SOU 1946:90

Betänkande med förslag angående den offentliga lönestatistiken

N 4-0 (;(

oå (- _ Cija

&( 4, IOTQ'

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR'1946a90 FINANSDEPABTEMENTET

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG

ANGÅENDE

DEN. OFFENTLICA LÖNE- STATISTIKEN

AVCIVET AV

1946. ÅRS LÖNESTATISTIKSAKKUNNIGA

__

_

STOCKHOLM ' 1946

.-

P

?

?

7.

9”

10.

11.

12. 13.

14.

15.

16.

17. 18. 19.

20.

... .

22.

23.

2 '.'"

2 .

UI

26. 27.

28.

Statens "offentliga, utredningar 1946 Kronologisk förteckning

-Betä.nkande angående rundradlon ! Sverige. Dess

aktuella behov och riktlinjer för dess framtida .verk- samhet. Norstedt. 167 s. K. Dödföddheten och tidigdödligheten i Sverige. Dess samband med nativitetsmlnskningen och dess för- hallande vid olika former av föriossningsvard samt dess socialmedicinska och befolkningspoiitiska be- tydelse. Av C. Gyllenswärd. Beckman. 115 s. 8. Betänkande med förslag till ändrade grunder för flottningslagstiftningen m. m. nggström. 99 s. Jo. Betänkande med förslag angående uniformspliktens omfattning för viss personal vid försvarsviisendet. V. Petterson. 59 s. Fö. Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. 111. V. Pet- terson. 351 s. S. Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag rn. m. Bila- gor. Beckman. 153 s. s. Betänkande och förslag rörande åtgärder för att be- gränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten. Beckman. 136 s. Fö. 1941 års lurarlönesakknnuiga. Betänkande med för- slag till boställsordning för folkskolans iiirare m. m. Marcus. 146 s. Fl. 1945 års universitetsberedning. 1. Docentinstitu- tionen. Haeggström. 62 s. 1). Betänkande med förslag till omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyreisen m.m. Katalog- 0. Tid- skriftstryek. 217 s. K. 1940 års skolutrednlngs betänkanden och utred- ningar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folksko- lan. A. Allmän del. Idun. 341 s. 1). Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m. m. Del 1. Beckman. 216 s. 11). ' Investeringsutredningeins betänkande med utredning rörande personal- och materielresurscr in. in. för genomförande av ett arbetsprogram enligt av utred- ningen tidigare framlagt förslag. Marcus. 72 s. l—'i_ 1940 års skolutrednings betänkanden och utredning— ar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 4. Realskolan. Praktiska linjer. Idun. 193 s. 1]. 1940 års skolutrednings betänkanden och utred- ningar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folksko- lan. B. Förslag till undervisningsplaner. Idun. 253 5. E.

Betänkande angående forsknings- och försöksverk- samheten på. jordbrukets område i N orriu nd. V. Pet.- terson. 133 s. Jo. Den familjevårdande socialpolitiken. Beckman. 132 s. S. P M angående utvecklingsplanering på. jordbrukets område. Marcus. 252 s. Jo. Betänkande med förslag rörande den elmnomiska försvarsberedskapens framtida. organisation. Idun. 92 s. Fo. _ , Betänkande angående den centrala organisationen av det civila medicinal- ooh veterinärväsendet. Idun. 361 s. S. Betänkande med utredning och förslag angående rätten till arbetstagares uppfinningar. Norstedt. 71 s. Ju. Betänkande med förslag till ordnande av kreditgiv- nings- och rådgivningsverksamhet för hantverk och småindustri samt bildande av företagarniimnder. Marcus. 144 s. 11. Sociaivardskommitténs betänkande. 12. Utredning och förslag angående moder-skapsbidrag. Beckman. 115 s. S. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 1. Förslag till effektiviserad kuratOrs- och arbetsför- medlingsverksamhet för partiellt arbetsföra. in. m. Katalog- o. Tidskriftstryck. 200 s. S. _ Betänkande med förslag till lag med särskilda be- stämmelser om uppfinningar m. m. av betydelse för rikets försvar. Norstedt. 37 s. Ju. Betänkande angående tjänstenensionsförsäkringens organisation. Marcus. 71 5. H. _ Betänkande- med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av statliga, kommunala och stats- understödda anläggningsarbeten. Marcus. vu, 378 s. Fi. Bilagor till betänkande med förslag till investerings- reserv för budgetåret 1946/47 av statliga, kommu-

29

30.

31.

32. 33.

34.

35.

36.

37.

38.

39. 40. 41 42. 43.

44.

46. 47. 48. 49. 50.

51.

52.

53. 54.

55.

56. 57.

58.

nala och statsunderstödda aniäggningsarbeten. Mar ons. 95 s. Fi. 1943 årsjordbrukstaxeringsaakkunniga. Betänkand med'förslag till ändrade bestämmelser i fråga 0 taxering av inkomst av jordbruksfastighet samt i om jordbruksbokföring. Marcus. 282 s. 3 bil. Pi. Socialutbildningssakkuuniga. 2. Utredning och för- slag rörande statsvetenskapliga examina m. m. Hzcggströin. 127 s. 15. 1940 års skolutrednings betänkanden och utred- ningar. 6. Skolans inre arbete. Synpunkter på fost- ran och undervisning. Idun. 194 s. E. Betänkande med förslag till förordning angående allmänt kyrkomöte m. m. nggström. 161 s. E. Försäkringsutredningen. Förslag till lag om för- säljlringsrörelse m. rn. 1. Lagtext. Norstedt. iv. 150 s. . Försäkringsutredningen. Förslag till lag om för- siillrlringsrörelse m. m. 2. Motiv. Norstedt. vi, 441 s. . Statsmakterna ooh folkhnshallningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdde krisen. Del 6. Tiden juli 1944—juni 1915. Idun. 476 5. PO. Parlamentariska undersöknlngskommissionen anga- ende flyktingäronden och säkerhetstjänst. 1. Betän— låigäde ångående flyktingars behandling. Beckman. s. . . Sociaivardskommitténs betänkande. 13. Förslag un- gaende folkpensioneringens administrativa handha- vande m. 111. V. Petterson. 114 s. S. Betänkande med förslag rörande officersntbild- ningen inom armén m. m. Haggström. xiil, 504 s. '5. ' Den svenska. växtodlingens utvecklingstendenser samt dess inrikta-nde efter kriget. Idun. 106 s. Jo. Betänkande angående hantverkets och småindu- striens befrämjande. Marcus. 192 s. 11. Betänkande med förslag till skogsvårdslag m. m. Marcus. 430 5. Jo. Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitikcn. Del 1. Idun. 282 3 Jo. Betänkande med förslag till verksladsorgnnisntion för väg- och vaiienbyggnadsväsendet. Sv. Tryckeri AB. (2) 105 5. K. Sakkunniga angående arbeisiörmedlingens organi- sation. Del 1. Den ofieniiign nrhelsförmedlingen un— der krigsarcn. V. Petterson. 390 s. Fi. Belänkande med förslag till äigäl'der för främjande , av ridhästaveln m. m. Norsledt 94 s. Fö. Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. Del 2. Idun. 606 s. Jo. Rationalitetsvariatloncrna inom det svenska iord- bruket. Av L. Nanneson. Idun. 84 s. Jo. 1945 ars lönekommitté. 1. Betänkande med förslag till statliga löncpiuner m. m. Marcus. 240 s. Fl. Arvdabalksakkunnigas förslag till föräldrabalk. Norstedt. 192 s. Ju. Betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna m. m. Del 2. Sv. Tryc- keri AB. iv, 216 s. E. Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisa— tion. Del 2. Den offentliga arbetsförmedlingens framtida organisation. Motiv och förslag. V. Petter- son. 189 5. F1. Socialvardskommitténs betänkande. 14. Utredning och förslag angående ålderdomshem m. m. Beck- man. 88 s. S. Betänkande om befolkningspolitikens organisation m. m. Beckman. 70 s. S. Utredning angående reglering av den territoriella församlingsindelningen i Stockholm. Av E. Schelling. V. Petterson. 254 s. E. Utredning rörande sexnalundervisningen i högre sko- lor jämte förslag till handledning i sexualundervis- 21115]: för lärare i högre skolor. Baggström. 103 s. 1) . E. 1944 års skattesakkunniga. 2. Betänkande med för- slag angående idrottssammanslutningars beskattning för inkomst. V. Petterson. 198 s. Fi. Betänkande angående vissa organisations-, utbiid- nings- och tj änstgöringsfrågor vid domstolarna. Nor- stedt. 330 s. Ju. Betänkande rörande utbyggnad av civila flygplatser m. rn. Idun. 153 s. 1 karta. K.

(Forts. a omslagets 3:e sida.)

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1946:90 FINANSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG

ANGÅENDE

DEN OFFENTLIGA LÖNE- STATISTIKEN

| AVGIVET AV

1946 års lönestatistiksakkunniga

STOCKHOLM 1946 lSAAC MARCUS BOKTRYCKERl-AKTIEBOI.AG 468661

Innehållsiörteckning

Skrivelse lill Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdeparlemenlet ....... 3

Kap. 1. Inledning .................................................... 7

1 Kap. ?. Direktiven för de sakkunnigas arbete ............................. 23 1 Kap. 3. De sakkunnigas utredningsarbete ................................ 25

Kap. 4. Den offentliga och privata lönestatistiken i Sverige ................. 29

A. Socialstyrelsens statistik .................................... 29 B. Annan statlig lönestatistik .................................. 37 C. Arbetsgivarorganisationernas statistik ........................ 39 D. Löntagarorganisationernas statistik .......................... 41

Kap. 5. Lönestatistiken i de nordiska grannländerna ...................... 44

A. Danmark ................................................. 44

B. Finland .................................................. 46

C. Norge .................................................... 48

i D. Samordning av de nordiska ländernas lönestatistik ............. 50

Kap. 6. Företagens bokföring av löner och arbetstid m.m ................... 51 Kap. 7. Arbetsmarknadsorganisalianernas önskemål beträffande den offentliga

. lönestatistiken .............................................. 54

i A. Sammanfattning av organisationernas önskemål ................ 54 ; B. Utlåtanden från arbetsgivarorganisationer ..................... 56 ; C. Utlåtanden från fackförbund, anslutna till landsorganisationen ... 60 ' D. Utlåtanden från organisationer, anslutna till tjänstemännens central-

organisation. ............................................... 70

, Kap. 8. Riktlinjer för en utvidgning av den offentliga Iöneslalisliken ......... 75 1; Kap. 9. Organisation och kostnader för en utvidgad lönestatistik ............. 95 [ Särskilt yttrande av herrar Brodén och Styrman ........................... 100 * Bilagor: Formulär för uppgifter till socialstyrelsens lönestatistik ............... i 1. Lantarbetare .............................................. 105 * 2. Trädgårdsarbetare .......................................... 107

3. Skogsarbetare .............................................. 109

4. Vägförvaltningarnas personal ................................ 110

5. Förvaltningspersonal och arbetare inom industri m. m ........... 112

6. Sjömän ................................................... 114

7. Hotell-, kafé- och restaurangrörelse, husligt arbete m. m ......... 115

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.

Genom beslut den 18 januari 1946 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet att tillkalla högst sex utredningsmän att inom departe- mentet biträda med utredning angående förbättrad lönestatistik. På grund av detta bemyndigande tillkallade chefen för fin-ansdepartementet den 29 janu- ari 1946 såsom utredning-smän ledamoten av riksdagens första kammare, nu-

! mera landshövdingen Th. E. N. Bergquist, direktören E. H. Brodén, sekre- i teraren L. G. Rehn, direktören G. A. Styrman, statistikföraren G. I. H. Svens- f son och ledamoten av riksdagens första kammare, direktören 0. V. Åman.

Departementschefen uppdrog tillika åt undertecknad Bergquist att såsom ord- förande leda utredningens arbete samt förordnade tf förste aktuarien S. L. . Björk att biträda såsom sekreterare. | Utredningen har antagit benämningen 1946 års lönestatistiksakkunnig-a.

Den 30 april 1946 tillkallade chefen för finansdepartementet tf byråchefen A. J. Twengström att såsom expert biträda de sakkunnig-a.

Till fullgörande av sitt updrag ha de sakkunniga utarbetat betänkande med förslag till omläggning av den offentliga lönesta-tistiken, vilket härmed vörd- samt överlämnas.

Särskilt yttrande har avgivits av undertecknade Brodén och Styrman.

Stockholm den 11 december 1946.

'

THORWALD BERGQUIST

i I | ERIK BRODEN GÖSTA REHN GEORG STYRMAN i V. ÅMAN

HENRY SVENSSON

Leif Björk

KAP. 1

Inledning

Den offentliga lönestatistiken har i Sverige handhafts av socialstyrelsen, sedan denna styrelse år 1913 övertagit de arbetsuppgifter, som tidigare åvilat kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik. Inom socialstyrelsen ha utar- betats dels engångsunder—sökningar beträffande löneförhållandena inom olika näringsgrenar eller verksamhetsområden, dels en mera summarisk fortlö- pande statistik. En redogörelse för utvecklingen av denna lönestatistik läm- nas i socialstyrelsens »Utredning och förslag rörande viss omläggning av socialstyrelsens lönestatistik» (SOU 1931:32). I detta betänkande (kap. 4) ges en översikt av den offentliga lönestatistikens nuvarande organisation.

I skrivelse till chefen för socialdepartementet den 7 mars 1944 har lands- organisationen i Sverige framlagt vissa önskemål beträffande den offentliga lönestatistiken. I skrivelsen anförde landsorganisationen:

Lönestatistiken har två uppgifter. Den ena är att ge en sammanfattande bild av löneinkomsterna för arbetare av olika slag och av den allmänna löneutvecklingen. Både .för den allmänna ekonomiska politiken och för socialpolitiken erfordras det, att man har en sådan informationshas. När det gäller att söka ge en mera till-freds— ställande standard åt alla eftersatta b-efolkningsgrupper, måste man naturligtvis ha en ordentlig kartläggning av deras faktiska inkomstförhållanden. V-ad löntagarna beträffar betyder detta, att det måste finnas en tillfr-edsställande och aktuell löne- statistik.

Den andra huvuduppgiften för lönestatistiken är att tjäna såsom material vid förh'andlingsarbetet .melllan arbetsmarknadens dlika parter. Om förhandlingsar— betet skall bedrivas effektivt, år det naturligtvis oundgängligt, att man från början kan vara överens om själva de sakliga utgångspunkterna. Råder det däremot oenig- het .eller ovisshet om hur löneförhållandena faktiskt gestalta sig vid de industrier och företag och för de arbet-argrupper, som förhandlingarna avse, blir dels för- handlingsarbetet försinkat, dels minskas utsikterna för att man skall kunna rätta de brister i löneförhållandena, som kunna förefinnas.

'Det kan icke sägas, att den nuvarande officiella lönestatistiken på ett tillfreds— ställande sätt uppfyller någotdera av dessa båda krav. Särskilt kännbara äro de brister, som utmärka statistiken för industriarbetare. Denna statistik har överhuvud taget icke underkas'tats någon genomgripande reform sedan den först lades upp år 1918, utom däri att de tidigaste berättelserna icke innehöllo några uppgifter om timförtjänsterna. Åtminstone under ett par årtionden har man använt i stort sett samma frågeformulär, genom vilket från vederbörande företag inhämtas uppgift om medelantalet arbetare under året samt om den totala summan av löner och av arbetstimmar med fördelning på män, kvinnor och minderåriga samt på tid- lön, ackordslön, övertidslön och övriga förmåner. Det finns sålunda ingen möjlig-

het att på grundval av detta material återge löneförhållandena för olika yrkesgrup- per av arbetare. Inte heller ger det någon upplysning om de individuella löneolik- heterna mellan arbetare vid ett och samma företag. Uppgifterna om års-förtjänster ligga för högt; de återge närmast förhållandena för sådana arbetare, som varit knutna till vederbörande företag under hela året eller under så stor del därav, som företaget varit (i gång. Härtill kommer slutligen, att inga uppgifter publiceras för enskilda företag —— detta beroende på att 16 5 i lagen om viss inskränkning i rätten att utbekomma allmänna handlingar av den 28 maj 1937 lägger hinder i vägen i detta avseende.

Allt detta betyder, att lönestatistiken ger en alldeles för ofullständig bild av löne- strukturen inom den svenska industrin. Vill man t. ex. veta på vilka håll inom industrin löneläget är särskilt lågt, talar den officiella lönestatistiken bara om inom vilka industrier och dyrortsgrupper den genomsnittliga förtjänsten för samt- liga arbetare är låg. Men det finns låglöneföretag även inom industrier, där löne- läget är normalt. Och det finns arbetare med låga lön-er även vid företag, där genom- snitts'förtjänsten är någorlunda tillfredsställande.

Härigenom minskas den offentliga lönestatistikens värde såsom informationsbas för den ekonomiska och sociala politiken. Den är nästan fullständigt oanvändbar i förhandlingsarbetet, utom när det rör sig om vissa mera allmänna överväganden. Detta beror också därpå, att den industriella lönestatistiken publiceras alldeles för sent. Bortsett från en del synnerligen summariska uppgifter, som bruka offentliggö- ras något halvår efter det kalenderår, som uppgifterna avse, dröjer det numera längre än ett år, innan lönestatistiken utkommer av trycket. Sålunda skall löne- statistisk årsbok för år 1942 publiceras omkring den 1 mars 1944. I detta avse- ende ha förhållandena under senare är snarare försämrats än förbättrats.

Dessa missförhållanden ha sedan länge uppmärksammats. För mer än tio år sedan företogs en offentlig utredning i ämnet av socialstyrelsen (Utredning och för- slag rörande viss omläggning av socialstyrelsens lönestatistik; SOU 1931: 32), som emellertid icke föranledde någon åtgärd.

Under sådana förhållanden är det naturligt, att båda parterna på arbetsmarkna- den måste ha sin egen lönestatistik. Det betyder, att lönestatistik, avseende samma grupper av arbetare, numera ofta fabriceras på tre håll: av socialstyrelsen, av ar- betsgivarorganisationerna och av arbetarorganisationerna. Denna tredubbling av ar- betet vållar naturligtvis — i förhållande till värdet av det som presteras onödigt ' höga kostnader.

Trots dessa höga kostnader blir i allmänhet resultatet tillfredsställande endast för . en part: arbetsgivarna. Det är de, som ha direkt tillgång till den mest fullständiga och exakta källa, ur vilken det lönestatistiska materialet kan hämtas, nämligen före- tagens lönebokföring. När det gäller deras egen statistik bestämma de givetvis själva, hur mycket eller rättare hur litet därav, som de anse med sin fördel fören- ligt att låta andra ta del av.

Arbetarorganisationerna däremot måste oftast använda mindre tillfredsställande metoder, när de vilja producera en egen statistik. Det är mycket svårt att få full- ständiga och fullt exakta uppgifter från de egna medlemmarna. Även när flertalet av dem är tillräckligt intresserade för att lämna goda uppgifter, kan dock en mindre intresserad minoritet förvanska resultatet genom att försumma lämna upp- gifter eller endast sända in otillfredsställande sådana.

Några få fackförbund ha likväl lyckats lägga upp en god lönestatistik, i ett fall beroende på att vederbörande arbetsgivarorganisation gått med på att samarbeta. Inom flertalet förbund äro emellertid förhållandena synnerligen otillfredsställande. Med hänsyn härtill har landsorganisationen hänvänt sig till Svenska arbetsgivare— föreningen med förfrågan, huruvida icke en gemensam lönestatistik skulle kunna upprättas. Arbetsgivareföreningen har emellertid icke ansett sig kunna acceptera detta förslag.

_ i » 1 I i l i ; » l l

Under sådana förhållanden finner landsorganisationen det vara erforderligt, att den offentliga lönestatistiken förbättras på sådant sätt, att den blir mera lämpad dels som informationsbas för den allmänna ekonomiska och sociala politiken, dels som uppgiftsmaterial i förhandlingsarbetet. 'Det kan icke i längden godtagas, att endast den ena förhandlingsparten har tillgång till en fullt tillfredsställande löne- statistik. Det är heller icke lämpligt, att arbetet med lönestatistiken bedrives på tre skilda håll, när arbetet skulle kunna bedrivas med större ekonomisk effektivitet, om det bleve centraliserat.

De önskemål, som enligt det föregående borde framställas på en förbättrad löne- statistik, kunna preciseras på följande sätt.

Lönestatistiken måste bli färdig i så god tid, att den kan praktiskt utnyttjas i förhandlingsarbetet —- åtminstone i de delar som för detta syfte äro av betydelse. Den bör innehålla uppgifter även om de individuella lönevariationerna. Sålunda bör den åtminstone delvis grundas på individualuppgifter. Om möjligt böra uppgifterna om årsinkomster bli mera tillförlitliga och fullständiga. Även uppgifter för enskilda företag böra kunna offentliggöras eller åtminstone ställas till de båda arbetsmark- nadsparternas disposition. De konkurrenshänsyn, som hittills fått motivera de nu- varande sekretessreglerna avseende enskilt företags förhållanden, äro icke av den socialt värdefulla natur, att de i längden böra respekteras. Tvärtom måste även av andra skäl i framtiden genomföras en offentlighetsprincip i fråga om kostnads- och prissammanhangen inom de enskilda företagen; bland annat är detta erfor— derligt för att monopolprisbildning skall kunna effektivt bekämpas. Sekretessen beträffande lönerna är dessutom föga effektiv; både konkurrenter och arbetare känna någorlunda väl till var på löneskalan ett företag har sin plats, även om denna kunskap icke är så siffermässigt fixerad, att den kan fullt utnyttjas i för- handlingsarbetet. Den förefaller därför icke från någon synpunkt vara särdeles rationell.

Socialstyrelsens kostnader för lönestatistiken skulle givetvis ökas, särskilt genom att uppgifter inhämtades för varje enskild arbetare. Men denna utgiftsökning mot- svaras, såsom förut nämnts, av besparingar, som borde kunna vinnas för arbets- givar- och arbetarorganisationer. Dessutom är det möjligt, att de mera detaljerade uppgifterna kunna avse en kortare period, exempelvis ett kvartal eller en månad. Det skulle betyda, att från företagen dels skulle infordras mera summariska upp- gifter, avseende hela året, dels mera detaljerade sådana, avseende en kortare del av året. Alternativt kan ifrågasättas, huruvida icke även de mera summariska uppgifterna skulle grundas på kvartalsredovisning i stället för årsredovisning. Det är tänkbart, att det förra systemet skulle göra det möjligt att få tillgång till mera aktuella statistiska data. Men i så fall böra dock dylika summariska redovisningar lämnas under varje kvartal, de mera detaljerade uppgifterna däremot endast för ett kvartal eller en månad av året.

Det är möjligt, att avsevärda fördelar kunna vinnas genom en sådan kombina- tion av mera summariska och mera detaljerade uppgifter. De förra kunna eventuellt göras ännu mera knapphändiga än för närvarande, eftersom bilden kan fyllas ut med de fullständigare specialundersökningarna. Detta skulle öka möjligheten att få fram åtminstone vissa viktiga resultat i tillräckligt god tid. Det bör vidare un— dersökas, om icke hearbetningstiden kan förkortas genom ökad användning av maskinella metoder. Det borde även utredas, om icke någon tid kan vinnas genom att minska det omfattande materialgranskningsarbetet. De vanligen osystematiska fel, som rättas genom en omfattande granskning, äro nämligen icke alltid av den betydelse, att föråldrade data, som befriats från sådana fel, bli mera värdefulla än mera aktuella uppgifter, som eventuellt innehålla en del dylika onöjaktigheter.

För att lönestatistiken skall bli tillräckligt representativ icke endast för de större företagen utan även för de mindre —- ned till en viss tämligen låg gräns —— synes det slutligen önskvärt, att den grundas på uppgiftsplikt för arbetsgivaren. Det är

nämligen icke uteslutet, att det nuvarande frivillighetssystemet åtminstone inom vissa industrier kan ge en skev bild av förhållandena. Det kan hända, att det ofta just är de företag, vilkas förhållanden särskilt borde bli belysta, som helt undandraga sig varje medverkan.

Landsorganisationen tillåter sig sålunda föreslå, att frågan om en förbättring av socialstyrelsens lönestatistik upptas till utredning och att därvid ovan anförda syn- punkter och önskemål beaktas.

Sedan socialstyrelsen genom remiss den 10 mars 1944 anbefallts att av- giva utlåtande över landsorganisationens framställning, anförde styrelsen i skrivelse den 4 maj 1944 följande:

Socialstyrelsen vill inledningsvis erinra om att frågan om förbättring av den of- fentliga lönestatistiken sedan länge varit föremål för styrelsens uppmärksamhet. Efter tillkomsten av socialstyrelsens lönestatistik har på grund av vunnen erfa- renhet statistikens omfattning och innehåll vid upprepade tillfällen upptagits till be- handling såväl inom styrelsen som i den offentliga debatten. De därvid vunna praktiska resultaten, som närmare beröras i det följande, ha varit av betydelse för vidgad kännedom om i första hand arbetarklassens lönestandard. Likväl måste styrelsen konstatera, att flertalet av de såsom önskvärda erkända förbättringarna ej kunnat realiseras närmast med hänsyn till den begränsade kostnadsram, inom vil- ken lönestatistiken liksom socialstatistiken överhuvud taget nödgats röra sig under de senaste decennierna. När landsorganisationen genom den nu remitterade fram- ställningen påkallar uppmärksamhet för behovet av att den offentliga lönestatistiken förbättras, anknyter landsorganisationen sålunda till reformkrav, som under lång tid stått under diskussion inom socialstyrelsen.

Som bakgrund för sitt bedömande av de i landsorganisationens skrivelse anförda önskemålen vill socialstyrelsen lämna en kort redogörelse för utvecklingen av sty- relsens löne- och sysselsättningsstati-stik. Det synes även motiverat att i detta sam- manhang återgiva vissa synpunkter ur den utredning rörande viss omläggning av lönestatistiken, som år 1931 framlades av socialstyrelsen.

Fr. o. m. är 1910 t. o. m. 1928 inhämtade socialstyrelsen från kommunalstämma- ordförandena i rikets landskommuner summariska uppskattningar av gängse löner för de vanligast förekommande grupperna av manliga och kvinnliga lantar- % betare. För perioden 1929—1936 insamlades motsvarande uppgifter genom hus- % hållningssällskapens högre avdelningar, respektive häradsombud. Sedan år 1937 % har den årliga lantarbetuarstati-stiken blivit omlagd på grundval av individuella löne- i uppgifter, vilka genom hushållningssällskapens försorg inhämtats från ett antal | efter representativa grunder utvalda egendomar. .

Socialstyrelsen har även sedan år 1938 på grund-val av individualuppgifter verk- & ställt årliga undersökningar angående arbets- och löneförhållanden inom den yrkes- mässiga trädgårdsnäringen.

Fr. o. m. vintern 1917/18 har socialstyrelsen, i anknytning till en 1916 publicerad specialundersökning, från jägmästarna i reviren inhämtat uppgifter rörande nor- mala dagsförtjänster vid skog sarb et-e för huggare och körare. Uppgifterna avse närmast medelförtjänster under normala 'drivningsförhållanden vid arbete å krono- parker o. d.

Sedan år 1927 harsocialstyrelsen från vägstyrelser och vägentreprenörer inhämtat årliga uppgifter angående timförtjänsterna för med vägunderhållsarbete sysselsatta grovarbetare, ävensom angående avlöningen för körslor i samband med vägarbete.

Sedan år 1918 verkställer socialstyrelsen årliga undersökningar angående löneför- hällandena för förvaltnings- och arbetarpersonal inom industri och hant- verk, handel och transportväsen, allmän tjänst m. m. Det hu- vudsakliga primärmaterialet till dessa undersökningar utgöres av summariska upp-

gifter om »arbetarantal, arbetstid och utbetalda löner, vilka frivilligt insänts av veder- börande arbetsgivare. Kompletterande uppgifter om löneförhållandena inom vissa grupper av sjömansyrket ävensom för i hotell- och restaurang- rörelse samt i husligt arbete anställd personal ha inhämtats från de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna. Löneuppgifter beträffande arbetare vid statliga anläggningsarbeten ha erhållits från järm'ägsstyrelsen och vat- lenfallsstyrelsen.

Den på frivillig-a uppgifter från arbetsgivare inom industri m. m. grundade löne- statistiken har under årens lopp kommit att omfatta ett växande antal företag och löntagare. Sedan år 1918 ha åtskilliga, delvis rätt betydande ändringar företagits i frågeformuläret, varigenom primäruppgifterna blivit mera detaljerade. Sålunda har man beträffande arbetarpersonalen fr. o. m. är 1921 inhämtat uppgifter om icke blott antalet dagsverken utan även antalet arbetstimmar med fördelning på tid- löns-, ackords- och övertidsarbete m. rn. Förvaltnings- och befälspersonalen, som i det ursprungliga formuläret uppdelades på tre grupper, redovisas numera fördelad på sex olika grupper. Arbetarpersonalen uppdelades från början på män, kvinnor och minderåriga. Sedan 1939 redovisas som en särskild grupp arbetande förmän.

Fram till hösten 1939 inhämtad-e socialstyrelsen från arbetsgivare inom industri, byggnadsverksamhet, handel och samfärdsel kvartalsvis vissa uppgifter om till- gången pä arbete och arbetskraft samt om antalet anställda arbetare. På grundval av sistnämnda uppgifter beräknades fr. o. m. 1932 en sysselsättningsindex. Fr. o. m. 1935 begärdes även uppgifter om den till arbetare för första avlöningsperioden i kvartalets sista månad utbetalda lönesumman, vilka lades till grund för indexberäk- ningar (enligt den s. k. kedjemetoden) angående den utbetalda lönesummans varia- tioner. Sedan fjärde kvartalet 1939 inhämtas uppgifter om antalet sysselsatta och av olika skäl frånvarande arbetare en gång i månaden. På rapportkorten för februari, maj, augusti och november begäras dessutom uppgifter om den vid sista avlönings- tillfället i månaden till arbetare, resp. övrig personal utbetalda lönesumman samt om avlöningsperiodens längd. Rapportkorten för denna s. k. sysselsättningsstatistik utsändas till samma företagare, som lämna uppgifter till den årliga lönestatistiken. Rapporteringen är liksom beträffande lönestatistiken frivillig.

.Den 9 november 1928 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen att i fråga om lönestatistiken för industri och sjöfart verkställa utredning beträffande förändrade anordningar i enlighet med av chefen för socialdepartementet lämnade direktiv. Utredningen framlades i oktober 1931 (SOU 1931: 32). Socialstyrelsen hävdade under hänvisning till kostnadsskäl, att den årliga lönestatistiken även framgent bor- de grundas, icke på nominativa uppgifter för de särskilda arbetarna utan på sum- mariska uppgifter för de särskilda företagen. Dessa uppgifter borde inhämtas direkt från de större företagen men i fråga om de mindre genom förmedling av den offent- liga arbetsförmedlingen samt andra sakkunniga institutioner och personer. Den är- liga statistiken borde liksom tidigare kompletteras genom vid särskilda tillfällen anordnade specialundersökningar, avseende att belysa ålders- och yrkesgruppering, arbetssäsong och andra på lönenivån och löneuppbyggnaden inverkande förhållan- den inom särskilda arbetsområden och baserade på individuella uppgifter rörande därstädes anställd personal. Beträffande den årliga statistiken borde man sträva efter materialets kvantitativa utökning och kvalitativa förbättring, enkannerligen ge- nom att på grundval av föreliggande uppgifter och efter förhandlingar med veder- börande arbetsgivar- och arbetarorganisationer söka fördela arbetarna vid varje särskilt företag å yrkes- och grovarbetare samt eventuellt även i en mellangrupp, bestående av »halvyrkeslärda» eller »tempoarbetare». De sålunda differentierade arbetsförtjänstuppgiftern'a borde därefter sammanställas med motsvarande kollek- tivavtalslöner i syfte att erhålla ett tillnärmelsevis riktigt uttryck för differensen mel- lan avtalsenliga löner och faktiska löneinkomster. (A. a. 's. 107/108.)

Socialstyrelsens förslag föranledde ingen åtgärd från statsmakternas sida.

De önskemål om en förbättring av lönestatistiken, som framläggas i landsorga- nisationens skrivelse, hänföra sig närmast till den årliga statistiken rörande löne- förhållandena för arbetare inom industri och hantverk, handel m. m. Socialstyrel— sen vill därför i det följande i korthet belysa några praktiska problem, som skulle aktualiseras vid en omläggning av denna statistik enligt de av landsorganisationen antydda riktlinjerna. Däremot synes det icke nödvändigt att i detta sammanhang närmare diskutera statistiken rörande löneförhållandena för förvaltningspersonal inom industri etc., lantarbetare, skogsarbetare m. fl. grupper.

Uppenbarligen skulle lönestatistikens värde som underlag för avtalsförhandlingar väsentligt ökas, om den omlades så, att man kunde erhålla medeltal och fördel- ningstal för de individuella löneinkomsterna inom olika yrkes- och åldersgrupper. Ur förh-andlingsarbetet's synpunkt torde det i första hand vara angeläget att er- hålla dylika differentierade uppgifter om timförtjänsterna. För. den allmänna eko- nomiska och sociala politiken vore det även av värde att erhålla differentierade upp- gifter om de faktiska årsinkomsterna. Dessa önskemål kunna emellertid tillgodo- ses endast genom en betydande utvidgning av lönestatistiken.

I landsorganisationens skrivelse uttalas, att lönestatistiken bör innehålla uppgifter om de individuella lönevariationerna samt att materialet till en dylik statistik kun- de bestå av dels summariska uppgifter, avseende hela året, dels mera detaljerade uppgifter, avseende en kortare del av året. I skrivelsen anges dock icke, vilka slag av uppgifter som skulle tillhöra den ena och den andra kategorien. Det ifrågasättes även, att de mera summariska uppgifterna kunde grundas på kvartalsredovisning i stället för årsredovisning.

Enligt socialstyrelsens mening synes en statistik, som avser de individuella års— inkomsterna, lämpligen böra grundas på årliga uppgifter. Det skulle ligga närmast till hands att för en dylik statistik från resp. arbetsgivare inhämta samma inkomst- uppgifter som de, vilka varje år skola avlämnas till taxeringsmyndigheterna. Om dessa uppgifter kompletteras med upplysningar om vederbörande arbetares ålder, yrkesspecialitet och samm-anlagda arbetstid under året, skulle man kunna erhålla möjligheter ti-ll en differentierad statistik över de faktiska årsinkomster. som upp— burits vid de olika företagen. Denna statistik skulle i synnerhet bliva av värde för belysningen av de mera fast anställda arbetarnas årsinkomster. Med hänsyn till 'av- löningsperiodernas skiftande längd och förläggning, identifieringssvårigheter m. m. torde det icke vara ändamålsenligt att grunda en statistik över årslönerna på kvar- tals- eller månadsuppgifter.

Det skulle i princip vara möjligt att på grundval av sådana årliga uppgifter, som nyss nämnts, utarbeta en differentierad statistik även över timförtjänsterna. Emel- lertid skulle resultaten av en sådan bearbetning knappast få något praktiskt värde för förhandlingsarbetet. En individuellt differentierad timlönestatistik, som skall kunna utnyttjas i förhandlingsarbetet, måste nämligen för flertalet fack färdig- ställas senast under hösten samma år, som primäruppgifterna avse. En sådan sta— tistik måste följaktligen baseras på individuella uppgifter, som insamlas relativt tidigt under året och avse en kortare del av året, exempelvis ett kvartal, en månad eller en avlöningsperiod. Med hänsyn till de skiftande säsongförhållandena inom olika näringar kunde det måhända befinnas önskvärt att insamla primäruppgifter två gånger årligen, åtminstone för vissa utpräglade säsongbranscher.

Vidare må framhållas, att statistiken för att bli av värde i förhandlingsarbetet bör ge upplysning om timförtjänsterna dels vid tidlönsarbete, dels vid ackords- och över- tidsarbete. Härvid måste det beaktas, att ersättningen för ackordsarbete till stor del utbetalas i efterskott. .Denna omständighet medför komplicerade redovisningstek— niska problem, vilka måhända för sin lösning skulle kräv-a olika metoder för olika fack.

Om .t'imlönestatistiken omlägges på basis av individuella uppgifter enligt här an- tydda principer, torde det bli möjligt att slopa motsvarande delar av socialstyrel-

sens nuvarande årliga lönestatistik. Det Synes emellertid önskvärt att fullfölja de beräkningar av genomsnittliga timförtjänster (oavsett löneform) samt av industrins sysselsättningsvolym och lönebudget, som för närvarande utarbetas på grundval av lönestatistikens primäruppgifter. För detta ändamål skulle man behöva summa- riska uppgifter från varje företag beträffande utbetald lönesumma och antalet full- gjorda arbetstimmar. Dylika uppgifter torde vid en omläggning av lönestatistiken kunna inhämtas i samband med den ovan omtalade sysselsättningsstatistiken, vilken i så fall skulle kompletteras med uppgifter om den utbetalda lönesumman och an— talet fullgjorda arbetstimmar, inhämtade förslagsvis varje kvartal. Härigenom skulle man dels erhålla ett tillförlitligare mått på sysselsättningsvolymens förändringar, dels få möjlighet att snabbare än hittills beräkna den genomsnittliga lönenivåns för- I ändringar.

Om lönestatistiken skulle omläggas efter här skisserade riktlinjer, måste tydligen frågan om materialets omfattning upptagas till prövning, ävensom frågan om tvång eller frivillighet vid primäruppgifternas insamling.

Vid bedömandet av frågan, vilka löntagare som skola omfattas av den på indi- vidualuppgifter baserade statistiken, måste man mot varandra väga å ena sidan det praktiska intresset av snabba, tillförlitliga och fullständiga uppgifter, å andra sidan den betydande ökning av kostnaderna för materialets insamling och bearbet- ning, som skulle bli en konsekvens av den här diskuterade omläggningen av löne— statistiken. En övergång till individuell rapportering skulle sannolikt medföra en sådan ökning av uppgiftslämnarnas arbetsbörda, att de skäl, som hittills kunnat anföras för frivillig rapportering nämligen att denna i högre grad än en obliga- torisk rapport-ering skulle stimulera uppgiftslämnarnas intresse för korrekt redo- visning —— väsentligt försvagades. Vid frivillig rapportering bleve det en besvär- , lig uppgift att erhålla garantier för materialets kontinuitet och representativitet.

Vare sig man väljer tvångets eller frivillighetens väg, uppstår frågan, om samtliga företag inom vissa yrkesområden skola deltaga i rapporteringen eller huruvida visst urval av företag skall i-frågakomma. Vidare bör övervägas om de sålunda utvald-a företagen skola lämna löneuppgifter för samtliga arbetare eller blott för ett urval. Stor omsorg måste givetvis iakttagas vid fastställandet av urvalsprinciperna, särskilt beträffande den del av statistiken, som är avsedd att direkt utnyttjas i förhandlings- arbetet. Det är möjligt, att man för olika näringsgrenar kunde fastställa väsentligt olika normer beträffande såväl minsta företagsstorlek som urvalet av företag och arbetare.

I detta sammanhang må erinras om att den av arbetsgivar- och löntagarorganisa- tioner utarbetade lönestatistiken har väsentligt olika omfattning inom olika närings- grenar. Det kan ifrågasättas, om man icke vid en utbyggnad av den offentliga löne- statistiken borde taga hänsyn till denna omständighet, eventuellt på så sätt, att en på individualuppgifter baserad statistik i första hand införes på de områden, där en dylik statistik f. n. utarbetas genom arbetsmarknadsparternas försorg. Särskilt tänker man då på metall- och maskinindustrin, varest sedan lång tid tillbaka de- taljerad lönestatistik utarbetats både av Sveriges verkstadsförening och av Svenska metallindustriarbetareförbundet.

I landsorganisationens skrivelse uttalas önskemålet, att vid den ifrågasatta om- läggningen av lönestatistiken löneförhållandena för olika yrkesgrupper skola bli be- lysta. Härtill må anmärkas att —— vare sig man strävar till en differentierad sta- tistik för olika yrkesspecialiteter eller blott till en grövre uppdelning, exempelvis på »yrkesarbetare», »grovarbetare», »tempoarbetare» etc. _ det torde bli nödvändigt att för varje näringsgren utarbeta en standardiserad yrkesnomenklatur, vilket otvi- velaktigt i och för sig skulle bli en synnerligen omfattande och tidskrävande upp- gift.

Socialstyrelsen har med det ovan anförda velat belysa förutsättningarna för och konsekvenserna av en omläggning av den offentliga lönestatistiken i enlighet med de

i landsorganisationens skrivelse uttalade önskemålen. Otvivelaktigt är det av behovet påkallat, att frågan om en förbättring av den officiella lönestatistiken blir föremål för en ingående utredning. Härvid synes det lämpligt, att man undersöker de prak- tiska förutsättningarna för en utvidgning av lönestatistiken enligt alternativa linjer. Undersökningen synes icke böra begränsas till den i föreliggande skrivelse närmast diskuterade statistiken rörande löneförhållandena för arbetare inom industri, hant- verk etc. Den bör enligt styrelsens mening även belysa de frågor, som skulle uppstå vid en omläggning på basis av individuella uppgifter av lönestatistiken för förvalt- ningspersonal inom industri, hantverk etc., ävensom för yrkesgrupper, beträffande vilka man hittills nöjt sig med mera summariska uppgifter, såsom skogsarbetare, Vägarbetare m. fl. Det synes även vara av vikt, att man genom beräkningar av kost- naderna för en utvidgning av lönestatistiken enligt olika alternativ söker erhålla en fastare grund för bedömning av frågan, huruvida det praktiska värdet av en utvid- gad statistik svarar mot de ökade kostnaderna.

Socialstyrelsen vill föreslå, att den ifrågasatta utredningen uppdrages åt särskilda sakkunniga, bland vilka böra finnas representanter för socialstyrelsen samt för ar— betsmarknadens båda parter.

I skrivelse till chefen för socialdepartementet den 14 september 1944 an— förde tjänstemännens centralo-rganisation bl. a. följande:

Tjänstemännens Centralorganisation, som med stort intresse tagit del av Lands- organisationens framställning och Socialstyrelsens utlåtande, delar i huvudsak de synpunkter på frågan om en omläggning av den officiella lönestatistiken, som däri kommit till uttryck. Det är av största vikt, att den ifrågasatta utredningen göres så fullständig som möjligt och sålunda även kommer att omfatta lönestatistiken för för- valtningspersonal inom industri, handel etc. För tjänstemannagruppernas del är den officiella statistiken i många avseenden bristfällig och ur förhandlingssynpunkt av ringa värde. Den statistik som upplagts inom tjänstemannaorganisationerna fyller en stor uppgift för belysande av löneförhållandena bland skilda tjänstemannagrup- per. Denna statistik är så anpassad, att den kan tjäna som underlag för tjänsteman- naorganisationernas löneförhandlingar. Det vore emellertid önskvärt, att den offi- ciella lönestatistiken omlägges så, att den även ur tjänstemanuasynpunkt praktiskt kunde utnyttjas och i viss mån komplettera organisa-tionernas egen statistik, något som dess nuvarande form icke medger i större utsträckning.

Tjänstemännens anställningsförhållanden uppvisa sådana speciella karaktärsdrag. att statistiken för deras vidkommande måste uppläggas efter särskilda principer. Tjänstemannaorganisationernas erfarenheter och sakkunskap i vad gäller tjänste— männens speciella löneförhållanden böra följaktligen vara värdefulla vid en even- tuell omläggning av den officiella lönestatistiken. Det synes sålunda Tjänstemännens Centralorganisation vara önskvärt, att även tjänstemännen erhålla representation i den av Socialstyrelsen föreslagna sakkunnigutredningen.

Med stöd av vad som ovan anförts hemställer Tjänstemännens Centralorganisa— tion, att en utredning rörande den officiella lönestatistiken kommer till stånd samt att bland de sakkunniga måtte utses en representant för tjänstemännen på förslag av Tjänstemännens Centralorganisation.

I skrivelse 31 oktober 1944 till chefen för socialstyrelsen uttalade chefen för finansdepartementet:

Landsorganisationens framställning den 7 mars 1944 om utredning rörande vissa förbättringar i den officiella lönestatistiken, varöver socialstyrelsen avgivit yttrande den 4 maj, har varit föremål för överväganden inom social- och finansdepartemen- ten. Det har därvid ansetts tveksamt, huruvida underlag ännu föreligger för igång— sättandet av en offentlig utredning, som kan väntas leda fram till åsyftat resultat.

Innan en sådan utredning kommer till stånd, synes det sålunda önskvärt, att man har några utgångspunkter för bedömning av vilken administrativ apparat, som skul- le erfordras för de ifrågasatta förbättringarna, vilken storleksordning kostnaderna för ändamålet skulle ha, och vilka problem, som införandet av uppgiftstvång för ar— betsgivarna innefattar. Visst material för en sådan bedömning lär kunna erhållas genom samarbete med de hos arbetsmarknadsparterna anställda statistikerna.

Efter samråd med chefen för socialdepartementet får jag, med överlämnande av handlingarna i ärendet, anmoda socialstyrelsen att i samråd med arbetsmarknads- parternas statistiker verkställa en preliminär undersökning rörande nu angivna spörs- mål.

Med anledning härav utarbetades inom socialstyrelsen en diskussionspro- memoria, vari bl. a. anfördes, att en statistik, baserad på uppgifter om ar- betstid och löneinkomster för enskilda arbetare och differentierad efter yr— kesspecialiteter, åldersgrupper o. s. v., skulle ge säkrare hållpunkter för bedömningen av det relativa löneläget inom olika näringsgrenar än social- styrelsens nuvarande statistik över genomsnittsförtjänster för manliga, kvinn- liga och minderåriga arbetare. Under hänvisning till svårigheten att erhålla en rättvisande bild av de individuella lönevariationerna på grundval av pri- märuppgifter för en kort redovisningsperiod anfördes vidare, att de indi— viduella lönevariationerna inom olika yrkesgrupper, branscher etc. lämpli- gen kunde belysas genom löneräkningar, anordnade exempelvis vart femte år och baserade på primär-uppgifter avseende ett helt år. Genomförandet av en löneräkning sades förutsätta dels införande av uppgiftsskyldighet för de berörda arbetsgivarna, dels en viss standardisering av arbetstids— och lönebokföringen, vilken ävenledes borde vara obligatorisk. En dylik stan- dardisering ansågs utan alltför stora svårigheter kunna genomföras fr. o. m. ingången av år 1947, då den av 1944 års uppbördsberedning föreslagna upp- bördsreformen kunde förväntas träda i kraft. 1 promemorian diskuterades vidare en omläggning av socialstyrelsens summariska löne- och sysselsätt- ningsstatistik. Följande förslag framlades till diskussion:

1. Från och med den 1 januari 1947 åläggas arbetsgivare, tillhörande vissa. när- mare angivna kategorier, att veckovis resp. månatligen för var och en av sina ar- betare och anställda registrera arbetstid och löner å fastställda formulär; denna registrering skall anknytas till den lönebokföring, som blir påkallad genom den pla- nerade uppbördsreformen.

2. Under år 1947 insändas efter avslutningen av varje kvartal kopior eller utdrag av nyssnämnda formulär till socialstyrelsen för att utnyttjas vid en allmän löne— räkning. Vissa uppgifter i formulären kunna bearbetas med avseende på samtliga redovisade löntagare eller ett större urval (t. ex. 50 %), medan andra uppgifter endast behöva bearbetas för ett mera begränsat urval (t. ex. 10 %).

3. Från och med första kvartalet 1947 insändes varje kvartal till socialstyrelsen från vissa kategorier av arbetsgivare ett formulär av liknande typ som det, vilket för närvarande användes för den årliga lönestatistiken. Å detta formulär redovisas för vissa huvudgrupper av arbetstagare summor rörande arbetstid och löner, vilka framräknats med ledning av de ovan nämnda individuella uppgifterna.

4. Socialstyrelsens nuvarande årsstatistik beträffande löneförhållandena inom industri o. s. v. slopas, ävensom den nuvarande månatliga sysselsättningsstatistiken.

Med utgångspunkt från den här refererade diskussionspromemorian in- ledde socialstyrelsen överläggningar med representanter för svenska arbets- givareföreningen och vissa av dess yrkesförbund, landsorganisationen i Sve- rige och tjänstemännens centralorganisation. En sammanfattning av de syn- punkter, som framlades av arbetsgivarorganisationernas och landsorgani- sationens representanter, lämnades i socialstyrelsens utlåtande den 8 okto- ber 1945 (jfr sid. 17). Tjänstemännens centralorganisation uttal-ade i skri- velse till social-styrelsens utredningsbyvrå den 15 september 1945 följande:

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), som under hand beretts tillfälle taga del av en inom socialstyrelsen utarbetad diskussionspromemoria nr 1 av den 19 juli 1945 rörande dfrågasatt omläggning av styrelsens lönestatistik, får med anled- ning härav och efter samråd med statistikerna vid vissa anslutna förbund anföra föl— jande.

En förbättring av den officiella lönestatistiken är synnerligen önskvärd, såväl vad gäller de delar som avse arbetarna som de, vilka avse tjänstemännen. Styrelsens för- slag i detta syfte synes i första hand ha tagit sikte på statistiken över arbetarlöner- na, men TCO förutsätter, att de planerade reformerna skola avse bägge löntagar- kategorierna.

Först må uttalas, att tjänstemannaorganisationema icke föreställa sig, att den of- fentliga statistiken kan utvecklas därhän, att organisationernas egen statistik blir överflödig. För förhandlingsändamål skulle ändock under alla omständigheter mer detaljerade uppgifter krävas än som kunna tillhandahållas genom offentlig statistik. Tjänstemännen äro med sina differentierade löner i detta fall i en delvis annan si- tuation än arbetarna. Organisationerna äro ändock positivt intresserade för den of- fentliga statistiken över tjänstemannalönerna, dels emedan en sådan statistik är vår- defull ur allmänt sociala synpunkter och dels emedan den kan finna användning som komplement till och kontroll av organisationernas egen statistik.

För tjänstemännen har statistiken över årslöner helt naturligt det största intres- set. Det skulle sålunda ur vår synpunkt vara tillräckligt med en förbättring av den nuvarande årsstatistiken. Om lönestatistiken likväl med hänsyn till önskemålen från arbetarhåll anses böra ersättas med en kvartalsstatistik och med löneräkningar ut- förda med några års mellanrum (5 år enligt styrelsens förslag), har TCO intet att erinra häremot, under förutsättning dock att antingen kvartalsstatistiken göres så detaljerad, att man genom sammanslagning av kvartalsuppgifterna kan åstadkomma en tillfredsställande. årslönestatistik eller att löneräkningarna utföras icke alltför sällan och kompletteras med kvartals-(eller års-)statistik. I stället för 5 års mel- lanrum ser sig TCO i sistnämnda fall nödsakad yrka på väsentligt kortare interval- ler. Tills vidare synes lämpligt blott påyrka, att 1947 års löneräkning kommer till stånd. Sedan erfarenhet från denna vunnits, kan frågan om intervallerna och om kvartalsstatistikens beskaffenhet lättare bedömas.

TCO förutsätter, att varje omläggning av lönestatistiken sker på sådant sätt, att jämförbarhet mellan den nya och den hittillsvarande statistiken kan åvägabringas.

Följande önskemål om lönestatistikens beskaffenhet på speciella punkter, närmast vad angår privatanställda tjänstemän, kunna framföra-s.

Större hänsyn till materialets representativitet för olika näringsgrenar bör tagas. Det klientel, från vilket material till nuvarande statistik hämtas, förefaller vara myc- ket heterogent sammansatt. (Jfr artikel av dr Croner i »Handelstjänstemannen», 1943 nr 10.) Detta önskemål kan komma att öka i styrka, om den planerade kvar— talsstatistiken endast kommer att omfatta en del av nuvarande klientel.

Statistiken bör referera sig bl. a. till personalens levnadsälder, då denna för de privatanställda tjänstemännens del har stor betydelse för löneläget.

Differentieringen på tjänsteställning bör förfinas. Förslagsvis skulle materialet

kunna indelas i de tre grupperna tjänstemän i högre, mellan- och lägre grader. Hur en dylik indelning i praktiken skall genomföras, kan upplysas genom tjänstemanna— organisationerna. Dessutom bör den nuvarande gruppen »verkmästare och förmän» även delas upp på sina bägge delgrupp-er.

Det är önskvärt, att lönestatistiken för tjänstemän utvidgas att gälla även stats- och kommunalanställda. Vid jämförelser mellan skilda löntagarkategorier har TCO funnit det vara en stor brist, att med lönestatistiken jämförbara uppgifter saknats för nämnda kategorier. Man kan icke freda sig med att framhålla, att det är till- räckligt att ha tillgång till lönereglementen och tjänsteförteckningar. Genom för- ändringar i tjänstemannakårernas ålderssammansättning, vakanssättningen av befatt- ningar och tillkomsten av nya sådana ske ständigt förändringar i löneförhållandena, varom reglementen o. dyl. icke lämna upplysning. Härtill kommer, att ändringar ge- 5 nom löneregleringar åstadkomma förskjutningar i löneläget för olika tjänstemanna- grupper, om vars kvantitativa betydelse man utan verklig lönestatistik knappast kan bilda sig en korrekt föreställning. TCO står gärna till tjänst med synpunkter på de- taljerna i fråga om uppläggningen av ifrågavarande statistik. För tillfället torde det räcka med att konstatera, att materialinsamling och bearbetning kan förutses kom- ma att följa delvis andra linjer än i fråga om övrig lönestatistik.

TCO förutsätter, att det av socialstyrelsen föreslagna förbättrade materialet till lönestatistiken kommer att utnyttjas icke blott för beräkning av medeltal utan även av andra karakteristikor i materialet, framför allt mediantal, typtal och dispersion.

Slutligen må önskemålet fram-föras, att TCO bered-es tillfälle att ytterligare, t. ex. genom muntliga överläggningar med socialstyrelsens vederbörande tjänstemän, taga del av den mera utarbetade plan för den nya lönestatistiken, som närmast torde bö- ra upprättas.

Sedan överläggningarna med arbetsmarknadsorganisationernas represen- tanter slutförts, anförde socialstyrelsen i skrivelse till chefen för finansde- partementet den 8 oktober 1945 följande:

Socialstyrelsen anbefalldes genom Kungl. Maj:ts remiss den 10 mars 1944 att avgiva utlåtande över en framställning från landsorganisationen i Sverige angående förbättring av den offentliga lönestatistiken. Sedan socialstyrelsen den 4 maj 1944 avgivit begärt utlåtande, har statsrådet och chefen för finansdepartementet den 31 oktober 1944 anmodat styrelsen att i samråd med de hos arbetsmarknadsparterna anställda statistikerna verkställa en preliminär undersökning rörande vissa med en förbättring av lönestatistiken sammanhängande spörsmål. Med anledning härav har socialstyrelsen —— med utgångspunkt från bifogade »diskussionspromemoria nr 1» jämte bilagor —— haft överläggningar med representanter för svenska arbetsgivare- , föreningen och vissa av dess yrkesförbund, landsorganisationen i Sverige och tjänste- . männens centralorganisation. 5 Representanter för arbetsgivarorganisationerna ha bland annat anfört följande syn- ( punkter: Om en obligatorisk lönebokföring skall komma till stånd, bör man undvika | att fastställa stereotypa normer för densamma; hänsyn bör tagas till de skiftande I | )

förhållanden, som föranlett att för närvarande olika lönebokföringssystem tilläm- pas inom olika branscher. Behovet av en allmän löneräkning kan ifrågasättas. Om en dylik skall genomföras, kommer detta att medföra en betydande arbetsbörda för arbetsgivarna. Införandet av en enhetlig yrkesnomenklatur kommer att vålla stora svårigheter. Ur arbetsgivarnas synpunkt är det önskvärt, att man icke infordrar and- ra uppgifter än de, som äro nödvändiga för de statistiska undersökningarna. Den ifrågasatta omläggningen av socialstyrelsens summariska lönestatistik från nuvaran- de årsredovisning till kvartalsredovisning skulle sannolikt icke medföra fördelar, som uppvågde det ökade arbetet för uppgiftslämnarna. Arbetsgivareföreningens löne- statistik, som under åren 1922—1928 baserats på kvartalsuppgifter, omlades från

2—468661.

och med år 1929 till årsredovisning, sedan det befunnits, att kvartalsredovisningen varit behäftad med vissa brister. Jämförelser mellan lönemedeltal för samma kvar- tal under olika är kunna lätt bli missvisande med hänsyn till variationerna i tid- punkten för nya avtals ingående.

Av landsorganisationens representanter har bland annat anförts, att det ur för— handlingsarbetets synpunkt vore av vikt att varje år vid tiden för förhandlingar om nya kollektivavtal ha tillgång till en individuellt differentierad statistik. som avser löneförhållandena under den löpande avtalsperioden vid de företag, vilka beröras av förhandlingarna.

Tjänstemännens centralorganisation har i en skrivelse den 15 september 1915 an- fört vissa synpunkter i anslutning till diskussionspromemorian.

För egen del får socialstyrelsen anföra följande. I landsorganisationens skrivelse den 7 mars 1944 framhålles, att lönestatistiken har två uppgifter, nämligen dels att ge en sammanfattande bild av löneinkomsterna för arbetare av olika slag och av den allmänna löneutvecklingen och sålunda tjäna som informationsbas för den ekonomiska och sociala politiken, dels att tjäna såsom ma- terial vid förhandlingsarbetet mellan parterna på arbetsmarknaden. Båda dessa syn- punkter anföras av landsorganisationen som motivering för att en utvidgad löne- statistik bör innehålla uppgifter om de individuella löneolikheterna och sålunda åt- minstone delvis grundas på individualuppgifter. Med särskild hänsyn till förhand— lingsarbetet framställer landsorganisationen vidare önskemålet om en snabbare be— arbetning av primärmaterialet.

Enligt socialstyrelsens uppfattning skulle en på individuella uppgifter baserad lö- nestatistik vara av stort värde såväl ur den allmänna ekonomiska och sociala poli- tikens som ur förhandlingsarbetets synpunkt. Ur samma synpunkter framstår det även som önskvärt, att den allmänna lönenivåns utveckling kan belysas genom en summarisk lönestatistik, vars resultat kunna framläggas väsentligt snabbare än som för närvarande är fallet.

Frågan om lönestatistikens omläggning i här antydd riktning bör såsom soci- alstyrelsen i underdånig skrivelse den 4 maj 1944 föreslagit bli föremål för när- mare utredning av särskilda sakkunniga, bland vilka böra finnas representanter för social-styrelsen samt för arbetsmarknadens parter. I det följande anföras vissa synpunkter på denna fråga, vilka närmast avse lönestatistiken beträffande arbetare och förvaltningspersonal inom industri, hantverk, samfärdsel, handel, allmän tjänst o. dyl. Socialstyrelsen vill emellertid föreslå, att de sakkunniga även erhålla upp- drag att utreda behovet av och förutsättningarna för en utvidgad lönestatistik be- träffande sådana arbetsområden, för vilkas vidkommande andra undersökningsme- toder än de här diskuterade kunna befinnas påkallade; som exempel på dylika om- råden må nämnas jordbruk, skogsbruk, hotell- och restaurangrörelse, sjöfart och husligt arbete.

En statistik, baserad på primäruppgifter om arbetstid och löneinkomster för en- skild-a arbetare, skulle —— i motsats till socialstyrelsens nuvarande lönestatistik för andra näringsgrenar än jordbruket kunna ge en bild av »lönestrukturen» inom olika näringsgrenar. Den skulle sålunda kunna belysa de genomsnittliga timförtjäns— terna och spridningen i timförtjänster för olika yrkesspecialiteter, åldersgrupper o. s. v., förekomsten av och förtjänsterna vid tidlöns- och ackordsarbete för olika kategorier av arbetare m. 111. En sålunda differentierad statistik skulle ge säkrare hållpunkter för bedömningen av det relativa löneläget inom olika näringsgrenar än socialstyrelsens nuvarande statistik över genomsnittsförtjänsterna för manliga, kvinn- liga och minderåriga arbetare, vilken ej tar hänsyn till skiljaktigheterna mellan olika företag och näringsgrenar med avseende på arbetarpersonalens fördelning efter ål- der, yrkesutbildning etc. På grundval av primäruppgifter beträffande enskilda arbe- tare skulle det ävenledes vara möjligt att utarbeta en statistik över de arbetsför- tjänster, som under ett år uppburits hos en och samma arbetsgivare. På liknande

sätt kunde man med utgångspunkt från nominativa primäruppgifter åstadkomma en efter yrkesspecialitet, ålder m. m. differentierad statistik över års- eller månadslöner för förvaltningspersonal i enskild och allmän tjänst. Det må här påpekas, att ett primärmaterial av nyss antytt slag ej utan synnerligen tidskrävande identifierings- arbete lämpar sig för beräkningar angående de sammanlagda årsförtjänsterna för löntagare, som under ett år haft anställning hos flera arbetsgivare.

Om en statistik av här antytt slag skall kunna bli fullt tillförlitlig, är det ofrån- komligt, att den baseras på uppgiftsskyldighet .för de berörda arbetsgivarna samt att en viss obligatorisk standardisering av arbetsgivarnas lönebokföring kommer till stånd. Det sistnämnda skulle betyda, att vissa kategorier av arbetsgivare skulle ' åläggas att för var och en av sina löntagare regelmässigt bokföra utgjord arbetstid

och utbetalda löner enligt av statlig myndighet fastställda normer. ' En dylik standardisering av lönebokföringen torde kunna genomföras i samband med den av 1944 års upphördsberedning föreslagna uppbördsreformen; den bör i så fall utformas med hänsynstagande jämväl till de bokföringstekniska problem, som denna reform kan väntas aktualisera. Den obligatoriska lönebokföringen synes för arbetarpersonalens vidkommande böra avse dels antalet utgjorda arbetstimmar med fördelning på tidlönsarbete, ackordsarbete och övertidsarbete, dels utbetalda löner och övriga utgående förmåner med fördelning på tidlön, ackordslön, dyrtids- tillägg, övertidstillägg, tillägg för arbete å skift och för förskjuten arbetstid samt särskilda kontant- och naturaförmåner. I fråga om förvaltningspersonalen torde en mera summarisk bokföring av utgjord arbetstid och utbetalad avlöning kunna anses tillfyllest för lönestatistikens behov.

En efter här angivna riktlinjer genomförd standardisering av lönebokföringen be- höver sannolikt icke medföra någon väsentligt ökad arbetsbörda för flertalet större arbetsgivare, vilka redan nu torde ha genomfört en differentierad, för varje arbets- tagare upplagd bokföring av löner och arbetstid, dels för den offentliga och privata lönestatistikens behov, dels för uppfyllandet av arbetstidslagens och semesterlagens bestämmelser. Det synes dock önskvärt, att en undersökning av nuvarande praxis inom olika näringsgrenar företages, innan normer fastställas för en obligatorisk bok- föring av löner och arbetstid. Socialstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att den här ifrågasatta standardiseringen av löne- och arbetstidsbokföringen sanno— likt skulle betydligt förenkla genomförandet av olika statistiska undersökningar rö- rande sysselsättning och löneförhållanden.

Det föreligger otvivelaktigt vissa svårigheter att förena de båda uppgifter för löne— statistiken, som framhållits i landsorganisationens skrivelse den 7 mars 1944. Ur den allmänna ekonomiska och sociala politikens synpunkt är det önskvärt att er- hålla inbördes jämförbara uppgifter om löneförhållandena inom olika näringsgrenar, yrkes- och åldersgrupper m. rn. Ur förhandlingsarbetets synpunkt är det av vikt, att resultaten föreligga under samma år (eller avtalsperiod) som primäruppgifterna avse. Den i landsorganisationens skrivelse rekommenderade metoden att inhämta mera detaljerade uppgifter, avseende en kortare del av året, synes icke kunna ga- rantera, att man erhåller en tillräckligt rättvisande bild vare sig av de individuella löneolikheterna inom en och samma bransch eller av det relativa löneläget i olika branscher. Det är nämligen att märka, att timförtjänsten för en och samma arbetare under loppet av ett är ofta företer variationer, vilka betingas dels av växlande sä- songförhållanden, dels av individuella tillfälligheter. Om man beräknar genomsnittliga timförtjänster för grupper av arbetare inom olika branscher på basis av uppgifter för en kortare period, är det möjligt att genomsnittsförtjänsterna under denna tid inom en bransch ligga högre och i en annan bransch lägre än motsvarande årsge- nomsnitt. Storleken av dessa avvikelser kan endast bedömas, om man även har till— gång till motsvarande uppgifter för hela året. Den omständigheten, att de enskilda arbetarnas genomsnittliga timförtjänster under årets olika delar förete variationer kring motsvarande genomsnitt för hela året, kan vidare få till följd, att sprid-

ningen i de genomsnittliga timförtjänsterna ter sig annorlunda, om primäruppgif— tern-a avse en kortare period, än om de avse ett år. Slutligen må här framhållas de redovisningstekniska svårigheter, som betingas av att åtskilliga ackordsarbeten sträcka sig över längre tidsrymder och delvis betalas i efterskott. Det torde icke vara praktiskt genomförbart att för sådana arbeten åstadkomma en parallell bokföring av utbetalda avlöningsbelopp och den arbetstid, vartill dessa hänföra sig. Den standar- diserade bokföringen torde, i anslutning till gängse praxis, böra avse å ena sidan det antal arbetstimmar, som presterats per vecka, månad e. d., å andra sidan de löner, som faktiskt utbetalats vid de olika avlöningstillfällena. Under sådana förhållanden blir emellertid en viss osäkerhet ofrånkomlig vid beräkningen av genomsnittsför- tjänsterna vid ackordsarbete. Under varje redovisningsperiod utbetalas ackordslöner, som delvis avse arbete under en tidigare period, och samtidigt presteras arbete, som delvis avlönas först under en senare period. Denna sannolikt ofrånkomliga felkälla blir uppenbarligen allvarligare, ju kortare redovisningsperioden är. Beträffande så- dana branscher, där »långa ackord» spela en mera avsevärd roll, synes det knappast möjligt att erhålla tillförlitliga uppgifter om de genomsnittliga timförtjänsterna för enskilda arbetare och dessas spridning, försåvitt primäruppgifterna hänföra sig till en relativt kort period.

Med hänsyn till nyss anförda förhållanden synes det önskvärt, att en statistik, som avser att ge ingående kännedom om relationerna mellan löneförhållandena inom olika branscher, yrkesgrupper etc. samt om de individuella löneolikheterna, baseras på primäruppgifter avseende ett helt år. Dylika uppgifter skulle lämpligen kunna in— hämtas från vederbörande arbetsgivare, sedan den standardiserade löne- och arbets- tidsbokföringen tillämpats under ett år. Under förutsättning att den tidigare berörda uppbördsreformen genomföres fr. o. m. den 1 januari 1947, skulle sålunda primär— uppgifterna kunna erhållas för kalenderåret 1947. De skulle kunna utnyttjas för en allmän Iöneräkning —— vilken icke nödvändigtvis behöver omfatta samtliga företag i samtliga berörda näringsgrenar som skulle ge en översikt av lönestrukturen inom olika näringsgrenar.

Vid en dylik löneräkning synes det i första hand önskvärt att för arbetarpersona- lens vidkommande beräkna medeltal och spridningstal beträffande timförtjänsterna inom olika yrkes- och åldersgrupper. Materialet skulle även kunna utnyttjas för mot- svarande beräkningar rörande de årsinkomster, som de enskilda arbetarna uppbuni't hos en och samma arbetsgivare. Vad beträffar förvaltningspersonalen, synes bear- ? betningen böra avse årslöner eller eventuellt månadslöner för olika yrkes- och åldersgrupper. Det må framhållas, att varje beräkning av löneförhållandena för olika yrkesgrupper torde förutsätta en långt driven klassificering av primäruppgif— terna efter yrkesspecialiteter. Det synes därför naturligt, att, om en allmän löneräk- ning kommer till stånd, dess primärmaterial utnyttjas för en undersökning beträffan- de antalet löntagare, tillhörande olika yrkesspecialiteter. En dylik undersökning, vil- ken ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt skulle vara av betydande intresse, synes böra avse hela antalet redovisade löntagare, även om löneräkningen i vissa avseenden skulle baseras på ett representativt urval. Då det från landsorganisationens sida framhållits som ett viktigt önskemål att under förhandlingsarbetet ha tillgång till än- dividuellt differentierade statistiska uppgifter om löneförhållandena under den lö- pande avtalsperioden, vill socialstyrelsen framhålla, att detta önskemål, i varje fall beträffande branscher med ettåriga avtal, endast kan tillgodoses genom att man in- hämtar primäruppgifter för en kortare period relativt tidigt på året, vilka skynd- samt bearbetas, så att resultaten föreligga i god tid före årets utgång. Socialstyrelsen vill även framhålla, att ett effektivt genomförande av dylika årliga snabbundersök- ningar skulle kräva en stor personal med god utbildning samt ställa utomordentligt höga krav på arbetets organisation. Om dylika undersökningar skola komma till stånd, synas de i första hand böra begränsas till sådana arbetsområden, där med hänsyn till avtalssituationen praktiskt behov föreligger av snabb information. Det

bör i detta sammanhang framhållas, att uppgörelse om nya avtal icke alltid träffas före årsskiftet samt att det även i de fall, då så skett, tar en viss tid innan de nya avtalsbestämmelsernas verkningar på ackordsförtjänster m. m. hunnit tillfullo göra sig gällande; timförtjänsterna under årets första månader kunna följaktligen icke alltid betraktas som representativa för de under året (eller större delen av året) gäl- lande avtalen. Det synes därför lämpligast att för flertalet branscher basera här ifrågavarande statistik på primäruppgifter beträffande arbetstid och löner, avseende en period kring slutet av första kvartalet; om man skulle välja en redovisningsperiod längre fram på året, kan det befaras att svårigheterna att i tid .få fram hearbetnings— resultaten bli oöverkomliga. Beträffande sådana branscher, där »långa ackord» mera allmänt förekomma, torde redovisningen böra avse en längre period än i övriga branscher. Även för utpräglade säsongfack kan det ifrågasättas att välja annan redo- visningsperiod än för flertalet branscher.

Det synes önskvärt, att primäruppgifter till en dylik snabbstatistik första gången inhämtas under samma år som den ovan ifrågasatta löneräkningen skall avse. Här- igenom skulle man erhålla möjlighet att i efterhand bedöma, i vad mån de för en kortare tidsperiod beräknade individuella medelförtjänsterna systematiskt avvika från motsvarande genomsnitt under ett helt år. De sålunda vunna erfarenheterna skulle bli av betydelse för planläggningen av fortsatta snabbundersökningar.

Om man på nyss antytt sätt utvidgar lönestatistiken genom att anordna allmänna löneräkningar, baserade på årsuppgifter och återkommande med vissa års mellan- rum, samt årliga snabbundersökningar, baserade på individualuppgifter för en kor- tare period och begränsade till vissa ur förhandlingssynpunkt aktuella områden av näringslivet, kvarstår likväl behovet av en mera summarisk periodisk lönestatistik, som ger kännedom om den allmänna lönenivåns förskjutningar. Vill man erhålla sifferuppgifter om lönenivåns förskjutningar från ett år till ett annat, vilka kunna föreligga redan under det senare året, kan man tydligen icke använda sig av social- styrelsens nuvarande statistik för industri och angränsande verksamhetsområden, vilken grundar sig på summariska uppgifter om arbetstid och utbetalda löner under ett kalenderår. Detta syfte skulle däremot kunna uppnås, om man inhämtade i stort sett motsvarande uppgifter förslagsvis för varje kvartal. En dylik kvartalsstatistik torde även under normalare tider åtminstone delvis kunna ersätta socialstyrelsens nuvarande månatliga sysselsättningsstatistik; eventuellt kan det befinnas önskvärt att densamma kompletteras med vissa mera summaniska månatliga uppgifter om sys- selsättningen vid större företag. Av praktiska skäl torde kvartalsstatistiken böra in- skränkas till företag över en viss storleksgräns, exempelvis de företag, som för när— varande insända uppgifter till kommerskollegii industristatistik, ävensom motsva- rande grupper av företag inom andra näringsgrenar än industrin.

De riktlinjer för den ifrågasatta utvidgningen av lönestatistiken, som ovan disku- terats, kunna sammanfattas på följande sätt.

1. Från och med den 1 januari det år, då en reform av uppbördsväsendet enligt de av 1944 års uppbördsberedning föreslagna riktlinjerna träder i kraft, åläggas arbetsgivare, tillhörande vissa närmare angivna kategorier, att för var och en av sina arbetstagare regelmässigt bokföra arbetstid och löner enligt av statlig myndig- het fastställda normer.

2. Efter utgången av det år, då uppbördsreformen och den obligatoriska lönebok- föringen trätt i tillämpning, åläggas arbetsgivare, tillhörande vissa närmare bestäm- da näringsgrenar och storleksgrupper, att med lämpliga intervaller till socialstyrel- sen insända uppgifter om ålder, yrkesspecialitet, arbetstid och löner under året be- träffande var och en av de löntagare, som varit anställda under någon del av året. Dessa uppgifter läggas, till grund för allmänna löneräkningar, som skola belysa yr- kesstrukturen, förekomsten av olika löneformer, timförtjänster, årsinkomster m. m. inom olika näringsgrenar.

3. Arbetsgivarna inom vissa ur förhandlingssynpunkt aktuella näringsgrenar åläg-

gas att från och med nyssnämnt år till socialstyrelsen insända uppgifter rörande ålder, yrkesspecialitet, arbetstid och löner för var och en av sina arbetare under en kortare period relativt tidigt under året. På grundval av dessa uppgifter verkställas beräkningar angående timförtjänsterna för olika arbetargrupper, vilka kunna före- ligga nnder hösten samma år. Eventuellt verkställes sedermera en fortsatt bearbet- ning av materialet i syfte att möjliggöra jämförelser med resultaten av en allmän löneräkning för samma år.

4. Från och med första kvartalet under det år, som den första allmänna löneräk- ningen avser, åläggas vissa kategorier av arbetsgivare att kvartalsvis till socialsty- relsen insända summariska uppgifter om arbetstid och löner för olika grupper av löntagare å formulär av liknande typ som det, vilket för närvarande användes för styrelsens årliga statistik beträffande löneförhållandena inom industri och angrän- sande verksamhetsområden. Sistnämnda statistik torde i samband härmed kunna upphöra eller inskränkas till mera summariska beräkningar, baserade på de nyss nämnda kvartalsuppgifterna. Socialstyrelsens nuvarande månatliga sysselsättnings- statistik kan likaledes slopas eller förenklas. Om en utvidgning av lönestatistiken enligt ovan diskuterade riktlinjer skall kom- ma till stånd, bli långvariga förberedelser nödvändiga. Bland annat må fram- hållas nödvändigheten av att utarbeta en detaljerad yrkesnomenklatur, som kan läg- gas till grund för primäruppgifternas klassificering. Om en allmän löneräkning skall verkställas på grundval av uppgifter för år 1947, synes det önskvärt att ut— arbetandet av en dylik nomenklatur kan inledas i början av är 1946. Sedan den- samma fullbordats, torde man i början av år 1947 kunna förbereda den allmänna löneräkningen genom en allmän inventering av de yrkesbeteckningar, som före- komma vid de företag, vilka sedermera skola deltaga i löneräkningen. Det möter utomordentliga svårigheter att ens tillnärmelsevis beräkna kostnaderna för en utvidgning av statistiken enligt här antydda riktlinjer. Detta gäller i synner- het den för förhandlingsarbetet avsedda snabbstatistiken. En allmän löneräkning, avseende år 1947 och omfattande huvudparten av arbets- tagarna inom industri, hantverk, handel, bank- och försäkringsväsen, samfärdsel. allmän tjänst rn. m., torde kunna verkställas till en sammanlagd kostnad av 750 000 ' kronor, fördelad på minst tre budgetår med början budgetåret 1946/47. Under budgetåret 1944/45 uppgingo kostnaderna för socialstyrelsens årliga löne— statistik beträffande industri och angränsande verksamhetsområden till 35 000 kronor och kostnaderna för den månatliga sysselsättningsstatistiken till 30000 kronor. Om dessa grenar av styrelsens statistik utbytas mot en kvartalsvis utarbetad löne- och sysselsättningsstatistik, torde de sammanlagda kostnaderna för den sistnämnda kunna beräknas till omkring 85 000 kronor per år. Kostnaderna för en på kvartalsupp- gifterna baserad summarisk årlig lönestatistik kunna beräknas till 30000 kronor per år och kostnaderna för en kompletterande månatlig sysselsättningsstatistik till 10000 kronor per år. De sammanlagda kostnaderna för en summarisk löne- och sysselsättningsstatistik, omfattande samtliga de tre nyss nämnda serierna, skulle så- lunda uppgå till 125 000 kronor per år. Storleken av de ytterligare kostnader, som eventuellt skulle uppstå för en på individuella löneuppgifter baserad, för förhand- lingsarbetet avsedd snabbstatistik, bli helt beroende av de anspråk, som ställas på denna statistiks omfång och innehåll.

__.

_ Anm-.: m_— AAM—: r.- =g£mmwe4f.

KAP. 2

Direktiven för de sakkunnigas arbete

Då fråga om utredning angående förbättrad lönestatistik anmäldes i stats- råd den 18 januari 1946, anförde chefen för finansdepartementet följande:

Önskemål om förbättringar i den officiella löpande lönestatistiken beträffande ar- betar- och förvaltningspersonal inom industri och samfärdsel m. ni. ha framkommit i olika sammanhang. Denna statistik, som utarbetas inom socialstyrelsen, är grundad på frivilliga uppgifter från arbetsgivarna. I fråga om industriarbetarna m. fl. avse uppgifterna den totala lönesumman under året, antalet utgjorda arbetstimmar och medeltalet arbetare per avlöningstillfällc, allt med fördelning på män, kvinnor och minderåriga samt på tidlön, ackordslön, övertidslön och övriga förmåner. Olika bris- ter vidlåda den på detta material grundade statistiken, i främsta rummet att den ger en relativt ofullständig belysning av lönestrukturen inom den svenska industrin. För de större och medelstora företagen inom den egentliga industrin är materialet visserligen representativt, trots att uppgiftslämnandet varit grundat på frivillig över- enskommelse. I övrigt förekomma däremot betydande luckor. Viktigare är dock att denna statistik på grund av materialets natur icke kan lämna några uppgifter om löneförhållandena för skilda yrkesgrupper inom en och samma bransch eller över— huvud taget uppgifter om de individuella lönevariationerna inom branscherna. De . beräknade medelärslönerna för olika branscher —— vilka erhållas genom att löne- * summorna divideras med medeltalet arbetare per avlöningstillfälle utgöra icke heller några säkra mått på samtliga arbetares genomsnittliga ekonomiska standard utan återge närmast medelinkomsten från branschen för de arbetare, som varit sys- selsatta hela året vid respektive företag eller den del av året, då företagen varit i gång. SåSOm en brist har jämväl framhållits, att bearbetningen av materialet van— ligen medfört en sådan tidsutdräkt, att användbarheten av statistiken väsentligen minskats.

Frågan om en förbättring av denna lönestatistik har tidigare varit föremål för ut- redning. Efter uppdrag av Kungl. Maj:t den 9 november 1928 verkställde socialsty- relsen utredning i ämnet och framlade i oktober 1931 förslag om vissa förbättringar (SOU 1931: 32). Styrelsen förordade under hänvisning till kostnadsskäl, att den årliga statistiken även i fortsättningen skulle grundas på summariska uppgifter från företagen, därvid dock borde eftersträvas att erhålla en fördelning av arbetarna inom företagen på yrkesarbetare och grovarbetare, eventuellt även med en mellan- grupp av »tempoarbetare». Liksom tidigare borde den löpande statistiken komplet- teras genom vid särskilda tillfällen anordnade specialundersökningar, grundade på individuella löneuppgifter och åsyftande att belysa ålders— och yrkesgrupperingen m. rn. inom de olika arbetsområdena. Förslaget föranledde emellertid ingen åtgärd från statsmakternas sida.

I en den 7 mars 1944 dagtecknad framställning har landsorganisationen i Sverige upptagit frågan om en förbättring av ifrågavarande lönestatistik. Landsorganisatio- nen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte igångsätta en utredning i nämnda syfte under beak-tande av vissa i skrivelsen framhållna synpunkter och önskemål. I in- fordrat yttrande den 4 maj 1944 tillstyrkte socialstyrelsen förslaget om en utred- ning i åmnet. På basis av då föreliggande material för frågans bedömande ansåg jag

icke lämpligt att tillsätta en särskild sakkunnigutredning med representanter för arbetsmarknadens olika parter. Jag anmodade i stället socialstyrelsen att i samråd med de hos arbetsmarknadsparterna anställda sta-tistikerna verkställa en preliminär undersökning av vissa spörsmål av betydelse för den ifrågasatta förbättringen av lönestatistiken. Styrelsen har i skrivelse den 8 oktober 1945 lämnat en redovisning för detta uppdrag.

De av landsorganisationen framhållna önskemålen i fråga om lönestatistiken åsyf- tade dels att denna statistik för att kunna tjäna som grundval för den ekono- miska och sociala politiken skulle ge en bättre och säkrare upp-fattning om löne- inkomstern-a inom olika yrkes- och åldersgrupper och om den allmänna löneutveck- lingen, d e l s 0 c k s å att statistiken skulle erbjuda ett mera värdefullt material för förhandlingarna på arbetsmarknaden. För tillgodoseende av båda syftena vore det enligt landsorganisationens uppfattning erforderligt, att statistiken, åtminstone del- vis, byggde på individuella löneuppgifter och dessutom bearbetades väsentligt snab- bare än för närvarande.

Socialstyrelsen har för sin del från dessa utgångspunkter framhållit, att det i så fall torde vara nödvändigt, att en obligatorisk uppgiftsskyldighet för arbetsgivarna och en viss standardisering av företagens lönebokföring genomfördes. En sådan standardisering har styrelsen ansett kunna ske i samband med uppbördsreformens genomförande utan att detta skulle behöva medföra någon väsentligt ökad arbets- börda för flertalet större arbetsgivare. För att tillgodose de båda förut angivna önske- målen i fråga om lönestatistiken har socialstyrelsen tänkt sig, att man skulle vidga denna statistik till att bland annat omfatta allmänna löneräkningar, baserade på individuella årslöneuppgifter och återkommande med vissa års mellanrum, och dessutom årliga snabbundersökningar, grundade på mot-svarande uppgifter för kor— tare perioder och avseende mera begränsade områden av näringslivet, vilka vore aktuella ur förhandlingssynpunkt.

Genom den av socialstyrelsen framlagda undersökningen synes mig ha erhållits en utgångspunkt för igångsättande av en utredning i ämnet. Vid utredningen bör i främsta rummet prövas, huruvida de av socialstyrelsen preliminärt angivna rikt- linjerna för lönestatistikens utveckling tillgodose de anspråk, som böra ställas på lönestatistiken, och kunna realiseras inom en rimlig kostn—adsram. Måhända kunna även andra vägar ifrågakomma för att åstadkomma den önskvärda förbättringen av lönestatistiken. Vid bedömandet av den rimliga kostnadsramen bör beaktas, i vad mån utbyggnaden av den statliga lönestatistiken kan förväntas medföra en begräns- ning av den statistik, som fackorganisationerna på arbetsmarknaden för närvarande upprätta var för sig. I samband härmed bör prövas, i vad mån en sådan utbyggnad även möjliggör begränsningar i avseende å annan statistik beträffande inkomster, som för närvarande utarbetas.

Genomförandet av en sådan utvidgning av lönestatistiken, som socialstyrelsen skisserat, innefattar ett flertal olika problem, till vilka utredningen måste ta ställ- ning. Särskild uppmärksamhet kräver frågan om arbetsgivarnas medverkan vid upp- giftslämnandet. Beträffande detta spörsmål bör samråd äga rum med de utrednings- män, som chefen för justitiedepartementet den 31 december 1945 bemyndigats till- kalla för att verkställa en förberedande utredning om ökad offentlig redovisning av företagens ekonomiska förhållanden.

Även lönestatistiken beträffande förvaltningspersonalen inom industri och sam- färdsel m. rn. torde vid utredningen böra bli föremål för en närmare översyn och de särskilda problem, som en förbättring av denna statistik innefattar, ägnas upp- märksamhet.

Strävandena att koordinera den nordiska lönestatistiken böra vid utredningen beak— tas och kontakt i sinom tid tagas med den expertkommitté för ändamålet, som pla- nerades vid det nordiska socialminis-termötet i Köpenhamn i september 1945, dock utan att detta samarbete i högre grad må fördröja framläggandet av utredningens arbetsresultat.

KAP. 3

De sakkunnigas utredningsarbete

Enligt de av chefen för finansdepartementet givna direktiven borde vid bedömandet av den rimliga kostnadsramen för en utvidgad lönestatistik be— aktas, i vad mån ett utbyggande av den statliga lönestatistiken kunde för- väntas medföra en begränsning av den statistik, som fackorganisationerna på arbetsmarknaden för närvarande upprätta var för sig. De sakkunniga beslöto därför att som ett första led i sitt arbete verkställa en undersökning beträffande omfattningen av denna privata lönestatistik. I samband härmed befanns det ändamålsenligt att bereda arbetsmarknadens partsorganisatio- ner tillfälle att meddela de sakkunniga sina synpunkter på frågan om löne— statistikens reformering. Den 1 mars 1946 utsändes till 72 arbetsgivarorga- nisationer och 84 löntagarorganisationer en skrivelse, vari organisationerna anmodades dels att meddela sina synpunkter och önskemål beträffande en eventuell omläggning av den offentliga lönestatistiken, dels att, för den hän- delse lönestatistik utarbetades inom organisationen, insända en redogörelse beträffande denna statistik.

Skrivelsen har besvarats av svenska arbetsgivareföreningen och 45 av dess yrkesförbund, 20 andra arbetsgivarorg-anisationer, 27 till landsorganisatio- nen anslutna fackförbund och 15 till tjänstemännens centralorganisation an- slutna organisationer. Vid utarbetandet av den i kap. 4 ingående redogörelsen för arbetsmarknadsorganisationernas lönestatistik ha de sakkunniga utnytt- jat de inkomna svaren jämte kompletterande upplysningar, som inhämtat-s från vissa organisationer. En redogörelse för de olika organisationernas önske- mål beträffande den offentliga lönestatistiken lämnas i kap. 7.

De sakkunniga ha från statliga myndigheter inhämtat upplysningar om den offentliga lönestatistikens organisation och omfattning, vilka återgivas i kap. 4. I kap. 5 lämnas en redogörelse för den offentliga lönestatistiken i Danmark, Finland och Norge.

De sakkunniga ha för sitt arbete funnit det angeläget att förskaffa sig närmare kännedom om den ordning, som för närvarande tillämpas i fråga om bokföringen av löner och arbetstid inom olika näringsgrenar. I detta syfte utsändes den 1 mars 1946 en skrivelse till 72 arbetsgivarorganisationer, vilka anmodades att tillhan-dagä de sakkunniga med uppgifter beträffande om- fattningen av och formerna för »den nuvarande bokföringen av löner och arbetstid inom företag i Eder bransch dels beträffande arbetare, dels beträf-

fande tjänstemän». Svar på denna skrivelse ha inkommit från 65 arbetsgi— varorganisationer. Dessa svar ha kompletterats genom muntliga upplys- ningar, delvis inhämtade genom socialstyrelsens utredningsbyrå, vilken i samband härmed även verkställt en undersökning beträffande förekomsten av långvarigare ackordsarbeten inom industrin. Resultaten av här berörda undersökningar återgivas i kap. 6.

Med utgångspunkt från de upplysningar, som sålunda inhämtats rörande bokföringen av löner och arbetstid inom olika områden, ha de sakkunniga dryftat den i socialstyrelsens utlåtande den 8 oktober 1945 berörda frågan om en obligatorisk standardisering av löne- och arbetstidsbokföringen (jfr sid. 19). Som resultat av överläggningarna i denna fråga ingingo de sak- kunniga den 26 april 1946 till Konungen med en framställning av följande lydelse:

I utlåtande den 8 oktober 1945 i anledning av landsorganisationens i Sverige fram- ställning om förbättring av den offentliga lönestatistiken har socialstyrelsen uttalat, att om en statistik, som avser löneinkomsterna för enskilda löntagare, skall kunna bli fullt tillförlitlig, det är ofrånkomligt, att densamma baseras på uppgiftsskyldig- het för de berörda arbetsgivarna samt att en viss obligatorisk standardisering av arbetsgivarnas lönebokföring kommer till stånd. Det sistnämnda skulle betyda, att vissa kategorier av arbetsgivare skulle åläggas att för var och en av sina löntagare regelmässigt bokföra utgjord arbetstid och utbetalda löner enligt av statlig myn- dighet fastställda normer.

1946 års lönestatistiksakkunniga skola enligt sina direktiv bland annat pröva, hu- ruvida de av socialstyrelsen i nyssnämnda skrivelse preliminärt angivna riktlinjerna för lönestatistikens utveckling tillgodose de anspråk, som böra ställas på densamma.

Lönestatistiksakkunniga ha från ett antal arbetsgivarorganisationer inhämtat upp- lysningar om nuvarande praxis beträffande bokföringen av löner och arbetstid inom olika näringsgrenar. Den sålunda verkställda undersökningen har givit vid handen, att synnerligen skiftande metoder tillämpas för nämnda bokföring vid olika företag och för olika kategorier av löntagare. Vid större industriföretag synes det vara van- ligt, att specificerade uppgifter beträffande löner och arbetstid m. m. successivt på- föras ett särskilt avlöningskort för varje enskild arbetare; dessa avlöningskort tjänst- göra i åtskilliga fall även som övertidsjournaler och användas för beräkningen av intjänta semesterförmåner. Vid åtskilliga smärre företag torde vid varje avlönings- tillfälle motsvarande uppgifter för samtliga arbetare noteras på avlöningslistor, men icke på individuella avlöningskort. Inom vissa branscher och för vissa personalkate— gorier, särskilt sådana vilkas arbetstid ej är föremål för laglig reglering, torde bok- föring av arbetstiden förekomma mera sällan eller icke all-s.

Lönestatistiksakkunniga ha ännu icke tagit ståndpunkt till frågan, huruvida den offentliga lönestatistiken bör grundas på skyldighet för de berörda arbetsgivarna att redovisa löner och arbetstid för enskilda löntagare. Vare sig en dylik uppgiftsskyl- dighet införes eller uppgifter till lönestatistiken som hittills inhämtas på frivillig- hetens väg, torde det emellertid bli nödvändigt för vederbörande kategorier av arbets- givare watt hava sin lönebokföring så ordnad, att statistiska uppgifter vid behov kun- na erhållas icke blott om den totala lönesumma, som utbetalats till den enskilde löntagaren, utan även om dess beståndsdelar, t. ex. beträffande industriarbetare tid- lön, ackordslön, tillägg för övertidsarbete och skiftarbete, dyrtidstillägg, särskilda förmåner m. m. och beträffande förvaltningspersonal grundlön, dyrtidstillägg, sär- skilda förmåner m. m. I fråga om de kategorier av löntagare, vilkas arbetstid är föremål för laglig reglering eller vilkas löner helt eller delvis beräknas med ut- gångspunkt från antalet arbetstimmar, torde det även bli nödvändigt att bokföra

den arbetstid, som svarar mot de olika beståndsdelarna av lönen, såsom antalet ar— betstimmar vid tidlönsarbete och ackordsarbete å ordinarie tid, övertidsarbete, skift- arbete m. m. Beträffande de löntagarkategorier, för vilka en dylik arbetstidsbokföring med hänsyn till lönesystemets konstruktion icke rimligen kan komma i fråga, böra arbetsgivarna som regel ha möjlighet att lämna uppgift om det antal arbetsdagar, vartill den redovisade lönen hänför sig.

Det är tydligt, att statistiska uppgifter av här antytt slag skulle kunna erhållas med utgångspunkt från avlöningslistor, å vilka för varje löntagare antecknats de olika beståndsdelarna av de utbetalda lönerna samt med ovan anförda undantag _ de olika beståndsdelarna av den utgjorda arbetstiden. Skulle det emellertid bli fråga om att ålägga vissa arbetsgivare att redovisa dylika uppgifter avseende ett helt år eller annan längre tidsperiod, torde uppgiftslämnandet väsentligt underlät- tas, om motsvarande uppgifter för de olika avlöningsperioderna finnas samman- förda på ett avlöningskort för varje löntagare. Detta synes dock ej vara ett till- räckligt skäl att i samband med ett eventuellt åläggande att lämna uppgifter till den offentliga lönestatistiken utfärda bindande föreskrifter om det tekniska ordnandet av företagens löne- och arbetstidsbokföring.

I detta sammanhang vilja lönestatistiksakkunniga erinra om att enligt 98 5 upp- bördsförordningen den 31 december 1945 arbetsgivare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall hava sin bokföring så ordnad, att därav framgå arbets- tagarens namn, utbetald lön samt löneavdrags belopp; enligt 112 & skola de när- mare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av förordningen, meddelas av Kungl. Maj:t.

Det kan förutses, att arbetsgivare, vilka genomfört eller ha för avsikt att genom- föra en individualiserad bokföring av löner och arbetstid, komma att anpassa upp- ställningen av de för ifrågavarande bokföring avsedda formulären efter de tillämp- ningsföreskrifter, som komma att utfärdas beträffande den i uppbördsförordningen föreskrivna lönebokföringen. Det synes önskvärt, att dessa formulär så vitt möjligt utformas under hänsynstagande jämväl till den offentliga lönestatistikens behov. Vare sig denna statistik framdeles kommer att grundas på uppgiftstvång eller på frivilliga uppgifter och vare sig primärmaterialet kommer att avse löneförhållandena för enskilda löntagare eller för grupper av löntagare, synes det, därest den officiella lönestatistiken skall kunna fylla de krav som ställas å densamma, ofrånkomligt att uppgifter inhämtas beträffande olika beståndsdelar av löner och arbetstid. Vad sär- skilt angår de grupper av arbetare inom industri och hantverk, handel och sam- färdsel, vilka för närvarande beröras av socialstyrelsens lönestatistik, synes det önskvärt att den individuella bokföringen av löner och arbetstid i största möjliga utsträckning ansluter sig till de frågeformulär, vilka användas för denna statistik och varav ett exemplar bifogas.

Under hänvisning till det ovan anförda få 1946 års lönestatistiksakkunniga hem- ställa, att Kungl. Maj:t vid utfärdande av tillämpningsföreskrifter till uppbördsför- ordningen ville i samband med bestämmelserna om den av uppbördsreformen be- tingade lönebokföringen meddela anvisningar till arbetsgivare, som enligt lag äro skyldiga föra handelsböcker, att i syfte att möjliggöra avlämnande av sådana uppgifter, 'som kunna komma att erfordras för den offentliga lönestatistiken — i den mån så kan ske ordna sin bokföring av löner och arbetstid på sådant sätt, att för varje enskild löntagare kunna erhållas uppgifter för varje särskild avlönings- period beträffande lönens och arbetstidens olika beståndsdelar.

Ovannämnda framställning är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts pröv- ning.

I enlighet med de av chefen för finansdepartementet givna direktiven ha de sakkunniga haft överläggningar med de utredningsmän, som chefen för

justitiedepartementet den 31 december 1945 tillkallat för att verkställa en förberedande utredning om ökad offentlig redovisning av företagens ekono- miska förhållanden (jfr sid. 76).

De sakkunniga ha med utgångspunkt från verkställda undersökningar och inhämtade yttranden diskuterat behovet av och formerna för en utvidgning av den offentliga lönestatistiken, ävensom härmed förknippade organisa- toriska spörsmål. Härvid har förutsatts, att den offentliga lönestatistiken jämväl framdeles skall i huvudsak handhavas av socialstyrelsen samt att detaljerade planer beträffande denna statistiks omfattning och utformning skola utarbetas av socialstyrelsen i samråd med arbetsmarknadens parts- organisationer.

Den nordiska expertkommittén för samordning av lönestatistiken har in- formerats om de sakkunnigas arbete (jfr, sid. 50).

KAP. 4

Den offentliga och privata lönestatistiken i Sverige

I detta kapitel lämnas en översikt av de regelbundet återkommande löne- statistiska undersökningar, som verkställas av offentliga organ samt av ar- betsmarknadens intresseorganisationer. Vid sidan av denna statistik ha myn- digheter och organisationer tid' efter annan utfört engångsundersökningar beträffande löneförhållandena inom olika arbetsområden. Sistnämnda under- sökningar upptagas ej här till behandling.

A. Socialstyrelsens statistik

Socialstyrelsen verkställer årligen statistiska undersökningar beträffande löneförhållandena för arbetare inom jordbruk, trädgårdsodling och skogs- bruk, för vägarbetare samt för arbetstagare inom industri och hantverk, han- del och transportväsen, allmän tjänst m. m. Dessutom inhämtas årligen ge- nom de offentliga arbetsförmedlingarna vissa uppgifter om löneförhållan— dena för sjöfolk, hotell- och restaurangpersonal samt hembiträden. Resulta— ten av dessa undersökningar publiceras årligen i Lönestatistisk årsbok. För- han-dsresultat publiceras även i Sociala meddelanden.

Lantarbetare. Enligt kungl. kungörelsen den 8 oktober 1937 angående upp- gifter till lantarbetarstatistiken skola hushållningssällskapen från omkring en tjugondel av samtliga brukningsdelar med mer än 10 hektar åker årligen anskaffa uppgifter angående där anställda jordbruksarbetares arbetstid och arbetslön. Vederbörande jordbrukare skola före den 15 november insända dylika uppgifter till hushållningssällskapen, vilka efter granskning och er- forderlig komplettering vidarebefordra dem till socialstyrelsen.

På de frågeformulär, som användes före år 1946, funnes tre avdelningar, nämligen en för statavlönade arbetare och arbetare med kost och logi, en för övriga såväl fast som tillfälligt anställda arbetare (arbetare med enbart kontant lön, med fri bostad, med livsförnödenheter, med fri kost etc.) samt en för brukarna själva och deras familjemedlemmar. I de båda förstnämnda avdelningarna efterfrågades namn, ålder, civilstånd, yrkesspecialitet, antal under året utgjorda arbetstimmar och dagsverken samt den under året upp- burna lönen med fördelning på kontantlön och naturaföi'måner. I den sist- nämnda avdelningen begärdes för sådana brukare och deras familjemedlem- mar, som själva deltagit i jordbruksarbetet, uppgifter om familjeställning, ålder och antal utgjorda dagsverken. För tillfälliga arbetare, som gjort mind-

re än 50 dagsverken på gården, behövde uppgift lämnas endast rörande an- tal arbetare, summa dagsverken och summa avlöning, helst med fördelning på män, kvinnor och barn. Dessutom efterfrågades egendomens storlek och förekomsten av kollektivavtal.

År 1946, då statsystemet avskaffats vi-d de av kollektivavtal berörda går— darna, ändrades frågeformulärets uppställning, Enligt det nya formuläret, som återges å sid. 105, skall för varje under redovisningsåret eller del där— av anställd arbetare sålunda även för tillfälligt anställda arbetare läm- nas uppgift om nanm, ålder, civilstånd, yrkesspecialitet, antal utgjorda ar- betstimmar och dagsverken samt kontantlön och naturaförmåner. Beträffan- de brukaren och dennes familjemedlemmar skola lämnas mera specificerade uppgifter än tidigare.

År 1945 erhöll socialstyrelsen genom hushållningssällskapens förmedling uppgifter från inalles 3415 brukningsdelar. Vid granskningen uteslötos av olika anledningar 92 formulär. Primärmaterialet till 1945 års lantarbetar- statistik utgjordes följaktligen av uppgifter från 3 323 brukningsdelar med 28 141 anställda arbetare. Uppgifterna avsågo år 1945 eller det bokförings- eller tjänsteår, som närmast sammanföll därmed (i regel 1 november 1944 ——31 oktober 1945). Den statistiska bearbetningen av materialet har utförts enligt hålkortsmetoden.

Preliminära redogörelser för den årliga lantarbetarstatistilzens resultat ha offentliggjorts i Sociala meddelanden, i regel under maj eller juni månad.

Lantarbetarstatistikens representativitet kan belysas genom jämförelser med den offentliga jordbruks- och befolkningsstatistiken (jfr Lönestatistisk årsbok 1944, sid. 13).

Hela antalet redovisade bmkningsdelar utgjorde år 1945 08 0/0 av hela antalet brukningsdelar med över 026 hektar åker i riket och 34 0/0 av hela antalet brukningsdelar med minst 10 hektar åker enligt 1937 års jordbruks- räkning. Motsvarande relationstal voro för södra och mellersta Sveriges slätt- bygder resp. 13 och 31 0/0, för södra och mellersta Sveriges skogs- och dal- bygder 07 och 40 0/0 samt för norra Sverige 02 och 38 0/0. I fråga om bruk— ningsdelar av sådan storlek, att de kunna beräknas sysselsätta lejd arbets- kraft i någon större utsträckning, överensstämmer de redovisade egendomar- nas geografiska fördelning tämligen väl med den faktiska fördelningen en- ligt 1937 års jordbruksräkning.

Undersökningens representativitet för jordbruk av olika storlekar belyses av nedanstående tablå:

Brukningsdelar med en åkerareal (i ha) av

Redovrsade bruknmgsdelar 1 % av intill 20 20i49 50w99 0. (151330er såg:- totala antalet brukningsdelar med över 025 ha åker enligt 1937 års jord- bruksräkning .................... 02 4-9 143 20's O's totala antalet brukningsdelar med minst 10 ha åker enligt 1937 års jordbruks- räkning .......................... 1'1 4'9 143 205 3'4

Man finner, att undersökningen företrädesvis är representativ för de större jordbruken. Ehuru antalet redovisade brukningsdelar ej uppgick till fullt en procent av samtliga, utgjorde till följd av de större gårdarnas stora över- representation i undersökningen deras sammanlagda åkerareal 49 0/0 av hela åkerarealen enligt jordbruksräkningen.

Till 1945 års undersökning redovisades inalles 28141 arbetare, varav 14 495 mera fast anställda, för vilka nominativa uppgifter lämnats. Social- styrelsen beräknar, att undersökningen omfattar cirka 19 0/0 av det faktiska antalet jordbruksarbetare på brukningsdelar med minst 10 hektar åker en- ligt 1940 års folkräkning. De redovisade arbetarnas fördelning på olika landsdelar svarar tämligen väl mot motsvarande fördelning enligt 1940 års folkräkning. Överensstämmelsen blir emellertid betydligt sämre, om jämfö- relsen inskränkes till enbart de mera fast anställda arbetarna, för vilka in- dividuella primäruppgifter föreligga. Antalet redovisade manliga lantarbe- tare utgjorde 24 0/0 av samtliga manliga arbetare å egendomar om minst 10 hektar åker enligt 1940 års folkräkning; för egendomar med en åkerareal av 10—49 hektar var motsvarande relationstal 16 0/0 och för egendomar med minst 50 hektar åker 33 0/0. Vad beträffar manliga arbetare, för vilka nominativa uppgifter föreligga, voro relationstalen resp. 13, 7 och 21 0/0.

Den omständigheten, att de större gårdarna äro överrepresenterade i lant- arbetarstatistiken, kan förmodas sammanhänga med att de större gårdarna i allmänhet torde ha en bättre ordnad bokföring av löner och arbetstid. Med hänsyn till denna ojämna representativitet har man skäl att antaga, att lantarbetarstatistiken icke ger en fullt rättvisande bild av yrkesstrukturen och löneförhållandena inom det medelstora och mindre jordbruket.

Vid den statistiska bearbetningen ha de redovisade lantarbetarna fördelats efter kön, ålder, yrkesspecialitet, lön, jordbruksområden, egendomarnas stor- lek, förekomsten av kollektivavtal m. m. Beträffande samtliga fast anställda arbetare beräknas medeltal för löneinkomsten per timme och dag samt för antalet arbetstimmar under året och per dag, ävensom spridningstal för an- talet arbetstimmar under året. Vidare beräknas medeltal och spridningstal för årslönerna beträffande arbetare med minst 250 arbetsdagar under året. Fr. 0. m. är 1945 redovisas dessutom spridningstal för timlönerna. I fråga om tillfälliga arbetare (med mindre än 50 dagsverken under året) beräknas medeltal för dagsförtjänsten.

Fr. o. m. är 1941 har socialstyrelsen på grundval av uppgifter från egen- domar, som redovisats i statistiken två på varandra följande år, verkställt vissa approximativa beräkningar rörande förändringarna i arbetskraftåt— gången per år och 100 hektar åker, sysselsättningsvolym och lönebudget inom det svenska jordbruket (jfr Lönestatistisk årsbok 1944, sid". 47).

Trädgårdsarbetare. Socialstyrelsen verkställer sedan 1938 årligen under- sökningar angående löne- och arbetstidsförhållandena för arbetare inom den yrkesmässiga trädgårdsodlingen.

Primärmaterialet inhämtas genom utsändande av frågeformulär till ve- derbörande arbetsgivare (se sid. 107). För varje enskild arbetare efterfrågas

namn, ålder, yrkesspecialitet, antal arbetstimmar och dagsverken under året samt den kontanta lönen och naturaförmånernas värde under året. För arbe- tare, som under redovisningsåret gjort mindre än 50 dagsverken hos veder- börande arbetsgivare, ha dock hittills uppgifter lämnats endast rörande an— tal arbetare, summa dagsverken och summa avlöning med fördelning på män, kvinnor och barn. Socialstyrelsen har emellertid för avsikt att fr. o. m. är 1947 inhämta nominativa uppgifter även beträffande dylik tillfällig ar— betskraft.

I mars 1946 utsändes frågeformulär till 1 155 trädgårdsodlare. Av dessa insände sedermera 720 bearbetningsbara uppgifter. Sammanlagt redovisades 6661 arbetare. Individuella löneuppgifter erhöllos för 3396 mera fast an- ställda arbetare. Undersökningen omfattar ungefär en sjundedel av samtliga trädgårdsföretag och nära hälften av samtliga trädgårdsarbetare enligt 1940 års folkräkning (jfr Lönestatistisk årsbok 1944, sid. 53). De större träd- gårdsföretagen äro sålunda bättre företrädda än de mindre.

Vid den statistiska bearbetningen ha de redovisade arbetarna fördelats efter kön, ålder, yrkesspecialitet, ortsgrupper, företagens storlek och specia- litet, avtalsförhållanden m. ut. För samtliga fast anställda arbetare ha be- räknat-s medeltal för löneinkomsten per timme och dag, ävensom spridnings- tal för timförtjänsterna. Beträffande arbetare med minst 250 dagsverken under året redovisas medeltal och spridningstal för årslönerna. Vidare verkställas beräkningar angående de fast anställda arbetarnas fördelning efter antalet arbetstimmar under året samt det genomsnittliga antalet arbetstimmar un- der året och per dag. I fråga om tillfälliga arbetare beräknas medeltal för dagsförtjänsterna. På grundval av uppgifter från företag, som redovisats i statistiken två på varandra följande år, ha sedan 1941 uträknats indextal beträffande arbetarantal, antal utgjorda dagsverken och utbetald lönesumma.

Preliminära resultat av undersökningarna redovisas i Sociala meddelan- den, i regel under oktober månad.

Skogsarbetare. Sedan vintern 1917/ 18 har socialstyrelsen årligen från jäg- mästarna i reviren inhämtat vissa uppgifter om avlöningsförhållandena in- om skogsbruket enligt ett särskilt formulär (se sid. 109). Uppgifterna, som under senare åJI' insamlats i augusti efter drivningarnas slutlikvidering, avse dels de normala dagsförtjänsterna för huggare och körare (häst och karl), dels vissa lokala ackordspriser för huggning. På grundval av dessa uppgif- ter, vilka närmast torde avse förtjänsterna vid arbete i kronoparkema, be- räkna-s medeltal för dagsförtjänster och ackordspriser. Undersökningarnas preliminära resultat publiceras i Sociala meddelanden, i regel under oktober månad.

Vägarbetare. Socialstyrelsen inhämtade under åren 1927—1943 från väg- styrelser och vägentreprenörer årliga uppgifter om vägarbetarnas löneför- hållanden. Efter det allmänna vägväsendets förstatligande fr. o. m. år 1944 ha motsvarande uppgifter inhämtats från vägförvaltningarna i länen.

På frågeformuläret (se sid. 110) begäras vissa uppgifter för samtliga grup- per av anställda, vilka uppdelas efter yrkesspecialiteter. För varje yrkes-

grupp skall redovisas antal anställda i början av januari och i början av juli, antal 'utgjorda dagsverken och arbetstimmar under tiden 1 januari—30 juni och den för samma tid utbetalda lönesumman. För grovarbetare, sysselsatta med vägunderhållsarb-ete, skola särskilda uppgifter lämnas om den genom— snittliga förtjänsten per timme och dag dels vid tidlönsarbete, dels vid ac- kordsarbete. De relativt fåtaliga Vägarbetare, som äro anställda hos enskilda entreprenörer, ingå ej i undersökningen.

En fullständig redogörelse för resultaten av undersökningarna lämnas i Sociala meddelanden, i regel under november månad. En kortare översikt ingår även i Lönestatistisk årsbok.

Arbetare och tjänstemän inom industri och hantverk, handel och trans- portväsen, allmän tjänst m. m. Socialstyrelsen har sedan 1918 verkställt år- liga undersökningar angående löneförhållandena för förvaltnings- och arbe- tarpersonal inom industri och hantverk, handel och transportväsen, allmän tjänst m. m. Primärmaterialet utgöres av summariska uppgifter från veder— börande arbetsgivare, inhämtade genom ett särskilt formulär (se sid. 112).

Frågeformuläret är indelat i två avdelningar, av vilka den ena avser för- valtnings- och befälspersonal och den andra arbetarpersonal.

Förvaltningspersonalen uppdelas på sex yrkesgrupper, nämligen teknisk personal: a) ingenjörer, kemister, ritare o. d., b) verkmästare, förmän (ej deltagande i arbetet) o. d.; kontorspersonal: a) kamrerare, bokhållare, konto— rister o. d., b) vaktmästare, bud 0. d.; butikspersonal o. d.: a) butiks- och la— gerpersonal, b) springpojkar o. (1. För var och en av dessa grupper redovisas medelantalet anställda per avlöningstillfälle, antalet anställningsmånader och t-otalsumma utbetald avlöning med fördelning på män och kvinnor.

Arbetarpersonalen uppdelas på fyra kategorier, nämligen arbetande för- män, män över 18 år, kvinnor över 18 år och minderåriga (inkl. lärlingar). Beträffande var och en av dessa grupper redovisas följande uppgifter:

Medeltal arbetare per avlöningstillfälle under redovisningsåret. Antal under året av samtliga arbetare tillhopa utgjorda dagsverken och arbetsveckor.

Antal arbetstimmar under året med fördelning på tidlönsarbete, ackords- arbete, övertidsarbete och skiftarbete m. m.

Arbetslön och förmåner under året med fördelning på: tidlön; ackordslön; dyrtidstillägg; övertidstillägg; tillägg för arbete å skift och för förskjuten arbetstid; övriga förmåner, såsom semesterlön, gratifikationer, hyresbidrag, fri bostad, fri ved m. m., fördelade på kontanta utbetalningar och natura- förmåner (uppskattat värde).

För insamling av löneuppgifter avseende år 1945 utsändes formulär under januari 1946 till 13 532 företag. Bearbetningsbara uppgifter inkommo från 11 406 företag eller 843 % av de tillskrivna, däribland från så gott som samt— liga större företag. 8026 företag redovisade både förvaltningspersonal och arbetare, 1 138 enbart förvaltningspersonal och 2 242 enbart arbetare. Från dessa företag ha redovisats tillsammans 763 511 löntagare, av vilka 172 072 hänförts till förvaltningspersonal och 591 439 till arbetare; av de redovisade

3—468661.

arbetarna representerade 811 0/0 den egentliga industrin och återstoden eller 189 0/0 grupperna samfärdsel (inkl. kommunal spårvägs- och omnibusdrift), byggnadsverksamhet (inkl. statliga och kommunala byggn-ads- och anlägg— ningsarbeten) samt handel och varulager.

Lönematerialets representativitet för arbetarpersonalen inom olika industri- grupper belyses av följande sammanställning.

Antal I % av redovisade arbetare en]. yrkesutövande redovisade Näringsgrenar 1945 års löne- arbetare enligt arbetare statistik 1940 ars folk- enligt indu- räkning stristati- stiken män kv. män kv. 1944 Malmbrytning och metallindustri .......... 180 287 11 916 807 91'7 79'2 Jord- och stenindustri .................... 31806 2 328 837 115'9 69'2 Träindustri .............................. 45 933 702 639 859 75": Pappers— och grafisk industri .............. 44 784 7318 837 761 944 Livsmedelsindustri ...................... 29 533 11 290 67'5 64'9 77'0 Textil- och beklädnadsindustri ............ 31 906 41 521 899 533 877 Läder-, hår- och gummivaruindustri ...... 15 028 8138 628 642 921 Kemisk-teknisk industri .................. 13 784 3 499 101'7 589 755 Samtliga egentliga industrigrupper 393 061 86 712 781 62'2 80'8 Byggnadsverksamhet .................... 28 726 19'4 — — Kraft-, belysnings- och vattenverk ........ 8372 — 52'2 —— 72'1

Inom den egentliga industrin är representativiteten god. Av den yrkesut- * övande delen av arbetarpersonalen enligt 1940 års folkräkning äro cirka tre fjärdedelar representerade i lönestatistiken. Denna avser dock i alldeles övervägande grad de större och medelstora industriföretagen och berör endast i mindre utsträckning småindustri och hantverk. Av antalet arbetare, som redovisats till kommerskollegii industristatistik för år 1944, vilken endast i mindre utsträckning omfattar hantverk och småindustriell rörelse, äro 81 0/0 redovisade i 1945 års löne'undersökning. En betydligt mindre andel av arbe- tarpersonalen representerar det lönestati-stiska materialet inom byggnads— verksamheten samt gruppen kraft-, belysnings- och vattenverk.

I fråga om privatanställda (förvaltnings- och _befälspersonal inkl. butiks- personal) framgår lönematerialets kvantitativa omfattning av tablånåsid. 35.

)

Liksom för arbetarpersonalen är den egentliga industrin bäst representerad _ även beträffande förvaltningspersonalen. Det bör emellertid framhållas, att * förvaltningspersonalen inom denna grupp i viss utsträckning innesluter även '? personal, som tillhör industrins mer eller mindre självständiga handelsföre- ' tag o. dyl. De i det ovan berörda frågeformuläret redovisade uppgifterna beträffande förvaltnings— och befälspersonal bearbetas endast i fråga om anställda vid

Antal I % av redovisade" privatanställda yrkesutövande redovisad (torvaltnmgs- förvaltningsper- förvaltnings- Näringsgrenar personal 0-_d-) sonal enligt personal exil- 19453 a_rs 1940 års tolk- enligt indu- lonestatlstlk räkning stristati- stiken män kv. män kv. 1944

Egentliga industrigrupper ................ 62 955 32 710 878 611 855 Byggnadsverksamhet 3 563 938 3715 865 —— Kraft-, belysnings— och vattenverk ........ 2 584 811 61'0 893 706 Handel .................................. 17 088 26 133 230 325 — Banker och försäkringsbolag .............. 7048 5 942 49'5 61'5 -—

privata företag. Bearbetningen av uppgifterna rörande arbetare återigen avser såväl privata företag som statliga och kommunala verk och byggnadsarbeten

m. m.

I fråga om privatanställda beräknas med utgångspunkt från uppgifterna om medeltal anställda per avlöningstillfälle, totala antalet anställningsmå- nader under året och totalsumman utbetald avlöning — medeltal för löne— inkomsten per år. Härvid fördelas de redovisade anställda efter kön, yrkes- grupp, näringsgrenar och dyrortsgrupper. De sålunda erhållna medeltalen dölja stora olikheter i de faktiskt utgående lönebeloppen, betingade av olik- heter i utbildning, arbetsuppgifter, tjänsteår, levnadsålder o. s. v.

I fråga om arbetarpersonalen inom industri m. 111. beräknas på grundval av de inkomna primäruppgifterna för olika grupper av företag medel-antalet arbetare under verksamhetstiden och medeltalet arbetstimmar per år och arbetare. Det sistnämnda medeltalet erhålles genom att totala antalet ut- gjorda arbetstimmar divideras med medelantalet arbetare under verksamhets- tiden. Dessa siffror torde giva ett något för högt uttryck för den genomsnitt- liga arbetstiden under året; på grund av redovisningssättet komma de när- mast att avse sådana arbetare, som varit i arbete oavbrutet under året eller den del därav företagen varit i gång (jfr Lönestatistisk årsbok 1944, sid. 108, not 2). Vidare redovisas antalet ackordsarbetstimmar i procent av hela an- talet arbetstimmar under året. Inom vissa utpräglade säsongbranscher redo- visas icke medeltalet arbetstimmar per år och arbetare, utan blott ackords- arbetets andel i den totala arbetstiden.

Med utgångspunkt från de specificerade uppgifterna om lönesummor och arbetstid beräknas medeltal för löneinkomsten per timme a) vid tidlöns- arbete å ordinarie tid, b) vid ackordsarbete å ordinarie tid, c) oavsett löne— form. I det sistnämnda medeltalet ingå i motsats till de båda förstnämnda —— dyrtidstillägg, övertidstillägg, tillägg för arbete å skift och för förskjuten arbetstid samt värdet av naturaförmåner och övriga förmåner (såsom lön under semester, gratifikationer, hyresbidrag o. d.). Nämnda tillägg och för-

måner ingå även i de medeltal, som beräknas för löneinkomsten per dag, vecka och år. Löneinkomsten per år beräknas genom att totalsumman av arbetslön och förmåner under året divideras med medeltalet arbetare per avlöningstillfälle under redovisningsåret. Alldenstund detta medeltal i regel understiger totalantalet under året faktiskt sysselsatta personer, tenderar den i lönestatistiken beräknade löneinkomsten att överstiga den faktiska medel- inkomst, som de under året sysselsatta arbetarna uppburit vid resp. företag. Denna felkälla är av mindre betydelse i fråga om de företag, som året om sysselsätta en någorlunda konstant arbetsstyrka, än beträffande mera ut- präglade säsongföretag; i fråga om de sistnämnda ger den framräknade medelförtjänsten närmast ett mått på löneinkomsten för de i dessa fack relativt fåtaliga »årsarbetarna», men ej på den arbetsinkomst, som faktiskt intjänas under normalsäsongen (jfr Lönestatistisk årsbok 1939, sid. 67). Med hänsyn härtill redovisas i Lönestatistisk årsbok inga årslöner inom mera utpräglade säsongyrken, såsom byggnadsarbete, målning, flottning, sten— brott och stenhuggeqrier samt torvindustri. Vad beträffar arbetare inom industrier, vilka ej hänförts till gruppen säsongindustri, har man vid beräk- ningen av genomsnittliga årslöner även medtagit företag, som under en mindre del av året haft driften nedlagd (jfr Lönestatistisk årsbok 1944, sid. 108).

Vid beräkningen av ovan berörda medeltal fördelas de redovisade arbe- tarna på arbetande förmän, män, kvinnor och minderåriga samt efter huvud- grupper och undergrupper av näringar, efter dyrortsgrupper, län samt vissa viktigare orter.

På grundval av här berörda undersökningar och socialstyrelsens levnads- kostnadsberäkningar beräknas indextal för penninglöner och reallöner; be- träffande privatanställda avse dessa beräkningar årsinkomsten, beträffande arbetare lönen per timme, dag och år.

Sysselsättnings- och konjunkturstatistiken. Sedan längre tid tillbaka har socialstyrelsen från företag inom industri, byggnadsverksamhet, handel m. m. inhämtat uppgifter angående antalet under en arbetsdag i slutet av varje månad i arbete varande arbetare, hos företaget anställda men på grund av arbetsbrist ej sysselsatta arbetare samt av personliga skäl (sjukdom, semester, militärtjänstgöring etc.) frånvarande arbetare. Under senare tid ha i samband med ifrågavarande sysselsättningsrapporter även inhämtats upp- gifter om d-et antal arbetare, som under de närmaste två månaderna efter i varje redovisningstillfälle beräknas bliva permitterade eller avskedade eller behöva återintagas eller nyanställas. Samtliga ovannämnda uppgifter skota lämnas med fördelning på män och kvinnor.

Från samma företag insamlas beträffande sista avlöningsperioden i mel— lersta månaden av varje kvartal uppgifter om den utbetalda lönesumman till arbetare samt beträffande en vecka i början av resp. maj och november må- nader uppgifter om utgjorda arbetstimmar, förekomst av korttidsarbete, över- tid m. m. I samband med genomförandet av en ny metod för insamling av uppgifter till sysselsättnings- och konjunkturstatisti-k—en har socialstyrelsen

för avsikt att från och med år 1947 inhämta uppgifter om såväl utbetalda lönesummor som utgjorda arbetstimmar under en viss period varje kvartal. lfrågavarande uppgifter skola lämnas utan fördelning på kön.

På grundval av de månatlig-a sysselsä'ttningsuppgifterna beräknas indextal för dels antalet anställda, dels antalet i arbete varande arbetare i jämförelse med motsvarande antal föregående månad. Efter omläggning till maskinell bearbetning kommer jämförelse att ske även med motsvarande månad före- gående år.

De 5. k. varseluppgifterna om anställanden och entledigan-den av arbete- kraft ha hittills endast använts såsom information för länsarbetsnämnderna och arbetsmarknadskommissionens sociala beredskapssektion.

Kvartalsuppgifterna rörande utbetalda lönesummor och utgjorda arbets— timmar äro avsedda att i första hand utnyttjas för indexberäkningar rörande löneutgifternas och sysselsättningsvolymens förändringar från dels närmast föregående redovisningstillfälle, dels motsvarande redovisningstillfälle före- gående år. Beräkningar kunna även utföras rörande genomsnittlig vecko- arbetstid och genomsnittlig timförtjänst.

Sysselsättnings- och konjunkturstatistiken, som publiceras i Sociala med— delanden i samband med arbetsmarknadsöversikvtern—a, redovisas för närva- rande endast med fördelning på olika branscher. Socialstyrelsen har dock för avsikt att i viss utsträckning genomföra en uppdelning även efter län och ortsgrupper. '

Då uppgifter till sysselsättnings- och konjunkturstatistilken inhämtas från i huvudsak samma företag, so-m ingå i socialstyrelsens lönestatistik för in- dustriarbetare m. fl., är representativiteten ungefär densamma i förstnämnda statistik som i sistnämnda (se sid. 34).

Sjöfolk, hotell- och restaurangpersonal samt hembiträden. Socialstyrelsen inhämtar årligen från de offentliga arbetsförmedlingarna vissa uppgifter om löneförhållanden för vissa yrkesgrupper inom sjömansyrket, hotell-, kafé- och restaurangrörelse samt husligt arbete m. m. genom särskilda formulär (se sid. 114—115). Uppgifterna baseras ej på statistiska beräkningar utan på uppskattningar. De på detta material baserade sammanställningarna (jfr Lö- nestatistisk årsbok 1944, sid. 138) måste tagas med reservation.

B. Annan statlig lönestatistik

Riksräkenskapsverket har vid årsskiftet 1943/1944 verkställt en statistisk undersökning. beträffande i statens tjänst anställda personer samt viss kom- munal lärarpersonal, vilken publicerats såsom bilaga till 1943 års dyrorts- kommittés betänkande (SOU 1945: 32). En liknande undersökning utföres nu beträffande den i staten-s tjänst anställda personalen och lärarna vid de hög- re kommunala skolorna vid årsskiftet 1945/46, folkskollärarna vid slutet av vårterminen 1945 samt inom svenska kyrkan verksamma präster vid årsskif- tet 1945/1946. De huvudsakliga resultaten av denna undersökning komma att

publiceras i riksräkenskapsverkets årsbok. Statistiken, vilken grundar sig på uppgifter från myndighet-er, avser antalet bef-attningshavare med fördelning i första hand på ordinarie tjänstemän, arvodister och övriga icke-ordinarie tjänstemän, bland de sistnämnda extra ordinarie och extra befattningshavare. I fråga om personal, som är inplacerad i lönegrad, fördelas antalet befatt- ningshavare på lönegrader och löneklasser; annan personal grupperas efter storleken av arvode eller annan ersättning. Den personal, vars löner äro orts- grupperade, fördelas på olika dyrorter. Särskilda uppgifter meddelas om manliga och kvinnliga befattningshavare. Uppgifter lämnas även om antalet deltidstjänster eller bisysslor. Statistiken omfattar även personal anställd en- ligt kontrakt eller kollektivavtal.

Försvarets fabriksstyrelse, järnvägsstyrelsen, telegrafverket, vattenfallssty- relsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utarbeta årligen intern statistik över arbetarpersonalens löneförhållanden. Vissa resultat av dessa undersök- ningar publiceras i Lönestatistisk årsbok (se årg. 1944, sid. 140).

De under försvarets fabriksstyrelse sorterande verkstäderna föra en intern lönestatistik. Efter inrättandet år 1943 av försvarets avtalsnämnd har man eftersträvat en större enhetlighet i denna statistik. Numera lämna verkstä- derna till fabriksstyrelsen statistiska rapporter efter i huvudsak likartade for- mulär. Den första månaden efter varje kvartalsskifte insändes en rapport för kvartalet till fabriksstyrelsen, vilken innehåller uppgifter om varje arbetares minimitimlön samt arbetstid och uppburen avlöning med fördelning på olika löneformer m. 111. En kodbeteckning har införts, som möjliggör en fördel- ning av de redovisade arbetarna" efter kompetens och lönegrupp enligt gäl- lande avtal.

Järnvägsstyrelsens lönestatistik avser verkstadsarbetare samt ban— och byggnadsarbetare. Beträffande verkstadsarbetare inhämtas varje halvår no- minativa uppgifter från de olika verkstäderna; för närvarande planeras även kvartalsstatistik. På grundval härav beräknas genomsnittliga timförtjän-ster m. m. för olika yrkesgrupper. Beträffande ban- och byggnadsarbetare in- hämtas månatligen summariska uppgifter; resultaten redovisas med fördel- ning på arbetare utan särskild yrkeskunnighet och särskilt yrkes'kunniga arbet-are.

Telegrafverket har från sina verkstäder halvårsvis inhämtat nominativa uppgifter om arbetarnas löne- och arbetstidsförhållanden. Dessa ligga till grund för beräkning av genomsnittliga timförtjänster m. m. Härvid för- delas arbetarna eft-er kön och ålder samt på tidarbetare och ackordsarbetare. De manliga arbetarna över 20 år uppdelas även på yrkesarbetare, tempoarbe- tare och grovarbetare. Särskild fortlöpande statistik utarbetas dessutom be- träffande förtjänsterna vid olika slag av ackordsarbeten. Beträffande verkets linjearbetare inhämtas kvartalsvis summariska personalkostnadsrapporter från de olika sektionerna; på grundval härav utarbetas för avtalsförhand- lingarna erforderliga statistiska undersökningar.

Vattenfallsstyrelsen inhämtar månatligen från de olika byggnadsföretagen och kraftverkentsummariska uppgifter beträffande olika yrkesgruppers ar- betstid och löner med fördelning på olika löneformer.

Väg- och vatt-enbyggnadsstyrelsen har ännu icke upprättat en central löne- statistik. De olika förvaltningarna utarbeta vid anfordran statistik över sina arbetares löneförhållanden på grundval av avlöningskorten, på vilka för var- je arbetare noteras lön och arbetstid med fördelning på olika löneformer.

Den år 1945 inrättade kommunikationsverkens avtalsnämnd har gjort vis- sa sammanställningar av från de anslutna verken inhämtade lönestatistiska uppgifter. En i mars 1945 tillsatt kommitté, bestående av representanter för de olika kommunikationsverken, har verkställt vissa utredningar i syfte att förbereda en sådan omläggning av lönestatistiken, att ingående jämförelser av löneförhållandena vid de olika verken bli möjliga.

C. Arbetsgivarorganisationernas statistik

Svenska arbetsgivareföreningen utarbetar årlig-en intern statistik över löne- förhållandena lför arbetare vid till föreningen anslutna företag (jfr sid. 56). Denna statistik grundar sig, i likhet med socialstyrelsens statistik över arbe— tarlönerna inom industri m. m., på summariska uppgifter om arbetstidens och den utbetalda lönesummans olika beståndsdelar. I allmänhet fördelas de redovisade arbetarna på arbetande förmän samt vuxna och minderåriga män och kvinnor. Primäruppgifterna avse i flertalet fall ett år; beträffande bygg- nadsverksamhet och byggnadsämnesin-dustri inhämtas dock uppgifter för varj-e kvartal.

Arbetsgivareföreningen har för åren 1935, 1938, 1941, 1943, 1944 och 1945 verkställt undersökningar beträffande löner för anställda, andra än kropps- arbetare. Dessa ha grundats på nominativa uppgifter om kön, ålder, syssel- sättning, yrke enligt särskild yrkesgruppering, den ordinarie arbetstidens längd och lönen under året, fördelad på fast kontantlön och övriga inkomster.

Vid sidan av denna centralt organiserade statistik utarbeta vissa av de till arbetsgivareföreningen anslutna yrkesförbunden en egen fortlöpande statistik eller verkställa special-undersökningar med vissa års mellanrum. I de fall, där så låt-er sig göra, tjäna de av förbunden infordrade uppgifterna direkt eller i bearbetat skick som material för föreningens årliga statistik.

Järnbruksförbundet utarbetar en lönestatistik, baserad på summariska uppgifter om lön och arbetstid under första halvåret. De redovisade arbe- tarna fördelas dels efter individualyrken, dels på yrkesarbetare, hantlangare och diversearbetare, dels efter de i kollektivavtalen angivna kompetensgrup- perna.

Norrlands stuvareförbund och södra Sveriges stuvareförbund utarbeta var för sig en statistik över lönerna för hamnarbetare, stuveriarbetare och skut- stuvare. Norrlands stuvareförbund inhämtar endast summariska uppgifter, under det södra Sveriges stuvareförbund inhämtar nominativa uppgifter om arbetstid och löner för s. k. ordinarie stuveriarbetare.

Pappersmasseförbundets lönestatistik grundar sig på summariska upp- gifter, vilka inhämtas årsvis. De redovisade arbetarna fördelas efter kön och ålder samt på driftsarbetare, reparations- och andra yrkesarbetare samt ute- arbetare.

Svenska garveriidkareföreningen och svenska skofabrikantföreningen ha verkställt specialundersökningar, grundade på nominativa primäruppgifter, för åren 1937 och 1940 samt för de tre första kvartalen 1944.

Sveriges konfektionsindustriförbund utarbetar en summarisk lönestatistik av liknande typ som textilindustriförbundets (jfr nedan).

Sveriges textilindustriförbunds lönestatistik grundar sig på summariska uppgifter för ett kalenderår, grupperade efter åldersgrupper (vuxna och minderåriga män och kvinnor), yrkeskategorier och tariffgrupper. Sålunda särredovisas arbetande förmän, vävlagare, textilarbetare, lager- och expedi- tionsarbetare samt specialarbetare (eldare, maskinister, smörjare o. dyl.). De egentliga textilarhetarna fördelas vidare efter produktionsavdelning eller produktionsmoment (spinneri, väveri 0. s. v.).

Sveriges träindustriförbund utarbetar sedan några år tillbaka en egen sta- tistik över ackordsförtjånster. Denna grundar sig på summariska uppgifter beträffande de olika i gällande kollektivavtal specificerade yrkesgrupperna.

Sveriges verkstadsförenings arbetarlönestatistik grundar sig f. n. på nomi- nativa uppgifter, vilka inhämtas kvartalsvis och bl. a. innehålla upplysningar om de enskilda arbetarnas sysselsättning och kompetens, vilka läggas till grund för en redovisning dels efter individualyrken, dels efter kompetens- grupper (yrkesarbetare, tempoarbetare och grovarbetare).

Sågverlcsförbundets lönestatistik grundar sig dels på nominativa, dels på summariska uppgifter. De nominativa uppgifterna, vilka avse ett kalenderår, tillåta en redovisning efter löneform och yrkesspecialitet. Summariska upp- gifter inhämtas i fråga om vissa huvudackord för varje avlöningsperio-d och möjliggöra beräkningar av genomsnittsförtjänsterna inom olika driftsavdel— ningar och för olika produktionsformer.

Flera av de 'arbetsgivarorganisationer, som ej äro anslutna till svenska arbetsgivareföreningen, utarbeta statistik över löneförhållandena för arbetare och tjänstemän.

Bankernas förhandlingsorganisation utarbetar årligen en lönestatistik, grundad på nominativa uppgifter om de anställdas löneförhållanden, ålder, utbildning, tjänstgöringsort, tariffår m. m. per den 1 januari. Denna statistik o-mfattar samtlig-a affärsbanker med undantag av fem.

Föreningen Skogsarbeten utarbetar på grundval av summariska uppgifter en statistik över ackordsförtjänsterna per _dag för huggare och körare under avverk—ningssä'songen.

Handelns arbetsgivareorgan-isation utarbetar såsom förberedelse till större förhandlingar en statistik över löneförhållandena för butiks— och kontors- personal inom olika branscher, grundad på nominativa uppgifter om ålder, anställningstid, sysselsättning och lön (grundlön och dyrtidstillägg).

Målarmästarnas riksförening har tid efter annan verkställt beräkningar röran-de de hos medlemmarna anställda arbetarnas medelinkomster per tim- me. År 1946 har föreningen i samarbete med svenska målareförbundet in- lett en lönestatistisk undersökning, baserad på kopior av de av arbetsgivarna

till taxeringsmyndigheterna insända inkomstuppgifterna jämte uppgifter från arbetsgivarna om antalet utgjorda arbetstimmar.

Svenska järnvägarnas arbetsgivareförening utarbetar en lönestatistik för verkstadsarbetare på grundval av nominativa primäruppgifter, avseende ett kalenderår. För varje arbetare anges dels befattning, dels tillhörighet till vissa kompetensgrupper, såsom »icke yrkesarbetare», »lägre yrkesarbetare» och >>högre yrkesarbetare».

Svenska stadsförbundet.; förhandlingsavdelning (tidigare svenska städer- nas förhandlingsorganisation) utarbetar en årlig, i huvudsak på nomina— tiva uppgifter grundad lönestatistik beträffande samtliga under längre eller kortare tid av året anställda arbetare, vilka i redovisningen specificeras efter yrke och yrkesskicklighet. ,

Tidningarnas arbetsgivareförening inhämtar varje år beträffande samtliga arbetare nominativa uppgifter av två slag, nämligen dels uppgifter per den 15 januari om den till varje arbetare utgående individuella lönen, uppdelad på minimiveckolön, individuell överbetalning och konjunkturtillägg, dels uppgifter om varje arbetares sammanlagda inkomst under närmast föregåen- de kalenderår.

D. Löntagarorganisationernas statistik

Flera av de till landsorganisationen anslutna fackförbunden utarbeta en intern lönestatistik, vilken i flertalet fall grundar sig på individuella uppgif- ter, som arbetarna avlämna till resp. avdelning på av förbundet tillhanda- hållna blanketter. Det förekommer även, att arbetsgivarna överlämna ko- pior av avlöningsbesked 0. d. till de enskilda arbetarna eller fackorganisa— tionerna. Flera av de till tjänstemännens centralorganisation anslutna orga— nisationerna utarbeta likaledes en intern statistik, grundad på uppgifter från medlemmarna.

Svenska bokbindareförbundet inhämtar månatligen individuella uppgifter om medlemmarnas löneförhållanden.

Svenska byggnadsträarbetareförbundet utarbetar en statistik över arbetstid och årsinkomster, baserad på uppgifter från medlemmarnas semesterkort samt uppgifter om utbetalda ackordsöverskott.

Svenska elektriska arbetare/örbundet utarbetar en på individuella uppgifter grundad statistik rörande förekomsten av ackordsarbete samt ackordsförtjäns- ternas storlek inom olika orter och ortsgrupper. Förbundet avser dessutom att inhämta individuella uppgifter om medlemmarnas arbetsförtjänster och ar- betstid under år 1946.

Svenska frisörarbetareförbundet inhämtar kvartalsvis från sina medlem- mar uppgifter om vederbörandes ställning inom yrket, lönegrupp och förmå- ner (såsom försäljnings- och arbetsprovision).

Svenska gjutareförbundet inhämtar årligen uppgifter för ett kvartal, van— ligen det andra, beträffande varje medlems yrke, ålder, lön och utgjorda ar-

betstid. För de lokala avtalsförhandlingarna ha distrikten upprättat en egen statistik, grundad på summariska uppgifter.

Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet insamlar årligen lönestatis- tiska uppgifter beträffande arbetare inom byggnadsindustri och torvindustri; för småglas- och porslinsindustri inhämtas uppgifter halvårsvis och för bygg- nadsämnesindustri kvartalsvis. Uppgifterna avse i allmänhet den samman- lagda arbetstiden och lönesumman för en yrkeskategori eller ett arbetslag.

Svenska gruvindustriarbetareförbundets lönestatistik har efter överenskom- melse med arbetsgivarna i huvudsak kommit att baseras på nominativa upp- gifter, som arbetsgivarna dels månatligen, dels kvartals- eller halvårsvis läm- na till avdelningarnas statistikförare. I vissa fall inhämtar förbundet även individuella uppgifter från medlemmarna. _

Svenska handelsarbetareförbundets lönestatistik avser flertalet av förbun- dets medlemsgrupper och grundar sig på individuella uppgifter för en avlö- ningsperiod (vecka eller månad) und-er årets fjärde kvartal. Dessutom verk- ställer förbundet vid behov specialundersökningar beträffande olik-a grupper av företag och medlemmar.

Svenska järnvägsmannaförbundet för lönestatistik beträffande banarbetare, vilken grundar sig på individuella uppgifter. '

Svenska metallindustriarbetareförbundet (jfr sid. 63) verkställer årligen lö- nestatistiska undersökningar, vilka i allmänhet grunda sig på individuella uppgifter om lön och arbetstid under en avlöningsperiod. I fråga om tonlöns- och skiftlönsarbetarna vid järnbruken inhämtas även summariska uppgifter om arbetsförtjänster och arbetstid för lag med gemensamhetsackord.

Svenska murareförbundet utarbetar dels en statistik över årsarbetstid, lö- ner och semester, grundad på uppgifter från semesterkorten jämte upplys- ningar om utbetalda ackordsöverskott, dels en statistik över ackordsförtjäns- ter. Den sistnämnda statistiken består av en allmän statistik och en komplet- terande specialstatistik. Den allmänna ackordsstatistiken grundar sig på upp- gifter från olika arbetsplatser, avseende ett kalenderår. För varje arbets- plats redovisas arbetsgivarens namn, arbetsort, byggnadens konstruktion och ändamål, total ackordssumma, förskottsavlöningar samt ackordsöverskott. Specialstatistiken baseras på uppgifter från utvalda avdelningar på olika plat- ser i landet. Inom dessa avdelningars verksamhetsområden utväljas vissa arbetsplatser, där »oblandade» arbeten pågå. På de sålunda utvalda arbets- platserna äro lagbasarna skyldiga att föra noggranna anteckningar om den arbetstid, som användes för varje särskilt arbete. Till förbundet insändas individuella uppgifter beträffande arbetstid och arbetsförtjänst vid såväl tidlöns- som ackordsarbete.

Svenska målareförbundet inhämtar från omkring 125 platser lönestatistiska uppgifter, vilka grunda sig på kopior av avlöningsbesked och fördelningslis- tor för ackordsöverskott. (Jfr sid. 40.)

Svenska pappersindustriarbetareförbundet inhämtar månatligen eller för varje avlöningsperiod uppgifter om arbetsinkomsterna å ordinarie tid för manliga, fullgoda arbetare. Uppgifterna äro antingen individuella eller (be- träffande lagackord) summariska. (Jfr sid. 67.)

Svenska sjöfolksförbundet har vid några tillfällen verkställt stickprovsun- dersökningar av löneförhållandena inom vissa delar av sjöfarten.

Svenska sko- och läderindustriarbetare/örbundets lönestatistik baseras på av medlemmarna för varje vecka lämnade rapporter, vilka sammanställas kvartalsvis och per kalenderår.

Svenska stenindustriarbetareförbundet insamlar från sina avdelningar in— dividuella uppgifter om medlemmarnas löneförhållanden.

Svenska sdgverksindustriarbetareförbundet har är 1946 omlagt sin löne- statistik, vilken numera grundar sig på kvartalsvis från avdelningarna in- hämtade uppgifter om bl. a. ackordsförtjänsterna för olika arbetslag. Där- jämte har förbun-det för år 1945 från avdelningarna inhämtat uppgifter rö- rande samtliga medlem-mars årsinkomster hos sågverksföretagen. Förbundet avser att varje år infordra och sammanställa dylika uppgifter.

Svenska träindustriarbetare/örbundet inhämtar kvartalsvis från sina med- lemmar individuella uppgifter om yrke, ålder, antal år i facket, lön och ar- betstid. Dessutom verkställer förbundet varje år en på summariska uppgif- ter grundad undersökning rörande löneförhållandena under en vecka i sep- tember.

Svenska tgpografförbundet inhämtar en gång om året under fjärde kvar- talet från sina medlemmar uppgifter om yrkesspecialitet, ålder, antal år i yrket samt veckolön (oberäknat övertidsersättning).

Telegraf- och telefonmannaförbundet utarbetar årligen en statistik över timförtjänsterna för verkstadsarbetare, grundad på nominativa uppgifter, som tillhandahållas av de olika verkstäderna.

Bland de större tjänstemannaorganisationer, som utarbeta egen lönestatis- tik, må nämnas försäkringstjänstemannaförbandet, svenska bankmannaför- bundet, svenska industritjänstemannaförbundct och Sveriges arbetsledareför- bund, vilka regelmässigt inhämta uppgifter om medlemmarnas yrkes- eller tjänsteställning, arbetsuppgifter, utbildning, avlönings-, arbetstids- och pen- sionsförhållanden. Handelstjänstemannaförbundets lönestatistik baserar sig på ett grundformulär för varje medlem, innehållande uppgifter om yrkes- ställning, utbildning, löne- och arbetstidsförhållanden o. s. v.; dess-a uppgifter kompletteras successivt genom upplysningar från medlemmarna samt genom anteckningar om förhandlingsresultat m. m.

KAP. 5

Lönestatistiken i de nordiska grannländerna

I samtliga nordiska länder var det löneförhållandena inom jordbruket, som först blevo föremål för regelbundna periodiska undersökningar. I Danmark började denna statistik är 1897. Den blev emellertid icke årlig förrän år 1921, då en omorganisation ägde rum. År 1943 omlades statistiken ånyo och över- fördes då till Statistisk Departement. I Norge ha årliga uppgifter om löne- förhållandena inom jordbruket inhämtats sedan 1915/16. Den nuvarande organisationen av statistiken genomfördes 1923124 i samband med att sta— tistiken övertogs av Statistisk sentralbyrå. I Finland ha löneuppgifter för lantarbetare införskaffats sedan år 1924.

En fortlöpande statistik över arbetslönerna inom industrin kom till stånd år 1918 såväl i Danmark som i Norge. I Danmark är löneserien obruten sedan 1918, medan den norska statistiken omlades år 1940. I Finland fick man en fortlöpande lönestatistik för industriarbetare först år 1936.

I det följande lämnas en redogörelse för de viktigaste grenarna av den offentliga lönestatistiken i Danmark, Finland och Norge samt en redogörelse för arbetet inom den nordiska expertkommittén för samordning av löne- statistiken.

A. Danmark

Lönestatistiken för lantarbetare. Uppgifter rörande lönerna inom jordbruket i Danmark insamlas fr. o. m. är 1943 två gånger om året, nämligen efter de båda flyttningsdagarna 1 maj och 1 november. Undersökningarna äro be— gränsade till en femtedel av landskommunerna. Vid varje undersökningstill- fälle utväljes en ny femtedel av kommuner. Det åvilar kommunalfullmäktige

i de berörda kommunerna att utdela och insamla frågeformulären. Två formu_ . lär användas vid varje undersökning, ett som ifylles av varje arbetare själv och ett som besvaras av arbetsgivaren. Å arbetarformuläret skola uppgifter om namn, ålder, yrke, lön m. m. lämnas av alla arbetare, som på undersök- ningsdagen i maj resp. november äro anställda å lantegendomar i de utvalda landskommunerna, med undantag för ägarens eller brukarens familjemed— lemmar. På arbetsgivarformuläret skall ägaren eller brukaren lämna vissa ' uppgifter röran-de egendomens storlek m. m. samt uppgiva lönen för varje tillfällig dagsverkare, som arbetat å egendomen under d-en tid, som förflutit sedan närmast föregående undersökning.

De löneuppgifter, som efterfrågas a arbetarformuläret, avse dels den av- talade kontanta lönen vid månads-, halvårs- eller helårsanställniug, dels den utbetalade daglönen till dagsverkare. Beträffande naturaförmäncr begäras uppgifter om huruvida vederbörande arbetare åtnjutit kost, logi, fri bostad, fria livsmedel, såsom mjölk, potatis eller andra varor, samt fritt bränsle. Nå- gon beräkning av värdet av naturaförmånerna begäres ej och ej heller när— mare uppgifter om naturaförmånernas karaktär och omfattning.

Å arbetsgivarformuläret efterfrågas namn, ålder och daglön för tillfälliga dagsverkare. Vidare skall för var och en av dessa arbetare uppgivas arbetets art samt huruvida utöver den kontanta lönen även utgått kost eller logi. Semesterlön skall ej inräknas i den uppgivna daglönen.

Antalet lantarbetare, som berördes av löneundersökningen den 24 november 1945, uppgick till 7 434 årsanställda, 7 877 halvårsanställda samt 645 månads- anställda. Vidare redovisades å arbetsgivarformulären 10 987 tillfälliga dags- verkare.

De individuellt redovisade arbetarna, som äro anställda per månad eller längre tid, fördelas vid bearbetningen på fem yrkesgrupper, nämligen för- drängar (Forkarle), ensamdrängar (Enekarle), andra drängar (andre Karle), djurskötare (Fo-dermestre) och hembiträ-deni lanthushåll (Piger). För dessa yrkes- och anställningsgrupper lämnas uppgift om den genomsnittliga kon- tanta lönen per år, resp. halvår och månad. Månadslön uppgives dock endast för hembiträden. De tillfälliga dagsverkarna fördelas på arbetare med och utan kost samt vissa åldersgrupper, för vilka redovisas den genomsnittliga penning- lönen per dag dels på våren—sommaren och dels på hösten. För 1945/46 läm— nas även spridningstal för lönerna inom samtliga ovan berörda grupper utom djurskötare. Såväl genomsnittslöner som lönevariationer redovisas med upp- delning på öarna och Jylland, och för de största yrkesgrupperna redovisas även genomsnittslöner inom varje landsdel på öarna och Jylland.

Resultaten av undersökningarna offentliggöras i Statistiske Efterretniuger och under titeln »Landbrugsstatistik» i serien Statistiske Meddelelser.

Lönestatistiken för industriarbetare. Sedan år 1918 utarbetas den officiella lönestatistiken på grundval av Dansk Arbejdsgiverforenings statistik, som före- ningen upprättar för sina medlemmars behov. Efter att löneuppgifterna bear- betats av arbetsgivarföreningen, ställes materialet till Statistisk Departements förfogande för granskning samt ytterligare bearbetning och publicering.

Primärmaterialet för arbetsgivarföreningens statistik utgöres av lönekort eller lönelistor, som arbetsgivaren ifyller för varje vuxen arbetare inom före- taget. På lönekortet angives arbetarens nanm och adress, yrkesgrupp, fack— förening och födelseår samt arbetsgivarens namn och adress. Kortet omfattar ett kvartal, och löneuppgifterna påföras för varje vecka, som arbetaren varit sysselsatt hos vederbörande arbetsgivare. Härvid skiljes mellan ackords- och tidlönsarbete. För båda dessa löneformer redovisas det antal arbetstimmar, som under veckan utgjorts å ordinarie tid och övertid, samt den del av lönen (exkl. dyrtidstillägg), på vilken semesterlönen beräknas. Dyrtidstillägg och semesterlön redovisas var för sig, liksom sådana extraförtjänster som över—

tidstillägg och tillägg för förskjuten arbetstid. Dylika extraförtjänster med- tagas ej vid beräkningen av semesterlönen och ingå ej heller i den genom- , snittliga timförtjänst, som uträknas varje kvartal dels för ackordsarbete och dels för tidlönsarbete. Däremot inräknas dyrtidstillägget i den genomsnitt- liga timförtjänsten.

Lönematerialet redovisas av arbetsgivarföreningen uppdelat på Köpen- hamn och landet i övrigt. För yrkesarbetare (faglaerte) lämnas uppgifter om genomsnittsförtjänsten per timme inom olika yrken. Yrkesarbetare fördelas härvid på 66 olika yrkesgrupper — för arbetsgivarföreningens interna bruk även uppdelade på näringsgrenar. Icke yrkesarbetare (ufaglaerte och s. k. tillaerte) samt kvinnliga arbetare redovisas företrädesvis efter näringsgren, men för internt bruk uppdelas dessa arbetare även efter sysselsättningens art. Härvid fördelas icke yrkesarbetare på 65 individualyrken och kvinnliga ar- betare på 53 yrkesgrupper.

För att icke ändringar i arbetarnas yrkesfördelning skola försvåra jäm- förelser av lönerna vid olika tidpunkter, utför departementet varje kvartal standardberäkningar av timförtjänsterna, vilka publiceras i Statistisk Aarbog.

Statistisk Departement har nyligen påbörjat en specialundersökning av lönespridningen inom olika yrken på grundval av arbetsgivarföreningens löneuppgifter. Dessutom planeras en särskild undersökning rörande de yng— re arbetarnas löneförhållanden.

Arbetsgivarföreningcns lönestatistik omfattar endast arbetare sysselsatta vid företag, som äro anslutna till föreningen. Dessa representera så gott som . samtliga grenar av industrin och hantverket, men ett stort antal småföre- ' tag —— särskilt hantverkare på landsbygden —— stå dock utanför lönestatisti- ken. Denna belyser därför huvudsakligen löneförhållandena för arbetare i städerna. År 1926 började Statistisk Departement insamla löneuppgifter även från statliga företag och enskilda företag utanför arbetsgivarföreningen. . Över hälften av de arbetare, som berördes av dessa undersökningar, voro [ anställda i allmän tjänst. Denna komplettering av arbetsgivarföreningens statistik upphörde år 1932, sedan det visat sig, att inarbetandet av dessa upp— gifter i arbetsgivarföreningens material icke nämnvärt förändrade lönesta- tistikens resultat.

Översikter över arbetslönerna inom industrin publiceras kvartalsvis i Sta- tistiske Efterretninger. Utförligare redogörelser för lönestatistiken beträf— fande åren 1914—1925 och 1926—1931 ha lämnats i Statistiske Meddelelser.

B. Finland

Lönestatistiken för lantarbetare. Uppgifter om arbetslönerna inom jordbru- ket insamlas av byrån för social forskning, lantbruksstyrelsen, socialministe— ! riets löneavdelning och lantbruksproducenternas centralförbund. ,

Den statistik, som utarbetas av byrån för social forskning, grundar sig på uppgifter från vissa efter representativa grunder utvalda orter. Speciella om- ”

bud uppsamla från arbetsgivarna individuella uppgifter om de faktiska ar- betsförtjänster, som lantarbetarna uppburit per månad, resp. dag och timme. Härvid redovisas såväl den kontanta lönen som naturaförmånernas storlek och sammansättning. I statistiken medtagas endast arbetare, som fyllt 18 år. Löneuppgifter-na insamlas två gånger om året, i februari och augusti. På grundval av dessa uppgifter redovisas genomsnittliga månadslöner för vissa yrkesgrupper, fördelade efter löneformer, samt genomsnittliga sommar- och vinterdaglöner för fasta och tillfälliga daglönare med och utan kost. Före är 1946 efterfrågades även årslöner.

Lantbruksstyrelsens lönestatistik ingår i Finlands officiella statistik över lanthushållningen. Den grundar sig på uppgifter från kommunalnämnderna rörande den gängse lönen i kommunen för vissa lantarbetargrupper. Upp— gifterna insamlas en gång om året (under januari—mars) och avse förhål- landena under föregående kalenderår.

Lantbruksproducenternas centralförbunds lönestatistik omfattar fast an- ställda statare, karlar i arbetsgivarens kost, kreatursskötare och ladugårdsbi- träden samt tillfälliga manliga och kvinnliga daglönare i arbetsgivarens kost och i egen kost. De fast anställda arbetarnas löner avse ett avlöningsår, me- dan de tillfälliga arbetarnas löner hänföra sig till perioden juli—oktober.

Redogörelser för löneförhållandena inom jordbruket publiceras i Social tid— skrift.

Lönestatistiken för skogsarbetare. Socialministeriets löneavdelning er- håller uppgifter om löneförhållandena vid skogsarbete av skogsdistriktskon- trollörerna. På grundval av dessa uppgifter göres månatligen en samman- ställning. Den innefattar endast arbetslönerna på de kontrollerade arbetsplat- serna, varför det kan förekomma, att antalet redovisade arbetsplatser och arbetare växlar avsevärt under olika månader. Detta medför att materialets representativitet blir ganska växlande. Statistiken lämnar uppgifter om dags- förtjänsterna på de kontrollerade arbetsplatserna för huggare, körare och lastare samt om timlöner för flottare med fördelning på avlöningsdistrikt. Uppgifterna publiceras i Social tidskrift.

Lönestatistik-en för industriarbetare m. fl. Statistiken grundar sig på pri— märmaterial, som kvartalsvis insamlas av olika arbetsgivarförbund och sam- manställes av Arbetsgivarnas centralförbund. Uppgifterna avse i allmänhet medeltimförtjänster för fullt arbetsföra manliga resp. kvinnliga arbetare, som fyllt 18 år. I lönematerialet för textilindustrin ingå även arbetare under 18 år.

För uträknande av medeltimförtjänsterna efterfrågas i regel antalet arbe- tare, antalet av dem utgjorda arbetstimmar och summa till dem utbetalade löner under kvartalet. Timantalet omfattar både ordinarie arbetstid och över- tid. I arbetslönerna ingår kontant lön jämte övertids- och ackordstillägg, pro- duktionspremier rn. m. samt värdet av niaturaförmåner. Uppgifterna för tex- tilindustrin och sågverken avse emellertid blott arbetsförtjänsterna på ordi- narie tid.

Resultaten av beräkningarna sammanställas kvartalsvis, varvid meddelas

antalet i statistiken ingående manliga och kvinnliga arbetare och deras tim- förtjänster med fördelning efter industrigrenar. För de olika industrigrenarna ha uppgifterna under de olika kvartalen icke insamlats på ett fullt enhetligt sätt. Uppgifterna avse i en del fall hela kvartalet, i andra däremot blott en eller två månader under kvartalet, och för somliga industrigrenar saknas ' helt och hållet uppgifter för vissa kvartal. i

Översikter av löneutvecklingen under åren 1939—1944 ha publiceras i So- cial tidskrift. Avsikten är, att liknande översikter över timförtjänsterna inom industrin skola publiceras kvartalsvis.

Byrån för .social forskning sammanställer dessutom en statistik Över arbets- lönerna i statens arbeten samt vid arbeten i städernas och köpingarnas regi. I förra fallet utgöres primärmaterialet av löneuppgifter från arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens, järnvägsstyrelsens, lantbruksstyrelsens, forst- styrelsens, byggnadsstyrelsens och länsstyrelsernas regi. Uppgifterna insamlas för sista månadeni varje kvartal. För de statsanställda arbetarna avse beräk- ningarna enbart manliga arbetare, vilka uppdelas på grovarbetare, special- arbetare och körkarlar. Beträffande kommunalarbetarna erhållas uppgifter , om medeltimförtjänsterna för män och kvinnor samt medeltimlönen för tim- mermän, chaufförer och grovarbetare. Statistiken publiceras såsom kvartals- översikt i Social tidskrift.

C. Norge

Lönestatistiken för lantarbetare m. fl. Uppgifter om löneförhållandena inom jordbruket inhämtas årligen av Statistisk sentralbyrå från 4 gårdar i varje kommun. Frågeformuläret är uppdelat på två avdelningar, en för års- eller månadsavlönade arbetare och en för fasta eller tillfälliga daglönare. I . bägge avdelningarna efterfrågas den sedvanliga kontanta lönen under som- mar- och vinterhalvåret för de vanligast förekommande manliga och kvinn- liga yrkesgrupperna. Uppgifter om naturaförmåner inhämtas ej. Beträf— fande års- eller månadsavlönade arbetare skola endast lämnas uppgifter om kontantlönerna för arbetare med kost och logi, medan daglönarna upp—delas i två grupper, nämligen arbetare med och utan kost. Daglönare, som erhålla naturaförmåner av annat slag, medtagas ej i statistiken. Formuläret inne— håller även uppgifter om arbetsförtjänsterna vid vanligt skogsarbete samt körning, varjämte skall angivas högstpriset per rn3 för avverkning och ved- huggning inom orten.

På grundval av inkomna uppgifter utarbetas beräkningar över genom- * snittslönerna i varje amt och i hela riket, vilka publiceras i Statistiske med- . delelser.

Lönestatistiken för industriarbetare m. fl. Lönestatistiken för industriar- betare utarbetas sedan 1940 av Statistisk sentralbyrå i samarbete med Norsk arbeidsgiverforening, som under ett flertal är varje kvartal inhämtat summa— riska löneuppgifter från sina medlemmar. Arbetsgivarföreningen ombesör- ?

jer insamlingen av materialet och ställer det till byråns förfogande. Som följd av detta samarbete har byrån upplagt sin statistik efter samma princi- per som arbetsgivarföreningen. Den är sålunda en summarisk kvartalssta- tistik, och frågeformulären ha utarbetats efter samma system som arbetsgi- varföreningens. Den enda skillnaden är, att byrån har en annan, mindre specificerad yrkesindelning. Denna ordning är genomförd inom hela indu— strin med undantag för företag, som äro medlemmar i Mekaniske verkste- (lers landsforening och Papirindustriens arbeidsgiverforening. Dessa ar- betsgivarföreningar, vilkas lönestatistik är upplagd efter andra principer, utarbeta själva statistiken åt Statistisk sentralbyrå. De ställa emellertid i vissa fall primärmaterialet till byråns disposition.

Lönestatistikens formulär innehålla rubriker för medelantalet arbetare un- der kvartalet, antalet av dem utgjorda arbetstimmar å ordinarie tid och sum- ma till dem utbetalade löner för såväl arbete å tidlön som ackordsarbete. Vidare redovisas antal timmar och utbetalad lön på övertid, antal semester— dagar och semesterlön, dyrtidstillägg och extraförtjänster, såsom gratifika- tioner m. m. Statistiken ger upplysning om den ordinarie genomsnittsför- tjänsten per timme vid tidlöns- och ackordsarbete samt den genomsnittliga timförtjänsten vid övertidsarbete, oberäknat semesterlön och vissa extraför- tjänster. För arbetare inom industrin specificeras nyssnämnda uppgifter i regel på förmän samt vuxna och minderåriga manliga och kvinnliga arbetare. Arbetare inom hantverket redovisas med fördelning på fack- och hjälparbe— tare samt lärlingar. Entreprenadfirmor bilda dessutom en grupp för sig; från dessa företag erhållas uppgifter om lönerna för olika yrkesgrupper utan fördelning efter ålder och löneform.

Redogörelser för statistiken utarbetas särskilt för industri, hantverk och entreprenadfirmor. För samtliga grupper lämnas en redovisning efter nä- ringsgrenar. Särskilda uppgifter för Oslo och företag utanför Oslo föreligga beträffande hantverket, och för arbetare hos entreprenadfirmor redovisas lö- neuppgifter för olika landsdelar.

Undersökningarnas resultat publiceras i Statistisk sentralbyrås publika- tion »Arbeid'slonninger i industrien».

Förutom ovannämnda statistik publiceras sedan 1920 i Statistiske medde- lelser årliga uppgifter rörande lönerna vid vissa statliga företag. Från de statliga järnvägarna, telegrafverket och hamnväsendet erhålles kvartalssta— tistik, medan vägväsendets statistik omfattar ett budgetår. De olika institu- tionernas uppgifter avvika något från varandra på grund av att statistiken bygger på vederbörande verks egna formulär, vilka översändas till byrån. I samtliga fall erhållas genomsnittsförtjänster per timme, i vissa fall med för— delning på ackords- och tidlönsarbete. Vidare lämnas i Statistiske medde- lelser varje år uppgifter om kommunalarbetarnas timlöner. Primärmateria— let erhålles från 22 städer och 4 stad-sliknande landskommuner och avser avtalsenlig lön samt dyrtidstillägg. Uppgifter om månadslönen för hembiträ— den med kost och logi insamla-s varje år i oktober från sjukkassorna i 18 stä- der, och resultaten p-ubliceras årligen i Statistiske meddelelser.

4—468661.

D. Samordning av de nordiska ländernas lönestatistik

Den nordiska socialpolitiska konferensen i Köpenhamn den 10—12 sep- , tember 1945 hemställde till de deltagande ländernas regeringar att tillsätta ' en nordisk expertkommitté för samordning av de nordiska ländernas löne- statistik. En sådan kommitté har sedermera kommit till stånd och består av Ä två representanter för vardera Danmark, Norge och Sverige samt en repre- sentant för vardera Finland och Island.

Vid konstituerande sammanträde i Köpenhamn den 3 och 4 juni 1946 upp- drogos riktlinjerna för kommitténs arbete samt fördelades de närmaste ar- betsuppgifterna mellan de deltagande ländernas delegationer.

Kommitténs andra möte ägde rum i Stockholm den 18 och 19 november 1946. Förutom kommitténs ledamöter närvoro i egenskap av sakkunniga bl. a. representanter för arbetarnas och arbetsgivarnas huvudorganisationer i de nordiska länderna.

Mötet informerades om 1946 års lönestatistiksakkunnigas arbete samt be- handlade föreliggande material angående möjligheterna att samordna de nor- diska ländernas lönestatistik för lantarbetare, skogsarbetare och sjöfolk samt att utarbeta en gemensam kompetensgruppering och yrkesnomenklatur för industriarbetare och privatanställda.

Kommittén enades om följande beslut. I varje land borde utses en sekreterare med uppgift att verkställa fortsat- , ta undersökningar om lämpligt grupperingsschema för industriarbetare o. d. * Dessa undersökningar skulle avse lämpligheten och möjligheten att genom- föra en kompetensgruppering av industriarbetare i tre huvudgrupper samt att för jämförelser mellan löneläget i de nordiska länderna utvälja vissa jämförbara typyrken; även den relativa förekomsten av sådana typyrken' borde så Vitt möjligt belysas. '

Varje lands delegation skulle vidare låta utarbeta en redogörelse över f. n. ' tillämpade huvudprinciper vid olika former av lönesättning och över före- kommande yrkesbeteckningar samt arbetsbeskrivningar för vissa yrken.

På grundval av yttranden från olika deltagande länder över föreliggande preliminära utredningar skulle slutgiltiga förslag framläggas från dansk si- da angående lönestatistiken för lantarbetare, trädgårdsarbetare och sjöfolk samt från finsk sida beträffande lönestatistiken för skogs- och flottningsar- betare. Den svenska delegationen åtog sig att utreda vissa speciella redovis- ningsprinciper och begrepp, såsom tidlöns- och ackordsarbete, tidlöns- och ackordsarbetare, >>ordinarie timförtjänst» och olika tillägg till lönen. De nors- ' ka representanterna åtogo sig att utföra en förberedande utredning om löne- statistiska frågor angående stats- och kommunaltjänstemän samt privatan— '. ställda.

Kommitténs tredje möte är avsett att hållas i 0510 under våren 1947.

KAP. 6

Företagens bokföring av löner och arbetstid m. 111.

Enligt gällande föreskrifter äro vissa kategorier av arbetsgivare skyldiga att meddela uppgifter eller föra anteckningar om enskilda arbetstagares löne- och arbetstidsförhållanden. För att kunna tillämpa semesterlagens bestäm- melser måste ävenledes arbetsgivare i vissa fall föra sådana anteckningar.

Enligt taxeringsförordningen den 28 september 1928 skola arbetsgivare med vissa undantag utan anmaning till taxeringsmyndigheterna meddela uppgift beträffande varje person, som hos arbetsgivaren innehaft anställ- ning eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete eller som av arbetsgivaren åtnjutit pension, angående hans förmåner under näs'tföregående år i avlö- ning, arvode eller annan ersättning för utfört arbete eller i pension.

Föreskrifter om förande av övertidsjournal ingå i lagen om arbetstidens begränsning den 16 maj 1930, sjöarbetstidslagen den 30 september 1938, arbetstidslagen för detaljhandeln den 18 juli 1942, arbetstidslagen för hotell, restauranger och kaféer den 30 juni 1944 och lantarbetstidslagen den 8 juni 1945.

Enligt lagen om aktiebolag den 14 september 1944 skall i aktiebolags för- valtningsberätltelse uppgivas medelantalet under räkenskapsåret anställda ar— betare samt medelantalet övriga i bolagets tjänst anställda personer. I för- valvtningsberättelsen eller i vinst- och förlusträkningen skola vidare utbeta- lade löner redovisas _i tre poster, nämligen löner till dels arbetare, dels sty- relsen, verkställande direktör och andra företagsledare, dels ock övriga be- fattningshavare i bolaget.

Enligt lagen om semester den 29 juni 1945 skall lön utgå under semester. Arbetstagare, som är avlönad med tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsenhet, äger uppbära den å semestertiden belöpande lönen. För annan ar- betstagare skall lönen för varje semesterdag utgå med belopp, motsvarande hans genomsnittliga dagsinkomst under de dagar av kvalifikationsåret, å vilka han utfört arbete för arbetsgivarens räkning. Hänsyn skall därvid icke tagas till sådant tillägg .till lönen, som utgått för tid utöver den för arbetsta— garen normala arbetstiden (övertids'tillägg). Vid beräkning av lön under se- mester skall hänsyn tagas till tid, då arbetstagare på grund av vissa i lagen angivna orsaker varit frånvarande från arbetet. För arbetstagare, som icke

är avlönad med tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsperiod, må över— _ enskommelse om annan beräkning av semesterlönen än den i lagen föreskriv- na träffas i form av kollektivavtal, vilket även må tillämpas beträffande arbetstagare, som icke omfattas av kollektivavtalet men sysselsättes i sådant arbete, för vilket avtalet gäller.

Enligt uppbördsförordningen den 31 december 1945 skall arbetsgivare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, hava sin bokföring så ordnad att därav framgå arbetstagares namn, utbetald lön samt löneavdrags belopp.

Ett stort antal arbetsgivare ha dels för interna behov, dels med hänsyn till den av myndigheter och organisationer utarbetade statistiken upprättat en bokföring av enskilda arbetstagares löne- och arbetstidsförhållanden, vil- ken är mera detaljerad än vad de anförda författningsbestämmelserna i och för sig kräva. Såsom ovan (sid. 25) nämnts, ha de sakkunniga verkställt en undersökning beträffande bokföringen av löner och arbetstid inom olika nä- ringsgrenar. En sammanfattning av undersökningens resultat har meddelats i de sakkunnigas skrivelse den 26 april 1946 (se sid. 26). Härutöver må fram- hållas, att en stor del av de företag, som regelbundet insända summariska eller nominativa uppgifter till socialstyrelsens och arbetsgivarorganisationer— nas lönestatistik, ha genomfört en bokföring av enskilda arbetstagares löner och arbetstid med fördelning på olika löneformer m. m. i anslutning till de formulär, som användas för nyss nämnda statistik. Arbetsgivarorganisatio- nerna ha genom rekommendationer till sina medlemmar verkat för enhet- lighet beträffande här ifrågavarande bokföring inom olika branscher.

Vid den här berörda bokföringen torde, vad beträffar arbetare inom in- dustri m. ni., som regel å de individuella avlöningskorten noteras dels det antal arbetstimmar, som utgjorts under varje avlöningsperiod, dels de löner, som utbetalats vid varje avlöningstillfälle. I de fall, då ett ackordsarbete sträcker sig över flera avlöningsperioder, torde denna bokföring ej kunna , läggas till grund för en exakt redovisning av den lönesumma, som svarar mot ( ett visst antal arbetstimmar (jfr sid. 20). En dylik redovisning måste baseras * på ackord'sräkningar o. d. De sakkunniga ha därför funnit det vara av vikt att erhålla kännedom om förekomsten av långvarigare ackordsarbeten inom olika näringsgrenar såsom stöd för ett bedömande av förutsättningarna för en på nominativa uppgifter för en kortare tidsperiod baserad lönestatistik (jfr sid. 81). I detta syfte ha genom socialstyrelsens utredningsbyrå inhämtats vissa upplysningar från arbetsgivar- och arbetarorganisationer. Vidare har svenska metallsindustriarbetareförbundet verkställt en särskild undersökning rörande förekomsten av »långa ackord», vars resultat ställts till de sakkun- nigas förfogande.

Enligt de av socialstyrelsen inhämtade upplysningarna spela »långa ac- kord», d. v. s. ackordsarbeten som sträcka sig över flera avlöningsperioder * och för vilka ersättningen delvis utgår i efterskott, en betydande roll inom ' samtliga byggnvadsyrken. Dylika arbeten förekomma vid en del företag inom gruvindustrin. Vad beträffar metallindustrin, äro långa ackord relativt van- liga inom verkstadsindustrin (jfr sid. 53). Långa ackord förekomma inom Å

jord- och stenindustrin i nämnvärd omfattning endast inom block- och lös- stensindustrin och inom träindustrin företrädesvis vid möbelfabriker, trä- husfabriker, båtbyggerier o. (1. Inom pappers— och grafisk industri, livsme- delsindustri, textilindustri, läder—, hår- och gummivaruindustri samt kemisk- teknisk industri synas långa ackord vara relativt sällsynta. Det må slutligen framhållas, att långvarigare ackordsarbeten utföras av byggnadsarbetare, me- tallarbetare m. fl., som äro anställda vid företag inom olika industrigrenar.

Svenska met-allindustriarbetareförbundet utsände i maj 1946 till styrel- serna för förbundets avdelningar och klubbar ett frågeformulär, enligt vilket uppgift bl. a. skulle lämnas om det ungefärliga arbetarantalet vid varje ar- betsplats och om hur stor del av arbetarantalet som vanligen arbetade på »långa ackord», d. v. s. ackord som sträckte sig över två eller flera avlönings- perioder i följd.. Formuläret besvarades med avseende på 947 arbetsplatser, vid vilka sysselsattes inalles cirka 173000 arbet-are; av dessa beräknades 13 % vanligen arbeta på långa ackord. Vid företag anslutna till Sveriges verkstadsförening redovisades 825 arbetsplatser med cirka 125 000 arbetare, varav 17 0/o uppgåvos vanligen arbeta på långa ackord. Motsvarande siffror voro för företag anslutna till jämbruksförbundet resp. 84, 41 000 och 04 0/0 samt för andra företag, anslutna till svenska arbetsgivareföreningen, resp. 38, 7 000 och 2 0/0. Det må framhållas, att undersökningen icke berörde bil- och cykelverkstäder samt rör- och smidesfirmor.

KAP. 7

Arbetsmarknadsorganisationernas önskemål beträffande den offentliga lönestatistiken

Såsom ovan (sid. 25) framhållits, ha de sakkunniga genom en rundskrivelse till arbetsgivar- och löntagarorganisationer begärt dels uttalanden om deras synpunkter och önskemål beträffande en eventuell omläggning av den offent- liga lönestatistiken, dels redogörelser beträffande den lönestatistik, som ut- arbetades inom organisationerna.

Flertalet av de tillskrivna arbetsgivarorganisationerna och en del löntagar- organisationer ha antingen förklarat sig icke ha några önskemål med avse- ende på lönestatistikens omläggning eller underlåtit att besvara skrivelsen i detta hänseende. I detta kapitel ges till en början en sammanfattning av de viktigaste önskemål, som framförts av organisationerna; därefter återges svenska arbetsgivareföreningens utlåtande samt —— in extenso eller i sam- mandrag —— de positiva utlåtanden, som inkommit från de enskilda organisa- tionerna.

A. Sammanfattning av organisationernas önskemål

U ppgiftsslcyldighet. Ett flertal fackförbund, ett par tjänstemannaorganisa- tioner och två arbetsgivarorganisationer anse det önskvärt, att den offentliga lönestatistiken baseras på uppgiftsskyldighet för berörda arbetsgivare. Vissa organisationer rekommendera beträffande sina verksamhetsomräden upp- giftsskyldighet för alla (eller »praktiskt taget alla») arbetsgivare. Andra or- ganisationer rekommendera uppgiftsskyldighet för företag över en viss stor- leksgräns, varierande mellan 4 och 24 anställda.

Primärmaterialcts beskaffenhet och materialets gruppering. Flertalet av de fackförbund, som besvarat skrivelsen, synas förutsätta, att lönestatistiken baseras på nominativa primäruppgifter eller att i varje fall primärmateria- let utformas så, att det möjliggör en starkare differentiering av statisti- ken med avseende på olika yrkesgrupper, åldersgrupper o. (1. Några tjänste- mannaorganisationer önska, att statistiken skall innehålla såväl spridningstal som medeltal, vilket tydligen förutsätter nominativa primäruppgifter. Tidning- arnas arbetsgivareförening anser det nödvändigt att lönestatistiken beträf- fande tidningarnas personal grundas på nominativa uppgifter.

I fråga om arbetare uttala några fackförbund, att statistiken bör avse års- inkomster. Två av dessa (fastighetsarbetareförbundet och sjöfolksförbundet) synas anse en sådan statistik tillfyllest, under det att övriga förbund torde förutsätta, att statistiken skall giva upplysning om genomsnittliga timför- tjänster. Flera fackförbund anse, att genomsnittsfö—rtjänsterna på ordinarie arbetstid (oberäknat övertidsersättning, skiftsersättning, semesterlön o. d.) böra redovisas särskilt.

Några fackförbund rekommendera en starkare differentierad redovisning efter näringsgrenar. Åtskilliga förbund önska specificerad statistik beträffan- de olika yrkesspecialiteter eller slag av arbeten. Några förbund rekommen- dera redovisning i anslutning till de grupperingar, som förekomma i gällande kollektivavtal, efter dyrortsgrupper och åldersgrupper. Önskemål ha vidare framförts om särredovisning av arbetsförtjänsterna vid tidlöns- och ackords- arbete eller för tidlöns- och ackordsarbetare.

Lantarbetsgivareföreningen önskar en specificering av timlönestatistiken för lantarbetare på gårdar med och utan kollektivavtal. Fastighetsarbetare- förbundet önskar en motsvarande differentiering av den föreslagna årslöne- statistiken för fastighetsarbetare (jfr ovan).

För arbetarpersonalens vidkommande ha tämligen skiftande önskemål framförts beträffande längden av den period, som primäruppgifterna böra avse. En del fackförbund föreslå, att primäruppgifter, avseende ett kvartal eller en avlöningsperiod, skola insamlas varje kvartal. Andra förbund re— kommendera inhämtande av primäruppgifter en eller två gånger om året för en avlöningsperiod eller ett kvartal eller av uppgifter för ett kalenderår.

)Aletallindustriawrbetareförbundet föreslår, att primäruppgifterna skola avse en avlöningsperiod, men i förekommande fall justeras med hänsyn till >>långa ackord». Ett par förbund rekommendera preliminära undersökningar på grundval av uppgifter för årets första månader, vilka skulle kunna fär- digställas under samma år. Lantarbetsgivareföreningen föreslår en prelimi- när statistik beträffande utbetalda löner och tillämpade avlöningsformer, vilken bör föreligga i september under löpande avtalsår och grundas på uppgifter för exempelvis tiden 1 november—15 juli; primäruppgifterna för den slutliga statistiken böra avse månadslöner. Tidningarnas arbetsgivareför- ening föreslår inhämtande av primäruppgifter avseende ett kalenderår.

I fråga om tjänstemän gälla de framställda önskemålen genomgående en statistik angående årslöner. Vissa organisationer ha föreslagit, att primärupp- gifter skola inhämtas en gång om året eller vart femte år. Det har även före- slagits, att materialet skall redovisas efter åldersgrupper, yrkesspecialiteter, ställning i yrket och dyrortsgrupper.

Metallindustriarbetareförbundet anser, att den offentliga lönestatistiken bör innefatta såväl periodiska löneräkningar som årliga snabbun-dersökningar, vilka böra avse såväl arbetare som tjänstemän. Förbundet anser det önsk- värt att jämförelser mellan olika löntagarkategorier underlättas, t. ex. genom att man för samtliga kategorier beräknar veckolöner.

Tiden för statistikens färdigställande. Flera organisationer ha anfört, att den nuvarande offentliga lönestatistiken icke färdigställes med sådan snabb- het, att den kan bli till större nytta i förhandlingsarbetet, och uttalat önske- mål om en snabbare bearbetning.

En del organisationer föreslå, att primäruppgifter beträffande löneläget under löpande kalenderår insamlas under första halvåret och bearbetas i sådan takt, att resultaten kunna föreligga före årets slut. Andra organisatio- ner föreslå, att primäruppgifterna skola avse ett helt år och att resultaten skola föreligga under första hälften av följande år. Skogs- och flottnings- arbetareförbundet önskar, att statistik för närmast föregående arbetssä'song skall färdigställas till omkring den 1 juli. Textilarbetareförbundet föreslår, att primäruppgifter inhämtas varje kvartal och att resultaten färdigställas under följande kvartal; uppgifter för hela året böra föreligga under första hälften av följande år. Försäkringstjänstemannaförbundet önskar, att pri- märuppgifterna inhämtas omkring 1 juli och att resultaten föreligga i början av påföljande år.

Sekretess. Några fackförbund ha uttalat önskemål om en redovisning av lö- nestatistiska uppgifter för särskilda företag, vilka uppgifter skulle ställas till de fackliga organisationernas förfogande. Metallindustriarbetareförbundet föreslår sådan ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, att kollektivavtalsbunden arbetsmarknadspart medgi- ves rätt att erhålla lönestatistiska uppgifter beträffande enskilda företag. De förenad-e förbunden föreslå, |att primäruppgifterna skola kontrolleras av ar- betarparten. Gruvindustriarbetareförbundet anser, att fackföreningarnas re— presentanter böra erhålla avskrifter av primäruppgifterna samt att de skola ha rätt att erhålla >>förtjänstuppgifter för arbete, varom förhandlingar kunna vara förestående»; som ett alternativ till en utvidgad offentlig lönestatistik ifrågasätter förbundet en lagstiftning »innebärande skyldighet för arbetsgi- varna att till arbetarparten överlämna sammanställning över utbetalda av- löningar».

B. Utlåtanden från arbetsgivarorganisationer

Svenska arbetsgivareföreningen: »Den statistik över arbetarlönerna, som vår för- ening årligen utarbetar, har samma karaktär som den av Kungl. socialstyrelsen ut- arbetade arbetarlönestatistiken. Den bygger sålunda på summariska uppgifter från företagen över antal arbetstimmar respektive häremot svarande lönesummor med den fördelning av dessa uppgifter på olika löneformer, som befunnits erforderlig inom olika industrier eller branscher. Överensstämmelsen i uppläggning mellan so- cialstyrelsens och vår lönestatistik är så stor, »att styrelsen och vi i samarbete sökt åstadkomma en såvitt möjligt likformig uppställning av de uppgifts-formulär, som användas av styrelsen och av oss var för sig. Syftemålet härvidlag har varit att underlätta arbetet för våra gemensamma uppgiftslämnare, industriföretagen, och minska risken för felaktigheter i de ilälmnade uppgifterna.

Vi ha funnit denna summariska lönestatistik tillfredsställande för vårt behov och ha icke för avsikt att omlägga densamma.

Under ett tidigare skede utarbetades inom vår förening en individualstatistik, byggd på individualuppgifter. Emellertid gav erfarenheten vid handen, att denna statistik lade en mycket tung uppgiftsbörda på företagen utan att ge häremot sva- rande båtnad i fråga om den praktiska nyttan av de statistiska resultaten. I början av 1920-talet slopades denna individualstatistik och vi övergingo till den nu förda summariska lönestatistiken.

Till en början utarbetades denna statistik kvartalsvis med sammanförande av kvartalsresultaten till årssammanställningar. Från och med år 1928 slopades emel- lertid kvartalsstatistiken, varigenom uppgiftslämnarnas arbete ytterligare under- lättades. Uppgifterna för ett år infordras i början av året därpå och lönestatistiken brukar föreligga i tryck under loppet av september månad samma år.

Enligt vår erfarenhet låter sig kravet på en arbetarlönestatistik, som ger en jäm- förande översikt över löneutvecklingen på olika områden av arbetsmarknaden, icke förena med önskemålet, att samma statistik skall specificeras med hänsyn till bl. a. olika yrkes— och åldersgrupper. Önskar man en detaljerad statistik, blir det nöd- vändigt att industri för industri anpassa statistikens uppläggning med hänsyn til-l förekomsten av olika arbets- och löneformer. En viss specialstatistik föres mer eller mindre regelbundet inom ett mindretal av de till vår förening anslutna yrkesför- bunden. Inom flertalet yrkesförbund har behov av en komplettering av vår löne- statistik icke framträtt eller, där så vid någon tidpunkt varit fallet, kunnat tillgodo- ses genom engångsutredningar.

Då vi icke ha för avsikt att omlägga vår egen lönestatistik, föreligger från vår sida helt naturligt icke något önskemål om en omläggning av den offentliga löne- statistiken.

På grund härav och med utgångspunkt från våra egna tidigare erfarenheter av— styrka vi socialstyrelsens förslag, att denna statistik dels omlägges till kvartals- statistik, dels vidgas att omfatta med vissa års mellanrum utförda allmänna löne- räkningar, grundade på individuella årslöneuppgifter, och dels slutligen utökas med årliga snabbundersökningar, vilka också skulle grundas på individuella löneupp- gifter.

Vår uppfattning är, att en kvartalsvis genomförd summarisk lönestatistik av skäl, som vi vid överläggningar i denna fråga delgivit socialstyrelsen, icke är så tillför- litlig som årsstatistiken, vilken senare sålunda måste bibehållas som kontroll på kvartalsstatistiken. Däremot skul-le med kvartalsstatistiken företagens uppgi-ftsbörda ökas till fyra gånger den nuvarande; likaså skulle socialstyrelsens eget arbete med den summariska statistiken väsentligt öka utan att en häremot svarande båtnad skulle vinnas.

En detaljerad, på individuella uppgifter grundad lönestatistik, som tar sikte på att kartlägga löneförhållandena för olika yrkes- och åldersgrupper inom olika industrier, förutsätter för att bli rättvisande en enhetlig yrkesbeteckning och en enhetlig tillämpning av denna. Att skapa en dylik förutsättning är en uppgift, som icke ilöses på kort sikt. Enligt vår uppfattning skulle en dylik specialstatistik icke vara av den betydelse för kollektivavtalsförhandlingarna, som man på arbetarhåll föreställer sig. En blick på våra kollektivavtal ger vid handen, att lönebestämmel- serna i dessa icke äro utslagsgivande för arbetarnas timförtjänster, vilka på flertalet områden väsentligen påverkas av i vilken omfattning ackordsarbete förekommer. Det torde vara tämligen självfallet, att den offentliga lönestatistiken rimligen icke kan inriktas på en specificerad redovisning av ackordsförtjänster; redan en lön-e- räkning av det slag socialstyrelsen ifrågasätter innebär en anhopning hos styrelsen av ett mycket omfattande uppgiftsmaterial, vars bearbetning inom rimlig tid kommer att innebära en mycket stor ansvällning av arbetet å styrelsens statistiska byrå. Om sålunda dessa löneräkningar icke komma att vara av det praktiska värde man på arbetarhålll föreställer sig, är det alldeles ofrånkomligt, att det för de uppgifts- lämnande företagen skulle innebära en mycket betungande ökning, därest de på-

lades skyldighet att lämna individuella uppgifter rörande arbetstagarnas inkomst av arbete. Redan nu äro företagen tyngda av uppgiftsskyldigheter av olika slag till organisationer och myndigheter, och den av riksdagen beslut—ade skatteindrivning-s- reformen liksom förebådade reformer inom socialförsäkringen komma att ålägga dem ytterligare bördor av detta slag. Med hänsyn härtill bör det vara statsmakterna angeläget att icke utan att utomordentliga skäl tala härför öka företagens uppgifts- börda, när det gäller den offentliga lönestatistiken.

I fråga om tjänstemannalöner utföra vi ingen fortlöpande ärlig statistik utan ha hittills nöjt oss med från tid till annan gjorda undersökningar. Icke heller på detta område hysa vi något önskemål om en utvidgning av den offentliga lönestatistiken.»

Bankernas förhandlingsorganisation: Det torde icke vara praktiskt möjligt att giva den offentliga lönestatistiken en så detaljerad utformning och .färdigställa den inom sådan tid, att den kan tillgodose de önskemål, som organisationen och deSs med- lemmar 'i olika avseenden uppställa på den egna lönestatistiken.

Den offentliga lönestatistikens värde ur jämförelsesynpunkt skulle ökas genom kompletteringar och förbättringar i följande avseenden:

»Statistikmaterialet synes i förekommande fall böra göras mer representativt än för närvarande och vid bearbetningen redovisas gemensamt endast för sådana före- tag, som tillhöra samma verksamhetsområde och ha samma arbetsuppgifter.

Lönestatistiken torde vidare i fråga om de anställda främst böra avse löneförhål- landena för vanlig förvaltnings- och kontorspersonal, varför löner för personal i befordrad ställning eller med speciella kvalifikationer eller särskilt kvalificerade arbetsuppgifter icke böra medtagas i denna grupp.

Med hänsyn till att lönerna till tjänstemän som regel öka med stigande ålder synes statistiken därjämte för samtliga anställda böra uppläggas efter ålder.

Lönestatistiken synes slutligen böra redovisas dyrortsvis och för de anställda ba- seras på deras årslön, vilken bör innefatta det under redovisningsåret till den an- ställde uthetalade lönebeloppet ll form av grundlön, kristillägg och rörligt tillägg, ev. familjebidrag etc. plus ev. naturaf—örmåner.»

Svenska Iantarbetsgivareföreningen: »Därest en omläggning av den officiella löne- statistiken skulle ifrågakomma, vill föreningen för jordbrukets vidkommande fram- föra följande önskemål.

Det skulle vara av stort intresse om en preliminär lönestatistik rörande avtals— året 1/11—31/10 kunde uppgöras så tidigt att lönestatistiken kunde föreligga redan i september månad. Jordbruksavtalen utlöpa nämligen den 31 oktober och för- handsförhandlingarna om nya avtal plåga taga sin början i september månad. F. n. föreligger den officiella lönestatistiken först 1 51 1 1/2 år efter resp. kalenderårs ut- gång, varför statistiken i förhandlingsarbetet allenast kan få betydelse som kontroll av vad tidigare genomförda lönehöjningar eller lönesänkningar betytt i praktiken. En preliminär statistik avseende t. ex. tiden 1/11——1"'/7, alltså en betydande del av avtalsåret, skulle däremot direkt kunna utnyttjas vid förhandlingarna. Den preli- minära statistiken behövde allenast avse de faktiskt utbetalda arbetslönerna samt tillämpade avlöningsformer.

Vad äter den slutgiltiga statistiken beträffar, måste densamma anses fylla de an- språk, som kunna ställas å densamma. Lönestatistiken giver sålunda en fyllig bild av lantarbetarnas löneförhållanden m. m. I några hänseenden skulle emellertid nämnda statistik kunna fullständigas.

Sålunda skulle det vara av intresse, om tabellerna rörande de faktiska löneinkoms— terna vore uppspaltade för egendomar med eller utan kollektivavtal även i fråga om timlönerna och icke enbart i fråga om årsinkomsten. Ärsinkomstens storlek är nämligen avhängig av arbetstiullgången, under det timlönens storlek direkt utvisar avtalsrörelsernas inflytande på lönerna.

Vidare skulle en fullständigare redovisning av de inom jordbruket förekommande löneformernas användning vara av betydelse. För den skull borde löneforme'rnas användning redovisas för varje yrkesgrupp, körkarlar, fördrängar o. s. v., ej endast som nu för huvudgrupperna. Vid förhandlingarna är det nämligen av vikt att veta om arbetarna i viss yrkesgrupp vanligtvis avlönas med ren kontantlön eller om naturaförmåner i större eller mindre utsträckning ingå i lönen. Saknas kännedom härom, omöjliggöres en rättvis differentiering av lönerna. Nämnda båda av för- eningen föreslagna kompletteringar av den officiella lönestatistiken synas kunna åstadkommas utan större kostnader. Uppgörandet av den preliminära statistiken skulle möjligen ställa sig dyrbarare. Föreningen vill härvid framhålla att det är angelägnare att en preliminär statistik av ovan skisserad beskaffenhet uppgöres än , att övrig mindre betydelsefull omläggning av statistiken vidtages.

Primäruppgifterna böra lämpligen avse månadslöner, emedan lantarbetarna oav- sett avlöningsformen i allmänhet erhålla lönen en gång pr månad.

Mot den officiella lönestatistikens representativitet har föreningen vad gäller jordbruket inga anmärkningar att framställa.»

Sveriges skrädderiarbetsgivares centralförening: »Om en reformering av den of- fentliga lönestatistiken skulle komma till stånd, anse vi det synnerlig-en önskvärt att i denna 'beställningsskrädderiet' får en egen rubrik och ej som nu hopkopplas med sömnadsfabriker, d. v. 5. att skillnad göres på hantverk och industri inom sömnadsbranschen.

Tidsperioden bör omfatta ett år och en vecka och primäruppgifterna böra in- hämtas hos alla skrädderiföretag, som sysselsätta arbetare.

Hur ofta dessa böra inhämtas är svårt att säga, likaså tiden för dessas färdig— ställande.

Beträffande de redovisade löntagarnas fördelning bör sådan ske enligt följande uppställning:

Män, kvinnor, åldersgrupper, veckoarbetare, ackordsarbetare, effektiv arbetstid per år »i veckor och ortsgrupper.

Skulle en utförlig lönestatistik på ovanstående basis kunna införas i den offent- liga lönestatistiken och den myndighet, som skall handha statistikens upprättande, kan ålägga arbetsgivarna att insända uppgifter, skulle det vara till stort gagn för vår organisation vid förhandlingsarbetet om avtal med svenska beklädnadsarbe- tareförbundet.»

Tidningarnas nrbetsgivareförening: »Till en början vilja vi i princip livligt in- stämma i de önskemål, som från olika håll framförts i syfte att erhålla en ut- vidgad och förbättrad offentlig lönestatistik. Inom tidningarnas avtalsområde har nämnda statistik hittills kunnat användas endast i begränsad utsträckning, främst beroende på att den varit för schematisk och haft för ringa aktualitet. För att bedöma tidningarnas löneförhållanden ha vi sålunda varit så gott som helt hän- visade till en egen inom föreningen årligen upprättad statistik.

Däremot har den offentliga statistiken utgjort ett visst komplement till vår egen statistik, när det gällt att göra jämförelser med lönerna inom andra fack och att erhålla en överblick över löneutvecklingen för hela arbetsmarknaden under de gång- na åren.

Förhållandena inom tidningarnas avtalsområde, liksom inom den grafiskabransch- en i dess helhet, göra det nödvändigt att infordra individuella löneuppgifter.»

(Här följer en redogörelse för föreningens lönestatistik; jfr sid. 41.) »Av det anförda tord-e framgå, att ett helt ersättande av föreningens lönestatistik med den offentliga statistiken måste ställa mycket stora krav på den senare. Detta gäller framför allt kravet på ett snabbt bearbetande av de inkomna uppgifterna. Då förhandlingar om den grafiska industrins avtal i motsats till flertalet andra industrier äga rum på våren och sommaren är det ett mycket starkt önskemål att redan då äga tillgång till bearbetade uppgifter rörande arbetarnas inkomster un-

der närmast föregående kalenderår. Man skulle visserligen kunna tänka sig att omlägga redovisningsåret så att det sammanfaller med avtalsåret; det har emellertid ansetts, att detta skulle ställa för stora krav på de enskilda arbetsgivarna, eftersom nu avsedda uppgifter såväl till tid som belopp sammanfalla med de årligen av- givna deklarahionsuppg'ifterna till skattemyndigheterna. För den offentliga statisti- ken torde det väl också vara ett önskemål att uppgifterna inom samtliga branscher . hänföra sig till kalenderår. Ävenledes vore det tänkbart att ändra tidpunkten för uppgifterna om utgående löner från den 15 januari till tidigare dag, helst i nära anslutning till ett nytt avtals ikraftträdande, något som även har övervägts; anled- ningen till nuvarande datum är dels 'att detsamma enligt stadgarna utgör tidpunkt för redovisning av det arbetarantal. för vilket medlemsavgifter beräknas, dels ock att det sammanfaller med lämplig tid för infordrande av uppgifter om föregående års inkomster. För föreningens löpande arbete skulle det eljest vara fördelaktigt att snarast möjligt ha tillgång till de individuella lönerna efter varje nytt avtal. När nya avtal inneburit särskilt omfattande löneomräkningar, har sådana uppgifter ibland infordrats även efter nya avtals ikraftträdande, varvid det motivet också förelegat, att det varit önskvärt att kontrollera medlemmarnas omräkningar. Dessa uppgifter ha dock hittills ej lagts till grund för någon statistisk bearbetning.

Ur lönestatistisk synpunkt bör det vara fullt tillräckligt att infordra löneuppgifter en gång om året. Såväl det ökade arbetet med bearbetningen som besväret för upp- giftslämnarna torde icke på långa vägar motsvara det värde ett tätare lämnande av uppgifter kan komma att få. Däremot kan det med hänsyn till den grafiska in- dustrins speciella förhållanden vara tänkbart att de nämnda båda slagen av upp- gifter av skäl som ovan anförts lämnas vid olika tidpunkter på året.

Antalet företag, som skall lämna primäruppgifter, bör för tidningarnas del helst ej begränsas.

I tidningsavtalen förekommer en ganska långt gående yrkesspecialisering med olika löner för olika yrkeskategorier. En tillfredsställande statistik förutsätter därför motsvarande uppdelning.»

C. Utlåtanden från fackförbund, anslutna till landsorganisationen

De förenade förbunden: »Enligt vår mening bör lönestatistiken ordnas på så sätt, att varje företag med minst 25 anställda ålägges att föra lönestatistik. De uppgifter angående löneläget för olika arbetargrupper, som därvid framkomma, böra ställas till arbetarpartens förfogande. Efter det att arbetarparten varit i tillfälle bedöma uppgifternas riktighet och ev. felaktigheter tillrättalagts, bör arbetsgivarparten ha skyldighet att i avskrift tillställa socialstyrelsen uppgifterna för bearbetning. Genom en dylik anordning torde vinnas en bättre översikt över olika arbetargruppers löne- läge samt en välbehövlig underlättnad i parternas förhandlingsarbete.»

Svenska bokbindareförbundet: .Den statliga lönestatistiken bör baseras på upp- giftsskyldighet för praktiskt taget alla företagare, såilunda även företagare med några få anställda.

Statistiken bör omsluta helt kalenderår, och redovisningen bör ske kvartalsvis. Bearbetningen bör ske Såväl företagsvis som branschvis, enär insyn beträffande löne- läget hör möjliggöras vid företagen. Uppgifterna böra starkare differentieras för olika arbetsområden och yrkesgrupper; så t. ex. böra särskilda medeltal uträknas beträffande lönerna för bokbinderiarbetare, typografer och litograufer vid samma företag. Statistik-en bör ge upplysning om såväl timlöner som årslöner. Vidare böra uppgifter framkomma beträffande löneinkomvsterna såväl inklusive som exklusive inkomst av skift- och övertidsarbete m. 'fl. extra inkomster. Särskilda medeltal böra även beräknas för olika *dyrortsgrupper.

Svenska fastighetsarbetareförbundet: Den nuvarande offentliga lönestatistiken ger ingen ledning för bedömandet av löneutvecklingen för korttidsarbetare inom nä— ringsgrenar, där denna anställningsform är dominerande. Vid omläggning av den offentliga lönestatistiken bör densamma utvidgas till att omfatta åtminstone vissa grupper korttidsarbetare, bl. a. fastighetsarbetare. Beträffande de sistnämnda bör statistiken grunda sig på års-förtjänsten för arbetare, som haft årsanställning i fas- tighet. Hänsyn bör tagas till huruvida lönerna regleras genom kollektivavtal eller ej. Fastighetsägare böra åläggas att lämna löneuppgifter. Resultaten böra offent- liggöras under maj månad året efter det kalenderår uppgifterna avse.

Svenska frisörarbetareförbundet: Den nuvarande offentliga lönestatistiken har föga ' värde vid avtalsförhandlingarna. Statistiken bör grundas på individuella uppgifter, avseende ett kvartal, med hänsyn till vissa säsongbetonade yrken och sysselsätt- ningar.

Svenska gjutareförbundet: Vid en omläggning av den offentliga lönestatistiken böra gjuterierna redovisas såsom en särskild grupp. Det är önskvärt, att lönestatisti- ken redovisas för varje större arbetstagarkategori, för vilken riks- eller distrikts- avtal gäller, samt för de i avtalen angivna dyrortsgrupperna.

»Sta-tistiken bör omfatta alla arbetare mellan 20 och 60 år samt lärlingar hos företag med minst 5 arbetare och bör upptagas en viss period varje är, exempelvis ett kvartal, olika för olika fack eller arbetsområden. Uppgifterna böra avse de grupper, som enligt kollektivavtalen sammanföras i särskilda grupper, exempelvis yrkesarbetare, tempoarbe-tare, grov- eller diversearbetare samt specialarbetare, och självfallet dessa grupper efter varje kön var för sig. Beträffande gruppindelningen torde ävenledes samråd lämpligen böra ske med vederbörande arbetsmarknadspar- ter. Genom här skisserade tillvägagångssätt förefaller det som om en objektivt grundad allmän och officiell lönestatistik skulle kunna åstadkommas.

Förutsättningen härför är givetvis, att den nuvarande frivilligheten för arbetsgi- vare att lämna löneuppgifter ersättes med skyldighet därtill.»

Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet: Lönestatistiken bör framkomma snab— bare än för närvarande och innehålla uppgifter om genomsnittsinkomsterna för olika yrkesgrupper inom samma näringsgren. Det vore önskvärt att få uppgifter om års- inkomsterna för olika grupper av byggnadsarbetare, såsom byggnadsgrovarbetare, murare, byggnadsträarbetare o. s. v.

Svenska gruvindustriarbetareförbundet: »vHittillsvarande erfarenheter av förhand- lingsarbetet utvisa, att förbundets underhandlingsdelegerade äro mera betjänta av förtjänststati'stik än inkomststatistik. Vid förhandlingar blir det sällan fråga om in— komsten för en viss grupp, utan förtjänsten per timme för endera särskilt angivet arbete eller viss bestämd arbetsplats. Vi våga tro, att diskussionen för framtiden kommer att ha nyssnämnda inriktning, vilket enligt vårt förmenande bör beaktas vid eventuell omläggning av den offentliga lönestatistiken.

För gruvornas vidkommande har i den officiella lönestatistiken specificeringen begränsats till förmån, män och minderåriga. För det praktiska förhandlingsarbetet —— i synnerhet rvid förhandlingar under avtalstiden —— har denna statistik i det när- maste saknat reellt värde, ty diskussionerna om förtjänsterna omspänna i regel olika slag av arbeten samt förtjänsterna vid skiilda arbetsplatser.

I fråga om specificering framstår för oss angeläget att för gruvornas vidkomman- de uppdelning i första hand sker med hänsyn till avtalsområden. Vidare bör inom dessa områden särskilt angivas följande genomgående förekommande arbeten: borr- ning, bergbrytning, schakt- och ortdrivning, lastning och tappning, maskinell last- ning, maskinell ut-frakt i gruvan, byggnadsarbete under jord, anrikningsarbete (med särskilt angivande av skiftbasarbete, in- och utfrakt samt vägning, krossning, ma- skinpassning och reparatörsarbete), spelstyrning ovan jord, skrädning för hand inkl. avfrakt, utlastning ovan jord för hand, borrvässning, verkstadsarbete, byggnads- arbete ovan jord, övrigt arbete under jord och övrigt arbete ovan jord.

Beträffande gruvorna i Norrbotten borde dessutom tillkomma: kranlastning, tipp- ningsarbeten samt utlastning.

I fråga om det lokala förhandlingsarbetet är tillika nödvändigt att fackförening- arnas representanter dels erhålla avskrift av de uppgifter som insändas till det äm- betsverk som skall bearbeta primärmaterialet, samt dels även rätt att erhålla för- tjänstuppgifter för arbete, varom förhandlingar kunna vara förestående.

Därest de sakkunniga skulle komma till uppfattning, att det för rimliga kostnader icke är möjligt genomföra de önskemål beträffande den offentliga lönestatistiken berörda fackförbund komma att framföra, vilja vi hemställa till Eder undersöka möjligheterna för arbetarparten att på annat sätt erhålla tillförlitliga uppgifter. Det synes oss icke orimligt med rekommendation till parterna att själva träffa överens- kommelse i frågan. En sådan lösning av statistikfrågan kan enligt värt förmenande inrangeras under problemet om industriell demokrati och intern företagsinformation. Om den vägen icke är framkomlig vilja vi uttala önskemål att de sakkunniga över- väga lagstiftning i ärendet, innebärande skyldighet för arbetsgivarna att till arbetar- parten överlämna sammanställning över utbetalda avlöningar, varvid samtidigt för- tjänar övervägas huruvida icke sådan lagstiftning kan samordnas med frågan om insyn i företagen.»

Svenska handelsarbetareförbundet: Vid en omläggning av den offentliga lönesta- tistik-en böra särskilda uppgifter redovisas för olika yrkesgrupper vid samma före- tag. Så t. ex. böra chaufförer, kafferostare och montörer redovisas skilda från lager- arbetare vid handelsfirmor, och butiksföreståndare böra ej sammanföras med de egentliga butiksbi-trädena. I fråga om butikspersonal bör statistiken uppdelas på olika branscher. Med hänsyn till lönelägets beroende av ålder och branschvana böra de olika yrkesgrupperna även fördelas efter ålder.

»Vi finna självklart, att uppgifterna beträffande samtliga grupper av anställda uppdelas med hänsyn till dyrortsförhållandena. Någon annan indelning än den som anvisas av den officiella dyrortsgrupperingen kan väl därvid inte ifrågakomma.

Insamlingen av uppgifter till lönestatistiken stöter helt naturligt på ganska stora svårigheter inom handeln, där det finns en mängd relativt små företag. Det torde emellertid inte vara lämpligt att begränsa uppgiftsinsamlingen till att avse företag över en viss storleksordning. På grund av näringsgrenens karaktär kan detta med— föra, att städer och andra större orter bli för starkt representerade i förhållande till de mindre orterna. Ett representativt urval av företag är att föredraga, ehuru vi vilja understryka vikten av att insamlingen får så stor omfattning, som det med hänsyn till kostnads- och andra problem är möjligt.

Inom vårt förbunds område gäller så gott som utan undantag fasta vecko- eller månadslöner. Uppgifterna kunna därför lämpligen avse en avlöningsperiod och läm- nas en eller två gånger per år. Om insamlingen begränsas till en gång om året, bör den äga rum på våren. Flertalet avtalsrörelser (för vårt förbunds vidkommande i synnerhet de som beröra lägerpersonal och mejeripersonal) föras under vinterhalv- året, och om insamlingen av uppgifter äger rum exempelvis i mars eller april, kom- mer resultatet av vinterns lönerörelser att avspeglas i statistiken. Det år därefter önskvärt, att bearbetningen av det insamlade materialet kan ske så snabbt, att statistiken föreligger färdig vid årets slut, då den skulle kunna vara till ledning i de vid den tidpunkten aktuella förhandlingsfrågorna.

Den nu tillämpade ordningen vid uppgiftsinsamlingen, som innebär att bl. a. över- tidsersättniug och semesterlön slås ut på antalet fullgjorda arbetstimmar, förryeker resultatet. Uppgifterna böra avse uppburen lön för ordinarie arbetstid under en avlöningsperiod. »

Svenska järnvägsmannaförbundet: Den offentliga lönestatistiken bör grundas på primäruppgifter, som inhämtas årligen och avse kalenderår. Resultaten böra vara tillgängliga under första halvåret efter det år statistiken avser.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet: Lönestatistiken bör endast avse de löner som äro upptagna i gällande kollektivavtal men icke de merbetalningar, som utgå till s.k. första män och arbetande förmän. Den ersättning som utgår vid skiftarbete samt vid 5. k. obekväm arbetstid, som förlägges inom ramen av 48—timmarsveckan, bör uteslutas eller registreras särskilt.

Svenska metallindustriarbetareförbundet: »Den nuvarande officiella lönestatistiken är för knapphändig som underlag för förhandlingsarbetet. Den publiceras därtill för sent för att komma till nytta i flertalet förhandlingssituationer. Dessa och andra olägenheter påvisades i landsorganisationens skrivelse av den 7 mars 1944 till che- fen för socialdepartementet. Förbundet delar i allt väsentligt de i nämnda skrivelse anförda synpunkterna beträffande den officiella lönestatistikens brister. Vi ha alltid med beklagande måst konstatera, att den officiella lönestatistiken sålunda icke kun- nat förkorta eller i övrigt befrämja förhandlingsarbetet i önskad utsträckning. Detta har nödvändiggjort, att den av Svenska Metallindustriarbetareförbundet för dess pri- vata behov skapade lönestatistiken — detta skedde långt innan den nuvarande offi- ciella årliga industriarbetarstatistiken 1918 tillkom allt fortfarande upprätthålles, nu dock under andra former än de ursprungliga.

Under många är före värt nuvarande statistiksystem hade förbundet en i prin- cip alla medlemmar omfattande permanent lönestatistik, som redovisades bransch- vis — till en början varje kvartal, senare varje halvår eller år. Denna statistik byggde på individualuppgifter, huvudsakligen i form av varje medlems egna anteck- ningar veckovis om inkomst och arbetstid. Efter varje kalenderkvartals slut uppsam- lades dessa specifikationer och insändes till förbundets statistikkontor för bear— betning. Tillvägagångssättet var perfekt i princip men blev i verkligheten mindre tillfredsställande. Individualuppgifterna tillkommo ofta slentrianmässigt eller ojämnt och arbetarna frågade sig med rätta, varför det skulle vara nödvändigt med det invecklade permanenta individualuppgiftssystemet, då ju alla förtjänst-, tids- och andra uppgifter funnos samlade hos arbetsgivaren, varifrån även vi borde kunna erhålla uppgifter. Detta i kombination med en är för är dalande representativitet var ett av skälen till den omgestaltning förbundets lönestatistik genomgick 1942— 1943. Ett annat skäl för omläggningen var det stora tidsavståndet mellan påbör- jad individualuppgift och publicerat slutresultat samma olägenhet som allt fort- farande vidlåder den officiella lönestatistiken —— varigenom förbundets statistik ty- värr fick en förhandlingsmässigt underordnad betydelse.

Vid upprepade tillfällen under tiden för vår permanenta lönestatistik sökte för- bundet få till stånd en samverkan med Sveriges Verkstadsförening, som emellertid avvisade alla inviter härtill. Förbundet har för sin lönestatistik sålunda alltid va- rit beroende av den omständliga, i viss mån osäkra, tidsödande och kostnadskrä- vande uppgiftsinsamling, som arbetarnas individuella medverkan innebär.

Vår nuvarande lönestatistik består huvudsakligen av i regel årliga snabbunder- sökningar av arbetarlönerna vid mekaniska verkstäder (innefattande även elektriska verkstäder, skeppsvarv, metallmanufaktur etc.), järnbruk (järn-, stål- och kop- parverk, järn- och stålmanufaktur), bilreparationsverkstäder och rörledningsfirmor. Statistiska undersökningar av ungefär samma typ planeras även för andra fack, exempelvis smidesfacket. Denna form av snabbundersökningar ha vi praktiserat fr. o. m. 1943 och som vi själva anse med gott resultat. Varje undersök- ning har exakt anslutit sig till för facket gällande kollektivavtal. Vi ha härigenom vid höstens avtalsförhandlingar förfogat även över ett statistiskt förhandlingsma- terial_ som varit baserat på individualuppgifter om löneförhållandena under våren samma år. Det är givetvis av största betydelse, att statistiken är så pass aktuell, särskilt under tider och förhållanden, då kollektivavtalen slutas för blott ett år i sänder.

Avgörande för värdet av våra snabbundersökningar är givetvis tillförlitligheten hos primärmaterialet, vilket exempelvis för den mekaniska verkstadsindustrin i

någon mån kunnat anses vara diskutabelt med tanke på de långa ackorden etc., då uppgiftsperioden i regel är så kort som en vecka (avlöningsperiod). Vi ha emel- lertid med detaljerade anvisningar för förtjänst- och arbetstidsuppgifternas note- ring direkt från avlöningsbeskeden genom särskilt utsedda och kvalificerade med- lemmar sökt tillförsäkra primärmaterialet högsta kvalitet. Om de vid vår kontroll funna oriktigheterna korrespondera vi i och för rättelse med avdelningarnas upp- giftsinsamlare, och kassationen kan därigenom begränsas till några tiondels procent. Vad vi till äventyrs och obetydligt förlora i exakthet, vinna vi mångfalt i tid och resultatens utnyttjande. Den tidigare vikande representativiteten har övergått i sti- gande och uppgiftsmaterialet blir bättre är från år. Endast på ett avsnitt ha vi nu kvar något av den förutvanande permanenta lönestatistiken, nämligen för ton- och skiftlönsarbetare vid järnbruken. Denna vår s. k. tonlönsarbetarstatistik omfat- tar blott hela lag med gemensamhetsackord och beskriver platsens, icke arbetarens förtjänstsiffror.

De stora arbetsmarknadsparterna och deras organisationer ha skapat envar sin privata lönestatistik för att fylla uppenbara behov. På för staten motsvarande grunder har statens officiella lönestatistik tillkommit. Så länge styrkeförhållan- dena på arbetsmarknaden icke tilläto en mer rationell ordning än den som ännu består, var det också begripligt, att en ur logisk, ekonomisk och praktisk syn- punkt för alla parter gemensam huvudstatistik över arbetarlönerna icke kunde åstadkommas. Fackförbunden måste finna sig i de förhållanden som rådde. Lön- tagama och deras organisationer äro inte heller nu sinnade för att med långtgå- ende tvång skapa samverkan på detta område. Svenska Metallindustriarbetareför- bundets tidigare och upprepade och nu senast landsorganisationens omnämnda strä- vanden till en förnuftsmässig lönestatistisk gemenskap vittna härom. Det skärpta behovet av en fullödig arbetsmarknadsstatistik gör det emellertid nu nödvändigt att skapa den. Det är i grund och botten ett medborgerligt intresse av första ord- ningen att utbygga vår officiella lönestatistik så långt, att den av såväl arbetsgivare som arbetare erhåller vitsord och erkännes som en lika effektiv som objektiv ge- mensam informationsbas. Givet är därmed att statens lönestatistik måste få en så- dan volym och så snabb presentation, att den i varje dominerande förhandlings- situation kan göra sig gällande. För förhandlingsarbetet skulle en sådan aktuell och objektiv lönestatistik vara av oskattbart värde.

Under hänvisning till vad vi i det föregående anfört vilja vi meddela följande synpunkter och önskemål beträffande den officiella lönestatistikens omläggning till en kombination av årliga snabbundersökningar och (ev. mindre ofta företagna) löneräkningar.

Primärmaterialet baseras på nominativa uppgifter och lämnas liksom hittills av arbetsgivarna. Den nuvarande frivilligheten ersättes med skyldigheten att lämna uppgifter. Eventuellt kunna arbetsgivare med mindre än fem arbetare undantagas. Varje annan begränsning eller urvalsprincip bör undvikas, då ur förhandlingssyn- punkt endast den fullständiga representativiteten är övertygande. Även socialsty- relsen framhåller i yttrande av den 4 maj 1944 önskemålet om uppgiftsmaterialets kvantitativa utökning i samband med dess kvalitativa förbättring.

Grundläggande för redovisningen bör så långt möjligt vara de kollektiva riksarbets- avtalen, vilket icke mycket torde avvika från den nuvarande ordningen. Uppgifterna fördelas ortsgruppsvis efter kön och yrkeskvalifikation och i viss mån även i ål- dersgrupper, för verkstadsindustrin exempelvis på grupperna vuxna över 20 år, 18—19—åringar och arbetare under 18 år. För samtliga kategorier behöver vidare en ytterligare uppdelning i tidlönsarbetare och ackordsarbetare äga rum (eventuellt tidlönsarbete—ackordsarbete). Ordinarie arbetstid och lön härför redovisas för sig, ordinarie arbetstid inklusive övertidsarbete och ersättning härför för sig.

För primärmaterialets iordningställande medföra de långa ackorden vissa besvär- ligheter, större ju kortare uppgiftsperioden är. Våra erfarenheter om de långa ackor-

dens förekomst och hindersamhet i den lönestatistiska verksamheten säga oss emel- lertid, att svårigheterna icke få överdrivas. Det är oss emellertid obekant i vilken utsträckning långa ackord förekomma inom industrin i allmänhet, men vi äro när- mast böjda för att icke betrakta dem som någon större vansklighet för primär- uppgiftsintagningen med mindre en direkt undersökning ger belägg för att så är fallet.

Beträffande ortsgrupperingen våga vi utgå från att socialstyrelsens nuvarande dyrortsindelning under år 1947 avlöses av en ny och att antalet dyrortsgrupper härvid reduceras till fem. I den mån den öppna arbetsmarknadens kollektivavtal inte redan ansluta sig till femgruppsindelningen kan förutsättas, att en sådan an- passning successivt sker i anslutning till statstjänarnas löneplacering efter den nya dyrortsindelningens grunder.

Primärmaterialet till den årliga snabbunwdersökningen synes oss i regel kunna be- gränsas till en avlöningsperiod, varigenom flertalet större såväl som mindre ar— betsgivare torde ha möjlighet att lämna uppgifterna i form av kopior eller genom- slag (i hela ark) av de individuella avlöningsbeskeden. Innan på så sätt erhållna uppgifter överlämnas för bearbetning, måste de emellertid kompletteras med upp- gifter om kön, yrkeskvalifikationer och ålder, vilket med ett enkelt betecknings- system är lätt genomfört. Därtill måste de justeras med hänsyn till långa ackord, där sådana förekomma. Anses det nödvändigt med en längre basperiod för primär- uppgifterna, måste de iii-fordras under andra former, vilket oavsett vald basperio-d gäller alla uppgiftslämnare, som inte kunna åstadkomma omnämnda kopior eller genomslag.

Ur förhandlingssynpunkt fästa vi största avseendet vid de årliga snabbundersök- ningarna. Årslöneräkningarna torde få anses mera tjäna den allmänna ekonomiska politikens och socialpolitikens intressen och beträffande dem uttala vi endast önske- målet om att de så belysande som möjligt _— trots en enligt vårt förmenande till- låten stark koncentration till några få medeltalsuppgifter —— må ansluta sig till snabbundersökningarnas uppläggning med avseende på ortsgrupps-, köns- och ål- dersindelning osv. Årslöneräkningsmaterialet bör läggas till grund för överskådliga spridningstabeller. Om löneräkningarna kunde genomföras varje år och under snabba, relativt enkla former, skulle en samtidig redovisning av det senaste ka- lenderårets genomsnittliga individualinkomster och det följande årets snabbunder- sökning vara av stort värde och äga betydande inflytande i avtalsrörelserna på hös- ten redovisningsåret. Kunna årslöneräkningarna icke utföras varje år, böra de dock äga rum oftare än vad socialstyrelsen nämner i sin remiss av den 8 oktober 1945. Ett eller högst två års avstånd mellan räkningsåren må i så fall medgivas.

Löntagare, som avlönas efter andra beräkning-sgrunder än lön eller inkomst per timme, dvs. vecko- eller månadsavlönade tjänstemän, statliga befattningshavare o. a., höra även ingå i den statistiska redovisningen, såväl i snabbundersökning- arna som i löneräkningarnia. För underlättande av jämförelser olika kategorier lön- tagare emellan böra anvisningar eller regler för omräkning av olika lönesystem till en för dem alla gemensam bedömningsgrund utarbetas. Bäst torde vara att för alla löntagare beräkna veckolönen inkl. alla förmåner m. m. på sätt som redan till- lämpas.

Tillvägagångssättet för den lönestatistiska belysningen av säsongfacken torde för- anleda större svårigheter än för verksamhetsområden med mera konstant syssel- sättning. Det synes oss* dock möjligt att genom särskild uppmärksamhet vid valet av uppgiftsperiod eller -perioder och metoderna i allmänhet även för dessa fack åstadkomma resultat, vilka låta sig betraktas på samma sätt som de dominerande industri-fackens.

För uppgifternas differentiering på skilda yrkeskvalifikationer inom ett och samma fack ha arbetsmarknadsparterna det största intresse. Ehuru en så långt gå- ende bearbetning måste innebära en avsevärd men ingalunda orimlig merkostnad

5—468661.

för staten och bli tekniskt besvärlig, bör den kunna genomföras, om inte omedelbart med statistikens nu diskuterade omläggning, så i ett nära sammanhang därmed. Den privata partsstatistiken innehåller ofta en dylik redovisning, vilken då över- skådligt visar lönestrukturen vid det enskilda företaget. Denna senare propå må framstå som förslag till den reformerade lönestatistikens fulländning. Med ett dy- likt fullständigande önskar förbundet för socialstyrelsens lönestatistiska detalj göra möjligt att tillmötesgå eventuellt mot särskild ersättning —— arbetsmarknads- parts framställning om specialuppgifter ur det bearbetade materialet. Sådana fram- ställningar torde oftast komma att avse enskilt företag eller del därav, varför vi förutsätta den ändringen i 5 16 lagen om viss inskränkning i rätten att utbekomma allmänna handlingar av den 28 maj 1937, att kollektivavtalsbunden arbetsmarknads- part må äga rätt till de uppgifter, varom här är fråga. Den för en dylik speci- ficerad redovisning grundläggande yrkesnomenklaturen mäste naturligtvis vara ytterst koncentrerad för att inte bearbetningen skall drivas in absurdum. Under förutsättning att den officiella lönestatistiken även i sin nya form presenteras i ett flertal tabeller, som komplettera den egentliga huvudtabellen om arbetstid och löne- inkomster, får den i kombination med ovan åsyftade av part ev. beställda special- besked en i förhandlingsarbetet dominerande och avgörande betydelse. Det förhål- landet, att den officiella lönestatistiken icke omfattar blott de till Svenska Arbets- givareföreningen anslutna företagen utan jämväl alla övriga ned till en mycket låg gräns i fråga om arbetarantalet, kommer att inbjuda såväl arbetsgivar- som arbetarorganisationerna till ett stort antal förfrågningar hos socialstyrelsen.

I och med den för en rationell lönestatistik ofrånkomliga, i det föregående nämn- da lagändringen bli möjligheterna till kontroll över primäruppgifterna väsentligt större än de nu äro. Dels kan socialstyrelsen, om den härtill finner anledning, vända sig till vederbörande fackförbund med begäran om granskning av vissa upp- gifter, varmed icke avses blott rutinmässiga och behövliga stickprov, dels kan kol- lektivavtalsberörd arbetsmarknadspart hos socialstyrelsen inhämta kännedom om visst uppgiftsmaterials art och tillförlitlighet.

I de för 1946 års lönestatistiksakkunniga givna direktiven begränsas förevarande utredning till arbetar- och förvaltningspersonal inom industri och samfärdsel m. m. Metallindustriarbetareförbundet är angeläget betona sitt intresse för en väsent- ligt längre gående utredning och framläggande av förslag till en statlig löne- statistik, omfattande även andra löntagargrupper, såsom statstjänare, kommu- ' nalanställda, hotell— och restaurangpersonal, skogsarbetare, Vägarbetare, sjöfolk m. fl. Socialstyrelsen har för sin del anfört enahanda synpunkter och önske- mål, dels i yttrande av den 4 maj 1944, dels i yttrande av den 8 oktober 1945. Med mindre än den fullständigast möjliga belysning av förtjänstförhällan- dena och deras fluktuationer inom skilda delar av landets näringsliv anser förbundet icke, att frågan om den statliga lönestatistikens omgestaltning fått en tillfredsställande lösning. Ehuru ett förverkligande av de av oss uppställda önske- målen oundvikligen måste tangera den övre gränsen för vad som kan anses rimligt ur statsfinansiell och administrativ synpunkt, torde behovet av en radikal lösning efter stora linjer motivera förverkligandet. Jämfört med de väldiga ekonomiska intressen på arbetsmarknaden och i samhället överhuvud taget, som den statliga lönestatistiken framdeles måste tillgodose, måste även mycket betydande kostnader för statistikens utförande anses försvarliga. För enskilda parter torde å andra sidan betydande inbesparingar framdeles vara att räkna med. Enbart vår organisation torde göra en direkt årlig inbesparing om minst 40 000 kronor vid den omlägg- ning av lönestatistiken vi med vårt yttrande angivit. Vi kunna då slopa egna be- arbetningar inom de områden, där den officiella statistiken fyller våra behov. Svenska Metallindustriarbetareförbundet har alltid hävdat nödvändigheten av en offentlig, tillförlitlig, av alla arbetsmarknadsparter såsom objektiv erkänd lönesta- tistik. En delvis eller till det yttersta hemlighållen partsstatistik kan aldrig få mot-

partens vitsord. Förbundet intog denna ställning redan år 1904, då det första riks- avtalet för verkstadsindustrin förbereddes. vDen s. k. arbetsfredsdel—egationen på tjugotalet delade vår uppfattning, vilken nu torde delas av alla arbetsmarknadens par- ter, innebärande förutsåttningarna för en god lösning av den svenska lönestatistikens organisation och innehåll.»

Svenska pappersindustriarbetareförbundet: Den offentliga lönestatistiken bör vid en eventuell reformering uppfylla de fordringar, som förbundet ställer på sin egen lönestatistik.

I denna statistik indelas arbetarna i tre huvudgrupper: driftsarbetare, reparations- arbetare och grovarbetare. För drifts- och reparationsarbetare beräknas genomsnitts- förtjänstern-a i de olika lönegradema (massaindustrin), resp. lönegrupperna (pappers- bruksindustrin). För andra ackord än de gemensamma driftsackorden beräknas ge- nomsnittsförtjänsterna för varje särskilt ackord. Beträffande grovarbetare (ute-, lastnings- och lossningsarbetare) utarbetas på grundval av individuella primärupp- gifter en specificerad statistik över de vid olika företag förekommande lastnings- och lossningsackorden m. m.

»Vår organisations lönestatistik omfattar hela är, och uppgifterna insändas från förbundets samtliga avdelningar antingen avlönings- eller månadsvis. De statistiska bearbetningarna avse endast förtjänsten på ordinarie tid, varom förhandlingarna med motparten så gott som uteslutande röra sig i lönefrågorna. Sammanställning av de insända uppgifterna verkställes för varje särskild fabrik per halv- och helår. Års— genomsnitten för de olika fabrikerna sammanställas i dyrortsklasser enligt gällande indelning, så att direkta lönejämförelser mellan de skilda företagen kunna verk- ställas.

Då organisationens lönestatistik för kvinnliga och minderåriga arbetare icke är tillräckligt representativ, ha vi för avsikt att förbättra densamma, och den bästa lösningen är därvid en på individuella uppgifter baserad statistik.»

Svenska sjöfolksförbundet: En offentlig statistik beträffande sjöfolkets löner skulle kunna baseras på uppgifter, insamlade genom förmedling av sjömanshusen, beträf- fande varje mans sammanlagda inkomster under ett kalenderår. Statistikens resul- tat böra bli tillgängliga senast ett halvår efter slutet av den period som den avser. De redovisade löntagarna böra uppdelas på sjömän i utrikes fart samt sjömän i in- rikes fart (a: fartyg i kustfart, b: fartyg i skärgårds- och annan lokaltrafik) samt på yrkesspecialiteter.

Svenska sko- och lädermdustriarbetareförbundet: »De synpunkter som anförts av landsorganisationen i dess motivering för en utredning om förbättring av social- styrelsens lönestatistik delas av förbundet. För att lönestatistiken praktiskt skall kunna utnyttjas i förhandlingsarbetet kräves framför allt att den har löneuppgifter som hänför sig till tid sedan lönebestämmelserna senast ändrades. Vid de numera vanliga ettåriga avtalsperioderna erfordras därför att statistik upptages och bearbe- tas särskilt för väsentligt kortare tid än ett år. Önskvärt vore då att det visade sig möjligt att i de fall avtalen löpa per kalenderår uppgifterna för första halv— årets båda kvartal kunde medtagas och att siffrorna vore tillgängliga under no- vember månad. Statistikarbetet för ett år får på detta sätt utföras i två omgångar, men anordningen är ofrånkomlig om förbund med ettåriga avtal vid förhand- lingstillfällen skall ha tillgång till aktuellt material. Därest primäruppgifter in— samlas kvartalsvis och arbetet bedrives kontinuerligt ges det också möjlighet att den offentliga statistiken skall kunna fylla den brist, som fackorganisationerna ansett sig nödsakade att själva söka avhjälpa.

Beträffande önskemål om differentierad statistik inskränker sig förbundet för sin-— del till att föreslå det uppgifterna är uppdelade i enlighet med den officiella dyr—- ortsbeteckningen. Uppgifterna böra avse 4 grupper: manliga vuxna och minderåriga-, kvinnliga vuxna och minderåriga. I sakkunnigas skrivelse till förbundet påpekas att en möjligast fullständig och snabbt framkommande lönestatistik måste avvägas mot:

kostnads- och administrativa hänsyn, varför önskemålen böra graderas efter an- gelägenhetsgrad. Skulle det visa sig att de sakkunniga komma att föreslå en längre gående differentiering än vad som ovan angivits, har förbundet det önskemålet att skofabrikern'as statistik ytterligare uppdelas i fyra grupper avseende huvudavdel- ningar inom fabrikationen, nämligen skärning, nåtling, bottning och stansavdel- ningarna.

För att statistiken skall bli representativ torde det ej vara nödvändigt att de minsta företagen medräknas i den sammanräkning som avses färdig före årets slut. Där- emot bör årsuppgifterna vara så fullständiga som möjligt i detta hänseende.

Därest den offentliga lönestatistiken omlägges i enlighet med här angivna rikt- linjer torde för vårt förbund anledning ej föreligga att bibehålla vår nuvarande statistik, även om vi härigenom få avstå från de rent individuella uppgifter, vilka vid skiftande tillfällen äro av intresse att ha tillgängliga.»

Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet har i skrivelse till socialstyrelsens utredningsbyrå den 7 juni 1943 anfört vissa synpunkter på ett inom socialstyrelsen utarbetat preliminärt förslag till omläggning av skogsarbetarstatistiken. Enligt för- bundets mening kunde denna statistik i enlighet med nyssnämnda förslag baseras på uppgifter från vissa större arbetsgivarsammanslutningar under förutsättning att dessa kunde införskaffa erforderligt antal individualuppgifter, d. v. s. minst 15 000. Vederbörande skogsavverkare skulle utväljas efter representativa grunder och åläg- gas att avlämna ett formulär för varje arbetare; vederbörande arbetare skulle med sin underskrift betyga uppgifternas riktighet. (Jfr sid. 87.)

I skrivelse till lönestatistiksakkunniga den 9 april 1946 hänvisar förbundet till nyssnämnda skrivelse och framhåller dessutom, att uppbördsreformen skapa-t gynn- sammare förutsättningar för inhämtande av löneuppgifter från arbetsgivarna samt att nuvarande semesterlag framtvingat en noggrannare kontroll av skogsarbetarn-as arbetstid. Förbundet anser det önskvärt, att lönestatistik för närmast föregående arbetssäsong föreligger utarbetad omkring den 1 juli. Primäruppgi-fterna böra in- fordra-s (helst) månadsvis eller kvartalsvis.

Svenska stenindustriarbetareförbundet: Det är önskvärt, att fördelningen på bran- scher drives längre än i den nuvarande offentliga lönestatistiken. Inom de olik-a industrigrenarna böra förtjänsterna vid tidlöns- och ackordsarbete redovisas separat. Med hänsyn till säsongvariationerna vore det önskvärt om redovisning kunde ske kvartalsvis. En fördelning av löntagarna efter åldersgrupper och ortsgrupper fram- hålles även som önskvärd.

Svenska sågverksindustriarbetareförbundet har uttryckt intresse för en mera diffe- rentierad och snabbare framkommande lönestatistik.

Svenska textilarbetareförbundei: »Våra önskemål i samband med en eventuell om- läggning av den offentliga lönestatistiken äro, att primäruppgifterna skola omfatta en avlöningsperiod, att de skola inhämtas en gång i kvartalet samt att desamma om möjligt skola avse samtliga företag. Önskvärt vore även, att resultatet av kvartals- statistiken på begäran kunde tillhandahållas inom efterföljande kvartal och års- resultatet föreligga under första hälften av påföljande år. Lönestatistikåret bör en- ligt vår mening icke ligga längre tillbaka än året före löpande kalenderår. Textil- industrin bör såsom hittills uppdelas i bomullsindustri, yll—eindustri, trikåvaror, linne-, hamp- och juteindustri etc., men vårt önskemål är att dessutom en uppdelning efter olika yrken inom varje sådan grupp för sig genomföres, såsom vävning, spinning, rullning etc. Önskvärt vore jämväl, att en särskild grupp grovarbetare införes i statistiken. Med hänsyn till löntagarnas fördelning efter åldersgrupper skulle vi vilja föreslå, att en uppdelning sker i manliga arbetare över respektive under 21 .samt kvinnliga arbetare över respektive under 19 år. Ett särskilt önskemål från vår s-ida vore vidare en fördelning av löntagarna inom textilindustrin med hänsyn till

den tariffering, som anges i riksavtalet för textilindustrin. Detta avtal innehåller 5 tariffer, i huvudsak baserade på dyrortsgrupperingen.»

Svenska träindustriarbetareförbundet: Det vore önskvärt om lönestatistiken om- fattade företag med minst 5 anställda. »Vid förhandlingar om nya riksavtal, som i regel föras under hösten, föreligger behov av en så tillförlitlig lönestatistik som möjligt, icke blott för senaste kalenderåret utan dessutom att åtminstone preliminära uppgifter för de 4—5 första månaderna kunna föreligga senast under september må- nad samma år som förhandlingarna skola äga rum.»

Svenska typografförbundet: »Svenska typografförbundet har hittills infordrat löne- uppgifter från sina medlemmar en gång om året under 4:e kvartalet. De uppgifter, som begärts, har uteslutande varit utgående veckolön. Uppgifter (om övertidsarbetets omfattning eller årsinkomsten har icke infordrats under senare år. Vår lönekontroll har således begränsats till att undersöka, att medlemmarna haft avtalsenlig veckolön. Ackordsarbete förekommer i ytterst ringa omfattning.

För vårt vidkommande kan den offentliga lönestatistiken ej ersätta vår egen sta- tistik, emedan vi bygga på individuella löner, varierande på varje arbetsplats. Beträf- fande formerna för statistikens införskaffande har vi således inget yrkande. Löne- läget inom vårt yrke är så pass fast, att vi själva ej ansett det nödvändigt att inför- skaffa uppgift mer än en gång om året. Vi anse dock, att statistiken bör omfatta alla arbetsplatser, oberoende av storleksordning.

Som särskilda önskemål inför omläggningen vilja vi framhålla önskvärdheten av att den ordinarie löneinkomsten klart framkommer ur statistiken och att således övertidsersättning—ar icke inräknas vid beräknandet av löneläget utan föras sär- skilt. Vi anse det också önskvärt, att de skifttillägg, som utgå inom resp. yrken, föras särskilt, så att icke den verkliga lönebilden blir förvanskad. Därför är det enligt vår mening nödvändigt att lönestatistiken uppdelas på skiftarbetare och icke skiftarbetare.

Vi anse också, att det material, som ligger till grund för beräknandet av löne- läget, bör bli offentligt och tillgängligt för vederbörande fackförbund.»

Telegraf— och telefon-mannaförbundet: »För att vår statistik skall bli överflödig, måste den offentliga statistiken beräkna lönen särskilt för telegrafverkets verkstads- arbetare, Tidsperioden bör omfatta ett kalenderår, men en preliminär beräkning kunde göras på första halvåret och borde vara färdig under första kvartalet näst- följande kalenderår. Om det är möjligt att inhämta uppgifter från samtliga företag, borde ett representativt urval företagas. Vi ha den uppfattningen, att små företag i regel betala högre löner än stora företag, och om de små företagen ej medräknas i lönestatistiken, blir denna missvisande. Statistiken bör skilja på ackordsarbetare och tidarbetare eller på ackordsarbete och tidarbete. Arbetarna böra ej indelas i s. ”k. yrkesarbetare och tempoarbetare eller grovarbetare, enär en dylik uppdelning är mycket svår att få lika tillämpad inom olika företag. Det är däremot fördel- aktigt med en uppdelning av arbetarna efter deras sysselsättning (yrke).

Arbetarna böra indelas i två åldersgrupper, över och under 21 år. Denna ålders- gräns år lämplig, därför att arbetarna i den äldre gruppen i regel ha kommit i närheten av högsta minimilönen, och statistiken för arbetare över 21 år kommer då icke att i nämnvärd omfattning påverkas av ändrad åldersfördelning.»

D. Utlåtanden från organisationer, anslutna till tlanstemännens centralorganisation

Fyrpersonalens förening anser det önskvärt att ha tillgång till en utförlig fort- löpande lönestatistik rörande samtliga befattningshavare inom statens verk; vid be- arbetningen bör hänsyn tagas till utbildningstidens (elevtidens) längd och löntagar- nas levnadsålder.

Föreningen Kvinnor i statens tjänst: »Föreningen finner det vara av stort in- tresse att den offentliga lönestatistiken utvidgas att omfatta avlöningsförmåner för såväl statstjänstemän i typiska lönegrader som motsvarande kategorier befattnings- havare i kommunal och enskild tjänst.

Detta skulle bl. a. innebära, att den offentliga lönestatistiken komme att innefatta dels statlig förvaltningsper- sonal, dels viss förvaltningspersonal i kommunal tjänst (exempelvis hos landstingen och de större städerna), dels ock privatanställda i större utsträckning än vad som hittills skett (bl. a. från banker och försäkringsbolag),

att uppgifterna skulle avse faktiskt utgående års- och månadslöner (inkl. dyrtids- och liknande tillägg, ålderstillägg och värdet av naturaförmåner men exkl. avgifter för egen pension och familjepension). Självfallet skulle uppgifterna avse den i yr- ket normala arbetstiden,

att uppgifterna skulle vara individuella och innefatta —— förutom avlöningsförmå- ner —— befattningens art, befattningshavarens ålder och kön, samt ortsgrupp m. m.,

att materialet skulle redovisas i tabeller på ett sådant sätt, att för varje ortsgrupp de i statlig, kommunal och enskild tjänst anställda skulle redovisas var för sig med uppdelning på ett fåtal stora åldersgrupper; kvinnor och män redovisas var för sig,

att vid redovisningen icke endast medeltal utan även ett visst mått på spridningen skulle angivas samt

att uppgifterna skulle införskaffas exempelvis vart femte år. Beträffande frågan huruvida endast företag över en viss storleksgräns höra med- tagas, har föreningen icke några särskilda önskemål, då de personalkategorier för- eningen åsyftar merendels ha sina anställningsförhällanden reglerade genom avlö- ningsreglementen eller kollektivavtal. Likaså torde det vara utan betydelse för för- eningen om uppgifter endast införskaffas från ett representativt urval företag, resp. ett representativt urval befattningshavare inom samtliga företag av ifrågavarande kategorier.»

Försäkringstjänstemannaförbundet: Lönestatistiken bör differentieras icke blott med hänsyn till ortsgrupper, utan även med hänsyn till befattningshavarnas lev- nadsålder. .

»Däremot anser förbundet icke, att specificeringen i övrigt bör drivas för långt. Det vore enligt förbundets uppfattning mindre önskvärt, att lönerna redovisades med utgångspunkt exempelvis från vederbörande tjänstemans ställning i företaget eller m. a. o. att särskild löneredovisning gjordes för okvalificerad arbetskraft, kvalifice- rad arbetskraft och arbetskraft i ledande ställning eller dylikt. Frågan om hur en befattningshavares ställning ur kvalifikationssynpunkt skall bedömas i företaget, är nämligen ofta en besvärlig intressemotsättningsfråga mellan arbetsmarknadens par- ter. Därest lönestatistikuppgifterna skola insändas från arbetsgivarna, kan man un- der sådana förhållanden riskera, att uppgifterna bli ensidigt influerade av arbets— givarpartens synpunkt.

Måhända kunde det synas önskvärt, att löneuppgifterna redovisades närmare med hänsyn till företagets art, exempelvis livförsäkringsföretag, sakförsäkringsföretag etc., eller för att taga ett område utanför försäkringsbranschen, speditionsfirmor, grosshandelsfirmor etc. Med hänsyn till svårigheten att draga en klar gräns mellan

företagen kan det emellertid ifrågasättas, huruvida icke en dylik specifikation skulle medföra viss oklarhet.

Förbundet är av den uppfattningen, att löneuppgifterna höra i den offentliga löne- statistiken redovisas årsvis och inhämtas exempelvis den 1 juli, för att statistiken för samma år skall kunna vara klar i början av nästa år. Det synes angeläget, att löne- uppgifter infordras från samtliga företag.»

Handelstjänstemannmförbundet åberopar TCO:s skrivelse till socialstyrelsen den 15 september 1945 (jfr sid. 16) och framhåller i anslutning till denna skrivelse, att »den nödvändiga utvidgningen och förbättringen av den offentliga lönestatistiken för tjänstemän varken kan eller bör åsyfta att göra förbundets egen lönestatistik överflödig». Den offentliga statistiken kan icke göras om till förhandlingsmaterial utan att man bryter mot sekretessen. Förbundet är icke villigt att förorda en »för- bättring» av den offentliga lönestatistiken, som skulle ske på bekostnad av uppgif- ternas konfidentialitet.

'Den offentliga lönestatistiken bör byggas på ett i möjligaste mån fullständigt pri- märmaterial. Uppgiftsskyldighet bör åläggas arbetsgivare, som enligt lag äro skyl- diga att föra handelsböcker. »Någon ytterligare begränsning av uppgiftsskyldigheten kan med hänsyn till förekomsten av talrika mindre handelsföretag icke gärna ifråga- sättas.»

Primäruppgifterna böra i princip avse årslöner och avlämnas årligen. Om un- dersökningarna i vissa fall skulle göras kvartalsvis, böra resultaten meddelas på så sätt, att man genom sammanslagning av kvartalsuppgifterna kan åstadkomma en tillförlitlig löpande årslönestatistik.

Bearbetningen av materialet bör avse a) beräkning av både medeltal och sprid- ningstal (median- och kvartillöner) för olika yrkesgrupper av tjänstemän inom skilda näringsgrenar, b) beräkning av medianlöner och genomsnittslöner för olika åldersgrupper. Yrkesgrupperna (t. ex. egentlig kontorspersonal, övriga kontorsan- ställda, teknisk förvaltningspersonal, verkmästare, förmän o. s. v.) böra uppdelas efter ställning i yrket. Tjänstemannagrupperna inom handeln kunna uppdelas i en högre grupp, omfattande tjänstemän med mera kvalificerat arbete, och en lägre grupp, omfattande tjänstemän med enklare arbete.

Personalföreningen vid statens vatten/allsverk: »Det är givet, att en fortlöpande lönestatistik för förvaltningspersonal i allmän tjänst skulle vara önskvärd ur per- sonalföreningens synpunkt. Skall en sådan lönestatistik bli fullt användbar, måste den emellertid baseras på individuella uppgifter och icke såsom nu på mera summa- riska sådana. Vid statistikens bearbetning skulle differentiering behöva ske med hän- syn icke blott till olika näringsgrenar utan även till yrkesspecialitet, ålder etc.

För personalföreningens del skulle en sådan statistik, som lämpligen borde sam- manställas årsvis, kunna belysa löneutvecklingen för förvaltningspersonal av olika slag i statlig, kommunal och enskild tjänst. Det skulle därigenom bliva möjligt att år från år kunna konstatera i vad mån lönenivån för statens befattningshavare av olika kategorier och yrkesgrupper vore riktigt avvägd i förhållande till den allmänna arbetsmarknadens lönenivå. Värdet härav för statstjånstemannaorganisationerna ligger i öppen dag. Sannolikt vore en sådan statistik av värde även för staten såsom arbetsgivare.

Med hänsyn dels till den stora svårigheten att åstadkomma en riktig värdering och gruppering av respektive tjänstemannakategoriers arbetsuppgifter (yrkesindelning), dels till de med en sådan mera djupgående statistik förenade avsevärda kostnaderna, ställer sig personalföreningen dock något tveksam i fråga om en sådan större utbygg- nad av statistiken för förvaltningspersonal.

Lönestatistiken för förvaltningspersonal synes ur personalföreningens synpunkt möjligen kunna inskränkas till vad som kan vara behövligt för att säkerställa möj- ligheten att år för år följa löneutvecklingen för denna personal dels såsom helhet, dels också för vissa större grupper därav, som kunna särskiljas.

En sådan lönestatistik, som under alla förhållanden kan anses behövlig för att tjäna som informationsbas för den ekonomiska och sociala politiken i vårt land, skulle alltså till nöds kunna fylla det fortlöpande behovet av statistik, som kan vara behövlig för personalföreningen såsom part på arbetsmarknaden. Föreningen utgår ifrån att sådan utförligare lönestatistik, som med vissa års mellanrum kan erfordras för arbetet med statliga löneregleringar, skall införskaffas från fall till fall.»

Svensk sjuksköterskeförening: För föreningen vore det värdefullt, »om den of- fentliga statistiken upptoge varje yrkesgrupp för sig med de detaljer i fråga om grundlön, ålderstillägg, naturaförmåner eller avdrag härför, som äro av värde för bedömande av den verkliga lönenivån».

Svenska bankmannaförbundet: Primäruppgifterna böra avs-e ett kalenderår och inhämtas en gång om året. Det är önskvärt, att samtliga företag över en viss stor- leksgräns lämna uppgifter.

»Beträffande löntagarnas fördelning önska vi ett bibehållande av uppdelningen på manliga och kvinnliga tjänstemän samt vaktmästare.

När det gäll-er fördelningen efter åldersgrupper ha vi med hänsyn till de inom vårt fack med åldern stigande lönerna en bestämd önskan att få materialet fördelat å åldersgrupper på t. ex. 10 år: under 21 år, 21—30 år, 31—10 år,

41—50 år, 51—60 år, Över 60 år _ eller om det ur arbetsgivarnas bekvämlighets- hänsyn kan låta sig göra, i åldersgrupper om t. ex. 5 är: under 16 år, 16—20 år, 21—25 år, ........ 61—65 år, över 65 år.

Vi ställa oss däremot tveksamma gentemot en fördelning efter yrkesspeciwaliteter, vilken kan vara vansklig, delvis beroende på att alla banker icke använda samma nomenklatur om samma sak. Grundmaterialet låter sig alltså icke utan vidare sam- manföra i olika tjänsteställningsgrupper. Det förhåller sig även så, att en direktör eller kontorschef vid ett litet kontor mången gång kommer i samma lönenivå som en lika gammal man i obefordrad tjänstemannaställning vid ett stort kontor.

En uppdelning på ortsgrupper torde medföra ett rätt drygt arbete för bankerna med deras ofta stora filialnät. Några banker ha kontor i alla dyrortsgrupper och de flesta i 4 ä 5. Värdet för oss av en dylik uppdelning torde icke motsvara det arbete, som är förenat därmed.»

Svenska industritjänstemannaförbandet: »Skall den offentliga lönestatistiken kun- na användas i samband med löneförhandlingar, måste man —— eftersom statistiken i så fall har att möjliggöra jämförelser inom grupper av tjänstemän med ur löne- sättningssynpunkter i stort sett likvärdiga sysselsättningar samt jämförelser mellan olika sådana grupper —— söka organisera statistiken, så att den kommer att ge en belysning av löneläget inom olika grupper av den nyss angivna beskaffenheten.

Uppgiftsskyldiga till statistik-en bör vara sådana företag, som ha att lämna upp- gifter till kommerskollegii industristatistik. Primäruppgi—fterna kunna, då det är fråga om tjänstemän, avse endast en bestämd tidpunkt varje år, vilket betyder att uppgifter skulle behöv-a inhämtas endast en gång om året. Som lämplig tidpunkt kan den 1 januari betraktas. Helst i maj och senast i augusti månad samma år, som uppgifterna insamlats, måste statistiken vara färdig.

Såsom redan anförts, har statistiken att ge en bild av löneläget för uppgiftsläm- narna fördelade på grupper av viss ur lönestatistisk synpunkt relevant beskaffenhet. Inom varje sådan grupp är det nödvändigt med en bearbetning, som utvisar lönens förändring åtminstone med levnadsåldern, varv-id förutom medeltal även median och kvartiler bör komma till användning. Det är självklart, att man vidare måste tänka sig att belysa löneläget inom de olika statistiska grupperna efter industrigren och dyrort.

För att komma till en uppfattning om, vilka statistiska grupper man bör urskilja, måste man göra en icke alltför summarisk arbetsanalys av de typiska tjänstemanna- sysselsättningarna inom industrin. Arbetsanalysen har att ge besked, vad som ut— märker de olika sysselsättningarna i avseenden, som äro av betydelse i samband med lönesättningen. Den måste för tjänstemannasysselsättningarn—as del i främsta rum- met upplysa om vilka kunskaper och vilken erfarenhet en sysselsättning kräver, vil- ken initiativrikedom den fordrar samt vilket ansvar, som är förenat med den.»

Svenska polisförbundet: »Under det löpande förhandlingsarbetet är man alltid i starkt behov av uppgifter om den allmänna löneutvecklingen i landet. För när- varande saknas offentlig statistik för de privat- och kommunalanställda tjänsteman- nagrupperna. Skulle denna brist nu av sakkunniga föreslås avhjälpt, vore det gi- vetvis till stor fördel, om uppställningen av statistikuppgifterna gjordes likformig för alla de arbetstagargrupper, som komma att representeras i den offentliga lö- nestatistiken. För de arbetstagargrupper, som har 5. k. normerade löner (perio- diskt återkommande löneförhöjningar med hänsyn till antalet tjänsteår), och detta gäller i all synnerhet kommunaltjänstemännen, vars lönesystem i tekniskt avseende alltmera börjar likna statens, vore det av stort värde om även uppgifter angående begynnelselön, antalet ålderstillägg, deras storlek och tidsschemat för dess erhål- lande, samt slutlönen kunde intagas i statistiken. Uppgifter om procentsatsen för utgående dyrtidstillägg måste givetvis också medtagas. Kan det lämnas utrymme för uppgifter om tillerkända ersättningar för utgifter i tjänsten (beklädnad, kon- torshyra, resebidrag 0. d.) skulle mycket vara vunnet, alternativt en anmärkning i marginalen för den händelse dylika ersättningar inkluderats i den fasta lönen. An- givande av till vilken dyrort lönen är att hänföra skulle i hög grad underlätta orga- nisationens möjligheter att använda löneuppgifterna. Dessa uppgifter böra insam- las länsvis och omfatta samtliga grader av polispersonalen. Då länsstyrelserna jäm- likt polislagen har att fastställa kommunernas lönebeslut, torde något större mer- arbete ej förorsakas dessa ämbetsverk om det föreskrevs, att uppgifter till den of- fentliga lönestatistiken skulle insändas kvartalsvis till vederbörande statistikmyn- dighet. Skulle våra ovan anförda önskemål tillgodoses, torde det nuvarande arbetet med förbundets lönestatistik kunna nedläggas.»

Svenska tullmannaförbundet uttrycker »sitt intresse för en central lönestatistik omfattande samtliga i statens tjänst anställda liksom även för en förbättrad offent- lig lönestatistik för andra löntagare, det senare för att erhålla jämförelsepunkter mellan i statens tjänst anställda och privatanställda».

Sveriges socialtjänstemannaförbund: »Förbundet är angeläget framhålla önskvärd- heten av att en offentlig lönestatistik göres så detaljerad som möjligt inom det om- råde, som omfattar förbundets verksamhet, nämligen socialvården. Av kostnads- och arbetshänsyn synes det förbundet tillräckligt, att material för offentlig statistisk bearbetning årligen översändes rörande socialvårdens befattningshavare. En ganska omfattande gruppering bör äga rum med hänsyn till vederbörande befattningshava- res arbetsuppgifter. För att denna gruppering skall bli effektiv och rättvisande sy- nes det vara nödvändigt att kommunerna erhålla ett formulär, vari olika grupper upptagas i bokstavs- eller nummerordning. För varje sådan bokstav eller sådant nummer bör angivas de huvudsakliga arbetsuppgifter, som åvilar befattningshavare inom gruppen, och avlämnare av primärmaterialet för den statistiska bearbetningen bör angiva inom vilken grupp vederbörande befattningshavare närmast hör. Av vikt är att detta särskiljande blir noggrant. Sålunda bör exempelvis socialvårdssysslo- män upptagas i en grupp, assistenter med huvudsakligast arbete inom fattigvård i en grupp, inom barnavård i annan grupp, särskilt om tjänsten är förenad med upp- drag att vara barnavårdsman, o. s. v.

Med hänsyn till mängden av olika avlöningssystem, olika grunder för dyrtids- tilläggens beräknande etc. anser förbundet, att den statistiska bearbetningen bör gö- ras sålunda, att man i en särskild tabell direkt kan avläsa i vilket förhållande den

utgående avlöningen står till civila avlöningsreglementets avlöningssystem, exempel- vis sålunda, att den för en viss ort utgående avlöningen till socialvärdssyssloman- nen närmast motsvarar 20 lönegraden i civila avlöningsreglementet. Önskvärt, ehuru icke absolut nödvändigt, vore om kolumnen även upptoge en decimal, utvisande att en viss avlöning närmast motsvarade exempelvis 207. Då ålderstillägg utgår till olika antal, synes det förbundet lämpligt att, därest det statistiska materialet icke kan lämna jämförelsesiffror å såväl grundlön som olika ålderstillägg, en sådan jäm- förelse skedde åtminstone med avtalad slutlön, även om slutlön i det separata fallet ännu icke utgår till vederbörande befattningshavare.»

KAP. 8

Riktlinjer för en utvidgning av den offentliga lönestatistiken

I det följande skola först anges de praktiska behov, som enligt de sakkun- nigas mening böra tillgodoses genom den offentliga lönestatistiken. Däref- ter skall utredas, i vilken utsträckning dessa behov tillgodoses av den nu- varande offentliga och privata lönestatistiken och vilka brister, som ur den— na synpunkt vidlåda den nuvarande lönestatistiken. Slutligen framläggas de Sakkunnigas synpunkter på möjligheterna att genom en utvidgning av social- styrelsens lönestatistik tillgodose de anförda önskemålen. Härvid förutsätta de sakkunniga, att statistikens närmare utformning kommer att fastställas av socialstyrelsen i samråd med arbetsmarknadens partsorganisationer och med andra myndigheter.

Den offentliga lönestatistiken bör kunna praktiskt utnyttjas såsom infor- mationsmaterial dels för förhandlingar om löneavtal, dels för den allmänna ekonomiska och sociala politiken. Det är önskvärt, att vid förhandlingar om arbetsavtal och överläggningar beträffande lönepolitiska frågor arbetsmark- nadens parter och det allmännas organ ha tillgång till en lönestatistik, som ger möjlighet att bedöma det aktuella löneläget och som åtnjuter samtliga parters förtroende. Även ur den allmänna ekonomiska och sociala politi- kens synpunkt är det av vikt, att förändringar i olika löntagargruppers in- komstläge snabbt kunna registreras samt att den offentliga statistiken ger en i möjligaste mån aktuell och detaljerad bild av lönestrukturen inom närings- livet. Det är önskvärt, att lönestatistiken kan giva kunskap icke blott om de genomsnittliga löneinkomsterna inom olika näringsgrenar för vissa huvud— grupper av arbetstagare, utan i viss utsträckning därjämte om de individuella lönevariationerna och om de skiljaktigheter i löneinkomst, som stå i samband med levnadsålder ooh yrkesspecialitet. En sålunda differentierad statistik torde vara nödvändig för ett mera exakt bedömande av verkningarna på inkomst- utvecklingen av ändringar i löneavtal. Utan kännedom om de individuella löneinkomsternas spridning och om löneläget för olika yrkesgrupper inom en och samma bransch kan man icke med större bestämdhet förutse effekten av ett visst avtal på företagens samlade löneutbetalningar och på olika grup- pers lönestandard. En differentierad statistik över löneinkomsterna skulle även ge ökade möjligheter att utforma avtal på så sätt, att vissa bestämd-a önskemål rörande det relativa löneläget för olika grupper kunna tillgodoses.

I förhandlingsarbetets intresse bör lönestatistiken även kunna ge detaljerade upplysningar om löneförhållandena vid särskilda företag.

I detta sammanhang må erinras om att frågan om vidgad upplysning be- träffande företagens ekonomiska förhållanden med hänsyn till bl. a. arbets- tagarorganisationernas intresse av informationsmaterial för kollektivavtals- förhandlingar har behandlats av de av chefen för justitiedepartementet den 31 december 1945 tillkallade sakkunniga, vilka haft att verkställa en förbe- redande undersökning beträffande insyn i företagens ekonomiska förhållan— den, åsyftande att möjliggöra en bedömning av vilka huvudpunkter som borde upptagas till en mera ingående utredning. I sitt den 28 maj 1946 av- givna betänkande uttala de sakkunniga bl. a.:

'De sakkunnigas uppgift är härefter att söka "ange i vilka avseenden en förbätt- rad kunskap om företagens ekonomiska förhållanden är önskvärd och på vilka sätt denna förbättrade kunskap lämpligen skall kunna erhållas. De insynsintresseu, som i detta sammanhang böra beaktas, torde i huvudsak vara följande:

a) Statens intresse av kunskap om näringslivets ekonomiska förhållanden. Här- vid åsyftas icke statens beskattningsintressen, vilka på sätt ovan utvecklats skyddas genom taxeringsförordningens bestämmelser. I första hand är det fråga om den kun- skap staten behöver i och för utformningen av den allmänna ekonomiska politiken och för riksstatens uppgörande. I och med att staten påtager sig uppgiften att till skydd för konsumenterna förhindra en monopolistisk prisbilldning kan också den därför erforderliga kunskapen om företagens förhållanden inräknas bland de stat- liga insynsintressena.

b) Arbetstagarorganisationernas intresse att såsom underlag för de lönekrav de skola uppställa vid kollektivavtalsförhandlingar erhålla kännedom om företagens ekonomiska bärkraft och övriga ekonomiska förhållanden.

c) De anställdas intresse av insyn i det företag, vari de äro anställda. De medel genom vilka de nämnda insynsintressena kunna tänkas lämpligen till- godoses äro följande:

a) Utvidgning av företagens skyldighet att avge publik redovisning.

b) Utvidgning av företagens skyldighet att till offentlig myndighet lämna upp- gifter rörande sina ekonomiska förhållanden; av särskilt intresse i förevarande sam- manhang äro sådana upplysningar som skola tjäna till underlag för ekonomisk statistik, vars rationella utformning är en central fråga ur insynssynpunkt.

c) Fastställande av upplysningsplikt rörande sådana förhållanden som äro av betydelse för arbetstagarorganisationerna vid kollektivavtalsförhandlingarna.

(1) Fastställande av informationsplikt för det enskilda företaget i förhållande till dess anställda.

För varje fall gäller det att avgöra dels vilka uppgifter det enskilda företaget skall lämna och dels vilka företag som skola lämna uppgifterna. Och vidare föreligger frågan huruvida skyldighet att lämna upplysningarna skall statueras genom lag- bestämmelser eller om' redovisningen i större eller mindre utsträckning kan grundas på frivilliga åtaganden av företagen elller vederbörande organisationer (arbetsgivare- föreningen, industriförbundet, olika branschsammanslutningar). Med hänsyn till in- synsintressenas mångfald och olika karaktär synes det uppenbart, att en för dem alla tillfredsställande insyn icke kan vinnas på en av de antydda vägarna. Otvi-vel- aktigt måste sålunda problemet lösas genom utnyttjande och eventuellt utbyggande av olika former av redovisning. Av stor vikt icke endast för ett ändamålsenligt till- godoseende av insynsintressena utan också för skyddandet av företagens berättigade intressen är att de olika redovisningsformerna avvägas och anpassas i förhållande till varandra så att de befogade insynsintressena effektivt och rationellt tillgodoses utan att skada eller onödigt arbete förorsakas näringslivet.

De sakkunniga diskutera bl. a. möjligheten att i anslutning till kommers- kollegii industristatistik åstadkomma en lämplig statistik rörande vinst- och kostnadsförhållandena inom olika delar av näringslivet, utgörande ett kom- plement till den kunskap om företagens ekonomi, som vinnes genom den offentliga årsredovisningen. Denna statistik skulle grundas på uppgiftsskyl- dighet för berörda företag. Beträffande den juridiska grundvalen för denna uppgiftsskyldighet uttala de sakkunniga, att det torde bli erforderligt att ersätta 1913 års kungörelse rörande näringsstatistiska uppgifter med en ny författning, vari måhända borde stadgas en allmän skyldighet för rörelse- idkare att till kommerskollegium eller den myndighet Kungl. Maj:t utser inge uppgifter enligt fastställda formulär för statistisk bearbetning. En så- dan författning skulle även komma att täcka skyldigheten att inge lönesta- tistiska uppgifter. Vidare uttala de sakkunniga bl. a.:

Frågan om en utförligare och mera fördjupad lönestatistik har givetvis stort in- tresse även ur synpunkten av en förbättrad kunskap om företagens ekonomiska förhållanden. 1946 års lönestatistiksakkunniga, vilka omhänderha utredning av nämnda fråga, torde komma att föreslå, att arbetsgivare skall vara skyldig att i viss ordning lämna specificerade uppgifter angående löner samt att dessa uppgifter skola göras till föremål för lämplig statistisk bearbetning. Denna torde komma att särskilt sikta på att göra lönestatistiken användbar för arbetsmarknadsförhand- lingarna.

Enligt vad ovan nämnts skall den av riksdagen begärda utredningen som ett av sina väsentliga föremål upptaga frågan om förbättrad insyn i företagen för arbetar- parten till ledning vid kollektivavtalsförhandlingarna. Från fackföreningshåll är man intresserad av dels att kunna få fram bättre statistisk belysning av de branscher som kollektivavtalsförhandlingarna avse och dels att erhålla ökad insyn i de sär- skilda företagen.

Intresset av en statistisk belysning av branschens förhållanden grundas naturligt- vis därpå, att det för storleken av de löner, vilka genom kollektivavtal fastställas för hela branschen, är av betydelse vilken ekonomisk bärkraft branschen i dess hel- het kan anses äga. Härvid gäller det att vinna kännedom om det verkliga läget och utvecklingen beträffande intäkter, kostnader och vinster. Fackföreningarnas intresse går ut på att härvid få en statistik byggd på genomförd bruttoredovisningsnnetod jämte upplysningar rörande dolda reserver. Men därutöver torde även uppgifter rö- rande lager- och orderställning vara av betydelse. Att lönestatistiken också har en framträdande uppgift att fylla i och för kollvektivavtalsförhandlingarna är givet.

Emellertid begränsas fackföreningarnas intresse i förevarande avseende icke till nu angivna statistiska uppgifter för bransch-en som en helhet. För bedömning av lönekravens rimlighet och genomförbarhet är det av vikt att äga kännedom om lönemas och eventuella löneändringars betydelse för olika skikt av företag, om 'effektivitetsspridningen” inom branschen.

Genom den redovisning som nya aktiebolagslagen kräver, särskilt om ovan dis— kuterade ytterligare redovisningsregler uppställas, komma arbetstagarorganisatio- nerna att få väsentligt större möjligheter än nu att genom egen försorg utarbeta statistik belysande företagens ekonomi ur de synpunkter som äro av relevans vid avtalsförhandlingarna. Men i den mån företagens publika redovisning fortfarande av förut angivna skäl kommer att sakna vissa uppgifter av intresse i förevarande sammanhang och i den mån icke sådana uppgifter komma att frivilligt, efter överenskommelse mellan arbetsmarknadens avtalsparter, ställas till förfogande vid förhandlingsarbetet — synes den önskvärda kompletteringen böra sökas i den ut-

vidgade och fördjupade offentliga statistik som diskuterats ovan.1 Denna statistik torde redan ur andra synpunkter förutsätta det primärmaterial som med hän- syn till arbetsmarknadsförhandlingarna kan anses önskvärt, och det skulle därför blott bli fråga om att anordna materialets statistiska bearbetning och statistikens publicering så att därigenom åstadkommes största möjliga nytta vid förhandling— arna. Frågan hur urvalet av de .företag, vilka underkastas ifrågavarande statistiska bearbetning, skall ske samt hur statistiken skall läggas bland annat i syfte att på lämpligt sätt belysa effektivitetsspridningen bör närmare övervägas vid den slut- liga utredningen. Det må här påpekas, att även en representativ snabbstatistik av nu ifrågavarande slag kommer att hänföra sig till förhållandena året före avtals- förhandlingarna och två år före den period, vars löneförhållanden skola bestäm- mas genom -förhandlingarna. Denna svaghet i den offentliga statistiken torde vara svår att eliminera. Men en icke oväsentlig komplettering av betydelse just i detta avseende synes kunna påräknas genom den månatliga statistik rörande produk- tion, lagerställning och ordertillgång, som Industriens utredningsinstitut väntas komma att publicera. Tillsammans med den förbättrade, för arbetsmarknadsför- handlingarna särskilt anpassade lönestatistik, som bör kunna antagas följa av lönestatistiksakkunnigas arbete, tord-e en efter nu angivna riktlinjer utformad statistik kunna åstadkomma en för arbetsmarknadsförhandlingarna lämpad belys— ning av företagen.

Arbetstagarorganisationernas önskemål i samband med kollektivavtalsförhandling- ar att få upplysningar rörande individuella företag synes ha sin grund särskilt i in- tressen av två olika slag. Dels anses det vara av betydelse för bedömning av löne- nivåns och löneanspråkens lämpliga böjd att äga kännedom om icke endast bransch- ens utan även de individuella företagens bärkraft; särskilt gäller detta de 5. k. mar— ginalföretagen, d. v. 5. de minst effektiva företagen. Vad det här gäller är alltså en ned till företagsenheterna specificerad kännedom om effektivitetsspridningen. Det andra intresset av individualupplysningar hänför sig till ackordslönerna, vilka fast- ställas särskilt för varje företag.

Då förutsättningen för det här berörda problemet är att vissa upplysningar icke återfinnas i de publika redovisningarna därför att deras publicering anses kunna vara till skada för företagen, är problemets lösning uppenbarligen vansklig att finna. Ty även om det med all rätt kan sägas, att företagen och de anställda böra ha och ha gemensamma intressen, kan man icke bortse från det faktum att just vid kollek- tivavtalsförhandlingarna en viss konfliktställning föreligger och att de hänsyn till företagens skyddande som ligga till grund för begränsningen av skyldigheten att lämna publik redovisning rörande vissa förhållanden skulle åsidosättas, om före— tagen ålades att i och för kollektivavtalsförhandlingarna utan vidare yppa nämnda förhållanden. Det torde därför böra undersökas för det första om och i vad mån det verkligen är ett betydelsefullt intresse för arbetarparten att erhålla ifrågavarande individualupplysningar samt för det andra på vad sätt detta skulle kunna ske utan att äventyra företagens intressen.

I förstnämnda avseende bör övervägas, huruvida upplysningarna om de enskilda företagen, särskilt marginalföretagen, kunna på ett för fastställande av den allmänna lönenivån inom branschen och kraven på dess ändring tillfredsställande sätt ersät- tas med den nyss antydda statistiken, om denna på lämpligt vris kommer att be- lysa effektivitetsspridningen. Och vad beträffar ackordslönema måste klarläggas, vilka upplysningar som verkligen äro av relevans. I denna punkt föreligger, efter vad de sakkunniga trott sig finna, knappast fullt klar uppfattning hos de intres- serade parterna själva. Tydligt torde dock vara, att vad som för ackordslönernas fastställande i första hand är av betydelse icke är det enskilda företagets rent fi- nansiella ställning utan dess maskinella utrustning.

Även beträffande den för avtalsförhandlingarna särskilt viktiga kännedomen om löneförhållandena är det möjligt, att den förbättrade lönestatistiken av ena eller

1 Jfr sid. 77.

andra skälet icke kommer att bli så starkt differentierad att den enligt arbetstagar— organisationernas uppfattning onödiggör ytterligare upplysningar rörande löneför- hållanden inom enskilda företag. I så fall uppkommer även i detta avseende frågan huruvida och på vad sätt detta insynsintresse kan och bör tillgodoses i annan ord- ning. Denna fråga kan givetvis icke slutligt behandlas förrän resultat-et av lönesta- tistiksakkunnigas arbete kan överblickas.

I den mån det nu befinnes önskvärt att vid sidan av statistiken i ena eller andra avseendet kräva upplysningar rörande individuella företag utöver dem som ingå i den publika redovisningen bör prövas den av första lagutskottet vid 1945 års riks- dag framkastade tanken att upplysningarna skola tillhandahållas förlikningsman- nen vid avtalsförhandlingarna. »Dock synas stora betänkligheter vidhäfta en sådan lösning. För arbetstagarparten kan det knappast framstå såsom särskilt tilltalande att uppgifter av relevans för f-örhand-lingarnas utgång skola vara tillgängliga en- dast för motparten och förlikningsmannen, och förlikningsmannens ställning torde lätt kunna bli mycket ömtålig, om han skall på sådant allenast för ena parten känt material bygga sina förhikningsförslag. En annan tänkbar lösning vore att något opartiskt organ skulle anförtros att avgöra, huruvida av arbetarparten begärda upp- lysningar rörande visst företag skulle ställas till disposition, eventuellt i den formen att arbetarparten genom särskilda förtroendemän (vilka kanske kunde åläggas viss tystnadsplikt) finge taga del av ifrågavarande företags uppgifter till kommers— kollegium.

Vad särskilt angår de för ackordslönernas fastställande önskade upplysningarna är att observera, att det här gäller en angelägenhet mellan det enskilda företaget och dess egna arbetare. Oavsett hur frågan om upplysningar i och för kollektivavtalsför— hand-lingar i övrigt löses kan därför ifrågasättas, om icke åtminstone tillsvidare spörsmålet om de för ackordslönerna önskliga upplysningarna borde _ på samma sätt som frågan om övriga upplysningar rörande det enskilda företaget till dess anställda —- lämnas att om möjligt lösas genom överenskommelse mellan arbets- marknadens parter rörande den interna informationen inom företagen.

Såsom sammanfattning av den föregående framställningen av de frågor, som sy- nas böra upptagas till behandling vid den slutliga utredningen, få de sakkunniga framhålla följande:

De olika insynsintressena representerade av staten, arbetstagarorganisationer- na och de anställda kunna tillgodoses genom utWidgning av företagens skyldighet att avge publik redovisning, utvidgning av företagens skyldighet att till offentlig myndighet lämna uppgifter rörande sina ekonomiska förhållanden, särskilt som underlag för ekonomisk statistik, fastställande av upplysningsplikt rörande sådana förhållanden som äro av betydelse för arbetstagarorganiisa'tioner vid kollektivavtals- förhandlingar och fastställande av informationsplikt för det enskilda företaget i för- hållande till dess anställda.

Insynsproblemets ändamålsenliga lösning torde kräva utnyttjande av samtliga dessa former av redovisning. Av stor vikt är att de olika redovisningsformerna av- vägas och anpassas i förhållande till varandra så att de befogade insynsintressena effektivt och rationellt tillgodoses utan att skada eller onödigt arbete förorsakas näringslivet.

Företagens publika redovisning torde alltfort komma att vara i vissa hänseenden begränsad. Insynsintressena måste därför tillgodoses på jämväl annat sätt. Av fram- trädande betydelse blir då frågan om de uppgifter företagen skola lämna i och för offentlig statistik. Det bör övervägas huruvida man icke i anslutning till kommers- kollegii industristatistik skulle kunna åstadkomma en lämplig statistik rörande vinst- och kostnadsförhållanden inom olika delar av näringslivet. På basis av uppgifter från företagen innebärande fullständig bruttoredovisnting med utförlig kostnads-

specificering samt öppen redovisning av dolda reserver i lager skulle analyser rö- rande branschernas vinst- och kostnadsläge kunna utarbetas. Statistiken torde böra uppläggas såsom en snabb, representativ statistik på basis av ett relativt begränsat antal företag.

Frågan om förbättrad insyn i företagen för arbetstagarparten i och för kollektiv- avtalsförhandlingarna är ett av insynsutredningens väsentliga föremål. Från arbets- tagarorganisationernas sida är man intresserad av dels att få en bättre statistisk belysning av de branscher som avtalsfö-rhandlingarna gälla, dels att erhålla ökad insyn i de särskilda företagen. Genom den redovisning som nya aktiebolagslagen kräver, särskilt om denna lag ytterligare skärpes, erhålla dessa organisationer vä— sentligt större möjligheter än nu att genom egen försorg utarbeta statistik rörande företagens ekonomi. Den önskvärda kompletteringen därutöver synes böra sökas i den utvidgade och fördjupade offentliga statistiken. Det statistiska materialet bör be— arbetas och publiceras så att det kommer till största möjliga nytta vid förhand- lingarna. Tillsammans med en förbättrad lönestatistik samt den produktions-, lager- och orderstatistik som Industriens utredningsinstitut kommer att publicera torde en efter nu angivna riktlinjer utformad statistik kunna åstadkomma en för avtalsför- handlingarna lämpad insyn i branschernas ekonomiska förhållanden.

Arbetstagarorganisationernas önskemål i samband med kollektivavtalsförhand- lingar att få upplysningar rörande individuella företag synes avse dels att vinna en ned till företagsenheterna specificerad kännedom om effektivitetsspnidningen och dels att erhålla uppgifter av betydelse för fastställandet av ackordslönerna, vilket sker särskilt för varje företag.

Vid behandlingen av detta vanskliga problem torde böra undersökas om och i vad mån det verkligen är ett betydelsefullt intresse för arbetstagarparten att erhålla ifrågavarande individualupplysningar samt på vad sätt detta skulle kunna ske utan att företagens intressen äventyras. Det bör sålunda övervägas huruvida upplys- ningar om enskilda företag, särskilt marginalföretagen, kunna ersättas med den ovan antydda statistiken utformad så att den på lämpligt sätt belyser effektivitetssprid- ningen. Vad beträffar ackordslönerna måste klarläggas, vilka upplysningar som verk— ligen äro av relevans. Stora betänkligheter synas vidhäfta en sådan lösning av pro- blemet att upplysningar om enskilda företag utöver dem som ingå i den publika redovisningen skulle tillhandahållas förlikningsmannen vid avtalsförhandlingarna. En annan tänkbar lösning vore att ett opartiskt organ finge avgöra huruvida av ar- betstagarparten begärda upplysningar rörande visst företag skulle ställas till disposi- tion eventuellt i den formen att särskilda förtroendemän finge taga del av ifråga- varande företags uppgifter till statistiken. Vad beträffar de för ackordslönernas fast- ställande önskade upplysningarna rörande individuella företag kan ifrågasättas om icke detta spörsmål bör lämnas att lösas på den interna informationens väg.

Beträffande slutligen den interna företagsinformationen, som nära sammanhänger med den industriella demokratien, torde det vara lämpligast att avvakta den utveck- ling på frivillighetens grund som för närvarande försiggår.

Såsom framgått av redogörelsen i kap. 4, är socialstyrelsens årliga lönesta- tistik i huvudsak baserad på frivilligt lämnade uppgifter från arbetsgivare. Dessutom inhämtar socialstyrelsen från offentliga organ (revirförvaltningar och arbetsförmedlingar) upplysningar om löneläget för vissa grupper av löntagare; dessa upplysningar kunna dock ej betecknas som statistiskt pri- märmaterial i egentlig mening. Vad beträffar det från arbetsgivare in- hämtade materialet, må framhållas att nominativa primäruppgifter läm— nas endast beträffande lantarbetare och trädgårds-arbetare. Beträffande väg- arbetare och privatanställda lämnas summariska uppgifter, differentierade

efter yrkesgrupper. Beträffande den största i lönestatistiken redovisade grup- pen, nämligen arbetare inom industri och angränsande verksamhetsområden, lämnas summariska uppgifter med fördelning på arbetande förmän, vuxna män, vuxna kvinnor och minderåriga.

Om man bortser från lantarbetare och trädgårdsarbetare, tillåta sålunda de från arbetsgivarna inhämtade uppgifterna endast beräkningar av genom- snittliga löneinkomster för grupper av löntagare, men icke undersökningar av de individuella lönevariationerna. De sålunda beräknade medeltalen dölja givetvis stora variationer i löneinkomsterna, betingade av yrkesspecialitet, ålder, anställningstid, personliga förutsättningar m. 111. Då de redovisade grup- pernas sammansättning i här antydda avseenden icke är känd, kan man icke med säkerhet bedöma orsakerna till de olikheter i genomsnittligt löneläge, som konstateras olika näringsgrenar emellan, eller till de förändringar i de genomsnittliga löneinkomsterna, som registreras år för år. Så t. ex. ger pri- märmaterialet ingen möjlighet att avgöra, i vad mån en konstaterad höjning av medeltimförtjänsterna för en viss grupp beror på en höjning av de indi— viduella timförtjänsterna eller på en ändrad ålders- och yrkessammansätt- ning inom vederbörande löntagargrupp.

Då arbetsgivarnas uppgifter i regel avse ett helt år, kan lönestatistiken vad angår fack med ettåriga avtal —— icke möjliggöra ett bedömande av verk- ningarna på löneinkomsterna av de avtal, som gälla då bearbetningen slut- förts. I detta sammanhang må erinras om att socialstyrelsen har för avsikt att till sin sysselsättnings- och konjunkturstatistik fr. o. m. är 1947 kvartals- vis inhämta vissa summariska uppgifter om arbetstid och lönesummor för arbetare (jfr sid. 36).

Den lönestatistik, som utarbetas av arbetsmarknadens partsorganisationer, ger beträffande vissa grupper en mera detaljerad bild av löneläget än social- styrelsens statistik. Hithörande undersökningar pläga emellertid i förhand- lingsarbetet utnyttjas blott av den part, som utarbetat statistiken. De äro vi- dare behäftade med vissa brister och ofullständigheter och torde icke kunna tillgodose det ovan berörda behovet av en statistik, som av samtliga intres- serade parter omfattas med förtroende.

Enligt de sakkunnigas uppfattning bör socialstyrelsens lönestatistik i första hand utvidgas dels på så sätt, att man verkställer årliga snabbundersökningar av det aktuella löneläget, baserade på nominativa primäruppgifter för en kor- tare period än ett år och färdigställda så snabbt, att de kunna utnyttjas i det aktuella förhandlingsarbetet, dels på så sätt, att man med vissa års mel- lanrum verkställer löneräkningar, baserade på nominativa primäruppgifter för ett helt är, vilka möjliggöra en mera ingående belysning av löneförhållan- dena inom olika närings— och yrkesgrupper m. m.

Behovet av tillförlitlig statistisk information rörande löneförhållandena för olika yrkes- och åldersgrupper och rörande spridningen i de individuella lö- neinkomsterna kan ej tillgodoses på annat sätt än genom inhämtande av upp- gifter från vederbörande arbetsgivare rörande enskilda löntagares arbetstids- och löneförhållanden. I den mån den offentliga lönestatistiken skall baseras

6—468661.

på dylika uppgifter, synes det ofrånkomligt att skyldighet stadgas för arbets- givare att på anmodan från socialstyrelsen lämna sådana uppgifter.

Enligt de sakkunnigas mening bör —— antingen på sätt de ovan nämnda sakkunniga ifrågasatt genom en mera generell författning (jfr sid. 77) eller genom särskilda föreskrifter —- socialstyrelsen beredas möjlighet att för sin löne- och sysselsättningsstatistik från arbetsgivare infordra uppgifter beträf- fande anställda personers löne- och arbetstidsförhållanden. De sakkunniga förutsätta, att socialstyrelsen vid urvalet av uppgiftslämnare och utformning- en av frågeformulär för löne- och sysselsättningsstatistiken beaktar de för olika kategorier av arbetsgivare skiftande möjligheter att lämna statistiska uppgifter, vilka betingas av lönesystemets utformning, formerna för arbets- tidens reglering m. 111. De sakkunniga förutsätta även, att socialstyrelsen vid planläggningen av här ifrågavarande statistiska undersökningar skall råd- föra sig med de närmast intresserade partsorganisationerna.

Behovet av statistisk information rörande det under ett visst är aktuella löneläget kan uppenbarligen tillgodoses endast genom snabbundersökningar, grundade på primäruppgifter för en kortare period än ett år. Vid dessa un- dersökningar bör redovisningsperiodens längd och förläggning för olika nä- rings- och yrkesgrupper bestämmas med hänsyn tagen till sådana omstän- digheter som lönesystemets karaktär, den för primärmaterialets samman- ställning och bearbetning erforderliga tiden och förhandlingsarbetets för- läggning. Snabbundersökningarna höra i första hand avse löneinkomsten på i ordinarie arbetstid, alltså oberäknat övertidstillägg, semesterersättning, sjuk- lön m. m., men inberäknat dyrtidstillägg och, där så befinnes ändamålsenligt, naturaförmåner. De böra ge en differentierad bild av löneförhållandena för : män och kvinnor samt för olika åldersgrupper och yrkesspecialiteter, även- , som av de individuella lönevariationerna inOm olika näringsgrenar. I]

Då man skall bedöma resultaten av en snabbstatistik av här anförd art, i måste man taga hänsyn till möjligheten av att de medeltal och spridningstal, vilka beräknas på grundval av primäruppgifter för en kortare period, med , hänsyn till säsongvariationer och andra omständigheter kunna förete mer" eller mindre betydande avvikelser från de resultat man skulle ha erhållit på ; grundval av primäruppgifter, avseende ett helt år. Härav följer, att snabb- undersökningar, verkställda under ett och samma är, icke kunna förväntas ge en fullt säker grundval för ett bedömande av det relativa löneläget inom ' olika närings- och yrkesgrupper. Detta problem torde spela större roll i fråga om arbetare än i fråga om tjänstemän. De missvisningar, som i detta avseende kunna vidlåda snabbundersökningarna, böra belysas vid de tid efter annan återkommande löneräkningarna (jfr sid. 83).

Den snabbstatistiska undersökningsmetoden är vidare behäftad med sär- skilda redovisningstekniska svårigheter beträffande sådana ackordsarbeten. som sträcka sig över längre tidrymder och delvis betalas i efterskott. Det torde som regel icke vara möjligt att hämta uppgifter om den lön, som ut- , betalats, och den arbetstid, som åtgått för ett »långt ackord», direkt ur före- i lagens löpande bokföring av löner och arbetstid, vilken i allmänhet torde ,

avse dels arbetstiden per vecka eller annan avlöningsperiod, dels den vid varje avlöningstillfälle utbetalda lönen (jfr sid. 52). Om man vill verkställa exakta beräkningar rörande timförtjänsterna vid långvarigare ackordsarbe- ten, torde det därför bli nödvändigt att från arbetsgivarna inhämta särskilda primäruppgifter om lön och arbetstid vid sådana arbeten. Skulle detta av praktiska skäl befinnas ogenomförbart, bör man i varje fall beträffande fack eller företag, där >>långa ackord» spela någon mera avsevärd roll, vid snabb- undersökningarna inhämta primäruppgifter för en relativt lång period. Vi- dare böra de arbetare, som utfört långvariga ackordsarbeten, så vitt möjligt redovisas separat i statistiken.

I syfte att åstadkomma en säkrare grund för jämförelser rörande lönenivån för arbetstagare inom olika närings- och yrkesgrupper och för bedömande av den snabbstatistiska metodens tillförlitlighet och praktiska användbarhet sy— nes det nödvändigt, att man tid efter annan verkställer lönestatistiska under- sökningar, baserade på individuella uppgifter för ett helt år (löneräkningar). Sådana löneräkningar, vilka ej direkt skulle tillgodose det aktuella förhand- lingsarbetets behov, kunna ge en mera ingående kunskap om lönestrukturen inom olika områden av näringslivet än snabbundersökningarna. En löne- räkning bör sålunda ge en sådan differentierad bild av löneläget för olika grupper av arbetstagare, att man kan anställa rättvisande jämförelser beträf- fande lönenivå och lönespridning inom skilda näringsgrenar, åldersgrupper och yrkeskategorier.

Vad särskilt angår grupperingen efter individualyrken, må framhållas, att en och samma nomenklatur bör tillämpas vid insamlingen av primäruppgif- ter till såväl löneräkningar som snabbundersökningar. De sakkunniga ha ej funnit anledning att upptaga till realprövning frågan om berörda yrkesno- menklatur, Det må dock framhållas, att en sådan nomenklatur måste bli synnerligen omfattande och baseras på ingående undersökningar av yrkes- struktur och yrkesterminologi inom olika näringsgrenar. Vid en gruppering efter individualyrken kan man som indelningsgrunder välja dels arbetsupp- gifternas tekniska beskaffenhet och krav på utbildning, dels de i kollektiv- avtal, reglementen etc. förekomm-ande grupperingarna. Härvid bör hänsyn tagas dels till förhandlingsarbetets behov, dels till önskvärdheten av jämför- barhet mellan olika branscher, yrkesgrupper m. m. Vid utarbetandet av en yrkesnomenklatur måste man vidare tag-a hänsyn till den omständigheten att det icke föreligger något enhetligt språkbruk beträffande individualyrken; sålunda tor-de likartade yrkesspecialiteter stundom ha olika benämningar på olika platser, samtidigt som en och samma benämning ofta torde tillämpas beträffande arbetstagare med olikartade sysselsättningar.

I detta sammanhang må framhållas, att den nordiska expertkommittén för samordning av lönestatistiken vid sitt möte i Stockholm den 18—19 novem- ber 1946 diskuterat frågan om en yrkesnomenklatur för industriarbetare och privatanställda (jfr sid. 50).

Såväl snabbundersökningarna som löneräkningarna höra i första hand ge en differentierad bild av de ordinarie löneinkomsterna per tidsenhet (timför-

tjänsterna för industriarbetare, dagsinkomsterna för skogsarbetare, månads- inkomsterna för tjänstemän o. s. v.; jfr sid. 82). Löneräkningarna böra även ge en fullständig bild av de olika i löneinkomsten ingående elementen. Vid löneräkningarna skulle det även bli möjligt att verkställa beräkningar rörande de inkomster, som varje redovisad arbetstagare under året uppburit hos en och samma arbetsgivare.

Snabbundersökningarnas omfattning och planering bör i allmänhet år för år bestämmas med hänsyn till förhandlingsarbetets intressen. För bedöman- de av behovet av dylika undersökningar bör socialstyrelsen varje år bereda arbetsmarknadens partsorganisationer tillfälle att framlägga sina önskemål. Det bör framhållas, att man vid den tidpunkt, då en snabbundersökning måste planeras, icke alltid kan förutse, inom vilka fack lönerörelser komma att bedrivas. För parterna inom ett visst fack torde vidare bedömningen av lönefrågorna icke enbart betingas av löneutvecklingen inom det egna facket. Det synes därför icke osannolikt, att önskemål om snabbundersök- ningar kunna komma att framställas varje är åtminstone beträffande flertalet arbetargrupper inom den egentliga industrin. Inom vissa fack torde dock det här antydda behovet av informationsmaterial kunna tillgodoses genom representativa undersökningar av relativt begränsad omfattning.

Enligt de sakkunnigas mening bör, därest beslut om en effektivisering av lönestatistiken kan fattas vid 1947 års riksdag, en allmän löneräkning verk- ställas under år 1948. I det följande anföras vissa synpunkter på den lämp- liga anordningen av en dylik löneräkning inom olika fack. Då löneräkning- arna bl. a. skola ha till uppgift att möjliggöra ett säkrare bedömande av in- nebörden i den statistik, som erhålles genom den snabbstatistiska metoden, och då detta problem är av särskild vikt i vad angår lönestatistiken för arbe- tare, synes det önskvärt, att man under löneräkningsåret verkställer snabb— undersökningar beträffande samtliga de arbetargrupper, för vilka sådana undersökningar framdeles kunna ifrågakomma. De sakkunniga anse sig icke böra uttala sig om de lämpliga intervallerna mellan löneräkningarna i fram— tiden. Sådana räkningar kunna tänkas böra genomföras vart tredje eller vart femte år. Erfarenheterna från den första löneräkningen torde härvid böra tillmätas betydelse.

I det följande föreslås vissa kompletteringar av socialstyrelsens lönestatistik rörande lantarbetare och trädgårdsarbetare samt en fullständig omläggning av skogsarbetarstatistiken. Vad beträffar arbetare och tjänstemän inom in— dustri och angränsande verksamhetsområden, angivas vissa riktlinjer för snabbundersökningar och för en allmän löneräkning. Det må framhållas, att ingendera av dessa statistikgrenar kan förväntas ersätta socialstyrelsens nu- varande summariska statistik för dessa verksamhetsområden. Denna statistik torde även framdeles bli av betydelse för bedömande av den allmänna löne- nivåns utveckling år för år.

Enligt de sakkunnigas mening skulle det allmänna förtroendet för den offentliga lönestatistiken främjas, därest de anställda vid respektive fö-retag hade möjlighet 'att genom särskilda ombud taga del av primärmaterialet. De

sakkunniga föreslå, att i samband med utfärdandet av bestämmelser om upp- giftsskyldighet till den offentliga lönestatistiken (jfr sid. 82) stadgas rätt för de anställda vid varje företag att genom utsedda representanter under en viss begränsad tid förslagsvis en vecka taga del av det primärrna-terial, som skall insändas till socialstyrelsen. I detta sammanhang må erinras om att enligt lagen den 16 maj 1930 om arbetstidens begränsning (8 &, 2 stycket) arbetarna äga rätt att genom utsedd representant på anfordran erhålla del av övertids journalen.

Inom den ekonomiska och sociala statistiken offentliggöras för närvaran- de inga uppgifter beträffande enskilda, namngivna företag. Enligt lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handling- ar (sekretesslagen), 16 å, må för statlig och kommunal statistik lämnade upp- gifter, som avse namngivna enskilda personer, bolag eller enskilda samfällig- heter, ej utlämnas förrän tjugo år från uppgiftens datum förflutit, därest ej den som däri avses samtycker till ett tidigare utlämnande, eller ock, med hän- syn till uppgiftens natur eller det ändamål för vilket den åstundas och om- ständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att utlämnandet ej kommer att missbrukas till hans skada. Vid utlämnandet skola erforderliga förbehåll göras.

För att det lönestatistiska materialet skall kunna till fullo utnyttjas i för- handlingsarbetets intresse bör enligt de sakkunnigas mening socialstyrelsen beredas möjlighet att efter framställning från partsorganisation, förliknings- man eller myndighet verkställa lönestatistiska undersökningar beträffande särskilda företag. Härvid förutsätta de sakkunniga, att redovisningen icke göres så detaljerad, att enskilda arbetstagares löneförhållanden röjas. Dylika undersökningar höra i förekommande fall finansieras av de organisationer, som framställt önskemål om deras verkställande. Även i övrigt bör social— styrelsen åga möjlighet att efter framställning från arbetsmarknadens parts— organisationer verkställa specialbearbetningar av lönestatistikens primärma- terial, vilka bekostas av vederbörande organisationer.

Stadgandet i 16 & sekretesslagen avser enligt sin lydelse endast det till myndighet inkomna primärmaterialet. Det torde dock vila på den förutsätt- ningen, att hos myndighet ej upprättas sådana bearbetningar, som ge upp- lysningar angående särskilda företag. Utlämnande av lönestatistiska under- sökningar beträffande särskilda företag torde strida mot grunderna för stad- gandet; de sakkunnigas förslag bör därför föranleda ändring i sekretesslagen. De sakkunniga anse sig dock ej böra framlägga ett närmare förslag till sådan ändring, utan förutsätta att ovan anförda önskemål bli föremål för över- vägande dels av 1943 års sekretessutredning, dels vid den utredning om insyn i företagens ekonomiska förhållanden, som avses komma till stånd efter slutförandet av den ovan (sid. 76) refererade förberedande undersök- ningen.

De sakkunniga föreslå inrättandet av en rådgivande nämnd, som social- styrelsen har att samråda med vid handläggning av frågor rörande utarbetan— det av lönestatistik. Denna nämn-d skulle bl. a. ha till uppgift att yttra sig

över framställningar från partsorganisationerna röran-de specialbearbetningar och dryfta planläggningen av materialets bearbetning, särskilt med tanke på behovet av att i tid få fram informationsmaterial för förhandlingsarbetet. I denna nämnd, vars arbete bör ledas av chefen för socialstyrelsen och vid vars sammanträden byråchefen å socialstyrelsens utredningsbyrå bör närvara, böra ingå tre representanter för arbetsgivarorganisationer, två representanter för landsorganisationen i Sverige och- en representant för tjänstemännens central- organisation. För ledamöterna i nämnden böra utses suppleanter.

I det följande anföras vissa synpunkter på den lämpliga anordningen av lönestatistiken beträffande olika kategorier av löntagare.

Lantarbetare. Socialstyrelsens statistik över lantarbetarlönerna, vilken nu- mera helt grundar sig på nominativa uppgifter, är företrädesvis representa- tiv för de större jordbruken, vilka i mer betydande utsträckning sysselsätta lejd arbetskraft.

Svenska lantarbetsgivareföreningen har i skrivelse till de sakkunniga an- fört vissa önskemål beträffande en eventuell omläggning av den offentliga lantarbetarstatistiken (jfr sid. 58). Föreningen har ifrågasatt dels att man vid sidan av den nuvarande årliga statistiken skulle utarbeta en preliminär sta- tistik, avseende en större del av avtalsåret, vilken skulle kunna utnyttjas i förhandlingsarbetet, dels att primärmaterialets bearbetning i vissa avseen- den skulle drivas längre än vad som för närvarande är fallet.

Även svenska lantarbetareförbundet har uttryckt sitt intresse för en preli- minär lönestatistik, som skulle kunna ligga till grund för förhandlingsarbetet.

De av svenska lantarbetsgivareföreningen anförda önskemålen med av- seende på den nuvarande årliga lantarbetarstatistikens bearbetning ha del- givits socialstyrelsen. Då de föreslagna förändringarna icke förutsätta nå— gon utökning av primärmaterialet och ej torde medföra någon mera avse- värd kostnadsökning, synes detta problem i likhet med andra tekniska frågor med avseende på materialets gruppering o. d. —— kunna lösas av socialstyrelsen i samråd med de närmast intresserade arbetsmarknadsparterna.

En för förhandlingsarbetet avsedd preliminär statistik rörande löneför- hållandena för lantarbetare torde kunna åstadkommas genom att man ärli- ge—n för (exempelvis) tiden 1 november—30 juni (eller 1 januari—30 juni) från ett antal arbetsgivare inhämtar uppgifter av liknande slag som de, vilka för närvarande inhämtas för ett helt år.

Vad beträffar den nuvarande årliga lantarbetarstatistiken, synas inga mera väsentliga förändringar påkallade i vad angår primäruppgifternas beskaf- fenhet. I fråga om statistikens omfattning och representativitet äro dock en- ligt de sakkunnigas mening vissa förbättringar önskvärda. Sålunda synes ett större antal primäruppgifter böra införskaffas från mindre och medel- stora gårdar, varigenom statistiken skulle ge en mera representativ bild av löneförhållandena inom jordbruket. I anslutning härtill kan ifrågasättas, om man icke borde inhämta vissa primäruppgifter även beträffande gårdar, som ligga under den nuvarande storleksgränsen (10 hektar åker). Även om dessa gårdar torde sysselsätta ett relativt ringa antal lönarbetare, synes en statis-

ti-sk belysning av dessas löneförhållanden vara av betydande intresse ur all- mänt sociala synpunkter.

I samband med den första löneräkningen synes man höra överväga en avse- värd utökning av antalet primäruppgifter till lantarbetarstatistiken, speciellt från medelstora och mindre gårdar. Man torde härvid även böra överväga att inhämta uppgifter från ett representativt urval av gårdar under 10 hek- tar åker. Resultaten av en sålunda utvidgad undersökning torde kunna läg- gas till grund för ett bedömande av möjligheterna att mera permanent ut- vidga den årliga lantarbetarstatistiken till mindre gårdar.

Trädgårdsarbetare. Socialstyrelsens årliga trädgårdsarbetarstatistik torde i framtiden komma att helt baseras på nominativa primäruppgifter (jfr sid. 32). De större trädgårdsföretagen ha hittills varit bättre representerade i sta- tistiken än de mindre.

De sakkunniga ha icke funnit anledning föreslå någon väsentlig föränd- ring i den årliga trädgårdisarbetarstatistiken. Vid en löneräkning synes man emellertid böra överväga möjligheten att erhålla en bättre representation av mindre företag.

Skogsarbetare. Socialstyrelsens lönestatistik rörande skogsarbete grundar sig på jägmästarnas i rikets samtliga revir uppskattningar av de normala dagsförtjänsterna under vintersäsongen för huggare och körare. Denna sta- tistik är uppenbarligen icke ägnad att ge en tillfredsställande belysning av skogsarbetarnas löneförhållanden.

Frågan om en omläggning av socialstyrelsens skogsarbetarstatistik har tidigare varit föremål för överläggningar.

I skrivelse till socialstyrelsen den 14 september 1942 hemställde Värm- lands och västra Bergslagens skogsarbetsgivareförening, svenska lantarbets- givareföreni-ngens skogssektion och föreningen Skogsarbeten, att den offi- ciella lönestatistiken för skogsarbetare måtte upphöra. Som motivering an- fördes bl. a., att det vore förenat med stora svårigheter att åstadkomma till- förlitlig lönestatistik för skogsarbete, främst beroende på att skogsarbetarna icke hade samma regelbundna arbetstid som arbetarna inom industri och jordbruk m. 111.

Med anledning härav inledde socialstyrelsens utredningsbyrå år 1943 över- läggningar med representanter för arbetsgivar- och arbetarorganisationer samt vissa statliga myndigheter rörande en omläggning av socialstyrelsens skogsarbetarstatistik. Inom socialstyrelsen utarbetades ett förslag, enligt vil- ket styrelsen årligen från vissa förvaltningsområden, tillhörande kronan eller större företag inom skogsbruket, skulle inhämta nominativa uppgifter om löneförhållandena för cirka 15 000 arbetare. För varje arbetare skulle redo- visas ålder och arbets-specialitet samt antal arbetsdagar och uppburen lön under tiden 15 oktober—15 april.

Statens bränslekommission uttalade i skrivelse den 18 maj 1943, att en omläggning av skogsarbetarstatistiken i enlighet med nyss-nämnda förslag vore önskvärd. Svenska skogs— och flottningsarbetareförbundet meddelade i skrivelse den 7 juni 1943 (jfr sid. 68), att förbundet i princip icke hade något att erinra mot förslaget.

Sedan frågan om den offentliga lönestatistikens omläggning aktualiserats genom landsorganisationens skrivelse den 7 mars 1944 (jfr sid. 7), avbrötos ovan berörda överläggningar.

Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet har i svar å de sakkunni- gas rundskrivelse den 1 mars 1946 anfört vissa synpunkter och önskemål be- träffande den offentliga skogsarbetarstatistiken (se sid. 68).

Med anledning av nyssnämnda skrivelse ha representanter för föreningen Skogsarbeten samt Värmlands och västra Bergslagens skogsarbetsgivareför- ening anfört följande: Arbetet inom skogsbruket har till övervägande del karaktären av ackordsarbete; vid dylika arbeten förekommer ingen tidskriv- ning. Den av föreningen Skogsarbeten utarbetade statistiken rörande ac. kordsförtjänster för körare och huggare (jfr sid. 40) har ej varit avsedd att användas i förhandlingsarbetet. Under senare år har föreningen Skogsar- hetens och domänstyrelsens arbetsstudieavdelning utfört vissa stickprovsun- dersökningar beträffande arbetstid och förtjänster vid huggnings- och kör- ningsarbete. Icke ens denna noggranna statistik har kunnat utnyttjas vid avtalsförhandlingarna. En redovisning av antalet arbetstimmar vid skogs— arbete skulle medföra synnerligen stora kostnader för berörda arbetsgivare Inom en del av skogsbruket är arbetsledningen icke så utvecklad, att ens en redovisning av antalet arbetsdagar för närvarande är genomförbar.

I detta sammanhang må framhållas, att gällande kollektivavtal för skogs- arbetare innehålla bestämmelser om skyldighet för arbetare att med nog- grannhet föra arbetsbok, om så påfordras av arbetsgivaren. Denna bestäm- melse torde emellertid endast tillämpas i mindre utsträckning; i de fall då den tillämpas torde arbetsgivarna från varje arbetare erhålla regelbundna uppgifter om utgjord arbetstid.

De sakkunniga vilja tillstyrka, att årliga statistiska undersökningar verk.— ställas beträffande löneförhållandena inom skogsbruket. Dessa böra grun— das på nominativa uppgifter från arbetsgivare, som efter överenskommelse med socialstyrelsen åtaga sig att kontinuerligt redovisa arbetsförtjänster och arbetstid (antal utgjorda dagsverken) för hos dem anställda arbetare. Då det ur förhandlingsarbetets synpunkt är av särskilt intresse att erhålla ak- tuella uppgifter om ackordsförtjänsterna för körare och huggare, synes det önskvärt, att man i primärmaterialet skiljer mellan tidlöns— och ackords- arbete och i förekommande fall mellan olika slag av arbete, som under redo- visningsperioden utförts av en och samma person. Beträffande körarna bör angivas, huruvida de i arbetet använt en eller två hästar samt huruvida de haft hos sig anställda hjälparbetare, vilkas lön de själva betalat. På grund- val av sådana nominativa uppgifter torde detaljerade undersökningar kunna verkställas beträffande skogsarbetarnas dagsförtjänster.

Den årliga skogsarbetarstatistiken bör endast omfatta vinterhalvåret. Det synes emellertid vara av intresse att i samband med den första allmänna lö- neräkningen inhämta uppgifter beträffande skogsarbetarnas löneförhållan— den under såväl vinter- som sommarhalvåret, dels emedan vissa arbeten äro koncentrerade till sommarhalvåret, dels emedan det kan antagas, att ac-

kordsförtjänsterna under sommarhalvåret avvika från motsvarande för- tjänster under vinterhalvåret.

Arbetare inom industri och hantverk m. m. Socialstyrelsens statistik röran- de löneförhållandena för arbetare inom industri och hantverk (inkl. bygg- nadsverksamhet), handel och transportväsen, allmän tjänst m. m. grundar sig på summariska uppgifter från vederbörande arbetsgivare beträffande ar- betstid och löner för arbetande förmän, vuxna manliga, vuxna kvinnliga och minderåriga arbetare. Materialet ger sålunda endast möjlighet att beräkna genomsnittsförtjänsterna för var och en av dessa grupper inom olika nä- ringsgrenar och ortsgrupper, men tillåter ingen analys av sambandet mellan å ena sidan lönen, å den andra ålder, yrkesspecialitet m. m. Statistiken kan utnyttjas för belysande av den genomsnittliga förtjänstnivåns förskjutningar är för år. Då emellertid primäruppgifterna avse ett helt år, kan man ej er- hålla aktuella uppgifter om löneläget under det löpande året.

De sakkunniga ha ej funnit anledning föreslå några väsentliga föränd- ringar i den här berörda summariska statistiken, vilken har en självständig uppgift att fylla såsom orientering rörande den allmänna löneutvecklingen. En utökning av uppgiftsmaterialet torde dock böra övervägas, särskilt i de branscher där representativiteten för närvarande är mindre tillfredsstäl- lande.

Socialstyrelsens summariska statistik beträffande här berörda arbetar— grupper bör enligt de sakkunnigas mening kompletteras dels genom årliga snabbundersökningar, dels genom med vissa års mellanrum återkommande löneräkningar. Motiven för en sådan utvidgning av statistiken ha utveck- lats ovan (sid. 81). Det må framhållas, att en sådan utvidgning kan tänkas motivera vissa förenklingar i socialstyrelsens summariska statistik. Denna fråga bör i sinom tid av socialstyrelsen upptagas till prövning.

Snabbundersökningarna synas i första hand — med hänsyn till förhand- lingsarbetets behov böra ge kunskap om de löpande arbetsförtjänsterna per timme å ordinarie tid (oberäknat övertidstillägg, semesterlön m. fl. för— måner) dels vid tidlönsarbete, dels vid ackordsarbete, dels för båda dessa löneformer i medeltal. I detta sammanhang mä erinras om att det icke alltid är självskrivet, var gränsen bör dragas mellan tidlöns- och ackordsarbete. I socialstyrelsens nuvarande summariska lönestatistik för industriarbetare m. fl. räknas till tidlönsarbete även arbete, för vilket utbetalats timlön plus fast tillägg i form av ackordskompensation; till ackordsarbete räknas även arbete mot visst belopp per timme plus en rörlig premie liksom arbete mot tonlön eller dylikt lönesystem, varigenom arbetsförtjänsten i väsent- lig mån göres beroende av arbetsprestationen eller arbetsproduktens stor— lek. I den danska lönestatistiken däremot räknas arbete mot tidlön plus pro- duktionstillägg eller premietillägg såsom tidlönsarbete. Här berörda gräns- dragningsproblem torde komma att mera ingående behandlas av den nor- diska expertkommittén för samordning av lönestatistiken (jfr sid. 50).

Vid de allmänna löneräkningarna bör man verkställa undersökningar be- träffande timförtjänsterna å ordinarie tid, vilkas resultat kunna direkt jäm—

föras med resultaten av de under samma år verkställda snabbundersökning- arna. Därutöver bör en allmän löneräkning ge en differentierad bild av totalinkomsterna per arbetstimme (inberäknat övertidstillägg, semesterlön m. m.). Vidare bör löneräkningen närmare belysa yrkesstrukturen inom' de berörda näringsgrenarna samt förekomsten av olika avlöningsformer. Slut- ligen kan man genom en löneräkning erhålla vissa uppgifter om enskilda arbetstagares sammanlagda inkomster under året av en och samma anställ- ning (jfr sid. 84).

Primärmaterialet för såväl snabbundersökningarna som löneräkningarna bör i fråga om här berörda arbetargrupper utgöras av nominativa uppgifter beträffande lön, ålder och yrkesspecialitet samt om det antal arbetstimmar. som utgjorts, och de löner och förmåner, som uppburits av vederbörande arbetstagare under redovisningsperioden. Arbetstidens och lönens olika be- ståndsdelar böra redovisas var för sig. I huvudsak torde man vid denna re- dovisning kunna tillämpa de indelningsgrunder, som för närvarande till- lämpas i socialstyrelsens summariska statistik (jfr sid. 33). I vissa avseenden torde dock en längre driven uppdelning vara önskvärd. Så t. ex. bör sjuklön och semesterlön redovisas separat.

Vid snabbundersökningarna bör redovisningsperiodens Mängd” anpassas efter den inom respektive fack gängse praxis i fråga om lönernas utbetal- ning. Inom flertalet fack torde uppgifter för en avlöningsperiod vara till- fyllest. Längre redovisningsperioder böra fastställas för sådana fack, där långvariga ackord spela en mera avsevärd roll. Det bör även övervägas, huruvida särskilda undersökningar lämpligen kunna verkställas beträffande förtjänsterna vid långvariga ackordsarbeten (jfr sid. 83).

Löneräkningarnas primärmaterial synes av praktiska skäl som regel böra avse ett kalenderår. Det må dock framhållas, att en dylik redovisning kan försvåra exakta jämförelser med snabbundersökningarnas resultat i de fall. då avtalen utlöpa under kalenderåret. I sådana fall kan det ifrågakomma att inhämta uppgifter för annan period än kalenderår.

Den första allmänna löneräkningen bör, i vad angår här berörda arbetar- grupper, omfatta samtliga företag, för vilka lagen om arbetstid—ens begräns— ning den 16 maj 1930 är tillämplig. Vid planeringen av kommande löneräk- ningar bör övervägas, huruvida uppgifter böra inhämtas även för mindre. företag inom industri, hantverk o. d., för vilka sagda lag ej är tillämplig. Den första löneräkningen bör även omfatta arbetare i statlig och kommunal tjänst samt arbetare vid sådana mindre företag inom partihandel o. d., från vilka uppgifter inhämtas om tjänstemännens löneförhållanden (jfr sid. 93). Vad beträffar detaljhandeln, böra uppgifter inhämtas från ett representativt urval av företag, förslagsvis en fjärdedel.

Även snabbundersökningarna höra i regel begränsas till företag, där ar- betstiden är underkastad laglig reglering. Beträffande dessa undersökningars omfattning må i övrigt hänvisas till vad ovan (sid. 84) anförts.

Vägarbetare. Socialstyrelsens lönestatistik beträffande Vägarbetare grun- dar sig på uppgifter för förs-ta halvåret, vilka tillåta en beräkning av medel-

förtjänster för olika yrkesgrupper. Däremot ger statistiken ingen kunskap om sambandet mellan ålder och arbetsförtjänst eller om de individuella varia- tionerna i arbetsförtjänst. Statistiken omfattar icke de hos enskilda entrepre- nörer anställda vägarbetarna.

I samband med en allmän utvidgning av socialstyrelsens lönestatistik synes man höra Överväga att från vägstyrelser och vägentreprenörer inhämta nomi- nativa uppgifter av liknande art som de nuvarande summariska uppgifterna. Dessa uppgifter torde liksom hittills kunna avse första halvåret. I samband med en allmän löneräkning bör man dock även överväga inhämtande av uppgifter för ett helt år. Härigenom skulle man få ett underlag för bedö- mande av i vad mån genomsnittsförtjänsterna under första halvåret ge ett riktigt mått på löneläget under året.

Tjänstemän. Socialstyrelsens statistik över löneförhållandena för privat— anställda tjänstemän inom industri, hantverk, handel och samfärdsel (till vilka även hänföres butikspersonal) grundar sig på summariska uppgifter från arbetsgivarna rörande antal anställda, arbetstid och avlöning med för- delning på ett fåtal huvudgrupper. Denna statistik ger, i likhet med den sum- mariska lönestatistiken för arbetare inom samma verksamhetsområden, en viss orientering beträffande den allmänna löneutvecklingen.

Tjänstemännens centralorganisation har i skrivelse till socialstyrelsens ut- redningsbyrå den 15 september 1945 (se sid. 16) anfört vissa önskemål om en förbättring av lönestatistiken för privatanställda. Enligt nämnda .skrivels'e borde materialet-s representativitet förbättras och redovisning-en differentieras med hänsyn till levnadsålder och tjänsteställning. Vidare ansågs det önsk- värt, att den offentliga lönestatistiken utvidgades till stats- och kommunal- anställda tjänstemän.

Representanter för tjänstemännens centralorganisation och till denna an- slutna organisationer ha vid tvenne konferenser i maj 1946 till de sakkunni- gas sekreterare framfört följande synpunkter och önskemål beträffande en på nominativa uppgifter från arbetsgivare baserad statistik över löneförhål— landena för tjänstemän. Vid periodiska löneräkningar höra från arbetsgivarna inhämtas uppgifter beträffande varje befattningshavare om den under året erhållna lönen samt om antalet tjänstgöringsmånader under året. Beträffande det stora flertalet tjänstemän torde man härvid kunna använda ett enhet- ligt formulär, vari den erhållna lönen fördela-s på (1) fast grundlön, (2) över- tidsersättning, (3) övrig kontant ersättning (provision, tantiem, gratifika— tioner o. d.), (4) naturaförmåner, (5) dyrtidstillägg. I fråga om vissa kate- gorier (t. ex. sjöbefäl) kan det bli nödvändigt att använda speciella fornm- lär. — Fömtom periodiska löneräkningar böra årliga undersökningar verk— ställas på grundval av nominativa uppgifter om den aktuella månadslönen (grundlön och dyrtidstillägg). Dessa undersökningar böra endast avse tjänste— män, vilka erhålla lön i vanlig mening, men icke tjänstemän, vilkas inkomst till väsentlig del utgöres av provision, tantiem c. d. Olika storleksklasser av företag böra vara representerade i denna statistik. — Primäruppgifterna böra innehålla sådana beskrivningar av de enskilda befattningshavarnas yr-

kesspecialitet och arbetsuppgifter, som kunna läggas till grund för en grup- pering på vissa huvudgrupper, såsom t. ex. »högre» och »lägre» kontors- personal, verkmästare och förmän o. :s. v.

I de svar, som från tjänstemannaorganisa'tioner ingått på de sakkunnigas rundskrivelse den 1 mars 1946, ha anförts önskemål om en mera differen- tierad statistik över tjänstemännens löner (jfr sid. 70).

Enligt de sakkunnigas mening ger social-styrelsens summariska statistik en synnerligen bristfällig kunskap rörande de privatanställdas löneförhållanden. De framräknade medeltalen avse synnerligen heterogena personalgrupper, och de år för är registrerade förändringarna i fö-rtjäns—tnivån påverkas av förskjutningar i de olika gruppernas sammansättning efter ålder, yrkesspe- cialitet m. m., vilkas omfattning ej kan bedömas (jfr sid. 35). Det är även en brist i socialstyrelsens lönestatistik, att den icke ger någon kunskap om löneförhållandena för tjänstemän inom jordbruk, skogsbruk, sjöfart, hotell- och restaurangrörelse, statlig och kommunal tjänst m. 111.

Här berörda brister synas kunna övervinnas dels genom att socialstyrelsens summariska lönestatistik för tjänstemän inom industri m. m. utvidgas och differentieras, dels genom att densamma kompletteras med undersökningar på grundval av nominativa primäruppgifter från vederbörande arbetsgivare.

Ovan (sid. 89) har ifrågasatts en viss utökning av antalet uppgiftslämnare till den summariska statistiken över löner för arbetare inom industri m. 111. Det synes naturligt, att uppgifter rörande tjänstemännens löneförhållanden liksom hittills inhämtas från samtliga de företag, som insända uppgifter till berörda statistik. Vidare torde primäruppgifterna beträffande tjänstemän kunna ytterligare differentieras, utan att detta behöver medföra någon vä— sentlig ökning av uppgiftslämnarnas arbetsbörda. Så t. ex. torde det icke möta någon svårighet att uppdela gruppen »arbetsbefäl» på »verkmästare» (d. v. s. arbetsledare, som ha någon förman under sig) och »förmän» (ar- betsledare, som endast ha arbetare under sig). Hithörande problem torde kunna lösas efter överläggningar mellan socialstyrelsen och de närmast in— tresserade partsorganisationerna.

En löneräkning bör omfatta icke blott arbetare, utan även tjänstemän i enskild eller allmän tjänst.

Det må i detta sammanhang framhållas, att språkbruket icke alltid drar en klar gräns mellan »tjänstemän» och »arbetare». Då man emellertid måste förutsätta, att resultaten av här berörda undersökningar komma att redo- visas med fördelning på yrkesspecialiteter, synes denna klassificeringsfråga vara av underordnad vikt. Den praktiska frågan gäller närmast vilka slag av primäruppgifter man skall inhämta beträffande olika kategorier av arbets- tagare. Härvid torde lönesystemets utformning i allmänhet bli avgörande. Sålunda synes det naturligt, att man beträffande all personal med fast vecko— eller månadslön c. d. inhämtar uppgifter enligt likartade formulär, oavsett arbetets natur. Vad som i det följande säges om »tjänstemän», hänför sig därför även till månadsavlönad butikspersonal m. fl. kategorier.

Vid den första löneräkningen höra från samtliga berörda arbetsgivare in— hämtas uppgifter om såväl tjänstemännens som arbetarnas löneförhålla-n- den. Nominativa uppgifter om tjänstemännens löner skulle sålunda erhållas dels från samtliga arbetsgivare, hos vilka arbetarpersonalens arbetstid reg- leras genom allmänna arbetsti—dslagen (se sid. 90), dels från ett representa- tivt urval av arbetsgivare inom jordbruk (se sid. 86), trädgårdsskötsel och skogsbruk (se sid. 87), detaljhandel (se sid. 90), hotell- och restaurangrörelse (se nedan) och sjöfart (se sid. 94). Vidare synes det lämpligt att vid löneräk- ningen inhämta löneuppgifter beträffande samtliga anställda i statlig och kommunal tjänst. Därutöver vore det önskvärt att erhålla uppgifter även be- träffande personal vid sådana företag inom partihandel, bank- och försäk- ringsrörelse m. m., för vilka allmänna arbetstidslagen ej äger tillämpning; inom dessa branscher torde det finnas ett stort antal företag med högst fyra arbetare och ett flertal kontorsanställda o. d.

Primärmaterialet till löneräkningen bör för tjänstemännens vidkommande bestå av nominativa uppgifter om bl. a. födelseår, yrkesspecialitet eller tjänsteställning, årsinkomst fördelad på olika beståndsdelar — och antal tjänstgöringsmånader. På grundval härav bör man för olika yrkes- och ålders- grupper m. m. framräkna dels de faktiska arbetsinkomsterna per månad eller är, dels grundlönerna (inklusive dyrtidstillägg men exklusive övertids- ersättning, provisioner, gratifikationer m. m.).

I den mån så påfordras med hänsyn till förhandlingsarbetets behov, bör socialstyrelsen verkställa undersökningar av löneförhållandena för tjänste- män, vilkas resultat kunna föreligga under samma år som primäruppgifterna inhämtas. Sådana undersökningar kunna lämpligen baseras på nominativa uppgifter om den vid en viss tidpunkt för berörda tjänstemän aktuella grundlönen (inklusive dyrtidstillägg). Härvid bör man antingen utesluta el- ler särredovisa tjänstemän, vilkas inkomst till någon väsentlig del utgöres av provision, tantiem e. (1. Här berörda undersökningar torde kunna inskränkas till privatanställda tjänstemän. Man bör därvid införskaffa likartade uppgif- ter beträffande yrkesspecialitet eller tjänsteställning som vid löneräkningarna.

Hotell-, restaurang— och kafépersonal. De uppgifter om kontantlönerna för vissa grupper av anställda inom hotell-, restaurang- och kafébranschen, som socialstyrelsen inhämtar från de offentliga arbetsförmedlingarna, ge en syn- nerligen ofullständig bild av dessa gruppers inkomstförhållanden. Arbets- givar- och löntagarorganisationerna inom branschen ha icke framfört några önskemål om utvidgning av lönestatistiken för dessa grupper. Även om det kan förmodas, att en statistik på detta område icke skulle ha någon väsent- lig betydelse i förhandlingsarbetet, varför snabbundersökningar knappast kunna anses erforderliga, böra hithörande gruppers löneförhållanden bli före— mål för belysning vid den första allmänna löneräkningen. I detta syfte bör man från ett representativt urval av företag, vid vilka arbetstiden regleras genom arbetstidslagen den 30 juni 1944, inhämta nominativa uppgifter be- träffande arbetstid och löneförmåner samt beträffande de serverings- och betjäningsavgifter, som uppburits enligt gällande avtal; det må här anmär-

kas, att arbetsgivarna ej torde ha möjlighet att lämna uppgift om extraför- tjänster som uppburits utöver de i avtalen fastställda serverings- och betjä- ningsavgifterna. En likartad representativ undersök-ning bör även verkställas beträffande kaféer e. d., som ej beröras av nyssnämnda arbetsti—dslag.

Sjöfolk. De av socialstyrelsen från sjömansförmedlxingarna inhämtade upp- gifterna om månadslönerna för vissa yrkesgrupper inom sjöfarten äro endast baserade på uppskattningar och ge ingen kunskap om de variationer i sjö- folkets arbetsförtjänster, som betingas av sådana faktorer som övertidser- sättning, krigsriskersättning, farttillägg o. s. v.

Svenska sjöfolksförbundet har framfört önskemål om en statistik, som skulle belysa de sammanlagda inkomsterna för varje sjöman under ett ka- lenderår; denna statistik skulle grundas på uppgifter från sjömanshusen (se sid. 67). Härtill må anmärkas, att enligt de sakkunnigas mening en på nomi- nativa uppgifter baserad lönestatistik i princip bör avse varje enskild lönta- gares inkomst av en bestämd anställning. De sakkunniga kunna följaktligen ej tillstyrka en lönestatistik för sjöfolk enligt de av sjöfolksförbundet angivna riktlinjerna.

Lönestatistiken beträffande befäl och manskap inom sjöfarten bör belysa de faktiska arbetsförtjänsterna per månad och den relativa betydelsen av lönens olika beståndsdelar. Detta syfte torde kunna uppnås genom att man från vederbörande rederier inhämtar nominativa uppgifter, grundade på be- fälhavamas redovisning av besättningens avlöning, beträffande antalet tjänst- göringsdagar och utbetald lön under en viss månad. Dylika undersökningar torde lämpligen kunna avse ett representativt urval av fartyg. Det torde vara. tillräckligt att inhämta uppgifter för en månad under de år, då snabbun- dersökningar befinnas påkallade med hänsyn till förhandlingsarbetets behov. Vid en löneräkning kan det beträffande vissa grenar av sjöfarten befinnas önskvärt att inhämta uppgifter för olika månader.

Husligt arbete. I det föregående ha angivits vissa allmänna riktlinjer för en utvidgning av socialstyrelsens lönestatistik beträffande samtliga större grupper av löntagare med undantag av personal i husligt arbete. En statistik beträffande löneförhållandena inom det husliga arbetet torde svårligen kunna inpassas i någon av de former för en utvidgad lönestatistik, som här ovan dryftats. Socialstyrelsen har verkställt vissa specialundersökningar av arbets- och löneförhållanden inom det husliga arbetets område.1 Erfarenheterna från dessa torde kunna ge vägledning för .nya undersökningar av liknande art. Det synes böra ankomma på socialstyrelsen att uppmärksamma denna fråga. De sakkunniga ha för sin del icke funnit anledning framlägga något förslag i detta avseende.

1 Arbetsförhållanden inom det husliga arbetets område (utg. 1936). Arbetsförhållandena inom det husliga arbetet å landsbygden (utg. 1939).

KAP. 9

Organisation och kostnader för en utvidgad lönestatistik

I detta kapitel lämnas en sammanfattning av de i föregående kapitel fram- lagda förslagen beträffande utvidgning av socialstyrelsens lönestatistik jämte vissa beräkningar rörande de föreslagna undersökningarnas omfattning. Vi- dare lämnas en preliminär beräkning av kostnaderna och personalbehovet under de närmaste budgetåren för en i enlighet med sagda förslag utvidgad lönestatistik; det har härvid förutsatts att beslut om utvidgning av statisti- ken kan fattas vid 1947 års riksdag.

De sakkunniga ha ifrågasatt en viss utökning av antalet primäruppgifter till socialstyrelsens nuvarande lönestatistik för lantarbetare (se. sid. 86) samt anställda inom industri, hantverk m. m. (se sid. 89). Vidare har ifrågasatts upprättande av en preliminär statistik över lantarbetarlönerna (se sid. 86). Beträffande skogsarbetare (se sid. 87) och Vägarbetare (se sid. 91) har före- slagits en omläggning av statistiken på grundval av nominativa primärupp- gifter, omfattande ett halvår.

De sakkunniga ha vidare föreslagit, att en allmän löneräkning skall verk- ställas under år 1948. Denna skulle grundas på nominativa uppgifter be- träffande dels samtliga anställda vid företag, där arbetarpersonalens arbets- tid regleras genom allmänna arbetstidslagen, dels samtliga anställda i stat- lig och kommunal tjänst, dels ett urval av övriga löntagargrupper (jfr sid. 93). I fråga om lantarbetare och trädgårdsarbetare skulle löneräkningen baseras på materialet till den ordinarie statistiken för år 1948. Beträffande skogs— arbetare skulle inhämtas dels uppgifter till den nya årliga statistiken, av- seende vinterhalvåret (hösten 1947—våren 1948), dels särskilda uppgifter för sommarhalvåret (våren—hösten 1948). Beträffande Vägarbetare skulle den föreslagna differentierade statistiken för första halvåret kompletteras med uppgifter för hela är 1948. I fråga om övriga grupper skulle särskilda nominativa uppgifter inhämtas.

Som grundval för de nedan återgivna kostnadsberä'kningarna har verk- ställts en preliminär uppskattning av det antal förvaltningspersonal och ar— betare, som skulle beröras av 1948 års löneräkning. Hela antalet personer beräknas uppgå till 1540 000, fördelade å följande närings- och yrkes- grupper:

Förvaltnings- personal Arbetare

Jordbruk ........................ 1 000 40 000 Trädgårdsodling .................. 1 500 8 000 Skogsarbete ...................... 1 000 15 000 Vägarbete ........................ 1 500 15 000 Industri .......................... 140 000 700 000 Byggnadsverksamhet ............... 8 000 125 000 Handel .......................... 36 000 15 000 Bank- och försäkringsrörelse ........ 23 000 — Hotell- och restaurangrörelse ........ 8 000 7 000 Samfärdsel (enskilda företag) ....... 5 000 30 000 Statlig och kommunal tjänst ....... 250 000 100000 Fria yrken ....................... 10 000 _

Summa 485 000 1 055 000

De sakkunniga ha slutligen föreslagit, att socialstyrelsen årligen skall verkställa snabbundersökningar beträffande löneläget för olika löntagargrup— per (se sid. 81). Det har förutsatts, att omfattningen av dessa undersökningar skall bestämmas efter samråd mellan socialstyrelsen och arbetsmarknadens partsorganisationer. De sakkunniga ha framhållit som önskvärt, att snabb- undersökningar under löneräkningsåret verkställas beträffande samtliga de arbetargrupper, för vilka sådana undersökningar framdeles kunna ifråga- komma (se sid. 84). Då man ännu saknar erfarenhet av dylika undersök- ningar, synes det emellertid önskvärt att deras omfattning första gången be- gränsas genom tillämpande av den representativa metoden. Efterföljande kostnadsberäkningar utgå från förutsättningen, att snabbundersökningarna år 1948 skola avse 300 000 arbetare.

En utvidgning av socialstyrelsens lönestatistik enligt ovan angivna rikt- linjer förutsätter tämligen omfattande förberedelsearbeten. Sålunda måste den för löneräkningen och snabbundersökningar-na avs-edda yrkesnomen— klaturen (jfr sid. 83) färdigställas före utgången av år 1947. Det synes även önskvärt att frågeformulären för berörda undersökningar kunna tillställas vederbörande arbetsgivare i god tid före årsskiftet 1947/48, så att dessa er— hålla möjlighet att anpassa sin bokföring av löner och arbetstid med hän- syn härtill.

En mera exakt beräkning av kostnaderna för en utvidgning av lönesta- tistiken enligt nyss angivna riktlinjer möter svårigheter, enär löneundersök- ningar av här ovan föreslagen omfattning icke tidigare förekommit. Endast beträffande socialstyrelsens lönestatistik för lantarbetare och trädgårdsarbe- tare föreligga erfarenheter från undersökningar grundade på individuella primäruppgifter och bearbetade enligt hålkortsmetoden. Dessa erfarenheter kunna ge viss ledning vid uppskattningen av arbetsåtgången för den före- slagna löneräkningen. Beträffande snabbundersökningarna torde kostnader- na komma att i hög grad påverkas av i vilken utsträckning personal kan ent- ledigas och avtal om förhyrning av statis-tikmaskiner kunna uppsägas eller annan sysselsättning kan ordnas under de tider av året, då personal och ma-

skiner ej kunna utnyttjas för snabbundersökningar. I nedanstående beräk- ning av kostnaderna förutsättes, att personalstyrkan och maskinparker skola kunna anpassas till den för snabbundersökningarna nödvändiga omfattning- en. Kostnadsberäkningen kan självfallet endast vara approximativ.

En översikt över de beräknade kostnaderna för löneräkningen och snabb- undersökningarna år 1948 i enlighet med ovan angivna riktlinjer beträffande omfattningen och planläggningen lämnas i efterföljande tablå.

Löneräkning Snabbundersökningar Kr Kr

Personalkostnader ................ 1 365 000 300 000 Statistikmaskiner ................ 150 000 45 000 Formulär, kuvert, hålkort ........ 30 000 5 000

Summa 1 545 000 350 000

Under rubriken personalkostnader har upptagits ersättning till såväl bi- trädespersonal i olika löneställning som kvalificerad personal. I lönekost- naderna ha inräknats löneökningar fr. o. m. den 1 juli 1947 . I de beräknade maskinkostnaderna ingå utgifter för installation, import och hyra av statis- tikmaskiner. Utgifter för räkne- och skrivmaskiner äro däremot icke med- tagna i kostnadskalkylen. Beträffande lokaler förutsättes, att hyreskostna- derna bestridas av byggnadsstyrelsen. Endast kostnader för den statistiska bearbetningen ha upptagits. Utgifter för budskickning, renhållning och städ— ning, elektrisk ström, telefon, skrivmateriel och papper, publikationstryck samt eventuell-a inköp av möbler förutsättas skola täckas i (annan ordning.

I kalkylen för löneräkningen år 1948 ingå kostnaderna för en utvidgning av [socialstyrelsens ordinarie lantarbetarstatistik till att omfatta cirka 40 000 arbetare och för en omläggning av styrelsens lönestatistik för skogs- och Vägarbetare. Dessa undersökningar föreslås liksom hittills —— bliva årli- ga. Under år, då löneräkning icke förekommer, beräknas merkostnaderna härför till 35 000 kronor, såvida lantarbetarstatistiken permanent skall ut- vidgas i nyss nämnd omfattning. Fördelningen å respektive undersökningar framgår av nedanstående tablå.

Lantarbetare Skogsarbetare Vägarbetare Kr Kr Kr

Personalkostnader .............. 9 000 10 000 11 500 Maskinkostnader ............... 1 100 1 200 1 300 Formulär, hålkort ............. 300 300 300

Summa 10 400 11 500 13 100

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 8 oktober 1945 har so- cialstyrelsen uppskattat kostnaderna för en löneräkning, avseen-de år 1947, till 750 000 kronor (jfr sid. 22). Ifrågavarande kalkyl byggde i huvudsak på samma förutsättningar som den här ovan återgivna kalkylen för en löne- räkning, avseende år 1948. Den förstnämnda kalkylen avsåg emellertid en löneräkning, omfattande endast 750 000 är 800000 löntagare, d. v. s. omkring

7—468661.

hälften av det antal, som enligt de sakkunnigas förslag skulle beröras av den allmänna löneräkningen år 1948.

För att de lönestatistiska undersökningarna skola kunna genomföras så rationellt som möjligt och icke minst vad snabbundersökningarna beträffar färdigställas i snabbast möjliga takt, måste de bedrivas med en relativt stor arbetsstyrka, varjämte en noga genomförd arbetsfördelning bör tillämpas. En viktig förutsättning härför är att tillgång på lämplig kvalificerad perso- nal och på kvinnliga arbetsbasar med erfarenhet av statistiskt arbete säker- ställes.

Undersökningarna torde lämpligast böra förläggas till socialstyrelsens ut- redningsbyrå. Under byråchefens inseende synes det statistisk—a arbetet böra organiseras på tvenne avdelningar, den ena för löneräkningen och den andra omfattande snabbundersökningarna; till den sistnämnda bör anknytas en ser- viceav-delning för sådana specialbearbetningar, som ovan ifrågasatts (se sid. 85). Förberedelserna böra påbörjas av undersökningsledarna vid ingången av budgetåret 1947/48. Dessa böra erhålla tjänsteställning som byrådirektör (lönegrad 28). Sedermera torde även behöva anställas en befattningshavare i lönegrad 26, en i lönegrad 24 och tre i lönegrad 21; befattningshavaren i lönegrad 26 bör svara för serviceavdelningen och övriga för var sitt avsnitt av undersökningsarbetet. Ersättningen till dessa befattningshavare synes un- der budgetåret 1947/48 böra utgå i form av arvode. Under tiden för arbetets planläggning kräves endast ett mindre antal biträden. I och med att materialet för de årliga snabbun—dersökningarna börjar inkomma för första gången un- der våren 1948, torde organisationen böra utbyggas, så att en personalstyrka av omkring 100 personer uppnås omkring den 1 april 1948. Sedan materialet till 1948 års löneräkning inkommit efter årsskiftet 1948/49, torde man be— höva successivt anställa ytterligare omkring 150 personer, varigenom full personalstyrka skull-e uppnås omkring den 1 april 1949 (omkring 250 per- soner). Till personalen ha då räknats höra ett antal befattningshavare i amanuensgrad och högre biträdesgrad samt i övrigt befattningshavare i lägre biträdesgrad. Det sammanlagda antalet arbetsmånader för biträdespersona- len kan uppskattas till 2 950 för löneräkningen och 600 för snabbundersök- ningarna.

Med utgångspunkt från de ovan angivna tidpunkterna för verkställandet av snabbundersökningarna och löneräkningen år 1948 beräknas de för olika . budgetår erforderliga anslagen uppgå till nedanstående belopp.

Löneräkning Snabbundersökningar Kr Kr Budgetåret 1947/48 .......... 45 000 200 000 » 1948/49 .......... 275 000 150 000 » 1949/50 .......... 850 000 » 1950/51 .......... 375 000

En mera permanent utvidgning av socialstyrelsens lönestatistik enligt ovan angivna riktlinjer torde kunna medföra väsentliga inskränkningar i den lönestatistik, som för närvarande utarbetas av partsorganisationerna på "

arbetsmarknaden; det synes dock icke möjligt att för närvarande närmare bedöma den sannolika storleksordningen av dessa inskränkningar.

Det är även tänkbart, att i samband med en utvidgning av socialstyrelsens statistik en ändrad fördelning av de lönestatistiska arbetsuppgifterna mellan olika statliga myndigheter kan befinnas ändamålsenlig. Denna fråga bör i sinom tid, sedan erfarenhet vunnits av en dylik utvidgning, upptagas till be- handling av de myndigheter, som utarbeta egen lönestatistik.

Särskilt yttrande

av herrar Brodén och Styrman. De sakkunnigas majoritet föreslår, att envar arbetsgivare ålägges författ- ningsenlig skyldighet att till socialstyrelsen insända sådana uppgifter beträf- fande hos honom anställda personers löne- och arbetstidsförhållanden, som av socialstyrelsen påfordras. Anledningen härtill är icke att arbetsgivarna hittills underlåtit att till socialstyrelsen inleverera material för dess nuvaran- de lönestatistik, vilken grundas på frivilligt lämnade uppgifter. Motivet är uppenbarligen, att det nu framförda kravet på uppgifter rörande varje en- skild löntagares arbetstids- och löneförhållanden innebär en sådan ökning av arbetsgivarnas uppgiftsbörda, att man icke rimligen längre vågar räkna med en frivillig medverkan från arbetsgivarnas sida. Det anses sålunda ofrån- komligt att samtidigt med den nu föreslagna omläggningen av lönestatistiken införa ett författningsenligt åläggande om uppgiftsskyldighet. En bidragande orsak till denna majoritetens inställning har väl också varit en stark känsla av att offentliga myndigheters och andra institutioners anspråk på uppgif- ter av olika slag från näringslivets utövare mycket starkt ökats under det senaste decenniet. Därtill kommer från och med år 1947 källskattens infö- rande, varigenom på arbetsgivarna lag-ts betydande arbetsuppgifter för det allmännas räkning, vilkas omfattning i den praktiska tillämpningen ännu icke kan klart överblickas. Redan före källskattereformens genomförande har bristen på arbetskraft på många håll framtvingat en beskärning av de kamerala arbetsuppgifter, som företagen i eget intresse tidigare ansett nöd- vändiga. Det är uppenbart, att dessa svårigheter komma att ytterligare ökas, när reformen fr. o. m. är 1947 träder i praktisk tillämpning.

Vi avstyrka för vår del bestämt att nya uppgiftsskyldigheter åläggas arbets- givarna genom lag eller författning. Så länge uppgiftslämningen i fråga om löner på frivillig grund fungerar tillfredsställande, föreligger icke motiv för t-illgripande av tvång. Det bör också vara angeläget att så avväga de anspråk man i här förevarande avseende ställer på arbetsgivarna, att man icke även- tyrar den good-will, som ligger i en samverkan på frivillig grund.

Med utgångspunkt från vad här ovan anförts ha vi även i andra delar av föreliggande betänkande kommit till en från majoritetens inställning avvi- kande mening.

Vi anse det sålunda icke av behovet påkallat att för arbetsmarknaden i dess helhet upprätta en på individuella arbetstids- och löneuppgifter grundad re- dovisning, som .syftar till att kartlägga icke blot-t de genomsnittliga lönein- komsterna inom olika näringsgrenar och enskilda företag utan även indivi- duella lönevariationer av olika slag och för olika levnadsåldrar och yrkes-

specialiteter.

Det har gjorts gällande, att bl. a. en ingående kännedom om de indivi— duella löneinkomsternas spridning skulle vara nödvändig för arbetsmarkna- dens parter vid förhandlingar om nya avtal. Vi kunna icke vitsorda detta. En blick på våra kollektivavtal ger vid handen, att lönebestämmelserna i dessa nästan genomgående ha en generell karaktär. Redan härav följer, att dessa bestämmelser, som i allmänhet regleras vid centrala förhandlingar, icke kunna influeras av individuella variationer i timförtjänsterna. Därtill kommer, att dessa lönebestämmelser i mycket stor utsträckning icke äro ut— slagsgivande för arbetarnas timförtjänster, vilka på flertalet områden be- tingas av arbete på ackord. Ackordspriserna fastställas i övervägande om— fattning vid lokala förhandlingar. Vid dessa ha båda parterna tillgång till förstahandskännedom om ackordsläget. Tanken att man till tjänst vid dylika lokala förhandlingar skulle utarbeta och tillhandahålla en detalje1 ad offent- lig statistik över de individuella förtjänstvariationerna i olika hänseenden vid de olika enskilda företagen synes utgå från en övertro på de praktiska möjligheterna att nyttiggöra en dylik statistik. Det rör sig här om att ut— arbeta och till socialstyrelsen insända ett uppgiftsmaterial, som enbart för industrin kommer at—t omfatta differentierade tids- och löneuppgifter m. m. för nära en miljon individer. Dessa uppgifter skola granskas, överföras på kort för bearbetning och därefter sammanställas i tabeller. Ju mera man önskar differentiera statistiken med hänsyn till företag, branscher, individual- yrken och ålder m. m., dess större mångfald av tabellariska sammanställ- ningar, vilka med hänsyn till inom de olika industrierna tillämpade olika löne- former icke kunna uppläggas efter ett enhetligt system. En dylik statistiks värde beror på i vad mån de tusentals siffrorna i ett dylikt tabellverk kunna på ett överskådligt sätt framläggas vid olika slag av förhandlingar. Vi äro av den uppfattningen, att man på fackföreningshåll icke gjort klart för sig, hur begränsade de praktiska möjligheterna äro att på ett nöjaktigt sätt till— godogöra sig ett hart när obegränsat antal statistiska data. Härefter åter- står ändock som en öppen fråga, i vad mån en dylik specificerad statistik kan i någon utsträckning bli vägledande för avtalsuppgörelserna eller av större värde härvidlag än de mera summariska men dock översiktliga statis- tiska resultat man nu har tillgång till.

Vad här anförts bör ses mot bakgrunden av att de sakkunnigas majoritet förutsatt en differentiering av lönestatistiken efter individualyrken utan att fiågan om genomförandet av en härför erforderlig enhetlig nomenklatur 1calprövats. Redan uppläggningen av en dylik yrkesnomenklatur är ett pro- blem, som kräver omfattande förarbeten, för vilka det möter de största svårigheter att nu avdela arbetskraft. Även om det går att åstadkomma en nomenklatur, återstår den avgjort än mer betydelsefulla frågan hur en dylik enhetlig yrkesnomenklatur sk'all bringas ut i praktisk tillämpning. Vi befara, att det nu ifrågasatta åläggandet av skyldighet för arbetsgivarna att lämna de uppgifter socialstyrelsen finner anledning begära skulle kunna utnyttjas för att tvångsvis genomföra en yrkesnomenklatur, om vilken man nu icke är i tillfälle att bilda sig någon annan uppfattning än att den helt

102 säkert skulle komplicera uppgiftslämningen. Det ligger sålunda för närvaran- de i vida fältet, huruvida en för statistiskt ändamål tänkt yrkesgruppering kommer att omfatta ett eller flera hundratal yrkesbeteckningar eller till även- tyrs tusentalet dylika.

Av de skäl, som här ovan anförts, kunna vi icke ansluta oss till majori— tetens förslag om en omläggning och utvidgning av den offentliga lönestati- stiken.

Det framgår av de sakkunnigas utredning, att den lönestatistik Svenska Arbetsgivareföreningen utarbetar är av samma summariska karaktär som den nuvarande offentliga lönestatistiken och att denna statistik, som arbetar med årliga redogörelser, föreligger färdig under loppet av september månad. Man kan sålunda vid denna tidpunkt överblicka det genomsnittliga löneläget inom olika industrier under närmast föregående år. Det torde icke möta svårig- heter att genomföra sådan ändring av socialstyrelsens statistiska arbete, att dess nuvarande årliga lönestatistik kan föreligga färdig vid samma tidpunkt eller tidiga-re, varigenom anmärkningen, att denna statistik saknar aktualitet. får mindre bärkraft. Under mera normala förhållanden äro förändringarna på lönebildningens område under loppet av ett är icke så omfattande, att en statistik, som avser närmast bakomliggande år, kan betecknas som inaktuell.

Av utredningen framgår vidare, att behovet av en allmän yrkesspecificerad lönestatistik icke gjort sig gällande på industrins område, alldenstund en sådan lönestatistik endast förekommer inom ett fåtal av yrkesförbunden inom Svenska Arbetsgivareföreningen, vilka var för sig utarbeta dylik sta- tistik vid sidan av den summariska statistik föreningen centralt framställer. Med utgångspunkt härifrån synes det vara anledning att framför alternativet om en hela näringslivet omfattande yrkes—differentierad offentlig lönestatistik undersöka i vad män mellan dessa yrkesförbund och motsvarande fackför- bund överenskommelser kunna komma till stånd om gemensamt tillgodogö- rande av ifrågavarande förbundsstatistik. I viss mindre utsträckning torde så redan ha skett.

Utredningen ingår icke på frågan om vilken kostnad den föreslagna ut— vidgningen av socialstyrelsens lönestatistik betingar i sin helhet. En approxi- mativ beräkning avseende kostnaderna för dels en allmän löneräkning år 1948, dels vissa under samma är planerade snabbundersökningar av mera begränsad omfattning ger en anvisning om att det här blir fråga om mycket stora kostnader. Ifrågavarande beräkning är ändock icke fullständig. Däri ingå sålunda icke utgifter för räkne- och skrivmaskiner, ej heller lokalkost— nader, skrivmateriel, papper och tryckningskostnader m. m. Vidare kan det förutses, att snabbundersökningarna i fortsättningen icke skulle bli så be— gränsade som där förutsatts. Kostnaderna för dessa bli säkerligen också påverkade därav, att de i övervägande omfattning komma att utföras under våren och sommaren, d. v. 5. den tid under året då efterfrågan på tillfällig personal av kända skäl är mycket stor. Ifrågavarande approximativa kost— nadsberäkning är sålunda långt ifrån uttömmande. Slutligen berör beräk- ningen endast socialstyrelsens kostnader. Emellertid är det uppenbart, att

arbetet med att färdigstälta och inleverera ett så omfattande material, som det här skulle bli fråga om, också representerar mycket stora kostnader, som det dock är svårt att beräkna. Någon nämnvärd minskning i kostnad därigenom, att nuvarande statistik inom arbetsgivareorganisationerna skulle kunna slopas och ersättas av de föreslagna snabbundersökningarna, anse vi icke vara att räkna med. Däremot kan möjligen den lönestatistik, som vissa fackförbund arbeta med, slopas, och här besparingar göras. Emellertid är denna möjlighet icke utesluten, därest man när ett lönestatistiskt samarbete mellan parterna på det sätt vi här ovan antytt.

Vi vilja avslutningsvis framhålla, att tidsförhållandena sannerligen icke tala för att från mera produktiva arbetsuppgifter rycka alla de människor, som skulle behöva sättas till att verkställa allt det arbete, som skulle erfordras för genomförande av vad sakkunnigemajoriteten föreslår. För närvarande råder brist på arbetskraft på alla områden. Det är sålunda icke enbart yrkes- folk och manuell arbetskraft överhuvud man har ont om, detsamma gäller även kontorsfolk. Sträng sparsamhet med arbetskraft är därför högeligen av nöden. Uppenbart är, att någon utökning av icke produktiv verksamhet icke bör ske annat än då mycket starka skäl tala härför.

På det område, som denna kommitté haft att studera, kunna vi för vår del icke skönja någon ko på isen. Enligt vår mening böra även de, som anse något böra göras i den riktning kommittémajoriteten förordar, kunna finna sig i att med utbyggnad av statistiken får anstå till en senare tidpunkt, då sådan med hänsyn till tillgången på arbetskraft lättare låter sig genomföra.

SOCIA'LSTYRELSEN UTREDNINGSBYRÅN 'l'et. Socialstuu—uun. &!

(eller tiänsted år, som närmast samman/aller därmed, varit anställda (i

kommun.

23.1 Nedanstående uppgifter äro tllmnäkrade skydd jämlikt lagen Obs.! Arbetstid och lönelörmtiner lör skogsarbete redovisas e] med undantag

m visa inskränkning l rätten att

(bekomma allmänna handlingar ], Egendomens storlek: åker en 28 maj 193116 9.

Om utrummut pi ell forn-mare] råleker.anvln- 2. Tillämpas kollektivavtal?. . .. .. aularalnrmulnv,vllka betecknas med anat". ua et nell

'luns. 2" o. a. v.) .. - A. Anställda arbetare under redovisningsperioden eller del därav. Am, (Brukaren och dennes Iamijemedlemmnr redo

Uppgifter angående löneförhållandena för lantarbetare, vilka under avtalsåret 1945/46 eller kalenderåret 1946 eller det bok/minga”-

För socialstyrelsens a_n—

lör sådant icke nekordsalt skogsarbete, som utlörla av ordinarie lantarbetare. Kommun

ha ( I Iia= 2 tunnland), produktiv skogsmark .

egendom teckningar.

Bush.-sällskap " . B".”

.. ha. llordbr -omr

ha. övrig mark Egcnd nr

Austin.. Areal

visas under avd. B & omstående sida.)

1 zlal 4 |5l6|7lsl9

ml

Clvil- Yrkeispeciniuet Mam,” ' Tldlönsnrbele under am Airsal:

__11 | 12 | 13 14 | 15 I 15 | 17 18 19 l 20 2! Undcructulluelulnd kontantlön Vurduluv undernnut in.-tidenlluiulnnnlturalurmlner Sum,” l UD,, "

kontant lön ha."

stånd litliltnre. lördräng. mulnrkunnig traktor—

Födelse— (agilt: larm. kdrkur lurdbruksurhctare, som :] För- och tillnamn ;, nu" og. lndninrhele. Alder !) *

kor luin r. arlv .ire med 5. därav som lil llghrdslurn n kranium l' nkonln

övertid!-

" 21 lnberliknud) mmm”: am

munkarna o. & v..

lunthllxh ål

ie) is.-ko

'un' antal arbetl- arbet ”"'" 3' 37.535

orm llrle ' lön Inräknat

3)

tidlönsarbete

Hllhgg s;, .,", l'

ackordslön laula (Ifall _ (cl lör "mms" """” 1 ljtlnsl och koss- (mjölk 0.

ovriga k

m bostad. km bvrlan "" ""m”" inr lamill |”, ”cl, "'"-"'"” lkul. m .n utgöra av Anm. mm [skjutsar . 12+ lil +| kök "m 3) a,. sjukknlse- iu- dyl.! a.. lnnd ap. ' m.m.). a I. _

17. . kr +17+l8h ""'"" ” klara:) | kr kr kr kr nl rum !)

torv

nlngnrlryk ' bodenhem

eraulmr—

9.

1) Kan Årtalet el uppgivna, torde arbetarnas ungerdrlign alder angivna. t. ex. ”25—30 Ar" eller "30—35 är" 0.5. v.

2) Arbetare med utval tidlönsarbete som ackordsarbete redovisas som nnaliilid mot umlön, mitnadslön resp. årslön.

3) Fnktilk med ' * nv du, ' ' o. dyl. _

A) i kol. 10 redovllaa den ordlnnrla lönen (lön lör arbete & ordinarie arbetstid tnkl. . ' el. aom denna och l kol. 13 extra tönjtinaterna + ev. på dem utgående indaxtlllagg.

5) Här redovisas de tillägg till vanllg timlön. aom enligt gällande avtal utbetalats lör arbete & i koL 7 redovisad övertid.

&) Eventuellt övertldalllltigg vid ackord-arbete redovisas här liksom pckslt semesterlön, aom beräknats & uckordalörtlinutcn.

7) Här redovisas provision. ersättning lör rykt och eraditartjlnutgöring, tillägg lör lörskjuten arbetstid, u... Irak "' ' m. m.. läkarvård rn. il. dv arhttsgivaren gjorda utbetalningar (ej bidrag lrtln sjukkassa o. dyl). Om hustrun .uppbiir lou lör mjölkning, skull denna utan hustrun redovisas liir sig såsom mjölkeraka. B) Potatis och andra livsmedel samt bränsle värderas eller orten: pnrtipriser, mjölk etter det, pris, som lammull; i kollektivavtalet. ) Om bostaden är utrustad med elektriskt ljus (al.). vattenledning (v,), avlopp (avi.) eller centralvärme (cv.). tord: detta angivna i kol. 21.

as in 619. "19 mo. 15000 ex.

. . u;

icke inrnknaa'i

lön + lnd

exiillligget på.

ulukavldnlng, mannen- lön För socialstyrelsens anteckningar. män kv män kv ml kvl kont.. ull.-l.

uni. Övr. arb.

14t15|ts|17|15 til 20

i | li | 12 i 13 : limit-r Arnt utbetalad kontant lön Viirdet av under nmnaldon llnjumn nnluraldrmdner sum. I Upplltln ' ' kontant ibn bultad

'””m" i t 4 r mtl” kn"— n nu. :| a l . "' $"" nns: .".- ..e... "" - .... "" m...... t .. '='—w (el lor .. . Y - lri _ not.-lönn ol HH” "Wim ,,

ersaltur- nmlenheter . logi och ' t ,, ""e” ' usual och (m lk o. (Mull-r + 12 + 19 * kuk sunt " "M ai. skog) &) uiukknme- kr "m" ni nu. " + 15” !

. btdr kl. '_ + 17 . I” ned-nn. ln- ," . hr kr ul rum 9)

ctrlss

Ti önanrbele under the! Arkurds- nrbcxo

Yrkesspeclnlitct IRiillare. m n. mmorkunnlg traktor- lurtne, körkur urrdhrulisnrbemre. mm ej antal dam sum . körliiinlar.nrllelitrunied s.k.blnlldntnrhele. - : e . ' Få" 00" tillnumn luuugur rmun. kreatursskntnle. Ioilcr» _ m n » '"" 'En "mmm......

murar ru ulldrskonlng.mnsklnsk nm. :Lellburl "mm!” ) men i mum. (Igen! g gnat! m re rickard.— art) ure tin lm mit in .nu. trutiet & ': hmmm-bli .ru] kors D_s

""' annu _. _ nrbels- arbetn- . avenida-

dagnr 3) ' oct: Btml'ilv tcrlön Ål. lir kr

18.

l.llrl'ilhr nollrnl 1—9 & Idre-galant; lldl. ]. Arbetare med eget hushåll har rätt att från gården. inköpa följande produkter

B. Brukaren och dennes lamiljemedlemmar, vilka deltagit i jordbruken—betet.

till lägre pris än gårdens gängse försäljningspris:

22 23 i en I 25 26 t 27 | 28 | 29 30 .' - et ! ' l s ' ' . . . . ["e" i” " mm” mm ”mm” '" mmm a) oskummad mjolk . ltter pr dag för. .. bre pr hier;

Födelselir Summa egen! husdjuri- hnnhblis- irlltlgnrds- ilmgu kor-':mlén- b) vett kbm pr år [61 kr pr kbm kg pr är för . kr pr 100 kg;

eller arbeudn nr - & lord ”' skötsel article arbete

"du. arbete 0) vete och/eller råg .

d) fodersäd ,, II. Medelhyra pr år för upplåten. bostad: a) 1 rum och kök.

och kök .. kr,. 0) 3 rum och kök .. kr. ar för en avgift av ..

Brukaren

_.Bwkmns hustru. _. _. _ .. _ .. .. . . . Ovriga !emtl]emedl.: III. Medelarcal potatisland pr arbetare

den

il'uxlndrrsal

tUnngllBInmnnrcns rr

Tele/on:

smuts mcwnatWII-t' xri-

107 Bilaga 2.

SOCIALSTYRELSEN Uppgi/terna pd detta Iormulår dra till- ]a'uåkmde skydd jämlikt lagen om vi::

UTREDNINGSBYRÄN inskränkning i rätten att utbekomma ull-

?" s"'='"""'""" manna handlingar d. 23 mai 1937 .a 5.

(Om utrymmet på ett formal-ir ej räcker. ati-Indus fler.-i formulär vilka lveleckuas med 'lnrts.” . . . )

Stockholm i mars 1946.

För fullföljande av de sedan år 1938 utförda årliga undersökningarna av trädgårdsarbetarnaslöne— förhållanden får socialstyrelsen härmed anhålla. att Ni för Eder rörelse ville it'ylla detta formulär, avseende år 1945. samt därefter. senast den I april 1946, återsända detsamma till styrelsen.

Diir samma företag bedriver hanrlelsträdgårds och plantskolerörelse eller trädgårdsanläggnings- verksamhet. redovisas verksamhetens olika delar på skilda formulär.

Formuläret översändes i minst två exemplar. av vilka clt torde behållas av uppgiftslämnaren som avskrift. Ytterligare formulär kunna på begäran erhållas från socialstyrelsen. . Uppgifterna befordras portofritt. om bifogade svarsknvert användes. eller. om annat kuvert an- vändes. detsamma förses med påskrift om innehållet.

TllORWALD BERGQUIST. ANInms Tl't'ENCSTltÖM.

Uppgifterna avse .

(Företagets namn) i kommun __... (sma. köping. municipalulnllållel Hela triidgclrdsarealens storlek _ hektar (! hektar = 2 tunnland); därav växthus ....... _ (Eventuellt kombinerat jordbruk skall ej drikuas i lrädgårdsarcalens slorlck.) markyta; bänkar _ __ kvm. Företagets specialitet: (köksviixt-. blomster-, fniktodling, plantskola. anläggningsarbeten o. s. v.)

Tilliimpus kollektivavtal?

Antal dagsverken. som under året utförts av trädgårdsföretagaren själv eller hans vuxna. manliga familjemedlemmar Vuxna. kvinnliga familjemedlemmarl. ___ Hemmavarande barn? ........... . Angiv i nedanstående tablå antal arbetare, som under året utgjort färre än 50 dagsverken samt Summa dagsverken och summa avlöning för dylik tillfällig personal, (Uppgifter lämnas ej för förvaltare. försäljare. kontors- och butikspersonal samt ej heller för familjemedlemmar, som del— tagit i arbetet.)

Arbetare med färre än 50 dagsverken under år lilla Summa dagsverken

Summa avlöning. kr

Bam (under 18 år) ... . . .. ..

U_ppgiv på omstående sida arbetstid och samtliga löne/örmdner för varje arbetare, som varit anställd Vld företaget under år 1945 eller under det bokföringsär. som närmast sammanfaller med nämnda kalenderår och därvid utgjort minst 50 dagsverken.

_ den "___/___... 1946.

(Postadress)

(Unpslllsummrens ulmu)

ltylles av socialstyrelsen.. Telefon ..... _ m Em kv åkv l b I kant u-mu

Vänd!

Uppgifter utgående arbehtld och lönelörhillnnden lör nrbetare, vllkn under år 1945 vnrlt Inställda hon företaget och utgjort minst 50 dugaverken. Namnuppgi/lrr behöva blott lämnas lör sådana arbetare, som under Året utgjort minst 50 daysuerkeh, medan för övrig, tillflllig ubelslu lp meddelas ! omstående sidn punkt ti antalet nrbelnre nnmt summa dagsverken och summa nvlöning. helst med fördelning pi de tre grupperna män, kvinnor och barn (under 18 lr). [Uppgifter lämnas ej för förvultnre, försäljare, kontors- och

butikspersnnnl samt ej heller för familjemedlemmar, som deltagit i arbetet.)

4 5i6|7 B 9 | xo 13 it 15

Antal Antal under året utgjorda Under Are: uppburen Uppskattat värde av under Aret utgivna

.. Uppburen rnk- & h ! tl nr! ): utan! lön nnturntormnner. beutAende av _ Yrkenupeelailtet ?ikgr r en mm Ante] 0 totalaulänmg

Födel- (lörmnn. egentlig * lör eg under året under året aeArl elev,grovnrbetnre'_ natleldare.nnle- "MF gör vilka ['är V"” utglnrda ordlnnrle ext endast endast hade kust .nudrn (kontant och kare. hästkiirue. chant-lur u. u. v.) Arb, o. ordlunrle overtlds- ""my, dnguverkeu' lön tnrilknnl lörtjuzzteH kont, bostad. och logl. lörnöden- ln natura).

_. ersättning . . heter. kr ! ut nu tndextilht ' kr kr kr elever nu 3 utgått 33 kr”

För- och tillnamn

Kan årtalet ej exakt uppgivns. torde om möjligt arbetarens ungefärliga Alder meddelas. t, u, -25—29- eller natt—34 Arn.

Som grovarbetare räknas arbetare. vilka anställts för ul 'rnnde av enklare nrheten. såsom grävning. hackning, rensning. t'rukt- och birplockuing» Avser fnktisk arbetstid, alltså med trånråknnnde nv semestertid. l'ridngm. sjukiimmnr o. dyl, Om vid ackordsarbete den Mgitngnn arbetstiden c] exakt är kind, här det ungefärliga nntnlet utförda dugsverken anglvn.

[ kol. 0 redovisas den ordinarie lönen + indextillägget på denna och i kol. 10 de extra förtjänsterna + ev. på dessa utgående indextillfigg. Med extra förtjänster nVSes lön för Övertidsarbete, semesterersättning, pruvisicn o. dyl.

:” " ' ' efter rsäl' ' u ( lan i ortens ' ' ' l * el. dyl. (icke självkostnndspris eller bokförir"spris).

Bilaga 3 . SOCIALSTYRELSEN Utredningsbyrån Tel. Socialstyrelsen 73 StOCkholm i augusti 1 946. Till .] ägmästaren i ................................................................................................ , . revir,

I och för utredning av avlöningsförhållandena inom skogsbruket får socialstyrelsen härmed anhålla, att Ni, i likhet med föregående år, benäget ville snarast möjligt och senast den 2 september 1946 till styrelsen meddela svar å nedan angivna spörs- mål med avseende på Edert revir.

ERNST BEXELIUS. Anders Twengsiröm.

l. Huru stor kan vid skogsarbete inom reviret vintersäsongen 1945—1946 den normala dags- förtjänsten (inkl. gångtids- och bortaliggningsersättning samt svårighetstlllägg, när detta är vanligt förekommande) anses vara för vana skogsarbetare (med vana skogsarbetare menas här arbetare, vilka under vintersäsongen ej åtnjuta statligt understöd av något slag):

a) körare (en häst och karl)? ____________________________________________________________________________________________ b) huggare? .......................................................................................................................

2. Vilket är det i orten vanliga priset för vinterhuggning av a) timmer (helbarkat sågtimmer per kbf)? h) massaved (helbarkat per kbf)? c) brännved (1 kbm löst mått blandved av ordinär avverkningssvårighet)? ______________________

d) kolved (1 meter res)? ___________________________________________________________________________________________________ 3. Hurudant var vädret under drivningarna 15lm 1945—"h 1946

a för hu nina? G nnsamt. Normalt. O nnsa t. ) ,_ _gg_ *” y gy m (Stryk det ej tillämpliga.)

b) for kornmg? Gynnsamt. Normalt. Ogynnsamt.

4. Anmärkningar och tillägg: _______________________________________________________________________________________________

A. Avlöningslörhållanden m. m. för vägtörvaltnlngens förvaltningspersonal m. m. (i kolumn 3 medräknas el den tid vederbörande varit frånvarande från arbetet på grund av semester eller sjukdom).

Förvaltnings- och befälspersonal.

Vägdirektör ................. . ...... Ingenjörer ......................... Ritare ............................. Vägmästare ........................ Platsledare . . . ................... . . Förmän (som ej delta i arbetet) ..... Vägkamrer ......................... Övrig kontorspersonal

a) manlig ..... . ..................

b) kvinnlig ......................

c) minderårig (under 18 år). ..... .

anst $$$-åran av Tiden 1 januari — 30 juni 1946 . . Antal Utbet. Genomsnittlig Jägåån i]; 41% utgjorda avlöning1 avlöningl per dagsverken kr månad kr 1 2 3 4 5

1 Inr. indextillägg, kallortstillägg, semesterlön, semesterers, övertidsers., traktamente m. m.

B. Avlöningslörhållanden m. m. lör väglörvaltningens arbetarpersonal m. m. (i kolumnerna 3—4 medräknas ej den tid vederbörande varit frånvarande från arbetet på grund av semester eller sjukdom).

Vuxna arbetare, fullt arbets/öra.

Grupp I. Grovarbetare, d. v. s. arbe- tare vilka icke kunna hänföras till gr. II—IV. Grupp II. Fullt yrkesskickliga

borrsmeder ......... . . . . stenhuggare ........... . . asfaltarbetare ......... . . chaufförer o.d. . . . .. . . . . krossmaskinister . . . . . . . . . kolare o. d.. . .

Antal anst. Tiden 1 januari 30 juni 1946 i början av Genomsnittlig .. . 1 Antal ”lägga därav avlomng per Janu- Juli "t' arbets- Utbet. avlonmg dags- än 1946 gjorda timmar av- for verke 1946 dags- (inräknat löning1 ackords- (ev timme verken övertid) arbete månad) kr kr kr kr 1 2 3 4 5 6 7 8

* Inr. indextillägg, kallortstillägg, semesterlön, semesterers, övertidsers., traktamente m. m.

. Avlöningsförhållanden m. m. för vägförvaltningens arbetarpersonal m. m. (i kolum- nerna 3—4 medräknas ej den tid vederbörande varit frånvarande från arbetet på grund av semester eller sjukdom). (Forts.)

iAblåf'jlaånäg Tiden 1 januari 30 juni 1946 Genomsnittlig Antal A_ntal därav avlöning perl Janu- J . ut- utgjorda Utbet. avlöning ari ull gjorda arbets— av— för dags- 1946 1946 dags- (ägglåå löning1 ackords— våg? timme verken övertid) arbete månad) kr kr kr kr Vuxna arbetare, fullt arbetsföra. 1 2 3 4 6 6 7 8 Grupp III. Fullt yrkesskickliga träarbetare ................................................................. stenstötare 0. -sättare.... ......... .................................. smeder o. reparatörer. . .. ......... målare .................................... vält- o. hyvelförare.... ........... .................................................................. maskinister å grävmaskiner ................................................................................ Grupp IV. Arbetande förmän .. ....................................................................................... Grupp V. Körare med egen häst. .. ....................................................................................... l häst ..... . .......... 2 hästar .............. Arbetare med nedsatt arbetsförmåga. .. Minderåriga arbetare. . . . ............ 1 Inr. indextillägg, kallortstillägg, semesterlön, semesterers, övertidsers., traktamente m. m.

C. Till vilket belopp uppskattas !. n. den vanliga förtjänsten per säsong för grovarbetare, som syssel— sättas under hela den för länet normala arbetssäsongen? _________________________ kr Hur många arbetsdagar kan säsongen normalt beräknas omfatta per år? ___________________ Ha enligt Eder uppfattning vägarbetarna i regel annat förvärvsarbete under tid, vägarbete ej pågår inom länet?

D. Vad utgjorde vid vägunderhållsarbete genomsnittliga avlöningen (inkl. indextill- lägg, kallortstillägg, semesterlön m. m.) per dagsverke: _____________________ kr _____________________ kr för grovarbetare?

vid tidlönsarbete vid ackordsarbete

per arbetstimme: _____________________ kr _____________________ kr

Hur stor del av vägunderhållsarbetet brukar utföras på ackord? ____________________ procent ...................

E. Bedrivas vägarbetena i vägförvaltningens egen regi? ___________________ av entreprenör? ____________________ (ja eller nej) (ja eller nej)

genom småentreprenader? ___________________ på annat sätt (angives närmare)? _______________________________________

(ja eller nej)

(Uppgiftslämnarens namn)

Bilaga 5.

SOCIALSTYRELSEN OBS.! Ä detta formulär angivna uppgifter iii-o tillförsäkrade UTREDNINGSBYBÄN skydd jilnilikt lagen ont viss inskränkning i rätten att Tel. Socialstyrelsen GS. utbekomma allmänna handlingar den .98 maj 1937 16 5.

Stockholm i januari 1945.

För fullföljande av de inom Socialstyrelsen under flera föregående

år utförda löneundersökningarna får styrelsen härmed anhålla, att Ni ville för Edert företags vidkommande ifylla omstående formulär, avseende år 1944, samt därefter återsånda det till styrelsen senast den 20 februari 1945.

Formuläret utsändes i 2 exemplar, varav det ena är avsett att av uppgiftslämnaren behållas som kopia.

KARL J. HÖJER.

KURT BERGSTRÖM.

Anvisningar: För företag med såväl förvaltnings— som arbetarpersonal skola både avd. |E och avd. |E] av formuläret (se omstående sida) ifyllas, varemoi förelag utan egentlig arbetarpersonal (såsom exempelvis vissa handelsföretag o. d.) endast behöva lämna i avd. & begärda uppgifter (ev. förekommande lagerarbetare, chaufförer, repara- törer o. d. böra dock redovisas i avd. [E ). Om möjligt bör varje mera betydande arbetsställe (fabrik, driftsenhei 0. d. ) redovisas för sig. Vid ifyllandet av formuläret bör ej medräknas den tid arbetare och tjänstemän varit frånvarande från arbetet på grund av beredskapstjänstgöring, liksom ej heller den mer eller mindre avkortade lön, de uppburit från företaget under nämnda tid.

Flirvaltnlngs- och hemlsperaonni. geaenm ”Human per .l."lill'ni'.l'åi'lfi. Totalsumma utbetalad avlöning. kontant

0553 Föremgaiedare (direktörer, aviönlngaliliitille under "I " "'"!" Mei och in natura (inberäknat lön under eemelter,

Företagets namn: __... . _ (med Inritknamto _ _ .. vars väsentliga verksamhet avser (näringsgren): förvaltare, . * mm 7) .:] temasunmf." U:! m. nu. mer exkl. Ion under rn. ii.), handelsresande, agenter o. d. samt Kvin- " beredakapstjiinal mg). kronor lagerarbetare riledriikaaa icke. Jir . ”" nor M.", ”"nu." Män Kvinnor Summa

B : .. näää". namet får huvudkontoret Teknisk personal

åt.”;ktåål'ttmyå', för arL ' ”"vi &) ingenjörer, kemister, ritare o.d.

b) verkmästare. förmän (ej deltagande i ar- mm;” arbetsdagar,. (ma,)... veckor. betet) 0_ d. 4

Har under året arbetstiden för de sysselsatta arbetarna (samtliga eller Kontorspersonai | &) kamrerare, holm., kontorister o.d..

"(min mauer" .Arbetet har under år 1944 varit i gång .

(unuui "(unt-1)" Juul)" "(mimmi-nder)

endast vissa) varit förkortad?

I så fall, har förkortningen skett genom minskat antal arbetsdagar per b) vaktmästare, blid 0- d» ------------------------------------ (”..,-i, * "(M...” ' (;..."me ”(mai almar) Butlkspersouai o. d. ' a) bulika- och lngerpersonal

( * - a redovlaan under avd. |E Arbetare)

b) springpojkar o. d.

vecka? arbetstimmar per dag? .

aetlernq -— pd annat sätt?

”urna,. )" .. . . .. .. - (anlal) (kr.)

Anglv arbetstidsförkortningens ungefärliga omfattning i t' räknat

_ Lul tai m tai um Lr. Observera anvisningarna (" , w, ) (an ) (" T en I )

under hela året för samtliga arbetare & . ML .. (antal) '(u'nihi) .. Mm.... m.m Mm") ”"'"km

z 3 | 4 5 | 6 7 a I 9 m 11 13 l 14 | 15 | 16 17 18 Medeltal Antal under året " Tldlönlarhcte') Mmmm, (" Ackordrarbcie') (in Rörligt Skiftarbete m. m. llåådllååf'ålåltåfmåli' LH- T 0 t a I & u m m a

arbetare er samtli a r elare ' "Häng lör ner. h 'rubldra . lrl :) ,m arbelliön o. förmåner . avlöningalllil- Ulli: : b d Tola]: aa- 'theäliäm Totala alegrade lev- Totala "312393. ved mln). samuel redln inrik under året under året arbetare. chnul- [une under Opa " glor " talet "5915 m. ;,L 5 almlei nadsknat- antalet akut och liir """ ' ”in" '" ' "mord! ru* ._ ( m . tlmmar _ ubelsllm. :_ enl. kol. & nader ,,,-hm .. " namn: ulbe- vili-ue: uv (Övertid m=! "Elm,/"l redovlln'lngs- dagsverken!) arbetsveckor under Are! overlld Kronor under Are! ' K K: "ngt,, | kol. 5 l&btllim ulnda naturulörmlner (aren angiva: oj)

ln . mm _. :ODDY anar runor

dbltngninrhnlnll året ) (”"nu”") löven angiva: :| ' (örenanulvnn ej) (ören augivuej' och &) Kronor Kronor ("L 7 ' "' * " " " * "

(Bron angiva") (area angiva: uj) (ko'l. 5 4 8) , 15 + 1!)

Arbetande lön-nan

Arbetare: Man över 18

— Ar') .........

"(mufdåg'aéij' (Adlai arbet-lv a'iiiul limmar) ”(5.4 .' (u.) ' (ant ' (diii email)" . ' "”"(mmummn

(antal men) ”(muta-gav.) (mur arbbäuiii '(;nmummm (mulna (kr.) mäl'alilmm'umnnrlm.) " ' ' ' (uni-lum'man' (utal'unäå'x)

Kvinnor över 18 år*) .

' (Bilal galna".) ”(Rimini-iw.) (all-l mem.) tantal mama!) (utan) nu.) mai limmar] (ini, 'un'.) .. (antal limmar) . ' (uu! unnar)

Mladerhrlga (um! Mrllnzar)

lm. mann-lui (unml dagen] [Mlll urnulav.) (antal timmar) (uLunJ (kr.) fula! limmar) (MKJ-lm.) (kr.) .” (kr.) (antal timmar) . . (antal limmar)

Samm

(' ar gare) * " Ä" (klarare .) '(dn'ilm "'"'(m antal uma-Hanna:) (kr.) . ”(ki-".)" (antal limmar) . . *(uul uaunu)

') Om | gill-nde avtal annan Alumn-Ana la 18 nr mellan vuxna och minderh-lga arbetare llkmm arbete mot tonlön eller dylikt liino-ynem. varigenom ubcllltlniliaxlenl vheauig "inkommer. hur denna andra åldzugrtinn iakttagas. alla göra beroende av arhnlapr innen eller -produklen. ') medeltalet beräkna: ullundl. all man annie! vid varje ') Hur dn tilktgg till vanlig lin-lila, limproponlonerm veckollln reap.uukord.llbu. tillllue (av. vario du:) under Arel. lummcrar de laund- erhållna silirornu och din-ller mm enilgt still-nde avtal utbetalat-lör lrhelul I kol. & och i redovlurl övertid. Jlr not 7. divider-r lamm med lntalol avlbnln dagar (av. antal-! taktiskt ulgiorda uheudagu). ') mir redovisas [man till vanlig llmlbu. tlmpruportlanerad veckolön re .aekardslön. som dm I 1945 Se Ivan uvunln utan 5 ”regnande Ida. enligt avtal enar-Anund Overenlkommeueulbeulaislördellarbele lLdelaarhela om ' " " ' " -(,-W,.:L'.)' ' ' * " ' ** .

') BA.-om ångan-rie nu var 9 dl . lam arbetare eller arbetslörm-n varit 1 arbete, abe- utan lil VIM &verddsarhela uiiörinAanaan lll-l lin ordinarie arbeten rakjulen me ' . roende av huru nior del av Igen an arbetat Naluklil räkna; som dapverke. Dlred hur avkall iii Ägg inflika-la | koi. 7 och lli, behöver linkild redovisning icke

'] Till (inline-them rlknu även arbete, lör vilket utbetalats timlön plus lut tillägg iteru ika. men bör upplyln ng lill-om [Åman A lormulam.

" ackartiakompeuatinn. ') lel inberlknu :) uiukavlbaing och alyeksialllersiltain ,vilkn (brinna-rick: aknla med-

') Till aeknrdurbele räkna- lvea arbeta mol vinst belopp per timme plan en rurliz premie uau ti lormuilrul samt &] hal er län under hemupummng.

Ambkningar (avnedda att iönydliga och komplettera ovanstående uppgiiter)

(.irbelrgtuarm !

(Uppglilclånmanm namn och ute/on)

SO CIALSTYRELSEN Utredningsbyrån Tel. Socialstyrelsen 68

Uppgitter om tidlöner (inberäknat rörligt tillägg) för vissa yrkesgrupper inom sjömansyrket vid slutet av år 1945, avgivna av slömanstörmedlingen l

Timmermän (och båtsmän) Matroser ................ Lättmatroser ............ J ungmän ............... Eldare och motormän .. . Kollämpare ............ . Stuertar ................ Kockar ................. Kokerskor .............. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9.

* Inberäknat rörligt tillägg.

Tid, för vilken avlöning- en utgår

Ång- och motorfartyg kr.

utrikes fart inrikes fart

Segelfaryg

(med och utan

hjälpmaskin) kr

Dessutom åtnjötos följande natura-

1945 *

förmåner

månad ) )

)

kost och logi )) )

)

Värdet av kost och logi per månad uppskattas för sjömän år 1944 till ___________________ kr och år

1945 till

SOCIALSTYRELSEN

Utre

dningsbyrån

Tel. Socialstyrelsen 68

Bilagd 7.

Uppgifter om tidlöner lör vissa yrkesgrupper inom restaurangrörelse och husligt arbete 111. in. vid slutet av år 1945.

Normal löneinkomst Tid, för (1 kontant) Vid slutet av år Yrke al;/13531? . 1944 . 19%0 en utgår inberäknat mberaknat rorligt rörligt tillägg, kr tillägg, kr A. Hotell-, ka/é- och reslaurangrärelse : (endast fri kost, ej bostad) ]. Köksbiträden (mani. el. kvinnl.) ................. månad .................................. 2. Månadskarlar .................................. > ______________________________________ 3. Hotelldiskerskor ................................ » ______________________________________ 4. Köksor ............................... . ........ » ______________________________________ B. I—Iusligt arbete: 1. Hushållerskor med kost och logi ............... » ____________________________________ 2 a. Husjungfrur med kost och logi ................ > _____________________________________ b. : » endast kost .................. > ____________________________________ 3a. Ensamjungfrur med kost och logi .............. » ______________________________________ b. » » endast kost ............... > ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 4a. Kokerskor med kost och logi .................. > b. » » endast kost .................... > 5. Köksor med kost och logi ..................... > 6. Tvätt- och rengöringsarbeterskor (tillfällig städ— hjälp 0. d.) med endast kost . .................. dag ______________________________________ C. Övriga grupper: i. Tvätterskor och strykerskor (vid mindre tvättin- [timme ___________________________ rättningar o. d.) ....... . . ....................... 1 vecka ______________________________ 2. Springpojkar (ej kontorspojkar): 14—15 år ...................................... vecka _________________________________ 15—16 ) ...................................... » ______________________________________ 16—17 ) ...................................... > ______________________________________ Värdet av kost och logi per månad uppskattas för kvinnliga tjänare år 1944 till _____________ kr och år 1945 till ____________ kr. Motsvarande genomsnittsvärde för samtliga redovisade orter be-

lägna i dyrortsgrupp _ _ utgjorde år 1944 _____________ kr.