Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en indelning av blyfri bensin i miljöklasser från och med den 1 december 1994.

1 Riksdagen 1994/95. ] saml. Nr 4

• Sida 2
•  Original

Innehållsförteckning Prop. 1994/95:4

1 Förslag till riksdagsbeslut ...................... 3 2 Lagtext ................................. 3 3 Ärendet och dess beredning .................... S 4 Bakgrund ................................ 5 5 Miljöklasser .............................. 6 6 Författningskommentarer ........ - .............. 7

Bilaga 1 Sammanfattning av Naturvårdsverkets rapport Bättre miljöegenskaper hos bensin ............. 9

Bilaga 2 Förteckning över remissinstansema till

Naturvårdsverkets rapport Bättre miljö- egenskaper hos bensin .................... 10

Protokoll vid regeringssammantråide .................... 12

• Sida 3
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:4

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter.

2. Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext

Förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter.

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1985 :426) om kemiska produkter skall föras in en ny paragraf, 6 a 5, och en bilaga av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 a &

Bensin som är avsedd för motor- dnjh och som innehåller högst 0,013 gram bly per liter vid 15” C skall av tillverkare och importörer delas in i och tillhandahållas ! de miliöklasser som anges i bilaga till denna lag.

För motorbensin gäller dessutom särskilda föreskn'fler som med- delas av regeringen.

l' Riksdagen 1994/95. I saml. Nr4

• Sida 4
•  Original

Bilaga

Krav Miljöklass 2 kategori 2.- kategori 2!» avsedd för fordon med avsedd för fordon kaialytiak avs-marin; utan katalytisk avgaarening Svavelhalt, högst 0,01 0,03 massprocent Ångtryck vid 37,8'C, 7o'/952 701/95= högst kilopascal Ångtryck vid 37,8"C, 49/652 49/651 lägst kilopascal Förångat vid 100'C, 47'l507 47*/503 lägst volymprocent Slutkokpunkt, 205 200 högst ”C Bensenhalt vid 3 3 lS'C, högst volymprocent Aromatindex”, 5,5 6 högst Syrehalt, högst 2 2 massprocent Blyhalt vid 15”C, 5 5 högst milligram per liter Fosforhalt, högst Inte 2 milligram per liter mätbar Tillsatsämnen "

Miljöklass 3

13

Bensin i miljöklass 2 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings- respektive insprutningsventiler.

fr.o.m. den 15 april t.o.m. den 30 september i övriga lin. Avner övrig tid in den som anges under '. Nler tiden fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 augulti i X—. Y-, Z-, AC- och BD-lin _rrl tida

' Med aromatindex evaee halten ammliaka kolviten dividerat med 13 med villig; nr benaenhnhen varvid halterna uttrycka i volympmcal.

' Får ej innehLlln ukbildnnde inmeu.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.

• Sida 5
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Regeringen gav den 9 juni 1992 Statens naturvårdsverk i uppdrag att föreslå utformningen av ett system för miljöklassning av bensin. Naturvårdsverket skulle även föreslå hur ett sådant system kan kombi- neras med ekonomiska styrmedel. Specieut skulle avvecklingen av blyad bensin studeras.

I februari 1993 redovisade Naturvårdsverket rapporten Bättre miljö- egenskaper hos bensin till regeringen. Naturvårdsverket föreslår i rap- porten att blyfri bensin skall delas in i tre olika miljöklasser där de miljömässigt fördelaktigaste klassenra får skatterabatt. En sammanfatt- ning av rapporten änns som bilaga I.

Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser- na änns som bilaga 2. En remissarnmanställrring änns tillgänglig i Mil- jö- och naturresursdepartementet, dnr M93/517/5.

Förslag om en skattediä'erentiering kopplad till miljöklassningen har beretts av Finansdepartementet. Beslut om proposition 1994/95:11 Diä'erentierad skatt på blyfri bensin har fattats av regeringen den 9 augusti 1994.

Lagrådet

lagförslaget är av sådan beskaä'enhet att Lagrådets hörande skulle salma betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

4. Bakgrund

Vägtraäken bidrar i betydande omfattning till de totala utsläppen av luftföroreningar. I tätorterna kan bidraget generellt vara så stort som upp till 80 % av utsläppen. För kväveoxider är andelen 70-80 %. Vägtraäken står också för påtagliga utsläpp av flyktiga organiska änmen (VOC), stabila organiska ämnen (POC), koldioxid och cancerframkal- lande ämnen samt i viss mån även svavel. Vägtraäkens utsläpp bidrar till försurning och korrosion samt påverkar människors hälsa.

Genom miljöklassningen av oljor, avgaskrav för fordon samt miljö- klassningen av lätta fordon har vägtraäkens utsläpp till luft kunnat rrrinskas. Skall de av riksdagen antagna miljömålen kunna nås krävs dock ytterligare åtgärder inom i stort sett alla områden, så även inom Vägtraäken. Ytterligare åtgärder är också nödvändiga om vi skall kunna leva upp till de intemaäonella åtaganden som Sverige anslutit sig till.

Naturvårdsverket har den 6 april 1994 slutit en överenskommelse med Svenska Petroleum Institutet om en allmän introduktion i Sverige av motorbensin med bättre miljöegenskaper. Enligt överenskommelsen skall bl.a. bensin i miljöklass 2 senast den 1 juli 1995 ersätta annan i dag tillgänglig motorbensin i hela landet. Överenskommelsen förutsätter att en differentiering av bensinskatten efter miljöklasser genomförs snarast, dock senast den 1 januari 1995.

• Sida 6
•  Original

5. Miljöklasser

Regeringens förslag: Blyfri bensin delas in i miljöklasser från och med den 1 december 1994.

Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege- ringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet renrissinstanser är positiva till Natur- vårdsverkets förslag. Några remissinstanser vill att strängare lcrav skall gälla för de parametrar som anges i förslaget samt önskar att även ytterligare parametrar införs.

Skälen för regeringens förslag: Vägtraäken bidrar i betydande om- fattning till de totala utsläppen av luftföroreningar. De aktuella föroreningarna medför försurning, korrosion och påverkan på människors hälsa.

Det änns 3,6 miljoner bilar i Sverige, varav 33 % eller 1,3 miljoner är försedda med katalysator. Den totala bensinförsäljningen är årligen ca 5,9 miljarder liter. Omfattningen av den totala bensinförbrukningen gör att varje förändring som sänker utsläppen genom lägre bensinför- brukning och förbättrad bensinkvalitet sammantaget ger betydande ut- släppsminskningar. Den medför förbättring av hälsa och miljö samt minskade skador på byggnader, elektronik, oersättliga kulturvärden m.m.

Förbrukningen av blyad bensin har minskat kraftigt genom en ökad andel katalysatorbilar och genom skatteskillnaden mellan blyad och blyfri bensin. Även den blyfria bensinen ger dock upphov till utsläpp som är farliga för hälsa och miljö. Det är därför angeläget att vidta ytterligare åtgärder för att minska bensinens innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen.

En rrriljöklassning med därtill hörande differentiering av skatten på blyfri bensin kan få stor betydelse för att minska traäkens negativa påverkan på hälsa och miljö. Den indelning som Naturvårdsverket föreslår synes i huvudsak vara väl avvägd. Det änns dock inte behov av att nu, som verket föreslår, införa en miljöklass 4, som skulle vara sämre än dagens standardbensin. För närvarande marlmadsförs inte sådan bensin i Sverige i några större mängder.

Regeringen anser att blyfri bensin bör delas in i klass 2 och 3 från och med den 1 december 1994. Miljöklass 2 bör utfomras enligt Natur- vårdsverkets förslag. Till miljöklass 3 förs övrig blyfri bensin. Reger— ingen kommer att noga följa utvecklingen på bensinmarknaden och vid behov vidta åtgärder för att förhindra att en sämre bensin än dagens vinner inträde på marknaden.

Naturvårdsverket föreslår en differentiering av bensinskatten med 6-8 öre per liter mellan miljöklass 2 och 3. Förslaget tar sin utgångspunkt i

• Sida 7
•  Original

skillnaden i produktionskostnad mellan dessa kvaliteter. Denna fråga behandlas vidare i propositionen 1994/95:11.

Regeringen delar Naturvårdsverkets bedömning om behovet av att ytterligare förbättra kvaliteten på motorbensin. Regeringen avvaktar det av Naturvårdsverket aviserade underlaget i denna fråga för fortsatt beredning inom regeringskansliet.

Avveckling av blyad bensin

Naturvårdsverket har i sin rapport även föreslagit en avveckling av an- vändningen av blyad bensin. Trllverlming, import och yrkesmässig hantering av blyad bensin är redan i dag förbjuden i förordningen (1985:838) om motorbensin. Genom övergångsbestärnmelser i förord- ningen har det dock varit möjligt att under vissa förutsättningar fortsätta med tillverkning, import och yrkesmässig hantering.

Regeringen har tidigare redovisat åtgärder för att minska blyanvänd- ningen (prop. 1993/94:163). I syfte att få till stånd en total övergång till blyfri bensin kommer regeringen under år 1994, efter genomfört an- mälningsförärrande enligt reglerna om tekniska handelshinder, att be- sluta om en ändring i förordningen om motorbensin. Tanken är att de nu gällande övergångsbestämmelsema då skulle slopas och ersättas av undantagsregler för i förordningen särskilt angivna fall. Regeringen bedömer att den kvarvarande försäljningen av blyad bensin därmed kommer att upphöra.

6. Författningskommentarer

Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter

6aå

Bestämmelsen i första stycket innebär att bensin som drivmedel delas in i olika miljöklasser. lndelrringen skall göras av den som importerar och tillverkar bensin. Denne skall även svara för att bensinen tillhanda- hålls indelad i de olika miljöklassema. Bestämmelserna i lagen (1985:426) om kenriska produkter (LKP) och förordningen (1985:835) om kenriska produkter om tillsyn gäller även miljöklassindelningen. Tillsynsmyndighetråma skall således kontrollera att tillverkare och importörer fullgör sina skyldigheter enligt denna bestämmelse. Samråd bör därvid ske med beskattningsmyndigheten. En tillsynsmyndighet kan bl.a. ta prov på'en bensinsort för att undersöka om den uppfyller de krav som ställs för den aktuella miljöklassen. Trllsynsmyndighetemas gängse befogenheter att meddela förelägganden och förbud enligt lagen och förordningen gäller även för tillsynen över miljöklassenra. Den nya

• Sida 8
•  Original

bestämmelsen är däremot inte straffsanktionerad eftersom påföljden för den som inte kan tillhandahålla bättre bensin är högre skatt.

Miljöklassindelningen grundar sig på den mängd skadliga utsläpp av avgaser som förbränning av bensinen nomralt medför vid fordonstraäk. Mängden sådana utsläpp påverkas av bensinens innehåll av vissa ke- miska ämnen, bl.a. svavel, bensen, aromater, syre, bly och fosfor. Även bensinens ångtryck och slutkokpunkt påverkar utsläppens storlek. I bilagan till LKP anges miljöklassindelningens närmare utformning. Indelningen omfattar för närvarande två miljöklasser, 2 och 3. Avsikten är att ytterligare en klass, miljöklass 1, skall införas senare. För närvarande omfattar miljöklass 2 den från miljösynpunkt bästa bensinen. Klassen är delad i två kategorier, 2 a och 2 b, beroende på om bensinen är avsedd för bilar med katalytisk avgasrening eller bilar utan sådan avgasrening.

Av bilagan framgår under vilka förutsättningar en bensinsort kan hän- föras till miljöklass 2. Bland annat anges att bensinen i miljöklass 2 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings— och insprutrringsventiler. Exempel på skäliga krav är de krav som ställs i de generella testmetoder för funktionsprov som idag tillämpas av Cordinating European Council (min. merit 9 enligt Mercedes M102: CEC F—OS-T—92 respektive max 4 % enligt Peugeot 205 GTI: GFC TAE I 87). Coordinating European Council är ett branschgemensamt organ för bil- och oljeindustrin i Europa. Tillsatsämnen som tillförs bensin i miljöklass 2 avsedd för fordon med katalytisk avgasrening får inte innehålla askbildande ämnen. I övrigt uppställs i bilagan inte några specifika krav på tillsatsämnen, men självfallet gäller bestämmelserna i LKP även för dessa ämnen.

Uppdelningen av bensin i miljöklasser gäller endast blyfri bensin, dvs. sådan bensin som irmehåller högst 0,013 gram bly per liter bensin. Den blyade bensinen ingår inte i miljöklassindelningen. Föreskrifter om förbud mot blyad bensin änns i förordningen (1985z838) om motorben- srn. I andra stycket ges en upplysning om att det änns andra tillämpningsföreskrifter om motorbensin som har meddelats med stöd av LKP. Dessa änns i förordningen om motorbensin.

Prop. 1994/95 :4

• Sida 9
•  Original

Sammanfattning av Naturvårdsverkets rapport Bättre miljö- egenskaper hos bensin

Naturvårdsverkets förslag till miljöklasser innebär att utsläppen regleras genom att bensinens innehåll av vissa ämnen, ångtryck samt kokpunkt speciäceras. Miljöklasserna bör enligt förslaget utformas så att en god körbarhet hos bilen säkerställs och så att katalysatorn fungerar på bästa sätt genom en minskning av s.k. katalysatorgifter och minskad risk för temriska skador på katalysatorn. Förslaget innebär att blyfri bensin som drivmedel delas in i tre miljöklasser, 2, 3 och 4, och att bensin i en- bättre miljöklass gynnas genom lägre bensinskatt. Miljöklass 2 är den ur miljösynpunkt bästa bensinen och åsätts därmed lägst bensinskatt. Ben- sin i miljöklass 2 innebär ett bränsle där kraven skärpts mot vad som änns på marknaden i dag. Miljöklass 3 motsvarar den bränslekvalitet som är vanligast förekommande på marknaden i dag. Miljöklass 4 utgörs av en kommande europastandard. Enligt förslaget planerar Na- turvårdsverket att återkomma med förslag om en miljöklass 1, som innebär en ytterligare skärpning, efter det att man under år 1994 kunnat ta del av vunna erfarenheter i USA.

Miljöklassema är inbördes uppdelade på två olika bensinsorter, en för bilar med katalysator och en för bilar utan katalysator med additiv som behövs för vissa äldre bilar. Den tekniska lösningen för en univer- sell bensin som alla bilar kan gå på änns inte idag.

Naturvårdsverket föreslår att innehållet av svavel, bensen, aromater, syre, bly och fosfor skall regleras samt att flyktigheten anpassas bättre till klimatet. Minskning av svavelhalten ger ökad eä'ektivitet hos kataly- satorn och därmed mindre utsläpp i övrigt samt minskade utsläpp av svavelföreningar. Låga bensen- och aromathalter ger nrinskade utsläpp av dessa ämnen inklusive polycykliska organiska föreningar. Det innebär låga utsläpp av toxiska och cancerframkallande ämnen. Reglering av syrehalten innebär att inblandningen av oxygenater, t.ex. etanol, metanol eller MTBE respektive ETBE, regleras så att balans uppnås mellan minskning av kolväte- och koloxidutsläppen utan att kväveoxidutsläppen ökar och att körbarhetsproblem uppstår. Bly och fosfor är katalysatorgifter som nedsätter katalysatoms funktion och därmed ökar utsläppen. Blyet är också hälsovådligt för människor och djur. Genom att reglera ångtrycket regleras bensinens flyktighet och därmed utsläppen genom avdunstning under främst sommartid. Lägre slutkokpunkt minskar beläggningama i motorn och risken för misständ- ning som kan ge skador på katalysatom, som leder till ökade utsläpp.

• Sida 10
•  Original

Förteckning över remissinstanserna till Naturvårdsverkets rapport Prop. 1994/95z4 Bättre miljöegenskaper hos bensin

Kommerskollegium Statens järnvägar

Banverket Vägverket Transportforskningsberedningen Sjöfartsverket Luftfartsverket Statens väg- och trafiksäkerhetsinstitut

Generaltullstyrelsen Riksrevisionsverket Riksskatteverket

Boverket Arbetarskyddsstyrelsen Kenrikalieinspektionen Kammarrätten, Stockhohn Kammarrätten, Jönköping Universitetet i Stockholm, Nationalekononriska institutionen Tekniska högskolan i Stockholm, institutionen för traäkplanering Chalmers tekniska högskola, Göteborg Handelshögskolan i Stockholm Stockholms kommun Malmö kommun Göteborgs kommun Svenska Kommunförbundet Svenska Vägföreningen Svenska I—Iamnförbundet Sveriges industriförbund Svenska Petroleum Institutet Sveriges Redareförening AB Svensk Bilprovning Alternativ stad Bilindustriföreningen Bilriksdagen

Fältbiologerna

Försvarets motorklubb Kungl. Automobilklubben (KAK) Lantbrukarnas riksförbund Iandsorganisationen i Sverige Miljöcentrum, Uppsala Miljöförbundet Motorbranschens Riksförbund Motorföramas helnykterhetsförbund Motormännens riksförbund Naturskyddsföreningen OK—bilisterna Svenska Busstraäkförburdet

• Sida 11
•  Original

Svenska Gasföreningen Svenska Lokaltraäkföreningen Svenska Taxiförbundet Svenska Åkeriförbundet Sveriges Akademikers centralorganisation Sveriges Motorcyklisters centralorganisation Tjänstemännens centralorganisation Traäktekniska föreningen Transportforslmingskommissionen Transporttekrriska föreningen Utredningen om teknisk översyn av energibeskattningen

• Sida 12
•  Original