lagen.nu
BFS 1993:57

Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd)

Titel
Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) (BFS 1993:57)
Utgivare
Boverket
Normkedja
SFS 1979:210, SFS 1981:972 → BFS 1993:57
Ändrad genom
BFS 1994:66, BFS 1995:17, BFS 1995:65, BFS 1997:38, BFS 1997:59, BFS 1998:38, BFS 2000:22, BFS 2002:18, BFS 2002:19, BFS 2005:17, BFS 2006:12, BFS 2006:22, BFS 2007:21, BFS 2008:20, BFS 2008:6, BFS 2010:29
Upphäver
BFS 1988:18
Källa
forfattningssamling.boverket.se
Upphävd eller ersattDenna föreskrift anges som upphävd eller ersatt av BFS 2011:6.

Upphäver

  • BFS 1988:18

Bemyndigande

Upphävs eller ersätts av

BOVERKETS
BBR 94:1
FÖRF A TTNINGSSAMLING
Utkom från trycket
Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd);
22 december 1993

beslutade av verkets styrelse den 15 november 1993 efter medgivande av regeringen enligt 4 § begränsningsförordningen (1987: 1347).

Bo verket fåreskriver följande med stöd av 2, 6, 16, 19 och 20 §§planoch byggförordningen ( 1987: 383), 8 § fastbränslefårordningen (1981:972) och 3 § förordningen (1979:210) om maskindrivna portar m. m.

Övergångsbestämmelser

Boverkets byggregler (BFS 1993: 57), BBR 94, och Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993: 58), BKR 94, träder i kraft den I januari I 994, då Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988: 18 med ändringar I 990:28, I 991: 38 och 1993:21) upphör att gälla. Äldre föreskrifter skall dock tillämpas på lovpliktiga arbeten för vilka ansökan om lov görs före den I januari 1994 samt på arbeten som inte kräver lov och som har påbörjats före nämnda dag. Om sökanden begär det, skall äldre föreskrifter tillämpas i ärenden där ansökan om lov görs före den l januari I 995. Därvid skall dock de nya föreskrifterna i avsnitten l: 4 och l: 5 i BBR 94 och BKR 94 tillämpas.

GÖSTA BLUCHER

Curt H l varsson (Byggavdelningen)

Sonny Modig (Byggavdelningen)

3

Innehåll

3:2 Bostäder . . . . . . . . . . . . . 22 3:21 Bostadsutformning . . . . . 22 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . 11 :211 Särskilda boendeformer för 1 :2 Föreskrifterna . . . . . . . . . 11 äldre .

:331 Allmänt

2:4 Drift- och underhålls- 4 BÄRFÖRMÅGA, STADGA instruktioner m. m. . . . . . 16 OCH BESTÄNDIGHET 2:41 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . 16 2:42 Brandskyddstekniska 5 BRANDSKYDD installationer och 5:1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . 29 ventilationssystem . . . . . . 17 5:11 Huvudkrav . . . . . . . . . . . . 29 5:12 Dokumentation . . . . . . . . 30 3 UTFORMNING 5:13 Verifiering . . . . . . . . . . . . 30 3:1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . 19 5:14 Kontroll av 3:11 Rumshöjd . . . . . . . . . . . . 19 utrymningsdimensionering 30 3:12 Tillgänglighet . . . . . . . . . . 19 5:2 Brandtekniska klasser och : 121 Allmänt om tillgänglighet och övriga förutsättningar . . . 31 rullstol . .

:126 Lokaler

5

Innehåll BBR 94

5:23 Övriga allmänna 5:4 Skydd mot uppkomst av

:231 Luftsluss och brandsluss . . . 32 5:41 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . 43

:232 Brandcell . . . . . . . . . .

verksamheter . . . . . . . . . . 34 5:43 Rökkanal .

:242 Vårdanläggning . . .

:243 Alternativt boende . . . . . . . 34 :433 Tvärsnitt . . . . . . . . . . . . . . 44

:244 Lokal för brandfarlig :434 Material

verksamhet . . . . .

:436 Rensning och inspektion .

5:34 Framkomlighet .

:342 Dörr i utrymningsväg . . . . . . 38 inom brandcell . . . . . . . . 48

5:35 Utrustning .

:351 Vägledande markering . .

5:36 Dimensionerande :513 Ytskikt och beklädnad i vissa

förutsättningar

utrymning .

5:37 Särskilda förutsättningar 41

:371 Samlingslokal .

:374 Bastädel

:375 Alternativt boende . . . . . . . 42 5:61 Brandcellsindelning . . . . . 51

6

5:62 Brandteknisk klass på 5:82 Dimensionering genom brandcellsskiljande klassificering . . . . . .

Innehåll BBR 94 :244 Lufthastighet . . . . . . . . . . . 75 7: 13 Efterklangstid .. , .

BBR 94 l!l·S l 993:57 Innehåll 8:4 Skydd mot brännskador . 1 02 :232 Varmvattenberedning .. , .. 113

8:41 Heta delar av byggnad eller :233 Temperaturnivå för

1:2 Föreskrifterna

1 INLEDNING

1 : 1 Allmänt

Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till följande lagar och förordningar (huvudjöJjattningarna): - Plan- och bygglagen (1987: lO), PBL. - Plan- och byggförordningen (1987:383). - Fastbränslelagen (1981 :599). - Förordningen (1979:210) om maskindrivna portar m. m.

Räd: Ytterligare f6reskrifter och allmänna råd om bärf6rmåga, stadga och

beständighet hos bärande konstruktioner finns i Boverkets konstruktions-

regler (BFS 1993: 58), BKR 94.

Föreskrifterna och de allmänna råden hänfår sig till de paragrafer i

huvudförfattningarna, som anges i början av vatje avsnitt i denna fdrfatt~

ni ng.

A v 8 § plan- och byggfOrordningen framgår att den eller de nämnder

som fullgör kornmunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet i
enskilda fall och under vissa förutsättningar får medge mindre avvikelser
från f6reskrifterna i denna f6rfattning.
1 :2 Föreskrifterna

Föreskrifterna gäller vid - uppförandet av byggnader och tillbyggnader som kräver bygglov, - lovpliktiga mark- och rivningsarbeten samt - tomter som tas i anspråk för bebyggelse. Föreskrifterna gäller i skälig utsträckning för byggnader och tillbyggnader som får uppfåras utan bygglov. Föreskrifterna i avsnitten 3 Utformning och 9 Energihushållning och värmeisolering gäller inte för fritidshus med högst två bostäder.

l!

1:4 Typgodkännande och tillv.kontroll 1:5 Standarder och 1:6 Terminologi

1 :3 De allmänna råden

De allmänna räden innehäller generella rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna i denna författning och i huvudförfattningarna och anger hur någon kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. Det står dock den enskilde fritt att välja andra lösningar och metoder, om dessa uppfyller föreskrifterna. De allmänna räden kan även innehålla vissa fårklarande eller redaktionella upplysningar. De allmänna räden föregås av texten Råd och är tryckta med mindre och indragen text i anslutning till den föreskrift som de hänför sig till.

1 :4 Typgodkännande och tillverkningskontroll

Med lypgodkända material och produkter avses material, konstruktioner eller anordningar som är godkända enligt l 6 kap. 2 § första eller andra stycket PBL. Med lillverkningskolllrollerade material och produkter avses material och produkter som kontrolleras enligt 16 kap. 2 § tredje stycket andra meningen PBL. Med typgodkända eller tillverkningskontrollerade produkter likställs sådana produkter som har visats uppfylla kraven i byggproduktlagen (1992: 1535).

1 :5 standarder

Som alternativ till sädana metoder och konstruktionslösningar som anges i denna fårfattning godtas sådana som anges i till svensk standard överförd europastandard (SS-EN) och europeisk fårstandard (SS-ENV), med de begränsningar som kan anges i Boverkets föreskrifter till standarden.

1 :6 Terminologi

Termer som inte särskilt fårklaras i huvudfårfattningarna eller i dessa föreskrifter, har den betydelse som anges i Tekniska nomenklaturcentralens publikation Plan- och bygglermer 1994, TNC 95.

12

1 :7 Övrigt

De standarder, föreskrifter m. m. som föreskrifterna och de allmänna räden hänvisar till, anges i en till denna författning fogad förteckning (bilaga). I förteckningen anges i förekommande fall även vilken utgåva av en standard e.d. som hänvisningen avser.

13

2 UTFÖRANDE OCH 2:1 Allmänt DRIFTINSTRUKTIONER 2:2 Mark

2 UTFÖRANDE OCH DRIFTINSTRUKTIONER

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 2 § och 9 kap. l och 2 §§ PBL samt 20 § plan- och byggfårordningen. Ytterligare föreskrifter och allmänna råd om utfårande av bärande konstruktioner finns i Boverkets konstruktionsregler, BFS 1993:58, BKR 94.

2:1 Allmänt

Bygg-, rivnings- eller markarbetsplatser skall vara ordnade så att tillträde får obehöriga fårsvåras och så att risken får personskador begränsas. Åtgärder skall vidtas till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot buller och damm. Om byggnader eller delar av dem är i bruk eller tas i bruk då byggnadseller rivningsarbeten pågår, skall nödvändiga åtgärder ha vidtagits får att skydda boende och brukare mot personskador. Om ordinarie utrymningsvägar inte kan användas, skall tillfålliga sådana ordnas.

Råd: Särskild uppmärksamhet bör ägnas åtgärder fOr att begränsa risker fOr barnolycksfalL Arbetarskyddsstyrelsens f6reskrifter och allmänna råd om byggnadsoch anläggningsarbeten finns i AFS 1986:3 och om skador genom ras i AFS 1981:15.

2:2 Mark

För sprängarbete inom område med detaljplan fordras en till arbetenas art och omfattning anpassad sprängplan och sprängjournal.

Råd: En sprängplan bör beskriva hur sprängningsarbetet skall utfåras samt ange

tider, risker och skyddsåtgärder. Planen bör innehålla specifikation av sprängmaterial och uppgifter om borrning, laddning, täckning och täck~

ningssätt samt om avspärrning, utrymning och bevakning. Samråd om skadefårebyggande åtgärder och utfOrande av vibrationsmätningar bör behandlas särskilt. Sprängplanen bör kompletteras med erforderliga planritningar. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om om sprängar-

beten finns i AFS 1986: 14 och om bergarbeten i AFS 1986: 17.

15

2:4 Drift- och underhålls- DRIFTINSTRUKTIONER

instruktioner m. m.

Berörs grundvattenförhållanden av schaktning, fyllning, pålning, sprängning eller andra markarbeten skall det klarläggas om närbelägna byggnader, vägar och markanläggningar, ledningar i mark eller andra anläggningar under mark kan kornrna att påverkas av arbetena. Om skaderisker föreligger, skall särskilda skyddsåtgärder som eliminerar skadeverkningarna vidtas.

Råd: En undersökning om grundvattenförhållanden bör klarlägga riskerna får sättningsskador och tillfållig eller permanent grundvattensänkning samt därmed sammanhängande sekundära effekter t. ex. vattenbrist och biologisk påverkan. Kemiska, fysikaliska och bakteriella risker bör utredas.

2:3 Rivning

För rivning i och rivning av byggnader som innehåller hälsofarliga material, ohyra, virkesförstörande insekter eller hussvamp av släktet Serpula, fordras en till arbetets omfattning anpassad rivningsp/an.

Råd: En rivningsplan bör beskriva hur rivningsarbetet skall utföras, risker och skyddsåtgärder samt transport- och arbetsorganisation. Det bör framgå hur riskmaterial omhändertas samt utrotningssmetad då bekämpning av

ohyra fordras.

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om asbest finns i

AFS 1992:2.

2:4 Drift- och underhållsinstruktioner m. m.
2:41 Allmänt

Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk skall det finnas skriftliga instruktioner för hur och när idrifttagande och provning, samt skötsel och underhäll skall utföras för att de krav på byggnader och deras installationer som följer av föreskrifterna i denna författning och i huvudförfattningarna skall uppfyllas under brukstiden. Dokumentationen skall anpassas till byggnadens användning samt till installationernas omfattning och utformning.

16

2 UTFÖRANDE OCH 2:4 Drift- och underhålls- DRIFTINSTRUKTIONER instruktioner m. m.
Råd: Med idrifttagande avses det skede och de aktiviteter som syftar till att

slutfåra och samköra byggnader och deras installationer till fullt fardig och fungerande enhet. Samordnade funktionsprov som verifierar att in~ stallationer uppfyller samtliga tillämpliga krav bör göras. Dokumentationen bör innehålla brandskyddsdokumentation enligt av~

snitt 5:12 samt tillämpbara säkerhetsbestämmelser och arbetsmiljöregler. Anvisningar om funktionskontroll av ventilationssystem och för tillsyn av

räddningsvägar och brandskyddstekniska anordningar bör ingå. Plan får periodiskt underhåll bör omfatta 30 år. Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om underhåll av teknisk anordning finns i AFS 1991: 6.

2:42 Brandskyddstekniska installationer och ventilationssystem

Byggnader eller delar av dem får inte tas i bruk innan ventilationssystem och brandskyddstekniska installationer är i driftklart skick. Vid don eller apparat som avses att regleras, manövreras eller rengöras av boende eller annan brukare, skall det finnas enkel, lättläst och fast uppsatt bruksanvisning. Då nödstopp installeras skall det märkas så att dess funktion klart framgår.

Råd: Med nödstopp avses en anordning som gör det möjligt att stoppa fläktarna
i en byggnad vid hälsofarliga utsläpp i omgivningen. Nödstopp kan place-

ras i trapphus i flerbostadshus och på central och lätt tillgänglig plats i

byggnader som innehåller lokaler.

17

3 UTFORMNING

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 5-7 och 15 §§ PBL.

3:1 Allmänt
3:11 Rumshöjd

Rumshöjden i bostads- och arbetsrum skall vara minst 2,40 meter. I småhus får dock rumshöjden i vindsvåning och suterrängvåning vara 2,30 meter. För delar av rum får de i första stycket angivna rumshöjderna underskridas. Rumshöjden får dock inte vara lägre än 2, lO meter under horisontella delar av tak och 1,90 meter under snedtak, for sådan del av ett rum där ståhöjd erfordras för att rummet skall vara lämpligt for sitt ändamål. I undervisningslokaler och andra lokaler avsedda för ett större antal personer skall rumshöjden vara minst 2, 70 meter. I utrymmen där personer vistas tillfålligt, t. ex. maskinrum, avfallsutrymme, garage, kommunikationsutrymmen och kulvertar, skall rumshöjden vara minst 2,10 meter.

3:12 Tillgänglighet

: 1 21 Allmänt om tillgänglighet och rullstol

Då det i denna forfattning anges att en byggnad eller del av en byggnad skall vara tillgänglig för eller kunna användas av person som sitter i rullstol, eller ge utrymme för manövrering med rullstol, avses eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning (utomhusrul/stol) utom i enskilda lägenheter i bostäder då manuell eller liten eldriven rullstol for inomhusanvändning (inomhusrul/stol) avses.

Råd: Dimensionerande vändmått som är lämpliga vid bedömning av tillgängligheten fOr utomhusrullstol är en cirkel med diametern 1,50 meter och får inomhusrullstol en cirkel med diametern l ,30 meter.

19

3:1 Allmänt 3 UTFORMNING

: 122 Tillgänglighet till byggnad

Minst en entre till en byggnad som skall vara tillgänglig for personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsfOrmåga skall placeras och utformas så att den kan användas av dessa personer. För bostäder med direkt ingång från markplanet är tillgängligheten tillgodosedd, om det med enkla åtgärder i efterhand går att ordna en ramp till entren. En angörings- eller parkeringsplats fOr rörelsehindrades fordon skall kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en sådan entre som avses i fOrsta stycket. Minst en gångväg mellan en byggnads entre och parkering, angöringsplats fOr bil, friytor och allmänna gångvägar skall kunna användas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsfcirmåga.

Råd: Gångvägen bör

a) vara horisontell eller luta högst I: 12 mellan minst 2 meter långa vii plan,

b) ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplan,

c) vara minst 1,3 meter bred,

d) ha hårdgjord yta,

e) vara fri från hinder samt f) ha minst 40 mm höga kantstenar som vid övergångsställe eller motsvarande bör fOrses med en 90 cm bred avfasning med avvikande ytskikt.

: 123 Entre och kommunikationsutrymme

Entreer och kommunikationsutrymmen skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsfOrmåga och ha tillräckligt manöverutrymme for rullstol. Förflyttningsvägar skall utformas så att personer i rullstol kan fOrflytta sig utan hjälp. Transport med sjukbår skall kunna ske från varje bostad.

Råd: Ramper i lokaler eller i förflyttningsvägar bör luta högst l: 12 och ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan minst 2 meter långa v il plan.

Korridorer o. d. bör vara minst l ,3 meter breda. I begränsade delar, t. ex. vid pelare, kan bredden minskas till 0,80 meter.

: 1 24 Hiss och annan lyftanordning

Då hiss eller annan lyftanordning krävs fOr att bostäder eller lokaler skall vara tillgängliga fOr personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsformåga, skall minst en hiss rymma en person som sitter i rullstol och en medhjälpare. I bostadshus med fler än fyra våningsplan, skall minst en hiss rymma sjukbår. I hus som har fler än tio våningsplan skall ytterligare minst en personhiss finnas. Hissar skall vara anordnade så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsfOrmåga kan uppmärksamma när hisskorgen stannat fOr avoch påstigning.

20

Råd: Exempel på hissar som uppfyller kraven på invändiga korgmått finns i

SS 76 35 20 (l). Exempel pä lämpliga manöver- och signalorgan finns i SS 76 38 lO (2).

: 1 25 Dörr och port

Dörrar och portar, som skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, skall utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme finns får att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Handtag och lås skall vara placerade och utformade så att de kan användas av personer med funktionshinder. Raterdörrar skall kompletteras med en slagdörr.

Råd: I entredörrar, hissdörrar och korridordörrar eller i öppningar i fårflyttningsvägar bör det fria passagemåttet vara minst 0,80 meter.

Lämpliga mätt på betjäningsareor vid dörrar finns i SS 91 42 21 (3).

: 126 Lokaler

Minst en toalett som är avsedd för allmänheten skall kunna användas av person som sitter i rullstol. Biografer, teatrar, sportanläggningar och andra större samlingslokaler behöver inte till alla delar kunna nås av personer som sitter i rullstol. Samlingslokaler med högtalaranläggning skall utrustas med teleslinga, JR- system eller annan teknisk lösning som gör det möjligt får personer med nedsatt hörsel att avlyssna högtalarljudet

21

3:2 Bostäder
3:21 Bostadsutformning

Bostäder skall vara dimensionerade, disponerade, inredda och utrustade med hänsyn till sin långsiktiga användning och till det antal personer för vilka de är avsedda. I bostaden skall finnasii minst ett rum med inredning och utrustning för personhygien, - rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro, - rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila, - rum eller avskiljbar del av rum med inredning och utrustning för matlagning och förvaring av livsmedel (kök), - utrymme för måltider i eller i närheten av köket, - utrymme för hemarbete, ii entreutrymme som ger plats för ytterkläder o. d. samt - utrymmen för förvaring. Avskiljbar del av rum skall ha fönster och vara så utformad, att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. I bostäder avsedda för endast en person behöver antingen del av rum för sömn och vila eller del av rum för matlagning inte vara avskiljbar.

Råd: Balkong, uteplats e.d. bör finnas i anslutning till bostaden.

Dimensionerande mått som är lämpliga vid bedömning av bostadens

långsiktiga användbarhet finns i SS 91 42 21 (3).

:211 Särskilda boendeformer för äldre

I fråga om särskilda boendeformer för äldre får, för en mindre grupp boende, bostadens inredning och utrustning för matlagning, utrymme för matplats samt rum eller del av rum för daglig samvaro delvis utgöras av gemensamma utrymmen i anslutning till de enskilda lägenheterna. De gemensamma utrymmena skall vara så stora och välutrustade att de utgör fullgod kompensation för inskränkningarna i den enskilda lägenhetens standard. Bostäderna skall medge en god arbetsmiljö för vårdpersonal. Gruppbostäder avsedda för åldersdementa behöver inte vara utrustade för matlagning i de enskilda lägenheterna. I sådana fall skall dock nödvändiga installationer för detta vara förberedda.

Råd: Med särskilda boendejimner för äldre avses bostäder enligt 20 § andra stycket socialtjänstlagen ( 1980:620).

22

:21 2 Särskilda boendeformer för studerande och ungdom

I fråga om särskilda boendeformer för studerande och ungdom får, för en mindre grupp boende, delar av enskilda lägenheters utrymmen och utrustning sammanföras till gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmena skall vara så stora och välutrustade att de utgör fullgod kompensation för inskränkningarna i den enskilda lägenhetens standard.

3:22 Rummens tillgänglighet
:221 Allmänt

Rummen i bostäder i ett plan skall vara tillgängliga för en person som sitter i rullstol. Minst ett hygienrum skall möjliggöra toalettbesök för en person som sitter i rullstol och vara så utformat att det efter ändring finns plats för medhjälpare och separat duschplats, om sådan saknas från början. Inom ett våningsplan, som skall vara tillgängligt för en person som sitter i rullstol, skall minst en entredörr samt minst en dörr till varje rum inklusive köket, ett hygienrum och balkong eller uteplats, medge passage med rullstol. Tillräcklig plats skall finnas för att öppna och stänga dörrarna från rullstol.

Råd: Dimensionerande mått som är lämpliga med hänsyn till tillgängligheten i rum finns i SS 91 42 21 (3).

:222 Bostäder i flera plan

I bostäder med flera våningsplan skall entreplanet rymma - hygienrum enligt avsnitt 3:22 I, - avskiljbar bäddplats (sovalkov), - möjlighet att tillaga mat, - utrymme för måltider, - plats för sittgrupp och - utrymme för förvaring.

23

3:3 Drift- och skötselutrymmen

3:23 Bostadskomplement

I bostadens närhet skall finnas - möjlighet att tvätta och torka tvätt maskinellt i gemensam tvättstuga, om inte förberedd plats för tvättmaskin och för torkning av tvätt finns inom bostaden, - utrymme för förvaring av säsongsutrustning o. d. samt - utrymme i närheten av bostadens entre för förvaring av barnvagnar, cyklar, utomhusrullstolar o. d. Tvättstugor samt andra lokaler och anordningar som är gemensamma för flera bostäder skall vara tillgängliga och kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

3:3 Drift- och skötselutrymmen
3:31 Allmänt

För drift och skötsel av byggnader och deras installationer skall det finnas rum och andra utrymmen anpassade till skötselverksamhetens art och omfattning och den utrustning som erfordras. Rum och övriga utrymmen skall placeras och utformas så att god arbetsmiljö erhålls och så att risken för personskador begränsas.

Råd: Städutrymmen bör placeras på kort gångavstånd från de utrymmen som skall städas och vara försedda med belysning och eluttag samt tappställe

får varmt och kallt vatten, utslagsback och golvbrunn. Utrymmena bör i övrigt vara utrustade med hänsyn till städmetod, förvaringsbehov och

hjälpmedel. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om personalut~ rymmen finns i AFS 1992: l med ändringar i AFS 1993: 6.

3:32 Utrymme för installationer och utrustning

Tillträdesvägar, utrymmen för installationer samt erforderlig utrustning skall placeras och utformas så att tillträde och transporter underlättas och så att god arbetsmiljö erhålls. Installationsenheter skall vara lätt åtkomliga för service och underhåll. Tunga maskindelar skall kunna lyftas och transporteras med hjälp av lämpliga fasta anordningar.

Råd: Tillträdesvägar via yttertak bör undvikas. Materiel bör kunna transporteras riskfritt och bekvämt. Tillräcklig fri plats fOr materiel och får skötselarbete bör finnas. Utrymmena bör vara utrustade med fast belysning, el uttag och vid behov nöd belysning, tappvatteninstallation och golvbrunn

samt lyftögla i tak.

Arbetarskyddsstyrelsens f6reskrifter och allmänna råd om arbetsställningar m. m. finns i AFS 1983:6 och om underhåll av teknisk anordning i

AFS 1991:6. 24

Hissmaskineri med tillhörande apparater och brytskivor skall placeras i ett särskilt rum som kan nås via fasta invändiga tillträdesvägar.

Räd: Exempel på lämpligt utformade hissmaskinrum och brytskiverum finns i avsnitten 6.1, 6.3 och 6.4 i SS 2097-l (l) resp. SS 2097-2 (l).

Tillträdesvägar till hissmaskinrum och brytskiverum bör anordnas en-

ligt avsnitt 6.2 i SS 2097-l (l) resp. SS 2097-2 (l).

Arbetarskyddsstyrelsens fdreskrifter och allmänna råd om hissutrym-

men finns i AFS 1989: 5 och AFS 1990: 20.

3:33 Avfallsutrymme m. m.

:331 Allmänt

l eller i anslutning till byggnader skall finnas avfallsutrymmen som kan nyttjas av boende och andra brukare. A vfallsutrymmen, sopinkast med schakt samt maskinella transportanordningar och transportvägar skall placeras och utformas så att rensning och rengöring underlättas samt så att säkerhet, god hygien och god arbetsmiljö erhålls. Sopnedkast och rörtransportanordningar skall kunna spärras från tillhörande uppsamlingsutrymmen.

Råd: För större mängder avfall som kan ruttna, t. ex. avfall från livsmedels-

lokal, bör det finnas kylt avfallsutrymme.

Sopschakt bör ha runt tvärsnitt och större invändig diameter än sopinkastens största tvärmått. Inkast större än 0,3 meter bör förses med säkerhetsanordning. Transportvägar för avfall bör vara så utformade och ha sådan lutning, bredd och höjd att transporter och användning av kärra eller annat hjälp-

medel kan ske riskfritt och bekvämt. Elbelysning, ramper, viiplan och tillräcklig fri yta framför dörrar bör finnas. Exempel på lämpligt utformade transportvägar finns i SS 84 l O 05 (2).

Avfallsutrymmen får inte placeras så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras. De får inte heller placeras så att illaluktande avfall måste transporteras genom allmänna utrymmen i direkt anslutning till bostäder eller arbetslokaler.

:332 Källsortering

Utrymmen och anordningar för avfallshantering skall vara anpassade till avfallets mängd och sammansättning samt till hanteringssystem och hur ofta avfall hämtas. De skall vara så utformade att olika typer av avfall kan förvaras och hämtas var för sig. A v fall som kan återvinnas och skrymmande avfall skall kunna förvaras och tas om hand särskilt.

25

OCH BESTÄNDIGHET

4 BÄRFÖRMÅGA, STADGA OCH BEST ÄN DIGHET

Föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 4 § och 9 kap. l § PBL om bärförmåga, stadga och beständighet hos bärande konstruktioner m. m. finns i Boverkets konstruktionsregler, BFS 1993:58, BKR 94.

27

5 BRANDSKYDD

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 4, 6 och 15 §§, 8 kap. 20 § samt 9 kap. l § P BL. Ytterligare föreskrifter och allmänna råd om byggnaders hälförmåga vid Brand finns i Boverkets konstruktionsregler, BFS 1993: 58, BKR 94.

5:1 Allmänt
5:11 Huvudkrav

Byggnader skall utformas så att - uppkomst av brand fårebyggs, - spridning av brand och brandgas inom byggnaden begränsas, - personer i byggnaden kan utrymma denna eller räddas på annat sätt samt - räddningstjänstpersonalens säkerhet beaktas. Byggnader skall vid brand ha sådan bärfOrmåga att säkerheten fOr personer bibehålls under den tid de kan fOrväntas vara kvar i byggnaden och så att sammanstörtning av byggnaden fårhindras, om detta kan leda till att personer eller närliggande byggnader skadas. Byggnader skall utformas så att spridning av brand till andra byggnader begränsas. Ytterligare brandskyddsåtgärder, utöver de krav som anges i detta avsnitt (avsnitt 5), kan krävas i de fall då räddningstjänstens ingripande inte kan fårväntas inom normal insatstid och sådant ingripande är en fårutsättning får att - byggnaden skall kunna utrymmas på avsett sätt och - brandspridning till närliggande byggnader skall kunna begränsas. Byggnader, där en brand eller en explosion kan beräknas få stor intensitet eller omfattning till fåljd av byggnadens placering eller innehåll, skall utformas så att risken får skada i omgivningen genom strålningsvärme, rök, giftiga eller fårorenade produkter, explosionstryck o. d. begränsas. Om byggnader utformas med brandskyddstekniska installationer utöver vad som fåljer av kraven i detta avsnitt (avsnitt 5), får avsteg göras från andra brandskyddskrav i fåreskrifterna, om det alternativa ulfårandet ändå innebär att byggnadens totala brandskydd inte blir sämre än om samtliga aktuella krav uppfyllts. Sådana brandskyddstekniska installationer och avsteg skall redovisas i brandskyddsdokumentation enligt avsnitt 5:12.

29

5:1 Allmänt 5 BRANDSKYDD

5: 1 2 Dokumentation

Brandskyddsdokumentation, som visar hur de krav på byggnader och deras installationer som följer av föreskrifterna i detta avsnitt (avsnitt 5) kommer att uppfyllas, skall fogas till ansökan om bygglov.

Råd: Dokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters brandtekniska klasser, brandcellsindelning, utryrnningsstrategi, luftbe-

handlingsinstallationens funktion vid brand och i fdrekomrnande fall beskrivning av brandtekniska lösningar, t. ex. automatiskt släcksystern,

system för detektion och/eller larm samt kontroll- och underhållsplan.

5: 1 3 Verifiering

Redovisning av hur antagna förutsättningar och ställda krav kommer att uppfyllas skall ske genom beräkning, provning eller genom kombination därav. Beräkningarna skall utgå från omsorgsfullt vald dimensionerande brand och utföras enligt beräkningsmodell som på ett tillfredställande sätt beskriver aktuellt fall. Vald beräkningsmodell skall redovisas.

Råd: Osäkerheten hos valda indata kan redovisas genom känslighetsanalyser.
5:14 Kontroll av utrymningsdimensionering

För byggnader där risken för personskador är stor får utrymningsdimensionering genom beräkning endast användas, om beräkningens riktighet kan styrkas genom dimensioneringskontrolL

Råd: Normalt är detta aktuellt för byggnader i brandteknisk klass BR I enligt

avsnitt 5:21 samt andra byggnader där personer kan fOrväntas ha små
förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet.

30

och övriga förutsättningar
5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar
Råd: Metoder får verifiering av brandtekniska egenskaper i olika klasser finns i

Bo verkets allmänna råd 1993: 2, Riktlinjer jiir typgodkännande Brandskydd.

5:21 Byggnad

Byggnader skall utföras i klass Brl, Br2 eller Br3. Vid klassindelningen skall hänsyn tas till sådana faktorer som påverkar utrymningsmöjligheterna och risken för personskador vid sammanstörtning av byggnaden. Utrymningsmöjligheterna skall bedömas med hänsyn till byggnadens höjd och volym och den verksamhet som skall bedrivas i byggnaden samt till antalet personer som samtidigt beräknas befinna sig i byggnaden och personernas förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet. Byggnader där brand medför stor risk för personskador skall utföras i klass B r l. I sådana byggnader ställs de högsta kraven på bL a. ytskikt samt bärande och avskiljande konstruktioner. Byggnader där brand kan medföra måttlig risk för personskador skall utföras i klass Br2. Övriga byggnader får utföras i klass Br3.

Råd: Byggnader med tre eller j/era våningsplan bör utfåras i klass Brl. Följande byggnader med /l'å

- Byggnader avsedda får sovande som inte fårväntas ha god lokalkänne-

dom.

- Byggnader avsedda får personer som har små fårutsättningar att själva sätta sig i säkerhet.

- Byggnader med samlingslokal på andra våningsplanet. Följande byggnader med två våningsplan bör utfåras i lägst klass Br2: - Byggnader avsedda får fler än två bostadslägenheter och där bostads-

eller arbetsrum finns i vindsplan et.

- Byggnader med samlingslokaler i markplanet.

- Byggnader som har en byggnadsarea större än 200 m och som inte delas i enheter av högst denna storlek genom brandväggar i lägst klass

RE1-M60 (se avsnitt 5:221).

Byggnader med ett våningsplan med samlingslokaler i eller under mark-

planet bör utfåras i lägst klass Br2.

31

och övriga förutsättningar
5:22 Byggnadsdel, material, beklädnad och ytskikt

:221 Klassbeteckningar

Byggnadsdelar indelas i denna författning beroende på funktion i klasserna - R (bärförmåga), - E (integritet) och - I (isolering). Beteckningarna R, RE, E, El och RE! åtföljs av ett tidskrav, 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180,240 eller 360 minuter. Klassificeringen kan kombineras med beteckningen - M (när särskild hänsyn till mekanisk påverkan måste tas) eller - C (för dörrar med automatisk stängningsanordning). Därutöver används följande klassbeteckningar: - Obrännbart och brännbart material samt svårantändligt material (brännbart material som uppfyller vissa krav). - Tändskyddande beklädnad. - Rörisolering i klass P I, P II och P III. - Ytskikt av klass I, II och III (varav klass I uppfyller de högsta kraven). - Golvbeläggning i klass G. - Taktäckning i klass T.

:222 Avskiljande i brandteknisk klass

Med avskiljande i brandteknisk klass avses avskiljande med bjälklag och väggar - inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar - som uppfyller kraven på avskiljande får ifrågavarande klass. Dörrar och fånster i avskiljande byggnadsdel får i vissa fall u tf<iras i en lägre klass.

5:23 Övriga allmänna förutsättningar

:231 Luftsluss och brandsluss

En luftsluss är ett rum som utgör förbindelse mellan utrymmen där särskilda krav ställs på skydd mot spridning av brand och brännbara eller giftiga gaser. Luftslussen skall vara så stor att den kan passeras utan att mer än en dörr behöver vara öppen samtidigt. Om luftslussen ingår i en brandcellsgräns skall den brandklassade dörren vara självstängande.

32

och övriga förutsättningar

En brandsluss är ett rum som utgör förbindelse mellan utrymmen med särskilt höga krav på skydd mot spridning av brand och brandgas. Brandslussen skall avskiljas från angränsande utrymmen i lägst klass El 60. Tak och väggar skall utfåras i ett material eller med en materialkombination som inte bidrar till risk får spridning av brand och brandgas. Golvbeläggningen skall vara a v obrännbart material eller i klass G. Brandslussen skall ha dörrar i klass El-C60. Brandslussen skall vara så stor att den kan passeras utan att mer än en dörr behöver vara öppen samtidigt.

Råd: En sådan materialkombination som avses i andra stycket kan t. ex. vara

tändskyddande beklädnad med ytskikt av klass l.

:232 Brandcell

Med brandcell avses en avgränsad del av en byggnad inom vilken en brand under en joreskril'en minsta tid kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden. Brandcellen skall vara avgränsad från byggnaden i övrigt, genom omslutande väggar och bjälklag eller på annat sätt, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under föreskriven tid. I brandcellens omslutande konstruktioner får ingå byggnadsdelar med mindre brandmotstånd än vad som svarar mot föreskriven tid, om en brand kan hindras sprida sig i anslutning till dessa byggnadsdelar genom t. ex. räddningstjänstens ingripande.

:233 Utrymningsväg

En utrymningsl'äg skall vara en utgång direkt till gata eller motsvarande eller en utgång till terrass, gårdsplan e. d. från vilken gata eller motsvarande lätt kan nås. En utrymningsväg kan även vara ett utrymme i en byggnad som leder från en brandcell till en sådan utgång.

Råd: En utrymningsväg kan omfatta fdrbindelsevägar såsom korridor eller trappa inom en egen brandcell, loftgång och liknande utrymmen utomhus.

:234 Brandhiss

Med brandhiss avses en hiss vilken vid brand enbart kan användas av räddningstjänstpersonalen vid insats och utrymning.

13·1028 33

5:2 Brandtekniska klasser BFS !993: 57 5 BRANDSKYDD

och övriga förutsättningar
5:24 Vissa lokaler och verksamheter

:241 Samlingslokal

Med samlingslokal avses varje lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell, där ett större antal personer med mindre god lokalkännedom kan uppehålla sig.

Råd: En samlingslokal fårutsätts rymma fler än 150 personer och användas t. ex. som hörsal, biograflokal, kyrka, restaurang, sporthall eller får teater, konserter, dans, studier, fritidsverksamhet eller som varuhus eller annan

detaljhandelsanläggning.

:242 Vårdanläggning

Med vårdanläggning avses lokaler för sjuk- och socialvård samt omsorg om personer med funktionshinder. Reglerna för bostäder skall dock tillämpas för familjedaghem.

Råd: Exempel på vårdanläggning är sjukhus, sjukhem, vårdhem och andra

ålderdomshem än sådana som avses i avsnitt 5:243, samt fOrskolor och liknande anläggningar.

:243 Alternativt boende

Med alternativt boende avses, i detta avsnitt (avsnitt 5), sådana boendeformer i ett plan för äldre eller funktionshindrade som inte är sängliggande eller rörelsehindrade, där antalet vårdtagare eller boende, förutom personal, är högst åtta inom samma brandce/1.

Råd: Exempel på alternativt boende är hem fOr vård och boende, gruppbostäder får utvecklingsstörda, psykiskt sjuka eller åldersdementa samt liknan~

de anläggningar såsom sjukhem får vård och rehabilitering av vårdtagare som inte är sängliggande eller rörelsehindrade.

:244 Lokal för brandfarlig verksamhet

Med lokalför brandfarlig verksamhet avses utrymme där verksamheten är förenad med särskild risk för uppkomst av brand.

Räd: Särskild risk för uppkomst av brand föreligger t. ex. i utrymmen får tillverkning, bearbetning och fårvaringav lättantändligt material i mer än ringa omfattning, eller i utrymmen som betecknas som brandfarligt ut· IJ'Imne enligt Statens Energiverks starkströrnsf6reskrifter, STEV ·FS

1990: l.

34

5:3 Utrymning vid brand
5:31 Allmänt

Byggnader skall utformas så att ti/lfi'edsställande U/rymning kan ske vid brand. Risken for att personer skadas av nedfallande byggnadsdelar eller genom fall eller trängsel, samt risken för att personer blir instängda nischer eller återvändsgångar skall särskilt beaktas.

Räd: Tillfredsställande utrymning innebär antingen en fullständig utrymning

av samtliga personer som befinner sig i en byggnad eller - vilket har aktualitet fOr t. ex. vårdanläggningar eller mycket höga byggnader - en

förflyttning till en säker flyktplats inom byggnaden får de personer, som

befinner sig inom den av brand direkt berörda delen. l det senare fallet måste skydd mot värme och toxiska gaser kunna erhållas under ett fullständigt brandförlopp eller under minst den tid, som i ogynnsammaste fall fordras får att en brand vid aktuella fOrutsättningar skall vara helt släckt.

:311 Tillgång till utrymningsväg

Bostäder och lokaler, utöver de som avses i avsnitt 5:313, där personer vistas mer än tillHilligt skall ha minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om bostaden eller lokalen har fler än ett våningsplan, skall det finnas minst en utrymningsväg frän varje plan.

Räd: En av utrymningsvägarna från en lokal kan utgöras av en passage till en utrymningsväg genom en annan lokal, om tillfredsställande utrymning kan säkerställas och utrymmet är tillgängligt utan nyckel eller annat redskap. Detta gäller dock inte, om de övriga utrymningsvägarna endast utgörs av fånster eller balkong. En korridor inom egen brandcell, en loftgång e. d. i direkt anslutning till den bostad eller lokal som den betjänar kan - utom vid samlingslokaler - utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar.

I byggnader med fler än åtta men högst sexton våningsplan skall bostäder och lokaler ha tillgång till minst ett trapphus Tr2. I byggnader med fler än sexton våningsplan skall bostäder och lokaler ha tillgång till minst ett trapphus Trl, medan övriga trapphus skall vara åtminstone Tr2.

35

:312 Fönster som utrymningsväg

I bostäder - dock inte bostäder i alternativt boende -, kontor och därmed järnfårliga utrymmen i en byggnad får en av utrymningsvägarna utgöras av fånster under fårutsättning att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Vid bedömningen skall hänsyn tas till om räddningstjänstens utrustning kan användas vid utrymningen.

Råd: Fönster som skall användas fOr nödutrymning bör vara öppningsbart utan nyckel eller annat redskap samt ha en fri, vertikal öppning med minst

0,5 meters bredd och minst 0,6 meters höjd. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,5 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 me~

ter över golv. Om lägenheten är större än ett rum och kök eller motsvaran-

de och är åtkomlig endast från räddningsväg, bör den ha balkong som kan

nås från räddningsvägen.

:313 En enda utrymningsväg

Dörrar direkt till en gata eller motsvarande får vara den enda utrymningsvägen från mindre lokaler i markplanet där ett ringa antal personer fårväntas vistas. Ett trapphus Tri får vara enda utrymningsvägen från bostäder - dock inte bostäder i alternativt boende -, kontor och därmed järnfårliga utrymmen i byggnader oavsett antalet våningsplan. Trapphuset får inte stå i fårbindelse med källare. Det fårutsätts att avståndet till trapphuset från en uppehållsplats i bostäder eller kontor inte är längre än att våningen kan utrymmas innan den spärras om brand uppstår. Ett trapphus Tr2 får med i övrigt samma fårutsättningar som ovan vara den enda tillgängliga utrymningsvägen i byggnader med högst åtta våningsplan.

Råd: Avståndet till ett trapphus avsett får utrymning bör normalt inte överstiga
30 meter.

:314 Trapphus Tr1

Med trapphus TI·J avses ett trapphus som är utformat så att det fårhindrar spridning av brand och brandgas till trapphuset under minst 60 minuter. Trapphuset skall ha förbindelse med andra utrymmen genom en brandsluss som antingen är öppen mot det fria eller är fårsedd med anordning som fårhindrar brandgasspridning till trapphuset. Brandslussen får fårses med dörrar i lägre brandteknisk klass. Varken trapphuset eller brandslussen får stå i förbindelse med ett våningsplan som är beläget under sådant våningsplan som vid utrymning skall användas får utgång mot det fria. Hiss eller inkastöppning till sopschakt eller motsvarande får inte vara placerad i trapphuset.

Råd: Dörrar mellan trapphuset och brandslussen kan utfåras i lägst klass E-

C30. Dörrar mellan bostad eller lokal och brandslussen bör utföras i lägst klass El-C60. Om brandslussen gränsar till förbindelse. korridor eller liknande utrymme i egen brandcell, är El-C30 tillräckligt. 36

:315 Trapphus Tr2

Med trapphus Tr2 avses ett trapphus som är utformat så att det begränsar spridning av brand och brandgas till trapphuset under minst 60 minuter. Om trapphuset betjänar en byggnad med farre än åtta våningsplan, får dörrar till trapphuset utfåras i lägre klass. Trapphuset får endast ha förbindelse med bostäder, arbetslokaler och andra likvärdiga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt genom ett utrymme i egen brandcelL Andra utrymmen än bostäder eller arbetslokaler och andra likvärdiga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt, får endast stå i förbindelse med trapphuset via en brandsluss. Sådana utrymmen skall dock ha tillgång till ytterligare minst en utrymningsväg och tillträdesväg för räddningsinsats såvida detta inte är uppenbart obehövligt. Vindsutrymmen med lägenhetsförråd får stå i direkt förbindelse med trapphus Tr2 genom dörrar utförda i lägst klass EI-C60. Hiss eller inkastöppning till sopschakt eller motsvarande får inte vara placerad i trapphuset.

Råd: Dörrar till trapphus Tr2 bör utföras i lägst klass EI-C60. Om trapphuset betjänar en byggnad med fårre än åtta våningsplan är EI-C30 tillräckligt.

Vindsutrymme med mindre lägenhetsfårråd behöver inte fårses med
andra utrymnings- eller tillträdesvägar.
5:32 Avskiljande från andra utrymningsvägar

Utrymningsvägar som står i förbindelse med varandra skall avskiljas så att endast en av dem kan bli rökfylld eller spärrad genom samma brand. Korridorer som utgör gemensamma delar av i övrigt skilda utrymningsvägar skall delas upp i lämpligt stora delar så att fortgående brandgasspridning i utrymmena förhindras.

Råd: Utrymningsvägar som står i fårbindelse med varandra bör avskiljas i lägst

klass E-Cl5. Korridorer bör delas upp i delar av högst 60 meters längd, avskilda frän varandra i lägst klass E 15.

5:33 Gångavstånd

:331 Gångavstånd till utrymningsväg

Gångavståndet inom en brandcell till närmaste utrymningsväg skall inte vara längre än att brandcellen kan utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår.

37

:332 Gångavstånd inom utrymningsväg

I en utrymningsväg skall gångavståndet till närmaste trappa som leder till annat våningsplan eller utgång som leder till gata eller motsvarande inte vara längre än att utrymningen kan ske snabbt.

Råd: Längsta gångavstånd kan fastställas med utgångspunkt från den verksam-

het som skall bedrivas i byggnaden. Gängavståndet bör normalt inte överstiga 30 meter, om utrymning kan ske i två riktningar.

5:34 Framkomlighet

:341 Passagemått i utrymningsväg

Utrymningsvägar skall utformas med sådan rymlighet och framkomlighet att de kan betjäna det antal personer de är avsedda for.

Räd: Bredden i utrymningsvägar bör inte understiga 0,9 meter. I utrymningsvägar från brandceller som är avsedda fOr fler än 150 personer bör bredden inte understiga l ,2 meter.

:342 Dörr i utrymningsväg

Dörrar till eller i en utrymningsväg skall vara utåtgående i utrymningsriktningen och lätt identifierbara som utgångar. Inåtgående dörrar får endast användas, om de är avsedda fOr - ett litet antal personer, t. ex. dörrar till bostäder eller gästrum på hotell, - ett måttligt antal personer som kan fOrväntas ha god lokalkännedom, t. ex. dörrar till klassrum i skolor, eller - mindre lokaler. Andra dörrtyper, t. ex. roter- eller skjutdörrar är tillåtna, om de ger likvärdig säkerhet vid utrymningen som utåtgående slagdörrar. Dörrar till eller i en utrymningsväg skall vara lätt öppningsbara. Dörrar som endast går att öppna med nyckel är tillåtna, om de betjänar ett litet antal personer som kan forväntas ha tillgång till nyckel. Dörrar till eller i utrymningsvägar från samlingslokaler skall kunna öppnas genom att tryckas utåt.

Räd: Dörrar i utrymningsvägar bör vara fOrsedda med anordningar som medger möjlighet fOr personer att återvända efter passage. Den kraft som behövs får att öppna dörren bör inte överstiga 130 N anbringad på de

normala öppningsanordningarna.

38

5:35 Utrustning

:351 Vägledande markering

Vägledande markeringar får utrymning skall finnas om berörda personer forväntas ha mindre god lokalkännedom, såsom i hotell, vårdanläggning (utom fårskola och liknande) och samlingslokaler. Kravet gäller även lokaler inom vilka det är svårt att orientera sig eller som saknar dagsljusinsläpp. Vägledande markeringar skall finnas i sådan omfattning och vara så placerade att utrymning inte hindras av svårigheter att orientera sig i byggnaden. Skyltar skall placeras i anslutning till utgångsdörrar till och i utrymningsvägar. Skyltar skall utgöras av belysta eller genomlysta gröna skivor med tydliga, vita symboler.

Råd: Skyltar bör ha sådan storlek och luminans att de syns tydligt och ha vägledande markeringar utformade enligt SS 3611 (l) eller enligt Arbe-

tarskyddstyreisens fdreskrifter och allmänna råd, Varselmärkning på ar-

betsplatser, AFS 1992: 15.

:352 Allmänbelysning

Utrymningsvägar skall ha allmänbelysning som med tillfredsställande säkerhet kan fungera vid utrymning av byggnaden.

Råd: I byggnader med fler än två våningsplan bör två efter varandra f61jande

ljuspunkter i trapphus och korridorer anslutas till olika gruppsäkringar.

Elkablar fOr belysning i trapphus, Tri eller Tr2, med tillhörande korri-

dorer och liknande utrymmen, bör skyddas mot direkt påverkan av brand i minst 30 minuter i de delar av byggnaden som betjänas av trapphuset.

:353 Nödbelysning

Nödbelysning skall möjliggöra utrymning på ett säkert och effektivt sätt även vid strömavbrott. Nödbelysning skall finnas i utrymningsvägarna i byggnader som innehåller hotell, vårdanläggning (utom forskola och liknande) eller samlingslokal. Nödbelysning skall även finnas i samtliga trapphus som används for utrymning i byggnader med fler än åtta våningsplan. Vägledande markeringar skall forses med nödbelysning, om det inte är uppenbart obehövligt. Nödbelysningen skall fylla sin funktion i varje utrymningsväg som inte spärrats av brand. Vid strömavbrott skall nödbelysningen ge avsedd belysning under minst 60 minuter.

Råd: På gängstråket bör belysningsstyrkan uppgå till minst l lux på den sämst

belysta platsen. Lokalt kan högre belysningsstyrka motiveras, t. ex. i trap-

por.

Skyltar med vägledande markeringar bör alltid vara belysta eller genomlysta även vid ett eventuellt strömavbrott.

Elkablar till nödbelysning bör forläggas avskilda i klass El 30 eller ha

motsvarande brandtåligheL

39

5:3 Utrymning vid brand BFS !993: 57 5 BRANDSKYDD

:354 Larmsystem

:3541 Automatiskt brandlarm

I byggnader eller i delar av byggnader där krav på tidig upptäckt av brand ställs skall automatiskt brandlarm installeras. Detektering skall, där så är möjligt, ske med hjälp av rökdetektorer. Systemet skall ge signal till bemannad plats då personer finns i byggnaden.

Råd: Exempel på lämpliga komponenter i ett automatiskt brandlarm finns i

standardserien SMS-EN 54. Exempel på lämpligt utfårande finns i För-

säkringsfårbundets skrift "Regler fOr automatisk brandlarmsanläggning",

RUS 110:5.

Signal till bemannad plats innebär att larmet vidarebefordras till kom* munens räddningstjänst om inte personal finns tillgänglig på platsen.

:3542 Utrymningslarm

l byggnader eller i delar av byggnader där utrymningslarm eller högtalaranläggning avsedd for utrymningsmeddelande erfordras, skall berörda personer kunna nås med information om lämpliga åtgärder vid utrymning. Vid strömavbrott skall anläggningens funktion kunna upprätthållas under minst 60 minuter. Vid akustiskt larm skall hörbarheten vara sådan att signaler eller meddelanden kan uppfattas i berörda delar av byggnaden.

Råd: I lokaler där personer inte kan fårväntas ha kännedom om utryrnningslar~

m et bör detta generera två skilda signal typer, t. ex. ljud och ljus. Talade utrymningsmeddelanden bör föregås av en ej fårväxlingsbar ljudsignal.

Lämpliga signaltyper finns angivna i SS 03 17 Il (2).

Utrymningslarmet bör vara övervakat minst i sådan omfattning att felsignaler avges vid fel i ledningsnätet eller strömf6rsörjningen.

5:36 Dimensionerande förutsättningar

:361 Kritiska förhållanden vid utrymning

Vid dimensionering av utrymningssäkerheten får forhållaodena i byggnaden inte bli sådana att gränsvärden fOr kritiska fOrhållanden överskrids under den tid som behövs fOr utrymning.

Råd: Vid värdering av kritiska fOrhållanden bör siktbarhet, värmestrålning, temperatur, giftiga gaser samt kombinationen av temperatur och giftiga gaser beaktas. Därvid kan f6Jjande gränsvärden normalt tillämpas:

Siktbarhet: rökgasnivå lägst l ,6+(0, l x H} meter, där H är rumshöjden.

Värmestrålning: en kortvarig strålningsintensitet på max. lO kW/m2, en maximal strålningsenergi på 60 kJ/m utöver ener-

gin från en strålning på l kW/m'. Temperatur: högst sooc lufttemperatur.

40

5 BRANDSKYDD 5:3 Utrymning vid brand
5:37 Särskilda förutsättningar

:371 Samlingslokal

Utrymningsvägar från samlingslokaler skall dimensioneras för det antal personer som får vistas i lokalen. Utrymning från samlingslokaler får inte ske via andra samlingslokaler.

Råd: Om inte personantalet är känt kan fåljande antaganden göras: - Om lokalen skall användas av sittande personer och sittplatserna är placerade i rader, bör utrymningsvägarna dimensioneras f6r l, 7 personer1m2 nettoarea. De gångar i lokalen som är avsedda f6r sittplatspubliken bör inräknas i arean, däremot inte scen eller podium.

- Om lokalen skall användas får både stående och sittande personer,

bör utrymningsvägarna dimensioneras får 2,5 personer1m nettoarea. Utrymningsvägar i varuhus eller andra anläggningar fOr detaljhandel bör dimensioneras fOr 0,5 personer1m nettoarea fOr de utrymmen dit

allmänheten har tillträde.

I samlingslokaler eller i fOrrum till dessa bör det finnas skyltar som anger det största antalet personer som samtidigt får vistas i lokalen. Samlingslokaler bör ha minst tre utrymningsvägar, om de är avsedda

för fler än 600 personer och minst fyra om de är avsedda får fler än l 000

personer. Utrymningsvägar frän samlingssalar får stå i fårbindelse med varandra

genom mellanliggande foajC eller motsvarande, som är skild från utrym~ ningsvägarna i lägst klass EI-C30.

:3711 Utrymningslarm Samlingslokaler skall förses med utrymningslarm som aktiveras automatiskt eller från bemannad plats vid brandindikation.

Råd: Utrymningslarm bör ge dem som uppehåller sig i samlingslokalen talad information om lämpliga åtgärder vid utrymningen.

:3712 Nödbelysning m. m. Samlingslokaler skall vara försedda med allmänbelysning och nödbelysning. Trappsteg i samlingssalar skall förses med nödbelysning. Omedelbart utanför utgångar till det fria skall nödbelysning anordnas. Den belysning som behövs i samlingslokaler vid utrymning skall kunna tändas från en plats i lokalen. Utvändiga utrymningsvägar från samlingslokaler skall i hela sin längd vara belysta och försedda med nödbelysning.

41

5:3 Utrymning vid brand 5 BRANDSKYDD

:372 Hotell

Hotell för minst nio gäster eller med minst fem uthyrningsrum skall förses med utrymningslarm. Utrymningslarmet skall kunna utlösas manuellt. Om hotellet är i två eller fler plan eller är beläget på annat plan än markplanet skalllarmet även kunna utlösas automatiskt. Larmknappar skall finnas i va!je våning och vara placerade vid lättåtkomliga platser samt i receptionen. Larmknappar skall vara anordnade så att de inte kan förväxlas med andra knappar.

Råd: Automatiskt brandlarm eller lämpligt utformad automatisk vattensprinkleranläggning uppfyller kravet i första stycket på automatisk utlösning av

utryrnningslarmet. Indikation av automatiska brandlarm bör ske i recep.. tionen. När den är obemannad bör larmet vidarebefordras till räddningstjänsten.

Anslag om larmsignalens karaktär och betydelse bör finnas i varje gästrum.

:373 Vårdanläggning

Brandceller i vårdanläggningar skall ha tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Dessa får utgöras av passage genom angränsande brandcell, om räddningstjänstens insatsväg till vårdavdelningen utformas så att den möjliggör en insats. Passage mellan skilda vårdavdelningar skall kunna ske utan att brandgas sprider sig till den icke brandutsatta avdelningen. l vårdanläggningar, utom förskolor och liknande, skall finnas anordningar för tidig upptäckt av brand.

Råd: Avståndet mellan utrymmen inom vårdavdelningar och närmaste trapp-
hus bör inte vara längre än 50 meter.

:374 Bostäder

Utrymningsvägar från bostadsrum i byggnader i klass Br2 eller Br3 skall utformas så att tillfredsställande utrymning kan ske utan hjälp av räddningstjänsten.

Råd: Utrymningsvägar från bostadsrum kan anordnas enligt något av fåljande
alternativ:

a) En utgång till utrymningsväg (t. ex. en trappa utanfor bostaden). b) En utgång direkt till det fria i markplanet eller till en utvändig trappa eller fast stege utformad enligt SS 83 13 40 (l) som leder till markplanet. c) Ett öppningsbart fOnster med öppningens underkant högst 5,0 meter

över markplanet utan får. d} Genom ett annat närliggande rum i samma våningsplan som uppfyller

kraven enligt a), b) eller c), om detta rum kan avskiljas från underliggande

våning genom att stänga en eller flera dörrar.

:375 Alternativt boende

l byggnader för alternativt boende skall det finnas anordningar får tidig upptäckt av brand.

42

av brand
5:4 Skydd mot uppkomst av brand
5:41 Allmänt

Eldstäder, eldningsapparater, värmeinstallationer och spisar skall anordnas så att de inte kan ge upphov till antändning av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning. Temperaturen på ytan av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material får inte överstiga 80°C. Värmare som värmepanel e. d. skall vara övertäckningsskyddade. Vid isolering av installationsdelar som kan få högre temperatur än 80°C, skall isoleringen utfåras av obrännbart material. Om temperaturen inte överstiger l00°C, får isoleringen utföras med brännbart material vid vattenmantlade delar av varmvattenpannor, vattenvärmare, värmeväxlare e. d., förutsatt att isoleringen fårses med en beklädnad av obrännbart material, och vid rörledningar för värmebärare.

5:42 Eldstad

:421 Allmänt

Gaser får inte oavsiktligt tränga ut från eldstäder och eldningsapparater. De skall även, där det är aktuellt, vara försedda med anordning som hindrar eld att sprida sig genom eldningsapparaten till bränsleförrådet. Förbränningskammare, askrum, förbindelsekanaler och rökkanaler skall vara åtkomliga får rensning.

:422 Eldstadsplan

Mindre eldstäder får eldning med fast eller flytande bränsle skall ha ett eldstadsplan. Eldstadsplanet skall ha sådan utsträckning och vara av sådant material att antändning av golvet inte kan ske. Finns det ett fritt utrymme under eldstaden eller eldstadsbotten, skall eldstadsplanet omfatta även detta utrymme.

Råd: Vid mindre, slutna eldstäder bör eldstadsplanet anordnas intill ett av-

stånd av minst 0,3 meter framfår eldstaden och till minst O, l meter på

eldstadens vardera sida. För kakelugnar kan utsträckningen i sidled dock

begränsas till eldstadsöppningens bredd med minst 0,2 meter tillägg på

vardera sidan om öppningen. För öppna eldstäder bör eldstadsplanet anordnas så, att det horisontella avståndet från eldhärdens centrum till

oskyddat brännbart golv är minst J ,O meter. Om eldstadsbotten ligger

högre än 0,4 meter över golvet, bör avståndet ökas med hälften av det överskjutande höjdmåttet. Eldstadsplaner bör bestå av minst 50 mm natursten, betong, tegel e. d.

Eldstadsplaner får mindre eldstäder i bostadsrum kan bestå av O, 7 mm stålplåt. För sådan del av ett eldstadsplan som ligger under eldstaden får

plåt dock endast användas, om det finns ett minst 50 mm fritt, luftat

utrymme mellan eldstaden och eldstadsplanet.

43

5:4 Skydd mot uppkomst BFS !993:57 5 BRANDSKYDD

av brand

:423 Askutrymme

I andra byggnader än småhus skall det i anslutning till pannrum med eldstad fOr eldning med fast eller flytande bränsle finnas ett utrymme fOr upplag av sot och aska, där askan kan fårvaras på ett betryggande sätt. Utrymmet skall vara avskilt med dörrar eller luckor i lägst klass El-Cl5.

5:43 Rökkanal

:431 Allmänt

Rökkanaler, inklusive isolering och omgivande schakt inom byggnader, får inte ha en ytteroperatur på kanalens eller schaktets utsida som överstiger l OO'C när den anslutna anordningen drivs med högsta effekt. Eldstäder får fast eller flytande bränsle skall anslutas till en rökkanal. Rökkanaler som ansluts till fler än en eldstad skall utformas så att detta inte medfOr ökad brandrisk eller annan olägenhet.

Råd: Se avsnitt 6:73.

:432 Höjd m. m.

Rökkanaler skall ha sådan höjd att brandfara inte uppstår och vara utformade med hänsyn till anslutna eldstäder och eldningsapparater samt bränsleslag.

:433 Tvärsnitt

En rökkanal skall ha tillräckligt stort tvärsnitt med hänsyn till såväl genomströmning som rensning.

Råd: Minsta mått på diametern i en cirkulär kanal och sidlängden i en rek~

tangulär kanal bör vara O, l meter. För oljekaminer eller andra mindre
eldstäder som eldas med ringa sotbildande bränsle bör en diameter på
80 mm eller motsvarande tvärsnitt vara tillräckligt.

:434 Material

Väggar i rökkanaler skall vara av obrännbart material med tillräcklig hållfasthet och tillräckligt motstånd mot temperaturvariationer, klimatpåverkan, korrosiva rökgaser samt mot slag och användning av sotningsredskap o. d.

44

av brand

:435 Placering och täthet

Rökkanaler inom byggnader skall utformas så att antändning av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning inte kan ske. Yttemperaturen på närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material får inte överstiga 80'C. Rökgaser får inte tränga igenom kanalväggen i en sådan mängd att brandfara, risk fOr f<irgiftning eller annan olägenhet kan uppkomma. Rökkanalerna skall isoleras på lämpligt sätt så att värme, rök eller flammor inte kan orsaka brandspridning. Rökkanaler av material som har begränsad hållfasthet mot soteld skall omges med schakt. Rökgaser och brand får inte spridas till angränsande utrymmen genom schaktet.

Räd: Rökkanaler med ytteroperatur på högst SO'C bör ha ett avstånd mellan

kanalvägg och brännbar byggnadsdel som är minst O, l meter. Utrymmet

mellan kanalväggen och den brännbara byggnadsdelen bör vara luftat.

Kanter på golvbeläggningar, takpaneler eller lister av trä som täcker en

mindre del av kanalväggens utsida, kan placeras i kontakt med ka~

nalväggar, om inte rökkanalen är av stål eller gjutjärn.

Om det vid en bjälklagsgenomgäng inte går att ordna ett minst O, l meter brett luftat utrymme, bör utrymmet i bjälklaget fyllas med

obrännbart, värmeisolerande material.

:436 Rensning och inspektion

Eldstäder och rökkanaler skall vara tillgängliga fOr sotning. Rensluckor får inte finnas i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt, med undantag av sädana utrymmen där en till rökkanalen ansluten eldstad finns. Rensluckor får inte finnas i garage. Utsidan av en kanal vägg, som inte utgör skiljevägg mellan olika kanaler, skall i hela sin utsträckning vara åtkomlig fOr inspektion när täthetsprovning utförs.

5:44 Avgaskanal

:441 Allmänt

Eldstäder avsedda fOr gas skall anslutas till separata avgaskanaler. De får dock anslutas till rökkanaler eller avgaskanaler från andra eldstäder, om kanalens funktion som avgaskanal säkerställs och de anslutna eldstäderna är uppställda i samma utrymme. Gasapparater med en tillförd värmeeffekt av högst 12 kW eller en hushållsspis fOr gas behöver inte anslutas till avgaskanal, om den installeras i ett utrymme vars volym är större än 7m

Råd: Se avsnitt 6:73.

45

av brand

:442 Höjd

Avgaskanaler skall ha sådan höjd att brandfara inte uppstår och vara utformade med hänsyn till anslutna eldstäder och eldningsapparater samt bränsleslag.

:443 Placering och täthet

Avgaskanaler skall utformas så att kraven i avsnitt 5:434 uppfylls i tillämpliga delar. Avgaskanaler från eldstäder som vid drift med högsta effekt ger högre avgastemperatur än 250°C skall omges med schakt.

:444 Material

Avgaskanalers väggar skall vara av obrännbart material med tillräcklig hållfasthet och tillräckligt motstånd mot temperaturvariationer, klimatpåverkan och korrosiva avgaser samt mot slag och användning av sotningsredskap o. d.

:445 Rensning och inspektion

A v gaskanaler skall vara tillgängliga fcir inspektion och rensning.

5:45 Förbindelsekanal och insatsrör

Förbindelsekanaler och insatsrör i rökkanaler och avgaskanaler skall utformas enligt kraven för rök- och avgaskanaL Insatsrör skall utformas så att de vid förekommande temperaturförändringar kan ändra längd utan att röret eller angränsande byggnadsdelar skadas samt så att rensning av rökkanaler eller avgaskanaler inte försvåras.

5:46 Särskilda förutsättningar

:461 Lokal för brandfarlig verksamhet

Lokal fcir brandfarlig verksamhet får värmas med varmluft från en varmluftspanna under förutsättning att pannan är placerad i ett pannrum och att luft inte återfårs till pannrummet eller pannan.

:462 Garage

Uppvärmning i garage får inte ske med öppen låga, öppen glödspiral eller annan anordning som kan orsaka brand eller explosion.

46

av brand

:463 Industri- och hantverkslokaler

:4631 Uppvärmning med varmluft Uppvärmning med varmluft frän en varmluftspanna får inte anordnas i industri- eller hantverkslokaler där explosiva gasblandningar kan förekomma. Sprutboxar, lokaler för uppställning av sprutboxar eller sprutskåp o.d. får dock värmas med varmluft, om pannan placeras i ett pannrum sävida den inte har helt slutet forbränningssystem - och åtgärder vidtas för att hindra uppkomst och spridning av brand.

Råd: Om lokalen endast innehåller ett mindre antal sprutboxar, kan pannan
placeras i samma lokal som sprutboxarna.

Garage, servicestationer, bilverkstäder och likvärdiga lokaler, där explosiva gasblandningar inte forekommer, och som är avskilda frän andra lokaler så att brandspridning förhindras i 30 minuter, får värmas med varmluft om - äterluft tas frän minst 2 meters höjd över golvet och - pannan placeras i ett pannrum utan forbindelse med lokalen, om forbränningsluft inte tillförs direkt frän det fria genom tät kanal.

:4632 Eldstadsplan Eldstäder för eldning med fasta eller flytande bränslen skall ha ett eldstadsplan. Eldstadsplanet skall ha sådan utsträckning och vara av sådant material att antändning av golvet inte kan ske. Finns det ett fritt utrymme under eldstaden eller eldstadsbotten, skall eldstadsplanet omfatta även detta utrymme.

Råd: Eldstadsplanet bör vara minst 2 meter brett framfår eldstadsöppning och

minst l meter brett utanför andra delar.

Eldstadsplanet bör bestå av minst 50 mm betong. tegel e. d.

47

5:5 Skydd mot brandspridning 5 BRANDSKYDD

inom brandcell
5:5 Skydd mot brandspridning inom brandcell
5:51 Materialkrav, ytskikt och beklädnad

:511 Allmänt

Material i byggnadsdelar och fast inredning skall ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelarna på ett sådant sätt att de vid brand inte ger upphov till antändning eller snabb brandspridning och inte heller snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas. De får inte smälta och droppa utanför brandhärdens omedelbara närhet. Kravnivån på material beror på den mängd värme och brandgas som kan tillåtas utvecklas i byggnaden. Vägledande för val av material är vilken byggnadsklass byggnaden tillhör. Material i tak och väggar samt för fast inredning får inte deformeras vid ringa brandpåverkan och inte falla ned eller på annat sätt förändras så att risken för personskador ökar.

Råd: Material med sämre brandtekniska egenskaper än ytskikt av klass lll, i

utrymmen där personer vistas mer än tillfålligt, bör skyddas mot påverkan

av brand under brandens inledningsskede så att minst samma brandtekn i~ ska egenskaper som hos ytskikt av klass lll erhålls. I bostäder samt i vårdanläggningar och hotell bör sådana material i byggnadsdelar dessutom skyddas av en beklädnad. Detta gäller särskilt material som snabbt sönderdelas eller smälter och avger brännbara gaser redan vid låga brand~ temperaturer ( < 250°C). Om inte annat påvisas genom brand provning. kan, då sädana material används, tillräckligt skydd uppnäs med 12 mm tändskyddande beklädnad eller 12 mm träfiberskivor, spånskivor eller 3

ovan angivet slag.
l andra utrymmen än utrymningsvägar bör fdljande ytskikt väljas :

- l byggnader i klass Brl bör takytor ha ytskikt av klass l, fåst på obrännbart material eller på tändskyddande beklädnad. Väggytor bör ha ytskikt av lägst klass Il. - l byggnader i klass Br2 bör takytor ha ytskikt av lägst klass Il, fåst på obrännbart material eller på tändskyddande beklädnad. Väggytor bör ha ytskikt av lägst klass lll, - l byggnader i klass Br3 bör tak- och väggytor ha ytskikt av lägst klass III. - I samlingslokaler i byggnader i klass Brl bör väggar förses med ytskikt i klass I och i byggnader i klass Br2 med ytskikt i klass Il. För mindre byggnadsdelar där ytskiktet saknar betydelse for brandfOrloppet kan ytskikt utf6ras i lägre klass, dock lägst klass III. Detsamma

gäller får små rum i de fall ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten i

byggnaden.

48

inom brandcell
Friliggande rörledningars utsida eller rörisoleringens utsida kan ha rör-

isoleringsklass (t. ex. klass PI) motsvarande omkringliggande ytskikt (t. ex.

klass 1). Om rörisoleringen täcker en större yta, t. ex. ventilationskanaler,

bör isoleringen eller kanalen uppfylla ytskiktskravet får omkringliggande yta. Dukar till tältbyggnader uppfyller kraven i fåreskriftens andra stycke,

om den utförs av ett enkelt skikt svårantändligt dukmateriaL

:512 Ytskikt och beklädnad i utrymningsväg

Ytskikt och beklädnader i utrymningsvägar skall utföras i material som ger ett försumbart bidrag till brands spridning. I byggnader i klass B r l eller Br2 skall takytor och invändiga väggytor i utrymningsvägar ha ytskikt av klass I. Ytskiktet skall fåstas på obrännbart material eller på tändskyddande beklädnad. I byggnader i klass Br3 skall takytor och invändiga väggytor ha ytskikt enligt följande: a) Utrymningsvägar i hotell, vårdanläggningar och samlingslokaler skall ha ytskikt av klass I på takytor och lägst klass II på invändiga väggytor. Ytskikten skall fåstas på obrännbart material eller på tändskyddande beklädnad. b) Utrymningsvägar som är gemensamma för två eller flera bostads- eller kontorslägenheter skall ha ytskikt av klass I på takytor och av lägst klass II på invändiga väggytor. c) Utrymningsvägar från lokaler för brandfarlig verksamhet skall ha takoch väggytor med ytskikt av klass I anbringat på obrännbart material eller på tändskyddande beklädnad. I byggnader i klass Brl skall golvbeläggning i utrymningsvägar vara utförd i material med måttlig benägenhet att sprida brand och utveckla brandgas.

Råd: Golvbeläggning bör utfåras i material som är obrännbart eller i klass G.

:513 Ytskikt och beklädnad i vissa lokaler

I vårdlokaler, lokaler för brandfarlig verksamhet och i storkök skall väggar och tak utformas så att en brands utveckling i lokalen inte får nämnvärt bidrag från takens och väggarnas ytskikt och beklädnader.

Råd: I vårdlokaler bör tak av brännbart material ha tändskyddande beklädnad

och ytskikt av klass l. I storkök bör väggar och tak utfåras av obrännbart

material eller ha tändskyddande beklädnad. Ytskiktet bör vara av klass I i tak och av klass II på väggar. I lokaler får brandfarlig verksamhet bör väggar och tak ha tändskyddande beklädnad och ytskikt av klass L

:514 Vårdanläggning

Vårdrum, dagrum och rökrum i vårdanläggningar (utom förskola och liknande) skall avskiljas i lägst klass E 30 från angränsande korridorer inom samma vårdavdelning.

49

5:5 Skydd mot brandspridning BFS !993: 57 5 BRANDSKYDD

inom brandcell

:515 lmkanal

lmkanaler skall utf6ras av sådana material och vara utformade så att risken f6r spridning av brand inuti kanalerna till intilliggande byggnadsdelar eller fast inredning begränsas. Imkanaler från storkök e. d. samt kanaler f6r transport av brandfarliga gaser eller ämnen som kan orsaka brandfarliga avsättningar på kanalväggama, skall utformas med skydd mot brandspridning.

Råd: Imkanalerna kan vara oisolerade inom betjänade utrymmen, om det finns

en minst 50 mm bred luftspalt mellan kanalen och brännbara byggnadsdelar.

Imkanalerna kan även vara oisolerade, om de är belägna utvändigt och avståndet tiJl brännbart material är minst 0,5 meter. Avståndet kan mins·

kas till 0,25 meter, om det finns en skärm av stålplåt mellan kanalen och

brännbart material.

Imkanaler från kök i bostäder skall utfåras i lägst brandteknisk klass E 15 och med ett erforderligt skyddsavstånd till brännbart material.

Råd: skyddsavståndet bör vara minst 30 mm inom betjänade utrymmen.

Kanaler och slangar kan placeras mot brännbart material vid genom-
gång av hyllor i skåp eller skåpssidor. Ä ven ovansidan och andra mindre

delar av ytterhöljet till spisfläktar kan placeras mot brännbart material.

50

brandgasspridning mellan brandceller
5:6 Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller
5:61 Brandcellsindelning

Byggnader skall delas in i brandceller åtskilda av byggnadsdelar som hindrar spridning av brand och brandgas. Varje brandcell skall omfatta ett rum - eller sådana sammanhängande grupper av rum - i vilka verksamheten inte har omedelbart samband med annan verksamhet i byggnaden. En brandcell får inte - med undantag av bostadslägenheter, trapphus, hisschakt och öppna garage - omfatta utrymmen inom fler än två våningsplan, såvida inte utrymmena är skyddade med automatisk vattensprinkleranläggning eller andra anordningar, och det genom särskild utredning visas att kraven i detta avsnitt (avsnitt 5) uppfylls. Varje brandcell skall vara skild från övriga utrymmen i byggnaden med byggnadsdelar (inklusive genomföringar, erforderliga upplag, förband o. d.) i lägst den brandtekniska klass som följer av kraven i avsnitten 5:6-

5:8.

Råd: Bostads~ eller kontorslägenheter, trapphus, garage, pannrum, avfallsrum, vårdavdelningar, gästrum på hotell, utrymningsvägar och större personal~

rum är olika exempel på egna brandceller. l industribyggnader är det

lämpligt att placera utrymmen får sådan verksamhet, där brand erfaren~

hetsrnässigt kan få stora konsekvenser eller får stor betydelse får verksamheten som helhet, inom egen brandcelL Detta gäller t. ex. får värmecentraler, kraftfdrsörjningsanläggningar och olika typer av lager.

5:62 Brandteknisk klass på brandcellsskiljande byggnadsdel

Brandcellsskiljande byggnadsdelar skall vara täta mot genomsläpp av flammor och gaser och vara så värmeisolerande att temperaturen på den av brand opåverkade sidan inte medför risk för brandspridning. Byggnadsdelen skall utformas så att den upprätthåller sin avskiljande funktion under den tidsperiod som anges i kraven på brandteknisk klass för byggnadsdelar i avsnitt 5:621 (dimensionering genom klassificering) med brandpåverkan enligt SIS 02 48 20 (2) eller enligt dimensionering baserad på modell av naturligt brandförlopp. Att kraven är uppfyllda skall visas genom provning och/eller beräkning.

Räd: Ytterligare föreskrifter och allmänna råd finns i avsnitt lO i Boverkets

konstruktionsregler, BFS 1993:58, BKR 94.

51

brandgasspridning mellan brandceller

:621 Brandteknisk klass

:6211 Byggnad i klass Brl Byggnadsdelar skall utföras i lägst den brandtekniska klass som anges i nedanstående tabell (a). Brandteknisk klass enligt första kolumnen (j ::S 200) får tillämpas för bostads- och kontorslägenheter, skolor, hotell, personbilsgarage, livsmedelsbutiker, lägenhetsförråd och jämförbara brandceller. Klassen får även tillämpas vid högre brandbelastning än 200 MJ/m , för byggnader som skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning eller om förutsättningar finns att en brand, genom räddningstjänstens insats, är helt bekämpad inom 60 minuter efter brandutbrottet. Väggar och tak i en sådan del av en vind som inreds för bostads- eller kontorsändamål i högst en våning över vindsbjälklaget får utföras i klass El 30 mot ett vindsutrymme som inte utnyttjas.

Tabell a. Föreskriven brandteknisk klass i avskiljande avseende i en byggnad i klass B r I.

Byggnadsdel Brandteknisk klass vid brandbelastningJ(MJ/m2) J ::S 200 J ::S 400 J> 400

Brandcellsskiljande byggnadsdel i allmänhet, och bjälklag över källare El60 El 120 El240

:6212 Byggnad i klass Br2 och Br3 Byggnadsdelarna skall utföras i lägst den brandtekniska klass som anges i nedanstående tabell (b).

Tabell b. Föreskriven brandteknisk klass i avskiljande avseende i en byggnad i klass Br2 eller Br3.

Byggnadsdel Brandteknisk klass

l. Brandcellsskiljande byggnadsdel i allmänhet El30 2. Lägenhetsskiljande byggnadsdel i bostadshus El 60

:6213 Brandtekniska alternativ Brandteknisk klass El får bytas mot klass E, om avståndet till gångstråk för utrymning och till brännbart material är tillräckligt för att utrymningssäkerheten inte skall försämras eller risken för brandspridning öka.

52

brandgasspridning mellan

brandceller

:6214 Dörr, lucka och port Dörrar, luckor och portar i en brandcellsskiljande vägg skall utformas så att den brand- och brandgasavskiljande förrnägan hos väggen inte nämnvärt forsämras. Dörrar och luckor skall normalt utfåras i samma brandtekniska klass som gäller for den brandcellsskiljande byggnadsdelen enligt tabellerna i avsnitten 5:6211 och 5:6212. Om det kan visas att den brand- och brandgasavskiljande funktionen inte avsevärt försämras eller att risken får brandspridning är uppenbart liten, får dörren, luckan eller porten utforas i en lägre brandteknisk klass. För byggnader i klass Brl får dörrar, luckor och portar mellan bostads- eller kontorslägenheter, skolor, hotell, lägenhetsforräd och järnfårbara brandceller och utrymningsvägar utfåras i brandteknisk klass El 30. Dörrar, luckor och portar till eller i utrymningsvägar skall vara självstängande. Dörrar, luckor och portar till bostads- eller kontorslägenheter, mindre utrymmen som normalt hälls lästa, hissmaskinrum, fläktrum o. d. eller till lokaler som är belägna ovanfår våningsplan där personer vistas mer än tillfålligt, behöver dock inte vara självstängande. Självstängande dörrar, luckor och portar får forses med uppställningsanordning om den automatiskt stänger om det forekoromer brandgaser i dess närhet.

Råd: Dörrar, luckor och portar kan utfåras i brandteknisk klass E när utrym~

ningssäkerheten ändå upprätthålls och risken f6r brandspridning är liten. Detta gäller t. ex. dörrar, luckor och portar som - är så placerade att avståndet till utrymmande personer är så långt att strålningsnivån inte överstiger 3 kW/m och - inom ett tillräckligt stort skyddsområde framför eller bakom inte har

brännbart material. Dörrar, luckor och portar kan utföras i lägre brandteknisk klass, dock

lägst halva den klass som annars gäller och lägst E 30 om de - är placerade mellan brandceller med låg brandbelastning, < 50 MJ/m', eller - i byggnader som skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.

5:63 Yttervägg och fönster

Fasadbeklädnader får vid brand inte utveckla värme och rök i sådan omfattning att utrymning och brandsläckning forsvåras eller sä att stor risk for skador uppstår for personer som vistas i närheten.

Råd: Fasadbeklädnader bör vara svårantändliga eller uppfylla kraven får ytskikt klass III.

53

brandgasspridning mellan brandceller

:631 Yttervägg i byggnad i klass Br1

Ytterväggar skall utformas sä att - väggkonstruktionen uppfyller sin brandavskiljande funktion gentemot andra brandceller, - brandspridning i väggen och längs fasadytan begränsas med hänsyn till byggnadens ändamäl samt möjligheterna till brandsläckning, - risken får spridning av brand via fånster begränsas och - delar av väggen inte faller ned vid brand. Dock bortses frän nedfall av t. ex. glassplitter, mindre putsbitar och liknande om detta inte bedöms förhindra eller väsentligen fårsvära brandsläckning och om utrymning ändå kan ske utan risk för personskador.

Råd: Ytterväggskonstruktioner som vid provning enligt SJS 02 48 20 (2) uppfyl-

ler tillämpliga delar av kraven i avsnitt 5:62, uppfyller föreskriftens krav

på brandavskiljande funktion.

Ytterväggar som sektioneras på ett sådant sätt att en brand inuti väggen

hindras att sprida sig förbi brandcellsskiljande byggnadsdelar, uppfyller

rareskriftens krav på skydd mot brandspridning inuti väggen.

En ytterväggskonstruktion som vid provning enligt SP FIRE 105 upp-

fyller fårutsättningarna för godkännande i Boverkets allmänna råd

1993:2, Riktlinjer for typgodkännande Brands/..ydd, uppfyller föreskriftens krav beträffande skydd mot brandspridning längs fasadytan.

Avståndet i höjdled mellan fånster i olika brandceller bör vara minst 1,2 meter, såvida inte fånstren utfårs i lägst E 15 inom detta avstånd. Ytterväggar kan kläs utvändigt med träpanel eller svårantändligt material om

- byggnaden har högst två våningsplan, - beklädnaden, oavsett byggnadens höjd, endast täcker byggnadens bot-

tenvåning eller - särskilda åtgärder vidtas så att byggnadens totala brandsäkerhet inte fårsämras. Exempel på sådana särskilda åtgärder som avses i föregående stycke är att byggnaden fårses med automatisk vattensprinkleranläggning, att det finns utskjutande tak över fOnster och dörrar som fOrhindrar brandspridning eller att träpanelen endast täcker en begränsad del av fasadytan.

:632 Fönster i yttervägg

Fönster som tillhör skilda brandceller och som vetter mot varandra, skall utformas och placeras så att brandspridning mellan brandcellerna försvåras. Sådana fönster får endast vara öppningsbara med verktyg, nyckel e. d,

Råd: Fönster (glasytor) som är inbördes belägna så att direkt värmestrålning från brand kan ske frän det ena fönstret till det andra omfattas av fore-

skriftens krav. Värmestrålning fOrutsätts därvid ske vinkelrätt och snett ut

frän fönstret intill 135o vinkel frän fönsterytans plan. Om vinkeln i

innerhörn är mindre än 60°, gäller vad som anges får motstående (paral-

lella) ytterväggar. Exempel på utformning som uppfyller föreskriftens krav på skydd mot brandspridning finns i nedanstäende tabell (a).

54

5 BRANDSKYDD 5:6 Skydd mot brand- och
brandgasspridning mellan brandceller
Tabell a. Exempel på utformning av fönster i ytterväggar som vetter mot
varandra.

Inbördes placering Avstånd (m) mellan Utformning fånster (glasytor)

Fönster i motstående < 5,0 Ett fånster i klass E 30 (parallella) ytterväggar eller båda i klass E 15 ~ 5,0 Fönster i innerhörn i < 3,0 Ett fånster i klass E 30 sjukvårdsanläggningar eller båda i klass E ~3,0 Fönster i innerhörn i < 2,0 Ett fånster i klass E 15 övrigt ~2.0

:633 Yttervägg och taktäckning vid lägre beläget tak

Ytterväggar och taktäckning vid lägre belägna tak skall utformas så att brand inte snabbt sprids från vindsutrymme till annan brandcell ovanför taket (i samma eller närbelägna byggnader).

Råd: Vid utformningen bör risken fOr att brand uppstår, brandens fårväntade

storlek, avståndet mellan tak och väggytor samt ytterväggens och takens

utförande särskilt beaktas.

:634 Inglasad balkong eller loftgång och inglasat uterum

Risken för spridning av brand och brandgas mellan brandceller får inte öka vid inglasning av balkonger, loftgångar och uterum.

Råd: Vid enkel inglasning (vindskydd) är det tillräckligt att balkonger och

motsvarande skiljs från varandra, och från närliggande lägenheter, så att

spridning av brandgaser inte kan ske direkt mellan dem. Utgör inglasning~ en en del av byggnadens klimatskärm (flerglasrutor), ställs krav på avskiljande från intill- och ovanliggande utrymmen i brandteknisk klass enligt avsnitt 5:62.

Sårlana fånster och dörrar i lägenheter, som vetter mot inglasade loft-

gångar med brandavskiljande inglasning, bör utfOras i lägst klass El 30.

5:64 Vinds- och undertaksutrymmen

Vinds- och undertaksutrymmen skall utformas så att risken för brandspridning begränsas. Undertaksutrymme som sträcker sig över flera brandceller skall vara avskilt i lägst samma brandtekniska klass som krävs för de brandcellsskiljande väggarna.

Råd: Vindsutrymmen bör delas upp i delar om högst 400 m' med väggar i klass El 30. Uppdelning behöver inte göras, om isoleringen i vindsbjälklaget är

obrännbar och det endast finns begränsade mängder brännbart material

ovanfår bjälklaget.

55

brandgasspridning mellan
brandceller
5:65 Luftbehandlingsinstallation

:651 Allmänt

Material i luftbehandlingsinstallationer får inte bidra till brandspridning. Flera kanaler for enbart frånluft eller enbart tilluft får ha gemensam brandteknisk isolering. Till- och frånluftsdon skall kunna upprätthålla sin funktion, med avseende på tryckfall, vid brand påverkan.

Råd: Material i luftbehandlingsinstallationer bör vara obrännbart om inte materialets bidrag till brandspridning kan anses vara fårsumbart. Exempel på brandtekniskt utfOrande fOr olika systemdelar som inte behöver vara av

obrännbart material ges i nedanstående tabell (a).

Tabell a. Exempel på material i luftbehandlingsinstallation.

Systemdel Material

Mindre detaljer såsom filtermaterial, packningar, fläktremmar och elinstallationer. valfritt Kanaler i enbostadshus. Svårantändligt material

Kanaler inom brandceller med nettoarea mindre än 200 m där brandfarlig verksamhet inte f6rekommer. Svårantändligt material Kanaler från uteluftsdon i yttervägg inom det rum som ytterväggen gränsar till. valfritt Luftdon utom spiskåpor i storkök. Svårantändligt material

Uteluftsdon och överluftsdon i bostäder. valfritt

:652 Skydd mot brandspridning

:6521 Ventilationskanal

Ventilationskanaler skall fårläggas och utformas så att de vid brand inte ger upphov till antändning av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning utanfår den brandcell som de är placerade i, under den tid som brandcellskravet anger. Luftbehandlingsinstallationer som går igenom brandavskiljande byggnadsdelar, skall utformas så att den brandavskiljande formägan upprätthålls. Luftbehandlingsinstallationer i gemensamma utrymmen (schakt och aggregatrum) och som forsörjer olika brandceller skall utformas så att den brandavskiljande formägan mellan brandcellerna upprätthålls.

Råd: Ventilationskanaler bör utföras i lägst brandteknisk klass El 15. Om avståndet till brännbart material i byggnadsdelar eller till brännbar fast inredning är minst 0,25 meter kan kanalen dock utfåras av stålplåt. Till-

och frånluftsinstallationer bör vara åtskilda i minst brandteknisk klass

El 15 eller av ett minst O, 10 meter fritt utrymme.

56

5 BRANDSKYDD 5:6 Skydd mot brand- och
brandgasspridning mellan
brandceller

:6522 lmkanal

lmkanaler från storkök e. d. samt kanaler för brandfarliga gaser eller ämnen som kan orsaka brandfarliga avsättningar på kanalväggarna skall utföras så att kanalens skydd mot spridning av brand motsvarar minst brandteknisk klass El 60.

Råd: Kanalisoleringen bör utföras av obrännbart material. Om andra ventilationskanaler ansluts till imkanalen, bör det ske från sidan eller ovanifrån. Sådan anslutning bör göras i aggregatrum eller inom en brandcell där kanalerna finns. Imkanaler bör kunna inspekteras.

lmkanaler från kök eller pentry skall utföras med skydd mot spridning av brand i lägst brandteknisk klass El 15.

:653 Skydd mot spridning av brandgas

Luftbehandlingsinstallationer skall utformas så att ett tillfredställande skydd mot spridning av brandgas mellan brandceller erhålls.

Råd: Tillfredsställande skydd mot spridning av brandgaser kan erhållas genom

- att ventilationssystemen är separata fOr varje brandcell ända ut i det fria, - speciella tryckavlastande anordningar eller - att brandgaser tillåts komma in i ventilationssystemet men systemet utformas så att brandgasspridning mellan brandceller fOrhindras eller avsevärt försvåras genom att huvuddelen av brandgaserna fårhindras spridas till andra brandceller.

Frånlujlssystem

Backspjäll eller rökdetektorstyrda brandgasspjäll bör installeras i de ka-

naldelar som endast betjänar en brandcell och innan kanaldelens anslut-

ning till gemensam samlingskanal. Sådana spjäll bör ha ett högsta läckluftsflöde om 30 1/s m spjällarea vid beräkningstrycket l 000 Pa.

Brandgasspridning mellan brandceller kan även fårhindras upp till ett

maximalt brandtryck om l 000 Pa genom att frånluftssystemets funktion

vid brand säkerställs under minst den tid som anges av brandcellens

brandtekniska krav. Förhållandet mellan tryckfallet i den del av kanalsys-

temet som betjänar endast en brandcell och den del av systemet som utgör gemensam samlingskanal bör vara större än 1:3.
Till- och .fi'ånlujiss)'stem

Backspjäll eller rökdetektorstyrda brandgasspjäll bör installeras i de ka-

naldelar som endast betjänar en brandcell och innan kanaldelens anslut-

ning till samlingskanalen. Sådana spjäll bör ha ett högsta läckluftsflöde om 30 1/s m' spjällarea vid beräkningstrycket l 000 Pa.

Brandgasspridning mellan brandceller kan även fårhindras genom att frånluftssystemets funktion säkerställs under minst den tid som anges av brandcellens brandtekniska krav och att rökdetektorstyrda brand-

gasspjäll. med ett läckluftsflöde om 30 1/s m' spjällarea vid beräkningstrycket l 000 Pa, installeras i de tilluftskanaldelar som endast betjänar en

brandcell och innan kanaldelens anslutning till gemensam tilluftskanaL

57

5:6 Skydd mot brand- och 5 BRANDSKYDD

brandgasspridning mellan brandceller

Ö

Brandgasspridning vid överluftsfåring mellan brandceller kan fOrhindras

genom rökdetektorstyrt brandgasspjäll, med ett högsta läckluftsflöde om 30 1/s m spjällarea vid beräkningstrycket l 000 Pa, placerat i överluftska-

nalen.
TI:vckfal/sberäkning

Brandgasspridning kan avsevärt fårsvåras, om brandgaser som kommer in i gemensamrna samlingskanaler betydligt lättare går ut till det fria än in

i annan brandcelL Förhållandet mellan tryckfallet i den del av kanalsyste-

met som betjänar endast en brandcell och den del av systemet som utgör gemensam samlingskanal bör vara större än 5:1. Metoden fårutsätter att brandgaserna har en viss stigkraft beroende på att de är varmare än omgivningen. Metoden är således mindre tillfårlitlig vid t. ex. sprinkli ng, låga brandgastemperaturer och vid ogynnsam vindriktning.

5:66 Värmeproduktion

:661 Eldstad och eldningsapparat

Eldstäder skall ha tillräcklig hållfasthet för att ta upp förekommande belastningar och andra påverkningar. Eldstäder, eldningsapparater, skorstenar, schakt o. d. skall placeras på underlag med tillräcklig bärförmåga. Underlaget skall utformas så att - brandspridning nedåt fårhindras och - otätheter p. g. a. sättningar inte uppkommer i anslutna kanaler och rörledningar.

Råd: Underlaget bör utfaras i lägst klass RE! 60. l småhus dock lägst RE! 15.

:662 Varmluftspanna

Kraven i detta avsnitt avser varmluftspannor som vid maximal effekt inte ger högre temperatur hos den utgående luften än 80"C. Varm! uftspannor får uppvärmning av lokaler, bostadsrum, kontorsrum, samlingssalar o. d. eller lokaler inom fler än en brandcell, skall installeras i pannrum. Varken tilluft eller återluft får tas från pannrummet. Kanalväggar inom pannrummet skall utformas så att brandspridning till såväl tillufts- som återluftskanaler förhindras i 30 minuter. Varmluftskanaler som går igenom brandavskiljande byggnadsdelar, skall utformas enligt föreskrifterna i avsnitt 5:652!. Brandspjäll i brandteknisk klass motsvarande minst hälften av vad som krävs för den genombrutna byggnadsdelen skall anordnas.

Råd: Lämpligt utfOrande av brandspjäll i en varmlufts- eller återluftskanal finns i SIS 82 72 02 (2).

58

brandgasspridning mellan brandceller

:663 Pannrum

Pannrum för värmepannor med tillförd värmeeffekt om mer än 60 kW skall utformas som egen brandcelL Brandspridning från pannrum för värmepannor med tillförd värmeeffekt om högst 60 kW eller från utrymmen i byggnaders förrådsdelar för sådana pannor eller för andra mindre eldstäder, såsom kaminer e. d., skall hindras i minst 30 minuter. Bränsleförräd som står i direkt förbindelse med pannrum e. d. skall avskiljas frän omgivande utrymmen på samma sätt som pannrum.

5:67 Särskilda förutsättningar

:671 Hotell

Varje gästrum eller svit skall utformas som egen brandcelL

Råd: Utrymmen fOr fårvari ng av väskor, sängkläder e. d. samt städfårråd bör
utformas som egen brandcelL

:672 Vårdanläggning

l vårdlokaler utom förskolor och liknande skall varje vårdavdelning, operationsavdelning eller annan funktionell enhet utformas som egen brandcell.

:673 Samlingslokal med större scen

I samlingslokaler med större scen skall scenen utan hänsyn till scenöppning utformas som egen brandcelL

Räd: Scenöppningen bör avskärmas med brandskyddsridä. Ridån bör komplet-

2•

teras med ridåsprinkler, om scenen är större än 120 rn

59

brandgasspridning meJJan brandceller

:674 Lokal för brandfarlig verksamhet m. m.

Lokaler fOr brandfarlig verksamhet och laboratorielokaler där brandrisken inte är ringa, skall utformas som egen brandcell och avskiljas i lägst klass El 60. Inom en vårdanläggning i byggnader i klass Brl skall sådana lokaler avskiljas i lägst klass El 120. Lokaler för brandfarlig verksamhet får endast stå i förbindelse med samlingslokaler genom luftsluss.

Råd: Laboratorielokaler där verksamheten är fårenad med särskild risk får

brand och explosion bör vara fOrsedda med tryckavlastande konstruk~

tioner. Om lokalens nettoarea är större än 600 m , bör lokalen utrustas med brandgasventilation.

Lokaler där giftiga eller brännbara gaser kan alstras, t. ex. garage, får endast genom luftsluss stå i förbindelse med lokaler där personer vistas mer än tillfålligt eller lokaler som innehåller eldstäder. Luftsluss krävs inte mellan garage (eller annan uppställningsplats fOr motorfordon) och - angränsande utrymmen för tvättning, smörjning eller enklare servicearbeten, - polis- eller brandstationer eller liknande anläggningningar som betjänas av garaget, - in- eller utlastningshallar, samt - kassa- eller kontrollhytter. Lokaler där det finns särskild risk för uppkomst av brand som inte omedelbart upptäcks och bekämpas, t. ex. storkök eller större garage, får endast stå i !Orbindelse med utrymningsvägar genom brandsluss, såvida inte utrymningsvägen enbart är avsedd för lokalen.

:675 Avfallsutrymme och sopnedkast

Avfallsutrymmen och schakt i sopnedkast skall utformas så att brand- och brandgasspridning till angränsande brandceller hindras under minst - 60 minuter i byggnad klass Brl och - 30 minuter i byggnad klass Br2 och Br3.Kraven gäller även väggar i utanpåliggande avfallsutrymmen som gränsar till utgång från utrymningsväg. Schakt i sopnedkast skall utföras av obrännbart material. Sopnedkast i småhus får utföras med samma brandtekniska krav som avfallsutrymmet i övrigt.

Räd: Inkastluckor bör vara tätslutande och av obrännbart material.

60

brandgasspridning mellan brandceller

:676 Hiss

Hisschakt inom egen brandcell skall utformas så att brand eller brandgas inte sprids till andra icke brandutsatta brandceller, frän eller via hisschakten. Hisschakt skall vara placerade inom egen brandcell, sävida inte hissschaktet är beläget - helt utanfår byggnaden, - inom eller invid ett trapphus och har schaktdörrar till detta eller till utrymme i öppen förbindelse till trapphuset, eller - inom en byggnad vars konstruktion eller utformning i övrigt inte utgör sådant hinder mot brandspridning att ett ökat brandskydd kan uppnäs genom att placera hisschaktet inom egen brandcelL

Råd: Brand- eller brandgasspridning, från eller via hisschakt till andra brand-

celler, kan hindras genom brandgasventilation eller luftsluss mellan hissen

och intilliggande brandceller eller brand- och brandgastäta dörrar.

Utrymmen for hissmaskineri och brytskivor får placeras i samma brandcell som hisschaktet, om brand- eller brandgasspridning frän hissmaskinen inte medfor att gränsvärden får kritiska forhällanden kommer att överskridas i hisskorgen.

Råd: Elkablar till hissmaskineri får persontillåten hiss, som vid strömavbrott
inte automatiskt går till närmsta stannplan, bör vara skyddade mot direkt

brandpåverkan.

61

mellan byggnader

5:7 Skydd mot brandspridning mellan byggnader
5:71 Allmänt

Risken får brandspridning mellan byggnader skall begränsas.

Råd: Brandspridning bör fOrsvåras genom att risken f6r antändning minskas
genom begränsning av strålningsnivån. Detta kan t. ex. åstadkommas genom att

- uppfåra byggnader på ett tillräckligt avstånd från varandra, - oskyddade byggnadsdelars storlek begränsas,

- brandbenägenheten hos exponerade fasader begränsas, eller - brandens omfattning begränsas, så att strålningsnivån hålls låg, genom anordnande av brandgasventilation eller installation av automatisk vattensprinkleranläggning. Brandpridning bör också begränsas genom utformningen av tak och/eller takytor eller genom sektioneringav byggnader så att räddningstjänsten lättare kan fårhindra brandspridning.

5:72 Utformning beroende på avstånd mellan byggnader

Byggnader som uppfårs närmare gränsen mot en granntomt än 4,0 meter, skall utformas så att risken for brandspridning till byggnader pä granntomten begränsas. Kravet gäller inte om avståndet till byggnader på granntomten ändå blir minst 8,0 meter. Brandspridning skall forsvåras genom att strålningsnivån på grannbyggnader blir låg vid brand och att flammorna från brinnande byggnader inte når grannbyggnader. Brandskyddet får utgöras av brandtekniskt avskiljande konstruktioner, skyddsavstånd eller en kombination därav. För byggnader i tomtgräns skall brandskyddet utgöras enbart av brandtekniskt avskiljande konstruk-

tion.
Räd: Acceptabel strålningsnivå mot närliggande byggnaders ytor bör understiga

15 kW/m

kan ske utan olägenhet. För byggnader med högst två våningsplan och som endast innehäller bostäder eller kontorslokaler kan fåreskrifterna i

avsnitt 5:721 tillämpas.

62

5 BRANDSKYDD 5:7 Skydd mot brandspridning mellan byggnader

:721 Småhus

Bostadslägenheter i småhus skall avskiljas inbördes så att brandspridning förhindras i minst 60 minuter.

Råd: Avskiljande konstruktioner i lägst klass El 60 uppfyller föreskriftens krav.

Även ej sammanbyggda bostadslägenheter, med ett minsta inbördes avstånd av 2,0 meter och med acceptabel strålningsnivå mot intilliggande

byggnaders ytor uppfyller föreskriftens krav.

Om risk fOr brandspridning mellan småhus föreligger bör dessa delas in

i grupper, avskilda av brandväggar i lägst brandteknisk klass REI-M60.

Den sammanlagda byggnadsarean i varje grupp, frånsett area av balkonger, altaner, carport o. d., bör inte överstiga 600 m får tvåvåningsbyggnader och envåningsbyggnader med inredd vind. För envåningsbyggnader bör arean inte överstiga 800m . Sårlan indelning behövs dock inte om invändiga väggar och tak av brännbart material förses med tändskyddan-

de beklädnad i bostadsdelar.

Bostadslägenheter i småhus, som är belägna mindre än 4,0 meter från komplementbyggnader större än lO m , skall avskiljas från dessa så att spridning av brand till eller från småhuset fårhindras i minst 30 minuter.

Råd: Föreskriftens krav kan uppfyllas, om endera byggnadens, mot varandra

vettande, väggar utfOrs i lägst brandteknisk klass El 30. Om någon av

byggnadernas ytterväggar har delar av lägre eller ingen brandteknisk klass, bör skyddsavståndet inte understiga 2,0 meter och strålning mot inti!Jig-

gande byggnaders yta begränsas till acceptabel nivå.

5:73 Sektionering av stora byggnader

Stora byggnader skall delas upp med brandväggar i lämpligt stora sektioner så att brandspridning till närliggande byggnader kan hindras genom räddningstjänstens ingripande eller på annat sätt försvåras.

Råd: Vid bedömningen av om behov av sektionering f6religger bör hänsyn tas

till bl. a. byggnadens avstånd till närliggande byggnader, brandbelastning,

brandgasventilation, automatiskt brandlarm och automatisk släckanord-
ning.
5:7 4 Brandvägg

En brandvägg skall begränsa en brand utan räddningstjänstens ingripande. Väggen skall ha sådan stabilitet och bärförmåga att byggnader på endera sidan kan störta samman utan att brandväggens egenskaper avsevärt försämras. Väggen skall tåla mekanisk påverkan och enkelt kunna lokaliseras av räddningstjänsten.

63

5:7 Skydd mot brandspridning 5 BRANDSKYDD mellan byggnader

Byggnadsdelar eller installationer som placeras på eller intill en brandvägg skall ha sådana rörelsemöjligheter att deformationer som orsakas vid brand inte försämrar brandväggens stabilitet. Anslutningar till andra byggnadsdelar skall utformas så att brandväggens funktion inte försämras. Brandväggar skall utfåras i brandteknisk klass enligt nedanstående tabell (a). Dörrar i brandväggar skall utföras i lägst motsvarande brandteknisk klass i El-C.

Tabell a. Brandteknisk klass för brandvägg.

ByggnadsklassBrandteknisk klass vid 2 brandbelastningj(MJ/m ) jos 200 jos 400 l> 400
l. BrlREI-M90 REI-Ml20 REI-M240
2. Br2 och Br3REI-M60 REI-M90 REI-Ml20
5:75 Taktäckning

Taktäckningen på byggnader skall utformas på sådant sätt att brandspridning försvåras. Taktäckning på obrännbara underlag får utfåras med material i brandteknisk klass T. Taktäckning på brännbara underlag skall utföras med obrännbart material utom i sädana fall då viss brandspridning kan tillätas ske.

Råd: Viss brandspridning kan tillåtas på småhus och andra byggnader inom ett

bostadsområde utanför koncentrerad centrumbebyggelse samt på frilig-

gande byggnader. Taktäckning på ett brännbart underlag kan då även

utfdras med brännbart material. Materialet bör därvid vara i brandteknisk klass T. Sådan taktäckning kan även användas på byggnader inom en koncentrerad centrumbebyggelse, om byggnaden har ett vindsbjälklag i lägst klass REI 60 med obrännbar värmeisolering och vinden inte kan utnyttjas för förvaring e. d. På småhus kan skivor av svårantändligt material användas som fribärande tak över carport och uteplats samt som skänntak över entre.

Risken får antändning av tak frän skorsten ansluten till en värmecentral skall begränsas.

Råd: Taktäckningar inom 8 meter från en skorsten ansluten till en värmecentral med tillförd värmeeffekt överstigande 0,6 MW bör antingen vara av obrännbart material oavsett underlaget eller i brandteknisk klass T, om underlaget består av obrännbart material.

64

5:8 Bärförmåga vid brand
5:81 Allmänt

Bärande konstruktioner skall utformas och dimensioneras så att säkerheten mot materialbrott och mot instabilitet i form av knäckning, vippning, buckling o. d., är betryggande vid brand och föreskriven last. Bärverkens delar, inklusive upplag, fogar, förband o. d. skall därvid utformas så att sammanstörtning inte inträffar - under en given tidsperiod enligt kraven på brandteknisk klass för byggnadsdelar enligt avsnitt 5:82 med brandpåverkan enligt SJS 02 48 20 (2). Bärverkens dimensionering får som alternativ även baseras på modell av naturligt brandfårlopp enligt avsnitt 5:83. Efter särskild utredning kan, i vissa fall, konsekvenserna av sammanstörtning accepteras. Avsteg från de i tabellerna (a) och (b) i avsnitt 5:821 angivna brandtekniska klasserna kan då göras. Då så sker får utrymningssäkerheten inte försämras och riskerna får räddningstjänstpersonalen samt påverkan på omgivningen inte öka. Byggnadsdelar för vilka sammanstörtning accepteras skall vara så belägna att de lätt kan identifieras och observeras.

Råd: Exempel på byggnadsdelar som avses i andra stycket är takfot, balkong

och icke brandavskiljande undertak.

I vissa fall kan en lägre del av en byggnad utföras i lägre brandteknisk klass fårutsatt att den högre delens bärförmåga och stabilitet är oberoende av den lägre delens. Om det får en byggnadsdel finns krav på utförande i en högre brandteknisk klass i avskiljande avseende, skall byggnadsdelen utfåras i den högre klassen även i bärande avseende. Bjälklag, som skall utföras i en viss brandteknisk klass i avskiljande avseende, skall ha bärverk i lägst samma klass. Väggar som är avskiljande i en viss branteknisk klass får stabiliseras av bjälklag enligt avsnitt 5:82.

5:82 Dimensionering genom klassificering

:821 Kravnivå

Byggnadsdelar skall i bärande avseende utföras i den brandtekniska klass som anges i nedanstående tabeller (a) och (b). Därvid får första kolumnen (f :s 200) i tabell (a) utan särskild utredning tillämpas får t. ex. bostadsoch kontorslägenheter, skolor, hotell, personbilsgarage, livsmedelsbutiker, lägenhetsförråd och järnfårbara brandceller. Första kolumnen får även tillämpas vid högre brandbelastning än 200 MJ/m , om byggnaden, fårses med automatisk vattensprinkleranläggning eller om fårutsättningar finns får att en brand är helt bekämpad genom räddningstjänstens insatser, senast 60 minuter efter brand utbrottet.

3 13-1028 65

Tabell a. Föreskriven brandteknisk klass i bärande avseende fOr en byggnad i klass Brl.

Byggnadsdel Brandteknisk klass vid brandbelastning/(MJ/m ) /:5 200 /:5 400 f> 400 l. Vertikalt bärverk samt stomstabiliserande horisontellt bärverk a) i byggnad med högst 2 våningsplan R 60 R 120 R240 b) i byggnad med 3-4 våningsplan - bjälklag R 60 R 120 R240 - övriga bärverkR 60 R 120 R240 c) i byggnad med 5-8 våningsplan' - bjälklag R 60 R 120 R240 - övriga bärverk R 90 R 180 R240 d) i byggnad med fler än 8 våningsplan R90 R 180 R 240

e) under översta källarplanetR90 R 180 R 240
2. Horisontellt ej slomstabiliserande bärverk R60R 120 R 240
3. Trapplopp och trapplan i trapphusR 30 R 30 R 30

Om det i byggnadsdelen ingår brännbart material, behöver detta endast beaktas i skälig utsträckning vid beräkning av brandbelastning.

Tabell b. Föreskriven brandteknisk klass i bärande avseende fOr en byggnad i klass Br2 eller Br3. Byggnadsdel Brandteknisk klass för byggnad i klass Br2 Br3 l. Vertikalt bärverk samt slomstabiliserande horisontellt bärverk a) bostadshus R 30 R 15 b) annan byggnad än bostadshus R 30 c) under översta källarplanet' R 90 R 90 2. Horisontellt ej slomstabiliserande bärverk a) bostadshus R 30 R 15 b) bottenbjälklag vid bostadslägenheter över sammanhängande kryputrymme R 30 R 30 c) annan byggnad än bostadshus R 30 3. Trapplopp och trapplan i trapphus under översta källarplanet R 30 R 30 ' Vid högre brandbelastning än 200 MJ/m' skall tabell (a) tillämpas. 66

:822 Bestämning av bärförmåga genom provning och/eller beräkning

Den karakteristiska bärförmågan hos en bärande byggnadsdel får bestämmasgenom - provning enligt SIS 02 48 20 (2), - beräkning enligt samma brandförlopp eller - en kombination av provning och beräkning enligt ovan.

Råd: Ytterligare rareskrifter och allmänna råd om provning och beräkning

finns i Boverkets konstruktionsregler, BFS 1993: 58, BKR 94.

5:83 Dimensionering baserad på modell av naturligt brandförlopp

Dimensionering får baseras på modell av ett naturligt brandförlopp.

Råd: Ytterligare fåreskrifter och allmänna råd om sådan dimensionering finns i

Bo verkets konstruktionsregler, BFS 1993: 58, BKR 94.

67

brandsläckning
5:9 Anordningar för brandsläckning
5:91 Tillträdesväg för räddningstjänsten

:911 Vind och yttertak

l byggnader med tre eller flera våningsplan skall vinden och varje avdelad sektion av vinden vara tillgängliga för räddningstjänsten genom luckor i yttertaket. Om räddningstjänsten inte kan förväntas nå yttertaket med sin stegutrustning, skall en brandtekniskt avskild invändig tillträdesväg ordnas.

Råd: Utvändiga tillträdesvägar bör utformas enligt kraven i avsnitt 8:24 i

tillämpliga delar.

Invändiga tillträdesvägar bör avskiljas från vindar enligt kraven får

brandcellsskiljande byggnadsdelar. Invändig tillträdesvägar till yttertak

kan anordnas från trapphus eller altan från vilken taket lätt kan nås.

:912 Källare

Källare som är belägen under översta källarplanet skall vara tillgänglig för räddningstjänsten via utvändiga eller invändiga förbindelser. Detsamma gäller för det översta källarplanet om det står i förbindelse med ett trapphus Tr2. Förbindelsen skall möjliggöra brandbekämpning utan att utrymningsvägarna från bostäder eller lokaler sätts i öppen förbindelse med källaren. Källarvåningar skall vara brandtekniskt avskilda frän tillträdesvägarna så att räddningspersonalens insats säkerställs.

5:92 Brandgasventilation

:921 Källare

Brandgasventilation av källare skall kunna ordnas i alla byggnader utom i småhus. Källare i en byggnad i klass Brl skall ha fönster eller andra öppningar mot det fria i en sådan omfattning att trapphusen inte behöver utnyttjas för brandgasventilation. I byggnader med fler än ett källarplan skall brandgasventilation kunna ordnas för varje sådant plan. Brandgasventilationen skall kunna manövreras från markplanet. Manöverdon till brandgasventilation skall förses med varselmärkning.

Räd: Fläktar bör fungera vid temperaturer upp till ca. 300oc under avsedd tid. Rökluckor bör ha en area motsvarande 0,5 %av utrymmets nettoarea vid normal brandbelastning.::::::;; 200 MJ/rn

68

5 BRANDSKYDD 5:9 Anordningar tör
brandsläckning

:922 Vind

I byggnader med fler än fyra våningsplan skall varje avdelad sektion av en vind som kan användas som förrådsutrymme förses med öppningar för brandgasventilation.

Råd: Öppningar får brandgasventilation bör ha en area motsvarande l % av fårrådsutrymmenas golvarea. Öppningarna bör vara jämnt fårdelade. Fönster eller luckor som avses användas får brandgasventilation bör vara lätt öppningsbara utifrån eller vara lätta att slå sönder.

:923 Trapphus

Trapphus i byggnader i klass Brl skall forses med anordningar som underlättar utrymning och räddningsinsatser.

5:93 Anordningar för manuell brandsläckning

I byggnader med stora nivåskillnader, i större byggnader och i byggnader där en brand kan förväntas få snabb spridning, få stor intensitet eller medfora stora risker för personskador, skall fasta anordningar finnas som underlättar brandsläckningsinsatser. I byggnader med fler än åtta våningsplan skall stigarledningar for tillforsel av vatten till brandsläckning anordnas i alla trapphus.

Råd: Ledningarna bör fårses med uttag i minst varannan våning. l byggnader där alternativa utrymningsvägar såsom brandhissar, horisontell utrymning vid vårdanläggningar o. d. finns, bör stigarledningar med uttag i varje våningsplan finnas. Såväl intag som uttag bör förses med varselmärkning enligt Arbetarskyddsstyrelsens f6reskrifter om varselmärkning på arbetsplatser, AFS

1992: 15, och med texten "Stigarledning". stigarledningar bör utformas enligt ss 3112 (l).

Luckor framfår intag bör fOrses med lås som öppnas med s. k. brand-

skåpsnyckeL

I utrymmen där brand kan fårväntas få snabb spridning, få stor intensitet och medfOra stora risker får personskador bör inomhusbrandposter finnas. Risk fårcligger normalt inte i utrymmen som skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning.

Inomhusbrandposter bör utformas enligt SS 3298 (3).

5:94 Åtkomlighet för räddningstjänsten

Om gatunät eller motsvarande inte ger åtkomlighet för räddningstjänstens fordon i samband med nödutrymning och släckinsats, skall en särskild körväg (räddningsväg) ordnas. Denna skall vara skyltad och ha uppställningsplatser som rymmer erforderliga fordon.

Råd: Om nödutrymning fårutsätts ske med rnaskinstege eller hävare, bör avståndet från gatan eller räddningsvägen till husväggen vara högst 9,0 meter.

69

OC!i MILJÖ 6:2 Luft

6 HYGIEN, HÄLSA OCH MILJÖ

Detta avsnitt innehåller f6reskrifter och allmänna råd till 3 kap. 2 och 5 §§ P BL.

6:1 Allmänt

Byggnader skall utformas så att luft-, ljus- och vattenkvalitet, fukt- och temperaturforhållanden samt hygienfårhållanden blir tillfredsställande med hänsyn till allmänna hälsokrav.

6:2 Luft
Råd: Föreskrifter och allmänna råd om ventilation och luftkvalitet i arbetsloka-

ler finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 1993:5.

6:21 Luftkvalitet till byggnad

Byggnader skall, med hänsyn till uteluftens beskaffenhet, utformas så att luft som tillfårs byggnaden blir tillräckligt ren.

Råd: Luftintag och ventilationssystem bör placeras och utformas så att de riktvärden fOr uteluft som finns i Statens Naturvårdsverks allmänna råd

90:9, 1991, inte överskrids fOr den tillf6rda luften.

6:22 Luftkvalitet i byggnad

Byggnader skall utformas så att god luftkvalitet erhålls i vistelsezonen i rum eller delar av rum där personer vistas mer än tillnilligt. Luften får inte innehålla fårareningar som medfor negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt. Kraven på inneluftens kvalitet skall ställas med beaktande av den verksamhet som avses bedrivas i rummen.

:221 Emission

Emission av gaser och partiklar från byggnadsdelar och ytmaterial får inte påverka inneluften i sådan omfattning att människors hälsa riskeras vid luftflöden enligt avsnitt 6:232.

Råd: Lågemitterande produkter bör väljas i fOrsta hand.

71

OCH MlUÖ

:222 Mikroorganismer

Byggnader och deras installationer skall utföras med sådana material och utformas så att risken for ohälsosam tillväxt av mikroorganismer begränsas. Åtgärder mot tillväxt av mikroorganismer får i sig inte ge negativa hälsoeffekter.

:223 Joniserande strålning

Byggnader skall utformas så att radonhaltens årsmedelvärde inte överstiger 200 Bq/m och gammastrålningsnivån inte överstiger 0,5 11Sv/h i rum där personer vistas mer än tillfälligt.

6:23 Ventilation

:231 Allmänt

Byggnaders ventilationssystem skall utformas så att erforderlig mängd uteluft tillförs byggnaden och så att föroreningar från verksamheter liksom luftburna utsöndringsprodukter från personer och byggnadsmaterial samt fukt, elak lukt och hälsofarliga ämnen bortförs. Ventilationseffektiviteten skall vara god.

Råd: Föreskriftens krav på god ventilationseffektivitet är normalt uppfyllt om luftutbyteseffektiviteten är minst 40 o/o.

:232 Luftväxling

Rum skall ha kontinuerlig luftväxling då de används. Uteluftflödet skall vara lägst 0,35 l/s per m golvarea. När rummen inte används får luftflödet reduceras, dock inte så att hälsorisker uppstår eller så att skador på byggnaden eller dess installationer riskeras. Reduktionen får ske steglöst, i flera steg eller som intermittent drift.

Råd: Efter en period med reducerat flöde bör normalt luftflöde anordnas under minst så lång tid som krävs f6r att åstadkomma en omsättning av luftvolymen i rummet, innan rummet åter används.

Uteluft till bostäder skall i första hand tillföras i rum eller del av rum för daglig samvaro och för sömn och vila.

Råd: Uteluftflödet till rum eller del av rum får sömn och vila bör vara minst
4 Ils per sovplats.
Till rum eller del av rum i samlingslokaler, butikslokaler o. d. där

personer vistas mer än tilWilligt bör uteluftflödet uppgå till minst 7 Ils för

varje person som samtidigt kan fOrväntas vistas där. Frånluftflödet vid mekanisk ventilation bör anordnas med en lägsta

kapacitet enligt fdljande tabell (a).

72

6 HYGIEN, HÄLSA 6:2 Luft

OCHM!UÖ

Tabell a. Frånluftflöde.

Utrymme Minsta frånluftflöde

Bostäder.

Kök 10 1/s l , forcering med minst 75% uppfångningsfårmåga får luftfåroreningar. Pentry, kokvrå 15 Ils Bad- eller duschrum med öpp- 10 Iis' ningsbart fånster Bad- eller duschrum utan öpp- l O Iis' med forcering till 30 l/s eller ningsbart fånster 15 l/s Toalettrum 10 1/s Fritidslokal 10 Iis'

Samlingslokaler, butikslokaler o. d.

Rum särskilt avsett för rökning 20 l/s per person

Hygienrum avsett får allmänheten 20 1/s per toalettstol

Sen

Städrum 3 1/s per m golvarea, dock minst 15 Iis

Tvättstuga, torkrum 10 Iis'

Avfallsrum 5 Ils per m golvarea Avfallsrum avsett enbart för torra 0,35 1/s per m' golvarea sopor Sopnedkast 50 1/s 3 2 Hisschakt 8 l/s per rn schaktarea Garage (antal parkeringar/plats 0,9 l/s per m' golvarea :5 l per 8 tim.) Garage (antal parkeringar/plats 1,81/s'' per m golvarea > l per 8 tim.)

1 Lämplig metod att prova uppfångningsfOrmåga hos en spisfläkt eller en spiskåpa finns i SS 433 05 01 (2). 2 1, Om golvarean är större än 5 m bör frånluftflödet ökas med l 1/s får varje tillkommande m därutöver. Om man skall kunna installera tvättmaskin, torktumlare eller liknande i badrum, bör ökade krav ställas på luftväxling. 3 Om hisschakt ventileras med självdrag, bör ventilationsöppningarnas sammanlag· da area vara minst 0,01 mZ /m schaktaren. ~Om garage ventileras med självdrag och golvarean är större än 50m2, bör ventila·

2 2

tionsöppmngarnas sammanlagda area vara minst 0,03 m 1m golvarea när antal parkeringar/plats.::; l under den mest belastade g. timmmarsperioden. Vid livli&are parkeringstrafik bör ventilationsöpP.ningarnas sammanlagda area vara mmst 0,06 m 11m golvarea. Om garage ventileras med självdrag och golvarean i garaget är 2, mindre än 50 m bör ventilationsöppningarnas sammanlagda area vara minst 2 2 0,002 m /m golvarea.

73

6:2 Luft

OCHMIUÖ

:233 Överluft

Risken för spridning av illaluktande eller ohälsosamma gaser eller partiklar från ett rum till ett annat skall begränsas. Avsiktlig luftfäring skall ske från rum med högre krav på luftkvalitet (t. ex. rum får daglig samvaro och rum får sömn och vila) till rum med lägre krav (t. ex. kök och hygienrum).

:234 Återluft

:2341 Bostäder Återluft i bostäder tillåts endast om installationen utformas så att - luft från en lägenhet återfårs till en och samma lägenhet, - den återförda luften renas samt - kraven på luftkvalitet, ventilation och installationer i avsnitten 6:21- 6:24 i övrigt är uppfyllda. Återluft får inte fåras till rum eller avskiljbara delar av rum får sömn och vila. Återföring av frånluft från kök, hygienrum eller andra utrymmen med lägre krav på luftkvalitet är inte tillåtet.

:2342 Barnstugor o. d. Återluft i barnstugor och andra lokaler för motsvarande verksamhet tillåts endast där det genom särskild utredning har visats att det är lämpligt samt under förutsättning att den återförda luften renas och att kraven på luftkvalitet, ventilation och installationer i avsnitten 6:21-6:24 i övrigt är uppfyllda.

:235 Vädring

Varje rum eller avskiljbar del av rum i bostäder, avsedda får daglig samvaro, sömn och vila eller får matlagning, skall ha minst ett fånster eller en vädringslucka som kan öppnas mot det fria eller mot en enskild inglasad balkong eller uteplats, som har öppningsbart fånster eller vädringslucka mot det fria.

Råd: Hygienrum bör om möjligt ha öppningsbart fånster eller vädringslucka.
6:24 Installationer
:241 Allmänt

Ventilationskanaler skall fårläggas så att de är åtkomliga får rensning och fårses med rensanordningar. Huvud- och samlingskanaler skall ha fasta mätuttag får flödesmätning. Komponenter som kräver tillsyn och skötsel eller som är avsedda att bytas med viss regelbundenhet skall placeras lätt tillgängliga och utformas så att erforderligt utbyte kan ske enkelt och säkert. Installationer får återluft i småhus skall utformas så att filter och övriga komponenter som kräver regelbunden skötsel kan underhållas och bytas av brukaren.

74

OCHMIUÖ 6:3 Ljus

Åter!uftfåring i barnstugor o. d. skall kunna stängas av helt under kortare perioder. Till- och frånluftsdon skall ha sådan utformning och vara så placerade att flödesmätning kan göras över donen och så att injustering och rengöring underlättas.

:242 Material och utförande

Kanaler och övriga komponenter får inte utfåras av eller behandlas med material som kan avge föroreningar till inneluften.

:243 Täthet

Tryckfårhållanden mellan till- och frånluftsinstallationer skall vara avpassade till installationernas täthet så att luftströmning av frånluft till tilluft inte kan ske.

Råd: Beträffande krav på täthet med hänsyn till energihushållning se avsnitt

9:22.

:244 Lufthastighet

Till- och frånluftsflödena i rum skall utformas så att ventilationssystemet inte orsakar besvärande drag.

Råd: Lufthastigheten i rum där personer uppehåller sig mer än tillfal!igt bör

vara högst O, 15 m/s i vistelsezonen under uppvärmningssäsong och annars

0,15 m/s.

:245 Fuktning eller kylning

Installationer får fuktning eller kylning av luften i ventilationssystem skall utformas och anslutas så att de inte medfår risk får att skadliga mikroorganismer eller skadliga ämnen avges till inneluften.

6:3 Ljus
6:31 Dagsljus och solljus

Rum där personer vistas mer än tillfälligt, skall ha god tillgång till direkt dagsljus. För utrymmen som innehåller arbetsplatser gäller detta, om det inte är oskäligt med hänsyn till verksamhetens art. Bostäder skall ha tillgång till direkt solljus.

Råd: Som ett schablonvärde kan gälla att fånsterglasarean i ett utrymme bör vara minst lO% av golvarean. Om byggnadsdelar eller andra byggnader skärmar av dagsljuset mer än zoo, bör glasarean ökas. En fårenklad metod

f6r kontroll av lämplig fånsterglasa rea finns i SS 9 I 42 O l (l).

75

6:3 Ljus 6 HYGIEN, HÄLSA 6:4 Temperatur OCHMIUÖ

6:32 Belysning

God belysning skall kunna ordnas i rum eller delar av rum där personer vistas mer än tillfålligt.

6:4 Temperatur
6:41 Termiskt rumsklimat

Byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller likvärdiga utrymmen där personer vistas mer än tillfålligt, skall utformas så att ett tillfredsställande termiskt inomhusklimat kan erhållas.

Råd: Föreskriftens krav är uppfyllt, om byggnaden utformas så att vid dimen-

sionerande utetemperatur - den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen beräknas bli

18'C i bostads- och arbetsrum och 20'C i hygienrum och vårdlokaler samt

i rum fOr barn i daghem och fOrskolor och får äldre i servicehus o. d., - den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rummets vistelsezon beräknas bli högst 5 K,

- yttemperaturen på golv beräknas bli lägst 16'C (i hygienrum lägst 18'C och i lokaler avsedda för barn lägst 20'C) och högst 27'C, och

- lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga O, 15 m/s.

För utrymmen i bostäder, kontor o. d. kan kravet normalt anses upp-

fyllt, om utrymmet har normal fOnsterarea och uppvärms med radiatorer, tak- eller golvvärme samt inverkan av köldbryggor beaktats vid byggnadens utformning.

6:42 Värmeeffektbehov

Värmeinstallationer skall utformas så att rumsluftens temperatur inte sjunker avsevärt vid extrema utetemperaturer. Den dimensionerande utetemperaturen får rum där personer vistas mer än tillfålligt, skall väljas så att rumsluftens temperatur sjunker högst 3 K vid sådana extrema utetemperaturer som infaller högst en gång på 20 år.

Råd: Underlag för bestämning av dimensionerande utetemperatur finns i

ss 02 43 lO (2).

76

OCH MILJÖ

6:5 Fukt

6:51 Allmänt

:511 Skadlig fukt

Byggnader skall utformas så att skador, mikrobiell tillväxt, elak lukt eller andra hygieniska olägenheter till följd av byggfukt eller inträngande fukt inte uppkommer. l våtutrymmen skall ytskikt samt fogar, anslutningar och genomföringar i dessa utformas så att de lätt kan hållas rena och så att de inte medverkar till att mögel uppstår.

Råd: Definition av vattentäthet, rengörbarhet och mögelresistens finns ss 92 36 01 (1).

:512 Inspektionsmöjlighet

Vinds- och kryputrymmen skall, om det inte är uppenbart onödigt, kunna inspekteras i sin helhet.

6:52 Markavvattning och dränering

Vatten på ytor kring byggnader och från äldre dräneringssystem skall avledas från byggnaden. Vatten från större ytor eller hårdgjorda ytor får inte avledas till byggnaders dräneringssystem. Dränering skall anordnas under och invid grundkonstruktioner i den omfattning som behövs till skydd mot vattenföring i mark och mot markfukt. Om undergrunden i sig inte bedöms vara varaktigt dränerande, skall byggnaden fårses med särskilda anordningar får att avleda vattnet.

Råd: Beträffande dränering se även avsnitt 6:623.

6:53 Byggnad

:531 Grundkonstruktion

Byggnaders grundkonstruktioner skall utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt. Golv- och väggkonstruktioner, bottenbjälklag ~amt anslutande byggnadsdelar skall utformas så att uppkomst av skadlig fukt förhindras. Utrymmen under bottenbjälklag skall ventileras i den utsträckning som krävs får att uppkomst av skadlig fukt skall förhindras.

Råd: Risken för olägenheter på grund av hög luftfuktighet bör särskilt uppmärksammas, om det fårekoromer köldbryggor i uppvärmda utrymmen eller i utrymmen under botten bjälklag. Det bör särskilt beaktas att värme~ kulvertar, rörledningar får varmt och kallt vatten samt ventilationskanaler kan ge upphov till fuktvandring och anrikning av fukt.

77

6:5 Fukt BFS !993: 57 6 HYGIEN, HÄLSA OCHMilJÖ

:532 Vägg, fönster och dörr

Väggar och fasadbeklädnader, fönster, dörrar, infåstningar, delar av ventilationssystem, fogar och andra detaljer som genombryter eller ansluter mot väggar, skall utformas så att uppkomst av skadlig fukt fårhindras.

:533 Yttertak

:5331 Taktäckning Taktäckningar skall utformas med beaktande av lutning, underlag, beläggningsmaterial, fogning, infästning, genomföringar, mekanisk påverkan och avvattning så att uppkomst av skadlig fukt förhindras.

Råd: Om kondens kan uppstå på undersidan av en taktäckning eller om en taktäckning med överlappsskarv saknar vattentät fog, bör den underliggande konstruktionen skyddas med hjälp av ett vattenavledande underlag eller på annat sätt.

:5332 Vindsutrymmen samt tak- och bjälklagskonstruktioner Vindsutrymmen, tak- och bjälklagskonstruktioner samt installationer inom sådana utrymmen och konstruktioner skall utformas så att uppkomst av skadlig fukt förhindras.

:534 Våtutrymme

Golv, väggar och tak som kan utsättas för vattenstänk, våtrengöring, kondensvatten eller hög luftfuktighet, skall ha ett vattenavvisande ytskikt. Golv och väggar som kommer att utsättas får vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten skall ha ett vattentätt ytskikt, om angränsande byggnadsdelar och utrymmen inte tål sådan fuktpåverkan. I utrymmen med golvavlopp skall golvet ha fall mot avlopp i sådana delar av utrymmet som regelmässigt blir utsatta får vattenbegjutning eller vattenspilL Bakfall får inte fårekernrna i någon del av utrymmet. Fogar, anslutningar, infåstningar och genomfåringar i vattentäta skikt skall också vara vattentäta.

Råd: Definition av vattentäthet, rengörbarhet och mögelresistens finns

SS923601 (1).

78

6 HYGIEN, HÄLSA BFS !993: 57 6:6 Tappvatten och OCH MILJÖ avloppsvatten
6:6 Tappvatten och avloppsvatten
6:61 Tappvatten

:611 Allmänt

Kallvatteninstallationer för dricksvatten skall utföras av sådant material och utformas så att kallvattnet kan uppfylla de krav i kemiskt och mikrobiellt hänseende som ställs på dricksvatten. Vatteninstallationer för tappvatten med annat ursprung än dricksvatten skall vara avskilda från dricksvatteninstallationer och varje tappställe skall märkas så att det framgår att vattnet inte är avsett som dricksvatten. Vattenberörda delar av tappvatteninstallationer skall utföras av sådant material och utformas så att inte ohälsosamma ämnen kan utlösas i tappvattnet och så att ohälsosam tillväxt av mikroorganismer i tappvattnet förhindras. Installationer skall inte avge lukt eller smak till tappvattnet

Råd: Kraven på dricksvattenkvalitet finns i Statens livsmedelsverks kungörelse

om dricksvatten (SLVFS 1989:30).

För att mängden mikroorganismer i installationer där varmvatten är

stillastående (t. ex. i beredare eller ackumulatorer) inte skall bli skadlig bör

temperaturen på vannvattnet i dessa inte understiga 600C.

:612 Varmvattentemperatur

Installationer for varmvatten skall utformas så att lägst 50°C varmvattentemperatur erhålls vid tappstället

Råd: Beträffande varmvattentemperatur se även avsnitt 8:42.

:613 Tappvattenflöde

Tappställen skall utformas så att tillfredsställande vattenflöden kan erhållas utan att störande buller, skadliga tryckstötar eller korrossion på grund av hög vattenhastighet uppstår. Rätt tempererat varmvatten skall erhållas utan besvärande väntetid.

Räd: Föreskriftens krav på visst vattenflöde är uppfyllt om minst 70% av de flöden som anges i nedanstående tabell (a) erhålls då ett sannolikt antal

anslutna vattenuttag i en byggnad öppnas samtidigt.

79

6:6 Tappvatten och 6 HYGIEN, HÄLSA avloppsvatten OCH MIUÖ

Tabell a. Normflöde vid tappställe.

Tappställe Normflöde, 1/s

För vardera varm· och kallvatten

Badkar 0,31/s Diskbänk 0,21/s Dusch 0,21/s Tvättlåda 0,2 Ils Utslagsback 0,21/s Tvättställ 0,11/s B ide O, l Ils

För enbart kallvatten

Hushållstvättmaskin (::5 5 kg) 0,21/s Vattenklosett 0,1 l/s Tappventil vid golvbrunn och gårdsbevattning till småhus 0,21/s

För mrm· eller kall~'atlen Hushållsdiskmaskin 0,21/s

Vattenvärmare utan ackumulering får ett cubostadshus bör ge en effekt
som medger ett flöde av blandat kall- och varmvatten med temperaturen
40 °C av lägst 0,35 Ils. Vattenvärmare med ackumulering fOr ett enbo-
stadshus bör vara så dimensionerad att den kan värma kallvatten av l O o c
under en tid av högst sex timmar så att två tappningar om vardera 140 l

vatten av 40 ,C, blandat kall- och varmvatten, kan erhållas inom en timme. Därvid bör tappflödet vara lägst 0,2 Ils.

Placeringen av vattenvärmare och ledningsdimensioneringen bör vara sådan att varmvatten kan erhållas inom ca 30 sekunder vid ett flöde av

0,21/s.

:614 Översvämningsskydd

Fast installerad utrustning som ansluts till en vatteninstallation och placeras i ett utrymme utan golvavlopp, skall vara fOrsedd med skydd mot oavsiktlig utströmning av vatten.

:615 Material, utförande m. m.

Tappvatteninstallationer skall utf6ras av sådant material och utformas så att de har tillräcklig beständighet mot de yttre och inre mekaniska, kemiska och mikrobiella processer som de kan fOrväntas bli utsatta för. Risk f6r skador på omgivande byggnadsdelar eller andra olägenheter på grund av frysning, kondensering eller till f6ljd av utströmmande vatten skall begrän-

sas.

Tappvatteninstallationer skall dimensioneras f6r ett statiskt vattentryck på lägst l MPa och med hänsyn tagen till den påverkan som tryckslag medför.

80

OCH MIUÖ avloppsvatten

Slangställ får inte användas för inkoppling av tappventiler, blandare e. d. Rörledningar i tappvatteninstallationer skall förläggas så att tillräckliga expansionsmöjligheter finns. Installationen skall utföras så att ätersugning och backströmning av förorenat vatten eller andra vätskor förhindras och så att inträngning av gaser och inläckning av vätskor inte kan ske. Varmvatten får inte komma in i kallvattensystemet - eller omvänt genom överströmning. Oavsiktlig värmning av dricksvatten skall undvikas.

6:62 Avloppsvatten
:621 Spillvatten

Spillvatteninstallationer skall utformas så att spillvatten kan avledas utan att installationen eller avloppsanläggningen skadas samt så att deras funktioner inte påverkas. Tappställen för tappvatten skall fårses med avloppsenheter, såvida inte spillvattnet utan olägenhet kan avledas på annat sätt. säkerhetsanordningar såsom sprinkler, nödduschar och brandposter, får anordnas utan sådana avloppsenheter. Elak lukt får inte spridas frän avloppsnätet Avloppsenheter skall anslutas till spillvatteninstallationen så att spillvatten frän en avloppsenhet med vattenlås inte kan tränga in i annan avloppsenhets vattenlås. Avloppsenheter där spillvattnet kan orsaka olägenheter till följd av elak lukt får inte anslutas till golvavlopp. Avloppsenheter för spillvatten som kan innehålla brand- eller explosionsfarliga vätskor skall utföras utan vattenlås.

:6211 Behandling av spillvatten I spillvatteninstallationer där vattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av skadliga ämnen, skall behandling av spillvattnet utfåras eller avskiljare installeras. Avlopp frän vattenklosetter får inte anslutas till bensin-, olje- eller fettavskiljare.

Räd: Avskiljare bör finnas om spillvattnet kan innehålla mer än obetydliga
mängder av

- slam eller fasta partiklar som ger påtaglig risk får avsättningar, - fett eller andra ämnen som avskiljs vid spillvattnets avkylning,

- bensin eller andra brand- och explosionsfarliga vätskor eller

- olja och andra i vatten olösliga ämnen.

:6212 Avledning av spillvattenflöde Spillvatteninstallationer skall utföras så att de kontinuerligt kan avleda ett spillvattenflöde på !50% av de tillhörande tappställenas rekommenderade normflöden. Spillvattenflödet får dock inte vara mindre än att det kan föra bort sådana föroreningar för vilka installationen är avsedd.

81

avloppsvatten OCHMIUÖ

Råd: Vid dimensionering av spillvattenledningar bör beaktas att

- ledningarnas dimension inte bör minska i strömningsriktningen,

- ledningar från vattenklosetter bör ha minst dimension 100 mm (rörbe~ teckning),

- ledning i mark bör ha minst dimension 75 mm (rörbeteckning).

:6213 Luftning Spillvatteninstallationer får självfall skall vara utformade och luftade så att tryckfårändringar som bryter vattenlås inte uppstår. Luftningsledningar skall anordnas så att olägenheter på grund av elak lukt eller fuktpåslag på byggnadsdelar inte uppstår. Luftning av spillvatteninstallationer får inte ske via byggnaders ventilationssystem.

Råd: A vskiljare, som kan innehålla brandfarliga eller explosiva gaser, olja eller fett eller som kan utveckla övertryck, bör luftas genom separata luftnings~

ledningar.

:622 Dagvatten

Dagvatteninstallationer skall kunna avleda regnvatten och smältvatten så att risken får översvämning, olycksfall eller skador på byggnader och mark begränsas. Dagvatteninstallationer skall ha anordningar för avskiljning eller behandling av sådana ämnen som kan störa funktionen eller medfåra skada på installationen, avloppsanläggningen eller recipienten.

Råd: Avskiljare bör anordnas, om dagvattnet kan innehålla mer än obetydliga

mängder av petroleumprodukter eller mer än obetydliga mängder av slam

eller fasta partiklar.

:623 Dräneringsvatten

Dräneringsvatten skall avledas med självfall direkt till mark, om detta kan ske utan att dräneringens funktion försämras, eller till dagvattenförande ledningar. Ledningar får dräneringsvatten skall fårses med brunn med slamsamlingsanordning före ledningens anslutning till dagvattenledningen.

Råd: Beträffande dränering se även avsnitt 6:52.

:624 Material, utförande m. m.

Avloppsinstallationer skall utfåras av sådant material och utformas så att de har tillräcklig beständighet mot de yttre och inre mekaniska, kemiska och mikrobiella processer som de kan fårväntas bli utsatta för. Risken får skador på omgivande byggnadsdelar eller andra olägenheter på grund av frysning, kondensering eller till följd av utströmmande vatten skall begränsas. Rörledningar i avloppsinstallationer skall förläggas så att erforderliga expansionsmöjligheter finns.

82

OCHMIUÖ 6:7 Utsläpp till omgivningen

Avloppsinstallationer for självfall skallutforas så att kapacitetsminskande slamavlagringar inte beräknas uppstå. Avloppsinstallationer skall forses med åtkomliga rensanordningar. Dessa skall placeras så att varje del av installationen kan rensas med vanligen fdrekommande rensdon.

6:7 Utsläpp till omgivningen
6:71 Allmänt

Byggnader skall utformas så att fårareningar som verksamheter i byggnaden ger upphov till kan föras bort, utan att negativa effekter med avseende på hälsa och hygien uppstår for personer som befinner sig i byggnaden eller i byggnadens omgivning. Utsläppen får inte menligt påverka mark, växter eller djur i byggnadens omgivning.

6:7 2 Förorenad luft

A vluftsinstallationer i byggnader skall utformas så att elak lukt eller fårareningar inte förs tillbaka till byggnadens luftintag eller öppningsbara fonster eller till närliggande byggnader.

Råd: Bensin- och fettavskiljare bör placeras på betryggande avstånd från öppningsbara fånster så att elak lukt inte sprids till byggnaden. Centraldamm-

sugare bör fOrses med avskiljare för synligt damm. A v luft från utsug över stekbord eller frityrkokare i storkök e. d. bör renas före utsläpp eller

spridas på sådan höjd att elak lukt kring byggnaden inte uppstår.

A vluftsöppningar och luftintag bör utföras enligt anvisningar i Svenska
Inneklimatinstitutets skrift "K.lassindelade inneklimatsystem '\ publika-

tion R l, figur 3.121 och tabell 3.122.

6:73 Förbränningsgaser

Olägenheter till följd av stoftinnehåll i rökgaser och avgaser, som släpps ut från byggnader, skall begränsas. Rökgaser och avgaser skall släppas ut via skorstenar respektive avgaskanaler med tillräcklig höjd fcir att fårhindra att olägenheter uppstår kring byggnaden eller i dess omgivning och så att fårareningar inte fors tillbaka till byggnadens luftintag eller öppningsbara fonster eller till närliggande byggnader.

83

6:7 Utsläpp till omgivningen 6 HYGIEN, HÄLSA OCH MIUÖ

Råd: Vid oljeeldning bör sottal enligt Bacharach-skalan vara högst l vid märkelfekt upp till 60 kW och högst 3 vid märkelfekt upp till 10 MW. I

fastbränsleanläggningar med automatisk bränsletillförsel bör, vid 13%

CO,, stoftutsläppet uppgå till högst 350 mglm' och medelvärdet av utsläp- 3

bränsletillfdrsel, belägna inom tätort, bör utsläppet av tjära uppgå till

högst 30 mg/MJ tillfört bränsle. För kaminer, kakelugnar och spisinsatser

i byggnader som huvudsakligen uppvärms med annan anordning bör utsläppet av tjära vara 40 mg/MJ tillfOrt bränsle. För öppna spisar som

endast är avsedda får trivseleldning kan högre utsläpp av tjära godtas.

Vid eldning med märkelfekt upp till 60 kW bör skorstenar mynna minst l meter över yttertaks högsta punkt om inte särskilda fOrhållanden förelig~

ger. Vid större märkeffekt kan genom särskild utredning visas att före-

skriftens krav uppfylls. Vid gaseldning med fläktförstärkt avgaskanal bör

denna utformas med minst de mått från byggnad som anges i Svenska
Gasfåreningens Naturgasdistributionsnormer, NGDN 90.

84

7 BULLERSKYDD BFS !993: 57 7:1 Allmänt

7 BULLERSKYDD

Detta avsnitt innehåller f6reskrifter och allmänna råd till 3 kap. 5 § och 9 kap. l§ PBL.

7:1 Allmänt

Byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till förekommande bullerkällor och så att uppkomst och spridning av störande ljud begrän-

sas.
7:11 Ljudisolering

Kraven i avsnitten 7:2 och 7:3 på ljudisolering förutsätter att luftljudsisolering, R' w. och stegljudsnivå, L' n. w. definieras och beräknas enligt SSlSO 71 7 l l (l) och SS-lSO 717/2 (l). Den största ogynnsamma avvikelsen från referenskurvan skall dock begränsas till 8,0 dB.

7: 1 2 Ljudnivå

Kraven i avsnitten 7:2 och 7:3 på högsta tillåtna ljudnivå från installationer som alstrar ljud med lång varaktighet skall avse ljudnivån då samtliga sådana installationer är i drift. Om rena toner regelmässigt förekommer, skall särskilda åtgärder vidtas för att begränsa störningarna från dessa.

Råd: Exempel på ljud med lång varaktighet kan vara ljud från ventilationsan-

läggningar, kyl kompressorer, värmepumpar o. d. Exempel på ljud med kort varaktighet kan vara ljud från tryckstötar eller vattenströmning i vatten- och avloppsinstallationer, impulsljud från startande och stoppande av hissar o. d.

Om inget annat anges, avses beträffande såväl A-vägd ljudtrycksnivå, LA, som C-vägd ljudtrycksnivå, Le, ett medelvärde över tiden, ekvivalentnivån. Med beteckningen LA,mo. avses maximal A-vägd ljudtrycksnivå.

7: 1 3 Efterklangstid

För byggnader som inrymmer bostäder eller får efterklangstiden i trapphus och korridorer inte överstiga 1,5 s respektive l,O s i oktavbanden 500, l 000 och 2 000 H z.

85

7:2 Bostäder

7: 14 Kontrollmätning

Då kontrollmätning av ljudisolering, ljudnivå eller efterklangstid sker, skall den utfåras med tillförlitlig metod.

Råd: Lämplig metod får kontrollmätning av luftljudsisolering och stegljudsnivå finns beskriven i SS 02 52 54 (I). Lämplig metod får mätning av A-vägd ljudtrycksnivå i rum finns beskriven i SS 02 52 63 (I). Lämplig metod får mätning av efterklangstid i rum finns beskriven i SS 02 52 64 (l).

7:2 Bostäder
7:21 Ljudisolering

Bostäder inklusive deras ytterväggar, bjälklag och tak, dörrar, fånster och luftintag, skall utformas så att buller utomhus och i angränsande utrymmen dämpas och inte i besvärande grad påverkar dem som vistas i bostaden. Om bullrande verksamhet gränsar till bostäder, skall särskilt ljudisolerande åtgärder vidtas.

Råd: Dygnsekvivalent ljudnivå på grund av vägtrafik bör inte överstiga

LA ~ 30 dB. Maximal ljudnivå på grund av vägtrafik nattetid mellan kl.

22:00 och 06:00 bör dessutom inte överstiga LA,ma::r. = 45 dB mer än fem
gånger per natt i utrymme avsett för sömn och vila.

Bostäder skall utformas så att - de i nedanstående tabell (a) angivna värdena på luftljudsisolering minst uppfylls och - de i nedanstående tabell (b) angivna värdena på stegljudsnivå inte överskrids.

Tabell a. Lägsta tillåtna värden för luftljudsisolering, R',.

Byggnadsdel Luftljudsisolering (dB)

Mellan lägenhet och utrymmen utanfår lägenhet R'w=53 - dock mellan lägenheter i sammanbyggda småhus R' w= 55 - och mellan utrymme innanfår tamburdörr och trapphus/korridor R'w ~ 39 Mellan lägenhet och loftgång R' w= 39

Vid mätning horisontellt tillåts l dB lägre värde

86

7 BULLERSKYDD 7:2 Bostäder 7:3 Lokaler

Tabell b. Högsta tillåtna värden på stegljudsnivå, L'

Mätpunktstegljudsnivå (dB)
I bostadsrum från trapphus, korridor eller loftgångL'n,w = 64
I bostadsrum från annat utrymme utanför lägenhetL'n,w =58 l
Kravet gäller inte vid mätning från hygienrum.
7:22 Ljudnivå

Installationer inom och utom bostäder skall utformas så att ljudnivån från dessa inte överstiger de i nedanstående tabell (a) angivna värdena. Tabell a. Högsta tillåtna värden på ljudnivå från installationer, LA, Le och

LA,mnx•

Byggnadsdel Ljudnivå (dB) Ljud med lång varaktighet: - i utrymme avsett för sömn och vila LA=30 Le= 50 - i utrymme avsett för daglig samvaro LA= 30 - i utrymme avsett för matlagning LA= 35

Ljud med kort varaktighet'

- i utrymme avsett för sömn och vila LA,m" = 35 - i utrymme avsett för daglig samvaro LA,m" = 35 - i utrymme avsett för matlagning LA,ma< = 40 1 Angivna värden gäller inte om ljudet alstras p. g. a. egna aktiviteter i den egna

bostaden.
7:3 Lokaler
7:31 Ljudisolering

Vårdlokaler, fritidshem, daghem o. d., undervisningsrum i skolor samt rum i arbetslokaler avsett för kontorsarbete, samtal o. d., skall utformas så att buller utomhus och i angränsande utrymmen dämpas i den omfattning som verksamheten kräver och inte i besvärande grad påverkar dem som arbetar eller vistas i lokalen.

87

7:3 Lokaler 7 BULLERSKYDD

Råd: Dygnsekvivalent ljudnivå, LA, samt maximal ljudnivå, LA,mall.

Tabell a. Högsta rekommenderade värde på ljudnivå på grund av vägtrafik, LA och LA,max

Tabell b. Lägsta rekommenderade värde på luftljudsisolering, R' w· Byggnadsdel Luftljudsisolering (dB)

Mellan vårdrum avsett för sömn och vila eller 1 R' undervisningsrum i skolor och utrymme utanf6r w= 48 Mellan rum i arbetslokaler avsett fOr kontorsarbete, samtal o. d. och andra utrymmen inom byggnaden men utanför kontoret

Tabell c. Högsta rekommenderade värde på stegljudsnivå, L' n,w· Mätpunkt stegljudsnivå (dB) I vårdrum avsett får sömn och vila samt i under~ visningsrum i skolor L' n, w= 64 I rum fOr kontorsarbete, samtal o. d. i arbetslokaler vid mätning från andra utrymmen inom byggnaden men utanfOr kontoret

88

7 BULLERSKYDD BFS !993: 57 7:3 Lokaler
7:32 Ljudnivå

Ljudnivån från installationer inom och utom vårdlokaler, fritidshem, daghem o. d. samt undervisningsrum i skolor får inte överstiga de i nedanstående tabell (a) angivna värdena. Tabell a. Högsta tillåtna värden på ljudnivå från installationer, LA, och

LA,mnx•

Byggnadsdel Högsta tillåtna ljudnivå (dB) Ljud med lång varaktighet: - i rum avsett för sömn och vila samt i rum avsett för undervisning i skolor LA ~ 30 Ljud med kort varaktighet': - i rum avsett för sömn och vila samt i rum avsett för undervisning i skolor

Angivna värden gäller inte om ljudet alstras p. g. a. egna aktiviteter inom rummet.

89

8 SÄKERHET VID 8:1 Allmänt ANVÄNDNING 8:2 Skydd mot fall
8 SÄKERHET VID ANVÄNDNING

Detta avsnitt innehäller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 6 och

15 §§ PBL samt 3 § fårordningen ( 1979: 21 0) om rnaskindrivna portar
m. m.
8:1 Allmänt

Byggnader skall utformas så att risken får personskador begränsas. Reglerna i detta avsnitt (avsnitt 8) gäller i vissa fall endast får sådana utrymmen i byggnader där barn kan vistas. Då så är fallet anges detta särskilt.

Räd: Med uttrycket "uuymmen där barn kan vistas" avses sådana rum, delara v rum eller utrymmen där barn i förskoleålder skall kunna vistas eller kan

tänkas uppehålla sig.

Exempel på sädana utrymmen är fOrutom bostäder och gemensamma
utrymmen i bostadshus som t. ex. korridorer, trapphus, tvättstugor och

fritidslokaler, även gästrum i hotell och sådana utrymmen i fdrskolor, barnstugor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek och andra liknande lokaler i vilka barn i fårskaleålder kan tänkas uppehålla sig. Ä ven sådana kommunikations- eller utrymningsvägar som betjänar utrymmen

där barn i fårskaleålder kan tänkas uppehålla sig omfattas av de särskilda

kraven.
8:2 Skydd mot fall
8:21 Belysning

Belysning i kommunikationsutrymmen skall vara så utformad och ha sådan belysningsstyrka att personer kan röra sig säkert inom byggnaden.

Råd: Belysning i utrymningsvägar behandlas i avsnitt 5:35. Exempel på lämplig utformning av belysningsinstallationer finns i SS 94 21 04 (l).

91

ANVÄNDNING

8:22 Yta avsedd att beträdas

Ytor som är avsedda att beträdas skall utformas på sådant sätt och utföras av sådant material att risken för halkning eller snubbling begränsas. Oväntade förändringar av ytmaterialens haJkegenskaper skall undvikas. Ytorna skall utformas utan oväntade små nivåförändringar, ojämnheter eller låga hinder som är svåra att upptäcka. Yttertak som kan beträdas skall ha skäligt skydd mot halkning samt utföras så att genomtrampning inte riskeras.

Råd: Vid bedömning av om halkrisk f6religger bör särskilt lutande ytor och

sådana ytor där fukt, väta och nedisning f6rekommer beaktas. I utrym· men där man vanligen vistas utan skor (t. ex. i hygienrum eller i utrymmen i badanläggningar) bör ytmaterialens egenskaper anpassas till detta. Metod får bestämning av olika materials friktionstal vid halkning finns

i ss 92 35 15 (2).

Arbetarskyddsstyrelsens fdreskrifter och allmänna råd om yttertak och underlagstak som har erforderligt skydd mot genomtrampning finns i 7 §

AFS 1986:3 och 13 § AFS 1983:12.

8:23 Större nivåskillnad

Vid större nivåskillnader och vid öppningar i tak, bjälklag e. d. krävs särskilda skyddsanordningar mot personskador till följd av nedstörtning.

:231 Fönster och dörr

J utrymmen där barn kan vistas skall öppningsbara fönster och glaspartier vars karmunderkant sitter lägre än I ,8 meter över golvet ha säkerhetsbeslag, spärranordning eller annat skydd som begränsar risken för att barn skall falla ut. Balkongdörrar och motsvarande skall ha säkerhetsbeslag och spärranordning som hindrar barn från att öppna och passera dörren. säkerhetsanordningar behöver inte finnas på fönster eller fonsterdörrar i markplanet.

:232 Trappa, ramp och balkong

Trappor och ramper skall utformas så att personer kan förflytta sig säkert. Från alla utrymmen där personer vistas mer än tillfålligt skall trappor och ramper möjliggöra säker transport av sjukbår om sådan transport inte kan ske med hiss eller annan fast anordning. Trappor skall i sidled avslutas mot begränsningsväggar eller förses med räcken.

Råd: Vid utformning av trappor bör trappans lutning och längd samt måttfOr-

hållande mellan trappstegens höjd och djup beaktas. Trappans lutning i

gånglinje bör inte ändras inom samma trapplopp. Enstaka trappsteg med avvikande höjd bör inte fårekomma. Där så inte kan undvikas bör trappstegen tydligt markeras. stegdjupet i trappor bör vara minst 0,25 meter, mätt i gånglinjen.

92

ANVÄNDNING

Trapplanen bör ha minst samma bredd som trappan. Dörrar på trapplan bör placeras så att passage inte fårsvåras. I nerbostadshus bör

trapplan med dörrar vara minst 1,3 meter breda.

Trappor, ramper, balkonger o. d. i utrymmen där barn kan vistas, skall utformas så att risken för barnolycksfall begränsas.

Råd: Öppningar mellan plansteg i trappor bör vara högst l 00 mm.

Inom bostäder bör trappor vara utformade så att grindar kan monteras i trappans övre och nedre del.

Trapploppen i trappor i byggnader i flera plan som innehåller fler än två bostäder och som inte har hiss för bårtransporter, skall ha en minsta bredd på l ,20 meter.

Råd: Vangstycken, socklar, räcken, ledstänger o. d. bör inte på någon sida

inkräkta mer än högst l 00 mm på trapploppens bredd. Avståndet mellan

begränsningsväggar och trapploppens sida bör vara högst 50 mm.

:2321 Räcke och ledstång

Trapplopp, trapplan, ramper och balkonger som inte avgränsas av väggar, skall ha räcken som begränsar risken för personskador. Trappor och ramper med högre fallhöjd än 0,50 meter skall ha ledstänger eller motsvarande på båda sidor. Ledstänger eller motsvarande skall vara lätta att gripa om.

Räd: Trappor som är bredare än 2,5 meter bör delas med räcken eller ledstänger

i två eller flera lopp.

Räcken i trapplopp bör vara minst 0,9 meter höga. Om en öppning vid sidan av ett trapplopp är så stor att störtningsrisk fåreligger och fallhöjden är mer än ett normalt våningsplan, bör räcket vara minst l, l meter högt. Räcken på trapplan inom en bostad bör vara minst 0,9 meter höga. Räcken pä andra trapplan, balkonger och loftgångar bör vara minst

1,1 meter höga.

Räcken i utrymmen där barn kan vistas, skall utformas så att risken för personskador till följd av klättring eller krypning begränsas.

Råd: Räcken på balkonger, trapplan och trapplopp bör, upp till en höjd av

0,8 meter, utformas sä att de inte medger klättring. Vertikala öppningar

bör vara högst 100 mm breda. Fritt mått i höjdled mellan ett balkongräckes underkant och balkong-

golvet eller mellan ett trappräckes underkant och trappstegens stegnos bör vara högst 50 mm. Fritt mätt i höjdled mellan ett trappräckes underkant och ett trapplan eller golv bör vara högst l 00 mm.

93

ANVÄNDNING

:233 Öppning

Öppningar i ytor som är avsedda alt beträdas skall vara täckta av luckor, galler, trallar eller andra lämpliga skyddsanordningar om de inte avgränsas av skyddsräcken e. d. I och utanfår byggnader där barn kan vistas skall luckor, galler, trallar o. d. utformas så att de inte kan lyftas av barn och så att risken får personskador begränsas.

:234 Lekredskap på tomtmark

Fasta lekredskap skall anordnas så att risken för personskador begränsas.

Råd: Underlag till gungor, klätterställningar och dylika lekredskap bör vara

stötdämpande och i övrigt så utformat att risken får personskador begrän-

sas. Exempel på lämpligt utförande finns i SS 99 I O 16 (I) och ss 99 10 17 (I).

8:24 Tillträdes- och skyddsanordning på tak

:241 Allmänna krav

Byggnader vars yttertak kan beträdas skall, om det inte är uppenbart onödigt, fårses med anordningar får tillträde till och förflyttning på taken samt anordningar till skydd mot personskador genom nedstörtning, i den omfattning och på sådant sätt som anges i detta avsnitt (avsnill 8:24). Fasta tillträdes- och skyddsanordningar, inklusive infåstningar, skall ha tillräcklig hållfasthet och styvhet och utföras av beständigt material. De skall vara fåslade i bärande konstruktioner eller andra byggnadsdelar som har tillräcklig hållfasthet.

Råd: Exempel på lämpliga anordningar med tillräcklig hållfasthet och styvhet finns i SS 83 13 30 (2), SS 83 13 31 (2), SS 83 13 32 (l), SS 83 13 33 (l), SS 83 13 36 (l), SS 83 13 40 (I) samt SS 83 13 42 (1). Exempel på beständigt material är lättmetall, rostfritt stål, varmförzinkat stål eller skydd

med motsvarande korrosionshärdigheL Exempel på lämpliga infåstningar

finns i Hus AMA 83, avsnitt X6.

:242 Tillträdesanordning

:2421 Tillträde till tak Om en byggnads fasadhöjd närmast uppstigningsställe till tak är - större än 4 meter men högst 8 meter, skall tillträde anordnas antingen invändigt eller utvändigt via fast monterad eller fållbar väggstege, - större än 8 meter, skall tillträde till tak anordnas invändigt via en taklucka eller vägglucka i uppbyggnad på taket. Fasta stegar skall avslutas nedtill så att inte barn kan nå dem från marken. Då lös stege an vänds skall det finnas en anordning vid takfoten som förhindrar att stegen kan glida.

94

ANVÄNDNING

Då tillträde anordnas via invändig uppstigningsanordning skall uppstigningsöppningar fårses med skyddsräcke om - byggnadens fasadhöjd närmast uppstigningsstället är större än 4 meter och - taklutningen är större än l :4. Råd: Takluckor bör ha dagermått om minst 0,6 x 0,6 meter och väggluckor

dagermått om minst 0,6 x 0,8 meter. Om nivåskillnaden mellan vånings- eller vindsplan och tak- eller vägglucka överstiger 1,2 meter, bör en fast eller fållbar stege anordnas.

Lämplig utformning på fasta stegar finns i SS 83 13 40 (l), lösa stegar finns i SS 2091 (3) och glidskydd för lösa stegar finns i SS 83 13 42 {l). Exempel på lämpliga räcken finns i SS 83 13 33 (l) och på lämpligt utformade väggluckor i SS 83 13 34 (l). Exempel på skyddsräcke för uppstigningslucka finns i SS 83 13 33 (l).

:2422 Tillträde till och längs taknock Fast takstege, takbrygga eller kombination av fast takstege och takbrygga skall finnas mellan uppstigningsställen på tak och taknock om - byggnadens fasadhöjd närmast uppstigningsstället är större än 4 meter, - byggnadens taklutning är större än l: l O och - avståndet i takets plan mellan uppstigningsstället och taknocken är mer än l meter. Byggnader skall ha en brygga vid taknock får fårflyttning längs taket om - byggnadens fasadhöjd är högre än 8 meter och - byggnadens taklutning är större än l :4.

Råd: Lämplig utformning på fast takstege och takbrygga finns i SS 83 13 32 {l).

:2423 Tillträde till skorsten Fast takstege, takbrygga eller kombination av fast takstege och takbrygga skall finnas från uppstigningsställe till skorsten om - byggnadens taklutning är större än l: l O och - avståndet från uppstigningsstället till skorstenen är mer än l meter. Råd: Fast takstege och takbrygga kan utföras enligt SS 83 13 32 ( 1 ).

:2424 Uppstigningsanordning på och i skorsten skorstenar skall fårses med uppstigningsanordning, om skorstenshöjden vid uppstigningsstället är större än 1,2 meter. Om skorstenens innerarea vid basen är större än l m', skall uppstigningsanordning anordnas invändigt. Om kanalen fårses med en godtagen anordning får mekanisk sotning, exempelvis ett tryckluftssystem, får skorstenen fårses med en utvändig uppstigningsanordning. Fast stege fordras inte, om tillsyn eller skötsel ändå kan ske på ett sådant betryggande sätt som anges i avsnitt 8:2425. Om fallhöjden är större än lO meter, skall uppstigningsanordningen fårses med skydd mot nedstörtning. I skorstenar med en eller flera rökkanaler inom samma mantel skall viiplan anordnas på 30-metersnivån och därpå följande 10-metersnivåer. Uppstigningsutrymmen skall fårses med belysning och kunna ventileras.

95

ANVÄNDNING

Råd: Skyddsanordningar mot nedstörtning, omfattande skena, löpsko och sä~ kerhetsbälte och som godkänts av Arbetarskyddsstyrelsen, uppfyller foreskriftens krav. Exempel på lämpliga stegar finns i SS 83 13 36 (l) och lämpligt skydd mot fall finns i SS 83 13 40 (l).

:2425 Arbetsplan på skorsten Skorstenar skall fårses med tillräckligt stora arbetsplan om - skorstenshöjden vid uppstigingsstället överstiger 2 meter, - totala fallhöjden är större än 8 meter eller - speciella säkerhetsrisker föreligger. Arbetsplan får utgöras av stegplattor om totala fallhöjden är högst 8 meter och uppstigningsanordning ändå krävs. Arbetsplan skall fårses med skyddsräcke eller dylikt.

Råd: Arbetsplan bör vara minst 0,30 x 0,60 meter och utgöras av en horisontell yta på skorstenens krön eller av en plattfonn som ligger högst 0,5 meter under krönet. Skyddsräcken bör vara minst l meter höga och ha fOljare vid överkanten och på halva räckhöjden.

stegplattor bör minst ha mätten 0,35 x 0,30 meter. Skyddsräcken kan utgöras av stödbyglar placerad på stegens ena sida ovanfor stegplattan.

Arbetsplan fordras inte om tillsyn eller skötsel ändå kan ske på ett betryggande sätt.

Råd: Exempel på ett betryggande sätt får rensning eller skötsel av skorstenar är nyttbara steganord:1ingar, som är fårsedda med en minst 0,35 x 0,30 meter stor stegplatta och som kan fårankras så att stadigt stöd ges vid arbete med skorstenen.

:2426 Tillträde till annan anordning Fast takstege, takbrygga eller kombination av fast takstege och takbrygga skall finnas mellan uppstigningsställen på tak och anordningar på tak som fordrar tillsyn och service om - byggnadens fasadhöjd närmast uppstigningsöppningen är större än 4

meter,

- byggnadens taklutning är större än l: l O och - avståndet i takets plan mellan uppstigningsöppningen och anordningen

är mer än l meter.

Räd: Exempel på lämpliga fasta takstegar och takbryggor finns i SS 83 13 32 ( 1 ).

Exempel på sådana anordningar som avses i f6reskriften är fläktar, värmeväxlare och solfångare.

:243 skyddsanordning

:2431 Fästanordning för linor till säkerhetsbälte Om byggnadens fasadhöjd är större än 4 meter skall taket, oavsett taklutning, ha fästanordningar får linor till säkerhetsbälten eller säkerhetsselar vid taknocken eller motsvarande högre del av taket.

96

8 SÄKERHET VID BFS !993: 57 8:2 Skydd mot fall ANVÄNDNING 8:3 Skydd mot skador genom
sammanstötning, klämning eller snubbling
Råd: Fästanordningar kan utgöras av lämpligt utformade nockräcken eller

takbryggor.

Fästanordningar kan utgöras av fastöglor med högst 3 meters inbördes

avstånd monterade på högst lO meters avstånd från takfoten, om taklut-

ningen är högst l: 10. Småhus med normal utformning bör fårses med två

lämpligt placerade fastöglor på taket. Exempel på lämpliga nockräcken finns i SS 83 !3 3! (2), takbryggor finns i SS 83 !3 32 (l) och fastöglor finns i SS 83 !3 30 (2).

:2432 Fotstöd vid takfot och takbrott

Vid takfot och takbrott skall stadigt fotfäste anordnas om - byggnadens fasadhöjd är större än 8 meter och - byggnadens taklutning är större än l :3.

Råd: Exempel på lämpliga fotrännor med konsolkrok finns i Hus AMA 83. avsnitt M-.21! och M-.4!3.

:2433 skyddsanordning vid fönster, lanterniner, brandventilatorer i tak o. d.

Takfönster, lanterniner, brandventilatorer i tak o. d. med större dagermått än 0,6 x 0,8 meter och som kan komma att beträdas och inte kan bära en person, skall fårses med skyddsanordningar mot nedstörtning. Beträdbara nedåtöppnade brandventilatorer skall fårses med galler, nät e. d. som skydd mot nedstörtning. Takfånster som lutar mer än 600 behöver inte fårses med skyddsanordningar.

Råd: TakfOnster o.d. bör godtas, om de utformas så att deras kanter når minst 0,35 meter över takytan eller om de fOrses med ett minst 0,5 meter högt räcke. Räcken bör placeras runt om takfånster o.d., om taklutningen är högst l: l O eller om takfånster har ett horisontellt mätt som överstiger 4 meter. Vid större taklutning eller vid fånster med mindre mätt kan räcke placeras upptill och vid sidorna av fönstret.

Exempel på räcken vid takfånster som uppfyller kravet på skydd mot nedstörtning finns i SS 83 13 33 (2).

8:3 Skydd mot skador genom sammanstötning, klämning eller snubbling
8:31 Byggnad eller del av byggnad

:311 Allmänt

Byggnader skall utformas så att risken får personskador till fåljd av sammanstötning med dörrar, trappor, pelare, stora glasytor, nedfallande fåremål, utskjutande byggnadsdelar eller motsvarande hinder begränsas.

4 13-1028 97

sammanstötning, klämning ANVÄNDNING

eller snubbling

Byggnaders rörliga delar och anordningar skall vara placerade och utformade så att risken får personskador genom klämning, snubbling eller liknande begränsas. Byggnadsdelar som kan utgöra fara eller hinder skall placeras och utformas så att ofrivillig sammanstötning undviks. Där så inte kan ske skall hindren markeras. Skyltar eller andra markeringar skall vara så placerade och utformade att de lätt kan uppmärksammas även av personer med nedsatt synfårmåga. Balkonger som är belägna över en gångbana på mindre höjd än 2,20 meter, skall utformas så att de kan uppmärksammas av personer med nedsatt synfårmåga.

Råd: Pendeldörrar bör utformas så att de medger genomsikt.

:312 Fri höjd

Fri höjd i trappor, utrymningsvägar eller andra kommunikationsutrymmen skall vara minst 2,0 meter.

:313 Glas i byggnad

Glasytor som är oskyddade och så belägna att personer kan komma i kontakt med dem, skall utformas så att risken för personskador begränsas. Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan fårväxlas med dörrar eller öppningar, skall vara tydligt markerade.

Räd: Sårlana glasytor som avses i fOrsta stycket bör dimensioneras fOr dynamisk påverkan av en människa. Då enbart risk får skärskador fåreligger, bör glas med brottkaraktär som inte ger upphov till skärskador användas. Härdat eller laminerat glas bör användas i - dörrar i daghem, fårskolor och skolor, om avståndet från glasytan till golvet är mindre än l ,5 meter, - korridorer, entn!er och andra kommunikationsutrymmen, om avståndet från glasytan till golvet är mindre än 1,5 meter samt - fånster. dörrar eller glaspartier i andra utrymmen där barn kan vistas än bostäder, om avståndet frän glasytan till golvet är mindre än 0,8 meter. Planglas som är minst 4 mm tjockt bör normalt godtas i såväl fånster som dörrar i bostäder oberoende av avståndet från glasytan till golvet, om glasets bredd inte överstiger l ,O meter.

:314 Inredning och utrustning

I utrymmen där barn kan vistas skall fast inredning och utrustning som är lätt åtkomlig för barn utformas så att den inte kan välta och så att barn inte kan komma till skada genom att öppna lådor eller luckor eller genom att klättra på dem.

Råd: För fOrvari ng av vassa hushållsredskap bör det finnas en låda med säkerhetsbeslag eller en annan säker anordning.

98

8 SÄKERHET VID 8:3 Skydd mot skador genom ANVÄNDNING sammanstötning, klämning eller snubbling
8:32 Rörlig anordning med tillhörande utrymme

:321 Hisschakt, hissmaskinrum och brytskivsrum

Byggnadsdelar som berörs av hissinstallationer skall vara så utformade att risken för personskador begränsas.

Råd: Föreskrifter och allmänna räd om hissinstallationer finns även i Arbetar-

skyddsstyrelsens föreskrifter, AFS 1989:5, AFS 1990:20, Hissar, och Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 130:1978, Rullstolshissar.

:3211 Hisschakt m. m.

Hissinstallationens rörliga delar och säkerhetsanordningar skall endast vara åtkomliga för behöriga och utformade så att säkerheten inte äventyras av yttre faktorer.

Råd: Hissinstallationens rörliga delar och säkerhetsanordningar kan antingen omges av schaktväggar, schaktbotten och tak med tillräcklig styrka och

täthet, eller placeras oåtkomligt för beröring exempelvis utanpå den bygg-

nad eller byggnadsdel som hissen betjänar.
För att fdrebygga att säkerheten hos en hiss inte äventyras av yttre

faktorer som t. ex. damm, regn, snö e. d. bör hisschaktet ha täta väggar och tak. Alternativt bör alla säkerhetsanordningar o. d. på korg och i schakt

vara kapslade eller skyddade på annat tillfredsställande sätt.

Se även arbetarskyddsstyrelsens f6reskrifter och allmänna råd i 6 §,

AFS 1989:5 Hissar.

Ett hisschakt får endast innehålla sådana anordningar som ingår i hissinstallationen. l byggnadsdelar som omsluter ett hisschakt får endast finnas sådana dörr- och lucköppningar som erfordras för hissens användning, tillsyn och nöd utrymning. Dörrarna och luckorna skall vara så utformade att risken för personskador begränsas, En schaktvägg som vetter mot en korgöppning utan dörr skall ha en för hissens användningsområde tillräcklig styrka och en så jämn, hård och glatt yta att risken för personskador begränsas.

Råd: En väggyta som är putsad med cementbruk eller som är klädd med

natursten har en tillräckligt härd yta. En väggyta putsad med kalkbruk

anses däremot inte vara tillräckligt hård. En målad slät yta, en yta av plåt

eller polerad natursten är tillräckligt glatt. En stålglättad betongyta utan

särskild efterbehandling anses däremot inte var tillräckligt glatt. Väggar i schakt får en persontillåten hiss - utom varupersonhiss i industribyggnader, lagerbyggnader o. d. - kan vara av glas med tillräcklig

hållfasthet.

Om risk för personskador föreligger, skall det finnas särskilda anordningar till skydd mot nedstörtning i ett hisschakt eller klämning av personer som befinner sig i schaktet. Banor för hisskorg och motvikt skall vara belägna inom samma schakt eller, i förekommande fall, inom samma sektion av ett schakt.

99

8:3 Skydd mot skador genom BFS !993:57 8 SÄKERHET VID sammanstötning, klämning ANVÄNDNING eller snubbling

Råd: Till skydd får en person som befinner sig under en hisskorg eller ovanpå
ett hisstak bör det finnas ett tillräckligt stort utrymme i hissens ändlägen

får att personskador inte skall uppstå till f6ljd av klämning.

I hisschakt med två eller flera hissar bör det dessutom finnas skiljeväggar med tillräcklig styrka och täthet mellan närbelägna hissar i

hela hisschaktets längd. Skiljeväggar behövs inte från en höjd av 2,5 meter

över schaktbott en, om korgtaket fårses med fast räcke.

Utrymmen under ett hisschakts botten får användas för framdragning av rör och elektriska kablar, om utrymmet är avskilt och låsbart. Om utrymmet är beträd bart, skall särskilda åtgärder vidtas för att begränsa risken fOr personskador vid nedstörtning av korg eller motvikt.

Råd: Exempel på särskilda åtgärder som uppfyller kraven finns i avsnitt 5.5 i SS 2097- l {l) respektive SS 2097-2 {l).

:3212 Hissmaskinrum, brytskiverum Utrymmen fOr hissmaskineri och brytskivor får endast vara åtkomliga fOr behöriga och får endast innehålla anordningar för hissinstallationen. Ett hissmaskinrum får vara gemensamt fOr flera hissar. Hissmaskinrum och brytskiverum skall kunna nås utan att hissen behöver användas.

Råd: Exempel på lämpligt utformade hissmaskinrum och brytskiverum finns i avsnitt 6.1, 6.3 och 6.4 i SS 2097 - l {l) resp. SS 2097-2 {l).

:322 Maskindriven port, vägg o. d.

:3221 Allmänt Maskindrivna portar, väggar o. d. som omfattas av fOrordningen (1979:210) om maskindrivna portar m. m., skall utfaras så att risken fOr personskador begränsas även vid strömbortfall eller funktionsfel på drivoch skyddsanordningar. Maskindrivna portar, väggar o. d. skall kunna öppnas och stängas manuellt och anordnas så att de fOrhindras att falla ned okontrollerat. Portar med gångdörr skall anordnas så att risken för personskador då gångdörren används begränsas.

Råd: Risk för klämskador, skärskador och skador vid nedstörtning av port m. m. bör särskilt beaktas. Horisontellt rörliga portar med hjul som går eller hänger på räls bör vara tippsäkra och hjulen bör vara urspårningssäkra. Vertikalt rörliga portar bör fårses med fånganordning som vid fel i lyftanordningen hindrar nedstörtning. Port med gångdörr bör ha en anordning som fårhindrar att porten kan manövreras maskinellt om dörren är öppen.

Skylt med uppgift om tillverkare, tillverkningsnummer och tillverk-

ningsår bör finnas på varje maskindriven port m. m. Instruktion får användning och skötsel av en maskindriven port e. d. bör finnas på väl synlig plats i portens omedelbara närhet.

100

8 SÄKERHET VID 8:3 Skydd mot skador genom ANVÄNDNING sammanstötning, klämning ellersnubbling

:3222 Undantag från krav på tillstånd, stoppdon m. m.

Maskindrivna, impulsstyrda skjutdörrar, slagdörrar och raterdörrar (karuselldörrar) som är typgodkända samt garageportar fOr enskilt bruk i småhus får användas utan sådant tillstånd som krävs enligt föreskrifterna i fårordningen (1979:210) om maskindrivna portar m.m. Sådana portar behöver inte heller ha stoppdon. Raterdörrar skall dock vara fårsedda med nödstoppdon.

:3223 Styrning med hålldon

Hålldon får maskindrivna portar m. m. skall dels vara så placerade att god sikt erhålls mot porten, dels vara tydligt och varaktigt märkta med texten Öppna och Släng. Hålldon skall vara så utformade att obehöriga inte kan aktivera donen. Maskindrivna väggar skall alltid vara hålldonsstyrda. Stoppdon med särskilt varselmärke skall finnas på båda sidor om väggen vid respektive ändläge. Om väggen vid öppnings- respektive stängningsrörelse går in i ett schakt där en person kan få plats, skall väggen vara så anordnad att manövrering av denna fårhindras om någon person befinner sig i schaktet.

Råd: Golv i schakt klätt med kontaktrnatta, som fårhindrar manövrering av väggen, uppfyller kravet på skydd mot manövrering i andra stycket.

:3224 Styrning med impulsdon

Maskindrivna portar o. d. som styrs med impulsdon, skall vara så anordnade att de bromsas och ändrar rörelseriktning vid risk får att personer kläms mellan rörliga portdelar eller mellan sådan rörlig del och ett fast f6remål. Raterdörrar skall bromsas utan att ändra rörelseriktning. Portens rörliga delar skall utformas så att klämkraftens verkan minimeras. Stoppdon med särskilt varselmärke skall anbringas på väl synlig och lättåtkomlig plats på både in- och utsidan av porten och i dess omedelbara närhet.

Råd: För portar o. d. bör klämkraften mellan mötande anslagskanter eller mel-

lan anslagskant och fast karmdel inte överstiger 150 N, om kraften är

avlastad inom 5 sekunder. Kraften får tillf:illigt uppgå till 450 N under högst 0,5 sekunder.

I vikportar bör klämkraften i vikningsdelen mellan mötande portblad

eller mellan portblad och fast f6remål, placerat närmare än 600 mm från portbladets rörelseområde, inte uppgå till mer än 600 N, mätt 500 mm

från gångjärnscentrum, om klämkraften är avlastad inom 5 sekunder.

Kraften kan dock momentant gå upp till 900 N under högst 0,5 sekunder.

På horisontellt rörliga portar bör anslagskanten till en höjd av minst 2,0 meter och på vertikalt rörliga portar anslagskanten i hela sin längd

vara försedd med kontaktlist som täcker portbladets tjocklek.

För horisontellt rörliga portar bör dess karmsidstycke och får vertikalt rörliga portar dess karmöverstycke - där öppningsrörelse kan orsaka

klämskador - på båda sidor om portbladet vara försett med kontaktlis-

ter. Detta gäller fOr karmsidstycket till en höjd av minst 2,0 meter och fOr karmöverstycket i hela dess längd. Annan teknisk lösning än kontaktlist kan användas, om klämkraften vid provmätning i varje enskilt fall inte överskrider de värden som anges ovan.

101

8:3 Skydd mot skador genom 8 SÄKERHET VID sammanstötning, klämning eller snubbling ANVÄNDNING 8:4 Skydd mot brännskador

Stoppdon som utgörs av stoppknapp märkt enligt SS-IEC 73 (3) uppfyl-

ler rareskriftens krav.
Särskilt varselmärke, i fonn av en vit femuddig stjärna på grön botten,

bör utformas enligt SIS 03 12 l O (l).

:323 Rulltrappa och rullramp

Byggnadsdelar i anslutning till rulltrappor eller rullrampsinstallationer skall vara så placerade och utformade att risken för personskador genom snubbling eller klämning begränsas.

Räd: Risken för barnolycksfall genom felaktig användning av balustrader bör

särskilt beaktas. Arbetarskyddsstyrelsens fdreskrifter och allmänna råd

om rulltrappor och rullramper finns i AFS 1986:16. Exempel på lämpligt anordnande av rulltrappor och rullramper finns i SS 2096 (l).

:324 Annan rörlig anordning

Soptransportörer skall ha hålldonsstyrda och låsbara manöverdon. Manuella vipportar skall anordnas så att risken för personskador begrän-

sas.
Råd: Manuella vipportar bör fåstas med genomgående skruv med mutter eller

motsvarande i byggnadsdelar som har tillräcklig bärfårmåga. Infästning med s. k. fransk skruv uppfyller inte f6reskriftens krav på begränsning av risken får personskador.

Arbetarskyddstyreisens föreskrifter och allmänna råd om lyftbord finns i AFS 1985:13.

8:4 Skydd mot brännskador

Byggnader och deras installationer skall utformas så att brännskaderisken för personer som vistas i eller i anslutning till byggnaderna begränsas.

8:41 Heta delar av byggnad eller installation

:411 Värmeinstallation

Lätt åtkomliga delar av värmeinstallationer o.d. skall förses med skydd mot ofrivillig beröring, om de har så hög yttemperatur att de vid beröring kan ge upphov till brännskador. I utrymme där barn kan vistas skall risken för barnolycksfall särskilt beaktas.

102

8 SÄKERHET VID 8:4 Skydd mot brännskador ANVÄNDNING
Räd: Skydd mot ofrivillig beröring bör anordnas, om ytteroperaturen överstiger

90"C. I hygienrum samt i fOrskolor och fritidshem bör lätt åtkomliga delar

fårses med skydd mot ofrivillig beröring, om ytteroperaturen överstiger

60"C. Handdukstorkar kan ha en högre yttemperatur, om de placeras så

att risken fOr barnolycksfall begränsas. De angivna ytteroperaturerna avser lackerade eller omålade metallytor.

För andra material kan andra yttemperaturer, som ur brännskadesyn~

punkt motsvarar den för metall, accepteras.

:412 Spis, diskmaskin, tvättmaskin o.d.

För barn lätt åtkomliga utvändiga ytor på spisar, diskmaskiner, tvättmaskiner o. d. skall fOrses med skydd mot ofrivillig beröring, om de har så hög yttemperatur att de vid beröring kan ge upphov till brännskador.

Råd: Hällskydd till spisar bör utformas så att de når minst O, I meter över

spishällen och täcker spisens framkant och dess sidor till 0,2 meter från
framkanten räknat. Om spisen är åtkomlig från sidan, bör hela den

åtkomliga sidan täckas av hällskyddet. Ugnsluckor, placerade lägre än

0,8 meter över golvet, bör ha säkerhetsbeslag.

Åtkomliga metallytor på lägre höjd än 0,8 meter över golv på spisar,

diskmaskiner, tvättmaskiner o. d. bör ha en ytteroperatur som inte över-

stiger gooc. För andra material kan andra yttemperaturer, som ur bränn~

skadesynpunkt motsvarar den får metall, accepteras. Exempel på lämpligt

utformade spisar finns i SS-EN 60 335-2-6 (2).

:413 Värmeeffekt från strålningskälla

Fast monterade värmestrålningskällor får inte utformas så att personer som befinner sig i deras närhet kan få brännskador eller obehag.

Räd: Elsäkerhet för värmestrålningskällor behandlas i 42 och 111 §§ Statens energiverks Starkströmsföreskrifter, STEV-FS 1988: l med ändring i STEV -FS 1990: l.

8:42 Varmvattentemperatur

Varmvattentemperaturen vid tappställen for hushållsändamål och personlig hygien får inte överstiga 65'C. Varmvattentemperaturen vid tappställen i fasta duschar som inte kan regleras från en plats utanfOr duschplatsen samt i duschar for personer som inte fOrväntas kunna reglera temperaturen själva får inte överstiga 38'C. Anordningar for reglering av varmvatten skall placeras och utformas så att risken fOr personskador genom forväxling av varm- och kallvatten begränsas.

Råd: Beträffande varmvattentemperatur se även avsnitt 6:612.

103

8:5 Skydd mot explosioner 8 SÄKERHET VID ANVÄNDNING

8:5 Skydd mot explosioner
8:51 Byggnad

Byggnader och delar av byggnader där särskilda risker får explosion eller utbrott fårekommer, skall utformas så att risken för personskador för personer som uppehåller sig i eller intill byggnaden begränsas.

Råd: Hantering av brandfarliga och explosiva varor regleras i fåreskrifter utfår-

dade av Sprängämnesinspektionen med stöd av lagen (1988: 868) om

brandfarliga och explosiva varor.
Högtryckspannor som har högre drifttryck än l MPa och som har
vatten- och ängrum på sammanlagt mer än 0,5 m bör placeras i en

särskild byggnad. Detta gäller också större tryckkärl av annat slag, t. ex.

ångackumulatorer, kokare och gasbehållare.
8:52 Värmeinstallation

Pannanläggningar eller andra anordningar får värmning av varmvatten skall förses med säkerhetsanordningar som begränsar risken för personskador till följd av för högt tryck eller för hög temperatur i anläggningen.

Räd: Föreskriftens krav är uppfyllt, om anläggningen utfOrs i enlighet med Arbetarskyddsstyrelsens fåreskrifter och allmänna råd om tryckkärl och

andra tryckbärande anordningar i AFS 1990: 15 och Tryckkärlsstandardi-

seringens Varm· och hetvattenanvisningar (YVA 1993) och Fastbränsle-

eldningsanvisningar (FBEA 1993) enligt f61jande punkter:

- Ett slutet expansionskärl bör placeras så att en uppvärmning av kärlet till följd av egencirkulation, konvektion och strålning undviks.

- l de fall krav ställs på att en pannanläggning for drift med fast bränsle

skal! förses med en termiskt verkande anordning som hindrar att högsta tillätna temperatur överskrids, bör installationen vara ansluten till en

allmän va~anläggning eller till en enskild va~anläggning med betryggande

anordningar för tryckhällning eller med erforderlig säkerhetsanordning mot otillåtet hög temperatur.

104

ANVÄNDNING

8:6 Skydd mot drunkning

8:61 B_ass~ng o.d. som är avsedd för bad eller

s1mmng

Bassänger o.d. på tomtmark skall utformas med ett tillfredsställande skydd mot barnolycksfalL En plaskdamm eller motsvarande med maximalt 0,2 meter vattendjup behöver dock inte ha särskilt skydd. Bassängers tömningssystern skall utformas så att risken för personskador till följd av insugning begränsas.

Råd: Lämpliga skyddsanordningar för bassänger o.d. som är avsedda fOr bad

eller simning kan t. ex. vara: - Ett minst O, 9 meter högt staket som ansluter till mark på ett sådant sätt att barn inte kan krypa under och som är utfört så att det inte medger

klättring. Om det finns grind i staketet, bör den fOrses med säkerhetsbes~

lag eller annan lämplig anordning som hindrar barn från att öppna grin-
den.

- En skyddstäckning med presenning eller skyddsnät med högst 50 mm

maskvidd och som har ett sådant utfOrande att risken får personskador begränsas.

Där hastighets~ och flödesdimensionering inte kan ge tillfredsställande

säkerhet mot personskador vid bassängtömning, bör tömningsöppningar fårses med galler e.d.
8:62 Annan bassäng, behållare, brunn o.d.

Bassänger, behållare o.d. som inte är slutna och där vatten eller annan vätska förvaras, skall utformas med ett tillfredsställande skydd som begränsar risken för personskador till följd av fall i vattnet eller vätskan.

Räd: Vid utformningen bör särskilt risken får barnolycksfall beaktas.

:621 Brunn

Lock och galler på brunnar skall ha betryggande hållfasthet. De skall ges en utformning som begränsar risken för barnolycksfalL

Råd: Brunnslock bör ha låsanordning.

5 13-1028 105

ANVÄNDNING

8:7 Skydd mot instängning
8:71 Dörr och lås

Dörrar till bad-, dusch- och toalettrum eller andra utrymmen där oförutsedd instängning kan medföra risk för personskador skall ha en sådan stängningsanordning att en reglad eller låst dörr kan öppnas både inifrån och utifrån utan nyckel eller särskilt verktyg. l utrymmen där barn kan vistas skall dörrar till drift- och skötselutrymmen fårses med sådan stängningsanordning att de kan öppnas inifrån utan nyckel. Bastu skall utformas så att snabb utrymning möjliggörs. Dörrar till bastu skall vara utåtgående eller av pendeltyp. Dörren skall utföras utan lås och utformas så att dörrbladet inte kan fastna i karmen till följd av värmeutvidgning eller påverkan av fukt. I utrymmen där barn kan vistas skall sådana dörrar eller lock till frys-, kyl- och svalskåp o. d. som är lätt åtkomliga får barn, ha sådan stängningsanordning att dörren eller locket kan öppnas ini}i'ån av ett barn.

Råd: Lämplig utformning av dörrar eller lock som kan öppnas inifrån finns i

SS-EN 60 335-2-24 (l) .

8:72 Särskild anordning i hiss

Persontillätna hissar skall ha en sådan larmanordning att en person som är instängd i hissen kan ge nödsignal till en plats varifrän hjälp kan erhållas eller tillkallas. Hisschakt skall utfåras så att nödevakuering kan genomfåras utan omfattande ingrepp i hisschaktets konstruktion.

106

ANVÄNDNING

8:8 Skydd mot förgiftning

Förbindelser mellan lokaler där giftiga gaser förekommer och lokaler där personer vistas mer än tillfålligt får endast anordnas, om betryggande åtgärder vidtagits för att begränsa risken för personskador till följd av förgiftning.

Råd: Förbindelser kan anordnas som luftsluss.

I bostadslägenheter och andra likvärdiga utrymmen där barn kan vistas, skall säker förvaring av kemisk-tekniska preparat, medicin o.d. kunna anordnas.

Råd: Utrymmena bör vara fårsedda med säkerhetsbeslag eller på annat sätt
göras svåråtkomliga får barn. För fOrvari ng av hälsofarliga kemisk-teknis-

ka preparat, såsom maskindiskmedel, grovrengöringsmedel och petroleumprodukter, bör det finnas ett läsbart utrymme, beläget exempelvis

högt i ett städskåp enligt SS 83 41 26 (1). För förvaring av mindre hälsofarliga preparat, såsom milda disk- och tvättmedel, bör det finnas ett bänkskåp med säkerhetsbeslag eller ett skåp som är placerat minst 1,4

meter över golvet. För fårvari ng av medicin bör det finnas ett särskilt låsbart utrymme.

I ett garage med mer än 50 m nettoarea skall det finnas skyltar som varnar för risken för koloxidförgiftning.

Råd: På skylten bör anges att det är förbjudet att tomgängsköra fordon.

107

8:9 Skydd mot elslötar 8 SÄKERHET VID elchocker ANVÄNDNING

8:9 Skydd mot elstätar och elchocker

Byggnader skall utformas så att risken för personskador till följd av elstätar och elchocker begränsas.

Råd: Elsäkerhetsfåreskrifter finns i Elsäkerhetsverkets Starkströmsfåreskrifter,

STEV -FS 1988: l, 1988: 2, 1989: l och 1990: l, NUTEK-FS 1992: l samt 1992:3.

108

OCH VÄRMEISOLERING

9 ENERGIHUsHÅLLNING OCH V ÄRMEISOLERING

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 3 § PBL och 3 § fastbränslelagen (1981 :599).

9:1 Allmänt

Byggnader skall vara utformade så att energibehovet begränsas genom låga värmeförluster, effektiv värmeanvändning och effektiv elanvändning. Kraven enligt avsnitt 9:2 Begränsning av värmefijrluster och avsnitt

9:3 E.Uektiv värmeanvändning gäller inte för byggnader

- som endast används kortare perioder eller - där inget uppvärmningsbehov föreligger under större delen av uppvärmningsperioden. Kraven enligt avsnitten 9:2 och 9:3 behöver inte uppfyllas för byggnader där det genom särskild utredning visas att värmetillskott från processer inom byggnaden täcker större delen av uppvärmningsbehovet. Kraven enligt avsnitten 9:2 och 9:3 behöver inte heller uppfyllas för byggnader där det genom särskild utredning (omfijrdelningsberäkning) visas att behovet av tillförd energi för uppvärmning, tappvarmvatten och värmeåtervinning inte överskrider vad som skulle behövas med kraven uppfyllda. Därvid får den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten, U m, inte överskrida kraven i avsnitt 9:211 med mer än 30%. I de fall krav på särskilda anordningar enligt föreskrifterna i avsnitt 9:3 inte ställs, får endast 50% av den energibesparing som beräknas uppnås genom att sådana anordningar ändå installeras, tillgodoräknas i en omfördelningsberäkning.

109

OCH VÄRMEISOLERING

9:2 Begränsning av värmeförluster
9:21 Klimatskärm
:211 Värmeisolering

:2111 Högsta tillåtna genomsnittliga värmegenomgångskoefficient Den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten Um, bestämd enligt föreskrifterna i avsnitt 9:2112, får för de byggnadsdelar som omsluter bostäder respektive lokaler inte överskrida de värden som kan beräknas enligt nedanstående formel (a) respektive (b):

Um.kc.wförbostäder~O,l8+0,95 (a)

:r om

Um.krn' för lokaler~ 0,24+0,95 AAr (b) om Arean Ar får därvid medräknas med högst O, 18 A upp·

BETECKNINGAR Um.krn' högsta tillåtna genomsnittliga värmegenomgångskoefficient (W/m' K). Ar sammanlagd area (m') för fönster, dörrar, portar o. d., beräknat med karmyttermått. Aom sammanlagd area (m ) för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft. Med omslutande byggnadsdel avses sådan byggnadsdel som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmt eller icke uppvärmt utrymme. Aupp uppvärmd bruksarea (m') enligt SS 02 10 52(!).

:2112 Beräkning av genomsnittlig värmegenomgångskoefficient Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um, skall beräknas för den sammanlagda yta som gränsar mot uppvärmd inneluft för de byggnadsdelar som begränsar ett utrymme mot det fria, mot mark och mot delvis uppvärmt eller icke uppvärmt utrymme. Um beräknas enligt nedanstående formel (a):

(a)

110

OCH VÄRMEISOLERING

För va !je omslutande byggnadsdels yta mot uppvärmd inneluft beräknas därvid värmegenomgångskoefficienten, U;, enligt nedanstående formel (b): U;= n, n, (Up-n3 ) (b)

BETECKNINGAR u. praktiskt tillämpbar värmegenomgångskoefficient får en byggnadsdel, bestämd enligt föreskrifterna i avsnitt 9:2113. A; arean (m ) för byggnadsdelens yta mot uppvärmd inneluft För fönster, dörrar, portar o. d. beräknas A; med karmyttermått n, reduktionsfaktor avseende markens värmelagring. n, = O, 75 för byggnadsdelar som gränsar mot mark eller uteluftsventilerat kryprum. n1 = l ,O för övriga byggnadsdelar. n2 temperaturfaktor får korrigering till innetemperaturen + 20'C

lj-lu

O.z= - - 18 där l; = innetemperaturen och 1, = utetemperaturen För byggnadsdelar mot det fria eller mot mark skall t,= + 2'C väljas.

n3 avdrag från fönsters mörker-U-värde med hänsyn till solinstrålningen enligt följande tabell (a). Avdrag medges endast för fönsterareor ::5 15% av A opp·

Tabell a. Värdet på n3 med hänsyn till solinstrålningen
Fönsterorienteringn,
SO-SV1,2
SO-NO,SV-NV0,7
NO-NY0,4
Om fånsterorientering inte är känd0,7 I I l

OCH VÄRMEISOLERING

:2113 Praktiskt tillämpbar värmegenomgångskoefficient för en byggnads de/. Den praktiskt tillämpbara värmegenomgängskoefficienten, Up, får en byggnadsdel beräknas enligt nedanstäende formel (c):

(c)

Inverkan av köldbryggor inom de omslutande byggnadsdelarnas ytor mot uppvärmd inneluft, t. ex. vid vägg- och bjälklagsanslutningar, balkongplattor, kantbalkar och skärmtaksanslutningar, skall beaktas. BETECKNINGAR UP praktiskt tillämpbar värmegenomgångskoefficient (W/m K). R. praktiskt tillämpbart värmemotstånd (m' K/W). 11Ur korrektion for köldbryggor i form av fåslanordningar o. d. 11U, korrektion får ofullkomligheter vid montering av byggnadsdelens komponenter som t. ex. värmeisolering och reglar med hänsyn till aktuell produktionsfårutsättning och kontroll. !1U, korrektion for ofullkomligheter vid montering av byggnadsdelens komponenter som t. ex. värmeisolering och reglar beroende på byggnadsdelens konstruktiva utformning. 11Uw korrektion för nederbörd och vind vid omvända tak. Råd: Metoder fOrberäkning av Rp beskrivs i SS 02 42 02 (2) och SS 02 42 30 (2).

Värden på AU-termer samt metoder för bestämning av köldbryggors inverkan finns i Bovcrkcts rapport Värmeisolering.
:212 Lufttäthet

Byggnadens klimatskärm skall vara så tät att det genomsnittliga luftläcka- 2 get vid ± 50 Pa tryckskillnad inte överstiger 0,8 Ils m får bostäder och I ,6 Ils m för andra utrymmen. Därvid skall arean A om enligt definition i avsnitt 9:2111 beaktas. Råd: Metod för bestämning av luftläckage finns i SS 02 !5 51 (2).

112

9 ENERGIHUSHÅLLNING 9:2 Begränsning av värmeförluster OCH VÄRMEISOLERING
9:22 Ventilation

:221 Värmeisolering och täthet

Luftbehandlingsinstallationer skall ha sådant värmemotstånd och sådan täthet att energiförluster begränsas.

Råd: Föreskriftens krav på värmemotstånd är uppfyllt, om temperaturfallet för ventilationsluften är högst 3 K i

- tilluftkanaler, - äterluftkanaler och - frånluftkanaler anslutna till värmeåtervinnare eller värmepumpin~

stallat i on.

Exempel på utfOrande som uppfyller föreskriftens krav på täthet finns i VVS AMA 83, avsnitt 57 Lt(/ibelzandlings;ystem, och avsnitt T Apparater,

kanaler. don m. m. i it{/ibehandlingssystem. Därvid förutsätts att kanaler~

na utfOrs i lägst täthetsklass B.

:222 styrsystem

Luftbehandlingsinstallationer i andra byggnader än flerbostadshus skall utformas så att uteluftsflödet kan reduceras när byggnaden eller en del av den inte brukas. Minskningen skall kunna ske steglöst, i flera steg eller som intermittent drift.

9:23 Värmeproduktion och värmedistribution

:231 Pannors verkningsgrad

Pannor som eldas med flytande eller gasformiga bränslen skall utformas så att god fårbränningsverkningsgrad erhålls.

Räd: Pannor, med effekt :5 400 kW, som eldas med flytande bränsle uppfyller fdreskriftens krav, om fårbränningsverkningsgraden är~ 90% och sottal

:;:; l enligt Bacharach-metoden.

:232 Varmvattenberedning

Installationerna får tappvarmvatten skall utformas så att tillfård värme så långt som möjligt kan nyttiggöras vid tappställena.

Råd: Rörledningar bör isoleras så att värmeavgivningen inte överstiger vad som anges får värmeinstallationer i avsnitt 9:234. Härvid kan bortses från ledningar utan cirkulation, med di 20 mm, om de är förlagda i uppvärmt utrymme.

ll3

9:2 Begränsning av värmefOrluster 9 ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING

:233 Temperaturnivå för värmevatten

I byggnader som innehåller bostäder eller arbetsrum skall värmesystem med vatten som värmebärare vara så utformade att framledningstemperaturen vid dimensionerande värmeeffektbehov inte överskrider 55°C. Första stycket gäller inte, om det kan påvisas att en högre temperaturnivå medför omfattande ändringar vid en övergång till alternativa värmekällor. Första stycket gäller inte heller for byggnader som ansluts eller planeras att anslutas till ett centralt värmeförsörjningssystem, där systemets utformning eller den anslutna bebyggelsens karaktär är sådan att den foreskrivna temperaturnivån bedöms vara olämplig.

:234 Skydd mot termisk förlust

Värmeinstallationer skall utformas så att så mycket som möjligt av värmeavgivningen från installationen nyttiggörs i de utrymmen som skall värmas.

Råd: Föreskriftens krav är uppfyllt får värmevatten, om temperaturfallet vid

transport i fram~ respektive returledningen är högst l K. Rörledningar i ett rum bör anordnas så att den okontrollerade värrneav~

givningen till rummet inte överstiger 25 o/o av den till rummet tillfårda värmeeffekten. Värmepannor, varmvattenberedare, ackumulatorer och värmeväxlare bör isoleras så att ytteroperaturen på isoleringens utsida ( eldstadsluckor undantagna) inte överstiger 35oC vid 20°C lufttemperatur.

:235 Styrsystem

Värmeinstallationer skall forses med reglerutrustning. Värmetillforseln till byggnader och del av byggnader skall kunna minskas steglöst, i ett flertal steg eller som intermittent drift.

Råd: Byggnader bör, vad avser reglering av värmetillfdrseln, indelas med hänsyn till bl. a. användning, orientering och planlösning samt eventuellt annat värmetillskott. Värmeinstallationer i byggnader som innehåller bostäder bör förses

med anordningar får automatisk eller manuell styrning av värmeavgiv~

n ingen i varje bostadsrum.

114

9 ENERGIHUSHÅLLNING 9:2 Begränsning av värmeförluster OCH VÄRMEISOLERING 9:3 Effektiv värmeanvändning

:236 Omställning till eldning med fasta bränslen

Råd: Omställning till eldning med fasta bränslen regleras i fastbränslelagen ( 1981 :599}. Vid omställning till eldning med inhemskt fast bränsle bör en effektreduktion till 60% av eldningsanläggningens märkeffekt godtas. Härvid

fårutsätts att anläggningen är så utf6rd att byggnadens nominella värmeef-

fektbehov vid behov kan tillgodoses på annat sätt under den kallaste

perioden. Detta kan då ske till exempel genom användning av olja som
bränsle eller användning av el panna. En reducerad värmeproduktionsfOrmåga under en bränslefårsärjnings-
kris bör godtas för värmeanläggningar som betjänar bostadshus, hotell,

skolor, kontor eller andra arbetslokaler, eftersom det därvid kan bli nöd-

vändigt att begränsa tillförseln av tappvarmvatten samt att sänka rumstemperaturen. Därfår kan, för de byggnader som anges här, pannorna dimensioneras får importbränsle, trots att pannorna vid eldning med inhemskt fast bränsle i regel får en reducerad effekt. Den reducerade

effekten fOrutsätts uppgå tilllägst 60% av pannans märkeffekt. Om det krävs möjlighet att ställa om till eldning med inhemskt fast

bränsle, bör det finnas utrymme får fårvaringav tillräcklig mängd bränsle inom fastigheten.
9:3 Effektiv värmeanvändning

Byggnader vars energibehov får uppvärmning av ventilationsluft överstiger 2 MWh/år, skall förses med särskilda anordningar som begränsar energiförlusterna om värmeenergibehovet - i huvudsak tillgodoses med olja, kol, gas eller torv eller - tillgodoses med el helt eller delvis under perioden november t. o. m.

mars.

Anordningarna skall medfåra att byggnadens behov av energi minskas med minst 50% av den energimängd som behövs får uppvärmning av ventilationsluften.

Råd: För bostäder är föreskriftens krav uppfyllt, om Juftbehandlingsinstallatio-

nerna fårses med lämpligt dimensionerade värmeväxlare eller värmepumpar. Värmeväxlare bör därvid överfåra värme från frånluften till

tilluften med lägst 60% temperaturverkningsgrad. Kanaler, fOrlagda i eller

utanfår klimatskalet, bör fårses med kanalisolering av minst 150 mm

mineralull (l.~ 0,05 W/m K} eller motsvarande. Lämpligt dimensionerade

värmepumpar bör svara får hushållens behov av tappvarmvatten eller ge minst samma minskning av värmeenergibehovet.

115

9:4 Effektivelanvändning 9 ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING

9:4 Effektiv elanvändning

Byggnadstekniska installationer som kräver elenergi skall utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt.

Råd: Föreskriftens krav är uppfyllt, om ventilation, fast belysning, elvärmare

och motorer kan påvisas vara dimensionerade fOr lågt effekt~ och energibehov.

116

Förteckning över standarder m.m. som byggreglerna hänvisar till

SIS - standardiseringskommissionen i Sverige

(Siffran inom parentes efter standardnumret anger utgåva)

Publikationsnummer TitelAvsnitt i BBR
SMS-EN 54 Automatiska brandlarmanläggningar5:3541
SS-IEC 73 (3) Färger på signallampor och tryckknappar8:3224

SS-ISO 717/1 (l) Byggakustik - Värdering av ljudisolering i 7: Il byggnader och av byggdelar - Del l: Ljudisolering i byggnader och hos invändiga byggdelar SS-ISO 717/2 (l) Byggakustik - Värdering av ljudisolering i 7: Il byggnader och av byggdelar - Del 2: stegljudsisolering SS209! (3) Stegar- Bärbara stegar 8:2421

SS2096(1)Rulltrappor och rullramper - säkerhetsregler 8:323
ss 2097-1 (l)Hissar - Elektriska hissar - Säkerhetsregler 3:32 8:3211 8:32!2
ss 2097-2 (l)Hissar - Hydrauliska hissar - Säkerhetsregler 3:32 8:3211 8:3212
SS3112(1)Brandmateriel - Stigarledning får brandsläck- 5:93 ni ng
ss 3298 (3)Brandmateriel - Brandposter med formstabil 5:93 slang
SS36II(l)Brand och räddning- Varselmärkning 5:351
SS021052(1)Area och volym får husbyggnader - Termino- 9:211 logi och mätregler
ss 02 15 51 (2)Byggnader - Bestämning av lufttäthet 9:212 117

SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige }orts.

Publikationsnummer Titel Avsnitt i BBR SS 02 42 02 (2) Värmeisolering - Byggnadsdelar - Beräkning 9:2113 av värmemotstånd SS 02 42 30 (2) Värmeisolering - Plåtkonstruktioner med 9:2113 köldbryggor - Beräkning av värmemotstånd SS 02 43 10 (2) Dimensionerande utetemperatur-Byggnaders 6:42 effektbehov SIS 02 48 20 (2) Brandprovning - Byggnadsdelar. Bestämning 5:62 av motståndsförmåga vid brand 5:631 5:81 5:822 SS 02 52 54 (l) Byggakustik - Mätning av ljudisolering i bygg- 7:14 nader och hos byggnadselement - Internationell standards giltighet som svensk standard SS 02 52 63 (l) Byggakustik - Ljudnivå i rum - Fältprovning 7:14 SS 02 52 64 (l) Byggakustik - Mätning av efterklangstid i rum 7:14 - Fältprovning SIS 03 12 l O (l) Bildsymboler för märkning 8:3224 SS 03 17 Il (2) Varningssignaler med ljud och ljus 5:3542 SS-EN 60 335-2-6 (2) Elektriska hushållsapparater och liknande 8:412 bruksföremål - Säkerhet - Del 2: Särskilda fordringar på elspisar, kokhällar, ugnar och liknande bruksföremål för hushållsbruk SS-EN 60 335-2-24 (l) Elektriska hushållsapparater och liknande 8:71 bruksföremål - Säkerhet - Särskilda fordringar på kylar och frysar för livsmedel SS 76 35 20 (l) Hissar- Personhissar, klass l, Il och III 3:124 SS 76 38 10 (2) Hissar. Manöver- och signalorgan 3:124 SIS 82 72 02 (2) Brandspjäll - Luckbrandspjäll 5:662

118

SJS- standardiseringskommissionen i Sverige forts.

Publikationsnummer Titel Avsnitt i BBR ss 83 13 30 (2) Takskydd - Fästöglor för säkerhetslina - 8:241 Funktionskrav 8:2431 ss 83 13 31 (2) Takskydd - Nockräcken och takfotsräcken - 8:241 Funktionskrav 8:2431 ss 83 13 32 (l) Takskydd - Takbryggor, taktrappstegar och 8:241 takpionstegar - Funktionskrav 8:2422 8:2423 8:2426 8:2431 ss 83 13 33 (l) Takskydd - Räcken - Funktionskrav 8:241 8:2421 8:2433 ss 83 13 34 (l) Takskydd - Tak- och väggluckor - 8:2421 Funktionskrav SS831336(1) Takskydd - Skorstensstege - Funktionskrav 8:241 8:2424 SS831340(l) Takskydd - Stegar för fast vertikal montering 5:374 - Funktionskrav 8:241 8:2421 8:2424 ss 83 13 42 (l) Takskydd - Glidskydd för lösa stegar - 8:241 Funktionskrav 8:2421 ss 83 41 26 (l) Inredning - Skåp för bostäder - Tillbehör 8:8 SS 84 JO 05 (2) Varurnottag 3:331 ss 91 42 01 (l) Byggnadsutformning - Dagsljus - Förenklad 6:31 metod för kontroll av erforderlig fönsterglas-

area

ss 91 42 21 (3) Byggnadsutformning - Bostäder - Inred- 3:125 ningsmått 3:21 3:221 ss 92 35 15 (2) Golvmaterial - Bestämning av friktionstal vid 8:22 halkning

119

SIS- standardiseringskommissionen i Sverige forts.

Publikationsnummer Titel Avsnitt i BBR ss 92 36 01 (l) Väggbeklädnader får våtutrymmen i bostäder 6:511 - Funktionskrav 6:534 ss 94 21 04 (l) Elinstallationer i byggnader - Uttag och andra 8:21 anslutningspunkter - Omfattning och placering SS 99 JO 16 (I) Lekredskap - Stötdämpande underlag - 8:234 säkerhetskrav ss 99 10 17 (l) Lekredskap - Anläggningar - Säkerhetskrav 8:234 ss 433 05 01 (2) Spisfläktar och spiskåpor - Funktionsprovning 6:232

Utländsk standard

Publikationsnummer Titel Avsnitt i BBR

Arbetarskyddsstyrelsen
Publikationsnummer TitelAvsnitt i BBR
AFS 1981:15 Skydd mot skada genom ras2: l
AFS 1983:6 Arbetsställningar och arbetsrörelser3:32
AFS 1983:12 Takarbete8:22
AFS 1985:13 Lyftbord8:324
AFS 1986:3 Byggnads- och anläggningsarbete2:1 8:22
AFS 1986:14 Sprängarbete2:2
AFS 1986:16 Rulltrappor och rullramper8:323
AFS 1986:17 Bergarbete2:2

120

BBR94 Bilaga l

Arbetarskyddsstyrelsen forts.

Publikationsnummer TitelAvsnitt i BBR
AFS 1989:5 Hissar3:32 8:321 8:3211
AFS 1990:15 T ryckkärl och andra tryckbärande anordningar8:52
AFS 1990:20 Hissar (ändring av AFS 1989:5)3:32 8:321
AFS 1991:6 Underhåll av teknisk anordning2:41 3:32
AFS 1992:1 Personalutrymmen (ändrad genom AFS 1993:6)3:31
AFS 1992:2 Asbest2:3
AFS 1992:15 Varselmärkning på arbetsplatsen5:93 5:351
AFS 1993:5 Ventilation och luftkvalitet6:2
AFS 1993:6 Personalutrymmen (ändring av AFS 1992: l)3:31
ASS An v 130:1978 Rullstolshissar (Ändrad genom AFS 1987:9)8:321
Boverket
Publikationsnummer TitelAvsnitt i BBR
Boverkets rapport Värmeisolering, ISBN 91-38-12196-49:2113
Allmänna räd 1993:2 Riktlinjer får typgodkännande Brandskydd5:2 5:631

BFS 1988:18 Boverkets Nybyggnadsregler, NRl-4 BFS 1990:28 BFS 1991:38 BFS 1993:21 BFS1993:58 Boverkets Konstruktionsregler, BKR 94

121

Lagar - Förordningar - Föreskrifter -

EG-rättsakter

Publikationsnummer Titel Avsnitt i BBR 89/106/EEG Rådets byggproduktdirektiv 85/C 136/0 l Rådets resolution angående ny metod

122

BBR 94 Bilaga l

Övrigt
Publikationsnummer TitelAvsnitt i BBR
TNC95 Plan- och byggtermer 1994, Tekniska nomenklaturcentralen, utgåva ll :6
SP FIRE 105 Brandprovningsmetoder för fasader 1986, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB5:631
Publikation R l Klassindelade inneklimatsystem, Svenska Inneklimatinstitutet6:72
NGDN90 Svenska Gasfåreningens Naturgasdistributions-6:73
normer

Hus AMA 83, ISBN 91-7332-164-8 8:241 8:2432 VVS AMA 83, ISBN 91-7332-250-4 9:221 VVA 1993 Varm- och hetvattenanvisningar, 8:52 Tryckkärlsstandardiseringen FBEA 1993 Fastbränsleeldningsanvisningar, Tryckkärls- 8:52 standardiseringen RUS 110:5 Försäkringsfårbundet - Regler får automatisk 5:3541 brandlarmsanläggning

123

sakregister

A-vägd ljudtrycks- balkong, inglasad 55, 74 brandfOrlopp, fullstännivå 85,86 balustrad l 02 digt 35 ackumulator 79, 114 barnolycksfall 15, 102, brandfOrlopp, naturaggregatrum 56 103 ligt 65 akustiskt larm 40 barnstuga, återluft i 74 brandgasventilation 60, allmänbelysning 39 barnvagn 24 68 alternativt boende 34, 42 bassäng 105 brandhiss 33 angöringsplats 20 bastu 106 brandlarm, automaarbetslokal 37, 71, 76, belysning 24, 76, 91 tiskt 40, 42 87, 88,115 bensin- och fettav- brandpost 81 arbetsplan 96 skiljare 83 brandskyddsdokumentaarbetsrum 19 bergarbeten 15 tion 17, 29, 30 askrum 43 beständighet 27 brandskyddsridå 59 automatisk styrning 114 bilverkstad 4 7 brandskyddsteknisk anautomatisk vattensprink- biograf 21, 34 ordning 17, 29 leranläggning 51, 52, bjälklag 65, 66 brandskyddsåtgärd 29 53, 62, 65 boendeformer fOr stude- brandsluss 32, 33, 36, automatiskt brand- rande och ungdom, sär- 37,60 larm 40,42 skilda 22 brandspjäll 58 avfall, skrymmande 25 boendeformer for äldre, brandteknisk isoleavfallsrum 51, 73 särskilda 21 ring 56 avfallsutrymme 19, 25, bostad 21, 48, 52, 73, 76 brandteknisk klass 30, 60 bostad, uteluft till 72 31, 36, 51, 52, 53, 55, avgaskanal 45, 46 bostad, återluft i 74 56, 57 avgaskanal, fläktfor- bostad i flera plan 23 brandvägg 63, 64 stärkt 84 bostadshus 115 bruksanvisning 17 avloppsanläggning 82 bostadskomplement 24 brukstid 16 avloppsenhet 81 bostadslägenhet 53, 65 brunn 82, 105 avloppsinstallation 82, bostadsrum 19, 58 brunnslock 105 85 bostadsrum klass Br2 42 brytskiva 61 avloppsvatten 79, 81 bostadsrum klass Br3 42 brytskiverum 25, 98, 100 avluftsinstallation 83 bostadsutformning 22 brännbart material 32, avskiljande i brandteknisk bottenbjälklag 77 50, 52,55, 56 klass 32 brand, bärfOrmåga brännskada l 02 avskiljande konstruk- vid 65 bränsledriven motor 45 tion 63 brandbelastning 65 bränslefOrråd 43, 59 avskiljare 81 brandcell 33-38, 42, 48, buller 79, 86, 87 avskiljbar del av rum 22 51, 52, 54, 56, 59, 60,61 bullerskydd 85 brandcellsgräns 32 butikslokal 72, 73 Bacharach-metoden 113 brandcellsskiljande bygg- byggarbetsplats 15 Bacharach-skala 84 nadsdelar 51 byggfukt 77 backströmning 81 brandfarlig vara l 04 byggnad, luftkvalitet i 71 bad- eller duschrum 73 brandfarlig verksamhet, byggnad, sektionering balkong 22, 35, 55, 92, lokal fOr 34, 46, 49 av 63 93, 94. 98 byggnadsarbete 15

125

byggnadsdelar, brandcells- effektiv elanvänd- fotstöd vid takfot 97 skiljande 51 ning 109, 116 framledningstemperabyggnadsteknisk installa- effektiv värmeanvänd- tur 114 tion 116 ning 109,115 fritidshem 87, 88, 89, byggnad klass B r l 48 effektreduktion 115 103 byggnad klass Br2 48 efterklangstid 85 fritidslokal 73 byggnad klass Br3 48 elak lukt 72, 77, 83 fritidsverksamhet 34 bärande konstruktion 65 elanvändning, effek- frityrkokare 83 bärförmåga 27, 29, 58, tiv 109, 116 frysning 80 65 elchock 108 frånluft 75 bärförmåga vid brand eldningsapparat 43, 44, f rå n! uftsdon 7 4 65 46,58 frånluftsflöde 72, 73 bärverk 65 eldstad 42, 43, 45, 47, 58 frånluftskanal 114 bärverk, horisontellt 66 eldstadsplan 43, 47 frånluftssystem 57 bärverk, vertikalt 66 elenergi 116 fukt 72, 77 elkabel 39 fuktförhållande 71 C-vägd ljudtrycksnivå 85 elstöt 108 fuktning eller kylning 75 centraldammsugare 83 eluttag 24 fullständigt brandförelvärmare 116 lopp 35 daghem 87, 88, 89 emission 71 funktionskontroll av vendaglig sam var o 22 energibehov 109, 115 tilationssystem 17 dagrum 49 energibesparing l 09 fyllning 16 dagsljus 75 energiförlust 115 fåslanordning till säkerdagvatten 82 energihushållning 109 hetsbälte 96 detaljhandel 41 entre 21,22 fönster 53, 54, 55, 78, dimensionerande utetem- expansionskärl l 04 86,94 peratur 76 explosion 29, 45 fönster, tak- 97 dimensionerande värme- explosion, risk för l 04 fånster i avskiljande byggeffektbehov 114 explosion, skydd nadsdel 32 diskmaskin l 03 mot 104 fånster som utrymningsdrag 75 explosionsfarlig väts- väg 36 dricksvatten 79 ka 81 förbindelsekanal 43, 46 drift- och underhålls- explosiv gasblandning 47 fårbränningsgas 83 instruktion 15, 16 explosiv vara 104 fårbränningsdränering 77 extrem utetemperatur 76 kammare 43 dräneringsvatten 82 föreskriven last 65 duschplats 23 fasadbeklädnad 53 förflyttningsväg 21 dörr 21, 53, 55, 78, 98, fast belysning 118 förhållande, kritiskt 40 106 fast bränsle l 04, 115 förorening 71, 72 dörr, självstängande 32, fasta mätuttag 74 fårskola 34, 42, 49, 59, 53 fastbränsleanläggning 84 103 dörr i avskiljande bygg- fastbränslelagen 115 förvaring 22 nadsdel 32 filter 74 dörr i utrymningsväg 38 flyktplats 35 gammastrålning 72 dörr till bastu l 06 fläktförstärkt avgas- garage 19, 46, 47, 51, 60, kanal 84 73, 107 effektbehov 116 fläktrum 53 garageport 100 flödesmätning 74

126

gasblandning, explo- hälsoeffekt, negativ 71, klämkraft l O l siv 47 72 klämning l 02 gaseldning 84 hälsofarligt material 16 kokvrå 73 gaser 71, 107 hälsofarligt ämne 72 kommunikationsgemensamt utrymme 23, hälsokrav, allmänna 71 utrymme 19, 20 24 högtryckspanna 104 kondens 78 genomf6ring 32, 51, 77, hörsal 34 kondensering 80 78 konsert 34 glas i byggnad 98 idrifttagande 16 konstruktion, avskiljangolv 78 imkanal 50, 57 de 63 golv, yttertemperatur impulsdon, styrning konstruktion, bäranpå 76 med 101 de 65 golvkonstruktion 77 industri 51 kontaktlist l O l granntomt 62 industribyggnad 99 kontaktmatta l O l grundvattenfårhållan- industrilokal 47 kontinuerlig luftväxde 16 inglasad balkong 55, 74 ling 72 grundvattensänkning 16 inglasat uterum 55 kontor 36, 52, 87, 115 gruppbostad 22, 34 inkastluckor 60 kontorslägenhet 53, 65 gångavstånd inom utrym- inkastöppning 36, 37 kontorsrum 58 ningsväg 38 inneluft lll korrektion vid omvända gångavstånd till utrym- inomhusklimat, ter- tak 112 ningsväg 37 miskt 76 korridor 20, 36, 37, 39, gångväg 20 inomhusrullstol 19 87 gästrum 59 insatsrör 46 korridordörr 21 gästrum på hotell 38 insatstid, normal 29 korrosion 79 inspektion 46 kritiskt fårhållande 37, handdukstork 103 installation, kall- 40 hantverkslokal 47 vatten 79 kulvert 19 hemarbete 22 installation, tapp- kyrka 34 hiss 20, 36, 37, 51, 61, vatten 80 källare 36, 68 85, 99, 100, 106 invändig uppstignings- källare, brandgasventilahissdörr 21 anordning 95 tion av 68 hisskorg 61, 99 isolering, brandtek- källsortering 25 hissmaskineri 25, 61 nisk 56 kök 22,49, 50,73 hissmaskinrum 25, 53, köldbrygga 76, ll2 98, 100 joniserande strålning 72 hisschakt 61, 73, 98, 99, järnfOrbar brandcell 52, laboratorielokal 60 106 53 lagerbyggnad 99 horisontellt bärverk 66 larm, akustiskt 40 hotell 38, 39, 42, 48, 49, kakelugn 84 larm, utrymnings- 40, 41, 51, 52, 53, 59, 65, 73, kallvatteninstallation 79 42 115 kamin 59,84 ledstång 93 hussvamp 16 kanal 56, 75 lekredskap 94 hygienfOrhållande 69 karuselldörr 100 livsmedelslokal 25, 52, hygienrum 23, 73, 103 klassbeteckning 32 65 hålldon, styrning klassificering 65 ljudisolering 85 med 101 klassrum i skolor 38 ljudnivå 85-89 hälsa 71 klimatskärm Il O, 112

127

sakregister BBR 94

ljudtrycksnivå, A- medhjälpare 21 radon 72

vägd 85 ljudtrycksnivå, Cvägd 85 ljus 75 ljuskvalitet 71 loftgång 35, 55, 87 lokal för brandfarlig verk-mikrobiella processer 80 ramp 20,25 mikrobiell tillväxt 77 recipient 82 mikroorganism 72, 7 5, reduktionsfaktor III 79 regnvatten 82 miljö 71 rensanordning 83 motor 45, 116 renslucka 45 måltid 22 rensning 43-46, 72
samhet 34, 46, 49 lokal för uppställning av sprutbox 47 luftbehandlingsinstallation 56 luftföring, avsiktlig 73 lufthastighet 75, 76 luftintag 83, 86 luftkvalitet 71 luftljudsisolering 85, 86, 88 luftläckage 112 luftningsledning 82 luftsluss 32, 61, l 07 lufttäthet 112 luftutbyteseffektivitet 72 luftväxling 72 lyftögla i tak 24 lås 106 lägenhetsförråd 52, 53, 65 manuell styrning 114 manöverorgan 20 markarbetsplats 15 markavvattning 77 markens värmelagring !Il markering, vägledan-märkeffekt 115 restaurang 34 mätuttag, fasta 7 4 ridåsprinkler 59 mörker-U-värde III riktad operativ temperatur 76 naturligt brandför- risk för explosion 104 lopp 65 rivningsarbete 15, 16 negativ hälsoeffekt 71, raterdörr 21, 38, 100 72 rullramp l 02 normal insatstid 29 rullstol 19, 20, 21, 23,24 nödbelysning 24, 39, 41 rullstolshiss 99 nöddusch 81 rulltrappa l 02 nödsignal l 06 rum, avskiljbar del av 22 nödstopp 17 rum för rökning 49, 73 nödstoppdon lO l rum för sömn och nödutrymning 69 vila 72, 74 rumshöjd 19 obrännbart material 32, rumsklimat, termiskt 76 33,46 räcke 93 ohyra 16 räddningstjänsten 36, 42 omfördelningsberäk- räddningstjänsten, tillträning 109 desväg för 68 räddningstjänstpersopanna 104 nal 33 pannrum 51, 59 räddningsväg 17, 69 parkeringsplats 20 rökdetektor 40 partiklar 71 rökgas 83 passagemått i utrymnings- rökkanal 43-46 väg 38 rökrum 49, 73 pentry 73 rörisolering 32
de 39 maskindriven port l 00, 101 maskindriven vägg 100, 101 maskinrum 19 material, brännbart 50, 52, 55, 56 material, obrännbart 32, 33,46 matlagning 22periodiskt underhåll l 7 rörledning i tappvattenpersonalrum 49 installation 81 personalutrymme 24 rårtransportanordpersonbilsgarage 52, 65 ning 25 personhygien 22 plaskdamm 105 samlingslokal 21, 31, 34, port 21, 53, 101 36, 38, 39, 41, 49, 59, provning 16, 6 7 60, 72, 73 pålning 16 samlingslokal, utrymningsväg från 41 samlingssal 58

128

samordnat funktions- sportanläggning 21 säsongsutrustning 24 prov 17 sporthall 34 söm n och vila 22 scen 59 sprinkler 81 schakt 25, 56, 58 sprutbox 47 tak, korrektion vid omschakt i sopnedkast 60 sprutbox, lokal får upp- vända 112 schaktning 16 ställning av 47 tak- och bjälklag 78 sektionering av bygg- sprutskåp 47 takbrygga 95 nad 63 sprängarbete 15 takfånster 97 service 24 sprängjournal 15 taklucka 95 servicestation 4 7 sprängmaterial 15 taknock 95 signalorgan 20 sprängplan 15 takstege 95 siktbarhet 40 stabilitet 65 taktäckning 32, 55, 64, sjukhem 34 stadga 27 78 sjukhus 34 standard 12, 13 takyta 62 självstängande dörr 32, statiskt vattentryck 80 tappställe 79 53 stege 95 tappvarmvatten 113, skjutdörr 38, 100 stegljudsnivå 85, 87, 88 115 skola 38, 52, 53, 65, 87, stegplattor 95 tappvatten 79 89, 115 stekbord 83 tappvatteninstallaskorsten 58, 64, 83, 84, stigarledningar 69 tion 80, 81 95 stoftutsläpp 84 teater 21, 34 skrymmande avfall 25 stoppdon 99, l O l teleslinga 21 skydd mot explosion l 04 storkök 49, 50, 57, 60, 83 temperatur 40, 76 skyddsanordning på strålningsnivå 62 temperaturfaktor lll tak 94 strömavbrott 39 temperaturfårskyddsräcke 9 5 studier 34 hållande 71 skylt 39 styrning, automatisk 114 temperaturverkningsskötselarbete 16, 24 styrning, manuell 114 grad 115 slagdörr 38, l 00 styrning med håll- termisk fårlust 114 slamavlagring 83 don 101 termiskt inomhusslangställ 81 styrning med impuls- klimat 76 småhus 19, 63 don 101 till- och fränluftsdon 56 småhus, sopnedkast i 60 styrsystem 114 till- och frånluftssmåhus, återluft i 74 städmetod 24 system 57 snubbling l 02 städrum 73 tillfredsställande utrymsolinstrålning lll städutrymme 24 ning 35 solljus 75 svårantändligt materi- tillfård energi l 09 sopinkast 25 al 32 tillgång till utrymningssopnedkast 25, 60, 73 säkerhetsanordning 25 väg 35 sopnedkast i småhus 60 säkerhetsbestämmel- tillgänglighet 19, 20, 23 sopschakt 25, 36, 37 se 17 tillträdesanordning på tak soptransportör l 02 säkerhetsbälte 96 94 sotningsredskap 44, 45, särskilda boendeformer tillträdesväg 24 46 får studerande och ung- tillträdesväg får räddspillvatten 81 dom 23 ningstjänsten 68 spillvatteninstallation 81, särskilda boendeformer tilluft 58, 75 82 får äldre 22 tilluftkanal 113 spis 43, 84, 103 tilluftsdon 7 4

129

sakregister BFS !993:57 BBR 94 tillväxt av mikroorga- utrymning, tillfredsstäl- vattenkvalitet 71 nism 72 lande 35 vattenläs 81

toalett 21, 23 toalettrum 73 torkning av tvätt 24 torkrum 73 torktumlare 73 transportväg 25 trappa 38, 92, 93 trapphus 51, 61, 69,87 trapphus Tri 36, 39 trapphus Tr2 35, 36, 37, 39 trapplan 66 trapplopp 66, 93utrymningsdimensione- vattensprinkleranläggning, ring 30 automatisk 51, 52, 53, utrymningslarm 40, 41, 62,65 42 vattentryck, statiskt 80 utrymningssäkerhet 52, vattenvärmare 43 65 ventilation 72, 113 utrymningsväg 15, 33, ventilation i arbets- 35, 36, 37, 39, 41, 47, lokal 71 51, 53, 60 ventilationsanläggutrymningsväg, avskiljan- ning 85 de frän annan 37 ventilationskanal 56, 74 utrymningsväg, beklädnad ventilationsluft 115 i 49 ventilationssystem 72,
trivseleldning 84 tryckfall 56 tryckfallsberäkning 58 tryckstöt 79, 85 tvätt, torkning av 24 tvättmaskin 73, 103 tvättstuga 24, 73 tändskyddande beklädnad 32,49 täthet 75, 113 täthetsprovning 45 underhäll 16, 24 undertaksutrymme 55 undervisningslokal 19utrymningsväg, dörr i 38 75 utrymningsväg frän sam- ventilationssystem, funklingslokal 41 tionskontroll av 17 utrymningsväg, föns- verifiering 30 ter 36 vertikalt bärverk 66 utrymningsväg, gång- vibrationsmätning 15 avstånd inom 38 vikport 101 utrymningsväg, gäng- vind 52,69 avstånd till 37 vind och yttertak 68 utrymningsväg, passage- vindsutrymme 52, 55 mätt i 38 virkesförstörande inutrymningsväg, tillgäng sekt 16 till 35 vistelsezon 71, 7 5 utrymningsväg, ytskikt värdanläggning 34, 39, i 49 42,48,49
undervisningsrum 87, 89 uppsamlingsutrymme 25 uppstigningsanordning 95 uppvärmning l 09, 115 uteluft 72 uteluft till bostäder 72 uteluftsdon 56 uteluftflöde 72 uteplats 22, 74 uterum 55 utetemperatur, dimensionerande 76 utetemperatur, extrem 76 utformning 19 utomhusrullstol 19 utrymme, gemensamt 23utslagsback 24 värdavdelning 51 utsläpp till omgivning- värdhem 34 en 83 värdlokal 59, 73, 87, 88, utvändig uppstignings- 89 anordning 9 5 vårdrum 49 vätutrymme 78 varmluftspanna 58 vädring 74 varmvatten 103 vädringslucka 74 varmvatten- vägg 78, 100 beredare 113,114 vägg- och bjälklag 112 varmvattenpanna 43 väggkonstruktion 77 varmvattentempera- vägledande marketur 79 ring 39 varselmärkning 68, lOJ värmeanvändning, effekvaruhus 34, 41 tiv 109 vattenavvisande yt- värmeavgivning 113, skikt 78 114 vatteninstallation 85 värmedistribution 113

130

värmeeffektbehov 76 värmestrålning 40 yttertemperatur 103 värmefOrlust 109, 110 värmestrålningskälla l 03 yttertemperatur på värmegenomgångs- värmesystem 114 golv 76 koefficient l 09-112 värmetillf6rsel 114 yttervägg 53, 54, 55, 86 värmeinstallation 43, värmetillskott från process 102 109 ålderdomshem 34 värmeisolering 109, 110, värmevatten 114 åldersdement 22 113 värmeväxlare 43, 114, återluft 58, 74 värmelagring, 115 återluftkanal 113 markens III värmeåtervinning 109, återsugning 81 värmemotstånd 112, 113 113 värmepanna 114 öppen spis 84 värmeproduktion 113 ytskikt 48, 49, 77, 78 överluft 58, 73 värmepump 115 ytskikt av klass l, II, översvämning 82 värmepumpinstalla- III 32 översvämningsskydd 80 tion 113 yttertak 78, 94

131

Ändringsförfattningar