Statens jordbruksverks föreskrifter om svin som används i avel

I dessa föreskrifter förstås med: renrasiga avelssvin: svin, vars föräldrar samt far- och morföräldrar är införda eller registrerade i en stambok för samma ras, och som själva antingen är införda eller är berättigade till införande i en sådan stambok, hybridavelssvin: svin som uppfyller följande krav: 1. De skall vara framtagna genom planerad korsning a) mellan renrasiga djur av olika raser eller linjer, b) mellan djur, som själva är resultat av korsningar mellan olika raser eller linjer, eller c) mellan renrasiga djur och djur som tillhör någon av ovannämnda kategorier. 2. De skall vara införda i ett register. stambok: varje bok, förteckning eller dataregister som förs av en godkänd stamboksförande förening eller av ett offentligt organ och i vilken renrasiga avelssvin är införda eller registrerade med uppgift om deras härstamning, register: varje bok, förteckning eller dataregister som förs av en godkänd registerförande avelsorganisation eller av ett offentligt organ och i vilken hybridavelssvin är införda eller registrerade med uppgift om deras härstamning, avelsorganisation: organisation eller företag som utför avelsvärdering,

------------------------ 1Jfr EES-avtalet bilaga I avsnitt I och rådets direktiv 88/661 (EGT nr L 382, 31.12.1988. s. 36) m.fl.

UPPHÄVD

Saknr M 17 stamboksförande förening: avelsorganisation eller förening som för stambok för en eller flera svinraser, samt EES-land: Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Holland, Irland, Italien, Luxemburg, Portugal, Spanien, Tyskland, Finland, Norge, Storbritannien, Sverige och Österrike.

Avelsorganisationer, avelsföretag och stamboksförande föreningar för svin, som önskar bli godkända, skall ansöka om detta hos Jordbruksverket. Ansökan skall omfatta uppgifter om 1. namn, adress, organisations- eller registreringsnummer på juridisk person och telefonnummer, 2. verksamhetens inriktning, 3. regelsamling för verksamheten, 4. ekonomiska och personella resurser, samt 5. djurunderlag.

Avelsorganisationer

För att bli godkänd skall avelsorganisationen vara en juridisk person och ha regler som särskilt fastslår principen om icke-diskriminering av uppfödare, medlemmar eller medlemsorganisationer. Avelsorganisa-tionen skall därutöver kunna visa att den 1. arbetar effektivt. Därvid skall hänsyn tas till vilka ekonomiska och personella resurser inklusive personalens utbildning och kompetens som den förfogar över, samt att regelverket är så utformat att effektiviteten i arbetet främjas. Regler skall finnas för hur resultat som inte uppfyller föreskrivna krav skall behandlas, så att de inte blir officiella. Rutiner skall finnas för hur felaktigheter i avelsarbetets uppläggning och genomförande kan påvisas och rättas till, 2. kan utföra nödvändiga kontroller av registrering och resultat, 3. förfogar över tillräckligt många djur för att kunna genomföra avelsprogram eller korsningsprogram eller för att kunna bevara rasen, 4. kan utnyttja de resultat rörande djurens produktion som behövs för att genomföra ett avelsprogram eller korsningsprogram, 5. har en regelsamling för hur svinen identifieras och deras härstamning registreras, samt 6. har regler med en definition av avelsmål och system för beräkning av avelsvärde utifrån resultat vid prövning.

UPPHÄVD

Saknr M 17 4 § Jordbruksverket kan avslå en framställan från en avelsorganisation om att få bedriva avelsvärdering om det finns risk för att ett godkännande av en ny organisation kan äventyra det avelsprogram som bedrivs av befintlig avelsorganisation.

Stamboksförande föreningar

För att bli godkänd skall föreningen vara en juridisk person och ha regler som särskilt fastslår principen om icke-diskriminering av medlemmar. Föreningen skall därutöver visa att den 1. arbetar effektivt. Därvid skall hänsyn tas till vilka ekonomiska och personella resurser inklusive personalens utbildning och kompetens som den förfogar över, samt att regelverket är så utformat att effektiviteten i arbetet främjas. Regler skall finnas för hur registreringar som inte uppfyller föreskrivna krav skall behandlas så att de inte blir officiella, 2. har en definition av rasens eller rasernas särdrag, 3. har en definition av avelsmål och en regelsamling för hur svinen identifieras och deras härstamning registreras, 4. kan utöva nödvändiga kontroller av registrering, 5. förfogar över tillräckligt många djur för att genomföra avelsprogram eller för att bevara rasen, samt 6. har en indelning av stamb oken i underavdelningar, om det finns olika krav för införande av djur i stamboken eller om det finns olika system för klassindelning av de stamboksförda djuren.

Jordbruksverket kan avslå framställan om att få föra eller upprätta stambok för renrasiga svin, om det redan finns en godkänd stamboksförande förening för den aktuella rasen och om det finns risk för att ett godkännande av en ny sådan förening kan äventyra rasens bevarande eller påverka det avelsprogram som bedrivs av befintlig avelsorganisation.

Registerförande organisationer

En registerförande organisation är en avelsorganisation eller ett avelsföretag som för eller upprättar register över hybridavelssvin. För att bli godkända skall avelsorganisationen eller avelsföretaget vara en juridisk person och därutöver kunna visa att den uppfyller de krav som framgår av 3 §.

Renrasiga avelssvin som uppfyller kraven för stamboksföring skall på begäran införas eller registreras i en godkänd stambok för ifrågavarande ras. Vid införande skall bestämmelserna i 9 - 14 §§ följas.

UPPHÄVD

Saknr M 17

Införande i stambok

För att få införas i rasens stambok skall renrasiga avelssvin 1. härstamma från föräldrar samt mor- och farföräldrar som alla är införda i en stambok av samma ras, 2. vara identifierade vid födelsen enligt stambokens regler, samt 3. ha en härstamning som är fastställd enligt stambokens regler.

Uppdelning av stamboken i underavdelningar

Stamboken kan delas upp i flera underavdelningar beroende på djurens egenskaper och särdrag. Endast renrasiga avelssvin som uppfyller kraven enligt 9 § kan införas i någon av dessa underavdelningar.

Införande av svin i underavdelningar

Om stamboken omfattar flera underavdelningar skall ett renrasigt svin, som kommer från ett EES-land och som har speciella egenskaper som skiljer det från svinen av samma ras i stamboken i Sverige, införas i stamboken i den avdelning som motsvarar dess egenskaper.

Införande av svin i bilaga till stambok

En stamboksförande förening kan besluta att ett hondjur, som inte uppfyller kraven enligt 9 - 11 §§, får införas i en bilaga till stamboken. Som förutsättning härför skall hondjuret 1. vara identifierat vid födelsen enligt de regler som är fastställda i stamboken, 2. ha bedömts överensstämma med rasens standard, samt 3. uppfylla minimikraven för vissa särdrag enligt de regler som är fastställda i stamboken. Kraven i första stycket kan variera beroende på om hondjuret tillhör den aktuella rasen, även om det har okänt ursprung eller härrör från ett korsningsprogram som är godkänt av den avelsorganisation som för stamboken. Ett hondjur, vars mor och mormor är införda i en bilaga till stamboken enligt första stycket och vars far, farfar och morfar är införda i stamboken enligt 9 §, skall anses som ett renrasigt hondjur och införas i stamboken enligt bestämmelserna i 9 - 11 §§.

Ägare till renrasiga avelssvin har rätt att få svinen införda eller registrerade i aktuell stambok även om ägarna inte är medlemmar i den stamboksförande föreningen. Renrasiga avelssvin som härstammar från ett icke EES-land får införas eller registreras i en stambok endast om det kan dokumenteras att svinen är införda eller registrerade i en motsvarande stambok som förs av en godkänd stamboksförande förening i ursprungslandet.

UPPHÄVD

Saknr M 17 Bestämmelsen i andra stycket gäller även renrasiga avelssvin som tillkommit genom sperma, ägg eller embryon som är införda från ett icke EES-land.

Härstamningsbevis för renrasiga avelssvin

En stamboksförande förening skall på begäran ta fram härstamningsbevis för renrasiga svin som är upptagna i stamboken för aktuell ras. De uppgifter som anges på härstamningsbevis för renrasiga avels svin skall omfatta de uppgifter som framgår av bilaga 1. Vid handel med sperma från renrasiga galtar skall intyg om sperma omfatta de uppgifter som framgår av bilaga 1 a. En stamboksförande förening har vid varje tillfälle rätt att företaga kontroll av djur för vilka härstamningsbevis eller intyg begärts enligt första stycket.

Hybridavelssvin skall på begäran införas eller registreras i aktuellt register som förs av en godkänd registerförande organisation.

Införande i register

Vid införande och registrering av hybridavelssvin i register skall djuren 1. vara identifierade från födelsen enligt registrets regler och 2. ha en härstamning som är fastställd enligt registrets regler.

Ägare till hybridavelssvin har rätt att få svinen registrerade i aktuellt register även om ägarna inte är medlemmar i den registerförande organisationen. Hybridavelssvin som härstammar från ett icke EES-land får införas eller registreras i ett register för hybridavelssvin om det kan dokumenteras att svinen är införda eller registrerade i ett motsvarande register som förs av en godkänd registerförande organisation i ursprungslandet. Bestämmelsen i andra stycket gäller även för hybridavelssvin som tillkommit genom sperma, ägg eller embryon som är införda från ett icke EES-land.

Härstamningsbevis för hybridavelssvin

En registerförande organisation skall på begäran ta fram härstamningsbevis för hybridavelssvin som är upptagna i registret för den aktuella linjen. De uppgifter som anges på härstamningsbevis för hybridavelssvin skall omfatta de uppgifter som framgår av bilaga 2. Vid handel med sperma från hybridavelsgaltar skall intyg om sperma omfatta de uppgifter som framgår av bilaga 2 a.

UPPHÄVD

Saknr M 17 En registerförande organisation har vid varje tillfälle rätt att företaga kontroll av djur för vilka härstamningsbevis eller intyg begärts enligt första stycket.

Avelsvärdet för renrasiga svin och hybridavelssvin skall beräknas utifrån någon av de prövningsmetoder som beskrivs i 20 - 22 §§ eller genom en kombination av metoderna. Avelsvärdet skall beräknas utifrån prövningsresultaten för individen själv eller dess släktingar eller en kombination av resultatet från individen och dess släktingar. De statis tiska metoderna för analys och säkerheten i den genetiska värderingen skall anges. De metoder som används vid beräkning av avelsvärde skall vara accepterade enligt vedertagna avelsmässiga principer.

Individprövning

Vid individprövning på station skall anges 1. namnet på den organisation som är ansvarig för stationen och på den organisation som beräknar och offentliggör resultaten, 2. prövningens utformning, 3. villkor för intagning till stationen, prövningsperiodens längd på stationen, utfodringsplan och utfodringssystem, 4. de registrerade egenskaperna och använda genetiska parametrar för värderingen, samt 5. djurets avelsvärde vid prövningens slut.

Vid individprövning i fält skall anges 1. namnet på den organisation som beräknar och offentliggör resultaten, 2. prövningens utformning, 3. de registrerade egenskaperna och använda genetiska parametrar för värderingen, samt 4. djurets avelsvärde vid prövningens slut.

Avkommeprövning eller syskonprövning

Vid avkommeprövning eller syskonprövning skall anges 1. namnet på den organisation som är ansvarig för prövningen samt namnet på den organisation som beräknar och offentliggör resultaten, 2. prövningens utformning. Prövningen skall omfatta ett lämpligt antal djur som antingen är avkommor eller syskon till det djur vars avelsvärde skall beräknas. Valet av prövningsdjur skall ske slump mässigt och prövningsdjuren får inte behandlas selektivt,

UPPHÄVD

Saknr M 17 3. de registrerade egenskaperna och använda genetiska parametrar för värderingen, samt 4. djurets avelsvärde. Vid prövning av egenskaper enligt första stycket 2. får någon av följande metoder för avkommeprövning eller syskonprövning användas: 1. Central prövning på en station av avkommor eller syskon eller 2. prövning genom uppsamlade data från besättningar eller slaktresultat. Avkommor eller syskon skall vara så fördelade på besättningar att en riktig värdering kan göras.

Godkända avelsorganisationer skall vid prövning och beräkning av renrasiga avelssvins avelsvärde använda metoder som överenstämmer med bestämmelserna i 19 - 22 §§.

Hondjur, som är renrasiga avelssvin, får inte hindras att användas i avel. Detta gäller även användning av hondjurets ägg och embryon. Handjur som är renrasiga avelssvin får inte hindras att användas för naturlig betäckning. Renrasiga hon- eller handjur får av godkända avelsorganisationer underkastas prövning och avelsvärdering enligt 19 - 22 §§. En godkänd avelsorganisation får besluta att endast sperma från renrasiga galtar, som genomgått prövning enligt 19 - 22 §§, skall god-kännas för seminverksamhet. Sperma från renrasiga galtar, som godkänts för seminverksamhet i ett annat EES-land efter avelsvärdering och prövning enligt 19 - 22 §§, får inte hindras att användas i avel.

Godkända avelsorganisationer skall vid prövning och beräkning av hybridavelssvins avelsvärde använda metoder som överensstämmer med bestämmelserna i 19 - 22 §§.

Hondjur, som är hybridavelssvin, får inte hindras att användas i avel. Detta gäller även användning av hondjurets ägg och embryon. Handjur, som är hybridavelssvin och som uppfyller kraven enligt 16 §, får inte hindras att användas för naturlig betäckning. Hon- eller handjur som är hybridavelssvin får av godkända avels organisationer underkastas prövning enligt 19 - 22 §§. En godkänd avelsorganisation får besluta att endast sperma från hybridavelsgaltar, som själva eller vars linje har varit föremål för prövning

UPPHÄVD

Saknr M 17 och avelsvärdering enligt 19 - 22 §§, skall godkännas för semin-verksamhet. Sperma från hybridavelsgaltar, som godkänts för seminverksamhet i ett annat EES-land efter avelsvärdering och prövning enligt 19 - 22 §§, får inte hindras att användas i avel.

Länsstyrelsen utövar den regionala tillsynen enligt dessa före skrifter. När övervakning ger anledning till anmärkning skall länsstyrelsen underrätta avelsorganisationen eller den stamboksförande föreningen och Jordbruksverket samt föreslå åtgärder.

Godkända avelsorganisationer eller föreningar skall ställa samtliga uppgifter, som är betydelsefulla för prövning och avelsvärdering enligt 23 eller 25 §§, till Jordbruksverkets och länsstyrelsernas förfogande. De slutresultat som kommer fram vid prövning och avelsvärdering enligt 23 eller 25 §§, skall vara offentligt tillgängliga.

Extra avgifter för införande eller registrering i stamböcker av renrasiga avelssvin eller för införande eller registrering av hybridavelssvin i register får inte tas ut om dessa svin redan är införda eller registrerade i godkända stamböcker eller register i ett annat EES-land. Extra avgifter får inte heller tas ut från personer som inte är medlemmar i den stamboksförande föreningen eller registerförande organisationen.

Jordbruksverket kan återkalla godkännandet enligt 3, 5 och 7 §§ för avelsorganisation eller förening som inte följer bestämmelserna i dessa föreskrifter.

För förrättningsman som beslutar i frågor om avelsvärdering skall bestämmelserna om jäv i förvaltningslagen (1986:223) äga motsvarande tillämpning.

Jordbruksverket kan medge undantag från dessa föreskrifter.

------------------------

UPPHÄVD

Saknr M 17 Denna författning träder i kraft den 1 juli 1994, då Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1985:37) om officiell kontroll av svin skall upphöra att gälla. Officiell kontroll som bedrivs av de huvudmän som utsetts enligt nämnda föreskrifter får ske enligt dessa till och med den 31 december 1994.

SVANTE ENGLUND Lisbeth Holmquist-Arbrandt (Djurmiljöenheten)

UPPHÄVD

Saknr M 17