Prop. 1994/95:100

Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96

Regeringens proposition 1994/ 95: 100

Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96

.Enligt 9 kap. 6 & regeringsformen avger regeringen-härmed sitt förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96 och föreslar'att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifika- tioner som fogats till förslaget.

Stockholm den 22 december 1994

Ingvar Carlsson

Göran Persson ( Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 avser en 18—månaders period och visar en omslutning av 968 379 miljoner kronor. Budgetför- slaget utvisar ett underskott på 243 431 miljoner kronor.

Statens lånebehov under budgetåret 1995/96 beräknas uppgå till 238 531 miljoner kronor.

l Riksdagen I994f95. ! saml. Nr 100

&

ww &?

Prop. 1994/ 95 : 100

Förslagen rörande de inkomst— och utgiftsposter som ingår i statsbudgeten redovisas närmare och motiveras i bilagor till propositionen enligt följande förteckning. Bilagan 1 behandlar den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och innehåller en preliminär nationalbudget för år 1995.

Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

Bilaga Bilaga Bilaga

1 2 3 4 5 6 7 8 9

10 11

12 13 14 15

16

17 18 19

Finansplanen

Statschefen och regeringen (första huvudtiteln) Justitiedepartementet (andra huvudtiteln) Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln) Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln) Socialdepartementet (femte huvudtiteln) Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln) Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln) Utbildningsdepartcmentet (åttonde liuyudtiteln) Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln) Arbetsmarknadsdcpartementet (tionde huvudtiteln) Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln) Näringsdepartemcntet (tolfte huvudtiteln) Civildepartementet (trettonde huvudtiteln) Miljödepartemcntct (fjortonde huvudtiteln)

Riksdagen och dess myndigheter m.m. (femtonde huvudtiteln)

Räntor på statsskulden, m.m. (sextonde huvudtiteln) Oförutsedda utgifter (sjuttonde huvudtiteln)

Beredskapsbudgct för totalförsvarets civila del

När det gäller anslag till riksdagen och myndigheter under riksdagen har Riksdagens förvaltningsstyrelse den 7 december 1994 beslutat om förslag till anslag för nästa budgetår under femtonde huvudtiteln. Förslagen har överlämnats till Finansdepartemcntet och återfinns i bilaga 16.

Prop. 1994/ 95: 100

IQ

Prop. 1994/95:10()

REGERINGENS FÖRSLAG TILL

STATSBUDGET

FÖR BUDGETÅRET 1995/96

Prop. 1994/95:100 Statsbudget för budgetåret 1995/96

Inkomster Skatter m.m. 674 862 345 000 Inkomster av statens verksamhet 28 763 530 000 Inkomster av försåld egendom 30 700 000 Återbetalning av län 9 424 809 000 Kalkylmässiga inkomster - 2 886 000 000 Bidrag m.m. från EU 8 652 000 000 Extraordinära medel från EU 6 100 000 000 Summa kr. 724 947 384 000 Underskott 243 431 273 000

Summa kr. 968 378 657 000

Utgiflsanslag:

Statschefen och regeringen Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet. Kommunikationsdepartementet Finansdepartemcnlet Utbildningsdepartementet Jordbruksdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Kulturdepartementet Näringsdepartemcntet Civildepartementet Miljödepartementet Riksdagen och dess myndigheter Räntor på statsskulden, m.m.

2 811 560 000 29 157 687 000 23 944 183 000 64 071 737 000 271 653 103 000 36 365 377 000

. 118 467 710 000

58 915 917 000 17 281 526 000 132124 301 000 6 916 644 000 50 575 177 000 4 168 001000 2 735 511000 1 189 223 000 129 000 000 000

Prop. 1994/95:100

Oförutsedda utgifter 1 000 000 949 378 657 000 Minskning av anslagsbehållningar 3 000 000 000 Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto 16 000 000 000

Summa kr. 968 378 657 000

Specifikation av statsbudgetens inkomster 1995/96

1995/96

1000 Skatter m.m. 1100 Skatt på inkomst

1110 Fysiska personers inkomstskatt, netto 1111 Fysiska personers inkomstskatt

varav: inkomster utgifterl

1120 Juridiska personers inkomstskatt, netto 1121 Juridiska personers inkomstskatt 1123 Beskattning av tjänstegruppliv

1130 Ofördelbara inkomstskatter 1131 Ofördelbara inkomstskatter

1140 Övriga inkonzstskatter 1141 Kupongskatt 1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 1143 Bevillningsavgift 1144 Lotteriskatt

1200 Socialavgifter och allmän egenavgifter

varav: inkomster utgifter2

1211 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Utbildningsavgift

1250 Övriga sociala avgifter, netto 1251 Tilläggspensionsavgift

varav: inkomster utgifter 1252 Delpensionsavgift

varav: inkomster

utgifter 1253 Arbetsskadeavgift varav: inkomster utgifter 1254 Arbetsmarknadsavgift

1 Huvudsakligen utbetalningar till kommuner 2 Huvudsakligen överföringar till fonder

555 306 000 506 480 000

405 718 000 155 514 000

137 547 000 127 919 000

2 099 000 2 099 000

13 412 000 10 312 000

Prop. 1994/95:100

Tusental kronor

674 862 345

104 394 000

48 826 000 48 826 000

46 645 000 44 700 000 1 945 000

3318 000 3 318 000

5 605 000 1 050 000 0 0 4 555 000

250 204 000

61 409 000 65 573 000 0 0

9 628 000

3 100 000

44 249 000

Prop. 1994/95:100 1995/96 Tusental kronor

1255 Arbetarskyddsavgift 0 varav: inkomster 1 753 000 utgifter 1 753 000 1256 Lönegarantiavgift 0 varav: inkomster 2 063 000 utgifter _ 2 063 000 1257 Sjöfolkspensionsavgift . 0 varav: inkomster 44 000 utgifter 44 000 1260 Allmänna egenavgifter 40 346 000 1261 Allmän sjukförsäkringsavgift 40 346 000 1262 Allmän pensionsavgift 0 varav: inkomster 11 324 000 utgifter 11 324 000 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsverk och arbetsmiljöinstitutets verksamhet 938 000 1281 Allmän löneavgift 15 468 000 1291 Särskild löneskatt 9 493 000 1300 Skatt på egendom 25 751 723 1310 Skatt på fast egendom 14 725 723 1311 Skogsvårdsavgifter 0 1312 Fastighetsskatt 14 725 723 1320 Förmögenhetsskatt 2 886 000 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 2 814 000 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt 72 000 1330 Arvsskatt och gåvoskatt 1 500 000 1331 Arvsskatt 1 350 000 1332 Gåvoskatt 150 000 1340 övrig skatt på egendom 6 640 000 1341 Stämpelskatt 6 640 000 1400 Skatt på varor och tjänster 294 512 622 1410 Allmänna försäljningsskatter ] 76 650 000 1411 Mervärdesskatt 176 650 000 1420, 1430 Skatt på specifika varor 100 258 100 1421 Bensinskatt 35 909 000 1423 Försäljningsskatt på motorfordon 2 656 100 1424 Tobaksskatt 11 654 000

Prop. 1 994/ 95: 100

1995/96 Tusental kronor 1425 Skatt på spritdrycker 10 203 000 1426 Skatt på vin 4 887 600 1427 Skatt på maltdrycker 4 930 900 1428 Energiskatt 28 324 000 1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle . 500 1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m. 194 000 1434 Skatt på viss elektrisk kraft 1 405 000 1435 Särskild skatt mot försurning 94 000 1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol - 200 000 1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott 200 000 1450 Skott på tjänster 1 592 000 1452 Skatt på annonser och reklam . 1 507 000 1454 Skatt på spel 85 000 1460 Skatt på vägtrafik 5 620 600 1461 Fordonsskatt 5 620 600 1470 Skatt på import 9 582 822 1471 Tullmedel 8 633 888 1472 Övriga skatter m.m. på import 93 000 1473 Jordbruks- och sockeravgifter 855 934 1480 Övriga skatter på varor och tjänster 609 100 1481 Övriga skatter på varor och tjänster _ 609 100 2000 Inkomster av statens verksamhet 28 763 530 2100 Rörelseöverskott 9 496 846 2110 Ajfärsverkens inlevererade överskott 521 600 2113 Statens jämvägars inlevererade överskott 0 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 162 000 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 296 000 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 63 600 2120'Övriga myndigheters inlevererade överskott 988 268 2124 Inlevererat överskott av riksgäldskontorets garantiverksamhet 277 000 2125 Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka det finansiella systemet 711 268

[995196

2130 Riksbankens inlevererade överskott 2131 Riksbankens inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhet 2151 Tipsmedel 2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

2210 Överskott av fastighetsförvaltning 2214 Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet

2300 Ränteinkomster

2310 , 2320 Räntor på näringslån 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten 2321 Ränteinkomster på skogsväglån 2322 Räntor på övriga näringslån, kammarkollegiet 2323 Räntor på övriga näringslån, statens jordbruksverk

2330 Räntor på bostadslån 2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande 2333 Ränteinkomster på län för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer 2334 Räntor på övriga bostadslån, boverket

2340 Räntor på studielån 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studera 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån 2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner 2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering 2366 Ränteinkomster på medel avsatta till pension för vissa av riksdagens verk

Prop. 1994/95: 100

Tusental kronor

5 400 000 5 400 000

2 586 978 1 583 600 1 003 378

CO

6 061 053

103 609 17 848 115

50

6

83 345 2 245

5 022 095 5 019 000

95 3 000

44 650

150 44 500

166 449 166 449

6 000 6 000

0

Prop. 1994/95: 100

1995/96 Tusental kronor 2370 Räntor på beredskapslagring 442 984 2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 442 984 2380 , 2390 Övriga ränteinkomster 275 266 2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån - 0 2385 Ränteinkomster på lån för studentkårs- lokaler 45 2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler 9 750 2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder 40 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 900 2392 Räntor på intressemedel 5 750 2394 Övriga ränteinkomster 218 781 2395 Räntor på särskilda räkningar i riksbanken 40 000 2400 Aktieutdelning 3 205 000 2410 Inkomster av statens aktier 3 205 000 2411 Inkomster av statens aktier 3 205 000 2500 Offentligrättsliga avgifter 4 843 052 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 767 238 2517 Trafiksäkerhetsavgift 0 2521 Avgifter till granskningsnämnden 9 698 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram 15 500 2524 Bidrag för ungdomspraktik 216 000 2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 10 600 2528 Avgifter vid bergsstaten 5 555 2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 10 100 2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register 0 2532 Utsökningsavgifter 850 000 2534 Avgifter för körkort och motorfordon 884 715 2535 Avgifter för statliga garantier 36 676 2536 Lotteriavgifter 30 510 2537 Miljöskyddsavgift 72 524 2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel 630 000 2539 Täktavgift 45 000 2541 Avgifter vid tullverket 91 560 2542 Patientavgifter vid tandläkar- utbildningen 6 500 2544 Avgifter för alkoholinspektionens verksamhet 43 500 2545 Närradioavgifter 5 400 2546 Lokalradioavgifter 146 750

10

1995/96

2547 Avgifter för statens telenämnds verksamhet 2548 Avgifter för finansinspektionens verksamhet 2549 Avgifter för provning vid riksprovplatse 2551 Avgifter från kärnkraftverk

2552 Övriga offentligrättsliga avgifter

2600 Försäljningsinkomster 2611 Inkomster vid kriminalvården 2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk 2624 Inkomster av uppbörd av felparkerings avgifter 2625 Utförsäljning av beredskapslager 2626 Inkomster vid banverket

2700 Böter m.m. 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 2712 Bötesmedel 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. 2714 Sanktionsavgifter m.m.

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner 3110 Ajfärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner 3113 Statens jämvägars inkomster av försåldafastigheter och maskiner 3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3200 Övriga inkomster av markförsäljning

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

Prop. 1994/ 95: 100

Tusental kronor

205 091 200 100

0 255 608 304 427

1 836 470 270 000 0

81 751 471000 1013 719

1 447 109

788 009 640 963 137 18 000 1 874 000

1 874 000

30 700 0

0

00

1 000

1 000

11

Prop. 1994/95: 100

1995/96 Tusental kronor 3300 Övriga inkomster av försåld egendom 29 700 3311 Inkomster av statens gruvegendom 29 700 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 0 4000 Återbetalning av län 9 424 809 4100 Återbetalning av näringslån 195 "137 4110 Återbetalning av industrilån 0 4120 Återbetalning av jordbrukslån 40 338 4123 Aterbetalning av lån till fiskerinäringen 40 338 4130 Återbetalning av övriga näringslån 154 799 4131 Aterbetalning av vattenkraftslån 366 4133 Aterbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten 400 4135 Aterbetalning av skogsväglån 18 4136 Aterbetalning av övriga näringslån kammarkollegiet 143 857 4137 Aterbetalning av övriga näringslån, statens jordbruksverk 1 958 4138 Aterbetalning av tidigare infriade statliga garantier 8 200 4200 Återbetalning av bostadslån m m 4 606 520 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4 600 000 4213 Aterbetalning av lån för bostadsförsörjnför mindre bemedlade barnrika familjer 520 4214 Aterbetalning av övriga bostadslån, boverket 6 000 4300 Återbetalning av studielån 3 886 120 4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier 120 4312 Aterbetalning av allmänna studielån 3 000 4313 Aterbetalning av studiemedel 3 883 000 4400 Återbetalning av energisparlån 360 000 4411 Återbetalning av energisparlån 360 000

1995/96

4500 Återbetalning av övriga län

4514 Återbetalning av lån för studentskårlokaler 4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler 4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag 4517 Återbetalning från portugalfonden 4519 Återbetalning av statens bosättningslån 4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder 4525 Återbetalning av lån för svenska fn—styrkor 4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster 5100 Avskrivningar och amorteringar

5110 Ajärsverkens avskrivningar och amorteringar

5120 Avskrivningar på fastigheter 5121 Avskrivningar på fastigheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 5131 Uppdragsmyndigheters m. fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar 5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar förcivilt totalförsvar

5200 Statliga pensionsavgifter

5211 Statliga pensionsavgifter, netto varav: inkomster utgifter

31 275 000 35 571 000

6000 Bidrag m.m. från EU 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond

6110 Bidrag från EGs jordbruksfonds garantisektion 6111 Arealbidrag och trädesersättning 6112 Miljöstöd 6113 Interventioner 6114 Exportbidrag 6115 Djurbidrag

Prop. 1994/ 95: 100

Tusental kronor

377 032

260 9 500 2 800

0

0 140

300 000 64 332

-2 886 000

1 410 000

0

500 000 500 000

900 000 900 000

10 000

10 000

-4 296 000

-4 296 000

8 652 000

6 572 000

6 245 000 3 550 000 400 000 1 125 000 450 000 720 000

13

1995/96

6120 Bidrag från E65 jordbruksfonds utvecklingssektion 6121 EG-finansierade strukturstöd inom livsmedelssektorn 6122 EG—finansierade regional stöd till jordbrukare

6200 Bidrag från EG:s fiskefond

6211 Bidrag från EG:s fiskefond

6300 Bidrag från EG:s regionalfond

6311 Bidrag från EG:s regionalfond

6400 Bidrag från EG:s socialfond

6411 Bidrag från EG:s socialfond

7000 Extraordinära medel från EU

711 1 Återbetalning avseeende avgiften till gemenskapsbudgeten

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

Prop. 1994/95: 100

Tusental kronor

327 000 132 000 195 000

80 000

80 000

700 000

700 000

1 300 000

1 300 000

6 100 000

6 100 000

724 947 384

14

Specifikation av utgiftsanslagen 1995/96

1. Statschefen och regeringen

A Kungliga hov- och slottstaten

1 Kungliga hov- och slottstaten, ramanslag

B Regeringen

1 Regeringskansliet m.m., ramanslag

Prop. 1994/95:100

2 811 560 000

107 465 000

107 465 000

2 704 095 000

2 704 095 000

15

II. Justitiedepartementet

A

ALD-)NH

5 6

QUI-hub.)—

E

MIO—

Allmänna val m.m.

Allmänna val, förslagsanslag Stöd till politiska partier, förslagsanslag Svensk författningssamling, förslagsanslag Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m., förslagsanslag

Information om ekonomisk brottslighet, reservationsanslag Bidrag till brottsförebyggande arbete, reservationsanslag

Polisväsendet

Rikspolisstyrelsen, ramanslag Säkerhetspolisen. förslagsanslag Polishögskolan Statens kriminaltekniska laboratorium, ramanslag Lokala polisorganisationen, ramanslag Utlänningsärenden, förslagsanslag

Åklagarväsendet

Riksåklagaren, ramanslag Aklagarmyndigheterna, ramanslag Domstolsväsendet m.m. Domstolsverket, ramanslag Domstolarna m.m.. ramanslag Kriminalvården Kriminalvårdsstyrelsen, ramanslag Kriminalvården, ramanslag Utlandstransporter. förslagsanslag

Prop. 1994/ 95: 100

29 157 687 000

393 198 000

146 600 000 230 400 000 1 518 000

3 879 000 1 000 10 800 000

16 081 744 000

760 179 000 714 432 000

1 000

72 840 000

14 400 792 000 133 500 000

905 073 000

42 962 000 862 111 000

3 908 085 000 85 268 000 3 822 817 000 6 151 653 000 161 999 000 5 750 982 000 238 672 000

16

Prop. 1994/95:100

F Rättshjälp m.m. . 1 516 884 000 [ Rättshjälpskostnader, förslagsanslag 1 178 300 000 2 Rättshjälps myndigheten. ramanslag 18 911 000 3 Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000 4 Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag, förslagsanslag 16 995 000 5 Vissa domstolskostnader m.m., förslagsanslag 249 475 000 6 Diverse kostnader för rättsväsendet, förslagsanslag 53 202 000 G övriga myndigheter 201 050 000 1 Justitiekanslern, ramanslag 11 481 000 2 Datainspektionen, ramanslag 33 994 000 3 Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskoslnader, ramanslag 12 281 000 4 Brottsoffermyndighcten: Ersättning för skador på grund av brott,

förslagsanslag 102 500 000 5 Brottsförebyggande rådet, ramanslag 37 708 000 6 Gentekniknämnden, ramanslag 3 086 000

?. Riksdagen 1951-1195. ] saml. Nr100 17

III. Utrikesdepartementet

A Utrikesförvaltningen m.m.

xlO'xtJt-P-UJN—

B Bidrag till vissa internationella organisationer

I Förenta nationerna, förslagsanslag 2 Nordiska ministerrådet, förslagsanslag

3 Europarådet, förslagsanslag

4 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). förslagsanslag 5 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag 6 Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete. m.m. förslagsanslag 7 Internationell råvarulagring, fönslagsanslag 8 Övriga internationella organisationer m.m., förslagsanslag 9 Fredsbevarande verksamhet, reservationsanslag 10 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), förslagsanslag 11 Den gemensamma utrikes— och såkethetspolitiken inom EU. förslagsanslag

C Internationellt utvecklingssamarbete

IQ

xlONUl-I'å

Utrikesförvaltningen, ramanslag Kursdifferenser, förslagsanslag Honorärkonsuler, förslagsanslag Nordiskt samarbete, förslagsanslag Utredningar m.m., reservationsanslag

Officiella besök m.m., förslagsanslag Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m., förslagsanslag

Bidrag till internationella biståndsprogram. reservationsanslag Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten, reservationsanslag Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum). ramanslag Bidrag till EG:s gemensamma bistånd, resa/'i'ationsanslag Swedfund International AB, förslagsanslag Nordiska afrikainstitutet, ramanslag

Övrigt. reservationsanslag

Prop. 1994/951100

23 944 183 000

2 731 767 000

2 666 663 000 1 000

26 999 000

2 115 000 15 809 000

13 770 000

6 410 000

2 300 237 000

351 353 000 472 500 000 36 339 000

46 460 000 1 000

17 515 000 2 625 000 5 040 000 I 341 948 000 13 823 000

12 633 000

17 141 431 000

4 762 500 000

l 1 586 600 000

619 916 000 90 000 000 1 000

9 083 000 73 331 000

18

D Information om Sverige i utlandet m.m.

WB.)—

xlONU't-P—

Lil

Svenska institutet, reservationsanslag Ovrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag

Utrikeshandel och exportfrämjandc

Kommerskollegium, ramanslag Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar, förslagsanslag Krigsmaterielinspektionen, ramanslag

Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet Europainformation m.m., reservationsanslag Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, föm'lagsanslag Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m., förslagsanslag Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u—länder, förslagsanslag

Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området, reservationsanslag Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, reservationsanslag Bidrag till Stockholms internationella fredslbrskningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet Utrikespolitiska Institutet Forskningsverksarnhet av särskild utrikes— och säkerhetspolitisk betydelse, reservationsanslag

Samarbete med Central- och Östeuropa

Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa, reservationsanslag Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa, förslagsanslag Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier, resen'ationsanslag

* Beräknat belopp

Prop. 1994/95: 100

105 170 000

88 784 000 16 386 000

357 039 000

61 275 000 231 439 000

1 000 8 204 000 5 118 000 9 000 000 1 000 1 000

42 000 000

92 539 000

3 641 000

17 000 000

32 360 000 18 71 1 000 15 579 000

5 248 000

1 216 000 000

* 855 999 000

* 1000

* 360 000 000

IV. Försvarsdepartementet

A

Järdem—

Luk)—

lll-D-

Awk-)—

Försvarsmakten m.m.

Försvarsmakten, ramanslag Ersättningar för kroppsskador, förslagsanslag

Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter

Fortifikationsverket Försvarets materielverk M ilitärhögskolan , ramanslag Försvarets radioanstalt, ramanslag

Ihmktionen Civil ledning och samordning

Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning, ramanslag . Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m., reseriationsanslag Civilbefälhavarna, ramanslag Överstyrelsen för civil beredskap: Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna, ramanslag Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedclser, förslagsanslag

Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag Skyddsrum m.m., förslagsanslag Förebyggande åtgärder mot jordsked och andra naturolyckor Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag

Funktionen Psykologiskt försvar

Styrelsen för psykologiskt försvar, ramanslag

Prop. 1994/ 95: 100

64 071 737 000 59 371 831 000 59 260 534 000 111 297 000 617 749 000

1 000

1 000

12 857 000 604 890 000

529 231 000

119 960 000 107 710 000 53 940 000

4 500 000

243 121 000

1 703 805 000 984 795 000 681 509 000

37 500 000 1 000 21 814 000

21 814 000

F Funktionen Försörjning med industrivaror

Överstyrelsen för civil beredning: 1 Försörjning med industrivaror, ramanslag 2 Industriella åtgärder, reservationsanslag 3 Kapitalkostnader, förslagsanslag 4 Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m., förslagsanslag

G Övrig verksamhet

1 Statens försvarshistoriska museer, ramanslag

2 Kustbevakningen, ramanslag

3 Försvarets forskningsanstalt 4 Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C—stridsmedel, m.m., ramanslag

Försvarshögskolan, ramanslag Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfmansierad verksamhet

Totalförsvarets pliktverk, ramanslag Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret 10 Vissa mindre nämnder, förslagsanslag 11 Överklagandenämnden för totalförsvaret, ramanslag 12 Totalförsvarets chefsnämnd, förslagsanslag 13 Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet, förslagsanslag 14 Utredning av allvarliga olyckor, förslagsanslag 15 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret 16 Utbildning av civilpliktiga, förslagsanslag 'xh

00040.

Prop. 1994/951100

357 502 000

102 027 000 3 549 000 251 925 000

1 000

1 469 805 000

68 201 000 512 707 000 1 000

166 175 000 13 396 000 30 244 000

1 000

314 371 000

1 000 743 000 8 441 000 1 107 000

308 000 1 378 000 148 157 000 204 574 000

21

V. Soeialdepartementet A Familjer och barn

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag Bostadsbidrag, förslagsanslag Föräldraförsäkring, förslagsanslag

Bidragsförskott, förslagsanslag

Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, förslagsanslag Bampensioner, förslagsanslag Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag

OOxlONUl-P-UJN—

B Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och ålderdom

Sjukpenning och rehabilitering, förslagsanslag Sjukvårdsförmåner m.m., förslagsanslag Närståendepenning, förslagsanslag Handikappersättningar, förslagsanslag Förtidspensioner, förslagsanslag

Vissa yrkesskadeersättningar m.m.. förslagsanslag Ålderspensioner, förslagsanslag Efterlevandepensioner till vuxna, förslagsanslag 9 Särskilt pensionstillägg, förslagsanslag 10 Bostadstillägg till pensionärer, förslagsanslag 11 Ersättning till Posten AB m.m., förslagsanslag

mXIONUlAleb—l

C Hälso- och sjukvård

Bidrag till hälso- och sjukvård, förslagsanslag Insatser mot aids. resen-utionsanslag Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig, ramanslag Bidrag till Spri, förslagsanslag Bidrag till WHO, förslagsanslag Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar Bidrag till vissa utbildningsinsatser, reservationsanslag Bidrag till psykiatriområdet, reservationsanslag Allmänt bidrag till hälso- och sjukvården, reservationsanslag

COOxlONmAUJN—

Prop. 1994/952100

271 653 103 000

71 885 690 000

23 493 000 000 12 230 000 000 28 463 000 000 5 022 000 000 12 670 000 35 520 000 449 000 000 2 180 500 000

178 409 575 000

34 663 000 000 23 145 000 000 41 400 000 1 416 800 000 21 080 000 000 9 150 000 80 125 000 000 2 429 000 000 18 200 000 15 200 000 000 282 025 000

2 735 567 000

1 313 025 000 272 830 000 245 465 000

40 800 000 65 560 000 3 887 000 5 000 000 594 000 000 195 000 000

D Omsorg om äldre och handikappade

1

Ul-P-UJN

OOxlO't

9

Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering, reservationsanslag Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag Bostadsanpassningsbid'rag m.m., förslagsanslag Statsbidrag till vårdartjänst m.m., förslagsanslag Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, reservationsanslag Bidrag till handikapporganisationer Bidrag till pensionärsorganisationer Ersättning för texttelefoner, förslagsanslag Bilstöd till handikappade, förslagsanslag 10 Kostnader för statlig assistansersättning, förslagsanslag 11 Sveriges Hundcenter AB-Statens Hundskola, förslagsanslag

E Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

uj Ute—wm—

OOxlONkIl-P—UQN—

9

Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård, reservationsanslag Bidrag till organisationer, reservationsanslag Bidrag till Centralförbundet för alkohol— och narkotikaupplysning Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, reservationsanslag Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl., reservationsanslag

Myndigheter under Socialdepartementet

Riksförsäkringsverket, ramanslag Allmänna försäkringskassor, ramanslag Socialstyrelsen, ramanslag Folkhälsoinstitutet, ramanslag Smittskyddsinstitutet, ramanslag

Läkemedelsverket Rättsmedicinalverket, ramanslag Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag Statens institut för psykosocial miljömedicin, ramanslag 10 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ramanslag 11 Barnombudsmannen, ramanslag 12 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag 13 Nämnden för vårdartjänst, ramanslag 14 Handikappombudsman, ramanslag 15 Statens institutionsstyrelse: Central förvaltning, ramanslag 16 Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet, ramanslag 17 Alkoholinspektionen, ramanslag 18 Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag

Prop. 1994/ 95: 100

8 294 512 000

200 000 000

1 035 000 000 1 000 000 235 435 000

118 183 000 193 872 000

3 669 000 156 352 000 610 000 000 5 741 000 000 1 000

880 761 000

720 000 000 47 445 000 11 946 000 74 000 000 27 370 000

9 412 950 000

819 626 000 6 452 907 000 527 629 000 195 244 000 132 118 000 1 000

248 173 000 31 574 000 15 099 000 29 135 000 11 604 000 8 961 000 12 642 000 11 551 000 34 245 000 719 973 000 21 000 000 1 000 000

23

19 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag 20 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, reservationsanslag

G Jämställdhetsfrågor

1 Jämställdhetsombudsmannen m.m., ramanslag 2 Särskilda jämställdhetsåtgärder, resenfalionsanslag

Prop. 1994/ 95: 100

8 550 000

131918000

34 048 000

13 489 000 20 559 000

VI. Kommunikationsdepartementet

A Infrastruktur

Vägverket: Administrationskostnader, "ramanslag Drift och underhåll av statliga vägar, ramanslag Byggande av vägar, ramanslag Byggande av länstrafikanläggningar, ramanslag

Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag

Vägverket: Kostnader för registerverksamhct, ramanslag Vägverket: Uppdragverksamhet m.m. 9 Banverket: Administrationskostnader, ramanslag 10 Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar, ramanslag 11 Nyinvesteringar i stomjärnvägar, ramanslag 12 Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader, förslagsanslag 13 Jämvägsinspektionen, ramanslag 14 Banverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag

OOXIOXMAWNV—l

B Sjöfart

Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., förslagsanslag Transportstöd för Gotland, förslagsanslag Handelst1ottans kultur— och fritidsråd Ersättning till viss kanaltrafik m.m., förslagsanslag Bidrag till svenska rederier, förslagsanslag Åtgärder mot vattenförorening från fartyg, förslagsanslag

OXUl-P—wNv—l

C Luftfart

1 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag 2 Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen, reservationsanslag

D Post och telekommunikation

1 Post— och telestyrelsen, ramanslag 2 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden, resen'ationsanslag 3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings-och kassaservice, reservationsanslag 4 Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB, reservationsanslag 5 lnformationsteknik: Telekommunikation m.m., reservationsanslag Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

Prop. 1994/ 95: 100

36 365 377 000

32 258 374 000

463 631 000 5 867 250 000 7 592 656 000 2 374 000 000

329 449 000

43 826 000 598 513 000

1 000

445 992 000 4 396 175 000 9 408 060 000

648 000 000

27 335 000 63 486 000

922 634 000 68 624 000 250 000 000 1 000

94 008 000 510 000 000 1 000

121 500 000 106 300 000

15 200 000

1 336 069 000

248 981 000 539 588 000

300 000 000

210 000 000 37 500 000

25

E

I

OtUl-P-WN—

C

M

QUI-hb)

H

1 2

Kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m.

Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, förslagsanslag Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m., resert-zzlionsanslag Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik, reservationsanslag Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret, resemztionsanslag

Kommunikationsforskning

Statens väg- och transportforskningsinstitut Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag Bidrag till forskning om el- och hybridfordon, reservationsanslag Statistik och prognoser, ramanslag Transportinformatik, resen-wionsanslag

Meteorologi, geoteknik m.m

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, ramanslag EUMETSAT, reservationsanslag Statens geotekniska institut Bidrag till statens geotekniska institut, ramanslag Statens haverikommission

Övriga ändamål

Viss internationell verksamhet, ramanslag Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m., förslagsanslag

I 108 828 000

1 000 795 900 000

309 471 000

3 456 000

345 902 000

1 000

49 356 000 197 735 000 61 000 000 34 810 000 3 000 000

258 702 000

1 000

182 802 000 53 000 000 1 000 22 897 000 1 000

13 368 000

13 083 000

285 000

Prop. 1994/ 95: 100

26

VII. Finansdepartementet

A Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet

MAMM—

förslagsanslag

B Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

AwNv—l

C Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens

förvaltning

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag Kostnader för upplåning och låneförvaltning, förslagsanslag Garantiverksamhet, förslagsanslag

In- och utlånings verksamhet

ONKJIJÄLAN—l U bl.a->N—

OOxl

Riksskatteverket, ramanslag Skattemyndigheterna, ramanslag Kronofogdemyndigheterna, ramanslag Förrättningskostnader m.m., förslagsanslag

Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m.,

Statens lokalförsörjningsverk, ramanslag Täckning av merkostnader för lokaler m.m., förslagsanslag Statens fastighetsverk Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar, reservationsanslag

Vissa centrala myndigheter m.m.

Tullverket, ramanslag Konjunkturinstitutet, ramanslag Finansinspektionen, ramanslag Riksrevisionsverket, ramanslag Utvecklingsarbete, reservationsanslag Statskontoret, ramanslag Statistiska centralbyrå: Statistik, register och prognoser, ramanslag Uppdragsverksamhet 9 Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag

Prop. 1994/95: 100

118 467 710 000

9 038 931 000

486 917 000 6 532 463 000 1 880 579 000

123 972 000

15 000 000

141 177 000

31 176 000 35 000 000 1 000

75 000 000

1 835 288 000

114 844 000 1 720 442 000 1 000 1 000

2 763 107 000

1 667 380 000 41 899 000 150 463 000 257 157 000 56 355 000 86 010 000

494 557 000 1 000 9 285 000

27

UIALAN—

ro b.)

43th—

(J!-ÄMN—

Gt

8 9

Statliga arbetsgivarfrågor

Arbetsgivarverket Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter, ramanslag Statens löne- och pensionsverk Vissa avtalsstyrda anslag, förslagsanslag Tjänstepensioner för skolledare och lärare

Bankstödsnämnden och åtgärder för att stärka det finansiella systemet

Bankstödsnämnden, ramanslag Atgärder för att stärka det finansiella systemet, förslagsanslag

Bidrag och ersättning till kommunerna

Statligt utjämningsbidrag till kommuner, förslagsanslag Skatteutjämningsbidrag till landsting, förslagsanslag

Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten

Tullavgift, förslagsanslag

Jordbruks- och sockeravgifter, förslagsanslag Mervärdeskattebaserad avgift, förslagsanslag Avgift baserad på bruttonationalinkomsten, förslagsanslag

Ovriga ändamål

Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag Exportkreditbidrag, förslagsanslag Kostnader för vissa nämnder m.m., förslagsanslag Bokföringsnämnden, förslagsanslag Bidrag till Stiftelsen för utveckling av god redovisningssed, förslagsanslag

Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken, förslagsanslag Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken, förslagsanslag

Ekonomiska rådet, reservationsanslag Bonusränta för ungdomsbosparande, förslagsanslag 10 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån, förslagsanslag

Prop. 1994/95: 100

3 694 236 000

1 000

5 745 000

1 000

21 751 000 3 666 738 000

16 501 000

16 500 000 1 000

68 413 500 000

57 109 500 000 11 304 000 000

29 700 000 000

6 700 000 000 1 100 000 000 12 000 000 000 9 900 000 000

2 864 970 000

1 000 1 000 2 015 000 6 551 000

900 000 1 000

2 850 000 000 2 500 000 3 000 000

1 000

28

VIII. Utbildningsdepartementet

A Skolväsendet

Statens skolverk, ramanslag Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag

bål»)—

reservationsanslag

Stöd för utveckling av skolväsendet, reservationsanslag Forskning inom skolväsendet, reservationsanslag Fortbildning m.m.. reservationsanslag Genomförande av skolreformer, reservationsanslag Särskilda insatser på skolområdet, förslagsanslag Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m., förslagsanslag 10 Sameskolor, ramanslag 11 Specialskolor m.m., ramanslag 12 Statens skola för vuxna i Härnösand, ramanslag 13 Statens skola för vuxna i Norrköping, ramanslag 14 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.. förslagsanslag 15 Bidrag till driften av fristående skolor, förslagsanslag

XOOOXIONUt-h

B Folkbildning 1 Bidrag till folkbildningen 2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 3 Bidrag till kontakttolkutbildning. reseri-rzrionsanslag

C Universitet och högskolor m.m.

_.

Uppsala universitet: Grundutbildning, resen'arionsanslag Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, resen'ationsanslag Lunds universitet: Grundutbildning, reservationsanslag Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag Göteborgs universitet: Grundutbildning, reservationsanslag Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag Stockholms universitet: Grundutbildning. resertuzionsanslag Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 9 Umeå universitet: Grundutbildning. resen-rrrionsanslag 10 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, reserimionsanslag

ORKA-IAU) N

OONI

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp,

Prop. 1994/95: 100

58 915 917 000 4 096 264 000

364 409 000 167 407 000

30 405 000 106 235 000 40 430 000 126 571 000 156 277 000 358 003 000

1 644 605 000 48 768 000 594 515 000 30 380 000 27 718 000 125 916 000 274 625 000

3 585 303 000

3 472 357 000 102 140 000 10 806 000

27 349 573 000 1 092 632 000

1 349 219000 1 810 729 000 1 394 255 000 1 315 255 000

1 078 541 000 903 440 000

1 096 034 000 913 782 000 742 419 000

29

11 Linköpings universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 12 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 13 Karolinska institutet: Grundutbildning, resen-utionsanslag 14 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 15 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag 16 Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning, resenrationsanslag 17 Högskolan i Luleå: Grundutbildning. reservationsanslag 18 Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 19 Danshögskolan: Grundutbildning, resen'ationsanslag 20 Dramatiska institutet: Grundutbildning, reservationsanslag 21 Högskolan i Borås: Grundutbildning, resert-mionsanslag 22 Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning, reservationmnslag 23 Högskolan Gävle/Sandviken: Grundutbildning, resenutionsanslag 24 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, resen'ationsanslag 25 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, reservationsanslag 26 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning, reservationsanslag 27 Högskolan i Karlstad: Grundutbildning, resen'ationsanslag 28 Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning, reservationsanslag 29 Högskolan i Skövde: Grundutbildning. reservationsanslag 30 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning, reservationsanslag 31 Högskolan i Växjö: Grundutbildning, reservationsanslag 32 Högskolan i Örebro: Grundutbildning, resen'ationsanslag 33 Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning. reservationsanslag 34 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning. reservationsanslag 35 Konstfack: Grundutbildning. resert-wionsanslag 36 Konsthögskolan: Grundutbildning, resemztionsanslag 37 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag 38 Mitthögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag 39 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning. reservationsanslag 40 Mälardalens högskola: Grundutbildning, resen'ationsanslag 41 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, resermtionsanslag 42 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning. reservatimrsanslag 43 Enskilda och kommunala högskolcutbildningar m.m., reservationsanslag 44 Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan, resermlionsanslag 45 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., resenutionsanslag

793 665 000

487 320 000 475 139 000

759 359 000

865 903 000

732 139 000 447 371 000

245 733 000 28 772 000 69 030 000 149 867 000 195 708 000 184 156 000 101 473 000 213 480 000

91 239 000 316 277 000 146 903 000

99 470 000

79 887 000 239 515 000 292 925 000

26 042 000 50 534 000 139 021 000

67 054 000 405 816 000 365 090 000

116 559 000 219 484 000 19 890 000 32 854 000 939 114 000 90 390 000

735 340 000 Prop. 1994/95: 100

30

46 Övriga utgifter inom grundutbildning, reservationsanslag 47 Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 48 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, resen-wionsanslag

49 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor, reservationsanslag 50 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag 51 Kanslersämbetet, reservationsanslag 52 Verket för högskoleservice, ramanslag 53 Överklagandenämnden för högskolan, ramanslag 54 Rådet för grundläggande högskoleutbildning, resenfarionsanslag 55 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation, förslagsanslag 56 Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation, förslagsanslag

D Nationella och internationella forskningsresurser

1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation. reservationsanslag 2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, ramanslag 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning. reservationsanslag 4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,

ranmnslag

Medicinska forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning. reserwztionsanslag Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning. resermtionsanslag 10 Tcknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning. ramanslag ll Rymdforskning, resen'ariansanslag

12 Rådet för forskning om universitet och högskolor, resen'ationsanslag

13 Kungl. biblioteket, ramanslag 14 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek. ramanslag 15 Arkivet för ljud och bild, ramanslag 16 Institutet för rymdfysik, ramanslag 17 Polarforskning, ramanslag 18 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU, ramanslag 19 Europeisk tbrskningssamverkan. ramanslag 20 Vissa särskilda utgifter för tbrskningsändamål, reservationsanslag 21 Vissa bidrag till forskningsverksamhct, reservationsanslag 22 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, reservationsanslag

OOOXIOXLII

* Beräknat belopp

Prop. 1994/ 95: 100

1 449 053 000

212 067 000 18 802 000

232 700 000 2 296 979 000 * 40 212 000 * 111 247 000 * 4 956 000

* 64 730 000

1 000

1 000

3 909 650 000

131 465 000 14 159 000

341 100 000

15 351 000 552 004 000 20 302 000 900 017 000 27 644 000 463 978 000 13 533 000 65 125 000

* 12 149 000 263 754 000 11 971 000 34 611 000 57 600 000 31 710 000

11 901 000 642 533 000 61 554 000 78 799 000 158 390 000

31

1121

OOxlONLh-b—UJN—

lx)

Studiestöd m.m.

Centrala studiestödsnärnnden m.m., ramanslag Centrala studiestödsnärnndens återbetalningsverksamhet Studiehjälp m.m., förslagsanslag Studiemedel m.m., förslagsanslag Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar, förslagsanslag Studiearvode, förslagsanslag

Övriga ändamål Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., förslagsanslag Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område, reservationsanslag

Prop. 1994/ 95: 100

19 914 300 000

265 622 000

1 000

2 752 293 000 11 053 125 000 3 932 700 000 186 249 000

18 730 000

85 580 000 1 620 000 000

60 827 000

35 596 000

25 231 000

32

IX. Jordbruksdepartementet A Internationellt samarbete

1 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., förslagsanslag

B Jordbruk och trädgårdsnäring

1 Statens jordbruksverk, ramanslag 2 Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m., förslagsanslag 3 Stöd till jordbrukets företagshälsovård, förslagsanslag 4 Rådgivning och utbildning, reservationsanslag 5 Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., förslagsanslag 6 Stöd till sockerbruket på Gotland m.m., förslagsanslag 7 Strukturstöd inom livsmedelssektom, förslagsanslag 8 Från EG-budgeten finansierat strukturstöd, förslagsanslag 9 Regionala stöd till jordbruket, förslagsanslag 10 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket, förslagsanslag 11 Miljöersättningar inom jordbruket, förslagsanslag 12 Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar, förslagsanslag 13 Arealersättning och djurbidrag m.m., förslagsanslag 14 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, förslagsanslag 15 Köp och försäljning av mjölkkvoter, förslagsanslag 16 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m., förslagsanslag

C Fiske

1 Fiskeriverket, ramanslag 2 Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag 3 Strukturstöd till fisket m.m., förslagsanslag 4 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., förslagsanslag 5 Bidrag till fiskevård. reservationsanslag 6 Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m., förslagsanslag

D Sametinget och rennäringen m.m.

1 Sametinget, ramanslag 2 Främjande av rennäringen, reservationsanslag

* Beräknat belopp 3 Riksdagen 1994/95. I sam/. Nr 100

Prop. 1994/951100

17 281 526 000

40 000 000

40 000 000

14 254 799 000

244 500 000 67 500 000 37 500 000 28 296 000 72 502 000 12 500 000 58 500 000 103 500 000 1 452 000 000

284 000 000 800 000 000 800 000 000 8 540 000 000

1 575 000 000 1 000

179 000 000

279 898 000

93 459 000 5 684 000 53 837 000

120 000 000 * 5 418 000 * 1 500 000

130 715 000

15 082 000 18 025 000

33

QUI-Pub)

Q XIONUtåwt—Jv—l ",Ej XIONLIIJÄUJNV—n m

xlONUl-P—DJN—

Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag Ersättningar för viltskador m.m., förslagsanslag Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall. jöns/agsanslag Stöd till innehavare av fjällägenhetcr m.m.. resemalionsanslag

Djurskydd och djurhälsovård

Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksarnhet Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, ramanslag Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård, förslagsanslag Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, resen'arionsanslag Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag

Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor

Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksarnhet Bidrag till Statens utsädeskontroll, förslagsanslag Statens växtsortnämnd. ramanslag Statens rnaskinprovningar: Uppdragsverksarnhet Bidrag till Statens maskinprovningar. förslagsanslag Miljöförbättrande åtgärder ijordbruket, reservationsanslag Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag

Livsmedel

Statens livsmedelsverk, ramanslag

Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m., förslagsanslag Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m.. förslagsanslag Livsmedelsstatistik, förslagsanslag Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten, förslagsanslag Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet, reservationsanslag

H Utbildning och forskning

I 2

Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag Skogs— och jordbrukets forskningsråd: Forskning, resenratiansanslag

* Beräknat belopp

Prop. 1994/95;100

57 000 000 38 300 000 1 000

2 307 000

363 622 000

102 697 000 1 000 101 289 000 7 500 000 39 151 000 10 110 000 102 874 000

50 378 000

1 000 691 000 1 002 000

* 1 000

* 8 106 000 36 634 000 3 943 000

425 836 000 136 294 000 1 000

5 647 000 189 589 000

1 000 55 304 000

9 000 000

30 000 000

1 736 278 000

1 420 657 000 229 935 000

34

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader, ramanslag Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag Bidrag till Skogs— och lantbruksakademicn, förslagsanslag

Prop. 1 994/ 95: 100

15 399 000 69 000 000 1 287 000

35

Prop. 1994/ 95: 100

X. Arbetsmarknadsdepartementet 132 124 301 000 A Arbetsmarknad 98 056 199 000 l Arbetsmarknadsverkcts förvaltningskostnader, ramanslag 4 328 452 000 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, resen'ationsanslag 33 956 746 000 3 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, reservationsanslag 6 000 000 4 Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet m.m.,

förslagsanslag 1 000 5 Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m., förslagsanslag 59 765 000 000 B Arbetslivsfrågor m.m. 20 753 836 000 1 Arbetarskyddsverket, ramanslag * 567 739 000 2 Arbetsmiljöinstitutet, ramanslag * 251 759 000 3 Yrkesinriktad rehabilitering, ramanslag 1 159 484 000 4 Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksarnhet, förslagsanslag 1 000 5 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, reservationsanslag 10 808 081 000 6 Bidrag till Samhall Aktiebolag, reservationsanslag 7 074 628 000 7 Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m., förslagsanslag 1 000 8 Institutet för arbetslivsccntrum. ramanslag * 51 760 000 9 Arbetsdomstolen, ramanslag 22 399 000 10 Statens förlikningsmannaexpcdition, förslagsanslag 2 561 000 11 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag 83 000 12 Internationella avgifter, förslagsanslag 24 195 000 13 Arbetsmiljöfondcn, ramanslag * 791 145 000 C Regional utveckling * 3 519 383 000 D Invandringen m.m. 9 794 883 000 1 Statens invandrarverk, ramanslag 589 200 000 2 Förläggningskostnader mm, förslagsanslag 1 756 000 000 3 Åtgärder för invandrare, reservationsanslag 38 420 000 4 Överföringar av och andra åtgärder för flyktingar m.m.,

förslagsanslag 396 420 000 5 Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.,

förslagsanslag 6 647 700 000 6 Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen 23 033 000 7 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m.. ramanslag 7 160 000 8 Län till hemutrustning för flyktingar m.fl., förslagsanslag 97 000 000

* Beräknat belopp

36

9 Utlänningsnämnden, ramanslag

10 Internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m., reservationsanslag

11 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism, reservationsanslag 12 Särskilda insatser i invandrartäta områden, reservationsanslag

4 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr [00

Prop. 1994/ 95: 100

82 450 000

5 500 000 27 000 000 125 000 000

37

XI. Kulturdepartementet A Styrning, samordning och utveckling

1 Utveckling. internationellt samarbete m.m.. ramanslag

B Arkiv, museer och kulturmiljövård

Arkiv m.m. ] Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet, ramanslag 2 Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag U)

Museer m.m.

Centrala museer: Myndigheter, ramanslag Centrala museer: Stiftelser Bidrag till vissa museer m.m. Bidrag till regionala museer. förslagsanslag Stöd till icke-statliga kulturlokaler. förslagsanslag 9 Riksutställningar 10 Nämnden för hemslöjdsfrågor, ramanslag 11 Främjande av hemslöjden. förslagsanslag 12 Inköp av vissa kulturförcrnål, förslagsanslag 13 Sysselsättningsinsatser på kulturområdet, reservationsanslag

OC'xlOtUt—B

Kulturnziljt'it-rird 14 Riksantikvarieämbetet, mnmnslag 15 Kulturmiljövård. förslagsanslag 16 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 17 Kulturstöd vid ombyggnad m.m.. jörslagsanslug

Forskning 18 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, ranmnslag

C Konstarterna och det tryckta ordet

Allmän kulturverksamhet m.m. 1 Statens kulturråd, ramanslag Bidrag till utvecklingsverksamhct inom kulturområdet m.m.. reservationsanslag 3 Bidrag till samisk kultur, resert'arionsanxlag lx)

Prop. 1994/95: 100

6 916 644 000 9 459 000

9 459 000

2 466 968 000

328 926 000 43 682 000 6 981 000

655 818 000 180 068 000 151 528 000 121 970 000 50 000 000 51 500 000 3 800 000 21 149 000 120 000 235 000 000

193 919 ()00 1 12 406 000

1 000 2_ 5 000 000

55 100 000

4 362 439 000

41 428 000

213 762 000 15 773 000

38

Ersättningar och bidrag till konstnärer Konstnärsnämnden, ramanslag Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer, reservationsanslag Bidrag till konstnärer, resen'ationsanslag Inkomstgarantier för konstnärer m.m., förslagsanslag Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m., förslagsanslag, 9 Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

OOxlOXUl-P—

Teater, dans och musik 10 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern 1] Bidrag till Svenska rikskonserter 12 Bidrag till regional musikverksamhet, förslagsanslag 13 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, förslagsanslag 14 Bidrag till fria teater- dans- och musikgrupper m.m., reservationsanslag 15 Bidrag till Musikaliska akademien

Bibliotek, litteratur och tidskrifter 16 Bidrag till regional biblioteksverksarnhet, förslagsanslag 17 Litteraturstöd, reservationsanslag 18 Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag 19 Stöd till bokhandel, reservationsanslag 20 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, reservationsanslag 21 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag 22 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av videogram på teckenspråk, reservationsanslag 23 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden, förslagsanslag

Bildkonst, konsthantverk m.m.

24 Statens konstråd, ramanslag 25 Förvärv av konst för statens byggnader m.m., reservationsanslag 26 Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, förslagsanslag 27 Utställningar av nutida svensk konst i utlandet, reservationsanslag 28 Bidrag till Akademien för de fria konsterna

Film m.m.

29 Stöd till svensk filmproduktion m.m., reservationsanslag 30 Stöd till filmkulturell verksamhet, reservationsanslag 31 Stöd till fonogram och musikalicr, reservationsanslag

Prop. 1994/95: 100

9 708 000 81 299 000 45 569 000 33 653 000

158 699 000 5 063 000

921 010 000 105 646 000 359 655 000

573 393 000

88 884 000 5 183 000

53 916 000 65 180 000 29 250 000 12 152 000

19 500 000 78 496 000

26 250 000

5113000

7 562 000 42 057 000 22 500 000

2 337 000 2 370 000

91 020 000 90 780 000 19 107 000

39

Prop. 1 994/ 95: 100

Dagspress och taltid/lingar 32 Presstödsnämnden och taltidningsnämnden, ramanslag 7 922 000 33 Driftstöd till dagspressen, förslagsanslag 827 000 000 34 Utvecklingsstöd till dagspressen, reservationsanslag 1 000 35 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

dagspressen, förslagsanslag 1 000 36 Distributionsstöd till dagspressen. förslagsanslag 109 500 000 37 Stöd till radio och kassettidningar, reservationsanslag 191 700 000 D Radio och television 77 778 000 1 Radio- och TV—verket, ramanslag 11 130 000 2 Granskningsnämnden för Radio och TV, ramanslag 10 196 000 3 Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden

och Styrelsen för lokalradiotillstånd ramanslag 297 000 4 Utbyte av TV—sändningar mellan Sverige och Finland, förslagsanslag 43 666 000 5 Statens biografbyrå, ramanslag 11 589 000 6 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m..

reservationsanslag 900 000

40

XII. Näringsdepartemcntet

A Näringspolitik m.m

1

2 3 4 5 6 7 8 9 l

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag Småföretagsutveckling, reservationsanslag Främjande av kvinnors företagande, reservationsanslag Bidrag till tckniköverföring, reservationsanslag

Investeringsfrämjande, ramanslag Turistfrämjande, reservationsanslag

Kostnader för avveckling av Styrelsen för Svcrigebilden, förslagsanslag Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m., förslagsanslag Räntestöd m.m. till varvsindustrin, förslagsanslag 0 Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens

vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m, förslagsanslag 11 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen,

reservationsanslag

12 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.

förslagsanslag

13 Avgift till europeiska kol- och stålgemenskapen. förslagsanslag 14 Avgifter till vissa internationella organisationer, ramanslag

ONUl-PUJN—

LAN

OOxlONUl-D-

Skogsnäring

Skogsvårdsorganisationen, förslagsanslag Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter, ramanslag Bidrag till skogsvård m.m., förslagsanslag Stöd till byggande av skogsvägar, förslagsanslag Insatser för skogsbruket, reservationsanslag Bidrag till skogsfröplantager, reservationsanslag

Teknologisk infrastruktur m.m.

Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten, ramanslag Bidrag till SIS - Standariseringen i Sverige Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet, ramanslag Uppdragsverksamhet Bidrag till riksmätplatsverksamhet. reservationsanslag Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m., reservationsanslag Elsäkerhetsverket, ramanslag

Prop. 1994/95;100

50 575 177 000 1 254 220 000

295 967 000 241 550 000 200 000 000 100 000 000 97 500 000 99 000 000 1 000

4 000 000 40 000 000

1 000 15 000 000

1 000 150 000 000 11 200 000

637 223 000

1 000

424 200 000 60 000 000

1 000

147 000 000 ' 6 021 000

457 597 000

1 000 15920 000 54 045 000

20 800 000

1 000 10 800 000 72 900 000 61 400 000

41

9

Sprängämnesinspektionen, ramanslag 10 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings-

verksamhet m.m., ramanslag

11 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning. reservationsanslag

D Marknads- och konkurrensfrågor

8 9

Marknadsdomstolen, ramanslag Konkurrensverket, ramanslag Konkurrensforskning, reservationsanslag

Energi

Handlingsberedskap, reservationsanslag Åtgärder inom elförsörjningen, reservationsanslag Statens oljelager: Förvaltningskostnader, ramanslag Statens oljelager: Kapitalkostnader, förslagsanslag Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet, förslagsanslag

Vissa åtgärder för effektivare användning av energi, reservationsanslag Insatser för ny energiteknik, reservationsanslag Bidrag till Energiteknikfonden, förslagsanslag Energiforskning, reservationsanslag 10 Bioenergiforskning, reservationsanslag 11 Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och

Östeuropa, reservationsanslag

Teknisk forskning och utveckling

Teknisk forskning och utveckling, resentationsanslag Informationsteknologi, reservationsanslag Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet.

reservationsanslag Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag Rymdverksamhet, ramanslag

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

Prop. 1 994/ 95: 100

23 000 000

191 400 000

7 330 000

106 770 000

8 570 000 90 600 000 7 600 000

1 400 230 000

41 466 000 66 372 000 1 10 900 000 235 490 000

1 000

130 000 000 345 000 000 72 000 000 310 100 000 88 900 000

1 000

2 426 535 000

1 066 465 000 536 500 000

48 800 000 8 670 000 757 900 000 8 200 000

Prop. 1994/95:100

G Bygg- och bostadsväsende 44 292 602 000 1 Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag 207 900 000 2 Boverket: Uppdragsverksarnhet, 1 000 3 Räntcbidrag m.m., förslagsanslag 43 300 000 000 4 Investeringsbidrag för bostadsbyggande, förslagsanslag 200 000 000 5 Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i

hyres- och bostadsrättshus, förslagsanslag 25 000 000 6 Vissa lån till bostadsbyggande, förslagsanslag 1 000 000 7 Statens bostadskreditnämnd:Förvaltningskostnader, ramanslag 22 100 000 8 Statens Bostadskreditnämnd:Garantiverksamhet, förslagsanslag 1 000 9 Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader, ramanslag 34 500 000 10 Byggforskning, reservationsanslag 247 100 000 11 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, förslagsanslag 105 000 000 12 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, förslagsanslag 25 000 000 13 Bidrag till förbättring av inomhusklimatet, reservationsanslag 125 000 000

43

XIII. Civildepartementet

A

D.)

Ut-P-UJN—

Ul-IÅDJNu—l

Länsstyrelserna m.m.

Länsstyrelserna m.m. , ramanslag Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter, ramanslag Kammarkollegiet: Uppdragsverksamhet

Trossamfund m.m.

Stöd till trossamfund m.m., reservationsanslag

Konsumentfrågor

Konsumentverket, ramanslag Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag Stöd till konsumentorganisationer, resen'alionsanslag Konsumentforskning, reservationsanslag Bidrag till miljömärkning av produkter

Ungdomsfrågor

Ungdomsstyrelsen, ramanslag

Bidrag till nationell och internationell ungdornsverksamhct m.m., reservationsanslag EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa, förslagsanslag

Folkrörelse- och idrottsfrågor, kooperativa frågor, m.m.

Lotteriinspektionen, ramanslag Stöd till kooperativ utveckling. reservationsanslag Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m., förslagsanslag Utveckling av ideell verksamhet, resen-rztionsanslag Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, reservationsanslag

Stöd till idrotten, reservationsanslag

Prop. 1994/ 95: 100

4 168 001 000

2 721 188 000

2 686 773 000 34 414 000 1 000

94 500 000

94 500 000

138 255 000

101 687 000 20 518 000 6 150 000 3 000 000 6 900 000

194 642 000 12 498 000 174 303 000 7 841 000

1 019 416 000 26 124 000

9 750 000

60 000 000 23 700 000

5 148 000 894 694 000

44

XIV. Miljödepartementet A Miljövård

l Statens naturvårdsverk, ramanslag 2 Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag 3 Bidrag till kalkningsverksamhet till sjöar och vattendrag, reservationsanslag 4 Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag

Miljöforskning, reservationsanslag

6 Sanering och återställning av miljöskadade områden, reservationsanslag 7 Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, reservationsanslag 8 Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning, resen'ationsanslag 9 Koncessionsnämnden för miljöskydd, ramanslag 10 Kemikalieinspektionen ll Särskilda projekt, reservationsanslag Ul 12 Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m.,

förslagsanslag [3 Visst internationellt miljösamarbete, reservationsanslag 14 Stockholms intemalionella miljöinstitut, reservationsanslag

B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

Statens strålskyddsinstitut, ramanslag

Aulis.)—

ONle-D—UJN

Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, ramanslag Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.,

förslagsanslag

Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.

Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata, ramanslag Uppdragsverksarnhet vid Centralnämnden för fastighetsdata Lantmäteriet Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ramanslag Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag Statens va—nämnd, ramanslag

* Beräknat belopp

Prop. 1994/ 95: 100

2 735 511 000 1 653 511 000

559 885 000 76 653 000

240 000 000 285 668 000 213 031 000

19 880 000 35 324 000

100 000 000 27 011 000

1 000

11 965 000

11 925 000 54 168 000 18 000 000

324 141 000

116 379 000 91 583 000 95 939 000

20 240 000

757 859 000

* 138 698 000 * 1 000

* 1 000

* 601 158 000 * 10 350 000 7 651 000

XV. Riksdagen och dess myndigheter

A Riksdagen

1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., förslagsanslag 2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige, reservationsanslag 3 Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag 4 Riksdagens byggnader m.m., reservationsanslag

B Riksdagens myndigheter

[ Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, ramanslag 2 Riksdagens revisorer och deras kansli, ramanslag

Prop. 1 994/ 95: 100

1 189 223 000 1 113 440 000 610 610 000 3 800 000 441 800 000 57 230 000 75 783 000

50 437 000 25 346 000

46

XVI. Räntor på statsskulden, m.m. A" Räntor på statsskulden m.m.

1 Räntor på statsskulden mm, förslagsanslag

Prop. 1994/ 95: 100

129 000 000 000 129 000 000 000

129 000 000 000

47

XVII. Oförutsedda utgifter

A Oförutsedda utgifter

l Oförutsedda utgifter, förslagsanslag

Prop. 1994/ 95: 100

1 000 000 1 000 000

1 000 000

48

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1994 Prop. 1994/952100

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: samtliga

Regeringen beslutar proposition 1994/95:100 Förslag. till statsbudget för budgetåret 1995/96.

49

gotab 47524. Stockholm 1994

Bilaga 1

Bilaga 1 till budgetpropositionen 1995

Finansplanen

Anmälan till budgetpropositionen 1995 såvitt avser finansplanen

1 Den ekonomiska politikens inriktning

Regeringens ekonomiska politik lägger grunden för en ny period av eko- nomisk tillväxt, ökad sysselsättning och sunda statsfinanser.

Med de förslag som presenteras i årets budgetproposition förbättras på ett avgörande sätt möjligheterna att komma till rätta med de två stora pro- blemen i den svenska ekonomin: den höga arbetslösheten och den stats— finansiella krisen. Dessa båda obalanser är intimt förknippade med varandra och måste därför angripas samtidigt. Kan inte arbetslösheten nedbringas och sysselsättningen öka, kan inte heller statsfinanserna saneras och obalansema i de offentliga finanserna hävas. Kan inte budgetunderskottet tas ned och statsskulden stabiliseras, kan inte heller arbetslösheten minska i den omfattning som krävs för att upprätthålla välfärdssamhället.

Det är mot den här bakgrunden som regeringen presenterar ett om- fattande program för att sanera statsfinanserna. Aldrig någonsin tidigare har en så kraftig neddragning av statens utgifter förelagts riksdagen. Tillsammans med tidigare beslutade och föreslagna budgetförstärkningar, som inkluderar betydande skatte- och avgiftshöjningar, uppgår detta program till ca 113 miljarder kronor i förstärkning av de offentliga finanserna år 1998.

Parallellt med detta introducerar regeringen det hittills största och mest ambitiösa åtgärdsprogrammet för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Syftet med denna omläggning av närings-, arbetsmark— nads- och utbildningspolitiken är att främja sysselsättningen i näringslivet och att höja den allmänna utbildningsnivån i samhället. Därutöver vidtas en rad insatser för de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden: ung- domar och långtidsarbetslösa.

Genom dessa båda program sker under den närmaste åren en radikal förbättring av Sveriges finansiella balans. De offentliga finanserna stärks tack vare åtgärderna för att minska statens utgifter'och öka dess in-

] Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1

&

%& &

Bilaga 1

komster. Därtill kommer de gynnsamma effekterna av att sysselsättningen ökar. Mellan 1994 och 1996 halveras nästan underskottet i statsfinan- serna. Bytesbalansen visar ett växande överskott. Sverige kommer som nation att vara ett kapitalexporterande land och kommer inte att vara beroende av att låna utomlands. Vårt land har samtidigt en prisstabilitet på god europeisk nivå. Den underliggande inflationen stannar på 2 procent.

Även den reala ekonomin förbättras. Tillväxten väntas uppgå till 2,5- 3 procent per år de närmaste två åren. Den bakomliggande tillväxten är dock starkare; en del av tillväxten måste på kort sikt tas i anspråk för att sanera statsfinanserna. lnvesteringama fortsätter att öka. Raset i syssel- sättningen hejdas och vänds till en stark ökning 1995 och 1996. För första gången sedan 1989 minskar den totala arbetslösheten under nästa ar.

De långsiktiga tillväxtförutsättningama i Sverige är goda. Vårt land kan erbjuda gynnsamma betingelser för en avancerad produktion tack vare" en välutbildad arbetskraft, en hög kvalitet på infrastruktur och offentliga tjänster samt en stor flexibilitet i det svenska samhället. Utöver dessa styrkefaktorer innebär det svenska medlemskapet i den Europeiska unio- nen (EU) att klarhet har skapats för en viktig del av det svenska närings— livets villkor. Medlemskapet bidrar till att göra Sverige mer attraktivt som investeringsland och till att stärka växtkraften i den svenska eko- nomin.

Sammantaget innebär detta att förutsättningarna är goda för att klara statsfinanser och sysselsättning, och därmed välfärden. För den skull skall problemen inte underskattas. Återhämtningen sker från en mycket låg nivå. Dessutom måste en svår avvägning göras mellan olika typer av åtgärder i den ekonomiska politiken.

I det allmänna valet i höstas gav det svenska folket ett entydigt mandat till riksdag och regering: få i gång tillväxten, minska arbetslösheten, skapa sunda statsfinanser och stabilisera statsskulden samt klara väl- färden. Det är det uppdraget som regeringen nu fullföljer.

[ den preliminära nationalbudgeten redovisas tre olika teoretiska till- växtscenarier för den svenska ekonomin fram till år 1998. I medelalter- nativet, med en årlig tillväxt på ca 2,5 procent, stabiliseras statsskulden som andel av BNP år 1997 och faller något år 1998. Den öppna arbets— lösheten minskar betydligt, men beräknas trots detta ligga på närmare 6 procent år 1998.

Förutsättningama för en högre tillväxtbana än den i medelaltemativet redovisade, och därmed en lägre arbetslöshet 1998, är emellertid goda. Det är också regeringens ambition att arbetslösheten skall vara lägre. Av- görande härvidlag är bl.a. riksdagens behandling av de nu föreslagna åt— gärderna, utfallet i årets avtalsrörelse och ytterligare politiska initiativ under mandatperioden.

Regeringen kommer att följa utvecklingen noga och är beredd att vidta åtgärder för att saneringen av statsfinanserna skall lyckas och att förut— sättningama för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet upprätthålls.

Prop. ] 994/ 95: 100

Bilaga 1

Vägen ur den ekonomiska krisen är lång och kommer att ta tid, inte minst tar det tid att nedbringa arbetslösheten till rimliga nivåer. Men Sverige är ett bra land med goda förutsättningar. Vårt land har byggts upp med ansvar, solidaritet och framtidstro. Det är på den värderings- mässiga grunden som regeringens ekonomiska politik vilar.

Den ekonomiska politikens uppgift

Det moderna svenska samhället har aldrig någonsin tidigare stått inför svårare ekonomiska utmaningar än i dag:

. Arbetslösheten är rekordhög. Var åttonde person i arbetskraften står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. De ekonomiska och sociala konsekvenserna av arbetslösheten hotar att underminera välfärdssam- hället.

. Den ekonomiska utvecklingen hämmas av en betydande obalans mellan sparande och investeringar i den privata sektorn; en obalans som hänger samman med det stora offentliga underskottet. Det finan- siella sparandet är för högt och investeringarna är för låga. Bostads- byggandet är rekordlågt.

' Statsfinanserna har försämrats drastiskt. Aldrig tidigare i modern svensk historia har de offentliga finanserna försämrats så kraftigt som under de senaste tre åren. De offentliga inkomsterna har fallit sam- tidigt som de offentliga utgifterna har skjutit i höjden. Statsskulden är rekordhög.

. Den ekonomiska tillbakagången och de senaste tre årens felaktiga ekonomiska politik har lett till ökade fördelningspolitiska spänningar i samhället. Klyftorna och motsättningarna i Sverige har ökat.

Detta är utgångsläget för den ekonomiska politiken. Obalansema i ekonomin måste motverkas samtidigt genom en sammanhållen och väl av- vägd ekonomisk politik.

Arbetslösheten och den därav följande statsfinansiella krisen är inte bara ett resultat av en internationell lågkonjunktur och av strukturella problem. Den är också resultatet av en politisk oförmåga att hantera de problem som Sverige som nation har ställts inför under de gångna åren och av en inhemsk politik som förstärkt lågkonjunkturen i stället för att motverka den. Det är skälet till att krisen i vårt land har blivit djupare och varaktigare än i andra länder.

Vad som nu står på spel är ytterst det svenska välfärdssamhällets fram- tid. Så länge obalansema på arbetsmarknaden och i statsfinanserna kvar— står fördjupas misstron mot den svenska ekonomin och den svenska kronan. Bryts inte denna utveckling riskerar Sverige att gå in i nästa

Prop. 1994/ 95 : 100

Bilaga 1

konjunktumedgång i förtid. och utan att lta återfått kontrollen över vare sig arbetslösheten eller statsfinanserna.

Den snabbt växande statsskulden som till stor del sammanhänger med arbetslösheten — är ohållbar också från demokratisk synpunkt. De stora upplåningsbehovcn begränsar den politiska handlingsfriheten och de demokratiska institutionernas kraft. Därför är en balans mellan privat sysselsättning och offentliga åtaganden och en över tiden bättre balanse- rad statsbudget förutsättningar för ett starkt folkstyre och nationell suveränitet.

Arbetslösheten urholkar statens finanser genom att skatteinkomstema minskar och kostnaderna för stöd och bidrag ökar. Budgetunderskottct beror till stor del på arbetslösheten. Men ett budgetunderskott blockerar också möjligheterna att öka sysselsättningen. Därför går det inte att enbart spara sig ur krisen. Det går inte heller att varaktigt få ned arbetslösheten genom ett offentligt finansierad sysselsättning. De nya jobben måste komma i den privata sektorn.

Vägen ur den ekonomiska krisen ställer stora krav på sammmanhållning och solidaritet. Att ta Sverige ur den ekonomiska krisen är en uppgift som inte kan klaras utan uppoffringar och brett folkligt stöd. Därför måste alla vara med och bära de bördor som krispolitiken innebär. Det finns i dag en stark vilja i hela det svenska samhället att bidra till att lösa krisen. Det är regeringens starka ambition att ta till vara denna vilja till insatser i kampen mot arbetslöshet och statsskuld.

Den centrala uppgiften är att få till stånd en stabil och uthållig tillväxt, och att komma tillbaka till full sysselsättning. Det är bara genom att sätta hela folket i arbete som vi katt begränsa bidragsberoendet, stärka stats- finanserna och återskapa en stabil ekonomisk grund för välfärdssamhället.

Den ekonomiska politikens tre Irörnstenar

Sveriges starka internationella konkurrensförmåga erbjuder under några år framöver ett unikt tillfälle att få till stånd en starkare tillväxt och en ökad sysselsättning, och samtidigt att komma till rätta med statsfinans- erna. Det är av utomordentlig vikt att denna återhämtning i ekonomin ut— nyttjas för att främja sysselsättningen och sanera statsfinanserna. Den ekonomiska politiken måste vara inriktad på att mobilisera nationens sam- lade förmåga, att förbättra produktiviteten och att ta till vara allas vilja att arbeta och skapa nya resurser.

Regeringens ekonomiska politik bygger på tre hömstenar: saneringen av statsfinanserna, bekämpningen av arbetslösheten och en rättvis fördel— ningspolitik.

Balansen mellan de två första uppgifterna är svår och känslig. Om de budgetförstärkande åtgärderna är för begränsade ökar risken för fortsatt höga räntor, minskat förtroende för den svenska kronan och bestående hög arbetslöshet. Budgetförstärkande åtgärder medför emellertid att den inhemska efterfrågan försvagas. oavsett om de utformas som inkomst- förstärkningar eller som utgiftsminskningar. Försvagningen motverkas

Prop. 1994/ 95: 100

Bilaga 1

dock av att räntenivån kommer att vara lägre, osäkerheten mindre och framtidstron större än om inga åtgärder vidtas. Om åtgärderna är för omfattande kan uppgången komma av sig och arbetslösheten av det skälet bli kvar på en för hög nivå.

Samtidigt går det inte att klara budgetunderskottet och statsskulden om inte sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. Skall det vara möjligt att få ned räntan krävs också en kraftfull tillväxt- och sysselsätt- ningspolitik för att få ned arbetslösheten.

En stark och uthållig tillväxt och en kraftigt ökad sysselsättning förut- sätter att uppgången inte bryts i förtid på grund av bristsituationer, flask- halsar och överhettningseffekter. Den omfattande utslagningen av företag och arbetstillfällen under 1990-talets första år har ökat riskerna för en sådan utveckling. Därför inriktas nu politiken på att stödja och underlätta expansion och förnyelse. Åtgärder föreslås för att förbättra främst de små och medelstora företagens finansiering och stimulera investeringar och nyanställningar. Samtidigt läggs arbetsmarknads- och utbildningspolitiken om så att åtgärderna stärker och förbättrar utbudet av arbetskraft. Åtgärderna ges en tydlig inriktning på att via utbildning, kompetenshöj- ning och ökad rörlighet uppnå flexibilitet på arbetsmarknaden så att inflationsdrivande flaskhalsar inte skall behöva uppstå.

Prisstabilitet är en viktig förutsättning för den ekonomiska politiken. Hög inflation är inte förenlig med vare sig goda produktionsförutsättning- ar, bibehållen konkurrenskraft, ökad sysselsättning eller fortsatt god välfärd. En hög inflation är också förödande för alla fördelningspolitiska ambitioner. Med en prisstabilitet på god europeisk nivå läggs i stället en fast grund för en stabil och varaktig uppgång i investeringar, tillväxt och sysselsättning.

Den tredje hörnstenen i regeringens ekonomiska politik är en rättvis fördelningspolitik. Saneringen av statsfinanserna kommer att kräva upp- offringar, och alla måste ta sin del av dessa för att politiken skall kunna få den folkliga förankring som är en förutsättning för framgång. Bara om krispolitiken är rättvis kontrner alla att ta ansvar för uppgiften att föra Sverige ur krisen. Därför har regeringen som en del av saneringspro- grammet föreslagit betydande inkomstförstärkningar, som i särskilt stor utsträckning bärs av höginkomsttagare och kapitalägare. Regeringen avser vidare att så långt möjligt värna kommunernas förutsättningar att till- handahålla vård, omsorg och utbildning. Det går dock inte att undvika betydande utgiftsminskningar i transfereringssystemen. De viktigaste fördelningspolitiska insatserna är emellertid i dagens läge inte att värna alla delar av utgiftsprogrammen. Det viktiga är i stället att skapa förutsättningar för en varaktigt hög sysselsättning och att därmed förhindra att stora grupper för lång tid ställs utan möjlighet till egen försörjning.

Prop. 1994/95: 100

Bilaga 1

Det ekonomisk-politiska programmet

I höstens ekonomisk—politiska proposition tog regeringen det första steget mot en ny ekonomisk politik. Det innefattade dels åtgärder för att stärka statsfinanserna, dels vissa åtgärder för att stimulera investeringar i näringslivet, förbättra de arbetssökandes yrkeskunnande och kompetens samt främja geografisk rörlighet. Sammantaget lade regeringen fram för- slag till inkomstökningar och utgiftsminskningar som förbättrar de offentliga finanserna 1998 med 56,4 miljarder kronor.

Riksdagen har i december beslutat om svenskt medlemskap i EU i enlighet med folkomröstningsresultatet. För att undvika en försvagning av statsfinanserna föreslog regeringen (prop. 1994/95:122) att med- lemsavgiften till EU skulle finansieras genom ökade skatter och avgifter samt minskade utgifter. Medlemsavgiften beräknas uppgå till ca 20 miljarder kronor år 1998.

Budgetpropositionen utgör ett nytt viktigt steg i arbetet på att sanera statsfinanserna och att stimulera sysselsättningen i näringslivet och bekämpa arbetslösheten. Budgetpolitiken är utformad för att stärka för- troendet för statsmakternas förmåga att komma till rätta med statens lånebehov samtidigt som den skapar utrytnme i den reala ekonomin för ökad produktion, investeringar och tillväxt. Det är avgörande för till- växten att få till stånd en utveckling som leder till att det finansiella sparandet i den privata sektorn — över 170 miljarder kronor år 1994 — investeras och skapar nya arbetstillfällen. En sådan utveckling är be- roende av räntorna och dessa är i sin tur beroende av det statliga låne- behovet. Den ekonomiska politiken måste således arbeta från två håll sam- tidigt: å ena sidan kraftfulla åtgärder för att öka sysselsättning, å andra sidan kraftfulla åtgärder för att sänka utgifterna och förstärka inkomster- na.

Regeringen fullföljer med budgetpropositionen sitt arbete med att lägga fratn ett konkret och kraftfullt program för sanering av statsfinanserna och stabilisering av statsskulden. Medan över hälften av åtgärderna i novemberpropositionen avsåg inkomstförstärkningar, redovisar regeringen nu förslag på ytterligare utgiftsminskningar på sammanlagt närmare 25 miljarder kronor, vilka förbättrar de offentliga finanserna 1998 med 21,7 miljarder kronor. Konkreta förslag läggs även fram om utgiftsminsk- ningar som skall finansiera en del av EU-avgiften.

Under det senaste året har konjunkturen vänt och en ekonomisk upp- gång inletts. Konjunkturuppgången skapar förutsättningar för en stramare finanspolitik än under den föregående lågkonjunkturen. De budgetför- stärkande åtgärder som nu läggs fram kan därför vara omfattande utan att uppgången i ekonomisk aktivitet och sysselsättning hotas. I stället bidrar de till en stabilare utveckling och en mer varaktig uppgång i sysselsätt— ningen.

De budgetförstärkningar som beslutats av eller förelagts riksdagen upp- går till 113,2 miljarder kronor. Till detta kommer att den lägre stats- skulden även vid en oförändrad räntenivå ger ränteutgifter som är ca 18 miljarder kronor lägre. Å andra sidan ökar utgifterna med medlems-

Prop. 1994/95: 100

Bilaga 1

avgiften till EU med ca 20 miljarder kronor. Sammantaget minskar därmed underskottet i de offentliga finanserna med lll,2 miljarder kronor år 1998.

Av de budgetförstärkande åtgärderna på sammanlagt drygt 7 procent av BNP får över 3 procentenheter genomslag 1995, ca 1,5 procentenheter 1996 och ca 1 procentenhet vardera åren 1997 och 1998. I ett interna- tionellt perspektiv är detta ett mycket omfattande program för att sanera statsfinanserna. Dessa beslutade och föreslagna åtgärder på budgetens utgifts- respektive inkomstsida är en viktig del av saneringen av stats- finanserna. Hur stor denna förstärkning blir är beroende av hur snabb tillväxten blir. Såvitt nu kan bedömas kommer underskottet i statens finansiella sparande att nära nog halveras från ca 13 procent av BNP år 1994 till ca 7 procent år 1996 och statsskulden att statsskulden att stabiliseras som andel av BNP år 1997 för att därefter falla något år 1998.

Tabell 1.1 Förstärkning av de offentliga finanserna Saldoeffekt 1998 i 1994/95 års penningvärde. Miljarder kronor

Effekt av beslut under föregående mandatperiod 18,3

Prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.

.. Inkomstförstärkningar 36,6 - Avgår därav orsakade utgiftsökningar -O,3 — Utgiftsminskningar 24,8 - Avgår därav orsakade inkomstminskningar -4,7 Sammanlagd förstärkning 56,4

Förslag i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) exkl. tidigare aviserade förstärkningar

, Utgiftsminskningar 24,6 Avgår därav orsakade inkomstminskningar -2,1 - Avgår övriga reformer -0,8 Sammanlagd förstärkning 21,7 Finansiering av medlemsavgiften till EU lnkomstförstärkningar 12,4 Avgår därav orsakade utgiftsökningar -O,2 Utgiftsminskningar 4,6 Sammanlagd förstärkning 16,8 Summa föreslagna och beslutade åtgärder 113,2 Minskad räntebetalning pga lägre statsskuld ca 18 Medlemsavgift till EU ca -20

Summa förstärkningar av de offentliga finanserna 111,2 Återstår att finansiera av EU-avgiftema ca 3

Total förstärkning av de offentliga finanserna 114,2

Det handlingsprogram mot arbetslösheten som redovisas i ett senare avsnitt omfattar sammanlagt ca 42 miljarder kronor. Huvuddelen av kostnaderna täcks genom omfördelningar av befintliga anslag. Program- met innebär tillfälligt ökade utgifter för 1995/96 på ca 2,2 miljarder

Prop. 1994/95: 100

Bilaga 1

kronor och minskade intäkter till statsbudgeten på högst 7 miljarder kronor; allt räknat efter de besparingar som redovisas inorn arbets- marknadspolitiken. Regeringen avser att finansiera denna merbelastning med engångsvisa åtgärder.

Tillväxtförutsätrningarna

Strukturen på den svenska ekonomin är sådan att balansen i de offentliga finanserna är starkt beroende av en hög sysselsättning i näringslivet. När sysselsättningen sjunker i näringslivet uppstår snabbt stora underskott i de offentliga finanserna, såsom fallet var 1991 -l994. När sysselsättningen ökar i näringslivet förbättras de offentliga finanserna.

Tabell 1.2 Finansiellt sparande Miljarder kronor

1991 1992 1993 1994 1995 1996

Offentlig sektor —16 -112 -193 —168 -161 -115 Privat sektor -13 64 166 174 185 175

Totalt inhemskt sparande = Bytesbalans saldo -29 —48 -27 6 '24 60

Källa: Finansdepartementet.

Under de närmaste två åren kommer de offentliga finanserna att för- bättras och Sverige kommer att få ett växande överskott i bytesbalansen. Sverige är redan 1994 en nettoexportör av kapital. Sverige som land är inte beroende av att låna utomlands. I den mån som svenska staten eller svenska företag tar upp lån utomlands är det enbart för att man där- igenom kan erhålla bättre lånevillkor än vad som erbjuds på den svenska marknaden. Staten kommer för sin del att öka upplåningen i utländsk valuta.

Sparandebalansen visar samtidigt att det finns ett stort finansiellt sparande i den privata sektorn och att detta ger utrymme för kraftigt ökade investeringar och sysselsättning. Ju snabbare produktionskapacite- ten byggs ut i den privata sektorn, desto snabbare kan underskottet i den offentliga sektorn reduceras.

De ekonomiska förutsättningarna för en kraftig industriell expansion är mycket gynnsamma under de kommande åren. Enbart under 1995 beräknas industrins driftsöverskott brutto uppgå till 118 miljarder kronor, vilket kan jämföras med industrins totala investeringar som 1995 väntas uppgå till 54 miljarder kronor. industrins höga lönsamhet innebär att en stor del av investeringarna kan självfinansieras samtidigt som soliditeten stärks och företagens kreditmöjligheter avsevärt förbättras.

Den ekonomiska politiken är därför inriktad på att åstadkomma en snabb och varaktig ökning av sysselsättningen och att säkerställa att denna ökning i första hand sker i näringslivet. En grundläggande förut- sättning är att det svenska näringslivet kan behålla en god internationell

Prop. 1994/95:100

Bilaga 1

konkurrenskraft. Den position som de svenska företagen har i dag är be- roende av flera faktorer. En faktor är de omfattande insatserna för att förbättra produktiviteten i företagen. En annan faktor är parternas med- verkan till avtal som inte är inflationsdrivande. En tredje faktor är den låga kronkursen. Den ekonomiska politiken kan emellertid inte ensidigt baseras på denna konkurrensfördel. Det är regeringens ambition att genom en förtroendeskapande politik och ekonomisk tillväxt stärka den svenska kronan och därmed skapa en bättre balans mellan exportverksam— het och hemmamarknad. Det betyder att fortsatta förbättringar av produk— tiviteten kommer att bli allt viktigare för att hävda konkurrenskraften och åstadkomma ekonomiska framsteg. En förnyelse av arbetslivet med en modernisering av arbetets organisation och en bred höjning av de an- ställdas kompetens är den avgörande faktorn. Dessa frågor måste i fort- sättningen ägnas ökad uppmärksamhet, i första hand av arbetsmarknadens parter.

En stark och uthållig tillväxt och en kraftig ökning av sysselsättningen förutsätter att den nu pågående konjunkturuppgången inte bryts i förtid på grund av bristsituationer — flaskhalsar — på arbetsmarknaden, på varumarknadema eller när det gäller kapitalmarknaden. Därför läggs närings-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiken om för att kraftfullt understödja den ekonomiska politikens grundläggande uppgift att skapa goda förutsättningar för arbete och utveckling och en icke-inflatorisk tillväxt. Parallellt med dessa initiativ behövs en rad initiativ för att ta vara på de möjligheter som EU-medlemskapet ger Sverige.

I den preliminära nationalbudgeten redovisas tre olika scenarier för den svenska ekonomins utveckling t.o.m. år 1998. I medelaltemativet beräk- nas sysselsättningen öka med närmare 300 000 personer under mandat- perioden, under förutsättning att arbetsmarknaden fungerar väl och under förutsättning av en lönebildning som är förenlig med samhällsekonomisk balans. Den öppna arbetslösheten skulle emellertid fortfarande vara alltför hög 1998, närmare 6 procent. Den ekonomiska politiken kommer därför fortlöpande att utformas så att möjligheter till starkare tillväxt tas till vara. Regeringens ambition är att ytterligare nedbringa arbetslösheten under mandatperioden. Det är också av största vikt att det blir en bred uppslutning både inom riksdagen och hos arbetsmarknadens parter som stärker förtroendet för den ekonomiska politiken och för den svenska ekonomin. Då skulle tillväxten och sysselsättningen kunna öka mer och arbetslösheten reduceras ytterligare.

Näringspolitiken

Uppgiften för näringspolitiken är att medverka till en snabb förnyelse och utveckling inom företagssektorn. Investeringsnivån måste höjas markant för att bygga upp en ny produktionskapacitet i stället för den som har gått förlorad under de senaste årens ekonomiska stagnation och tillbakagång.

En ny grundläggande förutsättning för näringspolitiken är att Sverige sedan årsskiftet fullt ut deltar i det ekonomiska och politiska samarbetet

Prop. 1994/951100

Bilaga 1

på alla områden inom EU. Medlemskapet innebär att klarhet har skapats för en viktig del av det svenska näringslivets villkor. De svenska före- tagen kommer nu att arbeta på samma villkor som alla andra företag på den inre marknaden. Beslutet bidrar till att göra Sverige mer attraktivt som investeringsland, både för svenska och utländska företag som planerar etableringar. Detta bör bidra till att stärka växtkraften i den svenska ekonomin.

En annan grundläggande förutsättning är ett väl fungerande samspel mellan de stora exportföretagen och de små och medelstora företagen i tillväxtprocessen. Exportföretagens framgångar innebär ökade möjligheter för de mindre företag som i många fall fungerar som underleverantörer. Men det är samtidigt viktigt att konstatera att villkoren för de mindre och medelstora företagen på flera områden är annorlunda än för de stora företagen och kräver särskild uppmärksamhet och särskilda åtgärder. Många av de mindre företagen arbetar på den svenska marknaden, där efterfrågan för närvarande är mycket svagare än på exportmarknaden. Det innebär att den kraftiga förbättringen av lönsamheten är mycket ojämnt fördelad. Det finns därför behov av insatser för att lösa problem kring de mindre företagens finansiering. [ denna proposition föreslås därför åtgärder för att bättre tillgodose företagens behov av riskkapital och underlätta småföretagens expansion.

Arbetsrätten är ett annat område där det behövs särskilda lösningar för de mindre företagen. Denna fråga kan i många fall lösas direkt av parter- na inom ramen för nu gällande arbetsrätt. Därtill kommer att regeringen gett den nya arbetsrättsutredningen i uppdrag att särskilt uppmärksamma dessa frågor.

Regeringen planerar vidare att förstärka resurserna till de särskilda lånen till kvinnliga företagare, genomföra särskilda satsningar för kun- skapsöverföring till de små och medelstora företagen samt vidta åtgärder för att främja utländska företags etableringar i Sverige.

Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken

Arbetsmarknadspolitiken har en central roll i den ekonomiska politiken. Den skall främja ekonomisk tillväxt, stabilitet och en rättvis fördelning. Den traditionella arbetsmarknadspolitiken har de senaste åren fått bära en tung börda. En stor del av insatserna har inriktats på att få till stånd särskilt anordnade arbetstillfällen i form av ungdomspraktik och ALU- verksamhet. Det är nu hög tid för nya grepp och för en ny inriktning. Sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden måste nu stå i centrum för politiken. Åtgärder som syftar till att skapa arbetstillfällen vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden måste begränsas till att avse insatser för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. De ekonomiska resurserna måste omdisponeras från långvariga kontantstöd till tillfälliga stimulanser för expansion och nyanställning i näringslivet och till en allmän kompetenshöjning. Välfärden, den ekonomiska till- växten och näringslivets internationella konkurrensförmåga är helt be-

Prop. 1994/95:100

10

Bilaga 1

roende av arbetskraftens kunskap och kompetens. Sveriges redan goda system för återkommande utbildning bör förbättras ytterligare. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten måste främjas.

Det räcker inte med utbildad arbetskraft för att uppnå god ekonomisk tillväxt. Det fordras också att företaget på ett flexibelt sätt kan använda den kompetens som står till förfogande. Samspelet mellan utbildning och arbetsliv behöver förbättras. Ambitionema när det "gäller insatser mot ungdomsarbetslösheten måste höjas kraftigt. Arbetslinjen skall betonas långt starkare än vad som skett under de gångna åren.

Som ett led i en sådan ny inriktning införs en temporär stimulans till nyanställningar i näringslivet i form av en reduktion av arbetsgivarav- gifterna med upp till 6 000 kronor per månad. Denna åtgärd har till syfte att motverka både arbetslöshet och inflation genom att sänka kostnaderna för expansion och produktionsökning. Vidare föreslås att villkoren för utbildningsvikariat förbättras för att både stimulera till utbildning av redan anställda och till rekrytering av vikarier. .

Utöver dessa direkt anställningsfrämjande insatser läggs ett omfattande förslag om utbildnings— och kompetenshöjning fram för att möta de ständigt ökade kraven på kompetens i arbetslivet. Sammanlagt tillkommer ca 90 000 extra platser inom det reguljära utbildningsväsendet under 1995. Särskilda insatser förslås när det gäller utbildning i teknik och språk.

Särskilt utsatta på arbetsmarknaden är de unga. Därför förstärks de arbetsmarknadspolitiska insatserna både i form av kommunalt uppfölj- ningsansvar, ungdomsintroduktion, ett ökat antal utbildningsplatser samt en ny form av praktik, s.k. Europa-stipendier. En ny' form av utbildning i datorhantering (Datortek) införs i alla kommuner i syfte att ge arbets- lösa ungdomar utbildning i modem teknik. Syftet med alla dessa insatser är att ungdomarna så snabbt som möjligt skall komn'ta i arbete eller ut— bildning. Alla ungdomar under 25 år skall ha fått ett lämpligt erbjudande inom 100 dagar. ,

Insatserna för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa förstärks genom att rekryteringsstödet reserveras för dessa sökande och att stödet kan användas i förening med det allmänna nyanställningsstödet. ALU-arbeten skall i fortsättningen användas i första hand för att bryta eller förhindra uppkomst av långtidsarbetslöshet. Utomnordiska invand- rare som har särskilt stora svårigheter att få arbete skall få ökade möj-

ligheter till arbetspraktik. Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställnin'gsförsäkring måste hävdas. Kontraktet mellan den enskilde och samhället måste göras tydligt.

Skattepolitiken

Skattepolitikens utformning är av grundläggande betydelse både för till- växten och för den ekonomiska fördelningen. Genom skattereformen 1990-1991 fick Sverige ett modernt skattesystem. Riksdagen har under hösten fattat beslut om att återupprätta de principer som låg till grund för

Prop. 1994/ 95: 100

11

Bilaga 1

skattereformen. Riksdagen har också beslutat om åtgärder för att för- stärka budgetens inkomstsida. Utrymmet för ytterligare skattehöjningar är nu starkt begränsat. Även kommunerna bör vara ytterst återhållsamma med skattehöjningar. Regeringen kommer att följa utvecklingen av kom- munalskatterna och väga in den vid bedömningen av kommunernas finan- siella utrymme.

Inom ramen för ett i huvudsak oförändrat skatteuttag kan förskjutningar mellan olika skatter aktualiseras i framtiden. Med tanke på behovet av stabila spelregler bör emellertid varje förändring övervägas noga. Inom EU pågår en diskussion om växling mellan skatt på arbete och miljö- relaterade skatter. För Sveriges del kommer denna fråga att prövas av en parlamentarisk utredning.

När det gäller företagsbeskattningen har regeringen avsatt 2 miljarder kronor till en reform som i första hand skall användas för att reducera skatteuttaget för de mindre och medelstora företagen. Inriktningen på denna reform skall bestämmas efter samråd med näringslivet.

Åtgärder för att hävda prisstabiliteten

En viktig uppgift för den ekonomiska politiken är att hävda en prisstabili— tet på god europeisk nivå. De tidigare två decenniernas inflationsperiod bröts vid ingången till 1990-talet. Genom stabiliseringsavtalet 1991 växlade löneutvecklingen över till en mera sund och uthållig nivå. Denna nya inriktning fullföljdes i avtalsrörelsen 1993. Konsumentprisökningama stannade 1994 under 3 procent och förväntas fortsätta i ungefär samma takt framöver. Den underliggande inflationen torde stanna på ca 2 pro- cent. En uppvärdering av kronan, som följd av det minskade budget— underskottet, det växande överskottet i bytesbalansen och den starkare tillväxten förväntas bidra till att hålla tillbaka höjningarna av import— priserna.

För att hävda denna prisstabilitet måste den ekonomiska politikens olika medel medverka aktivt. Ju fier insatser som görs för att undanröja hinder på arbetsmarknaden och på olika varumarknader, desto mindre krav ställs på penningpolitiken att genom räntehöjningar motverka inflationstenden- ser i ekonomin. Det är bl.a. av dessa skäl som arbetsmarknads- och ut- bildningspolitiken nu läggs om med stark betoning på sådana åtgärder — yrkesmässig och geografisk rörlighet — som skall underlätta företagens expansion och förhindra uppkomsten av flaskhalsar.

Det fortsatta arbetet Sammanfattningsvis innebär den ekonomiska politik som presenteras i budgetpropositionen, och den utveckling som nu kan överblickas, att en fast grund läggs för att:

. Statsfinansema kan saneras och statsskulden stabiliseras senast 1998.

Prop. 1994/ 95: 100

Bilaga 1

0 Sverige under de närmaste åren kan ha ett betydande överskott i bytesbalansen. Sverige kommer därmed att vara nettoexportör av kapital.

0 En prisstabilitet på god europeisk nivå kan hävdas. Sverige kan därmed inleda en period av icke-inflatorisk tillväxt och ökad sysselsättning. '

Den ekonomiska politiken syftar till att Sverige vid övergången till 2000-talet åter skall stå ekonomiskt starkt med sunda statsfinanser, arbete åt alla och en väl utbyggd välfärd. Från en sådan styrkeposition kan Sverige spela en aktiv och pådrivande roll i det ekonomiska och politiska samarbetet, i Europa och globalt. '

En sådan gynnsam ekonomisk utveckling är beroende av en bred sam- verkan i hela samhället. De politiska partierna har ett särskilt ansvar att medverka till stabila majoriteter och en handlingskraftig riksdag. Rege- ringen har som ambition att söka uppnå så breda majoriteter som möjligt i riksdagen. På samma sätt har regeringen ambitionen att få till stånd ett väl fungerande samspel med näringslivet, både medlde stora företagen och med de mindre och medelstora. Nya former för sådan satttverkan håller på att utvecklas. ,

Arbetsmarknadens parter har också en nyckelroll.fStatsmakterna kan besluta om en ny inriktning och nya inslag i arbetsmarknadspolitiken, men effekterna av dessa åtgärder är i stor utsträckning beroende av en aktiv medverkan från parterna i arbetslivet. Av ännulstörre betydelse är de villkor som skapas direkt av arbetsmarknadens parter genom avtal eller praxis i arbetslivet. Därför tnåste förnyelsen av villkoren på arbets— marknaden bedrivas parallellt av staten och partemaf

Det finns därför starka skäl att understryka vikten av det arbete som nu börjar komma i gång mellan parterna när det gäller såväl praktisk sam- verkan kring rekryterings— och utbildningsbehov liksom förhandlingar om förnyelse av de arbetsrättsliga villkoren. Detta arbete bör bedrivas över hela fältet med det uttalade syftet att parterna tar ett ökat ansvar för att arbetsmarknaden skall fungera väl och för att de arbetslösa snabbt skall komma in i arbete, utbildning eller annan arbetsförberedande verksamhet.

Regeringen strävar således efter att få till stånd en ekonomisk utveck- ling med hög tillväxt och sysselsättning, låg arbetslöshet och starka offentliga finanser. Den närmaste tiden blir avgörande för om en sådan gynnsam utveckling skall kunna uppnås. Två omständigheter är särskilt viktiga, dels möjligheten att i riksdagen få uppslutning kring den fram- lagda ekonomiska politiken, dcls behovet att i den kommande avtals- rörelsen få till stånd avtal och en löneutveckling sotn gör det möjligt att behålla en prisstabilitet på god europeisk nivå och därimed hävda närings- livets konkurrenskraft. Detta ställer stora krav på arbetsmarknadens parter att finna lösningar som förenar löntagarnas krav på en rimlig och rättvis andel av produktionsresultatct med företagens krav på en kostnads— och produktivitetsutveckling som ger utrymme för den nödvändiga ut- byggnaden av produktionskapacitcten.

Prop. 1994/95:100

13

Bilaga 1

2 Det ekonomiska arvet

Den svenska ekonomin befinner sig nu i en återhämtning efter tre år av nedgång. Dessa tre år har präglats av den svagaste produktionsutveckling som Sverige har upplevt sedan 1930-talet. På bara tre år har arbets- lösheten tredubblats, den offentliga sektorns underskott tiodubblats och statsskulden fördubblats. Den samlade produktionen har minskat under tre år i rad.

Nedgångens djup är resultatet av flera samverkande faktorer. Världs— ekonomin utvecklades svagt under början av 1990-talet, efter 1980-talets långa högkonjunktur. Överhettningen i den svenska ekonomin mot slutet av l980-talet skapade problem för industrins internationella konkurrens- kraft. Åtgärderna i slutet av l980- och början av 1990-talet för att lösa den svenska ekonomins strukturella problem hade ännu inte burit frukt. En kraftig uppgång av realräntan och en dramatisk omsvängning i hus- hållssparandet medförde ett kraftigt fall i den inhemska efterfrågan.

Dessa faktorer kan emellertid inte ensamma förklara den starka upp- gången i arbetslöshet och den fleråriga negativa tillväxten. Andra länder drabbades av liknande problem, men förmådde att vända en nedgång till en ny period av tillväxt. Sverige var ett av de få länder som under lång tid drabbades av en kraftig produktionsnedgång. En viktig förklaring till detta är att den ekonomiska politik som fördes under den gångna mandat- perioden fördjupade och förlängde konjunktumedgången. De åtgärder som genomfördes bidrog till en kraftig dämpning av efterfrågan, bl.a. genom sin fördelningspolitiska profil, vilket fick starkt negativ effekt på sysselsättningen och därigenom på de offentliga finansemas utveckling. Den svaga och delvis motsägelsefulla finanspolitiken ökade konsumen— ternas osäkerhet och omvärldens tvivel, och bidrog därmed på ett av- görande sätt till den ekonomiska krisen.

2.1 l980-talet budgetsanering och överhettning Spara och arbeta

Fram till mitten av 1970-talet var Sveriges offentliga finanser balansera- de. Under åren 1976-1982 var den ekonomiska tillväxten svag och stats- finanserna försämrades kraftigt. I början av 1980-talet var därmed arbets— lösheten och budgetunderskottet den ekonomiska politikens dominerande problem. Efter regeringsskiftet 1982 lades den ekonomiska politiken om. Bland annat genomfördes en devalvering för att stärka den svenska kon- kurrenskraften. En sanering av de offentliga finanserna inleddes, bl.a. genom att merparten av de riktade industrisubventionema slopades. Omläggningen inledde en stark och lång återhämtning av den svenska ekonomin. Den inhemska efterfrågan ökade och arbetslösheten sjönk stadigt. Finanspolitiken, tillväxten och den ökade sysselsättningen innebar

Prop. 1994/ 95: 100

1.4

att budgetunderskottet, som 1982 motsvarade 13 procent av BNP, kunde PYOP- 1994/951100 pressas tillbaka och vändas till ett överskott i slutet av 1980—talet. Bilaga 1

Diagram 2.1 Statens budgetsaldo 1960/61-1993/94 Procent av BNP

1 >

—';2

-14l 1960/61 1965/66 1970/71 1975/76 l980/81 1985/86 1990/91

Källa: Riksrevisionsverket och Finansdepartementet.

Efter Bretton Woods-systemets upplösning i början av 1970-talet ökade integrationen av de internationella finansmarknadema. Eurovalutamark- nademas framväxt, koncernemas globalisering och informationsteknolo- gins genombrott innebar under 1980—talet att penningpolitikens villkor förändrades. I Sverige växte en grå kreditmarknad fram vid sidan av den officiella och reglerade. Regleringama på kreditmarknaden urholkades, men hotade ändå att snedvrida kapitalets användning och hämma den svenska ekonomins tillväxt.

Den svenska kreditmarknaden avreglerades i mitten av l980-talet. Där- med skapades förutsättningar för en mer rationell resursallokering i näringslivet, samtidigt som hushållen inte längre var lika utlämnade åt kreditinstitutens godtycke t.ex. vid köp av bostäder. Ett syfte med avregleringen var att undanröja den grå utlåningsmarknaden och öka den mer ordnade banksektoms andel av kreditmarknaden. Bankerna förmådde emellertid inte hantera den avreglerade marknadens krav och risker, och såg inte vådan av den starka uppgången i värderingen av aktier och fastigheter. Kreditgivningen ökade dramatiskt, gynnad av hög inflation och skattesystemets möjligheter till stora ränteavdrag.

Överhettningen

I förening med avregleringen frigjordes stora mängder institutionellt kapital. Den kvarvarande valutaregleringen gjorde att de finansiella placeringarna måste ske inom landet. Därmed drevs priset på realkapital och andra tillgångar i höjden. Detta stärkte hushållens lånemöjligheter och framtidsförväntningar, vilket drev upp konsumtionen. Hushållens

15

Bilaga 1

sparkvot sjönk dramatiskt och deras konsumtion var under 1988-1989 5 procent högre än de disponibla inkomsterna.

Diagram 2.2 Konsumtionskvoten och sysselsättning i privat sektor 1980-1994

Konsumtionskvol, 75 av disponibel inkomst Antal sysselsatta. i miljoner 106 | - 3.2 104Å konstimlionskvol I——>- 3 1

i 3 2,9 2,8 2,7 90 ——- r 1 2,6

1980 1985 1990

Anm.: Konsumtionskvoten är hushållens konsumtion som andel av deras disponibla inkomst. dvs. en spegelbild av den mer konventionellt använda sparkvoten. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Den ökade konsumtionen och det omfattande byggandet drev upp sysselsättningen till mycket höga nivåer. Arbetslösheten var under slutet av l980—talet under 2 procent och förvärvsfrekvensen ökade till 84 pro- cent. Inom expansiva sektorer uppkom påtagliga flaskhalsproblem, vilket drev upp löneglidningen och via följsamhetskrav ledde till problem på hela arbetsmarknaden. Bristen på arbetskraft hämmade de konkurrensut- satta sektoremas möjlighet att tillgodogöra sig omvärldens efterfrågan. Inflationen pressades upp och konkurrenskraften urholkades.

] detta skede blev en reformering av skattesystemet, en åtstramning av finanspolitiken och en helhetslösning på arbetsmarknaden en viktig upp— gift för den ekonomiska politiken. Skattereformen genomfördes åren 1990 och 1991. Parallellt med denna reform inledde regeringen överläggningar med arbetsmarknadens parter om ett stabiliseringsavtal för att bryta kost- nadsinflationen. Sådana avtal träffades på våren 1991 över hela arbets- marknaden. Dessa åtgärder tillsammans med insatser för att öka kon- kurrensen i näringslivet bidrog effektivt till att få ner prisstegringarna och inflationsförväntningama och att lägga grunden för en varaktigt lägre inflationstakt. Samtidigt togs en rad initiativ för att motverka den arbetslöshet som följde med den internationella konjunkturnedgången och den försvagade efterfrågan på exportmarknadema. De arbetsmarknads- politiska insatserna för att höja kompetensen i arbetskraften fördubblades, investeringsfondema frisläpptes i hela landet och beslut fattades om ett omfattande program för investeringar i infrastruktur.

Prop. 1994/951100

16

Bilaga 1

2.2 1990—talet - nya budgetunderskott och efterfrågekris

1992 ett förlorat år

Efter regeringsskiftet i oktober 1991 fick den ekonomiska politiken en ny inriktning. Den fick som överordnad uppgift att bekämpa en överhettning, som vid det laget redan hade försvunnit. Nya fördelningspolitiska prin— ciper etablerades. Genom stora skattesänkningar fick vissa grupper sär- skilda stimulanser, medan andra fick se sina ekonomiska villkor för— sämras. Samtidigt utmålades överhettningen fortfarande som det stora problemet och fick motivera åtstramningar, trots att arbetslösheten växte och förvärrades av indragningama. Detta ledde till ökat bidragsberoende och underskott i de offentliga finanserna. De strukturella förändringar som aviserades förblev i många stycken oprecisa, vilket ökade osäker- heten hos många av aktörerna i ekonomin.

De åtstramande åtgärderna riktades mot bostadsinvesteringama, den privata konsumtionen och kommunerna, vilka tillsammans svarade för ca 70 procent av den samlade inhemska efterfrågan. Den privata konsum- tionen fortsatte att sjunka och sparkvoten steg till närmare 8 procent av den disponibla inkomsten. Därmed hade sparkvoten stigit med samman— lagt ca 12,5 procentenheter sedan 1989. Denna kraftiga förändring från konsumtion till sparande fick stora effekter på hela ekonomin. Den åtstramande politiken i en svag konjunktur fick en depressiv verkan på ekonomin under 1992. Bruttonationalprodukten minskade med 1,4 pro- cent och sysselsättningcn i den privata sektorn sjönk under 1992 med 165 000 personer.

Nedgången i ekonomin var resultatet av en rad faktorer såväl inom landet som utomlands. Effekterna av den tyska återföreningen kom att få särskilt stor betydelse. Samtidigt som den ekonomiska tillväxten för- svagades i Europa, kom en svag finanspolitik i Tyskland att tvinga fram höjda räntor där och därmed också i övriga länder. Detta skapade stora spänningar i det europeiska valutasatnarbetet under hösten 1992.

Den europeiska valutaoron ledde till en kraftig stegring av den svenska räntenivån och Riksbanken tvingades till en rad höjningar av marginal— räntan för att stabilisera situationen. De stigande räntorna förvärrade den finanskris som utlösts av fastighetspriscrnas snabba nedgång. Den borger— liga regeringens bräckliga parlamentariska underlag och oförmåga att hantera en svår ekonomisk—politisk situation ledde snabbt fram till en akut förtroendekris, som tog sig uttryck i att Riksbanken höjde marginalräntan till 500 procent.

På initiativ av den socialdetnokratiska oppositionen träffades under september och oktober tre uppgörelser om ekonomisk-politiska åtgärder. Den första innebar ytterligare åtgärder för att komma till rätta med arbetslösheten och det växande budgetunderskottet. Den andra innebar en garanti som skulle skydda insättarnas pengar i bankerna och därmed stabilisera situationen för det finansiella systemet. Den tredje uppgörelsen

3 Riku/ngr” [994-'Vi [mm/. Nr ](IU. Billigt! I

Prop. 1994/ 95: 100

17

innebar en förstärkning av näringslivets konkurrenskraft genom en s.k. PTOP- 1994/951100

intern devalvering. Bilaga 1 Under hösten kom land efter land att överge samarbetet kring fasta växelkurser. Sverige övergav den fasta växelkursen i november och kronan föll kraftigt gentemot andra valutor.

Diagram 2.3 Kronkurs och ränta 1992-1994

Index . Procent

100

110

120

1 30 1 992 1 993 1 994

Anm.: Veckogenomsnitt, sista observationen avser den 14 december 1994. Källa: Finansdepartementet.

1993 - från kris till depression

Deprecicringen av kronan innebar stora konkurrensfördelar för den kon— kurrensutsatta sektorn under 1993. Det dröjde dock innan de positiva effekterna blev märkbara. Samtidigt pressades den hemmamarknadsinrik— tade delen av den svenska ekonomin tillbaka av ytterligare åtstramningar.

Antalet konkurser fortsatte att vara mycket högt och sysselsättningen fortsatte att sjunka. Sammantaget förlorade Sverige vart tionde arbetstill- fälle under 1992 och 1993; sysselsättningen minskade med 414 000 per- soner. I och med det urholkades skattebasema och den offentliga sektorns inkomster sjönk snabbt.

18

Bilaga 1

Diagram 2.4 Sysselsättning och offentliga inkomster l980-1994

Offentlig inkomst, % av BNP 66 r 4.5

Total sysselsättning. miljoner

___—___ X fx ; 64 Offentligainkomster I—f '* L4_4 4,3 62 4.2 60) 4,1 4 58 5.9 56-l-——-—-—-— . . .. a .— . . 3,8

1980 1985 1990

Källa: Finansdepartementet.

Fallet i sysselsättningen tredubblade den öppna arbetslösheten till 8 procent 1993. Den totala arbetslösheten nådde ca 12,5 procent. Kost- naderna för arbetslösheten bidrog till att den offentliga utgiftskvoten steg kraftigt från 63,0 procent av BNP 1991 till 74,3 procent 1993.

Diagram 2.5 Öppen arbetslöshet och offentliga utgifter 1980-1994

Oftent:igci utgifter, % av BNP Öppen arbetslöshet. procent 76—| 10 74% A 72 " . 8 70 Offentli o ur ifter 68 .

SSJ 64 62

60 *x_._""/' 1

58- _..- 1980

Källa: Finansdepartementet.

Den kraftigt åtstramande politiken under en lågkonjunktur tick mot- svarande effekt på svensk ekonomi under åren 1992 och 1993 som den fick på europeisk ekonomi tio år tidigare; antalet arbeten minskade med ca en halv miljon, investeringarna sjönk med en fjärdedel och BNP minskade tre år i rad, sammanlagt med 4 procent. Genom de minskningar i inkomsterna och ökningar av utgifterna som detta innebar för staten steg statsskulden från knappt 45 procent av BNP i juni 1991 till ca 80 procent i juni 1994.

Prop. 1994/ 95: 100

19

Bilaga 1

Den ekonomiska nedgången har varit kraftigare i Sverige än i något annat land, med undantag av Finland. Den internationella konjunkturen förklarar således bara en mindre del av fallet. I jämförelse med den svenska ekonomins långsiktiga trend hade Sverige förlorat ca 12 procent av sin möjliga produktion mellan 1989 och 1993. Det motsvarar en ute- bliven produktion och uteblivna inkomster på ca 170 miljarder kronor. År 1991 hörde Sveriges offentliga finanser till de starkaste i OECD- kretsen. Tre år senare hade endast Grekland ett större budgetunderskott.

Diagram 2.6 BNP per capita Sverige och EU 1980-1994 Index 1980 = 100

125- ”IL..- ___/f-'"'"X.__//' 120 ' 115- 1'0' '_SverigeI 1051 100 """ 95- 904" _ . . _ . .—- . . . . .. 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994

Källor: OECD, EUROSTAT. SCB och Finansdepartementet.

1994 — återhämtning från låg nivå

Under sommaren 1993 började de första tecknen på återhämtning kunna skönjas. Den låga kronkursen gav en exportökning med ca 7,5 procent och en svag uppgång i industriproduktionen. lndustriinvesteringamas nedgång begränsades till ca 4 procent för helåret 1993. Finanspolitiken förmådde dock inte stilla hushållens oro för underskott och arbetslöshet, och realräntans nedgång bröts i början av 1994. Den privata konsumtio— nen sjönk med 3,7 procent och investeringarna med ca 18 procent, vilket innebär att BNP sammantaget sjönk under 1993. Den öppna arbetslös- heten steg till 8,2 procent.

Valårets passiva ekonomiska politik undergrävde förtroendet för svensk ekonomi, vilket — tillsammans med osäkerheten inför EU-omröstningen och riksdagsvalet fick räntan att stiga kraftigt under hela våren och sommaren 1994, efter ett drygt år av nedgång. Vinsterna i exportsektom ökade kraftigt och industriinvesteringama steg med ca 20 procent, men hemmamarknaden har först de senaste månaderna börjat hämta sig. In- vesteringsfallet under perioden 1991—1993 har bidragit till att delar av industrin redan nu närmar sig sitt produktionstak, trots den höga arbets— lösheten. Otakten mellan export— och hemmamarknadssektorerna har ock- så fördröjt de offentliga finansemas återhämtning.

Prop. 1994/ 95: 100

20

Bilaga 1

Äterhämtningen i svensk ekonomi har utan tvekan inletts, men den sker från en mycket låg nivå.

Summering

Nedgången i ekonomin har lämnat stora problem efter sig som nu måste lösas: massarbetslöshet, ett budgetunderskott på över 10 procent av BNP, en snabbt ökande statsskuld och höga realräntor. På fyra områden har den ekonomiska politiken varit otillräcklig:

. Arbersmarknadspolitiken har varit för svag. De åtgärder som satts in har i alltför stor grad varit verkningslösa eller bidragit till utträngning på arbetsmarknaden. Arbetskraftsdeltagandet har sjunkit från 83,2 till 77,7 procent mellan 1991 och 1994. Antalet långtidsarbetslösa har stigit från 24 000 i september 1991 till 121 000 i september 1994. Ungdomsarbetslösheten har nått rekordnivåer på långt över 100 000 personer i åldern 16-24.

. Skattepolitiken har inneburit sänkningar av kapital- och förmögen- hetsskatter omfattande 25 miljarder kronor och höjningar av skatten på arbete med 29 miljarder kronor. Detta har omfördelat inkomster från konsumtionsbenägna till sparbenägna grupper i samhället, vilket bidragit till att hämma den inhemska efterfrågan, samtidigt som det minskat förståelsen för de åtgärder som behöver vidtas för att stärka de offentliga finanserna.

. Bristen på budgetdisciplin är den tredje negativa faktorn. Under ned- gångsåren misslyckades regeringen med att hålla igen den statliga konsumtionen. Förtroendet för budgetarbetet undergrävdes och stärkte misstron mot den ekonomiska politiken och analysunderlaget. Misstron och underskotten möttes med planer och strategier snarare än med konkreta åtgärder.

. Politiken mot kommunerna är den fjärde faktorn. Den borgerliga rege- ringen fullföljde den tidigare initierade omläggningen till generella statsbidrag, vilket skapade förutsättningar för ökad ekonomisk effek— tivitet i kommunerna, men misslyckades med uppgiften att skapa ett bra system för kostnadsutjämning.

3 Sverige och den Europeiska Unionen

Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem i den Europeiska Unionen (EU). Genom medlemskapet får regering och riksdag möjligheter att på europeisk nivå verka för politiska beslut och åtgärder som kan bidra till gynnsammare förutsättningar för svensk ekonomi och svensk välfärd.

Prop. 1994/ 95: 100

21

Bilaga 1

Samarbetet och det gemensamma beslutsfattandet inom EU kommer att ha stor betydelse för den ekonomiska politiken, men omfattar också andra frågor och områden såsom miljöpolitiken.

Medlemskapet innebär att Sverige blir en del av en gemensam marknad utan gränser och hinder för människor, tjänster, varor och kapital. De svenska företagens hemmamarknad blev redan med EES-avtalet mång— dubbelt större. Samtidigt som möjligheterna vidgades så skärptes också konkurrensen för de företag som hittills haft en skyddad hemmamarknad. För dessa företag skärptes också kraven på kontinuerlig omvandling och förnyelse, liksom kraven på företagens och de anställdas internationella kompetens och orientering.

Arbetsmarknads-, närings— och utbildningspolitiken kommer att ut- formas med hänsyn till detta och i syfte att stärka och stödja de berörda företagens och medborgarnas verksamhet på den inre europeiska markna- den.

Medlemskapet skapar också nya förutsättningar för skattepolitiken. De gemensamma besluten har hittills inriktats på gemensamma miniminivåer för mervärdesskatt och andra indirekta skatter. Sverige kommer att inom EU aktivt stödja ansträngningarna att också få till stånd godtagbara mini- minivåer för kapitalskatter, bolagsskatter och miljöskatter liksom det gemensamma arbetet för att åstadkomma bättre skattekontroll och effek- tivare bekämpning av skattefusk och ekonomisk brottslighet.

EU-länderna bedriver ett gemensamt arbete med inriktning på en euro- peisk ekonomisk och monetär union (EMU). Sverige har i medlemskaps- förhandlingarna gjort klart att Sverige inte kommer att förhindra detta arbete. Sverige deklarerade dock samtidigt att den svenska riksdagen skall avgöra om och när Sverige kan ansluta sig till en den tredje fasen i EMU, som innefattar en gemensam valuta. Sveriges Riksbank har för Sveriges del undertecknat avtalet om det europeiska monetära systemet (EMS). Däremot deltar inte Sverige i växelkurssamarbetet ERM. Riks- banken har uttalat att kronan kommer att flyta under avsevärd tid.

3.1 Sätt Europa i arbete

EU har gjort kampen mot arbetslösheten och arbetet för jämställdhet till en överordnad uppgift och antagit en handlingsplan för tillväxt, konkur- renskraft och sysselsättning. Handlingsplanen bygger på EU-kommissio- nens vitbok och omfattar åtgärder både på gemenskapsnivå och på natio- nell nivå. Vid EU:s toppmöte i Essen enades det Europeiska rådet, dvs. stats- och regeringschefema, om åtgärder på fem nyckelområden:

1. Investeringar i yrkesutbildning skall främjas för att förbättra arbets- tagarnas möjligheter till sysselsättning.

2. Den ekonomiska tillväxten skall göras mera arbetsintensiv genom mera flexibla former för att organisera arbetet, genom en lönepolitik som främjar investeringar och genom lokala och regionala initiativ

Prop. 1994/95: 100

22

Bilaga 1

för att skapa arbetstillfällen bl.a. på det sociala områden och inom miljövärden.

3. Sociala avgifter skall reduceras i sådan omfattning att det blir en märkbar effekt på rekryteringen av arbetskraft.

4. Arbetsmarknadspolitiken skall läggas om från en passiv till en aktiv politik och effektiviseras, bl.a. genom att åtgärder som motverkar arbetsviljan undviks.

5. Särskilda insatser skall göras för dem som är hårdast drabbade av arbetslösheten, särskilt ungdomar och långtidsarbetslösa.

Det Europeiska rådet uppmanade medlemmarna att översätta dessa re— kommendationer till politiska åtgärder som skall sträcka sig över flera år och anpassas efter den ekonomiska och sociala situationen i respektive land. Toppmötet beslutade också om att utvecklingen på arbetsmarknaden nu skall följas upp på samma sätt som man följer den finansiella utveck- lingen. Den första rapporten skall avlämnas inför toppmötet i december 1995.

De europeiska socialdemokratema har utarbetat ett program Sätt Europa i arbete — för tillväxt och sysselsättning. Det innehåller en konkretisering och vidareutveckling av tankegångar från EU:s vitbok om sysselsättning. Den svenska regeringen kommer i samverkan med andra regeringar att ta initiativ inom EU på grundval av detta program. Det innebär att regeringen kommer att arbeta för att EU skall ha samma höga ambitioner för tillväxt och sysselsättning som för det monetära sam- arbetet. Regeringen kommer vidare att inom EU verka för ökade investe- ringar i nya jobb, i kunskaper och kvalifikationer och i en utbyggd och väl fungerande infrastruktur.

Västeuropa har en i hög grad integrerad ekonomi. 93 procent av alla varor och tjänster som förbrukas inom Västeuropa produceras här; endast 7 procent går i global handel. Det ekonomisk-politiska samarbetet inom EU ger nu möjligheter till en ökad samordning av den ekonomiska politi- ken. För att denna skall kunna vara tillräckligt ambitiös krävs att med— lemsländerna för en aktiv arbetsmarknadspolitik för att förhindra struk- turella obalanser mellan utbud och efterfrågan, för att stärka arbets- tagarnas kvalifikationer och underlätta strukturomvandling, och därmed skapa en ökad flexibilitet och lägre inflation. Sverige har en lång tradition av aktiv arbetsmarknadspolitik. Denna politik har haft gynnsamma effek- ter. Många av EU:s medlemsländer har fört en mer passiv politik, men ett omtänkande tycks nu vara på väg. Sverige kommer inom EU med kraft att driva frågan om en mer aktiv arbetsmarknadspolitik.

Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen bör ge nya möjligheter att stärka infrastrukturen. För att understödja den ekonomiska tillväxten i Europa har EU beslutat stödja ett antal transeuropeiska nätverk genom finansiering och på andra sätt. Särskilt intressanta ur svensk synvinkel bland de 14 projekt som finns med i första omgången är Öresundsbron

Prop. 1994/95:100

23

Bilaga 1

och den s.k. Nordiska Triangeln, vilken skall förbättra förbindelserna mellan Köpenhamn, Oslo och Stockholm. Vidare blir Sverige medlem i den Europeiska Investeringsbanken (EIB) som på relativt goda villkor finansierar bl.a. infrastrukturprojekt, gärna med inriktning på att förbättra miljön och den regionala balansen. Ett större antal svenska projekt disku- teras nu inom banken.

3 . 2 Konvergensfrågorna

Det europeiska rådet fastställer årligen övergripande rekommendationer för den ekonomiska politiken. De nu gällande rekommendationema an— togs i juli 1994 och en utvärdering av i vilken utsträckning medlems- länderna bedriver en politik som är förenlig med dessa genomfördes under hösten.

Ett övergripande mål för EU är att bidra till ekonomisk tillväxt. En förutsättning för bestående ekonomiska framsteg är att det råder hög grad av finansiell stabilitet. EU har därför även beslutat om riktlinjer för att främja sunda offentliga finanser och stabila priser. De s.k. konvergens— kriterierna syftar till att skapa de förutsättningar som krävs för att man skall kunna uppnå en sådan finansiell stabilitet. Dessa kriterier innebär bl.a. att underskottet i de offentliga finanserna bör vara högst 3 procent av BNP och att den offentliga skulden bör uppgå till högst 60 procent av BNP.

Maastrichtfördraget innehåller också ett särskilt förfarande vid alltför stora underskott. Om ett land har — eller riskerar att få ett alltför stort budgetunderskott kan finansministerrådet (Ekofin) rekommendera vilka åtgärder som landet bör vidta. Tio av tolv medlemsländer befanns ha allt- för stora underskott när denna procedur tillämpades första gången hösten 1994.

Som medlem i EU bör Sverige utarbeta ett konvergensprogram. Det ut- arbetas inte i första hand för EU:s skull utan för att det ligger i Sveriges eget intresse att ha sunda offentliga finanser, låg inflation, låga räntor och stabil växelkurs. Konvergensprogrammet bör innehålla:

1. en redovisning av målen för den ekonomiska politiken,

lx) en redovisning av den ekonomiska politik som avses föras för att nå dessa mål och

3. bedömningar av den ekonomiska utvecklingen.

Programmet förväntas visa hur konvergensvillkoren kan uppfyllas. Såvitt nu kan bedömas kommer Sverige att kunna uppfylla de flesta kon— vergensvillkoren år 1998. Det gäller för underskottet i de offentliga finanserna, inflationen och räntenivån. Det stora underskottet i statsbud- geten och den stora och snabbt växande statsskulden gör emellertid att det

Prop. 1994/95:100

24

Bilaga 1

kommer att ta flera år innan villkoret att statsskulden inte får överstiga 60 procent av BNP kan uppfyllas. Detta problem delas av flera EU- länder. Viss oklarhet råder också rörande tolkningen av kravet avseende en stabil växelkurs.

Regeringen avser att på basis av föreliggande finansplan och dess be- handling i riksdagen överlämna ett konvergensprogram till rådet under våren 1995. Finansplanen innehåller en utförlig genomgång av alla de delar som behövs för ett svenskt konvergensprogram.

4 Den ekonomiska utvecklingen

4.1 Den internationella ekonomin 1995 och 1996

Efter en svag BNP-tillväxt under perioden 1991-1993 utvecklas OECD- ländemas ekonomi nu i en mycket mer gynnsam takt. Äterhämtningen som inleddes i USA har efter hand spridit sig först till Europa och nu också till Japan. BNP-tillväxten i OECD—området som helhet uppgick till nära 3 procent 1994 och väntas fortsätta i samma takt under 1995 och 1996. De sydostasiatiska ekonomierna har under hela 1990-talet uppvisat en stabilt hög tillväxt, vilket visar att de i allt mindre utsträckning är beroende av utvecklingen i OECD-ländema. Den höga tillväxten i regio- nen väntas fortsätta också under de kommande åren.

Tabell 4.1 Internationella förutsättningar Arlig procentuell förändring

1993 1994 1995 1996 BNP EU -0,6 2,3 2,8 3,1 OECD 1,1 2,8 2,8 2,7 Konsumentpriser EU 3,2 2,8 2,9 3,3 OECD 2.8 2,3 2,7 3,0 Arbetslöshet (% av arbetskraften) EU 10,7 11.6 11,3 10,9 OECD 8,0 8.3 7,9 7,7

Källor: OECD och Finansdepartementet.

Den starkare ekonomiska aktiviteten väntas leda till att inflationen i OECD ökar något. Detta beror främst på en tilltagande prisstegringstakt i USA, men även i Europa förväntas en något högre inflation.

Arbetslösheten i OECD nådde en topp under första halvåret 1994. Där- efter har en viss nedgång påbörjats. Trots en förhållandevis hög tillväxt 1995 och 1996 beräknas emellertid arbetslösheten endast minska med ca 0,5 procentenhet till drygt 7,5 procent av arbetskraften. Arbetslösheten i Europa ligger väsentligt över genomsnittet i OECD och väntas göra så även de närmaste åren.

Prop. 1994/95:100

25

Bilaga 1

Underskotten i de offentliga finanserna i OECD-ländema väntas sjunka något 1995 och 1996 av såväl strukturella som konjunkturella orsaker. Nedgången är dock förhållandevis måttlig och den offentliga sektorns skuldsättning i genomsnitt 1 OECD förutses fortsätta att öka något, till drygt 70 procent av BNP.

Som följd av den mer gynnsamma internationella utvecklingen har av- sättningsmarknaderna för svensk export vuxit betydligt 1994, jämfört med de närmast föregående åren. Eftersom den internationella konjunkturen nu stärks väntas en gynnsam marknadstillväxt för svensk export också 1995 och 1996.

4.2 Den svenska ekonomin 1995 och 1996

För den svenska ekonomin förändras tillväxtens drivkrafter under de närmaste åren. De snabba marknadsandelsvinstema för svensk export, som uppnåtts genom den dramatiska förstärkningen av konkurrenskraften, väntas nu avta. Den förstärkta internationella efterfrågan möjliggör dock en fortsatt stark exporttillväxt. En tilltagande investeringsaktivitet förutses emellertid utgöra den starkaste drivkraften för tillväxten under de närmaste åren, i takt med att kapacitetsutnyttjandet stiger i främst indu- strin och i de exportrelaterade tjänstesektorema. Medlemskapet i EU för- väntas förstärka investeringsuppgången. Samtidigt dämpas konsumtions- utvecklingen av den nödvändiga budgetkonsolideringen. Totalt väntas BNP—tillväxten uppgå till ca 2,6 procent under 1995 och sedan tillta något under 1996.

Den bakomliggande tillväxten är betydligt starkare. De budgetför- stärkningar som föreslagits i denna och tidigare propositioner innebär dock att en' del av tillväxten på kort sikt tas i anspråk för saneringen av statsfinanserna. Internationella studier av liknande budgetsaneringar visar att tillväxten i gengäld blir starkare räknat på medellång sikt.

Jämfört med den bedömning som presenterades i den ekonomisk-poli- tiska propositionen i höstas (prop. 1994/95:25) innebär föreliggande prognos en till synes kraftig nedrevidering av den beräknade tillväxten för 1994 och 1995, Denna förklaras dock till övervägande del av tekniska faktorer. Nationalräkenskapema har sedan den senaste prognosen bytt s.k. basår för fastprisberäkningama. Detta innebär att beräkningarna nu övergått till att göras i 1991 års priser i stället för 1985 års. Detta på— verkar viktförhållandena mellan olika efterfrågekomponenter. Så får t.ex. bostadsinvesteringar en betydlig högre vikt i 1991 års priser eftersom byggkostnaderna steg så kraftig under perioden mellan 1985 och 1991. Fallet i bostadsinvesteringar under 1994 och 1995 ger därför ett betydligt större negativt bidrag till tillväxten med det nya basåret. Totalt beräknas effekten av basårsbytet ha dragit ner den beräknade tillväxten med 0,6 procentenheter för både 1994 och 1995.

Prop. 1994/95:100

26

Bilaga 1

Tabell 4.2 Försörjningsbalans Procentuell volyinförändring, 1991 års priser

1993 1994 1995 1996

Privat konsumtion -3,7 0,6 0,0 1,0 Offentlig konsumtion —0,6 -0,2 0,0 -l,0 Stat 4.4 0,5 2.0 -1.0 Kommuner -2,7 -0,5 -1,0 -1,0 Bruttoinvesteringar -17,6 —1,3 9,5 8,5 Näringsliv -14,3 16,6 20,1 10,1 Bostäder —3 l .0 -39,3 —28,4 9,2 Myndigheter 4,3 6,5 9.2 1,7 Lagerinvesteringarl —0,3 1.0 0.0 0,1 Export 7,6 12,2 9,5 7,3 Import -2,8 11,0 7,0 5,1 BNP -2,6 2,0 2,6 2,9

' Förändring i procentav föregående års BNP. _ Källor: Konjunkturinstitutet. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Det höga ränteläget har försvagat den begynnande uppgången av den privata konsumtionen. Preliminärt bedöms den privata konsumtionen ha ökat 0,6 procent under 1994. Den nödvändiga konsolideringen av stats- finanserna medför att hushållens inkomster utvecklas mycket svagt de närmaste två åren. Detta gäller speciellt år 1995 då de realt disponibla inkomsterna minskar med ca 2,4 procent, trots en ökning av löneinkom- sterna genom att sysselsättningen ökar.

De minskande inkomsterna under 1995 och 1996 bedöms dock komma att mötas med ett minskat sparande. Hushållens skuldanpassning har varit kraftig de senaste åren samtidigt som tillgångsprisema stabiliserats eller stigit. Utvecklingen har medfört att hushållens finansiella förmögenhet åter ökat. Sammantaget förmodas behovet av ytterligare skuldanpassning ha avtagit, vilket styrks av att utlåningen till hushållen stabiliserades under 1994 efter att ha minskat i över två år. Därtill förutses räntorna fortsätta att sjunka de närmaste två åren från närmare 10,5 procent i december 1994. som en följd av omläggningen av den ekonomiska poli- tiken, inte minst som följd av minskande underskott i statsbudgeten. Vidare kommer arbetsmarknadsläget nu successivt att förbättras genom den stigande sysselsättningen. Risken för att drabbas av arbetslöshet torde därför uppfattas som allt lägre vilket bör leda till en ökad konsumtions- benägenhet. Sammantaget förväntas den privata konsumtionen förbli oför- ändrad 1995 och öka med 1 procent 1996.

Bruttoinvesteringarna i näringslivet vände kraftigt uppåt under 1994, dock från en mycket låg nivå. Ökningen uppgick preliminärt till drygt 16 procent. Inom industrin var expansionen ca 20 procent. Den snabba produktionstillväxten innebär att industrins kapacitetsutnyttjande stiger ytterligare, vilket i kombination med den mycket goda lönsamheten gör att investeringsexpansionen inom industrin väntas överstiga 30 procent 1995. Investeringarna inom övriga delar av näringslivet dämpas i viss mån fortfarande av den svaga hemmamarknaden samt av ett betydande överskott på kommersiella lokaler. Allt fler tecken tyder dock på att

Prop. 1994/ 95: 100

Bilaga 1

utvecklingen är på väg att vända. Priserna på kommersiella fastigheter har Stabiliserats och flera tjänstesektorer redovisar nu expansiva pro- duktionsplaner. De investeringsstimulanser som lades fram i den eko- nomisk-politiska propositionen i november väntas också bidra till investe- ringsuppgången. De totala bruttoinvesteringarna förutses stiga med ca 9 procent under 1995 trots ett fortsatt kraftigt fall i bostadsbyggandet. Under 1996 förutses näringslivets investeringsexpansion dämpas något samtidigt som bostadsbyggandet åter väntas öka, om än svagt. Totalt be- räknas därför investeringsuppgången bli nästan lika betydande 1996 som under 1995. Det höga ränteläget innebär dock en särskilt stor osäkerhet vad avser investeringsutvecklingen.

Ett fortsatt gynnsamt kostnadsläge tillsammans med den internationella konjunkturuppgången innebär att exporten fortsätter att stiga relativt kraftigt. Ökningen bedöms bli knappt 10 procent 1995 och ca 7 procent 1996. Importens ökningstakt beräknas dämpas genom att hemmamark- nadsföretagen utnyttjar det gynnsamma konkurrensläget för att i någon mån vinna marknadsandelar. Utvecklingen leder till att såväl handels- - som bytesbalansen förbättras de kommande åren, trots att kronan förväntas appreciera.

Tabell 4.3 Nyckeltal Procentuell förändring

1993 1994 1995 1996 Timlön, kostnad 3,3 2,8 3,5 4,0 KPI. dec-dec 4.1 2,8 2,9 3,7 NPI. dec-dec 3.6 1.9 2,0 1,7 Disponibel inkomst —3.5 1.4 -2.4 -0,5 Sparkvot (nivå) 7,9 8.5 6.3 4.9 lndustriproduktion 1,5 9.0 7,0 6,8 Sysselsättning -5,3 —0.9 2.7 1.8 Total arbetslöshet (nivå) 12,5 13,0 11,6 10,8 Oppen arbetslöshet (nivå) 8,2 7,9 6,8 6,1 Bytesbalåns (% av BNP) -1,9 0.4 1.5 3,6 Privata sektorns finansiella sparande (% av BNP) 11,5 11,6 11.6 10,4 Offentliga sektorns finansiella sparande (% av BNP) -l3,4 -ll,2 —10.2 -6.8

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Det svåra läget på arbetsmarknaden förbättrades något under loppet av 1994. Under 1995 väntas återhämtningen i ekonomin tillsammans med det nu framlagda handlingsprogrammet mot arbetslöshet få mer genom- gripande effekter för sysselsättningen, som beräknas öka med 100 000 personer. Sysselsättningsexpansionen fortsätter också 1996 om än i något långsammare takt. Effekterna på arbetslösheten begränsas dock av att även utbudet av arbetskraft kan väntas öka när situationen på arbets- marknaden ljusnar. Den öppna arbetslösheten förväntas minska från 7,9 procent 1994 till 6,5 procent 1996.

Prop. 1994/95:100

28

Bilaga 1

Diagram 4.1 Sysselsättning och arbetskraftseffekter

tusenlol 4300 .............................................................

, _ _ (X PNH/' ,

4200 _. . _ . _ 7471”??? _____________________ Arbetskraftsulbud | 4300 ........................................... Män.-.... .

| i Sysselsättning | 38001 . -

1980 1982 1954 1986 1985 ' 1993 ' 19'92 ' 19'94 ' 1996 Källa: Finansdepartementet.

Den ekonomiska återhämtningen väntas till följd av den höga arbets- lösheten och ökat arbetskraftsutbud leda till en begränsad uppgång i löne- ökningstakten. I första hand beräknas den ökade efterfrågan på arbetskraft leda till ökad sysselsättning och endast i mindre utsträckning till en högre lönenivå. För att detta skall förverkligas ställs dock stora krav på rörlig— het på arbetsmarknaden. Kravet på tlexibilitet skärps av att uppgången är ojämnt fördelad mellan sektorer och regioner. Det finns en risk att en högre löneökningstakt inom de expansiva och lönsamma delarna av näringslivet sprids till andra delar av ekonomin.

Inflationen — mätt med konsumentprisindex — i den svenska ekonomin har under loppet av 1994 visat vissa tecken på att stiga. Under hela prog- nosperioden kommer emellertid höjda indirekta skatter och minskade sub- ventioner att utgöra en press uppåt på konsumentprisindex. Av den prog- nosticerade KPI-ökningen med 2,9 procent respektive 3,7 procent under 1995 och 1996 beräknas 0,7 respektive 1,5 procentenheter förklaras av detta. Nettoprisindex väntas således öka med ca 2 procent om året under prognosperioden, vilket indikerar ett lågt underliggande inflationstryck.

Det allt högre resursutnyttjandet inom industrin har bidragit till höjda producentpriser, framför allt på insatsvaror. Den förväntat svaga utveck— lingen av den privata konsumtionen i kombination med fortsatt god till— gång på arbetskraft medför dock att såväl lönekostnader som marginaler beräknas stiga långsamt. Industrins investeringar ökar dessutom starkt vilket minskar risken för ytterligare flaskhalsar i produktionen. De inflationistiska spridningseffekterna torde därmed bli relativt begränsade.

Prop. 1994/95:100

29

Bilaga 1

Diagram 4.2 Konsumentprisindex och nettoprisindex

procent

14.. ____________________________________ .'

O mmm-”m... ....... .... .-........—............

1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Källa: Finansdepartementet.

Underskottet i den ojjfentliga sektorns finansiella sparande beräknas för 1994 uppgå till ca 168 miljarder kronor eller drygt 11 procent av BNP. Det är en förbättring med 25 miljarder kronor sedan 1993, vilket helt beror på att stödet till bankerna faller bort från utgifterna. Under de närmaste två åren leder uppgången i ekonomin tillsammans med ett suc- cessivt allt starkare genomslag av redan vidtagna och nu föreslagna bud- getförstärkande åtgärder till en mycket kraftig reducering av den offent- liga sektorns sparandeunderskott. För 1996 beräknas underskottet till ca 115 miljarder kronor eller knappt 7 procent av BNP. Då de årliga sparan- deunderskotten i staten och den offentliga sektorn alltjämt är betydande fortsätter statsskulden och den offentliga sektorns nettoskuld att öka. I slutet av 1996 uppskattas statsskulden uppgå till ca 95 procent av BNP och den offentliga sektorns finansiella nettoskuld till ca 39 procent av BNP.

4.3 Kalkyler för perioden 1994—1998

Obalansema i den svenska ekonomin är så kraftiga att de inte kan elimi- neras på kort sikt. Underskottet i de offentliga finanserna var 1994 ca 11 procent av BNP och den totala arbetslösheten, inkl. personer i arbets- marknadspolitiska åtgärder, uppgick till ca 13 procent. De förslag som regeringen redovisar i denna budgetproposition lägger emellertid grunden för en stabilisering av ekonomin under mandatperioden.

Det är inte möjligt att idag med säkerhet överblicka effekterna av denna politik på tre-fyra års sikt. Däremot är det möjligt att göra kalkyler av den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren med utgångspunkt från vissa antaganden. Sådana kalkyler redovisas i den preliminära national— budgeten. Av de tre scenarier som där presenteras återges här medel-

Prop. 1994/95: 100

30

Bilaga 1

alternativet, vilket innebär att BNP växer med drygt 2,5 procent per år under perioden l994-l998, inflationen stannar vid ca 3 procent per år och bytesbalansen uppvisar betydande överskott. Därvid förutsätts att för- troendet för den svenska ekonomin gradvis förstärks. Detta tar sig uttryck i successivt fallande räntemarginal gentemot Tyskland, ett minskat hus— hållssparande och att näringslivet fortsätter att bygga ut sin produktions- kapacitet i sådan omfattning att inflationsdrivande flaskhalsar kan und- vikas.

Tabell 4.4 Försörjningsbalans och nyckeltal 1994-1998 Procentuell förändring i 1991 års priser

1994 1995 1996 1997 1998

BNP 2,0 2,6 2,9 2,8 2,5 Import 11,0 7,0 5,1 7,7 7,8 Privat konsumtion 0.6 0,0 1,0 2,4 2,2 Offentlig konsumtion -0.2 0,0 -1,0 —l.1 -1.0 Bruttoinvesteringar —1,3 9,5 8,5 8,8 8,1 Lagerinvesteringarl 1.0 0,0 0,1 0,1 0,1 Export 12,2 9,5 7,3 7,2 6,7 inhemsk efterfrågan 1,1 1,4 1.8 2.6 2.5 Nyckeltal Timlön 2.8 3,5 4,0 4,3 4,6 KPI. årsgenomsnitt 2,2 2,9 3,7 2,8 2.9 Disponibel inkomst 1,4 -2.4 -0,5 1.4 1.3 Sparkvot. nivå 8.5 6,3 4,9 4,1 3,3 Bytesbalans” 0,4 1,5 3.6 2.9 2,8 Sysselsättning -0.9 2,7 1,8 1,4 1,0 Oppen arbetslöshet3 7,9 6.8 6.1 5.8 5.6 Total arbetslöshet 13,0 11,6 10,8 10,1 9,5 Ränta. femåriga statsobligationer 9.1 10,0 9,3 8.5 8.0

i Förändring i procent av föregående års BNP. * I procent av BNP. 3 1 procent av arbetskraften. Källa: Finansdepartementet.

Sysselsättningen beräknas i denna kalkyl öka med närmare 300 000 personer mellan 1994 och 1998. Trots det faller den öppna arbetslösheten bara från knappt 8 procent 1994 till närmare 6 procent 1998. Den totala arbetslösheten, dvs. inkl. personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, faller till 9,5 procent 1998. Att nedgångeni arbetslösheten inte blir större är en följd av att arbetskraftsutbudet ökar när arbetsmarknaden förbättras.

Den långsamma nedgången i arbetslösheten understryker behovet av en stark tillväxt och en flexibel arbetsmarknad. Med en högre tillväxt, drygt 3 procent per år under perioden 1994-1998. förväntas antalet sysselsatta öka med ca 400 000 personer och den totala arbetslösheten falla till 8 procent. För att denna utveckling skall bli möjlig krävs att förtroendet för ekonomin förstärks markant så att räntorna faller och den privata kon- sumtionen och investeringarna stiger. Det krävs också en väl fungerande arbetsmarknad där lediga jobb snabbt kan. finna kvalificerade arbets- sökande och där lönebildningen inte driver upp inflationen.

Prop. 1994/ 95: 100

31

Bilaga 1

Som tidigare redovisats inriktas budgetpolitiken på att stabilisera statsskulden som andel av BNP senast år 1998. Med de mycket om- fattande åtgärder som regeringen föreslår kommer statsskulden i medel- altemativet att stabiliseras redan 1997 och falla något 1998. Även med något lägre tillväxt och högre ränta stabiliseras statsskulden 1998.

Diagram 4.3 Statsskulden 1980-1998 Procentuell andel av BNP

120. ............................................................

Exkl. budgetförstärkningar '

110 ....................................... _

40 .___,._._ .__..,_.__,_._..._._.., , . 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996

..._..._.._,__ ... .-,—___.,__,._._...,___. 1- _. ... ___. .

1998 Källa: Finansdepartementet.

Nivån på statsskulden kommer emellertid att vara mycket hög i slutet av perioden, över 90 procent av BNP. Det gör under alla omständigheter den svenska ekonomin mycket sårbar. Räntehöjningar slår hårt på stats— finanserna. Därför bör en Stabilisering av statsskulden ses som ett etappmål. När det är uppnått bör skuldkvoten reduceras. Det kan noteras att tidigare saneringsprogram inte varit tillräckligt konkreta och om- fattande för att uppnå målet att stabilisera statsskulden. Såvitt nu kan bedömas kommer det saneringsprogram på totalt över 7 procent av BNP som nu konkretiserats att vara tillräckligt för att uppnå det uppsatta målet.

Tabell 4.5 Den offentliga sektorns finanser 1994-1998 Procent av BNP, löpande priser

1994 1995 1996 1997 1998

Inkomster 59,4 60,3 60.6 61.6 62.0 Utgifter 70,6 70,4 67,4 66,4 64,4 Finansiellt sparandel —l l .2 —10,2 -6,8 -4,8 -2,4 Primärt finansiellt sparande -9.9 -8,5 -4.1 -1.8 0.6 Olika skuldbegrepp Statsskuld 86.0 92,2 95,7 96,1 94,4 Offentlig nettoskuld 25,3 34,1 39,2 41,3 41,0 Konsoliderad offentlig brutto- Skuld 81,0 87,3 90,9 92,0 91,0

1 Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter. Källa: Finansdepartementet.

Prop. 1994/95 : 100

32

Bilaga 1

Balansen i de offentliga finanserna bör även ses i ett vidare perspektiv än enbart stabilisering av statsskulden. Andra väsentliga mått är statens budgetunderskott, den offentliga sektorns finansiella sparande och den offentliga sektorns primära finansiella sparande (dvs. inkomster och ut- gifter exkl. räntor). Även i dessa avseenden kommer balansen att för— bättras. Statens budgetunderskott reduceras betydligt till år 1998, under- skottet i den offentliga sektorns finansiella sparande minskar till drygt 2 procent av BNP och den offentliga sektorns primära sparande uppvisar ett mindre överskott.

Tabell 4.6 Den offentliga sektorns utgifter 1994-1998

Miljarder Årlig procentuell volymförändring

kr 1994 ————_————-———

1991 års 1994 1995 1996 1997 1998

priser Transfereringar till hushåll 348 0.5 -3,1 —2,9 -1.4 —0,5 Ovriga transfereringar 101 -6,0 19,4 -7.1 -6.7 -5.9 Konsumtion 391 -0,2 -O.1 -l ,0 -l ,1 —1,0 Investeringar 45 10.0 13.9 -1.5 2,6 2,6 Summa exkl. räntor 885 -0,2 1,7 -2,5 -1,7 -1,2 Räntor 104 17,6 7,7 6,2 12,6 -0,7 Summa inkl. räntor 988 1,4 2,3 -1,6 0,1 -1,1

Anm.: Exkl. kapitaltransfereringar. Källa: Finansdepartementet.

Nivån på de offentliga utgifterna är i längden avgörande. Utgiftema måste minska i reala termer de närmaste åren. Det måste ske genom både besparingar och genom att den ekonomiska tillväxten reducerar behovet av offentliga insatser. Med de åtgärder regeringen föreslår beräknas de offentliga utgifterna (exkl. räntor) minska i reala termer över perioden 1994—1998 och utgiftskvoten sjunka med ca 6 procentenheter.

De budgetförstärkningar regeringen föreslår kommer i sig att ha en dämpande inverkan på inhemsk efterfrågan. Dessa återhållande effekter kommer emellertid att motverkas av den minskade osäkerhet om fram- tiden för både konsumenter och investerare, som följer med en utveckling mot sunda statsfinanser. De kommer också att motverkas genom att de långa räntorna sjunker och genom att penningmarknadsräntoma kan bli lägre än annars skulle vara fallet.

Om inga budgetförstärkningar genomförs skulle de offentliga finanserna i stället genomgå en katastrofal utveckling. Även om tillväxten skulle vara densamma som i medelaltemativet och räntorna sjunka successivt, vilket i sig är osannolikt, skulle statsskulden som andel av BNP stiga till ca 110 procent i slutet av 1998, se diagram 4.3. Mer sannolikt är att till- växten skulle bli svag eller utebli, och att räntenivån skulle bli hög och variera kraftigt till följd av återupprepade finansiella kriser. Det är också troligt att budgetförstärkningar ändå skulle tvingas fram, men då som resultat av finansiella kriser och vid ett mer olämpligt tillfälle. Att avstå från budgetförstärkningar är därför inget alternativ.

3 Riksdagen 199—1.195. I saml. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1994/95: 100

33

Bilaga 1

Diagram 4.4 Offentliga sektorns finansiella sparande 1980-1998 Procentuell andel av BNP

—12

—15---_ . . . . . w.---. . . . . . . . 1980 1982 1984 1956 1988 1990 1992 1994 1996 1998

Källa: Finansdepartementet.

Betydelsen av tillväxt och sysselsättning för de offentliga finanserna framgår tydligt av de olika alternativ som redovisas i den preliminära nationalbudgeten. I högaltemativet är den offentliga sektorns finansiella sparande ca 1,5 procent av BNP bättre än i medelaltemativet, vilket mot— svarar knappt 30 miljarder kronor.

5 En politik för tillväxt, sysselsättning och välfärd

5.1 En politik för tillväxt

En stabil och ekologiskt hållbar tillväxt under lång tid förutsätter att samhället ständigt omvandlas för att möta förändringar i omvärlden, nya tekniska möjligheter och de krav som dessa förändringar ställer på med— borgarna. Grunden för en sådan omvandling är att var och en i samhället upplever det som meningsfullt och stimulerande att delta i utvecklingen och se de nya möjligheterna. En central uppgift för tillväxtpolitiken är att stödja och underlätta detta omdanande av samhället. De mer akuta in- satserna för att stabilisera statsfinanserna och vända arbetslösheten till en hög och stabil sysselsättning får inte skymma detta mål.

En hög ökning av produktiviteten är också en nödvändig förutsättning för god tillväxt, hög reallöneutveckling och utvecklad välfärd. En sådan utveckling ställer stora krav på kontinuerliga och omfattande investeringar i ny teknik. De kraftigt minskade investeringarna under början av 1990- talet är ur detta perspektiv allvarliga, och den nuvarande höga realräntan utgör ett påtagligt hot mot en bred ökning av investeringarna.

Sett i ett mer långsiktigt perspektiv har förhållandet mellan kostnaden för arbetskraft respektive för kapital visat sig vara en betydande faktor. Om lönerna sänks för att skapa fler arbeten, är det mer lönsamt för före-

Prop. 1994/ 95: 100

34

Bilaga 1

tagen att anställa billig arbetskraft än att investera i ny teknik, vilket successivt hotar att minska produktivitetstillväxten. Ett exempel på en sådan utveckling är USA, där lönespridningen har ökat markant de senaste 20 åren. En mycket låg arbetslöshetsersättning och minimilöner som tangerar existensminimum har visserligen skapat en lägre öppen arbetslöshet än i Europa, men samtidigt har produktiviteten utvecklats betydligt sämre.

Att öka löneskillnadema som ett sätt att angripa arbetslösheten är en mycket kortsiktig strategi, och hotar både den rättvisa fördelningen och samhällets långsiktiga förmåga till tillväxt. Detsamma gäller för an- ställningstryggheten. Den skall skydda mot godtyckliga och diskrimine- rande uppsägningar, men får inte skapa onödiga och svårhanterliga hinder för den ständigt nödvändiga omvandlingen av produktionsorganisationen. Ett alltför dåligt anställningsskydd försämrar hushållningen med arbets— kraft, genom att det ger incitament för kortsiktiga och lågproduktiva an- ställningsformer. Det riskerar också att leda till att arbetslösheten kon- centreras till svaga grupper, och att långtidsarbetslösheten och utslag- ningen av arbetslivet ökar.

Omfattningen och kvaliteten på utbildningen är av avgörande betydelse för samhällets möjligheter. Utbildning är en samhällelig investering i mänsklig kunskap och kompetens som genererar en avkastning som visserligen är svår att mäta, men som icke desto mindre är väsentlig för den långsiktiga tillväxten. Därför har regeringens program för sanering av statsfinanserna utformats i syfte att så långt möjligt undvika be- sparingar i den kommunala sektorn, där grundskola och gymnasieskola är viktiga verksamheter. Vidare innebär regeringens program mot arbets- lösheten att antalet utbildningsplatser i kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och på högskolan utökas. Dessutom skall möjligheterna att öka intresset för tekniska och naturvetenskapliga studier tas till vara.

Sverige har inom många områden världsledande forskning och ett gott samarbete mellan universitet och näringsliv samt många marknadsledande företag inom högteknologiska områden som kommunikation, kraft och läkemedel. För att möjliggöra en fortsatt internationellt konkurrenskraftig spjutspetsverksamhct måste näringspolitiken syfta till att hitta långsiktiga och övergripande lösningar som förmår att ge såväl bredd i utvecklings- arbetet som en kapitalisering av dess konkurrenskraftiga resultat.

En annan grundläggande förutsättning för tillväxt är ett väl fungerande samspel mellan de stora exportföretagen och de små och medelstora före- tagen. Teknik som utvecklas i stora företag bör så långt möjligt spridas och nyttiggöras på andra håll. Exportföretagens framgångar innebär ökade möjligheter för de mindre företag som i många fall fungerar som underleverantörer. Men det är samtidigt viktigt att konstatera att villkoren för de mindre och medelstora företagen på flera områden är annorlunda än för de stora företagen, och att detta kräver särskild uppmärksamhet och särskilda åtgärder. Många av de mindre företagen arbetar på den svenska marknaden, där efterfrågan för närvarande är mycket svagare än på exportmarknaden. Det innebär att den kraftiga förbättringen av lön-

Prop. 1994/95: 100

35

Bilaga 1

samheten är mycket ojämnt fördelad. Det finns därför behov av insatser för att lösa problemen kring de mindre företagens finansiering.

Stabilitet, långsiktighet och öppenhet är nödvändiga förutsättningar för en stark tillväxt och för att samhället skall förmå att på ett konstruktivt sätt möta de ökade krav som den snabba tekniska utvecklingen ställer. Regeringen strävar därför efter en bred och bestående politisk över- enskommelse om företagandets villkor.

Åtgärder för att främja en bred användning av informationsteknologi

De grundläggande förutsättningarna för att få till stånd en ökad och bred användning av informationsteknologi i landet får sammantaget anses som mycket goda. Sverige har goda förutsättningar att ligga i täten av den internationella utvecklingen när det gäller användning av informations- teknologi och teknikutveckling.

Regeringen har ett särskilt ansvar för att utvecklingen inom informa- tionsteknologins område tas till vara som en positiv kraft i samhälls- utvecklingen. Regeringen avser att ge åtgärder som främjar en bred an- vändning av informationsteknologi hög prioritet.

Regeringen avser att initiera utredningsarbete och åtgärder inom ett antal områden i syfte att öka användningen av informationsteknologi. Det gäller bl.a. användningen av informationsteknologi i små och medelstora företag, i arbetslivet, inom utbildningsområdet och i offentlig sektor.

Det är angeläget att den nya tekniken görs tillgänglig för alla på lik— värdiga villkor. Könsskillnader när det gäller användning av informations- teknologi måste motverkas. Funktionshindrades tillgång till tekniken bör uppmärksammas.

Inom regeringskansliet pågår ett antal projekt som rör främjande av an- vändning av informationsteknologi. bl.a. när det gäller konsekvenser för rättsordningen samt inom ramen för ett s.k. Toppledarforum med före- trädare för statliga myndigheter samt för kommun— och landstingsför- bunden. Detta arbete kommer senare att redovisas för riksdagen.

En politik för ekologisk! hållbar tillväxt

Regeringen kommer att föra en aktiv politik för att åstadkomma en lång- siktigt hållbar tillväxt och en god hushållning med gemensamma resurser. Ett miljöanpassat näringsliv kan också stärka konkurrenskraften. Pro— ducentema bör ta ett ökat miljöansvar för varor och produkter under hela deras livscykler. Ekonomiska styrmedel för att reducera avfallsmängdema övervägs. Kemikaliekontrollens substitionsprincip skall hävdas i EU:s arbete. Transportsystemet skall miljöanpassas och EU:s arbete med skärpta avgaskrav drivas på. Miljöns roll i den kommunala översikts- planeringen stärks. Möjligheterna att införa naturvårdsavgift på skogs- bruket analyseras. Ett samlat program för skyddet av fjällområden läggs fram.

Prop. 1994/95:100

36

Bilaga 1

Ekonomiska styrmedel bör användas i större utsträckning inom miljö- politiken. En parlamentarisk utredning kommer att genomföras om möj- ligheterna till en ökad miljörelatering av skattesystemet. Ett nytt förslag till miljöbalk kommer att föreläggas riksdagen.

Hotet mot miljön känner inga nationsgränser. Därför behövs en gemen- sam och ambitiös miljöpolitik i det europeiska samarbetet. Samarbetet kring Östersjön är särskilt viktigt. Det första avtalet om svenskt stöd för avloppsrening i Baltikum har just undertecknats för den lettiska staden Liepaja. Projektet är ett samarbete mellan bl.a. Liepaja och Norrköping samt de lettiska, svenska och finska regeringarna och Världsbanken. Av— talen för Klaipeda i Litauen och Hapsalu i Estland står nu i tur. Vän- ortssamarbetet mellan städer och tätorter runt Östersjön har en allt större betydelse också för att skydda den gemensamma miljön. Det svenska stödet till utbyggnad av avloppsreningsverk i Östersjöområdet ges ytter- ligare resurser.

En politik för jämställdhet

En viktig förutsättning för jämställdhet är möjligheten för både kvinnor och män att vara ekonomiskt oberoende och kunna försörja sig själva genom eget arbete. De svenska kvinnorna förvärvsarbetar i dag i nästan lika hög utsträckning som männen 72 respektive 74 procent. Antalet arbetslösa kvinnor är i dag något mindre än antalet arbetslösa män. I takt med att sysselsättningen inom de cxportorienterade verksamheterna ökar kan emellertid männens andel av de arbetslösa förväntas minska.

Detta är en följd av den könsuppdelade arbetsmarknaden. En fortsatt återhållsam utveckling inom den offentliga sektorn innebär risker för att fler kvinnor blir långtidsarbetslösa. Särskilt gäller detta äldre kvinnor som redan i dag har stora svårigheter att få en ny anställning. I budgetpropo— sitionen redovisas därför förslag för att stärka kvinnors möjligheter till sysselsättning, utbildning och kompetensutveckling och motverka utslag- ning från arbetsmarknaden.

Flera utredningar visar på omfattande löneskillnader mellan kvinnor och män. Detta bidrar till att ett stort antal lågavlönade och lågutbildade kvinnor blir beroende av bidrag från det allmänna, trots eget förvärvs- arbete. Ca 235 000 kvinnor har också ofrivilligt deltidsarbete. Jämställd- hetsministem avser att bjuda in arbetsmarknadens parter till överlägg- ningar för att höra deras uppfattning om vad som kan göras för att komma till rätta med löneskillnaderna.

En stark offentlig sektor har bidragit till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Den har omvandlat oavlönat arbete till avlönat och sam— tidigt gjort kvinnors tjänstearbete möjligt. Att försvara den gemensamma finansierade omsorgen om barn och gamla är därför en av de viktigaste uppgifterna för jämställdhetsarbetet, men också en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Regeringen avser att så långt möjligt värna sådana viktiga kommunala och landstingskommunala verksamheter som värd,

Prop. 1994/952100

37

Bilaga 1

omsorg och skola. Det förutsätter dock att det är möjligt att i stället lägga ut de nödvändiga utgiftsminskningarna på andra utgiftsprogram.

5.2 Finans— och penningpolitiken

Efter tre år med en mycket negativ utveckling beräknas BNP åter öka med 2 procent 1994 och 2,5-3 procent per år under åren 1995 och 1996. Äterhämtningen sker emellertid från en låg nivå och är inte tillräckligt stark för att ensam åstadkomma den nödvändiga saneringen av stats— finanserna. Betydande inkomstförstärkningar och utgiftsminskningar kommer därför att krävas under de kommande åren om statsskulden skall kunna stabiliseras.

Sveriges statsskuld och budgetunderskott är bland de största inom OECD-området. Statsskulden vid slutet av 1994 beräknas till ca 1300 miljarder kronor eller 86 procent av BNP. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas uppgå till ca 170 miljarder kronor eller ca ll procent av BNP 1994. Räntebetalningarna på statsskulden beräknas uppgå till 100 miljarder kronor.

Underskotten bidrar i hög grad till att räntenivån i Sverige är hög. Budgetunderskotten, försvagning av valutakursen och tidigare inflation kan förklara det mesta av ränteskillnaderna mellan olika länder. Den höga räntan håller i sin tur tillbaka både investeringar och konsumtion och bromsar därmed efterfrågan och tillväxten i ekonomin.

Fortsatta underskott blir dessutom ett välfärdsproblem när en allt större del av statens skatteinkomster går till att betala räntorna på statsskulden och därmed tränger ut andra angelägna utgifter. Att stärka de offentliga finanserna är därför ett sätt att på sikt stärka välfärdssamhället.

Den ökande statsskulden leder även långsiktigt till fördelningsproblem mellan generationer. men också mellan befolkningsgrupper. Om dagens generation ökar statsskulden lämnar den över betalningsbördan till kommande generationer.

Det allvarligaste är emellertid den begränsning av det ekonomisk- politiska handlingsutrymmet som en kraftig skulduppbyggnad för med sig. Om Sverige möter nästa internationella lågkonjunktur utan att ha stabiliserat de offentliga finanserna blir det mycket svårt att parera ctt efterfrågebortfall och en ökad arbetslöshet.

Även i början av 1980-talet var de offentliga underskotten mycket stora. Äterhämtningen av de offentliga finanserna under 1980-talets långa och starka högkonjunktur gick relativt snabbt och 1988 uppvisade budge- ten ett litet överskott. Det finns dock flera skäl som talar för att återhämt- ningen nu kommer att gå betydligt långsammare.

. Arbetslösheten var mycket låg under 1980-talets högkonjunktur. Under 1990-talets lågkonjunktur steg arbetslösheten till nivåer som inte setts sedan 1930—talet. Dagens konjunkturuppgång bidrar till att

Prop. 1994/95:100

38

Bilaga 1

minska arbetslösheten, men inte ens mycket optimistiska bedömare tror att arbetslösheten kommer att gå ner till 1980-talets nivåer.

. I hägnet av kreditmarknadens avreglering ökade den privata konsum— tionen och minskade hushållens sparande kraftigt under andra hälften av 1980-talet. Som lägst uppgick sparkvoten till minus 5 procent år 1989. Den höga privata konsumtionen medförde att statens inkomster ökade markant. I längden kunde emellertid inte hushållen spendera mer än sin disponibla inkomst. Hushållen kan förväntas vara betydligt mer återhållsamma i sina konsumtionsbeslut under komman- de år än vad som var fallet under slutet av 1980-talet.

. Statsskulden är betydligt större nu än den var på 1980-talet. Många års ackumulerade underskott har skapat en mycket stor statsskuld. Därutöver är realräntan hög. Räntebetalningarna på statsskulden tar därigenom en allt större del av budgetens utgifter i anspråk.

Mot denna bakgrund är ett kraftfullt och trovärdigt budgetförstärk- ningsprogram nödvändigt. En utgångspunkt för detta program är att bud- getförstärkningama i kombination med ökad sysselsättning och tillväxt skall leda till att statsskulden stabiliseras som andel av BNP senast 1998.

I höstens ekonomisk-politiska proposition föreslogs budgetförstärk- ningar på ca 57 miljarder kronor netto. Dessa överensstämde i huvudsak med de åtgärder som tidigare hade presenterats i socialdemokratemas val- manifest. Riksdagen har med små justeringar beslutat i enlighet med dessa förslag.

Regeringen har vidare i en särskild proposition föreslagit hur medlems- avgiften till EU skall finansieras. Avgiften uppgår till ca 20 miljarder kronor 1998 och föreslogs finansieras med både utgiftsminskningar och skattehöjningar. Pr0positionen har antagits av riksdagen och innebär bl.a. att en betydande del av finansieringen sker redan från årsskiftet i form av en höjning av arbetsgivaravgiftema med 1,5 procentenheter.

I valrörelsen begärde socialdemokratema ett öppet mandat av väljarna för att vidta ytterligare åtgärder om det skulle visa sig vara nödvändigt. Som konstaterades i den ekonomisk-politiska propositionen medför det försämrade statsfinansiella utgångsläget, som bl.a. beror på högre räntor, att det krävs ytterligare budgetförstärkningar för att stabilisera stats- skulden under innevarande mandatperiod. Regeringen aviserade därför redan i höstens ekonomisk-politiska proposition att budgetpropositionen 1995 skulle inkludera ytterligare förslag till budgetförstärkande åtgärder om sammanlagt 20 miljarder kronor, huvudsakligen i form av utgiftsned- dragningar. Detta fullföljs i föreliggande proposition med förslag om minskade utgifter av denna storleksordning.

Genom dessa mycket omfattande budgetförstärkningar läggs den ekono- miska politiken om på ett sätt som lägger grunden till en hållbar ut- veckling av de offentliga finanserna. Därmed skapas förutsättningar för en stark och uthållig återhämtning av produktion, sysselsättning och

Prop. l994/ 95 : 100

39

Bilaga 1

välfärd. Den fördelningsmässigt viktigaste effekten är att en sådan ut— veckling förbättrar sysselsättningsmöjlighetema även för utsatta grupper.

Budgetförstärkningama är utformade så att de får ett särskilt stort genomslag på de offentliga finanserna redan 1995 och 1996 för att ge så snabba effekter som möjligt på skuldutveckling, ränta och växelkurs.

För att minska sårbarheten och skapa ekonomisk—politiskt handlings- utrymme i framtiden vore det önskvärt att inte bara stabilisera utan även minska skuldkvoten. Om de offentliga finanserna skulle förbättras snabbare än vad som nu kan förutses bör den därvid uppkomna budget— förstärkningen användas för att uppnå en minskning av skuldbördan.

För att återupprätta förtroendet för de offentliga finanserna och däri- genom skapa förutsättningar för lägre räntor måste budgetdisciplinen stärkas. Under de senaste åren har budgetpolitiken varit alltför svag genom att skatter har sänkts och utgifter ökats utan adekvat finansiering. I fortsättningen måste således utgiftsökningar och inkomstminskningar vara fullt finansierade genom samtidigt beslutade utgiftssänkningar eller inkomstökningar. De offentliga finanserna är så svaga att varje ofinansie- rad utgiftsökning eller inkomstminskning riskerar att ge ofördelaktiga effekter på ekonomin via räntan och växelkursen, även om åtgärden i övrigt är väl motiverad.

Som ett stöd för att stärka budgetdisciplinen pågår ett utredningsarbete avseende statsbudgeten som bl.a. syftar till en fullständigare och tydligare redovisning av statens utgifter och inkomster. Ett första steg i denna riktning tas redan i budgetförslaget för 1995/96.

Regeringen har beslutat öka statens skuld i utländsk valuta och sam— tidigt införa en flexibilitet för Riksgäldskontoret vid valutauppläningen. Riksgäldskontoret skall under 1995 låna minst 30 miljarder kronor netto i utländsk valuta. Detta motsvarar en bruttoupplåning om ca 90 miljarder kronor då valutalån om ca 60 miljarder kronor beräknas förfalla under 1995. Under vissa perioder har upplåning i utländsk valuta kunnat ske till lägre kostnader än upplåning i svenska kronor. Genom att regeringens beslut om statens upplåning i utländsk valuta har varit beloppsmässigt precisa under de senaste åren, har det saknats flexibilitet för Riks— gäldskontoret att löpande välja att finansiera budgetunderskottet på den marknad som erbjuder de mest fördelaktiga villkoren. Regeringen inför nu en sådan flexibilitet. Riksgäldskontoret ges möjlighet att i viss utsträckning öka upplåningen i utländsk valuta utöver de nyss nämnda nivåerna. Denna möjlighet bör utnyttjas i den mån goda finansieringsvill- kor kan erhållas på den internationella kapitalmarknaden.

Penningpolitiken

Prisstabilitet är en viktig förutsättning för en framgångsrik ekonomisk politik. Erfarenheterna visar att hög inflation försämrar förutsättningarna för en balanserad och uthållig tillväxt. Länder med varaktigt låg infla- tionstakt är betydligt mindre sårbara när det inträffar ekonomiska stör- ningar eller kriser av olika slag. Detta har varit mycket påtagligt i sam-

Prop. l994/ 95 : 100

40

Bilaga 1

band med den turbulens som vid olika tillfällen rätt på de finansiella marknaderna under de senaste åren. Det är därför av yttersta vikt att inflationsproblemen inte tillåts återkomma i den svenska ekonomin.

Penningpolitikens huvuduppgift är att säkerställa en låg inflation. Riks— banksfullmäktige har definierat inflationsmålet som att inflationen enligt konsumentprisindex skall uppgå till 2 procent med en marginal uppåt och nedåt på 1 procentenhet. Detta är i linje med inflationsmålen i andra europeiska länder. Omläggningen av finanspolitiken ger ett ökat för- troende för den ekonomiska politiken samt förutsättningar för en starkare växelkurs och lägre marknadsräntor. Därmed minskar bördan på penning— politiken.

En bieffekt av saneringen av statsfinanserna är att nedtrappningen av subventioner och höjningen av vissa indirekta skatter leder till att konsutnentpriserna stiger. Därmed finns en risk att ökningstakten i kon- sumentprisindex åtminstone under en period överstiger 3 procent. Den stramare finanspolitiken bidrar dock till att det underliggande inflations- trycket minskar.

5.3 Arbetsmarknad och sysselsättning

Sedan 1990 har antalet sysselsatta minskat med 525 000 personer. Den totala arbetslösheten (inkl. personer i åtgärder) har ökat med 425 000 personer, och den öppna arbetslösheten med 260 000 personer. Den minskade sysselsättningen har således lett till att arbetskrfaten minskat med ca 100 000 personer. Under den nu inledda återhämtningen kommer på motsvarande sätt den ökade sysselsättningen att bidra till ett ökat arbetsutbud.

Mot den här bakgrunden finns en betydande risk att Sverige drabbas av samma höga och permanenta arbetslöshet som i många andra länder. För att minska risken för en permanent hög arbetslöshet krävs resoluta och snabba insatser för att underlätta och stödja en varaktig ökning av syssel— sättningen. Även statsfinansiella skäl talar för kraftigt höjda ambitioner vad gäller ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.

Det finns ingen möjlighet att snabbt nå tillbaka till 1990 års sysselsätt— ningsnivå. Då var ekonomin överhettad och bristen på arbetskraft om— fattande. Utslagningen av företag och arbetstillfällen under början av 1990—talet gör det nödvändigt med omfattande insatser för att ersätta den produktionskapacitet som har gått förlorad. De yrkes- och kompetens- mässiga obalansema på arbetsmarknaden har samtidigt sannolikt ökat.

Politiken kan därför inte ensidigt inriktas på en snabb ökning av efter— frågan på arbetskraft. Den måste i stället lägga stor vikt vid åtgärder för att anpassa utbudet av arbetskraft till strukturen på efterfrågan, vid att förebygga och förhindra brist på kompetent arbetskraft inom olika del- arbetsmarknader och vid att allmänt förbättra arbetsmarknadens funk— tionssätt. Åtgärder för att stärka arbetskraftens kompetens och underlätta företagens nyanställningar samt inriktningen av arbetsförmedlingens

Prop. l994/ 95: 100

41

Bilaga 1

arbete har därvid stor betydelse, liksom åtgärder för att bryta den köns— uppdelade arbetsmarknaden.

Regeringen lägger fram ett omfattande handlingsprogram för att stimu- lera tillväxt och sysselsättning och för att minska arbetslösheten. Hand- lingsprogranunet har följande inriktning.

l. Uthållig tillväxt Det skall ta till vara det utrymme som nu finns på arbets- och kapi- talmarknadema och bidra till en uthållig ekonomisk tillväxt. Syftet är att skapa sådana villkor att Sverige får fler företag och fler före— tagare.

2. Nya jobb i näringslivet Det skall bidra till fler arbetstillfällen och säkerställa att de nya arbetstillfällena i första hand kommer till stånd i näringslivet.

3. Jämställdhet i arbetslivet Det skall bidra till att resurstillväxten och den ökade sysselsättningen fördelas så att kvinnornas möjligheter på arbetsmarknaden stärks.

4. Bättre kompetens för jobben Det skall bidra till en höjd utbildningsnivå och till höjd kompetens i arbetslivet för att säkerställa en fortsatt förbättring av produktivitet och en fortsatt god konkurrenskraft.

5. En väg tillbaka från arbetslöshet Det skall ge de arbetslösa möjlighet till arbete eller arbetsförbe- redande åtgärder och på så sätt minska behovet av passivt kontant— stöd.

6. Kamp mot tmgdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet Det skall bidra till att höja ambitionerna när det gäller att bekämpa ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Målet är att ungdomar skall ha utbildning, arbete eller arbetsförberedande åtgärd senast inom 100 dagar.

Näringspolitiken

Uppgiften för näringspolitiken är att medverka till en snabb förnyelse och utveckling inom företagssektom. Svenskt näringsliv skall kännetecknas av ny teknologi, nya produkter, hög kompetens och hög förädlingsgrad. Det är regeringens uppfattning att investeringsnivån måste höjas markant och att ny produktionskapacitet nu måste byggas upp i stället för den som har gått förlorad under de senaste årens ekonomiska stagnation och tillbakagång.

Det finns goda förutsättningar att få till stånd en ökning av investering— arna, i första hand inom industrin. Lönsamheten är mycket god i närings-

Prop. 1994/ 95: 100

42

Bilaga 1

livet och det finns ett stort finansiellt sparande i den privata sektorn, som ger utrymme för kraftigt ökade investeringar och sysselsättning. Under 1995 beräknas industrins driftsöverskott brutto uppgå till 118 miljarder kronor, vilket kan jämföras med industrins totala investeringar, vilka väntas uppgå till 54 miljarder kronor. Industrins höga lönsamhet innebär att en stor del av investeringarna kan självfinansieras samtidigt som soliditeten stärks och företagens kreditmöjligheter avsevärt förbättras.

En ny grundläggande förutsättning för näringspolitiken är att Sverige sedan årsskiftet är medlem i EU och fullt ut deltar i det ekonomiska och politiska samarbetet. Medlemskapet innebär att klarhet har skapats för en viktig del av det svenska näringslivets villkor. De svenska företagen kommer nu att arbeta på samma villkor som alla andra företag på den inre marknaden. Beslutet bidrar till att göra Sverige mer attraktivt som investeringsland. Detta bör bidra till att stärka växtkraften i den svenska ekonomin. För att stimulera företag att etablera sig i Sverige föreslår regeringen att en självständig organisation bildas för kontakt med de utländska företagen och med särskilda resurser för marknadsföring av Sverige.

En annan grundläggande förutsättning är ett väl fungerande samspel mellan de stora exportföretagen och de små och medelstora företagen i tillväxtprocessen. Exportföretagens framgångar innebär ökade möjligheter för de mindre företag som i många fall fungerar som underleverantörer. Men det är samtidigt viktigt att konstatera att villkoren för de mindre och medelstora företagen på flera områden är annorlunda än för de stora före- tagen och kräver särskild uppmärksamhet och särskilda åtgärder.

Arbetsrätten är ett område där det behövs särskilda lösningar för de mindre företagen. Denna fråga kan i många fall lösas direkt av parterna inom ramen för nu gällande arbetsrätt. Därtill kommer att regeringen gett den nya arbetsrättsutredningen i uppdrag att särskilt uppmärksamma dessa frågor.

Många av de mindre företagen arbetar på den svenska marknaden, där efterfrågan för närvarande är mycket svagare än på exportmarknaden. Det innebär att den kraftiga förbättringen av lönsamheten är mycket ojämnt fördelad. Det finns därför behov av insatser för att lösa pro- blemen kring de mindre företagens finansiering.

Som ett led i detta bör statens engagemang i Atle och Bure nu om- prövas. Målet är att erbjuda företag i tidigt utvecklingsskede en finan— siering som stärker soliditeten. Vidare bör AP-fonden få ökade möjlig- heter att tillföra riskkapital till de små och medelstora företagen. Regeringen kommer också att överväga ett s.k. riskkapitalavdrag, som innebär en möjlighet för privatpersoner att göra avdrag för förvärv av nyemitterade aktier i onoterade bolag. Regeringen planerar vidare att för- stärka resurserna till de särskilda lånen till kvinnliga företagare.

Teknikspridningen är avgörande för näringslivets möjligheter till ut- veckling. Regeringen föreslår särskilda insatser för att skapa en infra- struktur för kunskapsförmedling till de mindre och medelstora företagen.

Sverige ligger sedan länge bland de främsta länderna när det gäller informationsteknologi och teknikanvändning. Den tekniska utvecklingen

Prop. l994/ 95: 100

43

Bilaga 1

går mycket snabbt och därför behövs det insatser för att främja en fortsatt utveckling och användning av informationsteknologin. Regeringen avser att ta initiativ till utredningar och åtgärder inom ett antal områden i syfte att öka användningen av informationsteknologi. Det gäller bl.a. använd- ningen av teknologin i små och medelstora företag, i arbetslivet, inom utbildningsområdet och inom den offentliga sektorn.

Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken

Arbetsmarknadspolitiken har en central roll i den ekonomiska politiken. Den skall främja ekonomisk tillväxt, stabilitet och en rättvis fördelning. Arbetsmarknadspolitiken har de senaste åren med snabbt växande arbetslöshet fått bära en alltför tung börda. En stor del av insatserna har inriktats på att få till stånd särskilt anordnade arbetstillfällen vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden i form av ungdomspraktik och ALU- verksamhet. Det är nu hög tid för nya grepp och för en ny inriktning.

Det är sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden som nu måste stå i centrum för verksamheten. Åtgärder som syftar till att skapa arbets- tillfällen vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden måste begränsas till att avse insatser för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. De ekonomiska resurserna måste omdisponeras från långvariga kontant- stöd till tillfälliga stimulanser för expansion och nyanställning i näringsli- vet. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten mäste främjas. Samspelet mellan utbildning och arbetsliv måste förbättras. Ambitionema när det gäller insatser mot ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet måste höjas kraftigt. Arbets- och utbildningslinjen måste betonas långt starkare än vad som skett under de gångna åren.

Som ett led i en sådan ny inriktning införs en temporär stimulans till nyanställningar i näringslivet i form av en reduktion av arbetsgivarav- giftema med upp till 6 000 kronor per månad i 12 månader. Denna åtgärd har till syfte att motverka både arbetslöshet och inflation genom att sänka kostnaderna för expansion och produktionsökning. Åtgärden innebär en stimulans till företagen att tidigarelägga rekryteringen och den ger samtidigt ett incitament att rekrytera bland de arbetslösa i stället för att rekrytera personal från andra företag. Reduktionen av avgiften avser tillsvidareanställning av personer som är registrerade som arbetslösa. Stödet beräknas omfatta ca 110 000 personer under 1995 och innebär att näringslivets avgifter sänks med upp till 7 miljarder kronor. Genom denna åtgärd skall behovet av andra åtgärder och av kontantstöd vid arbetslöshet kunna reduceras kraftigt. Förslaget om det nya anställnings- stödet kommer att föreläggas riksdagen i en särskild proposition. Den nya stimulansen skall gälla för nyanställning av arbetslösa som sker fr.o.m. den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1995. Särskilda medel har avsatts för information om anställningsrabatten.

Vidare föreslås villkoren för utbildningsvikariat förbättras och medel avsätts för i genomsnitt 20 000 vikariat per månad. Denna åtgärd har en dubbel effekt i form av höjd kompetens hos dem som har arbete och nya

Prop. 1994/95:100

44

Bilaga 1

arbetstillfällen för de arbetslösa. Avdraget för kostnader för vikarie höjs till 500 kronor per dag och det maximala avdraget för utbildnings— kostnader höjs till 40 000 kronor per utbildad.

För att motverka arbetslösheten i byggbranehen har beslut redan fattats om stimulanser till bygginvesteringar. Dessa stimulanser bör nu komplet- teras med ett 130-procentigt bidrag till förbättringar av inomhusklimatet i skolor och på daghem.

Utöver dessa direkta anställningsfrämjande insatser läggs ett omfattande förslag om utbildnings— och kompetenshöjning för att möta de ständigt ökade kraven på kompetens i arbetslivet. Sammanlagt kommer 90 000 extra utbildningsplatser att skapas under 1995 och 1996. Totalt innebär denna satsning en utökning av utbildningen med ca 16 000 platser.

Inom denna ram föreslås särskilda insatser när det gäller utbildning i teknik och språk för att möta behoven hos exportindustrin. 9 000 platser tillkommer på högskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildning och särskilt gynnsamma villkor, ett s.k. N/T—arvode på 12 000 kronor per månad, tillskapas. 3 500 platser inrättas på högskolan för språkutbildning.

På gymnasieskolans yrkesinriktade linjer införs ett nytt tredje år för att ge fördjupning och breddning av yrkesutbildningen. Detta innebär 16 000 platser. Ett tredje gymnasieår inrättas på Komvux. Ytterligare 10 000 platser för arbetslösa inrättas inom folkhögskolan.

På regeringens förslag beslutade riksdagen i höstas att höja ambitio- nerna när det gäller Komvux och arbetsmarknadsutbildningen. Medel av- sätts för sammanlagt 136 500 platser i arbetsmarknadsutbildningen, ut- bildning i företag samt Komvux.

En ny form av praktik för arbetslösa akademiker införs i form av en ettårig aspirantutbildning. En ny form av praktikplatser, Europa- stipendier för arbetslösa ungdomar, bör prövas i samarbete med svenska exportföretag.

Regeringen vill vidare åstadkomma en ny form av flexibilitet mellan ut- bildning och arbetsliv, som gör att en ledig plats skall ha förtur framför fortsatta studier. Studier som på så sätt avbryts skall kunna återupptas efter avslutat arbete eller på lämpligt sätt kombineras med ett arbete. Regeringen kommer att tillkalla en särskild utredare för att i samråd med parterna och utbildningsanordnare utforma ett förslag.

När det gäller ungdomar är den föreslagna stimulansen till nyanställ- ningar särskilt betydelsefull. Därtill kommer den ökade tillgången på yrkesinriktad utbildning i form av det tredje gymnasieåret och tillkomsten av fler platser i högskolan. Vidare förstärks de arbetsmarknadspolitiska insatserna både i form av kommunalt uppföljningsansvar, den nya ung- domsintroduktionen, ett ökat antal utbildningsplatser samt en ny form av praktik, s.k. Europa-stipendier. Datortek införs i alla kommuner i syfte att ge arbetslösa ungdomar utbildning i modern teknik. Målet med alla dessa insatser är att ungdomarna så snabbt som möjligt skall komma i arbete eller utbildning och att alla skall ha fått ett lämpligt erbjudande inom 100 dagar.

Insatserna för de långtidsarbetslösa förstärks genom att rekryterings- stödet reserveras för dessa sökande och att stödet kan användas i förening

Prop. 1994/ 95: 100

45

Bilaga 1

med det allmänna nyanställningsstödet. Därmed bör de långtidsarbetslösas möjligheter att få nytt fotfäste på arbetsmarknaden öka markant. Stödet beräknas omfatta i genomsnitt 26 000 långtidsarbetslösa. Beredskaps- arbeten och ALU—arbeten skall i fortsättningen användas i första hand för att bryta eller förhindra uppkomst av långtidsarbetslöshet. Medel avsätts för i genomsnitt 8 000 respektive 10 000 sådana arbetstillfällen. Utom- nordiska invandrare som har särskilt stora svårigheter att få arbete, skall få ökade möjligheter till arbetspraktik. Medel avsätts för i genomsnitt 5 000 platser per månad.

Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring måste hävdas. Nya initiativ behövs för att göra kontraktet mellan den enskilde och samhället tydligare. Regeringen har tillsatt två utredningar; dels om återkommande arbetsplatskontakter, dels om nya organisatoriska former för att förstärka arbetssökandet, s.k. arbetsföretag. Regeringen vill redan nu föreslå att de arbetslösas kontakt med arbetslivet förbättras genom ett system med återkommande arbetsplatskontakter, Medel har avsatts för 20 000 platser i genomsnitt per månad.

Parternas medverkan

Arbetsmarknadens parter har en nyckelroll när det gäller att åstadkomma ekonomiska och sociala framsteg. Statsmaktema kan utforma och besluta om en ny inriktning och nya grepp i arbetsmarknadspolitiken, men effekterna av dessa åtgärder är i stor utsträckning beroende av en aktiv medverkan från parterna i arbetslivet. Av ännu större betydelse är de villkor som skapas direkt av arbetsmarknadens parter genom avtal eller praxis i arbetslivet. Därför måste förnyelsen av villkoren på arbets- marknaden bedrivas parallellt av staten och parterna.

Regeringen vill därför understryka vikten av det arbete som nu börjar komma i gång mellan parterna när det gäller såväl praktisk medverkan kring rekryterings- och utbildningsbehov som förhandlingar om förnyelse av de arbetsrättsliga villkoren. Detta arbete bör nu bedrivas över hela fältet med det uttalade syftet att panema tar ett ökat ansvar för att arbetsmarknaden fungerar väl och att de arbetslösa snabbt kommer in i arbete eller utbildning eller annan arbetsförberedande verksamhet.

Lönebildningen kommer att vara av avgörande betydelse för förutsätt- ningarna att nå framgång i den ekonomiska politiken. Tudelningen av ekonomin i en expansiv exportorienterad del och en trög henunamark- nadsorienterad del, liksom de stora skillnaderna mellan efterfrågans och utbudets struktur, medför betydande risker. Den svaga kronkursen har gett betydande konkurrensfördelar och kraftiga vinstförbättringar för den exportorienterade sektorn. Dessa måste nu kanaliseras till investeringar i både utbyggd kapacitet och förbättrade produktionsmetoder för att sysselsättningsökningen skall bli stabil och varaktig. Om vinstökningarna i stället leder till kraftiga lönekostnadsökningar riskerar dessa att snabbt spridas till andra delar av den privata sektorn och den offentliga sektorn, som i det nuvarande konjunkturläget inte har förmåga att bära sådana

Prop. l994/ 95: 100

46

Bilaga 1

lönekostnadsökningar. En sådan utveckling skulle allvarligt försvåra möj- ligheterna att lösa sysselsättningsuppgiften.

Arbetsmarknadens parter har således ett stort ansvar för möjligheterna att nå framgång. I deras händer ligger det huvudsakliga ansvaret för lönebildningen. Under 1995 löper en stor del av avtalen ut. Det är en kritisk punkt. Då avgörs om svenskt näringsliv skall bibehålla sin goda konkurrenskraft och därmed kraftfullt kunna bidra till nödvändig tillväxt, fler arbeten och därmed goda möjligheter att sanera statsfinanserna. Statens ansvar är att klart ange de politiska förutsättningarna. Om lönerna genom parternas försorg länkas in i en strategi för tillväxt innebär detta minskad inflationsrisk och förbättrade offentliga finanser, vilket ökar utrymmet för en appreciering av kronan, låga räntor och därmed högre investeringar och en större uthållig sysselsättningsökning.

5.4 Strukturpolitiken

För att uppnå en uthållig ökning av sysselsättning och välfärd krävs en strukturpolitik som stärker Sveriges produktionsförmåga och där männi- skors vilja till arbete och skapande tas till vara.

Utbyte av varor och tjänster mellan olika länder befrämjar en stark och uthållig tillväxt. De upphandlingsregler som tillämpas inom EU innebär i princip att producenter i olika länder skall kunna konkurrera på lika villkor om den offentliga sektorns upphandling. Sådana konkurrensregler är särskilt viktiga för att undvika diskriminering av producenter från ett litet land som Sverige. Sverige bör både inom EU och i andra fora verka för fortsatta sänkningar av tullar och andra handelshinder.

Den svenska konkurrenslagstiftningen har skärpts och blivit mer lik den som gäller i många andra EU-länder. Regeringen avser att vara restriktiv med att bevilja undantag från den nya lagstiftningen. Sverige bör såväl nationellt som internationellt verka för en strikt konkurrenspolitik som främjar konsumenternas intresse.

Principerna för reformeringen av det allmänna ålderspensionssystemet har antagits av riksdagen. Sambandet mellan livsinkomst och pension för- stärks och pensionsutgifternas följsamhet till den samhällsekonomiska ut- vecklingen förbättras. Pensionsreformen skall nu fullföljas genom konkret lagstiftning, där värdet av pensionsförmånema kopplas till både pris- utvecklingen och den realekonomiska utvecklingen. Reformeringen inne- bär att vid en svag ekonomisk utveckling kommer pensionsutgiftema att bli lägre än med dagens system.

Även i övrigt bör socialförsäkringama utformas så att de befrämjar arbete och motverkar passivitet. Den reformering av sjukförsäkringen som inleddes 1990 och som sedan under bred parlamentarisk enighet följdes upp genom införande av en sjuklöneperiod har bidragit till lägre sjukfrånvaro. Genom sjuklöneperioden har arbetsgivarna fått starkare incitament att utforma arbetsmiljön i vid mening på ett sätt som reducerar risken för ohälsa.

Prop. 1994/95: 100

47

Bilaga 1

Antalet förtidspensionärer har ökat under en lång tid. Fler människor utestängs permanent från arbetsmarknaden och kostnaderna stiger. Av såväl sociala som samhällsekonomiska skäl är det nödvändigt att den nu- varande trenden inom förtidspensioneringen bryts. Förtidspension bör utges först när alla möjligheter att återge den försäkrade arbetsförmågan har prövats. Förtidspensionen bör renodlas så att den endast utgör er- sättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker. Arbetsmarknadsskäl bör inte ge rätt till förtidspension.

Under våren 1995 kommer regeringen att presentera en proposition med förslag om förbättrad beredning av beslut om sjukpenning och för- tidspension. Sjuk— och arbetsskadeberedningen kommer att få i uppdrag att pröva grunderna för och beräkningen av förtidspension och sjukersätt- ning. Bl.a. bör ändrade kvalifikationsvillkor och förändrad beräkning av s.k. antagen inkomst övervägas. I samband med beredningen av dessa förslag under hösten 1995 kommer regeringen att förslå regeländringar som tillsammans med tidigare i är beslutade regeländringar ger den be- sparing om 3 miljarder kronor netto som ingick i det socialdemokratiska valmanifestet.

Inom familjestödet kommer utredningsarbetet att inriktas mot att ut— forma enklare och effektivare stödformer som inte motverkar jämställdhet och intresset att arbeta.

5.5 Skattepolitiken

Skattepolitiken syftar till en samhällsekonomiskt effektiv beskattning som också tillgodoser fördelningspolitiska mål. Genom 1990-1991 års skatte- reform lades en god grund för det svenska skattesystemet. Reformen var fördelningspolitiskt balanserad genom att de sänkta skattesatserna kom- binerades med en breddning av olika skattebaser som i första hand minskade avdragsmöjlighetema för personer med höga inkomster. Balansen bröts genom den förra regeringens politik, som bl.a. innebar långtgående sänkningar av skatteuttaget på kapitalinkomster. Reglerna blev också mer komplicerade samt skapade ökade möjligheter till skatte- planering. Genom höstens ekonomisk-politiska proposition (prop. 1994/95:25) återupprättades den avvägning mellan effektivitets- och för- delningsmål som gjordes i skattereformen. Därutöver föreslogs och beslutades ett antal åtgärder för att stärka budgeten i syfte att stabilisera statsskulden senast år 1998.

De förslag till ökade skatter och avgifter som redovisades i den eko- nomisk-politiska propositionen och i propositionen om finansiering av den svenska medlemsavgiften till EU kommer att ge en total, nettoberäknad, inkomstförstärkning för offentlig sektor som uppgår till drygt 3 procent av BNP. Regeringen kommer att under 1995 förelägga riksdagen proposi- tioner rörande de delar som det ännu inte fattats beslut om. Utrymmet för ytterligare skattehöjningar år därefter begränsat. Ytterligare höjningar av skatterna riskerar att försämra ekonomins funktionssätt bl.a. genom att

Prop. 1994/95: 100

48

Bilaga 1

de ger försämrade förutsättningar för en ieke—inflationsdrivande löne- utveckling. Vidare skulle lönsamheten för skatteplanering och skattefusk öka. Riskerna med fortsatta skattehöjningar är också knutna till effekterna av enskilda skatter på bl.a. investeringar, tillväxt och sysselsättning även om det inte finns några klara och enkla samband mellan det totala skatte- trycket och den ekonomiska tillväxten.

Även kommunerna bör vara ytterst återhållsamma med skattehöjningar. Höjda kommunalskatter skärper den samlade beskattningen av arbete, vil- ket sänker hushållens köpkraft och försvårar saneringen av statsfinan- serna. Regeringen kommer att följa utvecklingen av komrnunalskattema och väga in denna vid bedömningen av kommunernas finansiella ut- rymme.

Inom ramen för ett i huvudsak oförändrat totalt skatteuttag kan i framtiden förskjutningar mellan olika skatter aktualiseras för att skattesystemet i dess helhet skall uppfylla kraven på en samhällsekono- miskt effektiv beskattning. Med tanke på behovet av stabila skatteregler, där dessa tillåts verka under en följd av är, bör emellertid varje förändring övervägas noga.

Genom medlemskapet i EU får Sverige möjlighet att påverka de gemen- samma besluten på skatteområdet. 1 EU:s vitbok om tillväxt, konkur- renskraft och sysselsättning uppmärksammas flera skattepolitiska frågor. De höga skatterna på arbete ses som ett särskilt problem vad gäller tillskapandet av det stora antalet jobb som krävs för att arbetslösheten skall kunna reduceras. Höjda miljöskatter och höjda skatter på kapital pekas ut som alternativ finansiering av offentliga utgifter. Ett annat område i vitboken gäller bl.a. de skattemässiga villkoren för små och medelstora företag.

Vid sidan av de två huvudsyftena i skattepolitiken, att uppnå en effektiv beskattning som även tillgodoser fördelningspolitiska mål, bör skatte- systemet utformas med hänsyn till konsekvenserna för miljön. En even- tuell växling mellan skatter på arbete och miljöskatter aktualiserar andra effektivitetsprobletn än de som handlar om önskemålet att begränsa sned- vridningar. Här betonas skatternas roll som ekonomiskt styrmedel, där påverkan på resursanvändningen blir ett positivt värde. Om skatterna för— ändras så att kostnaderna för negativ miljöpåverkan beaktas av enskilda konsumenter och producenter kan välfärden i vid mening gynnas. En effektiv påverkan medför å andra sidan ett skattebortfall som minskar utrymmet för en skatteväxling. Ansvaret för statsfinanserna kräver att man är uppmärksam på detta dilemma.

Frågan om en växling mellan skatter på arbete och miljörelaterade skatter kommer att prövas av den parlamentariska utredning som om- nämnts. Utredningen kommer att pröva vilken avvägning som bör göras mellan effekterna på sysselsättning. miljö och internationell konkurrens- kraft. Här ansluter kommitténs arbete till den europeiska diskussionen och den framtida utvecklingen inom EU blir av stor betydelse för Sverige.

Den svenska skattepolitiken har sedan lång tid tillbaka haft en in- riktning som skapar goda villkor för investeringar i Sverige. 1990—1991

4 Riksdagen NOJ-"95. lxrunl. Nr IHH, lil/ugn ]

Prop. l994/ 95: 100

49

Bilaga 1

års skattereform innebar att den goda internationella konkurrenskraften i företagsskattereglerna bibehölls och att skattereglerna gavs en ut- formning som gagnar tillväxt och omvandling i näringslivet. Sedan dess har uttaget av bolagsskatt höjts. I den ekonomisk-politiska propositionen har regeringen avsatt ett utryrrune för en reduktion av skatteuttaget med 2 miljarder kronor. Inriktningen på denna reform skall fastläggas efter pågående samråd med näringslivet. I den europeiska diskussionen tilldelas de små och medelstora företagen en central roll när det gäller skapandet av ny sysselsättning. Bland annat mot denna bakgrund kan övervägas en inriktning av den fortsatta reformeringen av den svenska företagsbeskatt- ningen där skatteuttaget reduceras för i första hand de mindre och medelstora företagen samtidigt som man så långt möjligt bibehåller enkla och neutrala regler.

Från såväl fördelningspolitiska som statsfinansiella och samhällsekono- miska utgångspunkter är det av avgörande betydelse att skattebrott och olika former av skatteflykt motverkas. Ytterligare uppmärksamhet be— höver därför riktas mot förutsättningarna för en effektiv skattekontroll. Enklare och härigenom mera svårmanipulerade skatteregler bör eftersträvas.

5.6 Fördelningseffekter av politiken

De grundläggande fördelningspolitiska målen är en rättvis fördelning av ekonomiska resurser, ett effektivt skydd för utsatta grupper och en lika tillgång till offentlig service av hög kvalitet. I kärva tider ökar kraven på fördelningspolitiken. Det finns en hög beredskap att acceptera åtgärder i välfärdssystemen för att sanera statsfinanserna, men den förutsätter att bördorna delas av alla. Även de som har arbete och som inte regelbundet behöver stöd från den offentliga sociala välfärden måste göra uppoff- ringar. Insikten har också ökat att fördelningen måste vara rättvis i ett längre perspektiv och mellan olika generationer.

Regeringens insatser för att åstadkomma en uthållig ekonomisk tillväxt, skapa arbete och förbättra statens finanser är av grundläggande betydelse också för barnens välfärd. Regeringen vill så långt möjligt värna för barn viktiga verksamheter. Men det gäller inte bara att slå vakt om resurserna utan i lika hög grad att se till att de används på bästa sätt.

Att barnomsorg, skola, fritidshem, barnkultur, barnsjukvård m.m. håller en jämn och hög kvalitet är avgörande för barns trygghet och ut- veckling. Det går att i efterhand kompensera några år med lägre materiell standard. En otrygg omsorg de första levnadsåren, eller en förlorad skol- tid, är däremot nästan omöjliga att ersätta. De utgiftsminskningar som nu krävs för att sanera statsfinanserna har därför i stället lagts på bidrag och subventioner. Samtidigt har stor vikt lagts vid att transfereringssystemens generella karaktär inte rubbas.

Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder både en hög kvinnlig förvärvsfrekvens och ett högt födelsetal. Vår föräldraförsäkring

Prop. 1994/95:100

50

Bilaga 1

och barnomsorg har bidragit till att ingen i vårt land behöver ställas inför valet att arbeta eller skaffa barn. Att föräldrar som saknar arbete erbjuds barnomsorg är därtill en förutsättning för att-de skall kunna vara enga- gerade i att söka arbete eller utbilda sig.

Under senare år har en rad rapporter visat att barn och ungdomar med invandrarbakgrund i större utsträckning än andra har flera problem sam- tidigt. För invandrarbam, liksom för andra unga. är generella insatser som bidrar till att minska orättvisorna och skapa en mer rättvis fördelning i samhället avgörande för att deras villkor skall kunna förbättras.

Under de senaste årens lågkonjunktur har ungdomarna varit en av de grupper som drabbats särskilt hårt. Den allt längre utbildningstiden och den ökade arbetslösheten innebär att ungdomars inkomster, och därmed möjligheter till en självständig ekonomi, har kommit senare i livet.

Ur ett framtidsperspektiv är dagens höga arbetslöshet bland ungdomar särskilt oroande. Ett väl fungerande och demokratiskt samhälle förutsätter att vi ger alla ungdomar, inte bara några, rätten att vara med i arbets- livets gemenskap, rätten att bli tagna i anspråk. Kampen mot arbetslös- heten handlar därför i sin förlängning om en kamp för grundläggande demokratiska värden. Särskilt vikt har lagts vid åtgärder för ungdomar.

Den viktigaste fördelningspolitiska insatsen är att föra en ekonomisk politik som åter gör det möjligt för alla medborgare som kan arbeta att försörja sig genom eget arbete. Det är dock oundvikligt att denna politik på kort sikt kommer att medföra fördelningspolitiska påfrestningar. Till följd av framför allt den sänkta kronkursen ökar vinsterna snabbt i det svenska näringslivet, vilket är nödvändigt för att investeringarna skall öka och därmed bidra till en god tillväxt och ökad sysselsättning. Den höga realräntan och utvecklingen på kapitalmarknaden ger allt bättre utdelning för hushåll med förmögenheter. Å andra sidan utvecklas den inhemska och den offentliga sektorn svagt och arbetslösheten är hög. Denna tu- delning av ekonomin är ett hot mot en rättvis fördelning. Alla parter måste ta ett ökat ansvar för att förhindra en upprepning av 1980—talets spiral med stora lönehöjningar, kompensationskrav och accelererande in- flation.

Samtidigt är det nödvändigt att minska de offentliga utgifterna för att sanera statsfinanserna. För att värna tillgången till och kvaliteten i barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård och äldreomsorg måste en stor del av minskningen avse olika transfereringar till hushållen. Trans- fereringarna har störst betydelse för hushåll med låga eller genomsnittliga inkomster och svarar ofta för en viktig del av försörjningen just för de grupper som bör värnas. Det är därför knappast möjligt att minska de offentliga utgifterna för transfereringar utan att det får vissa negativa fördelningspolitiska effekter på kort sikt.

En ekonomisk politik med mindre utgiftsminskningar och en passiv håll- ning till arbetslösheten skulle få betydligt allvarligare följder. De stora underskotten skulle fortsätta att växa, vilket skulle ge en kraftig press uppåt på räntan. Hushållen skulle drabbas direkt genom ökade utgifter för bl.a. boende och indirekt genom lägre investeringar och en svagare ut- veckling av sysselsättningen. De ökande kostnaderna för räntan på stats-

Prop. 1994/95:100

51

Bilaga 1

skulden skulle dessutom snabbt tränga ut även de mest angelägna sociala utgifterna och därmed öka välfärdsklyftoma. De kommande generationer- na skulle tvingas ta över en stor skuld och därmed få lägre disponibla inkomster och sämre offentlig service. En hög och bestående arbetslöshet är det största hotet mot välfärden och en rättvis fördelning.

Det bästa sättet att minska utgifterna för de offentliga transfereringama är att på olika sätt minska antalet arbetslösa. Det handlingsprogram för minskad arbetslöshet som presenteras i denna proposition innebär att arbetslinjen sätts framför bidragslinjen. Allt fler människor kommer att åter kunna försörja sig själva. Rehabiliteringsinsatser och andra åtgärder kommer på liknande sätt att minska utgifterna för långtidssjukskrivning och förtidspension.

Vid bedömningen av olika alternativ att direkt minska ersättningarna inom familjepolitiken och socialförsäkringen, har fördelningspolitiska hänsyn vägts mot andra viktiga mål. Åtgärder som medför ökad använd- ning av inkomstprövning eller sänkta ersättningstak i socialförsäkringen kan visserligen kortsiktigt ge mindre negativa fördelningseffekter, men de riskerar att underminera stödet för den generella välfärdspolitiken. Dessutom medför de högre marginaleffekter, vilket motverkar arbetslin- jen. Minskat utbyte av arbete kan dessutom skapa risker för fattigdoms- fällor, som indirekt kan öka utgifterna för transfereringar. Inkomst- prövning eller sänkta ersättningstak bör därför användas restriktivt.

När resurserna är begränsade, måste de emellertid utnyttjas effektivare. Åtgärderna i familjepolitiken och socialförsäkringen är utformade så att välfärdspolitiken behåller sin generella karaktär och ger ett försvarligt stöd till alla dem som måste kunna lita på den offentliga sociala trygg- heten.

De sammanlagda fördelningseffekterna av åtgärdsprogrammen i den ekonomisk-politiska propositionen och i denna proposition redovisas i diagrammen 5.1-5.4. Kalkylen baseras på 1992 års SCB-undersökning av hushållens inkomster, framskriven till 1994 års ekonomiska och demografiska förhållanden. Diagrammen visar de kombinerade direkta (statiska) effekterna av i stort sett alla åtgärder inom skatte- och transfereringssystemen då alla åtgärder trätt i kraft 1998. Det är viktigt att framhålla att någon hänsyn inte har tagits till de förväntade effekterna på räntor och sysselsättning.

Av de föreslagna budgetförstärkningama bidrar hushåll i decilgrupp 10 (de 10 procent med högst ekonomisk standard) med 28 procent. Hushåll i decilgrupp 9 bidrar med ytterligare ca 12 procent. Hushållen i decil- grupperna I och 2 (med lägst ekonomisk standard) bidrar tillsammans med ca 11 procent, se diagram 5.1.

Analysema visar också en något större procentuell minskning av den disponibla inkomsten för hushåll i lägre deeilgrupper än för dem med genomsnittliga inkomster. De 10 procent av hushållen med högst ekonomisk standard beräknas emellertid få den största minskningen, se diagram 5.2.

Prop. l994/ 95: 100

52

getförstärkningen som respektive decilgrupp Prop. l994/ 95 I 100

Diagram 5.1 Andel av den totala bud bidrar med Procent

Bilaga 1

30 Anm. .' Samtliga hushåll decilindelade efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet.

genom

/////////////////// ////////////////////////////

% Utgiftsminskningar

upper. Förändring av disponibel inkomst 1998 åtgärderna

skatte- och transfereri

Inkomstförstärkningar

ngs

Anm. ." Samtliga hushåll decilindelade efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet.

Diagram 5.2 Deeilgr Källa: Finansdepartementet.

-10 i

53

Sammantaget medför regeländringarna en oförändrad inkomstpridning (mätt med den s.k. Gini-koefficienten). Åtgärderna har visserligen en svagt regressiv fördelningsprofil över decilgrupperna 2 till 8. Det beror på att minskningarna av transfereringarna för hushåll med lägre ekono- misk standard inte fullt ut uppvägs av de ökade skatter som får betalas av hushåll med högre inkomster. Många hushåll med låga och genomsnitt— liga inkomster har dock i dag ekonomiska bekymmer till följd av arbets- lösheten och de gynnas vid en ökad sysselsättning. Även efter dessa mycket omfattande åtgärdsprogram har Sverige förutsättningar att bevara en jänm fördelning av de ekonomiska resurserna jämfört med andra länder.

Indelningen i familjetyper visar att de föreslagna nedskärningarna i främst barnbidragen, flerbarnstilläggen och bostadsbidragen medför att familjer med tre eller fler barn får den största minskningen av den disponibla inkomsten. Detta uppvägs inte av effekterna av inkomstför- stärkningarna. Den totala effekten av ändrade skatte- och transfererings- regler beräknas bli ca 3 procentenheter större för familjer med tre eller fler barn jämfört med övriga familjetyper. Barnfamiljer gynnas dock sär- skilt av att den kommunala verksamheten prioriteras, genom t.ex. rimliga avgifter och god kvalitet i barnomsorgen, bra utbildning och sjukvård osv, se diagram 5.3.

Diagram 5.3 Familjetyper. Förändring av disponibel inkomst 1998 genom skatte- och transfereringsåtgärderna Procent

Inkomstförstärkningar Utgiftsminskningar

.1 0 | ! of | | i T |

m att) tt att) ett) ati) bara mel-

msx. ba msk. ”) dast-73 hämnd ob meet Nb med lb med? (59. Gasa gi ett? casa cvs snel? snöiga extas?) Giftiga ”de NMS?

Källa: Finansdepartementet.

54

Bilaga 1

En uppdelning på s.k. socio-ekonomiska grupper visar att effekten av PFOP- 1994/953100 åtgärderna blir störst för hushåll med högre tjänstemän och lägst för arbetarhushåll, se diagram 5.4. Även med denna indelning skiljer sig genomsnittseffekten för olika grupper med högst ca 2 procentenheter. Beräkningarna har vidare visat att nettoeffekterna av åtgärderna i genomsnitt är lika för kvinnor och män. Män berörs i högre grad av skatteåtgärdema, kvinnor av de ändrade transfereringarna. Gruppen ålderspensionärer beräknas få ungefär samma förändring av den ekonomiska standarden som genomsnittshushållen. Hushåll i åldern 45-64 år utan barn berörs i något mindre utsträckning av åtgärderna.

Diagram 5.4 Seele-ekonomiska grupper. Förändring av disponibel inkomst 1998 genom skatte- och transfereringsåtgärderna Procent

Inkomstförstärkningar Utgiftsminskningar'

'10 | i | | l e n , re ns. - t a ”betat än Kågregmetla ”mammi! Nderspe ovt 9 tim '

Källa: Finansdepartementet.

Sammantaget ger den fördelningspolitiska analysen vid handen att åt- gärderna slår relativt jämnt för olika grupper av hushåll; inga undantas från de krav som ställs för att sanera de offentliga finanserna. De grupper som berörs något mer än andra har antingen gynnats av de senaste årens skattepolitik, eller kommer att dra störst fördel av handlingsprogrammet mot arbetslöshet och av politiken för att värna kvaliteten i barnomsorg, utbildning, vård och andra offentliga verksamheter. Med en starkare eko- nomisk återhämtning med bl.a. ökad sysselsättning och sänkt ränta — blir fördelningseffektema mer gynnsamma än vad som framgår av den här redovisade statiska beräkningen av regeländringar. Det samrnanhän- ger med de positiva effekterna av lägre arbetslöshet och utgiftsräntor, särskilt för barnfamiljer och ungdomar.

55

Bilaga 1

Ätgärdemas fördelningsprofil och den antagna ekonomiska utvecklingen skulle bli betydligt mer ogynnsam med antagande om en mer passiv eko- nomisk politik och sysselsättningspolitik. Följderna av en sådan politik skulle ännu kraftigare drabba just barnfamiljer. handikappade, pensionä- rer och andra svaga grupper genom ökad arbetslöshet, kraftigt sänkt ekonomisk trygghet och nedskärningar i utbildningen, sjukvården, barn- omsorgen, äldreomsorgen osv.

6 Budgetförslaget och förstärkningar av den offentliga sektorns finanser

6.1 Samlade förstärkningar av de offentliga finanserna

I propositionen om Vissa ekonomisk—politiska åtgärder. m.m. (prop. 1994/95:25) föreslogs förstärkningar av de offentliga finanserna på sammanlagt 56,4 miljarder kronor år 1998. Dessutom aviserades att för- slag om budgetförstärkningar med ytterligare 20 miljarder kronor skulle föreläggas riksdagen i budgetpropositionen.

Sammantaget innebär förslagen i budgetpropositionen, EU-finansiering exkluderad, förslag till utgiftsminskningar med 22,5 miljarder kronor år 1998, varav 10,5 miljarder kronor infaller under tolvmånadersåret 1995/96. De samlade budgetförstärkningarna som förelagts riksdagen i den ekonomisk-politiska propositionen och i budgetpropositionen uppgår därmed till 78,1 miljarder kronor 1998, varav 39,4 miljarder kronor beräknas få effekt 1995/96 (12 månader), exkl. konsekvenser av EU och regeringens handlingsprogram mot arbetslösheten.

Tabell 6.1 Samlade förstärkningar för den offentliga sektorn 1995/96 och 1998[ Miljarder kronor. 1994/95 års priser och volymer

1995/96 1998 (12 månader)

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder lnkomstförstärkningar 19.7 36.6 Avgår utgiftsökningar -0.3 Summa 19,7 36,3 Utgiftsminskningar 12.1 24.8 Avgår inkomsthorttall _2_0 _4_7 Summa 10,1 20,1 Summa Vissa ekonomisk-politiska åtgärder 29,8 56,4 Budget/7ropasitionen Utgiftsminskningar exkl. EU-finansering 12,1 24,6 Avgår inkomstbortfall —1_6 —2,l Ovriga reformer -0.9 -0.8 Summa budgetpropositionen 9.6 21,7 Förstärkning av den offentliga sektorns finanser 39,4 78,1

' I tabellen särredovisas ej EU—anilien och dess finansiering (se avsnitt 6.4) och ej heller regeringens handlingsprogram mot arbetslöshet.

] 994/ 95 : 100

Bilaga 1

] budgetförslaget lägger regeringen fram ett omfattande handlingspro- gram mot arbetslöshet. Programmet innebär en genomgripande omlägg- ning av den hittillsvarande arbetsmarknadspolitiken — innebärande att merparten av åtgärderna kan finansieras inom hittillsvarande budget- ramar. En tillfällig merbelastning uppstår på statsbudgeten med 9,2 mil- jarder kronor 1995/96 (12 månader). Regeringen avser att finansiera denna merbelastning med engångsvisa åtgärder. Dessutom föreslås en rad smärre reformer inom diverse departementsområden.

Vid sidan av arbetet med att återställa balansen i de offentliga finan- serna krävs andra insatser för att öka kontrollen över inkomst- och ut- giftsutvecklingen. Regeringen redovisar under avsnittet Ekonomisk styr- ning av statlig verksamhet strategin för dessa insatser. Ett väsentligt inslag i detta arbete är att göra budgetdokumenten mer heltäckande och

lättöverskådliga.

6.2 Budgetförslaget och jämförbarhet med tidigare år

Budgetförslaget för 1995/96 kan vara svårt att jämföra med tidigare år av två anledningar. För det första omfattar det kommande budgetåret en 18-månaders- period (den 1 juli 1995 t.o.m. den 31 december 1996). Detta som en övergångslösning till det system med kalenderbudgetår vilket börjar gälla fr.o.m. år'l997.

För det andra görs en övergång till ökad bruttoredovisning på stats- budgeten. Motivet för detta är att ge en tydligare bild av statens åtagan- den och underlätta förståelsen av statsbudgeten samt att skapa större likhet mellan det redovisade budgetsaldot och statens lånebehov. Det är av olika skäl inte möjligt att redan fr.o.m. föreliggande budgetförslag genomföra en fullständig övergång till bruttoredovisning.

Utgiftema för sjuk- och föräldraförsäkringen redovisas i dag till 85 pro- cent på inkomstsidan, dvs. dessa utgifter redovisas som minskade in- komster. Fr.o.m. budgetåret 1995/96 kommer samtliga utgifter för sjuk- och föräldraförsäkringen att budgeteras och redovisas på statsbudgetens utgiftssida. Denna förändring innebär att inkomsterna och utgifterna ökar med samma belopp. Budgetsaldot påverkas följaktligen inte.

Vidare föreslås de inkomster och utgifter som tillhör arbetsmarknads— fonden fortsättningsvis redovisas över statsbudgeten. Denna förändring innebär att budgetens redovisade omslutning ökar samt att det redovisade budgetsaldot försämras till följd av att arbetsmarknadsfonden för när- varande uppvisar ett negativt finansiellt sparande. Försämringen av bud- getsaldot motverkas av att Riksgäldskontorets nettoupplåning minskar med samma belopp. Förändringarna är således endast redovisnings- mässiga vilket framgår av att statens lånebehov inte påverkas.

Med övergången till bruttoredovisning på statsbudgeten ges en mer korrekt bild av statens samlade åtaganden i ekonomiska termer än med den redovisning som hittills tillämpats. Denna förändring innebär därmed

Prop. 1994/ 95: 100

57

Bilaga 1

att underlaget för diskussionen om budgetpolitiken görs mer lättillgäng- ligt, vilket är angeläget också av demokratiska skäl.

De två förändringar som nu föreslås är de volymmässigt dominerande. Det återstår dock ett antal mindre förändringar för att uppnå fullständig bruttoredovisning. Regeringen avser återkomma med förslag om sådana förändringar.

I nedanstående tabell görs en jämförelse mellan hur budgetsaldo och lånebehov m.m. skulle sett ut med de gamla redovisningsprineipema och hur de nu presenteras.

Tabell 6.2 Statsbudgeten och statens lånebehov budgetåren 1993/94-1995/96 Miljarder kronor

1993/94 1994/95 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96 Utfall Rege- 12 mån 12 mån 18 mån 18 mån

ringens Nettol Brutto2 Nettol Brutto2 beräk- Förslag

ning till stats-

budget Inkomster 376,9 394.4 4339 5052 615,2 724,9 Utgifter 554,0 586,3 587.3 675,7 833.7 968,4 Budgetsaldo -177,1 -192,0 —153.4 -170.5 -218,5 -243,4

Primärt budget- saldo —82,4 -75.0 -36.4 -53,5 -89,5 -114.4 Lånebehov 233,5 229.0 163,8 163.8 238,5 238.5 Primärt lånebehov 138.8 112,0 46.8 46,8 109.5 109,5

' Enligt nuvarande redovisningsprineiper. 2 Enligt föreslagna redovisningsprineiper.

6.3 Åtgärder för att förstärka budgeten

Regeringens budgetförslag innebär utöver de förslag som beslutats i anledning av propositionen 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åt- gärder, m.m. budgetförstärkningar på totalt 27,1 miljarder kronor för år 1998 och 15,1 miljarder kronor för tolvmånadersåret 1995/96. Av de föreslagna budgetförstärkningarna exkl. EU-fmansiering för 1998 utgör 22,5 miljarder kronor utgiftsminskningar. I det följande redogörs för be- sparingarna i på den statliga konsumtionen samt därefter förslagen område för område.

Besparingar i statlig konsumtion

Regeringen aviserade i propositionen 1994/95:25 om Vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta förslag till besparingar på den statliga konsumtionen. Regeringen presenterar nu konkreta förslag till besparingar på samman- taget 2,4 miljarder kronor budgetåret 1995/96 och 5,6 miljarder kronor år 1998.

Prop. 1994/ 95: 100

58

Bilaga 1

Utgångspunkten för regeringens förslag har varit att samtliga myndig- heters anslag fram till budgetåret 1998 skall reduceras med 11 procent jämfört med redan fattade beslut. Besparingarna skall inledas redan den 1 juli 1995. Vid utgången av 1996 skall besparingen motsvara en nivå- sänkning på 5 procent.

Vissa avsteg från det generella sparkravet har emellertid gjorts. Det gäller t.ex. vissa myndigheter som får nya omfattande uppgifter vid ett EU-medlemskap, myndigheter som nyligen har genomgått en större om- strukturering och myndigheter som är relativt nybildade. Även myndig— heter vars verksamhet är utsatt för ett omfattande efterfrågetryck eller får nya arbetsuppgifter, åläggs ett mindre omfattande sparkrav. Det gäller t.ex. kriminalvården, arbetsförmedlingama och skattemyndighetema.

Åtgärder inom Justitiedepartementets område

Inom Justitiedepartementets område föreslås att utgifterna reduceras med 0,4 miljarder kronor för budgetåret 1995/96 (12 månader). Därefter före- slås utgifterna inom rättsväsendet minskas med ytterligare 0,6 miljarder kronor så att den sammanlagda besparingen uppgår till 1 miljard kronor år 1998. Åtgärdema innebär bl.a. att stödet till politiska partier reduceras och att polisväsendet sparar 235 miljoner kronor. Domstolarna sparar vidare 89 miljoner kronor och kriminalvården 50 miljoner kronor.

Rättshjälpsutredningens arbete kan förväntas leda till ökade möjligheter att begränsa kostnader för allmän rättshjälp. För 1995/96 föreslås därför att en besparing motsvarande 14 miljoner kronor tas ut på rättshjälps- anslaget.

Åtgärder inom Utrikesdepartementets område

Inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde föreslår regeringen ut- giftsbegränsningar om totalt 1,6 miljarder kronor för budgetåret 1995/96 (12 månader) och år 1998 uppnås drygt 1,9 miljarder kronor. Ca 1.2 mil- jarder kronor av dessa är minskade utgifter för bistånd, östeuropa—sam- arbete, EFTA m.m. som vidtas som en följd av medlemskapet i EU. Ut- över förslagen i den ekonomisk-politiska propositionen om biståndsratnen föreslås nu ytterligare besparingar. främst inom utrikesförvaltningen.

Atgårder inom Förswzrsdepartementets område

Besparingarna inom Försvarsdepartementets område föreslås uppgå till 1,3 miljarder kronor tolvmånadersåret 1995/96. År 1998 beräknas be- sparingen uppgå till 2 miljarder kronor. Förslagen aviserades i den ekonomisk-politiska propositionen.

Prop. 1994/95: 100

59

Bilaga 1

Regeringen har vidare aviserat ytterligare utgiftsbegränsningar i samband med nästa försvarsbeslut om det säkerhetspolitiska läget så tillåter, vilka motsvarar minst 2 miljarder kronor.

För budgetåret 1995/96 (12 månader) föreslås en generell besparing på statlig konsumtion om drygt 0,7 miljarder kronor. Vissa strukturella åt- gärder föreslås, som t.ex. avveckling av nämnden för strategisk försvars- forskning.

Regeringen aVSer vidare att medge att Försvarsmakten senarelägger materielbeställningar m.m. om ca 500 miljoner kronor.

Åtgärder inom Socialdepartementets område

Inom Socialdepartementets område föreslås nettobesparingar för 1995/96 (12 månader) uppgående till 4,7 miljarder kronor. År 1998 föreslås be— sparingar på 7,8 miljarder kronor utöver de förslag som redovisades i den ekonomisk-politiska propositionen (se Appendix). Huvuddelen av be- sparingarna faller på regelförändringar i transfereringssystemen.

Besparingama 1995/96 (12 månader) fördelas mellan förmånerna för sjukvård, pensioner och familjepolitik. Fr.o.m. år 1997 föreslås be- sparingar även i sjukförsäkringen. Nedan ges kortfattade kommentar till besparingarna de första tolv månaderna 1995/96 inom respektive område.

Den största besparingen inom det familjepolitiska området utgörs av att barnbidraget sänks med 125 kronor per månad. Detta gäller dock ej en- samstående med barn. Därutöver minskas bostadsbidragen (och avskaffas helt för äldre hushåll utan barn). En förskjutning av utbetalningstid- punktema genomförs. Åtgärderna innebär att den utredning, som avise- rades i propositionen om Vissa ekonomisk politiska åtgärder, m.m., preciseras och delvis tidigareläggs.

Folkpensionsförmånen för gift pensionär förändras på så sätt att för- månen alltid skall uppgå till 78,5 procent av basbeloppet oavsett om den andra maken arbetar eller inte.

Folkpensionsförmånen för förtidspensionärer föreslås sänkas med 6 procentenheter samtidigt som pensionstillskottet höjs i motsvarande grad. Nuvarande grundnivå inom förtidspensioneringen ligger därmed fast och besparingen uppstår genom att pensioner utöver grundnivå reduceras.

Vidare föreslås förändringar i beräkningen av bostadstillägg till pen- sionärer samt förändringar i beräkningen av det särskilda grundavdraget för pensionärer. Liksom inom det familjepolitiska området förskjuts ut- betalningstidpunkterna.

Sjukvårdsförmånema reduceras genom höjda egenavgifter i läkemedels- oeh tandvårdsförsäkringama. Vidare höjs patientavgiften vid sjukhusvård för pensionärer.

Fr.o.m. den 1 januari 1997 föreslås enhetliga ersättningsnivåer på 75 procent inom sjuk- och föräldraförsäkringen. Därigenom avskaffas karensdagen i sjukförsäkringen och ersättning för långtidssjuka höjs. Förhöjd ersättning med 10 procentenheter utgår vid rehabilitering liksom

Prop. 1994/95: 100

60

Bilaga 1

i den tillfälliga föräldrapenningen och under de månader i föräldraförsäk- ringen som inte kan överlåtas på den andra föräldern.

Åtgärder inom Kommunikationsdepartementets område

Inom Konununikationsdepartementet föreslås besparingar om samman- taget 2,9 miljarder kronor år 1998. Av dessa kommer 1,15 miljarder kronor att få genomslag budgetåret 1995/96 (12 månader). Dessutom återbetalar Luftfartsverket en skuld på 50 miljoner budgetåret 1995/96 (12 månader).

Besparingsförslagen avse-r bl.a. minskningar i investeringsanslagen för vägar och järnvägar. Detta innebär att det investeringsprogram som be— slutades år 1993 senareläggs. Vidare minskas anslaget ErSättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice. Dessutom minskas bidragen till enskilda vägar och kommunala flygplatser.

Åtgärder inom Finansdepartementets område

På Finansdepartementets område föreslås besparingar på samtliga myndigheter. Sammantaget fram till år 1998 föreslås besparingar på knappt 1,5 miljarder kronor, varav 0,9 miljarder kronor kan hänföras till tolvmånadersperioden 1995/96. För att tillförsäkra Skatteförvaltningen goda resurser för skatteindrivning och skattekontroll föreslår regeringen att besparingen för Skatteförvaltningen mildras i jämförelse med det gene— rella besparingskrav regeringen ställt på statlig konsumtion. Besparingen på Skatteförvaltningen uppgår trots detta till 0,3 miljarder år 1998. Till följd av Sveriges medlemskap i EU från årsskiftet 1994/95 bortfaller en betydande mängd administrativa rutiner för den svenska utrikeshandeln. Den besparing som därmed riktas mot tullen föreslås uppgå till 30 pro- cent, eller knappt 0,4 miljarder kronor fram till år 1998. Därutöver sker en besparing genom att bidraget till EES avvecklas från årsskiftet 1994/95. Denna besparing bör dock ses som en delfinansiering av med- lemsavgiften till EU.

Åtgärder inom Utbildningsdepartementets område

Inom Utbildningsdepartementets område föreslås besparingar om totalt 2,4 miljarder kronor. Av dessa kommer 1,2 miljarder kronor att få genomslag budgetåret 1995/96 (12 månader). Därutöver medför den minskade indexeringen av basbeloppet, som föreslogs i prop. 1994/95:25, en besparing på 0,1 miljarder kronor 1995/96 (12 månader) respektive 0,2 miljarder kronor 1998 på studiemedelsanslaget.

På skolområdet föreslås besparingar med nästan 95 miljoner kronor de första 12 månaderna av budgetåret 1995/96. Den sammantagna nivåsänk- ningcn år 1998 beräknas till ca 0,2 miljarder kronor inom skolområdet.

Prop. 1994/95:100

61

Bilaga 1

Grundskolan och motsvarande skolformer undantas dock helt från besparingskrav.

För universitet och högskolor uppgår besparingsförslagen till drygt 0,3 miljarder kronor den första tolvmånadersperioden. Nivåsänkningen inom högskolesektom kommer att uppgå till något mer än 1 miljard kronor år 1998.

Besparingsförslagen inom forskningsområdet uppgårtill knappt 160 mil- joner kronor den första tolvmånadersperioden. Forskningens nivåsänkning år 1998, där den största besparingen föreslås på forskningsrådsmedel, blir drygt 250 miljoner kronor.

Förslagen inom studiestödet innebär bl.a. minskade studiebidrag vid gymnasiestudier, slopat barntillägg i vuxenstudiestödet, minskade resurser för korttidsstudiestöd samt att det statliga bidraget till studerandes resor upphör. Besparingsförslagen den första tolvmånadersperioden uppgår till ca 0,7 miljarder kronor. Inom det studiesociala området beräknas nivå- sänkningen, inkl. vissa ytterligare åtgärder är 1998, uppgå till ca 0,9 mil- jarder kronor.

Åtgärder inom Jordbruksdepartementets område

Inom Jordbruksdepartementets område föreslås besparingar 1995/96 (12 månader) om ca 1,5 miljarder kronor. De största besparingarna avser EG:s miljöprogram, 1 miljard kronor, samt EG:s stöd till mindre gynna- de områden i södra Sverige, 150 miljoner kronor. Vidare görs betydande besparingar mom utbildnings— och forskningsområdet, 0,2 miljarder kro- nor. Övriga besparingar uppgår till knappt 0,2 miljarder kronor.

Fram t.o.m. år 1998 kommer utöver de besparingar som föreslås för 1995/96 (12 månader) ytterligare 0,5 miljarder kronor att sparas.

Atgårder inom Arbetsmarknadsdepartementets område

Huvuddelen av de föreslagna besparingarna inom Arbetsmarknadsdeparte- mentets område består av regeländringar inom arbetslöshetsförsäkringen och inom arbetsmarknadspolitiken. Besparingama uppgår 1995/96 ("12 månader) till knappt 6 miljarder kronor och ca 8,8 miljarder kronor år 1998.

Den största besparingen görs genom regelförändringar inom arbets- löshetsförsäkringen. Inom arbetsmarknadsområdet genomförs besparingar genom sänkning av ersättningsnivåema för vissa utbildningsbidrag. Vidare föreslås en stegvis nedtrappning av lönebidraget vid anställning av arbetshandikappadc.

Regionalpolitikens anslagsnivå minskas med 0,5 miljarder kronor på 12 månader. Medlemskapet i EU innebär dock att Sverige kommer att få ett betydande återflöde från EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per ar.

Prop. 1994/95: 100

Bilaga 1

Åtgärder inom Invandring m.m.

Regeringen föreslog i prop. 1994/95:25 att utgifterna för invandring m.m. kan minskas med minst 760 miljoner kronor år 1998 jämfört med tidigare planer. Regeringen bedömer nu att utgifterna i stället kan reduceras med 800 miljoner kronor. Reduceringarna kan åstadkommas dels genom förbättrad inressekontroll och regel- och organisations- förändringar som gör asylprövningsprocessen och verkställighet av av- lägsnandebeslut effektivare, dels genom att vidareutveckla de förslag som diskuterades i den socialdemokratiska propositionen om lindring av orsaker bakom flykt och påtvingad migration samt planerin'gsramar för invandring (prop. 1990/91:195).

Konkreta förslag för hur besparingsåtgärdema kan uppnås skall lämnas av den parlamentariska kommitté som har till uppgift att se över invand- rings- och flyktingpolitiken. Kommunala förslag bör kunna genomföras fr.o.m. den 1juli 1996.

Åtgärder inom Kulturdepartementets område

Inom Kulturdepartementets område föreslås besparingar i statlig konsum- tion, vilket beräknas ge 159 miljoner kronor år 1998 i besparing. Vidare föreslås besparingar i utgifterna för den avgiftsfinansierade radio- och TV—verksamheten på 551 miljoner kronor år 1998. Koncessionsavgiftema från TV4 föreslås tillföras statsbudgetens inkomstsida. Inom Kulturdepar- tementets område föreslås också ett reformutrymme på 250 miljoner kronor.

Åtgärder inom Nåringsdepartementets område

Inom Näringsdepartemcntets område föreslås åtgärder för år 1995/96 (12 månader) om sammantaget 380 miljoner kronor. Förslaget till besparingar inom Näringsdepartementets område hänför sig främst till europeiskt FoU samarbete, där anslagen även nedräknats med avseende på bortfallande EES-avgifter. Inom Sveriges geologiska undersökning sker avveckling av den maringeologiska verksamheten.

Produktivitets- och effektivitetskrav har utlagts på myndigheternas förvaltningsanslag, bidragsanslag samt övriga anslag för statlig konsum- tion.

T.o.m. budgetåret 1998 föreslås, utöver tidigare föreslagna åtgärder, budgetförstärkningar om ytterligare 520 miljoner kronor.

Reformema inom Näringsdepartementets område hänför sig främst till teknisk forskning och utveckling.

Prop. 1994/95: 100

63

Bilaga 1

Åtgärder inom Civildepartementets område

Inom Civildepartementets verksamhetsområde föreslås besparingar mot— svarande 367 miljoner kronor år 1998. För budgetåret 1995/96 (12 måna— der) uppgår besparingarna till 137 miljoner kronor. Besparingama i den statliga konsumtionen avser i huvudsak åtgärder som berör länsstyrelser- na. I övrigt berörs Kammarkollegiet, Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden.

Vidare görs besparingar på statsbidragen till ideella organisationer. Nära hälften av neddragningarna görs på de bidrag som innehåller lokal- stöd dvs. stöd till allmänna samlingslokaler och trossamfund.

Åtgärder inom Miljödepartementets område

Regeringen föreslår att besparingar på 425 miljoner kronor netto genom- förs under mandatperioden. För budgetåret 1995/96 föreslås varaktiga besparingar på 215 miljoner kronor samt reformer för 115 miljoner varav 100 miljoner engångsvis.

Åtgärder beträffande de kyrkliga kommunerna

Regeringen uttalade i den ekonomisk-politiska propositionen att även de kyrkliga kommunerna bör bidra till saneringen av statens finanser. Mot denna bakgrund lärrmade regeringen förslag om att de kyrkliga kommu- nerna skall ersätta staten för administrationen av kyrkoskatten. Detta föreslogs för år 1995 ske genom en procentuell minskning av de kyrkliga kommunemas skattemedelsfordran på staten. För tiden därefter anmälde regeringen avsikten att återkomma till riksdagen med förslag. För år 1995 beräknades ersättningen uppgå till 300 miljoner kronor. Riksdagen biföll regeringens förslag.

Regeringen gör nu bedömningen att de kyrkliga kommunerna under de närmaste åren bör kunna bidra till att ytterligare förstärka statsbudgeten. De årliga förstärkningama med avseende på de kyrkliga kommunerna bör ökas till 500 miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma till denna fråga i vårens kompletteringsproposition.

6.4 Finansiering av medlemskapet i EU

Folkomröstningen om EU den 13 november innebar ett ja till medlem- skap, och riksdagen har efter detta beslutat att Sverige skall bli medlem i den Europeiska unionen.

EU-medlemskapet bedöms medföra en bestående ökad belastning upp— gående till ca 20 miljarder kronor på helårsbasis. I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.

Prop. 1994/95:100

64

Bilaga 1

(prop. 1994/95:40) har regeringen lämnat förslag till bl.a. principer för finansieringen av avgiften till gemenskapsbudgeten. Principerna har fast- ställts av riksdagen den 15 december 1994. En av principerna är att ett svenskt medlemskap inte får leda till en ökning av statens upplåningsbe- hov utan skall finansieras fullt ut genom en kombination av utgiftsned- dragningar och inkomstförstärkningar. Regeringens uppfattning är vidare att finansieringen främst skall beröra de områden som gynnas av ett med- lemskap. Den sociala sektorn bör ej drabbas.

Regeringen föreslår nu utgiftsneddragningar med 4,6 miljarder kronor för att finansiera medlemskapet. I detta är ej inräknat regeringens förslag inom det jordbrukspolitiska området avseende EG:s miljöprogram och stöd till mindre gynnade områden i södra Sverige. Regeringen har tidi- gare lagt förslag om inkomstförstärkningar på totalt 7,6 miljarder kronor. Vidare kommer regeringen att återkomma med förslag om inkomstök- ningar under våren uppgående till 4,8 miljarder kronor. Totalt innebär dessa åtgärder att den offentliga sektorns finanser förstärks med 17 milj- arder kronor. Ytterligare 3 miljarder kronor återstår således att finan- siera. Regeringen avser återkomma vid senare tillfälle med förslag.

Medlemskapet föranleder ökade utgifter för administration och förvalt- ning inom vissa statliga myndigheter. Detta gäller även regeringskansliet. I vissa fall har regeringen beaktat de tillkommande resursbehovet vid medelstilldelningen. Regeringen avser att i vissa andra fall återkomma till riksdagen med närmare förslag under våren 1995.

Utgiftsneddragningar

De föreslagna utgiftsneddragningama om 4,6 miljarder kronor för finan- siering av medlemskapet i EU, innebär i de flesta fall inte minskade resurser till berörda sektorer, då medel i stället utbetalas från gemen- skapsbudgeten.

Inom Utrikesdepartementets område görs en neddragning på drygt 1 miljard kronor inom områdena bistånd och östsamarbete. Vidare bort- faller Sveriges bidrag till EFTA samt till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning, totalt drygt 0,5 miljarder kronor, som en direkt följd av medlemskapet i EU.

Flertalet departement berörs av nedjusteringar på sammanlagt 0,6 mil- jarder kronor inom de områden som i EU-satnmanhang benämns gemen- samma program. Häri ingår exempelvis forskning, utbildning, miljö, transeuropeiska nätverk, kultur och konsumentpolitik.

Inom det arbetsmarknads— och regionalpolitiska området reduceras ut- gifter om knappt 2,1 miljarder kronor, varav 0,5 miljarder kronor avser regionalpolitiken.

Slutligen vidtas utgiftsbegränsningar uppgående till ca 0,4 miljarder kronor avseende den del av medlemsavgiften som berör EU-institutioner- nas administration.

5 Riksdagen 1994/95. ] saml. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1994/95:100

65

Bilaga 1

Inkomstförstärkningar

Åtgärdema som skall genomföras på inkomstsidan för att finansiera med- lemskapet är generellt sett riktade mot de sektorer som gynnas av ett medlemskap. Åtgärderna skall i första hand belasta produktionen. Totalt uppgår de olika förslagen på inkomstsidan till 12,4 miljarder kronor år 1998 och 10,6 miljarder kronor för år 1995/96 (12 månader).

Regeringen föreslog i proposition 1994/95:122 om Finansiering av medlemskap i EU att en allmän löneavgift på 1,5 procent införs, dvs. att arbetsgivaravgiften höjs i motsvarande grad. Detta innebär en förstärk- ning på 8,4 miljarder kronor netto för tolvmånadersåret 1995/96 och 6,3 miljarder kronor år 1998. Anpassningen av de svenska mervärdes- skattereglerna innebär också att vissa skatter justeras och leder år 1998 till en inkomstförstärkning på 1,1 miljard kronor. De höjda miljöav- gifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel som infördes den 3 november 1994 innebär vidare en förstärkning på 0,2 miljarder kronor.

För att finansiera resterande delar av EU-medlemskapet avser regering- en att under våren lägga fram förslag om en rad åtgärder, bl.a. fastig- hetsskatt på i dag skattefria fastigheter fr.o.m. år 1996. Det gäller jordbruksfastigheter, skogsmark, industribyggnader och kommersiella lokaler. De höjda skatterna på dessa fastigheter väntas ge en inkomstför- stärkning på 3,5 miljarder kronor år 1998.

Regeringen återkommer också med förslag till inkomstförstärkningar inom energi— och miljöområdet, bl. a. höjd koldioxidskatt för industrin och skatt på dieselolja för arbetsredskap. Dessa förslag beräknas ge en inkomstförstärkning om 1,3 miljarder kronor år 1998.

6.5 Handlingsprogram mot arbetslöshet

Regeringen lägger nu fram ett handlingsprogram mot arbetslöshet om- fattande drygt 500 000 personer, vilket innebär en omläggning av befint- lig arbetsmarknadspolitik i kombination med förändrad inriktning av nu- varande rekryteringsstöd och ett nytt tillfälligt sysselsättningsstöd.

Programmet innebär ökade kostnader tillfälligt över statsbudgeten på sammanlagt 2,2 miljarder kronor i form av ökade utgifter för budgetåret 1995/96 (12 månader) och minskade intäkter om högst 7 miljarder kronor till följd av det nya sysselsättningsstödet. För budgetåret 1995/96 (18 månader) beräknas ökade kostnader och minskade intäkter om totalt ca 10 miljarder kronor.

66 Kommunal ekonomi

Mellan åren 1985 och 1991 hade kommunsektorn ett negativt finansiellt sparande på mellan 2 och 8 miljarder kronor per år. Inkomsterna täckte de löpande utgifterna. Investeringarna finansierades med upplåning, för-

Prop. 1994/95: 100

66

Bilaga 1

säljning av tillgångar eller minskat rörelsekapital. Åren 1992 till 1994 var det ftnansiella sparandet positivt. Detta förklaras bl.a. av den allmänna nedväxlingen i pris- och löneökningstakten samt eftersläpningen i det gamla systemet för utbetalningar av kommunalskattemedel. År 1995 be- räknas det finansiella sparandet vända till ett underskott för sektorn. Landstingen beräknas dock under hela perioden 1992 t.o.m. 1996 ha ett positivt finansiellt sparande. Kommunsektoms totala utgifter för konsum— tion förväntas öka. Det är kommunerna som svarar för ökningen.

Under perioden 1994 t.o.m. 1996 väntas landstingen dra ner sina ut- gifter för konsumtion. Sysselsättningen i kommunsektom fortsätter att minska men enligt preliminära bedömningar från Svenska Kommunför- bundet antas de kommunala skattehöjningama inför år 1995 leda till att neddragningarna i verksamheterna inte blir fullt så stora som tidigare antagits. Kommunsektoms realinvesteringar förväntas öka både är 1995 och 1996. Kommunsektoms finansiella resurser, dvs. skatter och stats- bidrag, motsvarande under 1980—talet ungefär på 22 procent av BNP. År 1995 beräknas denna andel ligga på 20 procent och sjunka med ytterliga- re 1 procentenhet år 1996. Det kan förklaras dels av den effekt systemet för utbetalning av kommunalskattemedel får vid en nedväxling av den all- männa löne- och prisökningstakten och dels av att statsbidragen utvecklats restriktivt sedan ett antal år. En ytterligare förklaring är att de avdrags— gilla egenavgifterna i pensions- och sjukförsäkringssystemet minskar kommunernas och landstingens skatteinkomster. Regeringen kommer att översiktligt under Finansdepartementets verksamhetsområde presentera sin syn på kommunsektorn och dess roll i samhällsekonomin samt aktuella frågor inom det kommunala området.

I regeringskansliet har de kommunala frågor som tidigare legat inom Civildepartementets ansvarsområde överförts till Finansdepartementet. Det innebär att F inansdepartementet är ansvarigt för frågor om kommunal ekonomi och lagstiftning, struktur och indelningsfrågor samt utvecklings— frågor. Detta ger en förbättrad möjlighet till samordning av de över- gripande kommunala frågorna i regeringsarbetet. Dialogen mellan rege- ringen och företrädare för kommunsektorn kan därmed också förenklas och förbättras. Regeringen kommer senare idag att översiktligt redovisa sin syn på kommunerna och dess roll i samhällsekonomin samt aktuella frågor inom det kommunala verksamhetsområdet.

Prop. l994/ 95: 100

67

Bilaga 1

Appendix

Budgetförstärkningar

Tabell 6.4 Förstärkningar av de offentliga finanserna i budgetförslaget Miljoner kronor, 1994/95 års priser och volymer

J ustitiede partementetl - Polisväsendet

- Ovrigt

Summa

Utrikesdepartementet

- Biståndet _

- Samarbete Central- och Osteuropa - Slopat EFTA-bidrag Ovrigt Summa

Socialdepartementet2

Familjepolitik m.m.

- Sänkt barnbidrag - Sänkt ersättning föräldraförsäkring - Ovrigt - Avgår familjepol. utredning. aviserat i prop. 1994/95:25 Pensioner

Sjukförsäkring och sjukvårdsförnuiner Ovrigt Pågående och kommande översyner Summa före skattebortfall Avgår skattebortfall

Summa efter skattebortfall

Kommunikationsdepartementet

- Investeringar 1 vägar och järnväg - lplevemns Luftfartsverket - Ovrigt Summa

Finansdepartementet

- Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet - Fastighetsförvaltning och statlig lokaltörsörjning - Ovriga myndigheter - Statliga arbetsgivarfrågor - Besparingar till följd av EU-medlemskap

Summa

1995/96 (12 månader)

235 165 400

707 335 114 144

I 300

1 146 370

2 553 I 085 . 43

5 lll -373

4 738

660 50 490

1 200

141

86 166 101 421 915

1998

I 000

707 335 114 457

I 613

2 345 1 310 740

-3 700 3 800 1 481

726 1 702

8 404 -604 7 800

2 660

240 2 900

408 98 427 101 421 1455

[ 2Regeringen avser återkomma med precisering avseende besparingar år 1998. 2Besparingama mom familjepolitiken för år 1998 redovisas exkl. den 1 den ekono— rnisk- -politiska propositionen aviserade utredningen om besparingar' inom familjepoliti— ken. Detta för att undvika dubbelräkning vid summering av föreslagna besparingar i den ekonomisk—politiska propositionen och budgetpropositionen.

Prop. 1994/95: 100

68

Bilaga 1

1995/96 1998 (12 månader) Utbildningsdepartementet - Skolsektorn 95 200 - Universitet och högskolor 325 1 024 - Forskning 159 254 - Studiestöd 686 925 Summa 1 265 2 403 Jordbruksdepartementet Miljöersättningar inom jordbruket 974 974 - Stöd till mindre gynnade områden 150 150 - Forskning och utbildning 200 200 - Ovrigt 172 672 Summa 1 496 1 996 Arhetsmarknadsdepartementet - Utbildningsbidrag 1 025 1 025 - Utbildning i företag 572 1 433 - Regionalpolitik 500 500 - Arbetsmarknadsfonden 2 918 3 948 - Ovrigt 964 1 955 Summa före skattebortfall 5 979 8 861 Avgår skattebortfall -1 221 -1 527 Summa efter skattebortfall 4 758 7 334 Kulturdepartementet - Statlig konsumtion 48 159 - Inleveranser som möjliggörs av besparing på Sveriges Radio och TV 158 551 Summa 206 710 Näringsdepartemcntet - Europeiskt FoU-samarbete 191 316 - Effektiviseringskrav 80 220 — Ovrigt 109 364 Summa 380 900 Civildepartementet - Statlig konsumtion 94 280 - Organisationsbidrag 43 87 Summa 137 367 lvtiljödepartementetl - Bidrag till miljöarbete 31 - Bidrag till kalkningsverksamhet 38 - Miljöforskning __ 30 - Miljöinsatser i Östersjöregionen 46 - Ovrigt 70 Summa 215 425

l Regeringen avser återkomma med precisering avseende besparingar år 1998.

Prop. 1994/951100

69

Bilaga 1

Skatteadministrationsersättning från kyrkliga kommuner Avgår besparingar statlig konsumtion, redovisas i prop. 1994/95:25 Vissa ekonornisk- politiska åtgärder m.m. Avgår EU-linansiering Summa före skattebortfall

1995/96 (12 månader)

100

—2 000 -4 600 12 104

1998

200

-2 000 -4 600 24 634

Prop. 1994/95 : 100

70

Bilaga 1

Omprövning och förnyelse av offentlig förvaltning

Utgångspunkter för regeringens förvaltningspolitik

Regeringens förvaltningspolitik skall ge riktlinjer för arbetet med för— valtningens organisation och struktur, lednings- och verksamhetsformer samt styrningen av statliga verksamheter. Den skall ge vägledning såväl för dem som arbetar i den löpande verksamheten som för dem som har till uppgift att utveckla och förändra verksamheten i den statliga för- valtningen.

Förvaltningspolitiken har successivt utvecklats och redovisats för riks- dagen. Omfattande förändringar har genomförts från början av 1980-talet och framåt och viktiga resultat är i dag uppnådda.

Genom det förnyelsearbete som bedrivits finns en bra grund i form av principer och riktlinjer för förvaltningens organisation och styrning. Det gäller nu att bygga vidare på denna grund och få en hög verkningsgrad i det praktiska förvaltnings- och förändringsarbetet.

Det statsfinansiella läget kräver fortsatta besparingar och strukturför- ändringar i den statliga förvaltningen. En omfattande omprövning av offentliga åtaganden pågår.

Intemationaliseringen och medlemskapet i EU ställer den offentliga för- valtningen inför nya utmaningar. Ändamålsenliga organisations- och arbetsformer i statsförvaltningen är en förutsättning för ett väl fungerande europeiskt förvaltningssamarbete.

Samtidigt måste förvaltningen tillgodose medborgarnas krav på tjänster av god kvalitet liksom på information om och insyn i den statliga verk- samheten.

Den informationsteknologiska utvecklingen ger tillsammans med övriga förvaltningspolitiska åtgärder möjligheter till nya och effektivare arbets- sätt i den offentliga verksamheten. Därmed skapas ytterligare förutsätt- ningar såväl för en rationellare administration som för en effektivare information och service till medborgare och företag.

Inriktningen av det fortsatta arbetet

Den gemensamma sektorn är grunden för välfärdssamhället. För att trygga jobben och välfärden krävs en effektiv förvaltning. Samtidigt är besparingar och produktivitetsförbättringar nödvändiga för att sanera statens finanser. Under de närmaste åren kommer omfattande organisa- tions- och strukturförändringar att behövas för att åstadkomma en resurs- snålare förvaltning med en så långt möjligt bibehållen servicenivå.

Prop. 1994/95:100

71

Bilaga 1

Sådana omfattande förändringar kan givetvis inte genomföras utan pro- blem. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och hantera sådana effekter för såväl medborgarna i stort som för de anställda.

Ett aktivt ledarskap och en aktiv kompetensutveckling inom förvaltning- en är avgörande för framgångsrikt förändringsarbete. Regeringen kommer därför att ta initiativ till en ökad dialog med myndigheternas ledning. Förvaltningspolitiken måste utvecklas och genomföras i samverkan mellan regeringskansli och olika delar av förvaltningen.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en utförligare redo- visning av den förvaltningspolitik som kommer att bedrivas under man— datperioden.

I detta sammanhang redovisas sammanfattningsvis vissa pågående eller planerade förvaltningspolitiska åtgärder, som utförligare beskrivs i Finansdepartementets bilaga till årets budgetproposition.

Styrningen av förändringsarbetet i förvaltningen skall förbättras. Tydligare riktlinjer kommer att utvecklas när det gäller formerna för statlig verksamhet.

Återkommande uppföljningar av strukturförändringama kommer att göras och redovisas för riksdagen.

Personalkonsekvensema vid strukturförändringama har hittills kunnat hanteras på ett tillfredsställande sätt. Fortsatt uppmärksamhet kommer ägnas åt att lindra negativa konsekvenser.

Erfarenheterna av genomförda omställningar och avvecklingar ger underlag för ytterligare förbättringar i kompetens och rutiner.

Regeringen återkommer i fråga om myndigheternas ledningsformer. Ytterligare satsningar på chefsförsörjning och chefsutveckling kommer att göras.

En grund håller på att läggas för verksamhetsfömyelse genom bl.a. en ökad användning av informationsteknologi. Arbetet med att skapa en öppen elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning bedrivs i samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner och landsting.

Den svenska statsförvaltningen skall inom ramen för EU-samarbetet medverka i utvecklingen av transeuropeiska nätverk för informations— utbytet mellan administrationer i medlemsländerna. Den statliga för- valtningen har en viktig roll i det arbete som bedrivs inom EU för att föra in Europa i inforrnationssamhället och därmed skapa förutsättningar för ökad tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.

Prop. 1994/ 95: 100

72

Bilaga 1

Ekonomisk styrning av statlig verksamhet

1 Budgetpolitisk strategi

Budgetpolitiken är en central komponent i regeringens ekonomiska politik för tillväxt, sysselsättning och ett bevarande av välfärdsstaten. Att statsmakterna har kontroll över inkomst— och utgiftsutvecklingen är av fundamental betydelse för trovärdigheten. Vid sidan av det kort— och medelsiktiga arbetet på att återställa balansen i de offentliga finanserna pågår också ett långsiktigt inriktat förändringsarbete. Några inslag i detta berörs i det följande.

1.1 De offentliga åtagandena och statens roll

Analyser av offentliga verksamheters effektivitet brukar separeras i frågor om verksamheternas inriktning - vad man gör - och deras produktivitet - hur man gör. På ett mer grundläggande plan krävs att man motiverar att staten överhuvudtaget påtar sig ett ansvar för ett visst område. Denna fråga får särskild relevans i den rådande statsfinansiella situationen. Riksdagen har beslutat att statsskulden i förhållande till BNP skall stabiliseras till år 1998 (prop. 1994/95:25, bet. 1994/952FiUl, rskr. 1994/95:145). En väsentlig del av detta budgetpolitiska mål skall fullgöras genom utgiftsminskningar. Det är regeringens bedömning att detta inte kan infrias enbart genom besparingar i traditionell mening; offentliga utgifter måste på ett mer grundläggande sätt omprövas för att utrymme för omprioriteringar skall kunna skapas.

Som ett led i denna omprövning gäller generella kommittédirektiv som innebär att varje kommitté och särskild utredare skall pröva det offentliga åtagandet inom sitt område. En liknande prövning ingår i det löpande budgetarbetet inom regeringskansliet. Den rådande utgiftsstrukturen utgör inte längre en given utgångspunkt för budgetarbetet.

Det offentliga åtagandet tar sig en mängd olika former, vilka i vissa fall är resultatet av historiska tillfälligheter eller motiv som inte längre är giltiga. Oklarheter råder ibland om syftena med åtagandet. En fortgående renodling av motiven för de offentliga åtagandena måste ske, liksom en återkommande prövning av vilken verksamhetsform som är lämpligast. Myndighetsutövning och affärsverksamhet bör hållas åtskilda. I de fall staten har ett ägarintresse i affärsverksamhet bör ägarrollen definieras klart och utövas aktivt.

1 994/ 95 : 100

73

Bilaga 1

1.2 Budgetprocessen

Internationella jämförande undersökningar har belagt att den institutio- nella ramen för budgetprocessen har stor betydelse för processens faktiska utfall, mätt som statligt upplåningsbehov, ackumulerad skuld eller motsvarande. Det har också visats att Sverige i detta avseende har svaga institutioner (Statsskulden och budgetprocessen, Ds 1992:126). Vissa förstärkningar av institutionerna är under genomförande. Resul- tatstyrning av den statliga verksamheten jämte en förbättrad finansiell styrning ger ökade möjligheter för statsmakterna att såväl koncentrera intresset på övergripande frågeställningar som att utvärdera prestationer och effekter. Inom regeringskansliet har budgetprocessen vänts såtillvida att samhällsekonomiska förutsättningar i större utsträckning än tidigare styr resurstilldelningen. Den förändrade uppläggningen av riksdagens budgetarbete som nyligen beslutats kommer att stärka denna del av budgetprocessen.

Trots dessa förbättringar är det regeringens bedömning att Sverige har en lång väg att gå innan den statliga budgetprocessen uppfyller de krav som i dag ställs i andra, med Sverige jämförbara länder. Detta gäller i synnerhet mot bakgrund av de offentliga utgifternas storlek i relation till ekonomin som helhet.

Ett första problem gäller automatiken i utgiftsutvecklingen. Omkring 70 procent av utgifterna - siffran beror av definitionen - är styrda av någon form av automatik i den meningen att det krävs politiska beslut för att påverka dem. Detta kan skapa svårigheter i en situation där ompriori— teringar krävs. En översyn av det regelverk som styr utgiftsutvecklingen krävs därför, så att de offentliga utgifterna i större utsträckning kan anpassas till inkomstförändringar för den offentliga sektorn.

Subventioner exempelvis i form av skattenedsättningar av olika slag prövas inte systematiskt på samma sätt som utgifterna. Detta behandlas för närvarande av särskild utredare (dir. 1994: 13), och avsikten är att en redovisning av sådana subventioner årligen skall presenteras för riksdagen som underlag för en prövning.

En annan central dimension i budgetarbetet är graden av långsiktighet. De svenska budgetbesluten är ettåriga, och tidshorisonten utöver det närmaste året berörs bara i utblickar och konsekvensanalyser. Genom sitt beslut att stabilisera statsskulden till år 1998 har statsmakterna satt en ram för agerandet på längre sikt som kan ha stor betydelse som förtroendeskapande åtgärd och därigenom påverka den faktiska ut— giftsutvecklingen i gynnsam riktning via räntebildningen. Denna ökade långsiktighet bör vara ett permanent inslag i den ekonomiska politiken. Ett utredningsarbete bedrivs för närvarande i syfte att utröna i vilka avseenden sådana flerårsbeslut i riksdagen kan vara påkallade.

Arbete bedrivs också i regeringskansliet med att göra budgetdoktmtentet mer heltäckande och transparent. Det långsiktiga målet bör vara att alla utgifter som riksdagen beslutar om normalt redovisas på statsbudgeten. så att upplåningsbehovet bättre överensstämmer med budgetsaldot. En närmare koppling mellan redovisningen av statens finanser och national-

1 994/ 95 : 100

74

Bilaga 1

räkenskaperna eftersträvas. Det pågående utvecklingsarbetet med en ny statsbudgetmodell och årsredovisning för staten kommer att öka den ekonomiska redovisningens informationsvärde. Det är också viktigt för den politiska debatten att budgetpropositionen blir mer läsvänlig.

Vad beträffar genomförande— och utvärderingsfasema krävs en snabbare återföring till regering och riksdag av det faktiska utfallet under pågående budgetår för såväl inkomster som utgifter. Avvikelser från den förutsedda utvecklingen måste snabbt identifieras och analyseras, så att motåtgärder kan vidtas. Tillkommande utgifter måste, om inte exceptio- nella omständigheter föreligger, finansieras genom omprioriteringar. Huvudansvaret för att föreslå sådana omprioriteringar åvilar berörda myndigheter och departement.

Genom den nya budgetprocessens krav på beslutsunderlag i form av prestations- och effektredovisningar förbättras möjligheterna till ut- värdering och omprövning. Ännu omfattas dock bara en mindre del av de statliga utgifterna systematiskt av dessa redovisningar - främst utgifter för förvaltningsändamål - varför ett betydande utvecklingsarbete krävs. Även bidrag, transfereringar och subventioner måste på sikt omfattas. I detta sammanhang är det också viktigt att uppmärksamma behovet av att utveckla statsmakternas uppföljning och utvärdering av kommunsektorns ekonomi och verksamhet mot uppsatta nationella mål. En sådan upp- följning och utvärdering är ett centralt underlag för statsmakternas årliga beslut om det skattefmansierade utrymmet för kommunal verksamhet.

Regelverket kring budgetprocess och revision är i Sverige lagfäst i långt mindre utsträckning än i andra jämförbara länder. Utöver regeringsfor- mens allmänna reglering av finans- och kontrollmakten är gällande be- stämmelser spridda på ett antal förordningar och enskilda beslut i samband med riksdagens behandling av budget- och kompletterings- propositioner. Detta försvårar överblicken och riskerar att leda till oklarheter. Ett otydligt sanktionssystem riskerar också att minska respekten för gällande regelverk. Utredning rörande en eventuell lagreglering av budgetprocess och revision bedrivs för närvarande inom regeringskansliet.

1994/95: 100

75

2 Budgetering och redovisning av statens 1994/951100 verksamhet B'laga 1

2.1 Principer för budgetering och redovisning av statens verksamhet

Regeringens förslag: Verksamheter som påverkar statens lånebehov och verksamheter som riksdagen regelstyr bör i normalfallet tas upp

på statsbudgeten.

Riksdagen har uppdragit åt regeringen att överväga hur stor del av den statligt reglerade verksamheten som skall tas upp på den statliga bud- geten. ] kompletteringspropositionen våren 1994 lämnade regeringen en övergripande redovisning av utgångspunkterna för Finansdepartementets utredningsarbete rörande ett framtida budgetsystem för staten. Regeringen tar i det följande upp vissa principiella frågor som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till en ny statsbudgetmodell under år 1995. Ambitionen är att ett nytt budgetsystem skall kunna tillämpas för 1997 års statsbudget.

En betydande del av statens verksamhet redovisas idag utanför stats- budgeten. För att uppnå ökad fullständighet i statsbudgeten krävs att inkomster och utgifter för statlig verksamhet som idag ligger utanför statsbudgeten redovisas på budgeten. Denna budgetproposition innebär ett steg i den riktningen genom att utgifterna för bidrag till arbetslöshets- försäkring m.m. nu lyfts in på budgeten.

Inför det fortsatta utvecklingsarbetet bör enhetliga principer för vilka verksamheter som skall tas upp på statsbudgeten fastställas. Regeringen föreslår att följande två huvudprinciper skall läggas till grund för ställningstagande till vilka verksamheter som skall budgeteras och redovisas på statsbudgeten. För det första bör samtliga verksamheter som påverkar statens lånebehov i normalfallet tas upp på statsbudgeten. Härmed minskar den skillnad som i dagens system finns mellan statsbud- getens saldo och statens upplåningsbehov betydligt. För det andra bör verksamheter som riksdagen regelstyr och som har konsekvenser för statens inkomster och utgifter i normalfallet tas upp på statsbudgeten. De budgetmässiga effekterna av olika regelbeslut skulle därmed ingå i riksdagens framtida beslut om ramar för olika utgiftsområden. Ända- målsenligheten i dessa principer vad gäller t.ex. avgiftsfinansierad efterfrågestyrd verksamhet och statliga s.k. placeringsfonder (t.ex. AP- fonden) bör särskilt prövas i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Under senare år har flera frågor aktualiserats rörande principer för hur statens inkomster och utgifter bör budgeteras och redovisas på statsbud- geten. Vikten av ökad bruttoredovisning av statsbudgetens utgifter och inkomster har särskilt framhållits. Med en sådan redovisning menas att

Bilaga 1

inkomster och utgifter redovisas brutto, dvs. var för sig på särskilda in-

komsttitlar och utgiftsanslag. Idag förekommer nettoredovisning både på budgetens inkomst- och utgiftssida. På inkomstsidan är t.ex. flertalet in- komsttitlar för skatter och socialavgifter nettoredovisade. Regeringen anser att bruttoredovisning bör tillämpas i större utsträckning. Ett steg mot bruttoredovisning tas i årets budgetförslag genom att utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkringarna i sin helhet redovisas på utgiftssidan.

2.2 Utredning om skillnaden mellan redovisningen av statsbudgetens inkomster och utgifter och redovisningen i nationalbudgeten av statens inkomster och utgifter

För den ekonomiska politikens utformning är det av vikt att regeringen har tillgång till ett fullgott underlag i form av beräkningar och be- dömningar av statsfinansernas utveckling på kort och lång sikt. Be- räkningar och sammanställningar av den offentliga sektorns finanser görs idag av ett antal olika myndigheter och instanser. De olika beräkningarna och sammanställningama fyller sina specifika syften vilka i de flesta fall är reglerade i lag. För att uppnå dessa syften använder myndigheterna olika modeller och system för analys och redovisning, vilket leder till svårigheter i samband med jämförelser och avstämningar mellan beräkningarna.

Det redovisade utfallet och prognoser över statsbudgetens inkomster och utgifter redovisas av Riksrevisionsverket (RRV). RRV redovisar även statens totala verksamhet som följer nationalräkenskapernas fördelning av statens inkomster och utgifter på realekonomiska arter. Nationalräkenska- perna sammanställs av Statistiska Centralbyrån (SCB).

Regeringen redovisar normalt en bedömning av det ekonomiska läget och statsbudgetens utveckling i budgetpropositionen och i kompletterings- propositionen. Redovisningen sker dels i form av förslag till statsbudget, dels som redovisning av det finansiella sparandet i nationalräkenskapster— mer. I samband med dessa redovisningar krävs en avstämning mellan de båda beräkningarna. Avstämningen försvåras dock av de olika metoder som används för framtagning av dessa beräkningar. Det är angeläget att de bedömningar som regeringen redovisar är konsistenta. Regeringen har därför för avsikt att ge chefen för Finansdepartementet bemyndigande att tillkalla en utredare för att se över skillnaderna mellan de olika redovis- ningarna. Utredaren bör i ett första steg kartlägga Skillnaderna mellan de olika redovisningssystemen. I ett andra steg bör utredaren utarbeta förslag till metoder för att kunna göra avstämningar mellan de olika beräk-

ningarna.

1994/95: 100

77

Bilaga 1

2.3 Införande av årsredovisning för staten

Genom att nya redovisningsprineiper införts vid samtliga statliga myndig- heter fmns nu möjlighet att ta fram en årsredovisning för staten inne— hållande bl.a. ett konsoliderat årsbokslut (resultat- och balansräkning) som baseras på traditionella bokföringsmässiga grunder. Härmed erhålls en redovisning av statens finanser som bör vara av stort värde för stats- makterna och andra som har att fatta beslut mot bakgrund av en bedömning av statens finansiella ställning.

RRV har givits i uppdrag att ta fram en årsredovisning för staten. Verket kommer att i februari 1995 publicera årsredovisningen för staten avseende budgetåret 1993/94. Regeringen avser att återkomma till riks- dagen under 1995 i fråga om årsredovisningen för staten och i samband med detta även kommentera årsredovisningen för staten för 1993/94.

1994/95: 100

78

Bilaga 1

3 Resultatet av RRV:s granskning 1994

RRV har nyligen i sin årliga rapport till regeringen redovisat sina iakttagelser för 1994 (RRV rapport daterad 1994-12-01). Iakttagelsema är dels av generell karaktär, dels mer specifika för resp. departements- område.

Regeringen redovisar i det följande en sammanfattning av RRV:s gene- rella iakttagelser. Regeringen avser att i kompletteringspropositionen närmare redovisa vilka åtgärder som vidtas med anledning av att RRV har lämnat revisionsberättelser med invändning eller på andra grunder har visat på förhållanden som bör åtgärdas. Vi vill dock redan nu klargöra att regeringen inte accepterar att statliga medel används på ett felaktigt eller ineffektivt sätt, inte heller att få bristfällig information om hur de statliga medlen använts. RRV har härvid en viktig funktion att fylla genom sin granskning och avrapportering till berörda organisationer och till regeringen. Regeringen fäster stort avseende vid resultatet av revi- sionen och kommer att lägga stor omsorg vid att omhänderta verkets iakt- tagelser och på erforderligt sätt verka för att brister avhjälps.

3. 1 RRV: s iakttagelser

I rapporten lyfter RRV fram generella iakttagelser från den årliga revi- sionen samt vissa effektivitetsproblem i statsförvaltningen. I likhet med förra året har granskningen även föranlett RRV att ägna ett särskilt av- snitt åt iakttagelser rörande omstrukturering av statlig verksamhet samt verksamhet som överförts till annan verksamhetsform.

För 29 av 260 myndigheter har RRV avgett en revisionsberättelse med invändning. Samma revisionsberättelse innehåller ibland flera typer av invändningar varför dessa inte låter sig klassificeras på ett entydigt sätt. RRV gör dock en grov indelning vilken innebär att för 19 av myndig— heterna är grunden för invändningen huvudsakligen brister i förvaltning eller att årsredovisningen är missvisande i väsentliga avseenden. I fyra fall har myndigheten inte uppmärksammat regeringens krav på åter— rapportering i väsentliga avseenden. I tre fall utgör grunden främst att anslag hanterats i strid med gällande bestämmelser och i två fall är in- vändningen hänförlig till en bristfällig intern styrning i samband med större omställningar av verksamheten.

RRV medverkar även i revision av ett drygt hundratal bolag och stiftel- ser, där ett bolag, Kungliga dramatiska teatern AB, erhållit revisionsbe- rättelse med invändning. Vidare granskas 23 kyrkliga organisationer av RRV, där resultatet av granskningen innebar att Domkapitlet i Linköping erhöll invändning i revisionsberättelsen. I båda dessa fall är grunden för invändningen att deras redovisning är missvisande i väsentliga avseenden.

Granskningsresultatet innebär att antalet revisionsberättelser med in- vändning ånyo har ökat i förhållande till föregående år. I två av fallen, Byggnadsstyrelsen och Kungliga dramatiska teatern AB, lämnas dessutom

1994/95: 100

79

Bilaga 1

revisionsberättelse med invändning för andra året i följd. Även antalet revisionsrapporter till organisationernas styrelser har ökat. Som en för— klaring av flera nämner RRV att flera myndigheter för första gången lämnat årsredovisning och fullt ut tillämpar de nya redovisnings- och finansieringsmetoderna.

Verkets samlade bedömning är att kvaliteten på myndigheternas redovis- ning förbättrats, men att det av antalet revisionsberättelser med invänd- ning framgår att relativt många myndigheter ännu inte uppnått en godtag- bar nivå. Speciellt oroande är, menar RRV, att flera av de största myndig- heterna, som borde ha alla förutsättningar för hög kvalitet på sin redo- visning, ingår i denna grupp. Liksom tidigare år finns det myndigheter som fortsatt visar liten respekt för de beslut som statsmakterna fattat.

Granskningen visar även på ljuspunkter. Kvaliteten på årsredovis- ningarna har utvecklats positivt i den meningen att de flesta myndigheter som lämnat årsredovisning för första gången har lämnat bättre redovis- ningar än vad övriga myndigheter gjorde i sina första årsredovisningar. De myndigheter som redan tidigare avgivit årsredovisning har också för- bättrat sin redovisning främst vad gäller prestationer, volymer och kost- nader. Undantag utgörs främst av myndigheter inom försvarsområdet som varit föremål för förändringar, vissa tillsynsmyndigheter samt några av de stora koncernliknande myndigheterna. De flesta myndigheterna har också haft svårt att relatera resultatet till verksamhetsmål och att koppla ihop informationen i den ekonomiska redovisningen med den i resultatre- dovisningen. RRV pekar på att en mer utvecklad dialog mellan berörda myndigheter och regeringskansliet, i vilken behoven och kraven på ut- formningen av redovisningen klargörs, kan undanröja en del av dessa problem. Årets granskning har även föranlett RRV att uppmärksamma problem som följer av bristande jämförbarhet mellan myndigheters resul- tatinformation, i de fall de har samma verksamhetsuppdrag men där en central myndighet saknas.

Liksom föregående år lyfter RRV fram myndigheternas internkontroll som ett stort problemområde. Verket bedömer att den interna kontrollen försämrats ytterligare inom många myndigheter, och att det största beho- vet av åtgärder föreligger hos de största och ofta koncernliknande myndigheterna mot bakgrund av deras ekonomiska betydelse. RRV hänvi— sar i sammanhanget till en nyligen avgiven rapport till regeringen om behovet av och förslag om förstärkt intern kontroll och utbyggd intern , revision. Regeringens ställningstagande till RRV:s förslag i denna fråga redovisas i avsnitt 5. RRV konstaterar vidare att statsanställdas engage— mang i affärsverksamhet i flera fall inte varit förenligt med gällande regler om bissyslor och jäv. Verket bedömer att omfattningen av detta problem bör föranleda en prövning av om det bör ges större möjligheter för arbetsgivaren att begära en redovisning av arbetstagarens engagemang - i privat affärsverksamhet med anknytning till verksamheten i anställ- ningen.

När det gäller omläggningen till nya finansiella styr/tzetoder framstår de nya metoderna inom kapitalförsörjningsområdet vara det som genere— rar flest problem. RRV pekar här särskilt på modellen med lån i Riks-

1994/95: 100

80

Bilaga 1

gäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltnings- ändamål som i alla delar inte synes accepteras av myndigheterna. Även tillämpningen av räntekonto har brustit vid en del myndigheter. Tekniskt sett fungerar dock dessa modeller väl.

RRV redovisar även ett antal iakttagelser vad gäller bristande regel- efterlevnad vid myndigheterna. Respekten för statsmakternas beslut är i flera fall låg, med bl.a. överskridanden av anslag (i ca tio fall med bety— dande belopp) eller bristande redovisning mot statsbudgeten som följd. RRV pekar dock på att bristande regelefterlevnad, i de fall det är fråga om mycket små myndigheter, kan vara hänförligt till att de generella be- stämmelserna för redovisning och kapitalförsörjning uppfattas som väl komplicerade och krävande i förhållande till den verksamhet som bedrivs.

När det gäller ajfärsverk anser RRV att det nu kan finnas anledning att överväga om affärsverksformen' längre behövs mot bakgrund av de om- struktureringar som skett inom affärsverkssektorn och att den traditionella myndighetsformen blivit mer flexibel. RRV pekar även på vikten av att affärsverken utvecklar redovisningen av leasingåtaganden, då det annars föreligger risk för att regeringens och berörda styrelsers beslutsunderlag får för låg kvalitet. Vidare rekommenderar RRV, mot bakgrund av gjorda iakttagelser, att befogenheter och ansvar, bl.a. vad gäller rätten att ingå leasingavtal, liksom avkastningskraven förtydligas samt att styrelser- nas sammansättning ses över.

Årets granskning har återigen föranlett RRV att uppmärksamma beho- vet av att generella riktlinjer utfärdas till myndigheterna om avveckling och ombildning samt att tydliggöra reglerna för myndigheters medverkan i bildande av bolag och stiftelser, i enlighet med vad regeringen anmälde i l994 års kompletteringsproposition. RRV har även funnit att myndighe- ter fortsatt att bilda stiftelser utan att inhämta regeringens tillstånd. Som exempel kan nämnas att verket i en särskild kartläggning av stiftelse- bildningar inorn länsstyrelseområdet fann att för endast sju av 49 identi— fierade stiftelser har statsmakternas tillstånd inhämtats. RRV pekar även på att de principer statsmakterna lagt fast för RRV:s medverkan i revision av bolag och stiftelser ännu inte fått fullt genomslag. I samman- hanget förordas att RRV:s rätt att utse medrevisor även bör komma i fråga för statliga företag eller statligt bildade fonder och stiftelser där staten utsett s.k. lekmannarevisorer. RRV påtalar även att bl.a. mängden statliga företag och komplexiteten i de frågor som ankommer på staten som ägare av företag talar för att det kan finnas skäl att samordna frågor som rör statens ägande av bolag inom en central funktion inom regerings— kansliet. RRV:s granskning har även påvisat skäl som talar för att rege- ringen bör fatta beslut om alla typer av privatiseringar, dvs. även vad gäller försäljning av väsentliga tillgångar och s.k. outsourcing (dvs. när tillgångar överläts till ett företag mot avtal att köpa motsvarande tjänster av företaget).

RRV har även redovisat iakttagelser vad gäller ejjfektiviteten i statsför— valtningen. Verket framhåller bl.a. att stabila regelsystem som är lätta att administrera är avgörande för effektiviteten i skattekontrollen. RRV har även funnit att det finns betydande vinster att göra inom skatteområdet

(» Riksdagen [994595 [mm/. Nr 100. Bilaga ]

1994/95: 100

81

Bilaga 1

genom förstärkning av momskontrollen och genom snabbare inbetalning av skatter och avgifter. Verket menar att det under lång tid skett en successiv förskjutning i hanteringen av transfereringar och uppbörd från kontroll och värn om det allmännas medel i riktning mot service och råd— givning. Detta torde, enligt RRV, ha påverkat den statsfinansiella utveck- lingen i negativ riktning. Verket bedömer att det därför kan finnas anled- ning att prioritera funktioner inom myndigheterna som t.ex. bevakar att kostnadsdrivande praxisutveckling i transfereringssystemen undviks eller att servicenivån till skattepliktiga inte leder till att staten förlorar skatte- och avgiftsinkomster.

Vidare pekar RRV på behovet av en samlad översyn av den statliga fondförvaltningen. Verket bedömer även att det finns betydande bespa- ringar att göra genom bättre upphandlingsförfarande, bättre kapacitetsut- nyttjande av den statliga fordonsparken och bättre planering och underlag inför större investeringsbeslut inom infrastrukturområdet. RRV redovisar även förslag till åtgärder för att effektivisera asylprocessen och in- tegrationsarbetet inom invandrarområdet. RRV:s granskning har också påvisat behovet av en mer utvecklad strategi och kompetens inom IT- området. RRV har även granskat statens tillsyn inom olika sektorer, bl.a. telemarknaden och den finansiella marknaden. Verket har härvid funnit att tillsynen skulle kunna göras mer effektiv genom mer entydiga uppdrag att övervaka marknadernas utveckling och genom renodling av tillsyns- myndigheternas uppgifter.

l994/95:100

82

Bilaga 1

4 Resultatstyrning

Regeringens bedömning:

— Resultatstymingen utvecklas positivt. Årsredovisningama är, trots vissa brister, av stort värde för regeringens löpande uppföljning av den statliga verksamheten.

I 1994 års kompletteringsproposition redovisades utgångspunkterna för att stärka genomförandet av resultatstyrningen. En interdepartemental arbetsgrupp tillsattes för att ta fram underlag för regeringens fortsatta ställningstaganden. Arbetsgruppens slutrapport kommer att färdigställas i början av 1995. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 1995 med bedömning och förslag till åtgärder för att stärka genomför- andet av resultatstyrningen.

I RRV:s årliga rapport om resultatet av årets granskning, vilken redovisas i avsnitt 3, lämnas även vissa iakttagelser vad gäller ut- vecklingen av resultatstyrningen.

Regeringen har på begäran från riksdagen fortlöpande redogjort för utvecklingen av resultatstyrningen. I det följande redovisas erfarenheter från och regeringens bedömning av utvecklingen av resultatstymingen under det gångna året.

Erfarenheter av årsredovisningarna

Mot bakgrund av de ökade krav som ställts på myndigheterna och de omfattande förändringar som genomförts i den finansiella styrningen är utvecklingen av årsredovisningarna god. Kvaliteten i den ekonomiska redovisningen har höjts, även om det finns myndigheter som fortfarande inte lyckats uppnå en godtagbar nivå. De myndigheter som i år lämnat sin första årsredovisning har i allmänhet lämnat en årsredovisning av högre kvalitet än de myndigheter som lämnade sin första årsredovisning 1992 och 1993. Inom ett flertal myndigheter pågår ett utvecklingsarbete, vilket framdeles ytterligare bör kunna öka årsredovisningarnas kvalitet.

RRV menar i sin rapport att ambitionen i arbetet med årsredovisningen är hög hos de flesta myndigheter. Vid en bedömning måste, enligt RRV, beaktas att införandet av resultatstyming kräver ett långsiktigt och uthålligt engagemang på alla nivåer. RRV menar att beställningar och krav i regleringsbreven i vissa fall måste bli tydligare. En av för- klaringarna till att vissa myndigheter haft problem att redovisa resultat är att de mål som statsmakterna beslutat för verksamheten ännu inte brutits ner till en uppföljningsbar nivå.

1994/ 95 : 100

83

Bilaga 1

Erfarenheter av de fördjupade anslagsframställningarna

I budgetberedningen under hösten 1994 har ett tiotal myndigheter och deras verksarnhetsområden genomgått fördjupad prövning. För flertalet av dessa lägger regeringen i denna proposition förslag om verksamhetens framtida inriktning. RRV har studerat ett urval av de fördjupade- anslagsframställningama. Erfarenheterna från årets anslagsframställningar liknar dem som redovisats tidigare år. Det finns fortfarande brister i resultatanalyserna, vilket förklaras såväl av att myndigheterna har problem att finna en lämplig informationsstruktur och aggregeringsnivå som att analyskapaciteten inte varit tillräcklig. Endast undantagsvis har myndigheterna kritiskt granskat och ifrågasatt sin egen verksamhet.

Analyser av kostnader, kvalitet och effekter är mer frekventa och fylligare än tidigare, men det finns, enligt RRV, fortfarande utrymme för förbättringar. Positivt är att nya myndigheter, som lämnat sin första fördjupade anslagsframställning, producerat väl genomarbetade resultat- analyser och förslag om den framtida inriktningen av verksamheten som till viss del baseras på analyserna av verksamheten. Sammantaget är bilden av de fördjupade anslagsframställningarna något mer positiv än tidigare år.

Regeringens bedömning

En rad positiva effekter har åstadkommits i reformarbetet med att utveckla resultatstymingen i budgetprocessen. Hösten 1994 är första gången samtliga myndigheter avger årsredovisning. Ett stort antal myndigheter lämnar årsredovisningar av god kvalitet. En successiv anpassning av resultatredovisningen sker till regeringens behov av in- formation för löpande styrning och kontroll. Resultatstymingen anpassas vidare till de skilda förutsättningar som gäller för olika delar av den statliga verksamheten. Departementen uppfattas mer nyanserade i dialogen med myndigheterna. I samtliga dessa avseenden måste dock ut- vecklingen fortsätta.

Regeringen konstaterar med tillfredställelse att myndigheternas intresse och förmåga att i olika avseenden analysera sin verksamhet har ökat påtagligt sedan slutet av 1980-talet. Årsredovisningama och särskilt resultatredovisningens värde som instrument för regeringens löpande uppföljning och kontroll har ökat.

Vissa av årets iakttagelser är av central betydelse. De dokument som finns i budgetprocessen bör bättre anpassas till en effektiv resultatstyr— ning. Främst bör en ökad flexibilitet i den långsiktiga planeringen efter— strävas. Årsredovisningen skall även framdeles vara ett instrument för den årliga löpande avrapporteringen och kontrollen av verksamheten i förhållande till de krav som ställs på verksamheten.

1994/ 95 : IOO

84

5 Ökade krav för god intern kontroll i staten

Regeringens bedömning: Att den interna kontrollen fungerar i de statliga myndigheterna, särskilt vad gäller de stora myndigheter som ansvarar för stora medelsflöden, är ett oavvisligt krav från regering- ens sida. RRV har visat att många myndigheter inte har vidtagit er- forderliga åtgärder för att uppmärksamma och åtgärda brister i detta avseende. Det ankommer på regeringen att försäkra sig om att identi- fierade brister i statsförvaltningen beivras. Regeringen avser att be- sluta om en förordning som innebär att samtliga myndigheter med omfattande intern delegering av ansvar och befogenheter och som administrerar stora medelsflöden skall ha intern revision som själv- ständigt granskar den interna kontrollen i verksamheten. Det an— kommer på berörda myndigheter att avsätta erforderliga medel för internrevisionen inom ramen för befintliga resurser.

Bakgrund

RRV:s granskningar visar att den interna kontrollen vid myndigheterna i åtskilliga fall har blivit sämre. Även riksdagens revisorer har upp- märksammat problemet. Bristerna är inte minst bekymmersamma då det är en utveckling som pågått under flera år trots myndighetsledningarnas entydiga ansvar för att en ändamålsenlig uppföljning och kontroll finns i myndigheten. De bakomliggande orsakerna är flera, bl.a. hög grad av delegering/decentralisering inom myndigheter utan att myndighetsled- ningen tillförsäkrat sig en god uppföljning och kontroll, högre krav på ekonomisk redovisning utan att detta föranlett tillräcklig kompetensupp- byggnad inom myndigheten liksom den tekniska utvecklingen inom ADB- området. Det är också fråga om otillräcklig uppmärksamhet och för- ståelse för de problem som har att göra med intern kontroll. Det är sär- skilt oroande att iakttagelserna i flera fall avser större myndigheter vilka omhändertar stora betalningsflöden i staten, och att brister kvarstår år från år.

RRV har nyligen inkommit med förslag till regeringen om åtgärder för en stärkt intern kontroll vid de statliga myndigheterna. Vid sidan av bl.a. ökade stöd- och revisionsinsatser från RRV:s sida, föreslår RRV princi- per som bör ligga till grund för regeringens ställningstagande avseende inrättande av intern revision vid statliga myndigheter. RRV lämnar även ett förslag till förordning om intern revision i staten.

Internrevisionens uppgifter

Internrevisionens primära uppgift är att granska dels den interna kon- trollen i system, rutiner och organisation inom myndigheten, dels hur bok-

1994/ 95 : 100 Bilaga I

85

Bilaga 1

förings- och annan ekonomisk redovisningsskyldighet som myndigheten omfattas av fullgörs samt att avrapportera resultatet av granskningen till högsta ledningen för åtgärder. Kriterier för en god internrevision är att den skall bedrivas enligt internationell standard för god revisionssed och grundas på av styrelsen (eller av myndighetschefen om styrelse saknas) beslutad revisionsplan baserad på en analys av de risker som myndighe- tens internkontroll exponeras för. Vidare skall internrevisionen bedrivas självständigt och verka oberoende i förhållande till den löpande verksam- heten och ledningen. Att internrevisionen har rätt professionell kompetens relaterat till den kontrollmiljö som finns i organisationen är "också ett väsentligt kriterium för en god intern revision.

Regeringens bedömning

Det statsfinansiella läget talar för att särskild omsorg läggs vid kontroll av att de statliga resurserna används korrekt och effektivt. Detta är natur- ligtvis av stor vikt för allmänhetens fortsatta förtroende för myndigheter- nas förmåga att förvalta skattebetalarnas medel. Dessa skäl har också le- gat till grund för regeringens ställningstagande att de myndigheter som har betalningsansvaret för medel med koppling till EG-budgeten skall etablera eller förstärka befintliga funktioner för intern revision (jfr prop. 1994/95:40). Regeringen anser att det ligger i det allmännas intresse att försäkra sig om att myndighetsledningama, som komplement till den externa revisionen, har professionella intemrevisorer för egen självständig granskning av kvaliteten på den interna kontrollen och redovisningen där så erfordras.

Det finns vissa kriterier som bör läggas till grund för en bedömning av huruvida en myndighet regelmässigt bör ha intern revision. De viktigaste är dels omfattningen av de medelsflöden som myndigheten ansvarar för, dels graden av delegering inom stora myndigheter eller mellan central myndighet och regionala/lokala myndigheter.

För att säkra överblick, oberoende och jämförbarhet bör intemrevisio- nen normalt, i enlighet med god sed på området, vara placerad direkt under verksledningen eller motsvarande, med hela myndighetskoncemens verksamhet som granskningsområde. I det fall verkets operativa verksam- het utförs med hjälp av myndighet utanför verket, t.ex. av en läns- styrelse, bör även den verksamheten ingå i granskningen för att ingå i underlaget för intemrevisionens rapportering till verkets styrelse (eller verkschef om styrelse saknas).

Om kriteriet ansvar för stora medelsflöden definieras som en nivå på omsättningen och denna sätts till en miljard kronor innebär de två an- givna kriterierna att följande myndigheter bör ha intern revision: Invan- drarvcrket, Jordbruksverket, Skogsvårdsorganisationen, Lantmäteriverket, Arbetsmarknadsverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Riksför- säkringsverket och de allmänna försäkringskassoma, Domstolsverket, Kriminalvårdsverket, Polisorganisationen, Försvarsmakten, Riksskattever- ket med skatte— och kronofogdemyndighetema, Tullverket, Boverket,

1994/95: 100

86

Bilaga 1

SIDA, Vägverket, Banverket, Centrala Studiestödsnämnden, Kungliga tekniska högskolan. Karolinska institutet samt Universiteten i Uppsala, Stockholm, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. Vissa av dessa myn- digheter har redan etablerat intern revision, för andra har regeringen särskilt beslutat att de skall ha intern revision. Organisatorisk inplacering, uppgifter och mandat varierar dock. Då de redovisade kriterierna pekar på en ganska god träffbild av de största myndigheterna som svarar för de mer centrala statliga uppgifterna avser regeringen att lägga dessa kriterier till grund för generell tillämpning av bestämmelser om intern revision i staten. Det ankommer på berörda myndigheter att avsätta erforderliga medel för den interna revisionen inom ramen för befintliga resurser. Be- stämmelserna avses även bli tillämpliga på andra myndigheter som själva väljer att inrätta internrevisionen eller för vilka regeringen beslutar särskilt skall ha intern revision.

] 994/ 95 : 100

87

Bilaga 1

6 Konsekvenser för de statliga myndigheterna av införandet av en allmän löneavgift m.m.

Riksdagen beslutade den 20 december 1994 (SkU:16, rskr. 149) att en allmän löneavgift för finansiering av medlemskap i EU skall tas ut på löneinkomst och inkomst av annan förvärvsverksamhet från och med den 1 januari 1995. Avgiftens storlek uppgår till 1,5 % och skall beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter till folkpensioneringen enligt lagen (l98l:69l) om socialavgifter. Som en konsekvens härav höjs också de särskilda löneskatterna och premieskatten på grupplivförsärkringar.

Avgiftsskyldigheten omfattar alla som betalar arbetsgivaravgifter, således även statliga myndigheter.

Betalningen av den allmänna löneavgiften och av de särskilda löneskat- terna bör för budgetåret l994/95 betalas samlat från tillgängliga medel på inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter, netto.

Regeringen avser att återkomma i 1995 års kompletteringsproposition med förslag till hantering av den allmänna löneavgiften för budgetåret 1995/96.

1994/95: 100

88

Budgetförslaget och statens åiåäggizmo ekonomiska ställning

I Beräkning av statsbudgetens inkomster och utgifter för budgetåren 1994/95 och 1995/96

1. l Beräkningsförutsättningar Statsbudgeten budgetåren 1994/95 och 1995/96

Riksrevisionsverket (RRV) har den 19 december 1994 redovisat en beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåren 1994/95 och 1995/96. De antaganden som RRV grundat sina beräkningar på framgår av tabell 1. Dessa antaganden, dvs. pris- och lönesummeutvecklingen samt utvecklingen av den privata konsumtionen är fundamentala för beräkningen av statsbudgeten. En sammanfattning av beräkningen finns i bilaga 1.2.

Under slutskedet av arbetet med den preliminära nationalbudgeten har antagandena om den ekonomiska utvecklingen reviderats. Det innebär att de beräkningar som regeringen nu redovisar baserar sig på den ekonomis— ka utveckling som presenteras i finansplanen, bilaga 1 (avsnitt 4). Även vissa av dessa antaganden återfinns i tabell 1. I övrigt finns ingen anledning att avvika från RRV:s beräkningsförutsåttningar.

Tabell !. Antaganden om den ekonomiska utvecklingen Procentuell förändring

1994 1995 1996 RRV Regeringen RRV Regeringen RRV Regeringen

Lönesumma 3,5 3,5 5,5 5,7 5,5 5.6 Konsutnentpriser,

årsgenomsnitt 2,2 2.2 3.2 2,9 3,6 3,7 Privat konsumtion,

löpande priser 3,8 3.6 2,7 2.9 4.0 4,0

1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1994/95

RRV:s senaste beräkning av budgetutfallet för budgetåret l994/95 utgörs av verkets budgetprognos nr 2/3 från den 19 december 1994. Be- räkningarna av inkomsterna för budgetåret l994/95 redovisas även i verkets inkomstberäkning.

Bilaga 1

Inkomster

I sin inkomstberäkning, publicerad den 19 december 1994, har RRV för budgetåret 1994/95 beräknat inkomsterna till 396 735 miljoner kronor. Till följd av att antagandena om den ekonomiska utvecklingen reviderats justeras inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt ned med I 088 miljoner kronor. Det reviderade antagandet om den privata konsumtio- nens utveckling m.m. föranleder nedjustering av inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt med 310 miljoner kronor samt en nedjustering av inkomsttiteln Mervärdesskatt med 65 miljoner kronor. Med hänsyn till att nedsättningsregeln avseende koldioxidskatt för energiintensiva företag blir kvar även efter den 1 januari 1995 m.m. har inkomsttiteln Energi- skatt justerats ned med 930 miljoner kronor. Inkomsttiteln Jordbruks- och sockeravgifter och inkomsttiteln Avgifter för alkoholinspektionens verksamhet justeras upp med 20 respektive 4 miljoner kronor.

Sammantaget medför justeringama en beräknad minskning av inkom- sterna med 2 369 miljoner kronor jämfört med RRV:s beräkning. Ändringarna framgår av tabell 2.

Tabell 2. Avvikelser mot RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1994/95 Tusentals kronor

RRVs Förändring beräkning . enligt regeringen 1111 Fysiska personers inkomstskatt 26 797 000 -1 088 000 1121 Juridiska personers inkomstskatt 33 188 000 -310 000 1411 Mervärdesskatt 108 835 000 -65 000 1428 Energiskatt 19 683 000 -930 000 1473 Jordbruks- och SOCkeravgifter 129 066 +20 000 2544 Avgifter för alkoholinspektionens verksamhet 0 +4 000 Summa inkomster 396 735 369 Summa avvikelser enligt regeringen -2 369 000

RRV:s beräkningar föranleder i övrigt inte någon erinran. Sammantaget medför justeringama av RRV:s beräkningar att regeringen beräknar inkomsterna för budgetåret 1994/95 till 394 366 miljoner kronor.

l994/95 : 100

90

Bilaga 1

Utgifter

Enligt regleringsbrevenl för innevarande budgetår uppgår utgifterna på statsbudgeten till 519 939 miljoner kronor. RRV har i sin prognos beräknat de totala utgifterna till 585 802 miljoner kronor.

RRV har beräknat belastningen på anslaget Räntor på statsskulden m.m. till 119 400 miljoner kronor. RRV baserar sin prognos på s.k. stoppränta, dvs. den räntenivå som gällde vid beräkningstillfället antas gälla under hela beräkningsperioden. Med anledning av att regeringen bygger sin beräkning på de räntenivåer som presenteras i finansplanen, bilaga 1 (avsnitt 4) beräknar regeringen belastningen på anslaget för budgetåret 1994/95 till 117 000 miljoner kronor.

Tabell 3. Räntor på statsskulden budgetåret 1994/95 Miljarder kronor

Beräkning till Nuvarande grund för stats— beräkning budgeten Räntor på lån i svenska kronor ' 47,5 83,6 Räntor på lån i utländsk valuta 24,2 23,1 Valutaförluster, netto 4,3 10,3 Summa 76,0 117,0

Med anledning av, i huvudsak. andra ränteantaganden justeras anslaget Studiemedel m.m. ner med 95 miljoner kronor i förhållande till RRV:s prognos. Till följd av att Länsstyrelsen i Kalmar län, efter regeringsbe- slut, har betalat ut 3,7 miljoner kronor till 1914 års Järnvägskonsortiums donationsfond belastas anslaget Oförutsedda utgifter med ytterligare 3,7 miljoner kronor.

Vidare görs en nedjustering av anslaget Stöd till jordbruket och lii-smedelsindustrin i norra Sverige, med 95 tniljoner kronor till följd av att konstruktionen av stödet till norra Sverige från och med medlemsska- pet i EU blir en annan samt att utbetalningarna kommer att göras vid andra tidpunkter under budgetåret än tidigare.

Till följd av framför allt nya beräkningsgrunder från Europeiska In- vesteringsbanken räknas anslaget Bidrag till Europeiska Investerings- banken upp med 50 miljoner kronor. Slutligen räknas utgifterna upp med 80 881 tusen kronor med anledning av regeringens förslag om tilläggs— budget I till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 (prop. 1994/95:105).

Enligt RRV komtner de totala Anslagsbehällningarna på reserva- tionsanslag under innevarande budgetår att öka med 1 561 miljoner

lVissa anslag inom Försvarsdepartementcts tillträde hari regleringsbrevenjusterats för lokalkostnader (prop. 1993/94:150. bill). Inom Uthildningsdepartementets område har anslagen till univertsitetet och högskolorjusterats med anledning av övergång till lånetinansiering av anläggningstillgångar (prop. 1993/94:100. bil. I).

1994/951100.

91

Bilaga 1

kronor och uppgå till 37 027 miljoner kronor vid innevarande budgetårs slut. Regeringen ansluter sig till RRV:s bedömning.

l tabell 4 redovisas utvecklingen av anslagsbehållningama mellan bud- getåren 1993/94 och 1994/95.

Tabell 4. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1993/94 och 1994/95 Miljarder kronor

l—luvudtitel 1993/94 1994/95 Utrikesdepartementet 9 274 8 984 Kommunikationsdepartetnentet 4 802 6 336 Ovriga huvudtitlar 21 390 21 707 Summa 35 466 37 027

RRV har för Tillkommande utgiftsbehov, netto tagit upp -1 000 miljoner kronor. Dessa utgifter bör beräknas till 2 000 miljoner kronor.

Sammantaget leder ovan nämda justeringar av RRV:s beräkningar till en uppjustering av utgifterna med 545 miljoner kronor. Utgiftsanslagen beräknas därmed till 468 908 miljoner kronor.

Utgifterna beräknas därmed sammantaget till 586 347 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Tabell 5. Regleringsbrevens utgifter budgetåret 1994/95 Miljarder kronor

Regleringsbrev RRV Regeringen Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor 448 439 468 963 468 908 Statsskuldräntor 76 000 119 400 117 000 Förändring i anslagsbehållningar 4 500 —1 561 —1 561 Beräknat tillkommande utgiftsbehov. netto —9 000 -1 000 2 000 Summa 519 939 585 802 586 347

Ovanstående tabell visar stora avvikelser mellan regleringsbrevens beslutade utgiftsnivå och regeringens nuvarande prognos. Den viktigaste förklaringsfaktorn till avvikelsen är räntor på statsskulden som i den nuvarande prognosen överstiger nivån i regleringsbreven med 41 miljarder kronor. Det beror på en högre räntenivå under hösten samt att regeringen därmed gör en annan bedömning av räntan för det återstående budgetåret än tidigare. Detta får till följd att de i våras prognosticerade överkurserna nu väntas övergå i underkurser vilket innebär att det uppstår en kraftig ökning av statsskuldräntorna. En annan stor enskild ökning av utgifterna som har tillkommit är avgiften till EU till följd av att Sverige blivit medlemi den Europeiska Unionen fr.o.m. den första januari 1995, vilket påverkar utgiftsanslagen. Förändringen i tillkommande utgiftsbehov förklaras i allt väsentligt av de beräknade intäkterna av försäljningen av Pharmacia som i regleringsbreven låg under posten Beräknat tillkomman- de utgiftsbehov, netto.

1994/95:100

92

Bilaga 1

1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1995/96

Ökad bruttoredovisning på statsbudgeten

I syfte att tydliggöra och underlätta förståelsen av redovisningen på statsbudgeten kommer vissa utgifter att bruttoredovisas i statsbudgeten från och med budgetåret 1995/96. -

Sjuk— och föräldraförsäkringen

På inkomsttitel 1221, Sjttkförsäkrirzgsaigtji, netto, redovisas idag 85 % av utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkringen. Övriga 15 % redovisas på anslag på utgiftssidan. Från och med budgetåret 1995/96 kommer samtliga utgifter för sjuk— och föräldraförsäkringen att budgeteras och redovisas på budgetens utgiftssida. Detta innebär att de redovisade inkomsterna på inkomsttiteln 1221 ökar med 73,4 miljarder kronor, och att de sammanlagda utgifterna på anslagen A3 och Bl - B3 på Socialde- partementets område ökar med motsvarande belopp. Förändringen innebär följaktligen att statsbudgetens omslutning ökar. Budgetsaldot liksom upplåningsbehovet påverkas däremot inte.

A rbetsma rkn ads fonden

Inkomster och utgifter som regleras via arbetsmarknadsfonden kommer från och med budgetåret 1995/96 att redovisas över statsbudgeten. För närvarande inbetalas arbetsmarknadsavgifter till statsbudgeten men dessa inkomster förs sedan, med undantag för den del som avser finansiering av utbildningsbidrag, vidare till arbetsmarknadsfonden. Från fonden utbetalas medel för arbetslöshetskasseersättning och KAS m.m. Fondens saldo påverkar sedan Riksgäldskontorets upplåningsbehov. Från och med budgetåret 1995/96 kommer dessa inkomster och utgifter att redovisas över statsbudgeten. Inkomsterna kommer att redovisas under en ny inkomsttitel, 1254, Arbetsmarknadsaigift, och utgifterna kommer att redovisas över anslaget A5 Bidrag till arbetslöshetsersättning inom Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel på statsbudgetens utgiftssida. Denna omläggning påverkar både statsbudgetens omslutning och saldo. Omslutningen stiger och saldot förändras med arbetsmarknadsfondens finansiella sparande med undantag för den del av utgifterna som avser utbildningsbidrag. Eftersom Arbetsmarknadsfonden för närvarande uppvisar ett negativt finansiellt sparande leder omläggningen till en försämring av det redovisade budgetsaldot. Denna försämring av det redovisade saldot uppgår till 24,9 miljarder kronor budgetåret 1995/96. Förändringen påverkar dock inte statens lånebehov och försämrar inte de

1994/ 95 : 100

93

Bilaga 1

offentliga finanserna. Omläggningen ger däremot en bättre överensstäm- melse mellan det redovisade budgetsaldot och statens lånebehov.

18-månaders budgetår

Efter beslut i riksdagen om att ändra budgetårets periodicitet, kommer statsbudgeten från och med 1997 att omfatta ett kalenderår i stället för att som nu omfatta perioden 1 juli - 30 juni. Budgetårct 1995/96 kommer som en övergångslösning, att omfatta tiden 1 juli 1995 - 31 december 1996, dvs. 18 månader. För att underlätta jämförelser bakåt i tiden redovisas i vissa av de översiktliga tabellerna i budgetförslaget även beräkningar av hur budgetåret 1995/96 skulle sett ut om det endast hade omfattat de första 12 månaderna, dvs. perioden juli 1995 - juni 1996.

Inkomster beräknade på 18 månader

RRV beräknar statsbudgetens inkomster till 618 230 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Inkomsterna påverkas av de förändrade redovisnings- principer som regeringen föreslår i denna proposition. Dessa redovis- ningstekniska förändringar leder till att beräkningarna av inkomsterna justeras upp med 109 777 miljoner kronor.

De skillnader i antaganden om pris- och löneutveckling som tidigare redovisats samt vissa förändringar som föreslås i förslaget till statsbudget för nästa budgetår m.m. föranleder regeringen att justera ned inkomsterna med 3 059 500 tusen kronor. Inkomsttiteln Fysiska personers inkomsskatt justeras upp med 1 421 miljoner kronor. Vidare justeras inkomsttiteln Juridiska personers inkomsskatt ned med 1 336 miljoner kronor, och inkomsttiteln Mervärdesskatt upp med '250 miljoner kronor. Inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgtft, netto, justeras ned med 1 096 miljoner kronor. Med anledning av en reviderad prisutveckling justeras inkomsttitlarna Bensinskatt, Tobaksskatt, Skatt på spritdrycker, Skatt på vin och Skatt på maltdrycker ned med sammanlagt 78 miljoner kronor. Med hänsyn till att nedsättningsregeln vad avser koldioxidskatt för energiintensiva företag blir kvar även efter den 1 januari 1995 m.m. justeras inkomsttiteln Energiskatt ned med 2 264 miljoner kronor. Avgifter för Alkoholinspektio- nens verksamhet justeras upp med 43 500 tusen kronor.

Sammantaget innebär avvikelserna från RRV:s beräkningar en upp- skrivning av inkomsterna för budgetåret 1995/96 med 106 717 500 tusen kronor. Regeringen beräknar således statsbudgetens inkomster för bud- getåret 1995/96 till 724 947 384 tusen kronor. Förändringarna i för- hållande till RRV:s beräkningar framgår av tabell 6.

1994/95: 100

94

Tabell 6. Avvikelser mot RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster 1994/95; 100 budgetåret 1995/96 B'l 1 Tusentals kronor 1 aga

RRV:s Avvikelse beräkning enligt regeringen Inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt 47 405 000 +1 421 000 1121 Juridiska personers inkomstskatt 46 036 000 —1 336 000 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto -6 697 000 -1 096 000 1411 Mervärdesskatt 176 400 000 +250 000 1421 Bensinskatt 35 956 000 -47 000 1424 Tobaksskatt 11 662 000 -8 000 1425 Skatt på spritdrycker 10 215 000 —12 000 1426 Skatt på vin 4 892 600 —5 000 1427 Skatt på maltdrycker 4 936 900 —6 000 1428 Energiskatt 30 588 000 -2 264 000 2544 Avgifter till alkoholinspektionens verksamhet 0 +43 500 Summa inkomster 728 006 884 ' Summa avvikelser enligt regeringen -3 059 500

' Summan i Riksrevisionsverkets beräkning är korrigerad så att den bruttoredovisas på samma sätt som regeringens förslag till statsbudget. (Se avsnitt 1.3)

Avslutningsvis redovisas förändringarna i indelningen av statsbudgetens inkomster i förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 (tabell 7).

Bilaga 1

Tabell 7. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1995/96

Inkomsttite1/Inkomsthuvudgrupp/Inkomstgrupp

1000 1142 1143 1200 1221 1222 1250 1251 1252 1253 1254 1255 1256 1257 1260 1261 1262 1281 1311 1470 1472 1473 2521 2544 3124 3125

6000 6 100

6110 6111 6112 6113 6114 6115 6120 6121 6122 6200

6211 6300

631 1 6400

6411 7000 7111

Skatter m.m

Utskit'tningsskatt och ersättningsskatt Bevillningsavgift Socialavgifter och allmänna egenavgifter Sjukförsäkringsavgift Allmän sjukförsäkring Ovriga socialavgifter. netto

Allmän tilläggspensionsavgift, netto Delpensionsavgift. netto Arbetsskadeavgift. netto Arbetsmarknadsavgift Arbetarskyddsavgift. netto Lönegarantiavgift. netto Sjömanspensionsavgift, netto Allmänna egenavgifter

Allmän sjukförsäkringsavgift Allmän pensionsavgift. netto Allmän löneavgift

Skogsvårdsavgift

S_katt på import m.m. Övriga skatter m. m. på import Jordbruks— och sockeravgift Avgifter till granskningsnämnden Avgifter för alkoholinspektionens verksamhet Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. Fortifikationsverkets inkomster av försålda fastigheterl Bidrag från EU m.m.l Bidrag från EG:s jordbruksfond

Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Arealbidrag och trädesersättningl

Miljöstöd

Interventionl

Eitportbidrag'

Djurbidrag

Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektionl EG— finansierade strukturstöd inom livsmedelssektornl EG— finansierade regionala stöd till jordbruket Bidrag från EG. s fiskefond

Bidrag från EG:s fiskefondl Bidrag från EG:s regionalfond

Bidrag från EG:s regionalfondl Bidrag från EG. s socialfond

Bidrag från EG:s socialfond]l Extraordinära medel från EU Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten

' Inkomsttiteln införd fr.o.m. budgetåret 1994/95

Förslag

Namnändring Upphör Upphör Namnändring Namnändring Namnändring Ny inkotnstgrupp Namnändring Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkotnsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomstgrupp Ny inkomstgrupp Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Upphör Namnändring Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Upphör

Ny inkomsttitel Ny inkomsttyp Ny inkomst- huvudgrupp Ny inkomstgrupp Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkotnsttitel Ny inkomstgrupp Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel Ny inkomst- huvudgrupp Ny inkomsttitel Ny inkomst- huvudgrupp Ny inkomsttitel Ny inkomst- huvudgrupp Ny inkomsttitel Ny inkomsttyp

Ny inkomsttitel

Regeringen återkommer i samband med sin behandling av anslaget till Försvarsmakten om att låta Försvarsmakten ta del av vissa av de in- komster som redovisas på inkomsttiteln 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor.

1 994/ 95 : 100

96

Bilaga 1

Utgifter beräknade på 18 månader

I förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 uppgår utgifterna sammanlagt till 968 379 miljoner kronor. Utgiftsanslag exkl. stats- skuldräntor svarar då för 820 379 miljoner kronor.

Statsskuldsräntorna beräknas till 129 000 miljoner kronor för bud- getåret 1995/96. Beräkningen är baserad på underlag från Riksgäldskon- toret och de ränteantaganden som redovisats i den preliminära national- budgeten (bilaga l.1, avsnitt 1). Riksgäldskontoret emitterar stats— obligationer med i förväg bestämda kupongräntor. Dessa kupongräntor avspeglar således inte det aktuella ränteläget vid emissionstillfället. Detta leder till att det uppstår s.k. under- och överkurser vid emissionstillfället. I avsnitt 1.4 görs en kompletterande redovisning med periodiseradc över- och underkurser.

Anslagsbehållningarna på reservationsanslag beräknas minska med 3 000 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.

I syfte att förslaget till statsbudget skall visa en realistisk budgetbelast- ning förs på budgetens utgiftssida upp posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Denna beräknas till 16 000 miljoner kronor. Vid beräkningen av denna post har en uppskattning gjorts av sådana utgifts— och inkomstförändringar som inte redovisats på något annat ställe i förslaget till statsbudget.

Tabell 8. Statsbudgetens utgifter budgetåret 1995/96 Miljoner kronor

Förslag till statsbudget Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor 820 379 Statsskuldräntor 129 000 Förändring av anslagsbehållningar 3 000 Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto 16 000 Summa 968 379

1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1994/95 och 1995/96

Med hänvisning till redovisningen i det föregående avsnittet beräknas utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 såsom framgår av tabell 9 och tabell 12.

Sammanfattningsvis beräknas budgetunderskottet till 192,0 miljarder kronor för 1994/95 och till 243,4 miljarder kronor för 1995/96.

7 Riksdagen 199—1195. ] saml. Nr [()/). Bilaga 1

1 994/ 95 : 100

Bilaga 1

Tabell 9. Statsbudgeten och statens lånebehov 1993/94 - 1995/96 Miljarder kronor

1993/94 1994/95 1995/96 1995/96 1995/96 1995/96 Utfall Reger- 12 tnån 12 mån 18mån 18 mån

ingens Nettol BruttoZ Nettol Brutto2 beräk- Förslag ning till stats— budget Inkomster 376.9 394,4 433.9 505.2 615.2 724.9 Utgifter 554.0 586.3 587.3 675,7 833,7 968.4 Budgetsaldo -177.1 -192.0 —153.4 —170.5 —218.5 -243.4 Primärt budget- saldo -82.4 —75.0 —36.4 -53,5 —89.5 —114.4 Lånebehov 233.5 229.0 163.8 163.8 238.5 238.5 Primärt lånebehov 138.8 112.0 46.8 46.8 109.5 109.5

' Enligt nuvarande redovisningsprineiper "7 . —.. . . . . " Enltgt toreslagna redov1s111ngspr1nc1pcr

Kompletterande redovisning av statsskuldräntor

Över- respektive underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar statsobligationer som har en kupongränta som över- eller understiger den aktuella marknadsräntan vid emissionstillfället.

Över— respektive underkurser är således nuvärdet av mellanskillnaden mellan den kupongränta långivaren erhåller och den ränta han skulle ha fått om kupongräntan varit lika stor som marknadsräntan. I regeringens budgetförslag redovisas nettot av över- och underkurser mot statsbud- geten vid det prognostiserade emissionstillfället. dvs. redovisningen är utgiftsmässig i enlighet med principerna för redovisning mot statsbud— geten.

Tabell 10. Statsskuldräntor Miljarder kronor

1994/95 1995/96 1995/96 l2-1nån lS-mån

Statsskuldräntor enl. regeringens budgetförslag 117.0 117.0 129.0 Justering för periodiseradc . över/underkurser -13.6 —(1.1 -7.7 Justerade stats- . skuldråntor 103.4 110.9 1213

För att tydliggöra den underliggande budgetutvecklingen görs även en kompletterande kostnadsmässig redovisning, i vilken nettot av över- och underkurserna har fördelats ut över lånets löptid.

1994/95: 100

98

Tabell 11. Justerat budgetsaldo för över- och underkurser budgetåren 1994/95; 100 l994/95 - 1995/96

Miljarder kronor Bllaga 1 1994/95 1995/96 1995/96 lZ-mån lS—mån Inkotnster 394.4 505,22 724.9 Utgifter exkl. stats- skuldräntor 469,39 558.7 839.4 Justerade stats— skuldräntor 103.4 110.9 121.3

Justerat budget- saldo —l78.3 -164_4 —235.8

Bilaga 1

100

Tabell 12. Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96

Inkomster:

Skatter

Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Aterbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster

Bidrag m.m. från EU

Extra ordinära medel från EU Summa kr.

Underskott

Summa kr.

674 862 345 000 28 763 530 000 30 700 000

9 424 809 000 -2 886 000 000 8 652 000 000 6 100 000 000

724 947 384 000 -243 431 273 000 968 378 657 000

Utgiftsanslag:

Statschefen och regeringen Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Kommunikationsdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet Jordbruksdepartementet Arbetsmarknadsdepanementet Kulturdepanementet Näringsdepartementet Civildepartementet

Miljö— och naturresursdepartementet Riksdagen och dess myndigheter Räntor på statsskulden. m.m. Oförutsedda utgifter Beräknad övrig medelsförbrukning: Minskning av anslagsbehållningar Beräknat tillkommande utgiftsbehov. netto

Summa kr.

2 811 560 000 29 157 687 000 23 944 183 000 64 071 737 000

271 653 103 000 36 365 377 000 118 467 710 000 58 915 917 000 17 281 526 000 132 124 301 000 6 916 644 000 50 575 177 000

4 168 001 000 2 735 511 000 1 189 223 000

129 000 000 000 1 000 000

3 000 000 000

16 000 000 000 968 378 657 000

l994/95 100

Bilaga 1

2 Underliggande budgetutveckling

Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls när det redovisade saldot korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller sammanhänger med förändringar i redovisningsprineipema. Som bas används de förhållanden som gäller för innevarande budgetår: Den underliggande budgetutvecklingen i ett budgetförslag kan inte omedelbart jämföras med de redovisningar som gjorts i tidigare års finansplaner och reviderade finansplaner.

Det bör betonas att det ofta är en bedömningsfråga om en enskild post skall betraktas som en reguljär inkomst eller utgift eller som en tillfällig sådan. Trots att avgränsningarna i det enskilda fallet inte är helt självklara anser regeringen det ändå angeläget att redovisa en beräkning där tillfälliga inkomster eller utgifter uteslutits, så att statsbudgetens underliggande utveckling inte undanskyms.

På inkomstsidan betraktas bl.a. följande effekter som tillfälliga vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:

— vissa engångsvisa höjningar eller sänkningar av skatter och avgifter — tillfälliga extra inleveranser från affärsverk och myndigheter till statsbudgeten vissa engångseffekter vid medlemsskap i EU vad gäller moms m.m. — försäljning av statliga företag

På utgiftssidan betraktas bl.a. följande effekter som tillfälliga vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:

—- valutaförluster eller valutavinster som uppstår vid amortering av statens utlandslån

engångsvisa besparingar — periodiseringseffekter till följd av att Riksgäldskontoret emitterar statsobligationer till under- respektive överkurser.

Tabell 13 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden 1993/94-1995/96.

Tabell 13. Underliggande budgetsaldo för budgetåren 1993/94-1995/96 Miljarder kronor

1993/94 1994/95 1995/96 1995/96

(12 män) (18 mån)

Underliggande budgetsaldo -I70.0 —178.8 -l46_4 -209.8 Som andel av BNP 11.775 11,5% 8.970

1 994/ 95 : 100

101

Bilaga 1

3 Lånebehov och statsskuld

Statliga utgifter som beslutats av riksdagen och som inte täcks av statsinkomster, finansieras genom upplåning av Riksgäldskontoret. Budgetunderskottct utgör den viktigaste beståndsdelen i Riksgäldskonto- rets lånebehov (tabell [4). Det är emellertid inte det redovisade budgetut- fallet baserat på inkomst- och utgiftsmässiga principer som är relevant i detta sammanhang, utan i stället dess kassamässiga motsvarighet, dvs. utfallet på statsverkets checkräkning i Riksbanken. I tabellen är skillnaden mellan redovisat budgetutfall och rörelserna på statsverkets checkräkning angiven som kassamässiga korrigeringar. Dessa korrigeringar kan i allmänhet endast göras i efterhand när utfallen är kända. I prognos- perspektivet antas att de kassamässiga flödena är lika med budgetsaldot. Det är viktigt att betona att detta antagande görs då den kassamässiga korrigeringen de senaste åren gett upphov till relativt stora avvikelser mellan det budgeterade lånebehovet och det faktiska utfallet. Riksgäldskontoret har en omfattande utlåning till affärsverk och andra myndigheter, bl.a. till Centrala studiestödsnämnden för studielån. Statsskuldcns förändring påverkas därutöver av olika typer av skulddispositioner, dvs. transaktioner av dispositiv karaktär som Riks- gäldskontoret gör. Av störst betydelse därvidlag är valutaomvärderingar till följd av att valutaskulden löpande omvärderas till aktuella valutakurser samtidigt som avräkningen mot statsbudgeten enbart avser de realiserade valutadifferenserna. Prognosen för skulddispositionerna innehåller beräknade realiseringar av valutadifferenser och omvärdering av valutaskulden. De övriga skulddispositionerna kan inte prognosticeras.

1994/ 95 : 100

102

Tabell 14. Lånebehov och statsskuld Miljarder kronor

Budgetunderskott Kassamässiga korrigeringar Riksgäldskontorets nettoutlåning: CSN. studielån m.m. Investeringslån till myndigheter Tilläggspensionsavgift (inlåning)

Finansiering av underskott i Arbetsmarknadsfonden inkl. räntal

Finansiering av underskott i Lönegarantifonden inkl. ränta Vasakronan AB m.m. (Byggnadsstyrelsen) Lån till Sparbanksstiftelsen Första Arlandabanan

lnfriat garantiåtagande i Securum

Bankstöd Retriva och Securum Övrigt, netto Redovisningsteknisk korrigering Lånebehov Skulddispositioner Statsskuldförändring Statsskuld vid utgången av resp. budgetår Som andel av BNP

Anm: Inbetalning markeras med minustecken.

1993/94 utfall . 177,l 27.8

7.3 -8.5

36,7

0.9

13.8 -3.8

—l3.l 3.8 —0.1 -8.4 233,5 -15.5 218.0

1 178,6 81.373

1994/95

19z,0

8.3 5.0

—3.0

229,0 -13,9 215,1

1 393,7

90.0%

1 994/95 : 100 Bilaga 1

1995/96 (18 mån)

243,4

11.4 5.5

-ll.4

-1.4

-4.8 -0.8

238,5 -21.4 217.1

1 610,7

' Fr.o.m. 1995/96 tillämpas bruttoredovisning och således redovisas Arbetsmarknads- fondens underskott inom statsbudgeten (se avsnitt 1.3).

103

Bilaga 1

4 Redovisning av verksamheten med statliga garantier m.m. för budgetåret 1993/94

Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat preliminär redovisning av verksamheten med statliga kreditgarantier inklusive grundfondsför- bindelser. Uppgifterna bygger på myndigheternas rapportering till RRV:s system för kreditgarantiredovisning (System KG) och vissa myndigheters årsredovisningar. Den definitiva redovisningen kommer att återfinnas i RRV:s publikation Årsredovisning för staten 1993/94.

Uppgifterna avser garantistockens ställning per den 30 juni 1994. De redovisade utgifterna och inkomsterna för verksamheten avser budgetåret 1993/94. Garantier i utländska valutor redovisas till den kurs som gällde den 30 juni 1994. Hänsyn till senare kursfluktuationer har alltså inte tagits.

I det följande lämnas en sammanställning av och kommentarer till de uppgifter som garantiförvaltande myndigheter lämnat. I redovisningen ingår uppgifter om statens ansvarsförbindelser i form av kreditgarantier och borgen samt grundfondsförbindelser. Kreditgarantierna är till skillnad från grundfondsförbindelserna kopplade till en viss kredit. En kredit- garanti är ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen skuld. En grundfondsförbindelse är en förbindelse att betala ett bestämt belopp för att undvika en likvidation eller se till att garantimottagarens kapital hålls intakt.

Syftet med kreditgarantier

Kreditgarantierna används av staten som ett näringspolitiskt medel för att stödja verksamheter av samhälleligt intresse. Kreditgarantier tjänar därvid som ett komplement till finansieringsmöjlighcter på den allmänna kredit- marknaden. Kreditgarantier används, respektive har använts, för att stödja exempelvis jordbruket, varvsindustrin, energiförsörjningen, exporten och bostadsbyggandet. Under senare år har kreditgarantier använts i samband med bankkrisen och för investeringar i infrastrukturen.

Gällande garantiramar

Gällande garantiramar per den 1 juli 1994 uppgår totalt till 279,5 miljarder kronor, vilket är 22,7 miljarder kronor mer än föregående år. En stor beloppsökning har skett av Riksgäldskontorets (RGK) garantiram med 43,8 miljarder kronor på grund av omfattande engagemang avseende pensionsåtaganden till bolagiserade affärsverk och övertagande av en garanti som tidigare administrerats av Televerket. Andra ändringar är en utökning av Statens bostadskreditnämnds (BKN) garantiram med 6,8 miljarder kronor och en minskning av Bankstödsnämndens (BSN) garantiram med 9,6 miljarder kronor. För de myndigheter som inte har

1994/95: 100

104

Bilaga 1

en specificerad "garantiram räknas garanterad kapitalskuld som garanti— ram. Detta gäller BKN och BSN.

Gjorda garantiutfästelser

Gjorda garantiutfästelser per den 30 juni 1994 uppgår till 208.6 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 6,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Denna nettoökning hänför sig till RGK 18,4. BKN 6,8 och Exportkreditnämndcn (EKN) 2,5 miljarder kronor. BSN har minskat sina utfästelser med 9,5 och Televerket med 11,4 miljarder kronor. Televerkets garanti flyttades till RGK efter bolagiseringen. Gjorda garantiutfästelser är summan av garanterad kapitalskuld samt gjorda utfästelser som ej tagits i anspråk. För de flesta myndigheter är tiden mellan utfästelse och ianspråktagande kort, vilket innebär att beloppen för utfästelse och kapitalskuld är lika stora. EKN har dock ett arbetssätt som innebär att de alltid har en stor mängd utfästelser som inte är tagna i anspråk. Den 30 juni 1994 uppgick dessa utfästelser till 47,4 miljarder kronor.

Garanterad kapitalskuld

Den garanterade kapitalskulden per den 30 juni 1994 var 161,2 miljarder kronor, vilket är 7,3 miljarder kronor mer än året före. Ökningen hänför sig till motsvarande förändringar som redovisats vad det gäller utfästelse per myndighet. Dock har EKN:s kapitalskuld ökat med 3,3 samtidigt som utfästelsen ökat med 2,5 miljarder kronor. De sex myndigheter som garanterat störst kapitalskuld är RGK 65,9, EKN 40,0, BSN 20,3, BKN 19,8, Riksbanken 13,0 och SJV 1,9 miljarder kronor. Dessa myndigheter står för drygt 99,8 procent av den totala garanterade kapitalskulden.

Antalet garantier

Cirka 42 000 garantier fanns den 30 juni 1994. Medelvärdet för kapitalskulden per garanti är ungefär 4 miljoner kronor. Minsta enskilda garanti uppgick till 500 kronor och största enskilda var 27 miljarder kronor. De myndigheter som utfärdat det största antalet garantier är BKN med 20 147 garantier, SJV 10 900 och EKN cirka 10 000. Dessa tre myndigheter står för 98 procent av det totala antalet kreditgarantier. Övriga myndigheter har utfärdat tillsammans drygt 1 000 garantier.

Utvecklingen under de senaste tio åren

Trenden för total garantiram. utfästelse och kapitalskuld var fram till och med budgetåret 1991/92 svagt uppåtgående. Budgetårct 1992/93 visade

1994/95: 100

105

Bilaga 1

en stor ökning som nästan helt kan tillskrivas bankkrisen och om— läggningen av bostadsstödet. Dessa två händelser ledde till bildandet av de två myndigheterna BSN och BKN, som idag tillhör de största garantigivarna. Av kapitalskuldens ökning på 42,2 miljarder kronor under

budgetåret 1992/93 stod BSN för 29,8 och BKN för 11,8 miljarder kronor.

Garantiutfärdande myndigheter Bankstödsnämnden

Beslutet att inrätta BSN fattades i december 1992. Vid utgången av budgetåret 1993/94 redovisas tre ansvarsförbindelser som totalt uppgår till 20 303 miljoner kronor. De tre var till Securum (10 miljarder kronor), Sparbanksstiftelsema (6,8) och Retriva (3,5). Inkomsterna från kreditgarantiavgifter uppgick under budgetåret 1993/94 till 294,8 (100,0) miljoner kronor. Avgiftsnivån på BSN:s garantier är 1 procent. BSN betalade under budgetåret 1993/94 ut 20 231 (23 399) miljoner kronor som ersättning för infriade garantier. Av tidigare infriade garantier har 399,9 (0,0) miljoner kronor återvunnits. Det tidigare avtalet med Sparbanken Sveriges ägare, Sparbanksstiftelserna, har omförhandlats till marknadsmässiga villkor vad gäller ränta och garantiavgift. Gentemot Föreningsbanken har BSN också ett åtagande, men något direkt stöd har inte utbetalats. Rekonstruktionen av Gota Bank har däremot inneburit en mycket stor belastning för staten. Bankkrisen har kostat skattebetalarna stora belopp och totalt har 65 miljarder kronor betalats ut. Av detta har 43,6 miljarder kronor betalats ut vid infrianden av kreditgarantier.

Statens bastadskredimämnd

BKN inrättades den 1 januari 1992 och har till uppgift att arbeta för en effektivt fungerande garantigivning för finansiering av bostadsbyggande. Budgetårct 1993/94 registrerades 4 824 nya garantier med ett sammanlagt garanterat belopp på 7 051 miljoner kronor. Garantistocken uppgick därmed vid budgetårets slut till 19 827 miljoner kronor och antalet garantier var 20 147. Inkomsterna från kreditgarantiavgifter uppgick under budgetåret 1993/94 till 101,2 (67,5) miljoner kronor. Avgiftsnivån på EKN:s garantier är 0,5 procent. BKN betalade under budgetåret 1993/94 ut 126,7 (0,4) miljoner kronor som ersättning för infriade garantier. Av detta belopp har 5,7 (0,2) miljoner kronor återvunnits från kommuner med borgensåtaganden.

1 994/ 95: 100

106

Bilaga 1

Exportkreditltämnden och Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete

Den totala garantiramen utökades till 73 miljarder kronor då EKN i april 1993 fick i uppdrag av regeringen att inom ramen av 1 miljard kronor lämna garantier för affärer med Baltikum och Ryssland. EKN admini- strerar så kallade biståndsgaranticr på uppdrag av Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS). Biståndsgarantiema ingår i EKN:s redovisning. Utestående utfästelser och kapitalskuld den 30 juni 1994 var 87,5 (85.0) respektive 40,0 (36,7) miljarder kronor. Av detta stod BITS för 9,9 respektive 8,9.

De totala garantiavgiftema under budgetåret 1993/94 uppgick till 370 miljoner kronor, vilket är en ökning med 104 miljoner kronor från föregående år. Avgiftsnivån för EKN och BITS ligger på 1 respektive 0,5 procent, om utestående kapitalskuld jämförs med avgifterna under året.

Statens jordbruksverk och länsstyrelsernas lantbruksenheter

Verksamheten med lantbruksgarantier redovisas dels av SJV som disponerar anslaget för täckande av kreditförluster och dels av länsstyrel— sernas lantbruksenheter som administrerar de enskilda garantierna. Den 30 juni 1994 uppgick kapitalskulden för lantbruksgarantierna till 1,9 (2,0) miljarder kronor, vilket är en halvering jämfört med början av åttiotalet, då den uppgick till cirka 3,7 miljarder kronor. Antalet garantier har minskat från cirka 25 000 för tio år sedan till dagens 10 900 (11 900). Avgifterna för lantbruksgarantierna är 1 procent.

Riksbanken

Riksbanken har ett garantiåtagandc på 1 696 miljoner USD i Världs- banken. Den 30 juni 1994 motsvarade det 13 025 (13 120) miljoner kronor. Enligt regeringsbeslut garanterar staten de förluster som kan uppkomma på kapitalinsatsen i Världsbanken. Förändringarna de senaste åren beror endast på förändringar i kursrelationen mellan USD och svenska kronor. Någon avgift tas inte ut på denna garanti. Från och med 1 januari 1995 har denna garanti överförts från Riksbanken till Finans- departementet.

Riksgäldskontoret

Enligt instruktionen för RGK skall målet för hanteringen av garantienga- gemanget vara att kostnaderna för verksamheten skall täckas av dess intäkter sett över en längre tidsperiod. Målet för verksamheten är vidare att bidra till att andra myndigheters garantigivning bedrivs på ett effektivt sätt. Vidare skall RGK meddela föreskrifter och allmänna råd för statliga

1994/95: 100

107

Bilaga 1

garantier till näringslivet samt följa kostnaderna för och omfattningen av detta. RGK har i sin redovisning fördelat sina garantier på olika näringsområden.

RGK:s garantiåtagande uppgick per den 30 juni 1994 till 65,9 miljarder kronor. Detta innebär en ökning av åtagandet med 18,5 miljarder. Ökningen beror till största delen på RGK:s alltmer omfattande engage- mang för garantier avseende pensionsåtaganden till bolagiserade affärsverk och andra myndigheter. Den största ökningen rör Telia AB, pensionsåtaganden till Telia AB och övertagande av de garantier som tidigare utfärdats av Televerket. De sex största garantimottagarna är Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa (27,0 miljarder kronor), Telia AB (4,8), Forsmarks Kraftgrupp AB (4,5), Sveriges Allmänna Hypoteks- bank (2,3), Nordiska Investeringsbanken (2,0) och Stockholmsleder AB (2,0). Tillsammans med statliga pensionsåtaganden (15,8) utgör dessa nästan 90 procent av RGK:s garantier. Avgifterna uppgår till 0,4 procent av total kapitalskuld.

Övriga garantiutfärdande myndigheter

Ytterligare 28 myndigheter. Presstödsnämnden, Skogsstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Överstyrelsen för civil beredskap,. Luft- fartsverket, Fiskeriverket, Utrikesdepartementet, Kammarkollegiet, Centrala studiestödsnämnden, Statens vägverk och 18 länsstyrelser, har utfärdat drygt 500 garantier på totalt 290 miljoner kronor. Detta belopp utgör knappt 0,2 procent av statens totala garantiåtagande. Avgiftsnivån för denna grupp av garantier ligger på knappt 1 procent.

Övriga ansvarsförbindelser

En typ av ansvarsförbindelser som inte tagits med tidigare i redovis- ningen till riksdagen av den statliga garantiverksamheten är de skuld- och garantiförbindelser som avser åtaganden gentemot internationella utvecklingsbanker och utvecklingsfonder. I RGK:s årsredovisning är dessa upptagna till 5,2 miljarder kronor som statliga ansvarsförbindelser. Några avgifter tas inte ut för dessa ansvarsförbindelser.

Den 18 december 1992 beslutade riksdagen om en allmän statlig garanti för det svenska betalningssystemet. Statens garanti omfattar, förutom bankerna och deras dotterbolag, också vissa andra kreditinstitut med statlig anknytning. Syftet med denna statliga garanti är att trygga stabiliteten i betalningssystemet och säkra kreditförsörjningen. Det statliga åtagandet är av temporär natur och skall avvecklas när för- hållandena är sådana att det inte längre föreligger något hot mot stabiliteten i det finansiella systemet. Denna statliga garanti är inte med i siffersammanställningarna i föreliggande redovisning eftersom den inte entydigt kan bestämmas beloppsmässigt. Någon avgift tas inte ut för denna garanti.

1994/95: 100

108

Bilaga 1

Utgifter till följd av infriade garantier

Utgifterna till följd av infriade garantier under budgetåret 1993/94 uppgår till 21,7 (24,5) miljarder kronor, vilket motsvarar 15 procent av total kapitalskuld. De största infriandena redovisas av BSN med 20,2 (23,4) miljarder kronor, EKN med 1,2 (l , 1) och BKN med 0,1 (0,0). Exklusive BSN uppgår infriandena till 1 procent av total kapitalskuld.

Inkomster från lämnade garantier

Inkomster från garantiavgifter under budgetåret 1993/94 uppgår till 1 007 miljoner kronor, jämfört med 606 under föregående budgetår. In- komsterna genereras främst av EKN (328), BSN (295), RGK (262) och BKN (101). Garantiavgifterna uppgår till 0,6 procent av total kapital- skuld. Riksdagens beslut att avgiften på statliga garantier skall vara 1 procent uppnås inte under 1993/94. En lägre genomsnittlig avgiftsnivå uttas av Riksbanken (0 procent), RGK (0,4 procent) och BKN (0,5 procent). Övriga myndigheters avgiftsnivå ligger på 1 procent.

Inkomster till följd av återbetalning av infriade garantier uppgår till 1526 miljoner kronor jämfört med 598 föregående budgetår. Dessa in- komster härrör främst från exportkreditgarantierna (975) där stora återbe- talningar har gjorts från Brasilien, Indien, Iran, Etiopien, Mexiko och Argentina. Sparbanksstiftelserna har återbetalat 400 miljoner kronor till BSN . avseende tidigare infriade garantier.

Det ekonomiska utfallet av verksamheten

Summan av inkomster från garantiavgifter och återbetalningar för tidigare infriade garantier har i förhållande till utgifter för infriade garantier resulterat i ett stort nettounderskott på 19 150 miljoner kronor. Utfallet exklusive BSN visar ett mindre överskott på 386 miljoner kronor. Föregående budgetår visade också ett stort nettounderskott på 23 317 miljoner kronor. Exklusive BSN blev utfallet föregående år ett litet underskott på 19 miljoner kronor.

Sammanställning av statliga garantier

Tabellen nedan visar i sammandrag garantiramar, utfästelser och kapitalskuld för samtliga statliga garantier per den 30 juni 1994, samt inkomster och utgifter för statliga garantier under budgetåret 1993/94.

1994/95: 100

109

Tabell 15. Statliga garantier per den 30 juni 1994 (garantiram per den 1 juli 1994) Miljoner kronor

Garantier utfärdade av

Riksgäldskontoret Bankstödsnämnden

Statens bostadskreditnämnd Riksbanken Statens jordbruksverk

Delsumma

Övriga

Delsumma Exportkreditnämnden Totalsumma

Gällande garantiram per den 1 juli 1994

148 9302 20 303.0 19 827.l 13 025.3

3 7680

205 853,6 617,3 206 4709 73 000,0 279 470,9

Gjorda garantiut— fästelser per den 30 juni 1994

65 8520 20 303,0 19 827.1 13 025,3

1 881,0

120 888,4 2925

121 1809 87 460,0 208 640,9

1994/95 : 100

Bilaga 1

Garanterad Under budgetåret 1993/94 per den

kapitalskuld 30 juni 1994

per den 30 juni 1994 följd av infriade garantier 65 852,0 7 , 8 2 20 303,0 20 231,0 19 827,1 126,7 13 0253 0.0 1 881,0 22,0

120 888,4 292,5

121 1809 40 034,0

161 214,9

20 4429 1 240.0 21 682.9 Utgifter till Inkomster från garanti till följd av avgifter

261,7 294,8 101 .2 0.0 19,0 676,7 2.6 679,3 328,0

1 007.3

Inkomster

återbetal— ningar av tidigare infriade garantier

110

Bilaga 1

5 Budgetering av förvaltningskostnadsanslag för budgetåret 1995/96

5.1 Kompensation för prisutvecklingen

Som ett led i rambudgetprocessen har anslagen till myndigheterna för det förlängda budgetåret 1995/96 avseende resurser för löner, lokaler och övriga förvaltningskostnader genom s.k. pris- och löneomräkning kompenserats för den faktiska prisutvecklingen under föregående budgetår (1993/94) samt för perioden juli — december 1994 (schablonfratnskrivning med oförändrad priskompensation). Särskilda indextal för lö— nekostnadsutveckling, baserade på prisutvecklingen inom den konkurren— sutsatta sektorn och de allmänna prisförändringarna för övriga för— valtningskostnader har använts.

Budgeteringen av lokalkostnadsdelcn i myndigheternas förvaltningsan- slag var tidigare baserad på Byggnadsstyrelsens avisering av hyra till resp. myndighet. Eftersom myndighetema från den 1 juli 1993 ansvarar för sin egen lokalförsörjning inom ramen för anvisat ramanslag har i årets budgetproposition en ny beräkningsteknik använts. De övergripande principerna för omläggningen presenterades i 1994 års kompletterings- proposition (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94zFiU20. rskr. 1993/94:453).

Den använda beräkningstekniken för lokalkostnader bygger på en schablonmässig omräkning av den samlade resursnivån för lokalanskaff— ning på statsbudgeten. Som bas för beräkningen ligger, i huvudsak, Byggnadsstyrelsens tidigare hyresaviseringar till resp. myndighet. Den utifrån dessa aviseringar fastställda resursnivån har justerats med utgångspunkt i en övergripande bedömning av de förväntade nivåerna på, av myndigheterna. under budgetåret ny- och omtecknade hyreskontrakt. För de unika kultur- och s.k. ändamålsfastigheter som förvaltas av Statens fastighetsverk, där myndighetens verksamhet är integrerad med fastigheten, har i princip det tidigare budgeteringssystemet tillämpats.

Den använda beräkningstekniken leder till att incitamentet att spara på lokalkostnader ligger kvar hos myndigheten. Detta genom att myndig— heten ges möjlighet att tillgodogöra sig besparingar, dels om hyresnivån på de av myndigheten ny- och omtecknade kontrakten ligger under den hyresnivå som schablonmässigt beräknats för myndigheten, dels när myndigheten minskar sin lokalyta i relation till den tidigare av Byggnads- styrelsen anvisade lokalytan.

Den årliga omräkningen av anslagen för att kompensera för prisutveck— lingen på lokaler kommer fortsättningsvis, på samma sätt som för löner och övriga förvaltningskostnader, vara baserad på en övergripande bedömning av den faktiska prisutvecklingen. När det gäller s.k. ändamålsmstigheter kan särskilda analyser och beräkningar behöva göras.

Pris- och löneomräkningcn avseende budgetåret 1995/96 grundar sig således på en bedömning av prisutvecklingen under perioden 1 juli 1993 - 31 december 1994. En avstämning mot den verkliga prisutvecklingen

1994/95: 100

lll

Bilaga 1

under denna period kommer att göras inom ramen för pris- och löneom- räkningcn i nästkommande budgetarbete.

Vidare har anslag som pris- och löneomräknats budgeterats med hänsyn till ett produktivitetskrav om 0,99 % på lZ-månadersbas, vilket motsvarar den genomsnittliga årliga produktivitetsförbättringen inom näringslivets tjänstesektor under de senaste tio åren. Motsvarande produktivitetskrav gäller även för de myndigheter som driver avgiftsbelagd verksamhet där myndigheter disponerar inkomsterna. Fjärde huvudtitelns anslag IV Al Försvarsmakten är dock undantaget från detta produktivitetskrav.

Den på ovan redovisade sätt schablonmässigt framräknade totala priskompensationen till myndigheterna har lagts till grund för en prövning av statens totala utgifter för förvaltning. Den enskilda myndighetens samlade behov av medel, anvisade via ramanslag, har därefter på sedvanligt sätt prövats och vägts mot andra utgifter på statsbudgeten inom ramen för de samlade resurserna.

1994/95: 100

l994/95:100

6 Län i Riksgäldskontoret för myndigheters . Bilaga 1

investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål

Regeringens förslag: Regeringen skall för budgetåret 1995/96 få besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstill- gångar för förvaltningsändamål intill ett sammanlagt belopp av 12 400 000 000 kronor.

Riksdagen har godkänt ett generellt införande av lån i Riksgäldskonto- ret (RGK) för myndigheters investeringar i anläggningstillgångar för för— valtningsändamål fr.o.m. budgetåret 1993/94 enligt de principer som redovisades i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. ], bet. 1992/93zFiU20, rskr. 1992/93:189). '

6.1 Lånebemyndigande för budgetåret 1995/96

I följande tabell redovisas för varje departementsområde dels utfallet avseende upptagna lån i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål den 30 juni 1994, dels låneramar som regeringen lämnat till myndig- heterna för innevarande budgetår med hänsyn tagen till regeringsbeslut som fattats t.o.m. den 15 december 1994 och dels beräknat sammanlagt lånebehov för budgetåret 1995/96.

I enlighet med vad som beslutats om principerna för lånemodellen avser låneramsbeloppen den totala skuld som regeringen via myndig- heterna högst får ha till RGK under det aktuella budgetåret.

Tabell 16. Lånebemyndigande för budgetåret 1995/96 Kronor

Upptagna lån Tilldelade låne— Låneramar Departementsomräde l994—06—30 ramar 1994/95 1995/96 Justitiedep. 566 501 700 1 841 340 000 2 603 900 000 Ulrikesdep. 53 254 600 83 630 000 237 550 000 Försvarsdep. 57 199 100 680 260 000 1 592 518 000 Socialdep. 325 697 700 758 600 000 942 300 000 Kommunikationsdep. 42 453 600 133 350 000 177 050 000 Finansdep. 470 809 600 1 020 500 000 1 005 390 000 Uthildningsdep. 18 638 900 2 983 584 000 3 419 573 000 Jordbruksdep. 247 072 500 452 950 000 470 900 000 Arbetsmarknadsdep. 287 672 400 384 900 000 398 115 000 Kulturdep. 37 437 100 95 212 000 137 289 000 Näringsdep. 55 362 400 97 850 000 274 070 000 (_Tivildep. 47 123 200 110 600 000 180 400 000 Miljö— och naturresursdcp. 162 317 500 229 212 000 343 175 000 Till regeringens disposition 928 012 000 617 770 000

Summa 2 371 542 300

8 Riksdagen 199—1.595. I sum/. Nr /()(). Bilaga I

9 800 000 000 12 400 000 000

113

Bilaga 1

Budgetårct 1993/94 omfattades flertalet myndigheter av lånemodellen. Riksdagen bemyndigade regeringen att för dessa myndigheter ta upp lån i RKG intill ett sammanlagt belopp av 4 500 000 000 kronor (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189)

Av tabellen framgår att myndigheternas sammanlagda låneskuld vid budgetårets utgång uppgick till 2 371 542 300 kronor. De främsta skälen till skillnaden mellan den sammanlagda tilldelade låneramen och den sammanlagda låneskulden torde vara följande.

Myndigheternas investeringsbeteende har förändrats till följd av att myndigheterna belastas med hela kapitalkostnaden för investeringarna. Myndigheterna har senarelagt planerade investeringar. Myndigheterna har amorterat mer än planerat vad gäller den delen av myndigheternas låneskuld till Riksgäldskontoret som tidigare var en kapitalskuld till Stats- kontoret för ADB-utrustning. Anledningen till att myndigheterna amorterar mer än planerat är att amorteringstiden, som Statskontoret beslutade, för ADB—utrutsningen varit för lång i förhållande till den ekonomiska livslängden. Den sammanlagda tilldelade låneramen för budgetåret 1993/94 har beräknats från myndigheternas redovisning av planerade investeringar, vilka sannolikt har innehållit ett visst mått av överplanering. Myndigheterna har i vissa fall varit obenägna att ta upp lån i Riksgäldskontoret i de fall myndigheterna har haft medel tillgängliga i form av anslagssparande och överskott i avgiftsfinansierad verksamhet.

Det är emellertid ännu för tidigt att dra några långtgående slutsatser om utvecklingen av myndigheternas investeringsverksamhct.

Regeringen beräknar för budgetåret 1995/96 det samlade lånebeloppet till 12 400 000 000 kronor. Av beloppet beräknas 617 770 000 kronor ställas till regeringens disposition för att möta oförutsedda behov, vilket utgör 5 % av det sammanlagda lånebeloppet. Utökningen jämfört med innevarande budgetårs låneramar beror dels på att budgetåret 1995/96 avser 18 månader, dels på att den totala upplåningsvolymen successivt ökar de närmast följande budgetåren eftersom amorteringarna inte blir lika stora som upplåningen förrän samtliga investeringar i anläggningstill- gångar för förvaltningsändamål är finansierade med lån i RGK.

1 994/ 95: 100

114

Förslag till riksdagsbeslut 1994/95:100 Bilaga ]

Regeringen föreslår att riksdagen

[. godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen har förordat i det föregående,

(*.) godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som regeringen har förordat i det föregående,

3. godkänner riktlinjerna för budgetering och redovisning av statens verksamhet i enlighet med vad regeringen har förordat (Ekonomisk styrning av statlig verksamhet, avsnitt 2.1),

4. för budgetåret 1995/96, i avvaktan på slutliga förslag i komplette— ringspropositionen och i enlighet med vad regeringen har förordat i det föregående,

a) beräknar statsbudgetens inkomster, b) beräknar förändringar i anslagsbehållningarna, c) beräknar Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

'Jl bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i myndigheters anläggningstill- gångar för förvaltningsändamål intill ett sammanlagt belopp av 12 400 000 000 kronor (Budgetförslaget och statens ekonomiska ställning, avsnitt 6.1).

115

Bilaga 1

Innehåll Finansplanen 1 Den ekonomiska politikens inriktning 2 Det ekonomiska arvet 2.1 1980-talet - budgetsanering och överhettning 2.2 1990-talet - nya budgetunderskott och efterfrågekris 3 Sverige och den Europeiska unionen 3.1 Sätt Europa i arbete 3 .2 Konvergensfrå gorna 4 Den ekonomiska utvecklingen 4.1 Den internationella ekonomin 1995 och 1996 4.2 Den svenska ekonomin 1995 och 1996 4.3 Kalkyler för perioden 1994-1998 5 En politik för tillväxt, sysselsättning och välfärd 5.1 En politik för tillväxt 5.2 Finans- och penningpolitiken 5.3 Arbetsmarknad och sysselsättning 5.4 Strukturpolitiken 5 _5 Skattepolitiken 5.6 Fördelningseffekter av politiken 6 Budgetförslaget och förstärkningar av den offentliga

sektorns finanser 6.1 Samlade förstärkningar av de offentliga finanserna 6.2 Budgetförslaget och jämförbarhet med tidigare är 6.3 Åtgärder för att förstärka budgeten 6.4 Finansiering av medlemskapet i EU 6.5 Handlingsprogram mot arbetslöshet 6.6 Kommunal ekonomi

Appendix: Budgetförstärkningar

Omprövning och förnyelse av offentlig förvaltning

13 14 17

21 22 24

25 25 26 30

34 34 38 41 47 48 50

56 56 57 58 64 66 66

68

71

1994/95:100

116

Bilaga 1

Ekonomisk styrning av statlig verksamhet

1

Budgetpolitisk strategi 1.1 De offentliga åtagandena och statens roll 1.2 Budgetprocessen

Budgetering och redovisning av statens verksamhet 2.1 Principer för budgetering och redovisning av statens verksamhet 2.2 Utredning om skillnaden mellan redovisningen av statsbudgeten och utgifter och redovisningen i nationalbudgeten av statens inkomster och utgifter 2.3 Införande av årsredovisning för staten

Resultatet av RRV:s granskning 1994 3.1 RRV:s iakttagelser

Resultatstyrning Ökade krav för god intern kontroll i staten

Konsekvenser för de statliga myndigheterna av införandet av en allmän löneavgift m.m.

Budgetförslaget och statens ekonomiska ställning

1 Beräkning av statsbudgetens inkomster och utgifter för budgetåren 1994/95 och 1995/96

1. 1 Beräkningsförutsättningar 1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1994/95 1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1995/96 1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1994/95 och 1995/96

Underliggande budgetutveckling

Lånebehov och statsskuld

Redovisning av verksamheten med statliga garantier m.m. för budgetåret 1993/ 94

Budgetering av förvaltningskostnadsanslag för budgetåret 1995/96 5.1 Kompensation för prisutvecklingen

73 73 74 76 76 77 78

79 79

83

85

88

89 89

89

93

97

101

102

104

111 111

1994/95:100

117

6 Län i Riksgäldskontoret för myndigheters investeringar 1994/951100 i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål ] 13 Bilaga 1 6.1 Lånebemyndigande för budgetåret 1995/96 113 Förslag till riksdagsbeslut 1 15

118

Bilaga 1.1

Preliminär nationalbudget för 1995

Bilaga 1.1

Preliminär N ationalbudget Förord

Den preliminära nationalbudget som härmed läggs fram, beskriver den internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1996.

Nationalbudgeten bygger på material från fackdepartementen samt från olika myndigheter och institutioner. För bedömningen av den internatio- nella utvecklingen har material erhållits från bl.a. OECD. Beskrivningen av den svenska ekonomin baseras främst på underlag från Statistiska centralbyrån och på den prognos som Konjunkturinstitutet publicerade den 13 december. Ansvaret för de redovisade bedömningarna åvilar dock helt Finansdepartementets ekonomiska avdelning.

Nationalbudgeten innehåller dessutom kalkyler över ekonomins utveck- ling i ett något längre perspektiv. Den traditionella prognosen för 1995 och 1996 har kompletterats med tre alternativa scenarier över utveck- lingen t.o.m. 1998. Dessa beräkningar är gjorda med stöd av Kon- junkturinstitutets modeller KOSMOS och FIMO.

Arbetet med den preliminära nationalbudgeten har letts av departe- mentsrådet Håkan Frisén. Kalkylema avslutades den 22 december 1994.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 1.1

Inledning

1.1 Utvecklingen 1995-96

Äterhämtningen i den svenska ekonomin, från den djupaste krisen sedan 1930—talet, förstärktes successivt under 1994. Spridningseffektema från den gynnsamma exportutvecklingen till andra delar av ekonomin har blivit allt påtagligare. Investeringsaktiviteten i näringslivet ökade betydligt trots de höga realräntoma. Under hösten kunde också en tydligare för- bättring av arbetsmarknadsläget skönjas. Efter tre år med kraftigt fallande produktion ökade BNP med ca 2 % under 1994.

Diagram 1.1 Produktion i industrin och i den övriga ekonomin

Index 1980=100 150

140 130 120

110

-. ------- ' 100 """"""""""""""""""""""""

90

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996

Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Under de närmaste åren förändras i viss mån tillväxtens drivkrafter. Perioden med snabba marknadsandelsvinster för svensk export. som upp- nåtts genom den dramatiska förbättringen av konkurrenskraften, bedöms nu vara avslutad. Den förstärkta internationella efterfrågan möjliggör dock en fortsatt god exporttillväxt. En tilltagande investeringsaktivitet förutses utgöra den starkaste drivkraften till tillväxten under de närmaste åren som en följd av stigande kapacitetsutnyttjande. Samtidigt dämpas den privata konsumtionsutvecklingen av den nödvändiga budgetkonsolide- ringen. Ur arbetsmarknadssynpunkt kännetecknades såväl nedgångsfasen som början av återhämtningen av en stark produktivitetsuppgång. Efter- hand ökade sysselsättningen i antal arbetade timmar, vilket dock till- godosågs genom en kraftigt stigande medelarbetstid. Dessa faktorer har

Prop. l994/951100

Bilaga 1.1

ubidragit till att uppskjuta förbättringen i sysselsättningsläget. Under de närmaste åren förutses dock antalet sysselsatta öka relativt kraftigt. En normalisering av utvecklingen avseende såväl produktivitet som medel- arbetstid är naturlig i takt med att konjunkturuppgången allt mer befästs.

Diagram 1.2 Marknadstillväxt och volyrnutveckling för svensk export

Procent, årlig förändring 16

[] Varuexport ' Marknadstillväxt

12

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Källor: Konjunkturinstitutet. Statisktiskn centralbyrån och Finansdepartementet.

Totalt väntas BNP (till marknadspriser) öka med 2.6 % 1995 och med 2,9 % 1996. Samtidigt beräknas den sammanlagda sysselsättningsupp- gången från 1994 till 1996 uppgå till ca 170 000 personer.

Jämfört med den bedömning som presenterades i den ekonomisk-poli— tiska propositionen i november 1994 innebär detta en nedrevidering av BN P-tillväxten för 1995 med 0,8 procentenheter. Denna förklaras dock till övervägande del av tekniska faktorer. Nationalräkenskapema har sedan den senaste prognosen bytt s.k. basår för fastprisberäkningama. Man har nu övergått till att göra beräkningama i 1991 års priser istället för i 1985 års. Detta påverkar viktförhållandena mellan olika efterfråge- komponenter. Bostadsinvesteringar får t.ex. en betydlig större vikt i 1991 års priser eftersom prisuppgången i denna sektor var så kraftig mellan 1985 och 1991. Det kraftiga fallet för dessa under 1994 och 1995 ger därför en betydligt större negativ effekt på tillväxten med det nya basåret. Totalt beräknas effekten på tillväxten av basårsbytet uppgå till drygt en halv procentenhet såväl för 1994 som 1995. Detta innebär att bytet av basår mer än väl förklarar nedrevideringen av BNP-tillväxten för 1994. Nedreviden'ngen av BNP-prognosen för 1995 beror till ca 3/4 på basårs- bytet.

Prop. 1994/951100

Bilaga 1.1

Tabell 1.1 Effekter av basårsbytet på tillväxtprognosen

1994 1995 Nuvarande prognos: BNP 1991 års priser 2,0 2,6 BNP 1985 års priser 2.6 3,2 Novemberprognosen: BNP 1985 års priser ' 2,5 3,4

Ränte- och mlutaJQ'irum-ätmingar

Under 1994 har de svenska räntorna stigit mycket kraftigt. Uppgången kan dekomponeras i en internationell ränteuppgång och en ökad ränte- skillnad gentemot omvärlden. Knappt hälften av den svenska ränteupp- gången på femåriga statsobligationer motsvaras av högre tyska räntor. Återstoden beror således på en högre ränteskillnad.

Tabell 1.2 Prognosforntsättningar Årsgcnomsnitt

1993 1994 1995 1996 BNP-tillväxt i OECD 1,1 2,8 2,8 2,7 Konsumentprisökning i OECD 2,8 2,3 2,7 3,0 Världsmarknadstillväxtl -2,1 9,1 8,0 7,1 Dollarkurs (i kr) 7,8 7,7 7,4 7,2 Ecu-index 123,2 124,0 121,6 117,9 Tysk ränta S-års statsobl. 6,0 6,2 7,0 7,2 Svensk ränta S-års stats-ob]. 8,0 9,1 10,2 9,2 Svensk ränta 6—månaders ssvx. 8,1 7 6 8 4 8 3

! Avser bearbetade varor i 14 OECD-länder. 2 ECU-indcx antas vara 123,5 den 31 december 1994, 120 den 31 december 1995 samt 116 den 31 december 1996.

Källor: OECD och Finansdepartementet.

Orsaken till de höga svenska obligationsräntoma synes framför allt vara farhågor om hög inflation på medellång och lång sikt. De höga inflations— förväntningama har dels att göra med Sveriges inflationshistorik, dels med den snabbt ökande offentliga skuldsättningen. Förtroendet för för- - mågan att vidmakthålla en låg inflation på längre sikt har hittills knappast befästs på något avgörande sätt, trots låga inflationstal. Att inflationen har varit låg under den djupa lågkonjunktur Sverige har genomgått är inte förvånande och har därför ännu inte övertygat placerare om att inflatio- nen kommer att förbli låg även under en kommande högkonjunktur.

Det är dock svårt att fullt ut förklara den svenska ränteuppgången under 1994 med förändringar i ekonomiska faktorer såsom inhemska och internationella realräntekrav, inflationsförväntningar och förväntade växelkursrörelser.

l prognosen förutses fallande femåriga obligationsräntor. Räntefallet är dock relativt måttligt. Skillnaden mellan den femåriga räntan och inflatio- nen 1996 är fortfarande hög. Anledningen till de successivt lägre lång-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 1 .1

räntorna är ett ökande förtroende för en hållbar statsskuldsutveckling samt för en långsiktig prisutveckling som är förenlig med inflationsmålet. Utrymmet för en svensk räntenedgång begränsas emellertid av att en viss uppgång av de internationella långräntoma förefaller sannolik. En sådan utveckling kan ses som ett naturligt element i den internationella konjunk- turuppgången.

Den svenska kronan antas appreciera gentemot de övriga EU-ländemas valutor samt mot dollarn under 1995 och 1996. Kostnads- och prisjäm- förelser med viktiga konkurrentländer och en stark prognostiserad bytes- balansutveckling indikerar att det finns ett betydande utrymme för en real appreciering av den svenska kronan. Med nuvarande inflationsutsikter förutsätts detta utrymme omsättas i en nominell kronappreciering.

Den internationella ekonomin

Efter en årlig BNP-tillväxt på endast drygt 1 % under perioden 1991-93, växte totalproduktionen i OECD med nära 3 % 1994. Tillväxten i USA var fortsatt stark samtidigt som det skedde en markant förbättring av kon- junkturen i Europa. Även i Japan har nu en återhämtning inletts. Inflatio- nen i OECD fortsatte att falla i inledningen av 1994 och uppgick till 2,2 % under första halvåret. Under andra halvåret skedde dock en viss uppgång. Arbetslösheten i OECD kulminerade i början av 1994 och en långsam nedgång har nu inletts. Arbetslösheten i Europa ligger väsentligt högre än i USA och Japan.

Under de närmaste två åren förutses ett harmoniskt konjunkturförlopp med förhållandevis hög tillväxt och måttlig inflation. Däremot sjunker arbetslösheten endast långsamt och budgetunderskotten fortsätter att vara stora i många länder. BNP-tillväxten i OECD beräknas till nära 3 % såväl 1995 som 1996. I USA sker en gradvis avmattning, medan aktivi- teten i Europa och Japan tilltar. Arbetslösheten i OECD förutses minska till drygt 7,5 % av arbetskraften 1996. Inflationen väntas stiga något i OECD-området som helhet. Detta beror främst på tilltagande prisökning- ar i USA. Den genomsnittliga inflationen i OECD dras dock ned kraftigt av en mycket låg inflation i Japan.

Löner och inflation

Lönebildningen, och arbetsmarknadens flexibilitet i övrigt, kommer att vara avgörande för Sveriges möjligheter att i framtiden kombinera en hög tillväxt med låg inflation. Under prognosperioden bedöms de genomsnitt— liga löneökningarna dämpas av den historiskt sett höga arbetslösheten.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 1.1

Tabell 1.3 Löner och priser Årlig procentuell förändring

1993 1994 1995 1996 Timlön, kostnad 3,3 2,8 3,5 4,0 KPI dec.-dec. 4,1 2,8 2,9 3,7 NPI dec.—dec. 3,9 1,9 2,0 1,7 KPI årsgenomsnitt 4,7 2,2 2,9 3,7 NPl årsgcnomsnitt 4,3 1,4 1,8 1,8

Anm.: KPl = Konsumentprisindex, NPI = Nettoprisindex. Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Den genomsnittliga löneökningstakten under 1994 uppgick preliminärt till 2,8 %, vilket var en halv procentenhet lägre än 1993. I samband med stigande sysselsättning beräknas den genomsnittliga lönen öka med 3,5 % respektive 4 % 1995 och 1996. Industrins löner väntas årligen stiga med 1,5-2 procentenheter mer än genomsnittet i ekonomin.

Inflarionsnycket i den svenska ekonomin har under loppet av 1994 visat vissa tecken på att stiga. Konsumentprisemas (KPI) ökningstakt tilltog från ca 2 % under våren 1994 till knappt 3 % vid slutet av året. Det stigande kapacitetsutnyttjandet inom industrin har bidragit till höjda producentpriser, framför allt på insatsvaror. Det finns dock skäl att tro att spridningseffektema blir relativt begränsade framöver. Den goda till- gången på arbetskraft i kombination med en förväntat svag utveckling av den privata konsumtionen torde medföra att såväl lönekostnader som mar- ginaler stiger relativt långsamt. Industrins investeringar ökar dessutom starkt vilket minskar risken för ytterligare flaskhalsar i produktionen. Under hela prognosperioden kommer emellertid höjda indirekta skatter och minskade subventioner att medverka till att öka konsumentprisindex. Av den prognostisemde KPI-ökningen på 2,9 respektive 3,7 % under 1995 och 1996 beräknas 0,7 respektive 1,5 procentenheter förklaras av detta. Nettoprisindex, där dessa effekter exkluderas, beräknas därför stiga med knappt 2 % varje år.

Utrikeshandel

Det mycket starka konkurrensläget för svensk export har medfört snabba volymökningar under 1993 och 1994. Marknadsandelama har ökat på de traditionella marknaderna inom OECD. Samtidigt har påtagliga export- ökningar skett till de snabbväxande marknaderna i Fjärran Östern. Under 1995 och 1996 stiger de svenska arbetskraftskostnaderna (i gemensam valuta) något mer än konkurrentemas samtidigt som kapacitetsrestriktio- ner alltmer börjar göra sig gällande. Ett fortsatt gynnsamt kostnadsläge tillsammans med den internationella konjunkturuppgången innebär dock att exporten fortsätter att stiga relativt kraftigt. Ökningen bedöms bli knappt 10 % 1995 och ca 7 % 1996.

Importen ökade preliminärt med hela 11 % under 1994. Till en del beror detta på en stark efterfrågan från exportsektom samt på det kraftiga

Prop. l994/95:100

Bilaga 1.1

lageromslaget. Den konkurrensfördel som importkonkurrerande hemma- marknadsföretag erhållit genom deprecieringen av kronan har ännu inte inneburit att man kunnat öka sina marknadsandelar. Under 1995 och 1996 dämpas ökningen i importefterfrågan något samtidigt som hemma- marknadsföretagen förväntas kunna utnyttja det gynnsamma konkurrens- läget i en större utsträckning. Därigenom dämpas importens ökningstakt.

Inhemsk (flerfrrigan

Det höga ränteläget har försvagat den begynnande uppgången av den pri vara konsumtionwa En säsongrensad förstärkning noterades dock under det 3:e kvartalet och enligt statistik över detaljhandeln från Handelns Utredningsinstitut har denna uppgång fortsatt också under 4:e kvartalet. Preliminärt bedöms den privata konsumtionen ha ökat med 0,6 % under 1994. Konsolideringen av statsfinanserna medför att hushållens inkomster utvecklas mycket svagt de närmaste åren. Detta gäller speciellt år 1995 då de realt disponibla inkomstema minskar med närmare 2.5 %, trots att sysselsättningsuppgången ger upphov till en relativt kraftig ökning av löneinkomstema. De minskande inkomsterna under 1995 bedöms dock komma att mötas med ett minskat sparande. Denna bedömning kan moti- veras av flera skäl. Hushållens skuldanpassning har varit kraftig de senaste åren och mycket tyder på att denna process nu går mot sitt slut. Därtill kommer att förändringen i arbetsmarknadsläget nu blir allt tyd- ligare genom den stigande sysselsättningen. Risken för att drabbas av arbetslöshet torde därför uppfattas som betydligt lägre än för bara något år sedan, vilket väntas leda till en ökad konsumtionsbenägenhet. Det är också rimligt att anta att de föreslagna statsfinansiella besparingarna i stor utsträckning var förutsedda av hushållen. ] så fall har hushållen redan tidigare. åtminstone delvis, anpassat sin konsumtionsnivå varför effekten när åtgärdema väl träder i kraft blir begränsad. Av dessa skäl bedöms den privata konsumtionen 1995 förbli oförändrad jämfört med 1994 års nivå, för att sedan öka med ca 1 % år 1996.

Tabell 1.4 Nyckeltal Årlig proccntuell förändring

1993 1994 1995 1996 Disponibel inkomst -3.5 1.4 -2,4 —0,5 Sparkvot (nivå) 7.9 8.5 6.3 4,9 Industriproduktion 1.5 9,0 7.0 6,8 Relativ enhetsarbetskosumd -24.8 —1.0 5.5 3,2 Handelsbalans (mdr. kr) 54.3 70.9 93,8 114.6 Bytesbalnns (mdr. kr) -27,1 5.5 23.5 59,9 Bytesbalans (% av BNP) -l.9 0.4 1.5 3.6 Oppen artwtslöshctl 8.2 7,9 6,8 6,1 Arbetsmarknadspolitiska åtgärderl 4.2 5.1 4,8 4,7

l l 'i: av arbetskraften] Källor: Konjunkturinstitutct. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Prop. l994/95:100

Diagram 1.3 Privat konsumtion och disponibel inkomst l:)I'QP- 1994/953100 Bilaga 1.1 Andel av BNP, procent 62 60 """""""""""""""" """"""""""""" 58

48 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996

Källor: Konjunkturinstitutct. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Tabell 1.5 Försörjningslmlans

Miljarder Procentuell volymförändring

kr 1993 ___—___—

1993 1994 1995 1996

BNP I 4422 —2.6 2,0 2,6 2,9 Import 420,5 -2.8 ll,0 7,0 5,1 Tillgång [ 8617 -2.6 "3,9 3,6 3,4 Privat konsumtion 792,l -3,7 0.6 0,0 1,0 Offentlig konsumtion 403,5 -0,6 -0.2 0,0 -1,0 Stat l27,7 4,4 0,5 2,0 -l,0 Kommuner 275 .8 33,7 -0,5 -l .0 -l ,0 Bruttoinvesteringar 205,6 -l7,6 -l,3 9,5 8.5 Näringsliv ll4.4 -I4.3 16,6 20,1 10,1 Bostäder 57,5 -3 l ,0 -'39.'3 -28,4 9,2 Myndigheter 33,7 4,3 6,5 9,2 1,7 hgcrinvesteringztrl -1 1.6 _o.3 1,0 0,0 0.1 Export 473_l 7,6 12,2 9,5 7,3 Användning l 862.7 -2,6 3,9 3,6 3,4 Inhemsk användning l 389.6 —5,6 1.1 1,4 1,8

1 Förändring i procent av föregående års BNP. Källor: Konjunkturinstitutet. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Brunaintm'leringarnu i näringslivet vände kraftigt uppåt under 1994, dock från en mycket låg nivå. Ökningen uppgick preliminärt till 15 %. Inom industrin var expansionen ca 20 %. Genom den extremt kraftiga nedgången inom bostadssektom minskade ändå de totala bruttoinveste- ringarna någotjämfört med 1993. Den snabba produktionstillväxten inom industrin innebär att kapacitetsutnyttjandet nu ökar väsentligt, vilket i

Bilaga 1.1

kombination med den mycket goda lönsamheten gör att investerings- expansionen väntas överstiga 30 % 1995. lnvesteringama inom övriga delar av näringslivet hämmas i viss mån fortfarande av den svaga hem- mamarknaden samt ett betydande överskott på kommersiella lokaler. Allt- fler tecken tyder dock på att utvecklingen är på väg att vända. Priserna på kommersiella fastigheter har stabiliserats och flera tjänstesektorer redovisar nu expansiva produktionsplaner. De investeringsstimulanser som föreslogs i den ekonomisk-politiska propositionen i november bidrar också till investeringsexpansionen. De totala bruttoinvesteringama för- utses stiga med ca 9 % under 1995 trots ett fortsatt kraftigt fall i bostads- byggandet. Under l996 förutses näringslivets investeringsexpansion däm— pas något samtidigt som nedgången i bostadsbyggandet då bedöms ha upphört. Totalt väntas därför investeringsuppgången 1996 bli nästan lika betydande som under 1995.

Det höga ränteläget verkar dämpande på investeringsutvecklingen. Den goda lönsamheten i kombination med en mycket snabb produktionstillväxt inom stora delar av näringslivet innebär emellertid att investeringar i real- kapital är attraktiva även vid förhållandevis höga realräntor. Det goda vinstläget i många företag innebär också att en stor del av investeringarna kan finansieras med egna medel.

Diagram 1.4 Bruttoinvesteringar

Andel av BNP, procent 24

22 -- _. _ _. ------ Lopande priser inkl bostader

20

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996

Källor: Konjunkturinstitutet. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Lagerim-'e.s'teringarna gav ett betydande positivt bidrag till tillväxten l994, preliminärt ca en procentenhet. I takt med den stigande produktio- nen växte industrins lager av insatsvaror och varor i arbete. Ett påtagligt omslag skedde också i partihandelns lager, där en betydande lageravveck-

9 Riksdagen l994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 1

Prop. 1994/95:100

Bilaga 1.1

ling 1993 förbyttes i en kraftig uppbyggnad 1994. I viss mån torde denna lageruppbyggnad förklara den snabbt ökande importen under slutet av 1994.

Produktion och arbetsmarknad

Industriprotluktionen ökade 1994 med ca 9 % . Kapacitetsutnyttjandet har stigit snabbt och ligger nu förhållandevis högt. Enligt Konjunkturinstitu- tets barometer planerar ändå industriföretagen för stora produktionsök- ningar också under 1995. Mot bakgrund av expansiva investeringsplaner samt en viss ytterligare potential till högre utnyttjandegrad av realkapital- stocken förutses tämligen höga tillväxttal för industriproduktion såväl 1995 som 1996. Takten i produktionsuppgången förväntas dock avta under prognosperioden. Uppgången i den privata tjänstmektorns produk- tion var påfallande kraftig under 1994 och inträffade också tidigare än beräknat. Tillväxttakten i den privata tjänsteproduktionen väntas tillta något under prognosperioden, men hålls tillbaka av den svaga utveck- lingen av den privata konsumtionen. Produktionen i byggnadssektom fort- satte 1994 att minska kraftigt för tredje året i rad. Ett tilltagande investe- ringsbehov i näringlivet tillsammans med de föreslagna stimulansåtgärder för byggande innebär dock att byggproduktionen väntas tillta fr.o.m. 1995. Sammantaget förutses en uppgång av näringlivets produktion med ca 4,5 % såväl 1995 som 1996, vilket är historiskt sett mycket höga till- växttal.

Det svåra läget på arbets)"urkunder; förbättrades något under loppet av 1994. Sysselsättningen, mätt som antal arbetade timmar. ökade betydligt. En ökad medelarbetstid innebar emellertid att antalet sysselsatta personer fortsatte att minska 1994 jämfört med 1993. Under 1995 väntas dock antalet sysselsatta öka med 2,7 %, vilket motsvarar ca 105 000 personer. Sysselsättningsexpansionen fortsätter också 1996 om än i något lång- saimnare takt.

Prop. l994/952100

10

Diagram 1.5 Sysselsättning och arbetskraftsutbud PFOP- 1994/ 95 2 100 Bilaga 1.1 Tusental personer 4800

4600 4400 4200

4000

3800 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996

Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Den öppna arbetslösheten förväntas minska från 7,9 % av arbetskraften 1994 till 6,1 % 1996, mätt som årsgenomsnitt. Effektema på arbetslös- heten begränsas dock av att även utbudet av arbetskraft kan väntas öka när situationen på arbetsmarknaden ljusnar. Andelen av befolkningen mellan 16 och 64 år som utgör arbetskraften, dvs de som arbetar eller är arbetslösa. har sjunkit från nästan 85 % 1990 till 77 % 1994. Många av de personer som försvunnit ur arbetskraften förväntas återvända till arbetsmarknaden när sysselsättningsutvecklingen förbättras.

Sparande

Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas för 1994 uppgå till ca 168 miljarder kr eller drygt 11 % av' BNP. Det är en förbättring med ca 25 miljarder kr sedan 1993. Därmed har de senaste. årens ökning av underskottet brutits. Under de närmaste två åren leder uppgången i ekonomin, tillsammans med successiva genomslag av de budgetförstärkande åtgärdema, till en relativt kraftig reducering av den offentliga sektorns sparandeunderskott. För 1996 beräknas underskottet till knappt 7 % av BNP. Statens finansiella sparande förbättras i än högre gmaaMeammHamtmmpåmzmnnpmuknmcaQOmmmar' kr 1996 eller ca 7 % av BNP. Statens finanser förbättras i begränsad utsträckning 1995 medan förstärkningen 1996 är kraftig. Detta samman- hänger till en del med periodiseringseffekter av skatteinkomstema, t.ex. till följd av ändrad momsuppbörd genom EU-medlemskapet. Därtill kom-

11

Bilaga 1.1

mer också effekter av tillväxtens sammansättning. År 1995 utvecklas t.ex. momsbasema mycket svagt av detta skäl. Sparandet i AP-fonden halveras och den kommunala sektorns sparandeöverskott vänds till under- skott mellan 1993 och 1996. I och med att de årliga underskotten i staten och den offentliga sektorn alltjämnt är betydande fortsätter statskulden och den offentliga sektorns nettoskuld att öka. I slutet av 1996 uppskattas statskulden Uppgå till ca 95 % av BNP och den offentliga sektorns finan- siella nettoskuld till 40 % av BNP.

Tabell 1.6 Öppen arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraft samt korrigerat för arbetsmarknadspolitiska åtgärders direkta inverkan Tusental, genomsnitt per år

1993 1994 1995 1996

Reguljär sysselsättning 3 927 3 871 3 942 4 022 Åtgärder i arbetskraften1 36 59 93 86 Sysselsatta 3 964 3 929 4 035 4 108 Arbetslösa 356 338 296 279 Arbetslösa inkl. i åtgärder 539 555 506 473 Underliggande arbetskraft __ 4 466 4 426 4 449 4 494 Åtgärder utanför arbetskraften" 147 159 1 17 1 17 Arbetskraft 4 320 4 267 4 332 4 377

lOmfattar bcredsknpsarbete, rekrytcringsstöd, ungdomsintroduktion, utbildnings- vikariat och förcmgsuthildning. 2Omfattar arbetsmarknadsutbildning, ungdomspraktik/kommunalt uppföljningsansvar och arbetslivsutveckling. Anm.l begreppet arbetsmarknadspolitiska åtgärder ovan ingår ej utökningen av den reguljära utbildningen som genomförts inom arbetsmarknadspolitikens och utbildnings- politikens gemensamma ram. Omfattningen av denna uppgår under kommande budgetår till en 90 000 platser. Deltagande i dessa räknas som varande utanför arbetskraften ovan. lnte heller ingår personer som beräknas få del av det nu föreslagna särskilda sysselsättningsstödet eller de som erhållit arbete genom infrastruktursats- ningar. Dessa beräknas till ca 110 000 resp 50 000 personer. Dessa ingår i reguljär sysselsättning ovan. Viss hänsyn har tagits till personer som deltar i s.k. datortek samt i det s.k. utvecklingsåret mm. Adderas samtliga ovanstående program till de ca 200 000 personerna (86 000 + 1 17 000) i tabellen ovan kan en total uppskattning av antalet som berörs av arbetsmarknadspolitiken beräknas till drygt 500 000 personer för kommande budgetår. Källa: Statistiska centralbyrån. Arhetsmarknadsstyrelsen och Filmnsdepartementet.

Bytesbalansen utgörs definitionsmässigt av summan av det privata och offentliga finansiella sparandet. Det privata finansiella sparandet förutses minska de närmaste åren. Denna minskning är dock inte lika kraftig som förbättringen i den offentliga sektom varför bytesbalansen förstärks under prognosperioden. Det finansiella sparandet i företagssektom kvarstår på en onormalt hög nivå. Under 1995 ökar också det reala sparandet genom den tilltagande investeringsaktiviteten. Sammantaget innebär detta en rela- tiv kraftig ökning av det totala bruttosparandet i ekonomin, dvs reala investeringar plus bytesbalans. Som andel av BNP ökar bruttosparandet från 11,6 % bottenaret 1993 till ca 19 % 1996.

Prop. 1994/95:100

12

Bilaga 1 . 1

"Tabell 1.7 Sparande Procent av BNP i löpande priser

1993 1994 1995 1996

Bruttosparande 11.6 14.0 16,0 18,9 Realt sparande 13.5 13,7 14.5 15.4 Fasta investeringar 14,3 13,4 14,2 15,0 Lagerinvestcringar —0,8 0,3 0,3 0,4 Finansiellt sparande -l.9 0.4 1.5 3.6 Offentlig sektor -13,4 -1l.2 -10,2 -6,8 Hushåll 6,0 6,5 5,0 4,0 Företag 5.5 5,1 6.6 6,4

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Diagram 1.6 Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor saint bytesbalans

Andel av BN P. procent 15

..................................... _A._._____._.. -._._--—--_-._..-

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996

Källor: Konjunkturinstitutct. Statistiska centralbyrån och Fimtnsdepartemcntet.

1.2 Den svenska ekonomin i ett medelfristigt perspektiv

I den preliminära nationalbudgeten presenteras kalkyler avseende den ekonomiska utvecklingen t.o.m. år 1998. 1 ett sådant tidsperspektiv är infbrmationsunderlaget otillräckligt för att prognoser i vanlig mening skall kunna utarbetas. Mot bakgrund av de stora förändringar som den svenska ekonomin genomgår ter sig varje scenario över utvecklingen på medel- lång sikt som särskilt osäkert. Samband och erfarenheter baserade på historiska tidsserier med andra skatte- och regelsystem i ekonomin har begränsat värde i en situation som i så många avseenden avviker från tidigare perioder.

Prop. 1994/95:100

13

Bilaga 1.1

Behovet av längre framåtblickar än den traditionella tvåårshorisonten är emellertid stort. Den ekonomiska politiken och de grundläggande ekonomisk-politiska frågeställningama har fått en allt större tyngdpunkt mot det medelfristiga perspektivet. I synnerhet behöver utvecklingen för de offentliga finanserna och på arbetsmarknaden belysas också i detta tidsperspektiv. Det svenska medlemskapet i EU och ambitionen att delta i det europeiska monetära samarbetet ställer också krav på utarbetandet av ett konvergensprogram i ett medelfristigt perspektiv. Konvergenskri- teriema enligt Maastrichtfördraget avser bl. a. maximigränser för den offentliga sektorns finansiella underskott (3 % av BNP) samt för den konsoliderade bruttoskulden (60 % av BNP). Även inflationstakt, langa marknadsräntor samt växelkursutveckling ingår i kriterierna.

Tre olika scenarier för ekonomins utveckling under perioden 1996—1998 redovisas. Huvudsyftet med scenarierna är att illustrera hur ekonomin utvecklas i olika avseenden vid skilda tillväxttakten Obalansema på arbetsmarknaden och i de offentliga finansema är mycket stora. 1 scena- rierna illustreras tillväxtens betydelse för hur dessa frågor utvecklas i ett längre tidsperspektiv. Syftet är alltså inte att ange vilka förutsättningar i form av ekonomisk politik m.m. som krävs för att åstadkomma en viss tillväxt.

Förutsättningar

Förutsättningama för en hög och uthållig tillväxt måste i grunden betrak- tas som gynnsamma. Ett antal strukturella rtyfbrmer har genomförts de senaste åren t.ex. skattereformen, utökad konkurrenslagstiftning, reformer avseende sjuk- och arbetsskadeförsäkringar samt pensionssystemet m.m. Genom dessa reformer har den långsiktiga tillväxtförmågan i ekonomin stärkts. Därtill kommer att resursutnyttjandet i ekonomin i utgångsläget är lågt, genom att en betydande del av arbetskraften saknar reguljär sysselsättning.

I samtliga tre alternativ förutsätts fullföljande av den ekonomiska poli— tik som föreslagits i höstens ekonomisk-politiska proposition. i EU-finan— sieringspropositionen samt i föreliggande budgetproposition.

Även den internationella utvecklingen är gemensam för alternativen. Liberaliseringen av världshandeln, den europeiska integrationen och en successivt starkare internationell konjunktur förutsätts ge en tillväxt i OECD-området på knaptt 3 % årligen under periden 1996-1999. Markna- den för svensk export av bearbetade varor till dessa länder ökar därmed med i genomsnitt 6,5 % per år under perioden. Därtill konuner att de sydostasiatiska ländernas expansion väntas fortsätta. lnflationsbekämp- ningen inom OECD-ländema förväntas ha fortsatt hög prioritet varför den genomsnittliga prisutvecklingen på världsmarknaden väntas uppgå till knappt 3 %.

De tre scenarierna skiljer sig åt med avseende på arbetsmarknadens funktionssätt samt graden av trovärdighet för den ekonomiska politiken avseende bl.a. inflationen och de offentliga finanserna. Arbetsmarknadens

Prop. 1994/95:100

14

Bilaga 1.1

anpassningsförmåga är av avgörande betydelse för möjligheterna att på- tagligt kunna sänka arbetslösheten utan att löneökningama tilltar på ett inflationsdrivande sätt. Ekonomins varierande funktionsförmåga har också tagit sig uttryck i något skilda ränteantaganden mellan alternativen. Den femåriga statsskuldsräntan antas sjunka till 8 % som årsgenomsnitt i alternativet med medelhög tillväxt. Räntan antas vara 1/2 procentenhet högre respektive lägre i de två övriga alternativen 1998.

Alternativen är konstruerade så att pris- och löneökningstaktema i stora drag är desamma i alla alternativ. Detta gäller också produktivitetsutveck- lingen. Inflationstrycket kan naturligtvis antas vara högre vid ett högre resursutnyttjande i ekonomin. Förutsättningama är dock att ekonomins funktionsätt varierar i de olika alternativen varför inflationstendenser upp- står vid olika grad av resursutnyttjande.

Alternativen skiljer sig åt med början 1996. Samtliga alternativ utgår från den prognos för 1995 som presenteras i nationalbudgeten. Altema- tivet med medelhög tillväxt sammanfaller detta år med nationalbudgetens prognos.

Scenariernas realekonomiska utveckling

Den kraftfulla saneringen av de offentliga finanserna som genomförs under perioden innebär att hushållens inkomster utvecklas svagt i samtliga alternativ. Den privata konsumtionens bidrag till tillväxten blir därför begränsad i samtliga scenarier. Den slutliga effekten av besparingarna beror dock på i vilken grad ekonomins aktörer anser politiken långsiktigt trovärdig och hållbar. Därigenom påverkas räntebildning, konsumtions- och investeringsbeteende i hög grad.

Tabell 1.8 Försörjningsbalans 1996—1998 Genomsnittlig årlig procentuell förändring

medel hög låg BNP 2.7 3,4 2,0 import av varor och tjänster 6.9 8.5 5,7 Privat konsumtion 1,9 2,5 1,2 Offentlig konsumtion -l.0 -0.8 -l,3 Bruttoinvesteringar1 8.5 11,0 6,4 - Lagerinvesteringar . 0,1 0,3 -O,2 Export av varor och tjänster 7,1 7,4 6,7 Inhemsk användning 2,3 3,4 ' 1.2

Art/n.]Förändring i procent av föregående års BNP. Källa: Finansdepartementet.

Den årliga genomsnittliga BNP-tillväxten uppgår i alternativet med medelhög tillväxt till 2,7 %. Ett successivt större förtroende för den svenska ekonomin samt en hög lönsamhet i näringslivet medför en fort- satt utbyggnad av produktionskapaciteten samtidigt som hushållen min- skar sitt sparande. Effekterna av budgetförstärkningarna på efterfrågan

Prop. l994/95:100

15

Bilaga 1.1

blir därför begränsad. Utvecklingen av produktion och efterfrågan inne- här att situationen på arbetsmarknaden gradvis förbättras. Under åren 1996 till 1998 skapas knappt 200 000 nya jobb. Den totala arbetslösheten uppgår i detta alternativ till ca 9,5 % av arbetskraften. De personer som lämnade arbetskraften under den kraftiga nedgången i ekonomin kommer i detta scenario i betydande utsträckning tillbaka till arbetskraften.

Diagram 1.7 Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende arbetsrmirknadspolitiska atgärder

Procent 1 4

12

10

2 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998

Källor: Arbetsmarknadsstyrelscn. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

I alternativet med lag tillväxt uppvisar arbetsmarknaden en låg flexi- bilitet, vilket innebär tendenser till inflationsdrivande löneökningar redan vid en hög arbetslöshet. Osäkerheten om huruvida utvecklingen av de offentliga finanserna är hållbar tilltar. Den bestående höga arbetslösheten skapar osäkerhet om hur den ekonomiska politiken kommer att utformas. Osäkerheten tar sig uttryck i något högre räntor än i de övriga altema- tiven samt en dämpad investerings— och konsumtionsbenägenhet hos före- tag och hushåll. Den genomsnittliga BNP-tillväxten i detta alternativ upp- går till 2,0 %. Arbetslöshetsnedgången avbryts i ett tidigt skede och summan av de öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende åtgär- der når inte under 11 % av arbetskraften. Graden av permanent utslag- ning från arbetsmarknaden är också högre än i altemativet med medelhög tillväxt.

Prop. l994/95:100

16

Bilaga 1.1

Tabell 1.9 Nyckeltal 1996-1998

medel hög låg

Ärligjörändring, genomsnitt 1996—1998 Timlön 4,3 4,3 4,3 KPl, årsgenomsnitt 3,1 3,1 3,2 NPl 2,1 2,1 2,2 Real disponibel inkomst 0,8 1.1 0,4 Sysselsättning, personer 1,4 2,4 0,7 Produktion, näringsliv 3,8 4,5 3,0

varav industri 5,4 6,2 4,3 Nivå år I 998 Öppen arbetslöshet 5,6 4,7 6,6 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 3,9 3,3 4,6 Hushållens sparkvoti 3,3 2,5 4,1 Finansiellt sparande' r offcntlig sektor -2,4 -0,9 -4,5 Offentliga sektorns finansiella

nettoskuld3 41 ,0 36,8 45,8 Bytesbalans3 2,7 l ,0 3,1 Bruttosparande3 20,0 19,8 19,2 Exportnettc)"1 5,9 4,5 6,5

1 l % av arbetskraften. '] % av disponibel inkomst. 3[ % av BNP.

Källa. Finansdepartementet.

I seenariet med hög tillväxt ökar BNP med i genomsnitt 3,4 %. Arbets- marknaden är i detta alternativ tillräckligt flexibel för att medge en snabbare tillväxt utan att inflationsdrivande löneökningar uppstår. För- troendet för hållbarheten i den ekonomiska utvecklingen ökar efterhand som sysselsättningen ökar och de offentliga finanserna förbättras. Detta leder till lägre realräntor och reducerad osäkerhet vilket bidrar till en snabbare konsumtions- och investeringstillväxt. Antalet reguljärt syssel- satta ökar i denna kalkyl med ca 330 000 under åren 1996 till 1998. Den goda efterfrågan på arbetskraft innebär också att den andel av befolk- ningen som tillhör arbetskraften ökar väsentligt. Den totala arbetslösheten sjunker till 8 % år 1998.

Den rnansiella utvecklingen

De kraftiga budgetförstärkande åtgärderna innebär en successiv minsk- ning av det offentliga underskottet i samtliga alternativ. Den ekonomiska tillväxten är också av stor betydelse för de offentliga finansemas utveck- ling. En ökad sysselsättning och höjda reallöner leder till ökade skatte- inkomster och minskar utgiftema för arbetslösheten. Även räntenivåema har betydelse för de offentliga finanserna. Den ökande skuldsättningen de

Prop. 1994/95:100

17

Bilaga 1.1

Diagram 1.8 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. medelhög tillväxt

Andel av BNP, procent 80

75 """""""""""""""""""""""" """""""""""""

70 65

60 ' .

40

19701973197619791982198519881991 19941997

Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

Det privata finansiella sparandet minskar under kalkylperioden från den mycket höga nivå som råder i dagsläget. Speciellt är företagens finansiella sparande anmärkningsvärt högt. I takt med en ökande investe- ringsaktivitet är det därför naturligt att företagen minskar sitt finansiella sparande. I samtliga alternativ förblir bytesbalansen positiv under kalkyl- perioden. Detta är tydligast i alternativet med låg tillväxt där den privata sektorns konsumtions- och investeringsbeteende är som mest försiktigt, vilket tar sig uttryck i en lägre import.

Prop. l994/95:100

18

Bilaga 1.1

Diagram 1.9 Finansiellt sparande i offentlig sektor 1980-1998

åndel av BNP, procent

-12 ' Låg Hög """"""""""""""""""""""""

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998

Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

I alternativet med medelhög tillväxt minskar den offentliga sektoms finansiella underskott från ca 10 % 1995 till 2,4 % 1998, som andel av BNP. Därmed uppfylls EU:s konvergenskriterium i detta avseende. Det primära finansiella sparandet, dvs. exklusive ränteutgifter och kapital- inkomster, visar ett svagt överskott 1998 uppgående till ca 0,5 % av BNP. De offentliga utgifterna minskar, som andel av BNP, från ca 70 % 1995 till drygt 64 % 1998, till en betydande del beroende på lägre ut— gifter för arbetsmarknadsstöd i olika former. Samtidigt ökar inkomsterna från ca 60 % till ca 62 % under samma period. Såväl utgifts- som in— komstandelar tenderar dock. normalt att minska under en period med stigande resursutnyttjande i ekonomin. Detta är delvis en avspegling av de s.k. automatiska stabilisatoremas verkan. De budgetförstärkande åt- gärderna som vidtagits har därför i högre grad än vad som antyds av ovanstående siffror bidragit till att hålla uppe inkomstkvoten.

Statsskulden når sitt maximum, som andel av BNP, under åren 1996 och 1997 då den båda åren uppgår till drygt 95 %. Såväl statsskulden som den konsoliderade offentliga bruttoskulden enligt Maastrichtdefini- tionen minskar 1998. Skulden enligt Maastrichtdefinitionen uppgår dock till ca 90 % av BNP, vilket avsevärt överstiger konvergenskriteriet. Den offentliga sektorns finansiella nettoskttld, som andel av BNP, beräknas i stort sett vara oförändrad mellan 1997 och 1998.

Prop. 1994/95:100

19

Bilaga 1.1

Diagram 1.10 Statsskuld 1980-1998

Andel av BNP, procent 110

30 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998

Källor: Konjunkturinstitutet och Riksgäldskontoret.

I alternativet med låg tillväxt förbättras de offentliga finanserna i en långsammare takt. Detta beror bl.a. på högre utgifter för arbetslöshet samt lägre skatteintäkter jämfört med alternativet med medelhög tillväxt. Därtill kommer också att räntenivån antas vara högre vilket ökar belast- ningen på statens ränteutgifter. Underskottet i det finansiella sparandet år 1998 uppgår till ca 4,5 %, såväl för hela den offentliga sektorn som för staten. Därmed ökar statsskulden, som andel av BNP, något även år 1998. Denna ökningen från 1997 är dock mycket begränsad.

I alternativet med hög tillväxt blir förbättringen av de offentliga finan- serna så kraftig att såväl statsskuldkvoten som skuldkvoten enligt Maastrichtkriteriet, som andel av BNP, når sitt maximum redan år 1996.

Sammantaget indikerar dessa kalkyler att de föreslagna budgetförstärk- ningarna innebär en markant förbättring av den offentliga sektorns finan- siella situation i samtliga alternativ. Tillväxten och arbetslöshetens bety- delse illustreras av att statsskuldskvoten minskar år 1998 vid såväl hög som medelhög tillväxt, medan en viss ökning sker 1998 i fallet med låg tillväxt. EU:s konvergenskriterium avseende den offentliga skuldsättning— ens nivå (maximalt 60 % av BNP) är långt ifrån att uppfyllas i något alternativ. Däremot uppfylls konvergenskriteriet avseende den offentliga sektorns finansiella sparande såväl i alternativet med hög som med medelhög tillväxt genom att underskottet understiger 3 % av BNP.

Prop. 1994/95:100

20

. Diagram 1.1.1 Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld PTOP- 1994/95:100 (cnligt Maastrichtdefinition) Bilaga 1.1

ägget av BNP, procent 90 80 70

60

50

40 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998

Källor: Konjunkturinstitutct och Riksgäldskontoret.

21

Bilaga 1.1

2 Internationell utveckling 2.1 Sammanfattande översikt

Under perioden 1991-93 uppgick den årliga tillväxten i OECD till endast drygt 1 %. Äterhämtningen, som inleddes i USA, började sprida sig till allt fler länder under loppet av 1993 och 1994 översteg tillväxten den trendmässiga takten. I USA har uppgången nu kulminerat och en viss dämpning kan förVäntas den närmaste tiden. I Europa har vändningen va- rit påfallande snabb. Fortfarande finns dock betydande outnyttjade pro- duktionsreserver i flertalet europeiska länder, varför tillväxten väntas till- ta ytterligare. Den japanska ekonomin ligger efter övriga huvudregioner i konjunkturcykeln, men det förefaller som om en återhämtning har etablerats.

BNP-tillväxten beräknas till 2,8 % i OECD 1994 respektive 2,3 % i OECD-Europa. Under 1995 och 1996 beräknas tillväxten bli knappt 3 % i OECD som helhet, medan den i Europa väntas överstiga 3 % 1996. I USA kommer den inhemska efterfrågan gradvis att dämpas under prog- nosperioden. Däremot väntas den inhemska efterfrågan i Europa och Ja- pan tillta. 1 Europa beror detta främst på en ökad investeringsaktivitet och i Japan på en uppgång i privat konsumtion.

Tabell 2.1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder Årlig procentuell förändring

1993 1994 1995 1996 USA 3,1 3,8 2,9 2,2 Japan 0,1 1,0 2,4 2,9 Västra Tyskland 1,7 2,0 2,4 3,2 Frankrike -1 ,0 2,1 3,0 3,3 Storbritannien 2.0 3 ,7 3 .3 2,8 Danmark 1,4 4,6 3,3 2,8 Finland -2,4 3,7 4,8 4,1 Norge 2,2 4,8 2,9 2,6 OECD-Europa -0,6 2,3 2,8 3,1 OECD-totalt 1.1 2.8 2,8 2 7

Källor: OECD ooh Finansdepartementet.

Inflationen i OECD dämpades till ca 2,2 % under det första halvåret 1994, den lägsta nivån sedan 1963. Inflationen ser dock ut att ha nått sin botten. En viss uppgång i prisökningstakten kan förutses när produk- tionsgapet i framför allt USA elimineras och efter hand minskar i Euro- pa. I OECD beräknas prisökningstakten till 2,7 % 1995 och 3 % 1996. I Europa väntas inflationen något överstiga 3 % 1996. Det innebär att den genomsnittliga inflationen i EU hotar att överstiga nivån 2-3 %, vil- ken angivits som riktvärde i EUs riktlinjer för den ekonomiska politiken som antagits av Europeiska Rådet.

Arbetslösheten i OECD ser ut att ha kulminerat nära 8,5 % under det första halvåret 1994 och väntas gradvis sjunka under prognosperioden till

Prop. 1994/95:100

22

Bilaga 1.1

7,7 %. I USA förutses arbetslösheten ligga strax under den nivå som an- ses förenlig med stabil inflation. I Europa antas arbetslösheten sjunka en- dast långsamt. I takt med att de ekonomiska utsikterna förbättras kommer även arbetskraftsutbudet att öka, vilket begränsar nedgången i arbetslös- heten.

Tabell 2.2 Konsumentpriser och arbetslöshet i vissa OECD—länder Årlig procentuell förändring

1993 1994 1995 1996 KPI USA 3 ,0 2,7 3 ,5 3,8 Japan 1,3 0,5 0,4 0,6 Västra Tyskland 4,1 3,0 2,3 2,5 Frankrike 2,1 1,8 2,0 2,5 Storbritannien 1,5 2,4 3 .0 3 ,4 Danmark 1 ,2 2,0 2,5 3 ,0 Finland 2,2 1,2 2,3 2,7 Norge 2,3 1,5 2,3 2,7 OECD-Europa 3,2 2,8 2,9 3,3 OECD-totalt 2.8 2.3 2,7 3,0 Arbetslöshet] OECD-Europa 10,7 11,6 11,3 10,9 OECD-totalt 8 ,0 8,3 7,9 7 ,7

' Procent av arbetskraften. 'å'/lor: OECD och Finansdepartementet.

De offentliga finanserna har förbättrats i många länder. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande i OECD som helhet sjönk från 4,2 % av BNP 1993 till ca 3,7 % av BNP 1994. Förbättringen är såväl cyklisk som strukturell. Under prognosperioden väntas inga ytter- ligare förbättringar i USA, medan underskottet i Europa minskar. IJapan stärks de offentliga finanserna när finanspolitiken skiftar över till att bli mer restriktiv.

Medlemstatema i EU strävar efter att uppnå en högre grad av konver- gens i sina ekonomier. Maastrichtfördmget har fiera mekanismer för att koordinera medlemstatemas ekonomiska politik; Det mest centrala är de konvergenskriterier som länderna ska uppfylla innan växelkursema slut- ligen låses i tredje etappen av EMU. Dessa kriterier sätter bl.a. maximi- gränser för den offentliga sektorns budgetunderskott (3 av BNP) och konsoliderade bruttoskuld (60 % av BNP). Även iniIationstakt, långa marknadsräntor samt växelkursutveckling ingår i kriterierna. Inflation och långa räntor i genomsnitt under en tidsperiod får inte överstiga nivån i en referensgrupp länder med mer än 1,5 respektive 2 procentenheter. Denna referensgrupp består av de tre länder som uppvisar störst prisstabilitet. Europeiska rådet utformar dessutom ett antal övergripande ekonomiska riktlinjer vilka medlemstatema rekommenderas att följa. Dessa syftar bl.a. till att uppnå ökad ekonomisk konvergens. Vidare presenterar medlemmar vilka inte uppfyller kraven, ekonomiska program för att nå de uppsatta målen, s.k.. konvergensprogram.

Prop. 1994/95:100

23

Bilaga 1.1

I tabell 2.3 visas situationen vad gäller konvergenskriteriema under 1994 för nuvarande och blivande medlemsstater. I nuläget är det endast ett fåtal länder som uppfyller samtliga villkor, nämligen Luxemburg, Tyskland och Irland. Irland gör detta i kraft av att ha uppvisat en trendmässigt fallande skuldkvot. Allmänt sett är det kriterierna som gäller de offentliga finanserna som vållar de största problemen. Sverige uppfyller för närvarande endast kriterierna för inflation och den långa räntan. Spanien, Grekland, Italien och Portugal, har problem även med dessa variabler. En första prövning av konvergensvillkorens efterlevnad kommer att tas vid utgången av 1996. Om en majoritet av medlemslän- derna uppfyller de nödvändiga kraven, kan beslut fattas om att inleda EMUs tredje etapp. Att så skulle ske ter sig emellertid tärrrligen osannolikt.

Tabell 2.3 Uppfyllandet av korwergenskriterierna 1994

Underskottl Skuldl KPI: Ränta] Belgien 5,5 140 2,6 7,7 Danmark. 4,3 78 2,0 7,7 Tyskland 2,9 51 3 ,0 6,7 Grekland 14,1 121 10,8 - Spanien _ 7,0 63 4,8 9,9 Frankrike 5 ,8 50 1,8 7,1 Irland 2,4 89 2,8 7,8 Italien 9,6 124 3,8 10,1 Luxemburg -1,3 9 2,3 7,0 Nederländerna 3,8 79 2,7 6,8 Portugal 6.2 70 5 ,5 10,1 Storbritannien 6,3 50 2,4 7,9 S_vcrige 11,2 82 2,2 9,1 Osterrike 4,4 65 3,0 6,5 Finland. 4,7 72 1,2 3,0 Konvergcnskritcrium 3 % 60 % 3.2 % 9.6 %

:Källar: EU-kommissioncn och Finansdepartementet. *Källor: EU-kommissionen, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. För Grekland, Irland, Luxemburg och Portugal har privatkonsumtionsdeflator använts.

OBS: Underskott och skuld är uttryckta som andel av BNP. KPI visar årlig procentuell förändring. Räntan avser ca lO—t'triga löptider och visar genomsnittet fram till oktober 1994. Kriterierna för KPI och räntan är uträknadc genom ett aritmetiskt genomsnitt av de tre länder som ingår i referensgruppen. Dessa länder markeras med stjärna (*).

Utvecklingen på de internationella finansiella marknadema har stått mycket i fokus de senaste åren. Diskussionen har bl.a. gällt i vilken grad de höjda realräntoma hindrar återhämtningen. Det är dock inte självklart att den nuvarande internationella realräntenivån ska uppfattas som onor- malt hög. De långa realräntoma i OECD uppgick nämligen till omkring 5 % i genomsnitt under 1980-talet. Om jämförelsen i stället görs med realräntoma på 1960- och 1970—talet, framstår dock dagens räntor som _

mycket höga.

I vissa länder, inklusive Sverige, är realräntoma mycket höga även jämfört med 1980-talets nivåer. Detta gäller fmmför allt efter den ränte- uppgång som skett sedan början av året. Dessa länder kännetecknas ofta

Prop. l994/95:100

24

Bilaga 1.1

av att de har en ofördelaktig inflationshistoria. Detta förefaller vara den viktigaste anledningen till varför räntorna stigit olika mycket i olika län- der. Även situationen för de offentliga finanserna förefaller till viss del förklara räntedifferensema.

Världshandeln utvecklades starkt under 1994. Marknadstillväxten för svensk export beräknas ha varit ca 9 %. Det kan jämföras med 1993 då marknaden minskade med 2 %. Den snabba vändningen i Europa är en viktig förklaring till förbättringen. Importen ökade särskilt mycket i de nordiska länderna. Världshandelns utveckling på medellång sikt förstärks av det nya GATT-avtalet som träder i kraft 1 januari 1995.

Osäkerhetsmomenten under prognosperioden förefaller vara måttliga. Tillväxten kommer att bli förhållandevis hög och något omedelbart infla— tionshot föreligger inte i flertalet länder. På nedåtsidan är den främsta ris- ken att ränteuppgången har en större negativ effekt på investeringsaktivi- teten än vad som nu förutses. Det förefaller dock som om vinstnivåer och kapacitetsutnyttjande på kort sikt är viktigare bestämningsfaktorer för in- vesteringarna än ränteläget. På uppåtsidan finns en risk att dynamiken i konjunkturförstärkningen underskattas. De problem som den ekonomiska politiken ställs inför de närmaste åren är hur den höga arbetslösheten kan reduceras och hur en långsiktigt hållbar position i de offentliga finanserna ska kunna uppnås.

2.2 Länderöversikter

USAs ekonomi växte 1994 för andra året i rad snabbare än den potentiella tillväxten. Investeringarna fortsatte att öka snabbt, medan den privata konsumtionen utvecklats i påfallande jämn takt sedan återhämtningen in- leddes 1991. Det skedde också en lageruppbyggnad under 1994. Även exporten har ökat kraftigt. Tillväxten det första halvåret 1994 var den högsta hittills under högkonjunkturen. Det finns tecken på att uppgången nu har kulminerat. Bl.a. har inköpen av nya bilar dämpats. Dessutom har bostadsbyggandet utvecklats svagt under en tid, även om den senaste no- teringen visar på en ökning igen. Finanspolitiken har varit något åtstra- mande under 1994 genom bl.a. nedskärningar av försvarsutgiftema. Till- sammans med en konjunkturell förstärkning beräknas underskottet i den offentliga sektorn ha sjunkit till ca 2 % av BNP 1994. Penningpolitiken har gradvis stramats åt. Efter höjningen i november 1994 ligger den viktigaste styrräntan på 5.5 %. Trots att kapacitetsutnyttjandet är rekord- högt och arbetslösheten ligger under den nivå som tidigare genererat sti- gande löneökningar, har inflationen ännu inte stigit påtagligt. Löneök- ningarna har fortsatt att vara måttliga. BNP—tillväxten beräknas avta till 2,9 % 1995 och 2,2 % 1996. Investeringarna och den privata konsumtio- nen dämpas. De räntehöjningar som genomförts och som förväntas genomföras, kommer att ha en dämpande effekt på hushållens inkomster och företagens investeringar. Inflationen beräknas tillta något och uppgå

It) Riksdagen [994191 I saml. Nr IflO. Bilaga /

Prop. 1994/95:100

25

Bilaga 1.1

till nära 4 % 1996. Arbetslösheten beräknas ligga kvar kring 5,5 % av arbetskraften såväl 1995 som 1996.

Tabell 2.4 Försörjningshalans USA Procentuell volymförändring

1994 1995 1996 Privat konsumtion 3.4 2,7 2.0 Offentlig konsumtion -l ,0 0.4 0.3 Bruttoinvesteringar [ 1.8 6.1 3.7 Bidrag från ncltoexport —0,6 0,2 0,3 BNP 3.8 2 9 2.2

Källor: OECD och Firmnsdcpartcrncntct.

Den japanska ekonomin tycks nu ha passerat botten efter ett par års stagnation. Tillväxten i BNP uppgick till ca 1 % 1994 men bedöms öka till 2,4 % respektive 2,9 % under 1995 och 1996. Det är den inhemska efterfrågan som leder up gången. Den expansiva finanspolitiken och de genomförda stimulanspaketen har givit positiva effekter på den privata konsumtionen. Apprecieringen av yenen har ökat konkurrenstrycket i ekonomin och industrin har genomfört produktivitetsförbättringar och kostnadsnedmgningar. Detta har bl.a. skett genom innehållande av bonuslöner, ökat inslag av importerade insatsvaror samt utflyttning av produktionsverksamhet till omkringliggande låglöneliinder. En generellt sett god tillgång av ledig kapacitet har hållit tillbaka industriinvesteringar- na. Nu börjar dock kapacitetsutnyttjandet öka i vissa sektorer samt vinstutsiktema överlag förbättras. Detta leder till att de privata in- vesteringarna. främst i maskiner och utrustning, kommer att växa under de kommande åren. Finanspolitiken väntas nu bli återhållsam varför den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringama bedöms växa i långsammare takt under 1995 och 1996. Ökad importefterfrågan och svag exporttillväxt gör att nettoexporten fortsatt kommer att lämna ett ne- gativt bidrag till BNP-tillväxten. lntlationstakten väntas förbli låg varför den låga nominella räntenivån torde bestå. Konsumentprisema bedöms stiga med mindre än 1 % de närmaste åren.

Tabell 2.5 Försörjningsbalans Japan Procentuell volymföriindring

[994 1995 [996 Privat konsumtion 2.5 3.5 3,8 Offentlig konsumtion 2,5 2.0 1.5 Bruttoinvesteringar —0.l 2. l 2.7 Bidrag från ncttocxport -0,7 -0.7 -0.5 BNP 1.0 2.4 2.9

Källor: OECD och Finansdcpartcmcntct.

Prop. l994/95:100

Bilaga 1.1

Uppgången i västra Tyskland inleddes under det andra kvartalet 1993. Äterhämtningen har varit exportledd, men har efter hand som konjunk- turuppgången mognat spridit sig till övriga delar av ekonomin. De lägre räntorna under 1993 och i inledningen av 1994 är en delförklaring till uppgången i ekonomin. Industrin har dessutom genomfört omfattande ra- tionaliseringar, vilket stärkt konkurrenskraften betydligt. Arbetslösheten förefaller ha nått sin högsta nivå under sommaren 1994 varefter en ned- gång har skett. Inflationen dämpades något under loppet av 1994 och uppgick till 2,7 % på årsbasis i november. Penningpolitiken lättades un- der förra våren men Bundesbank har låtit reporäntan vara oförändrad se- dan i maj 1994. Samtidigt har penningmängdsökningen modererat. Finans- politiken under 1994 var stram. Förbättringen i de offentliga finanserna har uppnåtts bl.a. genom en strikt kontroll av de offentliga utgiftema. Offentliga sektorns finansiella underskott sjönk 1994 till under 3 % av BNP. BNP-tillväxten väntas gradvis tillta under prognosperioden och når drygt 3 % 1996. Under 1995 hålls den privata konsumtionen tillbaka av en svag utveckling i de disponibla inkomsterna. bl.a. beroende på åter- införandet av den s.k. solidaritetsavgiften. Hushållen väntas inte minska sitt sparande ytterligare från dagens nivå som är historiskt sett mycket låg. Inflationen väntas nå sin botten under 1995 och en viss begränsad uppgång förutses 1996. Som en reaktion på detta väntas Bundesbank inleda en uppdragning av styrräntoma.

Tabell 2.6 Försörjningsbalans västra ”Tyskland Procentuell volymförändring

l994 l995 l996 Privat konsumtion 0.8 0,8 2,2 Offentlig konsumtion —O,3 1,0 0,5 Bruttoinvesteringar 1,8 4.3 6.0 Bidrag från nctloexport 0.8 0.6 0,5 BNP 2,0 2,4 3,2

Källor: OECD och Finansdcpartcmcntet.

Tillväxttakten i Storbritannien tilltog ytterligare under andra halvåret 1994 och uppgick då till ca 4 % i årstakt. Den privata konsumtionen var drivande bakom återhämtningen 1992 och 1993. Under 1994 gav netto- exporten ett starkt positivt bidrag till BNP-tillväxten samtidigt som inves- teringsaktiviteten tilltog betydligt. Inflationstakten har slutat att dämpas, men inflationen har hållit sig på en oväntat låg nivå trots stark tillväxt och stigande importpriser. Löneökningarna har varit måttliga samtidigt som produktiviteten ökat. Arbetslösheten har sjunkit gradvis sedan början av 1993 och understiger nu 9 % av arbetskraften. Det finns dock ett stort inslag av deltidsarbete bland de som nu blivit sysselsatta. Penningpoliti- ken stramades åt under hösten då basräntan höjdes med sammanlagt en procentenhet till 6,25 %. Det föreligger dock en betydande marginal gen- temot Tyskland i de långa räntorna, vilket tyder på att trovärdighet för inflationsbekämpningen ännu inte etablerats. Finanspolitiken var stram

Prop. 1994/95:100

27

Bilaga 1.1

under 1994 och budgetunderskottet reducerades både strukturellt och cyk- liskt. Enligt det budgetförslag som lades fram i slutet av november beräk- nas underskottet i den offentliga sektorn minska till 3 % av BNP 1995. BNP- tillväxten beräknas uppgå till 3, 7 % 1994 och 3, 3 % 1995. Under 1996 sker en viss dämpning. Ökade investeringar, stark exporttillväxt och stigande sysselsättning driver ekonomin. Ytterligare förväntade åtstram- ningar av finans- och penningpolitiken bidrar till därnpningen. Inflationen väntas öka något till ca 3,5 % 1996. Därmed riskeras inflationsmålet på 1-4 % att överskridas. I slutet av regeringens innevarande mandatperiod, dvs. 1996-97 ska nämligen inflationen vara i den nedre delen av inter- vallet.

Tabell 2.7 Försörjningsbalans Storbritannien

l994 l995 1996 Privat konsumtion 2,4 3.4 2.7 Offcntlig konsumtion 1,5 l.0 l,0 Bruttoinvesteringar 5,0 7,0 6,0 Bidrag från ncltocxport 0.6 0,2 -0,2 BNP 3.7 3.3 2,8

Källor: OECD och Finansdcpartcmcntct.

Äterhämtningen i Frun/(rike. har stärkts i linje med övriga kontinental- europeiska länder. Den inhemska efterfrågan var svag fram till det första kvartalet 1994, men har därefter tagit fart. Hushållens sparande har mins— kat som en följd av de bättre ekonomiska utsiktema. Nedragningen av lagren dämpades kraftigt under 1994, vilket gav ett betydande bidrag till BNP-tillväxten. Inflationen har stabiliserats under 2 % och är sedan en tid tillbaka bland de lägsta inom EU. Den tilltagande tillväxten har ännu inte haft någon positiv effekt på arbetslösheten, vilken har uppgått till ca [2,5 % av arbetskraften sedan början av 1994. Penningpolitiken fortsatte rade sedan ijuli. De långa räntoma har stigit med ca 2 procentenheter sedan början av 1994 och räntemarginalen gentemot Tyskland har ökat. Även budgetunderskottet ökade något förra året. Tillväxten förutses upp- gå till ca 3 % 1995 för att sedan accelerera något ytterligare 1996. Höga vinster och stigande kapacitetsutnyttjande leder till en god utveckling av investeringarna. Ökad sysselsättning bör medverka till att sparkvoten dras ned ytterligare. Inflationen förväntas stiga något men bedöms fortfarande att vara bland de lägsta i EU. Budgetunderskottct beräknas minska under prognosperioden. Under 1995 höjs vissa indirekta skatter och de

Prop. l994/95:100

Bilaga 1.1

Tabell 2.8 Försörjningsbalans Frankrike

1994 l995 1996 Privat konsumtion 1,5 2,4 2,5 Offentlig konsumtion 1,2 1,0 l,0 Bruttoinvesteringar 0,3 4.6 ' 6,0 Bidrag från nettoexport -0,I —O,I 0,1 BNP 2,l 3,0 3,3

Källor: OECD och Finansdcpartcmcntct.

Danmark är inne i en stark tillväxtfas. BNP—tillväxten uppgick preliminärt till 4,6 % under 1994 men dämpas gradvis till 2,8 % 1996. Motorn i den danska uppgången har varit privat konsumtion. Detta kommer dock att skifta något i och med att uppgången breddas med hjälp av förbättrad nettoexport samt investeringsaktivitet. Hushållens disponibla inkomster ökar bl. a. genom den inkomstskattesänkning som genomfördes i början av 1994. Även sparkvoten sjunker, vilket bidrar till att hålla konsumtionen uppe. Investeringarna väntas under prognosperioden stiga kraftigt när kapacitetsutnyttjandet nu närmat sig historiskt höga nivåer. Infiationstakten är på låga 2 % men väntas stiga till ca 3 % 1996. Avgörande för inflationsutvecklingen blir, förutom ökade priser på insatsvaror, huruvida den ökade ekonomiska aktiviteten mynnar ut i höjda löneanspråk. Finanspolitiken kommer att stramas åt, vilket leder till att budgetunderskottet 1996 kommer att understiga de 3 % som stipuleras i konvergenskriteriema för EMU. Arbetsmarknadsläget, med en hög strukturell arbetslöshet, är fortfarande det främsta problemet i den danska ekonomin. Arbetslösheten uppgår till 12 % av arbetskraften. Den förbättrade konjunkturen och införda arbetsmarknadsåtgärder väntas ge en minskning i arbetslösheten med ett par procentenheter fram till 1996.

Tabell 2.9 Försörjningsbalans Danmark Procentuell volymförändring

1994 1995 1996 Privat konsumtion 5,6 4,2 3,0 Offentlig konsumtion 1,2 0,7 0,6 Bruttoinvesteringar 6,5 6,0 5,6 Bidrag från nettoexport -l ,5 -0,2 0,1 BNP 4,6 3.3 2,8

Källor: OECD och Finansdcpartcmcntet.

I Finland slog konjunkturomsvängningen definitivt igenom under andra hälften av 1994. BNP ökade preliminärt med 3,7 % 1994 och under 1995 och 1996 väntas en tillväxt på 4,8 % respektive 4,1 %. Tudelningen i ekonomin är påtaglig. Det är fortfarande exporten som är motom i eko- nomin, men dess bidrag till tillväxten kommer att dämpas de närmsta två åren beroende på den finska markens appreciering under 1994 samt en

Prop. 1994/951100

29

Bilaga 1.1

ökad importefterfrågan. Den privata konsumtionen väntas öka kraftigt un- . der 1995 och 1996 beroende på ökad optimism bland hushållen och en neddragning av sparandet efter de senaste årens skuldsanering. De ljusare framtidsutsiktema visar sig också i en kraftig tillväxt i bruttoinvestering- ama, speciellt inom tillverkningsindustrin, då vinster och kapacitetsut- nyttjande stiger till mer normala nivåer. Inflationstrycket är fortfarande lågt i ekonomin och förväntas så förbli. En viss uppgång i inflationstakten kan dock ej uteslutas, mycket beroende på löneutvecklingen. Penning- politiken är relativt expansiv men de långa realräntoma ligger på ca 8 %. Dessa kan dock pressas nedåt i takt med att förtroendet för inflationsbe- kämpningen ökar och saneringen av statsfinanserna fortgår. Den offent- liga konsumtionen kommer fortsätta att minska de närmsta åren. Det främsta problemet i den finska ekonomin är arbetslösheten som i slutet av 1994 låg kring 18 % av arbetskraften. Under prognosperioden bedöms arbetslösheten minska till följd av den ökade ekonomiska aktiviteten.

Tabell 2.10 Försörjningsbalans Finland Procentuell volymförändring

1994 1995 1996 Privat konsumtion 0.0 4.7 4,5 Offentlig konsumtion -3,2 -l.5 -0,'3 Bruttoinvesteringar 6,8 13,0 10,0 Bidrag från nettoexport 2.3 0.0 -0,3 BNP 3,7 4,8 4.1

Källor: OECD och Finnnsdcpartcmcntet.

Norge uppvisar en stark återhämtning. Under 1994 ökade BNP med 4,8 %. Under 1995 och 1996 sker en viss dämpning till 2,9 % respektive 2,6 %. Norska folkets nej i folkomröstningen om medlemskap i EU vän- tas inte få några substantiella effekter på norsk ekonomi inom prognos- perioden, men på längre sikt påverkas den norska tillverkningsindustrin. Fastlandsekonomin växte något långsammare under 1994 än den samlade ekonomin, men bedöms utvecklas i linje med denna under 1995 och 1996. Ett relativt lågt ränteläge stimulerar den privata konsumtionen, vil- ken hållits tillbaka av en längre period av skuldsanering. Ett högt kapaci- tetsutnyttjande och det gynnsamma ränteläget bidrar till att investeringar- na ökar. Nettoexporten ger ett positivt bidrag till tillväxten i takt med att konjunkturen i omvärlden förbättras. Inflationen var fortsatt låg 1994 och uppgick till 1,5 %. Denna bedöms öka gradvis till 2,7 % 1996. Ett osä- kerhetsmoment är de kommande löneförhandlingama och dess effekter på inflationstakten och penningpolitiken. Arbetslösheten uppgick till 5,5 % i slutet av 1994, vilket är lågt i ett europeiskt perspektiv men högt efter norska förhållanden. Arbetslösheten beräknas sjunka ner mot 4,5 % fram till 1996. De redan starka offentliga finanserna kommer att förbätt- ras i takt med den stärkta konjunkturen.

Prop. l994/95:100

30

Bilaga 1.1

Tabell 2.11 ["örsörjningslmlans Norge Procentuell volymförändring

1994 Privat konsumtion 4,1 Offentlig konsumtion 3,2 Bruttoinvesteringar 4,0 Bidrag från nettoexport 1,8 BNP 4,8

Källor: OECD och Finansdepartementet.

1995

3,2 1,4 3,2 0,8 2,9

1996

2.6 1.2 3,3

1,1 2,6

Prop. 1994/95:100

31

Bilaga 1.1

3 Utrikeshandel

En internationell konjunkturuppgång samt en god konkurrenskraft med- förde att varuexporten ökade med hela 14 % under 1994. Det är det högsta ökningstal som noterats sedan 1973. Marknadstillväxten för bear- betade varor uppgick till ca 9 % 1994. Under prognosperioden beräknas marknadstillväxten till ca 8 % per år, samtidigt som svensk exportindustri väntas ta ytterligare marknadsandelar. Detta medför en fortsatt stark ex- portutveckling. Även Varuimporten ökade mycket kraftigt under 1994, trots en betydande konkurrenskraftsförstärkning för importkonkurrerande inhemsk produktion. Under 1995 och 1996 avtar dock importökningen.

Överskottet | både handelsbalansen och bytesbalansen stiger under 1995 och 1996. Överskottet | bytesbalansen 1996 väntas uppgå till 59, 9 mil- jarder kr, vilket motsvarar 3,6 % av BNP.

3.1 Export och import

En fortsatt stark internationell konjunktur ökar efterfrågan på svenska ex- portvaror under prognosperioden. Inom hela OECD-området stiger den ekonomiska aktiviteten. Bland enskilda länder är det främst de nordiska grannländerna som väntas nå de högsta tillväxttalen. Under det senaste året är det emellertid på marknaderna | Fjärran Östern samt i Central och Östeuropa som de svenska företagen noterat de största exportframgång- ama. Exporten till dessa regioner steg med 30 respektive 50 % i löpande priser och tillsammans svarar de nu för ca 13 % av Sveriges varuexport. Under prognosperioden fortsätter exporten att stiga till dessa områden. Den totala marknadstillväxten för bearbetade varor uppgår under 1995 och 1996 till ca 8 % såväl 1995 som 1996.

Industrins konkurrenskraft har kraftigt förbättrats under de senaste åren. Detta beror dels på deprecieringen av den svenska kronan, dels på en snabb produktivitetstillväxt. Den relativa enhetsarbetskostnaden har fallit betydligt mer än efter devalveringama 1981 och 1982. Ökad kon— kurrenskraft ledde till att exportindustrin gjorde stora marknadsandels- vinster Under 1993. Effekten av en relativprissänkning slår dock igenom med viss fördröjning vilket innebär att marknadsandelsvinsten bedöms bli störst 1994. Under 1995 och 1996 förutsätts en viss appreciering av kro- nan vilket bidrar till en relativprishöjning och därmed en försämrad kon- kurrenskraft. Försämringen är dock liten mot bakgrund av den gynnsam— ma konkurrenssituation som exportindustrin befinner sig i. Därför antas vissa marknadsandelsvinster göras även under 1995 och 1996.

Prop. 1994/95:100

32

Bilaga 1.1

Tabell 3.1 Exportmarknadstillväxt, relativa priser. marknadsandelar och export Prop. l994/951100

av bearbetade varor Procentuell förändring

1992 1993 1994 1995 1996

Exportmarknadstillväxt 14 OECD-länder 2,8 -3,1 9,1 8,0 7,1 Totalt 3,9 -1,0 8,6 8,3 7,7 Priser 14 OECD-länders

exportpriscr, SEK -l ,4 23,9 2,2 0,7 0,1 Svenska cxportpriscr -2,1 8,4 3,0 2,0 0,8 Rclativpris -0,7 42,5 0,8 1,3 0,7 Marknadsandehtr, volym 14 OECD-länder -2,2 7,9 6,7 3,4 0,7 Totalt -4,2 9,7 7,6 3,3 0,6 Exportvolym 14 OECD-länder 0,5 4,6 16,4 11,7 7,8 Totalt -0,4 8,6 16,9 11,9 8,4

Anm. : Exportmarknadstillväxt avser en sammanvägning av importökningen av bear- betade varor i olika länder. Som vikter har använts ländernas andelar som mottagare av svensk export av bearbetade varor. OECD—ländernas importpriser vägs samman på motsvarande sätt. Källor: Konjunkturinstitutet, OECD och Finansdepartementet.

Den kraftiga exportökningen under 1993 och 1994 har lett till att kapa- citetsutnyttjandet stigit snabbt. Under 1995 kan kapacitetsutnyttjandet innebära en restriktion för exportökningen inom vissa sektorer, främst inom basindustrin. Investeringarna antas dock öka kraftigt under prognosperioden, vilket betyder att det inte bör uppkomma några generella kapacitetsbrister.

Deprecicringen av den svenska kronan innebar att företagen kunde höja exportpriser och vinstmarginaler kraftigt under 1993 samtidigt som rela- tivpriset sjönk. År 1994 stannade exportprisökningen på ca 3 %, vilket innebar en svag relativprishöjning. Under 1995 och 1996 stiger företa- gens rörliga kostnad till följd av snabba prisökningar på vissa basindustri- varor samt relativt höga löneökningari förhållande till produktivitetstill- växten. Apprecieringen av kronan antas dock medföra en viss press nedåt på företagens prissättning. Mot bakgrund av företagens nuvarande höga vinstnivåer förefaller det rimligt att företagen värnar om sitt konkur- _rensläge genom att hålla tillbaka kostnadsövervältringen på priserna ge- nom sänkta vinstmarginaler. Den förutsedda utbyggnaden av produktions- kapacitet under 1995 och 1996 bör också medföra att företagen håller nere prisökningarna för att kunna ta ytterligare marknadsandelar.

33

Bilaga 1.1

Diagram 3.1 Marknadsandelar och relativpris för exporten av bearbetade varor

Index 1980=100

110

? . BOJ—r" ' "r"—* |——"1 | '_'—| ' i'— l_—'_ | V—v'l

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996

Källor: Konjunkturinstitutet, OECD, Statistiska Centralbyrån och Finansdepartementet

Sammantaget innebär den allt starkare internationella efterfrågan i kom- bination med en fortsatt gynnsam konkurrenssituation att varuexporten ökar kraftigt resten av prognosperioden, med 10,2 % 1995 och 7,6 % 1996.

Importen av varor ökade under de tre första kvartalen 1994 med knappt 13 % jämfört med motsvarande period 1993. Den största ökningen note- rades för importen av insatsvaror, som ökade med 22 %.

Förändringen av svensk efterfrågan riktad mot import beräknas med hjälp av den s.k. importvägda efterfrågan. Detta mått visar utvecklingen av de olika efterfrågekomponentema. sammanvägda med avseende på ge- nomsnittligt importinnehåll av bearbetade varor. Den importvågda efter- frågan sjönk under perioden 1990 till 1993 med mellan 3 och 5 % årli- gen. Nedgången förklaras till största delen av ett kraftigt fall i maskin- investeringar och privat varukonsumtion. Importen av bearbetade varor sjönk med drygt 7 % 1991, men därefter har importen varit klart starkare än vad den importvägda efterfrågan motiverar. Det är naturligt att im- porten växer något snabbare än den importvägda efterfrågan. Detta speg- lar den trendmässiga ökningen av världshandeln. I synnerhet 1993 var emellertid ökningen av importen oförklarligt stor. Till följd av den kraf- tiga exportexpansionen och en betydande uppgång för maskin- och lager- investeringarna beräknas den importvågda efterfrågan ha ökat med 11% 1994. Importen av bearbetade varor bedöms samtidigt ha stigit med nära 14 %.

Prop. 1994/95:100

34

Bilaga 1.1

Tabell 3.2 Importvägd efterfrågan på bearbetade varor Bidrag till förändringen av importvägd efterfrågan, procentenheter

1993 1994 1995 1996

Offentlig varukonsumtion 0,2 —0,1 0,3 -0,1 Privat varukonsumtion -2,4 -0,1 -0,1 0,6 Byggnadsinvesteringar - l ,8 - l , 1 0,1 0,3 Maskininvestcringar -2,0 3,9 3,9 2,7 Export av bearbetade varor 2,7 6,0 4,4 3,1 lagerförändringar -0,4 2,5 -0,8 0,2 Importvägd efterfrågan -3.7 11,1 7.8 6.8 Import av bearbetade varor 3,2 13,8 7,5 5,7

Anm. : Beräkningarna av importvägd efterfrågan utgår från konstant importinneliåll. Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

Importens relativa avvikelse från efterfrågeutvecklingen var mindre 1994 än året dessförinnan, men skillnaden är ändå svårförklarligt stor. Deprecieringen av den svenska kronan och lägre relativa enhetsarbets- kostnader har medfört en betydande förstärkning av konkurrenskraften för svenska producenter gentemot utländska. Hemmamarknadsprisema för bearbetade varor har i relation till importpriset sjunkit med mer än 10 % sedan 1992. Utifrån det historiska mönstret skulle importen därmed för- väntas utvecklas svagare än vad som indikeras av efterfrågeutvecklingen. Orsaken till underskattningen torde delvis ligga i att irnportbenägenheten i den kraftigt expanderande exportindustrin är högre än genomsnittligt och att importandelen i rnaskininvesteringama ökat. Den djupa lågkon- junkturen har också ha slagit ut inhemska underleverantörer, vilket kan ha givit upphov till vissa utbudsproblem. Vidare är ett leverantörsbyte förenat med vissa kostnader, vilket medför att prisförändringar sannolikt slår igenom med betydande tidsfördröjning.

Under prognosperioden bedöms effekten av den kraftiga relativprisför- bättringen för den inhemska produktionen göra sig alltmer gällande. Ök- ningstakten för den importvägda efterfrågan väntas minska betydligt 1995, bl.a. på grund av att lagerinvesteringama växlar från ett positivt till ett negativt bidrag. Importen av bearbetade varor väntas i princip sti- ga i takt med efterfrågan. vilket innebär att den inhemska produktionen inte längre tappar marknadsandelar.

Under 1996 väntas den inhemska industrin vinna marknadsandelar, trots att relativpriset mellan hemmaproduktion och import beräknas stiga till följd av den antagna apprecieringen. Förklaringen är att produktions- kapaciteten byggs ut relativt kraftig samtidigt som relativpriset fortfarande gör inhemsk produktion mycket konkurrenskraftig.

Prop. 1994/95:100

35

Prop. 1994/95:100

Tabell 3.3 Export och import av varor Bilaga 1'1 Miljarder Procentuell volymutveckling Procentuell prisutveckling kr ___—__— ___—___— 1993 1994 1995 1996 1994 1995 1996

Wzruexparl Bcarbetadc varor 323.7 16,9 11,9 8,4 3,0 2,0 0,8 Fartyg 7,7 -24,3 -41,6 2,6 4,1 4,3 1,3 Petroleumprodukter 12,2 -5 ,0 2,7 2,3 -6,1 3 ,0 O ,8 Ovriga råvaror 44,6 5,7 5,1 3,2 13,2 12,2 3,9 Summa Varuexport 388.3 14.0 10,2 7,6 3,9 3,2 1,1 Wzruimporl Bearbetade varor 262,5 13,8 7,5 5,7 4,0 2,3 0,4 Fartyg 1,5 119,9 5,9 -21,7 3,6 2,8 1,1 Råolja 17,1 -4,6 2,7 2,6 -6,5 3,1 1,1 Petroleumproduktcr 12,0 13,0 4,0 1,1 -5,1 0,2 1,1 Ovriga råvaror 40,2 4,2 5,7 4,4 10,2 9,4 3,6 Simuna Varuimport 333.3 12.2 6.9 5.0 3.9 3,1 0,9

Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

De totala nivåerna på export- och importvolymen påverkas troligen ej i större utsträckning av det svenska medlemskapet i EU. Vissa samman- sättningseftekter, med avseende på såväl länder som varor, är ändå att vänta. Medlemskapet innebär att alla handelsrestriktioner vad gäller jord- bruks- och livsmedelsprodukter slopas gentemot EU-ländema. Därmed ökar troligen handeln med dessa produkter. Som medlemmar i EU kom- mer Sverige att bl.a. tillämpa EU:s antidumpningstullar samt kvoterings- system för import av vissa varor, främst tekovaror, från länder utanför unionen. Detta torde medföra att det sker en omfördelning mot ökad handel med EU-ländema.

3.2 Bytesbalan sen

Överskottet i handelsbalansw: stiger till följd av den starka exporten. År 1996 beräknas överskottet uppgå till ca 1 15 miljarder kr, vilket motsvarar 6,8 % av BNP.

Nettot av handeln med tjänster förbättrades avsevärt under 1993, främst till följd av en uppgång i resevalutanettot. Det svenska utlands- resandet föll drastiskt till följd av minskade disponibla inkomster för hus- hållen samt på grund av deprecieringen av kronan. Samtidigt ökade ut- ländsk turism i Sverige. Under 1994 ökade utlandsresandet åter och nettot försämrades. År 1995 bedöms den svaga inkomstutvecklingen ha en till- fälligt återhållsam effekt på resandet, trots att apprecieringen av kronan innebär att det blir något billigare att resa utomlands. Året därpå växer underskottet i resevalutanettot på nytt. Försämringen i resevalutanettot motverkas av ökade intäkter från sjöfart och övriga tjänster som genere- ras av ökad varuexport. Därmed förbättras det totala tjänstenettot.

36

Bilaga 1.1

Tabell 3.4 Bytesbalans Miljarder kr

1992 1993 1994 1995 1996 Varuexport 326,0 388,3 460,0 522,8 569,0 Varuimport 290,9 333,3 388,3 428,3 453,7 Korrigeringspost -0,8 -0,7 —0,7 —0,7 -0,7 llandelsbalans 34,3 54,3 70,9 93,8 114,6 Sjöfartsnetto 8,4 9,5 9,4 10,2 1 1,0 Ovriga transporter 1.4 1,7 1.2 1.2 1,3 R_esevnluta -22.8 -14,2 -16.7 -15,3 -17,1 Ovriga tjänster -0,4 1,4 1,8 2,0 3,1 Tjänstebalans -l3.4 -1,6 -4.3 —1.9 -1,8 Löner 0,6 0,7 0,5 0,5 0,5 Avkastning på kapital -54,0 -67,0 -47.6 -40,5 -31,8 därav räntenetto -62,9 -66,6 -62,9 -60,6 -56,6 direktinvesteringar 9,7 0,0 16,0 22,0 27,0 portföljnktier -0,8 -0,4 -0.7 - l ,9 -2,2 Övriga transfereringar -15,2 -13,6 - 14.1 -28_4 -21,7 Bytesbalans "47.6 -27.1 5.5 23.5 59.9 Andel av BNP -3,3 -l,9 0,4 1,5 3,6

Anm. .' På grund av avrundning summerar inte alltid delarna till totalen. Källor: Konjunkturmsututct. Riksbanken och Finansdcpartementet.

Posten avkastning på kapital består av räntebetalningar till och från ut— landet samt av avkastningen från direktinvesteringar och portföljaktier. Efter en lång period av successivt stigande underskott vände utvecklingen under 1994. Demia förbättring väntas fortsätta under prognosperioden.

Räntwwttot beror på storleken på den räntebärande nettoskulden mot utlandet samt av det svenska och internationella ränteläget. Underskottet i räntenettot steg snabbt under 1992 och 1993 beroende på att den ränte— bärande utlandsskulden ökade. Stora bytesbalansunderskott ledde under dessa år till en kraftig skulduppbyggnad i utländsk valuta. Dessutom hade deprecieringen av kronan stor inverkan på nettOskuldens storlek. Stigande överskott i bytesbalansen 1995 och 1996 resulterar i en minskning av den räntebärande nettoskulden. Till detta bidrar också den antagna apprecie— ringen av kronan. Därmed förbättras räntenettot successivt.

Under slutet av 1980-talet byggde svenska företag upp ansenliga till— gångar i utlandet genom (li/z'ktinvetter-ingar. Dessa är betydligt större än utländska företags tillgångar i Sverige och därmed har den samlade av- kastningen också varit betydligt högre. Den kraftiga lönsamhetstörbätt- ringen inom svensk exportindustri under 1993 har dock lett till att avkast— ningen på utlandets direktinvesteringstillgängar i Sverige ökat kraftigt. Denna omsvängning har medfört en revidering av bytesbalansen med ca 13 miljarder kr 1993. I takt med att den internationella konjunkturen vänder uppåt ökar dock avkastningen på de svenska utlandstillgångama vilket innebär att nettot stiger igen fram till 1996.

Under 1995 och 1996 påverkas också bytesbalansen av medlemskapet i EU. Nettobelastningen på bytesbalansen av avgiften till EU och åter-

Prop. 1994/95:100

37

Bilaga 1.1

flödet till Sverige beräknas uppgå till ca 13,6 miljarder kr 1995 och 8,6 miljarder kr 1996.

Sammantaget visade bytesbalansen 1994 ett överskott för första gången sedan 1986. Överskottet väntas stiga till 59,9 miljarder kr 1996, vilket motsvarar 3,6 % av BNP. Det främsta bidraget till förbättringen kommer från handelsbalansen. men därutöver bidrar också minskningen i under- skottet av avkastning på kapital.

Prop. 1994/95:100

38

Bilaga 1.1

4 Näringslivets produktion

Näringslivets produktion steg 1994 med närmare 4 % efter att ha fallit tre år i rad. Uppgången var i betydande grad industriledd. Det mycket gynnsamma konkurrensläget har medfört en snabb exportuppgång. Indust- riproduktionen ökade med hela 9 % under 1994. Spridningseffekter med- förde att produktionen steg också i de industrirelaterade tjänstesektorema, medan byggproduktionen minskade med ytterligare 5 % till följd av fort- satt fallande bostadsinvesteringar.

Tabell 4.1 Näringslivets produktion Procentuell volymförändring

1992 1993 1994 1995 1996

Jordbruk, fiske och skogsbruk -2,9 7,4 4,9 3,9 1,9 Industri -'3,3 1,5 9,0 7,0 6,8 El-, gas-, värme- och vattenverk - -I,9 -l ,2 0,0 2,0 0,5 Byggnadsindustri -4,5 -6,6 —5,5 4,2 3,0 Näringslivets tjänster 1,0 -3,6 2,9 3,3 3,7 Summa näringslivet -I .0 -2,1 3,6 4,4 4,4

Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Under prognosperioden förväntas den investeringsledda uppgången i den inhemska efterfrågan samt en tilltagande europeisk tillväxt resultera i att industriproduktion fortsätter att stiga snabbt, vilket leder till ett högt genomsnittligt kapacitetsutnyttjande. Några generella flaskhalsproblen torde dock inte uppkomma. Produktionen i den privata tjänstesektorn be- räknas öka med över 3 % såväl 1995 som 1996. År 1995 är det främst tjänstebranscher som är beroende av industrins utveckling som växer. År 1996 beräknas dock den privata konsumtionen ge ett större positivt bidrag till tjänsteproduktionen. Byggverksamheten stiger till följd av kon- junkturuppgången samt det stimulanspaket som är inriktat på byggirwes- teringar. Under 1996 förväntas också bostadsprodnktionen återigen Öka.

4.1 Industri

Den svenska industrins mycket gynnsamma konkurrensläge väntas bestå under de närmaste två åren, trots en viss appreciering av den svenska kronan. Den goda internationella konjukturen samt en tilltagande inhemsk efterfrågan förväntas medföra en snabb industriell expansion. En fortsatt god produktivitetsutveckling samt måttliga lönekostnadsökningar innebär att lönsamheten beräknas ligga kvar på en hög nivå. Genom att realräntan väntas falla ökar den relativa avkastningen på industriell verksamhet. Sammantaget förväntas det medföra en betydande investeringsuppgång och därmed utökad produktionskapacitet.

Prop. 1994/952100

39

Bilaga 1.1

Tabell 4.2 Nyckeltal för industrin Procentuell förändring

1992 1993 1994 1995 l996 lndustriproduktion -3.3 1.5 9,0 7,0 6.8

varav basindustri 4,0 6,5 4,0 4,4 3,4 verkstadsindustri exkl. varv -4,2 0,2 l4,7 9,3 8,7 övrig industri -4,4 1,1 5,3 5,5 5,8 Konkurrenskmjl Lönekostnad per timme 3,7 0,7 3,6 6,6 5,5 Produktivitet 5,4 6,5 3,8 1.9 2,8 Enltetsarbetskostnad, (ULC) -l,6 —5,5 -0,2 4,6 2,6 14 OECD-länders ULC, SEK 0,9 25,8 0,8 -0,8 —0,6 14 OECD-länders ULC 2,0 1,6 -0,9 0,6 1,8 Relativ ULC. SEK -2.5 -24.8 -l.0 5.5 3.2

Anm. : Konkurrcntländernas ULC (Unit Labour Cost. dvs. arbetskostnad pcr prod- ucerad enhet) och växelkurser iir viktade mcd OECD:s konkurrentvikter, som tar hänsyn till konkurrensen med både export och hemmaproduktion på exportmarknaden. Konkurrensen gentemot länder utanför OECD—området är inte inkluderad.

Källor: Konj unkturinstitutet, OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Industriproduktionen steg med 9,0 % under 1994. Produktionsnivån be- räknas vid årsskiftet 1994/ 1995 ha passerat den tidigare toppnivån note- rad i början av 1990. Konjunkturuppgången berör nu praktiskt taget hela industrin även om efterfrågeökningen är betydligt större inom de export- inriktade sektorerna än inom de hemmamarknadsorienterade. Under pe- rioden juli-september 1994 var orderingången från hemmamarknaden ll % högre än under motsvarande period 1993. Ökningen från export- marknaden uppgick till 23 %.

Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer planerar industriföre- tagen för en markant höjning av produktionen åtminstone till och med första halvåret 1995. En viss förstärkning av konjunkturläget i Europa samt en ökad inhemsk efterfrågan på framför allt investeringsvaror väntas medföra att industriproduktionen växer stabilt även under resten av prog- nosperioden. Under perioden förväntas också en viss importsubstitution ske till förmån för svenska leverantörer. På grund av bl.a. långa kon- traktstider har många av de svenska storföretagen, trots det gynnsamma kostnadsläget, ännu inte gått över till inköp från svenska underleverantör- er i den utsträckning som de ändrade relativprisema motiverar. Industri- produktionen beräknas öka med ca 7 % vardera åren 1995 och 1996.

Prop. l994/95:100

40

Bilaga 1.1

Diagram d.] lndustriproduktion och kapacitetsutnyttjande

Index 1 :a kvartalet 1990=100 102

84

1990 1991 1992 1993 1994

Källor: Statistiska centralbyrån och Firmnsdepartemcntet.

Det höga kapacitetetsutnyttjandet har ökat oron för att produktionsök- ningen skall avstanna och priserna stiga snabbt på grund av kapacitets- brist. Inom exempelvisjäm- och stålindustrin uppgick det faktiska kapa- citetsutnyttjandet till över 96 % tredje kvartalet 1994. Andelen företag som uppger ökade leveranstider för insatsvaror har också ökat. För in- dustrin som helhet är dock fortfarande utnyttjandegraden lägre än vid slu- tet av 1980-talet. Under tredje kvartalet 1994 var det faktiska kapacitets- utnyttjandet 88.6 % vilket kan jämföras med 90,2 % då det nådde sin förra topp. Det möjliga kapacitetsnyttjandet med befintlig arbetsstyrka har dock fortsatt att stiga i takt med personalrekryteringama och uppgick till 93,8 %. Prodaktionspotentialen var således vid denna tidpunkt ca 5 %.

De tre senaste åren (1992-1994) har nettokapitalstocken minskat med knappt 5 %. Beräkningarna av denna baseras dock på historiska avskriv- ningstakter. Med utgångspunkt i produktion och kapacitetsutnyttjandet kan den möjliga produktionskapaciteten beräknas, vilket ger en något annorlunda bild. Den steg nämligen med ca 3 % mellan 1992 och 1994. Under perioden har sannolikt det inledningvis svaga vinstläget och där- efter den mycket kraftiga konjunkturuppgången medfört att maskiner och anläggningar behållits längre tid i produktion än normalt. Samtidigt har utnyttjandetiden ökat genom införande av extra skift m.m. Sannolikt kvarstår en viss potential till utökad produktionskapacitet genom bl.a. ökad utnyttjandetid. lnvesteringsprognosen innebär att kapitalstocken växer med 2,5 % 1995 och med närmare 5 % 1996. Därmed torde inte några generella s.k. flaskhalsproblem uppstå under prognosperioden trots den snabba produktionsökningen. Denna bild bekräftas också av Konjunk-

ll Riksdagen [994595 [ sum/. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1994/95:100

41

Bilaga 1.l

turinstitutets industribarometer dår företagen planerar för en fortsatt hög PFOP- 1994/951100 produktionsökning och en kraftig utbyggnad av produktionskapaciteten första halvåret 1995. Även den sannolikt goda tillgången på kvalificerad arbetskraft begränsar risken för flaskhalsproblem. lnorn vissa branscher inom basindustrin begränsas produktionsökningama av ett i dagsläget mycket högt resursutnyttjande. De investeringsplaner som föreligger inne- bär dock att produktionskapaciteten byggs ut avsevärt under året vilket minskar risken för flaskhalsproblem' även inom detta område.

Konkurrens/(ny?

Lågkonjunkturen i början av 1990-talet innebar att ett omfattande ratio- naliseringsarbete inleddes. Tillsammans med vändningen i industrikon- junkturen har detta medfört en hög produktivitetstillväxt i svensk industri. Enligt de reviderade nationalräkenskaperna steg arbetsproduktiviteten med 12 % mellan 1991 och l993. År 1994 steg produktiviteten preliminärt tried ytterligare ca 4 %.

Produktivitetsförbättringen tillsammans med försvagningen av kronan och sänkningen av arbetsgivantvgifterna den I januari l993 har medfört en starkt förbättrad konkurrenskraft. Den relativa enhetsarbetskostnaden minskade med 26 % jämfört med Sveriges 14 viktigaste konkurrentländer mellan 1992 och 1994. Den rationaliseringspotential som fanns efter före- gående högkonjunktur bedöms nu i stort vara uttömd. Därigenom avtar produktivitetstillväxten.

Industrin väntas genomföra stora investeringar såväl 1995 som 1996, samtidigt som sysselsättningen ökar. Från och med 1996 förväntas pro- duktivitetstillväxten tillta. Tillgången på kvalificerad arbetskraft bedöms förbli god. Sysselsättningsökningen och det höga vinstläget förväntas ändå innebära att lönema ökar med 5,5 % vardera prognosåren. Höj- ningen av arbetsgivaravgiftema med 1,5 procentenheter innebär då att industrins lönekostnad per timme stiger med 6,6 % år l995. Samman- taget beräknas därmed industrins enhetsarbetskostnad öka i en takt som överstiger våra konkurrentländers. Frånsett de högre lönekostnadsök- ningama i Sverige kan det förklaras av att industrin utomlands ligger senare i konjunkturfasen än den svenska. Därigenom ökar produktiviteten snabbare (3,0 %) 1995 utomlands än i Sverige. Under 1996 utvecklas däremot kostnaden per producerad enhet i Sverige i en takt som är unge- fär lika hög som i omvärlden.

Den antagna apprecieringen av kronan innebär att industrins relativa enhetsarbetskostnad, räknat i gemensam valuta beräknas öka med ca 8 % jämfört med Sveriges 14 viktigaste konkurrentl.inder under prognosperio- den 1995-1996. Trots detta är konkurrenskt' alten 1996 starkare än efter devalveringen 1982. Således består i hög grad svensk industris gynnsam- ma konkurrenssituation.

Bilaga 1.1

Diagram 4.2 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige relativt 14 OECD-länder 1980-1996

lndex1980=100 140 130 120 110

80 """""""""""""""""""""""""""""" t """""""""

Gemensam valuta 70 ____________________

60

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996

Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Firmnsdcpartcmcntct. Industrins lönsamhet

Lågkonjunkturen i början av 1990-talet medförde en kraftig lönsamhets- försämring. Industrins soliditet urholkades därmed. År 1993 steg indust- rins bruttomarginal, mätt som bruttoöverskottet i procent av bruttopro- duktionsvärdet, till ca Il % vilket är en nivå som är högre än efter de- valveringama i början av 1980-talet. Det var framförallt de exportoriente- rade företagen som kunde höja sina marginaler medan de hemmamark- nadsinriktade företagen till följd av höjda importpriser och en låg efter- frågan sänkte sina marginaler.

År 1994 steg lönsamheten ytterligare trots höga importprishöjningar och stigande råvarupriser. Vinstökningen kan förklaras av produktivitets- höjningen och de måttliga Iönekostnadsökningarna. Den förväntade app- recieringen under 1995 begränsar importprishöjningarna. Insatwarukost- naden beräknas ändå öka relativt kraftigt. Det kan förklaras dels av den internationella prisuppgången på basindustriprodukter, dels av höjningen av arbetsgivaravgiften på 1,5 % som leder till högre hemmamarknadspri— ser på bearbetade varor. Produktprisema väntas stiga med knappt 5 %, vilket innebär att vinstandelen stiger något. Det är framförallt basin- dustrin som genomför mer betydande prishöjningar medan exportföre- tagen i andra branscher förväntas sänka marginalerna. Den kraftiga kapa- citetsutbyggnaden bedöms leda till att exportföretagen är relativt återhåll- samma vad avser prishöjningar. Hemmamarknadsföretagen kan däremot

Prop. l994/95:100

43

i begränsad omfattning höja sina marginaler i det rådande konjunktur- PTOP- 1994/951100 läget. Bilaga l.l

Tabell 4.3 Industrins rörliga kostnader. produktpriser, marginaler per producerad enhet sa111t bruttoöverskottsandel

1992 1993 1994 l995 1996

Procentuell förändring pcr producerad enhet: Förbrukningskostnad 4,3 4.4 4,9 4,5 351 Lönekostnudl 0,1 -7.2 -0.2 3.6 2.7

Lönekostnad per timme 4.5 -l,7 3.6 6.6 5,5 Produktivitet 4 ,4 5 .8 3 .8 l,8 2,7 Simuna rörlig kostnad -l ,8 1,0 3,5 4,3 3,1 Produktpris -l.l 4,4 4,4 4,3 2,7 Bruttomarginal. nivå 8,1 tl,t ll,8 12,2 [1,8 Marginnlföriindring 0.7 '3_l 0,6 0,5 -0,4 Bruttoöverskottsandclz 23,1 31 ,3 33 .4 34,7 34,1

I Lönekostnnd per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknutna indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion i fasta priser per arbetad timmc. * Som andel av förädlingsvärdct till faktorpris. Anm. .' Uppgifterna avser industri exkl. pctroleu111rafl'1nadcricr och varv. Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdcpartementet.

Stigande produktivitetstillväxt men också en lugnare prisutveckling på basindustriprodukter medför att insatskostnaden ökar betydligt långsam- mare 1996. Införandet av en skatt på industrifastigheter drar dock upp kostnaderna något. Exportföretagen förväntas höja priserna i takt med konkurrenterna, vilket innebär sänkta marginaler efttersom den svenska kronan väntas apprecieras. Detta bidrar 1996 också till att ökningstakten av de rörliga kostnaderna avtar genom att importprisökningama minskar. Hemmamarknadsföretagen väntas utnyttja de låga kostnadsökningama till nödvändiga marginalförstärkningar. Sammantaget sjunker dock lönsam- heten något under 1996.

De mått som används i framställningen är grova lönsamhetsmått. De beaktar exempelvis inte företagens kapitalkostnader. Den genomsnittliga lönsamheten i OECD-ländema, mätt som vinstandelen (dvs. driftsöver— skottet brutto som andel av förädlingsvärdet) har stabilt legat över 30 % samtidigt som räntenivån i många av länderna ligger betydligt under den svenska. I det perspektivet framstår den 'svenska lönsamheten inte som anmärkningvärt hög.

44

Bilaga 1.1

Diagram 4.3 Industrins hruttouutrginal 1980—1996

Procent 13

12 11

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996

Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

4.2 Byggnadsverksamhet

Byggsektom expanderade snabbt i slutet av 1980-talet. Tillväxten inom den privata tjänstesektorn innebar ett behov av fler arbetsplatser. Av- regleringen av kreditmarknaden samt höga inflationsförväntningar bidrog till snabbt stigande fastighetspriser och därmed ökade investeringarna i bl.a. konunersiella fastigheter. Bostadsproduktionen stimulerades därtill av statliga subventioner.

Tabell 4.4 Byggnadsverksamliet

Miljarder kr 1993 Löpande priser Byggnadsinvesteringar 123,6 näringslivet 41 ,4 myndigheter 24,6 bostäder 57,5 Reparationer och underhåll 74,7 Totalt 198.3

Källor: Konjunkturinstitutet. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Konjunkturnedgången i början av 1990—talet samt stigande realräntor ledde till prisfall på bostäder och kommersiella fastigheter, vilket i sin tur

Årlig procentuell volymföriindring

1992 1993

-l9.2 -l3,3

12,4 -3l.0

13,6 -9,8

1994 1995

[x)—nl»)

WIJPSQ AMC/tak

6,9 4,2

l996

thJLIU—It (00043

0.0

Prop. 1994/95:100

45

Bilaga 1.1

ledde till låga byggnadsinvesteringar åren därefter. Mellan 1991 och 1994 sjönk byggproduktionen med mer än 20 %. En vändpunkt kunde dock noteras under loppet av 1994. Vakansgraden på kormnersiella fastigheter stabiliserades samtidigt som priserna i genomsnitt steg med ca 3 % mel- lan 1993 och första halvåret 1994. Detta tillsammans med konjunkturupp- gången medförde en ökning av näringslivets bygginvesteringar med 10 %. Den totala byggproduktionen föll dock ytterligare under 1994 på grund av kraftigt fallande bostadslnvesteringar. I oktober l994 uppgick arbetslösheten inom Byggnadsarbetz-trförbnndet till 22 % vilket var en nedgång med två procentenheter jämfört med året innan.

För att undvika en permanent utslagning av byggarbetskraft och maskinkapacitet och därmed förhindra framtida flaskhalsar i byggpro- duktionen har regeringen lagt fram ett stimulanspaket för byggandet. Det innehåller bl.a. direktavdntg till 50 % för byggnadsinvesteringar i nä— ringslivet, ökade reparationer av vägar och järnvägar samt ROT-medel till kommunala byggnader och till bostäder. Den totala kostnadsramen är på 4,7 miljarder kronor. Direktavdraget torde främst leda till tidigare- läggningar av byggnadsinvesteringar i branscher med en tydlig efter- frågetillväxt. Det kan exempelvis gälla investeringar i parti- och detalj- handeL

Sammantaget innebär stimulanspaketet, den fortsatta satsningen på in- frastrukturinvesteringar samt konjunkturuppgången att byggnadsverksam- het väntas öka med 4 % 1995. En stor del av den ökade byggproduktio- nen utgörs av reparationer. År 1996 beräknas också bostadsinvestering- ama öka något, vilket bidrar till att byggproduktionen stiger med ytter- ligare 3 %.

Diagram 4.4 Bygguadsim'esteringar per sektor 1970-1996

Miljarder kronor 1991 års priser

120 100 -- ------------------------------ Anläggningar+övnga byggnader 80 '

1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994

Källor: Koujunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdcpartcmcntct.

Prop. l994/95:100

46

Bilaga 1.1

4.3 Privat tjänstesektor

Nedgången i tjänsteproduktionen inföll senare än för industriproduktio- nen. Den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen 1992 och 1993 fick betydande återverkningar på stora delar av tjänstesektorn. Över hälf- ten av den svenska tjänsteproduktionen går till privat slutkonsumtion, antingen direkt eller via andra branscher. Tjänstesektoms direkta export är begränsad och utgör omkring 8 % av sektorns produktion. Det är framför allt transportsektorn som exporterar tjänster. Tjänstesektoms ex- port blir dock langt större när hänsyn tas också till den indirekta använd- ningen, dvs. den del som levererats till industrin. Räknas både den direkta och indirekta användningen in går ungefär en fjärdedel av tjänsteproduk- tionen på export.

Eftersom tjänsteproduktion i huvudsak är hemmamarknadsorienterad var de direkta effektema av deprecieringen små. Det dröjde till tredje kvartalet 1993 innan mer påtagliga effekter av exportuppgången kunde skönjas. Tidigast i uppgångfasen var partihandel riktad mot industriföre- tag samt delar av uppdragsverksamheten.

Den kraftiga exporttillväxten samt den svaga ökningen av privat kon- sumtion innebar att tjänsteproduktionen steg med knappt 3 % under 1994. Det var framförallt inom de industrirelaterade delama av handeln och i transportsektorn som uppgången var märkbar. Också inom delar av upp— dragsverksamheten samt inom bank och försäkring steg produktionen till följd av den ökade aktiviteten inom industrin. Däremot var utvecklingen svagare i de delar som vänder sig till privata slutanvändare. Under 1994 steg dock produktionen i detaljhandeln. En del av den uppmätta upp- . gången i tjänstesektorn kan förklaras av att statliga och kommunala verk- " samheter som bolagiserades definitionsmässigt förts över till tjänstesek- tom.

Under prognosperioden 1995-1996 beräknas tjänsteproduktionen öka med över 3 % per år. Enligt Konjunkturinstitutets tjänstebarometer kom- mer produktionen att stiga i de flesta delbranscher under inledningen av 1995. De höga investeringsökningarna medför att uppdragsverksamheten expanderar kraftigt under året. Uppgången väntas också fortsätta inom partihandeln. Konjunkturvändningen i byggsektorn innebär att partihandel inriktad på byggmaterial förväntas öka efter en lång nedgångsperiod. Däremot fortsätter de delar av tjänstesektorn som i huvudsak leverar till privata slutanvändare att utvecklas svagt. Det gäller bl.a. detaljhandel och hotell och restaurang. År 1996 beräknas dock produktionen utvecklas fördelaktigt även i de sektorer som är beroende av den privata konsum- tionen medan de industrirelaterade verksamheterna går in i en lugnare tillväxtfas.

Prop. l994/95:100

47

Bilaga 1.1

5 Arbetsmarknad

Sysselsättningen passerade under 1994 sitt bottenläge och tecknen på en återhämtning blev allt tydligare under hösten. Mätt som årsmedeltal öka- de dock den totala arbetslösheten (öppen arbetslöshet plus personer i ar- betsmarknadspolitiska åtgärder) jämfört med 1993. Efterfrågan på arbets- kraft har stigit, vilket återspeglats i ett ökat antal lediga platser samt färre varsel och konkurser. Uppgången av antalet lediga platser sker dock från en mycket låg nivå. Antalet är fortfarande mindre än hälften av vad som registrerades i slutet av 1980-talet. Varslen om uppsägningar är däremot i stort sett tillbaka till de låga nivåer som rådde under andra hälften av 1980-talet. Sysselsättningen har börjat stiga främst inom den privata tjänstesektorn och i industrin. Den öppna arbetslösheten började minska, jämfört med läget 12 månader tidigare, i april månad 1994. För den to- tala arbetslösheten noterades motsvarande nedgång först under de sista månaderna av 1994.

Diagram 5.1 Antal varsel och antal nyamnälda lediga platser

Tusental 70

___/_. .fi? _____ il __________________ ___________________

----------- Ledigaplalser /

0 J—j—v—I—wm—i—I—r—rimmmm—m—rr—r-rv r-r-ijm—r ri—nm—j—v—y—v—r—r—i—r—rr—r—r—r—r—r—r—lw—r—r—r—YT'Tr—vw— 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994

Anm.: Det är endast scricn över antal nyanmiildn lediga platser som är säsongrensad. Källor: Arbctsnmrknadsstyrclscn och Finansdepartcmcntct.

År 1995 beräknas antalet sysselsatta öka med 2,7 %, vilket är den första uppgången på fyra år. I vilken mån arbetslösheten påverkas av sysselsättningsuppgången är avhängigt av hur känsligt utbudet av arbets- kraft är för förändringar i efterfrågan på arbetskraft. ] prognosen beräk- nas utbudet öka med 1,5 % 1995 till följd av att fler personer aktivt sö- ker arbete när arbetsmarknadsläget ljusnar. Den öppna arbetslösheten beräknas uppgå till knappt 7 % av arbetskraften 1995. År 1996 förutses

Prop. l994/95:100

48

Bilaga 1.1

sysselsättningen fortsätta att stiga, men i avtagande takt, med 1,8 %. Den öppna och totala arbetslösheten faller därmed till 6,1 % respektive 10,8 %.

5.1 Sysselsättning och arbetskraftsutbud

Sysselsättningen började säsongrensat att stiga i början av 1994. Den branta nedgången under loppet av 1993 innebär dock att den genomsnitt- liga nivån under helåret var närmare en procent lägre än under 1993. Ökningen av antalet sysselsatta hölls första halvåret 1994 tillbaka av en markant uppgång av medelarbetstiden. Uppgången var en följd av det lägre antalet semesterdagar, sjunkande frånvaro och ett ökat övertidsut- tag. En viss säsongrensad uppgång av sjukfrånvaron kan nu registreras vilket bidrar till att bromsa ökningen i medelarbetstiden. Mellan helåren 1993 och 1994 ökade medelarbetstiden med ca 2 %.

Industrin svarade till viss del för sysselsättningsökningen 1994. Mer- parten av uppgången noterades dock inom näringslivets tjänstesektorer. En bidragande orsak var en ökande efterfrågan på tjänster från industrins sida. Under lågkonjunkturen har man inom industrin sannolikt skurit ned på funktioner som ej är direkt produktionsanknutna. Det är tänkbart att man vid nuvarande uppgång i högre utsträckning väljer att köpa sådana tjänster. Inom byggnadsverksamheten skedde en klar uppbromsning av det tidigare kraftiga fallet. För den offentliga sektorn fortsatte däremot nedgången med en i stort sett oförminskad takt. Bakom minskningen lig- ger besparingar och rationaliseringar men också bolagisering av offentlig verksamhet. Den sistnämnda faktorn skulle också delvis kunna förklara den starka utvecklingen inom näringslivets tjänstesektorer.

Sysselsättningsökningen under 1994 föregicks av en liten uppgång i antalet lediga platser under 1993. Under loppet av 1994 steg vakansema ytterligare. Ökningen var störst inom industrin men även övriga branscher berördes. Uppgifterna om arbetskraftsbrist l Konjunkturinstitu- tets konjunkturbarometer bekräftar denna bild. Företagen planerar också för att nyanställa personal, särskilt på arbetarsidan. Även länsarbetsnämn- demas bedömningar under hösten tyder på en positiv sysselsättningsut- veckling framöver. Denna bild sanunanfaller i stor utsträckning med före- liggande prognos.

Sysselsättningen väntas stiga med 2.7 % 1995 och med ytterligare 1,8 % 1996 i samband med att den ekonomiska tillväxten stärks. Detta är den kraftigaste sysselsättningsökningen sedan mitten av 1970—talet. En normalisering av produktivitetstillväxt och medelarbetstid, tillsammans med sysselsättningsstimulerande åt gärder, bidrar till utvecklingen. l antal motsvaras uppgången av ca 180 000 fler sysselsatta 1996 jämfört med 1994. Äterhämtningen sker dock från en mycket låg nivå. Under lågkon- junkturen föll antalet sysselsatta med över 500 000 personer.

Prop. 1994/95:100

49

Bilaga 1.1

Diagram 5.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud

Tusental personer 4800 —=

'__7g_____| [ Sysselsättning I

4000 ! Arbetskraftsugbud -- ---------- -----------

l

3800 [ ,,. [ ,_.__., , ”:"" . j ,_ "I . ."'"'- [ j ""I" 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996

Anm.: Underliggandc arbetskraftsutbud inkluderar deltagarna i åtgärderna arbets- marknadsutbildning, UP och ALU i arbetskraften. Källor: Konjunkturinstitutct, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

l industrin väntas antalet sysselsatta öka med drygt 80 000 personer, eller med ca 11 %, från 1994 till 1996. Ökningen skall dock ses mot bakgrund av den minskning med närmare 25 % som skedde mellan 1989 och 1993. Även inom byggnadsverksamheten förutses en viss expansion under prognosperioden, bl.a. som en följd av ekonomisk-politiska åt- gärder inom investerings- och ROT-sektorema. År 1996 beräknas ca 20 000 fler vara sysselsatta inom byggnadsverksamheten. Uppgången väntas emellertid bli störst inom den privata tjänstesekt