Skolverkets föreskrifter om kursplaner för nationella kurser inom vuxenutbildningen för utvecklingsstörda

Bilaga

BIOLOGI, FYSIK, KEMI

Utbildningen skall skapa intresse för naturvetenskaperna och visa hur de utgör en del av kulturarvet. Naturvetenskaperna har verkat och verkar alltjämt stimulerande på utvecklingen inom många olika områden som religion, litteratur, konst, och musik. Strävan bör vara att utveckla en förståelse för naturvetenskapernas särart. Till denna hör det empiriska arbetssättet, som därför måste genomsyra undervisningen. Dit hör också den experimentella metoden, som kännetecknar mycket av naturvetenskapen. Utbildningen skall fördjupa förståelsen för den fysiska omvärlden. Studier i biologi, fysik och kemi ger ökade kunskaper bl.a. om materiens egenskaper och dynamik, om energins flöden, om livets villkor och utveckling och om människan som biologisk varelse. Kunskaper i naturvetenskap och dess tillämpningar skall bidra till ökad handlingsberedskap i samhälls- och vardagsliv. Många uppgifter ställer idag krav på naturvetenskapligt kunnande hos var och en, inte minst gäller detta miljöfrågorna. Miljöfaktorer som är skadliga för hälsa och välbefinnande uppfattas inte alltid omedelbart av sinnesorganen. Ett viktigt Syfte med studier i naturvetenskap är att ge insikter och kunskaper för att underlätta ställningstaganden i miljöfrågor. Studierna bör också bidra till granskning av egna vanor och handlingsmönster för att se om dessa kan förändras för att spara naturresurser och skona miljön. De naturvetenskapliga studierna skall bidra till att väcka intresse för företeelser i naturen och för olika sätt att förklara dessa. De egna erfarenheterna och reflektion över dessa är en naturlig utgångspunkt för studierna. Undersökningar, diskussioner och slutsatser bör få stort utrymme i undervisningen. Alla sinnen bör engageras och stimuleras och utrymme ges för att gå vidare med egna frågor. De studerande skall få viss kännedom om den naturvetenskapliga kunskapens utnyttjande och viktiga tillämpningar i ett modernt samhälle samt en fördjupad förståelse för miljö och energifrågor.

Gemensamma mål att sträva mot för biologi, fysik och kemi

Skolan skall i de naturorienterande ämnena sträva efter att  eleven känner upptäckandets och experimenterandets glädje och utvecklar sin lust och förmåga att ställa frågor om fenomen i naturen,  utvecklar sin omsorg om och respekt för naturen och sitt ansvar för miljön,  får kunskap om universums, jordens, livets och människans utveckling,  utvecklar kunskaper om energiflödet från solen genom olika naturliga och tekniska system på jorden samt de naturliga kretsloppen.

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

BIOLOGI

Syfte

Biologi är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och betingelser. Med utgångspunkt i naturupplevelser och iakttagelser skall studierna i biologi öka förståelsen för livets villkor och sammanhangen i naturen. Utbildningen skall fördjupa kunskaperna om människan som biologisk varelse och om livets evolution.

Biologistudierna intar en central roll då de syftar till att utveckla omsorgen om och respekten för det levande och för naturen. Detta inbegriper att det finns möjligheter att, utifrån ett biologiskt perspektiv, bearbeta miljöfrågor och utforma handlingsmönster som skonar miljön.

Strävan

Skolan skall utöver de mål som är gemensamma för biologi, fysik och kemi sträva mot att eleverna i biologi  utvecklar sina kunskaper om olika livsformer och deras livsbetingelser,  ökar sina kunskaper om människokroppens byggnad och funktion och inser betydelsen av goda hälsovanor.

Karaktär och struktur

Ekosystem

Studier av olika ekosystem ger möjlighet att upptäcka och undersöka förändringar som beror på såväl naturliga variationer som på människans verksamheter. Genom att se miljöfrågorna i ett ekosystemperspektiv får de studerande en konkret grund för att bearbeta dessa.

Biologisk mångfald

Kunskaper om olika livsformer och om variationer i naturen är grundläggande för ett biologiskt tänkande. För förståelsen av effekterna av miljöpåverkan är kunskapen om växters och djurs livsbetingelser nödvändiga. Ett av biologins viktigaste bidrag till bearbetningen av miljöfrågorna är därför att belysa mångfalden av livsformer och hur de är beroende av varandra.

Cellen och livsprocesserna

Förklaringar till flera av de fenomen och funktioner som eleven upplever och iakttar hos sig själv och i omvärlden och som förknippas med begreppet liv, står att finna i kunskapen om den minsta fungerande levande enheten, cellen. Studierna skall leda till medvetenhet om att det som tillförs cellerna är av avgörande betydelse för organismens hälsa och välbefinnande.

Människan

Biologistudierna skall leda till ökad kännedom om människan som biologisk varelse. Kunskaper om människokroppens olika organ och organsystem och hur de fungerar är grundläggande. Ett exempel på detta är kunskap om hur födan tas upp i kroppen, hur dess beståndsdelar transporteras till kroppens celler och hur avfalls- och restprodukter utsöndras. Insikt om sambanden mellan skötseln av den egna kroppen och hälsan och välbefinnandet är viktig. Det samma gäller kunskap om olika funktionshinder samt om villkor och möjligheter i samband med dessa. Eleverna skall också ges insikt om hur droger och gifter, liksom faktorer i arbetsmiljön, kan skada kroppen. Möjlighet skall ges att, utifrån perspektivet att ta ansvar för sitt liv, tillsammans med andra få diskutera och bearbeta frågor om kärlek, sexualitet och samlevnad. Frågor om homosexualitet skall få en saklig belysning. Kunskap om olika preventivmetoder och deras möjligheter och begränsningar samt om sexuellt överförbar smitta och hur den sprids är i detta sammanhang viktig.

Mål som varje elev ska ha uppnått i slutet av utbildningen

Eleven skall  känna till fotosyntesens och vattnets betydelse för livet på jorden,  kunna ordna djur, växter och ämnen i olika grupper efter egenskap,  veta något om det genetiska arvet samt ha kunskap om sexuallivets biologi och sexuellt överförbar smitta,  känna till grunddragen i livets utveckling samt villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald,  ha kännedom om den egna kroppens organ och organsystem och hur de fungerar tillsammans,  ha kunskap om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor och ha kunskap om beroendeframkallande medels inverkan på hälsan,  känna till vanliga sjukdomar och funktionshinder.

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

FYSIK

Syfte

Syftet med fysik i särvuxutbildningen på grundsärnivå är att utveckla kunskaper om fysikaliska begrepp och teorier av betydelse för att förstå och beskriva det vardagliga livets fenomen och företeelser. Fysikämnet har ett särskilt ansvar för energifrågornas behandling i miljöundervisningen.

Strävan

Skolan skall, utöver tidigare angivna gemensamma mål, sträva mot att eleverna i fysik  utvecklar sina kunskaper om tid, rum, materia, tyngd, massa, rörelse och tröghet och om deras inbördes relationer,  utvecklar sina kunskaper om hur ljud, värme och ljus fungerar under vardagliga förhållande,  utvecklar insikter i elektricitetsläran och magnetismen med anknytning till vardagen,  utvecklar kunskaper om energi och energi former samt om samhällets energiförsörjning.

Karaktär och struktur

Den klassiska fysiken kan indelas i två av varandra oberoende huvudområden, nämligen mekanik med akustik och värmelära samt elektromagnetism inklusive optik. Det förra behandlar bl.a. tyngd och tröghet, olika former av rörelse inklusive ljud och ljudvågor samt värmelära. Det senare omfattar elektricitet och magnetism samt elektromagnetisk strålning, framför allt det synliga ljuset och optiken. Ett för dessa båda områden gemensamt, överbryggande fenomen, som pekar fram mot den moderna fysiken, är energi. Begreppen energi och effekt, energiformer och energispill har också stor betydelse för vardagslivet och för den moderna tekniken. Den moderna fysiken bör behandlas översiktligt och innehållet anpassas till elevernas intresse och förmåga.

Mål som varje elev skall ha uppnått i slutet av utbildningen

Eleven skall  kunna utföra enklare mätningar av tid, rum, volym, tyngd och rörelse och jämföra dessa sinsemellan,  känna till något om hur värme kan lagras i och överföras mellan olika objekt,  känna till något om hur ljud kan skapas, utbreda sig och dämpas,  känna till hur ljuset utbreder sig, reflekteras, absorberas och bryts,  känna till vad som menas med elektricitet, dess vardagliga användning och risker,  känna till några energiformer samt därmed förenade miljö- och säkerhetsproblem.

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

KEMI

Syfte

Kemin skall ge kunskaper om råvarors omvandling till nya ämnen och förädling till industriella produkter och material samt hur dessa omhändertas efter användning. Utbildningen skall leda till medvetenhet om möjligheterna och fördelarna, men också om riskerna med vårt sätt att utnyttja jordens resurser av bl.a. luft, vatten och mark som bas för jordvatten- och skogsbruk. Syftet är att ge eleverna möjligheter att utnyttja de kunskaper kemin ger på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till miljön och det egna resursutnyttjandet.

Strävan

Skolan skall utöver tidigare angivna gemensamma mål sträva efter att eleven i kemi  får kunskap om några grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt tekniska produkter av betydelse för vardagslivet,  utvecklar kunskap om omvandlingar och kretslopp samt effekterna av människans ingrepp i dessa förlopp,  med handledning genomföra enkla ofarliga experiment och samtala om resultat och iakttagelser med anknytning till vardagen.

Karaktär och struktur

Kemi är läran om materiens egenskaper, uppbyggnad och reaktioner. Utgångspunkt är vardagen och den närmaste omgivningen. Materiens egenskaper och omvandlingar kan i särvuxutbildningen på grundsärnivå främst studeras genom åskådliga modeller, laborationer och praktiskt arbete. Kemiämnet kan indelas i tre huvudområden, nämligen materiens egenskaper, materiens kemiska reaktioner samt materiens kretslopp och/eller spridning. Området materiens egenskaper belyses bl.a. genom olika försök. Kemiska reaktioner har stor betydelse i vardagen, i naturen och i alla levande organismer. Materiens kretslopp och/eller spridning förklaras till stor del av materiens dynamiska natur. Kol, kväve och vatten ingår i naturliga kretslopp. Kunskap om dessa kretslopp är avgörande för att förstå villkoren för jordoch skogsbruk och olika miljöfrågor. Vatten fungerar som lösningsmedel för en mängd ämnen och vatten liksom luft spelar stor roll som transportmedel vid olika spridningsprocesser. Återanvändning och återvinning är viktiga delar i resurshushållningen.

Mål som varje elev skall ha uppnått i slutet av utbildningen

Eleven skall  kunna med handledning genomföra enkla, ofarliga kemiska undersökningar och experiment,  känna till viktiga egenskaper hos vattnet och vattnets roll som lösningsmedel och som transportmedel i mark och växter,  känna till egenskaper hos luft och dess betydelse för förbränning.

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

GEOGRAFI

Syfte

Ämnet skall ge en grundläggande referensram av kunskaper om olika platser och områden samt deras belägenhet. Geografin skall ge kunskaper om de geografiska upptäckterna, de skilda natur- och kulturgeografiska miljöerna i världen och om de grundläggande levnadsvillkoren. Detta skall leda till elementära insikter i frågor som gäller mänsklighetens överlevnad. Kunskaper om naturresursernas begränsningar skall utvecklas och Strävan skall vara att detta leder till bättre hushållning med befintliga resurser. Studierna i geografi skall ge insikter i frågor om människors ömsesidiga beroende, lokalt, och globalt. Ämnet skall också ge insikter i frågor som rör den ojämna resursfördelningen. I ämnet studeras den mänskliga populationens tillväxt och fördelning överjordytan samt förändringarna av detta. Vidare studeras de mänskliga verksamheternas utbredning och förändringar och hur detta sammanlänkar platser och regioner. Geografin ger kunskaper om omvärlden och syftar till att stärka rumsuppfattningen. Ämnet skall bidra till att bygga en grund för förståelsen av olika regioners naturbetingade, kulturella, sociala och ekonomiska särart. Dessutom skall geografiämnet främja elevens intresse för att lära känna människors skilda levnadsvillkor. Det bidrar därigenom till en ökad förståelse och respekt för andras kultur, värderingar och sätt att leva.

Strävan

Skolan skall i geografi sträva mot att eleverna  tillägnar sig kunskap om den egna hembygden och utvecklar kunskaper om Sveriges, Nordens och övriga världens geografi samt får förståelse för andra länders kultur och värderingar,  får kännedom om samspelet mellan natur och samhälle, hur naturlandskapet förändras samt om människans ansvar för miljön.

Karaktär och struktur

Geografiämnet handlar om att lära känna världen. Ämnet skall även ge kunskaper om geografiska förutsättningar och konsekvenser av förändringar i natur och samhälle samt om jorden och jordytan, naturgivna processer och effekter av människans verksamhet. Samspelet mellan människan och hennes omgivning studeras i olika landskap såsom hembygden, olika miljöer och olika länder och utvecklas till att omfatta världen som helhet. Globen är modellen av helheten inom vilken alla studerade landskap har en plats och kartan är ett nödvändigt hjälpmedel i studierna. Ett centralt begrepp är landskap i dess vida betydelse av både natur- och kulturlandskap. Andra begrepp är plats, läge och utbredning.

Kunskaper om olika regioner och områden ger underlag för studiet av huvuddrag och strukturer, t.ex. identifiering av globala klimat- och vegetationszoner, jordbruks- och gruvdistrikt, industriregioner m.m. Begrepp som avstånd, utrymme och lokalisering är hjälpmedel för att eleven skall få kunskaper som inte bara är knutna till en unik plats och en speciell tid, utan är generella och användbara för kommande tider, i nya situationer och i nya områden.

Mål som varje elev skall ha uppnått i slutet av utbildningen

Eleven skall  ha kunskaper om världskartan och känna till viktiga namn, läges- och storleksrelationer,  ha kännedom om hur människor lever och arbetar i skilda miljöer samt känna till några olika landskapsbilder,  känna till klimatvariationer och varför vädret varierar med årstiderna.

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

HISTORIA

Syfte

Undervisningen skall utveckla historiemedvetandet och bidra till att ge ett historiskt perspektiv på tillvaron. Kunskaperna om det förflutna skall fördjupa förståelsen av nutiden. Historieämnet innefattar en viktig del av den kultur som utbildningen skall föra vidare. Varje kulturkrets och generation definierar det kulturarv man vill överföra till nästa generation utifrån sin tids värderingar och bedömningar. Undervisningen i historia skall bidra till en förstärkning av den kulturella identiteten. Jämförelsen med den historiska utvecklingen i andra länder bidrar till förståelse av den egna kulturen och av andra människors historiska bakgrund. Samtidigt som undervisningen visar vad som skiljer olika länders historiska bakgrund åt skall den göra tydligt vad som förenar.

Strävan

Skolan skall i historia sträva mot att eleverna  tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska händelser, gestalter och epoker i Sverige, Norden och den övriga världen,  förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar förståelsen för händelser och skeenden i nutiden och ger en beredskap inför framtiden,  får insikt om olika sätt att framställa historien i bild, musik och litteratur,  utvecklar sin förmåga att själv eller tillsammans med någon skildra förlopp och händelser.

Karaktär och struktur

Undervisningen i historia omfattar inslag av såväl politisk historia som ekonomisk och social historia samt kulturhistoria. Undervisningen skall ge övergripande sammanhang och historisk bakgrund till de olika företeelser som man möter i vardags- och samhällsliv.

Tid och historiemedvetande

Historieämnet är uppbyggt utifrån tiden och historiemedvetandet som överordnade begrepp. Genom kunskaper om huvuddragen i den historiska utvecklingen tillförs bilden av omvärlden en tidsdimension. Kontinuitet, förändring och omvandling är viktiga i detta sammanhang. Historia skapas varje dag i små och stora sammanhang. Det är väsentligt att historia också uppfattas som ett sätt att se tillvaron i ett tidsperspektiv och därmed också som ett verktyg i förståelsen av andra ämnen och områden. Ämnet skall bidra till en medvetenhet om att vi lever i tidsperspektivet: då -- nu -- sedan. Alla människor har, tillsammans med sin familj, sin släkt, sin hembygd och sitt land en historia. Kunskapen om detta ger förståelse för människor och livsvillkor under skilda epoker och därmed referensramar för förståelse av skeenden i nuet och förväntningar inför framtiden. Ett interkulturellt perspektiv kan belysa skillnader och likheter mellan olika kulturer. Den utgångspunkt som aktuella händelser i nutiden, i elevernas egen historia, i den egna hembygden och det egna landet ger, skall reflekteras mot och berikas av det historiska arvet hos människor som kommer från andra länder. Den kultur som etniska minoriteter i vårt eget land har eller som invandrare har med sig skall tas tillvara i undervisningen så att den främjar tolerans och vidsynthet och motverkar ett etnocentriskt synsätt.

Mängden av historiska fakta är näst intill oändlig. Ett väl genomtänkt urval och en struktur i baskunskaperna är en förutsättning för en meningsfull behandling av ämnet. Studierna får inte bli en fråga om att hinna få en ytlig kunskap om en så stor stoffmängd som möjligt, men ej heller nedslag utan struktur och sammanhang. Historieundervisningen skall bygga på de studerandes upptäckarglädje och lust att vidga kunskaperna om omvärlden i tiden och rummet. Möjligheterna att göra egna val när det gäller fördjupning och inriktning blir därför av stor betydelse. Detta kan göras exempelvis genom en fördjupad studie kring någon historisk företeelse, ett skeende eller en epok med dess idéer och synsätt. Användning av t.ex. databaser, hembygdsmuseer, tidningar och andra medier, är en naturlig del av historieundervisningen.

En gemensam refrrensram

Kunskaper om den egna historien, hembygdens historia och grunderna i den svenska och nordiska historien hör till det som alla skall ta del av. Studierna skall ge kunskaper om betydelsefulla epoker, händelser och personer i den svenska och nordiska historien framtill idag med tillbakablickar och jämförelser mot tidigare skeden. Vår tids historia, med dess folkmord, revolutioner, krig och fredsSträvanden hör till det som alla skall få en inblick i. Kvinnornas, männens och barnens olika världar är viktiga teman i den sociala och ekonomiska historien som visar hur människor levde, arbetade och skapade förr. Till den referensram som bör vara gemensam hör särskilt betydelsefulla händelser och förlopp, övergången från bonde- till industrisamhälle och folkrörelsernas historia. Undervisningen får inte stanna vid de yttre händelserna utan måste ta upp hur de konkret påverkat människans vardag och liv.

Dåtid -- nutid -- framtid

Historieundervisningen ger en bakgrund till nutida politiska, kulturella, ekonomiska och sociala förhållanden och skeenden. Historien får belysning utifrån nutida förhållanden liksom nutiden blir belyst av historien. Undervisningen handlar om vad som påverkat utvecklingen under skilda tidsepoker och om sambanden mellan olika faktorer. Varje tid betraktar företeelser i ljuset av den egna tidens erfarenheter, framtidsutsikter och förhållanden. Förskjutningar i perspektiven sker ständigt och stoffvalet i historia skall spegla dessa förskjutningar. Undervisningen sätter på så sätt in aktuella frågor i ett historiskt sammanhang i en tid som vår kan även sådana centrala samhällsfrågor som miljöfrågor mycket väl behandlas i ämnet historia.

Mål som varje elev skall ha uppnått i slutet av utbildningen

Eleven skall  känna till några viktiga händelser och gestalter i den historiska utvecklingen i Sverige,  ha kännedom om hur människor levde och försörjde sig i några skilda trakter och tider i Sverige och hur industrialiseringen och andra stora omvälvningar har förändrat människors livsvillkor,  kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används idag som ett medel för påverkan.

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

RELIGIONSKUNSKAP

Syfte

Till utbildningens uppgifter hör att ge möjlighet till att skaffa sig kunskaper om och stimulera till reflektioner kring olika religioner och livsåskådningar och sätta dessa kunskaper i relation till egna ställningstaganden. Religionskunskapen skall vidga och fördjupa erfarenhets- och begreppsvärlden, ge möjlighet till att reflektera över religiösa, moraliska och etiska frågor som påverkar förhållandet till medmänniskor och rollen som samhällsmedlem. Studierna skall präglas av respekt för varje människas rätt att ha en egen livsåskådning. Alla har rätt att få en saklig och allsidig undervisning om religioner och livsåskådningar. Undervisningen i religionskunskap syftar såväl till att öka kunskaper om religioner och livsåskådningar som till att ge möjlighet att arbeta med egna reflektioner och frågor kring existentiella och etiska problem. Undervisningen skall främja en öppen diskussion kring frågor om tros- och livsåskådning och bidra till att möten med människor från olika traditioner och kulturer sker med respekt för vars och ens egenart. Undervisningen skall ge insikter i olika trosriktningar och utveckla deras känsla för tolerans. Jämförelser mellan religioner ger viktiga bidrag till interkulturell förståelse.

Strävan

Utbildningen skall i religionskunskap sträva mot att eleverna

 fördjupar sina kunskaper om kristendomen och dess betydelse för vårt samhälle,  får kännedom om de övriga världsreligionerna samt icke-religiösa livsåskådningar,  fördjupar sin förståelse och respekt för andra människors ställningstaganden i religiösa och etiska frågor och tar avstånd från att människor utsätts för förtryck för sin religions eller livsåskådnings skull.

Karaktär och struktur

Tro och livsåskådning

I olika religioner är begreppet tro centralt. Det kommer till uttryck i andaktsformer, texter och symboler och i ställningstaganden i moraliska och etiska frågor. Kristendomen har haft och har stor betydelse för enskilda människor och för det svenska samhället. Dess inflytande sträcker sig från kultur, värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem till samhällsmoral, sedvänjor och traditioner. Religionskunskapsämnet skall därför ge kunskaper om bibeln, kyrkoåret och den kristna trons föreställningsvärld. Detta skall ge en grund för förståelse av hur svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling påverkats och påverkas av bibeln och kristen tro. Bland annat som en följd av den ökade invandringen har många människor idag en annan religiös bakgrund än den kristna. I böcker och massmedia möter man olika trosuppfattningar. Även andra världsreligioner än kristendomen är på väg att bli en del av vår kultur, samtidigt som vi blir alltmer medvetna om hur religioner påverkar det världshistoriska skeendet och människor i andra kulturer. Det är därför väsentligt att så väl de stora världsreligionernas trosuppfattningars bärande begrepp som traditioner ingår i undervisningen i religionskunskap. Livstolkningar med agnostisk eller ateistisk innebörd som alternativ till de traditionella religionerna behöver de studerande också få kännedom om.

Etik

Etiska frågor berör varje människa. I konkreta upplevelser möter vi frågor som har med gott och ont, rätt och orätt att göra. Diskussioner kring sådana situationer kan fördjupas med utgångspunkt i etiska regler från olika religioner, t ex budorden.

Bearbetning

I dagens svenska samhälle är valet av tro eller livsåskådning inte självklart. För att kunna göra sådana val behöver varje människa bearbeta trosfrågor och existentiella frågor. Undervisningen måste ge stort utrymme åt egna reflektioner. Varje människa har en mer eller mindre uttalad Strävan att finna sammanhangen i tillvaron. Detta kommer till uttryck i traditioner, riter, berättelser, legender och myter. Genom att följa kyrkoårets växlingar kan eleverna fördjupa kunskaperna om bakgrunden till religiösa helger och högtider. Bibeltexter, psalmer och sånger ger uttryck för kristen tro i olika tider. Undervisningen skall ge tillfälle att diskutera samlevnadsfrågor och därigenom främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Frågor om sexualitet, trohet, äktenskap och föräldraskap kan belysas och kopplas till hur könsrollsmönster påverkar och påverkas av våra vardagliga ställningstaganden. Möjlighet skall ges till att, utifrån egna erfarenheter, diskutera problem och reflektera över samlevnadsfrågor. I ämnet religionskunskap ställs den vuxna människan inför frågor som rör grundläggande mänskliga rättigheter och respekt för andra. Frågor om människosyn, kulturarv, kulturmöten och relationer mellan människor liksom olika religioners kvinnosyn bör behandlas i undervisningen.

Mål som varje elev skall ha uppnått i slutet av utbildningen

Eleven skall  kunna reflektera över för dem viktiga livsfrågor och religiösa och etiska frågor,  känna till kristen tro och livsuppfattning med utgångspunkt från bibeln,  ha kunskap om kristna traditioner som de visar sig i kyrkoår, högtider, gudstjänstliv och symboler,  ha kännedom om de stora världsreligionernas tro och livsuppfattning,  känna till grundtankarna i någon icke-religiös livsåskådning.

------ Dessa föreskrifter träder ikraft två veckor efter den dag då föreskrifterna enligt uppgift på dem utkom från trycket i SKOLFS och tillämpas på kurser som startar från och med den 1 juli 1994.

ULF P. LUNDGREN

Lisbeth Rudemo