Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i yrkesämnen, estetiska ämnen och vissa andra ämnen för nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan och gymnasial särvux

Bilaga Ämne: Administration

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet administration syftar till att ge färdighet i olika administrativa uppgifter samt ge kännedom om ett företags interna och externa information. Ämnet syftar även till att utveckla förmåga att hantera datorer, olika slags programvaror och vanliga kontorshjälpmedel samt att samarbeta och agera serviceinriktat.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i administration sträva efter att eleven utvecklar kännedom om administrativt arbete och kontorshjälpmedel, utvecklar grundläggande kunskaper i textbehandling och bildhantering, utvecklar kännedom om hur ett företag arbetar med intern och extern information, utvecklar kunskaper om miljöfrågor inom området, utvecklar förmåga att kommunicera, samarbeta och agera serviceinriktat samt att ta ansvar för sina arbetsuppgifter, utvecklar förmåga att arbeta effektivt och ergonomiskt riktigt.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Administration i någon omfattning har funnits alltsedan människor började knyta affärskontakter med varandra. Administration är det som tidigare ofta betraktades som sekreterar- eller kontoristarbete, t.ex. att hålla ordning på tider, papper osv. Sekreteraren och kontoristen var ofta företagets ansikte utåt dvs. den första kontakten som kunden fick via telefon eller besök. För inte så länge sedan fanns det kontorister på i stort sett varje avdelning inom medelstora och stora företag. I dag är det inte så. Förändrad arbetsorganisation och teknisk utveckling av datorer och övrig kontorsutrustning har gjort att efterfrågan på kontorister har minskat på arbetsmarknaden. Många av de klassiska kontorsarbetsuppgifterna som att skapa, kopiera och sprida informationsmaterial för internt och externt bruk samt sortera, registrera och hantera olika dokument finns dock fortfarande kvar. Kontorsutrustning skall underhållas och skötas. Dator och telefon används till olika tjänster. Papper och annat material skall tas om hand för återvinning och återanvändning. God förmåga att samarbeta, ta ansvar och arbeta serviceinriktat är en viktig del av ämnet. Ämnet administration består av två kurser. Kursen Administrativ service behandlar grundläggande administrativa rutiner, arbetsformer och dokument i företag. Kursen behandlar också textoch bildhantering, hur man hanterar vanlig utrustning på ett kontor samt miljöfrågor inom området. Kursen är gemensam på handels- och administrationsprogrammet. Kursen Information och layout ger grundläggande kunskaper i textbehandling och bildhantering. Kursen tar dessutom upp olika sätt att hantera information samt vikten av att arbeta effektivt och ergonomiskt riktigt. Kursen är valbar.

Ämne: Administration Kurs: Administrativ service Kurskod: ADM1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall känna till administrativa rutiner, arbetsformer och dokument, kunna använda och underhålla ett varierat utbud av kontorsutrustning, ha kännedom om tjänster i samband med telefoni, post och bank, kunna använda programvara för administrativa arbetsuppgifter, kunna arbeta resurssnålt och känna till hur man sorterar och återanvänder olika material, förstå vikten av god arbetsmiljö samt kunna arbeta på ett serviceinriktat sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven använder och underhåller kontorsutrustning. Eleven utför administrativa arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på administrativa arbetsuppgifter och hur de kan utföras på ett ergonomiskt och miljömässigt sätt. Eleven arbetar på ett serviceinriktat sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven löser arbetsuppgifter tillsammans med andra samt utför sina arbetsuppgifter på ett ergonomiskt och miljömässigt tillfredsställande sätt.

Ämne: Administration Kurs: Information och layout Kurskod: ADM1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna använda text- och layoutprogram för att utforma dokument, presentations- och informationsmaterial, kunna skriva in och redigera texter samt kombinera text och bild, känna till olika typer av dokument och kunna göra mallar, kunna använda grundläggande typografiska regler, kortkommandon och programmets stavningskontroll, kunna arbeta ergonomiskt riktigt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven använder med stöd ett text- och layoutprogram för att utforma dokument. Eleven arbetar med stöd på ett ergonomiskt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utformar med visst stöd olika typer av dokument och informationsmaterial med god läsbarhet. Eleven använder datorns verktyg relativt självständigt. Eleven verkar för en god arbetsmiljö.

Ämne: Arbetsliv

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet arbetsliv syftar till att ge grundläggande kunskaper om arbetsliv samt skapa förståelse för arbetsmiljöns betydelse för individen, företagen och samhället. Ämnet syftar också till att ge kunskap om ekonomiska frågor som berör mindre företag och projekt samt ge erfarenhet av projektliknande arbetsformer.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i arbetsliv sträva efter att eleven utvecklar förståelse för vad en god fysisk och psykisk arbetsmiljö betyder, utvecklar förmåga att skapa ett bra arbetsklimat och kunna samarbeta, utvecklar förmåga att förstå ekonomiska sammanhang och utföra enkel ekonomisk planering inom valt verksamhetsområde, stimuleras att utveckla sin förmåga att arbeta i projekt, utvecklar förmåga att söka kunskap genom kontakter med företag, myndigheter och organisationer, utvecklar ett säkerhetstänkande inom vald studieinriktning.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Snabba förändringar i näringsliv och samhälle ställer krav på individernas förmåga till omställning, förnyelse och utveckling. Kunskaper om förändringar i omvärlden kan bidra till ökad tilltro till den egna förmågan att tillsammans med andra utveckla bra arbetsförhållanden. Ett företag är en sammanhållen verksamhet, där individer samverkar för att utföra vissa uppgifter med en vilja att uppnå förutbestämda mål. Relationer behöver också utvecklas till andra grupper i samhället. Med denna definition faller många olika slag av mänsklig verksamhet under begreppet företag. Hit räknas inte bara företag inom det privata näringslivet utan även verksamhet inom den offentliga sektorn, organisationer, föreningar samt mer tillfälliga satsningar och projekt. Inom alla företag är förståelse av ekonomiska sammanhang viktig. Väsentligt för utbildningen i ämnet arbetsliv är att ge kunskaper om ekonomins betydelse och att ge erfarenhet av projektliknande arbetsformer. Arbetsmiljöfrågor av olika slag ingår i ämnet, både allmänna krav på en god arbetsmiljö och säkerhetsfrågor som är specifika för elevens studieinriktning. Elsäkerhet och brandsäkerhet är andra delar av ämnesområdet. Ämnet arbetsliv består av två kurser. Kursen Arbetsmiljö och säkerhet är en grundläggande kurs om arbetsmiljö och arbetsmiljöns betydelse. I kursen ingår frågor om säkerhet och hur man förebygger skador. Kursen är gemensam inom gymnasiesärskolans nationella program.

Kursen Projekt och företagande behandlar projekt som arbetsform. I kursen behandlas även ekonomins betydelse för individ, företag och samhälle och hur dessa olika delar hänger samman. Kursen är valbar.

Ämne: Arbetsliv Kurs: Arbetsmiljö och säkerhet Kurskod: ARL1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om arbetsmiljöns betydelse för individ, företag och samhälle, kunna vidta åtgärder vid olycksfall, känna till betydelsen av förebyggande åtgärder och rehabilitering, kunna använda arbetsmetoder på ett ur elsäkerhetssynpunkt lämpligt sätt inom valt verksamhetsområde, kunna tillämpa lagar och bestämmelser om arbetsmiljö och säkerhet.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på arbetsmiljöns betydelse. Eleven ger exempel på hur arbetet kan utföras på ett ergonomiskt och säkerhetsmässigt sätt. Eleven ger exempel på risker för olycksfall samt ger med stöd förslag till åtgärder.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven tillämpar med stöd lagar och bestämmelser om arbetsmiljö och säkerhet i sitt arbete. Eleven utför sina arbetsuppgifter med viss handledning på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt.

Ämne: Arbetsliv Kurs: Projekt och företagande Kurskod: ARL1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om vanliga ekonomiska begrepp och sammanhang, känna till några grundläggande ekonomiska begrepp för företag, ha kännedom om affärsidéns betydelse för verksamheten,

kunna planera och genomföra projektarbete inom verksamhetsområdet, kunna verka för ett bra arbetsklimat och kunna samarbeta.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven planerar och genomför med stöd ett projektarbete inom valt verksamhetsområde. Eleven ger exempel på några ekonomiska begrepp och hur de hänger samman. Eleven ger förslag till hur ett gott arbetsklimat kan skapas.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven ger exempel på ekonomiska sammanhang och utför ekonomiska beräkningar. Eleven ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet.

Ämne: Bild och form

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet bild och form syftar till att ge kunskaper om bild- och formområdets uttrycksmöjligheter och samhälleliga funktion. Ämnet syftar även till att utveckla kreativitet, konstnärligt skapande och ett analytiskt tänkande inom bild- och formområdet.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i bild och form sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga till eget bild- och formskapande i olika tekniker, material och konstnärliga uttryckssätt, utvecklar sin förmåga att reflektera över sitt eget bild- och formskapande samt att analysera och tolka två- och tredimensionella bilder, utvecklar sin medvetenhet om betydelsen av att ge bild- och formskapandet en personlig prägel, utvecklar sin kunskap om bildens och formens utveckling och funktion i samhället ur ett historiskt, nutida, nationellt och internationellt perspektiv, utvecklar sin förmåga att arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Arbetet med bildframställning och formgivning har en mångtusenårig historia. Grottor som Altamira i Spanien och Lascaux i Frankrike bär vittnesbörd om att människor redan 15 000 år f.Kr. tecknade bilder från det dagliga livet. Det finns också många exempel på tidiga kulturer, där bild och form har haft en framstående plats i samhället, t.ex. faraoernas Egypten och antikens Grekland.

Idag präglas samhället av en mångfald uttryck inom bild- och formområdet. I det fria konstnärliga utövandet pågår ett ständigt experimenterande med lika material, tekniker och uttrycksformer. Olika medier påverkar oss genom användning av symboler för att föra fram sina budskap. Därför finns behov av att kunna analysera och tolka bild- och formområdets olika funktioner i dagens samhälle. Ämnet ger såväl grundläggande som fördjupade praktiska och teoretiska kunskaper. I ämnet ingår dessutom kunskaper om miljö- och säkerhetsmässiga aspekter på arbetet. I ämnet ingår två kurser. Bild och form grundkurs ger grunderna för att förstå bild- och formskapande. Kursen är valbar. Bild och form fördjupningskurs bygger på Bild och form grundkurs. Kursen består av teoretiska och praktiska kunskaper i bild och formskapande. Kursen är valbar.

Ämne: Bild och form Kurs: Bild och form fördjupningskurs Kurskod: BF1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna omsätta egna idéer i sitt bildskapande och formexperimenterande i något eller några material och tekniker, kunna analysera och tolka olika typer av bild- och formspråk, känna till användningsområden och egenskaper hos olika material och tekniker som används i praktiskt arbete med olika typer av bild- och formskapande, kunna arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven arbetar med två- eller tredimensionella former i olika material och tekniker. Eleven beskriver olika typer av bild- och formspråk. Eleven ger exempel på olika användningsområden och egenskaper hos olika material och tekniker. Eleven ger exempel på miljö- och säkerhetsaspekter.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven experimenterar med två- eller tredimensionella former i olika material och tekniker och förklarar bakomliggande idéer.

Eleven diskuterar formspråk och uttryck hos olika produkter.

Ämne: Bild och form Kurs: Bild och form grundkurs Kurskod: BF1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha erfarenhet av eget bildskapande och formexperimenterande i olika material och tekniker, kunna samtala om olika typer av bild- och formspråk och deras funktioner, ha grundläggande kunskaper om skissteknik, komposition och färglära, ha kunskap om miljöfrågor inom området.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven skapar bilder i olika material och tekniker. Eleven ger exempel på några skisstekniker och grunddrag i komposition och färglära. Eleven ger exempel på bild- och formspråk och deras användning.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven skapar bilder i olika material och tekniker utifrån givna kriterier. Eleven använder olika skisstekniker och utnyttjar grunddragen i komposition och färglära. Eleven diskuterar olika bild- och formspråk och deras användning.

Ämne: Dans

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet dans syftar till att ge kunskaper om dansen som konstart och kunskapsområde både i ett nutida och ett historiskt perspektiv, såväl i teori som praktik. Den praktiska utbildningen inom ämnet syftar till nödvändiga färdigheter för att träna, utföra och gestalta dans och använda dansen som uttrycksmedel.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i ämnet dans sträva efter att eleven utvecklar sina färdigheter i det egna rörelsespråket, utvecklar sin medvetenhet om och förmåga till personligt uttryck och kommunikation i dans, utvecklar sin kunskap i och erfarenhet av att analysera rörelser, utvecklar sin kunskap om dansen som konstart och som kunskapsområde, utvecklar kunskaper om dansens olika yrkesområden och om arbetsmiljöoch säkerhetsaspekter i arbetet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Dans är en av människans mest ursprungliga konstarter. Människans möjligheter till uttryck och kommunikation genom rörelser har genom tiderna speglats i olika kulturers dansformer, t.ex. i rituella och religiösa ceremonier. Vid medeltidens slut utgjorde dansen en viktig del av livet vid hovet och danserna komponerades främst för medlemmar av det högre ståndet. Dessa danser har sedan påverkat dansen som uttryck och gemenskap i exempelvis nationella danser och folkdanser. Den moderna danskonstens genombrott under 1900-talets första decennier innebar en förnyelse och ett ökat intresse för danskonsten. Under de senaste decennierna har det skett en stark utveckling både av den konstnärliga dansen och av dans på utbildningens område. På 1960-talet blev dans ett populärt ämne inom folkbildningen. I skolan har dans inte någon lång tradition men kom att ingå i ämnet idrott i mitten av 1970-talet. På 1980-talet blev dans för första gången ett eget ämne i gymnasieskolan. Dans finns dock fortfarande inte som självständigt ämne i grundskolan utan utgör ett inslag i ämnena idrott och hälsa samt musik. Ämnet dans innebär teori och praktik i förening där dansens kärna är utveckling av ett personligt rörelsespråk kombinerat med insikt i och förståelse av dansens olika traditioner. Ämnet dans innebär förutom rörelseträning också studium av det kinestetiska sinnet och utveckling av färdigheter som är nödvändiga för dansens utövande samt studier och träning av den spatiala, musikaliska och analytiska förmågan. Genom övning av sinnena kan eleven utveckla medvetenhet om kroppen och om det kroppsliga minnet, vilket är faktorer som är betydelsefulla för dansen som konstart. Ämnet innehåller kursen Dans som avser att utveckla elevens gestaltning i dansens formspråk. Kursen är valbar.

Ämne: Dans Kurs: Dans Kurskod: DNS1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha grundläggande färdigheter i det egna rörelsespråket, ha kunskap om begrepp och terminologi, ha kunskap om kroppens och rörelsens funktion i gestaltningsarbete och som medel för kommunikation, ha kunskap om ljusets betydelse som ett komplement i arbetet med dans i sal och på scen, ha viss erfarenhet av samarbete med andra konstarter, ha arbetsmiljökunskaper av betydelse för arbetet med dans.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven visar exempel på grundläggande tekniska, rytmiska, musikaliska och uttrycksmässiga färdigheter i någon dansform. Eleven ger exempel på förekommande danstekniska termer och visar på samspelet mellan dansens teknik och dess konstnärliga uttryck. Eleven ger exempel på faktorer som är av betydelse för arbetsmiljön och för att undvika skador.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven uppvisar tekniska, rytmiska, musikaliska och uttrycksmässiga färdigheter i någon dansform. Eleven diskuterar förekommande danstekniska termer, gör en rörelseanalys som visar förståelse av samspelet mellan dansens teknik och dess konstnärliga uttryck. Eleven ger exempel på några av dansens olika konstnärliga uttrycksformer och verksamhetsfält.

Ämne: Datoranvändning

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet datoranvändning syftar till att ge förutsättningar för att använda programvaror och datorutrustning för olika typer av arbetsuppgifter. Ämnet syftar även till att utveckla förmågan att använda IT som hjälpmedel för kunskapssökande. Ämnet syftar också till att ge kunskap om hur datorer används såväl i arbetslivet som i privatlivet.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i datoranvändning sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda programvaror i samband med olika slags arbetsuppgifter, utvecklar sin förmåga att söka, hantera och kritiskt granska information på internet och intranet, utvecklar sin förmåga att kommunicera och använda olika tjänster på internet och intranet med ansvar och omdöme, utvecklar sin kunskap om datasäkerhet och lagstiftning samt om etiska och demokratiska aspekter av datorteknologin, utvecklar sin kunskap om hur en datorarbetsplats bör utformas, utvecklar sin kunskap om utvecklingen inom datorområdet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Användningen av datorer har ökat mycket snabbt inom de flesta områden. Datoranvändningen har förändrat och skapat nya arbetsmetoder och yrken. Yrkesroller och gränser mellan yrken och yrkeskompetenser förändras

kontinuerligt på grund av datorteknikens utveckling. Datoranvändningen rör också frågor som t.ex. upphovsrätt, yttrande- och informationsfrihet samt människors rätt till integritetsskydd. Av den framtida datoranvändaren kommer därför att ställas krav på ett medvetet förhållningssätt till datorteknologins möjligheter och användningsområden. Kännedom om utrustning, programvaror och datorteknikens olika användningsområden är i dag en förutsättning för att delta i arbets- och samhällsliv. Ämnet datoranvändning ger grundläggande kompetens i informationssökning och kommunikation. Det ger också grundläggande kunskaper i textbehandling och bildhantering och betonar vikten av att arbeta effektivt och ergonomiskt riktigt. I ämnet datoranvändning finns en kurs. Kursen Datorkunskap ger kunskaper om hur persondatorer fungerar samt färdigheter i att använda programvaror. I kursen ingår också att utveckla färdigheter i att kommunicera, söka och hantera information på internet och intranet. Kunskaperna tillämpas i sitt sammanhang inom olika ämnen och inom vald studieinriktning. Datorkunskap är en gemensam kurs inom flertalet program.

Ämne: Datoranvändning Kurs: Datorkunskap Kurskod: DAA1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om programvaror för textbehandling, layout, grafisk presentation, registerhantering, kalkylering och informationssökning med inriktning mot vald studieinriktning, kunna använda e-post och ett vanligt textbehandlingsprogram, kunna rengöra och vårda maskinvaran samt kunna anpassa sin arbetsplats och arbeta så att arbetsskador undviks, ha kännedom om arbetslivets datoranvändning inom studieinriktningen.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven använder med handledning vanliga programvaror med inriktning mot vald studieinriktning. Eleven använder med handledning e-post. Eleven söker och använder med handledning information på internet eller intranet och ger exempel på etiska frågeställningar i samband med det. Eleven vårdar med handledning aktuell maskinvara. Eleven har synpunkter på hur en bra datorarbetsplats bör se ut.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning sina arbetsuppgifter. Eleven söker och använder med viss handledning information på internet eller intranet samt granskar kritiskt med handledning informationen. Eleven ger exempel på säkerhetsmässiga, demokratiska och etiska aspekter av datoranvändning. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt tillfredställande sätt.

Ämne: Djurkunskap

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet djurkunskap syftar till att förbereda för arbete inom verksamhetsområden som omfattar djurhållning. Ämnet syftar till att öva färdigheter i hantering och skötsel av djur på ett för varje art lämpligt sätt. Ämnet syftar också till elementär kunskap om djurs anatomi och fysiologi samt förståelse av djurs olika behov, beteenden och utveckling. Dessutom syftar ämnet till kännedom om den lagstiftning som är till för att skydda djur, djurvårdare och omgivande miljö.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i djurkunskap sträva efter att eleven utvecklar sin kunskap om djur och djurs behov samt deras skötsel och vård, utvecklar sina färdigheter i praktiskt arbete med djur, utvecklar sin förmåga att sköta byggnader och utrustning som används till djur, utvecklar sin kunskap om hur djur kan utnyttjas i samband med natur- och landskapsvård, utvecklar sin kunskap om aktuella miljö- och djurskyddsbestämmelser, utvecklar sin förståelse av skötselns och miljöns betydelse för djurens hälsa och välbefinnande, utvecklar sin förmåga att arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt. Skolan skall också i sin undervisning i djurkunskap sträva efter att eleven fördjupar sitt kunnande inom något eller några områden inom ämnet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Alltsedan djur börjat tämjas har kunskapen om olika djurarter haft betydelse för människan. Eftersom människan var beroende av djuren till föda och för transporter var hon även tvingad att vårda och sköta dem. Intensivt avelsarbete samt förbättringar av stallmiljö och foderhantering har lett till att djuren blivit mer välmående och bättre presterande. Förr var det främsta intresset lantbrukets husdjur och livsmedelsförsörjningen. I det moderna samhället har nya djurslag fått en viktig roll som sällskapsdjur och nyttodjur.

Intresset för sällskapsdjur växer snabbt och skapar nya verksamhetsområden och arbetstillfällen inom naturbruket. Utbildningen i ämnet djurkunskap bygger på ett praktiskt arbete med djur och där ingår övning i djurskötsel, utfodring, mjölkning, pälsvård och sjukvård. I ämnet ingår också teoretiska delar som näringslära och kunskap om utfodring och fodermedel, kunskap om djurens byggnad, funktioner, behov och fortplantning. Teori och praktik vävs samman till en helhet där förståelse av djurs behov och beteenden står i centrum. Sverige har sedan länge stränga djurskyddslagar och andra angelägna kunskapsområden inom ämnet är säkerhetsfrågor, djurskydd, miljöhänsyn och etiska ställningstaganden. Ämnet innehåller kursen Djur som består av en obligatorisk del och möjligheter till fördjupning inom ett eller flera av områdena arbete med häst, djur för forskningsändamål, fårskötsel, mjölk och nötköttsproduktion, svinskötsel samt sällskapsdjur. Kursen är valbar.

Ämne: Djurkunskap Kurs: Djur Kurskod: DJR1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om djurs behov, skötsel och vård, förstå vikten av noggrannhet, regelbundna rutiner och hygien i sitt arbete med djur, ha kännedom om aktuella miljö- och djurskyddsbestämmelser, kunna arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Inom valt fördjupningsområde skall eleverna uppnå ett eller flera av följande mål

Eleven skall kunna hantera djur och medverka vid deras dagliga skötsel, kunna sköta byggnader och utrustning som används till djur.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven ger exempel på djuretiska frågor. Eleven ger exempel på hur man arbetar på ett ergonomiskt och ett miljöoch säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter på egen hand. Eleven redogör för aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven diskuterar djuretiska frågor och gör egna ställningstaganden. Eleven diskuterar och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Estetik och skapande

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet estetik och skapande syftar till att utveckla och stimulera elevens kreativitet och lust att använda estetiska uttrycksmedel för att uttrycka tankar, känslor och handlingar. Ämnet syftar även till att väcka intresse och förståelse av kultur och skapande verksamhet i ett vidare perspektiv. Ämnet syftar också till kunskap om och förståelse av olika konstarter, deras arbetsmetoder och samhörighet. Dessutom syftar ämnet till att visa sambanden mellan olika konstarter.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i estetik och skapande sträva efter att eleven utvecklar förståelse av olika estetiska kunskapsformer och utvecklar sin färdighet i att självständigt använda dessa, utvecklar förmåga att uppfatta estetikens breda verksamhetsfält, tillägnar sig kunskaper om och erfarenheter av olika estetiska uttrycksmedel, utvecklar förmåga att analysera estetiska uttryck, utvecklar medvetenhet om och förmåga till personligt uttryck inom olika konstarter.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Under årtusenden har högtstående kulturer kännetecknats av hur de estetiska värdena beaktats. Byggnader, väggmålningar, konstföremål, klädedräkt, teater, musikinstrument och litteratur vittnar om gångna generationers intresse för det sköna och funktionella i livet. Även i dagens samhälle omges människan av konstnärliga och estetiska uttryck. Ämnet estetik och skapande ger en introduktion till något eller några av dessa verksamhetsområden. Ämnet är inriktat både mot de enskilda konstformerna och mot samverkan mellan olika estetiska områden såsom bild och formgivning, dans, musik, eller teater. I ämnet ingår skapande eller konstnärlig verksamhet av gränsöverskridande karaktär, där olika estetiska uttrycksformer kan blandas eller utövas sida vid sida. Såväl traditionella konstnärliga metoder som nyare elektroniska för framställning av konstnärliga produkter kan ingå i ämnet. Ämnet bildar en gemensam plattform för det estetiska området och ger möjlighet att stimulera till analys och reflektion. I det produktiva arbetet har olika typer av konstnärlig verksamhet många beröringspunkter. Detta lägger grunden till ett gränsöverskridande arbetssätt och knyter samman olika

estetiska inriktningar samtidigt som ämnet knyter an till elevens studieinriktning. Ämnet rymmer många möjligheter till samverkan med kärnämnet estetisk verksamhet. Kursen Estetisk orientering innehåller grundläggande kunskap om estetik och har beröringspunkter med de olika inriktningarna inom programmet. I kursen ingår praktiska övningar som ger en orienterande kännedom om de berörda konstarterna. Estetisk orientering är en gemensam kurs inom det estetiska programmet.

Ämne: Estetik och skapande Kurs: Estetisk orientering Kurskod: EOS1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha grundläggande kunskap i olika estetiska kunskapsformer och kunna arbeta inom flera konstarter, känna till några vanliga estetiska begrepp inom olika konstarter, kunna skapa olika uttrycksmedel genom att arbeta med möten mellan konstarter, kunna samtala om olika estetiska uttryck.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven arbetar praktiskt med estetiska uttryckssätt inom olika konstarter. Eleven ger exempel på några estetiska verksamhetsfält och på olika uttrycksformer inom dessa. Eleven ger exempel på estetiska begrepp inom några konstnärliga uttrycksformer.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utnyttjar olika tillvägagångssätt och hjälpmedel för att arbeta med mötet mellan olika konstarter. Eleven beskriver olika estetiska verksamhetsfält och olika uttrycksformer inom dessa. Eleven beskriver några estetiska begrepp inom några konstnärliga uttrycksformer.

Ämne: Expo

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet expo syftar till att ge eleverna grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper om exponering. Ämnet syftar även till att utveckla kreativitet och förmåga att analysera och bedöma olika exponeringar.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i expo sträva efter att eleven utvecklar kunskap om hur samverkan mellan bild, ljud, ljus, text och föremål kan användas för att budskap och upplevelser kan förstärkas, utvecklar kunskap om funktioner och praktisk användning av teknisk utrustning vid exponering, utvecklar färdigheter i textning, utvecklar kunskaper i grundläggande grafisk formgivning för några typer av exponeringar, utvecklar kunskap om färgens och belysningens betydelse vid exponeringar, utvecklar förmåga att på ett kreativt sätt och med hjälp av modern teknik praktiskt tillämpa kunskaper och metoder vid varuexponering, utveckla kunskap om god arbetsmiljö och säkerhet vid arbete med exponeringar, utveckla kunskap om regler kring upphovsrätt och etik inom expoområdet. Skolan skall också i sin undervisning i expo sträva efter att eleven fördjupar sitt kunnande inom något eller några områden inom ämnet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Expo eller exponering innebär att visa upp eller ställa ut ett budskap, en produkt eller en tjänst. Ämnet kan omfatta butiks-, fönster- och utställningsexponeringar. Syftet ska vara information. Redan under antiken samlades människor för att visa upp de produkter de hade till försäljning. En utställning, en mässmonter eller en butiksexponering är en mötesplats för upplevelser. Exponeringar är mångdimensionella och erbjuder därför andra uttrycksmöjligheter än tvådimensionella medier. I en exponering ingår förutom föremål, även bild, text samt ibland även ljud. Upplevelsen är avsedd att beröra flera sinnen samtidigt. I ämnet expo ingår flera olika medieformer och medieuttryck. Därför krävs både teoretisk och praktisk kunskap inom olika områden. Den teknik som behövs för att på ett informativt och säljande sätt kunna visa upp ett utbud av varor eller tjänster är en del av ämnet. I ämnet ingår en kurs. Kursen Expo ger grundläggande kunskap i olika typer av butiksfönsteroch utställningsexponeringar. Inom kursens ram finns möjlighet till fördjupning eller specialisering. Kursen är valbar.

Ämne: Expo Kurs: Expo Kurskod: EXPO1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall känna till hur samverkan mellan bild, ljus, ljud och text och föremål kan användas inom expo, känna till modern teknisk utrustning, dess funktioner och praktiska användning vid exponering, ha grundläggande kunskaper i textning, känna till hur man vid varuexponeringar uppnår önskad effekt med hjälp av matchning och koordinering av varor, kunna utföra några varuexponeringar, ha kännedom om miljö- och säkerhetsaspekter av betydelse vid arbete med exponeringar, känna till upphovsrättsbestämmelser och etiska regler inom området.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på samverkan mellan bild, ljus, ljud och text och föremål inom expo. Eleven redogör för den tekniska utrustningen och dess möjligheter. Eleven utformar manuellt och med visst stöd några typer av affischer, skyltar och orienteringstavlor. Eleven utför med handledning några varuexponeringar. Eleven ger exempel på etiska och rättsliga regler inom expo. Eleven ger exempel på god miljö och säkerhet inom arbetsområdet.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför på egen hand varuexponeringar. Eleven använder lämplig teknisk utrustning. Eleven utformar affischer, skyltar och orienteringstavlor med hjälp av dator.

Ämne: Fastighetsteknik

Ämnets syfte

Syftet med utbildningen i ämnet fastighetsteknik är att ge grundläggande kunskaper om fastighetsskötares och vaktmästares olika arbetsuppgifter med inriktning mot att ge hyresgäster i olika typer av fastigheter god service. Ämnet syftar även till att ge kunskaper om fastighetsförvaltning utifrån

tekniska och miljömässiga perspektiv. Ämnet syftar dessutom till att hos eleverna utveckla den sociala kompetens som erfordras för att möta människor i olika situationer.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i fastighetsteknik sträva efter att eleven utvecklar sin kunskap om fastighetsskötares och vaktmästares olika arbetsuppgifter och hur hyresgäster bör bemötas, utvecklar sina färdigheter i praktiskt arbete inom vaktmästeri och fastighetsskötsel, utvecklar sin kunskap om olika arbetsuppgifter inom städning och rengöring, utvecklar sin förmåga att använda och vårda verktyg och maskiner som används, utvecklar sin förmåga att arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt. Skolan skall också i sin undervisning i fastighetsteknik sträva efter att eleven fördjupar sitt kunnande inom något eller några områden inom ämnet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Yrkesrollerna inom fastighetsförvaltning har under det senaste decenniet kraftigt förändrats och fokuseringen i arbetsuppgifterna har flyttats från att serva teknisk utrustning till att serva hyresgäster. Arbetsuppgifterna har blivit fler och det ställs allt större krav på att yrkesmannen skall utföra nya typer av arbetsuppgifter. Ämnet fastighetsteknik skall ge en bred bas samt möjligheter till omställning, förnyelse och utveckling i arbetslivet. Ämnet innehåller kursen Fastighetsskötsel som består av en obligatorisk del och möjligheter till fördjupning inom ett eller flera av områdena byggnader och utrustning, vaktmästeri, städning och rengöring samt yttre miljö. Kursen har nära anknytning till lokalvård inom ämnet hotell, anläggning och skötsel av utemiljöer inom ämnet trädgårdsanläggning samt till byggnadsunderhåll inom ämnet naturbruksteknik. Kursen är valbar.

Ämne: Fastighetsteknik Kurs: Fastighetsskötsel Kurskod: FATE1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om fastighetsskötares och vaktmästares olika arbetsuppgifter, ha kännedom om hur hyresgäster bör bemötas, ha kännedom om olika arbetsuppgifter inom städning och rengöring, kunna använda och vårda verktyg och maskiner som används,

kunna arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Inom valt fördjupningsområde skall eleverna uppnå ett eller flera av följande mål

Eleven skall kunna utföra enkla underhålls- och reparationsarbeten på byggnader och byggnaders utrustning, ha kännedom om olika typer av skador på fastigheter, känna till hälsorisker i samband med sophantering och kunna utföra källsortering, kunna utföra enkla uppgifter inom vaktmästeri, kunna använda olika typer av kontorsteknisk utrustning, kunna utföra ett städprogram enligt instruktion, ha kännedom om olika materials egenskaper och tålighet mot rengöringsmedel och vid olika städmetoder, kunna använda olika typer av manuella och maskinella städutrustningar, kunna utföra underhåll av park- och trädgårdsytor, kunna utföra underhåll på gångar och andra hårdgjorda ytor vid alla årstider.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven ger exempel på hur man arbetar på ett ergonomiskt och ett miljöoch säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter på egen hand. Eleven använder aktuella fackuttryck och rutiner samt följer bestämmelser. Eleven diskuterar och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Fordonsteknik

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet fordonsteknik syftar till att ge kunskap om hur ett motorfordon och dess delar är uppbyggda samt hur de fungerar tillsammans i ett fordon. Ämnet syftar också till kunskap i att felsöka och reparera fel samt

justera inställningar på olika fordon. Ämnet syftar även till att ge kunskap i hygien-, miljö- och säkerhetsfrågor inom fordonsområdet.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin utbildning i fordonsteknik sträva efter att eleven utvecklar kunskap om komponenters funktion och användningsområden inom fordonsområdet, utvecklar förståelse av fordonstekniska termer, utvecklar kunskap om demontering och montering vid arbete med motorfordon, utvecklar förståelsen av vad service och underhåll innebär för fordons livslängd, utveckla kunskaper om miljömässiga och trafiksäkerhetsmässiga krav som ställs på motorfordon och arbetsmaskiner i samhället.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Dagens fordonsteknik innebär en samverkan mellan mekanik, hydraulik och elektronik. Detta ställer nya krav på dem som skall arbeta med moderna fordon. Konstruktion och material har efter hand utvecklats så att dagens fordon kräver en annan typ av underhåll än tidigare. Förebyggande underhåll blir allt viktigare och har stor betydelse för fordonens livslängd. Att felsöka, dvs. finna orsaker till driftsstörningar, är ett viktigt moment i ämnet. Vid sidan om kunskap om hur enskilda komponenter är uppbyggda, fungerar och samverkar i fordonet krävs kunskap om hur hjälpmedel används vid felsökning samt hur fel förebyggs och åtgärdas. I ämnet fordonsteknik finns fem kurser. Kursen Fordonsteknik grundkurs behandlar fordonets olika komponenter och deras uppgifter samt demontering och monteringsarbete. Kursen är gemensam för fordonsprogrammet. Kursen Chassikomponenter personbil behandlar felsökning, justeringar och reparationsarbeten på olika chassikomponenter och styrinrättningar. Kursen är valbar. Kursen Fordonsvård och service behandlar säkerhetskontroller, besiktning av motorutrymmen samt service och underhåll på motor och belysning. Kursen är valbar. Kursen Hydrauliska bromsar behandlar bromssystemets funktion och arbetssätt. Kursen är valbar. Kursen Ottomotorn behandlar reparations-, monterings- och justeringsarbeten på olika motortyper. Kursen är valbar.

Ämne: Fordonsteknik Kurs: Chassikomponenter Kurskod: FOR1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall känna till olika typer av fälgar, dimensionsangivelser, hastighetsbeteckningar och tillverkningskoder för däck samt dubbning av däck, känna till hjulvinkelns inverkan på däckslitage och ett fordons köregenskaper, känna till olika konstruktioner av framvagns- och bakhjulsupphängningar samt styrinrättning, kunna utföra lyft och uppallning vid demontering, montering och balansering av däck, kunna utföra mindre reparationsarbeten av däck, känna till orsaken till olika typer av förslitningsskador på däck, kunna identifiera styrspindlar och byta ut styrleder, kunna arbeta ergonomiskt, kvalitets- och miljömedvetet samt på ett säkert och hälsoinriktat sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven redogör för följderna av fel inställd framvagn. Eleven utför med viss handledning vanligt förekommande arbetsuppgifter i samband med service på hjul och däck och uppnår varierande kvalitet på de utförda arbetsuppgifterna. Eleven redogör för vilken betydelse service och underhåll har för säkerhet och totalekonomi. Eleven utför med viss handledning felsökning, justeringar och reparationsarbeten på olika chassikomponenter och styrinrättningar.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför enklare felsökningar, justeringar och reparationsarbeten av framvagn. Eleven utför med viss handledning byte av styrleder. Eleven utför förekommande arbetsuppgifter i samband med hjul och däck.

Eleven utför arbetet på ett från skydds- och miljösynpunkt tillfredställande sätt och använder ergonomiskt riktiga arbetsställningar.

Ämne: Fordonsteknik Kurs: Fordonsteknik grundkurs Kurskod: FOR1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall känna till olika motorfordon och arbetsmaskiner samt deras användningsområden, känna till olika fordonskomponenters uppgifter, känna till bilbatteriets uppgift och kunna använda det vid starthjälp, kunna utföra enklare demontering och monteringsarbeten, kunna utföra lyft och pallning av motorfordon, känna till verkstad och skyddsutrustning, känna till längder, volymer och tryck inom fordonsområdet, känna till de krav som ställs på motorfordons inre och yttre säkerhet, lagstiftningen inom området samt de miljökrav som ställs, känna till hur man agerar på en trafikolycksplats och kunna använda handbrandsläckare.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på olika arbetsområden för fordon och arbetsmaskiner. Eleven beskriver ett par komponenter och deras funktion i fordon. Eleven utför med handledning enklare demontering och monteringsarbeten samt enklare felsökning på fordon. Eleven utför med handledning arbetsuppgifterna med hänsyn till miljö, ergonomi, hygien och säkerhet. Eleven ger exempel på hur man kan ingripa på ett lämpligt sätt vid en trafikolycksplats.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven beskriver vanliga komponenter och deras funktion i olika fordon. Eleven utför enklare felsökning samt demontering och monteringsarbeten på fordon. Eleven utför med viss handledning arbetsuppgifterna med hänsyn till miljö, ergonomi, hygien och säkerhet.

Eleven redogör för hur man bör agera vid en trafikolycksplats. Eleven släcker en mindre brand med handbrandsläckare.

Ämne: Fordonsteknik Kurs: Fordonsvård och service Kurskod: FOR1152

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall förstå innebörden av service och underhåll på fordonets motor och belysning, känna till och tillämpa regler för säkerhetskontroller och hjulbyten, kunna välja och identifiera kemiska preparat som används vid fordonsservice, kunna utföra besiktning av ett motorutrymme samt byta glödlampor, kunna utföra utvändig och invändig rengöring av fordon, kunna utföra förbättringsarbeten på lackerade ytor, kunna arbeta ergonomiskt, kvalitets- och miljömedvetet samt på ett säkert och hälsoinriktat sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på olika säkerhetsföreskrifter och tillämpar några av dessa. Eleven ger exempel på olika vätskor och system i fordon som har betydelse för hälsa, miljö och trafiksäkerhet. Eleven utför service, justeringar och enklare felsökning med handledning. Eleven ger exempel på olika hjälpmedels egenskaper. Eleven utför utvändig och invändig rengöring av fordon med handledning.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven beskriver hur olika system i fordon påverkar hälsa, miljö och trafiksäkerhet. Eleven använder manuell och maskinell utrustning på ett adekvat sätt och är medveten om dess säkerhetsrisker. Eleven utför med viss handledning eller med stöd av verkstadshandböcker och olika manualer service, justeringar och enklare felsökning.

Ämne: Fordonsteknik Kurs: Hydrauliska bromsar Kurskod: FOR1153

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall känna till bromskraftförstärkarens funktion, känna till hur ett bromssystem fungerar, känna till och kontrollera slitage och byta enkla mekaniska komponenter i ett bromssystem, kunna arbeta ergonomiskt, kvalitets- och miljömedvetet samt på ett säkert och hälsoinriktat sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven redogör med handledning för bromssystemets hydrauliska konstruktion och funktion. Eleven utför med handledning enklare reparationer av det hydrauliska bromssystemet och redogör för betydelsen av noggrannhet i arbetet. Eleven utför med handledning felsökning, kontroll och reparation av hydrauliska bromssystem och redogör för betydelsen av noggrannhet i arbetet.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven redogör för bromssystemets hydrauliska konstruktion och funktion. Eleven utför enklare reparationer av det hydrauliska bromssystemet och arbetar med noggrannhet.

Ämne: Fordonsteknik Kurs: Ottomotorn Kurskod: FOR1154

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna identifiera olika motortyper, känna till ottomotorns funktion och förbränningsmotorns princip,

känna till grundläggande funktioner hos olika motorkomponenter, kunna arbeta ergonomiskt samt hantera drivmedel och smörjmedel på ett miljömässigt, hygieniskt och säkert sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven beskriver några motorkonstruktioner. Eleven utför med handledning demonterings- och monteringsarbeten och uppnår varierande kvalitet. Eleven hanterar verktyg, utrustning och andra hjälpmedel med godtagbar säkerhet. Eleven utför med handledning arbetet på ett ur skydds- och miljösynpunkt tillfredställande sätt samt använder ergonomiskt riktiga arbetsställningar.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven beskriver ottomotorns funktion. Eleven utför med viss handledning enklare demonterings- och monteringsarbeten och uppnår varierande kvalitet. Eleven utför arbetet på ett ergonomiskt samt ur skydds- och miljösynpunkt tillfredsställande sätt.

Ämne: Foto och film

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet foto och film syftar till att ge eleverna grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper om fotografisk och rörlig bild. Ämnet syftar till att utveckla elevernas fotografiska bildspråk. Ämnet syftar också till att öva hur man analyserar, värderar och kritiskt bedömer produktioner inom området. Ett ytterligare syfte med ämnet är att utveckla kreativitet, social kompetens och förmåga att lösa problem vid såväl fotografiskt bildberättande som vid produktion av rörlig bild.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i foto och film sträva efter att eleven utvecklar kunskap om hur samverkan mellan bild, text och form kan förstärka budskap och upplevelser samt färdigheter i att praktiskt framställa fotografiska eller rörliga bilder, får orientering om upphovsrättsliga bestämmelser och etiska regler när det gäller produktioner inom fotografisk och rörlig bild, får orientering om olika yrkesroller och om arbetsmiljö samt förståelse för vikten av att arbeta på ett ergonomiskt riktigt sätt, utvecklar förmåga att förstå den fotografiska bildens språk och uttrycksmöjligheter, utvecklar kunskaper om digitala tekniker som används inom fotografisk och rörlig bild,

får orientering om olika typer av fotografiskt material, dess egenskaper och användningsområden, utvecklar kunskap om hur man antingen scannar in, korrigerar och bearbetar bilder i bildbehandlingsprogram eller utför digital videoredigering.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Den fotografiska bilden används inom ett stort antal områden. Den traditionella kemiska fotograferingsprocessen har utvecklats och förfinats under mer än hundrafemtio år. Att sätta in bilden i ett historiskt perspektiv hjälper oss att analysera och förstå dagens bildspråk. Därför är kännedom om den kulturtradition som finns både i fotohistorien och övriga konsthistorien en del av ämnet. Rörliga bilder har funnits i drygt hundra år. Tekniken att framställa rörlig bild har hela tiden utvecklats och förändrats. I dag ersätts traditionell teknik av digital fototeknik, både vad gäller kameror och bildbehandling. Digital teknik kommer att vara dominerande i framtidens produktion, både vad gäller fotografiska och rörliga bilder. Det framväxande IT-samhället kommer i stor utsträckning att påverka morgondagens fotografer. Den fotografiska tekniken automatiseras alltmer och fotografisk bild kommer att ta större plats i samhället. För fotografen kommer det att medföra nya arbetsområden och nya arbetssituationer. Att arbeta med film, video eller tv-produktion innebär att man använder flera uttrycksformer som t.ex. fotografisk bild, rörlig bild, ljud och grafik. Alla dessa former av berättande övas i ämnet foto och film liksom kreativiteten. Skriven text kommer in vid analys, manusarbete och planering och är en del av ämnet foto och film. Att arbeta med fotografering och rörlig bild innebär ofta att ingå i ett större sammanhang. Det är därför en viktig kompetens att kunna samarbeta med människor med olika specialkompetenser. Produktionsmetoderna förändras ständigt och i ämnet ingår att ge förståelse för behovet av flexibilitet och fortsatt lärande. Kunskaper om arbetsmiljön är viktig vid produktion av fotografisk och rörlig bild liksom kunskaper om arbete vid dator. Att känna till hur man arbetar resurssnålt och med omtanke om miljön är också viktigt. Ämnet foto och film består av två kurser. Fotografisk bild behandlar grundläggande kunskaper i fotografering, bildanalys och bildberättande. Kursen behandlar även färgfotografering, scannerteknik och digitalisering av fotografiska bilder. Inom kursens ram finns möjlighet till fördjupning eller specialisering. Kursen är valbar. Rörlig bild är en praktisk och teoretisk orientering om hur man berättar med rörlig bild. Inom kursens ram finns möjlighet till fördjupning eller specialisering. Kursen är valbar.

Ämne: Foto och film Kurs: Fotografisk bild Kurskod: FOF1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna fotografera i svartvitt samt bearbeta foton i bildbehandlingsprogram, kunna medverka vid analys av fotografiska bilder och deras uttrycksmöjligheter, känna till olika typer av fotografiskt material, dess egenskaper och användningsområden, känna till hur budskap och upplevelser kan förstärkas samt kunna använda kunskapen praktiskt, känna till upphovsrättsbestämmelser och etiska regler inom området, kunna arbeta miljö- och säkerhetsmedvetet.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning enkla fotografiska uppgifter inklusive enkel bildbehandling. Eleven ger exempel på bilders språk och uttrycksmöjligheter. Eleven hanterar material och utrustning på ett för uppgifterna lämpligt sätt. Eleven ger exempel på hur samverkan mellan bild, text och form förstärker budskap och upplevelser. Eleven ger exempel på god miljö och säkerhet inom fotograferingens område. Eleven ger exempel på lagstiftning och etiska regler inom området.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför enkla fotografiska uppgifter och enkel bildbehandling. Eleven jämför och kommenterar fotografiska bilder. Eleven arbetar på ett miljö- och säkerhetsmedvetet sätt.

Ämne: Foto och film Kurs: Rörlig bild Kurskod: FOF1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna utföra enkla videoproduktioner, känna till några sätt att berätta med bild och kunna utföra enkla videoproduktioner, kunna skriva ett enkelt text- och bildmanus,

ge exempel på hur man kan analysera en färdig produktion, känna till moderna tekniker inom området rörlig bild och ha erfarenhet av digital videoredigering, känna till lagar kring upphovsrätt och etiska regler inom området rörlig bild, kunna arbeta miljö- och säkerhetsmedvetet.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför och redigerar med handledning en enkel videoproduktion. Eleven ger exempel på några olika sätt att berätta med bild. Eleven hanterar med handledning material och utrustning på ett för uppgifterna lämpligt sätt. Eleven ger exempel på god miljö och säkerhet inom området rörlig bild. Eleven ger exempel på lagstiftning och regler inom verksamheten.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven genomför med viss handledning en enkel videoproduktion utifrån eget text- och bildmanus. Eleven hanterar material och utrustning på ett lämpligt sätt. Eleven jämför och kommenterar rörliga bilder.

Ämne: Grafisk kommunikation

Ämnets syfte

Utbildningen i grafisk kommunikation syftar till att ge eleverna grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i att framställa grafiska produkter för tryckta och digitala medier. Syftet är också att ge kännedom om hur man kritiskt bedömer en produkt både ur kommunikativt och kvalitetsmässigt perspektiv. Utbildningen syftar också till att öva socialt ansvar och samarbetsförmåga.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i grafisk kommunikation sträva efter att eleven utvecklar kunskap om den grafiska produktionsprocessen, utvecklar färdighet i att ta fram grafiska produkter samt att analysera och bedöma dessa, utvecklar kunskap om de viktigaste reglerna för upphovsrätt inom området, utvecklar kunskap om hur man kan arbeta resurssnålt och på ett ur skyddsoch miljösynpunkt säkert sätt. Skolan skall också i sin undervisning i grafisk kommunikation sträva efter att eleven fördjupar sitt kunnande inom något eller några områden inom ämnet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Från tryckningen av Gutenbergs 42-radiga bibel 1455 fram till mitten av 1900-talet gick den tekniska utvecklingen mycket långsamt inom det grafiska området. De senaste tjugo åren har utvecklingen gått desto snabbare och det grafiska yrkeslivet har helt förändrats. Genom införandet av datorteknik har yrkesgrupperna typograf, kemigraf och litograf försvunnit och ersatts av dagens grafiker. Moment som grafisk formgivning, texthantering, bildreproduktion och grafisk montering har utvecklats till ett datorbaserat hantverk, som kräver tekniska och formmässiga kunskaper samt överblick över alla led i produktionen. I ämnet grafisk kommunikation ingår att grafiskt bearbeta text samt tecknad och fotografisk bild. Det innefattar att avväga innehåll och form för att förstärka ett budskap. Kunskap i att framställa trycksaker är grundläggande i ämnet, men presentationer via internet eller i andra digitala former är en växande del. Den grafiska produktionsprocessen är komplex och den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden är framförallt bredd och överblick samt att vara öppen för ny kunskap. Ämnet grafisk kommunikation skall utveckla en generell kompetens som bl.a. innefattar kreativitet, grafisk form- och bildkänsla samt förmåga att se den språkliga kopplingen till kommunikation. Att utveckla samarbetsförmåga är en viktig del i ämnet. Att behärska den grafiska tekniken är en grund för att utveckla de övriga kompetenserna. Ämnet består av en kurs. I kursen Grafisk kommunikation ingår att med hjälp av bild-, text- och redigeringsprogram ge grundläggande kunskaper i grafisk formgivning samt bild- och texthantering. Inom kursens ram finns möjlighet till fördjupning eller specialisering. Kursen är valbar.

Ämne: Grafisk kommunikation Kurs: Grafisk kommunikation Kurskod: GKO1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall känna till de olika leden, idéskiss, arbetsskiss och kundlayout, i den grafiska produktionsprocessen, kunna tillämpa sina kunskaper för att ta fram grafiska produkter, kunna diskutera olika grafiska produkters kvalitet, ha kännedom om hur samverkan mellan text, bild och form kan förstärka budskap och upplevelser, känna till grundregler för läsbarhet, typografi, grafisk formlära och korrektur, känna till grundläggande färglära och klassificering av teckensnitt,

kunna scanna texter och bilder samt kunna spara dessa på olika lagringsmedia, ha erfarenhet av olika bild-, illustrations- och redigeringsprogram för grafisk produktion och publicering på internet, vara orienterad om de viktigaste reglerna för upphovsrätt inom området, kunna arbeta på ett miljö- och säkerhetsmedvetet sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning grafiska produktioner och hanterar utrustning och material på ett säkert sätt. Eleven scannar bilder och lagrar dem med handledning. Eleven arbetar under handledning med bild, illustrations- och redigeringsprogram. Eleven ger exempel på kvalitet hos grafiska produktioner. Eleven ger exempel på gällande lagstiftning, etiska frågor och regler inom verksamheten. Eleven ger exempel på hur ett arbete kan utföras resurssnålt, miljö- och säkerhetsmedvetet.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning grafiska produktioner för olika användningsområden för publicering på papper och digitalt. Eleven ger exempel på val av teckensnitt med hänsyn till budskap och målgrupp. Eleven diskuterar grafiska produktioner samt etiska frågor. Eleven ger exempel på hur samverkan mellan text, bild och form kan förstärka budskap och upplevelser.

Ämne: Handel

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet handel syftar till att ge eleverna grundläggande kunskaper om arbetsuppgifter inom handel med varor och tjänster. Ämnet syftar också till kunskaper i service och säljetik.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i handel sträva efter att eleven utvecklar förmåga att arbeta inom något yrkesområde inom handel med varor och tjänster, utvecklar förmåga att möta och tillgodose kunders olika förväntningar och behov, utvecklar kunskap om handelns utveckling och verksamhetsområden, utvecklar kunskap om varuhantering och produktinformation,

utvecklar kunskap om konsument- och miljöfrågor, utvecklar kunskap om ekonomi och marknadsföring, utvecklar förmåga att samarbeta och att arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt säkert sätt.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Handeln har alltid haft en central roll i samhället som förbindelselänk mellan tillverkare och konsument. Redan för 5 000 år sedan importerades kopparföremål från kontinenten till Danmark och Skåne. De första mynten präglades omkring 650 år f.Kr. Andra betalningsmedel som snäckor, smycken och bärnsten hade då förekommit i över tusen år i vår del av världen. Handel med varor och tjänster omfattar många verksamheter inom detaljoch partihandel med branscher som livsmedel, sport och fritid, mode och kläder, IT och elektronik, kontorsmateriel m.m. På arbetsmarknaden har handeln stor betydelse och här finns många tillväxtföretag. Globalisering, IT-utveckling och förändrade kundkrav har lett till ökad konkurrens. Att köpa och sälja innebär att möta människor och förstå deras behov av varor och tjänster. Kraven på service har ökat. Frågor kring miljö, resurshushållning och hälsa får allt större betydelse. Det ökade producentansvaret påverkar butikernas arbete. Allt fler förpackningar återvinns och återanvänds. Källsortering införs i allt fler butiker och kretsloppstänkandet utvecklas. Märkning, varuinformation och konsumentupplysning måste vara korrekt. Kundernas inköpsval påverkas också av frågor kring kvalitet och etik. Ökande turism och internationell handel innebär också ökad kontakt med andra kulturer. Den elektroniska handeln påverkar alltmer marknadsföring och traditionell handel. Kunder kommer i större utsträckning att göra en del av sina inköp från hemmen via internet. Det blir också möjligt för en kund att överblicka ett större utbud. En väsentlig aspekt i ämnet är servicekunskap. Även kunskap om den vara eller tjänst som skall marknadsföras har stor betydelse. Att arbeta i handeln betyder att man möter många olika människor och ställs inför många olika situationer. Det är därför viktigt med ett brett kunnande inom handelsområdet. Ämnet handel består av fem kurser. Kursen Bransch- och produktkunskap A ger en orientering om olika branscher inom varuhandel och tjänsteföretag samt behandlar varuinformation, varuhantering och lagerhållning. Kursen tar också upp konsumentlagar och miljöfrågor. Kursen är gemensam i gymnasiesärskolans handelsoch administrationsprogram. Kursen Försäljning och service ger grundläggande kunskaper om arbetsuppgifter inom kundservice och försäljning. Den behandlar också konsumentlagar och säljetik. Kursen är gemensam i gymnasiesärskolans handelsoch administrationsprogram. Kursen Bransch- och produktkunskap B bygger på Bransch- och produktkunskap A och ger djupare kunskaper om handelns olika arbetsuppgifter

och verksamheter. Kursen tar också upp butiksekonomi samt konsumentoch miljöfrågor. Kursen är valbar. Kursen Näthandel tar upp elektronisk handel främst ur ett konsumentperspektiv. I kursen ingår elektroniskt betalningssystem och säkerhetsbestämmelser. Kursen är valbar. Kursen Praktisk marknadsföring ger kunskap om marknadsföring ur såväl konsumentens som säljarens perspektiv. I kursen ingår också reklamutformning och exponeringsarbete. Kursen är valbar.

Ämne: Handel Kurs: Bransch- och produktkunskap A Kurskod: HNDL1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om branscher och verksamheter inom varuhandel och tjänsteföretag, känna till en varas väg från producent till konsument, känna till metoder för att söka information om varor och tjänster, känna till olika slags märkning och symboler för produktsäkerhet och information, kunna använda lämpliga arbetsmetoder vid varumottagning, varuhantering och leverans, kunna källsortera och arbeta på ett ur miljösynpunkt riktigt sätt, ha kännedom om lagar, riktlinjer och avtal inom området.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på branscher och verksamheter inom handeln. Eleven ger exempel på varuinformation, märkning och symboler. Eleven ger exempel på hur arbetet kan utföras på ett ergonomiskt och ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt. Eleven utför med handledning arbetsuppgifter inom varuhantering. Eleven ger med viss handledning exempel på lagar och riktlinjer för produktsäkerhet och information.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Handel Kurs: Bransch- och produktkunskap B Kurskod: HNDL1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha fördjupad kunskap om handelns utveckling och verksamheter, kunna sammanställa fakta för ett produktområde och kunna göra produktjämförelser, kunna tillämpa olika arbetsmetoder vid varuhantering samt lager- och beställningsarbete, ha kännedom om butiksekonomi och kunna beräkna inköps- och försäljningspris, känna till samband mellan konsumtion och miljö samt kunna arbeta på ett ergonomiskt och säkert sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven tillämpar med viss handledning olika arbetsmetoder vid varuhantering och lager- och beställningsarbete. Eleven resonerar kring varor och tjänster och gör med handledning produktjämförelser. Eleven beräknar med handledning inköps- och försäljningspris. Eleven arbetar med visst stöd på ett ergonomiskt och säkert sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven diskuterar och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven beskriver handelns utveckling inom några verksamhetsområden.

Ämne: Handel Kurs: Försäljning och service Kurskod: HNDL1152

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om och kunna utföra arbetsuppgifter inom kundservice och försäljning, ha kännedom om konsument- och marknadslagar och om säljetik, kunna agera positivt och kreativt i olika servicesituationer, ha kännedom om kroppsspråk och kunna anpassa sitt språk efter situationen, förstå sambandet mellan det personliga uppträdandet och god service.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på arbetsuppgifter inom kundservice och försäljning. Eleven utför med handledning enklare arbetsuppgifter inom kundservice och försäljning. Eleven arbetar på ett serviceinriktat sätt. Eleven ger exempel på lagar och god säljetik inom kundservice och försäljning.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför arbetsuppgifter inom kundservice och försäljning med viss handledning. Eleven ger förslag till lösningar i situationer som uppstår i arbetet.

Ämne: Handel Kurs: Näthandel Kurskod: HNDL1153

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna genomföra ett köp av en vara eller tjänst på internet, känna till för- och nackdelar med elektronisk handel, känna till metoder för att söka information om varor och tjänster på internet, kunna söka och hantera information med ansvar och omdöme, ha grundläggande kännedom om lagar, avtal och säkerhet vad gäller elektronisk handel och betalningssystem.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven söker och hanterar information om varor och tjänster på internet med ansvar och omdöme. Eleven genomför med handledning ett köp på internet. Eleven redogör med handledning för konsumentens rättigheter vid köp på internet. Eleven ger exempel på för- och nackdelar i samband med elektronisk handel.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven ger exempel på viktiga frågor i samband med pengars värde, betalning och säkerhet vid elektronisk handel.

Ämne: Handel Kurs: Praktisk marknadsföring Kurskod: HNDL1154

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om olika sätt att använda reklam och marknadsföring, ha kännedom om målgrupper och affärsidéns betydelse, känna till olika exponeringssätt och kunna framställa enklare säljstödsmaterial, ha kännedom om hur reklam och marknadsföring påverkar individen som konsument, ha kännedom om lagar, bestämmelser och etiska regler inom marknadsföringsområdet.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven resonerar kring olika typer av marknadsföring, reklam och exponeringssätt samt ger exempel på affärsidéns betydelse. Eleven framställer med viss handledning enklare reklamblad och exponeringar. Eleven ger med stöd exempel på lagar och bestämmelser.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven diskuterar och ger förslag till lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven tillämpar med viss handledning lagar och bestämmelser i sitt arbete.

Ämne: Hantverkskunskap

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet hantverkskunskap syftar till att ge grundläggande kunskaper i att utifrån en idé eller förebild framställa en produkt där hänsyn tas till beställarens krav på funktion, design, ekonomi och kvalitet. Ett annat syfte är att ge en orientering om kulturarv, historia och utveckling inom hantverksområdet samt orientera om hantverkets förutsättningar och villkor idag. Ett syfte med ämnet är också att öva den kreativa och sociala förmågan samt att stärka självförtroendet.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i hantverkskunskap sträva efter att eleven

utvecklar orienterande kunskap om olika yrken inom hantverksområdet samt sambanden mellan olika yrkesområden samt deras särart och möjligheter, utvecklar intresse för hur det egna hantverket har förändrats genom tiderna samt kännedom om dess förhållande till kultur och stilar under olika epoker, förstår betydelsen av den estetiska utformningen av en produkt samt hur färg och form kan utnyttjas, utvecklar sin kunskap om några olika hantverkstekniker, material och verktyg samt kunskap om olika arbetssätt för framställning och förädling av olika material inom valt hantverk, utvecklar kunskap i underhåll och service av maskiner och verktyg, utvecklar kunskap i arbetsmiljö samt förståelse av vikten av att arbeta på ett ergonomiskt riktigt och säkert sätt.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Hantverkskunskap handlar om hantverkets ursprung, utveckling och förnyelse. De flesta hantverksyrken är av gammalt ursprung och har på olika sätt spelat betydelsefulla roller i utvecklingen av kultur- och stilhistorien. Hantverket har alltid funnits i människors vardag som en naturlig och viktig del av livet. Kunnandet gick ofta i arv från generation till generation, inom en familj eller inom ett hantverksskrå. De första hantverkarna bedrev sin hantverksrörelse hemma på gården, s.k. landshantverkare. Andra tog arbete på något slott och blev slottshantverkare. En tredje kategori arbetade inom armén och kallades arméhantverkare. I och med urbaniseringen flyttade hantverkare till städerna för att bli stadshantverkare. Här utvecklades skråväsendet, ett system med sträng arbetshierarki mellan mästare, gesäller och lärlingar. All utbildning under den tiden bedrevs som lärlingsutbildning i hantverksföretagen. Det moderna samhällets ständigt ökande krav på snabbhet, säkerhet och funktion har förändrat förutsättningarna för hantverksyrkena. Utvecklingen har även påverkats av ökad miljömedvetenhet. Hänsyn till miljön har bidragit till förändring av material och produktionsprocesser, vilket i sin tur lett till kvalitetsförbättring av många produkter. Den delen av ämnet som behandlar hantverksteknik är inriktad mot ett konkret hantverk. Inom ämnet tydliggörs karaktären i respektive hantverksområde eller hantverksyrke. Hantverksteknikerna har genom tiderna formats och förädlats främst för att underlätta vardagslivet och för att höja människors levnadsstandard och status men även för att förgylla tillvaron med vackra ting. Från att ha varit var mans nödvändiga kunskaper har hantverksteknikerna rationaliserats och utvecklats inom hantverksföretagen. Att vara hantverkare innebär att arbeta med händerna och att sätta en personlig prägel på sitt arbete. Småskaligheten, den personliga servicen och en nära kontakt med kunden präglar en hantverkares vardag. Många besitter en mycket stor kunskap om det material de arbetar med och om färg, form och komposition. Delar av ämnet kan integreras med den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och därigenom anpassas till gällande branschförhållanden. Det är

väsentligt för ämnet att eleven får möjlighet att praktisera sin kunskap i verkliga arbetsmiljöer. Kurserna i ämnet hantverkskunskap erbjuder möjlighet till fördjupning i avgränsade områden och orientering inom andra hantverksområden. I ämnet hantverkskunskap ingår fem kurser. Kursen Hantverksorientering behandlar hantverkets historia, utveckling och framtidsmöjligheter. Kursen är en gemensam kurs i hantverksprogrammet. Kursen Hantverksteknik A skall lokalt anpassas till det konkreta hantverket. I kursen ingår grundläggande och allmänorienterande kunskaper i hantverkstekniker, material- och verktygskännedom samt ergonomi och säkerhet. Jämsides med praktiskt hantverkskunnande löper estetiskt utryck, kvalitet och miljöhänsyn som röda trådar i kursen. Kursen är en gemensam kurs i hantverksprogrammet. Hantverksteknik B bygger på Hantverksteknik A och ger en fördjupning av kunskaperna inom det valda hantverket. Kursen är en valbar kurs. I Kultur- och stilhistoria belyses olika stilarter och tidsepoker och hur olika tillverkningstekniker har utvecklats genom tiderna. Kursen är valbar. Kursen Materialkunskap bygger på Hantverksteknik A och ger en fördjupad kunskap om olika material inom valt hantverk. Kursen är valbar.

Ämne: Hantverkskunskap Kurs: Hantverksorientering Kurskod: HVK1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall vara orienterad om hur olika hantverk vuxit fram, vara orienterad om yrken inom hantverksområdet, ha kunskap om yrken inom det egna hantverket, ha kännedom om branschorganisationer och hantverksföreningar, ha praktisk erfarenhet från ett par olika hantverk.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på några viktiga steg i hantverkets historia. Eleven ger exempel på olika hantverksyrken och deras organisationer.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven beskriver några viktiga steg i hantverkets historia och utveckling inom sitt hantverksområde. Eleven ger exempel på hantverksföreningars och branschorganisationers uppgifter.

Ämne: Hantverkskunskap Kurs: Hantverksteknik A Kurskod: HVK1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna utföra enkla hantverksarbeten inom valt område, ha kännedom om aktuellt material, kunna göra enklare beräkningar av material, känna till vanliga verktyg och utrustningar, kunna utföra enklare underhåll och service på vanliga verktyg och maskiner, ha grundläggande kunskaper om god arbetsmiljö samt om betydelsen av riktiga arbetsställningar och hur man undviker skador.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter och hanterar med handledning verktyg, material och utrustning på ett för uppgiften lämpligt sätt. Eleven ger exempel på vad som menas med god arbetsmiljö och kan ge några exempel på hur man undviker arbetsskador. Eleven utför med handledning underhåll på några vanliga verktyg.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven väljer i samverkan med handledaren lämpligt material och lämpliga verktyg och annan utrustning till sina arbeten. Eleven utför underhåll och service på vanligt förekommande verktyg och maskiner. Eleven gör med handledning beräkningar av materialåtgång.

Ämne: Hantverkskunskap Kurs: Hantverksteknik B Kurskod: HVK1152

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna använda några grundläggande hantverkstekniker inom valt hantverk, ha kännedom om aktuellt material, ha kännedom om material, verktyg och teknik som lämpar sig för vald produkt,

kunna planera sitt arbete samt göra enklare beräkningar av material, kunna använda och vårda aktuella maskiner och verktyg, ha kännedom om betydelsen av hantverkstraditioner för det egna hantverket, kunna arbeta miljö- och säkerhetsmedvetet.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning arbetsuppgifter inom sitt hantverk. Eleven planerar arbetet, väljer teknik, verktyg, utrustning och material med stöd av handledaren. Eleven arbetar miljömedvetet och ergonomiskt riktigt. Eleven ger exempel på hantverkstraditioner inom det egna hantverket.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med handledning arbetsuppgifter inom valt hantverk och anger tänkbara orsaker till eventuella avvikelser från förväntat resultat. Eleven väljer med stöd av handledaren rätt material, teknik, verktyg och utrustning.

Ämne: Hantverkskunskap Kurs: Kultur- och stilhistoria Kurskod: HVK1153

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om utvecklingen av några olika stilar under olika tidsepoker inom det egna hantverket, ha kännedom om några olika hantverksteknikers bakgrund och förekomsten av tidstypiska verktyg.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på olika stilar som är karaktäristiska för några tidsepoker. Eleven beskriver några enkla handverktyg och hantverkstekniker som används inom det egna hantverket.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven söker fakta och deltar i samtal om det egna hantverkets utveckling.

Ämne: Hantverkskunskap Kurs: Materialkunskap Kurskod: HVK1154

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om olika materials beskaffenhet och sammansättning, känna till skillnader mellan olika materials användningsområden, ha kännedom om olika tillverknings-, bearbetning- och förädlingsmetoder, förstå att val av material och metoder får ekonomiska konsekvenser.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på olika egenskaper hos vanliga material inom valt hantverk. Eleven ger exempel på hur några olika material kan bearbetas och förädlas.

Kriterier för betyget Väl godkänt

Eleven ger exempel på några olika tillverknings-, bearbetnings- och förädlingsmetoder. Eleven redogör för några vanliga materials beskaffenhet och användningsområde. Eleven jämför olika slags material inom valt hantverk och redogör för betydelsefulla skillnader.

Ämne: Hem- och konsumentkunskap

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet hem- och konsumentkunskap syftar till att förbereda för boende och fritid. Ett syfte med ämnet är därför att ge eleverna grundläggande kunskaper om olika boendeformer för att de skall kunna välja bostad utifrån egna behov och resurser samt kunna skapa en trygg och säker boendemiljö. Ämnet syftar även till att ge färdigheter i matlagning och annat hushållsarbete som behövs för att klara ett eget boende. I detta ingår också kunskaper om samlevnadsfrågor vad gäller jämställdhet och samarbete i hemmet. Ytterligare ett syfte med ämnet hem- och konsumentkunskap är att ge kunskaper i vardagsekonomi och i hantering av pengar. I detta ingår att planera ekonomin, att se hur information och reklam påverkar köpbeslut

samt att hushålla med egna och gemensamma tillgångar. Ämnet syftar även till att ge kunskaper om vardagsjuridik, konsumentfrågor och försäkringar.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i hem- och konsumentkunskap sträva efter att eleven utvecklar sin kunskap om olika boendeformer, utvecklar kunskap om betydelsen av goda hygieniska förhållanden i bostaden, utvecklar de färdigheter i hushållsarbete som behövs för att klara ett eget boende, utvecklar kunskap om måltidens betydelse för hälsan och den sociala gemenskapen, utvecklar kunskap om hur det är att leva tillsammans i en gemensam bostad, utvecklar sin förmåga att hantera den egna ekonomin och sin förståelse av pengars värde, utvecklar sin förmåga att granska och värdera information och reklam.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Förr i tiden lärde sig barnen hur hemmet skulle skötas av sina föräldrar, äldre syskon eller andra vuxna som fanns i hushållet. I stort sett producerade man själv allt man behövde. Nu för tiden går det att köpa det mesta. Vi konsumerar vad andra producerat. Det betyder att kunskap om varor och tjänster blir en viktig del för att klara vardagen. Det innebär också att kunskaper om olika arbetsområden och hur man lever tillsammans i ett hushåll inte överförs lika naturligt som förr. I ämnet hem- och konsumentkunskap ingår därför olika verksamheter i hushållet som social gemenskap, mat och måltider, hygien samt boende och konsumentekonomi. Historiska jämförelser ger perspektiv på hushållens traditioner och på förändringen i matvanor och boendekultur genom tiderna. Jämförelser mellan den egna matkulturen och andra länders matvanor kan öka förståelsen över kulturgränserna. Ämnet ger möjligheter att samverka med ämnet idrott och hälsa i frågor som gäller kost, motion och hygien. Ämnet behandlar också hur man vårdar sitt utseende vilket har stor betydelse i samvaron med andra människor. Att kunna sköta sina kläder, vårda bostaden och dess utrustning är en viktig del av ämnet. Detta innefattar ekonomiska, praktiska, miljömässiga och etiska aspekter på kläder och på bostadens planering och utrustning. Konsumentekonomi är en annan viktig del av ämnet. De resurser som finns, såväl mänskliga som materiella, är mer eller mindre begränsade. Det innebär att alla måste hushålla så att resurserna räcker till vad var och en behöver. Att handskas med pengar, planera ekonomin och hushålla med såväl egna som gemensamma tillgångar är därför en central del av ämnet. För att skapa trygghet i det egna boendet är det viktigt att ämnet ger kunskaper om olika boendeformer, om var det går att få hjälp och råd i boende- och konsumentfrågor samt om vilka försäkringar som kan behövas.

I ämnet ingår en kurs, Boende. Kursen är valbar.

Ämne: Hem- och konsumentkunskap Kurs: Boende Kurskod: HKK1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kunskap om måltidens betydelse för hälsan och den sociala gemenskapen och kunna planera och tillaga enkla måltider, ha kunskap om hygieniska rutiner och lämpliga arbetsmetoder vid skötsel av bostad, kläder och textilier samt vid matlagning, ha kännedom om samlevnads- och könsrollsfrågor som är relaterade till boendet, ha kunskap om hantering av pengar och förståelse av pengars värde, ha kännedom om hur reklam påverkar människors beteende, ha kännedom om trygghetsförsäkringar samt om olika konsumentfrågor med anknytning till boende, kunna arbeta på ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven planerar och lagar enkla måltider med viss handledning. Eleven sköter med handledning vardagssysslor i ett hem. Eleven ger exempel på vad som är viktigt när det gäller hygien i bostaden och vid matlagning. Eleven ger exempel på hur man kan bearbeta och lösa samlevnadsfrågor i vardagen. Eleven planerar med handledning sin ekonomi och sköter in- och utbetalningar. Eleven ger exempel på hur reklam och information kan påverka köpbeslut. Eleven ger exempel på var det går att få råd och hjälp i konsumentfrågor. Eleven arbetar på ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven planerar matinköp och köper in vanliga hushållsvaror. Eleven sköter med viss handledning städning, tvätt och andra arbetsuppgifter som hör till ett eget boende. Eleven ger förslag på lösningar på problem som kan uppstå i hemmet. Eleven planerar sin ekonomi och tar del av relevant information. Eleven utför sina arbetsuppgifter på ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Hotellkunskap

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet hotellkunskap syftar till att ge eleverna grundläggande kunskaper om arbete inom lokalvård, våningsservice, reception och konferensverksamhet. Ämnet syftar också till kunskaper om service och om samspelet mellan människor.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i hotell sträva efter att eleven utvecklar kunskap om hotellbranschens olika verksamhetsområden, både nationellt och internationellt, utvecklar förmåga att möta och tillgodose gästers olika förväntningar och behov, utvecklar förmåga att arbeta inom olika yrkesområden inom hotellverksamhet och närliggande verksamheter, utvecklar förmåga att arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Människan har rest i alla tider och behov av logi utanför hemmet har funnits under mycket lång tid. Samhällsutvecklingen har bidragit till att förändra både förutsättningarna för övernattning och människans behov av övernattningsställen. Under de senaste årtiondena har kraven på standard, bekvämlighet och service ökat och blivit viktiga konkurrensmedel. Hotellbranschen har även ställts inför nya krav på effektivitet och produktivitet och nya arbetssätt har därför utvecklats. Tidigare krav på specialistkompetens har omvandlats till krav på ett brett kunnande som omfattar grundläggande arbetsuppgifter på ett hotell. Att kunna bemöta varje gäst på ett personligt och serviceinriktat sätt och att kunna anpassa sitt språk efter situationen är av stor betydelse i hotellverksamhet och därmed i ämnet hotellkunskap. Att ge personlig service och att placera gästen i centrum är därför centrala begrepp i ämnet. I servicebegreppet ingår också att ge information om lokala sevärdheter och förhållanden. Ämnet ger därmed också god kännedom om den ort eller trakt där verksamheten bedrivs. Eftersom hotell i allt större utsträckning använder sig av datorer i reception och konferensavdelning, är kunskap om datoranvändning t.ex. kassaregister en viktig del i ämnet. Lokalvård och bäddning är en viktig del av arbetet inom hotell. Även tvätt och textilvård hör hit. Inom hotellverksamhet pågår ett arbete för att ta större miljöhänsyn, ofta med ett miljöprogram som utgångspunkt. Väsentligt för utbildningen är därför att ge kunskaper om hur miljöarbete kan bedrivas och utvecklas.

Ämnet hotellkunskap består av tre kurser. Kursen Lokalvård är en valbar kurs i lokalvård, tvätt och textilvård. Kursen Hotell är en valbar kurs som ger kunskap om olika arbetsuppgifter inom hotell samt om betydelsen av service. Kursen Turism är en valbar kurs som ger orientering om turism- och reseindustrin, behandlar grundläggande begrepp samt lokala förhållanden.

Ämne: Hotellkunskap Kurs: Hotell Kurskod: HOK1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om hotellbranschen samt om hur andra kommersiella boendeformer organiseras, ha kännedom om hur hotell organiseras och sambanden mellan olika delar inom hotell- och restaurangverksamhet, ha kännedom om olika gästkategorier för att förstå och kunna tillmötesgå skiftande krav på boende och service, ha kunskap om olika yrkesroller och arbetsuppgifter inom hotellverksamhet, kunna utföra enklare arbetsuppgifter inom verksamhetsområdet, kunna arbeta på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på vanliga fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven ger exempel på hur arbetet kan utföras på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt sätt. Eleven ger exempel på verksamheter inom hotell- och restaurangområdet.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning sina arbetsuppgifter och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven redogör för rutiner och bestämmelser och använder vanliga fackuttryck. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Hotellkunskap Kurs: Lokalvård Kurskod: HOK1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om olika människors skiftande behov av och krav på service, ha kännedom om olika yrkesroller och arbetsuppgifter inom valt verksamhetsområde, kunna använda lämpliga arbetsmetoder och rengöringsmedel för lokalvård, tvätt och textilvård, ha kännedom om brandföreskrifter och säkerhetsbestämmelser inom verksamhetsområdet, kunna arbeta på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på vanliga fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven ger exempel på hur arbetet kan utföras på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med viss handledning och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt. Eleven ger exempel på olika rengöringsmedels kemiska egenskaper och användningsområden.

Ämne: Hotellkunskap Kurs: Turism Kurskod: HOK1152

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om rese- och turistindustrin i Sverige och internationellt, ha kunskap om vanliga facktermer och begrepp inom området samt kännedom om viktiga geografiska namn med tyngdpunkt på resvägar och resmål, känna till metoder för att söka information om rese- och turistindustrin, kunna arbeta på ett korrekt och serviceinriktat sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på de vanligaste begreppen och definitionerna inom turistindustrin. Eleven använder material från rese- och turistindustrin för att ta fram information. Eleven arbetar på ett serviceinriktat sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven använder t.ex. tidtabeller och annan likartad information för att informera gäster. Eleven använder vanliga begrepp och definitioner inom turistindustrin.

Ämne: Individ och samhälle

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet individ och samhälle syftar till att ge kunskap om människors utveckling, relationer och samspel med omgivningen. Utbildningen syftar därmed till att ge eleverna möjlighet att reflektera över sina livsfrågor. Ytterligare ett syfte är att främja tolerans och vidsynthet. Ämnet syftar också till att ge kunskaper som bidrar till en meningsfull fritid i ungdoms- och vuxenlivet. Genom att ge kunskap om samhällets fritidsutbud och praktisk erfarenhet av hur man tar del av detta syftar ämnet till att motverka isolering och medverka till gemenskap och höjd livskvalitet.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven fördjupar sina kunskaper om sig själv och om sina möjligheter och behov samt får hjälp att utveckla en egen livsstil, fördjupar sina kunskaper om människors behov och beteenden samt utvecklar sin förmåga att i dialog med andra ge uttryck för erfarenheter, tankar och känslor, utvecklar sin förmåga att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt, utvecklar kunskaper om fritidens betydelse för hälsa och välbefinnande, utvecklar personlig säkerhet och vilja att ta del av olika kultur- och fritidsaktiviteter på egen hand eller tillsammans med andra, utvecklar kunskaper om samhällets utbud av kultur- och fritidsaktiviteter och färdigheter i att söka information om olika aktiviteter.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Grundläggande för ämnet är att eleverna får hjälp att forma sin självbild och stärka sitt självförtroende. I detta ingår också att diskutera varför man går i särskola och att få möjlighet att övervinna känslor av utanförskap. Ämnet ger också eleverna tillfälle att ge en bild av sig själva inför andra genom att i

samtal uttrycka egna tankar och erfarenheter. På så sätt anknyter ämnet individ och samhälle till flera av kärnämnena, exempelvis svenska. Ämnet tar sin utgångspunkt i elevernas egen vardag och egna frågor om t.ex. mobbning, sex och samlevnad, droger, olika kulturmönster och likheter och skillnader mellan kvinnor och män. Elevernas känslor, upplevelser, motsättningar och konflikter kan bearbetas inom ämnets ram. Kunskaper om olika sociala och kulturella miljöer är också en del av ämnet. Att ha en meningsfull fritid bidrar till personlig utveckling och ger tillfälle att skapa relationer. Meningsfull fritid innebär högst skiftande verksamheter för olika individer. Ämnet ger därför kunskaper om kultur- och fritidsaktiviteter i vidaste mening och ger möjlighet till nya erfarenheter, upplevelser och gemenskap. Det innehåller således både teoretiska och praktiska inslag. Genom goda erfarenheter stärks självförtroendet och lusten att pröva nya aktiviteter. Ämnet Individ och samhälle består av två kurser. Kursen Fritid behandlar fritiden ur olika aspekter och ger möjlighet för eleverna att praktiskt delta i olika aktiviteter. Kursen är valbar. Kursen Kommunikation och samspel ger kunskaper både om den egna personen och om relationerna till andra. Kursen är valbar.

Ämne: Individ och samhälle Kurs: Fritid Kurskod: IOS1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha viss kännedom om samhällets utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, veta hur man på olika sätt söker information om fritids- och kulturutbudet, ha erfarenhet av några olika kultur- och fritidsaktiviteter, känna till hur man planerar och beräknar kostnader för olika aktiviteter, känna till fritidens betydelse för hälsa och välbefinnande.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på några kultur- och fritidsaktiviteter i närsamhället. Eleven prövar med handledning en eller flera aktiviteter.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven känner till hur man söker information om kultur- och fritidsaktiviteter. Eleven deltar regelbundet i någon aktivitet.

Ämne: Individ och samhälle Kurs: Kommunikation och samspel Kurskod: IOS1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha vidgade kunskaper om människors behov och beteenden och om sina egna möjligheter och begränsningar, kunna delta i samtal kring livsfrågor i grupp, framföra egna uppfattningar och lyssna till andras, ha vidgade kunskaper om konflikter och konflikthantering samt kunna ta hänsyn till andra i en grupp, känna till skillnader och likheter mellan sociala och kulturella grupper i samhället och mellan kvinnor och män, ha fördjupade kunskaper om sex och samlevnad, ha vidgade kunskaper om betydelsen av val av livsstil.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven deltar i samtal kring livsfrågor. Eleven beskriver vanliga mänskliga behov och beteenden.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven bearbetar frågeställningar rörande relationer och samspel och diskuterar sin egen roll i olika situationer.

Ämne: Kulturhistoria

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet kulturhistoria syftar till att ge grundläggande kunskaper om konstarternas och estetikens historia. Syftet är också att orientera om nutida uttryck inom olika konstarter och belysa dessa som en spegling av samhällsutvecklingen. Utbildningen syftar även till att klargöra nutida konstarters beroende av historien. Dessutom är syftet att utveckla kreativitet, analysförmåga och kritiskt tänkande kring konstarterna.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i ämnet kulturhistoria sträva efter att eleven utvecklar kunskap om olika historiska och nutida uttryck inom olika konstarter, utvecklar förståelse av viktiga drag i konstarternas utveckling och deras betydelse ur ett samhällsperspektiv, utvecklar sin förmåga till analys av olika epokers och genrers konstnärliga uttryck.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

I kulturhistoria innefattas ofta all mänsklig odling, hur människan ordnar sitt boende, sin klädsel och sin försörjning, hur människan genom tekniken utnyttjar och formar omvärlden men också hur hon uttrycker sig i symboler och ritualer, det vill säga de vanor som människan skaffat sig genom århundradena. Det kulturhistoriska perspektivet skulle med bred definition kunna innefatta många olika sätt att beskriva det förflutna, från teknisk och ekonomisk historia till exempelvis konst- och musikhistoria. Ämnet betonar förutom konstarternas utveckling genom historien även sambanden mellan idéer och konst ur ett historiskt perspektiv. Med benämningen kulturhistoria understryks att olika historiska perspektiv är ett stöd för att förstå olika estetiska företeelser och uttryck samtidigt som en plattform läggs för olika slags studier inom det estetiska området. I ämnet ingår även nutida strömningar och konstuttryck. Mot den bakgrunden blir förmågan att kunna tala om konst och kultur en väsentlig del av ämnet. Genom att utveckla språket på dessa områden kan ämnet bli ett redskap för att bygga upp ett medvetande om kulturhistoriens roll för musik, dans, teater, litteratur, arkitektur, måleri och skulptur som delar av ett större sammanhang. Kulturhistorien kan också medverka till att utveckla ett öppet sinne inte bara för de traditionella konstarterna utan även för olika slags gränsöverskridanden. Teoretiska kunskaper varvas i ämnet med praktiska övningar, där betoningen läggs på analysen och upplevelsen. Ämnet erbjuder för många tillfällen till samordning med kursen Estetisk orientering och andra estetiska kurser. I ämnet Kulturhistoria ingår kursen Kulturhistoria och nutida konst. Kursen behandlar estetik under olika epoker och konstarterna som en del av en bredare historisk utveckling fram till idag. Kursen har ett självklart samband med ämnena svenska, historia och samhällskunskap. Kursen är en gemensam kurs inom det estetiska programmet.

Ämne: Kulturhistoria Kurs: Kulturhistoria och nutida konst Kurskod: KUHI1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall känna till några väsentliga drag i konstarternas utveckling och deras betydelse ur ett samhällsperspektiv, kunna använda några olika estetiska begrepp med anknytning till olika konstområden och konstarter, kunna analysera några konstnärliga uttryck från olika epoker och relatera dessa till kulturhistorien, känna till några nutida konstuttryck.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på några historiska och nutida konstnärliga uttryck. Eleven ger exempel på hur konstnärliga uttryck förändras över tid.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven beskriver några historiska och nutida konstnärliga uttryck. Eleven beskriver samband mellan nutida konstnärliga uttryck och historiska verk. Eleven ger exempel på hur konst påverkas av eller anpassas till publik och samhälle. Eleven ger exempel på olika relevanta begrepp i diskussioner om olika konstarter.

Ämne: Ljudmedier

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet ljudmedier syftar till att ge eleverna grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i att kommunicera med ljud. Ämnet syftar också till att öva hur man kritiskt analyserar olika typer av ljudproduktioner. Ett ytterligare syfte med ämnet är att öva den sociala kompetensen och problemlösningsförmågan genom att praktiskt arbeta med ljudproduktioner.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i ljudmedier sträva efter att eleven utvecklar kunskap om några olika berättartekniker, utvecklar kunskap om hur radio-, tv-, multimedie- och filmljud skiljer sig åt, utvecklar kunskaper i muntlig framställning och intervjuteknik, utvecklar kunskap i röstvård och talteknik, utvecklar kunskaper i ljud- och mikrofonteknik samt utvecklar färdigheter i att göra en enkel ljudinspelning, utvecklar färdigheter i att använda ljudredigeringsprogram samt kunskap i att analysera ljudmaterial, utvecklar kunskap om etiska problem och upphovsrättsliga regler inom området ljud. Skolan skall också i sin undervisning i ljudmedier sträva efter att eleven fördjupar sitt kunnande inom något eller några områden inom ämnet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

I slutet av 1800-talet skedde de första experimenten med att etersända ljud. Senare utvecklades möjligheten att också spela in ljud med hjälp av analog teknik. Idag har den digitala tekniken nästan helt ersatt den analoga i professionell radioproduktion. Det innebär att inspelning sker digitalt och redigering sker med hjälp av dator istället för att ljudet spelas in på magnetband som redigeras med hjälp av sax och tejp. Den digitala tekniken har utöver förändrad produktionsteknik också gett nya möjligheter att sända ljud, t.ex. sänds idag ljudproduktioner via internet. Ljud används som en berättarkomponent bland andra i många mediesammanhang, t.ex. i film och tv men också i multimedieproduktioner. Ämnet ljudmedier sysslar med medier där ljudet är den dominerande berättarkomponenten. För att förmedla ett budskap med hjälp av ljud behövs kunskap i hur man omsätter en idé i ljudbilder. Man behöver kunna bearbeta idén och planera för hur den ska bli en ljudbild men också praktiskt skapa ljudbilderna med hjälp av teknisk utrustning och den egna rösten. För att kommunicera med ljud behövs förmåga att förstå att lyssnare kan göra olika tolkningar av det utsända meddelandet. Ämnet innehåller inslag av textbearbetning, informationssökning, källkritik, intervju- och mikrofonteknik. Kunskap om vad ljud är, hur det spelas in, bearbetas och vidarebefordras ingår också.

Arbete med ljudmedier ställer krav på social kompetens. En produktion genomförs ofta i nära samverkan mellan olika yrkesroller och ställer krav på förmågan att samarbeta. Att arbeta med ljudmedier förutsätter förmåga att kommunicera ett budskap. I ämnet ingår därför att utveckla såväl det skriftliga som muntliga språket. Ämnet består av en kurs. Kursen Ljudmedier behandlar grundläggande kunskaper i ljudproduktion samt ger kännedom i att analysera och tolka ljudproduktioner ur ett kommunikationsperspektiv. Inom kursens ram finns möjlighet till fördjupning eller specialisering. Kursen är valbar.

Ämne: Ljudmedier Kurs: Ljudmedier Kurskod: LJUM1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall vara orienterad om några olika berättartekniker för ljudproduktion, vara orienterad om hur ljud inom olika medietekniker skiljer sig åt, ha vissa grundläggande kunskaper i muntlig framställning, röstvård, talteknik, intervjuteknik samt i ljud- och mikrofonteknik, ha viss kunskap i att skriva enklare manus och bearbeta texter som underlag för en ljudproduktion, känna till hur analys av ljudmaterial går till samt hur ljudredigeringsprogram kan användas, kunna utföra en enkel ljudinspelning, känna till delar av den lagstiftning och de etiska regler som finns inom ljudområdet, kunna arbeta miljö- och säkerhetsmedvetet.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på olika berättartekniker. Eleven ger exempel på hur radio-, tv-, multimedie- och filmljud skiljer sig åt. Eleven utför med handledning en enkel ljudinspelning, analyserar ljudmaterial och använder ljudredigeringsprogram. Eleven ger exempel på olika yrkesroller inom området samt etiska problem vid yrkesutövning. Eleven ger exempel på den lagstiftning som finns inom ljudområdet. Eleven arbetar miljö- och säkerhetsmedvetet.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför enkla ljudproduktioner. Eleven beskriver den tekniska utrustningens funktioner, dess möjligheter och praktiska användning. Eleven bearbetar texter och skriver enklare manus för ljudproduktioner.

Ämne: Matlagningskunskap

Ämnets syfte

Syftet med utbildningen i ämnet matlagningskunskap är att ge kunskap i olika metoder att tillaga och presentera mat så att en måltid blir väl sammansatt och en smakrik och tilltalande upplevelse med hänsyn till olika kunders behov och önskemål. Ämnet syftar även till att utveckla medvetenhet om att ekonomi och hygien liksom samarbete är en förutsättning för ett bra resultat. Ett ytterligare syfte med ämnet är att ge kunskap om användning och skötsel av utrustning inom restaurang och storkök.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i matlagning sträva efter att eleven utvecklar kunskap om olika verksamhetsområden där matlagning förekommer, utvecklar kunskap om hantering av livsmedel, matlagningsmetoder, maträtter och arbetsorganisation, utvecklar förmåga att utföra olika arbetsuppgifter inom matlagning, utvecklar förmåga att arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Ämnet matlagningskunskap ger en spegling av samhället vi lever i. Matlagning utövas av människor med olika bakgrund och kunskaper och måltiden är ofta en mycket viktig del av det sociala umgänget där vanor och traditioner påverkar och fortlöpande förändras. Nya levnadsförhållanden, livsstilsförändringar, intryck från utlandsresor och det faktum att Sverige blivit flerkulturellt förändrar matvanorna. Kombinationen av traditionell och nyvunnen kunskap med inflytande från andra länders matkulturer gör att sättet att laga mat förändras hela tiden. Ett exempel på hur verksamheter förändras är den utveckling och sammansmältning som pågår av förut så vitt skilda verksamhetsområden som restauranger och livsmedelsbutiker. Måltidsservice i form av snabbmat och färdiglagad mat för hemtagning ökar. Ämnet ger en bakgrund till denna förändring genom att behandla traditioner, trender och olika maträtter – internationella såväl som nationella och lokala. I ämnet erbjuds kunskap om olika typer av råvaror och livsmedel och om matens betydelse för hälsan. Ämnet behandlar även hur råvaror odlas och livsmedel transporteras och hur detta påverkar miljön.

Ämnet utvecklar tillsammans med ämnet serveringskunskap förmågan att organisera arbete inom verksamhetsområdet och att samarbeta i ett arbetslag. I ämnet ingår kunskap om hygien, praktisk erfarenhet av egenkontroll och skötsel av maskiner och utrustning som krävs vid matlagning och servering. Detta gäller såväl restaurang som storkök. Ämnet ger erfarenhet av arbetsmiljöfrågor i olika arbetssituationer och om hur dessa frågor kan hanteras. Ämnet ger genom praktisk tillämpning förståelse av samarbete, hänsyn till miljön, arbetssätt och ekonomi. Ämnet matlagningskunskap ger tillsammans med kärn- och andra karaktärsämnen en helhetssyn på verksamhetsområdet. Ämnet matlagningskunskap består av två kurser. Kursen Matlagning grundkurs är en grundläggande kurs om hur olika maträtter tillagas enligt matlagningsmetoder anpassade för restaurang- och storkök. Kursen är gemensam inom gymnasiesärskolans Hotell- och restaurangprogram. Kursen Matlagning fördjupning ger möjlighet till fördjupning inom ett eller flera områden t.ex. dietmatlagning, livsmedelskunskap, snabbmat och vegetarisk matlagning. Kursen är valbar.

Ämne: Matlagningskunskap Kurs: Matlagning fördjupning Kurskod: MAKU1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om lämpliga arbetsmetoder vid hantering och förvaring av råvaror och tillagning av maträtter inom valt område, ha kännedom om olika bestämmelser vid användning och rengöring av verktyg, maskiner och utrustning inom valt område, kunna följa bestämmelser om såväl personlig hygien som arbetsplatsens hygien, kunna medverka vid produktion av maträtter inom valt område, kunna arbeta på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Inom valt fördjupningsområde skall eleverna uppnå ett eller flera av följande mål

Eleven skall ha kännedom om vilka sjukdomar som kräver specialkost och vilka livsmedel som är lämpliga vid tillagning av denna kost, ha kännedom om vanligt förekommande specialkoster samt om hur normalkost kan anpassas till specialkost,

ha kännedom om framställning av olika livsmedel och om hur förädling, transporter, förvaring och tillagning påverkar livsmedels kvalitet och näringsinnehåll, ha kännedom om snabbmatsindustrins framväxt och dess påverkan på människors vanor och livsstil, ha kunskap om olika serveringsmetoder och sortiment inom snabbmat och färdigmat, ha kännedom om olika förpackningsmetoder och om hållbarhetsaspekter i samband med snabbmat och färdigmat, ha kännedom om olika anledningar till att människor väljer att äta vegetarisk mat, ha kännedom om olika typer av vegetarism.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på olika typer av utbud och maträtter inom valt område. Eleven ger exempel på lämpliga arbets- och tillagningsmetoder inom valt område. Eleven ger exempel på hur arbetet kan utföras på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning sina arbetsuppgifter inom valt område. Eleven redogör för rutiner och bestämmelser och använder vanliga fackuttryck. Eleven följer arbetsplatsens hygienbestämmelser samt arbetar på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Matlagningskunskap Kurs: Matlagning grundkurs Kurskod: MAKU1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om olika verksamhetsområden inom restaurang- och storkök, ha kännedom om matlagningsmetoder, maträtter och arbetsorganisation, ha kännedom om olika livsmedels användningsområden samt hantering och förvaring av livsmedel, ha kännedom om vilka krav som ställs på personlig hygien vid arbete med livsmedel samt om vilka hygieniska rutiner som krävs vid matlagning,

ha kännedom om olika bestämmelser vid användning och rengöring av verktyg, maskiner och övrig utrustning, kunna tillämpa olika metoder inom matlagning, kunna arbeta på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på olika verksamhetsområden inom restaurang- och storkök. Eleven ger exempel på metoder vid hantering av råvaror och tillagning av olika maträtter. Eleven ger exempel på vad som är viktigt när det gäller personlig hygien samt arbets- och livsmedelshygien. Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på hur arbetet kan utföras på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning sina arbetsuppgifter. Eleven ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Mediekommunikation

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet mediekommunikation syftar till att ge eleverna grundläggande kunskaper om medier. Ämnet ger inblick i masskommunikationens och reklamens roll, funktion och betydelse i samhället. Ämnet syftar även till att ge kunskaper om samspelet mellan individer, medier och samhälle. Kännedom om nyhetsmedier och deras uppgift är en del i ämnet. Ämnet syftar dessutom till att ge kännedom om betydelse av källkritik, om gällande lagstiftning och om etiska regler inom medieområdet.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i mediekommunikation sträva efter att eleven utvecklar kännedom om svensk och internationell mediestruktur och om den historiska bakgrunden till dagens mediesituation, utvecklar kunskap om mediers olika användningsområden, sambanden och samspelet dem emellan samt om hur medierna påverkar människor, utvecklar kunskap om de olika vägar som finns för att söka information samt om vikten av att kritiskt granska denna, utvecklar kunskap om planering och utformning av budskap, val av medier samt presentationsteknik, utvecklar förståelse av kommunikationsprocessens betydelse i samhälle och arbetsliv,

utvecklar förmåga att på ett kreativt sätt med hjälp av modern teknik praktiskt tillämpa kunskaper och metoder, utvecklar kännedom om den lagstiftning och de etiska regler som finns inom medieområdet, utvecklar kunskap om mediebranschens olika inriktningar och yrkesroller.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Människan har alltid haft behov av att kommunicera. Ett avgörande steg togs när kommunikation blev masskommunikation. En rad tekniska innovationer som tryckpress, telegraf, film, radio, tv, video och datorkommunikation har gjort det möjligt att samtidigt nå ett stort antal människor. I dag kan man direktkommunicera över hela världen med hjälp av satelliter. Masskommunikationen har så stor betydelse i dag att man talar om medie- eller informationssamhället. Ämnet behandlar förvaltningars, företags och organisationers behov av intern och extern information, kommunikation och marknadsföring. Mediebranschen förändras snabbt och ämnet ger därför en orientering om dess olika inriktningar och yrkesområden. Ämnet mediekommunikation handlar om mediers innehåll och organisation och en orientering om deras historiska bakgrund och den roll de spelar i dagens samhälle. Ämnet ger också en inblick i olika former av kommunikation och den process som finns i samspelet mellan sändare och mottagare. Mediernas språk är en självklar del av ämnet liksom kunskap om och övning i att genomföra praktiska övningar som anknyter till medier. En viktig del av ämnet är informationssökning, källkritisk granskning samt faktasökning liksom kännedom om grundläggande rätts- och etikregler inom medieområdet. Ämnet består av en kurs. Kursen Medier är en gemensam kurs inom medieprogrammet. Samverkan med den gemensamma kursen Medieproduktion förutsätts för att nå målen.

Ämne: Mediekommunikation Kurs: Medier Kurskod: MDK1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall vara orienterad om svensk och internationell mediestruktur och dess historiska bakgrund, vara orienterad om mediers användningsområden och mediebranschens olika yrkesroller och inriktningar, känna till något om hur medier påverkar människor och känna till reklamens roll, möjligheter och risker inom marknadsföringen,

kunna ställa intervjufrågor, vara orienterad om teckenlärans grundbegrepp samt logotypers och varumärkens betydelse, känna till delar i den lagstiftning och de etiska regler som finns inom medieområdet.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på olika medier och deras historiska bakgrund. Eleven ger exempel på några olika mediers användningsområden i dag och några yrkesroller i branschen. Eleven ger exempel på hur medier påverkar människor. Eleven genomför med stöd intervjuer. Eleven ger exempel på några logotypers och varumärkens betydelse. Eleven ger exempel på några delar av lagstiftning och etiska regler inom medieområdet.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven beskriver mediers betydelse i samhälle och arbetsliv. Eleven ger exempel på hur reklamen används inom marknadsföring. Eleven ger exempel på några grundbegrepp inom teckenläran. Eleven redogör för delar av lagstiftning och etiska regler inom medieområdet.

Ämne: Medieproduktion

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet medieproduktion syftar till att ge grundläggande kunskaper om medieproduktion samt att belysa hela arbetsprocessen från idé till färdig produkt. Utbildningen syftar även till att ge förståelse av sambanden mellan form, innehåll och funktion i en medieproduktion samt lägga grunden till ett kunnande om arbetsmiljöfrågor. Ett ytterligare syfte är att ge en orientering om utvecklingen inom medieteknikområdet och att ge kännedom om medievärldens olika yrkesområden.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i medieproduktion sträva efter att eleven utvecklar kännedom om tekniker som används vid olika typer av medieproduktion, utvecklar kännedom om hur samverkan mellan bild, text och ljud kan byggas upp för att förstärka budskap, utvecklar färdigheter i att presentera ett budskap såväl verbalt som visuellt samt i att analysera bild, text och ljud,

utvecklar kunskaper om grundläggande teckenlära, tecknens historia och läsbarhetskriterier, utvecklar kunskap om grunderna i färglära och olika färgsystem som används inom olika medieområden samt om färgers egenskaper och betydelse i mediesammanhang, får praktisk erfarenhet från olika arbetsmoment inom områdena bild, text, ljud och moderna produktionsmetoder, utvecklar kunskap i arbetsmiljöfrågor samt förståelse av vikten av att arbeta på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

En medieproduktion består av många led. Förutom de rent kreativa och tekniska delarna innehåller ämnet inslag av ämnesteori samt analys av produktionsinnehåll, marknad och målgrupp. Alla dessa led i produktionsprocessen måste samverka för att en kvalitativ produkt ska bli resultatet. Bild, text och ljud utgör medieproduktionens verktyg. Dessa kan användas som uttryck i olika medier. Ämnet medieproduktion ger en orientering om de kunskapsområden som ingår i medieprogrammet och ger således möjlighet att arbeta med olika medier. Ämnet ger en grund för övning i produktionsplanering och betonar vikten av samarbete mellan de olika leden i en produktion. Däri ingår kunskaper om och praktiska färdigheter i olika mediers uttrycksformer. I ämnet medieproduktion betonas vikten av en god balans mellan innehåll och form. För att ett budskap skall nå sin mottagare med god effekt är det väsentligt att rätt medium och medieuttryck används. Därför är förståelsen av ett mediums styrka och svaghet en viktig del av ämnet. Medieområdet genomgår stora förändringar. Produktionsarbetet förändras ständigt och därmed också de olika yrkesrollerna. Därför förankras ämnet i ett historiskt sammanhang där förståelse av behovet av kontinuerlig kompetensutveckling blir en viktig del av utbildningen. Produktion av medier sker med olika material och verktyg som ställer stora krav på arbetsmiljö och säkerhet. Därför är kunskaper om arbetsbelastning, buller, ljus och vätskehantering viktiga inslag. Medieproduktioner sker ofta under tidspress och en viktig del i arbetet är att kunna hantera problemlösning under stress. Erfarenhet av arbete under realistiska former ingår i ämnet. Ämnet består av en kurs. Kursen Medieproduktion är en gemensam kurs inom medieprogrammet. Samverkan med den gemensamma kursen Medier förutsätts för att nå målen.

Ämne: Medieproduktion Kurs: Medieproduktion Kurskod: MPR1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna utföra enkla medieproduktioner inom bild-, text- eller ljudområdena, ha kunskap om val av metod och material med hänsyn till kvalitet, ha erfarenhet av att presentera ett budskap verbalt och visuellt, ha teoretiska och praktiska kunskaper i mediernas uttrycksformer, ha kännedom om mediernas tekniska utveckling och moderna produktionsmetoder, kunna samtala om innehåll och form i bild, text och ljud, ha kännedom om och erfarenhet av efterbearbetning inom några olika tekniker som används för färdigställande av olika trycksaker, kunna arbeta på ett miljö- och säkerhetsmedvetet sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven genomför med handledning enkla arbetsuppgifter inom bild-, textoch ljudområdena. Eleven hanterar med stöd material och utrustning på ett för uppgifterna lämpligt sätt. Eleven ger exempel på god miljö och säkerhet inom arbetsområdet. Eleven presenterar med handledning sitt budskap verbalt och visuellt. Eleven ger exempel på hur form och innehåll samverkar i bild, text och ljud.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför arbetsuppgifter inom bild-, text- och ljudområdena med viss handledning. Eleven redogör för mediers uttrycksformer, tekniska utveckling och för moderna produktionsmetoder. Eleven ger exempel på hur samverkan mellan bild, text och ljud kan förstärka ett budskap. Eleven diskuterar med viss handledning bild, text och ljud. Eleven arbetar på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Ämne: Modersmål

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet modersmål syftar till att ge elever med annat modersmål än svenska möjligheter att vidareutveckla sina kunskaper i modersmålet. Därigenom kan deras självkänsla stärkas och uppfattningen om den egna livssituationen tydliggöras.

Utbildningen i modersmål syftar dessutom till att främja elevernas utveckling till flerspråkiga individer med flerkulturell identitet samt stärka deras förmåga att kommunicera med andra. Ett fungerande modersmål är en viktig förutsättning för att kunna utvecklas språkligt, intellektuellt och känslomässigt. Ett väl utvecklat modersmål underlättar även lärandet på svenska och ämnet blir därför ett stöd för elevernas kunskapsutveckling. Modersmålet är nyckeln till det kulturella arvet. Utbildningen syftar därför till att ge kunskaper om ursprungskulturens historia, samhällsliv samt seder och bruk. Detta sker genom att eleverna stimuleras att ta del av litteratur, musik, teater och bilder från sin ursprungskultur. Ett ytterligare syfte med ämnet är att verka för ökad förståelse mellan folk från olika kulturer.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i modersmål sträva efter att eleven stärker sin självkänsla och identitet som delaktig i två kulturer, vidareutvecklar sin förmåga att förstå och uttrycka sig muntligt och skriftligt på modersmålet i skilda sammanhang och med olika syften, vidareutvecklar sin förmåga att läsa och förstå texter på modersmålet och stimuleras att söka sig till litteraturen som en källa till glädje och kunskap, utvecklar ett ord- och begreppsförråd inom den valda studieinriktningen, fördjupar sin kännedom om traditioner, historia och samhällsliv i sin ursprungskultur och utvecklar sin förmåga att göra jämförelser med svenska förhållanden, vidareutvecklar sin förmåga att använda modersmålet som ett medel för lärande.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Det centrala i ämnet modersmål är det aktuella språket samt ursprungslandets kultur och samhälle. Språk, kultur och samhälle integreras så att ämnet modersmål blir en helhet. Basen för det språkutvecklande arbetet i ämnet är läsning, skrivande och samtal kring elevernas egna erfarenheter och delaktighet i flera kulturer. Jämförelser mellan modersmålet och det svenska språket utvecklar förståelsen för språkens betydelse och uppbyggnad. Ämnet knyter an till det övriga arbetet inom den valda studieinriktningen. Ämnet modersmål behandlar kulturen och samhället i ursprungslandet. I detta ingår kunskaper om historia, traditioner, folk och land men även nutida samhällsförhållanden ingår. Litteraturen och den muntliga traditionen bär en stor del av det kulturella arvet och förmedlar kunskaper och värderingar. Genom att i ämnet arbeta med litteratur skapas möjligheter att få svar på frågor som kan uppkomma hos den som tillhör två kulturer. Detta sker i mötet med texter av skilda slag. Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan även att lyssna, se på film och video, studera bilder och musik. Ämnet består av en kurs, Modersmål.

Ämne: Modersmål Kurs: Modersmål Kurskod: ML1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna delta i samtal på modersmålet, kunna berätta om upplevelser och händelser och lyssna på andra, kunna läsa och förstå enkla texter, kunna skriva enkla meddelanden med olika syften, känna till vanligt förekommande fackuttryck inom den egna studieinriktningen, kunna berätta något om sin ursprungskultur, ha kännedom om viktiga händelser och traditioner inom ursprungskulturen, kunna samtala om och dra slutsatser om sitt sätt att lära.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven deltar i samtal och diskussioner. Eleven berättar om upplevelser och händelser och uttrycker åsikter, erfarenheter och iakttagelser så att mottagaren förstår. Eleven läser enkla texter av olika slag. Eleven skriver meddelanden och berättelser på modersmålet. Eleven ger exempel på några fackuttryck inom sin studieinriktning. Eleven berättar något om sitt ursprungsland. Eleven ger exempel från ursprungslandets kultur och traditioner.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven deltar aktivt i samtal och diskussioner på modersmålet, framför egna argument och lyssnar på andras. Eleven läser högt och tyst och förstår textens innehåll. Eleven skriver på modersmålet i olika sammanhang och tar hänsyn till mottagaren. Eleven återger några berättelser ur den egna kulturkretsen. Eleven berättar om några betydelsefulla historiska händelser och traditioner samt om nutida samhällsliv i ursprungslandet.

Ämne: Multimedia

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet multimedia syftar till att ge eleverna grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom multimedieområdet. Ämnet syftar

till att öva eleverna i att med hjälp av modern teknik utforma interaktiv multimediepresentation, där bild, text och ljud samverkar. Syftet är också att ge grundläggande kunskaper om berättarteknik, manusförfattande och presentationsteknik inom multimedieområdet. Ett ytterligare syfte är att ge kännedom om rättsliga och etiska regler inom området.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i multimedia sträva efter att eleven utvecklar kännedom om multimedias användningsområden, möjligheter och begränsningar, utvecklar kunskap om något eller några multimediala författarprogram, utvecklar orienterande kunskap om informationssökning, manusförfattande och berättarteknik, utvecklar kunskap om hur text, ljud, bild och form sammanställs och digitaliseras, utvecklar förmåga att med hjälp av modern teknik praktiskt tillämpa kunskaper och metoder för en interaktiv presentation, utvecklar kunskap om den lagstiftning och de etiska regler som finns inom området multimedia.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Användning av multimedia är ingen ny företeelse. Det nya är att man idag kan digitalisera och sammanföra olika medieuttryck till en produktion i dator. Multimedia är med andra ord interaktivt. Framställningen av multimedia har utvecklats till en viktig del av medieutbudet. Multimedia används som presentationssätt i många olika sammanhang. Utvecklingen mot nya uttrycksformer och ny teknik går snabbt. Ämnet multimedia utgår från den utveckling som sker inom området och skall ge en övergripande och grundläggande utbildning. Kännedom om olika steg i en multimedieproduktion ingår i ämnet. I ämnet ingår teoretiska och praktiska kunskaper i informationssökning och källkritik samt rättsliga och etiska frågor. Ämnet multimedia innefattar också att på ett kreativt sätt använda modern datorteknik för att förstärka ett budskap eller för att skapa en virtuell miljö. Ämnet består av en kurs. Kursen Multimedia bygger på programmets gemensamma kurser och behandlar grunderna i att utforma en interaktiv multimediepresentation där text, ljud och bild samverkar. Inom kursens ram finns möjlighet till fördjupning eller specialisering. Kursen är valbar.

Ämne: Multimedia Kurs: Multimedia Kurskod: MUM1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna utföra en enkel multimedieproduktion med hjälp av ett multimedialt författarprogram, känna till hur man inhämtar text, bild och ljud och anpassar dessa och den grafiska formen för bildskärm, vara orienterad om mediets användningsområden och dess möjligheter och begränsningar, känna till delar av den lagstiftning och de etiska regler som finns inom området.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven planerar och genomför med handledning en enkel multimedieproduktion. Eleven ger exempel på hur text, bild, ljud och grafisk form samverkar och anpassas till bildskärm. Eleven ger exempel på några av multimedias användningsområden. Eleven ger exempel på några etiska och rättsliga regler inom multimedieområdet.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven planerar och genomför med viss handledning en multimedieproduktion. Eleven redogör för hur text, bild, ljud och grafisk form samverkar och diskuterar alternativa lösningar.

Ämne: Musik

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet musik syftar till att ge breda kunskaper inom musikområdet. Ämnet syftar även till att utveckla skapande och upplevelseförmåga inom musiken. Dessutom syftar ämnet till att utveckla kunskaper om kommunikativa uttrycksformer inom musiken.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i ämnet musik sträva efter att eleven utvecklar grundläggande instrumentala eller vokala färdigheter i ensemblespel eller sång, utvecklar kunskap om grundläggande musikteoretiska begrepp, utvecklar sin kunskap om olika genrer eller ensembleformer samt utvecklar en egen repetoar,

utvecklar kunskaper om hur ett musikinstrument eller sångrösten kan användas till skapande, utvecklar kunskaper i instuderingsteknik och memoreringsförmåga samt enkelt not- och gehörsspel.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Ämnet musik har funnits i den svenska skolan sedan slutet av 1500-talet. Tillsammans med latin och kristendom utgjorde musiken, som då benämndes kyrkosång, huvudämnena i skolan. När allmän folkskola infördes i Sverige 1842 framhölls vikten av att alla elever skulle känna till de viktigaste psalmerna. Musikundervisningen var liktydig med sångundervisning och ämnesbeteckningen ändrades från sång till musik först 1955. I våra dagar har musik utvecklats till ett uttrycksmedel för människor i många olika sammanhang. Ny teknik inom musikens område har inte bara förändrat instrument och inspelningstekniker utan även utvecklat ny musik. Musik har med sina mycket varierande uttrycksformer stor betydelse för unga människor i dagens samhälle. Musik har utvecklats från att vara enbart en ljudupplevelse till att omfatta flera estetiska uttrycksformer i samverkan. Ämnet musik har förankring dels inom det musikaliska arvet, dels i det framväxande mångkulturella samhället. Ämnet förutsätter ibland möjlighet till arbete i olika gruppsammansättningar. Ämnet musik består av kursen Instrument/sång som skall ge eleverna kunskaper om hur ett musikinstrument eller sångrösten kan användas i skapande arbete. Kursen är valbar.

Ämne: Musik Kurs: Instrument/sång Kurskod: MU1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna musicera på en grundläggande nivå, kunna instudera enkla musikstycken, kunna samtala om grundprinciper för gehörssång/spel och improvisation, kunna samtala om instrumentets konstruktion och röstens fysiologi.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven instuderar enkla musikstycken och musicerar på gehör och efter noter.

Eleven samtalar om grundprinciperna för gehörsspel eller sång och improvisation. Eleven ger exempel på instrumentets konstruktion eller röstens fysiologi.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven instuderar enkla musikstycken inom olika genrer. Eleven har en grundläggande repertoar inom olika genrer. Eleven beskriver instrumentets konstruktion eller röstens fysiologi.

Ämne: Natur- och miljökunskap

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet natur- och miljökunskap syftar till förståelse av samspelet mellan naturen och människan som en förutsättning för ett ekologiskt hållbart samhälle. Ämnet syftar speciellt till kompetens och beredskap att verka för en ekologiskt hållbar utveckling inom naturbruket samt hur man inom naturbruket kan vårda natur- och kulturvärden. Ämnet syftar också till kunskap om och förståelse av naturbrukets roll för en hållbar samhällsutveckling. Ämnet syftar dessutom till att stimulera intresset för biologisk mångfald och olika arters livsvillkor samt förståelse av jordens ändliga resurser, kretsloppstänkande och energihushållning.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i natur- och miljökunskap sträva efter att eleven utvecklar sin kunskap om naturbrukets olika verksamhetsområden, utvecklar sin kunskap om ekologiska och konventionella produktionsmetoder inom jordbruk eller trädgård, utvecklar sin förmåga att arbeta inom olika yrkesområden inom naturbruket, utvecklar sin förmåga att arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt. Skolan skall också i sin undervisning i natur- och miljökunskap sträva efter att eleven fördjupar sitt kunnande inom något eller några områden inom ämnet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Ämnet natur- och miljökunskap utgår från kunskaper i biologi och behandlar ekologiska frågor med praktisk tillämpning inom naturbruket. Ämnet präglas

av ett förhållningssätt som innebär ödmjukhet och respekt för naturen och det levande. Ämnet belyser såväl lokala som globala miljöfrågor samt behandlar utvecklingen inom natur- och miljövård ur ett historiskt perspektiv. Ämnet behandlar samhällets långsiktiga mål och samhällets styrmedel för en ekologiskt hållbar utveckling. I samhällets strävan mot en hållbar utveckling kommer många lösningar att finnas inom naturbruket. Det gäller exempelvis livsmedelsförsörjning, hushållning med vatten och övergången till förnyelsebara energikällor samt resursfördelning mellan industriländer och utvecklingsländer. Inom naturbruket går utvecklingen alltmer mot nyttjande av alternativa brukningsmetoder som bygger på kretsloppsprincipen, dvs. att i möjligaste mån skapa slutna system med små resurser utifrån. Dessa alternativa brukningsmetoder ställer krav på biologiskt och ekologiskt kunnande. Kulturlandskapet som ett resultat av äldre brukningsmetoder uppmärksammas allt mer för sina kulturella och sociala värden. Växter, djur och natur är en del av kulturarvet och utgör en viktig del av livskvaliteten. Naturen och kulturlandskapet har i alla tider varit inspirationskällor för konst, litteratur och musik. Delar av ämnet natur- och miljökunskap är lämpliga att integrera med kärnämnen. Ämnet ger kunskaper om bevarande av den biologiska mångfalden. Kommande generationers handlingsfrihet begränsas om jorden utarmas på genetiska resurser. Människan, växterna och djuren är ömsesidigt beroende av varandra. Förändringar i växtvärlden kan vara en varningssignal om föroreningar. Inom både växt- och djurriket finns oanade möjligheter för en framtida utveckling inom teknik, medicin och livsmedelsproduktion. Ämnet ger förståelse av dessa frågor och en grund för personligt ställningstagande. I fältstudier, undersökningar och experiment övas förmågan att observera, kritiskt granska och presentera resultat. Ämnet innehåller kursen Natur- och miljökunskap som består av en obligatorisk del och möjligheter till fördjupning inom ett eller flera av områdena energiråvara, fiskevård, jakt och viltvård, natur- och kulturmiljövård, naturbruket och miljön, naturhänsyn i skogsbruket och utrotningshotade arter. Kursen är gemensam inom gymnasiesärskolans naturbruksprogram.

Ämne: Natur- och miljökunskap Kurs: Natur och miljö Kurskod: NAM1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om naturbrukets olika verksamhetsområden och yrkeskulturer, ha kännedom om naturbruksföretagens förutsättningar och villkor samt kravet på en ekologiskt hållbar utveckling,

kunna arbeta inom olika yrkesområden inom naturbruket, kunna arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Inom valt fördjupningsområde skall eleverna uppnå ett eller flera av följande mål

Eleven skall ha kännedom om olika energikällor och om åtgärder för hushållning med energi, kunna arbeta med produktion av energiråvara inom naturbruket, ha viss kännedom om limnologi, marinbiologi och fiskbiologi samt om vanliga fisk- och kräftsjukdomar och hur de kan bekämpas, kunna medverka vid arbete med översiktsnät eller elfiske, ha kännedom om uppfödning av vilt, ha kännedom om de vanligaste jaktmetoderna och god jaktetik samt om några jakthundraser och deras användning vid jakt, kunna medverka vid tillvaratagande av fällt vilt, ha kännedom om kulturlandskapets framväxt och om några typer av fornoch kulturlämningar från olika tider, ha kännedom om olika produktionsmetoder för naturbruk, hur de utvecklats och deras miljöpåverkan, ha kännedom om begreppen biologisk mångfald och genetisk variation samt om skötselmetoder och naturvårdshänsyn som gynnar den biologiska mångfalden, ha kännedom om växtnäringsämnenas kretslopp och kunna lägga och sköta en kompost, ha kännedom om generella naturhänsyn och om nyckelbiotoper inom skogsbruket, ha viss kännedom om skälen för att bevara en artrikedom och känna till metoder för bevarande av små populationer, ha kännedom om lagar och förordningar som begränsar handeln med utrotningshotade arter.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven ger exempel på hur man arbetar på ett ergonomiskt och ett miljöoch säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter på egen hand.

Eleven redogör för aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven diskuterar och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Naturbruksteknik

Ämnets syfte

Utbildningen inom ämnet naturbruksteknik syftar till att utveckla färdigheter i att använda teknisk utrustning inom naturbruksområdet. Ämnet syftar också till förståelse av sådana tekniska utrustningars konstruktion och funktion. Dessutom syftar ämnet till att ge kunskaper i skötsel och underhåll av byggnader samt teknisk och maskinell utrustning för naturbruk.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i naturbruksteknik sträva efter att eleven utvecklar sin kunskap om fordons och maskiners konstruktion och användningsområden inom naturbruksområdet, utvecklar sin kunskap om naturbrukets byggnader, utvecklar sin kunskap om reparation och underhåll av maskiner som används inom naturbruksområdet, utvecklar sin förmåga att arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt. Skolan skall också i sin undervisning i naturbruksteknik sträva efter att eleven fördjupar sitt kunnande inom något eller några områden inom ämnet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Teknik och teknikutveckling inom naturbruket tar sin utgångspunkt i de olika produktionsgrenarna och är, rätt utnyttjad, ett led i en hållbar utveckling. Tekniken inom naturbruksområdet utvecklas snabbt. Rationaliseringstakten är hög vilket innebär en långt driven mekanisering. Stora krav ställs på maskinanvändning och på service och reparationer. Många arbetar ensamma och förväntas klara uppkomna situationer på egen hand. Olycksfallsrisken är stor och användaren måste kunna använda utrustningen på ett säkert och miljömässigt riktigt sätt. Ämnet har en tillämpad karaktär och bygger på tekniska och praktiska kunskaper. Ämnet skall öva färdigheter i att använda teknisk utrustning som används inom naturbruksområdet. Ämnet övar också förmågan att lösa tekniska problem. Ämnet består av tre kurser. Kursen Naturbruksteknikens grunder består av en obligatorisk del och möjligheter till fördjupning inom ett eller flera av områdena byggnadsunderhåll, motor- och röjmotorsåg, reparation och underhåll av maskiner samt service av basmaskin. Kursen är gemensam inom gymnasiesärskolans naturbruksprogram.

Kursen Basmaskin körning utvecklar färdighet i körning med aktuell basmaskin och vanlig tilläggsutrustning som t.ex. jordbrukstraktor och vagn. Kursen är valbar. Kursen Småskalig transportteknik utvecklar färdighet i att utföra transport med minilunnare, terränghjuling och där förutsättningar finns även snöskoter. Kursen är valbar.

Ämne: Naturbruksteknik Kurs: Basmaskin körning Kurskod: NABT1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall behärska en säker körteknik, kunna hantera för aktuell basmaskin vanlig tilläggsutrustning, kunna vidta åtgärder vid fastkörning, stjälpning, oljespill och släckning av brand, kunna utföra daglig tillsyn av basmaskin, kunna arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt, i aktuella fall uppfylla krav motsvarande Vägverkets föreskrifter om traktorkort.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven ger exempel på hur man arbetar på ett ergonomiskt och ett miljöoch säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter på egen hand. Eleven redogör för aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven diskuterar och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven tillämpar i aktuella fall fastställda krav för körning med traktor eller motsvarande. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Att uppfylla Vägverkets föreskrifter är inte ett krav för betyget Godkänd.

Ämne: Naturbruksteknik Kurs: Naturbruksteknikens grunder Kurskod: NABT1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall känna till olika maskiners konstruktion och arbetssätt, kunna medverka vid underhålls- och reparationsarbeten på byggnader, kunna använda och vårda verktyg och maskiner som används, kunna medverka vid underhålls- och reparationsarbete av maskiner, kunna arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Inom valt fördjupningsområde skall eleverna uppnå ett eller flera av följande mål

Eleven skall kunna utföra underhålls- och reparationsarbeten på byggnader och byggnaders utrustning med för uppgiften lämpligt byggmaterial, ha kännedom om lagar som rör naturbrukets byggnader, ha kännedom om motor- och röjmotorsågens konstruktion samt kunna utföra arbetsuppgifter med den, kunna medverka vid felsökning och förberedelse för större reparationer av olika naturbruksmaskiner, ha kännedom om basmaskinens konstruktion och arbetssätt samt om aktuell tilläggsutrustning, kunna utföra underhåll, service, kontroll, justering och reparation enligt instruktion av motor- och röjmotorsåg eller annan naturbruksmaskin, ha kännedom om uppbyggnad och funktion hos olika brandsläckningssystem, ha kännedom om de vanligaste svetsmetoderna och deras användningsområden samt de säkerhetsföreskrifter som gäller för heta arbeten, kunna svetsa stålplåt i valda käl- och stumfogar i varierande svetslägen.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven ger exempel på hur man arbetar på ett ergonomiskt och ett miljöoch säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter på egen hand. Eleven redogör för aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven diskuterar och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Naturbruksteknik Kurs: Småskalig transportteknik Kurskod: NABT1152

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna utföra transport med minilunnare, terränghjulingar och där förutsättningar finns även med snöskoter, ha kunskap om terränggående transportfordons konstruktion och funktion samt kunna utföra tillsyn och underhåll, kunna arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt, uppfylla fastställda krav för körning med terränghjulingar och snöskoter.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven ger exempel på hur man arbetar på ett ergonomiskt och ett miljöoch säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter på egen hand. Eleven redogör för aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven diskuterar och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven tillämpar fastställda krav för körning med terränghjuling. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Odling

Att uppfylla Vägverkets föreskirfter är inte ett krav för betyget Godkänd.

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet odling syftar till att ge kunskap om samspelet mellan mark, växter och klimat. Ämnet syftar också till att utveckla förmåga att hantera teknisk utrustning samt att öva de arbetsmoment som ingår i produktionen. Ämnet syftar även till att ge kunskap om de kvalitets- och miljökrav som ställs vid odling av olika grödor. Ämnet syftar dessutom till att utveckla förståelse av olika odlingssystem och av vad som krävs för en hållbar utveckling i samband med odling.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i odling sträva efter att eleven utvecklar sin kunskap om odling med utgångspunkt i markförhållandenas och olika tillväxtfaktorers betydelse för växterna samt hur dessa faktorer kan påverkas, utvecklar sin kunskap om olika odlings- och förökningsmetoder samt om den teknik som används inom odling, utvecklar sin förmåga att använda och sköta maskiner som används vid odling och inlagring av grödor, utvecklar sin kunskap om hantering och lagring av odlade produkter, utvecklar sin förmåga att arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt. Skolan skall också i sin undervisning i odling sträva efter att eleven fördjupar sitt kunnande inom något eller några områden inom ämnet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Kunskaper i odling har utvecklats allt sedan människan började bruka jorden för mer än 10 000 år sedan. I Sverige började odling av växter för ca 5 000 år sedan. Grödorna utnyttjades i första hand till mat, men även till foder för husdjuren och till råvaror för produktion av olika nyttoföremål. Odlingsskickligheten utvecklades genom att redskap förbättrades och att djurens gödsel togs tillvara. Inom jordbruket ersattes gradvis det extensiva svedjebruket med en alltmer intensiv odling i vilken olika former av hjälpmedel blev betydelsefulla. Insamling av plantmaterial och fröer från olika världsdelar ökade intresset för trädgårdsväxter. På 1800-talet började de första plantskolorna saluföra sina produkter. För att befrämja hälsan och ge möjligheter till egen odling anlades koloniträdgårdar för befolkningen i de växande städerna. I skolträdgårdarna lärde sig eleverna grunderna i trädgårdsodling och hushållningssällskapen delade ut fruktträd till stadsborna. Från 1950-talet och framåt har utvecklingen inom odlingen gått mot storskalighet, mekanisering och användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Dessa konventionella odlingsmetoder baseras på principen att produktionsmedlen skall utnyttjas effektivt, t.ex. skall handelsgödsel tillföras som ersättning för växtnäringsämnen som förs bort med de odlade produkterna. Dagens konsumenter blir allt mer medvetna om

livsmedlens kvalitet vilket påverkar våra odlingsmetoder. Under senare år har det parallellt med den konventionella odlingen utvecklats alternativa metoder som bygger på kretsloppsprincipen, dvs. att i möjligaste mån skapa slutna system som kräver små resurser utifrån. Från olika alternativa metoder har den ekologiska odlingen utvecklats och efterfrågan på ekologiskt producerade livsmedel ökar såväl inom jordbruk som trädgård. Parallellt med utvecklingen av den storskaliga produktionen inom trädgård ökar intresset för hemträdgårdsodling. I dagens samhälle får trädgården en allt större betydelse för människor. Den gröna miljön tillfredsställer människans behov av vila och avkoppling. Många ser i detta en växande folkrörelse vilket medför en växande marknad för plantskolor och försäljningsställen. På arbetsplatser och i offentliga miljöer anläggs gröna inomhusmiljöer och användningen av trädgården som rehabilitering inom vården ökar. I ämnet odling ingår kunskaper om mark, växter, klimat och teknik. Ämnet behandlar både trädgårdsodling och växtodling inom jordbruket. Inom ämnet övas handlings- och problemlösningsförmåga. Ämnet innehåller kursen Odling som består av en obligatorisk del och möjligheter till fördjupning inom ett eller flera av områdena ekologisk odling, grovfoderproduktion, odling av grönsaker, odling i växthus och trädgårdsodling. Kursen är valbar.

Ämne: Odling Kurs: Odling Kurskod: ODL1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om olika odlingsmetoder och växtföljder samt om olika kulturers krav på jord, näring, bevattning, växtföljd och klimat, ha kännedom om gödsling och jordförbättring samt vilken miljöpåverkan som sker vid gödsling, ha kännedom om några vanliga ogräs, växtsjukdomar och skadedjur samt hur de kan bekämpas och förebyggas, kunna utföra jordbearbetning, växtnäringstillförsel samt skörd och transport av odlade produkter, kunna hantera, sortera, förvara och lagra odlade produkter, kunna använda och utföra daglig tillsyn på maskinell utrustning samt ha kännedom om dess funktion och egenskaper,

kunna arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Inom valt fördjupningsområde skall eleverna uppnå ett eller flera av följande mål

Eleven skall ha kännedom om innebörden i begreppet ekologisk odling, regler för ekologisk odling samt om odlade produkters marknad och ekonomi, ha kännedom om grovfoderväxter, deras odlingsegenskaper samt de faktorer och åtgärder som påverkar fodrets kvantitet och kvalitet, kunna sköta slåttervall och betesvall, ha kännedom om odlingstekniska och marknadsmässiga förutsättningar för odling av grönsaker på friland samt egenskaper och användningsområden för olika produkter, kunna arbeta med grönsaksodling på friland samt känna igen och namnge ett sortiment i olika utvecklingsstadier, ha kännedom om växthusets konstruktion och inredning samt produktionsmetoder och ekonomiska villkor vid växthusodling, kunna arbeta med produktion av prydnadsväxter och grönsaker i växthus samt medverka vid framtagning av en produktionsplan för ett växthusföretag, kunna känna igen några kulturväxter i olika utvecklingsstadier samt utföra förökning av trädgårdsväxter, ha kännedom om faktorer som påverkar trädgårdsprodukters användning och kvalitet.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven ger exempel på hur man arbetar på ett ergonomiskt och ett miljöoch säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter på egen hand. Eleven redogör för aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven diskuterar och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Omvårdnad

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet omvårdnad syftar till förmåga att arbeta nära människor och med människor som är i behov av vård och omsorg. Ämnet syftar även till förmåga att utföra serviceinriktade uppgifter samt till att skapa förståelse och respekt för människors speciella behov. Ytterligare ett syfte är att ge kunskaper om barns behov av omvårdnad.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i omvårdnad sträva efter att eleven utvecklar förmåga att utföra enklare serviceuppgifter åt personer i behov av vård och omsorg, utvecklar förståelse för människors olika livsvillkor och behov, utvecklar förståelse för eget agerande i samband med service inom vård och omsorg, utvecklar förmåga att kommunicera, samarbeta och ta ansvar för sina arbetsuppgifter, utvecklar förmåga att utföra arbetsuppgifterna på ett serviceinriktat, empatiskt, miljömässigt och ergonomiskt korrekt sätt.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

I alla samhällen har inslag av vård och omhändertagande av människor funnits. I Sverige finns det en lång tradition av kollektiv vård och omsorg. I dag betonas individens inflytande över sin egen hälsa och eget välbefinnande. Människans behov står i centrum. Viktigt för ämnet är förmågan att uppfatta, förstå och kunna kommunicera med andra människor. Ämnet omvårdnad består av två kurser. Kursen Barn och ungdom ger kunskaper om betydelsen av vård och omsorg av barn och ungdomar. Kursen behandlar även kostens betydelse för barn och ungdomar. Kursen är valbar. Kursen Service inom vård och omsorg ger erfarenhet av att arbeta med enklare serviceuppgifter åt personer i behov av vård och omsorg. Kursen behandlar också vikten av förståelse och respekt för människors olika livsvillkor och behov. Kursen är valbar.

Ämne: Omvårdnad Kurs: Barn och ungdom Kurskod: OMV1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha grundläggande kunskaper om barns utveckling och behov, ha kännedom om omvårdnadens betydelse för barn och ungdomar,

känna till och förstå hur det egna agerandet kan påverka barns utveckling, känna till kostens betydelse för barns utveckling och välbefinnande, känna till barns och ungdomars rättigheter i familj och samhälle, känna till olika åtgärder för att förebygga olycksfall.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på hur förändringar i allmäntillståndet hos barn och ungdomar uppmärksammas och tolkas. Eleven deltar i skapande verksamhet och ger exempel på lekens betydelse för barns utveckling. Eleven ger exempel på det egna agerandets betydelse i kontakten med andra människor. Eleven ger exempel på näringsriktig kost för barn i olika åldrar.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven förklarar med visst stöd sambandet mellan barns omvårdnad och välbefinnande. Eleven förklarar hur omgivningens bemötande kan påverka barns utveckling. Eleven tillagar med handledning näringsriktig kost.

Ämne: Omvårdnad Kurs: Service inom vård och omsorg Kurskod: OMV1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna utföra enklare arbetsuppgifter inom service för personer i behov av vård och omsorg, ha kännedom om livsvillkor för personer i behov av vård och omsorg, kunna samarbeta och agera på ett serviceinriktat sätt, känna till betydelsen av eget agerande i samband med service inom vård och omsorg, kunna arbeta på ett ergonomiskt, hygieniskt och miljömässigt riktigt sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning enklare serviceuppgifter inom vård och omsorg. Eleven arbetar på ett serviceinriktat sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med visst stöd enklare arbetsuppgifter tillsammans med andra på ett ergonomiskt och miljömässigt tillfredsställande sätt.

Ämne: Rid- och körkunskap

Ämnets syfte

Utbildningen inom ämnet rid- och körkunskap syftar till att ge kunskaper i ridning och körning samt kunskaper om hur hästen skall behandlas för att må bra. Ämnet syftar till att förbereda för arbete med hästar i olika typer av verksamheter. Ämnet syftar dessutom till att ge kunskaper om säkerhetsfrågor för att förebygga skador på häst, ryttare och kusk.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i rid- och körkunskap sträva efter att eleven utvecklar sin kunskap om ridning och körning av skolad häst, utvecklar sin förmåga att rida och köra skolade hästar, utvecklar sin kunskap om andra arbetsmetoder för hästar, utvecklar sin kunskap om säkerhetsfrågor i samband med ridning och körning,

utvecklar sin förmåga att arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt. Skolan skall också i sin undervisning i rid- och körkunskap sträva efter att eleven fördjupar sitt kunnande inom något eller några områden inom ämnet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Människan har utnyttjat hästen i mer än 5000 år. Den har använts som dragare i jord- och skogsbruk, för resor och varudistribution samt i krig. Konsten att rida och köra har en lång tradition inom försvaret, men i takt med att hästarna ersattes med motorfordon på 1950- och 1960-talet upphörde det militära utbildningssystemet i ridning och körning. Ideella föreningar och rid- och körskolor har sedan dess arbetat med utbildningar inom området. I det moderna samhället blir fritidsaktiviteter allt viktigare för hälsa och livskvalitet. Hästsporten har under de senaste decennierna vuxit och blivit ett fritidsintresse som allt fler ägnar sig åt. Rid- och körkunskap bygger på erfarenhet och lång tradition samt på kunskap om hästar och etologi. Ridning och körning innebär träning av hästen. Utbildningen ger en förståelse av vilka effekter olika slags träning ger samt vad som sker om hästen tränas eller sköts på fel sätt. I ämnet betonas färdighetsträning. Balans och följsamhet är ledord inom ridningen. Kommunikation och samspel med hästen är avgörande för ett säkert handhavande av hästen och för att förebygga olyckor och skador på såväl ryttare, kusk som häst. Ämnet omfattar också användning, skötsel och vård av utrustning. Ämnet innehåller kursen Ridning och körning som består av en obligatorisk del och möjligheter till fördjupning inom det ena eller båda av områdena ridning och körning. Kursen är valbar.

Ämne: Rid- och körkunskap Kurs: Ridning och körning Kurskod: RID1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om ridningens och körningens grundprinciper, kunna utrusta hästar för olika typer av arbete samt vårda utrustningen, känna till longering och tömkörning som arbetsmetoder för hästar, kunna arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Inom valt fördjupningsområde skall eleverna uppnå ett eller flera av följande mål

Eleven skall ha kännedom om utbildningsgången för hästar och om arbetsrelaterade skador på hästar, kunna kontrollera hästens tempo och gångarter, kunna rida skolad häst, kunna assistera vid löshoppning av hästar, kunna anspänna och köra skolade hästar eller travhästar, ha kännedom om olika typer av vagnar och redskap samt om skogs- och brukskörning, ha kännedom om aktuell tävlingsdisciplin.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven ger exempel på hur man arbetar på ett ergonomiskt och ett miljöoch säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter på egen hand. Eleven redogör för aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven diskuterar och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Serveringskunskap

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet servering syftar till att ge eleverna grundläggande kunskaper om självservering och bordsservering. Ämnet syftar också till att utveckla kunskaper om service och samspelet mellan människor.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i servering sträva efter att eleven utvecklar kunskap om restaurangbranschens olika verksamhetsområden, utvecklar förmåga att möta och tillgodose gästers olika förväntningar och behov, utvecklar förmåga att arbeta med självservering och bordsservering,

utvecklar förmåga att arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

I början av människans utveckling använde man enbart händer och fingrar för att få i sig maten. Inom den västerländska kulturen används idag porslin, glas, bestick, dukar och servetter. Speciella menyer utformas och skrivs ut på ett konstnärligt sätt. Måltider serveras på ett aptitretande och estetiskt tilltalande sätt på serveringsfat och tallrikar. Råvaror och drycker kommer inte bara från närregionen utan från hela världen. I ämnet ingår kunskap om olika serveringsformer, vilka kan indelas i två huvudgrupper, självservering och bordsservering. Självservering innebär att gästen själv hämtar mat och ibland även dryck. Exempel på denna serveringsform är skolmåltider, frukostbuffé, smörgåsbord, julbord samt buffébord. Bordsservering innebär att gästen serveras mat och dryck vid sittande bord. Ämnet belyser hur passande klädsel och ett trevligt uppträdande mot gästen är en grundförutsättning för god service. Att ha kunskap om matsedlars och dryckeslistors innehåll och beskaffenhet samt kunskap om kombinationen mat och dryck är centralt i ämnet eftersom detta utgör en stor del av försäljningsarbetet i en matsal. Att kunna kommunicera på andra språk än svenska är viktigt med tanke på den växande skaran gäster från andra länder. I ämnet ingår att behandla vanliga ord och uttryck inom ämnesområdet på något modernt språk. I ämnet ingår kunskaper i att servera mat och dryck i en för ändamålet passande miljö. Det kan gälla en enkel arbetslunch eller en finare middag. Att kunna dekorera bord och andra utrymmen på ett lämpligt och estetiskt tilltalande sätt är också kunskaper som behandlas i ämnet. I serveringsarbete ingår att hantera olika betalningsmedel och att använda olika betalningsterminaler samt att göra kassaredovisningar. Samverkan med andra avdelningar förekommer dagligen, t.ex. med köket, eftersom man säljer kökets produkter. Genom ämnet kan förmågan att samarbeta utvecklas. Genom att ge praktiska erfarenheter visar ämnet på betydelsen av en god arbetsmiljö och ett ergonomiskt riktigt arbetssätt, sett ur ett säkerhetsperspektiv. Ämnet består av två kurser. Kursen Servering är gemensam kurs på hotell- och restaurangprogrammet. Kursen Blommor och dekorationer ger kunskap om olika sätt att dekorera inom valt verksamhetsområde. Kursen är valbar.

Ämne: Serveringskunskap Kurs: Blommor och dekorationer Kurskod: SERK1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om blomsterdekorationer i en för årstiden och tillfället lämplig kombination, ha kännedom om eventuella hälsorisker med växter, kunna utföra andra enkla bordsdekorationer med för tillfället och årstiden passande material, kunna använda olika typer av dekorationer på ett säkerhetsmässigt bra sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning bordsdekorationer på ett för tillfället och årstiden lämpligt sätt. Eleven redogör för eventuella hälsorisker med färska och levande blommor, kvistar, frukt och grönsaker. Eleven dekorerar med ljus på ett säkert sätt och med flaggor på ett korrekt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning dekorationer med konstgjorda och levande blommor. Eleven ger förslag på dekorationer för olika arrangemang.

Ämne: Serveringskunskap Kurs: Servering Kurskod: SERK1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om uppdukning samt servering av mat och dryck i enklare serveringssammanhang, ha kännedom om hur man planerar måltider och kombinerar mat och dryck för olika tillfällen, känna till de vanligaste etikettsreglerna samt vikten av en ändamålsenlig klädsel, ha kännedom om bestämmelser för personlig hygien samt om arbetsplatsens hygien, ha kännedom om kassaarbete vid servering, ha kännedom om alkohollagstiftningen och ansvarsfull servering,

ha kunskap om olycksrisker och säkerhetsbestämmelser samt om ett ergonomiskt riktigt arbetssätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning servering av mat och dryck i enklare serveringssammanhang. Eleven planerar med handledning måltider och dryckesalternativ. Eleven utför med handledning kassaarbete vid servering. Eleven använder ändamålsenlig klädsel samt ger exempel på hur arbetet kan utföras på ett hygieniskt, säkert och ergonomiskt riktigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter på egen hand. Eleven beskriver matsedlars innehåll och ger passande dryckesförslag. Eleven uppträder på ett serviceinriktat och ansvarsfullt sätt mot gäster. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Skoglig produktion

Ämnets syfte

Utbildningen inom ämnet skoglig produktion syftar till att ge biologiska och tekniska kunskaper för arbete inom skogsbruksområdet. Ämnet syftar också till kunskap om och förståelse av de krav som ställs på skogsbruket beträffande hänsyn till naturvård och hållbar utveckling.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i skoglig produktion sträva efter att eleven utvecklar sin kunskap om beståndsanläggningar och beståndsvård samt miljöhänsyn vid skogsproduktion, utvecklar sin kunskap om hur arbetet kan organiseras med hänsyn till en säker, effektiv och ergonometriskt riktig arbetsteknik samt en god arbetsmiljö, utvecklar sin förmåga att arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt. Skolan skall också i sin undervisning i skoglig produktion sträva efter att eleven fördjupar sitt kunnande inom något eller några områden inom ämnet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Grunden för den skogliga produktionen är människans behov av virke för olika ändamål. Virket från skogen har genom tiderna utnyttjats till bränsle, virke att bygga med och till framställning av träkol, tjära och papper. Under 1900-talet har arbetet i skogen och den skogliga produktionen helt ändrat karaktär. En utveckling har skett från helt manuella avverkningsmetoder, virkestransport med häst och flottning på vattendrag till dagens högmekaniserade system för avverkning och transport av virke. En ny

skogsindustri och handel med skogsprodukter har också byggts upp. Detta har inneburit en kraftig rationalisering, där kravet på yrkeskunskaper inom skogsskötsel och maskinteknik har ökat för sysselsatta inom skogsnäringen. Skogsbruket idag bedrivs dels av självverksamma skogsbrukare, skogsbolag och entreprenörer med högt mekaniserade arbetsmetoder, dels av lantbrukare och privatpersoner som ofta använder småskaliga och mer manuella metoder. Ämnet skoglig produktion består av en kombination av kunskaper i biologi, teknik och ekonomi och behandlar sammanhang mellan olika arbetsmoment och åtgärder inom skogsbruket. Ämnet behandlar skogsskötsel, naturvård, avverkning och virkesbehandling. Ämnet innehåller kursen Skog som består av en obligatorisk del och möjligheter till fördjupning inom det ena eller båda av områdena virkesbehandling och virkestransport. Kursen är valbar.

Ämne: Skoglig produktion Kurs: Skog Kurskod: SKOG1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna utföra motormanuell röjning och gallring, kunna utföra plantering på ett biologiskt riktigt sätt, ha kännedom om viktigare gällande bestämmelser för skogsskydd, kunna arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Inom valt fördjupningsområde skall eleverna uppnå ett eller flera av följande mål

Eleven skall ha kännedom om hur man väljer ett lämpligt virkessortiment vid avverkning samt om virkesanvändning och virkesförädling, ha kännedom om och kunna identifiera några skadesvampar och insekter på virke, kunna utföra virkestransport med jordbrukstraktor eller skotare och ha kännedom om betydelsen av samordning mellan avverkning och terrängtransport.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser.

Eleven ger exempel på hur man arbetar på ett ergonomiskt och ett miljöoch säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter på egen hand. Eleven redogör för aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven diskuterar och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Teater

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet teater syftar till att ge teoretiska och praktiska kunskaper inom olika delar av teaterområdet. Teaterämnet syftar också till att genom teaterns uttrycksformer utveckla förmågan till kommunikation, skapande och inlevelse samt analytiskt tänkande. Ett av ämnets syften är att ge erfarenhet av samverkan mellan olika uttrycksformer inom teatern samt mellan teaterämnet och andra konstarter.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i ämnet teater sträva efter att eleven utvecklar medvetenhet om och förmåga till personligt uttryck och kommunikation i teaterarbetet, utvecklar sin förmåga att samarbeta samt till koncentration och uthållighet i teaterarbetet, utvecklar kunskaper om teaterns roll i samhället och om teatern som konstart och kunskapsområde, utvecklar kunskaper om kroppens anatomi och fysiologi med inriktning mot röst och rörelse samt om olika tekniker för avspänning, utvecklar sin förmåga att använda röst och rörelse i scenisk gestaltning, utvecklar kunskaper om de uttrycksformer som ingår i den sceniska gestaltningen, utvecklar kunskaper om teaterns olika yrkesområden och om arbetsmiljöoch säkerhetsaspekter i arbetet. Skolan skall också i sin undervisning i teater sträva efter att eleven fördjupar sitt kunnande inom något eller några delar av teaterområdet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Dramats ursprung finns troligen i mimiska och dialogartade inslag i religiösa riter. Spår härav finns i den äldsta kända dramatiken i Fjärran Östern, Persien, Amerika och Grekland. Teatern, som vi uppfattar den idag, föddes genom den grekiska tragedien och komedien under fester för guden Dionysos i Grekland.

Det har inte alltid varit lätt för teater att finna plats i skolan. Liksom cirkus har den setts som en konstart som leder in i ett omoraliskt liv. Det skrivna dramat har däremot funnit sin plats, framför allt inom ämnet svenska och då mer betraktats som litteratur än som egen konstform. Teaterns särart är att berättaren förmedlar en berättelse till en publik i ett bestämt rum. Under historien har teaterns tre huvudområden berättaren, berättelsen och rummet förändrats under påverkan av samtiden och övriga konstarter. Berättarens uttryck har utvecklats inom skådespelarkonsten. Berättelsens form och innehåll har utvecklats inom dramatiken. Det sceniska rummet har utvecklats genom förändringar i teaterbyggnader och gestaltningsformer (dekor, kostym, mask, ljus och ljud). Ämnet teater ger praktiska erfarenheter inom olika sceniska verksamheter från idé till iscensättning. Ämnet spänner över många olika aktiviteter såsom t.ex. gestaltning, scenografi, scenarbete, ljus, ljud, smink, kostym samt marknadsföring. Ämnet behandlar gestaltningens olika uttrycksformer och hur de används för att förmedla ett budskap till en publik. Gestaltning och kommunikation är centrala begrepp inom ämnet teater. Ämnet ger en introduktion till teatern som arbetsplats. Inom teaterämnet intar utvecklandet av förmågan att arbeta i grupp en viktig plats. Ämnet innehåller en kurs. Teater består av en obligatorisk del och möjligheter till fördjupning inom ett eller flera av områdena röst och rörelse, scenografi, mask, kostym samt scenisk produktion. Kursen är valbar.

Ämne: Teater Kurs: Teater Kurskod: TEA1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna arbeta praktiskt med gestaltningsarbete, ha kännedom om teaterns vanligaste uttrycksformer, kunna arbeta med enkel textanalys av en föreställning och enkel tolkning av olika dramatiska texter, kunna reflektera omkring en föreställning, kunna arbeta på ett ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Inom valt fördjupningsområde skall eleverna uppnå ett eller flera av följande mål

Eleven skall ha kunskap om olika begrepp inom teaterområdet, kunna tillverka masker eller scenkläder för olika sceniska ändamål, ha kännedom om olika moment som ingår i en scenisk produktion,

kunna tillämpa olika avspänningstekniker och rörelsetekniker samt kunna göra röstövningar, kunna använda röst och rörelse i scenisk gestaltning.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på aktuella fackuttryck och bestämmelser. Eleven ger exempel på hur man arbetar på ett ergonomiskt och miljömässigt tillfredsställande sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter på egen hand och i samarbete med andra. Eleven använder aktuella fackuttryck och följer bestämmelser. Eleven diskuterar och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och miljö- och säkerhetsmässigt tillfredsställande sätt.

Ämne: Transportteknik

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet transportteknik syftar till att utveckla kunskap som är av betydelse för den som yrkesmässigt ska ta hand om och förflytta gods. Ett ytterligare syfte är att ge grundläggande kunskap om den roll som transporter och fordon har i samhället. Utbildningen syftar dessutom till att ge grundläggande kunskaper om de krav på behörighet som ställs för transporter inom arbetsområdet. Ämnet syftar även till att ge kunskap i hur olika typer av transportfordon skall framföras. Ämnet syftar dessutom till att eleverna skall bli medvetna om säkerhet, kvalitet och miljö vid arbete med transporter.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i transportteknik sträva efter att eleven utvecklar förståelse av transporters betydelse i samhället, utvecklar förmåga att förstå och tillämpa föreskrifter för att framföra transportfordon, utvecklar kunskap om att stapla, handha och transportera gods på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt, utvecklar kunskap om service, tillsyn och underhåll på transportfordon och deras utrustning, utvecklar förmåga att arbeta säkert vid arbete med transportfordon, utvecklar kunskapen om trafikregler och förhållningssätt i trafiken.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Människan och samhället har i alla tider haft behov av transporter. Det gäller för såväl person- som godsbefordran. Tillgången till transporter har haft en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Utvecklingen av transporter är en förutsättning för det omfattande handelsutbyte som kännetecknar dagens samhälle. På senare tid har kraven på exakthet och säkerhet vid genomförandet av transporter ökat. Detta tillsammans med ett allt mer omfattande utbyte av varor och tjänster, ställer stora krav på kunskap om hur man skall ta hand om gods. Olika arbetsområden kräver skilda behörigheter för att framföra fordon inom yrkesområdet. I ämnet Transportteknik finns tre kurser. I kursen Fordon och samhälle behandlas den roll transporter och fordon har i samhället samt de krav på behörighet som ställs för att arbeta inom dessa arbetsområden. Kursen är gemensam för fordonsprogrammet. Kursen Trafikantkunskap bygger på kursen Fordon och samhälle. Tillsammans med denna kurs behandlar den människans roll i trafiken samt de krav på behörighet som krävs för att framföra motorfordon. Kursen är valbar. I kursen Truck ingår att köra, manövrera och hantera gods med olika slag av truckar enligt fastställda krav. Kursen är valbar.

Ämne: Transportteknik Kurs: Fordon och samhälle Kurskod: TRTE1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall känna till samhällets behov av transporter och den betydelse dessa har för samhällsutvecklingen, känna till hur landsvägsfordon och arbetsmaskiner utvecklats historiskt, känna till olika arbetsområden inom fordonsbranschen, känna till de behörighetskrav som gäller för den som arbetar yrkesmässigt inom fordonsbranschen.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på olika transportfordon i samhället och hur de används. Eleven ger exempel på olika arbetsområden och behörighetskrav inom fordonsbranschen.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven beskriver hur transporter och fordon påverkat samhällsutvecklingen.

Eleven beskriver några arbetsområden inom fordonsbranschen.

Ämne: Transportteknik Kurs: Trafikantkunskap Kurskod: TRTE1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall känna till olika trafikmiljöer och trafikregler, känna till risker i trafiken i samband med alkohol och droger, känna till trafikens påverkan på miljön, känna till behörighetsregler som gäller för framförandet av motorfordon.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven ger exempel på trafiksituationer för olika trafikantgrupper. Eleven ger exempel på vanliga trafikregler. Eleven ger exempel på hur alkohol och droger påverkar trafiksäkerheten.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven diskuterar tillämpningen av vanliga trafikregler. Eleven ger exempel på åtgärder bilister kan vidtaga med hänsyn till miljön. Eleven redogör för konsekvenser av alkohol- och droganvändning vid framförande av fordon.

Ämne: Transportteknik Kurs: Truck Kurskod: TRTE1152

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna transportera och hantera gods med hänsyn till säkerhet för människa och gods, kunna utföra service, tillsyn och underhåll på truck och dess utrustning, känna till truckars uppbyggnad, arbetssätt och användningsområden,

känna till truckars stabilitet och lyftförmåga, känna till de risker för människor och miljö som är förenade med godshantering med truck.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven staplar, lastar och lossar med handledning gods med truck. Eleven manövrerar truck utan gods. Eleven utför med handledning service och tillsyn på truck och dess utrustning. Eleven arbetar på ett ergonomiskt riktigt och från miljö- och skyddssynpunkt tillfredsställande sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven kör med handledning gods med lastad truck. Eleven bedömer varors och gods ömtålighet och hanterar dem på ett säkerhetsmedvetet sätt. Eleven ger exempel på de krav som gäller för att föra truck på en arbetsplats. Eleven utför på egen hand arbetsuppgifter tillsammans med andra med hänsyn till miljö, ergonomi, säkerhet och kvalitet.

Ämne: Tryckteknik

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet tryckteknik syftar till att ge eleverna grundläggande kunskaper i tryckmetoder för att mångfaldiga texter och bilder på olika material. Syftet är främst att utbilda inom offsettryckning samt förpressteknik. Den tekniska förändringen inom tryckbranschen går snabbt. Utbildningen syftar därför till att skapa en grund för fortsatt lärande och en tilltro till den egna förmågan. Ett viktigt syfte är också att utveckla ett förhållningssätt till yrket där ansvarstagande för såväl produktionsprocessen som för det färdiga resultatet ingår.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i tryckteknik sträva efter att eleven utvecklar grundläggande kunskap om offsetpressens funktion, manövrering och vård, får erfarenhet av andra tryckmetoder som tampo-, textil-, screen-, flexo- eller djuptryck, utvecklar förståelse av vikten att arbeta på ett arbetsmiljösäkert och ergonomiskt riktigt sätt.

Skolan skall också i sin undervisning i tryckteknik sträva efter att eleven fördjupar sitt kunnande inom något eller några områden inom ämnet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Boktryckarkonsten är en av de enskilda uppfinningar som haft störst inverkan på samhällsutvecklingen. Möjligheten att på ett rationellt sätt mångfaldiga och sprida tankar, idéer och kunskaper är central i samhället. Tryckta budskap av olika slag finns överallt – från frukostbordets mjölkpaket och morgontidning till reklambudskap på pennor och golfbollar. Trots konkurrensen från andra medier, digitala såväl som analoga, framstår det tryckta budskapet ännu som ett oöverträffat medel att nå människor och påverka dem. I takt med utvecklingen av andra medier har kraven på snabbhet, exakthet och kvalitet på det tryckta budskapet ökat och därmed också kraven på den enskilde tryckarens kompetens och yrkeskunnande. Från att i det närmaste ha stått still under många år, har utvecklingen inom den grafiska branschen under de senaste åren genomgått en dramatisk förändring. Det som tidigare var många olika yrkesområden har nu integrerats i ett fåtal yrken. En utveckling som för tryckarens del innebär krav på kunskaper inom såväl försom efterpresstekniken. Av dagens och i ännu högre grad av morgondagens tryckare krävs en bred kompetens. Därför omfattar ämnet en rad olika tekniska kunskaper, traditionella såväl som datatekniska samt förmåga att möta och kommunicera med kunder. Frågor som rör kvalitetssäkring liksom miljö- och säkerhetsfrågor är en självklar del av ämnet. Med tryckteknik avses i denna kursplan traditionell och vattenfri offsetteknik. Utbildning i övriga trycktekniker kan ingå i ämnet. Ämnet består av en kurs. Kursen Tryckteknik ger grundläggande kunskaper om offsetpress samt kvalitetsstyrning och kontroll. Kursen ger även kunskap om en eller flera andra tryckmetoder. Inom kursens ram finns möjlighet till fördjupning eller specialisering. Kursen är valbar.

Ämne: Tryckteknik Kurs: Tryckteknik Kurskod: TRYK1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall känna till offsettryckningens teknik och offsetpressens funktion och arbetssätt, känna till när, var och hur utrustning och hjälpmedel skall användas och vårdas, känna till generella egenskaper och funktioner hos papper, kartong, tryckplåt, gummiduk, tryckfärg och fuktvatten,

ha kunskaper om gällande säkerhetsföreskrifter, kunna förbereda, genomföra och avsluta enklare en- och tvåfärgstryckning, känna till några andra trycktekniker och kunna genomföra tryckning med någon annan tryckmetod.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven genomför med handledning enklare en- eller tvåfärgstryckning. Eleven beskriver grundprinciper för offsetpressens funktion. Eleven ger exempel på samband mellan papper, kartong, tryckplåt, gummiduk, tryckfärg och fuktvatten vid offsettryckning. Eleven beskriver grunderna i och användningsområden för någon eller några andra valda tryckmetoder. Eleven utför med handledning sitt arbete enligt gällande säkerhetsföreskrifter och skötselanvisningar.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven genomför med viss handledning en- och tvåfärgstryckning, tillämpar skötsel och vårdanvisningar samt iakttar gällande säkerhetsföreskrifter. Eleven diskuterar val av papper, färg, fukt och tryck vid offsettryckning. Eleven genomför med viss handledning tryckning med någon annan vald metod.

Ämne: Trädgårdsanläggning

Ämnets syfte

Utbildningen inom ämnet syftar till att ge kunskaper om anläggning och skötsel av park- och trädgårdsmiljöer. Utbildningen syftar även till att utveckla kunskaper om miljö- och kvalitetskrav i anläggningsarbete liksom förståelse för kulturella och estetiska värden i parker och trädgårdsanläggningar.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i trädgårdsanläggning sträva efter att eleven utvecklar sin kunskap i anläggning och förvaltning av utemiljöer, utvecklar sin förståelse av utemiljöns sociala och kulturella betydelse, utvecklar sin kunskap om användning av kvalitetsdokument och bygglagstiftning, utvecklar sin förmåga att arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt. Skolan skall också i sin undervisning i trädgårdsanläggning sträva efter att eleven fördjupar sitt kunnande inom något eller några områden inom ämnet.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Konsten att anlägga trädgårdar har människan utvecklat under lång tid. I Persien byggde man för tre tusen år sedan avancerade bevattningsanläggningar för att kunna hålla kulturer av frukt- och vinodlingar vid liv. Genom krigståg och på handelsvägar fördes kunskaper om trädgårdskonsten vidare till Europa. Med munkar och nunnor kom så småningom trädgårdskunskapen även till Norden. I anslutning till slott och större gårdar anlades parker i olika stilar från medeltiden och fram till vårt eget århundrade. På 1800-talet planerades och byggdes stadsparkerna. Lekparker och gårdar kom till i anslutning till flerbostadshus. Parker och trädgårdar finns även i anslutning till sjukhus och rehabiliteringsanläggningar. Att anlägga och vårda trädgårdar är också något av en folkrörelse vilket visas av det stora antalet koloni- och villaträdgårdar som finns över hela landet. Ämnet trädgårdsanläggning bygger på biologiska, estetiska, tekniska och hantverksmässiga kunskaper och färdigheter. I ämnet övas problemlösningsförmåga och handens arbete. Ämnet omfattar aktuella metoder och tekniker inom anläggning och skötsel av miljön i anslutning till bebyggelse, parker och stadsnära fritidsområden. Även äldre skötselmetoder tas upp i samband med vård av historiska anläggningar. Till ämnets karaktär hör kunskaper om de växter som används i trädgårdsanläggningar och deras krav på miljö och växtplats. Ämnet innehåller kursen Trädgård som består av en obligatorisk del och möjligheter till fördjupning inom det ena eller båda av områdena beskärning och växtkunskap.

Ämne: Trädgårdsanläggning Kurs: Trädgård Kurskod: TDG1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kännedom om trädgårdens och parkens historiska bakgrund och betydelse för människan, kunna tolka enklare arbetsritningar och utföra grundläggande arbetsuppgifter inom skötsel och förvaltning av olika utemiljöer, ha kännedom om olika material av betong och natursten för beläggning, trappor och murar samt arbetsgången vid anläggning av en yta för betongmarksten, ha kännedom om olika maskiner och verktyg samt deras användningsområde och säkerhetsföreskrifter, kunna arbeta på ett ergonomiskt och ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.

Inom valt fördjupningsområde skall eleverna uppnå ett eller flera av följande mål

Eleven skall ha kännedom om lämplig tidpunkt och beskärningsutrustning för olika växtslag samt om växternas reaktion på beskärning, kunna utföra beskärning av fruktträd, träd, buskar och häckar samt vårda beskärningsutrustning, kunna identifiera några trädgårdsväxter och ogräs i olika utvecklingsstadier samt känna till svenska namn på några vanliga växter, ha kännedom om växters egenskaper och krav på växtplats, kunna medverka vid utformning av ett enkelt ritningsförslag för en planteringsyta.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter med handledning. Eleven ger exempel på aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven ger exempel på hur man arbetar på ett ergonomiskt och ett miljöoch säkerhetsmässigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför sina arbetsuppgifter på egen hand. Eleven redogör för aktuella fackuttryck, rutiner och bestämmelser. Eleven diskuterar och ger förslag på lösningar i situationer som uppstår i arbetet. Eleven arbetar på ett ergonomiskt och ett miljö- och säkerhetsmässigt sätt.

Ämne: Träteknik

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet träteknik syftar till att ge kunskaper om träbearbetning och om närliggande områden för att eleven skall kunna delta i tillverkning inom både stor- och småskalig produktion. Ämnet syftar även till att skapa förståelse för att all träbearbetning måste ske med hänsyn tagen till säkerhets- och miljökrav och till trä som råvara och naturresurs i ett globalt perspektiv.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i träteknik sträva efter att eleven utvecklar kunskap om trä som material för möbel- och komponenttillverkning och som byggnadsmaterial, utvecklar kunskap om och förtrogenhet med vanliga arbetsprocesser och tillverkningsmetoder inom träbearbetningsområdet,

utvecklar sin förmåga att använda och underhålla vanliga handverktyg och maskiner inom området, utvecklar ett helhetsperspektiv på hur design, funktion, tillverkning och försäljning samverkar till produktionsresultat, utvecklar sin förmåga att tillämpa skyddsföreskrifter och att arbeta på ett säkerhets- och miljömedvetet sätt.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Kunskaper i träbearbetning har en lång tradition som huvudsakligen vuxit fram genom praktiskt utövande. Ny teknik har förändrat ämnet i riktning mot att de praktiska kunskaperna alltmer måste kompletteras och vävas samman med framsteg inom vetenskap och teknik. En parallell utveckling sker inom träindustrin idag. Ämnet karakteriseras dock ännu av hantverksmässiga inslag som att kunna använda olika slags verktyg och snickerimaskiner. Ämnets praktiska inslag bidrar även till att utveckla elevens förmåga till estetiskt skapande. Väsentliga inslag i ämnet är också att utveckla förmåga att planera och utföra arbetsuppgifter med noggrannhet och ge förståelse av faktorer som påverkar kvalitet och ekonomiska förutsättningar för tillverkning. Centralt för ämnet är också att arbetet sker utifrån medvetenhet om de olika miljöoch säkerhetsaspekter som finns inom området. I ämnet träteknik finns fyra kurser. Kursen Träteknik grundkurs behandlar olika trämaterials speciella egenskaper samt även andra material en yrkesman kan komma i kontakt med. Kursen ger även en orientering om olika träbearbetningssätt samt ger förtrogenhet med olika handhjälpmedel. I kursen behandlas även skogen och dess villkor och betydelse som råvarukälla i ett globalt perspektiv. Kursen är gemensam för industriprogrammet men kan ersättas av Verkstadsteknik grundkurs. Kursen Komponent- och möbeltillverkning behandlar metoder som används vid tillverkning av komponenter och planmöbler. I kursen ingår även kunskaper om byggvaror och försäljning i byggvaruhus. Kursen är valbar. Kursen Träbearbetning A ger grundläggande kunskaper om de olika arbetsprocesserna inom träbearbetningsindustrin. I kursen ingår även arbete med olika slags snickerimaskiner. Kursen behandlar även produkter och metoder för ytbehandling. Kursen är valbar. I kursen Träbearbetning B fördjupas kunskapen i att hantera snickerimaskiner. Även val av produktionsordning samt planering och organisation av arbetet ingår. I kursen ingår även CAD/CAM och CNCteknik. Kursen Träbearbetning B bygger på A-kursen. Kursen är valbar.

Ämne: Träteknik Kurs: Komponent- och möbeltillverkning Kurskod: TRÄ1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna utföra kapning, hyvling och paketering av komponenter samt utföra underhåll på förekommande maskiner och utrustning, kunna välja material utifrån kundens krav på kvalitet samt kunna utnyttja råvaran maximalt, känna till egenskaper och användningsområde för olika skivmaterial, laminat, folie och andra icke träbaserade material, kunna planera, bereda och tillverka planmöbler av skivmaterial, känna till olika metoder för ytbehandling samt kunna utföra ytbehandling av fanerade produkter, ha kännedom om olika beslag och utföra beslagning av möbelprodukter, kunna mäta och bedöma tillverkade produkters kvalitet enligt dokumenterade krav, ha kunskap om byggvaror inom byggvaruhandeln samt ha kännedom om säljmiljöns betydelse för säljresultatet, kunna arbeta på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning sina arbetsuppgifter och hanterar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven ger exempel på metoder för framställning av olika komponenter vid möbeltillverkning. Eleven använder personlig skyddsutrustning och arbetar på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning sina arbetsuppgifter och kvalitetsbedömer det färdiga resultatet samt anger vid avvikelser tänkbara orsaker och föreslår åtgärder för att förbättra resultatet. Eleven tillämpar skydds- och säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för person, utrustning och miljö.

Ämne: Träteknik Kurs: Träbearbetning A Kurskod: TRÄ1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall

ha kunskap om olika arbetsuppgifter och produkter inom träbearbetningsoch träbehandlingsområdet, känna till olika metoder och utrustning för limning och ytbehandling av snickeri- och möbelprodukter, kunna utföra enkla sammansättningsförband och andra vanliga arbeten vid snickerimaskiner samt utföra olika slags ytbehandlingar, kunna utföra en arbetsuppgift utifrån en enkel ritning, kunna mäta och bedöma tillverkade produkters kvalitet, ha kunskap om miljö- och olycksfallsrisker i samband med användning av olika kemiska produkter samt kunna arbeta på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning sina arbetsuppgifter och hanterar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven ger exempel på arbetsuppgifter inom träbearbetning. Eleven använder personlig skyddsutrustning och arbetar på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning sina arbetsuppgifter och kvalitetsbedömer det färdiga resultatet samt anger vid avvikelser tänkbara orsaker och föreslår åtgärder för att förbättra resultatet. Eleven tillämpar skydds- och säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för person, utrustning och miljö.

Ämne: Träteknik Kurs: Träbearbetning B Kurskod: TRÄ1152

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna utföra materialberedning för vidare bearbetning, kunna utföra produktionsarbete och olika arbetsmoment i vanliga sammansättningsmaskiner, slipmaskiner och snickerimaskiner, känna till olika material i verktyg och slipband, deras användningsområden, hantering, förvaring och underhållsbehov, kunna tillverka enkla fixturer och mallar, kunna använda ny teknik som t.ex. datorer, CAD/CAM och CNC på en grundläggande nivå,

kunna arbeta på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning produktionsarbete och hanterar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven tillverkar med handledning enklare fixturer och mallar. Eleven använder personlig skyddsutrustning och arbetar på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning sina arbetsuppgifter och kvalitetsbedömer det färdiga resultatet samt anger vid avvikelser tänkbara orsaker och föreslår åtgärder för att förbättra resultatet. Eleven tillämpar skydds- och säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för person, utrustning och miljö.

Ämne: Träteknik Kurs: Träteknik grundkurs Kurskod: TRÄ1153

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kunskap om träråvaran samt om förutsättningar för dess förnyelse och om trädets byggnad, egenskaper och defekter, ha kunskap om olika materials inneboende egenskaper samt om hur dessa egenskaper påverkas av sönderdelningsmönster, torkning och hantering, ha erfarenhet av att bearbeta trämaterial med hantverksmässiga metoder, ha kännedom om olika maskinella bearbetningssätt av trämaterial, ha kännedom om tillverkningsmetoder för fanér, skivmaterial och andra träbaserade material samt om övriga material som förekommer inom yrkesområdet, kunna använda och utföra underhåll av vanligt förekommande handverktyg och handmaskiner samt kunna välja rätt redskap utifrån material, maskinutrustning och ekonomi, förstå betydelsen av noggrannhet och hantverksskicklighet för att uppnå kvalitet i arbetet, kunna arbeta på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven beskriver olika typer av trä och deras egenskaper samt ger exempel på bearbetnings- och tillverkningsmetoder. Eleven beskriver och hanterar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven använder personlig skyddsutrustning och arbetar på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning sina arbetsuppgifter och kvalitetsbedömer det färdiga resultatet samt anger vid avvikelser tänkbara orsaker och föreslår åtgärder för att förbättra resultatet. Eleven redogör med viss handledning för olika bearbetnings- och tillverkningsmetoder och deras lämplighet för framtagning av träprodukter. Eleven tillämpar skydds- och säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för såväl person och utrustning som för miljö.

Ämne: Verkstadsteknik

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet verkstadsteknik syftar till att ge inblick i verkstadsteknikens användningsområden och ge kunskaper i några av verkstadsteknikens olika teknikområden. Ämnet syftar även till att utveckla förmågan att planera, kommunicera och samverka i enlighet med de krav arbetslivet ställer. Ett syfte är också att väcka intresset för teknik och för arbete inom verkstadsindustri eller närliggande branscher.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i verkstadsteknik sträva efter att eleven utvecklar sin kunskap om och förtrogenhet med vanligt förekommande arbetsprocesser och tillverkningsmetoder inom verkstadstekniken, utvecklar sin förmåga att använda och underhålla vanligt förekommande verktyg, utrustningar och maskiner inom verkstadstekniken, utvecklar kunskap om egenskaper och beteckningssystem för olika material inom verkstadstekniken, utvecklar sin förmåga att tolka och arbeta efter ritningsunderlag, utvecklar sin förmåga att tillämpa skyddsföreskrifter och att arbeta på ett säkerhets- och miljömedvetet sätt.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Verkstadsteknik har en lång tradition. Tillverkning utfördes tidigare mera hantverksmässigt med verktyg och maskiner och de tillverkade produkterna monterades manuellt. Produktionen utvecklades därefter mot mekaniskt

styrda maskiner och monteringslinjer. I dessa produktionslinjer utfördes mycket arbete manuellt. I dagens högteknologiska produktion styrs maskiner och produktionslinjer av datorer och viss kontrollmätning görs i mätmaskiner. Många verkstadsföretag är idag kvalitetssäkrade, vilket bl.a. innebär en noggrann dokumentation av hela arbetsprocessen. Det finns dock fortfarande exempel på manuell tillverkning och montering men den är ofta understödd av modern teknik. Exempel på detta är prototyptillverkning, verktygstillverkning och underhållsarbete. Serie- och masstillverkning kan exemplifieras av fordonsindustrins tillverkning av motorer, växellådor och bakaxlar. Inom ämnet verkstadsteknik finns områden som har lång tradition men som har förändrats starkt de senaste åren. Traditionellt har skärande bearbetning, slipning och montering varit väsentliga delar av ämnet. Sammanfogning av metaller är ett annat område inom verkstadstekniken som har gamla anor. Nitning var den dominerande metoden under 1800-talet. Möjligheten att framställa gas industriellt ledde till att gassvetsmetoder utvecklades och under 1900-talet har sedan utvecklingen av svetsmetoder, utrustning och tillsatsmaterial fortsatt. Idag präglas verkstadstekniken av stark mekanisering. Trots detta ställs fortfarande höga krav på yrkesskicklighet i hantverket. I ämnet verkstadsteknik finns sju kurser. Kursen Mätnings- och ritningslära behandlar grundläggande mätningsoch ritningslära. Kursen har generella målskrivningar som medger anpassning av innehållet till valt teknikområde. Kursen är gemensam för industriprogrammet. Kursen Underhållsteknik behandlar grundläggande underhållsarbete för maskiner och utrustningar samt enkla reparationsarbeten. Kursen är gemensam för industriprogrammet. Kursen Verkstadsteknik grundkurs behandlar de allmänna kunskaper som behövs som grund för fortsatta studier inom området verkstadsteknik. Kursen har generella skrivningar av kursmålen vilket gör att kursen kan anpassas till andra program och utbildningsområden där det finns behov av verkstadsteknisk utbildning. Kursen är gemensam för industriprogrammet men kan ersättas av Träteknik grundkurs. Kursen CNC-teknik grundkurs behandlar grunderna inom CNC-tekniken. Kursen ger även träning i att tillverka enkla detaljer i en CNC-maskin. Kursen är valbar. Kursen Plåtbearbetning behandlar grunderna inom klippande och plastisk plåtbearbetning samt tillverkning av enkla plåtprodukter. Kursen är valbar. Kursen Skärande bearbetning behandlar grundläggande metoder för spånskärande bearbetning såsom svarvning, fräsning, borrning och slipning. I kursen ingår även grundläggande underhåll samt vård och skötsel av maskiner och verktygsutrustningar. Kursen är valbar. Kursen Svetsteknik grundkurs behandlar de vanligaste svetsmetoderna och deras användning och utgör grund för vidare studier inom området. Kursen är valbar.

Ämne: Verkstadsteknik Kurs: CNC-teknik grundkurs Kurskod: VER1150

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna tolka enkla berednings- och ritningsunderlag, känna till enkla ISO-program, kunna testköra program och kunna tillverka detalj efter skrivet program i en CNC-maskin, känna till CNC-maskiners uppbyggnad, kunna arbeta på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning hantering av CNC-maskin och hanterar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven använder personlig skyddsutrustning och arbetar på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning sina arbetsuppgifter och kvalitetsbedömer det färdiga resultatet samt anger vid avvikelser tänkbara orsaker och föreslår åtgärder för att förbättra resultatet. Eleven söker och bearbetar med handledning olika typer av information och tillämpar informationen i arbetsuppgifterna. Eleven tillämpar skydds- och säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för person, utrustning och miljö.

Ämne: Verkstadsteknik Kurs: Mätnings- och ritningslära Kurskod: VER1151

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna tyda och arbeta efter enkla ritningar, kunna tolka enkla symboler på tekniska ritningar, kunna välja och använda för ändamålet passande mätdon, ha kunskap om toleranser och passningar.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning arbetsuppgifter med mätdon och hanterar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven ger exempel på enklare ritningsregler. Eleven använder personlig skyddsutrustning och arbetar på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning sina arbetsuppgifter och kvalitetsbedömer det färdiga resultatet samt anger vid avvikelser tänkbara orsaker och föreslår åtgärder för att förbättra resultatet. Eleven söker och bearbetar med handledning olika typer av information och använder informationen i arbetsuppgifterna. Eleven tillämpar skydds- och säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för person, utrustning och miljö.

Ämne: Verkstadsteknik Kurs: Plåtbearbetning Kurskod: VER1152

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna utföra enkla plåtbearbetningar i mindre hand- och maskindrivna plåtbearbetningsmaskiner, kunna tillverka, montera och svetsa enkla plåtkonstruktioner, kunna använda olika maskiner för plåtbockningsarbeten, kunna tolka och arbeta efter enkla ritningar och skisser för plåtarbeten, kunna arbeta på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning plåtarbeten och hanterar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven använder personlig skyddsutrustning och arbetar på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning sina arbetsuppgifter och kvalitetsbedömer det färdiga resultatet samt anger vid avvikelser tänkbara orsaker och föreslår åtgärder för att förbättra resultatet.

Eleven tillämpar skydds- och säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för person, utrustning och miljö.

Ämne: Verkstadsteknik Kurs: Skärande bearbetning Kurskod: VER1153

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna välja skärverktyg för de olika arbetsmomenten samt kunna välja och använda olika maskintillbehör, kunna välja varvtal efter skärhastighetsdiagram, kunna utföra enkla arbeten i manuella maskiner, kunna använda kyl- och smörjmedel samt känna till i vilka sammanhang de används, kunna utföra enkel kvalitetskontroll, kunna arbeta på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning skärande bearbetning och hanterar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven använder personlig skyddsutrustning och arbetar på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning skärande bearbetning och kvalitetsbedömer det färdiga resultatet samt anger vid avvikelser tänkbara orsaker och föreslår åtgärder för att förbättra resultatet. Eleven tillämpar skydds- och säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för person, utrustning och miljö.

Ämne Verkstadsteknik Kurs: Svetsteknik grundkurs Kurskod: VER1154

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna hantera svetsutrustningen för gassvetsning, metallbåg-, MIG/MAGoch motståndssvetsning,

kunna välja munstycke som passar till arbetsuppgiften vid gasskärning, svetsning och lödning, kunna svetsa stålplåt i valda käl- och stumfogar i varierande svetslägen, ha kunskap om vanliga svetsbeteckningar, kunna arbeta på ett skydds- och miljömässigt sätt och känna till de säkerhetsföreskrifter som gäller för heta arbeten.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning olika svetsmetoder och hanterar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven använder personlig utrustning och arbetar på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför svetsarbeten, kvalitetsbedömer det färdiga resultatet och anger vid avvikelser tänkbara orsaker samt föreslår åtgärder för att förbättra resultatet. Eleven tillämpar skydds- och säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för person, utrustning och miljö.

Ämne: Verkstadsteknik Kurs: Underhållsteknik Kurskod: VER1155

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna tyda och arbeta efter enkla underhållsscheman, kunna utföra enkelt underhåll på maskiner, verktyg och utrustningar, kunna utföra enkla reparationer och kunna välja rätt verktyg för arbetet, förstå betydelsen av underhåll och renlighet för att förebygga haveri på maskiner och utrustningar, ha kunskap om olika smörjmedels egenskaper och användningsområden och kunna hantera oljor och kemikalier på ett säkert och miljömässigt sätt, kunna förutse risker vid reparation och underhållsarbeten och arbeta på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning vanligt förekommande arbetsuppgifter i samband med underhåll av maskiner och utrustningar.

Eleven hanterar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven använder personlig skyddsutrustning och arbetar på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning sina arbetsuppgifter och kvalitetsbedömer det färdiga resultatet samt anger vid avvikelser tänkbara orsaker och föreslår åtgärder för att förbättra resultatet. Eleven söker och bearbetar med handledning olika typer av information och använder informationen i arbetsuppgifterna. Eleven tillämpar skydds- och säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för person, utrustning och miljö.

Ämne: Verkstadsteknik Kurs: Verkstadsteknik grundkurs Kurskod: VER1156

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna utföra bänkarbete och enkla arbeten inom skärande bearbetning, kunna använda och vårda vanliga verktyg och maskiner, kunna tillverka och sammanfoga en enkel plåtprodukt, ha kunskap om vanligt förekommande material och deras användningsområden, kunna arbeta på ett skydds- och miljömedvetet sätt och ha kunskap om de säkerhetsföreskrifter som gäller för heta arbeten.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänd

Eleven utför med handledning sina arbetsuppgifter och hanterar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven använder personlig utrustning och arbetar på ett skydds- och miljömedvetet sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven utför med viss handledning sina arbetsuppgifter och kvalitetsbedömer det färdiga resultatet samt anger vid avvikelser tänkbara orsaker och föreslår åtgärder för att förbättra resultatet. Eleven söker och bearbetar med handledning olika typer av information och använder informationen i arbetsuppgifterna. Eleven tillämpar skydds- och säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för person, utrustning och miljö. ___________ Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2002. Genom dessa föreskrifter upphävs följande föreskrifter 1. Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 1994:22) om kursplaner och betygskriterier för nationella kurser i gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. 2. Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 1994:49) om betygskriterier för nationella kurser i gymnasiesärskolan och inom vuxenutbildning för utvecklingsstörda. De sålunda upphävda föreskrifterna skall dock tillämpas på kurser som påbörjats före den 1 juli 2002.

MATS EKHOLM

Lisbeth Rudemo