universitets- och högskoleområdet. Arbetet bedrivs med sikte på att en proposition skall kunna föreläggas riksdagen i början av år 1995. I avvaktan på att beredningen slutförs tas anslaget upp med 40 "212 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. 264
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/952100 Regeringen föreslår att riksdagen Bil” 9
63. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till Kanslersämbetet för budgetåret l995/96 beräknar ett reservationsanslag på 40 212 000 kr.
C 52. Verket för högskoleservice
För innevarande budgetår har ett ramanslag på 70 480 000 kr anvisats för Verket för högskoleservice.
I regeringskansliet bereds för närvarande frågan om en saManhållen myndighet inom universitets— och högskoleområdet. Arbetet bedrivs med sikte på att en proposition skall kunna föreläggas riksdagen'i början av år 1995.
[ avvaktan på att beredningen slutförs tas anslaget upp med 111 247 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
64. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till Verket för hög— skoleservice för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 111 247 000 kr.
C 53. Överklagandenämnden för högskolan
För innevarande budgetår har ett ramanslag på 3 233 000 kr anvisats för Överklagandenämnden för högskolan.
I regeringskansliet bereds för närvarande frågan om en sammanhållen myndighet inom universitets- och högskoleområdet. Arbetet bedrivs med sikte på att en proposition skall kunna föreläggas riksdagen i början av år 1995.
[ avvaktan på att beredningen slutförs tas anslaget upp med 4 956 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
65. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till Överklagande- nämnden för högskolan för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på . 4 956 000 kr.
C 54. Rådet för grundläggande högskoleutbildning
För innevarande budgetår har ett reservationsanslag. på 41 871 000 kr . anvisats för Rådet för grundläggande högskoleutbildning. 265
I regeringskansliet bereds för närvarande frågan om en sammanhållen myndighet inom universitets- och högskoleområdet. Arbetet bedrivs med sikte på att en proposition skall kunna föreläggas riksdagen i början av år 1995.
I avvaktan på att beredningen slutförs tas anslaget upp med 64 730 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
66. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till Rådet för grund- läggande högskoleutbildning för budgetåret 1995/96 beräknar ett reserva- tionsanslag på 64 730 000 kr.
C 55. Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation
1994/95 Anslag 1000 1995/96 Förslag 1000
På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för Chalmers tekniska högskola. Anslaget disponeras av den särskilde utredare som utsetts för uppgiften att avveckla den statliga myndigheten Chalmers tekniska hög- skola. Eventuell behållning på räntekontot från den statliga myndigheten Chalmers tekniska högskola efter avvecklingen förs över till Chalmers tekniska högskola AB. Likaledes amorterar bolaget fullt eventuellt under- skott på räntekontot.
Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 1995. Det ankommer på regeringen att fatta de övriga beslut som kan bli nödvändiga i samband med avvecklingen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 67. till Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorgani- sation för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
C 56. Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation
1994/95 Anslag 1000 1995/96 Förslag 1000
På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för Högskolan i Jön- köping. Anslaget disponeras av den särskilde utredare som utsetts för
Prop: 1994/95: 100 Bil. 9
266
uppgiften att avveckla den statliga myndigheten Högskolan i Jönköping. Prop. 1994/95:100 Eventuell behållning på räntekontot från den statliga myndigheten Hög- Bil. 9 skolan i Jönköping efter avvecklingen förs över till Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Likaledes amorterar stiftelsen fullt eventuellt underskott på räntekontot. Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 1995. Det ankommer på regeringen att fatta de övriga beslut som kan bli nödvändiga i samband med avvecklingen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 68. till K ostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
267
D Nationella och internationella Prop. 1994/95:100 forskningsresurser Bil. 9
I regeringsförklaringen anfördes att Sverige skall ligga i frontlinjen i den tekniska utvecklingen och forskningen, också grundforskningen. Forsk- ningsfrågoma skall ges hög prioritet i regeringens arbete. Regeringens politik under mandatperioden kommer att präglas av denna övertygelse.
Forskningen har under flera decennier varit ett prioriterat område i vårt land. Samtliga politiska partier har varit överens om denna prioritering. Däremot har uppfattningen om formerna för stödet till forskningen ut- vecklats i olika riktningar under den förutvarande regeringens mandat- period. Under de senaste två åren har en rad forskningsstiftelser tillska- pats, som bl.a. skall stödja strategisk forskning av betydelse för Sveriges framtida internationella konkurrenskraft och för miljön, användningen av infonntionsteknologi, intemationalisering och Sveriges deltagande i EU:s fjärde ramprogram.
Regeringen har i andra sammanhang redovisat sin inställning till att allmänna medel överförts i privaträttslig ägo. Tillkomsten av stiftelsemed- len medför en förskjutning av balansen mellan resurserna i det forsknings- system som byggts upp under flera decennier.
Regeringen kommer i det följande att redovisa förslag som innebär utgiftsbegränsningar för den statliga forskningsverksamheten. Det stora budgetunderskottet gör det omöjligt att upprätthålla en oförändrad nivå på forskningsresursema. Som regeringen tidigare framhållit måste samtliga samhällssektorer medverka i saneringen av statsfinansema. Detta gäller även forskningen.
De förslag som presenteras i det följande innebär utgiftsbegränsningar av resurserna för forskningsråden och övrig forskningsverksamhet under detta littera om närmare 242 miljoner kronor för budgetåret 1995/96, varav ca 160 miljoner kronor avser budgetårets tolv första månader och ca 238 miljoner kronor under 18 månadersperioden. Detta innebär en besparing med ca 6,1 procent för budgetåret 1995/96. För budgetåren 1997 och 1998 avser regeringen spara ytterligare 19 respektive 76 miljoner kronor på samma områden. Av det senare beloppet avser ca 8 miljoner kronor en besparing på anslaget Rådet för forskning om universitet och högskolor. Den verksamhet som rådet finansierar bör fr.o.m. budgetåret 1998 till- godoses genom stöd från forskningsorgan som finansierar forskning av liknande slag och vägas mot andra angelägna ändamål inom berörda forskningsområden.
Utgångspunkten för regeringens förslag till fördelning av resurserna för forskningen är att forskningssystemet skall utsättas för minsta möjliga påfrestningar och att utgiftsminskningarna inte drastiskt skall förändra möjligheterna att bedriva forskning av hög kvalitet. Strävan är vidare att så långt möjligt skydda den humanistiskt inriktade forskningen, att säker- ställa en god infrastruktur för forskningen, och att vissa särskilt angelägna reformer skall kunna genomföras. Det gäller bl.a. forskningsbiblioteken, en konsolidering av resurserna för den beräkningsintensiva forskningen, 268
och ett fullföljande av organisationen för nationella anläggningar och Prop. 1994/95:100' inrättningar. Bil. 9
Ett för regeringen mycket angeläget område ärjämställdhet inom forsk- ningen. Regeringen avser att under våren 1995 i en särproposition presen- tera ett samlat förslag om jämställdhetsfrågor i utbildningsväsendet och forskningen. Förslagen kommer att beröra flera myndigheter under Ut- bildningsdepartementet, däribland forskningsråden.
Det internationella forskningssamarbetet är en naturlig del av all forsk- ning. Samarbete över nationsgränser kräver insatser av olika slag, bl.a. ekonomiska resurser. Regeringen strävar efter att underlätta det internatio- nella forskningssamarbetet. Medlemskapet i den Europeiska unionen är en viktig del av detta samarbete. Kostnaderna för medlemskapet inbegriper även forskningen.
Samtidigt får övrigt internationellt forskningssamarbete inte försummas. Det bilaterala forskningssamarbetet måste vidmakthållas och utvecklas, även med länder utanför den Europeiska unionen, såväl med utvecklings- länder som i-länder, främst USA och Japan.
Generellt för anslagen inom detta littera gäller att de riktlinjer som lades fast enligt den senaste forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170, bet. l992/93:UbU15, rskr. 1992/932388) gäller även för budgetåret l995/96 i de delar som inte påverkas av förslag och beslut med anledning av denna proposition.
Vissa för forskningsråden, Forskningsrådsnämnden och Rymdstyrelsen gemensamma frågor
I riksdagens beslut med anledning av proposition 1991/92:76 Vissa för— ändringar av rnyndighetsstrukturen inom högskole- och studiestödsom— rådena (bet. 1991/92: UbUlS, rskr. 1991/921195) uttalades att regeringen borde redovisa en samlad bedömning av forskningsrådsorganisationen. l proposition l993/941177 om utbildning och forskning Kvalitet och kön- kurrenskraft. aviserade regeringen att man skulle föranstalta om en över- syn av forskningsrådsorganisationen inför 1996 års forskningspolitiska proposition. Regeringen fattade i juni 1994 beslut om att tillkalla en särskild utredare för en översyn av forskningsråden.
Regeringen har diskuterat behovet och lämpligheten av att nu inleda en översyn av forskningsrådsorganisationen. Betydande förändringar har skett i forskningsrådens omvärld. Universitet och högskolor har en friare ställ- ning än tidigare, även vad gäller forskning och forskarutbildning. Till- komsten av ett antal forskningsstiftelser innebär ett nytt svårhanterligt inslag i finansieringen av den svenska forskningen. Sveriges deltagande i EU:s forskningsprogram beräknas ligga på en betydligt högre nivå inom en snar framtid. Regeringen föreslår besparingar av den statliga verksam- heten, även i vad avser anslagen till forskning.
Dessa förändringar är så stora och kommer att prägla forskningssyste- met under flera år att det i nuläget förefaller mindre lämpligt att låta ut- värdera enbart forskningsrådsorganisationen. Regeringen har därför be- ' 269 slutat att avveckla Kommittén för översyn av forskningsråden. I stället
finner regeringen "det angeläget att den totala forskningsfinansierings- Prop. 1994/95:100 strukturen ses över. Regeringen kommer under våren 1995 att ta initiativ Bil. 9 till en sådan översyn.
Forskningsrådens primära uppgift kommer även fortsättningsvis vara att stödja grundforskningen. Det fria kunskapssökandet har ett egenvärde. Resultaten av grundforskningen bidrar också till viktiga framsteg inom bl.a. medicin, teknik och miljö.
I gränslandet mellan olika vetenskaper utvecklas ett aktivt forsknings- klimat. Som exempel kan nämnas gränserna mellan biologi och kemi eller mellan kemi och fysik där en livaktig utveckling pågår. Denna utveckling mot tvärvetenskapliga arbetssätt har många gånger kommit till stånd genom att inomdisciplinärt starka forskargrupper spontant samarbetat kring komplexa problem. '
Regeringen finner det angeläget att ett tvärvetenskapligt synsätt gynnas inom svensk forskning. Särskilt den spontana samverkan bör underlättas. Det sätt på vilket forskningsråden och fakulteterna har organiserats skapar till del svårigheter för den tvärvetenskapliga forskningen att vinna finans- iering och erkännande. Forskningsråden bör därför lägga särskild vikt vid att inom sina verksamhetsfält skapa strukturer som i det normala priorite- ringsarbetet kan bedöma den inomvetenskapliga kvalitén i projekten, men även den extra dimension som ett tvärvetenskapligt arbete kan tillföra. Naturvetenskapliga forskningsrådet har startat en utveckling i denna riktning genom att sträva efter en stärkt övergripande prioriteringsför- måga.
För att gynna en samverkan mellan humanister - samhällsvetare och naturvetare - tekniker krävs det mer omfattande åtgärder än enskilda forskningsråd och fakulteter kan genomföra. Forskningsråden och Forsk- ningsrådsnämnden (FRN) bör tillsammans arbeta för att forskningsråden i det ordinarie arbetet skall stödja forskning som spänner över olika forskningråds verksamhetsområden. Särskild tonvikt bör läggas vid att underlätta möten mellan forskning inom humaniora-samhällsvetenskap och teknik-naturvetenskap. Regeringen avser att ge ett särskilt uppdrag till forskningsråden och FRN att gemensamt föreslå lämpliga åtgärder för nämnda ändamål.
Ett annat område som regeringen vill främja är forskningsinfonnationen. Riksdag och regering har vid flera tillfällen uppmärksammat behovet av forskningsinformation. Såväl universitet och högskolor som forsknings- råden har som en av sina huvuduppgifter-att sprida information om forsk- ning. Forskningsrådsnämnden har ett särskilt ansvar för dessa frågor.
Forskningen är ingen exklusiv angelägenhet för den vetenskapliga världen. Dess resultat .och möjligheter är betydelsefull i samhällets ut— veckling. Dialogen mellan forskarna och andra medborgargrupper är av stort demokratiskt värde. Regeringen vill särskilt betona att denna dialog måste bygga på ömsesidig respekt och engagemang där forskningens roll i ett vidare kulturellt sammanhang diskuteras. I det perspektivet spelar också media en viktig roll. Forskningsrådsnämnden bör genom en särskild arbetsgrupp medverka till att skapa broar mellan kultur och vetenskap och till ett brett samhälleligt engagemang och förståelse för forskningens 270 villkor och resultat.
' Forskningsråden, FRN och Rymdstyrelsen finansierar vetenskaplig Prop. l994/95:100 utrustning med ett värde under 2 miljoner kronor. FRN disponerar an- Bil. 9 slaget till dyrbar vetenskaplig utrustning vilket avser utrustning till ett värde som överstiger detta belopp. Forskningsråden har framfört att beloppsgränsen inte är ändamålsenlig för de anslag som råden själva disponerar. Regeringen anser det vara befogat att forskningsråden själva får avgöra hur dyr utrustning de vill finansiera inom ramen för sina anslag och föreslår därför att beloppsgränsen tas bort.
Nationella forskningsanläggningar och resurser
I Sverige har ett antal naturvetenskapliga nationella forskningsanlägg- ningar inrättats för att möjliggöra forskning inom områden som kräver så avancerad och dyrbar utrustning att ett universitet inte ensamt kan svara för verksamheten. Vid de nationella anläggningarna The Svedberg-labora- toriet i Uppsala, MAX-laboratoriet i Lund och Onsala rymdobservatorium bedrivs forskning inom främst fysik men även biologi, medicin och teknik.
Vid de nationella anläggningarna koncentreras såväl resurser som kom— petens. Anläggningarna är tillgängliga för forskare från hela landet och är även öppna för internationellt deltagande. Detta ger såväl ekonomiska samordningsvinster som vetenskapliga fördelar. Fr.o.m budgetåret 1994/95 finansieras anläggningarna av det Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). Härigenom sker en kontinuerlig vetenskaplig prövning av verk- samheten ur ett nationellt perspektiv.
På det humanistiska och samhällsvetenskapliga området finns ett mot- svarande behov av nationell finansiering och prövning av vissa vetenska- pliga inrättningar. Här är det inte främst dyrbar utrustning som motiverar en nationell status utan verksamhetens nationella och internationella karaktär.
Kollegiet för samhällsforskning (The Swedish Collegium for Advanced Study in the Social Sciences, SCASSS) är ett institut för avancerade samhällsstudier som under en tioårsperiod byggts upp med medel från framför allt Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och Forskningsrådsnämnden (FRN). HSFst och FRN:s åtaganden löper ut vid utgången av budgetåret l994/95.
Riksdagen beslöt med anledning av propositionen Forskning för kun- skap och framsteg (prop. 1992/931170, bet. 1992/931UbU15. rskr. 1992/93:388) att verksamheten vid SCASSS skulle permanentas. De medel som FRN och HSFR tilldelat SCASSS skulle från budgetåret 1995/96 föras över från nämnden respektive rådet till Uppsala universitet, anslagsposten Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Såväl HSFR. FRN som andra företrädare för vetenskapssamhället har framhållit att SCASSS byggts upp som en rådsfinansierad nationell resurs - med en verksamhet som engagerar forskare från hela landet och spänner över flera fakultetsområden. SCASSS bör därför även fortsättningsvis . . fungera som en nationell resurs utan speciell fakultetsanknytning. . 271
Regeringen föreslår i det följande att Manne Siegbahn-laboratoriet för Prop. 1994/95:100 acceleratorbaserad forskning i Stockholm och SCASSS ges nationell Bil. 9 status och att de fr. om. budgetåret l995/96 erhåller finansiering via Naturvetenskapliga respektive Humanistisk- Samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådet. I samband härmed föreslår regeringen en förstärkning av verksamheten vid de båda inrättningama. Stockholms universitet bör även fortsättningsvis fungera som värduniversitet för Manne Siegbahn-laborato— riet och Uppsala universitet för SCASSS.
Resurserförberäkningsintensiv forskning — högpresterande datorkapacitet
Regeringen föreslog i prop. 1993/94:100. bil. 9. att ett råd för högpreste- rande datorsystem skulle inrättas. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. l993/941UbU8, rskr. l993/941287) och Rådet för högpresterande datorsystem (HPDR) inrättades den 1 juli 1994. HPDR är placerat vid Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR).
Behovet av kapacitet för krävande beräkningar är stort i Sverige. Avan- cerad forskning inom flera områden, t.ex. läkemedelsdesign. klimatsimule- ringar, strömningsmekanik. nya material och molekylärbiologi. kräver tillgång till högpresterande datorer. Behoven har under lång tid varit eftersatta och investeringarna i högpresterande datorer har varit otillräckli- ga sedan slutet av 1980-talet. Antalet användare har ökat i omfattning och stora köer till nuvarande anläggningar har uppstått. Den beräkningsin- tensiva forskningen har sämre villkor än i andra jämförbara länder.
Regeringen kommer därför i det följande att föreslå att ett årligt belopp om 45 miljoner kronor avsätts för att konsolidera försörjningen av hög- presterande datorsystem för forskning. Medlen innebär en överföring av medel från andra forskningsanslag inom Utbildningsdepartementets verk- samhetsområde. Iden mån de högpresterande beräkningsresursema utnytt- jas av sektorsorgan eller företag som inte bidragit till finansieringen av beräkningsresursema bör dessa betala en avgift för utnyttjandet. Regering- en avser att ge HPDR i uppdrag att fastställa denna avgift.
Biblioteksmsurser inom forskningen
Biblioteken och den vetenskapliga inforrnationsförsörjningen innehar en nyckelroll när det gäller all forskning och högre utbildning. Det är därmed naturligt att universitet och högskolor inom sina respektive ansvarsom- råden kontinuerligt avsätter tillräckliga'resurser för att hålla" goda och välförsedda bibliotek. Regeringens inställning i denna fråga understryks genom att de bibliotek som är egna myndigheter undantas från bespa- ringskraven.
Det är dock en omöjlighet för biblioteken att täcka nutidens mycket stora utbud av vetenskaplig litteratur och information. Viss specialisering är nödvändig. Äldre bestånd är dessutom svåra att nyanskaffa. Regeringen lägger stor vikt vid att forskning och studier framgångsrikt skall kunna bedrivas runt om i landet. Det är därmed väsentligt att det finns ett väl-
IQ x'] IQ
fungerande distributionssystem mellan landets samtliga bibliotek. Landets Prop, 1994/95: 100 skilda bibliotekssystem likaväl som de enskilda biblioteken måste ses som Bil. 9 kompletterande delar i en större helhet, som i nära samverkan skall ge medborgarna tillgång till olika slag av litteratur och annan relevant in- formation.
För att den kostnadskrävande fjärrlåneverksamheten skall fungera, har förslag om avgifter på fjärrlån mellan bibliotek diskuterats. Regeringen finner en sådan lösning olycklig.
Nettoutlåningen skiljer sig dock mycket mellan de olika universitets- och högskolebiblioteken. Ett fåtal bibliotek står för den större delen av fjärrlånen. Regeringen finner det motiverat att en särskild resurs tillskapas för att subventionera de expeditionskostnader som en större nettoutlåning medför. Denna särskilda resurs bör handhas av Kungl. biblioteket. som också avses få i uppdrag att utarbeta de närmare bestämmelserna för utbetalandet av medlen.
Institutet för framtidsstudier
Institutet för framtidsstudier är en stiftelse som bedriver framtidsstudier samt långsiktig analys och dämied sammanhängande verksamhet för att stimulera till en öppen och bred diskussion om samhällsutvecklingen. I proposition l993/94:177 om utbildning och forskning Kvalitet och kon- kurrenskraft redovisade regeringen sin avsikt att fr.o.m. budgetåret l994/95 föra över beredningsansvaret för ärenden som rör Institutet för framtidsstudier till Utbildningsdepartementet. För nästa budgetår redovisas regeringens förslag till statligt bidrag för institutet under anslaget D Zl. Vissa bidrag till forskningsverksamhet.
Verksamheten vid institutet har under 1994 utvärderats vad gäller bl.a. verksamhetens innehåll, vetenskapliga kvalitet, samhällsrelevans och organisatorisk uppbyggnad. Rapporten är för närvarande föremål för remissbehandling.
Besparingar med anledning av forskningsstiftelser
Medlen från de forskningsstiftelser som tillkom genom ett beslut av den föregående riksdagen innebär ett betydande tillskott till forskningen. I nuvarande statsfinansiella läge anser regeringen det vara omöjligt att ett samhällsområde tillförs resurser av den storleksordning som det här är fråga om utan att justeringar av de ordinarie forskningsanslagen genom- förs. Detta kommer att ske främst under budgetåren 1997 och 1998. Det är angeläget att de skilda finansiärerna av den svenska forskningen inleder ett nära samarbete, så att balansen i det svenska forskningssyste- met kan upprätthållas i största möjliga utsträckning trots de ofrånkomliga besparingarna och så att Sveriges samlade resurser för forskning och utveckling används effektivt.
Regeringen har därför inlett diskussioner med stiftelsema för att främja 273 att så sker och preciserat önskemål bl.a. vad gäller stiftelsemas samverkan
18 Riksdagen 1994/95. [ sum/. Nr [()/). Bilaga 9
med övriga forskningsfinansierande organ. Regeringen har därvid före- Prop. l994/95:100 slagit att stiftelsemedel om sammanlagt minst 1 500 miljoner kronor Bil. 9 avsätts för sådan verksamhet som idag stöds av statliga forskningsfinans- iärer.
Regeringen avser redovisa de budgetmässiga konsekvenserna för ordina-
rie forskningsanslag för riksdagen i april 1995.
Förslag au riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
]. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom nationella och internationella, forskningsresurser för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
Anvisat Anvisat Förslag varav beräknat för Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/% juli 95-juni 96 besparing 1997l besparing l998' D. Forskningsråd etc. 8 2l8 2 608 3 910 2 584 -19 -76
1 Prisnivå l995/96
274
D ]. Forskningsrådsnämnden: forskning och Prop. l994/951100 forskningsinformation Bil. 9
l993/94 Utgift 77 134 257 Reservation 9 451 975 l994/95 Anslag 88 003 000 1995/96 Förslag 131 465 000 varav 86 940 000 beräknat för juli l995-juni [996
Från anslaget bestrids kostnader för den verksamhet som Forsknings- rådsnämnden bedriver.
De övergripande målen för Forskningsrådsnämnden (FRN) är att initiera och stödja forskning inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt med särskilt beaktande av tvär- och mångvetenskaplig forskning. Vidare skall FRN verka för att information om forskning sprids, främja samordning och samarbete mellan övriga forskningsråd samt samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område. FRN har bl.a. ett särskilt ansvar för kvinno— och jämställdhetsforskning. .
FRN har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts.
Regeringens överväganden
S ammcmfamz in g
Resurser l995/96
Reservationsanslag 131 465 000 kr
[. Initiering. samordning och stöd till forskning 118 319 000 2. Forskningsinforrnation 13 147 000 R esultarbedöm ning
FRN arbetar såväl med de mål som formulerats i dess instruktion och regleringsbrev som de kvalitetskriterier som formulerats av nämnden. FRN stöder olika typer av projekt, dels sådana som tillkommit på direkt initiativ av forskare dels sådana som kommit till inom av FRN initierade teman eller programområden. I FRN:s initierande verksamhet ingår även stöd till nätverk och anordnande av forskningskonferenser. FRN verkar för ökad rörlighet inom forskningssystemet, vare sig det tar form av utbyte och samverkan mellan lärosäten eller av disciplinellt gränsöverskridande. FRN har flera fasta större internationella åtaganden men arbetar för in- temationalisering även på projektnivå. 275
Slutsatser
Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till den betydelse som regeringen tillmäter mångdisciplinär forskning. Medlen under detta anslag har därför minskats i ringa omfattning.
FRN har ett särskilt ansvar för forskningsinformation. Regeringen fäster som tidigare anförts stor vikt vid denna uppgift.
Forskningsrådsnämnden har på regeringens uppdrag utrett samordning och efterfrågan på individdata för longitudinell forskning. En kartläggning av existerande databaser har genomförts och förslag till omfattning av och organisation för den framtida finansieringen har lags fram. Den nivå på resurserna som föreslås uppgår till 25 miljoner kronor om året. Detta belopp avser endast datainsamlingskostnadema för längdsnittsstudier.
På grund av den återhållsamhet som i övrigt präglar regeringens budget- förslag för nästa budgetår. avser regeringen inte nu föreslå utökade medel i enlighet med FRN:s förslag. Förslaget kommer först att remissbehandlas och därefter avser regeringen att senare inleda diskussioner med berörda avnämare och forskningsfinansiärcr om möjligheterna att säkerställa resur- serna för den longitudinella forskningen. FRN bör fortsätta sitt stöd för den longitudinella forskningen i avvaktan på de eventuella förändringar som sådana diskussioner kan föranleda.
I enlighet med vad som tidigare anförts föreslås Kollegiet för samhälls— forskning (SCASSS). som byggts upp i samarbete mellan FRN och Hu- manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), få ställning som nationell inrättning. Medel under förevarande anslag förs över till anslaget D 3. Humanistisk-sarnhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning (- 4 030 000 kr).
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 2. till Fomkningsrådsnibnriden: Forskning och jbmkningsiryfonnation för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på l3l 465 000 kr.
D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning
1993/94 Utgift 8 743 000 l994/95 Anslag 9 135 000 1995/96 Förslag l4 159 000 varav 9 405 000 beräknats för juli l995-juni 1996
Medlen disponeras för Forskningsrådsnämnden (FRN), förvaltning. Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 28 000 kr för bud- getåret l993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Prop. l994/952100 Bil. 9
276
Regeringens överväganden Prop. l994/951100 Bil. 9 Sammanfattning
Resurser 1995/96
Ramanslag 14 159 000 kr
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 3. till Frmskningsrådsnämrlden: Förvaltning för budgetåret 1995/% anvisar ett ramanslag på 14 159 000 kr.
D 3. Humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
1993/94 Utgift 193 566 398 Reservation 47 152 219 l994/95 Anslag 212 816 000 l995/96 Förslag 341 100 000
varav 225 696 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Humanistisk—sam— hällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar.
De övergripande målen för HSFR är att inom det kulturvetenskapliga forskningsområdet främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning samt verka för att information om forskning och forskningsresultat sprids. Rådet skall samverka med andra myndigheter och organ inom forskning- cns område.
HSFR har i sin årsredovisning" visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts.
277
Regeringens överväganden , Prop. l994/952100 Bil. 9 Sammanfattning
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 341 100 000 kr
Övrigt
Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) föreslås få ställning som nationell inrättning med HSFR som ansvarigt forskningsråd. An- slaget föreslås tillföras medel från FRN (+ 4 030 000 kr) samt utökas med + 1 000 000 kr för ändamålet.
Resultatbedömning
Rådet har i enlighet med de formulerade målen stött mångsidig grund- forskning som initierats inom forskarsamhället. Därtill har rådet gjort särskilda insatser för att främja forskning inom vissa områden. Rådet har arbetat för en intemationalisering av det svenska forskarsamhället, dels genom att stödja internationellt forskningssamarbete, dels genom att låta utvärdera större vetenskapsområden genom framstående utländska forska- re.
Slutsatser
Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till den vikt som regeringen fäster vid den humanistisk-samhällsveten-skapliga forskningen. Medlen under detta anslag har därför minskats i ringa omfattning.
l prop. 1992/93:170 (bet. 1992/931UbU15, rskr. 388) gavs HSFR ett särskilt ansvar för utveckling och uppbyggnad av kriminalvetenskaplig forskning. I enlighet med tidigare fattade beslut beräknas under detta anslag ytterligare medel för kriminalvetenskaplig forskning. Medel har överförts från Justitiedepartementets huvudtitel (+ 3 750 000 kr).
Som tidigare anförts förordar regeringen att Kollegiet för samhälls- forskning (SCASSS) ges status som nationell inrättning samt knyts till HSFR. Verksamheten kan sålunda ges en permanent självständig ställning samtidigt som den prövas vetenskapligt också i ett nationellt perspektiv. Det är angeläget att SCASSS har en god förankring i det svenska likaväl som i det internationella forskarsamha'llet. I likhet med all annan statligt finansierad forskningsverksamhet har SCASSS ett ansvar att medverka i forskarutbildningen.
HSFR har tidigare i särskild ordning erhållit medel för driften av arkeo- logiska laboratorier. HSFR skall som en del av sin verksamhet fördela 278
medel till laboratoriet för keramisk forskning och laboratoriet för vedana- Prop. l994/951100 tomi och dendrokronologi vid Lunds universitet samt miljöarkeologiska Bil. 9 laboratoriet vid Umeå universitet (+ 816 000 kr).
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 4. till Humartistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 341 100 000 kr.
D 4. Humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning 1993/94 Utgift 6 204 081 1994/95 Anslag 7 283 000
l995/96 Förslag 15 351 000 varav 10 083 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996
Medlen disponeras för Humanistisk—samhällsvetenskapliga forsknings- rådets förvaltning.
Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 866 726 kr för budgetåret l993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Resurser 1995/96
Ramanslag 15 351 000 kr
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 5. till Humanistisk-swnlzällsvetenskapli ga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 15 351 000 kr.
D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning
1993/94 Utgift 344 663 154 Reservation 38 232 329 1994/95 Anslag 378 691 000 1995/96 Förslag 552 004 000
varav 364 974 000 beräknats för juli 1995-juni 1996 279
Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Medicinska Prop. 1994/95:100 forskningsrådet (MFR) finansierar. Bil, 9 De övergripande målen för MFR är att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om forskning sprids samt samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område. MFR har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 552 004 000 kr
R esul tatbedöm ning
MFR:s årsredovisning visar hur MFR arbetar för att nå egna och av regeringen uppställda mål. MFR har bl.a. ökat sitt stöd till yngre forskare. Forskningsinformationen har utvärderats och konuner att anpassas i enlig- het med resultaten av utvärderingen. En mer omfattande redovisning av svensk medicinsk forsknings kvalitet i lntemationell jämförelse bör efter- strävas.
Slutsatser
MFR:s medel för täckande av lokalkostnader i samband med av rådet finansierade projekt har nedjusterats i enlighet med rådets förslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 6. till Medicinska Forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 552 004 000 kr.
D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning
1993/94 Utgift 10 977 721 1994/95 Anslag 12 770 000 1995/96 Förslag 20 302 000
varav 13 119 000 beräknats för juli 1995 _ juni 1996 280
Medlen disponeras för Medicinska forskningsrådets (MFR) förvaltning.. Prop, 1994/953100 Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 1 357 278 kr för Bil. 9 budgetåret l993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Resurser 1995/96
Ramanslag 20 302 000 kr
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 7. till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 20 302 000 kr.
D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
l993/94 Utgift 485 857 956 Reservation 44 524 916 l994/95 Anslag 583 069 000 1995/96 Förslag 900 017 000
varav 595 348 000 beräknats för juli l995—juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Naturvetenskapli- ga forskningsrådet (NFR) finansierar.
De övergripande målen för NFR är att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om forskning sprids samt samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område.
NFR har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts.
Regeringens överväganden
S am m anfattnin g
Resurser l995/96
Reservationsanslag 900 017 000 kr
Resultatbedömning Prop. 1994/951100 Bil. 9
NFR:s årsredovisning visar hur NFR arbetar för att nå uppställda mål. NFR vidtar bl.a. åtgärder för att förstärka rådets övergripande priorite— ringsförmåga, öka rörligheten av forskare mellan lärosäten samt förstärka forskningsinformationen. NFR genomför kontinuerligt utvärderingar av svensk forskning i lntemationell jämförelse. En mer omfattande redovis- ning av resultaten av dessa bör ges i årsredovisningen.
Slutsatser
NFR har till följd av förslag i 1994 års budgetproposition (prop. l993/94:100, bil. 9)och i enlighet med förslag i 1993 års forskningspro- position (prop. l992/93:l70) givits ansvaret för de nationella forsknings- anläggningama The Svedberg-laboratoriet i Uppsala, MAX-laboratoriet i Lund och Onsala rymdobservatorium. I enlighet med förslag i nämnda propositioner bör nu även Manne Siegbahn-laboratoriet vid Stockholms universitet och Kungl. Tekniska högskolan ges status av nationell anlägg- ning. NFR bör således fr.o.m. ] juli 1995 från sitt anslag finansiera drift- kostnader för Manne Siegbahnlaboratoriet. I enlighet härmed överförs sammanlagt 20 879 000 kr från anslagen för Stockholms universitet och Kungl. Tekniska högskolan. För ändamålet har även en anslagsförstärk- ning med 1 miljon kronor tillförts rådets anslag. Medel för täckande av kostnader för lokaler, el, värme och vatten har ej förts till NFR. Reformen möjliggör ett effektivare utnyttjande av anläggningarna samt en kontinuer- lig vetenskaplig prövning ur ett nationellt perspektiv från NFR:s sida.
Som uppföljning av reformen beträffande de nationella anläggningarnas finansiering föreslås vissa anslagsjusteringar. Sålunda föreslås att 1 892 000 kr förs till förevarande anslag från Chalmers Tekniska Hög- skola AB (CTH) för drift av Onsala rymdobservatorium. Vidare bör beträffande MAX-laboratoriet 1 995 000 kr främst avseende kostnader för tjänster föras från NFR till anslaget för Lunds universitet.l 307 000 kr avseende kostnader för tjänster för fusionsforskning bör vidare föras från förevarande anslag till CTH.
NFR har'under två år i särskild ordning erhållit medel för åtgärder söm främjar den svenska industriella och teknologiska fördelen av svensk medverkan i internationella forskningsanläggningar, främst CERN. Denna verksamhet har resulterat i en positiv utveckling av inköpen från Sverige. Vid CERN befinner sig Sverige bland de medlemsländer som uppvisar den högsta andelen inköp i förhållande till landets bidragsandel. NFR bör anvisas 1 500 000 kr för att utveckla denna verksamhet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 8. till Naturvetenskapliga Forskningsrådet: Forskning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 900 017 000 kr. 282
D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning Prop. 1994/95300
l993/94 Utgift 17 486 739 B”" 9 1994/95 Anslag 18 110 000 1995/96 Förslag 27 644 000 varav 18 614 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996
Medlen disponeras för Naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) för- valtning.
Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 146 437 kr för budgetåret 1993/94.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Resurser 1995/96
Ramanslag 27 644 000 kr
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 9. till Natan-'eterzskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 27 644 000 kr.
D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
l993/94 Utgift 214 014 289 Reservation 35 546 210 l994/95 Anslag 267 936 000 1995/96 Förslag 463 978 000
varav 307 175 000 beräknats för juli 1995-juni 1996
Från anslaget betalas kosmader för den verksamhet som Teknikvetenskap- liga forskningsrådet (TFR) finansierar.
De övergripande målen för TFR är att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om forskning sprids samt samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område.
TFR har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts.
Regeringen har i enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. l992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) inrättat Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-rådet). Detta har till uppgift att svara 233 för försörjning av högpresterande datorsystem till forskning vid universitet
och högskolor och till andra användare. Medel för HPD-rådets verksamhet Prop. l994/952100 anvisas inom förevarande anslag. TFR svarar för HPD-rådets admini- Bil. 9 stration.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 463 978 000 kr
R esultatbedöm ning
TFR:s årsredovisning visar hur TFR inom ramen för sina resurser söker olika vägar att nå uppställda mål. Olika former för stöd till inomvetenska- pligt initierad teknisk grundforskning av värde för långsiktig utveckling av svensk industri och samhället i övrigt prövas.
Slutsatser
Regeringen har tidigare redovisat förslag till en konsolidering av resurser- na för den beräkningsintensiva forskningen. För HPD—rådets verksamhet har under anslaget beräknats 65 625 000 kr. Medlen disponeras av TFR och utbetalas efter beslut av HPD-rådet. HPD-rådet bör avge särskild resultatredovisning.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 10. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 463 978 000 kr.
D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
l993/94 Utgift 2 502 183 l994/95 Anslag 7 303 000 1995/96 Förslag 13 533 000 varav 8 824 000 beräknats för juli 1995-juni 1996
Medlen disponeras för Teknikvetenskapliga forskningsrådets (TFR) för-
valtnin . g '284
Regeringen har i enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop. Prop. l994/95:100 l993/94:100, bil. 9 inrättat Rådet för högpresterande datorsystem ( I-IPD- Bil, 9 rådet). TFR skall svara för HPD-rådets administration.
Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 4 525 817 kr för budgetåret l993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Regeringens överväganden
S am m anfattnin g
Resurser 1995/96
Ramanslag 13 533 000 kr
Inom anslaget har I 875 000 kronor beräknats för HPD-rådets admini- stration.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l 1. till Teknikvetenskapligaforskningsråtlet: Förvaltning för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 13 533 000 kr.
D 11. Rymdforskning
l993/94 Utgift 28 068 821 Reservation 31 116 113 l994/95 Anslag 42 815 000 1995/% Förslag 65 125 000
varav 43 075 000 beräknats för juli l995-juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för forskning inom Rymdstyrelsens verk- samhetsområde.
Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten. särskilt för forskning och utveckling.
Rymdstyrelsen har i årsredovisning för budgetåret l993/94 visat att givna uppgifter verkställts.
Under l994/95 utvärderas på regeringens uppdrag Rymdstyrelsens verksamhet. Utredningen berör även den forskning som finansieras under förevarande anslag.
Regeringens överväganden Prop. l994/95:100
Bil. 9 S arnmanfattning
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 65 125 000 kr
R esultatbedömning
Rymdstyrelsens årsredovisning visar hur Rymdstyrelsen inom ramen för sina resurser genomför sina uppgifter med hänsyn till verksamhetsområ- dets speciella förutsättningar. Flera utvärderingar bekräftar att svensk rymdforskning håller mycket hög nivå vid en lntemationell jämförelse. Regeringen förutsätter att de av regeringen angivna målen, tillsammans med mått på kvalitet och kvantitet som Rymdstyrelsen därutöver finner lämpliga, används för att följa upp och avrapportera verksamheten.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 12. till Ryrntlforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservation- sanslag på 65 125 000 kr.
D 12. Rådet för forskning om universitet och högskolor
För innevarande budgetår har ett reservationsanslag på 7 846 000 kr anvisats för Rådet för forskning om universitet och högskolor. Med stöd av regeringens bemyndigande den 22 december 1993 tillkallades en särskild utredare att göra en uppföljning av 1993 års universitet- och högskolereforrn (dir. l993:143). Regeringen utfärdade den 27 oktober 1994 tilläggsdirektiv till denna utredning.
Utredaren gavs i tilläggsdirektiven bl.a. i uppdrag att se över uppgifter och struktur för de centrala myndigheterna inom den högre utbildningens område med syfte att frarnläggalförslag till en sammanhållen myndighet. Myndigheten skall om möjligt inrättas den I juli 1995.
I avvaktan på att beredningen av de frågor som hänger samman med utredarens förslag slutförs tas anslaget upp med 12 149 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.
286
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/951100 Regeringen föreslår att riksdagen Bil" 9
13. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Rådetförforsk- ning om universitet och högskolor för budgetåret l995/96 beräknar ett reservationsanslag på 12 149 000 kr.
D 13. Kungl. biblioteket
1993/94 Utgift 82 576 824 l994/95 Anslag 147 132 000 l995/96 Förslag 263 754 000 varav 168 014 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Kungl. biblioteket (KB) finansierar.
De övergripande målen för KB är att såsom nationalbibliotek främja svensk informationsförsörjning genom att samla, bevara. beskriva och tillhandahålla det svenska trycket och förvärva utländsk litteratur, fram— ställa nationalbibliografiska produkter samt stödja svenskt biblioteksväsen med centrala insatser.
KB har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts.
Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 6 709 898 kr för budgetåret l993/94.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Regeringens överväganden
Sam m anfattn ing
Resurser l995/96
Ramanslag 263 754 000 kr
Övrigt
Kungl. biblioteket tillförs 15 miljoner kronor som en särskild resurs för subventionering av expeditionskostnader i samband med nettout- låning av fjärrlån mellan forskningsbibliotek. Kungl. biblioteket kommer att ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för utbetalningen av medlen.
R esultatbedömning
KB redovisar fullgjorda prestationer inom olika verksamhetsgrenar och arbetar även med kvalitetsbedömning i anslutning till såväl sina över- gripande mål som de olika verksamhetsmålen. KB:s roll som national- bibliotek innebär, förutom uppgifter förknippade med att samla, beskriva, bevara samt tillhandahålla svenskt och utländskt tryck, också olika typer av utredningsarbete liksom samordningsuppgifter i förhållande till de andra forskningsbiblioteken. KB har här tagit ett flertal initiativ, bl.a. för att främja en öppnare dialog mellan dessa bibliotek och deras huvudmän. KB medverkar också till att svenska forskningsbibliotek kan delta i EU- projekt inom biblioteksområdet.
Slutsatser
Som tidigare anförts bör forskningsbiblioteken inte ta ut avgifter på fjärrlån mellan bibliotek. Regeringen förordar att KB tillförs särskilda medel, som subventionering av de ökade omkostnader som uppkonuner vid bibliotek med en större nettoutlåning. Regeringen avser att återkomma med ett uppdrag till KB att utarbeta riktlinjer för utbetalningen av medlen.
Regeringen anser att den nordiska bibliotekarietjänsten vid Bibliothéque Nordique, Bibliothéque Sainte Genevieve i Paris bör besättas. Tjänsten bör dock bekostas med de medel som står till KB:s förfogande.
Riksdagen har tidigare anvisat medel för inredning, utrustning och tillkommande hyra i anslutning till KB:s om- och tillbyggnad. Fr.o.m. budgetåret l994/95 skall investeringar i inredning och utrustning, dvs. anläggningstillgångar för förvaltningsändamål, finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. Medel har beräknats under anslaget för hyra och för lånekostnader.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 14. till Kungl. biblioteket för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 263 754 000 kr.
D 14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
1993/94 Utgift 5'882117 1994/95 Anslag 7 598 000 l995/96 Förslag ll 971 000 varav 7 946 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Statens psykolo- gisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) finansierar.
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
288
SPPB har ett nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom Prop. 1994/95:100 ämnesområdena psykologi och pedagogik. Bil, 9
SPPB har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts.
Myndigheten har redovisat en utnyttjad anslagskredit om 64 808 kr för budgetåret l993/94.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Resurser l995/96
Ramanslag 11 971 000 kr
R esultatbedöm ning
SPPB har en analys av verksamheten baserad på under året genomförda undersökningar. Dit hör en kartläggning av vilka som använder bibliote- ket. en kvantitativ undersökning och en kvalitativ utvärdering av verksam- heten. SPPB redovisar också målsättningar och prestationer när det gäller dess funktion som ansvarsbibliotek. SPPB arbetar kontinuerligt med att utveckla datafunktionema inom biblioteket. SPPB prioriterar också det internationella samarbetet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 15. till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 11 971 000 kr.
D 15. Arkivet för ljud och bild
l993/94 Utgift 17 364 130 l994/95 Anslag 21 478 000 l995/96 Förslag 34 611 000 varav 22 982 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Arkivet för ljud och bild (ALB) finansierar.
De övergripande målen för ALB är att möjliggöra forskning i svensk kultur och samhälle genom att tillhandahålla den del av mediautbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder. 289
19 Riksdagen l994/95. I saml. Nr [()(1. Bilaga 9
ALB har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att Prop. l994/951100 givna mål uppnåtts. . Bil. 9 Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 3 395 000 kr för budgetåret l993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Regeringens överväganden
Swnmanfattning
Resurser 1995/96
Ramanslag 34 611 000 kronor
Resultatbedöm ning
ALB har i sin redovisning utgått från de av regeringen fastställda verk- samhetsmålen och har för varje mål kvantifierat insatserna för att därige- nom få fram underlag för utvärdering av arbetsresultatet. ALB har också arbetat med att utveckla kvalitetsaspektema inom sitt verksamhetsområde. I ett internationellt perspektiv framstår ALB som ledande då det gäller insamling, dokumentation och framför allt tillhandahållande av samlingar— na. ALB har ett väl fungerande samarbete med andra institutioner inom näraliggande områden.
Slutsatser
ALB är för sin verksamhet helt beroende av sina olika anläggningssysterrr, inte minst aktuell och väl fungerande in- och uppspelningsutrustning. Sliten och föråldrad apparatur måste kunna ersättas och modema system såväl för arkivering som för distribution introduceras. Regeringen föreslår att anslaget till ALB ökas med medel för finansiering av lånekostnader i enlighet med den investeringsplan som arkivet presenterat.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen . 16. till Arkivetför ljud och bild för budgetåret 1995/% anvisar ett ra- manslag på 34 611 000 kr.
290
D 16. Institutet för rymdfysik Prop. l994/95:100 1993/94 Utgift 32 327 199 B*" 9
l994/95 Anslag 38 405 000 l995/96 Förslag 57 600 000 varav 38 468 000 beräknats för juli l995—juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för att skapa förutsättningar för och be- driva forskning inom området rymdfysik.
Det övergripande målet för Institutet för rymdfysik (IRF) är att inom sitt verksamhetsområde bedriva effektiv verksamhet på hög internationell nivå.
IRF har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att verksamheten utvecklas mot uppställda mål.
Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 5 059 544 kr för budgetåret l993/94.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar utöver påpekan- det att lRF:s årsredovisning inte lämnats inom föreskriven tid.
Regeringens överväganden
S om m anfattnin g
Resurser l995/96
Ramanslag 57 600 000 kr
R esultatbedöm ning
lRF:s verksamhet har högt internationellt intresse. Erbjudandet att delta i nätverket International Space University bekräftar detta.
Verksamhetens uppbyggnad är ej så flexibel som högskolornas och möjligheten att styra mot förändrade mål begränsad.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 17. till lnstitutetför rjundjivsik för budgetåret l995/96 anvisar ett ram- anslag på 57 600 000 kr.
291
D 17. Polarforskningssekretariatet Prop. 1994/95:100
Utgift 1993/94 18128 044 B11-9 Anslag 1994/95 21 100 000 Förslag 1995/96 31 710 000 varav 20 567 000 beräknats för juli l995—juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för planering, genomförande och främjan- de av svensk polarforskning i Antarktis och Arktis.
De övergripande målen för Polarforskningssekretariatet (PFS) är att främja och samordna svensk polarforskning på en hög internationell nivå.
Då verksamheten präglas av en mycket ojämn kostnadsfördelning över tiden till följd av stor belastning vid genomförandet av expeditioner anhåller PFS om flexibilitet i anslagskonstruktionen samt om att under budgetåret l995/96 få disponera vissa medel av 1997 års anslag.
PFS har i sin årsredovisning visat att givna uppgifter verkställts och att givna mål uppnåtts.
Myndigheten har redovisat ett anslagssparande om 2 436 000 kr för budgetåret l993/94.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar utöver påpekan- det att PFS:s årsredovisning inte lämnats inom föreskriven tid.
Regeringens överväganden
S wmnwzfattning
Resurser l995/96
Ramanslag 31 710 000 kr
Resultatbedöm nin g
Polarforskningssekretariatets årsredovising visar hur arbetet bedrivs för att nå egna och av regeringen uppställda mål. Under budgetperioden har expeditioner till Antarktis och Arktis genomförts i internationell sam- verkan.
Slutsatser
Regeringen föreslår att den får bemyndigande att pröva frågan om hur kostnaderna för verksamheten skall fördelas mellan budgetåren 1995/96 och 1997. Eventuellt ökat behov av medel under budgetåret 1995/96
motsvaras av ett minskat behov av medel under budgetåret 1997. Sådana
förskjutningar bör tillgodoses genom tillfälliga omdispositioner av befint- 299 liga resurser.
lnom ramen för givna resurser och mål bör verksamheten anpassas till Prop. l994/95:100 de förändringar som svensk forskning står inför. För att uppnå en aktiv Bil. 9 och långsiktig koordinering av expeditionsplanering och forskningsstöd, bör PFS arbeta i mycket nära samverkan med berörda forskningsfinansiä- rer.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
18. bemyndigar regeringen att genom tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1995/96 och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret 1997,
19. till Polarforskningssekretan'atet för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 31 710 000 kr.
D 18. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU
l995/96 Förslag 11 901 000 (nytt anslag) varav 7 927 000 beräknats för juli l995-juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Rådet för forsk- nings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU (EU/FoU-rådet) bedriver.
EU/FoU-rådet har till uppgift att svara för samordning inom landet av det samarbete mellan Sverige och Europeiska unionen, EU, som avser forskning och teknisk utveckling. Rådet skall vara nationellt kontaktorgan för samarbetet.
Efter att ha inrättats 1992 som ett samarbetsorgan för berörda forsk- ningsfinansierande myndigheter och forskningsråd delas fr.o.m. l994/95 basfinansieringen (totalt 7,9 miljoner kronor) mellan Näringsdepartemcn- tets och Utbildningsdepartementets huvudtitlar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Resurser l995/96
Ramanslag 11 901 000 kr
293
Resultatbedäm ning Prop. 1994/95: 100
Bil. 9 EU/FoU-rådet har under de första verksamhetsåren haft stor betydelse för utvecklingen av det svenska engagemanget i FoU-samarbetet med EU. Verksamheten består främst av informationsförmedling, utbildning, sam— manställning av beslutsunderlag. koordinering och service.
Betydelsen av EU/FoU-rådets verksamhet kommer att öka allteftersom omfattningen av EU:s program-liksom konkurrensen om de allt större medlen inom EU:s FoU-budget ökar.
En mindre del av EU/FoU-rådets verksamhet avser funktion som huvud- ansvarig myndighet för Sveriges engagemang i EG:s Joint Research Centre. Som sådan har rådet genom regeringens beslut den 16 juni 1994 fått vissa uppgifter. Dessa, liksom de uppgifter som givits i förordningen för EU/FoU_rådet. bör läggas till grund för målformulering samt styrning och redovisning av rådets verksamhet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 20. till Rådetförforsknings— och un'ecklingsswna/bere mellan Sverige och EU för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på ll 901 000 kr.
D l9. Europeisk forskningssamverkan
l993/94 Utgift 469 396 598 l994/95 Anslag 477 355 000 l995/96 Förslag 642 533 000 varav 428 356 000 beräknats för juli l995—juni l996
Anslaget skall täcka kostnader för svenskt deltagande i sådan europeisk forskningssamvcrkan som regleras genom regeringsavtal. lnom anslaget har inte, så som för innevarande budgetår, medel beräknats för program- avgifter för EU:s forskningsprogram inklusive kostnader för Joint Rese— arch Centre. Dessa kostnader täcks i stället genom Sveriges medlemsav- gift till EU.
Från anslagspost l. betalas kostnader för svenskt deltagande i dels den europeiska rymdorganisationen ESA:s vetenskapliga program dels ESA:s projekt för sondraketuppsändningar m.m. vid Esrange. Rymdstyrelsen disponerar medlen.
Från anslagspost 2. betalas kostnader för Sveriges bidrag till den euro- peiSka kämforskningsorganisationen (CERN), den europeiska organisatio- nen för astronomisk forskning rörande södra stjämhimlen (ESO), det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbio- logi (CEBM), CEBM:s program för ett europeiskt laboratorium för mole- kylärbiologi (EMBL) samt den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF).
Från anslagspost 2. betalas vidare vissa kostnader för svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning, främst särprogrammen Biotechnology, Thermonuclear fusion och Human Capital and Mobility samt det fjärde 294
ramprogrammets Activity 4: Training and Mobility of Researchers. Prop. 1994/95:100 Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) disponerar medlen under an- Bil. 9 slagspost 2. '
Från anslagspost 3. betalas vissa kostnader för svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram Biomedicine and health. Medicinska forsknings- rådet (MFR) disponerar medlen.
Från anslagspost 4. betalas kostnader för svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram Targeted socio-economic research. Humanistisk-sam- hällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) disponerar medlen.
Från anslagspost 5. betalas kostnader för svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram Targeted socio-economic research.
Från anslagspost 5. betalas även kostnader för Sveriges bidrag till lntemationella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA). Forsknings— rådsnämnden (FRN) disponerar medlen under anslagspost 5.
Från anslagspost 6. betalas kostnader för tull och mervärdesskatt på varor och tjänster för European Incoherent Scatter Facility (EISCAT). Länsstyrelsen i Norrbottens län disponerar medlen.
Medel från anslagspost 7. utbetalas av Kammarkollegiet efter beslut av regeringen.
Anslagspost Anslag
1994/95 1. Rymdforskning 106 100 000 2. Samarbete inom NFR:s område 274 200 000 3. Samarbete inom MFR:s område 4 800 000 4. EG:s Joint Research Centre 27 000 000 5. IIASA 5 000 000 6. EISCAT 1 400 000 7. Till regeringens disposition 58 855 000 Summa 477 355 000
Myndigheten har redovisat en utnyttjad anslagskredit om 23 501 598 kr för budgetåret l993/94.
Regeringens överväganden
Samm anfatm in g
Resurser 1995/96
Ramanslag 642 533 000 kr
l. Rymdforskning 143 100 000 Prop. l994/95:100
2. Samarbete inom NFR:s område ' 296 000 000 Bi1_ 9 3. Samarbete inom MFR:s område 7 200 000
4. Samarbete inom HSFR:s område I 500 000
5. Samarbete inom FRN:s område 10 500 000
6. EISCAT 2 100 000
7. Till regeringens disp. 182 133 000
Resultatbedömning
Kostnaderna för det internationella samarbetet beror av internationella överenskommelser, i allmänhet på regeringsnivå. De svenska kostnaderna påverkas av variationer i kronans värde. De olika myndigheternas års- redovisningar visar att det finns visst utrymme att styra verksamheten och redovisa denna mot av regeringen och av myndigheterna uppställda verk- samhetsmål.
Slutsatser
Regeringen har genom beslut den 16 juni 1994 utsett bl.a. NFR, MFR. HSFR och FRN till huvudansvariga myndigheter för angivna särprogram inom EG:s FoU-samarbete. Samtidigt angavs myndighetemas uppgifter angående bl.a. stöd och service till forskare som deltar i eller förbereder deltagande i samarbetet, Medel har under anslagsposterna 2—5 beräknats för kostnader för sådan verksamhet.
Ansvariga myndigheter bör, med utgångspunkt i de av regeringen angivna målen, ytterligare utveckla metoder för att redovisa resultaten från verksamheten. Inom ramen för vad respektive internationella avtal medger bör verksamheten och det svenska deltagandet styras mot uppsatta mål och efter givna riktlinjer.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 21. till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 642 533 000 kr. D 20. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
1993/94 Utgift 189 311 515 Reservation 249 317 771 l994/95 Anslag 109 748 000 l995/96 Förslag 61 554 000 varav 40 975 000 beräknats för juli l995—juni 1996
Från anslagspost ]. betalas kostnader för forskarstipendier och bilateralt forskningssamarbete. Svenska institutet disponerar medlen.
296
Från anslagspost 2. betalas vissa kostnader för infrastrukturella åtgärder, Prop. 1994/95:100 särskilda undersökningar inom FoU-området samt lokalkostnader för Bil. 9 Nordiska institutet för samhällsplanering. För budgetåret l994/95 betalades från förevarande anslag den första verksamheten för Rådet för högpresterande datorsystem (HPDR). Kost- naden för HPDR:s verksamhet har för budgetåret l995/96 beräknats inom Teknikvetenskapliga forskningsrådets anslag.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Resurser l995/96
Reservationsanslag 61 554 000 kr
l. Forskarutbyte med utlandet 29 088 000
2. Till regeringens disposition 32 466 000
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 22. till Vissa särskilda utgifter för fonrkrtingsåndwnål för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 61 554 000 kr.
297
D 21. Vissa bidrag till forskningsverksamhet Prop. l994/95:100 1993/94 Utgift 35 678 000 B”" 9 l994/95 Anslag 36 595 000 1995/96 Förslag 78 799 000 varav 52 907 000 beräknats för juli 1995—juni 1996
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Resurser l995/96
Reservationsanslag 78 799 000 kr
1. Bidrag till Vetenskapsakadernien 42 233 000 2. Bidrag till Svenska institutet i Rom 9 629 000 3. Bidrag till Svenska institutet i Athen 2 885 000 4. Bidrag till Svenska forsknings- institutet i Istanbul 2 582 000 5. Nämnden för svensk—amerikanskt forskarutbyte 3 905 000 6. Institutet för framtidsstudier (nytt) 17 565 000 Slutsatser
Riksdagen fattade med anledning av prop. l993/94:177 om Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft (bet.1993/94:UbU12, rskr. l993/94:399)ett principbeslut om förstärkningar och utökning av verksam- heten vid de svenska medelhavsinstituten. Regeringen har i enlighet med riksdagens beslut, inom de för budgetåret l994/95 beviljade budgetramar- na, avsatt medel för förstärkningar för de svenska medelhavsinstituten. Regeringen förordar att denna anslagsnivå bibehålles.
Från Utrikesdepartementets huvudtitel har medel avseende Svenska forskningsinstitutets lokaler i Istanbul överförts till förevarande anslag, anslagsposten 4 (+ 318 000 kr).
Beredningsansvaret för ärenden som rör Institutet för framtidsstudier ligger fr.o.m. innevarande budgetår på Utbildningsdepartementet. Verk- samheten vid institutet har utvärderats vad gäller måluppfyllelse, kvalitet och relevans. Utvärderingsrapporten överlämnades till Utbildningsdeparte- mentet i november 1994. Rapporten är för närvarande föremål för remiss- behandling.
298
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bil" 9
23. till Vissa bidrag förforskningsändamål för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 78 799 000 kr.
D 22. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning
l993/94 Utgift 100 708 956 Reservation 9 291 043 l994/95 Anslag 112 827 000 l995/96 Förslag 158 390000 varav 104 927 000 beräknats för juli 1995 — juni 1996
Medlen disponeras och fördelas av Forskningsrådsnämnden (FRN) för dyrbar vetenskaplig utrustning.
FRN skall i samverkan med andra forskningsfinansiärer fördela medel för vetenskaplig utrustning som kostar mer än 2 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
FRN:s årsredovisning visar att nämnden under l993/94 har beslutat om nya åtaganden för sammanlagt 102,6 miljoner kronor som skall finaniseras under perioden l993/94 — l995/96. Av beloppet avser 48,8 miljoner kronor utrustning som kostar minst 10 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 24. till D_vrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 158 390 000 kr.
299
E Studiestöd m.m.
Inledning
Regeringen har tillkallat en parlamentariskt sammansatt kommitté som har fått i uppdrag att dra upp riktlinjer för en reformering av studiestödssyste— met (dir.l994/95:148). Den viktigaste uppgiften för kommittén är att undersöka förutsättningarna för ett mer sammanhållet studiestödssystem, som innefattar stödformer inom både Utbildningsdepartementets och Arbetsmarknadsdepartementets område. Studiehjälpen, dvs. studiestödet för studerande under 20 år i gymnasieskolan och annan gymnasial ut- bildning, ingår däremot inte i uppdraget. .
Beslutet att låta utreda studiestödet kan inte föranleda att området undantas från krav på besparingar. Förslag läggs som innebär utgifts- minskningar inom flertalet stödformer.
Prop. Bil. 9
Anvisat Anvisat Förslag varav beräknat för Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96 besparing 1997'
E. Studiestöd 9737 10316 15 171 10070
Särskilda arbes- 3323 2891 4743 4087 marknadsinsatser .
Summa 13 050 13 207 19 914 14157 ' Prisnivå l995/96
—l97
l994/95:100
Beräknad besparing 19981 —163
300
Resultatinformation . Prop. 1994/952100
Bil. 9 Antal Utbetalda belopp studerande l993/94. Mkr Bidrag Lån Studiehjälp 315 000 2 256 — Studiemedel — gymnasial utb. 49 200 576 962 — högskoleutb. 189 600 2 734 5 038 — utlandsstudier 14 300 180 691 Svux 18 400 1 159 177 Svuxa 45 500 1 932 332 Korttidsstudie- 15 000 35 — stöd o intemat- bidrag Timersättning 2 400 47 — Stöd vid tecken- 700 5 — språksutbildning Källa: CSN
E 1 Centrala studiestödsnämnden m.m.
1993/94 269 411 621 199495 180 358 000 199596 265 662 000 varav 181 622 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Inkomster hos Centrala studiestödsnämnden (CSN), som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offentlig- rättsliga avgifter. beräknas till 86,8 miljoner kronör för budgetåret 1995/96. ' ' '
De övergripande målen för CSN är att som förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor
- följa upp och utvärdera de skilda studiestödssystemen, - ta fram underlag och förslag för utveckling av det studiesociala om- rådet.
— på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt svara för hanteringen av beviljning och återbetalning av studiestöd.
- fullgöra uppgifter enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemut- Prop. l994/951100 rustning för flyktingar och vissa andra utlänningar, Bil. 9 - fullgöra uppgifter enligt lagen (1993:719) om särskilt studielån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning, förordningen (1993:722) om särskilt studielån och särskild dagpenning för den som genomgår arbets- marknadsutbildning och förordningen (19871406) om arbetsmark- nadsutbildning.
För CSN har satts upp följande verksamhetsmål
- att höja kvaliteten i verksamheten i syfte att garantera stor rättssäker- het för den enskilde
- att förbättra sin verksamhet så att studerande och låntagare ges en, utifrån deras utgångspunkt, tillfredsställande service. Härvid bör särskild vikt fästas vid en förkortning av handläggningstiden vid beviljning av studiestöd samt vid en förbättrad telefonservice gentemot allmänheten
- att förbättra sin medelshantering under treårsperioden 1993/94 - l995/96 motsvarande 100 miljoner kronor, bl.a. genom ökad satsning på återkravsområdet, och därigenom nedbringa statens räntekostnader
- att fortsätta att öka produktiviteten för hela organisationen - att förbättra kostnadseffektiviteten för hela organisationen — att förbättra kostnadseffektiviteten inom ADB-området samt modemi- sera och effektivisera ADB—rutinema
- att öka insatserna på det personaladministrativa området för att bl.a. reducera korttidssjukfrånvaron med två dagar per anställd och år samt även reducera långtidssjukfrånvaron.
Å rsredo v isning
Av CSN:s årsredovisning framgår att de senaste årens volymökning kulminerat under budgetåret l993/94. Enbart antalet ansökningsårenden ökade med 97 000 eller 15 %. Med denna utveckling har också följt en kraftig ökning av t.ex. antalet telefonsamtal. Härtill kommer problemet med arbetsanhopning under vissa perioder. .
Under året har 676 000 personer erhållit studiestöd i någon form och 26 000 hemutrustningslån för flyktingar. Antalet lån som förvaltas av CSN uppgick till 1 271 000.
CSN framhåller att efterfrågan på individuell information ökat i fråga om både studiestödsregler och anstånd med återbetalning av lån. bl.a. till följd av arbetslöshetssituationen. Myndigheten har stått för ansvaret gentemot de studerande, samtidigt som det under vissa perioder har varit svårt att i tid få erforderliga uppgifter för handläggningen från t.ex. kom- vux och arbetslöshetskassor. Behandlingstiden för ansökningsårenden och tillgängligheten via telefon och besök har tillhört de kritiska delarna i verksamheten. Telefonservicen har under vissa perioder inte fungerat tillfredsställande.
CSN har emellertid vidtagit olika åtgärder för att bemästra situationen 302 genom bland annat ytterligare anpassning av teknik och arbetsrutiner.
Trots volymökningen har man i stort sett kunnat hålla det uppsatta målet om en behandlingstid för ansökningsårenden på tre veckor. I normalfallet har handläggningstiden varit omkring en vecka.
Genom den nya telefontekniken har det blivit möjligt att flytta över samtal från överbelastade kontor till kontor med viss ledig kapacitet. Ett talsvarssystem har tagits i drift. Omfattande arbete har också gjorts för att utveckla myndighetens ADB-system. En fortsatt översyn och modemise- ring av hela ADB-systemet pågår.
De olika insatser som gjorts för att öka effektivitetsvinstema i kassahåll- ningen har gett ett resultat på 87 miljoner kronor. Produktiviteten har i förhållande till 1990/91 ökat med i genomsnitt 5 % per år. CSN pekar på att mycket av det utvecklingsarbete som bedrivs kommer att öka totalef— fektiviteten, medan produktivitetsutvecklingen kan komma att visa ett negativt resultat. Som exempel nämns samarbetet med högskolans an- tagningssystern, som kommer att leda till ett förenklat ansökningsför— farande genom att en förprintad studiemedelsansökan skickas ut efter en elektronisk signal till CSN:s system.
Myndigheten har under året lagt ned betydande resurser på en gransk- ning av kvaliteten i handläggningen. Arbetet fortsätter med inriktningen att stärka kompetensen på området.
Revisiansberättelsen
Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. De ekonomiadministrativa rutinerna har förbättrats. RRV pekar dock på att utvecklingen mot en god kvalitet i redovisningen och bra internkontroll måste fortsätta. Vidare konstaterar RRV att CSN över- skridit den reservationsvis betecknade anslagsposten Särskilt vuxenstudies— töd under anslaget Vuxenstudiestöd med 30 miljoner kronor. RRV anser att CSN bör ändra sina rutiner för beviljning och utbetalning av vuxenstu- diestöd eller verka för ändrade förutsättningar vad gäller beviljning av vuxenstudiestöd.
Regeringens överväganden Samm an fatt/ri ng
Övergripande mål De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - l995/96 bör ligga fast.
Resurser l995/96 Ramanslag 265 622 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 208 000 000 kr
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
303
Resultatbedömning Prop. l994/95:100 - Bil. 9 CSN har under budgetåret l993/94 fortsatt arbetet med rationalisering av verksamheten. Myndigheten har dels uppnått besparingskraven, dels hanterat kraftigt ökade ärendevolymer inom ramen för givna resurser. Den flexibla organisationen och beredskapen-till förändringar har gjort att myndigheten visat sig kunna införliva nya uppgifter i verksamheten på mycket kort tid. De resultat som nåtts och den inriktning som redovisats för det fortsatta arbetet bedöms som tillfredsställande.
När det gäller överskridandet av anslagspost under anslaget Vuxenstu- diestöd, som aktualiserats i RRV:s revisionsberättelse, kommer regeringen att vidta åtgärder efter det att CSN har inkommit med synpunkter.
Slutsats
Regeringen anser att de riktlinjer som lagts fast för budgetperioden l993/94 — l995/96 bör ligga fast. Någon neddragning av myndighetens resurser bör inte göras. De effektivitetskrav som ställts har nåtts gott och väl genom att CSN inte kompenserats för volymökningar.
Övrigt
Regeringen har tidigare i denna proposition föreslagit extra utbildnings- platser m.m. med anledning av arbetsmarknadssituationen. För admini- stration av det ökade antalet studiestödsärenden bör CSN anvisas 18 miljoner kronor.
För informationsinsatser till studerande utomlands har avsatts 6.3 miljo- ner kronor under budgetåret 1994/95 (prop. l993/94:150 bil.8, bet.l993/942FiU20, rskr.l993/94z456). Regeringen föreslår att denna informationsinsats inte genomförs och att en reducering av anslaget görs med motsvarande belopp.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1995/% an- visar ett ramanslag på 265 622 000 kr.
E 2 Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet
1994/95 Anslag 1000 l995/96 Förslag 1000
304
Kostnaderna för verksamheten med återbetalning av studiestöd skall i Prop. 1994/95:100 princip täckas genom avgifter. Under budgetåret l994/95 beräknas in- Bil. 9 komsterna av avgifter uppgå till 134 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
CSN beräknar inkomsterna från avgifterna till ca 208 miljoner kronor under budgetperioden juli 1995 - december 1996. CSN beräknar vidare att kostnaderna för återbetalningsverksamheten i stort sett täcks av in- komsterna. Regeringen gör samma bedömning.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 2. till Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet för budgetåret 1995/% anvisar ett anslag på 1000 kr.
E 3 Studiehjälp m.m.
l993/94 Utgift 2 255 777 796 199495 Anslag 2 385 532 000 199596 Förslag 2 752 293 000 varav 1 976 173 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas utgifter enligt 3 kap. studiestödslagen (l973z349) för studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Vidare betalas från anslaget - enligt särskild förordning (CSNFS 1983: 17) - ersättning till svenska elever utomlands för dagliga resor.
Regeringens överväganden Studiebidrag
Studiehjälp lämnas enligt 3 kap. 5 & studiestödslagen för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier. Vidare kan studiehjälp och extra tillägg lärruias för annan tid än läsår enligt närmare föreskrifter av regeringen eller CSN. För närvarande lämnas studiebidrag i regel för tio månader under ett år.
Studiebidraget, som är beloppsmässigt samordnat med det allmänna barnbidraget. är för närvarande 750 kronor per månad.
Regeringen föreslår att studiebidrag skall lämnas endast under tid då studier bedrivs. Läsåret i gymnasieskolan är normalt något över nio månader. Studiebidrag bör då lämnas för nio månader. Förslaget föran- leder en ändring av 3 kap. 5 % studiestödslagen och i föreskrifter av rege- ringen. 305
20 Riksdagen I 994/95. ] saml. Nr IIIO. Bilaga 9
Ändringen medför en besparing på 207,5 miljoner kronor under budget- Prop. 1994/951100 perioden juli 1995 - december 1996. Bil_ 9 Under femte huvudtiteln (Socialdepartementet) föreslår regeringen en sänkning av det allmänna barnbidraget från 750 till 625 kr per månad från och med den 1 januari 1996. Frågan om någon form av kompensation för familjer med en ensamboende förälder skall beredas ytterligare. En mot- svarande sänkning bör ske av studiebidraget i studiehjälpen, vilket innebär en "ytterligare besparing på 267 miljoner kronor under lB-månadersperio- den. Förslaget kräver en ändring av 3 kap. 6 & studiestödslagen (19731349). I likhet med CSN räknar regeringen med att 307 400 studerande under läsåret 1995/96 och 308 500 under läsåret l996/97 kommer att få studie- bidrag. Totalt beräknas kostnaden till 2 4333 miljoner kronor under budgetåret l995/96, varav för juli 1995 - juni 1996 1 7l9.4 miljoner kronor.
A rbersmarkmulspoliliska åtgärder
På annat ställe i denna proposition föreslås resurser motsvarande l6 000 platser för ett tredje gymnasieår för ungdomar som genomfört en tvåårig gymnasieutbildning och 1 500 platser för ett gymnasialt basår i komvux. varav 750 beräknas för studerande under 20 år. Vidare föreslås att ett särskilt stipendium på 10 000 kr lämnas till studerande som fullföljer basåret i komvux med godkänt resultat. Kostnaderna för studiehjälp beräknas till 97.7 miljoner kronor och för stipendier till 15 miljoner kronor för perioden juli 1995 — juni 1996.
Extra tillägg
Enligt nuvarande regler beviljas extra tillägg med 855, 570 eller 285 kr i månaden beroende på familjens ekonomiska situation. Det högsta be- loppet beviljas om det ekonomiska underlaget är lägre än 85 000 kr. När det ekonomiska underlaget överstiger 125 000 kr kan tillägget inte bevil- jas.
Extra tillägg lämnas liksom studiebidrag normalt för tio månader under ett år. I likhet med vad som föreslås för studiebidrag bör tillägget betalas ut enbart under tid då studier bedrivs, eller för nio månader under ett normalläsår. Besparingen uppgår till ll.4 miljoner kronor. Förslaget bör föranleda en ändring av 3 kap. 5 Q' studiestödslagen.
CSN bedömer att antalet elever som får extra tillägg kommer att uppgå till 18 500 under budgetåret l995/96. Regeringen gör samma bedömning. Medelsbehovet uppgår till 148 miljoner kronor för budgetperioden juli 1995 - december 1996.
306
Inackorderingstillägg Prop. l994/952100 Bil. 9 Enligt nuvarande regler beviljas inackorderingstillägg till studerande utanför det offentliga skolväsendet (folkhögskolor, fristående skolor, riksintematskolor m.fl.) med lägst 1 170 kr och högst 2 350 kr per månad beroende på avståndet mellan hemmet och skolan. Regeringen föreslår att det lägsta beloppetjusteras till 1 190 kr, vilket motsvarar det belopp som lägst skall betalas ut till elever i gymnasieskolan som enligt 5 kap. 33 & skollagen (l985:llOO) uppbär kontant stöd (1/30 av basbeloppet). För- slaget medför en ändring av 3 kap. 13 & studiestödslagen (l973z349). Inackorderingstillägg beräknas betalas ut till 3 100 elever. Medelsbe- hovet uppgår till 57,7 miljoner kronor.
Dagliga resor för studerande utomlands
Kostnaderna för dagliga resor till och från skolan för studerande utom- lands beräknas till 560 000 kr.
Förslag till ändringar i studiestödslagen finns samlade under anslaget E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 3. till Smdiehic'dp m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslags- anslag på 2 752 293 000 kr.
E 4 Studiemedel
l993/94 Utgift 5 890 062 202 l994/95 Anslag 6 727 000 000” 1995/% Förslag ll 053 125 000 varav 7 224 675 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
” Beräknade utgifter enligt Utbildningsdepartementet 6 567 000 000 kr. Differensen på 95 miljoner kronor i förhållande till RRV:s prognos för anslaget Studiemedel beror i huvudsak på olika ränteantaganden.
Från anslaget betalas utgifter dels för studiemedel i form av studiebidrag, dels för räntesubventioner och för avskrivning av studielån som ingår som en del i studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, dels för avskrivning av studielån som ingått som en del i studiehjälp enligt äldre bestämmelser. Från anslaget betalas dessutom kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti i enlighet med kungörelsen (19611384) om avskrivning av lån för studier eller på grund av att låntaga— ren avlidit eller varit varaktigt betalningsoförmögen. 307
Regeringens överväganden Prop. l994/95:100 Bil. 9 Under 1995 är det maximala beloppet i studiemedlen 6 962 kr per månad, varav 1 935 är bidrag. Regeringen räknar med att omkring 31 000 studerande på gymnasial nivå och 193 000 studerande på eftergymnasial nivå kommer att få studie- medel under läsåret l995/96. Kostnaden för studiebidrag beräknas uppgå till 5 763 miljoner kronor under budgetåret l995/96, varav för tiden juli 1995 -juni 1996 till 3 812 miljoner kronor. Utgiften för räntesubventioner och avskrivningar beräknas uppgå till 4 992 miljoner kronor, varav för tiden juli 1995 - juni 1996 till 3 121 miljoner kronor. [ beloppet är in- kluderat studielån som beviljas som en del av särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
A rbetsnzarknadspolitiska åtgärder
Regeringen har på annan plats i denna proposition föreslagit att resurser anvisas för 3 500 högskoleplatser utöver de 4 000 extra platser som beslutats för våren 1995 och som ligger kvar under hösten 1995. Vidare föreslås resurser för 150 platser vid Sveriges lantbruksuniversitet, [ 500 aspirantplatser. 25 000 platser i sommaruniversitct. 1 500 basårsplatser inom högskolan samt 750 basårsplatser inom komvux. Vidare föreslås 1 000 platser under tre år inom språkområdet.
Kostnaderna för studiemedel beräknas uppgå till 2964 miljoner kronor för perioden juli 1995 — juni 1996 och för perioden juli 1995 - december 1996 till 3051 miljoner kronor.
Studier utomlands i vissa fall
Regeringens förslag: Kravet på medborgarskap i 4 kap. 36 & studie- stödslagen vid studier utom riket tas bort ur lagen.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 36 & studiestödslagen (l973z349) kan studiemedel beviljas för studier utom riket endast till svensk medborgare och under de förutsättningar som i övrigt föreskrivs av regeringen eller CSN. Enligt 1 kap. 8 & skall dock sådana utländska medborgare som kan härleda rättigheter från EES—avtalet ifråga om sociala förmåner jämställas med svenska medborgare.
Studerandeutbytet mellan olika länder intensifieras. Många universitet och högskolor i Sverige samarbetar med lärosäten i utlandet. Det före- kommer att de studerande inhämtar en kurs eller en del av en kurs i en svensk utbildning vid ett universitet eller en högskola utomlands.
Av CSN:s anslagsframställning framgår att studier utomlands i de fall som här avses hittills har betraktats som studier vid den svenska läroan- stalten och att de svenska reglerna tillämpats även för den utlandsförlagda 308
delen. De utländska medborgare som beviljats studiestöd för studier i Prop. 1994/953100 Sverige har därmed kunnat behålla stödet vid studier utomlands. Bil. 9 Regeringen anser att de studerande som här avses även i fortsättningen bör erhålla studiestöd vid studier utom riket. under förutsättning att studi- erna varar högst ett år och utgör en del av utbildningen i Sverige. Några ökade kostnader beräknas inte uppstå med hänsyn till tidigare praxis. Bestämmelser om detta bör tas in i studiestödsförordningen (1973z418) så att de förutsättningar som uppställs för rätt till studiemedel vid studier utom riket regleras samlat. För att så skall kunna ske måste av författ- ningstekniska skäl begränsningen till svenska medborgare i 4 kap. 36 & första stycket studiestödslagen tas bort ur lagen.
Studiestöd under sjukdom Nuvarande regler m.m.
Studiemedel lämnas för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier. Studiemedel lämnas även för tid under vilken den stude- rande är sjuk (4 kap. 10 & studiestödslagen). Med sjukperiod förstås tid då den studerande på grund av sjukdom oavbrutet _varit ofönnögen att bedriva studier. Sjukanmälan skall göras till försäkringskassan (FK). Endast sjukperiod som godkänts av FK ger rätt till stöd (4 kap. 28-35 åå studiestödslagen). Motsvarande bestämmelser gäller för studiehjälp," sär- skilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa). För studerande som har studiehjälp krävs dock inte någon an- mälan till FK.
Enligt 8 kap. 17-19 55 studiestödslagen behöver studielån som avser den del av en sjukperiod som följer efter en karenstid om 14 dagar inte återbetalas. Avskrivning görs av Centrala studiestödsnämnden (CSN) på grundval av uppgifter om sjukperioder som lämnas av Riksförsäkringsver- ket (RFV).
En studerande som har inkomster vid sidan av studierna har också rätt till sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), men sjukpenningen grundar sig då enbart på extra inkomster under studietid eller ferier, s.k. studietids—SGI. Ordinarie SGI (sjukpenninggrundande inkomst) är vilande under studietiden.
Antalet sjukanmälda studerande har inte registrerats de senaste åren, men tidigare uppgifter visar att omkring 15 % av dem som uppbär studie- stöd sjukanmäler sig under ett år. En del som är sjuka gör inte någon anmälan. Antalet studerande som fått skuldavskrivning har varierat mellan 1 200 och 1 800 per termin under de senaste åren. Kalenderåret 1993 uppgick beloppet i avskrivning till 9,1 miljoner kronor.
309
CSN:s undersökning och förslag Prop. 1994/95:100 Bil. 9
CSN har genomfört en enkätundersökning bland studerande som fått skuldreducering för sjukperioder under läsåret 1989/90, dvs. bland dem som varit sjuka i mer än 14 dagar.
Resultaten visar att för drygt hälften var sjukperioden kortare än en månad, medan 14 % var sjuka under längre tid än 3 månader. När det gällde frågan om studier under sjukperioden framkom följande: 4 % hade studerat i full omfattning; 55 % läste en del på egen hand, varav en del också hade följt viss undervisning; 37 % studerade inte alls. På högskolor- nas mer "fria" utbildningsgångar hade de studerande avstått från studier i större utsträckning än studerande vid mer bundna utbildningar.
Ca 15 % hade inte alls försenats i studierna. Drygt 36 % hade tagit igen eller räknade med att ta igen förseningen. För 28 % innebar sjukdomen att de måste gå om en del av utbildningen. Ca 16 % avbröt studierna. Av dem som hade studerat i viss omfattning under sjukperioden hade 70 % inte blivit försenade. Det var främst bland dem som varit sjuka i över tre månader som förseningar eller avbrott inträtt. Merparten av alla som varit sjuka under mindre tid än en månad hade klarat sig utan studieförsening. En fjärdedel av alla som fått skuldreducering behövde ta mer lån.
För dem som får särskilt vuxenstudiestöd (svux) eller särskilt vuxenstu- diestöd för arbetslösa (svuxa) är det totala beloppet (bidrag efter skatt + lån) lika stort som utbildningsbidraget efter skatt. Vid reducering av skuld på grund av sjukdom tas emellertid ingen hänsyn till skatteffekten. CSN tar upp tanken om en lägre kompensation vid sjukdom för dem som har svux. . En stor del av bristerna i försäkringen beror enligt CSN på att FK inte har prövat studieoförmåga utan arbetsoförmåga. De personer som studerat under en sjukperiod har förmodligen inte varit medvetna om att detta strider mot bestämmelsema. Reglema bör emellertid enligt CSN:s mening inte vara utformade så att de avhåller från studier. Den som kan studera i viss omfattning bör få göra det. CSN diskuterar därför tanken att den studerande bör ansöka om skuldreducering och därvid göra troligt att han eller hon åsamkats ytterligare skuldsättning på grund av sjukdomen. CSN föreslår att hela ansvaret för sjukförsäkringen förs över till nämnden.
Regeringens bedömning: Ansvaret för sjukförsäkringen för stude- rande bör även i fortsättningen åvila försäkringskassan och CSN ge- mensamt. Sjukanmälan skall som nu göras till försäkringskassan, som också godkänner sjukperioden. CSN svarar för utbetalning av studiestödet och avskrivning av lånebelopp i aktuella fall.
Skälen för regeringens bedömning: Hos försäkringskassoma (FK) ut- vecklas nu rutinerna för registrering och kontroll av sjukfall med inrikt- ning mot en väsentligt ökad kvalitet i bedömningen. Läkarutlåtandena skall i första hand ge upplysningar om graden av funktionsnedsättning med utgångspunkt i den enskildes sysselsättning. Bedömningen när det 310
gäller studerande bör således avse om de kan bedriva studier eller inte. Prop. 1994/951100 Särskilda resurser har satsats på en betydande utökning av antalet för- Bil. 9 troendeläkare. Tanken att ansvaret för studerandeförsäkringen i sin helhet skulle föras . över till CSN är regeringen inte beredd att biträda. Ett system med sju- kanmälningar till CSN-kontoren skulle medföra en stor extra belastning på organisationen. En viktig faktor i sammanhanget är att kassorna har tillgång till bl.a. läkarkompetens och uppföljningsresurser. Hos kassorna ligger också ansvaret för rehabiliteringsåtgärder.
Regeringens förslag: Karenstiden för avskrivning av studielån höjs från 14 till 30 dagar. Lånebelopp som avser efterföljande dagar i sjukperioden avskrivs. Avser studielånet del av särskilt vuxenstudie- stöd eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa sker avskrivning med 60 % av lånebeloppet.
Skälen för regeringens förslag: Av CSN:s redogörelse framgår att ' systemet hittills inte fungerat helt tillfredsställande. Det gäller främst skuldreduceringen. När det gäller rätten att behålla studiestödet under sjukdom är resultaten inte lika oroande. CSN:s undersökning visar att en stor del av dem som varit sjuka under mindre tid än en månad har stude- rat under sjukskrivningsperioden. Därmed kan de sägas ha haft helt eller delvis rätt till studiestödet på grund av studier och inte på grund av sjuk- dom.
Ett alternativ i CSN:s framställning har varit att den nuvarande auto- matiska avskrivningen på grundval av försäkringskassans uppgifter skulle slopas helt och hållet. Avskrivning skulle i stället ske efter ansökan från den studerande och endast i det fall då sjukdomen inneburit en merskuld- sättning. Ett sådant förfarande skulle emellertid också skapa betydande administrativt merarbete för CSN och inkludera svåra avvägningsfrågor. Dessutom skulle förfarandet innebära en form av överprövning av för- säkringskassans beslut. Regeringen avstår därför från att föreslå en sådan ändring av reglerna.
Eftersom merparten av dem som varit sjukskrivna under kortare tid än en månad inte försenats eller inte försenats nämnvärt i studierna är i stället en ökning av karenstiden en rimlig åtgärd. Regeringen föreslår att bestämmelsen i 8 kap. 18 & studiestödslagen (19731349) ändras så att avskrivning sker för de dagar i en sjukperiod som överstiger 30 dagar. Genom hänvisningen till 8 kap. studiestödslagen i 5 5 lagen (198311030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa korrrmer ändringen också att gälla studerande som beviljas vuxenstudiestöd för arbetslösa. Även med denna ändring, som innebär att självrisken ökar, torde det grundläggande syftet med försäkringen — att vara ett skydd mot merskuldsättning vid längre sjukperioder - uppfyllas. Liksom nu bör en eller flera sjukperioder räknas som en sammanhängande sjukperiod, om den senare perioden
börjar inom 20 dagar efter den föregående perioden. 311
För den som uppbär särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt vuxenstudie- Prop. l994/95:100 stöd för arbetslösa utgör lånedelen mellanskillnaden mellan utbildnings- Bil. 9 bidraget efter skatt och vuxenstudiebidraget efter skatt. Vid sjukdom avskrivs hela lånedelen, vilket innebär en överkompensation för den studerande. Den som t.ex. har utbildningsbidrag med 10 000 kr i månaden betalar ca 2 800 kr i skatt. Nettobidraget är 7 200 kr. Vuxenstudiebidraget efter skatt blir i detta fall 4 800 kr (6 500 - 1 700 kr) och lånedelen 2 400 kr. Efter avskrivning av lånedelen är "nettobidraget" lika stort som i utbildningsbidragssystemet, men den studerande har betalat 1 100 kr mindre i skatt. Med hänsyn tagen till skatteeffekten bör avskrivning av lån som ingår i vuxenstudiestöd ske med 60 % av lånebeloppet. Ett tillägg med detta innehåll bör införas i 8 kap. 18 & studiestödslagen.
De föreslagna ändringarna beräknas medföra en besparing på 7 miljoner kronor under budgetperioden juli 1995 - december 1996.
Det åligger CSN att följa upp effekterna av de nya reglerna.
Å terbetalrzingsjrågor
Regeringens förslag: Anstånd med återbetalning av studielån skall inte längre ges under tid då en låntagare uppbär utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning.
Möjlighet att få anstånd med återbetalning ges för yrkesofficersa- spiranter. Studiemedel lämnas inte under utbildning till yrkesofficer.
Skälen för regeringens förslag: [ det studielånesystem som gäller från och med 1989 är återbetalningsskyldigheten relaterad till låntagarens inkomst. Nedsättning (anstånd) ges endast vid mycket små inkomster. [ det äldre systemet med återbetalningsplikti ga studiemedel ges anstånd helt eller delvis enligt preciserade regler. [ båda systemen har låntagaren rätt till anstånd med återbetalningen om han eller hon återupptar studier och uppbär studiehjälp. studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd. särskilt vuxen- studiestöd för arbetslösa, utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbild- ning, utbildningsbidrag för doktorander eller fullgör viss militär utbild- ning.
Utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning är lika stort som arbetslöshetsersättningen. Det är inte rimligt att den som uppbär utbild- ningsbidrag skall vara befriad från återbetalningsskyldighet av studielån, medan den som har en motsvarande inkomst, t.ex. av förvärvsarbete eller arbetslöshetsersättning, är återbetalningsskyldig. Regeringen föreslår att bestämmelsema i 8 kap. 6 & studiestödslagen ändras så att nedsättning av årsbeloppet inte skall ske om den återbetalningsskyldige uppbär utbild- ningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning. Motsvarande ändring bör göras i punkten 2 e i övergångsbestämmelsema till lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen för det äldre lånesystemet.
Bestämmelserna bör anpassas också till att yrkesofficersaspiranter inte längre är anställda under utbildningstiden. [ likhet med reservofficersaspi- ranterna uppbär numera yrkesofficersaspirantema i huvudsak endast ersättning motsvarande vad som lämnas till värnpliktiga under grundut- bildning. Officersaspirantema bör därför jämställas ifråga om möjligheten att få anstånd med återbetalning av studielån. Yrkesofficersaspiranter bör liksom reservofficersaspiranter inte heller beviljas studiemedel under utbildningstiden. Detta föranleder en ändring av 4 kap. 3 & studiestödsla— gen. Förslag till ändringar av studiestödslagen finns samlade under anslaget E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 4. till Studiemedel m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslags- anslag på 11 053 125 000 kr.
E 5 Vuxenstudiestöd m.m
1993/94 Utgift 3 008 540 738 199495 Anslag 3 688 230 000 1995/96 Förslag 3 932 700 000 varav 3 575 400 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas utgifter för korttidsstudiestöd. intematbidrag och särskilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag. Från anslaget be- talas också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa i form av vuxenstudiebidrag.
Regeringens överväganden Kontidsstudiestöd och intematbidrag
Korttidsstudiestöd får beviljas till arbetstagare som deltar i studiecirklar, i kurser i komvux och statens skolor för vuxna och i vissa s.k. korta kurser vid folkhögskolor. Stöd lämnas för studier i svenska, engelska. matematik och samhällskunskap på grundskole- och gymnasieskolenivå samt för studier som syftar till att utveckla handikappades färdigheter och kunskaper om handikappet. Korttidsstudiestödet ersätter förlorad arbetsför- tjänst och uppgår till 73 kr per timme.
Intematbidrag kan beviljas till deltagare i korta kurser vid folkhögskolor och vid statens skolor för vuxna för ovan nämnda studier. Bidraget, som kan beviljas både till arbetstagare och icke arbetstagare, är 327 kr per
dygn.
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
313
Resurserna för stödet utnyttjas inte tillfullo. Av tillgängliga medel under Prop. 1994/95:100 förra budgetåret, 61 miljoner kronor, utbetalades 34,9 miljoner kronor. Bil. 9 Med hänsyn till detta och mot bakgrund av behovet av besparingar i statens utgifter anser regeringen att resurserna för korttidsstudiestöd och intematbidrag bör minskas med 40 miljoner kronor under budgetperioden juli 1995 - december 1996. Regeringen föreslår vidare att korttidsstudiestödet räknas upp från 73 till 75 kr per timme. Ändring krävs i 5 kap. 5 & studiestödslagen (19731349).
Regeringens förslag: Fackliga organisationer och handikapporgani- sationer skall kunna söka korttidsstudiestöd och intematbidrag kollektivt.
Skälen för regeringens förslag: Korttidsstudiestöd och intematbidrag beviljas efter ansökan från enskilda personer. Före den 1 juli 1992 var det möjligt för fackliga organisationer att kollektivt ansöka om stöd för för- delning bland arbetstagare. Regeringen anser att denna möjlighet bör återinföras. Förfarandet med kollektiv ansökan innebär en administrativ förenkling, främst genom att antalet ansökningar minskar. Samtidigt underlättas rekryteringen till utbildning.
Möjligheten till kollektiv ansökan bör också införas för handikapporga- nisationema.
Förslaget kräver ändring i 5 kap. 4 & och 6 kap 4 & studiestödslagen (1973z349) samt införande av en ny bestämmelse i 6 kap. 8 & samma lag.
Särskilt vurenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
Regeringens förslag: Barntillägget i det särskilda vuxenstudiestödet (svux) och i det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa (svuxa) avskaffas.
Skälen för regeringens förslag: Barntillägget i svux och svuxa utges för barn upp till 16 års ålder och därefter om de fortfarande går kvar i grund- skolan. Tillägget är ett skattepliktigt bidrag och uppgår under 1995 till 992 kr per månad och barn. Givetvis ger barnet också rätt till allmänt barnbidrag.
Barntillägget infördes år 1984 delvis mot bakgrund av att det fanns ett bamtillägg i studiemedelssystemet. Studiemedlen kunde vid den tiden uppgå till ett högre belopp än vuxenstudiestödet för studerande som hade barn. Barntillägget i studiemedelssystemet avskaffades emellertid 1989. Någon motsvarighet finns inte heller i utbildningsbidragssystemet.
Vuxenstudiestödets nivå relateras inom vissa gränser till den tidigare inkomsten. I ett sådant system är det knappast motiverat med hänsynsta- ganden till t.ex. familjens storlek. Sådana förhållanden beaktas inom 314 ramen för familjepolitiken. Regeringen föreslår att bamtillägget i svux-
och svuxasystemen avskaffas. Besparingen beräknas till 280 miljoner Prop. 1994/95:100 kronor för budgetperioden juli 1995 - december 1996. Förslaget kräver Bil. 9 ifråga om studiestödslagen (l973z349) dels att 7 kap. 7 c och 8 c åå upphävs, dels ändring av 7 kap. 1 och 7 åå samt i fråga om lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa att 2 å ändras. I 7 kap. 11 och 14 åå görs vissa tekniska och språkliga justeringar.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
På annat ställe i denna proposition föreslås att resurser anvisas för 34 500 platser under läsåret l995/96 utöver de för våren 1995 beslutade 13 000 platserna som ligger kvar under hösten 1995. Vidare föreslås en förstärk- ning till folkbildningen motsvarande 10 000 platser i folkhögskolan under läsåret 1995/96. Resurser för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) beräknas till 2 687.7 miljoner kronor för periodenjuli 1995 - juni 1996.
Medelsbehov
Regeringen har beslutat om återinförande av särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid de s.k. YTH-utbildningama fr.o.m. den 1 januari 1995. Medelsbehovet till följd av denna förändring beräknas till 92,7 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Utgifterna under anslaget E.4 Studiemedel m.m. beräknas i stället minska med 29 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att resurser avsätts för särskilt vuxenstudiestöd med sammanlagt 1 093,7 miljoner kronor för budgetperioden juli 1995 — de- cember 1996.
För särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa har beräknats 2 784,4 miljo- ner kronor.
Medelsdisposition
Under anslaget för budgetåret l995/96 bör tas upp 3 932;7 miljoner kronor med följande fördelning:
Mkr Korttidsstudiestöd och intematbidrag 54.6 Särskilt vuxenstudiestöd 1 093,7 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 2 784,4 Summa 3 932,7
Förslag till ändring av studiestödslagen och lagen om särskilt vuxenstu— diestöd för arbetslösa finns samlade under anslget E 8. Särskilt vuxenstu— diestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar. 315
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/951100 Regeringen föreslår att riksdagen Bll' 9
5. till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 3 932 700 000 kr.
E 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m.
l993/94 Utgift 51 409 017 1994/95 Anslag 71 000 000 l995/96 Förslag 186 249 000 varav 125 574 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget betalas utgifter för timersättning vid svenskundervisning för invandrare (sfi) och timersättning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk.
Regeringens överväganden
Beloppet i timersättning bör räknas upp från nuvarande 73 till 75 kr per timme. Det ankommer på regeringen att utfärda bestämmelser om detta.
Timersättning beräknas för ca 42 000 timmar i särvux och för ca 800 000 timmar i Sfi under ett år. Kostnaderna under budgetåret 1995/96 beräknas till 4.7 miljoner kronor för studerande i särvux och till 87,7 miljoner kronor för studerande i sfi.
Under anslaget anvisas medel för försöksverksamhet med studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk. Stödet är avsett för föräldrar till döva eller gravt hörselskadade barn som deltar i sådana kurser. För ändamålet beräknas 14,9 miljoner kronor.
Under anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet föreslås inrättan- de av ett särskilt bidrag inom Utbildningsdepartementets område för elever vid riksgymnasiema i Örebro för döva och hörselskadade elever samt svårt rörelsehindrade elever i särskilt Rh-anpassad utbildning. Det särskilda bidrag som nu betalas ut enligt förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning upphör. Medel för ändamålet, som tidigare beräknats under elfte huvudtitelns anslag A 2. Arbetmarknadspolitiska åtgärder bör i fortsättningen anvisas under detta anslag. Beloppet uppgår till 78.9 miljoner kronor för budgetperioden juli 1995 - december 1996.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 6. till Timersättning vid vissa varenutbildningar m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 186 249 000 kr.
316
E 7 Bidrag till vissa studiesociala ändamål Prop. 1994/95:100
1993/94 Utgift 107 638 866 13119 1994/95 Anslag 97 645 000 1995/96 Förslag 18 730 000 varav 12 477 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för stöd till produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslekti- ker. Vidare betalas från anslaget bidrag till vissa trafikföretag för resera- batter för studerande samt reseersättning till studerande vid statens skolor för vuxna.
Regeringens överväganden Talboks- och punktsknftsbiblioteket
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) bör få bemyndigande att beställa sådan produktion av studentlitteratur som förfaller till betalning under budgetåret 1997 till ett belopp av 5 miljoner kronor.
Kostnader för produktion av studielitteratur för studerande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker beräknas till 18 730 000 kr.
Centrala studiestödsnämnden (CSN)
Genom ett avtal mellan CSN och vissa trafikföretag erbjuds studerande som beviljas studiestöd rabatterade priser på resor. De studerande erhåller för ändamålet ett s.k. CSN-kort. För budgetåret 1994/95 har riksdagen anvisat 81,2 miljoner kronor för reserabatter.
Enligt socialförsäkringsutskottets av riksdagen godkända uttalande (bet. l993/94:StU:l3, rskr. 1993/94:281) har regeringen i uppdrag att låta utreda möjligheterna till ett samordnat system för resesubventioner inom olika slag av utbildningar.
Mot bakgrund av behovet av besparingar i statens utgifter anser rege- ringen att statliga bidrag inte längre skall anvisas för detta ändamål. CSN bör ernellenid vara oförhindrad att pröva möjligheterna att genom avgifts- beläggning av CSN-kortet uppnå likartade förmåner för de studerande.
Studerande vid statens skolor för vuxna (SSV) som deltar i en under- visningsperiod vid skolan kan få resekostnadsersättning för resa mellan hemonen och studieorten tur och retur. Vid en av CSN genomförd enkät bland studerande 1989/90 uppgav drygt hälften att det skulle vara nega- tivt om ersättningen slopades. medan övriga ansåg att det inte skulle ha någon större betydelse.
Regeringen föreslår att resekostnadsersättning till studerande vid SSV inte längre skall lämnas. Förslaget kräver ifråga om studiestödslagen (19731349) dels att 3 kap. 14 å. 4 kap. 27 å och 7 kap. 16 å upphävs, dels att rubriken närmast före 3 kap. 14 å. 4 kap. 27 å och 7 kap. 16 å skall 317
utgå, dels att 1 kap. 2. 3 och 5 åå, 7 kap 4 och 20 55 ändras samt i fråga Prop. 1994/95:100 om lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa att 2 5 Bil. 9 ändras. Besparingen under anslaget uppgår till 128,3 miljoner kronor under budgetperioden juli 1995 - 31 december 1996. Förslag till ändring av studiestödslagen och lagen om särskilt vuxenstu- diestöd för arbetslösa finns samlade under anslaget E 8. Särskilt vuxenstu- diestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 7. till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret l995/96 an- visar ett förslagsanslag på 18 730 000 kr.
E 8 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar
l993/94 Utgift 136 494 224 1994/95 Anslag 57 000 000 1995/96 Förslag 85 580 000 varav 58 585 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas utgifter för vuxenstudiebidrag till studerande vid utbildning som leder till specialpedagogexamen och påbyggnadsutbildning till en sådan examen.
Regeringens överväganden
Under läsåret 1995/96 beräknas att ca 680 studerande kommer att beviljas vuxenstudiebidrag med i genomsnittt 86 000 kr. Medelsbehovet för bud— getåret 1995/96 beräknas uppgå till 85 580 000 kr.
Upprättade lagförslag
I enlighet med vad som anförts under anslagen E 3. Studiehjälp m.m.. E 4. Studiemedel. E 5. Vuxenstudiestöd m.m. samt E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål har inom Utbildningsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) och lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Lagförslagen bifogas som underbilagor 9.2 och 9.3.
318
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen BIL 9
8. antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973349),
9. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
10. till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbild- ningar anvisar ett förslagsanslag på 85 580 000 kr.
E 9 Studiearvode
l995/96 Nytt anslag (förslag) 1 620 000 000 varav 972 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Regeringens överväganden
Regeringen har på annan plats i denna proposition föreslagit att ytterligare 9 000 studerande skall kunna antas i högskolan under läsåret l995/96 med inriktning på naturvetenskap och teknik. Utbildningsplatserna är främst avsedda för dem som inte tidigare har en naturvetenskapligt/tekniskt inriktad högskoleutbildning och som har arbetslivserfarenhet. För att åstadkomma ett tillräckligt stort intresse i målgruppen, i vilken många kvinnor bör ingå, är det väsentligt att erbjuda mycket goda villkor. Det gäller dels studiefinansieringen. dels villkoren till ledighet under studieti- den för dem som har anställning.
De som antas till dessa naturvetenskapligt/tekniskt inriktade utbildningar bör erbjudas en ny form av studiefinansiering, NT-arvode, under de två första åren. Stipendicbeloppet bör uppgå till 12 000 kr per månad. Där- efter bör finansieringen ske via studiemedel. Efter avslutad utbildningmed godkänt resultat bör en viss avskrivning av skulden kunna ske. Med denna form av stöd bör incitamenten öka kraftigt för dem som har stadigvarande inkomst och familj att genomgå utbildningen. Generösa regler för ledighet bör också införas för att underlätta övergången till denna utbildning. Minst fem års arbetslivserfarenhet skall vara ett villkor för att komma i fråga för antagning. En övre åldersgräns på 45 år kommer att läggas fast. Regeringen avser att återkomma till riksdagen beträffande den närmare utformningen av reglerna för stipendiema.
F Övriga ändamål Prop. 1994/95:100
Bil. 9 Anvisat Anvisat Förslag varav beräknat för Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96 besparing 1997l besparing 19981 F. Övrigt 1 r t 50 61 51 of of Särskilda arbets- 22 marknadsinsatser Summa 111 72 61 51
1 Prisnivå 1995/%
F 1. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.
1993/94 Utgift 31 695 000 1994/95 Anslag 23 982 000 1995/96 Förslag 35 596 000 varav 34 608 000 beräknat förjuli l995—juni 1996.
År 1950 anslöt sig Sverige till Förenta Nationernas organisation för utbildning. vetenskap och kultur, Unesco (Sveriges överenskommelser med främmande makter l950:l 14).
Enligt förordningen (1988: 1462) med instruktion för Svenska unescorå- det har rådet till uppgift att för Sveriges del vara ett sådant nationellt samarbetsorgan enligt stadgan för Unesco, som förutsätts finnas för att samordna de viktigaste nationella organen inom Unescos område med organisationens verksamhet. Rådet skall främja Unescos verksamhet i Sverige och stödja svenska insatser inom ramen för organisationens program.
Medlemsländemas bidrag till Unescos reguljära budget fastställs av Generalkonferensen, som hålls vart annat år. Vid Unescos nästa general- konferens, den 28:e, hösten 1995 konuner årsbudgeten för 1996-97 att fastställas. Den svenska andelen kalenderåret 1996 kommer enligt nu föreliggande uppgifter att utgöra drygt 15%.
Avgiften till konventionen om världens natur och kulturarv samt bidra- get till ICCROM uppgår vardera till 1% av Sveriges årsbidrag till Unesco. Bidraget till Unescos lntemationella kulturfond föreslås uppgå till 100 000 kr.
Sverige kommer att kandidera till Unescos styrelse vid Generalkon- ferensen 1995.
Regeringens överväganden
Svenska Unescorådet har i sin årsredovisning anmält att årsbidraget till Unesco utgjort drygt 1.5% istället för drygt 1% som tidigare redovisats, varför anslaget måste justeras. Medel för ändamålet har därför omfördelats inom Utbildningsdepartementets ram. 320
För årsbidrag till Unesco och andra bidrag och avgifter beräknas Prop. l994/95:100 33 241 000 kr. För Svenska unescorådets kostnader inklusive Generalkon— Bil. 9 ferensen 1995 beräknas 2 355 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för bud- getåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 35 596 000 kr.
F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
1993/94 Utgift 12 093 250 Reservation 3 606 750 1994/95 Anslag 16 538 000 l995/96 Förslag 25 231 000 varav 16 720 000 beräknat för juli l995-juni l996.
Regeringens överväganden
Myndigheterna inom Utbildningsdepartementets område arbetar i en allt större utsträckning med utvecklings- och rationaliseringsfrågor. Det gäller t.ex. utveckling av system som skall leda till effektiviseringar och kost- nadsminskningar i myndigheternas verksamheter eller av system som ger ökad tillgång till information nationellt och internationellt. Resurser för sådana insatser anvisas normalt under respektive myndighetsanslag. Efter- som många insatser till sin karaktär är sådana att de behöver en särskild resursinsats under begränsad tid är det totalt sett mer rationellt att fort- löpande pröva var resursinsatsema behövs mest. Anslaget avser medel till tillfälliga förstärkningar för ovan nämnda ändamål. Också vissa andra myndighetsövergripande verksamheter av tillfällig art bör kunna finans- ieras från anslaget.
Under anslaget har 780 000 kr beräknats för utbildningsstatistik. Fick- skolan och utbildningsstatistisk årsbok ger båda översiktlig information om utbildning på alla nivåer i Sverige. Medel för översättning av ficksko- lan till engelska, tyska och franska har också beräknats.
Som framgår av bilaga 8 till denna proposition föreslås ingen folk- och bostadsräkning 1995. Inom Finansdepartementet förbereds frågan om registerbaserad hushålls- och yrkesstatistik. Inför 1985 års folk- och bostadsräkning beslöt riksdagen att ett register över befolkningens ut— bildning skulle upprättas, där uppgifterna skulle hämtas från olika ut— bildningsregister. Vid uppläggningen av registret framkom olika kvali- tetsproblem. Därför inhämtades utbildningsuppgifter i 1990-års folk- och bostadsräkning. Kvalitetsproblemen är nu lösta och registret har god kvalitet utom när det gäller uppgifter om invandrare. 1 800 000 kr beräk-
321
21 Riksdagen l994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 9
nas därför under anslaget för en totalundersökning om invandrares ut- bildning.
För statistik avseende offentliga utgifter inom utbildningssektom har 375 000 kr beräknats under bilaga 8, anslaget D 7. Statistiska central- byrån: Statistik, register och prognoser.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 2. till Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepanementets område för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 25 231 000 kr.
Prop. l994/95:100 Bil. 9
Förslag till Bilaga 9.1
Lag om ändring i skollagen (l985:llOO)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 9, 14 och 28 åå skollagen (198511100)1, bilaga 2 till lagen samt punkt 6 i övergångsbestämmelser- na till lagen (1991:1107) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
N uvamnde lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap. 9 Ö
Regeringen kan för vissa utbild- ningar fastställa det område från vilket sökanden i första hand skall tas emot.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för vissa utbildningar fastställa det om- råde från vilket sökanden i första hand skall tas emot och hur många platser dessa utbildningar får om- fatta.
1452
Regeringen får föreskriva att vissa utbildningar skall utgöra spe- cialutformade eller individuella program som står öppna för sökan- de från hela landet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att vissa utbildningar skall utgöra specialutformade eller individuella program som står öpp- na för sökande från hela landet och hur många platserdessa utbildning- ar får omfatta.
285
Ungdomar som är svårt rörelse- hindrade har rätt att efter fullgjord skolplikt få utbildning på ett natio- nellt program på en sådan gym- nasieskola med Rh-anpassad ut— bildning som avses i 7 &. Rätten galler intill utgången av vårtermi- nen det kalenderår då eleven fyller 21 år.
Om en elev har påbörjat utbild- ning i en gvmnasieskola med Rh-
! Lagen omtryckt 1991:1111.
2 Senaste lvdelse 1992:599.
Ungdomar som är svårt rörelse- hindrade har, efter avslutad grund- skoleutbildning eller motsvarande, rätt att få utbildning på ett natio- nellt program på en sådan gym- nasieskola med Rh-anpassad ut- bildning som avses i 7 &. Utbild- ningen skall påbörjas senast under första halvåret det kalenderår då eleven fyller 21 år.
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
323
anpassad utbildning före utgången av vårterminen det kalenderår då han fyller 21 år: skall han beredas möjlighet att fortsätta utbildningen till utgången av vårterminen det kalenderår då han fyller 23 år, om det behövs för att slutföra utbild- ningen.
Prop. 1994/951100 Bil. 9
6.3 En kommun eller ett landsting som under läsåret 1991/92 hade rätt att anordna utbildning på linjer i gymnasieskolan får även efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa linjer med undantag för tvåårig ekonomisk och tvåårig teknisk linje. Intagning till årskurs 1 får dock inte ske eher läsåret 1994/95. Har elever tagits emot på linjer med stöd av första stycket, skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Bestämmelserna om nationella program skall tillämpas beträffande sådan utbildning på linjer som anordnas enligt första stycket.
En kommun eller ett landsting som under läsåret 1991/92 hade rätt att anordna utbildning på speci- alkurser i gymnasieskolan får även efter den 1 juli 1992, som altema- tiv till de nationella programmen, anordna dessa specialkurser. Intag- ning får dock inte ske efter läsåret 1994/95.
En kommun eller ett landsting som under läsåret 1991/92 hade rätt att anordna utbildning på speci- alkurser i gymnasieskolan får även eller den 1 juli 1992, som altema- tiv till de nationella programmen, anordna dessa specialkurser. Intag- ning får dock inte ske etter läsåret 1995.-"96.
Bestämmelserna om nationella program skall, såvitt avser mottagande av sökande, intagning av elever, kostnader och interkommunal ersättning, tillämpas beträffande utbildning på specialkurser som anordnas enligt fjärde stycket om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. 2. Bestämmelserna i bilaga 2 i dess lydelse före den 1 juli 1995 skall fortfarande gälla i fråga om utbildning i gymnasieskolan som påbörjats före den ljuli 1995.
3 Senaste lydelse 19921232.
Nuvarande lydelse BilagaZ Prop. l994/95:100
Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter för gymnasieskolans treåriga nationella program för ämnen och totalt
Estetiskt Naturveten-
Samhällsvetenskaps-Övriga
program skapsprogram program pro- gram Natur- Teknisk Ekono- Huma- Sam- veten- gren misk nistisk hälls- skaplig gren gren veten- gren skaplig gren Ämnen: Svenska 200 200 200 200 200 200 200 Engelska 150 150 150 150 150 150 110 Samhällskunskap 90 90 90 90 90 300 90 Religionskunskap 30 30 30 60 60 60 30 Matematik 150 300/240 300/240 200 150 200 110 Naturkunskap 30 30 30 100 100 100 30 Idrott och hälsa 80 130 80 130 130 130 80 Estetisk verksamhet 30 30 30 30 30 30 30 Historia 80 80 80 80 190 190 Filosofi 40/0 40/0 40 40 Psykologi 0/40 0/40 40 40 Geografi 50 140 Språk 2 190 190 190 190 190 Språk 3 0/190 190 Latin med allmän språkkunskap/språk 4 240/190 Fördjupning i humaniora eller samhällsvetenskap 60/110 60 Fysik 220 220 Kemi 180 140 Biologi 110 50 Estetiska ämnen 990 Ekonomiska ämnen 510/320 Miljökunskap 0/60 0/60 Tekniska ämnen 60 270 Yrkesämnen 1370 Individuella val 190 190 190 190 190 190 190 Lokalt tillägg/ämnes- anknuten praktik 130 120 100 130 100 130 130 Summa under- visningstid 2150 2150 2150 2150 2150 2150 2370 Specialarbete 30 30 30 30 30 30 30 Totalt 2180 2180 2180 2180 2180 2180 2400 Altemativstreck innebär val mellan alternativ inom gren av program.
Bil. 9
325
Föreslagen lydelse Bilaga 2 Prop. 1994/951100
Bil. 9 Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter för gymnasieskolans treåriga nationella program för ämnen och totalt Estetiskt Naturveten- Samhällsvetenskaps-Övriga program skapsprogram program pro- . gram Natur- Teknisk Ekono- Huma- Sam- veten- gren misk nistisk hälls- skaplig gren gren veten- gren skaplig gren Ämnen: Svenska 200 200 200 200 200 200 200 Engelska 150 150 150 150 150 150 110 Samhällskunskap 90 90 90 90 90 300 90 Religionskunskap 30 30 30 60 60 60 30 Matematik 150 300/240 300/240 200 150 200 110 Naturkunskap 30 30 30 100 100 100 30 Idrott och hälsa 80 130 80 130 130 130 80 Estetisk verksamhet 30 30 30 30 30 30 30 Historia 80 80 80 80 190 190 F ilosofl 40/0 40/0 40 40 Psykologi 0/40 0/40 40 40 Geografi 50 140 Språk 2 190 190 190 190 190 Språk 3 0/190 190 Latin med allmän språkkunskap/språk 4 240/190 Fördjupning i humaniora eller samhällsvetenskap 60/110 60 Fysik 220 220 Kemi 180 140 Biologi 110 50 Estetiska ämnen 990 Ekonomiska ämnen 510/320 Miljökunskap 0/60 0/60 Tekniska ämnen 60 270 Yrkesämnen 1370 Individuella val 190 190 190 190 190 190 190 Lokalt tillägg/ämnes- anknuten praktik 110 100 80 110 80 110 110 Summa under— visningstid 2130 2130 2130 2130 2130 2130 2350 Specialarbete 20 20 20 20 20 20 20 Totalt 2150 2150 2150 2150 2150 2150 2370 326 Altemativstreck innebär val mellan alternativ inom gren av program.
Förslag till Bilaga 9.2 Lag om ändring i studiestödslagen (19732349)
Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (19733349)l
dels att 3 kap. 14 å, 4 kap. 27 å samt 7 kap. 7 c, 8 c och 16 åå skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 14 å, 4 kap. 27 å och 7 kap. 16 å skall utgå,
dels att 1 kap. 2, 3 och 5 åå, 3 kap. 5, 6 och 13 åå, 4 kap. 3 och 36 åå, 5 kap. 4 och Såå, 6 kap. 4 å, 7 kap. 1, 4, 7,11,14 och 20 åå, 8 kap. 6 och 18 åå samt punkt 2 e i övergångsbestämmelsema till lagen (1988:877) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 6 kap. 8 å, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
2 52 Studiehjälp består av studiebi- Studiehjälp består av studiebi- drag, extra tillägg, inackorderings- drag, extra tillägg och inac- tillägg och resekostnadsersättning. korderingstillägg.
3 93 Studiemedel består av studiebi- Studiemedel består av studiebi- drag och studielån samt resekost- drag och studielån. nadsersättning.
5 54 Särskilt vuxenstudiestöd består av Särskilt vuxenstudiestöd består av vuxenstudiebidrag och studielån vuxenstudiebidrag och studielån. samt resekostnadsersättning.
3 kap. 5 55 Studiehjälp utgår för sådan delav Studiehjälp lämnas för de delar läsår under vilket den studerande av ett läsår under vilka den stude- bedriver studier. Vidare kan studie- rande bedriver studier.
1 Lagen omtryckt 1987z303.
,, ”' Senaste lydelse 19921400. 3 Senaste lydelse 19881877 4 Senaste lydelse 1988:877.
5 Senaste lydelse 19921400.
Prop. 1994/952100 Bil. 9
327
Prop. 1994/951100 Bil. 9
hjälp i form av studiebidrag och extra tillägg utgå för annan tid än läsår enligt de närmare föresknfter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer:
Studiehjälp utgår även för tid under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i 15 och 16 åå, om inte annat följer av be— stämmelser som regeringen med- delar.
Studiehjälp lämnas även för den tid under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i 15 och 16 åå, om inte något annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.
Vid tillämpning av första stycket och bestämmelse som avses i andra stycket beaktas endast hela, sammanhängande tidsperioder under ett kalenderhalvår om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses omfatta det antal dagar som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Detta antal dagar skall därvid anses infalla under det eller de kalenderhalvår som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. 6 56
Studiebidrag utgår med 750 kro- nor i månaden.
Studiebidrag lamnas med 625 kronor i månaden.
'1357
Inackorderingstillägg lämnas med lägst ] 170 och högst 2 350 kronor i månaden. Närmare föreskrifter om inackorderingstillägg meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.
Inackorderingstillägg lämnas med lägst 1 190 och högst 2 350 kronor i månaden. Närmare föreskrifter om inackorderingstillägg meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.
4 kap. 3 58
Studiemedel får inte beviljas för tid för vilken studiehjälp enligt 3 kap. eller särskilt vuxenstudie- stöd enligt 7 kap. redan har bevil- jats.
Beviljas studerande studiehjälp
6 Senaste lydelse 1992:1432.
7 Senaste lydelse 19941357.
Studiemedel får inte beviljas för den tid för vilken studiehjälp enligt 3 kap. eller särskilt vuxenstudie- stöd enligt 7 kap. redan har bevil- jats.
Om en studerande beviljas stu-
8 Senaste lydelse 19941000. (Prop. 1994/9516, bet. 1994/951FöUl, rskr. 1994/95 : 78.)
3 8
eller särskilt vuxenstudiestöd för sådan tid för vilken den studerande redan har beviljats studiemedel, får den studerande ej uppbära studie- medlen för denna tid.
Studiemedel får ej heller beviljas eller uppbäras för tid för vilken 'utbildningsbidrag under arbets- marknadsutbildning eller utbild- ningsbidrag för doktorander utgå-, om ej annat följer av bestämmelse som regeringen meddelar.
Studiemedel utgår inte för tidför vilken den studerande tjänstgör enligt lagen (l994:000) om total- försvarspliktellerfullgörutbildning till reservofficer.
diehjälp eller särskilt vuxenstudie- stöd för en tid för vilken den stu- derande redan har beviljats studie- medel, får den studerande inte upp- bära studiemedlen för denna tid.
Studiemedel får inte heller bevil- jas eller uppbäras för den tid för vilken utbildningsbidrag under ar- betsmarknadsutbildning eller ut- bildningsbidrag för doktorander lämnas, om inte något annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.
Studiemedel lämnas inte för den tid under vilken den studerande tjänstgör enligt lagen (l994:000) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesof- ficen
36 59
Studiemedel enligt detta kapitel får beviljas svensk medborgare för studier utom riket under de förut- sättningar och med de belopp som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.
Studiemedel kan även utgå för sjukperiod som avses i 28 å enligt de närmare föreskrifter som med- delas av regeringen.
Studiemedel enligt detta kapitel får beviljas för studier utom riket under de förutsättningar och med de belopp som föreskrivs av rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Studiemedel kan även lämnas för en sjukperiod som avses i 28 å en- ligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.
5 kap. 4 glo Korttidsstudiestöd beviljas efter ansökan.
Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestäms av re- geringen eller den myndighet som regeringen utser. Om det finns
9 Senaste lydelse l988:877.
10 Senaste lydelse 1992z400.
Ansökan kan göras av en arbets- tagare eller av en facklig organisa- tion eller en handikapporganisation för fördelning mellan arbetstagare.
Ansökan skall ges in inom den tid och i den ordning som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. Om det finns
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
329
särskilda skäl får ansökan prövas även om den kommit in för sent.
särskilda skäl får en ansökan prö- vas även om den har kommit in för sent.
Så”
Korttidsstudiestöd utgör 73 kro- nor för varje timme.
Korttidsstudiestöd utgör 75 kro- nor för varje timme.
6 kap.
Intematbidrag beviljas efter
Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestäms av re- geringen eller den myndighet som regeringen utser. Om det finns särskilda skäl får ansökan prövas även om den kommit in för sent.
1 Senaste lydelse 19941357.
2 Senaste lydelse 19921400.
ansökan.
Ansökan kan göras av en stude- rande, av en facklig organisation för fördelning mellan arbetstagare eller av en handikapporganisation
för fördelning mellan medlemmar.
Ansökan skall ges in inom den tid och i den ordning som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. Om det finns särskilda skäl får en ansökan prö- vas även om den har kommit in för sent.
85
Om en facklig organisation eller
' en handikapporganisation har arr-
sökt om intematbidrag gäller mrdra och tredje styckena.
Bidraget får betalas ut till organi- sationen i stället för till den stude- rande.
Bidraget skall motsvara den fak- tiska kostnaden för resor, kost och logi för den studerande. För varje kurs får bidragen dock aldrig be- räknas till ett högre belopp än som motsvarar 327 kronor i genomsnitt för varje dygn och varje studerande som har rätt till bidraget.
)rop. 1994/95:100 311. 9
330
7 kap. 1 513
Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå till studerande vid de läroanstalter och utbildningar som regeringen bestämmer. Regeringen får med- dela föreskrifter om rätt till särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid sådana lärarutbildningar till vilka det finns ett behov av att förbättra rekryteringen. I sådana föreskrifter får göras undantag från bestämmel- semai3—5 a, 7, 7c, 8,8a,8c och 14 åå.
Om verkan av att studerande har uppburit studiemedel för den tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd utgår finns bestämmelseri 20 ;.
Särskilt vuxenstudiestöd får ej beviljas eller uppbäras för tid, för vilken utbildningsbidrag under ar- betsmarknadsutbildning eller ut- bildningsbidrag för doktorander ut- går, om ej annat följer av bestäm- melse som regeringen meddelar.
Särskilt vuxenstudiestöd kan läm- nas till studerande vid de läroan- stalter och utbildningar som rege- ringen bestämmer. Regeringen får meddela föreskrifter om rätt till särskilt vuxenstudiestöd för stude- rande vid sådana lärarutbildningar till vilka det finns ett behov av att förbättra rekryteringen. I sådana föreskrifter får göras undantag från bestämmelserna i 3—5 a, 7, 8, 8 a och 14 åå.
I 20 5 finns bestämmelser om verkan av att en studerande har uppburit studiemedel för den tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd lämnas.
Särskilt vuxenstudiestöd får inte beviljas eller uppbäras för den tid för vilken utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller ut- bildningsbidrag för doktorander lämnas, om inte något annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.
4 514
Särskilt vuxenstudiestöd utgår i form av vuxenstudiebidrag, .studie- lån och resekostnatlsersättning.
Särskilt vuxenstudiestöd utgår inte till studerande som uppenbart inte är i ekonomiskt behov av stö- det.
Särskilt vuxenstudiestöd lämnas inte till en studerande som uppen- bart inte är i ekonomiskt behov av stödet.
.7515
Till en studerande som uppfyller villkoren för ersättning från en arbetslöshetskassa eller som under
Till en studerande som uppfyller villkoren för ersättning från en arbetslöshetskassa eller som under
den längsta tid som ersättning kan den längsta tid som ersättning kan
13 Senaste lydelse 1993:220.
4 Senaste lydelse 19881877. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.
5 Senaste lydelse 1994:932.
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
331
betalas ut har uppburit ersättning från någon arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd i form av dagpenning lämnas vuxenstudie- stöd enligt 7 a, 7 b, 7 c och 8 b 55-
Till annan studerande utgår sär- skilt vuxenstudiestöd enligt bestäm- melserna i 8, 8 a och 8 b åå.
betalas ut har uppburit ersättning från någon arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd i form av dagpenning lämnas vuxenstudie- stöd enligt 7 a, 7 b och 8 b åå.
Till en annan studerande lämnas särskilt vuxenstudiestöd enligt be- stämmelserna i 8, 8 a och 8 b åå.
11 å Vid beviljande av särskilt vuxenstudiestöd för studier på grundskolenivå ges företräde åt sökande som har störst behov av utbildning och stöd.
Vid prövning enligt första stycket tages särskild hänsyn till sökande som har kort tidigare utbildning och sökande som under lång tid bedrivit verksamhet av det slag som avses i 3 å. Särskild hänsyn skall också tagas till om sökande på grund av handikapp eller annan omständighet har särskilt svårt att bedriva studierna på fritid eller om sökande har en betungande försörj- ningsbörda.
Mer än tio års verksamhet som avses i 3 å får ej beaktas. Verk- samhet på deltid jänställes med verksamhet på-heltid.
Den som tidigare har uppburit särskilt vuxenstudiestöd för viss utbildning på grundskolenivå och som fullföljer denna utbildning, har alltid företräde till fortsatt stöd om ej annat följer av 5 å andra stycket jämfört med 4 kap. 7 å. Företrädet avser särskilt vuxenstudiestöd för den tid som kräves för att slutföra utbildningen i normal takt.
Vid prövning enligt första stycket tas särskild hänsyn till en sökande som har kort tidigare utbildning och en sökande som under lång tid bedrivit verksamhet av det slag som avses i 3 å. Särskild hänsyn skall också tas till om en sökande på grund av handikapp eller någon annan omständighet har särskilt svårt att bedriva studierna på sin fritid eller om en sökande har en betungande försörjningsbörda.
Mer än tio års verksamhet som avses i 3 å får inte beaktas. Verk- samhet på deltid järnställs med verksamhet på heltid.
En sökartde som tidigare har upp- burit särskilt vuxenstudiestöd för viss utbildning på grundskolenivå och som fullföljer denna utbild- ning, har alltid företräde till fortsatt stöd om inte något annat följer av 5 å tredje stycket jämfört med 4 kap. 7 å. Företrädet avser särskilt vuxenstudiestöd för den tid som krävs för att slutföra utbildningen i normal takt.
14 å Vid beviljande av särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå ges företräde åt sökande som har störst behov av utbildning och stöd.
Vid prövning enligt första stycket tages särskild hänsyn till sökande som avser att komplettera sin tidi- gare utbildning, om han därigenom kan få kunskaper och färdigheter
Vid prövning enligt första stycket tas särskild hänsyn till en sökande som avser att komplettera sin tidi- gare utbildning, om han därigenom kan få kunskaper och färdigheter
Prop. 1994/952100 Bil. 9
332
som är av betydelse för den verk- samhet som han bedriver eller av- ser att bedriva. Särskild hänsyn skall också tagas till om sökande på grund av handikapp eller annan omständighet har särskilt svårt att bedriva studierna på fritid eller om sökande har en betungande försörj- ningsbörda.
Den som tidigare har uppburit särskilt vuxenstudiestöd för viss utbildning på högskolenivå har alltid företräde till fortsatt stöd, om ej annat följer av 5 å andra stycket jämfört med 4 kap. 6 å. Företrädet avser särskilt vuxenstudiestöd för den tid som kräver för att slutföra utbildningen i normal takt.
som är av betydelse för den verk- samhet som han bedriver eller av- ser att bedriva. Särskild hänsyn skall också tas till om en sökande på grund av handikapp eller annan omständighet har särskilt svårt att bedriva studierna på sin fritid eller om en sökande har en betungande försörjningsbörda.
En sökande som tidigare har upp- burit särskilt vuxenstudiestöd för viss utbildning på högskolenivå har alltid företräde till fortsatt stöd, om ' inte något annat följer av 5 å tredje stycket jämfört med 4 kap. 6 å. Företrädet avser särskilt vuxenstu- diestöd för den tid som krävs för att slutföra utbildningen i normal takt.
Beviljas studerande särskilt vux— enstudiestöd för sådan tid för vil- ken den studerande redan har upp- burit studiemedel enligt 4 kap. gäller bestämmelserna i an- dra—tj ärde styckena.
Det belopp som den studerande uppburit i studiemedel avräknas från de belopp som den studerande beviljas för nämnda tid. Avräk- ningen sker från de belopp som beviljats i vuxenstudiebidrag, stu- dielån och resekostnalsersättning i nu nämnd ordning.
fll'läknal belopp skall jämställas med vuxenstudiebidrag, studielån och resekostnadsersättning i den omfattning som avräkningen avser motsvarande studiestödsform.
Belopp som ej kan avräknas skall återkrävas. Därvid tillämpas 9 kap. 2 å fjärde stycket.
6 Senaste lydelse 19881877.
Om en studerande beviljas sär- skilt vuxenstudiestöd för en tid för vilken den studerande redan har uppburit studiemedel enligt 4 kap. gäller bestämmelserna i an- dra-fjärde styckena.
Det belopp som den studerande uppburit i studiemedel avräknas från de belopp som den studerande beviljas för nämnda tid. Avräk- ningen sker från de belopp som beviljats i vuxenstudiebidrag och studielån i nu nämnd ordning.
Det avra'knwle beloppet skall jämställas med vuxenstudiebidrag och studielån i den omfattning som avräkningen avser motsvarande stu- diestödsforrn.
Ett belopp som inte kan avräknas skall återkrävas. Därvid tillämpas 9 kap. 2 å fjärde stycket.
Prop. l994/95 : 100 Bil. 9
333
8 kap. 6 517
Årsbeloppet får sättas ned
1. om den återbetalningsskyldige uppbär studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, utbildningsbidrag under arbets- marknadsutbildning, utbildnings- bidrag för doktorander eller fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen (l994:000) om totalförsvarsplikt eller fullgör ut— bildning till reservofficer,
1. om den återbetalningsskyldige uppbär studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller utbildningsbidrag för doktorander eller fullgör en längre grundutbild- ning än 60 dagar enligt lagen (19941000) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eIIer yrkesofficer,
2. om den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har beräknats,
3. om den återbetalningsskyldige har överklagat den taxering som ligger till grund för beräkningen av årsbeloppet och det med hänsyn till omständighetema framstår som oskäligt att låta årsbeloppet grundas på den taxeringen, eller
4. om det i något annat fall finns synnerliga skäl. Om det finns Skäl att sätta ned årsbeloppet och det kan antas att den omständigheten som föranleder nedsättningen kommer att bestå längre än ett år, får nedsättning ske tills vidare.
18 älg
Studielån som avser den delen av en sjukperiod som följer efter en karenstid om 14 dagar skall inte återbetalas annat än i de fall som anges i 19 å.
Studielån som avser den del av en sjukperiod som följer etter en karenstid om 30 dagar skall inte återbetalas annat än i de fall som anges i 19 å. Studie/an enligt 7 kap. eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestödfor arbets- lösa som avser nämnda tid ska!! dock, om 19 59 inte är tillämplig. återbetalas såvitt avser 40 procent av beloppet.
[ karenstiden får inräknas bara tid under sådan studietid som avses i 4 kap. 28 å eller 7 kap. 17 å.
Vid beräkning av karenstiden skall två eller flera sjukperioder räknas som en sammanhängande sjukperiod, om den senare perioden börjar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade.
l7 l994/95:78.)
8 Senaste lydelse l992:400. Senaste lydelse 19941000. (Prop. l994/95:6, bet. l994/951FöUl, rskr.
Prop. l994/952100 Bil. 9
334
2 e19 Regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer får i fråga om den som återbetalar studiestöd enligt äldre föreskrifter föreskriva att preliminär och slutlig avgih inte skall utgå eller skall sättas ned för avgiftsår under vilket den återbetalningsskyldige studerar och uppbär studiehjälp, studieme- del, särskilt vuxenstudiestöd, sär- skilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, utbildningsbidrag under arbets- marknadsutbildning eller utbild- ningsbidrag för doktorander eller fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen (l994:000) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reservof- ficer.
2 e'9 Regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer får i fråga om den som återbetalar studiestöd enligt äldre föreskrifter föreskriva att preliminär och slutlig avgift inte skall betalas eller skall sättas ned för ett avgiftsår under vilket den återbetalningsskyldige studerar och uppbär studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudie- stöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller utbildningsbidrag för doktorander eller fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen (19941000) om total- försvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer.
]. Denna lag träder i kraR såvitt avser 3 kap. 6 å, 8 kap. 6 å och punkt 2 e i övergångsbestämmelsema till lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen (l973z349) den 1 januari 1996 och i övrigt den 1 juli 1995.
2. Äldre föreskrifter, utom såvitt avser 8 kap. 6 och 18 åå samt punkt 2 e i övergångsbestämmelsema till lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen. gäller fortfarande i fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.
3. Den äldre lydelsen av 8 kap. 18 å gäller fortfarande i fråga om en sjukperiod som börjar före ikraRträdandet.
4. Äldre föreskrifter i punkt 2 e i övergångsbestämmelsema till lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen gäller fortfarande i fråga om bestämmande av slutlig avgift för avgiftsår före avgihsåret 1996.
5. Äldre föreskrifter om bamtillägg skall såvitt avser höstterminen 1995 tillämpas för en studerande som före den 1 januari 1995 har ansökt om särskilt vuxenstudiestöd för denna termin.
19 Till l9881877. Senaste lydelse 19941000. (Prop. l994/9516.bet. 1994/951FöUl, rskr. l994/95:78.)
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
335
Förslag till Bilaga 9.3 Prop. l994/95:100
Lag om ändring i lagen (198311030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
Härigenom föreskrivs att 2 å lagen (198311030) om särskilt vuxenstu- diestöd för arbetslösa skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
zgl
Särskilt vuxenstudiestöd för ar- betslösa lämnas enligt bestämmel— serna i 7 kap. 7 a—7 c åå studie- stödslagen (1973z349) vare sig den studerande är medlem i en arbets- löshetskassa eller inte. I övrigt skall bestämmelserna i 1 kap. 8 55", 7 kap. 1, 2, 4—5 a, 8 b—9 och l6—20 åå samt 9 kap. l—3 och 7 åå studiestödslagen tillämpas på särskilt vuxenstudiestöd för arbets- lösa.
Särskilt vuxenstudiestöd för ar- betslösa lämnas enligt bestämmel- serna i 7 kap. 7 a och 7 b åå stu- diestödslagen (1973z349) vare sig den studerande är medlem i en arbetslöshetskassa eller inte. I öv- rigt skall bestämmelserna i 1 kap. 5 och 8 åå, 7 kap. 1, 2, 4—5 a, 8 b, 9 och l7—20 åå samt 9 kap. 1—3 och 7 åå studiestödslagen till- ämpas på särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
1 Senaste lydelse 1994358.
Bil. 9
336
- . _. Bi'aga 9-4 Prop. 1994/95:100 Sammanfattning av och remissyttranden över En 9
Statens skolverks förslag (Dnr 93:1903) om en översyn av systemet med riksrekryterande idrottsgymnasier
l Remissinstanser
Över nämnda förslag har remissyttranden avgivits av Statskontoret. Riks- revisionsverket (RRV), Statens institut för handikappfrågori skolan (SIH), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Riksidrottsförbundet (RF), Stock- holms stad, Sollentuna, Norrköpings. Tingsryds, Helsingborgs, Varbergs, Strömstads. Bengtsfors. Örebro, Sundsvalls och Gällivare kommuner samt Svenska kommunförbundet. Yttranden har dessutom inkommit från Sollef- teå, Olofströms, Jönköpings och Karlstads kommuner samt Gymnasiet i Ljusdal och Lärarnas riksförbund (LR).
2 Olika former av idrottsgymnasier
Skolverket anser att riksrekrytering är oförenlig med rådande styrsystem och ansvarssystem. På grund av ett stort intresse för idrott i landet, också i kommuner och skolor. bedömer Skolverket dock att det för vissa idrotter och i viss omfattning är motiverat med riksrekryterande idrottsgymnasier. För mindre specialidrotter kan riksrekrytering behövas. Skolverket föreslår att åtskillnad görs mellan lokala. regionala, och riksrekryterande idrotts— gymnasier. Den nya gymnasieskolan ger utrymme för lokala och regionala idrottsgymnasier. Kommuner kan sluta samverkansavtal utan riksintag- ning. för detta behövs ingen statlig reglering. Riksidrottsgymnasiemas syfte bör fortfarande vara att underlätta kombinationen satsning på eliti— drott och studier. Skolverket anser också att en tydlig gränsdragning bör göras från statens sida mellan skolhuvudmännens utbildningsansvar och skyldighet och konsekvenserna av en nationell satsning på elitidrott. Det är enligt Skolverkets mening viktigt att beakta att idrottssatsningen i första hand motiveras av elitidrottens särskilda behov.
Flertalet rcrnr'ssinstwrser instämmer med utredningens förslag och fram- håller att restriktivitet bör iakttagas med tillstånd både vad gäller antal intagningsplatser och anordnarorter. Specialidrottens utökade finansie- ringsansvar kan leda till en annan syn på behovet av riksrekryterande idrottsgymnasier, där antalet bättre motsvarar behovet och detta i sin tur leder till bättre kvalitet på riksidrottsgymnasiema. Sollentuna kommun anser att möjlighetema att inrätta lokala grenar i syfte att ge elevema specialinriktade utbildningar måste finnas. men att inrätta en lokal gren inom teoretiska eller yrkesinriktade program enbart i syfte att värva elever till skolan skall inte vara tillåtet. Samarbetsavtal mellan kommuner gällan- de regionala idrottsgymnasier måste diskuteras och ingås i god tid före
22 Riksdagen lOl)—INS. Ixurul. Nl” IUI). Bilaga ()
den normala antagningsprocessen. Svenska kommunförbundet tillstyrker Prop. 1994/95:100 förslaget men konstaterar att regleringen av riksrekryterande idrottsgym— Bil. 9 nasier i gymnasieförordningen medför undantag från det generella plane- ringssystemet. Sådana undantag måste vara begränsade och principiellt välgrundade för att inte trovärdigheten för systemet skall urholkas. RF instämmer i utredningens förslag och är positivt inställd till en reducering av riksidrottsgymnasiema. Möjligheten för vissa lagidrotter att övergå till regional Verksamhet underlättar för eleven att i tävlingssammanhang representera sin hemmaförening.
3 Regler för riksidrottsgymnasier
Skolverket föreslår att regeringen som tidigare bör besluta om vilka idrotter som skall bedrivas som riksidrottsgymnasier, i vilken kommun verksamheten skall bedrivas och antagningsvolymen på respektive ort. Dessa beslut bör ske vart tredje år på förslag av RF och Svenska kom- munförbundet. Ansökan, urval och intagning samt RFS medverkan i denna process skall regleras i förordning.
Rernissinsthsema anser i stort sett att förslaget är bra. Många remissin- stanser påpekar att lokala förutsättningar är viktiga vid etablering av nya riksidrottsgymnasier. För att möjliggöra en långsiktig planering krävs en statlig reglering av verksamheten. Ett par kommuner understryker att en hård bedömning sker från kvalitetssynpunkt vad gäller anordnarkommu- nens insatser, elevers idrottsliga meriter och instruktörers kunnande. RF instämmer med utredningens förslag att regeringen även fortsättningsvis beslutar Vilka kommuner som får tillstånd att anordna riksidrottsgymnasier efter yttrande från RF. RF anser det som en förutsättning att i gymnasie- förordningen få fastlagt att urval av studerande sker via specialförbunden när det gäller idrottsliga meriter och att kommunen har motsvarande ansvar för övriga behörighetskriterier. [ gymnasieförordningen måste också framgå vilka regler som gäller för ansökan, intagning samt speciali- drottsämnets omfattning och kursplan.
4 Kostnadsfördelning
Skolverket konstaterar att missnöje råder med nuvarande reglering av finansieringen av riksidrottsgymnasiemas verksamhet. Skolverket föreslår därför ett tydligare statligt ansvarstagande för finansieringen och fördel— ningen av kostnader för riksidrottsverksamheten. Skolverket föreslår att hemkornmunema svarar för elevemas utbildningskostnader i form av interkommunal ersättning samt eventuella inackorderingskostnader och resebidrag. ldrottsrörelsen skall enligt Skolverkets förslag svara för kost- naderna för specialidrotten. genom det statliga verksamhetsstödet till RF. Skolverkets bedömning är att det är viktigt att riksidrottsgymnasiemas
338
specialidrottsundervisning ses som en av statens insatser för elitidrotten Prop. l994/95:100 som kan jämföras med andra elitidrottssatsningar. Bil. 9
De flesta remissinstanser instämmer i utredningens förslag till finans- iering. RRV och Statskontoret anser det motiverat att idrottsrörelsen får finansieringsansvaret även för inackorderings/resebidrag. Kostnader utöver den interkommunala ersättningen är merkostnader som beror på elevens idrottsinriktning. Örebro kommun anser också att ansvaret för finans— ieringen kan tas över tidigare och fullständigare av idrottsrörelsen. Bengts- fors kommun anser att CSN skall betala eventuell inackordering och resekostnader, finansieringen skulle lösas så att CSN via statsbudgeten tillförs de beräknade kostnaderna för inackorderings/resebidrag. K ammun— förbundet anser att hemkommunen uteslutande bör betala sedvanlig kost- nad för genomgånget nationellt program, där den tillkommande kostnaden för ämnet specialidrott exkluderas. RF instämmer ej med Skolverket om att de särskilda kostnaderna för specialidrotten i riksidrottsgymnasier faller utanför det kommunala åtagandet. Kostnader för specialidrott i den sche- malagda undervisningen skall ingå i den interkommunala ersättningen. RF är beredd att medverka till en adekvat gränsdragning i den frågan. RF instämmer i utredningens förslag att det måste bli tydligare gränsdragning i betalningsansvaret mellan kommun och stat. Verksamhetsstödet till specialidrotten utanför schematid skall utgå från det särskilda verksam- hetsstöd till vissa utbildningar som Skolverket disponerar från Utbild- ningsdepartementet och inte tas som utredningen anger, inom RFS bud- getanslag från Finansdepartementet. RF kan inte acceptera utredningens förslag att verksamhetsstödet skall tas från RFS budget.
5 Uppföljning och utvärdering
Skolverketföreslås ha uppföljnings- och utvärderingsansvar för verksam- heten. Riksidrottsförbundet ansvarar för den särskilda idrottssatsningen.
De remissinstanser som yttrat sig i frågan ser att en statlig uppföljning och utvärdering kan garantera att en god utbildningskvalitet hålls. RF är beredda att ta på sig ansvaret för utvärderingen av att den idrottsliga satsningen kommer till stånd. RF påpekar dock att det kommer att kräva stora insatser från idrottsrörelsen centralt. RF är också beredd att till— sammans med Skolverket utvärdera och följa upp specialidrottsämnet på skoltid.
6 Genomförande
Skolverket föreslår att den nya regleringen av riksidrottsgymnasier skall gälla från l995/96 för de elever som startar sin utbildning då. För de elever som påbörjat sin utbildning skall de nuvarande reglerna gälla. Rem issinstansema instämmer överlag till förslaget. Många anser dock att man bör överväga om inte den nya regleringen skulle gälla för verk- 339
samheten i samtliga tre årskurser. RF anser att oklarheter i dagens in- terkommunala ersättningssystem får betydande konsekvenser för hela verksamheten. RF ser det som orimligt att förändra verksamheten till läsåret 1995/96, om inte ett beslut om verksamheten finns före oktober månads utgång 1994. 7 Övrigt
Skolverket föreslår att om en förlängd studiegång för någon elev vid riksrekryterande idrottsgyrrmasier bedöms nödvändig skall detta avtalas i samråd mellan berörda kommuner och riksidrottsförbund.
Många remissinstanser delar Skolverkets uppfattning, en del vill dock att utbildningen redan från början läggs ut på längre tid. CSN erinrar om att en förlängning av studietiden kan komma att medföra ökade utgifter för staten i form av studiestöd. En konflikt med studiestödsförfattningens krav på heltidsstudier för att få studiestöd kan också uppstå. RF vill att den tidigare möjligheten att förlänga studietiden med ett år regleras i förordningen eller på annat sätt genom avtal.
Prop. l994/95:100 Bil. 9
340
Bilaga 9.5 Prop. l994/95:100
SOU l994:127 Kronan — Spiran — Äpplet. Bil. 9 En ny universitetsstruktur i södra Stockholmsområdet.
Sammanfattning av SOU l994:127 samt kommitténs förslag.
Kommittén konstaterar inledningsvis att behovet av högre utbildning kommer att öka även fortsättningsvis i Sverige. Kommittén redovisar insatser som gjorts de senaste åren för att bygga ut högskolan och för- ändra utbildningsutbudet för att möta förändrade behov i samhället.
Ytterligare insatser behövs dock för att möta enskilda människors efterfrågan på högre utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling. För att näringslivet skall kunna möta en ökad konkurrens och för att vi i Sverige skall kunna undvika en hotande permanent arbetslöshet krävs också ytterligare insatser. Kommittén grundar sina ställningstaganden på undersökningar och samstämmiga bedömningar av bl.a. OECD, SACO och SCB.
Behovet av gränsöverskridande utbildningar kommer i framtiden att öka och kombinationer och samverkan mellan ämnen kommer att bli allt viktigare. Tekniskt och naturvetenskapligt utbildade personer kommer att efterfrågas i allt högre grad. Därutöver kommer internationellt samarbete och användning av informationsteknologi att öka i betydelse inom alla områden. Distansundervisningen kommer att spela en viktig roll för att öka tillgängligheten till utbildning. .
Stockholms län har cirka en femtedel av landets befolkning och utgör ett av landets mest expansiva områden. Samtidigt har universitetet och högskolorna i området tilldelats endast 17 procent av de totala resurserna för grundutbildning i landet. Antalet sökande till universitet och högskolor i Stockholms län har varit extremt stort och många har inte kunnat be— redas plats.
Andelen nybörjare i högskoleutbildning i Stockholms län är emellertid lägre än riksgenomsnittet och detta gäller särskilt för den södra delen av länet. Kommittén konstaterar att den inomregionala obalansen i länet är ett stort problem på grund av att det ger upphov till social snedrekrytering och de samhällsproblem som är relaterade till detta. Bland annat innebär det att vi har en outnyttjad begåvningsresurs, vilket leder till effektivitets- förluster för samhället i stort.
Kommittén analyserar därefter hur en struktur för utbyggnad i Stock- holmsområdet bör se ut och vilka faktorer som är av vikt. Tillgänglighet till högre utbildning på studenternas villkor är mycket viktigt. Därmed avses inte bara det geografiska avståndet utan även det upplevda avstån- det. Därmed avses också att studenten kan tillgodogöra sig utbildningen samt att undervisningen läggs på sådan tid som passar de enskilda studen- terna.
För att högskolan skall uppnå en hög kvalitet krävs en akademisk miljö. 341 Detta kan endast uppnås vid en volym som kan bära de kostnader som är
förknippade därmed, t.ex. bibliotekskostnader. Högskolans storlek för- Prop. 1994/95:100 modas vara avgörande vad gäller forsknings- och utbildningsprocessen. Bil. 9 En kritisk massa måste uppnås för att ge tillfredsställande förutsättningar för en kvalitativt högtstående forskningsverksamhet och för att ge utbild— ningen akademisk bredd och djup.
Kommittén ger därefter förslag till hur en ny struktur för högre utbild- ning och forskning i södra Stockholmsområdet bör utformas.
Verksamheten föreslås organiseras som ett nätverksuniversitet med tre campus som enligt kommittén bör förläggas intill Huddinge sjukhus (Campus Spiran), i Haninge (Campus Äpplet) samt i Stockholms södra innerstad (Campus Kronan). Campus Kronan bör lokaliseras till Södra Hammarbyhamnen alternativt på Kvarnholmen i Nacka kommun och till detta campus föreslår kommittén att Lärarhögskolan i Stockholm samt de konstnärliga högskolorna samlokaliseras. Varje campus bör kännetecknas av en egen utbildnings- och forskningsprofil. Inom och mellan campus bör modern informationsteknik (IT) användas. IT bör även användas som stöd till distansutbildning som skall kunna erbjudas i lokala studiecentra knutna till de olika campus. '
Söderstrukturen skall kännetecknas av en mångdisciplinär och gräns— överskridande ansats. Utbildningen bör därför ha en betydande ämnes- mässig bredd och forskningen inriktas mot två huvudområden: forskning om Östersjöområdet och Östeuropa samt forskning om livsvetenskaper, där forskning om vård och omsorg ingår.
Den mångdisciplinära och gränsöverskridande ansatsen styr även den av kommittén föreslagna interna organisationen av Söderstrukturen. För forskningen och forskarutbildningen inrättas en mångdisciplinär fakultet, vilken indelas i sektioner med inriktning mot olika profilområden. Fakul- teten svarar ej för grundutbildningen; denna planeras och genomförs av en utbildningsnämnd. Denna uppbyggnad möjliggör, enligt kommittén, en fortlöpande utveckling och omprövning av olika gränsöverskridande ämneskombinationer och skapar en problemorienterad organisation.
Kommittén förordar att Söderstrukturen skall vara helt fristående från andra universitet och högskolor och att uppbyggnaden vid slutet av en första etapp omfattande budgetåren 1995/96 och 1997—1999 bör motsvara 4 500 helårsstudenter, varav 900 bör avse lokala studiecentra. I en andra etapp omfattande budgetåren 2000—2002 bör en utbyggnad med 2 900 helårsstudenter äga rum, vilket inom ramen för Söderstrukturen innebär resurser för sammanlagt 5 400 helårsstudenter i Campus Spiran och Äpplet respektive 3 000 i Campus Kronan. Förutom detta antal tillkom- mer i varje campus studenter vars utbildningar anordnas av andra univer- sitet och högskolor.
342
Remissammanställning Prop. 1994/95:100 Bil. 9
Remissinstanser och sammanställning av remissyttranden över SOU l994:127; Kronan — Spiran — Äpplet. En ny universitetsstrukturi södra Stockholmsområdet.
l Remissinstanserna
Yttranden har inkommit från Försvarsmakten, Statskontoret, Statens fastighetsverk. Statens lokalförsörjningsverk, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket (RRV), Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådet (HSFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Uppsala universitet, Lunds universitet, Stock- holms universitet, Karolinska institutet (KI), Kungl. Tekniska högskolan (KTH), Danshögskolan. Dramatiska institutet (DI), Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhög- skolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm, Teaterhögskolan i Stockholm, Högskoleutbildning på Gotland. Statens kulturråd, Riksanti- varieämbetet och Statens historiska museer (RAÄ—SHMM), Botkyrka kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Li- dingö kommun, Nacka kommun, Norrtälje kommun, Nynäshamns kom- mun, Salems kommun, Stockholms stad, Sundbybergs stad, Södertälje kommun, Tyresö kommun, Upplands-Bro kommun, Upplands Väsby kommun, Stockholms läns landsting, Kungl. Vetenskapsakadcmien, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Kungl. Akademien för de fria konsterna, Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund. Sveriges akademikers centalorganisation (SACO), Tjänstemännens central- organisation (TCO). Landsorganisationen i Sverige (LO), Hälsohögskolan i Stockholm, Svensk teaterunion/Svenska lTI, Stiftelsen för forskning med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftclsen) och AB Storstockholms Lokaltrafik (SL).
Följande instanser har inkommit med spontana yttranden: Stockholms handelskammare, Civilekonomerna, Sven Nilsson. ST/atf avdelning 214/06, Stockholms universitets studentkår, Lärarhögskolans studentkår i Stockholm och LO-sektionen i Haninge-Tyresö.
2 Allmänt
Betänkandet mottas över lag väl av remissinstansema och i stort sett alla remissinstanser stöder utgångspunkterna för kommitténs förslag. De kritiska åsikter som framförs redovisas nedan.
Uppsala universitet framför farhågor beträffande stora satsningar på uppbyggnad av nya universitet och högskolor när signaler ges om kraftiga resursnedskämingar på de redan existerande. Att ytterligare splittra resur- serna ser Uppsala universitet som felaktigt. 343
Lunds universitet och Uppsala universitet menar att de nationella resur- Prop. l994/95:100 serna är för knappa för en spridning av forskningen till ytterligare en Bil. 9 högskola.
RRV ifrågasätter nödvändigheten av en ny universitetsstruktur. De verksamheter och inriktningar som lyfts fram som centrala i förslaget skulle kunna införas i utbildningsuppdragen till de lärosäten som redan tidigare är etablerade i södra delen av Stockholmsregionen. En fortsatt utbyggnad skulle då kunna ske under nuvarande utbildningsanordnare.
Uppsala universitet, Lunds universitet, RRV samt LO framför att ett nytt universitet bör ses ur ett nationellt perspektiv, ej som en Stockholms- fråga. SCB ifrågasätter den koppling utredningen gör mellan tillgänglighet till högre utbildning länsvis och andel högskolestuderande inom länet. SCB menar att den låga övergångsfrekvensen lika väl kan bero på andra faktorer, t.ex. en jämförelsevis god möjlighet att få arbete i Stockholms- området. En kapacitetsutbyggnad kan leda till att en högre andel av Stockholmsungdomarna studerar vidare inom länet och att en lägre andel kommer att studera utanför länet. LO instämmer i att Her studerar vidare om tillgängligheten ökar, men vänder sig mot den argumentering för detta som utredningen framför. LO menar att det gynnar en region att ha en högskola då det attraherar kunskapsintensiva företag samt medför att en stor andel ungdomar Hyttar in i kommunen och stannar kvar. Utredning- ens argumentering därför är felaktig. anser LO, eftersom den leder fram till att en utebliven högskoleutbyggnad i Stockholm kommer att innebära att andra delar av landet utsätts för "brain-drain" då Stockholms län kom- mer att kräva en högre andel högutbildade än riksgenomsnittet.
3 Organisation
Kommitténs förslag Självstt'z'ndighet?
Utgångspunkten för kommitténs uppdrag har varit att Söderstrukturen skall fungera som ett självständigt universitet, men ledas av styrelsen vid Stockholms universitet. Kommittén ser detta som en mindre lyckad lös- ning och förordar att Söderstrukturen helst bör utgöra en helt fristående organisation. I enlighet med utgångspunkten föreslår dock kommittén att Stockholms universitet får två separata utbildningsuppdrag för grund- läggande högskoleutbildning. Samverkan med andra utbildningsanordnare befästs genom särskilda anvisningar. vilka utgör del av dessa lärosätens utbildningsuppdrag. En vicerektor utnämns som ansvarar för Söderstruktu- ren.
344
Nätverk och lokala studiecentra Prop. 1994/95:100 Bil. 9
Kommittén föreslår att verksamheten organiseras som ett nätverksuniversi- tet mcd tre campus — Spiran, Äpplet och Kronan — som vart och ett har en egen profil, samt i lokala studiecentra. Distansutbildning bör ges från
varje campus inom ämnen som anknyter till dess profil.
U tbi [ dnin gswtorclnare
Inom varje campus samverkar flera utbildningsanordnare, även om Söder- strukturen blir utbildningsanordnare vid alla campus för den övervägande andelen utbildningar. Vissa av de utbildningar som lokaliseras till Spiran kommer således att ha Kl eller KTH som utbildningsanordnare. Vissa utbildningar som ges vid Äpplet kommer att ha KTH som utbildningsan- ordnare och vid Kronan kommer utbildningar att anordnas av LHS. konst- närliga högskolor och eventuellt olika privata utbildningsanordnare.
Intern orgwtisalion
Organisationen bör vara problemorienterad och möjliggöra fortlöpande utveckling och omprövning av olika gränsöverskridande ämneskombina- tioner. För planering och genomförande av utbildningar ansvarar vid varje campus en utbildningsnämnd, vilken delegerar till underställda nämnder som ansvarar för ett antal utbildningar.
För forskningen och forskarutbildningen inrättas en mångdisciplinär fakultet som indelas i sektioner med inriktning mot olika profilområden. Fakulteten svarar inte för grundutbildningen. Tills vidare bör medlemmar- na av fakulteten också kunna vara medlemmar vid den fakultet vars tjänsteförslagsnämnd varit ansvarig vid tillsättningen.
Söderstrukturen föreslås bli organiserad i akademiska och administrativa basenheter — avdelningar — med utgångspunkt i inriktningen av lärarnas forskning. Alla lärare förutsätts både undervisa och forska. Genom under- visningen är de knutna till avdelningarna och till utbildningsnämnder och genom forskningen knyts de till den mångdisciplinära fakulteten.
Remissopinionen Organisation
Remissopinionen är delad vad gäller självständigheten för Söderstrukturen. Många remissinstanser kommenterar ej denna fråga. Av de instanser som kommenterar den är dock en majoritet negativ till att Söderstrukturen skall ligga under Stockholms universitet. Stockholms universitet avvisar den organisationsform som är kommit- téns huvudförslag och förordar att Söderstrukturen organiseras som en ny 345
23 Riksdagen I 994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 9
enhet som redan från början är ekonomiskt och organisatoriskt helt fristå- Prop. l994/951100 ende. Bil. 9
Även K 1. Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Haninge kom- mun, Nynäshamns kommun, Tyresö kommun, Salems kommun och SA CO anser att det vore bättre med en självständig högskola med en egen styrelse. Tyresö kommun påpekar att detta skulle ge större möjligheter att etablera nya samverkansformer med näringslivet.
RRV anser att man genom att knyta Söderstrukturen till Stockholms universitet bygger in problem som kan undvikas om högskolan är helt självständig. Problem kommer att uppstå vid den interna resursfördel- ningen och vid återrapporteringen när de två enheterna är uppbyggda på olika sätt. Dessutom begränsas flexibiliteten mer än på andra högskolor då statsmakterna genom denna konstruktion styr utbildningsinriktningen mer än vad som är fallet med andra högskolor, påpekar RRV.
KTH och Botkyrka kommun anser att Söderstrukturen åtminstone på lång sikt bör vara ett självständigt universitet med en egen styrelse.
N älverk
En knapp majoritet av remissinstansema tillstyrker ett nätverksuniversitet. Bland dessa ingår CSN. KTH. LHS . Lwulstingsförhunclet och Huddinge kommun. Flera remissinstanser tycker att förslaget är mycket spännande. till exempel Kulturrådet och Sundbybergs stad.
Kritiska synpunkter framförs dock av flera av remissinstansema. RRV framför starka tvivel vad gäller nätverksstrukturen och ifrågasätter var helhets— och samordningsansvaret skall ligga när de olika huvudmännen skall ansvara för sina respektive verksamhetsgrenar. Verket anser också att kommittén ej har lyckats visa att ett nätverksuniversitet är en bra lösning resursmässigt sett. [ Huddinge och Haninge bedrivs redan ut- lokaliserad verksamhet av Kl, KTH samt Stockholms universitet vars omfattning kan utökas utan att ett nätverksuniversitet skapas. RRV menar att de mål som eftersträvas i Söderstrukturen lika väl kan nås genom särskilda åtaganden till de respektive utbildningsanordnama.
KI, Stockholms universitet. Hälsohögskoltm i Stockholm, Industriför- humlet, SACO och Salems kommun anser att det endast bör vara ett campus. Detta bör vara förlagt till Huddinge. Ht't'lsohögskolwz i Stockholm motiverar det med att detta ger en starkare ställning för både utbildning och forskning.
Lund unit-'emitet anser att ett campus är att föredra. då lT aldrig kan ersätta mänsklig kontakt. Enligt den ämnesindelning som gjorts vid de olika campuslokaliseringäma förefaller risken, enligt Lunds universitet. också stor att det kan bli ett kvinno— och ett mansuniversitet. Även Sund- bybergs stad anser att faran för könsscgregation måste beaktas.
Konstluigskolwz [ Stockholm tillstyrker ej förslaget om avsikten är att införa regionala beslutsnivåer över självständiga högskolor. Om nätverks- universitetet däremot syftar till att förbättra erfarenhetsutbytet är de posi- tivt inställda. 346
Lokala studiecentra Prop. 1994/95:100 Bil. 9 Lokala studiecentra uppfattas positivt av i stort sett alla remissinstanser. Alla kommuner anser det vara ett bra förslag, och många, tex. Sundby- bergs stad, Norrtälje kommun och Tyresö kommun, är angelägna om att inom sin kommun få ett lokalt studiecenter. Stockholms universitet och KTH vill dock vänta med en generell utbygg- nad av lokala studiecentra. De vill börja med försöksverksamhet i be- gränsad skala där de lokala förutsättningarna är mycket gynnsamma, t.ex. i Tyresö. RRV är av åsikten att varje lärosäte själv bör bestämma om studiecentra skall byggas upp knutna till dem.
Intem organisation
En majoritet av remissinstansema är positivt inställda till att den interna organisation kommittén föreslår bör vara problemorienterad och ämnes- överskridande och att forskningen bör organiseras i en mångvetenskaplig fakultet.
HS FR, Östers/"östiftelsen, Landstingsförbundet. Stockholms läns lands- ting, Hälsohögskolan i Stockholm och många kommuner — Sundbybergs stad, Haninge kommun, Södertälje kommun, Huddinge kommun och N ync'tshwnns kommun — står bakom förslaget. Hälsohögskolcm i Stock- holm ser förslaget som mycket intressant. För dem är det mycket viktigt att ha en naturlig fakultetsanknytning. En sektion för livsvetenskaper vid den mångdisciplinära fakulteten skulle ge en gemensam bas för forskning och forskarutbildning inom vård- och omsorgsområdena. Det vore också bra, påpekar Hälsohögskolwt, med gränsöverskridande ämneskombinatio— ner. Huddinge kommun framför att Sverige har behov av ett universitet med en nydanande akademisk organisation och en internationell, mångdis— ciplinär och gränsöverskridande inriktning. HSFR, som är positivt inställd till den mångvetenskapliga fakulteten, menar dock att forskningstjänstema bör vara knutna till en normal ämnesstruktur, då det krävs specialistkom— petens i någon disciplin för att det gränsöverskridande arbetet skall bli fruktbart. Även kompetensuppbyggnad kräver disciplinorientering. HSFR är den enda remissinstans som kommenterar förslaget om att lärarna skall ha ämnesanknytning till en traditionell fakultet. Rådet påpekar att detta förefaller organisatoriskt svårhanterligt och menar att detta gäller även forskarutbildningen.
Kl instämmer med kommitténs förslag att tillsättningen av lärare och doktorander i uppbyggnadsskedet bör bygga på deltagande av tjänsteför— slagsnämndema från de ämnesinriktade fakulteterna i Stockholmsområdet. KI framhåller också att undervisningen och forskningen inom vård- och omsorgsområdet bör vara organiserat under KI och ej brytas ut för att ligga under Söderstrukturen. SA CO är av samma mening som Kl och föreslår att den nya hälsohögskolan bör övervägas få ställning som värd— vetenskaplig fakultet och knytas till KI. Det skulle befrämja en starkare 347
koppling till den medicinska vetenskapen och stimulera till forsknings- Prop. l994/95:100 aktiviteter och internationella kontakter. Bil, 9
TCO föreslår att en mångdisciplinär fakultet inrättas till att börja med, men att särskilda disciplinfakultetcr, t.ex. en vårdfakultet, inrättas efter hand.
KTH och Stockholms universitet är kritiska till att kommittén föreslår att grundutbildningen skall skiljas från forskningen och forskarutbild- ningen genom olika organ. Båda instanserna avråder från att instifta en tcmatiserad, mångdisciplinär fakultet och forskarutbildning. Detta kommer att försvåra kontakter med övriga högskolor både nationellt och internatio- nellt. De examinerade kommer även att missgynnas i sin fortsatta karriär av detta, då det är tveksamt om fakulteten blir internationellt slagkraftig. KTH påpekar också i sitt remissvar att den tekniska utbildningen i Novum kommer ha sin forskning vid KTH.
Lunds universitet är starkt kritiskt till att Söderstrukturen alls skall ha en fast forskningsorganisation. Forskningsanknytningen bör i stället lösas i samverkan med Stockholms universitet, KI och KTH. Universitetet motiverar denna ståndpunkt med att det finns för få kvalificerade forskare och lärare inom universitetsområdet under de närmaste 15 åren för att kunna splittra forskningsresursema på ytterligare ett universitet.
SA CO finner organisationen oklar. De efterlyser en organisationsskiss där det framgår vilka delar av den högre utbildningen och forskningen som skall ingå i den nya strukturen samt hur styrningen av de nya en- heterna skall fungera.
Alla konstnärliga skolor anser det grundläggande att en fortsatt själv- ständighet garanteras om de skulle ingå i Söderstrukturen.
4 Lokalisering av Kronan, Spiran och Äpplet, samt dessas tyngd i relation till varandra.
Kommitténs förslag
Kommittén föreslår att de tre noderna förläggs i Haninge (Äpplet), i anslutning till Huddinge sjukhus (Spiran) och i Stockholms södra inner— stad (Kronan). Två förslag finns till var det centralt belägna campus skall förläggas; Södra Hammarbyhamnen alternativt Kvamholmen. Kommittén framför dessa som likvärdiga lokaliseringar med jämbördiga fördelar respektive nackdelar. Utgångspunktema är dels befintlig verksamhet, dels kommitténs förslag om samlokalisering av vissa konstnärliga högskolor i Stockholm.
Det campus som föreslås lokaliseras vid Huddinge sjukhus blir något större i omfång än de övriga med en starkare forskningsorganisation.
Remissopinionen Spiran
Alla remissinstanser är överens om Spirans förläggning till Huddinge/ Novum. Alla remissinstanser, förutom Haninge kommun, är också överens om att Huddinge/Novum bör utgöra tyngdpunkten i Söderstrukturen. Haninge kommun anser att den egna kommunen bör ges större tyngd. Spiran bör ej vara underordnad vad gäller forskningsanknytning och antal studenter.
Äpplet
De enda remissinstanser som kommenterar Äpplet är Haninge kommun vars åsikter redovisas ovan, samt Lidingö kommun som anser att det är riktigt att ej ge Äpplet andra forskningsresurser än de som är kompetens- uppehållande.
Kronan
Av de fyra forskningsråd och akademier som yttrar sig kommenterar Kungl. Vitterhets Historie och A rztikvitetsakademin samt Konstakademien denna fråga. Kungl. Vitterhets Historie och A ntikvitetsakadem in är positiv till den utbyggnad som föreslås. Konstakademien stöder Konsthögskolans remissvar som framhåller vikten av fortsatt självständighet och eget lokal- försörjningsansvar. Konstakademien framhåller även vikten av en lokalise- ring i city.
Alla konstnärliga högskolor, förutom Kungl. Musikhögskolan och i viss mån DI, är mycket negativa till att samlokaliseras med LHS på campus Kronan. Samlokalisering till ett mindre campus är godtagbart, enligt de högskolor som har bra lokaler, och eftersträvansvärt enligt de som är i behov av nya lokaler. De högskolor som är mest positiva till ett campus menar dock att en snabb lösning är viktig, då de omgående behöver nya lokaler. Detta medför att även andra alternativ måste granskas, samt att möjligheter till samlokalisering för de konstnärliga högskolor som är i behov av nya lokaler behöver utredas.
Krav som alla konstnärliga högskolor ställer för att ingå i en campuslo- kalisering är fortsatt självständighet samt ett centralt läge. De enda hög- skolor som kommenterar de två föreslagna lokaliseringarna är dock av olika åsikt. Operahögskolan förordar Kvarnholmen som mest attraktivt och Kungl. Musikhögskolan förordar Södra Hammarbyhamnen under förutsättning att alla konstnärliga högskolor och LHS lokaliseras dit. RAÄ —SHMM förordar Kvarnholmen.
Alla konstnärliga högskolor samt Svensk Teaterunion/[TI anser det mycket viktigt att de konstnärliga högskolorna återfår sin beslutsrätt när det gäller lokalförsörjningen.
Botkyrka kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun och Söder-
Prop. 1994/95:100 Bil. 9
tälje kommun anser att ett tredje campus bör lokaliseras till Södertälje Prop. l994/95:100 istället för Kvamholmen/Södra Hammarbyhamnen. Botkyrka kommun och Bil. 9 Haninge kommun framhåller att LHS bör lokaliseras till Södertälje. Hud- dinge kommun och Södertälje kommun är mindre kategoriska och menar att LHS lokalisering bör lösas inom ramen för det nya universitetet på Södertörn. Lidingö kommun anser att LHS bör inrymmas i antingen Spiran eller Äpplet, ej i Kronan.
Nacka kommun anser att Kvarnholmen är den bästa lokaliseringen och stöder samlokaliseringen av de konstnärliga utbildningarna och LHS där. Nynäshamns kommun och S tockholrns stad anser i stället att Södra Ham- marbyhamnen är den bästa lokaliseringen. Nynäshamns kommun motive— rar detta med att Södra Hammarbyhamnen är lättare tillgängligt från södra Stockholm än Kvarnholmen och Stockholms stad menar att Södra Ham- marbyhamnen är mer centralt och har bättre kollektivtrafikförbindelser.
Salems kommun avstyrker både Haninge och Kvamholmen/Södra Hammarbyhamnen som campus och vill endast ha ett campus beläget i Huddinge. LHS vill kommunen dock lokalisera i Södertälje.
Upplands Väsby kommun är tveksam till ytterligare etablering i Stock- holms innerstad.
5 Inriktning
Kommitténs förslag
Utbildnirz gens inriktnin g
Kommittén föreslår att Söderstrukturen skall kännetecknas av en mångdis- ciplinär och gränsöverskridande ansats. En strategisk utgångspunkt är därför en betydande ämnesmässig bredd i utbildningen.
Universitetsstrukturen skall baseras på den fortsatta expansionen av verk- samheten inom filosofisk fakultet, samverkan med KTH. LHS och de konst- närliga högskolorna samt en samlad lokalisering för vårdhögskoleutbildning som drivs av Stockholms läns landsting.
Med hänsyn till den brist som råder på studenter med förkunskaper inom teknik och naturvetenskap skall Söderstrukturen anordna behörighetsgivande förutbildning inom dessa ämnen. Laborativ naturvetenskaplig högre utbild— ning skall byggas ut så snart som möjligheterna att rekrytera lärare och studenter medger det.
Utbildningen skall dels inriktas mot ungdomsstudenter, dels tillgodose behov av långsiktig kompetensutbildning.
Forskningens inriktning
Forskningen bör inriktas mot två huvudområden. Ett huvudområde bör vara forskning om Östersjöområdet och Östeuropa. Inom detta område bör län- 350
derstudier, språkstudier och forskning om ledning och styrformer i samhälle Prop. l994/95:100 och organisationer initieras. Bil. 9
Inom det andra huvudområdet bör forskning om vård och omsorg samlas. Området bör betecknas såsom forskning om livsvetenskaper och bedrivas av främst samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet, men också inom mate- matisk-naturvetenskaplig och teknisk fakultet genom samarbete med in- stitutionerna i Frescati och vid KTH.
Remissopinionen Utbildningens inriktning
De flesta remissinstansema tillstyrker i huvudsak den inriktning som före- slagits för Söderstrukturen. En mångdisciplinär och gränsöverskridande ansats uppfattas som positiv. KTH menar dock att utbildningsutbudet är alltför inriktat mot den offentliga sektorn. Stockholms universitet framhåller att det är viktigt att prova sig fram med inriktningar och studiefonner. De former som väljs blir, enligt universitetet, beroende av ämneskompetcns och de bedömningar man kan göra av rekryterings- och arbetsmarknadsmöjlig- heter. Ett sådant synsätt avvisas delvis av Industn'förbundet. Utbyggnaden bör styras av efterfrågan. och ej av producentledet, menar förbundet.
Haninge kommun och Huddinge kommun vill tillföra språk och kulturve— tenskap till utbildningsutbudet. Haninge kommun anser också att en tydligare profilering är nödvändig mellan de olika campus. Huddinge kommun menar att den tvärvetenskapliga ansatsen även bör innebära att utbildningarna är ämnesintegrerade.
Att inlemma de konstnärliga utbildningarna i utbildningsutbudet och genom detta skapa nya, spännande gränsöverskridningar genom samarbete med i första hand LHS bedöms olika av remissinstansema. LHS är själv positiv till förslaget. RRV menar att de konstnärliga skolornas lokalproblem bör utredas som en egen fråga i ett första steg. Därefter kan man ta ställning till om och eventuellt hur de Skall samverka med Söderstrukturen. SACO anser att de konstnärliga högskolornas lokalproblem bör lösas genom att samlokalisera dem i anslutning till Konstfack och att LHS bör lokaliseras till Rålambshovsområdet. De konstnärliga högskolorna är själva till största del negativa till förslaget. De stöds i sin uppfattning av Svensk TeateruniorleI, Stockholms läns landsting samt några kommuner. Kulturrådet är negativt till samlokalisering med LHS på grund av risken att de konstnärliga högskolorna kan tappa den egna självständigheten och profilen. Majoriteten av kom- munerna samt övriga remissinstanser är dock positivt inställda till förslaget.
Statskontoret argumenterar för att större hänsyn bör tas till den förvänta- de efterfrågan inom Södertömskommunema vid utformningen av utbildnings- utbudet och att fler utbildningsplatser bör gå till kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.
KTH framhåller att det tekniska basåret bör ligga kvar som ett särskilt åtagande för KTH och ombesörjas av KTH:s ingenjörsutbildningsenheter för att minimera antalet avhopp. 351
Forskningens inriktning Prop. l994/95:100 Bil. 9
De forskningsområden som föreslås av kommittén stöds av en övervägande del av remissinstansema. Stockholms universitet anser att utbyggnaden av den naturvetenskapliga forskningen bör ske i Frescati. förutom en utbyggnad av biomedicinsk forskning vid Söderstrukturen. Forskningsmedel bör även fördelas i konkurrens. påpekar universitetet. för att utdelningen skall bli så hög som möjligt.
Uppsala universitet är negativ till de båda föreslagna inriktningarna. Universitetet har under senare år erhållit riktat forskningsstöd för Östeuropa- forskning och denna forskning är under uppbyggnad med två nya professu- rer. Universitetet framhåller även att både KI och Uppsala universitet redan i dag bedriver en framgångsrik och mångfacetterad livsvetenskaplig forsk- ning. Om ytterligare satsningar skall göras inom detta område bör de, enligt Uppsala universitet. ske i en befintlig forskningsmiljö.
Inriktningen mot vård och omsorg kommenteras av Kl som avvisar reso— nemanget att denna forskning ej har någon plats inom den befintliga fakul- tetsorganisationen. Det vore mycket olyckligt, anser Kl. att bryta ut denna inriktning från övrig medicinsk forskning. då den behöver utvecklas i nära samarbete med den medicinska forskning som bedrivs vid KI. TCO anser det i sitt remissvar vara en brist att utredningen ej tagit upp forskarutbildningen inom Vårdhögskolan. Flertalet remissinstanser förefaller dock vara positiva till denna inriktning. Bland de få som kommenterar den kan nämnas Hälso- högskolan och Landstingsförbundet. som är uttalat positiva.
Flera remissinstanser framför att Östersjöinriktningen är mycket önskvärd vid Söderstrukturen. Bland dessa remissinstanser kan nämnas TCO. SA CO, lndustnförbundet, HS FR, Östersjöstiftelsen samt Kungl. Vetenskcqrsakademi- en som anser att det kompletterar den forskning som finns vid andra hög- skolor.
Högskoleutbildning på Gotland erinrar om de satsningar som redan på- börjats och varnar för att det kan få olyckliga konsekvenser om Östeuropa- samarbetet koncentreras i för hög grad till Söderstrukturen. I realiteten kan då de svenska samarbetsprojekten på kort sikt snarare minska än öka i omfattning samt vunna erfarenheter gå förlorade. Södertälje kommun är av åsikten att alla högskolor bör ha inriktningar mot Östeuropa, detta bör ej vara en specialisering för någon enskild högskola.
Lunds universitet menar att en grundligare bedömning är önskvärd av vilka forskningsområden som är mest angelägna utifrån ett nationellt per- spektiv. De föreslagna områdena kan då i och för sig aktualiseras. menar universitetet. men de är ej självklara.
HSFR anser att forskningsprogrammen ej bör byggas in i strukturen, utan basorganisationen bör vara så flexibel att nya programsatsningar kan göras när så behövs.
Kommunerna kommenterar till mycket liten del forskningsinriktningen vid Söderstrukturen. Några kommuner. t.ex. Lidingö kommun, anser dock att även Äpplet bör ha forskning inom sin verksamhetsinriktning.
352
6 Omfattning
Den föreslagna omfattningen tillstyrks av en klar majoritet. Lunds universitet och SCB menar dock att utbyggnaden är för stor.
7 Övrigt
Uppsala universitet vänder sig mot namnvalet "Äpplet", vilket sedan urmin- nes tid är Upplands vapenbild och symbol.
Statens lokalförsörjningsverk framhåller vikten av att genomarbetade lo- kalprogram finns tillgängliga innan lokalanskaffningen sker. samt att man med dessa som grund genomför konkurrensupphandlingar.
CSN framhåller vikten av att förlägga studentbostäder till utbildningsom- rådet. Eftersom boendekostnaden är en hög post i studenternas budget finns det anledning att pröva nya former för att besluta om standard m.m. i syfte att pressa hyrorna för studenterna.
Prop. l994/951100 Bil. 9
353
Rättsdatablad
Förfatmingsmbrik
Lag om ändring i skollagen (l985:llOO)
Lag om ändring i studiestödslagen (1973349)
Bestämmelser som inför. ändrar. upphäver eller upprepar ett normgivnings- bemyndigande
5 kap. 9, 14 55
3 kap. 5, 13 55 4 kap. 3, 36 åå 5 kap. 4 5 6 kap. 4 5 7 kap. l 5 punkt 2 e i övergångs- bestämmelsema till lagen (l9881877) om ändring i studiestöds- lagen (l973:349)
Celexnummer för bakomliggande EG- regler
Prop. l994/95:100 Bil. 9
354
VIII Utbildningsdepartementet Prop. 1994/95:100
Bil. 9 Sid. 1 Anmälan till budgetpropositionen 1994 1 Inledning 7 EU-samarbetet in utbildningsområdet 11 Sveriges utbildningsväsende Anslag kr
18 A Skolväsendet 18 Inledning 41 1 Statens skolverk, rarntmslag 364 409 000 43 2 Statens institut för handikappfrågor
i skolan. ramanslag 167 407 000 46 3 Skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med handikapp. resen'ationstmslag 30 405 000 47 4 Stöd för utveckling av skolväsendet,
reservationsanslag 106 235 000 48 5 Forskning inom skolväsendet.
resen'ationswzslag 40 430 000 48 6 Fortbildning, m.m.. reseniationsarrslag 126 571 000 50 7 Genomförande av skolreformer,
tesen/atiortswzslag 156 277 000 51 8 Särskilda insatser på skolområdet.
förslagswtslag 358 003 000 54 9 Bidrag till viss verksamhet inom det kommu-
nala skolväsendet m.m., förslagswlslag 1 644 605 000 57 10 Sameskolor. ramanslag 48 768 000 59 11 Specialskolor m.m.. ramanslag 594 515 000 62 12 Statens skola för vuxna i Härnösand,
ramanslag 30 380 000 63 13 Statens skola för vuxna i Norrköping,
ramanslag 27 718 000 65 14 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m..
fönrlagsanslag 125 916 000 67 15 Bidrag till driften av fristående skolor,
förslagsanslag 274 625 000
Summa littera A 4 096 264 000 70 B Folkbildning 72 1 Bidrag till folkbildningen. anslag 3 472 357 000 74 2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom -
folkbildningen, anslag 102 140 000 76 3 Bidrag till kontakttolkutbildning,
resen'ationscmslag 10 806 000 355 Summa littera B 3 585 303 000
Prop. 1994/95:100 78 C Universitet och högskolor m.m. Bil. 9
133 1 Uppsala universitet: Grundutbildning,
reservationsanslag 1 092 632 000 136 2 Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning. reservationsanslag 1 349 219 000 139 3 Lunds universitet: Grundutbildning,
reservationsanslag 1 810 729 000 143 4 Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning. reservationsanslag 1 394 255 000 145 5 Göteborgs universitet: Grundutbildning,
reservationsanslag 1 315 255 000 148 6 Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning, reservationsanslag 1 078 541 000 150 7 Stockholms universitet: Grundutbildning,
reservationsanslag 903 440 000 153 8 Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning. reservationsanslag 1 096 034 000 156 9 Umeå universitet: Grundutbildning,
reservationsanslag 913 782 000 160 10 Umeå universitet: Forskning och
forskarutbildning, reservationsanslag 742 419 000 163 11 Linköpings universitet: Grundutbildning,
reservationsanslag 793 665 000 167 12 Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning. reservationsanslag 487 320 000 169 13 Karolinska institutet: Grundutbildning,
reservations'wzslag 475 139 000 171 14 Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning, resen'wiortsanslag 759 359 000 173 15 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm:
Grundutbildning, reservationsanslag 865 903 000
176 16 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 732 139 000 178 17 Högskolan i Luleå: Grundutbildning,
resenrationstmslag 447 371 000 181 18 Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning, reservatiorzswtslag 245 733 000 183 19 Danshögskolan: Grundutbildning,
reservationsanslag 28 772 000 185 20 Dramatiska institutet: Grundutbildning,
reservationsanslag 69 030 000 186 21 Högskolan i Borås: Grundutbildning.
reseniationsanslag 149 867 000 189 22 Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning,
reservationsanslag 195 708 000 356
191 23 Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning. reservationsanslag 184 156 000 Prop. 1994/951100
194 24 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, Bil, 9
resentationsmrslag 101 473 000 197 25 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning,
reservationsanslag 213 480 000 201 26 Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning, resenfationsartslag 91 239 000 204 27 Högskolan i Karlstad: Grundutbildning,
reservationswtslag 316 277 000 207 28 Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning,
reservatiorzswislag 146 903 000 210 29 Högskolan i Skövde: Grundutbildning,
resentatiorisanslag 99 470 000 213 30 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning. reservwionsanslag 79 887 000 216 31 Högskolan i Växjö: Grundutbildning,
resenuitionsanslag 239 515 000 "219 32 Högskolan i Örebro: Grundutbildning,
resen'ationswtslag 292 925 000 222 33 Högskoleutbildning på Gotland:
Grundutbildning. reservationsanslag 26 042 000 224 34 Idrottshögskolan i Stockholm:
Grundutbildning, resen'ationsanslag 50 534 000 226 35 Konstfack: Grundutbildning,
resentationsanslag 139 021 000 228 36 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning.
resentatiorrsanslag 67 054 000 230 37 Lärarhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning. reservationsanslag 405 816 000 234 38 Mitthögskolan: Grundutbildning,
reservtuionstvrslag 365 090 000 238 39 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning. resentationsanslag 1 16 559 000 240 40 Mälardalens högskola: Grundutbildning,
resen'tuionsanslag 219 484 000 242 41 Operahögskolan i Stockholm:
Grundutbildning, resentcttiortsanslag 19 890 000 244 42 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning,
resen'ationswislag 32 854 000 246 43 Enskilda och kommunala högskole-
utbildningar m.m.. resen'atiortsmslag 1 939 114 000 254 44 Utvecklingsverksamhet och internationell
samverkan. resen'ationswrslag 90 390 000 256 45 Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m.. resenfationsanslag 735 340 000 258 46 Övriga utgifter inom grundutbildning,
resen=ationsanslag 1 449 053 000 259 47 Övriga utgifter inom forskning och 357
forskarutbildning, resen'ationsanslag 212 067 000
261 48 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa Prop. 1994/95:100
högskolor, reservatiorzswislag 18 802 000 Bil. 9 262 49 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och
medelstora högskolor, reservationsanslag 232 700 000 263 50 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och
forskning, ramanslag 2 296 979 000 264 51 Kanslersämbetet. resemationswzslag 40 212 000* 265 52 Verket för högskoleservice, ramanslag 111 247 000* 265 53 Överklagandenämnden för högskolan,
ramanslag 4 956 000* 265 54 Rådet för grundläggande högskoleutbildning,
resentationsanslag 64 730 000* 266 55 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas
avvecklingsorganisation. förslagsanslag 1 000 266 56 Kostnader för Högskolans i Jönköping
avvecklingsorganisation,förslagsanslag ] 000 Summa littera C 27 349 573 000 268 D Nationella och internationella forskningsresurser
275 1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation, resen'ationswrslag 131 465 000 276 2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning,
ramanslag 14 159 000 277 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-
rådet: Forskning. resenrationswtslag 341 100 000 279 4 Humanistisk—samhällsvetenskapliga forsknings-
rådet: Förvaltning, ramanslag 15 351 000 279 5 Medicinska forskningsrådet: Forskning.
resenituionsanslag 552 004 000 280 6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning,
rwnanslag 20 302 000 281 7 Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning. reseniationswtslag 900 017 000 283 8 Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning. ramanslag 27 644 000 283 9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning, reservationscmslag 463 978 000 284 10 Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning. rwnwzslag 13 533 000 285 11 Rymdforskning. resen'tuionswislag 65 125 000 286 12 Rådet för forskning om universitet och
högskolor, resen'ationswzslag 12 149 000* 287 13 Kungl. biblioteket. ramanslag 263 754 000 288 14 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek,
ramanslag 11 971 000 "289 15 Arkivet för ljud och bild. rarnwtslag 34 611 000 358 291 16 Institutet för rymdfysik. ramanslag 57 600 000
292 293
294 296
298
299
304 305 307 313 316 317 318
319
17 18
19 20
IQ .—
|») IQ
lx)
QUI-(Ab.)
IQ
Polarforskning. ramanslag 31 710 000 Rådet för forsknings- och utvecklingssam- arbetemellan Sverige och EU. ramanslag 11 901 000 Europeisk forskningssamverkan. ramanslag 642 533 000 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag 61 554 000 Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reseniationsanslag 78 799 000 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, resen'ationsartslag 158 390 000 Summa littera D 3 909 650 000
E Studiestöd m.m.
Centrala studiestödsnämnden m.m., ramanslag 265 622 000 Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet. anslag 1 000 Studiehjälp m.m..förslagsanslag 2 752 293 000 Studiemedel m.m., förslagsanslag 11 053 125 000 Vuxenstudiestöd m.m.. reseniwionswzslag 3 932 700 000 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, fömlagsanslag 186 249 000 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag 18 730 000 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar. förslagswtslag 85 580 000 Studiearvode. förslagswislag 1 620 000 000 Summa littera E 19 914 300 000
F Övriga ändamål
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.,
förslagsanslag 35 596 000 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdeparte- mentets område. resen'ationswzslag 25 231 000 Summa littera F 60 827 000
SUMMA VIII - Utbildningsdepartementet 58 915 917 000
Prop. 1994/95: 100
Bil. 9
359
gotab 47523. Stockholm 1994
Bilaga 10
Bilaga 10 till budgetpropositionen 1995
Jordbruksdepartementet
(nionde huvudtiteln)
Inledning
En svensk och europeisk jordbrukspolitik måste ha sin utgångspunkt i det globala livsmedelspolitiska perspektivet. I en värld där de rika länderna dum— par sin överskottsproduktion i bl.a. tredje världens städer kommer urbanise- ringen i dessa delar av världen att accelerera och en fortsatt ensidig export- produktion av specialgrödor att ytterligare utarma landsbygden och jordarna. Ländernas förmåga att försörja sig själva minskar. Därför måste den natio- nella livsmedelspolitiken inte bara integreras i EU:s. Den måste, liksom EU:s, ses och förstås i sitt globala sammanhang. Bara så kan vi bidra till minskad fattigdom och mindre beroende.
Sveriges medlemskap i EU innebär att vi skall samordna vår politik på livs- medelsproduktionens område med EU:s jordbrukspolitik. Den gemensamma jordbrukspolitiken — Common Agricultural Policy (CAP) — är ett av EU:s viktigaste samarbetsområden. Dess budget utgör ca hälften av EU:s samlade budget.
EU:s och Sveriges jordbrukspolitik har stora likheter och en likartad histo— ria med en politik som har skyddat näringen, främjat livsmedelsförsörjningen och garanterat bönderna en viss inkomstnivå. Detta har skett genom mark- nadsregleringar, prisgarantier och gränsskydd.
Målet var ökad produktion och bättre effektivitet i jordbruket. Detta kom också att sätta sin prägel på den gemensamma jordbrukspolitik som utforma- des inom EG. När Romfördraget undertecknades var de ursprungliga med- lemsländerna sammantaget nettoimportörer av livsmedel och jordbruksråva- ror. Den gemensamma jordbrukspolitiken utformades successivt genom att de olika ländernas stödordningarjämkades samman. Resultatet blev ett komplice- rat system av pris- och marknadsreglering, struktur- och regionalpolitiska stödordningar.
Åtgärderna var effektiva så till vida att produktionen ökade. Redan i början av 1970-talet var EG självförsörjande när det gäller livsmedel och jordbruks- råvaror och blev snart överskottsproducent, trots att antalet jordbrukare mins- kade.
Även i Sverige fick vi med tiden en kostsam överproduktion, hög miljöbe- lastning och en prisutveckling på livsmedel som översteg inflationen. Detta ledde till en kraftig kritik av jordbrukspolitiken. År 1990 gick det att med en
&
raw tål
Prop. 1994/95 : 100
Bilaga 10 '
sror politisk enighet i riksdagen genomföra ett livsmedelspolitiskt beslut som syftade till en avreglering av jordbruket. Lantbruket och industrin skulle bli en näring med samma villkor som övriga näringar i vårt land. Riksdagen ut— talade dock att avregleringen inte fick leda till nämnvärt minskad lönsamhet för jordbruket i norra Sverige.
Det svenska jordbruket måste nu inordnas i de marknadsordningar och bi- dragssystem som tillämpas inom EU. För Sveriges del innebär det i viss mån en återgång till den jordbrukspolitik som rådde före 1990 års livsmedelspoli- tiska beslut. Inom EU har kritiken mot den gemensamma jordbrukspolitiken och dess negativa verkningar framför allt i form av kostsam överskottspro— duktion lett till ett beslut år 1992 att genomföra reformeri samma riktning som det svenska livsmedelspolitiska beslutet år 1990. I ett första skede inne— fattar reformen framför allt vegetabiliesektom. Belastningen på EU-budgeten och viljan att bereda medlemskap åt länder i Central- och Östeuropa liksom GATT—avtalet, innebär att reformarbetet kan komma att utvidgas efter år 1996.
Beslutet i Sverige om en ny livsmedelspolitik utgick från att konsumen- ternas val skall styra produktionen. De varor som produceras skall finna av- Sättning på marknaden av egen kraft. Kvalitets- och prisfrågor blir därmed centrala inom politiken. Den svenska livsrnedelsproduktionen måste i fortsätt- ningen hävda sig på marknaden både nationellt och inom EU. Detta kan ske inte minst med hög kvalitet och miljövänlig produktion. Konsumenternas in- tressen skall stå i centrum för livsmedelspolitiken. Det innebär att de skall ges reella möjligheter att välja den mat de vill ha på marknaden. Information om ursprungsland, produktionssätt, djurskydd, användning av bekämpningsme- del och tillsatser är viktiga faktorer för valet av livsmedel. Överskådlig pris- märkning och utförliga innehållsdeklarationer är berättigade konsumentkmv. Särskilt med hänsyn till allergikema är det viktigt att upprätthålla en hög stan- dard när det gäller innehållsdeklarationema
EU:s direktiv på detta område är för närvarande inte så långtgående som de krav vi ställer i Sverige. Det innebär att vi får upprätthålla vår högre märk- ningsstandard på frivillig väg. För detta krävs en medveten konsumentpolitik och en ökad konsumentupplysning på det livsmedelspolitiska området. Hur detta skall uppnås är en viktig strategisk fråga för regeringen. Förslag om åt- gärder kommer att presenteras under våren 1995.
Ett medlemskap i den Europeiska unionen innebär fri tillgång till dess marknad. Detta är en stor utmaning för svensk livsmedelsindustri. Regering— en avser att spela en aktiv roll i arbetet med att introducera svenska livsmedels- produkter på den europeiska marknaden.Våra höga krav på rena livsmedel bör därvid vara en tillgång. Såväl spannmålsodlingen som trädgårdsnäringen kan dra nytta av att vi i vån land har goda förutsättningar för att bedriva en miljövänlig odling. Behovet av bekämpningsmedel ijordbruket är mindre i vårt land tack vare klimatet. Vi har också höga krav på god djurhållning och djurhälsa, något som bör kunna ge konkurrensfördelar i Europa, med den
Prop. 1994/95:100
Bilaga 10
ökande medvetenheten om att det finns såväl kvalitetsskäl som etiska skäl för förbättringar av djurhållningen och djurhälsan.
Regeringen föreslår att särskilda medel beräknas för att främja konsument- intressen på det livsmedelspolitiska området och för att marknadsföra svenska livsmedel i utlandet.
De miljöåtgärder inom EU som kompletterar den gemensamma jordbruks- politiken skall tillämpas i Sverige som ett miljöprogram i tre delar, nämligen bevarande av, från kultur- och miljösynpunkt, värdefulla odlingslandskap, återställande av miljön i miljökänsliga områden och ekologisk odling. Princi- perna för dessa program har tidigare presenterats i regeringens prop. l994/ 95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen. Stödnivåema och anslagens storlek redovisas i littera B.
Det är viktigt att det finns ett levande jordbruk i landets alla delar. Jord- brukspolitiken har starka regionalpolitiska inslag även inom EU. En ofta för- bisedd fråga i dessa sammanhang ärjordbrukcts betydelse som arbetsmark- nad för kvinnorna. Kvinnornas roll i jordbruket tas för given. Deras ekono- miska betydelse för näringen underskattas ofta. Den regionalpolitiska bety- delsen av en näring som ger arbetsmöjligheter åt både män och kvinnor är föga uppmärksammad. Det finns goda exempel på hur kvinnor omsatt sina kunskaper och erfarenheter i framgångsrik företagsamhet inom jordbruk och livsmedelsindustri, inte minst i glesbygder. De kvinnliga nätverk och arbets- grupper som vuxit fram under de senaste åren arbetar med annorlunda och spännande metoder i landsbygdsutvecklingen. De strukturstöd som nu blir till- gängliga kan bidra till att ytterligare stödja en sådan utveckling.
Vi måSte utforma en smidig administration av de olika stödordningama. De olika strukturstöden som rör jordbruket skall administreras inom länsstyrelser- na. Detta innebär att länsstyrelserna får en mycket viktig roll i den regionala utvecklingen. Genom de nya funktioner som nu tillförs länsstyrelserna får de ansvar för områden som på ett gynnsamt sätt stödjer och kompletterar varand- ra i utvecklingen av ett mångfasetterat och miljövänligt lantbruk med kultur- miljövård som ett viktigt inslag. Till denna bild hör också de extra resurser som avsatts för att stimulera kvinnligt företagande i hela landet och som mycket väl kan kombineras med de olika insatserna inom jordbrukspolitikens område. Dessa frågor sorterar under olika departement, främst Jordbruks- departementct, Arbetsmarknadsdepartementet, Miljö- och naturresursdepar- tementet och Kulturdepartementet. Genom att länsstyrelserna har ansvaret för frågorna på länsnivå finns goda förutsättningar för att insatserna skall kunna samordnas så att de kompletterar och stödjer varandra.
Administrationen inom livsmedelsområdet behöver förenklas och renodlas vid ett EU-medlemskap. Det finns även i fortsättningen ett stort behov av att rationalisera verksamheten och begränsa de administrativa kostnaderna. Rege- ringen avser därför att tillsätta en utredning under våren 1995 med uppdrag att granska den samlade administrationen inom livsmedelsområdet och utforma ett förslag som ger Sverige en funktionell och effektiv administration där mo-
Prop. l994/952100
Bilaga 10
dern teknik och samordningseffekter medverkar till avsevärt sänkta administra- tionskostnader.
EU-medlemskapet kommer att innebära betydande förändringar för det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin. Stödnivån till jordbruket beräk- nas (enligt OECD:s PSE-modell), med regeringens budgetförslag, öka från ca 15 miljarder kronor år 1993 till ca 16,6 miljarder kronor år 1995. PSE ut- tryckt i procent kommer att ligga kvar på en nivå kring 52 %. Detta innebär en förstärkning av de resurser som står till jordbrukets förfogande, en för- stärkning som är avsevärd i jämförelse med vad som skulle ha blivit resultatet av ett fullföljande av 1990 års beslut. Den är också betydande i jämförelse med situationen åren 1993 och 1994. Det är mot denna bakgrund som för— slagen till besparingar på jordbruksområdet skall bedömas. Det är sålunda rim— ligt att jordbruket skall bära sin del av kostnaderna för att återställa samhälls— ekonomisk balans och trygga sysselsättning och välfärd. Den fortsatta utveck- lingen kommer i allt väsentligt att bestämmas av den svenska ekonomins stabilitet och utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken framför allt efter år 1997.
De förslag som läggs idet följande till kompletterande miljöåtgärder, stöd till mindre gynnade områden och olika direktbidrag ger oss möjlighet att på ett balanserat sätt, utan alltför omfattande snedvridningar mellan olika produktions— sektorer och regioner, hantera de problem som kan uppstå i samband med in- förandet av CAP. Regeringen har medvetet strävat efter att prioritera miljö- och regionalpolitiska hänsyn samt incitament till en inriktning mot kvalitet i stället för kvantitet. Därmed stärks det svenska jordbrukets ställning på EU- marknaden och vi kan lägga grunden till ett långsiktigt uthålligt jordbruk.
Regeringen har med det förslag som nu läggs fram haft ambitionen att skapa goda planeringsförutsättningar för dem som är verksamma inom livs- medelsbranschen. Det är en bransch som under senare år levt under ovisshet om de framtida villkoren för verksamheten. Genom att riktlinjerna nu läggs fast, EU-medlemskapets effekter slår igenom direkt och besparingarna pre- senteras för hela mandatperioden bör det nu gå att med större säkerhet planera för framtiden. Merparten av besparingarna tas ut i samband med övergången till EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
Sverige hari samband med avtalet om ett EU-medlemskap förhandlat fram olika stödformer- som är av frivillig att och enbart till en del finansierade över EU:s budget. Dessa utnyttjas i dag bara till en del, medan de direktbidrag som utgår givetvis utnyttjas fullt ut. Skälet till att regeringen föreslår att de fri- villiga bidragen skall utnyttjas i begränsad utsträckning är att den svenska medfinansieringen skulle utgöra en alltför stor belastning på statsbudgeten. Den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige är en av de faktorer som kommer att avgöra hur dessa stödformer utnyttjas i framtiden.
Besparingsåtagandet inom jordbruksorrtrådet fram till år 1998 utöver de be- sparingar som presenteras för budgetåret 1995/96 omfattar ca 500 miljoner kronor. Besparingspotentialen finns framför allt på administrationen. I övrigt
Prop. l994/951100
kan besparingar hämtas hem genom förändringar i den gemensamma jord- Prop. 1994/95:100 brukspolitiken som resulterar i utgiftsminskningar på svenska statsbudgeten. Bilaga 10 Regeringen presenterade i prop. 1994/95:25 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till kon- kreta besparingar på utgifter för statlig konsumtion. Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing (bet. l994/95zFiU1, rskr. l994/952145). Regeringen föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader och öv- rig statlig konsumtion inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde minskas med 332 miljoner kronor fram t.o.m. år 1998. För budgetåret 1995/ 96 minskas de berörda anslagen med sammanlagt 349 miljoner kronor. För en 12 månadersperiod blir besparingen 232 miljoner laonor.
Besparingsåtgärder (miljoner kronor) 1995/96 1 1998 (12 mån) Miljöersättningar inom jordbruket 974 974 Stöd till mindre gynnade områden 150 150 Forskning och utbildning 200 200 Ovrigt 172 672 Summa besparingar brutto 1 496 1 996 Reformer — 389 — 389 Summa besparingar netto 1 107 ,1 607
1 De bestående besparingarna budgetåret 1998 beräknas uppgå till 500 miljoner kronor utöver vad som föreslås för budgetåret 1995/96 (12 månader).
Sammanställning Prop. 1994/95:100
Bila a 10 Utgiftsutvecklingen på Jordbruksdepartementets område blir sammantaget g följande (miljoner kronor):
Beräknad Beräknad Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för besparing besparing 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95—juni 96 1997 1998
Absoluta tal Relativa tal
A. lntemationelltsam-
arbete 40,1 36,0 40,0 36,0 — — B. Jordbruk och träd-
gårdsnäring 3 787,6 3 7385 14 254,8 7 684,8 — — C. Fiske 106,0 88,0 279,9 186,4 — — D. Sametinget och ren—
näringen m.m. 97,5 87,2 130,7 87,6 — — E. Djurskydd och djur-
hälsovård 252,1 266,2 363,6 240,6 — — F. Växtskydd och jord-
bnikets miljöfrågor 52,1 47,8 50,4 33,4 — — G. Livsmedel 586,0 556,3 425,8 282,8 — — H. Utbildning och _. forskning 1 317,2 1 318,5 1 736,3 1 152,8 — — Ovrigt — 500.0 Totalt för Jordbruks- departementet 6 238,6 6 138,5 17 281,5 9 704.4 — - 500,0
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen och omfattningen av de besparingar inom Jord- bruksdepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
Bilaga 10
A. Internationellt samarbete
Inledning Svenskt jordbruk och fiske i Europa
Det svenska medlemskapet i den Europeiska unionen (EU) innebär att Sveri- ges jordbrukspolitik från den 1 januari 1995 i väsentliga delar övergår i EU:s. Sverige övertar EU:s gränsskydd och får del av EU:s importkvoter, möjlighet till exportstöd, miljöprogram, struktur- och regionalstöd etc. Eftersom Sve- rige, till skillnad från övriga nya medlemsländer, inte begärt några övergångs— åtgärder vad gäller tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) kommer vi i princip att delta i CAP från första medlemskapsdagen. Vissa beslut, som fastställande av svenska mindre gynnade områden (MGO), kan dock inte ske förrän tidigast i mars/april 1995 eftersom dessa frågor mås— te behandlas av rådet efter medlemskapet. Genom 1990 års reform av den svenska livsmedelspolitiken och senare vidtagna anpassningsåtgärder står svenska jordbrukare väl rustade inför denna uppgift. Anslutningen till EU ger möjligheter att genom olika stöd vidmakthålla jordbruket i Norrland.
Sveriges bilaterala jordbruksavtal med de baltiska staterna, en rad andra central- och östeuropeiska länder samt Turkiet och Israel upphör i samband med att Sverige blir medlem i EU. I stället får vi del av EU:s delvis omför- handlade bilaterala avtal med dessa och andra länder.
Även på fiskets område innebär anslutningen till EU att Sverige från den 1 januari 1995 fullt ut deltari den gemensamma fiskeripolitiken, som omfattar resurs-, marknads- och strukturpolitik. Resurspolitiken innefattar bl.a. avtal med tredje land. För Sveriges del har detta betydelse främst för fisket i Öster— sjön. De viktigaste delarna i marknadspolitiken är överskottsreglering och im- portreglering. Strukturpolitiken syftar till investeringar och aktiviteter inom bl.a. fiskeflottan. hamnar och vattenbruk. Genom tullfriheten, det något ut- ökade tillträdet till resurser och tillgången till EU:s strukturstöd kommer vill- koren för den svenska fiskerinäringen att förbättras vid EU—medlemskapet.
Samarbetet med länder i Baltikum, C enrral— och Östeuropa
Sverige har vidareutvecklat och fördjupat kontakterna och samarbetet på jord- bruks—, skogs- och fiskeområdena med de baltiska staterna och andra länder i Central- och Östeuropa. Fortsatt stöd har lämnats för anpassningen av jord- bruks—, skogs- och fiskesektorema till ett marknadsekonomiskt system. Det har liksom tidigare år skett bl.a. genom de bilaterala handels-, jordbruks- och fiskeavtalen, besöksutbyte, utbildningsprogram och stöd till uppbyggnaden av en effektiv förvaltning. Kontakterna och erfarenhetsutbytet mellan myndig- heter, utbildningsinstitutioner, organisationer och företag i Sverige och grann- länderna har stadigt ökat i omfattning. Sveriges lantbruksuniversitet har med särskilda medel finansierat miljöinsatser på jordbruksområdet inom ramen för programmet för Östersjöns miljö. Samarbete med länderna i Central- och Öst-
Prop. 1994/95:100
Bilaga 10
europa sker också via mellanstatliga organisationer som OECD, FN:s ekono— Prop. 1994/95:100 miska kommission för Europa (ECE) och FAO. Samarbetet skall fortsätta men i delvis nya former med Sverige som EU-medlem.
Även om EU-arbetet av naturliga skäl kommit att dominera Jordbruksdepar- tementets verksamhet under året, har de bilaterala kontakterna med en rad and- ra länder utanför EU vidareutvecklats, bl.a. med Estland, Lettland. Litauen, Förenta staterna, Polen Och Ryssland.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)
Jordbruksdepartementet har huvudansvaret för Sveriges agerande i FN:s livs- medels- och jordbruksorganisation. Detta centrala fackorgan väntas under sin nya ledning fortsätta sitt operativa och normativa arbete utan någon markant kursförändring. Dess jordbrukskommitté följer upp besluten som togs vid FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED). Fiskerikommittén väntas under nästa år slutföra arbetet på en uppförandekod för ansvarsfullt fiske. Ett första steg var avtalet mot utflaggning av fiskefartyg. Ett annat steg blir det ex- pertmöte om försiktighetsprincipens tillämpning vid fiskeriförvaltning som skall hållas i Sverige under våren 1995. Skogskommittén skall förstärkas och kommer bl.a. att intensifiera uppföljningen av UNCED:s skogsprinciper. Un- der år 1995 anordnas — för första gången i FAO — både skogsministennöte och fiskeriministennöte. Förberedelserna för 1995 års konferens om växtge- netiska resurser intensifieras. Vidare skall FAO följa upp den deklaration och det handlingsprogram för ett förbättrat näringstillstånd hos världens befolk- ning, som antogs vid FAO:s och WHO:s gemensamma nutritionskonferens (ICN) i Rom år 1992. Förberedelser har inletts för FAO:s 50-årsjubileum som äger rum i Quebec i oktober 1995.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
Tre områden ges ökat utrymme inom OECD:s jordbrukskommitté, nämligen jordbruksproblemen i Central- och Östeuropa och deras effekter på OECD- ländema, jordbrukets miljöeffekter och landsbygdsutveckling.
Den centrala uppgiften för jordbrukskommittén är dock att övervaka och underlätta jordbrukspolitiska reformer i medlemsländerna i enlighet med 1987 års åtaganden. Således fortsätter ansträngningarna att förbättra metoderna för att mäta jordbruksstödets storlek, att ytterligare belysa strukturanpassnings- effektema, att genomföra ytterligare analyser bl.a. av Island, Mexico och öst- europeiska länder samt att analysera effekterna av GATT-överenskommelsens jordbruksdel. Studien om den svenska jordbrukspolitiska reformens effekter beräknas bli publicerad vid årsskiftet 1994/1995.
1 OECD:s fiskerikommitte' koncentreras arbetet kring en förvaltningsstu- die, vars övergripande mål blir utbyte av information, erfarenhet och forsk- ningsresultat vid förvaltning av levande marina resurser.
10
Allmänna tull- och handelsavtalet ( GATT) Prop. l994/951100 Jordbruket var ett nyckelområde i GATT:s multilaterala handelsförhandling, Bilaga 10 den s.k. Uruguay-rundan (UR). Det främsta syftet med förhandlingamaxpå jordbruksområdet var att liberalisera handeln och stärka konkurrensen. lntem— stöd, gränsskydd och exportsubventioner för jordbruksprodukter skall därför reduceras. Alla gränsskydd omvandlas till vanliga tullar och sänks med i ge— nomsnitt 36 %. Intemstödet sänks med 20 % och exportsubventionema med 30 % i värde och 21 % i kvantitet. Reforrnperioden är sex år. Visst stöd med begränsad effekt på produktionen undantas från neddragningsförpliktelsema. Överenskommelsen avses träda i kraft med början år 1995.
Som EU-medlem kommer Sverige att påverkas av GATT-avtalet på jord- bruksområdet på samma sätt som övriga EU-medlemmar. EU:s reform år 1992 av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär att större delen av de anpassningar av stödsystem som krävs på grund av UR redan har skett. Några omedelbara drastiska effekter uppstår därför inte i EU på grund av jordbruksuppgörelsen i GATT.
Miljöfrågor Ett arbete pågår i OECD och GATT om handelns effekter på miljöområdet.
lnom OECD har en gemensam arbetsgrupp för jordbruk och miljö inrättats där bl.a. frågor rörande ett uthålligt jordbruk skall behandlas. Ytterligare in- tensifiering av detta arbete väntas.
De beslut som togs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992 berör i hög grad jordbruket och fisket. Det gäller dels kon- ventionerna om klimat och biologisk mångfald, dels åtgärdsprogram i Agen- da 21. Jordbruksdepartementet medverkar i uppföljningen av strategin för bio— logisk mångfald både på nationell och internationell nivå genom bl.a. berörda myndigheter och Sveriges lantbruksuniversitet.
Den beräknade utgiftsutvecklingen för Internationellt samarbete till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95—juni 96 40,1 36,0 40,0 36,0
A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
1993/94 Utgift 40 107 272 l994/95 Anslag 36 000 000 l995/96 Förslag 40 000 000 varav 36 000 000 beräknat för juli l995—juni l996
Från anslaget betalas utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella Prop. l994/95:100 organisationer och för internationellt samarbete inom Jordbruksdepartemen- Bilaga 10 tets verksamhetsområde.
Regeringens överväganden
Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret l995/96 enligt följande sammanställning.
1995/96 1 . FAO — Världslivsmedels- rådet 30 500 000 2. lntemationella råvaru- organisationer 250 000 3. lntemationella rådet för havsforskning 2 100 000 4. Internationella organisa- tioner och förhandlingar på fiskets område 1 000 000 5. Unionen för skydd av växt- förädlingsprodukter 400 000 6. Nordiskt samarbete 1 100 000 7. Bilateralt samarbete 1 350 000 8. Diverse internationella organisationer och kon- gresser 3 300 000 40 000 000
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.
12
Bilaga 10
B. Jordbruk och trädgårdsnäring Inledning Bakgrund
Livsmedelspolitiken är ett område där ett medlemskap i EU innebär en tydlig förändring. Vid Sveriges förhandlingar med EU om villkoren för ett medlem- skap har en målsättning varit att Sverige fullt ut skall delta i den gemensamma jordbrukspolitiken från medlemskapets första dag. Detta är också innebörden av förhandlingsresultatet. Arbetet inom sektorn har därmed naturligen varit in- riktat på förberedelser inför ett medlemskap. Genom beslut av den förra re ge- ringen och riksdagen har detta lett till avsteg från 1990 års livsmedelspolitiska beslut om en intern avreglering av den svenska jordbrukspolitiken bl.a. ge- nom att exportstöd har återinförts. I den förra regeringens prop. 1994/951 19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen presenterades också förslag till tillämpningen av olika regleringar och nationella program inom ramen för EG:s gemensamma jordbrukspolitik. Vi har i olika sammanhang redovisat våra synpunkter på såväl den anpassning som vidtagits samt de förslag som presenterades i nämnda proposition. Riksdagen har nu också fattat beslut om olika åtgärder på livsmedelspolitikens område vid ett medlemskap.
Enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut skall en utvärdering av omställ- ningsarbetet föreläggas riksdagen vid årsskiftet 1994/1995. Redovisning har de gångna åren lämnats löpande i budgetpropositionen. I enlighet med rege- ringens uppdrag har Statens jordbruksverk, Livsmedelsekonomiska samar- betsnämnden och Konsumentberedningen redovisat uppföljningar av refor- men (SJV:s rapport 1994216 Uppföljning av livsmedelspolitiken, LES rapport Den livsmedelspolitiska reformen samt Konsumentberedningens be- tänkande SOU 1994:19 Livsmedelspolitik för konsumenterna — Reformen som kom av sig). OECD:s jordbrukskommitte' har i rapporten ”Agricultural Policy Reform and Adjustment; The Swedish Experience" analyserat erfaren- heter av den svenska reformen år 1990. Vidare har det s.k. LiM-projektet lämnat en rapport till regeringen år 1994 Utvärdering av den nya livsmedels- politikens miljöeffekter.
Det fortsatta arbetet
Konsumenternas intresse av bra mat till rimliga priser bör dominera livsme- delspolitiken. Ett medlemskap i EU kommer sannolikt att innebära en viss matprissänkning som en följd av den förändrade jordbrukspolitiken som innebär att prisstöd ersätts med direktstöd samt att våra gränser öppnas för import. En framtida sänkning av tullar och införselavgifter till följd av GATT- avtalet kommer att inleda en friare handel också på en större världsmarknad. Det kan skapa ytterligare vinster för konsumenterna
Frågor som rör livsmedel, landsbygdsutveckling och regionalpolitik har stor betydelse inom EU. EG:s gemensammajordbrukspolitik (CAP) och re-
Pr'op. 1994/951100
Bilaga 10
gionalstöd över strukturfondema har gradvis utvecklats sedan början av 1960-talet. Större delen av den gemensamma budgeten går till dessa ändamål. Den politik som i dag förs inom livsmedelsområdet har enligt vår uppfattning en rad brister. Vi vill därför arbeta för att förändra politiken på en rad viktiga punkter. Det är dock viktigt att understryka att våra förslag ligger i linje med det förändringsarbete som pågår inom gemenskapen. Den gemensamma jord— brukspolitiken äri dag en källa "till budgetproblem och kan komma att förhind- ra ett närmare samarbete med länderna i Central- och Östeuropa.
Som tidigare nämnts har vi föreslagit en rad förändringar i förhållande till den förra regeringens förslag vad gäller åtgärder på det jordbrukspolitiska orn— rådet. Det övergripande syftet med dessa förslag är att
— få till stånd en mer rättvis fördelning av EU-medlemskapets kostnader och intäkter mellan konsumenter, skattebetalare och bönder, — bidra till en minskning av utgifterna över statsbudgeten till jordbruket,
— begränsa jordbrukets negativa påverkan på miljön genom att bl.a. använda miljöavgifter som ekonomiska styrmedel, — öka jordbrukets positiva påverkan på miljön genom att prioritera åtgärder för landskapsvård och bevarande av den biologiska mångfalden, samt
— öka den svenska livsmedelssektoms konkurrenskraft genom en mer offen— siv konkurrenspolitik och en satsning på kvalitetsproduktion i stället för kvantitetsproduktion.
I det följande redovisar vi vår uppfattning av hur Sverige skall arbeta för en fortsatt reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik på olika om- råden.
Vegetabiliesektorn
EG:s reform av den gemensamma jordbrukspolitiken som inleddes år 1992 innebär att priserna till bonden på spannmål och oljeväxter fram t.o.m. år 1997 skall närma sig världsmarknadspriset. Producentema skall kompenseras genom ett generellt arealbidmg. Samtidigt skall en viss andel av arealen tas ur livsmedelsproduktionen. För år 1995 gäller andelen 12 %. Programmet byg- ger på en kombination av prissänkningar, direkta inkomststöd och produk- tionsbegränsningar. Riskerna för att kostnaderna blir högre än väntat samti- digt som produktionen inte begränsas i tillräcklig omfattning utgör starka skäl att fördjupa reformen inorn vegetabilieområdet. Priserna bör sänkas till världs- marknadsnivå och gränsskyddet avskaffas. Arealbidragen bör riktas till mind- re jordbruk och bidragens värde begränsas kraftigt för de stora producenterna med intensiv produktion. Miljöaspektema bör ges en starkare ställning bl.a. genom införande av avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel enligt principen att nedsmutsaren skall betala. En framtida inriktning av CAP enligt dessa utgångspunkter skulle gynna jordbruket i länder där merparten av area-
Prop. 1994/95:100
14
Bilaga 10
len finns hos små och medelstora jordbruk och där kemikalieanvändningen begränsats.
Animaliesektorn
lnom animaliesektom finns i EU en rad kvotsystem med syfte att reglera pro- duktionen t.ex. inom mjölksektom. Enligt vår uppfattning är kvotsystem in- effektiva och bidrar till bristande konkurrens, högre priser och en låg föränd- ringstakt inom jordbruket. Kostnaderna bärs till Stora delar av konsumenter- na. En annan effekt av kvotsystem är att en ineffektiv industristruktur beva- ras. Sverige bör aktivt arbeta för att kvotsystemen avskaffas.
Strukturdtgärder inom jordbruket
I det följande föreslås att vissa resurser avsätts på statsbudgeten för generella strukturstöd.
Sådana generella strukturstöd som ökar livsmedelssektoms konkurrens- kraft, genom att utveckla produktionen inom de områden där Sverige har för- delar genom kunnande, teknisk utveckling eller klimat, bör prioriteras.
Regeringen har tidigare lämnat förslag till hur regionala strukturstöd skall tillämpas i norra Sverige (prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgär- der vid ett medlemskap i Europeiska unionen). När det gäller regionala stöd till jordbruket i södra Sverige bör vissa resurser kunna avsättas till områden med särskilt svåra brukningsförhållanden. Sådana områden frnns företrädes- vis på det småländska höglandet. Även på Gotland och Öland bör stöd kunna lämnas i form av stöd till mindre gynnade områden.
Inriktningen på tillämpningen av EG:s miljöprogram i Sverige har också redovisats i prop. 1994/95:75.
Vi återkommer nu till frågan om vilka resurser som bör ställas till förfogan- de för programmet.
Ett program av särskild betydelse för landsbygdens möjligheter att vidare- utvecklas är EG:s stöd för landsbygdsutveckling, det s.k. 5b-stödet. En till- lämpning av detta stöd i Sverige bör i första hand riktas till skogsbygderna i södra och mellersta Sverige. Även öarna Gotland och Öland bör vara aktuella för denna stödform.
Den beräknade utgiftsutvecklin gen för perioden l993/94—1995/96 för olika stödformer redovisas i det följande. Utvecklingen är för vissa stödfor- mer beroende av den fortsatta utvecklingen av jordbrukets konkurrenskraft.
Vid sidan av strukturutvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektorn har därvid såväl förändringar av kronans värde som ränteutvecklingen en av- görande betydelse.
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95—juni 96 3 787,6 3 7385 14 254.8 7 684,8
Prop. l994/951100
15
B 1. Statens jordbruksverk Prop. 1994/95:100
1993/94 Utgift 95 411 879 B'laga 10 1994/95 Anslag 112 250 000 1995/96 Förslag 244 500 000
varav 163 000 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Statens jordbruksverk är central föwaltningsmyndighet som har som över- gripande mål 'att verka för en positiv utveckling av jordbruksnäringen, träd- gårdsnäringen och rennäringen på ett sätt som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning med naturresurserna, ett gott djurskydd och en re- gional utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade omställningen av jordbru- ket, dels följa utvecklingen inom sitt område med anledning av denna.
Jordbruksverkets organisation m.m. framgår av förordningen (1991:375) med instruktion för Statens jordbruksverk.
Regeringen har satt upp följande verksamhetsmål för Jordbruksverkets verksamhet:
— att planera verksamheten så att en fullständig integrering med EG:s gemen- samma jordbrukspolitik kan ske vid ett svenskt EU-inträde samt vidta åt— gärder för att främja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt jordbruk. Verket skall därvid beakta de villkor som ett medlemskap i EU innebär. — att följa och analysera utvecklingen i jordbrukssektorn och på marknaderna för jordbrukets produkter. — att medverka i arbetet med internationella frågor och förhandlingar inom sitt verksamhetsområde.
— att medverka till att förutsättningar skapas för ett livskraftigt jordbruk i norra Sverige. — att vidta åtgärder för att förebygga och bekämpa växtskadegörare och smitt- samma husdjurssjukdomar. — att säkerställa genomförandet av skärpta djurskyddskrav och verka för ett gott hälsotillstånd bland husdjuren. — att inom ramen för myndighetens sektorsansvar för miljön svara för upp- följning av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling — UNCED.
— att i enlighet med miljömålet för livsmedelspolitiken verka för ett rikt och varierat odlingslandskap med en bevarad biologisk mångfald och att mini— mera jordbrukets miljöbelastning på grund av växtnäringsläckage och användning av bekämpningsmedel. Det är viktigt att odlingslandskapets natur— och kultumiiljövärden bevaras. — att verka för bevarande och hållbart nyttjande av växt- och husdjursraser.
— att förstärka bevakningen av det internationella samarbetet som har särskild relevans för verkets uppgift att verka för en långsiktigt hållbar användning av naturresurser främst såvitt avser bevarandet av den biologiska mång-
16
falden och miljöskyddet. De åtgärder som vidtagits för att förstärka bevak- Prop. 1994/95:100 ningen bör redovisas i samband med verkets årsredovisning. Bilaga 10
Jordbruksverket har lämnat en årsredovisning för budgetåret 1993/94. Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några invändningar i revisionsberät- telsen avseende denna. Jordbruksverket har delat in målen för verksamheten i fem verksamhets- områden:
— omställning av jordbruksnäringen samt övriga åtgärder inom näringarna. (Redovisas under anslagen B 4. Rådgivning och utbildning och B 5. Om- ställningsåtgärder i jordbruket m.m.). — god miljö och långsiktig hushållning med naturresurser. (Redovisas under anslaget F 6. Miljöförbätttande åtgärder i jordbruket). — gott hälsotillstånd bland djuren och Säkerställda djurskyddskrav. (Redo- visas under anslagen E 2. Distriktsveterinärorganisationen, E 5. Djurhälso- vård och djurskyddsfrämjande åtgärder och E 7. Bekämpande av smitt- samma husdjurssjukdomar). — EES/EG och övriga internationella frågor. (Redovisas under detta anslag). — beredskap. (Redovisas under anslaget G 4. Kostnader för beredskaps- lagring av livsmedel m.m.).
Verksamhetsområdena har i sin tur indelats i elva verksamhetsgrenar för vilka utarbetats mer detaljerade mål. Verksamheten för att nå dessa mål redo- visas bl.a. i forrn av utförda prestationer. Jordbruksverket hari sin uppfölj- ning av omställningens effekter redovisat den omställning som pågår inom jordbrukssektorn dels generellt, dels med koppling till de olika åtgärdspro- gram som verket har att administrera. Detta redovisas i Jordbruksverkets års- redovisning där resultaten kommenteras och värderas av verket.
Verksamhetens omslutning exkl. bidrag m.m. under budgetåret 1993/94 var 3 317 miljoner kronor. I detta belopp ingår, utöver normal förvaltnings- verksamhet, bl.a. inlösen av oljeväxter med 1 304 miljoner kronor och inlö- sen av spannmål med ca 1 186 miljoner kronor.
Omslutningen av verksamheten har ökat med 1 461 miljoner kronor i för- hållande till verksamhetsåret 1992/93. Av förändringen sammanhänger 1 154 miljoner kronor med en kraftigt ökad kvantitet spannmål mot vad som producerades under den extrema torkan år 1992. Kostnaderna för inlösen av oljeväxtfrö har ökat med 173 miljoner kronor. Under verksamhetsåret har kostnadema för arbetet med EG-frågor ökat i stor omfattning, från 25 miljo- ner kronor 1992/93 till ca 45 miljoner kronor 1993/94. Denna ökning har främst finansierats genom tidigare sparade medel under anslaget. Övrig verk- samhet har ökat netto med 1 14 miljoner kronor.
Under verksamhetsåret 1993/94 har bidrag m.m. uppgått till 9 656 miljo- ner kronor.
2 Riksdagen l994595. I saml. Nr If./(I. Bilaga !()
Bilaga 10
Totalbeloppet för bidrag m.m. har ökat med 149 miljoner kronor i för- hållande till verksamhetsåret 1992/93. De största förändringarna är att utbetal- ningar av inkomststöd, omställningsstöd och omställningsprograrn för mjölk- produktion har upphört eller minskat. Arealbidrag, som tillkom budgetåret 1993/94, har utbetalats med 850 miljoner kronor.
Av de totala utgifterna på 12 973 miljoner kronor finansierades 4 439 miljo- ner kronor med anslag och 8 534 miljoner kronor med avgifter m.m.
Antalet anställda vid verksamhetsårets utgång var 450 personer. Härutöver tillkommer 327 fast anställda veterinärer samt ytterligare personal för vikariat och beredskap inom det veterinära området.
Jordbruksverket anser att 1.5 miljoner kronor per år behövs till skötsel av genbanksverksamheten på husdjursornrådet. För budgetperioden räknar dock verket med att kunna klara verksamheten utan extra tilldelning av medel.
Jordbruksverket har följt utvecklingen inom EG och medverkat i arbetet med förhandlingarna om medlemskap. Verket har också analyserat kon- sekvenser för olika produktionsgrenar inom jordbrukets produktionsled och för livsmedelsindustrin. Jordbruksverket har den 30 mars 1994 överlämnat en rapport om ekonomiska och administrativa konsekvenser för Jordbruks— verket av ett EU-medlemskap. Kunskapsuppbyggnaden och analysarbetet har tagit stor del av verkets samlade resurser i anspråk. Arbetet har bedrivits dels i projektform, dels genom ett aktivt deltagturde i förhandlingsarbetet.
Jordbruksverkets verksamhet har i hög utsträckning berörts av ett eventu- ellt svenskt medlemskap i EU. Verket har utarbetat underlag till medlemskaps- förhandlingama, gjort konsekvensanalyser samt förberett ett inträde. Efter att avtalet om medlemskap blev klart har verkets arbete koncentrerats på prak- tiska och administrativa förberedelser i ett tjugotal projekt för ett EU—med- lemskap.
EES—avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994. I den veterinära delen trädde avtalet i kraft först den 1 juli 1994. Detta har medfört ändringar och om- arbemingar av stora delar av det svenska regelverket på berörda områden.
Den totala resursförbrukningen för arbetet med internationella frågor har mellan budgetåren 1991/92—1993/94 ökat med 42,8 miljoner kronor till 50 miljoner kronor.
Anslagssparande
Statens jordbruksverks anslagssparande på förvaltningskostnader uppgick för budgetåret 1993/94 till 58 836 000 kr och totalt på anslaget B 1 till 73 053 000 kr.
Anslagssparandet kommer under budgetåret l994/95 att användas till öka- de arbetsinsatser med anledning av ett EU-medlemskap, vilket medför att anslagssparandet snabbt minskar och beräknas ta slut under år 1995.
Prop. 1994/95:100
18
Bilaga 10
Avgrftsfinansierad verksamhet
Avgiftsinkomsterna inom växtinspektion. foderkontroll, vattenhushållning, in— försel av djur till Sverige, inkomster till följd av försäljning av material och avgift för köttklassifrcering beräknas budgetåret 1994/95 uppgå till 27,1 miljo- ner kronor. Verket föreslår att verksamheten under budgetåret l995/96 bör få bedrivas i oförändrad omfattning.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Regeringen anser att de övergripande målen för Jordbruksverkets verk- samhet kan behöva förändras till följd av EU-medlemskapet. Verkets in- struktion kommer därför att omarbetas under våren 1995.
Resurser 1995/96 Ramanslag 244 500 000 kr
Medel för tillsyn enligt 6 a och 6 b åå lagen ( 1979:425) om skötsel av jord- bruksmark bör även fortsättningsvis anvisas under detta anslag.
Från anslaget bör även Veterinära ansvarsnämndens verksamhet finan— sieras.
Resultatbedömning
Regeringen anser att årsredovisningen för budgetåret 1993/94 uppfyller de krav som ställts. Verket har inlett arbetet med att finna en metod att presentera kvaliteter hos och effekter av verksamheten vilket betydligt har ökat värdet av årsredovisningen.
Slutsatser
Jordbruksverket har i en väl sammanhållen och strukturerad årsredovisning presenterat resultaten av sin verksamhet. De analyser som finns i årsredovis- ningen kan förbättras ytterligare när verket har utvecklat sin kvalitetsredo— visning. Verket har bedrivit ett konstruktivt arbete med att uppfylla de verk- samhetsmål som regeringen beslutat för verksamheten både på kort och lång sikt.
Jordbruksverket bör tills vidare få bedriva den avgiftsfinansierade verksam- heten i samma omfattning som föregående budgetår.
Prop. 1994/95:100
19
Bilaga 10
Jordbruksverkets planeringsperiod har genom regeringsbeslut den 10juni 1993 bestämts till att omfatta budgetåren 1993/94—1995/96. Regeringen gav i beslut den 26 augusti 1993 Jordbruksverket i uppdrag att analysera de ekono— miska och administrativa konsekvenserna som uppkommer för verket vid ett svenskt EU-medlemskap. Verket lämnade den 16 december 1993 en delredo- visning av de administrativa konsekvenserna. En slutlig rapport har som nämnts lämnats den 30 mars 1994. I rapporten presenterar Jordbruksverket sina principiella ställningstaganden om den centrala administrationens utform- ning och gör en bedömning av de resurser som verket behöver vid ett EU- medlemskap.
[ rapporten beräknas de ökade kostnaderna för administrationen för verket vid ett medlemskap till 170 miljoner kronor. Härav kan enligt verket 75 miljo- ner kronor finansieras genom att medel för administration som i dag finns på sakanslag m.m. och som faller bort vid ett medlemskap förs till ramanslaget. Den faktiska ökningen av belastningen på statsbudgeten skulle därför uppgå till 95 miljoner kronor. Jordbruksverkets utgångspunkt för förslaget är att huvuddelen av handläggningen av 15st stöd till jordbruket handläggs av verket. Vidare har Jordbruksverket i en kompletterande anslagsframställning den 24 november 1994 beräknat anslagsbehovet för 18 månader till ca 250 miljoner kronor. Resursberäkningen bygger på att SJV:s ansvar inom områdena djurbidrag, miljöstöd och stöd finansierade från utvecklingssektio- nen inskränker sig till enbart utbetalningsansvar. Resurser för handläggning av mjölkkvoter har inte medräknats. Verket utgår också från att kvarvarande arbete med övergångsåtgärder enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut får finansieras på oförändrat sätt.
Regeringen har i prop. 1994/95:75 föreslagit att länsstyrelserna får det ad-
minisn'ativa ansvaret för flertalet EU-stöd. De nya uppgifter som tillkommer för Jordbruksverkets del vid EU-medlemskapet är bl.a. handläggning av ären- den som berör intervention, exportbidrag och mjölkkvoter. Vidare skall ver- ket svara för samtliga utbetalningar till jordbrukare genom ett centralt ADB- system som verket ansvarar för. Verket skall även bedriva internkontroll av EG-stöd inom alla berörda myndigheter. Jordbruksverket bör också utses till fondkoordinator för det fall att EU-kommissionens förslag om ändring av förordningen (EEG) 729/70 antas av rådet. Fondkoordinatorns uppgift blir i så fall bl.a. att svara för att EU:s bestämmelser tillämpas enhetligt och att alla stödmottagare behandlas lika. Som central sektorsmyndighet har Jordbruks- verket på regeringens uppdrag en särskild samordnande, stödjande och råd- givande roll gentemot länSStyrelserna. Regeringen beräknar de totala resur- serna för Jordbruksverket under 18 månadersperioden till 244 500 000 kr. Verkets resurser kommer därmed i stort sett att vara oförändrade som en följd av EU-medlemskapet. eftersom man tidigare haft särskilda resurser för om- ställningsprogrammet enligt 1990 års beslut.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av ut- gifterna om 5 %.
Prop. 1994/95:100
20
Bilaga 10
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 244 500 000 iq.
B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m.
1993/94 Utgift 142 838 665 1994/95 Anslag 150 001 000 1995/96 Förslag 67 500 000 varav 45 000 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
1 Anslagen Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., Markförvärv för jordbrukets rationalisering och Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti.
Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt förord- ningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988c999).
Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver används anslaget för vis- sa speciella ändamål.
På jordfonden bokförs kostnaderna för länsstyrelsernas förvärv, överlåtel- ser och förvaltning av jordfondsfastighetema samt köpeskillingen för försålda fastigheter.
Jordfondsfastighetema skall användas främst för att främja en från allmän synpunkt lämplig utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen. Fastigheterna skall också användas för att främja bosätt- ning och sysselsättning i glesbygd.
För budgetåret 1994/95 disponeras en rörlig kredit om 35 miljoner kronor för jordfondsändamål.
Från anslaget betalas också utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens ratio- nalisering m.m. och rennäringens rationalisering m.m. samt regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att anslagen Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., Markförvärv för jordbrukets rationalisering och Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti slås samman till ett nytt anslag, som benämns Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. Bidrag till jordbrukets rationalise- ring, m.m. och Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti bör
Prop. 1994/95:100
21
Bilaga 10
redovisas under särskilda anslagsposter. Någon anslagSpost för Markförvärv för jordbrukets rationalisering behövs inte. Regeringen gör följande bedömning vad gäller de olika ändamålen.
Bidrag till jordbrukets rationalisering
Bidragsramen för yttre rationalisering bör vara 5 miljoner kronor. För närva- rande lämnas framför allt stöd till vissa omarronderingsprojekt i Kopparbergs län. Stöd till dessa projekt bör lämnas i den utsträckning det är möjligt.
För budgetåret 1995/96 bör anslagsposten föras upp med 7,5 miljoner kronor.
Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
I och med det svenska EU-inträdet kommer det inte längre att finnas något gränsskydd gentemot övriga EU-länder medan EU:s gränsskydd kommer att tillämpas vid import till Sverige från tredje land. Eftersom större delen av den med svenska produkter konkurrerande importen härrör från länder inom EU, får tullavvecklingen omedelbara effekter i form av ökad konkurrens på den svenska marknaden. Konkurrensen kan förväntas bli särskilt stor inlednings- vis, eftersom många exportörer troligen anstränger sig för att ta marknadsan- delar genom initialt låga priser. Omkring hälften av kostnaderna på anslaget belöper på trädgårdsbranschen. Regeringen föreslår att möjligheten att erhålla statliga kreditgarantier begränsas till trädgårdsföretag. Behovet för jordbruks- företagen att erhålla dessa kreditgarantier torde vara betydligt mindre då jord- bruksföretagen har lättare att erhålla vanliga banklån. Den föreslagna begräns- ningen i tillämpningen leder inte till någon omedelbar besparing och de kost- nader som uppstår på anslaget hänför sig till redan beviljade garantier. Enga- gemangsramen bör vara 2,2 miljarder kronor. Anslagsposten bör föras upp med 60 miljoner kronor.
Markförvärv för jordbrukets rationalisering
Jordfondsverksamheten bör på sikt avvecklas. Den 1 juli 1995 bör disponi- belt statskapital minskas med 30 miljoner kronor. Därefter bör avvecklingen fullföljas genom försäljning av befintliga fastigheter. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den regionala prioriteringen av verksamheten under avvecklingsperioden.
Det föreligger inte längre något behov av rörlig kredit då likviditeten har förbättrats med anledning av försäljning av äldre fastigheter.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 10
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad regeringen anfört om utnyttjandet av statlig kredit- garanti, 2. godkänner vad regeringen anfört om avvecklingen av jordfonden, 3. till Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 67 500 000 kr.
B 3. Stöd till jordbrukets företagshälsovård
1993/94 Utgift 1435 000 000 1994/95 Anslag 1535 000 000 1995/96 Förslag 37 500 000 varav 25 000 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
1 Anslaget Stöd till avbytarverksamhet m.m.
Anslaget disponeras för företagshälsovård till jordbrukare.
Regeringens överväganden
Regeringen har i prop. 1994/95:25 Vissa ekonorrrisk-politiska åtgärder, m.m. med hänsyn till det ekonomiska läget föreslagit att de statliga subventionerna till avbytarverksamheten inom jordbruket bör avvecklas. Enligt propositionen bör en avtrappning ske med början den 1 juli 1995 med 100 miljoner kronor. Regeringen anser dock att den situation Sveriges ekonomi befinner sig i inte medger att några subventioner för verksamheten lämnas under kommande budgetår. Regeringen föreslår således att stödet till avbytarverksamheten upp-- hör. Förslaget innebär en besparing med ytterligare 100 miljoner kronor un- der 12 månader. Regeringen för nu diskussioner med företrädare för Lant- brukarnas riksförbund (LRF) och Svenska lantarbetareförbundet med syfte att finna en lösning som garanterar verksamhetens fortbestånd. Regeringen avser att under våren 1995 återkomma till riksdagen i denna fråga I detta sam- manhang kommer regeringen särskilt att uppmärksamma problemen för av- lägset boende jordbrukare.
Bidrag till produktionsanpassningsåtgärder inom mjölkproduktionen bör fr.o.m. budgetåret 1995/96 redovisas under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket. Under förevarande anslag kommer därmed endast att anvisas me- del för bidrag till jordbrukets företagshälsovård. Anslaget bör fortsättningsvis benämnas Stöd till jordbrukets företagshälsovård. Stödet bör uppgå till 25 mil— joner kronor per år.
Prop. 1994/95:100
23
Bilaga 10
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till jordbrukets företagshälsovård för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 37 500 000 kr.
B 4. Rådgivning och utbildning
1993/94 Utgift 33 774 264 Reservation 20 316 382 1994/95 Anslag 29 785 000 1995/96 Förslag 28 296 000
varav 28 296 000 beräknat för juli l995—juni 1996
Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-, utbildnings- och utvecklingsinsatser för att underlätta jordbrukets omställning och för land- skapsvård som ett led i omställningen av jordbruket.
Regeringens överväganden
Anslaget tillkom som en del i det livsmedelspolitiska beslutet år 1990. Genom rådgivning och utbildning skulle jordbrukets omställning och det nya pro- grammet för landskapsvård underlättas. Anslaget skall enligt beslutet upphöra den ljuli 1996.
Jordbruket står inför stora förändringar i och med Sveriges medlemskap i EU. En väl fungerande rådgivning och utbildning såväl som inledande infor- mationsinsatser kommer att spela en stor roll för det svenska jordbrukets möj- ligheter att klara dessa förändringar. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att anslaget bör finnas kvar under budgetåret 1995/96 och föras upp med 28 296 000 kr. Medlen bör liksom hittills i huvudsak disponeras av länssty- relsema. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning om S%.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 28 296 000 kr.
B 5. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
1993/94 Utgift 2 116 930 045 1994/95 Anslag 1417 003 000 1995/96 Förslag 72 502 000 varav 60 002 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Prop. 1994/95:100
Bilaga 10
Anslaget disponeras huvudsakligen för de olika omställningsåtgärder som vidtas inom jordbruket, bl.a. inkomststöd, omställningsstöd och anläggnings- stöd inom vegetabilieproduktionen samt omställningsåtgärder inom mjölk- och köttproduktionen.
Regeringens överväganden
Följande anslagsposter bör finnas på anslaget.
1994/95 Beräknad ändring 1995/96 Regeringen Anslag Omställningsstöd 1 000 — Anläggningsstöd 1 000 — 1 000 Exportkosmad för spanan 100000000 — 100000000 Inlösen av oljeväxter 210 000 000 — 210 000 000 Köttexport 1 000 — 1 000 Awecklingsersättnin g till mjölkproducenter 175 000 000 — 2 500 000 Vallfröstöd, m.m. 22 000 000 — 22 000 000 Direktbidrag 1 060 000 000 - i 060 000 000 Ovriga stöd - + 1 000 Summa 1 467 003 000 — 1 394 501 000
l Inkluderar Produktionsanpassningsålgärder från anslaget Avbytarverksamhet m.m.
Regeringen föreslår att den del av medlen för Produktionsanpassningsåt- gärder som tidigare anvisats under anslaget Stöd till avbytarverksamhet m.m. sammanförs med anslagsposten Avvecklingsersättning för mjölkproducenter under detta anslag. Möjligheten för äldre mjölkproducenter att erhålla avveck- lingsersättning har i enlighet med riksdagsbeslut förlängts så att anslutning till systemet är möjlig t.o.m. år 1996. Vidare bör de medel för objektiva skörde- uppskattningar som tidigare anvisats under ifrågavarande anslag i stället tas upp under anslaget Livsmedelsstatistik.
Sammantaget bör anslaget tas upp med 72 502 000 kr för budgetåret 1995/ 96. Kostnader för administration av kvarvarande omställningsåtgärder bör lik- som hittills belasta anslaget.
Under anslagsposten Övriga stöd skall särredovisas eventuellt resterande utgifter för anläggningsstöd, exportkostnader för spannmål, inlösen av olje- växter och direktbidrag.
Prop. 1994/95:100
25
Bilaga 10
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruketmm. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 72 502 000 kr.
B 6. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m.
1993/94 Utgift 12 500 000 1994/95 Anslag 12 500 000 1995/96 Förslag 12 500 000
varav 12 500000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Under detta anslag anvisas stöd till sockerproduktionen på Gotland. Statens jordbruksverk föreslår att 12,5 miljoner kronor tas upp för bud— getåret 1995/96 under förutsättning att Roma sockerbruk är i drift.
Regeringens Överväganden
Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:87, bet. 1990/912JoU25, rskr. 1990/912283) bl.a. att under en övergångsperiod ge stöd till sockerbru— ket på Gotland. Beslutet fattades mot bakgrund av avskaffandet av socker- regleringen och konstaterandet att det därmed var Sockerbolaget som ansva- rade för företagsekonomiska bedörrmingar i fråga om möjligheter till fortsatt drift av sockerbruket på Gotland. Sockerbolaget gjorde bedömningen att sockerbruket på Gotland skulle läggas ned.
Jordbruksutskottet har i sitt yttrande (bet. l994/95:JOU2y) med anledning av regeringens förslag i prop. 1994/95: 19 anfört att den sockerkvot Sverige tilldelats i förhandlingarna i möjligaste mån bör delas upp så att det även fort- sättningsvis blir möjligt att producera socker på Gotland. Sockerproduktionen är av vital betydelse för öns näringsliv. Utskottet bedömer att det finns goda förutsättningar för att det även framdeles skall kunna bedrivas en ekonomiskt hållbar sockerproduktion på Gotland. Regeringen bör fonsätta sina ansträng- ningar att nå en överenskommelse med EG-kommissionen i detta syfte. Riks- dagen har beslutat i enlighet med utskottets yttrande (rskr. l994/95:63).
Regeringen fortsätter att driva frågan om en regional fördelning av socker- kvoten för att nå en överenskommelse med EU i denna fråga.
Mot bakgrund av riksdagens uttalande förändras förutsättningarna för det övergångsvisa stödet till fortsatt sockerproduktion på Gotland. Med hänvis- ning till pågående överläggningar med EG-kommissionen som sålunda tar sikte på fortsatt sockerproduktion på Gotland bör anslaget kunna användas också för andra åtgärder än stöd till sockerbruket. Åtgärderna skall dock syfta till fortsatt sockerproduktion på Gotland. Regeringen bedömer samtidigt att medel från EG:s strukturfonder i ett längre perspektiv bör kunna användas för
Prop. 1994/952100
26
Bilaga 10
att stödja sockerproduktionen på Gotland. Anslaget bör i likhet med Jord- bruksverkets förslag föras upp med 12,5 miljoner kronor. Anslaget upphör efter utgången av budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 12 500 000 kr.
B 7. Strukturstöd inom livsmedelssektorn
Nytt anslag (förslag) 58 500 000 varav 39 000 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Under anslaget bör medel anslås för de av EG:s horisontella strukturstöd som Sverige avser att införa. De stöd som bör utnyttjas är startstöd till yngre jordbrukare enligt förordningen (EEG) nr 2328/91. Vidare bör stöd lämnas till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter enligt förord- ningarna (EEG) nr 866/90 och nr 867/90.
Startstöd till yngre jordbrukare
Bidrag lämnas för närvarande till en nystartande jordbrukare under en tid av högst fem år och med högst 50 000 kr per år under de tre första åren och med högst 25 000 kr per år under de därpå följande två åren.
Stödet är frivilligt inom EU, men det tillämpas av alla länder utom Neder- ländema. EU medfinansierar stödet med 50 %. Stödet kan bestå av dels en stanpremie, dels ett räntebidrag baserat på skulden till följd av etableringen.
Stöd till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter
Målsättningen för stödet till bearbetning och avsättning av jord- och skogs- bruksprodukter är att stödja investeringar som förbättrar och rationaliserar behandlingen, bearbetningen och avsättningen av jordbruks- och skogsbruks- produkter. Stödet är avgränsat till förädlingsledet. Stödet får inte verka pro- duktionshöjande och kan differentiems mellan produkter och regioner. De in- vesteringar som får stöd skall bidra till att råvaruproducentema får del av de ekonomiska förbättringar som investeringen medför. EU medfinansiera: stö- det med ca 70 %. Stödet är frivilligt.
Prop. l994/95:100
27
Bilaga 10
Regeringens överväganden Startstöd till yngre jordbrukare
Startstöd underlättar yngre brukares etablering som självständiga företagare. Yngre jordbrukare anses mer öppna för förändringar och ett startstöd kan därmed främja den anpassning och effektivisering som jordbruket är i behov av. Inte minst under anpassningen till de förändrade förutsättningar för jord- bruksföretagande som följer av ett svenskt EU-inträde torde denna stödform vara viktig. Stödet bör på sikt riktas till jordbrukare i Norrland och i skogs- och mellanbygd. Stöd bör också kunna lämnas till trädgårds- och rennärings- företag.
Den långsiktiga nivån för startstödet bör vara totalt 20 miljoner kronor. För budgetåret 1995/96 bör dock Jordbruksverkets beräkning av det nuva- rande startstödet ligga till grund för kostnadsberäkningen. I huvudsak utgör beloppet en beräkning av kosmadema för redan fattade beslut om startstöd en- ligt nu gällande regler. Vid de fortsatta överläggningarna med EG bör en så stor andel av kosmadema som möjligt krävas från EG-budgeten.
Beräkning av kostnader för nuvarande startstöd
1993/94 Utgift (12 mån) 30 171 000 1994/95 Anslag (12 mån) 42 000 000 1995/96 Förslag(18 mån) 56 000 000
(12 mån) 38 000 000
Stöd till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter
Regeringen anser att stödet är ett effektivt sätt att förbättra förutsättningarna för avsättning av jordbruks- och skogsbruksprodukter. Stödets finansiering från EG-budgeten är dessutom förmånlig.
Stödets totala omfattning bör vara 70 miljoner kronor per år. Totalt beräknas kostnaderna för stöden för 12 månader till 108 miljoner kronor, varav EG förutsätts finansiera 69 miljoner kronor. Ett belopp motsva- rande EG:s finansiering bör anvisas under ett särskilt anslag benämnt Från EG-budgeten finansierat strukturstöd.
Regeringens förslag till omfattningen av strukturstöden innebär en bespa- ring mot den tidigare regeringens förslag i prop 1994/95:19 med 44 miljoner kronor för 12 månader.
Prop. l994/95:100
Bilaga 10
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Strukturstöd inom livsmedelssektorn för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 58 500 000 kr.
B 8. Från EG-budgeten finansierat strukturstöd
Nytt anslag (förslag) 103 500 000 varav 69 000 000 beräknat för juli l995—juni 1996
Med hänvisning till vad som har anförts under anslaget B 7. Strukturstöd inom livsmedelssektorn bör ett nytt anslag tas upp på statsbudgeten med en beräknad utgift motsvarande EG:s finansiering.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till F rån EG-budgeten finansierat strukturstöd för budgetåret l995/96 an- visar ett förslagsanslag på 103 500 000 kr.
B 9. Regionala stöd till jordbruket
Nytt anslag (förslag) 1 452 000 000 varav 861 000 000 beräknat förjuli l995—juni l996
Stöd till jordbruk och livsmedelsindustri i norra Sverige har t.o.m. budget- året 1994/95 lämnats under anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindu- strin i nona Sverige. Stöd har lämnats i form av pristillägg eller direktbidrag inom det s.k. stödområdet. Stödområdet består av 5 delområden med beteck- ningarna l, Za, 2b, 3 och 4. Regeringen har i prop. 1994/95:75 Vissa livs- medelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen föreslagit att en utgångspunkt för det fortsatta stödet vid ett EU-medlemskap skall vara att kostnadstäckningsgraden behålls i stort sett oförändrad i förhållande till 1990 års situation. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (JoU l994/95z7, rskr. 1994/95:126).
Avtalet mellan Sverige och EU innebär att Sverige har möjlighet att lämna ett nationellt stöd i vissa delar av norra Sverige. De regioner som omfattas av bestämmelserna är de nuvarande stödområdena 1—3.
lnom EU finns möjlighet att ge stöd till s.k. mindre gynnade områden. Dessa stöd skall lämnas som areal- eller djurbidrag. För att umyttja dessa stöd krävs medfinansiering från medlemslandet. Stöd kan lämnas till de områden som fastställts i förhandlingar med övriga medlemsstater.
Prop. 1994/951100
Bilaga 10
Regeringens förslag innebär att högst 600 miljoner kronor avsätts för na- tionellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Det nationella stödet skall kom- plettera andra stödformer till jordbruket i områdena 1—3.
För stöd till jordbruket i mindre gynnade områden för budgetåret l995/96 bör avsättas 320 miljoner kronor från den svenska statsbudgeten. Det totala stödet beräknas därmed uppgå till ca 462 miljoner kronor för den första 12 månadersperioden. Härav beräknas finansiering från EG:s budget uppgå till ca 142 miljoner kronor. Stödens omfatming, finansiering och fördelning fram- går av följande sammanställning.
LPA-region Svensk EU Totalt finansiering finansiering
Stödområde 1—3 158 52 210 exkl. mål 6 Mål 6 52 53 105 Stödområde 4 60 20 80 Summa 270 125 395 Södra LFA 50 17 67 Summa LFA 320 142 462
Det södra LPA-området kommer att omfatta stora delar av södra Sveriges skogs- och mellanbygder. Trots det stora budgetunderskottet är det enligt re- geringen angeläget att stödja främst anirnalieproduktionen i dessa svagare byg- der. Det stöd som skall kunna utgå bör koncentreras till de rena skogsbygder- na samt Gotland och Öland. Från den svenska statsbudgeten bör således 50 miljoner kronor avsättas för stöd inom detta område. Detta innebär en be- sparing med 150 miljoner kronor i förhållande till vad som föreslogs i prop. 1994/95:19.
För 18 månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till 1 452 miljo- ner kronor. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också tagits till att avräkning mot- svarande utbetalda särskilda direktbidrag i stödområdena 1—3 avseende första halvåret 1995 skall avräknas från det nationella stödet. Det nationella stödet bör utbetalas med ett fjärdedels årsbelopp per kvartal. Överläggningar pågår för närvarande med EG-kommissionen om den närmare utformningen och in- fasningen av det nationella stödet.
Under ett särskilt anslag benämnt Från EG-budgeten finansierade regio— nala stöd till jordbruket, bör anvisas ett belopp motsvarande den andel av stöden som finansieras av EG. Till följd av periodiseringen av utbetalningar kommer det faktiska återflödet från EG-budgeten under perioden att uppgå till 142 miljoner kronor.
Prop. 1994/951100
30
Bilaga 10
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett för- slagsanslag på 1 452 000 000 kr.
B 10. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket
Nytt anslag (förslag) 284 000 000 varav 142 000 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Med hänvisning till vad som anförts under punkten B 9 bör under detta nya anslag anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering av regionala stöd till jordbruket.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Från EG—budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 284 000 000 kr.
B 11. Miljöersättningar inom jordbruket
Nytt anslag (förslag) 800 000 000 varav 400 000 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Under detta nya anslag bör medel anslås för ett miljöprogram enligt EG:s regler i den omfattning som anges nedan.
Regeringens överväganden
Vid ett EU-medlemskap skall Sverige införa ett miljöprogram i enlighet med förordningen (EEG) nr 2078/92 bestående av tre delprogram.
Ett delprogram skall stödja bevarandet av vissa från natur- Och kulturmiljö- Synpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap och naturområden. Nuvarande program för bevarande av sådana områden bör därvid vidareutvecklas på basis av bl.a. det förslag som tagits fram av utredningen om förstärkta miljöin- satser i jordbruket. I enlighet med riksdagens beslut (bet. l994/95:10U7, rskr. l994/95:126) skall också ett generellt arealstöd till vall och betesmarker kunna utgå inom miljöprogrammet i stödområdena 1—4 som i södra Sveriges s.k. LFA-områden. Inom ramen för anvisade resurser bör ett sådant stöd kun- na lämnas inom detta första delprogram. Delprogrammet kommer således att inriktas på marker som från miljösynpunkt är viktiga att bevara och där ersätt-
Prop. 1994/95:100
31
Bilaga 10
ningarna medför att miljöförbättringar kan åstadkommas. 1 ett andra delpro- gram skall stöd lämnas för att återställa och bevara miljön i miljökänsliga om- råden. I ett tredje delprogram skall stöd lämnas för ekologisk odling. Det nu- varande systemet med landskapsvårdande åtgärder och naturvårdsåtgärderi odlingslandskapet (NOLA) under fjortonde huvudtiteln (Miljö- och natur- resurSdepartementet) införlivas i det nya systemet.
Sammanlagt bör för miljöprogrammet beräknas ett belopp av 800 miljoner kronor. Preliminärt beräknas fördelningen på de tre delprogrammen bli följan- de.
Delprogram för landskapsvårdande åtgärder 500—550 miljoner kronor Delprogram för miljökänsliga områden 50—100 miljoner kronor Delprogram för stöd till ekologisk odling 150—200 miljoner kronor
Regeringen kommer att utarbeta ett detaljerat förslag till miljöprogram som snarast skall föreläggas EG-kommissionen för godkännande.
Under ett särskilt anslag benämnt Från EG-budgeten finansierade miljöer- sättningar, bör anvisas ett belopp motsvarande den andel av ersättningarna som finansieras av EG.
Av programmet finansieras ca 50 % från EG-budgeten. lnom mål 6-områ- det i norra Sverige är finansieringsgraden högre. Kostnaderna för den svens- ka statsbudgeten blir således ca 400 miljoner kronor. Under budgetperioden kommer dock att utbetalas miljöstöd vid två tillfällen, varför kostnaden på statsbudgeten blir 800 miljoner kronor. I förhållande till det förslag som pre- senterades i prop. 1994/95: 19 bil. 9 Sveriges medlemskap i Europeiska unio- nen innebär regeringens förslag en besparing på ca 1 000 miljoner kronor på årsbasis.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 800 000 000 kr.
B 12. Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar
Nytt anslag (förslag) 800 000 000 varav 400 000 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Med hänvisning till vad regeringen har anfört under punkten B 11. Miljöer- sättningar inom jordbruket bör ett nytt anslag tas upp på statsbudgeten med en beräknad utgift motsvarande EG:s finansiering.
Prop. 1994/95:100
32
Bilaga 10
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Från EG -budgeten finansierade miljöersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 800 000 000 lo.
B 13. Arealersättning och djurbidrag m.m.
Nytt anslag (förslag) 8 540 000 000 varav 4 270 000 000 beräknat för juli l995—juni 1996
Från det nya anslaget föreslås att direktbidrag utbetalas i form av areal—, trädes- och djurbidrag. Bidragen bör redovisas under tre särskilda anslagspos- ter. Bidragen finansieras helt från EG-budgeten.
Arealersättning och ersättning för uttagen areal
Arealbidrag lämnas för odling av spannmål. oljeväxter. baljväxter och oljelin. Vidare finns arealbaserade stöd för bl.a. spånadslin, odling av vicker m.m. En grundläggande förutsättning för stödet är att minst 15 % av åkermarken tas ut livsmedels- och foderproduktion. För år 1995 har dock beslutats att kra- vet skall vara minst 12 %. Även för denna mark erhålls arealbidrag. Arealbi- draget skall kompensera jordbrukare för de sänkta spannmålsprisema som CAP-reformen innebär. Bidraget är begränsat till en maximalareal som kallas basareal. Basarealen utgörs av medeltalet för faktisk odling av spannmål, olje- växter, baljväxter och areal som ingick i offentligt trädesprogram under perio- den 1989—1991. Den svenska basarealen uppgår till ca 1,8 miljoner ha. Om- ställningsarealen ingår i basarealen men för att få EU:s stöd kan arealen inte stå kvar i det inhemska systemet. Arealersättningen är 45 ecu multiplicerat med fastställd avkastning per hektar av spannmål och bidraget för uttagen areal är 57 ecu multiplicerat med spannmålsavkasmingen per hektar. Följande stödbelopp per hektar kan beräknas vid en avkastning på 4 ton per hektar:
spannmål ca 2 000 kr baljväxter ca 2 900 kr uttagen areal ca 2 500 kr oljelin ca 3 700 kr oljeväxter ca 3 400 kr
DWerenrieringen av arealersälming och ersättning för uttagen areal
Genom en indelning av landet i produktionsregioner med olika avkastnings- nivåer kan areal- och tr'ädesersättningama lämnas med olika belopp i de olika regionerna. För Sveriges del skall enligt riksdagens beslut (rskr. 1994/95: 63) tre ersättningsnivåer tillämpas.
3 Riksdagen [994.191 ] .ru/nl. Nr 100. Bilaga IO
Prop. l994/95:100
33
Bilaga 10
Amlagsberäknin g
Kostnaderna för areal- och trädesersättningarna är till viss del beroende på hur basarealen utnyttjas. På årsbasis beräknas tills vidare arcalersättningama uppgå till 2 700 miljoner kronor och trädescrsättningama till 850 miljoner kronor. Under 18 månadersperioden kommer ersättningarna att lämnas för två växtsäsonger förutom slutbetalningen av stödet till oljeväxter. Den totala kostnaden kan därmed uppgå till 7 100 miljoner kronor. Ersättningama förskotteras av det enskilda medlemslandet och utbetalas till största delen i slutet på det år som ersättningarna avser. Från EG:s jordbruksfond erhålls motsvarande belopp ca 1,5 månader efter att utbetalning skett.
D jurbidrag
Djurbidrag lämnas för am— och dikor, handjur av nöt, tackor och getter. Sverige har erhållit följande bidragsrätter enligt EU-avtalet, nämligen
am- och dikor 155 000
hand jur 250 000 tackor 180 000 Bidragen från EG är följande amkopremie 120 ecu/ko och år ungnöt 10 mån 90 ecu/tjur ungnöt 22 mån 90 ecu/tjur
Bidragen för tackor räknas fram med utgångspunkt i marknadspriserna och fastställs efter marknadsårets slut. Den totala kostnaden för djurbidrag har beräknats till 720 miljoner kronor per år. Under 18 månadersperioden kommer ersättningarna att lämnas för två år. Den totala kostnaden kan dämted uppgå till 1 440 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Arealersättning och djurbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 8 540 000 000 kr.
B 14. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter
1994/95 Anslag 1525 000 000 1995/96 Förslag 1 575 000000 varav 1 050 000 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
] Anslaget B 11. Intervention m.m.
Prop. 1994/951100
Bilaga 10
Under anslaget finansieras kosmadema för intervention (dvs. offentlig lag— ring m.m.) och exportbidrag i enlighet med EG:s regler. Anslaget bör redo- visas under två särskilda anslagsposter. Anslaget finansieras helt från EG- budgeten.
Intervention
Intervention innebär en påverkan på utbudet av och efterfrågan på jordbruks- produkter. Interventionsregleringama syftar till att stödja vissa prisnivåer. Med intervention avses sådana åtgärder som EG:s uppköp och lagring av olika produkter samt stöd till privat lagring som innebär att företag förbinder sig att mot ersättning svara för lagring av bestämda produkter. Vid interven- tion är det EG som köper upp produkten från producenten eller från något efterföljande handelsled. Beslut om interventionsköp fattas av EG- kommis— sronen.
Exportbidrag
För att täcka skillnaden mellan gemenskapspris och världsmarknadspris och möjliggöra export från EU till tredjeland kan exportbidrag lämnas. Det är kom- missionen som bestämmer storleken på bidrageL
Regeringens överväganden Intervention
Interventionsköp kommer för Sveriges del i första hand att omfatta spannmål. Inom animaliesektom torde interventionsköp inte bli av någon större omfatt- ning. Avgörande för belastningen på anslaget torde bli årsmånsvariationer in— om Sverige såväl som inom andra medlemsstater. Av betydelse är också det svenska jordbrukets och den svenska livsmedelsindustrins konkurrensför- måga. Kostnader för intervention täcks i efterskott av EG:s jordbruksfonds garantisektion. Anslagsposten bör föras upp med 900 miljoner kronor.
Exportbidrag
Liksom vad gäller intervention är en avgörande faktor för omfattningen på verksamheten det svenska jordbrukets och livsmedelsindustrins konkurrens— kraft samt utvecklingen på den inre marknaden i sin helhet. Anslagsposten bör föras upp med 675 miljoner kronor.
Prop. 1994/95:100
35
Bilaga 10
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 575 000 000 kr.
B 15. Köp och försäljning av mjölkkvoter Nytt anslag (förslag) 1 000
Det nya anslaget föreslås användas för Jordbruksverkets köp och försälj- ning av mjölkkvoter till ett administrativt satt pris.
Regeringens överväganden
För att en mjölkproducent skall ha rätt att sälja mjölk måste producenten inneha en mjölkkvot i enlighet med förordningen (EEG) nr 804/68. Enligt förordningen är det möjligt att under vissa förutsättningar överlåta sin mjölk- kvot.
Vid behandlingen av prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har riksdagen gett till känna (bet. l994/95:UU5, rskr. 1994/95:63) att ett administrativt pris på mjölkkvoter bör tillämpas vid försäljning av dem. Detta innebär att staten kan komma att köpa och sälja frigjorda mjölkkvoter. Statens handläggning av kvoterna bör organiseras så att det inte uppstår några kostnader för staten.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Köp och försäljning av mjölkkvoter för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m.
1994/95 Anslag 120 000 000 1995/96 Förslag 179 000 000 varav 120 000 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
1 Anslaget Räntekostnader för förskotterade bidrag. m.m.
Under anslaget finansieras de räntekostnader som uppstår för staten till följd av att ersättning för utbetalda bidrag betalas ut från EG-budgeten i efter- hand.
Prop. 1994/95: 100
Bilaga 10
Regeringens överväganden
Ersättning för stöd som finansieras från EG:s garantisektion men som för- skotteras från statsbudgeten avräknas i princip inom 1 1/2—2 månader. De stöd som är aktuella är arealersättningar, ersättning för uttagen areal och djurbidrag, intervention och exportbidrag samt miljöersättningar.
För de stöd som betalas ut från EG:s utvecklingssektion gäller två olika me- toder. För Mål 5a utom stödet till förädling och marknadsföring förskotterar medlemsstaten utvecklingsfondens andel av stödet och avräkning sker för av- slutat kalenderår. För stödet till förädling och marknadsföring inom Mål 5a betalar utvecklingsfonden 80 % av sin andel i förskott och resterande 20 % då ett program är avslutat.
På anslaget bör föras upp 179 miljoner kronor för räntekostnader.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m. för budgetåret 1995/96 beräknar ett förslagsanslag på 179 000 000 kr.
Prop. l994/95:100
37
Bilaga 10
C. Fiske Inledning
Den statliga verksamheten inom fiskets område utgörs i huvudsak av regle- ringar med stöd av lagstiftning och att ge ekonomiskt stöd till fisket, vatten- bruket, fiskevården och forskningen.Vidare ingår internationella förhand- lingar, fiskeriundersökningar, rådgivning och information.
Det övergripande målet för fiskeripolitiken är att verka för en ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna bl.a. så att den biologiska mångfalden beva- ras. Vidare är målet att verka för tillgång på fisk av god kvalitet och utveck- ling av konkurrenskraftiga företag inom fisket och vattenbruket. Fiskeriverket som är den ansvariga centrala förvaltningsmyndigheten för fisket har visat att måluppfyllelsen i stort har varit god under senare år och att de verksamhets- mål som regeringen har ställt upp har tillgodosetts i allt väsentligt.
Riksdagen beslutade våren 1993 om en ny fiskelag (1993z787). Den träd- de i kraft den 1 januari 1994. I lagen görs bl.a. rätten att bedriva ett yrkes- mässigt fiske beroende av yrkesfiskelicens. Vidare ges möjlighet att fördela fisket genom att meddela föreskrifter som begränsar redskapsanvändningen för fritidsfisket. Krav kan ställas på särskilt tillstånd för användning av fartyg för yrkesmässigt fiske. De föreskrifter som utfärdas av Fiskeriverket med stöd av fiskelagen och fiskeförordningen (1993: 1097) har förenklats och be- gränsats kraftigt.
EU-avtalet medför att Sverige från den 1 januari 1995 fullt ut deltar i den gemensamma fiskeripolitiken. Den består av resurs-, marknads— och struktur- politik. Resurspolitiken reglerar fördelningen av fisluesurser mellan medlems- länderna samt avtal med tredje land. De viktigaste delarna i marknadspolitiken är överskottsreglering och importreglering. Strukturpolitiken syftar bl.a. till anpassning och modernisering av fiskeflottan samt investeringar i fiskbered- ning och vattenbruk. Härutöver finns det inom fiskeripolitiken regler om kon- troll på tiskets område. EG:s gemensamma fiskeripolitik beskrivs utförligare i pr0p. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen Del 2.
Regeringen har i prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen lämnat förslag i vissa lagstiftningsfrå- gor för att möjliggöra tillämpningen av EU:s regelverk bl.a. inom den gemen- samma fiskeripolitiken. Riksdagen har antagit förslagen (bet. 1994/95:J0U7, rskr. 1994/95:126 och bet. 1994/95zUU5, rskr. 1994/95:63).
De tekniska förutsättningarna för ett yrkesfiskaravdrag liknande det i Dan- mark utreds.
Det svenska yrkesfiskets fångster uppgick år 1993 till ca 335 000 ton till ett värde av drygt 700 miljoner kronor. Det är en värdeminskning med 2 % jämfört med föregående år. Det svaga beståndet av torsk i Östersjön och den fortsatt svaga marknaden för sill och strömming gör sammantaget att yrkes- fisket för närvarande befinner sig i en bekymmersam situation. Sjukdomen M 74 utgör ett allvarligt hot mot den vilda laxen i Östersjön. Försäljningsvär- det av vattenbrukets produktion uppgick år 1993 till ca 130 miljoner kronor.
Prop. 1994/95:100
38
Bilaga 10
Under innevarande budgetår inriktas arbetet på fiskets område på en fort- Prop. 1994/952100 satt integrering i och anpassning till EG:s gemensamma fiskeripolitik. Den beräknade utgiftsutvecklingen på fiskets område till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95—juni 96 106,0 88,0 279,9 186,4
Den föreslagna kraftiga utgiftsökningen inför budgetåret l995/96 hänför sig dels till en förstärkning av Fiskeriverkets resurser inför medlemskapet i EU, dels till ett väntat stort återflöde från EU på fiskets område.
C 1. Fiskeriverket
1993/94 Utgift 48 574 362 1994/95 Anslag 53 272 000 1995/96 Förslag 93 459 000 varav 62 160 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Fiskeriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskerinäring- en, fritidsfisket och fiskevården. Fiskeriverkets organisation och uppgifter framgår av förordningen (1991 :827) med instruktion för Fiskeriverket.
Det övergripande målet för Fiskeriverket är att verka för en ansvarsfull hus- hållning med fisktillgångama bl.a. så att den biologiska mångfalden bevaras. Vidare skall verket verka för tillgång på fisk av god kvalitet och utveckling av konkurrenslaaftiga företag inom fisket och vattenbruket.
Fiskeriverket har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 delat in sin verksamhet i fiskevård, resursutnyttjande, europasamarbete och internatio— nellt utvecklingssamarbete. För vart och ett av dessa verksamhetsgrenar har följande verksamhetsmål lagts fast.
— Fiskeriverket skall vårda och bevara de nationella fiskbestånden.
— Fiskeriverket skall verka för ett långsiktigt ansvarsfullt nyttjande av de na- tionella fiskbestånden.
— Fiskeriverket skall på fiskets område förbereda ett svenskt medlemskap i EU.
— Fiskeriverket skall stödja utvecklingsländers förmåga att utveckla ett bär- kraftigt nyttjande av havet samt av kust- och inlandsvatten.
Fiskeriverket har i anslagsredovisningen redovisat ett anslagssparande på 646 637 kr.
Riksrevisionsverket bedömer i sin revisionsberättelse att årsredovisningen inte i allt väsentligt är rättvisande. Till grund för bedömningen ligger att Fiske-
39
Bilaga 10
riverket inte redovisat samtliga intäkter på ett rättvisande sätt samt att väsent- ligt belopp kostnadsförts utan någon utredning som styrker att beloppet utgör en kostnad för räkenskapsåret.
Fiskeriverket har i särskild ordning redovisat konsekvenserna för verket av ett svenskt EU-medlemskap. Fiskeriverket har beräknat det ökade resurs- behovet till drygt 15 miljoner kronor för förstärkning inom områdena mark- nadsreglering, resurspolitik, strukturpolitik, FoU-verksamhet och kontroll på fiskets område.
På regeringens uppdrag har Fiskeriverket och Statistiska centralbyrån ut- rett statistiken på fiskets och vattenbrukets områden. Statskontoret har utrett vissa frågor rörande kontroll på fiskets område. Uppdragen har remissbe— handlats. En sammanställning av remissyttrandena finns i Jordbruksdeparte- mentet.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96 bör ligga fast.
Resurser l995/96 Ramanslag 93 459 000 kr
Övrigt
RRV:s invändningar mot Fiskeriverkets årsredovisning är av sådan art att verket bör vidta åtgärder snarast. Ett sådant arbete har inletts och de grunder som orsakat revisionsanmärkning kommer att undanröjas.
Resultatbedömning
Regeringen har under hösten 1994 för riksdagen redovisat konsekvenserna på fiskets område vid ett medlemskap i EU (prop. 1994/95:19, bet. 1994/95: KU17, rskr. 1994/95:64 och bet. 1994/951UU5. rskr. 1994/95:63).
Fiskeriverket har för första gången lämnat en årsredovisning. Verksamhe- ten under det redovisade budgetåret l993/94 präglades av dels förberedelser för och förhandlingar om ett medlemskap i EU, dels anpassningar av före- skriftema på fiskets område till följd av att en ny fiskelag gäller från den 1 ja- nuari 1994.
Regeringen bedömer att Fiskeriverket på ett förtjänstfullt sätt har presente- rat resultaten av sin verksamhet i årsredovisningen. Den knyter väl an till de specifika krav regeringen presenterat i regleringsbrevet. Verket har i allt vä-
Prop. 1994/95:100
40
sentligt uppfyllt de verksamhetsmål som regeringen beslutat om. Innehållet i Prop. l994/951100 nästa årsredovisning bör koncentreras på en redogörelse av uppnådda resultat Bilaga 10 mer än på en detaljerad beskrivning av verksamheten. Årsredovisningens om- fång bör därför kunna begränsas. Analysen bör kompletteras med en utvärde- ring av prestationemas kvalitet och där så är möjligt styckkosmadsberäkning- ar. [ fortsättningen bör Europasamarbete inte presenteras som en särskild verksamhetsgren. Regeringen har för avsikt att i regleringsbrevet för Fiskeri- verket för budgetåret 1995/96 precisera verksamhetsmålen.
Konsekvenser för Fiskeriverket av ett EU medlemskap
Sverige kommer fullt ut att delta i 15st gemensamma fiskeripolitik från den 1 januari 1995. Konsekvenserna av medlemskapet blir stora för fiskeriadmini- strationen. Arbetsuppgiftema blir mer omfattande och i många fall ställs krav på kortare handläggningstid än i dag. Den svenska fiskeripolitiken har genom EES-avtalet delvis anpassats till EG:s gemensamma fiskeripolitik. Prisregle- ringen på fisk har avskaffats och en ny marknadslag på fiskets område har införts. Med stöd av denna har fyra producentorganisationer bildats. Produ- centorganisationema utgör grundpelare inom EG:s gemensamma marknads- ordning på fiskets område.
Fiskeriverket tillfördes genom 1992 års budgetproposition 5,9 miljoner kronor avseende bl.a. kompetensförstärkning, informationsinsatser och in- vesteringar i dataprogram. Fiskeriverket bör mot denna bakgrund och med tanke på det statsfinansiella läget tillföras ett betydligt mindre belopp än vad verket i sin rapport har ansett vara motiverat av ett medlemskap i EU. Enligt regeringens bedömning bör Fiskeriverket förstärkas med 9 miljoner kronor inför medlemskapet, varav 1 miljon kronor utgör förstärkning av kvalitets- kontrollen på fiskets område.
Regeringen har i prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen bl.a. lämnat förslag till en lag om EG:s förordningar inom den gemensamma fiskeripolitiken. Den svenska reglering- en kommer i stor utsträckning att ersättas av dessa förordningar. Det finns emellertid behov av vissa kompletteringar.
Fiskeriverket har ansvaret för att genom granskning av fiskeloggböcker övervaka att fastställda kvoter inte överskrids. Merparten av fisketillsynen sker dock till sjöss genom Kustbevakningens försorg. Tillsynen innefattar bl.a. kontroll av att fisket sker på tillåten tid och plats och med tillåtna red- skap. Ett medlemskap i EU föranleder inte Sverige att förändra denna be- toning på att fisketillsynen huvudsakligen skall ske till sjöss.
Fisk som landas skall vara sorterad efter storlek och färskhet samt vara märkt. Fiskeriverket disponerar i dag 1,5 miljoner kronor för att utföra denna kvalitetskontroll. EG:s fiskeripolitik anger inte någon nivå för hur omfattande den nationella kontrollen skall vara. Den svenska kvalitetskontrollen är klart mindre omfattande än i jämförbara medlemsländer. Det är emellertid väsent-
Bilaga 10
ligt att kontrollen organiseras så att en effektiv kontroll kan åstadkommas med så begränsade ekonomiska resurser som möjligt. För att nå en godtagbar kon- trollnivå bör därför kvalitetskontrollen förstärkas med 1 miljon kronor. Kvali- tetskontrollen bör dessutom förstärkas genom att Kustbevakningen vid vissa tillfällen, som ett led i sin ordinarie verksamhet, bistår Fiskeriverket.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen, efter att Sjöverk- samhetskommitte'n (dir. 19932136) har lämnat sitt förslag, med definitiva för- slag till ansvarsfördelning mellan olika myndigheter vad gäller kontroll på fiskets område och dimensioneringen av den.
Riksdagen beslutade hösten 1992 om principer för ansvarsfördelning och finansiering av den statliga statistiken (prop. 1992/93:101, bet. 1992/93 FiU:7, rskr. 1992/93:122). Med anledning härav beräknades i 1994 års bud- getproposition under detta anslag 3 828 ()()0 kr för fiskestatistik. Det förslag som har presenterats av Fiskeriverket och Statistiska centralbyrån (SCB) ut- gör ett gott underlag för Fiskeriverkets fortsatta arbete att förbättra det nu- varande systemet. Det ankommer vidare på Fiskeriverket att inom ramen för myndighetsanslaget besluta om statistik på fiskets och vattenbrukets område.
EG:s förordningar på fiskets område kräver bl.a. rapportering av fångst- uppgifter till ansvarig myndighet. De nuvarande svenska informationskällor- na (loggbok och avräkningsnota) behöver därför modifieras och integreras.
[ prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen har regeringen föreslagit att länsstyrelserna får det admi- nistrativa ansvaret för flertalet EU-stöd inom Jordbruksdepartementets om- råde och att Statens jordbruksverk och Fiskeriverket skall svara för samtliga utbetalningar.
EU-stödet på fiskets område ges i huvudsak inom ramen för det struktur- stöd som kan hänföras till mål Sa, dvs. anpassningen av fiskerisektoms struk- tur. Även EU:s stöd för landsbygdsutveckling, det s.k. 5b—stödet bör kunna vara aktuellt för vissa fiskeberoende områden.
EU-stöden på fiskets område är relativt begränsade till sin omfattning jäm- fört med stöden på jordbruksområdet. Den svenska målsättningen med stöden för den kommande fyraårsperioden kommer att presenteras för EU-kommis- sionen under våren 1995 i form av en sektorplan för fiskeri- och vattenbruks- näringen. Planen arbetas fram gemensamt av Jordbruksdepartementet och Fiskeriverket i nära samarbete med berörda näringsorganisationer samt med underlag från länsstyrelserna. Om planen skall fungera som det styrinstru— ment det är tänkt är det nödvändigt att handläggning av EU-stöd sker både på den centrala nivån (Fiskeriverket) och hos länsstyrelserna. Det är viktigt att de regionala och lokala aspektema får en framträdande roll vid bedömningen av vilka projekt som skall genomföras. Även på fiskets område är det angeläget att de regionala insatserna sker samordnat med de strukturfonder inom vilka länsstyrelserna verkar. Administrationen av de EU-stöd som hänförstill mål 5a på fiskets område bör därför fördelas mellan Fiskeriverket och länsstyrel- serna. Länssryrelsema bör handlägga och besluta om stöd till vattenbruk, beredningsindustrin och infrastruktur. Häri kan ingå att finna utrymme för
Prop. 1994/95:100
42
Bilaga 10
regional eller lokal delfinansiering av projekt. Fiskeriverket skall ange inom Prop. l994/95:100
vilka ramar verksamheten skall ske så att projekten bidrar till att uppfylla de krav som ställts i den av Gemenskapen godkända sektorsplanen liksom att de står i överensstämmelse med övergripande nationella mål. Fiskeriverket bör besluta om stöd till övriga strukturåtgärder inom mål Sa, huvudsakligen frågor om omstrukturering av fiskeflottan. Som central sektorsmyndighet har Fiskeriverket en särskilt samordnande, stödjande och rådgivande roll gent- emot länsstyrelserna inom det fiskeripolitiska området.
Länsstyrelserna granskar uppgifterna i fiskeloggböckema innan dessa skickas vidare till Fiskeriverket för registrering. Mot bakgrund av EU:s krav på snabb inrapportering av fån gstuppgiftema bör loggböckema i fortsättning- en skickas direkt till Fiskeriverket för granskning. Även i övrigt bör Fiskeri- verket verka för att hanteringen av loggboksblankettema blir så snabb och smidig som möjligt. Länsstyrelsernas uppgifter i denna del upphör därmed. Länsstyrelserna har uppskattat att sammanlagt tre årsarbetskrafter har behövts för loggboksgranskning. Av denna anledning bör det överföras 1,2 miljoner kronor från länsstyrelseanslaget till Fiskeriverket.
Regeringen beslutade den 10 november 1994 att uppdra åt generaldirek- tören Per Wramner att lämna förslag till en allmän fiskevårdsavgift. Uppdra— get har redovisats och remissbehandlas för närvarande. Regeringen har för av- sikt att under våren 1995 återkomma till riksdagen i denna fråga. Länsstyrel- serna förordnar i dag fisketillsynsmän som har till uppgift att övervaka fisket utefter kusterna och i insjöar. Finansiering av fisketillsynen bör som ett led i regional och lokal fiskevård beaktas då ställning tas till införandet av en all- män fiskevårdsavgift.
Laxfiske! i Östersjön
Fiskeriverket redovisade den 16 maj 1994 på regeringens uppdrag en utvärde- ring av de åtgärder som har vidtagits för att skydda den naturreproducerande laxen i Östersjön och föreslog en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Fiske- riverket beslutade den 2 juni 1994 att avlysa laxfisket under år 1994 i samtliga älvar med vild lax i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län och i de befintliga fredningsområdena utanför dessa älvar.
Vid mötet med Fiskerikommissionen för Östersjön i september 1994 agera- de Sverige kraftfullt för en begränsning av havsfisket efter lax men lyckades inte fullt ut få gehör för ståndpunkterna bland övriga Ösrersjönationer. Kom- missionen beslutade dock att rekommendera att 1995 års totaluttag begränsas från 600 000 laxar till 500 000 laxar i Östersjön. Kommissionen beslutade också att tillsätta en särskild arbetsgrupp under svenskt ordförandeskap med uppgift att se över förvaltningen av lax i Östersjön.
Fiskeriverket beslutade den 18 november 1994 att allt svenskt fiske efter lax i södra Östersjön är förbjudet t.o.m. den 31 mars 1995. Verket beslutade vidare att förbjuda fiske efter lax under hela år 1995 i samtliga älvar med vild
43
Bilaga 10
lax i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län och i de befintliga fredningsområdena utanför dessa älvar.
Fiskeriverket bedriver tillsammans med bl.a. Naturvårdsverket ett omfat- tande forskningsprojekt med syfte att undersöka orsakerna till sjukdomen M74 bland laxungar och finna åtgärder för att komma till rätta med överdöd- ligheten. Fiskeriverket arbetar även med uppbyggnad av genbanker för den vilda laxen.
Regeringen avser att inom EU verka för en långsiktig strategi för laxfisket och vården av den naturreproducerande laxen i Östersjön. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 1995 med övergripande riktlinjer för laxfisket
Slutsatser
Fiskeriverkets verksamhet kommer i hög grad att påverkas av ett EU-medlem- skap. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder om de administrativa konse- kvenserna av ett EU-medlemskap bör de nuvarande verksamhetsmålen för Fiskeriverket endast omfatta budgetåret 1995/96.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 %.
Vad gäller RRV:s invändningar mot Fiskeriverkets årsredovisning finner regeringen att RRV:s påpekanden är av sådan art att dessa skyndsamt bör för- anleda åtgärder. Ett sådant arbete har inletts och vad som orsakat revisionsan- märkning kommer att undanröjas.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 93 459 000 kr.
C 2. Främjande av fiskerinäringen
1993/94 Utgift 4 243 204 Reservation 1 309 665 1994/95 Anslag 3 684 000 1995/96 Förslag' 5 684 000
varav 3 769 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen och för att täcka kostnader för forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet på fiskets område. Fiskeriverket föreslår att medel för bidrag till fisketillsyn bör överföras till myndighetens förvaltningsanslag i syfte att finansiera en förstärkning av sta-
Prop. 1994/95:100
Bilaga 10
tistikhanteringen. Bestämmelserna om bidrag till fiskare med anledning av av- lysning av fiskevatten är inte längre ändamålsenliga.
Regeringens överväganden
Medel för bidrag till länsstyrelserna för fisketillsyn bör i fortsättningen inte föras upp under detta anslag. Möjligheterna att lämna bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten är inte längre aktuella varför möjlighet till bidrag för ändamålet inte bör finnas i fortsättningen. Medlen för forskning bör i så stor utsträckning som är möjligt och lämpligt användas i kombination med forskningsmedel från EU:s budget för att öka effekten och utbytet av dem.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 5 684 000 kr.
C 3. Strukturstöd till fisket m.m.
1993/94 Utgift 24 711 960 1994/95 Anslag 26 391 000 1995/96 Förslag 53 837 000
varav 35 891 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Från anslaget lämnas statligt stöd till investeringar i fiskeföretag, fångstbe- gränsning, skrotning av fiskefanyg samt skador på fiskeredskap och vatten- bruksanläggningar. Stödet lämnas i form av bidrag och statlig garanti för lån. Betämmelser om detta finns i förordningen (l994:1716) om fisket, vatten- bruket och fiskerinäringen. Från anslaget lämnas också ersättning i samband med isbrytning för fiskets och fiskarbefolkningens behov. Från anslaget täcks vidare kostnader för förluster på grund av statlig garanti för lån till fiskeföretag och fiskberedningsföretag.
Anslaget bör föras tipp med oförändrat belopp.
Regeringens överväganden
Under år 1993 lade EU fast nya riktlinjer för Strukturpolitiken på fiskets om- råde och inrättade en särskild fond för denna. Financial Instrument for Fishe— ries Guidance (FIFG). FlFG finansierar den del av fiskets strukturstöd som kan hänföras till mål 5a. dvs. anpassningen av fiskerisektoms struktur.
Prop. 1994/95:100
De mål som gäller för struktur-politiken är Prop. 1994/95:100 — att bidra till att uppnå en varaktig balans mellan resurser och dess ut- Bilaga 10 nyttjande, — att stärka utvecklingen av ekonomiskt livskraftiga företag inom sektorn, samt — att förbättra marknadsutbudet och förädlingsvärdet för fiskets och vatten- brukets produkter. Strukturstödet kan ges till följande områden, nämligen — omstrukturering och förnyelse av fiskeflottan, — modernisering av fiskeflottan, — förbättring av de villkor under vilka fiskets och vattenbrukets produkter förädlas och marknadsförs, — utveckling av vattenbruket samt skydd och utveckling av marina resurser i kustvatten, — försöksfiske, — utrustning i fiskehamnar, samt — studier av nya marknader.
EU har även slagit fast mål och regler för hur gemenskapens fiskerisektor skall omstruktureras under perioden 1994—1996 i syfte att uppnå en varaktig balans mellan fiskresursema och dess utnyttjande.
EU:s medlemsländer skall i ett s.k. programdokument redogöra för kom— missionen hur man avser att praktiskt utforma Strukturpolitiken. Det nuvaran- de programdokumentet gäller för åren 1994—1999. Planen skall bl.a. inne- hålla en beskrivning av fiskerisektorn, de mål landet har fastslagit för sin strukturpolitik samt de medel man avser använda för att nå de fastställda målen.
Det övergripande målet för den svenska fiskeripolitiken stämmer väl över- ens med de mål som EU har lagt fast för strukturpolitiken på fiskets område. Det övergripande målet bör därför bestå och vara utgångspunkt för struktur- planen. De medel som finns under detta anslag bör användas för att uppnå målet. Medfinansieringen från EU varierar beroende på om åtgärden är offen- siv i form av t.ex. ett nybygge eller defensiv i form av t.ex. skrotning av fiskefartyg. Medlen bör användas i första hand för att engångsvis eller under en kort period stödja en småskalig företagsamhet inom fisket och vatten- bruket.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Strukturstöd till fisket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags— anslag på 53 837 000 kr.
Bilaga 10
C 4. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
Nytt anslag (förslag) 120 000 000 varav 80 000 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Med hänvilsning till vad regeringen har anfört under punkten C 3 bör ett nytt anslag tas upp på statsbudgeten med en beräknad utgift motsvarande EG:s finansiering.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. för budget- året 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 120 000 000 kr.
C 5. Bidrag till fiskevård
C 6. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.
Regeringen beslutade den 10 november 1994 att uppdra åt generaldirektören Per Wramner att lämna förslag till en allmän fiskevårdsavgift. Uppdraget har redovisats och remissbehandlas för närvarande. Regeringen har för avsikt att under våren 1995 återkomma till riksdagen i denna fråga.
I avvaktan på att beredningen slutförs bör ifrågavarande anslag föras upp med oförändrade belopp.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet. 1. till Bidrag tillfiskevård för budgetåret 1995/96 beräknar ett reserva- tionsanslag på 5 418 000 kr, 2. till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1995/96 beräknar ett förslagsanslag på 1 500 000 kr.
Prop. 1994/952100
47
Bilaga 10
D. Sametinget och rennäringen m.m.
Inledning
Samerna har bebott norra delarna av Skandinavien innan de nordiska staterna växte fram. Deras viktigaste näringar har varit jakt, fiske och renskötsel. Samerna hari betydande grad lämnat sina traditionella bosättningsområden. Endast en minoritet av den samiska befolkningen i Sverige ägnar sig numera åt renskötsel. Av en total samisk befolkning på omkring 17 000 personer är endast ca 2 500 sysselsatta inom renskötseln. Det finns 4 OOO—5 OOO samer i Finland, 30 000-50 000 i Norge och 2 000 i Ryssland.
Samerna är sålunda spridda över fyra länder. Även om de som medborga- re i resp. land deltar i samhällslivet där har de bevarat en egen kultur, särskilt de samer som ännu ägnar sig åt de gamla näringarna. Till denna kultur hör också samiskt språk.
Det område inom vilket rennäringen utövas i Sverige sträcker sig från Idre i Dalarna till Treriksröset och från riksgränsen mot Norge till Norrlands kust- land. Detta område är uppdelat på 51 samebyar. En sameby är dels ett geogra— fiskt område, dels en ekonomisk och administrativ sammanslutning. Same- byn har bl.a. till ändamål att för medlemmarnas gemensamma bästa ombe- sörja renskötseln.
Renskötselrätten är en för den samiska befolkningen kollektiv rätt som byg— ger på urminnes hävd. Samernas rättigheter när det gäller att låta sina renar beta över stora områden liksom rätten attjaga och fiska grundas inte primärt på lagstiftning eller på upplåtelser i särskilda avtal. Däremot är renskötsel- rättens utövande reglerad och preciserad genom den vid varje tid gällande lagstiftningen.
Renbeteslagstiftningen har delat upp samerna i renskötande och icke ren- skötande samer, en uppdelning som fortfarande har stor betydelse i olika av- seenden. Bl.a. förutsätts medlemskap i sameby för rätten att bedriva ren- skötsel.
Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet som inträttades år 1993. Ledamöterna utses genom val bland den samiska befolkningen. Sametinget har till uppgift att verka för en levande samisk kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Vidare skall Sametinget medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, bl.a. rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten.
Bidrag till samisk kultur, forskning och samiska organisationer anvisas på elfte huvudtiteln. Kultur» och organisationsbidrag anvisas också ur Same- fonden. Det är Sametinget som beslutar om dessa bidrag.
Nordiska samerådet inrättades år 1956. Samerådet är samernas gemensam- ma organ som har att tillvarata samernas ekonomiska, sociala och kulturella intressen.
Nordiska samarbetsorganet för same- och rennäringsfrågor bildades år 1964 med anledning av en rekommendation i Nordiska rådet. I syfte att stärka och bevara den samiska kulturen skall samarbetsorganet behandla för samebe-
Prop. 1994/951100
48
folkningen i Finland, Norge och Sverige gemensamma frågor som rör ren- Prop. l994/951100 näringen, kulturen, språken samt skol- och undervisningsförhållandena. Bilaga 10 Nordiskt organ för renforskning upprättades av regeringarna i Finland, Norge och Sverige den 1 juli 1980. Grönland blev medlem år 1988. Organet Skall främja utveckling och samordning av renforskning till nytta för ren- näringen ide nordiska länderna. Enligt 1972 års svensk-norska renbeteskonvention har svenska samer viss rätt till renbete sommartid i Norge och norska samer rätt till bete vintertid i vis- sa områden i Sverige. Konventionen gäller till år 2002. Visst arbete har på- börjats inför en omförhandling av konventionen. Den beräknade utgiftsutvecklingen för Sametinget och rennäringen m.m. till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande: -
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95—juni 96 97,5 87,2 130,7 87,6
D 1. Sametinget
1993/94 Utgift 6 077 517 l994/95 Anslag 9 677000 l995/96 Förslag 15 082 000
varav 9 978 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet och samtidigt ett samiskt folkvalt organ. Sametinget inledde sin verksamhet i augusti 1993. Enligt sametingslagen (1992: 1433) har Sametinget till uppgift att verka för en levan- de samisk kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplane- ringen och bevaka att samiska behov beaktas.
Sametinget föreslår att anslaget förs upp med 20 437 000 kr för att öka insatserna för att stärka det samiska språket och för ökade kostnader för in- formationsverksamhet, arkiv, partistöd samt för utredningar och utbildnings- insatser.
4 Riksf/uge” 199—"lf”. I sum/. Nr [()0. Bilaga [0
Bilaga 10
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Sametinget skall verka för en levande samisk kultur, medverka i sam- hällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas.
Resurser 1995/96 Ramanslag 15 082 000 kr
Riksrevisionsverket har vid sin granskning av Sametingets årsredovisning för räkenskapsåret l993/94 invänt mot att 494 000 kr av medel på detta an- slag har betalats ut som stöd till partier representerade i Sametinget. Enligt ver- kets uppfattning får anslaget inte disponeras för partistöd. Enligt villkoren i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 får anslaget användas till lönekostna- der, arvoden till ledamöter i Sametinget. lokalkostnader och övriga förvalt— ningskostnader. Regeringen gör följande bedömning. Sametingets medel bör inte få användas för partistöd eller andra bidrag till samiska organisationer. För bidrag till samiska organisationer bör även i fortsättningen användas de av Sametinget disponerade medlen ur bl.a. Samefonden.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Sametinget för budgetåret 1995/% anvisar ett ramanslag på 15 082000 kr.
D 2. Främjande av rennäringen
l993/94 Utgift 8 726 527 Reservation 6 908 225 1994/95 Anslag 11 017 000 1995/96 Förslag 18 025 ()00
varav 12 517 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
En del av anslaget fördelas på användningsområden genom beslut av Sta- tens jordbruksverk efter årliga överläggningar med Sametinget. Användnings— områdena skall avse åtgärder till främjande av rennäringen. Exempel på åt- gärder som finansierats från anslaget är upplysning och rådgivning. kata- strofskadeskydd vid svåra renbetesförhållanden. konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksförbund, inventering och kartläggning av vinterbetes- marker, utvecklingsprogram för samebyar samt särskilda ändamål i övrigt som gagnar renskötande samer. Anslaget används också för underhåll av riks- gränsstängsel med anledning av bl.a. 1972 års svensk-norska renbeteskon-
Prop. l994/95:100
Bilaga 10
vention, för underhåll av vissa renskötselanläggningar samt för statens del av kostnaderna för samebyamas utvecklings- och markanvändningsplanering.
Regeringens överväganden
Renbetesinventeringar Bakgrund
I skrivelse den 17 mars 1994 (rskr. 1993/94:186) har riksdagens talman an- mält riksdagens beslut med anledning av bostadsutskottets betänkande (bet. 1993/94zBoU11) Anslag till främjande av rennäringen m.m. Beslutet innebär bl.a. att riksdagen som sin mening har gett regeringen till känna vad utskottet har anfört om renbetesinventering. Utskottet har uttalat att det är viktigt att arbetet med renbetesinventeringarna fortsätter. Inventeringama måste utföras så att de kan tjäna sitt syfte, dvs. utgöra underlag för fastställande av högsta renantal inom varje sameby. Det är också viktigt att den metod som används ger ett adekvat och vederhäftigt resultat. Metoden eller metoderna måste där- för förankras hos rennäringen, skogsbruket och naturvården. Med hänsyn till angelägenheten av att inventeringarna av särskilt vinterbetesmarkema fort— sätter inom renskötselområdet bör metodfrågan snarast lösas och en plan tas fram för inventeringsarbetet. Även andra åtgärder i syfte att skapa en bra ba- lans mellan renantalet och betestillgången. t.ex. att basera renantalet efter renamas slaktvikt. kan behöva övervägas. En redovisning av vidtagna åt- gärder bör föreläggas riksdagen.
Regeringen har, mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande, uppdragit åt Jordbruksverket att utarbeta en plan för renbetesinventeringar och därvid ange lämpliga metoder för inventeringarna. Planen skall bygga på en ekono- misk ram som skapas av dels de medel som avsätts vid de årliga överlägg- ningarna mellan verket och rennäringen om användningen av de medel som anvisas under detta anslag. dels andra medel som med säkerhet ställs till för— fogande för ändamålet. Möjlighetema att utnyttja utförda och pågående inven- teringar som görs för annat ändamål skall tas tillvara.
Jordbruksverkets redovisning av uppdraget har remissbehandlats. Yttran- den har avgetts av Statens fastighetsverk, Sametinget, Skogsstyrelsen, Sta- tens naturvårdsverk, länsstyrelsema i JämtlandS, Västerbottens och Norr- bottens län, Föreningen Skogsindustriema och Skogsägamas Riksförbund.
Regeringens bedömning: Renbetesinventeringar bör även i fortsätt- ningen ligga till grund för fastställande av det högsta tillåtna renantal i en sameby som vegetationen långsiktigt kan tåla. Inventeringen bör kunna användas även i miljöövervakningen. Jordbruksverket fortsätter sitt utvecklingsarbete tillsammans med Sametinget, Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser för att åstadkomma en lämplig metodik.
Prop. 1994/95:100
51
Bilaga 10
Jordbruksverkets förslag: Överensstämmer huvudsakligenmed rege- ringens bedömning.
Remissinstanserna: Sametinget, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens län anser att befintliga vegetationskartor bör användas som grund för inventeringsarbetet. l Västerbottens län bör det enligt dessa myndigheter undersökas om satellitbilder kan användas. Naturvårdsverket och Skogs- ägarnas riksförbund anser att satellitbilder bör ligga till grund för renbetes- inventeringen.
Skälen för regeringens bedömning:
Dagens situation
Länsstyrelsen bestämmer enligt 15 å andra stycket rennäringslagen (1971: 437) det högsta antal renar som får hållas på bete inom en samebys betesom- råde. När det högsta renantalet fastställs skall hänsyn tas till andra intressen.
De högsta renantal som gäller för närvarande har till stor del baserats på mycket översiktliga bedömningar. Lantbruksuniversitetet prövade under 1970-talet olika metoder för linjetaxen'ng för beräkning av lavförrådet per hektar. Renens näringsbehov bedömdes med hjälp av resultat från renforsk- ningen. Vissa av dessa inventeringar lades till grund för beslut om högsta till- låtna renantal.
År 1981 påbörjades renbetesinventeringar baserade på vegetationskartor framställda med hjälp av infraröda flygbilder och kompletterade med fa'ltunder- sökningar. För varje sameby räknas sedan fram hur många renar som kan hållas på bete utan att lavtillgångama minskar. Vegetationskarteringen har
slutförts i Norrbottens län. 1 Jämtlands län beräknas arbetet vara klart om fyra år. Renbetesinventeringar avseende vinterbetesmarkema har på detta sätt gjorts i 13 samebyar i Norrbottens län och en i Jämtlands län. De har inte lett till nya beslut om högsta tillåtna renantal eftersom de har bedömts som alltför osäkra. Det är främst beräkningarna om den årliga tillväxten och renamas betesintag som har ifrågasatts.
Det finns flera tänkbara kunskapskällor för renbetesinventerin g. Vegetationskartan i skala 1:100 000 omfattar 26 vegetationstyper och täcker hela fjällområdet men inte de skogsområden där rennäringens vinter- betesmarker i huvudsak finns.
En annan vegetationskarta i skala 1:50 000 omfattar ett 50-tal vegetations- typer och täcker den del av Norrbottens län som inte täcks av den nyss nämn- da kartan. Hela Jämtlands län nedanför fjällområdet kommer att vara täckt av denna karta före år 1999. Kartan visar renarnas vinterbetesmarker och har lagts till grund för de nämnda renbetesinventeringama. Stora delar av renar- nas barmarksbeten finns inte med. För närvarande finns det inget beslut om att ta fram motsvarande karta för Västerbottens län.
Prop. l994/95:100
52
Bilaga 10
i Västerbottens län finns det en lavmarkskarta (”skogstypskarta”) i skala Prop. l994/951100
1:100 000 som täcker en del av länet. Kartan, som visar utbredningen av lav— marker, täcker inte alla vinterbetesmarker.
Flygfotografering med svartvit film sker kontinuerligt som underlag för framställning av allmänna kartor. Samma områden fotograferas ungefär vart femte år. Infraröd flygfotografering genomfördes under 1980-talet över hela landet. Någon kontinuerlig sådan omfotografering sker inte. Satellitdata från Landsat- och Spotsatellitema registreras kontinuerligt.
Riksskogstaxerin gen genomför löpande en heltäckande provytetaxering av skogarna i Sverige. Tillsammans med satellitdata och kartor är det bl.a. möj— ligt att skatta skogs— och vegetationstyp för mycket små områden (30x30 rn).
1 Norrbottens län finns en databas genom vilka flera GIS—system inom länet är tillgängliga samtidigt. Detta system omfattar bl.a. den grundläggande redovisningen för hur samebyarna använder markerna samt uppgifter om skogsavverknin gar och våtmarksinventering.
Krav som bör ställas på renbetesinventeringar
Renbetesinventeringama bör tillgodose sektorns behov av underlag för att bedriva en bärkraftig och långsiktigt uthållig rennäring. Inventeringama bör samtidigt kunna utgöra ett objektivt underlag för skiftande användningsom- råden. De bör kunna användas både för att ompröva det högsta tillåtna ren- antalet och för andra ändamål, t.ex. naturvården.
Riksdagen har beslutat om en strategi för biologisk mångfald som behand- lar även frågan om högsta renantal. Strategin anger att antalet renar inte får överskrida vad naturen kan bära i form av betestryck (prop. 1993/94:30, bet. l993/94zJoU9, rskr. l993/94:87). När högsta renantal bestäms skall utgångs- punkten vara vad naturen tål för att den biologiska mångfalden skall kunna behållas och att ett uthålligt nyttjande av betesresursema inte skall äventyras. Renantalet skall anpassas till den varierande tillgången på bete. Endast till- växten får användas för bete, så att vegetationen inte utarmas och så att repre- sentativa naturtyper bevaras i tillräcklig omfattning. Tillgodoses inte dessa gmndläggande krav är renantalet för högt och måste omprövas. Renantalet skall inte styras bara av ekologiska förutsättningar utan också av hänsyn till andra samhällsintressen, t.ex. skogsbruk. Riksdagen har lagt fast en ny ren- näringspolitik som i allt väsentligt bygger på dessa förutsättningar (prop. 1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m., bet. 1992/93:BoU8, rskr. 1992/93:115).
Renbetesinventeringar är ett värdefullt hjälpmedel t.ex. vid samråd mellan rennäringen och skogsbruket om avverkningsplaner m.m. och vid skogsvårds- styrelsens handläggning av ärenden om tillstånd till vissa avverkningar. En inventering kan också utnyttjas som underlag för samebyamas planering av hur betesmarkerna bäst skall användas. Uppgifterna i en inventering om betets fördelning inom olika årstidsområden kan användas när länsstyrelsen fastställer gränser mellan samebyar.
53
Bilaga 10
Renbetesinventeringama skall också kunna användas i miljöövervakning— en, t.ex. för att studera förändringar av den areella utbredningen av olika natur— eller vegetationstyper till följd av rennäringens markanvändning eller annan miljöpåverkan. Då är det viktigt att det finns uppdaterade underlag som är framtagna vid olika tidpunkter. Det är lättast att jämföra underlag som är av samma slag, t.ex. satellitbilder tagna vid olika tidpunkter. För mil jöövervak- ning är det i första hand markerna ovanför barrskogsgränsen som är av in- tresse. Uppgifter om dessa marker har mindre betydelse för fastställande av högsta tillåtna renantal.
Inventeringama kan också behövas för bedömningar i frågor som rör den hänsyn som skall tas vid renskötseln till naturvårdens och kulturrniljövårdens intressen. Föreskrifter om detta får inte inverka på de grundläggande förutsätt- ningarna för renskötsel med tillåtet renantal, men begränsningari renskötseln får göras med hänsyn till vad naturen faktiskt tål. Om inventeringarna visar att skador har uppstått kan begränsningar i renskötseln således göras genom före- skrifterna. Tillämpningen av föreskrifterna bör också följas upp fortlöpande.
De uppgifter som tas fram i en renbetesinventering kan alltså användas för flera olika ändamål. Användbarheten är beroende av vilken metod som an- vänds och hur ofta man önskar följa upp förändringar i vegetationen. En in— ventering med flera syften blir sannolikt billigare än flera separata invente- nngar.
Hur renbetesinventeringar bör göras
Den långsiktiga beteskapaciteten kan enligt Jordbruksverket beräknas med hjälp av uppgifter om sammansättning och utbredning av olika vegetations- typer och graden av betning. Sammansättningen och utbredningen kan be- räknas med hjälp av fa'ltinventering, flygbilder eller satellitbilder. Olika slag av vegetationsytor har olika tillväxthastighet. Enligt Jordbruksverket finns det betydande kunskaper internationellt och nationellt om hur man kan utnyttja flygbilder för beräkning av tillväxten. Dessa kunskaper bör ställas samman så att de kan tillämpas för renbetesinventeringarna. Även kunskaperna om renar— nas årliga betning av olika växter bör uppdateras enli gt verket.
I Norge används satellitbilder för att kartlägga vegetationen. Satellitdata överförs till en vegetationskarta och viss kontroll sker i fält. Denna vegetations-- kartläggning används för planering och kontroll av rennäringen.
Jordbruksverket och Reindriftsadministrasjonen i Norge har ingått ett avtal om att de områden som får användas för norsk renskötsel i Sverige, och områ- den som får användas för svensk renskötsel i Norge, skall inventeras med den norska metoden. Inventeringen beräknas vara slutförd sommaren 1995. Inventeringama avses utgöra underlag för tillämpning av den svensk-norska renbeteskonventionen.
Lantbruksuniversitetet har föreslagit en inventeringsmetod som grundas på analys av satellitbilderi kombination med en objektiv provytetaxering och kar- tering av renbetesenheter. Information från satellitbilder sammanställs med
Prop. 1994/95:100
54
Bilaga 10
kartdata och grupperas i inventeringsenheter som inventeras genom objektiv mätning på provytor i fält. Information om många områden kan också hämtas från riksskogstaxeringen. Med utgångspunkt i betets täckningsgrad och andra mätvärden beräknas mängden bete och produktionen av bete. Även betets till- gänglighet för renarna uppskattas. En andel av provytoma återinventeras år- ligen för att mäta olika förändringar. All information lagras i digital form för att lätt kunna ajourhållas. På karta anges och beskrivs renskötselenheter om ca 25—500 ha. Till varje enhet kopplas tabellinformation av betydelse för ren- skötsel, skogsbruk och naturvård. Informationen kan avse betestyp, tillgäng- lighet för renbete, betningsgrad, känslighet för olika typer av skogsbruksåt- gärder och restriktioner beslutade med stöd av naturvårdslagen. Stickprovs- inventeringen sker löpande med fullständig täckning under en omdrevsperiod på 3—5 år. Detta gör det möjligt att få en årlig uppföljning och ajourhållning.
Jordbruksverket anför sammanfattningsvis att en inventeringsmetod grun- dad på satellitbilder inte är tillräckligt prövad i skogsområden. Möjligheten att använda Lantbruksuniversitetets förslag till inventeringsmetodik måste klar- läggas och kostnadsberäknas genom förstudier och praktiska försök innan be- slut kan fattas om den metoden skall användas. Vegetationskartor som täcker hela renskötselområdet finns tillgängliga tidigast om 4—5 år. Det går inte att nu avgöra när renbetesinventeringen i Västerbottens län kan vara klar om den skall grundas på vegetationskartor. Rennäringen är främst intresserad av pro- duktionen av lavar i vinterbetesområdena och avbetningen där. Rennärings- myndighetens sektorsansvar för miljön innebär dock att den skall följa ut- vecklingen av hela betesresursen inkl. barrnarksbetet och slitage i de om- rådena.
Jordbruksverket drar den slutsatsen att det saknas kunskapsunderlag för ett snabbt beslut om lämplig inventeringsmetodik. En sådan metod kan dock utvecklas genom uppdatering av forskningsunderlag om betesproduktion och betning. När detta har skett är det lättare att bedöma vilket underlag som be- hövs i form av exempelvis vegetationskartor eller satellitbilder och vilken an- vändbarhet informationen i redan utförda inventeringar har. En samordning med norska inventeringar bör eftersträvas och inventeringen av konventions- områdena i Sverige bör utvärderas så att det går att avgöra om metoden direkt kan tillämpas på övrig renbetsmark i Sverige. Förstudier och försök kan be- höva göras i fält. Dessa bör då omfatta både sommar- och vinterbete.
Jordbruksverket kan givetvis inte ange kostnaderna för en metod för ren— betesinventering som ännu inte har valts ut. Verket avser att utveckla den in- venteringsmetod som beaktar behovet av såväl en beräkning av högsta tillåtna renantal som miljöövervakning. Med den ambitionsnivån kan kostnaderna kanske komma att uppgå till 5 miljoner kronor per år under några år och där- efter till kanske 2 miljoner kronor per år.
Regeringen anser att det är angeläget att en inventeringsmetod skapas som kan användas både för rennäringens behov och för miljöövervakning i övrigt. Det kommer då att ställas särskilda krav på inventeringen eftersom de skilda intressena måste tillgodoses på olika sätt. Satellitbilder tagna vid olika tidpunk-
Prop. 1994/95:100
55
Bilaga 10
ter borde av praktiska och ekonomiska skäl vara att föredra som underlag. Prop. l994/95:100 Det är en fördel om inventeringar görs enligt en metod som är accepterad i både Sverige och Norge och som utgår från en samsyn i fråga om strategi för bevarande av biologisk mångfald. Jordbruksverket bör mot denna bakgrund fortsätta sitt utvecklingsarbete i samarbete med Naturvårdsverket, Sametinget och berörda länsstyrelser. För att detta skall vara möjligt bör Jordbruksverket tillföras ett engångsbelopp på 1,5 miljoner kronor.
Riksgränsstängsel
Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige och Norge om ren- betning m.m. anslutande protokoll, skall Sverige och Norge bekosta och un- derhålla vissa stängsel. Stängslen utsätts för stora påfrestningar vilket leder till avsevärda skador, främst i samband med snösmältningen. Vissa sträck- ningar bör byggas om. Mot bakgrund av konventionen bör staten fortlöpande betala de verkliga kostnaderna för att hålla Stängslen.
K atastrofskadeskydd och rådgivning Jordbruksverket och Sametinget utreder gemensamt under vilka förutsättning- ar katastrofskadestöd till bl.a. utfodring vid svåra vinterbetesförhållanden bör lämnas av staten och i vilken utsträckning det kan medfinansieras av rennär- ingen. Rådgivningen är huvudsakligen inriktad på att uppnå en bättre hjord- sammansättning genom individmärkning och strategiskt slaktuttag. Genom vägning av individuella djur får samebyarna bättre förutsättningar att inrikta renskötseln på hög köttproduktion och samtidigt begränsa renantalet till vad markerna tål. För den långsiktiga hushållningen och rennäringens ekonomis- ka avkastning är det väsentligt att denna rådgivning kan fortsätta och sålunda inriktas mot att förebygga de effekter som betesbrist kan ge upphov till.
Överläggningar m.m.
Sametinget har tidigare meddelat att förutsättningar för överläggningar med Jordbnrksverket om användning av medel under anslaget inte föreligger. Myn- digheterna har emellertid för budgetåret l994/95 kommit överens om att av- sätta medel till rådgivning, konsulentverksamhet vid Svenska samernas riks— förbund och till premie för trygghetsförsäkring för renskötande samer för resten av budgetåret. Därigenom erhöll förbundet tid att överväga en annan lösning av frågan om försäkringsskyddet.
Anslaget bör ökas med 1,5 miljoner kronor för arbetet med att ta fram en inventeringsmetod för renbetet och således föras upp med sammanlagt 18 025 000 kr.
56
Bilaga 10
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret l995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 18 025 000 kr.
D 3. Prisstöd till rennäringen
l993/94 Utgift 29 844 249 l994/95 Anslag 38 000 000 l995/96 Förslag 57 000 000 varav 38 000 000 beräknat för juli 1995—juni l996
Anslaget används för pristillägg på renkött. Bestämmelser om prisstödet finns i förordningen (19862255) om pristillägg på renkött.
Antalet slaktade renar under budgetåret l993/94 uppgick till ca 98 300. Av dessa godkändes ca 86 600 vid köttbesiktning. Prisstöd lämnas under budget- året 1994/95 med 11 kr per kilo slaktad vikt för vuxen ren och med 17 kr per kilo för renkalv.
Jordbruksverket har beslutat att 50 öre per kilo av pristillägget för såväl ren som renkalv skall avsättas för marknadsföringsåtgärder. Enligt Jordbruks- verket bör prisstödet även i fortsättningen vara 6 kr högre för renkalv än för ren. En sådan differentiering förstärker effekterna av de rådgivningsinsatser som görs och som skall leda till en begränsning av renantalet till vad renbetes- markema tål, samtidigt som en större köttproduktion stimuleras.
Jordbruksverket skall lämna förslag till prisstödets storlek efter överlägg- ningar med Sametinget. Sametinget har meddelat att förutsättningar för över- läggningar saknas. Överläggningar har därför inte kunnat hållas.
Jordbruksverket föreslår att prisstödet behålls oförändrat.
Regeringens överväganden
Riksdagen har beslutat att Sametinget skall företräda rennäringen vid över- läggningarna med Jordbruksverket om vilka stödformer pristillägget skall användas till (prop. l993/94:100 bil. 10. bet. l993/94zBoUll, rskr. 1993/ 94:186). Om Sametinget inte önskar överläggningar, bör det ankomma på Jordbruksverket att besluta om stödfonnema.
Anslaget bör föras upp med 57 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Prisstöd till rennäringen för budgetåret l995/96 anvisar ett förslags— anslag på 57 000 000 kr.
Prop. l994/95:100
57
Bilaga 10
D 4. Ersättningar för viltskador m.m.
1993/94 Utgift 27 643 779 1994/95 Anslag 27 000 000 1995/96 Förslag 38 300 000
varav 25 533 000 beräknat för juli l995—juni 1996
Från anslaget betalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser om sådan ersättning finns i förordningen (l976:430) om ersättning vid vissa ska- dor av rovdjur. Från anslaget lämnas vidare ersättning enligt 17 & förordning- en (l980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Från den 1 januari 1995 finns den bestämmelsen i 29 a åjaktförordningen (19872905). Dessut- om bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt m.m.
Regeringens överväganden
Ersättning för rovdjursrivna renar
Regeringens förslag: Det av riksdagen tidigare beslutade nya syste-
met för ersättning av rovdjursrivna renar skall börja tillämpas först från den 1 januari 1996.
I prop. 1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m. tog regeringen upp frågan om ersättning för rovdjursrivna renar. Enligt förordningen (l976z430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur lämnas ersättning för varje ren som skadats eller dödats genom angrepp av björn, varg, järv, 10 eller örn. I propositionen föreslog regeringen att ett nytt ersättningssystem införs från den 1 juli 1995. Det nya systemet innebär i korthet att rennäringen årligen får disponera ett belöpp motsvarande det skäliga värdet av de renar som har rivits av rovdjur. Fördelningen av ersättningen skall baseras på rov- djursförekomst. Sametinget svarar för administrationen och fördelningen i samverkan med Statens naturvårdsverk. Riksdagen godtog förslaget (bet. 1992/93zBoU8, rskr. 1992/93:115).
Regeringen uppdrog åt Naturvårdsverket och Sametinget att gemensamt redovisa förslag till den närmare utformningen av systemet för insamling, be- arbeming och redovisning av de rapporterade rovdjursobservationema. Natur- vårdsverket och Sametinget anmälde emellertid i en gemensam skrivelse under våren 1994 att de metoder som skall användas för insamling och rov- djursobservationer behöver prövas praktiskt under mer än en enda vinter. Myndigheterna begärde därför att få redovisa uppdraget senast den 31 decem- ber 1994. Regeringen biföll framställningen och uttalade samtidigt att det nya
Prop. l994/95:100
58
Bilaga 10
ersättningssystemet bör, under förutsättning av riksdagens godkännande, införas först den 1 januari 1996.
För ersättning för rovdjursrivna renar under andra halvåret 1995 bör såle- des gälla samma bestämmelser som hittills. Sedan nya bestämmelser om kon— troll vid anmälan av rovdjursriven ren införts från den 1 november 1992 sjönk antalet anmälda rovdjursrivna renar från ca 12 500 under budgetåret 1992/93 till ca 5 500 renar budgetåret 1993/94. Utbetalningarna har därige- nom minskat med ca 17,5 miljoner kronor till knappt 14 miljoner kronor. Regeringen bedömer att antalet anmälda rovdjursrivna renar kommer att vara i stort sett oförändrat i förhållande till budgetåret l993/94. För ersättning för rovdjursrivna renar under andra halvåret 1995 kan därför beräknas 7 miljoner kronor. För tiden därefter bör följande gälla. Regeringen bedömde i den nämnda propositionen antalet rovdjursdödade renar till knappt 20 000, varav 16 000 är kalvar. I likhet med vad som gäller vid ersättning för annan skada av vilt bör rennäringen vara skyldig att tåla ett visst mått av intrång och olägen- het till följd av förekomsten av vilt. Som ett fast belopp för ersättning för rov- djursrivna renar kalenderåret 1996 bör anvisas 14 miljoner kronor, vilket får anses motsvara de rivna renamas slaktvärde.
Ersättning för annan skada av vilt
Enligt 17 & förordningen (l980z400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. kan ersättning lämnas för skador som åstadkoms av annat vilt än vissa rovdjur. Ersättning lämnas om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv svarar för kostnaden. På samma villkor får bidrag lämnas till åtgärder för att förebygga sådana skador.
Regeringen före510g i prop. l99l/92:9 om jakt och viltvård att möjligheten till ersättning för skada av annat vilt än vissa rovdjur enbart bör finnas kvar .när det gäller arter där på grund av beståndens ringa storlek jakt inte är tänk- bar i någon form. Som exempel nämns skador förorsakade av tranor eller sälar. I sådana fall bör enligt propositionen även i fortsättningen ersättning kunna lämnas av statsmedel för såväl skada som till förebyggande åtgärder. Riksdagen godtog förslaget (1991/92zJoU5, rskr. 1991/92:48). Riksdagen ut- talade emellertid senare att man i skälighetsprövningen bör kunna ta hänsyn även till andra faktorer, som omfattningen av inträffade skador och vilka prak- tiska möjligheter som föreligger att genomföra en effektiv skyddsjakt för att förebygga skador. Det finns enligt riksdagen därvid anledning att särskilt upp- märksamma de skador som jordbruket drabbas av genom vissa arter av betande vildgäss (bet. l993/941JOU1).
Även när det gäller skador som rovdjuren orsakar andra tamdjur än renar föreslogs i prop. 1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m. att ett fast belopp anvisas för ersättning av dessa skador. En viss del av beloppet bör lik- som hittills kunna användas för skadeförebyggande åtgärder. Riksdagen god- tog även det förslaget.
Prop. l994/95:100
59
Bilaga 10
Ersättningama för skada av annat vilt än rovdjur uppgick under budgetåret l993/94 till ca 11,1 miljoner kronor. Den helt övervägande delen av beloppet avsåg ersättning till yrkesfiskare för skador som säl förorsakat på fångst och fiskeredskap. Skadomas omfattning varierar något från år till år bl.a. på grund av klimatförhållandena men bedöms bli i huvudsak oförändrade. Ersätt- ningama för skador av vissa rovdjur på andra tamdjur än ren uppgick under budgetåret l993/94 till ca 425 000 kr. Ersättningama avsåg till den helt över- vägande delen rivna får. Skadorna av rovdjur bedöms bli i huvudsak oför- ändrade.
För ersättning för de viltskador som uppkommit från den 1 juli 1995 och som inte avser rovdjursrivna renar bör ett belopp på 17,3 miljoner kronor beräknas. I enlighet med riksdagens beslut skall en del av beloppet kunna användas till förebyggande åtgärder. Åtgärderna kan avse bidrag för att ut- veckla fiskeredskap som säl inte kan skada, inköp av gasolkanoner som kan lånas ut för att vid behov skrämma iväg fåglar eller arrende av mark för od- ling av gröda avsedd för vildgäss. De förebyggande åtgärderna innebär van- ligen att skadorna uteblir eller att kostnaderna blir väsentligt lägre än för de förebyggande åtgärderna. Principen skall därför vara att viltskador skall före— byggas oavsett om bidrag härför lämnas eller inte. Ersättning skall inte läm- nas för skador som det är möjligt att försäkra sig mot. Det gäller exempelvis skada på vissa husdjur förorsakad av rovdjur. Ersättning skall inte heller lämnas när det varit möjligt att genom skadeförebyggande åtgärder förhindra skadan.
Naturvårdsverket prövar frågor om ersättning och bidrag enligt 17 5 för- ordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Ansökningen ges dock in till länsstyrelsen som utreder ärendet och yttrar sig till verket. Naturvårdsverkets beslut kan inte överklagas. Frågor om_ ersättning vid vissa skador av rovdjur prövas däremot av länsstyrelserna i de fyra nordligaste lä- nen för skada inom länet och av Naturvårdsverket för landet i övrigt. Beslut om ersättning kan överklagas hos kammarrätten. I fortsättningen skall alla ärenden om bidrag till skadeförebyggande åtgärder och ersättning för skada handläggas av länsstyrelsen. Besluten skall inte kunna överklagas. Naturvårds- verket skall fördela det anvisade beloppet på länsstyrelserna, varvid hänsyn bl.a. skall tas till skadekostnaderna föregående år. Det skall ankomma på Naturvårdsverket att meddela närmare bestämmelser om bidrag för skadeföre- byggande åtgärder och om ersättning för skada. Detta bör öka intresset för att vidta önskvärda skadeförebyggande åtgärder. Liksom hittills skall gälla att var och en är skyldig att tåla ett visst mått av intrång och olägenhet till följd av förekomsten av vilt. Respekten för naturen och dess givna regler måste prägla synen på konflikten mellan olika mänskliga aktiviteter och viltet. Inte helleri fortsättningen kan därför full ersättning för en viltskada pårälmas.
Sammanfattningsvis bör anslaget föras upp med 38,3 miljoner kronor, var- av 14 miljoner kronor får användas för ersättning för rovdjursrivna renar ka- lenderåret 1996 och 17,3 miljoner kronor får användas till förebyggande åt-
Prop. 1994/952100
Bilaga 10
gärder och som ersättning för annan skada än rovdjursrivna renar om skadan inträffat efter den ljuli 1995.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l . med ändring av vad den tidigare beslutat bestämmer att ett nytt system för ersättning av rovdjursrivna renar skall tillämpas från den 1 januari 1996, 2. till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 38 300 000 kr.
D 5. Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall
1993/94 Utgift 29 762 787 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Från detta anslag täcks kostnader med anledning av beslut om ersättning enligt förordningen (1994:246) om ersättning för vissa merkostnader och för- luster med anledning av Tjemobylolyckan.
Konsekvenserna av nedfallet av radioaktivt cesium till följd av Tjemobyl- olyckan år 1986 fortsätter att påverka i första hand rennäringen. Även kött- produktionen med nöt och får påverkas i vissa delar av norra Sverige. Allt- sedan olyckan vidtas varje år omfattande åtgärder för att förhindra att livs- medel kasseras och för att förebygga hälsorisker från livsmedel. De åtgärder som vidtas är tidigareläggning och planering av slakt, utfodring, plöjning m.m.
Djurens cesiumupptagning varierar kraftigt från ett år till ett annat, bl.a. beroende på nederbörd, temperatur och svampförekomst. Behovet av sane- ringsåtgärder och den mängd livsmedel som måste kasseras kommer därför att variera i motsvarande grad liksom kostnaderna för ersättningar till berörda företag.
Tidigareläggning av renslakt och utfodring av renar är från kostnadssyn- punkt att föredra framför kassation. Kassationerna har tidigare kunnat mins- kas väsentligt genom de nya bestämmelser om ersättning som införts. Under budgetåret l993/94 kasserades ca 1 1 600 renar. Inför slakten hösten 1994 har informationsåtgärder vidtagits för att de lokala förutsättningama skall kunna utnyttjas på bästa möjliga sätt för att hålla nere andelen kasserade renkroppar. Möjlighetema att i fortsättningen minska kassationema genom regeländringar är begränsade. Ersättningsreglema har anpassats till prisutvecklingen.
Prop. 1994/95:100
61
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/951100
Bil 10 Regeringen föreslår att riksdagen aga
till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
D 6. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.
l993/94 Utgift 1 584 937 Reservation 1 679 253 1994/95 Anslag 1 538 000 l995/96 Förslag 2 307 000
varav 1 538 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjällägenheter, till underhåll och upprustning av dessa lägenheter, till avvecklingsbidrag och avträdesersättning åt innehavare av fjällägenheter, till gästgiveribestyr samt till inlösen av byggnader m.m. i vissa fall.
Regeringens överväganden
Bakgrund
Statens mark ovanför odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt på renbetesfjällen i Jämtlands län uppgår till ca 6.4 miljoner ha exkl. nationalparkerna. Marken förvaltas sedan den 1 januari 1994 av Statens fastighetsverk. Frågor om upplåtelse av nyttjanderätt prövas dock av läns- styrelsen enligt 33 å rennäringslagen (l97lz437) och 2 & rennäringsförord- ningen (19931384). Frågor om försäljning av mark prövas av regeringen. Jordbruksverket prövar däremot frågor om friköp av fjällägenhet eller del därav. På de aktuella markerna uppläts förr mark för bebyggelse i form av fjällägenheter. Numera sker upplåtelsema med stöd av bestämmelserna i jordabalken.
Fjällägenhet är en upplåtelseform som har sina grunder i lagstiftning ända från år 1915. Lagstiftningen har ändrats vid flera tillfällen. Det finns tre hu- vudtyper av fjällägenheter, nämligen norrländska fjällägenheter, odlings- lägenheter för samer och jämtländska arrendelägenheter. Staten äger i regel befintliga byggnader på de norrländska fjällägenhetema och dejämtländska arrendelägenhetema. Arrendatorema till odlingslägenhetema anses i allmänhet vara ägare till byggnaderna där.
Det finns totalt 101 tjällägenheter, varav 29 i Norrbottens län, 15 i Väster- bottens län och 57 i Jämtlands län. Antalet har minskat med 176 sedan Fjäll- lägenhetsutredningen redovisade sin inventering år 1980.
Fjällägenhetema var ursprungligen avsedda för jordbruksdrift med jakt och fiske som komplement. De är till ytan mellan 5 och 60 ha. Det är vanligt
Bilaga 10
att fjällägenhetema har mellan 10 och 20 ha ängs- och betesmark samt brukad åker. Ett villkor om bedrivande av jordbruk var tidigare intaget i alla ari'ende- kontrakt. Detta villkor finns inte i kontraktet som avser fjällägenheter med övergångskontrakt eller som vid fömyat kontrakt gjorts om till bostadsarren- den. För närvarande används endast ett 30-tal fjällägenheter för jordbruksända- mål. Vid fem fjällägenheter finns det mjölkkor, vid sju finns getter och vid ca 20 finns andra djurslag, t.ex. får och köttdjur. Mjölkkobesättningama varie- rar mellan 5 och 35 kor. Det är vanligt att fjällägenheter med djurhållning har flera olika djurslag. Vid två fjällägenheter bedrivs jordbruk utan djurhållning. Turistnäringen har blivit allt mer viktig för fjällägenhetsarrendatorema. Den bedrivs vid drygt 30 fjällägenheter i form av uthyrning av övemattningsbäd— dar. Flera har kompletterande inkomster från uppdrag som väderrapponör, transporter av turister med båt, uthyrning av båtar och husvagnsplatser. Vid ett 50-tal fjällägenheter bedriver lägenhetsinnehavaren ingen näringsverksam- het. Lägenheten fungerar då endast som permanent- eller fritidsbostad åt arrendatorn. Samtliga arrendatorer. även de som har enbart bostadsarrende, har rätt till jakt och fiske som komplement till försörjningen. Närmare hälften av fjällägenhetsinnehavarna är över 65 år.
Arrendeavgifterna varierar mellan 10 kr och 12 000 kr. Det sammanlagda arrendebeloppet uppgår till ca 146 000 kr. En justering sker vanligen endast när staten har genomfört investeringar på lägenheten eller då en ny arrendator övertar lägenheten. Inkomsterna tillförs detta anslag.
Inom det nu aktuella området har staten även upplåtit mark för bostads- ändamål i andra fomier såsom tomträtt, bostadsarrende och för renskötar- bostäder.
Tomträtter har upplåtits endast i Jämtlands och Norrbottens län. Totalt finns det ca 40 upplåtelser, de flesta för bostadsändamål. Det finns också tomträttsupplåtelser för en kombination av bostads- och annat ändamål. Av- talet kan t.ex. ha gett en rätt att uppföra uthymingsstugor på fastigheten. Vis- sa tomträtter omfattar endast campingplats, sportanläggning eller slakteri.
Många renskötande samer bor utanför tätorterna på renbetesfjällen och ovanför odlingsgränsen. I vissa byar bor endast renskötande samer som har erhållit upplåtelser av mark för bostadsändamål (renskötarbostäder) på livstid och för efterlevande makes livstid. Upplåtelserna är avgiftsfria. Det finns också ett litet antal upplåtelser för bostadsändamål till samer som ägnar sig åt andra samiska näringar som fiske och slöjd. Deras nyttjanderätt kan vara tids- begränsad. Antalet renskötarbostäder ovanför odlingsgränsen är ca 400. Det finns inga fullständiga förteckningar på bostadsupplåtelser till samer. För en mycket stor del av upplåtelserna saknas kontrakt eller annan skriftlig doku- mentation. Den enskilde samen äger husen.
Slutligen finns det på den nu aktuella marken ca 100 bostadsarrenden för permanent bostadsbebyggelse som inte är renskötarbosräder. Arrendatom äger husen. Arrendena kart vara kombinerade med upplåtelse för annat ända- mål.
Prop. 1994/951100
Bilaga 10
Gällande bestämnelser om fjällägenheter och köp av mark Fjällägenhetsutredningen lämnade åren 1979 och 1980 förslag till regeringen Om den framtida dispositionen och förvaltningen av fjällägenhetema. Frågan behandlades därefter av tiksdagen (prop. 1980/81:100 bil. 13, bet. 1980/81: JoUlS, rskr. 1980/81:207).
Föredragande statsrådet anförde i fråga om fjällägenhetemas fortbestånd att enban den omständigheten att jordbruksdriften upphört eller kommer att upphöra på en lägenhet inte var ett skäl att lägga ned lägenheten. Bedömning- en av vilka lägenheter som bör behållas eller läggas ned måste främst ses mot bakgrund av hur starkt det allmänna behovet är av en fast bosättning på plat- sen. Det ansågs vara ett allmänt intresse att det även i framtiden finns stadig- varande bosättningar i de mest glest bebyggda delarna av landet där marken ofta ägs av staten. För bl.a. de renskötande samerna, jägare. fiskare och turis- ter är det värdefullt att fasta bosättningar finns kvar i dessa områden. Dess- utom har staten under en följd av år gjort betydande insatser för att behålla en fast bosätming i dessa bygder bl.a. genom glesbygdsstöd och arbetsmarknads- politiska åtgärder. Avvecklingen av lägenheterna borde enligt föredraganden ske med stor hänsyn till de nuvarande innehavamas önskemål. I de fall en fjällägenhet läggs ned efter kontraktstidens utgång och en ny markupplåtelse inte kan påräknas för ägaren eller en ny ägare av husen bör staten lösa in byggnaderna så att innehavaren hålls skadelös. '
Föredragande statsrådet ansåg i likhet med utredningen när det gällde upp- låtelse, avyttring och exploatering av markerna ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen att friköp även i fortsättningen borde ske efter prövning i varje enskilt fall under hänsynstagande till berörda intressen. Iden mån frik- Öp inte bör få ske kan enligt föredraganden tomträtt i enstaka fall vara ett lämp- ligt alternativ när besittningsskyddet för bl.a. lägenhetsinnehavare som bedri- ver någon form av kapitalkrävande näringsverksamhet behöver förstärkas.
Regeringen uppdrog den 13 maj 1993 åt Statens jordbruksverk att göra en översyn av dispositionen av den statligt ägda mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som har bebyggelse för permanent bruk. Jordbruks- verkets förslag har remissbehandlats. Sametinget, Glesbygdsmyndigheten, Riksantikvarieämbetet, Statens naturvårdsverk, Statens fastighetsverk, Läns- Styrelsema i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har avgett ytt- randen. Remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet (dnr Jo93/2114).
Prop. 1994/95:100
Bilaga 10
Ändrade principer för upplåtelse och försäljning av annan mark för bostadsändamål, tomträtter och remkötarbostäder på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen än befintliga fjällägenheter
Regeringens förslag: Friköp skall kunna medges om den upplåtna
marken används för permanent boende eller för näringsverksamhet om inte särskilda skäl talar mot en försäljning. Vid friköp av renskötarbo- städer skall särskild hänsyn tas till den samiska kulturmiljön.
Upplåtelse med tomträtt skall ske endast för näringsverksamhet med stort markbehov eller om den som marken upplåtits till inte önskar för-- värva marken med äganderätt.
Upplåtelse av mark skall även i fortsätmingen ske restriktivt.
Jordbruksverkets förslag: Det bör från fall till fall övervägas den lös— ning som kan minimera statens kostnader för mark som upplåtits med tomt— rätt, till bostadsarrende för bebyggelse och till renskötarbostad. Det kan gälla exempelvis friköp eller försäljning på den öppna marknaden.
Remissinstanserna: Länsstyrelsen iJämtlands län anser att permanent— boende som så önskar skall få friköpa marken. Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker friköp av tomt för permanentbostad under förutsättning att för- säljningen sker med stor restriktivitet efter prövning i varje enskilt fall och en- dast till den som har sin huvudsakliga utkomst i glesbygd ovanför odlings— gränsen. När det gäller tomträtt anser Länsstyrelsen iJämtlands [än att sådan upplåtelse endast bör bli aktuell undantagsvis för större markområden som stugbyar och campingplatser. Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker fri- köp av tomträtt för permanent boende, i förekommande fall även mark där mindre näringsverksamhet bedrivs och att tomträtt därför bör bli aktuell en- dast undantagsvis. Sametinget avstyrker förslaget och anser att det är fråga om samisk mark. Naturvårdsverket anser att försäljning bör vara möjlig en- dast i rena undantagsfall.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen beslutar årligen i ett antal ärenden om upplåtelse med tomträtt eller köp av statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Det vanligaste skälet för bifall till en ansökan är att arrendatorn behöver använda fastigheten som säkerhet för lån till sin näringsverksamhet. Andra skäl kan vara att marken är belägen i en tätort, i anslutning till privat mark eller nära odlingsgränsen eller gränsen för renbetesfjäll. Tomträtt eller friköp medges endast för permanentboende eller för näringsverksamhet.
De skäl som angavs år 1980 för återhållsamhet när det gäller att sälja eller exploatera de aktuella markerna gäller alltså fortfarande. Markerna kan när- mast oinskränkt disponeras av renskötseln och det rörliga friluftslivet. Från den utgångspunkten kan det vara mindre rationellt att skapa enklaver av en- skild mark inom området. Mark som redan är upplåten med nyttjanderätt bör
5 Riksdagen I ()(/4.05. ] saml. Nr 100. Bilaga 10
Prop. 1994/951100
65
Bilaga 10
emellertid kunna vara möjlig att i större utsträckning än hittills köpa. En sådan försäljning innebär ju inte någon negativ utveckling i förhållande till dagslä- get. Genom att friköpa fastigheten får ägaren möjlighet att använda den som belåningsunderlag. Det minskar boendekostnaden och ger dessutom möjlig- het att ta lån för näringsverksamhet till lägre kostnad. Liksom hittills bör dock köp medges endast för pemtanentboende och för näringsverksamhet på i första hand mark runt befintliga byggnader.
I lagstiftningen finns olika bestämmelser till skydd för rennäringen. Mark som har betydelse för rennäringen skall enligt lagen (I987:12) om hushåll- ning med naturresurser m.m. så långt möjligt skyddas mot åtgärder som på- tagligt kan försvåra näringens bedrivande. Områden som är av riksintresse för rennäringen skall vidare skyddas mot sådana åtgärder. Dessa regler skall bl.a. tillämpas vid prövning av bygglov. På tnark som står under statens ome- delbara disposition och på renbetesfjällen får enligt 32 & rennäringslagen (19711437) nyttjanderätt upplåtas endast om upplåtelsen kan ske utan avse- värd olägenhet för renskötseln. Enligt 30 5 lagen får den som inom rensköt- selns åretruntmarker äger eller brukar fastighet vid användningen av marken inte vidta åtgärder som medför avsevärd olägenhet för renskötseln i annan mån än som följer av ett förordnande av regeringen om renskötselrättens upp- hävande för ett visst område. Bestämmelsen i 30 & hindrar dock inte att mark används i enlighet med detaljplan eller för företag vars tillåtlighet prövas i särskild ordning.
När nu ifrågavarande mark första gången uppläts med nyttjanderätt och vid förlängningen av arrenden, prövades om upplåtelsen var förenlig med gällan- de bestämmelser. Hänsyn har således redan tagits till andra intressen och ren- näringen har vid behov anpassats till den uppförda bebyggelsen och den verk- samhet som bedrivs där. En förutsättning för friköp bör vara att permanent- boendet har en rimlig förutsättning att bestå. Detta kräver att det finns en möj- lighet till utkomst i bostadens närområde. lnom områden som är känsliga för rennäringen och naturvården bör prövningen inför en försäljning fortfarande vara restriktiv. Upplåtelser och köp avsedda för fritidsändamål bör även i fon- sättningen medges restriktivt.
Upplåtelse av tomträtt får avse endast en hel fastighet. Avstyckning av mar- ken runt byggnaderna måste därför normalt ske innan en upplåtelse kan ske. Förrättningskostnaden betalas vanligen av tomträttshavaren. En tomträtt kan intecknas och dämted utgöra belåningsunderlag för tomträttshavaren. Tomt- rätten får fritt överlåtas av tomträttshavaren. Tomträtten för bostad kan sägas upp av fastighetsägaren efter tidigast 60 år och därefter tidigast efter 40 år.
Tomträtt medger en viss styrning från samhällets sida när det gäller mark- användningen eftersom marken kan återtas utan expropriation efter kontrakts- tidens utgång. I tomträttskontraktet kan det också tas in villkor om bebyggel- sens utformning och om hinder mot att ändra markanvändningen. Ett område som upplåtits med tomträtt kan inte avstyckas eller säljas till annan. Tomträtt kan mot denna bakgrund vara ett altemativ till äganderätt. Detta gäller speciellt i sådana fall när en nyttjanderätt inte ger arrendatorn möjlighet till en långsikt-
Prop. 1994/95:100
66
Bilaga 10
lig planering eller när ett friköp inte bedöms angelägen från samhällelig syn- punkt.
Endast ett fyrtiotal upplåtelser med tomträtt har skett och då huvudsakligen för bostadsändamål. lJordbruksdepartementet bereds några ärenden där myn- digheterna föreslagit upplåtelse med tomträtt, men där arrendatorn i stället öns- kar friköpa fastigheten. Enligt regeringens uppfattning bör tomträttshavare, om så önskas, få friköpa tomträtt som avser bostadsändamål om bostaden an- vänds för permanent boende. Friköp bör även kunna omfatta mark av mindre omfatming om den används för näringsverksamhet i kombination med penna- nent boende. För större markområden för exempelvis turistverksamhet bör även i fortsättningen upplåtelse ske med tomträtt. Tomträtt blir därför i fort- sättningen aktuell endast undantagsvis.
Dct förekommer att innehavaren av en renskötarbostad önskar friköpa tom— ten till bostaden eller att den upplåts med tomträtt. Det saknas egentlig anled- ning att behandla sådana köp på annat sätt än köp av bostadsarrende. På ren- betesfjällen i Jämtlands län och ovanför odlingsgränsen i Norrbottens län finns emellertid flera byar med i huvudsak samisk bosättning. Från samiska utgångspunkter torde det finnas ett intresse att behålla och förstärka den samiska gemenskapen och att åstadkomma levande samiska miljöer i dessa byar. Friköp skulle kunna innebära en försvagning av den speciella samiska kulturmiljön i byar som bara bebos av samer och göra det svårare för andra renskötare att finna bostäder som är lämpligt belägna med hänsyn till deras arbete. Samerna bör därför ges ett betydande inflytande över ärenden som avser köp av mark i sådana områden. Detta sker lämpligen genom att berörd sameby och Sametinget hörs i ärendet. I likhet med vad som uttalades i sam— band med att Domänverket bolagiserades bör en försäljning föregås av lämp- ligt bevarandeskydd om fastigheten besitter ett högt kulturhistoriskt värde. De allra mest värdefulla fastigheterna bör behållas i statens ägo.
F jällägenheter
Regeringens bedömning: En inventering av fjällägenhetemas
värden från naturvårds- och kulturrniljösynpunkt bör göras innan slutlig ställning tas till lägenheternas framtid.
Jordbruksverkets förslag: Kostnaderna för underhåll och administra- tion av f jällägenhetema motsvarar inte längre samhällsintresset. Lägenheterna bör därför avvecklas så snart som möjligt. De nuvarande fjällägenhetsinne- havama bör erbjudas att friköpa mark och byggnader. Om innehavaren inte önskar friköpa lägenheten bör den bjudas ut på den öppna marknaden. Om en lägenhet av kulturmiljö-, naturvårds— eller beredskapsskäl inte bör säljas bör staten behålla lägenheten om det är statsftnansiellt möjligt. Vid fortsatt upp- låtelse bör sedvanliga arrendeformer tillämpas, t. ex. jordbruksarrende.
Prop. l994/95:100
67
Bilaga 10
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser anser att vissa fjällägenhe- ter bör bevaras och att bevarandeintressena utreds närmare. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att antalet fjällägenheter i länet kan reduceras. Det finns dock ett klan samhällsintresse att vissa lägenheter av naturvårds— och kultur- miljöskäl behålls i statens ägo. En närmare bedömning av lägenheternas be— varandevärden bör genomföras innan beslut om avveckling fattas. Om friköp medges bör den inte omfatta eventuell fäbodvall. Länsstyrelsen [ Väster- bottens län föreslår att länsstyrelsen upprättar en detaljerad plan för varje fjällägenhet där även rcnnäringsintressena vägs in.
Länsstyrelsen iNorrbottens län anser att minst 12 fjällägenheter i länet kan anses värdefulla från samhällets synpunkt och därför bör ges förutsättningar att bestå som hittills. En noggrann genomgång av lägenheterna bör göras för att få ett tillfredsställande beslutsunderlag .
Marken ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen bör enligt Natur- vårdsverket så långt som möjligt vara oexploaterad och fri från privata intres- sen som inte är förenade med rennäringen. För näringsändamål bör markerna främst förbehållas renskötseln. Systemet med fjällägenheter bör förändras. Ett urval bosättningsmiljöer med höga naturvårds- och kulturrniljövärden bör bevaras för framtiden. Lägenheter som är lämpliga för jordbruk, men saknar höga bevarandevärden. bör omföras till jordbruksarrende. Övriga ej bevaran— devärda fjällägenheter bör avvecklas. För att genomföra detta krävs enligt ver- ket en fördjupad dokumentation av natur— och kulturrniljövärdcna, där även bosättningarnas betydelse för friluftsliv och fjällsäkerhet behandlas. Ri/eran- tikvarieämbetet framför liknande synpunkter och anser att samtliga fjällägen- heter bör behållas i statens ägo till dess länsstyrelsen har utrett vilka som bör behållas av bevarandeskäl. Statens fastighetsverk avstyrker förslaget och an- ser att dispositiortcn av fjällägenhetema bör utredas ytterligare. Sametinget anser att fjällägenhetema är belägna på samisk mark. Konsekvenserna och kostnaderna för den samiska verksamheten har inte utretts. En samisk för- köpsrätt bör enligt Sametinget införas för de fjällägenheter som läggs ned. Glesbygdsmyndigheren avstyrker förslaget och anser att fjällägenhetema skall ses i ett vidare perspektiv där bevarandeintressena bör ingå i ett offentligt ansvar.
Skälen för regeringens bedömning: När staten äger bostadshuset på en fjällägenhet skall staten enligt villkor i arrendekontrakten svara för under- håll som inte är att anse som ringa. Däremot skall arrendatorn ombesörja att mindre underhåll som t.ex. målning och tapetsering genomförs. Statens un- derhållsplikt är större för fjällägenhetena än vid vanligt jordbruksarrende. Li- kaså är statens skyldigheter vad gäller nybyggnader större för fjällägenhe- terna.
Det finns fortfarande ett stort ackumulerat behov av underhåll och stort in- vesteringsbehov för att uppnå en mer godtagbar standard. Vid generations- skiften på fjällägenhetema blir sådana behov särskilt påtagliga. Med tanke på att ungefär hälften av arrendatorerna är över 65 år kan kostandema för staten de närmaste åren komma att bli mycket stora om systemet behålls. Medlen
Prop. l994/95:100
Bilaga 10
under detta anslag räcker inte för att tillgodose dessa behov. Det förhållandet att fjällägenheten inte ägs av arrendatorn medför dessutom att intresset från arrendatoremas sida är litet för att genomföra åtgärder på egen bekostnad. Fjällägenheten kan inte heller användas som belåningssäkerhet eftersom den inte utgör en särskild fastighet.
Det finns även andra anslag som kan användas för fjällägenhetema, t.ex. glesbygdsstöd samt anslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och land- skapsvårdsstöd. Sammanlagt har det varit fråga om 0,5—3 miljoner kronor om året, i huvudsak glesbygdsstöd och AMS—medel. Därtill kommer länssty- relsernas kostnader för administration av fjällägenhetema. De uppgår till ca 160 000 kr om året och belastar länsstyrelsens förvaltningsanslag. Jordbruks- verkets administrationskostnader uppgår till ca 40 000 kr om året.
Statsfrnansiella skäl talar för att systemet med fjällägenheter avvecklas. De skäl som Fjällägenhetsutredningen angav för en fast bosättning ovanför od- lingsgränsen och på renbetesfjällen har minskat i styrka genom utbyggnad av bilvägar, ökningen av antalet terrängfordon och utvecklingen inom mobiltele- fonin. Även från jordbrukssynpunkt saknas skäl att behålla fjällägenhetema. Någon egentlig anledning för staten att behålla upplåtelsefomten finns således inte.
Vid remissbehandlin gen av Jordbruksverkets förslag har det emellertid på- pekats att vissa fjällägenheter har stora bevarandevärden från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt. En försäljning bör i dessa fall föregås av lämpligt beva- randeskydd i form av byggnadsminnesförklaring, förordnande om naturreser- vat eller liknande. De mest värdefulla bör behållas i statlig ägo. En fördjupad dokumentation bör därför göras av fjällägenhetemas natur- och kulturvärden innan slutlig ställning tas till eventuella försäljningar. Regeringen avser att uppdra åt Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och be- rörda länsstyrelser att göra en sådan dokumentation.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad regeringen har förordat om friköp av viss statlig mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen, 2. till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 2 307 000 kr.
Prop. l994/952100
69
Bilaga 10
E. Djurskydd och djurhälsovård
Inledning
De övergripande målen för djurskydds- och djurhälsovårdsområdet är ett gott hälsotillstånd bland husdjuren och ett gott djurskydd samt en begränsning av användningen av försöksdjur i Sverige.
Djurskydd och djurhälsovård inom departementets ansvarsområde omfat- tar verksamhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt och Statens jordbruks- verk, inkluderande distriktsveterinärverksamheten samt vid Centrala försöks— djursnämnden.
Under det senaste året har sjukdomsläget förändrats på några punkter både i vår omvärld och inom landet. Rabiesproblemet med olika utbredning av sj uk- domen inom Europa har varit svår att lösa i frihandelsdiskussionema mellan Europas länder. Sedan den 1 maj 1994 krävs dock rabiesvaccination med se- rologisk uppföljning för införsel av hund och katt från större delen av EES- området.
En ny svinsjukdom, allmänt kallad blåöronsjukan (PRRS), är spridd i flera europeiska länder. I slutet av juli bröt mul- och klövsjuka ut i nordöstra Grekland med utbrott i såväl nötkreaturs- som fårbesättningar. I övrigt karak- täriseras den epizootiska bilden framför allt av klassisk svinpest med utbrott i bl.a. Tyskland och Belgien.
Både vad gäller nötkreatur, svin, fjäderfä och odlad fisk förekommer i Europa sjukdomar av allvarlig karaktär som inte existerar i Sverige. En öpp- ning av Sveriges gränser mot Europa kommer således att få konsekvenser för smittskyddet, bl.a. genom ett ökat smittryck och en ökad risk för utbrott av sjukdomar som i dag inte förekommer i Sverige. En ökad svensk beredskap och aktivitet kommer därför att behövas på detta område.
Budgetårct 1993/94 gjordes stora insatser för att kontrollera och följa upp de fall av paratuberkulos på nötkreatur som påvisades hösten 1993.
Undersökningar av tankmjölksprov från alla mjölkkobesättningar har visat att ytterst få besättningar är smittade med IBR (infektiös bovin rhinotracheit). Ett omfattande bekämpningsprogram har påbörjats och detta har även god- känts av ESA (EI—TA Surveillance Authority). Bekämpningsprogrammen för leukos hos nötkreatur och AD (Aujeszkys sjukdom) hos svin fortlöper till- fredsställande och målet är att friförklara landet från sjukdomarna under bud- getåret 1995/96.
Riksdagen har beslutat om huvuddragen för den framtida distriktsveterinär- organisationen (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94: JoU32, rskr. 1993/94: 403). I beslutet ligger bl.a. att det statliga huvudmannaskapet behålls tills vi- dare och att det under budgetåret 1994/95 anvisas 15 miljoner kronor för in- rättande av ytterligare ca 50 veterinärstationer. Riksrevisionsverket har där— efter utrett frågor beträffande den regionala och lokala organisationen, vete- rinärstationemas driftsform och uppbördssystemet. Uppdraget redovisades till regeringen i september 1994. Mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets
Prop. 1994/95:100
70
Bilaga 10
rapport arbetar Jordbruksverket för närvarande för att den förändrade distrikts- veterinärorganisationen skall kunna verka från den 1 juli 1995.
Den utvärdering av Centrala försöksdjursnämndens forskningssatsningar under perioden 1988—1992, som genomförts av en extern expert, slutredo- visades i december 1993. Utvärderingen visar bl.a. att de forskningsprojekt som erhållit stöd genomgående varit av hög vetenskaplig kvalitet med en klar inriktning mot alternativa metoder. i utvärderingen framhålls att Centrala för- söksdjursnämnden i huvudsak har använt de begränsade ekonomiska resur- serna på ett riktigt och effektivt sätt.
Den beräknade utgiftsutvecklin gen på djurskydds- och djurhälsovårdsom- rådet till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetpro- position är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95—juni 96 252,1 266,2 363,6 240,6
E 1. Statens veterinärmedicinska anstalt
1993/94 Utgift 66011 806 1994/95 Anslag 67 834 000 1995/96 Förslag 102 697 000 varav 68 119 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har till uppgift att vara veterinär- medicinskt expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda med uppgift att bl.a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och spridnings- sätt. SVA skall vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt utföra viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd för dessa funktion- er skall SVA utföra forsknings- och utvecklingsarbete.
Det övergripande målet för SVA är att främja djurhälsan och folkhälsan genom att förebygga, diagnostisera och bekämpa infektionssjukdomar hos djur.
SVA:s organisation m.m. framgår av förordningen (1994:537) med in- struktion för Statens veterinärmedicinska anstalt.
Verksamheten består av myndighetsuppgifter som finansieras med bidrags- anslag från staten samt uppdragsverksamhet som finansieras med avgiftsin- täkter.
SVA framhåller i sin enkla anslagsframställning att myndigheten bör er- hålla en resursförstärkning med 1,8 miljoner kronor per år för utökad sam- verkan i EU-arbetet. SVA hemställer även om att 950 000 kr per år överförs från statsanslaget hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med hänvisning
Prop. l994/95:100
71
Bilaga 10
till att SVA övertagit foderlaboratorict från lantbrukskemiska laboratoriet vid SLU. Därutöver skall medel för verksamheten i övrigt tilldelas enligt den planeringsram som angivits i prop. 1992/93:100 bil. 10. SVA begär vidare undantag från regeln att finansiera investeringar i anläggningstillgångar via län i Riksgäldskontoret.
SVA har för budgetåret l993/94 uppfyllt avkastningSkravet på statskapi- talet.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det har inte funnits skäl till att förändra det övergripande målet som gäller för treårsperioden l993/94—1995/96.
Resurser 1995/96 Ramanslag 102 697 000 kr
Resultatbedömning
Det är första året som SVA lämnar en årsredovisning. Sammantaget är års- redovisningen välgjord och informativ. Behovet av fortsatt utveckling är dock stort. För att förbättra resultatredovisningen anser regeringen att preciseringar bör ske av prestationer och effekter. Dessa bör även kopplas till verksam- hetens mål och därefter analyseras.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningari revisions- berättelsen avseende SVA.
Slutsatser
Kostnaderna för SVAzs verksamhet beräknar regeringen för budgetåret 1995! 96 till 256 887 000 kr. Dessa finansieras dels genom bidrag över statsbud- geten med 102 697 000 kr, dels med intäkter från uppdragsverksamheten med 154 190 000 kr.
SVA:s verksamhet är uppdelad på en myndighetsdel och en uppdragsdel. I verksamheten uppkommer en mängd gemensamma kostnader som skall för- delas på dessa två verksamheter. För att ge incitament till god hushållning av statsmedel samt att säkerställa en korrekt redovisning anser regeringen att ett ramanslag i stället för hittillsvarande förslagsanslag införs för SVA:s verk- samhet.
Regeringen har inga invändningar mot att foderlaboratoriet vid SLU över- förs till SVA och har för detta ändamål överfört 1 425 000 kr från SLU till
Prop. 1994/95:100
72
Bilaga 10
SVA. SVA bör enligt regeringens uppfattning inte medges undantag från re- geln att finansiera investeringar i anläggningstillgångar via lån i Riksgälds- kontoret.
På grund av dagens statsfinansiella läge tvingas regeringen minska an- slaget med 5 % jämfört med föregående år.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen . till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 102 697 000 kr.
E 2. Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksarnhet
1993/94 Nettoinkomst 5 831 058 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till uppdragsverk- samhet vid Statens jordbruksverk för djurens hälso- och sjukvård.
Statens jordbruksverk är chefsmyndighet för distriktsveterinärorganisatio- nen och skall bl.a. säkerställa genomförandet av skärpta djurskyddskrav och verka för ett gon hälsotillstånd bland husdjuren.
Jordbruksverket har som chefsmyndighet ansvaret när det gäller ledning av och samordning inom distriktsveterinärorganisationen. Verket ansvarar bl.a. för central budget, löne- och taxesättning, arvodesuppbörd, tjänstetillsätt- ningar. avtalsfrågor och de förhandlingar som behövs.
Länsstyrelsen svarar för distriktsveterinärorganisationen i länet och utövar tillsyn över andra praktiserande veterinärers verksamhet samt leder och sam- ordnar åtgärder mot djursjukdomar.
Distriktsveterinärorganisationen är avpassad främst för att tillgodose beho- vet av sjuk- och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hos häs- tar som används i jord- och skogsbruket. Om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan anvisas, är en distriktsveterinär skyldig att även utöva djursjukvård för övriga husdjur. Distriktsveterinärorganisationen skall, i samarbete med bl.a. den av lantbruksnäringen organiserade hälsokon- trollverksarnheten, medverka vid förebyggande åtgärder.
Driftskostnadema för distriktsveterinärorganisationen har visat en nedåt- gående trend under perioden 1991/92—1993/94. De minskade kostnadema be- ror främst på rationaliseringsåtgärder inom organisationen och ett lägre ut- nyttjande av vikarier. Anslaget uppvisar för budgetåret 1993/94 en netto- inkomst på drygt 5,8 miljoner kronor. Under budgetåret 1994/95 beräknas
Prop. l994/952100
"73
Bilaga 10
kostnaderna för distriktsveterinärorganisationen m.m. uppgå till 114 180 000 Prop. 1994/95:100 kr och kostnaderna för inrättande av veterinärstationer till 15 miljoner kronor. I de beräknade kostnaderna för distriktsveterinärorganisationen ingår inte kost- nader för distriktsveterinäremas arvoden, då djurägama betalar dessa direkt till resp. veterinär. Inte heller ingår kostnader för sociala avgifter på veterinä- remas arvoden. Verksamheten finansieras genom bidrag över statsbudgeten med 88 734 000 kr och beräknade intäkter från djursjukvårdsavgifter med 40 466 000 kr.
Riksdagen har tagit ställning till bl.a. att det statliga huvudmannaskapet för distriktsveterinärorganisationen behålls tills vidare samt att finansieringen av organisationen läggs om den 1 juli 1995 genom att djursjukvårdsavgiften av- skaffas och att ett ökat veterinärarvode skall erläggas av djurägaren (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94zJoU32, rskr. 1993/941403).
Regeringens överväganden
Jordbruksverkets årsredovisning visar att kostnaderna för distriktsveterinär- organisationen har minskat under senare år, vilket främst får tillskrivas ett minskat vikariebehov och därmed lägre lönekostnader. Enligt det förslag till en förändrad distriktsveterinärorganisation, som Jordbruksverket överläm- nade till Jordbruksdepartementet i oktober 1993, minskar statens årliga bud- geterade kostnader för organisationen med ca 10 miljoner kronor per år. De minskade kosmadema kan hänföras främst till rationaliseringar av organisa- tionen, som innebär personalminskning genom att behovet av externa vikarier ytterligare reduceras, samt till en minskning av distriktsveterinäremas fasta tjänstelön. Riksdagen har tagit ställning bl.a. till finansieringen av distrikts- iveterinärorganisationen (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94:10U32, rskr. 1993/94:403).
Regeringen beräknar att kostnaderna i fråga om djurens hälso- och sjuk- vård för budgetåret 1995/96 uppgår till ca 368 miljoner kronor. I detta belopp ingår även kostnader för distriktsveterinäremas arvoden inkl. sociala avgifter. Regeringens beräkningar beträffande lönekostnadema för distriktsveterinär- organisationen basemr sig på preliminära uppgifter. Kostnaderna finansieras dels genom bidrag över statsbudgeten med 101 289 000 lcr, dels med intäkter från verksamheten, dvs. i huvudsak avgifter från djurägama för djursjuk- vård.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Distriktsveterinärorganisart'onen: Uppdragsverksarnhet för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
74
Bilaga 10
E 3. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen
1993/94 Utgift 75 055 000 1994/95 Anslag 88 734 000 1995/96 Förslag 101289 000 varav 67 1 14 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Under anslaget anvisas medel för bidrag till distriktsveterinärorganisatio— nen.
Jordbruksverket föreslår i sin anslagsframställning att regeringen anvisar verket ett förslagsanslag mot bakgrund av Jordbruksverkets översyn av distriktsveterinärorganisationen och prop. 1993/94:150, bet. 1993/94zJoU32, rskr. 1993/941403.
Regeringens överväganden
Med hänvisning till vad regeringen anfört under punkten E 2 beräknar rege- ringen bidraget till 101 289 000 kr. Regeringen anser att anslaget bör ändras från förslagsanslag till ramanslag. Förändringen motiveras av att Jordbruks- verket därigenom ges bättre möjligheter att över tiden planera och styra verk- samheten genom de möjligheter till anslagssparande och kreditutnyttjande som ett ramanslag medger.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till distriktsveterinärorganisatiorten för budgetåret 1995/96 an- visar ett ramanslag på 101 289 000 kr.
E 4. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård
l993/94 Utgift 6 650 530 1994/95 Anslag 6 000 000 l995/96 Förslag 7 500 000
varav 5 000 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Under anslaget anvisas medel för att minska avlägset boende djurägares kostnader för veterinärvård. Medel från anslaget har tidigare utgått i enlighet med veterinär-taxeförordningen (1975z539). Veterinärtaxeförordningen upp- hörde att gälla den ljanuari 1995 då förordningen (1994:l3l3) om avgifter vid veterinär yrkesutövning trädde i kraft. Enligt denna förordning meddelar Jordbruksverket föreskrifter om avgifter vid sådan veterinär yrkesutövning som står under verkets tillsyn och som avser arbetesuppgifter som utförs av bl.a. en distriktsveterinär.
Prop. l994/95:100
75
Bilaga 10
Jordbruksverket föreslår i sin anslagsframställning att regeringen anvisar verket ett förslagsanslag mot bakgrund av Jordbruksverkets översyn av distriktsveterinärorganisationen och prop. 1993/94:150, bet. 1993/94zJoU32, rskr. l993/94:403.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att beloppet 7,5 miljoner kronor är väl anpassat till belast- ningen på anslaget under de senaste budgetåren. Jordbruksverket förutsätts vid meddelandet av föreskrifter om bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård beakta storleken på de medel som budgeterats för ändamålet. Förslaget innebär en besparing på 1 miljon kronor, beräknat på 12 månader.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 7 500 000 kr.
E 5. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
1993/94 Utgift 26 683 946 Reservation 6 794 733 1994/95 Anslag "25 911 000 1995/96 Förslag 39 151 000
varav 26 063 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Under anslaget anvisas medel för kostnader för prövning från djurskydds— synpunkt av djurhållningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar, m.m. och ut- bildning i djurskyddstillsyn.
Under anslaget anvisas också medel för en del av den djurhälsovård som tidigare finansierats inom ramen för jordbruksprisregleringen.
Statens jordbruk5verks verksamhet beträffande djurskyddsfrämjande åtgär- der har under budgetåret 1993/94 främst inriktats mot forskning, försök och utvecklingsarbete för framtagning av alternativa inhysningssystem för värp- höns. Dessutom har medel gått till den vidareutbildning i djurskydd som Sveriges lantbruksuniversitet anordnar för djurskyddsinspektörer samt till pro- jekt för olika djurslag inom animalieproduktionen.
För att täcka kostnader för provning från djurskyddssynpunkt av djurhåll- ningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar m.m. och kostnader för utbildning i djurskyddstillsyn bör 9 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1995/96, vil- ket är en förstärkning av anslaget med 846 000 kr för att kunna bibehålla en hög nivå på fjäderfäforskningen.
För den del av den djurhälsovård som tidigare finansierats inom ramen för jordbruksprisregleringen bör anvisas 31,2 miljoner kronor, vilket är en ök-
Prop. 1994/952100
76
ning med 43 000 kr för att förstärka kanslifunktionen i hästkontrollen. Övriga Prop. 1994/95:100 medel skall disponeras för arbetet med djurhälsovård hos Svensk husdjurs- Bilaga 10 skötsel och hos Sveriges slakteriförbund samt för djursjukdata, fårhälsovård och stöd till biodlingen.
Regeringens överväganden
Enligt verksamhetsmålen skall Jordbruksverket säkerställa genomförandet av de skärpta djurskyddskraven och verka för ett gott hälsotillstånd bland hus- djuren. Regeringen anser att insatser för att ta fram alternativa inhysnings- system för höns är mycket viktiga mot bakgrund av att förbudet mot att in- hysa värphöns i bur träder i kraft den 1 januari 1999. De fortsatta insatserna bör finansieras inom ramen för befintliga resurser.
Regeringen beräknar anslaget för budgetåret 1995/% till 39 151 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Djur/rälsovdrd och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 39 151 000 kr.
E 6. Centrala försöksdjursnämnden
1993/94 Utgift 5 878 269 l994/95 Anslag 5 613 000 1995/% Förslag 10 110 000
varav 5 770 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Riksdagen beslutade våren 1988 (prop. 1987/88:93, bet. l987/88:JOU22, rskr. 1987/88:327) om Centrala försöksdjursnämndens (CFN) roll som myn- dighet. Nämndens uppgifter framgår av förordningen (l988:54l) med instruk- tion för Centrala försöksdjursnämnden. De övergripande målen för myndighe- ten är att samordna och planera frågor som rör försöksdjur. Nämnden har bl.a. till uppgift att verka för att användningen av försöksdjur begränsas ge- nom att främja utvecklingen av alternativa metoder samt svara för planeringen av försöksdjursverksamheten och företa åtgärder för att förbättra situationen inom försöksdjursområdet. sammanställa statistik över försöksdjursförbruk- ningen samt följa de djurförsöksetiska nämndernas arbete och bedömning av frågor om användning av försöksdjur.
CFN har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redogjort för resultaten inom de tre områden i vilka verksamheten kan inde- las. I fråga om finansiellt stöd och initiering av forskning kring alternativa metoder till djurförsök har insatsema inriktats främst mot sådana forsknings- områden som bedömts som särskilt viktiga för att nå försöksdjursbesparande effekter. De områden som prioriterats är bl.a. toxikologi och farmakologi. l
Bilaga 10
september 1993 genomförde CFN en internationell kongress om immunotoxi- kologi bl.a. för att initiera forskning inom allergiområdet i syfte att på sikt kunna ersätta djurtester. De forskningsrön som presenterades vid symposiet har publicerats. Utvärderingen av CFst forskningssatsningar åren 1988— 1992, som genomförts av en extern expert, slutredovisades för CFN i decem- ber 1993. 1 forskningsutvärderingen framhålls bl.a. att CFN i huvudsak har använt de begränsade ekonomiska resurserna på ett riktigt och effektivt sätt.
Den redovisade statistiken över försöksdjursanvändningen tyder på att för— bnrkningen av fåglar ökat under perioden 1990—1993. Den övervägande de- len av dessa fåglar har använts för framställning av hyaluronsyra ur tuppkam- mar samt för selektionsstudier och beteendestudier samt produktionsförsök vad gäller höns och kycklingar. Flertalet av de båda senare försökstypema lig- ger till grund för utvecklingen av alternativa burhållningssystem. För tiden fö- re år 1990 ingick fåglar som använts i försök endast i liten utsträckning i statistikredovisningen. Om fåglarna undantas vid sammanräkningen har den totala användningen av försöksdjur undergått relativt små förändringar under tidsperioden.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar. Avtalet mellan staten. AB Astra och Pharmacia AB, rörande stöd till forsk- ningen i fråga om framtagandet av alternativa metoder till djurförsök, löpte ut den 30juni 1993. För tiden därefter har något avtal ännu inte träffats. Som en följd av den avtalslösa situationen sedan den 1 juli 1993 har CFN för bud- getåren 1993/94 och 1994/95 kunnat anvisa enbart egna budgetmedel i forsk- ningsstöd. Förhandlingar med läkemedelsföretagen om ett samarbete för att även under kommande år stödja framtagningen av metoder som kan ersätta djurförsök har dock fortsatt.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för treårsperioden 1992/93—1994/95. Regeringen har den 4 november 1993 beslutat att de riktlinjer för verksamhetsinriktningen som gällt för perioden 1992/93—1994/95 samt att de övergripande mål som anges i regleringsbrevet för budgetåret l993/94 även skall gälla för budgetåret 1995/%.
Resurser 1995/96 Ramanslag 10 110 000 kr
Planeringsram 1995/96 10 110 000 kr
Prop. 1994/95:100
Bilaga 10
Resultatbedömning
CFN:s årsredovisning visar att verksamheten under budgetåret 1993/94 be- drivits i enlighet med nämndens instruktion och de övergripande mål och verk- samhetsmål som angivits i regleringsbrevet. Ett av de verksamhetsmål som anges i regleringsbrevet är att nämnden skall verka för att minska försöks— djursanvändningen bl.a. genom att främja utvecklingen av alternativa meto- der. Regeringen konstaterar att det vid bedömningen av hur försöksdjursan- vändningen förändrats under en följd av år är viktigt att hänsyn tas till dels vilka kriterier som under olika år gällt för inrapporteringen av försöksdjurs- användningen, dels hur omfattningen av den forskning inom vilken djurför- sök eller alternativa metoder är aktuella har förändrats. Med beaktande av det- ta bedömer regeringen att utvecklingen av försöksdjursanvändningen varit till- fredsställande under senare år. Regeringen noterar med tillfredsställelse att det i den externa utvärderingen av CFN:s forskningssatsningar åren 1988—1992 framhålls att CFN i huvudsak har använt de begränsade ekonomiska resurser- na på ett riktigt och effektivt sätt.
Regeringen noterar att något fortsatt avtal ännu inte kunnat slutas med läkemedelsföretagen AB Astra och Pharmacia AB avseende forskningsstöd i fråga om alternativa metoder till djurförsök. Regeringen anser att denna forsk- ning är viktig och att forskningsinsatsema även i fortsättningen bör ligga på en så hög nivå som möjligt. Eftersom en stor del av djurförsöken utförs inom den konkurrensutsatta sektorn. är det angeläget att denna sektor bidrar med medel till ifrågavarande forskning. För att bibehålla forskningen avseende alternativ till djurförsök på en tillfredsställande nivå bör en avgiftsbeläggning av den etiska prövningen av djurförsök övervägas. Härigenom kan resurser frigöras för forskningen om alternativa metoder. Regeringen har för avsikt att inom kort ge CFN i uppdrag att utreda bl.a. förutsätmingama och principerna för en sådan avgiftsbeläggning.
Slutsatser
Regeringen anser att resultaten av CFN:s verksamhet är positiva i fråga om in- verkan på försöksdjursanvändningen och bedömer därför att de riktlinjer för verksamhetsinriktningen som lades fast i 1992 års budgetproposition samt de övergripande mål som senast angivits i regleringsbrevet för budgetåret l994/ 95 bör gälla även för budgetåret l995/96. Regeringen beslutade också den 4 november 1993 att giltighetstiden för gällande riktlinjer skall förlängas och omfatta även budgetåret 1995/96.
Prop. 1994/95:100
79
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100
Bila a 10 Regeringen föreslår att riksdagen g
till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram- anslag på 10 110 000 kr.
E 7. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
1993/94 Utgift 77 642 492 l994/95 Anslag 72 150000 1995/96 Förslag 102 874 000 varav 68 583 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Anslaget finansierar kostnader och ersättningar i samband med bekämpan- de av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget ut- betalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut om förin- tande av bisamhällen, för bitillsynsmärtnens arvoden m.m. Vidare anvisas un- der anslaget medel för bekämpande av leukos och Aujeszkys sjukdom.
Budgetåret 1993/94 innebar ett omfattande arbete för att kontrollera och följa upp de fall av paratuberkulos på nötkreatur som påvisades hösten 1993. Som en följd av utbrotten beslöt verket att utreda samtliga importer av nöt- kreatur från Danmark under perioden 1989—1992. Arbetet pågår fortfarande och målet är att bekämpa sjukdomen och härigenom kunna friförklara landet. Under året har även ett kontrollprogram för hjontuberkulos utarbetats och programmet trädde i kraft den 1 juli 1994. Huvudman för kontrollprogram- met är Svenska djurhälsovården. På salmonellaområdet har den fortsatta låga frekvensen av smitta i husdjursproduktionen kunnat vidmakthållas. De på— gående kontrollprogrammen avseende leukos hos nötkreatur och Aujeszkys sjukdom hos svin följer de uppgjorda tidsprogrammen. Målsättningen är i dag, vad gäller båda kontrollprogrammen, att alla besättningar skall vara fri- förklarade avseende de två sjukdomarna budgetåret 1995/96.
Jordbruksverket har beräknat kostnaderna för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar till 37,5 miljoner kronor.
Jordbruksverket har hemställt om att 8 miljoner kronor anslås som bidrag till obduktionsverksamhet, vilket innebär en ökning med ca 4.8 miljoner kro- nor. Bakgrunden till detta är att verket för budgetåret 1995/96 beräknar att den ordinarie Obduktionsverksamheten ökar när Obduktionsverksamheten in- om tuberkulosbekämpningsprogrammet kommeri gång i full skala.
Jordbruksverket har beräknat de årliga kostnaderna för de sjukdomskon- trollet som krävs med anledning av ett EES-avtal till 10 miljoner kronor.
För bekämpande av leukos, Aujeszkys sjukdom och maedi-visna hos får har Svensk husdjursskötsel och Djurhälsovården, som är huvudmän för bekämpningsprogrammen, beräknat kostnaderna för budgetåret 1995/96 till 31000 000 kr, 5 400000 kr resp. 8 250 000 kr.
Jordbruksverket föreslår vidare att bekämpningsprogram för sjukdomarna Prop. 1994/95:100 bovin virusdiarre', infektiös bovin rhinotracheit (IBR) och tuberkulos hos häg- Bilaga 10 nad hjort inrymms under anslaget. Programmen är delvis en följd av tilläggs- garantiansökningar i EES-avtalet och EU. För dessa begär myndigheten sam- manlagt 28 605 000 kr. Jordbruksverket föreslår därför att 47 149 000 kr an- slås till anslagsposten. lnom tidigare angiven kostnadsram bör även bekämp- ningsprogram för maedi-visna bekostas.
Regeringens överväganden
Regeringen beräknar kostnaderna för bekämpande av smittsamma husdjurs- sjukdomar till 37,5 miljoner kronor.
Bekämpningsprogrammen för leukos och Aujeszkys sjukdom löper under 5 resp. 10 år. Bekämpningen sker inom ramen för lagen (1985:342) om kon- troll av husdjur m.m. Sjukdomarna kan orsaka betydande produktionsförlus- ter och förekomSt av sjukdomarna i landet kan leda till handelsrestriktioner från andra länder. Regeringen anser det viktigt att bekämpningsprogrammen fullföljs. Regeringen anser det även viktigt att bekämpningsprogram för sjuk- domarna bovin virusdiarré, IBR och bovin hjorttuberkulos kan inrymmas un- der anslagsposten. Under förevarande anslag bör därför beräknas en post på 47 149 000 kronor för bekämpning av sjukdomar.
Sverige har i ett internationellt perspektiv ett mycket gott läge i fråga om an- talet fall av smittsamma husdjurssjukdomar. Obduktioner av djur är ett viktigt medel för att kontrollera och dokumentera sjukdomsläget i landet. Regeringen föreslår att 2 150 000 kr avsätts som bidrag till Obduktionsverksamheten. En höjning av anslagsposten i enlighet med Jordbruksverkets hemställan, bör där- emot inte ske. Obdukrionema med avseende på tuberkulos hos hjortdjur får så- ledes rymmas inom ramen för dessa medel.
Regeringen bedömer att 10 miljoner kronor bör anvisas för utveckling av sjukdomskontrollprogram och genomförande av sjukdomskontroller som
' krävs för att infria de krav som förväntas med anledning av EES-avtalet.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 102 874 000 kr. Förslaget innebär en besparing på 3 567 000 kr, beräknat på 12 månader.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 102 874 000 kr.
() Riksdagen 1994f95. ] MINI/. Nr [(If/. Bilaga 10
Bilaga 10
F. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor Inledning
Verksamheten inom växtskyddsområdet omfattar frågor om utsädeskontroll, frågor om intagning av växtsorter på sor-tlista samt växtförädlan'ättsärenden, frågor om funktionsprovningar och tekniska utvärderingar m.m. av lant- bruks- och entreprenadmaskiner samt frågor om bekämpning av växtskade- görare.
De övergripande målen för verksamhetsområdet är beträffande utsädes-, sortliste- och växtförädlarrättsfrågor att förse lantbruksnäringen med utsäde och soner av fullgod kvalitet för att därigenom främja ett effektivt jordbruk. Anslaget för bekämpande av farliga växtsjukdomar syftar till att möjliggöra en snabb och effektiv bekämpning av till landet introducerade karantänsskade- görare, vilket i förlängningen kan bidra till en minimerad användning av bekämpningsmedel.
Funktionsprovningar och tekniska utvärderingar m.m. av lantbruks- och entreprenadmaskiner syftar till att säkerställa att föreskrivna arbetarskydds- krav uppfylls av vissa typer av maskiner i drift samt att via opartiska prov- ningar och tekniska utvärderingar av maskiner och teknisk utrustning medver- ka till en minimerad påverkan på naturmiljön, djurrniljön och arbetsmiljön av dessa maskiner och tekniska utrustningar.
På maskinprovningsområdet återkommer regeringen med särskild proposi— tion i ämnet.
För budgetåret 1995/96 föreslås inga förändringar i övrigt av verksamhe- ten eller av verksamhetsinriktningama på området.
Under anslaget F 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket har tidigare anvisats medel till ekologisk odling, åtgärder för att bevara biologisk mång- fald samt natur- och kultunniljövärden i odlingslandskapet. Dessa områden kommer framöver att behandlas i det svenska miljöprogrammet inom ramen för förordningen (EEG) nr 2078/92. Detta innebär att det framför allt är frå— gor om bekämpningsmedelsanvändning, näringsläckage samt ammoniakav- gång inom jordbruket och trädgårdsnäringen som kommer att behandlas un- der ifrågavarande anslag. Detta är prioriterade områden vad gäller det svenska miljöarbetet inom EU och i andra internationella sammanhang.
För budgetåret 1995/96 föreslås oförändrad medelstilldelning till bekämp- ningsmedels— och näringsläckageprogrammet. 4,2 miljoner kronor föreslås satsas på ett handlingsprogram rörande trädgårdsnäringens miljöfrågor.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på växtskydds— och miljöområdet till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Prop. 1994/95:100
Bilaga 10
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95—juni 96 52,1 47,8 50,4 33,4
F 1. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet
1993/94 Utgift — l994/95 Anslag 1000 l995/96 Förslag 1000
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till uppdragsverk- samhet vid Statens utsädeskontroll (SUK).
SUK är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och certifiering m.m. av utsädesvaror samt att bedriva viss försöksverksamhet.
SUK:s organisation m.m. framgår av förordningen (1988:860) med in— struktion för Statens utsädeskontroll.
De övergripande målen för myndigheten är att verka för att ett fullgott ut- säde används i landet med syfte bl.a. att få till stånd en minskad användning av bekämpningsmedel för att på så sätt främja en effektiv växtodling i landet.
SUK har i sin årsredovisning i den del som avser resultatredovisningen redovisat den avgiftsfinansierade verksamheten i fem verksamhetsområden; certifiering, analysering, sonkontroll, sortprovning och övrigt.
Den avgiftsfinansierade verksamheten skall medverka till en höjning av utsädeskvaliteten främst från sundhetssynpunkt. Vidare skall kontrollkostna- dens andel av utsädespriset nedbringas till en nivå som motsvarar den som rådde budgetåret l988/89. RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
För perioden 1994/95—1996/97 bör det övergripande målet för utsädes- kontrollen vara att verka för att fullgott utsäde används för att bl.a. minimera användningen av bekämpningsmedel. Därmed kan en effektiv växtodling främjas.
Resurser l995/96 Anslag 1 000 kr Förslagsanslag 691 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 24 000 000 kr
Prop. 1994/951100
83
Bilaga 10
Resultatbedömning
SUK:s årsredovisning visar att den resultatmässiga nedåtgående trenden för myndigheten har brutits. I tabellforrn redovisas olika nyckeltal såsom fakture- ring, driftsbidrag, resultat, balansomslutning samt antal anställda under en femårsperiod. Samtidigt som faktureringen under perioden har minskat har också övriga nyckeltal soin resultat, likviditet och balansomslutning varit vi- kande. Personalnedskärningar och andra rationaliseringar har dock från bud- getåret 1992/93 vänt utvecklingen. Omsättningen per årsanställd är budgetåret l993/94 den högsta för femårsperioden.
För de olika verksamhetsområdena är kostnadstäckningsgraden över 100 % utom för analysering vilket beror på sjunkande volymer.
Den genomsnittliga kontrollavgiften under en femårsperiod redovisas och SUK konstaterar att priset på myndighetens tjänster inte har förändrats jäm- fört med föregående verksamhetsår.
Beträffande kvaliteten på det utsäde som certifieras anför SUK att en över- syn av SUK:s ADB-baserade registreringssystem kommer att ske vilket kom- mer att ge möjlighet till sammanställningar beträffande förändringar av ut- sädeskvaliteten.
Myndighetens ekonomiska resultat innebär ett överskott på 1 480 000 kr. Statens förräntningskrav har således uppnåtts. Resultatet belastas med om— ställningskostnader på 2.6 miljoner kronor för avvecklingen av lokaler i Skara.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions- berättelsen avseende utsädeskontrollen.
Slutsatser
SUK har under en följd av år framgångsrikt arbetat med att rationalisera och effektivisera den statliga utsädeskontrollverksamheten. Från att år 1990 varit lokaliserade till fyra platser (Umeå, Skara, Landskrona och Lund) med ca 100 anställda samt dragits med betydande underskott i verksamheten är i dag personalstyrkan reducerad till ca 40 personer och lokaliserade till en enhet i Svalöv. Verksamhet som tidigare varit anslagsberoende har i ökad utsträck- ning avgiftsbelagts.
SUK:s kapitalförsörjningsmodell för investeringar i anläggningstillgångar (avkastningsplikti gt statskapital med konsolideringsansvar) kommer från bud- getåret 1995/96 att ersättas med lån i Riksgäldskontoret.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksarnhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Prop. 1994/95:100
84
Bilaga 10
F 2. Bidrag till Statens utsädeskontroll
l993/94 Utgift 2 385 000 1994/95 Anslag 819 000 1995/96 Förslag 691 000
varav 455 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Anslaget disponeras för rådgivning och upplysning, tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar på området, deltagande i de internationella organi- sationerna på området såsom lntemationella frökontrollorganisationen (ISTA) och OECD samt arbete med samordning av frökontrollverksamhet i landet.
SUK har i sin årsredovisning i den del som avser resultatredovisningen redovisat den anslagsänansierade verksamheten i tre verksamhetsområden; tillsyn, internationell verksamhet och utredningar.
Den anslagsfinansierade verksamheten skall renodlas till att i huvudsak endast omfatta utsädeskontrollens internationella verksamhet.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Regeringens överväganden
Anslaget omfattade budgetåret 1993/94 11 % av den totala verksamheten inom utsädeskontrollen och uppgick till 2 850 000 kr. Tillsynsverksamheten omfattar huvudsakligen regler om kvalitetsdeklaration av utsäde av växtslag som inte omfattas av EG:s certifieringssystem. Kostnaden för denna verksam- het har av SUK uppskattats till ca 400 000 kr. Regeringen anser att det är rim— ligt att kvaliteten på denna typ av utsäde kan upprätthållas utan statlig medver- kan. Utsädesförordningen bör därför förändras i enlighet härmed.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 691 000 kr.
F 3. Statens växtsortnämnd
1993/94 Utgift 288 140 1994/95 Anslag 647 000 l995/96 Förslag 1 002 000
varav 665 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Nämnden skall enligt sin instruktion handha uppgifter enligt växtförädlar— rättslagen (1971:392) och utsädesförordningen (l993:1375). Nämnden full-
Prop. 1994/951100
Bilaga 10
gör de skyldigheter som åligger myndighet enligt konventionen den 2 decem- Prop. l994/95:100 ber 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter.
Växtsortnämnden har av regeringen undantagits från reglerna om resultat- redovisning i förordningen (1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Regeringens Överväganden
S anvnanfattning
Övergripande mål
Det har inte funnits skäl att ändra på de övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96.
Resurser 1995/96 Ramanslag 1 002 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 1 100 000 kr
Resultatbedömning
Den ekonomiska rapportering som upprättats bedömer regeringen vara till- fredsställande. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte haft några invändningar i revisionsberättelsen.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1994 års budgetproposition bör gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 002 000 kr.
F 4. Statens rnaskinprovningar: Uppdragsverksamhet
F 5. Bidrag till Statens maskinprovningar
För innevarande budgetår har ett anslag på 1 000 kr anvisats för uppdrags- verksamhet vid Statens maskinprovningar, F 4, samt ett förslagsanslag på 5 165 000 kr anvisats för bidrag till Statens maskinprovningar. Med stöd av
86
regeringens bemyndigande den 3 februari 1994 tillkallades en särskild utre— Prop. l994/95:100 dare med uppdrag att utreda förutsättningarna för verksamheten vid Statens Bilaga 10 maskinprovningar. Den särskilde utredaren har i mars 1994 avlämnat betän— kandet (Ds l994:47) Bolagisering av Statens maskinprovningar. I avvaktan på att beredningen av de frågor som hänger samman med utredarens förslag slutförs beräknas anslaget F 4 till 1 000 kr samt anslaget F 5 till 8 106 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, 1. till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksarnhet för budgetåret l995/96 beräan ett anslag på 1 000 kr, 2. till Bidrag till Statens maskinprovningar för budgetåret 1995/96 be- räknar ett förslagsanslag på 8 106 000 kr.
F 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
1993/94 Utgift 40 770 271 Reservation 53 802 146 l994/95 Anslag 38 513 000 1995/96 Förslag 36 634 000
varav 24 250 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Medel ur anslaget disponeras för att genom försöks-, utvecklings-, infor- mations— och rådgivningsverksamhet styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växtnäringsläckage. säkrare och minskad an- vändning av kemiska bekämpningsmedel och bevarande av biologisk mång- fald.
För budgetåret 1994/95 har anvisats 38,5 miljoner kronor, varav 5,4 miljo— ner kronor för minskat växtnäringsläckage, 15,4 miljoner kronor för minska- de risker vid användning av bekämpningsmedel. 7,8 miljoner kronor för eko— logisk produktion samt 10 miljoner kronor som en engångsanvisning för en informationskampanj om biologisk mångfald i odlingslandskapet
Jordbruksverket föreslår att oförändrat 28,5 miljoner kronor jämte pris- och löneomräkning anslås under anslaget för att med oförändrad ambitions- nivå genomföra miljöförbättrande åtgärder i jordbruket och trädgårdsnäring- en. Enligt verket är det möjligt att vid denna resurstilldelning nå de miljömål som är uppsatta.
Jordbruksverket har enligt regeringsuppdrag presenterat ett handlingspro- gram rörande trädgårdsnäringens miljöfrågor. För att kunna genomföra detta program yrkar verket på en utökad medelstilldelning om 11 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Medlen skall i första hand utgå under en treårsperiod.
Bilaga 10
Verket anser det angeläget att under år 1995 lägga fast vilka mål som skall Prop. l994/952100 ställas upp för användningen av bekämpningsmedel efter år 1996.
Regeringens överväganden
Jordbruksverket har bedömt att uppsatta miljömål skall kunna nås vid oföränd- rad medelstilldelning under anslaget. För budgetåret l994/95 anslogs 7,8 mil- joner kronor till ekologisk produktion under anslaget. Denna tilldelning skall tas bort från detta anslag och behandlas framöver i det svenska miljöprogram- met inom ramen för EG:s förordning 2078/92.
Regeringen anser att 4,2 miljoner kronor skall anslås för handlingspro- gram rörande trädgårdsnäringens miljöfrågor. Därutöver användes inom ram- en för anslaget drygt 5,2 miljoner kronor för trädgårdsnäringens miljöfrågor. Oförändmt 23,1 miljoner kronor skall anslås för bekämpningsmedelsprogram— met och 8,1 miljoner kronor för näringsläckageprogrammet.
Vad gäller biologisk mångfald och odlingslandskapet behandlas dessa frå- gor framöver i det svenska miljöprogrammet inom ramen för EG:s förordning 2087/92. Regeringen avser att under år 1995 återkomma till frågan om vilka mål som skall gälla för användningen av bekämpningsmedel efter år 1996.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 36 634 000 kr.
F 7. Bekämpande av växtsjukdomar
1993/94 Utgift 866 203 1994/95 Anslag 2 629 000 l995/96 Förslag 3 943 000
varav 2 629 000 beräknat för juli l995—juni 1996
Från anslaget utbetalas ersättningar för kostnader till följd av åtgärder mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (19721318) samt för vissa förluster till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder mot karantäns- skadegörare betalas också från detta anslag, liksom kosmader för undersök- ningar av växtprover som av växtinspektionen överlämnas för laboratoriemäs- sig diagnostisering.
Statens jordbruksverk föreslår att anslaget förs upp med 5 250 000 kr under budgetåret, och att verket bemyndigas att använda högst 1 miljon kro- nor för brådskande undersökningar i samband med växtinspektion.
88
Bilaga 10
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att anslaget tas upp med 3 943 000 kr under perioden. Regeringen har därvid räknat med högst 900 000 kr för brådskande undersök- ningar i samband med växtinspektion.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1995/96 anvisar ett för- slagsanslag på 3 943 000 kr. -
Prop. 1994/95:100
89
Bilaga 10
G. Livsmedel
Inledning
Livsmedelsfrågoma är viktiga för konsumenterna. Konsumenternas intresse av bra mat till rimliga priser bör dominera livsmedelspolitiken och konsumen- ten skall stå i centrum för livsmedelspolitiken. En fri handel med livsmedel inom EU förutsätter en effektiv livsmedelskontroll. Konsumenterna har ett in- tresse av att varorna märks tydligt och att skadliga ingredienser och tillsatser utesluts.
Sverige skall aktivt verka för att inom EU bl.a. förstärka livsmedelskon- trollen, minimera användningen av tillsatser. införa en bättre märkning av livs- medel samt öka livsmedlens tjänlighet genom fördjupade kvalitets— och hälso- krav.
En av Statens livsmedelsverks huvudsakliga uppgifter är att bevaka kon- sumentintresset inom livsmedelsområdet. Enligt regeringens mening bör kon- sumentintresset i verksamheten understrykas ytterligare. Regeringen föreslår därför i det följande att det övergripande målet för Livsmedelsverket skall vara att i konsumenternas intresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redligheti livsmedelshanteringen samt bra matvanor. Konsumenterna skall känna trygghet och ha de kunskapsmässiga förutsättningarna att kunna välja fullgoda livsmedel för en näringsriktig och prisvärd kost.
Det finns ett starkt samband mellan kosten och hälsan. Livsmedelsverket har, i samarbete med Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen, den 31 oktober 1994 på regeringens uppdrag redovisat ett förslag till nationell handlingsplan för nutrition. Huvudmålet för handlingsprogrammet skall enligt förslaget vara att genom förbättrade mat- och motionsvanor befrämja hälsa samt förebygga sjuklighet och för tidig död i kostrelaterade sjukdomar samt att minska de sociala klyftorna med avseende på dessa sjukdomars förekomst. Förslaget remissbehandlas för närvarande.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har fr.o.m. den 1 juli 1993 be- ställaransvaret för jordbruks- och viss livsmedelsstatistik. En stor del av nämndens arbete under 1993 och 1994 har därför varit att anpassa den Svenska jordbruks- och livsmedelsstatistiken till de krav som EG ställer för motsvarande statistik. Ett fortsatt anpassnings- och utredningsarbete förutses för den första tiden av ett EU-medlemskap. För budgetåret 1995/96 görs vissa besparingar på de objektiva skördeuppskattningama. De ökade kost- nader som en anpassning till EG:s krav medför beräknas täckas av medel från EG.
Det svenska systemet för industrins råvarukostnadsutjämning upphör vid ett EU-medlemskap. Det gäller även rabatteringssystemet för svensktillverkad stärkelse för tekniskt bruk. Vissa utbetalningar kan dock finnas kvar efter den 1 juli 1995 varför anslaget ändå bör vara kvar.
Prop. 1994/95:100
90
Bilaga 10
Den beräknade utgiftsutvecklingen på livsmedelsområdet till följd av tidi- gare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för
1993/94 1994/95 1995/96 juli 95—juni 96 586,0 556,3 425,8 282,8
G 1. Statens livsmedelsverk
1993/94 Utgift 81 285 167 l994/95 Anslag 91 420000 1995/96 Förslag 136 294 000 varav 90 112 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om livsmedel, i den mån sådana frågor inte skall handläggas av någon annan myndighet. Verket är chefsmyndighet för besiktningsveteri- närorganisationen. Livsmedelsverkets organisation m.m. framgår av förord- ningen (1988z857) med instruktion för Statens livsmedelsverk.
De huvudsakliga uppgifterna för verket är att bevaka konsumentintresset inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt livsmedelslagen (19712511) samt leda och samordna livsmedelskontrollen, verkställa utredningar och prak— tiskt vetenskapliga undersökningar om livsmedel och kostvanor, medverka till att statsmakternas riktlinjer i fråga om kost och hälsa fullföljs, informera om sådana förhållanden på livsmedelsområdet som är viktiga för konsumen- terna samt godkänna laboratorier för livsmedelsundersökningar.
De övergripande mål som lagts fast för verksamheten är följande. Livsmedelsverket skall
— utforma reglerna för produktion och hantering av livsmedel och livsmedels- kontroll så, att de livsmedel som saluhålls är av god kvalitet och kon- sumenterna skyddas mot hälsorisker och oredligt förfarande, — genom information och utbildning om sambanden mellan kosten och hälsan ge konsumenterna de kunskapsmässiga förutsättningarna att göra ett totalt sett hälsosamt val av olika livsmedel, samt — underlätta för konsumenterna att välja livsmedel som tillgodoser deras önskemål. '
Livsmedelsverkets inkomster består bl.a. av avgifter för köttbesiktning m.m., kontroll av läkemedelsrester och bekämpningsmedelsrester i anima- liska och vegetabiliska livsmedel, avgiftsmedel för central tillsyn som över- förs till verket från kommunerna, avgifter för provtagning och undersökning vid större livsmedelsanläggningar samt avgifter för tillstånd m.m. Dessutom erhålls inkomster för uppdragsverksamhet, publikationer och kursverksam- het. Inkomstema utgör ca 65 % av verkets finansiering.
Prop. 1994/951100
91
Bilaga 10
Livsmedelsverket har i sin fördjupade amlagsfrantställning red0visat verk- samheterna inom delområdena norrnarbete, livsmedels- och dricksvattentill- syn, laboratorietillsyn, kontroll av främmande ämnen och bekämpningsme- delsresteri animalier resp. vegetabilier, utåtriktad informationsverksamhet, kost- och hälsaarbete, toxikologisk verksamhet samt utveckling av analysme- toder för livsmedelstillsyn.
Livsmedelsverket har under perioden 1990/91—1992/93 ökat sin omsätt- ning med 20 % mätt i fasta priser. lntäktema har ökat med 42 % under mot- svarande period. Ökningen beror till stor del på den skärpta livsmedelskon- trollen samt på den utvecklade kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och läkemedelsrester m.m. i animaliska livsmedel. Besiktnings- veterinärorganisationen redovisar en ökad produktivitet under perioden med 22 %.
De utökade tillsynsuppgifter som beslutet om den skärpta livsmedelskon- trollen inneburit, har enligt verket kunnat lösas på ett i stort sett tillfredsställ- ande sätt. Verksamheterna vid kontrollslakteriema och exportanläggningarna bedöms uppfylla lagstiftningens lcrav. Förutsättningar har skapats för små- skalig slakt. Egenkontrollprogram har fastställts för alla livsmedelsanlägg- ningar som Livsmedelsverket har tillsynsansvar över. På ett flenal anlägg- ningar har även revision av egenkontrollprogrammen utförts. Livsmedels- verkets stöd till kommunerna vid uppbyggandet av den skärpta livsmedels- kontrollen var i den inledande fasen otillräckligt. De rekryteringar som verket gjort under treårsperioden har huvudsakligen inriktats på att förstärka detta stöd. Under det senaste verksamhetsåret redovisar Livsmedelsverket ett om- fattande stöd till kommunerna. I genomsnitt har varje livsmedelsinspektör fått 3—4 dagars utbildning av verket.
Kommunernas tillsyn över livsmedelsanläggningar har ökat genom införan- det av den skärpta livsmedelskontrollen. Egenkontrollprogram har fastställts för ca 65 % av de anläggningar som skall ha sådana program. Livsmedelsver- kets underlag tyder på att kommunerna inte alltid använt tillsynsavgiftema som avsetts. nämligen för provtagning och undersökning.
Vad gäller dricksvattentillsynen är dricksvattenproducentema och kom- munerna enligt verket väl medvetna om gällande bestämmelser. De riskin- venteringar som gjorts visar emellertid att producenterna måste engageras i större omfattning när det gäller förebyggande åtgärder inom egentillsynen samt att egenkontrollprograrnmen bör ses över och kompletteras.
Livsmedelsverket har under perioden utvecklat ett tjugotal analysmetoder för veterinärmedicinska preparat. lnom bekämpningsmedelsområdet har ana- lysmetoder utvecklats för sex olika substansgrupper vilket innebär att ett stort antal enskilda bekämpningsmedel kan analyseras. Vidare har en s.k. multi- metod utvecklats och anpassats så att ca 160 olika bekämpningsmedel kan analyseras.
Resultaten från kontrollen av läkemedelsrester i svenskt producerat kött ty- der på att bruket av läkemedel har en sådan begränsad omfattning och hand- has på ett sådant sätt att det mycket sällan finns tester i köttet. När det gäller
Prop. 1994/952100
92
Bilaga 10
kontrollen av importerat kött befinner den sig i ett uppbyggnads- och utveck- lingsskede. De resultat som hittills erhållits tyder emellertid på att det kött som importeras ytterst sällan innehåller läkemedelsrester.
Enligt resultaten av kontrollen av bekämpningsmedelsresteri vegetabilier under perioden innehöll mellan 3,0—4,2 % av de undersökta proven halter över gällande gränsvärden. Bekämpningsmedelsrester påträffades oftare i importerade produkter jämfört med de inhemskt odlade.
Verket bedömer att importkontrollen fungerar väl, men att kommunernas kontroll av livsmedel som inte omfattas av reglerna om särskild införselkon- troll är brisrfallig.
Resultaten från kost- och hälsaarbetet visar bl.a. att majoriteten av befolk- ningen har goda kunskaper om sambandet mellan kost och hälsa och vilka för- ändringar som från hälsosynpunkt bör göras i konsumtionen av olika livs- medel.
1 sin anslagsframställning har Livsmedelsverket hemställt att ytterligare 5,4 miljoner kronor tillförs anslaget för att finansiera tio nya tjänster med anled- ning av ett svenskt medlemskap i EU. Enligt verket finns behovet av de nya tjänsterna för den normgivande verksamheten. Vidare har verket anfört att finansieringen av kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och främmande ämnen i animaliska livsmedel måste ses över vid ett svenskt med- lemskap i EU. '
I sin årsredovisning redovisar Livsmedelsverket resultatredovisningen i verksamhetsområdena normgivning. tillsyn och kontroll, information och på- verkan samt kunskapsuppbyggnad. Av redovisningen framgår bl.a. att verket under året i stort sett slutfön arbetet med att anpassa svensk livsmedelslag- stiftning till EG:s bestämmelser i enlighet med EES-avtalet.
Besiktningsveterinärorganisationen, som under de senaste åren redovisat underskott i verksamheten, redovisar ett ekonomiskt resultat på 853 615 kr för budgetåret l993/94. Det ackumulerade underskottet för verksamheten har därmed reducerats till 4 915 000 kr. Det ekonomiska målet full kostnadstäck- ning uppnåddes således för verksamheten i sin helhet. För vissa verksam- heter, bl.a. renkontrollslakterier redovisas dock underskott i verksamheterna.
Den avgiftsfinansierade kontrollen av bekämpningsmedelsresteri vegetabi- lier redovisade ett underskott med 3 004 671 kr, vilket reducerade det ackumu— lerade överskottet till 14,6 miljoner kronor.
För kontrollen av läkemedelsrester i animaliska livsmedel redovisades ett underskott med 346 475 kr, vilket reducerade det ackumulerade överskottet till 4,5 miljoner kronor.
Livsmedelsverkets anslagssparande uppgick för budgetåret l993/94 till 11 655 585 kr, vilket utgör drygt 12 % av det tilldelade ramanslaget. Av dessa medel utgör dock 7 832 000 kr förutbetalda årliga tillsynsavgifter av- seende budgetåret 1994/95 som i enlighet med ändrad redovisningsprincip förts som inkomst mot anslaget.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte några invänd- ningar.
Prop. l994/95:100
93
Bilaga 10
Enligt förordningen (l988z372) om bidrag till åtgärder mot radon i egna- hem kan statliga bidrag lämnas till kostnader för åtgärder i syfte att minska radondotterhalten i en- och tvåbostadshus som bidragstagaren äger och själv bor i (egnahem). Bidrag lämnas med högst 15 000 kr. Boverket har i sin anslagsframställning föreslagit att bidrag i fortsättningen även skall kunna lämnas för radonsanering av vatten. Enligt verket kan radonhalten i vatten sänkas genom filtrering av vattnet, vilket innebär en investering om ca 30 000 kr per vattenbrunn. Boverkets anslagsframställning har överlämnats till Jord- bruksdepartementet i denna del.
Regeringens överväganden
Sammanfattning '
Övergripande mål
Följande övergripande mål skall gälla för den verksamhet som Livsme- delsverket ansvarar för. Livsmedelsverket skall i konsumenternas in- tresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet i livsmedels— hanteringen samt bra matvanor.
Resurser 1995/96
Ramanslag 136 294 000 kr Anslag 1 000 kr
Planeringsram 1995/96 136 294 000 kr
Resultatbedömning och fördjupad prövning
Livsmedelsverkets årsredovisning och fördjupade anslagsframställning är väl- stmkturerade. mycket informativa och ger en god bild av verksamheten. Re- sultatredovisningen bedömer regeringen som tillfredsställande. De resultatana- lyser som finns i årsredovisningen kan dock utvecklas ytterligare och göras tydligare.
Årsredovisningen och den fördjupade anslagsframställningen visar att verk- samheten bedrivs med sådan inriktning att de verksamhetsmål som gällt bör kunna nås. Mot bakgrund av Sveriges internationella åtaganden har en förenk- ling av reglerna på livsmedelsområdet dock inte varit möjlig.
Livsmedelsverkets besparingsprogram har fullföljts under verksamhets- året. Regeringen noterar vidare med tillfredsställelse att verket genom olika åt- gärder lyckats uppnå väsentliga besparingar inom besiktningsveterinärorga- nisationen. Organisationen, som under de senaste åren redovisat underskott i
Prop. 1994/952100
94
Bilaga 10
verksamheten, har budgetåret 1993/94 uppnått balans i ekonomin för verk— samheten som helhet.
Enligt regeringens mening finns inte skäl att föreslå någon ändring i inrikt— ningen av verksamheten.
Slutsatser
Mot bakgrund av den fördjupade prövningen gör regeringen sammantaget den bedömningen att verksamheten vid Livsmedelsverket har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt.
En av Livsmedelsverkets uppgifter är att bevaka konsumentintresset inom livsmedelsområdet. Enligt regeringens bedömning bör konsumentintresset i verksamheten understrykas ytterligare. Övergripande mål för den verksamhet som Livmedelsverket ansvarar för skall vara följande. Livsmedelsverket skall i konsumenternas intresse verka för säkra livsmedelav god kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen samt bra matvanor. Regeringen föreslår således inte någon förändring i inriktningen av verksamheten.
Det är angeläget att konsumentintresset betonas i verksamheten, särskilt mot bakgrund av ett svenskt medlemskap i EU. Frågor om märkning av livs- medel och användningen av tillsatser i livsmedelsproduktionen är enligt rege- ringens mening exempel på områden där det är viktigt att Livsmedelsverket aktivt verkar för att söka påverka EU:s regler i en konsumentvänlig riktning.
Mot bakgrund av det statsfinansiella läget har medelsbehovet beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 %. Resursförstärk- ningama för den normgivande verksamheten får lösas genom ompriorite- ringar och ianspråktagande av anslagssparande. Som inledningsvis nämnts har regeringen för avsikt att under våren 1995 tillsätta en utredning med upp- drag att bl.a. granska den samlade administationen inom livsmedelsområdet. Mot bakgrund härav har någon planeringsram för Livsmedelsverket inte an- getts.
När det gäller finansieringen av kontrollen av bekämpningsmedelsresteri vegetabilier och främmande ämnen i animalier har regeringen för avsikt att ge Livsmedelsverket ett uppdrag i fråga om finansiering av kontrollen.
Livsmedelsverket arbetar för närvarande i samråd med Statens strålskydds- institut och Socialstyrelsen med att fastställa ett gränsvärde för radon i dricks- vatten. Vidare är, enligt vad regeringen erfarit, metoderna för en effektiv ra- donsanering av vatten ännu inte färdigutvecklade. Mot bakgrund därav vidtar regeringen ingen åtgärd med anledning av Boverkets framställning att bidrag i fortsättningen även skall kunna lämnas till radonsanering av vatten.
Prop. l994/95:100
95
Bilaga 10
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens livsmedelsverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser, 2. till Statens livsmedelsverk för budgetåret l995/96 anvisar ett ram- anslag på 136 294 000 kr.
G 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m.
l993/94 Utgift — 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag . 1 000
Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning vid kontroll— slakteriema m.m.-Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. Sta— tens utgifter för ändamålet täcks enligt särskild taxa av bl.a. slakteriföretagen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
G 3. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
l993/94 Utgift 3 237 961 l994/95 Anslag 3 825 000 1995/96 Förslag 5 647 000
varav 3 740 000 beräknat för juli l995—juni l996
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att göra kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket och de senare leden i livsmedelskedjan. Nämnden ansvarar för stora delar av jord- bruks- och livsmedelsstatistiken.
Samarbetsnämndens sammansättning framgår av förordningen (1988:862) med instruktion för Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnärnnden (LES) har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i olika hu- vudområden. Dessa avser utvecklingen inom det egentliga jordbruket, pris— utvecklingen för jordbrukets produkter och insatsvaror samt produkter i för- ädlingskedjans olika led, utvecklingen i de senare leden i livsmedelskedjan samt analys av den livsmedelspolitiska reformen. Statistikfrågan, som utgjort
Prop. l994/952100
96
Bilaga 10
ett viktigt inslag i LES arbete under verksamhetsåret, hari huvudsak behand— lats inom det förstnämnda huvudområdet. Anslagsredovisningen visar ett ackumulerat anslagssparande på 1 576 000 kr.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. LES har i regleringsbrevet erhållit dispens från att finansiera investeringari anläggnings- tillgångar för förvaltningsändamål med lån i Riksgäldskontoret enligt kapi- talförsörjningsförordningen.
Regeringens Överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för treårsperioden l993/94—l995/96.
Resurser l995/96 Ramanslag 5 647 000 kr
Resultatbedömning
Årsredovisningen visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppgifter som åligger LES genom dess instruktion kan fullgöras. Rege- ringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar mot Livsmedelseko- nomiska samarbetsnämndens årsredovisning.
Slutsatser
Regeringen förutser ett ökat utredningsbehov inom nämndens verksamhets- område under första tiden av EU-medlemskapet. Bl.a. bör utredas vidare huruvida det administrativa företagsregistret som används för stödutbetal— ningar inom EU (s.k. [AKS-registret) kan användas som statistikregister. Om så är fallet torde stora resursbesparingar kunna göras. Regeringen bedömer att de kosmader som detta ökade utredningsbehov medför bör kunna rymmas inom det här föreslagna anslagsbeloppet och sparade medel under detta anslag samt under anslaget Livsmedelsstatistik.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Li vsmedelsekmwmiska samarbetsnämnden för budgetåret l995/96 an- visar ett ramanslag på 5 647 000 kr.
7 Riksdagen I99-lf95. ] sum/. Nr 100. Bilaga [U
Prop. 1994/95:100
97
Bilaga 10
G 4. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.
1993/94 Utgift 222 834 820 l994/95 Anslag 216 500 000 l995/96 Förslag 189 589 000 varav 118 565 000 beräknat förjuli l995—juni l996
Livsmedelsförsörjningen är enligt beredskapsförordningen (1993:242) en särskild funktion inom det civila försvaret. Statens jordbruksverk är funk- tionsansvarig myndighet. [ funktionsansvaret ingår bl.a. att samordna bered- skapsförberedelser, genomföra krigsplanläggning och regelbundet för rege- ringen redovisa beredskapsläget inom funktionen.
l programplanen för det civila försvaret l995/96—l999/2000 anges att beredskapsläget för funktionen i stort sett är tillfredsställande vad gäller livs- medelsförsörjningen. Förmågan att uppnå en tillfredsställande dricksvattenför- sörjning är inte godtagbar med hänsyn till vattenreningsprocessens elberoen- de. Vidare finns svårigheter att i tid upptäcka sabotage.
Från anslaget betalas driftkostnadema för beredskapslagring av livsmedel m.m. samt kostnader för andra beredskapsåtgärder än lagring. Under ansla- get Statens jordbruksverk anvisas medel för lönekostnader m.m. för viss personal.
Mot bakgrund av den analys om vilka kvantiteter som kan anskaffas under ett återtagningsskede föreslår Jordbruksverket att de fredstida lagringsmålen kan sänkas. Härmed delas lagringsmålen upp i ett mål för den fredstida lag- ringen och ett mål för komplettcringsanskaffningen under ett återtagnings- skede. Lagringsmålet är fortfarande det totala lagringsbehovet, men detta kom- mer inte att uppnås förrän återtagningen är genomförd. Härmed uppnås en besparing under den kommande femårsperioden. Även investeringar av insats- varor föreslås minska.
Vad gäller lagring av veterinära läkemedel syftar denna till att upprätthålla livsmedelsproduktionen med så lite störningar av sjukdomar som möjligt samt till att upprätthålla de nödvändigaste delarna av djurskyddet. En lager- uppbyggnad pågår och lagringsmålet kommer att vara uppnått under kalender- året 1997.
Jordbruksverket föreslår att 1.5 miljoner kronor får disponeras för ABC- skydd under perioden den ljuli—31 december 1995. Medlen används för kun- skapsuppbyggnad, utbildning och övning för att öka handlingsberedskapen samt för anskaffning av viss skyddsutrustning för veterinärer. Medlen är avsedda för hela livsmedelsfunktionen.
Jordbruksverket föreslår att 44 460 000 kr tilldelas verket för nyinveste- ringari insatsvaror under perioden den ljuli l995—den 31 december 1996.
Storleken på driftskostnadema för beredskapslagringen den kommande 18 månadersperioden blir en direkt följd av nya investeringar och omsätt- nin gar av tidigare gjorda investeringar. Medelsbehovet de kommande åren på- verkas avsevärt av verkets förslag till såväl sänkta totala lagringsmål som
Prop. 1994/95:100
Bilaga 10
sänkta fredstida lagringsmål. Jordbruksverket föreslår att verket tilldelas 268 586 000 kr för driftkostnader och andra beredskapsåtgärder under perio- den den ljuli l995—den 31 december 1996.
Regeringens överväganden
Regeringen har i prop 1994/95:25 föreslagit att en besparing på livsmedels- beredskapens område bör göras med 200 miljoner kronor. Besparingen är möjlig mot bakgrund av de förändrade planeringsförutsättningama i 1992 års totalförsvarsbeslut och den förändrade importsituation som uppstått i och med förändringarna i Europa. Det svenska EU-medlemskapet är också av stor bety- delse för möjligheten till en säkrare import under ett krisskede. Regeringen anser därför att beredskapslagringen bör koncentreras på behoven i krig. Således kan stora besparingar göras på områden som har effekt på andra ske- den än kriget. För att uppnå en permanent besparing på 200 miljoner kronor måste beredskapslagren reduceras väsentligt. Jordbruksverket måste därför snarast starta en utförsäljning av de lager som inte är helt nödvändiga för krigsskedet. Utförsäljningen skall ske på ett sådant sätt att staten inte åsamkas onödiga förluster. Jordbruksverket skall beakta 1992 års försvarsbeslut då prioriteringar för beredskapslagringen görs.
Regeringen har mot bakgrund av besparingskravet på verksamheten den 22 december 1994 fattat beslut om att stoppa alla nyinvesteringar i insatsvaror under budgetåret l994/95.
Regeringen föreslår att 189 589 000 kr anvisas för verksamheten. Jord- bruksverket får använda det disponibla överskott som finns för lagrings- verksamheten.
En minskning av lagren bör ske i en takt som innebär att onödiga förluster undviks och som samtidigt innebär att den permanenta besparingen på 200 miljoner kronor upptas fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna och inför 1996 års total- försvarsbeslut kommer regeringen att besluta om en särskild översyn av livs- medelsfunktionen.
Den särskilda planeringsramen för det civila försvaret ger stadga åt plane— ringen under en försvarsbeslutsperiod och är ett viktigt avvägningsinstrument vid programplanearbetet när det gäller resursfördelningen. För att förbättra de totala avvägningsmöjligheterna anser regeringen att ramen bör tillföras investe- ringar och driftkostnader för livsmedelsberedskapen.
Prop. l994/95:100
99
Bilaga 10 -
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad regeringen anfört beträffande disposition av medlen under anslaget, 2. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för bud- getåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 189 589 000 kr.
G 5. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m.
1993/94 Utgift 169 132 456 1994/95 Anslag 156 001 000 1995/96 Förslag 1000
Från anslaget täcks dels delar av kostnaderna för industrins råvarukostnads- utjämning (RÅK), dels kostnaderna för rabatteringssystemet för svensktill- verkad stärkelse för tekniskt bruk.
Regeringens överväganden
Syftet med anslaget upphör vid ett EU-medlemskap, eftersom Sverige fr.o.m. den 1 januari 1995 ingår i EG:s system för icke annex Il-produkter dvs. förädlade livsmedel som innehåller reglerade jordbruksprodukter men som inte finns upptagna i Romfördragets bilaga ll. Eftersom vissa utbetalning- ar kan finnas kvar efter den 1 juli 1995 finns dock behov av ett förslagsanslag på 1 000 kr. Även kostnaderna för restitution av betalda införselavgifter bör täckas från detta anslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Industrins rdvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
G 6. Livsmedelsstatistik
l993/94 Utgift 20 100 000 1994/95 Anslag 23 790 000 1995/96 Förslag 55 304 ()()0
varav 34 357 000 beräknat förjuli l995—juni l996
Anslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska samarbetsnärnnden för sta— tistik omjordbruks- och livsmedelsfrågor samt lantbruksregistret och därmed samordnad statistikproduktion. Medel förjordbruks- och livsmedelsstatistik
Prop. 1994/95:100
100
Bilaga 10
finns i dag anvisade på anslagen Livsmedelsstatistik och Omställningsåtgär- der i jordbruket m.m.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att anslagen som avser statistik inom området bör samman- föras till ett anslag. Medel för objektiva skördeuppskattningar som för när- varande anvisas under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. bör därföri stället anvisas under anslaget Livsmedelsstatistik. 18 miljoner kronor bör därför anvisas för detta ändamål för det förlängda budgetåret l995/96. Det innebär en bespaiing på 7,8 miljoner kronor på de objektiva skördeupp- skattningama. Sammantaget beräknas kostnaden för jordbruks- och livs- medelsstatistik uppgå till 64 304 000 kr. Medel från EG:s budget beräknas finansiera 9 miljoner kronor av denna kostnad. På ett särskilt anslag benämnt Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten bör anvisas ett belopp motsvarande den beräknade EG-finansieringen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 55 304 000 kr. '
G 7. Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten
Nytt anslag (förslag) 9 000 000 . . varav 6 000 000 beräknat för juli l995-juni 1996
Regeringens överväganden
Med hänsyn till vad som anförts under anslaget G 6. Livsmedelsstatistik bör ett anslag tas upp på statsbudgeten med en beräknad utgift motsvarande EG:s finansiering. '
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 9 000 000 kr.
8 Riksdagen I 994i95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10
Prop. l994/95:100
101
Bilaga 10
G 8. Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet
Nytt anslag (förslag) 30 000 000
Regeringens överväganden
Ett svenskt medlemskap i EU torde innebära en ökad konkurrens och ett ökat varuutbud på den svenska livsmedelsmarknaden. Ökningen av varor och aktörer kan medföra att behovet av livsmedelskontroll ökar. Regeringen anser därför att vissa åtgärder bör vidtas för att bättre ta till vara konsumenternas in— tressen. Det kan t.ex. gälla insatser för förstärkt information till konsumenter, livsmedelskontroll, tydligare varumärkning, kvalitetsförbättringar, minime- ring av kemiska tillsatser etc. Konsumenter med särskilda behov t.ex. aller- giker bör särskilt uppmärksammas. Vi måste vidare fullfölja vån arbete med att förbättra livsmedelskvaliteten. Det kan t.ex. gälla åtgärder för att minimera användningen av bekämpningsmedel, konserveringsmedel och färgämnen i produktionen, förbättra djurhållningen och förbjuda bestrålning av livsmedel. Mottagare av medel från detta anslag kan t.ex. vara konsumentorganisationer och branschorganisationer. Sveriges konsumentråd är exempel på en paraply- organisation som bl.a. verkar för upplysning och opinionsbildning i konsu- mentpolitiska frågor. '
Regeringen har för avsikt att göra en bredare översyn av konsumentfrågor- nas ställning och innehåll vid ett svenskt medlemskap i EU. .
En ökad konkurrens på den svenska marknaden ställer krav på ökad effek- tivitet inom jordbruket och livsmedelsindusuin. Svenska företag inom dessa områden måste profilera sig mer än tidigare och större insatser krävs vad gäl- ler marknadsföring av svenska livsmedel med hög kvalitetet. Till detta hör en satsning på ekologiskt framställda produkter. Sverige har goda förutsättning- ar att profrlera sig på EU-marknaden inom detta område. Regeringen avser att tillsammans med näringen medverka till att utarbeta en strategi för marknads- föring av svenska kvalitetsprodukter liksom utveckling av regionala varumär- ken och insatser för att marknadsföra ekologiskt framställda livsmedel. Det skall dock betonas att huvudansvaret för insatser på detta område alltid ligger på näringen.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör få besluta om fördelningen av medel under detta anslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr.
Prop. l994/95:100
102
Bilaga 10
H. Utbildning och forskning Inledning
Jordbruksdepartementet har ansvaret för högre utbildning och forskning inom det område som rör vård och utnyttjande av biologiska naturresurser. Utbild— ningen inom detta område bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). SLU erbjuder förutom långa yrkesinriktade utbildningar till agronom, horto- nom, jägmästare, landskapsarkitekt och veterinär även kortare yrkesutbild- ningar samt kandidat- och magisterexamina inom vissa huvudämnen.
Forskningen inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde skall värna om vården och utnyttjandet av de biologiska naturresurserna och har ett sär- skilt ansvar för att kunskaperna inom naturresursområdet utvecklas för kom— mande generationers behov. Medel för denna forskning anvisas dels via an- slag till SLU och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), dels till kol- lektivforskningsprogram som rör viss skogsforskning och forskning inom det jordbrukstekniska området. Ca hälften av programkostnadema finansieras av resp. bransch.
Forskning inom det areella området omfattas av EU:s fjärde ramprogram och är organiserad i delprogrammet lantbruk och fiske. Delprogrammet inne- håller forskning inom jordbruk, trädgårdsbruk, skogsbruk, livsmedel, fiske, vattenbruk samt landsbygdsutveckling. Det överordnade målet för forskning- en är att skapa en grund för en konkurrenskraftig, effektiv och hållbar produk- tion, att stödja den gemensamma EU-politiken inom området och att svara för samhällets behov av sunda livsmedel och andra bioråvaror som producerats med minimal miljöpåverkan. Forskningen skall också avse sociala och ekono- miska frågor för landsbygden och kustsamhällen. SJ'FR har ansvaret för Sve- riges medverkan i programmet.
Mot bakgrund av de omfattande besparingar som måste göras på statsbud- geten bör anslagen för forskning och utbildning inom Jordbruksdepartemen- tets område räknas ner med 200 miljoner kronor, beräknat på 12 månader.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på utbildnings- och forskningsområdet till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95—juni 96 1 317,2 1 318,5 1 736,3 1 152,8
Prop. 1994/95:100
103
Bilaga 10
H 1. Sveriges lantbruksuniversitet
1993/94 Utgift 976 026 563 1994/95 Anslag 1 013 464 000 1995/96 Förslag ] 420 657 000 varav 943 623 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
De övergripande målen för SLU är att genom utbildning. forskning och in- formation öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och effektiv biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas och nyttjas.
SLU har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena undervisning, forskning, information och annan verksamhet. Regeringen har för dessa verksamhetsområden lagt fast följande verksamhetsmål för perioden 1993/94—1995/96.
Verksamhetsmålet för utbildningen skall under perioden vara 5 300 helårs- prestationer, varav 300 skall avse fristående kurs.
Examinationen vid den lantbruksvetenskapliga fakulteten skall öka med 10 % under perioden.
Kostnaderna för de kortare utbildningarna vid SLU skall minska. Målet skall vara att kostnaderna för utbildningarna skall vara i nivå med kostnaderna för jämförbara utbildningar vid andra universitet.
Forskarutbildningen skall effektiviseras så att antalet examinerade under perioden ökar med minst 50 %.
SLU skall under perioden omvandla sina utbildningsbidrag till doktorand- tjänster.
SLU har under budgetåret 1993/94 redovisat en positiv kapitalförändring på 196,8 miljoner kronor. Denna summa utgör drygt 10 % av den totala om- sättningen som var 1 883,6 miljoner kronor.
SLU har i sin anslagsframställning redogjort för vissa kostnader som upp- kommit i samband med förändringar av anslagskonstruktionen och för kost- nader som har samband med förändringari fastighetsförvalmingen. SLU har också redovisat möjligheten att utöka antalet studieplatser vid universitetet. Vi- dare har SLU redovisat behov av en utökad låneram för investeringsbehovet vid universitetet.
SLU har i en skrivelse den 11 februari 1994 hos regeringen begärt tillstånd att bedriva verksamhet i bolagsform.
Prop. 1994/95:100
104
Bilaga 10
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94—1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96 Ramanslag 1 420 657 000 kr
Resultatbedömning
SLU:s årsredovisning visar att SLU i allt väsentligt kommer att uppfylla de verksamhetsmål som regeringen har lagt fast. Regeringen konstaterar att Riks- revisionsverket (RRV) inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende SLU.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska proposition (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93zUbU13, rslcr. 1992/93:389) bör gälla även för det förlängda budgetåret 1995/96. Det är viktigt att SLU fortsätter den påbörjade förändring av verksamheten som inriktar sig på att stödja och utveckla förutsättningarna för ekologiskt riktigt bruk av de biologiska naturresurserna. Innevarande budgetår har överföring- en av stallchefsutbildningen i Flyinge till universitetet inletts. Överföringen kommer att vara slutförd nästa budgetår.
Med hänsyn till de omfattande besparingar som måste göras på statsbudge- ten bör anslaget till SLU räknas ner med 104 miljoner kronor. En sådan kraf- tig besparing medför stora ingrepp i verksamheten. Den personalminskning och aweckling av verksamheter som blir följden av besparingen måste ske i socialt acceptabla former. SLU bör därför använda det överskott som skapats i verksamheten för att överbrygga de problem som uppstår. SLU har även möjligheter att disponera viss anslagskredit för att utjämna besparingseffek- tema över de närmaste åren.
Det ankommer på SLU att självt besluta om hur besparingarna skall genom- föras. SLU bör därvid särskilt uppmärksamma att unga människors möjlighe- ter till utbildning är avgörande för Sveriges framtid. Det är därför angeläget med en fortsatt hög kvalitet på SLU:s utbildningar. Det är vidare nödvändigt att frågan om den kortare skogsutbildningen snarast blir löst. Besparingama måste i vissa fall leda till regionala koncentrationer. SLU måste i dessa frågor ta ett regionalpolitiskt ansvar. Det kan ske på olika sätt. I samband med att den kortare skogliga utbildningen omformas är det t.ex. viktigt att garantera
Prop. 1994/95:100
105
Bilaga 10
fortsatt verksamhet av något slag i Bispgården. Det är vidare viktigt att SLU Prop. l994/95:100 betonar det globala perspektivet på livsmedelsförsöjningen så att bistånds- frågor och landsbyggdsutveckling i tredje världen ges ett tillräckligt uuymme i undervisningen. SLU bör i besparingssyfte kunna dels avyttra delar av sitt fastighetsinnehav, dels koncentrera sin verksamhet till en minskad lokalyta. Det arbete som styrelsens framtidsgrupp utför bör kunna underlätta de väsent- liga omprioriteringar som kommer att behöva göras.
Under anslaget har, som en del av statens arbetsmarknadsåtgärder, 8,4 mil- joner kronor beräknats för ytterligare 150 studieplatser under kommande läsår.
SLU har i en skrivelse till regeringen begärt tillstånd att bedriva verksam— het i bolagsform. Bolaget Agriuniverse bildades år 1987 och bedriver tjänste- export. Aktiekapitalet uppgår till 97 000 kr och aktierna ägs av SLU, anställ- da och f.d. anställda. Bolagets verksamhet är av liten omfattning. lntäktema uppgår till ca 3 miljoner kronor och fem personer var anställda utomlands un- der budgetåret 1992/93. RRV som har yttrat sig i ärendet anser i första hand att bolaget skall avvecklas och att SLU får köpa motsvarande tjänster av be- fintligt bolag eller att vid SLU anställd personal stationeras utomlands med avtal enligt SIDA-avtalet Bi Arv eller enligt Utrikesdepartementets avtal. Tjänsteexportförordningen (1992:192) tillåter detta. Personalen kan också vara anställd vid SLU med skattebefrielse. 54 % kommunalskattelagen (1928z370) ger tjänsteexporterande myndighet denna möjlighet.
Regeringen anser för sin del att SLU bör avveckla sitt engagemang i bo- laget. SLU:s verksamhet på området bör bedrivas som en avgiftsfinansierad verksamhet. Frågan om personalens beskattning får SLU lösa på lämpligt sätt.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret l995/96 anvisar ett ram- anslag på 1 420 657 000 kr.
H 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
1993/94 Utgift 171 658 222 Reservation 50 677 690 1994/95 Anslag 198 160 000 1995/96 Förslag 229 935 000
varav 152 111 000 beräknat förjuli l995-juni 1996
De övergripande målen för Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SIFR) är att främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild
106
Bilaga 10
inriktning på de areella näringarna. Rådet skall verka för att informationen om forskning och forskningsresultat sprids.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd hari sin anslagsframställning pekat på de ökade kostnaderna för forskningssamarbetet med EU.
SJFR har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena forskningsadministration, intematio— nellt samarbete och information. Regeringen har för dessa verksamhetsgrenar lagt fast följande verksamhetsmål.
SJFR skall i det intemationella arbetet verka för att de medel Sverige ställer till förfogande för internationella forskningsorganisationer får största möjliga nytta för svensk forskning.
SJ FR skall verka för att ett ökat antal artiklar av svenska forskare publice- ras i vetenskapliga tidskrifter.
SJFR skall med beaktande av förutsättningarna inom resp. forskningsområde — öka stödet till yngre forskare, — stimulera ökad rörlighet av forskare mellan institutioner och lärosäten, — förbättra informationen om forskning och forskningsresultat, — vidga det internationella samarbetet.
Regeringens övervä ganden
Sammanfattning
Övergripande mål De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94—1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 229 935 000 kr
Resultatbedömning
SJFR har i sin årsredovisning redovisat sådana undersökningar som i fram- tiden kommer att kunna utgöra en god grund för resultatbedömning.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions- berättelsen avseende SJFR.
Slutsatser
Med hänsyn till de omfattande besparingar som måste göras på statsbudgeten bör anslaget till SJFR räknas ner med 54 miljoner kronor, beräknat på 12 må- nader. Av anslaget finansieras 42,2 miljoner kronor med miljöavgifter på han-
Prop. l994/951100
107
Bilaga 10
delsgödsel och bekämpningsmedel. Denna summa bör i fortsättningen till- godoräknas statskassan. Resterande besparingar får göras på SJFR:s ordi- narie forskningsmedel. De program som finansieras med avgiftsmedel får avslutas vid tidpunkter som SJFR finner lämpliga eller finansieras helt eller delvis med ordinarie medel.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 229 935 000 kr.
H 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader
1993/94 Utgift 6 126 678 1994/95 Anslag 18 097 000 1995/96 Förslag 15 399 000
varav 10 211 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Anslaget skall täcka SJ FR:s förvaltningskostnader. Under anslaget har be- räknats vissa kostnader för medverkan i EU:s forskningsprogram.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Skogs— och jordbrukets forskningsråd : Förvaltningskostnader för bud- getåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 15 399 000 kr.
H 4. Stöd till kollektiv forskning
1993/94 Utgift 79 241 250 Reservation 10 574 885 1994/95 Anslag 88 000 000 1995/96 Förslag 69 000 000
varav 46 000 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Från anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forsk- ning samt stöd till viss skogsforskning. Vidare anvisas medel för kollektivt forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsom- rådena.
Prop. l994/951100
108
Bilaga 10
Kollektiva program
1994/95 1 l995/96 Jordbruksteknik 3 700 000 3 700 000 Skogsforskning 24 300 000 24 300 000 Trädgårdsforskning 11 000 000 11 000 000 Växtförädling 7 000 000 7 000 000 Stiftelsen Lantbruksforskning 42 000 000 — Summa program 88 000 000 46 000 000
1 Juli 1995—juni 1996.
SJFR har träffat avtal med Stiftelsen Jordbruksteknisk forskning om ge— mensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på detjord— brukstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1993—den 30 juni 1996. Enligt avtalet medverkar SJFR i finansiering av verksamheten genom att un- der avtalsperioden bidra med 11,1 miljoner kronor, varav 3,7 miljoner kronor under budgetåret l995/96. Stiftelsen åtar sig att under samma period tillskjuta lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt minst 7,5 miljoner kronor i form av direkt bidrag. Jordbrukstekniska institutet har ansvaret för genom— förandet av det avtalade programmet. Tilläggsavtal har träffats om viss kom- petensuppbyggnad vid institutet.
SJFR har vidare träffat avtal med Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinsti- tut om gemensam finansiering av viss skogsforskning. Avtalet avser tiden den ljuli l993—den 30juni 1996. Enligt avtalet medverkar SJFR i finansie- ring av verksamheten genom att under avtalsperioden bidra med 72,9 miljo- ner kronor, varav 24,3 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. Stiftelsen åtar si g att under samma period tillskjuta lägst motsvarande belopp i form av direkt bidrag. Avsikten är att förlänga gällande avtal till utgången av år 1996.
För insatser inom områdena hemträdgårdar och grönytemiljöer, inkl. verk- samheten inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet vid Sveriges lantbruksuniver- sitet i Alnarp, har beräknats ] 1 miljoner kronor. Inom ramen för detta pro— gram bör det göras en analys över frågan hur alla som så önskar skall genom kommunernas försorg tillförsäkras odlingslotter.
För insatser för förädling av specifika norrlandsgrödor och trädgårdsväx- ter samt för viss annan jordbruksforskning har det beräknats 7 miljoner kronor.
Mot bakgrund av de omfattande besparingar som måste göras på statsbud- geten bör bidraget till Stiftelsen Lantbruksforskning avvecklas. Bidraget hade sitt ursprung i 1990 års livsmedelspolitiska beslut och har utgjon en kompen- sation för de s.k. inomramsmedlen som då avvecklades. Då Sverige nu över- går till den Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik CAP gäller inte längre 1990 års beslut.
Prop. l994/951100
109
Bilaga 10
Den typ av forskning som hittills har finansierats med dessa medel via stiftelsen bör i allt väsentligt kunna komma till stånd genom svenska forska- res och företags deltagande i fjärde ramforskningsprogrammet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 69 000 000 kr.
H 5. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1993/94 Utgift 811000 1994/95 Anslag 832 000 1995/96 Förslag 1 287 000
varav 853 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Skogs- och lantbnrksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt där- till knuten verksamhet. Från anslaget betalas kostnader för akademiens ordi- narie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m.m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkon- takter.
Under det gångna året har akademien belyst aktuella skogs- och jordbruksfrå- gor vid ordinarie månadssammankomster, vid seminarier samt genom arbete inom och rapporter från utskott, kommittéer och arbetsgrupper. Akademien har under året satsat väsentliga personella resurser på att i första hand medver- ka till den kunskapsöverföring som sker till de baltiska staterna. För det förlängda budgetåret 1995/96 hemställs om ett anslag på 1 370 000 kr för bi- drag till lönekostnader.
Regeringens överväganden
Anslaget bör räknas upp med 21 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Skogs- och Iantbruksakademien för budgetåret l995/96 an— visar ett förslagsanslag på 1 287 000 kr.
Prop. 1994/951100
110
Bilaga 10
Register Sid.
3 Inledning
A. 9 11 1
Internationellt samarbete Inledning Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., förslagsanslag
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
13 16 1 21 2
244
245
266
277
299
31 10
31 11
32 12
33 13
34 14
36 15
36 16
Inledning Statens jordbruksverk, ramanslag
Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m., förslagsanslag Stöd till jordbrukets företagshälsovård, förslagsanslag Rådgivning och utbildning, reservationsanslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., förslagsanslag
Stöd till sockerbruket på Gotland m.m., förslagsanslag Strukturstöd inom livsmedelssektorn, förslagsanslag Från ISG-budgeten finansierat strukturstöd, förslagsanslag
Regionala stöd till jordbruket, förslagsanslag Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket, förslagsanslag Mil jöersättningar inom jordbruket, förslagsanslag Från EG-budgeten finansierade mil jöersättnin gar, förslagsanslag Arealersättning och djurbidrag m.m., förslagsanslag Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, förslagsanslag Köp och försäljning av mjölkkvoter, förslagsanslag
Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m.,
förslagsanslag
40000000 40 000 000
244 500000
67 500000
37 500000
28 296 000
72 502 000
12500000
58 500000
103 500 000
1452000000
284000000
800000000
800000000
8540000000
1575000000
l000
179 000 000 14 254 799 000
Prop. l994/95:100
111
Bilaga 10
C. Fiske
38 Inledning
39 1 Fiskeriverket, ramanslag 44 2 Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag 45 3 Strukturstöd till fisket m.m., förslagsanslag 47 4 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., förslagsanslag 47 5 Bidrag till fiskevård, reservationsanslag 47 6 Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m., förslagsanslag
D. Sametinget och rennäringen m.m. 48 Inledning 49 l Sametinget, ramanslag 50 2 Främjande av rennäringen, reservationsanslag 57 3 Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag 58 4 Ersättningar för viltskador m.m., förslagsanslag 61 5 Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall, förslagsanslag 62 6 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., reservationsanslag
E. Djurskydd och djurhälsovård 70 Inledning
71 1 Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag
73 2 Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksarnhet 75 3 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, ramanslag
75 4 Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård, förslagsanslag
76 5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, reservatioruanslag 77 6 Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag 80 7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag
* Beräknat belopp.
93 459 000 5 684 000 53 837 000
120000000 *5 418000
*1 500 000 279 898 000
15082000 18025000 57000000 38300000
1000
2 307 000 130 715 000
102 697 000
1000
101289000
7500000
39151000 10110000
102 874 000 363 622 000
Prop. 1994/952100
112
Bilaga 10
82 83 85
85 86 86
87
88
90 91 96 96 98 100
100 101
102
103 104 106
108
108 110
F.
1 2
6
Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
Inledning Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet Bidrag till Statens utsädeskontroll, förslagsanslag
Statens växtsortnämnd, ramanslag Statens maskinprovningar: Uppdragsverksarnhet Bidrag till Statens maskinprovningar, förrlagranslag Mil jöförbättrande åtgärder ijordbruket, reservationsanslag Bekämpande av växtsjukdomar,förslagsanslag
Livsmedel Inledning Statens livsmedelsverk, ramanslag
Täckande av vissa kostnader för köttbesikming m.m.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m., förslagsanslag Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m., förslagsanslag Livsmedelsstatistik, förslagsanslag Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten.förslagsanslag Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet, reservationsanslag
. Utbildning och forskning
Inledning Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning, reservationsanslag Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader, ramanslag Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag
* Beräknat belopp
1000 691000 1002000 *1000 *8106000 36634000
3 943 000 50 378 000
136 294 000
1000
5647000
189 589 000
1000 55304000
9000000
30 000 000 425 836 000
1 420 657 000
229 935 000
15 399000 69000000
1 287 000 1 736 278 000
Prop. 1994/952100
113
. gotab 47525. Stockholm 1994
Bilaga 11 till budgetpropositionen 1995
Arbetsmarknadsdepartementet
(tionde huvudtiteln) 1994/95:100 Bila a 11
Inledning
Sammanfattning
I anslutning till finansplanen har regeringens samlade handlingsplan för ökad tillväxt, höjd sysselsättning och lägre arbetslöshet redovisats. Ar- betSmarknadspolitiken har en viktig roll tillsammans med utbildnings- och näringspolitiken för att öka sysselsättningen och pressa tillbaka ar- betslösheten och därmed påtagligt underlätta den nödvändiga budgetsa- neringen. lnom arbetsmarknadspolitikens område tar programmet sikte på att ändra arbetsmarknadspolitiken så att den ger ökad aktivitet, till- växt samt kompetens och blir ett bättre stöd för särskilt utsatta grupper. Bland annat föreslås:
— ett nytt anställningsstöd vid fast anställning av arbetslösa, samtidigt som rekryteringsstödet riktas mot dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa, — en ökad omfattning på utbildningen och generösare regler vid utbild- ningsvikariat, — ökade insatser så att ungdomar bör kunna få ett erbjudande inom 100 dagars arbetslöshet. Samtidigt tydliggörs de arbetslösas rättig- heter och skyldigheter under arbetslöshetsperioden.
I avvaktan på beredningen av det förslag som nyligen överlämnats till departementet om att slå ihop Institutet för Arbetslivsforskning, Arbetsmiljöinstitutet och Arbetsmiljöfonden till en myndighet för att kunna bedriva en sammanhållen arbetslivspolitik lämnas nu inga för- slag inom detta område.
De enskilda regionalpolitiska anslagen tas upp med beräknade be- lopp i avvaktan på det samlade förslag som kommer att läggas i kompletteringspropositionen våren 1995 om regionalpolitikens mål och inriktning samt hur de regionalpolitiska medlen bör disponeras.
En parlamentarisk kommitté har tillsatts för att se över invandrings- och fiyktingpolitiken. En utgångspunkt för utredningsarbetet är att i första hand nära anhöriga och de som bäst behöver skydd i vårt land ska tillåtas stanna här. Förslag ska även lämnas till hur asylsöknings- processen kan göras snabbare. Utredningsarbetet ska leda fram till
] Rikrdagen MW,/95 . / ram/. Nr I DI). [ii/aga ]]
förslag om besparingar på statsbudgeten under perioden fram till och Prop. l994/95:100 med år 1998. Bilaga 11
De övergripande invandrarpolitiska målen har i flera avseenden inte helt kunnat förverkligas. Mot bl.a. denna bakgrund har regeringen tillsatt en särskild parlamentarisk kommitté för att se över invandrar- politiken. Kommittén ska ägna särskilt intresse åt frågor om invand- rarnas situation på arbetsmarknaden. Den ska också överväga särskil- da åtgärder i invandrartäta bostadsområden och hur olägenheterna med koncentration av invandrare till vissa kommuner kan motverkas. I denna budgetproposition föreslås att medel avsätts för särskilda insatser i invandrartäta storstadsområden för att ge invandrare och andra som bor i hårt segregerade områden likvärdiga förutsättningar vad gäller t.ex. arbete och utbildning.
Ansvarsområde
Till Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde hör frågor om arbets- marknad. arbetsliv och regionalpolitik samt från och med den 1 januari 1995 frågor om invandring, flyktingpolitik och invandrarpolitik.
..»irbetsmarknadspolitiken är ett centralt instrument för att nå regering- ens övergripande mål om tillväxt. stabilitet och rättvis fördelning. Ar- betsmarknadspolitiken ska ses som cn integrerad del av den ekonomiska politiken. Den har till uppgift dels att förmedla lediga platser, dels att främja arbetskraftens anpassning till den reguljära arbetsmarknadens krav. Därmed kan sysselsättningen höjas och arbetslösheten minskas utan att infiationsdrivande flaskhalsar uppstår (tillväxt). Den har också till uppgift att i samverkan med andra politikområden utjämna konjunktu- rerna genom att omfattningen av åtgärderna anpassas till konjunkturut- vecklingen (stabilitet). Vidare ska arbetsmarknadspolitiken bidra till att även arbetssökande som har svårigheter, t.ex. i form av arbetshandikapp, får möjlighet att arbeta (rättvis fördelning).
Arbetslivspolitikens grundläggande uppgift är att förebygga arbetsska- dor och ohälsa och härigenom förhindra utslagning samt hjälpa männi- skor som drabbats av ohälsa tillbaka till arbetslivet. Syfiet med arbets- livspolitiken är också att arbetslivet ska förändras så att människors arbetsuppgifter blir mer stimulerande och utvecklande. Arbetslivspoliti- ken ska vidare medverka till att ansvar och befogenheter sprids i organi- sationen så att lier får lösa sina arbetsuppgifter i samverkan med andra. En annan viktig uppgift för arbetslivspolitiken är att föra erfarenheter och kunskaper vidare så att de positiva förändringar som skett i arbets- miljön och arbetsmiljöarbetet sprids och används. I takt med att arbetena förbättras kommer utslagningen från arbetslivet att minska. Ett bra ar- betsliv ökar produktiviteten på arbetsplatserna och stärker konkurrens-
h)
Bilaga 1 l
kraften. Likaså minskar det samhällets kostnader för ohälsa och utslag- ning.
Regionalpolitiken ska styras av tre övergripande mål: Tillväxt, rättvisa och valfrihet. Regionalpolitiken ska främja tillväxt genom att ta vara på alla resurser som stärker en utbyggnad av näringslivet i olika regioner. En ökad samverkan bör komma till stånd mellan arbetsmarknads-, nä- rings- och regionalpolitiska åtgärder. Regionalpolitiken ska också med- verka till en rättvis och jämn fördelning av resurser mellan landets olika delar. Den bör vidare leda till valfrihet genom att göra det möjligt för människor att bo och arbeta i olika delar av landet.
De regionalpolitiska anslagen, den s.k. lilla regionalpolitiken, är vikti- ga instrument för att uppnå målen. Än viktigare är att de regionalpolitis- ka målen beaktas och får genomslag inom alla politikområden. Det är sektorspolitiken, eller den s.k. stora regionalpolitiken, som har störst betydelse för hur olika delar av Sverige kan utvecklas.
Invandringspolitiken omfattar de principer och regler som anger vilka utlänningar som ska få tillstånd att bosätta sig i Sverige. Ett övergripan- de mål är att den reglerade invandringen ska ske i enlighet med gällande författningar och internationella åtaganden.
Flyktingpolitiken består av fiera olika element och ansvaret är delat mellan Arbetsmarknads- och Utrikesdepartementen. Mottagandet i Sveri- ge av dem som är i behov av skydd tar i anspråk de största resurserna. Dessutom ingår bl.a. överföring till Sverige av särskilt utsatta personer som behöver fristad undan förföljelse samt stöd till frivillig återvandring.
Invandrarpoliliken omfattar sådana åtgärder som samhället vidtar för att underlätta invandrares introduktion och integration i det svenska sam- hället. Den svenska invandrarpolitiken kan sammanfattas i de in- vandrarpolitiska målenjämlikhet, valfrihet och samverkan som antogs av riksdagen år 1975. En grundläggande princip är att varje myndighet inom sitt område har ansvar för att särskilda åtgärder vidtas för invand- rare när så behövs.
Prop. 1994/95:100
Utgiftsutvecklingen på Arbetsmarknadsdepartementets område blir sam- Prop. 1994/951100 mantaget följande (miljoner kronor): Bilaga 11 Beräknad Beräknad Utgift Anvisat Förslag varav beräknat besparing besparing 1993/94 1994/95 1995/96 för juli 95-juni 96 1997 jmf l998 jmf
12 mån 1997 95/96 A. Arbets- marknad 25 262,1 31 668.2 98 056,5' 65 545,6' -923.02 - 113102 B. Arbetslivs- 12 372,0 13 430,6 20 753,8 13 835,9 -420.0 - 301.3 frågor m.m. C. Regional utveckling 1 860,5 3 094,5 3 519,4 2 3462 0 - 2.5 D. lnvandring m.m. 10 769.3 11 100,4 9 794,9 7 221,7 - 580,0 - 80,0 Totalt för 50 263,9 59 293,7 132 124,6 88 947,4 -1 923,0 -1 514.8 Arbetsmark- nadsdeparte- mentet
* l beloppen ingår det nya anslaget A 5. Bidrag till arbetslöshetsersätt- ning m.m. som för närvarande är en del av den s.k. arbetsmark- nadsfonden. : I beloppen ingår reducerade kostnader inom den s.k. arbetsmark- nadsfonden som redan redovisats i proposition l994/95:25 Vissa eko- nomisk-politiska åtgärder m.m.
Besparingsåtgärder
Besparingama inom Arbetsmarknadsdepartementets område anges per verksamhetsområde i nedanstående tabell. En närmare redovisning av besparingarna lämnas under respektive verksamhetsområde.
Bilaga 11
Besparingar (miljoner kronor) 1995/96 1998 18 mån 12 mån
A. Arbetsmarknad m.m.l 8 045,12 5 039,42 7 200,42 B. Arbetslivsfrågor m.m. 659,2 439,4 1160,7 C. Regional utveckling 751,1 500,8 502,5 D. Invandring m.m. & gå,; MQ Summa tionde huvudtiteln 9 639,9 6 107,9 9 663,6
' I beloppen för området ingår besparingar som redovisats i proposition 1994/95:99 Förändringar i arbetslöshetsersättningen 2 I beloppen ingår reducerade kostnader inom den s.k. arbetsmark- nadsfonden som redan redovisats i proposition 1994/95:25 Vrssa eko- nomisk—politiska åtgärder m.m.
Regeringen presenterade i proposition l994/95:25 Vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta besparingar på utgifter för statlig konsumtion. Riks- dagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95; FiUl, rskr. l994/95:145).
Regeringen föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader inom Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde minskas medl 284,0 miljoner kronor fram till och med år 1998. För det förlängda budgetåret l995/96 minskas de berörda förvaltningsanslagen med sammanlagt 326 miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod blir besparingen 223 miljo- ner kronor.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1 l
A. Arbetsmarknad m.m.
En nation i arbete
Regeringens handlingsprogram mot arbetslöshet
Arbetslöshet är att misshushålla med landets viktigaste resurs: männi- skors kompetens och deras vilja till arbete och utveckling. Vi riskerar nu att arbetslösheten ska befästa sitt grepp och permanentas på en oaccepta- belt hög nivå. Denna utveckling måste brytas. Självfallet är arbetslös- heten i första hand en påfrestning för dem som har drabbats. Känslan av att inte vara behövd, av att stå utanför gemenskapen, är deras. Många familjer drabbas direkt av den oro, den ekonomiska omställning och den personliga tragedi som arbetslösheten ofta innebär. Redan det är skäl nog att med alla medel slåss för att återskapa jobben.
Med en arbetslöshet på 13,6 procent drabbas alla medborgare. Också för dem som har arbete försämras levnadsvillkoren, inte minst beroende på den enorma ekonomiska kostnad som arbetslösheten är för folkhus- hållet. Dessutom finns risken för att arbetslöshetens samhälle blir ett hårt samhälle. 1 spåren följer ökade risker för social utslagning, grogrund för främlingsfientlighet och rasism. Ökat våld på gatorna och i hemmen.
Argumenten för en bred samling mot arbetslösheten är många och berör alla medborgare. Därför presenterar regeringen här ett handlings- program mot arbetslösheten.
En bestående hög arbetslöshet är en av grundorsakerna till en hotande ond cirkel i ekonomin, som gör det mycket svårt att sanera statsfinan- serna. Samhällets resurser låses fast i höga kostnadcr för passiva insatser för de arbetslösa. Samtidigt blir de offentliga inkomsterna otillräckliga. Obalansen i statens finanser bidrar till att ytterligare öka inflationsför- väntningama. Realräntoma ligger kvar på en hög nivå. Staten tvingas till skattehöjningar och utgiftsminskningar som håller tillbaka tillväxten och bromsar uppgången i sysselsättningen.
Vid en permanent hög arbetslöshet blir det allt svårare för många arbetslösa att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. De riskerar att fastna i långa perioder av passivitet och bidragsberoende.
Dessutom skulle en sådan situation för ekonomin innebära att arbets- marknaden blev mindre flexibel och det skulle bli allt svårare för före- tagen att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens. Det skapar Haskhalsar på arbetsmarknaden, löner och priser ökar och inflationen drivs upp trots höga arbetslöshetsnivåer. Därmed riskerar arbetslösheten att bli ett kro- niskt problem i ekonomin. För samhället leder det till sociala konsekven- ser som vi aldrig kan acceptera.
Prop. l994/95:100
Bilaga 11
Vårt uppdrag är att etablera ekonomins goda cirkel. En cirkel där ökad tillväxt, minskad arbetslöshet och förbättrade statsfinanser stöder var- andra. En cirkel som därmed leder till att vi kan stabilisera statsskulden och rädda välfärden. Regeringens åtgärder i det här programmet tar därför sikte på att förstärka tillväxten.
Uppgiften kräver en övergripande strategi där alla politikområden samverkar. Den ekonomiska politiken måste därför kompletteras med kraftfulla insatser inom närings-, arbetsmarknads- och utbildningsom- rådena.
Läget på arbetsmarknaden
Sverige befinner sig i en konjunkturuppgång. Exporten har ökat kraftigt och lönsamheten i näringslivet förbättras nu påtagligt. Industrin ökar sina investeringar och industriproduktionen passerade under år 1994 topp- noteringen år 1989. Detta trots att den sysselsatte ca 220 000 personer färre år 1994 än är 1989.
Den ökning av sysselsättningen som skett har endast pressat ner den totala arbetslösheten (öppet arbetslösa och i åtgärder) med ca 1 pro- centenhet sedan kulmen i slutet av år 1993. I november 1994 var fort- farande 13,6 procent av arbetskraften öppet arbetslös eller i någon ar- betsmarknadsåtgärd, fördelat på 11,2 procent bland kvinnor och 14,1 procent bland män.
När arbetslösheten väl släppts upp på denna nivå krävs kraftfulla åt- gärder för att arbetslösheten inte ska bita sig fast.
Arbete åt alla
I den preliminära nationalbudgeten redovisas tre olika scenarier för den svenska ekonomin fram till år 1998. I medelaltemativet, med en årlig tillväxt på ca 2,5 procent, stabiliseras statsskulden som andel av BNP år 1997 och faller något år 1998. Den öppna arbetslösheten min- skar betydligt, men beräknas trots det ligga på en alltför hög nivå i slutet av mandatperioden, närmare 6 procent.
Regeringens ambition är att ytterligare ta ner arbetslösheten under mandatperioden. Förutsättningama är goda för en högre tillväxtbana, och därmed för en lägre arbetslöshet år 1998. Regeringen konuner inte att tveka att vidta ytterligare åtgärder för att sanera statsfinanserna och minska arbetslösheten om det bedöms som nödvändigt. Avgörande här- vidlag är bl.a. riksdagens behandling av de nu föreslagna åtgärderna och utfallet i årets avtalsrörelse.
Ansvaret delas av alla
Det är nödvändigt att nu sätta in åtgärder för att bryta den onda cirkeln
Prop. l994/95:100
Bilaga 11
i ekonomin och att snabbt sätta in åtgärder som tar till vara konjunktur- uppgången och stärker tillväxten. Ansvaret för en sådan tillväxtpolitik delar regeringen med många andra för att inte säga alla medborgare. De åtgärder som föreslås måste leda till ökad sysselsättning och nya jobb för de arbetslösa, utan att det spår på inflationsförväntningama.
Ett brett nationellt åtagande för att ta ner arbetslösheten ökar för- troendet för den ekonomiska politiken. Därigenom skapas också förut- sättningar för sänkta räntor och ett mer tillväxt- och investeringsvänligt klimat. Det förutsätter dock en bred samverkan i kampen mot arbetslös- heten. Det handlingsprogram som nu presenteras är allas ansvar och bygger på gemensamma ansträngningar. — Arbetsmarknadens parter måste bidra med ansvarsfulla och långsikti- ga löneavtal som stabiliserar ekonomin, ökar tillväxten och därmed skapar ny sysselsättning. ' — Näringslivet måste bidra med att ta ett långsiktigt ansvar för såväl traditionella investeringar som kompetenssatsningar. — Kommunerna måste bidra med insatser som tar sikte på att ge den reguljära utbildningen det extra tillskott som krävs för att ge arbets- lösa en chans till ny start. — Individerna måste också bidra. Var och en måste ta ansvar för sin egen utveckling. De arbetslösa måste söka jobb och ta vara på de möjligheter till utbildning och andra åtgärder som erbjuds.
Arbete och tillväxt
Den viktigaste uppgiften är att skapa förutsättningar för näringslivet att expandera. En uthållig ekonomisk tillväxt och full sysselsättning är det överordnade målet.
I den ekonomisk-politiska propositionen i november lämnades förslag till åtgärder som lade grunden för detta program. lnsatsema bestod av arbetsmarknadpolitiska åtgärder, utbildningsinsatser samt stöd till inve- steringar. Det var ett första steg med akuta åtgärder för att komma till- rätta med obalansema på arbetsmarknaden.
I denna budgetproposition redovisar regeringen, i ett andra steg, ytter- ligare förslag till åtgärder. Detta andra steg innehåller såväl kort- som långsiktiga insatser. Det är ett program som tar sikte på att ändra arbets- marknadspolitiken till mer av aktivitet, fiexibilitet och kompetenshöjning för att understödja tillväxten och samtidigt ge utrymme för ökat stöd till de grupper som har särskilt svårt att få jobb. Sammantaget blir det ett kraftfullt handlingsprogram för att stärka tillväxten, öka sysselsättningen och ta ner arbetslösheten. Handlingsprogrammet består av insatser inom fem områden. — Fler företag och fter företagare — åtgärder för en aktivare näringspo- litik för små och medelstora företag. — Nya jobb i näringslivet — åtgärder för att stimulera anställningar.
Prop. 1994/95: 100
Bilaga 11
—— Kunskapslyit för arbete — åtgärder för att öka arbetskraftens kompe- tens. -— Det ömsesidiga åtagandet — åtgärder för att mobilisera arbetslösa. - 100 dagar — åtgärder för att kraftigt minska ungdomsarbetslösheten.
Ett jämställt arbetsliv
Som en röd tråd genom samtliga ovan presenterade områden löper jämställdheten i arbetslivet. Det är en viktig del av den inriktning som regeringen vill ge arbetsmarknadspolitiken.
En viktig förutsättning för jämställdhet är rätten att vara ekonomiskt oberoende och kunna försörja sig själv genom eget arbete. De svenska kvinnorna förvärvsarbetar i dag i nästan lika hög utsträckning som män- nen — 72 respektive 74 procent. Antalet arbetslösa kvinnor är i dag något färre än antalet arbetslösa män. Men i takt med att sysselsättningen inom de exportorienterade verksamheterna ökar kan emellertid kvinnornas andel av de arbetslösa förväntas öka. Cirka 200 000 kvinnor har också ofrivilligt deltidsarbete.
Detta är en följd av den könsuppdelade arbetsmarknaden. En fortsatt återhållsam utveckling inom den offentliga sektorn innebär risker för att fler kvinnor blir varaktigt arbetslösa. Särskilt gäller detta äldre kvinnor som redan i dag har stora svårigheter att få en ny anställning. Därför presenterar regeringen i detta handlingsprogram fiera förslag för att stärka kvinnors möjligheter till sysselsättning, utbildning och kompetens- utveckling och därmed motverka utslagning från arbetsmarknaden.
Flera utredningar visar på omfattande löneskillnader mellan kvinnor och män. Detta bidrar till att ett stort antal lågavlönade och lågutbildade kvinnor blir beroende av bidrag från det allmänna, trots eget förvärvs- arbete. Jämställdhetsministem avser att bjuda in arbetsmarknadens parter till överläggningar för att höra deras uppfattning om vad som kan göras för att komma till rätta med löneskillnadema.
En stark offentlig sektor har bidragit till att ökajämställdheten mellan män och kvinnor, både genom att avlasta kvinnorna traditionella infor- mella vårdande uppgifter och genom att erbjuda arbete åt många kvin- nor. Regeringen avser att värna sådana viktiga kommunala och lands- tingskommunala verksamheter som vård, omsorg och skola.
Men regeringen anser också att det är viktigt att bryta den könsupp- delade arbetsmarknaden, framför allt för att motverka att kvinnornas arbetsmarknad på sikt krymper. Det är också ett avgörande inslag i att göra arbetsmarknaden mer Hexibel och utnyttja hela den kompetens som finns bland befolkningen.
Prop. 1994/95:100
Handlingsprogrammet Prop. 1994/95:100
Här följer en samlad presentation av alla de åtgärder inom olika om- Bilaga ” råden som regeringen lägger fram i kampen mot arbetslösheten i denna budgetproposition eller kommer att presenteras i kommande proposi- tioner i vår. Sammantaget handlar det om ca 50 olika förslag.
Fler företag och fler företagare
En förstahandsuppgift för regeringen och en förutsättning för att klara sysselsättningen är att det skapas nya arbeten. Dessa måste komma i näringslivet. Det måste bli fier företag och fier företagare.
Det finns i princip två alternativ för att skapa nya jobb. Det ena alter- nativet är att Sverige utvecklas mot en ekonomi som bygger på konkur- renskraft i form av låga löner och med lågt värde på vår valuta. Det andra altemativet innebär att vi baserar produktionen på en högkompe- tent arbetskraft, ständig utveckling av ny teknologi, produktfömyelse och en hög förädlingsgrad.
Regeringen kommer att lägga ner all kraft på att hävda det andra alter- nativet. Därför krävs insatser inom en lång rad områden. Det handlar om en mer aktiv näringspolitik, kompetenssatsningar och en omläggning av arbetsmarknadspolitiken.
För näringspolitiken är uppgiften att medverka till en snabb förnyelse och utveckling av företagen samt stimulera till nyföretagande. Investe- ringarna måste öka markant. Detta förutsätter en lägre räntenivå som möjliggör satsningar som förbättrar produktiviteten, vilket är den lång- siktigt viktigaste faktorn för hög tillväxt. lnsatser behövs därutöver på alla de områden där i synnerhet små företag möter svårigheter att växa. Många av de mindre företagen arbetar på den svenska marknaden, där efterfrågan är mycket svagare än på exportmarknaden. Det innebär att den kraftiga förbättringen av lönsamheten är mycket ojämnt fördelat. Det finns därför behov av insatser för att lösa problemen kring de min- dre företagens finansiering. Regeringen föreslår därför åtgärder för att bättre tillgodose företagens behov av riskkapital och underlätta småföre- tagens expansion. Inom näringspolitikens område krävs i första hand åtgärder för att förbättra tillgång på kapital, åtgärder för att främja ut— ländska investeringar och för att hämta hem ny teknologi.
Sverige ligger sedan länge bland de främsta länderna när det gäller informationsteknik och teknikanvändning. Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt och därför behövs det insatser för att främja en fortsatt utveckling och användning av informationsteknik.
Arbetsrätten är ett område där det behövs särskilda lösningar för de mindre företagen. Denna fråga kan i många fall lösas direkt av arbets- marknadens parter inom ramen för nu gällande arbetsrätt. Därtill kom-
10
mer att regeringen avser att ge den nya arbetsrättskommission i uppdrag Prop. l994/951100 att särskilt uppmärksamma dessa frågor. Bilaga 11 För att främja jämställdheten i arbetslivet föreslås också ytterligare satsningar på kvinnligt företagande. Fler kvinnliga företagare är avgöran- de för att nå målet om fier företag, ökad tillväxt och därmed fier jobb.
Följande åtgärder föreslås:
— Statens engagemang i Atle AB och Investment AB Bure omprövas. Målet är att erbjuda företag som är i ett tidigt utvecklingsskede en finansiering som stärker soliditeten. Genom en sådan förändring kan företagen erhålla krediter i större utsträckning.
— För att ytterligare öka tillgången på riskvilligt kapital bör AP- fon- derna få ökade möjligheter att förvärva aktier i mindre och medel- stora företag. Formerna för detta ska diskuteras med näringslivets
organisationer.
— Med hänsyn till de små och medelstora företagens riskkapitalbehov kommer regeringen under våren 1995 att överväga ett s.k. riskkapi- talavdrag; en möjlighet för privatpersoner att göra avdrag för förvärv av nyemitterade aktier i onoterade bolag.
— Det särskilda företagarlånet till kvinnliga företagare har varit efter- frågat. Fler kvinnliga företagare är en förutsättning för att vi ska kunna klara målet om ökad tillväxt och därmed fler jobb. Därför föreslår regeringen att ytterligare resurser avsätts för lån som bidrar till främjande av kvinnligt företagande.
— För att locka investeringar till Sverige föreslår regeringen dels bil- dandet av en självständig organisation för att stimulera till utlänning- ars investeringar i Sverige, dels större resurser på marknadsföring, kontakter med utländska företag m.m.
_ Teknikspridning är avgörande för näringslivets möjlighet till ut- veckling. Det gäller i synnerhet de små och medelstora företagen. För att stimulera till teknikspr—idning föreslås att Nutek i samverkan med bl.a. ALMI bygger upp ett nätverk av specialister och mäklare som fungerar som en infrastruktur för kunskapsförmedling.
— Regeringen avser att ta initiativ till utredningar och åtgärder inom ett
antal områden i syfte att öka användningen av informationsteknik. Det gäller bland annat användningen av tekniken i små och medel-
ll
stora företag, i arbetslivet, inom utbildningsområdet och inom den Prop. l994/95:100 offentliga sektorn. Bilaga 11
— Inom arbetsmarknadspolitiken lämnas ett betydande stöd till nyföre— tagare genom starta-eget-bidraget. Nu föreslås att ytterligare medel anslås för denna verksamhet. Vidare föreslås att starta-eget-bidraget också skall kunna användas för att starta kooperativa företag.
Nya jobb i näringslivet
Ett avgörande inslag i regeringens omläggning av arbetsmarknadspoliti- ken är att ersätta kontant stöd under långa perioder med en tillfällig kraftfull insats för att skapa fasta anställningar i näringslivet. Regeringen kommer därför i början av år 1995 att föreslå ett nytt anställningsstöd för att få fart på nyanställningama i näringslivet.
Stödet har ett dubbelt syfte. För det första bidrar det till att pressa ner arbetslösheten genom att öka och tidigarelägga efterfrågan på arbetskraft och för det andra stimulerar det arbetsgivarna till att fastanställa arbets- lösa. Därmed är det möjligt att säkerställa att den Ökade sysselsättningen leder till en rejäl nedpressning av arbetslösheten och förbättrade stats- finanser.
Långtidsarbetslösheten utgör hela 40 procent av den öppna arbets- lösheten. Långtidsarbetslösheten är ett hot mot regeringens budgetsane- ringspolitik. Den måste minska i väsentlig grad för att bryta bidragsbe- roende, passivitet och en tilltagande brist på flexibilitet som följer i långtidarbetslöshetens spår. Men framförallt är långtidsarbetslösheten ett hot mot de enskilda individerna. Ingen människa klarar i längden av att ständigt bli avvisad och mötas av beskedet att hon inte behövs. För varje dag som går blir risken allt större för att den arbetslöse aldrig mer ska få ett jobb.
För att kraftfirllt stärka de långtidsarbetslösas ställning på arbetsmark- naden föreslår regeringen att det nuvarande rekryteringsstödet riktas enbart mot dem som är långtidsarbetslösa. Rekryteringsstödet, som kan kombineras med d et nya anställningsstödet, ger dem som varit arbets- lösa under lång tid ett kraftfullt stöd.
Bland de långtidsarbetslösa återfinns många utomnordiska invandrare. Att ge dem en mer gynnsam plats på arbetsmarknaden är en nödvändig och angelägen uppgift för arbetsmarknadspolitiken. Rekryteringsstöd ska påskynda deras inträde på arbetsmarknaden. Dessutom avsätts särskilda medel till s.k. invandrarpraktik.
För utbildningsvikariaten, som ger dubbelt positiva effekter i förrn av höjd kompetens hos dem som har jobb och nya vikariat för dem som är arbetslösa, föreslås förmånligare regler. Särskilt småföretagen uppmun- tras till att utbilda sin personal med stöd av utbildningsvikariat.
12
Att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden är ett mycket viktigt Prop. l994/95:100 inslag i regeringens politik, inte minst för att motverka att kvinnornas Bilaga 11 arbetsmarknad på sikt krymper. Det är också ett avgörande inslag i att göra arbetsmarknaden mer flexibel för att förhindra att s.k. fiaskhalsar uppstår. Därför föreslår regeringen att särskilda medel avsätts för projekt som syftar till att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden.
Följande åtgärder föreslås:
— Ett nytt anställningsstöd införs. Arbetsgivare i näringslivet (inklusive offenligt ägda bolag och affärsverk) får reduktion av socialavgifterna med upp till 6 000 kronor per månad i 12 månader. Stödet avser tillsvidareanställning av personer som varit registrerat arbetslösa (öppet eller i åtgärder) samt anvisats av arbetsförmedlingen. Stödet kan omfatta personer som anställs under perioden den 1 januari 1995 till den 30 juni 1995. Stödet ersätter det tidigare anställningsstödet (GAS) och beräknas totalt omfatta cirka 110 000 personer. Förslag om det nya anställningsstödet föreläggs riksdagen i särskild pro— position i början av år 1995. 7 miljarder kronor har avsatts för det nya anställningsstödet.
— Det nuvarande rekryteringsstödet riktas in mot dem som är långtids- arbetslösa. Det ska också bli möjligt att kombinera rekryteringsstödet med det nya anställningsstödet. Därmed bör de långtidsarbetslösas möjligheter till tillsvidareanställningar öka markant. Stödet beräknas omfatta i genomsnitt 26 000 långtidsarbetslösa.
— Regeringen föreslår fortsatt satsning på arbetsplatspraktik för utom- nordiska invandrare. Antalet föreslås bli 5 000 platser i genomsnitt.
— Förbättrade regler för utbildningsvikariaten. Regeringen föreslår en höjning av avdraget för vikarie till 500 kronor per dag. Det maxima- la avdraget för utbildningskostnaden höjs till högst 40 000 kronor per utbildad.
— Småföretag som har för låga socialavgifter för att kunna göra fullt avdrag ska också ha möjlighet att utnyttja utbildningsvikariat. Re- geringen avser att lägga förslag med den inriktningen under våren. Utbildningsvikariaten beräknas i genomsnitt omfatta 20 000 perso- ner.
— Lärlingsplatser eller motsvarande är en metod för att ge unga männi-
skor chansen till ett arbete. Tekniken för att underlätta inträdandet i ett yrke kan variera. Det förutsätter att arbetsmarknadens parter tar
13
initiativ till att lösa frågan. Regeringen är beredd att medverka i en Prop. 1994/951100 sådan utveckling. Bilaga 11
— För att fortsätta arbetet med att bryta den könsuppdelade arbets- marknaden föreslås att AMS får använda en viss del av medlen för arbetsmarknadsutbildning till projektverksamhet inom området.
_ Arbetsmarknadsverket måste omedelbart mycket aktivt sprida in- formation om åtgärder riktade till arbetsgivare. Regeringen kommer redan under innevarande budgetår att ställa särskilda medel till för-. fogande för detta ändamål.
— För att minska arbetslösheten i byggbranschen och skapa bättre för- utsättningar för att upprätthålla kompetens och kapacitet i byggindu- strin föreslår regeringen att ett 350-procentigt bidrag införs för att förbättra inomhusklimatet i skolor och daghem.
Kunskapslyft för arbete
Ska Sveriges produktion kunna bygga på högkompetent arbetskraft, ständig utveckling, ny teknologi, produktionsfömyelse och en hög för- ädlingsgrad finns ingen annan väg än att mobilisera utbildningssam- hällets alla resuser. Utvecklingen av vår välfärd, vår ekonomiska tillväxt och vårt näringslivs internationella konkurrenskraft är helt beroende av arbetskraftens kunskapsutveckling. En god utbildningsnivå lägger grun- den lör förändringsberedskap, nyfikenhet och vilja till fömyelse och omprövning, egenskaper som i rikt mått är nödvändiga för utvecklingen både i samhället i stort och i näringslivet.
Utbildningen har också en central betydelse i regeringens ambition att ge alla människor mer att säga till om i sin vardag. såväl formellt som reellt. Med utbildning växer självförtroende och kunskaper. Därmed ökar de reella möjligheterna att vara med och ha inflytande över sin situation på arbetet, i skolan och på fritiden, i bostadsområdet osv.
Utbildningen har en avgörande roll för att tillgodose de expanderande företagens behov av kompetent arbetskraft. Det är främst genom en omfattande satsning på utbildning som det är möjligt att nå den flexibili- tet på arbetsmarknaden som är nödvändig. Först med rätt utbildning kan de arbetslösa få de arbeten som erbjuds.
Mot den bakgrunden lägger nu regeringen förslag som innebär att inom den reguljära utbildningen skapas över 90 000 årsstudieplatser. Dessutom skapas drygt 70 000 platser i annan utbildning, arbetsmark- nadsutbildning. Människor som hotas av arbetslöshet ges chansen att ta steget över i en ny verksamhet inom det tekniskt naturvetenskapliga området.
14
Flexibiliteten i utbildningen förbättras för att motsvara de nya kraven Prop. 1994/952100 i arbetslivet. Arbetslösa kan i vissa fall få en utbildningsplats i det ordi- Bilaga 11 narie utbildningsväsendet eller i särskilt anordnad arbetsmarknadsut- bildning under förutsättning att de står till förfogande så snart de behövs för ett ledigt arbete. Det innebär således att ett ledigt arbete kan ha före- träde framför fortsatta studier. Sådan utbildning ska kunna återupptas om arbetet senare skulle upphöra, eller på lämpligt sätt kombineras med arbetet. Utbildningssatsningama kan också spela en avgörande roll i ambitio- nen att på lång sikt bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Med den föreslagna satsningen på utbildningar och stimulanser för dem som studerar inom områdena naturvetenskap och teknik bör kvinnor i högre grad än tidigare vara motiverade att välja den inriktningen på sina studi- er. Det särskilda N/T-arvodet medför också att kvinnor som i annat fall avstått från att studera nu uppmuntras till studier inom området naturve- tenskap och teknik och därmed bryter den traditionella könsuppdelningen i sina yrkesval.
Följande åtgärder föreslås:
— Regeringen föreslår en kraftfull satsning på nya platser vid högsko- lan med inriktning på naturvetenskap, teknik och språk. Det finns en underliggande långsiktig brist på naturvetare och tekniker i näringsli- vet och särskilt i exportindustrin. Vid sidan av den långsiktiga och planmässiga dimensioneringen av den högre utbildningen behövs insatser av engångskaraktär för att öka antalet naturvetenskapligt och tekniskt utbildade. Särskilt viktigt är det att rekrytera kvinnor till dessa utbildningar. Resurserna föreslås fördelade så att 4 500 perso- ncr kan påbörja utbildning hösten 1995 och ytterligare 4 500 våren 1996. Insatser av sådan karaktär är nödvändiga för att långsiktigt öka tillväxtförmågan särskilt bland de små och medelstora företagen. Intag till denna utbildningsväg bör bara göras under läsåret 1995/96, fördelat på ett intag på hösten och ett på våren. För dem som har samhällsvetenskaplig eller ekonomisk gymnasieutbildning bör ett förberedande år — det s.k. basåret — ingå inför påbörjandet av en naturvetenskapligt eller tekniskt inriktad högskoleutbildning.
De som antas till naturvetenskapligu'tekniskt inriktade utbildningar på denna utbildningsväg bör erbjudas en ny form av N/T-finansie— ring. N/T-arvode, under de första två åren. Arvodet föreslås uppgå till ca 12 000 ler/månad. Därmed ökar incitamenten kraftigt för dem som har stadigvarande inkomst och familj. N/T-arvodet konuner att riktas till dem som varit yrkesverksamma minst 5 år och som är högst 45 år.
Reglerna för N/T-arvodet ska vara klara och entydiga. Åtagandet för den enskilde att fullfölja utbildningen måste vara tydligt. Ett
15
utbildningsprogram måste därför göras upp inledningsvis. Den här Prop. l994/951100 skisserade utbildningsvägen innebär studier på heltid under fiera år Bilaga 11 och beräknas omfatta 9 000 platser.
Det finns redan tendenser till brist på välutbildad arbetskraft inom vissa sektorer, en utveckling som är helt oacceptabel med den höga arbetslöshet som råder. Uppgiften för utbildningsväsendet är att hålla nära kontakt med utvecklingen på arbetsmarknaden och snabbt gripa in med effektiv yrkesutbildning. Arbetsmarknadsutbildningens om- fattning ökades i höstens ekonomisk-politiska proposition. Denna höga nivå bör ligga kvar.
Arbetsmarknadsverket bör i samråd med parterna intensifiera verk— samheten med bristyrkesutbildningar. De bör bedriva särskild upp- sökande verksamhet för att inventera fiaskhalsar som kan uppstå i produktionen inom de närmaste åren. Syftet är att med alla medel förhindra att det uppstår brist på arbetskraft samtidigt som det går arbetslösa som på grund av bristfällig utbildning inte kan ta anvisat arbete.
Arbetsmarknadsutbildningen beräknas omfatta 65 300 platser i genomsnitt.
Bidrag till utbildning i företag lämnas till arbetsgivare som till- handahåller utbildning åt de anställda för att upprätthålla och främja sysselsättningen. Bidraget omfattar ca 9 000 personer i genomsnitt.
Omvandlingen av gymnasieskolan till en genomgående treårig ut- bildning, är snart genomförd. Fortfarande kommer emellertid ett antal elever att gå ut från en tvåårig yrkesinriktad linje. Det är vik- tigt för dem att de får den fördjupning och breddning som ett tredje gymnasieår ger dem. Därför föreslår regeringen att de erbjuds en plats på det tredje gymnasieåret. Satsningen ger 16 000 nya gym- nasieplatser.
Industriprogrammet i gymnasieskolan måste göras bättre och därmed mer attraktivt genom ökad samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet. En arbetsgrupp kommer inom kort att tillsättas inom Utbildningsdepartementet för att analysera orsakerna till det dåliga intresset för industriprogrammet samt lägga förslag på eventuella förändringar beträffande innehåll, organisation och konstruktion. I gruppen ska representanter för arbetsmarknadens parter ingå.
Ett tredje gymnasieår anordnat inom komvux föreslås också. Många som lämnat gymnasieskolans tvååriga linjer är inte så studievana. Det har också gått en tid sedan de lämnade skolan. För denna grupp bör förstärkta komvuxresurser satsas så att de får en undervisning
16
som till innehåll och omfattning motsvarar gymnasieskolans och som Prop. l994/952100 alltså ställer något mindre krav på självstudier än vad som gäller Bilaga 11 normalt i komvux. '
— lnom komvuxutbildningen har hittills språk, svenska såväl som främmande, och naturvetenskapliga och tekniska ämnen prioriterats. Den ökning av komvux som genomförs under vårterminen 1995 fullföljs. Sammantaget innebär detta att 41 000 extra helårsplatser inrättas inom komvux.
— Folkhögskolorna ger ett värdefullt bidrag till utbudet av utbildnings- möjligheter. För många innebär en utbildning vid folkhögskolan en möjlighet till kompetenshöjning genom att den utgör ett alternativ till komvux. 10 000 extra platser för arbetslösa inrättas 1995/96.
— Folkbildningen förstärks. Studieförbunden kan spela en stor roll i arbetet med att bereda arbetslösa kompetensutveckling. Studiecirkeln som form lämpar sig väl för många som saknar studievana och har en låg grundutbildningsnivå. För många med invandrarbakgrund kan studiecirklar också vara ett bra alternativ för att förbättra svenskkun- skapema. Möjligheterna att låta arbetslösa vara cirkelledare bör utnyttjas i stor utsträckning.
— En ny form av praktikplatser, Europastipendier för arbetslösa ung- domar. bör prövas i samarbete med svenska exportföretag. Arbets- kraft med goda språkkunskaper, internationella erfarenheter och kontakter är av stort värde för näringslivet. Ungdomar med erfaren- het av arbete utomlands och med språkkunskaper har en mycket starkare ställning på arbetsmarknaden och därmed bättre förutsätt- ningar att få arbete. Det är därför angeläget att stimulera nya grup- per av ungdomar att studera och få praktik utomlands. 10 000 plat- ser under 6 månader föreslås för arbetslösa ungdomar.
— En ytterligare åtgärd för att öka andelen naturvetenskapligt/tekniskt utbildade är det s.k. basåret, som ger behörighet för naturvetenskap- liga och tekniska studier i högskolan. Hittillsvarande satsning, 1 500 extra platser, inom högskolan behålls.
— Vidare föreslås en utvidgning av basåret som förläggs till komvux, så att den geografiska spridningen förbättras. För basår i komvux beräknas 1 500 platser.
— En särskild ekonomisk stimulans vid avslutade studier bör införas för denna grupp för att förbättra rekryteringen.
17
?. Riksdagen 1994595. I Sum/. Nr IUI). Bilaga II
— Behovet av att öka kunskapsinnnchållet i produktionen innebär att Prop. l994/952100
fier forskarutbildade borde verka inom näringslivet. Fler forskarut- Bilaga 11 bildade i näringslivet innebär också att kunskapsöverföringen mellan forskningen och mer tillämpningsinriktad verksamhet förbättras. För att på lång sikt hävda Sveriges konkurrenskraft är det därför ange- läget att öka antalet forskarutbildade. Under budgetåret l995/96 föreslås därför att studiefinansieringen förstärks så att ytterligare 300—500 doktorander kan antas.
— Akademikerpraktiken bör ersättas av en ett-årig aspirantutbildning för arbetslösa akademiker. De med invandrarbakgrund bör särskilt uppmärksammas. [ aspirantutbildningen ska utbildning och praktik, i företag och förvaltning, varvas. Utbildningen bör ordnas vid ett antal högskolor i samarbete med företag och förvaltning i regionen. Därmed ges förbättrade möjligheter till fast anställning samtidigt som kontakterna mellan högskolan och arbetslivet förbättras. Aspi— rantutbildningen föreslås omfatta 1 500 platser.
— lnom många områden i högskolan överstiger antalet sökande kraftigt antalet studieplatser. Efterfrågan på högskoleutbildade ökar. Denna starka efterfrågan måste mötas. Detta gäller inte minst de ökade krav på språkkunskaper som ställs inom olika områden på arbetsmarkna- den. 3 500 platser föreslås därför under 1995/%.
— En mer långsiktig satsning bör göras på utbildning i språk. Många behöver i det dagliga arbetslivet språkkunskaper på en högre nivå än gymnasieskolans. För att tillgodose dessa behov föreslår vi att 1 000 platser i två år avsätts för kvalificerad praktisk språkutbildning.
— Samtidigt bör också de 4 000 högskolcplatser som inrättas våren 1995, enligt förslag i den ekonomisk-politiska propositionen, kvarstå så att de antagna kan beredas plats också under hösten 1995.
— Efterfrågan på arbetskraft som har en utbildning inom Lantbruksuni- versitet är också god och ökande. För att tillgodose denna efterfrå- gan tillförs Lantbruksuniversitetet ytterligare 150 platser l995/96.
— Även verksamheten vid sommaruniversiteten bör fortsätta och ut- ökas. Detta leder till ett bättre resursutnyttjande genom att utbildning därmed erbjuds större delen av året och minskar också trycket på arbetsmarknaden. De kurser som erbjuds ska vara ur högskolans ordinarie kursutbud. Omfattningen bör sommaren 1995 vara 25 000 platser, vilket är en ökning med 5 000 jämfört med föregående som- mar.
18
— För att åstadkomma den önskvärda Hexibiliteten mellan utbildning Prop. l994/95:100 och arbetsliv som gör att ett ledigt arbete får förtur framför fortsatta Bilaga 11 studier kommer en särskild utredare att tillkallas. Systemet måste utformas så att studierna kan återupptas eller kombineras med ar- bete.
En väg tillbaka — Det ömsesidiga åtagandet
Som individer ska vi ha chansen att förverkliga våra livsprojekt. Rege- . ringen vill med det här programmet öka möjligheterna genom fler arbe- ten och fier utbildningsplatser.
Med det batteri av åtgärder som presenteras i detta program borde arbetsförmedlingama få möjlighet att erbjuda merparten av de arbetslösa arbete, utbildning eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd senast efter fyra månaders arbetslöshet.
Arbetsförrnedlingamas viktigaste uppgift är att förmedla lediga arbe- ten. Därför kommer Arbetsmarknadsverket att ges utrymme att anställa fter förmedlare. Arbetet kommer vidare att underlättas genom att bidra- gen blir färre och enklare att hantera samtidigt som drivkrafterna för de arbetssökande att ta de anvisade arbetena kommer att stärkas.
För att stärka de arbetslösas kontakt med arbetslivet kommer under våren 1995 att föreslås möjlighet att under kortare tid få pröva olika arbeten via ett system med återkommande arbetsplatskontakter. Ett sys- tem med arbetsföretag där arbetslösa engageras för att på heltid söka arbete utreds.
Arbetslinjen förstärks. De arbetslösa ska på ett effektivt sätt förmås att bryta sin passivitet till att delta i åtgärder av olika slag som stärker deras ställning på arbetsmarknaden. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ska utformas så att de inte läser in arbetskraften och försenar ett inträde på den ordinarie arbetsmarknaden. De som omfattas av en åtgärd ska med synnerligen kort varsel kunna ta de lediga arbeten som erbjuds.
Tydligheten måste öka i kontraktet melland den arbetslöse och samhäl- let om skyldigheten att stå till arbetsmarknadens förfogande. Individen måste veta vilka krav, rättigheter och skyldigheter som är förknippade med att få arbetslöshetsersättning. Ett avvisat lämpligt arbetserbjudande ska innebära att den arbetssökande avstängs från ersättning.
Syftet med att tydliggöra vilket ansvar som vilar på den arbetslöse är att öka arbetsförmedlingens möjligheter att så tidigt som möjligt sätta in de åtgärder som krävs för att den arbetslöse ska få ett jobb.
Regeringen vill också fortsätta satsningarna på att erbjuda de arbets- lösa kontakt med arbetslivet genom beredskapsarbeten och i viss mån arbetslivsutveckling.
För att stärka arbetslösa kvinnors ställning på arbetsmarknaden bör särskild vikt läggas vid att uppmuntra kvinnor till arbetsförberedande åt- gärder som bryter mot det traditionella könsrollsmönstret. Detta bör
19
kunna ske inom ramen för den personliga handlingsplan som skall göras Prop. l994/95:100 upp gemensamt av den arbetslösa och arbetsförmedlingen. Bilaga 11
Följande åtgärder föreslås:
— Arbetsförmedlingen har en central roll i arbetet med att mobilisera de arbetslösa i att på heltid stå till arbetsmarknadens förfogande. Särskilt stor vikt ska läggas vid att hålla nere vakanstidema för ledi— ga arbeten. En viss tillfällig personalförstärkning i kombination med färre bidrag att hantera som dessutom förenklas bör bidra till att förstärka förmedlingsarbetet.
— Som ett annat led i förnyelsen av arbetsmarknadspolitiken bör in- satserna för att aktivera de arbetslösa i att söka jobb intensifieras. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska pröva förslaget om att de arbetslösa via arbetsföretag ska bedriva arbetssökandet i mer organiserade former och att arbetssökandet inte bara ska syfta till en fast anställning, utan också till kortvarigare uppdrag. Syftet ska vara att ge den enskilde arbetssökande ökade möjligheter till arbete och trygghet och att kunna erbjuda företagen en större grad av flexibilitet vid rekrytering av arbetskraft i en uppgångsfas.
Genom att på detta sätt underlätta företagens expansion och stimu- lera nyanställningar av arbetslösa på de lediga platserna uppnås samtidigt syftet att de övriga åtgärderna inom arbetsmark- nadspolitiken i större utsträckning ska användas för dem som har särskilda behov av t.ex. en ny yrkesutbildning eller av rehabilitering, så att de står bättre rustade för de arbetstillfällen som kommer att bli lediga längre fram. En mycket preliminär bedömning tyder på att omfattningen kan bli 20 000 personer i genomsnitt.
— Arbetslöshetsersättningens roll som omställningsersättning måste hävdas. Den ska fungera som en central del av tillväxtpolitiken. Ersättningen ska medverka till att aktivera den som drabbas av ar- betslöshet. De regler som ligger till grund för ersättningen är tydliga i sina krav. Man måste vara beredd att ta ett anvisat arbete, godta viss lönesänkning. pendla eller byta bostadsort. Men också godta en anvisad åtgärd exempelvis i form av utbildning. Regeringen kommer senare under våren 1995 att föreslå åtgärder som gör att dessa regler för ett tydligare genomslag. '
— En konkret handlingsplan ska göras upp gemensamt av den arbets- löse och arbetsförmedlingen. Denna dokumenterade plan ska utöver åtgärdsinsatser innefatta preciserade överenskommelser om bland annat kontaktrutiner och skyldigheten att ta anvisade arbeten/åtgär-
der. Den arbetslöse ska också bekräfta att han eller hon har tagit del Prop. 1994/951100 av denna överenskommelse. Bilaga 11
— För att stärka de arbetslösas kontakt med arbetslivet kommer rege- ringen i början av 1995 att föreslå möjlighet att under kortare tid få pröva olika arbeten via ett system med återkommande arbets- platskontakter. Syftet är att underlätta anpassningen till ett föränder- ligt arbetsliv och att understryka att den arbetslöse, genom ett aktivt jobb-sökande, står till arbetsmarknadens förfogande. Systemet beräk- nas omfatta 15 000 personer per månad. Dessutom föreslås 2 200 platser i genomsnitt per månad i vidgad arbetsprövning (VAP).
— Många personer i åtgärder söker i praktiken arbete i endast begrän- sad omfattning. För att öka sökintensiteten och därmed förkorta arbetslösheten föreslås att tid för ett aktivt arbetssökande regelbundet läggs in under den tid man är i en åtgärd. Förslaget innebär att mer- parten av dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder aktivt ska söka arbete genom arbetsförrnedlingen under tiden i åtgärd.
— För att upprätthålla arbetslinjen fyller beredskapsarbeten en viktig funktion. Regeringen föreslår 8 000 beredskapsarbeten i genomsnitt per månad.
— Regeringen föreslår en begränsad satsning på arbetslivsutveckling (ALU). Antalet beräknas till ca 10 000 platser i genomsnitt per må- nad i slutet av budgetåret.
— LO har föreslagit ett samarbete med arbetsförrnedlingen för att stöd- ja arbetslösa medlemmar att aktivt söka arbete. Uppsökande och aktiverande verksamhet är ofta mycket effektiv. Regeringen är be- redd att medverka till att olika uppslag i den riktningen kommer till stånd. De fömyelseföretag som TCO initierat har visat sig vara ett bra sätt att kombinera kompetensutveckling med nyföretagande och tillväxt. De vidareutvecklas nu till s.k. Tjänstehus. SACO:s akademi- kerprojekt som drivs i samverkan med arbetsförrnedlingen har visat sig fungera bra. Det övergripande syftet med projektet är att stimule- ra och effektivisera'arbetslösa akademikers arbetssökande.
100 dagar
Arbetslöshet är en tragedi vem än det drabbar. För samhället är ung- domsarbetslösheten särskilt allvarlig. Ett samhälle som inte kan erbjuda sina unga arbete eller utbildning bryts sönder. En ung människa som får beskedet att hon inte behövs riskerar i högre grad att slås ut från — inte
21
bara arbetslivet — utan samhällslivet i dess helhet. Ungdomsarbetslöshe- Prop. l994/95:100 ten riskerar att bli ett allvarligt hot mot hela samhället. Bilaga 11
Därför lägger regeringen särskild kraft på att bekämpa ungdomsarbets-
lösheten. Samhället måste förhindra att ungdomar hänvisas till bidrag, kontantstöd och sysslolöshet. Ju längre det passiva mottagandet pågår desto större är risken för permanent utslagning.
Regeringens mål är att alla ungdomar under 25 år ska vara i arbete, utbildning eller aktiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom 100 dagars arbetslöshet. Utgångspunkten bör vara att de arbetslösa ungdomarna i första hand ska erbjudas arbete eller i andra hand kompletterande gym- nasie- eller arbetsmarknadsutbildning. Som ett sista skyddsnät ska andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder erbjudas.
Riksdagen har beslutat om en ungdomsintroduktion som började gälla den 1 januari 1995. Därmed är grunden lagd för att öka ungdomars möjlighet att snabbt komma i arbete. För ungdomar upp till 20 år före- slås kommunerna få ett tydligare ansvar. Diskussioner om utformningen av detta pågår med Kommunförbundet.
Regeringen föreslår också att ungdomar upp till 25 är bör erbjudas en treårig gymnasieplats samt i så stor utsträckning som möjligt en hög- skoleutbildning. En ny form av utlandsstipendier för arbetslösa ungdo- mar ska också bidra till att stärka de ungas kompetens framför allt i språk (se utbildningsavsnittet).
För de ungdomar som inte går i reguljär utbildning eller arbetar ska ett personligt utvecklingprogram utformas. Utvecklingsprogrammet ska kräva den arbetslöses aktivitet i samma utsträckning som ett heltidsarbe- te och kan omfatta en rad skiftande aktiviteter. Bland dem återfinns t.ex. satsningen på s.k. datortek där ungdomar i åldern 20—24 år under tre månader får lära sig att arbeta med moderna program inom ordbehand— ling, kalkyl, databas m.m.
Följande åtgärder föreslås:
— Riksdagen har enligt förslag under hösten 1994 redan fattat beslut om införandet av en ungdomsintroduktion som träder i kraft den 1 januari 1995. Introduktionen ger många unga människor goda förut- sättningar att få en fast anställning på den ordinarie arbetsmarkna- den. Ungdomsintroduktionen beräknas omfatta 50 000 ungdomar varav 26 000 omfattas av det föreslagna ökade ansvarstagandet för kommunerna för ungdomar under 20 år.
— Arbetsförrnedlingen och kommunen får ett gemensamt ansvar för att kartlägga ungdomarnas verkliga utbildningsbakgrund i syfte att stär- ka de arbetslösa ungdomarna genom att erbjuda dem den fyllnadsut-
IQ IQ
bildning de saknar. Utbildningsinsatsen bör kompletteras med arbets- Prop. 1994/95:100 marknadspolitiska åtgärder, i form av t.ex. praktik på arbetsplatser. Bilaga 11
— Kommunernas ansvar för ungdomarna utsträcks ytterligare ett år och gäller fram t.o.m. vårterminen det år de fyller 20 år. För dem som saknar arbete eller utbildningsplats bör personliga utvecklingspro- gram övervägas.
— För att förhindra att ungdomar är öppet arbetslösa mer än 100 dagar föreslås att arbetsförrnedlingen får ett ansvar för att se till att alla ungdomar i åldern 20—24 år har tillgång till ett särskilt utvecklings- program. Om de inte har arbete eller är i utbildning ska de delta i gruppaktiviteter i arbetsförmedlingens regi i form av till exempel söka-jobb—grupper, kortare praktikperioder, starta-eget—kurser och liknande. Utvecklingsprogrammet ska vara en heltidssysselsättning.
Ungdomar som är berättigade till arbetslöshetsersättning uppbär sådan under tiden i Utvecklingsprogrammet. Utvecklingsprogrammet beräknas omfatta 53 000 personer i genomsnitt.
För att arbetsförmedlingama ska kunna erbjuda alla ungdomar särskilda utvecklingsprogram inom 100 dagar bör arbetsförmedling- en avdela särskild personal för att enbart arbeta med åldersgruppen 20—24-åringar. Detta gäller bara de ungdomar som inte har ett be- stämt yrke. De övriga ska få motsvarande service av den yrkesför- medlande organisationen.
— Som ett led i arbetet med att utveckla Sverige till ett ledande land inom informationstekniken föreslås att datortek införs i alla kommu- ner. Datortek innebär att arbetslösa ungdomar i åldern 20—24 år under en tremånadersperiod får lära sig att arbeta med moderna program inom ordbehandling, kalkyl, databaser m.m. Regeringen ser det som särskilt angeläget att unga kvinnor genom datorteken får möjlighet att lära sig hantera informationsteknik. Som lärare fiJnge- rar arbetslösa i beredskapsarbete eller vars ersättning finansieras ge- nom s.k. otraditionella medel. Kommunerna föreslås vara huvudmän och svara för lokalkostnader o.d. Staten ansvarar för investeringen i persondatorer, programvaror m.m. Datorteken beräknas ge i genom- snitt 30 000 studieplatser.
Uppföljning
Regeringen föreslår i detta program en långtgående omläggning av de nuvarande insatserna för att bekämpa arbetslösheten. Med en uthållig tillväxt och full sysselsättning som mål blir förändringen av arbets- marknadspolitiken tydlig.
23
Det handlar bl.a. om att noga följa utvecklingen i näringslivet och Prop. l994/95:100 omedelbart sätta in åtgärder för att förhindra att inflationsdrivande fiask- Bilaga 11 halsar uppstår på arbetsmarknaden. Det vore olyckligt om vi fick en situation där det samtidigt uppstår både brist på kompetent arbetskraft och massarbetslöshet. Det får inte inträffa. Närings-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken får i det här programmet en sådan utformning att de arbetslösa slussas in i lediga jobb som nu uppstår i näringslivet.
Programmet innehåller också en rad åtgärder för att förhindra att ar- betslösa fastnar i bidragsberoende och passivitet. De arbetslösa har en rätt och en skyldighet att vara aktiva under arbetslöshetsperioden.
Regeringen ser det som betydelsefullt att denna omläggning av politi- ken följs upp.
Riktlinjer för Arbetsmarknadsverket under budgetåret 1995/96 Prop. l994/952100 [ Finansplanen har den ekonomiska politiken presenterats. Den centrala Bilaga 11 uppgiften för den ekonomiska politiken är att få till stånd en varaktig och uthållig tillväxt som möjliggör en hög sysselsättning och låg arbets— löshet. Arbetsmarknadspolitiken ska ses som en viktig resurs i tillväxt— politiken. Inom den ramen spelar Arbetsmarknadsverket (AMV) en be— tydelsefull roll. Följande riktlinjer som bygger på att arbetslinjen i ar— betsmarknadspolitiken återupprättas bör därför gälla under nästa bud— getår.
— Utnyttja platsförmedlingens möjligheter till jitllo
Arbetsförrnedlingens viktigaste uppgift är att förmedla lediga arbeten. Matchningen av sökande och platser ska effektiviseras så att företagens potentiella produktionsmöjligheter utnyttjas till fullo. Ambitionen bör vara att vakanstidema inte får öka påtagligt även om efterfrågan på ar- betskraft stiger väsentligt. Företagskontaktema och informationen om åtgärder riktade till arbetsgivarna måste intensifieras. Utgångspunkten måste vara att med alla till buds stående medel förhindra att flaskhalsar uppstår.
— De långtidsarbetslösa och de utsatta grupperna ska prioriteras, rundgången ska brytas
Vrd utnyttjandet av det förbättrade läget på arbetsmarknaden ska arbets— förmedlingens insatser i första hand inriktas på dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Rekryteringsfrämjande åtgärder, såsom rekryte— ringsstödet, ska användas för denna grupp. För att bryta rundgången ska insatserna särskilt inriktas på de arbetslösa som under en längre tid har gått mellan olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder och arbetslöshet. Vrd— are ska, vid prioritering av insatser och åtgärder, grupper med en redan svag ställning på arbetsmarknaden uppmärksammas, såsom ungdomar, fiyktingar och invandrare samt arbetshandikappade,
— Mobilisera de arbetslösa genom kompetens-uppbyggnad och ökade krav på aktivt arbetssökande
De nya åtgärder som nu introduceras och de förändringar som görs inom fiera områden ska ge utrymme för genomförandet av de individuella handlingsplaner, som ska upprättas med de arbetssökande. De kraftigt ökade möjligheterna att erbjuda lämplig utbildning åt de sökande ska tillvaratas. Arbetslösa ungdomar i åldern 20—24 år som inte kan få arbete eller utbildning är målet att de inom 100 dagars arbetslöshet ska erbju- das en lämplig insats.
25
Kraven på arbetslösa att själva aktivt söka arbete och arbetslöshetser- Prop. 1994/95:100 sättningens roll som omställningsersättning ska hävdas. Reglemas avsikt Bilaga 11 och den enskildes ansvar måste tydliggöras för varje sökande. Ett sär- skilt kontrakt om detta ska upprättas med den sökande.
— Medelsanvändningen ska effektiviseras
Av de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ska prioriteras sådana som underlättar för den arbetslöse att snabbt återgå till reguljärt arbete. Det gäller i första hand åtgärder som rekryteringsstödet. Genom ett ef- fektivt utnyttjande av dessa möjligheter kan i konjunkturuppgången ar- betslöshetstidema begränsas och kostnaderna för åtgärderna och kontant- stöden hållas tillbaka. Arbetet med att nedbringa kostnaderna för de olika åtgärderna ska fortsätta. Vid beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder måste riskerna för konkurrenssnedvridning också beaktas.
— Öka jämställdhetssträvandena
Utöver att utnyttja de särskilda medel som regeringen föreslår, måste ytterligare information ges till arbetsgivare och sökande rörande tillgång- en på arbetskraft och lediga platser och om de väsentligt förbättrade möjligheter som kan öppna sig om det traditionella könsbaserade ageran- det upphör. Målet att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden kan uppnås endast genom en genomgripande förändring av attityder hos både sökande och arbetsgivare.
Utvecklingen på arbetsmarknaden
All bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden måste ta sin ut- gångspunkt i den ekonomiska politik som tidigare förts. Den politiken förstärkte nedgången, fördjupade krisen och försenade uppgången. Den— na politiska oförmåga är skälet till att krisen i Sverige blivit djupare och varaktigare än i andra länder. Arbetslösheten förklaras alltså inte bara av den internationella lågkonjunkturen.
Arbetsmarknadsläget har successivt ljusnat under loppet av år 1994. Den djupa lågkonjunktur som präglat svensk ekonomi under början av 1990-talet nådde sin botten under år 1993 och konjunkturen befinner sig nu i en uppgångsfas. Sysselsättningen är sedan årsskiftet 1993/1994 på väg upp och arbetslösheten minskar. I november 1994 uppgick arbetslös- heten till 7,2 % enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), vilket kan jämföras med 8,4 % samma månad ett år tidigare. Antalet nyanmäl- da lediga platser ökar, främst inom industrin, men tillväxtökningen sker från en mycket låg nivå. Antalet varsel är nu nere på den nivå som råd- de under senare delen av 1980-talet. Även antalet konkurser har minskat betydligt.
26
Äterhämtningen på arbetsmarknaden sker dock från en extremt låg Prop. l994/95:100 nivå och vägen tillbaka till ett arbetsmarknadsläge i balans är således Bilaga 11 lång. Raset i sysselsättningen under de senaste åren har varit mycket stort. Mellan första halvåret 1990 och 1994 har över en halv miljon sysselsättningstillfällen försvunnit, vilket innebär att sysselsättningen nu motsvarar nivån under första hälften av 1970-talet. Arbetslösheten väntas uppgå till knappt 8 % i genomsnitt år 1994. Samtidigt var motsvarande ca 5 % av arbetskraften engagerad i någon åtgärd motiverad av syssel- sättningspolitiska skäl. Totalt befann sig således ca 550 000 personer eller motsvarande 13 % av arbetskraften utanför den ordinarie arbets- marknaden. Även med en god tillväxt de närmaste åren kommer arbets— lösheten att ligga på en oacceptabelt hög nivå och vi riskerar att få en permanent hög arbetslöshet och ökad utslagning från arbetsmarknaden.
Antalet inskrivna vid arbetsförrnedlingen, antingen som arbetslösa eller i åtgärd, har de senaste åren legat på rekordhög nivå. Antalet inskrivna har som mest legat på över en miljon personer. Under loppet av det senaste året har antalet personer vid arbetsförmedlingen minskat något men låg i november 1994 kvar på en hög nivå, 931 000 personer. An- delen av de inskrivna som fått arbete har ökat men ligger kvar på en låg nivå.
Det snabbt försämrade arbetsmarknadsläget under lågkonjunkturåren drabbade i hög grad individer och grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Under lågkonjunkturåren steg arbetslösheten kraftigt bland ungdomar, som ofta är nytillträdda på arbetsmarknaden, samt bland tiyktingar och invandrare. Även handikappade har fått en mer utsatt situation på arbetsmarknaden.
Trots den relativt kraftiga ökningen av sysselsättningen ligger ung- domsarbetslösheten kvar på en hög nivå. Mycket tyder på att det har blivit allt svårare för ungdomar att få fotfäste på arbetsmarknaden och att etableringsfasen har tenderat att förlängas. Kompetenskraven på ar- betskraften har generellt höjts, vilket bl.a. kan utläsas i stigande kvalifi- kationskrav på de lediga arbetena. De ungdomar som har kort eller ingen yrkesutbildning har fått allt svårare att finna ett arbete.
Under lågkonjunkturen steg arbetslösheten betydligt mer bland män. än bland kvinnor. Som mest var skillnaden ca tre procentenheter. Den öka- de arbetskraftsefterfrågan som vi nu ser har främst kommit männen till del och deras arbetslöshet minskar snabbare än för kvinnor. Detta beror till stor del på att sysselsättningen främst ökar inom industrin och indu- striberoende delar av tjänstesektorn samtidigt som sysselsättningen har minskat inom den offentliga sektorn.
Långtidsarbetslösheten (mer än sex månader) ökade kraftigt mellan åren 1990 och 1994 från 16 % av det totala antalet arbetslösa till närma- re 40 %. Det tar sig också uttryck i en ökad rundgång mellan arbetslös- het och åtgärd och därmed stigande antal långtidssökande vid arbetsför- medlingen. I november 1994 var det ca 460 000 personer som varit
Bilaga 1 l
oavbrutet inskrivna vid arbetsförmedlingen i ett år. Av dem hade 250 000 varit inskrivna i mer än två år. Under loppet av år 1994 har såväl antalet långtidsarbetslösa som långtidssökande minskat något.
AMV:s uppnådda resultat under budgetåret l993/94
Det kärva läget på arbetsmarknaden och obalansen i statsfinansema förklaras inte bara av den internationella lågkonjunkturen. Den gångna treårsperiodens misslyckade ekonomiska politik har fördjupat krisen. De åtstramande åtgärderna i den förda politiken bidrog till ett kraftigt fall i den inhemska efterfrågan, vilket fick starkt negativ effekt på sysselsätt- ningen. Under den senaste treårsperioden har arbetslösheten tredubblats, den offentliga sektorns underskott tiodubblats och statsskulden för- dubblats. Arbetslösheten har genom förlorade skatteinkomster samt ökat bidragsberoende och urholkat statens finanser.
Arbetsmarknadspolitiken har under lågkonjunkturen fått bära en alltför tung börda. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har inte i tillräcklig utsträckning rustat de arbetslösa för arbetsmarknadens allt högre krav på kompetens och utbildning. Den rekordhöga arbetslösheten har inneburit en stor belastning på AMS som på mycket kort tid fått ställa om sin verksamhet för att hantera den unikt höga omfattningen på de arbets- marknadspolitiska åtgärderna. Regeringens handlingsprogram innebär att arbetsmarknadspolitiken nu läggs om i riktning mot rekryteringsfrämjan- de och kompetenshöjande åtgärder med omfattande satsningar på utbild— ning sarnt åtgärder för att bryta rundgång och långtidsarbetslöshet.
Regeringen angav inför budgetåret l993/94 följande fyra övergripande verksamhetsmål för AMV:
— arbetsmarknadens och den reguljära utbildningens möjligheter måste utnyttjas,
— långtidsarbetslösa och de utsatta grupperna skulle prioriteras, — jämställdheten på arbetsmarknaden skulle öka,
- medelsanvändning skulle effektiviseras.
Utöver dessa övergripande mål angav regeringen sju verksamhetsmål. Verksamhetsmålen knöt an till de övergripande målen och var till sin karaktär dessutom uppföljningsbara. AMV redovisar i sin årsredovisning uppnådda resultat i förhållande till de av regeringen uppställda verksam- hetsmålen. Nedan följer en sammanställning av årsredovisningen samt regeringens bedömning av uppnådda resultat. Som utgångspunkt för den bedömningen har regeringen lagt att det inte är möjligt för arbetsmark- nadspolitiken att korrigera den ekonomiska politik som faktiskt förts.
Prop. l994/951100
Mötet mellan de optimistiskt satta målen för AMV och den verklighet Prop. l994/952100 som är det faktiska resultatet av den förda politiken visar att uppgiften Bilaga ll att nå uppsatta mål minst sagt är svår. l linje med regeringens ambition att stävja långtidsarbetslöshet angavs i ett av verksamhetsmålen att andelen långtidsarbetslösa av samtliga arbetslösa inte skulle överstiga 25 % som genomsnitt under budgetåret l993/94. För gruppen ungdomar i åldern 18-24 år var målsättningen att andelen långtidsarbetslösa i genomsnitt skulle vara avsevärt lägre än 25 %. Resultatet visas i följande tabell.
Den procentuella andelen i genomsnitt av långtidsarbetslösa i olika åldersgrupper under budgetåren 1992/1993 och 1993/94
1992/93 1993/94 l8——l9 år 12,4 16,4 20—24 år 24,3 27,9 18—24 år 21,4 25,5 18—64 år 24,5 29,5
Som ett led i att stärka utsatta gruppers ställning på arbetsmarknaden angav regeringen att andelarna ungdomar, utomnordiska medborgare samt arbetshandikappade i åtgärder skulle vara betydligt större än resp. grupps andel av samtliga arbetssökande. Tabellen nedan visar utfallet för budgetåret l993/94.
De prioriterade gruppernas andel av arbetslösheten samt av de arbets- marknadspolitiska åtgärderna
Andel av Andel av
arbetslöshet åtgärder
18— 20 år 5,6 8,8 20—— 24 år 20,6 32,0 Arbetshandikappade 9,3 10,7 Utomnordiska medborgare 9,2 9,3
I regeringens strävan att effektivisera medelsanvändningen angavs som verksamhetsmål omfattningen på antalet personer i arbetsmark- nadspolitiska åtgärder. Antalet personer i lämplig utbildning eller syssel— sättning skulle i åtgärder som finansierades via anslaget för arbetsmark- nadspolitiska åtgärder i genomsnitt per månad uppgå till minst 241 000. Därutöver var ambitionen att ca 20 000 personer i genomsnitt per månad
Bilaga 11
skulle delta i utbildningsvikariat och minst 65 000 personer i arbetslivs- utveckling. Nedanstående tabell visar omfattningen på de konjunkturbe- roende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under föregående budgetår.
Genomsnittligt antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder varje månad under budgetåret 1993/94
Arbetsmarknadsutbildning
därav — reguljära utbildnings- väsendet
— särskilt anordnad
Ungdomspraktik Högskolepraktikanter
Beredskapsarbete och rekryteringsstöd m.m.
Vrdgad arbetsprövning J obbsökaraktiviteter F öretagsutbildning
Bidrag för att starta eget
Åtgärder finansierade inom A 2.-anslaget
Utbildningsvikariat
Arbetslivsutveckling
Åtgärder ej finansierade inom A 2.-anslaget
Totalt
Vidare angavs som mått på arbetsmarknadsutbildningens kvalitet att andelen deltagare i arbetsmarknadsutbildning som avbryter utbildningen av andra skäl än erhållet arbete skulle minska jämfört med år 1992.
Regeringens beräkningar
16 200 42 100 84 500 3 000
37 700
300 1 400
22 700 4 000
211 900
20 000 65 000
85 000
296 900
Faktiskt utfall
8 800 45 700 55 500
600
29 200 1 200 600
2 900 7 600
152 100
11 600 48 300
59 900
212 000
Prop. l994/95:100
30
Andelen i procent av deltagare som avbröt utbildningen av andra skäl än Prop. l994/952100 arbete föll något mellan budgetåren 1992/93 och 1993/94. Bilaga ll Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har haft som verksamhetsmål för budgetåret l993/94 att antalet arbetshandikappade som lämnade arbets- förmedling eller arbetsmarknadsinstitut (Ami) för att gå till arbete eller utbildning inte f1ck minska jämfört med budgetåret 1991/92. Av AMS
redovisning framgår att det genomsnittliga antalet arbetshandikappade
per månad som fick arbete ökade från 1 664 budgetåret 1991/92 till 2 269 till budgetåret l993/94. Antalet som gick till utbildning minskade dock från i 052 till 1 018 personer. AMS har vidare haft som verksamhetsmål att antalet arbetshandikap- pade som hade en anställning med lönebidrag eller sysselsattes i skyddat
arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) skulle uppgå till i genomsnitt Sl 000 personer per månad. Det genomsnittliga antalet personer i åtgär- den lönebidrag uppgick till 43 400 medan 5 300 var sysselsatta i skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare.
Resultatbedömning
Under budgetåret l993/94 var läget på den svenska arbetsmarknaden det svåraste sedan 1930-talet. Arbetslösheten var mycket hög och omfatt- ningen på de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna var rekordstor.
Det mycket kärva läget på arbetsmarknaden har inneburit en mycket tung arbetsbelastning på enskilda arbetsförrnedlare samt krav på ökad effektivitet inom hela AMV.
Den dåvarande regeringen gav en alltför optimistisk bild av den för- väntade utvecklingen på arbetsmarknaden samtidigt som den faktiskt förda politiken försämrade förutsättningarna under budgetåret l993/94. Denna mer optimistiska syn kom dock att ligga till grund för de mål som sattes upp för AMV vilket naturligtvis påverkar bedömningen av resultat och verksamhet.
Regeringens uppfattning är att arbetsmarknadens möjligheter mycket väl har tillvaratagits. Antalet personer som under budgetåret lämnat arbetsförmedlingen och fått arbete uppgick till drygt 530 000 personer- vilket är en ökning med 110 000 personer jämfört med budgetåret innan. Trots ett ökat antal nyanmälda lediga platser har anmälningstidema för lediga platser kvarstårt på en låg nivå. Resultatet kan tas som inteckning för att AMV gjort stora insatser för att snabbt och effektivt tillgodose den stigande efterfrågan på arbetskraft.
Det ökade antalet platser inom det reguljära utbildningsväsendet har gjort det möjligt för AMV att via informations- och vägledningsinsatscr slussa arbetslösa vidare till lämplig utbildning. Det har under det gångna budgetåret skett en klar ökning av antalet personer som lämnat arbetsför- medlingen för studier.
3l
Ett allvarligare problem är det höga antalet långtidsarbetslösa. Under Prop. l994/952100 budgetåret l993/94 uppgick antalet långtidsarbetslösa inskrivna vid Bilaga 11 arbetsförmedlingen i genomsnitt till över 110 000 personer. Det var drygt 30 000 fier än föregående budgetår. AMV har inte uppnått det utsatta verksamhetsmålet vad gäller begränsningen av långtidsarbets- lösheten. [ ett läge med en relativt lång period av hög arbetslöshet och starka inslag av långtidsarbetslöshet är det betydelsefullt att alla krafter inriktas på att förhindra utvecklingen mot en permanent hög arbetslöshet som riskerar att bli strukturell. Att bryta utvecklingen mot ökad lång- tidsarbetslöshet är avgörande för att detta ska lyckas. AMV:s resurser bör i större utsträckning än tidigare riktas till långtidsarbetslösa, lång- tidsinskrivna och de som riskerar långa arbetslöshetsperioder.
AMV uppfyllde målet att andelen unga i åtgärd skulle överstiga deras andel av arbetslösheten. Det kan till viss del förklaras av den stora om- fattningen av ungdomspraktik. Förutom ungdomar utgör arbetshandikap- pade och utomnordiska medborgare prioriterade grupper. Dessa gruppers andel av åtgärderna översteg inte väsentligt deras andel av arbetslös— heten, vilket var målet.
AMV har trots det mycket svåra läget på arbetsmarknaden uppnått verksamhetsmålet att antalet arbetshandikappade som lämnar arbetsför- medlingen och Ami för arbete eller utbildning skulle vara minst lika stort som under budgetåret 1991/92. Däremot var det inte möjligt att uppnå målet med i genomsnitt 51 000 personer per månad i åtgärden lönebidrag och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA). Mot bakgrund av resultatredovisningen är det regeringens uppfattning att verksamheten bedrivits med en sådan inriktning att målen kunnat uppnås när det gäller de totala insatserna för arbetshandikappade. Trots ett svårt arbetsmarknadsläge har myndigheten lyckats med fier arbetsplaceringar av arbetshandikappade.
När det gäller målet om en ökad jämställdhet på arbetsmarknaden, lyckades inte AMV i någon större grad att påverka könsmönstret. Det är självklart ett viktigt mål som måste genomsyra alla samhällets åtgärder om det ska kunna förverkligas. En framgång har dock varit att tier män än tidigare sökt sig till kvinnodominerade områden på arbetsmarknaden. Kvinnor sökte sig dock i långt mindre utsträckning till utbildningar inom traditionellt mansdominerade yrkesområden. AMV måste i detta avseen- de öka sina ansträngningar.
Ett av de övergripande målen innebar att de betydande resurser som ställts till AMV:s förfogande skulle utnyttjats så att ett så stort antal personer som möjligt fick tillfälle till lämplig utbildning eller sysselsätt- ning. Enligt regeringens beräkningar skulle i genomsnitt 212 000 perso- ner per månad sysselsättas med de anvisade anslagsmedlen. Det faktiska utfallet blev 60 000 färre personer. I genomsnitt deltog 152 000 personer per månad i någon av de åtgärder som finansierades via anslaget. l..-'töver dessa åtgärder beräknade regeringen att 85 000 personer i genomsnitt per
månad skulle erbjudas utbildningsvikariat eller arbetslivsutveckling. Det Prop. 1994/95:100 faktiska deltagandet i dessa åtgärder uppgick till ca 60 000 personer. Bilaga 11 Oavsett det faktum att fier åtgärder borde utmönstrats och ersatts av andra och mer effektiva så är det inte rimligt med så stora skillnader i de krav på omfattning som regeringen fastställt och det som blev utfal- let. AMV anger i årsredovisningen fiera skäl till varför man inte lyckats uppnå det uppsatta målet. En förklaring är de mindre förmånliga regler- na ur arbetsgivarens synpunkt för ungdomspraktik. Enligt AMV var det utan utökade medel för personalförstärkning inte möjligt att från en redan mycket hög nivå på antalet personer i åtgärder ytterligare öka omfattningen.
Den lägre omfattningen innebar en utgående reservation på 3,6 miljar- der kronor. AMV utnyttjade ca 85 % av anslagsmedlen och omfatt- ningen på åtgärder utgjorde ca 70 % av den beräknade omfattningen.
Inte heller vad det gäller en effektiv medelsanvändning kan målet anses ha uppfyllts. Regeringen beräknade att den genomsnittliga kost- naden för en årsplats i åtgärder skulle uppgå till 118 800 kr. Den faktis- ka kostnaden blev 141 800 kr. Skillnaden förklaras av att den faktiska åtgärdssammansättningen avvek från den av statsmakterna beräknade.
Mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget är det angeläget att de medel som AMV disponerar kommer en så stor grupp arbetslösa som möjligt till del. Det kan finnas goda motiv för att ändra på sam- mansättningen av åtgärderna. Den flexibiliteten måste finnas. Men fak- tum kvarstår att volymfrågoma är viktiga när det gäller att på ett tro- värdigt sätt hävda arbetslinjen. Fördyn'ngar på ett område måste i allt väsentligt mötas av att omfattningen av mindre kostsamma åtgärder ökar. I kravet på kostnadseffektivitet i det totala utbudet måste AMV motsvara högt ställda förväntningar. Kravet på kostnadseffektivitet måste dock kombineras med höga krav på kvalitet i insatserna.
Alltjämt förkommer vissa brister särskilt i kopplingen mellan verksam- hetens resultat och insatta resurser. AMV bör därför förbättra statistikre- dovisningen.
Riksrevisionsverket (RRV) bedömer AMV:s årsredovisning som rättvi- sande. AMV anger i sin resultatredovisningen att utvecklingsarbeten bedrivs för att förbättra beräkningama av styckkostnader avseende de arbetsmarknadspolitiska åtgärdema samt försök med tidredovisning.
AMV har under den gångna lågkonjunkturen fått bära en mycket tung börda. Sysselsättningen ökar nu. Minskningen av arbetslösheten begrän- sas av att antalet personer som söker ett arbete ökar. Den totala arbets— lösheten kommer även under kommande budgetår att vara oacceptabelt hög. Det innebär en fortsatt hård belastning på AMV.
Det är ingen tvekan om att AMV ålagts svåra arbetsuppgifter. Dessa har i långa stycken lösts på ett bra sätt. Den kritik som kan riktas måste bilda utgångspunkt för förslag till fördjupat samspel mellan regeringen och AMV. Det gäller bl.a. frågan om att utveckla den löpande utvär-
33
3 Riku/(mm 190-#95. / .s'uml. Nr ]!)I). Bilaga ]]
deringen, skärpa målstymingsinstrumenten och att skapa än tydligare Prop. l994/95:100 resultatindikatorer som kan ge signaler om kompletterande politiska Bilaga 11 beslut som ökar fiexibiliteten och stärker arbetsmarknadspolitiken.
Besparingar inom anslag under littera A. Arbetsmarknad m.m. budgetåren 1995/96 och 1998 (miljoner kronor)
l995/96 1998 (12 mån)
A 1. Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader 37 307 A 2. Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder 2 084 2 945 A 5. Bidrag till arbetslöshets-
ersättning m.m. 2 918' 3 948' Summa besparingar brutto 5 039 7 200 Indirekta effekter; inkomstbort— fall till följd av besparingar -1 497 -1 909 Summa besparingar netto 3 542 5 291
1) I detta belopp ingår besparingar som redovisats i proposition 1994/95:99 Förändringar i arbetslöshetsersättningen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området Arbetsmarknad m.m. för budgetåren 1997 och 1998 som regering— en förordar.
A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
l993/94 Utgift 2 650 727 000 l994/95 Anslag 2 876 516 000 1995/% Förslag 4 328 452 000 varav 2 885 635 000 är beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget betalas utgifterna för AMV:s förvaltningskostnader, exkl. utgifterna för den yrkesinriktade rehabiliteringen vid arbetsmark-
34
nadsinstituten (Ami). Utgifterna avser löner m.m. för verksamheten vid Prop. l994/95:100 arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnder och AMS. I utgifterna ingår Bilaga 11 verkets kostnader för arbetskraftsplanering under beredskaps- och krigs- tillstånd. För AMV gäller förordningen (1988:1 139) med instruktion för Arbetsmarknadsverket. AMS är beredskapsmyndighet med ansvar för funktionen Arbetskraft. Det övergripande målet för funktionen är att en till följd av kriser och krig kraftigt ökad rörlighet på arbetsmarknaden ska kunna hanteras så att för totalförsvaret viktiga uppgifter ska kunna upprätthållas.
Fördelning av kostnader inom jörvaltningsanslaget budgetåret l993/94 (tusentals kr)
Löner Lokaler Övrigt Totalt Arbetsförmedling 1 209 702 255 351 355 860 l 820 914 Länsarbetsnämnder 335 860 45 164 100 887 481 911 AMS 110 881 9 527 24 549 144 957 Övrigt 61 548 13 216 128 181 202 945 Totalt 1 717 991 323 258 609 478 2 650 727
Utgifterna inom anslaget för budgetåret l993/94 uppgick till 92 % av anvisade medel. Anslagssparandet vid utgången av budgetåret uppgick till 286 miljoner kronor, inkl. kvarstående medel från tidigare budgetår.
Utvecklingen av antalet årsarbetare inom AMV 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94
Arbetsförmedling 4 970 5 447 5 630 6 592 6 609 Arbetsmarknadsinstitut 2 036 2 239 2 305 2 268 2 129 Länsarbetsnämnder 1 652 1 647 1 534 1 502 1 478 AMS 427 437 409 406 407 Övrigt 130 80 250 239 507 Totalt 9 215 9 850 10128 11107 11 125
Antalet anställda inom AMV har ökat under lågkonjunkturen. Personal- förstärkningama har finansierats med medel från anslaget Arbetsmark- nadspolitiska åtgärder. Dessa medel uppgick under budgetåret 1993/94 till 350 miljoner kronor och finansierade 1 254 anställda.
Av det totala antalet årsarbetare finansierades 307 genom upp- dragsverksamhet inom den yrkesinriktade rehabiliteringen, s.k. arbets- livstjänster.
Pcrsonalstrukturen har förändrats kraftigt inom AMV under senare år. Resurser har förts från AMS och länsarbetsnämnder till arbetsförmed-
35
lingen och Ami. De tillfälliga medlen för personalförstärkningar har Prop. l994/95:100 tillförts arbetsförmedlingen och Ami. Bilaga 11 AMS föreslår att ytterligare 320 miljoner kronor tillförs förvaltnings- anslaget. Myndigheten vill minska den höga belastningen på personalen och säkerställa rimliga krav på kvalitet och kontroll av de arbetsmark- nadspolitiska åtgärderna. AMS framhåller att förvaltningskostnademas andel av de sammanlagda resurserna för arbetsmarknadspolitiken är mycket låga i ett internationellt perspektiv. AMS föreslår vidare att personalförstärkningen inte längre ska vara tillfällig. Myndigheten bedömer att eftersom arbetsbelastningen förblir fortsatt hög under överblickbar tid kommer behovet av personalförstärk- ningen att kvarstå. Att ändå behålla medlen som tillfälliga gör personal- planeringen svårare. AMS anser att förevarande anslag och anslaget för Ami bör slås ihop. Myndigheten menar att dessa verksamheter har ett gemensamt uppdrag som skulle lösas effektivare med ett gemensamt förvaltningsanslag.
Regeringens överväganden Slutsatser och förslag
En stadig ekonomisk tillväxt och en kraftigt ökad sysselsättning förut- sätter att uppgången inte bryts i förtid på grund av bristsituationer och överhettningseffekter. Utslagningen av företag och arbetstillfällen under nittiotalets första år har ökat riskerna för en sådan utveckling. De allt längre arbeslöshetstidema har också medfört en risk för passivitet hos de arbetslösa.
AMV:s viktigaste uppgift är därför att tillsätta de lediga platserna. I en konjunkturuppgång är det särskilt viktigt att klara rekryteringen för att undvika flaskhalsar och därmed infiationstendenser som kan äventyra uppgången. Företagens vakanstider måste hållas så korta så möjligt. Det är angeläget att prioriteringen av platsförmedling säkerställs.
Det ökade utrymmet för platsförmedling måste skapas genom att på olika sätt lätta trycket på arbetsförmedlingen. Framför allt kommer be- lastningen minska genom den ökade efterfrågan på arbetsmarknaden. Men regeringen lägger också direkta förslag som ska påverka fönned— lingsarbetet positivt. Exempel på sådana åtgärder är incitament för ar- betsgivare att anställa arbetslösa genom det nya anställningsstödet. och till arbetssökande att ta anvisade arbeten. Arbetsförmedlingen avlastas även genom förslaget till utökad kommunalt ansvar för ungdomar under 20 år och genom det regelförenklingsarbete som pågår. Arbetsförmed- lingen är dessutom för budgetåret 1995/96 undantagen från kravet på att minska förvaltningskostnadema med fem procent.
36
Fortsatt tillfällig förstärkning av arbetsförmedlingen Prop. l994/951100 AMV hade vid ingången av detta budgetår ett betydande anslagssparan- Bilaga 1 1 de, 286 miljoner kronor. Arbetsförrnedlingens behov av extrapersonal under innevarande budgetår bör kunna täckas inom ramen för detta an- slagsparande, som regeringen också anfört i den ekonomisk-politiska propositionen (prop. 1994/95:25).
Anslagssparandet är emellertid av engångskaraktär och bör vara för- brukat vid utgången av detta budgetår. För att kunna upprätthålla en hög aktivitet vid arbetsförmedlingen bör den tillfälliga personalförstärkningen som nu finansierats genom anslagssparandet få verka ytterligare en tid. Möjligheten att disponera medel under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfälliga personalförstärkningar bör därför kvarstå och utvidgas under nästa år. De tillfälliga medlen bör få omfatta högst 700 miljoner kronor. Av dessa beräknas 500 miljoner kronor för perioden juli 1995 —juni 1996. Regeringen återkommer strax till detta.
Regeringen är emellertid inte beredd att föreslå en permanent perso- nalförstärkning. AMV är inte undantaget från det generella kravet på begränsning av den statliga konsumtionen, vilket framgår av nästa av- snitt.
AMS disponerar medel för förstärkta förrnedlingsinsatser för invandra- re och fiyktingar. Den alarmerande situationen för dess grupper på ar- betsmarknaden gör att dessa särskilda medel bör kvarstå i oförminskad omfattning även under nästa budgetår. Medlen beräknas till 76,6 miljo- ner kronor.
Det är vidare angeläget att fortsätta satsningen på ett grupporienterat arbetssätt på arbetsförmedlingen. De särskilda medlen för jobbsökarakti- viteter bör kvarstå under nästa budgetår. Regeringen beräknar dessa medel till 632,0 miljoner kronor.
Begränsning av den statliga konsumtionen
Det generella besparingskravet på 11 % på statlig konsumtion fram till budgetåret 1998 gäller även för AMV. Detta innebär en neddragning av detta anslag med 307 miljoner kronor. Regeringen anser emellertid att merparten av neddragningen bör ske först budgetåret 1998 med hänsyn till läget på arbetsmarknaden. Besparingskravet budgetåret 1995/96 före- slås uppgå till 55,5 miljoner kronor
Inriktningen ska vara att besparingen inte ska läggas på arbetsförmed- lingen. Omfattningen av besparingen på AMS och länsarbetsnärnndema får då den omfattningen att den inte kan klaras endast med rationalise- ringar. En översyn av verksamheten inom AMV måste därför göras.
Lokalkostnadema har dragits ned med 57,5 miljoner kronor budgetåret 1995/96.
37
Överföring av uppgifter fån AMV Prop. l994/952100 AMV arvoderar yrkesvalslärare vid särskolor och Specialskolor för att Bilaga 11 bland annat bistå i anskaffning av platser för praktisk yrkeslivsoriente- ring (PRAO). Kommunerna eller skolorna har nu själva ansvaret för anskaffningen av dessa platser och arvoderingen bör därför upphöra. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) bör ta över uppgiften. Förevarande anslag har därför räknats ned med 4 950 000 kr. Motsva- rande belopp har i stället beräknats under anslaget Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp under åttonde huvud- titeln.
Pliktverket tar över vissa uppgifter för försvarsplanering från AMV. Förevarande anslag har därför räknats ned med 1 100 000 kr. Motsva- rande belopp har i stället beräknats under anslaget Totalförvarets plikt- verk under fjärde huvudtiteln.
Flexibilitet mellan arbetsjömea'lingen och Ami
AMS får utnyttja högst 50 miljoner kronor under förevarande anslag för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen under innevarande budgetår. Detta ger ett utrymme för fiexibilitet mellan insatser inom arbetsförmedlingens ram och vägledning/yrkesinriktad rehabilitering inom Ami. Budgetårct l995/96 bör högst 75 miljoner kronor kunna omfördelas till den yrkesinriktade rehabiliteringen. På motsvarande sätt bör upp till 25 miljoner kronor kunna omfördelas i omvänd riktning un- der nästa budgetår. Liksom tidigare ska förutsättningen vara att detta be- döms som mest angeläget vid en prioritering mellan fönnedlingsinsatser respektive väglednings- och rehabiliteringsinsatser.
Låneramen
AMS investeringar i anläggningstillgångar finansieras genom lån i Riks- gäldskontoret. Innevarande budgetår disponerar AMS en låneram på 320 miljoner kronor för investeringar inom anslagen Arbetsmark- nadsverkets förvaltningskostnader, Yrkesinriktad rehabilitering och Yr- kesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet. AMS föreslår en höjning av låneramen till 420 miljoner kronor. Regeringen beräknar för närva- rande en oförändrad låneram, dvs. 480 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Regeringen har i ändring av regleringsbrevet för budgetåret l994/95 den 22 december 1994 föreskrivit att AMS senast den 1 mars 1995 skall redovisa en preciserad investeringsplan för budgetåret l995/96. Regeringen återkommer till denna fråga i kompletteringspropo- sitionen våren 1995.
38
Aske kursgård Prop. l994/95:100
Aske kursgård är en intäktsfinansierad resultatenhet inom AMS. Medel Bilaga 11 behöver därför inte anvisas till denna verksamhet. Av den totala belägg- ningen under budgetåret på 66 % utnyttjades 44 % av AMV, resterande 22 % kunde säljas externt.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att högst 75 000 000 kr av medlen under anslaget får användas inom den yrkesinriktade rehabiliteringen, 2. till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 4 328 452 000 kr.
A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
1993/94 Utgift 22 575 274 000 Reservation 6 609 068 000' 1994/95 Anslag 28 787 686 000 1995/96 Förslag 33 956 700 000
varav 22 720 800 000 är beräknat förjuli 1995 —juni 1996
' Av denna reservation har 3 610 584 000 kr förts bort från anslaget som en besparing
Från anslaget finansieras åtgärdema arbetsmarknadsutbildning, vidgad arbetsprövning samt jobbsökaraktiviteter, bidrag till att starta eget före- tag och invandrarpraktik. Personer som deltar i dessa åtgärder får ett bidrag i form av utbildningsbidrag som motsvarar vad de annars skulle ha fått från arbetslöshetsförsäkringen eller i kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Vid arbetsmarknadsutbildning betalas förutom ersättningen till den enskilde även kurskostnaden som bl.a. täcker kostnaderna för lärare och lokaler.
Rekryteringsstöd, beredskapsarbete och bidrag till utbildning i företag är också åtgärder som finansieras frånanslaget. Dessa stöd betalas till arbetsgivare för att subventionera en viss del av lönekostnaden när de anställer en arbetslös person eller utbildningskostnaden när de anordnar utbildning för sin personal.
Ungdomsintroduktion, som ska underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden, består av en praktikperiod då ungdomen får utbild- ningsbidrag och en anställningsperiod då arbetsgivaren eventuellt erhåller rekryteringsstöd. Vidare finansieras fiyttningsbidrag, utredningskostna- der, otraditionella insatser och försöksverksamhet med sysselsättnings- skapande åtgärder från detta anslag.
39
Prop. 1994/952100 Regeringens överväganden Bilaga 11
1 Inledning
Regeringens handlingsprogram mot arbetslöshet som tar sikte på att skapa förutsättningar för näringslivet att expandera och för att öka ar- betskraftens kompetens medför vissa förändringar inom anslaget för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Arbetsmarknadspolitiken har under de senaste åren ensamt fått bära ett alltför stort ansvar för att hålla ar- betslösheten nere. Detta har bl.a. medfört att anslaget för arbetsmark- nadspolitiska åtgärder har ökat kraftigt. För att minska arbetslösheten behövs emellertid effektiva ekonomisk-politiska insatser inom alla om- råden i samhället. Regeringen föreslår därför insatser inom arbetsmark- nadspolitiken men framförallt också inom det reguljära utbildningsväsen- det och näringspolitiken. Utöver dessa förslag har betydande investe- ringsårgärder redan beslutats i anledning av den ekonomisk-politiska propositionen (prop. 1994/95:25) vilka beräknas ge effekt även under budgetåret 1995/96. Det finns anledning att återkomma i frågan i sam- band med kompletteringspropositionen.
De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan utifrån regeringens hand- lingsprogram delas upp i anstållnings- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, rörlighetsstimulerande åtgärder samt åtgärder för ungdomar. Med rörlighetsstimulerande åtgärder avses åtgärder som ökar fiexibilite- ten på arbetsmarknaden både genom att öka arbetskraftens kompetens och geografiska rörlighet. Till dessa åtgärder ska läggas själva arbetsför- medlingen som det viktigaste instrumentet för att snabbt tillsätta lediga platser så att fiaskhalsar i produktionen undviks. För att kunna upprätt- hålla en god kvalitet i platsförrnedlingen och åtgärdshanteringen föreslår regeringen därför att de tillfälliga personalförstärkningama utökas. In- nevarande budgetår får AMV använda högst 395 miljoner kronor inom detta anslag för tillfälliga personalförstärkningar (se under anslaget A 1.). För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att detta belopp höjs till 700 miljoner kronor. Härav bör 500 miljoner kronor avse perioden juli 1995 —juni 1996.
Nedan redovisas beräknad kostnad för de olika arbetsmarknadspolitis- ka åtgärderna under budgetåret 1995/96 uppdelat på dels en tolv- månadersperiod, dels en artonmånadersperiod jämfört med beräknad kostnad under innevarande budgetår. Även antalet personer som beräk- nas sysselsättas i respektive åtgärd i genomsnitt per månad under bud- getåret 1995/96 redovisas.
40
Åtgärd 12 mån
Kostnad
mkr Bå 94/95
Anställnings- och sysselsättningsskapande åtgärder Beredskapsarbete 1 512 Rekryteringsstöd 3 453 Arbetslivsutveckling,
kringkostnader 420 Invandrarpraktik 476 Starta-eget-bidrag 461
Rörlighetsstimulerande åtgärder Särskilt anordnad arbetsmark-
nadsutbildning 5 097 Utbildningsbidrag vid särskilt anordnad arbetsmarknads- utbildning 5 166 Arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildnings- väsendet ] 663 Vidgad arbetsprövning 202 Jobbsökaraktiviteter 403 Bidrag till utbildning i företag 1 433 Utredningskostnader ] 0 Flyttningsbidrag m.m. 188 Ungdomsa'lgärder 4 464 Ungdomsintroduktion Datortek Europapraktik ÖVrigt Försöksverksamhet med syssel- sättningsskapande åtgärder 10 Totalt 28 788 Åtgärder som får finansieras inom ramen för ovanstående medel
Bå 595/% Så 95/96 12 mån 18 mån Kostnad Kostnad mkr mkr
] 272 1 908 3 011 4 392 100 150 441 662 882 1 323
5 409 8 113 4 713 7 070
1 838 2 757 191 287 361 542 861 1 292
10 15
300 450
3 321 4 982 10 . 15
22 721 33 957 1 420 1 965
Prop. 1994/95:100 Antal Bilaga 11 personer
per månad
8 000 25 400
5 000 8 000
47 100
18 200 2 200
5 000 9 000
50 000 30 000 550
208 450
41
Prop. l994/951100
Övriga åtgärder som ej finansieras över anslaget Bilaga 11 Arbetslivsutveckling 5 520 1 155 1 733 lO 000 Utbildningsvikariat 2 850 3 703 5 554 20 000
Summa 8 370 4 858 7 287 30 000
Totalt i arb.markn.pol. åtgärder 37 158 27 579 41 244 238 450
Övriga åtgärder som redovisats i handlingsplanen
Arbetsföretag 3 486 20 000 Anställningsstöd 7 000 110 000 Inom reguljära utb.väsendet 7 426 89 900 Investeringar 4 500 50 000 Ungdomsprogram 3 307 53 000 Totalt i åtgärder 560 450
Av de totala medlen under anslaget bör regeringen få disponera 450 milener kronor för särskilda insatser och 15 miljoner kronor för för- söksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder. Vidare bör AMV ha möjlighet att inom anslaget bekosta otraditionella insatser.
Stimulanser av byggandet
Arbetslösheten i byggbranschen är mycket hög och måste ses med stor oro och risk finns för kapacitetsbrist när byggandet väl kommer igång.
Regeringen har under hösten lagt fram en politik för tillväxt, syssel- sättning och välfärd som riksdagen nyligen tagit ställning till. En förut- sättning för att byggnadsproduktionen ska komma igång är ett lägre ränteläge än för närvarande. Regeringens ekonomiska politik är inriktad på detta.
Betydande resurser omfördelas för att öka byggsysselsättningen under år 1995. Inom bostadsområdet kommer en extra subvention om 15 % att lämnas för reparation, om- och tillbyggnad av bostäder inklusive till- gänglighetsskapande åtgärder. Vidare utvidgas stödet för ombyggnad av bostäder för äldre till att även gälla personer med fysiska och psykiska funktionshinder. Ett särskilt bidrag för klimatförbättring i bostäder har införts. Därutöver ges stöd för insatser inom miljö-, kultur- och kommu- nikationsområdena samt för offentliga lokaler. Stödet beräknas ge arbete åt 50 000 personer.
42
Bilaga 1 1
Regeringen följer noga utvecklingen av sysselsättningen inom bygg- branschen och kommer att redovisa övervägandena med anledning av detta i kompletteringspropositionen.
Samlad bedömning av åtgärderna
Regeringen har tidigare i den ekonomisk-politiska propositionen och nu i budgetpropositionen redovisat ett stort antal förslag som tar sikte på att öka möjligheterna till arbete och utbildning. Sammantaget ökar den volym som står tillgänglig för de arbetssökande med närmare 100 000 platser. Ökning sker framför allt inom insatserna för ungdom, reguljär utbildning och anställningsstöd. Det totala antalet platser uppgår till drygt 500 000. Den volymen skall ge inriktningen på att ge arbetslinjen en reell innebörd.
Samtidigt som omläggningen från passivitet till aktivitet fullföljts har tyngdpunkten fiyttats till mer av arbete i näringslivet, ytterligare insatser för att mobilisera utbildningssamhället i ett rejält kompetenslyft.
2 Anställnings- och sysselsättningsskapande åtgärder
Regeringen har som mål att gå från sysselsättning inom arbetsmark- nadspolitikens ram till anställningar i näringslivet. Det är en central del i regeringens tillväxtpolitik. Samtidig är det ett led i arbetet med att ge arbetsförmedlingen möjligheter att engagera sig i de arbetslösa som har särskilda behov och som är viktigt utifrån ett fördelningspolitiskt mål.
För att stimulera till en expansion av fasta anställningar i näringslivet kommer regeringen att föreslå att ett nytt kraftfullt anställningsstöd in- förs. Samtidigt riktas rekryteringsstödet till dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Eftersom dessa båda stöd bör kunna kombineras innebär det att arbetsförmedlingen får ökade möjligheter att hjälpa lång- tidsarbetslösa till ett arbete.
Villkoren för utbildningsvikariaten förbättras. Vidare fullföljs insatser i form av beredskapsarbeten, invandrarpraktik och ett begränsat antal ALU-platser.
2.1 Beredskapsarbetena och rekrjvteringsstöden
Resultatuppföljning —- Hanteringen av beredskapsarbeten och rekryteringsstöd I 1993 års kompletteringsproposition anmäldes att en utvärdering skulle
göras av arbetsförrnedlingsor ganisationens och åtgärdemas effektivitet. I mars 1994 uppdrog regeringen åt revisionsbyrån KPMG Bohlin att kart-
Prop. l994/95:100
43
lägga hanteringen av beredskapsarbeten och rekryteringsstöd. Uppdraget Prop. l994/951100 redovisades i en rapport till Arbetsmarknadsdepartementet den 9 septem- Bilaga 1 1 ber 1994.
I rapporten framhålls att arbetsförmedlingen arbetar med högt tempo, med god prestationsförmåga och korta handläggningstider. Några beslut som strider mot gällande regler har inte upptäckts i granskningen.
KPMG Bohlins pekar på att kvalitetssäkring, internkontroll och resul- tatredovisningar inom arbetsförmedling och länsarbetsnämnder inte är riktigt tillfredsställande, men att en positiv förändring är på gång. Dele- geringen av beslut är långtgående, mendet har inte ställts tydliga mot- krav i fråga om internkontroll och resultatredovisning.
Många arbetsförmedlingar upplevde, enligt rapporten, en konflikt mel- lan att prioritera sina resurser på arbetsgivarna eller på de sökande. Ti- den till företagskontakter fick ofta stå tillbaka för de sökandes omedel- bara behov.
KPMG Bohlins uttrycker viss tveksamhet till arbetsförmedlingamas förmåga att bedöma företag och uppger att företagsbedömningar hade låg prioritet.
I rapporten uppges att tiden som stöd lämnades för anställningar med rekryteringsstöd ofta blev lika med den tid som den anvisade fick an- ställning hos företaget, dvs. anställningen upphörde efter stödperioden. Många arbetsgivare hävdade att de tog emot rekryteringsstöd trots att de skulle anställt även utan stöd. Arbetsförrnedlingama följde inte upp vad som hände med de sökande efter det att stödet hade upphört.
Enligt KPMG Bohlins förekommer det liten variation mellan stödnivå och tiden i åtgärderna, trots att möjligheten att förhandla finns. Rekryte- ringsstödet lämnades vanligtvis med 50 % av lön och lönebikostnad i fyra månader.
När det gäller personer i beredskapsarbeten, tog, enligt rapporten, kommunerna ofta över kontakten med beredskapsarbetama och behand- lade dem som om de vore anställda i kommunerna.
— Beredskapsarbeten
Antalet beredskapsarbeten uppgick till i genomsnitt 14 600 platser per månad under budgetåret 1993/94, en minskning med 700 personer per månad jämfört med budgetåret innan. 43 % av kostnaderna hänförde sig till beredskapsarbeten av tjänstekaraktär, 38 % till investeringsarbeten och 19 % till skogliga arbeten m.m. under perioden. Under budgetåret 1992/93 var fördelningen 56 % för tjänstearbeten, 28 % för investerings- arbeten respektive 16 % för skogliga arbeten m.m.
Åtgärden omfattade framför allt personer som riskerade att bli utför- säkrade eller som redan hade utförsäkrats från arbetslöshetsförsäkringen. Av dem som deltog i åtgärden var 34 % kvinnor, 13 % arbetshandikap- pade och 16 % utomnordiska medborgare. Beredskapsarbete kan endast
44
i undantagsfall kan ges till ungdomar. Av dem som hade avslutat åtgär- Prop. l994/951100 den fick 18 % arbete inom 30 dagar. Bilaga 11 Beredskapsarbeten av tjänstekaraktär kostade enligt årsredovisningen 7 500 kr per person och månad. I november 1994 kostade investerings- arbeten cirka 1 700 kr per dagsverke, dvs. cirka 28 900 kr per person och månad och skogliga arbeten m.m. kostade 1 000 kr per dagsverke, dvs. cirka 17 000 kr per person Och månad.
— Rekryteringsstöd
Antalet personer i anställning med rekryteringsstöd uppgick till i genom- snitt 14 200 platser per månad under budgetåret. Åtgärden ökade kraftigt under första halvåret 1994. då det i genomsnitt fanns 22 000 personer i åtgärden. Av det genomsnittliga antalet personer under budgetåret ut- gjorde i genomsnitt 39 % ungdomar, en minskning med 7 procenten- heter mot budgetåret innan. Kvinnorna utgjorde 30 % av de anvisade. Arbetshandikappade utgjorde 4 % av dem med anställning med rekryte- ringsstöd och utomnordiska medborgare utgjorde 5 %.
Antalet anvisade med förhöjt rekryteringsstöd uppgick till i genomsnitt 117 personer per månad.
Av de personer som hade anställning med rekryteringsstöd under bud- getåret var 88 % anställda inom den privata sektorn. en minskning med sex procentenheter mot föregående år. Det är främst inom primärkom- munema som ökningen av platser med rekryteringsstöd har skett.
Personer som anvisades till platser med rekryteringsstöd hade i genom- snitt varit arbetslösa i drygt fyra månader (132 dagar) före anvisning (uppgifterna avser första halvåret 1994). Närmare 40 % av de anvisade kom direkt från en annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd, t.ex. ungdoms- praktik. Drygt 25 % av dem som avslutat åtgärden kom tillbaka till arbetsförmedlingen inom 30 dagar etter avslutad åtgärd. En något högre andel. cirka 30 %, kom tillbaka inom 90 dagar. Ungefär sju av tio som anvisats med stödet kan antas ha fått anställning efter stödtiden.
Rekryteringsstöd kostade i genomsnitt 8 400 kr per person och månad under perioden.
— Avtalade inskolningsplatser
De avtalade inskolningsplatsema upphörde den 1 juli 1994. Åtgärden hade en omfattning på cirka 400 personer per månad under budgetåret. Avtalade inskolningsplatser kostade i genomsnitt 7 400 kr per person och månad under budgetåret 1993/94.
45
— Generellt anställningsstöd Prop. l994/951100 I detta sammanhang vill regeringen redovisa de hittillsvarande erfaren- Bilaga ” heterna av det generella anställningsstödet (GAS), som infördes den 1 januari 1994 (prop. 1993/94:66, bet. 1993/94zAU5, rskr. 1993/94:102). Stödet innebär ett avdrag på 15 procentenheter från arbetsgivaravgiftema för tillkommande anställda under kalenderåret 1994. När stödet infördes fick avdraget bara göras på den del av det månatliga avgiftsunderlaget för år 1994 som översteg det för september månad 1993. Den 1 juni 1994 infördes en spärregel (bet. 1993/94zAU23) som innebar att avdra- get i stället får göras på den del av det genomsnittliga månatliga avgifts- underlaget för år 1994 som överstiger det genomsnittliga månatliga av- giftsunderlaget för kalenderåret 1993.
Stödet beräknas vid ett genomsnittligt avdrag om 1 900 kr per person och månad ha ökat från att omfatta 12 100 personer i februari 1994 till 58 400 personer ijuni 1994.
Riksskatteverket (RSV) uppskattar att avdrag för GAS har ökat från 23 miljoner kronor i februari 1994 till 111 miljoner kronor ijuni l994 (avdraget görs månadsvis och ärinte ackumulerat). Antalet uppbördsdek- larationer med avdrag för GAS, dvs. antalet arbetsgivare som har använt sig av avdraget, har under samma period ökat från 4 700 till 18 200. Det verkliga avdraget är svårt att ange eftersom GAS redovisas tillsammans med avdraget från socialavgifter i det inre stödområdet.
När stödet infördes beräknades stödet omfatta i genomsnitt 70 000 personer per månad under kalenderåret 1994. Utfallet under andra halv- året 1994 tyder på att stödet kommer att överstiga det antalet.
En utvärdering av stödet pågår och beräknas vara klar i slutet av år 1995.
Slutsatser
Regeringen beräknade i 1993 års kompletteringsproposition att AMV skulle ha i genomsnitt 41 900 personer per månad i beredskapsarbete, på platser med rekryteringsstöd och i avtalade inskolningsplatser under budgetåret l993/94. AMS anger i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 att i genomsnitt drygt 29 100 personer per månad fick del av dessa åtgärder. AMV nådde upp till 70 % av den beräknade omfatt- ningen av åtgärderna.
AMV anger att orsaken till att verket inte har nått upp till målet var dels att arbetslivsutveckling (ALU) har ersatt en del beredskapsarbeten. dels den svåra ekonomiska situationen för kommunema och näringslivet som har medfört att åtgärderna har hållits nere. AMV uppger vidare att eftersom omfattningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder var låg under sommaren 1993. påverkade det omfattningen av åtgärder negativt under hösten samma år.
46
Kostnaden för åtgärderna beräknades uppgå till 5,4 miljarder kronor Prop. 1994/95:100 för budgetåret 1993/94. Utfallet blev enligt AMS årsredovisning 4,0 Bilaga 11 miljarder kronor, fördelat på 2,3 miljarder kronor för beredskapsarbeten, 1,6 miljarder kronor för rekryteringsstöd och 41 miljoner kronor för avtalade inskolningsplatser. Kostnaderna uppgick till 73 % av det belopp som beräknats i 1993 års kompletteringsproposition. Regeringen ser positivt på att AMV i stort har nått den beräknade styckkostnaden för åtgärderna.
Regeringens bedömning är att arbetsförmedlingen på ett mer dyna- miskt sätt behöver använda sig av möjligheten att förhandla om stödni- våer och tider. Arbetsförrnedlingen måste även öka sin kunskap om företagsbedömningar, så att risken minskar för att oseriösa företag kan få del av bidragen.
Vad avser personer i beredskapsarbeten är det viktigt att personerna blir mer aktivt arbetssökande. Insatser för att söka arbete får inte bara gå genom kommunernas beredskapshandläggare. Arbetsfönnedlingen har det övergripande ansvaret för att de söker arbete.
Frågan om kvalitetssäkring, resultatredovisning och internkontroll är viktig. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 givit AMS i uppdrag att redovisa sitt utvecklingsarbete för att nå en förbättrad internrevision och internkontroll. Regeringen kommer att noga följa utvecklingsarbetet.
F års/ag
Regeringen kommer inom kort att presentera ett förslag till ett nytt an— ställningsstöd som införs under våren 1995. Stödet kommer att kunna avse alla tillsvidareanställningar inom näringlivet som sker under första halvåret 1995. Stödet lämnas endast till arbetsgivare som anställer perso- ner som har varit registrerade som arbetslösa arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Rekryteringsstödet bör prioriteras framför beredskapsarbete för att utnyttja den ökande efterfrågan på arbetskraft inom näringslivet genom att hjälpa dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa till en var- aktig lösning. För att rekryteringsstödet ska kunna bli riktigt kraftfullt och leda till ökad tillväxt, kommer det att kunna kombineras med det nya anställningsstödet.
Försöksverksamheten med ändrade regler för beredskapsarbeten och rekryteringsstöd. som trädde i kraft den 1 juli 1993, föreslås fortsätta. Förändringen innebar att statsbidraget bestäms som en viss del av löne- kostnaden och fastställs i krontalsbelopp redan vid beslutstillfället. Stor- leken på bidraget begränsas av ett bidragstak. Bidraget reduceras därefter vid frånvaro. Regeringen föreslår dock att det s.k. fyratimmarsavdraget
47
tas bort för beredskapsarbeten fr.o.m. den 1 juli 1995. Bidraget bör Prop. l994/95:100 därefter beräknas på normal veckoarbetstid. Bilaga 11 Försöksverksamheten med rekryteringsstöd för högskoleutbildade, som gäller fr.o.m. innevarande budgetår, bör få fortsätta även under bud- getåret l995/96. Regeringen beräknar behovet av antalet beredskapsarbeten och platser med rekryteringsstöd, inklusive förhöjt rekryteringsstöd för invandrare och rekryteringsstöd för högskoleutbildade, till i genomsnitt 8 000 resp. 25 400 per månad under budgetåret 1995/96. Kostnaderna för åtgärderna beräknas uppgå till 6 300 miljoner kronor.
2.2 Arbetslivsutvecklingen
Resultatuppföljning
I 1993 års kompletteringsproposition beräknades antalet ALU-platser (arbetslivsutveckling) uppgå till minst 50 000 platser per månad under budgetåret 1993/94.
I december 1993 (prop. 1993/94:66, bet. l993/94:AU5, rskr. 1993/94:102) beräknades att ALU-verksamheten skulle uppgå till i ge- nomsnitt 65 000 platser per månad under hela budgetåret l993/94. Sam- tidigt avsattes högst 5 miljoner kronor till en ALU-delegation, vars hu- vudsakliga syfte var att utöka omfattningen av ALU-verksamheten.
Inriktningen av verksamheten var i stort den som aviserades i den nyss nämnda propositionen. 37 % av de anvisade var kvinnor, 14 % ungdo- mar, 10 % arbetshandikappade och 5 % utomnordiska medborgare.
Arbetslöshetskassoma betalade ut 5,4 miljarder kronor för utbildnings- bidrag åt ALU-anvisade under budgetåret. KAS-regionema betalade ut ytterligare 90 miljoner kronor för ALU-deltagare som hade rätt till KAS-ersättning.
ALU—delegationen lämnade i december 1994 en slutrapport med av- seende på uppdraget att utöka antalet ALU-platser.
ALU-delegationen rapporterar att den har tagit initiativ till fem lands- omfattande program, som beräknas ge utrymme för ca 6 000 ALU- platser. Delegationen har även varit i kontakt med 1 500 gamla och nya anordnare genom sin konferensserie spridd över hela landet för att dis- kutera kvalitetsfrågor och undanträngningseffekter samt för att få fram nya idéer och dra i gång och utveckla ytterligare ALU-projekt.
Slutsatser
I genomsnitt 48 300 personer deltog i ALU-verksamhet per månad under budgetåret l993./94, dvs. en väsentligt lägre omfattning än den i decem- ber 1993 beräknade omfattningen för hela budgetåret.
48
AMV uppger att en större omfattning av åtgärden skulle ha påverkat Prop. 1994/952100 kvaliteten i ALU-verksamheten. Dessutom har det blivit svårare att hitta Bilaga 11 projekt som lämpar sig för ALU-verksamhet.
De anvisade i ALU hade i genomsnitt varit arbetslösa i över sju må- nader (218 dagar) innan de fick sin ALU-plats, vilket pekar på att AMV använder ALU som en sistahandsåtgärd. 21 % fick arbete inom 30 dagar efter avslutad åtgärd.
AMV förbrukade 217 av de 320 miljoner kronor som var avsatta för kringkostnader i samband med ALU-verksamheten. Fr.o.m. den 1 janua- ri 1994 beräknades högst 15 miljoner kronor av dessa medel till reskost- nader. AMV förbrukade 1,7 miljoner kronor av dem.
Förslag
ALU-verksamheten bör få fortsätta även under nästa budgetår men i minskad omfattning. Inriktningen bör vara den som angavs i den ekono- misk-politiska propositionen (prop. 1994/95:25), dvs. verksamhet främst inom kultur- och miljösektorema. ALU-verksamheten bör med fördel, liksom tidigare, kunna utnyttjas för att främja nyföretagande. Som ex- empel kan nämnas MGruppens s.k. tjänstehus för olika grupper, arbets- lösa som tjänstemän, långtidsarbetslösa kvinnor och invandrare.
Vidare bör ALU kunna utnyttjas i olika projekt som syftar till att aktivera arbetslösa i sökandet efter nya arbeten. Som exempel kan näm- nas förslag från Landsorganisationen i Sverige (LO), som innebär ett samarbete med arbetsförmedlingen för att stödja arbetslösa medlemmar att aktivt söka arbete.
ALU kan också användas för att stärka individens ställning på arbets- marknaden. Här kan nämnas SACO:s akademikerprojekt, som syftar till att stärka individens möjligheter att få ett arbete efter ALU-perioden, bl.a. genom kompetenshöjning.
Genom att möjligheten till att få arbetslöshetsersättning föreslås vara begränsad till personer som har fyllt 20 år (se anslaget A S.), kommer möjligheten att få en ALU-plats bara att finnas för personer som har nått den åldersgränsen.
Regeringen beräknar att ALU-verksamheten bör omfatta ca 10 000 personer i genomsnitt per månad vid slutet av nästa budgetår. Kostna- den för utbildningsbidrag till deltagarna, som belastar anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. uppskattas till 1 733 miljoner kronor. Rege- ringen föreslår dessutom att 150 miljoner kronor bör anvisas som kring- kostnadsmedel för verksamheten. Härav bör högst 5 miljoner kronor få användas för resebidrag till deltagarna. Medlen för kringkostnader bör anvisas under förevarande anslag.
Regeringens förslag om att ALU—verksamheten bör få bedrivas även under nästa budgetår föranleder en lag om arbetslivsutveckling. Lagen
49
4 Riksf/agan 199—!.!"ij I sum/. Nr I 00. Bilaga Il
bör gälla under budgetåret 1995/96. Ett lagförslag har upprättats inom Prop. 1994/95100 Arbetsmarknadsdepartementet. Förslaget finns i bilaga 11.1. Bilaga 11 Lagförslaget är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande torde sakna betydelse.
2.3 Insatserna för flyktingar och invandrare
Resultatuppföljnin g
Den relativa arbetslösheten för utländska medborgare var under första halvåret 1994 nästan tre gånger så stor som för svenska medborgare. Arbetslösheten för utländska medborgare var runt 27 %, för vissa na- tionaliteter ända upp mot 60 %. Även långtidsarbetslösheten var betyd- ligt högre bland invandrare än för totalbefolkningen. Våren 1994 fanns 77 000 utomnordiska medborgare inskrivna vid arbetsförmedlingen, dvs. drygt 30 % av denna befolkningsgrupp i arbetsför ålder. Samtidigt be- fann sig en relativt stor andel av gruppen utländska medborgare utanför arbetskraften. Detta medförde att relativt få i befolkningsgruppen var
sysselsatta. För utländska medborgare uppgick sysselsättningen första halvåret 1994 till 4 %, vilket kan jämföras med 72 % för svenska med- borgare.
Ett av AMS verksamhetsmål budgetåret l993/94 var att andelen utom- nordiska medborgare i åtgärder skulle vara betydligt större än deras andel av de arbetssökande. AMS lyckades inte nå det målet. AMS rap- port för andra kvartalet 1994 visar att i genomsnitt uppgick de utom- nordiska medborgarnas andel i åtgärder under budgetåret l993/94 till 9,7 % vilket endast marginellt översteg deras andel av de arbetssökande som uppgick till 9,5 %. Trots att de utomnordiska medborgarna — vid en jämförelse mellan budgetåren 1993/94 och 1992/93 — flck en ökad andel av varje enskild åtgärd. minskade de utomnordiska medborgarnas andel av de totala åtgärderna. Detta berodde på att arbetsmarknadsutbild— ning — som utnyttjas mest för de utomnordiska medborgarna — minskade i omfattning medan ALU och utbildningsvikariat ökade i omfattning. Andelen utomnordiska medborgare uppgick till närmare 20 % av samt- liga i arbetsmarknadsutbildning. ALU var inte aktuellt för en stor del av de utomnordiska medborgama eftersom de inte kvalificerat sig för KAS eller ersättning från arbetslöshetskassa. Vidare var ungdomspraktiken endast aktuell för en begränsad del av de utomnordiska medborgarna eftersom denna grupp hade en högre genomsnittsålder än övriga sökande. Utomnordiska ungdomar var under budgetåret l993/94 under- representerade i ungdomspraktiken jämfört med deras andel av det totala antalet arbetssökande.
AMS har uppskattat kostnaden för utomnordiska medborgares arbets- marknadspolitiska åtgärder under budgetåret l993l94 till mellan 2.5 — 3 miljarder kronor. I AMV:s budget har sedan ett antal år funnits särskilda
50
medel för insatser för flyktingar och invandrare som budgetåret 1993/94 Prop. 1994/95:100 uppgick till 150 miljoner kronor. Medlen var avsatta för förhöjt rekryte- Bilaga 11 ringsstöd och för andra åtgärder bl.a. i form av olika arbetsmark- nadspolitiska projekt. Medlen har dock utnyttjats i liten omfattning. Endast 21 miljoner kronor, dvs. 14 %, utbetalades under budgetåret l993/94.
Slutsatser och förslag
Det faktum att nuvarande arbetsmarknadsläge för invandrare är fortsatt mycket dåligt visar med all önskvärd tydlighet att insatserna är långt ifrån tillräckliga. Kraftfulla ansträngningar måste göras för att öka möj- ligheterna för invandrare att få arbete. Flera faktorer har sannolikt haft en negativ inverkan på invandrarnas möjligheter till arbete. Exempelvis har lediga arbeten utan krav på utbildning eller erfarenhet minskat. Kra- ven på svenskkunskaper och specifik kompetens har ökat. Rekryterings- processen har förändrats och personkontakter spelar en större roll. In- vandringen har ändrat karaktär och är mer heterogen. Dessutom har främlingsrädsla och okunskap om invandrares kompetens försvårat möj- ligheten för invandrare att komma ut på arbetsmarknaden. Det är angelä- get att en större del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utnyttjas för iiyktingar och invandrare.
Hälften av de utländska medborgarna i Sverige bor i de tre storstäder- na. I dessa kommuner har sysselsättningsutvecklingen för invandrare varit mer negativ än i landet i övrigt. För att bryta den negativa utveck- lingen måste invandrama få del av de lediga platserna i betydligt större utsträckning än tidigare. Vidare är det mycket angeläget att omedelbara åtgärder sätts in för att invandrare och andra som är boende i invandrar- täta områden får samma förutsättningar som andra för arbete och utbild- ning.
Mot denna bakgrund kommer regeringen föreslå att 125 miljoner kro- nor avsätts under budgetåret l995/96 under ett nytt anslag under littera D på denna huvudtitel benämnt Särskilda insatser i invandrartäta om- råden. Finansieringen av det nya anslaget bör ske genom omfördelning av resurser för ersättning till kommunerna för fiyktingmottagandet. Re- geringen har för avsikt att föreslå ytterligare särskilda insatser i invand- rartäta områden i det program för användning av medel från Europeiska socialfonden som ska överlämnas till EU-kommissionen före den 1 april 1995. Regeringen återkommer under våren med närmare förslag till inriktning av dessa insatser och hur Sveriges medfinansiering ska ske.
I många fall har det tagit alltför lång tid innan flyktingama kan etable- ra sig i kommunerna. Detta kan medföra risk för att yrkeskunskaper går förlorade och att flyktingarna passiviseras. Den långa etableringsfasen för nyanlända flyktingar behöver förkortas. Den nya invandrarpolitiska utredningen har till uppgift att bl.a. se över om förändringar kan ske i
51
flyktingmottagandet för att underlätta för flyktingar att snabbare kunna Prop. l994/952100 försörja sig genom arbete. Bilaga 11 Svårigheter att få ett vanligt arbete eller en adekvat arbetsmark- nadspolitisk åtgärd har medfört att ett betydande antal invandrare väljer att starta eget företag. Det är angeläget att verka för ökat stöd och hand- ledning till de invandrare som önskar starta eget företag. Det är önskvärt att de invandrartäta storstadskommunema överväger möjligheten att på prov bygga upp ett mångkulturellt företagarutvecklingsinstitut där kun- skaper om ekonomisk utveckling bland invandrargruppema kan tas till- vara och utvecklas. Erfarenheter från länder som USA, Kanada och Australien inom detta område bör tas tillvara.
Invandrarpralr'tik
Resultatuppföljning
lnvandrarpraktik infördes den 1 juli 1994 som en försöksverksamhet under budgetåret l994/95. Syftet med invandrarpraktiken är att invandra- re som har vistats i Sverige i högst fem år och som har yrkesutbild- ning eller yrkeserfarenhet, ska få en chans att skaffa sig erfarenhet på en svensk arbetsplats. [ en särskild lag föreskrivs att den som anvisats in- vandrarpraktik inte ska anses som arbetstagare under praktiken. Finans- ieringen av invandrarpraktiken sker under innevarande budgetår med del av de särskilda medel för insatser för flyktingar och invandrare. För innevarande budgetår har dessa ökat från tidigare 150 miljoner kronor till 476 miljoner kronor. Enligt beräkningarna kan 5 000 personer varje månad sysselsättas inom ramen för invandrarpraktiken. Åtgärden har hittills haft en mycket liten omfattning. Antalet personer uppgick i bör- jan av november till cirka 1 000 personer.
Slutsatser och förslag
Den låga omfattningen av invandrarpraktiken kan inte bero på ekono- miska svårigheter för arbetsgivaren att ta emot invandrarpraktikanter eftersom åtgärden är helt kostnadsfri. Visserligen kräver nya åtgärder en viss tid för att få genomslag, men främlingsrädsla och osäkerhet inför invandrarens kompetens kan ha påverkat omfattningen på invandrarprak- tiken.
Regeringen ser positivt på invandrarpraktiken som kan komma att be- tyda mycket för de invandrare som deltar i den liksom för arbetsgivaren och arbetskamraterna som tar emot invandraren. Regeringen bedömer det som angeläget att arbetsförmedlingen aktivt använder denna åtgärd för invandrare. Speciellt bör AMS arbeta för att invandrarpraktiken kommer till användning vid mindre och medelstora företag.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att försöksverksamheten med Prop. 1994/95:100 invandrarpraktiken bör omfatta även budgetåret 1995/96. Regeringen Bilaga 11 bedömer att medel för invandrarpraktiken bör beräknas för 5 000 perso- ner i genomsnitt per månad. Kostnaden för utbildningsbidrag till prakti- kantema beräknas till 662 miljoner kronor. Regeringen kommer senare att uppdra åt AMS att senast i februari 1995 redovisa de dittillsvarande erfarenheterna av invandrarpraktik och då speciellt belysa problem av undanträngningskaraktär.
Regeringen föreslår att samtliga särskilda medel för insatser för Hyk- tingar och invandrare används enbart till invandrarpraktiken. Det för- höjda rekryteringsstödet bör i stället beräknas under medlen för rekryte- ringsstöd. Vidare bör andra åtgärder i form av projekt för fiyktingar och invandrare i stället finansieras inom ramen för de otraditionella medlen. Förslaget i fråga om invandrarpraktik föranleder en lag om invandrar- praktik. Lagen bör gälla under budgetåret 1995/96. Ett lagförslag har upprättats inom Arbetsmarknadsdepartementet. Förslaget finns i bilaga 11.1.
Lagförslaget är av enkel beskaffenhet varför Lagrådets hörande torde sakna betydelse.
2. 4 Starta-eget-bidraget Resultatuppföljning
Sedan den 1 juli 1993 är starta-eget-bidraget en prioriterad åtgärd inom arbetsmarknadspolitiken. Starta-eget-bidraget ger arbetslösa en möjlighet att starta egen näringsverksamhet och avser att vara ett tillskott till ny- företagarens försörjning under inledningsfasen av verksamheten som egen företagare.
Åtgärden har fått en ökad prioritet och omfattning under de senaste åren. Länsarbetsnämndemas och arbetsförmedlingens insatser för att stödja arbetssökande som önskar etablera egna företag har ökat markant. Under budgetåret l993/94 har starta-eget-bidraget fått en större omfatt- ning än någonsin tidigare.
Antalet beslut om starta-eget-bidrag ökade från cirka 9 000 budgetåret 1992/93 till cirka 18 000 budgetåret l993/94. Mest har bidragen gått till nyföretagande inom handel, restaurang och konsultverksamhet. Det ge- nomsnittliga antalet personer i månaden med starta-eget-bidrag uppgick under budgetåret till cirka 7 600. Totalt var det 16 500 personer som fick bidrag under budgetåret. Kostnaden per månad var 10 300 kr. För budgetåret beräknades 450 miljoner kronor, vilket skulle räcka till i genomsnitt 4 000 personer per månad. Totalt utbetalades 935 miljoner kronor, dvs. mer än dubbelt så mycket medel som beräknats.
AMS har under budgetåret utarbetat en strategi för arbetet med arbets- sökande som vill starta eget företag. I samarbete med länsarbetsnämn-
53
dema och NUTEK har AMS konkretiserat den nya strategin till ett Prop. 1994/95:100 utvecklingsprogram för nyföretagare. Programmet ska betraktas som en Bilaga 11 miniminivå där regionala avvikelser kommer att finnas, men där am- bitionsnivån inte ska underskridas. Målsättningen med programmet är att få en effektivare och mer likformig handläggning av starta-eget-bidraget i hela landet. Programmet ska vara fullt genomfört i hela landet under budgetåret 1994/95.
Slutsatser och förslag
lnom arbetsmarknadspolitiken lämnas ett betydande stöd till nyföretagare genom starta-eget-bidraget. Omfattningen av starta-eget—bidraget har under budgetåret l993/94 fördubblats gentemot föregående år. Åtgärden har därmed fått en väsentligt större omfattning än vad som beräknats. Att främja ny- och småföretagandet är viktigt för att skapa ökad syssel- sättning i framtiden. De nya arbetstillfällena måste i första hand komma till stånd i näringslivet. Tillväxten måste främjas i främst små och me- delstora företag. Bidraget ska så långt som möjligt stimulera nyföreta- gande på marknader där det bidrar till en förbättrad konkurrenssituation och i övrigt hanteras så att riskerna för snedvridning av konkurrensen minimeras. Den ökade omfattningen av åtgärden kan bl.a. förklaras med att en rad förändringar gjorts. Bidrag får även lämnas till personer som inte är men riskerar att bli arbetslösa. Bidraget kan även lämnas för verksamhet på deltid. Arbetshandikappade som vill börja en verksamhet som egenföretagare kan kombinera starta-eget— bidrag med näringshjälp. Inom ramen för starta—eget-bidraget kan också stöd till kooperativa före- tagsformer ges.
Det är angeläget att uppmuntra och främja kvinnors nyföretagande. De s.k. kvinnolånen som administreras från Industri- och Nyföretagarfon- den, med lån på små belopp till nyetableringar och befintliga företag, har visat sig vara mycket efterfrågade. Dessa lån kan i många fall funge- ra som ett komplement och en förstärkning till det stöd som lämnas via starta—eget-bidraget. För att tydliggöra hur AMV tänker medverka till att stimulera kvinnors företagande kommer regeringen senare att uppdra åt AMS att senast den 1 oktober 1995 redovisa en strategi för hur man avser verka för att öka kvinnors företagande. Av strategin bör också framgå hur AMS avser att samverka med NUTEK inom detta område.
Framöver föreslås långivningen ske enbart genom ALMI:s regionala bolag (f.d. utvecklingsfonden). På regional nivå bör det därför ske en samverkan om detta mellan ALMlzs regionala bolag, länsarbetsnämn- dema, arbetsförmedlingama och lokala nyföretagarcentra i kommunerna. Regeringen kommer under tolfte huvudtiteln, (Näringsdepartemcntet), föreslå att långivningen fortsätter under nästa budgetår och att 200 mil- joner kronor avsätts för sådana lån.
54
Vissa personer kan behöva en förlängd förberedelsetid för att komplet- Prop. l994/95:100 tera egna förkunskaper eller brister i affärsplanen. Mot bakgrund av Bilaga 11 detta infördes under budgetåret l993/94 möjligheten att förbereda nyför- etagaren för starta-eget-bidraget genom arbetsmarknadsutbildning och ALU. ALU-anordnare kan vara ALMlzs regionala utvecklingsbolag och näringslivsorganisation. Dessa möjligheter att förbereda nyföretagaren före start av eget företag bör kvarstå även under nästa budgetår. Öhrling Revekos utvärdering från år 1993 visar att många av dem som söker starta-eget-bidrag är mer beroende av stöd och utbildning än av själva bidraget för att komma i gång med sin verksamhet. Kvinnor, ungdomar och invandrare bör fortsätta att uppmuntras att delta i denna typ av verk- samhet eftersom det finns stora, dolda företagsresurser inom dessa grup— per.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att medlen för starta-eget-bi- draget under budgetåret l995/96 ökas till 1 323 miljoner kronor, vilket räcker till 8 000 platser per månad.
För att effektivisera lnsatsema och för att stödja nyföretagandet är det angeläget att den operativa nivån samverkar i högre grad. Det bör ske genom att de regionala ALMI-bolagen, länsstyrelserna, länsarbetsnämn- dema och de lokala arbetsförmedlingarna utformar gemensamma hand- lingsprogram om hur insatserna ska läggas upp under ett verksamhetsår. Ett samlat program för stöd till personer som vill starta eget företag bör således tas fram i respektive län.
2.5 Informationsinsatser
I den konjunkturuppgång som råder ökar företagens behov av ny arbets- kraft. Många företag låter i stället ordinarie personal arbeta övertid och väntar med att nyanställa. Arbetsförrnedlingen har här en viktig uppgift att informera om de resurser som den har till sitt förfogande för att stöd- ja företagen att nyrekrytera. '
För att arbetsgivama ska kunna nås av information om tjänster och åtgärder riktade för nyrekrytering, måste AMV mycket aktivt sprida information om dessa åtgärder. Enligt en uppföljning som [MU Testolo- gen. efter uppdrag från AMS, redovisade ijuni 1993 är användningen av och kännedomen om de olika åtgärderna störst bland de stora och me- delstora företagen. En stor del av de nya sysselsättningstillfällena för- väntas doc-k bland de mindre företagen. Framför allt dessa företag be- höver få del av informationsinsatsema.
Därför är det av yttersta vikt att AMV genomför en bred informations- kampanj om de stöd som samhället ställer till buds för att underlätta nyanställningar. Redan under innevarande budgetår kommer regeringen att öka möjligheterna för AMV i detta avseende, bl.a. mot bakgrund av det tidigare aviserade nya anställningsstödet.
55
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att av medlen under anslaget Prop. 1994/951100 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1995/96 får användas Bilaga 11 högst 15 miljoner kronor för information i nu nämnda avseenden.
2.6 Ömsesidigt åtagande
Regeringen har i handlingsprogrammet ”En nation i arbete” redovisat en strategi som lyfter fram det ömsesidiga åtagandet mellan individen och samhället. Samhället tar ansvar för att det finns tillgång till utbildning, åtgärder som ger arbetsträning, rehabilitering och stöd i den omställning som ett nytt arbete kan innebära för att peka på några viktiga inslag. För individen gäller att ta anvisade lämpliga arbeten och stå till förfogande för åtgärder som kan bli aktuella. Det innebär också att den som är ar- betslös kan erhålla arbetslöshetsersättning.
Respekten för detta ömsesidiga åtagande måste upprätthållas. Rege- ringen har därför lagt fram särskilda förslag med den innebörden. Det är i korthet frågan om att stärka platsförrnedlingen, utveckla förslag om arbetsplatskontakt, tydligt markera de krav som gäller för att få arbets- löshetsersättning, utreda förslag om arbetsföretag, lägga in jobb-sökar- aktiviteter i flertalet åtgärder, utforma särskilda kontrakt mellan den arbetssökande och arbetsförmedlingen, vidgad arbetsprövning och stöd till de fackliga projekt som tar sikte på att mobilisera arbetskraften.
3 Rörlighetsstimulerande åtgärder
Det finns tecken som tyder på att de yrkesmässiga- och kompetensmässi- ga obalansema på arbetsmarknaden kan ha ökat. För att arbetsmarknaden ska kunna återhämta sig är det av stor vikt att det inte uppstår brist på vissa yrkesgrupper eller på arbetskraft i vissa regioner. En väl fungeran— de arbetsmarknad ställer stora krav på arbetsmarknadspolitiken och på närliggande politikområden. Flexibiliteten på arbetsmarknaden måste vara så hög att företagen snabbt får den arbetskraft de behöver. Det är endast då som inflationsdrivande flaskhalsar kan undvikas. En tillräcklig flexibilitet kan endast åstadkommas genom en stärkt arbetslinje inom arbetsmarknadspolitiken och en kraftigt utbyggd utbildningskapacitet inom såväl det reguljära utbildningsväsendet som arbetsmarknadspoliti- ken samt en uppbrytning av den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden.
Regeringen föreslår därför en omfattande satsning inom hela utbild- ningsområdet såsom högskoleutbildning, komvux, gymnasieskolan, och arbetsmarknadsutbildning samt förbättrade villkor för dem som anordnar utbildningsvikariat.
56
3.1 Arbetsmarknadsutbildningen Prop. 1994/95: 100 Resultatuppföljning Bilaga 1 1
Inriktningen
Av AMS årsberättelse för arbetsmarknadsutbildningen avseende budgetår 1993/94 framgår att det genomsnittliga antalet personer som deltog i arbetsmarknadsutbildning var betydligt lägre än under föregående bud- getår. Trots detta var omfattningen fortfarande avsevärt högre än vid tiden före den stora ökning som påbörjades under år 1990.
Rapporten visar även att stora förskjutningar ägt rum i utbildningens inriktning. Utbildningar med inriktning mot administration/ADB ökade markant, från 18 till 25 %. Detta bekräftar en genomgående tendens på hela arbetsmarknaden, nämligen de ökade kraven på, datakunskaper inom såväl tjänstesektorn som inom industriområdet. Förberedande ut- bildningar och allmänteoretiska utbildningar minskade med åtta procen- tenheter från budgetåret innan. Yrkesutbildningamas andel av arbets- marknadsutbildningen, exkl. utbildning i företag, ökade till 68 % vilket är en ökning med fyra procentenheter jämfört med budgetåret 1992/93.
Av dem som påbörjade en arbetsmarknadsutbildning ökade andelen personer med utbildning och erfarenhet i det sökta yrket. Utvecklingen återspeglar läget på arbetsmarknaden och bekräftar att nya grupper med en starkare yrkesbakgrund blivit arbetslösa samt att andra åtgärder än arbetsmarknadsutbildning har tagits i anspråk för i första hand ungdo- mar.
Omfattningen
Enligt AMS årsberättelse för arbetsmarknadsutbildningen avseende bud- getåret l993/94 deltog drygt 168 000 personer i arbetsmarknadsutbild- ning varav 94 % i den särskilt anordnade utbildningen och resten inom det reguljära utbildningsväsendet. I genomsnitt omfattade arbetsmark- nadsutbildningen, exkl. utbildning i företag, ca 55 000 deltagare per må- nad under budgetåret. Motsvarande siffra för budgetåret innan var 74 000 deltagare.
De förändringar som ägt rum under det gångna budgetåret visar att omfattningen startade på en låg nivå för att därefter successivt öka under perioden. Det är främst två faktorer som förklarar varför AMS inte lyck- ats uppnå den höga omfattning av arbetsmarknadsutbildningen som hade behövts under den extremt djupa lågkonjunktur som satte sin prägel på förra budgetåret. Den ena faktorn handlar om efterverkningar av före- gående budgetårs expansiva ökning av omfattningen inom arbetsmark- nadsutbildningen vilket medförde att ökningen i omfattningen tog längre tid än vad som brukar vara vanligt under hösten. Under år 1994 har
57
dock omfattningen legat på en högre nivå än under motsvarande period Prop. l994/952100 året innan. Bilaga 11 Den andra förklaringen till nedgången finns att söka i de förändringar i studiefinansieringen som ägde rum från och med den 1 juli 1993 för deltagare i utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet och för ungdomar under 25 år i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning. Sammanfattningsvis kan konstateras att det i genomsnitt per månad deltog 3 800 färre personer per månad i arbetsmarknadsutbildning under budgetåret än vad regeringen beräknat.
Kursanordnarna och kostnaderna
Av årsberättelsen framgår vidare att antalet utbildningsanordnare fortsat- te att öka. Det innebar att länsarbetsnämndemas möjligheter att sprida sin upphandling på fler utbildningsanordnama var god. AmuGruppen AB har genom denna utveckling förlorat sin tidigare helt dominerande ställ- ning som utbildningsanordnare. Minskningen för gruppen uppgår till elva procentenheter jämfört med året dessförrinnan. AmuGruppen AB har nu endast 41 % av marknadsandelama för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Utbildningsföretagenökade i sin tur sin andel med 15 procentenheter till 37 % av marknaden. Även den kom- munala uppdragsutbildningen fortsatte att expandera inom denna sektor.
Den genomsnittliga kurskostnaden minskade med 7 % i fasta priser för gruppen som helhet. Det finns flera förklaringar till varför kursprisema fortsatte att sjunka. En sådan var de fördelaktiga avtal som kunde slutas till lägre priser över hela linjen till följd av skickligt genomförda upp- handlingar samt en fortsatt konkurrens mellan kursanordnama. Dessutom har AMS genom utbildning, seminarier och konsultinsatser inför läns- genomgångama omsorgsfullt arbetat med att förbättra kvaliteten i upp- handlingen. Ytterligare effektiviseringar förväntas kunna uppnås under kommande budgetår genom pågående arbete med framtagning av ett nytt åtgärds- och uppföljningssystem som bland annat kommer att förbättra beslutsunderlaget.
Anmälningstiden, kursavbrotten och arbetsplaceringarna
Den genomsnittliga anmälningstiden före placering i utbildning har enligt AMS ökat under de senaste budgetåren. Under perioden 1988 till 1990 har denna tid varierat mellan 85 och 90 dagar. Sedan budgetåret 1991/92 har anmälningstiden ökat markant och stannade förra budgetåret på 164 dagar. Anledning härtill var den ökade tillströmningen av arbets- lösa till förmedlingen samt att antalet utbildningsplatser inte tilläts att öka i samma takt.
58
Det skedde också en tydlig förskjutning av kursdeltagamas utbild- Prop. l994/951100 ningsbakgrund mot en högre formell utbildning. Andelen deltagare med Bilaga 11 gymnasial och eftergymnasial utbildning var 60 % budgetåret 1992/93. Under förra budgetåret steg siffran till 69 %.
AMS genomför årligen urvalsundersökningar med deltagare i arbets- marknadsutbildningen. Bland annat ställs frågor om kursavbrott och orsaker till dessa. Vid den senaste undersökningen som avsåg situationen under andra kvartalet 1993 fullföljde inte mindre än 91 % av kursdelta- garna utbildningen. Det är uppenbart att kursdeltagarna i allmänhet fun- nit att det varit rationellt att fullfölja utbildningen med tanke på rådande arbetsmarknadsläge. Endast 3 % av kursdeltagarna avbröt utbildningen på grund av att de fått arbete.
Undersökningen visar också att den andel av kursdeltagarna som fick arbete efter utbildningen sjönk under budgetåret l993/94. Sex månader efter utbildningens slut hade endast 25 % av deltagarna fått arbete, vilket kan jämföras med 60 % vid förra lågkonjunkturen. Andelen av de ut- bildade som var arbetslösa vid uppföljningstillfället var 45 %, medan 14 % befann sig i nya åtgärder. Resterande 16 % hade lämnat arbets- kraften sex månader efter utbildningens slut.
Slutsatser och förslag
Även budgetåret l993/94 präglades av vissa störningar i planerings- och budgetarbetet på länsarbetsnämndema vilket fick konsekvenser för om- fattningen på utbildningen i början av budgetåret.
Regeringen ser positivt på att den genomsnittliga utbildningstiden inte ökade under förra budgetåret. Det är av stor betydelse att denna utveck- ling fortsätter och att arbetsmarknadsutbildningen även framledes håller en hög och jämn kvalitet.
Regeringen vill understryka att arbetsmarknadsutbildningen i första hand ska ha en klar yrkesinriktning. Allmänteoretisk utbildning ska ges när den är en nödvändig förutsättning för eller en del av en yrkesutbild- ning. Regeringen vill i detta sammanhang också hänvisa till den bered- skap som finns för extra ordinära insatser inom andra utbildningsforrner och som tidigare redovisats under åttonde huvudtiteln (Utbildningsepar- tementet). ,
Dessa innebär i korthet 16 000 platser i gymnasieskolan, 17 000 plats- er för studier motsvarande det tredje gymnasieåret inom komvux och dessutom ytterligare 17 500 platser inom övriga utbildningsinriktningar inom komvux utöver de 13 000 platser som inrättas under våren 1995 och som ligger kvar under hösten. Folkbildningen föreslås få en tilldel- ning på 100 miljoner kronor för särskilda kurser för arbetslösa förlagda till studieförbund och folkhögskolor. Dessutom föreslår regeringen att folkbildningen ökas till 10 000 platser vid folkhögskolor under hösten och våren 1995/96 vilket beräknas kosta 439 miljoner kronor.
59
Behörighetsgivande förutbildning s.k. basår för ungdomar som behöver Prop. 1994/95:100 behörighet inför tekniska och naturvetenskapliga högskolestudier kom- Bilaga 11 mer att finnas tillgängligt för ytterligare 1 500 studerande nästa budgetår till en totalkostnad av 119 miljoner kronor.
Högskolan föreslås få en kraftig ökning av antalet platser. Särskilda resurser föreslås till grundläggande högskoleutbildning med inriktning på i första hand teknik och naturvetenskap samt i viss mån språk. Resurser- na innebär att ytterligare 10 000 helårsstudenter i första hand rekrytera- de bland yrkesverksamma kan beredas plats under flera år framåt. Där- utöver föreslås att de 4 000 platser som inrättas under våren 1995 ligger kvar under hösten. 3 500 nya studieplatser inrättas också under 1995/96. Övriga utbildningsinsatser i detta sammanhang är den föreslagna aspi- rantutbildning inom högskolan som ska varvas med företagspraktik och syfta till en ärnnesfördjupning. Denna satsning är i första hand avsedd för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. Denna insats in- nebär sammanlagt 1 500 platser under hösten 1995 och våren 1996.
Vidare gäller det platser vid sommaruniversitet/sommarhögskola som beräknas få en omfattning av 25 000 platser under sommaren 1995. Därutöver föreslås en särskild satsning på forskarutbildning vilket in- nebär att resurser avsätts för studiefinansiering för ytterligare 300 — 500 doktorander avseende budgetåret 1995/96 (12 månader). Fr.o.m den 1 juli 1996 bör verksamheten finansieras på annat sätt.
För budgetåret 1995/96 har regeringen beräknat en total omfattning för dessa av arbetsmarknadsskäl motiverade utbildningsinsatser som motsva- rar över 90 000 extra helårsstudieplatser.
Det är nödvändigt med ett fortlöpande utvecklingsarbete inom AMV för att effektivisera upphandlingen, förbättra marknadsanpassningen, öka platsutnyttjandet och förbättra uppföljningen. Regeringen vill därför betona vikten av att AMS fortsätter arbetet med att stärka upphandlar- kompetensen inom AMV. Det av AMS påbörjade arbetet med att ut- veckla en kvalitetspolicy i förmedlingsarbetet bör byggas ut till att om- fatta en kvalitetssäkring av arbetsmarknadsutbildningen.
Mot bakgrund av de redovisade resultaten och det förbättrade arbets- marknadsläget föreslår regeringen en utökning med 16 000 platser jäm- fört med vad som beräknats i den ekonomisk-politiska propositionen (prop. 1994/95:25) vilket totalt innebär drygt 170 000 årsplatser inom det reguljära utbildningsväsendet och arbetsmarknadsutbildningen under kommande budgetår.
3.1.1 Den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen Den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen bör under nästa budgetår beräknas för en omfattning på 47 100 deltagare i genomsnitt per månad. Kostnaden för denna utbildning, exkl. utbildningbidrag,
60
beräknas bli 8 113 miljoner kronor. I detta belopp ingår även kostnader Prop. l994/952100 för elevsocial verksamhet i form av hälsovårdande och kurativ verksam- Bilaga 11 het som vid behov kan upphandlas tillsammans med utbildningen.
Regeringen vill understryka vikten av att den särskilt anordnade ar- betsmarknadsutbildningen är efterfrågestyrd och anpassas till den lokala arbetsmarknadens behov och krav på kompetens. För att kunna förebyg- ga att flaskhalsar uppstår inom industrin ska den särskilt anordnade utbildningen bygga på en välgrundad marknadsbedömning och en konti- nuerlig samverkan med lokala arbetsmarknadsparter. Det är av yttersta vikt att utbildningsverksamheten ständigt anpassas till de expanderande företagens behov av kompetent arbetskraft. Flexibiliteten i utbildningen måste förbättras för att motsvara de nya kraven i arbetslivet. Arbetslösa kan beviljas utbildning av arbetsmarknadsskäl under förutsättning att de står till förfogande så snart de behövs för ett ledigt arbete. Det innebär således att ett ledigt arbete kan ha företräde framför fortsatta studier. Sådan utbildning ska kunna återupptas om arbetet senare skulle upphöra, eller på lämpligt sätt kombineras med arbetet.
AMV bör vid sin upphandling av arbetsmarknadsutbildning kräva att all utbildning som köps av utbildningsanordnare ska vara kvalitetssäkrad.
I syfte att öka träffsäkerheten i utbildningsvalet, förbättra marknadsan— passningen samt höja kvaliteten i den särskilt anordnade arbetsmark- nadsutbildningen bör AMV kräva att utbildningsanordnama på lämpligt sätt vid anbudgivningen anger förutsättningarna för att deras utbildningar leder till anställning. Detta bör ge en uppfattning om anordnamas mark- nadsvärde på utbildningsmarknaden.
3.1.2 Arbetsmarknadsutbildningen inom det reguljära utbildningsväsen— det
Riksdagen beslutade den 20 december 1994 (prop. 1994/95:25, bet. l994/951FiU1, yttr. 1994/951AU3y, rskr. 1994/95:145) att utbildnings- bidrag med lånedel ska upphöra från och med den 1 januari 1995. Den- na regeländring bör innebära att omfattningen på utbildning inom främst det reguljära utbildningsväsendet kommer att öka samt att ungdomar - under 25 år kommer att bli mer motiverade att utbilda sig. För den kom- mande budgetperioden beräknar regeringen omfattningen till 18 200 deltagare i genomsnitt per månad. Kostnaden härför, som avser endast utbildningsbidrag, beräknas till 2 757 miljoner kronor under nästa bud— getår.
61
3.1.3 Besparingar inom utbildningsbidragen Prop. l994/95:100 Bilaga 11 Möjligheter finns att bevilja arbetsmarknadsutbildning i utlandet om
motsvarande utbildning inte finns inom landet och om det finns synnerli- ga skäl. Dessutom finns möjligheter att förlägga del av utbildning utom- lands. I dessa fall står AMV för kostnader för resor, traktamente samt för Utbildningsbidragen. Regeringen föreslår att möjligheten att bevilja arbetsmarknadsutbildning utomlands upphör.
Dagpenning lämnas med högst 338 kr till kursdeltagare i arbetsmark- nadsutbildning som inte är medlem i arbetslöshetskassa och som har fyllt 20 år eller sådan medlem som har haft en dagsinkomst som understiger nämnda belopp. Dagpenning lämnas med 338 kr per dag dessutom till den som är under 20 år och inte är berättigad till ersättning från en ar- betslöshetskassa men som har vårdnaden om eller fullgör underhållsskyl- dighet mot eget barn. I andra fall lämnas dagpenning med 245 kr per dag. Regeringen föreslår att dagpenningnivån 338 kronor slopas.
Därigenom kommer det i princip bara att finnas två nivåer på dagpen- ningen i utbildningsbidraget. Den som är berättigad till ersättning från en arbetslöshetskassa får vid deltagande iarbetsmarknadsutbildning m.m. en dagpenning som motsvarar ersättningen från kassan, dock lägst 245 kr. För den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa blir dagpenningen 245 kr.
I det nuvarande svåra statsfinansiella läget är kraftiga besparingar nödvändiga. Det är därför angeläget att bättre utnyttja befintliga resurser i form av lokaler, utrustning och lärare genom att erbjuda utbildning under hela året. Regeringen föreslår därför att möjligheten att få utbild- ningsbidrag under sommaruppehållet begränsas till högst två veckor från nuvarande fyra veckor under perioden juni — augusti.
Den totala besparingseffekten av de nu föreslagna regeländringarna beräknar regeringen till 1 838 miljoner kronor under nästa budgetår.
AMS hemställer i sin anslagsframställning att länsarbetsnämndemas möjlighet att köpa barnomsorgsplats för deltagare i arbetsmark— nadsutbildning och Ami tas bort. Under budgetåret l993/94 har AMS endast fått in 1 500 kr i bamomsorgsavgifter vilket betyder att möjlig- heten har utnyttjats i ca 100 dagar för hela riket. Regeringen föreslår därför att möjligheten till betald plats inom barnomsorgen för deltagare i arbetsmarknadsutbildning och Ami slopas.
Deltagare i arbetsmarknadsutbildning och inskrivna vid Ami kan få ersättning för dagliga resor om det finns behov av att pendla till utbild- nings- eller inskrivningsorten. Även traktamente och ersättning för kost och logi kan lämnas om den arbetslöse måste bo på annan ort utanför hemorten under utbildningen alternativt inskrivningstiden vid Ami. Sär— skilt bidrag kan. enligt vissa villkor, även lämnas i form av bidrag till kursavgifter och merkostnader för läromedel vars kostnader inte täcks av kursanordnaren. Dessutom kan kostnader för tal- och punktskriftsböcker
62
ersättas i form av särskilda bidrag. Kostnaderna för särskilda bidrag har Prop. 1994/952100 uppgått till ca 340 miljoner kronor per budgetår. Bilaga 11
AMS har i sin anslagsframställning föreslagit att bestämmelserna för de särskilda bidragen bör förenklas och i vissa fall slopas helt. Regering- en ansluter sig till AMS uppfattning av två skäl. Administrationen av de särskilda bidragen är resurskrävande och motverkar den effektivisering av hanteringen av utbildningsbidragen som regeringen eftersträvar. Det statsfinansiella läget kräver också en omprövning av de statliga utgifter- na. Vid en samlad bedömning av olika besparingsaltemativ har regering- en funnit att de särskilda bidragen bör kunna slopas. Regeringen vill emellertid betona att det bör vara möjligt för AMV att inom ramen för de otraditionella medlen ersätta vissa absolut nödvändiga kostnader för att den enskilde sökanden ska kunna genomgå en arbetsmarknadsutbild- ning eller delta i rehabiliteringsverksamhet vid Ami. Regeringen åter- kommer till frågan om särskilda ersättningar till arbetshandikappade under littera B. Arbetslivsfrågor.
Medel för särskilt bidrag som för närvarande lämnas från detta anslag till ungdomar bl.a. vid riksgymnasiema för döva och för hörselskadade i Örebro och i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehind- rade (Rh-anpassad utbildning) bör i fortsättningen beräknas under an- slaget E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. under åtton- de huvudtiteln (Utbildningsdepartementet).
De nu föreslagna regelförändringama bör gälla fr.o.m. den 1 juli 1995. Vid de fortsatta beräkningarna av kostnaderna för utbildningsbidrag har hänsyn tagits till de nu föreslagna förändringarna av bidragen.
3.1.4 Utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildningen
Regeringen beräknar den totala kostnaden för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning till 9 827 miljoner kronor under kommande budgetperiod. Härav avser 7 070 miljoner kronor utbildningsbidrag vid särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning och 2 757 miljoner kronor vid utbildning i det reguljära utbildningsväsendet.
AMS har i sin anslagsframställning föreslagit att beslut om körkortsut— bildning i samband med bilstöd fortsättningsvis ska fattas av försäkrings- kassan och inte av AMV. Regeringen instämmer i AMS förslag. Kost- naden 10 miljoner kronor avseende körkortsutbildning för handikappade har därför tidigare beräknats under femte huvudtitelns anslag D 9. Bil- stöd till handikappade.
63
3.1.5 Utbildningsbidrag vid- vidgad arbetsprövning Prop. l994/951100 Bilaga 11 Det har under de senaste budgetåren visat sig att vidgad arbetsprövning (VAP) varit en mycket användbar och välutnyttjad åtgärd bl.a. för att låta unga sökande och handikappade prova på olika arbeten på arbets-
marknaden. Regeringen föreslår att utbildningsbidrag vid VAP bör be- räknas för i genomsnitt 2 200 deltagare varje månad under kommande budgetperiod. Det är oförändrat antal jämfört med innevarande budgetår. Kostnaderna för dessa utbildningsbidrag beräknas till 287 miljoner kro-
nor.
3.1.6 Utbildningsbidrag vid jobbsökaraktiviteter
Regeringen bedömer att utbildningsbidrag vid deltagande ijobbsökarak- tiviteter (JSA) för ungdomar under 25 år, under kommande budgetpe- riod, bör beräknas för i genomsnitt 5 000 deltagare varje månad till en kostnad av 542 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. Den beräkna- de omfattningen innebär en svag minskning jämfört med innevarande budgetår och motiveras av att åtgärden inte utnyttjats i den utsträckning som planerats vid tidigare medelstilldelningen. Bidragande orsaker till detta är troligen de extremt låga antalet lediga platser som fanns vid ingången av budgetåret. I samband med jobbsökaraktiviteter ska sär- skild information ges om yrken som är otraditionella för det egna könet.
3.2 Bidrag till utbildning i företag Resultatuppföljning
Under budgetåret l993/94 uppgick antalet personer som deltog i före- tagsutbildning ornräknat till heltid till i genomsnitt ca 2 900 per månad. Vid medelstilldelningen hade regeringen beräknat att i genomsnitt ca 22 700 deltagare skulle beviljas bidrag för utbildning i företag. Av be— räknade medel, 2 150 miljoner kronor, för denna åtgärd har endast 419 miljoner kronor utbetalats under budgetåret.
Enligt AMS senaste årsredovisning förklaras det låga antalet deltagare med att arbetsförmedlingen har prioriterat andra åtgärder eftersom till- strömningen av arbetslösa var enormt stort under det gångna budgetåret. Vad gäller kriterierna för att bevilja bidraget'har utbildning till följd av perrnitteringsrisk minskat till förmån för flaskhalsutbildningar . Av de beslutade bidragen avsåg 57 % detta villkor för åtgärden.
AMS har under budgetåret l993/94 beviljat 2 miljarder kronor till att anordna utbildning i kommuner och landsting i syfte att bl.a. begränsa uppsägningar inom den offentliga sektorn. Utbildningssatsningama har för de offentliganställda inneburit att kompetensen har höjts altemativt
64
att möjligheterna till utskolning till andra arbeten har underlättats. Ge- Prop. l994/95:100 nom denna konstruktion har ca 40 000 personer kommit i åtnjutande av Bilaga 11 utbildning samtidigt som arbetslösheten inte tillåtits att stiga under sam- ma tid. De flesta avtal har tecknats för en ettårsperiod men även längre tidsperioder förekommer. De längst verkande avtalen upphör emellertid under det första halvåret 1996.
Slutsatser och förslag
Regeringen anser att det är oerhört viktigt att kontinuerligt utveckla personalens kompetens så att företagen kan hävda sig i en allt hårdare internationell konkurrens. Av denna anledning måste arbetsgivarna ägna större uppmärksamhet åt kompetens- och utbildningsfrågor än vad som varit fallet hittills. Produktionen måste baseras på en högkompetent ar- betskraft och ständig produktionsutveckling för att tillgodose behoven från marknaden. De nu föreslagna utbildningsinsatserna förväntas höja den allmänna utbildnings— och kompetensnivån i arbetslivet något som landet behöver för att kunna dra nytta av den uppåtgående konjunktu- ren.
Regeringen anser därför att det statliga stödet till utbildning i företag bör kunna avvecklas successivt. Detta bör ske stegvis för att de redan gjorda statliga åtagandena ska kunna fullföljas. För nästa budgetår bör det totala bidraget beräknas för i genomsnitt 9 000 personer per månad och minska till 1 292 miljoner kronor. Bidraget bör upphöra helt vid ingången av budgetåret 1998, och då ge en total besparing på 1,4 miljar- der kronor.
3 .3 Utbildningsvikariaten Resultatuppföljning
Utbildningsvikariaten har alltsedan de infördes budgetåret 1991/92 bevil- jats i störst utsträckning offentliga arbetsgivare. AMS uppger i sin årsbe- rättelse för arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1993/94 att ca 11 600 personer i snitt per månad deltog i utbildningsvikariat och ca 40 000 personer deltog under budgetåret som helhet. Regeringen hade vid medelstilldelningen beräknat att ca 20 000 pesoner per månad skulle delta. Av dem som påbörjade utbildningsvikariat budgetåret l993/94 var 73 % kvinnor.
65
5 Rierlugen IGN—1.595. I .tmnl. Nr IIIU. Bilaga II
Slutsatser och förslag Prop. 1994/951100 Regeringen konstaterar att det fortfarande är svårt att intressera arbetsgi- Bilaga 1 ] vare inom den privata sektorn för möjligheten att använda utbildnings- vikariat för kompetenshöjning.
För att ytterligare öka stödets attraktivitet föreslår regeringen att ar- betsgivaren fr.o.m. den 1 juli 1995 får göra avdrag på arbetsgivareav- giften med 500 kr per dag som en arbetslös anvisas som vikarie av för- medlingen. AMV ska härvid särskilt beakta sitt uppdrag att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Arbetsgivaren bör dessutom få göra avdrag för utbildningskostnader med högst 40 000 kr per anställd. Denna utbildningssatsning beräknas omfatta i genomsnitt ca 20 000 personer per månad och beräknas kosta 5 554 miljoner kronor i form av avdrag från arbetsgivaravgiften under kommande budgetperiod. Regeringens förslag i fråga om utbildningsvikariat föranleder en lag om tillfällig avvikelse från lagen (l981z691) om socialavgifter. Lagen bör gälla under budgetåret l995/96. Ett lagförslag har upprättats inom Arbetsmark- nadsdepartementet. Förslaget finns i bilaga 11.1.
Lagförslaget är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande torde sakna betydelse.
3.4 Uttedningskostnaderna
Arbetslösa kan få ersättning för kostnader i samband med utredning av förutsättningar för arbete. Exempel på sådana kostnader är tolkhjälp, läkarbesök och resor. Medelsbehovet för budgetåret 1995/"96 beräknar regeringen till 14.7 miljoner kronor.
3.5 F l_t-=ttningsbidragen m.m.
[ det nu rådande arbetsmarknadsläget med en ökad efterfrågan på arbets- kraft är det viktigt att inte bara den yrkesmässiga rörligheten stimuleras utan också att den geografiska rörligheten underlättas. Den är ett viktigt komplement för att motverka att Haskhalsar uppstår i rekryteringen, när nu efterfrågan på arbetskraft ökar. Ett fiyttningsbidrag i form av start- hjälp införs därför från den 1 januari 1995. Syftet är att underlätta för arbetslösa att ta ett arbete på en annan ort, dit det inte är möjligt att dagpendla. Starthjälpen uppgår till 15 000 kr. Under ett år beräknas 15 000 personer få detta bidrag.
Redan existerande bidragsformer för geografisk rörlighet är sökande- och tillträdesresor, bohagstransport. medflyttandebidrag och inlösen av egnahem. Av beräknade medel för flyttningsbidrag m.m, 118 miljoner kronor. utnyttjades 66,7 miljoner kronor under det gångna budgetåret. Bohagstransportema tillsammans med sökande- och tillträdesresorna utgjorde nästan halva kostnaden vardera.
66
' För den nya starthjälpen tillsammans med de existerande flyttnings- Prop. l994/95:100 bidragen beräknar regeringen 450 miljoner kronor för budgetåret Bilaga 11 1995/96, varav 1,5 miljoner kronor avser inlösen av fastigheter och bostadsrätter.
3.6 Jämställdheten på arbetsmarknaden
Resultatuppföljning
Under budgetåret l993/94 var arbetslöshetsnivån högre hos män än hos kvinnor. Även bland de långtidsarbetslösa var andelen män något högre. Skillnaden var första kvartalet 1994 ca 5 procentenheter. Skillnaderna är dock stora mellan olika åldersgrupper. Under första kvartalet 1994 hade arbetslösheten hos män stigit till 9,9, %, medan den var 6,5 % hos kvin- nor. Däremot var deltidsarbetslösheten avsevärt mycket högre bland kvinnor än män. I mars 1994 uppgick antalet deltidsarbetslösa till 128 000, varav 97 000 kvinnor.
Ett sätt att mäta jämställdhetsutvecklingen är i vilken omfattning kvin- nor och män väljer otraditionell arbetsmarknadsutbildning. Det har visat sig vara betydligt vanligare att män söker sig in på kvinnodominerande områden än tvärtom. Andelen män som valde otraditionell arbetsmark- nadsutbildning uppgick under budgetåret till 20 %. Motsvarande siffra för kvinnor var 10 %. Denna utveckling torde dock kunna förklaras av den kraftiga ökning av arbetslösheten som framförallt drabbade bran- scher som av tradition dominerats av män.
Nedskärningar och rationaliseringar inom landsting och kommuner har i hög grad drabbat kvinnor. Över hälften av alla kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn. AMV har genom bidrag för vidareutbildning inom kommuner och landsting kunnat begränsa uppsägningar inom den offentliga sektorn. Ambitionen har varit att dels via yrkesinriktade ut- bildningar möjliggöra en utskolning till andra sysselsättningar, dels höja kompetensen hos de offentliganställda.
AMS arbetar utifrån ett strategidokument som gäller för budgetåren 1993/94 — l995/96. Strategin innebär i korthet att genom väglednings- och utbildningssatsningar påverka de arbetslösas yrkesval. Vidare är avsikten att stimulera kvinnors och mäns nyföretagande. Under budgetå- ret har AMV fått använda 30 miljoner kronor för olika jämställdhetspro- jekt hos landets 24 länsarbetsnämnder. Varje län har drivit minst ett projekt. Sammanlagt har ett 70-tal jämställdhetsprojekt beviljats medel under budgetåret 1993/94.
67
Slutsatser och förslag Prop. l994/95:100 Det är viktigt att försöka bryta könsmönstret på arbetsmarknaden. Detta Bilaga ” arbete har visat sig vara mycket svårt. Arbetsförrnedlingen och Ami kan endast uppnå marginella bestående förändringar vad gäller yrkesvalet. Det arbete som AMV bedriver för att öka jämställdheten på arbetsmark- naden är svårt att statistiskt mäta och utvärdera. Det består i huvudsak av information och vägledning i olika former.
Från arbetsmarknadspolitisk synpunkt är det viktigt att kvinnors och mäns yrkesval breddas för att därmed möjligheten till sysselsättning ska öka och risken för arbetslöshet minska. Eftersom utbildning och kompe- tens är väsentliga förutsättningar för att uppnåjämställdhet mellan kvin- nor och män är det viktigt att även fortsättningsvis satsa på arbetsmark- nadsutbildning, komvux och högskoleutbildning. Den kraftiga utbyggna- den som föreslås inom det reguljära utbildningsväsendet under nästa budgetår kommer att bidra till att utrymmet ökas för AMV:s ansträng- ningar att bryta könsmönstret på arbetsmarknaden.
Det är angeläget att minska det ofrivilliga deltidsarbetet. En stor del av kvinnors deltidsarbete är en följd av de möjligheter som finns för både kvinnor och män att förkorta arbetstiden när barnen är små. Att tving- as till deltidsarbete för att arbetsgivaren inte kan erbjuda ett heltidsarbete är en viktig fråga att komma till rätta med ut jämställdhetssynpunkt. Deltid som anställningsforrn återfinns nästan uteslutande inom yrkesom- råden som domineras av kvinnor. Regeringen avser därför att inbjuda till överläggningar med parterna på den statliga och kommunala sektorn samt inom handelsområdet i denna fråga.
Utnyttjandet av t.ex. utbildningsvikariat kan vara en väg mot bredare kompetens och den arbetstid som arbetstagaren efterfrågar. Andra viktiga uppgifter för arbetsförmedlingen är fortsatt stöd till kvinnors och mäns nyföretagande. Detta kan ske med hjälp av starta-eget-bidrag, som kan kombineras med de s.k. kvinnolånen från Industri- och Nyföretagarfon- den, och/eller nya lösningar genom jämställdhetsprojekten.
Regeringen anser att det är angeläget att fortsätta att utveckla arbetet för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Framförallt bör arbetet inriktas på de sämst ställda på arbetsmarknaden såsom lågutbildade kvin- nor med funktionshinder och invandrarkvinnor som hotas av utslagning genom att de ofta har monotona arbetsuppgifter med repetitiva rörelser. Regeringen föreslår därför att AMS, av medlen för arbetsmark- nadsutbildning, för budgetåret l995/96 får använda 45 miljoner kronor till projektverksamhet i syfte att bryta den könsuppdelade arbetsmarkna- den samt för utbildning av den egna personalen i jämställdhet.
68
4 Ungdomsåtgärder Prop. l994/95:100 I dag står över två årskullar ungdomar under 25 år utan arbete eller Bilaga ” utbildning vilket är ett mänskligt och ekonomiskt slöseri såväl för den enskilde som för samhället. Vid en uppgång av efterfrågan på arbetskraft bör ungdomarna ha störst förutsättningar att få ett arbete. Samtidigt vet vi av svenska och utländska erfarenheter att ungdomar som är arbetslösa under en lång tid lätt hanmar i passivitet. Risken är påtaglig att ungdo- mar som drabbas av lång arbetslöshet aldrig får en möjlighet till ett ordinarie arbete eller ett fast fotfäste på arbetsmarknaden.
Därför är det nödvändigt att nu sätta in kraftfulla åtgärder för att öka ungdomarnas möjligheter att snabbt komma i arbete, i utbildning och förhindra att ungdomar passiviseras genom att under lång tid vara hän- visade till bidrag. Regeringens mål är att alla ungdomar i under 25 år ska vara i arbete, utbildning eller aktiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom 100 dagars arbetslöshet.
För ungdomar upp till 20 år föreslås kommunema få ett tydligare ansvar. Alla ungdomar upp till 25 år ska erbjudas en treårig gymnasie- plats samt i så stor utsträckning som möjligt en högskoleutbildning.
För de ungdomar som inte går i reguljär utbildning eller arbetar ska ett personligt utvecklingprogram utformas. Utvecklingsprogrammet ska kräva den arbetslöses aktivitet i samma utsträckning som ett heltidsarbe- te och kan omfatta en rad skiftande aktiviteter.
4.1 Ungdomspraktik m.m. Resultatuppföljning
Ungdomspraktiken infördes den 1 juli 1992 som en tillfällig åtgärd. Fr.o.m. den 1 januari 1995 ersätts den för ungdomar i åldern 20—24 år av en ny åtgärd, ungdomsintroduktion. För ungdomar i åldern 18—19 år pågår ungdomspraktiken t.o.m. den 30 juni 1995. När det gäller ung- domar under 20 år pågår överläggningar om att föra över ansvaret för dem till kommunerna.
Under budgetåret l993/94 deltog drygt 150 600 personer i ungdoms- praktik. I genomsnitt hade 56 100 ungdomar praktikplats, varav 500 akademikerpraktik. Något fter män (53 %) än kvinnor hade ungdoms- praktik under denna period. Andelen arbetshandikappade var 4,5 %. Andelen utomnordiska medborgare var mindre än deras andel av de arbetslösa, ca 4,7 %.
I genomsnitt fick 33 % av dem, som deltog i ungdomspraktik under budgetåret 1993/94, arbete på den reguljära arbetsmarknaden inom 30 dagar efter avslutad praktikperiod.
69
Bilaga 1 1
Ungdomar i samtliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder
I Sverige fanns under budgetåret 1993/94 ca 795 600 ungdomar i åldern 18—24 år och 59 % hörde till arbetskraften. 20,3 % av männen i åldern 18—24 år var arbetslösa mot 12,6 % av kvinnorna i samma ålder. 10,3 % av alla ungdomar i åldem 18—24 år befann sig samtidigt i arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder.
Ungdomspraktik har varit den vanligaste åtgärden för ungdomar. Av alla ungdomar i åldern 18—24 år i åtgärder under budgetåret 1993/94 hade drygt två tredjedelar ungdomspraktik. Fördelningen av dessa ålders- grupper i olika åtgärder i november 1994 jämfört med november 1993 (i fråga om vissa åtgärder oktober 1993 resp. oktober 1994) framgår av nedanstående sammanställning.
Arbetsmarknadspolitisk Antal åtgärd november 1993
Ungdomspraktik 73 757 Utbildningsvikariat 4 405 Arbetsmarknadsutbildning 9 191 Arbetslivsutveckling 6 830
Beredskapsarbete
(20 — 24 år) 240 Ami (20 — 24 år) 1 132
Rekryteringsstöd,
oktober (20 — 24 år) 4 189
Lönebidrag, oktober
(20 — 24 år) 1 300
Avtalade inskolnings- platser och offentligt skyddat arbete, oktober
(20 — 24 år) 184
101 228
Akademikerpraktik
Antal
november 1994
62 680 5 402 10190 5119
698 1 326
9 575
1 542
128
96 660
Ändring i %
-15 +23 +ll
+l9l +l7
+129
Akademikerpraktiken för nyutexaminerade 25—29-åriga ungdomar med högskoleutbildning om minst 120 poäng förlängdes den 1 januari 1994
Prop. l994/95:100
70
från tre månader till högst sex månader och praktikanordnaren skulle Prop. l994/95:100 betala ett änansieringsbidrag på 1 000 kr i månaden. Under budgetåret Bilaga 11 1993/94 hade ca 600 personer denna särskilda form av ungdomspraktik. Av dessa har nästan 44 % gått från praktiken till arbete. Åtgärden har under budgetåret i genomsnitt bara omfattat ca en femtedel av de 3 000 platser per månad som planerats. Intresset för akademikerpraktiken har dock ökat och i november 1994 hade 950 personer sådan praktik. Aka- demikerpraktiken upphör den 30 juni 1995.
Inom ramen för arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder inom Ut- bildningsdepartementets verksamhetsområde föreslås i stället för akade- mikerpraktiken för nyutexaminerade ungdomar i åldern 25—29 år som har 120 poäng i en högskoleexamen att de fr.o.m. den 1 juli 1995 ska kunna erbjudas ett aspirantår. Året ska ge 40 akademiska poäng och innebära en varvning av studier vid högskola och praktik i näringslivet. Åtgärden ska omfatta ca 1 500 akademiker vid högskolor ute i landet samt invandrarakademiker i storstäderna.
Slutsatser och förslag
Att arbetslösheten procentuellt är större för ungdomar än för de vuxna är inte något specifikt svenskt problem. I Sverige har dock ungdomsarbets- lösheten blivit oproportionerligt stor. Ungdomsarbetslösheten för 20—24-åringar var 15,4 % i november 1994 medan arbetslösheten för åldersgruppen 25 - 64 år var 6,3 %. Att ungdomarnas andel av den tota- la arbetslösheten är högre i Sverige än i fiera andra europeiska länder kan bero på att det är svårare för ungdomar i Sverige att komma in på arbetsmarknaden i lågkonjunktur än för ungdomar i andra länder.
Antalet ungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har minskat något sedan föregående år. Det är särskilt väsentligt att ungdomarnas andel av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna motsvarar minst deras andel av de arbetslösa.
4.2 Kommunalt ansvar
Förhandlingar pågår med Kommunförbundet om att fr.om. den 1 juli 1995 bereda kommunerna möjlighet att ta över ansvaret för ungdomar under 20 år. Redan i dag har kommunerna ansvar att erbjuda alla ung- domar under 20 år en treårig gymnasieutbildning. Hur det kommunala ansvaret ska utformas kommer regeringen att redovisa under våren 1995.
AMV:s särskilda insatser för unga handikappade bör dock fortsätta i minst oförändrad omfattning.
71
4. 3 Ungdomsintroduktion Prop. 1994/95: 100 Ungdomsintroduktion är en ny åtgärd fr.o.m. den 1 januari 1995 för Bilaga 11
ungdomar i åldern 20 — 24 år. Den är avsedd att vara en åtgärd för ungdomar som inte lyckats få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Den består av högst fyra månaders praktik med utbildningsbidrag och minst sex månaders anställning hos samme arbetsgivare. Arbetsgivaren kan vid anställningen av den unge eventuellt få rekryteringsstöd.
För arbetshandikappade och utomnordiska ungdomar bortfaller kravet på sex månaders anställning och arbetshandikappade ungdomar bereds också möjlighet till längre praktiktid än fyra månader.
Antalet ungdomar i ungdomsintroduktion beräknas till 24 000 i ge- nomsnitt per månad under budgetåret 1995/96. Härtill kommer ca 26 000 ungdomar under 20 år som bör omfattas av ett kommunalt an- svar. Regeringen har beräknat den totala kostnaden för dessa 50 000 ungdomar under nästa budgetår till 4 982 miljoner kronor.
4. 4 Datortek
Som ett led i arbetet med att utveckla Sverige till ett ledande land inom infonnationstekniken föreslår regeringen en satsning på datortek. Dator- tek har prövats i Malmö och erfarenhetema därifrån är mycket goda. Datortek innebär att arbetslösa ungdomar i åldern 20 — 24 år under tre månader får lära sig att arbeta med moderna program inom ordbehand- ling, kalkylering, datahantering m.m. Likaså böt CAD/CAM och pro- grammering ingå för att locka ungdomar att använda sina kunskaper inom industrin. Kursen avslutas med ett specialarbete inom ett tillämp- ningsområde. Som lärare fungerar arbetslösa i beredskapsarbete eller personer som finansieras inom ramen för de otraditionella medlen. Kom- munerna bör vara huvudmän och svara för lokalkostnader m.m. Staten svarar för investeringen i persondatorer, programvaror m.m. Totalt be- räknas verksamheten omfatta 30 000 ungdomar i genomsnitt per månad under nästa budgetår. Verksamheten bör omfatta halvtid. Den andra halvtiden ska användas till olika jobbsökaraktiviteter. Kostnaderna för staten beräknas till 120 miljoner kronor för investeringar och har räknats in inom ramen för ungdomsintroduktion.
4.5 E uropapraktik
Näringslivet behöver arbetskraft med goda språkkunskaper, internationel- la erfarenheter och kontakter. För ungdomar betyder erfarenhet av arbete utomlands och språkkunskaper att de får en mycket starkare ställning på arbetsmarknaden och därmed bättre förutsättningar för att få arbete. Det är angeläget att stimulera nya grupper av ungdomar att studera och få praktik utomlands. Därför föreslår regeringen utlandsstipendier för ar-
72
betslösa ungdomar företrädesvis till dem som har en yrkesutbildning. En Prop. l994/95:100 ny form av praktikplatser, Europastipendier för arbetslösa ungdomar, bör Bilaga 11 prövas i samarbete med svenska exportföretag. Regeringen föreslår att 10 000 platser omfattande sex månader inrättas för arbetslösa ungdomar till en kostnad av 110 miljoner kronor. Medlen har beräknats inom dem för ungdomsintroduktion.
4.6 Kartläggning av ungdomars utbildningsbehov
Ett sätt att stärka de arbetslösa ungdomarna i åldern 20 — 24 år är att ge dem den kompletterande utbildning som de saknar. Förutsättningen är att deras utbildningsbakgrund kartläggs så att de ges möjlighet att läsa in ämnen där de saknar kunskap eller där kunskaperna är bristfälliga. Ar- betsförrnedlingen och kommunen bör gemensamt kartlägga ungdomarnas utbildningsbakgrund. Utbildningsinsatsen bör kompletteras med t.ex. praktik på arbetsplatser med bibehållen arbetslöshetsersättning. Invente- ringen bör kunna göras inom ramen för befintliga medel.
4. 7 Ett utvecklingsprogram
För ungdomar i åldern 20 - 24 år som inte inom 100 dagar fått arbete, utbildning eller annan åtgärd föreslår regeringen att arbetsförmedlingen får ett ansvar att se till att de har tillgång till särskilda utvecklingspro- gram som en sistahandsåtgärd. Alla arbetsförmedlingar bör avdela sär- skild personal för att enbart arbeta med åldersgruppen 20 — 24 år. De ungdomar som har yrkesutbildning och erfarenhet bör dock gå via den ordinarie yrkesorganisationen.
Arbetsförmedlingen bör bl.a. erbjuda aktiviteter som söka-jobb-grupper, kortare praktikperioder, starta-eget kurser och liknan- de. Utgångspunkten är att arbetslösa ungdomar alltid ska vara aktiverade på heltid. Om de inte är i arbete eller i utbildning ska de delta i grup- paktiviteter i arbetsförmedlingens regi. Ungdomar som är berättigade till arbetslöshetsersättning uppbär sådan under tiden på samma sätt som inom arbetslivsutveckling. Denna åtgärd kan betraktas som den sista länken i ett skyddsnät som tar sikte på att alla ungdomar ska ha arbete eller utbildning. Ingen ska behöva gå sysslolös.
Antalet deltagare i dessa aktiviteter beräknas till i genomsnitt 53 000 personer per månad.
73
5 övrigt Prop. 1994/95:100 5.1 De otraditionella medlen Bilaga ”
Budgetårct 1993/94 disponerade AMS 250 miljoner kronor för otraditio- nella insatser. Huvudelen av medlen har AMS lämnat till länen för egna beslut. RRV har i maj 1994 överlämnat en rapport som redovisar resultatet av en granskning av AMV:s hantering av de otraditionella medlen. RRV pekar bl.a. på att det finns en osäkerhet kring hur medlen får användas och att resultaten av projekten i begränsad utsträckning har kunnat föras in i den ordinarie verksamheten.
De s.k. otraditionella medlen har medfört att AMV givits möjlighet att mera flexibelt utnyttja de arbetsmarknadspolitiska resurserna. Även framgent bör verket ha möjlighet att genomföra projekt vid sidan av de traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Kvinnors och ungdo- mars behov ska särskilt uppmärksammas. Redovisning av hur medlen har utnyttjats bör fördelas på kön och ålder. Inom ramen för anslaget för nästa budgetår bör 500 miljoner kronor få användas för otraditionella insatser.
5.2 F örsöksverksamheten med sysselsätmingsskapande åtgärder
Regeringen disponerar 10 miljoner kronor under budgetåret 1994/95 för försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder. Verksamheten omfattar projekt av olika karaktär och inom olika områden. Som exem- pel kan nämnas att medel lämnats till projekt rörande kooperativ utbild- ning, miljöteknik, unga företagare och ungdomar på landsbygden.
Regeringen beräknar 15 miljoner kronor för försöksverksamheten under nästa budgetår.
5.3 Europeiska socialfonden
Vid svenskt medlemskap i EU kommer troligtvis ungefär 109 miljoner ecu (cirka 981 miljoner SEK) per år under perioden 1995 — 1999 att kunna användas för projekt inom ramen för mål 3 och 4 i Europeiska socialfonden. Mål 3 avser ytterligare insatser för att bekämpa långtids- arbetslöshet och underlätta för ungdomar och för dem som riskerar ut- slagning att komma in på arbetsmarknaden. Mål 4 syftar till att genom kompetensutveckling av anställda, främst i små och medelstora företag, underlätta omställningar vid strukturförändring och förändring av pro- duktionssystem.
Regeringen återkommer under våren med förslag till inriktning av projekten samt den anslagstekniska lösningen för Sveriges medfinansie- ring.
74
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Bilaga 11
Regeringen föreslår att riksdagen
]. antar regeringens förslag till lag (1994:000) om arbetslivsutveck- ling,
2. antar regeringens förslag till lag (1994:000) om invandrarprak— tik,
3. antar regeringens förslag till lag (l994:000) om tillfällig avvikel- se från lagen (1981:691) om socialavgifter,
4. godkänner vad regeringen förordar om tillfällig personalförstärk- ning inom arbetsförmedlingen (avsnitt 1),
5. godkänner vad regeringen förordar om den bidragsgrundande arbetstiden i beredskapsarbete (avsnitt 2.1),
6. godkänner att högst 15 000 000 kr av medlen under anslaget får användas för informationsinsatser (avsnitt 2.5),
7. godkänner vad regeringen förordar om arbetsmarknadsutbildning utomlands (avsnitt 3.1.3),
8. godkänner vad regeringen förordar om nivåema på dagpenning- en vid arbetsmarknadsutbildning m.m. (avsnitt 3.1.3),
9. godkänner vad regeringen förordar om rätten till utbildnings- bidrag vid arbetsmarknadsutbildning under sommaruppehåll (avsnitt 3.1.3), 10. godkänner vad regeringen förordar om barnomsorg vid arbets- marknadsutbildning m.m. (avsnitt 3.1.3), 11. godkänner vad regeringen förordar om de särskilda bidragen vid arbetsmarknadsutbildning m.m. (avsnitt 3.1.3), 12. godkänner vad regeringen förordar om avveckling av bidraget till utbildning i företag (avsnitt 3.2), 13. godkänner vad regeringen förordar om datortek (avsnitt 4.4), 14. godkänner vad regeringen förordar om stipendier vid Europa- praktik (avsnitt 4.7), 15. godkänner vad regeringen förordar om ett utvecklingsprogram för ungdomar (avsnitt 4.5), 16. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 33 956 700 000 kr.
A 3. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
1993/94 Utgift 4 500 000 1994/95 Anvisat 4 000 000 1995/96 Förslag 6 000 000 varav 4 000 000 är beräknat förjuli 1995 —juni 1996
75
Bilaga 1 1
Stiftelsen Utbildning Nordkalotten ska under åren 1995 och 1996 få bidrag för att dels finansiera personalutvecklings- och marknadsförings- insatser samt sociala insatser för eleverna, dels anpassa utbildningen till de olika ländernas behov (prop. 1993/94:64, bet. 1993/94zAU8, rskr. l993/94:29). Bidraget ska uppgå till 4 miljoner kronor per år. För bud- getåret 1995/96 bör därför anvisas 6 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Stzfelsen Utbildning Nordkalotten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 000 000 kr.
A 4. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet, m.m.
1993/94 Utgift 31 554 000 l994/95 Anvisat 1000 1995/96 Förslag 1000
AMU-gruppen ombildades till aktiebolag den 1 juli 1993 (prop. 1992/93:152. bet. l992/93:AU6, rskr. 1992/932175). Koncernen består av ett moderbolag AmuGruppen AB och ett antal dotterbolag. Överlåtelsen av verksamheten regleras i ett avtal mellan staten och AmuGruppen AB. För budgetåret uppgick kostnaderna för avveckling av personal och lokaler till 31,6 miljoner kronor. Därmed har merparten av avvecklings- kostnadema vad avser personal nu klarats av.
Även för nästa budgetår bör det finnas ett formellt anslag för detta ändamål.
Regeringens överväganden
RRV har i sin revisionsberättelse anmält, att AMU-myndigheten felaktigt tillgodogjort sig en ränta på ca 15 miljoner kronor. Någon reglering har inte skett konstaterar RRV. AmuGruppen AB har underhand meddelat att räntebeloppet, som bolaget bokfört som intäkt, beräknas till 7 miljo- ner kronor sedan myndigheten AMU-gruppen numera är avvecklad och räkenskaperna är avslutade.
Regeringen konstaterar att AmuGruppen AB har tillgodogjort sig ett visst räntebelopp. BerOende på bolagets kommande resultat kan staten genom sitt ägarskap påverka dispositionen av resultatet. Regeringen låter saken bero vid det nu sagda.
Prop. 1994/951100
76
Regeringen föreslår att riksdagen Prop. l994/95:100 till Vrssa kostnader för avveckling av AMU—gruppen som m_vndig- Bilaga 11 het, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
A 5. Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m.
Nytt anslag (förslag) 59 765 000 000 varav 39 935 000 000 är beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget finansieras statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen. det kontanta arbetsmarknadsstödet och utbildningsbidrag till deltagare i ar- betslivsutveckling. Dessa utgifter finansieras t.o.m. innevarande budgetår från den s.k. arbetsmarknadsfonden. Vidare finansieras från anslaget ränteutgifter som härrör från den skuld som kvarstår från arbetsmark- nadsfonden.
Regeringens överväganden
Så länge den höga arbetslösheten kvarstår kommer kostnader för ersätt- ning till de arbetssökande att belasta statsbudgeten med stora belopp. Det är endast genom en minskad arbetslöshet som dessa kostnader väsentligt kan minska och därigenom bidra till att sanera statsfinanserna och pressa ner inflation och realräntor. Den ökade tillväxt som härav följer skapar nya arbetstillfällen och en god cirkel i samhällsekonomin etableras.
En arbetslöshetsförsäkring som ersätter inkomstbortfall under den arbetslöses aktiva sökande efter ett nytt arbete bidrar tillsammans med en i övrigt aktiv arbetsmarknadspolitik till att öka arbetsviljan och ar- betskraftens rörlighet och liexibilitet. För att motverka att motsatt effekt erhålles med passivitet och infiationsdrivande tiaskhalsar måste det ges klara signaler om att arbetslöshetsersättningen är en omställningsförsäk- ring. Det är därför av största vikt att tydliggöra vilka rättigheter och skyldigheter den arbetslöse som erhåller ersättning har.
Den arbetslöse ska ta anvisat arbete, även om det innebär viss löne- sänkning. pendling eller byte av bostadsort. Den arbetslöse ska också anta anvisad utbildning eller rehabilitering. Fusk och manipulering av regelsystemet accepteras inte. Den arbetssökande som godtar dessa vill- kor erhåller som mest 80 % av den inkomst som gällde före arbetslös- heten. Lever den arbetslöse däremot inte upp till dessa krav ska han eller hon stängas av från ersättning. Arbetslinjen måste upprätthållas.
Mot bakgrund av ovanstående måste utbetalningarna av arbetslöshets- ersättning tillåtas uppgå till de nivåer som styrs av arbetslöshetens nivå.
77
Vissa besparingar på grund av regelförändringar (se nedan) är med hän- Prop. l994/952100 syn till det ansträngda statsfinansiella läget nödvändiga att genomföra. Bilaga 11 Den stora besparingen kommer dock av den minskade arbetslöshet som blir följden av det handlingsprogram som regeringen presenterat i in- ledningen till denna bilaga.
1.1 Arbetsmarknadsfonden avskaffas
När utbetalning av dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen sker beviljas statsbidrag till hela det utbetalda beloppet. Statsbidraget betalas från den s.k. arbetsmarknadsfonden. Fonden är egentligen bara ett konto hos Riksgäldskontoret. Till kontot har en kredit knutits om 100 miljarder kronor för innevarande budgetår.
Förutom ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen betalas ur fonden även kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), pcrrnitteringslöneersättning (PLE') och utbildningsbidrag till deltagare i arbetslivsutveckling (ALU). Därtill kommer utbildningsvikariat som finansieras via avdrag på arbets- givaravgiften och som därmed ger reducerade inkomster till fonden. Budgetårct l993/94 utbetalades knappt 50 miljarder kronor via fonden och avdragen för utbildningsvikariat uppgick till knappt 2 miljarder kronor.
Arbetsmarknadsfonden finansieras till och med den 31 december 1994 dels av en arbetsmarknadsavgift om 2,12 % av lönekostnaderna, dels av en allmän avgift, som den enskilde betalar, om 1 % av förvärvsinkom- stema. Budgetåret l993/94 var intäkterna knappt 16 miljarder kronor. För samma period uppvisades ett driftsunderskott om knappt 37 miljar- der kronor, varav räntekosmadema uppgick till knappt 3 miljarder kro— nor. Vid utgången av budgetåret var det ackumulerade underskottet drygt 53 miljarder kronor. Den 22 december 1994 var den rörliga krediten utnyttjad med 71,7 miljarder kronor.
I enlighet med förslaget i proposition 1994/95:99 Förändringar i ar- betslöshetsersättningen avskaffas den allmänna avgiften från den 1 janu- ari 1995 och samtidigt, enligt förslaget i den ekonomisk-politiska propo- sitionen (prop. 1994/95:25), höjs arbetsmarknadsavgiften till 4,32 %. Vidare återinförs, i enlighet med förslag i proposition l994/95:99, den finansieringsavgift som arbetslöshetskassomas medlemmar betalar. Be- hovet av statsbidrag kommer därför att minska något.
För budgetåret l994/95 beräknas utbetalningarna ur fonden uppgå till ca 46 miljarder kronor samtidigt som intäkterna beräknas bli drygt 22 miljarder kronor. Till detta kommer ränteutgifter på över 5 miljarder kronor. Krediten hos Riksgäldskontoret beräknas vid utgången av bud— getåret l994/95 vara utnyttjad med omkring 83 miljarder kronor.
I enlighet med principema om en ökad bruttobudgetering bör den s.k. arbetsmarknadsfonden avskaffas. Arbetsmarknadsavgifien behålls således på statsbudgeten under en egen inkomsttitel och ett anslag bör inrättas
78
under denna huvudtitel varifrån ifrågavarande kostnader ska betalas. Prop. l994/952100 Kontot hos Riksgäldskontoret behålls, men får inte längre disponeras. Bilaga 11 Räntor på den kvarstående skulden den 30 juni 1995 bör belasta an- slaget. På grund av de relativt sett stora utgifter som betalas från anslaget är det av stor vikt att prognoser över dessa belopp blir så rättvisande som möjligt. Det är därför angeläget att det statistiska underlag på vilket prognoserna bygger och som lämnas av arbetslöshetskassomas samorga- nisation och i det s.k. AKSTAT—systemet ytterligare förbättras.
1.2 Statsbidraget till permitteringslöneersättningen upphör
Sedan den 1 januari 1985 har det varit möjligt för arbetsgivare som betalat perrnitteringslön att i vissa fall få statsbidrag till sådan lön.
Ett villkor för statsbidraget är att arbetsgivaren genom kollektivavtal är ansluten till ett permitteringslöneersättningssystem som har inrättats enligt överenskommelse mellan parterna på arbetsmarknaden. Permitte- ringslöneersättning utbetalas för högst 45 perrnitteringsdagar under varje kalenderår för en arbetstagares anställning hos en och samma arbetsgiva- re. Perrnitteringslöneersättningen är 375 kr per dag i normalfallet och 290 kr vid väderperrnittering.
Perrnitteringslöneersättningen administreras av två bolag: Institutet för utbetalning av partsavtalade ersättningar AB (IUP) och Permitteringslö- neaktiebolaget KFO/KAB-LO. IUP står för mer än 90 % av det belopp som utbetalas i perrnitteringlöneersättning. Utbetalningarna av statsbidrag till perrnitteringslöneersättning har varierat under åren, men har under senare år beräknats till 200 miljoner kronor per år. Utbetalningarna av statsbidraget till permitteringslöneersättningen görs ur den s.k. arbets- marknadsfonden.
Regeringen föreslår. av besparingsskäl, att statsbidraget till perrnitte- ringslöneersättningen slopas från den 1 juli 1995. Besparingen blir ca 300 miljoner kronor för budgetåret 1995/%.
Förslaget innebär flera lagändringar. Ett förslag till lag om upphävan- de av lagen (l984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning och ett förslag till lag om ändring i lagen (19811691) om socialavgifter samt ett förslag till lag om ändring i lagen (19471756) om statlig inkomstskatt har upp- rättats inom Arbetsmarknadsdepartementet. Förslagen finns i bilaga ll.l.
Med hänsyn till att det förstnämnda förslaget är av enkel beskaffenhet samt att de två övriga förslagen är av teknisk natur anser regeringen att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.
79
1.3 Arbetslöshetsförsäkringen Prop. 1994/95: 100 Budgetårct l993/94 utbetalades knappt 37 miljarder kronor i arbetslös- Bilaga ” hetsersättning till medlemmar i arbetslöshetskassor. Med anledning av förslag i proposition 1994/95:99 Förändringar i arbetslöshetsersättningen har riksdagen helt nyligen tagit beslut (bet. 1994/95:AU5, rskr. 1994/95:124) om regeländringar som minskar utgifterna för arbetslös- hetsförsäkringen. Under budgetåret l994/95 beräknas utbetalningarna uppgå till omkring 34 miljarder kronor. Under budgetåret 1995/96 be- räknas ersättningen uppgå till omkring 45 miljarder kronor.
20-årsgräns för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen
Som ett led i att begränsa kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen, men också för att tydliggöra för de unga att kontantstöd inte är ett alternativ till utbildning och arbete, föreslår regeringen en viss begränsning i möj- ligheten att få sådant stöd. Regeringen har vid medelsberäkningen för statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen tagit hänsyn till förslaget.
I Sverige fanns andra kvartalet 1994 drygt 400 000 ungdomar i åldern 16 — 19 år. Av de 25 %, som räknas till arbetskraften, var ca 17 000 arbetslösa (genomsnitt för september — oktober 1994). Knappt 20 000 ungdomar under 20 år befann sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och av de ungdomama fanns drygt 18 000 i ungdomspraktik.
Någon nedre åldersgräns för inträde i en arbetslöshetskassa finns inte. Enda kravet är att den som söker inträde arbetar i genomsnitt 17 timmar per vecka inom kassans verksamhetsområde vid inträdestillfället. Det är alltså fullt möjligt att få inträde under ett sommararbete eller under ett extraarbete vid sidan av studier. Från och med den 1 januari 1995 krävs att den arbetslöse har varit medlem i kassan under minst ett år innan han eller hon kan få ersättning. Dessutom måste den arbetslöse uppfylla arbetsvillkoret, dvs. ha arbetat eller ha med arbete jämställd tid under minst 80 dagar under en tolvmånadersperiod närmast före arbetslösheten. Ungdomspraktik är ett exempel på vad som jämställs med arbete i detta avseende. En ungdom kan alltså bli medlem i en arbetslöshetskassa på några veckors sommararbete på deltid och uppfylla merparten av arbets- villkoret med ungdomspraktik. När den unge varit medlem i ett år får han eller hon arbetslöshetsersättning.
Regeringen anser att kommunerna bör ha ansvar för alla ungdomar under 20 år (se anslaget A Z.). Alltså även den som varit medlem i en arbetslöshetskassa i ett år och uppfyller arbetsvillkoret. Regeringen anser att samhället bör erbjuda arbetslösa ungdomar under 20 år något annat än enbart ekonomisk ersättning. De kan behöva ytterligare utbildning eller praktik i en eller annan form. Många ungdomar som i dag får er- sättning från arbetslöshetskzssan har uppfyllt sitt arbetsvillkor med en liten andel arbete och merparten genom någon arbetsmarknadspolitisk
80
åtgärd, främst ungdomspraktik. Ungdomspraktiken i sig ger inte rätt till Prop. l994/951100 inträde i arbetslöshetskassan eftersom den inte är en anställning, men är Bilaga 11 den unge medlem i kassan före ungdomspraktiken får även ungdoms- praktiktiden ingå i arbetsvillkoret i form av tid jämställd med arbete.
Genom att ge kommunerna ett ökat ansvarstagande för ungdomarna minskar behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för denna ålders- grupp. Å andra sidan kan de åtgärdsprogram som kan tänkas komma i kommunerna, på samma sätt som tidigare arbetsmarknadspolitiska åt- gärder, kvalificera till arbetslöshetsersättning för den som sedan tidigare är medlem i en arbetslöshetskassa.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att åldersgränsen för ersätt- ning från arbetslöshetskassa blir 20 år fr.o.m. den 1 juli 1995. Sedan tidigare gäller 20 år som åldersgräns för kontant arbetsmarknadsstöd. 20 år är också åldersgräns för arbetsmarknadsutbildning (med undantag för vissa handikappgrupper). Rätten till arbetslivsutveckling (ALU) har byggt på att personen är berättigad till arbetslöshetsersättning. Om rätten till arbetslöshetsersättning upphör för den som är under 20 år kan inte heller ALU beviljas för denna grupp.
Det förhållandet att den unge ännu inte fyllt 20 år bör däremot inte vara något hinder för inträde i en arbetslöshetskassa. Ersättning ska kunna utbetalas från det att den arbetslöse har fyllt 20 år vilket innebär att medlems- och arbetstid som ligger före 20-årsdagen får tillgodoräk- nas.
För budgetåret l995/96 innebär förslaget att införa en åldersgräns på 20 år för arbetslöshetsersättning en besparing på 1 580 miljoner kronor (inkl. ALU).
Förslaget föranleder en ändring i lagen (l973:370) om arbetslös- hetsförsäkring. Ett förslag till lagändring har upprättats inom Arbets- marknadsdepartementet. Förslaget finns i bilaga 11.1. Förslaget är av enkel beskaffenhet varför Lagrådets hörande torde sakna betydelse.
1.4 Det kontanta arbetsmarknadsstödet
Sedanjanuari 1994 har stödbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) varit 245 kr per dag. Den 1 juli 1994 infördes också regler om en inkomstrelaterad ersättning liknande den i arbetslöshetskassoma.
Budgetårct l993/94 utbetalades omkring 2 miljarder kronor i KAS. I enlighet med förslaget i proposition 1994/95:99 Förändringar i arbetslös- hetsersättningen avskaffas den inkomstrelaterade ersättningen i KAS från den 1 januari 1995 och kostnaderna för dessa s.k. statliga kassor faller därför ut under en endast begränsad tid. Under budgetåret 1995/96 be- räknas utbetalningarna från KAS att uppgå. till drygt 2,7 miljarder kro- nor.
81
6 Rikstlugwr I 994595. I sam/. Nr IUI). Bilaga II
l . 5 Arbetslivsutvecklingen Prop. l994/951100 Vid slutet av budgetåret 1995/% bör. som anförts under anslaget Arbets- Bilaga 1 [ marknadspolitiska åtgärder (avsnitt 2.2), antalet platser i arbetsliv- sutveckling omfatta ca 10 000 personer i genomsnitt per månad vid slutet av nästa budgetår. Kostnaderna för utbildningsbidrag till deltagar- na under budgetåret beräknas till 1,7 miljarder kronor.
I . 6 Räntekostnaderna
Räntorna på den skuld som kvarstår på kontot hos Riksgäldskontoret bör belasta anslaget. Krediten hos Riksgäldskontoret beräknas vara utnyttjad med 82 895 miljoner kronor den 30 juni 1995. Räntorna på detta belopp beräknas under budgetåret 1995/96 uppgå till. 10 320 miljoner kronor.
Med hänsyn till att formema för hur den kvarstående skulden hos Riksgäldskontoret ska hanteras och slutligt regleras. inte är tillräckligt utredda avser regeringen att senare återkomma i denna fråga.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen
(1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna pennitteringslöneersättning, — lag om ändring i lagen (19811691) om socialavgifter. — lag om ändring i lagen (1947z756) om statlig inkomstskatt,- antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973z370) om
arbetslöshetsförsäkring,
3. till Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. för budgetåret 1995/% anvisar ett förslagsanslag på 59 765 000 000 kr. IJ
Lönegarantifonden
Regeringens förslag: En rörlig kredit får disponeras i Riksgäld- skontoret om högst 4 000 miljoner kronor under budgetåret 1995/96 för lönegarantiutbetalningar.
Skälen för regeringens förslag: När en arbetsgivare har försatts i kon- kurs kan en arbetstagare under vissa omständigheter få ersättning för sina lönefordringar genom den statliga lönegarantin. Utbetalningarna av lönegarantimedel handhas av länsstyrelserna som i sin tur rekvirerar medel från lönegarantifonden, som förvaltas av Kammarkollegiet. Fon-
82
dens intäkter består av inäutna arbetsgivaravgifter i form av lönegaranti- Prop. l994/95:100 avgift. På grund av ett stort antal konkurser under senare år har utgifter- Bilaga 11 na varit större än intäkterna och ett ackumulerat underskott har uppstått. För att täcka underskottet disponeras en rörlig kredit hos Riksgäldskon- toret.
Vid utgången av budgetåret l993/94 var låneskulden ca 3,3 miljarder kronor. Under samma budgetår utbetalades knappt 2 miljarder kronor i garantibelopp, medan lönegarantiavgiftema uppgick till drygt 1,2 miljar- der kronor.
Under år 1993 skedde ett trendbrott och antalet företagskonkurser minskade. Även storleken på de konkursdrabbade företagen har minskat varför färre arbetstagare berörs. Fr.o.m. ingången av innevarande bud— getår har därför fondens intäkter per månad varit större än utbetalningar- na. Utgiftema kan förväntas minska ytterligare på grund av de skärp- ningar av villkoren i lönegarantireglema som började gälla fr.o.m. den 1 juli 1994. Det ackumulerade underskottet kvarstår dock och en stor del av driftsöverskottet går åt till räntor på lånet. Med nuvarande regler och en fortsatt låg nivå på antalet konkurser beräknas låneskulden vara amor- terad senast vid sekelskiftet. Tills dess kvarstår behovet av den rörliga krediten, som för närvarande uppgår till 5 miljarder kronor. För bud- getåret 1995/96 föreslås att krediten uppgår till 4 miljarder kronor.
Utbetalningarna för lönegaranti redovisas i dag i Kammarkollegiets årsredovisning. Det är regeringens uppfattning att inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov ska tas upp på statsbudgeten. Lönega- rantifonden bör därför avskaffas och ett nytt anslag för lönegarantiut- betalningar upprättas. Med hänsyn till att formema för fondens avskaf- fande inte är tillräckligt utredda föreslår regeringen för närvarande ingen sådan förändring utan avser att senare återkomma i denna fråga.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen medger att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret om högst 4 000 000 000 kr under budgetåret 1995/96 för utbetalningar av lönegaranti.
83
_ Prop. 1994/95:100 B. Arbetslivsfrågor Bilaga 11
Den aktuella utvecklingen
Svenskt arbetsliv har under de senaste tio åren genomgått stora föränd- ringar. Gamla tayloristiska principer har skjutits i bakgrunden till förmån för kompetensutveckling, förändrad arbetsorganisation och införande av ny teknik. Detta har i sin tur inneburit att arbetsplatser har utvecklats och arbetstagarens inäytande över sin egen arbetssituation har ökat. Vr har fått ett konkurrenskraftigare näringsliv.
Den dåvarande socialdemokratiska regeringen inledde i slutet av 1980- talet en offensiv för arbetslivets förnyelse. Stora satsningar gjordes för att minska ohälsan i arbetslivet och förändra arbetsorganisation och ar- betsinnehåll så att människans kunskaper och kompetens bättre skulle kunna tas tillvara. Arbetet ledde också till 'att arbetsskadoma började minska under den högkonjunktur som då rådde.
Utvecklingen efter 1991 är dock sådan att förnyelsen av arbetslivet kan komma att stanna upp. Det beror på fiera orsaker. Den borgerliga regeringens ekonomiska politik ledde till att onödigt många jobb för- svann i lågkonjunkturen. Med massarbetslöshet följer att de anställda blir mer försiktiga att ställa krav och arbetsgivama kan bli mindre benägna att göra nödvändiga investeringar och utveckla arbete och arbetsorgani- sation. Det politiska trycket på en förnyelse av arbetslivet försvann un- der den borgerliga regeringen. Åtgärder vidtogs som i stället verkade mot ett aktivt arbetsmiljöarbete.
Det är viktigt att slå fast att arbetet med att öka tillväxten och skapa nya jobb måste gå hand i hand med ett aktivt arbetsmiljöarbete och en fortsatt förnyelse av arbetslivet. Arbetet med att förbättra arbetsmiljön är på sikt en nödvändig investering som bidrar till ökad produktivitet och konkurrenskraft och till en starkare samhällsekonomi.
En viktig uppgift inom arbetslivspolitiken blir att föra erfarenheter och kunskaper fi'ån bl.a. Arbetslivsfondens verksamhet vidare och att vid- makthålla de positiva förändringar i arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet som bl.a. denna verksamhet bidragit till. Det är vidare viktigt att mot- verka att utvecklingen leder till en uppdelning av arbetslivet med stora skillnader mellan olika sektorer och arbeten när det gäller arbetsvillko- ren. De förslag som har lämnats av utredningen om kunskapsspridning i arbetslivet (SOU 1994148) liksom de förslag som föranletts av en över- syn av strukturer och resurser inom arbetslivspolitiken kommer att be- handlas i en proposition senare i vår.
Genom strukturförändringar men även förebyggande åtgärder minskar också riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Nya problem och risker tillkommer eller får större betydelse. Utvecklingen av samhällse- konomin och arbetslivets struktur kan föra med sig bl.a. ökade psykiska
84
belastningar i många arbeten. Vidare ökar allergier bl.a. orsakade av Prop. 1994/952100 dålig inomhusmiljö. Förhållandena i många skolor och daghem är därvid Bilaga 11 ett stort problem och har lett till ingripanden från Arbetarskyddsverkets sida. Våld och hot i arbetslivet är ett annat växande arbetsmiljöproblem. Det är viktigt att förändringarna i risk- och problembilden uppmärksam- mas i tillsynen av arbetsmiljön samt i forsknings- och utvecklingsarbetet inom arbetslivssektom.
Det är angeläget att bevaka arbetstagarnas inäytande i planering och genomförande av förändringsarbetet och i det dagliga arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Det aktiva lokala arbetsmiljöarbete som 1991 års reform av arbetsmiljölagen syftade till måste nu i de flesta fall bedrivas utan stöd i centrala avtal. Det är därför en viktig uppgift inom ramen för arbetslivspolitiken att understödja en väl fungerande samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetslivspolitiken liksom andra politikområden är beroende av den pågående intemationaliseringen. Det svenska medlemskapet i EU innebär i förhållande till EES-avtalet en direkt bindning till EG-rätten och ett inäytande över besluten, bl.a. genom nya regler inom den Europeiska gemenskapen, som får betydelse för regelgivningen och forskningen m.m. inom arbetslivsområdet. Det blir viktigt att bidra med våra erfa- renheter och kunskaper i vårt deltagande i EU:s arbete.
Arbetsskador m.m.
Antalet anmälda arbetsskador har sedan år 1988 minskat i en accelere- rande takt. Det gäller särskilt sådana som leder till sjukskrivningar högst 14 dagar. Införandet av sjuklöneperioden år 1992, som bl.a. medfört att fallen inte kommer till försäkringskassans kännedom i lika stor utsträck- ning som tidigare, har bidragit till minskningen under de senaste två åren.
Sedan början av 1980-talet har antalet anmälda arbetsolyckor mer än halverats och år 1993 anmäldes ca 42 000 arbetsolyckor. Minskningen är större bland män än bland kvinnor såväl i absoluta tal som i relation till antalet förvärvsarbetande.
En typ av arbetsmiljöproblem som ökat under senare år är olyckor till följd av våld och hot. Vårdare inorn psykiatrisk vård, väktare, spärrvak- ter, poliser och socialsekreterare utsätts för höga risker för sådana olycksfall. En hel del arbetsskadeanmälningar görs till följd av post- och bankrån, varav de flesta emellertid inte leder till sjukfrånvaro. Mest utsatta är unga kvinnor, men kvinnor är generellt hårt drabbade.
Även antalet anmälda arbetssjukdomar har minskat sedan slutet av 1980-talet och låg år 1992 på samma nivå som i mitten av 1980-talet med ca 30 000 anmälda fall. Under år 1993 ökade dock antalet anmälda arbetssjukdomar dramatiskt. Bakgrunden till ökningen är att arbetsska- debegreppet skärptes den 1 januari 1993, med en övergångsperiod på ett halvår. Det innebar en tillfällig ansamling av anmälningar under det
85
första halvåret 1993. Risken för arbetssjukdomar är numera något större Prop. l994/952100 för kvinnor än för män. . Bilaga 11 Anmälningar av vissa arbetssjukdomar har dock ökat även under år 1992. Det gäller sjukdomar orsakade av sociala och organisatoriska fak- torer. En större del av dessa gäller ändrad arbetssituation, relations- problem eller arbetstidsförhållanden. Ett annat område med ökat antal anmälningar gäller elöverkänslighet och liknande. Vissa yrkesgrupper är mer skadedrabbade än andra. För män förekom- mer de högsta frekvenserna av såväl arbetsolyckor som arbetssjukdomar huvudsakligen inom den tunga industrin. Kvinnorna har de högsta skaderiskerna inom typiskt mansdominerade yrken inom industrin. Antalet anmälda fall för dessa yrken är dock för- hållandevis litet. Bland typiska kvinnoyrken är det framför allt vårdbiträ- den, hemvårdare m.fl. som har en förhöjd risk för arbetsolycksfall. Bland de stora kvinnoyrkena är lokalvårdare värst utsatta vad det gäller arbetssjukdomar, följt av hemvårdare och köksbiträden.
Kvinnors arbetsmiljö
Socialstyrelsens folkhälsorapport (l994) konstaterar att de sociala skill- naderna i ohälsa har ökat främst bland yngre kvinnor med arbetaryrken inom vård, service och industrin. Under hela 1980-talet har också kon- staterats att en klar polarisering utvecklats när det gäller arbetets inne- håll. De stressfyllda arbetena har ökat påtagligt bland kvinnor, men i mycket liten utsträckning bland män. Förändringen har varit mest mar- kant när det gäller kvalificerade arbetaryrken där andelen högstressarbeten mer än tredubblats. Andelen kvinnliga arbetare med i hög grad nedsatt arbetsförmåga på grund av långvarig sjukdom har ock- så ökat under 1980-talet.
Den tekniska utvecklingen i arbetslivet har bl.a. bidragit till en arbets- uppdelning som medverkar till uppkomsten av belastningsskador som idag är de dominerade arbetsmiljöproblemen, särskilt bland kvinnor.
Regeringen har i olika sammanhang angivit att kvinnors arbetsmiljö måste bli föremål för speciella insatser. Det har bl.a. lett till att kvinnors arbetsmiljö är ett prioriterat område inom Arbetarskyddsverket och att särskilda resurser avsatts för detta. Arbetsmiljöinstitutet driver flera forskningsprojekt som riktar sig mot arbetsplatser där kvinnor är i majo- ritet och frågor om kvinnors arbetsmiljö integreras i olika forskningspro- jekt. På Institutet för arbetslivsforskning är kvinnoforskning ett av fyra prioriterade områden. Arbetsmiljöfondens femåriga program Kvinnor och Män i samverkan (KOM-programmet) avslutades våren 1994 och kommer att följas upp med nya insatser, bl.a. inom det arbetsorganisato- riska området. Fonden har också av regeringen fått i uppdrag att avsätta medel för forskning, utvecklingsarbete och kunskapsspridning i frågor
86
som rör löneskillnader mellan kvinnor och män, lönespridning och ar- Prop. 1994/951100
betsvärdering. Bilaga 11 Inom Arbetslivsfondcn finns en särskild arbetsgrupp med uppgift att stödja arbetet med att förbättra kvinnors arbetsmiljö och många arbets- platsprograrn syftar till att skapa bättre arbetsmiljö för kvinnor. Ett antal
fallstudier visar dock att kvinnors arbetssituation på bl.a. mansdomine- rade arbetsplatser inte lyfts fram, trots att det är kvinnoma som har de mest monotona arbetsuppgifterna med små möjligheter till inäytande. Flera studier visar också att många arbetsplatser är utformade enligt manliga normer och inte anpassade efter kvinnors fysiska och ergono- miska behov. Detta påverkar kvinnors arbete och hälsa. 1 arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna bör samtliga konsekvenser för
både kvinnor och män uppmärksammas i fråga om teknik, arbetsorgani- sation, ansvar, inäytande och möjlighet till utveckling. Det är samtidigt viktigt att föreskrifter, framtagande av hygieniska gränsvärden etc. an- passas till fysiska och biologiska förutsättningar hos både kvinnor och
man.
Medicinska kontroller
I september 1994 tillsatte regeringen en särskild utredare (dir. l994:111) med uppdrag att utreda frågor om medicinska kontroller i arbetslivet. Utredaren ska kartlägga sådana kontroller i arbetslivet, utreda de risker och problem som kontrollerna kan innebära och vilket berättigat behov av dem som finns. Utredaren ska slutligen föreslå de åtgärder som be- hövs. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 1996.
Arbetstid
EU:s ministerråd antog den 23 november 1993 ett direktiv om arbetstid. Direktivet innehåller regler om veckoarbetstid, veckovila, dygnsvila, raster, normalarbetstid och skyddsregler för nattarbetare samt semester- ledighet.
I november 1993 tillsattes en arbetsgrupp inom Arbetsmarknadsdepar- tementet med uppdrag att analysera direktivet i förhållande till svensk lagstiftning. Arbetsgruppen har avslutat sitt arbete och överlämnade i maj 1994 rapporten (Ds 1994274) EG:s arbetstidsdirektiv. - '
Arbetsgruppen konstaterar att ett införlivande av direktivet förutsätter en anpassning av det svenska regelsystemet på arbetstidsområdet till direktivets bestämmelser i vissa avseenden. På vissa punkter kan det, enligt gruppens uppfattning, finnas anledning att överväga en ändring av arbetstidslagen.
87
Regeringen avser att inom kort tillkalla en arbetstidsutredning. Utred- Prop. 1994/95:100 ningen kommer att ha till uppgift att dels behandla de långsiktiga konse- Bilaga 11 kvenserna av alternativa arbetstidsförkortningar, dels undersöka på vilket sätt fiexibla arbetstidsregler kan införas i svensk lagstiftning, samt dels utreda konsekvenserna av EG:s arbetstidsdirektiv för det svenska regel- systemet på arbetstidsområdet.
Arbetsrätten
Regeringen kommer inom kort att tillkalla en kommission för att söka lösningar på de problem som arbetsmarknadens parter anser föreligger på arbetsrättens område. Syftet är att under medverkan från parterna finna former som medför att arbetsmarknadens parter själva i så stor utsträckning som möjligt genom kollektivavtal kan ge de arbetsrättsliga reglerna en sådan utformning att de fungerar väl i praktiken och blir så enkla och effektiva som möjligt.
Översyn av ledighetslagstiftningen
Den förra regeringen tillsatte i november 1992 en särskild utredare (dir. 1992198) för att göra en översyn av ledighetslagstiftningen. Utredaren har avslutat sitt arbete och överlämnade i mars 1994 betänkandet (SOU l994c4l). Ledighetslagstiåningen — en översyn till regeringen. Be- tänkandet som har remissbehandlats bereds för närvarande inom rege— ringskansliet.
Företagshälsovård
Statskontoret har på uppdrag av den förra regeringen undersökt hur före- tagshälsovården har påverkats av att det generella statsbidraget avveck- lats fr.o.m. den 1 januari 1993 och av det förhållandet att kollektivavtal om företagshälsovård fortfarande saknas för stora delar av arbetsmarkna- den.
Resultatet av undersökningen har Statskontoret redovisat i rapporten Företagshälsovård utan statsbidrag (l994:17). Undersökningen pekar bl.a. på stora verksamhetsförändringar och kraftiga personalminskningar inom företagshälsovården samt att gränserna mellan olika former av företagshälsovård har lösts upp. Undersökningen pekar vidare på en viss minskning av antalet anslutna personer till företagshälsovården, men Statskontoret bedömer att en stor del av denna förändring beror på att antalet personer i arbetskraften har minskat.
88
Inom Arbetsmarknadsdepartementet bereds för närvarande frågan om Prop. 1994/95:100 vilka åtgärder som behöver vidtas för att bygga vidare på och upprätt- Bilaga 11 hålla en bra företagshälsovård som arbetar med förebyggande hälsovård och rehabilitering på våra arbetsplatser.
Arbetslivsfonden
Riksdagen beslutade våren 1992 (bet. 1992/93cAU12, rskr. 1992/93:203) att Arbetslivsfondens verksamhet — liksom dess administration — ska avvecklas successivt med sluttidpunkt den 1 juli 1995. Enligt uppgift från Arbetslivsfondcn beräknas minst 600 miljoner kronor återstå av fondens medel vid utgången av juni 1995. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen med förslag till hur fondens återstående medel ska användas. Därvid kommer regeringen att föreslå att 600 miljoner kronor ska utgöra delfinansiering av de arbetsmarknadspolitiska satsning- ar som föreslagits i höstens ekonomisk-politiska proposition.
Den dåvarande regeringen har genom särskilt beslut uppdragit åt Cen- trala arbetslivsfonden att ansvara för avvecklingen. I beslutet har samti- digt angivits vissa riktlinjer för avvecklingen, bl.a. i fråga om bidrags- givningen, samt att avvecklingsarbetet ska avslutas med en rapport.
En sammanfattande redogörelse för Arbetslivsfondens uppbyggnad och uppgifter samt inriktningen av fondens verksamhet i huvudsak under perioden efter den 1 april 1994 lämnades i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 11, s. 24 — 26).
Centrala arbetslivsfonden har lämnat en berättelse och en årsredovis- ning för fondens verksamhet vad avser budgetåret l993/94.
Centrala arbetslivsfonden och de Regionala arbetslivsfondema har t.o.m. november 1994 beslutat om ca 10,9 miljarder kronor som bidrag till drygt 24 500 arbetsplatsprogram. Programmen berör omkring 3,2 miljoner anställda, dvs. omkring 75% av arbetskraften. Fördelningen mellan kvinnor och män är 54 resp. 46%.
Beviljade bidrag efter åtgärd
Arbetsorganisation ca 51% Fysisk arbetsmiljö ca 23% Rehabilitering ca 17% Utveckling av ny teknik ca 4% Metoder/rutiner m.m. ca 3% Övrigt ca 2%
89
Den privata sektorn har fått ca 71% av de beviljade bidragen (ca 7,7 Prop. 1994/95:100 miljarder kronor till omkring 19 200 arbetsplatsprogram) varav de små Bilaga 11 företagen (högst 50 anställda) har fått ca 17% (ca 1,9 miljarder kronor till omkring 14 400 arbetsplatsprogram). Återstoden, ca 29% (ca 3,2 miljarder kronor till omkring 5 300 arbetsplatsprogram) har gått till den offentliga sektorn. Den största andelen av de beviljade bidragen har gått till verkstadsindustrin.
Handikappfrågor
1989 års Handikapputredning lade i sitt slutbetänkande (SOU 199252). Ett samhälle för alla bl.a. fram förslag om en lagstiftning om arbetslivets tillgänglighet för människor med funktionshinder. I 1994 års budgetpro- position uttalade den dåvarande regeringen att ett ställningstagande till förslaget borde dröja tills Arbetsrättskommittén hade lagt fram sina förslag bl.a. rörande lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.
Regeringen anser att det är ytterst angeläget att funktionshindrade människors delaktighet i samhället och möjligheter att aktivt delta i arbetslivet förbättras. Det finns därför anledning att se över vilka hinder som möter funktionshindrade i arbetslivet och vilka åtgärder som kan vara framgångsrika för att stärka deras ställning.
ILO-frågor
I Arbetsmarknadsdepartementet handläggs ärenden som rör förhållandet till lntemationella arbetsorganisationen (ILO). För beredning av vissa ärenden som rör samarbetet med ILO finns en trepartiskt sammansatt kommitté, ILO-kommittén.
ILO:s budget omfattar för perioden 1994 - 1995 totalt 676 miljoner schweizerfranc. Sveriges medlemsavgift uppgår för år 1995 till 1,09 % av budgeten vilket innebär ca 3,6 miljoner schweizerfranc.
För första gången på 30 år deltog en trepartsdelegation från Sydafrika i 1994 års arbetskonferens. Konferensen beslöt återkalla ILO:s deklara- tion om åtgärder mot apartheid, avskaffa konferensens apartheidutskott samt fastställde riktlinjer för ILO:s handlingsplan för Sydafrika.
Arbetskonferensen antog en konvention (nr 175) och en rekommenda- tion (nr 182) om deltidsarbete. Dessa instrument kommer att föreläggas riksdagen våren 1995. En allmän diskussion ägde rum om privata ar- betsförrnedlingsbyråers roll för arbetsmarknaden, vilken utmynnade i krav på revidering av konventionen (nr 96) om avgiftskrävande arbets- förmedlingsbyråer.
90
Nya ämnen på 1995 års arbetskonferens är dels hemarbete, i syfte att Prop. 1994/95:100 år 1996 anta ett eller flera nya instrument, dels utsträckning av tillämp- Bilaga 11 ningsområdet för konventionen (nr 81) om arbetsinspektion inom indu- stri och handel till verksamhet inom den icke-kommersiella tjänstesek- torn. Då ska även de nya instrumenten om arbetarskydd i gruvor slutbe- handlas. I ILO:s styrelse innehas den nordiska platsen på regeringssidan för närvarande av Norge. Val till styrelsen för perioden 1996-1999 sker i juni 1996. Sverige står då i tur att kandidera till en nordisk plats på regeringssidan. Inför varje styrelsemöte äger nordiskt samråd rurn.
ILO:s konvention (nr 173) och rekommendation (180) om skydd av arbetstagares fordringar i händelse av arbetsgivarens insolvens, antagna av arbetskonferensen år 1992, anmäldes för riksdagen i skrivelse 1993/941128 i enlighet med bestämmelser i ILO:s stadga. Något ställ- ningstagande i fråga om ratifikation av konventionen nr 173 ansågs inte lämpligt innan beredningen av lönegarantiutredningens förslag om för- ändringar i lönegarantisystemet slutförts. ILO-kommittén framförde i det ärendet att utredningens förslag inte syntes innebära några förändringar beträffande Sveriges möjligheter att ratificera konventionen. Kommittén framhöll dock att konventionen kunde innehålla vissa bestämmelser som saknar motsvarighet i svenska förhållanden. varför ett klarläggande bor- de begäras från ILO. I propositionen 1993/941208 meddelades att Ar- betsmarknadsdepartementet tillskrivit ILO i syfte att klarlägga om svens- ka förhållanden tillmötesgår konventionens krav. Sedan svar erhållits från ILO har ILO-kommittén för sin del färdigbehandlat ärendet. Kom- mittén kan inte finna att ILO:s svar ger stöd för en tolkning innebärande att konventionens bestämmelser om avgångsvederlag (severance pay) motsvaras av de svenska bestämmelserna om skydd av fordran på upp- sägningslön. Regeringen finner att även om de svenska reglerna synes tillgodose det sociala grundskydd som konventionen syftar till, utgör be- stämmelserna i konventionens artiklar 6 d) och 12 d) om skydd för av- gångsvederlag hinder för en svensk ratifikation av konventionen nr 173.
Sverige är bundet att tillämpa 69 ILO-konventioner. På senare år har fyra anmälningar riktats mot Sverige beträffande tillämpningen av vissa av dessa konventioner.
År 1991 påtalade Tjänstemännens centralorganisation (TCO) i en skri- velse till ILO bristande tillämpning av ILO-konventionema (nr 87) om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, (nr 98) om organisa- tionsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, (nr 151) om offentligt anställda och (nr 154) om främjande av kollektiva förhandlingar. An- mälan föranleddes av de ändringar i sjukförsäkringen m.m., som trädde i kraft den 1 mars 1991 innebärande sänkt ersättning från det statliga ersättningssystemet. Anmälan behandlades av ILO:s expertkommitté våren 1993. Kommittén kunde inte finna någon kränkning av de åbero-
91
pade konventionerna, men frågan blev ändå föremål för en omfattande Prop. l994/95:100 debatt i arbetskonferensens trepartiska utskott för konventionstillämp- Bilaga 11 ning. Regeringen uppmanades att till ILO lämna detaljerad rapport om den fortsatta utvecklingen.
Det svenska arbetsgivarombudet till ILO:s arbetskonferens år 1991 ingav ett klagomål mot Sverige beträffande tillämpningen av konventio- nerna nr 87, 98 samt konventionen (nr 147) om miniminorrner i han— delsfartyg. Klagomålet grundades på de ändringar i lagen om medbe- stämmande i arbetslivet som trädde i kraft den 1 juli 1991 (”lex Britan- nia"). Behandlingen av denna anmälan har av ILO:s styrelse bordlagts i avvaktan på ytterligare utredningsmaterial. Betänkandet (SOU 1994:l3) LEX BRITANNIA har därefter tillställts ILO. ILO:s styrelse väntas ta ställning beträffande ärendets fortsatta hantering vid sitt möte i mars 1995.
År 1993 riktade Landsorganisationen i Sverige (LO), TCO och Fria fackföreningsintemationalen (FFI) en anmälan beträffande Sveriges till- lämpning av konventionen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada. An- mälan föranleddes av införandet fr.o.m. ! april 1993 av en karensdag i sjukförsäkringen, som genom samordningen av försäkringssystemen hade kommit att gälla också arbetsskadeförsäkringen. I anmälan påtalades också det förändrade arbetsskadebegreppet. Anmälan behandlades av ILO:s styrelse i november 1993. Styrelsen konstaterade att en karensdag i arbetsskadeförsäkringen inte är förenlig med Sveriges åtagande enligt konventionen nr 121 och rekommenderade Sverige att ändra lagstiftning- en ifråga. Regeringen har tidigare under bilaga 6 Socialdepartementet föreslagit att karensdagen i sjukersättningssystemen avskaffas. Om riks- dagen beslutar enligt förslaget innebär detta att Sverige tillmötesgått styrelsens rekommendation. Såvitt gäller det ändrade arbetsskadebegrep- pet konstaterade ILO:s styrelse ingen avvikelse från konventionen nr 121 men beslöt att begära ytterligare upplysningar från Sverige beträffande den praktiska tillämpningen av ändringarna i lagstiftningen. Ärendet bereds forsättningsvis av ILO:s särskilda organ för granskning av kon- ventionstillämpning.
I februari 1994 inlämnade LO, TCO och FFI gemensamt en anmälan
. mot Sveriges regering för överträdelser av konventionerna nr 98 och nr 154. Anmälan föranleddes av en ändring i lagen (l982z80) om anställ- ningsskydd med verkan från 1 januari i år (upphörande av vissa kollek- tivavtal). ILO:s styrelse konstaterade ijuni 1994 att i den mån lagänd- ringen sätter gällande kollektivavtal ur spel innebär detta en inblandning som åsidosätter principen om kollektivavtalspartemas autonomi. Sådan rättslig intervention bör undvikas i framtiden och 1993 års lag bör änd- ras så att kollektivavtal slutna före dess ikraftträdande inte lämnas utan verkan, anförde styrelsen. ILO har informerats om proposition 1994/95:76 om förändring av vissa arbetsrättsliga regler, vari föreslås att
92
den övergångsregel till ändringarna den I januari 1994 som undanröjde Prop. l994/951100 vissa kollektivavtal upphävs. Bilaga 11
Utgiftsutvecklingen på arbetslivsområdet Utgiftsutvecklingen på Arbetslivsområdet blir sammantaget följande (miljoner kronor):
Beräknad Beräknad Utgitt Anvisat Förslag varav beräknat besparing besparing 1993/94 1994/95 1995/"% för juli 95-juni 96 1997 1998 jmf12 jmf mån 1997 95/96 B. Arbetsliv 123710 13 4305 20 753,13 13 8359 -4zo,o -3or_3
Besparingar på anslag under littera B. Arbetslivsfrågor
Inom arbetslivsområdet verkar myndigheter och institutioner med upp- gift att på olika sätt förbättra arbetsmiljön och förhållandena i arbets- livet. Deras insatser ska i ett längre tidsperspektiv bidra till bättre folk- hälsa och minskad utslagning från arbetslivet. Arbetarskyddsverket sva- rar för tillsyn av arbetsmiljön och utfärdar föreskrifter om tillämpningen av arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforsk- ning och Arbetsmiljöfonden arbetar med forskning på arbetslivsområdet, — de båda förstnämnda är forskningsutförande, medan fonden finansierar forskning som bedrivs av andra institutioner.
Myndighetema på arbetslivsområdet omfattas av regeringens sparkrav bl.a. på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslagen på områdena arbetsmiljö och arbetslivsforskning räknats ned med sam- mantaget 46,5 miljoner kronor (18 mån.) Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning med fem procent. År 1998 beräknas utgif- ten för statlig konsumtion ha minskat med 71 miljoner kronor.
Regeringen bedömer att det finns möjlighet att förbättra strukturen inom sektorn och få till stånd ett bättre resursutnyttjande och effektivare verksamheter. Genom beslut den 20 oktober 1994 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att göra en översyn av strukturer. resurser och an- svarsfördelningen inom arbetslivspolitiken (dir. l994:116). Utredaren har den 20 december 1994 överlämnat en rapport till regeringen. Regeringen återkommer till riksdagen med en särskild proposition på området i feb- ruari 1995. 1 det sammanhanget kommer förslagen om kostnads; minskningar på arbetslivsområdet att redovisas närmare.
93
Besparingar i övrigt på anslag under littera B. Arbetslivsfrågor redo- Prop. 1994/95:100 visas i behandlingen av resp. anslag. Bilaga ll
Besparingar på anslag under littera B. Arbetslivsfrågor budgetåren 1995/96 t.o.m. 1998 (miljoner kronor).
Anslag 1995/96 1998 12 mån.
Statlig konsumtion
Arbetslivs- sektom 3 1 71 Yrkesinriktad 42 103
rehabilitering
Arbetsdomstolen 0,4 0,7
Övriga besparingar
Arbetslivs- ' sektorn 30 130
Särskilda åtgärder
för arbetshan-
dikappade 136* 496" Samhall AB 200 360 Summa 439,4 1 160,7
* nettobesparing 97 miljoner kronor. ”nettobesparing 457 miljoner kronor.
94
Bilaga 11
B 1 . Arbetarskyddsverket
För innevarande budgetår har ett ramanslag på 385 710 000 kr anvisats för Arbetarskyddsverket. I avvaktan på att beredningen slutförs av de förslag som lämnats av den särskilde utredaren med uppdrag att göra en översyn av arbetslivsområdet (dir. l994:116) tas anslaget upp med 567 739 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 567 739 000 kr.
B 2. Arbetsmiljöinstitutet
För innevarande budgetår har ett ramanslag på 172 744 000 kr anvisats för Arbetsmiljöinstitutet. I avvaktan på att beredningen slutförs av de förslag som lämnats av den särskilde utredaren med uppdrag att göra en översyn av arbetslivsområdet (dir. l994:116) tas anslaget upp med 251 759 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret l995/96 beräknar ett ramanslag på 251 759 000 kr.
B 3. Yrkesinriktad rehabilitering
l993/94 Utgift 744 817 000 l994/95 Anslag 781 448 000 1995/% Förslag 1 159 484 000 varav 772 989 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget betalas anordnande och drift av arbetsmarknadsinstitut (Ami) samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.
Prop. l994/951100
95
l AMS Prop. l994/95:100 Resultatredovisning Bilaga 1 1
I sin årsredovisning har AMS redovisat resultaten av verksamheten vid Ami. Av följande tabell framgår antalet sökande med utbildningsbidrag samt resultatet av insatserna för arbetshandikappade .
Sökande med utbildningsbidrag vid Ami samt resultat av insatser för arbetshandikappade
1991/92 '1992/93 1993/94
Antal sökande med utbild- 7 178 8 063 6 500 ningsbidrag vid Ami
snitt/mån)
— därav arbetshandikappade 3 415 4 574 4 603 — arbetshandikappade % 48 % 57 % 70 %
Inskrivningstid i genomsnitt
— samtliga som lämnat Ami 93 dgr 90 dgr 70 dgr — arbetshandikappade 109 dgr 97 dgr 83 dgr Antal arbetshandikappade inskrivna vid af (kat. 1 och 7) som fått — arbete 18 738 20 284 25 000 — arbetsmarknadspolitisk åtgärd 18 485 "26 150 30 585 därav: arbetsmarknads- utbildning 12 830 12 569 12 004 beredskapsarbete 4 479 4 443" 3 950 ungdomspraktik 783 4 192 4 187 arbetslivsutveckling - 4 259 9 578 utbildningsvikariat 393 687 1 112
Av tabellen framgår att 6 500 personer i genomsnitt per månad var in- skrivna med utbildningsbidrag vid Ami budgetåret l993/94, vilket är en minskning jämfört med de två föregående budgetåren. Däremot har andelen arbetshandikappade vid Ami ökat. Av tabellen framgår också att inskrivningstidema har fortsatt att minska för samtliga inskrivna vid Ami. Vidare framgår att antalet arbetshandikappade som fått ett arbete har ökat jämfört med föregående budgetår. Fler arbetshandikappade tog del av arbetsmarknadsåtgärder budgetåret l993/94 än de närmast före- gående budgetåren. För åtgärderna beredskapsarbete och ungdomspraktik
96
gäller dock att antalet var lägre resp. ungefär oförändrat jämfört med Prop. l994/95:100 tidigare budgetår. Bilaga 11
Regional organisation av arbetsmarknadsinstitut med särskilda resurser
AMS har den 20 september 1994 lämnat en slutlig rapport till regering- en om genomförd regional organisation för Ami med särskilda resurser i enlighet med regeringsbeslut den 4 april 1991. Förändringarna har ge- nomförts under perioden den 1 juli 1991 — den 30 juni 1994 och syftade bl.a. till att öka tillgängligheten av dessa Ami-resurser och att bättre anpassa dem till behov och efterfrågan.
Sökande med utbildningsbidrag vid Ami med särskilda resurser samt resultat av insatser för arbetshandikappade
1991/92 1992/93 1993/94 Antal sökande som 2 000 2 100 3 342 lämnat Ami — andelen som fått arbete eller arbetsmarknads- 40 % 23 % 27 % utbildning
Av tabellen framgår att under budgetåret 1993/94 avslutade 3 342 per- soner, som varit inskrivna med utbildningsbidrag, en yrkesinriktad reha- bilitering vid Ami med särskilda resurser. Det är en ökning med 1 242 personer jämfört med året innan. 27 procent gick till arbete eller utbild- ning.
Uppföljning av Ami:s yrkesinriktade rehabiliteringsverksamhet
I en rapport den 23 september 1994 har AMS redovisat en uppföljning av Ami:s yrkesinriktade rehabiliteringsverksamhet. Styrelsen redovisar där ett omfattande utvecklingsarbete för att göra verksamheten effekti- vare genom bättre ledning och styrning. Fler sökande ska kunna få ser-- vice och arbetshandikappade samt andra utsatta grupper ska ges prioritet., Ett annat viktigt mål för effektiviseringen är också att så långt möjligt förkorta handläggningstider och passiva väntetider för de sökande.
I rapporten redovisas också resultatutvecklingen och vissa försök med olika organisationsmodeller för Ami:s verksamhet.
97
7 Riksdagen 1994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga ] I
2 Regeringens överväganden Prop. l994/951100 Sammanfattning Bilaga 1 l
Resurser
Ramanslag 1995/96 1 159 484 000 kr
Resultatbedömning
Av AMS årsredovisning framgår att antalet arbetshandikappade som lämnade arbetsförmedlingen eller Ami för att gå till arbete eller utbild— ning var lier budgetåret 1993/94 än budgetåren 1991/92 och 1992/93. Regeringens verksamhetsmål har därmed uppfyllts.
Det framgår vidare att AMS insatser för arbetshandikappade generellt gett goda resultat. Under budgetåret l993/94 har andelen arbetshandi- kappade av de inskrivna vid Ami med utbildningsbidrag ökat.
Ami:s kapacitet är dock mycket svårbedömd med hänsyn till att an- talet arbetssökande som fått service utan inskrivning har ökat och nu utgör mer än hälften av det totala antalet. Det mer konsultativa arbets- sättet innebär att Ami i allt större utsträckning gör kortare utredningar där det slutliga resultatet kommit att redovisas som en arbetsförmed- lingsinsats. Det är mot denna bakgrund svårt att jämföra resultaten mel- lan olika budgetår.
Regeringen har uppdragit åt AMS att utveckla ett system för tidsredo- visning som visar hur förvaltningsresursema fördelas på olika prestatio— ner och grupper av arbetssökande vid arbetslörrnedlingen och Ami. Syf- tet är att produktiviteten och effektiviteten i olika arbetssätt och arbets- organisationer ska kunna redovisas. RRV har även i sin revision av AMS årsredovisning påtalat att totalkostnadema och utvecklingen av dessa bör redovisas per verksamhetsgren i resultatredovisningen.
Slutsatser
AMS har trots lågkonjunktur och ett dåligt arbetsmarknadsläge lyckats uppnå goda resultat för personer med arbetshandikapp. Det är dock av stor vikt att Ami:s verksamhetsuppföljning utvecklas så att prestationer kan ställas mot kostnadema och utgöra ett bättre underlag för framtida bedömningar. Vidare är det viktigt att försöksverksamhetema med olika organisationsmodeller för Ami blir jämförbara avseende resultat och prestationer.
Tills vidare bör den nuvarande inriktningen av verksamheten även gälla för budgetåret 1995/96.
98
Prop. 1994/95:100 Medelsberäkning Bilaga 1 l
Regeringen har i behandlingen av anslaget A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader förordat att upp till 75 miljoner kronor av under anslaget anvisade medel ska kunna användas för insatser inom den yrke- sinriktade rehabiliteringen om detta bedöms ge ett bättre resultat än förmedlingsinsatser för motsvarande belopp. På motsvarande sätt bör upp till 25 miljoner kronor av under anslaget B 3. Yrkesinriktad rehabi- litering få användas till arbetsförmedlingsinsatser om detta bedöms ge ett ur sökandesynpunkt bättre resultat än Ami-insatser för motsvarande belopp.
För budgetåret l995/96 beräknas ett ramanslag på i 159 484 000 kr (18 mån.). Vid beräkningen har hänsyn tagits till pris— och löneutveck- lingen. Ett besparingskrav på statlig konsumtion fram till budgetåret 1998 bör gälla för den yrkesinriktade rehabiliteringen. Detta innebär att anslaget år 1998 ska hajusterats ned med 103 miljoner kronor (12 mån). Regeringen avser att i nästa års budgetproposition återkomma om för- delningen av besparingskravet för budgetåren 1997 och 1998. Bespa- ringskravet budgetåret 1995/96 föreslås uppgå till 63 miljoner kronor (18 mån).
3 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom anslaget Yr- kesinriktad rehabilitering för budgetåren 1997 och 1998 som rege- ringen förordar,
2. godkänner att högst 25 000 000 kr av medlen under anslaget får användas för insatser under anslaget A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,
3. till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 1 159 484 000 kr.
B 4. Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet
1994/95 Anslag 1000 l995/96 Förslag 1000
Anslaget avser uppdragsverksamhet inom den yrkesinriktade rehabilite- ringen, s.k. arbetslivstjänstcr, riktad till företag och förvaltningar som vill använda sig av de kunskaper och erfarenheter inom området yrkes- inriktad rehabilitering som finns inom Arbetsmarknadsverket.
99
[ AMS Prop. 1994/951100 Bilaga 11
Resultatredovisning
AMS övergripande verksamhetsmål för arbetslivstjänster är att hjälpa personer att återgå till arbete och att förebygga utslagning i arbetslivet.
För budgetåren 1991/92 — l993/94 har AMS redogjort för arbetslivs- tjänsters samlade intäkter och driftkostnader. Vidare framgår resultatet av verksamheten, antal konsulttimmar samt debiteringsgrad.
Intäkter, kostnader och resultat samt antalet konsulttimmar för arbets— livstjänster under budgetåren 1991/92 — 1993/94 ( 'I OOO-tal kronor)
1991/92 1992/93 1993/94 Intäkter 193 166 197 316 201 062 Kostnader 184 785 183 136 191 998 Resultat (efter avskrivningar 7 008 13 245 7 808 finansiella och extraordinära intäkter och kostnader) Antal konsulttimmar 316 200 301 700 345 000 Debiteringsgrad % 62 58 60
De samlade intäkterna för arbetslivstjänster uppgick till 201 miljoner kronor budgetåret l993/94. Det innebär en ökning av omsättningen med 4 % ijämförelse med budgetåret 1991/92. Verksamheten har genererat ett överskott under perioden som motsvarar 14, % av omsättningen.
1 AMS årsredovisning framgår att verksamhetens resultat efter av— skrivningar och ftnansiella intäkter och kostnader uppgår till 7 808 000 kr vilket är närmare en halvering av resultatet ijämförelse med föregå- ende budgetår. Av redovisningen framgår vidare att antalet konsulttimmar har ökat under budgetåret l993/94 medan debiteringsgraden är relativt oför- ändrad. Försäkn'ngskassan är den största uppdragsgivaren till arbetslivstjänster och står för ca 70 % av rörelseintäktema. Kommuner, landsting och företag står för vardera ca 12 % av intäkterna. Av följande tabell fram- går antalet anställda inom Arbetslivstjänster omräknat till helårsanställda. antal avslutade uppdrag och resultat av de avslutade uppdragen.
100
Antal årsarbetare, antal avslutade individuppdrag samt resultat av upp— Prop. 1994/95:100 dragen under budgetåren 1991/92 — 1993/94 Bilaga ll
1991/92 1992/93 l993/94'I
Antal årsarbetande 300 325 307 Antal avslutade uppdrag: 13 100 14 437 10 274
— åter arbete hos samma 34 % 32 % 42% eller annan arbetsgivare — utbildning 28% 27% 24% — övrigt 38% 41% 34%
* Utöver i tabellen redovisade uppdrag har 46 500 timmar avsett upp— drag med förebyggande insatser. '
2 Regeringens överväganden Resultatbedömning
Regeringen ser nu med tillfredsställelse att AMS utfärdat enhetliga redo— visningsregler för verksamheten så att resultaten mellan olika budgetår kommer att kunna jämföras. Debiteringsgraden bör därmed kunna bli ett mer tillförlitligt prestationsmått än tidigare.
Som framgår av AMS resultatredovisning gav verksamheten med ar— betslivstjänster budgetåret l993/94 ett överskott på drygt 7 miljoner kronor. Tillsammans med tidigare överskott uppgick det totala överskot- tet till 14,8 % av verksamhetens omsättning. Enligt kapitalförsörjnings- förordningen (19921406) får det ackumulerade överskottet vid myndig- heter med uppdragsmodell uppgå till högst 10 % av verksamhetens om— sättning under räkenskapsåret. Regeringen konuner i särskild ordning att ta ställning till en framställning av AMS om att få behålla hela överskot— tet.
Siffrorna avseende debiteringsgraden är osäkra då beräkningsunder— laget skiljer sig väsentligt mellan länen. Länen skiljer sig dessutom när det gäller att uppnå balans mellan kostnader och intäkter. AMS menar att det först under budgetåret l994/95 kan finnas tillförlitliga jämförbara redovisningar av verksamheten.
RRV konstaterar i sin revision av AMS årsredovisning att en förbät— tring skett jämfört med föregående budgetår. RRV:s uppfattning är att det vore värdefullt om redovisningen av uppdragen utformas så att voly— mer och styckkostnader anges. Kvalitetsredovisningen bör även utveck— las till att gälla prestationerna.
101
Slutsatser Prop. l994/95:100 Regeringen delar RRV:s uppfattning när det gäller redovisningens in- Bilaga ”
nehåll. Vidare bör AMS anpassa prissättningen så att ett eventuellt över- skott inte överstiger 10 % av omsättningen. Arbetslivstjänsters nuvaran- de inriktning bör ligga fast.
3 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksarnhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
B 5. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade
l993/94 Utgift 6 257 135 866 Reservation 779 211 183 l994/95 Anslag 7 123 169 000 1995/96 Förslag 10 808 081 000
varav 7 205 387 000 beräknat för juli 1995 _juni 1996
Anslaget omfattar arbetshjälpmedel och arbetsbiträde åt handikappade, näringshjälp, anställning med lönebidrag, statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) samt utbildningsbidrag till inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut (Ami).
] AMS Verksamhetsmål för lönebidrag och OSA
AMS har som ett verksamhetsmål att för de medel som tilldelats under ifrågavarande anslag ska minst 51 000 personer i genomsnitt per månad ges lämplig sysselsättning.
Genomsnittligt antal personer med lönebidrag och OSA
1992/93 1993/94 Lönebidrag 42 600 43 400 OSA 5 800 5 300 Summa 48 400 48 700
102
Bilaga 11
AMS konstaterar att det inte har varit möjligt att uppnå målet att ge sysselsättning till i genomsnitt 51 000 personer per månad. En orsak har varit att kommunerna haft en ansträngd ekonomisk situation vilket min- skat deras möjlighet att utnyttja åtgärden OSA. AMS menar att även om målet inte har uppnåtts för hela budgetåret har antalet beslut om nya lönebidrag successivt ökat till den angivna nivån under budgetåret 1993/94.
Anställning med lönebidrag AMS har i sin årsredovisning redogjort för hur de genomsnittliga bi-
dragsnivåema utvecklats hos allmännyttiga organisationer och andra arbetsgivare.
Genomsnittliga bidragsnivåer för kvarstående i flexibelt lönebidrag
7/1-92 30/6-93 30/6-94
Arbets- Antal Bidrags- Antal Bidrags- Antal Bidrags- givare nivå % nivå % nivå % Statliga 1 190 95,5 1 546 93,4 4 175 93,5 Motsv. inst. 76 92,8 76 92,3 316 92,4 Förskassa 1 14 96,9 172 94,8 292 97,5 Allm.nytt. 3 204 84,6 5 966 84,5 15 433 86,5 Kommuner 1 875 44,6 3 149 46,6 5 734 50,6 Landsting 770 49,6 1 108 39,0 1 875 41,5 Affärsverk 44 48,1 66 48,5 88 59,8 Företag 4 703 60,1 8 515 61,4 14 496 64,2 Övriga 120 66,2 164 74,7 1 594 65,8 Summa 12 096 66,8 20 762 67,4 44 003 72,5
Av AMS årsredovisning framgår att antalet personer som börjat ett arbe- te med lönebidrag har ökat markant under hela lågkonjunkturen, från 401 personer per månad i genomsnitt under budgetåret 1988/89 till 1 148 i genomsnitt per månad under våren 1994. Under budgetåret 1993/94 har sammantaget beslutats om 12 700 nya lönebidrag. Under innevarande budgetår har 1 058 personer i genomsnitt per månad fått anställning med lönebidrag. Utvecklingen har varit att beslutsperiodema blivit kortare.
AMS har vidare lämnat en redovisning av kostnaderna för åtgärderna lönebidrag och OSA. Utgifterna framgår av tabellen nedan.
Prop. 1994/952100
103
Utgifer budgetåret 1991/92 — 1993/94 för lönebidrag och OSA Prop. l994/95:100
Bilaga 11
1991/92 1992/93 1993/94 Lönebidrag — kostnad mkr 5 241 4 962 5 069 — antal syssels. i åtgärden snitt/mån 43 590 42 518 43 400 — kr per månad 10 200 9 700 10 300 OSA — kostnad mkr 530 607 540 — antal syssels. ' i åtgärden snitt/mån 5 531 5 725 5 300 — kr per månad 6 300 8 800 9 800 Unga handikappade
AMS riktlinjer för verksamhetsplaneringen för budgetåret 1993/94 anger att länens insatser för unga handikappade ska fortsätta i samma omfatt— ning som tidigare. lnsatsema har avsett dels ungdomar med sjukbidrag eller förtidspension födda 1963 eller senare, dels de särskilda insatser som ges till skolungdomar med handikapp i samverkan med skolan.
Budgetårct 1993/94 var 2 379 ungdomar ur den förstnämnda mål- gruppen aktuella vid arbetsförrnedlingen eller Ami. Det är en ökning med 362 personer jämfört med föregående budgetår. AMS redovisar vidare att 1 225 ungdomar (51,5 %) gick vidare till aktiva åtgärder, främst ungdomspraktik, lönebidrag eller utbildning. 17 ungdomar fick ett arbete utan lönestöd elter lnsatsema. Därutöver fick 2 164 skolungdomar med handikapp ta del av väglednings- och planeringsinsatser vid arbets- förmedlingen/Ami.
AMS anslagsframställning för budgetåret l995/96
AMS föreslår ett nytt arbetsgivarstöd i syfte att förenkla regelverket avseende rekryteringsstöd, beredskapsarbete, lönebidrag och OSA. Be- räkningsunderlaget ska vara utgående lön. Bidragsgrundande lön bör inte överstiga 14 300 kronor. Bidraget ska fastställas i kronor och ska enligt AMS förslag utgöra högst 150 % av den bidragsgrundande lönesumman när det gäller lönebidrag och OSA. .
104
Otraditionella medel Prop. 1994/952100 AMS föreslår i anslagsframställningen att begreppet otraditionella in- Bilaga ” satser ändras så att möjlighet ges till en friare användning av åtgärds- medlen. AMS föreslår vidare att ramen för otraditionella insatser inom anslaget ska höjas till 60 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (12 män) eller 90 miljoner kronor (18 mån).
Särskilt anvisad sysselsättning för flyktingar och invandrare
AMS föreslår vidare att invandrare och flyktingar som vistats länge i landet och riskerar långtidsarbetslöshet ska kunna få skyddat arbete med ett bidrag på upp till 100 % av lönekostnaden enligt förordningen (1985:276) om statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare. En förutsättning för att få bidraget ska vara att den anvisade tillåts ge- nomgå utbildning på arbetstid.
Anställning med lönebidrag
AMS redovisar i sin anslagsframställning att samtliga länsarbetsnämnder bedömer att tillgängliga medel kan utnyttjas i högre utsträckning under 1994/95 och att nämndernas planering bygger på ett anslagsutnyttjande på ca 98—99 %.
AMS föreslår en fortsättning av dels försöksverksamheten med sär- skilda stödperSOner åt handikappade som påbörjades budgetåret 1993/94 samt en förlängning av möjligheten att bevilja lönebidrag för arbets- handikappade som löper risk att slås ut från arbetslivet. AMS anser att verksamheterna bör förlängas t.o.m budgetåret 1997.
Utbildningsbidrag för inskrivna vid Ami
AMS förutspår en kapacitetshöjning avseende yrkesinriktade rehabilite- ringsinsatser för budgetåret 1995/96. Styrelsen bedömer att detta sanno- likt medför att volymen av utbetalda utbildningsbidrag för inskrivna vid Ami ökar.
105
2 Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Sammanfattning Bilaga 1 1
Resurser
Reservationsanslag 1995/96 10 808 081 000 kr
Resultatbedömning
AMV har inte uppnått verksamhetsmålet att för de medel som tilldelas under ifrågavarande anslag minst 51 000 personer i genomsnitt per månad ska ges lämplig sysselsättning. Det genomsnittliga antalet perso- ner i OSA har minskat under budgetåret.
Anställning med lönebidrag m.m.
Antalet nya beslut om lönebidrag har fortsatt att öka under budgetåret 1993/94. Beslutsperiodema har tenderat att bli kortare. Enligt AMS års- redovisning var i genomsnitt 43 400 per månad aktuella i åtgärden vilket är en ökning med 882 personer jämfört med föregående budgetår. Den genomsnittliga kostnaden per sysselsättningsmånad har samtidigt ökat mellan budgetåret 1992/93 och 1993/94.
.1 redovisningen för hur de genomsnittliga bidragsnivåema utvecklats hos olika arbetsgivarkategorier framgår att det skett en ökning av bi- dragsnivåema hos Hera arbetsgivarkategorier.
AMS har redovisat en stickprovsundersökning av andelen övergångar från en anställning med lönebidrag till anställning utan bidrag. Under- sökningen visar att en procent fick arbete utan bidrag under en sexmå- nadersperiod vilket innebär en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med året innan. Totala andelen övergångar är dock fortfarande mycket lågt med hänsyn till antalet personer i åtgärden.
RRV konstaterar i sin granskning att det finns betydande reservationer på anslagen under tionde huvudtiteln. AMS har inte angett i sin årsredo- visning hur stor del av reservationerna som är intecknade genom beslut.
Utbildningsbidrag till inskrivna vid Ami
Av AMS redovisning framgår att antalet sökande som var inskrivna vid Ami med utbildningsbidrag var i genomsnitt per månad 6 500 personer under budgetåret 1993/94 vilket är en minskning med ca 1 500 personer jämfört med föregående budgetår. Regeringen konstaterar att detta delvis
106
kan vara förklaringen till att utbetalningarna av utbildningsbidrag under Prop. 1994/95:100 första hälften av budgetåret successivt har sjunkit för att vid årsskiftet Bilaga 11 1993—1994 ligga ca 30 % lägre än motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Minskningen ska sättas i relation till att anslagsförbrukningen under budgetåret 1992/93 översteg anvisade medel med ca 270 miljoner kro-
nor.
Slutsatser
Regeringen konstaterar att AMS resultatredovisning visar att verksam- heten bedrivits på ett sådant sätt att målen kunnat uppnås när det gäller de totala insatserna för arbetshandikappade. Trots det dåliga arbets- marknadsläget har myndigheten lyckats med fier arbetsplaceringar av arbetshandikappade. Detta är mycket tillfredsställande.
AMS bör nu inrikta sig på att bryta utvecklingen av de ökande ge- nomsnittskostnadema för åtgärderna lönebidrag och OSA. Pågående försöksverksamhet som innebär att bidragsbeloppen har fastställs i kron- talsbelopp bör underlätta kostnadsuppföljningen. AMS bör vidare verka för att fier personer med arbetshandikapp hänvisas till andra arbetsgivare än statliga myndigheter eller allmännyttiga organisationer. I stället bör placeringar i första hand ske där större möjligheter finns för den arbets- handikappade personen att kunna övergå till icke subventionerat eller lägre subventionerat arbete. AMS redovisning av antalet övergångar från lönebidrag till icke-subventionerade arbeten visar att ökningen inte har varit av någon större omfattning. Det finns anledning att bevaka utvecklingen i takt med att arbetsmarknadsläget förbättras. Verksamheten för unga handikappade ska fortsätta i minst oförändrad omfattning.
Regeringens förslag för budgetåret 1995/96
Som regeringen redovisat i det föregående år regeringen inte beredd att tillstyrka AMS förslag om ett arbetsgivarstöd och en ändrad benämning på och inrikming av de s.k. otraditionella insatserna. Regeringen vill understryka att beräkningsunderlaget för lönebidrag och statsbidrag till OSA inte ska inkludera semesterersättningar om inte sådan ersättning faktiskt har utbetalats under bidragsperioden. Flertalet av de berörda arbetstagarna har tillsvidareanställning och uppbär lön under sin semes- terledighet. Reglering av semesterersättning sker när anställningen upp- hör.
Regeringen är inte heller beredd att tillstyrka AMS förslag om att flyktingar och invandrare ska kunna anvisas skyddat arbete hos offent- liga arbetsgivare. Insatser för dessa sökande får istället göras inom ra- men för övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen anser det angeläget att de särskilda åtgärderna för arbetshandikappade förbehålls
107
dessa sökande. Åtgärden OSA är dessutom i hög grad en åtgärd för svårt Prop. 1994/95:100 funktionshindrade personer. Regeringen delar AMS uppfattning att för- Bilaga 11 söken med stödpersoner resp. lönebidrag i vissa fall för redan anställda bör förlängas, tills vidare t.o.m. budgetåret 1995/96.
Stöd vid utbildning och rehabilitering
Regeringen har i det föregående (anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Besparingar inom Utbildningsbidragen) föreslagit ett slopande av utbildningsbidrag i form av särskilt bidrag till deltagare i arbetsmark— nadsutbildning och inskrivna sökande vid Ami. Som framgått avser det särskilda bidraget bl.a. olika former av stöd till personer med funktions- hinder. Det gäller exempelvis kostnader för logi, tal- och punktskrifts- böcker och tekniska studiehjälpmedel, som behövs för att kursdeltagaren ska kunna ta del av utbildningen eller rehabiliteringen samt merkostna- der för läromedel åt personer med funktionshinder, som inte betalas av kursanordnaden eller sjukvårdshuvudmannen. Också vissa reskostnader betalas av det särskilda bidraget.
Regeringen finner det angeläget att personer med funktionshinder även i fortsättningen kan få sådant särskilt stöd som de behöver för att kunna delta i en arbetsmarknadsutbildning eller en yrkesinriktad rehabi- litering. När det gäller dessa sökande bör därför kostnader för boendet, tekniska hjälpmedel, teckenspråkstolk, elevassistent och liknande mer- kostnader, som förorsakas av ett funktionshinder hos deltagare, beaktas vid upphandling av arbetsmarknadsutbildningen. Kostnader för den del som avser det handikappanpassade boendet i samband med inskrivning vid Ami betalas dock från anslaget B 3. Yrkesinriktad rehablitering.
Vid utbildningar inom det reguljära utbildningsväsendet får de här angivna anpassningsåtgärdema betalas av utbildningsanordnaren eller förekommande fall tillhandahållas genom det stöd som lämnas till funk- tionshindrade studerande genom Nämnden för vårdartjänst. Regeringen erinrar i sammanhanget om att många, som fått hjälpmedel utprovade genom Ami, har möjlighet att använda dem i en utbildning eller ett arbete som följt på en Ami-utredning.
Personer med funktionshinder har ofta svårare än andra att på hemor- ten eller inom pendlingsavstånd finna utbildning eller rehabilitering som svarar mot deras behov och förutsättningar. De förändringar som före- slås beträffande utbildningsbidraget får inte innebära en minskad till- gänglighet till utbildning eller rehabilitering för funktionshindrade. Re- geringen förordar därför att bidrag enligt förordningen (1987:409) om bidrag till arbetshjälpmedel m.m. även ska kunna lämnas till funktions- hindrade personers reskostnader vid arbetsmarknadsutbildning eller yr- kesinriktad rehabilitering. Det bör gälla kostnader för resor mellan den ordinarie bostaden och utbildningsorten vid utbildningens början och slut samt vid längre studieuppehåll för deltagaren och, om så erfordras, för
108
en ledsagare. Vidare bör bidrag kunna ges till dagliga resor mellan bo- Prop. 1994/95:100 staden och utbildningsorten till den del kostnaden överstiger 300 kronor Bilaga 11 per månad eller för pendlingsresor.
Det särskilda bidraget kan i dag betala tal- och punktskriftsböcker, som synskadade behöver i sin utbildning, om de inte tillhandahålls av utbildningsanordnaren. Om utbildningen är motiverad av arbetsmark- nadsskäl bör kostnaden för sådan kurslitteratur fortsättningsvis kunna betalas av bidraget till arbetshjälpmedel.
Det får ankommma på regeringen att lämna närmare förskrifter om dessa stöd till funktionshindrade vid arbetsmarknadsutbildning och yr- kesinriktad rehabilitering.
Omfördelning av medel till vissa kulturinstitutioner
AMS har den 27 maj 1994 slutligt redovisat den omfördelning av löne- bidragsmedel till vissa kulttuinstitutioner, som genomförts till följd av riksdagens beslut härom (prop. 1992/93:100), bil. 11, bet. 1992/93:AU 12, rskr 1992/93:203). Syftet med omfördelningen var att kulturinstitu- tioner med en stor andel anställda med lönebidrag skulle ges förutsätt- ningar att anpassa sig till de nya regler om ett liexibelt lönebidrag, som gäller sedan den 1 juli 1991.
Av de 50 miljoner kronor som tilldelats kulturinstitutionema har 33 miljoner kronor eller 66,5 % använts till en sänkning av bidragsnivåema för anställda med lönebidrag eller till nya lönebidragsanställningar. Skill- naden mellan tilldelade medel och utnyttjade varierar mellan institutio- nema.
Regeringen bedömer att det finns anledning att under våren följa upp hur de omfördelade medlen utnyttjats under budgetåret 1994/95. Medel som inte kan utnyttjas av en institution bör kunna fördelas om till andra som har större behov av dem. Det kan exempelvis gälla sådana institu- tioner, som var mycket nära att uppfylla de kriterier som gällde för att få del av dessa medel, men som blev helt utan. Det är bl.a. angeläget att pengarna används så att de ger lier trygga och bra arbetstillfällen åt personer med funktionshinder. Regeringen avser att i regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 närmare ange hur dessa medel ska fördelas.
rl-fedelsberäkning
Regeringen har beslutat om besparingar i syfte att minska statens utgifter samt effektivisera verksamheten. Inte heller de åtgärder som'avser ar- betshandikappade sökande kan undantas från besparingskraven. Rege- ringen föreslår att reglerna för anställning med lönebidrag bör ändras, så att det mer tydligt framgår att högsta bidragsnivåema ska förbehållas personer med svåra funktionshinder. Detta bör gälla för arbetslösa som
109
är berättigade till insatser enligt lagen ( l993:387) om stöd och service Prop. l994/95:100 till vissa funktionshindrade, för arbetslösa som på grund av långvarig Bilaga 11 och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt med arbetslivet eller varit borta från det under längre tid samt för arbetslösa med mer än ett svårare funktionshinder.
Regeringen föreslår att lönebidrag för sökande som inte tillhör de nyss nämnda grupperna funktionshindrade fr.o.m. budgetåret 1995/96 får lämnas med högst 90 % och fr.o.m. budgetåret 1997 med högst 80 % av lönekostnaden för den anställde. Helårseffekten när förslaget har genom- förts fullt ut år 1997 beräknas innebära en besparing på 400 miljoner kronor. Budgetårct 1995/% beräknas kostnadsminskningen uppgå till 60 miljoner kronor (18 månader) eller 40 miljoner kronor ( 12 månader).
Regeringen föreslår vidare i enlighet med vad som tidigare föreslagits om arbetsmarknadsutbildning att utbildningsbidraget till inskrivna vid Ami, som inte är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa, sänks. Dagpenningen föreslås utgå med 245 kr per dag i stället för 338 kr. Sänkningen av utbildningsbidraget beräknas innebära en nettobespa- ring på 57 miljoner kronor (12 män) eller en bruttobesparing på 96 miljoner kronor (12 mån).
Till utbildningsbidrag till inskrivna vid Ami beräknas 1 069 233 000 kronor vilket bör medge en volym på 555 000 deltagarveckor budgetåret l995/96.
Sammantaget beräknas anslaget till Särskilda åtgärder för arbetshandi- kappade uppgå till 10 808 081 000 kr för budgetåret 1995/96.
3 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen ]. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar, 2. till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 808 081 000 kr.
B 6. Bidrag till Samhall Aktiebolag
1993/94 Utgift 4 804 000 000 l994/95 Anslag 4 900 297 000 l995/96 Förslag 7 074 628 000 varav 4 716 419 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
110
Från anslaget utgår bidrag till Samhall AB för täckande av merkostna- Prop. 1994/952100 dema i verksamheten med skyddat arbete m.m. samt till företagsgrup- Bilaga 11 pens fastighetsförvaltning. Samhall AB har som uppgift att anordna, leda och samordna verksam- het, som bedrivs inom koncernen för att ge meningsfullt och utvecklande arbete åt arbetshandikappade där behoven finns.
1 Samhall Aktiebolag
Resultatredovisning
Inom Samhall—koncemen var 28 499 arbetshandikappade personer an- ställda den 30 juni 1994, vilket är ett knappt hundratal fler än ett år tidigare. För att behålla antalet arbetstillfällen för arbetshandikappade på en oförändrad nivå har sysselsättningsvolymen ökats med 1,5 miljoner arbetstimmar i förhållande till den minsta volym på 3l,9 miljoner tim— mar, som statsmakterna kräver av koncernen. Att en så pass stor ökning behövts beror på att frånvaron har fortsatt att minska, från 18,9 % år 1993 till 16,7 % år 1994. Den ökade timvolymen har också gett möjlig- het till ökad rekrytering. Första halvåret 1994 anställdes ca 2 000 perso- ner, vilket är 1 000 Her än motsvarande period år 1993.
Rekryteringen från prioriterade grupper uppgick l993/94 till 1 163 personer eller 46 % av nyrekryteringen. De målgrupper som särskilt prioriterats är utvecklingsstörda, psykiskt störda samt flerhandikappade enligt en med AMS överenskommen definition.
Under l993/94 har 1 203 anställda eller 4,2 % av de arbetshandikap- pade arbetstagarna lämnat Samhall för att övergå till den reguljära ar- betsmarknaden. Trots arbetsmarknadsläget har således en kraftig ökning kunnat ske jämfört med 1992/93. då resultatet blev 781 personer.
Nu skapas årligen ca 1 000 — 1 200 nya arbetstillfällen inom service- och tjänstesektorn. Samhall eftersträvar vidare att bl.a. etablera fler in- byggda verksamheter, entreprenader och butiker.
Uppnådda resultat l993/94 framgår av nedanstående tabell, som även visar planering för 1995/% och 1996.
111
Prop. l994/95:100 Samhallkoncernen resultat/mål ' - Bilaga 11
Nyckeltal 1979/80 1993/94 1995/96 12 mån.
Arbetshandik. 20 900 28 499 29 500 anställda
Arbetade 28, 26, 44, 34,7 timmar (milj.)
—-2-3_3-
Direktanställda 5 450 3 546 ( 3 600 ( 3 600 Antal arbetsställen ca 900
Övergångar antal 300 1 203 900 - 1 800
Övergångar (%) 1,4
Fakturering (mkr) 3 560 3 800 Resultat efter finansnetto (mkr)
Planeringen för verksamhetsåret l993/94 utgick från en sysselsättnings- volym Om 31,9 miljoner arbetstimmar. Vidare förutsattes att stora struk- tureringar och effektivitetsförbättringar måste genomföras för att svara mot ägarens krav på resultatförbättringar.
För l993/94 har därför resultatet belastats med engångskostnader för företagsfusioner, avveckling av regionala huvudkontor, nedskrivning av fastighetsvärden, nedskrivning av värdet på maskiner och inventarier och andra nödvändiga struktureringar. Antalet direktanställda har fortsatt att minska. Vid Samhalls bildande år 1979 utgjorde andelen arbetshandi- kappade av de anställda 76 %. Andelen har nu ökat till 899 0. Det har vant en strävan för Samhall att arbetshandikappade ska kunna utföra allt mer äv en av service och administrativa uppgifter.
112
Samhall erbjuder i hela landet konsulttjänster inom arbetslivsinriktad Prop. 1994/952100 rehabilitering, arbetsorganisations- och arbetsmiljöutveckling åt arbets- Bilaga 11 givare och försäkringskassor. Affärsområdet Samhall Rehabtjänster är ännu ojämnt etablerat inom dotterbolagen. Den samlade faktureringen uppgick l993/94 till 51 miljoner kronor, vilket är en ökning med 73 % jämfört med året innan.
Förslag för 1995/96
För det 18 månader långa budgetåret l995/96 begär Samhall en ersätt- ning på 7 150 miljoner kronor, varav 4 875 miljoner kronor avser de första tolv månaderna. För budgetåret l994/95 beräknas lönekostnaden för de arbetshandikappade arbetstagarna uppgå till 4 150 milj. kr. för de första tolv månaderna och 6 500 miljoner kr. för lS-månadersperioden. Effektiviseringar inom koncernen innebär lägre kostnader för direktan- ställd personal och omkostnader. [ övrigt bedömer Samhall att material- kostnadema kommer att öka till följd av den svaga kronan samt att kon- junkturuppgången kan medföra att leverantörerna tar ut högre priser.- Långsiktigt behöver koncernen ha ett resultat efter finansnetto kring 175 — 250 miljoner kronor bl.a. för att möjliggöra återinvesteringar.
113
S Rikxdagen I 994/”95. [ .vaml. Nr 100. Bilaga I ]
Beräknad resultaträkning för budgetåren 1994/95 och 1995/96 (miljoner Prop. 1994/95:100 kronor). Bilaga 11
Resultat- 1994/95 1995/96 1995/96 räkning prognos 12 månader 18 månader
Fakturering 3 600 3 800 5 800 Merkostnads- 4 900 4 875 7 150 ersättning
Omperiodis. 130
ersättning
Summa 8 630 12 950 rörelse- intäkter
Löner arbetshan- - 4 150 - 6 500 dik. Övr. kostn. - 4 100 - 6 130
Summa rörelse- - 8 250 — 12 630 kostnader
Resultat före av- skrivn. Avskrivn.
Resultat efter avskrivn. Finansnetto
Resultat efter 230 finansnetto
114
F astighetsfonden Prop. 1994/952100 Samhalls lokaltillgångar i 251 egna fastigheter uppgick den 30 juni 1994 Bilaga ” till 896 000 kvm, varav 183 000 förråds—/lagerlokaler. Därutöver förhyrs drygt 200 fastigheter om ca 350 000 kvm. För budgetåret 1995/96 (18 månader) beräknas avskrivningarna på egna fastigheter till 360 miljoner kronor och hyror, räntor samt övriga kostnader till 360 miljoner. kronor. Hyresintäktema beräknas uppgå till 25 miljoner kronor. Nettokostnaden uppgår därmed till 695 milj. kr. Kostnader och intäkter för fastighetsför- valtningen ingår i beräkningen av merkostnadsersättningen för 1995/96.
2 Regeringens överväganden Resultatbedömning
De krav som ställs på Samhall-koncemen är
— en minsta sysselsättningsvolym för arbetshandikappade anställda
på 31,9 miljoner arbetstimmar,
— minst 40 % av rekryteringen ska ske från de s.k. prioriterade grup-
perna, dvs utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och fierhandikappade,
— andelen arbetshandikappade anställda som övergår till arbete på
den reguljära arbetsmarknaden ska uppgå till minst 3 % under budgetåret,
— ökad kostnadseffektivitet.
Av Samhalls resultatredovisning framgår att företagsgruppen väl kun- nat uppfylla de uppställda kraven. Trots det svåra arbetsmarknadsläget har drygt 4 % av de arbetshandikappade anställda kunnat gå över till arbete utanför Samhall. Det ekonomiska utfallet blev efter planenliga avskrivningar och finansnetto 254 miljoner kronor för koncernens verk- samhetspcriod 1993/94.
Slutsats
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast genom riksdagens be— handling (bet. 1991/92:AU16, rskr 249) av prop. 1991/92:91 om om- vandling av Samhall till aktiebolag m.m. samt 1993 och 1994 års bud- getpropositioner (bet. 1992/93:AU12, rskr 1992/93:203 resp. bet. 1993/94cAU12, rskr 1993/941190» bör gälla även för budgetåret 1995/96. Resultatkraven bör dock anpassas till att budgetåret 1995/96 är 18 månader långt. Samhall ska således erbjuda minst 47,85 miljoner arbetstimmar och andelen anställda som övergår till arbete utanför Samhall ska uppgå till minst 4,5 % under perioden eller 3 % på årsbasis. Minst 40 % av nyrekryteringen under budgetåret ska avse de s.k. priori- terade grupperna.
115
Regeringens förslag för budgetåret 1994/95 Prop. 1994/95:100
Samhalls koncembokslut för tiden januari — augusti 1994 visar att den Bilaga 11 positiva utvecklingen av antalet övergångar till den reguljära arbets- marknaden har fortsatt. 926 personer lämnade anställningen hos Samhall för annat arbete. Detta är 43 % mer än motsvarande period året. innan. Att så många är beredda att ta steget över till den reguljära arbetsmark- naden kan till stor del bero på att dessa anställda alltid erbjuds möjlig- heten att komma tillbaka till Samhall, om försöket inte faller väl ut. Regeringen anser dock att det finns skäl att se närmare på hur varaktiga dessa övergångar är, d.v.s hur många som efter en period av förslagsvis tolv månader finns kvar i det nya arbetet eller beslutat återgå till anställ- ningen hos Samhall. Regeringen avser därför att begära att Samhall särskilt redovisar detta.
Regeringen bedömer att företagsgruppen genom ökad effektivitet och ett bättre resursutnyttjande ska kunna ytterligare minska behovet av stat- lig ersättning. '
Riksdagens ovan nämnda beslut om Samhalls verksamhet innebär att Samhall under tidsperioden 1992/93 — 1996/97 ska minska behovet av bidrag från staten, så att ersättningen — exklusive bidraget till fastighets— fonden — högst svarar mot lönekostnaden för de arbetshandikappade anställda. Sedan Samhall bolagiserades den 1 juli 1992 har företagsgrup- pen genomfört omfattande strukturlörändringar både vad gäller organisa- tionen och verksamhetemas innehåll. Samhall har också kunnat uppvisa goda ekonomiska resultat de senaste åren, trots successivt sjunkande bidrag från staten. Företagsgruppen har nu god orderingång och gynnas av en uppåtgående konjunktur. Arbetet med att förbättra effektiviteten i verksamheten fortsätter. bl.a. genom att den mest kostnadskrävande och olönsamma produktionen ersätts med tjänsteverksamhet som är lämplig som sysselsättning för arbetshandikappade. Enligt den tidigare planering- en ska bidraget till Samhall minska med l87.5 miljoner kronor för det 18 månader långa budgetåret l995/96. Regeringen har nu i beräkningen av bidraget till Samhall AB förutsatt en rcsultatförbättring budgetåret l995/96 på ytterligare 300 miljoner kronor (18 mån). För budgetåret 1997 beräknas en ytterligare resultatförbättring på 122,5 miljoner kronor, inklusive den neddragning på 62,5 miljoner kronor för 1997. som plane- rades i samband med bolagiseringen. Med en ytterligare kostnadsminsk- ning budgetåret 1998 om 100 miljoner kronor uppgår den totala bespa- ringen till 360 miljoner kronor, utöver de tidigare beslutade besparingar- na. Vrdare bör utbetalningen av merkostnadsersättningen till Samhall AB senareläggas till den 25:e varje månad. ' .
Regeringen understryker att effektivitetskraven på Samhall-företagen inte handlar om ökade krav på de arbetshandikappade anställda. En enig riksdag ställde inför Samhalls ombildning till aktiebolag ökade krav på att rekryteringen till företagsgruppen till en betydande del ska avse grupper med svåra funktionshinder. Kravet på effektivitetsförbättringar
116
handlar i stället om en effektivare affärsverksamhet och minskade kost- Prop. 1994/951100 nader för administration m.m. Som framgått i det föregående planerar Bilaga 11 Samhall för en sådan utveckling. Statsmakternas resultatkrav och övriga villkor vad avser Samhalls verksamhet bör regleras i ett särskilt avtal, som ersätter föreskrifter i regleringsbrev.
Medelsberäkning
För budgetåret 1995/96 beräknas till Bidrag till Samhall Aktiebolag 7 074 628 000 kronor.
3 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom anslaget Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar, 2. till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 7 074 628 000 kr.
B 7. Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m.
1992/93 Utfall 1 000 1993/94 Anvisat 1000 1994/95 Förslag 1 000
Anslaget avser medel för betalning dels av vissa skatter som har sam- band med ombildningen av stiftelseorganisationen Samhall till aktiebo- lag, dels av vissa kvarstående skatter som påförts den tidigare stiftelse- organisationen till följd av reformerad företagsbeskattning.
1 Samhall Aktiebolag
Samhall har begärt att anslaget till Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter ska bibehållas även budgetåret 1995/96, eftersom viss skat- tebelastning som anslaget avser att betala kan kvarstå från tidigare bud- getår.
117
Bilaga 11
2 Regeringens överväganden
Frågan om Samhall kommer att påföras ytterligare beskattning som följd av bolagiseringen år 1992 är ännu inte slutligt prövad. Om så sker kom- mer utgiften sannolikt att belasta budgetåret 1995/96. Regeringen för- ordar därför att ett anslag för ändamålet tas upp även för budgetåret 1995/96.
3 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m. för budge- tåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
B 8. Institutet för arbetslivsforskning
För innevarande budgetår har ett ramanslag på 34 512 000 kr. anvisats för Institutet för Arbetslivsforskning.
I avvaktan på att beredningen slutförs av de förslag som lämnats av den särskilde utredaren med uppdrag att göra en översyn av arbetslivs- området (dir. l994:116) tas anslaget upp med 51 760 000 kr i för- slaget till statsbudget för nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Institutet för arbets- livsforskning för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 51 760 000 kr.
B 9. Arbetsdomstolen
1993/94 Utgift 14 773 000 1994/95 Anslag 14 903 000 1995/96 Förslag 22 399 000 varav 14 933 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Arbetsdomstolen (AD) prövar mål rörande kollektivavtal samt andra arbetstvister enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. För domstolen gäller förordningen (1988:1137) med instruktion för Arbets- domstolen.
Prop. 1994/95:100
118
De övergripande målen för Arbetsdomstolen är att snabbt och effektivt Prop. 1994/952100 samt med iakttagande av höga krav på rättssäkerhet avgöra de arbets- Bilaga 11 tvister som förs till domstolen samt leda rättsutvecklingen och främja en enhetlig rättstillämpning.
l Arbetsdomstolen Resultatredovisning
Arbetsdomstolen har som ett verksamhetsmål att begränsa handlägg- ningstidema. I följande tabell redovisas de genomsnittliga handlägg- ningstidema för inkomna mål.
Genomsnittlig handläggningstid för inkomna mål kalenderåren 1992—1993 samt första halvåret. 1994
Handläggningstid 1992 1993 1994
-för det totala antalet
avgjorda mål: A-mål 6,7 mån 7,7 mån 7,3 mån B-mål 6.0 mån 6,5 mån 6,3 mån
-för mål som avgjorts genom dom eller särskilt beslut: A-mål 9.8 mån 10,7 mån 11,4 mån B-mål 11,8 mån 10,6 mån 9,4 mån
[ årsredovisningen framgår att den genomsnittliga handläggningstiden för det totala antalet avgjorda mål under kalenderåren 1992 — 1993 och första halvåret 1994 är i det närmaste oförändrad och ligger på ca sju månader för A—mål och ca sex månader för B-mål. När det gäller hand- läggningstider för mål som avgjorts genom dom eller särskilt uppsatta beslut och under samma period som ovan har den genomsnittliga hand— läggningstiden ökat en månad för A-mål samt minskat med tre månader när det gäller B-mål.
Arbetsdomstolen har vidare redovisat sina prestationer i form av an- talet inkomna mål samt belyst produktivitetsutvecklingen.
119
' Prop. 1994/95:100 1991/92 1992/93 1993/94 Bilaga 11
Antal inkomna mål 499 565 500 Antal avgjorda mål 400 572 552 Antal inneliggande mål 314 307 255 vid budgetårets slut
Kostnad per avgjort mål 30,8 25,4 26,8 i fasta priser (tkr) '
Avgjorda mål per 22,0 23,9 21,6 årsarbetskraft i genomsnitt
Av tabellen framgår att ökningen av antalet inkomna mål mellan bud- getåret 1991/92 och 1992/93 uppgick till ca 13 %. Budgetårct dessförin- nan kännetecknades av en ännu kraftigare måltillströmning. Antalet in- komna mål har dock under budgetåret 1993/94 upphört att öka. Sam- manlagt under perioden kom det in totalt 500 mål vilket är 11 % färre än budgetåret 1992/93. Antalet avgjorda mål har ökat från budgetåret 1991/92 till 1992/93 för att budgetåret därefter minska något. Antal inneliggande mål vid budgetårets slut, dvs. målbalansen, har kontinuer- ligt fortsatt att minska och balansen under budgetåret 1993/94 uppgår till 255 mål. Styckkostnaden som redovisats som kvoten mellan antalet avgjorda mål och den totala kostnaden för domstolen har sjunkit under den redovisade perioden för att åter öka något under budgetåret 1993/94. Arbetsdomstolen har också redovisat arbetsproduktiviteten i verksamheten genom att beräkna kvoten mellan antalet avgjorda mål och utnyttjad arbetskraft. Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft för bud- getåret 1993/94 är 21,6 vilket är en minskning jämfört med de två när- mast föregående budgetåren. Detta effektivitetsmått bör enligt domstolen användas med viss försiktighet då små variationer kan få stor genom- slagskraft vid beräkningarna.
120
Prop. l994/95:100 2 Regeringens överväganden Bilaga 11
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden 1994/95—1996/97 bör ligga fast.
Resurser
Ramanslag 1995/96 22 399 000 kr
Resultatbedömning
Arbetsdomstolen har inte uppnått verksamhetsmålet att minska handlägg— ningstidema för de mål som förs till domstolen. Domstolen menar att det finns ett begränsat utrymme att påverka målens handläggningstider då arbetet i stor utsträckning styrs av processuella regler. För planeringspe- rioden 1994/95—1996/97 har också regeringen ändrat verksamhetsmålet och föreskrivit att domstolen bör eftersträva att under treårsperioden uppnå en målbalans på 150—200 mål per år.
Slutsatser
Av de redovisade resultaten framgår att domstolen haft svårigheter att uppnå verksamhetsmålet. Det är dock regeringens uppfattning att dom- stolen bör ha förutsättningar till att begränsa handläggningstidema. Arbetet med att begränsa handläggningstidema bör därför fortsätta. De övergripande målen ska ligga fast även för budgetåret 1995/96 och verk- samhetsmålet med angiven målbalans kvarstår.
Medelsberäkning
Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till pris- och löneutveck- lingen. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 671 000 kr (18 mån). Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivå- sänkning på 3 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 745 000 kr (12 män) eller 5 %.
121
3 Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga ” 1.godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder avseende Arbetsdomstolen för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen för- ordar,
2. till Arbetsdomstolen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 22 399 000 kr.
B 10. Statens förlikningsmannaexpedition
1993/94 Utgift 1 673 000 1994/95 Anslag 1 657 000 1995/96 Förslag 2 561 000 varav 1 707 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Statens förlikningsmannaexpedition är en central myndighet för det stat- liga förlikningsväsendet. Expeditionen ansvarar vidare för statistiken över arbetsinställelser i riket. För förlikningsmannaexpeditionen gäller förordningen (l988:653) med instruktion för Statens förlikningsmanna- expedition.
1 Statens förlikningsmannaexpedition
Förlikningsmannaexpeditionen föreslår att inriktningen av verksamheten ska ligga fast. Under budgetåret har 28 centrala arbetstvister anmälts till expeditionen där åtta olika medlare varit inkopplade vid fiera tillfällen. Stora svårigheter föreligger när det gäller att förutse behovet av med- lingsinsatser på central nivå med följd att medelsbehovet alltid är osä- kert. Nästan samtliga kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden kommer att löpa ut den 31 mars 1995. Expeditionen förutspår att det sannolikt kommer erfodras stora medlingsinsatser under budgetåret 1995/96. För budgetåret l995/96 föreslår myndigheten ett förslagsanslag på 2 824 000 kr.
2 Regeringens överväganden
Ett stort antal kollektivavtal löper ut den 31 mars 1995. Med hänsyn till svårighetema att bedöma omfattningen av antalet arbetskonflikter under det kommande budgetåret bör medel anvisas i oförändrad omfattning. Förlikningsmannaexpeditionen har inte ålagts något besparingskrav vad
122
gäller statlig konsumtion med hänsyn till verksamhetens ringa omfatt- Prop. l994/95:100 ning. Bilaga 11 Anslaget för budgetåret l995/96 bör föras upp med 2 561 000 kr.
3 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 561 000 kr.
B 11. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
l993/94 Utgift 46 951 l994/95 Anslag 55 000 1995/96 Förslag 83 000 varav 55 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor som avser tillämpningen av lagen (1949:345) om rätten till arbetstaga- res uppfinningar. För nämnden gäller förordningen (1988:1140) med instruktion för Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar.
Nämnden består av ordföranden, sex ledamöter och en sekreterare som erhåller fast arvode. I övrigt finns inte någon personal. Nämnden har av regeringen fått dispens från kravet att lämna resultatredovisning för bud- getåren 1993/94 och 1994/95. Nämnden har hållit två sammanträden under budgetåret. Anslaget för budgetåret l995/96 bör tas upp med 83 000 kr. Särskilda besparingskrav har inte ålagts nämnden.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens nämnd för arbetstagares upp/inningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 83 000 kr.
B 12. lntemationella avgifter
1993/94 Utgift 20 360 782 1994/95 Anslag 16 130 000 1995/96 Förslag 24 195 000
123
Från anslaget betalas Sveriges andel av kostnaderna för ILO:s verksam— Prop. 1994/952100 het. Bilaga 11
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Internationella avgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett för- slagsanslag på 24 195 000 kr.
B 13. Arbetsmiljöfonden
Nytt anslag
Från anslaget betalas bidrag till forskning och utveckling m.m. från ar- betSmiljöfonden samt administration av bidragsgivningen.
I avvaktan på att beredningen slutförs av de förslag som lämnats av den särskilde utredaren med uppdrag att göra en översyn av arbetslivs- området (dir. l994:116) tas anslaget upp med 791 145 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Arbetsmiljöfonden för budgetåret l995/96 beräknar ett ramanslag på 791 145 000 kr.
124
Prop. l994/95:100 C. Regional utveckling Bilaga 11
Regionalpolitiken ska styras av tre övergripande mål; tillväxt, rättvisa och valfrihet. Den ska främja tillväxt genom att ta vara på befintliga resurser och bygga vidare på naturliga förutsättningar för produktionen. En ökad samverkan bör komma till stånd mellan arbetsmarknads-, nä- rings och regionalpolitiska åtgärder. Regionalpolitiken ska också med— verka till en rättvis och jämn fördelning av resurser mellan landets olika delar. Den ska vidare leda till valfrihet genom att människor ges möjlig- het att bo och arbeta i olika delar av landet.
Inom det regionalpolitiska området innebär medlemsskapet i EU en kraftigt förändrad situation. Sverige kommer att få ett återHöde från EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per år. För att kunna nyttja dessa medel krävs ett omfattande programarbete. Som ett led i detta arbete skall också frågan om medfinansiering med statliga, kom- munala och landstingskommunala medel lösas. Hur stor del av den svenska medlinansieringen som kommer att beröra de regionalpolitiska anslagen kan för närvarande inte anges. _
EFTA:s övervakningsorgan ESA har ännu inte tagit ställning till alla svenska regionalpolitiska företagsstöd. Vilka ytterligare förändringar som kan bli nödvändiga och påverka anslagens storlek kan heller inte be- dömas för närvarande. ESA:s roll kommer för Sveriges del att övertas av EG-kommissionen vid årsskiftet.
Genom medlemsskapet i EU och tillgången till de s.k. strukturfonder- na förstärks de regionalpolitiska insatserna väsentligt. I det utomordent- ligt svåra budgetläge vi f.n. befinner oss i måste även de regionalpolitis- ka anslagen beröras av vissa nedskärningar. Det finns således också utrymme för neddragningar i de nationella åtgärderna, utan att det sam- manlagt leder till minskningar av de samlade regionalpolitiska resurser- na. Mot bakgrund av de osäkerheter som nämnts i det föregående är regeringen dock inte beredd att nu föreslå hur besparingen bör tördelas mellan olika anslag.
125
Utgiftsutvecklingen på det regionalpolitiska området blir följande (mil- Prop. 1994/951100 joner kronor): Bilaga 11
Beräknad Beräknad
UtgiR Anvisat Förslag varav beräknat besparing besparing ' 1993/94 1994/95 1995/96 förjuli 95-juni 96 1997ij958 jmf 12 mån 1997 95/96 C. Regional utvecklingl 860,5' 3 094,5 3 519,4 2 346,12 - 0 - 2,5
1 Därutöver fanns medel som inte utbetalats vid budgetårsskittet men som bundits med beslut
I statsbudgeten för innevarande budgetår har 3 0945 miljoner kronor ställts till regeringens förfogande för regional utveckling. Utav dessa medel utgör sammanlagt 207,3 miljoner kronor engångstillskott till Stif- telsen Norrlandsfonden och Västnordenfonden. Under nästa budgetår minskar dessutom medelsbehovet under anslaget Ersättning för nedsätt- ning av socialavgifter med ca 40 miljoner kronor (12 mån) till följd av att nedsättningen för företag i Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kom- muner enligt tidigare riksdagsbeslut upphör vid utgången av 1995.
I propositionen om Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. 1994/95:25) angav regeringen att ytterligare budgetförstärkande åtgärder skall vidtas. Återllödet från EU:s strukturfonder innebär ett betydande tillskott till regionalpolitiken. Regeringen anser därför att de regionalpo- litiska anslagen bör kunna minskas med sammanlagt 500,8 miljoner kronor räknat på 12 månader, vilket innebär 751,1 miljoner kronor räk- nat på 18 månader under nästa budgetår. Regeringen aviserade i proposi- tion 1994/95:25 om Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta besparingar på utgifter för den statliga konsumtionen. Regeringen avser återkomma i kompletteringspropositionen vad gäller inriktningen av en sådan bespa- ring inom det regionalpolitiska området.
Besparingar (miljoner kronor)
1995/96 1998 18 mån 12 mån C. Regional utveckling 751,1 500,8 502,5
126
Prop. 1994/95:100 Regeringen avser att återkomma i kompletteringspropositionen med ett Bilaga 1 1 samlat förslag till hur den framtida regionalpolitiken skall bedrivas samt redovisa medelsbehovet under respektive anslag. Anslagen. med tidigare nämnda undantag, bör i avvaktan på detta föras upp med beräknade be- lopp för nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. i avvaktan på förslag aVSeende regional utveckling i komplet- teringspropositionen, godkänna inriktningen av de besparingsåt- gärder för budgetåren 1997 och 1998 inom Regional utveckling som regeringen förordar.
2. i avvaktan på förslag avseende regional utveckling i komplet-
teringspropositionen, till Regional utveckling för budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på 3 519 383 000 kronor.
127
D. Invandring m.m. Prop. 1994/95:100 Bilaga 11
Politikområdet och de övergripande målen m.m.
Littera D. Invandring m.m. omfattar invandrings-, Hykting— och invand- rarpolitiken.
Invandringspolitiken omfattar de principer och regler som anger vilka utlänningar som ska få tillstånd att bosätta sig i Sverige. Ett övergripan- de mål är att den reglerade invandringen till Sverige ska ske i enlighet med gällande författningar och internationella åtaganden. Prövning av ärenden enligt utlänningslagstiftningen och lagen om svenskt medbor- garskap ska ske på ett rättssäkert sätt. Ansvariga myndigheter är Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden.
Flyktingpolitiken består av flera olika element och ansvaret är delat mellan Arbetsmarknads- och Utrikesdepartementen. Mottagandet i Sveri- ge av personer som är i behov av skydd tar de största resurserna i an- språk. Ett övergripande mål är att verksamheten ska präglas av respekt för individen och dennes vilja och förmåga att ta ansvar. Ansvarig statlig myndighet är Statens invandrarverk. Andra element i flyktingpolitiken är ekonomiskt stöd till flyktingarbete utanför Sverige, överföring till Sveri- ge av särskilt utsatta personer och stöd till återvandring.
lnvandrarpolitiken innefattar de åtgärder som vidtas för att underlätta invandrarnas integration i det svenska samhället. Målen för invandrarpo- litiken ärjämlikhet, valfrihet och samverkan. lnvandrarpolitiken bygger på en ansvarsfördelning mellan de myndigheter och andra som har sa- kansvar för olika verksamhetsområden. En grundläggande princip är att varje myndighet inom sitt område har samma ansvar för invandrare som för den övriga befolkningen. Myndighetema har utöver detta också ett ansvar för att särskilda åtgärder vidtas för invandrare när så behövs. Invandrarfrågoma är därför aktuella inom en rad skilda politikområden. Ansvaret för det praktiska genomförandet ligger i stor utsträckning på kommuner och landsting. Statens invandrarverk har ett särskilt ansvar för att bevaka och samordna de statliga myndighetemas arbete inom om- rådet. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ska verka för att etnisk diskriminering inte förekommer i arbetslivet eller på andra områden av samhällslivet.
Skrivelse om invandrar- och flyktingpolitiken
Regeringen avser att i likhet med tidigare år överlämna en skrivelse till riksdagen som redogör för utvecklingen inom invandrar-, invandrings- och liyktingpolitiken, huvudsakligen under förra budgetåret. Riksdagen får härigenom en samlad information om utvecklingen inom politikom- rådet.
128
Utgiftsutvecklingen Prop. l994/952100
Utgifterna för littera D. Invandring m.m.beräknas sjunka med ca 2,4 Bilaga ” miljarder kronor från budgetåret l995/96 till budgetåret 1998 som en följd av tidigare fattade beslut och nedgången i antalet asylsökande ut- länningar. Därutöver ska strukturella besparingsåtgärder vidtas som sänker utgiftsnivån.
Regeringen redovisade i prop. 1994/95:25 om vissa eko- nomisk-politiska åtgärder m.m. (sid. 23) att utgifterna budgetåret 1998 för Invandring m.m. ska ha minskats med minst 760 miljoner kronor jämfört med tidigare gällande planer (enligt den långsiktiga konsekven- skalkylen i prop. 1993/94:150, bilaga 1). Regeringen bedömer nu att utgiftsminskningen kan bli 800 miljoner kronor. Minskningama kommer att åstadkommas bl.a. genom en snabbare och effektivare prövning av ansökningar om uppehållstillstånd samt verkställighet av avlägsnande- beslut. Vidare kommer besparingarna att uppnås genom att invandring av personer som inte har en principiell rätt till uppehållstillstånd regleras genom planeringsramar som fastställs av statsmakterna på grundval av bl.a. det samhällsekonomiska läget. Konkreta förslag ska lämnas av den parlamentariska kommitté som ser över invandrings- och flyktingpoliti- ken. Kommitténs förslag bör kunna ge besparingseffekter fr.o.m. den 1 juli 1996.
Minst 140 av de 800 miljoner kronorna i strukturella besparingar faller på budgetåret l995/96.
Beroende på volymutvecklingama kan de faktiska besparingarna på statsbudgeten komma att avvika från de 800 miljoner kronor som beräk- nats i form av strukturella besparingar som låsts vid vissa fasta volyman- taganden i enlighet med den långsiktiga konsekvenskalkylen. Andra antaganden om volymutveckling av utgiftsstyrande faktorer påverkar storleken av besparingarna.
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/% juli 95—juni 96 besparing besparing 1997 jmf 1998 jmf 12 mån 1997 95/96 10 796,3 11 100,8 9 794,9 7 221,7 -580,0 -80,0
129
1) Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Hilugu ]]
Prop. 1994/95:100
Besparingar (miljoner kronor) Bilaga 11 l995/96 1998 18 mån . 12 mån
D. Invandring m.m. 184,5 128,3 800,0
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området Invandring m.m. för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen föror- dar.
Asylprövning och flyktingmottagande Utgiftsstyrande faktorer
Grundläggande för statens utgifter på anslagen för littera D. Invandring m.m. är hur många asylsökande, flyktingar och vissa andra utlänningar som kommer till Sverige.
Ansökan från asylsökande utlänningar prövas av Statens invandrar- verk. Under utredningstiden svarar Invandrarverket för deras uppehälle och bostad, genom vistelse på förläggning eller kontantersättningar till dem som ordnat eget boende.
Målet är att Invandrarverket ska fatta beslut i flertalet asylärenden inom två månader från ansökan. Hur många som beviljas uppehållstill- stånd varierar mycket över tiden beroende på varifrån de asylsökande kommer och åberopade skäl. Saknas tillräckliga skäl meddelar lnvand- rarverket ett avvisningsbeslut.
Omkring 95 % av dem som fått avslag på sin asylansökan överklagar avvisningsbeslutet till Utlänningsnämnden. Under den tid det tar för nämnden att pröva överklagandena fortsätter Invandrarverket att ansvara för de asylsökandes försörjning. Avslås överklagandet ska utlämningen lämna landet. Sker inte detta frivilligt ska avvisningen verkställas av polisen.
Statens utgifter under den tid asylansökan prövas avser till en mindre del asylprövningsprocessen. De stora utgifterna avser de asylsökandes boende och försörjning. Bestämmande för utgifterna är antalet personer som söker asyl, handläggningstiden, andelen avvisningsbeslut och över- klaganden. Råder oklarhet om förhållandena i de asylsökandes hemlän- der, kan det bli nödvändigt att skjuta upp ärendeprövningen för hela grupper i avvaktan på att grunderna för eventuell asyl klarlagts. Det händer också att avvisningsbeslut tillfälligt inte kan verkställas på grund
130
av hinder i de sökandes hemländer. Statens försörjningsansvar kvarstår Prop. l994/95:100 då i båda fallen. Bilaga 11 Av stor betydelse för utgifterna för mottagandet av asylsökande är också Invandrarverkets möjlighet att bedriva förläggningsverksamhet till en låg kostnad. De asylsökande som beviljas uppehållstillstånd ska tas emot för bo- sättning i någon kommun. Huvuddelen av kommunerna har överens- kommelser med Statens invandrarverk om att ta emot ett visst antal flyktingar och andra utlänningar. Kommunerna får statlig ersättning för de faktiskt mottagna fiyktingama. Ersättningen ska i princip täcka kom— munens kostnader fram till dess att fiyktingama efter några år förmodats ha blivit självförsörjande.
Riksdagen fastställer varje år en kvot för överföring av flyktingar till Sverige. Dessa flyktingar tas som regel emot i en kommun omedelbart efter ankomsten till Sverige. Mottagningskommunen är berättigad till statlig ersättning.
Invandringen av anhöriga till fiyktingar och utlänningar som av andra skäl fått uppehållstillstånd i Sverige är omfattande. Under vissa förut- sättningar berättigar även dessa anhöriga kommunerna till statlig ersätt- ning.
Volymutvecklingar Yillströmningen av asylsökande
Det stora trycket från nytillkommande asylsökande bröts sommaren 1993 sedan den dåvarande regeringen infört viseringskrav för personer från Bosnien-Hercegovina. Under budgetåret 1992/93 kom drygt 80 000 asyl- sökande medan de nytillkomna budgetåret l993/94 uppgick till 17 800. Regeringen bedömer att ungefär lika många som förra budgetåret kom- mer att söka asyl i Sverige innevarande budgetår. Anslagsberäkningama för budgetåret 1995/% baseras på ca 20 000 asylsökande för en tolv- månadersperiod och 30 000 under hela det förlängda budgetåret.
Den övervägande majoriteten av asylsökande under budgetåren 1992/93, 1993/94 och hittillsvarande del av 1994/95 har kommit från de stater som uppstått ur det forna Jugoslavien.
Asylärendena och handläggm'ngskapaciteten hos myndigheterna
Invandrarverket och Utlänningsnämnden är dimensionerade för att hand- lägga det antal asylärenden som följer av en årlig inströmning av 15 000 — 25 000 asylsökande personer.
Som en följd av den mycket stora omfattningen av asylärenden under budgetåren 1991/92—1993/94 har emellertid Invandrarverket och Utlän- ningsnämnden arbetat med kraftigt förstärkta resurser som nu avvecklas.
131
Invandrarverket började avveckla extraresursema redan i slutet av år Prop. 1994/95:100 1993. För Utlänningsnämndens del sker neddragningen senare och är Bilaga 11 sannolikt inte klar förrän någon gång under budgetåret 1995/96.
Förra budgetåret fattade Statens invandrarverk beslut i 75 400 asylä- renden (grundärenden) och Utlänningsnämnden prövade 32 400 över- klaganden från utlänningar med avlägsnandebeslut. De utgående balan- sema av icke avgjorda ärenden omfattade hos Invandrarverket 9 500 och hos Utlänningsnämnden 17 500 personer.
Under innevarande budgetår har Invandrarverkets balans efter tre må- nader kommit ned i 5 600 ärenden. Totalt räknar verket med att avgöra 21 000 grundärenden med en utgående balans den 30 juni 1995 på 3 500 ärenden.
Utlänningsnämnden räknar med att innevarande budgetår ta emot 14 500 nya överklaganden från personer som fått avlägsnandebeslut av Statens invandrarverk. Om nämnden som planerat kan avgöra närmare 24 000 personers överklaganden budgetåret l994/95, skulle den utgående balansen därefter komma att omfatta 8 000 utlänningar med avlägsnan- debeslut.
Under det förlängda budgetåret l995/96 väntas Invandrarverket avgöra drygt 29 000 grundärenden, varav 19 000 under de första tolv månader- na. Utlänningsnämnden väntas under samma perioder avgöra överkla- ganden från 23 000 respektive 16 000 utlänningar.
Beviljade uppehållstillståndjör asylsökande
Den tidigare regeringen fattade den 21 juni 1993 ett praxisbildande be- slut med innebörden att skyddsbehövande medborgare från BosnienHer— cegovina som sökt asyl här skulle få stanna. Samma regering utfärdade i april 1994 en förordning (l994:189) som innebär att barnfamiljer som sökt asyl före den I januari 1993 i normalfallet ska få uppehållstillstånd. Sammantaget beräknas detta leda till att ca 20 000 utlänningar under budgetåren 1993/94 och 1994/95 beviljats eller kommer att beviljas per— manent uppehållstillstånd i Sverige. Härtill kommer följdinvandring — främst 1994/95 och 1995/96 av anhöriga med anknytning till dem som beviljats uppehållstillstånd på dessa grunder.
Budgetåret 1993/94 beviljades totalt 54 754 uppehållstillstånd för ut- länningar som sökt asyl i Sverige, varav merparten (79%) av humanitära skäl.
Innevarande budgetår väntas 20 300 personer få uppehållstillstånd efter asylprövning och det förlängda budgetåret 1995/96 13 800 personer, varav 9 200 under perioden 1 juli 1995 — 30 juni 1996.
Flyktingkvoten Prop. 1994/952100 Under förra budgetåret fattades beslut om överföring av 7 340 flyktingar Bilaga 1 1
till Sverige inom ramen för den s.k. flyktingkvoten som detta budgetår tillfälligt utökats med 6 000 platser till följd av situationen i f.d. Jugoslavien. Genom att uttagningarna i huvudsak skedde mot slutet av budgetåret, sker inresoma i Sverige och kommunmottagandet innevaran- de budgetår. Om flyktingkvoten för budgetåret 1994/95 (1 840 personer) utnyttjas i sin helhet kan totalt ca 7 000 flyktingar förväntas resa in i Sverige innevarande budgetår. För budgetåret 1995/96 föreslår regering- en en oförändrad kvot på lZ-månadersbasis. För hela det förlängda bud- getåret l995/96 innebär det att kvoten omfattar 2 760 flyktingar.
De anslagsmedel som beräknats för flyktingkvoten bör alternativt kun- na användas till insatser i närområden.
I UNHCR:s arbete att hjälpa till att lösa olika tlyktingproblem som uppstår i världen ser även flyktingkommissarien möjligheten att hjälpa flyktingar i deras närområden som mycket viktig. UNHCR ser också överföring till ett tredje land, s.k. ”resettlement", som angeläget där det inte går att lösa problemen på annat sätt.
Inom UNHCR pågår ett utvecklingsarbete där behoven av ”resettlement” ställs mot andra angelägna ändamål.
Anslagsmedlen för 1995/96 bör därför kunna användas på ett flexibelt sätt där insatser i närområdet eller andra åtgärder som UNHCR förordar utgör alternativ till överföring och mottagning av flyktingar i Sverige. Regeringen kommer i samråd med UNHCR att mycket noga följa ut- vecklingen i såväl f.d. Jugoslavien som i övriga världen för att upp- märksamma olika behov.
Anhöriginvandringen
En väntad effekt av att så många personer från Bosnien-Hercegovina har fått stanna i Sverige var en relativt omfattande anhöriginvandring hit. Denna anhöriginvandring har dock hittills varit väsentligt mindre än beräknat. Förra budgetåret kom 9 250 anhöriga till flyktingar som ska tas emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet och in- nevarande budgetår väntas 10 000 sådana anhöriga komma. Anhörig- invandringen budgetåret l995/96 bedöms till 7 000 personer. Den an- höriginvandring som avses är sådana anknytningar till flyktingar som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet.
Antal kommunmottagna
Under förra budgetåret omfattade det kommunala flyktingmottagandet 52 600 nya utlänningar med uppehållstillstånd, varav 41 300 kom från Invandrarverkets förläggningar.
133
Bilaga 1 1
På grundval av gjorda antaganden om beviljade uppehållstillstånd efter asylprövning, överföring av kvottlyktingar samt omfattningen av anhöri- ginvandringen, bedömer regeringen att kommunmottagandet innevarande budgetår kommer att uppgå till 42 000 personer. Antagandena för det förlängda budgetåret 1995/96 leder till att 30 000 personer skulle tas emot i kommunerna, varav 21 000 under de första tolv månaderna.
F örläggningssituationen
Invandrarverkets förläggningar avvecklas allteftersom anhopningen av asylärenden hos verket och Utlänningsnämnden arbetas bort och i takt med att de personer som beviljats uppehållstillstånd tas emot i kommu- nerna. Samtidigt har en växande andel asylsökande utnyttjat möjligheten till eget boende utanför förläggningssystemet.
Den 1 juli 1994 var ca 38 400 personer registrerade vid Invandrarver- kets förläggningar, varav ca 2 000 i eget boende. Tre månader senare fanns 31 700 personer i mottagningssystemet, varav 6 800 i eget boende.
Mot slutet av innevarande budgetår bedöms 12 000 asylsökande bo på förläggning och 6 000 i eget boende. Fr.o.m. sommaren 1996 beräknas totalt 12 000 personer komma att finnas i mottagningssystemet.
Europeiska Unionen
Sveriges medlemskap i EU fr.o.m. år 1995 kommer på sikt att återverka på invandrings- och flyktingpolitiken, främst genom pågående arbete med tre konventioner.
Dublinkonventionen uttrycker EU-ländemas gemensamma syn på vilket av länderna som har att pröva en asylansökan som görs i något av länderna inom EU. Denna konvention uttrycker den grundläggande flyk- tingpolitiska principen om första asylland. Yttre gränskontrollkonventio- nen avses reglera det gemensamma ansvaret för den yttre gränsen när de inre gränserna länderna emellan avvecklas. Arbetet med den s.k. Euro- peiska informationskonventionen befinner sig på ett inledande stadium. Konventionsarbetet syftar till att reglera det informationsutbyte länderna emellan som blir en förutsättning för att samarbetet rent praktiskt ska kunna utvecklas.
Ingen av dessa konventioner har ännu trätt i kraft.
Utredningar och översyner Praxis i utlänningsärenden
Regeringen tillkallade den 28 juli 1994 en särskild utredare för att över- väga vissa frågor kring regeringens ansvar för praxis i Utlänningsärenden och prövningsförfarandet vid ansökan om uppehållstillstånd
Prop. 1994/952100
134
(dir.l994:75). Utredaren ska belysa hur nuvarande styrmedel fungerar Prop. l994/951100 och överväga vilka styrmedel regeringen bör ha i utlänningsärenden. Bilaga 11
Även frågan om i vilka avseenden rättssäkerheten vid prövningen av ansökningar om uppehållstillstånd kan ökas ska utredas. Utredningsarbe- tet ska vara avslutat den 31 mars 1995.
Invandrings— och flyktingpolitiken
En parlamentarisk kommitté tillsattes av regeringen den 24 november 1994 med uppgift att se över invandrings- och flyktingpolitiken (dir. l994:129). Flera av de frågor som hittills åvilat kommittén för översyn av invandrarpolitiken samt invandrings- och flyktingpolitiken (Ku 1993:01) förs över till den nya kommittén och den gamla kommitténs arbete upphör därmed.
Den nytillsatta kommittén (dir. l994:129) har som huvuduppgift att göra en översyn av regelsystemen för vilka som får uppehållstillstånd i Sverige och under hur lång tid skydd ska ges. Härvid ska även lämnas förslag till hur uppehållstillstånd för personer som inte har en principiell rätt att stanna kan regleras genom speciella planeringsramar. Förslag ska även lämnas till hur asylsökningsprocessen kan göras snabbare. Kopp— lingen till utrikespolitiken görs dels genom att kommittén har till uppgift att överväga hur Sverige i internationell samverkan aktivt ska kunna medverka till att undanröja eller lindra orsaker bakom flykt och påtving- ad migration, dels genom att man ska lämna förslag till hur åtgärder inom invandrings- och fiyktingpolitiken bättre kan samordnas med bi- stånds- och utrikespolitiken. Vrdare har kommittén att lämna förslag till utformningen av en utvecklad återvandringspolitik. Kommittén ska enligt sina direktiv vara klar senast den 30 juni 1995.
Verkställighetsutredningen
Den 28 juli 1994 beslutade regeringen också att en särskild utredare (dir. l994:74) skulle tillkallas för att utreda hur beslut om avvisning och utvisning kan verkställas under värdiga former och samtidigt så effektivt som möjligt. Utredaren ska också överväga vilken myndighet som bör ha huvudansvaret för verkställigheter och om detta ansvar också bör innefatta kostnadsansvaret samt lägga fram de författningsförslag som behövs. Utredningen ska vara slutförd den 1 maj 1995.
Förändringar i mottagandet av asylsökande
Enligt de nya regler för mottagande av asylsökande som trädde i kraft den 1 juli 1994 har en asylsökande, till skillnad mot tidigare, samma rätt till dagersättning oavsett om han bor på en förläggning eller ordnar bo-
135
stad på egen hand. Den som själv ordnar bostad får en bostadsersättning. Prop. l994/95:100 Bilaga 11 Regeringen har den 20 oktober 1994 uppdragit åt Statens invandrar— verk att redovisa omfattningen av och de effekter som det egna boendet för asylsökande får i olika avseenden. Verket ska också vid behov lämna förslag till åtgärder för att motverka eventuella negativa konsekvenser. Uppdraget har delredovisats den 14 november 1994. Erfarenheterna hittills av eget boende visar att 24 % av de asylsökande valt att umyttja möjligheten att bo på egen hand i en kommun. Vid utgången av oktober månad 1994 hade 6 740 asylsökande eget boende. Det egna boendet har hittills kraftigt koncentrerats till storstadsområdena, vilket lett till en del problem av bl.a. praktisk natur. Invandrarverket ska senast den 1 februa— ri 1995 överlämna en slutlig redovisning till regeringen. Regeringen har för avsikt att under våren 1995 förelägga riksdagen en proposition med förslag till vissa ändringar i lagen om mottagande av asylsökande. Detta syftar till att underlätta kommunernas mottagande av asylsökande som har eget boende och beviljas uppehållstillstånd. I den mån Invandrarverkets redovisning visar på behov av andra ändringar i lagen, kan det också komma att aktualiseras i detta sammanhang.
Det kommunala jfyktingmottagandet
Den förutvarande regeringen tillsatte den 11 maj 1994 en arbetsgrupp med uppgift att göra en fördjupad uppföljning av flyktingmottagandets kostnader, innehåll och resultat. Syftet var bl.a. att få ett bättre besluts— underlag för nivå och utformning av den statliga ersättningen till kom— munerna. I arbetsgruppen har ingått representanter för Kulturdeparte— mentet, Finansdepartementet, Statens invandrarverk och Svenska kom— munförbundet.
Arbetsgruppen gjorde under sommaren 1994 en urvalsundersökning i 41 kommuner. Kommunerna skulle redovisa sådana kostnader, som bl.a. schablonersättningen avsåg att täcka, för Hyktingar som tagits emot un- der åren 1991—1993. Eftersom många kommuner i dag inte kan följa kostnaderna för de olika fiyktingkontingentema över mottagningsåret _ och de tre följande åren. finns en osäkerhet i kommunernas redovis- ningar.
I rapporten Hur täcker den statliga ersättningen kommunens kostnader för flyktingmottagandet (Ds l994:136) belyses i vilken utsträckning kommunernas kosmader täcks av den statliga ersättningen.
Arbetsgruppen konstaterar härvid att ersättningen för de Hyktingar som togs emot år 1991 hittills täckt avsedda kostnader för flertalet kommu- ner. Allt tyder också på att bidragen för flertalet kommuner kommer att räcka även för återstående del av den period (mottagningsåret och ytter- ligare tre år) som ersättningen avser.att täcka. En fortsatt uppföljning av kostnaderna under resterande del av år 1994 bör dock göras.
l36
För flyktingar mottagna år 1992 kan arbetsgruppen ännu inte dra nå- Prop. l994/951100 gon slutsats om ersättningen kommer att täcka kostnaderna. Uppfölj- Bilaga 11 ningen fortsätter därför under år 1995.
Arbetsgruppen har inte kunnat finna några omständigheter som gene- rellt skulle ha påverkat förbrukningen av schablonersättningen. Små kommuner (25 000 invånare eller färre) och landsbygds- och glesbygds- kommuner har dock en låg förbrukning. Dessa kommuner har också stor utflyttning av Hyktingar. Reglerna för utbetalning av schablonersättning- en ändrades emellertid den 1 juli 1994 vilket innebär att det nu tar läng- re tid för en kommun att få hela ersättningen. Ändringen bör utjämna skillnaderna i ersättning mellan in- och utflyttningskommuner.
lnvandrarpolitiken
Översyn av invandrarpolitiken
Det finns anledning att känna en växande och allvarlig oro inför de stora svårigheter många invandrare har att bli delaktiga i det svenska samhäl- let. Invandrare tycks på de fiesta områden befinna sig i sämre läge än befolkningen i övrigt. Invandringens ändrade karaktär och den ekono- miska strukturomvandlingen har gjort att arbetskraftsetterfrågan stämmer allt sämre överens med invandrarnas arbetskraftsutbud. I dag tar det längre tid och kostar mera innan invandrarna kan börja arbeta. Mot bl.a. denna bakgrund har regeringen beslutat att arbetet med att underlätta invandrarnas integration i det svenska samhället måste intensifieras. Arbetet med att se över och utveckla invandrarpolitiken ska bedrivas av en särskild kommitté. Regeringen har den 24 november 1994 beslutat om direktiv för denna parlamentariska kommitté.
Direktiven till den nya utredningen följer i stora delar riktlinjerna för den tidigare översynen såvitt gäller invandrarpolitiken. Det innebär bl.a. att kommittén ska överväga invandrarpolitikens omfattning, inriktning och avgränsning och därvid ägna särskilt intresse åt frågor om invand- ramas situation på arbetsmarknaden och hur invandrares svenskkunska- per påverkar deras förutsättningar i arbetslivet och delaktighet i samhäl- let i övrigt. Härutöver har regeringen i direktiven uppdragit åt utredning- en att bl.a. överväga vilka åtgärder som bör vidtagas för att undvika de negativa konsekvenser som kan förekomma inom invandrartäta bostads- områden. Utredningen har också att analysera drivkrafterna bakom och eventuella olägenheter med koncentrationen av invandringen till vissa kommuner samt att överväga hur sådana olägenheter ska kunna motver- kas. En annan viktig fråga för utredningen blir att analysera nuvarande och förväntade kostnader för Hyktingmottagandet och övrig invandring och därvid bl.a. överväga om kostnadsfördelningen mellan stat och kom- mun och mellan olika kommuner är rimlig.
137
I utredningsuppdraget ingår att ta fram ett handlingsprogram med an- Prop. l994/95:100 givande av prioriteringar. Utredningsuppdraget ska vara avslutat den 31 Bilaga 11 december 1995.
Åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet
Under budgetåret 1994/95 har i enlighet med riktlinjer av den tidigare regeringen Statens invandrarverk, Statens skolverk, Ungdomsstyrelsen (dåvarande Statens ungdomsråd) och Statens kulturråd fortsatt sitt arbete för att motverka främlingsfientlighet och rasism. För ändamålet har myndigheterna erhållit 4 375 000 kronor.
En särskild arbetsgrupp för en ungdomskampanj mot rasism och främ— lingsfientlighet inrättades inom Civildepartementet i april 1994. För att ge kampanjen en från regeringskansliet mer fristående ställning omfor- mades arbetsgruppen i december 1994 till en kommitté. Kampanjen kommer huvudsakligen att bedrivas under år 1995. Ungdomskampanjen förfogar över 7 310 000 kronor innevarande budgetår. Därutöver har regeringen ställt medel ur Allmänna arvsfonden till kommitténs förfo- gande för fördelning till lokala projekt inom föreningslivet.
Den förra regeringen beslutade att en särskild kommission mot främ- lingsfientlighet och rasism skulle tillsättas. Den nya regeringen bedömer emellertid hithörande frågor så viktiga att de bör behandlas inoin rege- ringskansliet under direkt politisk ledning. I regeringskansliet pågår nu arbete med att lägga fast former för och innehåll i denna verksamhet. I detta arbete ingår bl.a. att utforma en övergripande strategi för arbetet med främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.
Särskilda insatser i områden med stor koncentration av invandrare
En del bostadsområden, i främst storstäderna, har en mycket hög andel invandrare. Några områden domineras till och med helt av invandrare som har ytterst få tillfällen till kontakter med befolkningen i övrigt. Därmed försvåras integrationen i det svenska samhället avsevärt. Bl.a. är möjligheterna att lära sig det svenska språket mycket små.
Den redan höga koncentrationen av invandrare till vissa bostadsområ- den i storstadsregionema har ökat än mer genom de senaste årens stora Hykting- och anhöriginvandring. I storstäderna har sysselsättningen för invandrare utvecklats mer negativt än i övriga landet. Socialbidragsbero- endet bland icke svenska medborgare. är mycket stort i storstäderna och kostnaderna för socialbidrag har ökat drastiskt.
I många av de invandrartäta bostadsområdena i storstäderna bor också andra ekonomiskt svaga grupper och människor med psykosociala pro-
138
blem. I sådana segrerade bostadsområden finns ofta olika slags sociala Prop. l994/951100 problem. Bilaga 11
Regeringen har tillsatt en särskild utredning om Levnadsvillkor i stor- stadsområden (dir. l994z68) som ska belysa och analysera den sociala utvecklingen i ett antal bostadsområden i storstadsregionema. Att över- väga särskilda åtgärder i invandrartäta bostadsområden och hur eventuel- la olägenheter med koncentrationen av invandringen till vissa kommuner kan motverkas är som nyss nämnts också en central uppgift för den parlamentariska kommitté som ska se över invandrarpolitiken.
Dessa båda utredningar arbetar med att bryta den negativa utveckling- en i ett långsiktigt perspektiv. Det krävs emellertid också omedelbara åtgärder för att ge invandrare och andra som bor i segregerade områden likvärdiga förutsättningar vad gäller t.ex. arbete och utbildning. Här har såväl kommunerna som arbetsmarknadsmyndighetema ett stort ansvar och insatser i dessa områden måste ges hög prioritet inom olika verk- samhetsområden. Det krävs också en ökad och djupgående samverkan mellan olika myndigheter och en stor liexibilitet i insatserna. Lokalt finns på många håll projektidéer som kan vara svåra att förverkliga inom ramen för ordinarie regelsystem, organisation och resurser.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att 125 miljoner kronor nu avsätts till ett nytt anslag på statsbudgeten för budgetåret 1995/% för särskilda insatser i invandrartäta storstadsområden. Syftet med insatserna bör vara att stärka kompetensen och öka arbetskraftsdeltagandet bland de boende i dessa områden samt att konkret bidra till en god social ut- veckling och förhindra utanförskap. Finansiering av de nya anslagsmed- len sker genom omfördelning från anslaget för ersättning till kommuner- na för fiyktingmottagandet, där i första hand Invandrarverkets medel för ersättning av extraordinära kostnader minskas.
Regeringen har för avsikt att föreslå ytterligare särskilda insatser i invandrartäta områden i det program för användning av medel från Eu- ropeiska socialfonden som ska överlämnas till EU-kommissionen före den 1 april 1995. Regeringen återkommer under våren med närmare förslag till inriktning av dessa insatser och hur Sveriges medfinansiering ska ske.
De medel som nu avsatts bör fördelas på insatser av projektkaraktär i ett begränsat antal segregerade och invandrartäta områden i storstads- regionema. lnsatsema bör bygga på lokala initiativ från de aktuella om- rådena och kommunerna. Respektive kommun bör ha det operativa an- svaret för genomtörandet av projekten. I projekten törväntas arbetsför- medling, försäkringskassa, landsting, fackliga och andra organisationer ingå. I den mån det framkommer behov av lag- och regeländringar för att kunna genomföra angelägna samverkansprojekt eller annan försöks- verksamhet har regeringen för avsikt att återkomma med sådana förslag. Erfarenheter från det s.k. Plusprojektet inom Civildepartementet bör i detta sammanhang särskilt beaktas.
139
Särskilda projektinsatser från kommunerna av detta slag innebär ett Prop. l994/951100 oförändrat ansvar för Arbetsmarknadsverket att svara för och prioritera Bilaga 11 arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade mot invandrare. Det är nödvän- digt att arbetsförrnedlingarna avsätter tillräckliga förvaltningsresurser för att kunna delta i samverkansprojekt.
Vid sidan av de här redovisade insatserna i invandrartäta storstadskom- muner kommer det också inom andra departements ansvarsområden att göras prioriteringar av särskilda åtgärder i segregerade storstadsområden och ske en viss omfördelning av medel för att ge utrymme för sådana insatser.
Inom den särskilda utredning om Levnadsvillkor i storstadsområden som Socialdepartementet tillsatt, förbereds projekt där en förstärkt sam- verkan mellan t.ex. kommunens socialtjänst, socialförsäkringar och ar- betsmarknadspolitik ska kunna åstadkommas i särskilt invandrartäta storstadsområden.
D 1. Statens Invandrarverk
l993/94 Utgift 475 101 000 l994/95 Anslag 412 509 000 1995/96 Förslag 589 200 000 varav 391 232 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Statens invandrarverk är central förvaltningsmyndighet för utlånnings—, fiykting—, invandrar- och medborgarskapsfrågot i den mån de inte ska prövas av annan myndighet. Invandrarverket ska bl.a. pröva asyl-, till- stånds- och medborgarskapsansökningar; svara för överföring och motta- gande av organiserat uttagna tiyktingar, ta emot asylsökande samt främja invandrares integration i det svenska samhället.
Från anslaget finansieras Invandrarverkets förvaltning vid huvudkonto- ret i Norrköping och dess fem regionkontor. Utgiftema för Invandrarver- kets förvaltningskostnader har minskat de tre senaste budgetåren.
Statens invandrarverk disponerar dessutom följande anslag inom littera D. Invandring m.m.:
*D2. Förläggningskostnader m.m. *D3. Åtgärder för invandrare *D4. Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m. *D5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. Under andra huvudtitlar disponeras del i anslagen: *Fl. Rättshjälpskostnader *F6. Diverse kostnader för rättsväsendet De övergripande målen för verksamheten är att den reglerade invand- ringen ska ske i enlighet med gällande författningar och internationella
140
åtaganden. Prövningen av ärenden enligt utlänningslagstiftningen och lagen om svenskt medborgarskap ska ske på ett rättssäkert sätt.
Prop. 1994/95:100 Bilaga 11
Mottagandet av asylsökande och flyktingar ska präglas av respekt för individen och dennes förmåga och vilja att ta ansvar.
Invandrares integration i det svenska samhället ska ske i enlighet med de invandrarpolitiska målen jämlikhet, valfrihet och samverkan.
Statens invandrarverk har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 lämnat underlag för regeringens uppföljning av myndighetens verksam- het. lnvandrarverket har redovisat fem verksamhetsgrenar med bl.a. fö- ljande fastlagda verksamhetsmål och uppnådda resultat:
Verksamhetsgren Verksamhetsmål
Resultat
Tillståndsprövning
Asylprövning
Asylmortagning
Integration
Medborgarskapspröv- ning
invandrarverket bör bringa ned handläggningstidema.
Handläggningstid för ärenden som ej berörts av verkställighetsstopp eller avvaktan på regeringens prax- isbeslut bör ej överstiga två månader.
Den genomsnittliga förläggnings- dygnskostnaden bör inte överstiga 235 kr.
Väntetiden för mottagning i kommun bör inte överstiga sex veckor.
Invandrarverket bör bringa ned handläggningstidema.
Den genomsnittliga handläggningsti- den har minskat från 64 dagar bå 1992/"93 till 55 dagar bå 1993/94. Så- väl svårighetsgraden som kostnaderna för tillståndsårenden har ökat.
Den genomsnittliga handläggningsti- den, inkl. ärenden som överlämnats till regeringen, har uppgått till 323 dagar bå l993/"94. Vid ingången av budgetåret l993/94 hade verket en stor balans av ärenden som varit vi- lande i avvaktan på regeringens prax-
isbeslut ijuni 1993 om bosnier.
Den genomsnittliga förläggningsdygn- skostnaden har uppgått till 202 kr bå l993./94.
Väntetiden på verkets anläggningar efter beslut om uppehållstillstånd har uppgått till 9,4 veckor under bå l993/94.
Den genomsnittliga handläggningsti- den har minskat från 6 månader bå 1992/93 till 4 månader bå l993.-"94.
Invandrarverket bedriver översättningsverksamhet som finansieras med avgifter. Avgiftemas storlek bestäms och disponeras av Invandrarverket. Verksamhetens intäkter uppgick till 42 928 000 kronor och kostnaderna
141
till 41 279 000 kronor, vilket således innebär ett positivt resultat om 1 Prop. l994/95:100 649 000 kronor. Kostnadstäckningsgraden uppgår därmed till knappt 104 Bilaga 11 procent.
Statens invandrarverk ansvarar för funktionen Flyktingverksarnhet inom det civila försvaret. Invandrarverket ansvarar bl.a. för samordning- en med övriga myndigheter som har uppgifter inom funktionen dvs. Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, Tullverket och Statens räddnings- verk. Av årsredovisningen för Invandrarverket framgår att när det gäller funktionen Flyktingverksamhet finns viss planering för nivåer på Hyk- tingmottagandet som ligger över vad Invandrarverket klarar inom sin ordinarie organisation. Vidare har Invandrarverket medverkat i ett stort antal totalförsvarsövningar under budgetåret l993/94.
Statens invandrarverk tilldelades 521 854 000 kronor för budgetåret 1993/94, medan 475 101 000 kronor avräknades. Detta resulterade i ett anslagssparande på 46 753 000 kronor. Regeringen beslutade den 20 oktober 1994 att Invandrarverket skulle föra bort 16 401 000 kronor som en besparing, vilket i praktiken innebär att anslagssparandet från bud— getåret 1993/94 begränsades till 30 352 000 kronor.
Invandrarverkets skuld till Riksgäldskontoret för lån till investeringar i anläggningstillgångar uppgick den 1 juli 1994 till 34 641 000 kronor.
Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Den dokumentation som utgör underlag till årsredovis- ningen anses av revisorema vara föredömlig.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande målen som gäller för perioden l994/95 — 1995/96 bör ligga fast.
Resurser
Ramanslag 589 200 000 kr.
Resultatbedömning
De övergripande invandrarpolitiska målen har i Hera avseenden inte helt kunnat förverkligas. Integrationen av invandrare har inte fortlöpt på det sätt som varit tanken, även om variationerna är stora och många invand- rare är väl etablerade i det svenska samhället. Invandrarverket ska enligt
142
myndighetsinstruktionen bl.a. fortlöpande bevaka behovet av åtgärder för Prop. 1994/95:100 att främja invandrares situation i Sverige, uppmärksamma berörda myn- Bilaga 11 digheter på sådana behov samt verka för att vidtagna åtgärder samord- nas. Som ett av fiera medel för att fullgöra denna uppgift bedömer rege- ringen det som viktigt att Invandrarverket vidareutvecklar arbetet med situationsbeskrivningar om invandrarnas integration.
[jämförelse med budgetåret 1992/93 minskade antalet asylsökande budgetåret l993/94 från drygt 80 000 till 17 800. invandrarverket på- verkades direkt och på ett omfattande sätt av denna utveckling och myn- digheten har ställts inför stora krav på att anpassa verksamhet och orga— nisation efter de nya förutsättningarna. Invandrarverket har under bud- getåret l993/94 präglats starkt av neddragningar. Antalet anställda har t.ex. minskat från 5 000 till 3 500 och cirka 160 förläggningar har lagts ned. Inom Invandrarverket har det gjorts stora ansträngningar för att bemästra situationen.
Externa faktorer har under budgetåret 1993/94 påverkat möjligheterna att uppnå alla uppställda verksamhetsmål, bl.a. har det inte varit möjligt att uppnå handläggningstidema för asylprövningen. Regeringen bedömer att det nu finns väsentligt större förutsättningar för att uppnå verksam- hetsmålen och ser det som särskilt angeläget att Invandrarverket ned- bringar handläggningstidema i asylärenden.
Långa vistelsetider på förläggningar är nedbrytande och kan bl.a. med- föra att yrkeskunskaper förloras och fiyktingama passiviseras. Kvaliteten i mottagandet under väntetiden är därför en viktig variabel för att åstad- komma goda förutsättningar för fiyktingamas integration i det svenska samhället alternativt återvändandet till sitt hemland. Under budgetåret 1993/94 har Invandrarverket organiserat särskild undervisning i svenska för bosnier som vistats på förläggningar. Svenskundervisning på förlägg— ningar är ett exempel på att Invandrarverket höjt ambitionsnivån för att förbättra kvaliteten i mottagandet. Den mer generella åtgärden för att höja kvaliteten i mottagandet är att erbjuda samtliga vuxna att delta i s.k. organiserad verksamhet, dvs. studier i svenska, samhällsonentering, skötsel av lokaler m.m. Under budgetåret 1993/94 har huvuddelen av de vuxna deltagit i organiserad verksamhet under minst 1 timma per dag. Regeringen bedömer det som angeläget att arbetet med den organiserade verksamheten intensifieras för att dels höja kvaliteten i mottagandet, dels kunna uppnå målet 20 timmar per vecka och vuxen under budgetåret 1994/95.
Kommunema har under budgetåret 1993/94 tagit emot närmare 53 000 fiyktingar. varav ca 41 000 från Invandrarverkets förläggningar. Verkets överenskommelse med kommunerna om fiyktingmottagande har ökat med 130 % jämfört med tidigare år. Det ökade flyktingmottagandet har medfört att kontakterna mellan Invandrarverket och kommunerna har intensifierats. Om kommunplaceringama kan antas ha låg eller hög kva- litet kan bl.a. bedömas genom att mäta andelen fiyktingar som efter kort
143
tid — och utan att liyttningen medför förbättrade förutsättningar för t.ex. Prop. 1994/953100 utbildning eller arbete — fiyttar från sin ursprungliga kommunplacering. Bilaga 11 Regeringen bedömer det som angeläget att kvaliteten på kommunplace- ringama ökar och att andelen flyktingar som Hyttar till en ny kommun inom 18 månader — som av Invandrarverket anges uppgå till 13 procent sedan 1991 — minskar till högst 10 procent. Tillsammans med Svenska kommunförbundet och fiera centrala frivil- ligorganisationer har Invandrarverket gjort värdefulla insatser i strävan att engagera föreningar och enskilda människor i mottagningskommu- nema för att underlätta fiyktingars (företrädesvis bosniers) integration i det svenska samhället. Genom ett upprop finns det nu i mer än 150 kommuner speciella grupper som arbetar med att förmedla kontakter mellan invandrare och svenska guider i det s.k. kontaktnätet. Resultatredovisningen i Invandrarverkets årsredovisning har bedömts vara i allt väsentligt rättvisande. Regeringen finner den informativ och välstrukturerad i många avseenden men saknar redovisning och kom- mentarer av hur resultatet för varje verksamhetsgren har utvecklats med avseende på kvaliteten och i förhållande till övergripande mål.
Överväganden med anledning av RR V:s årliga rapport
RRV har i sin årliga rapport uppmärksammat regeringen på behovet av åtgärder för styming och uppföljning vid Invandrarverket. Regeringen avser — innan eventuella åtgärder vidtas — att avvakta utfallet och de re- kommendationer som framkommer i RRV:s pågående huvudstudie av Invandrarverkets ekonomi- och resultatstyming. RRV har även i vissa fall ifrågasatt Invandarverkets tillämpning av långa uppsägningstider och avtal om avgångsvederlag. Regeringen förutsätter att Invandrarverket följer de generella anvisningar som gäller för statliga myndigheter.
.Å'Iedelsberäkning
De antaganden om bl.a. antalet asylsökande som redovisats i litterainled- ningen innebär att Invandrarverket budgetåret 1995/96 bör klara av verk- samheten och samtidigt, inom ramen för grundorganisationen, ha en potential för ytterligare ärenden motsvarande 5 000 asylsökande. Rege- ringen anser att beredskapen inför snabba förändringar i asyltillström- ningen motiverar en överkapacitet även på längre sikt. Överkapaciteten bör utnyttjas fiexibelt så att personalens kompetens vidgas utöver de normala arbetsuppgifterna. Överkapaciteten bör bl.a. kunna utnyttjas för ökad medverkan i inresekontrollen vid inreseorter och för förstärkning vid utlandsmyndigheter med omfattande hantering av Utlänningsärenden.
Anslagsbehovet för Invandrarverkets grundorganisation beräknades i
prop 1993/94:100 till 388 809 000 kronor. Omräknat till det förlängda
144
Bilaga 11
budgetåret 1995/96 uppgår anslaget för grundorganisationen till 583 214 000 kronor. Kompensation för pris- och löneförändringar bör lämnas med 16 900 000 kronor. Invandrarverket har i sin anslagsfram- ställning bl.a. yrkat medel dels för avvecklingskostnader omfattande 6 000 000 kronor, dels för utgivning av publikationen Tema invandrare omfattande 600 000 kronor. Dessa belopp bör engångsvis tillföras an- slaget budgetåret 1995/96. De ökade utgiftsbehov som följer av Invand- rarverkets övriga förslag, bl.a. arbete inom den Europeiska Unionen, får klaras genom omprioriteringar. En utgångspunkt vid fördelningen av verksamhetsområdets sparbeting är att besparingarna för budgetåret l995/96 ska gälla alla myndigheters förvaltningskostnader. Invandrarver- kets andel utgör 17 500 000 kronor, vilket motsvarar knappt 3 % av grundorganisationen. Regeringen bedömer att Statens invandrarverk även fortsättningsvis har en icke oväsentlig rationaliseringspotential. Över- gången från användning av stordatorer med höga driftkostnader till ett nytt datorstöd med betydligt lägre driftkostnader bör exempelvis i fram- tiden minska kostnadema för Invandrarverkets grundorganisation.
Sammantaget beräknar regeringen Invandrarverkets ramanslag för budgetåret 1995/% till 589 200 000 kronor.
Långsiktigt kan grundorganisationen beräknas till 386 632 000 kronor per budgetår (normalbudgetår om tolv månader) i nu aktuell prisnivå. Detta vid en antagen asylinströmning om 15 000 till 25 000 personer och oräknat eventuella krav på ökade rationaliseringsinsatser/besparingar.
Anslagsutrymme för extraordinära situationer
Regeringen bedömer det som nödvändigt att Invandrarverket, som hit- tills, snabbt ska kunna anpassa utrednings- och mottagningskapaciteten till oväntade och kraftiga förändringar i antalet asylsökande och ärende- mängder. Invandrarverket bör därför bemyndigas att vid extraordinära anspråk på myndighetens utrednings- och beslutskapacitet få överskrida ramanslaget med 25 miljoner kronor — utöver sedvanlig anslagskredit — utan föregående regeringsbeslut.
Låneram hos Riksgäldskontoret
För närvarande saknas relevant underlag för att bedöma anandrarverkets behov av låneram för investeringar i anläggningstillgångar. Övervägan- den om låneram hos Riksgäldskontoret görs därför vid senare tillfälle.
10 Riksdagen 1994/95. ] .taml. Nr INU. Bilaga ]]
Prop. 1994/952100
145
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 11
1. godkänner att Statens invandrarverk under vissa extraordinära omständigheter får överskrida ramanslaget med 25 000 000 kr utan föregående regeringsbeslut
2. till Statens invandrarverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ra- manslag på 589 200 000 kr.
D 2. Förläggningskostnader m.m.
l993/94 Utgift 4 615 504 000 1994/95 Anslag 2 031 947 000 1995/96 Förslag 1 756 000 000 varav 1 244 000 000 beräknat för juli 1995 _ juni 1996
Från anslaget finansieras Invandrarverkets förläggningsverksamhet med mottagningscentra vid utredningsslussar och asylförläggningar samt kost- naderna för asylsökande som bor enskilt i kommunema. Även lnvand— rarverkets tolk— och översättningskostnader för verksamheten med asylp- rövningar samt polisens förvarslokaler vid Carlslundsförläggningen fi- nansieras från anslaget.
Anslagsprognos för budgetåret l994/95
Anhopningen av överklagade avvisningsbeslut hos Utlänningsnämnden samt vissa trögheter i kommunmottagandet av flyktingar med uppehåll- stillstånd väntas leda till en något långsammare utflyttning från förlägg- ningar och eget boende än vad som kunde förutses tidigare i höstas. Med de förutsättningar som givits i litterainledningen kan utgifterna under förläggningsanslaget komma att uppgå till ca 2 350 miljoner kronor budgetåret l994/95. Detta överstiger anvisat anslag med drygt 300 miljo- ner kronor.
Regeringens överväganden
Utgifterna för förläggningsanslaget beräknas till 1 756 000 000 kronor. Som förutsättning gäller att antalet personer i asylmottagningssystemet Sjunker från 18 300 den 1 juli 1995 till 12 000 den 31 december 1996. [ antagandebilden ingår vidare att 14 300 utlänningar i genomsnitt för- sörjs i förläggningsvistelse eller i eget boende.
Den genomsnittliga dygnskostnaden ska pressas ned med 20 kronor från den nivå som ingick i antagandena för den senaste långsiktiga kon-
146
sekvenskalkylen. Detta ger en utgiftsminskning på ca 157 miljoner kro- Prop. 1994/952100 nor. Den genomsnittliga dygnskostnaden får därvid inte överstiga 220 Bilaga 11 kronor. I anslagsberäkningen ingår 19 miljoner kronor för tolk- och översätt- ningskostnader (som även inkluderar Invandrarverkets handläggning i asylprocessen) samt 15 miljoner kronor till polisens förvarslokaler i Carlslund.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Förläggningskostnader m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 756 000 000 kr.
D 3. Åtgärder för invandrare
1993/94 Utgift 21 038 000 Reservation 19 000 1993/94 Anslag 21 326 000 1994/95 Förslag 38 420 000
varav 23 276 000 förjuli 1995 —juni 1996
Anslaget disponeras för bidrag enligt förordningen (19862472) om stats- bidrag till invandrarnas riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan för sådana riksorganisationer. Vidare finansieras från anslaget sådana bidrag som lämnas enligt förordningen (1990:632) om bidrag till av- gränsade invandrarpolitiska projekt.
Regeringens överväganden
De senaste årens omfattande invandring har dels medfört att vissa be- fintliga riksorganisationer fått lier medlemmar, dels att nya riksorganisa- tioner växt fram och kvalificerat sig för statsbidrag. Invandrarverket har i sin anslagsframställning redovisat fem nya organisationer som upp- fyller kraven i bidragsförordningen och som bör få statsbidrag. Dessa är: Bosnien-Hercegovina riksförbund i Sverige, Chilenska riksförbundet, Makedoniska riksförbundet i Sverige, Riksföreningen Huélen-Chile samt Syriska föreningars riksförbund.
Genom en neddragning med S% av de statsbidragsnivåer som anges i förordningen och ett samtidigt anslagstillskott på 2 925 000 kronor blir det möjligt att lämna stöd till samtliga de riksorganisationer som före- slagits av Invandrarverket. Bosnien-Hercegovina riksförbund i Sverige har redan i tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår föreslagits erhålla bidrag med 450 000 kronor med hänsyn till förbun- dets snabba expansion.
147
För projektbidrag beräknas oförändrade medel budgetåret l995/96. Prop. 1994/95:100 Regeringen bedömer det härvid som angeläget att fortsatt statsbidrag Bilaga 11 lämnas till Sociala missionens återvändandeprojekt.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Åtgärder för invandrare för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 38 420 000 kr.
D 4. Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m.
1993/94 Utgift 214 776 000 l994/95 Anslag I 087 960 000 l995/96 Förslag 396 420 000 varav 262 613 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Från anslaget bekostas organiserad överföring av flyktingar och mottag- ning i Sverige samt bidrag till vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Vidare bekostas bidrag enligt förordningen (1984:890) om bi- drag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land, bidrag enligt förordningen (l984z936) om bidrag till fiyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige samt bidrag till resor från Sverige för vissa asylsökande som vill lämna landet innan asylärendet är avgjort. Från anslaget avräknas även schablonersättning till de kommuner som tar emot kvotfiyktingar.
Fr.o.m. budgetåret 1995/96 avses anslaget bekosta den ersättning för cfterförskningsverksamhet m.m. som enligt avtal utgår till Svenska röda korset.
Regeringens överväganden
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår. bör ändamålet för åtgärder under detta anslag omfatta såväl bidrag till lösningar av flyk- tingsituationer utanför Sverige som organiserad överföring hit. Liksom för innevarande budgetår bör insatser komma i fråga som initieras av UNHCR eller av de mellanstatliga organisationer som är verksamma inom fiyktingområdet.
Överföringskostnadema för 2 760 fiyktingar beräknas till 14 550 000 kronor, medan ersättningskostnadema till kommunerna för deras motta- gande av motsvarande antal flyktingar kan komma att uppgå till 364 000 000 kronor.
148
Till bidrag till fiyktingars resa från Sverige, s.k. återvändanderesor, Prop. 1994/95:100 beräknas ett oförändrat medelsbehov om 5 250 000 kronor. Bilaga 11
Behovet av bidrag till anhörigas resor till Sverige beräknas även det till oförändrad nivå, 4 140 000 kronor.
Regeringen bedömer att antalet hemresor för vissa asylsökande kom- mer att minska i omfattning och att anslaget för detta ändamål därför kan räknas ned. För det förlängda budgetåret beräknas ett belopp om 4 500 000 kr.
Enligt avtal med staten bedriver Svenska röda korset viss efterforsk- ningsverksamhet som ersätts genom statsbidrag. Ersättningen har tidigare utgått från fjärde huvudtitelns förslagsanslag G 15. Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet. De efterforskningar som bedrivs i fredstid bör emellertid, enligt regeringens mening, i stället finansieras över tionde huvudtiteln och förevarande anslag. Svenska röda korset har yrkat höjd ersättning för budgetåret 1995/96 samt ett särskilt bidrag för investering i ADB. Regeringen bifaller inte dessa yrkanden utan beräknar anslag enligt oförändrad statsbidragsnivå, vilket innebär 3 980 000 kronor för det förlängda budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 396 420 000 kr.
D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.
1993/94 Utgift 4 123 777 000 1994/95 Anslag 7 322 141 000 1995/96 Förslag 6 647 700 000 varav 5 033 700 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Anslaget disponeras för statsbidrag till kommuner och landstingskom- muner enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flykting- mottagande m.m.
Anslagsprognos för budgetåret l994/95
Regeringen bedömer att anslagsutbetalningama under innevarande bud- getår bör bli 700 — 800 miljoner kronor lägre än anvisat belopp. Detta beror på att färre personer kommer att tas emot i kommunerna än vad som tidigare antagits.
149
Prop. 1994/95:100 Regeringens överväganden Bilaga 11
Beräkningsgrunder m.m.
Anslagsberäkningama utgår ifrån de antaganden om kommunmottagan- det budgetåren 1994/95 och 1995/96 som redovisats i litterainledningen.
Efter nyligen genomförda överläggningar med Svenska kommunför- bundet har regeringen beslutat om vissa justeringar av ersättningsnivåer- na fr.o.m. den 1 januari 1995.
Beräkningarna redovisas i likhet med tidigare år för det totala kom- munmottagandet, dvs även för de utlänningar som tas emot på den s.k. fiyktingkvoten. Därefter avräknas ett belopp som motsvarar den beräk- nade schablonersättningen budgetåret 1995/96 och förs över till anslaget D 4. Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m.
I . Grundersättning
Ersättningen för 270 mottagningskommuner beräknas till 123,2 miljoner kronor.
2. Schablonersättning
2.1 Ersättningsbelopp
Schablonersättningen för år 1995 har höjts från 144 200 till 147 200 kronor för vuxna och från 88 400 till 90 300 kronor för barn under 16 år.
2.2 Översyn av utbetalningssystemet
Som en följd av de överläggningar som nu genomförts med Svenska kommunförbundet avser regeringen att tillsätta en arbetsgrupp med före- trädare för Arbetsmarknadsdepartementet, Statens invandrarverk och Svenska kommunförbundet för att utforma ett nytt utbetalningssystem för schablonersättningar. Det nya systemet, som bör träda i kraft den 1 januari 1996, syftar till enklare utbetalningsregler, helst utan ansöknings- förfarande, och tätare utbetalningsperioder för att dels minska statens kostnader för sekundärfiyttningama, dels nå en rättvisare fördelning av schablonbidraget mellan olika kommuner
2.3 lntraduktionsplan
De fiyktingmottagande kommunerna ska snarast möjligt upprätta en introduktionsplan för varje fiykting. Syftet med planen är att underlätta
150
Bilaga 11
för fiyktingama att leva och verka normalt och självständigt i det svens- ka samhället. Planen utgör också en förutsättning för att schablonersätt- ning ska betalas ut till kommunema.
Statens invandrarverks erfarenhet — som den redovisats i anslagsfram- ställan — är att introduktionsplanema ofta brister i innehåll eller genom- förande. Invandrarverket har därför föreslagit att ersättningsförordningen (19901927) ska ändras så att verket vid uppenbara brister kan innehålla eller reducera schablonersättningen.
Regeringen delar Invandrarverkets mening att introduktionsplanema måste fungera på avsett vis men finner för närvarande inte anledning att ändra nu gällande bestämmelser. Regeringen har dock för avsikt att genom Invandrarverkets uppföljningsarbete följa hur introduktionspla- nema upprättas och genomförs i kommunerna.
2.4 Anslagsbehav
De utbetalningar budgetåret 1995/96 som följer av kommunmottagandet innevarande budgetår samt av de utlänningar som tas emot budgetåret 1995/96 beräknas medföra schablonersättningar om 6 124 miljoner kro- nor.
3. Ersättningar för äldre och handikappade
För flyktingar som till följd av handikapp eller hög ålder inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande eller på annat sätt bli självförsörjande ut- går, enligt nuvarande regler, särskild ersättning till kommunerna.
I samband med överläggningarna med Svenska kommunförbundet har förbundet pekat på nuvarande svåra arbetsmarknadsläge och föreslagit att staten, på samma sätt som gäller för fiyktingar mottagna under fjärde kvartalet år 1993 och under hela är 1994, bör lämna ersättning för de faktiska kostnaderna för socialbidrag till fiyktingar i åldersgruppen 55—60 år. Regeringen delar förbundets mening att sådan ersättning bör lämnas även för fiyktingar mottagna år 1995. Förslaget påverkar inte anslagsbelastningen under budgetåret 1995/96.
4. Extraordinära kostnader
Statens invandrarverk kan inom ramen för anvisade medel lämna ersätt- ning till kommuner som haft betydande extraordinära kostnader för flyk- tingmottagandet.
Som redovisats i litterainledningen är det nödvändigt att motverka de problem som växer sig allt starkare i invandrartäta bostadsområden.
Prop. 1994/95:100
151
Regeringen föreslår mot den bakgrunden oförändrad ram för extraordi- Prop. l994/95:100 nära kostnader budgetåret 1995/96 (150 miljoner kronor) och att den Bilaga 11 anslagsuppräkning som annars hade varit aktuell kanaliseras via det nya anslaget D 12. Särskilda insatser i invandrartäta områden som bör tillfö- ras 125 miljoner kronor.
Bland de kommunmottagna från bl.a. Bosnien-Hercegovina kan finnas personer som har särskilda behov. Vissa extraordinära sjukvårdsinsatser från landstingens sida kan därför även fortsättningsvis vara aktuella. Statens invandrarverk bör därför, liksom under innevarande budgetår, ha möjlighet att använda anslagsmedlen också för detta ändamål.
5. Ersättning för sjukvårdskostnader m.m.
Statens invandrarverk får lämna ersättning för hälsoundersökning som ges till en asylsökande under väntetiden och till sådana utlänningar som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av att de har ett behov av skydd här i landet. För anhöriga och andra utlänningar som inte är asylsökande men av särskilda skäl getts rätt att vänta på beslut i Sverige lämnas inte statlig ersättning för hälsoundersökning. Däremot lämnas under vissa förutsättningar ersättning för hälsoundersökning efter det att de har beviljats uppehållstillstånd.
Enligt Socialstyrelsen är det otillfredsställande att statlig ersättning i dag inte lämnas i de fall det ur smittskyddssynpunkt finns behov av hälsoundersökning för dessa anhöriga utlänningar. Regeringen delar Socialstyrelsens synpunkt och har mot denna bakgrund beslutat om en ändring av ersättningsreglema fr.o.m. den 1 januari 1995 så att statlig ersättning lämnas för hälsoundersökning även av dessa utlänningar, för- utsatt att de genomförs på grund av smittskyddsskäl. De tillkommande kostnaderna beräknas uppgå till ca 500 000 kronor undet budgetåret 1995/96.
Den beslutade förändringen har bedömts som förenlig med de riktlin- jer som lagts fram i den förra regeringens proposition (l993/94:94) om mottagande av asylsökande m.m. och senare beslutats av riksdagen.
6. Uppföljning av ersättningssystemet
Som tidigare nämnts, bör en fortsatt uppföljning ske av kommunernas kostnader för de fiyktingar som tagits emot sedan nuvarande ersättnings- system infördes år 1991. Regeringen bör disponera 1,5 miljoner kronor för en fortsatt uppföljning av ersättningssystemet.
Mot bakgrund av vad som tidigare redovisats om kommunernas kost- nader i flyktingmottagandet, finner regeringen det angeläget att kommu- nerna årligen och på ett enhetligt sätt redovisar dessa kostnader. Statens invandrarverk bör därför i samarbete med Svenska kommunförbundet
152
Bilaga 1 1
utarbeta särskilda anvisningar för hur en sådan redovisning ska utformas. Regeringen avser att i förordningen (l990:927) om statlig ersättning för fiyktingmottagande m.m. lämna föreskrifter om de årliga kostnadsupp-
följningama.
7. Anslagsberäkning
De sammanfattande beräkningarna uppgår i enlighet med nedanstående specifikation till ett totalt anslagsbehov på 7 011 700 00 kronor för bud- getåret l995/96.
Ändamål Anvisat l994/95
Grundersättning 124 156 Schablonersättning
och sekundärHytt- ningsbidrag 7 266 985 Äldre och handikappade 123 000 Barn utan egna
vårdnadshavare 80 000 Extraordinära kostnader 150 000 Bistånd åt andra tillståndssökande än asylsökande 70 000 Sjukvårdskostnader 105 000 Konjunkturtillägg 470 000 Uppföljning 1 000 Summa 8 390 141
8. Kostnadsfördelning till anslag
Av de beräknade utgihema — 7 011 700 000 kronor — avser
Förändring
-956
-1 142 985 97 000
65 000 0
50 000 23 000 -470 000 +500
-1 378 441
tusental kronor
Förslag 1995/96
123 200
6 l24 000 220 000
145 000 150 000
120 000 128 000 0
1 500
7 011 700
364 000 000 kronor schablonersättningar efter mottagning av s.k. kvot- flyktingar. Denna utgift bör föras upp på anslaget D 4. Överföring av och andra åtgärder för jiyktingar m.m., medan resterande utgihsandel om 6 647 700 000 kronor tas upp under förevarande anslag.
Prop. l994/95:100
153
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår riksdagen att Brlaga ”
till Ersättningar till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 6 647 700 000 kr.
D 6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen
l993/94 Utgift 15 589 000 l994/95 Anslag 15 355 000 1995/96 Förslag 23 033 000 varav 15 355 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Anslaget disponeras för statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen.
Stiftelsen ska, enligt stadgar och avtal med staten, genom tidningsverk- samhet för invandrare lämna nyhetsinformation om viktiga händelser och aktiviteter, främst i Sverige. Tidningarna ska också ge invandrare fortlö- pande samhällsinforrnation.
För närvarande omfattar utgivningen tidningar på nio olika språk, varav ett är På Lätt Svenska.
Stiftelsen har avlämnat verksamhetsberättelse och bokslut för budgetå- ret 1993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändning- ar.
Regeringens överväganden
Stiftelsen har under de gångna åren skaffat sig så god soliditet att det egna kapitalet vid utgången av budgetåret l993/94 uppgick till 65%. Detta har möjliggjorts genom statsbidragen och den finansiella avkast- ningen därifrån.
Budgetårct 1993/94 redovisades dock ett negativt resultat på 165 000 kronor efter avskrivningar och finansnetto. Resultatet för innevarande budgetår väntas bli ett underskott i samma storleksordning, medan un- derskottet för det förlängda budgetåret 1995/96 av Stiftelsen beräknats till ca en och en halv miljon kronor.
Stiftelsen kan tills vidare täcka underskott i rörelsen genom att skjuta till fonderade medel. Detta är dock inte möjligt att fortsätta med i läng- den och Stiftelsen har därför tillsatt en strategigrupp med uppgift att analysera verksamheten och lämna förslag om hur den ska kunna ut- vecklas på ett positivt sätt under de närmaste åren. Mot bakgrund av detta bedömer regeringen att Stiftelsen ska kunna få bibehålla statsbidra- get på oförändrad nivå även under budgetåret 1995/96.
154
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/951100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 11
till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 23 033 000 kr.
D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m.
l993/94 Utgift 2 928 000 l994/95 Anslag 4 834 000 l995/96 Förslag 7 160 000 varav 4 715 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget bekostas Ombudsmannen mot etnisk diskriminering med kansli samt Nämnden mot etnisk diskriminering.
Det övergripande målet för Ombudsmannen är att etnisk diskrimine- ring inte ska förekomma i arbetslivet eller på andra samhällsområden.
Ombudsmannen har i sin årsredovisning delat upp verksamheten i individuella fall och generella åtgärder. Effekterna av Ombudsmannens insatser är svåra att bedöma. Anslagssparandet uppgår till 839 000 kro- nor. Härav avser regeringen senare i dag besluta att 575 000 kronor ska föras bort från anslaget och ej disponeras av Ombudsmannen.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande målet som gäller för perioden l994/95 — l995/96 bör ligga fast.
Resurser
Ramanslag 7 160 000 kr.
Medelsberäkning
För Ombudsmannen och Nämnden mot etnisk diskriminering bör anvisas ett ramanslag på 7 160 000 kronor, varav 65 000 kronor avser Nämn- den. Anslaget möjliggör minst samma verksamhetsnivå som innevarande
155
budgetår. Anslagsberäkningen innehåller en pris- och löneomräkning Prop. l994/95:100 med 272 000 kronor och ett rationaliseringskrav på S% (-363 000 kro- Bilaga 11
nor).
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för budgetå- ret l995/96 anvisar ett ramanslag på 7 160 000 kr.
D 8. Län till hemutrustning för flyktingar m.fl.
l993/94 Utgift 76 733 000 l994/95 Anslag 108 962 000 l995/96 Förslag 97 000 000 varav 70 040 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget finansieras räntesubventioner och avskrivningar för lån till hemutrustning för Hyktingar och vissa andra utlänningar. Hemutrust- ningslånen administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN). An- slaget innehåller därför också en driftkostnadsdel, avsedd att täcka CSN:s låneadministration.
CSN har till regeringen redovisat lånestockens utveckling och gjort en bedömning av anslagsbehovet utifrån nu aktuella antaganden (se litte- rainledningen) om kommunplacerade ftyktingar och vissa andra utlän- ningar.
Regeringens överväganden
Regeringen delar CSN:s bedömning av lånestockens utveckling och beräknar härvid i likhet med CSN kostnaderna för räntesubventioner och avskrivningar budgetåret l995/96 till 79 850 000 kronor. Regeringen delar även CSN:s bedömning av vilka avgifter som kan beräknas inftyta på statsbudgetens inkomstsida.
Vad gäller driftkostnadema, har regeringen utgått ifrån CSN:s beräk- ning och därelter kompenserat myndigheten med 540 000 kronor i pris- och löneomräkning. I likhet med vad som gäller för övriga myndigheter har sedan ett rationaliseringskrav lagts på CSN. Detta innebär i CSN:s fall en anslagsnedräkning med S% (-874 000 kronor). Sammantaget leder detta till ett driftkostnadsanslag på 17 150 000 kronor.
156
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bilaga 11
till Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 97 000 000 kr.
D 9. Utlänningsnämnden
l993/94 Utgift 66 619 000 l994/95 Anslag 58 047 000 l995/96 Förslag 82 450 000 varav 55 070 000 beräknats för juli 1995 ——juni 1996
Utlänningsnämnden är överprövningsinstans för beslut av Statens in- vandrarverk avseende avlägsnandeärenden, ärenden omfattande Hykting— förklaring och resedokument samt medborgarskapsärenden.
Det övergripande målet för Utlänningsnämnden är att svara för att över-prövningen av ärenden enligt utlänningslagen och lagen om svenskt medborgarskap sker på ett rättssäkert sätt.
Utlänningsnämnden har i sin årsredovisning avseende verksamhets- grenen Avlägsnandeärenden redovisat svårigheter att uppnå det av rege- ringen angivna målet att kunna avgöra 16 000 överklagade ärenden. Endast till 75 % har detta verksamhetsmål nåtts. Orsaken är huvudsakli- gen svårigheter att uppnå tillräckligt hög arbetsproduktivitet samt stor personalrörlighet med genomsnittligt S% av handläggarbefattningama vakanta. Målet högst fyra och en halv månads handläggningstid har heller inte gått att uppnå. Den genomsnittliga handläggningstiden har varit sju månader. Orsakerna är att ärendehandläggningen per person varit lägre än beräknat, att överklaganden kommit in i mycket större mängd än vad som kunnat förutses och genom omfattande balansupp- byggnad gjort ärendena — räknat per handläggare — för många och där- med svåra att processa på ett effektivt sätt. Vidare har bl.a. verkställig- hetsstopp och väntan på regeringsbesked i överlämnade ärenden förlängt den genomsnittliga handläggningstiden.
Utlänningsnämnden hade ett anslagssparande på 3 244 000 kronor. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
157
Regeringens överväganden Prop. l994/95:100 Bilaga 11
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande målet som gäller för perioden 1994/95 — l995/96 bör ligga fast.
Resurser
Ramanslag 82 450 000 kr.
Resultatinriktning och dimensionering
Det är av utomordentlig vikt att Utlänningsnämnden kan snabba upp handläggningstidema och därmed minska påfrestningarna för de utlän- ningar som väntar på ett slutligt avgörande av sina ärenden. Alldeles särskilt gäller det avvisningsärendena. Statsfrnansiellt kostar väntetiderna i avvisningsärenden mycket stora belopp eftersom de asylsökande för- sörjs av staten. Det verksamhetsmål som regeringen lagt fast för nämn- den innevarande budgetår — högst tre månaders handläggningstid för avlägsnandeärenden som ej berörs av verkställighetsstopp etc. — måste därför utgöra ett minimikrav för budgetåret 1995/96.
Mot bakgrund av de under litterainledningen redovisade antagandena om asylinströmning och ärendemängder bör Utlänningsnämnden under början av nästa budgetår ha arbetat av sina balanser i sådan omfattning att organisationen successivt kan bringas ned till att omfatta 10—11 ut- redningsgrupper. Detta motsvarar den kapacitet för att handlägga de överklagade avlägsnandeärenden som kan väntas följa av en asylinström- ning i intervallet 15 000 — 25 000 personer.
Medelsberäkning
Utlänningsnämnden har beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1995./96 till 83 705 000 kronor. Avgiftsinkomstema uppgår härvid till 18 000 kronor. Regeringen godtar nämndens beräkningar, men bedömer att ut- rymme måste finnas för rationaliseringsvinster. Ett rationaliseringskrav på 1,5% (1 255 000 kronor) åläggs därför Utlänningsnämnden. Erforder- ligt anslag uppgår därmed till 82 450 000 kronor.
Nämnden har redovisat ett lånebehov för investeringar i anläggnings- tillgångar som uppgår till 800 000 kronor. Regeringen delar nämndens bedömning av behovet av låneram hos Riksgäldskontoret.
158
Prop. 1994/95:100 Förslag till riksdagsbeslut Bilaga 11
Regeringen föreslår att riksdagen till Utlänningsnämnden för budgetåret l995/96 anvisar ett ra- manslag på 82 450 000 kr.
D 10. lntemationell samverkan inom ramen för fiykting- och migrationspolitiken m.m.
l993/94 Utgift 4 654 000 Reservation 2 681 000 1994/95 Anslag 2 000 000 l995/96 Förslag 5 500 000
varav 3 700 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för särskilda migrationspolitiska projekt och för Sveriges deltagande i internationellt samarbete med syfte att utveckla och tillämpa nya fiykting- och migrationspolitiska strategier. Av särskild betydelse är samarbetet med östersjöstatema samt bilaterala samverkansprojekt med de baltiska staterna. Från anslaget ska också betalas Sveriges bidrag till ”Nordiskt jämförande utvärderingsprojekt — bosnier”.
Regeringens överväganden
Regeringen beräknar, mot bakgrund av nuvarande anslagsbehållning, ett ökat anslagsbehov till 5,5 miljoner kronor för det förlängda budgetåret l995/96.
Regeringen föreslår att riksdagen till Internationell samverkan inom ramen för flykting- och mig-
rationspolitiken m.m. för budgetåret 1995/% anvisar ett reservations- anslag på 5 500 000 kr.
D 11. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism
l993./"94 Utgift 9 648 000 Reservation 894 000 l994/95 Anslag 28 000 000 1995./96 Förslag 27 000 000
varav 18 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
159
Från anslaget bekostas insatser som ska motverka och förhindra främ— Prop. l994/95:100 lingsfientlighet, rasism och antisemitism. Bilaga 11
Regeringens överväganden
Medel kommer också fortsättningsvis att behövas för insatser mot rasism och främlingsfientlighet, bl.a. för fortsättningen av den s.k. ungdoms- kampanjen.
Inom regeringskansliet pågår för närvarande arbetet med att lägga fast formema för och innehållet i den fortsatta verksamheten mot främlings- fientlighet och rasism. När detta arbete är slutfört kommer närmare att kunna avgöras hur anslagsmedlen ska användas.
Regeringen bedömer medelsbehovet för det förlängda budgetåret till 27 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 27 000 000 kr.
D 12. Särskilda insatser i invandrartäta områden
Nytt anslag (förslag) 125 000 000 varav 100 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från det föreslagna anslaget ska bekostas särskilda insatser för att främja utvecklingen i invandrartäta storstadsområden.
Regeringens överväganden
Som redovisats i litterainledningen bör särskilda medel avsättas för in- satser i storstadsområden med hög koncentration av invandrare. Syftet med insatserna ska vara att stärka kompetensen hos och öka arbets- kraftsdeltagandet bland de boende i dessa områden samt att konkret bidra till en god social utveckling och motverka utanförskap.
Medlen bör ställas till regeringens förfogande och fördelas på insatser av projektkaraktär i ett begränsat antal segregerade och invandrartäta områden i storstadsregionema. Aktuella kommuner som bör kunna få del av medlen är i första hand Stockholm, Göteborg. Malmö och Botkyrka. Därutöver kan det finnas ytterligare några kommuner som kan vara aktu- ella att få del av medlen.
160
lnsatsema bör bygga på lokala initiativ från de aktuella områdena och Prop. 1994/95:100 kommunerna. Respektive kommun bör ha det operativa ansvaret för Bilaga 11 genomförandet av projekten och fördelning av medel bör ske till kom- munerna efter ansökan. I den mån landsting, arbetsförmedling, försäk- ringskassa eller andra myndigheter deltar i projekt med insatser utöver respektive myndighets reguljära verksamhet bör de också kunna få del av projektmedel. Medlen bör då som regel kanaliseras genom den kom- mun som ansvarar för projektet. Detsamma gäller när frivilligorganisa- tioner deltar.
Det bör ankomma på regeringen att utforma närmare riktlinjer för på vilket sätt medlen ska fördelas och vilken typ av insatser som bör priori- teras. Ett alternativ för fördelning kan vara att inrätta en särskild delega- tion för ändamålet under regeringen. Det är dock mycket angeläget att inte bygga upp onödig administration kring medelsfördelningen och det bör inte bli fråga om att i detalj pröva enskilda projektansökningar. In- riktningen bör snarare vara att kommunerna gör en samlad presentation av sina planerade insatser under en viss period och att denna samlade plan bedöms med utgångspunkt från bl.a. situationen i respektive kom- mun och riktlinjer för vilken typ av insatser som bör prioriteras.
En förutsättning för att en kommun ska kunna erhålla medel bör vara att kommunen också satsar egna medel i projekten. Det måste också ställas krav på kommunerna att de redovisar dels hur medlen använts, dels resultaten av olika insatser i förhållande till uppställda mål. Erfaren- heterna av olika åtgärder måste spridas mellan kommunerna.
Totalt föreslås att 125 miljoner kronor avsätts för särskilda insatser i invandrartäta storstadsområden. I den mån det kommer att krävas sär- skilda resurser på central nivå för fördelning av medlen bör dessa också finansieras från anslaget.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilda insatser i invandrartäta områden för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 125 000 000 kr.
161
11 Riksdagen l994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga 11
Prop. 1994/95:100 Underbilaga 1 1.1
1 Förslag till Lag om arbetslivsutveckling
Härigenom föreskrivs följande.
l & Den som av länsarbetsnämnden anvisats till verksamhet för arbets- livsutveckling skall inte anses som arbetstagare när han deltar i verk- samheten. När sådan verksamhet bedrivs på en arbetsplats, skall han dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1—9 åå, 3 kap. 1—4 och 7—14 55, 4 kap. 14 och 8—10 55 samt 7—9 kap. arbetsmiljö- lagen (1977:l 160). Därvid skall vad i arbetsmiljölagen sägs om arbets- givare gälla den som upplåtit en arbetsplats för verksamhet för arbets- livsutveckling.
2 5 Den tid under vilken en arbetslös deltagit i verksamhet för arbets- livsutveckling i enlighet med länsarbetsnämndens anvisning jämställs med tid under vilken en arbetslös enligt 6 5 lagen (l973z370) om arbets- löshetsförsäkring eller 65 lagen (1973:371) om kontant arbetsmark- nadsstöd skall ha utfört förvärvsarbete. Vid bestämmande av ramtid enligt samma bestämmelser räknas inte tid då den arbetslöse varit hind- rad att arbeta på grund av deltagandet, i den mån tiden inte jämställs enligt vad som nyss sagts.
3 5 När det gäller avstängning från rätt till ersättning skall vad som föreskrivs om arbetsmarknadsutbildning i 31 5 lagen (l973:370) om arbetslöshetsförsäkring och i 28 5 lagen ( 19731371) om kontant arbets- marknadsstöd gälla också i fråga om verksamhet som avses i 1 5.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och gäller till utgången av december 1996.
162
2 Förslagtill Prop. 1994/952100 Lag om praktik för invandrare - ' - - ' - .- ' : Underbilaga 11-.'l
Härigenom föreskrivs följande.
De som av länsarbetsnämnden anvisats praktikplatser för invandrare skall inte anses som arbetstagare när de fullgör praktiken. '
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och gäller till utgången av december 1996.
163
3 Förslag till Lag om tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter
Härigenom föreskrivs följande.
1 5 En arbetsgivare som låter en anställd delta i utbildning på arbetstid med bibehållna anställningsfönnåner och som efter anvisning av läns- arbetsnämnden anställer en ersättare för den som deltar i utbildningen, får göra avdrag enligt bestämmelserna i 2 och 3 55 från de arbetsgivar- avgifter som han enligt 2 kap. 1 5 lagen (l98l:69l) om socialavgifter skall betala.
2 5 För en ersättare som avses i 1 5 får arbetsgivaren göra avdrag med 500 kronor per arbetsdag som ersättaren har varit anställd.
3 & Arbetsgivaren får göra avdrag med högst 75 kronor per utbildnings- timme, dock sammanlagt högst 40 000 kronor, för varje arbetstagare som deltar i av länsarbetsnämnden godkänd yrkesinriktad utbildning eller utbildning som ökar arbetstagarens förutsättningar att tillgodogöra sig ny teknik eller utföra nya arbetsuppgifter.
4 5 Vid fördelningen av influtna arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 5 lagen (l981:69l) om socialavgifter skall de avdrag som görs enligt 2 och 3 åå minska det belopp som förs till staten enligt 4 kap. 7 5 nämnda
lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och gäller till utgången av december 1996.
Prop. 1994/95:100 Underbilaga 1 1.1
164
4 Förslag till Prop. l994/95:100 Lag om upphävande av lagen (1984:1009) om beslutanderätt för Underbilaga ll.l' bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitte- ringslöneersättning
Härigenom föreskrivs att lagen (1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna perrnitteringslöneer- sättning skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1995. Den upphäv- da lagen gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
165
12 Riksdagen 199459)". I saml. Nr 100. Bilaga 1]
5 Förslag till . Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Prop. l994/952100 Underbilaga ll.l
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 5 lagen (19811691) om socialavgifterl skall ha följande lydelse.
4 kap.
752
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Arbetsmarknadsavgifter förs till staten för finansiering av
1. Arbetslöshetsersättning enligt lagen (19732370) om arbetslöshetsför-
säkring,
2. bidrag till perrnitteringslöneer- sättning,
3. kontant arbetsmarknadsstöd en- ligt lagen (l973z37l) om kontant arbetsmarknadsstöd,
4. utbildningsbidrag till sådan del- tagare i arbetsmarknadsutbildning enligt förordningen (l987z406) om arbetsmarknadsutbildning eller yr- kesinriktad rehabilitering enligt förordningen (1987z405) om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten som uppfyller medlems- och arbetsvillkoren i 6 5 lagen om ar- betslöshetsförsäkring.
2. kontant arbetsmarknadsstöd en- ligt lagen (l973z371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
3. utbildningsbidrag till sådan del- tagare i arbetsmarknadsutbildning enligt förordningen (1987:-106) om arbetsmarknadsutbildning eller yr- kesinriktad rehabilitering enligt förordningen (l987z405) om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten som uppfyller medlems- och arbetsvillkoren i 6 & lagen om ar- betslöshetsförsäkring.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre föreskrifter gäller fort— farande i fråga om perrnitteringslöneersättning som avser tid före ikraft- trädandet.
' Lagen omtryckt 1989:633.
2 Senaste lydelse 199lc330.
166
6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 7 5 4 mom. lagen (1947:576) om statlig in- komstskattl skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 5 4 mom.2
Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande en- ligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningama, sjömanshus, företa- gareförening som erhåller statsbidrag, regionalt utvecklingsbolag som med stöd av l & lagen ( 1994:77) om beslutanderätt för regionala ut- vecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådant regionalt utvecklingsbolag, regleringsföre- ning som avses i lagen (l967z340) om prisreglering på jordbrukets om- råde och i lagen (19742226) om prisreglering på fiskets område,
allmänna försäkringskassor, er- kända arbetslöshetskassor, perso- nalstiftelser som avses i lagen (19672531) om tryggande av pen- sionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångser— sättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, före- tagsnedläggelse eller rationalise- ring av företags verksamhet eller med ändamål att utge perrnitte-
allmänna försäkringskassor, ar- betslöshetskassor, personalstiftelser som avses i lagen (1967z53l) om tryggande av pensionsutfastelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan or- ganisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd ar- betstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av drifts- inskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företagets verksamhet eller med ändamål att utge perrnitteringslöneersättning,
' Senaste lydelse av lagens rubrik l974z770.
2 Senaste lydelse l994:778.
Prop. l994/95:100 Underbilaga 11.1
167
ringslöneersättning, bolag eller annan juridisk person som avses i lagen (1984.'1009) om beslutande- rätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna per—
bolag eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att lämna perrnitteringslöneersåttning, sådana ömsesidiga försäkringsbo- lag som avses i lagen om yrkess-
mitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkes— Skadeförsäkring,
kadeförsäkring,
Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av fannacins utveckling m.m., BokbranschensFinansieringsinstitut Aktiebolag, Bryggeristiftelsen, Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklings- arbete, Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete. handelsprocedurrådet, Jernkontoret och SIS — Standardiseringskommissionen '! Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ända- mål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstif- telsen, Norrlandsfonden, Olof Palmes minnesfond för internationell för- ståelse och gemensam säkerhet, Stiftelsen lndustricentra, Stiftelsen indu- striellt utvecklingscentrum i övre Norrland. Stiftelsen Institutet för Före- tagsutveckling, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum iGöteborg, Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin — PRO- TEKO, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen samverkan universitet/högskola och näringsliv i Stockholm och de sex motsvarande stiftelsema med säte i Luleå, Umeå, Uppsala, Linköping, Göteborg respektive Lund, Stiftelsen Småföretagsfonden, Stiftelsen för samverkan mellan Lunds universitet och näringslivet — SUN, Stiftelsen Sveriges Nationaldag, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché- verksamhet. Stiftelsen UV—huset. Stiftelsen ÖV—huset, Svenska bibelsäll- skapets bibelfond, Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, Svenska Penningfotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan. Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd. Sveriges tutistråd, TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne, Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp
frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av nä- ringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.
Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
Prop. l994/95:100 Underbilaga 11.1
168
7 Förslag till Prop. 1994/951100 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring Underbilaga ll.1
Härigenom föreskrivs att 4 5 lagen (l973z370) om arbetslöshetsförsäk- ring' skall ha följande lydelse.
452
Nuvarande lydelse F örelsagen lydelse Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som
1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete,
2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan.
3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,
4. icke kan erhålla lämpligt arbe- 4. inte kan erhålla lämpligt arbe- te. te, och 5. har j'llt 20 år:
Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning om det inte finns särskilda skäl. Nårrnare föreskrifter om tillämpningen av denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Som företagare i denna lag anses den som äger eller är delägare — direkt eller indirekt — i näringsverksamhet som hon eller han är person- ligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inäytande över.
En företagare skall anses vara arbetslös, när hennes eller hans person- liga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt.
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara ar- betslös även i andra fall än som sägs i fjärde stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för dem som före ikraftträdandet påbörjat en ersättningsperiod.
' Lagen omtryckt 1991:1334.
1 Senaste lydelse 1994:930
169
Prop. 1994/95:100 Arbetsmarknadsstatistik Underbilaga 1 1.2
Tabell 1 Nyanmälda lediga platser, 1000-tal
Helår Kvl Kvll Kvlll Kle Nov 1990 56,4 80,4 64,2 43,8 37,0 42,8 1991 33,6 46,4 40,2 24,5 23,2 26,3 1992 24,7 32,8 31,1 18,7 16,0 18,0 1993 22,6 22,4 29,8 19,1 19,2 20,5 1994 29,0 36,8 25,8 28,1
Tabell 2 Antal personer i arbetskraften, 1000-tal
Helår Kvl Kvll Kvlll Kle Nov 1990 4 577 4 536 4 545 4 658 4 569 4 562 1991 4 552 4 549 4 551 4 617 4 493 4 471 1992 4 464 4 454 4 479 4 531 4 394 4 392 l992* 4 428 4 418 4 487 4 495 4 359 4 357 1993 4 320 4 296 4 338 4 398 4 248 4 234 1994 4 187 4 266 4 371 4 220
Tabell 3 Antal sysselsatta personer, 1000-tal
Helår Kvl Kvll Kvlll Kle Nov 1990 4 508 4 471 4 493 4 582 4 486 4 474 1991 4 430 4 445 4 453 4 478 4 346 4 329 1992 4 250 4 272 4 282 4 286 4 160 4 156 1992"' 4 203 4 216 4 260 4 230 4 106 4 102 1993 3 964 3 983 3 987 3 991 3 894 3 877 1994 3 840 3 939 3 996 3 916
Tabell 4 Relativ arbetslöshet
Helår Kvl Kvll Kvlll Kle Nov 1990 1,5 1,4 1.2 1,6 1,8 1,9 1991 2,7 2,3 2,1 3,0 3,3 3,2 1992 4,8 4,1 4,4 5,4 5,3 5,4 l992* 5,3 4,5 5,1 5,9 5,8 5,9 1993 - 8,2 7,3 8,1 9,3 8,3 8,4 1994 8,3 7,7 8,6 7,2
170
Tabell 5 Långtidsarbetslöshet (längre än sex månader) som andel av
1990 1991 1992 1992'' 1993 1994
total arbetslöshet
Helår 15,7 17,6 25,7 25,5 31,9
Kvl 15,4 15,8 20,5 20,4 26,5 39,6
Kvll 18,6 19,9 25,9 25,9 31,1
40,6
Kvlll 15,2 16,1 27,0 26,8 32,7 36,7
Kle 14,4 18,7 28,0 27,9 36,4
Tabell 6 Antal personer i arbetsmarknadsutbildning
1990 1991 1992 1993 1994
* Justerade värden med hänsyn tagen till förändringar i metod m.m. som ägt rum fr.o.m. 1993.
Helår 38 600 58 600 86 300 53 200
Kvl
42 500 49 300 93 000 73 600 69 700
Kle 38 300 53 000 85 700 54 900 64 100
Kvlll
33 100 53 500 73 800 33 000 43 900
Kle
40 500 78 700 92 600 51 200
Tabell 7 Antal personer placerade med rekryteringsstöd
1990 1991 1992 1993 1994
Helår 2 300 4 800 13 500 9 200
Kvl 2 100 2 400 11 800 7 600
14 600
Kle 2 600 3 400 15 200 8 800
22 000
Kvlll 2 300 4 700 14 700 9 200 24 900
Tabell 8 Antal personer i beredskapsarbete
1990 1991 1992 1993 1994
Helår 8 100 10 800 15 900 14 000
Kvl 9 300 9 500 15 600 16 400 15 500
Kvll 9 100
11 500 18 200 15 300 18 600
Kvlll 5 800 8 600 13 100 10 300 15 400
Kle 2 300 8 800 12 100 11 100
Kle 8 000 13 400 16 500 13 800
Nov 16,7 18,4 26,6 26,5 35,7 39,7
Nov
41 800 82 900 97 900 55 800 64 600
Nov 2 400 9 300 12 200 12 100
Nov 8 300 13 800 17 100 14 400 19 200
Prop. l994/951100 Underbilaga 112
171
Tabell 9 Antal personer i utbildningsvikariat. (Ny åtgärd Prop. 1994/951100 lnfördes 1991) Underbilaga 11.2
Helår KvI Kvll Kvlll Kle Nov
1991 5 300 5 900 1992 8 300 10 800 9 500 5 000 8 000 8 800 1993 9 800 10 000 9 700 7 400 12 000 13 100 1994 14 500 12 700 9 200 15 800
Tabell 10 Antal personer i avtalade inskolningsplatser
Helår Kvl Kvll Kvlll Kle Nov 1990 1 900 2 200 1 700 . 1 200 2 300 2 500 1991 3 200 2 800 2 500 2 700 4 900 5 200 1992 4 000 5 400 4 800 3 400 2 300 2 400 1993 700 1 200 700 500 400 500 1994 400 300 200
Tabell 11 Antal personer i särskilda inskolningsplatser/ungdoms- praktik (ny åtgärd införd sept. 1992)
Helår Kvl Kvll Kvlll Kle Nov 1990 3 000 2 700 2 600 2 000 4 500 4 900 1991 9 600 7 400 8 700 7 500 14 800 15 300 1992 30 800 18 000 17 400 17 200 70 400 73 900 1993 58 100 87 000 49 200 23 900 72 100 73 800 1994 77 000 51 300 36 500 62 700
Tabell 12 Totala antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (exklusive handikappåtgärder, Ami och företagsutbildning)
Helår Kvl Kvll Kvlll Kle Nov 1990 53 900 58 800 54 300 44 400 57 600 59 900 1991 87 000 71 400 79 100 77 000 125 900 132 400 1992 158 800 154 600 150 800 127 200 201 900 212 300 1993 180 200 205 300 176 400 127 900 210 400 220 800 1994 243 300 217 200 167 750
Tabell 13 Antal personer placerade med lönebidrag
1990 1991 1992 1993 1994
Helår KvI
44 700 45 100 43 200 43 100 44 600
45 000 44 500 42 600 42 600
Kle
45 200 45 000 43 100 42 900 42 500
Kvlll
45 100 44 600 42 600 42 200 42 600
Tabell 14 Antal personer anställda i Samhall
1990 1991 1992 1993 1994
Helår 30 600 29 600 29 100 28 300
Kvl 31 000 30 100 29 400 28 500 28 000
[(le 30 700 29 700 29 200 28 500 28 400
Kvlll 30 300 29 400 29 000 28 200 28 500
Kle
45 000 43 400 41 500 42 300
Kle 30 200 29 300 28 800 28 000
Nov
45 200 44 400 42 300 44 000
Nov 30 300 29 300 28 700 28 000
Tabell 15 Antal personer i offentligt skyddat arbete (OSA)
1990
1991 1992 1993 1994
Helår KvI 5 700 5 700 5 400 5 400 5 600 5 600 5 700 6 100
5 500
Kvll 5 800 5 400 5 600 5 800 5 000
Kvlll 5 700 5 400 5 500 5 400 4 300
Kle 5 600 5 500 5 500 5 300
Nov 5 700 5 600 5 600 5 800
Tabell 16 Antal personer i arbetsmarknadsinstitutet (AMI) 1990" 1991 1992 1993 1994
6 800 7 300 6 700 7 100 7 700 8 000 7 400 9 300
7 100
7 300 7 100 8 400 8 700 7 400
** Ny statistik fr.o.m. juli 1990
5 600 5 400 6 300 5 200 6 100
7 000 7 000 8 100 6 400
7 300 7 400 8 700 7 000 8 700
Prop. 1994/95:100 Underbilaga 11.2
173
Tabell 17 Antal personer som någon gång under månaden
1990 1991 1992 1993 1994
deltagit i företagsutbildning
'uli au
2 137 5 528 4 873 8 750 5 988 11 719 1 392 4 036 2 268 7 464
4 845 9 528 14 009
4 465 7 828
Tabell 18 Antal sysselsatta inom olika branscher i
1993 1994 Förändring Industri 773 762 -1 1 Jord— o skogsbruk 136 135 - l Byggnadsindustrin 237 219 -18 Privata tjänster 1 476 1 484 8 Offentliga tjänster 1 347 1 327 —20 Totalt 3 969 3 927 -42
Tabell 19 Relativa arbetskraftstal. Andel av befolkningen i åldern 16-64 år som tillhör arbetskraften i november
Ålder 1993 1994 Förändring 16-19 23,9 22,4 -1,5 20-24 64,7 62,3 -2,4 25-54 88,6 87,5 -1,1 55-64 65,4 65,7 0,3 16-64 77,5 76,6 -0,9 Kvinnor 75,8 74,8 -r,0 Män 79,1 78,2 -0,9
januari-november, ] OOO-tal
Prop. 1994/95:100 Underbilaga 11.2
174
Tabell 20 Relativ arbetslöshet i vissa OECD-länder samt EU
Relativ Kvinnor arbetslöshet Danmark 9,5 10,9 Irland 17,4 19,5 Italien 11,9 18,0 Sverige 7,2* 6, l * Belgien 10,4 15,1 Tyskland 6,0 6,5 Spanien 21,7 29,4 Frankrike 1 1,5 14,1 Storbritannien 9,1 7,3 EU 10,7 12,9
* November 1993, övriga siffror avser september 1993
(24 år
10,2 26,0 32,2 14,5* 22,1 5,0 35,6 25,1 14,0 20,0
Prop. 1994/952100 Underbilaga 11.2
175
Innehållsförteckning Prop. 1994/95:100 Bilaga 11
X. Arbetsmarknadsdepartementet Sid
1 Inledning
6 A. Arbetsmarknad
34 Arbetsmarknadsverkets förvaltnings- kostnader, ramanslag 4 328 452 000 39 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, reservationsanslag 33 956 746 000 75 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, reservationsanslag 6 000 000 76 Vrssa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet, m.m., förslagsanslag 1 000 77 Bidrag till arbetslöshetsersättning, förslagsanslag 59 765 000 000
98 056 199 000 84 B. Arbetslivsfrågor
95 Arbetarskyddsverket, ramanslag * 567 739 000 95 Arbetsmiljöinstitutet, ramanslag * 251 759 000 95 Yrkesinriktad rehabilitering, ramanslag 1 159 484 000 99 Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdrags- verksamhet, förslagsanslag 1 000 102 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, reservationsanslag 10 808 081 000 110 Bidrag till Samhall Aktiebolag, reservations- anslag 7 074 628 000 117 Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m., förslaganslag 1 000 118 Institutet för arbetslivsforskning, ramanslag * 51 760 000 118 Arbetsdomstolen, ramanslag 22 399 000 122 Statens förlikningsmannaexpedition, förslags- anslag 2 561 000 123 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslaganslag 83 000
176
123 Internationella avgifter, förslagsanslag 24 195 000 Prop. 1994/951100 124 Arbetsmiljöfonden, ramanslag * 791 145 000 Bilaga 11 20 753 836 000
125 C. Regional utveckling * 3 519 383 000
128 D. Invandring m.m.
140 Statens invandrarverk, ramanslag 589 200 000 146 Förläggningskostnader m.m., förslagsanslag 1 756 000 000 147 Åtgärder för invandrare, reservationsanslag 38 420 000 148 Överföring av och andra åtgärder för Hyk- tingar m.m., förslaganslag 396 420 000 149 Ersättning till kommunerna för åtgärder för fiyktingar m.m., förslagsanslag 6 647 700 000 154 Statsbidrag ti11 Stiftelsen Invandrartidningen 23 033 000 155 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m., ramanslag 7 160 000 156 Län till hemutrustning för ftyktingar, m.fl, förslaganslag 97 000 000 157 Utlänningsnämnden, ramanslag 82 450 000 158 lntemationell samverkan inom ramen för flykting— och migrationspolitiken m.m., reservationsanslag 5 500 000 159 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism, reservationsanslag 27 000 000 160 Särskilda insatser i invandrartäta områden, reservationsanslag 125 000 000 9 794 883 000 Summa kr 132 124 301 000
162 Underbilaga 11.1 162 1 Förslag till lag om arbetslivsutveckling. 163 2 Förslag till lag om praktik för invandrare 164 3 Förslag till lag (1994:l96) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter 165 4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1984:1009) om beslu- tanderätt för bolag eller annanjuridisk person med uppgift att läm- na perrnitteringslöneersättning 166 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter 167 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:756 om statlig inkomstskatt
177
169 7 Förslag till lag om ändring i lagen (1973z370) om arbetslöshets- Prop. l994/95:100 försäkring Bilaga 11
170 Underbilaga11.2 Arbetsmarknadsstatistik
178
gorab 47528. Stockhom 1994
Regeringens proposition
1994/95:100 Bilaga 12
Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln)
1 Riksdagen l994/"95. ] saml. Nr Ill”. Bilaga I.?
Bilaga 12 till budgetpropositionen 1995
Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln)
&
raw Efi
Prop. 1994/95: 100 Bil. 12
Inledning
Till Kulturdepartementets ansvarsområde hör kulturarvet, konstartema och det tryckta ordet samt radion och televisionen. Det som sker på dessa områden har avgörande betydelse för vår framtid som en demokratisk nation i en intemationaliserad omgivning.
Kulturen är vår gemensamma tillgång, men tillhör också var och en. Den levande kulturen präglas av omsorg om vårt kulturella arv, men också av nyskapande, där nya tankar konfronteras med det trygga och vedertagna. Kulturen är rotad i svensk tradition men öppen för impulser utifrån. Kulturen ger oss trygghet i en gemenskap, men ger även varje människa möjlighet att utvecklas.
Kulturpolitiken handlar ytterst om att förvalta och stärka yttrandefriheten, som är själva grunden för ett humanistiskt och demokratiskt samhälle. In- dividerna skall ha frihet att växa och skapa utifrån sina egna förutsättningar. Konstnärligt skapande skall främjas och resultatet därav göras tillgängligt för alla. Det förutsätter mångfald och att hinder av geografisk och social natur undanröjs. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter. Kunskapen om vårt gemensamma kulturarv skall föras vidare till nya generationer.
För närvarande pågår en livlig debatt om kulturens och kulturpolitikens roll. Också i det internationella samarbetet, och inte minst i den utvecklings— verksamhet på kulturens område som sker inom Europeiska unionen (EU), betonas kulturen som en kraft som befrämjar identiteten och skapar förutsätt- ningar för tillväxt och utveckling.
I regeringsförklaringen hösten 1994 angavs att kulturen är ett av de mest betydelsefulla områdena att värna och stärka. I förslaget till statsbudget har regeringen gett kulturen en särställning. Med hänsyn till denna prioritering är det av vikt att det statliga kulturstödet används så att resultatet kommer till största nytta för medborgarna.
Under de kommande åren kan vi förutse väsentliga förändringar inom kulturpolitiken. Det räcker-med att peka på intemationaliseringen och mass- mediernas snabba tekniska utveckling för att man skall förstå att politiken behöver omdanas för att möta en ny tids krav. Den statsunderstödda kultur- verksamheten och motiven för statens ansvarstagande kommer därför att prövas.
Under mandatperioden kommer regeringen att prioritera åtgärder för att ökajämlikhet och delaktighet i kulturlivet, främja barns och ungdomars till- gång till kulturupplevelser och möjligheter till konstnärligt skapande, stärka det svenska språket, förbättra konstnärernas ekonomiska villkor. slå vakt om kulturarvet, ta vara på folkbildningen och folkrörelsetraditionemai kulturlivet samt väma om den fysiska miljön. Regeringen kommer också att föreslå en bibliotekslag för att säkerställa den fria tillgången till det tryckta ordet. Åtgärder inom kultursektorn skall också kunna användas som ett aktivt arbetsmarknadspolitiskt medel för att lindra arbetslösheten.
För att ta fram underlag för politiska beslut i denna riktning har regeringen nyligen gett tilläggsdirektiv till den parlamentariskt sammansatta kommitté om kulturpolitikens inriktning som på riksdagens begäran tillsattes av den före— gående regeringen. Vissa förändringar av kommitténs sammansättning har också genomförts.
Tre andra parlamentariskt sammansatta kommittéer som tillsattes under våren 1993, nämligen Museiutredningen. Teaterutredningen och Interna- tionella kulturutredningen, redovisade sina förslag under våren 1994. För- slagen återfrnns i betänkandena Minne och bildning (SOU 1994151), Teaterns roller (SOU 1994:52) och Vår andes stämma — och andras (SOU 1994135). Betänkandena har — efter remissbehandling och sammanställning av remiss- svaren — i december 1994 överlämnats till Kommittén om kulturpolitikens in- riktning för att utgöra underlag för kommitténs överväganden. Till kommittén har tidigare också överlämnats Kulturrådets rapport Musik för miljoner och en kompletterande rapport avseende Stockholmsmusiken och Länsmusiken i Blekinge. Kommittén har fått förlängd tid för sitt utredningsarbete, som nu i sin helhet skall vara avslutat före utgången av maj 1995.
Kommitténs förslag kommer att bli föremål för en omfattande remiss- behandling. Parallellt med remissbehandlingen skall de olika myndigheterna inom kulturområdet göra en noggrann genomgång av sin verksamhet. Rege- ringen har därför för avsikt att uppdra åt berörda myndigheter och institu- tioner att avge fördjupade anslagsframställningar inför budgetåret 1997.
Därmed kommer regeringen att ha underlag för en grundlig genomlysning av kulturpolitiken inför de förslag som skall redovisas för riksdagen i sam- band rned budgetförslagen för år 1997 och 1998.
Regeringen har för avsikt att inom kort besluta om att inrätta ett råd för mångfald inom massmedierna. Rådet skall följa utvecklingen av förhållanden som har betydelse för mångfalden inom massmedierna samt föreslå åtgärder för att stärka mångfalden och därvid särskilt utreda lämpligheten av lagstift- ning mot skadlig rnaktkoncentration när det gäller ägandet av massmedieföre- tag.
Under de närmaste åren skall många beslut fattas som är viktiga för radions och televisionens framtid. Det gäller villkoren för radio- och TV- sändningar i Sverige och utvecklingen av gemensamma europeiska regelverk.
Det gäller också förutsättningarna för radio- och TV-sändningar med ny, digital teknik. Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att Sverige ligger långt framme när det gäller användningen av ny teknik inom radio— och TV-
Prop. l994/95:100 Bil. 12
området. Det är angeläget att digitala marksändningar av ljudradio kommer i gång så snart det är praktiskt möjligt. Regeringen har därför för avsikt att inbjuda olika intresserade grupper att delta i ett fortlöpande samråd rörande digital ljudradio.
Sammanfattning av budgetförslaget
Genom främst omprioriteringar har det varit möjligt att skapa utrymme för vissa angelägna reformer.
För sysselsättningsinsatser på kulturområdet föreslår regeringen att 235 miljoner kronor ställs till regeringens disposition. Under budgetåret l995/96 avses medlen huvudsakligen användas till en engångsinsats för att rädda före- målssamlingar i museerna och arkivalier i arkiven. Genom att samlingar in- venteras, gallras, dokumenteras, konserveras och magasineras skapas många nya arbetstillfällen. Medlen skall även kunna användas för andra angelägna sysselsättningsinsatser m.m. inom kultur— och kulturrniljöområdet.
För åtgärder inom kulturområdet med inriktning på barn och ungdom föreslås ett anslag på 10 miljoner kronor. Även den anslagsförstärkning med 4 miljoner kronor som föreslås för kulturverksamhet i föreningslivet har särskild inriktning på barn och ungdom.
För kultur i arbetslivet föreslås ett ökat anslag på 4 miljoner kronor i syfte att öka delaktigheten ochjämlikheten i kulturlivet.
Inom konstnärsområdet föreslås en väsentligt höjd biblioteksersätming. Stiftelsen Framtidens kultur har tillförts ca 500 miljoner kronor av lön- tagarfondsmedel och kan bedömas ha en årlig bidragskapacitet på ca 75 mil- joner kronor i fast penningvärde. Regeringen har nu förändrat samman- sättningen av stiftelsens styrelse. Avsikten med detta har varit att stiftelsens ändamål skall kunna uppfyllas på bästa sätt i enlighet med regeringens intresse att stärka kulturen i samhället.
Samma besparingskrav som skall gälla för den statliga konsumtionen föreslås också gälla för den avgiftsfinansierade radion och televisionen.
För närvarande betalas de kaneessiansuvgifter som erläggs av TV 4 in till det s.k. rundradiokontot. dit också inkomsterna av TV-avgifter förs. I syfte att förstärka statsbudgeten bör de avgifter som betalas in efter den 1 januari 1996 i stället redovisas på statsbudgetens inkomstsida. TV-avgiften bör höjas med 36 kr till 1 476 kr fr.o.m. den ljanuari 1996.
Årets budgetförslag redovisas i verksamhetsområden som avser att ge en aktuellare och bättre överblick av resursanvändningen inom huvudtiteln än den tidigare tillämpade indelningen. En motsvarande förändring har genom- förts i Kulturdepartementets egen organisation med verkan fr.o.m. den ljanuari 1995.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
Utgiftsutvecklingen inom Kulturdepartementets område framgår av följande Prop. l994/95:100 sammanställning (miljoner kronor). 1311. 12 Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad l993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing
förjuli r997l 19981 95—juli 96
A. Särskilda insatser inom kulturområdet 0,3 1,3 9,4 6.3 of of
B. Arkiv, museer och kulturmiljövård l 285.6 1 4182 2 467.0 1 6333 —21,8 41,8 C. Konstarterna och det tryckta ordet 2 6949 2 689,23 4 362,4 2 759,9 —21,1 —21,1 D. Radio och television 44.8 67,3 77,8 51.6 —0.7 —0,7
Totalt för Kulturdepartementet 4 025,6 4 176,6 6 916,6 4 451,7 —43,6 —43,6
|Prisnivå l995/96
Vid sidan av de ändamål som finansieras över statsbudgeten finansieras radio och TV i allmänhetens tjänst med TV-avgiftsmedel. För kalenderåret 1996 föreslås att ca 4,8 miljarder kronor (huvudsaldigen i 1993 års prisläge) anvisas för verksamheten.
Vissa lntemationella kulturfrågor
För riksdagens information redovisas i det följande några aktuella frågor inom det internationella kultur- och mediesamarbetet på regeringsnivå.
Kultursamarbetet i Norden kommer att påverkas av att tre av de fem nordiska länderna fr.o.m. den 1 januari 1995 ingår i EU. Nordiska minister- rådet (kulturministrama) har uppdragit åt en särskild tjänstemannagrupp att överväga vilka förändringar i ministerrådets arbetsformer som Nordens närmare anknytning till EU:s kultursamarbete kan komma att föranleda. Enligt regeringens mening är det av största vikt att Sverige efter inträdet i EU aktivt arbetar för att vidmakthålla och utveckla det nordiska kultursamarbetet. Nordens kulturella gemenskap är en kraftkälla som det är särskilt angeläget att värna om när länderna väljer olika vägar i det europeiska samarbetet.
Som svenska statens gåva med anledning av Republiken Islands 50-års- jubileum anvisade den förra regeringen våren 1994 3 miljoner kronor för främjande av svensk-isländskt samarbete. En beredningsgrupp med såväl svenska som isländska ledamöter har övervägt rättsliga och organisatoriska frågor i anslutning härtill. Gruppen har till regeringen överlämnat ett förslag till stiftelsebildning. Förslaget bereds för närvarande i samråd med Islands regering.
Sveriges kultursamarbete med de övriga Östersjöländema har fortsatt att utvecklas enligt de riktlinjer som antogs vid Östersjöregionens första kulturministerkonferens i Sverige våren 1993. Nästa kulturministerrnöte för regionen beräknas äga rum i Estland hösten 1995. Inför detta möte har
Statens kulturråd fått i uppdrag att genomföra en studie över förekommande formella och praktiska hinder för ett ökat kulturutbyte mellan Sverige och andra Östersjöländer. Medel har också anvisats för vissa kulturprojekt inom ramen för Östersjösamarbetet. Ett gäller kunskapsöverföring till de baltiska iändema rörande teaterteknik och teateradministration. Ett annat avser Riksantikvarieämbetets medverkan i byggnadsvårdsutbildning i Baltikum. Ryssland och Polen. Vidare har bidrag lämnats till uppbyggnad av ett referensbibliotek vid Östersjöns författar- och översättarcentrum i Visby. I augusti l994 anordnade Statens kulturråd på regeringens uppdrag ett kultur— politiskt seminarium med deltagare från Östersjöländema över temat Statens ansvar för kulturen. Den ryska delegationen anmälde sin avsikt att inbjuda till ett seminarium om staten och konstnärsorganisationema.
Kultursamarbetet i Europa präglas självfallet i mycket hög grad av skeen- det inom EU samt förhållandena i Öst- och Centraleuropa.
Sedan juli 1994 har Sverige som inträdesland i EU medverkat i olika EU- organ som aktiv observatör. I enlighet härmed har Sverige varit representerat i ministerrådets kulturkommitté. Kommittén har under hösten i huvudsak arbetat med planering för framtida åtgärder inom kulturområdet mot bakgrund av den nya artikel om kultur som införts i unionsfördraget. Därvid har kom- mittén granskat ett förslag från EG-kommissionen som innehåller mål, verk- samhetsområden och arbetsmetoder inom kulturområdet.
På följande fyra områden förbereder EG-kommissionen särskilda aktions- program för en kommande femårsperiod. Konstnärliga och kulturella aktivi- teter med europeisk dimension (Kaleidoscope 2000), böcker och läsning (Ariane) och dessutom program för kulturarvsfrågor resp. audiovisuella frå- gor. Kulturkommitte'n har även behandlat frågan om kulturella aspekter på samarbetet mellan EU och iändema i Öst- och Centraleuropa
På medieområdet är Sverige sedan tidigare anslutet till MEDIA 95, ett pro— gram som avser främjande av film- och TV-produktion. Sverige har också deltagit i överläggningar om ett direktiv om standard för TV-sändningar. Närmast förestår överläggningar om revision av direktivet (89/552/EG) om televisionssändningar över gränserna.
EU-initiativ förbereds också rörande koncentration av ägandet i mass- medierna samt om en samordnad europeisk stödordning för film- och TV- programproduktion.
Den gemensamma EES-kommittén väntas inom kort fatta beslut om ett tillägg till EES-avtalet, som ger EFT A-ländema tillträde till kultursamarbetet inom EU. Regeringen anser det viktigt att de nordiska länderna kan fortsätta att driva gemensamma kulturfrågor på ett europeiskt plan även om Island och Norge står utanför EU. Det är därför mycket tillfredsställande att det nu bildas en formell bas för ett kultursamarbete som omfattar hela EES-området.
I Europarådet fortsätter arbetet med att anpassa kulturverksamheten till de nya krav som följer av det ökade antalet länder som numera är anslutna till den europeiska kulturkonventionen. Det kan noteras att Europarådet tillmäter kultursamarbetet stor betydelse som plattform för rådets strävan att fungera som en sammanhållande politisk kraft i ett breddat Europa. Denna hållning
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
fastslogs vid ett stats- och regeringschefsmöte i Wien i oktober 1993. Vad gäller Europarådets löpande kommittearbete i kultur- och kulturarvsfrågor hänvisar regeringen till den allmänna redogörelse för ministerkommitte'ns verksamhet. som kommer att lämnas senare i vår.
I Europarådets massmediesamarbete fortsätter frågan om mediekoncen- tration att stå i fokus. En rekommendation om ökad insyn i medieägandet har antagits. Våldsskildringar i television, public service-radio och television samt piratkopiering av audiovisuella verk är andra frågor som uppmärk- sammats på medieområdet. Svenska högskolor medverkar i ett flertal utbild- ningsprojekt förjoumalister i öst- och centraleuropa inom bl.a. Europarådets ram.
I den svenska samordningskommitte'n för FN:s kulturårtionde ingår före- trädare för Statens kulturråd. SIDA, Statens invandrarverk. Statens skolverk, Ungdomsstyrelsen, Svenska institutet och Svenska unescorådet. Mot bak- grund av de mål och riktlinjer för årtiondet som fastställts av FN och Unesco arbetar kommittén eller de i kommittén ingående myndighetema med såväl nationellt baserade projekt som internationella samverkansprojekt inom ramen för ett antal övergripande teman. lnsatsema på det nationella planet har främst gjorts under rubriken Det mångkulturella samhällets möjligheter och problem. Kommittén har i sin verksamhetsberättelse till regeringen för år 1994 lämnat en ingående redogörelse för alla de projekt som Sverige genomför eller med- verkar i inom ramen för kulturårtiondet.
I september 1994 beslutade regeringen att föreslå UNESCO:s världs- arvskommitte' att även uppta hansestaden Visby på världsarvslistan.
Den av Unesco på nordiskt initiativ tillsatta Världskommissionen för kultur och utveckling har till uppgift är att göra en världsomfattande undersökning om hur samhällsutveckling och kulturutveckling påverkar varandra. Europa- rådets kulturkommitté konuner att bidra med en delrapport om den europeiska situationen. Svensk expertis tar aktiv del i detta arbete, vilket beräknas vara avslutat under år 1995.
Minskad statlig konsumtion
I enlighet med det effektivitetskrav på statsförvaltningen som kommer till uttryck i årets budgetförslag när det gäller utgifter'för statlig konsumtion, har förvaltningsanslagen inom Kulturdepartementets område minskats med totalt ca 74 miljoner kronor för budgetåret l995/96 (ca 49 miljoner kronor för 12 månader). Regeringen avser att i kommande budgetpropositioner lämna n'ks- dagen sådana förslag till anslagsanvisningar att vissa anslagsnivåer till budgetåret 1998 beräknas sänkas ytterligare.
Vid pris- och löneomräkningcn har beaktats att många kulturinstitutioner har lokaler som är specialanpassade för verksamheten. Därmed begränsas möjligheten för dessa institutioner att minska eller förändra sitt lokalinnehav. Kostnaderna för dessa lokaler har därför tagits bort från underlaget för beräkning av besparingarna på statlig konsumtion.
Prop. l994/95:100 Bil. 12
Kravet på besparingar i utgifterna för statlig konsumtion omfattar inte enbart myndigheter utan även sådana centrala verksamheter som till stor del är statligt finansierade och som bedrivs i form av stiftelser, aktiebolag m.m. Bakgrunden är att sådana verksamheter jämställs med myndigheter när det gäller kompensation för pris- och löneutveckling samt beräkning av lokal- kostnader.
I anpassningen till myndighetssituationen har också ingått att justera utbetalningen av statsbidraget till månadsvisa utbetalningar. Kompensation för ränteförluster bör efter en närmare beräkning göras i regleringsbrevet. Regeringen hemställer därför om riksdagens bemyndigande att göra sådana justeringar. Det gäller anslagen till Riksteatern, Operan, Dramaten, Riks- konserter, Nordiska museet, Tekniska museet, Riksutställningar. Dansens Hus, Voksenåsen. Musikaliska akademien, Arbetets museum, Dansmuseet, Drottningholms teatennuseum. Millesgården, Thielska galleriet, Föremåls- vården i Kiruna, Skanse-n, Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur samt Sveriges Dövas Riksförbunds verksamhet för produktion av videogram på teckenspråk.
För vissa verksamheter har också. på samma sätt som för myndigheterna, beräknats ett ytterligare utrymme för utgiftsökningar med anledning av kommande löneavtal. Det gäller Rikskonserter, Nordiska museet, Tekniska museet och Riksutställningar.
Berörda verksamheter bör nu också tydligare infogas i den nya statliga budgetstyrningsprocessen. Det betyder bl.a. krav på resultatredovisning mot verksamhetsmål. Regelbunden redovisning till RRV:s riksredovisning bör genomföras. RRV bör i ökad utsträckning medverka i den årliga revisionen. Det är regeringens bedömning att denna anpassning av ett stort antal kultur- institutioner till styrformerna för myndigheter markerar institutionernas cen- trala kulturpolitiska roll. Det är med denna bakgrund naturligt att anpass- ningen fullföljs också med hänsyn till kraven på neddragning av den statliga konsumtionen. Därmed har i princip full jämställdhet införts mellan olika verksamhetsformer. Regeringen har också för avsikt att pröva de olika verk- samhetsfonnemas ändamålsenlighet med hänsyn till de nya styrformerna.
För kulturområdets sakanslag gäller, med vissa undantag, att de betraktas som bidragsanslag och därmed budgetåret l995/96 inte blir föremål för någon priskompensation. Å andra sidan tas heller inte ut någon besparing.
Den statligt stödda regionala kulturverksamheten har hittills från statens sida erhållit priskompensation samt undantagits från besparingar. Det är dock rimligt att även dessa verksamheter kan komma att ingå i framtida besparings- underlag.
Prop. 1994/951100 Bil. 12
RRV:s revisionsberättelse och årliga rapport till regeringen
De flesta myndighetema inom Kulturdepartementets område har denna höst för första gången lämnat årsredovisningar enligt bestämmelserna i förord— ningen (1993: 134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ- ning.
RRV:s revisionsberättelse innehåller ingen invändning för någon myndig- het utom för Statens konstråd. Bedömningen har skett mot bakgrund av att det är den första årsredovisning som myndigheterna lämnar. Riksantikvarie- ämbetet och Statens historiska museer har beviljats dispens från kravet på resultatredovisning.
RRV redovisar att flera av myndigheterna har haft problem med att formu— lera verksamhetsmålen per verksamhetsgren så att de senare kan följas upp. Myndigheterna har också haft svårt att koppla samman kostnader med kon- kreta verksamhetsmål, verksamhetsgrenar och slutprestationer. Det är enligt RRV särskilt viktigt att myndigheternas verksamhetsmål utvecklas till nästa årsredovisning.
RRV anser också att många myndigheter inom Kulturdepartementets om- råde inte har tillräcklig intern styrning och uppföljning.
Regeringens bedömning av årsredovisningarna
Regeringens genomgång av årsredovisningarna visar att kvaliteten är skiftan- de. Till en del beror detta på att det är första gången årsredovisningar görs och till en del på oklarheter i målformuleringarna. Vissa omarbetningar av målformuleringarna har gjorts vid arbetet med regleringsbreven för budgetåret l994/95.
Jämförelser med resultaten de senaste fyra budgetåren har skett endast i något enstaka fall och förordningen (l993:134) om myndigheters anslags- framställning och årsredovisning har i vissa fall inte följts. Regeringen är medveten om att detta bl.a. kan bero på att omläggning av redovisningsmtiner medfört att jämförelser inte kunnat göras bakåt. Regeringen vill emellertid understryka vikten av att nämnda förordning till fullo följs. Kraven på myn- digheternas årsredovisningar kommer att skärpas.
Noggranna och fylliga beskrivningar av prestationer och volymer under budgetåret har gjorts i de allra flesta fall. Redovisning av kvalitet och effekter är däremot inte så vanligt förekommande. Detta kan bero på att effekterna inom området är långsiktiga och ofta inte kan redovisas för ett enstaka budgetår. Myndigheterna bör intensifiera sitt arbete med att ta fram metoder för redovisning av kvalitet och av verksamhetens effekter.
Inom området förekommer en omfattande bidragsfördelning inom olika sektorer. Myndigheterna har inte gjort en sammanfattande redovisning för t.ex. de regionala anslagen. Regeringen anser att det bör göras i fortsätt- ningen.
Prop. 1994/95: 100 Bil. 12
10
Regeringen anser sammanfattningsvis att resultatredovisningama bör för— bättras till kommande år. Vid genomgångar med myndigheterna planerar regeringen att diskutera hur detta kan ske. Regeringen kommer också att i samarbete med myndigheterna ytterligare förbättra verksamhetsmålen när det gäller tydlighet och uppföljningsbarhet. Regeringen förutsätter att myndig- heterna genomför åtgärder för att förbättra den interna styrningen och upp- följningen.
Under myndigheternas anslag görs en redovisning av de enskilda årsredo- visningarna.
För de centrala verksamheter inom Kulturdepartementets område som be- drivs i form av stiftelser, aktiebolag m.m. sker en infasning i den statliga mål- och resultatstymingsprocessen genom att de skall lämna sin första års- redovisning hösten 1995.
Särskilda lonerimedel
Under budgetåret 1993/94 har ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnats till förmån för konst. teater och andra kulturändamål anvisats sammanlagt 2 270 000 kr. Medlen har fördelats enligt följande:
2 000 000 kr till Statens kulturråd för fördelning till investeringar m.m. 250 000 kr till investeringar inom kulturmiljövården, 20 000 kr till andra ändamål.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att göra tekniskajusteringar av anslagen för den räntekompensation som behöver göras under vissa anslag.
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
11
A. Särskilda insatser inom kulturområdet
A 1. Utveckling, internationellt samarbete m.m.
l993/94l Utgift 291 105 1994/95l Anslag 1 345 000 1995/96 Förslag 9 459 000
varav 6 306 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
lReservationsanslaget Internationellt samarbete m.m.
Inom anslaget har beräknats kostnader inom departementets verksam— hetsområde för utvecklingsarbete avseende bl.a. genomförandet av de nya styrformerna, svenskt deltagande i det internationella samarbetet och för bidrag till särskilda insatser inom kulturområdet. Inom anslaget beräknas även kostnader för svensk medverkan i vissa europeiska utredningsprojekt samt samarbete inom den s.k. audiovisuella Eureka som under innevarande budgetår disponeras under anslaget Bidrag till dokumentation av medie— utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete. Inom anslaget tas vidare upp de medel som innevarande budgetår står till regeringens disposition under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Den behållning som vid utgången av budgetåret l994/95 kan finnas kvar på de äldre anslagen bör föras över till anslaget Utveckling, internationellt sam- arbete m.m. Regeringen beräknar sammantaget anslaget för nästa budgetår till 9 459 000 kr.
Regeringen föreslår att riksdagen till Utveckling, internationellt samarbete m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 459 000 kr.
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
12
B. Arkiv, museer och kulturmiljövård PrOP- 1994/951100
Bil. 12 Under denna rubrik samlas insatser för att bevara, vårda och visa upp kultur— arvet. Kännedomen om kulturarvet blir viktigare ju mer omfattande för— bindelser Sverige får med Europa och den övriga världen. Det är ett demo— kratiskt krav och en förutsättning för ökad förståelse av vår egen tid att det kulturella arvet blir tillgängligt för alla och att de historiska sambanden blir tydliga. Den fysiska miljöns utformning med tillvaratagande av kultur- historiska värden är väsentlig för människors livskvalitet. Därför är omsorgen om den byggda miljön, hävdandet av odlingslandskapet och bevarandet av olika slags kulturmiljöer av stor kulturpolitisk betydelse. Arbetsmarknads- politiska åtgärder inom kulturmiljövården betyder mycket för att skapa meningsfull sysselsättning och därmed lindra arbetslöshet.
I sina tilläggsdirektiv (dir. 19941146) till Kommittén om kulturpolitikens inriktning (Ku 199313) anger regeringen att kommittén i sitt fortsatta arbete skall lägga särskild vikt vid frågor om kulturarvet och den fysiska miljöns utformning.
Förslaget till statsbudget
Budgetförslaget sammanfattas i följande tabell.
Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing
för juli 19971 19931 95—juli 96
B. Arkiv, museer och kulturmiljövård [ 285,6 1 4182 2 4669 ] 6339 —21,8 —21.8
lPrisnivå l995/96
För sysselsättningsinsatser på kulturområdet föreslår regeringen att 235 miljoner kronor ställs till regeringens disposition. Under budgetåret 1995/96 avses medlen huvudsakligen användas till en engångsinsats för att rädda jöremålssamlingar i de. statligt stödda museerna. Räddningsaktionen innebär att samlingar inventeras, gallras. dokumenteras. konserveras och magasine- ras. Därmed skapas många nya arbetstillfällen. Registreringen bör ske med digital teknik så att samlingarna i framtiden kan bli mer tillgängliga för forskare och allmänheten runt om i landet.
Aktionen bör också kunna omfatta andra samlingar, exempelvis arkivalier vid de statligt stödda arkiven eller samlingar inom hemslöjdens område.
Medlen skall även kunna användas för andra angelägna sysselsättnings- insatser m.m. inom kultur— och kulturmiljöområdet.
Vissa ytterligare åtgärder föreslås inom museiområdet. För flyttning av Kungl. il'thtkabinetret till Slottsbacken i Stockholm och för etablering av ett ekonomiskt-historiskt museum där bör 6 miljoner kronor anvisas.
13
För att täcka vissa extrakostnader vid förhyrning av ett centralförråd bör Statens konstnmseer tillföras ett engångsbelopp om 6.4 miljoner kronor.
Arkitekturmuseets inflyttning i nya lokaler förutsätter ett visst resurs— tillskott. Anslaget bör därför öka med 1 miljon kronor.
Utvecklingen inom det informationstekniska området ger nya möjligheter att ge ut verk som t.ex. uppslagsböcker på det medium som kallas CD-ROM. Svenskt biografiskt lexikon föreslås få ett engångsanslag om 1,8 miljoner kronor för att med hjälp av denna teknik öka tillgängligheten och spridningen av lexikonet.
En höjning av anslaget till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund med 500 000 kr föreslås för marknadsföring av hemslöjden.
Den förstärkning av kultunniljövärden vid länsstyrelserna som har inletts under innevarande budgetår, bör fortsätta. Nu föreslås — genom en över- föring av 3.5 miljoner kronor från kulturbudgeten till Civildepartementets huvudtitel - en ytterligare förstärkning för att bl.a. möjliggöra en fortsatt decentralisering av ärenden inom kulturmiljövården.
Vidare föreslås att anslaget till Krigsarkivet skall föras över från Försvars- departementets huvudtitel till kulturområdet.
Liksom tidigare år fortsätter leveranserna av arkiv från de olika statliga arkivbildarna till Riksarkivet och Landsarkiven. Till följd av den överens- komna fördelningen av kostnadsansvaret har sektorn därför tillförts 2,7 mil- joner kronor för fortsatt mikrofilmning av kyrkoskrivningshandlingar och 1,3 miljoner kronor för mottagande av arkivleveranser från vissa arkivbildare.
Handläggningen av vissa hantverksfrågor överfördes för tre år sedan från Näringsdepartemcntet till Utbildningsdepartementet, under vilket kultur- området då sorterade. Erfarenheten av de gångna åren har dock visat att hantverksfrågorna bör hanteras i anslutning till övriga småföretagsfrågor. Därför bör frågoma återföras till Näringsdepartementet.
Vissa frågor om kultur- och arbetstnarknadspolitik
Vården av kulturarvet finansieras i betydande omfattning inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Som anmäldes i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 11.) arbetar en interdepartemental arbetsgrupp. med representanter för Kultur- och Arbetsmarknadsdepartementen. med att följa frågor som är av gemensamt intresse för kultur-, arbetsmarknads- och regionalpolitik. Arbetsgruppen har under året koncentrerat sitt arbete på frågor om lönebidragsanställningar vid vissa kulturinstitutioner, försöks- verksamhet med s.k. kulturvårdsföretag samt vissa frågor om kulturarbets- förmedlingar. Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete.
Lönebidrag
Vid behandlingen av l993 års budgetproposition fastslog riksdagen (prop. 1992/93:100. bil. 12. bet. 1992/93:1(rUl7. rskr. 1992/93:249) att medel från Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel skulle överföras bl.a. till Kultur-
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
14
departementets huvudtitel för att ge vissa kulturinstitutioner med hög andel Prop. 1994/95:100 lönebidragsanställd personal incitament till att fortsatt anställa arbetshandi- Bil. 12 kappade. Budgeteringen innebar samtidigt att en mer rättvisande bild av ' statens kostnader för dessa kulturinstitutioner erhölls.
Arbetsmarknadsstyrelsen har. som mer ingående presenteras i Arbets- marknadsdepartementets bilaga till föreliggande budgetförslag, redovisat reformens utfall under det första budgetåret. Myndigheten konstaterar därvid, att av de 50 miljoner kronor som tilldelats kulturinstitutionema för budgetåret 1993/94 har 33 254 659 kr eller 66.5 % kunnat utnyttjas för sitt ändamål. Skillnaden mellan tilldelade medel och utnyttjade varierar mellan institu- tionerna. Störst är skillnaden för de centrala museerna i Stockholm. men också Riksarkivet och landsarkiven har stora skillnader. Flera av arkiven har dock aviserat att man genom nyanställningar kommer att utnyttja en större andel av de medel man tilldelats.
Regeringen bedömer att det finns anledning att under våren 1995 följa upp hur medlen utnyttjats under budgetåret 1994/95.
Försöksverksamhet med kulturvårdsföretag
Sedan några år har en försöksverksamhet med s.k. kulturvårdsföretag bedri- vits under arbetsgruppens ledning. Försöket innebär att arbetsuppgifter från centrala kulturinstitutioner förläggs till arbetsmarknadspolitiskt och regional- politiskt prioriterade områden. Större delen av kostnaderna för uppdragen har finansierats med projektmedel från Arbetsmarknadsdepartementet.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1993/94:140 s. 135, bet. l993/94zAU13 rskr. 1993/94399) förlängs försöksverksamheten i ytterligare två år samtidigt som den utvidgas till att omfatta flera kulturinstitutioner och flera kulturvårds- företag i gles- och 1andsbygdsområden. Den fortsatta försöksverksamheten administreras av NUTEK. Den kompetens och det kontaktnät som finns hos den interdepartementala arbetsgruppen skall tas till vara under försöks- perioden.
Byggnads- och kulturmiljövård
Riksdagen har beslutat (prop. 1994/95:25. bet. 1994/95zFiU 1. rskr 1994/95:145) om sysselsättningsinsatser inom kulturmiljövården för 75 miljoner kronor.
Inom kultumiiljöområdet finns många småskaliga projekt som kan sättas i gång relativt snabbt och ge omedelbara sysselsättningseffekter. De kan också ges en spridning över landet. De föreslagna extra medlen kommer uppskatt- ningsvis att kunna leda till närmare 400 nya arbeten för olika yrkeskategorier inom främst renoverings- och upprustningsverksamheten. Beslut om stöd får sedan budgetåret 1993/94 fattas av länsstyrelsemas kulturrniljöenheter.
15
Icke-statliga kulturlokaler Prop. l994/95:100 Riksdagen har också beslutat (prop. 1994/95:25, bet. l994/95zFiU1. rskr Bil- 12 l994/95:145) om stöd till icke-statliga kulturlokaler med 50 miljoner kronor.
Enligt Boverket, som handlägger stödet. finns det ett stort antal ansökningar som kan realiseras med kon varsel. Projekten beräknas ge upphov till drygt 400 årsarbeten inom byggsektorn.
16
Arkiv m.m.
B 1. Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet l993/94 Utgift 152 183 102
l994/95 Anslag 194 228 000 1995/96 Förslag 328 926 000
varav 218 575 000 beräknat förjuli 1995—juni l996
Målen för den statliga arkivverksamheten finns angivna i arkivlagen (19901782, prop. 1989/90:72, bet. 1989/901KrU29, rskr. 1989/901307) och kan sammanfattas så att myndigheternas arkiv utgör en del av det nationella kulturarvet och att dessa arkiv skall hanteras så att de tillgodoser:
— rätten att ta del av allmänna handlingar. — behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, — forskningens behov.
Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet
Riksarkivet Och landsarkiven är statliga arkivmyndigheter med det särskilda ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet som framgår av arkivlagen (l990:782), arkivförordningen (19911446) samt av förordningen (1991:731) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. I de statliga arkivmyndigheternas uppgifter ingår att vara arkivdepåer. att främja forskning och att på begäran ge kommunala myndigheter och enskilda råd i arkivfrågor.
De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Hämö- sand och Östersund är regionala arkivmyndigheter. I Stockholms län fullgörs landsarkivfunktionen av Stockholms stadsarkiv.
Riksarkivet har i sin årsredovisning redovisat verksamheten vid Riks- arkivet, de sju landsarkiven samt Stockholms stadsarkiv på verksam- hetsgrenarna Att arbeta för en god arkivhantering, Bevara och vårda samt Tillgängliggöra. Som särskilda verksamheter redovisas därutöver Svenskt diplomatarium, Glossarium till medeltidslatinet i Sverige, Undersökning av medeltida pergamentsomslag samt Heraldisk verksamhet.
De övergripande målen för Riksarkivet lades fast vid arkivlagens tillkomst. Utöver detta är även den fortsatta utbyggnaden av Riksarkivets och lands- arkivens depåkapacitet en central uppgift. I Riksarkivets uppdrag har bl.a. ingått att utveckla en långsiktig plan för försörjningen av arkivdepåer samt att utveckla metoder för tillämpning av det system för finansiering av depå- utbyggnad genom resurstillskott vid arkivleveranser som infördes den 1 juli 1993.
Under verksamhetsgrenen Att arbeta för en god arkivhantering redovisas projektet att under perioden 1992—1995 besöka samtliga statliga myndigheter för att följa upp arkivlagens tillkomst. Under budgetåret l993/94 skedde 1 615 besök och inspektioner vid statliga myndigheter. Vid en sammanvägd
2 Riksdagen 1994/95. ] sam/. Nr 100. Bilaga [2
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
17
kvalitetsbedömning av skicket på arkiven hos de undersökta myndighetema har ca 15 % bedömts ha en god arkivvård, ca 55 % ha en tillfredsställande arkivvård medan ca 30 % bedöms ha en dålig arkivvård. De största bristerna hänför sig till det moderna ADB-materialet. l-Ios myndigheter inom kriminal- vården och arbetsmarknadsverket samt hos försäkringskassor, skogsvårds— styrelser och allmänna advokatbyråer är läget sämre än hos genomsnitts- myndigheten. Riksarkivet kommer med ledning av detta att arbeta för att för— bättra arkivvården hos dessa myndigheter.
Genom en god arkivhantering skapas väl strukturerade och redovisade arkiv hos myndigheterna. Effekten av detta blir. enligt Riksarkivets bedöm— ning, att informationen i arkiven på kort sikt snabbt blir tillgänglig för den som söker information samt på lång sikt möjlig att bevara och tillhandahålla till allmänhet och forskare.
Under verksamhetsgrenen Bevuru och vårda redovisar Riksarkivet arkiv- beståndet hos Riksarkiven och landsarkiven:
Innehåll Beståndens storlek Beståndens storlek _ ljuli 1993 ljuli 1994 Papper. hyllmeter 283 000 296 000 Kartor, ritningar uppgift saknas 488 500 (enheter)
Rullar mikrotilm 90 000 95 300
ADB-upptagningar
(enheter) "20 700 21 944
därav enskilda arkiv (i %) 15 15
Enligt en undersökning sorti Riksarkivet utförde år 1994 är, med något undantag. skicket på dessa samlingar gott eller tillfredsställande. ADB- materialet som är levererat under senare år är i gott skick medan den äldre mikrofilmen behöver omfattande, resurskrävande. åtgärder för att kunna säkras för framtiden.
Riksarkivet prioriterar uppbyggnaden av nya depåer. Effekten av nya och bättre arkivlokalcr hos arkivmyndigheterna blir att myndigheternas lokal- behov minskar samtidigt som arkivbestånden blir mer lättillgängliga.
För verksamhetsgrenen Tillgt'ingliggr'jru har arbetet i hög grad inriktats på att med hjälp av ADB-teknik öka tillgängligheten i arkivbestånden. Alla i Riksarkivet förvarade arkiv har nu registrerats i arkivinformationssystemet ARKIS. Även de flesta landsarkivens bestånd har registrerats i ARKIS. Enskilda arkiv har registrerats i ett Nationalregister, REA. Den nationella arkivdatabasen — NAD — har tagits fram i en preliminär CD-version.
Under budgetåret l993/94 registrerades 103 854 forskarbesök. De två föregående budgetåren var forskarbcsöken 71 250 resp. 79 200. Budgetårct l993/94 lånades l47 983 arkivvolymer ut till forskare på besök i arkiven. och under de två föregående budgetåren var utlåningen 127 011 resp. 138 4l [.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
18
En utvärdering av Riksarkivets forskarservice skedde i januari 1994 Prop. l994/952100 genom Sveriges släktforskarförbund. Utvärderingen var huvudsakligen posi- Bil. 12 tiv men där framfördes önskemål om bl.a. ökat öppethållande.
Effekten av att ny teknik alltmer utnyttjas bedömer Riksarkivet blir att nya kategorier har kunnat använda arkiven, att tillgängligheten ökar samt att arkiven genom detta i större utsträckning har blivit en allmänt erkänd del av det svenska kulturarvet.
Anslagssparandet uppgår till 23 843 000 kr. vilket utgör ca 12 % av det tilldelade ramanslaget. Merparten av dessa medel är avsedda att täcka de planerade, övergångsvisa, dubbla hyreskostnader och transportkostnader m.m. som uppstår när Riksarkivet och landsarkiven bygger ut och förbättrar sina arkivdepåer. [ anslagsparandet ingår även intäkter från Svensk Arkiv- information i Ramsele (SVAR). Dessa medel ftnansierar bl.a. det kommande budgetårets verksamhet vid SVAR.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. [en särskild . revisionsrapport påpekas dock att Riksarkivet bör prioritera den interna kontrollen och uppföljningen av den ekonomiska redovisningen. särskilt avseende landsarkivens verksamhet.
Krigsarkivet
Krigsarkivet är arkivmyndighet för de myndigheter som hör till Försvars- departementet.
Krigsarkivet skall verka för god arkivvård hos myndigheterna, bevara och vårda arkiv i Krigsarkivet samt göra arkiv tillgängliga för kultur. forskning och offentlig insyn.
l regleringsbrevet för budgetåret l993/94 anges som uppdrag att Krigs- arkivet skall utveckla ett system för redovisning av de olika verksamhets— grenarnas resultat uttryckt i kostnad per prestation så att jämförelse kan göras dels över tiden. dels mellan olika prestationer.
Etablerande av en landsarki v.tfmzktion för Värmlands län
Till följd av förslaget i 1994 års budgetproposition (prop. l994/952100 bil. l.? s. 68—69) att låta Värmlandsarkiv i Karlstad fullgöra uppgiften att vara landsarkiv för Värmlands län uppdrog regeringen den 27 januari 1994 åt Riksarkivet att förhandla med landstinget i Värmland om etablerande av en särskild landsarkivfunktion för Värmlands län. I uppdraget ingick att före utgången av maj månad 1994 inkomma med förslag till avtal. Förhand- lingarna har dock dragit ut på tiden och Riksarkivet har den 2 november 1994 meddelat att förhandlingarna kommer att kunna slutföras först efter det att landstinget fattat beslut i frågan.
19
Lundsarkiv i Jönköping Prop. 1994/95: 100
. . B' . Företrädare för Jönköpings läns landsting, Jönköpings kommun, Länsstyrel- 11 12
sen i Jönköpings län och Göta hovrätt har till Kulturdepartementet redovisat förslag till inrättande av ett landsarkiv i Jönköping.
Regeringens överväganden Riksarkivet och landsarkiven
Riksarkivets resultatredovisning i årsredovisningen är välstrukturerad och ger en överskådlig och samtidigt noggrann beskrivning av arkivverksamheten.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft någon erinran i revisionsberättelsen avseende Riksarkivet och landsarkiven.
Riksrevisionsverket har i en rapport uppmärksammat Riksarkivet på behovet av att prioritera den interna kontrollen och uppföljningen av den ekonomiska redovisningen. Regeringen finner det vara angeläget att Riks— revisionsverkets synpunkter beaktas.
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som på grundval av 1992 års fördjupade anslagsframställning lades fast i 1993 års budget- proposition bör gälla även för den treåriga budgetcykelns tredje budgetår l995/96.
Krigsarkivet
Regeringen har för avsikt att till den 1 juli 1995 organisera Riksarkivet så att Krigsarkivet. som en enhet i Riksarkivet. fortsatt kan verka för de myn- digheter som hör till Försvarsdepartementet. Motiven härför redovisas i Försvarsdepartementets bilaga.
Årsredovisningen visar att verksamheten bedrivits i enlighet med de mål som angivits. Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning på verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/%.
Fortsatt utbyg gande av landsarkivorganisutionen
Den i föregående budgetproposition redovisade etableringen av en landsarkiv— funktion i Värmlands län bör kunna ske under år l995. Det ankommer på Riksarkivet som sektorsansvarig myndighet att samlat överblicka och bedöma eventuella behov av en ytterligare utbyggnad av landsarkivorganisalionen. Finansieringen av sådana förändringar får ske inom de resursramar myndig- heten disponerar.
Anslagsberäkningar Prop. 1994/95:100
' ') Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet omfattas av regeringens sparkrav Bil" 1"
på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct l995/96 har anslaget räknats ned med 5 763 000 kr.
För den fortsatta mikrofilmningen och överföringen till landsarkiv av folkbokföringshandlingar beräknas ytterligare 2 700 000 kr.
För mottagande av arkivleveranser från bl.a. tingsrätter, löntagarfonderna, Byggnadsstyrelsen, Postverket. Vägverket. Statens provningsanstalt och länsstyrelser beräknas 1 337 000 kr.
Bidraget till Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv bör föras upp med oförändrat 8 092 000 kr.
Regeringen föreslår att Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 40 577 000 kr.
Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda åtgärder inom kulturområdet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 328 926 000 kr.
B 2. Språk— och folkminnesinstitutet
l993/94 Utgift 25 859 975 l994/95 Anslag 29 745 000 l995/96 Förslag 43 682 000
varav 29 196 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Språk- och folkminnesinstitutet har till uppgift att samla in, bevara, veten- skapligt bearbeta och ge ut material om dialekter, personnamn, ortnamn, folk- minnen, visor. folkmusik och den svenska jazzens historia. Vidare skall insti- tutet avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn och granska för- slag till namn på allmänna kartor.
De övergripande målen för institutet är att på vetenskaplig grund öka kun- skaperna om ortnamn, dialekter och folkminnen m.m. i Sverige samt att vid- makthålla, levandegöra och sprida detta kulturarv.
Språk- och folkminnesinstitutet har i sin årsredovisning redovisat verk- samheten i delområdena insamling, bearbetning, forskning och spridning. Myndigheten. som tidigare hade namnet Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv, omorganiserades den 1 juli 1993. Omorganisationen inne- bär bl.a. att en heltidsarbetande chef för verksamheten har anställts. I väntan på den nye direktörens tillträde, som skedde först under september 1994, har många viktiga beslut fått skjutas upp, bl.a. tillsättandet av fyra av sammanlagt 21
åtta enhetschefer. Ställningstaganden och preciseringar av den förändrade verksamhetsinriktningen har också måst anstå. Resultatredovisningen inne- håller bl.a. av detta skäl mycket litet information av uppnådda resultat och mer en redovisning av hur denna redovisning skall kunna göras i framtiden. Under budgetåret har dock ett betydelsefullt pilotprojekt att digitalisera en del av ortnamnssamlingama satts i gång. Faller detta väl ut kommer det att följas av en satsning på digitalisering av hela ortnamnsmaterialet på ca nio miljoner sedesblad. För finansiering räknar institutet med stöd från bl.a. Länsarbets- nämnden i Gävleborgs län.
Anslagssparandet uppgår till 3 234 089 kr. vilket utgör ca 11 % av det tilldelade anslaget.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. I en revi- sionspromemoria påpekar RRV dock att resultatredovisningen bör förbättras.
Regeringens överväganden Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att RRV gjort bedömningen att Språk— och folk- minnesinstitutets årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande. Regeringen instämmer vidare i RRV:s påpekanden i en särskild revisionspromemoria att resultatredovisningen som helhet mera har karaktär av en verksamhets- berättelse än en redovisning av faktiskt uppnådda resultat. Med hänsyn bl.a. till att myndigheten omorganiserats den 1 juli 1993 och att ny direktör inte utsetts förrän drygt ett år senare har regeringen, liksom RRV förståelse för att institutet inte lämnat en fullödig resultatredovisning. lnstitutet uttrycker i årsredovisningen en vilja att utveckla resultatredovisningen och ger också exempel på möjliga vägar att göra detta. Regeringen förutsätter att årsredo- visningen för innevarande budgetår görs i enlighet med gällande regler.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens hedötnning att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret l995/96.
Språk— och" folkminnesinstitutet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 1 487 000 kr. Med anledning av att fastighetsdatareformens arbete avslutas med utgången av innevarande budgetår, minskas anslaget med 300 000 kr. vilket är återstoden av de medel som anvisats för detta ändamål. Regeringen föreslår att institutet får utöka sin nuvarande låneram i Riksgälds- kontoret med 665 000 kr. Den sammanlagda låneramen uppgår därmed till 2 265 000 kr.
Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda löneåtgärder inom kulturområdet.
Prop. l994/951100 Bil. 12
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen BIL 12
till Språk- och folkminnesinstitutet för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 43 682 000 kr.
B 3. Svenskt biografiskt lexikon
1993/94 Utgift 2 764 438 1994/95 Anslag 3 404 000 1995/96 Förslag 6 981 000
varav 4 635 000 beräknat förjuli l995—juni l996
Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra utgi- vandet av verket Svenskt biografiskt lexikon. Detta är också myndighetens övergripande mål.
Svenskt biografiskt lexikon har upprättat sin årsredovisning helt enligt gällande regler. Av resultatredovisningen framgår att verksamheten inom Svenskt biografiskt lexikon utgör en verksamhetsgren. För denna har målet lagts fast att med gällande vetenskapliga kvalitet ge ut minst ett band vartannat år, dvs. ca 2.5 häften per år.
Under budgetåret l993/94 har två häften producerats. Detta är något mindre än vad som tidigare kalkylerats, vilket huvudsakligen beror på att i häftena ingår större artiklar om vissa personer. Dessa artiklar har krävt mer arbete och utrymme än normalt. Redaktionen bedömer dock att denna för- skjutning inte påverkar målet att slutföra lexikonet till år 2015. Sedan budget- året 1990/91 har priset för lexikonet ökat med ca 8—10%. Ett häfte kostar nu 13750 kr och ett band 812150 kr. Lexikonet har ca 900 prenumeranter. huvudsakligen svenska och utländska bibliotek.
Anslagssparandet uppgår till 405 562 kr, vilket utgör ca 12 % av det tilldelade ramanslaget.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden Resultatbedömning
Årsredovisningen för Svenskt biografiskt lexikon visar att utgivningen i stort sett sker i enlighet med det uppsatta målet om en utgivning av ca 2,5 häften per år. Utgivningen är nu inne på bokstaven P. Även om en mindre försening inträffat till följd av att de senaste häftena innehåller artiklar som krävt större utrymme och mer tid än normalt. bör detta inte påverka slutmålet att färdig- ställa lexikonet till år 2015. Det är enligt redaktionen känt att lexikonet utnyttjas i många olika syften. Bland annat använder forskare inom skilda discipliner lexikonet vid arbete med avhandlingar. Även person- och släkt- forskare använder sig av lexikonet. Regeringens bedömning är att lexikonet 23
har ett värde för forskningen på alla nivåer och att lexikonet i sin nuvarande utformning ges ut till en rimlig kostnad.
CD-ROM
Inforrnationsteknologin ger nya möjligheter att ge ut verk som t.ex. uppslags— böcker på det medium som kallas CD-ROM. Genom detta ges möjligheter att på en skiva lagra mycket stora textmassor. bilder m.m. Med de särskilda CD- ROM-spelarna kan man snabbt söka och få fram de uppgifter som efter- frågas. Utbudet och försäljningen av skivor och spelare ökar nu kraftigt. Regeringen anser att Svenskt biografiskt lexikon är lämpligt att överföra till CD-ROM. Därigenom skulle tillgängligheten och spridningen av lexikonet kunna öka. Givetvis bör man också kunna räkna med att detta framdeles leder till ökande intäkter i verksamheten. För genomförandet föreslår regeringen att som en engångsanvisning 1,8 miljoner kronor ställs till redaktionens för- fogande för att vidta de åtgärder som behövs för utgivning av lexikonet på CD-ROM-skiva.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret l995/96. Rikt- linjerna utökas dock med ett krav om att ge ut lexikonet på CD-ROM.
Svenskt biografiskt lexikon omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct l995/96 har anslaget räknats ned med 170 000 kr. Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda löneåtgärder inom kulturområdet.
Förslag till rideagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 6 981 000 kr.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
24
Museer m,m_ Prop. 1994/95:100
Bil. 12 Centrala museer
De centrala museernas verksamhet redovisas samlat under denna rubrik. Medlen beräknas under två anslag, Centrala museer: Myndigheter och Centra- la museer: Stiftelser.
För de centrala museer som är statliga myndigheter anges de övergripande målen för verksamheten i följande bestämmelser: förordningen (1988:1131) med instruktion för Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, förordningen (19881677) med instruktion för Statens konstmuseer, förord- ningen (1994: 1369) med instruktion för Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, förordningen (1988:1249) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet. förordningen (19902571) med instruktion för Statens sjöhistoriska museer, förordningen (1988:1185) med instruktion för Folkens museum — etnografiska. förordningen (1988:1186) med instruktion för Arkitekturmuseet samt förordningen (1988:1184) med instruktion för Statens musiksamlingar.
För stiftelsema Nordiska museet och Tekniska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen den 7 juni 1990 resp. den 24 juni 1993. Finan- sieringen av verksamheten vid Tekniska museet regleras i ett mellan staten och stiftarna den 3 maj 1989 träffat avtal.
Statens historiska museum. Statens konstmuseer, Naturhistoriska riks- museet, Folkens museum — etnografiska samt Nordiska museet har vart och ett inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum.
Årsredovisningar Riksantikvarieämbetet och statens historiska museet
Statens historiska museer redovisar verksamheten för Statens historiska museum, Kungl. myntkabinettet. Medelhavsmuseet och Institutionen för konservering fördelat på verksamhetsgrenarna Samlingar, Publik verksamhet och vård.
Beträffande samlingama har Statens historiska museum prioriterat arbetet med fyndhantering. Trots detta ökar ärendebalansen på grund av den stora tillväxten. Närmare 50 000 föremål registrerades under året. Genom ett alu- projekt för ungdomspraktikanter har 12 ton ben flyttats till fjärr—magasin. Den osteologiska uppdragsverksamheten ökade med 25 %.
Kungl. myntkabinettet har utfört en grov totalinventering av föremåls- beståndet och har deltagit i internationella projekt.
På Medelhavsmuseet har äldre samlingar ordnats upp, främst Cypem- och Egyptensamlingama. Fackinformation till allmänheten i form av föremåls- bedömning och kunskapsförmedling har varit omfattande och krävt stora resurser.
Beträffande den publika verksamheten har på Statens historiska museum utställningen Den svenska historien pågått under hela året. Den har haft 25
310 000 besökare under utställningsperioden. Nordiska museet har för samma tid redovisat ett besöksantal om 515 484 personer. Sammanlagt i landet har Den svenska historien besökts av ca 2,25 miljoner personer när man även räknar in länsmuseernas utställningar. Det nya Guldrummet har planerats. Tre svenska vandringsutställningar har producerats och en Los vikingos-utställning för Latinamerika. Antalet besök har ökat med 50 % jämfört med året innan.
Kungl. myntkabinettet har producerat utställningen Trumf på hand. Man har haft 21 000 besökare — en ökning med 31 % jämfört med året innan. Fyra publikationer har givits ut. Planeringen av nya lokaler på Slottsbacken har varit den mest resurskrävande arbetsuppgiften under året.
Medelhavsmuseet har kompletterat basutställningama och producerat fyra tillfälliga utställningar. Man har haft en omfattande programverksamhet. Museet hade 39 000 besökare, vilket är en minskning med 24_ %.
Anslagssparandet uppgår till 7 665 823 kr, vilket utgör ca 11,1 % av det tilldelade anslaget. Basutställningen Svenska folkets guldrum färdigställdes i oktober och de största kostnaderna för denna utföll i september och oktober 1994.
Statens historiska museer har medgivits dispens från kravet att redovisa verksamhetens resultat i förhållande till verksamhetsmålen. Undantaget är föranlett av att en förändring av myndighetens redovisningssystem och verk- samhetsindelning pågår.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Statens konstmuseer
Statens konstmuseer redovisar verksamheten för Nationalmuseum, Moderna museet och Östasiatiska museet fördelat på verksamhetsgrenarna Utställ- ningar, Övrig konstbildningsverksamhet och Samlingarna.
Statens konstmuseer har under budgetåret producerat 34 utställningar, var- av en vandringsutställning. Det totala antalet besökare var år 1993 samman- lagt 961 353 vilket kan jämföras med 1 203 531 år 1992 (Carl Larsson- utställningen på Nationalmuseum höjde besökarantalet), 959 410 år 1991 samt 1 040424 år 1990. Utställningen Solen och Nordstjärnan sågs av 130 000 besökare på Nationalmuseum i Stockholm under hösten 1993 och av 90 000 besökare i Paris under våren och sommaren 1994.
Under Övrig konstbildningsverksamhet redovisas en betydande pedago- gisk verksamhet. Bland annat har sammanlagt ca 3 000 visningar genom- förts, varvid särskilt kan noteras att andelen visningar för skolbarn vid Nationalmuseum har ökat. Totalt ca 8 500 konstföremål är utdeponerade till ca 700 myndigheter och förvaltningar. Den mest omfattande depositionen under året består av ca 150 konstverk som utgör stomme till basutställningen vid Bildmuseet i Umeå.
Beträffande Samlingarna redovisar myndigheten att ett nytt högklassigt centralförråd för samlingama har förhyrts.
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
26
Den ianspråktagna krediten uppgår till 854 000 kr. Prop. l994/95:100 RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. Bil. 12
Naturhistoriska riksmuseet
Naturhistoriska riksmuseet redovisar sin verksamhet fördelad på verksam- hetsgrenarna Samlingar, Forskning och Kunskapsspridning.
[ verksamhetsgrenen samlingar ingår att vårda, utöka och registrera museets samlingar som nu uppgår till ca 18 miljoner föremål (växter, djur. fossil, mineral m.m.). Myndigheten redovisar bl.a. att det nya underjordiska magasinet för spritlagda samlingar har färdigställts. I samband härmed har omfattande registreringsarbeten m.m. skett med denna del av samlingama.
Verksamhetsgrenen forskning arbetar för att utveckla forskning och lång- siktigt bygga upp kunskap inom zoologi. botanik, paleontologi och geologi och därvid inom de biologiska områdena särskilt främja forskning som utgör grund för kunskap om den biologiska mångfalden. För verksamhetsgrenen redovisas slutprestationer i form av publicerade rapporter såväl vetenskapliga som populära. skilda former av vetenskaplig service, undervisning och hand— ledning.
Under kmtskapsspridning redovisar museet arbete med utforrnande av tre nya basutställningar samt att 14 tillfälliga utställningar och 2 vandringsutställ- ningar visats. Antalet besökare var 289 000 varav 42 % barn, 42 % vuxna samt 16 % pensionärer och studerande.
För Omniteatem _ Cosmonova — var besökarantalet 625 000.
Anslagssparandet uppgår till 1 235 000 kr, vilket utgör ca 1 % av det tilldelade anslaget.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Folkens museum — etnografiska
Folkens museum redovisar sin verksamhet fördelad på verksamhetsgrenama Dokumentation, Vetenskap, Utställningar. Infomation och Undervisning.
För verksamhetsgrenen dokumentation redovisas ett flertal prestationer. T.ex. har 21 000 föremål hanterats av magasinsenheten och 1 600 förfråg- ningar eller besök har handlagts vid biblioteksenheten. Under verksamhets- grenen vetenskap ges en mera deskriptiv beskrivning. För utställningar redo- visas ll producerade utställningar varav 2 vandringsutställningar. Infoma- tionsverksamheten redovisar 150 publika program, 350 programtimmar samt därutöver publikationsverksamhet. Undervisningrverksamheten redovisar ca 1 300 visningar där bl.a. nämnare 30 000 skolelever deltagit. Av dessa utgör 5 000 barn i glesbygdsskolor som nåtts av programmet Museet kommer till skolan.
Den ianspråktagna krediten uppgår till 539 000 kr. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
27
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet redovisar sin verksamhet fördelad på verksamhetsgrenama Utåtriktad verksamhet, Forsk- ning och bearbetning resp. Vård och konservering.
Myndigheten presenterar sin årsredovisning så att varje delmuseums profil betonas men även mer samlat i form av en detaljerad redovisning med ned— brutna verksamhetsgrenar vari redovisas verksamhetsmål, resultatmått och prestationer. Sammanfattningsvis konstaterar myndigheten, att med en per- sonal på 49 årsarbetskrafter har 16 utställningar genomförts och 4 publika- tioner framställts, 180 000 besökare har tagits emot, 349 föremål har lånats ut till 30 utställningar, 1 700 föremål har vårdats och 341 har konserverats.
Fyra av de utställningar som producerats är samarbetsprojekt, varav tre med parter utanför Sverige, i Finland, Estland och Tyskland. Över 17 000 skolelever har besökt de tre museerna. 1 och utanför Stockholm har 14 programpunkter arrangerats vid vilka ytterligare 13 500 barn deltagit. Bar- nens riddarklubb — Sveriges första museiförening för barn — har ökat sitt medlemsantal med 12 %.
Besöksutveckling
1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 Livrustkammaren 114 493 111 577 104 654 134 219 100 236 Skoklosters slott 38 182 31 881 32 775 36 407 41 590 Hallwylska museet 44 186 45 246 40 308 56 372 38 221 Summa 196 861 188 704 177 737 226 998 180 047
Besökarantalet 1992/93 var ovanligt högt beroende på spektakulära utställ- ningar på såväl Livrustkammaren som Hallwylska museet.
Anslagssparandet uppgår till 1 466 000 kr. vilket utgör ca 5 % av det till- delade anslaget.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Statens sjöhistoriska museer
Statens sjöhistoriska museer redovisar sin verksamhet fördelad på verksam- hetsgrenarna Föremålshantering och konservering, Dokumentation och forsk- ning, Utåtriktad verksamhet. Sjöhistoriska museet resp. Vasamuseet redo- visas åtskilt.
Sjöhistoriska museet har producerat 11 tillfälliga utställningar, tre som gjorts för placering på annan plats samt två vandringsutställningar. Sjöhisto- riska museet besöktes av 148 692 personer, vilket är en ökning med ca 50 % mot föregående budgetår. En tredjedel av de besökande utgjordes av barn och ungdom. Vasamuseet besöktes av 786 931 personer vilket var en ökning med 6 % jämfört med föregående budgetår.
Anslagssparandet uppgår till 1 382 000 kr. vilket utgör ca 3 % av det tilldelade anslaget.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Prop. l994/951100 Bil. 12
28
Arkitekturmuseet Prop. 1994/95: 100 Arkitekturmuseet redovisar sin verksamhet fördelad på verksamhetsgrenarna Bil- 12 Samlingar och register. Forskning och utveckling, Utställningar och under- visning, Planera nytt museum.
Myndigheten lämnar en detaljerad årsredovisning med verksamhetsgrenar som brutits ned och kostnadsrelaterats. Prestationer inom resp. verksamhets- gren redovisas deskriptivt. Museet genomförde fem utställningar i egna loka- ler samt flera vandringsutställningar. Museet redovisar 18 000 besökare.
Anslagssparandet uppgår till 159 000 kr, vilket utgör ca 2 % av det tilldelade anslaget.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. RRV för- ordar i en särskild revisionsrapport att kvaliteten på den ekonomiska infor— mationen i Arkitekturrnuseets redovisning bör höjas.
Statens musiksamlingar
Statens musiksamlingar redovisar verksamheten för enheten Musikbiblioteket fördelad på verksamhetsgrenarna Samlingar, Utåtriktad verksamhet. Låne- verksamhet samt Dokumentation och Forskning. För enheten Musikmuseet redovisas verksamhetsgrenarna Samlingar, Utåtriktad verksamhet samt Forskning och utveckling.
För Musikbiblioteket redovisas en nedgång i nyförvärv på litteraturavdel- ningen till följd av prisutvecklingen. Musikalieavdelningens notinköp sker med oförändrad volym.
Utvecklingen av låneverksamheten vid musikbiblioteket illustreras av följande tabell
1989 1990 1991 1992 1993
Lokala lån 21 782 23 279 25 525 29 401 33 111 Fjärrlån 13 159 12 747 12 953 11 081 12 169 Summa 32 941 36 022 38 478 40 482 45 280
Musikmuseet har öppnat åtta nya utställningar under budgetåret samt redovisar en betydande pedagogisk verksamhet samt 185 olika program- arrangemang. Antalet besökare var ca 30 000 och har ökat med 16.5 % jämfört med föregående budgetår.
Anslagssparandet uppgår till 479 000 kr. vilket utgör ca 2 % av det tilldelade anslaget.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Nordiska museet och Tekniska museet
Mål- och resultatstyming har inte tillämpats för Stiftelserna Nordiska museet och Tekniska museet för budgetåret 1993/94. ?vluseema har därför inte lämnar årsredovisning för nämnda budgetår.
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100
B'l. Verksamhetens utveckling 1 12 Utvecklingen av centralmuseemas samlade intäkter. personalårsverken och besökstal under perioden 1986/87—1993/94 redovisas i följande tabeller. Samtliga intäkter, inkl. statsanslag, vid de centrala museerna 1986/87—1993/94 i 1993 års penningvärde. 1 OOO-tal kr.
86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 Statens historiska . _ museer 54 745 58 078 59 147 59 501 61 258 85 009 74 223 92 784 Statens konstmuseer 129 761 124 547 153 557 141 922 136 790 134 383 136 505 134 734 Naturhistoriska riksmuseet 86 603 100 427 104 755 114 051 110 520 116 625 182 758 175 993 Folkens museum — etnografiska 25 475 28 723 25 333 25 923 28 214 30 108 30 227 29 860 Livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet 31 393 30 707 30 598 30 398 30 066 31 672 37 417 36 854 Statens sjöhistoriska museer 44 049 44 673 78 603 86 357 110 385 96 364 95 421 96 130 Arkitekturmuseet 6 823 7 836 10 958 12 320 11 060 12 947 13 012 11 041 Statens musiksamlingar 28 530 28 288 27 473 28 615 26 385 26 531 27 772 27 118 Nordiska museet 122 280 115 102 117 719 113 805 119 434 151 158 154 546 123 858 Tekniska museet 31 926 29 600 30 980 33 503 31 020 29 353 33 390 40 278 Summa 561 584 567 980 639 I22 646 396 665 132 714 255 785 377 768 750
Samtliga personalärsverken vid de centrala museerna 1986/87—1993/94
86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 Statens historiska museer 137 141 134 135 134 135 136 142 Statens konstmuseer 171 171 173 173 177 179 187 Naturhistoriska riksmuseet 182 187 188 196 197 204 231 241 Folkens museum — etnografiska 36 40 37 37 34 45 45 46 Livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet 55 55 57 57 55 57 57 56 Statens sjöhistoriska museer 66 69 71 78 90 129 119 1 17 Arkitekturmuseet 12 14 14 16 16 18 20 22 Statens musiksamlingar 63 64 61 60 62 58 56 56 Nordiska museet 183 197 193 197 194 220 215 217 Tekniska museet 77 7 77 79 80 77 80 70 Summa 982 I Ol5 [ 008 I 028 I 035 I 120 I 138 ] [54
[ ovanstående tabell är anställda med lönebidrag inräknade. En hög andel lönebidragsanställda finns vid Naturhistoriska riksmuseet. Arkitekturmuseet. Statens musiksamlingar. Nordiska museet och Tekniska museet.
30
Prop. 1994/951100 Bil. 12 Besöktatvecklingen vid de centrala museerna 1986—1993 ( I OOO-tal)
1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993
Statens historiska museer 154 144 107 107 147 153 128 280 Statens konstmuseer 544 567 739 482 502 405 758 499 Naturhistoriska riksmuseet 148 142 113 355 184 99 1 000 915 Folkens museum — 38 42 150 32 33 37 46 63 etnografiska Livrustkammaren. 226 245 215 203 192 182 220 186 Skoklosters slott och Hallwylska museet Statens sjöhistoriska museer 539 578 451 265 823 1 115 845 924 Arkitekturmuseet 12 12 17 19 20 14 20 18 Musikmuseet 36 33 34 34 30 29 27 27 Nordiska museet 174 174 149 188 219 223 333 407 Tekniska museet 184 192 208 240 225 182 165 157 Simma 2 053—'" 2 129 2 183 I 925 2 575 2 439 3 532 3 426—'
Besöksstatistiken påverkas naturligt nog av större. tillfälliga utställningar.
Resultatbetlötnnin g
De centrala statliga museernas årsredovisningar har en varierad utformning. Några museer har i väsentliga delar uppfyllt de föreskrivna redovisnings- kraven. andra har redovisat i former som ligger närmre en traditionell års- berättelses. Regeringen bedömer att detta förhållande delvis kan förklaras av att sektomjämförelsevis sent har kommit in i arbetet med mål- och resultat— styrning och att detta är den första årsredovisning man framställt. De över- gripande mål och de verksamhetsmål som i regleringsbrev uppställts för verksamheten har vidare varit av en relativt allmän karaktär och har i viss mån kommit att överlappas av museiutredningens förslag i betänkandet (SOU 1994:51') Minne och bildning.
Samtliga museer har presenterat verksamhetsmål och redovisat prestationer inom resp. verksamhetsgren. Redovisningen varierar i utformning alltefter resp. museums profil. Museerna arbetar vidare med att utveckla relevanta kvalitetsrelaterade produktivitets- och effektivitetsmått. Produktivitetsmått såsom kostnad per producerad enhet har inte varit möjliga att enkelt ta fram då antalet standardiserade arbetsuppgifter är begränsat.
De gemensamma uppdrag om samverkan i ekonomiadministrativ m.fl. fragor m.m. samt samverkan vid upphandling och bevakning som före- skrivits i regleringsbrev för de centrala myndighetsmuseema har inte åter- rapporterats. av alla museer.
l särskilda revisionsrapporter har RRV gjort vissa påpekanden beträffande tolkningen av regleringsbrevet avseende Naturhistoriska riksmuseet. Vidare har Riksrevisionsverket påtalat att kvaliteten på den ekonomiska informa- tionen avseende Arkitekturmuseet bör höjas. 31
De årsredovisningar som museerna nu för första gången framställt upp- Prop. 1994/951100 fyller, som ovan redovisats, inte i alla delar de krav som föreskrivits. Riks- Bil. 12 revisionsverket har granskat och godkänt årsredovisningarna under beaktande av de omständigheter som föranlett detta förhållande. Regeringen noterar att ambitionen i museernas redovisning generellt är hög och att man med ut- gångspunkt i dessa årsredovisningar har en god grund att utgå från i det fortsatta arbetet med att utveckla mål- och resultatstyrningen. Regeringen ut- går från att myndigheterna prioriterar detta arbete.
Från de enskilda årsredovisningarna kan följande nämnas. Vid Statens historiska museer har utställningen Den svenska historien bidragit till att stimulera historieintresset hos en bred allmänhet, vilket publikundersökningar har visat. Utställningen har fått två priser. Regeringen finner detta mycket positivt. Det visar att museerna genom att göra större samverkansprojekt kan vinna i slagkraft. Man kan dra till sig mediernas intresse och attrahera en stor publik som vanligen inte går på museum.
Grupper och vuxna besökande har minskat kraftigt på Medelhavsmuseet. Museet har inte heller lyckats hävda sig i konkurrensen om skolornas minska- de resurser för museibesök.
När det gäller Statens konstmuseer har RRV tidigare påpekat att myndig- hetens föremålshantering kan förbättras. Med förhymingen av ett nytt central- förråd har förutsättningarna väsentligt förbättrats på detta område. RRV på- pekar dock i sin årliga rapport till regeringen att vissa delar av Statens konstmuseer fortfarande släpar efter vad gäller registrering och inventering. Regeringen bedömer att det är av stor vikt att detta arbete påskyndas av myndigheten. Vidare framhåller RRV att Naturhistoriska riksmuseets års- redovisning håller hög kvalitet. Regeringen delar denna uppfattning.
Den Stora satsning Folkens museum genomfört på barn och ungdomar förtjänar att lyftas fram. Liksom att Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet visar goda resultat vad gäller verksamhet riktad mot barn och ungdomar.
Som anmälts i inledningen till huvudtiteln sker en successiv infasning av kulturområdet i den nya mål- och resultatstymingsprocessen. För de centrala museer som drivs i stiftelseform gäller kravet på resultatredovisning mot verksamhetsmål först fr.o.m. budgetåret 1994/95. Något underlag för en resultatbedömning av Stiftelserna Nordiska museet och Tekniska museet föreligger således ännu inte. En sådan prövning blir aktuell först i samband med nästa budgetproposition.
Slutsatser
Med hänsyn till såväl resultatbedömning som till att de museipolitiska frågor- na prövas av en övergripande parlamentarisk utredning bör de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition för samtliga centrala museer gälla även för budgetåret 1995/%.
32
Arkeologisk fyndhanten'ng Prop. 1994/95: 100
Med anledning av de kraftigt ökade kostnader som under senare år särskilt Bil- 12 drabbat Statens historiska museum för fyndhantering och konservering av
fynd från arkeologiska uppdragsundersökningar har regeringen givit Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer ett särskilt uppdrag att
utreda om den som får tillstånd att göra ingrepp i fornlämning även skall svara för dessa kostnader.
Waldemarsudde
Egendomen Waldemarsudde tillföll genom arv svenska staten vid Prins Eugens död år 1947. I enlighet med prinsens önskan uppdrog staten åt Stockholms kommun att genom en särskild styrelse sköta såväl byggnader som samlingar och parkanläggningar. Det visade sig svårt att finansiera verk- samheten genom de medel som åtföljde donationen, varför kommunen under en följd av år har lämnat verksamhetsbidrag.
Som redovisades i 1994 års budgetproposition (prop. l993/94:100 bil. 12 s. 106) har informella samtal förts mellan företrädare för regeringskansliet och Stockholms stad i syfte att undersöka förutsättningarna för en ny överenskommelse om ansvarsförhållanden m.m. för Waldemarsudde. Rege- ringen kan för riksdagens information nu redovisa de fortsatta åtgärderna i denna fråga.
Regeringen gav den 16 december 1993 Statskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för en fortsatt verksamhet vid Waldemarsudde med staten som ensam huvudman. Statskontoret redovisade uppdraget den 27 april 1994 och föreslog att Waldemarsudde inordnas som en självständig enhet inom Statens konstmuseer. Enligt Statskontoret gav en sådan anknytning till Statens konstmuseer ett antal synergieffekter. Waldemarsudde får bl.a. till- gång till administrativ och konstvetenskaplig kompetens.
Regeringen slöt den 6 september 1994 ett avtal med Stockholms stad som innebär att staten från den 1 januari 1995 helt övertar ansvaret för för- valtningen av Waldemarsudde. Enligt avtalet skall staden inte längre utse ledamöter i styrelsen, på sätt som föreskrivits i prinsens testamente. Rege- ringen uppdrog den 25 augusti 1994 åt Justitiekanslern att hos Kammar- kollegiet begära perrnutation av prins Eugens testamente. Genom beslut den 30 september 1994 medgav Kammarkollegiet att testamentet ändras på så sätt att staten i fortsättningen genom en särskild styrelse administrerar och sköter Waldemarsudde. Beslutet innebar att regeringen i fortsättningen utser de ledamöter i styrelsen som inte är självskrivna.
Regeringen beslutade den 10 november 1994 en ändring av förordningen (1988:677) med instruktion för Statens konstmuseer som innebär att Walde- marsudde. med bibehållen egen styrelse. från den 1 januari 1995, inordnas som en självständig enhet i Statens konstmuseer.
33
3 Riksdagen I994195. Isaml. Nr IOO. Bilaga 12
Medel som nu beräknas för Waldemarsudde under anslaget Bidrag till Prop. 1994/95:100 utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.. anslagsposten 6. Till rege- Bil. 12 ringens disposition bör fr.o.m. nästa år beräknas under detta anslag. Anslaget ökar därför med 2 miljoner kronor.
Minskad statlig konsumtion
Museerna omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret l995/96 har anslaget räknats ned med nedan redovisade belopp.
_ _. _ 1995/%
Statens historiska museer 2 106 000 Statens konstmuseer 3 255 000 Naturhistoriska riksmuseet 2 919 000 Folkens museum — etnografiska 698 000 Livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwyllska museet 825 000 Sjöhistoriska riksmuseet 865 000 Arkitektumiuseet 285 000 Statens musiksamlingar 929 000 Låneramar
Regeringen föreslår att museema beviljas följande lfmeramar.
___ _ 1995/96
Statens historiska museer 20 800 000 Statens konstmuseer 3 800 000 Naturhistoriska riksmuseet 23 547 000 Folkens museum — etnografiska 1 710 000 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwyllska museet 930 000 Sjöhistoriska riksmuseet 2 300 000 Arkitekturmuseet 950 000 Statens musiksamlingar 1 000 000
Avtal om särskilda lönemedel inom kulturområdet
Museerna har kompenserats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda åtgärder inom kulturområdet.
Statens historiska museer Prop. l994/95:100 För budgetåret l993/94 tillfördes Statens historiska museum engångsvis Bil- 12 1 miljon kronor för konservering och fyndhantering avseende föremål från arkeologiska uppdragsundersökningar. Anslaget minskas nu med motsvaran— de summa.
Med anledning av den planerade flyttningen av Kungl. myntkabinettet till Slottsbacken i Stockholm föreslår regeringen att anslaget förstärks med 6 150 000 kr.
Statens konstmuseer
För att täcka vissa extrakostnader vid förhyrning av nytt centralförråd be- räknas engångsvis 6 540 000 kr.
För budgetåret l994/95 tillfördes myndigheten engångsvis 4 350 000 kr för projektering av inredning och utrustning för Moderna museet. Anslaget minskas nu med motsvarande Summa.
Naturhistoriska riksmuseet
Frågan om ökade medelsramar för forskningsändamål prövas vid bered- ningen av nästa forskningspolitiska proposition,
1 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 10 5. 449—450, bet. l985/86zKrU34, rskr. 1985/86:342) tilldelade regeringen museet medel för att bygga ut nya basutställningar vid museet. För ändamålet beräknades 50 miljoner kronor att fördelas över en tioårsperiod. För periodenjuli l995—juni l996 föreslås resterande 7 426 000 kr utgå för denna verksamhet. Anslaget har för det sista halvåret av budgetperioden beräknats med hänsyn till detta.
För att täcka vissa hyreskostnader för de nyuppförda lokalerna för sprit- lagda samlingar beräknas engångsvis 7 000 000 kr.
Statens sjöhistoriska museer Nobelstiftelsen har föreslagit att Sjöhistoriska museets nuvarande huvud- byggnad överlåts till stiftelsen, som där avser att inrätta ett Nobelmuseum. Regeringen har uppdragit åt Kommittén om kulturpolitikens inriktning att pröva frågan och i samband därmed överväga en alternativ lokalisering av Sjöhistoriska museet.
För att förstärka myndighetens kapacitet att klara de kostnader som kan uppkomma vid ett utnyttjande av beviljade låneramar föreslås en ökning av anslaget med 756 000 kr.
Arkitektunnuseet
Regeringens bedömning är att Arkitektunnuseets inflyttning i nya lokaler år 1997 förutsätter ett visst resurstillskott. Behovet av detta tillskott uppträder redan under det planeringsarbete som nu pågår. Anslaget bör därför för— stärkas med 1 miljon kronor.
35
För budgetåret l993/94 tillfördes myndigheten engångsvis 900 000 kr för projektering av inredning och utrustning för Arkitekturmuseets nya lokaler. Anslaget minskas nu med motsvarande summa.
Stiftelsen Nordiska museet
Regeringen förordar att de principer för anslagsomräkning som gäller för de centrala museimyndighetcrna tillämpas för de centrala museistiftelserna fr.o.m. nästa budgetår. Detta innebär att löne- och förvaltningskostnader får en schablonmässig uppräkning och att lokalkostnadema kompenseras enligt beräkningar av Statens lokalförsörjningsverk. Vidare har ett visst ytterligare utrymme beräknats för att täcka under budgetåret uppkommande utgiftsök- ningar med anledning av träffade löneavtal. Kompensation har också beräk- nats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda åtgärder inom kulturområdet.
[ konsekvens härmed bör Nordiska museet omfattas av det allmänna kravet på minskad statlig konsumtion, vilket medför en anslagsminskning med 2 962 000 kr.
Anslagen till Nordiska museet och Tekniska museet bör fr.o.m. nästa budgetår betalas ut månadsvis. Viss kompensation för uppkommande ränte- förlust kommer att beräknas i regleringsbrevet.
Stiftelsen Tekniska museet
De för Nordiska museet angivna grunderna för anslagsomräkningen gäller i enlighet med vad som anförts även för Tekniska museet. Med hänsyn till statens åtaganden enligt gällande avtal med stiftama om Tekniska museets finansiering beräknas dock ingen anslagsniinskning till följd av besparings- kravet inom den statliga sektorn. Regeringen noterar för sin del i detta sammanhang att bidraget till Tekniska museet under den tid avtalet varit gällande behållit sitt realvärde med god marginal.
Vid anslagsberäkningen har beaktats den förhöjda lokalhyra som följer av att museet genomgått en omfattande om- och tillbyggnad.
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
36
Stunmanställning över medeIAJQ'irdelningen till de centrala museerna Prop. l994/952100 ___ ..--- _ Bil. 12 l994/95 Regeringens
förslag 1995/96 (varav juli 1995— juni 1996) Centrala museer Statens historiska museet 72 222 000 1 18 442 000 (78 691 000) Statens konstmttseer 95 764 000 148 975 000 (98 949 000) Naturhistoriska riksmuseet 105 426 000 173 41 1 000 (117 767 000) Folkens museum — etnografiska 23 684 000 35 824 000 (23 798 000) Livrustkammaren, Skoklosters 26 624 000 41 221 000 slott Och Hallwylska museet (27 336 000) Statens sjöhistoriska museer 55 275 000 85 256 000 (56 721 000) Arkitekturmuseet 7 161 000 11 103 000 (7 372 000) Statens musiksamlingar 27 259 000 41 588 000 ( 27 610 000) Totalt för myndighetema 413 415 000 655 818 000 ( 438 244 000) Stiftelser (inkl. tnervärdeskatt) Stiftelsen Nordiska museet 82 053 000 126 480 000 (83 949 000) Stiftelsen Tekniska museet 29 263 000 53 588 000 (35 572 000) Totalt för stiftelsema II I 316 000 180 068 000 (119 521 000) Totalt för samtliga 524 731 000 835 886 000 centrala museer (557 765 000)
B 4. Centrala museer: Myndigheter
1993/94 Utgift 368 579 168 1994/95 Anslag 413 415 000 1995/96 Förslag 655 818 000
varav 438 244 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
37
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/952100 Regeringen föreslår att riksdagen 1311" 12
till Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 655 818 000 kr.
B 5. Centrala museer: Stiftelser
l993/94 Utgift 100 477 000 l994/95 Anslag 1 1 1 316 000 l995/96 Förslag 180 068 000
varav 1 19 521 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Anslaget är budgeterat inkl. mervärdesskatt.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 180 068 000 kr.
B 6. Bidrag till vissa museer m.m.
1993/94 Utgift 108 409 326 1994/95 Anslag 101 938 000 1995/96 Förslag 151 528 000
varav 100 453 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Medlen under anslagsposterna 1—10 är budgeterade inkl. mervärdesskatt.
Från anslaget lämnas bidrag till ett antal museistiftelser, de flesta med viss formell anknytning till staten. Regeringen har sålunda fastställt stadgar för stiftelsema Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms teatermuseum. Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet, Före- målsvård i Kiruna och_Skansen. Av de övriga står stiftelsema Strindbergs- museet och Rooseum delvis under kommunalt huvudmannaskap, medan stiftelsema Arbetets museum och Judiska museet bildats av organisationer och andra intressenter.
38
_ . Prop. 1994/95:100 1994/95 Regeringens Bil. 12
förslag 1995/96 (varav juli 1995—
_ juni 1996)
1. Arbetets museum 10 000 000 15 088 000 (10 000 000)
2. Dansmuseet 8 128 000 11 384 000 (7 558 000)
3. Drottningholms teatermuseum 4 873 000 7 375 000 (4 895 000)
4. Millesgården _ 1 203 000 1 815 000 (1 203 000)
5. Strindbergsmuseet 426 000 639 000 (426 000)
6. Thielska galleriet 1 244 000 1 871 000 (1 244 000)
7. Föremålsvården i Kiruna 5 993 000 9 042 000 (5 993 000)
8. Skansen 46 116 000 69 577 000 (46 116 000)
9. Rooseum 1 000 000 1 500 000 (1 000 000)
10. Judiska museet 300 000 450 000 (300 000)
1 1. Vissa kostnader för centrala 2 413 000 2 237 000 museer m.m. (1 476 000)
12. Kostnader för lönebidrags- 20 242 000 30 553 000 anställda vid regionalamuseer (20 242 000)
101 938 000 151 528 000 (100 453 000)
Mål- och resultatstyming har för budgetåret 1993/94 inte tillämpats för de institutioner som får bidrag från detta anslag. Institutionerna har därför inte ålagts att lämna resultatredovisning för nämnda budgetår.
Ur ingivna verksamhetsberättelser har följande uppgifter hämtats beträff- ande museernas utställningsverksamhet och besökarantal.
Arbetets museum har visat ett 20-tal utställningar och haft drygt 170 000 besökare. Dansmuseet har genomfört tre större separatutställningar i sina lokaler och två utanför Stockholm. Under året registrerades 8 200 besö- kare. Strindbergsmuseet har inom ramen för 1993 års programverksamhet ordnat två specialutställningar. Museet redovisar inget besökarantal. Thielska galleriet har ordnat sju separatutställningar utöver den sedvanliga visningen av museet. Besökarantalet har uppgått till ca 28 000. Millesgården har visat 39
12 utställningar och har år 1993 haft totalt 161 300 besökare. Rooseum redovisar 105 600 besökare för år 1993. Judiska museet har årligen 2—4 ut- ställningar i egen regi och ett genomsnittligt besöksantal på ca 10 000.
Besöksantalet bör inte relateras direkt till antalet utställningar eftersom det påverkas av utställningarnas längd och annan programverksamhet, t.ex. föredrag och konserter.
Skansen redovisar en stor och varierad verksamhet i sin årsberättelse för år 1993. Det totala besökarantalet sjönk till 1 511 000 från 1 548 000 år 1992, sannolikt beroende på den regniga sommaren och hösten. Antalet be- talande besökare ökade dock, vilket positivt påverkat entrc'intäktema. Å andra sidan har den utökade programverksamheten medfört högre kostnader än budgeterat.
Regeringens överväganden
Som anmälts i det föregående sker en successiv infasning av kulturområdet i den nya mål- och resultatstymingsprocessen. För de institutioner som får bidrag från detta anslag har föreskrifter om verksamhetsmål och resultat- redovisning införts fr.o.m. budgetåret 1994/95. Institutionerna kommer så- ledes att bli föremål för en systematisk resultatbedömning först i nästa budgetproposition. Regeringen konstaterar att flera av de ingivna traditionella årsberättelsema innehåller fylliga redovisningar av verksamheten. men avstår från att kommentera dem i detta sammanhang.
I fråga om stiftelser där staten är stiftelsebildare eller som har en annan mer eller mindre nära formell anknytning till staten finner regeringen det rimligt att anslagsberäkningen följer i stort sett de principer som gäller för myndigheter. Staten bör också få insyn i verksamheten genom att Riksrevisionsverket ges möjlighet att medverka i den årliga revisionen. Vidare bör institutionerna omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion, vilket innebär att bidragen för budgetåret 1995/96 minskas med 5 %. Bidragen bör fr.o.m. nästa budgetår betalas ut månadsvis. Viss kompensation för upp- kommande ränteförlust kommer att beräknas i regleringsbrevet. De nu nämnda principerna för anslagsberäkning m.m. bör enligt regeringens upp- fattning gälla för Dansmuseet, Drottningholms teaterrnuseum, Millesgården, Thielska galleriet, Föremålsvård i Kiruna och Skansen. Även Arbetets museum bör omfattas av dessa villkor för bidragsgivningen. Till följd härav finns det anledning för regeringen att med museet ta upp frågor om stadgans utformning, formerna för val av styrelse m.m.
För Dansmuseet, Drottningholms teatemiuseum (arkiv- och biblioteks- verksamheten i det s.k. Filmhuset) och Thielska galleriet har medelsbehovet för lokalkostnader under nästa budgetår beräknats på grundval av uppgifter från Statens lokalförsörjningsverk.
En av Dansmuseet och Dansens Hus gemensamt förhyrd lokal. den s.k. Blå lådan. kommer fr.o.m. nästa budgetår att-övertas av Dansens Hus. Med anledning härav bör anslagsposten Dansmuseet minskas med 613 000 kr och
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
40
anslaget C 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., Prop. l994/952100 anslagsposten Dansens Hus. ökas med motsvarande belopp. Bil. 12 Under anslagsposten Vissa kostnader för centrala museer m.m. har 1 miljon kronor reserverats för kostnader för Myntkabinettet i samband med flyttning till nya lokaler. Dessa medel beräknas för nästa budgetår under anslaget Centrala museer: Myndigheter, anslagsposten Statens historiska museer. Detta anslag minskas således med nämnda belopp. Regeringens förslag i övrigt framgår av tabellöversikten.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/% anvisar ett anslag på 151 528 000 kr.
B 7. Bidrag till regionala museer
l993/94 Utgift 78 546 105 l994/95 Anslag 81 313 000 l995/96 Förslag 121 970 000
varav 81 313 000 beräknat förjuli l995—juni l996
Statsbidrag utgår enligt förordningen (l977z547) om statsbidrag till regio- nala museer till regionalt verksamt museum som regeringen har förklarat be- rättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast till museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun.
Enligt beslut av regeringen är 26 museer berättigade till bidrag. Underlaget för beräkningen av statsbidraget är det antal grundbelopp som varje år fast- ställs för museerna. Antalet grundbelopp för budgetåret l994/95 har fast— ställts till 729. Grundbeloppet för innevarande budgetår har preliminärt be- räknats till 202 800 kr. Statens kulturråd fördelar grundbeloppen mellan de bidragsberättigade museema. Statsbidraget uppgår till 55 % av grundbelop— pet.
41
Statens kulturråds fördelning av grundbelopp budgetåret 1994/95 Prop. l994/ 95: 1 00 Museum Fördelning BIL 12 1994/95
Stockholms läns museum 20 Upplandsmuseet 24 Södermanlands museum 22 Östergötlands länsmuseum 26 Jönköpings läns museum 24 Smålands museum 20 Kalmar läns museum 25 Gotlands fomsal 24 Blekinge läns museum 20 Kristianstads länsmuseum 25 Kulturen i Lund 47 Malmö museer 40 Hallands länsmuseer 25 Bohusläns museum "26 Göteborgs museer 102 Alvsborgs länsmuseum 24 Skaraborgs länsmuseum 24 Värmlands museum 20 Orebro läns museum 21 Västmanlands läns museum 20 Dalarnas museum 24- Länsmuseet i Gävleborg 24 Västernorrlands länsmuseum — Murberget 20 Jämtlands läns museum 29 Västerbottens museum 26 Norrbottens museum 21 Totalt 7 2 3 Rörliga grundbelopp
efter särskild ansökan 6 Summa 729
Regeringens överväganden
När det gäller fördelning av ansvaret för uppgifter inom den statliga kultur— miljövården mellan länsstyrelser och länsmuseer har Riksantikvarieämbetet fått i uppdrag att i samarbete med företrädare för länsstyrelsen, länsmuseema, Länsmuseemas samarbetsråd och Statens kulturråd m.fl. utarbeta ett förslag på en sådan ansvarsfördelning. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 1995.
Regeringen beräknar oförändrat antal grundbelopp för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1995/% anvisar ett förslagsanslag på 121 970 000 kr.
42
B 8. Stöd till icke-statliga kulturlokaler Prop. l994/95:100
Bil. 12 l993/94 Utgift 26 187 115 l994/95 Anslag 35 000 000 l995/96 Förslag 50 000 000
varav 25 000 000 beräknat förjuli 1995-juni 1996
Från anslaget betalas bidrag för ny— eller ombyggnad — inbegripet handi- kappanpassning — av musei-. teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag lämnas med högst 30 % av kostnaderna vid nybygg- nad och med högst 50 % vid ombyggnad.
Stödet fördelas genom Boverkets samlingslokaldelegation i samråd med Statens kulturråd. Bestämmelser för stödet finns i förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler.
För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om bidrag. Ramen för budgetåret l994/95 fastställdes till 25 mkr.
Beslut om bidrag fattas innan aktuella byggnadsarbeten påbörjas, och ut- betalas när arbetena är avslutade, vilket kan ta flera år. Av denna anledning varierar storleken på utbetalningarna år från år och kan vara betydligt större eller mindre än ramen, beroende på beslut som ligger flera år bakåt i tiden.
Boverket visar i sin årsredovisning att under budgetåret 1993/94 inkom ansökningar för sammanlagt 260 mkr. Ur det ordinarie anslaget på 25 mkr beviljades 21,6 mkr till länsmuseer och övriga museer, 2 mkr till konsert- lokaler och l,4 mkr till teatrar och övriga kulturlokaler.
Sedan budgetåret 1991/92 har det av sysselsättningsskäl funnits extra anslag till icke-statliga kulturlokaler. För budgetåret l993/94 tillfördes 70 mkr, av vilka länsmuseema beviljades knappt 58 mkr, teaterlokaler 7 mkr och drygt 5 mkr gick till konsertlokaler och övriga kulturlokaler. Bland dessa projekt återfinns t.ex. glasmuseet i Växjö, Lödöse medeltidsmuseum, Flog- bergets besöksgruva i Smedjebacken, Folkparksteatern i Huskvarna och Sagoteatern i Umeå.
Eftersom projekten är väl spridda över landet och är färdigprojekterade får de en omedelbar effekt. Många av projekten har ansökt om medel under flera år och de bedöms inte ha kommit till stånd utan det särskilda stödet.
Enligt Boverkets beräkning har varje bidragsmiljon skapat ca 2 årsarbeten direkt i byggandet och ca 5 årsarbeten i regionen."
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Bra lokaler är en grundförutsättning för att utveckla livaktiga regionala kultur- institutioner. Stödet till icke-statliga kulturlokaler bidrar till kulturell utveck— ling genom att skapa möjligheter för bl.a. musei-, teater— och konsert- verksamhet. Flera angelägna projekt har kunnat komma till stånd med hjälp av de resurser som budgeterats för icke-statliga kulturlokaler. Det finns enligt
43
Boverket ett fortsatt stort intresse för bidragen vilket framgår av att det totala beloppet i ansökningarna är betydligt större än de medel man förfogar över.
De sysselsättningseffekter som stödet genererar är avsevärda och sats- ningarna görs dessutom i många olika delar av landet. Enligt regeringens bedömning har handläggningen skötts effektivt och givit ett gott resultat. Det gäller även de under en följd av år av sysselsättningsskäl återkommande resursförstärkningarna. Regeringen avser återkomma till frågan om hand- läggaransvaret för icke-statliga kulturlokaler i samband med kompletterings- propositionen 1995.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen ]. medger att beslut om stöd till vissa icke—statliga kulturlokaler får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 37 500 000 kr under budget- året 1995/96, 2. till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr.
B 9. Riksutställningar
1993/94 Utgift 32 800 000 1994/95 Anslag 33 355 000 1995/96 Förslag 51 500 000
varav 34 338 000 beräknat förjuli 1995—juni l996
Medel till Riksutställningar är budgeterade inkl. mervärdesskatt.
Stiftelsen Riksutställningar har enligt sina stadgar, fastställda genom rege- ringsbeslut den 23 juni 1976, till uppgift att främja utställnings- och konst- bildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställ- ningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.
Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kommu- nala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet.
Mål- och resultatstyming har inte tillämpats för detta anslag för budgetåret 1993/94. Riksutställningar har därför inte ålagts att lämna resultatredovisning för nämnda budgetår.
Riksutställningar har dock på eget initiativ lämnat en årsredovisning, av vilken framgår bl.a. följande.
För utställningarna är ambitionen att minska egenproduktionen och i ökad utsträckning gå in för samproduktioner och bearbetning av externt produ- cerade utställningar. Uppgiften att svara för utveckling av utställningsmediet förutsätter dock viss egenproduktion. För rådgivningen är avsikten att öka kompetensen främst inom informationsteknik. Barn och ungdom är en viktig
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
målgrupp. Inom ett fåtal år skall hälften av Riksutställningars totala verk- Prop. 1994/95:100 samhet inriktas på den gruppen. Bil. 12
Riksutställningar har under budgetåret l993/94 producerat 1 1 nya utställ- ningar, medan totalt 79 utställningar har varit i omlopp under året. Antalet nyproducerade utställningar har nästan halverats jämfört med föregående år. Trots detta har antalet uthymingsdagar ökat. Andelen distribuerade utställ- ningar med inriktning på barn och ungdom har ökat under de tre senaste åren och upptar nu drygt en tredjedel av distributionen. Någon besöksstatistik för utställningsverksamheten presenteras inte.
Riksutställningar har vidare under året bedrivit löpande informations- och rådgivningsverksamhet bl.a. via databasen Expoteket samt arrangerat eller medverkat i ett stort antal utbildningstillfällen för museipersonal. utställnings— arrangörer och andra intressenter. Variationen i kursutbudet är hög.
Regeringens överväganden
Som anmälts i det föregående sker en successiv infasning av kulturområdet i den nya statliga budgetstyrningsprocessen. För Riksutställningar. liksom för flertalet andra stiftelser inom kultursektorn, har krav på resultatredovisning mot verksamhetsmål införts fr.o.m. innevarande budgetår. Verksamheten kommer således att bli föremål för en systematisk resultatbedömning först i samband med nästa budgetproposition. Riksutställningar har på eget initiativ ingivit en årsredovisning för budgetåret 1993/94. där prestationer redovisas i relation till egna mål för verksamheten.
Regeringen förordar att de principer för pris- och löneomräkning som gäller för myndigheternas förvaltningsanslag blir tillämpliga även på Riks- utställningar. Det innebär att löne— och förvaltningskOstnader får en schablon- mässig uppräkning och att lokalkostnadema kompenseras enligt beräkningar av Statens lokalförsörjningsverk. Särskild kompensation har vidare beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda åtgärder inom kulturområdet. Det innebär också att Riksutställningar bör omfattas av rege- ringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/% har anslaget räknats ned med 1 668 000 kr. Anslaget bör fr.o.m. nästa budgetår betalas ut månadsvis. Viss kompensation för uppkommande ränteförlust kommer att beräknas i regleringsbrevet.
Den hittillsvarande möjligheten till täckning i särskild ordning för löne- ökningar m.m. kotnmer att försvinna fr.o.m nästa budgetår. I stället har ett utrymme beräknats under detta anslag som täckning för kostnadsökningar som uppkommer under budgetåret till följd av träffade löneavtal.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Riksutställningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 51 500 000 kr. 45
B 10. Närrmden för hemslöjdsfrågor Prop. 1994/95:100
. .. Bil. 12 Nytt anslag (forslag) 3 800 000
varav 2 517 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Enligt förordningen (1988:315') med instruktion för nämnden för hem- slöjdsfrågor skall nämnden ta initiativ till. planera, samordna och göra in- satser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet.
Nämnden står som samordnare av hemslöjdskonsulentverksamheten och har bemyndigandet att pröva frågan om huvudmannaskap för konsulentema.
Närings— och teknikutvecklingsverket (NUTEK) skall svara för nämndens medelsförvaltning och personaladministration samt lämna det biträde i övrigt som behövs för dess verksamhet.
Nämnden har lämnat in en egen separat re.ru/tatredovisning. Nämnden arbetar för att nå en övergripande och metodutvecklande arbetsform, där nyckelord är u(värdering-utredning-utveckling. I resultatredovisningen redo- görs bl.a. för hur projektmedlen fördelats och vilka insatser som blivit gjorda inom de prioriterade projektområdena barn-ungdom, sameslöjd. råvaror till slöjden, dräkområdet samt teknik och produktutveckling.
lnom barn- och ungdomsområdet pågår bl.a. ett projekt med en riks- konsulent i hemslöjd för barn och ungdom. Slöjdtåget som riktar sig mot skolans högstadieelever och Rockhuvud, en ungdomssatsning med hjälp av multimedia. Inom råvaiuområdet arbetar man med att utveckla bättre och mer rationella metoder för att kunna bredda användningen av svenska fömyelse— bara naturmaterial. Linets olika användningsområden har blivit fler i takt med ett ökat miljömedvetande. inte minst märks detta inom oljelinsodlingen. På ullsidan har grunden lagts för ett Svenskt Ull- och Skinnråd. vars syfte är att främja och samordna hela näringen. Baskunskaperna inom hemslöjdens dräktområde har förbättrats och systematiserats genom en projektanställd dräktsamordnare, som arbetat med utbildning. registrering och inventeringar. När det gäller hemslöjdstekniker med få utövare har speciella insatser gjorts inom korgtillverkning och brickbandsvävning. På utbildningssidan har en utredning Att spinna vidare genomförts. som behandlar den framtida utveck- lingen på Sätergläntan, hemslöjdens kursgård.
Regeringens överväganden
En redovisning av Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhet skall ingå i NUTEKzs årsredovisning. Riksrevisionsverket har inte haft någon erinran mot denna. Nämndens verksamhet framgår dock inte i NUTEKzs redo- visning. Regeringen anser att Nämnden för hemslöjdsfrågor framdeles bör redovisas son en separat resultatenhet i NUTEKzs redovisning. Regeringen föreslår att nämndens förvaltningskostnader redovisas under ett särskilt ramanslag. Från anslaget Främjande. av hemslöjden tillförs detta 46
anslag 2 509 000 kr. Ett visst utrymme har beräknats under anslaget för att Prop. 1994/952100 täcka under budgetåret uppkomna utgiftsökningar med anledning av träffade Bil. 12 löneavtal.
Nämnden för hemslöjdsfrågor omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 125 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Nämnden för hemrlbjdsfrå gor för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 3 800 000 kr.
B 11. Främjande av hemslöjden
l993/94 Utgift 15 537 406 l994/95 Anslag 15 709 000 1995/96 Förslag "21 149 000
varav 14 023 000 beräknat förjuli 1995—juni l996
Anslaget disponeras för bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet samt till Svenska hemslöjdsföreningamas riksförbund.
Hemslöjdskonsulentverksamheten består av två hemslöjdskonsulenter i varje län och fyra rikskonsulenter, varav tre är verksamma som sameslöjds- konsulenter och en som spetskonsulent. Länshemslöjdkonsulenternas vik- tigaste uppgifter är att väcka intresse för. främja. utveckla och förmedla kun- skap om hemslöjd med beaktande av såväl kulturella. kvalitativa som ekono- miska aspekter.
Av resu/tarredovisningen för Nämnden för hemslöjdsfrågor framgår att hemslöjdskonsulentema har producerat totalt ca 90 egna utställningar. Elva av dem har gått runt på ett stort antal orter inom länen. Man har deltagit i 26 mässor och arrangerat 17 större stämmor. l—lemslöjdens årliga sommarutställ- ning på Nääs hade 21 000 besökare. Vävmässan Väv -93 hade 11 000 be— sökare under tre dagar.
I länen har 190 kurser arrangerats. Genom konsulentemas insatser på utbildningsområdet upprätthålls kunskapsnivån inom slöjdområdet och ut- bildningsmöjligheter finns på regional nivå. I många län görs nu speciella satsningar på barn och ungdom som inkluderar fortbildning av lärare.
Nämnden påvisar att det under de senaste åren finns en tydlig utveckling mot att allt fler konsulenter har bytt lokaler och fått ett eget Hemslöjdens hus. Detta har skett i 14 län. Ofta har dessa lokaler kopplats samman med verkstads—, kurs- och utställningslokaler. Det har därför blivit lättare att skapa en egen identitet och verksamheten har blivit tydligare inför allmänheten.
Svenska hemslöjdsföreningamas riksförbund (SHR) är en ideell förening och centralt organ för landets hemslöjdsföreningar. SHR bedriver Säter- 47
gläntan — hemslöjdens kursgård, ger ut Tidskriften Hemslöjden, anordnar utställningar, kurser och föredrag och verkar för en rationell organisation för försäljning av hemslöjdsprodukter.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att anslaget till svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund ökas med 500 000 kr för det utåtriktade marknadsföringsarbetet för hemslöjden. Till följd av att förvaltningskostnaderna för Nämnden för hemslöjd föreslås anvisas ett eget ramanslag minskas detta anslag med 2 509 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Främjande av ite/rrslrbjden för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 21 149 000 kr.
B 12. Inköp av vissa kulturföremål
l993/94 Utgift — l994/95 Anslag 80 000 1995/96 Förslag 120 000 varav 80 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Ur detta anslag utgår medel till inköp av kulturföremål. som har sådant konstnärligt. historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar. Beslut om inköp meddelas av rege- n'ngen efter förslag av vederbörande myndigheter.
Anslaget har inte utnyttjats under budgetåret l993/94.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Inköp av vissa knlnuföremäl för budgetåret 1995/% anvisar ett förslagsanslag på 120 000 kr.
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
48
B 13. Sysselsättningsinsatser på kulturområdet Prop. 1994/95:100
El 12 Nytt anslag (förslag) 235 000 000 1
varav 156 600 000 beräknat för juli l995—juni 1996
Regeringens överväganden
För sysselsättningsinsatser på kulturområdet föreslår regeringen att extra medel om 235 miljoner kronor ställs till regeringens disposition för budget- året 1995/96. Medlen avser huvudsakligen en engångsinsats för en rädd- ningsaktion för registrering. dokumentation, gallring, konservering och magasinering av föremålssamlingar vid främst de statligt stödda museerna i huvudsak i enlighet med Museiutredningens förslag i betänkandet Minne och bildning (SOU 1994:51). Registreringen bör ske med digital teknik så att samlingarna görs tillgängliga för forskare och allmänheten runt om i landet.
Aktionen bör också kunna omfatta andra samlingar, exempelvis arkivalier vid de statligt stödda arkiven eller föremål. uppteckningar och ritningar inom hemslöjdens område. Medlen skall även kunna användas för andra angelägna sysselsättningsinsatser inom kultur- och kulturrniljöområdet. Regeringen kommer årligen för riksdagen att redovisa hur medlen använts.
En projektplan för räddningsaktionen skall upprättas under våren 1995.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Sysselsänningsinsatser inom kulturområdet för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 235 000 000 kr.
49
4 Riksdugen l994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga 12
Kulturmiljövård Utredningsarbeten m.m. som berör kulturmiljövården
För riksdagens kännedom lämnas en kort översikt över pågående och pla- nerade översynsarbeten som berör kulturmiljövården.
Kulturarvsutrednin gen
En särskild utredare har tillkallats som skall göra en översyn av vissa frågor om lagskyddet för olika kulturminnen och kulturmiljöer. Huvuddelen av frågorna berör utformningen av och innehållet i lagen (19881950) om kultur- minnen m.m. (kulturminneslagen). De frågor som utredningen skall överväga är behovet av föreskrifter till skydd för ortnamn. skyddet för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer. skyddet för prästgårdar. skyd- det för de norrländska kyrkstäderna. översyn av kulturminneslagen i regler om utförsel av kulturföremål. skyddet för vissa kulturegendomar och vissa lagtekniska frågor. Utredningsarbetet skall vara avslutat före utgången avjuni 1996.
Jordbrukets miljösröd/Kirlrurlwrtlskupsvård
Det öppna och levande odlingslandskapet är en betydelsefull kollektiv nyttig- het. Att det bevaras är ett viktigt mål för såväl kulturpolitiken som jord- brukspolitiken. Åtgärder för att tillvarata kulturlandskapets traditionsvärden ar ett prioriterat verksamhetsområde för kulturmiljövården. Den skall bl.a. värna om helhetsbilden och de historiska sammanhangen i odlingslandskapet, med åkrar. ängar. hagmarker, den traditionella bebyggelsen, de regionala särdra- gen. landskapselementen och fomlämningama.
Sedan år 1990 har omfattande insatser gjorts inom kulturmiljövårdens organisation för att ge programmen om landskapsvård ett bra innehåll i fråga om kulturvärdena. Samordningen med naturvårdens intressen har utvecklats väl. Regionala bevarandeprogram har upprättats och 15 000 avtal med lantbrukare har slutits om ca 300 000 hektar jordbruksmark för att bevara vissa ur nationell synpunkt värdefulla miljöer med höga natur- och kultur- miljövärden.
! betänkandet Förstärkta miljöinsatser ijordbruket (SOU 1994:82) lades i juni 1994 fram ett förslag om hur Landskapsvårdsprogrammet vid ett svenskt EU-medlemskap skulle omvandlas till ett svenskt program för miljöstöd enligt rådets förordning (EEG) 2078/92 om miljövänliga jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet.
[prop. 1994/95:75 om vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlem- skap i Europeiska unionen lade regeringen fram ett reviderat förslag till miljö— och bevarandeprogram för jordbruket. Riksdagen har i beslut den 20 decem- ber 1994 förordat att bevarandeprogrammet utreds särskilt.
Prop. 1994/951100 Bil. 12
50
Plrtn- och byggutredningen Prop. 1994/952100 Bil. 12 Plan- och byggutredningen har under året lämnat två delbetänkanden, Miljö och fysisk planering (SOU 199-1:36) och Överprövning av beslut i plan- och byggärenden (SOU 1994-134). Båda betänkandena innehåller förslag som om de genomförs i hög grad kommer att inverka på möjligheterna att ta till vara den byggda miljöns kulturvärden. Det gäller bl.a. förslag om att stärka kommunernas underlag i kulturmiljösammanhang, vilket krävs för att en förenklad bygglovshantering skall kunna genomföras. Det gäller också för- slag om att garantera en statlig kontroll vad gäller särskilt värdefulla bygg- nader och miljöer vid en förändrad överprövningsordning.
Övriga anmälningar om kulturmiljövården Byggnadsminnesförklarin gar av försvarsfastigheter
Som en följd av beslutade förändringar i fråga om ansvaret för försvars- fastigheterna har regeringen under hösten 1994 förberett beslut om att de kulturhistoriskt mest värdefulla byggnaderna och etablissemangen som tidi— gare förvaltades av Fortifikationsförvaltningen skyddas som byggnads- minnen.
Infraslukturuppdrag
Riksdagen beslutade år 1993 (prop. 1992/932176, bet. 1992/932Tu35, rskr. 1992/93:125) om att genomföra ett tioårigt program för investeringar i trafikens infrastruktur. Programmet kommer att medföra betydande ingrepp i det svenska landskapet. Riksantikvarieämbetet och Statens naturvårdsverk har därför på regeringens uppdrag i november 1994 redovisat metoder för hur kultur- och naturmiljöintressen bättre skall kunna tas till vara vid planeringen och genomförandet av infrastrukturprojekten.
Regeringen anser att det är av stor vikt att investeringarna i infrastrukturen genomförs så att viktiga kultur- och naturrniljöintressen inte skadas. Mot bakgrund av verkens redovisningar vill regeringen understryka behovet av en bättre systematiserad kunskap och av en planering i ett tidigt skede som tar till vara dessa intressen.
Regeringen har för avsikt att återkomma i denna fråga i kompletterings- propositionen l995.
Arkeologisk fyndhantering
Regeringen har givit Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer ett särskilt uppdrag att utreda konsekvenserna av att den som får tillstånd att göra ingrepp i fornlämning även svarar för kostnaderna för fyndhantering, kon- servering, långsiktig förvaring och vård. Uppdraget har givits med anledning 51
av den kraftigt ökade budgetbelastningen som särskilt fyndhantering och Prop. 1994/95:100 konservering av fynd från arkeologiska uppdragsundersökningar har föranlett Bil. 12
under senare år som en följd av utbyggnad för trafrkverkens infrastruktur. Förslagets konsekvenser för såväl staten sotn exploatörerna skall redovisas.
Utredningen skall också omfatta förslag till de författningsändringar som kan behövas.
B 14. Riksantikvarieämbetet
1993/94 Utgift 122 061 426 1994/95 Anslag 129 254 000 l995/96 Förslag 193 919 000
varav 128 621 000 beräknat förjuli 1995—juni 19%
Myndigheten Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer omfattar Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museum, Kungl. myntkabinettet, Medelshavsmuseet. Institutionen för konservering och ett bibliotek. Myndig- hetens förvaltningskostnader upptas dels under detta anslag, varifrån förvalt- ningskostnadema för Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och biblioteket betalas, dels under anslaget Centrala museer: Myndigheter.
RAÄ svarar för myndighetens uppgifter inom kulturmiljövård. Biblioteket är ett specialbibliotek inom ämnesområdena arkeologi. medeltidens konst- historia, numismatik och kulturmiljövård. Det skall svara för biblioteks- service inom dessa områden till myndigheten och till forskning. utveckling och utbildning.
RAÄ redovisar i årsredovisningen fem verksamhetsgrenar — kunskapsför— sörjning. lagtillämpning. vård. samlingar och publik verksamhet. Verksam- hetsgrenama är därutöver indelade i 27 undergrupper.
Vad gäller verksamhetsgrenen Krm_s'ktrpsjiiirsörjning redovisas prestationer för tolv undergrupper. nämligen fomminnesinventering. agrarhistorisk doku- mentation. översyn av riksintressen. arkeologiska undersökningar. långsik- tiga forskningsföretag. databaser. fomminnesregistret, Vitterhetsakademiens bibliotek, Antikvarisk—topografiska arkivet. sektorsforskning, kursverksam- het och publikationer.
Vad gäller fornminnesinventeringen har man under året inventerat i Uppsala. Östergötlands, Kronobergs, Kristianstads. Värmlands. Örebro, Kopparbergs. Västernorrlands. Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Sammanlagt har 14 700 kvm inventerats. Vid inventeringen har antalet fornminneslokaler ökat med ca 300 % jämfört med förstagångsinven— teringen. Vad gäller den agrarhistoriska dokumentationen har man under året kalibrerat äldre lantmäterikartor för en yta motsvarande 1 390 kvm inom 55 riksintressemiljöer. Arbetet har väckt stort intresse regionalt.
För verksamhetsgrenen htgti/lämpning redovisas att RAÄ har deltagit i följande offentliga utredningar: Jordbrukets miljöprogramsutredning, Plan- och byggutredningen. Vattendragsutredningcn och Svenska kyrkans kyrko—
byggnadsutredning. I samverkan med Statens naturvårdsverk och Boverket Prop. l994/95:100 bedrivs ett utvecklingsarbete för miljökonsekvensbeskrivningar. Bil. 12
RAÄ har ägnat särskild uppmärksamhet åt rådgivning. tillsyn och erfaren- hetsåterföring vad gäller länsstyrelsernas beslut med anledning av de på- gående stora investeringarna i utbyggnad av kommunikationsnät.
RAÄ har fattat beslut och avgivit yttranden angående fornminnen, bygg- nader, kyrkor och Naturresurslagama i 2 296 ärenden.
Antalet kyrkoårenden har ökat kraftigt under senare år på grund av det förmånliga prisläget på byggmarknaden. Med anledning av bolagiseringen av statlig verksamhet har avsevärda resurser och omprioriteringar krävts i arbetet med statliga byggnadsminnen.
Verksamhetsgrenen Vård har fyra undergrupper: Fomvård och byggnads— vård, fastighetsförvaltning, luftföroreningar och kulturmiljö och Institutionen för konservering (RIK). RAÄ har bearbetat och nyupprättat 2 600 forn- vårdsplaner och gjort 29 projekteringar för byggnadsvård. Vidare har RAÄ genomfört en 18-veckorskurs i äldre byggnadsteknik för timmerrnän. Ett nätverk har bildats mellan RAÄ, Arbetsmarknadsverket och arbetsmark- nadens parter för erfarenhetsutbyte och nya samarbetsrutiner med anledning av de nya sysselsättningsinsatsema.
RAÄ förvaltar 80 kulturmiljöer, varav 12 är större än 10 ha. Glimminge- hus och Mälsåker har dominerat byggnadsinvesteringama. Upprustningar har gjorts på Alvastra kloster. Kronobergs slottsruin. ringmuren och ruinerna i Visby. Programutredningar har slutförts beträffande investeringar på Björkö, Gamla Uppsala och Eketorp. Eftersatt underhåll och löpande underhåll och drift av fastigheterna har kunnat genomföras på en tillfredsställande nivå tack vare tillskotten av sysselsättningsmedel.
Skadeutvecklingen på runstenar och bildstenar följs. Av 1 500 runstenar har nu 800 en fadder. Metodutveckling för att bevara utsatta hällristningar pågår.
20 större konserveringar av stenutsmyckningar på byggnader har utförts.
I arbetet med att motverka nedbrytningen av metall i kulturmiljön har industriminnen prioriterats.
Programmet för insatser mot luftföroreningar har utvärderats av en inter- nationell expertgrupp, som resulterat i en positiv rapport om kvaliteten i RIK:s arbete. .
RIK har i sin basverksamhet utfört 24 020 fotoarbeten, konserverat 7 271 föremål av olika material och utfört 220 besiktningar och analyser. Uppdragsintäktema uppgick till 4 mkr exkl. moms. RIK genomför för när- varande en teknisk inventering av museimagasin.
För verksamhetsgrenen Samlingar se under Statens historiska museer. Beträffande den publika verksamheten har RAÄ under budgetåret lagt stor vikt vid kunskapsspridning genom publicering, kurser, seminarier, konferen- ser, artiklar och föreläsningar. RAÄ svarar för publik verksamhet vid de 80 kulturmiljöer man förvaltar. Vid nio av dessa tas entréavgift. Vid dessa ökade antalet besökare med 6 % (273 000 besökare) och intäkterna med 20 % (6,2 mkr) jämfört med budgetåret 1992/93. RAÄ samordnar Kultur- 53
husens dag och Arkeologidagcn. Antalet besökare ökade med 60 % under Prop. l994/95:100 Arkeologidagen (13 000 st). RAÄ driver kampanjen Rädda Visby ringmur. Bil. 12 Fem nummer av tidskriften Kulturmiljövård a 6 000 ex. har givits ut. RAÄ har sammanlagt utgivit 26 publikationer och arrangerat 72 kurser och konferenser för ca 1 700 deltagare. Anslagssparandet uppgår till 3 896 175 kr, vilket utgör ca 3.1 % av det tilldelade anslaget.
Regeringens överväganden
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. RRV påpekar dock i en särskild revisionsrapport att särskilda insatser torde krävas för att säkerställa att en förbättring sker av den interna kontrollen i de decentra- liserade ekonomiadministrativa rutinerna. De projekt som redan påbörjats med detta syfte bör fullföljas med ofömiinskad kraft.
RAÄ har en omfattande och bred verksamhet vilket tydligt framgår av årsredovisningen. Arbetsuppgifternas bredd ställer stora krav på resultat— måtten, väl valda nyckeltal och myndighetens förmåga att sammanfatta kvali— tativa och kvantitativa förhållanden inom de olika verksamhetsgrenarna. I avsaknad av mer utvecklade verksamhetsmått är årets redovisning dock i vissa avseende förhållandevis knapphändig. Myndigheten har erhållit dispens från kravet att redovisa verksamheten i förhållande till målen med motivet att verksamheten ges en ny indelning i samband med myndighetens omorganisa- tion. RAÄ bör därefter kunna utveckla sin redovisning så att den ger en fylligare bild av hur verksamheten utvecklas.
I budgetpropositionen l993 (prop. 1992/93:100 bil 12 s. 125) uttalade regeringen att länsstyrelserna på några års sikt borde överta handläggningen av ärenden om kyrkliga kulturminnen enligt 4 kap. lagen (19882950) om kulturminnen m.m. från Riksantikvarieämbetet (RAÄ). RAÄ" har haft rege- ringens uppdrag att förbereda förändringen. I föregående års budget fick de mest arbetstyngda länsstyrelserna förstärkning av sina resurser för kultur- miljövård. För att göra det möjligt att slutföra den planerade överföringen av RAÄ:s beslutsrätt till länsstyrelserna anser regeringen att även de återstående länsstyrelserna nu bör förstärkas. För detta ändamål föreslås 3,5 miljoner kronor beräknas under fjortonde huvudtitelns (Civildepartementet) anslag till länsstyrelserna. Förstärkningen gäller främst överförande av beslut om kyrkor och kyrkliga inventarier, men ger också länsstyrelserna bättre för- utsättningar till en kompetent handläggning av sina uppgifter inom kultur— landskapsvård, arkeologi. att lämna expertstöd till kommunerna vad gäller fysisk planering samt större möjligheter att ta hand om sysselsättningsinsatse-r inorn kulturmiljöområdet. Regeringen avser att senare i vår återkomma med förslag till de författningsändringar som krävs för att överföra beslutande- rätten i fråga om kyrkliga kulturminnen till länsstyrelserna.
Regeringen förutsätter att länsstyrelserna — liksom hittills RAÄ — i hög
grad kan grunda sina beslut på länsmuseemas kompetens i frågor om vård 54
och underhåll av kyrkor och kyrkliga inventarier. Regeringen har givit RAÄ Prop. l994/95:10O ett särskilt uppdrag att i samråd med företrädare för länsstyrelserna. de Bil. 12 regionala museerna och Statens kulturråd utarbeta ett förslag på hur anvars- fördelning mellan länsstyrelser och länsmuseer skall se ut bl.a. i denna fråga.
De kostnader som tillkommer för utbildning, kompetensutveckling och mångfaldigande av det arkivmaterial (ritningar och akter) ur RAÄ:s arkiv som länsstyrelser och länsmuseer behöver ha tillgång till finansieras över RAÄ:s ramanslag.
Riksantikvarieämbetet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret l995/96 har anslaget räknats ned med 5 786 000 kr.
Anslaget har minskats med 850 000 kr som RAÄ disponerar under innevarande budgetår för stöd till länsmuseemas arbete med publikinsatser i kulturmiljön. Av de sålunda frigjorda medlen bör 500000 kr tillföras Näringsdepartementets huvudtitel som en årlig resurs med anledning av att frågor om utveckling m.m. inom hantverksområdet förs över från Kultur- departementet till Näringsdepartemcntet fr.o.m. nästa år.
Med anledning av att fastighetsdatareformen avslutas budgetåret l994/95 minskas anslaget med 600 000 kr. Regeringen föreslår att RAÄ för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 29 500 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Riksantikvarieämberet för budgetåret 1995/% anvisar ett ram- anslag på 193 919 000 kr.
B 15. Kulturmiljövård
l993/94 Utgift 82 747 828 Reservation 59 629 986 l994/95 Anslag 72 600 000 l995/96 Förslag 112 406 000
varav 74 495 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Från anslaget utgår bidrag enligt förordningen ( 1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. Medel får även utgå till vård och underhåll av vissa kyrkliga inventarier. Frågor om bidrag prövas av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) eller, efter RAÄ:s bemyndigande, av länsstyrelsen.
Från anslaget utgår också ersättning enligt 2 kap. 7, 8, 14—16 åå samt 3 kap. 10 och 12 åå lagen (l988z950) om kulturminnen m.m.
Riksantikvarieämbetet redogör i sin årsredovisning för hur bidrag har fördelats till byggnadsvård, fornminnes— och landskapsvård och extra me— del för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer på sammanlagt 95 213 000 kr.
55
Av anslaget har 53,4 mkr fördelats till länsstyrelserna i form av besluts- ramar. RAÄ fattar beslut om beslutsramar för länsstyrelserna med utgångs— punkt från länsstyrelsernas redovisade behov. Det är första året som läns— styrelserna får fatta dessa beslut. Ett ADB-baserat register har utvecklats för att få en enhetlig redovisning från länsstyrelserna. Två gånger om året följer RAÄ upp hur länsstyrelserna har ianspråktagit anslaget. Vid behov har om- fördelning mellan länen gjorts. RAÄ har redovisat hur medlen har fördelats på länen och hur utfallet blivit på ett urval kategorier av byggnader, miljöer. fornminnen och kulturlandskap. Exempelvis har ca 12 mkr avsatts för lands- bygdsbebyggelse, 5,4 mkr avsatts för industriminnen och 6 mkr till tätorts- bebyggelse. Bland projekten återfinns Slottsbiografen i Uppsala, Sörby rundloge utanför Mjölby i Östergötland, Folkets hus i Eksjö, Horns tegelbruk i Skövde, Skräddar-Djurbergs fäbod utanför Orsa. Duvbergs by i Härjedalen och kåtori Hedvallen i Arvidsjaur. Drygt 7 mkr har avsatts för fomminnes- vård. varav 1,5 mkr till informationsskyltning. Närmare 9 mkr har avsatts för kulturlandskapsvård, varav 1,5 mkr till infonnationsinsatser.
Enligt RAÄ var ramtilldelningen för budgetåret 1993/94 i förhållande till anspråken ytterst otillräcklig för de flesta län, varför den stora tilldelningen av sysselsättningsmedel har inneburit ett betydelsefullt tillskott.
Under perioden den 1 juli 1990—31 juni 1994 har kulturmiljövården erhållit sammanlagt 340 mkr i särskilda medel för sysselsättningsskapande åtgärder inom sektorn.
De sysselsättningsskapande medlen har haft en avgörande inverkan på möjligheten att få till stånd angelägna rcparations- och underhållsinsatser som hittills fått anstå på grund av medelsbrist. Det gäller bl.a. industriminnen, ruiner, marina minnesrnärkena i Karlskrona samt regionalt karaktäristiska byggnadstyper som Ölands väderkvarnar, Västerbottens rundlogar och Hälsingegårdar.
Även för turismnäringen väsentliga objekt som Upplands bruken, Sala silvergruva och Strömsholms—, Dalslands—, och Trollhättekanaler har kunnat rustas upp. Dalslands kanal t.ex. svarar delvis tack vare dessa satsningar för mer än 30 % av Dalslands hela turismnäring.
Insatserna har kunnat sättas igång med kort varsel. En ökande grupp byggnadsarbetare har i det praktiska arbetet blivit förtrogna med äldre hant- verkstekniker och traditionella material.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att det för budgetåret 1995/96 faställs en beslutsram för anslaget Kulturmiljövård på 112 406 000 kr. Anslaget föreslås uppgå till samma belopp. Vid beräkningen har viss hänsyn tagits till prisutvecklingen. För vård av kulturlandskap vill regeringen redovisa att under tionde huvudtiteln till Jordbruksdepartementet kommer att föreslås ett program för stöd till det öppna odlings— och kulturlandskapet inom EU:s miljöprogram för jordbruket i enlighet med förordningen (EEG) 2078/92 om miljövänliga
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
56
jordbruksmetoder och bevarande av landskapet. Förslaget presenteras i Prop. 1994/952100 korthet under avsnittet Övriga anmälningar om kulturmiljövården rubriken Bil. 12 Jordbrukets miljöstöd.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. medger att beslut om bidrag till kulturmiljövård får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 1 12 406 000 kr under budgetåret 1995/96, 2. till Kulrrrrmiljövård för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags- anslag på 112 406 000 kr.
B 16. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksarnhet
1993/94 Utgift — l994/95 Anslag ] 000 1995/96 Förslag 1000 varav 1000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Under detta anslag tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr för sådana undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om kultumtinnen m.m. och som på uppdrag av statlig eller kommunal myndighet eller enskild utförs av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) mot avgift.
I sin årsredovisning redovisar RAÄ att under budgetåret 1993/94 har uppdragsverksamheten arbetat med ca 1 230 uppdrag. Kostnaderna för detta var ca 153 mkr. Antalet uppdrag har tredubblats jämfört med de två före- gående åren. Främst beror detta på den pågående utbyggnaden av vägar och järnvägar. Antalet fältarbetstimmar under samma tid har ökat med en tredje- del. Tre större undersökningar redovisas som exempel på hur kunskaps- nivån höjts och nya perspektiv erhållits på resp. tids förhållanden. Det är undersökningar av en boplats från äldsta stenålder vid Huseby Klev på Orust med unikt goda bevaringsförhållanden för organiskt material, ett omfatt— ande bostadskomplex från bronsåldern i närheten av hällristningsområdet Himmelstalund utanför Norrköping och två bytomter och ett gravfält från yngre järnåldern vid Valsta och Säby i Sigtuna kommun.
Det sker en fortlöpande utveckling av de arkeologiska metoderna. En speciell satsning har gjorts under året för att effektivisera fältarbetet och efter- bearbetningen genom utveckling av ett digitalt inmätningssystem. En särskild satsning har också gjorts på att färdigställa rapporter från tidigare under- sökningar.
57
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100
-- . . . . . . . . . . Bil. 12 RAA:s arsredovrsnrng innehaller inte nagon separat ekonomisk redovrsnrng
av RAÄ:s arkeologiska uppdragsverksamhet. Verksamheten är omfattande och helt avgiftsfinansierad. [ kommande årsredovisning bör en självständig redovisning av den arkeologiska uppdragsverksamheten ges.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Riksantikvarieåmberet: Uppdragsverksamhet för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
B 17. Kulturstöd vid ombyggnad m.m.
l993/94 Utgift 136 831 708 1994/95 Anslag 160 000 000 l995/96 Förslag 255 000 000
varav 170 000 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Från anslaget utgår bidrag till ombyggnad. renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse enligt 2 Q' förordningen (l993:379) om bidrag till kulturmiljövård.
Under budgetåret 1994/95 får åtgärder beslutas som motiveras av antikva- riska skäl inom en ram motsvarande 160 000 000 kr. Av ramen får högst 10 000 000 kr disponeras för arkeologiska undersökningskostnader i sam- band med bostadsbyggande enligt 7 & förordningen om bidrag till kultur— miljövård.
Medel för ändamålet har tidigare anvisats som tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. Anslag anvisades t.o.m. budgetåret 1992/93 under elfte huvudtitelns förslagsanslag B 33. Tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. Beviljade lån är ännu inte helt avräknade varför Boverket disponerar medel i enlighet med förordningen (19831102) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.mj och förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder.
I sin årsredovisning redogör Riksantikvarieämbetet (RAÄ) för hur bidra- gen till ombygonad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse om sammanlagt 152 mkr har använts. Hela anslaget har fördelats till länsstyrelsema i form av beslutsramar. RAÄ fattar beslut om beslutsramar för länsstyrelserna med utgångspunkt från länsstyrelsernas redovisade behov. Det är första året som länsstyrelserna får fatta dessa beslut. Ett ADB-baserat register har utvecklats för att få en enhetlig redovisning från länsstyrelserna. En gång per kvartal följer RAÄ upp hur länsstyrelserna har ianspråktagit anslaget. Vid behov har omfördelning mellan länen gjorts. Detta till trots 58
rapporterade några länsstyrelser inte i tid att de inte använt hela den summa de fått sig tilldelad, utan drygt 8 mkr hade det inte beslutats om när budgetåret upphörde.
RAÄ har redovisat fördelning av medel per län, likaså fördelning per skyddsforrn och på ett urval kategorier av bebyggelsemiljöer. Drygt 100 mkr har gått till bostäder i tätorter. ca 20 mkr till bostäder och bostadskomplement på landsbygden. ca 2,5 mkr till bostäder i förenings- och folkrörelselokaler och kyrkliga miljöer. ca 2,4 mkr till bostäder i industrimiljöer och ca 21 mkr till slott och herrgårdar. Bland projekten återfinns exempelvis kvarteret Cepheus 25 i Gamla stan i Stockholm, gården By 111 i Eke socken på Gotland, Flensburgska gården i Karlskrona, Övedskloster i Malmöhus län, kvarteret Vasastaden 15 i Göteborg, Rydals fabriker i Älvsborgs län, Central- palatset i Örebro och arbetarbostäder i Västerbäcken. Holmsund utanför Umeå.
Den allmänna byggnadsverksamheten har varit mycket dämpad under det gångna året på grund av lågkonjunkturen. Av denna anledning har anspråken på ramen från länen för budgetåret l993/94 bara varit dubbelt så stora som tilldelningen, vilket i förhållande till tidigare år är extremt lite.
Regeringens överväganden
Medlen under anslaget anvisades tidigare. fram t.o.m. budgetåret 1992/93, som förhöjt låneunderlag och tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. Vid omläggningen till nuvarande form av bidrag avsattes 10 miljoner kronor årligen för att ge möjlighet till en viss begränsad kulturinsats inom ramen för den generella bostadsfinansieringen. Kulturhistoriskt motiverade anpassningskostnader vid ombyggnad skulle kunna medföra en höjning av bidragsunderlaget (prop.1992/93:100. bil. 12. bet. 1992/93zBoL116, rskr. 1992/93:282). Boverket fick samtidigt rege— ringens uppdrag att utvärdera utfallet av stödformen. Boverket redovisade sitt uppdrag den 20 september 1994. Det visar sig att endast 60000 kr ut- betalats. Regeringen bedömer att stödformen inte varit ändamålsenlig och att den därför bör upphöra. Ramen för beslut om kulturstöd vid ombyggnad bör därför öka med 10 miljoner kronor.
Regeringen förordar att det för nästa år fastställs en beslutsram för anslaget Kulturstöd vid ombyggnad på 255 miljoner kronor. varav 170 miljoner kronor för perioden juli 1995—juni 1996. Högst 15 miljoner kronor resp. 10 miljoner kronor av dessa bör få disponeras för bidrag till arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande. Anslaget föreslås utgå med samma belopp som ramen för beslut.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
59
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/952100 Regeringen föreslår att riksdagen Bll- 12
[. godkänner att kulturhistoriska anpassningskostnader inte skall påverka bidragsunderlaget vid ombyggnad,
2. medger att beslut om bidrag till kulturstöd vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. får meddelas intill ett sammanlagt belopp av 255 000 000 kr under budgetåret 1995/96,
3. till Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 255 000 000 kr.
60
Forskning Prop. 1994/95:100
_ . . _ Bil. 12 B 18. Forsknrngs— och utvecklrngsrnsatser inom kulturområdet 1993/94 Utgift 32 655 969 Reservation 13 670 683 l994/95 Anslag 36 806 000 1995/96 Förslag 55 100000
varav 36 526 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Ur anslaget utgår medel för verksamhetsforskning och utvecklingsarbete inom kultursektorn. Medlen har utnyttjats för projekt inom Statens kultur- råds. ansvarsmuseemas (Statens historiska museum, Statens konstmuseer. Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum — etnografiska och Nordiska museet), Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk— och folkminnes- institutets ansvarsområden. Vidare betalas kostnader för grundforskning vid Naturhistoriska riksmuseet.
l994/95 Regeringens förslag l995/96 (varav juni 1995— _jyli l996)
1: Statens kulturråd 2 325 000 3 481 000 (2 307 000)
2. Ansvarsmuseema 2 150 000 3 219 000 (2 134 000)
3. Riksarkivet 10 304 000 15 426 000 (10 226 000)
4. Riksantikvarieämbetet 16 123 000 24 138 000 (16 001 000)
5. Naturhistoriska riksmuseet 5 365 000 8 030 000 (5 323 000)
6. Språk- och folkminnesinstitutet 539 000 808 000 (535 000)
36 806 000 55 100 000 (36 526 000)
Myndighetema har i sina årsreduvisningar i stor utsträckning redovisat specifika kvalitetsmått på sin forsknings- och utvecklingsverksamhet. De har haft en väl utvecklad förmåga att initiera och bedriva forskning och utveckling med relevans för sakområdena. Anslaget har. enligt myndigheterna. fördelats efter genomarbetade prioriteringar med god långsiktighet och ämnesmässig spridning.
Kvaliteten i myndighetemas forsknings— och utvecklingsverksamhet gran- skas i flera fall av vetenskapliga råd. 1 andra fall är det publika mottagandet en mätare på kvaliteten.
61
Myndighetemas forskning och utveckling genererar en mycket stor mängd rapporter. publikationer, tidskriftsaniklar och andra mediala produkter. Där— utöver bidrar verksamheten till det vetenskapliga samtalet, genom forskar- nätverk, informationsinsatser, konferenser, seminarier etc.
Regeringens överväganden
Forsknings- och utvecklingsinsatserna inom kulturområdet är till största delen av långsiktig karaktär och av utpräglad kvalitativ an. Konkreta resultatbedöm- ningar är därmed svåra att göra. Det framgår dock klart att anslaget är värdefullt för kunskapen kring och utvecklingen av kultursektorns specifika verksamhet och möjliggör en kunskapsuppbyggnad och -spridning inom sektorn.
Forsknings- och utvecklingsverksamheten omfattas av regeringens spar— krav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret l995/96 har anslaget räknats ned med 1 840 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Forsknings- och urvec'klingsinsatser inom kulturwnrådet för budgetåret 1995/% anvisar ett ramanslag på 55 100 000 kr.
Prop. l994/95:100
Bil. 12
C. Konstarterna och det tryckta ordet
Under denna rubrik redovisas statens stöd till teater. dans och musik, bild- konst och konsthantverk, litteratur och tidskrifter samt konstnärstöd och stöd till dagspress m.m. Det är fråga om ett mycket brett spektrum av åtgärder, som väl illustrerar spännvidden i det kulturpolitiska uppdraget. Det gäller att ge förutsättningar för professionell kulturverksamhet av högsta internationella klass, att möjliggöra nyskapande och att ge konstnärer goda villkor. Det gäller också människors delaktighet i kulturlivet, att undanröja sociala och geografiska hinder och att ta till vara barnens och ungdomarnas nyfikenhet och skaparvilja. Det gäller insatser för mångfald och kvalitet inom områden som präglas av massmarknadens lönsamhetsvärderingar och att slå vakt om en oberoende nyhetsförmedling och en opinionsbildning där många röster kan komma till tals.
Med tanke på områdets storlek och komplexitet är det av yttersta vikt att resurserna används på bästa sätt. Förändrade uppfattningar och omvärlds- villkor måste kunna leda till att tidigare prioriteringar omvärderas och att tyngdpunkten mellan olika insatser förskjuts märkbart.
Som nämnts i inledningen till huvudtiteln har Kommittén om kultur- politikens inriktning (Ku 199313) till uppgift att göra en samlad bedömning av vilka krav som kommer att ställas på den framtida kulturpolitiken. I rege- ringens tilläggsdirektiv till kommittén (dir. 1994: 146) betonas vikten avjäm- likhet och delaktighet i kulturlivet. folkbildningens och folkrörelsernas kulturinsatser. barns och ungdomars kulturella delaktighet. goda villkor. för konstnärerna samt att massmediernas inverkan på den kulturella utvecklingen belyses. Kommittén har också fått i uppdrag att lämna förslag till en biblio- tekslag. Korrmritténs arbete skall vara avslutat före utgången av maj 1995.
Den parlamentariska Pressutredningen -94 (Ku l993:10) har i uppdrag att utreda den framtida presspolitiken (dir. 199311 18). Utredningen skall under- söka behovet av direkta och indirekta statliga stödåtgärder till dagspressen. Om utredningen anser att sådana stödbehov finns skall den pröva hur ändamålsenliga de nuvarande åtgärderna är och lämna förslag till framtida statligt engagemang. Uppdraget skall redovisas senast den 12 april 1995 (dir. 1994: 123).
Förslaget till statsbudget
Budgetförslaget sammanfattas i följande tabell.
Prop. 1994/95 : 100 Bil. 12
Utgift Anvisat Förslag varav Beräkna—d Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing
för juli [9971 19981 95—juli 96
C. Konstarterna och det tryckta ordet "2 6949 2 6898 4 3614 2 7599 —2|.l —?.l.l
'Prisnivå 1995/%
63
För särskilda insatser inom kulturområdet med inriktning på barn och ungdom föreslås ett anslag på 10 miljoner kronor.
För att minska de sociala klyftorna i kulturlivet föreslås ett ökat anslag med 4 miljoner kronor till Statens kulturråd för att stödja kultur i arbetslivet. För förstärkning av kulturverksamhet i föreningslivet föreslås 4 miljoner kronor med särskild inriktning på barn och ungdom
Projektet Invandrare och utvandrare i Sveriges historia 1846—1996 före- slås få ett engångsanslag på 5 miljoner kronor.
Operan kommer att vara stängd på grund av ombyggnad under delar av hösten 1995. För att att kompensera intäktsbortfall under stängningstiden föreslås en engångsanvisning med 6 miljoner kronor.
lnom konstnärsområdet föreslås väsentligt höjd biblioteksersättning. Redan innevarande budgetår ökar grundbeloppet till biblioteksersättningen från 86 öre till 89 öre. För nästa budgetår föreslås en ökning med ytterligare 5 öre. dvs. från 89 öre till 94 öre. Till de förbättrade villkoren hör också att upphovsmännen får ökad ersättning för utnyttjande av referensexemplar samt ersättning för det utnyttjande som förekommer genom läsning på bibliotek.
Staten har i princip alltid svarat ekonomiskt på regionala initiativ att etablera länsinstitutioner inom kulturens område. Ett väl utbyggt nätverk av länsteatrar, länsorkestrar, länsmuseer och länsbibliotek finns numera i landet. Nar en ltinsteater nu etableras på Gotland - Bryggeriteatem — föreslås ett stöd till teatern om 10 grundbelopp (ca 1,3 miljoner kronor).
En fortsatt uppbyggnad av stödet till Dansens Hus med 1 miljon kronor föreslås i enlighet med det avtal som har träffats med Stockholms stad.
Riksdagen har efterlyst ett bidrag till Folkrörelsernas konstfrämjande. Här föreslås att en förstärkning med 600 000 kr av Kulturrådets dispositions- medel för att möjliggöra ett stöd till organisationen.
Svenska Filminstitutet bör åter få möjlighet att bedriva viss import av vuxenfrlm. För ändamålet föreslås en resursförstärkning med 500 000 kr.
En medelsökning föreslås med 400 000 kr för utgivning av klassisk litteratur för skolbruk. Därmed blir det möjligt att under nästa budgetår uppnå ' målsättningen 100 utgivna titlar.
Stiftelsen Framtidens kultur
Riksdagen godkände under våren 1994 förslag av regeringen (prop. l993/941177, bet. l993/941UbU12. rskr. l993/94399) att en stiftelse skulle bildas med uppgift att främja ett vitalt kulturliv. Till stiftelsen skall tillföras 6.85 % av de tillgångar som förvaltas av avvecklingsstyrelsen (dvs. av löntagarfondsmedel för Fond 92—94).
Den dåvarande regeringen följde upp riksdagsbeslutet genom att ijuni l994 besluta om bildandet av Stiftelsen Framtidens kultur. att godkänna ett stiftelseförordnande, att besluta att fondkapitalet, som då beräknades uppgå till ca 500 miljoner kronor, skulle överföras till fonden per den 1 augusti samma år samt att förordna ledamöter i styrelsen.
Prop. l994/95:100 Bil. 12
Av stiftelseförordnandet framgår att stiftelsen skall stödja långsiktiga och nyskapande projekt samt att stödet skall stimulera det regionala kulturlivet och stärka tillväxt och utveckling. Lokala och regionala intressen bör engageras i och bidra till projekten. Av propositionen framgår dessutom att stöd skall ges till ungdomar.
Genom rätten att successivt (under 10 år) förbruka sitt kapital kan stiftel- scn bedömas ha en bidragskapacitct på ca 75 miljoner kronor årligen i fast penningvärde.
Regeringen har nu förändrat sammansättningen av stiftelsens styrelse. AVsikten med detta har varit att stiftelsens ändamål skall kunna uppfyllas på bästa sätt i enlighet med regeringens intresse att stärka kulturen i samhället.
K ulturarbetsfömredlitz gar
Den interdepanementala arbetsgrupp som omnämns i inledningen till litt. B ser för närvarande över formerna för de insatser som sker genom kultur- arbetsförmedlingama. Utgångspunkten för gruppens arbete i denna del är att undersöka om de medel som kulturarbetsförmedlingama disponerar kan användas mer flexibelt för att på så sätt bättre tillgodose både arbetsmarknads- pOlitiska och kulturpolitiska ambitioner. Regeringen räknar med att åter— kornma till denna fråga i kompletteringspropositionen.
5 Riksdagen [(#/#95. I sum/. Nr 100. Bilaga 12
Prop. l994/95:100 Bil. 12
65
Allmän kulturverksamhet m.m.
C 1. Statens kulturråd
l993/94 Utgift 24 845 606 l994/95 Anslag 27 309 000 l995/96 Förslag 41 428 000
varav 27 465 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet med uppgift att följa utvecklingen inom kulturområdet och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen vid genom— förandet av denna. Vidare skall rådet handlägga ärenden om statliga bidrag för kulturell verksamhet och om andra statliga åtgärder som rör teater. dans. musik. konst. museer, utställningar. litteratur. folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser i den mån sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Rådet skall varje år i anslutning till sin anslagsframställning göra en sammanfattande bedömning av utvecklingen inom dessa delar av kultur- området och lämna förslag till de åtgärder som kan föranledas av bedöm- ningen.
Statens kulturråd har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i två verksamhetsgrenar. nämligen bidragsgivning samt informationsspridning och erfarenhetsförrnedling. De övergripande mål som gäller för verksamheten är 1974 års kulturpolitiska mål. Som verksamhetsmål har Kulturrådet redovisat de mål som ställts i regleringsbrevet. Kulturrådet har i denna årsredovisning inte redovisat några jämförelser med tidigare år. utan Kulturrådet anser att denna årsredovisning skall utgöra bas och utgångsår för kommande årsredo- visningar.
När det gäller bidragsgivningen redovisar Kulturrådet att närmare 5 900 bidragsärendcn avgjorts under budgetåret. Dessa fördelar sig med 2 047 på teater-. dans- och rnusikområdet, 2 994 på litteratur-. biblioteks- och tidskriftsområdet. 509 på konst-. rnusei- och utställningsområdet samt 306 på det tvärkulturella och gemensamma områdena. Kulturrådet disponerar drygt 900 mkt för sin bidragsgivning. Av bidragen utgör de som går till regional verksamhet ca 460 mkr. Dessa bidrag har en standardiserad ärende- handläggning. då riksdagen beslutar om det totala antalet grundbelopp som står till förfogande och regeringen fastställer vilka institutioner som är bidragsberättigade. För andra bidrag t.ex. till fria teater-. dans- och musik- grupper, stöd till litteratur. fonogram och kulturtidskrifter krävs en kvalitets— bedömning av varje ansökan. Särskilda referens- och arbetsgrupper. med sakkunniga för de olika konstområdena. svarar för beredningen av bidrags- ärendena. Beslut om bidrag tas inom arbetsgruppema. utom för bidrag till de fria grupperna, kulturtidskrifter och kultur i arbetslivet, där besluten tas av Kulturrådets styrelse.
Genom att bidragsgivningen för många av stöden bedöms av arbets— och referensgrupperna anser Kulturrådet att den konstnärliga kvaliteten främjas
Prop. l994/95:100 Bil. 12
66
och att bidragsgivningen är effektiv. Kulturrådet uppger att de inte har några långa handläggningstider.
Kulturrådets informationsspridning och erfarenhetsförmedling visar att ett stort antal PM. rapporter och skrivelser avlämnats, för bl.a. de verksamhets- mål som ställts upp i regleringsbrevet och för de uppdrag och uppgifter som givits av regeringen i särskild ordning. Den stora efterfrågan på rådets skrifter och rapporter kan enligt Kulturrådet tyda på att de håller god kvalitet. Under budgetåret redovisar Kulturrådet att 16 konferenser genomförts. varav unge- fär hälften inom biblioteksområdet. [ konferenserna har deltagit ca 800 personer.
Kulturrådet har 53 personer anställda. Anslagssparandet uppgår till 678 000 kr, vilket utgör ca 2,7 % av det till- delade anslaget.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar anser dock i en särskild revisionsrapport att resultatredovisningen kan utvecklas och för- bättras.
Regeringens överväganden
Statens kulturråds årsredovisning är huvudsakligen en översikt över de bidrag som rådet har fördelat under budgetåret 1993/94 och en redovisning av de regeringsuppdrag som rådet haft. Regeringen hänvisar till vad som redo- visas i inledningen om vikten av att förordningen (l993:134) om myndig- heters årsredovisning och anslagsframställning följs när det gäller upprättande av årsredovisningar.
Kulturrådets bidragsgivning till den regionala kulturverksarnheten uppgår till närmare hälften av de medel på drygt 900 miljoner kronor som Kulturrådet disponerar i sin bidragsgivning. Trots att det huvudsakliga ansvaret för dessa verksamheter ligger på kommuner och landsting täcker statens bidrag en väsentlig del av kostnaderna. Regeringen anser därför att i årsredovisningen skall en återredovisning göras av de regionala institutionernas verksamhet, så att en bedömning även kan göras av hur dessa medel används. Regeringen avser att ta upp denna fråga med Kulturrådet. Därvid kommer också att tas upp frågan om hur Kulturrådets bidragsgivning fördelar sig mellan kvinnor och män.
Regeringen konstaterar att RRV i sin revisonsberättelse bedömt att års- redovisningen för Statens kulturråd i allt väsentligt är rättvisande. Regeringen bedömer att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Statens kulturråd omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct l995/96 har anslaget räknats ned med 1 365 000 kr. Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal av- satta mcdel för särkilda löneåtgärder inom kulturområdet. Regeringen föreslår i likhet med Kulturrådets förslag att låneramen i Riksgäldskontoret ökar med
Prop. l994/95:100
Bil. 12
67
255 000 kr under budgetåret 1995/96. Den sammanlagda låneramen skulle därmed uppgå till 900 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 41 428 000 kr.
C 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
l993/94 Utgift 150 193 570 Reservation 13 181 367 1994/95 Anslag 124 672 000 1995/% Förslag 213 762 000
varav 144 131 000 beräknat för jtrli l995—juni 1996
Från detta reservationsanslag anvisas bidrag för skilda ändamål till organi- sationer och institutioner på kulturområdet samt till visst internationellt kul- tumtbyte.
115'9'4/9'5 " Regeringens förslag l995/96 (varav juli 1995—
______. _ __ "uni 19%)
1 Till Statens kulturråds 24 209000 36 314 000 disposition för utvecklings- (24 209 000) verksamhet
2 Bidrag till organisationer och institutioner inom kulturområdet
2.1 Centrala amatörorganisationer 5 943 000 8 915 000 (varav för amatörteater- (5 943 000) verksamhet 1 082 000 kr)
2.2 Centrumbildningar 10 291 000 15 437 000
(10 291 000)
2.3 Folkparkema i Sverige 5 017 000 11 306 000 för kulturverksamhet (7 537 000)
2.4 Folkets husföreningamas 2 201 000 4 982 000 riksorganisation för (3 331 000) kulturverksamhet
2.5 Bygdegårdarnas riksförbund 504 000 1 1 16 000 för kulturverksamhet (744 000)
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
68
1994/95 _ Regeringens förslag 1995/96 (varavjuli 1995— _ juni 1996) 2.6 Våra gårdar för kultur- 229 000 524 000 verksamhet (349 000) 2.7 Riksförbundet [nvandramas 298 000 — kulturcentrum (_) 2.8 Baltiska institutet 625 000 938 000 (625 000) 2.9 Immigrantinstitutet för 1 073 000 1 610 000 arkiv- och dokumentations- (1 073 000) verksamhet 2. 10 Sveriges invandrarinstitut och 500 000 750 000 museum (500 000) 2.1 1 Svenska pennklubben för 88 000 225 000 gäststipendium till (150 000) flyktingförfattare 2.12 Organisationer inom bild- 8 128 000 13 092 000 och formkonstområdet (8 728 000) 3 Bidrag till vissa ändamål inom teater, dans och musik 3.1 Stiftelsen Drottningholms 6 871 000 10 307 000 teatermuseum för före- (6 871 000) ställningsverksamhet vid Drottningholmsteatem och Ulriksdals Slottsteater 3.2 Stiftelsen lntemationella 2 202 000 3 303 000 Vadstena-akademien för (2 202 000) kurs- och föreställnings- verksamheten 3.3 Dansens Hus 12 134 000 20 633 000 (13 712 000) 3.4 Man'onetteatem 1 062 000 1 593 000 (1 062 000) 3.5 Skådebaneverksamhet 4 282 000 6 423 000 (4 282 000) 4 Bidrag till internationellt kulturutbyte 4.1 Till Statens kulturråds 4 124 000 6 186 000 disposition (4 124 000) 4.2 Till Stiftelsen Svenska 2 072 000 3 108 000 institutets disposition (2 072 000) 4.3 Svenska föreningen Norden 7 128 000 10 692 000 (7 128 000)
Prop. 1994/951100 Bil. 12
69
' 1994/95
Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995— juni 1996) 4.4 Svenskhernrnet Voksenåsen A15 7 078 000 10 862 000 (7 241 000) 4.5 Svensk-norska samarbetsfonden 218 000 327 000 för stipendier för vistelse vid (218 000) Svenskhemmet Voksenåsen 4.6 Hanaholmens kulturcentmm 718 000 1 077 000 för Sverige och Finland (718 000) 4.7 Östersjöns författar- och 1 500 000 2 250 000 översättarcentrum (1 500 000) 4.8 Svensk-grekiskt kultursamarbete — 225 000 (150 000) 5 Bidrag till övriga ändamål inom kulturområdet 5.1 Särskilda insatser för — 15 000 000 barn och ungdom (10 000 000) 5.2 Kultur i arbetslivet 3 331 000 10 997 000 (7 331 000) 5.3 Vissa gemensamma ändamål 1 1 18 000 1 677 000 i folkbibliotekens verksamhet (1 118 000) 5.4 Bidrag till länsbildnings- 5 932 000 8 898 000 förbund m.fl. (5 932 000) 5.5 Migrationsjubileum 1996 — 5 000 000 (5 000 000) 6 Till regeringens disposition 5 796 000 — 124 672 000 213 762 000
(144 131 000)
Regeringens överväganden
Kulturverksamhet i föreningslivet
Folkparkema, Folkets Hus. Bygdegårdarna och Våra Gårdar har viktiga kulturpolitiska uppgifter. Deras verksamhet när många människor i hela landet. Särskilt betydelsefull är den kulturverksamhet som de bedriver för barn och ungdom. För att möjliggöra ytterligare insatser för den unga generationen bör 4 miljoner kronor tillföras dessa organisationer.
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
70
Svenska pennklubben för gästsripendium till jlyktingförfanare
Efter särskild framställning har regeringen för innevarande budgetår tilldelat Svenska Pennklubben ytterligare medel med 62 000 kr. Sammanlagt har sålunda till Svenska Pennklubbens förfogande ställts 150 000 kr. För att stipendiets storlek skall kunna bibehållas föreslår regeringen att prissumman under nästa budgetår uppgår till 150 000 kr.
Riksförbundet [nvandramas kulturcentrum
[nvandramas kulturcentrum har under budgetåret 1993/94 upphört med sin verksamhet. Det statsbidrag på 298 000 kr som utgått till verksamheten kan således dras in.
Organisationer inom bild- och fonnkonstområdet
En rikstäckande utställningsverksamhet är av stor betydelse för konstnärerna samt ett viktigt medel att nå nya publikgrupper inom bildkonstområdet. De organisationer för konstbildande verksamhet som finns, fyller en viktig funktion i dessa sammanhang. I enlighet med riksdagens beslut (bet. 1993/94:1(rU19, rskr. 1993/94:282) erhåller Folkrörelsernas konstfrärnjande innevarande budgetår särskilda medel för sin verksamhet från anslagsposten Till regeringens disposition. Denna insats från regeringen är att betrakta som temporär och det bör i framtiden ankomma på Statens kulturråd att fördela medel till konstbildande organisationer.
Det är angeläget att det samlade stödet till den konstbildande verksamheten inte minskar. Regeringen föreslår därför en ökning av ifrågavarande anslags- post med 600 000 kr, i första hand för att möjliggöra stöd till Folkrörelsemas konstfrämjande.
Dansens Hus
När det gäller kulturverksamhet som drivs i stiftelse- eller bolagsform men där staten är huvudman eller bär huvuddelen av det ekonomiska ansvaret för verksamheten bör anslagen fr.o.m. nästa budgetår pris- och löneornräknas enligt samma principer som gäller för myndighetsanslag inom kultursektorn. Det innebär att löne- och förvaltningskostnader får en schablonmässig uppräkning och att lokalkonstnaderna kompenseras enligt beräkningar av Statens lokalförsörjningsverk. Vidare innebär det att institutionerna omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. För Dansens Hus del har anslaget således räknats ned med 326 000 kr för budgetåret 1995/96. Anslaget bör fr.o.m. nästa år betalas ut månadsvis. Viss kompensation för uppkommande ränteförlust kommer att beräknas i regleringsbrevet.
Enligt ett avtal, som slutits mellan staten och Stockholms stad, skall Dansens Hus under en treårsperiod tillföras totalt 4 miljoner kronor utöver prisomräkning. Av de 3 miljoner kronor, som är statens andel. återstår 1 miljon kronor. Bidraget till Dansens Hus bör således för nästa budgetår öka med 1 miljon kronor. Vidare görs en överföring av hyresmedel mot-
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
71
svarande 613 000 kr från Dansmuseet till Dansens Hus avseende den mindre scenen Blå Lådan. Detta innebär att Dansens Hus kommer att disponera Blå Lådan under hela året.
Voksenåsen
Kompensation har beräknats för hyreskostnadema vid Svenskhcmmet Voksenåsen.
S vensk- grekiska kulturfonden
Vid förhandlingar under hösten 1990 mellan företrädare för Sverige och Grekland utarbetades ett förslag till en överenskommelse om att avsätta fondmedel om vardera ett belopp motsvarande 250 000 kronor för kultur- utbyte mellan länderna. Den svenska regeringen beslöt den 1 november 1990 att överenskommelsen skulle ingås. Därefter undertecknades överens- kommelsen den 9 november 1990 i Stockholm av företrädare för de båda ländemas regeringar. I maj 1992 godkände det grekiska parlamentet som lag överenskommelsen. Båda länderna har i enlighet med överenskommelsen utsett vardera tre ledamöter till en gemensam nämnd, vilken har sammanträtt två gånger. Länderna har även vid skilda tillfällen anvisat medel för olika svensk—grekiska kulturprojekt. Däremot har någon fondbildning ännu inte skett från svensk sida och inte heller efter vad som kunnat utrönas från grekisk sida. Regeringen finner det därför i detta läge lämpligare att medel årligen beräknas under en särskild anslagspost för ett svensk-grekiskt kulturutbyte. Medlen förelås disponeras av Statens kulturråd och fördelas efter förslag av den av regeringen förordnade nämnden. För budgetåret l995/96 beräknas ett anslag på 150 000 kr.
Barn och ungdom
Att göra insatser för barn och ungdom är en av de viktigaste frågorna i kulturpolitiken. Det är angeläget att alla barn och ungdomar får möjlighet till kulturupplevelser och får känna glädjen i det egna skapandet genom musik, teater, dans, konst, litteratur eller andra konstformer. Regeringen kommer under mandatperioden att på olika sätt förstärka insatserna för barn- och ungdomskultur. Sålunda har exempelvis Kommittén om kulturpolitikens inriktning fått tilläggsuppdrag att föreslå nya insatser med inriktning på barn och ungdom. Redan i årets budgetproposition bör emellertid en särskild satsning göras genom att 10 miljoner kronor beräknas för att stimulera utvecklingsarbete inom bam- och ungdomskulturen. Det bör ankomma på regeringen att närmare precisera hur dessa medel skall disponeras.
Kultur i arbetslivet
Kulturinsatser i arbetslivet är en viktig del i arbetet för att öka delaktigheten i kulturlivet och ett medel för att uppnå kulturell jämlikhet och jämställdhet. Det är angeläget att detta arbete ytterligare stimuleras och att formema för arbetet
Prop. 1994/952100
Bil. 12
vidareutvecklas. Regeringen föreslår att bidraget till denna verksamhet ökar med 4 miljoner kronor.
Utvandrare och in vandrare i Sveriges historia 1846—1996
Den förra regeringen tillsatte i december 1993 en kommitté för att förbereda ett migrationsjubileum 1996. Jubiléet skall ha två teman, dels emigrationen till främst USA och dess betydelse för såväl det svenska som det amerikanska samhället, dels immigrationen till Sverige, främst efter andra världskriget, och dess betydelse för det svenska samhället. Kommittén har planerat att såväl utställningar som andra kulturaktiviteter skall äga rum både i Sverige och USA underjubileumsåret. Som ett bidrag till genomförandet av projektet bör 5 miljoner kronor beräknas för ändamålet.
Waldemarsudde
I 1994 års budgetproposition (bil. 12 s. 26 och 107—108) redovisade rege- ringen att vissa åtgärder skulle vidtas till följd av att Stockholms kommun sagt upp avtalet om verksamheten och finansieringen av Waldemarsudde. Under anslagsposten Till regeringens disposition avsattes 2 miljoner kronor för dessa åtgärder. I enlighet med vad som redovisas under anslaget Centrala museer: Myndigheter kommer Waldemarsudde att inordnas som en själv- ständig enhet inom Statens konstmuseer. De under detta anslag reserverade medlen beräknas därför under anslaget till Statens konstmuseer. Anslaget minskar således med 2 miljoner kronor.
Till regeringens disposition
Medlen till regeringens disposition utgår ur detta anslag och beräknas under ett nytt anslag benämnt Utveckling. internationellt samarbete m.m. Den reservation som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar under detta anslag bör föras över till det nya anslaget. Detta anslag minskas sålunda med 3 796 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1995/% anvisar ett reservationsanslag på 213 762 000 kr.
C 3. Bidrag till samisk kultur
l993/94 Utgift 9 090 833 Reservation 1 102 506 1994/95 Anslag 10 515 000 l995/96 Förslag 15 773 000
varav 10 515 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Prop. 1994/952100 Bil. 12
73
Anslaget disponeras av Sametinget som har att besluta om fördelningen av statens bidrag till samisk kultur och samiska organisationer. Bestämmelserna finns i Sametingslagen (1992:1433).
Sametinget har lämnat en redogörelse för medlens användning budgetåret 1993/94. Av denna framgår att Sametinget har anvisat 3,4 mkr till samiska organisationer. föreningar och tidningen Samefolket, 2,1 mkr till samiska kulturprojekt, 1 mkr till samisk forskning och studiefinansiering inom forskarutbildningen, 1,1 mkr som bidrag till samisk teater, 2 mkr till samisk slöjd och 0,5 mkr till samisk biblioteksverksamhet.
Regeringens överväganden
Sametinget har inte lämnat någon årsredovisning vad gäller detta anslag utan enbart en redogörelse för medlens användning. Därigenom kan utläsas endast hur medlen har fördelats mellan olika ändamål och inget om effekterna av bidragsgivningen för den samiska kulturen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15 773 000 kr.
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
74
Ersättningar och bidrag till konstnärer
C 4. Konstnärsnämnden
Nytt anslag (förslag) 9 708 000 varav 6 434 000 beräknat för juli l995—juni l996
Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag och er- sättningar till bild—, form-, ton—, scen- och filmkonstnärer. Nämnden skall vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala för— hållanden och tillsammans med styrelsen för Sveriges författarfond avge för- slag till innehavare av inkomstgaranti för konstnärer. Konstnärsnämnden leds av en av regeringen utsedd styrelse. lnom nämnden finns vidare fyra organ för handläggning av ärenden rörande bidrag och ersättningar till konstnärer, nämligen styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, arbetsgruppen för upp— hovsmän på musikområdet. arbetsgruppen för musiker och sångare samt arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer.
Konstnärsnämndens årsredovisning är indelad i verksamhetsområdena sti- pendier och bidrag resp. övrig verksamhet. Följande allmänna mål har lagts fast.
I bidragsgivningen skall koncentrerade insatser prioriteras. Nämnden skall därvid:
— väma om kvalitet. kreativitet och nyskapande. — söka skapa arbetsmöjligheter för konstnärer, - stödja och främja samarbete mellan konstområden och över gränserna.
Nämnden avser därjämte att fortlöpande följa utvecklingen av konst- närernas ekonomiska och sociala situation.
Konstnärsnämnden har i sin årsredovisning angivit att det sammanlagda antalet ansökningar budgetåret l993/94 var 6 503. Antalet inkomna ansök- ningar har ökat med 4 % medan antalet beviljade ansökningar är i stort oför- ändrat. Nämnden framhåller svårigheten att på kort sikt bedöma det kvalita- tiva resultatet av den stipendiegivning som är nämndens huvuduppgift. Riktade bidrag till konstnärligt utvecklingsarbete bedöms dock ha gett god effekt. De utåtriktade kontakterna för bevakning av konstnärernas ekono- miska och sociala situation har intensifierats. En personalförstärkning med detta syfte sker innevarande budgetår.
Förvaltningskostnadernas andel av bidragsmedlen är i stort oförändrad sedan budgetåret 1990/91 och var budgetåret l993/94 6,7 %. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Konstnärsnämnden bör vidareutveckla metoder för uppföljning och utvär- dering av stipendiegivningen samt bevakningen av konstnärernas ekonomiska och sociala situation. I samband med detta bör även eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga konstnärer i dessa hänseenden kartläggas.
Prop. l994/952100 Bil. 12
75
Regeringen bedömer att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budget- proposition bör gälla även för budgetåret l995/96.
För att Konstnärsnämnden ytterligare skall kunna utveckla en rörlig och effektiv stödverksamhet med inriktning på konstnärlig kvalitet, krävs en minskad detaljstyrning av organisationen. Regeringen bör inte utse särskilda organ för handläggning av ärenden rörande bidrag och ersättningar till konst— närer utan det bör ankomma på nämndens styrelse att bestämma hur arbetet skall organiseras. Regeringen avser att i detta syfte ändra förordningen (1988:831) med instruktion för Konstnärsnämnden. Organisationsföränd- ringen innebär att Konstnärsnämndens styrelse blir ansvarigt förvaltnings- organ för Sveriges bildkonstnärsfond. Den av regeringen särskilt utsedda styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond upphör därmed.
Konstnärsnämnden har tidigare betalat sina förvaltningskostnader av de bidragsmedel som nämnden disponerar. Regeringen anser att förvaltnings— kostnader bör redovisas särskilt och föreslår därför att medel för Konstnärs- nämndens administration anvisas under ett eget ramanslag. Ramanslaget bör tillföras sammanlagt 6 385 000 kr, varav från anslaget Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer 4 086 000 kr, från anslaget Bidrag till konstnärer, anslagsposten Bidrag till upphovsmän på musikområdet 447 000 kr och anslagsposten Bidrag till scen- och filmkonstnärer samt musiker och sångare 1 852 000 kr.
Konstnärsnämnden omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret l995/96 har anslaget räknats ned med 319 000 kr. I enlighet med vad som gäller för budgeteringen av ramanslag har en löne- buffert beräknats som täckning för uppkomna löneökningar under budgetåret. Vidare har kompensation beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda löneåtgärder inom kulturområdet. Regeringen föreslår att Konst- närsnämnden för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 300 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Konsmärsniimnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 708 000 kr.
C 5. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
1993/94 Utgift 56 785 000 1994/95 Anslag 58 285 000 1995/96 Förslag 81 299 000
varav 54 199 000 beräknat för juli l995—juni 1996 Från anslaget lämnas ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (Visningsersättning). Till bild- och formkonstnärer
Prop. l994/95:100 Bil. 12
76
kan räknas målare, grafiker, skulptörer, textilkonstnärer, konsthantverkare, formgivare. tecknare/illustratörer samt fotografer.
Visningsersättningen anvisas i form av ett fast årligt belopp som tillförs Sveriges bildkonstnärsfond, inrättad den 1 juli 1982. Fondmedlen får använ— das dels för ändamål som syftar till att ge yrkesverksamma konstnärer eko- nomisk och arbetsmässig trygghet. dels för andra ändamål som berör verk- samhet inom bildkonstens område. Med fondmedel betalas också viss del av Konstnärsnämndens förvaltnings- och lokalkostnader.
Frågor rörande fonden och fondmedlens användning handläggs av ett organ inom Konstnärsnämnden. kallat styrelsen för Sveriges bildkonstnärs- fond. Styrelsens verksamhet regleras i förordningen (1988:831) med instruk— tion för Konstnärsnämnden och i förordningen (1982z600) om Sveriges bild- konstnärsfond.
Enligt Konstnärsnänmdens årsredovisning har Bildkonstnärsfonden under 1993/94 avskaffat den s.k. individuella visningsersättningen till förmån för koncentration på arbetstipendier. bidrag till internationellt kulturutbyte och förstärkta pensionsbidrag.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår i enlighet med Konstnärsnämndens förslag att medlen an- visas under ett reservationsanslag. Med anledning av att medlen för Konst- närsnämndens administration föreslås bli anvisade under ett särskilt ram- anslag minskas detta anslag med 4 086 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Visningsersiittning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 81 299 000 kr.
C 6. Bidrag till konstnärer
l993/94 Utgift 31 509 987 Reservation 4 021 660 1994/95 Anslag 32 615 000 1995/96 Förslag 45 569 000
varav 30 379 000 beräknat för juli l995—juni 1996
Från anslaget lämnas bidrag enligt förordningen (1976:538) om bidrag till konstnärer. Bidragen kan ha formen av konstnärsbidrag. projektbidrag eller långtidsstipendier. Stipendierna behandlas under anslaget Inkomstgarantier för konstnärer m.m.
Konstnärsbidrag kan beviljas för att ge aktiva konstnärer ekonomisk trygghet. Konstnärsbidrag kan också tilldelas konstnärer för andra ändamål,
Prop. l994/95:100 Bil. 12
77
t.ex. för resor och intemationell kontaktverksamhet. Det kan ges till samma konstnär för högst fem år i sänder utan omprövning. Bidrag av pensions- karaktär och bidrag till efterlevande får beviljas årligen utan tidsgräns.
Projektbidrag skall avse målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande natur. Bidrag kan ges för avgränsade projekt som kan antas få betydelse för utvecklingen inom det aktuella konstområdet eller som utgör försök att vidga användningen av konstnärlig verksamhet till nya områ- den i samhället. Konstnärsbidrag och projektbidrag utdelas av styrelsen för Sveriges författarfond till dramatiker. författare, översättare och kulturjouma- lister och av Konstnärsnämnden till övriga konstnärer.
Eftersom upphovsmän på musikområdet och fonogramartister inte ersätts för den fria biblioteksutlåningen av deras verk finns under detta anslag medel för särskilda insatser till förmån för nämnda konstnärsgrupper. Medlen dis— poneras av Konstnärsnämnden enligt förordningen ( 1989:500) om vissa sär- skilda insatser på kulturområdet.
Enligt samma förordning kan bidrag lämnas till projekt på filmområdet. Medel för detta ändamål anvisas under anslaget Filmstöd.
Anslagets förde/nin g budgetåret 1994/951
1 . Bidrag till författare. översättare och kulturjoumalister 2 123 000 2. Bidrag till dramatiker 2 284 000 3. Bidrag till bild- och formkonstnärer 6 186 000 4. Bidrag till upphovsmän på musikområdet 3 579 000 5. Bidrag till scen— och filmkonstnärer samt
musiker och sångare 12 387 000
6. Särskilda insatser för upphovsmän på musikområdet samt musiker och sångare 3 628 000
7. Särskilda insatser för enskilda konstnärers deltagande i internationellt kulturutbyte på bild-. form-, ton- och scenområdena 2 428 000
32 615 000
lAnslaget får även användas för att betala förvaltningskostnader hos de medels- fördelande myndigheterna.
Regeringens överväganden
För att minska detaljstymingen av fördelningen mellan olika slags projekt bör en sammanslagning av anslagsposter under ifrågavarande anslag ske. Regeringen har i oktober lagt proposition om lagstiftning (prop. 1994/95:58) med anledning av EG:s direktiv 92/100/EEG om uthymings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om
Prop. 1994/95: 100
Bil. 12
78
upphovsrätten närstående rättigheter. I propositionen har ifrågasatts om den svenska ordningen vad gäller ersättning för utlåning på bibliotek av ljudupp- tagningar av litterära och musikaliska verk (fonogram) uppfyller direktivets krav. Det har därvid angetts att ett slutligt ställningstagande till behovet av eventuella författningsändringar bör anstå till dess resultatet föreligger av ett inom Kulturdepartementet pågående översynsarbete av de offentligrättsliga stödordningarna inorn kulturområdet. Regeringen har beslutat tilläggsdirektiv för Kommittén om kulturpolitikens inriktning (Ku 1993:03). Kommittén har bl.a. fått i uppdrag att utvärdera utformningen av såväl biblioteksersättning som ersättning för utlåning på bibliotek av ljudupptagningar av litterära och musikaliska verk. Regeringen avser att återkomma i samband med att kommitténs betänkande behandlas.
Med anledning av att medlen för Konstnärsnämndens administration föreslås bli anvisade under ett särskilt anslag minskas detta anslag med 2 299 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1995/96 anvisar ett reser- vationsanslag på 45 569 000 kr.
C 7. Inkomstgarantier för konstnärer m.m.
l993/94 Utgift 21 139 051 1994/95 Anslag 21 395 000 1995/96 Förslag 33 653 000
varav 22 435 000 beräknat för juli l995—juni 1996
Enligt förordningen (19761504) om inkomstgarantier för konstnärer kan inkomstgaranti beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om innehavare av inkomstgaranti fattas av regeringen efter gemensamt förslag av Konstnärs- nämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller efter yttrande av dessa organ.
lnkomstgaranti kan per år uppgå till högst fem gånger det basbelopp som enligt lagen (l962:381) om allmän försäkring gällde vid kalenderårets ingång. Basbeloppet för kalenderåret 1995 beräknas bli 35 700 kr. Garantins maxi- mibelopp för år 1995 uppgår således till 178 500 kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75 % av årsinkomsten i övrigt.
Regeringen har för budgetåret 1994/95 fastställt antalet inkomstgarantier till 157. Härav avser elva garantirum personer som innehaft tidsbegränsade lärartjänster inom högre konstnärlig utbildning. Långtidsstipendier enligt för- ordningen (. 1976:528) om _bidrag till konstnärer utgår under högst tio år och
Prop. l994/95 : 100 Bil. 12
79
motsvarar tre basbelopp per år. För budgetåret l994/95 utgår 45 långtids- stipendicr, som fördelas av Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond.
Regeringens överväganden
Från konstnärshåll har under senare är intresset helt fokuserats på långtids- stipendiema. Intresset för inkomstgarantier synes i motsvarande mån ha minskat. Mot den bakgrunden och med hänsyn till ambitionen att stipendie- systemet i första hand bör inriktas på konstnärlig kreativitet finns det anled- ning att överväga ett successivt utbyte från inkomstgarantier till långtids- stipendier eller tidsbegränsade bidrag. Regeringen avser att ta initiativ till en fortsatt beredning av denna fråga.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 33 653 000 kr.
C 8. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.
1993/94 Utgift 87 798 500 1994/95 Anslag 84 304 0001 1995/96 Förslag 158 699 000
varav 105 799 000 beräknat för juli 1995—juni 1996 1Förslag till tilläggsbudget 13 820 000 kr
Bestämmelser om biblioteksersättning finns i förordningen (19621652) om Sveriges författarfond. Ersättning ges för utlåning genom folkbibliotek och skolbibliotek av litterärt verk i original av upphovsman som skrivit på svenska eller av upphovsman som har sin vanliga vistelseort i Sverige samt för utlåning av verk översatt till svenska. Ersättning ges även för böcker som ingår i folk- och skolbibliotekens referenssamlingar.
Mellan regeringen och de upphovsmannaorganisationer som berörs av biblioteksersättningen ingicks den 12 september 1985 en överenskommelse om förhandlingar angående det belopp (s.k. grundbelopp) som skall utgå för varje hemlån från bibliotek av litterärt verk i original. Enligt överens- kommelsen åtar sig regeringen att som ett led i beredningen av sitt förslag till statsbudget förhandla med organisationerna om storleken av nämnda grund- belopp. När avtal träffats skall regeringen lägga fram förslag till riksdagen om anslagsberäkning på grundval av det avtalade grundbeloppet.
Prop. l994/95:100
Bil. 12
80
Regeringen har i tilläggsbudget för innevarande år föreslagit en höjning av Prop. 1994/95:100 grundbeIOppet i fråga om originalverk till 89 öre för hemlån. I enlighet med Bil. 12 detta förslag bör grundbeloppet beräknas till 3 kr 56 öre för referensexemplar samt i fråga om översatt verk till 44,5 öre för hemlån och till 1 kr 78 öre för referensexemplar.
Av fondens medel utbetalas individuell ersättning till författare och över- sättare (författarpenning och översättarpenning). Författarpenningen beräknas uppgå till 53 öre för hemlån och 2 kr 12 öre för referensexemplar samt över- sättarpenningen 26,5 öre för hemlån och 1 kr 6 öre för referensexemplar. För upphovsmän med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. Styrelsen för Sveriges författarfond kan också bestämma att ersättning till viss upp- hovsman skall utgå med högre belopp än det statistiskt beräknade. Denna möjlighet använder styrelsen för att utse innehavare av s.k. garanterad för- fattarpenning, vilken för kalenderåret 1995 har fastställts till 107 500 kr. För närvarande utgår garanterad författarpenning till 237 upphovsmän. Åter- stoden av fondens medel, den s.k. fria delen, används efter styrelsens bestämmande till pensioner, understöd, stipendier och andra för författare, översättare m.fl. gemensamma ändamål.
Styrelsen för Sveriges författarfrmd har till uppgift att besluta om ersätt- ning till författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek, vidare att besluta om statliga bidrag till författare. översättare, kulturjoumalister och dramatiker samt att tillsammans med Konstnärsnämnden avge förslag till innehavare av inkomstgaranti för konstnärer. Majoriteten i fondens styrelse tillsätts av berörda upphovsmannaorganisationer.
Enligt Författarfondens verksamhetsberättelse var verksamhetens totala kostnader för biblioteksersättningen 82 690 000 kr. Av dessa medel avsåg 5 553 000 kr administration. I relation till biblioteksutlåning utbetalad individuell författarpenning/översättarpenning utgick med en total sumtna av 28 274 000 kr till 3 985 upphovsmän och det genomsnittligt utbetalade er- sättningsbeloppet var 7 095 kr (medianvärde 2 548 kr) per person. Till upp- hovsmannaorganisationema Sveriges Författarförbund, Föreningen Svenska Tecknare samt Svenska Fotografernas förbund har fördelats sammanlagt 5 044 000 kr.
Antalet stipendieansökningar har varit 1 933 (föregående budgetår 1 794). Bland dessa har 57 tvååriga arbetsstipendier, 265 ettåriga arbetsstipendier samt 134 resestipendier/bidrag fördelats.
Författarfonden fördelar vidare medel till författare. översättare, kultur— joumalister och dramatiker från anslaget Bidrag till konstnärer. För konst- närsbidrag till författare, översättare och kulturjoumalister har 39 bidrag om 50 000 kr fördelats, varav 27 till män och 12 till kvinnor.
Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges författarförbund enligt regler som förbundet fastställer.
Från detta anslag utgår också medel till Sveriges författarfond för rese- stipendier till svenska författare för vistelse i annat nordiskt land samt medel till Sveriges författarförbund för nordiskt författarsamarbete. 81
6 Riksdagen 199—4195. ] .mml. Nr 100. Bilaga I.?
Anslagets fördelning budgetåret 1994/95
1 . Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek (f) 80 126 000| 2. Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande
av deras verk i form av talböcker och taltidningar 4 086 000 3. Nordiska författarstipendier 69 000 4. Nordiskt författarsamarbete 23 ()()0
84 304 000
[Förslag till tilläggsbudget 13 820 000 kr.
Enligt biblioteksstatistik för utlåningsåret 1993. uppgick den totala ersättnings— grundande utlåningen pä folk- och skolbiblioteken år 1993 till ca 106 miljoner lån. Styrelsen bedömer att motsvarande antal lån för år 1994 kommer att minska till 102 miljoner. Minskningen är avhängig av en beräknad nedgång i den redovisade skolbiblioteksutlåningen. Den totala utlåningsvolymen är beräknad i enlighet med det den 10 juni 1994 träffade avtalet om biblioteksersättningen, enligt vilket även läsning på bibliotek skall ingå som grund för biblioteksersättning. Enligt fondens beräkningar av utfallet av nämnda avtal bör anslagsposten för det förlängda budgetåret beräknas till 152 430 000 kr.
Regeringens överväganden
Biblioteksersättningen är en viktig del av konstnärspolitiken och ger många författare. översättare m.fl väsentligt förbättrade förutsättningar för sin yrkesutövning.
Mot den bakgrunden är det tillfredsställande att notera att betydande förstärkningar av grundbeloppet under senare år har kunnat åstadkommas. Utvecklingen sedan budgetåret 1983/84 framgår av följande redovisning.
Prop. 1994/952100 Bil. 12
År Grundbelopp Prop. 1994/95:100
" ore __ Bil. 12 1983/84 37 1984/85 40 1985/86 42 1986/87 45 1987/88 48 1988/89 55 1989/90 63 1990/91 69 1991/92 77 1992/93 83 1993/94 86
Regeringen har i tilläggsbudget för innevarande år föreslagit att grund- beloppet skall höjas med tre öre budgetåret l994/95. Därvid redovisades den överenskommelse om grundbelopp för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som träffats mellan regeringen och upphovsmannaorganisationema på området. Enligt överenskommelsen skall grundbeloppet för hemlån av originalverk innevarande budgetår vara 89 öre. För nästa budgetår skall grundbeloppet vara 94 öre. I överenskommelsen har även beaktats det utnyttjande av folk— och skolbibliotekens bokbestånd som förekommer i stället för utlåning som Kulturrådet på regeringens uppdrag redovisat i en rapport den 15 december 1993. Sålunda bestäms budgetåret 1994/95 andelen referensexemplar i skol— bibliotek till '24 % av det totala antalet volymer i skolornas boksamlingar. Fr.o.m. budgetåret l995/96 bestäms motsvarande andel till 28 %. Vidare skall under budgetåret 1994/95 antalet registrerade hemlån i folkbibliotek, det uppskattade meranatalet lån i folkbibliotekens uppsökande verksamhet samt hemlån i skolbibliotek omräknas med faktorn 1,01, för att därmed beakta det utnyttjande som förekommer genom läsning på bibliotek. För budgetåret l995/96 är motsvarande omräkningsfaktor 1.02.
Regeringen har i tilläggdirektiv gett den kulturpolitiska utredningen i uppdrag att utvärdera gällande form för biblioteksersättning med avseende på förhandlingsordning, anslagskonstruktion och fördelningsorganisation och lämna förslag till åtgärder.
Vid beräkningen av anslaget för budgetåret l994/95 har regeringen utgått från det i tilläggsbudgeten föreslagna grundbeloppet för innevarande budgetår jämte Styrelsens för Sveriges författarfond prognos angående utlåning m.m. år 1994.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen [. godkänner vad som redovisats om grundbelopp för biblioteks- ersättningen,
83
2. till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 158 699 000 kr.
C 9. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet
l993/94 Utgift 3 375 000 l994/95 Anslag 3 375 000 1995/% Förslag 5 063 000
varav 3 375 000 beräknat för juli l995—juni 1996
Från anslaget utgår ekonomisk kompensation till rättighetshavare på musikområdet för verkningarna av privatkopiering av fonogram. Efter över- läggningar med berörda organisationer har medlen för budgetåret l994/95 fördelats på följande sätt.
Mottagare Belopp l994/95 Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) 1 350 000 Svenska gruppen av the International Federation
of Producers of the Phonographic Industry (IFPI) 957 500 Svenska oberoende musikproducenter 55 000 Svenska artisters och musikers
intresseorganisation (SAMI) I 012 500
3 375 000
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Ersättning till rättighetshawzre på musikcmirådet för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 5 063 000 kr.
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
84
Teater, dans och musik Prop. l994/95:100
Bil. 12 C 10. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern
1993/94 Utgift 605 300 393 l994/95 Anslag 606 818 000 l995/96 Förslag 921 010 000
varav 612 818 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Medlen är budgeterade inkl. mervärdesskatt.
Svenska riksteatern
Svenska riksteatern är en riksorganisation för lokala teaterföreningar. Till Riksteatern är även Iänsteaterföreningar knutna.
För verksamheten vid Svenska riksteatern gäller de av Kungl. Maj:t den 28 juni 1974 utfärdade bestämmelsema angående statsbidraget till Svenska n'ksteatems verksamhet.
Svenska riksteatern har i sin verksamhetsberättelse för spelåret 1993/94 redovisat att Riksteatern framförde ] 763 föreställningar, varav 479 för bam och ungdom. Publikantalet var 298 017. Riksteaterns utbud bestod av 64 turnéer. varav den egna produktionen omfattade 44. Till detta kommer verk- samheten vid Södra Teatern med 521 föreställningar och en publik på 66 573.
Riksteaterns 225 lokala teaterföreningar svarade för genomförandet av ca 3 500 teaterarrangemang. varav 30 % producerats av Riksteatern, 25 % av regionteatrama och 45 % av fria grupper och andra producenter. Länsteater- föreningama svarade för genomförandet av drygt 4 500 teaterföreställningar, företrädesvis bam- och ungdomsteater.
Riksteaterns ekonomiska omslutning uppgick budgetåret l993/94 till 235 538 000 kr, varav 203 025 000 kr utgjordes av statsbidrag, 24 221 000 kr av gager och 8 292 000 kr av övriga intäkter.
Operan
Operan bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade bestämmelserna om statsbidraget till Operan (KRFS l977z23).
Operan har i sin verksamhetsberättelse för spelåret 1993/94 redovisat att Operan gav 300 föreställningar och konserter i Operahuset, på Drottning- holmsteatem och på andra scener, varav 22 föreställningar under turnéer i Sverige och utomlands. Antalet barn- och familjeföreställningar var 84. An- talet premiärer eller andra nyuppsättningar uppgick till 12. varav 3 urpremiä— rer. Genomsnittliga publikbeläggningen för opera- och balettföreställningar på stora scenen har varit 85 %. Antalet besök vid Operans föreställningar i Operahuset uppgick sammanlagt till 181 571. Operan har under spelåret genomfört sju radio- och TV-samarbeten, varav tre ännu inte sänts. 85
Operans ekonomiska omslutning uppgick budgetåret l993/94 till 299 875 000 kr, varav 251 373 000 kr utgjordes av statsbidrag. 31 547 000 kr av recetter och 16 955 000 kr av övriga intäkter.
Dramatiska teatern
Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verk- samheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade bestämmelsema om statsbidrag till Dramatiska teatern (KRFS 197722).
Dramatiska teatern har i sin verksamhetsberärtelse för spelåret l993/94 redovisat att Dramaten gav 1 334 föreställningar. varav 56 turnéföreställ- ningar. Antalet barn- och ungdomsföreställningar var 338. Antalet premiärer uppgick till 18. Det sammanlagda antalet besök uppgick till 276 956. Belägg- ningen var 89 % utslagen på samtliga scener.
Dramatiska teaterns ekonomiska omslutning uppgick budgetåret l993/94 till 187 427 000 kr, varav 151 054 000 kr utgjordes av statsbidrag, 30 233 000 kr av recetter och 6 140 000 kr av övriga intäkter.
Anslagets fördelning
1994/95 Regeringens förslag l995/96
(varavjuli 1995— juni 1996)
1. Bidrag till Svenska riksteatern 203 225 000 306 464 000 (203 225 000)
2. Bidrag till Operan 253 563 000 388 329 000 (259 563 000)1
2. Bidrag till Dramatiska teatern 150 030 000 226 217 000 (150 030 000)
606 818 000 921 010 000 (612 818 000)
lVarav 6 miljoner kronor som engångsbelopp
Regeringens överväganden
Som anmälts i det föregående sker en successiv infasning av kulturområdet i den nya mål- och resultatstyrningsprocessen. För Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern har föreskrifter om verksamhetsmål och resultatredovisning införts fr.o.m. budgetåret l994/95. Dessa teatrars verk- samhet kommer således att bli föremål för en systematisk resultatbedömning först i samband med nästa budgetproposition.
Kommittén om översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och ansvarsfördelningen mellan Riksteatern och länsteatrarna har under år 1994 presenterat sina förslag i betänkandet Teaterns roller (SOU 1994152). Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av remissvaren
Prop. 1994/95: 100 Bil. 12
86
har gjorts. Regeringen har vidare under december 1994 överlämnat betänk- andet tillsammans med remissvar och remissammanställning till Kommittén om kulturpolitikens inriktning. Många av de frågor som behandlas i betänkandet hänger nära samman med kulturpolitiska frågor inom andra konstområden Det är därför enligt regeringens bedömning inte lämpligt att redan nu ta ställning till förslagen i betänkandet utan dessa bör behandlas när beslut fattas om hela den framtida kulturpolitiken.
När det gäller kulturverksamhet som bedrivs i stiftelse- eller bolagsform men där staten är huvudman eller bär huvuddelen av det ekonomiska ansvaret för verksamheten bör anslagen fr.o.m. nästa budgetår pris- och löneom- räknas enligt samma principer som gäller för myndighetsanslag inom kultur- sektorn. Det innebär att löne— och förvaltningskostnader får en schablon- mässig uppräkning och att lokalkostnadema kompenseras enligt beräkningar av Statens lokalförsörjningsverk. Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern bör också omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret l995/96 har anslaget räknats ned med 26 254 000 kr, varav för Svenska riksteatern med 9 068 000 kr, för Operan med 10 769 000 kr och för Dramatiska teatern med 6 417 000 kr.
Bidragen till de tre teatrarna utbetalas för närvarande den 1 juli då hela beloppet är tillgängligt. Teatrama kan på detta sätt tillgodogöra sig betydande ränteintäkter. Denna hantering infördes budgetåret 1986/87 i samband med en omfattande omläggning av bidragssystemet till dessa teatrar. När basbidragen då fastställdes togs hänsyn till att teatrarna också var beroende av ränteintäkter för finansiering av sina verksamheter. Regeringen har nu bedömt att en anpassning bör göras av detta bidrag till vad som gäller för statliga myndig- heter, där månatliga utbetalningar tillämpas sedan en tid. En sådan anpassning medför emellertid behov av kompensation för uteblivna ränteintäkter. l inled- ningen till huvudtiteln har anmälts att kompensation för ränteförluster bör kunna göras i form av en teknisk justering i regleringsbrevet, grundad på en närmare beräkning.
Operan
Operahuset kommer till följd av ombyggnadsarbeten att vara stängt under delar av hösten 1995. Stängningen medför bortfall av biljettintäkter. För att i viss utsträckning kompensera detta bör ett engångsbelopp på 6 miljoner kronor tillföras bidraget till Operan. Engångsbeloppet bör även kunna avse inköp av viss utrustning enligt Operans anslagsframställning samt kunna möjliggöra en intensifierad tuméverksamhet under stängningsperiodcn. Det är angeläget att Operan utnyttjar detta tillfälle till fördjupade kontakter med publiken utanför Stockholm.
Det är vidare av största vikt att Operan utnyttjar sina totala resurser — både ekonomiska och personella — så effektivt som möjligt. I detta ingår att an- passa föreställningsverksamheten till de tider som ger de bästa möjligheterna för en stor publik att ta del av den. Ett sätt att tillgodose detta är att ha föreställningsverksamhet också på söndagar och under sommartid. Rege-
Prop. l994/952100 Bil. 12
87
ringen förutsätter att Operan i framtiden planerar sin verksamhet så att före— ställningar också kan ges under dessa tider. Dramatiska teatern
Revisionsberättelse med invändning har inlämnats av RRV. Dramatiska teatern följer dock den plan som har lagts upp i samråd med RRV för att åtgärda påpekandet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatem, Operan och Dramatiska teatern för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 921 010 000 kr.
C 11. Bidrag till Svenska rikskonserter
l993/94 Utgift 68 576 000 Reservation 460 000 l994/95 Anslag 69 753 000 l995/96 Förslag 105 646 000
varav 70 086 000 beräknat förjuli 1995-juni l996
Medel till Svenska rikskonserter är budgeterade inkl. mervärdesskatt.
Svenska rikskonserter är en stiftelse, vars stadgar fastställdes av regeringen den 3 december 1987.
Till Svenska rikskonserters huvuduppgifter hör musikpolitiskt. konstnär— ligt och musikpedagogiskt utvecklingsarbete, service till landsting. kommu- ner. musikinstitutioner, artister m.m.. internationell kontaktverksamhet, inter— nationella och nationella produktioner. Vidare skall Svenska rikskonserter bl.a. med egna ensembler svara för musikproduktion i Stockholms län, inom försvarsmakten och i statsceremoniella sammanhang.
Avtal har tecknats mellan försvarsledningen och Svenska rikskonserter om försvarsmusikbeställningar under perioden den 1 juli 1993—den 30juni l996.
Medel till Stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS) är anvisade under detta anslag.
Mål- och resultatstyming har inte tillämpats för detta anslag för budgetåret 1993/94. Svenska rikskonserter har därför inte ålagts att lämna resultat- redovisning för nämnda budgetår.
Av Rikskonserters verksamhetsberättelse framgår bl.a. följande. Rikskonserters produktionsavdelning (SRK produktion) har under året genomfört ett 60-tal musikarrangemang i form av turnéer, festivaldeltagande m.m. i Sverige och utomlands. Härav har ett lO—tal arrangemang direkt riktat sig till barn och ungdomar.
Tidningen Tonfallet har lagts ner och ersatts av den nya tidskriften Musik. som ges ut i samarbete med Sveriges Radio P 2.
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
88
Fonogramutgivningen (Caprice Records) har genomgått en strukturföränd- ring. som inneburit ökad utgivningstakt och en större satsning på fonogram för barn- och ungdom.
Stockholrnsmusiken har under året bytt nanm till Stockholms blåsarsymfo- niker. I samband med att ett nytt avtal med försvaret trätt i kraft har antalet musikertjänster reducerats från 55 till 40 och administrationen minskats med tre tjänster. Repertoaren har anpassats till den reducerade besättningen och inriktats på en bredare publik. Orkestern har under året hållit 187 konserter för totalt 111000 besökande. Härav har 84000 utgjort publik vid 60 försvarskonserter.
Slagverksensemblen Kroumata har hållit 20 konserter i Sverige och utom- lands samt gjort ett antal inspelningar för radio och TV. I samband härmed har ensemblen uruppfört sju nya verk.
Beslut har fattats om att lägga ner artistförrnedlingen Svenska Konsert- byrån fr.o.m. den 1 jui l994. Förrnedlingen har i stället övertagits av ett privat bolag.
Svenska rikskonserters intäkter har under år l993/94 uppgått till 27,2 mkr, exkl. det statliga anslaget.
Styrelsen för EMS har i sin verksamhetsberättelse för budgetåret l993/94 redovisat planer på ett samgående med Svenska rikskonserter.
Regeringens överväganden
Som anmälts i det föregående sker en successiv infasning av kulturområdet i den nya mål- och ramstymingsprocessen. För Svenska rikskonserter har föreskrifter om verksamhetsmål och resultatredovisning införts fr.o.m. budgetåret 1994/95. Rikskonserters verksamhet kommer således att bli före- mål för en systematisk resultatbedömning först i samband med nästa budget- proposition.
Stockholms blåsarsymfoniker
Som ett led i ett uppdrag att utvärdera 1985 års länsmusikreforrn avlämnade Statens kulturråd våren 1994 en särskild rapport om Stockholmsmusiken och Länsmusiken i Blekinge. Dåvarande regeringen överlämnade rapporten till Kommittén om kulturpolitikens inriktning. Blåsarsymfonikemas framtid prövas således för närvarande i ett brett kulturpolitiskt perspektiv.
Svenska rikskonserter, som är huvudman för blåsarsymfonikema, har an- mält att försvarsmakten inte konuner att lämna någon ersättning till orkestern efter utgången av detta budgetår. Rikskonserter bedömer att orkestern måste läggas ner den 1 juli 1995 om inte medel tillskjuts från annat håll.
Regeringen har även tagit del av synpunkter som framförts från delar av musiklivet om betydelsen av att blåsarsymfonikema får förbli en samman- hållen musikinstitution. Framför allt har de negativa effekterna från syssel- sättningssynpunkt av en nedläggning betonats.
Prop. l994/95:100 Bil. 12
89
Med hänsyn till kulturutredningens pågående arbete anser regeringen inte att den nu bör fatta något beslut vad gäller Stockholms blåsarsymfoniker. I avvaktan på kommande musikpolitiska ställningstaganden från statsmakternas sida ankommer det i första hand på huvudmannen, Svenska rikskonserter, att vidta de åtgärder som de ändrade ekonomiska förutsättningarna kräver. Rikskonserter bör därvid kunna pröva flera alternativ än nedläggning inom ramen för sina totala resurser. Det kan heller inte uteslutas att underhandlingar mellan Rikskonserter och olika externa intressenter. inbegripet försvars- makten, skulle kunna leda till positiva resultat.
Svenska Konsertbyrån
Rikskonserter hemställer att de medel som frigjorts till följd av Svenska konsertbyråns nedläggning skall få användas för ökad satsning på unga oetablerade artister.
Resurserna för den artistförmedlande verksamheten är en integrerad del av statsbidraget till Svenska rikskonserter. Det bör därför ankomma på stiftelsen själv att bedöma hur de frigjorda medlen bäst kan utnyttjas inom stiftelsens ansvarsområde.
Anslagsberäkningar
När det gäller kulturverksamhet som drivs i stiftelse- eller bolagsform men där staten är huvudman eller bär huvuddelen av det ekonomiska ansvaret för verksamheten bör anslagen fr.o.m. nästa budgetår pris- och löneomräknas enligt samma principer som gäller för myndighetsanslag inom kultursektorn. Det innebär att löne- och förvaltningskostnader får en schablonmässig uppräkning och att lokalkostnadema kompenseras enligt beräkningar av Statens lokalförsörjningsverk. Vidare innebär det att institutionerna omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. För Riks— konserters del har anslaget således räknats ned med 3 488 000 kr för budgetåret 1995/96. Anslaget bör fr.o.m. nästa budgetår betalas ut månads— vis. Viss kompensation för uppkommande ränteförlust kommer att beräknas i regleringsbrevet.
För innevarande budgetår erhåller Svenska rikskonserter täckning för kostnader till följd av löneavtal, motsvarande genomsnittlig statlig nivå, m.m. från förslagsanslaget Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter. Detta anslag bör utgå ur statsbudgeten. I stället har ett utrymme beräknats under förevarande anslag som täckning för uppkomna löneökningar under budgetåret.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 105 646 000 kr.
Prop. l994/95:100
Bil. 12
90
C 12. Bidrag till regional musikverksamhet
l993/94 Utgift 229 770 000 1994/95 Anslag 233 "270 000 1995/96 Förslag 359 655 000
varav "239 770 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Med anledning av proposition 1984/8511 (bet. 1984/852KrU7, rskr. 1984/85:53) fattade Riksdagen beslut om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter fr.o.m. den 1 januari 1988. Riksdagen godkände därefter med anledning av proposition l985/86:114 (bet. 1985/861KrU'22, rskr. l985/861330) statens ekonomiska förpliktelser enligt en mellan dåvarande Statens förhandlingsnämnd och Landstingsförbundet träffad överens- kommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksam- heten.
Regeringen godkände för sin del genom beslut den 23 oktober 1986 nämnda överenskommelse samt de avtal som Statens förhandlingsnämnd träffat med samtliga landstingskommuner. utom Stockholms. samt Gotlands kommun om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten.
Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten fastställs genom årliga förhandlingar mellan staten och Landstingsförbundet.
Regeringens överväganden
Statens kulturråd har på den förra regeringens uppdrag utvärderat den regionala musikverksamheten och Rikskonserters roll i denna. Kulturrådet har redovisat sitt arbete i rapporten Musik för miljoner — en utvärdering av länsmusikreforrnen (Rapport från Statens kulturråd 19942) och i en kom- pletterande rapport avseende Stockholmsmusiken och Länsmusiken i Blekinge. Den förra regeringen har överlämnat rapporterna till Kommittén om kulturpolitikens inriktning (Ku 1993:03).
Överenskommelse har träffats mellan staten och Landstingsförbundet om statsbidraget till den den regionala musikverksamheten för kalenderåret 1995. Enligt denna skall statsbidraget för år 1995 uppgå till 239 770000 kr. Överenskommelsen innebär inte några större förändringar i fördelningen av det totala statsbidraget mellan bidragsmottagama. Behovet av en justering av bidragsbeloppen för vissa landstingskommuner har framhållits från skilda håll. Mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet har regeringen dock ansett att den träffade överenskommelsen bör stå fast. Regeringen har därför godkänt överenskommelsen den 15 december 1994.
Förhandlingar avseende kalenderåret 1996 har inte inletts. Anslaget har därför preliminärt beräknats till 359 655 000 kr för det förlängda budgetåret 1995/96.
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
91
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 359 655 000 kr.
C 13. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
l993/94 Utgift 358 641 931 1994/95 Anslag 379 977 000 1995/96 Förslag 573 393 000
varav 382 262 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Enligt förordningen (19741451) om statsbidrag till teater-. dans— och musikinstitutioner får institution. som bedriver yrkesmässig teater-, dans- eller musikverksamhet och som uppbär bidrag från kommun eller landstings- kommun. statsbidrag till kostnader för verksamheten. om regeringen förklarat institutionen berättigad till sådant.
Statsbidraget utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje år fastställs för insti- tutionen. Enligt beslut av regeringen är för närvarande 26 teater- och dansin- stitutioner och l l musikinstitutioner berättigade till bidrag. Grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner är innevarande budgetår preliminärt 224 700 kr och för musikinstitutioner "262 000 kr, varav 16 681 kr resp. 19 453 kr avser kostnader för lönekostnadspålägg. För institutioner där lönekostnads- pålägg ej skall beräknas är grundbeloppet 208 000 kr resp. 242 500 kr. Regeringen har bemyndigat Statens kulturråd att besluta om fördelningen av grundbeloppen på de enskilda statsbidragsberättigade institutionerna. För- delningen skall rcdovisas för påföljande års riksmöte.
Bidragsunderlaget för varje institution motsvaras i första hand av de tillde- lade grundbeloppen.
Statsbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget. Till nyinrättade institu- tioner kan efter regeringens prövning statsbidrag utgå med 60 % av bidrags- underlaget under högst tre år.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
92
Institution
Teater- och dansinstitutioner
Bohusläns Teater Borås stadsteater Byteatern i Kalmar
Folkoperan
Folkteatern i Gävleborg Folkteatern i Göteborg
GöteborgsOperan
Göteborgs stadsteater Helsingborgs stadsteater Jönköpings länsteater Länsteatem i Qalama Länsteatern i Orebro Malmö Musik och Teater AB Musikteatern i Värmland Norrbottensteatern
Norrlandsoperan Regionteatern Blekinge-Kronoberg Skaraborgs länsteater
Stockholms stadsteater Teater Halland Teater Västernorrland Upsala stadsteater Västerbottensteatem Västmanlands länsteater
Alvsborgsteatem
Ostergötlands länsteater Särskilda insatser för dramatiker- och koreografanställningar samt för barn- och ungdomsprojekt
Av Kulturrådet beslutad Prop. 1994/952100 fördelning av antalet B' 12 grundbelopp 1994/95 11"
28 51 25 49 35 64 372 211 68 36 35 38.5 387 57 60 70 64 35 300 15 51 80 39 37 23 168 33
2 431,5
Institution
Musikinstitutioner
Göteborgs konsert AB Helsingborgs konsertförening Jönköpings orkester- och kammarmusikförening Kalmar läns musikstiftelse för Kalmar läns kammarorkester Musik i Uppland för Uppsala kammarorkester Musik i Västernorrland för Sundsvalls kammarorkester Stiftelsen Gävleborgs symfoniorkester Malmö symfoniOrkester AB Symfoniorkestem i Norrköping Västerås rnusiksällskap Orebro orkesterstil'telse Särskilda insatser för bam— och ungdomsverksamhet. tonsättaranställningar m.m.
Av Kulturrådet beslutad fördelning av antalet grundbelopp 1994/95
135 65 10
21
17 15
71 85 84 l9 32
.)
556
93
Regeringens överväganden
Formerna för och inriktningen av det statliga stödet till regionala kultur- institutioner är en av de frågor, som behandlas av Kommittén för kultur— politikens inriktning. Regeringen har också nyligen överlämnat betänkandet Teaterns roller (SOU 1994:52) tillsammans med remissvar och remissam- manställning till denna kommitté. Tidigare under år 1994 har även Kultur- rådets rapport Musik för miljoner (KUR 199412.) överlämnats till kommittén.
Gotlands kommun har anhållit om att Bryggeriteatern skall bli stats- bidragsberättigad institution med grundbelopp. Kulturrådet har tillstykt an- sökningen. Ienlighet med Kulturrådets förslag bör medel för 10 grundbelopp beräknas till den nya länsteatern på Gotland.
Grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner har för budgetåret 1995/% preliminärt beräknats till 224 700 kr i de fall där lönekostnadspålägg skall beräknas. För de institutioner där lönekostnadspålägg inte skall beräknas är grundbeloppet preliminärt 208 000 kr.
För musikinstitutioner med lönekostnadspålägg har grundbeloppet för budgetåret l995/96 preliminärt beräknats till 262 000 kr. För sådana institu- tioner d'ar lönekostnadspålägg inte skall beräknas är grundbeloppet prelimi- nän 242 500 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitution- er för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 573 393 000 kr.
C 14. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.
l993/94 Utgift 57 138 329 Reservation 996 004 l994/95 Anslag 59 256 000 l995/96 Förslag 88 884 000
varav 59 256 000 beräknat för juli l995—juni 1996
Enligt förordningen (l974z452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper utgår efter beslut av Statens kulturråd bidrag till ensemble eller grupp som bedriver sin verksam- het i yrkesmässiga forrner eller under liknande förhållanden.
Regeringens överväganden
Det framtida statliga stödet till de fria teater- och dansgruppema behandlas i betänkandet Teaterns roller (SOL-' 1994252). som nyligen har överlämnats till Kommittén om kulturpolitikens inriktning. 1 avvaktan på kommitténs förslag bör detta anslag för nästa budgetår vara oförändrat.
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
94
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/951100 Regeringen föreslår att riksdagen BIL 12
till Bidrag fil/fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budget- året 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 88 884 000 kr.
C 15. Bidrag till Musikaliska akademien
l993/94 Utgift 3 424 000 l994/95 Anslag 3 429 000 l995/96 Förslag 5 183000
varav 3 455 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Medel till Musikaliska akademien är budgeterade inkl. mervärdesskatt.
Musikaliska akademien skall enligt sina av regeringen den 13 december 1990 fastställda stadgar främja tonkonsten och vårda musiklivet. Akademien skall även följa utvecklingen inom det svenska och internationella musiklivet, ta initiativ som främjar den svenska musikkulturen och inom musikens områ- den stödja konstnärligt utvecklingsarbete m.m.
Mål— och resultatstyming har inte tillämpats för detta anslag för budgetåret l993/94. Musikaliska akademien har därför inte ålagts att lämna resultat- redovisning för nämnda budgetår. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 åläggs Musikaliska akademien samma krav som statliga myndigheter när det gäller resultatredovisning i enlighet med förordningen (l993:134) om myndigheters anslagsframställning och årsredovisning.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår ingen ökning av bidraget utöver kompensation för höjd lokalhyra.
Bidraget bör fr.o.m. nästa budgetår betalas ut månadsvis. Viss kompensa- tion för uppkommande ränte förlust kommer att beräknas i regleringsbrevet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till il'lusikaliska akademien för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 5 183 000 kr.
95
Bibliotek, litteratur och tidskrifter Prop. 1994/95:100
_ _ , _ Bil. 12 C 16. Bidrag till regional biblioteksverksamhet
l993/94 Utgift 35 056 820 1994/95 Anslag 35 944 000 l995/96 Förslag 53 916 000
varav 35 944 000 beräknat för juli l995—juni l996
Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt förordningen (l985:528) om statsbidrag till folkbibliotek.
Underlaget för statsbidrag till kostnader för länsbiblioteken utgör 252 grundbelopp. Grundbeloppets storlek fastställs årligen av regeringen. Inneva- rande budgetår uppgår beloppet preliminärt till 190 100 kr. För verksamhe- ten vid varje länsbibliotek beräknas lägst sex grundbelopp. Statsbidrag utgår med 55 % av grundbeloppen. Av grundbeloppen avser tio lånecentralsverk— samhet i enlighet med vad riksdagen har uttalat härom (bet. 1987/88:1(rUl4 s. 20).
Under anslaget har beräknats medel till lånecentraler och depåbibliotek samt en invandrarlånecentral med 9 596 000 kr.
Medlen under detta anslag fördelas av Statens kulturråd.
Regeringens överväganden
Regeringen har vid beräkningen av medelsbehovet utgått från ett preliminärt beräknat grundbelopp på 190 100 kr. varav statsbidraget är 55 %. För låne- centraler, depåbibliotek och invandrarlånecentral beräknas oförändrat 9 596 000 kr. Tio grundbelopp skall även i fortsättningen tillföras låne- centralema.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till regional biblioleksverkramhet för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 53 916 000 kr.
C 17. Litteraturstöd
1993/94 Utgift 42 015 923 Reservation 4 505 452 l994/95 Anslag 41 000 000 l995/96 Förslag 65 180 000
varav 41 267 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Från anslaget utgår stöd till utgivning av litteratur enligt förordningen (19931449) om statligt litteraturstöd. Frågor om utgivningsstöd prövas av 96
Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och förordningen (1988: 676) med instruktion för Statens kulturråd. Vidare utgår från anslaget stöd till En Bok För Alla AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till lågpris enligt avtal mellan staten och bolaget. samt stöd till Expertkommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska.
1994/95" Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995—
juni 1996) ____ l . Stöd till utgivning av litteratur 32 700 000 52 730 000 (32 967 000) 2. En Bok För Alla AB för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande * åtgärder för barn och ungdom 8 200 000 12 300 000 (8 200 000) 3. Kommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska 100 000 150 000 (100 000)
Den övergripande målsättningen för den statliga litteraturpolitiken är att till- försäkra allmänheten ett rikt och varierat utbud av kvalitetslitteratur.
Kulturrådet har i sin årsredovisning redogjort för en tendens mot ökad koncentration inom förlagsbranschen och kedjebildning inom bokhandeln. Under budgetåret l993/94 tilldelades sammanlagt 744 titlar stöd till utgivning av litteratur (exkl. litteratur på invandrar- och minoritetsspråk). Ansökningar om stöd inkom från 255 förlag och utgivare, varav ca 100 bedriver förlags- verksamhet med en mer eller mindre regelbunden utgivning.
För Kulturrådets utgivning av klassisk litteratur för skolans behov, skol- klassikerserien, är målet att under perioden 1993/94—1995/96 uppnå totalt 100 utgivna titlar. Hittills omfattar serien 90 titlar, varav 80 är producerade.
Det nuvarande avtalet mellan staten och En Bok För Alla AB gäller för tiden t.o.m. den 30juni l996.
Regeringens överväganden
Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de riktlinjer för litteratur— stödet som lades fast i 1993 års budgetproposition inför perioden 1993/94— 1995/96.
Kulturrådet har i skrivelse den 31 augusti 1994 redovisat sitt uppdrag att utvärdera kravet på maximipris för litteraturstödda titlar, den s.k. prispressen, som finns i stödordningen (jfr prop. 1992/93:100 s. 211—212). I rapporten förordar Kulturrådet att prispressen behålls. Rapporten har överlämnats till Svenska Bokförläggareföreningen, Svenska Bokhandlareföreningen och Sveriges Författarförbund för yttrande. Organisationerna är djupt oeniga i sina remissvar om värdet av den nuvarande ordningen. Regeringen är mot den bakgrunden och med hänsyn till den pågående parlamentariska utred-
7 Riksdagen 1994i95. Isa/nl. Nr 100. Bilaga 12
Prop. 1994/952100 Bil. 12
97
ningen om kulturpolitikens framtida inriktning inte beredd att för närvarande ta ställning till någon förändring på den här punkten i litteraturstödet.
Regeringen föreslår att 400 000 kr tillförs anslaget i syfte att uppnå mål— sättningen med 100 utgivna titlar i skolklassikerserien under det kommande budgetåret. Sammanlagt 4 880 000 kr av anslagsposten 1 bör beräknas för detta ändamål.
Regeringens förslag till medelstilldelning innebär också att det gällande avtalet mellan staten och En Bok För Alla AB skall kunna förlängas. ett halvår till 31 december 1996. Inför budgetåret 1997 har regeringen för avsikt att låta verksamheten med En Bok För Alla AB genomgå en fördjupad prövning.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Litteraturstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations- anslag på 65 180 000 kr.
C 18. Stöd till kulturtidskrifter
l993/94 Utgift 19 829 292 Reservation 61 193 l994/95 Anslag 19 500 000 1995/96 Förslag 29 250 000
varav 19 500 000 beräknat förjuli 1995—juni l996
Anslaget disponeras för produktionsstöd och utvecklingsstöd enligt för— ordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter. Frågor om stöd prövas av Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och förord— ningen (19881676) med instruktion för Statens kulturråd.
Regeringens förslag 1995/96 (varavjuli 1995— juni 1996)
1994/95 '
[ . Produktionsstöd 17 500 000 26 250 000 (17 500 000)
2. Utvecklingsstöd 2 000 000 3 000 000 (2 000 000)
Den övergripande målsättningen för statens stöd till kulturtidskrifter är att garantera en kulturellt värdefull mångfald i tidskriftsutbudet. Kulturrådet skall under treårsperioden l993/94—1995/96 verka för tydliga prioriteringar när det gäller vilka kategorier av kulturtidskrifter som i första hand bör få stöd. En målsättning för treårsperioden skall vara att bl.a. genom utvecklingsinsatser minska enskilda tidskrifters behov av produktionsstöd.
Prop. 1994/951100 Bil. 12
98
Kulturrådet har i sin årsredovisning redogjort för att 185 tidskrifter tillde- lats stöd för budgetåret 1993/94 med sammanlagt 16 268 680 kr. Därav har 28 tidskrifter erhållit bidrag för inläsning på kassett med sammanlagt 318 930 kr. Utvecklingssinsatser har vidtagits för 2 077 094 kr.
Regeringens överväganden
Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de riktlinjer för statens stöd till kulturtidskrifter som lades fast i 1993 års budgetproposition inför peri- oden l993/94—1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret l995/96 anvisar ett reser- vationsanslag på 29 250 000 kr.
C 19. Stöd till bokhandel
l993/94 Utgift 5 459 000 Reservation 6 544 180 l994/95 Anslag 8 101 000 1995/96 Förslag 12 152 000
varav 8 101 000 beräknat förjuli l995—juni l996
Anslaget disponeras för kreditstöd, sortimentsstöd. stöd till rådgivning samt katalogdatorstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandeln. Vidare utgår från anslaget bidrag till Bokbranschens Finansie- ringsinstitut AB (BFI) för dess kostnader för administration av den statliga stödverksamheten.
[994/95. Regeringens förslag l995/96 (varavjuli l995—
juni 1996) 1. Lån till investeringari
bokhandel m.m. (kreditstöd) 2 382 000 3 573 000 (2 382 000) 2. Sortimentsstöd 3 500 000 5 250 000 (3 500 000) 3. Katalogdatorstöd ] 519 000 2 279 000 (1 519 000)
4. Bokbranschens Finansierings- institut AB (BFI) 700 000 1 050 000 (700 000) BFl får omfördela högst—200 000 kr mellan anslagspostema. Beloppet under anslagsposten 4 får dock inte överskridas.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
99
Den övergripande målsättningen för statens stöd till bokhandeln är dels att vidmakthålla och om möjligt förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät. dels att öka tillgängligheten av kvalitetslitteraturi bokhandeln. För katalogdatorstödet är den nuvarande målsättningen att huvuddelen av de berörda mindre bok- handlarna skall ges möjlighet att ansluta sig till branschens gemensamma datoriserade katalogsystem under perioden den 1 juli 1993—den 30juni 1996. så att stödet därefter kan avskaffas.
BFl har lämnat en redogörelse för verksamheten med statligt stöd till bok- handeln budgetåret 1993/94. Under året har nio kreditsstöd beviljats. 95 bok- handlar har tilldelats sortimentsstöd. medan 63 bokhandlar erhållit investe- rings- och/eller driftsstöd till katalogdator. Verksamheten har granskats av en av regeringen utsedd revisor. Revisionsrapporten innehåller inte några in- vändningar.
I rapporten Bokhandelsbranschen l993/94 redovisar BFI utvecklingen under det senaste året vad avser affärsvillkoren mellan förlag och bokhandel, bokhandelsbeståndet samt den ekonomiska situationen för hokhandels- branschen. När det gäller bokhandelsbeståndet pekar BFl på nya former för detaljhandelsförsäljning av böcker, t.ex. multimediabutiker, och en ökning av antalet bokhandlar som är specialiserade på vissa typer av böcker. Det totala antalet bokhandlar uppskattas av BFI till ca 400 stycken.
Regeringens överväganden
Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de riktlinjer för statens stöd till bokhandeln som lades fast i 1993 år budgetproposition inför perioden l993/94—1995/96.
Regeringens förslag innebär bl.a. att katalogdatorstödet förlängs något så att stöd kan lämnas även under perioden juli—december 1996.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till bokhandel för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 12 152 000 kr.
C 20. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
1993/94 Utgift 8 576 000 Reservation — 1994/95 Anslag 13 000 000 1995/96 Förslag 19 500000
varav 13 000 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Enligt stiftelsens stadgar, som fastställdes av regeringen den 22 juni 1988, har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvnings—
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
100
handikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten skall drivas utan vinstsyfte och inom ramen för ett avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Det gällande avtalet avser perioden den 1 juli l993—den 30 juni 1996.
Det övergripande målet för Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen) är att förse begåvningshandikappade och vissa andra grupper av läshandikappade med nyhetsinformation och litteratur.
LL-stiftelsen har i sin förenklade anslagsframställning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena 8 SIDOR och LL—böcker. Stiftelsen konstaterar i sin resultatanalys att de av stiftelsen uppsatta verksamhetsmålen, dvs veckoutgivning av 8 SIDOR och en bokpro- duktion med minst 20 LL-böcker om året, inte uppnåtts. Däremot redovisar stiftelsen ett förbättrat ekonomiskt resultat jämfört med tidigare år, vilket helt ti115krivs en ökad försäljningen av både tidningen och böckerna och att ett ordentligt genombrott i marknadsföringen skett. Under året producerades 13 LL-böcker och 45 nummer av 8 SIDOR, med upplagor för böckerna i genomsnitt 700 exemplar och för tidningen (våren 1994) i 9 000 exemplar.
Regeringens överväganden
Övergripande mål har fastställts för perioden 1993/94—1995/96 och mot bak- grund av dessa träffade staten och stiftelsen den 10 juni 1993 ett avtal som gäller t.o.m. den 30juni 1996.
Resultatredovisningen visar att försäljningen av 8 SIDOR och LL-böcker har ökat. Regeringen bedömer att LL-stiftlesen. mot bakgrund av resultatet under budgetåret 1993/94 och den bidragsökning riksdagen beslutade om våren 1994, har goda förutsättningar att avsevärt öka och förbättra utgiv- ningen.
Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till pn's- och löneutvecklingen. Stiftelsen omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 650 000 kr. Regeringens förslag till medelstilldelning innebär också att det gällande avtalet mellan staten och stiftelsen skall kunna förlängas ett halvår till 31 december 1996. Inför budgetåret 1997 har regeringen för avsikt att låta verksamheten genom- gå en förd jup'ad prövning.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 19 500 000 kr.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
101
C 21. Talboks— och punktskriftsbiblioteket
1993/94 Utgift 62 300 0001 1994/95 Anslag 53 534 000 1995/96 Förslag 78 496 000
varav 52 427 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
1Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för produktion av videogram på teckenspråk förmedlades fram t.o.m. budgetåret l993/94 genom biblioteket.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) skall enligt sin instruktion (l988c341) i samverkan med andra bibliotek förse synskadade och andra läshandikappade med litteratur. Biblioteket skall särskilt framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punktskriftsböcker samt ge upplys- ningar och råd inom sitt verksamhetsområde till främst kommunbibliotek. Biblioteket fungerar som lånecentral för talböcker. Biblioteket har vidare en central utskrivningstjänst för dövblinda och svarar för framställning av studielitteratur för läshandikappade högskolestuderande (anslaget anvisas under åttonde huvudtiteln E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål). Till biblioteket är knuten en punktskriftsnämnd som enligt sin instruktion (SFS 19851391) har att främja och utveckla punktskriften för synskadade.
Det statliga bidraget till Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för produk— tion av videogram på teckenspråk förmedlades budgetåret 1993/94 genom biblioteket.
TPB har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena talboksverksamhet, punktskriftsverk- samhet. studielitteratur samt forskning och utveckling. Den dominerande verksamheten på TPB är talboksverksamheten och servicen till landets bibliotek. Följande mål för talboksverksamheten har lagts fast: Minst 25 % av Svartskriftsproduktionen under ett år skall finnas tillgänglig på kassett samt att talboksutlåningen från landets bibliotek skall öka med 5 % om året.
TPB konstaterar att kostnaderna för talboksvcrksamheten har minskat något under perioden. att biblioteken sedan några år tillbaka uppfyller målet för förvärven men att talbokslånen ute på landets läns- och kommunbibliotek minskat. TPB har i en rapport i enlighet med regleringsbrev särskilt belyst decentraliseringen av talboksutlåningen samt redovisat planerade och genom- förda stödinsatser till läns- och kommunbiblioteken. I denna konstateras att talboksverksamheten stagnerat trots ganska vitala insatser från TPB och att de läshandikappade ännu inte får den service från kommunbiblioteken som skulle kunna motivera ett mer avspänt engagemang från TPB:s sida. Ut- låningen är fortfarande låg rent generellt och servicen mycket ojämn. TPB:s stödinsatser förändras och förbättras enligt biblioteket och ett särskilt åtgärds— program skall arbetas fram och vara klart våren 1995.
Beträffande punktskriftsverksamheten konstaterar TPB att utlåningen ökat, att kommunbiblioteken börjar förmedla punktskriftslån, att kostnaden för verksamheten sjunkit något och bör kunna sänkas ytterligare med förenklad
Prop. l994/95 : 100 Bil. 12
102
teknik. Den individuella servicen till punktskriftsläsare bedömer TPB som Prop. 1994/95:100
mycket hög.
Anslagssparandet uppgår till 9 081 000 kr, vilket utgör ca 16 % av det till- delade anslaget.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden Resultatbedömning
TPst årsredovisning visar att målet beträffande talboksproduktionen är uppnått, däremot har utlåningen vid landets bibliotek sjunkit med 4 %. Det senare kan dock inte helt tillskrivas TPB. Regeringen anser det är av väsentlig vikt att arbetet med att integrera talboksverksamheten ute på landets bibliotek intensifieras. TPst resultat totalt sett visar på ett rationellt resursutnyttjande.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions- berättelsen avseende TPB.
Slutsatser
De övergripande mål som gäller för perioden l993/94—1995/96 bör ligga fast.
Biblioteket bör få ett bemyndigande att göra beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som kommer att belasta anslaget budgetåret 1997. Bemyndigandet bör avse högst 1 1 000 000 kr.
Vid beräkning av anslaget har utöver pris- och löneomräkning kompen- sation beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda löneåt— gärder inom kulturområdet. En nedjustering av anslaget har gjorts mot bak— grund av att kompensation för lokalkostnader har beräknats utifrån den faktiska prisutvecklingen.
Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct l995/96 har anslaget räknats ned med 2 677 000 kr.
Regeringen föreslår att TPB för nästa budgetår beviljas en låneram i Riks- gäldskontoret på 500 000 kr. Sammanlagd låneram uppgår till 3 500 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. medger att regeringen lämnar Talboks- och punktskriftsbiblioteket ett beställningsbemyndigande på 11 000 000 kr för budgetåret 1997, 2. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket budgetåret 1995/96 anvi- sar ett ramanslag på 78 496 000 kr.
Bil. 12
103
C 22. Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbundför produk- Prop. 1994/95:100 tion av videogram på teckenspråk Bil. 12 l993/94 Utgiftl
l994/95 Anslag 17 500 000 1995/96 Förslag 26 250 000
varav 17 500 000 beräknat för juli l995—juni 1996
lStatsbidrag på 10 461 000 kr förmedlades genom Talboks— och punktskrifts- biblioteket.
Från anslag utgår bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för produk- tion av videogram på teckenspråk (SDR Media). Övergripande mål är att till- godose de dövas behov av nyheter. information och kultur. Barn och Ungdo— mar skall prioriteras. Verksamheten utgör sedan den 1 juli 1994 en egen sektion vars styrelse utses av regering och SDR. Bidraget förmedlades t.o.m. budgetåret 1993/94 av Talboks— och punktskriftsbiblioteket (TPB) som sedan 1981/82 varit tillsynsmyndighet och bidragsförrnedlare.
TPB har i sin årsredovisning i särskild bilaga redovisat videogramverk- samhetens resultat och konstaterar att SDR under året producerat fler pro— gramminuter än tidigare till en högre teknisk kvalitet samt att de genom de ut— ökade sändningstiderna vid Sveriges Television nått en betydligt större publik. Vidare att en övergång skett från videoproduktion till TV-produktion. SDR kommer. enligt TPB. att samla ihop och ge ut bamprogrammen på sär- skilda kassetter för att kunna möta den efterfråga som finns på kommun- biblioteken.
SDR Media har till regeringen lämnat enkel anslagsframställning inför budgetåret l995/96.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av den bidragshöjning som riksdagen beslutade om våren 1994 bedömer regeringen att det härmed skapas goda förutsättningar att både kvalitativt och kvantitativt öka programproduktionen på teckenspråk, inte minst med inriktning på barn och ungdomar.
Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till pris- och löneutvecklingen. Verksamheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig kon- sumtion. Budgetårct l995/96 har anslaget räknats ned med 875 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av video- gram på teckenspråk budgetåret 1995/% anvisar ett reservationsanslag på 26 250 000 kr.
104
C 23. Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden
l993/94 Utgift 3 128 000 l994/95 Anslag 3 219 000 l995/96 Förslag 5 1 13 000
varav 3 410 000 beräknat förjuni l995—juli 1996
Från anslaget utgår bidrag till Svenska språknämndens och Sverigefinska språknämndens verksamhet. Ca 40 % av Svenska språknämndens verksam- het bekostas av anslag från olika fonder m.m.
Sverigefinska språknämnden har bidrag även från den finska staten.
1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995--
juni 1996) 1. Bidrag till Svenska språknämnden 2 476 000 3 898 000 (2 610 000) 2. Bidrag till Sverigefinska språknämnden 743 000 1 215 000 (800 000)
Regeringens överväganden
Vissa justeringar för att täcka en del kostnadsökningar för språknämndema har gjorts.
Kompensation har getts för i statliga kollektivavtal avsatta medel för sär- skilda löneåtgärder inom kulturområdet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Svenska språknänmden och Sverigefinska språknämn- den för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 5 113 000 kr.
Prop. 1994/95 : 100 Bil. 12
105
Bildkonst, konsthantverk m.m. C 24. Statens konstråd
1993/94 Utgift 5 015 299 1994/95 Anslag 5 139 000 l995/96 Förslag 7 562 000
varav 5 019 000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Statens konstråd har till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön.
Rådet skall vidare lämna statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter samt enskilda personer och företag information om förvärv av konstnärliga arbeten som är av betydelse för samhällsmiljön samt i övrigt om konsten i denna miljö.
Medel för konstrådets förvärv av konst anvisas under anslaget Förvärv av konst för statens byggnader m.m.
Statens konstråd har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i verksamhetsgrenarna Förvärv av konst till ny- och ombyggnadsprojekt, konstansökningar samt information. För resp. verksamhetsgren har mål och resultat redovisats.
1. Förvärv av konst till ny- och ombyggnadsprojekt Målsättningen är att inom den byggproduktion som sker för statliga verksamheter finna de lämpligaste platserna och lokalerna för satsningar på fast konst, som integreras i miljön. Från budgetåret 1992/93 har en ökning av antalet prestationer i form av skisser från 55 till 91 och skrivna kontrakt från 49 till 58 skett. Däremot har antalet avslutade projekt minskat från 43 till 36. Den genomsnittliga omlopps- tiden f'ör projekt som avslutats har ökat från 3,1 till 3,5 år. Riktlinjer för ekonomisk ansvarsfördelning för samarbetet mellan Vasakronan och Konstrådet har upprättats.
2. Konstansökningar Målet är att tillgodose behovet av konst till dem som arbetar inom de äldre statliga arbetsplatserna eller som flyttar till nyrenoverade lokaler i hus som ägs eller hyrs av staten. Antalet avslutade ansökningar från myndigheter som begärt konst till sina lokaler, har ökat från 62 till 81. Antalet väntande ansökningar har minskat från 316 till 271.
3. Information Informationsverksamheten har indelats i områdena informationsverk- samhet inom projekten och konstansökningarna, information till andra intressenter inom landets offentliga konst samt Konst där vi bor. Ett av målen för informationsverksamheten är att genom kontinuerliga insatser synliggöra och för publiken introducera de konstverk som utplacerats på myndighetema. Vidare skall Konstrådet bidra till ett ökat intresse för offentlig konst i landet och med de goda exemplens makt medverka till att fler
Prop. l994/951100 Bil. 12
106
satsningar görs på offentlig konst. Rådet skall även genom information till ansvariga för ny— och ombyggnader av bostäder bidra till en ökad satsning på konst i samband med sådan verksamhet.
1 resultatredovisningen redovisas följande under områdena för informa- tionsverksamheten:
Konstrådets tidskrift och årskatalog med en upplaga på vardera 10 000 exemplar sprids till kommuner, landsting m fl. Vidare har fyra utställningar arbetats fram.
Konstrådets mottagande verksamhet riktar sig till intressenter inom hela fältet för den offentliga konsten. Diabildsarkiv med 18 000 bilder, verk- katalog, klipparkiv samt ett mindre specialbibliotek utgör basen för denna informationsverksamhet.
Budgetåret l993/94 återinrättades en anslagsram för bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. Enligt Konstrådet som i anslutning till detta stöd driver projektet Konst där vi bor, har intresset för detta ändamål varit tillfredsställande med hänsyn till det låga bostadsbyggandet. Under året har 99 stödansökningar har granskats till en genomsnittlig kostnad av 1 000 kr per ansökan.
Konstrådet har den 20 oktober erhållit regeringens uppdrag att undersöka förutsättningama för en minnesvård för att hedra Estoniakatastrofens offer. Uppdraget har redovisats till Kulturdepartementet den 15 december 1994. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Den ianspråktagna krediten uppgår till 14 000 kr. RRV har lämnat revisionsberättelse med invändning eftersom Konstrådet under budgetåret l993/94 överskridit reservationsanslaget Förvärv av konst till statens byggnader med 6,4 mkr.
Regeringens överväganden
Regeringen konstaterar att den genomsnittliga omloppstiden för förvärv av konst till ny- och ombyggnadsprojekt har ökat. Regeringen vill i detta sammanhang erinra om att Konstrådet enligt regleringsbrev innevarande år väsentligt skall förkorta väntetiden för ansökningar om konst från statliga myndigheter som hyr befintliga lokaler. Det är angeläget att en förkortning av omloppstiden sker även beträffande projekt för förvärv av konst till ny- och ombyggnader.
Förutsättningama för främjande av konst i offentlig miljö har kraftigt förändrats främst till följd av bolagiseringen av Byggnadsstyrelsen och andra fastighetsförvaltande myndigheter samt bostadsbyggandets låga volym.
Med uppgift att ange mål, inriktning och organisation av den statliga satsningen på konst i offentlig miljö har en särskild utredare tillsatts ijuni 1994. Utredningen omfattar även verksamhet finansierad under anslagen Förvärv av konst för statens byggnader m.m. samt Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden (Dir. 199-1:63).
Prop. l994/951100
Bil. 12
107
Regeringen konstaterar att Rikrevisionsverket riktat invändningar mot Statens konstråds årsredovisning med anledning av överskridandet av reservations- anslaget Förvärv av konst för statens byggnader m.m. med 6,4 miljoner kronor. Regeringen, som ser allvarligt på det inträffade, har fattat beslut om att Konstrådet inom befintliga anslagsramar skall reglera detta överskridande med fördelning på innevarande och följande budgetår. Detta kommer att effektueras genom bestämmelser i regleringsbrev för berörda budgetår. Rege- ringen bedömer att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret l995/96.
Statens konstråd omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct l995/96 har anslaget räknats ned med 257 000 kr. Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda löneåtgärder inom kulturområdet. Regeringen föreslår att Statens konstråd för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 150 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 562 000 kr.
C 25. Förvärv av konst för statens byggnader m.m.
l993/94 Utgift 35 870 421 Reservation —6 405 686 1994/95 Anslag 28 038 000 l995/96 Förslag 42 057 000
varav 28 038 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av Statens konstråd. För- värven kan avse dels konst som särskilt beställts i anslutning till olika bygg- nader, dels staftlikonst. skulptur, grafik, konsthantverk m.m. Till dessa ändamål har för budgetåret l994/95 anvisats 24 133 000 kr. Utöver beställ- ningar som är möjliga inom anslagets ram får Konstrådet innevarande bud- getår beställa konst intill ett belopp av högst 8 mkr för betalning under följan— de budgetår. Under budgetåret 1994/95 har av de medel som Konstrådet disponerar under anslaget avdelats sammanlagt 600 000 kr för inköp och beställningar hos Föreningen Handarbetets vänner.
Från anslaget utgår vidare bidrag med sammanlagt 3 905 000 kr för konstinköp till folkparker. Folkets hus. bygdegårdar och nykterhetsorganisa- tionemas samlingslokaler. För budgetåret 1994/95 har bidrag utgått med 1 374 000 kr till Folkparkema i Sverige och med 2 531 000 kr till Sam- lingslokalorganisationemas samarbetskommitté att fördelas mellan allmänna
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
108
samlingslokaler inom Folkets husföreningamas riksorganisation, Bygdegår- darnas riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar.
Regeringens överväganden
[ regleringsbrevet för budgetåret l993/94 finns en restriktion som innebär att Konstrådet får beställa konst intill ett belopp av högst 8 miljoner kronor för betalning under kommande budgetår. Enligt RRV:s rapport för Kultur- departementets område har det vid RRV:s granskning framkommit att ca 24 miljoner kronor var uppbundna genom skriftliga avtal per den 30juni 1994. 1 skrivelse till Kulturdepartementet har Konstrådet angivit att beloppet 24 miljoner kronor bl.a. innefattar 8 miljoner kronor i kontrakt för pågående och ännu ej godkända skissuppdrag samt andra åtaganden som Konstrådet i någon mening bundit sig för. utan att formellt beslut har fattats. Vidare avser enligt Konstrådet ytterligare 4 miljoner kronor uppdrag som beslutades om alldeles innan budgetårsskiftet men där kontrakt skrevs efter budgetårsskiftet. Konstrådets formella åtagande för kommande budgetår per den 30 juni 1994 avser således 12 miljoner kronor, vilket innebär ett överskridande av i regleringsbrev medgiven ram med 4 miljoner kronor.
Konstrådet har anfört att den gällande nivån 8 miljoner kronor tidvis är alltför låg för ett smidigt arbetssätt med hänvisning till den följsamhet som krävs i förhållande till byggprocessen för en god integration av de beställda verken. Rådet anhåller om att nivån för framtida beställningar under det kommande budgetåret höjs till 15 miljoner kronor.
Enligt regeringens mening är Konstrådets agerande vad gäller överskridan- de av den medgivna ramen ej tillfredsställande. Det kan emellertid konstateras att de gjorda beställningarna ligger inom ramen för anslagets totala storlek. Vad beträffar budgetåret 1995/% års nivå för kommande beställningar delar regeringen Konstrådets uppfattning beträffande behovet av en höjning. Konstrådet bör medges att beställa konst till ett belopp av högst 15 miljoner kronor för betalning under följande budgetår.
Regeringen hänvisar till vad som under Konstrådets förvaltningsanslag redovisats rörande ett anslagsöverskridande.
En särskild utredare har tillsatts med uppgift att ange mål, inriktning och organisation av statens satsningar på konst i offenlig miljö. Utrednings- uppdraget omfattar verksamhet finansierad under ifrågavarande anslag (Dir. 199-1:63).
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner vad regeringen förordar om beställningar av konst som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1995/96, 2. till Förvärv av koiistjifir statens byggnader m.m. för budgetåret 1995/% anvisar ett reservationsanslag på 42 057 000 kr.
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
109
C 26. Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
l993/94 Utgift 8 670 902 1994/95 Anslag 10 000 000 1995/96 Förslag 22 500 000
varav 15 000 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden lämnas enligt för- ordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområ— den. Riksdagen fastställer årligen en ram för beslut om bidrag till konstnärlig utsmyckning.
Regeringen utfärdade i maj 1994 förordning (1994:461) om tillfälligt änd- _ rade bestämmelser för bidrag enligt förordningen om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. Ändringen innebär att bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden till och med utgången avjuni 1995 kan utgå även om den konstnärliga utsmyckningen inte vidtas i samband med ny- eller ombyggnad eller förbättring av hyres- och bostadsrättshus.
För budgetåret 1992/93 beviljades ingen bidragsram. Bidraget har enligt riksdagens beslut (bet. 1992/93zBoU16, rskr. 1992/931282) återinförts. Bidragsramen är innevarande budgetår 15 mkr.
Enligt ändring i förordningen. som trädde i kraft den 1 juli 1993 skall Statens konstråd yttra sig över bidragsansökningarna. Konstrådet har i sin årsredovisning angivit verksamhetsmål och resultat avseende denna med- verkan.
En särskild utredare har tillsatts för att lämna förslag till inriktning och organisation av statens insatser för konst i offentlig miljö (Dir. 1994263). Utredningsuppdraget omfattar verksamhet finansierad under ifrågavarande anslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. medger att beslut om konstnärlig utsmyckning i bostadsområden får meddelas till ett sammanlagt belopp av 22 500000 kr under budgetåret 1995/96. 2. till Bidrag till konstnärlig umnyckning [ bostadsområden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på "22 500 000 kr.
C 27. Utställningar av nutida svensk konst i utlandet
l993/94 Utgift 1 543 416 Reservation —7 696 1994/95 Anslag 1 560 000 1995/96 Förslag 2 337 000
varav 1 550 000 beräknat förjuli l995-juni 1996
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
110
Enligt förordningen ('l988:744) med instruktion för nämnden för utställ- Prop. l994/95:100 ningar av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU) har nämnden till uppgift Bil. 12 att anordna utställningar i utlandet av nutida svensk konst samt att vara det organ som enligt stadgarna för nordiskt biennalråd har att planlägga och genomföra svenskt deltagande i biennalutställningama i Venedig. Anslaget används av nämnden för direkta utställnings— och administrationskostnader.
NUNSKU har i sin årsredovisning redovisat att nämnden vid sidan av deltagande i biennalen i Venedig även svarar för svensk medverkan i biennalerna i Sao Paulo resp. Sydney. Kostnaderna för biennalen i Venedig belastar anslaget under varje budgetår. Budgetåret 1993/94 har ca 19 % av anslaget avsatts för biennalen i Venedig och ca 7 % för biennalen i Sao Paulo. Nämnden har intensifierat sitt arbete när det gäller att presentera svensk konst för konstexperter (curators) som ansvarar för konstnärsurvalet vid stora internationella utställningar.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar
Regeringens överväganden
Regeringen bedömer att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetpropo— sition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
NUNSKU omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig kon- sumtion. Budgetåret 1995/% har anslaget räknats ned med 78 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Utställningar av nutida svensk konst i utlandet för budgetåret 1995/% anvisar ett reservationsanslag på 2 337 000 kr.
C 28. Bidrag till Akademien för de fria konsterna
l993/94 Utgift 1 580 000 1994/95 Anslag 1 580 000 l995/96 Förslag 2 370 000
varav 1 580000 beräknat förjuli l995—juni 1996
Medel till Akademien för de fria konsterna är budgeterade inkl. mervärdes- skatt.
Akademien för de fria konsterna har till uppgift att inom Sven'ge främja ut- vecklingen av målar-. bildhuggar- och byggnadskonsten och övriga till den bildande konsten hänförliga konstarter samt att yttra sig i frågor som hör till akademiens verksamhetsområde.
111
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100
B'l. 1 Regeringen föreslår att riksdagen [ 2
till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 2 370 000 kr.
112
Film m.m. C 29. Stöd till svensk filmproduktion m.m.
1993/94 Utgift 61 500 000 Reservation — l994/95 Anslag 61 500 000 l995/96 Förslag 91 020 000
varav 61 500 000 beräknat för juli l995—juni l996
Stiftelsen Svenska Filminstitutet skall verka för att upprätthålla och utveckla en värdefull svensk filmproduktion.
Den 1 januari 1993 trädde avtalet, mellan staten, film- och videobranschen samt TV-företagen Sveriges Television AB och Nordisk Television AB (numera TV 4 AB) i kraft. Avtalet reglerar hur Filminstitutets stöd till svensk filmproduktion skall utformas samt hur parterna skall finansiera denna verk- samhet. Avtalet har, enligt överenskommelse mellan parterna, under hösten 1994 varit föremål för överläggningar i syfte att undersöka om förutsätt- ningarna för avtalet förändrats.
Film- och videoavtalet beräknas ge en 180 miljoner kr till stöd för svensk filmproduktion.
Regeringens överväganden Resultatbedömning
Filmavtalet ger i stort sett inkomster till stöd för svensk filmproduktion av den omfattning som beräknats. Det nya stödsystemet har inte inneburit mer omfattande problem, även om vissa frågor rests rörande fördelningen mellan för— och efterhandsstöd. Dessa frågor kan dock enligt regeringens mening lösas inom filmavtalets ram. Enligt film— och videoavtalet avser staten att uppräkna sitt bidrag enligt de regler som gäller för statliga bidragsanslag. Mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget sker ingen generell uppräkning av bidragsanslag för budgetåret 1995/%.
Slutsats
Det finns inte skäl att förändra de övergripande mål för verksamheten som regeringen angav i prop. 1992/93: 10 om film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet.
1 avvaktan på förslag rörande eventuell mervärdesskattebeläggning av vissa tjänster har överläggningarna om ändringar av film- och videoavtalet ajoumerats.
8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
113
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 91 020 000 kr.
C 30. Stöd till filmkulturell verksamhet
l993/94 Utgift 68 "298 000 Reservation 1 066 131 1994/95 Anslag 61 000 000 1995/96 Förslag 90 780 000
varav 61 340 000 beräknat förjuni l995—juli 1996
Film— och videoavtalet berör inte Filminstitutets filmkulturella verksamhet. Denna finansieras i sin helhet av staten.
Filminstitutets översyn av den filmkulturella verksamheten. vilken utförts på ett uppdrag som regeringen gav den 1 april 1993, innehåller vissa all- männa mål för den filmkulturella verksamheten inom områdena spridning och visning av värdefull film. bet-'arande av filmer och material av kulturhistoriskt intresse, samt internationellt samarbete.
Dessa mål svarar mot den indelning i verksamhetsområden som anges i stiftelseurkunden och de riktlinjer som angivits i prop 1992/93:10.
Filminstitutet föreslår i anslagsframsrt'illningen vissa förstärkningar av stödet till den filmkulturella verksamheten. Konstnärsnämnden svarar för visst stöd till produktion av kortfilm.
Regeringens överväganden Resultatbedömning
Det material som Filminstitutet presenterat i form av anslagsframställning. verksamhetsberättelse med bokslut m.m. samt den översyn som nämnts ovan visar att institutet befinner sig i början av en process där den filmkulturella verksamhetens mål och institutets roll i det statliga engagemanget efterhand preciseras. Denna process har ännu inte nått en sådan mognad att man kan värdera resultat i termer av överensstämmelse med tydliga uppsatta och for- mulerade mål för verksamheten.
En värdering av den filmkulturella verkszunhetens effektivitet måste därför ske efter mer allmänna kriterier.
Regeringen kan därvid konstatera att vissa förbättringar och rationalise- ringar av verksamheten inom institutet fö'rctagits. De nerdragningar av de statliga bidragen som gjons har enligt regeringens bedömning i betydande ut- sträckning kunnat mötas genom förändringar i organisationen. rationaliser- ingar och överföring av verksamhet till organisationsfomier med eget resultat- ansvar och egen finansiering.
Prop. l994/95:100 Bil. 12
114
Fördjupad prövning
Filminstitutet har nyligen företagit en sammanslagning av vissa administrativa funktioner för de olika verksamhetsområdena och avser i fortsättningen ytterligare förändra verksamheten i riktning mot en renodling av ansvaret för de filmkulturellt oundgängliga och statligt finansierade insatserna, medan verksamhet som inte kan föras till detta område förs över till av institutet ägda aktiebolag med eget finansiellt ansvar och på sikt oberoende av statliga subvcnuonen
Denna utveckling är enligt regeringens mening en naturlig del av institutets utveckling av verksamheten inom det filmkulturella området och bör åtföljas av en ytterligare precisering av mål kopplad till ett tydligt finansiellt åtagande för varje insats. En fortsatt utveckling i riktning mot koncentration av verk- samheten till ett mer begränsat antal centrala filmkulturella uppgifter och en rationalisering av arbetet bör ske.
Filminstitutet har en särskild position genom att samtidigt utgöra bas för fördelning av statens samt film- TV- och videobranschens gemensamma resurser för stöd till svensk filmproduktion och att ha ansvar för den av staten helt finansierade filmkulturella verksamheten. Denna position är en tillgång men förutsätter också att styrningen och planeringen av de filmkulturella in- satserna minst motsvarar de krav staten ställer på myndigheter och andra organ inom andra delar av kulturområdet. Staten har ett ansvar för att insatser för film, och särskilt det filmkulturella området. sker samordnat med kultur- politiken i stort och med övriga instanser som har ansvar för film och när- liggande kulturområden.
Slutsatser
Filminstitutet skall inom ramen för sin filmkulturella verksamhet främja en aktiv filmkultur, bevara och 1evandegöra det svenska filmkulturella arvet samt delta i det intemationella samarbetet på det filmkulturella området.
Filminstitutets ansvar för den filmkulturella verksamheten förutsätter att institutet förbättrar sin redovisning av verksamheten i förhållande till statliga mål. Regeringen avser nära följa detta förändringsarbete och kommer, om det anses behövligt. att företa ytterligare prövningar av formerna för det statliga filmkulturella arbetet. Regeringen kommer i särskilda direktiv för Filminsti— titutets anslagsframställning för år 1997 specificera krav på redovisning och mål, metoder och finansieringsformer som bör gälla för det filmkulturella området.
Medlen för filmkulturellt arbete bör fördelas på följande anslagsposter, enligt nedanstående uppställning, i huvudsaklig överensstämmelse med de in- delning av verksamheten Filminstitutet föreslagit i sin översyn.
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
115
Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995— juni 1996)
1. Bevarande och levandegörande av svensk film 24 482 000
2. Visnings— och publikarbete med tyngdpunkt på barn och ungdom samt områden utanför storstäderna 43 720 000 3. Internationellt arbete 4 416 000 4. Filminstitutets ledning. administration m.m. 14 864 000 5. Konstnärsnämndens filmstöd 3 297 000
(2 228 000)
Under anslagsposten ?. bör Filminstitutet i fortsättningen åter kunna ta upp viss import av vuxenfilm, förutsatt att verksamheten svarar mot de tre kri- terier för den statliga filmkulturella verksamheten som uppställts i proposition 1992/93: 10 om film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verk- samhet. För denna verksamhet har 500000 kr beräknats. Filminstitutet skall under anslagsposten 3 i fortsättningen även svara för kostnader som kan uppkomma inom ramen för EU:s MEDIA 95-program och andra intema— tionella program på filmområdet. lnstitutet skall således kunna fördela bidrag till anordnande i Sverige av seminarier. kurser. reseverksamhet etc. i den mån dessa kostnader inte täcks av de gemensamma medlen. Under anslagsposten 4 har beräknats medel även för viss skötsel av fastigheter m.m.
Konsmärsm'immlens filmstöd bör kvarstå oförändrat.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd tilljilmkulmrell verksamhet för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 90 780 000 kr.
C 31. Stöd till fonogram och musikalier
1993/94 Utgift 12 377 000 Reservation 4 991 736 1994/95 Anslag 10 918 000 1995/96 Förslag 19 107 000
(varav 10 918 000 beräknat förjuni 1995—juli 1996)
Staten stöder fonogramverksamhet i Sverige under två anslag. Under det här behandlade anslaget utgår stöd enligt förordningen (1982:505) om statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram. Bidraget fördelas av Statens kulturråd. Under anslaget till Svenska rikskonserter (anslag C 1 1. Bidrag till
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
116
Svenska Rikskonserter under denna huvudtitel) beräknas för innevarande budgetår 4,7 miljoner kronor gå till produktion av fonogram.
Under anslaget utgår också bidrag till Musikaliska akademien för notut- givning av äldre svenska tonsättares verk. Vidare finns under anslaget medel för information och utgivning av noter samt till distribution av fonogram. Distributionsstödet regleras i avtal mellan staten (Kulturrådet) och distribu- tionsföretag.
1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varavjuli 1995 — juni 1996) 1. Stöd till fonogramproduktion 7 530 000 13 178 000 (7 530 000) 2. Stöd till fonograrndistribution ] 108 000 1 939 000 (1 108 000) 3. Stöd till utgivning av äldre svenska tonsättares verk 380 000 665 000 (380 000) 4. Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) — Svensk Musik för information och utgivning av noter 1 900 000 3 325 000 (1 900 000)
Regeringens överväganden
Statens stöd till utgivning av fonogram och musikalier har betydelse, främst därför att de mindre svenska fonogrambolagens fortsatta närvaro på mark- naden också inneburit ett stöd till mångfald och valfrihet i utbudet. Stödet till musikaliema har betydelse för bevarande av det svenska musikaliska kultur— arvet och för kunskapen om svensk musik utomlands.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 19 107 000 kr.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
117
Dagspress och taltidningar
C 32. Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
1993/94 Utgift 4 226 129 1994/95 Anslag 5 266 000 1995/96 Förslag 7 922 000
varav 5 266 000 beräknat för juli 1995—juni 1996
Presstödsnämnden har enligt förordningen (1988:673) med instruktion för Presstödsnämnden i huvudsak till uppgift att fördela det statliga stödet till dagspressen i enlighet med presstödsförordningen (1990:524). Nämnden dis- ponerar anslagen C 5—C 9.
Taltidningsnämnden har enligt förordningen (1988:674) med instruktion för taltidningsnämnden i huvudsak till uppgift att fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar i enlighet med förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar. Nämnden prövar enligt sin instruktion bl.a. även frågor om tillstånd att sända radiotidningar i rundradiosändning och om återkallelse av sådant tillstånd. Nämnden disponerar anslaget C 10.
De två nämndernas förvaltningsuppgifter fullgörs av Presstödsnämndens kansli.
Presstödsnämnden har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatre- dovisningen redovisat verksamheten i delområdena presstöd och taltidnings- stöd. Anslagssparandet uppgår till 942 327 kr. vilket utgör 18 % av det till- delade anslaget.
RRst revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
De övergripande mål som gäller för verksamheten för perioden 1993/94— 1995/96 bör ligga fast. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 263 000 kr. Regeringen föreslår att Presstödsnämnden för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 100 000 kr. Sammanlagd låneram uppgår till 200 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Presstödsnämnden och Taltidningsnr'imnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 922 000 kr.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
118
C 33. Driftsstöd till dagspressen
l993/94 Utgift 425 816 518 1994/95 Anslag 410 700 0001 l995/96 Förslag 827 000 000
varav 414 000 000 beräknat förjuli 1995—juni l996
lBeräknade utgifter enligt Presstödsnämnden: 411 553 831
Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelsema i presstödsförordningen (19902524). Anslaget får överskridas av nämnden.
För kalenderåret 1993 beviljades 79 dagstidningar driftsstöd med samman- lagt 425 816 518 kr. Anslaget överskreds därigenom med 5 816 518 kr. Förändringen beror i huvudsak på att fem stödberättigade tidningar tillkom i systemet under året.
För år 1994 har t.o.m. november månad 78 dagstidningar beviljats sam— manlagt 411 553 831 kr i driftsstöd. Ytterligare stöd för år 1994 förutses inte av nämnden.
Nämnden konstaterar att dagstidningsföretagens ekonomiska resultat för år 1993 var i nivå med resultatet för år 1992. Prishöjningar följda av måttliga upplageminskningar samt återhållsamhet på kostnadssidan ligger bakom att tidningsföretagen uppvisar relativt goda resultaten trots lågkonjunkturen. Lågtäckningstidningarna är fortfarande i hög grad beroende av driftsstödet för sin existens. För dessa tidningar svarar presstödet för 20—40 % av utgivningskostnadema.
Driftsstöd avser tidningsföretagens verksamhet per kalenderår. Stödet be— talas ut efter den 1 juli det kalenderår stödet avser och belastar det statliga anslaget för det budgetår som inleds den 1 juli samma år. Omläggningen till kalenderårsbudget medför att medel i 1995/96 års statsbudget bör anvisas för båda kalenderåren 1995 och 1996. Mot denna bakgrund och med utgångs- punkt från att nuvarande regler i övrigt kommer att vara oförändrade, beräk- nar Presstödsnämnden att anslagsbehovet för budgetåret 1995/96 kommer att vara 827 miljoner kronor. Under förutsättning att stödet för år 1996 skall betalas ut vid samma tid på året som hittills kan medelsförbrukningen för perioden juli 1995 - juni 1996 enligt nämnden beräknas till 414 miljoner krönor och för perioden juli 1996- december 1996 till 413 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Regeringen biträder nämndens förslag till anslagsberäkning för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 827 000 000 kr.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
119
C 34. Utvecklingsstöd till dagspressen
1993/94 Utgift 18 781 997 Reservation 6 182 702 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524).
Under budgetåret 1993/94 fördelades sammanlagt 8.3 miljoner kronor till 13 olika investeringsprojekt. Vid det senaste budgetårsskjftet var nämndens resurser. för utvecklingsstöd i princip uttömda. Av redan fördelade medel kommer ca 2 miljoner kronor att betalas ut under kommande budgetår.
Regeringens överväganden
[ avvaktan på förslag från Pressutredningen -94 är regeringen inte beredd att föreslå att några nya medel tillförs anslaget. De reservationer som finns kvar under anslaget vid utgången av innevarande budgetår bör disponeras av nämnden även under nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
, [F, C 35. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen
1993/94 Utgift 0 l994/95 Anslag 1 000 1995/96 Förslag 1 000
Anslaget disponeras av Presstödsnämnden för infriande av statliga garan- tier i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990z524). Anslaget får överskridas av nämnden.
Nämnden får bevilja kreditgarantier till dagspressen i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier uppgår till högst 300 mil- joner kronor. Förluster till följd av infriade garantier minskar det tillåtna ram- beloppeti motsvarande män.
Det sammanlagda beloppet för utestående garantier är oförändrat 6.3 miljo— ner kronor jämte räntekostnader. För budgetåret l995/96 förutser nämnden ingen belastning på anslaget.
Prop. 1994/952100
Bil. 12
120
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
C 36. Distributionsstöd till dagspressen
1993/94 Utgift 73 071 806 1994/95 Anslag 73 000 000 1995/96 Förslag 109 500 000
varav 73 000 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524). Anslaget får överskridas av nämnden.
Under budgetåret 1993/94 utbetalades sammanlagt 73 071 806 kr i distri- butionsstöd för 974 miljoner samdistribuerade tidningsexemplar. För budget— året 1994/95 beräknar nämnden ett utfall på anslaget som ligger inom ramen för det belopp som förts upp i statsbudgeten.
Med utgångspunkt från gällande regler beräknar nämnden att anslagsbeho- vet för budgetåret 1995/96 kommer att vara oförändrat och fördela sig lika över det förlängda budgetåret. '
Regeringens överväganden
Regeringen biträder nämndens förslag till anslagsberäkning.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 109 500 000 kr.
C 37. Stöd till radio- och kassettidningar
1993/94 Utgift 99 732 777 l994/95 Anslag 1 14 367 0001 1995/96 Förslag 191 700 000
varav 1 19 200 000 beräknat förjuli 1995—juni 1996
lBeräknade utgifter enligt Taltidningsnämnden: ca [20 000 000
Anslaget disponeras av Taltidningsnämnden i enlighet med bestämmelser— na i förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar. Anslaget får överskridas av nämnden.
Prop. 1994/95 : 100 Bil. 12
121
Den övergripande målsättningen för statens stöd till radio- och kassettid- ningar är att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade och sådana funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en tid- ning.
Budgetårct 1993/94 förbrukades totalt 99,7 mkr under anslaget. Av de förbrukade medlen avser 84,2 mkr bidrag till tidningsföretagen för utgiv- ningen av redigerade och intalade radio- och kassettidningar. Resterande belopp avser inköp av analoga och digitala radiotidningsmottagare, sänd- ningskostnader, utgifter för utbildning och utveckling samt ersättning till TERACOM Svensk Rundradio AB för service m.m.
För innevarande budgetår räknar Taltidningsnämnden med ett utfall på an- slaget på ca 120.0 mkr. Det innebär ett det belopp som förts upp i stats- budgeten kommer att överskridas med ca 6,0 mkr. Bakom det förändrade utfallet ligger i första hand en kraftig ökning av ersättningen till tidnings- företagen. Denna kostnadspost kommer enligt nämndens prognos i december 1994 att uppgå till 94,9 mkr.
inför det 18 månader långa budgetåret 1995/96 beräknar nämnden att det totala medelsbehovet kommer att uppgå till 205.7 mkr. Därav utgör 164.2 mkr kostnader för ersättningen till tidningsföretagen. 1 kalkylen för budgetåret 1995/96 ingår bl.a. också beräknade investeringskostnader på 23,4 mkr. Därav avser 6 mkr ett extra tillskott för köp av ytterligare 1 500 analoga radiotidningsmottagare som i första hand skall ersätta mottagare av äldre modell.
Nämnden föreslår även en ändring i stödordningen så att stöd kan lämnas för RATS-abonnemang (radiosända talsyntestidningar för synskadade) som tecknas av institutioner, organisationer och vårdinrättningar som betjänar syn- skadade.
Regeringens överväganden Resultatbedömnin g
Målsättningen för verksamheten med radio- och kassettidningar formulerades i huvudsak av riksdagen år 1988 (prop. 1987/88:145, bet. 1987/88: KU39, rskr. 1987/88:291). Bland de delmål som eftersträvades fanns att minst 50 dagstidningar skulle komma att ges ut som taltidning.
I den fördjupade prövning av verksamheten med radio- och kassettidv ningar som gjordes i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100, bet. 1992/932KU27, rskr. 1992/93:239) slog regeringen fast att de mål som sattes upp år 1988 i huvudsak hade uppnåtts. Taltidningsnämndens resultatanalys visade bl.a. att 60 dagstidningar hade beviljats ersättning för taltidningsutgiv- ning.
Mot bakgrund av att i det närmaste samtliga regioner i Sverige då hade tillgång till någon lokal medel- eller högfrekvent taltidning, förutsåg Taltid- ningsnämnden att den dittills snabba utbyggnadstakten av antalet taltidningar skulle komma att minska kraftigt under perioden l993/94—1995/96.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
lx) IQ
Regeringen drog slutsatsen att stödet till radio- och kassettidningar skulle bibehållas oförändrat vad gäller grunderna för stödet under treårsperioden. Även den övergripande målsättningen för verksamheten föreslogs vara oför— ändrad. Eftersom utbyggnaden redan då hade nått långt, och utbyggnads— takten därmed kunde förväntas avta, var det enligt regeringen ofrånkomligt att det på några punkter mera skulle komma att handla om att försvara uppnådda resultat och mindre om att expandera ytterligare. Något nytt mål uttryckt i antal tidningar föreslogs därför inte. Riksdagen anförde inte några invänd— ningar mot vad regeringen hade anfört på dessa punkter.
Nu visar utvecklingen att antalet taltidningar fortsätter att öka i snabb takt. Vid utgången av budgetåret 1993/94 fanns 73 dagstidningar tillgängliga som taltidningar. Därav var 69 redigerade och intalade radio- eller kassettidningar, två var RATS-tidningar, medan två tidningar gavs ut både som radiotidning och som RATS-tidning. Därefter har nämnden t.o.m. september 1994 beviljat sändningstillstånd och fastställt preliminär ersättning för ytterligare sju radio- tidningar. Under budgetåret l995/96 räknar nämnden med att tre-fem radio- tidningar tillkommer i systemet. Ytterligare två-tre tidningar kan komma i RATS-verison.
Med det ökade antalet taltidningar har statens kostnader för verksamheten stigit kraftigt under senare år. Den största och snabbast växande utgiftsposten är ersättningen till tidningsföretagen för utgivning av redigerade och intalade radio— och kassettidningar.
Slutsatser
Den snabba utbyggnaden av verksamheten med radio- och kassettidningar är på flera sätt mycket glädjande och väl i överensstämmelse med de mål som satts upp. Allt fler dagstidningar har blivit tillgängliga för de synskadade och antalet prenumereranter ökar och i det närmaste hela landet täcks av någon radiotidning. Utbyggnaden har nått så långt nu att värdet av en fortsatt ut- byggnad inte kan sägas stå i rimlig proportion till de ytterligare ökade kost- nader detta skull medföra för staten. Mot denna bakgrund och med tanke på det rådande statsfinansiella läget är det enligt regeringens uppfattning nödvändigt att redan nu se över stödet till radio— och kassettidningar så att kostnaderna för verksamheten inte fortsätter att öka.
Utgångspunkten bör vara att statens utgifter för stöd till radio- och kassett- tidningar under nästa budgetår skall förbli på samma nivå som för inne- varande budgetår. Det bör ankomma på Taltidningsnämnden att göra den närmare fördelningen av medlen inom denna kostnadsram och i enlighet med de av riksdagen tidigare angivna målen för verksamheten. Regeringen är av statsfinansiella skäl inte heller beredd att tillföra några extra medel utöver vad som redan anslagits för investeringar i nya radiotidningsmottagare (jfr prop. l993/94:100 s. 135—138).
Mot bakgrund av den återhållsamhet som bör prägla kostnadsutvecklingen för stöd till radio- och kassettidningar föreslår regeringen att anslaget övergår till att bli reservationsvis betecknat. De olägenheter som följer av att medel för
Prop. 1994/952100 Bil. 12
123
investeringar för närvarande anvisas över ett förslagsanslag bör därvid också beaktas.
[ övrigt bör stödordningen ändras så att stöd även kan lämnas för RATS- abonnemang som tecknas av institutioner, organisationer och vårdinrättningar som betjänar synskadade (jfr prop. 1990/91:100 s. 334). Den brist på RATS- mottagare som låg till grund för den nuvarande begränsningen föreligger inte längre.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 191 700 000 kr.
Prop. l994/95:100 Bil. 12
124
D. Radio och television m.m.
Under denna rubrik behandlas den avgiftsfinansierade radio- och TV-verk- samheten. Dessutom redovisas de statliga myndigheterna inom radio- och TV-området. statens insatser för TV-utbyte med Finland. Statens biografbyrå samt anslaget för forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m.
Förutsättningama för radion och televisionen påverkas av de stora tekniska förändringar som sker inom massmedieområdet. Förbättrade distributions- möjligheter innebär att de kapacitetsbegränsningar som tidigare har bestämt villkoren får mindre betydelse. I gengäld kan hinder i form av oförenliga tekniska system eller kommersiellt betingad monopolisiering skapa nya problem.
Regeringen har för avsikt att inom kort inrätta ett råd för mångfald inom massmedierna. Rådets uppdrag skall innefatta att utreda frågan om lagstift- ning mot skadlig maktkoncentration inom massmedierna, att aktivt följa medieutvecklingen och att delta i och stimulera debatt och opinionsbildning när det gäller frågor om mångfald och maktkoncentration inom mass- mediema. Rådet skall svara för initiativ över ett brett fält för att kartlägga och analysera problem på området samt att lägga förslag till åtgärder, genom egna insatser eller genom samverkan med andra. Rådet kommer också att ha till uppgift att undersöka möjligheterna till frivilliga överenskommelser på mediemarknaden för att upprätthålla och stärka konkurrens och mångfald i medierna.
Under de närmaste åren skall många beslut fattas som är viktiga för radions och televisionens framtid. Det gäller frågan om en eventuell fjärde marksänd TV-kanal. Ett förslag om regler och villkor för ny marksänd TV har remissbehandlats och frågan bereds för närvarande inom regerings- kansliet. Det gäller också villkoren för public service-företagen Sveriges Television. Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio efter den nu- varande avtalsperiodens slut. Också i denna fråga finns ett stort material av remissyttranden och andra synpunkter med anledning av en skrift som sänts ut av Kulturdepartementet. Även frågan om TV 4:s villkor kommer att behöva tas upp i samband med ställningstagande till en eventuell uppsägning av avtalet mellan företaget och staten. Regeringen kommer också inom kort att fatta beslut med anledning av riksdagens uttalande om en utredning om lokal— radion.
Sedan åtminstone tio år har vi tillgång till utländska radio- och TV-sänd— ningar via satellit. Genom EES—avtalet gäller skyldigheten att iaktta reglerna i EG:s direktiv (89/552/EEG) om televisionssändningar över gränserna mellan Sverige och de övriga länder som ingått EES-avtalet. När Sverige blir medlem i EU förbättras våra möjligheter att påverka utvecklingen av det gemensamma europeiska regelverket för "PV-sändningar.
Radion och televisionen står inför stora tekniska förändringar. Genom digital distributionsteknik kommer antalet programkanaler att kunna fler- dubblas. Om den digitala distributionstekniken slår igenom kommer många av de nuvarande förutsättningarna för radion och televisionen att ändras.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
125
Planerna på digital distribution har kommit längst i fråga om ljudradion. TERACOM Svensk Rundradio AB och Sveriges Radio AB har anmält att de önskar inleda digitala ljudradiosändningar från marksändare i Stockholm. Göteborg och Malmö från årsskiftet 1995/96. Företrädare för radiobranschen har uttryckt önskemål om att regeringen skall medverka vid ett samråd om förutsättningarna för att införa digitala ljudradiosändningar.
Regeringen ser det som angeläget att digitala marksändningar av ljudradio kommer igång så snart det är praktiskt möjligt. Regeringen kommer därför att inbjuda olika intresserade grupper, t.ex. företag, branschorganisationer och myndigheter, att delta i ett fortlöpande samråd rörande digital ljudradio. I det sammanhanget bör man kunna ta upp vilka villkor som bör gälla för en försöksverksamhet med digitala marksändningar av ljudradio. Det gäller t.ex. frekvensfrågor, frågor om hur man får tillgång till den nya tekniken samt ekonomiska frågor. Regeringen kommer också att ta initiativ till att använd- ningen av ny teknik på radio- och TV-området förs ut till en diskussion i vida kretsar.
Förslaget till statsbudget
Budgetförslaget sammanfattas i följande tabell.
Prop. l994/95:100
Bil. 12
Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing föriull 1997] 19981 95—ju'li 96
D. Radio och television 44.8 67.3 77.8 . 51.6 —O,7
lPrisnivå l995/96
Vid sidan av de ändamål som finansieras över statsbudgeten finansieras radio och TV i allmänhetens tjänst med TV-avgiftsmedel. För kalenderåret l996 föreslås att ca 4,8 miljarder kronor (huvudsaldigen i 1993 års prisläge) anvisas för verksamheten.
Regeringen föreslår att samma besparingskrav som skall gälla för den statliga konsumtionen skall ställas på de avgiftsfinansierade radio- och TV- sändningama. Resurserna bör vara 11% lägre i fasta priser år 1998 än enligt riksdagens beslut för år 1995. Minskningen bör fördelasjämnt över åren med början den 1 juli 1995. Värdesäkringen enligt det särskilda SR-indexet påverkas inte av förslaget.
För närvarande betalas de koncessionsat-ngter som erläggs av TV 4 in till det s.k. rundradiokontot. dit också inkomsterna av TV-avgifter förs. [ syfte att förstärka statsbudgeten bör de avgifter som betalas in efter den 1 januari 1996 i stället redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Budgeteffekten är beroende av hur reklamintäktema för TV 4 utvecklas. Om intäkterna t.ex. uppgår till 1.5 miljard kronor per år utgör avgiften ca 280 miljoner kronor.
Genom det besparingskrav som ställs på de avgiftsfinansierade radio- och "TV-sändningarna kan höjningar av TV-avgiften begränsas. Regeringen
—O,7
126
föreslår att avgiften höjs med 36 kr till 1 476 kr från och med den 1 januari Prop. 1994/95100 l996. Höjningen motsvarar knappt den ökning som förutses för konsument- 311. 12 prisidex under år 1996. Om ett positivt balanserat resultat i rundradiorörelsen uppstår under mandatperioden bör det i huvudsak kunna användas för utveckling av ny teknik inom radio- och TV-området. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.
127
Den avgiftsfinansierade radio— och TV-verksamheten
Allmänna riktlinjer För den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
Genom 1992 års riksdagsbeslut (prop. 1991/92:140. bet. 1991/921KrU28, rskr. 1991/921329) lades riktlinjer för public service-verksamheten fast för en fyraårsperiod. Regeringen har ingått avtal med programföretagen Sveriges Television AB. Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB om deras verksamhet under perioden den 1 januari 1993 — den 31 december 1996. De tre programbolagen ägs sedan den 1 januari 1994 av tre för ändamålet bildade förvaltningsstiftelser.
VerksamheteTt regleras främst genom radiolagen (1966z755), lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri- hetsgrundlagens områden och förordningen (199-4:728) med instruktion för Granskningsnämnden för radio och TV. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1989:41) och förordningen (l989z46) om TV-avgift.
Regeringen har meddelat programföretagen tillstånd enligt 5 & radiolagen att under tiden den 1 januari 1993 — den 31 december 1996 sända radiopro- gram'i "rundradiosändning. Som villkor för sändningsrätten gäller att de avtal som träffas mellan staten och företagen alltjämt är i kraft. Närmare bestäm- melser om programverksamheten finns i radiolagen och i avtalen.
Granskningsnämnden för radio och TV övervakar genom efterhands- granskning att programföretagen utövar sändningsrätten i enlighet med bestämmelserna i radiolagen och avtalen.
TERACOM Svensk Rundradio AB (Teracom) är huvudman för rund- radionätet. Teracom skall ge sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan Tera- com och public service-företagen.
Public service-företagen utgör tillsammans med Granskningsnämnden den s.k. rundradiorörelsen.
I avtal som träffats mellan staten och programföretagen respektive Tera- com regleras vidare verksamheten under krig eller vid krigsfara.
Public service-verksamheten, inklusive Radio Swedens programverksam- het för utlandssändningar, finansieras med medel som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Utbetalningen av medlen värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt kompensationsindex. Staten till- handahåller genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital rundradiorörelsen behöver om avgiftsmedlen inte räcker till. Även Granskningsnämndens verk— samhet finansieras från rundradiokontot.
Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i Sveriges Televisions och Sveriges Radios sändningar.
Radiotjänst [ Kiruna AB (RIKAB) ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. Medlen förs till rundradiokontot. RIKAB ägs sedan den 1 januari 1994 gemensamt av de tre programföretagen. I avtal som träffades år 1989 mellan staten och Radiotjänst i Kiruna AB regleras bolagets upp- gifter.
Prop. l994/95 : 100 Bil. 12
128
Till rundradiokontot förs även de koncessionsavgiftcr som TV 4 betalar. Prop. 1994/95100 Influtna TV-avgiftsmedel placeras på rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Bil_ 12 Sveriges Television ansvarar för förvaltningen av rundradiomedlen enligt ett avtal som trädde i kraft den 1 januari 1993 och gäller tills vidare.
Enligt 1992 års riksdagsbeslut skall public service företagen tillsammans få en reforrnram om 150 mkr per år under perioden 1993—95, sammanlagt 450 mkr (i 1989 års prisläge"). Vidare ställs ett rationaliseringskrav på public service-företagen om 100 mkr för vart och ett av åren 1993 och 1994. De medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar får behållas för refonn- insatser. Programbolagen har fördelat reformmedelstillskotten och rationali- seringskraven sig emellan på följande sätt: Sveriges Television 58 %. Sveriges Radio 38 % och Sveriges Utbildningsradio 4 %.
Verksamheten år 1993
Sammanlagt togs 4 945,7 mkr av avgiftsmedlen i anspråk under år 1993. Sveriges Radio utnyttjade l 675.6 mkr, Sveriges Television 2 859,2 mkr och Utbildningsradion 227,l mkr. Kostnaderna för dåvarande Radionämndens verksamhet var 4,8 mkr. I samband med upplösningen av Sveriges Radio- koncernen och bildandet av förvaltningsstiftelser tilldelades dessa ett engångsbelopp på 20 rrtkr. Kostnader för vissa avskrivningar till följd av att intäkterna bruttoredovisas uppgick till 159 mkr.
Under år 1993 uppgick rundradiokontots totala intäkter av TV-avgifter inkl. påminnelse— och tilläggsavgifter. koncessionsavgift samt avgift från Teracom till 5 143 mkr, vilket i förhållande till de avgiftsmedel som togs i anspråk innebär ett positivt resultat om [63.3 mkr (resultat exklusive ränteintäkter som uppgick till 34,5 mkr). Resultatet är en förbättring med 61,2 mkr jämfört med 1992. Antalet TV-avgiftsbetalande hushåll uppgick 1993 till drygt 3,3 miljoner och betalningseffektiviteten var 97,80 %. Intäktsnivån har varit stabil under de senaste åren.
Radioprogramverksamheten för utlandet finansieras t.o.m år 1994 med medel från statsbudgeten via Utrikesdepartementets reservationsanslag för utlandssändningar. Anslaget uppgick till 60,8 mkr för år 1993.
Programföretagens verksamhet år 1994 och plan för år 1995
Nedan följer en sammanfattning av programföretagens redovisning av verk- samheten år 1994 samt för planerna inför år 1995.
Sveriges Television Verksamheten 1994
Sveriges Televisions totala sändningstid år 1994 uppgick till 168 timmar per vecka i genomsnitt, varav 16 timmar regionala program. Jämfört med 1993 är 129
9 Riksdagen [994/"95. I saml. Nr 100. Bilaga 12
det en ökning med 8 timmar per vecka. Ökningen beror huvudsakligen på morgonsändningarna. klyvningen av Mitt-Nytt. regionala valprogram samt idrottsevenemang såsom fotbolls-VM etc.
Ersättningen till medverkande skådespelare etc. beräknas för år 1994 öka med 8 % till l76.8 mkr. Kostnaderna för samproduktioner inklusive film- avtalet ökar med drygt 4 mkr till 88 mkr år 1994. Kostnaderna för produk— tionsutläggningar (huvudsakligen sk teknikutläggningar) minskar däremot med 42 mkr jämfört med 1993 till 28 mkr vilket är en följd av de rationali- seringsåtgärder som vidtagits. De avtalsbundna kostnaderna är i stort sett oförändrade.
Distriktens allmänproduktion beräknas år 1994 uppgå till 1 655 timmar vilket är en ökning med 20 %jämfört med år 1993 och 43 % i förhållande till år 1991.
Av Sveriges Televisions totala sändningstid under verksamhetsåret avser ca 60 % program på svenska språket. Ca 50 % av sändningarna är till- gängliga för de döva och hörselskadade tittarna. Under verksamhetsåret 1994 beräknas andelen textade svenska program öka med 30 % vilket delvis har sin förklaring i att det under det gångna året har hållits allmänna val och folkomröstning. Sedan den 1 mars 1993 sänds en fem-minuters nyhetssänd- ning på teckenspråk måndag—fredag. [ samband med folkomröstningen om EU—medlemskap teckentolkades två EU-special. Delar av EU-valvakan teckentolkades i direktsändning.
Sveriges Televisions samlade sändningstid på minoritetsspråk. inklusive finska. uppgick år 1994 till 343 timmar, vilket är en ökning med 8.5 % jäm- fört med 1993. Även denna ökning förklaras till stor del av valrörelserna. Det finskspråkiga programutbudet omfattar dagliga nyhetssändningar måndag till fredag.
Reformverksamheten 1994
Sveriges Televisions andel av refonntillskottet för perioden 1993-95 uppgår till 3136 mkr (i 1993 års prisläge). SVT har fördelat reforrntillskotten mellan åren så att 56,7 mkr använts under 1994. Av refomtmedlen har bl.a 3,2 mkr använts till morgonsändningar. 3 mkr har använts till utökade regionala sändningar, 12.1 mkr har använts till klyvning av Mitt-Nytt, 1 mkr till ökad textning av svenska program samt 3 mkr till utökad Sverige- och utlands- bevakning. 22,7 mkr har fördelats utan angivande av särskilt ändamål. s.k. allmänt kvalitetstillskott. Dessa medel har bl.a använts i samband med fot- bolls-VM, natursarnproduktionen Living Europe. teknikniagasinet Nova etc.
Rationaliseringsåtgt'irder 1994
Sveriges Televisions andel av rationaliseringskravet uppgår för hela avtals- perioden till l39.7 mkr (i 1993 års prisläge). Rationaliseringsåtgärdema redo-
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
130
visas gemensamt för åren 1992 och 1993 och beräknas sammanlagt uppgå till Prop. 1994/953100 l34.6 mkr. Bi1_ 12 Under 1994 har rationaliseringama förändrat karaktärjämfört med de två tidigare årens organisatoriska och strukturella åtgärder. Kollektivavtalen har förändrats för att ge förutsättningar för en mer flexibel programproduktion vilket leder till kortare inspelningstider och därmed lägre produktions- kostnader. Åtgärdernas resultat bedöms mer än väl överstiga det återstående rationaliseringskravet på 5.1 mkr.
Verksamheten 1995 —— förutsättningar och planer
1995 och 1996 års reformtillskott kommer att användas för att öka produk- tionen och förbättra kvaliteten i svenska program, i synnerhet den gestaltande produktionen, att förstärka programutbudet för barn och ungdom. att kvalita- tivt och kvantitativt stärka nyhetsverksamheten. att öka den allmänna pro- gramkvaliteten. att förbättra servicen för olika publikgrupper genom en ökad sändningstid samt att utveckla text-TV—verksamhcten.
Sveriges Radio Verksamheten 1994
År 1993 bildades programföretaget Sveriges Radio AB genom en samman- slagning av Sveriges Riksradio och Sveriges Lokalradio. Samma år startade de första privatägda lokala reklamfmansierade radiostationerna. I huvuddelen av landet sänder Sveriges Radio i fyra kanaler. P1, P2. P3 och P4. P4 inne- håller dels ett rikstäckande gemensamt program. P4-Riks. dels lokala pro- gram från 25 olika lokalredaktioner. Dessutom sänder Radio Sweden utlands- program. Nära hälften (47 %) av programmen i de fyra rikskanalema produ- ceras utanför Stockholm.
Det totala antalet sändningstimmar för år 1994 beräknas öka med 2 000 timmarjämfört med riksradions och lokalradions sammanlagda sändningstid år 1993 vilket resulterar i 2 400 timmars sändningstid i veckan. De lokala programmen beräknas år 1994 svara för 70.3 % av den totala sändningstiden.
Av Sveriges Radios sammanlagda resurser för programverksamheten be— räknas nära 60 % läggas på nyheter. aktualitets- och samhällsprogram samt kultur. Denna programverksamhet har ökat någotjämfört med 1993 och utgör ca 40 % av den totala sändningstiden.
Sveriges Radios sändningstid under 1994 för program på samiska, finska samt på övriga minoritetsspråk beräknas öka något jämfört med år 1993.
Under 1993 genomförde Sveriges Radio ett särskilt projekt avseende kva- litetsutveckling. Huvudsyftet har varit att utveckla kriterier för en gemensam Sveriges Radio-kvalitet som skiljer public service-företaget Sveriges Radios programutbud från övriga kanalers. Tolv seminarier genomfördes där me- toder för målbeskrivning. programanalys och personalledning utreddes. 131
Refnrm- och rationaliseringsverksamheten 1994
Sveriges Radios andel av refonnmedlen för hela avtalsperioden uppgår till 205,4 mkr medan rationaliseringskravet uppgår till 91,5 mkr (i 1993 års pris— läge). Betydande rationaliseringsvinster gjordes i samband med Lokalradions och Riksradions sammanslagning. Sveriges Radio redovisar kanalvis hur l993—l995 års reformer och rationaliseringar tagit sig uttryck. Sammantaget överstiger reformema det ursprungliga kravet och uppgår till 220 mkr.
Pl har satsat refomimedel för att öka kvaliteten inom områdena kultur. ny- heter, aktualiteter/samhälle samt Europa och EU och för att öka utomståendes medverkan i programmen. P2 har till stor del använt reformmedlen för att öka produktionen ute i landet. Vidare har minoritetsspråksverksamheten fått ökade resurser. P3:s refonnmedel har satsats på ökad egenproducerad musik och på en utveckling av kultur-, nyhets- och samhällsprogram, speciellt med inriktning på den yngre publiken med uppdraget att skapa ett alternativ till den kommersiellt finansierade radion. Den nya kanalen P4-Riks finansieras dels med reformmedel. dels med medel som frigjorts genom rationaliseringar inom P3. De lokala kanalerna har tillförts nya medel för att bygga upp och höja kvaliteten på den egna produktionen samt för att utöka nyhetsservicen.
Verksamheten 1995 — förutsättningar och planer
En handlingsplan för program för och om funktionshindrade för avtals— perioden 1993—1996 har beslutats av Sveriges Radios företagsledning. ( enlighet med planen skall under åren 1995 och 1996 avsättas 10.8 mkr respektive 11,1 mkr för åtgärder för funktionshindrade.
Fortsatt ökade resurser kommer att ges åt sändningar på minoritetsspråk under 1995—%. Vidare skall sameradion ges ökade resurser och sändningar på två nya språk. albanska och arabiska, har inletts.
För att kanalerna tillsammans skall uppnå kravet i 1992 års riksdagsbeslut att minst 40 % av alltnänproduktionen i Sveriges Radios rikssändningar skall produceras utanför Stockholm, skall resurser avsättas för att öka produktio- nen ute i landet. Sveriges Radio räknar med att målet 40 % är uppnått vid ingången av 1995.
Sveriges Radio har påbörjat förberedelserna för den nya sändartekniken digital ljudradio (DAB). Som ett led i detta avsätts under 1995 betydande resurser för kompetensutveckling inom den digitala tekniken.
Radio Sweden
Radio Sweden är en enhet inom Sveriges Radio AB. Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Radio skall program för sändning till utlandet ge dels svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt med Sverige. Teracom svarar för utsändningen av ljudradioprogram på kortvåg och mellanvåg.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
l32
Sveriges Radio begär 40, 486 mkr (i 1995 års prisläge) för Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet för att täcka kostnader för programverk- samheten. programutsändning och programinsamling.
Radio Sweden kommer att förstärka nyhetsutbudet från Sverige och er- bjuda speciella program om ekonomi, kultur, miljö, politik och sociala frå- gor. De viktigaste målgrupperna är opinionsbildare, företrädare för närings- livet. turister och studenter. Under 1995 kommer Radio Sweden att fortsatt prioritera sändningar till Europa (svenska, engelska och tyska), förbättra informationen till lyssnare i närområdet Tyskland, Ryssland och Baltikum (tyska, ryska, estniska och lettiska) och ge kontinuerlig programservice för lyssnare i andra delar av världen (engelska och svenska). Från och med 1995 kommer Radio Sweden att sända nyhets- och evenemangsservice för engelsk- och tyskspråkiga besökare i Sverige.
Sveriges Utbildningsradio Verksamheten 1994
Sveriges Utbildningsradios totala sändningstid för år 1994 uppgick till ca 43 timmar per vecka. Ca 75 % bestod av radiosändning och ca 25 % av TV- sändning. Från och med år 1993 disponerar Utbildningsradion egna fasta tider i Sveriges Radios och Sveriges Televisions kanaler. Detta har medfört att ut- bildningsradions sändningstid har ökat med 10 %. Produktionen av radio- och TV-program har ökat med 12 % sedan 1990. Egenproduktionen har under samma period ökat från 39 % till 50 %.
Av Utbildningsradions sändningar är ca 75 % på svenska språket och ca 70 % är av svenska upphovsmän.
Utbildningsradions program för funktionshindrade utgörs till största delen av TV-program på teckenspråk. Utbildningsradions utbud för funktionshind- rade beräknas år 1994 uppgå till totalt 38 timmar. vilket är en ökning med 4 timmarjärnfört med år 1993.
Utbildningsradions sändningar på minoritetsspråk beräknas år 1994 uppgå till totalt 31 timmars TV-sändning. en ökning med ca 20% jämfört med år 1992.
Refonn- och ralionaliseringsverksamheten 1994
Sveriges Utbildningsradios andel av refonnmedlen uppgår för hela avtals- perioden till 21.6 mkr (i 1993 års prisläge). Rationaliseringskravet uppgår till 9,6 mkr. För år 199-) beräknas reformerna uppgå till 7.2 mkr. vilket även inkluderar ett rationaliseringskrav på 4.8 mkr. Reformmedlen används till yt- terligare utbyggnad av den regionala verksamheten (2.1 mkr). utökade sänd- ningar för gymnasieskolan (2.1 mkr). utökade sändningar av program på mi- noritetsspråk och program för funktionshindrade (1,1 mkr). samt kvalitets— höjande åtgärder (2.0 mkr).
10 Riksdagen 190-INS. I sum]. Nr 100. Bilaga IJ
Prop. 1994/951100 Bil. 12
133
Rationaliseringar under år 1993 och 1994 har främst åstadkommits genom effektiviseringar av programproduktionen för att möta åtagandet att öka sändningstiden i såväl radio som TV. Moderbolagets avveckling har inneburit att Utbildningsradion har utvecklat sina utvärderings- och ekonomiresurser.
Verksamheten 1995 —förutsärmingar och planer
Under 1994 har Utbildningsradion Hyttat sina tre olika arbetsställen 1 Stockholm till en gemensam lokal. Detta beräknas medföra rationaliseringar i form av effektivitetsvinster under 1995. Under 1995 planeras den nya organi- sationen göra det möjligt att rationalisera verksamheten med 3 mkr.
1995 års reformer planeras att användas till kvalitetshöjande åtgärder, för- bättrad tillgänglighet och ny teknik.
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi
Expengruppen för studier i offentlig ekonomi (E50) har tagit initiativ till en studie om produktivitet och måluppfyllelse inom Sveriges Television. Ett syfte med studien är att försöka hitta metoder för att på ett rättvist och jämförbart sätt mäta produktivitet i förhållande till kvalitet. Dessutom anges ett andra syfte vara att bidra med ytterligare information och underlag inför den nya avtalsperioden mellan staten och SVT som skall gälla från 1997. ESO ämnar vidare med studien bredda sin egen kunskap avseende denna del av offentligt finansierad verksamhet. Studien består av en produktivitets- mätning för perioden 1980—1993 där prestationer mäts bl.a. i förhållande till olika kvalitetsaspekter. Produktivitetsmätningama grundas på bolagets interna material. Jämförelse görs också med uppgifter från andra televisions-företag. En mindre del av studien ska också utvärdera programutbudet i relation till verksamhetens mål och till andra tevisionsföretag. Studien bedrivs i sam- arbete med SVT och beräknas vara klar den 15 januari 1995.
Frågan om digitala ljudradiosändningar
Teracom har anmält till regeringen att företaget önskar etablera sändamät för digital ljudradio (DAB) i Stockholm. Göteborg och Malmö. Företaget har vidare hemställt att regeringen skyndsamt vidtar de förberedelser som behövs för att programsändningar m.m. med DAB skall kunna starta senast den ljanuari 1996.
Sveriges Radio AB har meddelat regeringen att företaget önskar ta DAB- teknikcn i reguljärt bruk med det snaraste. SR önskar sända en seriös musikkanal 24 timmar om dygnet samt en finsk kanal.
Sveriges Radio ser det som en del av public service-uppdraget att driva på och medverka vid utvecklingen av ny. förbättrad sändningsteknik. Kost- naderna för det nu överblickbara programutbudet i DAB räknar företaget med
Prop. 1994/951100
Bil. 12
134
att finansiera genom omprioriteringar. Däremot behövs tillfällig tilläggs- finansiering av kostnaderna för införandet av DAB-tekniken.
Branschorganisationema Sveriges Radio- & Hemelektronikleverantörer och Bilradioinstitutet har i skrivelse till regeringen föreslagit att ett "DAB- forum" inrättas där olika frågor som behöver lösas inför en introduktion av digitala ljudradiosändningar kan diskuteras. Det gäller bl.a. principer för till- delning av DAB-sändningsmöjligheter och organisationen av en program- kontroll för sändningar som skall infogas i ett gemensamt frekvensbloek. Forumet skulle innehålla företrädare för olika berörda parter med en neutral ordförande från regeringskansliet.
Rundradiokontot och TV-avgiften
Rundradiokontots intäkter består huvudsakligen av TV-avgiftsmedel. TV- avgiften höjdes från 1 404 kr per år till 1 440 kr per år den 1 januari 1994.
Antalet registrerade TV-avgifter hos RlKAB har ökat ytterligare något och uppgick till drygt 3.3 miljoner ijuni 1994. Nettointäkterna från TV-avgiften uppgick till 2.4 mdkr under första halvåret 1994. Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning. rundradiokontot, hos Riksgäldskontoret.
I enlighet med 1992 års riksdagsbeslut skall Teracom tillföra medel till rundradiokontot på två sätt. Teracom skall årligen till rundradiokontot överfö- ra 213.6 mkr (i 1992 års prisläge) under perioden den 1 januari 1993—den 31 mars 2 000. Vidare skall Teracom årligen. i den mån aktiebolagslagens utdelningsregler tillåter det. fr.o.m. år 1994 betala ett belopp som motsvarar 0,75 % av genomsnittet under föregående år av bolagets egna kapital. Det senare innebär att 3,1 mkr överfördes till rundradiokontot den 30juni 1994.
Rundradiokontot tillförs fr.o.m. år 1992 intäkter från TV 4 genom en fast och en rörlig koncessionsavgift. Enligt lagen ( 1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område utgör den fasta avgiften 50 mkr per kalenderår. Den rörliga avgiften skall beräknas på grundval av TV 4:s annonsintäkter. Den skall utgöra 20 % av de intäkter som överstiger 750 men inte 1 000 mkr, 40 % av intäkter som överstiger 1 000 men inte 2 000 mkr, och 50 % av intäkter som överstiger 2 000 mkr. Den fasta avgiften och beloppsgränsema för den rörliga avgiften avser år 1992 och skall för tiden efter 1992 index— regleras. Den fasta avgiften för 1994 harjusterats till 53,3 mkr och för 1995 till 54,5 mkr. Den rörliga avgiftens beloppsgränser för 1994 harjusterats till 799.22 mkr. 1 065.62 mkr resp. 2 131.25 mkr. och för 1995 till 818,12 mkr. 1 090,83 mkr resp. 2 181,66 mkr.
Sveriges Television har sedan den 1 januari 1993 ansvaret för rundradio- rörelsens finansiella samordning. Däri ingår att ansvara för förvaltningen av TV—avgiftsmedlen, rundradiorörelsens likviditetsplanering och utbetalningar- na från rundradiokontot samt ansvaret för bedömningen av avgiftsuttagets storlek på kort och lång sikt. Bolaget skall även redovisa medelsförvaltning och upplåning samt upprätta bokslut för rundradiorörelsen. Sveriges
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
135
Television föreslår en höjning av den årliga TV-avgiften från den 1 januari 1996 med 60 kr. TV-avgiften föreslås således uppgå till 1 500 kr per år.
På rundradiokontot redovisas rundradiorörelsens samlade kostnader och intäkter. Rundradiorörelsens resultat för första halvåret 1994 uppgår till ca 1275 mkr, vilket är en förbättring med ca 6,5 mkrjämfört med motsvarande period 1993. Likviditetsmässigt har den positiva resultatutvecklingen inne- burit att saldot på rundradiokontot uppgick till ca 450 mkr per den 30 juni 1994. Vid utgången av 1994 beräknas saldot ha ökat till ca 550 mkr.
Den enskilda förändring som haft störst betydelse för rundradiorörelsens förbättrade likviditet är övergången till förskottsinbetalning av TV-avgiften. Dessutom ökade det särskilda kompensationsindex som styr medelstilldel- ningen till de tre programbolagen endast med 2 % under 1993, medan det under perioden 1982—1991 ökade med i genomsnitt 6,8 % per år. Under 1994 beräknas indexökningen begränsas till 3,5 %. En indexförändring på en procentenhet innebär en förändring av medelstilldelningen till de tre program— bolagen på ca 50 mkr.
Regeringens överväganden Public sert-'iceföretagen
Den förra regeringen betonade i de båda tidigare budgetpropositionerna att programföretagen bör lämna utförligare redovisningar i sina anslagsfram- ställningar. Det är svårt men viktigt att redovisa vilka insatser som gjorts för att åstadkomma ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av en hög kvalitet. Mot denna bakgrund är det glädjande att ESO har tagit initiativ till studien "Produktivitet och måluppfyllelse inom Sveriges Television" och att denna bedrivs i samråd med Sveriges Television. Initiativet bör även kunna vara vägledande för studier rörande de andra programbolagen.
Inför ett beslut om vilka villkor som ska gälla efter nuvarande avtals- periods slut den 31 december 1996 tog den förra regeringen under 1994 genom debattskriften (Ds 199476) "En radio och TV i allmänhetens tjänst!" initiativ till en offentlig diskussion om vilken omfattning och inriktning public service—verksamheten bör ha. Skriften har fått ett stort gensvar och en mängd remissvar har inkommit från myndigheter. företag, organisationer och också från allmänheten. De inkomna synpunkterna kommer att utgöra underlag vid frågans fortsatta beredning.
I rådande ekonomiska läge, då det ställs krav på omfattande minskningar av den statliga konsumtionen, är det naturligt att motsvarande krav ställs även på de radio- och TV-företag som finansieras med offentligrättsliga avgifter. De avgiftsfinansierade radio- och TV-bolagen bör därför åläggas ett be— sparingskrav som motsvarar det som ställs på den statliga konsumtionen. Regeringen anser att de resurser som anvisas till programföretagen bör vara 1 1 % lägre i fasta priser år 1998 än enligt riksdagens beslut för 1995. Värde- säkringen enligt ett särskilt SR-index berörs inte av förslaget.
Prop. 1994/951100 Bil. 12
136
Minskningen av anslagsnivån bör fördelasjämnt över åren med början den 1 juli 1995. Riksdagens beslut om medelsberäkning för kalenderåret 1995 (prop. 1993/94:100. bil. 12, bet. l993/94:1(rU29, rskr. 1993/94:361) behö- ver därför ändras. För tiden den 1 juli—den 31 december 1995 bör medels— anvisningen minskas med 80 miljoner kronor i 1992 års prisläge. Enligt den fördelningsnyckel som gäller under avtalperioden minskas medelsanvis- ningen för senare hälften av år 1995 med 48.9 mkr för Sveriges Television, med 27,4 mkt för Sveriges Radio och med 3,7 mkr för Sveriges Utbild- ningsradio.
Den sammanlagda medelsanvisningen för år 1995 till de tre programföre- tagen blir därmed 4 821,2 mkr (i 1992 års prisläge).
Tillgängliga medel för år 1995 fördelas enligt fördelningsnyckeln med 2 945,2 mkr, eller 61,09 %, till Sveriges Television, 1 654,2 mkr, eller 34,31 %, till Sveriges Radio och 2218 mkr, eller 4,60 %, till Utbild- ningsradion. Denna relation mellan programbolagens medelstilldelningar skall vara oförändrad under avtalsperioden. Programföretagen redovisar att man i samförstånd harjusterat medelsfördelningen. Regeringen avser dock inte att föreslå en justering av fördelningsnycklarna med anledning av förändring— arna.
Kompensation för kostnadsutvecklingen skall fr.o.m. den 1 januari 1993 ges på följande grunder: 50 % av kostnaderna (löner) skall räknas upp med genomsnittspåslaget enligt slutet avtal för hela SAF/PTK-området, medan 50 % (priser) räknas upp enligt konsumentprisindex med effekterna av livs- medels- och boendekostnadema frånräknade.
År 1996 bör medelstilldelningen (i 1993 års prisläge) uppgå till 2 906 mkr för Sveriges Television AB, 1 632,1 mkr för Sveriges Radio AB och 218,8 mkr för Sveriges Utbildningsradio.
Medelstilldelningen avseende Radio Swedens programverksamhet, pro- gramutsändning och programinsamling bör med hänsyn till pris- och löne- utvecklingen för år 1995 uppgå till 39,8 mkr, vilket inkluderar ett besparings- krav. Besparingen innebär att 11 % reduceras från Radio Swedens medelstill- delning mellan den 1 juli 1995 och den 31 december 1998. Under det andra halvåret 1995 föreslås att medelstilldelningen minskas med 640 000 kr (belopp i 1995 års prisläge) för att därefter minskas med 1.27 mkr per år t.o.m. år 1998. Värdesäkringen i enlighet med indexuppräkning påverkas ej. Medel för Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet anvisas från och med den ljanuari 1995 från rundradiokontot. Teracoms investeringskostnader för kort- och mellanvågssändare avskrivs fr.o.m år 1995. Teracom ersätts så- ledes med sammanlagt 57,35 mkr från rundradiokontot vid ingången av 1995.
Medelstilldelningen till Granskningsnämnden för radio och TV, vilken till 75 % finansieras från rundradiokontot. har minskats på motsvarande sätt.
Prop. 1994/95:100 Bil. 12
137
Digital ljudradio
Teracom och Sveriges Radio har anmät att de önskar inleda digitala ljud— radiosändningar från marksändare i Stockholm, Göteborg och Malmö från årsskiftet 1995/96. Företrädare för radiobranschen har uttryckt önskemål om att regeringen skall medverka vid ett samråd om förutsättningarna för att införa digitala ljudradiosändningar.
För närvarande bedömer regeringen frågan om digitala marksändningar av ljudradio på följande sätt.
Den digitala distributionstekniken verkar på många sätt vara överlägsen nuvarande analoga teknik. Bl.a. kan radiofrekvensema utnyttjas mer effek- tivt, vilket innebär att flera radiokanaler kan få plats.
Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att Sverige ligger långt framme när det gäller användningen av ny teknik inom radio- och TV—området. På så sätt kan vi komma över de begränsningar som hittills har hämmat utveck- lingen av radion och televisionen.
Därför är det angeläget att digitala marksändningar av ljudradio kommer i gång så snart det är praktiskt möjligt.
Ännu så länge är emellertid många av förutsättningarna för den digitala ljudradion oklara. Frågan om vilka sändningsfrekvenser som skall användas kommer att behandlas av en europeisk konferens sommaren 1995. Det är först när frekvensfrågoma är lösta som man kan lägga fast hur radiomottag- ama för den nya tekniken skall utformas. Kostnaderna för de nya mottagarna påverkas också av produktionsvolymen. och därmed av om digitala ljudradio— sändningar enligt samma system konuner igång samtidigt i många länder. I detta sammanhang är det glädjande att det brittiska BBC har meddelat att man avser att inleda digitala ljudradiosändningar år 1995.
Det är ännu inte möjligt att bedöma om sändningar med digital teknik på sikt bör ersätta de rikstäckande analoga sändamäten. En sådan åtgärd skulle innebära att de nuvarande sändama måste bytas ut. och att allmänheten skulle bli tvungna att skaffa nya radiomottagare för att kunna lyssna på Sveriges Radios program. Med hänsyn till behovet av övergångsanordningar skulle det ta minst tio år innan ett beslut att ersätta den nuvarande tekniken skulle vara helt genomfört.
Även om det inte finns grund för att redan nu fatta ett så omfattande och långsiktigt beslut, är det angeläget att försök med den nya tekniken kan komma i gång. Förutsättningama bör redan från början vara sådana, att möjligheten hålls öppen att bygga ut sändamäten till rikstäckning. Detta bör beaktas bl.a. vid valet av sändningsfrekvenser.
Initiativet till att inleda försök med digitala sändningar har tagits av Teracom och Sveriges Radio. Villkoren för att använda den nya tekniken bör emellertid vara sådana att de gynnar konkurrens och mångfald både i fråga om programverksamheten och - i varje fall på sikt — när det gäller den tek- niska driften av sändningarna.
Regeringen har för avsikt att inbjuda olika intresserade grupper, t.ex. före- tag, branschorganisationer och myndigheter, att detta i ett fortlöpande samråd rörande digital ljudradio. I det sammanhanget bör man kunna ta upp vilka
Prop. l994/951100
Bil. 12
138
villkor som bör gälla för en försöksverksamhet med digitala marksändningar av ljudradio. Det gäller t.ex. frekvensfrågor, frågor om hur man får tillgång till den nya tekniken samt ekonomiska frågor.
TV-avgiften och koncessionsavgifter:
Regeringens förslag till medelstilldelning för den med TV-avgifter finansiera— de radio- och TV-verksamhcten under år 1996, för Granskningsnämnden för radio och TV samt för radioprogramverksamhet till utlandet framgår av följande sammanställning.
Beräknat. ___ Förslag__
1994/95 1995 199539 1996 Sveriges Television AB 2945,'2l 2 906,02 Sveriges Radio AB 165421 1 632,12 Sveriges Utbildningsradio AB 221,81 213,82 Granskningsnämnden 4,6183 5,13 Radio Sweden 39,8464 40.05
'Prisläge 1992 ZPrisläge 1993 3Prisläge 1993/94 4Prisläge 1995 5Pris|äge 1996
Som beskrivits i det föregående uppgick rundradiokontots periodiska resultat för första halvåret 1994 till ca 127 mkr. Saldot på Rundradiorörelsens konto i Riksgäldskontoret väntas uppgå till drygt 500 mkr vid slutet av" år 1994.
För närvarande betalas de koncessionsavgifter som erläggs av TV 4 in till rundradiokontot. Avgiftens storlek beror på reklamintäktema för TV 4. Om intäkterna t.ex. uppgår till 1,5 miljard kronor per år utgör avgiften ca 280 miljoner kronor. I syfte att förstärka statsbudgeten föreslår regeringen att de avgifter som inbetalas av TV 4 efter den 1 januari 1996 redovisas på inkomsttitel på statsbudgeten i stället för i rundradiorörelsen.
Förslaget föranleder en ändring av lagen (l992z72) om koncessionsavgift på televisionens område. Förslag till lag om en Sådan ändring finns i bilaga 12.1.
1 det föregående har regeringen föreslagit att samma besparingskrav som skall gälla för den statliga konsumtionen också skall ställas på de avgifts- finansierade radio- och TV-sändningarna. ,
Genom den nämnda besparingen minskar belastningen på rundradio- kontot. Höjningarna av TV-avgiften bör därmed kunna begränsas trots att koncessionsavgifter inte längre skall tillföras kontot. Regeringen föreslår att avgiften höjs med 36 kr till 1 476 kr fr.o.m. den 1 januari 1996. Höjningen
Prop. 1994/952100 Bil. 12
139
motsvarar knappt den ökning av konsumentprisidex som beräknas för år 1995. Efter höjningen blir avgiften för en tremånadersperiod 369 kr i stället för nuvarande 360 kr.
Förslaget föranleder en ändring av lagen (l989z4 ]) om TV-avgift. Förslag till lag om en sådan ändring finns i bilaga 12.2.
Lagförslagen berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 å andra stycket regeringsformen. Lagändringarna är emellertid av sådan beskaffenhet att regeringen anser att lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.
Under förutsättning att antalet TV-avgiftsbetalare förblir oförändrat ca 3,3 miljoner under de närmaste åren. att TV 4:s ärliga annonsintäkter uppgår till minst i 500 miljoner kronor under år 1994 och 1995 och att ökningen av SR—index under år 1994 och 1995 inte överstiger 35 % per år bedömer rege- ringen att det balanserade resultatet i rundradiorörelsen bör kunna bibehållas positivt. Regeringen föreslår att detta positiva balanserade resultat bör kunna användas i huvudsak till ny teknik inom radio- och TV-området. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
[. godkänner vad regeringen föreslår om besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio— och TV—företagen Sveriges Television AB. Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlandsprogramversamhet.
2. godkänner regeringens förslag till ändrad medelsberäkning av— seende kalenderårct 1995 för den avgiftsfinansierade radio- och TV- verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB. Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlands- programverksamhet,
3. godkänner regeringens förslag till medelsberäkning avseende 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som be— drivs av Sveriges Television AB. Sveriges Radio AB. Sveriges Utbild— ningsradio samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet.
4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992172) om koncessionsavgift på televisionens område,
5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen ( l98924l) om "TV—avgift.
Prop. l994/952100 Bil. 12
140
Myndigheter på radio- och TV-området prop 1994/95300
En ny myndighetsorganisation på radio- och TV—området infördes den i juli 1311" 12 1994 enligt riksdagens beslut (prop. l993/94:160, bet. l993/94zKU37. rskr. 1993/94:276). Förändringen innebär att två nya myndigheter, Radio- och TV- verket och Granskningsnämnden för radio och TV, har ersatt Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd. Var och en av de fyra nedlagda myndighetema har lämnat årsredovisningar för det avslutande budgetåret l993/94. RRV:s revisionsberättelser innehåller inte några invändningar. Regeringens förslag till medelsanvisning för myndigheter på radio- och ' TV-området för budgetåret l995/96 redovisas under anslagen Dl—D3.
D 1. Radio- och TV—verket
l993/94 Utgift — l994/95' Anslag 7 170000 1995/% Förslag 11 130000 varav 7 388 000 beräknat förjuli l995—juni l996
IAnvisat under anslaget C 18. Myndigheter på radio- och TV—området
Avgiftsinkomster hos Radio- och TV-verket som redovisas på statsbud- getens inkomstsida under inkomsttitel 2545 Närradioavgifter beräknas till ca 5 miljoner kronor för budgetåret 1995/%. För samma period beräknas avgiftsinkomster hos verket som redovisas under inkomsttitel 2546 Lokalradioavgifter till ca 178 miljoner kronor.
Radio- och TV-verket har enligt förordningen (l994:729) med instruktion för Radio- och TV-verket till uppgift att besluta i frågor om tillstånd, avgifter och registrering som rör ljudradio- och televisionssändningar riktade till all- mänheten i de fall uppgifterna inte ligger på regeringens eller någon annan särskilt angiven myndighet. Verket skall också följa utvecklingen inom ljud- radio- och televisionsområdet.
Radio- och TV—verket skall lämna sin första årsredovisning till regeringen hösten 1995. Regeringen har den 3 november 1994 beslutat om de verksam- hetsmål och återrapporteringskrav som skall gälla för verket. Beslutet innebär bl.a. att verket i ökad utsträckning skall övervaka att de regler som gäller för innehav av sändningstillstånd följs.
Regeringens överväganden
De övergripande mål som gäller för verksamheten vid Radio- och TV-verket bör ligga fast. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till en viss ökad arbetsbelastning vid verket. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för 141
11 Riksdagen 1994/95. ] .raml. Nr 100. Bilaga 12
statlig konsumtion. Budgetårct l995/96 har anslaget räknats ned med Prop. 1994/953100 387 000 kr. Bil. 12
Regeringen föreslår att verket för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 100 000 kr. Sammanlagd låneram uppgår till 300 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Radio- och TV—verke/ för budgetåret l995/96 anvisar ett ram- anslag på 11 130 000 kr.
D 2. Granskningsnämnden för radio och TV
l993/94 Utgift — l994/95l Anslag 6 [97 000 1995/% Förslag 10 196 000 varav 6 762 000 beräknat förjuli l995—juni l996
lAnvisat under anslaget C 18. Myndigheter på radio- och TV—området
Granskningsnämnden för radio och TV har enligt förordningen (l994:728) med instruktion för Granskningsnämnden till uppgift att utöva tillsyn över efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll i fråga om ljud- radio- och TV-sändningar till allmänheten. I granskningen ingår kontroll av att ett företag som på grund av tillstånd enligt 5 & radiolagen (l9661755) har rätt att sända radioprogram, utövar denna rätt i enlighet med det avtal som programverksamheten som gäller mellan regeringen och företaget. Nämnden skall också följa innehållet i utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den svenska allmänheten.
Granskningsnämnden finansieras dels med anvisningar från rundradio- kontot och dels via statsbudgeten.
Granskningsnämnden skall lämna sin första årsredovisning till regeringen hösten 1995. Regeringen har den 3 november 1994 beslutat om de verk- samhetsmål och återrapporteringskrav som skall gälla för nämnden. Beslutet innebär bl.a. att nämnden i högre grad på eget initiativ skall granska efter- levnaden av väsentliga programregler. t.ex. föreskrifter om mångfald och kvalitet.
Regeringens överväganden
De övergripande mål som gäller för verksamheten vid Granskningsnämnden för radio och TV bör ligga fast. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till en viss ökad arbetsbelastning vid nämnden. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för 14.,
statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 386 000 kr.
För budgetåret 1995/96 bör nämnden anvisas en medelstilldelning från rundradiokontot på 6 927 000 kr (inkl. moms), varav 4 618 000 kr (inkl. moms), som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. till C ranskningsnänmden för radio och TV för budgetåret 1995/% anvisar ett ramanslag på 10 196 000 kr, 2. godkänner vad regeringen föreslår om en medelstilldelning från rundradiokontot till Granskningsnämnden för budgetåret 1995/96 på 6 927 000 kr (inkl. moms) som nämnden har att redovisa på stats— budgetens inkomstsida,
D 3. Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd
1993/94 Utgift _ 1994/95' Anslag 2100000 1995/96 Förslag 297000
1Anvisat under anslaget C 18. Myndigheter på radio- och TV-området
Anslaget disponeras av den särskilde utredaren med uppdrag att fr.o.m. den 1 juli 1994 slutföra avvecklingen av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämn- den och Styrelsen för lokalradiotillstånd för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 297 000 kr.
D 4. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
1993/94 Utgift 27 132 000 1994/95 Anslag 27 810 000 l995/96 Förslag 43 666 000
varav 28 836 000 beräknat förjuli 1995—juni l996
Prop. 1994/952100 Bil. 12
143
Från anslaget bekostas TERACOM Svensk Rundradio AB:s (nedan be- nämnt Teracom) kostnader för rundradiosändning i Storstockholmsområdet av finländska TV-program och för tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland. Svenska Kabel-TV AB:s kostnader för överföring av dessa program till kabelnät på ett antal orter i Sverige, samt Sverigefinska Riksförbundets kostnader i samband med utsändning av den finländska programkanalen i Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig på överenskommelser mellan riksförbundet och förhandlingsorganisationen Copyswede såsom företrädare för vissa rättighetshavarorganisationer.
Utsändningen av ett finländskt TV-program i Sverige sker med stöd av lagen (l986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram. Regeringen får för tiden intill utgången av år 1995 medge rätt till rundradio- sändning från radiosändare av TV-program i radio— eller trådsändning från Finland.
Regeringen har den 22 december 1994 meddelat Sverigefinska Riksför- bundet tillstånd att också under år 1995 bedriva sådana sändningar. Som vill- kor för tillståndet gäller bl.a. att en sändare i Nacka med viss räckvidd skall användas, att sändningarna skall ske i en kanal och att sändningarna skall bestå av vidaresändning av program som samtidigt sänds eller kort dess- förinnan har sänts i Finland med stöd av tillstånd från Finlands regering. Sändningstillståndet förenas också med villkor som avser föreskrifter om kommersiell reklam.
1994/95 Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995— Juni 1996)
1 . Teracom för tekniska
kostnader m.m. | 1 466 000 17 806 ()()0 (l 1 810 000) 2. Svenska Kabel-TV för tekniska kostnader m.m. 13 179 000 20 880 000 (13 706 000)
3. Bidrag till Sverigefinska Riksförbundet för sändningsverksamhet 3 165 000 4 980000
Regeringens överväganden
Den finländska TV-kanalen tillhandahålls dels via marksändningar över Stor- stockholmsområdet, dels via fiberoptiskt nät till 24 orter i landet där kabel- mottagning är möjlig. Orterna började kopplas in ijuni 1991 och utbygg- naden avslutades ijanuan' 1992.
Regeringen har i 1992 och 1993 års budgetpropositioner informerat om att kabeldistributionsmodellen även är möjlig att tillämpa inom Storstockholms- området. men att det ännu inte finns någon anledning att lägga ned marksänd-
(ink1.ersättning för pausmusik) (3 320 000)
Prop. 1994/95:100
Bil. 12
144
ningarna. Regeringen gör nu inte någon annan bedömning. Någon perma- nentning av marksändningama över Stockholm är inte heller aktuell bl.a. mot bakgrund av framtida överväganden om hur sändningsmöjligheterna för TV bör användas. Därför bör den tidsbegränsade lagen om rundradiosändning av finländska televisionsprogram förlängas med ytterligare ett år. Förslag härom bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 12.3.
Enligt avtalet mellan staten och Teracom om TV-utbytet mellan Sverige och Finland skall Teracom tillhandahålla en programkanal från Sveriges Tele- vision AB och överföra den till Finland samt svara för de tekniska kostnader- na för rundradiosändning i Stockholmsområdet av en finländsk programka- nal. Mcdel för det svensk—finska TV-utbytet utbetalas till Teracom respektive utbetalas till och vidarebefordras av Teracom till Sveriges Television AB.
Teracom bör för budgetåret l995/96 erhålla 17 806 000 kr. Av beloppet avser 6 456 000 kr ersättning till Sveriges Television AB och 11 350 000 kr ersättning till Teracom inklusive kompensation för mervärdesskatt. Av beloppet avser vidare 11 810 000 kr perioden juli 1995—juni 1996. Ingen ersättning utgår till Sveriges Television för utökad sändningstid.
Svenska Kabel-TV AB bör för budgetåret l995/96 anvisas 20 880 000 kr, varav 13 706 000 kr för överföring av en finländsk TV—kanal till kabelnät på ett antal orter i landet.
Bidraget till Sverigefinska Riksförbundet utbetalas av regeringen. Resul— tatet av de förhandlingar som förts mellan företrädare för riksförbundet och berörda rättighetshavarorganisationer om ersättning för utsändningen över Storstockholmsområdet är en viktig utgångspunkt för bedömningen av medelsbehovets storlek. Vid tidpunkten för regeringens beslut om budget— propositionen 1993/94 hade något avtal för kalenderåret 1994 ännu inte undertecknats. Bidraget fördes därför upp med senast kända belopp. Riks— dagen informeras nu om att regeringen ijanuari l994 tilldelade förbundet 3 320 000 kr för detta ändamål, varav 220 000 kr utgjorde ett överskridande av anslageti fråga.
Förhandlingar pågår för närvarande om ett motsvarande avtal för kalender- året 1995 mellan Sverigefinska Riksförbundet och företrädare för berörda rättighetshavarorganisationer avseende ersättning för utsändningen. Då något avtal ännu inte har redovisats för regeringen bör bidraget till riksförbundet föras upp med det senast kända beloppet, nämligen 3 320 000 kr. Regeringen avser att senare redovisa om utfallet av förhandlingarna har inneburit änd— ringar i bidraget till förbundet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram, 2. till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för bud- getåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 43 666 000 kr.
Prop. l994/95:100 Bil. 12
145
D 5. Statens biografbyrå
1993/94 Utgift 7 809 000 l994/95 Anslag 7 726 000 l995/96 Förslag 1 1 589 000
varav 7 726 000 beräknat förjuli l995-juni 1996
Statens biografbyrå skall enligt lagen ( 1990:886) om granskning och kon- troll av filmer och videogram samt enligt sin instruktion (19901994) granska filmer och videogram avsedda för offentlig visning. Byrån är också tillsyns- myndighet för videogrammarknaden och skall yttra sig till Justitiekanslern i vissa åtalsärenden rörande våldsskildringar i tilmer. Övergripande mål för biografbyrån är att minska förekomsten av skadliga våldsskildringar i rörliga bilder.
Byråns granskningsverksamhet bekostas med avgifter. som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram. Budgetårct l993/94 var intäkterna av granskning 10 572 000 kr.
Biografbyrån medverkar i rådet mot skadliga våldsskildringar (Våldsskild— ringsrådet) vilket har i uppdrag att samordna insatser mot skadliga våldsskild- ringar i rörliga bilder.
Byrån konstaterar i sin årsredovisning att antalet beslag av material som misstänks innehålla olaga våldsskildring har ökat starkt vilket medfört ökade arbetsuppgifter för byrån när det gäller yttranden till Justitiekanslern. Byrån föreslår att ett särskilt verksamhetsmål skall ställas upp för byråns arbete med dessa ärenden. Byrån har i särskild skrivelse till regeringen föreslagit en avgiftsordning avseende yttranden i dessa fall. Granskningen av film för offentlig visning fortsätter att minska något i omfattning medan den frivilliga granskningen av videogram avsevärt minskat. I viss utsträckning har vissa TV-programföretag lämnat in filmer för frivillig granskning.
Byråns ekonomiska redovisning uppvisar ett stort överskott av intäkter av granskning i förhållande till anslaget för byrån vilket beror på det stora antalet tillståndskort. bl.a. för trailers m.m. som utfärdats. Anslagssparandet uppgår till 903 736 kr. vilket utgör ca 11 % av det tilldelade anslaget.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Byråns årsredovisning visar att de uppsatta målen för verksamheten i hu- vudsak nås och svarar mot ett effektivt bruk av de insatta resurserna.
Byråns verksamhet skall fortsätta under kommande budgetår i enlighet med uppsatta mål. Regeringen avser att, genom en ändring av Biografbyråns instruktion. ge byrån möjlighet att anpassa avgifterna för granskning av filmer och videogram i samband med åtalsärenden så att de bättre svarar mot den faktiska tidsåtgången.
Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 386 000 kr.
Prop. l994/95:100
Bil. 12
146
Regeringen föreslår att Biografbyrån för nästa budgetår beviljas en låne- ram på sammanlagt 2 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 589 000 kr.
D 6. Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m.
1993/94 Utgift 16 287 000 Reservation — l994/95 Anslag 16 310 000 - 1995/96 Förslag 900 000
varav 600 000 beräknat förjuni 1995—juli 1996
Från anslaget utgår stöd till svenska avdelningen av Nordiska Doku- mentationscentralen för masskommunikationsforskning (NORDICOM) vid universitetet i Göteborg för information om forskningsresultat och för att utarbeta mediestatistik m.m. Vissa medel för mediestatististiskt arbete utgår även över Kulturdepartementets förvaltningskostnadsanslag (första huvud- titelns anslag C ]. anslagsposten 10. delposten l). Utredningen om sektoriell massmedieforskning (Ku l993:107) har till regeringen överlämnat slut- betänkandet (SOU 19941146) Massmedieforskning för bransch och samhälle vari bl.a. föreslås inrättandet av ett programråd/ett institut för sektoriell mass- medieforskning.
Regeringens överväganden
Regeringen kommer att i annat sammanhang ta ställning till förslagen från utredningen om sektoriell massmedieforskning. l avvaktan på detta bör oför- ändrade resurser anslås till befintliga insatser på området.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 900 000 kr.
Prop. l994/95:100 Bil. 12
147
Bilaga 12.] Prop. 1994/95:100 Bilaga 12 Förslag till lag om ändring i lagen (l992z72) om koncessionsavgift på televisionens område
Härigenom föreskrivs att 8 & lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televi- sionens område skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
851
Koncessionsavgift och ränta betalas till Radio- och TV-verket genom insättning på ett särskilt postgirokonto. Betalning anses ha fullgjorts den dag då den har bokföns på det särskilda postgirokontot. Radio- och TV-verket skall omedelbart överföra mottagna medel till Riksgäldskontoret, som genast placerar medlen på ränte- bärande räkning där. Sveriges Television Aktiebolag förvaltar medlen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse l994z402. 148
Bilaga 12
Bilaga 12.2
Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift
Härigenom föreskrivs att 7 5 lagen (1989z41) om TV-avgift skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 51
TV-avgiften är 1 440 kronor för TV-avgiften är I 476 kronor för ett år. Den skall betalas i fyra poster ett år. Den skall betalas i fyra poster om 360 kronor. om 369 kronor.
Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.
För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
lSenaste lydelse l993:827.
Prop. 1994/95:100
149
Bilaga [23 Prop. 1994/951100 Bilaga 12 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (198623) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram
dels att lagen som gäller till utgången av år 1995, skall fortsätta att gälla till utgången av år 1996.
dels att 1 & skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 51
Regeringen får för tiden intill Regeringen får för tiden intill utgången av år 1995 medge rätt till utgången av år I 996 medge rätt till rundradiosändning från radio— rundradiosändning från radio- sändare av televisionsprogram i sändare av televisionsprogram i radio- eller televisionsprogram från radio- eller trådsändning från Finland. Finland.
Med rundradiosändning. radiosändning och trådsändning förstås det— samma som i radiolagen (1966:755).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
1 Senaste lydelse 199-4368.
150
Register
Sid. 3 Inledning 12 A. Särskilda insatser inom kulturområdet 12 l. Utveckling, internationellt samarbete m.m.,
13 17 17
21 23
25 37 38 38 41 43
46 47 48 49
50 52 55 57
59
61 61
ramanslag Summa littera A
B. Arkiv, museer och kulturmiljövård
Arkiv m.m. l . Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet, ramanslag 2. Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag 3. Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag
Museer m.m.
Centrala museer: Myndigheter, ramanslag Centrala museer: Stiftelser
Bidrag till vissa museer m.m.
Bidrag till regionala museer. förslagsanslag Stöd till icke-statliga kulturlokaler, förslagsanslag
9. Riksutställningar 10. Nämnden för hemslöjdsfrågor. ramanslag
l l . Främjande av hemslöjden,förslagsanslag
12. Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag 13. Sysselsättningsinsatser på kulturområdet, resenfationsansla g
OOxlONLh-P
K ulmrmiljövård 14. Riksantikvarieämbetet, ramanslag 1 5. Kulturmiljövård, förslagsanslag 16. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet.
förslagsanslag
17. Kulturstöd vid ombyggnad m.m., förslagsanslag Forskning 18. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet, ramanslag
Summa littera B 2
Anslag kr
9 459 000 9 459 000
328 926 000 43 682 000 6 981 000
655 818000 180068000 151528000 121970000
50000000 51500000
3800000 21149000 120000
235000000
193 919000
112406000_
1000
255000000
55 100000 466 968 000
Prop. 1994/95:100 Bilaga. 12
151
63 66 66 68
73
75 75 76
77 79
80
84
85 85
88 91
92
94
95
96 96
96 98 99 100
102
104
105
C. Konstarterna och det tryckta ordet
Allmän kulturverksamhet m.m.
l . Statens kulturråd, ramanslag
2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., reservationsansla g
3. Bidrag till samisk kultur. resenrationsanslag Ersättningar och bidrag till konstnärer
4. Konstnärsnämnden. ramanslag
5. Visningsersättning åt bild- och fomtkonstnärer, reservationsanslag
6. Bidrag till konstnärer, reservationsanslag
7. Inkomstgarantier för konstnärer m.m.. förslagsanslag
8. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.. förslagsanslag
9. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet Teater. dans och musik 10. Bidrag till Svenska riksteatern. Operan
och Dramatiska teatern
l 1 . Bidrag till Svenska rikskonserter
12. Bidrag till regional musikverksamhet. förslagsanslag 13. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.förslagsanslag l4. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m., reservationsanslag 15. Bidrag till Musikaliska akademien
Bibliotek. litteratur och tidskrifter
16. Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsansla g 1 7. Litteraturstöd. reservationsanslag l8. Stöd till kulturtidskrifter, resen'ationsanslag 19. Stöd till bokhandel, reseniationsanslag 20. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, reservationsanslag 21. Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag 22. Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk, reseniationsanslag 23. Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden, förslagsanslag
41428000 213 762000
15 773 000
9708000
81299000 45 569000
33 653 000 158 699 000
5063000
921010000 105 646000
359 655 000 573 393 000
88 884000 5183000
53 916000 65180000 29 250000 12152000
19 500000
78 496 000
26 250 000
"5113000
Prop. 1994/952100 Bilaga. 12
152
106 106 108
110
HD
111
113 113
114
116
118 118
119 120
120
125 l28 141 142
143
143
146 147
XI.
Bildkonst, konsthantverk m.m.
24. Statens konstråd. ramanslag 7 562 000 25. Förvärv av konst för statens byggnader m.m., reservationsanslag 42 057 000 26. Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. förslagsanslag 22 500 000 27. Utställningar av nutida svensk konst i utlandet. reservationsanslag 2 337 000 28. Bidrag till Akademien för de fria konsterna 2 370 000
Film m.m. 29. Stöd till svensk filmproduktion m.m.,
resen'ationsanslag 91 020 000 30. Stöd till filmkulturell verksamhet
resen'ationsansla g 90 780 000 31. Stöd till fonogram och musikalier.
reservationsanslag 19 107 000
Dagspress och taltidnin gar 32. Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden,
ranumslag 7 922 000 33. Driftsstöd till dagspressen, förslagsanslag 827 000 000 34. Utvecklingsstöd till dagspressen.
reservationsanslag 1 000 35. Täckande av förluster vid statlig kredit-
garanti till dagspressen, förslagsanslag 1 000 36. Distributionsstöd till dagspressen,
förslagsanslag 109 500 000 37. Stöd till radio- och kassettidningar.
reservationsanslag 191 700 000 Summa littera C 4 362 439 000
D. Radio och television Den m'giftsjimrnsierac'le radio- och TV-verksamheten l . Radio och TV-verket, ramanslag 1 1 130 000 2. Granskningsnämnden för radio och TV,
rankats/ag 10 196 000 3. Avveckling av Radionämnden. Kabelnämnden.
Närradionämnden och Styrelsen för lokalradio- tillstånd. ramanslag 297 000 4. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige
och Finland. förslagsanslag 43 666 000 5. Statens biografbyrå, ramanslag 11 589 000 6. Forskning och dokumentation om medieutveck—
lingen m.m.. rasen'arionsanslag 900 000 Summa littera D 77 778 000 Summa Kulturdepartementet 6 916 644 000
Prop. 1994/95: 100 Bilaga. 12
153
Bilagor
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område Förslag till lag om ändring i lagen (1989z4l) om TV-avgift Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram
Prop. 1994/95:100 Bilaga. 12
154
gofab 47518. Stockholm 1994
Regeringens proposition
1994/951100 Bilaga 13
Näringsdepartementet ' (tolfte huvudtiteln)
l Riksdagen 199—#95. ] saml. Nr 100. Bilaga 13
Bilaga 13 till budgetpropositionen 1995
Näringsdepartemcntet (tolfte huvudtiteln)
Inledning Nåringspolitikens uppgift
Regeringens första stora uppgift är att sanera statsänansema och minska arbetslösheten. De akuta svårigheterna är en följd dels av en misslyckad ekonomisk politik, dels av djupgående, strukturella problem som lett till en svag tillväxt och otillräcklig förmåga till förnyelse och förädling i den privata sektorn, samtidigt som de offentliga utgifterna ofinansierat vuxit i storlek.
Huvuduppgiften för en aktiv näringspolitik är att ge goda villkor för företagen att investera och expandera. Det ska ske bl.a. genom att undanröja hinder och bereda vägen för långsiktiga satsningar på teknologi, kompetens och miljö för att uppnå en högre kunskapsnivå och fler arbetstillfällen. Målet är att skapa uthållig tillväxt.
Regeringen har ett brett synsätt på näringspolitiken vilket innebär att många viktiga frågor faller på andra departement än Näringsdepartemcn- tet och andra delar av statsförvaltningen. Näringspolitiken är således en fråga om samordning, och Näringsdepartemcntets uppgift är att svara för en helhetssyn och vara pådrivande i frågor som rör tillväxt och förnyelse. .. Därtill ställer intemationaliseringen och EU—integrationen högre krav på samarbete mellan departement, myndigheter, näringsliv och fackliga organisationer.
Årets budgetproposition innehåller de delar av en ny, aktiv näringspo- litik, som hunnits utformas sedan regeringen tillträdde. Näringspolitiken har en nyckelroll i restaureringen av ekonomin och fler insatser kommer därför på detta område.
Näringspolitikens innehåll
Ett långsiktigt och konsekvent arbete krävs för att staten skall kunna medverka till en framgångsrik förändring av näringslivets struktur och inriktning. Det gäller att forma en miljö där såväl företagare som löntagare vet vilka spelregler som gäller. De grundläggande instrument som i första hand kommer att användas är dels generella insatser, dels skapandet av sunda spelregler. I praktiken kan även behov av branschin- riktade åtgärder uppstå.
&
%% &]
Prop. 1994/95:100 Bil. 13
De generella insatserna skall fokuseras mot områden där marknaden lyckas mindre väl. Exempel på sådana områden är utvecklingen och spridningen av teknologi, hanteringen av information, riskkapitalfo'rsötj- ning samt utvecklingen av arbetskraftens kompetens.
Vidare är det angeläget att lagar, regler och skatter är konsistenta och långsiktigt stabila, samtidigt som politiken måste kunna anpassas till förändrade omvärldsförutsättningar eller värderingar. Utgångspunkten bör vara att ekonomins spelregler i största möjliga utsträckning skall underlätta förutsägbarhet och långsiktig planering. På t.ex. energiom— rådet, där mycket kapitalkrävande investeringar spelar en central roll, finns ett starkt behov av att spelregler läggs fast med bredast tänkbara parlamentariska underlag. I andra fall, som på t.ex. utbildnings- eller miljöområdena, måste det finnas en högre politisk handlingsberedskap inför förändrade betingelser.
Nyttjandet av instrumenten innebär att näringspolitiken måste ikläda sig ett antal viktiga förutsättningsskapande roller, bl.a.: en stödjande, en utvecklande och en pådrivande roll för de generella insatserna, samt en effektivitetsfrämjande roll i utformningen av spelreglerna. — Den stödjande rollen: De nuvarande insatserna för att främja nyföreta- gandet liksom kapitalförsörjningen till små och medelstora företag utvecklas och genomlyses i syfte att nå en bättre samordning. Särskilda åtgärder behövs för att idéer skall förverkligas i form av nya företag och produkter. En vidareutveckling är också viktig av insatserna för att öka exporten — bl.a. till Öst- och Centraleuropa — samt de utländska investeringarna i Sverige. Ett viktigt inslag i detta samman- hang är återflödet från EU:s strukturfonder, där ett omfattande programarbete krävs för att nyttja dessa medel. — Den utvecklande och pådrivande rollen: Främjande av forskning och utveckling inriktas på industriell tillämpning samt informationstekno- logi. Teknik- och inforrnationsspridning mellan företag och individer . behöver underlättas, liksom en höjning av arbetskraftens kompetens] Miljön och miljöteknologin är en tillväxtsektor och en affärsmöjlighet som svenskt näringsliv måste ta tillvara. — Den effektivitetsfrämjande rollen: Konkurrenslagstiftning och avregleringar spelar viktiga roller för bevarandet av ett högt om- vandlingstryck i ekonomin. Skatter, arbetsrätt och konkurslagstiftning måste utformas så att kompetensutveckling och förnyelse främjas. Andra viktiga faktorer är tillgång på energi till internationellt sett konkurrenskraftiga priser, en väl fungerande infrastruktur i form av transporter och telekommunikationer samt ett utbildningssystem som höjer andelen högskoleutbildade i näringslivet.
Näringsdepartemcntets verksamhetsområden F öretagsutveckling
Småföretagens möjligheter förbättras genom dels generella insatser såsom regelförenkling, dels riktade insatser för att förbättra företagens tillgång
Prop. l994/95:100 Bil. 13
på kapital och service. Exempel på det senare är ALMI:s regionala utvecklingsbolag som skall arbeta med både finansiering och rådgivning. NUTEK:s småföretagsinsatser koncentreras på kunskapsutveckling, innovationsstöd och internationell samverkan. Den speciella låneform som riktar sig till kvinnliga företagare har visat sig framgångsrik och kommer att tillföras mera resurser.
Vid sidan av Näringslivsrådet har ett särskilt företagarråd bildats för att regeringen i samarbete med aktiva småföretagare skall utröna hur etablering och utveckling av småföretag skall främjas. Vidare kommer ökade resurser att avsättas för att stimulera utländska investeringar i Sverige.
Marknads- och konkurrens/frågor
En effektiv konkurrenslagstifming och en väl fungerande konkurrenstill- syn utgör tillsammans med olika insatser för avreglering och regel- översyn viktiga inslag i det effektivitetsfrämjande arbetet. Under år 1994 har nya bestämmelser införts som gör det möjligt att motverka konkur- renssnedvridande förfaranden i samband med offentlig upphandling.
Inom ramen för arbetet med avreglering och regelöversyn har också en systematisk inventering av statliga regler som berör företag inletts. Syftet är att identifiera och om möjligt undanröja regler som ökar kost— naderna för företagen och som gör att marknader inte fungerar effektivt. Regeringen kommer senare att ta ställning till hur detta arbete skall drivas vidare. Vidare pågår en översyn av vissa näringsrättsliga regleringar såsom lagstiftningen om näringsförbud och tillsyn av revi- sorer.
En effektiv bekämng av den ekonomiska brottsligheten är viktig för en sund konkurrens på lika villkor.
Teknisk forskning och utveckling
Statens insatser när det gäller teknisk forskning och utveckling syftar till att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och industriin- riktad FoU-miljö i landet. lnsatsema, i form av initiering och finansiering av projekt, rör bl.a. basteknologier som informationsteknik, materialtek- nik och bioteknik. Utvecklingsområden där Sverige kan bedömas vara starkt teknikdrivande, såsom t.ex. produktionsteknik, transportteknik, miljöteknologi och vidareförädling av skogsråvara, har också hög prioritet.
Förbättrad infrastruktur för tckniköverföring
En särskild insats kommer att göras för att främja de små och medelstora företagens möjligheter att ta till vara kunskaper om ny teknik samt umyttja kompetens. Under en treårsperiod skall staten bidra till att bygga
Prop. l994/95:100 Bil. 13
upp ett nätverk där ett stort antal aktörer — regionala utvecklingsbolag, forskningsinstitut, universitet m.fl. — skall knytas samman. Inte minst bör t.ex. livsmedels- och träindustrin kunna dra nytta av detta.
Teknologisk inji'astrukrur
Till området teknologisk infrastruktur hör frågor om standardisering, provning och kontroll samt regler med syfte att skydda rätten till uppfinningar, varumärken och mineralfyndigheter. Inom detta område finns även regler för att skydda liv, hälsa, miljö och egendom.
Den svenska standardiseringsorganisationen har under år 1994 genomgått en omfattande omstrukturering. Vidare har en omställning till ett mer EU-anpassat system fortsatt inom området provning och kontroll. Riksprovplatsema avvecklas i princip per den 1 januari 1995. Vidare håller ett nytt system för marknadskontroll på att byggas upp.
Arbetet med att införa s.k. öppna system — dvs. system som är öppna för konkurrens —- och att införa EG:s produktdireku'v är särskilt omfattan- de inom byggsektom.
Energipolitik
Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken. Samtidigt beslutades om statliga program för omställning och utveckling av energisystemet. En parlamentarisk kommission — Energikommissionen — tillsattes sommaren 1994. Kommissionen skall bl.a. granska de pågående energipolitiska programmen samt analysera behovet av föränd- ringar och ytterligare åtgärder.
Den av riksdagen våren 1994 beslutade elmarknadsreforrnen, enligt vilken handel med el skall ske i konkurrens, skjuts upp för att skapa möjligheter för fördjupade analyser av konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden.
Riksdagen beslutade sommaren 1994 att de statliga beredskapslagren av olja för krigssituationer skall avvecklas helt senast år 1999. I stället skall beredskapslager byggas upp i näringslivet.
Förvaltning av statligt ägda företag
Staten skall agera som professionell och aktiv ägare, vilket bl.a. innebär att krav ställs på effektivitet och lönsamhet samt marknadsmässig avkastning på bundet kapital.
Motiven för och inriktningen av statens ägande bör fortlöpande analyseras. Förändringar av statens ägande skall ske endast om sakliga skäl talar för det. I de fall det inte längre är motiverat kan en minskning eller avveckling övervägas, bl.a. för att skapa utrymme för verksamheter som är expansiva och har goda tillväxtmöjligheter. Kapitalbindningen liksom andra väsentliga frågor i statens ägande bör därför ses i ett helhetsperspektiv.
Prop. l994/95:100 Bil. 13
Bygg- och bostadsväsende
Tillgången på bostäder är för närvarande generellt sett god. På grund av låg aktivitet inom såväl ny- som ombyggnadsverksamheten är arbets- lösheten inom byggsektorn mycket hög. För att motverka de problem som följer av detta utgår med tonvikt på år 1995 särskilda stimulanser, bl.a. ett 15 procentigt investeringsbidrag för ombyggnads- och repara- tionsåtgärder i bostäder.
Många bostadsföretag har i dag sådana svårigheter att ekonomisk rekonstruktion blivit nödvändig. Regeringen följer utvecklingen och räknar med att återkomma till riksdagen under våren med anledning av detta.
Bostadspolitikens mål är en god bostad åt alla till en rimlig kostnad och trygg närmiljö. Kostnadema skall fördelas rättvist och finansiering och byggande ske på ett resurseffektivt sätt. Inom kort tillsätts en bostadspolitisk utredning med uppgift att se över och skapa bred enighet kring samhällets medel för att uppnå dessa mål.
Skogsnäringen
Den nya skogspolitiken som riksdagen beslutade våren 1993 innebär att Skogsägarens ansvar för såväl produktions- som miljöfrågor i skogsbruket slås fast. Den svenska skogspolitiken utgår från bl.a. FN:s miljökon- ferens i Rio de Janeiro år 1992 och bygger på ett uttalat sektorsansvar för naturvården i skogsbruket. Miljömålet är att öka skyddet för den biologiska mångfalden och för den inhemska floran och faunan. Produktionsmålet är att samtidigt umyttja och sköta den svenska skogen effektivt så att den ger en god avkastning. Den svenska strategin innebär att de två målen skall integreras. Bevarandet av en biologisk mångfald kräver dessutom att vissa arealer helt undantas från skogsbruk.
Budgetförslaget
Sammanfattning
Regeringen presenterade i proposition 1994/95:25 om vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta besparingar på utgifter för statlig konsumtion. Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing (1994/95zFiU1, rskr. l994/95:145).
Regeringen föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader och övrig statlig konsumtion inom Näringsdepartementets verksamhetsområde minskas med ca 465 miljoner kronor fram t.o.m. år 1998. För budgetåret l995/96 minskas de berörda anslagen med sammanlagt 300 miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod blir besparingen 200 miljoner kronor.
Utöver besparingar på utgifter för statlig konsumtion har budgetför- stärkningar gjorts på anslag inom Näringsdepartemcntets verksamhetsom- råde på ca 150 miljoner kronor för det förlängda budgetåret l995/96.
Prop. 1994/95:100 Bil. 13
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
Bud getåret 1995/96
För det förlängda budgetåret l995/96 har utgångspunkten varit ett produktivitets- och effektivitetskrav avseende utgifter för statlig konsum- tion om ca 5 % inom Näringsdepartementets områden, men viss differen- tiering har gjorts med hänsyn till bl.a. pågående rationaliseringar inom enskilda myndigheter och verksamheter samt tidigare effektivitetskrav.
Anslag som har bekostat EES-avgifter, vilka bortfaller vid Sveriges EU-medlemskap, har reducerats i motsvarande mån. Vidare har besparingar gjorts på anslagen för turistfrämjande, Sveriges geologiska undersökning (SGU), bidrag till konkurrensforskning, europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete, energiforskning samt bidrag till åtgärder mot radon i bostäder.
Statens engagemang i turist- och investeringsfrämjande struktureras om. Investeringsfrämjandet skiljs från marknadsföringen av Sverige som turistland och vidareutvecklas. Betydligt utökade resurser avsätts för investeringsfrämjandet för att bl.a. i samband med att EU-medlemskapet inledningsvis informera om verksamhetsfömtsättningama för företag i Sverige. En särskild delegation, som bör ha en bred förankring och hög kompetens, inrättas med uppgift att leda arbetet med investerings- främjandet. Vad gäller turistområdet har regeringen funnit den nuvarande utformningen av samverkan mellan staten och branschens företag mindre ändamålsenlig och den befintliga organisationen bör därför avvecklas. Regeringen kommer senare att lägga fram förslag om samordning och utveckling av de samhälleliga insatserna på turistområdet inklusive formerna för operativ samverkan med näringen.
Ytterligare tillväxtbefrämjande insatser inom Näringsdepartementets verksamhetsområden omfattar förslag om 100 miljoner kronor, engångs- vis, avseende kompetensutveckling för små- och medelstora företag. Insatsen sker inom ramen för regeringens särskilda satsningar på tillväxtstimulerande åtgärder och skall bekosta uppbyggnad av nätverk, för att bl.a. öka företagens tillgång till ny teknik, metoder, arbets- organisation m.m. Vidare föreslås att 200 miljoner kronor anvisas för främjande av kvinnors företagande avseende nyföretagarlån.
Den ordinarie nedtrappningen i räntebidragssystemet blir något lägre som en anpassning till att ränteavdragen för egnahem ligger kvar på 30 procent. Villkoren för nyproduktion blir något bättre genom att bidrags- andelen för hyres- och bostadsrättshus år 1995 blir samma som år 1994. På byggområdet föreslås 125 miljoner kronor för bidrag till åtgärder för att förbättra inomhusklimatet. Förslaget utgör en viktig del i regeringens samlade sysselsättningsskapande satsningar.
Inom området för teknisk forskning och utveckling föreslås 60 miljoner kronor för bidrag till att etablera industrirelevanta kompetens-
Prop. l994/952100 Bil. 13
centra i anslutning till ett antal högskolor. Statens insatser sker genom NUTEK. Vidare föreslås ett treårigt program för verkstadsteknisk forsk- ning, varvid 25 miljoner kronor avsätts för det kommande budgetåret.
Näringsdepartementets jämställdhetsaspekter i årets budgetförslag anges integrerat inom verksamhetsområdena för småföretagsutveckling samt teknisk forskning och utveckling. Ett delmål inom näringspolitiken är att fiera kvinnor skall ägna sig åt att driva företag. På så sätt utnyttjas bättre potentialen för tillväxt och utveckling. Genom fortsatta och ökade satsningar på möjligheter att ge lån till kvinnor som driver företag borde också antalet kvinnliga företagsledare öka. Därigenom breddas även rekryteringsbasen till styrelser för företag och organisationer där denna kompetens efterfrågas. Vidare kommer regeringen att ge NUTEK direktiv att verka för att fler kvinnliga doktorander och forskare kommer fram inom teknisk forskning och utveckling.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på Näringsdepartementets område t.o.m. 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kronor).
Prop. l994/952100 Bil. 13
Beräknad Beräknad
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för besparing besparing 1993/941 1994/951 1995/96 juli 95 -juni 96 19972 19982 Absoluta tal Relativa tal A. Näringspolitik m.m. 636,1 586,6 1 254,2 954,9 — — B. Skogsnäring 427,2 439,5 637,2 425,5 — — C. Teknologisk infra- struktur m.m. 296,4 321,2 457,6 303,7 — — D. Marknads- och konkurrensfrågor 65 ,4 72,0 106,8 70,8 E. Energi 745,0 1 278,0 1 400,2 1 105,0 — — F Teknisk forskning och utveckling 1 484,3 1 797,4 2 426,5 1 654,1 - -50 G. Bygg- och bostads- väsendet 36 880,0 30 285,0 44 292,6 30 l77,0 - — Generellt effektivitets- krav, totalt -70 -70 Andra besparingar, totalt -155 -105 Totalt för Närings- departemcntet 40 534,4 34 779,7 50 575,1 34 691,0 -225 -225
1En ny litteraindelning av gjorts inför budgetåret 1995/96. Anslagen för 1993/94 och 1994/95 har anpassats till den nya indelningen för jämförbarhetens skull. lPrisnivå l995/96.
A. Näringspolitik m.m. _ Prop. 1994/95:100
_ 1311. 13 Inledning
Regeringens ekonomiska politik innefattar omfattande besparingar men också satsningar på strategiska områden för att skapa tillväxt. Näringspo- litiken har en strategisk roll för att föra landet ut ur sysselsättrringskrisen och stärka förnyelsen och kompetensutvecklingen inom industri- och tjänstenäringama. De nya arbetstillfällena måste i första hand komma till stånd i näringslivet. Sverige behöver fler företag och fler företagare. Politiken måste utformas med sikte på att skapa goda villkor för företagen att investera och expandera. En ökad samverkan är därvid nödvändig mellan närings- och arbetsmarknadspolitiken.
Särskilda insatser behövs för att stärka riskkapitaltillförseln samt för att utveckla kompetensen i fråga om teknik, företagsledning och arbets- organisation.
Utländska investeringar i landet bör främjas för att bidra till ka- pitaltillförsel, teknikkompetens, forskning och utveckling samt kommer— siell förnyelse.
Den beräknade utvecklingen på området Näringspolitik t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetpro— position är följande:
Beräknad Beräknad Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för besparing besparing 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95 — juni 96 1997 1998
636,1 586,6 1 254,2 954,9 — —
Flera företag och fiera företagare Småföretagspolitik
Små och medelstora företag kan med goda förutsättningar svara för en stor del av tillväxten i näringslivet. Statens roll är främst att undanröja hinder och flaskhalsar som försvårar företagens utveckling. Det gäller exempelvis att minska brister i fråga om information, kvalificerad råd- givning, kompetensutveckling och riskkapital samt att minska omfattning- en av onödiga och fördyrande regler.
Den statliga strukturen för insatser på detta område är onödigt komplicerad och måste bl.a. för den enskilda företagaren ofta te sig förvirrande. Det hänger samman med bl.a. mångfalden av aktörer och att deras roller kan vara både överlappande och oklara. Regeringen strävar nu efter att förenkla och tydliggöra dessa strukturer. För att inte förlora tempo i verksamheten bör denna omstrukturering ske stegvis och med utgångspunkt i den struktur som nu finns.
Staten vidtar åtgärder på olika plan när det gäller att förbättra småföre- tagens möjligheter att utvecklas. Det gäller dels generella insatser t.ex. på skatteområdet, dels mera riktade insatser för att förbättra företagens 10
tillgång på kapital och rådgivning. Exempel på det senare är ALMI Prop. l994/951100 Företagspartners regionala bolag som skall arbeta med både komplette- Bil. 13 rande finansiering och rådgivning. Bolagen har nu etablerats i samtliga län och ersatt utvecklingsfondema. Verksamheten samordnas av ett moderbolag. De medel som används för att täcka verksarnhetskostnader jämte finansieringsmedel fördelas av moderbolaget efter behoven i de olika länen.
En god politik för småföretagsarnhet måste bygga på bl.a. att statens aktörer kommer nära aktiva företagare. En regional struktur har därför klara fördelar. Regeringen avser därför att successivt utveckla ALMI till ett nav kring vilket regionala och lokala insatser kan samlas.
Förslag läggs fram om att de s.k. nyföretagarlånen och lånen till kvinnliga företagare successivt integreras i ALMI:s finansieringsverksam- het. Vidare förutsätts att ALMI efter hand skall fördjupa sitt samarbete med Sveriges teknisk—vetenskapliga attachéverksamhet (STATT).
NUTEK:s småföretagsinsatser koncentreras på strategiutveckling, kun- skapsutveckling, medverkan i vissa centrala insatser, innovations— och produktutvecklingsstöd och internationell samverkan. När det gäller stöd till innovationer har NUTEK och Stiftelsen Innovationscentrum för avsikt att teckna ett avtal om samverkan. Avtalet innebär att NUTEK bereder vissa av stiftelsens ärenden rörande innovationsstöd. Samtidigt är styrelsen för Innovationscentrum programstyrelse för NUTEKzs verksanr- het vad gäller produktutvecklingsstöd. Genom dessa arrangemang förbättras samordningen av det allmännas insatser.
EU—medlemskapet öppnar nya möjligheter för mindre företag att ut- veckla sin internationella verksamhet. NUTEK samordnar bl.a. Sveriges aktiviteter inom ramen för s.k. Euro Info Centers. Det är angeläget att informationen till mindre företag om exportrnöjligheter ytterligare förbätt- ras. Också här bör ALMI kunna fylla en funktion.
Kvinnors företagande bör kunna utvecklas betydligt. Det kan leda till att potentialen för tillväxt i näringslivet utnyttjas bättre. NUTEK genom- för och stöder särskilda insatser när det gäller t.ex. rådgivning och forskning beträffande kvinnors företagande. En speciell låneforrn har införts för att stimulera kvinnor att starta och driva företag. Förslag läggs fram om förstärkta insatser under budgetåret 1995/96 samt att alla beslut om sådana lån efter hand skall fattas av ALMI:s regionala bolag.
NUTEK driver sedan våren 1994 en verksamhet med telefonrådgivning för personer som avser att starta företag, den s.k. Startlinjen. Hittills har ca 11 000 personer fått råd och kontakter via sådan telefonrådgivning.
För att bistå regeringen i utformningen av olika åtgärder inom småföretagsområdet har ett särskilt företagarråd inrättats. Rådet har bl.a. behandlat frågor om riskkapitalförsörjning, kompetensutveckling och skatter.
Skattepolitiken har stor betydelse för företagsetablering och tillväxt i små företag. Närings- och Finansdepartementen avser att analysera de små och medelstora företagens beskattningssituation, mot bakgrund av bl.a. de synpunkter som redovisats i regeringens näringslivs- resp. företagarråd. Därvid bör frågor om åtgärder för att underlätta riskkapital- 11 försörjningen övervägas.
Arbetet med att förenkla olika regler som företagen skall iaktta drivs Prop. l994/952100 vidare. Därvid har regeringen nära kontakt med företagen och deras Bil. 13 organisationer samt med de fackliga organisationerna.
En viktig fråga framöver är att stödja etablering av nya företag baserade på teknik som utvecklats inom större företag men som dessa inte avser att nyttiggöra sig.
Riskkapitan'rsörjning
De små och medelstora företagen har ett uttalat behov av riskbärande ka— pital, dvs. ägarkapital främst i form av aktier. Detta gäller i synnerhet nystartade företag och de företag som avser att expandera eller bedriver produktutveckling. Tillgången på riskvilligt kapital har avgörande betydelse för dessa företags möjligheter att genomföra sina planer. Företagens möjlighet att erhålla krediter begränsas i betydande ut- sträckning av deras bristande förmåga att ställa tillfredsställande säkerheter för lån. De små och medelstora företagen saknar ofta andra belåningsbara säkerheter än själva rörelsen. En låg soliditet i företaget begränsar därför utrymmet för säkerheter i form av företagsinteckningar. Soliditeten i de små och medelstora företagen ligger på en betydligt lägre nivå än den som gäller för de större företagen. Det är därför viktigt att förbättra soliditeten. En förstärkt soliditet innebär en ökad möjlighet att ställa tillfredsställande säkerhet vid framtida lånefinansiering. Vidare minskar känsligheten för förändringar i ränteläget som följer av en alltför hög lånefinansiering.
Med hänsyn till de små och medelstora företagens riskkapitalbehov kommer regeringen under våren 1995 att överväga ett s.k. riskkapital- avdrag, en möjlighet för privatpersoner att göra avdrag för förvärv av nyemitterade aktier i noterade bolag.
Den förra regeringen bildade två bolag inriktade på riskkapitalförsörj- ning, nämligen Atle AB och Investment AB Bure. Man valde emellertid också att börsintroducera bolagen. Det har lett till att den verksamhet som Atle, Bure och merparten av deras dotterbolag till väsentlig del styrs av de avkastningsförväntningar som normalt ställs på noterade företag. Det innebär att bolagen inte kan förväntas lägga en stor del av sitt kapital på investeringar i företag som befinner sig i tidiga utvecklingsskeden. Atle och Bure fungerar alltså inte i den avsedda funktionen, och den eftersträvade förstärkningen av kapitalförsöjmingen till framför allt små företag har inte kommit till stånd.
Staten är delägare i Atle och Bure och aktierna förvaltas av ett flertal olika instanser, främst ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden.
Det finns nu anledning att ompröva statens engagemang i Atle och Bure. Den tillgång som de statliga aktierna utgör kan komma till användning på ett annat sätt för att förstärka riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag.
De medel som försäljningen av hela eller delar av det statliga aktieinnehavet kan ge bör framför allt användas för att kunna erbjuda 12
företag i tidiga utvecklingsskeden en finansiering som stärker soliditeten Prop. 1994/95:100 och förbättrar möjligheterna för tillväxt. Verksamheten bör drivas av Bil. 13 Industri- och nyföretagarfonden. De nämnda medlen bör avgränsas från fondens övriga medel genom bolagsbildning eller på annat sätt. För- säljningsintäkter för aktier som innehas av ALMI Företagspartner AB bör tillfalla denna verksamhet.
De ordinarie kreditinstituten, främst bankerna, har en avgörande betydelse för kreditförsörjningen till små och medelstora företag. Det är av största vikt att kreditgivningen sker på sådant sätt att tillväxten bland dessa företag inte hämmas.
För att hantera följderna av bank- och fastighetskrisen äger staten Retriva och Securum. Dessa båda bolag har nu hunnit en bra bit på vägen med sitt arbete att sanera Nordbankens och Gota Banks nödlidande krediter. Det änns nu planer på att inom ramen för dessa koncerner och som ett led i dessas fortsatta arbete göra dispositioner som bör kunna öka tillgången till s.k. mellankapital.
Ökad samverkan mellan närings-, arbetsmarknads— och regional- politiska åtgärder
Inledning
Näringspolitiken skall bidra till att ge företagen goda verksarnhetsförut- sättningar. Arbetsmarknadspolitiken skall utformas så att den främjar sys— selsättningen på den reguljära arbetsmarknaden, motverkar infiations- drivande flaskhalsar och höjer kompetensen i arbetslivet.
Långsiktigt bestäms företagens konkurrenskraft i allt högre grad av till- lämpningen av ny teknik, personalens kompetens och arbetsorganisatio- nen. Närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken kan på olika sätt samverka för att bistå företagen inom dessa områden. Det gäller också etablering av nya företag.
Inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken satsas betydande belopp på nyföretagande och utveckling av små och medelstora företag. Under innevarande budgetår uppgår de sammanlagda insatserna på detta område till ca 6,5 miljarder kronor, varav ca 2 miljarder kronor avser regionalpolitiska medel. Huvuddelen av dessa medel disponeras av länsstyrelserna som utöver de ordinarie regionalpolitiska medlen under detta budgetår tillförts 800 miljoner kronor i särskilda medel för företagsutvecklande åtgärder i syfte att skapa sysselsättning.. Utöver de statliga insatserna avsätter landstingen - bl.a. genom ALMI:s regionala bolag — och kommunerna betydande resurser för företagsutveckling.
För att öka effektiviteten bör samordningen av de olika insatserna stärkas. Regeringen avser att ytterligare analysera förutsättningarna för en sådan samsyn.
13
Nyetableringar Prop. 1994/95: 100 Det behövs en effektivisering av insatserna för att stödja nyetableringar. BIL 13 Det är angeläget att aktörer på den operativa nivån samverkar i högre grad. Det bör ske genom främst att de regionala ALMI-bolagen, länsarbetsnämndema och de lokala arbetsfönnedlingama utformar gemensamma program om hur åtgärderna skall läggas upp under ett verksamhetsår. Ett samlat program för stöd till personer som vill starta eget företag bör således tas fram i resp. län. Berörda myndigheter och bolag bör lämna en översiktlig gemensam redovisning av dessa program till regeringen senast den 1 december 1995.
Lån till kvinnors företagande
Det är viktigt att insatserna för att stödja nyetableringar följs upp med möjligheter till lämplig änansiering när sådan inte kan erhållas på den or- dinarie kreditmarknaden. Särskilt gäller det kvinnors företagsetableringar. Det nuvarande systemet med lån på relativt små belopp till nyetableringar och beäntliga företag har visat sig vara mycket efterfrågat. Det kan fun- gera som ett komplement och förstärkning till det stöd som lämnas via starta-eget-bidraget. Långivningen bör fortsätta även under nästa budgetår med förstärkta resurser. Framöver bör långivningen ske uteslutande ge- nom ALMI:s regionala bolag. På regional nivå bör det därvid ske en sam— verkan mellan bolaget, länsarbetsnämndema, arbetsförmedlingama, länsstyrelserna och lokala nyföretagarcentra i kommunerna.
Regionala insatser
På regional nivå svarar förutom ALMI även länsstyrelserna för åtgärder inriktade på näringslivsutveckling. Länsstyrelserna har på regional nivå huvudansvaret för genomförande och samordning av statens regionala utvecklingsinsatser. I förekommande fall fattar länsstyrelsen även beslut om regionalpolitiskt företagsstöd till enskilda företag. ALMI-bolagen, vars ledningar har en mycket god förankring i det regionala näringslivet, svarar för operativa insatser. En ökad samverkan bör komma till stånd mellan närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder i syfte att effektivisera verksamheterna på den regionala nivån. Regeringen avser att återkomma med ett samlat förslag om regionalpolitiken i komplette- ringspropositionen och avser därvid även behandla den fortsatta inriktningen av de regionalpolitiska åtgärderna gällande företagsutveck— ling.
Tekniköverföring
Näringspolitiken är bl.a. inriktad på att skapa förutsättningar för fömyel- se och kompetenshöjning. En förutsättning för att kompetensen i små och medelstora företag skall kunna höjas är att företagens egen förmåga till 14 förnyelse stärks. Kunskap och specialistkompetens änns inom bl.a.
konsultföretag, industriforskningsinstitut och teknikcentra samt inom Prop. l994/95:100 högskolor och universitet. För att nå ut till de små och medelstora Bil. 13 företagen måste en stark regional organisation med hög kompetens vad gäller såväl företagsutveckling i allnränhet som kunskaper om teknik, arbetsorganisation och ledning ännas tillgänglig. En särskild satsning görs nu under en treårsperiod för att bygga ut nätverket för teknik- överföring mellan de skilda nationella specialistorganen, myndigheter m.fl. och å andra sidan de regionala utvecklingsbolagen, regionala högskolor och teknikcentra.
Investeringsfrämjande
Verksamheten med att öka de utländska investeringarna i Sverige bör förstärkas väsentligt och professionaliseras. EU-medlemskapet motiverar ökade insatser för att informera om verksanrhetsförutsättningarna i Sverige.
Utländska investeringar, särskilt i form av nyetableringar, vitaliserar svenskt näringsliv genom kapital, teknikkompetens, FoU—investeringar samt nytt industriellt och kommersiellt tänkande. Svensk ekonomi behöver denna form av extern tillförsel för att relativt snabbt öka tillväxten. Det änns därvid anledning att framför allt stimulera teknik- överföring genom etableringar och samarbetsprojekt som härrör från länder med stark tekniktillväxt som t.ex. Japan, USA och Tyskland.
De flesta industriländer har inrättat nationella organ för investerings- främjande vars verksamhet anses ha gett ett tillskott av utländska investeringar och sysselsättningstillfållen. Ett land som inte har motsva- rande verksamhet har en konkurrensnackdel.
Under Näringsdepartemcntet drivs för närvarande ett investerings- främjande genom Styrelsen för Sverigebilden. Denna verksamhet bör vidareutvecklas genom att dels en tydligare strategi läggs fast, dels en självständig organisation inrättas och dels större resurser sätts in på marknadsföring, information, konkret projektverksamhet och kontakter med utländska företag. Genom dessa förändringar får investeringsfräm- jandet en klarare proälering och kompetensnivån höjs.
Det är viktigt att den nya organisationen för investeringsfrämjande ut- vecklar ett nära samarbete med en mängd olika aktörer både i Sverige och utomlands. Man bör samarbeta med beskickningar i berörda länder liksom med bl.a. NUTEK, Sveriges Exportråd, STATT, handelskarn- rama samt regionala och kommunala organ. Det är särskilt viktigt att skapa kontakter och samverkan med fackliga organisationer och näringsli- vet. Ett utnyttjande av både svenska multinationella och utländska före- tags kontaktnät kan väsentligt öka effektiviteten i investeringsfrämjandet. Det är därför betydelsefullt att de fackliga organisationerna, når'rngslivsor— ganisationer samt svenska multinationella företag får en stark förankring i detta arbete genom representation i styrelsen i det nya organet för inve- steringsfrämjande och genom deltagande i gemensamma projekt. Det är inte minst viktigt att de större svenska koncemema, som har en mycket bred internationell erfarenhet, engagerar sig i att presentera verksamhets- 15
förutsättningarna för näringslivet i landet. För att få en fördelning av Prop. l994/95:100 etableringar till olika delar av landet kan det regionalpolitiska före- Bil. 13 tagsstödet vara ett väsentligt medel. lntemationella erfarenheter av investeringsfrämjande pekar på att verksamheten måste ha en viss volym för att vara effektiv. Det änns vissa tröskelvärden på resursinsatsema som bör överskridas för att man skall få en godtagbar avkastning i form av ökade utländska investeringar och ökad sysselsättning. Medlemskapet i EU bör också utnyttjas till förstärkt marknadsföring av Sverige som
investeringsland.
Turism
Tjänstenäringarna har en stor betydelse för att skapa ökad sysselsättning. Det gäller bl.a. turist- och resenäringen. Under 1970-talet och 1980-talet har näringen tillhört de mest expansiva. Den har kommit att betyda allt mer för Sveriges ekonomi både vad gäller produktion och exportin- komster.
Turist- och resenäringen är en sysselsättningsintensiv bransch med ca 200 000 personer som arbetar hel- eller deltid. I vissa regionalpolitiskt prioriterade områden utgör turismen den dominerande näringen. Turistnäringen i Sverige består av drygt 20 000 företag som till största delen är småföretag. Med en näringspolitik som bidrar till att företagen ges goda villkor skapas förutsättningar för tillväxt och en ökad sysselsätt- ning även inom turistnäringen.
Vad gäller övergripande marknadsföring av Sverige som turistland har staten ett ansvar. Frågor som rör bl.a. den framtida samverkan mellan staten och branschens företag tillsammans med frågor som gäller samord- ningen och utvecklingen av olika organs verksamhet skall bli föremål för en fortsatt beredning, varefter regeringen avser att lägga fram förslag till riksdagen.
Ostersjöregionen
Östersjöregionen kommer att få en allt större betydelse för den ekonomis- ka utvecklingen i Sverige. En stärkt tillväxt i regionen har också säker- hetspolitisk betydelse.
Staten har ett övergripande ansvar för att medverka till att stimulera de ekonomiska förbindelserna med grannländerna kring Östersjön. Det änns ett starkt näringspolitiskt intresse av att öka investeringarna, förbättra infrastrukturen och öka samverkan mellan företag. Chefen för Näringsdepartementet har samrått med företrädare för näringslivet i denna fråga. Regeringen har för avsikt att under våren 1995 ta initiativ till en samlad diskussion om hur tillväxten i länderna kring Östersjön kan ytterligare stimuleras. Det kommer att ske i samverkan med EU- kommissionen och vissa medlemsländer.
16
Förvaltning av företag med statligt ägande Prop_ 1994/95:100
.. .. .. . . . Bil. 13 Staten ar agare samt har agarrntressen 1 ett stort antal företag som
producerar ett brett utbud av varor och tjänster. En översikt över statens företagsägande återfinns i regeringens årliga redogörelse för företag med statligt ägande (skr. l994/95:20).
Skilda motiv har historiskt legat till grund för statens ägarengagemang. I allmänhet har särskilda skäl för statens ägande angivits för varje företag i samband med att det grundades eller övertogs helt eller delvis. Exempel på sådana särskilda skäl som varit aktuella är — produktion av infrastrukturella tjänster med service i hela landet, t.ex.
i Posten AB, Telia AB och Affärsverket Svenska Kraftnät, — kontroll över hälsofarliga och potentiellt skadliga varor, t.ex. i
Systembolaget AB och Apoteksbolaget AB,
- kontroll över olliciell provningsverksamhet, t.ex. i AB Svensk
Bilprovning och Svensk Anläggningsprovning AB,
— säkerhetspolitiska intressen, som i Celsius Industrier AB, — exploatering av naturresurser, t.ex. i Luossavaara—Kiirunavaara AB
(LKAB).
Företag med statligt ägande utgör en viktig del av näringslivet och bidrar därigenom till mångfald och konkurrens. Det är angeläget att staten som ägare ger företagen förutsättningar att utvecklas och kon- kurrera på lika villkor med privat och kooperativt ägda företag. En förutsättning för detta är att staten agerar som professionell och aktiv ägare. Det innebär bl.a. att staten, i likhet med andra ägare, ställer krav på effektivitet och lönsamhet samt marknadsmässig avkastning på bundet kapital.
I de fall då särskilda skäl ligger till grund för statens ägarengagemang bör hänsyn till dessa normalt inte innebära avkall på effektivitets- och avkastningskraven. Om så ändå skulle anses motiverat i enskilda fall, bör kostnaderna eller andra uppoffringar förenade därmed redovisas öppet.
Staten bör vidare som ägare till företag i förekommande fall agera så att konkurrensen med andra företag, som bedriver likartad verksamhet, befrämjas och sker på likartade villkor.
För att ge hela gruppen av företag med statligt ägande goda förut- sättningar för utveckling och expansion krävs, som ovan nämnts, ett aktivt ägarengagemang samt en samordnad syn från ägarens sida. Kapitalbindningen i statens företagsägande bör t.ex. ses i ett helhetsper- spektiv. Målsättningen bör vara att de enskilda företagen är försedda med eget kapital som motsvarar marknadsmässiga krav för likartad verksam- het. .
De ideologiskt motiverade utförsäljningar av statligt ägda företag som genomfördes av den förra regeringen upphör.
Erfarenheten visar att de förutsättningar och motiv, som ursprungligen var aktuella när en viss verksamhet tillkom, förändras över tiden. Omprövningar kan initieras av såväl interna som externa faktorer vilka kan påverka verksamheten. En intern faktor kan vara att de ursprung- ligen uppsatta målen inte uppnåtts eller att det visat sig att målen effektivare kan uppnås genom andra medel, t.ex. lagstiftning och [7
?. Riksdagen 109459)". ] saml. Nr 100. Bilaga I.?
reglering, beskattning, upphandling etc. Externa faktorer kan vara Prop. l994/95 : 100 samhällsförändringar, såsom uppkommande konkurrens, intemationalise— Bil. 13 ring i form av mellanstatligt samarbete eller intemationalisering på de marknader där företagen agerar.
Motiven för statens ägande i enskilda företag bör därför fortlöpande analyseras och vid behov omprövas. Sådana omprövningar kan leda till att målsättningarna förändras eller anpassas. I vissa fall, då motiven inte längre bedöms vara aktuella eller angelägna, bör avveckling av statens ägarengagemang övervägas. Detta får bl.a. vägas mot behovet av att göra satsningar på andra områden eller i andra verksamheter. Vidare bör behovet av att minska statens budgetunderskott vägas in.
Staten kommer av äera skäl att vara ägare till ett antal företag med betydande omfattning. Staten måste kunna agera som ägare på samma villkor som andra ägare, särskilt i de fall det är fråga om delägande i redan börsnoterade företag. I det följande föreslås ett fortsatt bemyn— digande för regeringen att hantera ägarfrågor avseende statligt ägda företag. I bemyndigandet bör bl.a. ingå att omstrukturera företag, teckna nyemission i företag eller sälja verksamheter som efter en prövning enligt ovan inte längre behöver vara i statens ägo.
Varvsfrågor
Våren 1994 biföll riksdagen Näringsutskottets hemställan om skapande av internationell konkurrensneutralitet och kreditgarantier för den svenska varvsnäringen (bet. l993/941NU15, rskr. l993/941221).
För att uppnå internationell konkurrensneutralitet inom varvsnäringen har Sverige aktivt medverkat i förhandlingar inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Dessa förhandlingar re- sulterade den 17 juli 1994 i en överenskommelse mellan Europeiska ge- menskapen, Finland, Förenta staterna, Japan, Republiken Korea, Norge och Sverige. Överenskommelsen innebär i princip att allt statligt stöd till varvsnäringen slopas fr.o.m. den 1 januari 1996. Detta betyder att kon- kurrensneutrala villkor uppnås på det internationella planet.
Vid sidan om förhandlingarna inom OECD har NUTEK på regering— ens uppdrag gjort en översyn av de svenska varvens och deras underleve- rantörers konkunenssituation. Verket överlämnade sin rapport Varv och underleverantörer till regeringen den 30 september 1994. Det framgår av rapporten att det för närvarande råder överkapacitet inom världens sam- lade varvsindustri och att den internationella konkurrensen är hård. Dess- utom förekomrner statliga subventioner i betydande utsträckning. I rap- porten görs bl.a. jämförelser av kostnadskalkyler som visar att det är högst osäkert om svensk produktion av stora tank- och bulklastfartyg skulle kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. I fråga om underleverantöremas situation konstaterar verket att endast en mycket liten del av dessa företags samlade försäljning utgörs av marina produkter och att 90% av de marina produkterna avsätts på exportmarknaden. Det konstateras vidare att de svenska underleverantörema hävdar sig väl i den internationella konkurrensen och att deras beroende av svensk varvsnä-
. .. . 18 rrng är ringa.
Riksdagens beslut under våren 1994 behandlade även frågan om kredit- Prop. l994/95:100 garantier för fartygsfinansiering. Exportkreditnämnden, som på regering- Bil-. 13 ens uppdrag vid denna tidpunkt utredde frågan, framhöll i sin rapport Särskilda garantier för finansiering av svenskbyggda fartyg att ett särskilt kreditgarantisystem för finansiering av fartyg inte bör inrättas vid nämn- den. Nämnden är dock av den uppfattningen att varvsnäringen är i behov av särskilda statliga kreditgarantier för att kunna säkerställa finansiering- en av sina leveranser och sin produktion vid i första hand ny- och större ombyggnader. Nämnda behov föreligger, enligt nämnden, oavsett om statliga subventioner avskaffas genom internationella överenskommelser.
Majoriteten av remissinstansema är neutral eller delar Exportkredit- nämndens uppfattning. Ett flertal remissinstanser förordar att ett kre- ditgarantisystem införs som bygger på det system som tidigare admini- strerades av bl.a. Riksgäldskontoret.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av riksdagens beslut och föreliggande förhållanden tinns det enligt regeringens bedömning skäl att införa ett kreditgarantisystem i syfte att underlätta försäljningen av svenskbyggda fartyg. Systemet skall långsikdgt bära sina kostnader och utformas utan inslag av statlig subvention. En avgift måste därför tas ut för att täcka statens kostnader för administration och för eventuella förluster på grund av beviljade garantier. Avgiften bör utgå med 1,5 — 2% av det garanterade beloppet. Garanti bör endast lämnas om de ekonomiska förutsättningarna för en försäljning är goda.
Vid goda ekonomiska förutsättningar för en dylik försäljning föreligger som regel intresse även från andra kredit- och garantigivare. Garantigiv- ningen bör vara restriktiv, och omfattningen på statens garanti begränsas i största möjliga utsträckning.
Garanti bör lämnas i samband med försäljning av fartyg baserade helt eller delvis på ny teknik och med ett högt förädlingsvärde samt där försäljningen huvudsakligen är inriktad på nya marknader.
Dessutom bör garanti endast ställas för ett belopp som uppgår till högst 80% av det kontrakterade försäljningspriset och för lån som har en löptid på högst 12 år. Garantisystemet skall således utformas i enlighet med internationella överenskommelser och åtaganden. Garanti får lämnas utan krav på s.k. självrisk. Garantisystemet skall dock utformas på ett sådant sätt att det omfattar såväl försäljning till svensk beställare som försäljning på export.
Det samlade beloppet för utestående beviljade garantier vid varje given tidpunkt skall begränsas till högst 300 miljoner kronor. Det bör ankomma på regeringen att närmare utforma systemet med kreditgarantier för far- tygsfrnansiering. NUTEK bör ansvara för garantigivning i samverkan med Riksgäldskontoret. Det bör tills vidare ske inom ramen för befintliga resurser.
Eventuella förluster till följd av garantier till svensk varvsindustri bör belasta anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet. 19
Prop. l994/951100 Förslag till riksdagsbeslut Bil. 13
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen förordar om att införa ett system med kreditgarantier för fartygsfinansiering.
Närings- och teknikutvecklingsverket
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bildades den 1 juli 1991 och är central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt och förnyelse samt för omställning av energisystemet. Intemationalise- ringen och de nya aktörer som nu finns inom näringspolitiken innebär att NUTEK i ökande grad bör få en inriktning mot mer generella medel och färre selektiva åtgärder. Verket skall svara för statliga insatser för att främja — teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, — etablering och utveckling av små och medelstora företag, — en balanserad regional utveckling, — energiförsörjning och effektiv energianvändning.
I anslutning härtill skall verket ansvara för utrednings- och utvärde- ringsverksamhet. Inom sina verksamhetsområden skall verket uppfylla de miljömål som regeringen har beslutat om.
Inom NUTEK är verksamheten indelad i sex områden med inrikming
— utredningar och utvärderingar, — teknisk forskning och utveckling,
— företagsutveckling,
— regional utveckling, — energiförsörjning och energianvändning, — elmarknad och nätverksamhet.
NUTEK:s verksamhet finansieras innevarande budgetår med anslag under Jordbruks-, Arbetsmarknads- och Näringsdepartementets huvudtit- lar. Anslagen för förvaltnings- och utredningskosmader m.m. i NUTEK hör i sin helhet till Näringsdepartementets område.
Medel för verksamhetsområdena anvisas innevarande budgetår under följande anslag:
Gemensamt Näl'ingsdepanementet, tolfte huvudtiteln B 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader 179 390 000
Utredningar och utvärderingar Näringsdepartemcntet, tolfte huvudtiteln
B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar 19 350 000 20
Teknisk forskning och utveckling Prop. 1994/951100 Näringsdepartementet, tal/ie huvudtiteln Bil. 13 F 1. Teknisk forskning och utveckling 565 472 000 F 2. Inforrnationsteknologi 352 920 000 F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete 271 300 000 F 8. Energiforskning 97 600 000 Jordbruksdepartementet, nionde huvudtiteln ] 1. Bioenergiforskning 64 959 000 1 352 251 000
Företagsutveckling Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln
A 1. Småföretagsutveckling 167 000 000 A 6. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. 4 000 000 A 7. Räntestöd m.m. till varvsindustrin 50 000 000
221 000 000
Regional utveckling Arbetsmarknadsdepartementet, tionde huvudtiteln
C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. 300 000 000 C 5. Sysselsättningsbidrag 250 000 000 C 6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. 80 000 000 C 10. Transportstöd 300 000 000 C 11. Lokaliseringslån 1 000
930 001 000
Energiförsög'ning, energianvändning Näringsdepanememet, tolfte huvudtiteln
E 1. Beredskapslagring och industriella åtgärder 9 154 000 E 2. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft 58 258 000 E 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet 1 000 E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi 100 000 000 E 7. Insatser för ny energiteknik 160 000 0001 E 8. Bidrag till Energiteknikfonden 72 000 0001 E 9. Åtgärder för energieffektivisering m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum 87 500 000 Jordbruksdepartementet, nionde huvudtiteln J 2. Bidrag för ny energiteknik 200 000 000 686 913 000
1Enligt regeringsbeslut 1994-0646 om disposition av medel ur Energiteknikfonden disponerar KFB 30 000 000 kr per budgetår av medlen i fonden. Ovriga medel disponeras av NUTEK.
21
NUTEK har upprättat årsredovisning inkl. resultatredovisning för första Prop. 1994/951100 gången. Resultatredovisningen återges i följande översikter för NUTEK:s Bil. 13 verksamhetsområden. RRV:s revisionsberättelse över NUTEK:s årsredovisning innehåller inte någon invändning.
Anslagssparandet uppgår till ca 1,6 miljoner kronor vilket utgör ca 1% av det tilldelade ramanslaget.
Den årliga redovisningen av de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energi— systemet lämnas under littera E. Energi. I samband därmed redovisas även regeringens ställningstaganden i fråga om dessa program.
Verksamhetsområde Utredningar och utvärderingar
Det övergripande målet för verksamhetsområdet Utvärderingar och utredningar är att förse i första hand riksdagen och regeringen med underlag i form av kvaliäcerade analyser på de näringspolitiska, energipolitiska och regionalpolitiska områdena. Behovet av underlag för NUTEK:s egen verksamhet skall också tillgodoses. Med hänsyn till finansieringsform kan utredningarna delas in i basverksamhet och särskilda utredningar.
Basverksamheten omfattar stående uppdrag och periodisk rapportering, dvs. uppgifter som återkommer år från år. I den ingår också att upparbeta och vidmakthålla en god teoretisk och analytisk kompetens samt goda kunskaper om förhållandena inom näringslivet och energisek- torn.
Utöver basverksamheten skall NUTEK göra särskilda utredningar på uppdrag av regeringen och andra beställare. Dessa utredningar betalas av beställaren. Detta gäller även uppföljningar och utvärderingar av NUTEK:s egna program, vilka bör finansieras med medel som anvisats för programmen.
Fr.o.m budgetåret 1994/95 ansvarar NUTEK för produktionen av viss officiell statistik avseende energiområdet, utlandsägda företag, nyetableringar, konkurser och offentliga ackord samt statistik om informationsteknologi. Dessutom svarar NUTEK för den löpande uppföljningen av stöd till näringslivet inom ramen för internationella avtal, t.ex. GATT och Romfördraget.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Under budgetåret l993/94 har NUTEK bl.a. lämnat underlag till Långtidsutredningen 1994 (rapporterna Näringslivets utveckling till 2004 och Svensk.! näringsli vs teknologiska specialisering), den regionalpolitiska propositionen l994, propositionen om Handel med el i konkurrens samt genomfört den årliga utvärderingen av omställningen och utvecklingen av energisystemet (Energirappart 1994). Bland övriga rapporter under år 1994 finns bl.a. en översikt över EU:s näringspolitik och en analys av 22
det svenska deltagandet i EU:s FoU-program. Vidare har NUTEK under Prop. 1994/95:100 hösten 1994 redovisat resultaten av en analys av konkurrensvillkoren för Bil. 13 den svenska varvsnäringen. Bland skrifter som vänder sig till en bredare publik kan nämnas årsrapporten Svenskt näringsliv och näringspolitik 1994 (som även getts ut i en engelsk version), Energiläget 1994 samt kvartalsskriften Lång Sikt. NUTEK skall, som ett led i resultatuppföljningen, årligen göra en särskild verksamhetsberättelse för utredningsområdet. Denna skall visa i vilken utsträckning projekten i utredningsplanen har genomförts, om utredningar gjorts på uppdrag av andra än Näringsdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och NUTEK, intäkter och kostnader för sådan verksamhet samt resultat av samråd och samarbete med övriga myndigheter och organisationer på det näringspolitiska området. Utredningsverksamheten har i allt väsentligt bedrivits ändamålsenligt och med gott resultat under budgetåret l993/94. NUTEK fyller en viktig funktion som ett kompetent och opartiskt utredningsorgan. Det är viktigt att förtroendet för NUTEK i detta avseende upprätthålls.
Slutsatser
Nuvarande riktlinjer för utredningsarbetet (som lades fast i 1993 års budgetproposition) bör gälla även under budgetåret 1995/96. Detta innebär bl.a. att uppdelningen på en anslagsfinansierad (basverksamhet) och en uppdragsfinansierad (särskilda utredningar) verksamhet bibehålls. Eftersom utredningsverksamhet liksom beställamnsvar för ofIiciell statistik är myndighetsuppgifter bör dock basverksamheten och statistik- produktionen fr.o.m. budgetåret 1995/96 i sin helhet finansieras över anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskost- nader.
Verksamhetsområde Företagsutveckling
Målet för verksamhetsområdet Företagsutveckling vid NUTEK bör som hittills vara att underlätta och stimulera företagsetablering och tillväxt i små och medelstora företag. Det sker genom att NUTEK deLs samlar in och bearbetar uppgifter om företagssektom, deLs kompletterar marknaden vad avser information, rådgivning och finansiering.
23
Regeringens överväganden Prop. 1994/ 95: 100 Sammanfattning 311. 13
Övergripande mål
Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller verksamhetsområdet Företagsutveckling.
Resurser 1995/ 96
Följande medel föreslås för verksamhetsområdet under reserva— tionsanslaget A 2. Småföretagsutveckling 241 500 000 kr1
lNUTEK disponerar del av anslaget.
Resultatbedömning
NUTEK har i sin årsredovisning redogjort för verksamheten på bl.a. om- rådet Företagsutveckling under budgetåret 1993/94 och därvid redovisat dels olika konkreta mål för de skilda delverksarnhetema, dels resultaten inom områdena Affärsutveckling, Ny- och småföretagande samt Intema- tionalisering. Medel för ca 160 såddfinansieringsprojekt avseende teknik- baserade affärsidéer har beviljats ny- och småföretagare till ett totalbe- lopp av ca 64 miljoner kronor varav hälften i form av Eureka-projekt. Efterfrågan på s.k. såddfinansiering är under stark tillväxt. Samarbetet med regionala organ är väl utvecklat och har lett till att en ökande andel av de mindre ärendena hanteras på regional nivå.
Inom området ny- och småföretagande har en rad projekt bedrivits för att utveckla företagens möjligheter till tillväxt och utveckling. Exempel är telefonrådgivningen Startlinjen med ca 11 000 samtal under det första året, den nya Finansieringsdatabasen, där 100 personer har utbildats och börjat använda systemet samt Kvinnors företagande med en rad aktivite- ter på bl.a. rådgivnings— och forskningsområdet.
Den internationella verksamheten inrymmer medverkan i en rad av EU:s småföretagsprogram. Ca 13 miljoner kronor har lagts ned på dessa aktiviteter. Som resultat kan nämnas bl.a. att 4 500 personer har erhållit rådgivning genom nätverket Euro Info Center.
Sedan verksamhetsåret avslutades har förutsättningarna för verksamhe- ten ändrats med bl.a. tillkomsten av de regionala utvecklingsbolagen och Stiftelsen Innovationscentrum.
Regeringen anser att NUTEK på verksamhetsområdet Företagsutveck- ling har åstadkommit värdefulla resultat.
24
Slutsatser Prop. 1994/ 95: 100 Regeringen anser att de övergripande riktlinjer som lades fast i samband Bil” 13 med 1994 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
När det gäller NUTEK:s arbete med marknadskompletterande insatser har de nuvarande utvecklingsfondema ersatts av regionala utvecklings- bolag i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:11, rskr. l993/94:80). Därmed har verkets infiytande över de mer operativa åtgärderna begränsats.
Utvecklingsbolagens moderbolag äger och förvaltar medel för finansie- ringsverksamheten och avgör hur medlen skall fördelas över landet för att på bästa sätt bidra till att finansiera små och medelstora företag.
Moderbolaget förutsätts samråda med NUTEK när det gäller de regionala bolagens verksamhet i stort. Vidare har NUTEK möjlighet att stimulera verksamhet hos bl.a. privata organisationer som ger råd och information till nyföretagare. Det är angeläget att samordningen mellan berörda centrala och regionala organ förbättras för att underlätta företagens överblick över olika utvecklingsinsatser.
Som hittills bör NUTEK bedriva och samordna vissa projekt på småföretagsområdet. Det gäller främst — att genom utredningsverksamhet och stöd till forskning svara för
kunskapsutveckling och därmed skapa ett underlag för statens agerande vad gäller små och medelstora företag, nyetableringar och innovationsverksamhet,
— att lämna förslag till strategier för utveckling av små och medelstora företag, — att i samverkan med berörda revisionsorgan ansvara för uppföljning och utvärdering av de statliga näringspolitiska insatserna inriktade på små och medelstora företag samt innovationsverksamhet, vilket innefattar ett övergripande programansvar för detta politikområde, — att ansvara för det operativa genomförandet av näringspolitiska insatser inom ramen för EU:s småföretagsprogram, — att helt eller delvis ansvara för finansiering och i vissa fall operativt genomförande av vissa näringspolitiska insatser på områdena teknikspridning, kvinnors företagande m.m., — att på uppdrag av Stiftelsen Innovationscentrum bereda ärenden rörande stöd till innovationer samt innovationsfrämjande insatser, - att behandla ärenden avseende produktutvecklingsstöd, — att i övrigt biträda regeringen vad gäller insatser riktade till små och medelstora företag och innovatörer.
Verksamhetsområde Regional utveckling
Målet för verksamhetsområdet är att bidra till en balanserad regional utveckling som präglas av ekonomisk tillväxt och högt resursutnyttjande i hela landet. Verksamheten skall bedrivas utifrån ett jämställdhetsper- spektiv. Inom det regionalpolitiska området innebär medlemskapet i EU en 25 kraftigt förändrad situation. Det programarbete inom de olika mål-
regionerna som skall ligga till gnrnd för återfiödet av medel från de s.k. Prop. 1994/95 : 100 strukturfondema kommer i hög grad att beröra NUTEK. Bil. 13 NUTEK har fått i uppdrag att samordna bl.a. utbetalningarna till och uppföljningar av alla verksamheter som blir aktuella för stöd från EU:s strukturfonder. Vidare har NUTEK fått i uppdrag att fullgöra sekreta- riatsfunktionen vid utarbetande av program för mål 6-regionen. Regeringen avser att under våren 1995 i kompletteringspropositionen lämna förslag om regionalpolitiken och kommer då bl.a. att närmare behandla resultatbedömning samt NUTEK:s roll och uppgifter.
Verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling
Det övergripande målet för verksamhetsområdet Teknisk forskning och utveckling är att bidra till att dels stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkur- renskraftig och industriinriktad FoU-miljö i landet, dels skapa lika goda förutsättningar för näringslivets teknikutveckling i Sverige som i våra viktigaste konkurrentländer. Detta skall ske genom att det skapas vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens av särskild nytta för näringslivet och att teknikutvecklingen på i första hand strategiskt viktiga områden stöds.
NUTEK:s forskningsprogram skall utformas så att ett starkt engage— mang från näringslivet uppnås samtidigt som insatserna medverkar till att nya teknikbaserade företag etableras.
Vidare gäller att NUTEK skall utveckla, prova och demonstrera ny energiteknik så att långsiktiga förutsättningar för en omställning av energisystemet skapas.
NUTEK har i sin årsredovisning i den del som avser resultatredovis— ningen redovisat verksamheten inom verksamhetsområdet Teknisk forskning och utveckling. NUTEK definierar sin roll inom området på följande sätt: "att initiera och få till stånd uthålliga FoU-insatser med hög näringslivsrelevans och angelägenhet. Genom tvärvetenskaplighet, kraftsamling, samverkan och liknande karakteristika skiljer sig dessa satsningar från vad andra aktörer ensamma förmår åstadkomma. Stor vikt och stort arbete läggs på förankring hos och samspel med nyckelpersoner inom företag och forskning."
NUTEK administrerar ca 1,35 miljarder kronor inom området teknisk FoU, varav hälften tillfaller institutioner vid universitet och högskolor. De övriga medelsmottagama är industriforskningsinstituten och företag. Enligt föreskrifter i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 har NUTEK redovisat effekter av dessa forskningsmedel i form av ökning av bl.a. antalet forskarstuderande och antalet samarbetsprojekt mellan högskolor och näringslivet.
26
Regeringens överväganden Prop. 1994/ 95: 100 Sammanfattning B11' 13
Övergripande mål
De riktlinjer som lades fast i prop. (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Resurser 1995/96
Medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen på tolfte huvudtiteln. F 1. Teknisk forskning och utveckling 1 066 465 000 F 2. Informationsteknologi 536 500 000
Resultatbedömning
NUTEK:s årsredovisning visar att NUTEK hittills har haft goda ambitioner när det gäller arbetet med att formulera relevanta mål och resultatmått för området teknisk forskning och utveckling. NUTEK skall i april 1995 till regeringen redovisa förslag till ett system med resultat- mått.
Eftersom NUTEK nyligen har bytt projektadministrativt system (till följd av sammanslagningen av de tre tidigare myndigheterna STU, STEV och SIND) finns ännu inga tidsserier att tillgå när det gäller redovisade prestationer och effekter. Det verkliga värdet av redovisningen kommer därför att framgå först vid nästa årsredovisning.
Slutsatser
Regeringen anser att teknisk forskning och utveckling är av grund- läggande betydelse för ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i näringslivet. Genom sina insatser fyller NUTEK en viktig funktion i det medellånga och långa perspektivet.
De riktlinjer som lades fast i prop. (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1995/96. Regeringen avser att lämna direktiv till NUTEK att främja ökad jämställdhet mellan kvinnor och män genom att verka för att fler kvinnliga doktorander och forskare kommer fram inom teknisk forskning och utveckling.
Verksamhetsområde Energiförsörjning och energianvändning
Det övergripande målet för NUTEK:s verksamhetsområde Energiförsörj- ning och energianvändning är att främja en säker, effektiv och miljövän- lig tillförsel och användning av energi. 27
NUTEK svarar för att genomföra de energipolitiska programmen för Prop. l994/95:100 omställning och utveckling av energisystemet. Verksamheten omfattar Bil. 13 främst insatser inom verksamhetsområdena Energiförsörjning och energianvändning samt Teknisk forskning och utveckling. Vissa uppgifter genomförs också inom verksamhetsområdet Utredningar och utvärde- ringar. Den årliga redovisningen av de energipolitiska programmen redovisas under littera E. Energi i denna bilaga.
En parlamentarisk kommission — Energikommissionen — tillsattes sommaren 1994 (N 1994104). Kommissionen skall bl.a. granska de pågående programmen för omställning och utveckling av energisystemet samt analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det finns inga skäl att förändra de övergripande målen för verksamhetsområdet Energiförsörjning och energianvändning under treårsperioden 1993/94 — 1995/96.
Resurser 1995/96
Följande medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen E 1. Handlingsberedskap 41 466 000 kr E 2. Åtgärder inom elförsörjningen 66 372 000 kr E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning
av energi 130 000 000 kr E 7. Insatser för ny energiteknik 345 000 000 kr E 8. Bidrag till Energiteknikfonden 72 000 000 kr E 9. Energiforskningl 310 100 000 kr E 10. Bioenergiforskning 88 900 000 kr
Åtgärder för energieffektivisering m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa 1 000 kr
Övrigt
Energikommissionen skall avge sitt slutbetänkande under bud- getåret 1995/96. Regeringen avser att i en särskild proposition återkomma till frågor som rör omställning och utveckling av energisystemet.
lNUTEK disponerar del av anslaget. Fördelningen av anslagsmedel på olika myndigheter och programorgan sker genom regleringsbrev.
28
Resultatbedömning Prop. 1994/95: 100 Under verksamhetsområdet Energiförsörjning och energianvändning 311" 13
redovisar NUTEK ett antal nyckeltal avseende verksamheten.
Vidare redovisas de projekt som genomförts för ett miljöanpassat energisystem i Östersjöområdet. NUTEK bedömer att verksamheten fungerar väl och ligger i linje med uppställda mål. Regeringen delar NUTEK:s bedömning på denna punkt.
Slutsatser
Det finns inga skäl att förändra det övergripande målet för verksamhets- området Energiförsörjning och energianvändning för treårsperioden 1993/94 - l995/96. De riktlinjer för NUTEK:s verksamhetsområde Energiförsörjning och energianvändning som angavs i 1993 års budget- proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
NUTEK har i regleringsbrev den 16 juni 1994 fått i uppdrag att utarbeta metoder för uppföljning av myndighetens insatser för en effektivare energianvändning. Detta arbete pågår alltjämt inom NUTEK.
Verksamhetsområde Elmarknad och nätverksamhet
De övergripande målen för verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet är att säkerställa att elkundema inte behöver betala ett högre pris än nödvändigt för nättjänster och att nättariffer, mät- och avräkningssystem m.m. utformas på ett sätt som underlättar handeln med el och gagnar konkurrensen. NUTEK skall se till att nätutbyggnad sker med hänsyn till samhällsekonomi, markintrång och miljö samt se till att det finns sådana incitament i nätverksamheten att elkundemas intressen av leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet kan tillgodoses.
Verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet inrättades den 1 juli 1994 i enlighet med riksdagens beslut om nya regler för den svenska elmarknaden (prop. l993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358).
Enligt riksdagens beslut skulle elmarknadsreformen ha trätt i kraft den 1 januari 1995 . Riksdagen beslutade i december 1994 enligt proposition (prop. 1994/95:84, bet. 1994/951NU10, rskr. l994/95:141) Vissa ändringar i ellagen m.m. att elmarknadsreformen skjuts upp i syfte att skapa möjligheter för analyser av konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden.
Genom tilläggsdirektiv har Energikommissionens (N l994:04) uppdrag utvidgats i syfte att väga in frågan om elmarknadens avreglering i ett större energi-, miljö- och näringspolitiskt perspektiv. Kommissionen skall med förtur analysera möjligheterna att genomföra elmarknadsreformen på ett sätt som inte låser utredningens fortsatta arbete.
29
Regeringens överväganden Prop. l994/951100 Sammanfattning Bll. 13
Övergripande mål
Det finns inte skäl att för närvarande förändra de övergripande målen för verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet.
Resurser 1995/96
Verksamheten finansieras över anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader.
Resultatbedömning
Inom NUTEK pågår arbetet med att ta fram underlag för resultatanalys för verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet inför årsredovis- ningen som skall lämnas till regeringen år 1995.
NUTEK har till regeringen gett in förslag till resultatmått för verksam- heten. Dessa ligger i linje med den önskvärda utvecklingen att verksam- hetsmål bryts ned i delmål i syfte att bli mer konkreta, uppföljningsbara och avgränsade i tiden. I förslagen ingår också att redovisa kostnader för att handlägga ett ärende eller ett projekt.
Slutsatser
Riksdagen har nyligen beslutat att skjuta upp ikraftträdandet av de nya reglerna för elmarknaden. Det finns därför inte skäl att nu förändra de övergripande målen för verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksam- het. Energikommissionens överväganden om elmarknadsreformen bör avvaktas. De riktlinjer som har angetts för verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet bör gälla tills vidare.
A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskost- nader
1993/94 Utgift 180 872 000! Reservation 13 995 IW 1994/95 Anslag 198 740 0001 l995/96 Förslag 295 967 000
varav 196 108 000 beräknat förjuli 1995 —juni 1996
lInkl. tidigare anslaget B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar. 2Avser tidigare anslaget B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar.
Anslaget disponeras för lönekostnader, övriga förvaltningskosmader, lokalkostnader samt kostnader för den del av utredningsverksamheten 30 som utgör basverksamheten vid NUTEK.
Närings- och teknikutvecklingsverket Prop. l994/952100
I sin enkla anslagsframställning har NUTEK föreslagit en nivå på 18— Bil" 13 månadersbasis om 298 200 000 kr för detta anslag. Därutöver har verket föreslagit 21 000 000 kr mot bakgrund av ökat resursbehov för EU- relaterat arbete.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det har inte funnits skäl att för närvarande förändra de över- gripande mål som gäller för treårsperioden l993/94 — l995/96.
Resurser 1995/96 Ramanslag 1995/96 295 967 000 kr
övrigt
Inkomster från avgifter för koncessionsärenden skall redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter täcks från ramanslaget.
Resultatbedömnin g
NUTEK har upprättat årsredovisning inkl. resultatredovisning för första gången. Resultatredovisningen visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Med hänsyn tagen till att verksamheten är diversifierad ger resultatredovisningen en god bild av verksamheten. Regeringen delar dock RRV:s bedömning att det finns utrymme för förbätm'ngar.
Prestationsredovisningen kan förbättras och kostnadsredovisningen kan utvecklas. Elfektredovisningen kan utvecklas med mer analys och diskussion kring kopplingen mellan prestationer och effekter. Resultatre- dovisningen skulle också, enligt regeringens bedömning, vinna på att tydligare återge det tvärsektoriella inslaget i NUTEK:s verksamhet och särskilt integrationen mellan de olika verksamhetsgrenarna. NUTEK:s pågående utvecklingsarbete rörande bl.a. resultatmått och indikatorer kommenteras under översikten av resp. verksamhetsområde.
Regeringen konstaterar att RRV:s revisionsberättelse över NUTEK:s årsredovisning inte innehåller någon invändning.
Inom ramen för ett internt utvecklingsprogram för ärendehanteringen, arbetar NUTEK med bl.a. kvalitetssäkring och servicefrågor. Regeringen delar verkets bedömning att det är angeläget att förkorta handläggnings—
. . . . . . . . 31 tiderna, effektrvrsera mterna rutiner och höja kvaliteten i relationerna
med intressenter och samarbetspartners. Regeringen delar även NUTEK:s Prop. l994/95 : 100 bedömning att verket bör bli bättre på att kommunicera verksamhetens Bil. 13 resultat med olika intressenter i omvärlden.
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetpro— position bör gälla även för budgetåret l995/96. Basverksarnheten för NUTEK:s utredningsverksamhet finansieras i sin helhet fr.o.m. budgetåret l995/96 över anslaget A I. Närings— och teknikutveck— lingsverket: Förvaltningskostnader. Eventuell reservation på anslaget Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar vid utgången av budgetåret 1994/95 bör tillföras anslaget A 1. för att användas för avsett ändamål.
Anslaget har pris- och löneomräknats. I anslaget ingår medel för NUTEK:s övertagande av vissa administrativa uppgifter från Vapen- fristyrelsen. NUTEK omfattas av produktivitets- och effektivitetskrav på utgifter för statlig konsumtion med ca 13,8 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real minskning på 5 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 295 967 000 kr, 2. medger att utgående reservation på reservationsanslaget Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar får disponeras i enlighet med vad som anförts under avsnittet Slutsatser.
A 2. Småföretagsutveckling
l993/94 Utgift 247 659 749 Reservation 136 610 092 1994/95 Anslag 169 000 000 l995/96 Förslag 241 550 000
varav 161 034 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för dels de regionala utvecklingsbola- gens verksamhet med information, rådgivning och finansiering riktad till små och medelstora företag, dels vissa centrala insatser, bl.a. inom områ- dena intemationalisering, design och innovationsfrämjande åtgärder.
Regeringens överväganden
I enlighet med riksdagens beslut om bl.a. ny organisation rörande insatser för småföretagsutveckling (prop. 1993/94:40, bet. l993/94:NU:11, rskr. l993/94:80) har de förutvarande länsvisa utvecklingsfondema ersatts av regionala utvecklingsbolag. Staten innehar genom moderbolaget ALMI Företagspartner AB lägst 51% av aktiekapi- 32 talet i dessa regionala bolag. Övriga ägare är landsting och kommuner
utanför landsting. De regionala utvecklingsfondema är i samtliga lån på Prop. l994/95 : 100 väg att avvecklas. Arbetet med avvecklingen och uppbyggnaden av den Bil. 13 nya strukturen har letts av en särskild organisationskommitté (N 199329).
Medlen på anslaget Småföretagsutveckling används till stor del för att finansiera insatser via utvecklingsbolagen. Regeringen avser att årligen från anslaget Småföretagsutveckling föra över resurser direkt till ALMI Företagspartner AB för att deltinansiera Utvecklingsbolagens drift. Det är ett led i att renodla rollerna för olika organ inom näringspolitiken. Moderbolaget har till uppgift att bl.a. samordna verksamheten och fördela medel till de regionala bolagen för deras löpande verksamhet. Vidare skall moderbolaget äga och förvalta de statliga medlen för linan- sieringsverksamheten och bl.a. avgöra hur dessa resurser skall fördelas över landet för att på bästa sätt bidra till att finansiera små och medel- stora företag.
Målen och uppgifterna för NUTEK:s verksamhetsområde Företags- utveckling framgår av redogörelsen för NUTEK:s verksamhet. NUTEK skall bl.a. bedriva och samordna vissa projekt på småföretagsområdet. Det gäller bl.a. Sveriges medverkan i EU:s småföretagsprogram och andra frågor som rör intemationalisering samt projekt angående innovationsfrämjande, teknikspridning, kvinnors företagande m.m.
När det gäller innovationsfrämjande åtgärder har NUTEK och Stiftel- sen Innovationscentrum för avsikt att avtala om ett närmare samarbete när det gäller stöd till enskilda innovationer och andra innovations- främjande åtgärder.
Inom ramen för den nya strukturen med utvecklingsbolag bör verksarn— heten med regional rådgivning och finansiering bedrivas i ungefär samma omfattning som för närvarande. Det bör dock på sikt finnas möjlighet att ytterligare eifektivisera verksamheten och därmed uppnå vissa besparing- ar. Vidare ger NUTEK:s samverkan med Stiftelsen Innovationscentrum utrymme för vissa besparingar under detta anslag.
NUTEK kan inom ramen för anslaget stödja utvecklingen av industri- design, dels i form av årliga bidrag till exempelvis föreningen Svensk In- dustridesign, dels i fonn av bidrag till enskilda småföretag för att främst deliinansiera konsultinsatser i syfte att stärka designarbetet. Regeringen avser att i fortsättningen direkt i samband med regleringsbrevet för ansla- get Småföretagsutveckling besluta om bidraget till organisationer som ar— betar med. att stöjda design. Vidare avser regeringen att i förordningen (l994:1100) om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag fö- ra in en möjlighet för ALMI:s utvecklingsbolag att ge bidrag för design- insatser. Därvid kommer EU:s statsstödsregler att beaktas.
Det är viktigt att vidareutveckla och öka användningen av metoden med s.k. mentorskap, varigenom en etablerad företagare kan stödja andra företagare med relativt nystartade företag.
Regeringen vill i detta sammanhang lämna en redogörelse för vissa frå- gor med anknytning till statlig finansiering för små och medelstora före- tag samt föreslå vissa organisatoriska förändringar.
Staten har medverkat till att inrätta ett antal finansieringsmöjligheter som i huvudsak är inriktade på mindre företag. Exempel på nya organ 33 och finansieringsformer är Atle AB, Investment AB Bure och de s.k.
3 Riksdagen I994f'95. ] sum/. Nr 10”. Bilaga [37
riskkapitalbolagen, nyföretagarlån, lån till kvinnliga företagare samt stöd Prop. l994/95:100 genom Stiftelsen Innovationscentrum. Samtidigt har, som nämnts, länens Bil. 13 utvecklingsfonder ersatts av regionala utvecklingsbolag som bedriver fi- nansiering med medel som ägs och förvaltas av bolagens statliga moder- bolag, ALMI Företagspartner AB. Vid sidan härav har inom regional- och arbetsmarknadspolitiken vuxit fram en rad stödformer för främst nya och små företag.
Den mängd finansieringsformer som nu existerar kan medföra vissa svårigheter för företagen att få god överblick över systemet. Därtill kom- mer att vissa av finansieringsformema har delvis liknande syften. Det finns ett behov av att förenkla och renodla detta system med olika finan- sieringsformer. Målet bör vara att dels åstadkomma en ökad klarhet, dels decentralisera ärenden till den regionala nivån.
Industri- och nyföretagarfonden arbetar sedan februari 1993 med s.k. nyföretagarlån som riksdagen beslutade om hösten 1992 (prop. 1992/93:82, bet. 1992/931NU19, rskr. 1992/932145). Staten finansierar högst 30% av de nya företagens kapitalbehov genom lån som är förknip- pade med viss ränte- och amorteringsfrihet under de första åren. Nyföre- tagarlån kan uppgå till högst 1 miljon kronor. För att fonden skall bevilja ett nyföretagarlån krävs bl.a. att banken beviljat sin del av finansieringen (i regel 60%), samt att ärendet prövats av en regional rådgivare, exem- pelvis ALMI:s regionala utvecklingsbolag.
Sammanlagt ca 3 000 personer har hittills startat egna företag med hjälp av nyföretagarlån från Industri- och nyföretagarfonden på totalt ca 400 miljoner kronor. Fonden beräknar att ca 5 000 personer har kunnat beredas stadigvarande arbeten med hjälp av sådana lån. Även de regiona- la utvecklingsbolagen kan bevilja samma typ av nyföretagarlån, vilket dock hittills har använts i mycket begränsad utsträckning.
Ett avgörande skäl för statsmakterna att lägga besluten om nyföretagar- lån på den centrala nivån var att de regionala utvecklingsbolagen med sitt samordnande moderbolag inte existerade vid tiden för beslutet. Förutsätt— ningama för regionala beslut i kombination med en väl koordinerad verk- samhet och en rationell fördelning av resurser över landet är nu goda. I en utvärdering av verksamheten våren 1994 förordades att ALMI:s regionala bolag skulle fatta beslut om nyföretagarlån.
Regeringen förordar att alla beslut om nyföretagarlån senast fr.o.m. den 1 januari 1996 fattas av ALMI:s regionala bolag. Dessa bolag hand- lägger i dag olika låneformer med medel som ägs av moderbolaget. Det innebär, även när det gäller nyföretagarlån, att likvida medel och utestå- ende lånefordringar kommer att ägas av moderbolaget. Även ärenden om lån till kvinnors företagande bör avgöras av ALMI. Det bör kunna ske fr.o.m. den 1 juli 1995. Det ankommer på regeringen att efter samråd med berörda organ besluta om de närmare formerna för dessa organisato- riska förändringar. Det är väsentligt att ALMI:s regionala bolag tar till vara möjligheterna att anlita nyföretagarcentra och andra privata organ för att bereda ärenden om nyföretagarlån.
Verksamheten med nyföretagarlån kommer att i viss utsträckning kunna bedrivas med de finansieringsmedel och andra tillgångar som redan finns 34 i ALMI-koncemen i dag. För att behålla en fortsatt hög nivå på verksam-
heten med nyföretagarlån är det dock önskvärt att vissa likvida medel Prop. l994/95:100 jämte utestående lånefordringar kan föras över från fonden till ALMI. Bil. 13 Regeringen räknar med att fondens styrelse kommer att medverka till att en sådan överföring kommer till stånd. Det ankommer på regeringen och berörda organ att avgöra hur stora medel som bör föras över.
Vid sidan av verksamheten med nyföretagarlån kan Industri- och nyfö- retagarfonden delta i finansiering av industriella utvecklingsprojekt i främst små och medelstora företag. I vissa fall är det också motiverat att delfinan'siera projekt i något större företag, i synnerhet projekt vid sidan av företagens kärnverksamhet och projekt som ger tillväxt och utveckling bland företagens underleverantörer (jfr. prop. 1992/93:82, bet. l992/93:NU19, rskr. 1992/93:145). I många fall är det lämpligt att så- dant projektstöd, som hittills, kan ges i förrn av garantier. Det ankommer på regeringen att meddela föreskrifter för stödets närmare inriktning, med beaktande av bl.a. EU:s principer för statsstöd.
Efter beslut av riksdagen (prop. 1993/94:40, bet. l993/94zNU11, rskr. l993/94:80) har vissa aktier i Atle AB och Investment AB Bure förts över till bl.a. ALMI Företagspartner AB samt Industri- och nyföretagar- fonden. Regeringen har i det föregående förordat att dessa resurser används för riskkapitalverksamhet i statlig regi.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 241 550 000 kr,
2. godkänner vad regeringen förordar om överföring av medel från Industri— och nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner AB och riktlinjer för finanseringsverksamheten inom berörda organisationer,
3. godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för användningen av aktier i Atle AB och Investment AB Bure samt skapandet av en ny riskkapitalverksamhet.
A 3. Främjande av kvinnors företagande'
l994/95 Anslag 50 000 000 l995/96 Förslag 200 000 000
varav 150 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996 1Tidigare Främjande av kvinnligt företagande.
Ett av målen inom näringspolitiken är att få fler kvinnor att bli företaga- re och därmed bättre kunna umyttja potentialen för tillväxt och utveck- ling. På sikt bör antalet kvinnliga företagare öka markant.
35
Medel från anslaget har hittills förts över till Industri- och nyföretagar- Prop. l994/952100 fonden för att bekosta lån till kvinnliga företagare (bet. 1993/94:FiU20, Bil. 13 rskr. l993/94:453). Flertalet beslut i enskilda ärenden fattas av ALMI:s regionala utvecklingsbolag. Även Industri— och nyföretagarfonden har dock fattat vissa beslut. Under tiden juli—december 1994 har ca 450 lån beviljats till ett sammanlagt belopp på ca 40 miljoner kronor. Därvid be— räknas ca 600 nya permanenta arbetstillfällen ha tillkommit.
Det finns en betydande efterfrågan på lån till kvinnor som driver före- tag. Nya arbetstillfällen skapas till en mycket låg kostnad för staten. De anslagna medlen kommer emellertid att vara förbrukade redan under första hälften av år 1995. Industri- och nyföretagarfonden räknar med att det erfordras ytterligare sammanlagt 200 miljoner kronor för en oföränd- rat hög verksamhetsnivå t.o.m. budgetåret 1995/96.
Genom en fortsatt verksamhet kan staten på ett effektivt sätt stödja före- tagande bland kvinnor. Regeringen föreslår därför att medel anvisas för att finansiera verksamhet med lån till kvinnliga företagare även för bud- getåret l995/96. Samtliga beslut bör — vilket har behandlats under anslaget Småföretagsutveckling - fattas av ALMI:s regionala bolag. De nya medlen bör föras till moderbolaget ALMI Företagspartner AB. Det är önskvärt att även fondens eventuth kvarvarande likvida medel samt utestående lånefordringar kan föras över till ALMI på motsvarande sätt som gäller för nyföretagarlånen, dock senast den 1 juli 1995 . Styrelsen för Industri- och nyföretagarfonden har under hand förklarat sig villig att medverka i denna förändring samt vid behov förskottera medel för denna verksamhet så att den kan fortgå under våren 1995.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Främjande av kvinnors företagande för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.
A 4. Bidrag till tekniköverföring
Nytt anslag (förslag) 100 000 000 varav 100 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Regeringens överväganden
Näringspolitiken är bl.a. inriktad på att skapa förutsättningar för fömyel- se och kompetenshöjning i näringslivet. Som en följd av ökad konkurrens och skärpta krav på att använda bästa tillgängliga utrustning och ledningsmetoder — inkl. arbetsorganisation — behöver företagen kunna föl- ja och utvärdera den tekniska utvecklingen i Sverige men framför allt i utlandet. Företagen måste ha möjligheter att identifiera vilka affärsmöjlig- heter som är förenade med att använda nya tekniska lösningar genom att 36
dessa kan skapa mervärden till produkterna eller sänka produktionskost— Prop. l994/95:100 naderna. Även på de små och medelstora företagen ställs ökade krav på Bil. 13 egen utvecklingskapacitet för att kunna erbjuda så stor kundnytta som möjligt.
En förutsättning för att kompetensen i små och medelstora företag skall kunna höjas är att företagens egen förmåga till förnyelse stärks. Idet sam- manhanget spelar ökad rekrytering av långtidsutbildade stor roll. Men små och medelstora företag behöver också liksom stora företag använda sig av utomstående specialister för att lösa tekniska eller andra problem som är förknippade med en förändring av produkter, marknader eller or— ganisation. Stora företag har egna resurser för att hålla en överblick över utbudet av specialister. De har också oftast egen kompetens som kan iden- tiäera uppkommande problem. De små och medelstora företagen saknar i viss omfattning möjligheter att identiäera problem, och än mer att se vilken potential som kan ligga i att använda ny teknik.
Det änns i Sverige kunskap och specialistkompetens inom bl.a. kon- sultföretag, industriforskningsinstitut, teknikcentra, högskolor och universitet samt myndigheter som NUTEK och PRV. Det saknas dock ett effektivt system för att länka samman dessa organ med små och medelstora företag. För att överbrygga dessa hinder är det angeläget att det änns en organisation som kan vara förmedlare mellan företagens behov av insatser och kompetenta organ inom teknikområdet. Det är viktigt att det även inom olika leverantörssystem änns ett flöde av teknikkunnande mellan de större och de mindre företagen. Kraven på dessa förmedlare är förutom den geografiska närheten att de har hög trovärdighet hos företagen både för sina allmänna insikter om småföre- tagande och för sina kunskaper om teknik, arbetsorganisation och ledning. För att kunna fungera som förmedlare är det dessutom nöd- vändigt att dessa organisationer vet vilket specialistkunnande som änns i olika organ och på vilka villkor det kan ställas i småföretagens tjänst.
Staten bör skapa goda betingelser för kunskapsbildningen i små och me- delstora företag. Ett led i detta är att öka tillgängligheten till kunskap och specialistkompetens. Under en treårsperiod bör staten mot denna bak- grund bygga upp ett nätverk för tekniköverföring bestående av specialis- ter och förmedlare för att stärka kunskapsförsörjningen till små och medelstora företag. Systemet syftar till att etablera samverkan mellan ett stort antal aktörer, t.ex. de regionala ALMI-bolagen, regionala högskolor och teknikcentra samt det nuvarande utbudet av specialiserad kompetens vid myndigheter — bl.a. NUTEK och PRV — universitet, högskolor och industriforskningsinstitut. Regeringen föreslår att 100 miljoner kronor engångsvis anslås för ändamålet. NUTEK bör i samverkan med ALMI ha huvudansvaret för att bygga upp det förslagna nätverket.
Frågan om kompetensutveckling bör samordnas med beredningen av betänkandet av utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet (SOU 1994:48). Det är regeringens avsikt att under våren 1995 förelägga riksdagen förslag om bl.a. inriktningen av stöd för att stimulera kompetensutvecklingen i bl.a. små företag
37
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen 311- 13
till Bidrag till tekniköverföring för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.
A 5. Investeringsfrämjande
Nytt anslag (förslag) 97 500 000 varav 65 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Investeringsfrämjande aktiviteter som syftar till att öka den utländska etableringen vid Sverige bedrivs sedan den 1 juli 1993 inom ramen för verksamheten i Styrelsen för Sverigebilden (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/932KrU15, rskr. 1992/93:314). Verksamheten, som bedrivs under projektnamnet Invest in Sweden, har haft en tonvikt på att ge in- formation och skapa kontakter med japanska företag genom det egna kontoret i Tokyo. Styrelsen har dessutom genomfört undersökningar av attitydema till Sverige hos investerare i Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Japan. I dessa länder har man även inlett samarbete med de svenska beskickningarna för att få dessa att fungera som representan- ter för Invest in Sweden—projektet.
Styrelsen har för att få ett underlag till en effektivisering av verksamhe- ten genomfört en utredning om den långsiktiga organisationen och inrikt- ningen av statens investeringsfrämjande. Enligt utredningsförslaget bör projektet Invest in Sweden bedrivas fristående från Styrelsen för Sverige— bilden och baseras på en långsiktig och målmedveten bearbetning av stra— tegiskt viktiga grupper av marknaden och företag.
Regeringens överväganden
Enligt regeringens bedömning kan utländska investeringar vitalisera det inhemska näringslivet genom att tillföra bl.a. kapital, teknisk kompetens samt nytt industriellt och kommersith tänkande. De positiva effekterna är särskilt framträdande vid nyetableringar som förutom kunskapsutbyte också medför ökad produktionskapacitet och tillgång till exportmarkna- der. De fiesta industriländer har inrättat offentligt änansierade nationella organ för investeringsfrämjande, vilka har en inriktning mot att försöka få till stånd etableringar av nya verksamheter. Dessa länder har funnit att det lönar sig att arbeta långsiktigt mot utländska företag för att generera utveckling och sysselsättning. Ett land som inte har motsvarande verksamhet har en konkurrensnackdel.
. Regeringen bedömer att det i ännu högre grad än tidigare finns ett be- hov av investeringsfrämjande så att Sverige på lika villkor som andra län- der skall kunna marknadsföra förutsättningarna för att etablera och driva företag i landet. Inte minst bör vi utnyttja att Sverige nu blir medlem i EU. Verksamheten bör emellertid - som påpekas i styrelsens utrednings- 38
förslag — effektiviseras med avseende på organisation och arbetsin- Prop. l994/95:100 riktning. Regeringen har därför funnit det mest ändamålsenligt att Invest Bil. 13 in Sweden-projektet får en självständig ställning under Näringsdeparte- mentet. En delegation för investeringsfrämjande bör inrättas den 1 juli 1995. Delegationen bör utses av regeringen och innehålla personer med erfarenheter från bl.a. regeringskansliet, näringslivet, fackliga organisa- tioner och regionala organ. Det operativa arbetet vid delegationen bör ledas av en chef som till sin hjälp bör ha ca fem handläggare. Delegatio- nen bör ha viss egen eller inhyrd representation utomlands. Delegationen bör samarbeta med de svenska beskickningarna och med andra aktörer som t.ex. Exportrådet och handelskamrama.
Det övergripande målet för delegationens investeringsfrämjande är att genom information och kontakter verka för att utländska företag i olika former investerar i Sverige eller samverkar med svenska företag i syfte att härigenom bl.a. få till stånd en nyetablering, öka produktionskapacite- ten, medverka till en successiv förnyelse samt öka kompetensen. Delegationen bör sträva efter att arbeta mycket konkret och målinriktat.
Delegationens verksamhetsuppgifter skall vara att — etablera sig som en central kontaktpunkt för investeringsfrämjande, — utforma en strategi för att genom främst olika former av infor-
mations— och kontaktverksamhet påverka investeringsbeslut i syfte att öka investeringarna i Sverige och därvid även utnyttja såväl svenska multinationella företags som utländska företags kontaktnät,
— bedriva informationsverksamheten aktivt och uppsökande i samver-
kan med de svenska beskickningarna i de länder som skall bearbe- tas och med bl.a. regeringskansliet, NUTEK, Sveriges exportråd, STATT, olika handelskarnrar samt regionala och lokala organ,
— bedriva verksamheten på utlandsmarknadema under budgetåret
l995/96 i främst Japan, USA och Tyskland samt
— upprätthålla en effektiv förmedlingsorganisation för att bistå i
genomförande av enskilda investeringsprojekt m.m. och därvid samverka med bl.a. NUTEK samt regionala och lokala organ.
Verksamheten bör vara målgruppsorienterad på länder, branscher och företag. Det finns skäl att anta att allmänna informationskampanjer är re- lativt ineffektiva. Det gäller att i största möjliga utsträckning komma i di— rektkontakt med dem som faktiskt har inflytande över investeringsbeslu- ten i koncemema. Delegationen bör etablera sig som en central kon- taktpunkt för investeringsfrämjande genom att verka som en s.k. one-stop investment agency, vilken fungerar som "lots" för utländska företag samt regionala och lokala aktörer. Delegationen bör vidare medverka till att man undviker sådana satsningar på länder och företag från olika regionala aktörer som inte är koordinerade. Inom ramen för denna allmänna inriktning kan två huvuduppgifter urskiljas.
Den första uppgiften är att presentera och marknadsföra Sverige som investeringsland i ett begränsat antal länder genom riktade insatser i form av seminarier, nyhetsbrev och generell information om investeringsförut- sättningama, inkl. det regionalpolitiska stödet, i Sverige. I detta arbete ingår också att skapa en "fakta-bank", som fortlöpande uppdateras, om 39 de regelverk som berör företag och företagande i Sverige. Marknads—
föringen och informationsframställningen — för vilken bl.a. NUTEK kan Prop. l994/95:100 vara behjälplig — bör när så anses lämpligt samordnas med olika aktörer, Bil. 13 t.ex. regionala och kommunala organ, bransch-organisationer och andra näringslivsorganisationer, bl.a. för att uppnå både en större effektivitet i bearbetningen av olika grupper av utländska investerare och en fördelning av kosmadema.
Den andra uppgiften är att lämna upplysningar, följa upp och vägleda vid förfrågningar från utländska företag om investeringsförutsätmingarna i vårt land. Delegationen skall därför ha överblick och kompetens att vid behov föra förfrågningar vidare från företag till myndigheter, branschor- ganisationer och andra organ och följa upp resultaten av dessa kontakter. Vid intressanta och konkreta investeringsprojekt skall delegationen fungera som en katalysator eller mäklare genom att - i samarbete med olika former av regionala nätverk — bl.a. föra samman specifika utländska företag och svenska företag eller branschorganisationer för dis- kussioner och förhandlingar, ibland baserade på förstudier som initierats av delegationen. En del av de senare insatserna bör utföras av utom- stående experter och anpassas till de önskemål som finns från det regio- nala nätverket — länsstyrelser, regionala utvecklingsbolag, handels- kammare, kommunala näringlivskontor, högskolor, etc. — som också till väsentlig del kan finansiera denna verksamhet. Delegationen bör också kunna hänvisa investerare till olika regionala organ som kan lämna underlag till lämpliga investeringsorter och ge infomation om det regionalpolitiska företagsstödet. En särskild uppgift för delegationen blir därför att utveckla kontaktvägar mellan centrala och regionala nätverk.
Regeringen bedömer att dessa förändringar av organisationen samt preciseringen av verksamhetsmålen och uppgifterna sammantaget kommer att ge investeringsfrämjandet en klarare profilering och ge möjligheter till bättre kompetens i verksamheten. Det är nödvändigt bl.a. för att kunna åstadkomma en samordning och ett informationsutbyte mellan olika aktörer. För att snabbt utöka den nuvarande verksamheten och dra fördel av Sveriges EU-medlemskap bör särskilda insatser göras under budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av åtgärder för att främja utländska investeringar m.m., 2. bemyndigar regeringen att inrätta en delegation för investerings- främjande per den 1 juli 1995, 3. till Inr'ester'ingsjrämjande för budgetåret l995/96 anvisar ett re- servationsanslag på 97 500 000 kr.
A 6. Turistfrämjande Prop. 1994/95:100 1993/94 Utgift 99 755 8961 Reservation 15 324 589 B*" B 1994/95 Anslag 88 000 0001 l995/96 Förslag 99 000 000
varav 81 334 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 'Ansiaget Styrelsen för Sverigebilden.
Anslaget disponeras för kostnader för att öka antalet utländska besök i Sverige och öka turismen inom landet genom marknadsföring samt kompetens— och produktutveckling. Styrelsen för Sverigebilden, som inrättades den I juli 1992, har till upp— gift att upphandla tjänster med inriktning på marknadsföring utomlands av Sverige som turistland samt att informera om Sverige som investe- ringsland.
Styrelsen för Sverigebilden har i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1995/96 — 1997/98 föreslagit att en ny samverkansforrn mellan staten och näringslivet skall genomföras och lagt fram alternativa modeller för detta. En modell innebär att samarbetet mellan Styrelsen för Sverigebilden och marknadsföringsbolaget Swedish Travel & Tourism Council AB (Next Stop Sweden) fördjupas genom att staten blir delägare i bolaget. Staten skulle i princip stå för basservice och marknadsföring av Sverige som nation och härigenom bli medfinansiär i den gemensam- ma internationella marknadsföringen. En annan modell bygger på samverkan mellan staten och regionala organ, där ett marknadsförings- bolag sköter den årliga marknadsföringen och staten står för basservice i form av turistkontor utomlands. En tredje lösning vore att staten ensam svarar för basservicen på turistkontoren och köper marknadsföringsm- satser.
Styrelsen för Sverigebilden har lämnat en årsredovisning för räkenskaps- året 1993/94. Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invänd- ningar i revisionsberättelsen avseende Styrelsen för Sverigebilden.
Regeringens överväganden
Turist- och resenäringen hör allmänt sett till de mest expansiva tjänstenä- ringama. Den har stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa regionalpolitiskt prioriterade områden. För att öka turismen i och till Sverige samt för att utveckla branschen krävs en rad olika åtgärder. Huvudansvaret för att utveckla näringen måste åvila företagen. Staten kan emellertid spela en strategisk roll framförallt när det gäller marknads- föringen av Sverige som turistland i utlandet. Regeringens bedömning är att den övergripande internationella marknadsföringen bäst främjas om den sker i samverkan mellan staten och turistbranschens företag och organisationer.
Det sätt på vilket staten och branschens företag idag samverkar vad gäller den internationella marknadsföringen är enligt regeringens bedömning mindre ändamålsenlig. Samverkan bygger bl.a. på förut- 41 sättningen att myndigheten Styrelsen för Sverigebilden skall upphandla
olika typer av övergripande marknadsföringsinsatser samt även driften av Prop. 1994/95:100 representationskontor i utlandet. Den sammanläggning av turist- resp. Bil. 13 investeringsfrämjande som skett har vidare lett till en otydlighet i verksamheten.
I en motion (1993/94zKr511) har framförts att det behövs en offensiv politik på turismens område. För att uppnå de mål som sätts upp för turistnäringen krävs enligt motionärerna bl.a. en bättre samordning av olika insatser mot bakgrund av en övergripande strategi. En huvudroll i utveckligen av Sverige som turistland har naturligtvis näringens företag, främst gäller detta besöks- och resenäringen. Statens uppgift är framför allt att stödja näringens egna ansträngningar så att man får så likartade betingelser som möjligt i jämförelse med turistnäringen i andra länder. Detta torde bäst ske genom generella näringspolitiska insatser t.ex. inom ramen för småföretagspolitiken.
Härutöver krävs dock, enligt motionen, vissa särskilda insatser från statens sida. Således bör staten och näringen ta ett gemensamt ansvar för och inäytande över produktionen av marknadsföringstjänster. Detta bör ske genom att staten blir delägare i Next Stop Sweden eller genom att ett nytt bolag bildas gemensamt av staten och näringen. För att bl.a stärka samordningen och utvecklingen av branschens och olika samhällsorgans insatser bör vidare ett särskilt organ - TURSAM - inrättas med denna huvuduppgift.
Motionens synsätt har vunnit stark anklang i branschen. Regeringen har samma grundsyn som präglar motionen. Det är således viktigt att ha som utgångspunkt att det är de generella förutsättningama för företagens verksamhet som också bestämmer turistbranschens utveckling. Närings- politiska insatser t.ex. inom småförtagarområdet stärker också ut- vecklingen inom turistbranschen.
Det finns anledning att mot bakgrund av hittills vunna erfarenheter närmare överväga hur den övergripande marknadsföringen av Sverige som turistland skall bedrivas. Ett alternativ har redovisats i den nämnda motionen. Andra alternativ har redovisats av Styrelsen för Sverigebilden.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts om att de nuvarande formerna för samverkan mellan staten och branschens företag är mindre ändamåls— enliga bör Styrelsen för Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995 . Styrelsen har vissa myndighetsuppgifter, som dock är mindre omfattande. I samband med att andra former för samverkan inom marknadsförings- området övervägs får ställning tas till vilket organ som bör svara för dessa uppgifter. Styrelsen har idag också ansvar för insatser för att främja utländska investeringar. Denna verksamhet bör som tidigare redovisats överföras till en särskild myndighet.
Bl.a. frågorna avseende samordning och utveckling m.m. som tagits upp i den nämnda motionen samt om övergripande marknadsföring bör beredas ytterligare. Regeringen har för avsikt att snarast genomföra detta arbete i syfte att under våren 1995 lägga fram förslag inom området. I avvaktan på regeringens förslag har ett anslag avseende kostnader för marknadsföring samt kompetens- och produktutveckling tagits upp för budgetåret 1995/96. 42
De kostnader som uppkommer vid avvecklingen av Styrelsen för Prop. l994/95:100 Sverigebilden bör belasta ett särskilt avvecklingsanslag. . Bil. 13
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av turist- politiken och avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden, 2. till Turisrfiämjande för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 99 000 000 kr.
A 7. Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverige- bilden
Nytt anslag (förslag) 1 000
Anslaget disponeras för kostnader för löner, lokaler och viss övrig för- valtning i samband med avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden.
Arbetet skall vara avslutat och redovisat till regeringen senast den 31 mars 1996. Anslaget för särskilda avvecklingskostnader bör föras upp med 1 000 kr för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Kostnader för aweckling av StyreLsen för Sverigebilden för bud- getåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
A 8. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.
l993/94 Utgift 2 814 544 1994/95 Anslag 4 000 000 l995/96 Förslag 4 000 000
varav 3 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget disponeras för att: dels infria statliga garantier enligt förordningen (1978:507) om industri- garantilån m.m. (upphävd 19871424),
dels bekosta bidrag till regionala utvecklingsfonder för att till viss del täcka förluster i anledning av sådana garantier — enligt förordningen (19821682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond (upp- hävd 1987z894) — som fonderna har beslutat om t.o.m. år 1983 (jfr prop. 1983/84:40 bil. 10, bet. 1983/841NU8, rskr. 1983/84:94). Eventuella bi- drag betalas fr.o.m. den 1 juli 1994 till de regionala utvecklingsbolagen.
43
Tidigare har kostnader till följd av även vissa andra typer av garantier betalats med medel från detta anslag. Inom ramen för dessa andra stöd— system kvarstår nu inga lånegarantier som kan medföra kostnader för staten.
Regeringens överväganden
Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från detta anslag görs inte längre. Anslaget för budgetåret 1995/96 bör beräknas till 4 mil- joner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 4 000 000 kr.
A 9. Räntestöd m.m. till varvsindustrin
1993/94 Utgift 84 974 308 1994/95 Anslag 50 000 000 l995/96 Förslag 40 000 000 varav 30 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996.
Våren 1989 beslöt riksdagen (prop. 1988/89:100 bil. 14, bet. l988/891NU22, rskr. l988/891177) att avskaffa dåvarande räntestöd till varvsindustrin fr.o.m. den 1 januari 1990. Fram till detta datum kunde räntestöd utgå såväl till inhemska beställare som vid export. Även kredit- garantier upphörde som stödform vid detta datum. I stället skulle s.k. kontantstöd kunna utgå under perioden 1990—1992 för order som tecknades före utgången av år 1992. Ansökningar om sådant stöd skulle ha kommit in till NUTEK före den 15 januari 1993. Därefter upphörde även denna stödform.
Kostnadema för budgetåret 1995/96 och de närmast kommande budget- åren hänför sig till tidigare beviljade stöd. Löptiden för lån med räntestöd har maximalt kunnat uppgå till 15 år. Statens utgifter sjunker dock suc- cessivt och konuner att upphöra helt år 2004. '
NUTEK, som är beslutande myndighet i ärenden om statligt stöd till fartygsfrnansiering, har beräknat kostnaden för ränte- och kontantstöd till 15 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Ett förslagsanslag om 40 miljoner kronor för räntestöd m.m. till varvs- industrin bör föras upp på statsbudgeten för budgetåret l995/96.
Prop. 1994/95:100 Bil. 13
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/952100 Regeringen föreslår att riksdagen Bll- 13
till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.
A 10. Täckande av eventuella förluster i anledning av Sta- tens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.
l993/94 Utgift - 1994/95 Anslag 1000 1995/96 Förslag 1000
Anslaget disponeras för kostnader för eventuella förluster i samband med infriandet av borgensförbindelser som ställts ut genom Statens vattenfallsverk. Från anslaget betalas även utgifter för att fullgöra skyldigheter som avser riksgäldslån och statslån som har upptagits av Statens vattenfallsverk och vid årsskiftet 1991/92 övertagits av Vattenfall AB. Från anslaget betalas vidare utgifter för staten som kan uppstå i samband med skadestånd eller liknande för ansvar mot tredje man till följd av verksamhet i Statens vattenfallsverks rörelse.
Regeringens överväganden
Anslaget inrättades i samband med riksdagens beslut (prop. 1990/91:87, bet. l990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) att överföra verksamheten vid Statens vattenfallsverk med vissa undantag till ett av staten ägt aktiebolag vid årsskiftet 1991/92.
Riksdagens beslut innebär bl.a. att staten fortsätter att ansvara för de borgensförbindelser som Statens vattenfallsverk har ingått och som kan hänföras till den del av rörelsen som överförs till Vattenfall AB. Vat- tenfall AB skall ersätta staten för kostnader vid ett eventuth infriande.
Regeringen har vidare med stöd av riksdagens beslut bemyndigat Riksgäldskontoret att under en övergångsperiod förvalta Vattenfall AB:s riksgäldslån. Dessa lån har tagits upp av Statens vattenfallsverk och har vid årsskiftet 1991/92 övertagits av Vattenfall AB. Regeringen har med stöd av riksdagens beslut bemyndigat Riksgäldskontoret att lämna lån till Vattenfall AB inom en ram om 5 miljarder kronor som skall kunna utnyttjas för kortfristiga ändamål.
Några förluster med anledning av statens borgensåtaganden och Riksgäldskontorets utlåning till Vattenfall AB förutses inte under budgetåret l995/96. Anslaget bör föras upp med ett fomiellt belopp på 1 000 kr.
45
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95: 100 Regeringen föreslår att riksdagen 511- 13
till Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vatten-
fallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
A 11. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen
l993/94 Utgift 15 000 000 1994/95 Anslag 15 000 000 1995/96 Förslag 15 000 000 varav 10 000 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996
Anslaget disponeras för kostnader i samband med upprustning och drift av Göta kanal.
Regeringens överväganden
I samband med riksdagens beslut våren 1992 om riktlinjer för att föra över verksamheten vid Domänverket till aku'ebolagsform (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) behandlades även det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag. Riksdagen ansåg att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i framtiden rustas upp och drivs så att kanalens värden som ett kulturhistoriskt byggnads- verk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall därför även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och kanalfastigheten skall vara en sammanhållen enhet. Finansieringen av kanalens upprustning skall tillförsäkras genom statsmakternas försorg. Riksdagens beslut innebar också att den skogsmark omfattande ca 3 800 ha som ägs av kanalbolaget skulle överföras till Domän AB.
Efter riksdagsbeslutet om Domänverkets bolagisering har förvaltningen av aktierna i AB Göta kanalbolag överförts från Domänverket till Kammarkollegiet. Fr.o.m. den 1 juli 1992 är Näringsdepartementet huvudman för AB Göta kanalbolag.
Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret 1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen. Totalt har sålunda riksdagen anvisat 45 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen budgetåren 1992/93 — l994/95.
AB Göta kanalbolag har i en skrivelse den 5 oktober 1994 begärt att ett anslag för upprustning och drift av kanalen uppförs med 15 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Även för det förlängda budgetåret l995/96 bedöms 15 miljoner kronor vara tillräckligt för att klara av nödvändig upprustning och drift av kanalen inför kommande säsonger. 46
I syfte att även i fortsättningen bidra med att täcka del av driftskost- Prop. l994/95:100 naderna samt underlätta och reducera finansieringen av upprustningen Bil. 13 beslutade riksdagen våren 1994 - med ändring av sitt beslut i denna del -
att den skogsmark som ägs av AB Göta kanalbolag skulle stanna kvar
i kanalbolaget och inte föras över till AssiDomän AB (prop. l993/94:100, bil. 13 s. 35, bet. l993/94zNU16, rskr. 1993/94:224). Kanalbolaget arbetar för närvarande på en långsiktig upprustnings- och underhållsplan för kanalen som är ett av våra största kulturhistoriska byggnadsverk. Planen kommer att ligga till grund för beräkningen av anslaget fr.o.m. budgetåret 1997.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Medel till AB Göta kanalbolagjör upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000 kr.
A 12. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
l993/94 Utgift 108 565 962 l994/95 Anslag 1000 1995/96 Förslag 1000
Anslaget disponeras för kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
Regeringens överväganden
Anslaget inrättades i samband med riksdagens beslut (prop. 1991/92:69, bet. l99l/92:NUlO, rskr. 1991/92:92) att bemyndiga dåvarande rege- ringen att sälja statens aktier m.m. och delar av verksamheter inkl. fast egendom i vissa angivna företag. Anmälan har också gjorts till riksdagen att anslaget utnyttjats även för de bolag där särskilt bemyndigande föreligger. Kostnaden för omstrukturerings- samt försäljningsaktiviteter m.m. är svåra att i förväg beräkna varför riksdagen varje budgetår under perioden 1991/92 — l994/95 anvisat ett förslagsanslag om 1 000 kr. Innan regeringens syn på nämnda bemyndigande redovisas och därmed också på omstruktureringsanslaget lämnas först en redovisning över det gångna årets genomförda ägarförändringar. Denna redovisning har tidigare budgetår lämnats i inledningen i ett avsnitt om privatisering av statligt ägda företag. Det bör också noteras att Riksdagens revisorer i sitt förslag till riksdagen l994/95:RR3 angående Rapporten Privatiseringen av Celsius Industrier AB föreslagit att regeringen får i uppdrag att utvärdera privatiseringsprogramrnet och att redovisa resultatet för 47
riksdagen. Regeringen kommer att besluta om att en utvärdering av Prop. 1994/95:100 genomförandet av de privatiseringar som gjorts med anledning av Bil. 13 riksdagsbemyndigandet från år 1991 skall genomföras. Resultatet kommer kommer att redovisas för riksdagen.
Av de 36 företag föregående regering fick bemyndigande att privatisera har 20 helt eller delvis sålts eller överförts till annan ägare under perioden 1992 — 1994. Några mindre företag har avvecklats. Av de 23 företag som förvaltades av Näringsdepartemcntet har statens innehav i 16 företag helt eller delvis sålts eller förts över till annan ägare. Dessa är AssiDomän AB (tidigare ASSI, Domän och Ncb), Celsius Industrier AB, Cementa AB, Pharmacia AB (tidigare Procordia AB), OK Petroleum AB, SEMKO AB, SSAB Svenskt Stål AB, SSPA Maritime Consulting AB, Sveriges Geologiska AB (SGAB), Blekingen AB, Rödkallen AB, Sorbinvest AB samt Troponor Invest AB. Privatiseringama har inbringat sammanlagt 23 miljarder kronor. Av aktierna i företagen på försäljnings- listan har därtill aktier för en miljard kronor överförts till de s.k. teknikbrostiftelsema. De breda publika aktiespridningama har tillfört statskassan 85 % av de totala intäkterna. I övrigt har försäljningen av statens aktier i OK Petroleum inbringat 1,5 miljarder kronor. För- säljningen av övriga mindre bolag har inbringat drygt 400 miljoner kronor.
Försäljning av aktier i AssiDomän AB
Domän AB bildades år 1992 av vissa delar av dåvarande affärsverket Domänverket. Återstående del av Domänverkets markinnehav fördes över till Statens Fastighetsverk.
Staten hade sedan bolagiseringen år 1992 ett 100-procentigt ägande av Domän AB. Sedan 1970-talet hade staten ett majoritetsägande i Ncb AB. Genom en fusion av Domän AB och ASSI AB bildades AssiDomän AB. Detta bolag lade ett bud på samtliga aktier i Ncb AB. Därmed skapades förutsättningar för ett stort företag inom skogsindustrin. Denna strukturering som skedde efter ägarens tillskyndan medförde att ett fjärde stort skogsindustriföretag bildades i landet. Genom att bolaget har stora realtillgångar är det finansiellt starkt och kan därför medverka i den fortsatta omstruktureringen av skogsindustrin. Vid erbjudandet att förvalta aktierna i Ncb mot byte av nyemitterade aktier i AssiDomän var det en förutsättning för budet att AssiDomäns aktier marknadsnoterades.
För att sprida ägandet och ge bolaget tillgång till externt riskkapital beslutade regeringen att sälja upp till 53,5 miljoner aktier. i AssiDomän, motsvarande 49 % av det totala antalet aktier. Staten uttalade vid försäljningen att man avsåg att avvakta två år med att sälja ytterligare aktier. Av de erbjudna aktierna reserverades 70 % (37,5 miljoner aktier) för privatpersoner och anställda i AssiDomän och Ncb. Resteran- de 30 % såldes till svenska och utländska institutioner i ett anbudsför- farande för att få ett marknadsmässigt pris. Anbudet omfattade drygt 16 miljoner aktier och anbud fick avges på poster om högst 1,5 miljoner aktier. Genom anbudsförfarandet sattes priset för institutioner till 153 kr. 43
Allmänheten erhöll 15 kr rabatt på detta pris och betalade 138 kr per Prop. 1994/952100 aktie. Bil. 13 Anbudsförfarandet pågick under en dryg vecka i början av mars 1994, varefter priset sattes. Försäljningen till allmänheten började omedelbart efter anbudsförfarandet och pågick under tiden den 9 — 21 mars. Erbjudandet övertecknades två gånger. Företagets aktier noterades på Stockholms Fondbörs den 8 april 1994 till kursen 156 kr. Alla de stora bankerna — Handelsbanken, Föreningsbanken, Sparban- ken, Nordbanken, S—E—banken samt Posten — anlitades. Försäljningen skedde via 4 500 post- och bankkontor. Allmänheten efterfrågade totalt 86 miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 12 miljarder kronor. Genom anbudsförfarandet fick AssiDomän ett hundratal institutioner som ägare samt 590 000 privatpersoner. Privatpersoner fick köpa 50 eller 100 aktier. Statens intäkt blev 7,6 miljarder kronor. Kostnaderna för försäljningen uppgick till 107 miljoner kronor, varav 100 miljoner belastat anslaget år 1993/94.
Försäljning av aktier i Pharmacia AB
Staten ägde sedan delningen av Procordia och aktiebytet med AB Volvo år 1993 ca 45 % av kapitalet och 58 % rösterna i Pharmacia AB. Volvo äger 27,5 %. Aktierna i Pharmacia är sedan länge börsno- terade och bolaget hade ca 35 000 aktieägare. Staten har sedan riks- dagsbeslutet i december 1991 haft för avsikt att minska sitt ägande i bolaget.
Avsikten var att sälja stöne delen av statens aktier genom ett in- temationeut anbudsförfarande som resulterar i att priset blir nära det pris som aktien vid anbudstiden noterades till på Stockholms Fond- börs. Parallellt med anbudsförfarandet pågick aktieteckningen för allmänhet och anställda under de första tio dagarna ijuni l994.
Erbjudandet avsåg 72 miljoner A—aktier. Det motsvarar ca 25 % av aktierna i bolaget. Det fanns en möjlighet för bankerna att sälja ytterli- gare 10 miljoner A-aktier. Staten avsåg att behålla minst 10,1 % av rösterna i bolaget. Eftersom detta var ett erbjudande där aktier skulle säljas i ett bolag som redan var marknadsnoterat, valdes för första gången metoden att försäljningen till allmänheten skedde utan att ett fast pris meddelades. Staten satte dock ett maxpris för att privatperso- ner skulle vara medvetna om vad det maximala utlägget kunde bli. Allmänhetens pris bestämdes till 10 kr under priset till institutioner. Detta offentliggjordes före teckningstiden.
För försäljningen till allmänheten anlitades samma banker samt Posten, som hade sålt AssiDomän-aktiema.
Erbjudandet till allmänheten var komplicerat. Köparna erbjöds an- mäla sig för aktier utan att veta priset.
En 16-sidig broschyr med information om erbjudandet, bolaget och om aktier i allmänhet skickades till varje hushåll i Sverige.
Försäljningen till allmänheten innebar att drygt 510 000 personer tecknade sig för_aktier. Privatpersoner tilldelades 50 — 150 aktier var. 49
4 Riksdagen ["/94195. ] .s'aml. Nr 10(). Bilaga l.?
Eftersom erbjudandet övertecknades reducerades tilldelningen så att Prop. l994/951100 ingen tick mer än 150 aktier med undantag av de anställda som hade Bil. 13 garanterats 250 aktier. Till allmänheten såldes 47,5 miljoner aktier.
Ca 200 institutioner i Sverige och intemationth köpte aktier till ett pris (120 kr) som understeg det vid prissättningstillfället gällande börspriset med en krona eller 0,8 %. Erbjudandet övertecknades mer än två gånger i samtliga törsäljningsområden (Norden, Europa/Övriga världen, UK och USA). Ca 30 % av aktierna såldes till nordiska investerare. De internationella institutionernas köp medförde att det internationella ägandet i Pharmacia ökade med 9,5 % till ca 12 %. Försäljningen inbringade 9 miljarder kronor. Staten äger för närvaran- de aktier i bolaget motsvarande 14 % av aktiekapitalet och 11 % av rösterna. Aktierna förvaltas av Förvaltningsaktiebolaget Stattum
Förvaltning av företag med statligt ägande
I inledningen till detta avsnitt (5. 17) har regeringen redovisat sin syn på ägande. Enligt regeringens uppfattning skall ägandet vara professio- nellt och baseras på en samordnad syn från ägarens sida. Med ut- gångspunkt från målsättningen att staten som företagsägare skall kunna konkurrera med andra ägare på lika villkor bör regeringen ha ett be- myndigande att svara för sådana frågor som sammanhänger med förvaltningen av statens företagsägande. Detta bemyndigande bör avse samtliga företag staten innehar enligt den redovisning som lämnats i regeringens skrivelse l994/95:20 med 1994 års redogörelse för företag med statligt ägande. För aktivt och effektivt ägarskap i konkurrens med andra ägare har regeringen behov av att kunna agera som ägar- företrädare utan det dröjsmål riksdagsbehandling innebär. Ett sådant förvaltningsbemyndigande bör innebäia möjlighet för regeringen att bl.a. omstrukturera ägandet, köpa eller sälja aktier samt att delta i eller avstå från att delta i nyemissioner. Även andra former kan vara aktuella, t.ex. medverka till att bolaget ger ut konvertibla skuldebrev. Om det blir aktuth att minska statens ägande i något av de stora företagen som producerar infrastrukturella tjänster kommer frågan att underställas riksdagen. I samband med en omstrukturering kan en kapitalinsats eller ett aktieförvärv vara nödvändiga. Det är inte möjligt att överföra resurser från en verksamhet till en annan på annat sätt än över statsbudgeten. I förvalmingsbemyndigandet bör ingå en möjlighet för regeringen att via anslaget göra de kapitalinsatser som erfordras. Regeringen anser inte att anslaget skall utnyttjas så att förvaltningen av statens företag ger en nettobelastning på statsbudgeten. Eventuella insatser skall motsvaras av utdelningsinkomster eller försäljningsin- täkter. Principerna för förvaltningen har redovisats i inledningen till detta avsnitt.
För samtliga företag bör finnas ett förslagsanslag för direkta om- kostnader och kapitalinsatser i samband med att ägarförvaltningen utövas. Kosmadema för ägarförvaltningen är svåra att i förväg beräk- na. Regeringen anser därför att nuvarande förslagsanslag på 1 000 kr 50
bör bibehållas och anvisas för nämnda ändamål även för budgetåret Prop. l994/95:100 1995/96. Bil. 13 Regeringen avser att lämna redogörelse till riksdagen om de åtgär- der som vidtas avseende företagsägandet minst två gånger per år. Mot bakgrund av ovan anförda föreslås ett ändrat bemyndigande för regeringen med den innebörd som redovisats samt att nuvarande för- slagsanslag bibehålls med den disposition som angivits.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda före- tag, m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att förvalta företag med statligt ägande samt i förekommande fall öka eller minska ägandet i dessa företag enligt vad som anförts.
A 13. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen
Nytt anslag (förslag) 150 000 000 varav 150 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Vid medlemskapet i EU blir Sverige anslutet också till Europeiska Kol— och Stålgemenskapen (EKSG) på samma sätt som nytillkomman- de EG-medlemmar blivit under 1970- och 1980-talen. Avtalet om EKSG upphör år 2002.
EKSG har en egen budget och förfogar över betydande fonder, som används för omställningsbidrag till inom jäm- och stålindustrin fri- ställd personal samt teknisk och ekonomisk forskning.
En konsekvens av medlemskapet blir att den svenska industrin, som är verksam inom området, skall till EKSG betala en viss årlig avgift som för år 1995 beräknas uppgå till 0,21% av ptoduktionsvärdet. En gradvis sänkning av avgiften förutses och den skall upphöra helt år 1999. Svenska staten skall dessutom under åren 1995 och 1996 bidra till EKSG:s fonder med totalt 16 700 000 ECU, dvs. ca 150 miljoner kronor.
Statens avgift grundas inte på några rättsakter utan vilar på den praxis som utvecklats när nya länder, i det här fallet framför allt Spanien och Portugal är 1986, anslutit sig till EKSG. Tillsammans skall Finland, Sverige och Österrike betala 44 100 000 ECU, varav hälften år 1995 och den andra hälften år 1996. Avgiftens storlek är be- roende av resp. lands andel av världsproduktionen av stål. Vid faststäl- landet av andelarna används härvid 1992 års statistik upprättad av International Iron and Steel Institute (IISI), industrins samarbetsorgan.
51
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100
Regeringen föreslår att riksdagen BIL [3 till Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 150 000 000 kr.
A 14. Avgifter till vissa internationella organisationer
l993/94 Utgift 5 045 775 1994/95 Anslag 7 020 000 l995/96 Förslag 11 200 000
varav 8 402 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996 Anslaget disponeras för avgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organ. För budgetåret l995/96 beräknar regeringen medel enligt följande.
1995/96
Internationella byrån för mått och vikt (BIPM) och Internationella organisationen för legal metrologi (OIML) ] 445 000
Europeiska organisationen för provning och kontroll (EOI'C) 80 000 Organisationen för intellektuell äganderätt (WIPO) 4 935 000 Internationella bly- och zinkstudiegruppen ([LZSG) och lntemationella nickelstudiegruppen (lNSG) 520 000 Eureka 890 000 COST 3 175 000
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Avgifter till vissa internationella organisationer för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 11 200 000 kr.
52
B. Skogsnäring Prop. 1994/95:100
Bil. 13 Skogsindustrin och skogsbruket utgör tillsammans en av de viktigaste näringarna för Sverige. Den är vår främsta exportnäring. Nettoex- portvärdet är väsentligt större än för verkstadsindustrin. Exportinkom- sterna under år 1994 beräknas bli ca 70 miljarder kronor. Detta år har kännetecknats av en hög aktivitet i näringen. Kapacitetsutnyttjandet i industrin har varit på topp. Produktionen av sågade barrträvaror har ökat med 8 % till närmare 14 miljoner m3. Produktionen av papper och papp ökade med 6 % under de första tre kvartalen. Avsaluprisema har stigit kraftigt. Skogsföretagens förbättrade ekonomiska resultat möjliggör nödvändiga och angelägna investeringar som ökar kapaciteten och moderniserar tillverkningsprocessema.
Sammantaget har denna utveckling bidragit till kraftigt ökade av- verkningar i den svenska skogen. Under l993/94 avverkades ca 72 miljoner skogskubikmeter, en ökning med närmare 10 % på ett år. Priserna har höjts väsentligt under år 1994. Årsavverkningen i skogen är dock betydligt lägre än den årliga tillväxten som beräknas till ca 100 miljoner skogskubikrneter.
Plantering av den avverkade arealen har minskat i omfattning de senaste åren. Mellan åren 1988 och 1993 var minskningen ca 30 %. I stället har skogsägarna, främst inom småskogsbruket, gått över till s.k. natung föryngring under fröträd. Arealen beståndsvårdande ungskogs- röjningar har minskat med ca 30 %.
Gällande skogspolitik beslutades av riksdagen år 1993 och trädde i kraft den 1 januari 1994. Den tar sin utgångspunkt i de skogsprinciper som antogs vid FN:s miljökönferens i Rio de Janeiro år 1992 (UNCED). I dessa principer betonas både utnyttjande och vård av skogarna. I den svenska skogspolitiken finns det numera både ett produktionsmål och ett miljömål. Dessa mål skall vara jämställda och väga lika tungt.
Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Det förutsätter att de tendenser till minskad kvalitet i skogsskötseln som Skogsstyrelsen har redovisat motverkas. Detta gäller bl.a. formerna för beståndsanläggning och valet av trädslag. Det är en angelägen uppgift för Skogsvårdsorganisationen att uppmärksamma dessa frågor i sin tillsyn och rådgivning.
Miljömålet för skogsbruket är att skogsmarkens naturgivna pro- duktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt— och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövården samt dess estetiska och sociala värden skall värnas. Den svenska strategin för att bevara en biologisk mångfald innebär att produktionsmålet och miljö- målet integreras. På större delen av den svenska skogsmarken skall skogen brukas och då på ett sätt som innebär att hänsyn tas till naturvår- dens intressen. Bevarandet av en biologisk mångfald kräver dessutom att 53 vissa arealer helt undantas från skogsbruk. För närvarande är enligt den
officiella naturvårdsstatistiken 3,3 % av den produktiva skogsmarken Prop. 1994/952100 skyddad i form av nationalparker, naturreservat, domänreservat etc. Bil. 13 Större delen av dessa arealer ligger ovanför den s.k. skogsodlings- gränsen. Till denna skyddade areal kommer skogsmarksimpedimenten om ca 4 miljoner hektar som inte får avverkas enligt skogsvårdslagen och som inte ingår i vad som definieras som produktiv skogsmarksareal. I takt med ett ökat sektorsansvar för miljön har skogsägamas ekonomiska ansvar också ökat. Detta har kommit till uttryck inte bara i skogsvårds- lagen utan också genom naturvårdslagstiftningens nya bestämmelser om biotopskydd och skärpta bestämmelser om markavvattning och samråd. Skogsägarna och andra som är verksamma inom skogsbruket har påtagligt ökat sitt engagemang för naturvård och naturhänsyn under senare år. Den senaste undersökningen visar att 75 % av hänsynskraven tillgodoses vid avverkningarna.
Sverige håller en hög profil i internationella skogsfrågor. Vi var mycket aktiva inför och under UNCED och deltar nu internationellt i en mängd uppföljningsarbeten. Kommissionen för uthållig utveckling (CSD) möts i april 1995 då man bl.a. avser ta upp UNCED:s beslut i skogliga frågor, dvs. kapitel 11 i Agenda 21 och de s.k. Skogsprincipema. Som ett led i förberedelserna för CSD—mötet kommer dessförinnan en global skogsministerkonferens att hållas i anslutning till ett möte med FAO:s skogskommitté. Denna konferens har initierats av Sverige i samarbete med övriga nordiska länder. Sverige har också med framgång verkat för att skogsfrågoma skall ges ökade resurser inom FAO. Samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa har utvecklats. Dessa länder är numera intresserade inte bara av svensk skogsteknologi och skogsvård utan också av våra kunskaper på skogsmiljöområdet. Sverige medverkar också aktivt i det arbete som bedrivs inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), i uppföljningen av den europeiska skogsministerkon— ferensen i Helsingfors år 1993 och i den Internationella organisationen för tropiskt timmer (IT 10) där vi är representerade på konsumentsidan. Genom observatörsskapet har vi haft möjligheter att redan under år 1994 medverka i EU-ländernas samråd inför och under internationella skogsmöten. Som medlem i EU konuner Sverige att aktivt driva skogsfrågoma i nära och täta kontakter med skogsnäringen, fackliga organisationer och andra berörda.
Fr.o.m. den 1 januari 1994 är den statliga verksamheten med produktion av skogsfrö och Skogsplantor bolagiserad i enlighet med 1993 års skogspolitiska beslut. Svenska Skogsplantor AB har haft en utveckling under det första verksamhetsåret som är något bättre än den plan som förelåg vid bolagiseringen.
54
Den beräknade utgiftsutvecklingen på skogsområdet t.o.m. år 1998 till Prop. l994/952100 följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetpro- Bil. 13 position är följande:
Beräknad Beräknad Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för besparing besparing 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95 — juni 96 1997 1998
427,2 439,5 637,2 425,5 -1 —
1Utgifterna beräknas minska med 24,5 miljoner kronor till följd av andra beslut.
B 1. Skogsvårdsorganisationen
1993/94 Utgift — 1994/95 Anslag 1000 1995/96 Förslag 1000
Under anslaget tas upp ett formellt belopp på 1 000 kr till Skogsvårds— organisationens uppdragsverksamhet. På anslaget redovisas all verksam— het vid Skogsvårdsorganisationen som omfattar Skogsstyrelsen och skogs— vårdsstyrelsema.
Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationen är att verka för att landets skogar vårdas och brukas hållbart i enlighet med de skogspoli— tiska målen och det för skogsbruket och myndigheten gällande sektorsan— svaret för miljön.
Enligt Skogsstyrelsens årsredovisning omsatte Skogsvårdsorganisa- tionen l,l miljarder kronor under budgetåret 1993/94. Det ekonomiska utfallet för den samlade verksamheten var 28,8 miljoner kronor.
Merparten av den organisationsanpassning som ålagts organisationen i anslutning till den nya skogspolitiken har genomförts under budgetåret l993/94. Verksamheten har i hög grad påverkats av de hårda priorite- ringar och kraftiga personalminskningar som detta inneburit. Skogsstyrel- sen bedömer att den nödvändiga anpassningen av organisationen ändå har genomförts snabbt och kostnadseffektivt och att verksamheten kunnat bedrivas på ett godtagbart sätt trots påfrestningar på personalen. Det är främst den del av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet som har med myndighetsutövning att göra som har bantats mätt i tjänstgöringsdagar.
Uppdragen åt skogsbruket har fortsatt att minska under året. Upp- dragsvolymen åt arbetsmarknadsmyndighetema var oförändrad. Den anslagsänansierade verksamheten har bantats kraftigt. Antalet tjänst- göringsdagar i myndighetsverksamheten vid skogsvårdsstyrelsema har minskat med 44 % på tre år. Uppdragsverksamheten har därmed fått en starkt ökad betydelse för organisationen. Skogsstyrelsen anser att am- bitionssänkningen i skogsbruket inom beståndsanläggning och skogsvård
55
under senare år måste vändas till en ökad aktivitet. Även om naturhän- Prop. 1994/95:100 synen i skogsbruket har förbättrats är den inte tillräcklig för att det Bil. 13 beslutade miljömålet skall nås. Avverkningen ligger på en fortsatt hög nivå.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationens verksamhet som lades fast i 1993 års skogspolitiska proposition bör ligga fast.
Resurser 1995/96 Ramanslag 424 200 000 kr
Resultatbedömnin g
Riksdagen beslutade våren 1993 om en ny skogspolitik (prop. 1992/93:226, bet. l992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). En fördjupad prövning av Skogsvårdsorganisationens verksamhet gjordes därvid.
Regeringen har med hänsyn till behovet av att anpassa verksamheten till 1993 års skogspolitiska beslut medgett undantag från reglerna om resultatredovisning för budgetåret l993/94. Det sista bokslutet (per den 31 december 1993) för frö— och plantverksamheten lämnades i april 1994. Skogsstyrelsens årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret l993/94 har granskats av Riksrevisionsverket som inte har haft några invändningar. Det ekonomiska utfallet är 28,8 miljoner kronor. Det täcker väl förräntningskiavet på statskapitalet. Regeringen bedömer att de krav som ställts på återrapportering under budgetåret har uppfyllts. Bl.a. har Skogsstyrelsen redovisat planerade verksamhetsgrenar och verksamhetsmål och en strategi för uppföljning av Skogsvårdsorganisa- tionens verksamhet.
Den allmänna verksamheten har präglats av organisatoriska och administrativa förändringar som en följd av 1993 års skogspolitiska beslut. Omorganisationen av skogsvårdsstyrelsema har i stort sett klarats av under det redovisade verksamhetsåret.
Slutsatser
Riksdagen beslutade i maj 1993 om Skogsvårdsorganisationens verksam- het för treårsperioden l993/94 — 1995/96. De övergripande mål och riktlinjer för verksamheten som gäller för treårsperioden bör ligga fast. 56
Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationens verksamhet är Prop. 1994/951100 sålunda att verka för ett ansvarsfullt nyttjande av landets skogstillgångar Bil. 13 i enlighet med de av statsmakterna beslutade målen för skogsbruket. Skogsvårdsorganisationens verksamhet ges i linje med detta en starkare inriktning mot miljöfrågorna. De nya uppgifter som har tillkommit med myndighetens sektorsansvar för miljön understryker detta. Förutom de uppgifter som följer direkt härav kommer skogsägamas ökade behov av rådgivning, information och utbildning att prägla organisationens verksamhet de närmaste åren. Det är angeläget att dessa insatser även inriktas på att förbättra skötseln så att skogspolitikens produktionsmål nås. Därtill kommer den för Skogsvårdsorganisationen viktiga uppgiften att följa upp, utvärdera och redovisa hur de nya skogspolitiska målen uppfylls. Organisationsförändringen som pågår till följd av minskade resurser för myndighetsuppgifter skall slutföras snarast.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
B 2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter
l993/94 Utgift 275 882 429 1994/95 Anslag 278 952 000 1995/96 Förslag 424 200 000 varav 281 112 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Skogsstyrelsen föreslår oförändrat anslag uppräknat till 18 månader. Vidare föreslår styrelsen en låneram i Riksgäldskontoret på 135 miljoner kronor för investeringar i anläggningstillgångar. En rörlig kredit i Riksgäldskontoret på 100 miljoner kronor behövs. Ökningen beror bl.a. på att statskapitalet levererats in till statsverket. Skogsstyrelsen föreslår vidare att kostnadema under budgetåret l995/96 för omorganisationen av Skogsvårdsorganisationen får liksom hittills täckas med balanserade överskott i uppdragsverksamheten.
Regeringens överväganden
Sveriges medlemskap i EU konuner att kräva Skogsvårdsorganisationens medverkan i beredningen av olika frågor i anslutning till EU-arbetet. Skogsstyrelsen måste skapa utrymme för dessa nya uppgifter genom
omprioriteringar. Anslaget har pris- och löneomräknats. Myndigheten omfattas av
regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 9 miljoner kronor. 57 Anslaget bör föras upp med sammanlagt 424 200 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/951100 Regeringen föreslår att riksdagen Bli. 13
till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgijter för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 424 200 000 kr.
B 3. Bidrag till skogsvård m.m.
1993/94 Utgift 90 675 457 1994/95 Anslag 60 000 000 l995/96 Förslag 60 000 000 varav 40 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget täcks kostnadema för bidrag till skogsvård m.m. som har beviljats före den 1 juli 1993 och kostnadema för avsyning före utbetalning av de beslutade bidragen.
Skogsstyrelsen bedömer att medelsbehovet för budgetåret 1995/96 (18 mån) blir oförändrat i förhållande till innevarande budgetår. Anslaget bör uppgå till 60 miljoner kronor.
Landshövdingarna i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har i en gemensam skrivelse till regeringen föreslagit ett samhällsstöd för ökad aktivitet inom privatskogs- bruket i Norrlands inland. Det föreslagna stödet är utformat som ett regionalpolitiskt, miljöanpassat stöd till skogsbilvägar och skogsvård.
Regeringens överväganden
I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp med 60 miljoner kronor nästa budgetår. Frågan om regionalpolitiska åtgärder inom skogsbruket får bedömas i anslutning till fördelningen av de medel som anvisas inom regionalpolitiken.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.
B 4. Stöd till byggande av skogsvägar
l993/94 Utgift 3 280 831 1994/95 Anslag 400000 1995/96 Förslag 1000
58
Möjligheten att bevilja nya bidrag från detta anslag upphörde den 1 juli Prop. 1994/95: 100 1992. Från anslaget täcks kostnadema för tidigare beslutade bidrag till Bil. 13 vägbyggnadsprojekt och avsyning av dessa.
Skogsstyrelsen föreslår att anslaget skall finnas kvar som ett förslags- anslag på 1 000 kr för att täcka eventuella kostnader för infriande av utestående lånegarantier på ca 1,3 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp med 1 000 kr nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
B 5. Insatser för skogsbruket
1993/94 Utgift 57 334 658 Reservation 47 326 663 1994/95 Anslag 99 000 000 1995/96 Förslag 147 000 000
varav 98 334 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget finansierar statligt stöd till insatser av olika slag för skogsbru- ket. Från anslaget bekostas sålunda bidrag till naturvårds- och kultur- vårdsåtgärder, bidrag till ädellövskogsbruk, statens kostnader för försöks- verksamheten med skogsmarkskalkning, kostnader för vissa civilrättsliga avtal på naturvårdsområdet, intrångsersättningar som följer av skogs— vårdsstyrelsernas beslut samt projektmedel för att slutföra inventeringarna av småbiotoper och sumpskogar.
Skogsstyrelsen har på uppdrag av regeringen låtit utreda Skogsska- domas omfattning och orsaker m.m. Uppdraget har redovisats med överlämnande av rapporten Skogsskador i Sverige, nuläge och förslag till åtgärder. Skogsstyrelsen är i stort sett positiv till vad som föreslås i rapporten rörande vitaliseringsgödsling och kalkning men anser bl.a. att man inte nu behöver lägga fast fördelningen mellan dessa båda åtgärder. Skogsstyrelsen bedömer att verksamheten behöver öka i omfattning successivt och att ytterligare medel härför behövs under innevarande treårsperiod. Rapporten har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet (dnr Jo94/1252).
Skogsstyrelsen föreslår sålunda en fortsatt och utvidgad försöks— verksamhet med skogsmarkskalkning och att anslaget därför bör räknas upp med 20 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår. Vidare föreslås en omfördelning till detta område med 1,5 miljoner kronor. För åren 1997, 1998 och därefter föreslås en upptrappning till 59
60, 100 resp. 120 miljoner kronor. Skogsstyrelsen anser att åtgärderna bör finansieras med i första hand särskilda avgifter eller skatter på svenska utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak.
I stort sett alla remissinstanser instämmer i utredningens beskrivning av kunskapsläget, marktillståndet och behovet av åtgärder. När det gäller konsekvenserna av markförsumingen och frågan om man i dag har tillräckligt underlag för beslut går meningarna isär. Flera remissinstanser, bland dem Sveriges lantbruksuniversitet och Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsfond, framhåller att utredningens bedömningar och slutsatser är långt ifrån självklara. När det gäller förslagen till direkta åtgärder för att motverka skogsmarksskador är flertalet remissinstanser positiva eller förordar en försiktig linje. Meningarna är delade om den föreslagna skogsskadenämndens konstruktion och befogenheter. Flertalet instämmer i att det även i fortsättningen finns behov av insatser på forskning inom området.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår mot bakgrund av den osäkerhet som råder om de föreslagna åtgärdemas effekter på skogen och behovet av ytterligare kunskaper i fråga om vitaliseringsgödsling och askåterföring att försöksverksamheten med skogsmarkskalkning skall fortsätta på oförändrad nivå under budgetåret 1995/96. Regeringen har den 17 november 1994 beslutat att NUTEK i samarbete med Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skall utreda frågan om vissa mer praktiska problem med askåterföring till skogsmark. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret l995/96 har anslaget räknats ned med 1 miljon kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Insatser för skogsbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 147 000 000 kr.
Prop. l994/95:100 Bil. 13
B 6. Bidrag till skogsfröplantager Prop. 1994/95:100
Nytt anslag (förslag) 6 021 000 Bll- 13
Fr.o.m. den 1 juli 1992 upphörde möjligheterna att ge statliga bidrag till anläggning av skogsfröplantager. Bidrag som har beslutats före denna tidpunkt har betalats ut av reserverade medel under äldreanslaget Skogsvårdsorganisationen: Investeringar allt eftersom investeringarna har färdigställts och godkänts. Reserverade medel under anslaget får av formella skäl inte disponeras av Skogsstyrelsen eller regeringen efter utgången av budgetåret l994/95 . Skogsstyrelsen har föreslagit att reserverade medel får disponeras för att infria åtaganden gjorda före den 1 juli 1992.
Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag tas upp på 6 021 000 kr nästa budgetår. Det motsvarar den beräknade reservationen på det äldre anslaget.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till skogsfröplantager för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 021 000 kr.
61
C. Teknologisk infrastruktur m.m. Prop. 1994/95:100
_ Bil. 13 Inledning
En grundläggande förutsättning för att svenska näringslivet skall kunna konkurrera på den internationella marknaden är att Sverige anpassar sig efter internationella regler och direktiv.
Näringslivet behöver enkla och klara regler. Dessa regler skall skapa ordning och reda, ge förutsättningar för konkurrens på lika villkor och förhindra oacceptabel affärsverksamhet samt verka för att skydda liv, hälsa och miljö eller att åstadkomma en god resurshushållning.
Det övergripande målet är att den teknologiska infrastrukturen skall utformas så att det blir en god balans mellan olika intressen och behov i samhället och så att det svenska näringslivet kan verka på likvärda villkor jämfört med sina utländska konkurrenter. Sveriges anpassning till EG:s regelsystem är därvid av stor vikt.
Under budgetåret 1993/94 har följande mera väsentliga förändringar skett i det svenska regelsystemet och i de organ som svarar för dess tillämpning. Alla ändringarna ligger i linje med det övergripande målet för arbetet med den teknologiska infrastrukturen.
Inom området provning och kontroll har regeringen och myndigheter som föreskriver om kontroll av produkters säkerhet i stort slutfört arbetet med att anpassa de svenska regelsystemen till EG:s system med kontrollordningar öppna för konkurrens. Systemet med riksprovplatser avvecklades successivt under år 1994 och är nu i princip avvecklat. Som en följd av EES-avtalet har en marknadskontroll organiserats i Sverige fr.o.m. den ljuli 1994.
Ett antal av EG:s direktiv inom området legal mätteknik har införts i det svenska regelverket bl.a. genom föreskrifter som grundas på lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon.
Sverige har införlivat en EG-förordning om frivilligt deltagande för industriföretag i ett system för miljöstyming och miljörevision och kommer att ge Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) ansvaret för ackreditering och tillsyn av s.k. miljökontrollanter.
De uppgifter som utförs av Sveriges Forsknings- och Provningsinstitut AB (SP) inom området provnings- och mätteknisk FoU är en viktig del i Europasamarbetet och för företagens kvalitetssäkring.
Den svenska standardiseringsorganisationen genomgår nu en omstruk- turering för att bättre tillgodose intressentemas behov. För statens bidrag till SIS-Standardiseringen i Sverige föreslås en ny finansieringsmodell som ger möjlighet till effektivare resultatstyming.
Patent— och registreringsverket (PRV) fortsatte under 1993/94 att plan- mässigt överta handels- och föreningsregistren från länsstyrelserna. Övertagandet var i sin helhet slutfört den 1 november 1994. Fr.o.m. den 1 april 1994 fick PRV rätten att besluta om likvidation av aktiebolag på s.k. formella grunder.
62
På elsäkerhetsområdet har Elsäkerhetsverket genom förordning Prop. l994/95:100 (l993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) fr.o.m. den 1 Bil. 13 januari 1994 fått till uppgift att vara föreskrivande myndighet och tillsammans med Telestyrelsen utöva tillsyn inom EMC-området.
Inom området brand— och explosionssäkerhet har EG:s direktiv om harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk (93/15/EEG) införts i det svenska regelverket, bl.a. genom ändring i förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor.
Vad gäller mineralområdet har NUTEK den 1 juli 1993 från den av- vecklade Nämnden för statens gruvegendom tagit över ansvaret för att förvalta och avyttra kvarvarande statlig gruvegendom m.m. Omfattande återställningsarbeten har påbörjats vid den av staten ägda och nedlagda Adakgruvan i Malå kommun, Västerbottens län.
På byggområdet har riksdagen beslutat om ändringar i plan- och bygglagen (1987:10) och en ny lag (l994:847) om tekniska egen- skapskrav på byggnadsverk, m.m. Regeringen har följt upp den ändrade regleringen i förordningar. Reformen träder i kraft den 1 juli 1995. Parallellt har motsvarande förändringar gjorts i förordningen om hissar m.m.
Genom den nya regleringen samordnas de tekniska egenskapskraven på byggnader och anordningar i dessa med bl.a. byggproduktlagens (1992:1535) föreskrifter om CE-märkning av byggprodukter och görs mindre detaljerade. Tillståndsprövningen genom bygglov m.m. ersätts av ett nytt system för tillsyn och kontroll av egenskapskraven. Vidare införs ett öppet system för typgodkännande, tillverkningskontroll och person- certifiering. Under hösten 1994 startade ett omfattande arbete med att utarbeta tillärnpningsföreskrifter samt informations— och utbildnings- material kring reformen. Detta arbete kommer att fortsätta under våren 1995 jämsides med det omställningsarbete som måste ske vid bygg- nadsnämndema och inom byggbranschen.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på området Teknologisk infrastruktur m.m. t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslag i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kronor):
Beräknad Beräknad Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för besparing besparing 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96 1997 1998 Absoluta tal Relativa tal 296,4 321,2 457,6 303,7 of of
63
C 1. Patent- och registreringsverket
l994/95 Anslag 1000 1995/96 Förslag 1000
Verksamheten vid Patent- och registreringsverket (PRV) finansieras genom avgifter. Med undantag av namnverksamheten skall avgifterna ge full kostnadstäckning. Därutöver skall verksamheten med patent, varu- märken och mönster ge ett överskott, som motsvarar kostnaden för Patentbesvärsrättens verksamhet minskat med underskottet i namnverk- samheten. Detta överskott redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2529 Avgifter vid Patent— och registreringsverket. Huvud- delen av avgifterna beslutas av regeringen och i övrigt av PRV efter sam- råd med Riksrevisionsverket.
PRV är central förvaltningsmyndighet för frågor om patent, varu- märken, mönster, eftemarnn och förnamn samt för registrering av aktie— bolag, filialer, handelsbolag och ekonomiska föreningar. PRV registrerar även kommunala vapen, meddelar utgivningsbevis för utgivare av periodisk skrift och är tillståndsmyndighet för användning av vissa officiella beteckningar. PRV är internationell myndighet enligt den inter- nationella konventionen om patentsamarbete.
Utom myndighetsuppgifter utför PRV uppdragstjänster inom sitt verk- samhetsområde, t.ex. informationSsammanställningar och kartläggande undersökningar beträffande patent, varumärken och mönster samt inom bolagsområdet. Mot ersättning ger PRV service till Patentbesvärsrätten vad gäller bl.a. löne- och personalfrågor samt ekonomiadministration.
Det övergripande målet för PRV:s verksamhet är att erbjuda ändamåls— enliga, kvalitativt högtstående och serviceinriktade tjänster på de immate- rialrättsliga och associationsrättsliga områdena.
PRV har i årsredovisningen redovisat en fortsatt ökning av antalet inkomna patentärenden med 5,8 %. Antalet inkomna varumärkesärenden ökade med 15,5 % och antalet namnärenden med 15,3 %. Antalet möns- teransökningar var i stort sett oförändrat. Verksamhetsförändringarna vid bolagsavdelningen i Sundsvall präglades främst av det fortsatta övertagan- det av handels- och föreningsregistren från länsstyrelserna. Övertagandet har skett län för län och har pågått under perioden 1 januari 1993 — 1 november 1994.
Det totala ekonomiska resultatet framgår av följande tabell.
Prop. 1994/951100 Bil. 13
Prop. l994/951100
Belopp i miljoner kronor . 1993/94 1992/93 Bil. 13 Verksamhetens intäkter 344,3 314,7 Verksamhetens kostnader -347,9 -3l7,2 Verksamhetens utfall —3,6 -2,5 Ränteintäkter/räntekostnader 2,3 6,0 Till inkomsttitel (Patentbesvärsrätten) -9,4 -9,3 Årets kapitalförändring -1o,7 -5,7
Resultatet för de fyra fackavdelningama redovisades enligt följande.
Belopp i miljoner kronor 1993/94 1992/93 Patentavdelningen 14,1 6,0 Varumärkesavdelningen 5 ,4 1,8 Uppdragsavdelningen 0,8 0,6 Bolagsavdelningen -14,1 -14,2
Det negativa resultatet för bolagsavdelningen förklaras huvudsakligen av dels 3,6 miljoner kronor lägre intäkter än budgeterat för registreringen av handelsbolag och ekonomiska föreningar, dels 7 miljoner kronor extra investeringar i teknikstöd.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden l993/94—l995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Anslag 1 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 578 883 000 kr
Resultatbedömning
PRV:s årsredovisning visar att verksamheten fortlöpande utökas och an- passas till omvärldens behov. Det ekonomiska resultatet är sammantaget tillfredsställande. Bolagsavdelningen visar ett betydande underskott som dock vägs upp av ett överskott från patentavdelningens verksamhet. I båda fallen bedöms verksamheten under innevarande år kunna ge ett noll- 65
5 Riksdagen I 994.195. [ saml. Nr IUI). Bilaga I.?
resultat. Över åren bör givetvis dessa svängningar i resultaten ta ut var- Prop. 1994/951100 andra så att varje verksamhetsgren bär sin egen kostnad. Uppdragsverk- Bil. 13 samheten visar en fortsatt ökning. Den delen av PRV bedöms ha de största möjligheterna när det gäller att utveckla nya tjänster mot omvärlden. Särskilt bör PRV med hjälp av informationsteknologi utveckla metoder och system som ger snabb och effektiv allmän tillgång via nätverk till den stora informationsmängd som finns tillgänglig hos PRV. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions- berättelsen avseende PRV.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1994 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Åtgärder måste vidtas så att balans uppnås i bolagsavdelningens intäkter och kostnader. Det avslutade övertagandet av handels- och föreningsregistren från länsstyrelserna ger nu särskilda möjligheter till rationaliseringar och bör bidra till en gynnsam ekonomisk utveckling. Rationaliserings- och utvecklingsarbetet i övrigt inom PRV har en inriktning som gett goda resultat.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Patent— och registreringsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
C 2. Patentbesvärsrätten
1993/94 Utgift 9 237 768 l994/95 Anslag 10 610 000 1995/96 Förslag 15 920 000 varav 10 553 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Anslaget till Patentbesvärsrätten (PBR) motsvaras av inbetalningar till inkomsttitel på statsbudgeten från Patent- och registreringsverket (PRV) på det sätt som redovisas under anslaget Cl.
PBR är en fristående förvalmingsdomstol. Verksamheten regleras genom lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten. Det övergripande målet för PBR är att pröva överklaganden av beslut meddelade av PRV i frågor _om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn. Verksamhets- målet för PBR är att överklaganden i patentärenden skall avgöras inom en genomsnittlig handläggningstid på 1,5 år och att övriga överklagnings- ärenden skall avgöras i sådan omfattning att antalet oavgjorda ärenden . .. 66 mte okar.
Frågan om huruvida PBR skall upphöra som fristående förvaltnings- Prop. 1994/95:100 domstol och dess verksamhet införlivas i det allmänna domstolsväsendet Bil. 13 bereds f.n. inom regeringskansliet.
PBR har i sin årsredovisning för 1993/94 redovisat att antalet inkomna patentärenden legat på fortsatt låg nivå. Vid årets slut hade medelbehand- lingstiden för patentärenden minskat till 1,9 år och förutspås nå det uppsatta målet 1,5 år under l994/95. Antalet varumärkesärenden, som dominerar verksamheten i övrigt, har däremot visat en fortsatt kraftig ökning. Detta har gjort att också antalet oavgjorda ärenden på detta område ökat från 461 till 846 och den genomsnittliga handläggningstiden från knappt ett till knappt två år. Enligt PBR har vakanser och nyre- kryteringar under året bidragit till denna utveckling. Vakansema är också en förklaring till att anslaget utnyttjades endast till 89,7 %. PBR dispo— nerade under året en anslagskredit om 500 000 kr.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden 1992/93—1994/95 bör utsträckas till att omfatta även budgetåret 1995/96.
Resurser 1995/96 Ramanslag 15 920 000 kr
Resultatbedömning
PBR:s årsredovisning visar att verksamhetsmålen inte uppnåtts. Detta gäller särskilt varumärkesärenden för vilka behandlingstiden ökat väsent- ligt. Denna utveckling måste vändas så att alla delmål kan nås. En översyn av t.ex. organisation och arbetsrutiner kan därvid bli nödvändig.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi- sionsberättelsen avseende PBR.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1994 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Åtgärder måste vidtas inom PBR mot de långa behandlingstidema för vissa typer av ärenden, särskilt vad gäller varumärken.
67
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bll- 13
till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 15 920 000 kr.
C 3. Bidrag till SIS — Standardiseringen i Sverige
1993/94 Utgift 39 328 000 1994/95 Anslag 33 964 000 1995/96 Förslag1 54 045 000 varav 32 267 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
lInkluderar medel till teknisk informationsförsörjning som tidigare anvisats under anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling
Från anslaget utgår bidrag till standardiseringsverksamheten för att med SIS-Standardiseringen i Sverige som centralorgan, tillsammans med auktoriserade standardiseringsorgan för olika verksamhetsområden, verka för svensk standardisering nationellt, europeiskt och globalt.
De övergripande målen för bidraget är att standardiseringsverksamheten skall bidra till att öppna marknader, höja produktiviteten och konkurrens- kraften hos svenskt näringsliv samt bidra till att statens specifika ansvar när det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och egendom tillgodoses.
SIS skall som centralorgan verka för att den svenska standardiserings- organisationen utvecklas så att den utgör en kompetent, flexibel och rationell resurs för deltagande i internationellt standardiseringsarbete.
Från anslaget finansieras dessutom vissa verksamheter inom området teknisk informationsförsörjning. Under anslaget anvisas för detta ändamål medel till Tekniska nomenklaturcentralen och Tekniska litteratur- sällskapet för att dessa privaträttsliga organ skall erbjuda tjänster med hög kvalitet till svenskt näringsliv, myndigheter och organisationer.
Europeiskt och globalt standardiseringsarbete har genom de senaste årens politiska utveckling fått en ny och mer omfattande roll än tidigare. EG:s lagstiftningsmetod ("The new approach") för att harmonisera tekniska föreskrifter har inneburit nya möjligheter och problem för svenska myndigheter. I det europeiska standardiseringsarbetet har uppgifter för att harmonisera nationella myndighetsregler prioriterats. Standardiseringsarbete som tillkommit på initiativ av näringslivet m.fi. utgör fortfarande dock cirka 80 % av all standardisering. Det globala standardiseringsarbetet är totalt mer omfattande än det europeiska. På många områden sker den internationella Standardiseringen i första hand på global nivå, varefter resultaten utnyttjas för europastandard. Mer än 95 % av verksamheten i Sverige avser medverkan i och bevakning av internationellt standardiseringsarbete.
68
Sveriges Industriförbund har utrett den svenska standardiseringens Prop. 1994/95:100 organisation och arbetssätt med syftet att förbättra svenska intressenters Bil. 13 genomslagskraft både nationth och internationellt. Detta har lett till förslag om en decentraliserad standardiseringsorganisation med ett litet men starkt centralorgan (SIS) för vissa övergripande frågor. Vidare bedömdes att det fanns en rationaliseringspotential i standardiserings- organisationen på totalt 20—35 miljoner kronor per år. Omstrukturering av den svenska organisationen i enlighet med Industriförbundets förslag genomfördes för SIS del per den 1 juli 1994 och med varierande förändringstakt i standardiseringsorganen.
Statskontoret har på regeringens uppdrag, i rapporten Standardi- seringen och staten - Konsekvenser av standardiseringens nya orga- nisation (l994:13), redovisat en analys mot bakgrund av statens behov av Standardiseringen och finansiering av verksamheten. I rapporten anförs vid bedömning av omstruktureringen att den har inneburit måttliga förändringar för både ansvarsfördelning och arbetsformer. Förändringen mot ökad decentralisering kommer att få effekt först när intressenterna engagerar sig mer aktivt i standardiseringsorganens verksamhet. Ett av de viktigare inslagen är att SIS beslutande organ har förändrats. Antalet ledamöter har mer än halverats och representerar i dag standardiseringens huvudintressenter på hög nivå. Den viktigaste förändringen enligt Statskontoret är att satnarbetsklirnatet inom standardi- seringsorganisationen har förbättrats.
Statskontoret anför att om staten på allvar vill medverka till decentrali- sering och ökad intressentstyming bör vissa förändringar företas i samband med omstruktureringen.
En ny finansieringsmodell föreslås som bygger på följande förändring- ar: l. Ansvaret för att finansera och delta i standardiseringsarbete inom områden som rör skydd för liv, hälsa, miljö och egendom bör läggas på de myndigheter som företräder statens intressen inom respektive sektor.
2. Alla deltagare i standardiSeringsarbetet bör bidra till att täcka standardiseringens administrationskostnader.
3. Bidragen till arbetsmiljörelaterade respektive konsumentrelaterade standardiseringsprojekt till SIS bör avvecklas. Arbetsmiljö- och Konsumentråden inom SIS avskaffas.
4. Det s.k. allmänna bidraget till irrdustrirelaterade standardiserings- projekt bör finnas kvar men bidraget bör utgöras av ett fäst belopp som fastställs i budgetprocessen och bedömas mot utvecklade och tydligare resultatkrav. 5 . Ett permanent samarbetsorgan för standardiseringspolitiska frågor bör inrättas inom regeringskansliet. Statskontoret har vidare kartlagt och uppskattat föreskrivande myndig- heters behov av översättning och inköp av standarder som hänvisas till i myndighetsföreskrifter. Kostnadema för att översätta relevanta säkerhetsstandarder uppskattas av standardiseringsorganisationen till 10—12 miljoner kronor per år medan myndigheternas behov av att köpa 69 standarder är svårare att bedöma. Enkätsvaren tyder på att behoven
motsvarar en kostnad av cirka 5—10 miljoner kronor per år. Statskontoret Prop. l994/95:100 menar att översättning bör ske i åtminstone de fall föreskrifterna riktar Bil. 13 sig till enskilda brukare och konsumenter. Behovet är mindre om reglerna huvudsakligen riktar sig till företag och professionella an- vändare.
För att få synpunkter på Statskontorets rapport har utfrågande sammanträden anordnats med ett trettiotal myndigheter närvarande, med näringslivets organisationer, med LO och med Sveriges Konsumentråd samt med standardiseringsorganisationen. Särskilda skrivelser i ärendet har inkommit från flera myndigheter, Sveriges Industriförbund, Sveriges VerkstadsindUstrier, Byggentreprenörema, Hyresgästernas Riksförbund, LO, Sveriges Konsumentråd och Konsumentrådet inom SIS samt Hälso- och Sjukvårdsstandardiseringen.
Sammanfattande har följande synpunkter framkommit. De flesta myn- digheterna instämmer i Statskontorets övergripande bedömningar om en ny finansieringsmodell men motsätter sig att detta sker inom befintlig resurstilldelning. Myndigheterna pekar på nya resurs- och kompetenskrav som ställs då deras regelarbete delvis ersätts av standardiseringsarbetet. Behov av riktlinjer och resurser i samband med översättning och inköp av standarder för myndighetsbehov har påtalats. Önskemål har framförts om att specialdestinerade medel till bl.a. konsument- och arbetsmiljö- standardisering skall bibehållas. Riktlinjer för statliga aktörer i stan- dardiseringens beslutande organ efterlystes.
LO anser att de bl.a. via statens medelstilldelning till standardiseringen skall tillförsäkras ett tillfredsställande inflytande i den nya metoden för arbetsmiljöreglema. De påtalar också behoven av att ha tillgång till översatta standarder för att lagstiftningen inom arbetsmiljöområdet och för marknadskontroll skall fungera tillfredsställande .
Brukarintressen representerade av Sveriges Konsumentråd och Konsumentrådet inom SIS betonar att det är utomordentligt angeläget att konsumentföreträdare bereds plats i SIS beslutande organ och att tillräckliga resurser avsätts för att möjliggöra att konsumenternas intressen tas tillvara i standardiseringsarbetet inom olika produktområden.
Näringslivsorganisationema stödjer i huvudsak de förslag till föränd— ringar av statens finansieringsmodell som föreslagits av Statskontoret och betonar vikten av ett rättvist system där samtliga intressenter bidrar till standardiseringsorganisationens administration. Den nuvarande pro— centuella anknytningen till näringslivets bidrag anser de ändamålsenlig. För att inte undergräva svensk industris konkurrensfördelar menar näringslivsorganisationema att det är nödvändigt med ett sådant statligt stöd till Standardiseringen så att balans uppnås med det stöd som ges i övriga europeiska länder.
Standarders legala roll och översättning
EG:s nya metod för legal harmonisering innebär att som bindande rättsregler gäller tämligen allmänt hållna säkerhetskrav. Man har uppdragit åt de europeiska standardiseringsorganen att utforma de 70
tekniska specifikationer som skall säkerställa att produkter uppfyller Prop. l994/952100 direktivens säkerhetskrav. Dessa tekniska specifikationer behåller sin Bil. 13 status av frivilliga standarder. Produkter som tillverkas enligt harmonise- rade standarder förutsätts uppfylla direktivens säkerhetskrav, men även andra utföranden godtas, om det kan visas att produkterna uppfyller säkerhetskraven. Lagstiftningstekniken att standarder förutsätts uppfylla säkerhetskraven innebär att standarderna får vissa rätts-verkningar på så sätt att de förutsätts uppfylla föreskriftemas krav.
Genom den nya metoden lämnas utrymme för nationella myndigheter att i enskilda fall pröva om innehållet i en standard uppfyller de rättsligt bindande kraven i direktivet. Bevisbördan för att standarden är otill- räcklig vilar på myndigheten. Ett särskilt förfarande skall tillämpas om myndigheten skulle underkänna standarden och ingripa mot produkten.
I statsrådsberedningens handbok Myndigheternas föreskrifter (Ds 1992:112) behandlas i en bilaga användning av standarder i regelarbetet. Här framgår att den standard som det anknyts till i föreskrifter måste vara allmänt tillgänglig. Om en myndighet avser att göra en standard rättsligt bindande, måste hänvisningen till standarden klart ange vilken standard som åsyftas och var den finns publicerad. En hänvisning får inte omfatta kommande ändringar av en standard eftersom enligt Regerings- formen en myndighets nonngivningsmakt, utan stöd av lag, inte får överlämnas till någon annan, i detta fall standardiseringsorganen.
Inom den svenska standardiseringsorganisationen, som består av ett antal privaträttsliga organisationer sammanhållna genom avtal, har centralorganet SIS upphovsrätten och därmed ensamrätten till försälng och distribution av svenska standarder. SIS och ett par av standardise— ringsorganen är medlemmar i de globala och europeiska standardiserings- organisationema. Svensk standardisering innebär i dag, i allt väsentligt att standarder fastställda av internationella standardiseringsorganisationer överförs, helt eller delvis, till svensk standard av SIS.
Utarbetandet av standarder går kortfattat till på följande sätt. De av SIS auktoriserade standardiseringsorganen svarar inom sitt verksamhets- område för planering, initiering, ledning och administration av svenskt deltagande i sådant europeiskt och internationellt standardiseringsarbete som svenska intressenter efterfrågar och finansierar. Kommittéema består av sakkunniga från näringsliv, landsting, kommuner och myndigheter inom det aktuella området. Det finns enligt uppgift i Standardkalendem för år 1994 cirka 700 tekniska kommittéer med cirka 6 000 deltagare. Arbetet bedrivs enligt fasta regler med öppenhet och konsensusbeslut. Den tekniska kommittén beslutar ofta på ett tidigt stadium om en standard Skall översättas till svenska eller ej. Cirka 20 procent av alla standarder översätts till svenska och siffran är enligt uppgift från SIS sjunkande. Översättningen görs redan under det tekniska arbetets gång av en eller flera sakkunniga i kommittén. Den svenska versionen av standarden fastställs sedan som svensk standard av SIS. Det finns alltså ingen möjlighet för myndigheter att låta göra egna översättningar av standarder och utge dessa.
Under våren 1994 har en informell interdepartemental samarbetsgrupp 71 berett ett antal frågor med anknytning till effektiviseringen av den
svenska standardiseringsorganisationen. De departement som medverkat Prop. l994/951100 iarbetet under ledning av Näringsdepartementetär Utrikesdepartementets Bil. 13 handelsavdelning, Försvars-, Social-, Kommunikations-, Iordbruks-, Arbetsmarknads-, Kultur-, Civil- samt Miljö- och naturresursdeparte- menten. För närmare beredning av frågor om översättning av standarder har funnits en arbetsgrupp med representanter för Justine—, Arbets- marknads- och Näringsdepartementen.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det har inte funnits skäl att ändra de övergripande mål som gäller för bidrag till standardiseringen.
Resurser 1995/96
Anslag 1995/96 54 045 000 kr
.. 'gt I avvaktan på det arbete att utveckla resultatmått för anslaget som pågår inom standardiseringsorganisationen bör bidraget till SIS
prövas endast för ett år och verksamheten genomföras med de övergripande mål som angivits.
Resultatbedömning
Tillräckligt underlag saknas för att kunna bedöma effektiviteten i verksamheten. SIS har på regeringens uppdrag redovisat de åtgärder som vidtagits inom standardiseringsorganisationen för att uppnå den rationali- seringspotential som bedöms finnas inom organisationen. SIS har tillvaratagit den rationaliseringspotential som bedömts finnas för central- organet medan standardiseringsorganen har en hel del arbete kvar att göra. Regeringen har vidare givit SIS i uppdrag att senast den 1 februari 1995 lämna en plan för hur resultatmått skall utvecklas inom standar- diseringsorganisationen.
72
Slutsatser Prop. 1994/95: 100
Regeringen anser att den omstrukturering som genomförs inom den Bil" 13 svenska standardiseringsorganisationen är betydelsefull för hur väl svenska intressen skall kunna göra sig gällande i det internationella standardiseringsarbetet. Omstruktureringen har också lett till att kostnadema för standardiseringsverksamheten har blivit tydliga. Arbetet med att få en kostnadseffektiv organisation som svarar mot intressenter- nas behov är inte slutfört. Det fortsatta arbetet ställer krav på aktivt deltagande på verkställande nivå inom både myndigheter och näringsliv.
Regeringen anser att alla som deltar i arbetet också på olika sätt skall bidra till finansiering av verksamheten. Detta har sedan länge varit en praktiserad princip. För att få effekt av omstruktureringsarbetet är det viktigt att alla intressenter i standardiseringsarbetet har incitament att att driva på och utveckla verksamheten. För statliga myndigheter som tidigare självständigt utarbetat regler innebär detta en noggrann priorite- ring av sitt deltagande i standardiseringsarbetet och i styrningen av standardiseringsorganen
Syftet med anslaget till SIS är att utifrån de övergripande målen underlätta och gagna deltagande i standardiseringsarbetet.
Den nya finansieringsmodell som nu föreslås för anslaget till SIS skall ge större möjligheter till resultatstyming av medlen än idag då anslaget beräknas utifrån bl.a. näringslivets bidrag. Vid beräkning av anslaget har regeringen utgått från nuvarande nivå och tillämpat ett effektivitetskrav på 5 %.
Anslaget skall användas så att 70 % skall fördelas till standardi- seringsprojekt i proportion till näringslivets bidrag. Resterande 30 % skall användas till s.k. mandaterade standardiseringsprojekt och fördelas med utgångspunkt från myndigheternas prioritering av standar-diserings- arbetet. De övergripande mål som angivits för anslaget skall beaktas när medlen används. Regeringen avser att utfärda närmare riktlinjer för anslaget. Regeringen avser vidare att kontinuerligt under budgetåret låta utvärdera ändarnålsenligheten i den nya finansierings-modellen.
Frågan om att översätta standarder har fiera aspekter. Till en början innebär EU:s nya metod för legal harmonisering att på berörda områden standarder formth behåller karaktären av frivilliga överenskommelser men anknyts till bindande rättsregler på sådant sätt att de i vissa hänseenden fungerar som legala föreskrifter. Sådana standarder måste i allmänhet vara tillgängliga på svenska språket i samma utsträckning som föreskrifter. Om exempelvis en tillsynsmyndighet vill förvissa sig om att en produkt uppfyller kraven i ett direktiv, kan det bli nödvändigt att jämföra den mot kraven i en standard.
Det går emellertid inte att generellt avgöra i vilka fall det från statens utgångspunkt är nödvändigt med en översättning. Det får ankomma på de myndigheter som deltar i standardiseringsarbetet att bevaka denna fråga och se till att översättning görs när det behövs.
73
En vidare fråga är emellertid tillgängligheten av standarder för Prop. l994/95:100 myndigheternas behov. Som framgått av det tidigare krävs tillgång till Bil. 13 standarder vid myndighetsutövning. Även om myndigheten själv deltagit i översättningsarbetet, har standardiseringsorganisationen upphovsrätten och myndigheten måste köpa erforderligt antal standarder till en kostnad som till gängse pris kan bli mycket hög. Det blir dock orimligt om myndigheter av kostnadsskäl inte i tillräcklig utsträckning har tillgång till standarder som krävs för myndighetsutövning. I denna fråga har nu diskussioner inletts med SIS. Regeringen förutsätter att dessa leder till en överenskommelse om myndigheternas utnyttjande av standarder på ekonomiskt rimliga villkor. I övrigt är det viktigt att standardiserings- organisationema beaktar standarders legala roll.
Som tidigare nämnts är intressentemas styrning av standardi—seringsor— ganisationen betydelsequ för den fortsatta utvecklingen. Regeringen utser SIS ordförande och femton fullmäktigeledamöter. Regeringen avser att inrätta en samrådsgrupp för standardiseringspolitiska frågor inom Näringsdepartemcntet. Syftet med denna grupp skall vara att samordna och förstärka statens roll i standardiseringsarbetet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till SIS-Standardiseringen i Sverige för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 54 045 000 kr.
C 4. Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverk— samhet
1993/94 Utgift 10 892 000 l994/95 Anslag 13 566 000 l995/96 Förslag 20 800 000 varav 13 788 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) är central förvalt- ningsmyndighet för teknisk kontroll och mätteknik. SWEDAC är vidare samordnande myndighet för marknadskontroll av produktsäkerhet och har vissa uppgifter beträffande handeln med ädelmetallarbeten och den legala metrologin. SWEDAC kommer dessutom att få en uppgift inom det frivilliga systemet för miljöstyrning och miljörevision. De övergripande målen för SWEDAC är — att verka för att den omställning som det svenska systemet för teknisk
kontroll står inför genomförs så kostnadseffektivt som möjligt utan att eftersträvade säkerhetsnivåer efterges, samtidigt som de krav som Europaintegrationen ställer tillgodoses, — att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska ve rksam- heten i landet, 74
— att verka för en behovsanpassad regelgivning och en effektiv tillsyn Prop. l994/95:100 inom verksamhetsområdena legal mätteknik och ädelmetall, Bil. 13 — att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsumen- ternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns på marknaden är säkra verka för att övervakningen och kontrollen av produkter på marknaden sker heltäckande, effektivt och efter enhetliga och internationellt accepterade principer. Resultatanalysen i den fördjupade anslagsframtällningen indikerar att de uppsatta målen uppnåtts. SWEDAC påpekar att verksamheten under de senaste tre åren genomgått stora förändringar. Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som myndigheten kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslås att myndighetsverksamheten under den kommande treårsperioden skall inriktas på fyra huvudområden med följande övergripande målsättningar.
I . Kontrollforrrtsfrågor
Att nationellt verka för en avveckling av riksprovplatssystemet och ett genomförande av kontrollordningar i öppna system som ger till-fredsstäl— lande säkerhet och står i överensstämmelse med principerna i EES— avtalet och även i övrigt ges internationell acceptans. Att internationellt verka för en utveckling av ackrediteringssystemet som ett medel för avveckling av tekniska handelshinder.
2. Mätteknisk samordning
Att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten i landet.
3. Legal mätteknik och ädelmetallvaror
Att med utgångspunkt i internationella åtaganden och konsumenternas och näringslivets intresse av korrekta mätningar och mängduppgifter såväl nationellt som intemationth verka för en behovsanpassad regelgivning och en effektiv tillsyn.
4. Samordnings- och kontaktuppgifter beträffande marknadskontroll
Att med utgångSpunkt i internationella åtaganden och konsumenternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns på marknaden är säkra, verka för att övervakningen och kontrollen av produkter på marknaden sker heltäckande, effektivt och efter enhetliga och internatio- nellt accepterade principer.
SWEDAC hemställer om ett ramanslag på 39 800 000 kr för myndig- hetsverksamheten under budgetåren 1995/96 — 1997/98.
SWEDAC har i sin årsredovisning redovisat ett anslagssparande på 403 674 kr från l993/94 års myndighetsverksamhet. De största resurser- na har under resultatperioden ägnats åt rådgivning och information i kontrollformsfrågor och utvecklandet av internationella system för erkännanden av nationella ackrediteringar. 75
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden Prop. 1994/ 95: 100 Sammanfattning Bil" 13
Övergripande mål
De övergripande målen för SWEDAC skall för den kommande planeringsperioden vara — att nationellt verka för att genomföra kontrollordningar i öppna system, som ger tillfredsställande säkerhet och står i över- ensstämmelse med principerna inom EU och även i övrigt godtas internationellt, att internationellt verka för produktregler och kontrollsystem som underlättar den fria varurörligheten och tillkomsten av multilaterala och andra avtal om ömsesidigt godtagande av resultat av teknisk kontroll, att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten i landet, — att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsumenternas och näringslivets intresse av korrekta mätningar och mängduppgifter såväl nationellt som internationellt verka för en behovsanpassad regelgivning och en effektiv tillsyn inom verksamhetsområdena legal mätteknik och ådelmetallvaror, att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsu- menternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns på marknaden är säkra verka för att övervakningen och kontrollen av produkter på marknaden sker heltäckande, effektivt och efter enhetliga och internationellt accepterade principer.
Resurser 1995/96 Ramanslag 20 800 000 kr
Planeringsram 1995/96 1997 1998
20 800 000 kr 13 788 000 kr 13 788 OOOkr
Resultatbedömning
SWEDAC15 fördjupade anslagsframställning visar att verksamheten bedrivits med en sådan inriktning att de verksamhetsmål som hittills gällt i stort sett har nåtts. I särskilda direktiv för den fördjupade anslagsfram- ställningen för budgåren 1995/96 — 1997/98 fick SWEDAC i uppdrag att analysera verksamhetens resultat vad gäller såväl prestationer som effekter. Resultaten skulle ställas i relation till utnyttjade resurser. SWEDAC fick vidare i uppdrag att föreslå vilka resultatmått som bör 76
utvecklas och användas under de närmaste åren. SWEDAC:s års— Prop. 1994/95:100 redovisning och anslagsframställning ger fortfarande inte tillfreds- Bil. 13 ställande information om verksamheten. Information bör lämnas om kosmader och resultat och bedömning av framtida behov för olika verksamhetsområden.
Fördjupad prövning
De resultat som SWEDAC redovisat för de olika delområdena inom myndighetsverksamheten visar att målen i huvudsak har uppnåtts. Under den gångna treårsperioden har verksamhetsområdet utökats och för- ändrats. Det finns därför anledning att ompröva och utveckla målen för verksamheten.
SWEDAC har beräknat att ett EU-medlemskap kommer att medföra ytterligare kostnader för myndigheten med 1 500 000 kr per budgetår.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen angående SWEDAC.
Slutsatser
Mot bakgrund av den fördjupade prövning regeringen gjort av verksam- heten dras följande slutsatser. De tidigare övergripande målen för SWEDAC:s myndighetsverksamhet bör förtydligas. Ett mål för den internationella verksamheten bör tillkomma. Målen skall vara — att nationth verka för att genomföra kontrollordningar i öppna system, som ger tillfredsställande säkerhet och står i överensstäm— melse med principerna inom EU och även i övrigt godtas internatio- nellt, - att internationellt verka för produktregler och kontrollsystem som underlättar den fria varurörligheten och tillkomsten av multilaterala och andra avtal om ömsesidigt godtagande av resultat av teknisk kontroll, — att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksam- heten i landet, — att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsumen- ternas och näringslivets intresse av korrekta mätningar och mängd- uppgifter såväl nationellt som internationellt verka för en behovsan- passad regelgivning och en effektiv tillsyn inom verksarnhetsområde- na legal mätteknik och ådelmetallvaror, — att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsumen- ternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns på marknaden är säkra, verka för att övervakningen och kontrollen av produkter på marknaden sker heltäckande, effektivt och efter enhetliga och internationellt accepterade principer. Inom det frivilliga systemet för miljöstyrning och miljörevision kommer SWEDAC att utses till nationellt ackrediteringsorgan.
Regeringen delar SWEDAC:s uppfattning att EU—medlemskapet 77 kommer att kräva ytterligare resurser.
Regeringen beräknar anslaget till 20 800 000 kr. I anslaget är inräknat Prop. 1994/95:100 pris- och löneomräkning, ett effektivitetskrav om 5 % i enlighet med den Bil. 13 princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag samt 1 miljon kronor att täcka kostnader orsakade av EU-medlemskapet.
Planeringsramen för perioden l995/96 — 1998 har mot denna bakgrund beräknats till 48 376 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner att den övergripande målsättningen för myndighets- verksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser, 2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 20 800 000 kr.
C 5. Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksam-
het
1993/94 Utgift 1 000 l994/95 Anslag 1 000 l995/96 Förslag 1 000
Under detta anslag redovisas intäker och kosmader för SWEDAC:s uppdragsverksamhet.
SWEDAC:s uppdragsverksamhet avser ackreditering av laboratorier för kalibrering och provning, av certifieringsorgan för produkter, kvalitets- system och personal och av kontrollorgan i tredjepartsställning. Därutöver skall SWEDAC bedöma presumtiva anmälda organs kompe- tens samt utöva tillsyn.
Det övergripande målet för uppdragsverksamheten är — att fortsätta utvecklingen och uppbyggnaden av ackrediteringsverk-
samheten, så att denna kan svara upp mot de behov som uppkommer till följd av Europaintegrationen och en ändrad inriktning av nationella kontrollordningar. SWEDAC har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat upp— dragsverksamheten inom delområdena ackreditering av laboratorier, ackreditering av certifieringsorgan och ackreditering av kontrollorgan. Verksamheten att bedöma anmälda organ sammanfaller till större delen med ackrediteringsverksamheten. Som mål för verksamhetsområdena gäller - att beslut om ackreditering bör - under förutsättning att organen i
fråga uppfyller kraven för ackreditering - kunna meddelas inom tre månader efter det datum då ansökan kom in till SWEDAC,
78
— att det svenska ackrediteringssystemet skall utformas enligt in- Prop. 1994/952100 ternationella normer så att svenska provningar och certifieringar Bil. 13 godtas internationellt. Resultatanalysen visar att dessa mål kommer att uppnås. Hand— läggningstiden vid SWEDAC för ett ackrediteringsärende uppgår normalt till en eller två arbetsveckor.
Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som myndigheten kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslås att uppdragsverksamheten under den kommande treårsperioden skall inriktas på ackrediteringsverksamhet med den övergripande målsättningen — att med bibehållande av höga kvalitetskrav utveckla ackrediterings-
verksamheten och verksamheten med anmälda organ och ge en snabb och kostnadseffektiv service till uppdragsgivarna. SWEDAC hemställer om ett förslagsanslag på 3 000 kr för uppdrags- verksamheten under budgetåren l995/96 — 1997/98.
SWEDAC har i sin årsredovisning redovisat att uppdragsverksamheten ökat kraftigt främst till följd av ökad efterfrågan på ackrediteringar. Lönsamheten har kraftigt förbättrats från ett underskott på drygt 2 miljoner kronor till ett överskott på 4 miljoner kronor. Orsakerna är i huvudsak en kraftigt ökad omsättning som ger stordriftsfördelar och bättre utnyttjande av gemensamma resurser, samt att initialkostnader för att etablera ackrediteringssystem på nya områden minskat kraftigt, då de fiesta verksamheterna numera är relativt väletablerade. Ränteintäktema har uppgått till 1,5 miljoner kronor.
SWEDAC:s avgifter ligger på en genomsnittlig europeisk nivå och SWEDAC har lyckats uppnå lOO%—ig självänansiering av uppdrags- verksamheten. Intäkterna för budgetåret 1993/94 uppgick till 32,2 miljo- ner kronor och kosmadema till 28,1 miljoner kronor.
RRV:s retisionsberätteLse över SWEDAC:s årsredoviSning innehåller inte någon invändning.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande målet för SWEDAC:s uppdragsverksamhet'skall för den kommande planeringsperioden vara — att med bibehållande av höga kvalitetskrav utveckla ackredite- ringsverksamheten och verksamheten med anmälda organ och ge en snabb och kostnadseffektiv service till uppdragsgivarna.
Resurser 1995/96 Anslag 1995/96 1 000 kr
79
Resultatbedömning Prop. l994/ 95: 100 SWEDAC:s fördjupade anslagsframställning visar att uppdrags-verksam- BIL 13
heten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Uppdragsverksamheten svarar för ca tre fjärdedelar av SWEDAC:s omsättning och är självfinansierande.
SWEDAC:s årsredovisning och anslagsframställning ger fortfarande inte tillfredsställande information om verksamheten. Ytterligare in- formation bör lämnas om marknader, kunder, kostnader och den förväntade utvecklingen av uppdragsverksamheten.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen angående uppdragsverksamheten vid SWEDAC.
Fördjupad prövning
Det resultat som SWEDAC redovisat för uppdragsverksamheten visar att målen kommer att uppnås. Regeringen konstaterar att under den gångna treårsperioden har SWEDAC:s uppdragsverksamhet ökat så kraftigt att SWEDAC inte hunnit göra behövliga rekryteringar, mycket beroende på verksamhetens speciella karaktär. Detta har medfört att tillsyn av ackrediterade organ har fått senareläggas. Under 1994/95 förväntas SWEDAC genom nyrekrytering åter ha uppnått balans i verksamheten. De kundproölanalyser som SWEDAC gjort visar att kunderna har en förhållandevis hög uppfattning om SWEDAC.
Slutsatser
Mot bakgrund av den fördjupade prövning regeringen gjort av upp- dragsverksamheten dras följande slutsatser. Övergripande mål för uppdragsverksamheten skall vara att med bibehållande av höga kvalitets- krav utveckla ackrediteringsverksamheten och verksamheten med anmälda organ och ge en snabb och kostnadseffektiv service till uppdragsgivarna. Detta innebär att nuvarande mål utvecklas. Uppdrags- verksamheten skall drivas på så sätt att verksamheten bär sina kosmader och att kunderna är nöjda.
Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen att 1 000 kr anvisas för budgetåret l995/96 för SWEDAC:s uppdragsverksamhet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner att den övergripande målsättningen för uppdragsverk- samheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser, till Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksarnhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr. _|»)
80
C 6. Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmät- Prop. 1994/95;100 platserna Bil. 13 1993/94 Ugift 8 800 000 Reservation 2 354 117 1994/95 Anslag 8 400 000
1995/96 Förslag 10 800 000 varav 8 040 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget disponeras för bidrag till verksamheten vid riksmätplatsema. Dessa är Flygtekniska Försöksanstalten, FFV Aerotech AB, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, Statens Strålskyddsinstitut och Telia Research AB. Av bidraget används cirka två tredjedelar till att täcka riksmätplatsemas kostnader för att kalibrera riksnorrnalema mot de internationella normalema och för att kalibrera de norrnaler som används i prakten mot riksnorrnalema. Resterande medel används till investering i och underhåll av norrnaler och mätutrustningar.
Det övergripande målet för verksamheten är att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten i landet.
SWEDAC har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat verksam- heten med tillsyn av riksmätplatser. Resultatanalysen indikerar att tillsynen hitintills varit tillfredsställande. Enligt SWEDAC är emellertid den utveckling som kan förutses inom området oroande. Anledningen är att det statliga mättekniska anslaget minskat. Det har medfört att SWEDAC:s insatser får koncentreras till uppehållande aktiviteter framför utvecklingsinsatser. Därutöver saknas principer för den långsiktiga finansieringen av norrnaliehållningen hos de riksmätplatser som bedriver verksamheten i bolagsform.
SWEDAC föreslår att det övergripande målet för verksamheten behålls oförändrat.
SWEDAC hemställer om ett reservationsanslag om 29 700 000 kr för den mättekniska verksamheten under budgetåren l995/96 — 1997/98.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande målet för SWEDAC:s mättekniska verksamhet skall för den kommande planeringsperioden vara att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten i landet.
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 10 800 000 kr
81
6 Riksdagen 1994/95. [ saml. Nr ] ()(). Bilaga 13
Resultatbedömning
SWEDAC:s anslagsframställning och årsredovisning ger ännu inte en så uttömmande redovisning av den mättekniska verksamheten som regering- en behöver för att kunna göra en riktig bedömning av verksamheten.
Fördjupad prövning
SWEDAC har i sin fördjupade anslagsframställnin g hemställt om att det för den kommande planeringsperioden anvisas ett reservationsanslag om 29 700 00 kr, vilket innebär en uppräkning med 13 % i förhållande till innevarande budgetår.
Slutsatser
Mot bakgrund av den fördjupade prövning regeringen gjort av verksam- heten dras följande slutsatser.
Det övergripande målet för verksamheten bör behållas. SWEDACbör återkomma till regeringen med ett mer genomarbetat underlag för bedömning av verksamheten.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget och det ofullständiga bedömningsunderlaget är regeringen inte beredd att tillstyrka en uppräkning av anslaget. Regeringen beräknar anslaget för budgetåret 1995/% till 10 800 000 kr. Ett produktivitets- och effektivitetskrav om ca 4 % har beräknats på anslaget i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen |. godkänner att den övergripande målsättningen för den mättek- niska verksarnheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser, 2. till StyreLsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatser för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 800 000 kr.
C 7. Bidrag till provnings— och mätteknisk FoU, m.m.
l993/94 Utgift 51772 000 l994/95 Anslag 48 950 000 l995/96 Förslag 72 900 000
varav 48 312 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Prop. 1994/952100 Bil. 13
82
Anslaget disponeras för bidrag till teknisk forskning och utveckling av Prop. l994/95:100 mät- och provningsteknik, normaliehållning samt därtill anknuten Bil. 13 standardisering och rådgivning.
Uppgifterna fullgörs av det statligt helägda bolaget Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP).
SP skall i detta sammanhang utföra följande tjänster — forskning och utveckling inom mät- och provningsteknik syftande till
generell och tillämpad utveckling av mätmetodik och provnings- metoder, — utarbeta harmoniserade mät- och provningsmetoder, normalt inom ramen för det internationella och europeiska standardiseringsarbetet, — rådgivning till myndigheter i deras föreskrivande verksamhet speciellt vad gäller mät- och provningsteknik, — internationellt samarbete inom mät- och provningsteknik och FoU, — normaliehållning innefattande etablerande och upprätthållande av nationella nonnaler och säkerställande av den internationella spår- barheten. SP har i sin ansökan om bidrag föreslagit att insatsen för att upp— rätthålla, utveckla och föra ut baskompetens avseende mät- och prov- ningsteknik hålls på en oförändmd nivå och föreslår insatser i form av särskilda projekt riktade mot små och medelstora företag, specifikt Europaarbete samt förstärkt högskolesamarbete. SP har vidare särskilt redovisat resultat från SP:s insatser inom mät- och provningsteknik, forskning och utveckling, rådgivning och kunskapsförmedling. SP har under utveckling en modell, där nyttofiödet demonstreras i tusentals kronor, för att göra effektvärderingar i ett större samhällsperspektiv tillämpad på ett antal praktiska exempel. Dessa visar, i de delar som nu kan värderas, på "uppväxlingseffekter" i storleksordningen hundra eller mer.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
SP skall genom effektiv projekthantering och internationellt sam- arbete utveckla tvärtekniska projekt över branschgränser, forsk- ningsdiscipliner och teknikområden. SP skall vidare aktivt med- verka till att FoU-resultat överförs i industriella tillämpningar med särskild inriktning på små och medelstora företag samt stärka mät- och provningsteknikens betydelse för FoU-processen genom samverkan med NUTEK, andra forskningsråd och sektorsorgan samt industri och högskola.
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 1995/96 72 900 000 kr 83
Resultatbedömning Prop. 1994/95: 100
Regeringen bedömer SP som ett kompetent, internationellt erkänt och B11' 13 effektivt FoU-organ inom sitt område. SP samverkar väl med och kompletterar högskole— och institutsystemens FoU. SP fungerar effektivt och direkt som kunskapsförmedlare framför allt till små och medelstora företag.
Slutsatser
Idet europeiska samarbetet är mätteknik och provning med forskning och utveckling prioriterade områden. Som den dominerande nationella resursen för FoU inom området provning och mätteknik är SP en betydelsefull länk i bl.a. teknikspridning, standardiseringsarbete och kvalitetssäkring för aktörer inom näringslivet, myndigheter och orga- nisationer.
SP:s uppgifter i anslutning till systemet med europeiska tekniska godkännanden på byggområdet skall fortsättningsvis finansieras inom anslaget.
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utöver pris- och löne- uppräkning tillämpat ett produktivitets- och eEektivitetskrav om 3 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till pmvnings- och mätteknisk FoU, m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 72 900 000 kr.
C 8. Elsäkerhetsverket
l993/94 Utgift 44 592 000 1994/95 Anslag 39 651 000 1995/96 Förslag 61 400 000 varav 40 689 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Elsäkerhetsverket är sedan den 1 januari 1993 förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. Inom myndigheten är verksamheten indelad i en central del — med ansvar för bl.a. föreskrifter, elanläggningssäkerhet och elmatericlsäkerhet — och en distrikts-organisa- tion med ansvar för den lokala tillsynsverksamheten. Det övergripande målet för elsäkerhetsarbetet är att förebygga skada på person och egendom orsakad av elektricitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara för statliga insatser för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel.
84
Inkomster hos Elsäkerhetsverket, som redovisas på statsbudgetens Prop. l994/95:100 inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Ovriga offentligrättsliga avgifter, Bil. 13 beräknas till ca 72 miljoner kronor för nästa budgetår (oförändrat jämfört med innevarande budgetår — 48 miljoner kronor för 12 månader). Elsäkerhetsverket omfattas av den treåriga budgetprocessen fr.o.m. treårsperioden 1995/96 — 1998. Verket har gett in en fördjupad anslags- framställning iapril l994.
Elsäkerhetsverket
I sin fördiupade anslagsfiamställning föreslår Elsäkerhetsverket inte några förändringar av målsättningen för området elsäkerhet. Verket anför att förändringar av verksamhetens omfattning förutses beroende på förändrade omvärldsförhållanden. Verket föreslår en ökning av an- slagsmedel till verksamheten för budgetåret l995/96. Elsäkerhets-verket pekar på att verket genom förordning (1993: 1067) om elektro—magnetisk kompatibilitet, EMC, från och med den 1 januari 1994 har fått till uppgift att vara föreskrivande myndighet och tillsammans med Tele— styrelsen utöva tillsyn inom EMC-området. Verket har vidare utsetts till samordnande myndighet för EMC-frågor i Sverige. Verket föreslår att målsättningen för EMC-arbetet skall vara att medverka till en till- fredsställande elektromagnetisk kompatibilitet som medger att olika elektriska utrustningar, apparater och system kan fiingera på avsett sätt utan att risk för liv, personlig säkerhet och hälsa, radiokommunikation eller näringsverksamhet.
Elsäkerhetsverket anför att förslagen till förändringar av verksamhetens inriktning framförallt är betingade av faktorer som har sin grund i intemationaliseringen och ett ökat deltagande i europaintegrationen. Verket menar att samtliga verksamhetsgrenar påverkas av detta och att effekten blir mest påtaglig vad gäller tillsyn av elmateriel där en effektiv marknadskontroll kommer att kräva ökade resurser. På EMC-området anför verket att det är fråga om en ny verksamhet. Ett ökat deltagande från verket i det internationella standardiseringsarbetet kommer att krävas. Föreskriftsarbetet kommer i allt högre grad att bedrivas på EES/EU-nivå. En viss, successiv, ökning av tillsynsbehovet kan också, enligt verket, förutses på elanläggningsområdet. Omfattningen blir bl.a. beroende av den takt i vilken installationsmarknaden intemationaliseras.
Elsäkerhetsverket anför att förändringarna i förutsättningarna för elsäkerhetsarbetet innebär att behovet av informationsinsatser från verkets sida kommer att vara stort under den kommande perioden.
Elsäkerhetsverket har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i föreskriftsarbete, standar- diseringsarbete, tillsyn av elanläggningar samt tillsyn av elmateriel. Verket redovisar även verksamheten inom det nya verksamhetsområdet elektromagnetisk kompatibilitet. Strukturen i årsredovisningen överens- stämmer huvudsakligen med den som redovisats i den fördjupade
anslagsframställningen. 85
Vad beträffar föreskrifter och standardisering svarar Elsäkerhetsverket Prop. 1994/95:100 för elsäkerhet där nödvändiga villkor fastställs för att skydda liv, hälsa, Bil. 13 miljö och ekonomiska värden. Även intemationth arbete såväl rörande föreskrifter som säkerhetsstandardisering är betydelsefulla delar i elsäkerhetsarbetet. Elsäkerhetsverket framhåller att aktiviteten på före- skriftsområdet under perioden har varit högre än normalt. Arbets- uppgiftema har kunnat delas upp i två områden, nämligen imple— mentering av EG—direktiv samt revision av starkströmsföreskriftema. Vad beträffar standardiseringsarbetet anför verket att arbetet under året till viss del har präglats av försöken på internationell nivå att förkorta tiden för att ta fram nya eller reviderade standarder. Sammanfattningsvis anser Elsäkerhetsverket att målen för arbetet inom föreskrifter och standardisering under perioden har uppnåtts.
Tillsynsarbetet består till stor del av inspektioner och kontroller på fältet, elolycksfalls- och elbrandsutredningar, informations- och upp- lysningsverksamhet samt erfarenhetsåterföring till verkets arbete med standardisering. I elanläggningstillsynen ingår också verkets bearbetning och publicering av elolycksfallsstatistik och elbrandstatistik, dispens- och tolkningsärenden med anknytning till verkets föreskrifter samt viss rådgivning. Vidare hör även tillsynen av den spårbundna trafiken till denna verksamhetsgren samt frågor om elinstallatörsbehörighet. Elsäker- hetsverket gör bedömningen att målen för perioden uppnåtts.
Vad gäller elmateriel skall tillsynen ske genom marknadskontroll och genom tillsyn på användningsplatsema. Marknadskontrollen skall bidra till att säkerställa att tillverkare och importörer marknadsför säker elmateriel samt i de fall ej säker elmateriel kommer ut på marknaden åtgärder vidtas för att begränsa riskerna. Elsäkerhetsverket framhåller att verksamheten inom området till största delen består av mark- nadskontroll av elmateriel. För att övervaka marknaden i stort görs besök hos försäljningsställen, importörer och tillverkare kompletterat med övervakning av marknadsföringen i olika former. Enligt verkets bedömning är resultatet inom verksamhetsgrenen tillfredsställande.
Elsäkerhetsmyndigheten har sedan början av 1970-talet varit före- skrivande myndighet för radiostörningar. Verksamheten vid Elsäker— hetsverket har under budgetåret 1993/94 främst omfattat insatser inom radiostömingsområdet samt utgivandet av föreskrifter för att införa EG:s regelverk för radiostömingar och elektromagnetisk kompatibilitet, EMC. Elsäkerhetsverket påpekar att verksamheten inom området förutom ovan nämnda insatser varit begränsad.
86
Regeringens överväganden Prop. 1994/95: 100 Sammanfattning 311" 13
Övergripande mål
För den kommande planeringsperioden l995/96 — 1998 bör de övergripande mål som gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret l994/95 ligga fast. Det övergripande målet för EMC-verksam- heten bör vara att medverka till en tillfredsställande elektromagne- tisk kompatibilitet som medger att olika elektriska utrustningar, apparater och system kan fungera på avsett sätt utan risk för liv, personlig säkerhet och hälsa, radiokommunikation eller närings- verksamhet.
Resurser 1995/96 Ramanslag 61 400 000 kr
Planeringsram
1995/96 1997 1998 614000000kr 40689000kr 40689000kr
Övrigt
Avgifterna som tas ut för Elsäkerhetsverkets verksamhet skall redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter täcks från ramanslaget.
Resultatbedömning
Elsäkerhetsverkets årsredovisning visar enligt regeringens mening att verksamheten bedrivs med sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Det har emellertid i vissa delar inte varit möjligt att göra en totalbedömning av effektiviteten av verksamheten, eftersom underlag för en sådan prövning inte varit tillgängligt. Redovisningen för budgetåret 1993/94 är Elsäkerhetsverkets första årsredovisning och några relativa förändringstendenser har därför inte kunnat utläsas. Regeringen förut- sätter att verket arbetar vidare med frågor rörande nyckeltal för prestationer, produktivitet och styckkostnader.
Regeringen konstaterar att RRV inte anfört några invändningar i sin revisionsberättelse för Elsäkerhetsverket avseende räkenskapsåret 1993/94.
87
Fördjupad prövning Prop. 1994/95: 100
De resultat som Elsäkerhetsverket redovisat för verksamheterna 311'13 föreskrifter och standardisering visar att målen för perioden i huvudsak har uppnåtts. Målsättningen för föreskriftsarbetet och för verkets deltagande i standardiseringsarbetet är att utarbeta föreskrifter och bidra till utformningen av sådana standarder som är nödvändiga för att elsäkerheten skall upprätthållas utan att de utgör hinder för den tekniska utvecklingen eller för handeln med andra länder. Verkets kostnader för föreskriftsarbetet under budgetåret 1993/94 var 4,8 miljoner kronor. I totalkostnadema för föreskriftsarbetet ingår bl.a. kostnader för ut- redningar och informationsinsatser avseende elektriska och magnetiska fält samt konsultinsatser för arbetet med en guide till de internationellt anpassade starkströmsföreskriftema. Inom verksamhetsgrenen standar- disering har Elsäkerhetsverkets kostnader för arbetet varit 6,3 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. För standardiseringsarbetet består en stor del av kostnadema, ca 50 %, av köpta tjänster som ersätter insatser av egen personal.
Inom tillsyn av elanläggningar inriktas verkets arbete mot att motivera och bidra till att säkerställa att ägare och användare av elektriska anläggningar och elektrisk materiel iakttar elsäkerhetsföreskriftema samt att elinstallationer utförs enligt gällande säkerhetsföreskrifter. Målsätt- ningen för den lokala tillsynen på elanläggningsområdet är att se till att föreskrifter om utförande, handhavande och skötsel följs samt att erfarenheter från tillsynsarbetet återförs till föreskrifts- och standardise- ringsarbetet. Verkets kostnader för insatserna inom området var 20,5 miljoner kronor under 1993/94. Målen för perioden har i huvudsak uppnåtts.
För verksamheten elmateriel är insatserna till största delen marknads- kontroll av elmateriel. Målsättningen för tillsynen på elmaterielområdet är att se till att föreskrifter om kontrollordning samt om utförande, handhavande och skötsel av elmateriel följs, samt att erfarenheter från tillsynsarbetet återförs till föreskrifts- och standardiseringsarbetet. Elsäkerhetsverkets kostnader för verksamhetsgrenen elmateriel var 8,1 miljoner kronor under året 1993/94. En stor del av kostnadema, ca 80% , är hänförlig till köpta tjänster. De redovisade resultaten och prioritering inom befintliga ramar på marknadskontroll anger att uppsatta mål torde kunna uppnås.
Slutsatser
Mot bakgrund av den prövning regeringen gjort av verksamheten dras följande slutsatser. Regeringens bedömning är att verksamheten inom myndigheten under den kommande perioden bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 1994/95. Det övergripande målet för EMC-verksamheten bör vara att medverka till en tillfredsstäl- lande elektromagnetisk kompatibilitet som medger att olika elektriska 88 utrustningar, apparater och system kan fungera på avsett sätt utan risk för
liv, personlig säkerhet och hälsa, radiokommunikation eller näringsverk— Prop. 1994/951100 samhet. Bil. 13
I anslutning till insatserna skall verket följa den internationella utvecklingen samt främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.
Insatserna bör i ökad grad söka relateras till nyckeltal för prestationer, produktivitet och styckkostnader för att därigenom förbättra möjlig- heterna för en bedömning av verksamhetens effektivitet.
Den nya verksamheten inom området elektromagnetisk kompatibilitet innebär att Elsäkerhetsverket fått nya arbetsuppgifter. Regeringen har bl.a. mot den bakgrunden beräknat vissa förstärkningar under anslaget.
Regeringen förutsätter att Elsäkerhetsverket noga följer utvecklingen vad gäller elolycksfall och elbränder för att bl.a. analysera insatserna och elsäkerhetsnivåns utveckling med särskild uppmärksamhet på elrnateriel- området.
Fr.o.m. budgetåret 1993/94 infördes en avgiftsfinansiering av verksamheten i form av en elabonnentavgift. I enlighet med förordning (1993:560) om elabonnentavgift skall elabonnenter årligen efter debite- ring betala in elabonnentavgiften till elleverantören. Intäkterna från elabonnent-avgiftema tillförs inkomsttitel.
Medel för elsäkerhetsmyndighetens verksamhet bör anvisas under ramanslag. För budgetåret 1995/96 beräknas medelsbehovet för Elsäkerhetsverket till 61 400 000 kr. Planeringsramen för perioden l995/96 — 1998 har beräknats till 142 778 000 kr. Elsäkerhetsverket omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med ca 2,9 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 5 %. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till förändrade samkost- nader inom den lokala tillsynsverksamheten.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom Elsäkerhetsverkets ansvarsområde som regeringen förordat, 2. till Elsäkerhetsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 61 400 000 kr.
C 9. Sprängämnesinspektionen
l993/94 Utgift 12 426 322 1994/95 Anslag 15 499 000 1995/96 Förslag 23 000 000 varav 15 442 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
89
Inkomster hos Sprängämnesinspektionen (SÄI), som redovisas på Prop. 1994/95:100 statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Ovriga offentlig- Bil. 13 rättsliga avgifter, beräknas till 22 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår 12 miljoner kronor). SÄI är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör brandfarliga och explosiva varor. Det övergripande målet för verksamheten är att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid hantering av sådana varor.
Sprängämnesinspektionen
SÄI har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena tillsynsverksamhet, regelarbete, tillståndsfrågor, godkännandefrågor, utredningsarbete m.m., förlags- verksarnhet samt extern utbildning. Strukturen överensstämmer i huvudsak med den som redovisades i den fördjupade anslagsfram- ställningen. Verksamhetsmål har lagts fast för de olika delområdena.
Resultatredovisningen indikerar att de verksamhetsmål som lagts fast i tillfredsställande grad har uppnåtts. Vad gäller regelarbetet nämner inspektionen att projektplanen för översynen av det egna regelverket behövt revideras, framför allt beroende på att det varit nödvändigt att prioritera EES—relaterat regelarbete. SÄI menar att de avvikelser som finns inte är av den arten och omfattningen att särskilda åtgärder behöver vidtas. SÄI påpekar att resultatet av en pågående försöksverksamhet med samordnad tillsyn mellan Arbetarskyddsstyrelsen, Statens naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen, Statens räddningsverk och inspektionen visar att den gemensamma tillsynen fungerat bra. Särskilt positiva är företagen som bl.a. anser att den är tidsbesparande. På myndighetssidan finns också positiva synpunkter, även om det inneburit en stöne arbetsinsats för myndigheterna. Av en i årsredovisningen redovisad enkät till drygt 120 företag och lokala myndigheter framgår att en stor majoritet ser synnerligen positivt på inspektionens insatser och finner de vara av väsentlig betydelse för säkerhetstänkandet inom resp. organisation.
SÄI menar att det ekonomiska resultatet är tillfredsställande. Kost— naderna för verksamheten har varit något lägre än det disponibla anslaget. Anslagssparandet uppgår till 1 993 000 kr. Detta sparande utgör knappt 14 % av det disponibla ramanslaget, i huvudsak en följd av högre - intäkter, som inspektionen disponerar, än väntat för förlags- och utbildningsverksarnheten. SÄI har vidare tagit upp lån iRiksgäldskontoret till ett belopp av 79 000 kr. Avgifter som redovisats mot inkomsttitel uppgår till 13 687 000 kr och det ackumulerade överskottet har ökats till 4 564 000 kr. Överskottet skall användas för avräkning av kommande avgiftsintäker.
RRV redovisar inga invändningar i sin revisionsberättelse. I sin enkla anslagsframställning menar SÄI utan att hänvisa till resultaten i årsredovisningen att inriktningen av verksamheten bör ligga fast under budgetåret 1995/96. 90
Vidare föreslår SÄI i anslagsframställningen att anslaget fastställs i Prop. 1994/95:100 enlighet med fastlagd resursram och att låneramen i Riksgäldskontoret Bil. 13 bestäms till 450 000 kr. Inspektionen hemställer om 2 900 000 kr i ökade resurser för EES/EU-relaterade insatser.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden 1991/92 — 1995/96 bör ligga fast.
Resurser l995/96
Ramanslag 23 000 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 22 000 000 kr
Resultatbedömning
SÄI:s årsredovisning visar enligt regeringens mening att verksamheten bedrivs med sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Regeringens bedömning är att resultatuppföljningen bör utvecklas ytterligare i enlighet med gjorda åtaganden, bl.a. för att möjliggöra analys av verksamhetens effekter, dvs. hur skyddsnivån och därmed indirekt olycksnivån påverkas av SÄI:s verksamhet.
Inspektionens ekonomiska resultat är tillfredsställande. Regeringen konstaterar att RRV inte anfört några invändningar i revisionsberättelsen avseende SÄI.
Slutsatser
Regeringen avser inom kort ge SÄI direktiv att till våren 1996 i en fördjupad anslagsframställning analysera verksamheten med avseende på verksamhetsmål, resultat, inriktning, omfattning m.m. En viktig utgångspunkt härför är EU-medlemskapets konsekvenser för den framtida verksamheten. Nuvarande riktlinjer bör därför — i avvaktan på den fördjupade prövningen — omfatta endast budgetåret 1995/96.
Regeringen delar SÄI:s uppfattning att det EU-relaterade arbetet måste prioriteras och att det kommer att kräva ökade resurser. Resursnivån är dock beroende av vissa i dag inte helt överblickbara faktorer. Enligt regeringens bedömning bör därför — i avvaktan på att bilden klarnar — resursförstärkningen för budgetåret 1995/96 beräknas till ett belopp som ligger i den nedre delen av det intervall som SÄI angivit i sin anslags- framställning. Med beaktande av det anslagssparande som inspektionen beräknat för budgetåret 1995/96 och efter teknisk justering av anslaget 91
bör nämnda resursbehov kunna finansieras inom ramen för befintliga resurser. Det långsiktiga resursbehovet för denna verksamhet får klarläggas inom ramen för den fördjupade prövningen av inspektionens verksamhet.
Anslaget bör fastställas i enlighet med den planeringsram som beräknades i 1994 års budgetproposition. Regeringen beräknar efter pris- och löneomräkning anslaget till 23 000 000 kr. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret l995/96 har anslaget räknats ned med 229 000 kr. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 1 %.
Regeringen tillstyrker att myndighetens låneram ökas från 300 000 kr till 450 000 kr.
Regeringen förutsätter att det ackumulerade avgiftsöverskottet så snart som möjligt regleras genom nedsättning av avgiftsuttaget.
Vid den organisatoriska omstruktureringen av det militära försvaret har regeringen i samråd med berörda intressenter funnit lämpligt att i en helt annan omfattning än tidigare knyta Försvarsmaktens hantering av brandfarliga och explosiva varor till samma regler som gäller för den civila hanteringen. Som en följd härav har regeringen nyligen genom ändring i förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor (SFS l994:1380) utökat Försvarsmaktens tillståndsplikt vid hantering av explosiva varor till att omfatta även förvaring av sådana varor på fasta platser med SÄI som tillståndsmyndighet. Enligt regeringens uppfattning bör SÄI också vara tillståndsmyndighet för Försvarsmaktens hantering av brandfarliga varor. Detta kräver ändring av 13 & lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.
Överklagandebestämmelsema i 27 och 28 åå lagen om brandfarliga och explosiva varor innebär bl.a. att överklagande får ske hos kammarrätten. Dessa bestämmelser bör nu anpassas till de nya regler om överklagande som angetts i prop. l993/94:133 och som innebär att överklagande som huvudregel skall ske vid allmän förvaltningsdomstol varmed, enligt 14 & lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, avses länsrätt.
Beträffande vissa av de beslut som kommer att få överklagas vid allmän förvaltningsdomstol bör det, med hänsyn till frågomas art, i fortsättningen krävas prövningstillstånd för att få frågan prövad i kammarrätten.
Inom Näringsdepartemcntet har med anledning av det anförda upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brand- farliga och explosiva varor. Förslaget fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 13.] .
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen ]. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor, 2. till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 23 000 000 kr.
Prop. 1994/95:100 Bil. 13
92
C 10. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk under- Prop. 1994/95;100 sökningsverksamhet m. m. Bil. 13
1993/94 Utgift 126 955 542 l994/95 Anslag 145 680 000 1995/96 Förslag 191 400 000 varav 129 715 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning och Bergsstaten, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2528 Avgifter vid Bergsstaten, beräknas till 5,7 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår 4,1 miljoner kronor).
SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. Det övergripande målet för SGU:s verksamhet är att undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi för att tillhandahålla geologisk information som behövs särskilt inom områdena miljö och hälsa, fysisk planering och hushållning med naturresurser, naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk och totalför- svar samt att marknadsföra denna information.
SGU är chefsmyndighet för Bergsstaten, som är regional förvaltnings— myndighet för frågor om landets mineralhantering. Målet för Bergsstatens verksamhet är att möjliggöra eftersökande och utvinning av främst malmer, att förhindra misshushållning med våra mineralresurser samt att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid gruvdrift.
Sveriges geologiska undersökning
SGU har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena geologisk undersökningsverksam- het, myndighetsverksamhet inkl. Bergsstaten, intäktsfrnansierad verk- samhet samt forskning och utveckling. Strukturen överensstämmer i allt väsentligt med den som redovisades i den fördjupade anslagsfram- ställningen.
Som mål för den anslagsfinansierade verksamheten exkl. stöd till geovetenskaplig forskning har följande lagts fast.
De långsiktiga målen för den regionala systematiska undersök- ningsverksamheten innebär att modern information anpassad till samhällets olika behov inom skilda regioner skall finnas tillgänglig för 75 % av Sveriges landyta år 2020. För de prospekteringsintressanta delarna av Västerbottens och Norrbottens län skall informationen finnas år 2010. För de flygbaserade geofysiska undersökningarna skall 75 %- målet uppnås år 2004. Informationen om de lösa avlagringama på hela den svenska kontinentalsockeln skall finnas tillgänglig år 2060.
Som mål för den intäktsfinansierade verksamheten gäller att den skall ökas med 20 % under perioden 1991/92 - l994/95. Denna verksamhet skall bedrivas med full kostnadstäckning.
93
I fråga om Bergsstatens verksamhet gäller att införandet av den nya "Prop. l994/95:100 minerallagstiftningen skall prioriteras. Tillsynsverksamheten skall hållas Bil. 13 på en fortsatt hög nivå och varje gruva i drift skall inspekteras minst en gång per år.
Resultatredovisningen visar att verksamheten under budgetåret 1993/94 bedrivits på ett sådant sätt att de långsiktiga produktionsmålen och de övriga målen kan uppnås.
Vad gäller den geologiska undersökningsverksarnheten har dock i några fall årsmålen inte kunnat innehållas helt. Detta beror i huvudsak på att några program inte kunnat disponera arbetskraft i planerad utsträckning. För vissa verksamheter inom de jordartsgeologiska undersökningarna förekommer större avvikelser från årsmålen. De har föranletts främst av omprioriteringar på grund av Försvarsmaktens behov. Eftersläpningama under verksamhetsåret kommer, påpekar SGU, att inhämtas under innevarande budgetår och påverkar därmed inte uppställda långsiktiga mål.
SGU påpekar vidare att engångsanvisningen på 9 miljoner kronor för budgetåret 1990/91 för att överföra redan publicerade, moderna geo- logiska kartor i digital form nu helt tagits i anspråk för ändamålet. Målet för verksamheten under de fyra åren har uppnåtts, dvs. alla moderna jordartskartor har digitaliserats.
I fråga om produktiviteten inom den geologiska undersökningsverk- samheten framhåller SGU att en tendens till ökande produktivitet kan ses i de flesta av de redovisade verksamhetsgrenarna. Serierna är dock för korta och mellanårsvaritionema för stora för att slutsatser beträffande produktivitetsutvecklingen ännu skall kunna dras.
Vad gäller Bergsstatens verksamhet har utvecklingen mot ett ökat antal ansökningar om tillstånd till prospektering fortsatt och kraftigt förstärkts under första halvåret 1994. Samtliga under hela året i drift varande gruvor har inspekterats.
SGU:s egen FoU-verksamhet minskade något beroende på att ett ökat utrymme skapats för direkt produktion.
Omfattande satsningar har gjorts på direkt stöd till verksamheterna, särskilt inom IT-området. Bl.a. har nätet för datakommunikation byggts ut.
SGU anser att det ekonomiska resultatet i verksamheten är tillfredsstäl- lande. Den anslagsfinansierade verksamheten har inte helt förbrukat de medel som anvisats till verksamheten. Anslagssparandet har ökats med ca 3 miljoner kronor och uppgår till 24,4 miljoner kronor, vilket motsvarar knappt 19 % av tilldelade anslagsmedel. Den intäktsfinan- sierade verksamhetens omsättning har sjunkit från 13,6 till 12,5 miljoner kronor. Årets resultat visar en förlust som efter finansnetto uppgår till 0,3 miljoner kronor. Den främsta orsaken till förlusten, påpekar SGU, är arbetet med geologibandet i Sveriges nationalatlas. Sedan resultatet av uppdragsverksanrheten räknats av mot det balanserade överskottet återstår 2,6 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 21 % av årets omsättning. Vidare har SGU tagit upp lån i Riksgäldskontoret för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar till ett sammanlagt belopp av 7,9 94 miljoner kronor. RRV redovisar inga invändningar i sin revisionsbe-
rättelse. Prop. 1994/95:100 I sin enkla anslagsframställning redovisar SGU regeringens uppdrag Bil. 13 om översyn och anpassning av de långsiktiga produktionsmålen för den landbaserade systematiska undersökningsverksamheten med anledning av riksdagens beslut våren 1994 om ett fr.o.m. budgetåret utökat anslag om 15 miljoner kronor. Med utgångspunkt i redovisningen hemställer SGU att målåret för denna verksamhet fastställs till år 2018 för täckning av 75 % av landets yta. SGU menar att inriktningen i övrigt bör ligga fast. SGU tar vidare i sin enkla anslagsframställning upp ett antal frågor som enligt verket inte lämpligen kan anstå till nästa fördjupade anslags- framställning. SGU föreslår att verket från Statens Naturvårdsverk får ta över ansvaret för samt genomföra fortsatta inventeringar av naturgrus och alternativa material, främst krossberg. Kostnaden härför uppgår till 4,8 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Verksamheten föreslås finan- sieras med de täktavgifter som tas in med stöd av förordningen (1984:381) om täktavgift. SGU hemställer om ökade medel med sammanlagt 4,9 miljoner kronor för nationell mineraljakt och för marin berggrundsgeologisk undersökningsverksamhet.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som numera gäller för perioden 1991/92 - l995/96 bör ligga fast utom såvitt avser de långsiktiga produktions- målen för geologisk undersökning på land och maringeologisk undersökning. Målåret för den landbaserade systematiska under- sökningsverksamheten bör ändras till 2022 och tas bort för den maringeologiska verksamheten. Regeringen har den 26 maj 1994 beslutat att de övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för nämnda period utsträcks till att omfatta även budgetåret 1997.
Resurser 1995/96
Ramanslag 191 400 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 5 700 000 kr
Övrigt
Den maringeologiska undersökningsverksamheten bör läggas ned.
Resultatbedömning
SGU:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. SGU kan i allt större ut- 95
sträckning och med hög tillgänglighet tillgodose kundernas ökade behov Prop. 1994/95 : 100 av geologisk information i digital form, bl.a. för användning i geografis- Bil. 13 ka informationssystem. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen angående SGU.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i 1991 års budgetproposition och som kompletterades av riksdagen våren 1992 och våren 1994 bör, efter justering av vissa av de långsiktiga produktionsmålen, gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997. De justeringar av gällande långsiktiga produktionsmål som behöver göras har sin grund i dels riksdagens beslut våren 1994 (bet. l993/94zNU15, rskr. 1993/94:221) om ökade ekonomiska ramar för SGU, dels i det stats- finansiella läget.
I 1994 års budgetproposition föreslog den dåvarande regeringen med utgångspunkt i minskade ekonomiska ramar för SGU och i ett av verket redovisat underlag justering av tre av de långsiktiga produktionsmålen, bl.a. för den landbaserade systematiska undersökningsverksamheten så att målåret skulle ändras från 2020 till 2025. Två av de föreslagna mål— årsändringarna fastställdes av riksdagen. När det gäller den föreslagna ändringen för den landbaserade undersökningsverksamheten uppdrog riksdagen åt regeringen att återkomma med ett nytt förslag som beaktar ett fr.o.m. budgetåret l994/95 utökat anslag om 15 miljoner kronor att användas för undersökningar inom prospekteringsintressanta områden.
SGU har efter samråd med berörda intressenter föreslagit att pro- duktionsmålet för den landbaserade undersökningsverksamheten anpassas till anslagsökningen så att målåret vid 75 % täckning av land-ytan sätts till 2018 i stället för tidigare föreslagna 2025 . Det sista kartbladet inom de prospekteringsintressanta områdena skulle då i enlighet med den av SGU till regeringen redovisade planen vara klart år 2015.
Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 10 708 000 kr. Vid årets utgång motsvarar besparingen 5 %. Effektivi- tetskravet bör läggas ut på ett sådant sätt att de fr.o.m. innevarande budgetår extra satsningarna inom prospekteringsintressanta områden framdeles dras ned till hälften. Målåret för 75 % täckning av landytan förskjuts då från det av SGU föreslagna 2018 till 2022. Det innebär att bl.a. prospektelande organisationer får tillgång till den geologiska informationen något senare än annars.
Det nyss föreslagna besparingskravet är av en sådan storlek att det enligt regeringens bedömning inte är rimligt att ytterligare justera produktionsmålen. Det bör i stället bli fråga om att någon eller några verksamheter läggs ned. Regeringen föreslår efter en noggrann genom- gång av de olika verksamheterna att den maringeologiska undersök— ningsverksamheten med målår 2060 avvecklas. Det huvudsakliga motivet för den maringeologiska verksamheten som i dag bedrivs är inventering %
av landets marina sand- och grusresurser. Miljö och fysisk planering är Prop. l994/95:100 andra motiv för verksamheten. För att få utnyttja sådana förekomster Bil. 13 krävs tillstånd, bl.a. enligt kontinentalsockellagsu'fmingen. Regeringen har av miljöskäl en mycket restriktiv hållning till denna typ av verksam-
het. Inventeringsmotivet får därför betraktas som en ren kunskapsupp- byggnad utan direkt koppling till exploatering. Det kan "vidare anses vara
en uppgift för eventuella exploatörer att lokalisera och bedöma marina sand- och grusförekomster för kommersiell utvinning.
En nedläggning av den maringeologiska verksamheten medför vissa svårkvantifierbara, negativa samhällselfekter genom att kunskaperna om de lösa avlagringama på havsbottnama kommer att förbli bristfälliga eller saknas helt för drygt 85 % av våra havsområden. En motsvarande neddragning av den landbaserade undersökningsverksamheten skulle dock enligt regeringens bedömning ge betydligt större negativa samhälls- etfekter. Med hänsyn till att marknadsvärdet för SGU:s undersö- kningsfartyg sannolikt är större än de lån som belastar denna anlägg- ningstillgång skulle en avveckling av ifrågavarande verksamhet ge ett överskott vid en avyttring av fartyget. I syfte att uppnå bästa möjliga utfall vid försäljning av undersökningsfartyget avser regeringen att senare meddela SGU riktlinjer för denna försäljning.
Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen att 191 400 000 kr anvisas för budgetåret l995/96 för SGU:s och Bergsstatens verksamhet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
l. godkänner att de långsiktiga målen för verksamheten inom Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde ändras i enlighet med vad regeringen förordat,
2. godkänner att staten säljer undersökningsfartyget,
3. till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings- verksamhet m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 191 400 000 kr.
C ll. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning
l993/94 Utgift 4 713 974 Reservation 441 008 l994/95 Anslag 4 880 000 l995/96 Förslag 7 330 000
varav 4 858 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget disponeras av Sveriges geologiska undersökning (SGU) för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning.
97
7 Riksdagen [004/95. I sam/. Nr !()(I. Bilaga 13
Sveriges geologiska undersökning Prop. l994/95:100
I sin årsredovisning redovisar SGU att 19 projekt, varav 8 fortsättnings— B11' 13 projekt. vid universitet och högskolor under budgetåret l993/94 finansierats med medel från anslaget. Totalt inlämnades 81 ansökningar om medel, vilket enligt SGU visar på den stora betydelse stödet har inom forskarvärlden. Intresset för stödet är jämnt fördelat över berörda universitet och högskolor i landet.
SGU utvärderar nu stödet till geovetenskaplig forskning med hjälp av tre sakkunniga, en från vardera Sverige, Norge och Finland. Utvärde- ringen beräknas vara slutförd under våren 1995.
SGU föreslår i sin enkla anslagsframställning att medel till geoveten- skaplig forskning anvisas i enlighet med den av riksdagen våren 1993 antagna treårsplanen för forskning.
Regeringens överväganden
SGU avser under år 1995 till regeringen redovisa en utvärdering av med anslaget gjorda satsningar som i kvantitativa och kvalitativa termer beskriver uppnådda resultat. Utvärderingen skall ligga till grund för överväganden om inriktningen och omfattningen av fortsatt stöd till geovetenskaplig forskning.
Riksdagen har vid behandlingen av 1993 års forskningsproposition (prop. 1992/93:170avsnitt 12, bet. l992/93:NU30, rskr. 1992/931399) lagt fast riktlinjer för resursramar inom anslaget. Regeringen beräknar i enlighet med dessa riktlinjer och efter pris- och löneomräkning anslaget för budgetåret 1995/96 till 7 330 000 kr. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct l995/96 har anslaget räknats ned med 219 000 kr. Vid årets utgång mot- svarar besparingen en nivåsänkning på 3 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 7 330 000 kr.
98
D. Marknads- och konkurrensfrågor Prop. 1994/95:100
_ Bil. 13 Inledning
De viktigaste övergripande målen — att minska arbetslösheten, skapa balans i statens finanser och främja ekonomisk tillväxt - medför skärpta krav på effektivt resursutnyttjande inom såväl offentlig som privat sektor. Sunda konkurrensförhållanden inom och mellan dessa sektorer främjar en sådan effektivitet och därmed svenska företags konkurrensförmåga. En väl fungerande konkurrens är vidare till fördel för konsumenterna. Konkurrenspolitiken är därför en central del i regeringens polin'k. Sveriges medlemsskap i EU poängterar ytterligare behovet av en aktiv konkurrenspolitik.
En sund konkurrens på lika villkor snedvrids av den ekonomiska brottsligheten. Justitiedepartementet samordnar de krafttag som regering- en avser att vidta mot den ekonomiska brottsligheten.
Under det senaste året har flera åtgärder vidtagits för att främja en effektiv konkurrens.
En strängare konkurrenslag (1993:20), som bygger på EG:s konkur- rensregler, trädde i kraft den 1 juli 1993. Efter vissa övergångsregler har lagen fått fullt genomslag fr.o.m. den 1 januari 1994.
I och med att EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994 fick Konkurrensverket nya uppgifter som behörig myndighet vid tillämp- ningen av konkurrensreglema i avtalet. Ett annat nytt inslag i Konkur- rensverkets verksamhet avser insatserna för att främja konkurrensforsk— ningen. Ett särskilt Råd för konkurrensfrågor har knutits till verket för detta arbete.
Vidare har ett antal förändringar skett i det regelverk som Konkurrens- verket har att tillämpa.
Den 1 juli 1994 trädde en lag (19942615) om ingripande mot otill- börligt beteende avseende offentlig upphandling i kraft. Lagen gör det möjligt att ingripa mot vissa konkurrenssnedvridande förfaranden vid offentlig upphandling.
För lantbmket har särskilda regler (SFS 19941688) införts i konkur- renslagen den 1 juli 1994. Reglerna innebär att förbudet mot konkur- rensbegränsande samarbete inte är tillämpligt på viss samverkan i s.k. primärföreningar vars medlemmar är företag som bedriver jordbruk, skogsbruk och trädgårdsverksamhet.
Vissa ändringar har också genomförts när det gäller Konkurrensverkets ställning i överklagade ärenden (SFS l994:1494).
En betydande del av regeringens insatser för att främja konkurrens och marknadseffektivitet sker vidare genom ett sunt avregleringsarbete där lärdom dras av tidigare erfarenheter. Det gäller både större strukturella reformer och att fortlöpande se över de regler som styr företagens beteenden. Syftet är att motverka att reglerna skapar hinder och flaskhalsar i produktion och distribution och att inte konkurrensen snedvrids. Under hösten 1994 har en sådan systematisk regelöversyn inletts. 99
Ett särskilt problem kan uppstå på marknader där offentliga och Prop. l994/952100 privata aktörer möts. En särskild utredare har fått i uppdrag att kartlägga Bil. 13 och vid behov föreslå åtgärder för att tillförsäkra en konkurrens på lika villkor (dir. 1994:72, Qärentlig underprissätrning och subventioner på en konkurrensutsatt marknad). I syfte att motverka ekonomisk brottslighet och stärka förutsättningarna för konkurrens på lika villkor mellan olika företag har vidare en särskild utredare i uppdrag att utvärdera lagen (1986:436) om näringsförbud (dir. 199425). Ett förslag lämnas inom kort. I april 1994 överlämnade pantbanksutredningen sitt betänkande Pant- bankemas kreditgivning (SOU l994z61). Betänkandet har remissbehand- lats, och ett förslag till en förändrad lagstiftning avses lämnas till riksdagen under våren 1995 . Ett förslag till nya regler för auktoriserade och godkända revisorer har vidare presenterats i betänkandet Revisorerna och EG (SOU 199369). I rapporten Tillsyn över revisorer (Ds l994:125) har vidare en arbets— grupp lämnat förslag om en ny ordning för organisation av revisor- tillsynen. Betänkandet och rapporten har remissbehandlats. Ett förslag till ny lagstiftning liksom frågan om hur tillsynen skall organiseras kommer att lämnas till riksdagen under februari 1995. I detta sammanhang kommer även anslagsfrågoma för den berörda verksamheten att behandlas. Genom EES-avtalet och EU-medlemsskapet gäller särskilda regler för statligt stöd till företag. Regelverket syftar till att förhindra att konkur- rensen snedvrids på så sätt att handeln mellan länderna inom EES- området påverkas. För att leva upp till de nya kraven har bl.a. en in- terdepartemental arbetsgrupp för statsstödsfrågor inrättats. Närings- departementet har getts en samordnande roll i syfte att få en enhetlig tillämpning av reglerna. I enlighet med statsstödsreglema har under år 1994 bl.a. befintliga stöd sedan tiden för EES anmälts till EFTA:s övervakningsmyndighet (ESA) för granskning. Medlemsskapet i EU innebär att övervakningsansvaret övergår från ESA till EU-kommissio- nen. Budgetförslaget för l995/96 innebär en rationalisering och effektivise— ring av verksamheten inom ramen för de mål som lagts fast. Den beräknade utgiftsutvecklingen på området Marknad- och konkur- rensfrågor t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95 - juni 96 besparing besparing 1997 1998 Absolum tal Relativa tal 65.4 72.0 106,8 70,8 of of
100
D 1. Marknadsdomstolen Prop. 1994/95:100 1993/94 Utgift 4 772 750 311- 13 1994/95 Anslag 6 175 000 l995/96 Förslag 8 570 000 varav 5 687 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Genom ändring i departementsförordningen (1982:1177, ändrad senast 1994: 1672) har anslaget för Marknadsdomstolen överförts till Civildepar- tementet från och med den 1 januari 1995.
Marknadsdomstolen är en Specialdomstol som handlägger mål enligt lagen (l971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, marknads- föringslagen (1975: 1418), lagen (l978z763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker, konsumentförsäkringslagen (198038), lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, produktsäker— hetslagen (1988:1604), prisinformationslagen (l99lz601), konsumentkre- ditlagen (1992:830), konkurrenslagen (1993:20), tobakslagen (l993:58l) samt lagen ( l994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling.
Det övergripande målet för Marknadsdomstolen är att på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som den har att handlägga samt att leda rättsutvecklingen och främja en enhetlig rätts— tillämpning inom det marknadsrättsliga området.
I de delar av Marknadsdomstolens årsredovisning som avser resultat— redovisningen framgår bl.a. måltillströmning och antalet slutligt avgjorda ärenden fördelat på de förekommande måltypema. Anslagssparandet uppgick budgetåret 1993/94 till 1 273 000 kr.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar mot års— redovisningen.
Regeringens övervägande
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 — 1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96 Ramanslag 8 570 000 kr
Resultatbedömning
Regeringen delar den i Marknadsdomstolens årsredovisning gjorda be- dömningen att det är svårt att utvärdera verksamheten i mera preciserade termer men att det med ledning av resultatredovisningen ändå kan kon- 101
stateras att arbetet vid Marknadsdomstolen bedrivits på ett effektivt sätt. Prop. l994/95:100 Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändingar i revisionsbe- Bil. 13 rättelsen avseende Marknadsdomstolen. -
Omfattningen och inriktningen av Marknadsdomstolens verksamhet avgörs i allt väsentligt av faktorer som ligger utanför domstolens kon- troll, i första hand utformningen av den marknadsrättsliga lagstiftningen och den aktuella måltillströmningen. Den sistnämnda har under det senaste året visat en ökande tendens. Den ökning i måltillströmningen som förväntades ske som en följd av att den nya konkurrenslagen infördes den 1 juli 1993 har dock ännu inte fått något genomslag för domstolens del. Ett ökande antal konkurrenslagsärenden handläggs för närvarande vid Stockholms tingsrätt. Ytterligare en förändring berör Marknadsdomstolen genom de förslag till ny marknadsföringslag (prop. l994/95:123) som regeringen nyligen har lagt fram. Enligt förslaget skall instansordningen när det gäller marknadsföringsmål ändras så att Mark- nadsdomstolen prövar dessa mål först i andra instans, och inte som första och enda instans enligt nu gällande ordning. Avsikten är att de nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli 1995. För Marknadsdomsto- lens del kan detta, om riksdagen godtar förslaget, på sikt innebära en minskning av antalet inkommande marknadsföringsmål. Den totala effek- ten för domstolen av den nya konkurrenslagen och en ny marknads- föringslag är för närvarande svår att bedöma.
Mot denna bakgrund bedömer regeringen att förändringarna av anslaget till Marknadsdomstolen för budgetåret 1995/96 bör inskränkas till en justering av medlen för lokalkostnader, ökat effektivitetskrav samt prisjusteringar och löneomräkning.
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budget- proposition bör gälla även för budgetåret l995/96.
Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 88 000 kr. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 1 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Marknadsdomstolen för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 8 570 000 kr.
D 2. Konkurrensverket
1993/94 Utgift 60 505 000 l994/95 Anslag 59 900 000 1995/96 Förslag 90 600 000
varav 60 071 000 beräknat för juli 1995 _ juni 1996. 102
Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrens- Prop. l994/95:100 frågor. Bil. 13 Det övergripande målet för Konkurrensverket är att verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsu— mentema. Konkurrensverket har i sin årsredovisning i de delar som avser resul- tatredovisningen redovisat verksamheten inom respektive verksam- hetsgren: att tillämpa konkurrenslagen, föreslå avregleringar, effektivise- ra den offentliga sektorn, sprida kunskap om konkurrenslagen samt stimulera forskningen på konkurrensområdet. Verket redovisar också de insatser som gjorts på det internationella området, utbildnings- och utvecklingsåtgärder inom den egna organisationen samt resultaten av en intressentundersökning som utförts av SIFO för verkets räkning. De mål som verket satt upp för verksamheten är att tillämpa konkur- renslagstiftningen på ett snabbt, kompetent, likformigt och rättssäkert sätt, att lämna förslag som är rätt prioriterade, konkreta och genomarbe- tade, att ge information som är relevant, lättillgänglig och saklig samt att ha en god balans mellan verkets olika verksamhetsgrenar. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - l995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96 Ramanslag 90 600 000 kr
Resultatbedömnin g
Konkurrensverket har på ett uttömmande sätt redovisat de gjorda insatserna under det gångna året. I likhet med verkets första årsredovis- ning för budgetåret 1992/93 finns för de olika verksamhetsgrenarna en redovisning i såväl kvantitativa som kvalitativa termer där utnyttjad tid och nedlagda kostnader åskådliggörs på ett tydligt sätt. Regeringen delar RRV:s helhetsbedömning att resultatredovisningen utgör en överskådlig, kortfattad och konkret bild av verkets insatser. De särskilda synpunkter som RRV lämnat, bl.a. avseende en nedbrytning i mindre delar av resultatredovisningen i fråga om lagtillämpningsarbetet, kan bidra till en ytterligare genomlysning ifråga om styckkostnader och handläggnings- tider för de olika ärendetypema. Regeringen konstaterar därutöver att RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Konkurrensverket. 103
Verksamheten har dominerats av arbetet med att tillämpa konkur- Prop. 1994/95:100 renslagen. Övergångsregler i lagen gav företagen en frist fram till den 1 Bil. 13 januari 1994 för att kunna anpassa gamla avtal och förfaranden till de nya kraven. Under december 1993 inkom till verket närmare 800 ärenden, främst ansökningar om icke-irrgripandebesked och anmälningar för undantag från konkurrenslagen. Den totala ärendetillströmningen uppgick under budgetåret 1993/94 till drygt 1 700 ärenden. Det kan jämföras med drygt 620 ärenden året dessförinnan. Inför den nya konkurrenslagens ikraftträdande förutsågs visserligen en ökad ärendetill- strömning. Men det kan i efterhand konstateras att ökningen blivit större än väntat och att detta i hög grad påverkat resursfördelningen inom verket. Ett internt mål för Konkurrensverket är att ärendebalansema skall kunna nedbringas till ett minimum före den 1 juli 1995 .
Fördelningen av insatserna mellan de olika verksamhetsgrenarna visar att tillämpningen av konkurrenslagen naturligt nog dominerar. Den bördan har förskutits något i förhållande till det första verksamhetsåret 1992/93 med närmare 80 % av den nedlagda tiden och 76 % av nedlagda kostnader, Detta är en befogad prioritering till följd av den extremt stora ärendetillströmningen, och regeringen bedömer att denna verksamhet har bedrivits på ett effektivt och tillfredsställande sätt. Trots att mängden inkommande ärenden varit stor har verket gått igenom alla ärenden inom gällande tidsfrister och fattat slutliga beslut eller meddelat beslut om förlängd handläggningstid. Verket konstaterar i årsredovisningen att hittills gjorda insatser resulterat i att ett antal konkurrensbegränsningar undanröjts, framför allt när det gäller prisöverenskommelser mellan företag. Vidare har koncentrationer och missbruk av dominerande ställning kunnat angripas på betydelsefulla marknader. Regeringen delar verkets uppfattning att det primära målet därmed uppnåtts, men att det ännu är för tidigt att följa upp effekterna av att konkurrensbegränsningar upphör
Verket har också lämnat förslag till avregleringar, effektivisering av offentlig sektor, spritt kunskap om konkurrensreglema samt främjat konkurrensforskning. Med hänsyn till den nödvändiga prioriteringen av lagtillämpningsarbetet kan det konstateras att de insatser som verket gjort inom de övriga verksamhetsgrenarna varit tillfyllest. Regeringen noterar också att verket trots en hög arbetsbörda kunnat nedbringa admini- strationskosmadema. För anslaget D 2. Konkurrensverket redovisar verket ett sparande om 6 776 000 kr. Detta härrör dock i huvudsak från en överföring av medel från budgetåret 1992/93 samt vissa inkomster som verket haft.
Regeringen har tidigare uttalat att det på sikt skall råda balans mellan de olika verksamhetsgrenarna och har i regleringsbrev för innevarande budgetår uttalat att Konkurrensverket i kommande årsredovisning skall redovisa grunderna för sin prioritering vid tillämpningen av den nya konkurrenslagen. Verket ska vidare belysa, om den nuvarande av- vägningen mellan de olika verksamhetsgrenarna ger bästa måluppfyllelse. Vid tidpunkten för denna redovisning, där hela eller betydande delar av nuvarande ärendebalanser kunnat nedbringas, torde det lättare kunna 104 överblickas hur stora resurser som på sikt bör läggas på lagtillämpnings-
arbetet i förhållande till övrig verksamhet. Prop. 1994/95:100 Bil. 13 Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budget- proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct l995/96 har anslaget räknats ned med 1,8 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Konkurrensverket anvisar ett ramanslag på 90 600 000 kr.
D 3. Konkurrensforskning
1993/94 Utgift 134 000 1994/95 Anslag 5 850 000 l995/96 Förslag 7 600 000 varav 5 033 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996.
Anslaget disponeras av Konkurrensverket för att främja och stödja forskningen inom konkurrensområdet.
Det övergripande målet för konkurrensforskningen är att ge kunskap om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar samt verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel.
Den offentliga sektorns problem bör särskilt uppmärksammas. Medlen får i övrigt användas av Konkurrensverket för att anordna seminarier och för informationsinsatser på konkurrensområdet.
Konkurrensverket har i sin årsredovisning i de delar som avser resul- tatredovisningen redovisat hittills gjorda insatser på konkurrensforsk- ningens område. Verket har därutöver inkommit till regeringen med särskilda redovisningar i juni respektive september 1994. Anslagssparan- det uppgick budgetåret 1993/94 till 5 866 000 kr.
105
Regeringens överväganden Prop. 1994/ 95: 100 Sammanfattning Bil. 13
Övergripande mål
Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 — 1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96 Reservationsanslag 7 600 000 kr
Resultatbedömning
Arbetet med främjande av konkurrensforskningen bedrivs inom det till Konkurrensverket knutna Rådet för konkurrensfrågor. Den redovisning som lämnats i Konkurrensverkets årsredovisning och de särskilda redogörelsema i övrigt visar att verksamheten inriktats på att etablera formerna och principerna för att fördela de anvisade medlen. Vidare har ca 2,5 miljoner kronor beviljats för tolv olika forskningsprojekt. Kost- naderna för dessa satsningar har inte belastat l993/94 års anslag. Eftersom några av projekten är fleråriga innebär den totala satsningen åtaganden om ca 5 miljoner kronor fram t.o.m. år 1997. I övrigt kan nämnas att konferensen Konkurrenspolitiskt forum genomförts, ett anangemang som avses återkomma årligen och som skall möjliggöra presentation av och diskussion kring forskning på konkurrensområdet.
Regeringen bedömer att inriktningen av verksamheten är riktig och att de genomförda satsningarna borde ha goda förutsättningar att aktivt bidra till de målsättningar som formulerats för området. Konkurrensforsk- ningen har en fortsatt stor betydelse för att länka ihop forskning i ekonomiska, samhällsvetenskapliga och juridiska frågor. Regeringen anser dock att en viss nivåsänkning av anslaget är nödvändig av besparingsskäl.
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen 1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Regeringen beräknar anslaget efter pris- och löneomräkning, ett
effektivitetskrav om 3 % vilket motsvarar 250 000 kr samt en nivåsänk— ningpål200000krtill7600000kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Konkurrensforskning anvisar ett reservationsanslag på 7 600 000 kr. 106
E. Energi Prop. 1994/95:100
_ _ Bil. 13 1 Energipolrtrken
Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1990/91: 88, bet. 1990/91' .,NU40 rskr. 1990/91: 373). Beslutet grundade sig i allt väsentligt på en överenskommelse mellan företrädare för Socialdemokratema, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Överens- kommelsen låg fast under den första mandatperioden. I regeringsför- klaringen som redovisades i oktober 1994 angavs att överenskommelsen kommer att fullföljas.
Enligt riksdagens beslut skall regeringen årligen redovisa de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet samt förelägga riksdagen förslag om ytterligare åtgärder som är motiverade. En redovisning av de energipoli- tiska programmen lämnas i avsnitt 2.
En parlamentarisk kommission - Energikommissionen — tillsattes sommaren 1994 (N l994:04, dir. 1994167). Kommissionen skall bl.a. granska de pågående programmen för omställning och utveckling av energisystemet samt analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Mot bakgrund av elmarknadens avreglering skall kommissionen också följa utvecklingen på den svenska elmarknaden och föreslå åtgärder för att säkerställa en effektiv elförsörjning. Utlandshandeln och de regionalpolitiska frågorna skall särskilt behandlas. Vidare skall kommis- sionen lägga fram förslag om program med tidsangivelser för omställning av energisystemet.
En utgångspunkt för Energikommissionens arbete är att omställningen och utvecklingen av energisystemet — i enlighet med 1991 års energipoli- tiska överenskommelse — kan grundas på långsiktigt hållbara politiska beslut. Besluten måste vara sådana att fastlagda mål för energipolitiken framstår som trovärdiga över tiden.
Elmarknaden
Riksdagen beslutade våren 1994 om en reformering av elmarknaden i syfte att skapa förutsättningar för handel med el i konkurrens (prop. l993/94:162, bet. l993/94:NU22, rskr. 1993/94:358). Refonnens huvudprincip är att åstadkomma en klar boskillnad mellan å ena sidan produktion och försäljning av el och å andra sidan överföring av el (nätverksamheten). Produktionen och försäljningen skall ske i konkur- rens, medan nätverksamheten även fortsättningsvis skall regleras och övervakas på särskilt sätt. Reformen skulle enligt beslutet ha trätt i kraft den 1 januari 1995.
Riksdagen beslutade i december 1994 (prop. 1994/95:84, bet. l994/95zNU40. rskr. 1994/95:141) att ikraftträdandet av elrnarknads- reformen skjuts upp för att skapa möjligheter för Energikommissionen att genomföra en bredare konsekvensanalys av de nya reglerna för elrnarkna- den innan reformen träder i kraft. Regeringen beslutade i oktober om 107 tilläggsdirektiv till kommissionen (dir. l994:120). Enligt direktiven bör
kommissionen med förtur analysera möjligheterna att genomföra Prop. l994/952100 elmarknadsreformen på ett sätt som inte läser kommissionens fortsatta Bil. 13 arbete.
Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) fortsätter med sitt arbete att ersätta lagen (1902271 5. l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar med modern lagstiftning (dir. 1993193). Regeringen har genom tilläggsdirektiv hösten 1994 bl.a. angett en ny tidsplan för arbetet (dir. l994:119). Enligt direktiven skall utredningen senast den 28 februari 1995 till regeringen redovisa sina bedömningar och förslag beträtfande elberedskapen. Utredningens överväganden och förslag i övriga lagstifmingsfrågor skall redovisas senast den 1 juli 1995.
Omställning och utveckling av energisystem!
Enligt 1991 års energipolitiska beslut måste omställningen av energisyste- met, vid sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske avgörs av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöaccepta- bel kraftproduktion samt möjligheterna att bibehålla intemationth konkurrenskraftiga elpriser.
Riksdagens beslut omfattade bl.a. särskilda program för omställningen och utvecklingen av energisystemet. Programmen innefattar stöd för vissa investeringar i kraftvärmeproduktion med biobränslen och för investeringar i vindkraftverk, stöd till investeringar i solvärmeanlägg- ningar för bostäder samt stöd för effektivare användning av energi.
Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för den svenska klimat- politiken (prop. 1992/93zl79, bet. 1992/93:10Ul9, rskr. 1992/93:361). En nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990 års nivå är 2000 för att därefter minska. Beslutet omfattar en klimatstrategi för energiom- rådet.
Såväl kosmadema för utsläppsminskningar av växthusgaser som betalningsförmågan för åtgärder skiljer sig mellan jordens stater. En utgångspunkt för den svenska klimatstrategin är därför att klimat- politiken måste utformas i ett internationellt perspektiv och i internatio- nellt samarbete. Därigenom kan kraven på kostnadseifektivitet och en rimlig fördelning av kostnadsansvaret för åtgärderna tillgodoses.
De svenska klimatpolitiska insatserna inom energiområdet kon— centreras till två områden, dels forskning och utveckling i Sverige av energieffektiv teknik och teknik för att utnyttja förnybara energikällor och dels insatser för energielfektivisering och övergång till förnybara energikällor i Baltikum och Östeuropa. Vidare har ett stöd på 50 miljoner kronor anvisats för att främja anslutning av fastigheter till tjärrvännenätet i Sverige.
Riksdagen har nyligen inom ramen för sitt beslut om akuta insatser mot arbetslösheten (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/952145) anvisat 100 miljoner kronor för ytterligare stöd för 108
utbyggnad av tjärrvärmenäten. Medlen har anvisats Över Arbetsmark- Prop. 1994/95:100 nadsdepartementets huvudtitel. Investeringarna skall skapa förutsättningar Bil. 13 för eller medföra en reduktion av utsläppen av koldioxid.
Energiforskning
Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för de statliga insatserna för teknisk forskning och utveckling för perioden l993/94 - 1995/96 (prop.1992/931170, bet. 1992/93zNU30, rskr. 1992/93:399). Det statliga energiforskningsprogrammet syftar till att skapa den vetenskapliga och tekniska kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och näringslivet som behövs för att omställningen och utvecklingen av energisystemet skall kunna genomföras.
Energiforskningen och dess betydelse för omställningen av energisys- temet analyseras för närvarande av Energikommissionen.
Energis/(arter
Riksdagen har nyligen beslutat om en förändring av reglerna för energibeskattning (prop. 1994/95:54, bet. l994/95:SkU4, rskr. l994/95:152, 1994/95:153). Förändringen, som huvudsakligen. är av teknisk natur, har bl.a. till syfte att anpassa beskattningen till de regler som tillämpas inom EU.
Reglerna för beskattning av vissa oljeprodukter ändrades den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:234, bet. 1993/94:SkU25, rskr. 1993/94:443). Förändringen innebar att miljödifferentieringen av den allmänna energiskatten slopades samtidigt som en motsvarande differentiering av dieseloljeskatten infördes. Bakgrunden till beslutet är att det numera finns möjlighet att skilja mellan olja för fordonsdrift och olja för uppvärmning. Därigenom blir det möjligt att genom ditferentiering av skatteuttaget stimulera en övergång till miljövänligare drivmedel.
Även för beskattning av kraftvärme och vindkraft samt bidrag till fjärrvärmeleveranser till industrin infördes vissa förändringar den 1 juli 1994 (prop. 1992/93:50, bet. l93/94:SkU25, rskr. 1993/94:52).
Försörjningsberedslmp
Riksdagen beslöt våren 1994 att den civila lagringen av olja för krigssituationer skall minskas kraftigt (prop. 1993/94:14], bet. 1993/94zNU19, rskr. 1993/94:311). För närvarande bereds förslag från 1993 års oljelagringsutredning om finansieringen av denna lagring och om vissa andra frågor angående beredskapslagring av olja och kol. Utredningens förslag bereds nu inom regeringskansliet med sikte på att en proposition skall kunna överlämnas till riksdagen våren 1995 . Inom kort väntas Ellagstifmingsuliedningen lägga fram förslag om lagstiftning och myndighetsorganisation på elberedskapsområdet samt om av insatserna för elberedskapen. 109
lntemationella frågor Prop. l994/ 95: [00 Sveriges energiförsörjning är i hög grad beroende av den internationella Bil" 13 utvecklingen, inte minst genom att olja fortfarande utgör en väsentlig del av energitillförseln. Även tidigare nationeut avgränsade energislag, främst eltillförseln, påverkas av en ökad intemationalisering av energi- marknaderna och den ökade ekonomiska integrationen.
Grunden för en säker tillförsel när det gäller olja är deltagandet i det internationella samarbetet inom International Energy Agency (IEA). Detta omfattar bl.a. ett system för beredskapslagring i varje med- lemsland och en solidarisk fördelning av tillgängliga lager vid eventuella allvarliga avbrott i oljeleveransema. Samarbetet inom IEA har i ökad utsträckning fokuserats på internationella energirelaterade miljöfrågor, främst de fossila bränslenas klimatpåverkan, och ett utvidgat samarbete med icke-medlemsländer, i synnerhet Mexiko, Korea och länder i Central- och Östeuropa.
Genom medlemskapet i EU omfattas Sverige även av ett motsvaran- de beredskapslagringssystem för olja inom unionen och ett fördelnings— system för kärnbränsle.
Medlemskapet i EU innebär också att Sverige aktivt kan delta i bl.a. unionens arbete med att ta fram åtgärder som minskar energian- vändningens miljöpåverkan. En viktig fråga är arbetet att söka uppnå en gemensam koldioxidbeskattning för energi, vilket är angeläget från internationell konkurrenssynpunkt. Vidare bedriver EU inom energiom- rådet en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Vid ett ministerrådsmöte med energiministrama den 29 november 1994 behandlades bl.a. det fortsatta arbetet att skapa en inre elmarknad och den s.k. grönboken om energipolitikens riktlinjer, som skall ligga till grund för en bred debatt inför regeringskonferensen år 1996. Nästa energirådsmöte planeras preliminärt till juni 1995.
Sedan den Europeiska energistadgan (European Energy Charter) undertecknades i Haag år 1991 har förhandlingar förts om ett rättsligt bindande tilläggsavtal (Energy Charter Treaty) till Energistadgan. Förhandlingarna har numera avslutats i en första del när tilläggsavtalet och ett protokoll om energieli'ektivisering undertecknades av flertalet parter, bl.a. Sverige, i Lissabon den 17 december 1994. I fortsatta förhandlingar eftersträvas bl.a. utvidgningar av skyddet för investeringar i annat land och att låta avtalet omfatta även energirelaterad utrustning.
llO
Utgiftsutveckling t.o.m. år 1998 Prop. l994/95:100 Den beräknade utvecklingen på området Energi t.o.m. år 1998 till följd Bil" 13 av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kronor):
Beräknad Beräknad Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för besparing besparing 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95 —juni 96 19971 19981
745 1 278 1 400 1 105 of of
' Prisnivå 1995/96
2 Redovisning av de energipolitiska programmens resul— tat, m.m.
2.1 Bakgrund
Riksdagens energipolitiska beslut är 1991 innefattade bl.a. särskilda program för omställningen och utvecklingen av energisystemet (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373). Från den 1 juli 1991 kan stöd enligt förordningen (1991:1099) om vissa investeringar inom energiområdet lämnas för investeringar i kraftvärrneproduktion med biobränslen och för att säkerställa en fortsatt användning av biobränslen i befintliga kraftvärmeverk. Vidare kan stöd lämnas för investeringar i vindkraftverk och anläggningar för utnyttjande av solvärme. För stödsystemet anvisades totalt 1 300 miljoner kronor att fördelas över en femårsperiod. Stödsystemet handhas i huvudsak av NUTEK. Boverket ansvarar för stöd till investeringar i solvärmeanläggningar för bostäder. Riksdagen har sedan år 1991 beslutat om vissa mindre förändringar i programmen (se avsnitt 2.6.1).
Riksdagens beslut om riktlinjer för energipolitiken innefattar även ett program för effektivare användning av energi. Programmet innehåller bl.a. stöd enligt förordningen (1988:806) om statligt stöd till utveckling, upphandling och introduktion av energieffektiv teknik. Stödsystemet trädde i kraft den 1 juli 1991 och avsåg ursprungligen en femårsperiod. Riksdagen har sedan beslutat om en förlängning av programmet med två år t.o.m. budgetåret 1997/98 inom en oförändrad anslagsram på 750 miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362).
Vidare disponerar NUTEK totalt 200 miljoner kronor under en femårsperiod för stöd till energieffektiva demonstrations- och pilotanlägg- ningar inom industrin samt i lokaler och bostäder enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m. NUTEK disponerar därutöver 10 miljoner kronor för samordning och utveckling av information rörande effektiv energianvändning till mindre och medelstor industri. Konsumentverket disponerar 5 miljoner kronor för arbetet med energideklarationer m.m. [”
Programmen för omställning och utveckling av energisystemet Prop. l994/951100 innefattar också ett medelstillskott till Energiteknikfonden genom anslag Bil. 13 på 110 miljoner kronor per år under fem år. Därutöver tillförs fonden, fr.o.m. budgetåret 1993/94, medel som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av kodioxidskatten på oljeprodukter.
Det förutsätts i det energipolitiska beslutet att de resultat som uppnås genom de energipolitiska programmen årligen skall redovisas till riksdagen i budgetpropositionen. Regeringen skall också förelägga riksdagen förslag om de ytterligare åtgärder som är motiverade. Det är därför, enligt beslutet, nödvändigt att de energipolitiska programmen fortlöpande följs upp och utvärderas.
Enligt riksdagens beslut år 1993 om riktlinjer för den svenska klimatpolitiken skall de svenska energirelaterade insatserna koncentreras till två områden: forskning, utveckling och demonstration av energief- fektiv teknik och teknik för att utnyttja förnybara energikällor i Sverige samt energieffektivisering och övergång till förnybara energikällor i Baltikum, Polen och övriga Östeuropa (prop. 1992/93:179 bil. 4, bet. l992/93:NU28, rskr. 1992/932362). Beslutet innefattar ett program för energieHektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa. lnsatsema skall enligt beslutet pågå under en längre tid. För budgetåren 1993/94 — l994/95 har anvisats sammanlagt l77,5 miljoner kronor.
Investeringsstöden till fjärrvärmesystemen som anvisades budgetåret 1993/94 har bidragit till att mindre blockcentraler och industrier har anslutits till fjärrvännenätet vilket har medfort en minskning av de nationella kodioxidutsläppen.
För utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon och drivmedel har anvisats 30 miljoner kronor för budgetåren 1993/94 — l994/95. Medlen har tillförts Energiteknikfonden.
2.2 NUTEK:s redovisning Energirapport 1994 2.2.1 Rapportens innehåll
NUTEK har regeringens uppdrag att utvärdera programmen för omställning och utveckling av energisystemet m.m. samt att årligen redovisa resultatet av utvärderingen till regeringen. NUTEK:s redovis- ning Energirapport 1994 (NUTEK B l994:9) överlämnades den 1 juli 1994. En remissamrnanställning finns tillgänglig i Näringsdepartemcntet (dnr 94/1063).
I Energirapport 1994 redovisar NUTEK den aktuella energiförsörj- ningen i Sverige och en bedömning av utvecklingen till år 2005. Bl.a. redovisas det aktuella läget på elmarknaden i Sverige och bedömningar av bl.a. elanvändningens, elproduktionens och elprisemas utveckling samt användningen av bränslen i kraft- och vänneproduktionen och inom industrin. Därtill redovisas vissa verksamheter som finansierats med medel ur Energiteknikfonden.
112
2.2.2 Den svenska energiförsörjningen Prop. l994/951100 Under de senaste årtiondena har Sveriges energiförsörjning karakterise- BIL 13 rats av en minskande oljeanvändning och en ökande användning av el för uppvärmning av bostäder och industriella behov. Inom transportsektorn har dock oljeanvändningen ökat. Transportsektoms andel av landets oljeanvändning uppgår för närvarande till ca 60 %. I början av 1980-talet var motsvarande andel endast ca 25 %. Denna ökning beror dels på transportsektoms expansion, dels på att oljeanvändningen avsevärt minskat i övriga sektorer.
Prognosjörutsättnin gar
NUTEK har i Energirapport l994 valt att arbeta med ett prognosaltema- tiv. BNP-tillväxten antas i prognosen uppgå till 1,8 % per år och tillväxttakten i industriproduktionen till 2,6 % per år för perioden 1994 till år 2005 . NUTEK antar att den privata konsumtionen ökar med i genomsnitt 2,0 % per år och att den offentliga konsumtionen kommer vara oförändrad. Vidare antas att energibeskattningen inte förändras under perioden.
Utvecklingen på olje- och kolrnarknaden bedöms bli relativt lugn på längre sikt.För kärnkraften har NUTEK som prognosförutsättning att produktionen kommer att ligga kvar på den nuvarande nivån. En ökad industriproduktion och ett ökat transportarbete är andra förutsättningar i prognosen.
NUTEK bedömer att den totala energianvändningen för inrikestranspor- ter ökar långsammare än den antagna BNP—utvecklingen. Bedömningen bygger på faktorer som pekar mot en lägre energiintensitet inom transportsektorn. Dessa är bl.a. en ökad hänsyn till miljön, bestående höga skatter på petroleumprodukter, bränsleeffektivare teknik och en långsamt avtagande tillväxttakt för personbilsparken. En övergång från bensin och diesel till alternativa drivmedel, förutses inte av NUTEK under prognosperioden.
För sektorn bostäder, service m.m. antas den totala energiförbruk- ningen sjunka med 0,1 % per år. Energianvändningen för uppvärmning minskar, men den s.k. driftelen inom sektorn förväntas öka.
Flera remissinstanser efterlyser flera eller andra prognosaltemativ. Elverkrjöreningen delar NUTEK:s bedömning att förutsätmingama för att göra prognoser över energianvändningen är mer osäkra än tidigare. Det skulle därför ha varit av värde om rapporten innehållit fiera prognoser som haft olika antaganden om förutsättningama för prognoserna. Ett flertal instanser bl.a. Naturvårdsverket, Bioenergijörenlngen (SVEBIO), Trädbränslejöreningen och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) pekar på att prognosen visar att de av riksdagen uppsatta miljömålen inte kan nås. Bl.a. visar prognosen på en oönskat hög ökning av fossilbränslebaserade drivmedel. Pjärrvännejöreningen och Trädbränsleföreningen anser att den tekniska potentialen för kraftvärme är högre än den av NUTEK angivna 9,3 TWh år 2005. Fjärrvännejöreningen konstaterar också att i prog- 113 nosen bedöms elvärmen öka från 29 till 35 TWh år 2005, framförallt
8 Rikrdagen ]094/95. ] saml. Nr 100. Bilaga 13
genom utnyttjande av överskottsel sommartid. Föreningen konstaterar att Prop. l994/951100 denna utveckling olyckligt gynnas av nuvarande byggregler. Bil. 13
Tillförsel
Utvecklingen av energitillförseln framgår av tabellen nedan. I tabellen redovisas även NUTEK:s prognos för år 2005. Prognosen för energitill- försel pekar inte på några dramatiska förändringar i energisystemets sammansättning under förutsättning att kämkraftproduktionen ligger kvar på den nuvarande nivån. Oljans andel av energitillförseln väntas ligga kvar på samma nivå som år 1993, dvs. 42 %. Vattenkraft och kärnkraft minskar sin andel från 33 till 31 %.
Tabell. Energitillförsel år 1970, 1980, 1991, 1992 och 1993 samt prognos för år 2005 (TWh)
Energislag 1970 1980 1991 1992 1993 2005 Oljal 350 285 181 186 184 212 Naturgas 0 0 7 8 9 13 Kol/Koks 18 19 28 27 28 30 Biobränslen, torv m.m. 43 48 70 71 76 89 Vattenkraft 41 59 64 75 75 Kärnkraft 0 26 77 63 61 Spillvärme och 159 3 värmepumpar - l 8 8 8 Netto elhandel m.m.2 4 1 -1 —2 -
Summa tillförsel 457 439 434 436 441 500 ' Inkl. gasol
” Elinsatsen exkluderad 3 Elproduktion och elanvändning redovisas i tabellerna nedan.
Källa: SCB och NUTEK
114
Energianvändning NUTEK:s bedömning av energianvändningens utveckling framgår följande tabell.
Tabell. Energianvändning år 1970, 1980, 1991, 1992 och 1993 samt prognos för år 2005 (TWh)
Användarkategori 1970 1980 1991 1992 1993 2005 Industri 154 148 136 132 149 161 Transporter 56 68 81 85 81 101 Bostäder, service m.m. 165 165 152 152 154 157 Total slutlig inhemsk energianvändning 375 380 369 367 374 418 Utrikes sjöfart och energi för icke energiändamål 33 25 28 31 30 83' Förluster 49 34 37 38 37
Summa 457 439 434 436 411 500
' Inkl. förluster
Källa: SCB och NUTEK
I NUTEK:s prognos utvecklas den inhemska energianvändningen långsammare än BNP. Ökningen bedöms uppgå till 44 TWh.
Industrins energianvändning är beroende av den ekonomiska aktivite- ten. Inom industrin är det framförallt användningen av el och biobränslen som ökar. Energianvändningen påverkas av andra faktorer än pro- duktionsvolymen, främst teknisk utveckling och strukturella förändringar. I takt med att konjunkturen vänder och energiprisema stiger väntas industrin investera i ny och mer energisnål teknik, vilket leder till ökad effektivisering av industrins energianvändning.
De icke energiintensiva branscherna, som t.ex. verkstadsindustri och vissa delbranscher inom kemisk industri, antas expandera snabbare än andra branscher.
Transportsektoms energianvändning förväntas öka i prognosen. Det rör sig nästan uteslutande om en ökad användning av oljeprodukter, främst bensin och diesel, men även flygbränsle. Alternativa drivmedel förväntas inte kunna konkurrera vid de givna pris- och skatteantagandena.
Prop. l994/95:100 Bil. 13
115
I sektorn bostäder, service m.m. utgörs energianvändningen av uppvärmning och drift- och hushållsel. Dessa faktorers andel av det framtida energibehovet påverkas av nyproduktionens omfattning, renovering och ombyggnation av bostäder samt lokaler. Användningen av hushållsel och driftel är också beroende av effektivisering av belysning och ventilationssystem samt av den utrustning som för övrigt installeras.
Elproduktion och elanvändning
Elproduktion och elanvändning under perioden samt prognos för år 2005 redovisas i tabellerna nedan.
Tabell. Elproduktion exkl. egenförbrukrting år 1970, 1980, l99l,l992 och 1993 samt prognos för år 2005 (TWh)
1970 1980 1991 1992 1993 2005 Vattenkraft 41 58 62 73 73 64 Kärnkraft - 25 74 61 59 72 Konventionell värmekraft Ind.mottryck - - 3 3 4 4 Kraftvärme 5l 10l 3 4 4 9 Kondenskraft 132 12 02 l2 12 22 Gasturbin/Dieselkraft - - 0 0 O Netto elproduktion 59 94 143 142 141 152 Nettoimport av el 4 l -l -2 0 5
' Inkl. ind. mottryck ! Inkl. gasturbin/dieselkraft Källa: NUTEK, Kraftsam och Värmeverksföreningen
Prop. l994/952100 Bil. 13
116
Tabell. Elanvändning år 1970, 1980, 1991, 1992 och 1993 samt prognos Prop. 1994/951100 för år 2005 (TWh) Bil. 13
Användarkategori 1970 1980 1991 1992 1993 2005
Industri 33 40 51 49 49 58 Transporter 2 2 2 2 2 3 Bostäder, service m.m. 22 43 68 68 72 82 Fjärrvärme, m.m. 1 1 11 10 10 6 Distributionsförluster 6 8 9 10 8 9 Total användning 63 95 141 138 140 158 varav avkoppl.bara
elpannor — - 8 8 7 l
Källa: NUTEK, Kraftsarn
Elförsörjningen
Elproduktionen i Sverige baseras på vattenkraft, kärnkraft och bio- bränsle- eller fossilbränsleeldad värrnekraft. Vattenkraften och kämkraf- ten svarar normalt för över 90 % av elproduktionen.
Handeln med elenergi var sammanlagt lägre under år 1993 än under år 1992. Elutbytet med grannländerna uppgick till ca 17 TWh, en minskning med ca 3 TWh, jämfört med år 1992. Större delen av importen utgjordes av norsk vattenkraft. Nettoutbyte för Sverige blev en export på ca 1 TWh. Hittills har handeln med el inom Norden präglats av tillfälliga kraftutbyten mellan kraftföretagen inom ramen för sam- arbetsorganisationen Nordel och av avtal mellan kraftföretag om leveranser av fast kraft. Sveriges nya handelspartner Tyskland importera- de under år 1993 ca 1 TWh fast kraft från Sverige. Den pågående omstruktureringen av elmarknadema väntas leda till att också andra aktörer deltar i utbytet.
Elproduktionen i Sverige uppgick år 1993 till _ca 141 TWh varav vattenkraften svarade för ca 73 TWh och kärnkraften för ca 59 TWh.
Elproduktionssystemets utveckling
I NUTEK:s prognos ökar elefterfrågan i sådan takt att det finns ett behov av ny kraftproduktion som av NUTEK beräknas uppgå till ca 5 TWh år 2005. NUTEK behandlar inte närmare frågan om hur den ökade efterfrågan skall tillgodoses.
ll7
Vattenkraft Prop. 1994/95: 100 Vattenkraftens totala installerade effekt uppgick vid årsskiftet 1993/94 till Bil" 13 ca 16 400 MW. Vattenkraftsproduktionen för år 1993 uppgick till 73,2 TWh, vilket är den högsta produktion någonsin. Under ett s.k. normalår produceras ca 63,5 TWh. Under torrår eller våtår kan produktionen minska respektive öka med ca 10 TWh. Under extrema år kan variatio-
nen vara stöne.
Det finns enligt NUTEK:s bedömning en ekonomisk utbyggnadspoten- tial av vattenkraft på ca 27 TWh. Emellertid finns större delen av potentialen inom områden som är skyddade från vattenkraftutbyggnad. Av den återstående potentialen för stora kraftverk, ca 6 TWh, är hälften upptagen i den s.k. vattenkraftplanen. Av planens projekt har ca 1 TWh inte kunnat genomföras av miljöskäl. Regeringen har tillsatt en utredning, Vattendragsutredningen (le993) med uppgift att bl.a. pröva om även andra älvar och älvsträckor bör undantas enligt naturresurslagen. Samtidigt omprövas befintliga vattenkraftverk enligt vattenlagen.
NUTEK bedömer att den totala vattenkraftsproduktionen under normalårsförhållanden kommer att uppgå till ca 64 TWh år 2005.
Kärnkraft
Kärnkraftens totala effekt uppgår i dag till ca 10 000 MW. Produktions- fönnågan i de svenska kärnkraftverken är omkring 72 TWh. För kämkraftsproduktionen bedömer NUTEK att något kämkraftsaggregat eventuellt kan ha kortare teknisk-ekonomisk livslängd än till år 2005. Å andra sidan kan energiuttaget från de återstående aggregaten ökas genom effektiviseringsätgärder. Enligt NUTEK:s bedömning kommer kärnkraf— tens produktionsförrnåga inklusive risken för längre driftstopp att ligga omkring 72 TWh år 2005, vilket också är den nuvarande nivån. NUTEK utgår från möjligheten till ökat energiuttag med oförändrad effekt genom bl.a. snabbare bränslebyte, kortare avställning för teknisk revision och längre intervall mellan bränsleomladdningama.
Kraftvärrne
Den befintliga kapaciteten i de kommunala kraftvärmeverken uppgår till ca 1 700 MW el varav ca hälften baseras på fasta bränslen med en teknisk elproduktionspotential på ca 7 — 8 TWh. Den ekonomiska potentialen beräknas vara ca 6 TWh. Tidpunkten vid vilken ny kraftvär- me kommer in i elproduktionssystemet beror på fiera faktorer, däribland värmeunderlaget, elpriset och elanvändningens nivå. Likaså har beskatt— ningen av kraftvärmen stor betydelse. NUTEK bedömer att elproduk— tionskapaciteten i kraftvärmen fram till år 2005 skulle kunna öka till drygt 9 TWh.
118
Mottrycksskraft Prop. l994/ 95: 1 00 Den befintliga industriella mottryckskraften har en potential på 6,5 år 7 Bil" 13 TWh, varav hälften utnyttjades under år 1993. Tekniska och ekonomiska skäl begränsar elproduktionen. Enligt NUTEK väntas en liten utbyggnad fram till år 2005. I energibalansen för år 2005 uppskattas det industriella . mottrycket till 4,2 TWh vilket är en ökning med ca 1 TWh jämfört med dagens produktionsnivå.
Vindkraft
Vindkraften svarade år 1993 för ca 0,05 TWh. För år 2005 har NUTEK antagit att elproduktionen från vindkraftverk ökar till 0,2 TWh.
Oljekondenskraft
Den installerade effekten i oljekondenskraftverk uppgår till ca 3 200 MW. Detta motsvarar knappt 22 TWh i produktionskapacitet. An- läggningarna utnyttjas huvudsakligen som reservkapacitet i elproduktions- systemet. Investeringar har gjorts i de större anläggningarna för att klara av de ställda miljökraven. Till år 2005 antas återstående verk ha miljöanpassats. NUTEK räknar inte med någon utbyggnad av oljekon- denskraftverk. I prognosen för år 2005 uppgår kondenskraftproduktionen till 2,4 TWh.
Klimatpolitiken och elproduktionssystemet
Enligt Naturvårdsverkets uppskattningar var koldioxidutsläppen från elproduktionen år 1990 1,5 miljoner ton vilket motsvarar ca 5 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Enligt NUTEK:s beräkningar för år 1993 har utsläppen av koldioxid från elproduktionen ökat med ca 1,1 miljoner ton till 2,6 miljoner ton. Ökningen av utsläppen beror, enligt NUTEK, på ökad användning av fossila bränslen, som en följd av den låga kämkraftsproduktionen detta år. Enligt NUTEK kommer koldiox- idutsläppen från elsektom år 2005 att uppgå till ca 4,9 miljoner ton vilket innebär en ökning med 3,4 miljoner ton från år 1990. Enligt NUTEK:s prognos kommer det att föreligga behov av ytterligare krafttillskott på ca 5,5 TWh år 2005. Detta ytterligare kraftbehov som krävs för att täcka den av NUTEK beräknade ökade efterfrågan på el har inte beaktats i utsläppsberäkningama.
2.2.3 De energipolitiska programmen
De energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet infördes den 1 juli 1991. I Energirapport 1994 har NUTEK särskilt redovisat vissa verksamheter som får stöd ur Energitek- nikfonden. Energiteknikfonden utnyttjas för att stödja utveckling av eller 119
förberedelse till kommersiell introduktion av ny energiteknik. Fonden Prop. l994/95:100 tillförs för närvarande sammanlagt 189 miljoner kronor per år. Bil. 13
Energiteknikfonden
Energiteknikfonden inrättades 1988 (prop. 1987/88:90, bet. 1987/882NU40, rskr. 1987/881375). I regeringens proposition betonades behovet av en samordning av de statliga stödinsatsema för utveckling av ny miljövänlig energiteknik. Stöd ur Energiteknikfonden skall ges till projekt, vars ändamål är att utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik. Genom riksdagens energipolitiska beslut är 1991 ändrades reglerna för fonden så att stöd också kan lämnas till programorienterad forskning och kollektivforskning. Därigenom kan fonden komplettera energiforskningsprogrammet i den senare delen av utvecklingsprocessen. Beslutet har fått stor betydelse för användningen av fondens medel. lnsatsema till sådana utvecklingsprocesser har ökat kraftigt medan stödet till demonstrationsanläggningar har minskat. En minskning av anslagen till energiforskningsprogrammet under de senaste åren har dessutom medfört att finansiering av vissa insatser har överförts till Energiteknikfonden. Kollektivforskningsprogram med en ökad tillåmpningsinriktning har på detta sätt fått ökad finansiering.
Stöd från fonden kan lämnas som villkorliga bidrag, bidrag, lånegaran- tier och från år 1991 även som lån. Bidragsandelen från fonden kan högst uppgå till 50 %, vilket innebär att alla projekt finansierade från fonden är samfinansierade med organisationer eller företag. Av det hittills beviljade stödet från fonden har ca 180 miljoner kronor använts till demonstrationsanläggningar, ca 75 miljoner kronor till pilotanlägg- ningar, ca 119 miljoner till forsknings- och utvecklingsprojekt, ca 76 miljoner kronor till projekt av utredningskaraktär samt ca 11 miljoner kronor till metodutvecklingsprojekt. Den totala projektkostnaden för de projekt som erhållit medel ur fonden är ca 1,8 miljarder kronor varav fonden har bidragit med 460 miljoner kronor.
I Energirapport 1994 har NUTEK valt att särskilt granska vissa områden som får stöd ur fonden. Dessa områden är trädbränsle och energiodling, förbränning och förgasning, kraftvärme, vindkraft, industriella processer och liottförsök med alternativa drivmedel. Av det hittills beviljade stödet från fonden har ca 57 miljoner kronor använts till området trädbränsle och energiodling, ca 75 miljoner kronor till området vindkraft, ca 152 miljoner kronor till förbränning och förgasning, ca 36 miljoner kronor till området industriella processer samt ca 38 miljoner kronor till området alternativa drivmedel.
Enligt NUTEK har fondens medel bidragit till att öka kunskapen på alla de studerade områdena. Ansvaret för att sprida kunskap som genereras i de projekt som finansieras av fonden har dock delvis överlåtits på stödmottagaren. NUTEK konstaterar att en sådan strategi förutsätter mycket aktiva branschföreningar eller partners.
Remissinstanserna har inga invändningar mot NUTEK:s redovisning av omställningsprogrammen. Konkurrensverket anser i princip att stöd till 120
forskning medför mindre risker för negativa effekter på konkurrensen, Prop. 1994/95:100 än om stödet riktas till aktörer i senare och mer konkurrensutsatta led. Bil. l3 Flera remissinstanser pekar dock på avsaknaden av en analys av resultaten. Elverkrfb'reningen saknar beskrivningar av de resultat satsningarna har gett och RRV anser att NUTEK enbart behandlar frågor som rör kunskapsutveckling genom stödet och att inget sägs om konsekvensen av förskjutningen eller om detta är en önskvärd utveckling.
Naturvårdsverket och Föreningen Svenska Energirådgivare (FSE) har uppmärksammat resultatspridningen från energiteknikfonden i sina yttranden. Kunskapsspridningen från de projekt som finansieras måste förbättras anser Naturvårdsverket. FSE anser att det är mycket väsentligt att metodiken för t.ex. drift, skötsel och underhåll utvecklas.
Krajiverkrföreningen framhåller att om vindkraften skall kunna ge ett mera påtagligt bidrag till landets elförsörjning krävs en utbyggnad av stora aggregat och detär därför angeläget att vindrika områden lämpade för vindkraft markeras, som riksintressen för energiproduktion.
Vägverket anser att insatser för att minska användningen av fossila bränslen inom transportsektorn bör ges hög prioritet och att stödet till både energieEektivisering och utveckling av alternativa drivmedel bör öka. Verket föreslår därför att en del av resurserna under år 1995 avsätts för ett projekt för teknikupphandling av bränslesnåla tjänstebilar. Väg- och transportforskningsinstitutet anser att biomassa bör användas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt, varvid användning för fordonsdrift bör ställas mot alternativa utnyttjandemöjligheter i samhället. Svenska Gasjöreningen anser att ytterligare medel bör avsättas för utveckling av kostnadsreducerande åtgärder vad gäller gasfordon.
2.3 Programmet för effektivare energianvändning
I samband med 1991 års energipolitiska beslut inrättades av regeringen ett energianvändningsråd för effektivare energianvändning. Rådets uppgift är att svara för samordningen av sektormyndighetemas verlsam- het för energieffektivisering. I Energianvändningsrådet ingår företrädare för NUTEK, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Boverket, Kommuni- kationsforskningsberedningen (KFB) och Statens råd för byggnadsforsk— ning (BFR). Berörda sektorsmyndigheter har ansvar för de statliga energieffektiviseringsinsatsema inom sina områden. Härigenom kan åtgärder för att främja en god energihushållning integreras med andra åtgärder inom myndigheternas ansvarsområden. NUTEK har sarnord- ningsansvaret för sektormyndighetemas verksamhet för energieffektivise— ring.
Energianvändningsrådet har inkommit med rapporten Programmet för effektivare energianvändning (NUTEK B 1994:8) med bilagor. I rapporten konstateras att den specifika elförbrukningen inom vissa energianvändningssektorer har minskat påtagligt till följd av insatser från programmet för effektivare energianvändning. Ny energieffektiv teknik har upphandlats, spridits och kommersialiserats inom viktiga an- vändningsområden. De utvärderingar som har gjorts visar att program- 121
met fungerar väl. En bidragande orsak till programmets positiva resultat Prop. 1994/95 : 100 har enligt rapporten varit det goda samarbetet mellan deltagande Bil. 13 myndigheter. Rapporten har remissbehandlats.
Några remissinstanser uttalar sig om de framtida resultaten av energieffektiviseringen. Riksrevisionsverket (RRV) efterlyser en samlad översikt över vad de hittillsvarande insatserna har åstadkommit i form av eleffektivisering. BFR betonar att en större besparingspotential anges i Energianvändningrådets rapport än vad som prognostiseras i Energirap- port 1994. Svenska Elverksjöreningen önskar förutom redogörelsen av den energi- och effektbesparing som har uppnåtts i vissa projekt också få infomation om vad besparingen har gett för samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenser.
En remissammanställning finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr 94/ 1063).
2.4 Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energi- effektivisering och förnybara energislag
PrOgrammet syftar till främst energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa och är en central del av den energirelaterade klimatpolitiken. I den av riksdagen år 1993 fastställda klimatstrategin framhölls att industriländema har en särskild roll och ett särskilt ansvar för att minska klimatpåverkan. Det internationella arbetet för att uppnå globala mål för utsläppsreduktioner bör utgå från ett internationellt rättvist synsätt. Kostnaderna i länder som redan genomfört långtgående minskningar av användningen av fossila bränslen uppvisar jämförelsevis höga marginalkostnader för att ytterligare minska koldioxidutsläppen samtidigt som marginalkostnadema ofta är låga i länder med ineffektiv energianvändning eller stor andel fossil- bränsle i sitt energisystem. Krav på länderna bör utformas så att åtgärder kan vidtas i samarbete som möjliggör kostnadseffektiva lösningar.
I samband med FN:s konferens om miljö och utveckling ijuni 1992 undertecknades en ramkonvention om klimatförändringar. Sverige har ratificerat konventionen. Enligt klimatkonventionen skall åtagandena mot klimatförändringar kunna vidtas gemensamt av konventionens parter.
I mars 1995 hålls den första s.k. partskonferensen inom ramen för klimatkonventionen. Konferensen kommer bl.a. behandla frågor om åtaganden efter år 2000 och kriterier för s.k. joint implementation (gemensamt genomförande).
NUTEK har i sin årsredovisning 1994/95 redovisat att mer än 30 energiprojekt i främst Baltikum inletts. Till dominerande del utgörs dessa projekt av konvertering från oljeeldade till biobränsleeldade anläggningar. Intresset för deltagande från främst de baltiska staterna har varit stort.
2.5 Bioenergiforskning
Bioenergi är den förnybara energikälla som har den ojämförligt största 122 potentialen till en ökad produktion av värme och el i det svenska energi-
systemet. För att denna potential skall kunna utnyttjas på ett kostnads- Prop. 1994/95:100 effektivt sätt är det angeläget att på olika sätt främja en utveckling som Bil. 13 sänker kostnadema för framtagning av biobränslen och för effektiv och miljövänlig omvandling av biobränslen till värme och el. Det statliga stödet till forskning och utveckling innefattar tillförsel av biobränslen producerade på åkermark och skogsmark. Omvandlingen stöds genom forskning och utveckling av ny och bättre teknik inom olika storleksom— råden, från vedpannor och vedkaminer för villabruk till kraftvärmeverk som skall försörja större städer med värme och el. Vidare stöds forskning om ny teknik för produktion av etanol från cellulosarika råvaror. Sverige är världsledande inom dessa områden. Svenska forskare deltar i stor utsträckning i forskningsprojekt som finansieras inom EU:s forsknings- program. Det internationella intresset för denna forskning ökar som ett resultat av bl.a. strävandena mot en hållbar utveckling och en anpassad livsmedelsproduktion i industriländema.
2.6 Regeringens överväganden
2.6.1 De energipolitiska programmen
Regeringens bedömning: De energipolitiska programmen bör i stort sett fortsätta i enlighet med 1991 års energipolitiska beslut. Flertalet program avslutas den 30 juni 1996.
Skälen för regeringens bedömning Allmänna överväganden
De energipolitiska programmen har nu pågått under tre och ett halvt år av den programperiod på fem år som inleddes år 1991. När det gäller programmet för effektivare energianvändning, som har förlängts t.o.m. budgetåret 1997/98, återstår halva programperioden medan utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning av alternativa drivmedel avslutas redan den 1 juli 1995 .
NUTEK:s Energirapport 1994 visar att intresset är stort för stödsyste- men för främjande av energiteknisk utveckling och introduktion av ny energiteknik. De medelsramar som år 1991 avsattes för investeringstödet för biobränslebaserad kraftvärme och småskalig solvärme är redan helt intecknade.
Energikommissionen granskar nu bl.a. de energipolitiska programmen. Syftet med granskningen är att analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Därför finns ingen anledning att nu genomföra några större förändringar av de energipolitiska programmen.
Programmet för effektivare energianvändning
En alltmer effektiv energianvändning och en ökad energihushållning är 123 förutsättningar för att viktiga energi- och miljöpolitiska mål skall kunna
nås. Riksdagsbesluten år 1991 om riktlinjerna för energipolitiken samt Prop. l994/95:100 år 1993 om åtgärder mot klimatpåverkan är viktiga utgångspunkter för Bil. 13 de statliga energieffektiviseringsinsatserna. Energihushållnings-program- met omfattar en total medelsram på 911 miljoner kronor och syftar till att öka kunskapen om och stimulera marknadens intresse för ekonomiskt motiverade energieffektiviseringsåtgärder.
Teknikupphandling av energieffektiva produkter och processer är det dominerande inslaget i programmet. Sammanlagt har 750 miljoner kronor avsatts för detta stöd under en sjuårsperiod. NUTEK har lämnat stöd till upphandlingar inom ett antal produktområden, t.ex. vitvaror, belysning, fönster, datorskärrnar och elbilar.
Programmet för effektivare energianvändning skall enligt riksdagens beslut löpa t.o.m. juni 1998. Programmet bör fortsätta med nuvarande omfattning och inriktning. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi.
Stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen
För stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen avsattes i 1991 års energipolitiska beslut 1 000 miljoner kronor. Stödet administreras av NUTEK och kan lämnas under en sexårsperiod fr.o.m. den 1 juli 1991. Medlen anvisas med 200 miljoner kronor per år under fem år.
I prop. 1990/91:88 framhölls att det från principiella utgångspunkter är rimligt med ett energiskattesystem i vilket skatten på fossila bränslen är beroende av de utsläpp förbränningen ger upphov till, men oberoende av till vad energin används. Sådana beskattningsprinciper skulle dock höja totalkostnaden för den elintensiva industrin. Det betonades att i avvaktan på en internationell samordning av åtgärder mot koldioxidut- släpp måste andra styrmedel än koldioxidskatten utnyttjas för att främja de förnybara energislagen och kraftvärmen. Mot denna bakgrund förordades ett stöd till investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk.
Den totala ramen på 1 000 miljoner kronor är redan nu tagen i anspråk eller intecknad genom beslut av NUTEK. Någon ändrad disposition är sålunda inte aktuell.
Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny energi- teknik.
Stödet till investeringar i vindkraftverk
För stödet till vindkraft avsattes i 1991 års energipolitiska beslut 250 miljoner kronor. Medlen utbetalas från anslaget Insatser för ny energitek- nik. Den 1 januari 1993 höjdes stödnivån från högst 25 % till högst 35 % av investeringskosmaden (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93zNU20, rskr. 1992/93:137). I maj 1994 beslutade riksdagen om ändrade riktlinjer för vindkraftprogrammet. De nya riktlinjerna innebär att medel till viss del skall användas för investeringstöd n'll vindkraft, teknikutveckling och forskning avseende vindkraft. Vidare bör teknikupphandling kunna 124 utnyttjas inom vissa gränser inom ramen för investeringsbidraget. I de
fall teknikupphandling tillämpas bör stödandelen utgöra högst 50 % av Prop. 1994/951100 investeringskostnaden. Medel från investeringsprogrammet får numera Bil. 13 även disponeras för tekniska utvärderingar av de anläggningar som har erhållit stöd samt i vissa fall för rådgivningsverksamhet. Programmet skall enligt 1991 års energipolitiska beslut avslutas den I juli 1996. Det finns ingen anledning att genomföra några förändringar i programmet under det sista året. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny energitek- nik.
Stödet till investeringar i solvärmeanläggningar
För stödet till investeringar i solvärmeanläggningar avsattes 50 miljoner kronor i 1991 års energipolitiska beslut varav 25 miljoner kronor till anläggningar i bostäder utbetalas från anslagetE 7. Insatser för ny energiteknik.
Boverket ansvarar för stöd till solvärme i bostäder. NUTEK ansvarar för stöd till solvärmeanläggningar inom andra användningsområden.
Riksdagen har vid några tillfällen tillfört ytterligare medel för solvärme i bostäder. Sammantaget uppgår ramen för Boverket till 42,5 miljoner kronor under femårsperioden. Samtliga medel är redan intecknade. Beviljade bidrag omfattar installation av drygt 32 000 ml solfångare. Det motsvarar en årlig värmeproduktion på omkring 0,01 TWh.
Intresset för stöd till storskalig solvärrneteknik har varit litet. De medel som tidigare anvisades fr.o.m. budgetåret l993/94 skall överföras till Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende storskalig solvärrneteknik.
Boverket föreslår i sin anslagsframställan att 30 miljoner kronor skall anvisas för stöd till solvärme i bostäder för det förlängda budgetåret l995/96. Detta är en ökning med 18 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Programmet skall enligt 1991 års energipolitiska beslut avslutas den 1 juli 1996. Det finns därför ingen anledning att genomföra några förändringar i programmet under det sista året.
Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny energi— teknik.
Bidrag till Energiteknikfonden
Stöd lämnas ur Energiteknikfonden för att utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik . Energiteknikfonden tillförs fr.o.m. budgetåret l993/94 medel som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter. Därutöver har fonden, enligt 1991 års energipolitiska beslut, årligen tillförts 110 miljoner kronor under fem år dvs. till utgången av den 30 juni 1996. I NUTEK:s prognos för år 2005 väntas transportsektorn öka sin andel 125 av energianvändningen. Med hänsyn till att det nästan uteslutande rör sig
om fossila bränslen kommer transportsektorn enligt prognosen att svara Prop. l994/95:100 för en stor del av oljeberoendet och miljöbelastningen från energian- Bil. 13 vändningen. Mot denna bakgrund finansieras tre program som avser energirelaterad fordons- och drivmedelsutveckling m.m.
Enligt 1991 års energipolitiska överenskommelse pågår ett program för utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning av motoralko- holer. I enlighet med beslutet har sammanlagt 120 miljoner kronor anslagits under en fyraårsperiod. Det klimatpolitiska beslutet år 1993 innefattade inom energiområdet ett treårigt program för en fortsatt utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon. Riksdagen har hittills anvisat sammanlagt 30 miljoner kronor för de två budgetåren l993/94 — 1994/95. Klimatbeslutet år 1993 innefattade dessutom ett treårigt program för etanolproduktion ur skogsråvara. Riksdagen har hittills anvisat sammanlagt 30 miljoner kronor till programmet under anslaget E 10. Bioenergiforskning för de två budgetåren l993/94 - l994/95. Även för budgetåret l995/96 avses 15 miljoner kronor på anslaget E 10. Bioenergiforskning komma att disponeras för finansiering av det tredje och avslutande året av etanolutvecklingsprogrammet.
Med hänsyn till den ansträngda budgetsituationen kommer Energitek- nikfonden inte att tillföras några medel utöver dem som omfattas av 1991 års energipolitiska beslut och de medel som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter.
Av statsfinansiella skäl kommer därför programmen att behöva krympas något samtidigt som vissa omprioriteringar konuner att vidtas. Regeringen avser att återkomma till denna fråga i årets kompletterings— proposition.
Utöver de justeringar som föranleds av den ansträngda budgetsituatio- nen, finns det för närvarande inte anledning att göra några förändringar vad gäller den allmänna inriktningen av verksamheten inom ramen för Energiteknikfonden. Frågan om den fortsatta verksamheten får övervägas i samband med ställningstagandena till Energikommissionens förslag. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 8. Bidrag till Energiteknik- fonden.
2.6.2 Ny teknik för elproduktion med biobränsle, m.m.
Som en följd av 1991 års energipolitiska beslut anvisades fr.o.m. budgetåret 1992/93 för en femårsperiod sammanlagt 625 miljoner kronor för utveckling av ny teknik för elproduktion med biobränsle. Medlen fördelas av Prograrnstyrelsen för främjande av biobränsleanvändningen. Regeringen beslutade den 2 december 1993 bemyndigade Program- styrelsen att disponera medlen också för demonstrationsanläggningar för produktion av etanol ur cellulosarika råvaror. Projekt med stöd av anslaget beräknas starta i större omfattning under senare delen av femårsperioden. Det finns därför inga skäl att föreslå några ändrade riktlinjer för programmet.
126
2.6.3 Svenska insatseribla. Baltikum och Östeuropa för energieffek- Prop. l994/95:100 tivisering och förnybara energislag Bil. 13
Regeringens bedömning: lnsatsema under nästa budgetår kan finansieras genom befintliga medel. Programmet bör främst inriktas mot energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av för- nybara energislag i Baltikum och Östeuropa. Kraven på uppföljning och utvärdering kommer att ses över.
Riksdagen anvisade 45 miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:10Ull, rskr. 1992/93:138) för att stödja ett miljöanpassat energisystem i Baltikum. Våren 1993 beslutade riksdagen (prop. 1992/93:179, bil.4, bet. 1992/93:10Ul9, rskr. 1992/932361) om ett program med syfte att bidra till främst energieffekti- viseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa. För budgetåret l993/94 anvisades 95 miljoner kronor och för budgetåret l994/95 87,5 miljoner kronor. Stödet administreras av NUTEK. Återstående medel uppgick till 88,6 miljoner kronor inför budgetåret 1994/95. Av dessa var 33,4 miljoner uppbundna medel. Således fanns vid budgetårsskiftet 55,2 miljoner kronor disponibelt utöver det belopp på 87,5 miljoner kronor som anslagits för budgetåret l994/95 .
Programmet kan ses som en möjlighet för Sverige att inom ramen för klimatkonventionen genomföra åtgärder i andra länder för att begränsa utsläppen av koldioxid. Genom programmet får Sverige praktiska erfarenheter av gemensamt genomförande, vilket är av värde i det kommande förhandlingsarbetet inom klimatkonventionen. Möjligheten till gemensamt genomförande är viktig för att kraven på kostnadseffektivitet i klimatåtgärdema skall kunna tillgodoses. Internationell samverkan för att uppnå kosmadselfektivitet är av stor betydelse för Sverige, eftersom de svenska utsläppen av koldioxid i stort sett har halverats under de senaste 25 åren och marginalkostnadema för ytterligare utsläppsminsk- ningar i Sverige är höga. Som en jämförelse kan nämnas att utsläppen av koldioxid från energisektorn per capita i Östeuropa år 1991 var mer än dubbelt så stora som de i Sverige.
Insatserna skall enligt riksdagens uttalande pågå en längre tid. Det rådande statsfinansiella läget gör nu emellertid att programmet enligt regeringens bedömning inte bör tillföras ytterligare medel. Regeringen anser dock att det är möjligt att på basis av återstående medel driva programmet vidare under budgetåret l995/96. Stödet ges till största del i form av lån som skall återbetalas och lönsamheten i projektverksam- heten är god. Därför bedöms att medel kommer att återföras anslaget med början under senare delen av budgetperioden. Regeringen kan konstatera att verksamheten hittills främst inriktats mot konvertering av oljeeldade anläggningar till biobränsleeldade anläggningar. Det är angeläget att programmet initierar aktiviteter av olika slag för att minska koldioxidutsläppen. NUTEK bör därför sträva efter att öka andelen 127 energieHektiviseringsprojekt.
Regeringen anser att en god kunskapsuppbyggnad när det gäller Prop. 1994/95 : 100 möjligheter till t.ex. gemensamt genomförande skall kunna erhållas trots Bil. 13 att åtgärderna minskar i omfattning. För att säkerställa att så blir fallet avser regeringen att anpassa NUTEK:s verksamhet så att erfarenheterna från programmet skall kunna användas som underlag vid bl.a. de internationella förhandlingarna inom ramen för klimatkonventionen. Detta innebär också att kraven på rapportering och uppföljning ökar.
Kommittén för analys av utvecklingssamarbete har nyligen lämnat en utvärdering till regeringen av hela det svenska samarbetet med Öst- och Centraleuropa, bl.a. den klimatrelaterade programverksamheten vid NUTEK (Ds l994:134). Regeringen avser att i en särskild proposition våren 1995 redovisa ett samlat förslag om stöd till Central- och Östeuro- pa.
Kommittén för internationellt miljösamarbete har i höst lämnat sitt slutbetänkande till regeringen om gemensamt genomförande (SOU l994:140). I mars 1995 hålls den första s.k. partskonferensen inom ramen för klimatkonventionen. Konferensen kommer bl.a. behandla frågor om åtaganden efter år 2000 och kriterier för gemensamt genom- förande. Frågan om den framtida energipolitiken utreds av Energikom- missionen. De svenska åtagandena enligt klimatkonventionen är en viktig faktor i komissionens överväganden.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen när det gäller in- riktningen av de energirelaterade klimatpolitiska insatser i Baltikum och Östeuropa.
Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 11. Åtgärder för energi- effektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa.
3 Affärsverket svenska kraftnät
3.1 Verksamheten
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar sedan den 1 januari 1992 det svenska storkraftnätet för el, inklusive de statligt ägda utlandsförbindelsema (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318).
Enligt instruktionen för Svenska kraftnät (l99lz2013) har verket bl.a. till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Svenska kraftnät skall därvid bl.a. främja konkurrens inom elöverfö- ringsområdet, främja forskning och inom sitt verksamhetsområde svara för den operativa beredskapsplaneringen under kris- eller krigsför- hållanden. Svenska kraftnät skall bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att det bidrar till att öka konkurrensen på elmarknaden.
Våren 1992 beslutade riksdagen om ytterligare riktlinjer för verksam— heten (prop. 1991/92:133, bet. 1991/921NU30, rskr. 1991/921322). Svenska kraftnät skall enligt beslutet ansvara för driften av storkraftnätet, den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets övergripande driftsäkerhet. Svenska kraftnät kommer från den 1 januari - 128 1995 att vara s.k. systemansvarig myndighet enligt lagen (l994z617) om
ändring i lagen (1902171 s.l), innehållande vissa bestämmelser om Prop. l994/951100 elektriska anläggningar (ellagen). Bil. 13
För den ekonomiska styrningen av Svenska kraftnät har hittills tillämpats samma principer som tidigare gällde för Statens vatten- fallsverk. Verkets drift och investeringar finansieras med inkomster från verksamheten och med upplåning genom Riksgäldskontoret. Investering- arna belastar således inte statsbudgeten. Regeringen avser att delvis förändra den ekonomiska styrningen av verket, som närmare beskrivs under avsnitt 3.2.
Staten är genom Svenska kraftnät delägare med 25 % av aktierna i Swedish Transmission Research Institute AB (STRI AB) som är ett forskningsbolag för starkström där övriga delägare är ABB med 50 % och Vattenfall AB med 25 % av aktierna. Vidare förvaltar Svenska kraftnät för staten 25 % av aktierna i ett branschforskningsorgan, Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklingsaktiebolag (Elforsk AB), som har till uppgift att samordna och effektivisera branschens forsknings- och utvecklingsinsatser. Övriga delägare i Elforsk AB är Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen och Vattenfall AB.
Svenska kraftnät är nätansvarig enhet enligt det s.k. Elnansiterings- direktivet (EG—direktiv nr 90/547/EEC) som avser att underlätta gränsöverskridande elhandel inom EU och med omgivande länder.
3.2 Sänkt avkastningskrav för Svenska kraftnät, m.m.
Regeringen fastställde år 1988 ett nytt avkastningskrav för Statens vattenfallsverk, definierat som 12 % på justerat eget kapital, i samband med en omfattande översyn av principerna för verkets finansiella styrning (prop. 1987/88:87, bet. 1987/882NU41, rskr. 1987/88:376). Syftet med den nya finansiella styrningen var att så långt möjligt ge Vattenfall samma ekonomiska förutsättningar som motsvarande verksamhet inom andra kraftföretag. Det avkastningskrav som fastställdes med detta syfte beräknades på den affärsrisk som fanns inom hela Vattenfallskoncemens verksamhet, dvs. till allra största delen kraftproduktion, men tillämpades på alla verksarnhetsdelar. När den del av verksamheten som avsåg överföring på storkraftnätet den 1 januari 1992 avskiljdes och lades i det nybildade Svenska kraftnät fastställdes inledningsvis samma avkastnings- krav för Svenska kraftnät som tidigare hade gällt för Vattenfallsverket. Avkastningskravet har sedan dess behållits oförändrat.
Det nuvarande avkastrringskravet kan dock anses vara för högt i förhållande till den relativt låga affärsrisken i Svenska kraftnäts verksamhet, som i allt väsentligt avser överföring av el på storkraftnätet. Den låga affärsrisken beror på att Svenska kraftnäts verksamhet utgör ett naturligt monopol. Ett omotiverat högt avkastningskrav på Svenska kraftnät får en kosmadshöjande effekt på all överföring av kraft över storkraftnätet Som dels slår igenom som ökade kostnader för samtliga elförbrukare inom industri och annan verksamhet, dels kan få spridnings- effekter i kostnadsnivåema för underliggande nät. Avkastningskravet på Svenska kraftnät bör därför sänkas. 129
9 Riku/(Igen ! 9941'95. I rum!. Nr 100. Bilaga 13
Regeringens bedömning är att det nuvarande avkastningskravet 12 % Prop. l994/95 : 100 bör kunna sänkas till 9 %, att gälla från den 1 januari 1995. Det Bil. 13 ankommer på regeringen att fatta beslut om en sådan sänkning av avkastningskravet. Svenska kraftnät ges därmed möjlighet att sänka sina avgifter med ca 100 - 150 miljoner kronor per år, vilket fullt ut skall slå igenom i sänkningar av tariffema.
Att en ändring av Svenska kraftnäts avkastningskrav inte tidigare har genomförts beror främst på att överläggningar om stamnätsavtalets tillämpbarhet har förts mellan staten och övriga parter i avtalet sedan våren 1992, och först nu avslutats. Denna fråga redovisas närmare under avsnitt 3.3.
I sin treårsplan för åren 1995 — 1997 beräknar Svenska kraftnät att utdelningen till statsverket, med nuvarande beräkningsprinciper, blir 285 miljoner kronor år 1995. Åren 1996 och 1997 beräknas utdelningen till 296 respektive 316 miljoner kronor. Regeringen kommer av statsfinan- siella skäl att från år 1995 höja utdelningskravet med 50 miljoner kronor per år. Svenska kraftnät bedöms kunna behålla en tillfredställande soliditet även med det högre utdelningskravet och det nyss redovisade sänkta avkastningskravet.
3.3 Stamnätsavtalet
Den del av storkraftnätet som ligger söder om Skellefteälven kallas stamnätet. Verksamheten på stamnätet reglerades genom det s.k. stamnätsavtalet som träffades år 1979 mellan staten genom Statens vattenfallsverk och elva kraftföretag som utnyttjade stamnätet, de s.k. Gamla transitörema. Avtalet avser åren 1981 — 2004.
När Vattenfallsverket bolagiserades och Affärsverket svenska kraftnät inrättades den 1 januari 1992 träffade staten och Gamla transitörema ett nytt avtal — kraftnätsavtalet — som under åren 1992 och 1993 ersatte stamnätsavtalet. Senare träffades ett nytt kraftnätsavtal avseende året 1994.
Regleringen enligt stamnätsavtalet är svår att förena med den reformering av elmarknaden som behandlats i avsnitt 1 Energipolitiken. Sedan våren 1992 har, för att lösa denna fråga, överläggningar om stam- nätsavtalets tillämpbarhet förts mellan staten och de Gamla transitörema. Bl.a. har de ekonomiska effektema för parterna av att frångå stam- nätsavtalets bestämmelser utretts. Någon enighet mellan parterna om förutsättningarna för avtalets frångående eller upphörande har dock hittills inte kunnat nås.
De rättsliga förutsättningama för stanmätsavtalets tillämpbarhet ändrades när den nuvarande konkurrenslagen (1993:20) trädde i kraft den 1 juli 1993. Konkurrensverket har i november 1993 avslagit en ansökan från kraftföretagen om ett s.k. icke-ingripandebesked enligt 20 & konkurrenslagen avseende stamnätsavtalet, med hänvisning till att avtalet inte är förenligt med konkurrenslagens bestämmelser. Sedan beslutet överklagats har Stockholms tingsrätt den 12 oktober 1994 fastställt
Konkurrensverkets beslut. Tingsrättens beslut har överklagats hos . Marknadsdomstolen. 130
Sedan Svenska kraftnät bildades har den tidigare tillämpningen av Prop. l994/95:100 stamnätsavtalet tillfälligt ersatts av andra avtal, de s.k. kraftrtätsavtalen. Bil. 13 Avtalen innebär vissa justeringar av de villkor som anges i stamnätsavta- let. Justeringarna har varit nödvändiga med hänsyn till bl.a. de formella förändringar som inträffade när Statens vattenfallsverk upphörde.
Mot bakgrund av de ställningstaganden som har gjorts av Konkunens- verket och Stockholms Tingsrätt måste, även om tingsrättens beslut numera har överklagats till Marknadsdomstolen, stamnätsavtalets förenlighet med nuvarande konkurrenslagstiftning anses tveksam. Svenska kraftnät kan inte tillämpa ett regelsystem som till någon del strider mot gällande konkurrenslag. Svenska kraftnät avser att från den 1 januari 1995 tillämpa ett nytt tariffsystem med villkor som är enhetliga för hela storkraftnätet och som har utarbetats i samråd med branschen.
I detta sammanhang har regeringens under avsnittet 3.2 redovisade avsikt att nu ändra avkastningskravet för Svenska kraftnät betydelse. Genom stamnätsavtalet tillförsäkrades de Gamla transitörema som kollektiv en viss nivå för överföringskostnadema på stamnätet, som är lägre än den nivå Svenska kraftnät kan erbjuda med statens nuvarande avkastningskrav på verket. Med den sänkning av avkastningskravet som regeringen nu kommer att genomföra bedöms Svenska kraftnät kunna sänka tariffema till i huvudsak den nivå som skulle ha varit fallet med fortsatt tillämpning av stamnätsavtalet. Därigenom kan de Gamla transitörema inte anses lida någon ekonomisk skada av att Svenska kraftnät från årsskiftet tillämpar ett annat regelsystem än det som anges i stamnätsavtalet.
Den ordning som här har redovisats och som kommer att gälla från årsskiftet innebär att överföringsvillkoren på storkraftnätet blir förenliga med konkurrenslagens krav och att de ekonomiska villkoren för kraftföretagen blir jämförliga med de villkor som de kan anses tidigare ha tillförsäkrat sig gentemot staten genom stamnätsavtalet.
3.4 Investeringar under perioden 1995 - 1997 3.4.1 Svenska kraftnät
Svenska kraftnät har till regeringen lämnat förslag till investerings- och finansieringsplan för perioden 1995 — 1997. Verkets investeringarunder perioden avser storkraftnätet och viss telekommunikation.
Investeringarna i storkraftnätet avser dels åtgärder för att bibehålla en hög driftsäkerhet i befintliga ledningar, dels åtgärder för att öka kapaciteten i systemet. Inga nya större projekt skall enligt planerna inledas under treårsperioden.
Investeringarna i telekommunikation avser dels det telekommunika- tionsnät som erfordras för drift och skötsel av storkraftnätet, kontrollsys- temverksamheten, dels fortsatt installation av s.k. optokablar i storkraft- nätet. Optokablamas telekapacitet säljs främst till tredje part.
För år 1995 planeras investeringar för sammanlagt 400 miljoner kronor. För perioden 1995 — 1997 planeras investeringar för sammanlagt 131 1 200 miljoner kronor.
Svenska kraftnäts förslag till investerings- och finansieringsplan samt Prop. l994/95:100 behov av riksgäldslån för investeringar sammanfattas i nedanstående Bil. 13 tabell.
Tabell. Svenska kraftnäts investeringar, m.m., åren 1994 — 1997. 1994 1995 1996 1997
Investeringar, totalt 413 ” 400 400 400 Egen finansiering 413 400 400 400 Upplåningsbehov O 0 O 0
” Utfallsprognos
Samtliga investeringar 1995 — 1997 täcks således genom egen finan- siering. Därutöver täcks genom egen finansiering även amorteringar enligt plan av tidigare riksgäldslån, 500 miljoner kr år 1995, vilket innebär att räntekostnaderna minskar under perioden. Investeringsplanen för 1995 — 1997 ligger på en lägre nivå än enligt tidigare planering. Detta beror bl.a. på att det visat sig lämpligt att skjuta vissa projekt framåt i tiden, att kostnadema för projekten blivit lägre än vad som tidigare ansågs möjligt och på att fömyelseåtgärdema numera genomförs med metoder som minskar investeringarnas omfattning.
3.4.2 Regeringens överväganden
Svenska kraftnäts förslag till investerings- och finansieringsplan för perioden 1995 — 1997 bygger på verkets interna långsiktiga investerings- planering för storkraftnätet inldusive utlandsförbindelsema. Investeringar— na avser främst en förnyelse av ett väl utvecklat system där överförings- behoven ökar endast långsamt. En fortlöpande strukturförändring genomförs för att anpassa systemet till dagens krav och förutsättningar.
De i investeringsplanen upptagna beloppen har i enlighet med Svenska kraftnäts rullande treårsplanering beräknats kalenderårsvis. Omperiodise- rade till det till 18 månader förlängda budgetåret 1995/96 blir de planerade investeringarna sammanlagt ca 600 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 400 miljoner kronor för perioden 1 juli 1995 — 30 juni 1996. Det bedöms inte finnas något behov av nyupplåning i Riks- gäldskontoret för investeringsändamål under budgetåret 1995/96. Svenska kraftnät bör dock, liksom tidigare, få ta upp riksgäldslån för rörlig kredit inom en ram av 100 miljoner kronor.
132
Svenska kraftnäts investeringar och upplåningsbehov bedöms inte komma att påverkas av de förändringar som regeringen avser att genomföra när det gäller den finansiella styrningen av verket, som redovisats under avsnitt 3.2. Däremot påverkas arnorteringstakten för befintliga lån.
För budgetåret l995/96 bör ramen för regeringens bemyndigande att teckna borgen för bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier vara samma som den nuvarande ramen, 175 miljoner kronor. Likaså bör ramen för regeringens bemyndigande att besluta i frågor om förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde vara oförändrad, 135 miljoner kronor.
Regeringen anser att den nu redovisade investerings- och finan- sieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät för treårsperioden 1995 — 1997 bör godkännas som en ram för verksamheten.
Svenska kraftnät har numera rätt att självt besluta om förvärv och avyttring av aktier om högst 10 miljoner kronor. Svenska kraftnät bör ges rätt att inom denna ram om 10 miljoner kronor även bilda bolag.
4 Försörjningsberedskap på energiområdet
Regeringens bedömning: Ambitionen att samhällets energibehov med hög säkerhet skall kunna tillgodoses under kriser och i krig
bör vara oförändrad. Insatser för att minska känsligheten för störningar inom elsystemet bör prioriteras.
Försörjningsberedskapen på energiområdet ingår i NUTEK:s verksam- hetsområde Energiförsörjning och energianvändning. Den utgör samtidigt en del av totalförsvaret. Enligt beredskapsförordningen (1993:242) är energiförsörjningen en särskild funktion inom totalförsvarets civila del. Funktionsansvarig myndighet är NUTEK. I funktionsansvaret ingår bl.a. att samordna beredskapsförberedelser, genomföra krigsplanläggning och regelbundet till regeringen redovisa beredskapsläget inom funktionen. NUTEK är också tillsynsmyndighet för beredskapslagringen av olja och kol. Uppgiften att förvalta och efter hand avveckla de civila statliga beredskapslagren av olja ligger däremot sedan den 1 juli 1994 hos en särskild myndighet, Statens oljelager.
Försörjningsberedskapen på energiområdet tar sikte på att samhällets energibehov med hög säkerhet skall kunna tillgodoses under kriser och i krig.
NUTEK har i sin årsredovisning för budgetåret l993/94 redovisat de resultat inom verksamhetsområdet Energiförsörjning och energian- vändning som hänför sig till energiberedskapen. Bl.a. har en analys och värdering av åtgärder för att möta en energikris genomförts. Arbetet har omfattat styr- och prioriteringsfrågor, konsumtionsbegränsningar m.m. En modell för hantering av informationsfiödet och för redovisning av beredskapsläget i fred, under kriser och i krig har utarbetats.. Vidare har NUTEK kartlagt åtgärder som behöver vidtas för att möta ett s.k.
Prop. l994/95:100 Bil. 13
, 133
strategiskt överfall. NUTEK:s bedömning är att de uppsatta målen för Prop. 1994/952100 året har nåtts och att handlingsberedskapen har förbättrats. Bil. 13
NUTEK har under år 1994 enligt uppdrag av regeringen lämnat särskilda redovisningar för dels pågående arbete med utformningen av ransoneringssystem och andra konsumtionsbegränsande åtgärder, dels beredskapsläget under budgetåret 1993/94.
1 programplan för det civila försvaret l995/96 — 1999/00 har Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) redovisat sina bedömningar av förmågan hos det civila försvaret att under kriser och krig upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionema. I fråga om försörjningen med bränslen bedöms förmågan som godtagbar. I fråga om elförsörjningen pekar emellertid ÖCB på den stora känsligheten för störningar i krigsfall, särskilt hos överföringssystemen.
Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsberättelse över NUTEK inte särskilt kommenterat den här aktuella delen av NUTEK:s verksam- het.
Regeringen anser att ambitionen för försörjningsberedskapen på energiområdet bör vara oförändrad under nästa budgetår. I Försvars- departementets bilaga till budgetpropositionen redovisas de övergripande mål för funktioner inom det civila försvaret som regeringen senare i regleringsbreven avser att besluta om. Frågan om funktionsmål väntas komma att underställas riksdagen i samband med nästa totalförsvarsbe- slut, som avses bli tidigarelagt till år 1996.
Regeringen konstaterar att varken ÖCB eller RRV har framfört några invändningar mot NUTEK:s arbete såvitt gäller energiberedskapen. I likhet med ÖCB anser regeringen att känsligheten för störningar i elsystemet utgör det största problemet inom detta område. Insatser som gäller elförsörjningen bör därför liksom hittills prioriteras.
5 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
l. godkänner den föreslagna investerings- och tinansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1995 - 1997 (avsnitt 3.4),
2. godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig kredit under budgetåret 1995/96 får uppta riksgäldslån om högst 100 000 000 kr (avsnitt 3.4),
3. bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175 000 000 kr (avsnitt 3.4),
4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Alfärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 000 000 kr (avsnitt 3.4), 5 . bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät rätt att bilda bolag, med ett aktiekapital om högst 10 000 000 kr, inom samma beloppsrarn som regeringen medger att bolaget självt får förvärva eller avyttra aktier (avsnitt 3.4). 134
E 1. Handlingsberedskap Prop. l994/95:100
l993/94l Utgift 6 271 696 Reservation 27 794 095 BIL 13 1994/951 Anslag 9 154 000 1995/96 Förslag 41 466 000
varav 27 588 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
' Reservationsanslaget Beredskapslagring och industriella åtgärder
Anslaget disponeras för åtgärder med syfte att vidmakthålla och vidareutveckla handlingsberedskapen för att möta störningar i energiför- sörjningen i kriSer och krig. Anslaget ingår i den ekonomiska planerings- ramen för totalförsvarets civila del.
Iprogramplanen för 1995/96 — 1999/00 har ÖCB pekat på brister i ABC-skyddet inom funktionen Energiförsörjning. Därför har ÖCB föreslagit att 5 miljoner kronor per år i planeringsramen tilldelas detta anslag för skydd mot ABC-stridsmedel. Vidare har ÖCB räknat med att anslaget skall användas också för att finansiera NUTEK:s bidrag till kostnaderna för utbildning av vapenfria tjänstepliktiga, som sedan budgetåret 1992/93 har belastat anslaget Åtgärder inom delfunktionen Elkraft med 14 miljoner kronor om året. Med dessa förutsättningar beräknas i programplanen ett belopp på 28,4 miljoner kronor för tolvmånadersperioden juli 1995 — juni 1996.
Regeringens överväganden
Med utgångspunkt i ÖCB:s programplan och det besparingskrav som gäller för anslagen inom planeringsramen föreslår regeringen ett anslag på ca 41,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (18 månader).
Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret 1994/95 till ca 27,8 miljoner kronor, varav 3,3 miljoner kronor utgör återstoden av en anslagspost som sedan budgetåret 1986/87 har stått till regeringens diSposition. Regeringen avser att besluta om indragning av innestående medel på anslaget. Enligt regeringens bedömning kommer NUTEK alltjämt att ha tillräckliga resurser för att pågående och planerad verksamhet skall kunna genomföras med den inriktning som beslutades i samband med 1992 års totalförsvarsbeslut.
Anslagets nuvarande benänming Beredskapslagring och industriella åtgärder är missvisande. Under de senaste åren har anslaget använts främst för systemstudier, förberedelser för konsumtionsbegränsningar, utbildning och övningar, allt i syfte att skapa handlingsberedskap för kriser och krig. Anslaget bör därför fr.o.m. nästa budgetår benämnas Handlingsberedskap. Den behållning som vid utgången av budgetåret l994/95 kan finnas kvar på det äldre anslaget bör föras över till det nya anslaget Handlingsberedskap.
135
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/951100 Regeringen föreslår att riksdagen BIL 13
till Handlingsberedskap för budgetåret 1995/96 anvisar ett reser- vationsanslag på 41 466 000 kr.
E 2. Åtgärder inom elförsörjningen
l993/94l Utgift 24 243 695 Reservation 147 706 342 1994/95l Anslag 58 258 000 1995/96 Förslag 66 372 000
varav 43 893 000 beräknat förjuli l995 - juni 1996
] Reservationsanslaget Åtgärder inom delfunktionen Elkraft
Anslaget disponeras för beredskapsåtgärder på elområdet. Till största del används anslaget för bidrag till investeringar med syfte att minska känsligheten för störningar i produktions-, överförings- och distributions- systemen. Anslaget ingår i den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del.
Såvitt gäller bidragsverksarnheten har branschorganet Svensk Elberedskap AB gentemot NUTEK åtagit sig att svara för den planering som behövs för att bidragsmedlen skall kunna användas ändamålsenligt. En strävan är att beredskapshöjande åtgärder skall genomföras samtidigt med andra investeringar i energiföretagens anläggningar, varigenom dessa också får en högre fredstida driftssäkerhet och skyddsnivå än vad som annars hade varit möjligt.
Svensk Elberedskap har i september 1994 redovisat en uppföljnirtg av de projekt som genomförts med statliga bidrag sedan stödet infördes år 1987. Under perioden har den totala kostnaden för åtgärderna uppgått till ca 210 miljoner kronor. Statens andel har i genomsnitt uppgått till 60 %. En allmän slutsats är att finansieringsmodellen är gynnsam både för samhället och för företagen. Samtliga åtgärder som genomförts med bidrag har varit väl utförda och av god teknisk kvalitet. Åtgärderna har i stor utsträckning varit inriktade på att möjliggöra regional eller lokal produktion, s.k. ö-drift, vid stömingari storkraftnätet. Det har dock varit svårt att verifiera funktionen av sådana åtgärder genom realistiska prov. Vidare konstateras att den ekonomiska redovisningen från företagen är bristfällig.
Bidragsverksarnheten kommenteras inte särskilt i NUTEK:s års- redovisning eller RRV:s revisionsrapport.
I ÖCB:s programplan beräknas för tolvmånadersperioden juli 1995 — juni 1996 ett belopp på 44 miljoner kronor, varvid förutsätts att medel till utbildning av vapenfria tjänstepliktiga belastar anslaget E 1. Hand- lingsberedskap.
136
Regeringens överväganden Prop. 1994/952100
Den pågående översynen av elberedskapen omfattar också frågor om Bll' 13 ansvaret för åtgärder i syfte att minska elsystemets känslighet för störningar i krig, liksom finansieringen av sådana åtgärder. Regeringen bedömer dock att den bidragsverksamhet som finansieras från detta anslag bör fortgå i nuvarande former under budgetåret 1995/96. Därvid förutsätter regeringen att den ekonomiska redovisningen av verksam— heten förbättras. Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att vidta åtgärder med detta syfte.
Med utgångspunkt i ÖCB:s programplan och besparingskravet för anslag inom planeringsramen föreslår regeringen ett anslag på ca 66,4 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (18 månader).
Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret l994/95 till ca 147,7 miljoner kronor. Såvitt kan bedömas har den relath låga förbrukningen av bidragsmedel under de senaste budgetåren berott främst på att investeringarna inom kraftindustrin har legat på en låg nivå. Regeringen avser att besluta om indragning av innestående medel på anslaget. Enligt regeringens bedömning kommer det även fortsättningsvis att finnas tillräckliga resurser för att tillgodose behovet av bidrag för angelägna projekt i enlighet med den inriktning som beslutades i samband med 1992 års totalförsvarsbeslut.
Anslagets nuvarande benämning Åtgärder inom delfunktionen Elkraft bör för nästa budgetår ändras till Åtgärder inom elförsörjningen. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på det äldre anslaget bör föras över till det nya anslaget.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Åtgärder inom elförsörjningen för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 66 372 000 kr.
E 3. Statens oljelager: Förvaltningskostnader
1994/95l Anslag 73 500 000 1995/96 Förslag 110 900 000 varav 73 483 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
lRamarrslaget Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader
Myndigheten Statens oljelager inrättades den 1 juli 1994 med uppgift att förvalta statens civila beredskapslager av olja för krigssituationer (prop. 1993/94:141, bet. 1993/94zNU19, rskr. l993/94:311). Uppgiften övertogs från NUTEK. Det övergripande målet för myndigheten är att de statliga civila beredskapslagren skall avvecklas med hänsyn tagen till samhällsekonomi, 137 beredskap och miljö. Avvecklingen skall genomföras så att det för staten
bästa ekonomiska resultatet nås, räknat i realt nuvärde. Utförsäljningen av olja skall avslutas senast den 30 juni 1999 och avvecklingen av verksamheten skall i sin helhet ha genomförts den 31 december 1999.
Myndigheten disponerar vissa inkomster från försäljning av lagrings— ' tjänster m.m. Inkomster av försäljning av olja redovisas däremot, efter
Prop. 1994/95:100 Bil. 13
avdrag för omkostnader, på statsbudgetens inkomstsida under inkomst-' titeln 2625 Utförsäljning av beredskapslager. Inkomsterna beräknas till 470 miljoner kronor netto under nästa budgetår (innevarande budgetår 670 miljoner kronor).
Av NUTEK. s årsredovisning framgår att det bokförda värdet av oljelagren per den 30 juni 1994 var ca 2 051 miljoner kronor. Därtill kommer ca 32,5 miljoner kronor för byggnader och mark, fördelat på ett femtiotal anläggningar. I RRV:s revisionsrapport påpekas att NUTEK i överföringsbalansema till Statens oljelager inte har tagit hänsyn till kostnader för återställning av lagerutrymmen för olja. Enligt RRV bör i fortsättningen sådana kostnader redovisas av Statens oljelager.
Statens oljelager har på uppdrag av regeringen redovisat dels ett förslag till löpande ekonomisk rapportering av verksamheten, dels en lägesrapport över arbetet med den fortsatta lageravvecklingen. Läges- rapporten utgör en strategisk plan för myndighetens verksamhet fram till den slutliga avvecklingen. I en första fas t.o.m. juni 1996 skall lagren av oljeprodukter enligt rapporten minskas till den av regeringen fastställda nivån för krigslagringen. I detta skede är det en prioriterad uppgift att snabbt minska kapitalbindningen, eftersom en sådan minskning bedöms avgörande för det ekonomiska resultatet. I en andra fas, då det antas att ansvaret för krigslagringen skall övertas successivt av näringslivet, kommer miljösäkringen av de anläggningar som skall avvecklas att bli en allt viktigare uppgift.
Statens oljelager har i en särskild skrivelse begärt ett bemyndigande att sälja oljelagringsanläggningar. I skrivelsen påpekas att kostnadema för sanering, miljösäkring och efterskydd av de anläggningar som inte kan säljas kommer att uppgå till betydande belopp. Hänsyn till sådana kostnader har inte tagits i myndighetens anslagsframställning, som innebär en oförändrad anslagsnivå för budgetåret l995/96. Mot bakgrund härav föreslår Statens oljelager att avställningskostnader i fortsättningen skall finansieras i första hand med intäkter från försäljning av an- läggningarna och i andra hand med intäkter från oljeförsäljningar.
I ett remissyttrande har RRV godtagit den föreslagna finansieringen i sådana fall då det inte är möjligt att avyttra lagerutrymmen med villkor att ansvaret för framtida miljöåtgärder m.m. övergår på köparen.
138
Regeringens överväganden Prop. 1994/95: 100 Sammanfattning BIL 13
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för verksamheten bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Ramanslag 110 900 000 kr Beräknade försäljningsinkomster 470 000 000 kr
Resultatbedömnin g
Statens oljelager har nyligen börjat sin verksamhet. Den första samlade årsredovisningen för myndigheten kommer att föreligga hösten 1995. Mot bakgrund av de stora ekonomiska värden som förvaltas av myndigheten avser regeringen att ge föreskrifter om en särskild rapportering med tätare intervall. Härigenom kommer det ekonomiska resultatet av den pågående utförsäljningen av olja att kunna följas löpande.
Slutsatser
Uppgiften för Statens oljelager är att under en femårsperiod genomföra den avveckling av de statliga civila beredskapslagren av olja som riksdagen har beslutat. Verksamheten kan alltså ses som ett tidsbegränsat projekt. De krav i fråga om styrning, redovisning och analys som normalt ställs på förvaltningsmyndigheter är inte i alla delar tillämpliga på Statens oljelager. Enligt regeringens bedömning kommer de mål för verksamheten som fastställdes i samband med inrättandet att kunna ligga fast under hela perioden.
Den lägesrapport som nyligen har lagts fram av Statens oljelager utgör ett första underlag för att bedöma inriktningen av myndighetens arbete. Med anledning av rapporten konstaterar regeringen att utför- säljningen av lagrad olja kan väntas ge ett nettotillskott till statsbudgeten av ca 1,1 miljarder kronor under innevarande och nästa budgetår. Det ekonomiska utfallet på längre sikt är emellertid starkt beroende av framtida kostnader för miljöåtgärder, som ännu inte kan beräknas.
Av lägesrapporten framgår att Statens oljelager bedriver viss för- söksverksamhet med syfte att öka kännedomen om de miljökostnader som kan uppkomma när skilda slag av anläggningar avvecklas. Regeringen delar i princip RRV:s uppfattning att sådana kostnader bör redovisas i myndighetens balansräkning.
Vissa av de statliga lagringsanläggningar som skall avvecklas torde ha ett kommersiellt värde. Så snart de inte längre behövs för statlig lagring bör de säljas. Regeringen bedömer att vissa försäljningar kommer att 139
vara av en storlek som enligt gällande regler förutsätter riksdagens Prop. l994/95:100 bemyndigande. Ett generellt försäljningsbemyndigande bör nu inhämtas Bil. 13 av riksdagen för hela den aktuella tidsperioden, dvs. till utgången av år 1999. Statens oljelager har föreslagit att kostnader för miljöåtgärder m.m. vid lagringsanläggningar skall få täckas med inkomster från försäljning av anläggningarna eller, om dessa inkomster inte förslår, med inkomster av oljeförsäljningar. Regeringen anser, liksom RRV, att en sådan ordning kan godtas i fall då det inte är möjligt eller lämpligt att låta ansvaret för framtida åtgärder övergå till köparen av en anläggning. Svårigheterna att i förväg beräkna och budgetera kostnadema för miljöåtgärder vid anläggningarna motiverar enligt regeringens uppfattning att försäljnings- inkomsterna redovisas netto på statsbudgeten. Även denna fråga bör underställas riksdagen. Inkomsterna bör redovisas på inkomsttitel 3312 Övriga inkomster av försåld egendom. Regeringen anser att verksamheten under nästa budgetår bör bedrivas med i huvudsak nuvarande inriktning och omfattning. Med hänsyn härtill föreslås ett ramanslag för nästa budgetår på 110,9 miljoner kronor. Anslaget har beräknats med utgångspunkt i ett effektivitetskrav på 3 %. Anslaget bör benämnas Statens oljelager: Förvaltningskostnader.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten tillhörig fast egendom under Statens oljelagers förvaltning i enlighet med vad regeringen förordar,
2. godkänner de riktlinjer för finansiering av kosmader vid avveckling av statliga oljelagringsanläggningar som regeringen har angivit,
3. till Statens oljelager: Förvaltningskostnader för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 110 900 000 kr.
E 4. Statens oljelager: Kapitalkostnader
l994/951 Anslag 220 000 000 1995/96 Förslag 235 490 000 varav 173 560 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
1 Förslagsanslaget Beredskapslagring av olja: Kapitalkostnader
Under detta anslag redovisas kapitalkostnadema för den statliga civila lagringen av olja för krigssituationer. Kostnadema avser till övervägande del räntor på den lagrade oljan. Därtill kommer räntor och avskrivningar på anläggningar. Medlen levereras in på inkomsttitlarna 2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar och 5144 Avskrivningar för förrådsanläggningar för civilt totalförsvar. Utgiftema på anslaget utgör alltså ingen nettobelastning på statsbudgeten. 140
Regeringen föreslår ett anslag för nästa budgetår på ca 235,5 miljoner Prop. l994/95:100 kronor. Anslaget bör benämnas Statens oljelager: Kapitalkostnader. Bil. 13
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens oljelager: Kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 235 490 000 kr.
E 5. Täckande av förluster med anledning av statliga garan— tier inom energiområdet
1993/94 Utgift 820 858 l994/95 Anslag 1000 l995/96 Förslag 1000
Anslaget disponeras för utgifter för förluster i samband med lånegaran- tier som har lämnats enligt förordningen (1981 :717) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja naturgas eller kol, förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja m.m. samt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m.
Regeringens överväganden
Lånegarantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m. får lämnas intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av 300 miljoner kronor, inräknar lämnade garantier inom programmet för utveckling och introduktion av ny energiteknik samt minskat med ett belopp som motsvarar infriade garantier i systemet under föregående år (prop. 1987/88:90, bet. 1987/882NU40, rskr. 1987/882375). Den 30 juni 1994 uppgick summan av utestående garantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknik- fonden till ca 3,2 miljoner kronor.
Förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja m.m. har upphört att gälla. Den 30 juni 1994 var summan av utestående garantier inom oljeersättningsprogrammet ca 130 miljoner kronor.
Ställda garantier enligt förordningen (1981:717) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja naturgas eller kol har avvecklats successivt och avser numera enbart verksamhet inom naturgasornrådet. Dessa garantier är bundna genom avtal (prop. 1987/88:72). Garantiramen uppgår till 1 000 miljoner kronor (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. l99l./92:NU25, rskr. 1991/92:271). Den 30 juni 1994 uppgick summan av utestående garantier till ca 361 miljoner kronor.
Under budgetåret 1993/94 har förluster uppkommit till följd av infriade garantier enligt förordningen (1983: 1 107) om statligt stöd för att ersätta olja m.m. Förlusterna uppgår till ett belopp på 820 858 kronor. 141
Förluster kan även uppkomma under följande budgetår. Anslaget bör därför föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi
l993/94 Utgift 65 956 281 Reservation 411 746 100 1994/95 Anslag 100 000 000 1995/96 Förslag 130 000 000
varav 100 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Anslaget disponeras för utgifter för stöd enligt förordningen (1988:806) om statligt stöd till utveckling, teknikupphandling och introduktion av energieffektiv teknik. Stöd kan lämnas i form av bidrag eller län. Teknikupphandlingsstödet tillkom år 1988 (prop. 1987/88:90, bet. 1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). Det ursprungliga stödet avsåg teknikupphandling av elelfektiva och elersättande produkter, processer och system. 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. l990/9lzNU40, rskr. 1990/911373) innebar att stödet utvidgades till att omfatta all energieffektiv teknik. Detta stödsystem infördes den 1 juli 1991 och avsåg ursprungligen en femårsperiod. Riksdagen har sedan beslutat om en förlängning av programmet med två år, dvs. t.o.m. första halvåret 1998, inom en oförändrad anslagsram på 750 miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93zNU28, rskr. 1992/93:362). NUTEK får inom denna ram fritt fördela sina åtaganden över sjuårsperio- den.
Regeringens överväganden
Regeringen har i avsnitt 2.6.1 redovisat sina överväganden om de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisys- temet. Programmet för effektivare energianvändning bör fortsätta t.o.m. första halvåret 1998 med nuvarande inrikming inom en oförändrad anslagsram för teknikupphandlingsstödet på 750 miljoner kronor. För budgetåret l995/96 bör anvisas 130 miljoner kronor.
Prop. l994/951100 Bil. 13
142
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bll- 13
till Vissa åtgärder för ej'ekrivare användning av energi för budgetåret 1995/% anvisar ett reservationsanslag på 130 000 000 kr.
E 7. Insatser för ny energiteknik
l993/94 Utgift 302 963 2511 Reservation 378 331 3071 l994/95 Anslag 372 000 0001 l995/96 Förslag 345 000 000
varav 345 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
* liiklusive nionde huvudtitelns tidigare anslag ] 2. Insatser för ny energiteknik.
Anslaget disponeras för utgifter för stöd enligt förordningen (1991:1099) om bidrag till vissa investeringar inom energiområdet, m.m. Vidare änd- ringar av Energiteknikfondens disposition har meddelats i förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m.
Enligt 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) skall investeringsbidrag lämnas för kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraftverk och solvärmean- läggningar. Detta stödsystem infördes den 1 juli 1991 och skall gälla under en femårsperiod. Stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen gäller dock under en sexårsperiod (prop. 1992/93:100 bil. 10, bet. 1992/931NU28, rskr. 1992/93:362). Medelsramen för stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen är 1 000 miljoner kronor. Under budgetåren 1992/93 t.o.m. 1994/95 anvisades medel för stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen under nionde huvudtiteln.
Medelsramama för stöden till investeringar i vindkraftverk och solvärmeanläggningar har redovisats i avsnitt 2.6. 1. Medel anvisas i form av årliga anslag. Anslagspostema behandlas som särskilda reservation- sanslag och anvisades för budgetåret l994/95 enligt följande.
För bidrag till investeringar i biobränsleeldade krajtvärmeverk an- visades 200 miljoner kronor under nionde huvudtitelns anslag I 2. Bidrag för ny energiteknik.
För bidrag till investeringar i vindkraftverk anvisades 45 miljoner kronor. Medlen disponeras av NUTEK.
För bidrag till investeringar i solvänneanläggningar i bostäder anvisades 12 miljoner kronor. Dessa medel disponeras av Boverket.
Myndighetema får inom angivna ramar fritt fördela sina åtaganden över femårsperioden. Utbetalningarna får dock inte överstiga det belopp som finns tillgängligt på respektive anslagspost.
För överföring till Energiteknikfonden anvisades 115 miljoner kronor efter förslag i 1994 års budgetproposition. Enligt 1991 års beslut om riktlinjer för energipolitiken skall 550 miljoner kronor från anslaget tillföras Energiteknikfonden under femårsperioden. 143
Regeringens överväganden
Regeringens överväganden om det energipolitiska programmet för omställning och utveckling av energisystemet har redovisats i avsnitt 2.6.1.
Av de medel som enligt 1991 års energipolitiska beslut har avsatts för stöd till investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk bör ett oför- ändrat belopp, 200 miljoner kronor, anvisas under detta anslag för budgetåret 1995/96.
Av de medel som enligt 1991 års energipolitiska beslut har avsatts för stöd till investeringar i vindkraftverk under femårsperioden bör 5 miljo- ner kronor tillföras Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende vindkraft för budgetåret l995/96. För stöd till investeringar i vind- krajiverk bör därför för budgetåret l995/96 anvisas 45 miljoner kronor under detta anslag.
För stöd till investeringar i solvänneanläggningar bör ett oförändrat belopp, 5 miljoner kronor, anvisas under detta anslag.
Av de medel som enligt 1991 års energipolitiska beslut avsatts för stöd till investeringar i solvärmeanläggningar bör 5 miljoner kronor överföras till Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende storskalig solvärmeteknik.
Sammantaget bör medel avseende överföring till Energiteknikfonden föras upp med ett belopp på 95 miljoner kronor och anvisas under detta anslag.
Eventuella reservationer vid utgången av budgetåret 1994/95 på nionde huvudtitelns anslag J 2. Bidrag för ny energiteknik bör tillföras anslaget E 7. för att användas för avsett ändamål.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 345 000 000 kr.
E 8. Bidrag till Energiteknikfonden
1993/94 Utgift 73 916 533 Reservation 0 1994/95 Anslag 72 000 000 l995/96 Förslag 72 000 000 varav 72 000 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget lämnas bidrag till Energiteknikfonden.
Regeringens överväganden
Energiteknikfonden tillförs fr.o.m. budgetåret 1993/94 medel som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av koldioxidskatten på
Prop. l994/951100 Bil. 13
144
oljeprodukter (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93zNU28, rskr. Prop. 1994/95:100 1992/93:362). Vidare tillförs fonden under budgetåren 1991/92 — Bil. 13 1995/96 särskilda medel (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373). Regeringens överväganden avseende dessa medel redovisas under anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik.
Föreskrifter för användningen av medel ur Energiteknikfonden har meddelats i förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknik— fonden, m.m.
Liksom under budgetåret 1994/95 bör medel som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter anvisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett belopp på 72 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Energiteknikfonden för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 72 000 000 kr.
E 9. Energiforskning
l993/94 Utgift 213 650 000 Reservation 74 413 757 1994/95 Anslag 210 582 000 l995/96 Förslag 310 100 000
varav 205 482 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget disponeras för bidrag till stöd för forskning och utveckling på energiområdet inom ramen för energiforskningsprogrammet. Stöd för forskning och utveckling inom biobränsleområdet anvisas under anslaget E 10. Bioenergiforskning.
Följande myndigheter eller programorgan är ansvariga för energiforsk- ningsprogrammet: Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Statens råd för byggnadsforskning (BFR), Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), Studsvik AB och Programrådet vid Studsvik AB. NUTEK har sarnordningsansvar för programmet.
De övergripande målen för energiforskningsprogrammet är att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet för utvecklingen och omställningen av energisystemet i enlighet med riksdagens riktlinjer för energipolitiken.
De gällande riktlinjerna för energiforskningen beskrivs i propositionen om forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/931NU30, rskr. 1992/93:399).
Med undantag av KFB har samtliga myndigheter och programorgan hemställt om i stort oförändrade anslag för budgetåret 1995/96. KFB har hemställt om en ökning av sin del av anslaget från innevarande drygt 5 145
10 Riksdagen 1994/95. I som/. Nr 1()(). Bilaga 13
miljoner kronor till knappt 23 miljoner kronor. Som motiv anger KFB att Prop. l994/95:100 andelen transportnelaterad energiforskning behöver ökas. Bil. 13
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen har i regleringbrevet den 16 juni 1994 uppdragit åt ifrågava- rande myndigheter och programorgan att under innevarande budgetår utveckla rutiner som möjliggör en vidareutveckling i enlighet med den mål- och resultatstyming som genom uppdrag i regleringsbrevet den 5 juni 1993 inleddes under budgetåret 1993/94.
Denna utvecklings- och omställningsprocess pågår fortfarande. Den eftersträvade och mot uppställda verksamhetsmål resultatorienterade redovisningen beräknas därmed kunna införas fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Slutsatser
Regeringen framhåller det väsentliga i att den mål- och resultatstyming som nu utvecklas kan börja tillämpas fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen om forskning för kunskap och framsteg i stort bör gälla även för budgetåret 1995/96, med följande förändringar.
Särskilda medel till KFB för transporter bör inte längre anvisas under anslaget. Åtgärden motiveras av att de ansträngda statsfinanserna kräver besparingar även på energiforskningens område. Regeringen menar att den berörda transportforskningen vid KFB för närvarande inte kan finansieras inom ramen för energiforskningsprogrammet.
De medel som avser bidrag till drift av den s.k. R2-reaktom vid Studsvik AB bör överföras från NFR till att disponeras av Kammarkolle- glet.
Regeringen önskar förstärka NUTEK:s möjligheter att effektivt samordna forskning med utveckling på energiområdet. Regeringen kom- mer mot den bakgrunden att undersöka förutsättningarna för att överföra de medel som i dag disponeras av NFR för grundforskning till att disponeras av NUTEK. Regeringen menar att NUTEK under senare år utvecklat sådana instrument och metoder att NUTEK, i likhet med NFR, har goda förutsättningar att effektuera långsiktiga forskningsinsatser av hög relevans och av hög vetenskaplig kvalitet. Regeringen avser återkomma till denna fråga i kompletteringspropositionen.
Programrådet vid Studsvik AB bör läggas ned i och med utgången av innevarande budgetår. De medel som rådet disponerar bör överföras till NUTEK och användas för främst tillämpade forsknings- och utveck- lingsinsatser på energiområdet. Programrådet vid Studsvik AB bildades som en följd av riksdagens forskningspolitiska beslut år 1990. Rådet skall enligt sin instruktion (SFS 1990:942 och SFS 1992: 1045) beställa sådana insatser vid bolaget, inom området för icke kärnteknisk forskning och 146
utveckling, som finansieras med statsanslag. Bl.a. mot bakgrunden av Prop. 1994/95:100 den positiva ekonomiska utveckling som skett inom Studsvik AB samt i Bil. 13 beaktande av branschens successivt ökade ansvarstagande för de avsedda verksamheterna anser regeringen att de förutvarande behoven, att genom särskilda statsanslag beställa dessa insatser, ej längre föreligger.
Mot samma bakgrund bör bidraget till Studsvik AB för kärnteknik minskas med 4,55 miljoner kronor, vilket bör återföras som besparing till statskassan.
Möjlighet bör ges till NUTEK att, inom ramen för anslaget, bidra till viss etablering av kompetenscentra i enlighet med vad som föreslås under anslag F 1. Teknisk forskning och utveckling.
Energiforskningens inriktning och omfattning prövas nu av Energikom- missionen. De ekonomiska åtaganden som avser utgifter efter det aktuella budgetåret l995/96 bör ske med hög restriktivitet. Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd till energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även för bud- getåret 1995/96 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings-
och utvecklingsverksamheten. Regeringen beräknar behovet av åtaganden till energiforskningsområdet för budgetåren 1997 - 2000 till 110, 70, 50, 30 miljoner kronor för budgetåren. Riksdagen bör be- myndiga bemyndiga regeringen att lämna sådana bemyndiganden.
För den verksamhet som finansieras över anslaget E 9. Energiforsk- ning beräknas ett medelsbehov om ca 310 miljoner kronor. Beräkningen har utöver de redovisade förändringarna i övrigt gjorts med utgångspunkt i det förslag som lämnades i prop. 1992/93:170. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret l995/96 har anslaget räknats ned med 5,675 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
l. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden på högst 110 000 000 kr för budgetåret 1997, högst 70 000 000 kr för budgetåret 1998, högst 50 000 000 kr för budgetåret 1999 samt högst 30 000 000 kr för budgetåret 2000,
2. till Energiforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 310 100 000 kr.
147
E 10. Bioenergiforskning Prop. l994/95:100
1993/94 Utgift 50 482 521 Reservation 39 992 659 B”" 13 1994/95 Anslag 74 697 000 l995/96 Förslag 88 900 000
varav 63 971 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Från anslaget finansieras forskning och utveckling på biobränsleom- rådet.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)
Inom biobränsleområdet bedriver NUTEK programmen Trädbränslen och dess miljöeffekter, Energiodling och ekologi, Alternativa drivmedel, Avfall/BiogasMiljö, Torv, Kol, Bioenergi/klimat, Etanolutveckling samt Småskalig förbränning av biobränslen. De två sistnämnda programmen har kommit till stånd genom att riksdagen våren 1993 i särskild ordning anvisade 25 miljoner kronor för budgetåret l993/94 (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93zNU28, rskr. 1992/93:362). Det var avsikten att dessa program skulle pågå t.o.m. budgetåret l995/96. NUTEK föreslår att de två programmen utsträcks med ytterligare ett halvt år. I övrigt föreslås oförändrat anslag för budgetåret l995/96.
Programrådet vid Studsvik
Programrådet vid Studsvik verkar som statens beställare av ett bas- forskningsprogram för icke kärnteknisk forskning och utveckling. Forskningen om förgasning och förbränning genomförs i bolagaget TPS Termiska Processer AB. De forskningsresultat som tas fram inom den av Programrådet styrda basforskningen är fritt tillgängliga.
Regeringens överväganden
Den särskilda finansieringen av programmet etanolproduktion ur skogsråvara bör fortsätta under det tredje och sista året av program— perioden.
Den särskilda finansieringen av programmet Småskalig förbränning av biobränslen upphör. Det ankommer på NUTEK att avsluta programmet vid lämplig tidpunkt och inom ramen för detta anslag. Sammanlagt bör anslaget sålunda tas upp med 88,9 miljoner kronor.
I enlighet med vad som föreslås under anslaget E 9. Energiforskning bör Programrådet vid Studsvik läggas ned fr.o.m. budgetåret l995/96. Anslagsposten för förgasning och förbränning bör överföras till och disponeras av NUTEK.
Möjlighet bör ges till NUTEK att inom ramen för detta anslag bidra till viss etablering av kompetenscentra.
Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd 143 till energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och
efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även för budgetåret l995/96 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten. Detta är av särskild vikt med hänsyn till att energiforskningen under den senaste programperioden har fått en mer långsiktig inrikming. Regeringen beräknar behovet av åtaganden inom bioenergiområdet för budgetåren 1997 — 2001 till 35, 25, 20, 15 respektive 10 miljoner kronor. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att lämna sådana bemyndiganden.
Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med ca 3 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär åtaganden om 35 000 000 kr för budgetåret 1997, 25 000 000 kr för budgetåret 1998, 20 000 000 kr för budgetåret 1999, 15000000 kr för budgetåret 2000 samt 10000000 kr för budgetåret 2001,
2. till Bioenergiforskning för budgetåret l995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 88 900 000 kr.
E 11. Åtgärder. för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Osteuropa
l993/94 Utgift 6 413 566 Reservation 88 586 433 l994/95 Anslag 87 500 000 l995/96 Förslag 1000
NUTEK skall som en del av den svenska klimatpolitiken inom energiområdet arbeta för att öka energieffektiviteten i de baltiska länderna och ÖsteurOpa. Den erfarenhet som erhålls skall kunna utnyttjas vid utarbetande av en kostnadseffektiv klimatpolitik.
Anslaget disponeras för insatser som begränsar utsläppen av koldioxid i Baltikum och Östeuropa. NUTEK bör sträva efter att öka andelen energieffektiviseringsprojekt. Medel som återförs anslaget skall användas för finansiering av åtgärder inom programmet.
Stöd får lämnas till beställare i mottagarländerna i form av lån till energieffektiv teknik för distribution och användning samt till introduk- tion av förnybara energislag i dessa länder. En mindre del av medels- ramen kan lämnas i form av bidrag.
Prop. l994/951100 Bil. 13
149
Regeringens överväganden Prop. 1994/ 95: 100 Regeringen har i avsnitt 2.6.3. redovisat sina överväganden om insatser B11' 13 i bl.a. Baltikum och Östeuropa. Senast den 1 september 1995 skall en redogörelse lämnas av NUTEK för stödinsatsema inklusive en upp- skattning av kostnader för olika åtgärder samt de varaktiga minsk- ningarna av koldioxidutsläppen.
Regeringen anser att det inte bör tillföras ytterligare medel under budgetåret l995/96. Det är emellertid möjligt att driva programmet vidare på basis av återstående medel och medel som kommer att återbetalas, eftersom stödet till största delen består av lån. För budgetåret 1995/96 bör därför anvisas ett formellt belopp i statsbudgeten.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Åtgärder för energiefektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
150
F. Teknisk forskning och utveckling Prop. 1994/95:100
Bil. 13 Verksamheten på området Teknisk forskning och utveckling bedrivs av ansvariga myndigheter (NUTEK och Rymdstyrelsen) som initierar och finansierar projekt inom forskning och utveckling samt tillhandahåller tjänster och resurser som bidrar till näringslivets förnyelse och tillväxt.
Det övergripande målet för statens insatser inom området teknisk forskning och utveckling är att bidra till att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och industriinriktad FoU-miljö i landet samt att bidra till att det skapas minst lika goda förutsättningar för näringsli- vets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra viktigaste konkurrentländer. Detta skall uppnås genom att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens av särskild nytta för näringslivet och genom att stödja teknikutveckling på strategiska områden.
Riktlinjer för statligt finansierad teknisk forskning och utveckling för perioden l993/94 — l995/96 lades fast av riksdagen våren 1993 (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93zNU30, rskr. 1992/93:399). Riktlinjerna innebär satsningar på bl.a nya basteknologier. Prioriterade områden är informationsteknik, materialteknik och bioteknik. Utvecklingsområden där Sverige kan bedömas vara starkt teknikdrivande och som därmed har väsentlig betydelse för näringslivet har också hög prioritet. Exempel på sådana områden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, transporttek- nik och förädling av skogsråvara.
Resultatinfonnation
Målen att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens av särskild nytta för näringslivet samt stödja teknikutveckling på strategiska områden bedöms ha uppnåtts under budgetåret 1993/94 och därmed bidragit till att främja de övergripande målen för politikornrådet teknisk forskning och utveckling. De ansvariga myndigheterna (NUTEK och Rymdstyrelsen) har visat att de mål för verksamheten som regeringen ställt har nåtts.
Förändringar
Riksdagens beslut våren 1994 med anledning av regeringens proposition om utbildning och forskning, kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94zUbU12, rskr. 1993/94:399) innebär bl.a. att nya aktörer i form av stiftelser engageras i initiering och finansiering av projekt inom forskning och utveckling.
Svenska företag och forskningsinstitutioner deltar i allt högre utsträckning i EG:s forsknings- och utvecklingsprogram, varav de industrirelaterade programmen utgör 60%. EG:s fjärde ramprogram för forskning och utveckling som pågår under åren 1994-1998 syftar främst till att stärka europeisk industris konkurrenskraft. Inom Näringsdeparte- 151 mentets verksamhetsområde finns programmen för informationsteknologi,
kommunikationsteknologi, telematik, industri- och materialteknologi, Prop. l994/95:100 standardisering, mätning och provning, marin teknik, icke nukleär energi Bil. 13 samt spridning och exploatering av forskningsresultat.
Huvuddelen av statens satsningar på rymdforskning bedrivs inom ramen för det europeiska samarbetet inom European Space Agency. För närvarande ses den statligt finansierade rymdverksamheten över (dir. l994:103).
En kommitté tillkallades i juni 1994 för att utifrån behovet av näringlivsinriktad forskning förhandla med industriforskningsinstitutens intressentföreningar, övriga näringslivsintressenter, universitet och högskolor samt andra statliga teknikintnessenter i syfte att uppnå en förnyelse och förstärkning av industriforskningsinstituten som system (dir. 1994:62). Uppdraget skall vara avslutat och redovisat i november 1996.
För budgetåret l995/96 föreslås att 60 miljoner kronor avsätts under anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling för att etablera industrirelaterade kompetenscentra. Ett kompetenscentrum är en koncentrerad, självständig forskningsmiljö vid högskolan som känneteck- nas av samverkan mellan forskare från olika vetenskapliga discipliner och industrin. Avtalsslutande parter för ett centrum är industriintressentema, högskoleledningen och NUTEK. Finansieringen skall ske gemensamt mellan parterna. NUTEK har under budgetåret l993/94 föreslagit att 30 kompetenscentra etableras inom följande områden: miljö-, energi— och transportteknik, produktions-, material— och processteknik, bioteknik och medicinsk teknik samt informationsteknologi. Det arbete som under urvalsprocessen har lagts ned av företag, högskolor och forskningsinstitut ger uttryck för behovet av och intresset för ökat samspel och forsknings- samarbete.
Ett nytt treårigt program för verkstadsteknisk forskning om totalt 75 miljoner kronor föreslås under anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling. Programmet skall inriktas främst mot nya eller förbättrade tillämpningar av informationsteknologi för utveckling av produkter eller processer.
Förmågan att producera och använda tekniskt kunnande och kompetens har blivit allt viktigare för näringslivets konkurrenskraft. Vidare har det svenska FoU-systemet genomgått stora institutionella förändringar de senaste åren. Behovet av en "sammanhållen näringslivsinriktad teknik- politik har därmed blivit uppenbart. Regeringen har för avsikt att sammankalla en grupp företrädare från olika delar av det svenska FoU- systemet för att ta fram beslutsunderlag och föreslå riktlinjer för en svensk teknikpolitik på det näringspolitiska området.
Såväl nysatsningama på kompetenscentra, verkstadsteknisk forskning och bidrag till tekniköverföring som den pågående omstruktureringen och förstärkningen av industriforskningsinstituten kommer att bidra till en förstärkning av teknikutvecklingen inom en rad branscher och in- dustrigrenar av betydelse för svensk ekonomi däribland skogs—, verkstads— och livsmedelsindustriema.
152
Regeringen beräknar en besparing om 50 miljoner kronor för anslaget Prop. l994/95:100 F 5. Rymdverksamhet för budgetåret 1998. Bil. 13
Den beräknade utgiftsutvecklingen på området Teknisk forskning och utveckling t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 för juli 95 — besparing besparing juni 96 19971 19981
Absoluta tal Relativa tal
1 484,3 1 797,4 2 426,5 1 654,1 of —50,0
'Prisnivå 1995/96.
F 1. Teknisk forskning och utveckling
l993/94 Utgift 530 896 815 Reservation 319 460 230 l994/95 Anslag 580 320 000 1995/96 Förslag 1 066 465 000
varav 709 796 000 beräknat för juli 1995 — juni 1996
Anslaget disponeras av främst NUTEK för att främja och stödja teknisk forskning och utveckling. Medel anvisas till prioriterade områden såsom basteknologiema materialteknik, bioteknik och teknik för komplexa system samt utvecklingsområdena biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik, transportteknik och miljöteknik. Under anslaget ryms även medel för industriforskningsinstitutens ramprogram, tvärvetenskapliga materialkonsortier, teknikbaserade utvecklingsprojekt, deltagande i Eureka och program för fordonsteknik, flygteknik, träråvarubaserad industri samt för små och medelstora företag.
Fr.o.m. budgetåret l995/96 anvisas under anslaget de medel som disponeras för samarbetsprojekt inom EG:s ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration samt för stimulansåtgärder för att öka det svenska deltagandet i EG-projekt. Medel för dessa ändamål anvisades under budgetåret l994/95 under anslaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete.
Från anslaget finansieras dessutom viss verksamhet vid Forsknings- rådsnämnden inom området teknisk vetenskaplig informationsförsörjning, däribland forsknings- och utvecklingsarbete.
NUTEK har i sin årsredovisning beskrivit resultaten i form av prestationer och effekter av NUTEK:s insatser när det gäller stöd till teknisk forskning och utveckling under budgetåret 1993/94.
153
Regeringens överväganden Prop. 1994/95: 100 Under littera A. Näringspolitik m.m. lämnas en närmare redogörelse för 311" 13 NUTEK:s verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling samt regeringens bedömning av NUTEK:s resultat. Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret l995/96.
NUTEK har i sin anslagsframställning föreslagit att 30 industrirelatera- de kompetenscentra skall byggas upp vid högskolan. Medelsbehovet utöver tidigare givna anslagsramar för samtliga 30 kompetenscentra uppgår enligt NUTEK till 130 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Kompetenscentra innebär en möjlighet att snabbt och brett stärka näringslivets teknikfömyelse genom forskningssamverkan med svenska högskolor. För detta ändamål bör 60 miljoner kronor tillföras NUTEK för budgetåret 1995/96. Den kompletterande finansieringen bör i första hand sökas inom NUTEK:s befintliga budgetramar för teknisk forskning och utveckling, informationsteknologi och energiforskning samt från alternativa finansiärer som exempelvis stiftelsen för strategisk forskning och stiftelsen för miljöstrategisk forskning. De medel som avsatts till kompetenscentra under detta anslag bör kunna användas för att finansiera kompetenscentra inom samtliga de teknikområden NUTEK arbetat med i urvalsprocessen.
Verkstadsindustrin har stor betydelse för svensk ekonomi och sysselsättning. Under de senaste åren har de statliga insatserna för forskning och utveckling inriktade mot denna del av det svenska näringslivet minskat. NUTEK bör på regeringens uppdrag tillsammans med verkstadsindustrin arbeta fram ett treårigt program för verkstads- teknisk forskning och utveckling inriktat främst mot nya eller förbättrade tillämpningar av informationsteknologi för utveckling av produkter och processer. För detta ändamål bör 25 miljoner kronor tillföras anslaget.
EG:s fjärde ramprogram för forskning och utveckling syftar till att stärka europeisk industris konkurrenskraft. Det är angeläget att öka det svenska deltagandet för att svenska företag och det svenska forskarsam- hället ska kunna ta del av och exploatera den avsevärda kunskapsmassa som ramprogrammet utgör.
Ökat deltagande av svenska företag är särskilt angeläget. Det kan åstadkommas genom att små och medelstora företag stimuleras att komma över de hinder i form av bl. a. resurskrävande ansökningsarbete som ligger i vägen för projektsamverkan i EG. Ett annat sätt att få ökat deltagande av företag är att skapa incitament för institut, universitet och högskolor så att de i ökad utsträckning söker medverkan från företag i den svenska delen av projektkonsortier.
Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för sådan stimulans. För stimulansåtgärder beräknas högst 40 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Svenska deltagare i EG-projekt, som startade före EES-avtalets ikraftträdande, fick svenskt statligt stöd motsvarande det stöd som EG ger till företag, institut och institutioner som deltar i EG-projekt. Dessa svenska projekt måste finansieras nationellt under hela projektperioden. 154
Behovet av denna typ av projektstöd minskar således i takt med att Prop. 1994/95:100 projekt som startade före EES-avtalets ikraftträdande avvecklas. För Bil. 13 budgetåret 1995/96 beräknas högst 65 miljoner kronor för stöd till dessa projekt. Därefter bör detta stöd kunna avvecklas.
För den verksamhet som finansieras över anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling beräknas ett medelsbehov om 1 066 miljoner kronor. Beräkningen har gjorts med utgångspunkt i de förslag som lämnades i prop. 1992/93:170. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 15,6 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3%. NUTEK förutsätts kunna använda eventuellt anslagssparande från det tidigare anslaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete för avsett ändamål.
För bidrag till Forskningsrådsnämnden för forsknings- och utveck- lingsverksamhet inom området teknisk-vetenskaplig informationsför- sörjning har 3,6 miljoner kronor beräknats.
För budgetåret l994/95 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår, av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till teknisk forskning och utveckling m.m. vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Även under budgetåret l995/96 bör det skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig planeringsperiod.
Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret l995/96 få fatta beslut om stöd till teknisk forskning och utveckling, som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 290 miljoner kronor under budgetåret 1997, högst 260 miljoner kronor under budgetåret 1998, högst 210 miljoner kronor under budgetåret 1999 och högst 180 miljoner kronor under budgetåret 2000.
Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för medlens användning.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Eknisk forskning och utveckling för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 066 465 000 kr,
2. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som har anförts, under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 290 000 000 kr under budgetåret 1997, högst 260 000 000 kr under budgetåret 1998, högst 210 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst 180 000 000 kr under budgetåret 2000,
3. medger att eventuellt anslagssparande på det tidigare anslaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete får användas enligt vad regeringen tidigare anfört. 155
F 2. Informationsteknologi Prop. 1994/95:100
1993/94 Utgift 255 760 000 Reservation 147 313 000 B"' 13 1994/95 Anslag 352 920 000 l995/96 Förslag 536 500 000 varav 355 568 000 kr beräknat för juli 1995 — juni 1996
Anslaget disponeras av NUTEK för att främja och stödja teknisk forskning och utveckling inom området informationsteknologi (IT). Verksamheten bedrivs inom fyra delområden: Mikroelektronik, Datave- tenskap och kommunikation, IT:s användning samt Industrirelaterade kompetenscentra. I anslaget ingår medel för att deltaga i projekt inom Eureka.
NUTEK har i sin årsredovisning beskrivit resultaten i form av prestationer och effekter av NUTEK:s insatser när det gäller stöd till teknisk forskning och utveckling inom IT-området under budgetåret 1993/94.
Regeringens överväganden
Under littera A. Näringspolitik m.m. lämnas en närmare redogörelse för NUTEK:s verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling samt regeringens bedömning av NUTEK:s resultat.
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret l995/96.
För den verksamhet som finansieras över anslaget F 2. Informations- teknologi beräknas ett medelsbehov om 536 miljoner kronor. Be- räkningen har gjorts med utgångspunkt i det förslag som lämnades i prop. 1992/93:170. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 9,5 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3%.
Inom ramen för detta anslag bör det liksom inom ramen för anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling, skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig planerings- period. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret l995/96 få fatta beslut om stöd till teknisk forskning och utveckling inom IT-området som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 150 000 000 kronor under budgetåret 1997, högst 125 000 000 kronor under budgetåret 1998, högst 100 000 00 kronor under budgetåret 1999 och högst 90000000 kronor under budgetåret 2000.
156
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bll- 13
1. till Informationsteknologi för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 536 500 000 kr,
2. bemyndigar regeringen att under budgetåret l995/96 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling, m.m. inom IT—området som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 150 000 000 kr under budgetåret 1997, högst 125 000 000 kr under budgetåret 1998, högst 100 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst 90 000 000 kr under budgetåret 2000.
F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet
1993/94 Utgift 35 630 000 1994/95 Anslag 41 560 000 l995/96 Förslag 48 800 000 varav 32 534 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, STATT, är en offentlig stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskaps- akademien som huvudmän. Syftet är att — genom bevakning och rapportering om den tekniska och industriella utvecklingen inom olika industrinationer - bidra till ökad produktivitet och kunskapskraft i svenskt näringsliv.
Regeringens överväganden
Under budgetåret har en översyn av verksamheten vid STATT utförts av de två stiftarna Näringsdepartementet och Ingenjörsvetenskapsakademien. Översynen tar bl.a. upp verksamhetens karaktär och inriktning, möjlig- heter att öka nyttan av denna samt framtida organisationsform.
STATT:s styrelse har tillsatt en arbetsgrupp för att snabbutreda förslagen i översynen. Arbetsgruppens rapport har behandlats på ett styrelsemöte i november 1994. Rapporten innehåller förslag rörande framtida verksamhet, organisation etc. Regeringen avser att efter överläggningar med Ingenjörsvetenskapsakademien behandla frågan.
I medlen som anvisades till STATT för budgetåret 1994/95 ingår 8 miljoner kronor avsedda för exportfrämjande insatser för små och medelstora företag. STATT har efter samråd med Sveriges Exportråd och i nära kontakt med ALMI påbörjat uppläggningen av hur dessa medel skall användas.
Regeringen beräknar anslaget till 48 800 000 kronor för budgetåret l995/96. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret l995/96 har anslaget räknats ned med 1,5 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3 %. 157
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen 311- 13
till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché verksam- het för budgetåret 1995/1996 anvisar ett reservationsanslag på 48 800 000 kr.
F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader
1993/94 Utgift 5 362 000 1994/95 Anslag 5 648 000 1995/96 Förslag 8 670 000
varav 5 744 000 kr beräknat för juli 1995 — juni 1996
Under detta anslag anvisas medel till löne- och övriga förvaltningskost- nader sarnt lokalkostnader vid Rymdstyrelsen.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden l993/94 — 1995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96 Ramanslag 8 670 000 kr
Resultatbedömning
Rymdstyrelsens resultatredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås.
Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Rymdstyrelsen.
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forsknings- politiska proposition bör gälla även för budgetåret l995/96. Regeringen beräknar anslaget till 8 670000kronor för budgetåret 1995/96 efter pris- och löneomräkning. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret l995/96 har anslaget räknats ned med 92 000 kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 1%. 158
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen 311- 13
till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 8 670 000 kr.
F 5. Rymdverksamhet
1994/95 Anslag 539 130 000 1995/96 Förslag 757 900 000 varav 545 029 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996
Under detta anslag anvisas medel för rymdforskning, fjärranalys och industriutveckling samt för det europeiska rymdsarnarbetet inom European Space Agency, ESA, och Sveriges bilaterala samarbete främst med Frankrike och Tyskland.
Regeringens överväganden
Merparten av Rymdstyrelsens utgifter inom detta anslag utgörs av avtalsbundna bidrag till European Space Agency, ESA. Dessa bidrag är föremål för pris- och valutajusteringar, som delvis görs i efterhand.
ESA:s framtida program diskuterades senast på ministernivå i slutet av år 1992 i Granada. Man beslöt då om fortsatt europeiskt rymdsamarbete av ungefär samma omfattning som tidigare. De betydande politiska och ekonomiska förändringar som därefter ägt rum internationellt har i hög grad påverkat rymdverksamheten. Detta har lett till att vissa förändringar gjorts eller planeras inom ramen för ESA:s program. Inom ESA sker en anpassning till en krympande budget och nya möjligheter till vidgat internationellt samarbete. Nästa möte på ministernivå planeras att äga rum år 1995 .
Del av anslaget avser bilateralt samarbete. Främst samarbetar Sverige med Frankrike i fjärranalysprogrammet SPOI' där diskussioner pågår om nästa generation av satelliter, SPOI' 5 och 6. Sverige har beslutat att delta i utvecklingen av miljöinstrumentet Vegetation, som skall placeras på SPOT 4-satelliten för uppsändning i rymden år 1997. Projektet bedrivs tillsammans med Frankrike, Belgien och EU.
Beslut har fattats om att genomföra satellitprojektet Odin under svensk ledning i samarbete med Frankrike, Kanada och Finland. Projektet, som avser utveckling av en forskningssatellit som skall skjutas upp i rymden år 1997, är nu inne i en utvecklingsfas.
Regeringen har under hösten 1994 förordnat en särskild utredare med uppgift att genomföra en översyn av den svenska rymdverksamheten (dir. l994:103). Resultatet av översynen skall redovisas till regeringen senast den 31 maj 1995.
159
Regeringen beräknar anslaget till 758 miljoner kronor för budgetåret Prop. l994/951100 1995/96. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig Bil. 13 konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1,4 miljoner kronor.
För budgetåret l994/95 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår, av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut, som rör stöd till rymdverksamhet, vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Ingående bemyndigandeskuld l995/96 beräknas till 1 503 miljoner kronor. Skulden fördelar sig på budgetår enligt nedan (miljoner kronor).
l995/96 1997 1998 1999 2000 Totalt 685 331 189 165 133 1 503
Även under budgetåret l995/96 bör det skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga program under en fierårig planeringsperiod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1995/96 få fatta beslut om stöd till rymdverksamhet som innebär åtaganden om högst 1 028 miljoner kronor under kommande budgetår.
Regeringen beräknar en besparing om 50 miljoner kronor för anslaget F 5. Rymdverksamhet för budgetåret 1998.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Rymdverksamhet för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 757 900 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att under budgetåret l995/96 ikläda staten
nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom rymdverksarnhet om högst 1 028 000 000 kr.
F 6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
l993/94 Utgift 5 520 000 l994/95 Anslag 5 520 000 1995/96 Förslag 8 200 000 varav 5 467 000 kr beräknat för juli 1995 -juni 1996
Från anslaget lämnas statens bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) grundläggande verksamhet. Denna omfattar IVA:s lednings- funktion, kontakt- och rådgivningsverksarnhet och bibliotek, delar av IVA:s utredningsverksamhet, IVA:s utlandssekretariat, dess ekonomisek- retariat samt informationsverksamhet. IVA är ett samfund av invalda ledamöter som är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s huvuduppgift är, såsom det uttrycks i 160
dess stadgar, att till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och Prop. l994/951100 näringsliv. Verksamheten inriktas på att följa, analysera och informera Bil. 13 om den tekniska och industriellt-ekonomiska utvecklingen, samt att skapa och initiera samverkan mellan olika teknikområden.
Regeringens överväganden
För budgetåret 1995/96 beräknas det statliga bidraget till IVA:s grundläggande verksamhet till 8 200 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 8 200 000 kr.
161
11 Riksdagen l994/95. [ saml. Nr 100. Bilaga I..?
G. Bygg- och bostadsväsendet Prop. 1994/95:100 Bil. 13
Inledning Bostads- och hyggpolitikcns inriktning
Bostadspolitikens uppgift är att trygga alla människors behov av en god bostad till rimlig kostnad och en trygg närmiljö. Detta grundläggande mål måste dock ständigt preciseras mot bakgrund av ändrade förutsättningar och samtidigt krävs omprövning och fömyelse av de bostadspolitiska medlen.
Statens ansvar för bostadspolitiken är bl.a. att se till att kostnadema lördelus rättvist, att linänsiering och byggande sker på ett resurseffektivt sätt och att bostadsförsöriningen till inriktning och omfattning medger en reell valfrihet för alla.
Staten har vidare ansvar för att formulera de krav som gäller för bygg- naders, anläggningars och byggprodukters egenskaper för att tillgodose -'äsent|igzr allmänna intressen samt för tillsynen av att kraven följs upp. Åtgärder för att undanröja och föreb ggn hälsorisker framstår här som särskilt viktiga. Forskning och utveckling vad gäller markanvändning. byggande och förvaltning lämnar ett viktigt bidrag till detta arbete.
Som framgår av regeringslörkluringcn är en förutsättning för hållbar till -'äxt en god hushållning med de gemensamma resursema. Det gäller att skapa fungerande kretslopp. Producentemzr har här ett särskilt ans rar.
Stimulanser u v byggandet
Arbetslösheten i byggbranschen är mycket hög och måste ses med stor oro. Förutom att den medför mänskligt lidande och otrygghet finns risk för kapacitetsbrist när byggandet väl kommer igång.
Regeringen har under hösten lagt fram en politik för tillväxt, syssel- sättning och fällärd som riksdagen nyligen tagit ställning till. En förut- sättning lör att byggnadsproduktionen skall komma igång är ett lägre ränteläge än för närvarande. Regeringens ekonomiska politik är inriktad på detta.
Betydande resurser omfördelas för att öka byggsysselsättningen under 1995. lnom bostadsområdet kommer, som framgår av avsnittet Den strit- liga bostadsfinansieringen. en extra subvention om 15 % att lämnas för reparation, om- och tillbyggnad av bostäder inklusive tillgänglighets- s 'apande åtgärder. Vidare utvidgas stödet lör ombyggnad av bostäder för äldre till att även gälla personer med fysiska och psykiska funktions- hinder. Ett särskilt bidrag för klimatförbättring i bostäder har införts. Därutöver ges stöd för insatser inom miljö-, kultur- och kommunika- tionsområdcnzr samt lör offentliga lokaler.
Regeringen avser att noga följa utvecklingen vad gäller sysselsättningen inom byggbranschen samt att redovisa övervägandena med anledning av detta i kompletteringspropositionen. 192
Förändringar i boxmday'in(irisieringssysrenrel Prop. l994/951100 Bil. 13
Beslut har fattats om att återställa nivån för räntebidmg. Den vid före- gående riksmöte beslutade extra höjningen 1995 och 1996 av de garan-
terade räntenivåema i det statliga systemet för räntebidrag enligt 1992 års äldre bestämmelser genomförs inte. Den budgetförstärkning om 2,5 mil- jarder kronor som beslutet skulle medföra tas i stället ut på ett sådant sätt att hela fastighetsbeståndet berörs och inte bara de årgångar som har byggts under senare år. Fastighetsskatten höjs från 1,5 till l,7 % fr.o.m. beskattningsåret 1996.
Som framgår av det följande föreslår regeringen nu vissa ytterligare justeringar i räntebidragssystemet. Förslag lämnas bl.a. om ändringar av räntesubventionema för bostäder med anledning av riksdagens beslut om nya kapitalbeskattningsregler fr.o.m. l995.
Barrault/7011!isk utredning
För att säkra den framtida välfärden i boendet är det nödvändigt att skapa enighet kring de centrala målen för en social bostadspolitik och hur bostadspolitikens instrument skall förnyas. Bland det viktigaste i detta sammanhang är att de politiskt beslutade regler som skall styra boendet blir så hållbara och stabila att de olika aktörer som påverkar boendets villkor kan utgå från att dessa regler kommer att bestå.
Det fanns tidigare en hög grad av samstämmighet om huvudlinjerna i bostadspolitiken mellan flertalet av de partier som nu ingår i riksdagen. Vi är inriktade på att denna samsyn kan uppstå på nytt och också för- djupas i ljuset av de erfarenheter som de senaste årens förändringar på bostadsområdet inneburit. Regeringen kommer därför inom kort att beslu- ta orn direktiv för en bostadspolitisk utredning och inbjuda representanter för partierna att delta i detta arbete.
Utgiftsutvecklingen Den beräknade utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet G. Bygg-
och bostadsväsendet t.o.m. år f988 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kro- nor):
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96 besparing besparing 1997 1998
36 880 30 285 44 293 30 177 of of
l63
Byggväsendet Prop. 1994/951100 Bil. 13
Orsakerna till att allt fler människor utvecklar allergier och överkänslig- het är inte helt klarlagda. Forskningsresultat ger vid handen att här aktu— ella besvär torde vara resultat av olika samverkande faktorer. Behovet av tvärvetenskaplig forskning - där byggforskning har sin givna plats - är uppenbart. Möjlighet att bedriva en sådan forskning medges genom de medel som avsatts inom ramen för Vård- och allergistiftelsen. Utred- ningar visar att inomhusklimatet kan vara en av de samverkande fakto- rerna. lnitiativ kommer att tas för att bl.a. söka belysa problem och dra slutsatser av praktiska erfarenheter av hittills gjorda försök att vidta åtgärder för att förbättra inomhusklimatet i byggnader samt beträffande drift och skötsel m.m.
En fungerande ventilation i byggnaderna är nödvändig för att vidmakt- hålla acceptabla värden på fukt, radon och andra föroreningar. Kommu- nerna har tillsynsansvar för den av riksdagen beslutade obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem i byggnder. Boverket genom- förde en enkätundersökning under våren 1994 beträffande verksamheten med kontrollema av ventilationssystemen i de byggander som skulle ha utförts före utgången av år 1993. De berörda byggnaderna är skolor. daghem. vårdlokaler och dylikt. Undersökningen visar bl.a. att per den 31 december 1993, nästan 60 % av kommunema redovisar brister i om- fattningen av kontrollerna, att kommunerna i relativt stor omfattning medgett att tidpunkten för när kontrollen skall vara genomförd skjutits framåt i tiden, att ca hälften av kontrollerade ventilationssystem har underkänts samt att i hälften av kommunerna har funktionskontroll genomförts i den omfattning bestämmelserna anger. I flera kommuner har verksamheten fungerat mycket bra.
Arbete pågår med att rätta till de brister i ventilationssystemen som uppdagades vid funktionskontrollen. Under våren 1994 fanns viss möjlig- het att med hjälp av arbetsmarknadspolitiska medel vidta erforderliga åtgärder. En andra etapp av den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem skall vara genomförd vid årsskiftet 1994/95. häri ingår bl.a. flerbostadshus med mekanisk från- och tilluf'tsventilation. År 1995 har av Folkhälsoinstitutet proklamerats som Allergiår. En kraftsamling erfordras på många områden för att komma till rätta med allergier m.m. Det är därför av största vikt att förhållanden som bidrar till att försämra hälsan hos befolkningen inte minst barn och ungdomar skyndsamt rättas till. Sjukdomstillstånd medför förutom mänskligt lidande som inte kan mätas i pengar även försämrad ekonomi för den enskilde, produktions- bortfall och ökade sjukvårdskostnader för samhället.
Riksdagen anvisade bl.a. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95zFiUl, rskr. l994/95:145) mot den bakgrunden. nyligen 200 miljoner kronor för att komma tillrätta med inomhusklimatproblem i bostäder. ! budgetproposi- tionen föreslås nu att ett motsvarande bidrag om totalt 125 miljoner kronor avseende daghem och skolor införs. Fortsatt statliga bidrag till åtgärder för att komma till rätta med fukt- och mögelskador samt radon i småhus föreslås. 164
Bostadsväsendet Prop. 1994/95: 100 Bil. 13
Bostadsmarknaden Basradsbesråndet
Enligt 1990 års folk- och bostadsräkning (FoB 90) fanns det drygt 4 miljoner permanentbostäder i landet. Av dessa låg ca 54 % i fler- bostadshus och ca 46 % i småhus. Antalet hushåll uppgick till drygt 3,8 miljoner.
Uppgifterna från FoB 90 är fortfarande i stort sett giltiga. Bostads- beståndet har dock ökat genom den omfattande nyproduktionen under de första åren av 1990-talet och kan i dag beräknas uppgå till omkring 4,2 miljoner lägenheter.
Bostadsstandarden i Sverige är hög. Så gott som alla bostäder är fullt moderna. Statistiska jämförelser mellan olika europeiska länder som har publicerats av bl.a. Boverket visar också att Sverige hamnar bland de främsta vad gäller utrymmes- och utrustningsstandard. Sverige har exem- pelvis det lägsta genomsnittliga antalet boende per lägenhet - 2,1 boen- de/lägenhet. Den genomsnittliga bostadsytan per person var 47 kvm en- ligt F08 90 vilket bara överträffades av Danmarks 49 kvm. Antalet trångbodda hushåll utgjorde 1990 endast ca 2 % av samtliga hushåll. Det finns emellertid fortfarande stora skillnader i fråga om utrymmesstan- dard mellan olika hushåll. Ca 35 % av hushållen har hög utrymmestan- dard eller mer än ett rum per boende, kök och vardagsrum oräknade.
Tillgången på bostäder
[ nuläget är tillgången på bostäder generellt sett god. Enligt Boverket uppgzv 198 kommuner att de hade överskott på bostäder i början av 1994. 59 kommuner uppgav att det rådde balans och endast 8 kommuner att det var brist på deras bostadsmarknad.
Enligt SCB:s mätningar av outhyrda lägenheter i allmännyttiga och privatägda fastigheter var totalt nästan 55 000 lägenheter lediga till uthyrning i mars 1994. Det är en ökning med drygt 15 000 lägenheter jämfört med mars 1993. Jämfört med uthymingsproblemen i mitten av 1980-talet, som var starkt koncentrerade till miljonprogramsområdena, är de lediga lägenheterna nu jämnare spridda över hela beståndet. Det kan också noteras att nybyggda lägenheter i större omfattning än tidigare är lediga till uthyrning.
En vändning kan dock vara på gång. Enligt Boverkets enkät har an- talet kommuner som rapporterar bostadsöverskott i hela kommunen minskat för första gången på tre år. SCB:s undersökning den 1 september 1994 visar också att antalet lediga lägenheter har minskat något jämfört med den 1 mars 1994. Enligt den senaste mätningen var knappt 53 800 lägenheter lediga till uthyrning. Av dessa fanns ca 38 200 lägenheter i 165
fastigheter som tillhörde allmännyttiga bostadsföretag och ca 15 600 Prop. l994/951100 lägenheter i privatägda fastigheter. Merparten av de lediga lägenheterna Bil. 13 hos allmännyttan (62 %) finns i kommuner med mindre än 75 000 in- vånare samtidigt som en betydligt lägre andel (39 %) av totala lägenhets- beståndet finns i dessa kommuner.
Bosrmlxbjgganders mnfarrning
Bostadsbyggandet är lågt för närvarande. Under de tre första kvartalen 1994 påbörjades enligt SCB nybyggnad av hus med sammanlagt 5 700 bostadslägenheter jämfört med 7 285 respektive 33 260 under motsva- rande perioder 1993 och 1992. Antal påbörjade och färdigställda lägen- heter i nybyggnader de tre senaste åren redovisas i följande tabell.
Nybyggnad. lägenheter i påbörjade och färdigställda hus 1991 - 1994
År Antal lägcnhctcr Påbörjade Färdigställda 1991 56 938 66 886 1992 53 896 57 319 1993 11 483 35 088 1994 1-3 kvartalct* 5 700 - 13 627
* Eflcr uppräkning med hänsyn till eftersläpning i rapporteringen Källa: SCB
Uppgifterna måste användas med viss försiktighet. Enligt Boverkets be- räkningar fick den s.k. Danelleffekten till resultat att ca 12 000 av de lägenheter som enligt SCB påbörjades 1992 inte kom igång förrän 1993 och att omkring 2 000 blir reellt påbörjade 1994. Detta skulle innebära att det egentliga påbörjandet under hela året 1994 kommer att uppgå till ca 9 000 lägenheter.
Boverkets prognos är fortsatt lågt bostadsbyggande de närmaste åren. Under 1995 och 1996 beräknas 13 000 respektive 18 000 lägenheter komma att påbörjas. Den främsta orsaken till det låga bostadsbyggandet är enligt verket svårigheten att vid nuvarande räntenivå få lönsamhet i en bostadsinvestering.
Även ombyggnadsverksamheten har minskat. Boverket beräknar att omkring 30 000 lägenheter genomgår mer omfattande ombyggnadsåtgär- der under 1994. Den genomsnittliga investeringen uppgår till 230 000 kronor per lägenhet. Enligt Boverkets bedömning kommer ombyggnads- verksamheten att omfatta omkring 38 000 lägenheter under 1995 och 33 000 under 1996.
166
Svårigheter inom bostadssektom Pmp. l994/952100 Bil. 13 Övergången från en lång högkonjunktur till den djupa lågkonjunktur som
rätt de senaste åren blev dramatisk för bostadssektoms del. Krisen på kreditmarknaden till följd av den ohejdade kreditexpansionen inom i första hand fastighetssektom har nu också slagit tillbaka mot bostadssek- tom. Värdefallet på bostadsfastigheter och bostadsrätter har varit kraftigt och både kredit- och förmögenhetsförlustema är betydande.
Högt skuldsatta fastigheter i de senaste årgångarna har klart uttalade svårigheter att med nuvarande höga realräntor och räntemarginaler för- ränta det kapital som är nedlagt i dem. Avtrappningen av räntesubven- tionema och infasningen av fastighetsskatten medför därtill fortsatta kapi— talutgiftsökningar för dessa fastigheter. Resultatet i fastighetsförvaltningen riskerar därför att fortlöpande försämras vad gäller sådana fastigheter.
Antalet fall där ägare till framför allt hyres- och bostadsrättsfästigheter har råkat på obestånd har ökatsnabbt. Många andra hotas av obestånd inom en relativt snar framtid. Hotet att snart hamna på obestånd har för- värrats av de besparingskrav som den borgerliga regeringen drev igenom i fråga om de statliga räntesubventionema till de senast byggda bostads- husen. Dessa besparingsåtgärder har nu återtagits.
Situationen är dock fortsatt allvarlig för många ägare av bostadshus från dessa år. Under året har kreditinstituten tillsammans med Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB utvecklat en ordning genom vilken obeståndssituationer kan hanteras på sådant sätt att problemen löses utan att konkurs behöver tillgripas. Vi följer nära utvecklingen och för också samtal med olika parter om hur motsvarande situationer skall hanteras i de fall staten har lämnat kreditgaranti genom Statens bostadskreditnämnd (BKN). Regeringen räknar med att senare återkomma till riksdagen i frå- gan.
Bostadsf'örsörining för svaga hushåll
Hösten 1993 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att följa bostads- försörjningen för sadana hushåll som kan ha svårigheter att göra sig gällande på bostadsmarknaden. l arbetsgruppen ingår företrädare för Näringsdepartementet, Socialdepartementet. Boverket, Socialstyrelsen, kommunerna och fastighetsägarna.
Arbetsgruppens hittillsvarande arbete har i huvudsak varit inriktat på att följa och gå igenom kartläggningar och utredningar från bl.a. gruppens experter som behandlar de svaga hushållens situation. Dessa har i stort sett Visat samma resultat. nämligen att kommunema i nuläget klarar att få fram bostäder åt svaga grupper. Situationen kan dock ändras när nuvarande Överskott på bostäder minskar. Förhållandena i kommu- nerna är också mycket olika beroende på bl.a. kommunens storlek och struktur samt bostadsbeståndets sammansättning. Svårigheten att ordna bostäder också för svaga hushåll synes framför allt vara ett storstads— problem. 167
Arbets—*ruppen kommer att fortsätta sitt arbete nästa år. För att kunna PFOP- 1994/951 100 lösa bostadsfrågan för sådana personer som av sociala eller andra Skäl Bll- 13 behöver hjälp är det nödvändigt att kommunen får tillgång till bostäder av olika slag. En viktig fråga är därför hur detta sociala ansvar skall fördelas mellan de olika fastighetsägarna.
Den statliga bostadslinansieringen
Statens stöd för bostadsfinansiering består dels av statliga räntesubventio- ner (räntebidrag) för ny- och ombyggnad av bostäder, dels av kreditga- rantier för lån mot säkerhet i fastigheten efter det att ny- eller ombygg— naden färdigställts. Dessutom lämnas räntebidrag för vissa underhålls- och förbättringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus, det s.k. REF-stö- det. Stödet upphör vad gäller nya ansökningar vid utgången av 1994.
Som en särskild sysselsättningsstimulans lämnas för projekt som påbör- jas under de tre första kvartalen 1995 en extra subvention om 15 % till förbättring av bostäder inklusive tillgänglighetsskapande åtgärder. Vidare lämnas även under 1995 det särskilda ombyggnadsbidraget för äldrebostä- der. Under detta år får bidragsgivningen även omfatta boendeformer för personer med fysiska och psykiska funktionshinder.
De statliga räntesubventionema och övriga bidrag till bostadsbyggandet administreras av Boverket och länsstyrelsema. Kreditgarantigivningen sköts av Statens bostadskreditnämnd (BKN).
Räntebidmg enligt äldre besn'inmtelser
Statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder enligt de regler som gällde fram till utgången av 1992 lämnas till den del av en beräk- nad räntekostnad för projektet överstiger en s.k. garanterad ränta. Till grund för bidragsberäkningama ligger ett i varje ärende fastställt bidrags— underlag som skall motsvara en skälig produktionskostnad för det aktuella huset eller dess ombyggnad. Den beräknade räntekostnaden för investe- ringen bestäms schablonmässigt genom att bidragsunderlaget multiplice— ras med den s.k. subventionsräntan. som motsvarar marknadsräntan på bostadsobligationer. Den garanterade räntan beräknas genom att bidrags- underlaget multipliceras med en av riksdagen på förhand fastställd ränte— sats - den garanterade räntesatsen. Denna räntesats höjs årligen med ett visst antal också på förhand bestämda procentenheter. Denna s.k. upp- trappning av den garanterade räntan medför att låntagarens räntebetal- ningar fortlöpande stiger till dess att räntebidrag inte längre lämnas. l absoluta tal kan räntebidraget dock öka om räntorna på bostadsobligatio- ner stiger. Omvänt minskar räntebidraget i absoluta tal om obligations- räntorna sjunker. Bidragstidens längd bestäms alltså i detta system i huvudsak av hur subventionsräntan utvecklar sig i förhållande till den garanterade räntan. Systemet innehåller dock också en längsta bidragstid om 25 år. Dessutom gäller sedan 1993 att räntebidmgsgivningen upphör 168
när den garanterade räntan första gången uppgår till eller överstiger den PI'OP- l994/951100 beräknade räntekostnaden i bidragsårendet. Bil. 13
För beräkning av garanterad rånta gäller för närvarande följande. I fråga om räntebidrag för ny- och ombyggnad av hyres— och bostadsrätts- hus gäller en garanterad räntesats om 3,7 % under det första året av bidragstiden. Varje påföljande år höjs den med 0.375 procentenheter. ] fråga om egnahem gäller 4,9 % respektive 0,5 procentenheter. Diffe— rensen mellan å ena sidan hyres- och bostadsrätt och å andra sidan egnahem bygger på att värdet av egnahemsägarens ränteavdrag vid in- komstbeskattningen motsvarar 25 % av räntekostnaden.
För hyres- och bostadsrättshus innehåller systemet också ett s.k. reducerat räntebidrag. Det lämnas för nybyggnad och beräknas på grund- val av räntekostnaden på den del av bidragsunderlaget som överstiger 1 10 % av en schablonmässigt beräknad produktionskostnad. Det reduce- rade räntebidraget lämnas för närvarande med 25 % av denna räntekost- nad.
Statligt räntebidrag enligt äldre regler lämnas för projekt som har påbörjats före utgången av 1992. Dessutom kan bidrag enligt de äldre reglerna lämnas för nybyggnadsprojekt som påbörjas under tiden den 1 januari — den 30 juni 1993 och för ombyggnadsprojekt som påbörjas under tiden den 1 januari - den 31 december 1993. Förutsättningen här- för är i princip att ansökan om bidrag har lämnats in före utgången av 1992.
Hösten 1993 beslutade riksdagen att slopa alla krav på viss lånefinan- siering för rätt till räntebidrag enligt äldre bestämmelser. Beslutet berör i första hand räntebidrag enligt ny- och ombyggnadslåneförordningama för bostäder och motsvarande äldre bestämmelser. Det innebär att varje bidrag för tid fr.o.m. 1994 beräknas helt schablonmässigt med utgångs- punkt från de lånebelopp. amorteringsplaner, räntebindningstider och räntesatser som gäller i ärendet vid utgången av 1993.
Nya regler-jfir räntarubvmninnar - det .r. k. Danellxyrremer
Den 1 januari 1993 infördes en ny ordning för statliga räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder.
Enligt det nya bidragssystemet får den som byggt eller byggt om bostä— der för permanent bruk under viss tid efter färdigställandet ett årligt bidrag. Det ställs inga krav på särskild lånefinansiering utan bidraget bestäms schablonmässigt på grundval av en beräknad räntekostnad för investeringen. Till grund för beräkningen ligger ett bidragsunderlag vars storlek bestäms genom två schablonbelopp, ett på 13 000 kr/kvm för ytor upp till 35 kvm per lägenhet och ett på 6 000 kr/kvm för ytor därutöver upp till 120 kvm per lägenhet. För byggande av vissa servicebostäder gäller särskilda bestämmelser. Vid ombyggnad bestäms bidragsunderlaget med ledning av ombyggnadskostnaden. Det får dock inte bestämmas till ett högre belopp än det som motsvarar 80 % av nybyggnadsschablonen, minskat med värdet av byggnaden före ombyggnaden. 169
Det årliga bidraget lämnas med ett belopp som motsvarar en viss andel av ett för året beräknat räntebelopp. Räntebeloppet utgörs av bidrags- underlaget multiplicerat med den s.k. subventionsräntan. Bidragsandelen är differentierad både vad gäller upplåtelseformer och år då projektet påbörjas. Andelen är högst för projekt som påbörjats 1993. För sådana projekt lämnas bidrag under första året av bidragstiden med 57 % av den beräknade räntekostnaden, om projektet avser ett hyres- och bostads- rättshus och med 42 2/3 %, om projektet avser ett egnahem. För projekt som påbörjas senare sänks bidragsandelen för det första året av bidrags- tiden med 5 respektive 6 2/3 procentenheter för varje nytt år. Under bidragstiden sänks också bidragsandelen inför varje nytt bidragsår. Den årliga sänkningen görs med 4 procentenheter för hyres- och bostadsrätts- hus och med 5 1/3 procentenhet för egnahem. Skillnaden i bidragsandelar mellan å ena sidan hyres- och bostadsrätter och å andra sidan egnahem bygger även i detta system på att värdet av egnahemsågarens ränteav- drag vid inkomstbeskattningen motsvarar 25 % av räntekostnaden.
Sedan den 1 1 januari 1993 lämnas bidrag för ombyggnad endast i fråga om ombyggnader av flerbostadshus.
K redirgaranliar för lån
Sedan de statliga bostadslånen upphörde den 1 januari 1992 sker hela långivningen på den allmänna lånemarknaden. Staten stöder dock fort- farande bostadsfinansieringen genom att mot avgift erbjuda olika typer av statliga kreditgarantier för lån i högre risklägen till sådana ny- och ombyggnadsprojekt som beviljats statliga räntesubventioner.
Fr.o.m. 1993 omfattar det statliga kreditgarantisystemet för ny- och ombyggnad 30 % av lånen inom det fastställda bidragsunderlaget. Låne- delen med kreditgaranti placeras i direkt anslutning till underliggande lån (bottenlån). Summan av underliggande lån och lån med kreditgaranti kan högst uppgå till pantvärdet.
Långivaren har möjlighet att öka kreditgarantin successivt under garan- titiden upp till totalt 40 % av garantiunderlaget. ] områden med svag värdeutveckling på fastigheter finns samtidigt möjlighet att redan i ut- gångsläget öka garantibeloppet till 40 %. Denna möjlighet att redan från början utöka garantibeloppet har från den ljanuari 1994 tillfälligt vidgats till att avse alla ny- och ombyggnader som påbörjas under åren 1993-1995.
Från den 1 januari 1994 är det också möjligt att få statlig kreditgaranti för s.k. omfördelningslån. Syftet med denna garantigivning är att under- lätta hanteringen av obeståndssituationer som beror på att fastighetsägaren till följd av äldre regler tvingats ta lån med höga räntor bundna under lång tid.
Kreditgarantin håller långivaren i princip skadeslös om fastigheten måste säljas med förlust. Långivaren är berättigad till ersättning för förlust på den del av sin fordran mot låntagaren som han har rätt att bevaka vid utmätning.
Prop. 1994/95:100 Bil. 13
170
Statens utgifter för riinttsrihventioner till bostadsbyggandet PTOP— 1994/ 95 3 100 Bil. 13
Räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder enligt äldre regler svarar för huvuddelen av statens utgifter för räntesubventioner till bostadsbyg- gandet. För närvarande utgör 97 % av statens årliga utgifter för ränte-
bidrag bidrag enligt äldre bestämmelser.
Tabell 1. Utvecklingen av statens utgifter för räntebidrag m.m. budgetåren l985/86-1994/95
Budgetår Räntebidrag m.m. enligt stats— budgeten (mdkr) 1985/86 (utfall) 11.0 1986/87 (utfall) 14.5 1987/88 (utfall) 13.3 l988/89 (utfall) 15.2 1989/90 (utfall) 20.5 1990/91 (utfall) 23.1 1991/92 (utfall) 29.1 1992/93 (utfall) 33.8 l993/94 (utfall) "33.7 1994/95 (prognos) 31.1
De totala räntebidragen för ny- och ombyggnad av bostäder budgetåret l994/95 kan beräknas fördela sig med 73 % på nybygnad och 27 % på ombyggnad. 90 % avser hyres- och bostadsrättshus och 10 % egnahem. Huvuddelen av de räntebidrag som nu betalas ut går till hus byggda eller ombyggda under de senaste fem åren.
Statens utgifter för räntebidrag enligt de tidigare reglerna beror väsent- ligen på tre faktorer, nämligen antalet bostäder som byggs eller byggs om. till vilken kostnad det sker och subventionsräntans nivå.
Utgifterna för räntebidrag är nu på väg nedåt. Det beror främst på att vissa äldre årgångar har konverterats till lägre subventionsränta, vilket minskar statens utgifter. För innevarande budgetår beräknas utgifterna för räntebidrag bli ca 31,1 miljarder kronor och för tolvmånadersperioden närmast därefter ca 29,4 miljarder kronor. Även prognosen för resten av 1990-talet pekar på sjunkande utgifter. För år 1999 uppskattas utgifterna ligga på i storleksordningen 12 miljarder kronor.
171
G 1. Boverket: Förvaltningskostnader Prop. 1994/95:100
Bil. 13 l993/94 Utgift 125 541 000 l994/95 Anslag 138 879 000 l995/96 Förslag 207 900 000
varav 137 752 000 beräknat för juli l995-juni 1996
1Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F ]. Boverket: Förvaltningskostnader (prop. l993/94:100 bil. 8).
Boverket är enligt sin instruktion (l988:590) central förvaltnings— myndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med naturresurser. fysisk planering, byggande samt boende. Verket svarar även för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för finansiering av bostäder. Boverket är lokaliserat i Karlskrona. '
Våren 1993 fattade riksdagen beslut (prop. 1992/93:172, bet. 1992/93zBoU20, rskr. 1992/932301) om mål, verksamhetsinriktning och ekonomiska resurser för Boverket avseende treårsperioden 1993/94- 1995/96. Som övergripande mål för Boverket gäller enligt beslutet att verka för enhetlighet och effektivitet i tillämpningen av regler och stöd- system inom verksamhetsområdena Byggd miljö och hushållning med naturresurser, Fysisk planering, Byggande samt Boende. Boverket skall också arbeta för - att den fysiska planeringen främjar en god hushållning med naturresur—
ser och en god bebyggelsemiljö, och - ett effektivt, säkert och hälsosamt byggande.
Boverkets verksamhet skall inriktas på myndighetsutövning, inklusive sådan tillsyn och uppsikt som direkt följer av lag eller förordning. I denna myndighetsutövning ingår också att analysera olika ekonomiska och andra konsekvenser av befintliga samt föreslagna nationella och intemationella regler och stödsystem samt att medverka i det intematio- nella samarbetet inom verkets ansvarsområden.
I förhållande till länsstyrelserna har Boverket en samordnande. stöd- jande och rådgivande roll.
Statliga stöd former som under innevarande budgetår ligger inom Bover— kets verksamhetsområden finansieras med anslag under Social-. Arbets- marknads-, Kultur—, Närings— och Civildepartementens huvudtitlar. Som framgår av Kulturdepartementets budgetbilaga avser regeringen att åter- komma till frågan om handläggningsansvaret för icke-statliga kulturlo— kaler i samband med kompletteringspropositionen.
Anslaget till täckande av förvaltningskostnader vid Boverket hör fortsättningsvis i sin helhet till Näringsdepartementets område.
Anslagssparandet uppgår till ca 5 miljoner kronor, vilket utgör 3,5 % av det tilldelade ramanslaget.
RRV:s revisionsbm'ättelse över Boverkets årsredovisning innehåller inte någon invändning.
Boverket har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 redovisat bl.a. följande resultat inom verkets olika verksamhetsområden. 172
En omvärldsundersökning som Boverket låtit utföra våren 1994 visar Prop. l994/95 : 100 att verkets rådgivande organ och dess direkta avnämare på regional och Bil. 13 kommunal nivå anser att verkets insatser varit relevanta och av god kvalitet. Dessa använder verkets material i sitt arbete och anser att Boverket är trovärdigare än andra aktörer inom området, som t.ex. forsk- ningen.
lnom verksamhetsområdet Byggd miljö, hushållning med naturresurser och fysisk planering bedömer Boverket att verkets insatser under bud- getåret ökat förutsättningama för att den fysiska planeringen skall främja en god hushållning med naturresurserna och en god bebyggelsemiljö. De mest uppmärksammade uppg 'iftema har varit arbetet med sverigevisionen Sverige 2009 och frågorna om infrastruktur och miljö. Arbetet med upp- följning, analys och förankring av ändringar i lagstiftningen har fortsatt och bidragit till en enhetligare och effektivare tillämpning av PBL och NRL. Metodutveckling kring kretsloppsfrågor har bl.a. skett inom ramen för regeringsuppdrag. Regeringsuppdragen har fullföljts planenligt. Ut- värderingen av de statliga bidragen till samordnad boendeservice har fullföljts och överlämnats till regeringen. Arbetet med PBL-systemet har bl.a. riktats in på en bättre användning av översiktsplanen och en flexib- lare användning av detaljplaneinstrumenten. Boverket har dessutom skaffat en god överblick över plansystem och stadsmiljöfrågor inom EU och om konsekvensema för svenska myndigheter av EU:s arbete på om- rådet.
lnom verksamhetsområdet Byggande har nya bygg'—'- och konstruktions- regler BBR 94 och BKR 94, arbetats fram. Dessa trädde 1 kraft den 1 januari 1994. Antalet regler har begränsats och tekniska detaljföreskrifter har ersatts med funktionskrav. Övergången till funktionsnormering inne- bär ökad valfrihet, incitament för teknisk utveckling samt ökad kon— kurrens. Verkets insatser för europeisk harmonisering av byggregler har på grund av Sveriges aktiva observatörsskap i EU ökat snabbare än vän- tat. lnsatserna har inriktats på dels att åstadkomma ett effektivare byggande genom att öppna för ökad konkurrens och frihandel, dels att svenska krav, såväl brukares som producenters, beaktas i framtida har- moniserade tekniska specifikationer. Föreskrifter om öppna system för provning och godkännande av bl.a. vattenmätare, värmemätare och hissar har utfärdats. När det gäller frågor om hygien, hälsa och miljö har upp- följningen av den första etappen av funktionskontrollen av ventilations- system genomförts. Den visar att betydande brister finns i bl.a. skolor och daghem.
lnom verksamhetsområdet Boende har verkets insatser för en effektiv och enhetlig administration av stöden inriktats på kortare handläggnings- tider, förbättringar i datasystemen samt på information och utbildning för att få en korrekt handläggning samt tillgänglig och överskådlig informa- tion till de bidragssökande. Planen för att minska handläggningstidema under budgetåret till högst tre månader i genomsnitt vad gäller beviljan— deärenden har i allt väsentligt kunnat uppnås. För förvaltningsärenden bedömer Boverket att en handläggningstid om tre månader kommer att nås planenligt vid årsskiftet l994/95. Förbättringar har uppnåtts i data- 173
systemen för administration av och beslut om räntebidrag. Antalet förse- Prop. 1994/95:100 nade utbetalningar har minskat liksom förseningamas längd. Utrednings- Bil- 13 verksamheten inom området har inriktats på förbättrade prognoser och prognosunderlag och på förberedelser för den av riksdagen beslutade av- stämningen efter 1995 beträffande bostadsfinansieringen.
Regeringens ("wervz'iganden
Sununu/faltning
Övergripande mål
Det övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94- 1995/96 bör ligga fast.
Resurser l995/96
Ramanslag 207 900 000 kr
Resulmtbedämning
Resultatredovisningen i Boverkets årsredovisning visar att arbetet har bedrivits enligt de av regeringen fastlagda riktlinjerna. Verksamhetsmålen har i allt väsentligt uppnåtts. Uppdragen har fullföljts planenligt.
Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Boverket.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i proposition 1992/93: [72 om anslag till Boverket och den regionala administrationen av statens stöd för bostadsfinansiering, m.m. bör gälla också för budgetåret 1995/%. Regeringen vill också erinra om att Sveri- ges medlemskap i EU kommer att innebära ett ökat engagemang i för unionen gemensamma frågor också inom Boverkets område och därige- nom en ny roll för verket. Det gäller i första hand i samband med del- tagande i EU:s kommittéer och arbetsgrupper samt ökade krav på med- verkan i beredningen av olika frågor i anslutning till EU-arbetet. Ut— rymme för dessa nya uppgifter måste skapas genom ett delvis förändrat arbetssätt och genom omprioriteringar.
lnom verksamhetsområdena Byggd miljö och hushållning med naturre- surser samt fysisk planering bör arbetet fortsatt inriktas på att stödja en 174
fysisk samhällsplanering som främjar en hållbar utveckling och att ut- PFOP- l994/953100 veckla metoder för detta. Den kommunala översiktsplaneringen, strate- Bil. 13 giska miljökonsekvensbeskrivningar och flexiblare detaljplanering fram— står som särskilt angelägna instrument i detta sammanhang. Boverket har som central myndighet ett särskilt ansvar för att beakta nationella och regionala perspektiv i den rumsliga planeringen. Regeringen vill särskilt understryka vikten av det fortsatta arbetet med en nationell vision för
Sverige.
Samtidigt genomförs omfattande förändringar, särskilt inom verksam- hetsområdet Byggande. Den 1 juli 1995 kommer den av riksdagen våren 1994 beslutade delreformen av PBL att träda i kraft (prop. 1994/95:106, bet. l994/95:BOU8, rskr. l994/95:91). Reformen innebär bl.a. att bygg- lovsprövningen inte längre skall omfatta byggnademas tekniska egen- skaper, att ett nytt system för kontroll av de tekniska egenskapskraven tas i bruk och att öppna system för typgodkännande, tillverkningskon- troll och personcertifrering införs. När det gäller införandet av öppna system för provning och godkännande har det enligt Boverket varit svårt att hinna förankra de nya reglerna, eftersom arbetet har fått bedrivas under stor tidspress. Regeringen inser att tidsramama är snäva men måste understryka vikten av att arbetet bedrivs i en takt så att branschen och berörda myndigheter är väl förtrogna och införstådda med reglerna och deras innebörd när de träder i kraft.
Regeringen och Boverket har etablerat fastare former för den årliga dialogen om inriktningen och uppföljningen av resultaten av verksam- heten. Ett exempel på detta är den redovisning som Boverket för första gången våren 1994 kommit in med till regeringen om pågående och pla— nerad utredningsverksamhet som ett underlag bl.a. för utformningen av verksamhetsmålen i verkets regleringsbrev.
Till följd av pågående och planerad utredningsverksamhet rörande lag- stiftningen och stödsystemen inom flera av Boverkets arbetsområden av- ser regeringen att skjuta upp den fördjupade prövningen av verket ett budgetår.
Boverket omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig kon- sumtion. Budgetåret l995/96 har anslaget räknats ned med l0,4 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 5 %.
Regeringen föreslår att Boverket därutöver nu tillförs 3 miljoner kronor för att ge verket möjlighet att fördjupa arbetet med att utvärdera de olika regel- och stödsystem som verket har tillsyn och uppsikt över.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Boverket: Färmlmingrimxnmzlw för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 207 900 000 kr.
G 2. Boverket: Uppdragsverksamhet1 Prop. l994/95:100
Bil. B 1993/94 Utgift - l994/95 Anslag ] OOO l995/96 Förslag ] 000
lTidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 2. Boverket: Uppdragsverksamhet (prop. l993/94:100 bil. 8).
Boverket bedriver s.k. tjänsteexport inom en särskild organisatorisk enhet, benämnd Swedeplan. Verksamheten bedrivs som uppdrag. främst inom området fysisk planering, men även inom miljövård. Verksamheten är helt självfinansierad genom avgifter.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Boverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på I 000 kr.
G 3. Räntebidrag m.m.I
l993/94 Utgift 33 719 999 000 l994/95 Anslag 29 000 000 000 l995/96 Förslag 43 300 000 000
varav 29 400 000 000 beräknat för juli l995-juni l996 I997 Beräknad utgift 23 600 000 000 l998 Beräknad utgift 16 700 000 000
1Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 3. Räntebidrag m.m. (prop. l993/94:100 bil. 8).
Anslaget disponeras för utgifter för statliga räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder och för vissa underhålls- och förbättringsåt- gärder i hyres- och bostadsrättshus. Anslaget disponeras vidare för sär- skilt ombyggnadsbidrag i fråga om äldrebostäder och för s.k. 33 ä—er- sättning till kommuner. Anslaget disponeras dessutom för utgifter som återstår av statliga åtaganden enligt ett antal stödsystem som är under avveckling.
Bestämmelser om räntesubventioner för ny- och Oili/zvggtiad av bostä— (lar finns såvitt gäller nya projekt i förordningen (l992z986) om statlig bostadsbyggnadssubvention. För äldre projekt finns bestämmelser i dels förordningen (1991 : 1933) om statliga räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder, dels den numera upphävda nybyggnadslåneförordningen för bostäder (l986:692), respektive ombyggnadslåneförordningen för bostä- 176
der (1986:693), dels bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) och PI'OP- 1994/951100 förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål. Bil. 13
Bestämmelser om räntesubimitioner för underhålls- och förbättringsåt- gärder i h_vres- och bostadsrättshus, det s.k. REF—stödet, finns i förord- ningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus.
Bestämmelser om ombyggnadsbidrag för äldrebostäder finns i förord- ningen (1993: 166) om särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder. För bidragsgivningen gäller en beslutsram om sammanlagt 420 miljoner kro— nor. Utgifter för bidrag om högst 120 miljoner kronor får belasta detta anslag.
Bestämmelser om 33 å—ersättning till kommuner och om avlösen av statens ersättningsskyldighet finns i bostadslånekungörelsen (19622537) och motsvarande äldre lånebestämmelser respektive förordningen (1984:337) om ändrade bestämmelser om statens skyldighet att betala ersättning till kommuner enligt 33 & bostadslånekungörelsen (1962z537) m.m.
Bestämmelser om äldre stödformer som är under avveckling finns i ett antal upphävda förordningar. Det gäller räntebidrag enligt förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. (upphävd 1980:334), förordningen (1982:644) om lån för byg- nadstekniska åtgärder i bostadshus (upphävd 1991:1929), förordningen (1983:40) om räntebidrag för underhållslån i vissa fall (upphävd 1992:1050), förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa bostadshus som har förköpts enligt förköpslagen (upphävd 19922411) samt förordningen (1987z258) om stöd till flerbamsfamiljer för köp av egnahem (upphävd 1991:410). Det gäller vidare bidrag enligt förord- ningen (1982:1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus (upp- hävd 1992z4l3), förordningen (1986: 1399) om bidrag vid nybyggnad av vissa bostäder (upphävd 1992:414). förordningen (1985:352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i vissa fall (upphävd l990:648) och för- ordningen (1986: 1398) om bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad (upphävd 19921415).
RRV:s budgetprognos 2/3 för budgetåret l994/95 visar att utgiftema under räntebidragsanslaget beräknas bli 31 100 miljoner kronor. Det är 2 100 miljoner kronor mer än vad som tidigare beräknats. Skillnaden beror huvudsakligen på ändrade ränteantaganden. Boverkets antaganden ligger nu 2,4 procentenheter högre för andra halvåret 1994 och 3,5 pro- centenheter högre för första halvåret 1995 än de ränteantaganden som angavs i den reviderade finansplanen och som tidigare beräkningar bygg- de på. De ändrade ränteantagandena motsvarar en utgiftshöjning på ca 1 100 miljoner kronor. Vidare innebär beslutet att inte genomföra den extra neddragningen av räntebidragen en utgiftshöjning på ca 400 mil- joner kronor. Resterande 600 miljoner kronor hänför sig främst till ett större bidragsunderlag för ombyggnad. 45 000 lägenheter i ombyggnads- projekt bedöms nu bli färdigställda jämfört med tidigare beräknade 30 000 lägenheter.
177
12 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 13
Regeringens överväganden Prop. l994/95:100 Bil. 13
F årslag om ändring av räntesuln'entioner för bostäder med anledning av nya kapitalbeskattningsregler fr. 0. m. 1995
Riksdagen har nyligen beslutat att slopa den tidigare beslutade sänkningen fr.o.m. år 1995 av skattesatsen för kapitalinkomster från 30 till 25 % (prop. 1994/95:25, bet. l994/95tFiUl, rskr. l994/95:145). lkonsekvens med att kapitalinkomstskatten således inte sänks vid årsskiftet 1994/95 förordar regeringen att följande ändringar nu görs i systemen för ränte- subventioner för ny- och ombyggnad av bostäder för att återställa neutra- liteten i kapitalkostnadshänseende mellan å ena sidan hyres- och bostads- rätt och å andra sidan egnahem.
1 det äldre räntel)idrogssystemet bör de årliga höjningarna av den ga- ranterade räntan sättas ner såvitt gäller hyres- och bostadsrättshus. De bör sättas ner från 0.375 till 0,35 procentenheter. Det lägre procentta- let bör tillämpas fr.o.m. det bidragsår som börjar under 1995.
Dessutom bör i det äldre systemet bidragsandelen för s.k. reducerat räntebidrag ändras. Den bör höjas från 25 till 30 % av räntekostnaden och tillämpas i fråga om räntebidrag för tid efter årsskiftet 1994/95.
.1 det nya subventionsswtemet bör bidragsnivån för egnahem sättas ner. För att uppnå den erforderliga anpassningen bör, på samma sätt som i fråga om den årliga höjningen av den garanterade räntan i det äldre systemet, ändring göras vad gäller de procenttal med vilka bidragsnivån årligen skall ändras under bidragstiden. respektive för varje ny årgång. Dessa tal bör höjas från 5 1/3 % till 5,7 %. respektive från 6 2/3 % till 7.1 %. Det nya procenttalet för årlig sänkning av bidragsnivån under bidragstiden, 5.7 %, bör såvitt gäller ärenden i vilka bidragstiden på- börjats före utgången av 1994 tillämpas fr.o.m. det bidragsår som på— börjas efter utgången av juni 1995 och i övrigt fr.o.m. utgången av det första bidragsåret. Det nya procenttalet 7,1 % för den årgångsvisa sänk— ningen av bidragsnivån bör tillämpas fr.o.m årsskiftet 1995/96.
För att återställa neutraliteten i det nya systemet krävs därutöver en engångsanpassning av bidragsnivån för egnahem, såvitt avser den nivå som skall gälla under det första bidragsåret. Nivån bör sänkas med ca 5 procentenheter i förhållande till de nivåer som nu är föreskrivna. För att komma i fas med skattereglerna bör sänkningen genomföras i avseende på de projekt som påbörjas fr.o.m. 1995. Om det, som systemet i övrigt förutsätter, vid årsskiftet 1994/95 dessutom görs en årgångsvis sänkning av bidragsnivån i hela systemet får emellertid egnahem som påbörjas efter anpassningen. dvs. från och med 1995, en kraftigt försämrad kost— nadssituation relativt egnahem som påbörjats före anpassningen. Skill- naden i bidragsandel mellan 1994 och 1995 skulle bli Över 11 procenten— heter. För att undvika detta anser vi att man i anslutning till anpassningen som en ytterligare engångsåtgärd bör avstå från den årgångssänkning som enligt gällande ordning skall göras vid årsskiftet 1994/95. Således bör den bidragsandel på 52 % det första bidragsåret som nu är föreskriven 178
för hyres- och bostadsrättsprojekt påbörjade l994 behållas även under Prop. 1994/952100 l995 . Bidragsandelen det första bidragsåret för egnahemsprojekt som på- Bil. 13 börjas 1995 bör i konsekvens med detta sättas till 31,4 %. Eftersom räntesubventioner inte lämnas för ombyggnad av egnahem bör ändringen av bidragsandelen för hyres- och bostadsrätter bara gälla i fråga om ny- byggnad. Bidragsandelen för ombyggnad berörs således inte. Det bör i övrigt ankomma på regeringen att närmare utforma de bestämmelser som behövs för att åstadkomma den föreslagna anpassningen. Slutligen bör den lägsta bidragsnivån för hyres- och bostadsrätter anpassas. Den bör höjas från 25 till 30 % av räntekostnaden.
Förslag om ombyggnadssrädfär grund/"('imn'irkning m.m.
Stödet för ombyggnad enligt 1993 års räntesubventionsregler omfattar dels nyinvesteringar som i väsentlig mån förbättrar sådana grundlägande funktioner som krävs för att huset skall fungera tillfredsställande för bostadsändamål. dels åtgärder som syftar till att vidmakthålla eller för- bättra husets huvudsakliga försörjningssystem för el. uppvärmning, vatten och avlopp, ventilation samt transporter och andra kommunikationer. Andra åtgärder på eller i byggnad av underhålls- eller reparationskarak— tär, bl.a. grundförstärkningsåtgärder, är inte stödberättigade.
Boverket har föreslagit att tillämpningsområdet för räntesubventionsreg- lerna ändras till att omfatta även grundförstärkning. Grundförstärknings- åtgärder är ofta kostsamma att utföra och svåra att finansiera genom hy- reshöjningar. Det finns därför enligt verket en betydande risk att hus som är i behov av grundförstärkning inte åtgärdas. Att utvidga ombygg- nadsstödet till att även omfatta grundförstärkningsåtgärder är också logiskt med tanke på att subventionssystemet så långt möjligt bör förhålla sig neutralt när det gäller valet mellan nybyggnad och ombyggnad/upp- rustning. Regeringen biträder förslaget och förordar att grtindförstärk- ning får ingå bland de åtgärder som berättigar till räntesubventioner för ombyggnad.
Förslaget innebär en viss ökning av statens utgifter för räntesubventio- ner till ombyggnad. Exakt hur stor ökningen blir är dock inte möjligt att beräkna nu. Vid den årsproduktion ombyggnader som enligt Boverket kan tänkas bli berörd av förslaget och med den nivå på räntesubventioner som gäller för projekt påbörjade l995 torde utgiftsökningen uppskatt- ningsvis uppgå till ca 2,5 miljoner kronor. Regeringen bedömer att denna utgiftsökning måste finansieras genom en motsvarande besparing. Den bör göras inom ramen för ombyggnadsstödet, lämpligen genom en höj- ning av det belopp som generellt frånräknas den ombyggnadskostnad som skall utgöra underlag för bidragsberäkningen. Beloppet är i dag på 50 000 kronor och frånräknas i alla projekt utom när det gäller handi- kappanpassning. Regeringen förordar att beloppet höjs till 100 000 kro- nor. Det beräknas kompensera statsbudgeten för den utgiftsökning som följer av förslaget om stöd till grundförstärkning. l79
De föreslagna ändringarna av reglerna för ombyggnadsstödet bör träda Prop. 1994/95: 100 i kraft den 1 juli 1995. Bil. 13
Förslag att slopa den statligt re rlerade ersättningslångimingen has SBAB
År 1990 infördes en statligt reglerad s.k. ersättningslångivning (prop. 1988/89:89, bet. l988/89:30U10, rskr. 1988/891266). Långivningen som finansieras av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB infördes för att underlätta förtida återbetalning av äldre anslagsfinansierade statslån för bostadsändamål, särskilt bostadslån för ny- och ombyggnad som var förenade med statliga räntesubventioner i form av räntebidrag. Genom ersättningslångivningen kunde fastighetsägaren byta ut ett äldre statslån mot ett ersättningslån utan att förlora rätten till räntebidrag. Bestämmel- ser om ersättningslån finns i förordningen (l989z858) om ersättningslån för bostadsändamål.
Ärenden om ersättningslån handlades ursprungligen av länsbostads- nämndema. Sedan den 1 juli 1993 är det dock SBAB som själv svarar för långivningen i sin helhet.
SBAB har i skrivelse till regeringen den 19 augusti 1993 föreslagit att ersättningslångivningen slopas. Enligt SBAB innebär det stora problem att vid sidan av sin ordinarie marknadsbaserade utlåningsverksamhet ha en ersättningslåneverksamhet som innebär skyldighet till långivning enligt ett av staten fastställt regelverk, eftersom dessa regler avviker från mark- nadens villkor och förutsättningar. Till sådana avvikelser hör skyldighe- ten att kontinuerligt bevilja krediter enligt regelverket, att räntevillkoren är generella och knutna till enbart upplåningskostnader samt att lånen följer kostnadsbaserade pantvärden. Vidare avviker regler och rutiner för den administrativa hanteringen på ett avgörande sätt t.ex. i fråga om offentlighet, besvärsrätt, diarie- och arkivrutiner m.m. vilket innebär olikheter jämfört med bolagets övriga rutiner och därmed ökade kostna- der för denna utlåningsverksamhet. Ett ytterligare problem är att bolaget tvingas administrera en mängd smålån eftersom det inte finns något mini- mibelopp för ersättningslån. Ersättningslånen mot pantbrevssäkerhet be- lastar vidare SBAB:s kapitaltäckning. lnom ramen för bolagets egen ut— låning beaktas detta vid räntesättningen.
När ersättningslångivningen infördes var lånen en förutsättning för att erhålla räntebidrag. Genom riksdagens beslut att slopa alla krav på viss lånefinansiering för att få rätt till räntebidrag enligt äldre bestämmelser (prOp. l993/94:76, bet. l993/94zBoU6, rskr. 1993/94:115) har behovet av en särskild statligt reglerad ersättningslångivning i SBAB:s regi starkt minskat. Mot bakgrund härav och med hänsyn till de problem med lån- givningen som SBAB påtalar anser regeringen att etsättningslångivningen nu bör upphöra. Enligt regeringens bedömning bör goda möjligheter fm- nas att vid ägarbyten lösa hela finansieringen på den allmänna lånemark- naden. SBAB har också förklarat sig berett, att inom ramen för sin egen långivning, även förtsättningsvis medverka till en marknadsmässigt an- 180
passad utlåning för att underlätta förtida lösen av anslagsfinansierade Prop. l994/95:100 bostadslån. Bil. 13
Regeringen förordar således att den statligt reglerade ersättningslångiv- ningen slopas vid utgången av juni 1995.
A nslagsberäkni ng
Som tidigare framhållits beräknas nu statens årliga utgifter för ränte- bidrag minska under kommande är beroende på dels att sjunkande räntor får effekt, dels att det årliga antalet färdigställda nya bostäder gått ner.
Statens utgifter för räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus under budgetåret l995/96 beräknas till 42 200 miljoner kronor. I beräk- ningarna har regeringen utgått från Boverkets aviseringsstatistik beträf- fande räntebidrag för budgetåret 1993/94 och lagt till räntebidrag för tillkommande projekt. De volymantaganden i fråga om nytillkommande projekt som därvid gjorts bygger på Boverkets prognoser över påbörjade ny- och ombyggnader. Beräkningarna baseras vidare på en antagen ränte- nivå för år 1995 på 10,5 % och för år 1996 på 9,8 %. I beräkningarna har även hänsyn tagits till riksdagens beslut att den extra neddragningen av räntebidragen 1995 och 1996 med 2,5 miljarder kronor inte kommer att genomföras, liksom till förslaget i det föregående om ändring av räntesubventioner för bostäder med anledning av nya kapitalbeskattnings- regler. Det sistnämnda förslaget beräknas öka räntebidragsutgiftema för budgetåret 1995/96 med 60 miljoner kronor. Med utgångspunkt från an- tagna räntenivåer och de garanterade räntor som kommer att gälla beräk- nar regeringen att räntebidrag för nybyggnad kommer att ges till ca 600 000 lägenheter och räntebidrag för ombyggnad till ca 580 000 lägen- heter under budgetåret 1995/96.
Beräkningarna av utgiftema för räntebidrag under kalenderåren 1997 och 1998 har baserats på en antagen räntenivå för första halvåret 1997 på 7 % och för övriga perioder på 6,5 %.
Statens utgifter för räntestöd för förbättring av bostadshus under bud- getåret 1995/96 beräknas till 930 miljoner kronor. Beräkningarna har även här utgått från Boverkets aviseringsstatistik för budgetåret 1993/94. Därtill har lagts räntebidrag för nytillkommande ärenden.
Statens utgifter för ombyggnadsbidrag för äldrebostäder under detta anslag beräknar regeringen i likhet med Boverket till 70 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Statens utgifter för övriga stödformer som belastar anslaget beräknar regeringen till 100 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Sammantaget beräknas således utgifterna under anslaget till 43 300 miljoner kronor för 18 månader respektive 29 400 miljoner kronor för 12 månader.
181
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l . godkänner det som regeringen förordar om ändring av räntesubven- tioner för bostäder med anledning av nya kapitalbeskattningsregler fr.o.m. l995, godkänner det som regeringen förordar om ombyggnadsstöd för grundförstärkning m.m., 3. godkänner det som regeringen förordar om att slopa den statligt reglerade ersättningslångivningen. 4. till Räntebidrag m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslags- anslag på 43 300 000 000 kr.
EQ
G 4. Investeringsbidrag för bostadsbyggande1
l993/94 Utgift 2 679 208 197 l994/95 Anslag 800 000 000 l995/96 Förslag 200 000 000
varav 200 000 000 beräknat för juli l995-juni l996
ITidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 4. Investerings- bidrag för bostadsbyggande (prop. l993/94:100 bil. 8).
Anslaget disponeras för utgifter för investeringsbidrag för bostads- byggande. Bestämmelser om investeringsbidrag finns i två numera upp- hävda förordningar, nämligen förordningen (1991:1923) om statligt in- vesteringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder (upphävd 1992:991) och förordningen (l990:l369) med samma namn (upphävd 1991:1923) samt i förordningen (l992:992) om ändrade bestämmelser för investe— ringsbidrag enligt förordningen (l990:1369) om statligt investerings- bidrag för ny- och ombyggnad av bostäder.
RRV:s budgetprognos 2/3 för budgetåret l994/95 visar på en utgiftsut- veckling som är 100 miljoner kronor högre än anslaget. Avvikelsen beror på att utbetalningar av bidrag har rekvirerats i en långsammare takt än som tidigare beräknats. Det högre beloppet under innevarande budgetår är därför endast en tidsmässig förskjutning av utbetalningama av be- viljade bidrag.
För budgetåret l995/96 beräknar Boverket utgiftema för investerings- bidrag till 200 miljoner kronor.
Regeringen biträder Boverkets anslagsberäkning för budgetåret l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till lni'cste/'ingsbidrag för bostadsbvgganda för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 200 000 000 kr.
Prop. l994/951100 Bil. 13
182
G 5. Tilläggslån för vissa reparations— och ombyggnadsåt- PTOP- l994/953100 gärder i hyres- och bostadsrättshusl BIL 13 l993/94 Utgift 54 509 868 l994/95 Anslag 50 000 000 l995/96 Förslag 25 000 000
varav 20 000 000 beräknat för juli l995—juni 1996
1Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 5. Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsålgärder i hyres- och bostadsrätts- hus (prop. l993/94:100 bil. 8).
Anslaget disponeras för tilläggslån för vissa reparations- och ombygg- nadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Bestämmelser om långiv- ningen finns i förordningen (1983: 1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus. ,
Tilläggslångivningen är under avveckling. Efter utgången avjuni 1992 beviljas nya tilläggslån endast om åtgärderna ingår i ett ombyggnads- projekt som pågick den 1 juli 1992 och om projektet beviljats tilläggslån ur den ram för beslut om tilläggslån som riksdagen medgett för budget— året 1991/92.
Boverket har samlat in information om de projekt som beviljats tilläggslån ur ramen för budgetåret 1991/92. Uppgifterna visar att alla projekt utom ett är avslutade. Ytterligare lån på ca 25 miljoner kronor för detta projekt kan komma att beviljas. Boverket bedömer att långiv- ningen därmed är avslutad förutom eventuella överklaganden.
Behovet av medel för utbetalning av beviljade tilläggslån beräknas av Boverket till 25 miljoner kronor under budgetåret l995/96.
Regeringen biträder Boverkets anslagsberäkning för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Tillir'ggslån för vissa repanuimrs= och omh_tggnadsåigärder i hyras-
uc'h Imsraakrärrs/lus för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.
183
G 6. Vissa lån till bostadsbyggande1 Pmp. 1994/95:100
Bil. 13 1993/94 Utgift 25 000 l994/95 Anslag 1 000 000 1995/96 Förslag 1 000 000
varav 1 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
]Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 6. Vissa lån till bostadsbyggande (prop. l993/94:100 bil. 8).
Från anslaget finansieras låneutbetalningar avseende äldre bostadslån
m.m. Boverket bedömer att det fortfarande kan komma vissa utbetalnings-
behov till följd av gamla lånebestämmelser. Verket föreslår därför att anslaget tas upp till 1 miljon kronor.
Regeringen biträder Boverkets anslagsberäkning för budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Vissa lån för basmr/shngande för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
G 7. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader1
1993/94 Utgift 9 071 000 l994/95 Anslag 13 198 000 1995/96 Förslag 22 100 000
varav 14 385 000 beräknat för juli l995-juni 1996
1Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln. anslaget F 7. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader (prop. 1993/94:100 bil. 8).
Statens bostadskreditnämnd (BKN) bildades den ljanuari 1992 och är lokaliserad till Karlskrona. BKN har enligt sin instruktion (1991:1274) till uppgift att bevaka att kreditförsörjningen vid ny- och ombyggnad av bostäder sker i erforderlig omfattning och att ta de initiativ som krävs i detta syfte. BKN skall lämna kreditgarantier till kreditinstituten enligt förordningen (1991: 1924) om statliga kreditgarantier för bostäder samt fullgöra övriga uppgifter som anges i förordningen. Kreditgarantier kan även lämnas enligt förordningen (1993:1591) om statlig kreditgaranti för lån för omfördelning av ränteutgifter på lån till bostäder. BKN skall dess- utom förvalta och redovisa lämnade garantier.
184
Som övergripande mål för BKN :s verksamhet angavs i förra årets bud- Pr OP- l994/951100 getproposition (prop. l993/94:100 bil. 8) att nämnden skall arbeta för en Bil. l3 effektivt fungerande garantigivning för finansiering av bostadsbyggande.
Kreditgarantigivningen skall i princip finansieras genom avgifter för ut- färdade garantier. Avgifterna skall, sett över en längre tidsperiod, täcka såväl förluster inom garantisystemet som administrationskostnader.
BKN framhåller i sin årarr'ca(/()t-'ix)ri;rg att det är svårt att fånga in effek- terna av garantiverksamheten i enkla nyckeltal. Enligt nämndens egna be- dömningar bidrar garantigivningen dels till att boendekostnadema blir lägre. dels till att möjligheterna förbättras för att finansiera nybyggnad av egnahem i områden med låga marknadsvärden.
BKN bedömer att inkomster från avgifter för kreditgarantier kommer att uppgå till ca 115 miljoner kronor innevarande budgetår och ca 195 miljoner kronor budgetåret 1995/96. Under budgetåret 1993/94 lämnade nämnden 4 824 garantier med ett garanterat belopp på ca 7,1 miljarder kronor. Garantistocken uppgick därmed till 19 914 garantier med ett garantibelopp på 19,8 miljarder kronor. Några omfördelningsgarantier hade inte lämnats vid utgången av budgetåret.
RRV:s rei'isionxberiirlalse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
S(rmnrmfairning
Övergripande mål
Det övergripande mål för EKN:s verksamhet som angavs inför budgetåret 1994/95 bör ligga fast även under budgetåret 1995/96.
Resurser ] 995/96
Ramanslag 22 100 000 kr
Rcsulmlbr'dömning
BKst garantiverksamhet är hårt styrd av det regelverk som gäller inom området. Det är dock regeringens uppfattning att BKN, inom de begrän- sade ramar som regelverket anger, bedriver verksamheten på ett effektivt oeh ändamålsenligt sätt. Vad gäller regeringens bedömningar om garantiverksamhetens ekono- miska resultat och ställning hänvisas till redovisningen under anslaget G 8. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet. Regeringen konstaterar vidare att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende BKN. 185
l3 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 13
Slutsatser Prop. 1994/95: 100 Bil. 1 3 Kreditgarantigivningen skall tjäna som ett komplement till finansierings- möjlighetema på den allmänna kreditmarknaden i syfte att underlätta finansieringen av bostadsbyggandet.
De riktlinjer för BKst verksamhet som lades fast i 1994 års budget— proposition bör även gälla för budgetåret 1995/96.
Regeringen har beslutat att ett generellt besparingskrav om 5 % bör gälla för alla myndigheter under budgetåret l995/96. Regeringen gör dock bedömningen att BKN bör undantas från denna besparing. Skälet är att nämndens arbetsbelastning kommer att öka till följd av ett kraftigt ökat antal skadeärenden.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens bostadskrerlitn('imnrl: Förvalfriingskostnader för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 22 100 000 kr.
G 8. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhetl
l993/94 Utgift 31 832 000 1994/95 Anslag 1 000 l995/96 Förslag [ 000
lTidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 8. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet (prop. 1993/94:100 bil. 8).
Anslaget får användas för att täcka eventuella förluster till följd av statliga kreditgarantier till långivare för ny— och ombyggnad av bostäder.
Statens bostadskreditnämnd
Budgetårct l993/94 anhängiggjordes skadeärenden med ett garanterat belopp av totalt 321 miljoner kronor hos nämnden. Det kan jämföras med 13 miljoner kronor budgetåret 1992/93. Den största delen av skade- ärendena avser myndighetsbeslutade lån, dvs. statligt reglerade bostads— lån som beslutats av länsbostadsnämndema och som efter kreditprövning utbetalats av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB efter utgången av 1991. Under budgetåret 1993/94 betalade BKN ut ersättning med sammanlagt 126,7 miljoner kronor. lnkomstema från garantiavgiftema uppgick under samma period till 101,2 miljoner kronor. Totalt har garan- tigivningen t.o.m. budgetåret 1993/94 inbringat 175,2 miljoner kronor och kostat 121,1 miljoner kronor i skadeersättning. För budgetåret 186
1995/96 beräknar BKN inkomstema till 195 miljoner kronor och scha- Prop. 1994/95:100 blonmässigt att de utbetalade skadeersättningama kommer att uppgå till Bil. l3 ca 2 000 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
l likhet med BKN bedömer regeringen att Skadeutvecklingen är oroande. lnom regeringskansliet pågår sedan en tid arbete med att pröva olika möjligheter att minska låneförlustema och därmed skadeersättningama. Arbetet bedrivs i samverkan med BKN och långivarna. Förslag till åt- gärder kan dock väntas tidigast en bit in på 1995.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens bostadskreditn("imnd: Garantiverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
G 9. Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostna— der
l993/94 Utgift 26 109 507 l994/95 Anslag 22 960 000 1995/96 Förslag 34 500 000
varav 22 874 000 beräknat för juli l995-juni 1996
Under detta anslag anvisas medel till löne- och övriga förvaltningskost- nader samt lokalkostnader för Statens råd för byggnadsförskning. BFR.
BFR har till uppgift att initiera samt främja och stödja forsknings- och utvecklingsarbete inom planläggnings-. byggnads— och anläggningsområ— dena samt informera om forskning och forskningsresultat.
187
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Bil. 13
Sanmran/ältning
Övergripande mål
Det övergripande målet för BFR:s satsningar på forskning och utveckling är att bidra till att stärka och utveckla den byggda miljöns kvalitet och kostnadseffektivitet.
Resurser 1995/96
Ramanslag 34 500 000 kr
RasaItatbwlöntning
BFR:s resultatredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Inom BFR pågår arbete med vidareutveckling av ett system för kontinuerlig resultatuppföljning.
Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende BFR.
S ] utsatsar
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen (1992/932170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1995/96. Regeringen beräknar anslaget till 34 500 000 kronor. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1 031 000 kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3 %.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 34 500 000 kr.
188
G 10. Byggforskning Prop. l994/95:100
Bil. 13 l993/94 Utgift 152 934 509 1994/95 Anslag 169 430 000 l995/96 Förslag 247 100 000
varav 169 440 000 beräknas för juli 1995-juni 1996
Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete inom markanvändnings-, byggnads-, anläggnings- och förvaltningsområdena samt bidrag enligt förordningen (1990:818) om stöd till experimentbyg- gande m.m. Medlen fördelas av Statens råd för byggnadsforskning. BFR.
BFR har i sin årsredovisning beskrivit resultaten i form av prestationer och effekter av BFR:s satsningar på forskning och utveckling (FoU). Verksamheten har varit indelad i två huvudprogram, FoU om bebyggel- sen respektive FoU om byggnaden. Huvudprogrammen har i sin tur varit uppdelade på vardera åtta delprogram.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen (1992/93: 170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret l995/96.
För den verksamhet som finansieras över anslaget beräknas ett medels- behov om 247 100 000 kronor. Anslaget omfattas av regeringens spar- krav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret l995/96 har anslaget räknats ned med 6 441 000 kronor. Vid årets utgång motsvarar bespa- ringen en real nivåsänkning på 3 %.
För budgetåret l994/95 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår, av riksdagen bemyndigats att låta staten ta på sig förpliktelser i samband med stöd till byggforskning vilka innebär åtagande för flera budgetår.
Även under budgetåret 1995/96 bör det skapas möjlighet att göra eko- nomiska åtaganden under en femårig planeringsperiod. För åtaganden som avser de fyra budgetåren efter budgetåret 1995/96 beräknar rege- ringen högst 100 miljoner kronor under budgetåret 1997, högst 60 mil- joner kronor under budgetåret 1998, högst 25 miljoner kronor under budgetåret 1999 och högst 25 miljoner kronor under budgetåret 2000.
189
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/952100 Bil. l3 Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Byggforskning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservations- anslag på 247 100 000 kr, bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret l995/96, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till bygglörskning som innebär åtaganden om högst 100 000 000 kr under budgetåret 1997, högst 60 000 000 kr under budgetåret l998, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst 25 000 000 kr under budgetåret 2000.
IQ
G 11. Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador
l993/94 Utgift 66 494 000 l994/95 Anslag 70 000 000 l995/96 Förslag 105 000 000
varav 70 000 000 bcräknal för juli l995-juni l996
Anslaget disponeras för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet som, efter beslut av fondens styrel- se, ombesörjer utbetalning av medel från fonden.
Fondens medel disponeras för sådana bidrag till enskilda som följer av förordningen (l993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögelska— dor i småhus, m.m. Ur fonden får också bestridas kostnader för kansli- och utredningskostnader.
Beslut om bidrag får under budgetåren 1985/86 - 1994/95 meddelas inom en ram av 460 miljoner kronor.
Kammarkollegiet tillhandahåller sedan den 1 juli 1993 kansliresurser för beredning och föredragning av ärenden åt den statliga fonden.
Fonden för l'ukt- och mögelskador
Den 31 augusti 1994 hade sedan år 1986 totalt 5 600 ärenden kommit in till fonden. Av de till fonden inkomna ärendena har 4 600 ärenden av- gjorts slutligt och lett till positivt beslut om bidrag i 2 166 ärenden till ett belopp av 333 miljoner kronor inklusive mervärdeskatt. Beslutsramen bedöms beträffande delvis avgjorda ärenden, dvs. sådana där anbud ännu inte kommit in, belastas med ca 28 miljoner kronor. Antalet ärenden där beslut ännu inte meddelats uppgår till ca 850.
Under budgetåret l993/94 har beslut om bidrag till reparationskostna- der i enskilda småhus fattats till ett belopp av ca 28 miljoner kronor, vilket innebär att det genomsnittliga beloppet sjunkit från ca 126 000 kronor budgetåret 1992/93 till ca 101 000 kronor per hus. Till detta skall i varje enskilt ärende med positivt beslut läggas konsultkostnader för ut- redning av skadan, upphandling, besiktning m.m. Fondstyrelsen anför 190
som en förklaring till de minskade bidragsbeloppen, den försvagade PTOP- l994/952100 efterfrågan på byggtjänster som i sin tur lett till en reducering av bygg- Bil. 13 priserna. För närvarande lämnas dock färre anbud vid upphandling och en viss prisuppgång kan noteras. Fondstyrelsen bedömer att beslutsvolymen under budgetåret l994/95 kommer att uppgå till ca 40 miljoner kronor och under tiden den 1 juli 1995 - den 31 december 1996 till 70 miljoner kronor. Som grund för detta ligger följande bedömning. Ärendevolymen fortsätter att öka, det genomsnittliga bidragsbeloppet per ärende fortsätter att minska något och färre ärenden än för närvarande kommer att avskrivas efter utredning eller efter beslut om rätt till stöd. Detta medför att beslutsramen bör vidgas med 25 miljoner kronor till 485 miljoner kronor för tiden fram till den 31 december 1996. Behovet av medel för utbetalning av beslutade bidrag, tekniska utred- ningar, besiktningar, kanslikostnader m.m. under tiden fram till den 31 december 1996 bedömer fondstyrelsen till sammanlagt 100 miljoner kro- nor.
Regeringens överväganden
Förändring av bidragsmglwwm
Möjlighet att få någon form av statligt ekonomiskt stöd, ränte- och amorteringsfria tilläggslån, för att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem har funnits sedan år 1983. Stödet i dess nuvarande form har funnits sedan år 1986. Enligt gällande bidragsbestämmelser lämnas bidrag till ägare av hus som är yngre än 30 år dvs. för närvarande till hus som är färdigställda år 1964 och senare. I många fall är skadorna i hus som uppnått denna ålder ett resultat av ett normalt åldrande. Detta gäller t.ex. beträffande dräneringen runt huset. Bristande eller felaktigt fuktskydd m.m. redan när huset uppförs visar sig normalt långt tidigare än efter 20-30 år, nämligen erthrenhetsmässigt senast när husen är 10-15 år. Mot den angivna bakgrunden bör det vara rimligt att minska de ålders- klasser småhus som kan Omfattas av bidraget till 25 år. Regeringen före- slår att endast hus som är yngre än 25 år bör kunna komma i fråga för bidrag till kostnader för att avhjälpa fukt- och mögelskador. Förslaget kan inte bedömas ha någon märkbar effekt på behovet av medel för ända- målet. Det aktualiserade förslaget leder dock till att frågan om självrisk- beräkningen bör klarläggas.
Enligt gällande bestämmelser skall beräkningen av husägarens självrisk göras på följande sätt.
Metod 1. självrisken är beroende av hur stor del av reparationskost- naden som huset kan bära i reparerat skick. Avgörande för beräkningen är fastighetens värde efter reparationen och hur stora lån som belastar fastigheten. Endast lån som används till att förvärva eller förbättra fastig- heten beaktas. 191
Metod 2. Självrisken bestäms utifrån husets ålder och motsvarar en Pmp. l994/955100 trettiondel av reparationskostnadema multiplicerat med husets ålder. Bil. 13
Den högsta självrisken enligt de båda metodema skall väljas. Lägsta självrisk är aktuellt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän för- säkring.
Beräkningen av självrisken enligt metod 2 bör. enligt regeringens upp- fattning, vara oförändrad. Självrisken för ett hus som är 25 år blir såle- des även i fortsättningen 25 trettiondelar av reparationskostnadema. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare bestämmelser i frågan.
År 1984 infördes en tioårig småhusgaranti som villkor för statligt ekonomiskt stöd vid nybyggnad av småhus och gäller sedan år 1989 alla typer av hus utom rena självbyggen. Nu gällande bestämmelser återfinns i förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention. Garan- tisystemet innefattar krav på en produktionsgaranti och en ansvarsut- fästelse. Produktionsgarantin skall vara en säkerhet för att by'gföretaget skall färdigställa huset i avtalat skick enligt entreprenadkontraktet och att entreprenörens förpliktelser under en tvåårig garantitid klaras av även om denne inte skulle fullgöra sina åtaganden. Kravet på en ansvarsutfästelse innebär att det skall finnas en försäkring som täcker väsentliga skador vilka består i eller är en följd av fel och brister i konstruktionen. ut- förande eller material enligt kontraktet. Ansvarsutfästelsen gäller fr.o.m. slutbesiktningen av entreprenaden och tio år framåt. För egnahem som uppförs i annan ordning än på total- eller generalentreprenad får garanti och åtaganden begränsas till sådana grundläggningsarbeten, byggnads- delar och installationer som utförs enligt avtal med husleverantör eller entreprenör.
Enligt gällande bestämmelser för bidrag till åtgärder för att reparera f'ukt- och mögelskador lämnas inte bidrag om skadan omfattas exempelvis av garantiåtagande, försäkring eller ansvarsutfästelse. Det måste dock beträffande de senare årgångarna av småhus, enligt regeringens uppfatt- ning. kunna förutsättas att kunskaperna om fuktskydd m.m. förbättrats, att eriarenhetsåterföringen fungerat samt att kvalitetssäkringen förbättrats. En rimlig slutsats av det anförda bör vara att bidrag till ägare av hus som är uppförda år 1989 och senare inte bör lämnas.- lnte heller denna för- ändring av stödreglerna kan bedömas ge någon effekt på det totala resurs- behovet.
Sammanfattningsvis förordar regeringen att bidrag'till reparationer av fukt- och mögelskador inte lämnas till hus som är äldre än 25 år eller till hus uppförda år 1989 och senare. Regeringen vill dessutom - utan att för den skull ta ställning till sluttidpunkt för bidragsverksamheten - framföra ståndpunkten att syftet med bidraget till kostnader för att avhjälpa fukt— och mögelskador aldrig har varit eller kan vara att staten fortlöpande skall bidra till kostnader av detta slag. Om så vore fallet skulle det mot- verka alla strävanden att på olika sätt åstadkomma bättre inomhusklimat m.m. i våra byggnader.
Riksdagen har begärt (bet. l99l/92:BoUl4, rskr. l991/92:155) att re- geringen i lämpligt sammanhang för riksdagen redovisar sin syn på fon— 197
dens fortsatta verksamhet och på de regler som bör vägleda den. Rege- PTOP- l994/952100 ringen anser sig härmed ha infriat riksdagens begäran. .Bil. 13 Regeringen biträder fondstyrelsens bedömning att ramen för beslut om bidrag bör vidgas med 25 miljoner kronor för tiden fram till den 31 december 1996. Behovet av medel för utbetalning av bidrag m.m. under samma tid beräknas till 105 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen ]. godkänner den förordade ändringen i det statliga stödet till fukt- och mögelskadade småhus.
2. medger att ramen för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador vidgas till 485 000 000 kr,
3. till Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 105 000 000 kr.
G 12. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
l993/94 Utgift 14 706 000 l994/95 Anslag] 20 000 000 l995/96 Förslag 25 000 000
varav 16 667 000 beräknat för juli l995-juni 1996
1Ytterligare 20 miljoner kronor har enligt beslut den 3 mars 1994 förts över från anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Anslaget disponeras av Boverket för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder enligt förordningen (l988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Bidrag lämnas om radongashalten i huset överstiger det gränsvärde som Socialstyrelsen anger som godtagbart ur hälsoskydds- synpunkt. Bidrag lämnas med 50 % av skälig kostnad för de åtgärder kommunen finner nödvändiga. Bidraget är maximerat till 15 000 kronor per hus.
Boverket
Bidragsgivningen i dess nuvarande form infördes den 1 juli 1988. Bidrag har hittills t.o.m. den 30juni l994 lämnats till totalt 5 100 egnahem och till ett sammanlagt belopp om ca 60,3 miljoner kronor. Vanligen vidtas olika ventilationsåtgärder för att komma till rätta med radon. Detta inne- bär att bidragsbeloppet genomsnittligt under perioden har uppgått till närmare 12 000 kronor per hus i löpande priser.
Under budgetåret 1993/94 beviljades radonbidrag med totalt 18,5 mil- joner kronor till 1 410 egnahem. Jämfört med föregående budgetår ökade 193
det beviljade totala bidragsbeloppet med 97 % och antalet beviljade Prop. l994/951100 bidrag med 63 %. Till en del beror ökningen på att regeringen - som en Bil. 13 del i ett sysselsättningspolitiskt paket - för åtgärder mot radonproblem beslutat höja det maximala bidraget från 15 000 kronor till 25 000 kro- nor. Detta höjda bidrag kan medges i ärenden där kommunen före den 1 juli 1994 funnit åtgärderna nödvändiga och där arbetena är avslutade senast den 30 juni 1995. Boverkets förslag att radonbidraget skall utökas till att omfatta filtrering av radon i dricksvatten har överlämnats till Jordbruksdepartementet. Frå- gan behandlas under huvudtitel 9 anslaget G 1. Statens livsmedelsverk. Boverket bedömer att antalet ansökningar och beviljade bidrag kommer att öka tillfälligt under budgetåret 1994/95 till följd av den tillfälliga höjningen av det maximala bidraget och att anvisade medel kommer att vara tillräckliga. De beviljade bidragen enligt gängse regler bedöms ligga mellan 15 och 20 miljoner kronor under budgetåren 1994/95 och 1995/96. Det innebär att utbetalningarna under det förlängda budgetåret l995/96 kommer att uppgå till 30 miljoner kronor, med vilket belopp anslaget bör uppföras.
Regeringens överväganden
l budgetpmpositionen (prop. 1993/94: 100, bil. 13, s. 78) för budgetåret 1994/95 lämnades en ingående redovisning av verksamheter för att kom- ma till rätta med radon i småhus. Det kan konstateras att statligt ekono- miskt stöd i någon form för att avhjälpa radonproblem i bostäder har funnits sedan år 1980. Många åtgärder är enkla och betingar en liten kostnad. Ofta vidtas ganska omfattande ventilationstekniska åtgärder. Åtgärder som i många fall är motiverade främst av att husets allmän- ventilation bör förbättras. Regeringen anser att en viss förändring av bidragsreglema är motiverad. Bidrag bör i fortsättningen lämnas med 40 % av skälig kostnad för de åtgärder som kommunen finner nödvän- diga. Bidrag bör även i fortsättningen lämnas med högst 15 000 kronor per hus. Bidrag under 2 000 kronor betalas inte ut. Ändringarna bör gälla i ärenden som kommer in till länsstyrelserna efter den 10januari 1995.
Regeringen bedömer, med hänsyn taget till den förordade mindre för- ändringen av stödbestämmelsema, behovet av bidragsmedel under det förlängda budgetåret 1995/96 till 25 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner den förordade ändringen i det statliga bidraget till åtgärder mot radon i småhus, till Bidrag till åtgärder mor radon i bostäder för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr. (>)
194
G 13. Bidrag till förbättring av inomhusklimatet
Nytt anslag (förslag) 125 000 000
Riksdagen har beslutat (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr. l994/95:145) att anvisa 200 miljoner kronor för att förbättra inomhus- klimatet i bostäder. I det föregående har redovisats situationen beträffan- de den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemen i olika byggnader bl.a. i skolor och daghem. Riksdagen har också vid fiera till- fällen tagit upp frågan om betydelsen för inomhusklimatet av ett funge- rande ventilationssystem. I många sammanhang har redovisats brister i skolors och daghems ventilationssystem och inomhusklimat. Regeringen ser det som angeläget att skyndsamt rätta till de problem som uppdagas vid den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemen samt därefter andra problem med inomhusklimatet just i de byggnader där barn och ungdomar vistas. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att 125 miljoner kronor avsätts för bidrag till dessa ändamål. Medlen bör anvisas under ett anslag under Näringsdepartementets huvudtitel, benämnt Bidrag till förbättring av inomhusklimatet. Bidrag bör lämnas med 30 % av en skälig kostnad för åtgärderna. Bidragsverksarnheten bör handhas av Boverket och länsstyrelserna. Det bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare bestämmelserna för verksamheten.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner ändamålet med den redovisade bidragsverksamheten,
2. till Bidrag tillför-bättring av inmnhusklimatet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 125 000 000 kr.
Prop. l994/95:100 Bil. 13
Propositionens lagförslag
Förslag till
Bilaga 13.1
lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor
Härigenom föreskrivs att 13, 27 och 28 55 lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 å'
Den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsvsendet prövar frågor om tillstånd betrafande brand— farliga vamr. Polismyndigheten eller Sprängämnesinspektionen prövar enligt vad regeringen närmare föreskriver frågor om tillstånd beträfande explosiva varor.
Frågor om tillstånd betråfande brandfarliga varor som rör annan än Försvarsmakten eller Försvarets materielverk prövas av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgmer inom plan- och bygg- nadsväsendet. Frågor om tillstånd i övrigt enligt denna lag prövas, enligt vad regeringen närmare föreskriver, av Sprängämnesin- spektionen eller polismyndigheten.
27 52
Ett beslut av en sådan nämnd som avses i 13 å i tillståndsärenden får överklagas hos länsstyrelsen. Läns- styrelsens beslut får överklagas hos kammarrätten. Sprängämnesinspektionen får över- klaga nämndens beslut om till- stånd.
lSenaste lydelse 1991:1692.
2Senaste lydelse 1991 : 1692.
Ett beslut i tillständsärenden av en sådan nämnd som avses i 13 5 får överklagas hos länsstyrelsen. Läns— styrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomtol. Pröv- ningstillständ krävs vid över— klagande till kammarrätten. Sprängämnesinspektionen får över— klaga nämndens beslut om till- stånd.
Prop. 1994/952100 Bil. 13
196
Polismyndighetens beslut i tillståndsärenden får överklagas hos Sprängämnesinspektionen. Inspektionens beslut får inte överklagas.
Sprängämnesinspektionens beslut i tillståndsärenden, som inspek- tionen har prövat som första instans, får överklagas hos kammarrätten.
Sprängämnesinspektionens beslut i tillståndsärenden, som inspek- tionen har prövat som första instans, får överklagas hos allmän jörvaltningsdomstol. Prövningstill— stånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
28 53
Beslut av en polismyndighet och av en sådan nämnd som avses i 16 å i tillsynsärenden får överklagas hos Sprängämnesinspektionen. Inspektionens beslut får inte överklagas.
Sprängämnesinspektionens beslut i tillsynsärenden och i övriga ärenden som inspektionen prövar som första instans får överklagas hos kammarrätten.
Sprängämnesinspektionens beslut i tillsynsärenden och i övriga ärenden som inspektionen prövar som första instans får överklagas hos allmän jörvaltningsdomstol. Prövningstillständ krävs vid över- klagande till kammarrätten.
Beslut om föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som har meddelats med stöd av bemyndigande enligt denna lag får inte
överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 .
3Senaste lydelse 1991:1692.
Prop. 1994/95 : 100 Bil. 13
197
Register Prop. 1994/95: 100
Sid. Bll. 13 3 Inledning 10 A. Näringspolitik m.m. 30 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: FörValtningskostnader 295 967 000 32 2. Småföretagsutveckling 241 550 000 35 3. Främjande av kvinnors företagande 200 000 000 36 4. Bidrag till tekniköverföring 100 000 000 38 5. Investeringsfrämjande 97 500 000 41 6. Turistfrämjande 99 000 000 43 7. Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden 1 000 43 8. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. 4 000 000 44 9. Räntestöd m.m. till varvsindustrin 40 000 000 45 10. Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. 1 000 46 11. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen 15 000 000 47 12. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. 1 000 51 13. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen 150 000 000 52 14. Avgifter till vissa internationella organisationer 11 200 000 1 254 220 000 53 B. Skogsnäring 55 1. Skogsvårdsorganisationen 1 000 57 2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter 424 200 000 58 3. Bidrag till skogsvård m.m. 60 000 000 58 4. Stöd till byggande av skogsvägar 1 000 59 5. insatser för skogsbruket 147 000 000 61 6. Bidrag till skogsfröplantager 6 021 000 637 223 000 62 C. Teknologisk infrastruktur m.m. 64 1. Patent- och registreringsverket 1 000 66 2. Patentbesvärsrätten 15 920 000 68 3. Bidrag till SIS-Standardiseringen i Sverige 54 045 000 Styrelsen för teknisk ackreditering: 74 4. Myndighetsverksamhet 20 800 000 78 5. Uppdragsverksarnhet 1 000 81 6. Bidrag till riksmätplatsverksamhet 10 800 000 82 7. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m. 72 900 000 84 8. Elsäkerhetsverket 61 400 000 89 9. Sprängämnesinspektionen 23 000 000 Sveriges geologiska undersökning: 93 10. Geologisk undersökningsverksamhet m.m. 191 400 000 97 11. Geovetenskaplig forskning 7 330 000 457 597 000 99 D. Marknads- och konkurrensfrågor 101 1. Marknadsdomstolen 8 570 000 102 2. Konkurrensverket 90 600 000 105 3. Konkurrensforskning 7 600 000
106 770 000
198
Sid. Prop. 1994/95:100 107 E. Energi Bil. 13 107 1 Energipolitiken 111 2 Redovisning av de energipolitiska programmens resultat, m.m. 128 3 Affärsverket svenska kraftnät 133 4 Försörjningsberedskap på energiområdet 134 5 Förslag till riksdagsbeslut . 135 l. Handlingsberedskap 41 466 000 136 2. Åtgärder inom elförsörjningen 66 372 000 137 3. Statens oljelager: Förvaltningskostnader 110 900 000 140 4. Statens oljelager: Kapitalkostnader 235 490 000 141 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet ] 000 142 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi 130 000 000 143 7. Insatser för ny energiteknik 345 000 000 144 8. Bidrag till Energiteknikfonden 72 000 000 145 9. Energiforskning 310 100 000 148 10. Bioenergiforskning 88 900 000 149 l 1. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa ] 000 1 400 230 000 151 F. Teknisk forskning och utveckling 153 1. Teknisk forskning och utveckling 1 066 465 000 156 2. lnformationsteknologi 536 500 000 157 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet 48 800 000 158 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader 8 670 000 159 5. Rymdverksamhet 757 900 000 160 6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 8 200 000 2 426 535 000 162 G. Bygg— och bostadsväsendet 172 ]. Boverket: Förvaltningskostnader 207 900 000 176 2. Boverket: Uppdragsverksarnhet 1 000 176 3. Räntebidrag 43 300 000 000 182 4. Investeringsbidrag för bostadsbyggande 200 000 000 183 5. 'l'rlläggslån för vissa reparations- och ombyggnads- åtgärder i hyres- och bostadsrättshus 25 000 000 184 6. Vissa lån till bostadsbyggande 1 000 000 184 7. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader 22 100 000 186 8. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ] 000 187 9. Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader 34 500 000 189 10. Byggforskning 247 100 000 190 11. Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador 105 000 000 193 12. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 25 000 000 195 13. Bidrag till förbättring av inomhusklimatet 125 000 000 44 292 602 000 Totalt för Näringsdepartemcntet 50 575 177 000
[96 Bilaga I 3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor
199
gotab 47513. Stockholm 1994
Regeringens proposition
1994/95:100 Bilaga 14
Civildepartementet (trettonde huvudtiteln)
Bilaga 14 till budgetpropositionen 1995
Civildepartementet (trettonde huvudtiteln)
INLEDNING
Ansvarsområden
Civildepartementets verksamhet omfattar länsstyrelserna och länsindel— ningen, Kammarkollegiet, Svenska kyrkan och andra trossamfund, konsumentfrågor, ungdomsfrågor, folkrörelsema och kooperationen, lotterier samt frågor om allmänna samlingslokaler. Från och med den 1 januari 1995 kommer också idrottsfrågor, som nu hör till Finansdeparte- mentets ansvarsområde, att höra till Civildepartementet. Detsamma gäller Marknadsdomstolen som förs över från Näringsdepartementet. Samtidigt förs frågor om kommuner och landsting från Civildepartementet till Finansdepartementet.
Verksamheten omfattar även de kungliga hov- och slottsstatema, som redovisas i bilaga 2 till budgetpropositionen. Till Civildepartementet hör också Revisionskontoret vid regeringskansliet.
Huvuddelen av de frågor som C ivildepartementet har ansvar för handlar om de enskilda människornas möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Civildepartementet har därför getts ett övergripande ansvar för utvecklingsarbetet i sådana frågor.
Allmän inriktning
Ett övergripande mål för verksamheten inom Civildepartementets ansvarsområden är att förbättra de enskilda människornas möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Det handlar om att underlätta och stimulera samverkan mellan människor, myndigheter och organisationer för att lösa gemensamma frågor. Det gäller också att utveckla former för samarbete mellan verksamheten i frivilliga organisationer och den offentliga sektorns organ. En väsentlig uppgift är att fördjupa dialogen och kontakterna med dem som är verksamma inom skilda samhällsom- råden på regional och lokal nivå.
Det är viktigt att vara lyhörd för ny kunskap och nytänkande. För- nyelse— och utvecklingsarbete inom departementets ansvarsområden kommer därför att ha en framträdande plats. En kontinuerlig dialog skall föras med forskare och med praktiskt verksamma inom olika områden för att ta till vara kunskap och erfarenheter.
& %% &]
Prop. l994/95:100 Bil. 14
Intemationaliseringen och särskilt Sveriges medlemskap i EU får ökad betydelse inom de olika verksamhetsområdena. Övergripande mål är att verka för demokratins utveckling, medborgarnas intressen och ökad öppenhet i det internationella samarbetet. Det nordiska samarbetet kommer också att vara viktigt.
Länsstyrelserna
Länsstyrelserna har en viktig roll som regeringens företrädare och ansvariga för samordningen av statlig verksamhet på länsnivå. De övergripande målen för länsstyrelserna ligger fast även under 1995/96. Verksamheten utvecklas och förändras dock ständigt. Det svenska medlemskapet i EU medför t.ex. att nya arbetsuppgiRer tillförs länsstyrel- serna. Länsstyrelsemas övergripande mål och uppgifter, kompetens och tvärsektoriella arbetssätt utgör goda förutsättningar för att behandla och lösa frågor som hänger samman med Sveriges medlemskap i EU, Regionberedningen (C 1992:06) har i uppdrag att utforma förslag om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå. Resultatet av utredningsarbetet skall redovisas till regeringen inom kort.
Kyrkopolitiska frågor
Reformarbetet i fråga om Svenska kyrkan är inne i ett viktigt skede. På grundval av betänkandet Staten och trossamfunden (SOU 1994:42) avser regeringen att till 1995 års kyrkomöte redovisa förslag om de framtida relationerna mellan staten och Svenska kyrkan.
Regeringen räknar också med att under år 1995 till riksdagen lägga fram förslag om nya regler för medlemskap i Svenska kyrkan.
En översyn av systemet för ekonomisk utjämning mellan kyrkokommu- nerna pågår. Arbetet beräknas vara slutfört i början av år 1996.
Konsumentpolitik
Regeringen kommer att verka för en kraftfull konsumentpolitik både nationellt och inom EU. Konsumentinflytandet i den europeiska Standardiseringen är därvid viktigt. Marknadskontrollen måste också förstärkas.
Nya mål för konsumentpolitiken bör fastställas. Förslag kommer att föreläggas riksdagen under våren 1995. De konsumentpolitiska insatserna har ofta en fördelningspolitisk inriktning. Problemen för ekonomiskt utsatta konsumenter måste uppmärksammas och hushållsekonomisk rådgivning och skuldsanering är fortsatt angelägen. Möjligheterna för människor med funktionshinder att utnyttja ny teknik bör också ges en framskjuten plats i arbetet. Det är vidare av stor betydelse att konsumen- tema i största möjliga utsträckning har tillgång till en väl utvecklad lokal konsumentverksamhet.
Prop. 1994/95:100 Bil. 14
Ungdomspolitik
Regeringens ungdomspolitik syRar till att förbättra ungdomars livsvillkor och att underlätta ungdomars etablering i vuxenlivet. Detta förutsätter ett sektorsövergripande arbete som bygger på en helhetssyn på ungdomars situation samt de behov, förutsättningar och problem som de själva upplever.
Målen för ungdomspolitiken skall ses över. Möjligheterna till god utbildning, arbete och bostad är grundläggande förutsättningar för ungdomars inträde i vuxenlivet. Ungdomars inflytande och delaktighet i samhället, förebyggande arbete bland utsatta ungdomar samt insatser för att stärka ungdomsperspektivet i det politiska beslutsfattandet är andra. frågor som kommer att ges hög prioritet. Dagens olika åldersgränser kommer att ses över.
Folkrörelse- och föreningsfrågor
Det svenska föreningslivet har genom sin bredd, omfattning och demokratiska uppbyggnad haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. Föreningslivets förnyelse och utveckling är centrala inslag i en levande demokrati. Folkrörelser och föreningar som verkar utan vinstintressen skall ges goda förutsättningar att-utveckla sin verksamhet. Insatserna kommer särskilt att inriktas på en utveckling av det lokala föreningslivets verksamhet.
Idrott
Svensk idrottsrörelse organiseras i över 20 000 idrottsföreningar och 17 000 korpklubbar. Idrotten är landets största folkrörelse och engagerar ett stort antal ungdomar. Dess betydelse för folkhälsan genom motions- verksamheten är'betydande. Rehabilitering av handikappade är ett annat område där idrotten har betydelse. Insatserna på elitnivå skapar samhörig- het på olika nivåer och är samtidigt en viktig faktor i rekryteringen av . ungdomar till idrottsverksamhet.
Riksidrottsförbundet får disponera ett nytt anslag för specialidrottsverk- samhet vid riksidrottsgymnasiema. Detta syftar bl.a. till att förbättra kvaliteten på elitidrottamas träningsmöjligheter vid riksidrottsgym— nasiema.
Lotterier
Den 1 januari 1995 träder en ny lotterilag i kraft. Bland nyheterna märks möjligheter till högre penningvinster i folkrörelselotterier. Spel på s.k. värdeautomater tillåts. Överskotten av spelen skall i enlighet med riksdagens beslut gå till det lokala föreningslivets bam- och ungdoms- verksamhet.
Lotterinämnden byter den 1 januari 1995 namn till Lotteriinspektionen och får samtidigt fler och mer omfattande arbetsuppgifter. Myndigheten
Prop. 1994/95:100 Bil. 1.4
övertar bl.a. tillsynen över de båda statliga spelbolagen AB Tipstjänst och Penninglotteriet liksom över AB Trav och Galopp.
Kooperativa frågor
Kooperativt småföretagande har under senare år bidragit till utveckling av nya arbetstillfällen i glesbygden, där byar kunnat överleva tack vare nya arbetstillfällen skapade av kooperativa företag. Den etablerade kooperationen spelar en viktig roll i denna utveckling bl.a. genom stödet till de lokala kooperativa utvecklingscentrumen (LKU) i landet. De kooperativa företagsforrnemas villkor i förhållande till andra företags- former kommer att utredas.
Jämställdhetsarbete
Målsättningen för jämställdhetsarbetet är en ökad kvinnorepresentation i myndigheternas styrelser, råd och nämnder samt kommittéer så att lika könsfördelning uppnås. Under året kommer en intensifiering att ske för att få fram kvinnliga kandidater med adekvat kompetens.
Som ett led i jämställdhetsarbetet kommer en jämnare könsfördelning att eftersträvas när ledande befattningar tillsätts.
En uppföljning skall göras av hur kvinnor upplever förutsättningarna för sitt arbete i departementets olika styrelser. Med utgångspunkt från denna kommer åtgärder att vidtas för att underlätta fullgörandet av uppdragen.
En uppföljning skall också göras av hur jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas vid fördelningen av bidragsanslag inom departementets område.
Sammanfattning av budgetförslaget
Regeringen presenterade i proposition l994/95:25 om vissa ekonomisk— politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta besparingar för utgifter för statlig konsumtion. Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing (l994/95zFiU1).
Inom Civildepartementets verksamhetsområde föreslås besparingar motsvarande 367 miljoner kronor till utgången av år 1998. För budgetåret 1995/96 uppgår besparingarna till 159 miljoner kronor. För tolvmånadersperiodenjuli 1995 -juni 1996 blir besparingen 137 miljoner kronor. Besparingama i den statliga konsumtionen avser i huvudsak åtgärder som berör länsstyrelserna. I övrigt berörs Kammarkollegiet, Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden. Vidare görs besparingar på statsbidragen till ideella organisationer. Nära hälften av neddragningarna görs på de bidrag som innehåller lokalstöd.
Vid överväganden om hur besparingarna inom Civildepartementets ansvarsområde bör genomföras har två huvudprinciper varit vägledande. Den första är att det under mandatperioden måste läggas ett besparings-
Prop. l994/951100 Bil. 14
krav på den statliga konsumtionen motsvarande [[ procent på anslag till myndigheter. Den andra principen är att det är viktigt att värna om de delar av organisationsbidragen som går till organisationernas lokala verksamhet. Stöd till dessa verksamheter är enligt regeringens uppfattning viktigt ur rättvise- och demokratisynpunkt.
Utgiftsutvecklingen på Civildepartementets område blir sammantaget följande. Sammanfattningen omfattar inte förvaltningsanslaget för departementet samt den kungliga hov- och slottsstaten som redovisas i bilaga 2 till budgetpropositionen. Inte heller anslaget till Marknadsdom- stolen som kommer att flyttas över till Civildepartementets ansvarsområde omfattas. Marknadsdomstolen redovisas i bilaga 13.
Beloppen anges i miljoner kronor
Littera Utgift Anvisat Förslag varav be- Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 räknat för besparing besparing juli 95 - 1997” 1998" juni 96 Absoluta la! Relativa (al A. [ 676,8 [ 820,4 2 721,2 [ 8102 61,0 [19.0 B. 70,0 69,5 94,5 63,5 0,5 [,0 C. 92,4 [17,9 [38,3 91,3 2,1 3,2 D. [23,6 [24,1 [94,6 [22,9 0,0 0,0 E. 60[,6 627,3 [ 019,4 585,3 16,0 5,0 Totalt 2 564,4 2 759,2 4 [68,0 2 673,2 79 6 [28,2
>
l[Prisnivå [995/96
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom C ivildeparte- mentets verksamhetsområde fram till och med [998 som regeringen förordar.
Prop. [994/95:100 Bil. [4
A. Länsstyrelserna m.m.
Littera A. Länsstyrelserna m.m. omfattar [änsstyrelsema och Kammarkol- legiet.
Länsstyrelserna
Länsstyrelserna är regeringens företrädare och svarar för den statliga samordningen på länsnivå. Vid sidan av” [änsstyrelsema finns vissa regionala sektorsmyndigheter, såsom skogsvårdsstyrelser och länsarbets- nämnder.
Länsstyrelserna har tre huvuduppgifter. Den första är att inom ett stort antal verksamhetsområden fastställa regionala mål utifrån de nationella målen och tillståndet i länet. Inom dessa områden skall [änsstyrelsema svara för tillsyn samt uppföljning och utvärdering av hur de nationella målen nås. Resultatet skall utgöra grunden för det fortsatta arbetet.
Den andra huvuduppgiften för [änsstyrelsema är att främja respektive läns utveckling. Inom länen skall [änsstyrelsema verka för att statlig, landstingskommunal och kommunal verksamhet samordnas och anpassas efter de övergripande miljö- och regionalpolitiska målen samt att kravet på en långsiktig god hushållning med naturresursema upprätthålls. Det senare förutsätter en förstärkt samverkan med andra aktörer både inom länet och över länsgränsema.
Den tredje uppgiften är att svara för en effektiv förvaltning även på områden som inte har direkt koppling till de båda övriga huvuduppgif— terna. Länsstyrelserna bör ta sådana initiativ att arbetet kan utföras till lägre kostnad och med bibehållen kvalitet.
Länsstyrelsernas huvuduppgifter, kompetens och arbetssätt skapar förutsättning för att hänsyn tas till såväl nationella som regionala krav och intressen. Därmed främjas att frågor behandlas och löses i ett brett samhällsperspektiv. Det finns därför anledning att överväga-en fortsatt reformering av den regionala statliga nivån. Regionberedningen (C 1992:06), som utreder den regionala nivåns uppbyggnad och indelning beräknas lämna sitt slutbetänkande i början av 1995.
I övergripande frågor etableras samverkansmönster såväl inom länen som över länsgränsema. Infrastrukturplaneringen och den regionala utvecklingen är exempel på detta. Det svenska medlemskapet i EU medför att behovet av sådan samverkan ökar. Regeringen har nyligen beslutat tillkalla en särskild utredare med uppdrag att leda arbetet med att utarbeta ett program för användningen av medel från EU:s strukturfonder i Mål 6-regionen (Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län berörs). Arbetet skall ske med bred medverkan och ett inflytande från samhällsmedborgarna och olika intressen i regionen, s.k. partnerskap. Det ankommer på länsstyrel- serna i regionen att svara för att partnerskapet i respektive [än involveras i arbetet.
Det svenska medlemskapet i EU medför nya arbetsuppgifter för [änsstyrelsema. Dessa uppgifter innebär att länsstyrelsernas tvärsektoriella
Prop. l994/95:100 Bil. [4
arbetssätt kan tillvaratas fullt ut, då myndigheterna har kompetens inom ett stort antal samhällssektorer. En stor del av det ekonomiska återflödet av medel från EU till Sverige kommer att hanteras av [änsstyrelsema. Det gäller framför allt administration av jordbruksstöden. Förslag om regionalpolitikens inriktning avser regeringen att återkomma till i ett senare sammanhang. Frågan om länsstyrelsernas framtida uppgifter på detta område med anledning av Sveriges medlemskap i EU kommer då att klargöras. '
Intemationaliseringen är betydelsefull för den regionala nivån. Länsstyrelserna utvecklar nu sina kontaktnät från gränsregionalt samarbete inom Norden till att omfatta vänlän i andra delar av världen och även genom kunskapsöverföring till regionala organ i Baltikum och Polen samt det ryska närområdet. Delar av detta kontaktnät utgör också en utgångspunkt för interregional samverkan inom EU.
Inom länsstyrelseområdet pågår och initieras utvecklingsinsatser, för att ge bättre underlag och metoder för mål- och resultatdialog. En Ut- vecklingsgrupp för länsstyrelsefrågor finns i Civildepartementet för att bl.a. arbeta med dessa frågor. Under år 1995 kommer ytterligare sex länsstyrelsers arbete att följas upp vid de länsbesök som genomförs av Civildepartementet med företrädare för andra berörda departement. Efter varje besök avser samordningsministem att ha ett uppföljande samtal med landshövdingen om mål och resultat i verksamheten. Bland insatserna kan vidare nämnas utveckling av länsstyrelsernas tvärsektoriella arbetssätt, vilket är angeläget bl.a. med hänsyn till de nya uppgifter för länsstyrelser- na som följer av ett svenskt medlemskap i EU.
Regeringens krav på besparingar på länsstyrelsemas utgifter för statlig konsumtion innebär att anslagsnivån vid utgången av år [998 beräknas ha sänkts med 269 miljoner kronor eller [5 procent. För budgetåret [995/96 har anslaget räknats ner med 135 miljoner kronor, vilket motsvarar en nivåsänkning på 5 procent vid budgetårets utgång. Regeringens krav kan endast till del tillgodoses genom generella åtgärder. I propositionen (1994/95: 126) Den framtida trafikadministrativa verksam- heten lämnas förslag som innebär att länsstyrelsernas arbete med bilregistret upphör. Av den totala minskning som görs av anslaget, 83,5 miljoner kronor, tillgodoräknas [änsstyrelsema en besparing på 40 miljoner kronor som en del av det totala besparingskravet för budgetåret 1995/%. För budgetåren [997 och 1998 kommer regeringen att överväga vilka ytterligare strukturella förändringar i verksamhetens innehåll och organisation som erfordras för att uppnå regeringens krav.
Kam m arkollegiet
De förslag till besparingar i enlighet med propositionen (l994/95:25) Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m., som baseras på generella direktiv som regeringen beslutat om, innebär att anslagsnivån vid utgången av år 1998 beräknas ha sänkts med 3 miljoner kronor för Kammarkollegiet. Ett allmänt effektivitetshöjande krav för budgetåret
Prop. 1994/95:100 Bil. [4
l995/96 på 5 procent har lagts ut på kollegiets förvaltningskostnader, Prop. [994/951100 vilket motsvarar 2 miljoner kronor vid utgången av budgetåret. Bil. 14
Beräknad utgiftsutveckling
Den beräknade utgiftsutvecklingen för Littera A.[ Länsstyrelserna m.m. t.o.m. år [998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i [995 års budgetproposition är följande:
Beloppen anges i miljoner kronor
Utgift Anvisat Förslag varav be- Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 räknat för besparing besparing juli 95 - [997ll 1998” juni 96
Absoluta tal Relativa tal
[ 676,8 [ 820,4 2 721,2 [ 810,2 61,0 [19,0
” Prisnivå [995/96
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för littera A Läns- styrelserna m.m. för budgetåren 1997 och [998 som regeringen förordar.
A [. Länsstyrelserna m.m.
l993/94 UtgiR [ 661 113 000 l994/95 Anslag [ 796 346 000 l995/96 Förslag 2 686 773 000 - varav [ 787 [[0 000 kronor beräknat förjuli [995 -juni 1996
Länsstyrelserna är regeringens företrädare och statens samordningsorgan i länen. Länsstyrelsernas uppgifter framgår av förordningen (1990:1510) med länsstyrelseinstruktion (omtryckt l993:1294, senast ändrad l994:514).
Länsstyrelserna har följande verksamhetsgrenar:
A. Näringsliv och infrastruktur - Regionalekonomi och näringslivsutveckling - Konkurrensfrämjande verksamhet och näringsrättsliga frågor — Kommunikationer
- Utbildning - Jämställdhet [O
B. Areella näringar och veterinära frågor Prop. l994/95:100 - Lantbruk Bil. [4
- Rennäring - Jakt och fiske
- Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor
C. Livsmiljö
- Miljövård
- Planväsende, hushållning med naturresurser - Kulturrniljövård
D. Social omvårdnad
E. Civilt försvar och räddningstjänst
F. Regional polisverksamhet
G. Allmän förvaltning och bostadsfinansiering
En fördjupad prövning av länsstyrelsernas verksamhet gjordes inför budgetåret 1993/94. Riksdagen beslutade om länsstyrelsernas över- gripande mål och verksamhetsmål för tvåårsperioden 1993/94 - 1994/95. De övergripande målen för länsstyrelsernas verksamhet är att - fullfölja de nationella målen genom att dels vara regionalt statligt organ inom ett antal sektorer, dels göra sammanvägningar mellan sektorerna. - främja länets utveckling dels genom att samordna statens regionala utvecklingsinsatser, dels genom att verka för att statlig, kommunal, och landstingskommunal verksamhet samordnas i länet och anpassas efter de övergripande miljö- och regionalpolitiska målen och till kravet på en långsiktig, god hushållning med naturresurserna samt - bedriva en effektiv förvaltning
Länsstyrelserna skall särskilt - inom sina verksamhetsområden utveckla formerna för uppföljning och utvärdering av den nationella politikens genomslag - ytterligare utveckla det tvärsektoriella arbetssättet samt - ytterligare utveckla arbetet med förvaltningsärenden så att det utförs på ett rättssäkert, effektivt och serviceinriktat sätt med en tydlig koppling till de nationella målen inom olika samhällssektorer
Inkomster hos länsstyrelserna, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under olika inkomsttitlar, beräknas till ca 200 miljoner kronor för nästa budgetår.
Länsstyrelserna
Länsstyrelserna har lämnat årsredovisningar för första gången. I årsredovisningarna har [änsstyrelsema bl.a. redovisat hur kostnaderna fördelar sig på de olika verksamheterna. Redovisningarna har inte i alla 11
delar gjorts på ett enhetligt sätt, men ger ändå en god bild av länsstyrel- Prop. l994/951100 sernas samlade verksamhetskostnader. En sammanställning redovisas Bil. [4 nedan.
Länsstyrelsernas verksamhetskostnader budgetåret l993/94
Fördelat på sakområden och finansieringstyp (miljoner kronor)
Sakområde Verksamhetskostnader Ram- Annan Totalt anslag finan-
srering
Näringsliv och infrastruktur 319 [14 433
Areella näringar och veterinära frågor 206 [53 359
Livsmiljö 319 213 532
Social omvårdnad 73 [0 83
Civil beredskap och räddningstjänst 125 29 154
Regional polisverksamhet - - -
Allmän förvaltning och bostads- ' [02 22 124
finansiering '
Myndighetsövergripande verksamhet 320 31 351
Intern administration 209 26 235
Resurssamverkan 22 140 162
Summa 1 695 738 2 433
Riksrevisionsverkets revisionsberättelser för [änsstyrelsema innehåller i två fall (Kristianstads och Gotlands län) invändningar. Årsredovisningen från Länsstyrelsen i Kristianstads län saknade finansieringsanalys. Invändningen för Länsstyrelsen i Gotlands län avser användningen av medel från anslagen Regionala utvecklingsinsatser under tionde huvud- titeln, Kulturstöd vid ombyggnad under elfte huvudtiteln samt Landskaps- vårdande åtgärder under fjortonde huvudtiteln.
Länsstyrelsen i Kristianstads län har därefter redovisat en finansierings- analys. Länsstyrelsen i Gotlands län har till regeringen redovisat de förhållanden som lett fram till revisionens invändning samt vidtagit åtgärder som bl.a. avser att förbättra de administrativa rutinerna.
Länsstyrelserna har lämnat enkla anslagsframställningar. Några länsstyrelser anser att det bör ske en översyn av kriterierna för fördel- ningen av anslaget mellan [änsstyrelsema. Flera framhåller att reglerna för att belasta sakanslagen med kostnader för administrationen behöver ses över. Enligt [änsstyrelsema bör fortsatta besparingar grundas på 13
förändrade arbetsuppgifter. Åtskilliga länsstyrelser föreslår att den Prop. l994/95:100 särskilda minimiramen för lantbruksverksamheten skall slopas. Bil. l4
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden l993/94 - l994/95 bör utsträckas till att omfatta även budgetåret l995/96.
Resurser 1995/96 Ramanslag 2 686 773 000 kr
Resultatbedömning
Med hänsyn till att länsstyrelserna nu lämnat sina första årsredovisningar får dessa anses som tillfredsställande. En tydlig koppling mellan de övergripande målen Och de regionala målen saknas dock. Bedömningar av huruvida de särskilda verksamhetsmålen för innevarande tvåårsperiod har utvecklats saknas, särskilt vad gäller det tvärsektoriella arbetssättet. Formema för uppföljning och utvärdering av den nationella politikens genomslag har utvecklats väl inom framför allt verksamhetsgrenarna social omvårdnad och civil beredskap och räddningstjänst. Flertalet länsstyrelser har på ett ambitiöst sätt vidtagit åtgärder för att höja effektiviteten i arbetet med förvaltningsärenden. Regeringen konstaterar att RRV riktat invändning mot årsredovisningen från två länsstyrelser. Länsstyrelsen i Kristianstads län har nu åtgärdat bristen i redovisningen. Regeringen avser att följa upp de åtgärder som Länsstyrelsen i Gotlands län vidtar samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas med anledning av revisionens invändningar.
Slutsatser
Regeringen har inte funnit skäl att nu förändra de övergripande'mål som gäller för [änsstyrelsema.
Redovisningen av arbetet mot de särskilda verksamhetsmålen för innevarande tvåårsperiod visar dock att en tyngdpunktsförskjutning bör ske under kommande period. För att [änsstyrelsema på ett framgångsrikt sätt skall medverka till att uppfylla de krav som bl.a. ett EU-medlemskap ställer, behöver insatserna ifråga om utvecklingen av det tvärsektoriella arbetssättet ökas väsentligt.
Förändringar och tyngdpunktsförskj utningar sker ständigt i länsstyrelsemas verksamhet. Arbetsuppgifter upphör och nya tillkommer, främst som resultat av de omprövningar som löpande sker av den statliga [3
verksamheten inom olika samhällssektorer. Prop. [994/951100 I det följande anges nu aktuella förändringar. Bil. [4
A. Näringsliv och infrastruktur ] . Regionalekonomi och näringslivsutveckling
Länsstyrelserna har ett övergripande ansvar för näringslivsutvecklingen i länen. De svarar för analyser, strategisk planering och samordning. Medlemskapet i EU innebär att Sverige kommer att få ett återflöde från EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per år. Detta kommer att innebära stora möjligheter till ytterligare insatser inom olika politikom- råden, t.ex. insatser för kompetensutveckling, FoU, näringslivsutveckling och IT-insatser m.fl. områden. För att kunna nyttja medel från struktur- fondema krävs ett omfattande programarbete. Som ett led i detta skall också frågan om medfinansiering med statliga, kommunala och lands- tingskommunala medel lösas. Detta kan komma att beröra anslag på Civildepartementets huvudtitel.
Regeringen avser att under våren 1995 lämna förslag om regionalpoliti- kens inriktning och kommer då att bl.a. behandla frågan om länsstyrelser- nas framtida uppgifter med anledning av det svenska EU—medlemskapet.
2. Konkurrensfrämjande verksamhet och näringsrättsliga frågor
Länsstyrelserna fick den [ juli [992 i uppgift att främja konkurrensen. Verksamheten har följts upp under våren 1994. [ uppföljningen konstateras att första året ägnades åt en egen kompetensuppbyggnad. Den formella kompetensen är nu god. När det gäller arbetssättet framgår det av uppföljningen och årsredovisningarna att formerna behöver utvecklas ytterligare. Det ankommer på Konkurrensverket och [änsstyrelsema att gemensamt göra detta.
En särskild utredare har nyligen sett över reglerna för pantlåne- verksamheten. Förslaget om Pantbankemas kreditverksamhet (SOU 199461) har remissbehandlats. Det innebär bl.a. att [änsstyrelsema behåller tillstånds- och tillsynsuppgiftema och att regelsystemet förenklas. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet. Länsstyrelsernas tillståndsprövning av vissa spel upphör den [ januari [995 (prop. 1993/94:182, bet. [993/94:KrU32, rskr. l993/94:415). Vidare upphör länsstyrelsemas ansvar för prövningen av fastighetsmäklare den [ juli [995 enligt ett förslag till ny fastighetsmäklarlag (prop. 1994/95:14).
3. Kommunikationer
En översyn av bil- och körkortsregistren m.m. har genomförts. Regeringen föreslår i propositionen (l994/95:126) Den framtida trafikadministrativa verksamheten åtgärder som skall medföra minskade kostnader för registren. Förslaget innebär bl a. att länsstyrelsernas arbete 14 med bilregistret upphör den 1 januari 1996. Ökade krav ställs på
länsstyrelsemas arbete med tillsyns- och tillståndsprövningen av den Prop. l994/951100 yrkesmässiga trafiken till följd av riksdagens beslut med anledning av Bil. 14 regeringens proposition (l993/94:168) om ökad tillsyn av den yrkes- mässiga trafiken. Lagstiltningen har ändrats i flera olika avseenden så att tillsynen kan bli mer effektiv.
4. Jämställdhet
[ propositionen (l993/94:14?) Jämställdhetspolitiken Delad makt - delat ansvar gavs länsstyrelsemai uppgift att främja jämställdheten inom länet. Vidare skall det finnas en expert för området vid [änsstyrelsema. Målet för verksamheten har [ regleringsbrevet för innevarande år beskrivits på följande sätt. Länsstyrelserna skall utifrån de nationella målen för jämställdhetspolitiken bedriva ett initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande jämställdhetsarbete i länen. Länsstyrelserna skall med utnyttjande av sin tvärsektoriella kompetens prioritera arbetet med en jämställdhetsstrategi för det utåtriktade arbetet. I strategin skall mål och riktlinjer för lånet preciseras.
B. Areella näringar och veterinära frågor
Sveriges medlemskap i EU innebär att EU:s jordbrukspolitik skall tillämpas. Denna innebär för jordbrukamas del bl.a. att de stöd som erbjuds inom EU erhålls efter ansökan. Antalet ansökningar kan komma att uppgå till över 200 000. Länsstyrelserna kommer att bereda och fatta beslut [ övervägande delen av dessa ärenden. Stora insatser kommer att krävas vad gäller handläggning, kontroll, uppföljning och information. Regeringen föreslår därför att särskilda resurser tillförs [änsstyrelsema. Detta möjliggör för [änsstyrelsema att bl.a. förstärka sin kompetens avseende odlingslandskapets kultur- och naturvärden. Kvarvarande omställningsåtgärder kommer att kräva insatser även under budgetåret l995/96.
[ EU:s jordbrukspolitik ingår ett miljöstöd till miljövänliga bruknings- metoder, extensifiering, biologisk mångfald, ekologisk odling, utrotnings- hotade husdjursarter och bevarande av odlingslandskapet. Varje medlems- land är skyldigt att utarbeta ett eget miljöprogram. Miljöstöden är kvalitetsprogram som kräver rådgivning, uppföljning och utbildning för att målen med programmen skall kunna uppfyllas på ett tillfredsställande Sätt.
Länsstyrelserna har sedan år 1990 arbetat med liknande program för landskapsvård för att bevara vissa ur nationell synpunkt värdefulla odlingslandskapsmiljöer med höga natur- och kulturrniljövärden. Länsstyrelsema har utarbetat program för landskapsvård, beslutat om stöd och skrivit [5 000 avtal som omfattar drygt 300 000 ha. En utvärdering av verksamheten visar att den uppfattas som positiv av jordbrukarna, men att en mer medveten styrning och uppföljning är nödvändig.
EU-avtalet medför att Sverige från den [ januari 1995 fullt ut deltar i 15 den gemensamma fiskeripolitiken, som består av resurs-, marknads— och
strukturpolitik. Resurspolitiken reglerar fördelningen av fiskeresurser- Prop. 1994/951100 mellan medlemsländerna samt avtal med tredje land. Viktiga delar i Bil. [4 marknadspolitiken är överskottsreglering och importreglering. Strukturpo- litiken syltar till investeringar inom bl.a. fiskeflottan, hamnar och vattenbruk. Härutöver finns inom fiskeripolitiken regler om kontroll på fiskets område som syftar till att säkerställa efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitiken. På fiskets område är det angeläget att de regionala insatserna samordnas inom ramen för den av EU godkända sektorplanen på fiskets område. Administrationen av de EU-stöd som hänförs till mål 5a på fiskets område bör därför fördelas mellan Fiskeri- verket och länsstyrelsema. Länsstyrelserna bör inom givna ramar besluta om stöd till vattenbruket, beredningsindustrin och infrastrukturen. Fiskeriverket bör däremot besluta om stöd till övriga insatser inom mål 5a, framför allt stöd till fiskeflottan.
Fiskeriverket svarar vidare för att uppgifter från yrkesfiskamas loggböcker och försäljningsnotor upprättade i hamnarna samordnas. Länsstyrelserna skall därför inte fortsättningsvis samla in loggböckema för kontroll.
Riksdagen har tagit beslut om huvuddragen för den framtida distriktsveterinärorganisationen (prop. l993/941150, bet. l993/94:J0U32, rskr. 1993/941403). Riksrevisionsverket har därefter utrett frågor beträffande den regionala och lokala organisationen, veterinärstationemas driftsform och uppbördssystemet. Uppdraget redovisades till regeringen i september 1994. Mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets rapport arbetar Statens jordbruksverk för att den förändrade distriktsveterinärorga- nisationen skall kunna "verka från den [ juli 1995. Detta innebär ingen förändring av länsstyrelsernas instruktionsenliga uppgifter på det veterinära området.
c. Livsmiljö
Av länsstyrelsemas årsredovisningar för budgetåret l993/94 framgår att arbetet i hög grad har präglats av genomförandet av planerade trafik- investeringar, medverkan [ strategiskt inriktade utredningar, såsom strategi för regionala miljöanalyser (STRAM) och miljöanpassat transportsystem (RES), samt av arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar. De extra sysselsättningsmedel som gått till kulturmiljövårdens arbete med byggnadsvård har krävt omprioriteringar av länsstyrelsemas admi- nistrativa resurser. Flera länsstyrelser redovisar även åtgärder för att effektivisera arbetet med löpande ärenden. Detta arbete bör fortgå med beaktande av kvalitetsaspekten. Länsstyrelserna bör särskilt uppmärksam— ma att den regionala miljöövervakningen byggs upp och samordnas med den nationella utsläppskontrollen.
Sammantaget bör dessa kunskaper och erfarenheter tas till vara för att intensifiera arbetet med mål- och resultatuppföljning. Ett sådant arbete har starka beröringspunkter med uppdraget till Boverket att dels fortlöpande följa upp och utvärdera tillämpningen av plan- och bygglagen (PBL) och lagen om hushållning med naturresurserna (NRL) , dels redovisa hur den 16
fysiska planeringen kan bidra till att uppnå de miljöpolitiska målen. Prop. l994/95:100
Länsstyrelsernas arbete med markanvändnings- och planeringsfrågor Bil. 14 kommer i flera avseenden att påverkas av medlemskapet i EU, bl.a. genom införlivandet av rättsakter på miljöområdet och ett gränsöver- skridande samarbete. Medlemskapet innebär vidare ökade krav på underlag om miljöförhållanden, kulturrniljövärden och om mark- och vattenanvändningen i samband med program för ansökningar till EU:s stnikturfonder. Vissa nationella utrednings- och planeringsinsatser inom ramen för EU-samarbetet - infrastrukturen, miljö- och landskapsvärden inom jordbrukssektorn m.m. - kommer att förutsätta ett regionalt underlag om miljöfrågor.
Rapporten Sverige 2009, ett förslag till en nationell vision för mark- och vattenanvändningen och för den regionala utvecklingen är utarbetad av Boverket, Statens naturvårdsverk och NUTEK. Visionens utgångs- punkter för bebyggelsemönster, kulturmiljöer, biologisk mångfald etc. kan anpassas och vidareutvecklas till länets förhållanden. Tillsammans med resultaten från andra strategiskt inriktade utredningar, t.ex. STRAM och RES, kan resultatet utgöra grunden för diskussioner om en långsiktigt hållbar utveckling av tätorter och landsbygd.
Regeringen anser att en fortsatt decentralisering av uppgifter från Riksantikvarieämbetet till länSStyrelserna förstärker den regionala kulturmiljövårdens verkan. Genom en resursförstärkning skapas förut- sättningar för länsstyrelserna att överta prövningen av ärenden om vård och underhåll av kyrkor och kyrkliga inventarier fr.o.m. budgetåret 1995/96. Riksantikvarieämbetet har halt i uppdrag att förbereda föränd- ringen. Resursförstärkningen till [änsstyrelsema bör därutöver ge möjlighet att tillgodose också andra angelägna utvecklingsfrågor inom kulturmiljövården.
Det förutsätts att [änsstyrelsema och Riksantikvarieämbetet i hög grad kan grunda sina beslut på länsmuseemas kompetens i frågor om vård och underhåll av kyrkor och kyrkliga inventarier. Regeringen har givit Riksantikvarieämbetet ett uppdrag att i samråd med företrädare för länsstyrelserna, de regionala museerna och Statens kulturråd utarbeta ett _ förslag till hur ansvarsfördelning mellan länsstyrelser och länsmuseer skall utformas.
D. Social omvårdnad
Länsstyrelsernas uppgift har successivt förskjutits från ärendehand- läggning till tillsyn, uppföljning och utvärdering av länets socialtjänst. Däri ingår att bevaka och följa upp att den enskildes rättSSäkerhet iakttas. Under innevarande budgetår fördelar [änsstyrelsema särskilt avsatta medel till kommuner som behöver utveckla öppenvårdsinsatser inom miss- brukar- och ungdomsvården. Vidare har [änsstyrelsema fått en aktivare roll vid fördelning av bidrag till länkorganisationema.
Regeringen har den 3 mars [994 gett länsstyrelserna i uppdrag att ansvara för samordningen mellan berörda myndigheter när det gäller tillsynen av restaurangbranschen. 17
2 Riksdagen 199-!.!95. ] saml. Nr 100. Bilaga 14
Det nuvarande import-, export-, tillverknings- och partihandels- Prop. [994/95:100 monopolet inom alkoholområdet ersätts fr.o.m. den [ januari [995 av ett Bil. 14 nytt tillsyns- och tillståndssystem (prop. 1994/95:89) om en ny alkohol- lag. Länsstyrelserna skall i samverkan med den nyinrättade Alkoholin- spektionen svara för en samlad och effektiv tillsyn på detta område. Vidare övertar kommunerna ansvaret för beslut i fråga om serveringstill- stånd fr.o.m. den 1 januari 1996. Under övergångsperioden skall [änsstyrelsema yttra sig i samtliga tillstånds- och sanktionsärenden samt stödja kommunernas kompetensuppbyggnad.
Genom att successivt avlasta [änsstyrelsema löpande ärenden inom vissa ärendegrupper skapas utrymme för en mer aktiv och effektiv tillsyn över socialtjänsten inklusive stöd och service för vissa funktionshindrade samt alkoholhanteringen. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen vad gäller det nya tillsyns- och tillståndssystemet i fråga om serverings- tillstånd.
E. Civilt försvar och räddningstjänst
Lagen om civilt försvar, som träder i kraft den [ juli 1995, innebär att kommunerna får ett samlat ansvar för befolkningsskyddet och räddnings- tjänsten på den lokala nivån. Länsstyrelsernas uppgift att vidmakthålla den statliga civilförsvarsorganisationen upphör därmed. Länsstyrelsernas nya roll på detta område blir främst att ge kommunerna stöd och underlag för beredskapsåtgärderna i enlighet med de övergripande mål som statsmakterna beslutat och andra planeringsförutsättningar samt att i en fortlöpande dialog med kommunerna följa upp resultatet av de vidtagna beredskapsåtgärderna och det uppnådda beredskapsläget.
Överstyrelsen för civil beredskap har på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till kompetensprofiler och program för kompetensutveckling av den länsstyrelsepersonal som berörs av den nya rollen. Regeringen avser att ge Överstyrelsen för civil beredskap i uppdrag att genomföra de föreslagna åtgärderna under förutsättning att riksdagen beviljar erforder- liga medel under fjärde huvudtiteln.
F. Regional polisverksam het
Länsstyrelserna ansvarar såsom högsta polisorgan i länet för att polisens verksamhet i länet bedrivs enligt gällande föreskrifter och riktlinjer och inom ramen för tilldelade medel. [ detta ligger ett ansvar för att det rationaliseringsarbete som [änsstyrelsema har lagt en grund för fullföljs och att ett fortsatt förändringsarbete bedrivs så att en generellt sett oförändrad operativ nivå i polisverksamheten kan upprätthållas, trots att polisväsendet nu får vidkännas en faktisk neddragning av resurser.
Rationaliseringsarbetet har bl.a. inbegripit strukturförändringar. Genom ändringar i polisförordningen (19931993) överlämnades bl.a. till länsstyr- elserna att besluta om länets indelning i polisdistrikt. Länsstyrelserna har därefter beslutat om stora förändringar av polisorganisationen i respektive län. Antalet polismyndigheter i riket kommer den 1 juli [995 att uppgå [8 till 51, varav [2 myndigheter kommer att omfatta ett helt län.
G. Allmän förvaltning och bostadsl'inansiering Prop. l994/952100 Tillsynen över överförrnyndama flyttas den [juli [995 till [änsstyrelsema Bil" 14 (prop. l993/94:251, bet. l993/94tLU3, rskr. l994/95:29). Sveriges EU-medlemskap medför att direkta val till EU:s parlament skall genomföras. Det innebär uppgifter för länsstyrelsen som regional
valmyndighet. [nom bostadsområdet införs i anslutning till de ordinarie stöden för ny-
och ombyggnad av bostäder, som beviljas av [änsstyrelsema, vissa tidsbegränsade extra stöd. Dessa bidrag för reparations-, om- och tillbyggnadsåtgärder och åtgärder för bättre inomhusklimat avser att stimulera till att sådana åtgärder påbörjas. Länsstyrelserna fattar beslut i dessa ärenden. Vidare föreslås nu ett bidrag till förbättring av inomhus- klimatet i skolor och daghem, vilket skall beslutas av [änsstyrelsema.
Myndighetsövergripande verksamhet
Det svenska EU-medlemskapet medför nya uppgifter för [änsstyrelsema. Dessa uppgifter förutsätter särskilda kompetenshöjande insatser och en hög aktivitet redan under innevarande budgetår.
Försöksverksamheten med ett regionalt samarbete genom [änsstyrelsema med regionala organ i Estland och Lettland har följts upp. Verksamheten har numera utvidgats till Litauen samt några andra områden.
Länsstyrelsernas arbete innefattar också att verka för regelreformering. För närvarande pågår en kontroll av huruvida länsstyrelsemas föreskrifter överensstämmer med de krav som EU-medlemskapet ställer. En fortsatt uppbyggnad av kunskap om EU:s rättskällor behövs inom hela läns- styrelseorganisationen. Vidare blir regelutfonnningen särskilt viktig inför den fortsatta intemationaliseringen. Länsstyrelserna skall också delta i regeringens avregleringsarbete genom att lämna förslag till förenklingar men också genom att utföra särskilda uppdrag.
Mot bakgrund av länsstyrelsens nya ansvar på jämställdhetsområdet är det ofrånkomligt att myndighetens egen jämställdhetsplan utvecklas, så att den kan lyftas fram som ett bra exempel för andra.
Resurs- och anslagsfrågor
Länsstyrelserna omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct l995/96 har anslaget räknats ned med 135 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 5 procent. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 269 miljoner kronor eller [5 procent. Vidare har vissa tekniska justeringar av anslagsbeloppet gjorts (sammantaget [0,6 miljoner kronor) till följd av återlägg för räntor och amorteringar samt att [änsstyrelsema övertar kostnadsansvaret för stämningsmannadelgivningen.
Länsstyrelsernas uppgift att vidmakthålla den statliga civilförsvarsorga- nisationen upphör den 1 juli 1995. Till följd härav minskas anslaget med 23,25 miljoner kronor. 19
Regeringen har beslutat föreslå att länsstyrelsernas arbete med Prop. l994/95:100 bilregistret skall upphöra. Den uppgiften skall enligt förslaget skötas av Bil. [4 Vägverket fr.o.m. den 1 januari 1996. Kostnaderna för länsstyrelsernas befattning med bilregistret uppgår till 83,5 miljoner kronor per år. Anslaget minskas med detta belopp varvid tidpunkten för ikraftträdandet beaktas. '
De avvecklingskostnader som kan bli aktuella får [änsstyrelsema täcka inom ramen för anvisade medel.
Genom riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition (l993/94:168) om ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken ställs ökade krav på länsstyrelsernas arbete med tillsyns- och tillståndsprövningen av den yrkesmässiga trafiken. För detta arbete tillfördes föregående budgetår 6 miljoner kronor. Särskilda medel för bl.a. lokalkännedomsprövningen för taxiförare anvisas nu engångsvis till Länsstyrelsen i Stockholms län med [,9 miljoner kronor. Sådana prov, som genomförs endast i Stock- holms län, har initialt varit särskilt arbetskrävande. Vidare har medel för prövningen av ärenden om körkortsingripanden räknats upp med ytterligare 8,25 miljoner kronor för verksamheten.
Länsstyrelserna skall inte fortsättningsvis samla in yrkesfiskamas loggböcker för kontroll. Detta innebär att anslaget minskas med 1,8 miljoner kronor.
Genom stadgandet i 2 & naturvårdslagen (l964:822) är länsstyrelsen ansvarig för naturvårdsförvaltningen inom länet. Resurser för admini- strationen av fjällförvaltningen i Norrbottens län har hittills reglerats genom avtal mellan Statens naturvårdsverk och Länsstyrelsen i Norrbot- tens län. Från och med budgetåret l995/96 skall i stället 12 miljoner kronor för denna verksamhet tillföras Länsstyrelsen i Norrbottens [än under detta anslag. Motsvarande minskning görs av anslag under fjortonde huvudtiteln (Miljö- och naturresursdepartementet).
Genom en resursförstärkning möjliggörs en fortsatt decentralisering av uppgifter från Riksantikvarieämbetet till [änsstyrelsema. Det gäller främst överförande av beslut om vård och underhåll av kyrkor och kyrkliga inventarier. De länsstyrelser som nu förstärks med 5,25 miljoner kronor är de vilka förra budgetåret inte fick sådan förstärkning.
Till följd av länsstyrelsernas uppgifter med EU:s jordbruksstöd ökas anslaget med [20 miljoner kronor. Vidare anslås på anslag B 4 under nionde huvudtiteln (Jordbruksdepartementet) drygt 28 miljoner kronor (avser [2 månader) för rådgivning och utbildning. Medlen bör liksom hittills disponeras av [änsstyrelsema och utnyttjas för arbetet med de nya uppgifterna. Under samma huvudtitel finansieras länsstyrelsernas administration av återstående omställningsåtgärder. De resurser som tidigare anvisats för administrativa kostnader för landskapsvårdande åtgärder under fjortonde huvudtiteln (Miljö- och naturresursdepartemen- tet), utgår. Den särskilda minimiramen och'intäktsbetinget för lant- bruksverksamheten som infördes budgetåret [991/92 tas bort.
Som tidigare nämnts ökas anslaget med [20 miljoner kronor för arbetet med EU:s jordbruksstöd. Dessa medel avsätts på ramposten _ Utvecklingsinsatser m.m. Regeringen avser att senare besluta om 30 fördelningen av dessa medel.
Utvecklingsåtgärder beräknas bli av sådan omfattning att behovet av Prop. l994/95:100 nya medel kan begränsas till 1,1 miljoner kronor på ramposten Ut- Bil. 14 vecklingsinsatser m.m.
Det ankommer på regeringen att besluta om anslagets fördelning mellan [änsstyrelsema. För riksdagens kännedom och för att underlätta länsstyrel- sernas verksamhetsplanering redovisas i det följande den fördelning som regeringen, om riksdagen godtar medelsberäkningen, senare avser att besluta om. Vid den slutliga fördelningen av medel kommer regeringen att överväga de behov av omfördelning av resurser som kan komma att bli en följd av länsstyrelsernas arbete med strukturfondsprogrammen.
Ramanslagets fördelning på ramposter 1995/96 (1 OOO-tal kronor)
Länsstyrelse
Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län
åN—(XQCÅWWTOZZFWHIOWWUOä
03 D
Utvecklingsinsatser m.m.
Summa
varav kostnader för residensen
Rampost
275 821 83 [19 84 606 [08 596 89 906 79 335 91 660 50 733 71 945 96 437 [61 493 81 334 156 265 [14 [09 91 711 98 839 93 775 87 970
[03 858 97 348 112 [10 86 643 108 941 139 [04
[21115
2 686 773
29 353
21
Förslag till riksdagsbeslut Prop, l994/951100 Regeringen föreslår att riksdagen B"" 14
till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1995/% anvisar ett ramanslag på 2 686 773 000 kr.
io to
Kammarkollegiet
Kammarkollegiet är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om bl.a. statlig egendom, rikets indelning samt permuta- tion. Vidare har kollegiet till uppgift att i vissa ärenden bevaka statens rätt och allmänna intressen, tillhandahålla fond- och förmögenhetsförvalt- ning på det statliga och kyrkliga området, bistå med risk- och skade- hantering samt förmedla juridisk och administrativ service till myndig- heter under regeringen. Kollegiet utför kansligöromål åt vissa statliga styrelser och nämnder såsom Kyrkofondens styrelse, Fideikommiss- nämnden, Ansvarsnämnden för biskopar, Resegarantinämnden samt Statens fond för fukt- och mögelskador.
Kammarkollegiets verksamhet redovisas under två anslag. Hand- läggning av mål och ärenden redovisas under anslaget Myndighetsupp— gifter. Verksamheten som helt finansieras genom avgifter, bl.a. fond- och förmögenhetsförvaltning, administrativ service till olika myndigheter samt risk- och skadehantering redovisas under anslaget Uppdragsverksarnhet.
Kammarkollegiet har lämnat en enkel anslagsframställning för budget- året l995/96.
Utdrag ur Kammarkollegiets årsredovisning:
Resultaträkningen Budgetårct Budgetårct 1993/94 [992/ 93 (tkr) (tkr)
Verksamhetens intäkter 115 730 62 729
Verksamhetens kostnader Driftkostnader: personal, lokaler m.m. 60 633 53 566 Skadeersättningar') 31 521 Konsultuppdrag för Fonden för fukt- och mögel- skador 18 562 Avskrivningar 2 241 473 Summa 112 957 54 039
Verksamhetsutfall före finansiella intäkter och kostnader 2 773 8 690
') Överfördes den 1 juli [993 från Försvarets civilförvaltning.
Av Kammarkollegiets årsredovisning framgår vidare att av myndighetens anställda är 69 procent kvinnor och 31 procent män.
Prop. l994/95:100 Bil. 14
23
A 2. Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter Prop. 1994/95:100
1993/94 Utgift 15 675 000 Bil. 14 l994/95 Anslag 24 028 000 l995/96 Förslag 34 414 000 varav 23 327 000 beräknat för juli [995 -juni [996
Från anslaget finansieras Kammarkollegiets myndighetsuppgilter, bl.a. indelningsärenden, permutationsärenden, vattenrättsliga ärenden och ärenden om auktorisation av tolkar och översättare.
De övergripande målen för kollegiet vad avser myndighetsuppgifter är konsekvent rättstillämpning samt snabb och korrekt handläggning med en lämplig avvägning av resursinsatser.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden l993/94 - l995/96 bör ligga fast och bör utsträckas till att omfatta även budgetåret 1997.
Resurser l995/96 Ramanslag 34 414 000 kr
Resultatbedömning
Kammarkollegiets årsredovisning visar att det interna arbetet har rationali- serats och effektiviserats väsentligt och att produktiviteten har ökat. Kollegiet har redovisat styckkostnader för skilda ärendegrupper som jämförts med tidigare års resultat.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi- sionsberättelsen avseende Kammarkollegiet: Myndighetsutövning.
Slutsats
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997. Kammarkollegiet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 2 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 5 procent. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 3 miljoner kronor eller [[ procent. 24
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen B"" '4
till Kammarkollegiet: A'Iyndighetsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 34 414 000 kr.
A 3. Kammarkollegiet: Uppdragsverksarnhet l995/96 Förslag 1000
Under anslaget redovisas kostnader för fond- och förrnögenhetsför- valtning, administrativ service till andra myndigheter, bevakning av Allmänna arvsfondens rätt, kansligöromål åt vissa styrelser och nämnder, risk- och skadehantering m.m. Kostnaderna för verksamheten betalas med avgifter enligt principen om full kostnadstäckning.
De övergripande målen är att kollegiets uppdragsverksamhet skall utfö- ras enligt marknadsmässiga principer och med full kostnadstäckning.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden l993/94 - 1995/% bör ligga fast och bör utsträckas till att omfatta även budgetåret 1997.
Resultatbedömning
Vad avser den avgiftsfinansierade verksamheten har uppsatta verksam- hetsmål uppnåtts. Fondförvaltningen redovisar ett överskott på 4,4 miljoner kronor och verksamhetsgrenen administrativ service ett överskott på 0,46 miljoner kronor.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi- sionsberättelsen avseende Kammarkollegiet: Uppdragverksamhet. Rege- ringen har noterat att kollegiet har vidtagit vissa åtgärder med anledning av RRV:s påpekande om kollegiets fondförvaltning, bl.a. genom att förbättra rapporteringsrutinema.
Slutsats
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetpropo- sition bör gälla även för budgetåret 1997.
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95:100 Regeringen föreslår att riksdagen Bli" 14
till Kammarkollegiet: Uppdragwerksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
26
B. Trossamfund m.m. Prop. 1994/95:100
Bil. l4 Inledning
Reformarbetet i fråga om Svenska kyrkan är inne i ett viktigt skede. En ny kyrkolag trädde i kraft den 1 januari 1993. Vissa ändringar har senare beslutats i fråga om bland annat kyrkolagens bestämmelser om för- valtningen av kyrklig jord. SyRet med dessa förändringar har varit att förbättra avkastningen och öka värdebeständigheten hos Svenska kyrkans fmansförmögenhet. 1994 års kyrkomöte har vidare hos regeringen föreslagit nya regler om kyrkotillhörighet. Som huvudregel skall gälla att inträde i Svenska kyrkan sker genom dopet. Enligt en övergångs- bestämmelse skall emellertid den som den 1 januari 1996, då de nya medlemskapsreglema föreslås träda i kraft, tillhör Svenska kyrkan behålla sin kyrkotillhörighet utan särskild åtgärd.
Kyrkoberedningen har i sitt slutbetänkande Staten och trossamfunden (SOU l994z42) lagt fram förslag om hur de ekonomiska och rättsliga relationerna mellan staten och Svenska kyrkan skall se ut i framtiden. En utgångspunkt för Kyrkoberedningens arbete har varit att staten så långt möjligt bör hålla sig neutral i förhållandet till de olika trossamfunden. Samtidigt betonar Kyrkoberedningen att förändringar måste ske under stort hänsynstagande till Svenska kyrkans historiskt framvuxna för— hållanden liksom till att en övervägande del av svenska folket fortfarande tillhör Svenska kyrkan. Kyrkoberedningen föreslår bland annat att Svenska kyrkan skall få ställning som ett eget från staten självständigt rättssubjekt, att församlingar och kyrkliga samfälligheter skall behålla sin självständiga ställning som egna rättssubjekt men upphöra att vara kommuner och att kyrkoskatten skall ersättas av en medlemsavgift.
Beträffande Svenska kyrkans ekonomi föreslår Kyrkoberedningen att Svenska kyrkan i princip skall jämställas med andra trossamfund när det gäller stöd från staten och att Svenska kyrkan skall få bidrag från staten för vården av kulturhistoriskt värdefull egendom. Kyrkoberedningen föreslår vidare att en särskild rättslig form för trossamfund skapas och att de trossamfund som så önskar skall få utnyttja skatteuppbördssystemet för att ta upp sina medlemsavgifter.
En av de viktiga frågor som behandlas av Kyrkoberedningen är ansvaret för begravningsverksamheten. Enligt Kyrkoberedningens förslag skall Svenska kyrkan även fortsättningsvis vara huvudman för be- gravningsverksamheten. StiRssamfällighetema föreslås emellertid bli befriade från sin skyldighet att anordna begravningsplats för den som inte tillhör något kristet samfund. Begravningsverksamheten finansieras genom en allmän statlig begravningsavgih och den som icke är medlem i Svenska kyrkan skall därför inte behöva betala någon skatt eller avgift till kyrkan. Regeringen räknar med att i samband med frågan om ansvaret för begravningsverksamheten även kunna ta upp frågan om den enskildes kostnader för begravningar.
Kyrkoberedningens slutbetänkande har skickats ut på remiss till över 3 000 remissinstanser, däribland samtliga pastorat och församlingar inom Svenska kyrkan. Regeringen avser att redovisa förslag om de framtida 27
relationerna mellan staten och Svenska kyrkan och om ansvaret för begravningsverksamheten till 1995 års kyrkomöte.
För att Svenska kyrkan skall ha möjlighet att bedriva en rikstäckande verksamhet behövs, oberoende av vilka ställningstaganden som görs i kyrka-statfrågan, ett effektivt inomkyrkligt utjämningssystem mellan kyrkokommunema genom kyrkofonden. Sommaren 1994 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att se över systemet för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan och lägga fram förslag till hur detta skall vara utformat i framtiden. Utredningsarbetet beräknas vara slutfört i början av år 1996.
En av de största utredningarna inom Civildepartementets ansvarsområde är Bibelkommissionen (U 1972:07), som tillkallades i december 1972 med uppdrag att översätta Nya testamentet. Översättningen av Nya testamentet blev klar år 1981. [juni 1975 fick Bibelkommissionen i uppdrag att även översätta Gamla testamentet. Översättningsarbetet beräknas vara klart i slutet av 1990-talet.
De svenska frikyrkosamfunden och andra s.k. fria trossamfund får statsbidrag i form av verksamhetsbidrag, lokalbidrag och utbildnings- bidrag. Samlingslokalutredningen har i sitt slutbetänkande Mycket under samma tak (SOU 199432) föreslagit vissa förändringar 'i fråga om lokalbidraget till trossamfund. Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen redovisas under anslaget B 1. Stöd till trossamfund.
Den beräknade utgihsutvecklingen på området Stöd till trossamfund m.m. t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Beloppen anges i miljoner kronor
Utgift Anvisat Förslag varav be- Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 räknat för besparing besparing juli 95 - 1997” 1998” juni 96
Absoluta tal Relativa tal
70 0 69,5 94,5 63,5 0,5 1,0
1
” Prisnivå l995/96
Besparingama för såväl budgetåret 1995/96 som budgetåren 1997 och 1998 omfattar huvudsakligen bidragen till lokaler. I fråga om verksam- hetsbidraget beräknas endast mindre justeringar.
B 1. Stöd till trossamfund m.m.
l993/94 Utgift 70 000 000 Reservation 716 529 1994/95 Anslag 69 500 000 l995/96 Förslag 94 500 000
varav 63 500 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996
Prop. l994/95:100 Bil. 14
7.8
Från anslaget betalas statsbidrag till andra trossamfund än Svenska Prop. 1994/95:100 kyrkan för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag), lokaler för sådan Bil. 14 verksamhet (lokalbidrag) och teologiska seminarier m.m. (utbildnings- bidrag). Föreskrifter om dessa statsbidrag finns i förordningen (1989:271, ändrad l989:688 och 786, l993:570 och l994:1323) om statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan. I förordningen anges vilka trossamfund som har bedömts vara berättigade till statsbidrag enligt de grunder som riksdagen har beslutat (prop. l988/89:100 bil. 15, bet. 1988/891KrU10, rskr. 1988/89:111) och till vilka utbildningar bidrag får beviljas.
Ursprungligen betalades statsbidrag endast till församlingar som var anslutna till Sveriges frikyrkoråd. Bidrag betalas numera också till Anglikanska kyrkan, Estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de islamiska församlingarna i Sverige, de ortodoxa och österländska kyrkorna, Katolska kyrkan i Sverige och Ungerska protestantiska kyrkan.
Frågor om bidrag till de i förordningen angivna samfunden prövas av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, Nämnden består av företrädare för alla dessa samfund. Ledamöterna i samarbetsnämnden utses av regeringen efter förslag från samfunden.
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund yrkar att anslaget räknas upp enligt följande för tiden den 1 juli 1995 - den 30juni 1996.
Verksamhetsbidrag + 2 740 000 kr Lokalbidrag + 25 000 000 kr Utbildningsbidrag + 100 000 kr
Den föreslagna uppräkningen av verksamhets- och utbildningsbidragen motiveras bland annat med de senaste årens kostnadsstegringar. Sam- arbetsnämnden anser det särskilt angeläget att samhället ger de trossam- fund som betjänar invandrare starkt förbättrade förutsättningar för sin verksamhet.
Samarbetsnämnden räknar med att byggnadsvolymen kommer att bli ungefär lika stor som i genomsnitt för de senaste fem åren. Nämnden räknar därför med ett bidragsbehov för lokalbidrag på 37 000 000 kronor.
1993 års Samlingslokalutredning har föreslagit att maximibeloppet för lokalbidrag höjs från 700 000 kronor till I 000 000 kronor och att bidrag till handikappanpassning skall kunna lämnas med högst 165 000 kronor eller om det finns synnerliga skäl till högst 365 000 kronor. Detta förslag skulle enligt samarbetsnämnden innebära en ökning av medelsbehovet med ytterligare cirka 5 000 000 kronor.
Ur anslaget betalas även efter beslut av regeringen statsbidrag till de norska och danska församlingarna i Sverige samt till ekumenisk verksamhet, kyrklig beredskap och restaurering av äldre domkyrkor m.m.
Regeringens överväganden
Utöver de ordinarie anslagen till trossamfund har av arbetsmark- nadspolitiska skäl för budgetåren 1992/93, 1993/94 och 1994/95 anvisats 29
sammanlagt 80 miljoner kronor till lokaler åt trossamfund. En stor del av Prop. 1994/95:100 samfundens byggprojekt har kunnat tidigareläggas genom de extra Bil. 14 anslagen, som fått en mycket god sysselsättningseffekt. Tidigareläggandet av dessa projekt gör att medelsbehovet för lokalbidrag minskar något under de närmaste åren. Regeringen kommer senare att ta ställning till förslagen från 1993 års Samlingslokalutredning om ändrade regler för lokalbidrag till trossam- fund. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknas för budgetåret l995/96 till 94 500 000 kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till trossamfund m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 94 500 000 kr.
30
C. Konsumentfrågor Prop. 1994/95:100
Bil. 14 Konsumentpolitiken tillgodoser många olika sylten, exempelvis att säkerställa en väl fungerande marknad där det är särskilt viktigt att produkterna som säljs inte är farliga, liksom att uppnå att konsumenterna är välutbildade och välinformerade . De konsumentpolitiska åtgärderna har ofta en fördelningspolitisk inriktning. Det gäller framför allt den verksamhet som avser att hjälpa hushållen att effektivt utnyttja sina resurser.
Sveriges ekonomi är ansträngd. Många hushåll känner av det hårda ekonomiska klimatet. Till detta kommer de särskilda problem som arbetslöshet kan innebära för enskilda hushåll. Det innebär att det måste förbli en viktig uppgift för konsumentpolitiken att ägna särskild upp- märksamhet åt ekonomiSkt utsatta hushåll.
En annan utvecklingstendens som konsumentpolitiken måste upp- märksamma är intemationaliseringen. EU-medlemskapet innebär bland annat att flödet av varor, tjänster och kapital över gränserna kan förväntas öka ytterligare. Detta förväntas medföra ett ökat utbud med lägre priser och hårdare konkurrens som följd. Men det innebär samtidigt att konsumenterna ställs inför nya svårigheter. Marknaden blir mer svår- överskådlig, risken för att dåliga varor och tjänster säljs blir större. Konsumenterna kan också komma att ställas inför nya marknadsförings- och distributionsformer som det kan vara svårt att värja sig emot eller som kan ha andra negativa inslag. Som en följd av bl.a. ny teknik, t.ex. TV-reklam, blir marknadsföringen mera påträngande.
Många varor och tjänster produceras inom den offentliga sektorn. Under senare år har denna förändrats bl.a. genom avregleringar. Behovet av att lyfta fram brukarnas intressen inom detta område är tydligt.
Sambandet mellan konsumtion och miljö måste vidare uppmärksammas i arbetet för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.
Det blir en viktig uppgift för konsumentpolitiken att analysera innebörden av de utvecklingstendenser som regeringen nu har berört och att aktivt verka för att problem förebyggs eller undanröjs.
Reformeringen av konsumentpolitiken
En konsumentpolitisk översyn har genomförts. Den konsumentpolitiska kommittén avslutade sitt arbete i februari 1994. Betänkandet Konsument- politik i en ny tid (SOU 1994: 14) har remissbehandlats. Den föregående regeringen lade fram propositionen Den framtida konsumentpolitiken (prop.1994/95:16). I samband med regeringsskiftet återkallade den nya regeringen propositionen, eftersom denna på flera punkter avvek från vår syn på konsumentpolitiken.
Det vi tidigare har anfört om utvecklingstendensema leder emellertid till att vi finner det angeläget att föreslå nya riktlinjer för den framtida konsumentpolitiken. Regeringen avser mot denna bakgrund att under våren återkomma i frågan. 31
Sveriges medlemskap i EU Prop. l994/95:100 Det svenska konsumentskyddet har en lång tradition. En statlig konsu- B”" 14 mentpolitik började utvecklas redan vid mitten av 1940-talet. Flera olika statliga organ har inrättats för att hjälpa hushållen att effektivt utnyttja sina resurser och stärka konsumenternas ställning på marknaden. Det har vuxit fram ett fruktbart samarbete mellan den statliga konsumentverk- samhet oeh den som bedrivs av frivilliga organisationer liksom av den lokala konsumentverksamheten. Det har likaså på många områden etablerats ett konstruktivt samarbete med näringslivet. Här förtjänar frivilliga överenskommelser med Konsumentverket liksom näringslivets egenåtgärder att nämnas.
Regeringen anser att myndighetsstrukturen på konsumentområdet med Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden är ändamålsenlig. Konsumentorganisationema och andra frivilliga organisationer samt den kommunala konsumentverksamheten kompletterar som nämnts de statliga insatserna i viktiga avseenden. Regeringen anser det viktigt att de stöttas i detta arbete.
Marknadsdomstolen prövar frågor enligt lagstiftning under såväl Civildepartementets som Näringsdepartementets ansvarsområde. Det övervägande antalet ärenden avser marknadsföring, information, produktsäkerhet och avtalsvillkor och knyter därmed an till lagstiRning under Civildepartementet. Mot denna bakgrund och med hänsyn till den utvidgning av produktsäkerhetslagens tillärnpningsområde som övervägs -
och som kan förmodas leda till ett utökat antal produktsäkerhetsärenden - kommer ansvaret för Marknadsdomstolen att flyttas från Näringsdeparte- mentet till Civildepartementet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren med förslag till justeringar på statsbudgeten som detta föranleder. .
Konsumentpolitiken inom EU har på gemenskapsnivå inte samma bredd, djup och tradition som den i Sverige. Efter en ganska trög start i mitten av 1970-talet har takten i det konsumentpolitiska arbetet ökat, särskilt efter tillkomsten av EG:s s.k. vitbok och enhetsakt. Men fortfarande markeras konsumentfrågornas förhållandevis låga status bland annat genom att det inte har ansetts motiverat med ett särskilt generaldirektorat hos kommissionen.
Det som har sagts nu visar att det blir en viktig uppgift för Sverige att driva på mot breddat, fördjupat och mera krahfullt konsumentskyddssam- arbete i Europa. Nordiska och svenska erfarenheter, kunnande och lösningar kommer här att kunna tjäna som förebild. Medlemskapet gör det möjligt för Sverige att spela en mer aktiv roll. Här kan erinras om att vi i regeringsdeklarationen slagit fast att Sverige skall bidra till en förstärkning av konsumenternas ställning i Europa vad gäller varornas och tjänstemas pris, kvalitet och säkerhet.
Konsumentinllytande på standardiseringen
Den europeiska Standardiseringen har i och med EES-avtalet och EU- 32 medlemskapet fått en helt ny betydelse för de regler som rör människors
liv. hälsa och säkerhet. Detaljkrav för produkters säkerhet fastställs nu Prop. 1994/951100 i europastandarder. På konsumentområdet pågår ett omfattande europeiskt Bil. 14 standardiseringsarbete. Ett tjugotal kommittéer, flera av dem med underarbetsgrupper, deltar för närvarande i arbetet med att utarbeta Europastandarder. Produkter som berörs är bl.a. möbler,]eksaker,fritids- hjälmar, bamomsorgsprodukter och flytvästar. Att delta i standardi— seringen och få fram bra produktstandarder är ett betydelsefullt före- byggande arbete för att hindra att vi får problem med bristande säkerhet och funktion hos produkter som kommer över våra gränser.
Det är angeläget att standarderna är utformade med utgångspunkt i brukarnas/konsumentemas intresse. Det är också viktigt för en effektiv marknadskontroll att standarderna är realistiska och väl definierade. Konsumentverket har framgångsrikt fört ut svenska synpunkter och lyckats påverka det internationella standardiseringsarbetet på konsument- varuområdet. Enligt regeringens mening bör verket även i fortsättningen spela en aktiv roll i detta sammanhang. Också konsumentorganisationer och andra frivilliga organisationer måste ges tillfälle att medverka i standardiseringsarbetet. Konsumentinflytandet på standardiseringen är enligt regeringens bedömning sålunda mycket viktigt.
Marknadskontroll
Regeringen anser att skyddet av människors hälsa och säkerhet har avgörande betydelse när man bedömer behovet av marknadskontroll. Resurserna för marknadskontroll bör i första hand användas för att övervaka produkterna från säkerhetssynpunkt och stå i rimlig proportion både till de risker och de personer som är tänkta att använda produkterna. Att barn inte utsätts för onödiga risker bör ha en hög prioritet.
Den lokala verksam heten
Det är på den lokala nivån som konsumenterna som enskilda individer i de flesta fall kan stödjas bäst. Främst avregleringen, intemationaliseringen och det ekonomiska läget ställer konsumenterna inför delvis nya problem. Detta ökar ytterligare betydelsen av en väl utbyggd lokal konsumentverk- samhet. Vikten av en kommunal verksamhet med inriktning på hushållens problem har kommit att markeras ytterligare genom tillkomsten av skuldsaneringslagen. Att medla i tvister mellan konsumenter och näringsidkare är också ett betydelsefullt inslag i arbetet på det lokala planet. Ett annat är varu- och serviceförsörjningsfrågor. Den kommunala vägledningen har också en betydelsefull roll att spela gentemot annan lokal verksamhet, exempelvis inom föreningslivets ram. På sikt kan alltså en samverkan med andra verksamheter komma att utvecklas.
33
3 Riksdagen 1994/95. 1 rum/. Nr litt). Bilaga [4
Ny marknadsföringslag Prop. 1994/95t100 Regeringen har nyligen förelagt riksdagen proposition (1994/95:123) om Bil" 14
ny marknadsföringslag som avses träda i kraft den 1 juli 1995. Den nya lagen är tydligare än den nuvarande genom att innehålla preciserade regler om olika former för otillbörlig marknadsföring, såsom vilseledande reklam och förpackningsstorlekar, konkurser, utförsäljningar och realisationer, förmånserbjudanden etc. Ett företag som avsiktligt eller av oaktsamhet överträder någon sådan regel kan dömas att betala en marknadsstömingsavgift.
Ett företag skall vidare kunna ådömas att betala skadestånd inte bara till andra företag utan också till konsumenter. I marknadsföringsmål införs ett nytt system där Stockholms tingsrätt blir första instans och Mark- nadsdomstolen blir andra och sista instans.
Produktsäkerhet
Produktsäkerhetsutredningen (C 1993:01) lade i september 1993 fram ett förslag med ändringar i produktsäkerhetslagen (1988: 1604, ändrad senast 19941610). I delbetänkandet - Produktsäkerhetslagen och EG (SOU 1993:88) - gjorde utredningen en jämförelse mellan ett EG-direktiv om allmän produktsäkerhet (92/59/EEG) och produktsäkerhetslagen. Utred- ningen föreslog emellertid att produktsäkerhetslagen skulle ändras på så sätt att en farlig vara eller tjänst skulle kunna återkallas från innehavaren av en vara eller från den en tjänst utförts åt eller från den som innehar egendom som tjänsten avsett. Detta godtogs av regeringen och riksdagen (prop. 1993/94:203 5.212 ff. bet.l993/94:LU23, rskr.l993/941367, SFS 1994:610. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 1994 (SFS l994:1114). Utredningen har fortsatt sitt arbete med frågan om produktsäkerhetslagens tillämpningsområde bör utvidgas så att lagen inte bara — som i dag - gäller varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet utan också varor och tjänster på det offentliga området. Arbetet skall i denna del vara slutfört senast den 31 december 1994.
Översyn av resegarantilagen
Ett förslag till nya former för resegarantier har presenterats i promemorian (Ds 1994: 109) Nya former för resegarantier.
Arbetsgruppen föreslår, som alternativ till nuvarande garantisystem med individuella betalningsutfa'stelser, en kombination av individuell och gemensam säkerhet i form av en fond. En fondlösning tillgodoser, enligt arbetsgruppen, bäst kravet att ge konsumenterna ett bättre skydd än det de nu har.
Även vissa andra ändringar i resegarantilagen föreslås som t.ex. en möjlighet för tillsynsmyndigheten att förelägga reseföretag vid vite att ställa de säkerheter som myndigheten beslutat och en förkortad tid för ansökan om ersättning ur en resegaranti.
Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i frågan. 34
Miljömärkning Prop. 1994/95:100
På uppdrag av Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för Bli” 14 konsumentfrågor här avdelningen för Industriell Miljöekonomi vid Lunds universitet utvärderat det nordiska miljömärkningssystemet. I uppdraget ingick att särskilt belysa organisations-, arbets- och beslutsforrners inverkan på effektiviteten.
Ämbetsmannakommittén har inhämtat synpunkter på utvärderingen genom bl.a. de departement som är ansvariga för miljömärknings- verksamheten i de nordiska länderna.
I utvärderingen konstateras att den nordiska miljömärkningen i jämförelse med andra länders officiella miljömärkningssystem har lyckats relativt väl beträffande antal fastställda kriterier, utfärdade licenser och produkter på marknaden. Konsumenternas kännedom om den nordiska miljömärkningssymbolen Svanen har vuxit i de nordiska länderna och miljömärket har hög trovärdighet hos både konsumenter och producenter.
I utvärderingsrapporten föreslås förändringar i organisation och beslutsordning i syfte att effektivisera arbetet. Under våren 1995 kommer de nordiska konsumentministrama att ta ställning till behovet av förändringar av verksamheten och om tidsplanen för arbetet.
Genom EES-avtalet har det europeiska miljömärkningssystemet införts i Sverige fr.o.m. 1 juli 1994. Det innebär att företag som vill använda EU:s miljömärkningssymbol har möjlighet att begära tillstånd i Sverige att få göra det. Utvecklingen av kriterier inom EU har tagit längre tid än beräknat. Idag finns kriterier för fem produktgrupper fastställda, nämligen för tvätt- och diskmaskiner, toalett- och hushållspapper samt jordför— bättringsmedel. Kommissionen har utsatts för kraftig kritik av med- lemsländerna och uppmanats att vidta åtgärder för att effektivisera arbetet. I det syftet har kommissionen initierat en diskussion om att göra vissa ändringar i miljömärkningsförordningen, bl.a. i beslutsordningen.
Beräknad utgiftsutveckling
Den beräknade utgiftsutvecklingen på konsumentområdet t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budget- proposition är följande:
Beloppen anges i miljoner kronor
Utgift Anvisat Förslag varav be- Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 räknat för besparing besparing juli 95 - 1997” 1993” juni 96 Absoluta tal Relativa tal 92,4 117, 9” 138,3 91,3 2,1 3,2
” Prisnivå l995/96 2' I detta belopp ingår en engångsanvisning på 25 miljoner kronor 35
C 1. Konsumentverket
1993/94 Utgift 71 555 000 1994/95 Anslag 95 284 000 ” l995/96 Förslag 101 687 000 varav 67 361 000 kronor beräknat förjuli 1995 -juni 1996 "I detta belopp ingår en engångsanvisning på 25 miljoner kronor
Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor med uppgift att stödja hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina resurser samt att stärka konsumenternas ställning på marknaden. I anslutning till detta fullgörs de uppgifter som ankommer på Konsu- mentombudsmannen (KO) enligt lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, marknadsföringslagen (1975:1418) och pro- duktsäkerhetslagen (1988: 1604).
Verket fullgör vidare uppgifter enligt konsumentförsäkringslagen (1980138), prisinformationslagen (1991:601), konsumentkreditlagen (1992:630), lagen om märkning av textilier (1992:1231), lagen om märkning av hushållsapparater (1992: 1232), lagen om personlig skydds- utrustning för privat bruk (1992:1326) och lagen om leksakers säkerhet (1992:1327).
Verkets organisation m.m. framgår av förordningen (1990;1179) med instruktion för Konsumentverket.
Konsumentverket
Konsumentverket redovisar i sin årsredovisning resultatet av verksam- heten uppdelat på verksamhetsgrenama utredning/utveckling/forskning, provning/metodutveckling, rättslig marknadsbevakning, utbildning, lokal konsumentverksamhet, förlagsproduktion, Råd & Rön och internationell verksamhet. För varje verksamhetsgren har mål ställts upp.
Verket har särskilt prioriterat stödet till den lokala konsumentverksam- heten - som också är den största verksamhetsgrenen - främst på grund av ett regeringsuppdrag om skuldsanering som verket har påbörjat under verksamhetsåret. Rättslig marknadsbevakning och Råd & Rön år därefter de största verksamhetsgrenarna. Anslagssparandet uppgick till 1 134 000 kronor för budgetåret 1993/94.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar mot redovisningen.
I sin anslagsframställning pekar verket på behovet av vissa förändringar av verksamhetsinriktningen under den aktuella budgetperioden. Sådana skulle enligt verkets förslag innebära en utbyggd marknadskontroll, förstärkta utredningsinsatser när det gäller tekniksty rd service, utvärdering av insatserna i anslutning till skuldsaneringslagens ikraftträdande samt ökat stöd till konsumentorganisationer.
Prop. 1994/951100 Bil. 14
36
Regeringens överväganden . Prop. 1994/95:100 Sammanfattning Bil. 14
Övergripande mål
Regeringen avser att under våren återkomma med förslag om inriktningen av den framtida konsumentpolitiken. Konsumentverket beviljas ett anslag för 18 månader för budgetåret 1995/96. Verk- samheten bör tills vidare styras av de övergripande mål som gäller för budgetåret 1994/95.
Resurser 1995/96 Ramanslag 101 687 000 kr
Resultatbedömning
Konsumentverkets årsredovisning har utvecklats sedan föregående år. Resultatredovisningen ger ett bra underlag för en prövning av Konsu- mentverkets verksamhetsinriktning. Redovisningen av prestationer är väl utvecklad.
Möjligheten att bedöma i vad mån de övergripande målen här uppfyllts begränsas i viss mån av att den indelning som verket har i verksamhets- grenar inte är anpassad till målen för verksamheten. Den är istället i huvudsak knuten till de medel som verket använder. Arbetet med att utveckla resultatmått bör fortsätta inom ramen för budgetdialogen.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Konsumentverket. Riks- revisionsverket har i sin revisionsrapport framfört vissa förslag till förbättringar av det interna redovisningssystemet. Konsumentverket bör beakta dessa förslag.
Slutsatser
Regeringen har för avsikt att under våren närmare precisera sin syn på inriktningen av den statliga konsumentverksamheten och de övergripande målen för den. Ett av syftena med detta är att förbättra möjligheten att kunna avläsa effekterna av Konsumentverkets verksamhet.
Inom ramen för de övergripande mål som gäller i dag vill regeringen dock redan nu ange några särskilt viktiga verksamhetsområden.
De hushållsekonomiska frågorna, särskilt budgetrådgivning och skuld- sanering kommer att förbli en mycket viktig uppgift under det aktuella budgetåret.
Konsumentverkets insatser i egenskap av tillsynsmyndighet enligt de lagar som reglerar konsumentskyddet inom EU kommer att behöva ökas under budgetperioden. Detta gäller marknadsbevakningen, stickprovs- kontroll av att produkter uppfyller CE-märkets krav, kontakterna med 37
näringSIivet för-utarbetande av egenåtgärdssystem och insatserna för att Prop. 1994/95:100 sköta det s.k. notifikationssystemet för farliga varor. I egenskap av Bil. 14 tillsynsmyndighet kommer verket dessutom att behöva satsa resurser på eurOpeiskt och annat internationellt samarbete.
För att kunna upprätthålla en god produktsäkerhet inom hela EES— området har två informationssystem byggts upp. Det ena är ett notifrka- tionssystem (tidigare kallat RAPEX) varigenom tillsynsmyndighetema i medlemsländerna snabbt skall kunna få information när en farlig vara upptäcks i ett annat land. I EG:s skaderapporteringssystem (EHLASS) samlas infomation in från utvalda sjukhus i medlemsländerna om varor som varit inblandade i hem- eller fritidsolyckor. Tanken är att den information som erhålls från skaderapporteringssystemet skall vara ett underlag för det långsiktiga produktsäkerhetsarbetet. Konsumentverket är kontaktmyndighet för notifikationssystemet om andra farliga varor än livsmedel.
Som tidigare har berörts anser regeringen att konsumentintlytande på den europeiska standardiseringen är nödvändigt för att säkerställa att varor som säljs i Sverige är säkra och för att stärka konsumenternas ställning i Europa i enlighet med uttalandena i regeringsdeklarationen. Konsumentverkets insatser på standardiseringsområdet bör därför ligga på en oförändrad hög ambitionsnivå. Särskilda medel har vidare beräknats under tolfte huvudtitelns anslag C 3. Bidrag till Standardiseringskom- missionen för s.k. mandaterade standardiseringsprojekt och fördelas med utgångspunkt från myndigheternas prioriteringar. En del av dessa medel kommer bl.a. att kunna användas för att få konsumentintlytande i standardiseringsarbetet.
Flertalet av landets kommuner - 234 av totalt 288 - satsar i dag på en lokal konsumentverksamhet. Efter en viss minskning av den kommunala konsumentverksamheten går nu utvecklingen åt andra hållet, vilket delvis sammanhänger med tillkomsten av skuldsaneringslagen. För att fungera effektivt måste verksamheten få stöd i form av bl.a. informations - och utbildningsinsatser från Konsumentverkets sida.
Regeringen anser att en viss besparing bör kunna göras inom Konsu- mentverket under budgetåret 1995/96 utan att skapa påtagliga problem för verksamheten.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Konsumentverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 101 687 000 kr.
C 2. Allmänna reklamationsnämnden
l993/94 Utgift 13 195 000 l994/95 Anslag 13 437 000 l995/96 Förslag 20 518 000 varav 13 603 000 kronor beräknat förjuli 1995 -juni 1996 38
Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har enligt förordningen (1988:1583, ändrad senast l993:1151) med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden till uppgift att pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk, s.k. konsumenttvister, och ge rekommendationer om hur tvister bör lösas. Nämnden skall också yttra sig i konsumenttvister på begäran av domstol, stödja den kommunala konsumentverksamhetens medling i konsumenttvister genom bl.a. utbildning, rådgivning och information samt informera konsumenter och näringsidkare om nämndens praxis.
Det övergripande verksamhetsmålet som fastställdes av regeringen för budgetåret 1993/94 var att ARN på ett snabbt och ändamålsenligt sätt skulle pröva de konsumenttvister som anmälts till nämnden. Anslags- sparandet uppgick till 109 000 kronor för budgetåret 1993/94.
Av resultatredovisningen framgår att det övergripande målet huvud- sakligen har uppnåtts. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar mot redovisningen.
Nämnden anför i sin anslagsframställning att den i avvaktan på ett mera övergripande beslut om nämndverksamhetens framtida inriktning och omfattning inte har ansett sig böra överväga någon förändring vad gäller verksamhetsgrenar och verksamhetsmål.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Regeringen avser att under våren 1995 återkomma med förslag om inriktningen av den framtida konsumentpolitiken. Allmänna reklamationsnämnden bör beviljas ett anslag för 18 månader för budgetåret 1995/96. Verksamheten bör genomföras med de övergripande mål som gäller för budgetåret l994/95.
Resurser 1995/96 Ramanslag 20 518 000 kr
Resultatbedömning
ARN :s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen till stora delar har uppnåtts.
Under året har handläggningstidema kortats. Väntetidema har nu sänkts och är drygt fem månader för ärenden som avgjorts med intresseledä- möter och två månader för ärenden som avgjorts i ett enklare förfarande utan intresseledämöter. Antalet inkomna ärenden har sjunkit något jämfört med budgetåret innan. Till bank-, rese- och skinnavdelningama har betydligt färre ärenden kommit in. Tänkbara förklaringar till minskningen
Prop. 1994/951100 Bil. 14
39
av nämndens ärenden inom bankområdet är att nämndens praxis börjar Prop. 1994/95:100 få genomslag, att Konsumenternas bankbyrå har inrättats samt att Bil. 14 bankernas reklamationshantering har förbättrats. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har hatt några invändningar i revisionsberättelsen avseende Allmänna reklamations- nämnden.
Slutsatser
Med anledning av att regeringen avser att komma med förslag om inriktningen av konsumentpolitiken under våren 1995 föreslår regeringen att de övergripande mål för nämndens verksamhet som gäller för budgetåret 1994/95 även skall gälla för budgetåret 1995/%.
En mindre besparing föreslås på verksamheten. Den bör kunna göras genom en ökad effektivisering.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1995/ 96 anvisar ett ramanslag på 20 518 000 kr.
C 3. Stöd till konsumentorganisationer
1993/94 Utgift 1 466 000 reservation 2 357 1994/95 Anslag 2 100 000 1995/96 Förslag 6 150 000
varav 3 767 ()00 kronor bcräknat förjuli l995 - juni 1996
Sedan år 1990 har särskilda medel anslagits till stöd för ideella konsumentorganisationer. Medlen skall bl.a. kunna användas till stöd åt såväl befintliga konsumentorganisationer som för att stödja och stimulera uppbyggnaden av nya organisationer.
Medlen disponeras av Konsumentverket.
Konsumentverket
Konsumentverket anger i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 att stöd till konsumentorganisationer har lämnats till 20 projekt på totalt 2 006 000 kronor. Hälften av det beviljade beloppet avser startbidrag till enskilda konsumentorganisationer. Stöd har främst lämnats för utveckling av lokal verksamhet, livsmedelsfrågor, konsumtion och miljö. Reser- vationsbeloppet beror på att vissa medel betalas ut först då projekten avslutats. Verket föreslår i sin anslagsframställning en ökning av anslaget till 5 250 000 kronor för budgetåret 1995/96. Ökningen motiveras av att 40 stödet i dag kan användas för fler ändamål än när det inrättades.-
Konsumentverket pekar också på behovet av fortsatta satsningar på Prop. 1994/951100 ungdomsprojekt. Bil. 14
Sveriges Konsum entråd
Sveriges Konsumentråd har ansökt om bidrag för sin verksamhet på 4 800 000 kronor för budgetåret 1995/96. Sveriges Konsumentråd är en paraplyorganisation för frivilliga organisationer som representerar breda brukarintressen. Medlemmar i rådet är ideella och andra organisationer som arbetar med konsumentfrågor.
Rådet beräknar att kostnaden för rådets konsumentpåverkande aktiviteter i Europaarbetet uppgår till drygt 2 miljoner kronor. Personalkostnader och administrativa kostnader beräknas uppgå till 3 miljoner kronor. De områden som i dag prioriteras i ett EU-perspektiv är enligt Konsumentrådet framför allt livsmedel, konsumentskydd och finansiella tjänster.
Regeringens överväganden
Konsumentorganisationer spelar en viktig roll i Europasamarbetet. I sin egenskap av frivilliga organisationer utövar de inflytande genom andra kanaler än dem som EU-ländemas regeringar har.
Sveriges Konsumentråd är medlem i den europeiska konsumentorgani- sationen Bureau Européenne des Union de Consommateur (BEUC) och kommer att representera den svenska konsumentrörelsen i EU:s konsumentråd - The Consumer Consultative Council (CCC). Sveriges Konsumentråd deltar också som svensk representant i den samarbetsorganisation för konsumentdeltagande i det europeiska standardiseringsarbetet, Association de Nonnalisation Européen pour les Consommateurs (ANEC), som nyligen har upprättats.
Sveriges Konsumentråd bör kunna medverka till en fördjupad diskussion och debatt om hur konsumentskyddet skall kunna stärkas i Europa. Rådet har också en viktig uppgift att sprida information om arbetet inom EU till sina medlemsorganisationer.
Regeringen anser att Sveriges Konsumentråd bör få särskilt ekonomiskt stöd bl.a. för att företräda konsumenterna i Europaarbetet. Medel för detta har beräknats under anslaget Stöd till konsumentorganisationer. Regering- en kommer att ange de närmare villkoren för detta stöd.
Också andra konsumentorganisationer bör liksom hittills kunna få ekonomiskt stöd. Detta stöd bör även i fortsättningen fördelas av Konsumentverket.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till konsumentorganisationer för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 6 150 000 kr. 41
C 4. Konsumentforskning Prop. 1994/95.100 1993/94 UtgiR [ 158 000 Reservation 2.172 000 B”- 14
l994/95 Anslag 2 100 000 l995/96 Förslag 3 000 000 varav 1 987 000 kronor beräknat för juli 1995 - juni 1996
Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 (prop. 1992/93:170, bet. l992/93:LU48, rskr. 1992/93329) anvisades 2 100 000 kronor till Konsumentverket för att utveckla forskning på konsument- området. I avvaktan på översynen av konsumentpolitiken beslutade riksdagen att anslaget till konsumentforskning tills vidare skulle uppgå till ett i huvudsak oförändrat belopp på 2 100 000 kronor för budgetåret 1993/94.
Medlen disponeras av Konsumentverket.
Konsumentverket
Konsumentverket anger i sin årsredovisning för budgetåret l993/94 att verket har beviljat 1 931 000 kronor till tio nya forskningsprojekt. Huvuddelen av de beviljade medlen har gått till forskning om varu- distribution i stadskämor samt till en utvärdering av försök med skuldsanering. Reservationsbeloppet beror på att alla medel inte utbetalas förrän projekten har avslutats.
Verket föreslår i sin anslagsframställning ett oförändrat anslag för budgetåret l995/96.
Regeringens överväganden
Det är enligt regeringens mening angeläget att forskningen på konsument- området kan utvecklas. Ett område för sådan forskning är hur konsumenternas resurser, attityder och beteenden påverkas av olika förändringar i samhället, däribland EU-medlemskapet.
Konsumentforskningen kan också vara värdefull som underlag för insatser på produktsäkerhetsområdet.
Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp för att kartlägga den konsumentforskning som finns i dag för att med denna kartläggning som grund utarbeta ett program för konsumentforskningen.
Regeringen föreslår mot den angivna bakgrunden att anslaget till konsumentforskningen förs upp med ett - beräknat på årsbasis - i stort sett oförändrat belopp.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Konsumentforskning för budgetåret l994/95 anvisar ett reserv a- tionsanslag på 3 000 000 kr. 42
C 5. Bidrag till miljömärkning av produkter ' Prop. 1994/95:100
B"]. 14 1993/94 Utgift 5 000 000 ' l994/95 Anslag 5 000 000 1995/% Förslag 6 900 000 varav 4 600 000 kronor beräknat förjuli l995 - juni 1996
Ett harmoniserat nordiskt system för miljömärkning av produkter infördes under år 1989. Den frivilliga miljömärkningen i Sverige inom ramen för detta system organiseras och drivs av SIS-Standardiseringen i Sverige (SIS) och leds av Miljömärkningsstyrelsen. Verksamheten regleras genom ett avtal mellan staten och SIS, som förlängdes med ett år från den 30 juni 1994.
Sedan den 1 maj 1992 gäller inom EU en förordning om miljömärk- ning, vilken ingår i det tilläggsavtal till EES-avtalet som riksdagen beslutat om den 3 juni 1994. EG-förordningen återspeglar i stort de principer som gäller för den nordiska miljömärkningen.
Miljömärkningen skall på sikt i huvudsak finansieras genom avgifter och ersättningar från de företag som får sina produkter miljömärkta. T.o.m. budgetåret l994/95 har sammanlagt 18.6 miljoner kronor anslagits över statsbudgeten. Statsbidraget är förenat med återbetalningsskyldighet när verksamheten ger överskott.
SIS-Standardiseringen i Sverige
Det nordiska miljömärkningsarbetet har fram till den första juli 1994 resulterat i att kriterier har fastställts för 23 produktgrupper. Under det senaste budgetåret utarbetades kriterier för bl.a. tidningspapper, tvättmaskiner, möbler och gräsklippare. Drygt 650 produkter, märkta med den nordiska svanen, finns på den nordiska marknaden.
Miljömärkningen av pappersprodukter har lett till en påtaglig minskning av miljöbelastningen genom att utsläpp av för miljön skadliga ämnen har reducerats kraftigt. Miljömärkta tvättmedel, som svarar för två tredjedelar av tvättmedelsförsäljningen, har bidragit till att belastningen på renings- verk och utsläppen i sjöar och vatten har minskats.
Utgångspunkten för den ursprungliga överenskommelsen mellan staten och SIS var att miljömärkningen, efter en igångsättningsperiod om fem år och ett villkorligt återbetalningsskyldigt statsbidrag, skulle vara sj älv- bärande. Även om den nordiska miljömärkningen nu ger vissa intäkter, framhåller SIS att osäkerheten är stor beträffande de framtida intäkterna. Samtidigt ökar kostnaderna på grund av marknadens krav på kriterie— utveckling på nya produktområden. Fortsatta statliga anslag är en förut- sättning för miljömärkningsverksamheten.
Kostnaden för den planerade verksamheten vad avser såväl det nordiska som EU:s miljömärkningssystem under budgetperioden 1995/1996 har beräknats till 21 582 000 kronor. Märkningsintäktema beräknas uppgå till 9 900 000 kronor under samma tid.
Arbetet med den nordiska miljömärkningen beräknas under budgetåret l995/96 kunna bedrivas med i det närmaste oförändrat statsanslag, 43 d.v.s.med 5 207 000 kronor.
Kostnaderna för att handha uppgiften som behörigt organ för EU:s Prop. 1994/95:100 miljömärkningssystem beräknas uppgå till 6 475 000 kronor. Enligt SIS:s Bil. 14 beräkning kommer arbetsinsatser för milj öexperter motsvarande tre manår att krävas samt kostnader för konsultinsatser. Till detta kommer resekost- nader för deltagande i EU:s kriterieutvecklingsarbete. För budgetåret 1995/% bedömer SIS behovet av statsbidrag för sin verksamhet till 11 682 000 kronor.
Regeringens överväganden
De beslut om en frivillig, enhetlig och positiv nordisk miljömärkning som riksdagen fattade hösten 1989 har gett konkreta resultat. I dag finns ett stort antal svanmärkta produkter på marknaden, och konsumenterna kan få vägledning för att välja de minst miljöbelastande produkterna. Detta kan i sin tur leda till en produktutveckling som på sikt kommer att bidra till en från miljösynpunkt varaktigt hållbar utveckling.
Regeringen anser att en officiell miljömärkning är av ett så stort allmänt intresse att verksamheten tills vidare bör få fortsatt statligt stöd.
Enligt EU:s förordning om miljömärkning skall de länder i vilka förordningen gäller utse det eller de organ som ansvarar för de uppgifter som anges i förordningen. Regeringen har utsett SIS att fram till den 1 juli 1995 vara behörigt organ i Sverige.
Det får ankomma på det eller de organ som under det aktuella budgetåret i Sverige administrerar EU:s miljömärkningsordning, att inom ramen för beviljade medel se till att den vidare utvecklingen av miljö- märkningen främjas och sker i enlighet med Sveriges internationella åtagandenRegeringen anser att verksamheten bör kunna bedrivas på en godtagbar nivå även med ett lägre anslag än det SIS har begärt.
Regeringen föreslår att den för miljömärkning ansvariga organisationen under budgetåret 1996 får ett bidrag på 6 900 000 kronor för att handha både den nordiska miljömärkningen och EU:s miljömärkningssystem.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till miljömärkning av produk1er för budgetåret l995/96 anvisar ett anslag på 6 900 000 kr.
44
D. Ungdomsfrågor Prop. 1994/95:100
Bil. 14 Utvecklingen inom ungdomsområdet
Den långsiktiga utvecklingen i Sverige beror i hög grad på vilka framtidsmöjligheter landets ungdomar får. Det är därför väsentligt att stödja en positiv utveckling av ungdomars möjligheter inom olika områden. Viktiga ungdomsfrågor hör till olika departements ansvarsom- råden. Inom regeringskansliet har Civildepartementet ett övergripande ansvar och en samordnande roll för ungdomspolitiken. Till Civildeparte- mentet hör även Bam- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01), som är ett rådgivande organ till regeringen i bl.a. ungdomsfrågor. Bland myndig- heterna har Ungdomsstyrelsen ett sektorsövergripande ansvar för att följa utvecklingen av ungdomars villkor och anlägga ett ungdomsperspektiv på frågor inom olika samhällsområden.
Ungdomars livsvillkor
Ungdomars etablering i vuxenvärlden, genom att få en egen ekonomi, bostad och familj, har successivt förskjutits framåt i livet. Detta har sin förklaring i en rad långsiktiga förändringar av samhället som i sin tur påverkar ungdomars livsvillkor.
Utbildningstiden har ökat avsevärt sedan 70—talet. Denna utveckling har i lågkonjunkturens spår accentuerats under 90-talet som en konsekvens av det tredje gymnasieåret samt bristen på arbetsmöjligheter för ung- domar. I flera yrken ställs vidare högre krav med längre utbildningstid och ett allt senare inträde på arbetsmarknaden som följd.
Undersökningar visar att ungdomar sedan 60—talet, oberoende av konjunkturväxlingar, har fått en allt svagare ställning på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten är i dag mer än dubbelt så hög som arbetslös- heten bland övriga medborgare. Ungdomars arbetsmarknad präglas också av att de i långt högre grad har vikariat eller annan form av tillfällig anställning och att de i högre grad än andra grupper omfattas av arbetsmarknadsåtgärder.
Den längre ungdomsutbildningen och den högre risken för arbetslöshet innebär att inkomster och därmed möjligheter till en självständig ekonomi kommer senare i livet. Ungdomar flyttar ut från föräldrahemmet allt senare. Parbildning och barnafödande sker också allt senare.
Särskilt utsatta ungdomar
För många ungdomar med trygg uppväxt, god utbildning och ett välutvecklat socialt kontaktnät ser utvecklingen ljus ut. Men det finns också grupper av ungdomar som saknar dessa förutsättningar och för vilka utvecklingen riskerar att bli sämre. Bland förlorarna finns t.ex. invandrarungdomar, särskilt de flyktingungdomar som nyligen kommit till Sverige. Här finns också unga ensamföräldrar, vars ekonomiska situation vanligtvis är mycket bekymmersam. Långtidsarbetslösa ungdomar, 45
ungdomar med funktionshinder och lågutbildade pojkar i glesbygden är Prop. 1994/95:100 andra grupper som alltmer ställs utanför samhället. Bil. 14
Prioriteringar inom ungdomspolitiken Demokrati och inflytande
Utgångspunkten för regeringens ungdomspolitik är att se ungdomar som fullvärdiga medborgare som har både rättigheter och skyldigheter. En förutsättning för att ungdomar skall ta det ansvar detta innebär är att de också ges möjlighet att bli delaktiga i utvecklingen av samhället och att de får inflytande över sin egen situation. Frågor om demokrati, inflytande och delaktighet är därför centrala för ungdomspolitiken.
Delaktighet i samhället handlar om rätten att få vara med, att ha uppgifter, att få och ta ansvar. Möjlighetema till detta är emellertid inte jämnt fördelade. lnsatsema för att stärka ungdomars inflytande och motverka vanmakt måste göras så att de omfattar alla oavsett kön, etnisk eller social bakgrund.
De insatser som görs för att stärka ungdomars delaktighet får inte innebära att ungdomar bara får ett formellt inflytande på vuxnas villkor. Vuxna måste också vara beredda att ge ifrån sig lite av sin makt. Det handlar för vuxna ofta om att förändra sin attityd; att stödja, inte styra.
Arbete och utbildning för ungdomar
Den viktigaste insatsen för att stärka ungdomars delaktighet i samhället är att minska arbetslösheten bland de unga. Kraftfulla generella åtgärder måste kombineras med riktade insatser mot grupper av särskilt utsatta ungdomar som riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet och successivt ställas utanför samhället.
Mot bakgrund av den konjunkturuppgång som kan skönjas har regeringen valt att styra arbetsmarknadsåtgärdema för ungdomar från sysselsättningsåtgärdertill utbildnings- och rekryteringsåtgärder med sy ite att underlätta en övergång till den reguljära arbetsmarknaden. Fr.o.m. den 1 januari 1995 ersätts ungdomspraktiken med en ny åtgärd för ungdomar i åldern 20-24 år, s.k. ungdomsintroduktion. Denna innebär fyra månaders praktik, följt av sex månaders anställning. Regeringen överväger dessutom olika alternativ för att bereda kommunerna möjlighet att ta över ansvaret för ungdomar under 20 år.
Kunskap blir allt viktigare för den enskildes utveckling och möjlighet till sysselsättning. Utbildning måste ses som en investering för såväl samhället som för individen. Det svåra arbetsmarknadsläget innebär att utbildningssamhällets alla resurser måste mobiliseras för att få till stånd ett samlat kunskapslyft i samhället.
En av EU:s strukturfonder, socialfonden, har som ett av sina mål att särskilt främja ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Medel ur strukturfondema är av särskilt intresse för att utveckla nya initiativ för att motverka ungdomsarbetslöshet och för att stärka ungdomars grund- 46
läggande kompetens. Utvecklingsprojekt som utgår från ungdomars egen Prop. 1994/951100 kreativitet och initiativkraft bör här särskilt uppmärksammas. Bil. 14
[Ett starkt ungdomsperspektiv
Det är angeläget att insatser för ungdomar präglas av en helhetssyn på ungdomars situation. Det innebär bl.a. att frågorna i ökad utsträckning måste bedömas över de traditionella sektorsgränsema och utifrån ungdomars eget perspektiv. Utgångspunkten för ungdomspolitiken måste vara den samlade verklighet som unga människor lever i samt de behov, förutsättningar och problem som de själva upplever. En viktig uppgift är därför att utveckla metoder för att förstärka ungdomsperspektivet i det politiska beslutsfattandet.
I rapporten Ungdomars välfärd och värderingar (SOU 1994:73) ges en samlad bild av utvecklingen av ungdomars materiella villkor och av ungdomars värderingar och attityder i förhållande till andra grupper. Det är viktigt att utveckla metoder som möjliggör en långsiktig kunskapsupp- byggnad inom detta område. Det är också viktigt att kunna ge en samlad överblick över regeringens insatser för ungdomar. Regeringen har för avsikt att i en skrivelse till riksdagen ge en samlad redovisning av samtliga förslag och insatser i årets budgetproposition som särskilt berör ungdomar.
Åtgärder inom ungdomsområdet Riktlinjer och målfor ungdomspolitiken
Riksdagen antog i maj 1994 riktlinjer för ungdomspolitiken (prop. 1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). [enlighet med vad som angavs i propositionen 1993/94:135 Ungdomspolitik bör en återkommande redovisning av utvecklingen inom ungdomsområdet föreläggas riksdagen och i samband med detta bör även frågan om riktlinjernas utformning behandlas.
De nuvarande riktlinjerna för ungdomspolitiken bör ses över. En viktig utgångspunkt är att målen bör utformas så att de kan ge vägledning vid utformningen av konkreta insatser på såväl lokal som central nivå. Vidare bör de utformas så att de möjliggör uppföljning och utvärdering av olika insatser. Regeringen avser att återkomma till riksdagen när översynen slutförts.
Vid sidan av den nämnda översynen bereds flera frågor som är viktiga för utvecklingen av ungdomspolitiken.
I juni 1994 lade Utredningen om ungdomars levnadsvillkor och framtidsutsikter, den s.k. Generationsutredningen, fram sitt betänkande Tillvarons trösklar (SOU l994:77). Utredningens uppgift var att ge en helhetsbild av ungdomars livsvillkor och förslag på hur generations- perspektivet bättre skall kunna beaktas i den politiska beslutsprocessen samt förslag som bidrar till att underlätta ungdomars etablering, främst på arbets- och bostadsmarknaden. Betänkandet har under hösten remissbe- handlats. 47
Åldersgränsema i samhället är viktiga signaler till de unga om hur den Prop. 1994/95:100 vuxna generationen ser på deras möjligheter att ta ansvar för olika Bil. 14 handlingar. Olika åldersgränser här beslutats utifrån de motiv och de specifika problem som funnits inom respektive samhällsområde var för sig. Något samlat synsätt på de åldersgränser ungdomar möter har ännu inte formulerats. I propositionen om ungdomspolitik uttalade den dåvarande regeringen att en samlad översyn bör göras av de åldersgränser som finns och skälen för dessa (prop. 1993/94:135, bet. 1993/941KrU31, rskr. 1993/94:354). Regeringen avser att inom kort ta initiativ till en utredning med denna inriktning.
Sedan 1991 har ett omfattande samverkansprojekt för utsatta ungdomar i tolv stadsdelar i storstäderna bedrivits med medel ur Allmänna arvsfonden, det s.k. Plus-projektet. Projektet bygger på en samverkan mellan offentliga och föreningsdrivna verksamheter för att förbättra ungdomars situation och syftar till att utveckla nya metoder för såväl individuellt inriktade som allmänt förebyggande insatser. En samlad utvärdering av projektet kommer att redovisas i april 1995.
Ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism
Vid Europarådets stats- och regeringschefsmöte i oktober 1993 beslutades att en ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism skall bedrivas under perioden 1994-96. Kampanjens inriktning på ungdomar beror inte på att ungdomar är särskilt främlingsfientliga, utan istället på att deras engagemang och initiativkraft är en betydelsefull resurs i arbetet mot främlingsfientlighet och rasism.
I april 1994 inrättades en arbetsgrupp med uppgift att genomföra den svenska delen av kampanjen. För att ge kampanjen en från regerings- kansliet mer fristående ställning omforrnades arbetsgruppen i december 1994 till en kommitté. Den svenska ungdomskampanjen består av såväl centrala massmediainriktade insatser som ett aktionsprogram för att stimulera till lokala ungdomsinitiativ. Huvuddelen av kampanjaktiviteter- na kommer att ske under år 1995.
Internationella ungdomsfrågor
Sverige deltar sedan den 1 januari 1994 i EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa. Den 1 januari 1995 inleds fas tre av programmet, vilken sträcker sig fram till utgången av år 1999. Programmets operativa delar sköts i Sverige av Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte. Under år 1994 har sammanlagt cirka 1 500 ungdomar från Sverige deltagit i utbyte eller andra aktiviteter inom Ungdom för Europa-programmet. Under den kommande perioden skall den nationella prioriteten för Sveriges del vara att: - nå grupper av ungdomar som i vanliga fall inte skulle ha deltagit i utbytesverksamhet, - utveckla programmet som ett redskap för att bekämpa främlingsfient- 48 lighet och rasism,
- utveckla kontakterna med de mindre språkområdena i Europa, - stödja projekt som initieras, planeras och genomförs av ungdomar själva, samt - stödja projekt och verksamheter som syftar till att få ungdomar delaktiga i det europeiska samarbetet. Dagens unga generation har i högre grad än tidigare generationer ett globalt perspektiv på olika samhällsfrågor. Det är särskilt viktigt att ungdomars intresse för och engagemang i dessa frågor tas tillvara av samhället. Svenska ungdomar bör i ökad utsträckning kunna delta i det svenska bistånds- och solidaritetsarbetet. Exempel på detta är det utbytesprogram med tredje världen som Stiftelsen för internationellt
ungdomsutbyte driver, det s.k. World Youth-programmet. Regeringen
anser att programmet i framtiden bör ges en permanent form.
År 1995 sammanfaller firandet av Förenta Nationernas 50 års- jubileum, på temat toleransens år, med att det gått 10 år sedan FN:s världsungdomsår. Inom ramen för det svenska firandet görs särskilda insatser för att föra ut kunskap om FN:s arbete och skapa debatt om globala frågor bland ungdomar.
Vidare kommer Sverige i augusti 1996 att stå som värd för den första världskongressen om kommersiell sexuell exploatering av barn. Förbe- redelser och genomförande av kongressen kommer att ske i nära samarbete med folkrörelser och internationella organ inom området. Regeringen avser att inom kort utse en särskild nationälkommitté för ändamålet.
Jämställdhet mellan män och kvinnor
Arbetet med jämställdhetsfrågor inom ungdomsområdet har främst berört ungdomsorganisationema. En särskild satsning har gjorts på att stärka unga flickors roll i föreningslivet. Ett antal organisationer arbetar i samarbete med Ungdomsstyrelsen med att utveckla metoder för att stärka flickors inflytande och ställning i det interna föreningsarbetet. Detta arbete bör fortsätta under det kommande budgetåret. Ett av de över- gripande målen för statens bidrag till ungdomsorganisationema är att främja såväl jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper som jämställdhet mellan könen.
D 1. Ungdomsstyrelsen
1993/94 Utgift” 4 959 0002) 1994/95 Anslag 7 923 000 1995/96 Förslag 12 498 000
varav 8 274 000 beräknat förjuli 1995 -juni 1996
l'Anslag E 1. Statens ungdomsråd ”Härutöver tillkommer 2 500 000 vilka finansierats under anslaget E 2. Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m.
4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14
Prop. 1994/95:100 Bil. 14
49
Statens ungdomsråd omvandlades den 1 juli 1994 och bytte namn till Prop. 1994/95:100 Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet Bil. 14 för ungdomsfrågor. Riksdagen beslutade i maj 1994 om myndighetens övergripande mål och verksamhetsinriktning för perioden 1994/95- 1996/97 (prop. l993/94:135, bet. l993/94:KrU3l, rskr 1993/94354). Förändringarna av målen innebar bl.a. att myndighetens sektorsövergri- pande arbete och uppföljningsansvar för statliga och kommunala insatser för ungdomar lyftes fram.
De övergripande målen för Ungdomsstyrelsen är att främja goda uppväxtvillkor för ungdomar samt att verka för att unga människor görs delaktiga i samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen skall arbeta sektorsövergripande och ha en kontinuerlig kontakt med kommunerna när det gäller att följa ungdomars villkor i samhället. Ungdomsstyrelsen handlägger vidare frågor om stöd till ungdomsorganisationer enligt förordningen (l994z641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer.
Myndigheten (Statens ungdomsråd) har i sin årsredovisning redovisat verksamheten gentemot följande mål: - att stödja och stimulera en utveckling av ideella bam- och ungdoms- organisationer, - att följa, stimulera och utveckla kommunernas insatser för ungdomar, - att ta fram och sprida kunskaper om ungdomars uppväxtvillkor och om metoder och strategier i ungdomsarbetet - att följa och utvärdera statliga och kommunala insatser för ungdomar inom i första hand kultur- och fritidssektom samt genomföra översikt- liga utvärderingar inom andra sektorer. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande målen som gäller för perioden l994/95-1996/97 bör ligga fast.
Resurser 1995/96 Ramanslag 12 498 000 kr
Resultatbedömning
Myndighetens årsredovisning visar att de mål som formulerats och de resultatkrav som ställts i regleringsbrevet till övervägande delen har uppnåtts. Myndigheten redovisar ett anslagssparande för 1993/94 på cirka 1 miljon kronor. Den administrativa hanteringen av bidragsgivningen har skötts på ett effektivt sätt med förhållandevis korta handläggningstider. Den nya redovisningsmodellen för statlig verksamhet har använts på
myndigheten först från och med budgetåret l993/94, vilket medför Prop. 1994/95:100 svårigheter att få rättvisande kostnadsjämförelser bakåt i tiden. Det finns Bil. 14 ett behov av att förbättra mätmetoder och kriterier avseende såväl effekter som kopplingen mellan prestationer och resursåtgång. De nya förut- sättningar som gäller för Ungdomsstyrelsen gör emellertid årsredovis- ningen till vissa delar inaktuell som bedömningsgrund för framtida beslut. Bl.a. har myndigheten givits nya övergripande mål inför budgetåret l994/95. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Ungdomsstyrelsen.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i proposition 1993/941135 bör gälla även för budgetåren 1995/96. De förändringar av verksamheten som där lades fast innebär att myndigheten får mer omfattande och krävande arbetsuppgifter. Arbetet med att förändra verksamheten för att möta de nya krav som ställs på myndig- heten har nyligen påbörjats. Ungdomsstyrelsen bör därför undantas från generella besparingskrav. Ungdomsstyrelsen bör även kompenseras för vissa merkostnader i samband med organisationsförändringen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Ungdomsstyrelsen för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 12 498 000 kr.
D 2. Bidrag till nationell och internationell ungdomsverk- samhet m.m.
1993/94 Utgift” 111 534 000 Reservation 3 411 077 l994/95 Anslag lll 697 000 l995/96 Förslag 174 303 000
varav 109 422 000 beräknat förjuli l995 - juni 1996 ]*För budgetåret l993/94 fanns två anslag uppförda på statsbudgeten som delvis motsvarar ovan nämnda ändamål; E 2. Bidrag till central och lokal ungdoms- verksamhet m.m. och E 3. Stöd till internationellt ungdomssamarbete.
Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer samt för stöd till viss annan nationell ungdomsverksamhet. Vidare omfattar anslaget också stöd för internationell verksamhet till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer och Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte.
Ungdomsstyrelsen har i sin årsredovisning redovisat utvecklingen för och fördelningen av det statliga stödet till ungdomsorganisationemas 51
verksamhet. Antalet ungdomsmedlemmar i de organisationer som erhöll Prop. 1994/95:100 reguljärt stöd har minskat med cirka 13 procent under de senaste fyra Bil. 14 åren, medan antalet aktiviteter i princip varit oförändrade. Av det särskilda bidraget fördelades cirka 35 procent till nya ungdomsrörelser, generationsövcrgripande verksamhet och särskilt angelägna projekt.
Ungdomsstyrelsen
Ungdomsstyrelsen föreslår att bidragen till ungdomsorganisationema bibehålls på nuvarande nivå. Ungdomsstyrelsen föreslår även att särskilda medel inom anslaget anslås till den särskilda satsningen på unga flickor i föreningslivet och till utmärkelser i enlighet med den nuvarande nivån.
Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer
Landsrådet begär 2 550 000 kronor i verksamhetsbidrag för sin in- ternationella verksamhet. Detta motsvarar en ökning på 250 000 kronor på årsbasis. Ökningen motiveras av en ökad ambitionsnivå för in- formationsverksamheten, ökade krav på det europeiska ungdomssamarbe- tet samt ökade kostnader för medlemskap i olika internationella sam- arbetsorgan.
Stiftelsen för internationellt ungdomsarbete
Stiftelsen begär 7 450 000 kronor för att driva EU:s ungdomsutbytes- program Ungdom för Europa och för information om internationellt ungdomsutbyte, inklusive medel för breddat utbyte och övergripande verksamhet. Detta motsvarar en ökning på cirka 670 000 kronor, vilket främst härrör från ökade kostnader för Ungdom för Europa-programmet samt förslag till ny verksamhet genom ett breddat utbyte, främst riktat till Central- och Östeuropa.
Härtill kommer en begäran om 11 437 000 kronor för det s.k. World Youth-programmet.
Regeringens överväganden
Nationell verksamhet
De statliga bidragen till ungdomsorganisationemas verksamhet är av stor betydelse för föreningslivets möjligheter att engagera barn och ungdomar. Bidragen är ett konkret sätt att stödja ungdomars eget engagemang och den demokratiska fostran som blir effekten av att ungdomar själva har inflytande över och styr en omfattande verksamhet. Bidragen består av ett grundbidrag och ett särskilt bidrag. Grundbidraget fördelas till rikstäckande ungdomsorganisationer utifrån antalet medlemmar, aktiviteter och lokalavdelningar. Det särskilda bidraget skall från och med in- nevarande är främst användas för att stödja förnyelse och utveckling inom 52
föreningslivet, samt till organisationer med särskilt resurskrävande Prop. 1994/95:100 verksamhet. Bil. 14
Statens stöd motiveras av att organisationerna och deras verksamhet bidrar till att vissa mål, som är angelägna för samhället i stort, uppfylls. Under de senaste åren har ett antal åtgärder därför vidtagits för att bidragsgivningen i ökad utsträckning skall relateras till de statliga målen för bidragen. Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att fram t.o.m år 1997 genomföra en fördjupad bidragsprövning av samtliga organisationer som ansöker om grundbidrag. Ungdomsstyrelsen skall också utvärdera i vilken utsträckning som fördelningen av statsbidrag leder till att målen uppnås.
De statliga bidragen till ungdomsorganisationema uppgår i dag till cirka 103 miljoner kronor. De traditionella ungdomsorganisationema har haft allt svårare att fånga upp ungdomar i sin verksamhet. Medlemsantalet i de organisationer som får statligt bidrag har stadigt minskat under flera år. Regeringen anser det därför som rimligt att göra en viss besparing på bidragen till ungdomsorganisationema under 1995/96. Det är emellertid viktigt att föreningarna samtidigt ges möjligheter att förnya sina verksamhetsformer för att bättre kunna möta ungdomars behov och intressen. Denna möjlighet bör finnas genom det särskilda bidraget. Detta bör även kunna användas för att stödja lokalt utvecklings- och för- nyelsearbete av principiellt intresse. Besparingama inom bidragen under budgetåret 1995/96 bör därför ske inom grundbidraget.
För verksamhetsåret l994/95 avsattes under anslaget särskilda medel till Ungdomsstyrelsen för att dela ut utmärkelser inom ungdomsområdet. Då dessa medel inte kommer att förbrukas under innevarande budgetår har regeringen valt att inte lämna förslag om ytterligare medel för denna verksamhet. De särskilda satsningar på unga flickor i föreningslivet och på forskning om ungdom som skett under de senaste två åren bör ges stöd på en oförändrad nivå för budgetåret 1995/%. Härutöver beräknas 1 950 000 kr för aktiviteter inom ungdomsområdet. Dessa medel bör disponeras av regeringen.
lntemationell verksamhet
Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer har en viktig uppgift när det gäller att öka kunskapen om internationella frågor bland ungdomar samt bedriva kontaktskapande verksamhet och initiera internationella projekt. Ökade kostnader i det europeiska ungdomssamarbetet och för medlemsskap i internationella ungdomsforum uppvägs av ett generellt effektivitetskrav. Stöd till Landsrådet bör därför ges med ett belopp på 2 175 000 kronor, vilket motsvarar en oförändrad nivå jämfört med budgetåret 1994/95.
Stiftelsen för Internationellt Ungdomsutbyte har en viktig uppgift i att bredda det internationella ungdomsutbytet och stödet avser informations- insatser och administrationskostnader inklusive kostnader för att driva EU-programmet Ungdom för Europa. Stiftelsen bör tillföras ytterligare medel för de merkostnader som fas III av Ungdom för Europa-program- met medför. Stödet till Stiftelsens informationsverksamhet bör successivt 53
trappas ned. Regeringen föreslår inte några medel för breddat utbyte mot Central- och Östeuropa. Insatser inom detta område ryms inom Ungdom för Europa fas III. Stiftelsen bör sammantaget få stöd med 6 850 000 kronor.
Medel för World Youth-programmet har föreslagits under tredje huvudtiteln Utrikesdepartementet.
Sammanfattningsvis har anslaget för budgetåret 1995/96 räknats ned med 4 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 3 procent.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 174 303 000 kr.
D 3. EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa
1993/94 Utgift” 4 000 000 Reservation 1 087 851 l994/95 Anslag 4 500 000 1995/96 Förslag 7 841 000 2)
varav 5 200 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996 ”Nytt anslag fr.o.m. 1994/95. Under 1993/94 fanns en anslagspost (E 3.3) för ungdomsutbyte mellan EFTA-länder och EG, motsvarande Ungdom för Europa- programmets innehåll. ”Av förslaget till anslag för 1995/96 beräknas 1 087 851 kr av det totala anslaget finansieras genom den reservation som finns på anslaget E 3. Stöd till intematio- nellt ungdomssamarbete för budgetåret 1993/94.
Under detta anslag beräknas medlemsavgiften i EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa. Mot bakgrund av att budgeten för fas III av programmet ännu inte är beslutad kan programkostnadema inte beräknas. Anslaget bör anvisas förslagsvis.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 7 841 000 kr.
Prop. 1994/95:100 Bil. 14
54
E. Folkrörelse- och idrottsfrågor, kooperativa frågor m.m. '
Det svenska föreningslivet har genom sin bredd, omfattning och demokratiska uppbyggnad haft stor betydelse när det gäller att utveckla välfärden i landet. Föreningstraditionen, som innebär att många männi- skor engageras måste bibehållas och vidareutvecklas.
Vår demokrati har i många avseenden formats inom folkrörelsema. Arbetarrörelsen och andra tidiga folkrörelser var i sin uppbyggnad och sitt arbetssätt demokratiska innan landet som helhet var det. Genom deltagande i föreningslivet har många människor fått sin skolning i demokrati och gemensamt beslutsfattande. Föreningstillhörighet har också inneburit möjligheter för enskilda att delta i samhällsutvecklingen.
Omfattande förändringar sker för närvarande i det svenska förenings- livet. Nya typer av föreningar - nätverk och lokala grupper av olika slag - växer fram i olika delar av landet. På landsbygden utvecklar man med gemensamma krafter byns angelägenheter. I tätorterna sker samma sak i människors närområden.
Föreningslivet fyller en viktig funktion i många människors liv. Under våren 1994 publicerade Statistiska Centralbyrån (SCB) rapporten Föreningslivet i Sverige (Levnadsförhållanden nr 86). Av denna framgår bl.a. att 92 procent av Sveriges befolkning i åldrarna 16 - 84 år är medlem i någon föreningen. När det gäller andelen aktiva medlemmar är idrottsrörelsen den i särklass största organisationstypen. Av de tillfrågade har 51 procent uppgivit att man är aktiv i föreningslivet och 28,7 procent att man har föitroendeuppdrag.
Det är i folkrörelseorganisationer av skiftande karaktär som grunden till en levande demokrati finns. Det är där som människors erfarenheter och kunskaper kan och skall fungera som en avstamp i att påverka ett ständigt föränderligt samhälle. Mycket av det kunnande som samlas i våra
olika folkrörelser leder också till konkret förändringsarbete på professio- nell bas. Detta vill regeringen stödja och uppmuntra. Det är viktigt att
pilotprojekt växer fram som söker nya vägar och utmanar etablerade synsätt. Ett sätt att hålla demokratin levande är en tredje sektor i samhället, som arbetar utanför vinstintressen, i en ständig dialog med och utmaning mot de etablerade.
Arbete med folkrörelsefrågor syftar bl.a. till att fördjupa demokratin, underlätta utvecklingen av det lokala föreningslivet, stödja kooperationens nyskapande verksamhet och förbättra systemen för offentliga bidrag till föreningslivet. Hit hör också stöden till idrott, allmänna samlingslokaler och kvinnoorganisationernas centrala verksamhet samt utveckling av ideell verksamhet.
lnsatsema på folkrörelseområdet kommer framdeles inriktas på att understödja en utveckling av det lokala föreningslivets verksamhet. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot den tredje sektorns roll i förhållande till kommuner och landsting. I det sammanhanget är det också viktigt, både att klarlägga gränserna mellan den tredje sektorn och den offentliga sektorn och att fästa särskild uppmärksamhet på att demo-
Prop. 1994/95:100 Bil. 14
kratins räckvidd inte begränsas utan snarare utökas. En central uppgift är Prop. 1994/951100 att söka vägar för att underlätta för folkrörelser och andra demokratiska Bil. 14 föreningar, i mån av intresse, att fungera som innovatörer i samhälls- utvecklingen. Viktigt är också att inom ramen för föreningslivet och nykooperationen uppmuntra och underlätta sysselsättningsskapande initiativ. Det är angeläget att uppmuntra lokalt utvecklingsarbete, både bland etablerade folkrörelser och nya typer av organisationer. Detta gäller i synnerhet de lokala initiativ som arbetar för att stärka medborgarnas möjligheter att påverka både den nationella och europeiska politiken. Kooperativa rådet (I 1983:G) är regeringens organ för kontakt och dialog med kooperationen. Inriktningen av rådets verksamhet övervägs för närvarande. Då den kooperativa företagsformen attraherar många kvinnor bör Kooperativa rådet framdeles arbeta för att utveckla företags- formen ytterligare. Att understödja och vidareutveckla kvinnligt före- tagande i den kooperativa företagsformen kommer att bli en prioriterad uppgift för Kooperativa rådet. Regeringen har beslutat tillkalla en särskild utredare för att se över villkor och regler för kooperativa företag.
Resultatstyrning av bidrag
Basen för verksamheten i våra föreningars och folkrörelsers organisa- tioner är det frivilliga arbetet. För att verksamheten skall kunna fortgå och vidareutvecklas har både stat och kommun sedan många år både givit ekonomiskt och annat stöd.
I en tid då det ekonomiska utrymmet krymper är det en prioriterad fråga att närmare studera hur det ekonomiska stödet till föreningslivet skall utformas. Statsbidragsnivåema uppfattas lätt som en betygssättning av organisationerna. Detta har lett till att organisationernas viktiga funktioner ibland på ett olyckligt sätt kommit i skymundan av diskussioner om bidragsgivare och beräkningsgrunder. En ökad resultat- orientering av de statliga bidragen till föreningslivet underlättar för- delningen av bidrag mellan föreningar och ger även föreningslivet självt förbättrade möjligheter att visa värdet av sin verksamhet. Regeringen avser att initiera ett arbete för att utveckla resultatmått för föreningsverk- samhet. En förbättrad mål- och resultatuppföljning måste också ses i ljuset av att föreningar i större utsträckning än tidigare tar ett ökat ansvar inom områden som gränsar till viktiga välfärdsområden. Det kan innebära att komplettera offentlig verksamhet eller vara pionjär inom nya välfärdsområden. En viktig uppgift blir därför att försöka finna former för att omvandla stödformer till mera projekt- och resultatinriktade åtgärder.
Forskning och utveckling om den tredje sektorn
Det finns ett starkt behov av att utveckla forskningen kring den tredje sektorn. Forskningen kan bl.a. ge värdefull information om föreningarnas roll i samhället. Föreningslivet som livsform reser också intressanta 56 frågeställningar. Mot den här bakgrunden utarbetas ett forskningsprogram
om den tredje sektorn. En utgångspunkt är att forskningsprojekt med Prop. 1994/95:100 mångvetenskaplig inriktning skall stimuleras. Bil, 14 Sverige deltar genom en forskargrupp vid Handelshögskolan i Stockholm i en internationell jämförande studie om den tredje sektorn som initierats av Johns Hopkins University i USA. Projektet stöds genom en finansiell garanti från Civil-,och Socialdepartementen. I projektet behandlas bl.a. medlemmarnas funktion i organisationerna och statens roll för utvecklingen av den ideella sektorn. Även Sköndalsinstitutet deltar i en internationell studie - Eurovol - som syftar till att jämföra frivilligheten i ett antal europeiska länder. Under- sökningen sker i tre perspektiv: ett befolkningsperspektiv, ett organisa- tionsperspektiv och ett samhällspolitiskt perspektiv. Projektet är initierat av Volunteer Centre UK, en utbildnings- och forskningsenhet för frivilliginsatser i Storbritannien. Ovanstående forskningsprojekt kommer att arbeta vidare med regeringens stöd.
Jämställdhetsfrågor
Jämställdhetsfrågoma kommer att ges hög prioritet. Regeringen anser det är av yttersta vikt att jämställdheten beaktas i allt arbete också på det lokala planet och kommer därför att söka olika alternativa åtgärder som syftar till att jämställdhetstänkandet inom folkrörelser och föreningar förbättras.
Riksidrottsförbundet har i sin anslagsframställan redovisat såväl uppnådda resultat som fortsatta insatser vad gäller arbetet för en jämställd idrott. Regeringen anser att detta arbetet är av mycket stor vikt. lnsatsema bör vara av sådan omfattning att idrottens egna mål i det gällande jämställdhetsprogrammet kan uppnås. Programmet skall utvärderas vid riksidrottsmötet 1995. '
Internationella förhållanden
Även i Europa har de enskilda organisationerna i allmänhet en stark ställning. Inom EU finns ett omfattande kontaktnät mellan enskilda organisationer och EU-kommissionen. De ger sig ofta till känna som lobbygrupper och engageras på olika sätt för att identifiera behov, utforma program och genomföra insatser. Många svenska organisationer samarbetar med sina motsvarigheter i EU:s medlemsländer eller sam- verkar genom olika paraplyorganisationer.
1 internationella sammanhang används ofta begreppen "economic sociale" och "the third sector" som benämning på föreningssektom. Kooperationen spelar också en stor roll inom EU. Som ett led i förverk- ligandet av den inre marknaden har EU-kommissionen lagt fram förslag om förordning med tillhörande direktiv om europeiska kooperativa föreningar, europeiska ömsesidiga försäkringsbolag och europeiska ideella föreningar. Syftet med de nämnda förordningarna är att bereda företag och organisationer inom den sociala ekonomin tillträde till den inre 57 marknaden på samma villkor som andra företagsformer. Förslaget till
europakooperativ bereds för närvarande i EU:s ministerråd. Prop. 1994/95:100 Den beräknade utgiftsutvecklingen på folkrörelseområdet t.o.m. år 1998 Bil. 14 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budget- proposition är följande:
Beloppen anges i miljoner kronor
Utgift Anvisat Förslag varav be- Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 räknat för besparing besparing juli 95 - 1997” 1998” juni 96 Absoluta tal Relativa tal 601,6 627,3 1 019,4 585,3 16,0 5 0
” Prisnivå 1995/%
E 1. Lotteriinspektionen
1993/94 Utgift 5 006 000 1994/95 Anslag” 2 350 000 1995/96 Förslag 26 124 000
varav 17 400 000 kronor beräknat förjuli 1995 -juni 1996 ''Regeringen har genom beslut den 8 december 1994 beviljat Lotteriinspektionen ramanslag på 10 900 000 kronor för första halvåret 1995.
Den 1 januari 1995 byter Lotterinämnden namn till Lotteriinspektionen och blir central förvaltningsmyndighet för frågor om spel och lotterier. Lotteriinspektionen utövar tillsyn och kontroll över all lotteriverksamhet i Sverige och skall bl.a. pröva ärenden om tillstånd i riksomfattande lotterier. Flertalet av de tillståndsärenden angående föreningslotterier som tidigare prövats av regeringen skall nu prövas av inspektionen. In- spektionen skall också avge yttranden till de allmänna förvaltnings- domstolarna i de lotteriärenden som överklagats dit. Vidare skall Lotteriinspektionen verka för en ändamålsenlig tillämpning av lotterilag- stiftningen. LotteriinSpektionens organisation m.m. framgår av för- ordningen (1994: 1452) med instruktion för Lotteriinspektionen.
Ny lotterilag m.m.
Riksdagen antog våren 1994 (prop. 1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415) en ny lotterilag (l994:1000). Bland nyheterna märks möjligheten till högre penningvinster i folkrörelsernas lotterier samt möjligheter till spel på s.k. värdeautomater.
Riksdagen bemyndigade vidare våren 1994 regeringen i enlighet med förslag i prop. 1993/94:243 att förhandla om försäljning av AB Tipstjänst till folkrörelsema (bet.1993/94:FiU24). Regeringen skulle därefter återkomma till riksdagen med förslag grundat på resultatet av för- handlingarna. Någon försäljning av AB Tipstjänst är alltså inte längre aktuell. 58
Regeringen har funnit att det finns skäl att närmare undersöka den Prop. 1994/95:100 svenska spelmarknadens struktur. En särskild arbetsgrupp har genom Bil. 14 beslut av regeringen den 22 december 1994 fått ett sådant uppdrag. Vidare har regeringen samma datum beslutat uppdra åt Lotterinämnden att utreda omfattningen m.m. av spel på s.k. lottförsäljningsautomater.
Lotteriinspektionen
Lotterinämnden byter den 1 januari 1995, i enlighet med riksdagens beslut, namn till Lotteriinspektionen och får samtidigt betydligt fler och mer omfattande arbetsuppgifter. Kontrollen och tillsynen över de båda statliga spelbolagen AB Tipstjänst och Penninglotteriet samt över AB Trav och Galopp har övertagits av Lotteriinspektionen. Denna tillsyn har tidigare varit uppdelad på flera myndigheter. För de utökade uppgifterna krävs resursförstärkning vilket till en del klarats genom övertagande av den kontrollpersonal som varit anställd hos andra myndigheter och hos AB Tipstjänst.
Den verksamhet som Lotterinämnden beskriver i sin årsredovisning är med hänsyn till de stora förändringarna från årsskiftet 1994/95 endast delvis tillämplig på Lotteriinspektionen.
Myndigheten har även under verksamhetsåret l993/94 bedrivit utbildning i lotteri frågor för handläggare på länsstyrelser och i kommuner. Utbildningen bedöms som angelägen för att nå bättre kvalitet på besluten hos de olika tillståndsmyndighetema. Utbildningsmålen kolliderar dock enligt lotterinämnden med principen om full kostnadstäckning. Det har således enligt nämnden inte varit möjligt att under verksamhetsåret uppnå full kostnadstäckning.
RiksrevisionSverkets revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar.
59
Regeringens överväganden Prop. 1994/951100 Sammanfattning 311. 14
Övergripande mål
Lotteriinspektionen skall utöva den centrala tillsynen över i Sverige bedriven lotteriverksamhet i enlighet med lotterilagen (1994: 1000) och lotteriförordningen (1994: 1451).
Verksamhetsmål
För den innevarande budgetperioden skall Lotteriinspektionen förutom ärendeprövning inrikta sin verksamhet på kontroll och tillsyn av all i Sverige bedriven lotteriverksamhet. Därutöver skall inspektionen bedriva utbildning för lotterihandläggare hos läns- styrelser och kommuner. Även polis- och åklagamiyndigheter bör erbjudas utbildning inom lotteriområdet. Lotteriinspektionen skall på lämpligt sätt fortlöpande informera myndigheter, lotterianordnare och andra berörda på lotterimarknaden om sin verksamhet.
Kontroll och tillsyn skall ske aktivt och i samverkan med polis-, åklagar- och kommunala myndigheter. Lotteriinspektionen skall se till att myndigheten så långt det är möjligt har kontroll över den svenska lotterimarknaden. Tillståndsgivning samt kontroll och tillsyn skall skötas på ett sådant sätt att lotteriverksamheten sker i ordnade former. Lotteriinspektionen skall hålla sig noga underrättad om utvecklingen på lotteriområdet såväl i Sverige som internatio- nellt. Inspektionen skall ägna särskild uppmärksamhet åt nya tekniska förfaranden på lotteriområdet.
Beträffande utbildningverksamheten skall Lotteriinspektionen arbeta aktivt för att kunskapsnivån om lotterier hos andra berörda myndigheter blir sådan, att myndigheterna kan förväntas fullgöra sina uppgifter i enlighet med lotterilagstihningen.
All utbildning och information som bedrivs av inspektionen skall vara avgiftsfinansierad.
Resurser 1995/96 Ramanslag 26 124 000 kr
Beräknade avgiftsinkomster 26 124 000 kr
Resultatbedömning
Lotterinämndens årsredovisning visar att verksamheten bedrivits så att de uppsatta målen i stort sett nåtts. De nya förutsättningar som gäller för Lotteriinspektionen gör emellertid det tidigare underlaget osäkert som bedömningsgrund. Kostnadstäckningen på vissa områden är fortfarande inte tillfredsställande. Lotteriinspektionens verksamhet skall bedrivas enligt principen om full kostnadstäckning. 60
Slutsatser Prop. l994/95:100 Genom den nya lotterilagen och Lotteriinspektionen skapas förut- Bil" 14 sättningar för en skärpt tillsyn och kontroll över lotteriverksamheten såväl kvantitativt som kvalitativt. Lotterimarknaden i Sverige befinner sig för närvarande i obalans. Konkurrensen på marknaden har under senare år ökat till en icke önskvärd nivå. Det bör ankomma på Lotteriinspektionen att sörja för en sund utveckling på spelmarknaden. Lotteriinspektionen bör rapportera till regeringen så snart den uppmärksammar tendenser till spelformer eller företeelser på spelmarknaden som motverkar de uppställda målen.
Lotteriinspektionen tilldelas för den utökade verksamheten förstärkta resurser. Regeringen anser att samordningsfördelar uppnås genom att kontrollen över spelmarknaden koncentreras till en myndighet i stället för som tidigare vara uppdelad på flera. Verksamheten bör därför bedrivas väsentligt effektivare och sammantaget till lägre totala kostnader. Lotteri- inspektionens verksamhet skall vara avgiftsfinansierad. Regeringen har i Lotteriförordningen (1994: 1451) angivit vilken avgihsnivå som skall gälla för olika typer av ärenden. Myndigheten kommer att få i uppdrag att noga följa verksamhetens kostnader och rapportera till regeringen om de angivna avgiRsnivåema inte är tillfyllest.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Lotteriinspektionen för budgetåren l995/96 anvisar ett ramanslag på 26 124 000 kr.
E 2. Stöd till kooperativ utveckling
1993/94 Utgih 4 389 000 Reservation 725 000 l994/95 Anslag 6 500 000 1995/96 Förslag 9 750 000
varav 6 500 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996
Från anslaget betalas kostnader för stöd till kooperativ utveckling. FöreskriRer om detta finns i förordningen (1993:569) om statsbidrag till kooperativ utveckling. Statsbidrag kan enligt förordningen ges för dels kostnadsfri information och rådgivning till allmänheten om kooperativt företagande, dels kooperativa projekt. Kooperativa rådet (1 1983:G) är regeringens organ för kontakt och dialog med kooperationen.
Merparten av stödet går till de nu 20 kooperativa utvecklingscentrumen som finns geografiskt spridda i landet. Utvecklingscentrumen sprider information om de kooperativa företagsformema samt ger stöd och råd till dem som vill starta kooperativa småföretag.
Som villkor för statligt bidrag gäller att verksamheten skall finansieras också på annat sätt med minst lika mycket. Detta sker genom medlems- avgifter och konsultuppdrag. De etablerade kooperativa företagen inom 61
konsument- och producentkooperationen deltar oRast aktivt i verksam- Prop. 1994/95:100 heten på lokal nivå. Uppdragsdelen i de lokala kooperativa utveck- Bil. 14 lingscentrums finansiering har med åren växt i betydelse. Genom Riksrevisionsverkets utvärdering år 1993 av stödet till kooperativ utveckling och genom de iakttagelser som framkommit via Kooperativa rådet framgår att ett livaktigt och väl fungerande lokalt kooperativt utvecklingscentrum är en förutsättning för kooperativ småföretagsutveck- ling. '
Utöver stödet till kooperativ utveckling har vissa medel för särskilda kooperativa projekt inom det regionalpolitiska stödområdet under ett par år ställts till förfogande ur Arbetsmarknadsdepartementets anslag Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder. Utvärdering av de projekt som hittills slutförts med hjälp av dessa medel pågår med hjälp av Statskontoret. Regeringen kan redan nu konstatera att åtskilliga nya småföretag och nya arbetstillfällen skapats.
Ett av de projekt som slutförts har hatt till syhe att undersöka möjligheterna att med modern informationsteknologi som bas utveckla nya kooperativa småföretag i glesbygd. Projektet har varit mycket framgångsrikt och har väckt ett mycket stort intresse för liknande projekt över hela landet. Regeringen avser därför att stödja ett större projekt där databaserad informationsteknologi skall vara verktyget för ett nätverk av små kooperativa företag. Intresse finns för samprojekt med såväl nordiska som andra europeiska länder. Delfrnansiering torde enligt vad regeringen erfarit vara möjlig via en eller flera av EU:s fonder.
Antalet utvecklingscentrum har stadigt ökat varje år vilket innebär att det blir flera som måste dela på samma medel. Riksdagens beslut med anledning av förra årets budgetproposition (prop. 1993/94: 100 bil. 14, bet. l993/94:NU15, rskr. l993/941222) medförde en höjning av anslaget med 2 000 000 kronor.
I samma beslut gav riksdagen regeringen tillkänna sin åsikt om vikten av att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företagsformer. Regeringen har i dag med anledning av riksdagens uttalande beslutat tillkalla en särskild utredare med uppgift att dels kartlägga hur det förhåller sig med behandlingen av olika företagsformer, dels föreslå de åtgärder som bedöms nödvändiga för att uppnå likvärdiga förutsättningar mellan kooperativa och andra företagsformer. Uppdraget skall redovisas i februari 1996.
Regeringen kommer att väsentligt utöka uppdraget för Kooperativa rådet, bl.a. i fråga om initiativrätt.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
De positiva effekterna av kooperativt småföretagande är som Riksrevi- sionsverket tidigare funnit mycket tillfredsställande. Effekterna bekräftas av andra erfarenheter och iakttagelser. De positiva effekterna har också i stor utsträckning märkts i den regionala utvecklingen, där t.ex. byar 62 kunnat överleva tack vare nya arbetstillfällen som kooperativa företag har
skapat. Enligt regeringens bedömning kan kooperativa företag med Prop. l994/95:100 hänsyn till företagsformens natur komma att bli mycket framgångsrika Bil. 14
genom att använda databaserad informationsteknologi i större och mindre nätverk.
Slutsatser
De riktlinjer som har lagts fast tidigare bör gälla även för budgetåret 1995/96. Metoder för att bättre kunna bedöma effekterna av stödet kvalitativt bör även fortsättningsvis få prövas på försök. Olika samarbets- projekt mellan företagsrådgivare av olika slag bör uppmuntras.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 9 750 000 kr.
E 3. Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.
l993/94 Utgift 70" 801 000 l994/95 Anslag 80 000 000 l995/96 Förslag 60 000 000 varav 40 000 000 beräknat förjuli 1995 -juni 1996
Anslaget disponeras för statsbidrag till
- allmänna samlingslokaler - handikappanpassning av allmänna samlingslokaler samt folkparksteatrar - riksorganisationema för allmänna samlingslokaler.
Föreningar, aktiebolag eller stiftelser som är fristående från kommuner kan få statligt stöd för ny- och ombyggnad samt för köp av allmänna samlingslokaler, enligt förordningen (1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler (ändrad senast 199311273). Stödet lämnas i form av bidrag eller som eltergih av äldre statslån.
Stöd kan även ges till handikappanpassning av folkparksteatrar som uppförts eller byggts om med stöd av bygglov som beviljats före den 1 juli 1977. Bidrag lämnas till skäliga kostnader för åtgärderna, dock sammanlagt högst 165 000 kronor enligt förordning (1987317) om bidrag till handikappanpassning av folkparksteatrar (ändrad senast l993:57l).
Stödet enligt de båda förordningarna handläggs inom Boverket av en särskild samlingslokaldelegation.
För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om statligt stöd till allmänna samlingslokaler samt en ram för beslut om bidrag för handikappanpassning av folkparksteatrar. Bidrag för handikappanpassning ' av allmänna samlingslokaler som söks utan samband med andra åtgärder 63
får lämnas utan rambegränsning. Ramen för beslut om bidrag till Prop. l994/95:100 allmänna samlingslokaler under budgetåret l994/95 uppgår till 45 Bil. 14 miljoner kronor. Ramen för beslut om bidrag för handikappanpassning av folkparksteatrar uppgår till 800 000 kronor. Av sysselsättningsskäl har under innevarande budgetår föreslagits att ytterligare 20 miljoner kronor skall anslås av arbetsmarknadspolitiska medel för om-, till- och nybyggnad samt reparation av allmänna samlingslokaler (Prop. 1994/95:25, bet. 1994/951FiU01, rskr. 145).
Boverket
Resultatbedömning
Under budgetåret l993/94 har 45 miljoner kronor beviljats till ny- och ombyggnad samt köp av allmänna samlingslokaler, och 30 miljoner kronor till 286 olika projekt för stöd till handikappanpassning. Både ansökningar och beviljade bidrag ökade i antal under budgetåret, främst beroende på en informationsinsats som Boverket genomförde hösten 1993. Ytterligare 0,5 miljoner kronor har beviljats till handikappanpass- ning av fyra folkparksteatrar inom av en ram på 0,8 miljoner kronor.
Totalt utbetalades under budgetåret 70,8 miljoner kronor av anslaget. Genom det extra anslaget om 100 miljoner kronor l993/94 till syssel- sättningsskapande åtgärder (prop. 1992/93:150, bet. 1992/931FiU30, rskr. 19921931447 och bet. l993z94zAU21, rskr. l993/94:148) har ytterligare 116 samlingslokalprojekt beviljats bidrag.
Hos Boverket fanns den 1 juli 1994 125 bidragsansökningar avseende köp, ny—, till- och ombyggnad samt standardhöjande reparationer till en sammanlagd projektkostnad av ca 1,2 miljarder kronor i 1994 års penningvärde. Kötiden från förhandsbesked till igångsättningsbeslut är f.n. fem år.
Boverket föreslår såväl oförändrade ramar för beslut som ett oförändrat anslag för nästa budgetår.
Samlingslokalutredningen
1 februari 1994 överlämnade Samlingslokalutredningen sitt betänkande Mycket under samma tak (SOU l994:132) till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats (Ds l994:131).
Flertalet remissinstanser är allmänt positiva till utredningens förslag. Statskontoret och Riksrevisionsverket (RRV) är dock kritiska och pekar bl.a. på att utredningens analyser och slutsatser inte är fullständiga.
Regeringens överväganden
Slutsatser
De omkring 3 400 föreningsägda allmänna samlingslokalema i landet har central betydelse för föreningslivet, den sociala samvaron människor 64
emellan, för barn- och ungdomsverksamhet, kultur- och nöjesliv liksom Prop. 1994/95:100 folkbildningen, särskilt på landsbygden och i mindre orter. Bil. 14
Cirka 50 procent av de allmänna samlingslokalema är i behov av tillbyggnad eller upprustning. Det återstår cirka 1 250 lokaler som behöver handikappanpassas enligt Samlingslokalutredningen.
Statligt stöd till allmänna samlingslokaler har funnits sedan 1942. Stödet till allmänna samlingslokaler har utretts vid ett flertal tillfällen. Den senaste gången större förändringar av detta anslag genomfördes var 1989.
Det primära sy Ret med det statliga stödet bör även i fortsättningen vara att skapa sådana samlingslokaler för föreningslivet som är ändamålsenliga och som upplåts opartiskt, i skälig omfattning samt på skäliga villkor. De allmänna samlingslokalemas unika upplåtelseskyldighet skiljer dessa lokaler från alla andra lokaler som kan användas av föreningslivet.
Den investering som gjorts av staten, kommunerna och enskilda genom frivilliga insatser under mer än femtio år innebär en betydande resurs för samhället. Det finns därför anledning att ta vara på lokalerna samtidigt som de anpassas till dagens behov. Det finns också bland de befintliga byggnaderna kulturhistoriska kvaliteter som bör tillvaratas.
Av en rapport från Boverket i augusti 1992 framgår att behovet av helt nya samlingslokaler inte är lika stort som tidigare. Det har heller inte tillräckligt tydligt kunnat styrkas av Samlingslokalutredningen. Det statsfinansiella läget motiverar också en förändring av stödet. Inriktningen av stödåtgärderna bör förskjutas till att ta vara på de nuvarande allmänna samlingslokalema, främst genom att rusta upp och att öka tillgängligheten bl.a. genom handikappanpassning.
Stöd bör inte längre kunna beviljas för köp eller nybyggnad av sam- lingslokaler. 1 de fall där det inte finns någon annan ändamålsenlig lokal för föreningslivet att tillgå och det bedöms vara av synnerligen stort värde för det lokala föreningslivet på orten bör dock Boverket kunna medge undantag. Vid prövningen skall hänsyn tas till om det finns ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen och om det finns behov av lokalen. Behovet av lokalen bör framgå av en kommunal lokalförsörjningsplan.
Beslutsramen för statsbidrag till allmänna samlingslokaler föreslås med hänvisning till det statsfinansiella läget minska till 20 miljoner kronor totalt under budgetperioden. Regeringen bedömer att det inför budgetåret 1995/96 är möjligt att minska anslaget till allmänna samlingslokalema till 60 miljoner kronor.
Det finns många allmänna samlingslokaler som kan tillmätas ett stort kulturhistoriskt värde. Boverket bör därför i samråd med Riksanti- kvarieämbetet utarbeta vägledning riktad till samlingslokal förvaltama, om de hänsynsregler som skall beaktas vid upprustning m.m. enligt Plan- och Bygglagen (1987:10) eller i övrigt.
Bidrag till handikappanpassning av folkparksteatrar bör i fortsättningen kunna ges enligt samma regler som för handikappanpassning av allmänna samlingslokaler inom ramen för beviljat anslag.
Enligt nuvarande förordning finns möjligheter att bevilja bidrag till 65 utgift för att betala skulder i vissa fall och till eftergift av äldre statslån
5 Riksdagen l994/95. lsaml. Nr 100. Bilaga [4
i enlighet med kungörelsen (19572367). Det finns inte längre något behov av dessa bidrag. Sådana bör därför inte betalas ut.
Bidraget till riksorganisationema för allmänna samlingslokaler för att täcka kostnaderna för att biträda samlingslokaldelegationen inom Boverket med handläggning av byggärenden, består främst av lönekost- nader. Det föreslås bli oförändrat med 5 625 000 kr för perioden. Av bidraget avser 495 000 kr sådant tekniskt/ekonomiskt utrednings- och utvecklingsarbete som utförs gemensamt av riksorganisationema.
Boverket och dess Samlingslokaldelegation bör få en aktivare roll när det gäller tillämpningen av förordningen (1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler. Boverket har fått i uppdrag att före utgången av 1995 redovisa ett förslag till uppföljningssystem för stödet till allmänna samlingslokaler. Avsikten är att det skall ske i samverkan med riksorganisationema för allmänna samlingslokaler. Senast den 30 juni 1995 skall Boverket redovisa en rapport om arbetsläget.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. medger att beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1995/96 får meddelas inom en ram om 20 000 000 kr, 2. medger att beslut om bidrag till handikappanpassning av allmänna samlingslokaler och folkparksteatrar som söks fristående från andra åtgärder får meddelas utan avräkning mot ramen,
3. till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.
E 4. Utveckling av ideell verksamhet
l993/94 Utgilt 6 702 000 Reservation 11 097 630 1994/95 Anslag 22 800 000 l995/96 Förslag 23 700 000
varav 15 800 000 kronor beräknat förjuli 1995 -juni 1996
Ur anslaget kan bidrag ges till ideella föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser som bedriver utvecklingsarbete i den tredje sektorn. Bidrag kan ges till organisationer för att utveckla formerna för lokal ideell verksamhet liksom för att lämna information och rådgivning i dessa frågor.
Föreskrifter om stödet finns i förordningen (1993:568, ändrad senast 1994:550) om statsbidrag till ideell verksamhet.
I enlighet med riksdagens beslut våren 1994 har 2 miljoner kronor överförts till anslaget för Stöd till kooperatlv utveckling.
Prop. 1994/951100 Bil. 14
66
Regeringens överväganden Prop. l994/95:100 Resultatbedömning Bil. 14
Närmare ] 400 organisationer har sökt bidrag för utveckling av ideell verksamhet. De sökta beloppen omfattar sammantaget mer än 500 miljoner kronor. Det finns således ett mycket stort intresse inom föreningslivet att engagera sig i utvecklingen av den ideella sektorn. Regeringen har beviljat stöd till ett sextiotal utvecklingsprojekt.
Regeringen har ur anslaget lämnat bidrag till en bred studiekampanj, Ny Väg, som genomförs av den samlade folkbildningen. Kampanjen kommer att genomföras under två år och har som mål att stimulera till nytänkande, utveckling och förnyelse såväl i tätorter som på landsbygd. 1 studiekampanjen deltar även Utbildningsradion.
Slutsatser
Det är angeläget att nya former för lokalt utvecklingsarbete prövas, både bland etablerade folkrörelser och nya typer av organisationer där medborgarna genom handling vill vara med och påverka samhällsutveck- lingen. Därför bör den fortsatta inriktningen av stödet vara just att stimulera utveckling och förnyelse av lokala verksamheter. Det bör kunna rikta sig både till pilotprojekt och till organisationer som lämnar in- formation och rådgivning till andra utvecklingsprojekt.
I det här sammanhanget är det viktigt att uppmuntra lokala initiativ som vill stärka medborgarnas möjligheter att påverka både den nationella och europeiska politiken.
Erfarenheterna från de projekt som har fått stöd skall tas tillvara och utvärderas. För- och nackdelar med den arbetsmetod som projekten valt skall analyseras och beskrivas. Expansionsmöjligheter och analys av eventuella hinder för ett ökat ideellt engagemang skall också belysas genom utvärderingen. Nya erfarenheter, idéer och kunskaper om ut- veckling av ideell verksamhet kan härigenom spridas till olika sektorer i samhället.
Under mandatperioden kommer anslaget att minskas med 10 miljoner kronor, varav 7 miljoner budgetåret 1995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Utveckling av ideell verksamhet anvisar ett reservationsanslag på 23 700 000 kr.
E 5. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet
1993/94 Utgift 3 501 000 Reservation 66 900 l994/95 Anslag 3 432 000 1995/% Förslag 5 148 000 varav 3 432 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 67
Från anslaget fördelas bidrag till kvinnoorganisationernas centrala Prop. 1994/95:100 verksamhet. Medlen disponeras av Civildepartementet efter särskilda Bil. 14 beslut av regeringen enligt de riktlinjer som anges i proposition 1981/82:155 om stöd till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Föreskrifter om bidragen flnns i förordningen (19821865) om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet (omtryckt l987:1053, ändrad senast 19921661).
Statsbidraget består av ett grundbidrag och för organisationer med fler än 3 000 medlemmar ett rörligt bidrag.
Bidraget anvisas sedan budgetåret 1992/93 som ett reservationsanslag o'ch fördelas i mån av tillgång på medel för ett år i sänder.
Regeringens överväganden Resultatbedömning
Under året har 19 organisationer ansökt om statsbidrag. Av dessa har 17 tidigare fått organisationsstöd. Av de två organisationer som sökt stöd för första gången, bedömde regeringen att en av dem uppfyllde kraven enligt förordningen. Under innevarande budgetår har 18 kvinnoorganisationer därmed beviljats stöd.
Den ekonomiska basen för att bedriva ett effektivt opinionsbildande arbete när det gäller att stärka kvinnors ställning i samhället och att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män har försvagats för nära hälften av kvinnoorganisationerna. Verksamhetsåret 1993, som ligger till grund för beräkningen av statsbidraget, minskade antalet medlemmar i kvinnoorganisationema med sammanlagt drygt 10 000. Bilden är emellertid inte entydig. Två av fem politiska kvinnoförbund svarar för nära två tredjedelar av bortfallet, medan ett tredje av dessa kvinnoförbund ökat sitt medlemsantal kraftigt. Bland de mindre kvinnoorganisationema har medlemsantalet minskat i sex organisationer och ökat i fem, medan tre behåller samma nivå som tidigare.
Flera av kvinnoorganisationernas lokalföreningar arbetar med projekt och nätverksgrupper, dvs. även med kvinnor som inte är medlemmar. De står för mycket av den förnyelse av formerna för lokalt föreningsarbete som idag efterfrågas.
Slutsatser
Det övergripande målet bör även i framtiden vara att genom stödet till kvinnoorganisationema medverka till att stärka kvinnornas ställning i samhället i syfte att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Under budgetåret 1994/95 har regeringen vid fördelningen av stats- bidraget valt att använda det tillgängliga utrymmet för att något höja grundbeloppet, eftersom organisationsstödet är viktigt från jämställd- hetssynpunkt för att engagera nya grupper av kvinnor och att utveckla
kvinnoorganisationerna. 68
Enligt regeringens mening bör stödet till kvinnoorganisationema vara Prop. 1994/95:100 oförändrat. I fortsättningen bör stöd också kunna ges för utveckling och Bil. 14 förnyelse. Det kan gälla projekt som syltar till att engagera nya grupper av kvinnor, inte minst unga och att stödja de lokala organisationerna i att finna nya former för verksamheten. Det kan också handla om att finna strategier för att stärka den egna organisationens ekonomiska oberoende. En fjärdedel av stödet under artonmånadersperioden bör därför avse stöd till sådana konkreta utvecklingsprojekt och verksamheter.
Regeringen kommer att kalla kvinnoorganisationema till en över- läggning under våren 1995 med anledning av den förändrade inriktningen av anslaget och för att diskutera kvinnoorganisationernas fortsatta arbete för att stärka kvinnornas ställning i samhället och att arbeta förjämställd- het mellan kvinnor och män.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 5 148 000 kr.
E 6. Stöd till idrotten
1993/94 Utgift 511 173 000 Reservation 11 945 1994/95 Anslag 512 173 000 1995/96 Förslag 894 694 000
varav 502 173 beräknat förjuli 1995 -juni 1996
Anslaget används för bidrag till Sveriges riksidrottsförbund (RF) för den verksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna organisationer. Från anslaget lämnas också bidrag till vissa utanför RF stående organisationer och till motionsverksamhet för studerande vid kårortema. För anslagets användning gäller i huvudsak de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för organisationsstöd till idrotten (prop. 1970z79, bet. l97OISU122, rskr. 1970:291, prop. 1992/93:100 bil. 8, bet. 1992/93:KrU14, rskr. 1992/93:254). Från anslaget lämnas vidare bidrag till riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov samt bidrag till mindre föreningsanläggningar för idrott och friluftsliv. Därutöver lämnas bidrag till lokal ungdomsverksamhet på idrottens område (prop. 1989/90:100 bil. 13, s. 80, bet. 1989/901KrU15, rskr. 1989/901161) och bidrag till RF som stöd för den forskning och utveckling m.m. som bedrivs av förbundet.
Sveriges riksidrottsförbund (RF) m.fl.
Svensk idrottsrörelse organiseras i över 27 000 idrottsföreningar och 17 000 korpklubbar. Idrotten är en stor och vital folkrörelse, främst en ungdomsrörelse. Bland högstadieungdom är cirka 60 procent av pojkarna 69
och 40 procent av flickorna med i en eller flera idrottsföreningar. Prop, 1994/95:100 Tillsammans bedrivs verksamhet som förutom det idrottsliga utvecklar Bil. 14 hundratusentals ungdomar i samarbete, ledarskap och demokratiska spelregler. Idrottens inbyggda framstegstro äri ekonomiskt svåra tider en motvikt till den pessimism som lätt sprider sig bland befolkningen menar RF.
Riksidrottsmötet (RIM) år 1993 fastställde verksamhetsinriktning för perioden år 1994-96. De fyra huvudpunktema i denna inriktning är individen i idrotten, anläggningstillgänglighet, idrottens fnansiering och internationellt agerande.
Individen i idrotten skall utvecklas så att alla som deltar i verksamheten får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. För att forma morgondagens idrott krävs att alla får chansen att bidra med sina synpunkter. I det arbetet är jämställdhetsarbete, ungdomars inflytande i beslutande församlingar, idrotten som ett gränsöverskridande forum för möten mellan nationer, raser och nationaliteter viktigt. Idrotten vill fortsätta sitt program för elitidrottamas utveckling samtidigt som man vill utveckla folkhälsoarbetet genom en omfattande motionsverksamhet för alla åldrar. Vidare betonas att de ideella ledarna är idrottsrörelsens motorer och att goda förutsättningar och en utveckling av ledarnas kompetens är avgörande för idrottens framtida utveckling.
Det stora antalet allmänt tillgängliga anläggningar är en viktig orsak till svensk idrotts positiva utveckling på såväl bredd- som elitnivå. En fortsatt utveckling mot ökad föreningsdrift av offentliga anläggningar medför ett ökat behov av kompetensutveckling för idrottsrörelsens ledare menar RF.
Idrottsrörelsens viktigaste finansieringskälla är enligt RF värdet av medlemmarnas egna insatser genom ideellt arbete. Utöver detta pekar man på att spel och lotterier traditionellt har varit en viktig inkomstkälla. RF betonar att ett stabilt samhällsstöd, från stat och kommun, garanterat idrottsrörelsen en grundläggande ekonomisk trygghet. Det statliga lokala aktivitetsstödet är av avgörande betydelse för idrottens breda barn- och ungdomsverksamhet.
På området idrottens internationella agerande vill RF sträva efter att stärka idrottens konkurrensförmåga och genom särskilda insatser förstärka den svenska representationen i internationella beslutande församlingar. Med grunden i ett samlat idrotts-Europa där idrotten utvecklas på sina egna villkor och på demokratiska grunder avser RF att aktivt delta i arbetet att påverka idrottens förutsättningar inom EU. Samarbetet med nya demokratiska nationer i Östeuropa föreslås främst riktas till Lettland och de andra länderna i Baltikum. RF avser att år 1996 stå som värd för en europeisk konferens på tema kvinnor och idrott. Vidare vill man gå vidare i samarbete med idrottsrörelsen i södra Afrika för att efter apartheids fall bidra med svenskt kunnande i den nya och positiva uppbyggnadsfasen.
ldrottsrörelsen har flera gemensamma uppgifter. Vid RIM år 1993 beslutades att tillsätta utredningar som inför nästa RIM år 1995 skall genomföra en översyn och lägga förslag till förändringar inom områdena program, organisation och finansiering. 70
I detta sammanhang behandlas bl.a. idrottens mål och inriktning, förslag Prop. 1994/951100 till idrottens organisationsmodell samt dessutom en översyn av kriterierna Bil. 14 för fördelningen av det statliga bidraget till lokal ungdomsverksamhet. Utvärderingen av de mål som fastställdes av 1989 års RIM i idrottens jämställdhetsPIan kommer att ske vid RIM år 1995.
Majoriteten av de 63 specialförbunden är starkt beroende av det statliga bidraget för sin verksamhet. Svensk idrotts breda verksamhet är viktig för såväl breddidrotten som elitverksamheten. Det är specialförbund som har ansvaret för elitidrottsutvecklingen inom respektive idrott. En viktig del i detta arbete är riksidrottsgymnasiema.
RF pekar på vikten av att samla landets resurser för idrottsforskning och deltar i styrelsen för och bidrar till Centrum för idrottsforskning. Under året har riksidrottsstyrelsen anslagit 5 miljoner kronor för detta ändamål. Tillsammans med Sveriges Olympiska Kommitté bedrivs projekt till stöd för svensk elitidrotts utveckling inom ramen för Centrum för prestationsutveckling. Vikten av ett fortsatt kraftfullt anti-dopningsarbete betonas.
RF begär medel för att utveckla riksanläggningen Bosön som den svenska idrottsrörelsens centralanläggning för träning, tävling, utbildning och utveckling. För uppförande, tillbyggnad eller upprustning av ett antal mindre idrottsanläggningar som ägs av idrottsförening lämnas bidrag av RF.
För deltagande i de olympiska sommarspelen och paralympics i Atlanta år 1996 begärs ett särskilt bidrag.
RF:s anslagsframställning uppgår sammanlagt till 930 miljoner kronor och innefattar nuvarande stödform från AB Tipstjänst. Framställningen omfattar fem utgiftsområden. RF begär 327 miljoner kronor för stöd till lokalt aktivitetsstöd, 527 miljoner kronor för stöd till övrig gemensam verksamhet, 28 miljoner kronor till forskning och utveckling, 25 miljoner kronor för stöd till utveckling av Bosön som den svenska idrottsrörelsens centralanläggning samt 23 miljoner kronor till olympiskt deltagande.
De sex utanförstående organisationerna; Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund, Svenska Livräddningssällskapet- Simfrämjandet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Båtunionen och Cykelfrämjandet, har tillsammans begärt drygt 35 miljoner kronor. Detta för bidrag till respektive organisations verksamhet och som stöd för bidrag till lokal ungdomsverksamhet på idrottens område. Anslags- framställningama har inlämnats till RF som sammanställt och vi- darebefordrat dem utan prioritering till regeringen för ställningstagande.
RF har även vidarebefordrät förslag från Sveriges Förenade Student- kårer (SFS) till statligt stöd för studenternas motionsverksamhet vid landets studentkårer vid universitet och högskolor. SFS pekar på att de för sin del föredrar att anslaget beräknas som ett anslag per student. För kommande budgetår uppgår begäran till 14 miljoner kronor.
RF har till regeringen inkommit med årsredovisning och revisionsbe- rättelse för förbundet samt med en sammanställning av årsred0visningar från de sex utanförstående organisationerna. I årsredovisningarna har verksamhetens resultat och bidrag till den lokala ungdomsverksamheten 71
särskilt redovisats. En revisionsberättelse utan anmärkning har redovisats Prop. 1994/95:100 från de av riksidrottsmötet valda auktoriserade revisorerna. Bil. 14
Sammanfattning
Sammantaget uppgår idrottens samlade anslagsframställning till ett belopp om närmare 980 miljoner kronor. Detta innebär ett ökat anslag, in- beräknat stödet från AB Tipstjänst, med ca 130 miljoner kronor.
Regeringens överväganden Inledning
Den svenska idrottsrörelsen utför många viktiga uppgifter i samhället. Med nästan tre miljoner medlemmar i föreningar runt om i landet aktiverar idrottsrörelsen fler ungdomar än någon annan förenings- verksamhet. Varje år genomförs över sju miljoner lokala ungdoms- aktiviteter med över 55 miljoner deltagartillfällen. Idrotten ger mycket för många människor, lust och glädje, underhållning, gemenskap och fostran, välbefinnande och spänning. I sin bästa form ger den alla något av allt detta genom sin förmåga att engagera människor i idrottsaktivite- ter, demokratiska beslutsprocesser och social verksamhet. ldrottsrörelsen är en fri folkrörelse som själv ska forma sin framtid. De centrala organisationerna byggda på medlemmarnas frivilliga medlemskap spelar en viktig roll för att utveckla detta. Det är med bakgrund i detta viktigt att staten även i svåra tider ger stöd och bidrar till att underlätta möjlighetema för idrottsrörelsen att utvecklas.
Den allra största delen av idrottens finansiering sker genom egeninsat- ser i form av all den tid och möda som ideellt arbetande ledare lägger på idrotten. En viktig finansieringskälla för idrotten är lotterier. Nedan redovisas förslag om fortsatt stöd från AB Tipstjänst till idrotten. Offentligt stöd till de ideella organisationerna måste också i framtiden utgöra en viktig grundfinansiering för att säkerställa idrottsrörelsens långsiktiga utveckling.
Anslagets fördelning
Den roll som RF har i fördelningen av statens stöd till idrotten förutsätter att nödvändiga prioriteringar görs. RF har i anslagsframställning pekat på sina ambitioner men ej i tillräcklig omfattning redovisat nödvändiga prioriteringar. Regeringen finner därför att det ankommer på den att särskilt beräkna vissa delar av anslaget. För att idrottsrörelsen skall kunna hushålla med ett krympande statligt bidrag till organisationernas verksamhet är det viktigt att RF, som har minskat kostnaderna för sin centrala administration, går vidare med att se över stödet till idrottsrörel- sens organisationer i syfte att frigöra nya resurser genom lägre kostnader och högre effektivitet. RF bör förutom bidrag till den egna verksamheten 72 också se över bidragen till såväl specialidrottsförbunden, distriktsidrotts-
förbunden som till idrottens eget studieförbund - SISU. Prop. l994/951100
RF redovisar idrottsrörelsens ambitioner vad gäller idrottens in- Bil. 14 ternationella agerande. Idrottens arbete är av tradition internationellt och utgör en viktig kraft i en tid då världens nationer upplever ett ökat internationellt ömsesidigt beroende. Regeringen noterar med tillfreds- ställelse idrottens ambitioner inom dessa områden.
Idrotten har stor betydelse i rehabiliteringen av handikappade liksom vid integrering av handikappade i de ickehandikappades värld. Arbetet med att integrera invandrare sker naturligt inom idrotten och tjänar som förebild i det svenska samhället. Regeringen vill betona vikten av att ungdomar rekryteras till idrottens beslutande församlingar, här spelar den unga kraften en viktig roll inom svensk idrott. Idrottens utveckling och möjlighet att rekrytera ledare bygger på att idrotten ger utrymme i olika positioner för ledare som är representativa för sina medlemmar.
RF har redovisat såväl uppnådda resultat som fortsatta insatser vad gäller arbetet för en jämställd idrott. Regeringen anser att detta arbete är av mycket stor vikt. lnsatsema bör vara av sådan omfattning att idrottens egna mål i det gällande Jämställdhetsprogrammet som skall utvärderas vid RIM år 1995 kan uppnås. Om mot förmodan detta inte sker bör det ankomma på RF att under budgetåret se över kriterierna för hur bidragen fördelas och till regeringen redovisa åtgärder för hur de av idrottsrörelsen själv uppställda målen skall uppnås.
Stödet till det lokala föreningslivets ungdomsaktiviteter är särskilt betydelsefullt för den viktiga verksamhet som idrottsrörelsen bedriver bland barn och ungdom. Verksamhetens betydelse för att träna ungdomar i såväl fysiska aktiviteter som deltagande i föreningslivets demokratiska beslutsprocesser är stor. Regeringen har för detta ändamål beräknat ett bidrag om minst 300 miljoner kronor.
Elitidrotten är av stor betydelse för såväl ungdomsrekryteringen som människors positiva upplevelser och känsla av samhörighet på olika nivåer. Genom bevakning från media når elitidrotten alla människor. Idrottens etiska hållning och avståndstagande från dopning och det idrottsanknutna våldet är viktig inte minst då elitidrottare utgör förebilder för många barn och ungdomar. Det är en fråga för specialidrottsförbunden att med stöd av anslaget och i samarbete med RF och Sveriges Olym- piska Kommitté sörja för att erforderligt stöd till elitidrotten ges. I detta sammanhang bör särskilt verksamheten vid de riksrekryterande idrotts- gymnasiema samt arbetet inom Centrum för Prestationsutveckling nämnas.
Det är av vikt att de lokala föreningarna ges möjlighet att uppföra anläggningar av olika slag. För att bidra till att möjliggöra detta har tidigare medel till s.k. mindre anläggningar beräknats. Det bör nu ankomma på RF att prioritera denna verksamhet gentemot andra verksamheter och fördela eventuella medel på ett för idrotten lämpligt sätt.
Forsknings— och utvecklingsarbetet är av stor betydelse för att idrotten skall kunna fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt. Idrotten är i grunden en fysisk aktivitet och är ur folkhälsosynpunkt viktig. Medicinsk 73 forskning har lett till nya metoder för både behandling och rehabilitering
av skador som inte enbart drabbar idrottsutövare. RF:s beslut att av årets Prop. 1994/95:100 anslag fördela 5 miljoner kronor till verksamheten inom Centrum för Bil. 14 idrottsforskning finner regeringen vara en synnerligen angelägen prioritering och har därför beräknat ett motsvarande stöd även under det kommande budgetåret.
ldrottsrörelsen gör stora ansträngningar för att motverka användningen av dopningsmedel och andra droger inom idrotten. Dopningen är i dag främst ett problem utanför den organiserade idrottsrörelsen. ldrottsrörel- sens kunskaper och erfarenheter utgör en viktig del i arbetet med att bekämpa den ökade spridningen av dopningsmedel. Regeringen in- stämmer i RF :s bedömning att även fortsättningsvis prioritera idrottens arbete på detta område.
RF begär medel för att kunna utveckla riksanläggningen Bosön till en komplett anläggning för svensk och internationell idrott. Regeringen ser positivt på RF:s planer för Bosön och avser att i ett annat sammanhang vidta åtgärder för att möjliggöra en erforderlig utbyggnad av Bosöns idrottsinstitut.
Regeringen har beräknat 21 miljoner kronor för svenskt deltagande i olympiska sommarspelen och paralympics i Atlanta år 1996.
Regeringen har vidare beräknat ett bidrag för de sex utanförstående or- ganisationerna och där tagit hänsyn till motsvarande besparingar som åläggs andra delar av bidrag till idrottens centrala och regionala organisationer samt omfattningen av de redovisade lokala ungdoms- aktiviteterna.
Det finns för närvarande angelägna insatser som bör göras på främst internationell nivå på idrottens område utöver det som faller inom idrottsorganisationemas ram att fatta beslut om. Med bakgrund i detta har regeringen beräknat ett oförändrat stöd för internationaliseringsarbete m.m. Dessa medel bör disponeras av regeringen.
På grund av förändrad periodisering av utbetalningar från detta anslag avser regeringen att återkomma till riksdagen under våren med förslag till justeringar som därav följer. Detta innebär att från regeringens förslag till stöd till idrotten för budgetåret 1995/96 skall avräknas 102 miljoner kronor, vilka avser bidrag till verksamhet utanför detta budgetår.
Stöd till motionsverksamhet för studerande vid kårortema
Staten ger för närvarande bidrag till motionsverksamhet för studerande vid kårortema att utgå till studentkårer eller studentkårssammanslut- ningar. Under innevarande budgetår utgår ett stöd om 5 611 000 kronor till sammanlagt 23 kårer eller sammanslutningar. Stödet tillkom som ett särskilt stöd för att främja studenternas motionsverksamhet (prop. l967:48, bet. 1967:SU96, rskr. 220). Efter förslag från utredningen ldnott åt alla (SOU 1969129) lades detta anslag samman med övriga idrotts- anslag och Riksidrottsförbundet fick en samordnande roll (prop. 197OI79, bet. 1970:SU122, rskr. l970:291), vilket bekräftas av riksdagen (prop. 1982/83:129, bet. 1982/83 SfU25, rskr. 386). Stödet söks av respektive studentkår eller sammanslutning av studentkårer på en och samma ort 74
genom RF vilka också samråder med Sveriges Förenade Studentkårer innan regeringen förelägges ett förslag på stödets fördelning. SFS har uttryckt att detta stöd till motionsidrotten i stället kan beräknas per student och överföras till det statliga bidraget till högskolornas studeran- dehälsovård.
I betänkandet Studenten och tvångsanslumingen (SOU 19902105) pekas på att studenternas motionsidrott på flera högskoleoner är utestängd från kommunala bidrag och att en orättvisa föreligger i att studenternas motionsidrott inte berättigar till att söka stöd från statens bidrag till lokal ungdomsverksamhet. Utredningen pekar vidare på att det är svårt att bedöma effekterna av borttagande av det statliga stödet till studenternas motionsverksamhet.
Bestämmelserna i 115 folkbokföringslagen (1991:48l) innebär att studerande över 18 år skall skrivas på den ort där de har sin vanliga dygnsvila. Denna ändring medför att det tidigare förhållandet, då studenter vid kårortema i ej ringa omfattning var skrivna i en annan kommun än där studierna bedrevs, inte längre gäller. Kommunerna har i dag således ett tydligare ansvar för stöd också till motionsverksamhet för de studerande vid kårortema än vad som tidigare var fallet. Redan i dag har studerande vid kårortema rätt till samma statliga stöd för lokala ungdomsaktiviteter på idrottens område som andra. En förutsättning för detta är att man väljer att organisera sig i en sådan ideell idrottsförening som uppfyller kraven på medlemskap i ett av de 63 specialförbund som för närvarande är medlemmar i Riksidrottsförbundet, alternativt i en av de sex övriga organisationer som får statligt stöd för lokal ungdoms- verksamhet på idrottens område. Ett av RF:s medlemsförbund med verksamhet i föreningar vid de flesta av landets studentkårorter är Sveriges akademiska idrottsförbund.
Det särskilda bidraget till motionsverksamhet för studerande har bl.a. motiverats av vikten av en god hälsa för studerande vid kårortema. Om enskilda högskolor vill prioritera ett stöd till denna verksamhet som komplement till respektive högskolas studerandehälsovård ankommer det på respektive högskola att så besluta.
Regeringen har, med bakgrund bl.a. i de förändringar som tidigare genomförts i folkbokföringslagen, beräknat att det särskilda bidraget till stöd för motionsverksamhet för studerande vid kårortema som utgår till studentkårer eller studentkårssammanslutningar skall upphöra från och med den ljuli l996.
Riksia'mttsgymnasier: anslagsfrågor m.m.
I syfte att förbättra kvaliteten samt reglera omfattningen och finan- sieringen av elitidrottares specialidrottsverksamhet vid riksrekryterande idrottsgymnasier föreslår regeringen att en särskild anslagspost inrättas under detta anslag. En närmare bakgrund till förslaget har redovisats i bilaga 9 till denna proposition.
Regeringen anser att en särskild ram om 36 miljoner kronor bör avsättas för detta ändamål från och med läsåret 1996/97 och har sålunda
Prop. l994/95:100 Bil. 14
75
här beräknat ett anslag om 18 miljoner kronor. RF bör ansvara för Prop. 1994/95:100 fördelningen av medel ur denna ram. Bil. 14
RF:s fördelning av medel till riksidrottsgymnasier utgör myndig- hetsutövning och förutsätter lagstöd. Inom Civildepartementet har därför upprättats förslag till en lag om överlämnande av föwaltningsuppgiher till Sveriges Riksidrottsförbund. Lagförslaget finns i bilaga 14.1.
Lagförslaget är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.
RF:s verksamhet bör såvitt angår dessa frågor omfattas av offentlig- hetsprincipen. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med förslag till erforderlig ändring av bilagan till sekretesslagen (19801100).
Det ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter för disponering av medel till riksidrottsgymnasiema samt för såväl RF:s som Skolverkets ansvar vad gäller uppföljning och utvärdering av special- idrotten och gymnasieutbildningama.
Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel [ Sverige år 2002
Vid riksdagens behandling av prop. l993/94:240 Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002 har kulturutskottet uttalat att utskottet utgår från att regeringen i lämpligt sammanhang för riksdagen redovisar på vad sätt regeringen i den fortsatta beredningen har uppfyllt de av riksdagen uppställda villkoren för garantin (bet. l993/941KrU35, rskr. l993/94:413).
Regeringen har den 20 september 1994 bemyndigat ansvarigt statsråd att för staten teckna avtal med företrädare för Östersunds kommun, Åre kommun och Vinterspelen i Östersund/Åre Aktiebolag om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002. Den 27 september 1994 undertecknade parterna ett avtal innehållande de villkor riksdagen uppställt.
AB Tipstjänst
AB Tipstjänst har och har alltid haft ett nära samarbete med idrotten. Bolagets idrottsanknutna spel står för ca hälften av bolagets omsättning och för ca 1/3 av bolagets vinst. En stor målgrupp för Tipstjänsts produkter är idrottspublik varför det också är naturligt att en del av bolagets strikt kommersiella marknadsföringsinsatser styrs mot idrotts- evenemang och idrottsföreningar. Om dessa strikt kommersiella insatser beslutar naturligtvis bolaget. Då AB Tipstjänst använder idrottsevenemang som spelobjekt är det rimligt att en del av det statliga idrottsstödet kanaliseras via Tipstjänst.
Riksdagen har vid ett flenal tillfällen uttalat sin mening att AB Tipstjänsts bolagsstämma ges möjligheten att besluta om stöd till idrotten i form av ett samlat bidrag om 55 miljoner kronor till Riksidrottsför- bundet (prop. 1991/921100 bil. 8, bet. 1991/92:KrU15, rskr. 1991/92:150). 76
Av samma skäl som tidigare bör Tipstjänsts bolagsstämma ges fortsatt Prop. l994/95:100 möjlighet att besluta om ett sådant bidrag till RF. Ramen bör enligt Bil. 14 regeringens uppfattning även framledes uppgå till oförändrade 55 miljoner kronor per år.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis föreslås anslaget Stöd till idrotten uppgå till ca 894 miljoner kronor, varav 21 miljoner kronor engångsvis och 102 miljoner kronor för ändrad periodisering av utbetalningar. Det bör ankomma på regeringen att eRer förslag från RF besluta om närmare fördelning av anslaget om ca 792 miljoner kronor. Stödet till motions- verksamhet för studerande vid kårortema upphör den 1 juli 1996. En ny beslutsordning där RF med stöd av lag anförtros förvaltningsuppgihen att fördela medel till specialidrottsverksamheten vid de riksrekryterande idrottsgymnasiema föreslås. Till detta kommer regeringens förslag till stöd till idrotten från AB Tipstjänst.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Stöd till idrotten för budgetåret l995/96 anvisar ett reservations- anslag på 894 694 000 kr, 2. godkänner det som regeringen förordar angående AB Tipstjänsts stöd till idrotten, 3. antar förslag till lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund.
77
Bilaga 14.1 Prop. l994/95:100 Bil. 14
Förslag till Lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund
Härigenom föreskrivs följande
1 5 Sveriges Riksidrottsförbund prövar frågor om fördelning till kommuner av statsbidrag till kostnader för specialidrott inom gym- nasieskolan.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
78
Register Prop. l994/95:100 Bil. 14
3 lnledning
8 A. Länsstyrelserna m.m. 2 721 188 000 10 l Länsstyrelserna m.m. 2 686 773 000 23 Kammarkollegiet: 24 2 Myndighetsuppgifter 34 414 000 25 3 Uppdragsverksarnhet 1 000 27 B. Trossamfund m.m. 94 500 000 28 l Stöd till trossamfund m.m. 94 500 000 31 C. Konsumentfrågor 138 255 000 36 l Konsumentverket 101 687 000 38 2 Allmänna reklamationsnämnden 20 518 000 40 3 Stöd till konsumentorganisationer 6 150 000 42 4 Konsumentforskning 3 000 000 43 5 Stöd till miljömärkning av produkter 6 900 000 45 D. Ungdomsfrågor 194 642 000 49 l Ungdomsstyrelsen 12 498 000 51 2 Bidrag till nationell och internationell 174 303 000 ungdomsverksamhet m.m. 54 3 EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa 7 841 000
55 E. Folkrörelse- och idrottsfrågor, kooperativa frågor m.m. ] 019 416 000 58 1 Lotteriinspektionen 26 124 000 61 2 Stöd till kooperativ utveckling 9 750 000 63 3 Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. 60 000 000 66 4 Utveckling av ideell verksamhet 23 700 000 67 5 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala 5 148 000 verksamhet 69 6 Stöd till idrotten 894 694 000
Totalt för Civildepartementet 4 168 001 000 Underbilaga 78 14.1 Förslag till Lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund
79
gotab 47512. Stockholm 1994
&
ww %%?
Prop. 1994/95 : 100 Bil. 15
Bilaga 15 till budgetpropositionen 1995
Miljödepartementet (Fj ortonde huvudtiteln)
Inledning
Till Miljödepartementets ansvarsområde hör uppgifter om biologisk mångfald och naturvård, vatten- och luftvård, avfällsfrågor, bilavgas— frågor, miljöskydd, miljöforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till kämlcraften samt internationellt miljösam- arbete. Till departementets ansvarsområde hör vidare planering av markanvändning och bebyggelse samt lantmäteri— och fastighetsdatafrå— gor, liksom hushållning med naturresurser och internationellt samarbete kopplade till dessa områden. Departementet är samordnande för regeringens miljöpolitik.
Övergripande mål
Målet med miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser samt skydda natur— och kulturlandskap.
Inriktningen av det miljöpolitiska arbetet
Regeringens miljöpolitiska strategi har nyligen redovisats för riksdagen i en särskild skrivelse (sla. 1994/95 : 120). I skrivelsen redovisas bl.a. hur det internationella arbetet skall förstärkas och göras mer resultatinriktat. Sverige bör fortsätta att spela en aku'v roll i det globala miljöarbetet och uppföljningen av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992 har därför hög prioritet. En svensk nationalkommitté kommer att tillsättas för uppföljning av Riokonferensen och för arbetet inför FN:s extra generalförsamling år 1997. Sverige bör driva på det miljöpolitiska arbetet inom Europeiska unionen (EU).
Det lokala arbetet är av stor betydelse. En markanvändningspolitik för en långsiktigt hållbar utveckling skall utvecklas och regeringen avser att lägga särskild vikt vid en hållbar utveckling av städer och tätorter, bl.a. genom att miljön får en starkare roll i den kommunala översiktsplane- ringen.
Regeringen har tidigare föreslagit att programmet för landskapsvård utökas kraftigt. En särskild ersättning kommer också att utgå till jordbrukare som vill ställa om till ekologisk odling och för återställande åtgärder i odlingslandskapet. Dessa åtgärder inryms i ett nytt program för 1
l Riksdagen 1994/ig)". 1 rum/. Nr IUU. Bilaga [5
miljöersättningar i jordbruket och blir en del av den svenska jordbrukspo- litiken.
Det är angeläget med fortsatta åtgärder för en miljöanpassning av de areella näringarna, kombinerat med skydd av land- och vattenmiljöer. Möjligheterna att införa en naturvårdsavgift i skogsbruket analyseras liksom om skogsvårdslagen bör infogas i eller på annan sätt samordnas med en kommande miljöbalk. Regeringen avser vidare att ta fram ett samlat program för skyddet av landets fjällområden.
Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med andra sektorsmyndigheter föreslå ett samlat program för miljöinsatser som ger nya arbeten. En omfattande satsning på miljöinvesteringar ingår i regeringens ekonornisk-politiska proposition.
Nya ekonomiska styrmedel införs i miljöpolitiken. Kretsloppsarbetet drivs vidare och en sammanhållen strategi för arbetet tas fram med bl.a. tydliga prioriteringar av vilka material och produkter som bör återanvändas och återvinnas. Producentansvar bör införas för utvalda varugrupper. Ansvaret för miljöfarligt avfall förtydligas, liksom ansvaret för gamla miljöskador.
Miljöinsatsema inom traliksektom stärks. Naturvårdsverket får i uppdrag att i samråd med berörda sektorsmyndigheter föreslå hur utsläppen från arbetsfordon bör minskas genom nationella och in- ternationella åtgärder. Ett aktivt miljöarbete kommer också att bedrivas inom energisektorn, bl.a. genom fortsatta insatser för att förbättra förutsättningarna för energieffektivisering och användning av förnybara energikällor.
En aktiv miljöpolitik förutsätter att varje sektor tar sitt miljöansvar, samtidigt som åtgärder inom olika sektorer samordnas. Regeringen kommer att fortlöpande redovisa miljöarbetet inom de olika departemen- tens ansvarsområden.
Lagstiftningen samlas i en miljöbalk, som blir mer heltäckande än det tidigare framlagda balkförslaget.
Det finns ett tydligt samband mellan konsumtion och miljö. Konsumen— terna har en viktig roll när det gäller att främja miljöanpassade alternativ. Om konsumenterna får infomration om miljökonsekvensema av ett visst produktval kan de utgöra en betydande maktfaktor i det miljöpolitiska arbetet. Väl underbyggd och seriös information, t.ex. i form av miljömärkning, är därför avgörande för att konsumenterna skall kunna göra miljöanpassade produktval.
Genomförandet av det tioåriga programmet för investeringar i trafikens infrastruktur, som riksdagen beslutade om år 1993 (prop. 1992/93:176) kommer att medföra ingrepp i det svenska landskapet. Riksantikvarieäm- betet och Statens naturvårdsverk har därför på regeringens uppdrag i november 1994 redovisat metoder för hur kultur- och naturmiljöintressen bättre skall kunna tas tillvara vid planering och genomförande av infrastrukturprojekten. Regeringen anser att det är av stor vikt att investeringarna i infrastrukturen genomförs så att viktiga kultur— och naturmiljövärden inte påtagligt skadas.. Mot bakgrund av verkens redovisningar vill regeringen understryka behovet av en bättre systemati— serad kunskap och av en planering som i ett tidigt skede tar tillvara dessa
Prop. l994/95:100 Bil. 15
intressen. Regeringen har för avsikt att återkomma i denna fråga i kompletteringspropositionen l995.
Medlemsskapet i EU innebär att Sverige kommer att få ett återflöde från EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per år. Detta kommer att innebära stora möjligheter till ytterligare insatser inom olika politikområden, t.ex. insatser för kompetensutveckning, forskning och utveckling, näringslivsutveckling, infomrationstelmologiinsatser m.fl. områden. För att kunna nyttja dessa medel krävs ett omfattande programarbete. Som ett led i detta skall också frågan om medfinansiering med statliga, kommunala och landstingskommunala medel lösas. Detta kan komma att beröra anslag på Miljödepartementets huvudtitel.
Regeringen gör i det följande (under A. Miljövård) vissa klargöranden och ändringar vad avser materialåtervinning och återanvändning, specith glasåtervinning och kompostering av förpackningar.
Huvuddragen i budgetförslaget
Genom omprioriteringar av befintliga resurser skapas utrymme för departementets och myndigheternas ökande EU-arbete. En förstärkning görs också av stödet till ideella organisationers Europaarbete.
I enlighet med vad som aviserades i den ekonomisk-politiska proposi- tionen föreslås 100 miljoner kronor engångsvis som investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning. Härutöver har i enlighet med förslagen i den ekonomisk-politiska propositionen för innevarande budgetår anvisats 400 miljoner kronor för miljöinvesteringar. Dessa medel har tagits upp under Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel.
Strålskyddsinstitutet föreslås få disponera medel för byte av de jodtabletter som ingår i beredskapen mot kärnkraftsolyckor.
Medlen för inköp av mark för naturvård föreslås ligga kvar på en oförändrad nivå de närmaste två budgetåren.
En besparing om ca 5 % har lagts ut på i princip alla myndigheter som hör till Miljödepartementets ansvarsområde.
Strukturen i den svenska miljöforskningen har förändrats i samband med de nybildade forskningsstiftelsema. Vidare kommer medlemsskapet i EU att leda till förändringar både vad gäller finansiering och inriktning av miljöforskningen. Miljöforskningen och avfallsforskningen föreslås mot bakgrund härav få resurserna minskade med sammanlagt 30 miljoner kronor (12 månader). Samordningsvinster beräknas uppnås genom att Avfallsforslmingsrådet och dess verksamhet förs samman med Natur- vårdsverket. Stödet till utveckling och demonstration av ny rniljöskydd- steknik, som innevarande budgetår omfattar 25 miljoner kronor, dras in.
Behovet av att göra besparingar medför också att bidragen till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag minskas med 38 miljoner kronor (12 månader). Detta innebär dock ingen minskning jämfört med de medel som har förbrukats under tidigare budgetår. Omkallmingar och biologisk återställning bör prioriteras före nykalkningar.
Av de medel som enligt den ekonomisk—politiska propositionen har anvisats för miljöinvesteringar har 75 miljoner kronor anvisats till
Prop. 1994/951100 Bil. 15
efterbehandling av gamla industriområden. Medlen för sanering och återställning av miljöskadade områden beräknas i avvaktan på en utvärdering av verksamheten temporärt kunna minskas med 10 miljoner kronor (12 månader). Medlen för åtgärdsprogrammet för kvicksilver- baltigt avfall beräknas till oförändrat 10 miljoner kronor per år.
Innevarande budgetårs anslag för landskapsvårdande åtgärder (250 miljoner kronor) införlivas fr.o.m. nästa budgetår i det nya programmet för miljöersättningar i jordbruket under Jordbruksdepartementets huvudtitel. Även verksamheten med naturvårdsåtgärder i odlingslands- kapet (NOLA) införlivas i nämnda program och de medel (39 miljoner kronor) som innevarande budgetår anvisats för detta ändamål förs på motsvarande sätt över till Jordbruksdepartementets huvudtitel.
För miljöinsatser i Central- och Östeuropa, inkl. kärnsäkerhet, strålskydd och åtgärdsprogrammet för Östersjön har innevarande budgetår anvisats 191, 8 miljoner kronor under Miljödepartementets huvudtitel. För kommande budgetår föreslås en besparing på 46 miljoner kronor. Medel som beräknas för denna verksamhet tas för nästa budgetår upp under Utrikesdepartements huvudtitel. Regeringen avser att i en särskild proposition våren 1995 redovisa ett samlat förslag om stöd till Central- och Östeuropa.
I avvaktan på en särskild proposition om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten beräknar regeringen samman- lagt 750,2 miljoner kronor för denna verksamhet under nästa budgetår (18 månader). Regeringen har därvid räknat med en besparing om 30 miljoner honor (12 månader). För budgetåren fram till år 1998 berälmas besparingar kunna öka väsentligt.
Sammanlagda besparingar inom Miljödepartementets verksarnhetsområ- de (miljoner kronor):
1995/96 1998 (12 månader) Bidrag till miljöarbete 31 Bidrag till kalkningsverksamhet 38 Miljö- och avfallsforskning 30 Miljöinsatser i Östersjöregionen 46 Övrigt 70 Summa 215 425
Prop. 1994/95 : 100 Bil. 15
Utgiftsutvecklingen på Miljödepartementets område blir sammantaget följande (miljoner honor):
Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräknat bespa- för juli 95- ring juni 96 19971 A. Miljövård 1 369,6 1 645,1 1 653,5 1 138,0 -11 B. Strålskydd, kärnsä- kerhet m.m. 211,7 25,3 324,1 221,9 -9 C. Lantmäteri- och &stighetsdataverksamlret m.m. 506,1 535,1 757,9 504,6 - Totalt för Miljödepar- tementet 2 087,4 2 405,5 2 735,5' 1 864,5' -20
" Exkl. överföringar till andra departement, motsvarande sammanlagt över 480 miljoner kronor innevarande budgetår ” Prisnivå 1995/%
A. Miljövård
I regeringens skrivelse Miljön - vårt gemensamma ansvar (skr. 1994/95: 120) har beskrivits tillståndet i miljön, hur det har utvecklats under senare år ochi vilken utsträckning vissa av de viktigaste målen och inriktningarna som riksdagen har ställt upp inom miljöområdet har kunnat följas.
Materialåtervinning och återanvändning
Regeringen har genom införandet av förordningen (l994:1235) om producentansvar för förpackningar använt sin möjlighet att föreskriva om materialåtervinning och återanvändning av förpackningar. Varken förordningen eller renhållningslagen (1979:S96), vilken förordningen bygger på innehåller någon definition av begreppet materialåtervinning. Statens naturvårdsverk har i en skrivelse till regeringen framställt önskemål om klargörande beträffande definitionen materialåtervinning av förpackningar.
I regeringens proposition (prop. 1992/93:180, bet. 1992/93:10U14, rskr. 1992/93:344) om riktlinjer för en kretsloppsanpassad sarnhäll- sutveckling (den s.k. lnetsloppspropositionen) anges att "med materialå- tervinning menas t.ex. kompostering, förutsatt att materialet går att använda som jordförbättringsmedel' (s. 19). Detta kan tolkas-som att
Prop. 1994/95 : 100 Bil. 15
—12
definitionen materialåtervinning innefattar termen kompostering. I samma proposition (s. 62) sades också att "regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan genom detta bemyndigande föreskriva hur stor del av det insamlade materialet och bortforslade avfallet som skall återanvändas, återvinnas eller omhändertas på annat lämpligt sätt, t.ex. genom kompostering eller energiutvinning, som kan krävas för en miljömässigt godtagbar avfallshantering. För att få en kretsloppsanpassad avfallshantering är återanvändning och återvinning oftast att föredra". Detta kan tolkas som att definitionen materialåtervinning inte innefattar termen kompostering, utan tvärtom exkluderar densamma. I så fall skulle kompostering ses som en annan miljömässigt godtagbar avfallshantering än materialåtervinning. Dessa delvis motstridiga uttalanden har skapat förvirring.
Mot bakgrund härav bör det klargöras att med materialåtervinning menas att materialet som sådant i produkten efter bearbetning används helt eller delvis på nytt, t.ex. genom fiberåtervinning. Materialåtervin- ning innefattar således inte kompostering. Kompostering kan däremot betraktas som "annat miljömässigt godtagbart omhändertagande" (jfr. 7 5 förordningen ( l994:1235) om producentansvar för förpackningar), under förutsättning att det komposterade materialet är miljömässigt godtagbart och kan användas som jordförbättringsmedel. Energiutvinning kan vara att föredra framför kompostering vad avser annat miljömässigt godtagbart omhändertagande. Regeringen avser att införa klargörande ändringar i nämnda förordning.
Glasdtervinning
Iregeringens proposition (prop. 1992/93:180, bet. 1992/93:10U14, rskr. 1992/93:344) om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (den s.k. laetsloppspropositionen) angavs de mål för återanvändning av glasförpackningar som skall vara uppnådda år 1997. Dessa nivåer har slagits fäst i förordningen (l994:1235) om producentansvar för för- packningar. Den ersatte den tidigare förordningen (l993:1154) om producentansvar för glasförpackningar och förpackningar av wellpapp.
I förordningen (l994:1235) om producentansvar för förpaclmingar anges att nivåerna för återanvändning av glasförpackningar för öl och ' läsk avser redan fungerande retursystem. Detta har medfört att nya retursystem har svårt att komma in på marknaden och flaskor fyllda i Sverige har krav på återanvändning. Även de återanvändningsnivåer för glasförpackningar för vin och sprit avser redan fungerande retursystem för flaskor som är tappade i Sverige. Detta har missgynnat våra inhemska retursystem, då övriga glasförpackningar både har lägre återvirmings- nivåer inte behöver ingå i ett retursystem. Regeringen avser därför att ändra förordningen (l994:1235) om producentansvar för förpaclmingar vad gäller standardiserade glasförpackningar för öl, läsk, vin och sprit. I syfte att uppnå en så hög återanvändningsnivå som möjligt kommer därför förordningen (l994:1235) om producentansvar för förpackningar att ändras vad avser återanvändning av glas. I och med detta skulle vi säkerställa befintliga retursystem och möjliggöra att nya retursystem kan
Prop. 1994/95:100 Bil. 15
komma in på marlmaden. Detta stämmer också väl överens med EU:s förpaclmingsdirektiv.
Den berälmade utgiftsutvecklingen för området miljövård t.o.m. år 1998 till följd av fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposi— tion är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 berälmat för besparing besparing juli 95- 1997" 1998” juni 96
l369,6 1645,1 1 653,5 1 138,0 -11 -115
" Prisnivå 1995/%
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området miljövård för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
A 1. Statens naturvårdsverket
l993/94 Utgift 387 068 793 l994/95 Anslag 421 202 000 1995/96 Förslag 559 885 000 varav 370 218 000 beräknat för juli l995-juni 1996
Övergripande mål för Naturvårdsverket är att vara samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet samt ansvara för uppföljning och utvärdering, såväl nationth som internationellt. De övergripande målen för miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, ämja en långsiktigt god hushållning med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap. Naturvårdsverket skall arbeta för att få till stånd ett kretsloppsinriktat och avfallssnålt samhälle.
De övergripande målen innebär bl.a. att verket skall bidra med underlag för svenska ställningstaganden i det internationella miljöarbetet och medverka med expertkunskap på miljöområdet. Naturvårdsverket skall kunna beskriva miljötillståndet, bedöma hotbilder samt ta fram åtgärdsförslag utifrån en vetenskaplig grund. Naturvårdsverket skall genom bidrag och ersättningar åstadkomma största möjliga miljövårdsut- byte vad gäller till exempel landskapsvård, naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA) och återställande åtgärder i odlingslandskapet. I förhållande till sektorsmyndighetema, regionala och lokala myndigheter skall Naturvårdsverket vara pådrivande genom att aktivt arbeta med mål, vägledning, samordning och uppföljning som berör miljöarbetet samt tillhandahålla underlag för tillämpning av lagar inom miljöområdet.
Prop. 1994/95: 100 Bil. 15
Naturvårdsverkets åtgärder
Naturvårdsverket har under år 1994 lämnat in en fördjupad anslagsfram- ställning för perioden 1995/96—1997/98. Framställningen har komplette- rats med bilagor som mer i detalj behandlar områdena forskningsresultat, miljöövervakning, utredningsverksamhet samt bidrag till miljöskyddstek— nik. Resultatanalysen är kortfattad och Naturvårdsverket hänvisar till andra dokument, framför allt aktionsprograrmnet Miljö '93 Ett miljöan- passat samhälle samt årsredovisningen, vad gäller resultatbedömning.
Naturvårdsverkets bedömning är att områdena miljöövervakning, sanering och återställning av miljöskadade områden samt investeringar inom mi'jöområdet behöver resursförstärkningar. De två förstnämnda områdena är i ett uppbyggnadsskede och en fortsatt utbyggnad av verksamheten anses som mycket viktig för att nå de övergripande målen. Utökade investeringar inom miljöområdet relateras till i vilken ut- sträckning jord- och skogsbnrk kan miljöanpassas. Resursnivån som nämns för investeringar utgår från att man lyckas miljöanpassa de två nämnda sektorerna i stor utsträckning.
Resultat
Resultaten av arbetet under budgetåret l993/94 beskrivs i årsredovis- ningen, fördelat på 13 miljöhot, där nationella mål finns angivna under respektive hot. Naturvårdsverket redovisar hur man närmat sig målen för vart och ett av dessa hot. Målen uttrycks framför allt i statsmaktsbestäm- da mål som är begränsade i tid och/eller volym. De 13 miljöhoten är:
1. Klimatpåverkande gaser . Uttunning av ozonskiktet . Försurning av vatten och mark Fotokemiska oxidanter/marknära ozon . Tätorternas luftföroreningar och buller . Övergödning av vatten och mark Påverkan genom metaller . Påverkan av organiska miljögifter
9. Introduktion och spridning av främmande organismer 10. Nyttjande av mark och vatten som produktions- och försörjnings- r'esurs " 11. Exploatering av mark och vatten för bebyggelse, anläggningar och infrastruktur 12. Anspråk mot särskilt värdefulla områden 13. Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter För att närma sig målen för de tretton olika miljöhoten har Naturvårds— verket definierat åtta olika insatstyper. Varje insatstyp beskrivs, liksom hur den tillämpats på de olika hoten under perioden. De åtta insatstyper— na ar:
Prop. 1994/95:100 Bil. 15
. Miljöforskning . Miljöövervakning och inventeringar Aktionsprogram och utredningar . Internationellt arbete
. Miljölagstillämpning
Bidrag och ersättningar Naturvårdsåtgärder .Inforrnation och utbildning Exempel på åtgärder som vidtagits och resultat som uppnåtts av årets arbete är att verket färdigställt en förstudie som utgångspunkt för mer genomgripande utredning av hur ett miljöanpassat transportsystem skall se ut. Liknande arbeten har inletts på vatten— och avloppssidan och på jordbruksområdet samt planeras för skogsbruket. Inom ramen för konventionen för biologisk mångfald har en landstudie genomförts. Vidare har information, utbildning och stöd bl. a. riktats till kommunernas arbete med lokala Agenda 21. Överenskommelser har ingåtts med bl. a. Svenska Petroleuminstitutet om övergång till mindre miljöskadlig bensin och med Lantbrukarnas Riksförbund och Vatten- och avloppsverksföre- ningen om slarnanvändningen.
Naturvårdsverket har under ramanslaget sparat ca 30 miljoner kronor under budgetåret l993/94, varav ca 20 miljoner kronor härrör från ränteintäkter. Beviljad kreditlimit i riksgälden uppgick under budgetåret till 41 908 000 kronor.
Riksrevisionsverkets iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar i sin utvärdering "Fördjupade an- slagsframställningar 1994" bl.a. att Naturvårdsverkets redovisning är kortfattad och översiktlig och att resultatanalysen inte innehåller några resultat med hänvisning till utförligare information i andra dokument. RRV:s slutsats är att det ligger ett stort analys— och bedömningsarbete bakom verkets förslag.
RRV har i ett PM tagit upp frågan om avgifter på utbildningar och material som informationsavdelningen tillhandahåller. Vidare föreslår RRV att frågan om i vad mån infomiationsavdelningen bör utgöra en resultatenhet bör utredas.
Naturvårdsverket planerar att genomföra en sådan förändring. Det medför att informationsavdelningen särredovisas i resultatredovisningen.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. RRV bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande.
l* Rikrdagen I 994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 15
Prop. 1994/95 : 100 Bil. 15
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Bil. 15 Sammanfattning
Övergripande mål
För den kommande planeringsperioden skall befintliga över- gripande mål ligga fast. De innebär att Naturvårdsverket är samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet samt ansvarar för uppföljning och utvärdering, såväl nationellt som internationellt. Målen för miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap. Naturvårdsverket skall därför arbeta för att få till stånd ett miljöanpassat och lqetsloppsinriktat och samhälle.
Resurser 1995/96
Fjortonde huvudtiteln A 1. Statens naturvårdsverk, ramanslag 559 885 000 kr A 2. Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag 76 653 000 kr A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag, reservationsanslag 240 000 000 kr A 4. Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag 285 668 000 kr A 5. Miljöforskning, reservationsanslag 213 031 000 kr
A 6. Sanering och återställning av rniljöskadade områden, reserva— tionsanslag 19 880 000 kr
A 7. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, reservationsanslag 35 324 000 kr A 8. Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning, reservationsanslag 100 000 000 kr
Nionde huvudtiteln D 4. Ersättningar för viltskador m.m. 38 300000 kr, varav 25 533 000 la beräknat för juli 1995—juli 1996
Planeringsramen för förvaltningsanslaget (A 1) för perioden 1995/964998 beräknas till 1 270 655 000 kronor
1995/96 1997 1998
A1.559885000kr 360885000kr349885000kr
10
-- . Prop. 1994/95:100 Ovrigt Bil. 15
Regeringen bör bemyndigas att under budgetåret 1995/96 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 90000000 kronor för perioden 1 juli 1995 till 31 december 1996.
Resultatbedömning
Resultatbedömning av en myndighet är beroende av att uppnådda resultat jämförs med de mål som angivits samt de resurser som nyttjats för att nå målen. Målformuleringarna är således centrala vid en resultatbedömning. Det är svårt att inom miljöarbetet formulera verksamhetsmål på ett mätbart, uppföljningst och ändamålsenligt sett, inte minst för en s.k. policymyndighet som Naturvårdsverket (Statskontoret 1994:4, Verksam- hetsanpassad resultatstyming). En policymyndighet bör, enligt Stats- kontorets rapport, fokusera på samhällseffekter och professionell förmåga. Vidare bör målen utgöras av långsiktiga inriktningsmål utifrån avgränsade och djupgående bedömningar av verksamheten då effekt- kedjor på grund av komplexitet och tidsaspekter är mycket svåra att härleda till Specificerade insatser. Statskontoret konstaterar att mål och resultatkrav bör ges en selektiv och inriktande funktion.
Utifrån denna problematik har en arbetsgrupp bildats där Naturvårds- verket i samarbete med Miljödepartementet, Riksrevisionsverket och Finansdepartementet koncentrerat sig på att utforma ändamålsenliga, konkreta och mätbara verksamhetsmål för Naturvårdsverket. Arbetet beräknas vara klart våren 1995.
Utöver man beskrivna arbete med målformulering står Naturvårdsver- ket inför en rad större och mindre förändringar. Till de större kan en omorganisation av landskapsvärden räknas. Naturvårdsverkets arbete med landskapsvärden och naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet kommer, som tidigare anförts, att ingå i det program för miljöersättrringar inom jordbruket som kommer att ligga under Jordbruksdepartementet huvudtitel. Vad gäller miljöövervakning skall Naturvårdsverket utifrån en samlad bedömning av behoven fördela medlen till regional, nationell och internationell miljöövervakning.
Andra förändringar till följd av ålagda besparingar och EU-intr'äde kommer också att behöva genomföras under kommande budgetperiod.
Naturvårdsverket har i sin årsredovisning gjort en tydlig och noggrann beskrivning av mål, åtgärder, resursåtgång och resultat för vart och ett av de 13 miljöhoten. De hot som Naturvårdsverket har satsat mest resurser på under föregående budgetår är 'Nyttjande av mark och vatten som produktionsresurs' och "Anspråk mot särskilt värdefulla områden". De funktioner och insatstyper som Naturvårdsverket funnit mest effektiva är framför allt "Miljöforskning" och "Naturvårdsåtgärder". En stor del
1 1
av resurserna används också till 'Miljöövervalming' och "Information Prop. 1994/95:100 och utbildning". Bil. 15
Fördjupad prövning
Naturvårdsverkets prestationer består i att välja de bästa arbetsmetoderna för att närma sig de statsmaktsbestämda målen så effektivt som möjligt. Som tidigare nämnts är verksamhetsmålen så formulerade att en effektivitetsbedömning av Naturvårdsverkets insatser är svår att genomföra. Det projekt rörande dessa frågor som har påbörjats kommer att medföra att eEektiviteten och prioriteringarna i Naturvårdsverkets arbete kan följas upp bättre i fortsättningen.
Slutsatser
Naturvårdsverket har under budgetåret l993/94 närmat sig de statsmakts- bestämda målen. Redovisningen av hur arbetet har bedrivits samt av uppnådda resultat har förbättrats och kommer att förbättras ytterligare till följd av pågående projekt. Besparingar under kommande budgetår kommer att kräva ytterligare effektiviseringar och prioriteringar av verksamhetema inom Naturvårdsverket. Planerna på att organisera informationsavdelningen som en resultatenhet bör medföra väl under- byggda prissättningsrutiner.
Övergripande mål för Naturvårdsverket bör även fortsättningsvis vara att fungera samlande och pådrivande samt att ansvara för uppföljningen i miljövårdsarbetet, såväl nationellt som internationellt. De övergripande målen för miljöpolitiken är även fortsättningsvis att åstadkomma ett miljöanpassat samhälle genom att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktig hushållning med naturresur- ser samt skydda natur- och kulturlandskap.
Under verksarnhetsperioden bör de statsmaktsbestärnda målen kompletteras med verksamhetsmål i form av planerade prioriteringar, satsningar, åtgärdsförslag m.m. så att en uppföljning även utifrån verksamhetsmål blir möjlig.
Miljöövervakningens roll i verkets arbete är central. Miljöövervak- ningen finns närmare beskriven i Miljön — vårt gemensamma ansvar (skr. 1994/95 : 120)
För effektiv skötsel av naturreservat och andra skyddade områden är ändamålsenliga skötselplaner viktiga. Vid inrättande av naturreservat hävs i dag att färdiga skötselplaner skall antas. Enligt vad regeringen erfarit kan skötselplanerna för vissa äldre naturreservat vara dåligt relaterade till syftet med områdets skydd, varför en effektiv skötsel är svår att åstadkomma. Länsstyrelserna bör med stöd av Naturvårdsverket ta fram tidsplaner för när en översyn av befintliga skötselplaner, som inte uppfyller kraven på effektivitet och ändamålsenlighet, kan vara slutförd.
Naturvårdsverket omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 15 miljoner kronor (12 månader). Vid budgetårets utgång motsvarar 12 besparingen en nivåsänkning med ca 4 %. År 1998 beräknas anslagsni-
vån ha sänkts med 36 miljoner kronor eller 9 %. Hänsyn har härvid Prop. l994/95:100 tagits till verkets utökade uppgifter vid EU-medlemskapet. Bil. 15
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 559 885 000 kr.
A 2. Bidrag till miljöarbete
1993/94 Utgift 235 878 912 Reservation 246 862 417 1994/95 Anslag 89 850 000 l995/96 Förslag 76 653 000
varav 51 102 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Under detta anslag anvisas medel för miljöåtgärder som bedrivs av andra myndigheter än Naturvårdsverket och till organisationer för arbete inom Naturvårdsverkets ansvarsområde. Det gäller t.ex. medel till länsstyrel- serna för regional miljöövervakning, samt bidrag till ideella organisa- tioner inom miljövårdens område.
Utgiftsutveckling enligt RRV (budgetprognos 1) är att anslaget förbrukas i sin helhet.
Regeringens överväganden
I enlighet med förslaget i propositionen l993/94:111 Med sikte på en hållbar utveckling; genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö- och utveckling (UNCED) fördelades 7 miljoner kronor under hösten 1994 till kommuner och frivilliga organisationer som stöd i deras arbete med lokala Agenda 21. Arbetet är ett viktigt steg mot en hållbar utveckling och utarbetande av lokala Agenda 21 ses dessutom som en möjlighet att stärka medborgarengagemanget och demokratin. Mot den bakgrunden bör därför deltagandet från barn, ungdomaroch kvinnor betonas särskilt. Regeringen beräknar 10 500 000 kronor för stöd till arbete med lokala Agenda 21 för budgetåret l995/96.
Det internationella samarbetet med miljöövervakningen, särslcilt inom FN och EU bör även i fortsättningen prioriteras. Sverige rapporterar via sina nationella övervakningsprograrn också till andra internationella konventioner och överenskommelser. Enligt regeringens bedömning bör stödet under budgetåret 1995/96 till den internationella miljöövervak- ningen fortsätta på samma sätt som hittills. Arbetet med den regionala miljöövervakningen befinner sig i ett viktigt uppbyggnadsskede framför allt på länsstyrelsenivå. Regeringens bedömning är att detta arbete i möjligaste mån skall fortsätta i samma utsträckning som hittills. 13 Regeringen beräknar därför 34 629 000 lu'onor till den regionala
miljöövervakningen för budgetåret 1995/96. Naturvårdsverket skall Prop. l994/95:100 utifrån en samlad bedömning av behoven fördela medlen till miljööver- Bil. 15 vakning.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva- tionsanslag på 76 653 000 kr.
A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag
l994/95 Anslag 198 000 000 1995/96 Förslag 240 000 000 varav 160 000 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996
Anslaget disponeras för statsbidrag för återställning av skador för- orsakade av försurande luftföroreningar.
Bidragsbestämmelsema finns reglerade i förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Dessa innebär att statsbidrag får lämnas till kalkning, biologisk återställning i kalkade vatten samt till nödvändiga utredningar och undersökningar i samband med kalkning eller biologisk återställning. Frågor om bidrag till kalkningsverksamhet prövas av länsstyrelserna. Länsstyrelserna har särskilt redovisat verksamheten som finansierats under detta anslag under budgetåret l993/94. Naturvårdsverket har överlämnat en sammanställning av länsstyrelsernas redovisningar till regeringen.
Regeringens överväganden Resultatbedönming
Kalkning i stor skala av sjöar och vattendrag har pågått sedan rrritten av 1970-talet. Uppskattningsvis är 20 % av Sveriges sjöar och vattendrag påtagligt försurade. Genom kalkning har försumingsskadonta har minskat i ca 6 800 sjöar och över 6 000 km vattendrag, vilket innebär ca 50 % av de försurade sjöarna och ungefär 5 % av de skadade vattendragen. Det långsiktiga målet med det svenska kalkningsprogrammet är att motverka försumingsskador och åstadkomma en sådan miljö att naturligt förekommande arter kan leva vidare och återkomma. Kortsiktigt är målet att vidmakthålla den kallaring som redan påbörjats, så att negativa försurningseEekter inte längre uppträder i sjöar och vattendrag. På längre sikt är det viktigt att dessutom behålla den biologiska mångfalden genom 14
att säkra representativa vattenmiljöer i olika delar av landet. Prop. 1994/95:100 Målet med kalkrringen har under de senaste två budgetåren uppnåtts i Bil. 15 cirka 90 % av sjökalkningarna och cirka 80 % av vattendragen. Skälen till att samtliga kalkningar inte varit lyckade är att hänföra såväl till klimatologiska variationer som till kalkningens metodologiska och tekniska aspekter. Även om vissa kalkningar inte nått uppsatt mål har de biologiska effekterna ändå varit övervägande positiva.
Slutsatser
Försurningen av mark och vatten är ett av våra allvarligaste och tydligaste miljöproblem. Skadade vatten änns spridda över nästan hela Sverige, men skadorna är störst i Syd- och Västsverige samt i södra Norrlands kust- och ljälltrakter.
Genom upprepade kalla-ringar av sjöar och vattendrag upprätthålls en normal vattenkemisk situation, vilket har inneburit att försumingskänsliga växter och djur har kunnat överleva. Kallmingsinsatserna har dessutom återskapat sportäskemöjlighetema i tusentals vatten, gynnat yrkesfisket för laxfiskar och minskat halterna av kvicksilver i äsk.
Under budgetåret 1995/96 bör omkalkning och biologisk återställning prioriteras före nykalkningar.
Kalkningen är en långsiktig verksamhet som administrativt huvud- sakligen fungerar väl. Möjligheter till ytterligare effektivisering av medelshanteringen bör tillvaratas. Verket skall på än mer aktivt sätt än tidigare granska och effektivisera länsstyrelsernas verksamhet. De åtgärder för samordning och effektivisering av kalkningsverksamheten, som Naturvårdsverket avrapporterat till regeringen, skall följas upp och vidareutvecklas.
Utgiftsutvecklingen enligt Riksrevisionsverkets budgetprognos visar att anslaget inte kommer att förbrukas under innevarande budgetår.
Mot bakgrund härav och med hänsyn tagen till behovet av att minska statens utgifter beräknar regeringen att anslaget kan minskas med motsvarande 57 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. År 1998 beräknas anslagen kunna minskas ytterligare. Regeringen har för avsikt att under våren tillsäm en särskild utredare för att se över kalknings- verksamheten för sjöar och vattendrag.
Förslag till rilsdagsbeslut Regeringen föreslår riksdagen att
till Bidrag till kallmingsverksamhet för sjöar och vattendrag för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 240 000 000 kr.
15
A 4. Investeringar inom miljöområdet Prop. 1994/95:100 Bil. 15
1993/94 Utgift 184 737 932 Reservation 6 447 608 1994/95 Anslag 190 445 000 1995/96 Förslag 285 668 000
varav 190 445 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Från anslaget betalas förvärv av värdefulla naturområden. De naturvårds- objekt i statens ägo som förvärvas med medel från anslaget redovisas på naturvårdsfonden, vilken förvaltas av Naturvårdsverket. Från anslaget betalas vidare ersättningar till markägare för intrång i pågående markanvändning enligt naturvårdslagen (l964:822) samt 86 och 122 55 byggnadslagen (19471385) i lydelse intill den 1 januari 1965. Från anslaget lan lämnas bidrag till kommuner och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla naturområden. Dessutom får anslaget användas för utrednings-l, förhandlings— och värderingskostnader i samband med säkerställande av värdefulla naturområden.
Utgiftsutveckling enligt RRV (budgetprognos 1) för innevarande budgetår visar att hela anslaget kommer att förbrulas, men ej över- skridas.
Regeringens överväganden Resultatbedömning
Skötselplaner som medger effektiv skötsel och information änns nu framtaget för 19 av Sveriges 23 nationalparker. En ny nationalpark har inrättats under året. Under året har de tre största objektkategorierna av säkerställd mark varit skogs- och myrrnosaiker (ca 50 %), urskogar ovanför skogsodlingsgränsen (ca 22 %) samt urskogar nedanför skogsod- lingsgränsen (ca 15 %). Totalt har ca 24 000 ha mark säkerställts, varav produktiv skog ca 15 000 ha. Skyddsåtgärdema har framför allt syftat till bevarande av biologisk mångfald och naturvärden, medan insatser för friluftsliv har haft lägre prioritet.
Slutsatser
Investeringar inom miljöområdet bör följa den av Naturvårdsverket upplagda planen som presenterats i verkets aktionsprogram Miljö '93. Genom årets investeringar är en stor del av det planlagda skyddet av enslcilt ägd fjällurskog genomförd. Med hänsyn till de stora skyddsbe- hoven, särskilt vad gäller den produktiva skogsmarken nedanför de fjällnära områdena, föreslår regeringen trots det ansträngda ekonomiska läget ett oförändrat anslag för kommande budgetperiod. Enligt det skogspolitiska beslutet är 1993 lan det inte uteslutas att storleksordningen 5 % av denna mark lan vara ett riktvärde för reservatsbildningen. Regeringen har för avsikt att analysera möjligheten att införa en 16 naturvårdsavgift eller skatt som skulle kunna bidra till att änansiera inköp
av mark och övriga naturvårdsåtgärder inom skogsbruket. Skogsföre— Prop. l994/95:100 tagens konkurrenskraft skall därvid beaktas. Bil. 15 Av de marker som vid bolagiseringen av Domänverket skulle kvarstå i statlig ägo kan områden med särskilt stora naturvårdsvärden komma att överföras till Naturvårdsfonden. En interdepartemental arbetsgrupp bör tillsättas för att närmare överväga avgränsningen av sådana områden samt att behandla vissa praktiska frågor i samband med en sådan överföring, bl.a. vad gäller relationen till rennäringen, ersättning till Samefonden och ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter. Mot bakgrund härav och med hänsyn till behovet av att minska statens utgifter beräknas anslaget kunna minskas år 1998. Med anledning av att nästa budgetperiod omfattar 18 månader bör en utökning ske av det bemyndigande som regeringen har att ikläda staten ekonomiska förpliktelser under innevarande budgetperiod för utgifter som skall betalas under nästkommande budgetperiod. Regeringen föreslår därför att detta bemyndigande utökas från nuvarande 60 miljoner lcronor till 90 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret l995/96 ikläda staten ekonornisla förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersätt- ning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 90 000 000 kronor för budgetåret 1997,
2. till Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 285 668 000 kronor.
A 5. Miljöforskning
1993/94 Utgift 165 706 373 Reservation 19 101 715 1994/95 Anslag 157 096 000 1995/96 Förslag 213 031 000
varav 141 086 000 berälmat för juli l995-juni 1996
Medlen disponeras av Statens naturvårdsverk för forslming inom miljöområdet.
Prioriteringarna inom miljöforskningen för perioden 1993/94-1995/96 har lagts fast i 1993 års forskningspolitiska proposition (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93zUbU15, rskr. 1992/93:388 samt bet. 1992/93:10U18, rskr. 1992/93:398). I denna anges att miljöforskningen bör följa förslagen i Miljöforskningsutredningens betänkande Långsiktig miljöforskning (SOU 1992:68). Här anges att forskning som berör bl.a. biologiskt mångfald, klimat och kretslopp slall prioriteras. Som en anpassning till detta har forskningsinriktningen under den gångna perioden reviderats. Stora satsningar har också gjorts på forskningssam- 17 verkan inom EU och på åtgärdsstyrande forslming. Sverige har deltagit
I” Riksdagen I 994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga 15
iEU:s miljöprogram, Environment, med förhållandevis många tillstyrkta Prop. 1994/952100 projekt och änansiering. l internationella utvärderingar har kvaliteten på Bil. 15 svensk miljöforskrring, både den nationella och den som bedrivs inom EU, ansetts vara mycket hög.
En ny forskningspolitisk proposition planeras till våren 1996. Strukturen i den svenska miljöforskningen har förändrats under det senaste året i samband med de nybildade forskningsstiftelserna. Vidare kommer ett medlemslap i EU att leda till ytterligare förändringar både vad gäller änansiering och inriktning på miljöforskningen. Finansieringen av forskningssamarbetet med EU sker via EU-avgiften. Medel för delänansiering kommer att behöva tas från beäntliga medel. Miljöforsk— ningen kring renare och effektivare industriella processer och tillämp- ningar, kretsloppsanpassad forskning samt forskning om förnybara naturresurser kommer att få ölat utrymme, bl.a. i samverkan med Stiftelsen för strategisk forskning (MISTRA).
Mot bakgrund av de nämnda strukturella förändringar och med hänsyn till behovet av att minska de offentliga utgifterna bedöms anslaget till miljöforskning kunna minslas med 20 miljoner kronor på årsbasis.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Mil/"oforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 213 031 000 kr.
A 6. Sanering och återställning av rniljöskadade områden
1993/94 Utgift 16 229 508 Reservation 41 744 132 l994/95 Anslag 29 880 000 1995/96 Förslag 19 880 000
varav 19 880 000 beräknas för tiden juli 95 - juni 96
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91 :JoU30, rskr. 1990/912338) slall anslaget användas till genomförande av ett femårigt program för sanering och återställning av miljösladade områden. I enlighet med riksdagens beslut skall programmet utvärderas mot slutet av femårsperioden. Anslaget skall vidare i enlighet med riksdagens beslut 1994 (prop. l993/941100 bil. 15, bet. l993/94:10U15, rskr. l993/941209) användas till ett femårigt program för insamling och hantering av kvicksilverhaltiga produkter.
Statens naturvårdsverk begär i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåret 1995/96 att 50000000 kronor anvisas till sanering och återställning.
Naturvårdsverket har i en rapport till regeringen den 18 mars 1994, lägesrapport om efterbehandling och sanering, rapport nr 4318, sammanfattat kunslapsläget, vad som hittills gjorts inom området samt 18
fört diskussioner om strategin för det framtida efterbehandlingsarbetet. Prop. l994/95:100 Av rapporten framgår att Naturvårdsverket i den slutliga utvärderingen Bil. 15 av det pågående femåriga utvecklingsarbetet avser att återkomma till regeringen med ett förslag till plan för det långsiktiga arbetet i Sverige vad gäller efterbehandlingsåtgärder.
Regeringens överväganden Resultatbedömning
Naturvårdsverket har hittills under det femåriga programmets gång bl.a. genomfört branschkartläggning av miljöskadade områden i syfte att ge, underlag för riskbedömningar och val av åtgärder. Naturvårdsverket har också genomfört informations- och utbildningsinsatser samt följt utvecklingen på området i andra länder. Naturvårdsverket har vidare genomfört ett par större saneringsarbeten för att vinna erfarenhet om bl.a. metoder samt behov av kontrollåtgärder. Naturvårdsverket har också med visst ekonomiskt stöd engagerat sig i ett antal andra projekt. Regeringen konstaterar att Naturvårdsverkets arbete med sanering och återställning av rniljöskadade områden bedrivs i enlighet med den inriktning som angetts för verksamheten.
Slutsatser
Det änns ca 2 000 identiäerade miljösladade platser där åtgärder eller ytterligare undersökningar bedöms nödvändiga. Därutöver änns tusentals platser som lan vara förorenade. Det kommer därför att kräm en systematisk och kraftfullt ölad satsning för åtgärder mot gamla miljösla- dor.
Det är inte möjligt att nu exakt ange kostnader för åtgärder av miljöskadade platser. Den totala kostnaden för sådana åtgärder lan emellertid preliminärt uppskattas till ca 20 miljarder kronor. Med det underlag som änns tillgängligt om behovet av åtgärder mot miljöslador kan konstateras att detta behov är stort i landet och att ambitionsnivån behöver höjas.
Naturvårdsverkets arbete med åtgärdsprogram för kvicksilverhaltigt avfall bör för nästa budgetår fortsätta i enlighet med den inriktning och det program som riksdagen lagt fast.
Regeringen föreslår i sin ekonomisk-politiska proposition (1994/95:25) att 75 miljoner kronor anslås engångsvis för efterbehandling av gamla industriområden. Naturvårdsverkets arbete med sanering och återställning av rniljöskadade områden bör också fortsätta i enlighet med det av riksdagen fastlagda femåriga programmet.
När utvärdering av programmet för sanering och återställning av miljösladade områden skett avser regeringen att återkomma till frågan om den fortsatta verksamheten med sanering och återställning av rniljöskadade områden.
19
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/952100 Bil. 15 Regeringen föreslår att riksdagen — till Sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 19 880 000 kr.
A 7. Forskning för en kretsloppsanpassad samhäll- sutveckling
1993/94 Utgift 19 047 934 Reservation 56 685 241 1994/95 Anslag 32 497 000 1995/96 Förslag 35 324 000
varav 23 347 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Medlen disponeras av Programrådet för ett avfallssnålt samhälle, Avfallsforskningsrådet (AFR) för forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling.
Det övergripande målet för verksamheten inom avfallsforskningsom- rådet är att ta fram ny kunskap för en kretsloppsanpassad, uthållig samhällsutveckling inom varusektom och samhällets materialflöden, dvs. att stödja tvärvetenskaplig forskning för en effektivare hushållning med naturresurserna och minska mängden avfall och dess farlighet.
Avfallsforskningsrådets program för en kretsloppsanpassad sam- hällsutveckling har genomförts i samverlan med universitet och högskolor, industri, organisationer samt statliga och kommunala organ inom och utom Sverige. Den intemationella utvecklingen följs noga och kunslaps- och erfarenhetsutbytet med andra länder stimuleras för att uppnå en ökad effektivitet i resursutnyttjandet. Särskild betydelse har utvecklingen av EU:s forskningsprogram och det nordiska samarbetet. Samordning och samverlan inom Sverige med den miljöstrategisla stiftelsen (MISTRA), med näringsliv, kommuner och andra statliga myndigheter har hög prioritet.
I AFR:s anslagsframställning för budgetåret 1995/96 har rådet valt att prioritera sju verksamhetsområden för en kretsloppsanpassad sam- hällsutveckling, nämligen: Systemkunslap, Miljöanpassade produkter, Miljöanpassad restproduktanvändning, Miljöanpassad deponering, Utbildning, Tillämpad utveckling och Information.
AFR:s verksamhet utgår från den av riksdagen godkända proposition 1992/93:170 (bet. 1992/93:10U18, rskr. 1992/93:398) om forskning och framsteg.
20
Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100 Bil. 15 Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden l993/94 — l995/96 bör ligga fast.
Resurser 1995/96
Reservationsanslag 35 324 000 kr
Övrigt
Avfallsforslmingsrådet bör föras samman med Statens naturvårds- verk.
Resultatbedömnin g
Regeringen delar Avfallsforskningsrådets bedömning av resultatet av verksamheten.
Slutsatser
Hanteringen av varor och avfall har stor betydelse för våra förut— sättningar att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Samhällets materialhantering är i alltför hög grad enkelriktad - från utvinning av råvaror till deponering av avfall. En förutsättning för att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling är att alla samhällssektorer deltar och engageras i att ändra detta beteende.
Regeringens anser att verksamheten med forskning för en kretsloppsan— passad samhällsutveckling bör bedrivas med samma inriktning som hittills.
Regeringen bedömer emellertid att samordningsvinster lan uppnås om avfallsforskningsverksamheten samordnas med Statens naturvårdsverks kretsloppsinriktade arbete och miljöforskningsarbete. Regeringen förordar därför att Avfallsforskningsrådet och dess verksamhet förs samman med Statens naturvårdsverk. Vid Naturvårdsverket bör inrättas en särskild nämnd för beslut i avfallsforslmingsärenden. Nämnden bör utses av regeringen och den bör sammansättas så att de kunslaper och erfaren— heter som Avfallsforskningsrådet har byggt upp tas till vara.
Mot bakgrund av det statsfinansiella läget och de besparingsmöjligheter som lan uppnås vid en samordning av verksamheten beräknar regeringen att anslaget för nästa budgetår kan minslas med 10 miljoner kronor på årsbasis. 21
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Bil. 15 Regeringen föreslår att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad sanMälLsmveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 35 324 000 kr.
A 8. Investeringsbidrag för främjande av omställ- ning i ekologiskt hållbar riktning
Nytt anslag (förslag) 100 000 000 varav 100 000 000 beräknat för juli 1995 —juni 1996
I avsnittet om arbetsmarknadspolitiken (s. 109-110) i propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (1994/95:25) redovisades ett omfattande program för att stimulera investeringarna. Därvid aviserade regeringen att den avser att inleda en försöksverksamhet med investe- ringsbidrag till sådana investeringar inom näringsliv och kommuner som syftar till att främja en omställning i ekologiskt hållbar riktning. Regeringen återkommer nu med förslag till riktlinjer för denna verksam- het.
Regeringens överväganden
För att både bidra till en önskvärd omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle och minska arbetslösheten föreslås att bidrag skall kunna utgå till konkreta projekt som är rationella, kostnadseffektiva, ger en påtaglig miljövinst och klara sysselsätmingseffekter. De skall bidra till en omställning i ekologiskt hållbar riktning. Bidraget skall kunna utgå till näringsliv och kommuner.
Stödet bör täcka upp till 30 % av de merkostnader som följer av att investeringarna motiveras med en omställning i ekologiskt hållbar riktning och som inte täcks av andra statliga bidragsforrner. Stödet bör vidare koncentreras till stöne projekt med en total kostnad på minst 10 miljoner kronor. Exempel på områden som kan bli aktuella för bidrag är kretsloppsanpassning av avfallshanteringssystem, alternativa av- loppshanteringssystem, miljöanpassad trafik etc. Investeringarna bör kunna påbörjas under år 1995 och vara avslutade under år 1996.
Beslut om fördelning av medel bör fattas av en delegation knuten till Naturvårdsverket. Delegationen bör tillsättas av regeringen. Vid förslag på bidrag överstigande 3 miljoner kronor skall delegationen med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för beslut. Under våren 1996 bör stödet utvärderas.
Ett särskilt reservationsanslag bör föras upp i statsbudgeten för ändamålet.
22
Förslag till riksdagsbeslut Prop. l994/95 : 100 Bil. 15 Regeringen föreslår att riksdagen till Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning för budgetåret l995/96 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.
A 9. Koncessionsnämnden för miljöskydd
1993/94 Utgift 17 962 964 1994/95 Anslag 17 835 000 1995/96 Förslag 27 011 000 varav 17 850 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Koncessionsnämnden för miljöskydd har inga direkta inkomster, men finansieras till stor del indirekt genom de avgifter som betalas av dem som utövar miljöfarlig verksamhet enligt förordningen (1989:598) om avgift för myndigheters verksamhet enligt miljöskyddslagen (1969z387).
Koncessionsnämnden för miljöskydd är en central förvaltningsmyndig- het med huvudsaklig uppgift att pröva frågor rörande miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Nämnden bereder vidare vissa frågor åt regeringen enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. och har också uppgifter som besvärsinstans enligt bilavgaslagen (198621386).
Det övergripande målet för verksamheten är att den skall drivas enligt gällande instruktion (l993:579). Parallellt med den ordinarie verksam- heten skall det interna utvecklingsarbete som syftar till att effektivisera och förenkla de interna arbetsformerna fortsätta.
Koncessionsnämnden har för budgetåret l993/94 lämnat en års- redovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters års- redovisning och anslagsframställning.
Koncessionsnärnndens anslagssparande uppgår till 1 538 000 kronor. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte några in- vändningar.
Koncessionsnämnden aviserar i sin förenklade anslagsframställning behov av en låneram om 1 800 000 kronor. Nämnden disponerar sedan tidigare ett räntekonto på Riksgäldskontoret.
På grund av justering av lokalkostnadsandelen i anslagsbasen har anslaget minskats med 890 000 kronor.
Koncessionsnämnden hemställer i sin förenklade anslagsframställning om ett ramanslag om 27 000 000 kronor (exkl. telmiska justeringar) för budgetåret 1995/96 (18 månader).
23
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gällt för perioden 1992/93 — 1994/95 bör gälla även under budgetåret 1995/96.
Resurser 1995/96
Ramanslag 27 011000 kr
Resultatbedömning
Koncessionsnämndens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Koncessionsnämnden för miljöskydd.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades ast i 1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Den pågående översynen av miljölagstiftningen kan leda till förändringar av Koncessionsnämndens verksamhet. Vid berälcningen av ramanslaget för budgetåret 1995/96 har regeringen dock utgått ifrån att verksamheten tills vidare skall bedrivas enligt nuvarande instruktion.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Koncessionsnämden för miljöskydd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 011000 kr.
A 10. Kemikalieinspektionen
1993/94 Utgift 67 143 000 l994/95 Anslag 1000 1995/96 Förslag 1000
Kemikalieinspektionen (KemI) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter i den mån frågorna inte handläggs av någon annan myndighet.
Prop. 1994/95:100 Bil. 15
24
KemIzs övergripande uppgift är att arbeta för att minska riskerna för Prop. l994/95:100 skador på människa och miljö från kemiska ämnen och produkter. KemI Bil. 15 har en samordnande och pådrivande roll inom kernikaliekontrollen. KemI skall enligt sin instruktion särskilt - uppmärksarnt följa utvecklingen i fråga om förekomsten av kemiska produkter och de risker användningen kan medföra, — utöva tillsyn enligt lagen (1985:426) om kenriska produkter (LKP), - pröva frågor om godkännande av bekämpningsmedel och svara för annan förhandsgranskning av kenriska produkter, - föra och utveckla register över kemiska produkter, - utreda, sammanställa och dokumentera verksamheten avseende kemiska produkter och de hälso- och miljörisker sådana produkter kan medföra, - lämna information inom kemikaliekontrollens område, - medverka i det internationella samarbetet på kemikaliekontrollens område.
KemI har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovis- ningen redovisat verksamheten i fem delområden: Kemikaliers egenska- per och risker, kernikaliers förekomst, riskbegränsning allmänkemikalier, riskbegränsning bekämpningsmedel samt tillsyn och vägledning. För vardera av dessa delområden har följande mål lagts fast:
Kemikaliers egenskaper och risker: Ökade kunskaper i samhället om kemiska ämnens hälso- och miljöfarlighet så att skador på hälsa och miljö kan undvikas.
Kemikaliers förekomst: Förbätuad kunskap om förekomst och användning samt exponering för kemikalier.
Riskbegränsning allmänkemikalier: Minskade risker för hälsa och miljö genom att särskilt farliga ämnen förekomst i råvaror, kemiska produkter och andra varor begränsas.
Riskbegränsning bekämpningsmedel: Minskade skador på människors hälsa eller i miljön till följd av bekämpningsmedelsanvändningen genom att - bekämpningsmedlens hälso— och miljöfarliga egenskaper är väl dokumenterade och riskerna utvärderade.
- förekomst och användning av bekämpningsmedlen minskar - i synnerhet de mest riskabla. - förbättrad säkerhet vid användning av godkända medel.
Tillsyn och-vägledning:
- Leverantörer av kemiska produkter skall bättre uppfylla kraven enligt lagen(1985:426) om kemiska produkter (LKP). - Lokala och regionala miljömyndigheter skall bättre fylla sin uppgift som tillsynsmyndighet enligt LKP.
Resultatredovisningen indikerar att dessa mål i tillfredsställande grad har uppnåtts.
Av redovisningen framgår att inbetalade avgifter och andra ersättningar uppgår till 54 342 000 kronor. Anslagssparandet uppgår till 2 936 000 kronor.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte några in- vändningar. 25
KemI har för budgetåret l995/96 lämnat en förenklad anslagsfram-
ställning. KemI:s verksamhetsplanering utgår härvid från vad riksdag Prop. 1994/95:100 och regering angett om verksamhetens inriktning under perioden 1994/95 Bil. 15 - 1997 och som redovisats i prop. 1993/94:163.
KemIzs verksamhet finansieras genom avgifter som tas in enligt förordningen ( 1985 :836) om bekämpningsmedel, förordningen (1989:216) om kemikalieavgifter samt enligt Kenrikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1991:7) om försäljning och användning av biologiska bekämp- ningsmedel. Dessutom finansieras viss verksamhet vid inspektionen genom miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel. I regeringens proposition 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretslopps- anpassning av samhället — åtgärder för att minska riskerna med kemikali- ehanteringen (bet. 1993/94:10U23, rskr. 1993/941273) anförs att principer och metoder samt frågor om anslagskonstruktion för KemI utreds.
Riksrevisionsverket (RRV) fick i mars 1994 i uppdrag att utreda finansieringskonstruktion och anslagskonstruktion för KemI. RRV inkom med redovisning i augusti 1994. RRV föreslår i sin redovisning att KemIzs verksamhet i huvudsak bör avgiftsfinansieras. Avgifterna bör vidare enligt RRV bestämmas av Statsmaktema och inkomsterna redovisas mot inkomsttitel. KemI bör tillföras motsvarande resurser via ett ramanslag. Avgiftsystemet gällande allmänkemikalier föreslås att modifieras något för att ta hänsyn till företag som har ett stort antal produkter med förhållandevis låg volym. Ett alternativ som RRV funnit lämpligt skulle kunna vara att införa en gräns för antalet produkter som skall åläggas full produktavgift.
RRV:s utredning har remissbehandlats. Remissvaren finns samlade på Miljö- och naturresursdepartementet (dnr M94/ 3462/6). Remiss- instanserna tillstyrker RRV:s förslag att Kernl erhåller ett ramanslag och att alla avgifter beslutas av regeringen. När det gäller specialdestinering- en av avgiftsintäktema på KemI:s två program framkommer en del synpunkter. Statskontoret anser att en sådan specialdestinering lägger restriktion på myndighetens medelsanvändning. Statens naturvårdsverk framhåller att för att ge Kemikalieinspektionen rimliga utvecklings- och prioroteringsmöjligheter bör man antingen lätta på "öronmärkningen' av finansieringskällorna eller acceptera en ökad skattefinansiering. Kemika- lieinspektionen anser att om budgetmedlen anvisas inom ett ramanslag utan bindning till något av resultatområdena allmänkemikalier och bekämpningsmedel skulle detta innebära en ökad flexibilitet för myndig- heten. Kemikontoret instämmer i Kernikalieinspektionens synpunkter om ökad flexibilitet i medelsanvändningen. En ytterligare fråga som tagits upp av flera remissinstanser är att Kemikalieinspektionens omfattande in— ternationella arbete inte skall bekostas av kenriföretagen fullt ut. Denna synpunkt har framförts av Grossistförbundet Svensk Handel, Kemikaliein- spektionen, Svenska Petroleuminstitutet, Industrin för Växt- och träs- kyddsmedel, Sveriges Färgfabnlkantersjörening.
26
Regeringens överväganden Prop. 1994/952100 Bil. 15 Sammanfattning
Övergripande mål De övergripande mål som gäller för perioden l994/95 — 1997 bör ligga fast.
Resurser Regeringen föreslår att Kemikalieinspektionens verksamhet bud- getåret 1995/96 finansieras som hittills. Regeringen avser att åter- komma till frågan om ett ramanslag för Kemikalieinspektionen i budgetpropositionen år 1996.
Anslag
A 10. Kemikalieinspektionen, anslag 1 000 10". A 11. Särskilda projekt, reservationsanslag 11 965 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 107 889 000 kr
Resultatbedömning
Kemikalieinspektionens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Kemikalieinspektionen. Utgiftsrarnen kan komma att justeras beroende på hur myndigheten hanterar det uppkommna underskottet.
Slutsatser
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i proposition 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanpassning av samhället (bet. 1993/94:JOU23, rskr. 1993/94273) bör gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997.
I den nämnda propositionen angavs att för att Kemikalieinspektionen skall kunna arbeta i enlighet med den inriktning som föreslagits, där det internationella liksom det lokala perspektivet får ökad tyngd i arbetet för en hållbar utveckling, måste myndigheten medges ett ökat uttag av avgifter. Den dåvarande regeringen erinrade om att resursbehovet för de två sista åren i den kommande treårsperioden påverkas starkt av relationerna mellan Sverige och EU. Regeringen har tagit hänsyn härtill vid beräkningen av kostnadema för nästa budgetår.
En översyn av myndighetens avgiftskonstruktion föreslås ske under våren 1995 bl.a. med hänsyn till det förlängda budgetåret.
27
Ekonomisk plan 1995/96 (1000-tal kronor) Prop. 1994/95:100
Bil. 15
1995/96 varav
juni 1995 juli 1996 UTGIFTSRAM 119 855 79 905 FINANSIERING Anslag A 10. Kemikalie- inspektionen 1 1 A 11. Särskilda projekt 11 965 7 977 Avgifter Kemikalieavgifter 85 101 56 734 Bekämpningsmedelsavgifter 22 788 15 192 Summa 119 855 79 905 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Kemikalieinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
A 11. Särskilda projekt
1993/94 Utgift 8 566 308" Reservation 2 935 119" 1994/95 Anslag 9 612 000 1995/96 Förslag 11 965 000
varav 7 977 000 beräknas för juli 1995 - juni 1996 " Anslaget Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen
Under detta anslag redovisas medel till Kemilmlieinspektionen för särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen och statistik.
Regeringens överväganden
För de kommande två budgetåren bör kostnaderna för ordförandeskapet i Intergovemmental Fomm on Chemical Safety betalas från detta anslag.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilda projekt för budgetåret l995/96 anvisar ett reservation- sanslag på 11 965 000 kr.
28
A 12. Bidrag enligt internationella miljökonventio— Prop. 1994/95:100 ner och avtal m.m. Bli. 15
l994/95 Anvisat 7 950 000 1995/96 Förslag 11 925 000 varav 7 950 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget disponeras för kostnaderna för bidrag och medlemsavgifter enligt Sveriges åtaganden inom ramen för internationella miljökonven- tioner och avtal.
Medlemsavgifter-na till Helsingfors- och OSPAR-kommissionema be- talas från detta anslag.
Från anslaget bekostas medlemsavgiften till den lntemationella Naturvårdsunionen (IUCN).
Sveriges bidrag till det internationella mätprogrammet (EMEP) inom ramen för Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar bekostas från anslaget.
För tillämpningen av den svensk-finska gränsälvsöverenskommelsen från år 1971 finns en kommission. Sveriges bidrag till kommissionens verksamhet belastar anslaget.
Från den 1 januari 1996 kommer Klimatkonventionens sekretariat att finansieras av parterna till konventionen. Från anslaget i övrigt bekostas bidrag till UNEst program för infomation i klimatfrågan samt bidrag till den mellanstatliga panelen om klinratförändringar (IPCC).
Konventionen om biologisk mångfald har hållit sitt första partsmöte och bl.a. beslutat om arbetsprograrn för de närmaste tre åren samt inrättat ett sekretariat. Sveriges bidrag till konventionens verksamhet bekostas över detta anslag.
Parterna till Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet har etablerat en fond för att finansiera sekretariats- och möteskostnader. Det svenska bidraget till denna fond betalas från anslaget.
ECE-konventionen om gränsöverskridande vattendrag och sjöar och konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang väntas träda i kraft inom en snar framtid. De svenska medlemsavgiftema inom ramen för konventionerna föreslås betalas från anslaget.
Vidare bekostas från anslaget medlemsavgifter och bidrag till följande konventioner:
- Konventionen om gränsöverskridande transporter av miljöfarligt avfall,
- Konventionen om handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter,
- Konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö,
- Konventionen om skydd av flyttande vilda djur, - Konventionen angående våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar, 29
- Internationella Valfångstkommissionen, Prop. 1994/951100 - Konventionen om bevarande av levande marina tillgångar i Antarktis. Bil. 15
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m. för budgetåret l995/96 anvisar ett förslagsanslag på 11 925 000 kr.
A 13. Visst internationellt miljösamarbete
1993/94 Utgift 36 876 122 1994/95 Anslag 36 947 000 1995/96 Förslag 54 168 000 varav 36 112 000 beräknat förjuli l995 —juni1996
Anslaget disponeras för utgifter för Sveriges deltagande i vissa internatio- nella organisationer och för internationellt sarnarbete inom Miljödeparte- mentets ansvarsområde.
Från anslaget betalas kostnader för deltagande i möten inom ramen för bl.a. de internationella miljökonventioner och avtal som redovisas under anslaget A 12. Vidare betalas kostnader för deltagande i miljösamarbetet inom ramen för FN-systemet och inom organisationer såsom OECD, ECE, Europarådet samt i miljösamarbetet i fråga om Arktis.
Förenta nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972 års generalförsamling för att inom ramen för FN:s miljöprogram (UNEP) helt eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövårdsinitiativ inom FN:s olika organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s miljöstyrelse. Sveriges årliga bidrag till miljöfonden belastar anslaget.
Under anslaget betalas också vissa kostnader för bilateralt miljösam— arbete.
Regeringens överväganden
Ett svenskt medlemskap i EU kommer att kräva ökade resurser för deltagande i kommissionens expertgrupper och kommittéer och i rådets arbetsgrupper.
Från anslaget lämnas bidrag till vissa ideella miljöorganisationers in- mmationella verksamhet. 4,5 miljoner kronor föreslås gå till detta ända— mål under budgetåret 1995/96, vilket är en höjning med 1,5 miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår och motiveras av Sveriges medlemslap i EU.
Från anslaget bör betalas kostnader för Sveriges deltagande i det in- ternationella samarbetet kring den byggda miljön samt arbetet med att åstadkomma en långsiktigt god hushållning med naturresurser i Öster- sjöområdet. För innevarande budgetår har medel för detta ändamål 30 anvisas under anslaget E 1. Bidrag till internationellt samarbete kring den
byggda miljön. Prop. 1994/95:100 Bil. 15 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen till Visst internationellt miljösamarbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 54 168 000 kr.
A 14. Stockholms internationella miljöinstitut
1993/94 Utgift 12 000 000 1994/95 Anslag 12 000 000 l995/96 Förslag 18 000 000 varav 12 000 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996
Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till Stockholms internationella miljöinstitut (SEI) (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:10U23, rskr. 1987/88:373).
SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera, genomföra och föra ut resultatet av studier och forskning vad gäller värdering och utveckling av miljötelmik, miljö— och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyrning och strategier för en hållbar utveckling.
SEI har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre övriga kontor, ett i Boston, ett i York och ett i Tallin.
SEI har byggt upp en internan'onellt erkänd verksamhet och utvecklat forskningen inom områden som är relevanta för de globala miljöproble- men. Institutet har inriktat sin verksamhet på bl.a. energismdier, klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med etik och miljövärden. SEI har engagerat sig alltmer i miljöfrågor i Östersjöregionen, främst de baltiska staterna.
Regeringen föreslår att SEI anvisas 18 miljoner kronor för budgetåret l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 18 000 000 kr.
31
B. Kärnsäkerhet, strålskydd m.m.
Säkerheten vid de svensla kämkraftverken och övriga kämtekrrisla anläggningar övervakas av Statens kämkraftinspektion. Kämkraftinspek— tionen utövar också tillsyn över behandling och lagring av kärnavfall vid kärnlaaftverken, lagring av använt kärnbränsle i det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (CLAB) samt slutförvaring av kärnavfall vid SFR i Forsmark. I inspektionens uppgifter ingår också att handha sådana uppgifter kring hantering av kärnämne och kämteknisk utrustning som följer av Sveriges internationella åtaganden om icke-spridning av kärnvapen m.m. samt att administrera det statliga finansieringssystem som skall täcka kostnaderna för att hantera och slutförvara kärnavfall och för att riva kärnkraftverken.
Statens strålskyddsinstitut övervakar strålskyddet vid de kämtekniska anläggningarna och kontrollerar att utsläpp till luft och vatten under normaldrift hålls inom fastställda gränser. Strålskyddsinstitutet utövar också tillsyn av sådan verksamhet med joniserande strålning som ligger utanför kämenergisektom och av verksamhet med icke-joniserande strålning.
I takt med att reaktorerna blir äldre tenderar insatserna på strålskydds- och kämsäkerhetsområdet att öka. Som exempel på detta kan nämnas de stora ombyggnadsarbeten som pågår vid den äldsta reaktorn, Oskarshamn 1, villa medför särskilda granskningsinsatser från myndigheternas sida.
Den senaste tidens ökning av stråldosen till personal på kärnkraftverken i anslutning till reparations- och ombyggnadsarbeten finner Strålskyddsin- stitutet vara alarmerande. Denna utveckling måste brytas.
Svensk kämbränslehantering AB, som har till uppgift att omhänderta och slutförvara det radioaktiva avfall som uppstår vid drift av svenska reaktorer, förbereder lokalisering av anläggningar för inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle. Som en följd av detta kommer myndigheterna att få ölade arbetsuppgifter på kärnavfallsområdet.
Kämkraftinspektionen och Strålskyddsinstitutet medverkar också med insatser inom det svensla samarbetet med Öst- och Centraleuropa Dessa insatser beräknas fortsätta även under budgetåret 1995/96.
Den beräknade utgiftsutvecklingen för området kärnsäkerhet och strålskydd t.o.m. år 1998 till följd av fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad 1993/94 1994/95 1995/96 beräkat för besparing besparing
juli 95 1997” 1998” - juni 96
211,7 225,3 324,1 221,9 -9 -12
" Prisnivå 1995/96
Prop. 1994/95:100 Bil. 15
32
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Bil. 15 Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området kämsä- kerhet och strålskydd för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
B 1. Statens strålskyddsinstitut
1993/94 Utgift 69 971 000 1994/95 Anslag 80 043 000 1995/96 Förslag 116 379 000 varav 78 529 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Inkomster hos Statens strålskyddsinstitut, i form av avgifter enligt för- ordningen (1976:247, senast ändrad l994:853) om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut, redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitlarna 2551 och 2511. Avgifter från kämkraftverken beräknas till 67,6 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår 40,4 miljoner kronor) och från ansökningsavgifter till 7,1 miljoner kronor (innevarande budgetår 5,0 miljoner kronor).
Statens strålskyddsinstitut är central förvaltningsmyndighet med uppgift att verla för att intentionerna i strålskyddslagen (l988:220) uppfylls. Institutet handlägger frågor om skydd för människor, djur och miljö mot slang verlan av joniserande och icke-joniserande strålning.
Strålskyddsinstitutet skall ge råd och upplysningar i strålskyddsfrågor, utöva tillsyn över verksamhet med joniserande och icke-joniserande strålning, öka kunslaperna inom området genom att bedriva och finansiera forskning samt i övrigt verla för säker användning av strålning.
Strålskyddsinstimtet slall ha en beredskap att vid olyckor, särskilt i kämteknisk verksamhet, ge råd och information i strålskydds— och saneringsfrågor till berörda myndigheter.
Strålskyddsinstitutet skall uppmärksamma andra strålskyddsproblem som berör stora samhälleliga värden.
Strålskyddsinstitutet har i sin fördjupade anslagsframställning och i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verk- samheten i verksamhetsgrenarna allmän tillsyn, strålskydd för kärnenergi vid normaldrift, strålskydd för kärnenergi vid beredslap, strålskydds- forskning samt strålskydd öst.
För vardera av dessa fem verksamhetsgrenar gäller följande över- gripande mål:
Allmän tillsyn: Genom forskning och tillsyn förhindra akuta skador och minska risken för sena slador till följd av strålning.
Strålskydd för kärnenergi, normaltid/i: Drift och underhåll av kämteknisla anläggningar skall vara förenade med en säker strålmiljö för människor, djur och miljö. 33
Strålskydd för kärnenergi, beredskap: Upprätthålla och vidareutveckla
en samordnad nationell beredslap inom strålskyddsområdet mot utsläpp Prop. 1994/95:100 av radioaktiva ämnen. Bil. 15
Strålfkyddsforskning: Genom forslmings-, utvecklings—, beräknings- och mätinsatser dels ge underlag för institutet i dess strävan att uppnå bästa möjliga strålskydd enligt Strålskyddsinstitutets övergripande mål, dels utveckla och upprätthålla kvaliäcerad kompetens för att kunna förutse och möta framtida frågor inom strålskyddet.
Strålskydd öst: Programmet slall ge ett bättre strålskydd i berörda länder i Central- och Östeuropa.
Resultatanalysen indikerar att Strålskyddsinstimtets mål i huvudsak har uppnåtts. Strålskyddsinstitutet påpekar dock att effekten av en åtgärd som vidtagits för att leva upp till en målsättning i många fall bara kan besvaras på lång sikt, t.ex. att förhindra sena skador som cancer.
Strålskyddsinstitutets anslagssparande uppgår till 16 884 665 kronor. Strålskyddsinstitutets beviljade anslagslcredit på 3 700 000 kronor har inte utnyttjats under året.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar. Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som Strålskyddsinstitutet kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslår Strålskyddsinstitutet att nuvarande övergripande målsättningar också gäller för den kommande treårsperioden.
Strålskyddsinstitutet föreslår en utökning av det ramanslag som var anvisat för 1994/95 enligt följande:
— 1 390 000 kronor årligen (2 085 000 honor, 18 månader) för om- givningskontroll utanför svensla kämtelmiska anläggningar;
- 4 630 000 kronor (4 920 000 kronor, 18 månader) som ett engångsbe- lopp för inköp av nya jodtabletter som slall ersätta gamla med för högt jodinnehåll och 580 000 kronor årligen för rullande tablettersättning;
— 600 000 kronor årligen (900 000 kronor, 18 månader.) för utökad juridisk kompetens och allmänt ökad belastning i samband med en EU- anslutning och
- 200 000 lu'onor årligen (300 000 kronor, 18 månader) för att täcka avskrivnings- och räntekostnader på investering av mätutrustning m.m. inom beredskapen.
Strålskyddsinstitutet begär medel för en ambitionshöjning av om— givningskontrollen kring de kämteknisla anläggningarna.
Jod utgör ett skydd mot strålningsskador och har förhandsutdelats samt änns i centrala lager. Strålskyddsinstitutet begär medel för utbyte av jodtabletter eftersom de äldsta jodtabletterna börjar bli för gamla.
I ranranslaget för budgetåret 1994/95 ingick resurser för EG—forskning på strålskyddsområdet, stöd till doktorandtjänster inom beredskapen, m.m. motsvarande 6 300 000 kronor. Strålskyddsinstitutet begär i sin fördjupade anslagsframställning fortsatt resurstillskott för dessa ändamål.
Genom beslut den 22 april 1993 bemyndigade regeringen chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lartlägga forslmingsverksamheten inom strålskyddsområdet i landet. Utredaren överlämnade sitt betänkande "Långsiktig strålskydds- forskning' (SOU 1994:40) i mars 1994. 34
Utredaren föreslog att den riktade grundforskrringen tillförs 7 500 000
kronor årligen (11 250 000 kronor, 18 månader). Dessa resurser bör, Prop. 1994/952100 ansåg utredaren, administreras av Strålskyddsinstitutet och fördelas av Bil. 15 institutets forskningsnämnd. I sin fördjupade anslagsframställning har Strålskyddsinstitutet begärt 7 500 0000 kronor årligen för den riktade forskningen.
Strålskyddsinstitutets nuvarande hyresavtal upphör år 1998. På grund av en modernisering av elsystem och upprustning av beäntliga lolaler kommer Strålskyddsinstitutet att få en tilläggshyra för budgetåret 1995/96 och bå 1997 på 600 000 kronor (18 mån.) resp. 737 000 kronor. Då hyresökrringen får full effekt (från den 1 januari 1998) ölar Strålskydd- sinstitutet hyreskostnad med 3 509 000 kronor per år. I sin fördjupade anslagsframställning begär Strålskyddsinstitutet motsvarande resurstill- skott.
Strålskyddsinstitutet föreslår att myndighetens låneram i Riksgäldskon- toret ökas från 12 060 000 kronor till 12 650 000 kronor.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
För den kommande planeringsperioden skall den övergripande målsätt- ningen för Statens strålskyddsinstituts fortsatt vara att kunskapen om strålningens förekomst, egenskaper och användning blir så utbredd att frågor om strålning kan avgöras på grundval av god avvägning mellan risk och nytta, att respekt men ej obefogad oro änns för strålningens risker och att onödiga strålningsrisker inte uppkommer.
Resurser 1995/96 Ramanslag 116 379 000 kr
Planeringsram
1995/96 1997 1998
116379000lcr 72666000kr 73175000kr
Resultatbedömning
Strålskyddsinstitutets mål för verksamhetsåret 1993/94 har i allt väsentligt uppnåtts. Strålskyddsinstimtet slall minsla risken för sena slador, som cancer, där man inte vet utfallet av en insats förrän efter tiotals år. Institutet har bl.a. redovisat att exponering av patienter vid röntgenundersökningar har minslat. För radon i bostäder har den ökande tendensen från 1970-talet brutits och halterna i nyproducerade hus är nu halverade jämfört med 35
beäntliga bostäder. Detta tyder på att risken för sena slador också Prop. 1994/95:100 sannolikt har minslat. För kämteknisla anläggningar har medeldosen till Bil. 15 personalen länge varit lägre än målet som är 5 mSv per år. Men under de senaste åren har trenden varit en ökning av kollektivdosen till personalen i de kämtekniska anläggningarna. Strålskyddsinstitutet bedömer utvecklingen som oroande och har vidtagit åtgärder för att bryta denna trend. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några in- vändningar i revisionsberättelsen avseende Strålskyddsinstitutet.
Slutsatser
Mot bakgrund av den fördjupade prövningen drar regeringen följande slutsatser. De övergripande målen bör ligga fast. Strålskyddsinstitutet slall fortsätta att verla för att:
- halterna av radongas i bostäder minslar; - genom information bryta den ökande trenden avseende exponering från solstrålning;
- riskerna med elektriska och magnetiska fält klarläggs; - stråldosen till röntgenundersökta patienter fortsätter att minska; - individdoser och kollektivdoser ligger under de av Strålskyddsinstitu— tet fastställda dosgränserna;
- det radioaktiva avfallet tas om hand på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till strålskyddet;
— beredslapen mot kärnenergiolyckor vidmakthålls; - Strålskyddsinstitutets forskning hävdar sig väl intemationth och nationellt;
- strålskyddet i berörda länder i Central— och östeuropa förbättras. Regeringen anser att strålskyddsinstimtet bör tillföras 4 600 000 kronor (4 890 000 kronor, 18 månader) som ett engångsbelopp för utbyte av jodtabletter och 580 000 kronor årligen för tablettersättning enligt ett rullande system.
Institutets önslade ambitionshöjning av omgivningskontrollen kring de kämteknisla anläggningarna och avskrivningskostnader m.m. för mätutrustning inom beredskapen kan enligt regeringens bedömning ske genom omprioriteringar inom myndigheten.
Beredskapsforskningen var en treårig satsning på doktorandtjänster för att höja kompetensen inom området. Eftersom forskarutbildningen är fyra år föreslår regeringen att 2 400 000 kronor (3 600 000 kronor, 18 månader) avsätts för utbildningens sista år.
De slutsatser som utredningen om den långsiktiga strålskyddsforsk- ningen har'dragit har stöd av majoriteten av remissinstanser. Regeringen avser att återkomma till strålskyddsforskningen i samband med nästa forslmingsproposition. Regeringen föreslår dock redan nu, i enlighet med utredningens förslag, att Su'ålskyddsinstitutet får ett ansvar för den riktade grundforskningen på strålskyddsområdet och får rätt att dela ut forskningsanslag.
Strålskyddsinstitutet kommer successivt att få ökad hyra i och med att 36 ett nytt hyresavtal träder ikraft. I planeringsramen för 1997 och 1998 har
hänsyn tagits till detta.
Regeringen tillstyrker att Strålskyddsinstitutets låneram ökas från 12 060 000 kronor till 12 650 000 kronor.
Strålskyddsinstitutets rationaliseringsarbete har varit framgångsrikt och det änns goda förutsättningar för att verksamheten skall kunna bedrivas på sådant sätt att strålskyddet är fortsatt gott med de resurser som berälmats för budgetåret 1995/96.
Strålskyddsinstitutet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetårct 1995/96 har anslaget räknats ned med 6 miljoner lcronor. Vid budgetårets slut motsvarar besparingen en nivåsänlming på ca 5 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 9 miljoner kronor eller ca 11 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens strålskyddsinstitut och
2. till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett ranranslag på 116 379 000 kr.
B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskost— nader
1993/94 Utgift 53 663 000 1994/95 Anslag 59 614 000 1995/96 Förslag 91 583 000 varav 60 607 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kämsäkerhets- forskning
l993/94 Utgift 66 546 000 1994/95 Anslag 66 281 000 1995/96 Förslag 95 939 000 varav 63 416 000 berälcnat för juli 1995 - juni 1996
Inkomster hos Statens ämkraftinspektion, i form av avgifter enligt för- ordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kämkraftinspektion, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2551 Avgifter från kämkraftverken, berälmas till 193,0 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår 123, 4 miljoner kronor).
Statens kämkraftinspektion (SKI) är central förvaltningsmyndighet med uppgift att övervala dels säkerheten vid kämteknisk verksamhet, dels ge- nomförandet av den forskning och utveckling och det program för bl.a. sådana frågor som avses i 11 och 12 åå lagen (1984:3) om kämteknisk verksamhet. Dessutom slall SKI handlägga vissa änansieringsfrågor på
Prop. 1994/95:100 Bil. 15
37
kämavfallsområdet. Finansieringen av kämavfallshanteringen liksom för- Prop. 1994/95:100 valtningen av de medel som fonderas för omhändertagande av kärnavfall Bil. 15 har nyligen varit föremål för utredning (SOU l994:107-108). Ut- redningen föreslog vissa förändringar i såväl änansieringssystemet som av formerna för medelsförvaltningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga under våren 1995.
De övergripande målen för SKI är att verksamheten slall inriktas på att - hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och att SKI i detta syfte tar initiativ till säkerhetshöjande åtgärder,
- Sveriges internationella åtaganden på det kärntekniska området upp- fylls,
- kärnavfall slutförvaras på ett säkert sätt, - tillräcklig bredd uppnås i industrins forsknings- och utvecklingsverk- samhet avseende slutförvaring av använt kärnbränsle,
- beslutsfattare och allmänhet är väl informerade om kämteknisk risk och säkerhet samt om omhändertagande och slutförvaring av använt kärn- bränsle.
Statens kämkraftinspektion har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i fem huvudprogram. Strukturen överensstämmer med den som redovisades i den fördjupade anslagsframställningen.
Den grundläggande förutsättningen för SKI:s mål och inriktning av verksamheten är att de som har tillstånd att bedriva kämteknisk verk- samhet också har det fulla och odelade ansvaret för säkerheten. SKI skall övervaka hur tillståndsinnehavama lever upp till detta ansvar genom att slapa sig en egen välgrundad bild av säkerhetsläget vid anläggningarna och av kvaliteten i tillståndsinnehavamas säkerhetsarbete.
SKI skall i det sammanhanget - driva på i säkerhetsarbetet när drifterfarenheter, forskningsresultat och teknisk utveckling så motiverar, såväl gentemot tillståndsirrnehavare som i det internationella säkerhetssarnarbetet,
- verka för att en allsidighet upprätthålls i kämkraftindustrins forskning och utveckling för hantering och slutförvaring av kärnavfall och för avveckling och rivning av kämtekniska anläggningar i villa verksamhet inte längre skall bedrivas samt att tillse att erforderliga medel sätts av för framtida kostnader,
- verka för att kompetensen i säkerhetsarbetet vidmakthålls och utveck- las inom SKI Iilaväl som hos tillståndsinnehavarna och i övrigt inom landet,
- utfarda och fastställa villkor och föreskrifter för kämteknisk verk- samhet i den utsträckning som bedöms nödvändig för säkerheten och till följd av Sveriges internationella åtaganden samt
- aktivt informera om förhållanden och händelser av säkerhetsintresse samt om omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall.
I prioritering av myndighetens uppgifter skall den säkerhetsmässiga be- tydelsen vara avgörande. Även de uppgifter som följer av Sveriges in- 33 ternationella åtaganden skall beaktas.
Resultatredovisningen indikerar att dessa mål i tillfredsställande grad Prop. l994/95:100 har uppnåtts. - Bil. 15 En kostnadsjämförelse med tillsynsverksamheter i några andra käm- kraftsländer har gjorts i årsredovisningen av vilken framgår att Sveriges kostnader för tillsyn av kärnteknisk verksamhet är relativt sett låga. Det sammanlagda anslagssparandet, vilket även inkluderar tidigare överförda reservationer, uppgår till 43 358 000 kronor, varav 27 106 000 kronor avser kämsäkerhetsforskning. En stor del av forskningsprojekten löper över flera år vilket medför att betalningsutfallet kan variera mellan bud- getåren. Totalt utgör anslagssparandet 34 % av de tilldelade rarnanslagen. SKI har vidare upptagit län i Riksgäldskontoret för inlösen av skulder hos Statskontoret för tidigare centralt finansierad anskaifning av ADB-utrust- ning och för ersättningsanskaffning av ADB-utrustning till ett sammanlagt belopp av 820 000 kronor. Regeringen beslutade i regleringsbrev den 9 juni 1994 att SKI för budgetåret 1994/95 får disponera en låneram i Riks- gäldskontoret på högst 4 000 000 kronor. SKI har i sin anslagsframställ- ning föreslagit oförändrad låneram för budgetåret 1995/96. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden 1992/93 — 1994/95 bör ligga fast. Regeringen har den 10 juni 1993 beslutat att de övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för perioden 1992/93 — l994/95 utsträcks till att omfatta även budgetåret 1995/96.
Resurser 1995/96
B 2. Förvaltningskostnader, ramanslag 91 583 000 kr Beräknade avgiftsinkomster 92 000 000 kr 13 3. Kåmsäkerhetsforskning, ramanslag 95 939 000 kr Berälmade avgiftsinkomster 101 000 000 kr
Resultatbedömnin g
SKI:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inrikt- ning att de uppsatta målen kan nås.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några invänd- ningar i revisionsbcrättelsen avseende SKI.
39
Slutsatser Prop. l994/95:100 Bil. 15 Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Vid beräkningen av medel för SKI för budgetåret 1995/96 har inräknats en sammanlagd besparing på 9 miljoner kronor motsvarande 5 % på de två anslag myndigheten disponerar. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med sammanlagt 18 miljoner kronor eller ca 14 %. I samband med Sveriges anslutning till EU kommer vissa av SKI:s nuvarande uppgifter att utföras av andra europeiska myndigheter, bl.a. delar av kärnsäkerhetsf'orskningen.
SKI:s rationaliseringsarbete har varit framgångsrikt och det finns goda förutsättningar för att verksamheten skall kunna bedrivas i nuvarande omfattning med de resurser som beräknats för budgetåret l995/96.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 91 583 000 kr,
2. till Statens kämkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för bud- getåret l995/96 anvisar ett ranranslag på 95 939 000 kr.
B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.
1993/94 Utgift 20 872 416 l994/95 Anslag 19 360 000 1995/96 Förslag 20 240 000
varav 19 360 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Från anslaget betalas kostnader, i amerikanska dollar och österrikiska shilling, för deltagande i internationellt samarbete på kämenergiområdet, såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella Atomenergior- ganet (IAEA), bidraget till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation Fund samt kostnader i samband med övrigt internationellt kämsäker— hetssamarbete.
Medelsbehovet för nästa budgetår under detta anslag har beräknats till 20 240 000 kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 20 240 000 kr.
40
C. Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m. Prop. 1994/95:100 Bil. 15
Vissa utvecklingsfrågor
Reglering av byggnadsmgister och digital fastighetsmgisterkarta
Verksamheten inom fastighets- och landskapsinformationsområdena präglas i stor utsträckning av övergången från manuella register och traditionella kartor till ADB-baserade system. Viktiga inslag i denna utveckling är överföringen av fastighetsregisterkartan till digital form och uppbyggnaden av ett basregister över byggnader. Genom en ändring (199311205) i fåstighetsregisterkungörelsen (1974: 1095) har från och med 1 januari 1994 öppnats möjlighet att föra registerkarta med hjälp av ADB. Efter riksdagsbeslut (prop. 1992/93:100 bil. 15, bet. l992/93:B0U14, rskr. 1992/93:217) inleddes arbetet med införande av unika byggnadsidentiteter i fastighetsdatasystemet.
Båda dessa beslut förutsatte att en översyn skulle inledas av regelverket för fastighetsdatasystemet med inriktning på att åstadkomma en modern lagreglering. I avvaktan härpå formulerades reglerna för utnyttjandet av såväl den digitala registerkartan som byggnadsinforrnationen på ett restriktivt sätt.
Arbetet med en översyn har bedrivits i regeringskansliet med inriktning att tillskapa en lag om fastighetsdatasystemet, medan regleringen av de i systemet ingående delregistren skulle bli i huvudsak oförändrade. Den aktuella lagstiftningsuppgiften har emellertid av bl.a. lagtekniska skäl bedömts vara av sådan omfattning och komplexitet att den bör beredas genom en offentlig utredning. En förlängning av den tid som temporära regler måste gälla bedöms som acceptabel om en väl genomarbetad för- fattningsreglering för området kan uppnås. Förberedande av direktiv för en utredning pågår inom Justitiedepartementet.
Samtidigt har kraven på en mindre restriktiv syn på utnyttjande av den digitala fastighetsregisterkartan och av byggnadsinforrnationen i fastighetsdatasystemet accentuerats. I avvaktan på den mera omfattande föråttningsreglering som enligt den ovan redovisade bedömningen behöver göras, bör emellertid — bl.a. i belysning av nu vunna erfaren- heter — övervägas om det går att undanröja vissa restriktioner genom komplettering eller ändring av nu gällande förordningar. Beslut om ett genomförande av sådana förordningsändringar, som nu förbereds i rege- ringskansliet, fömtsätter hörande av Datainspektionen.
Satellitunderstödd mätning m.m.
Den mest påtagliga teknikrryheten under senare år på det geodetiska om- rådet är möjligheterna till lägesbestämning med hjälp av satelliter — Global Positioning System (GPS). Denna teknik öppnar nya möjligheter när det gäller positionsbestämning, navigation m.m. inom en mängd samhällsområden. Utnyttjandet av tekniken kräver emellertid stödfunktio— 41
ner, främst i form av ett nät av väl bestämda referenspunkter. Prop. 1994/952100
Utvecklingen på detta område går - som när det gäller all informations— Bil. 15 teknologi - mycket snabbt. Gränsen mellan utvecklingsverksamhet och produktion är inte alltid klar. Bl.a. detta har lett till osäkerhet i vissa ansvarsfrågor och till behov av att klara ut samordningsfrågor m.m. I samverkan mellan Försvars-, Kommunikations- och Miljödepartementen har initiativ tagits för att bl.a. skapa klarhet i vissa sådana frågor. I en gemensam arbetsgnrpp som tillsatts av Kommunikationsdepartementet har bl.a. samband, avgränsningar och samordningsbehov klarlagts mellan insatser som görs av Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Lantmäteriver- ket. Arbetsgruppen har bl.a. redovisat en enig uppfattning om att lantmäteriverket bör ha ansvar för referensstationsnätet på land, benämnt SWEPOS. Detta bör komma till uttryck i verkets instruktion.
Parallellt härmed har Lantmäteriverket enligt särskilt uppdrag i sam- verkan med berörda myndigheter och företrädare för kommunerna genomfört en utredning för att belysa vilka krav ett utnyttjande av den nya tekniken ställer på de traditionella geodetiska systemen. I utred- ningen, som har utmynnat i rapporten RIX-95 (LMV—Rapport 1994z24), diskuteras bl.a. gemensam finansiering av en viss förtätning av de geodetiska riksnäten och en förbättrad anslutning av kommunala stomnät. Dessa diskussioner bör enligt regeringens bedömning kunna fullföljas till konkreta överenskommelser. Lantmäteriverkets resursbehov i anslutning till båda de nu redovisade utredningarna får prövas i anslutning till övriga anslagsfrågor som rör lantmäteriet.
Ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksam— heten m.m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har följande anslag anvisats under de angivna anslagrubrikerna:
C 1. Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata, ett ranranslag på l04 995 000 kr,
C 2. Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata, ett anslag på 1 000 kr,
D 1. Lantmäteriet, ett anslag på 1 000 kr, D 2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ett ramanslag på 416 742 000 kr och
D 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan, ett förslagsanslag på 6 900 000 kr.
Riksdagen beslutade den 1 juni 1994 om en ny organisation för lant- mäteri— och fastighetsdataverksamheten (prop. 1993/94:214, bet. 1993/942BoU19, rslcr. 1993/94:375). Riksdagsbeslutet innebär att en ny central myndighet skall bildas genom en sammanslagning av Central- nämnden för fastighetsdata och merparten av Statens lantrnäteriverk. På regional nivå skall en ny myndighet bildas genom att överlantmätar-, fastighetsregister- och fastighetsbildningsmyndigheterna förs samman. Vidare föreslås att en bolagisering av vissa verksamheter inom det 42
statliga lantmäteriet skall genomföras. Prop. 1994/95:100
Lantmäteri- och inskrivningsutredningen har den 22 juni 1994 lämnat Bil. 15 sitt slutbetänkande, Kart— och fastighetsverksamhet — finansiering, samordning och författningsreglering (SOU 1994:90). Slutbetänkandet har remissbehandlats under hösten 1994.
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallades den 12 september 1994 en särskild utredare (M l994:04) för att förbereda genomförandet av den nya organisationen (dir. 1994: 100).
Vid riksdagsbehandlingen berördes också frågan om huvudmannaskapet för fastighetsbildningen, som har nära samband med den förestående organisationsförändringen. Riksdagen anslöt sig till den dåvarande regeringens bedömning att denna fråga borde beredas ytterligare. Utskottet framhöll att denna fortsatta beredning borde ske i sådana former att den ger utrymme för insyn och inflytande från politiska och andra berörda intressen. Beredningsarbetet har inletts under hösten och bedrivs med inriktning på att en redovisning till riksdagen skall kunna ske under våren 1995.
Enligt den tidsplan som förelåg vid riksdagsbehandlingen skall den nya organisationen börja sin verksamhet den 1 juli 1995. Det har framkommit att det med denna tidsplan inte är möjligt att på ett tillfredsställande sätt hinna bereda alla frågor som krävs för att den nya organisationen skall få en ändamålsenlig utformning och kunna börja fungera. Den särskilde utredare som tillkallats för att förbereda genomförande av en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m. har därför fått en ny tidsplan för sitt arbete. Tidpunkten då den nya myndighetsorganisationen skall börja sin verksamhet flyttas därigenom fram till den 1 januari 1996.
Utredaren har vidare getts möjlighet att pröva lämpligheten av bolagise- ring också av verksamhet som bedrivs av Centralnämnden för fastighets- data. Varje förslag till bolagisering skall föregås av en noggrann prövning av för- och nackdelar m.m.
Regeringen avser att redovisa sina ställningstaganden till nu berörda frågor i särproposition till vårriksdagen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
i avvaktan på en särsldld proposition i ämnet
1. till Förvaltningskostnaderför Centralnämnden förfastighetsdata för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 138 698 000 kr,
2. till Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på 1 000 kr,
3. till Lantmäteriet för budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på 1 000 kr,
4. till Förvaltningskostnader för lantmäteriet för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 601 158 000 kr och
5. till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret l995/96 beräknar ett förslagsanslag på 10 350 000 kronor. 43
C 6. Statens va-nämnd Prop. 1994/95:100 Bil. 15
1993/94 Utgift 3 908 200 1994/95 Anslag 4 703 000 1995/96 Förslag 7 651000
varav 5 068 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Statens va-närnnd handlägger med hela landet som verksamhetsområde mål enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten— och avloppsanlägg- ningar samt mål enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem. Nämnden är lokaliserad till Stockholm. I nämnden finns en ordförande, två ersättare för ordföranden — varav en anställd — samt fem ledamöter med två ersättare för var och en.
Va-närnnden har för budgetåret 1993/94 lämnat en årsredovisning enligt förordningen (l993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning.
De hittillsvarande resultaten visar enligt nämnden att de mål för verksamheten som lagts fast kan uppnås. Va-nämndens anslagssparande uppgår till 2 140 000 kronor.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte några in- vändningar.
Nämnden har lämnat en förenklad anslagsframställning för budgetåret 1995/96.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
De övergripande mål som har gällt för perioden 1992/93 — 1994/95 bör gälla även under budgetåret 1995/96.
Resurser 1995/96
Ramanslag 7 651000 kr
Resultatbedömning Regeringen delar Va-nämndens bedömning av resultatet av verksamheten. Slutsats
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1994 års budget- proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. 44
Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100 Bil. 15 Regeringen föreslår att riksdagen till Statens va-nämnd för budgetåret l995/96 anvisar ett ramanslag på 7 651 000 kr.
45
Register Prop. 1994/95:100
Bil. 15 Sidan 1 Inledning 5 A. Miljövård Anslag kr 7 1. Statens naturvårdsverk, ramanslag 559 885 000 13 2 Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag 76 653 000 14 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag, reservationsanslag 240 000 000 16 4. Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag 285 668 000 17 5 . Miljöforskning, reservationsanslag 213 031 000 18 6. Sanering och återställning av miljö- skadade områden, reservationsanslag 19 880 000 20 7. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, reservationsanslag 35 324 000
22 8. Investeringsbidrag för främjande av om- ställning i ekologiskt hållbar riktning, reservationsanslag 100 000 000 23 9. Koncessionsnämnden för miljöskydd,
ramanslag 27 011 000 24 10. Kemikalieinspektionen 1 000 28 11. Särslcilda projekt, reservationsanslag 11 965 000 29 12. Bidrag enligt internationella nriljökon-
ventioner och avtal m.m., förslagsanslag 11 925 000 30 13. Visst intemationth miljösamarbete,
reservationsanslag 54 168 000 31 14. Stockholms internationella miljöinstitut,
reservationsanslag 18 000 000
Summa littera A 1 653 511 000 32 B. Kärnsäkerhet, strålskydd, m.m. 33 1. Statens strålskyddsinstitut, ramanslag 116 379 000 37 2. Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader, ramanslag 91 583 000 37 3. Statens kämkraftinspektion:
Kämsäkerhetsforskning, ramanslag 95 939 000 40 4. Visst intemationth samarbete i fråga om käm-
säkerhet m.m., förslagsanslag 20 240 000
Summa littera B 324 141 000
46
41 C. Lantmäteri- och fastighetsdataverk- Prop. 1994/95:100
samhet m.m. Bil. 15 42 1. Förvaltningskostnader för Centralnämnden för
fastighetsdata, ramanslag *138 698 000 42 2. Uppdragsverksarnhet vid Centralnämnden för
åstighetsdata I"1 000 42 3. Lantmäteriet *1 000 42 4. Förvalmingskostrrader för lantmäteriet,
ramanslag *601 158 000 42 5 . Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag ”10 350 000 44 6. Statens va-närnnd, ramanslag 7 651 000
Summa littera C 757 859 000
Summa Miljödepartementet 2 735 511 000
* Beräknat belopp
47
gotab 47511. Stockholm 1994
&
%% &
Bilaga 16 till budgetpropositionen 1995
. _ Prop. Rrksdagen och dess myndrgheter m.m. 1994/953100 (femtonde huvudtiteln) Bilaga 16
Översikt
Riksdagens budget omfattar dels ersättningar till ledamöterna och de- ras resor och partibidrag samt den inre förvaltningen med byggnader och övrig service, dels riksdagens myndigheter utom riksbanken.
Riksdagens förvaltningskontor (RFK) skall enligt sina övergripande mål för verksamheten medverka till att det parlamentariska arbetet kan bedrivas effektivt och rationellt samt till att skapa goda arbetsförhål- landen för riksdagens ledamöter. Vidare skall RFK aktivt informera om riksdagens arbete och dess arbetsformer samt medverka till att det internationella parlamentariska arbetet underlättas.
Dessa övergripande mål har varit vägledande för budgetarbetet. Bud- geten omfattar 18 månader.
Budgetförslaget för den inre riksdagsförvaltningen präglas av främst EU-medlemskapets konsekvenser för riksdagen, inflyttning i nya byggnader samt en ökad satsning på information till allmänheten om riksdagsarbetet och beslutsprocessen. '
Medlemskapet i EU kommer för riksdagens del att innebära en större arbetsbörda för såväl ledamöter som tjänstemän. För ledamöterna kommer behovet av stöd från såväl partikanslier som riksdagens inre förvaltning att öka. Den nya EU-nämnden kommer att ges erforderliga kansliresurser. På fackutskottens kanslier tillkommer angelägna ar- betsuppgifter och på informationssidan måste finnas en ökad bered- skap för information till allmänheten om riksdagens arbete med EU- frågoma. Sammanfattningar av kommissionens förslag och den redo- visning regeringen lämnar samt ett antal EU-databaser skall finnas tillgängliga i riksdagens publika databas RIXLEX. En effektiv data- kommunikation mellan riksdagen och EU-parlamentet planeras. Medel för ett särskilt informationskontor för EU-information i riksdagens regi har beräknats.
Behovet av kompetensutveckling ökar till följd av medlemskapet. Bl.a. avsätts betydande medel för språkutbildning för såväl ledamöter som tjänstemän. Vidare utrustas en ny konferenslokal i kvarteret Neptunus med erforderlig tolkutrustrring. Lokalen förbereds för press- konferenser.
] Riksdagen 1994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga [6
Slutligen bör nämnas att medel beräknats för arvoden till Sveriges 22 Prop. 1994/95:100 ledamöter i EU-parlamentet. Huruvida riksdagen skall stå för utbetal- Bilaga 16 ningen av dessa arvoden också efter direktvalet till EU-parlamentet har ännu inte bestämts. Alternativet är att regeringen skall svara för dessa kostnader.
Efterfrågan på information om riksdagen och dess arbete har ökat kraftigt under senare år. Riksdagens nya informationscentrum öppnar i slutet av innevarande budgetår. En erforderlig förstärkning av telefon- servicen till allmänheten föreslås. Riksdagsbiblioteket flyttar in i nya lokaler nästa budgetperiod, varvid möjligheterna att ge god intern och extern service förbättras. De publika databaserna fortsätter att utveck- las. Innehållet i baserna breddas och antalet prenumeranter beräknas fortsätta att öka.
Under budgetperioden kommer riksdagen att ta ytterligare en fastighet i besittning för kontorsändamål i kvarteret Mercurius Även en fastig- het med bostäder åt ledamöter blir inflyttningsklar under budgetperio- den.
Budgeten för den inre förvaltningen uppgår för 1995/96 enligt försla- get till 1 113 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med ca 73 miljoner kronor räknat på årsbasis (dvs. en minskning med ca 9 %). Driftskostnadema beräknas till 1 033 miljoner kronor, en ökning med ca 8 miljoner kronor på årsbasis. Investeringarna beräknas uppgå till 80 miljoner kronor, vilket är en kraftig minskning jämfört med föregå- ende budgetår då de uppgick till 135 miljoner kronor. Av in- Vesteringama avser 37 miljoner kronor fortsatt ombyggnad av riksda- gens hus, 30 miljoner kronor ADB- och teknikinvesteringar samt 13 miljoner kronor övriga investeringar.
Medel till riksdagens ledamöter och partier m.m. (arvoden, pensioner, inkomstgaranti, resor, partibidrag m.m.) beräknas till 611 miljoner kronor. Häri ligger en beräknad ökning på ca 14 miljoner kronor bero- ende på arvoden till Sveriges ledamöter i EU-parlamentet. Dessutom har beräknats 19 miljoner kronor för ett ökat stöd till partigrupperna. Bakgrunden är resultatet av en genomförd ledarnotsenkät som utvisade att assistent/utredarstödet till den enskilde ledamoten bedömts vara Otillräckligt. Därtill kommer ett uttalat behov av förstärkning av parti- kansliema med anledning av medlemskapet i EU och det berednings- arbete som detta för med sig inför EU-nämndens och fackutskottens sammanträden.
För utskottens resor utom Sverige har medel beräknats för utökning av riksdagsutskotten från 15 till 17 ledamöter. Medlen avser att täcka dessa merkostnader för resten av mandatperioden.
|.)
Det tidigare anslaget för riksdagens förlagsverksamhet har i budget- förslaget infogats i anslaget för riksdagens förvaltningskostnader. Det
nya anslaget beräknas, jämfört med innevarande budgetår, på årsbasis Prop. l994/952100 öka med ca 13 miljoner kronor till följd av ökade aktiviteter bl.a. på Bilaga 16 informations- och dataområdena, ianspråktagande av en ny fastighet och EU-medlemskapet. Av ökningen avser investeringarna ca 9 miljo- ner kronor och driftkostnadema 4 miljoner kronor. I förslaget ingår
även medel för slutförande av reinvesteringen av ADB-tekniken.
För riksdagens myndigheter har anslagen beräknats enligt de riktlinjer som gäller för statliga myndigheter.
Anvisat Förslag Förändring
1994/95 1995/96 1995/96
(på årsbasis)
A. Riksdagen 815 630 000 1 113 440 000 - 73 338 000 B. Riksdagens myndigheter 44 171 000 75 783 000 + 6 351 000
859 801 000 1 189 223 000 — 66 987 000
Anslagen Prop. 1994/95:100 Bilaga 16 '
A. Riksdagen
A 1. Riksdagens ledamöter och partier m.m.
1993/94 Utgift 326 246 000— 1994/95 Anslag 387 482 000 1995/96 Förslag 610 610 000
' Tidigare anslag A ] Riksdagens ledamöter och panier m.m., Anslag B 4 Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nor- diska rädet samt del av B 3 Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli.
Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamen- ten till riksdagens ledamöter, arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantibelopp åt f.d. riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansie- ras reseersättningar vid resor inom Sverige, sjukvårdskostnader och ut- bildning för riksdagens ledarnöter. Kostnader för ledamöternas delta- gande i internationellt parlamentariskt samarbete såsom Europarådet, IPU liksom bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras även från anslaget. Särskilda medel har avsatts för arvoden till Sveri- ges 22 ledamöter i EU-parlamentet samt för EU-nämndens verk— samhet. l anslaget ingår slutligen även bidrag till riksdagsleda- mötemas föreningar/organisationer (bl.a. RIFO) liksom bidraget till partigrupperna.
För stödet till partigrupperna föreslås dels en ökning av grundbidraget för partier som inte är i regeringsställning, dels en uppräkning av le- damotsbidraget för assistent/utredarstöd från beräkningsgrunden l as- sistent på 3 ledamöter till 1 assistent per 2,5 ledamöter. Höjningen av grundbidraget motiveras av partikansliemas ökade arbetsbelastning för bevakningen av EU-frågor i såväl EU-nänmden som i fackutskotten. Höjningen av assistentstödet grundas bl.a. på de synpunkter som framkommit i en enkät om ledamöternas service som genomfördes under våren 1994 och som utvisade att assistent/utredarstödet till den enskilde ledamoten bedömts vara otillräckligt. Förvaltningsstyrelsen föreslår att riksdagen antar ändringar i lagen (l994:1066) om statligt bidrag till partigruppema i riksdagen i enlighet med bilagan.
Ledamötemas arvoden bestäms fr.o.m. den 1 januari 1994 av en ut- omstående nämnd, Riksdagens arvodesnärnnd. Förvaltningskontoret har beräknat medel för arvodena enligt nu gällande nivå. Vad nämn- den senare kan komma fram till beträffande arvodenas storlek kommer att belasta detta anslag.
Bilaga 16
Riksdagens förvaltningskontor föreslår
1. att till Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budgetåret l995/96 anvisas ett förslagsanslag på 610 610 000 kr,
2. att riksdagen antar lag om ändring i lagen (l994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen enligt bilagan.
A 2. Riksdagsutskottens resor utom Sverige
l993/94 Utgift 5 195 000 Ingående reservation 17 352 328 1994/95 Anslag 18 500 000 1995/96 Förslag 3 800 000
Från anslaget finansieras utskottens utrikes resor. Anslaget för 1994/95 är avsett att täcka medelsbehovet för mandatperioden. För verksamheten har beräknats de merkostnader som uppkommer genom att utskottens ledamöter utökats från 15 till 17 samt för effekter av att utskotten i ökad utsträckning förväntas resa i delegationer. Vidare har medel beräknats för EU-nämndens resor som i dessa sammanhang likställs med utskotten.
Riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1995/96 anvisas ett reservationsanslag på 3 800 000 kr.
A 3. Riksdagens förvaltningskostnader
1993/94 Utgift 238 362 000* 1994/95 Anslag 281 165 000 1995/96 Förslag 441 800 000
' Tidigare anslaget A 3 Riksdagens förlagsverksamhet, A 5 Förvaltningskostnader samt del av anslaget B 3 Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli
Från anslaget utgår medel för riksdagsförvaltningen exkl. kostnaderna för fastighetsförvaltningen. Kostnaderna avser bl.a. löner, administra- tion, intem service, säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet.
Budgetförslaget syftar till att det parlamentariska arbetet kan bedrivas effektivt och rationellt samt till att skapa goda arbetsförhållanden för riksdagens ledamöter. En viktig uppgift är att informera om riksdagens arbete och dess arbetsformer.
Inom administrationen fortsätter arbetet med utveckling av de admi- nistrativa rutinerna i syfte att rationalisera verksamheten. Bl.a. avsätts
Prop. l994/95:100
Bilaga 16
medel för nya lokala system för personal-, löne- och ekonomi- administrationen i linje med utvecklingen inom statsförvaltningen i övrigt.
Inom utbildningsområdet avsätts medel för en fortsatt kompetensut— veckling, särskilt språkutbildning. Ett långsiktigt program som syftar till att riksdagens samtliga anställda skall ges möjlighet att uppnå gymnasiekompetens i svenska, engelska och samhällskunskap startas.
På jämställdhetsområdet görs en särskild satsning för att fullfölja jäm- ställdhetsplanen.
I budgetförslaget ingår medel för slutförande av reinvesteringen i ADB-systemet. Målsättningen är att under 1995 ersätta det nu centra- liserade minidator— och terrninalbaserade ADB-stödet inom riksdagen med ett system där datorkraften flyttas till användarna, dvs. tennina- lema ersätts av persondatorer. De nya investeringarna i ADB-systemet skapar förutsättningar för en fortsatt rationalisering av riksdagens verksamhet. Dessutom läggs grunden till en kostnadsbesparande om- läggning av dokurnenthantering och tryckeriprocess.
Utbyggnaden av RIXLEX fortsätter. På sikt syftar utbyggnaden av RIXLEX till ett samhällsinformationssystem med flera databaser, t.ex. myndighetsföreskrifter och andra databaser med juridisk/samhälls- . vetenskaplig inriktning. Därmed ges användarna av RIXLEX tillgång till register och fulltext över samtliga dokument i lagstiftningskedjan, från utredningsdirektiv över utredning och riksdagsbeslut till lag och föreskrifter. I budgetförslaget ingår vidare medel för att i RIXLEX in- lemma vissa av EU:s databaser. Avsikten är också att regeringens sammanfattningar av kommissionens förslag skall finnas tillgängliga i den publika databasen RIXLEX.
Efterfrågan på information om riksdagen ökar kraftigt. I budgetförsla- get finns därför medel för aktiviteter som syftar till en förbättrad in- formation. Medel finns avsatta för driften av tidigare beslutat infor- mationscentrum vid Västerlånggatan i kvarteret Neptunus. Här skall allmänheten få'tillgång till information om riksdagen och dess arbete. Inforrnationscentrum avses bli en samlingspunkt som ger möjlighet till kommunikation mellan riksdagen och allmänheten. Här skall besökare kunna få svar på frågor, lämna synpunkter, följa den aktuella debatten, söka uppgifter i databaserna och köpa riksdagstryck, böcker och andra skrifter som riksdagen ger ut. I lokalerna planeras också en permanent utställning om riksdagen.
Medel för ett särskilt informationskontor för EU-information i riksda- gens regi har beräknats.
Nettokostnadema för tidningen Från Riksdag & Departement beräk- nas fortsätta att minska främst till fölid av ökade intäkter från prenu-
Prop. l994/95:100
Bilaga 16
merationer och annonser. En höjning av prenumerationspriset på tid— ningen planeras under budgetperioden.
För Riksdagsbiblioteket och utredningstjänsten har beräknats medel för inflyttningen i nya lokaler varvid en särskild satsning görs på Riksdagsbibliotekets roll som centralt bibliotek för juridik och sam- hällsvetenskap och som svenskt centrum för EU:s publikationer.
Tillkommande aktiviteter inom förvaltningskontoret har under senare år i stort sett kunnat klaras genom omfördelning av befintliga perso- nalresurser. Målsättningen är densamma även inför nästa budgetperi- od. Ianspråktagandet av en ny fastighet (lokalvård, våningsservice, bevakning m.m.), effekterna av EU-medlemskapet, ökad satsning på information och RIXLEX samt nya behov inom data- och dokumenta- tionsverksamheten kommer emellertid att ställa krav på viss personal- förstärkning. Medel härför har beräknats. Det bör nämnas att omfat- tande försäljning av riksdagstrycket såväl i traditionell som i elektro- nisk form ställer krav på resurser men också ger betydande intäkter (ca 20 miljoner kronor per år). lntäktema av försäljningen (riksdagstryck m.m.) i informationscentrum bedöms bli betydligt större än i den nu- varande butiken i riksdagshuset.
Önskemål om nya permanenta föredragandetjänster i utskottsorgani- sationen har framställts under de senaste åren. Bakgrunden är den till- tagande arbetsbelastningen med ett betydande övertidsuttag tidvis un- der året. Frågan har dock skjutits upp i avvaktan på resultat av Riks- dagsutredningens arbete. Den arbetsgrupp som nu tagit över Riks- dagsutredningens arbete i denna del beräknas komma med förslag un- der innevarande riksmöte. Det kan därför finnas anledning att i sär- skild ordning återkomma till frågan om resurser för utskottsorganisa- tionen. I sammanhanget bör också beaktas konsekvenserna för ut- skottskansliema av en ökad satsning på uppföljning och utvärdering samt beredningsarbetet som följer av medlemskapet i EU. Medel har dock avsatts för en förstärkning av finansutskottets kansli med tanke på detta utskotts roll i den nya budgetprocessen som avses starta under hösten 1996.
Vid bedömningen av behovet av personal inom den inre riksdagför- valtningen bör även beaktas ett konstant mycket högt övertidsuttag för olika personalgrupper. De tillkommande behoven får klaras med en kombination av åtgärder. Viss omfördelning av resurser planeras ge— nom organisatoriska förändringar, finansiering genom ökade intäkter av försäljning av riksdagstryck, RIXLEX-prenumerationer m.m. samt visst nettotillskott av resurser. För främst lokalvård och entrébevak- ning i de nya fastigheterna, konsekvenserna av medlemskapet i EU samt förstärkning av finansutskottets kansli har beräknats ca 7 milio- ner kronor i lönemedel. Detta balanseras av genomförda och planerade rationaliseringar, effektiviseringar och bättre utnyttjande av tillgängli-
Prop. 1994/95:100
ga resurser varför driftbudgeten under detta anslag beräknas vara i Prop. 1994/95:100 stort sett oförändrad på årsbasis. Bilaga 16
Riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret l995/96 anvisas ett ramanslag på 441 800 000 kr.
A 4 Riksdagens byggnader m.m.
l993/94 Utgift 95 026 000* Ingående reservation 76 856 171 1994/95 Anslag 128 483 000 1995/96 Förslag 57 230 000
* Tidigare anslag A 4 Riksdagens byggnader samt del av B 3 Nordiska rådets svens- ka delegation och dess kansli.
Riksdagens lokalbestånd omfattar
eget fastighetsbestånd: Riksdagshuset, kv. Mars/Vulcanus (ledamotshuset), kv. Cephalus (förvaltningshuset), kv. Neptunus Större 4—10, kv. Mercurius, Villa Bonnier och Kungl. Trädgården (JO-ämbetet).
förhyrda lokaler: Kv. Aurora, Brandkontoret, parkeringsgarage, förråd och bokmagasin
bostäder (95 st): Kv. Cephalus, kv. Iason, kv. Ormsaltaren, brf Jungfrun, brf Älgen och Homsbruksgatan. Bostadsfastigheten i kv. Milon har förvärvats av riksdagen och är inflyttningsklar hösten 1995 (17 bostäder)
Totalt disponerar riksdagen lokaler till en omfattning av ca 120 000 kvm BTA (totalarea). Uppgiften exkluderar bostäder.
Ombyggnad av riksdagens hus
Arbetet med projektering och ombyggnad av lokalerna i kv. Neptunus och Mercurius samt servicekulvertar under Mynttorget och Storkyr- kobrinken pågår med den inriktning och enligt den tids- och kostnads- plan som redovisades i anslagsframställningen för 1993/94. Kostnads- planen justerades dock i samband med riksdagens beslut (KU 1992/93:33, rskr 1992/93:367/368) enligt följande:
1993/94: 100 miljoner kronor 1994/95: 90 miljoner kronor 1995/96: 8 miljoner kronor
Bilaga 16
Medelsbehovet för 1994/95 uppgår således, i enlighet med den juste- rade kostnadsplanen, till 8 miljoner kronor. Till detta kommer vissa under arbetet tillkommande kostnader exempelvis för arkeologiska undersökningar, anslutning av kulvert till Brandkontoret, fasadändring i kv. Mercurius mot Gråmunkegränd, presskonferensrum i Nepttmus och butiksevakuering. Totalt uppgår dessa kostnader till ca 14,5 mil- joner kronor.
Stallkanalen
Utrednings- och projekteringsarbetet avseende åtgärder för att lång- siktigt säkra grundvattennivån på Helgeandsholmen pågår och kom- mer att fortsätta under 1995/96. Det pågående utredningsarbetet har dock visat att ytterligare alternativ till lösning bör prövas innan defi- nitiv ställning tas till vilken metod som slutligen skall användas. Hit- tills tilldelade medel bedöms täcka även det fortsatta utredningsarbetet under 1995/96. Erforderliga medel för att genomföra produktionsske- det torde kunna framställas i 1997 års budget, varvid även en realistisk tidsplan bör kunna presenteras.
Övriga investeringar
Insatser beräknas för vissa arbetsmiljö- och ventilationsinvesteringar samt handikappanpassningar av riksdagens hus. Medel avsätts för om- byggnad av postsorteringsrurnmet i västra delen av Riksdagshuset för att effektivisera hanteringen av inkommande post och hanteringen av riksdagstryck.
Fastighetsunderhåll och hyror
Kostnaderna för fastighetsdrift, fastighetsunderhåll, reparationer m.m. avseende riksdagens egna fastigheter och bostadshus har beräknats till 33 994 000 kr. Hyresintäkter för lokaler och bostäder i motsvarande fastigheter har beräknats till 16 558 000 kr resp. 8 149 000 kr. Kosma- dema för inhyrda lokaler uppgår till 7 003 000 kr. I och med att fas- tigheterna i kv. Neptunus och Mercurius tas i full drift kan vissa av förhymingarna avslutas och kostnadema därmed minskas.
Riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1995/96 an- visas ett reservationsanslag på 57 230 000 kr.
Prop. 1994/95:100
B. Riksdagens myndigheter Prop. 1994/95:100 Bilaga 16
B 1. Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen
l993/94 Utgift 29 732 000 l994/95 Anslag 32 280 000 1995/96 Förslag 50 437 000
Riksdagens ombudsmän övervakar att de som utövar offentlig verk- samhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör si- na åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lag- stiftningen avhjälps.
J ustitieombudsmännen
Ämbetet har i anslagsframställningen redovisat ett budgetförslag för 1995/96 som omfattar 18 månader. Det gäller för JO-ärnbetet att lika effektivt som tidigare kunna handlägga inkommande klagomål från enskilda trots att antalet klagomål för femte året i följd ökat markant och under innevarande och närmast kommande verksamhetsår beräk- nas överstiga 4 700. Verksamhetsmålet för 1995/96 är att, med bibe- hållen kvalitet i ärendehanteringen, hålla ärendebalansema på samma nivå som budgetåret 1992/93 och bedriva inspektionsverksamhet, som har en klar rättssäkerhetsfrämjande effekt, i ungefär samma omfattning som hittills. Det är inte möjligt att uppnå det angivna verksamhetsmå- let med oförändrat antal föredragande. Det är därför nödvändigt att JO erhåller begärda medel till personalförstärkning — en föredragande. Vidare måste JO ha tillräckliga resurser för att kunna ta de initiativ som föranleds av sådana särskilda händelser i samhället som naturli- gen bör bli föremål för J0:s uppmärksamhet. För att ytterligare effek- tivisera ärendehandläggningen kommer JO att intensifiera samarbetet med riksdagens förvaltningskontors ADB-enhet under 1995/96.
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse har inget att erinra mot Justitieom- budsmännens medelsberäkning. Det får ankomma på konstitutionsut- skottet att ta ställning till lämpliga åtgärder för att komma till rätta med ärendebalansen.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, för budgetåret 1995/96 anvisas ett ramanslag på 50 437 000 kr.
10
B 2. Riksdagens revisorer Prop. 1994/95:100
Bilaga 16 1993/94 Utgift 11 423 000 1994/95 Anslag 11 891 000 1995/96 Förslag 25 346 000
Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet. Uppgiften är till övervägande delen av förvalt- ningsrevisionell karaktär, och syftet med revisorernas granskning är att främja ett effektivt utbyte av de statliga insatserna. Dessutom granskar revisorerna som extemrevisorer Riksbanken, den inre riksdagsför- valtningen, Riksdagens ombudsmän och Stiftelsen Riksbankens jubi- leumsfond.
Riksdagens revisorer
Riksdagsutredningen har i delbetänkandet Reforrnera riksdagsarbetet (l993/94zTK1) lämnat förslag om ett program för att reformera och förnya riksdagsarbetet. En av huvudpunktema avser en ökad satsning på uppföljning, utvärdering och revision. Som ett led i en sådan sats- ning har utredningen föreslagit en förstärkning av Riksdagens reviso- rers kansli.
Riksdagen har ställt sig bakom de principer för förstärkning av revi- sionen som Riksdagsutredningen föreslagit (KU 1993/94:18, rskr. 1993/942427). Den slutliga omfattningen av resurstillskottet till Riks- dagens revisorer har dock riksdagen inte tagit ställning till utan före- slår att bl.a. frågan om utvecklingen av relationerna mellan Riksda— gens revisorer och Riksrevisionsverket ytterligare utreds. Med hän- visning till en sådan utredning begränsar riksdagen sitt beslut till vad Riksdagsutredningen anger som etapp 1. Det innebär ett resurstillskott om sex tjänster. Med ett sådant resurstillskott anser riksdagen att det blir möjligt att påbörja det närmare samarbetet mellan utskotten och revisionen som utredningen föreslagit.
Mot bakgrund av riksdagens beslut om en förstärkning av Riksdagens revisorers kansli har revisorerna till finansutskottet den 27 september 1994 överlämnat en komplettering till Riksdagens revisorers fördjupa— de anslagsframställning för budgetåren 1994/95—1996/97. I denna komplettering har revisorerna justerat beräkningarna i enlighet med den av riksdagen i juni beslutade utbyggnaden med sex tjänster. Framställningen om resursförstärkningen uppgår till ett belopp om 2 060 000 kr. Finansutskottet bereder för närvarande revisorernas framställan om resursförstärkningen.
ll
Resultatredovisning Prop. l994/952100 Bilaga 16 Revisorerna har i den fördjupade anslagsframställningen för perioden 1994/95—1996/97 närmare utvecklat möjligheterna att belysa verk-
samhetens resultat och lämnat en fördjupad resultatredovisning avse- ende skrivelser till riksdagen under 1991/92. 1 redovisningen har fram- för allt genomslaget i riksdagen och massmedia behandlats. Men en uppföljning har också gjorts av vilka åtgärder som regeringen och myndigheterna kan anses ha vidtagit med anledning av revisorernas granskningar. Revisorernas sammanfattande bedömning i den fördju- pade anslagsframställningen är att verksamheten tillmäts en successivt ökad betydelse av såväl statsmakterna som massmedia.
Revisorerna har även gjort en närmare uppföljning av skrivelsema till riksdagen under 1992/93. Då avgavs fem skrivelser, varav riksdagen hittills behandlat fyra. Samtliga fyra har fått en aktiv utskottsbehand- ling och i samtliga fem fall har en eller flera motioner väckts till riks- dagen. Tre av skrivelsema har helt eller till stora delar bifallits av riksdagen och en skrivelse till vissa delar. I samtliga fyra fall har riks- dagen beslutat om ett eller flera tillkännagivanden. Fyra av gransk- ningama har väckt betydande uppmärksamhet i massmedia. '
Under verksamhetsåret 1993/94 har revisorerna avlämnat sju skrivel- ser till riksdagen och i övrigt publicerat bl.a. elva rapporter och för- studier. Av de sju skrivelsema har riksdagen under verksamhetsåret behandlat fyra. Samtliga dessa fyra skrivelser blev föremål för en aktiv behandling i utskotten. Riksdagen ställde sig bakom flertalet av de synpunkter och förslag som revisorerna framfört i de fyra skrivelsema. Tre av granskningarna väckte betydande uppmärksamhet i massmedia, tre viss uppmärksamhet och en mera begränsad uppmärksamhet.
Resursbehov
Riksdagens beslut om en utbyggnad av revisorernas kansli i enlighet med vad i Riksdagsutredningen angavs som etapp 1 innebär att resurs- behovet för det förlängda budgetåret 1995/96 beräknas uppgå till 25 346 000 kr enligt nedan redovisade sammanställning.
1995/96 1995/96 (12 månader) (18 månader)
Ramanslag, tkr 16 897 25 346 (Förslag) + 886 + 1 329
Specificering av ökningen Prop. l994/95:100
Bilaga 16 Löner + 786 Revisorernas arvoden + 420 Hyra + 20 Övriga omkostnader +50 Investeringar +50 Summa +1 329
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse har inget att erinra mot Riksdagens revisorers medelsberäkning. Det får ankomma på finansutskottet att slutligen pröva Riksdagens revisorers anslag för 1995/96.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret l995/96 anvisas ett ramanslag på 25 346 000 kr.
13
Bilaga 16
Förslag till
Bilaga
Lag om ändring i lagen ( l994:1066) om statligt bidrag till partigrup- perna i riksdagen
Härigenom föreskrivs att 5 och 10 åå lagen (l994:1066) om statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
55
En partigrupp som företräder ett regeringsparti är berättigad till ett grundbelopp. Var och en av övriga partier är berättigad till två grundbelopp.
105
Bidraget är avsett före utredar-,
assistent- och kontorshjälp åt riksdagsledamötema. Bidraget bestäms för ett budgetår 1 sänder av riksdagens förvaltningssty- relse. Bidraget beräknas efter normen kostnader för en assi— stent per tre ledamöter.
Föreslagen lydelse
En partigrupp som företräder ett regeringsparti är berättigad till ett grundbelopp. Var och en av övriga partier är berättigad till 2,5 grundbelopp.
Bidraget är avsett före utreder-,
assistent- och kontorshjälp åt riksdagsledamötema. Bidraget bestäms för ett budgetår i sänder av riksdagens förvaltningssty- relse. Bidraget beräknas efter normen kostnader för en assi- stent per två ledamöter.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Beräkningen av bidraget en-
ligt 10 g skall dock under tiden från och med den 1 juli 1995 till och med den 31 december 1996 göras efter normen en assistent för 2,5 le- darnöter.
Prop. l994/95:100
14
gomb 47489, Stockholm 1994
Bilaga 17
Bilaga 17 till budgetpropositionen 1995
Räntor på statsskulden
(sextonde huvudtiteln)
Utgiftenla för räntorna på statsskulden, m.m. under det kommande budgetåret och det anslag som förs upp i statsbudgeten för att täcka mellanskillnaden mellan ränteintäkter och ränteutgifter rörande stats- skuldräntorna som riksdagen godkänner, är av naturliga skäl svåra att beräkna. Utvecklingen det kommande halvåret av bl.a. ränteläge och valutakurser påverkar ränteberäkningarna. Beräkningen av statsskuld- räntorna baseras på underlag från Riksgäldskontoret och på de ränteanta— ganden som redovisas i den preliminära nationalbudgeten (bilaga 1, avsnitt 4). I de redovisade ränteutgifterna ingår utgifter i form av underkurser som uppstår i samband med Riksgäldskontorets emissioner av statsobligationslån. De utgifter som dessa underkurser genererar leder till ökade ränteutgifter under emissionsåret men lägre ränteutgifter under följande år.
Under senare år har förslagen i budgetpropositionerna reviderats i kompletteringspropositionema. Regeringen förordar även i år att endast ett preliminärt belopp förs upp i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Regeringen konturer. på grundval av förnyade beräkningar från Riksgäldskontoret, att återkomma till riksdagen i kompletteringsproposi- tionen rned förslag till anslag för räntor på statsskulden. 1 avvaktan härpå har, mot bakgrund av budgetförslaget i övrigt. anslaget Räntor på stats- skulden, m.m. preliminärt förts upp med 129 miljarder kronor i statsbudgetförslaget.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen _ i avvaktan på slutligt förslag i ämnet, till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1995/96 beräknar ett förslagsanslag på 129 000 000 000 kr.
] Riksdagen l994/95. lsaml. Nr 100. Bilaga 17
& ww &
Prop. 1 994/ 95: 100
gotab 47509. Stockholm 1994
Bilaga 18
Bilaga 18 till budgetpropositionen 1995
Oförutsedda utgifter (sjuttonde huvudtiteln)
För täckande av oförutsedda utgifter finns i statsbudgeten, vid sidan av de Utgiftsanslag som finns uppförda under de olika huvudtitlama, ett särskilt förslagsanslag uppfört. Anslaget är i statsbudgeten för inne- varande budgetår uppfört med 1 miljon kronor. Det tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje särskilt fall.
lanspråktaganden av anslaget under år 1994
Först redovisas de utgifter som under år 1994 har täckts genom medel som enligt regeringsbeslut har anvisats från detta anslag. Redovisningen är uppställd departementsvis efter de departement i vilka ärendena har beretts:
Utrikesdepartementet
Utbetalning av medel efter förlikning enligt den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna m.m., regeringsbeslut l994-02-24 ..................... 240 000 regeringsbeslut 1994-08-18 ...................... 50 000 Utbetalning av ersättning enligt dom av europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. regeringsbeslut l994-03-l78 ..................... 15 000 Utbetalning av medel på grund av skadegörelse vid utländsk ambassad. regeringsbeslut l994—06-23 ...................... 87 506 Beslut avseende skadegörelse vid utländska ambassader. regeringsbeslut l994-08-11 ...................... 1 000
Försvarsdepartementet Utbetalning av medel för skredförebyggande åtgärder vid Agnesberg, regeringsbeslut l994-06-30 .................... 5 080 467
Socialdepartementet Ersättning till J. Lund. regeringsbeslut 1994-12-01 ...................... 72 000
] Riksdagen I 994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 18
& ww tai
Bilaga 18
Kommunikationsdepartementet
Utbetalning av medel till 1914 års
järnvägskonsortiums donationsfond,
regeringsbeslut ] 994—04-21 .................... 3 700 000
Näringsdepartemcntet Ersättning för utgivet skadestånd. . regeringsbeslut 1994—06-30 ..................... 60 396
Civildepartementet
Ersättning pga skador i samband med polisingripande, regeringsbeslut l994—03-24 ...................... 15 456
Summa kr 9 321 825
Bakgrund och förutsättningar
Regeringen bör även i fortsättningen kunna disponera medel för täckande av utgiftsbehov som inte kan överblickas vid statsbudgetens fastställande. Regeringen förordar därför att det i förslaget till statsbudget för nästa budgetår förs upp ett anslag för ändamålet. Anslaget bör i princip få disponeras endast för utgifter som är av så brådskande art att respektive ärende inte hiimer underställas riksdagen och att utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra medel som står till regeringens förliigande. Hämied avses även att anslaget inte får tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3å tredje stycket regeringsfomien, dvs. behov av medel för rikets förwar under krig. krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.
Vissa speciella ändamål bör vidare få tillgodoses med medel från anslaget till oförutsedda utgifter.
Under en lång följd av år har riksdagen bemyndigat regeringen att. under förutsättning att andra medel inte står till förfogande för ändamålet. från detta anslag utbetala belopp. som staten genom lagakraftvunnen dom har ålagts att betala. Detta bemyndigande har med verkan fr.o.m. budgetåret 1961/62 utvidgats till att omfatta också belopp som staten till följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att ersätta. Motsvarande bemyndigande, som innefattar bl.a. ersättningar på grund av dom meddelad av den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i mål som handläggs enligt den europeiska konventionen angående mänskliga rättigheter m.m., liksom förliknings- ersättningar i sådana mål, bör ges åt regeringen för nästa budgetår.
Med anledning av prop. l948:'282 medgav riksdagen (bet. 1948:SU207. rskr. 1948z406) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare under budgetåret 1948/49 få utgå ersättning för förlust av eller skada på egendom utom riket till personer. som uppehöll sig utomlands och som var i rikets tjänst. liksom till deras familjemedlemmar och personliga tjänare. Ersättning skulle utgå efter sanuna grunder som under budgetåren
Prop. l994/ 95: 100
IN)
Bilaga 18
1943/44-1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar för förluster som hade uppkonmlit på grund av krigsförhållandena (prop. 19441183. bet. 1944:SU147. rskr. 1944z329). För budgetåren 1949/50-1994/95 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Regeringen bör få bemyndigande att på samma villkor betala ut ersättning för skador av ifrågavarande natur under nästa budgetår.
Med anledning av prop. 1951z38 medgav riksdagen (bet. 1951:SU422. rskr. 1951z63) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare under budgetåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på egendom inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhållandena. För budgetåren 1952/53-1994/95 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Med hänsyn till att krigsskador, exempelvis genom minsprängning, fortfarande kan tänkas förekomma, bör regeringen få riksdagens bemyndigande att även under nästa budgetår på oförändrade villkor betala ut krigsskadeersättningar.
Regeringen anser att anslaget till oförutsedda utgifter, i likhet med in- nevarande budgetår, bör tas upp med 1 miljon kronor.
Det bör ankomma på regeringen att i efterhand anmäla till riksdagen vilka utgifter som täckts genom att medel anvisats från anslaget.
Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen
till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags- anslag på I 000 000 kr.
Prop. 1994/ 95: 100
gotab 47510. Stockholm 1994
Bilaga 19 till budgetpropositionen 1995
Beredskapsbudget
för totalförsvarets civila del
Enligt 9 kap. 3 & regeringsformen skall riksdagen företa budgetreglering för närmast följande budgetår eller, om särsldlda skäl föranleder det, för annan budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen beakta behovet av medel för rikets försvar under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.
Utgifter för förstärkning av försvarsberedskapen kan täckas på principith fyra olika sätt.
Utgifterna kan täckas genom att förslagsanslag på statsbudgeten överskrids. Detta "gäller dock inte utgifter för åtgärder som skall belasta sådana anslagsposter som riksdagen har maximerat. Vissa möjligheter till finansiering kan även ske genom att umyttja den anslagskredit som är kopplad till ramanslagen.
Regeringen kan vidare i proposition hemställa att riksdagen beviljar särskilda medel på tilläggsbudget. Detta förutsätter att regeringen bedömer att det finns tid för en normal budgetbehandling.
Regeringen kan också ta i anspråk medel som har anvisats på beredskapsbudgeten, om förutsättningarna härför - krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden - föreligger. Regeringen beslutar om detta.
Slutligen kan utgifter för beredslapsförstärkningar täckas på annat sätt än från anslag på beredskapsbudgeten eller förslagsanslag på statsbudgeten. Regeringen har sålunda bemyndigats att vid krig, krigsfara eller annan omständighet av symerhg vikt för rikets försvarsberedskap disponera rörliga krediter i Riksgäldskontoret om högst 60 miljoner kr för Jordbruksdepartementets och högst 1 200 miljoner kr för dåvarande Handelsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1970:1 bil. 11, bet. 1970/71:10U3, rskr. 1970/71:125, prop. 197021 bil. 12, bet. 1970/71:SU10, rskr. 1970/71:10, prop. 1973:1 bil. 12, bet. 1973/74zFöU9, rskr. 1973/74:63, prop. 1974z8, bet. 1974/75zFöUS, rskr. 1974/75:34, prop. 1987/88:100 bil. 20, bet. 1987/88zFöU6, rslcr. 1987/88:128 och prop. 1993/94:100 bil 19, bet. 1993/94zFöU5, rskr. 1993/94:125).
l Riksdagen 199495. I saml. Nr [()0. Bilaga 19
& & &? Prop.
1994/95:100 Bil. 19
Regeringen anser att den rörliga krediten i Riksgäldskontoret bör föras upp med oförändrat belopp, dvs. 1 260 miljoner kr. Krediten bör disponeras av regeringen, varvid högst 500 miljoner kr bör få disponeras inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, högst 60 miljoner kr för Jordbruksdepartementets och högst 700 miljoner la för Näringsdepartementets verksamhetsområde.
Det åligger regeringen att anvisa hur utgifter för höjningar av försvarsberedskapen skall täckas. Avgörande för vilka medel som skall tas i anspråk är omfattningen och arten av de åtgärder som man avser att vidta och hur snabbt åtgärderna måste genomföras.
Beredskapsbudgeten skall säkerställa att nödvändiga beredskapshöjningar inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte disponerar erforderliga betalningsmedel.
Den beredskapsbudget för totalförsvarets civila del som gäller för innevarande budgetår (prop. 1993/94:100 bil. 19, bet. 1993/94:FöU5, rsla'. 1993/94:125) tar upp anslagsmedel om sammanlagt 17 190 miljoner kr.
Anslagen på beredskapsbudgeten är beräknade för de utgifter för civila ändamål som omedelbart föranleds av beslut om förstärlmingar av försvarsberedskapen med undantag för sådana utgifter som inte skall belasta av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen är beräknade för en tid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap.
För budgetåret 1995/% bör på beredskapsbudgeten föras upp anslag om sammanlagt 14 700 miljoner kr. Anslagen bör fördelas på huvudtitlar enligt bilaga 19.1. Förändringarna i beloppen för Försvarsdepartementet hänför sig till att tidigare budgeterade medel för kompletterande skyddsrumsbyggande nu tas som överskridande av anslag.
Alla anslag på beredskapsbudgeten bör vara förslagsanslag.
Ett arbete pågår för närvarande inom regeringskansliet med inriktningen att undersöka det fortsatta behovet av en beredskapsbudget mot bakgrund av förändringar i budgetsystemet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till beredskapsbudget för totalförsvarets civila del för budgetåret 1995/96 (bilaga 19.1) och medger att regeringen
får besluta om att ta dessa medel i anspråk om krig, lm'gsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger.
Prop. 1994/95 : 100 Bil. 19
Förslag till beredskapsbudget för totalförsvarets civila del för budgetåret 1995/96.
II. Justitiedepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis - 480 000 000 kronor
IV. Försvarsdepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis 60 000 000 kronor
V. Socialdepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis 8 400 000 000 kronor
VI. Kommunikationsdepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis 2 110 000 000 lmonor
VII. Finansdepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis 1 950 000 000 kronor
VIII. Utbildningsdepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis
90 000 000 kronor IX. Jordbruksdepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis
380 000 000 kronor X. Arbetsmarlmadsdepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis
590 000 000 kronor XII. Näringsdepartemcntet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis
610 000 000 kronor XIV. Miljödepartementet Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis
30 000 000 kronor Summa 14 700 000 000 kronor
Prop. l994/95:100 Bil. 19.1
gotab 47515, Stockholm 1994