Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga gaser och vätskor på försäljningsställen Sprängämnesinspektionens allmänna råd till föreskrifterna O11111yckt och komple11erad med.fotnoter i oktober 2000 Flik 12 i SÄll·S-pärmen Bmndfarliga varor Sprängämnesinspektionens föreskrifter om Utkom från hantering av brandfarliga gaser och vätskor trycket den på försäljningsställen

Kap. 1 Tillämpningsområde

1.1 Dessa föreskrifter gäller på försäljningsställe vid försäljning eller annan överlåtelse av brandfarliga gaser och vätskor till slutanvändare. För kosmetik och hygienprodukter gäller föreskrif­ terna endast om sådana artiklar är förpackade i aerosolbehållare. Gas­ eller vätskefyllda cigarettändare omfattas inte av föreskrifterna. Föreskrifterna gäller inte överlåtelse i löst mått via mätarskåp. I fråga om krav på tillstånd och i frttga om hantering av övriga brandfarliga varor finns särskilda bestämmelser.

Kap. 2 Definitioner

2.1 1 dessa föreskrifter och tillhörande allmänna råd har följande uttryck och förkortningar nedan angiven betydelse.

antändbart material Material som kan antändas av låga eller gnista, t.ex. tyger och papper.

Anm.

Material som är svårt att antända. t.ex. massivt trä och aluminium. avses inte.

behållare Den behållare som är i direkt kontakt med brandfarlig gas eller vätska.

SÄIFS 1996:2

hantering Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, förstöring, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden.

öppen hantering Hantering som kan ge upphov till blandning av brandfarlig gas eller ånga med luft.

Kap. 3 Saluförande, förvaring m.m.

3.1 Enskild behållare som exponeras i för slutanvändare tillgängligt utrymme får inte ha större volym än att betryggande säkerhet uppnås. I fråga om tekniska krav på en behållare samt om dess märkning gäller särskilda föreskrifter.

3.2 Brandfarlig gas och vätska skall hanteras på sådant sätt att betryggande säkerhet föreligger. Hanteringen får inte försvåra utrymning och räddningsinsats.

3.3 Större mängd brandfarlig gas eller vätska skall hanteras avskilt från antändbart material.

3.4 Öppen hantering skall ske betryggande samt avskilt från övrig verksamhet och från förvaring av antändbart mate,ial. Plats för öppen hantering skall vara skild från övrig verksamhet på ett sådant sätt att brand inte kan spridas till eller från utrymmet inom 30 minuter. Vid öppen hantering skall tillfredsställande ventilation och möjlighet till uppsamling av spill finnas.

Kap. 4 Dispens

4.1 Sprängämnesinspektionen får, om skäl föreligger, medge undantag från dessa föreskrifter.

2

3

Kap. 5 Ansvar

5.1 Bestämmelser om ansvar på grund av överträdelse av dessa föreskrifter finns i lagen ( 1988:868) om brandfarliga och explo­ siva varor.

Dessa föreskrifter träder i kraft den I juli 1996.

ERIK NILSSON

Åke Persson

Sprängämnesinspektionen Allmänna råd

Hantering av brandfarliga·gaser och vätskor på försäljningsställen

Bakgrund till föreskrifterna

Tidigare gällande regler baserades p{1 äldre föreskrifter och har sin grund i regler från 1960talet. Då dessa regler skrevs var hanteringen inte av samma typ som i dag och reglerna avspeglar en från försäljningssynpunkt svunnen tid. De moderna material som används för beh:'.\llare fanns inte på 1960talet. Man använde då nästan uteslutande plåt och i vissa fall glas. Plast har numera ersatt dessa material i mycket stor utsträckning. Att därför även väga in beh."tllarens material och den risk man har för snabb branclspriclning då man använder behållare av brännbart eller bräckligt material utgör en anpassning till dagens verklighet. Försök som genomförts har visat att plastbehållare utgör en beaktansvärd risk även om de innehåller brandfarlig vätska klass 3, exempelvis Försäkrings AB Skandias brandprov i Loddby. I många fall har de äldre reglerna upplevts som svåra att tillämpa för både handeln och myndigheterna. Möjligheten att använda, av den lokala myndigheten accepterad, "särskild utredning" avser att ge möjlighet tilJ en mer anpassad tilllämpning av de nya föreskrifterna. Det kan därmed ställas krav p:1 utredning för tveksamma fall. Initiativ till "särskild utredning" kan ras av såväl tillsynsmyndighet som tillståndsinnehavare. För enkla fall kan bedömning på plats vara tillräcklig medan det för mer komplicerade fall kan behövas riskanalys med konsekvensutredning.

Kommentar till I. I

Försiiljning i löst mått via mätarskåp behandlas i inspektionens allmänna råd om bensinstationer (SÄfFS 1990:31), som för närvarande omarbetas. Engångsbehållare för gas och aerosolbeh,'tllare kan vid uppvärmning rämna och kastas i väg långt och sprida brand om de innehåller brandfarlig vara. Kos­ metik och hygiemutiklar som är förpackade i aerosolbehållare kan innehålla upp till ca 40 % brandfarlig gas. Det förekommer dessutom aerosolbehållare som in­ nehåller brandfarlig vätska, t.ex. "sprayfärger". Andra brandfarliga varor än brandfarlig gas och vätska benämns brandreaktiva varor. För närvarande finns regler för Brandfarlig biograffilm (SÄIFS 1989:4), Lågnitrerad nitrocellulosa (SÄIFS 1989:5). Organiska peroxider (SÄIFS 1993:f) och Ammoniumnitrat (SÄIFS 1995:6/. Förteckning över brandreaktiva varor ges ut av Sprängärnnesinspektionen. För närvarande gäller SÄIFS 1993:64. Sprängämnesinspektionens föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor finns i SÄIFS 1995:3. Tillstånd till hantering av brandfarlig vara söks hos byggnadsnämnden i kommunen. För försäljningsställen krävs som huvudregel tillstånd vid förvaring av sammanlagt minst I 00 I brandfarlig vätska samt vid försäljning av brandfarlig gas.

6

Kommentar till 2.1

Utöver de definitioner som finns i föreskrifterna har i det allmänna rådet nedanstående uttryck och förkortningar följande betydelse. byggnadsnämnd Den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan­ och byggnadsväsendet. räddningsnämnd Den eller de kommunala nämnder som svarar för räddni ngstjänsten. ytteremballage Förpackning (ytterförpackning) som innehåller en eller flera behållare, t.ex. en kartong. ADR-S Statens räddn.ingsverks föreskrifter om transport av far­ ligt gods på väg och i terräng, SRVFS 1994:5 . AFS 1992:5 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om gasflaskor. EJXX Byggnadstekniska krav på brandmotstånd där "XX" avser en tidsfaktor i minuter. Se Boverkets byggregler BBR 94, BFS 1993:57. SIND-FS 1981:2 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga varor. SJND-FS 1983:2 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om klassning vid verksamhet med brandfarlig vara. SÄlFS 1995:2 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om brandfarlig gas i lös behållare. SÄIFS 1995:3 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. SÄLFS 1995:5 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om märkning av förpackningar m.m. med brandfarliga varor.

Kommentar till 3.1

Gas

Engångsbehållare för och aerosolbehållare med brandfarlig gas skall uppfylla 9 6 kraven i kap. 3 i SÄIFS 1995:2 . Gasflaskor skall uppfylla kraven i AFS 1992:5 .

7

Välska

Kraven i kap. 4 i SINDFS 1981:2 gäller för behållare med brandfarlig vätska. Dessutom accepteras de behållare som uppfyller kraven för transport enligt ADRS.

De flesta behållare av bräckligt material och plast är att betrakta som engångskärl. Sådana behållare får inte återfyllas med brandfarlig gas eller vätska. Regler för märkning av behållare finns i SÄIFS 1995:5. Den behållarvolym som ger betryggande säkerhet vid exponering i försäljningslokal där konsumenten själv kan plocka varorna finns i nedanstående tabell.

Typ av behållare Aerosoler Gasol klass I och 2a klass 2b och 3

viitska vätska liter liter liter liter

Bräcklig (glas) 0.5 - I 5

Brännbar (plast) 0,5 0,5 5 5

Övriga obränn­ I 5 20 20 bara (metall)

Tabellen innebär att det endast är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme förutom mindre engångsbehållare. Större behållare än de i tabellen angivna får endast säljas utomhus eller över disk eller i separat brandtekniskt avskilt utrymme.

Kommentar till 3.2 och 3.3

Avstånd till antändbart material bör vara minst 6 m. Små behållare med brandfarlig gas eller vätska (max 125 ml) får dock placeras närmare. Kortare avstånd kan även accepteras för mindre mängd än 25 I brandfarlig vätska klass 3. Ytteremballage till brandfarlig gas eller vätska omfattas dock inte av detta krav. Avstånd från utrymningsväg till större mängd än 100 1 brandfarlig vara bör vara minst 12 m för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt. Med räddningsinsats avses i detta fall genomsökning, livräddning och begränsande av egendomsskada. Resultat från särskild utredning av brand­ och rökspridning för enskilt försäljningsställe får användas för att ställa villkor angående avskiljning och maximal förvarad/exponerad mängd. Beräkningar skall utgå från dimensionerande brand och utföras enligt beräkningsmodell som är tillämplig. Om försäljningsstället inte är brandtekniskt avskilt på tillfredsställande säll från såväl egen som annans verksamhet skall utredningen även omfatta den verksamheten. Risk för röksprid­ ning via ventilationskanaler måste särskilt beaktas. Vald beräkningsmodell skall

8

redovisas för och godkännas av räddningsnämnden. Osiikerhet i valda indata bör redovisas genom känslighetsanalys.

Om inte särskild utredning används får värdena i nedanstående tabell användas. Önskar man förvara mer måste särskild utredning genomföras. Försäljning av acetylen och andra brandfarliga gaser än gasol medför alltid krav på särskild utredning.

Försiilj nings- Aerosoler Gasol Vätska klass I och Vätska klass 2b

area 2a oavsett behållare och 3 övriga

samt klass 2b och 3 i behållare

plast eller bräcklig behiillare liter liter liter liter

­ 200 111 50 60 100 I 000

Friliggande enplans bensinstation eller lik­ 100 60 250 l 000 nande ­ 200 ni2

200 ­ I 000 111 100 60 500 2 000

I 000 111 - 200 60 500 4 000

Avskilt urymme vid försäljnings­ I 000 I 000 totalt 10 000 stället"'

* Förvarings­ och försiiljningslokal där brandfarlig gas och viitska hanteras avskilt från övrig verksamhet så att brand inte kan spridas till eller fri'in utrymmet inom 60 minuter (El 90). El 90 krävs eftersom brand i brandfarlig vara har s{1dant förlopp att den provningsmetod som används för byggnadsmaterial inte är jämförbar för fallet med brandfarlig vara. Utrinnande vätska får inte spridas utanför utrymmet och utrymmet ska vara ventilerat. Om även andra åtgärder vidtas. exempelvis installation av automatisk släckutrustning. kan det byggnadstekniska kravet på brandmotstånd minskas. Sådana {1tgärdcr 111f1ste alltid godkiinnas av rliddningsnämnden. Fönster och dörr,u· skall uppfylla samma krav som utrymmet i övrigt. oavsett om de leder direkt till det fria eller till annat utrymme. Dörrar skall vara sjiilvstiingande men för vara uppställda på rökdetektorstyrda

111agneter.

Del Ur givetvis lämpligt att s[1 långt möjligt exponera de olika produkterna skilt från varandra s[1 att de inte antänds samtidigt. Skydds­ och säkerhetsavständ för brandfarlig gas finns i kap. 4 i SÄlFS 1995:ii_Skydds­ och säkerhetsavstånd för brandfarlig vätska finns i kap. 4 i SfNDFS 198 I :27. Betryggande säkerhet uppnås om behållare för gas som lämnas i retur förvaras i El 30 avskilt skäp.

9

Kommentar till 3.4

Med öppen hantering avses exempelvis fyllning av mindre kärl från större be­ hållare. Dessa föreskrifter behöver ej tillämpas för brytning av färg i "färgbar". Vid öppen hantering föreligger risk för antändning av brandfarlig vara. Därför måste öppen hantering vara avskild från förvaring av antändbart material. Dess­ utom skall klassning enligt SINDFS 1983:2 utföras. Regler angående fyllning av gas finns bland annat i SÄlFS 1995:2 . Som tillfredsställande ventilation av brandfarlig ånga kan punktutsug eller likvärdig ventilering anordnas. För uppsamling av spill kan spillplåt användas.

Övrigt

För att underlätta hanteringen både för kunder och personal kan man anordna brandtekniskt avskilda utrymmen där kunden plockar ut varorna från ett håll via självstängande dörrar och personalen ställer in varorna från annat håll via annan självstängande dörr ("mjölkkyl" eller liknande arrangemang). Att bygga upp ett avskilt rum där endast brandfarlig vara förvaras och säljs är en annan möjlighet. Redan befintligt utrymme i lägst El 60 som är avsett för brandfarlig gas eller vätska får användas även i fortsättningen. El 90 avskiljning anses dock som betryggande säkerhet. Brandtekniskt avskiljande skåp kan vara ett snabbt och enkelt sätt att förbättra säkerheten. Skåpen behöver vara ventilerade endast om de rymmer mer än I 000 I. Notera att i begreppet hantering ingår även förvaring. Föreskrifternas krav gäller såväl förvaring i lagerutrymme som förvaring (exponering) i butiks­ lokal. Behov av brandsläckningsutrustning bör diskuteras med räddningstjänsten. Vid hantering av brandfarlig vara råder förbud mot rökning samt förbud att tända eller införa öppen eld. Ett förbudsområde på minst 6 m kring annan hante­ ring än öppen hantering bör tillämpas. Runt öppen hantering bör ett förbudsom­ råde på minst 12 m tillämpas. Förbudsanslag behöver inte finnas vid hanterings­ platsen om försäljningsstället har generellt förbud mot rökning och införande av öppen eld samt anslag om detta finns vid entre. Yarningsanslag som upplyser om brandrisken placeras lämpligen pä dörr till utrymme där brandfarlig vara hanteras. Skyltning angi'tende brand­ och explosionsrisk bör alltid diskuteras med räddningstjänsten.

ERIK NILSSON

Åke Persson

10

Har ersa/ls av SAIFS 1997:8. Har ersatts av SAJFS 1996:-1. Det.finns numera även regler/ur Väteperoxid (SÄHS 1999:2). Har ersa//s av SAIFS 1996:5. Har ersa//s av SRVFS 1998:8. Har ersatts av AFS /998: 7. Ersälls den i januari 2001 av Sprängä111nesinspektionens .fhreskri/ier (SÄJFS 2000:2) 0111 hantering av branc{/arliga vätskor. Har ersa//s av Sprängämnesimpektionens jureskr(/ier (.'5AJFS 1996:6) 0111 klassning av risko111raden vid hanlering av brand.farliga gaser och vätskor.

9 1

Har ersa//s m SAJFS 1998: 7.

11