Statens livsmedelsverks kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om provtagning, undersökning av prov m.m. vid tillsyn enligt livsmedelslagen (1971 :511)
Upphäver
- SLVFS 1981:12
Upphävs eller ersätts av
Provtagning skall utföras av person som är väl förtrogen med aktuella provtagningsrutiner.
Allmiitrna råtl
Provtagaren eller annan som sänder in prov till laboratorium för analys bör före provtagning ha kommit överens med laboratoriet om och när prov kan sändas till laboratoriet fdr utförande av begärda analyser samt hur provet skall transporteras sa att dess skick inte påverkas. Prov av C!förpackad vara eller prov ur större förpackning bör inte understiga 200 gram. För kemisk analys av oförpackad kyld eller fryst köttvara kan 300 gram eller mer behöva tas utfiirdelat på två eller tre provtagningsställen.
SLVFS 1998:10
Vid provtagning avfärdigforpackad kyld el/er.fryst köttvara bör minst 200 gram tas ut. Prov av annan .färd1gforpackad vara bör sammanlagt inte understiga 100 gram . För mögelana/ys bör i regel en provmängd av minst 500 gram tas ut. Delta är speciellt viktigt vid undersökning av kornigt provmatenal, som exempelvis spannmål, där mögel kan förväntas vara ojä111nt .fördelat.
Mätnings- och provtagningsutrustning skall vara lämplig för sitt ändamål och i sådant skick att den inte inverkar på analysresultatet. Vid provtagning för mikrobiologisk undersökning skall de delar av utrustning som kommer i kontakt med provet vara sterila.
Allmä1111a räd
Sterilisering av redskap för provtagning 111.111. kan ske genom antingen neddoppning i eller avsköljning 111ed sprit med efierfoljande avbränning eller direkt avbränning i öppen låga. Alla ytor som kommer i kontakt med provet masle vara ordentligt avbrända. l:}ier avbränning skall redskapen svalna så all mikroorganismer i provet inte påverkas av värme. Redskapen skall skyddas mot konlaminering under avsvalningen och därefier användas omedelbart. Termometrar och temperaturgivare kan som alternativ avtorkas med 70% sprit. Medhavda sterila provtagningsinstrument kan användas som alternativ till
sterilisenng vid provtagningen
Vid behov bör kontakt tas med laboratorie/ innan provtagningsutrustning och provtagningskärl anskaffas.
Prov skall om möjligt tas ut och märkas i närvaro av verksamhetens innehavare eller dennes företrädare. Om denne kräver det, eller om det annars finns särskilda skäl, skall extra prov tas ut och i förseglat skick lämnas över till innehavaren eller företrädaren.
Al/111ä1111a räd
En anledning till all la ut extra prov kan vara alt man redan vid provtagningstillfället bedömer att analysresultatet kan komma att användas som underlag för krav pä tvingande åtgärder eller andra bindande beslut eller i samband med en rättslig prövning. Möjligheten all då göra en förnyad analys kan vara värdefull från bevissynpunkl. Denna extra provtagning ökar rättssäkerheten för den som blir föremål för kontroll. . Enligt 13§ verkets kungörelse (1990: I 0) med .föreskrifter och allmänna råd om livsmedelstillsyn får en till:,ynsmyndighet, när den fo/jer upp ell prov
SLVFS 1998:10
i den offentliga tillsynen som lett till anmärkning ta ut en avgift som motsvarar myndighetens kostnad. En av dessa kostnader som får tas ut är kostnaden för varuprov.
Provmärkning och följesedel
Prov skall märkas på sådant sätt att det utan svårighet kan identifieras. Märkningen skall vara beständig. Prov skall åtföljas av följesedel som skall innehålla uppgifter om anledningen till provlabri1ingen och undersökningen, provtagare, uppdragsgivare, provtagningsställe, provets art och benämning, tidpunkt för provtagningen, eventuell datummärkning, övriga erforderliga upplysningar om den provtagna varan samt märkning för identifiering av provet. Märkningsuppgift på prov och följesedel skall överensstämma. På följesedeln skall även anges vilken eller vilka undersökningar uppdragsgivaren vill ha utförd.
Allmä1111a råd
Märkningen av provet kan exempelvis göras med vattenfast penna så att skr(ften inte kan avlägsnas eller blir otydlig under hantering, förvaring och transport. Uppgijierna på fö!Jesedeln bör preciseras på följande sätt: -Anledning till provtagningen: I.ex. rutinkontroll, klagomål, misstänkt matförgijining, lukt- eller smakavvikelser, annan misstänkt of/änlighet. -Provtagare: namn (underskrifi med namnf'örtydligande), adress och telefonnummer. - Uppdragsgivare: (d. v.s. den som uppdrar åt laboratoriet all utf'öra analysen) namn, adress, telefonnummer. -Provtagningsställe: I.ex. produktions/okal, lagerlokal, butik, hos konsument, med kor(fattad beskrivning av miljön där varan .forvarats vid provtagningstill.fallet, såsom kyldisk, butikshylla, lagerrum, lastkaj, samt lagringstemperatur. -Provets art och benämning: t. ex. wienerkorv, leverpastej, kryddextrakt. - Tidpunkt för provtagningen: datum och klockslag. - Upplysning om den provtagna varan: I.ex. uppgifter om beredning och annan hantering, tillverkningsställe, transportsätt, förpackningssä/1, lagringsf''örhållanden och provets temperatur. Dessa uppgi/ier kan vara nödvändiga som bakgrund för laboratoriets utlåtande om analysresultat.
SLVFS 1998:10
- Precisering av den önskade undersökningens omfattning: t. ex. antalet aeroba mikroorganismer, presumtiva E. coli, B. cereus, patogena bak ferier som Salmonella spp. m.jl., hal/bestämning och/eller typning av mögel, bestämning av fetthalt, vattenhalt, analys i frågan om bekämpningsmedel eller konserveringsmedel eller överensstämmelse med viss märkningsuppgiji. - I.förekommande.fall den analysmetod som skall användas. - Om provet skall belastas: belastningstemperatur och hur länge. Inom den offentliga livsmedelstillsynenförekommer ofia att prov för mikrobiologisk undersökning belastas. Detta innebär att provet förvaras vid en bestämd temperatur under en bestämd tidsrymd innan en mikrobiologisk analys påbörjas. /,aboratoriet kan inte på egen hand bestämma detta utan att samråda med beställaren av analysen. Vid provtagning.for mikrobiologisk analys bör, om så är möjligt, temperaturen i e/ler i direkt anslutning till provet mätas och anges på följesedeln. Temperaturen i provet kan vanligtvis bestämmas genom mätning mellan två förpackningar. Om omständigheterna så kräver och om provet därvid inte förstörs kan kärntemperaturen i provet mätas med en steriliserad termometer eller givare.
Hantering och transport av prov
Prov skall hanteras så att det kan förutsättas vara i samma skick i hygieniskt, sammansättningsmässigt eller annat hänseende när det kommer fram till laboratoriet som när det togs ut. Provsändningsutrustningen skall vara sådan att provet inte förorenas eller förändras genom mekanisk eller fysikalisk påverkan.
Prov för mikrobiologisk undersökning skall efter provtagning och vid transport förvaras på följande sätt: a. Prov av kylvara förvaras så att temperaturen i provets alla delar är mellan 0,0 och +8,0°C. b. Prov som skall belastas förvaras så att temperaturen i provets alla delar hålls så nära som möjligt den högsta temperatur som anges på förpackningen och så att den inte överstiger angiven temperatur. c. Prov av djupfryst vara förvaras så att det inte i någon del tinar, om detta har betydelse för analysresultatet. Prov på färdiglagad mat som varmhålls skall snarast möjligt efter uttagande av provet snabbt kylas ned till under +8,0°C innan det skickas in till laboratoriet.
SLVFS 1998:10
Allmtin11a råd till 6 oc/r 7 §§
Transport av prov för mikrobiologisk analys skall ordnas så att analys av provet i enlighet med 9 § kan påbörjas inom 24 timmar från provtagningstillfället. Prov som inte skall belastas bör transporteras vid temperaturen som anges på förpackningen.
Mottagning och hantering av prov på laboratorium
Vid mottagandet av prov skall kontroll ske av förpackningen och provets skick samt av överensstämmelsen mellan provet och uppgifterna i följesedeln. Laboratoriet skall registrera inkomna prov och anteckna nödvändiga uppgifter från följesedeln och från förpackningen.
Allmtin11a råd
Livsmedlets förpackning bör i förekommande fall kontrolleras med avseende på.förslutning, vakuum, märkning m.m. varvid.fdrhållanden som kan ha betydelse för analysen antecknas. Har inkommet prov transporterats felaktigt eller föreligger i övrigt omständigheter som misstänks påverka undersökningsresultaten, bör laboratoriet inhämta uppdragsgivarens besked huruvida analys ändå skall utlöras.
Mikrobiologisk analys av prov av kylvara skall, om inte annat anges i följesedeln, ha påbörjats inom 24 timmar räknat från provtagningstidpunkten. Provet skall från mottagandet fram till beredningen förvaras vid en temperatur mellan 0,0 och +4,0°C eller vid den temperatur som anges på förpackningen. Prov från färdigförpackad vara som skall belastas skall förvaras i kylinkubator så att temperaturen i varan så nära som möjligt överensstämmer med, men inte överskrider, den som är angiven på förpackningen. Om upptining är nödvändig för uttagande av prov från djupfryst vara får tiningen ske vid högst +4,0°C.
Allmtin11a råd
Eftersom temperaturen vid belastning inte.får överstiga den som anges som "högst tillåtna" måste hänsyn tas till den totala avvikelsen från inställd temperatur inklusive temperatur.fluktuationen med tiden i inkubatorn. Termostaten hör därför ställas in på förvaringstemperaturen minus den totala avvikelsen (I.ex. minus 0,5°C vid ±0,5°C total avvikelse). Den maximala temperaturvariationen som kan accepteras vid belastning är ±1, 0°C.
SLVFS 1998:10
I O § Prov skall på laboratoriet förvaras oåtkomligt för obehöriga och i övrigt så att dess skick inte påverkas.
Provberedning
Den del av provet som skall användas för analysen skall vara representativ för det insända provet.
Allmälllta råd
Sedan provmängd tagits ut hör på förpackningen markeras all den öppnats. Den tillsluts därefier och resten av provet förvaras i en temperatur av O,(J 1ill +./,0°C, till dess analysen avslutats och analysresultatet rapporterats. Alternativt kan i vissa fall provrester frysas.
Avvikelser hos provet i form av lukt, utseende och andra egenskaper skall bedömas och dokumenteras i samband med provberedningen.
Om inte provberedning anges i en metodbeskrivning skall den ske med vedertagen metod.
All111ä1111a råd
Lämplig provmängdför allmän mikrohiologisk undersökning är JO gram. Vid mögelanalyser är normalt 40 gram prov en lämplig provmängd. Till homogenisering och spädning vid bakteriologisk undersökning används peptonvatten (NMKL-metod nr Y 1). Spädning utförs i steg i: i 0, om inte annat anges i metodbeskrivningen. Vid undersökning av mögel och jäst används peptonvatten utan salt enligt beskrivningen i NMKL-metod nr 98. Homogenisering bör vid mikrobiologiska analyser i.första hand utföras med en s.k. stomacher, som regel i en halv minut. Vid mögelanalys homogeniseras provet i 2 minuter. Används homogenisator av typ Waring-Blendor homogeniseras provet 30-60 sekunder. Provberedning vid kemisk analys u(fors, om inte annat föreskrivs i den aktuella metoden, enligt vägledning i NMKL-rapport nr 8 GLP-principerför kemiska livsmedelslaboratorier (en rapport om kvalitetssäkring).
Provansättning (mikrobiologi)
Vid mikrobiologisk undersökning skall, om inte annat anges i metoderna som föreskrivs i bilaga I, ansättning ske inom 30 minuter från homogenisering. Vid mögelanalys skall provet spädas senast 5 minuter efter homogenisering.
SLVFS 1998:10
Vid beredning av substrat och lösningar skall kemikalierna ha en renhetsgrad motsvarande "for bacteriology", "Fi.ir Bakteriologie" eller "pro analysi".
Eventuell mätning av pH i prov skall utföras efter avslutad provansättning. pH mäts elektrometriskt i första provspädningen eller, då det gäller flytande livsmedel, direkt i provet.
Analys av prov skall påbörjas vid den tidpunkt som anges i följesedel eller, om sådan uppgift saknas, vid den tidpunkt som är relevant för den aktuella undersökningen. Ansättningsdag skall anges i analyssvaret.
SLVFS 1998:10
K ontro/1 av bäst .före-datum
Märkning med bäst före-datum innebär att en vara som förvarats i obruten förpackning enligtförvaringsanvisningen skall ha kvar de särskilda egenskaper som normaltförknippas med livsmedlet fram till och med dagenföre angivet bäst före-datum. Bäst fiire-datum bestäms av tillverkaren eller den som märker varan. För att utvärdera om ett rimligt bäst före-datum valts hör provet i .fors ta hand tas ut i direkt anslutning till produktionen. Om så inte sker kan varan påverkas av flera faktorer, /. ex. fe/aktig.fdrvaring i distributions- och.försäljningsledet. När rimligheten i bäst före-märkningen kontrolleras ansälls det belastade provet dagenföre angivet bäst före-datum, e.fiersom den märkningsansvariges ansvar utgår den dagen. Därigenom är det i förekommande fall även möjligt att hos denne och på dennes bekostnad, i uppföljande syfte ta ut och analysera.fler prov 0111 detftirsta provet lett till anmärkning
Annan kontroll av livsmedel
Enligt allmänna råd till 43-47§§ i kungörelsen (SLVFS 1993:19) med föreskr!fier och allmänna råd om märkning och presentation av livsmedel skall el/ livsmedel, for att .fä saluhål/as i sin jo,packning under eller ejier den bäst före-dag som ange/Is, under rimlig tid .fortfarande ha en fullt ti/1- _/i-edsställande beskaffenhet. Det primära ansvaret .för all livsmedlet då är av fullt ti/1.fi·edsställande beska.fjenhet avi/ar den som saluhål/er varan. Vid kontroll av beskaffenheten hos varan i sådant fall skall ansättningen göras på eller ejier bäst .före-dagen. Analys av livsmedlet som tas i försäljningsledet för annat än kontroll av sista .fbrbrukningsdag eller bäst före-dag skall enligt 9 § påbörjas inom 24 timmar.
Metoder och bedömning (kemi och mikrobiologi)
Om inte annat föreskrivs i annan författning skall de metoder som anges i bilaga I användas vid mikrobiologisk undersökning av prov inom den offentliga livsmedelskontrollen. För kemiska undersökningar skall i första hand användas metoder som särskilt föreskrivs. Om inte sådana finns skall en NMKL-metod eller annan vedertagen standardmetod användas. Livsmedelsverket kan i särskilt fall anvisa annan metod för mikrobiologisk eller kemisk undersökning.
SLVFS 1998:10
Vid kemisk och mikrobiologisk undersökning av livsmedel bedöms livsmedelsprov som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Vid särskilda undersökningar, exempelvis vid rengöringskontroll, kan andra uttryck användas.
Allmä1111a råd
Livsmedelsprov
Kemiska undersökningar företas främst för att kontrollera sammansättningen av ett livsmedel eller för att undersöka förekomsten av bekämpningsmedelsrester eller andra främmande ämnen. För bedömning av prov tagna för kontroll av främmande ämnen gäller bestämmelserna i kungörelsen (SLVFS 1993:36) med föreskrifter och allmänna råd om vissa främmande ämnen i livsmedel. Vid överskridande ges i vissa fall bedömningen otjänlig. Vid bedömning i samband med kontroll av näringsvärdesdeklaration gäller bestämmelserna i kungörelsen (1993:21) medföreskrifier och allmänna råd om näringsvärdesdeklaration. Mikrobiologiska undersökningar av livsmedel ingår som en del av den egenkontroll som skall utföras av den som producerar, bereder eller på annat sätt hanterar livsmedel. De utgör också ett moment i den offentliga kontrollen av livsmedel. Kontrollen kan även ha andra målsättningar, såsom
SLVFS 1998:10
att utreda orsaker till matforgifining eller alt undersöka den mikrobiella sammansättningen i ett speciellt livsmedelfiir att därigenom försöka finna sådana faktorer som under hanteringen påverkat livsmedlet. Vägledande riktvärden för mikrobiologisk bedömning kan erhållas från Livsmedelsverket. Saknas mikrobiologiska riktvärden för en produkt avgör den ansvarig under.sökaren hur bedömning av provet skall göras.
Kontroll av rengöring
För alt utföra kontroll av rengöring av ytor i kontakt med livsmedel används tryckplal/or (kontaktplatlor). Delfinns också på marknaden särskilda s.k. kil, som fyller samma fimktion. Hxempel på lämpliga substrat fbr bakteriologisk undersökning med tryckplattor är trypton-glukos~jästextrakt agar (/'GE/PCA - plate count) och for mögel och jäst dikloran-glycerol agar (DCi Jf/). hxempel på mikrobiologiska riktvärden fhr tryckplattsundersökningar med 7GF,-agar är:
godtagbar < I kolonier per cm2 med tvekan godtagbar 1- 3
ej godtagbar >3 "
Dispens
Livsmedelsverket kan medge undantag (dispens) från föreskrifterna i denna kungörelse.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1998. Genom kungörelsen upphävs verkets kungörelse (SLVFS 1981:12) med föreskrifter om viss offentlig livsmedelskontroll. Genom kungörelsen upphävs även 5, 6 och 8 §§ verkets kungörelse (SLVFS 1990:10) med föreskrifter och allmänna råd om livsmedelstillsyn m.m.
ARNE KARDELL
Per Norberg (Biologiska enheten)
SLVFS 1998:1O
SLVFS 1998:10
Bilaga I
(till SLVFS 1998:10)
Metoder vid mikrobiologisk undersökning av prov vid tillsyn enligt livsmedelslagen (1971 :511)
Nedanstående metodförteckning anger de NMKL-metoder som skall användas vid tillsyn enligt livsmedelslagen. Då metoderna kan ändras genom att ny upplaga ges ut är varje laboratorium som anlitas vid offentlig tillsyn skyldigt att ha tillgång till och använda aktuella versioner av dessa. Under metodreferens nedan anges i några fall avvikelser från NMKL- och ISO- metoderna som laboratoriet skall följa. Nordisk metodikkommitte för livsmedel har beslutat att alla existerande mikrobiologiska NMKL-metoder där så är möjligt skall harmoniseras med avseende på pH-toleranser för odlingssubstrat, temperatur och andra inkuberingskrav. Om inte särskilda skäl föreligger, skall vid analys som utförs vid tillsyn enl igt livsmedelslagen - pH-toleransen för substrat vara ± 0,2 enheter och - totala temperaturtoleransen för inkubatorer vara ± I ,0°C för luftinkubatorer och ± 0,2 för vattenbad som används vid inkubering. Dessutom för tidpunkten för slutavläsning vid - 24 timmars inkubering variera med maximalt ± 3 timmar, - 48 timmars inkubering variera med maximalt ± 4 timmar, - 72 timmars inkubering variera med maximalt ± 6 timmar. Vid renstryk av kolonier inför konfirmering får andra odlingsmedier än de som anges i NMKL-metoderna anviindas.
Antalet aeroba mikroorganismer NMKL-mctod nr 86
Avvil,elser från andra upplagan av metoden
Me1ode11 skall användasfiir alla lyper av livsmedel. "/'rov, hehandling och jårvaring" (punkt 6) skall 1.11/åras enligt R-1-1§§, denna kungiirelse. Prov som kan fiirväntas 111nehal/a myckel svärmande haklerier skall averg/11/as. I allmänna räden lill I R§ anges hur avläsning av resullal skall ske.
Aeroba mikroorganismer (petrifilm) NMKL-metod nr 146
Kommentar
Meloden kan användas i slällel .f<ir NMKL-metod nr R6.
SLVFS 1998:10
Baci/lus cereus NMKL-metod nr 67
Avvikelser från tredje upplagan av metoden
lnkuhering skall ske i 2./ x 3 timmar då psykrotrofa stammar har svärt att växa ut vid kortare tids inkuhering. Kommersiella alternativ till l'hMBAsubstratfar användas.
Campylobacter NMKL-metod nr 119
Avvikelser från andra upplagan av metoden
/nkubering skall ske vid -12.(J°C 1 1,0°('. Supplement skall alltid tillsäl/a.1· Prestonhuljongen. C/ostridium perfringens NMKL-metod nr 95
Avvikelser från andra upplagan av metoden
Användning av äggulelillsats i odlingvagarn är inte nödvändig Färdiga plattor av 'l'ryplos-su(lit-cykloserin~(IS(,') agar har kor/ hållharhel och bör ej användas om de är äldre än en vecka. Ytspridning eller djupodling av prov med efietfiiljande iivergjutning skall tillämpas. Enterobacteriaccac NMKL-metod nr 144
A vvikelser från först" upplagan av metoden
Alla rödaktiga kolonier räknas oavsetl storlek (i NMKL- metoden anges mörkröda kolonier med 0,5 mm som en grän.1). lnkubering skall ske i 24 1 J timmar.
Enterokockcr NMKL-metod nr 68
(Enterococcus)
A vvikelser från andr" upplagan av metoden
Vid inkuhering vid -J.l,0°C är den maximala avvikelsen i /emperatur som kan tillatas J. l,0°C. Konfirmering i HHJ-buljong vid pH 9,6 kan uteslutas.
SLVFS 1998:10
Koliforma bakterier (37°C) NMKL-metod nr 44
Avvikelser från fjärde upplagan av metoden
Avläsning av konfirmering i brilliantgröntbu/Jong skall i tveksamma fall
också ske efier -18 timmars inkuhering
Kommentar
Metoden kan användas för analys av koliforma bakterier vid 300C enligt kungörelsen (.C,LV FS' 1994: 13) medfiireskrifier om mjiilk och mjölkhaserade produkter. NMKL-metod nr 147 kan användas i stället för NMK/,-metod nr 44. Koliforma bakterie r (petrifilm 37°C) NMKL-metod nr 14 7
Kommentar
NMKL-metod nr 44 kan användas i stället för NMKL-metod 147.
Presumtiva E. coli NMKL-metod nr 125 (Termotoleranta koliforma bakterier)
A vvikelser från tredje upplagan av metoden
Vid analys kan antingen violett röd-galla agar (VRG) eller violettrödgalla-glukos agar (VRGG) användas. l'åvisande av patogenitet hos olika E. coli-stammar kan ske hos referenslaboratorier vid Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet (SM!) eller Statens veterinärmedicinska anstalt (.C,VA).
Ko111111e11tar
Metoden kan användas vid analys av E. coli enligt kungiirelsen (.C:,J,V FS 1994: i 3) om mjölk och mjölkhaserade produkter. NMKL-metod nr 147 kan användas i stället för NMKl,-metod nr 125.
Presumtiva E. coli (petrifilm) NMKL-metocl nr 14 7
Kommentar
NMKL-metod nr 125 kan användas i stället för NMKL-metod nr 147.
SLVFS 1998:10
Koagulaspositiva stafylokocker NMKL-metod nr 66
(Staphylococcus aureus)
Avvikelser från andra upplagan av metoden
Äggule-tellurit-glycin-puruvat (H'f'(iP) agar skall användas och konfirmering skall utföras på blodagarplatta. Om blodplat/a med citrat används hör man vara uppmärksam på att hämolyszonen kan utebli för vissa stafylokocks/ammar. Jnkuhering skall ske vid 37,0 J, f.(J C. Vid rutinanalys kan konfirmering ske med immunologiska snahhtestkit. Koagulastest utförs vid tveksamhet och vid utredning av mat(örgtfining4all. Direktmikroskopering kan ersätta gran~fårgning. Kata/astest behöver inte utföras. Identifiering av enterotoxinproducerande stammar av bakterien hör ske med hjälp av hLJSA-teknik.
Kommentar
Metoden kan tillämpas vid analys av S. aureus enligt kungörelsen (SLVFS 1994:13) om n1jölk och mjölkbaserade produkter.
Mögel och jäst NMKL-metod nr 98
Avvikelser från tredje upplagan av metoden
Metoden kan delas upp i en kvantitativ och en kvalitativ metoddel. Fiir en detektionsgräns av JO cfu. per gram ingjutes 1 ml.fi'ån spädningen I 0-1. Plattor iiverväxta med snahhväxande mögel medtas inte i beräkningen av cfil.-halten. Sädan växt skall dock noteras och eventuellt också anges i analysrapporten. Vid analys av endogen infektion i I.ex. spannmål skall utplaceringsmetodik med kvalitativ bedömning ut/öras. lnfektiomfrekvensen med släktena
Aspergillus, Eurotium och Penicillium skall bestämmas. Påvisas arterna Aspergillus flavus/parasiticus eller Penicillium verrucosum
skall man överväga kemisk analys av provet med avseende pa aflatoxin respektive ochratoxin A. /Jå det f<irekommer mtigelko/onier med Jästlikt utseende skall vid osäkerhet alltid konfirmering ske genom mikroskop!.
Penicillium verrucosum NMKL-metod nr 152
Avvikelser från första upplagan av metoden
För en detektionsgräns av /0 cfu. per gram ingjutes 1 mlfrån spädning J {)-1 ,
| Aspergi/111s jlavuslparasitucus | Föreskriven metod saknas. För metodbeskrivning hänvisas till AFPA: lntroduction to Foodborne Fungi (eds. R.A. Samso, E.S. Hoekstra, J.C. Frisvad, 1h Filtenborg) 4 edition, CS, Baarn, NL, 1995:235-242. |
| F11sari11m spp | NMKL-metod nr 154 |
| Salmonella | NMKL-metod nr 7 1 |
Avvikelser från fjärde 11pplaga11 av metoden
Preanrikning skall ske i I 6-20 limmar. Anrikningstiden i IW-huljong kan utsträcka.1· till 48 limmar. Torrmjölk skall preanrikas som ett normalt livsmedelsprov i h11f/1·a1 peptonvatlen. Kokos och liknande produkter med hög fetthalt kan preanrikas med tillsats av 2-3 droppar Triton X-/00 iställetför 'l'ergitol 7.
Komme11tar
Metodenfår användas vid kontroll enligt kungörelsen (SI.V l·S /YYO: JO) om livsmedelslillsyn och vid undersökning vid sanitetsslakt enligt kungörelsen (SJ,V I·S IYY6.·32) om slakt av tamhoskap och hägnat vilt.
Salmonella ISO-metod nr 6579 1993
Avvikelser frän upplagan 1993 av metoden
Anrikning i selenilbuljong med e/ier/lil1ande idenli/ikation skall normalt
inte utlöras
Komme11tar
Metoden skall användas vid tvister om analysresultat i samband med inoch utflirse/kontroll av livsmedel.
Listeria 11wnocytoge11es NMKL-metod nr 136 (kvalitativ metod)
SLVFS 1998:10
Avvikelser från första upplagan av metoden
Uvsmedel!sverkel liffhandahål/er uppgifier om de avvikelser_fi-ån NMKLme/od nr 136 som skall lillämpas vid kvalilaliv beslämnmg av L. monocytogenes.
listeria monocytoge11es föreskriven metod saknas (kvantitativ metod)
Uppgt/i om vilken metod som skall användas vid kvanlilativ bestämning av L. monocytogenes kan erhållasfran L!vsmedelsverket.
SLVFS 1998:10 Tryck: Livsmedelsverkets repro