Semesterlag (1977:480)

Departement
Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Utfärdad
1977-06-09
Ändring införd
SFS 1977:480 i lydelse enligt SFS 2014:424
Ikraft
1978-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
Övrigt
Rättelseblad 2009:1439 har iakttagits.

Semesterförmåner

1 §  Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt denna lag. Semesterförmånerna utgörs av semesterledighet, semesterlön och semesterersättning.

[S2]Särskilda bestämmelser för vissa arbetstagare finns i

  1. lagen (1963:115) om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete,
  2. lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser, och
  3. lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar. Lag (2012:333).

Prop. 2009/10:4: I paragrafen slås fast vilka semesterförmåner som regleras i lagen. I ett nytt andra stycke anges att särskilda bestämmelser om förlängd semesterledighet finns i lagen (1963:115) om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete. En motsvarande reglering återfanns tidigare i 5 § fjärde stycket. Ändringen är endast av språklig och redaktionell art.

Förslaget behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2009/10:4#S4-1" ...

  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.

Överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare

2 §  Ett avtal, som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag inskränks, är ogiltigt i den delen. Detta gäller dock inte, om något annat framgår av lagen. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: I paragrafen anges att ett avtal som inskränker arbetstagares rättigheter enligt lagen är ogiltigt i den delen, om inte något annat framgår av lagen. Ändringen är endast av språklig och redaktionell art. Ett tidigare andra stycke återfinns nu i 2 a §.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.

2 a §  Genom avtal får avvikelse göras från 5, 12, 12 b, 1921 och 30 a §§, i den utsträckning som framgår av de bestämmelserna.

[S2]Genom kollektivavtal, som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, får avvikelse göras från 3, 3 a, 9, 11 § andra stycket, 1616 b, 22, 26, 26 a, 29, 29 a och 30 §§.

[S3]En arbetsgivare, som är bunden av ett kollektivavtal som omfattar frågor som avses i första och andra styckena, får i dessa frågor tillämpa avtalet även på en arbetstagare som inte är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Detta gäller under förutsättning att arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen, som är ny, motsvarar i huvudsak vad som tidigare reglerades i 2 § andra stycket.

I paragrafens första stycke uppräknas de bestämmelser i lagen som undantag får göras från genom avtal. Med avtal avses såväl avtal mellan enskilda arbetsgivare och en enskild arbetstagare som kollektivavtal. Med anledning av omstruktureringar i lagen har följdändringar skett i uppräkningen av de paragrafer vilka avvikelse får avtalas om. Till uppräkningen har även fogats de nya ...

  • AD 2016 nr 2:Arbetstagare har arbetat oregelbundet lördag och/eller söndag (kranshelg). Fråga om ledighet för sådana kransdagar är förenad med rätt till ersättning i första hand enligt mellan parterna gällande kollektivavtal och i andra hand enligt semesterlagen.
  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.

Semesterår och intjänandeår

3 §  Med semesterår avses tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: I paragrafen redogörs för vad som avses med semesterår och intjänandeår. Paragrafens andra stycke har flyttats till den nya 3 a §. I övrigt kvarstår bestämmelsen oförändrad.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

Semesterledighet och semesterdagar

3 a §  Semesterledighet avser hela dagar. I ledigheten ingår enstaka semesterdagar eller en period av semesterdagar, inklusive arbetsfria dagar. Ledigheten börjar och slutar med en semesterdag.

[S2]Lördag och söndag räknas inte som semesterdagar annat än i fall som avses i 9 § tredje stycket. Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: I paragrafen, som är ny, definieras begreppet semesterledighet. Första stycket motsvarar vad som tidigare reglerades i 3 § andra stycket och 9 § första stycket första meningen. Andra stycket har sin tidigare motsvarighet i 9 § första stycket andra meningen och 9 § fjärde stycket. I samband med omstruktureringen har bestämmelsen justerats språkligt.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

  • AD 2016 nr 2:Arbetstagare har arbetat oregelbundet lördag och/eller söndag (kranshelg). Fråga om ledighet för sådana kransdagar är förenad med rätt till ersättning i första hand enligt mellan parterna gällande kollektivavtal och i andra hand enligt semesterlagen.

4 §  En arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår. Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret, har arbetstagaren rätt till endast fem semesterdagar.

[S2]Under semesterledighet ska arbetstagaren ha semesterlön, om sådan har tjänats in enligt 7 §. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Bestämmelsen kvarstår i sak oförändrad men har ändrats språkligt och redaktionellt. Det framgår nu uttryckligen att det är tidpunkten då arbetstagaren påbörjar sin anställning som är avgörande för när intjänandet av semester påbörjas, oavsett när anställningsavtalet ingicks. Tidigare hänvisning till 27 § är borttagen eftersom den paragrafen upphävs. Ett tidigare tredje stycke har flyttats till nuvarande 8 §.

Förslaget behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2009/10:4#S4-1" ...

  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
  • AD 2008 nr 97:Fråga om en arbetsgivare har haft rätt att lägga ut semester för visstidsanställda musikalartister, s.k. pjäsanställda, under speluppehåll. Även fråga om de pjäsanställda diskriminerats på grund av att de innehaft visstidsanställning.
  • AD 1993 nr 116:Fråga huruvida en arbetsgivare gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. - Vidare, fråga om en arbetstagares rätt till semesterersättning. Därvid tvist bl.a. huruvida arbetstagaren under anställningen åtnjutit mer semesterledighet än hon påstått.

5 §  När det gäller en anställning som avses pågå i högst tre månader och som inte varar längre tid, får det avtalas att semesterledighet inte ska läggas ut. I sådant fall har arbetstagaren rätt till semesterersättning.

[S2]Arbetstagare i gymnasial lärlingsanställning har rätt till semesterledighet enbart om detta har avtalats särskilt. En arbetstagare i sådan anställning har rätt till semesterersättning för den semesterlön som tjänats in men inte tagits ut. Sådan ersättning ska, om inte annat avtalats eller följer av 28 § första och andra styckena eller 30 §, betalas ut senast en månad efter vårterminens slut. Lag (2014:424).

Prop. 2009/10:4: I bestämmelsen, som reglerar förläggning av semesterledighet vid kortare anställningar, anges att när det gäller en anställning som avses pågå i högst tre månader och inte varar längre tid får det avtalas att semesterledighet inte ska läggas ut. I sådant fall har arbetstagaren rätt till semesterersättning. Tidigare reglering innebar att avtal kunde slutas om att arbetstagaren ”ej skall ha rätt till semesterledighet”. Detta innebar dock endast en begränsning i frågan om att lägga ut semester, eftersom ...

Prop. 2013/14:80: Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om semesterledighet.

  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.

6 §  En arbetstagare som byter anställning har rätt till semesterledighet i den nya anställningen endast i den utsträckning arbetstagaren inte redan har haft sådan ledighet i den tidigare anställningen.

[S2]Om överföring av semesterförmåner till ny anställning hos samma arbetsgivare finns bestämmelser i 30 b §. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen, som reglerar frågan om semester vid byte av anställning, har fått ett nytt andra stycke som innehåller en hänvisning till 30 b §, om överföring av semesterförmåner vid byte av anställning hos samma arbetsgivare. I övrigt har bestämmelsen justerats språkligt.

Förslaget behandlas i avsnitten 4.1 och 4.9.

Semesterdagar med semesterlön

7 §  Antalet semesterdagar med semesterlön beräknas på följande sätt. Från de dagar arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under intjänandeåret (anställningstiden) subtraheras de dagar då arbetstagaren varit helt frånvarande från arbetet utan lön. Frånvaro som beror på semesterledighet, permittering, korttidsarbete eller ledighet som enligt 1717 b §§ är semesterlönegrundande, liksom arbetsfria dagar som infaller under sådana frånvaroperioder, ska dock räknas in i anställningstiden. Differensen divideras med antalet dagar under intjänandeåret. Kvoten multipliceras med tjugofem. Om ett brutet tal då uppstår, avrundas detta till närmast högre hela tal. Lag (2013:950).

Prop. 2009/10:4: Bestämmelsen, som reglerar antalet semesterdagar med semesterlön, har ändrats såväl språkligt som i sak. Antalet semesterdagar med semesterlön bestäms enligt en beräkningsmodell som framgår av paragrafen. Paragrafens tidigare första och andra stycken har sammanförts till ett stycke. Ett tidigare tredje stycke har flyttats till den nya 12 b §.

Den materiella ändringen innebär att det nu uttryckligen anges att det endast är dagar då arbetstagaren är helt frånvarande från arbetet ...

  • AD 1993 nr 116:Fråga huruvida en arbetsgivare gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. - Vidare, fråga om en arbetstagares rätt till semesterersättning. Därvid tvist bl.a. huruvida arbetstagaren under anställningen åtnjutit mer semesterledighet än hon påstått.

Semesterdagar utan semesterlön

8 §  En arbetstagare får avstå från rätt till semesterledighet som inte är förenad med semesterlön.

[S2]En arbetstagare ska på begäran lämna arbetsgivaren besked om sina önskemål när det gäller utläggningen av semesterledighet utan semesterlön eller i vilken omfattning arbetstagaren önskar avstå från sådan ledighet. Besked behöver inte lämnas innan arbetsgivaren har meddelat hur många semesterdagar utan lön arbetstagaren har eller kan beräknas få rätt till.

[S3]Har semesterledighet utan lön lagts ut med anledning av arbetstagarens besked enligt första stycket, får arbetstagaren inte senare avstå från ledigheten utom i fall som anges i 13 §. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen, som reglerar obetald semester, har fått ett nytt första stycke där det anges att arbetstagare får avstå från rätt till semesterledighet som inte är förenad med semesterlön. Denna bestämmelse återfanns tidigare i 4 §. I övrigt kvarstår bestämmelsen oförändrad, endast med språkliga justeringar.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1. ...

  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
  • AD 2008 nr 97:Fråga om en arbetsgivare har haft rätt att lägga ut semester för visstidsanställda musikalartister, s.k. pjäsanställda, under speluppehåll. Även fråga om de pjäsanställda diskriminerats på grund av att de innehaft visstidsanställning.

Semesterledighet för arbetstagare som regelbundet arbetar lördag eller söndag

9 §  En arbetstagare, som regelbundet arbetar lördag eller söndag eller båda dessa dagar, har vid semesterledighet som omfattar minst fem dagar rätt till ledighet motsvarande tid av veckoslut, dels under semesterledigheten, dels antingen omedelbart före eller omedelbart efter denna. Omfattar semesterledigheten minst nitton dagar har arbetstagaren rätt till ledighet motsvarande tid av veckoslut såväl omedelbart före som omedelbart efter ledigheten, om inte särskilda skäl talar emot detta.

[S2]Har i fall som avses i första stycket arbetstagaren ledighet av motsvarande omfattning en veckodag, som inte är lördag eller söndag, och som infaller under semesterledigheten, räknas den veckodagen som semesterdag.

[S3]Om semesterledigheten är kortare än fem dagar och arbetstagaren är ledig en lördag eller söndag, som annars skulle ha utgjort arbetsdag, räknas sådan dag som semesterdag. Arbetsfri dag ska då inte anses som semesterdag. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen innehåller bestämmelser för arbetstagare som arbetar lördag eller söndag. Första och fjärde styckena har flyttats till den nya 3 a §.

Av bestämmelsen framgår nu uttryckligen att den avser arbetstagare som regelbundet arbetar lördag eller söndag. Justeringen innebär dock ingen ändring i sak utan är endast ett språkligt förtydligande. I övrigt kvarstår bestämmelsen oförändrad, endast med redaktionella och språkliga justeringar.

Förslaget behandlas ...

  • AD 2004 nr 76:Tolkning av kollektivavtal m.m. Tvisten gäller hur antalet semesterdagar i en semesterperiod skall beräknas för anställda med oregelbundna arbetstider vid Tågia AB.
  • AD 2016 nr 2:Arbetstagare har arbetat oregelbundet lördag och/eller söndag (kranshelg). Fråga om ledighet för sådana kransdagar är förenad med rätt till ersättning i första hand enligt mellan parterna gällande kollektivavtal och i andra hand enligt semesterlagen.

Semesterledighetens förläggning

10 §  Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor bör det, om arbetstagarparten begär det, även träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som rör förläggningen av semesterledighet. I fråga om en arbetstagare för vilken ett sådant avtal inte har träffats gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena.

[S2]Det som föreskrivs om arbetsgivares förhandlingsskyldighet i 11 och 13 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ska tillämpas på motsvarande sätt när det gäller förläggning av sådan semesterledighet som avses i 12 §. Om arbetstagaren inte företräds av en förhandlingsberättigad organisation eller om en sådan organisation inte önskar förhandla, ska arbetsgivaren samråda med arbetstagaren om ledighetens förläggning.

[S3]När det gäller förläggningen av annan semesterledighet än sådan som avses i 12 §, ska arbetsgivaren samråda med arbetstagaren, om förhandling med arbetstagarens organisation inte har ägt rum. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Bestämmelsen reglerar medbestämmande och samråd om semesterledighetens förläggning. Paragrafens fjärde stycke har flyttats till 11 §. I övrigt kvarstår bestämmelsen oförändrad, endast med redaktionella och språkliga justeringar. Hänvisningen till lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är justerad till att avse de aktuella bestämmelserna i den lagen, dock utan ändring i sak.

Förslaget behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2009/10:4#S4-1" ...

  • AD 2017 nr 33:En arbetsgivare ändrade semesterförläggningen för fem barnmorskor. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett om detta varit i strid med semesterlagen eller dess grunder, så att det finns rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen eller om det i vart fall varit i strid med mellan parterna gällande kollektivavtal. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren haft fog för åtgärden och att rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen därmed inte funnits och att agerandet inte heller utgjort kollektivavtalsbrott. En ytterligare tvistefråga har varit om arbetsgivaren underrättat arbetstagarna om den ändrade semesterförläggningen eller i vart fall lämnat underrättelse om förändringen i strid med 11 § andra stycket semesterlagen. Arbetsdomstolen har funnit att underrättelse lämnats för sent i ett fall, men att varken semesterlagen i sin helhet eller såvitt avser 11 § andras stycket är en del av kollektivavtalet och att den för sena underrättelsen därmed inte utgjort ett kollektivavtalsbrott.
  • AD 2008 nr 97:Fråga om en arbetsgivare har haft rätt att lägga ut semester för visstidsanställda musikalartister, s.k. pjäsanställda, under speluppehåll. Även fråga om de pjäsanställda diskriminerats på grund av att de innehaft visstidsanställning.
  • AD 1993 nr 116:Fråga huruvida en arbetsgivare gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. - Vidare, fråga om en arbetstagares rätt till semesterersättning. Därvid tvist bl.a. huruvida arbetstagaren under anställningen åtnjutit mer semesterledighet än hon påstått.

11 §  Om det inte går att komma överens om hur semesterledighet ska förläggas, bestämmer arbetsgivaren om förläggningen, om inte något annat har avtalats.

[S2]Har beslut om förläggning av semesterledigheten träffats på något annat sätt än genom överenskommelse med en arbetstagare eller dennes företrädare, ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen ska lämnas senast två månader före ledighetens början. Om det finns särskilda skäl, får den lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Bestämmelsen reglerar arbetsgivarens rätt att besluta om semesterledighetens förläggning och om hur underrättelse av sådant beslut ska ske. I ett nytt första stycke anges att om inte överenskommelse om förläggning av semesterledighet uppnås, bestämmer arbetsgivaren om förläggningen, om inte annat har avtalats. Denna regel återfanns tidigare i 10 § fjärde stycket. Det innebär att det är arbetsgivaren som beslutar om förläggningen om inte parterna kan nå fram till en överenskommelse. Att arbetsgivaren ...

  • AD 2017 nr 33:En arbetsgivare ändrade semesterförläggningen för fem barnmorskor. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett om detta varit i strid med semesterlagen eller dess grunder, så att det finns rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen eller om det i vart fall varit i strid med mellan parterna gällande kollektivavtal. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren haft fog för åtgärden och att rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen därmed inte funnits och att agerandet inte heller utgjort kollektivavtalsbrott. En ytterligare tvistefråga har varit om arbetsgivaren underrättat arbetstagarna om den ändrade semesterförläggningen eller i vart fall lämnat underrättelse om förändringen i strid med 11 § andra stycket semesterlagen. Arbetsdomstolen har funnit att underrättelse lämnats för sent i ett fall, men att varken semesterlagen i sin helhet eller såvitt avser 11 § andras stycket är en del av kollektivavtalet och att den för sena underrättelsen därmed inte utgjort ett kollektivavtalsbrott.
  • AD 1994 nr 27:Mellan Scandinavian Airlines System (SAS) på ena sidan och Dansk Pilotforening (DPF), Norske SAS-Flygeres Forening (NSF) och Svensk Pilotförening (SPF) på andra sidan sluts kollektivavtal om löner och anställningsvillkor i övrigt för flygkaptener och flygstyrmän hos SAS (pilotavtalet). - Fråga huruvida SAS brutit mot en i pilotavtalet intagen bestämmelse om s.k. tilldelningsfrist vid tilldelning av semester och därmed ådragit sig skadeståndsskyldighet för kollektivavtalsbrott. - De påstådda kollektivavtalsbrotten har riktat sig mot piloter som var medlemmar i SPF. Påstående att SAS därmed blivit skadeståndsskyldigt även gentemot DPF och NSF på grund av att SAS åsidosatt DPF:s och NSF:s intresse av att pilotavtalet iakttas i förhållande till arbetstagare som omfattas av avtalet (frågan ej prövad).

12 §  Om inte annat har avtalats, ska semesterledigheten förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni–augusti. Även utan stöd av avtal får en sådan semesterperiod förläggas till annan tid, när särskilda skäl föranleder det. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen innehåller bestämmelser om semesterledighetens förläggning. Paragrafen har endast ändrats språkligt.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

  • AD 1998 nr 128:Fråga om arbetsgivare brutit mot bestämmelsen i 12 § semesterlagen om förläggning av sommarsemester. Även fråga om ersättningsgill ekonomisk skada uppkommit för den berörde arbetstagaren.
  • AD 2008 nr 97:Fråga om en arbetsgivare har haft rätt att lägga ut semester för visstidsanställda musikalartister, s.k. pjäsanställda, under speluppehåll. Även fråga om de pjäsanställda diskriminerats på grund av att de innehaft visstidsanställning.

12 a §  Semesterledighet ska förläggas så, att arbetstagare med lägre sysselsättningsgrad än heltid eller med oregelbunden arbetstid får lika lång ledighet som en arbetstagare som arbetar heltid eller en arbetstagare med regelbunden arbetstid. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: I bestämmelsen, som är ny, klargörs att semesterledighet ska förläggas så, att arbetstagare med lägre sysselsättningsgrad än heltid får lika lång ledighet som en heltidsarbetande arbetstagare. Den som har oregelbunden arbetstid ska få lika lång semesterledighet som en arbetstagare med regelbunden arbetstid. Tidigare har denna princip inte framgått uttryckligen av lagen.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.4. ...

  • AD 2016 nr 2:Arbetstagare har arbetat oregelbundet lördag och/eller söndag (kranshelg). Fråga om ledighet för sådana kransdagar är förenad med rätt till ersättning i första hand enligt mellan parterna gällande kollektivavtal och i andra hand enligt semesterlagen.

12 b §  Av semesterdagar som läggs ut under ett visst semesterår ska dagar med semesterlön läggas ut först, om inte annat har avtalats. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: I paragrafen, som är ny, anges att av semesterdagar som läggs ut under visst semesterår ska, om inte annat avtalas, dagar med semesterlön läggas ut först. Detta framgick tidigare av 7 § tredje stycket.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

Semesterledighet vid permittering eller korttidsarbete

13 §  Beslutar en arbetsgivare om permittering som arbetstagaren inte hade anledning att räkna med när besked lämnades enligt 8 §, har arbetstagaren rätt att avstå från utlagd semesterledighet utan semesterlön, om ledigheten sammanfaller med permitteringsperioden.

[S2]Har en arbetstagare lämnat besked enligt 8 § innan han eller hon fått information om hur arbetstiden ska läggas ut vid korttidsarbete, har arbetstagaren rätt att avstå från utlagd semesterledighet utan semesterlön, om semesterledigheten sammanfaller med tid då arbetstagaren ska vara helt frånvarande på grund av korttidsarbete.

[S3]Första och andra styckena gäller dock endast om arbetstagaren underrättar arbetsgivaren senast två veckor före semesterledighetens början. Får arbetstagaren först senare kännedom om permitteringen eller hur arbetstiden ska läggas ut vid korttidsarbete, får arbetstagaren avstå från semesterledigheten om han eller hon utan dröjsmål underrättar arbetsgivaren. Har semesterledigheten då inletts, upphör ledigheten vid utgången av den dag då arbetsgivaren underrättades. Lag (2013:950).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen reglerar semesterledighet utan lön vid permittering. Bestämmelsen har endast ändrats språkligt och redaktionellt.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

Semesterledighet i samband med uppsägning och sjukdom m.m.

14 §  Semesterledighet får inte utan arbetstagarens medgivande förläggas till uppsägningstid.

[S2]Skulle vid uppsägning från arbetsgivarens sida uppsägningstiden helt eller delvis infalla under redan utlagd semesterledighet och beror uppsägningen på förhållanden som inte hänför sig till arbetstagaren personligen, ska semesterledighetens förläggning i samma mån upphävas, om arbetstagaren begär det.

[S3]Första och andra styckena gäller inte om uppsägningstiden överstiger sex månader. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen, som reglerar semesterledighet under uppsägningstid är i sak oförändrad. Det har endast gjorts vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

  • AD 2012 nr 65:Fråga om en arbetsgivare haft rätt att förlägga intjänad semester till arbetstagares uppsägningstid när uppsägningstiden varit arbetsbefriad.

15 §  Om det under semesterledigheten infaller en eller flera dagar då arbetstagaren inte hade kunnat arbeta på grund av sjukdom eller arbetsskada, eller en eller flera dagar som är semesterlönegrundande enligt 17 a och 17 b §§ ska, om arbetstagaren utan dröjsmål begär det, sådana dagar inte räknas som semesterdagar. I sådant fall ska de semesterdagar som återstår förläggas i ett sammanhang, om arbetstagaren inte medger annat. Lag (2011:129).

Prop. 2010/11:42: I paragrafen regleras följderna av att en arbetstagare under pågående semester blir sjuk eller att någon annan semesterlönegrundande frånvaroorsak uppstår under semesterledigheten. Ändringen innebär att paragrafhänvisningen till bestämmelserna om semesterlönegrundande frånvaro begränsas till 17 a och 17 b §§. Den tidigare hänvisningen till 17 §, angående sjukdom och arbetsskada, utgår eftersom det förhållandet regleras uttryckligen i paragrafen. Den hänvisningen var därmed överflödig. I övrigt ...

Prop. 2009/10:4: Bestämmelsen reglerar förhållandet att arbetstagaren blir sjuk under semesterledighet. Bestämmelsen omfattar nu även dag då arbetstagaren inte skulle kunnat arbeta på grund av arbetsskada. En följdändring har gjorts med anledning av de nya 17–17 b §§.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.10.

  • AD 2010 nr 35:En arbetstagares barn var sjukt fyra dagar under arbetstagarens semesterledighet och arbetstagaren hade då rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning enligt föräldraledighetslagen. Arbetsgivaren nekade arbetstagaren att få avräkna dessa dagar från semesterledigheten. Fråga om kommunen därigenom gjort sig skyldig till brott mot semesterlagen alternativt kollektivavtalsbrott. Även fråga om preskriptionsregleringen i semesterlagen eller den mellan parterna gällande förhandlingsordningen är tillämplig på tvisten.

Beräkning av semesterlön

16 §  Semesterlön för en arbetstagare som har lön bestämd per vecka eller månad beräknas enligt 16 a §, om inte annat framgår av andra stycket eller arbetsgivaren väljer att beräkna semesterlönen enligt 16 b §.

[S2]Semesterlön beräknas enligt 16 b § för en arbetstagare som har

  1. lön som inte är bestämd per vecka eller månad,
  2. lön som regelbundet består av en fast och en rörlig del om den rörliga lönedelen kan uppskattas till minst tio procent av den sammanlagda lönen under semesteråret, eller
  3. en sysselsättningsgrad som har varierat under intjänandeåret, eller som har
  4. ändrat sysselsättningsgrad mellan intjänandeåret och semestertillfället, eller
  5. varit frånvarande under intjänandeåret av skäl som inte är semesterlönegrundande enligt 1717 b §§, dock inte om frånvaron pågått i samma omfattning under hela intjänandeåret och pågår i den omfattningen vid semestertillfället.

[S3]Särskilda bestämmelser om vissa förmåner vid beräkning av semesterlön finns i 24 och 25 §§. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: I bestämmelsens första stycke anges att semesterlön för arbetstagare som har lön bestämd per vecka eller månad beräknas enligt sammalöneregeln i 16 a §, om inte annat framgår av andra stycket eller om arbetsgivaren väljer att beräkna semesterlönen enligt procentregeln i 16 b §.

Syftet med arbetsgivarens valmöjlighet är att öka flexibiliteten och undvika tvister om vilken regel som är tillämplig. En arbetsgivare kan välja att tillämpa procentregeln om det är svårt att ...

  • AD 1993 nr 116:Fråga huruvida en arbetsgivare gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. - Vidare, fråga om en arbetstagares rätt till semesterersättning. Därvid tvist bl.a. huruvida arbetstagaren under anställningen åtnjutit mer semesterledighet än hon påstått.

Semesterlön enligt sammalöneregeln

16 a §  Semesterlön enligt sammalöneregeln är den vid semestertillfället aktuella vecko- eller månadslönen, eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg.

[S2]Semestertillägget för varje betald semesterdag är för veckoavlönade arbetstagare 1,82 procent av veckolönen och för månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen. Har arbetstagaren fasta lönetillägg ska vecko- respektive månadslönen ökas med dessa tillägg före beräkningen av semestertillägget.

[S3]Har arbetstagaren även rörliga lönedelar är semesterlönen för dessa lönedelar tolv procent av arbetstagarens sammanlagda förfallna rörliga lön under semesteråret. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Bestämmelsen, som är ny, reglerar hur semesterlön beräknas enligt den s.k. sammalöneregeln. Av första stycket framgår att semesterlön enligt sammalöneregeln är den vid semestertillfället aktuella vecko- eller månadslönen, eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg.

Beräkning av semesterlön enligt sammalöneregeln innebär att arbetstagaren under sin semesterledighet får vecko- eller månadslön på samma sätt som om han eller hon skulle ha arbetat. Fasta lönetillägg ...

Semesterlön enligt procentregeln

16 b §  Semesterlön enligt procentregeln utgör tolv procent av arbetstagarens förfallna lön i en anställning under intjänandeåret.

[S2]I lönesumman ska inte följande inräknas:

  1. semesterlön,
  2. ersättning för dag då arbetstagaren helt eller delvis har haft semesterlönegrundande frånvaro enligt 1717 b §§, eller
  3. permitteringslön som lämnas i anledning av driftsuppehåll med samtidig semester när rätt till semesterlön inte föreligger för samma tid.

[S3]För varje sådan frånvarodag som anges i andra stycket 2 ökas i stället lönesumman med ett belopp motsvarande den inkomst arbetstagaren skulle ha haft om arbete i stället utförts i normal omfattning för arbetsgivarens räkning. Med normal omfattning avses arbetstagarens ordinarie arbetstidsmått. Går beloppet inte att fastställa ska det uppskattas till den inkomst som kan antas skulle ha betalats om arbetstagaren under frånvarotiden hade arbetat för arbetsgivarens räkning. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen, som är ny, reglerar hur semesterlön beräknas enligt procentregeln. Procentregeln reglerades tidigare i 16 §.

I första stycket anges att semesterlön enligt procentregeln utgör tolv procent av arbetstagarens förfallna lön i en anställning under intjänandeåret.

Av andra stycket framgår att i lönesumman ska inte ...

Semesterlönegrundande frånvaro

17 §  Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller ledighet på grund av sjukdom, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar, eller om frånvaron beror på arbetsskada. I sådan frånvaroperiod inräknas även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete.

[S2]Frånvaron upphör att vara semesterlönegrundande då arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande från arbetet under ett helt intjänandeår, utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i en följd. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen reglerar semesterlönegrundande frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada. Tidigare återfanns även övrig semesterlönegrundande frånvaro i denna bestämmelse. De delarna återfinns numera i 17 a–17 b §§.

Paragrafens första stycke anger att frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när fråga är om ledighet på grund av sjukdom, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar, eller om frånvaron beror på arbetsskada. I sådan frånvaroperiod inräknas ...

Prop. 2008/09:194: Första stycket andra punkten ändras på så sätt att även tid under vilken en arbetstagare uppbär tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10 c § lagen (1962:381) om allmän försäkring görs semesterlönegrundande.

  • AD 2010 nr 35:En arbetstagares barn var sjukt fyra dagar under arbetstagarens semesterledighet och arbetstagaren hade då rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning enligt föräldraledighetslagen. Arbetsgivaren nekade arbetstagaren att få avräkna dessa dagar från semesterledigheten. Fråga om kommunen därigenom gjort sig skyldig till brott mot semesterlagen alternativt kollektivavtalsbrott. Även fråga om preskriptionsregleringen i semesterlagen eller den mellan parterna gällande förhandlingsordningen är tillämplig på tvisten.

17 a §  Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) i fråga om

  1. ledighet enligt 8 § första stycket nämnda lag, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar, eller för ensamstående förälder 180 dagar,
  2. tid för vilken graviditetspenning utges enligt 10 kap.socialförsäkringsbalken, eller
  3. tid för vilken föräldrapenning lämnas med anledning av barns födelse eller adoption enligt 12 kap.socialförsäkringsbalken, om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd sammanlagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar.

[S2]I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete. Lag (2010:1223).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen, som är ny, reglerar semesterlönegrundande frånvaro på grund av ledighet med stöd av föräldraledighetslagen (1995:584). Dessa bestämmelser återfanns i huvudsak i tidigare 17 § punkten 2.

Av första stycket framgår att frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när fråga är om ledighet för tillfällig vård av barn enligt 8 § första stycket föräldraledighetslagen, ...

17 b §  Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller

  1. ledighet med anledning av risk för överförande av smitta,
    1. om arbetstagaren är berättigad till smittbärarersättning enligt 46 kap.socialförsäkringsbalken, och
    2. om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar,
  2. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar,
  3. ledighet för utbildning som till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor eller för ersättningsberättigande teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar och ledigheten inte ger rätt till semesterlön enligt någon annan lag,
  4. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar, eller
  5. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare.

[S2]I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete. Lag (2010:1224).

Rätt att spara semesterledighet

18 §  En arbetstagare, som under ett semesterår har rätt till mer än tjugo semesterdagar med lön, får spara en eller flera sådana överskjutande dagar till ett senare semesterår.

[S2]En sparad semesterdag ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades, om inte annat följer av 20 § andra stycket.

[S3]Semesterdagar får inte sparas under ett semesterår då arbetstagaren får ut semesterdagar, som har sparats från tidigare år. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen, som reglerar sparade semesterdagar, är i sak densamma som tidigare, endast med redaktionella ändringar.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.

19 §  Vill en arbetstagare spara semesterdagar eller ta ut sparade semesterdagar i anslutning till semesterledigheten i övrigt, ska arbetsgivaren underrättas i samband med att förläggningen av årets semesterledighet bestäms. Underrättelse behöver dock inte lämnas förrän arbetsgivaren har meddelat hur många semesterdagar med lön arbetstagaren har eller kan beräknas få rätt till. En arbetstagare som vill ta ut sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt, ska meddela arbetsgivaren detta senast två månader i förväg.

[S2]Första stycket gäller endast om inte annat har avtalats. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen, som reglerar arbetstagarens skyldighet att underrätta arbetsgivaren om sparade semesterdagar, är i sak densamma som tidigare, endast med redaktionella ändringar.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

Förläggning av sparade semesterdagar

20 §  Sparade semesterdagar ska förläggas till det semesterår som arbetstagaren väljer. Detta gäller dock inte om något annat har avtalats eller om det finns särskilda skäl mot att semesterdagarna förläggs till det året.

[S2]Om arbetstagaren har avsett att sparade semesterdagar ska förläggas till det femte året efter det semesterår då de sparades och om sådan förläggning skulle medföra betydande olägenhet, får överenskommelse träffas om att semesterdagarna ska läggas ut under det sjätte året. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen, som reglerar förläggning av sparad semester, är i sak oförändrad. Bestämmelsen har endast ändrats språkligt och redaktionellt.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

  • AD 1998 nr 100:En arbetstagare, som har ett antal sparade semesterdagar, har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren har inte ansetts ha rätt att mot arbetstagarens vilja lägga ut den sparade semestern under tid före anställningens upphörande.

21 §  Önskar en arbetstagare samtidigt få ut minst fem sparade semesterdagar, ska dessa och hela semesterledigheten för semesteråret läggas ut i en följd, om inte annat har avtalats. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen, som reglerar förläggning av minst fem sparade semesterdagar, är i sak oförändrad men har ändrats språkligt och redaktionellt.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

Semesterlön för sparade semesterdagar

22 §  Semesterlön för sparade semesterdagar beräknas enligt 1616 b §§. Samtliga sparade semesterdagar som läggs ut ska betraktas som intjänade under det närmast föregående intjänandeåret. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: I bestämmelsen anges att semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt 16–16 b §§. Samtliga sparade semesterdagar som läggs ut ska betraktas som intjänade under det närmast föregående intjänandeåret.

Bestämmelsen innebär att semesterlön för sparade semesterdagar beräknas på samma sätt som för ordinarie semesterdagar. Sparade semesterdagar behandlas således som om de intjänats under det intjänandeår som närmast föregår det semesterår då de läggs ut. Någon hänsyn, utöver ...

23 § Har upphävts genom lag (2009:1439).

Särskilda bestämmelser om semesterlön

24 §  Vid beräkning av semesterlön ska hänsyn inte tas till förmån av fri bostad eller till en löneförmån, som är avsedd att utgöra ersättning för särskilda kostnader. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen, som reglerar förmån av bl.a. fri bostad vid beräkning av semesterlön, är i sak oförändrad men har ändrats språkligt och redaktionellt.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

  • AD 2020 nr 34:En arbetsgivare som påstår att ett skriftligt anställningsavtal har upprättats för skens skull, har ansetts ha bevisbördan för att parterna varit överens om att avtalet inte ska tillämpas dem emellan.
  • RH 1993:40:I mål om statlig lönegaranti har beräkning av semesterersättning ansetts böra grundas på arbetstagares lön jämte värdet av förlorad bilförmån.

25 §  En arbetstagare, som får fri kost i arbetsgivarens hushåll, har rätt till skälig kostersättning för de semesterdagar då förmånen inte har utnyttjats till någon del. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Bestämmelsen reglerar kostersättning under semester. Ändringen innebär att ersättning utgår endast för de semesterdagar då förmånen av fri kost inte har utnyttjats. Tidigare utgick kostersättning även för arbetsfria dagar som inföll under semesterledigheten. Detta innebär att beräkningen av kostersättning nu sker på samma sätt vid beräkning av semesterlön som vid beräkning av semesterersättning.

Förslaget behandlas i avsnitt ...

Utbetalning av semesterlön

26 §  Arbetsgivaren ska betala ut semesterlön till arbetstagaren i samband med semesterledigheten.

[S2]Semesterlön för rörliga lönedelar som avses i 16 a § tredje stycket ska betalas senast en månad efter semesterårets utgång. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Bestämmelsen reglerar tidpunkten för utbetalning av semesterlön. Semesterlönen utbetalas i samband med semestern. Semesterlön för sådana rörliga lönedelar som avses i 16 a § tredje stycket ska dock utbetalas senast en månad efter semesterårets utgång.

Den möjlighet som tidigare fanns i 26 §, att under semesterledigheten betala löpande lön och resterande semesterlön i slutet av semesteråret, avskaffas.

Förslaget behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2009/10:4#S4-7-1" ...

  • AD 2010 nr 89:En arbetsgivare har till en arbetstagare betalat ut semesterlön löpande tillsammans med månadslönen i stället för i samband med semesterledigheten. Fråga om arbetsgivaren har brutit mot semesterlagen och ådragit sig skyldighet att till arbetstagaren betala allmänt skadestånd.
  • AD 2016 nr 73:En biträdande jurist har väckt talan mot sin tidigare arbetsgivare med krav på semestersättning och allmänt skadestånd på grund av brott mot semesterlagen. Fråga om det avtalats mellan parterna att semesterlön skulle ingå i provisionslönen.
  • AD 2001 nr 66:Mot en arbetstagares anspråk på semesterersättning invänder arbetsgivaren att arbetstagaren i enlighet med sitt anställningsavtal har erhållit den semesterlön han varit berättigad till. Fråga om anställningsavtalet inneburit att semesterlönen varit inräknad i arbetslönen på ett sådant sätt som strider mot semesterlagens bestämmelser och avtalet därför i den delen varit ogiltigt.
  • AD 2017 nr 13:En kemist som under ett antal månader fått lägre lön än den som framgick av hans anställningsavtal kontaktade sin arbetstagarorganisation som sände arbetsgivaren ett kravbrev om de lönebelopp som dragits av. När arbetsgivarbolaget fick kravbrevet uppstod en ordväxling med förhöjt tonläge mellan bolagets företrädare och arbetstagaren, varpå arbetstagaren lämnade arbetsplatsen för att inte mer återkomma. Fråga om lönesänkningen varit avtalad och om arbetstagaren självmant lämnat anställningen eller om han blivit avskedad samt om det i så fall har inneburit en kränkning av arbetstagarens föreningsrätt och ett intrång i arbetstagarorganisationens verksamhet. Även fråga om bolaget utnyttjat en oklar situation om arbetstagarens anställning på ett sådant sätt att det är att jämställa med ett avskedande. - Fråga om hur stort, om något, allmänt skadestånd som ska betalas på grund av att arbetsgivaren i strid med 26 § semesterlagen betalat ut arbetstagarens semesterlön månadsvis.
  • AD 2017 nr 29:En arbetstagare, en vd hos ett bolag, har utöver månadslön erhållit årlig bonus grundad på bolagets resultat. Fråga huvudsakligen om bonusavtalen inneburit att de utbetalda bonusbeloppen innefattat semesterlön och om han därmed redan fått semesterlön för bonusen.
  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
  • AD 2012 nr 88:Sedan en taxichaufför väckt talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön och semesterersättning, har arbetsgivaren kvittningsvis åberopat motfordran avseende påstått oredovisade kontantersättningar från kunder i taxirörelsen. Fråga om vem av parterna som har bevisbördan vid tvist om betalning, redovisning, av de omtvistade kontantersättningarna har skett. Även fråga om det har avtalats mellan parterna att semesterlön ingick i månadslönen.

Semesterlön för semester som inte har kunnat läggas ut

26 a §  Semesterdagar med semesterlön som inte har sparats enligt 18 § och som inte har kunnat läggas ut under semesteråret ersätts med semesterlön. Sådan semesterlön bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön i 1616 b §§, och ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesterlön betalas dock ut endast för det antal dagar som tillsammans med det antal dagar som intjänats under intjänandeåret överstiger tjugofem. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: I bestämmelsen, som är ny, anges att semesterdagar med semesterlön som inte har sparats enligt 18 § och som inte har kunnat läggas ut under semesteråret ersätts med semesterlön. Sådan semesterlön bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön i 16–16 b §§ och ska utbetalas senast en månad efter semesterårets utgång. Semesterlön utges dock endast för de dagar som tillsammans med de dagar som intjänats under intjänandeåret överstiger tjugofem.

Bestämmelsen innebär följande. ...

27 § Har upphävts genom lag (2009:1439).

Semesterersättning

28 §  Om anställningen upphör innan arbetstagaren har fått den semesterlön som tjänats in, ska arbetstagaren i stället få semesterersättning. Detta gäller inte om annat följer av 30 b eller 31 §.

[S2]Motsvarande ska gälla om arbetstagarens anställningsvillkor ändras så att semesterledighet med semesterlön ska förläggas redan under intjänandeåret. I sådant fall ska bestämmelserna om semesterersättning tillämpas som om anställningen hade upphört vid den tidpunkt från vilken de nya anställningsvillkoren ska gälla.

[S3]Särskilda bestämmelser om semesterersättning finns i 5 § för

  1. arbetstagare som anställs för arbete som avses pågå i högst tre månader, och
  2. arbetstagare i gymnasial lärlingsanställning. Lag (2014:424).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen reglerar utbetalning av semesterersättning. I första stycket anges att om anställningen upphör innan arbetstagaren har fått den semesterlön som tjänats in, ska arbetstagaren i stället erhålla semesterersättning. Detta gäller inte om annat följer av 31 § eller den nya 30 b §.

Paragrafens andra stycke är endast språkligt ändrat. I tredje stycket anges nu uttryckligen att för arbetstagare som anställs för arbete som avses pågå i högst tre månader ...

Prop. 2013/14:80: Paragrafen innehåller bestämmelser om semesterersättning.

  • AD 2016 nr 73:En biträdande jurist har väckt talan mot sin tidigare arbetsgivare med krav på semestersättning och allmänt skadestånd på grund av brott mot semesterlagen. Fråga om det avtalats mellan parterna att semesterlön skulle ingå i provisionslönen.
  • AD 2002 nr 13:Fråga om en arbetstagare blivit avskedad från sin tillsvidareanställning eller självmant lämnat den.
  • AD 2017 nr 29:En arbetstagare, en vd hos ett bolag, har utöver månadslön erhållit årlig bonus grundad på bolagets resultat. Fråga huvudsakligen om bonusavtalen inneburit att de utbetalda bonusbeloppen innefattat semesterlön och om han därmed redan fått semesterlön för bonusen.
  • AD 2012 nr 88:Sedan en taxichaufför väckt talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön och semesterersättning, har arbetsgivaren kvittningsvis åberopat motfordran avseende påstått oredovisade kontantersättningar från kunder i taxirörelsen. Fråga om vem av parterna som har bevisbördan vid tvist om betalning, redovisning, av de omtvistade kontantersättningarna har skett. Även fråga om det har avtalats mellan parterna att semesterlön ingick i månadslönen.
  • AD 1993 nr 116:Fråga huruvida en arbetsgivare gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. - Vidare, fråga om en arbetstagares rätt till semesterersättning. Därvid tvist bl.a. huruvida arbetstagaren under anställningen åtnjutit mer semesterledighet än hon påstått.
  • RH 1993:40:I mål om statlig lönegaranti har beräkning av semesterersättning ansetts böra grundas på arbetstagares lön jämte värdet av förlorad bilförmån.

29 §  Semesterersättning bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön.

[S2]För sparade semesterdagar ska semesterersättning beräknas som om de tagits ut under det semesterår då anställningen upphörde. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Bestämmelsen reglerar semesterersättning. Med anledning av ändringen i 25 § rörande semesterlön för fri kost, utgår särregleringen gällande semesterersättning för fri kost i första stycket.

Vid en tillämpning av sammalöneregeln innebär bestämmelsen att det är förhållandena vid anställningens upphörande som ska ligga till grund för beräkning av semestertillägget.

Paragrafens tidigare tredje stycke är flyttat till den nya 29 a §. Förslaget behandlas ...

  • AD 1993 nr 116:Fråga huruvida en arbetsgivare gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. - Vidare, fråga om en arbetstagares rätt till semesterersättning. Därvid tvist bl.a. huruvida arbetstagaren under anställningen åtnjutit mer semesterledighet än hon påstått.
  • RH 1993:40:I mål om statlig lönegaranti har beräkning av semesterersättning ansetts böra grundas på arbetstagares lön jämte värdet av förlorad bilförmån.

29 a §  Har en arbetstagare mottagit semesterlön i förskott, minskas semesterersättningen med sådan semesterlön. Detta gäller dock inte, om den semesterlön som togs emot i förskott utbetalades mer än fem år före anställningens upphörande eller om anställningen har upphört på grund av

  1. arbetstagarens sjukdom,
  2. förhållanden som avses i 4 § tredje stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, eller
  3. uppsägning från arbetsgivarens sida som beror på förhållanden som inte hänför sig till arbetstagaren personligen, utom när uppsägning sker i samband med en konkurs. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen, som är ny, reglerar minskning av semesterersättning med förskotterad semesterlön. Detta förhållande reglerades tidigare i 29 § tredje stycket, och har flyttats över i sak oförändrat, endast med några redaktionella ändringar.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

Utbetalning av semesterersättning

30 §  Semesterersättning ska betalas ut till arbetstagaren utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande.

[S2]Om det inte går att beräkna semesterersättning inom en månad efter anställningens upphörande, ska den betalas ut inom en vecka efter det att hindret mot att beräkna ersättningen upphörde. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen är i sak densamma som tidigare, endast med några redaktionella ändringar.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

  • AD 2016 nr 73:En biträdande jurist har väckt talan mot sin tidigare arbetsgivare med krav på semestersättning och allmänt skadestånd på grund av brott mot semesterlagen. Fråga om det avtalats mellan parterna att semesterlön skulle ingå i provisionslönen.
  • AD 2002 nr 13:Fråga om en arbetstagare blivit avskedad från sin tillsvidareanställning eller självmant lämnat den.
  • AD 2005 nr 30:En arbetstagare har lämnat sin arbetsplats efter det att en ställföreträdare för arbetsgivaren har tagit ett tag runt arbetstagarens nacke och föst eller knuffat iväg honom. Fråga bl.a. om arbetstagaren haft rätt att frånträda anställningen enligt 4 § tredje stycket anställningsskyddslagen och om frånträdandet är att jämställa med ett avskedande. Även fråga om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning.
  • AD 2019 nr 35:En arbetstagare, som varit anställd på ett bolag inom byggbranschen, har tillsammans och i samförstånd med ytterligare en person tagit diverse byggnadsmaterial från arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har funnit att agerandet har utgjort laga grund för avskedande. Arbetsdomstolen har också prövat om bolaget har haft en kvittningsgill motfordran mot arbetstagarens anspråk på allmänt skadestånd för brott mot 19 § anställningsskyddslagen och 30 § semesterlagen men funnit att bolaget inte förmått styrka sin påstådda skada.
  • AD 1993 nr 116:Fråga huruvida en arbetsgivare gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. - Vidare, fråga om en arbetstagares rätt till semesterersättning. Därvid tvist bl.a. huruvida arbetstagaren under anställningen åtnjutit mer semesterledighet än hon påstått.

Okontrollerade arbetstagare

30 a §  Om en arbetstagare utför arbete under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat, får avtal träffas om avvikelse från bestämmelserna om förläggning av semesterledighet i 915 §§. Sådan avvikelse får inte innebära en inskränkning i arbetstagarens rätt att ta ut tjugofem semesterdagar, eller det mindre antal semesterdagar som arbetstagaren har rätt till varje semesterår. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: I paragrafen, som är ny, anges att om en arbetstagare utför arbete under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat, s.k. okontrollerade arbetstagare, får avtalas om avvikelse från lagens bestämmelser om förläggning av semesterledighet i 9–15 §§. Sådan avvikelse får inte innebära en inskränkning i arbetstagarens rätt att ta ut tjugofem semesterdagar, eller det mindre antal semesterdagar som arbetstagaren har rätt till varje semesterår. ...

Ny anställning i anslutning till en tidigare anställning

30 b §  Om det innan en anställning har upphört står klart att en ny anställning mellan parterna kommer att påbörjas i nära anslutning till den tidigare, ska anställningarna i semesterhänseende räknas som en enda anställning.

[S2]Första stycket tillämpas endast om

  1. den intjänade semesterledigheten inte redan har lagts ut,
  2. semesterersättning inte redan har betalats ut, och
  3. arbetstagaren har förklarat att intjänade semesterförmåner ska överföras till den nya anställningen. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen är ny. I första stycket anges att om det innan en anställning har upphört står klart att en ny anställning mellan parterna kommer att påbörjas i nära anslutning till den tidigare, ska anställningarna i semesterhänseende räknas som en anställning.

Att anställningar löper i nära anslutning till varandra innebär att uppehållet endast är högst ett par veckor.

Av andra stycket framgår att en tillämpning av första stycket förutsätter att ...

Övergång till ny arbetsgivare

31 §  En arbetstagares rätt enligt denna lag påverkas inte av att ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet, övergår till en ny arbetsgivare genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Arbetstagarens rätt påverkas inte heller av att ett företag eller en del av ett företag övergår till en ny arbetsgivare i samband med konkurs.

[S2]Övergår en arbetstagare till en ny arbetsgivare inom samma koncern, ska arbetstagaren i semesterhänseende ha samma rätt i den nya anställningen som i den tidigare. Detta förutsätter dock, att arbetstagaren inte får semesterersättning av den tidigare arbetsgivaren och att arbetstagaren senast en månad efter anställningens upphörande förklarar för både den tidigare och den nye arbetsgivaren, att han eller hon vill överföra intjänade semesterförmåner till den nya anställningen.

[S3]I fall som avses i andra stycket är den nye arbetsgivaren berättigad att av den tidigare arbetsgivaren få ett belopp motsvarande den semesterersättning som den tidigare arbetsgivaren annars skulle ha betalat till arbetstagaren. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen är i sak oförändrad, endast med redaktionella ändringar.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

  • AD 2009 nr 80:En arbetstagare har bytt arbetsgivare inom en koncern. Fråga i huvudsak om hos den tidigare arbetsgiven eventuellt intjänade semesterförmåner övergått till anställningen hos den nya arbetsgivaren och därvid om kravet på förklaring enligt 31 § andra stycket semesterlagen varit uppfyllt.

Skadestånd

32 §  Arbetsgivare som bryter mot denna lag skall till arbetstagaren utge, förutom den semesterlön eller semesterersättning vartill arbetstagaren kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada.

[S2]Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även till arbetstagarens intresse av att erhålla semesterledighet och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

[S3]Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndet nedsättas eller helt bortfalla.

  • AD 1997 nr 143:Fråga om preskription av krav på semesterersättning.
  • AD 2010 nr 89:En arbetsgivare har till en arbetstagare betalat ut semesterlön löpande tillsammans med månadslönen i stället för i samband med semesterledigheten. Fråga om arbetsgivaren har brutit mot semesterlagen och ådragit sig skyldighet att till arbetstagaren betala allmänt skadestånd.
  • AD 2016 nr 73:En biträdande jurist har väckt talan mot sin tidigare arbetsgivare med krav på semestersättning och allmänt skadestånd på grund av brott mot semesterlagen. Fråga om det avtalats mellan parterna att semesterlön skulle ingå i provisionslönen.
  • AD 2002 nr 13:Fråga om en arbetstagare blivit avskedad från sin tillsvidareanställning eller självmant lämnat den.
  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
  • AD 1993 nr 116:Fråga huruvida en arbetsgivare gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. - Vidare, fråga om en arbetstagares rätt till semesterersättning. Därvid tvist bl.a. huruvida arbetstagaren under anställningen åtnjutit mer semesterledighet än hon påstått.

Preskription

33 §  En arbetstagare som vill begära semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt denna lag ska väcka talan inom två år från utgången av det semesterår då arbetstagaren enligt lagen skulle ha fått den förmån som begäran gäller. Försummar arbetstagaren det, är rätten till talan förlorad. Lag (2009:1439).

Prop. 2009/10:4: Paragrafen är i sak oförändrad, endast med några redaktionella ändringar.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.1.

  • AD 1999 nr 110:Invändning om preskription enligt 33 § semesterlagen skall - i likhet med vad som gäller på arbetsrättens område i övrigt - prövas som en del av saken.
  • AD 2010 nr 35:En arbetstagares barn var sjukt fyra dagar under arbetstagarens semesterledighet och arbetstagaren hade då rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning enligt föräldraledighetslagen. Arbetsgivaren nekade arbetstagaren att få avräkna dessa dagar från semesterledigheten. Fråga om kommunen därigenom gjort sig skyldig till brott mot semesterlagen alternativt kollektivavtalsbrott. Även fråga om preskriptionsregleringen i semesterlagen eller den mellan parterna gällande förhandlingsordningen är tillämplig på tvisten.

Rättegång

34 §  Mål om tillämpning av denna lag handlägges enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Semesterlag (1977:480)

Lag (1978:411) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1982:90) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1985:86) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. Den nya bestämmelsen om semesterlönegrundande frånvaro i samband med havandeskapspenning tillämpas endast på frånvaro som har inträffat efter ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1984/85:78
    Omfattning
    ändr. 17 §
    Ikraftträder
    1985-07-01

Lag (1985:91) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1986:164) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1987:293) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1988:1468) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.
    2. Äldre bestämmelser skall gälla i fråga om ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare. Lag (1989:339).
    Förarbeten
    Prop. 1987/88:176
    Omfattning
    ändr. 17 §
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1989:339) om ändring i lagen (1988:1468) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Förarbeten
    Prop. 1988/89:112
    Omfattning
    ändr. 17 §, övergångsbest. till 1988:1468
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1990:102) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1990. Semesterledighet enligt den nya lagen utgår dock först under semesteråret den 1 april 1991 - den 31 mars 1992, om ej annat överenskommes.
    2. Kollektivavtal eller annat avtal, som har träffats med utgångspunkt i äldre lag och innefattar sämre förmåner än som följer av den nya lagen, är i sådan del utan verkan.
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:59
    Omfattning
    ändr. 4, 15, 16, 27 §§
    Ikraftträder
    1990-04-01

Lag (1990:638) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1991:1114) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1992:1329) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Såvitt avser semesterledighet tillämpas den nya lagen dock först under semesteråret den 1 april 1994--den 31 mars 1995.
    Förarbeten
    Prop. 1992/93:50, Bet. 1992/93:FiU1
    Omfattning
    ändr. 4, 16, 27 §§
    Ikraftträder
    1993-04-01

Lag (1993:334) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juni 1993. De nya bestämmelserna tillämpas vid beräkning av semesterlön för tid från och med den 1 april 1993. Semesterlön som intjänats före ikraftträdandet skall dock inte minskas.
    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:335, Prop. 1992/93:178, Bet. 1992/93:SfU17
    Omfattning
    ändr. 17 §
    Ikraftträder
    1993-06-01

Lag (1994:606) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:368, Prop. 1993/94:220, Bet. 1993/94:SfU15
    Omfattning
    ändr. 17 §
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1994:637) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:394, Prop. 1993/94:208, Bet. 1993/94:LU34
    Omfattning
    ändr. 29 §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:1688) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Lagen skall dock inte tillämpas beträffande en övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som inträffat före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:123, Prop. 1994/95:102, Bet. 1994/95:AU4
    Omfattning
    ändr. 31 §
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1994:2079) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:78, Prop. 1994/95:6, Bet. 1994/95:FöU1
    Omfattning
    ändr. 15, 17 §§
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1995:585) om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:364, Prop. 1994/95:207, Bet. 1994/95:AU16
    Omfattning
    ändr. 17 § i 1994:2079

Lag (1996:1396) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:101, Prop. 1996/97:1, Bet. 1996/97:UbU2
    Omfattning
    ändr. 17 §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1998:565) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:317, Prop. 1997/98:150, Bet. 1997/98:FiU27
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
1998-07-01

Lag (1999:1399) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395).
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:96, Prop. 1999/2000:10, Bet. 1999/2000:UbU7
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2002:625) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt utbildningsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:312, Prop. 2001/02:161, Bet. 2001/02:UbU15
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2006:1529) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om rekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
Förarbeten
Rskr. 2006/07:53, Prop. 2006/07:17, Bet. 2006/07:UbU2
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2007:392) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:185, Prop. 2006/07:111, Bet. 2006/07:AU14
Omfattning
ändr. 5, 17 §§
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2009:1052 ) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:16, Prop. 2008/09:194, Bet. 2009/10:SfU4
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1439) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2010.
  2. De nya bestämmelserna i 17 § tillämpas första gången på frånvaroperioder som påbörjas efter ikraftträdandet. När det gäller den som vid lagens ikraftträdande på deltid är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller arbetsskada, ska de nya bestämmelserna tillämpas redan från ikraftträdandet. Lag (2011:129).
Förarbeten
Rskr. 2009/10:83, Prop. 2009/10:4, Bet. 2009/10:AU4
Omfattning
upph. 23, 27 §§, rubr. närmast före 4 §; ändr. 1, 2, 3–22, 24, 25, 26, 28, 29, 30, 31, 33 §§, rubr. närmast före 9, 10, 18, 31 §§; nya 2 a, 3 a, 12 a, 12 b, 16 a, 16 b, 17 a, 17 b, 26 a, 29 a, 30 a, 30 b §§, rubr. närmast före 1, 2, 3, 3 a, 7, 8, 13, 14, 16 a, 16 b, 17, 20, 22, 26, 26 a, 30, 30 a, 30 b §§
Ikraftträder
2010-04-01

Lag (2010:869) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:370, Prop. 2009/10:165, Bet. 2009/10:UbU21
Omfattning
ändr. 17 b §
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2010:1223) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 17 a, 17 b §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1224) om ändring i lagen (2010:869) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 17 b § i 2010:869

Lag (2011:129) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:163, Prop. 2010/11:42, Bet. 2010/11:AU4
Omfattning
upph. rubr. före 1 §; ändr. 15 §, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2009:1439
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2012:333) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:216, Prop. 2011/12:115, Bet. 2011/12:FöU5
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2013:950) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:56, Prop. 2013/14:1, Bet. 2013/14:FiU1
Omfattning
ändr. 7, 13 §§, rubr. närmast före 13 §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2014:424) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:265, Prop. 2013/14:80, Bet. 2013/14:UbU18
Omfattning
ändr. 5, 28 §§
Ikraftträder
2014-07-01