Arbetstidslag (1982:673)

Departement
Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Utfärdad
1982-06-24
Ändring införd
SFS 1982:673 i lydelse enligt SFS 2022:450
Ikraft
1983-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
Övrigt
Rättelseblad 2005:165 har iakttagits.

Tillämpningsområde

1 §  Denna lag gäller, med de inskränkningar som anges i 2 §, varje verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning.

[S2]Allmänna skyddsbestämmelser av betydelse för förläggningen av arbetstid finns i 2 kap. 1 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Särskilda bestämmelser om arbetstiden för minderåriga finns i 5 kap. den lagen. Lag (1996:360).

2 §  Lagen gäller inte

  1. arbete som utförs under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat,
  2. arbete som utförs av arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid,
  3. arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll,
  4. fartygsarbete, eller
  5. arbete som omfattas av lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att lagen ska tillämpas i fråga om fartygsarbete som har undantagits från tilllämpning av bestämmelserna om vilotid i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän.

[S3]Bestämmelserna i 10 b §, 13 § första stycket, 13 a § och 14 § tredje stycket andra meningen gäller inte när lagen (2005:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget är tillämplig. De gäller inte heller inom offentlig verksamhet för arbete som är speciellt för verksamheten och som är av sådant slag att konflikt inte kan undvikas med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden. Sådant arbete kan förekomma hos bland annat Försvarsmakten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen eller vid skydds- och beredskapsarbeten.

[S4]I lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget finns bestämmelser om årsarbetstid och om ledighet på stationeringsorten för sådan flygpersonal.

[S5]Bestämmelserna i 13 § första stycket, 14 § och 15 § tredje stycket gäller inte när lagen (2008:475) om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik är tillämplig. Lag (2014:660).

3 §  Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras undantag från lagen i dess helhet eller avvikelser från 5 och 6 §§, 7 § andra stycket, 8-10 b §§, 12-14 §§ samt 15 § andra och tredje styckena. Vidare får raster bytas ut mot måltidsuppehåll genom sådana kollektivavtal. Avvikelser från 10 b § får dock inte innebära en längre beräkningsperiod än tolv månader. Avvikelser från 12 § får göras endast om avtalet respekterar det övergripande skydd för arbetstagare som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 av den 20 juni 2019 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen, i den ursprungliga lydelsen.

[S2]Avvikelser från 8 och 8 a §§, 9 § andra stycket, 10 och 10 a §§ och 13 § andra stycket får göras även med stöd av ett kollektivavtal som har slutits av en lokal arbetstagarorganisation. Sådana avvikelser gäller dock under högst en månad, räknat från den dag då avtalet ingicks.

[S3]En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt första eller andra stycket får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men som sysselsätts i sådant arbete som avses med avtalet.

[S4]Undantag från lagen i dess helhet och avvikelser från 10 b §, 13 § första stycket, 13 a §, 14 § och 15 § andra och tredje styckena samt byten av raster mot måltidsuppehåll enligt denna paragraf får göras endast om detta inte innebär att mindre förmånliga villkor ska tillämpas för arbetstagarna än som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG, i den ursprungliga lydelsen. Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det innebär att mindre förmånliga villkor ska tillämpas för arbetstagarna än som följer av direktivet. Lag (2022:450).

  • AD 2012 nr 4:En arbetstagare har vid fem tillfällen utfört arbete på sådant sätt att han inte fått elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar samt stämplat in på arbetsplatsen före kl. 05.00. Förbundet har väckt talan om kollektivavtalsbrott och gjort gällande att arbetstidslagen är reglerad i tillämpligt kollektivavtal. Enligt förbundet har arbetsgivaren genom att låta arbetstagaren utföra arbete på det aktuella sättet överträtt bestämmelserna om dygnsvila och nattvila i 13 § arbetstidslagen och därigenom även brutit mot kollektivavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstidslagens bestämmelser inte är reglerade i kollektivavtalet och avslagit talan.
  • AD 2021 nr 64:Kollektivavtalstolkning. Enligt en kollektivavtalsbestämmelse som gäller för SJ har arbetstagare rätt till en viloperiod om minst 11 timmar mellan varje arbetsperiod. Fråga om SJ brutit mot bestämmelsen genom att en tågvärd till följd av förseningar fått en kortare viloperiod än så.

4 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter för totalförsvaret med avvikelse från denna lag.

Ordinarie arbetstid och jourtid

5 §  Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan.

[S2]När det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, får arbetstiden uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.

[S3]Veckan räknas från och med måndag, om inte annan beräkning tillämpas på arbetsstället.

6 §  Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete, får jourtid tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning.

Övertid

7 §  Med övertid förstås sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid enligt 5 § och jourtid enligt 6 §. Om annan ordinarie arbetstid eller jourtid gäller på grund av kollektivavtal som har tillkommit i den ordning som anges i 3 § första stycket, eller på grund av medgivande om avvikelse av Arbetsmiljöverket enligt 19 § 1, skall med övertid i stället förstås sådan arbetstid som vid heltidsarbete överstiger ordinarie arbetstid och jourtid enligt avtalet eller medgivandet.

[S2]Vid beräkning av övertid skall kompensationsledighet eller annan ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid eller jourtid likställas med fullgjord ordinarie arbetstid respektive jourtid. Lag (2000:766).

8 §  När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får övertid tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst 200 timmar under ett kalenderår (allmän övertid). Lag (2011:740).

  • AD 2006 nr 41:Ett elinstallationsföretag A utförde löpande underhållsarbeten för ett större företag B i processindustrin. B begärde att A skulle utföra ett installationsarbete i anslutning till ett driftsavbrott under påskhelgen. B:s begäran innebar att A skulle tillhandahålla fyra montörer som skulle utföra arbetet den aktuella dagen med början kl. 06.00. Eftersom den ordinarie arbetstiden enligt installationsavtalet började kl. 07.00 innebar detta att de fyra montörerna skulle arbeta på övertid under en timme. Den lokala fackliga organisationen gällande att montörerna inte var skyldiga att utföra arbete på övertid och utövade tolkningsföreträde för sin uppfattning. A bröt igenom tolkningsföreträdet genom att ändå beordra arbetet, som också kom att utföras med början kl. 06.00. I målet uppkommer följande frågor: - 1. Är ett av arbetsgivarsidan framställt fastställelseyrkande rörande de fyra montörernas arbetsskyldighet otillåtet enligt 4 kap. 6 § arbetstvistlagen? - 2. Har den lokala fackliga organisationen ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att utan fog utöva tolkningsföreträde för sin ståndpunkt i tvisten? - 3. Har A ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att trots tolkningsföreträdet kräva av montörerna att de skulle arbeta på övertid?

8 a §  Övertid utöver allmän övertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt (extra övertid).

[S2]Extra övertid och allmän övertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Lag (2011:740).

9 §  Har en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver (nödfallsövertid).

[S2]Om det för arbetsstället finns en lokal arbetstagarorganisation inom vars avtalsområde arbetet faller, får nödfallsövertid tas ut endast under förutsättning att arbetsgivaren snarast underrättar organisationen om övertidsarbetet. Lag (2011:740).

Mertid vid deltidsanställning

10 §  Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens ordinarie arbetstid och jourtid enligt anställningsavtalet. Bestämmelserna om beräkning av övertid i 7 § andra stycket ska tillämpas även vid beräkning av mertid.

[S2]När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får mertid tas ut med högst 200 timmar per arbetstagare under ett kalenderår (allmän mertid). Mertid får också tas ut med tillämpning av de villkor för nödfallsövertid som anges i 9 §. Lag (2011:740).

10 a §  Mertid utöver allmän mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt (extra mertid).

[S2]Extra mertid och allmän mertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Lag (2011:740).

Den sammanlagda arbetstiden

10 b §  Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Lag (2011:740).

Anteckningar om jourtid, övertid och mertid

11 §  Arbetsgivare ska föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Arbetstagarna har rätt att själva eller genom någon annan ta del av anteckningarna. Samma rätt har fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om hur sådana anteckningar ska föras. Lag (2013:611).

Prop. 2012/13:143: I paragrafen har vissa språkliga ändringar gjorts utan någon saklig innebörd.

I andra stycket ändras normgivningsbemyndigandet på så sätt att adressaten anges vara regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Syftet är att utformningen av bemyndigandet ska stämma bättre överens med regeringsformens bestämmelser om normgivning.

Förslaget behandlas i avsnitt 7.

Arbetstidens förläggning m.m.

12 §  Alla arbetsgivare som anlitar arbetstagare till arbete annat än tillfälligt skall lämna arbetstagarna besked om ändringar i fråga om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning minst två veckor i förväg. Sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg, om verksamhetens art eller händelser som inte har kunnat förutses ger anledning till det.

13 §  Alla arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila). Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.

[S2]I den dygnsvila som alla arbetstagare har rätt till skall tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå. Avvikelse får göras, om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan midnatt och klockan 5. Lag (2005:165).

  • AD 2009 nr 5:Installationsavtalet innehåller en bestämmelse som innebär att arbetstagaren under vissa förutsättningar bör arbeta på övertid i den utsträckning som enligt gällande lag kan medgivas. Fråga huruvida beordring av arbete mellan kl. 24.00 och 05.00 i strid mot 13 § arbetstidslagen utgör ett skadeståndsgrundande brott mot installationsavtalet. Även fråga om det enligt en särskild överenskommelse mellan parterna i installationsavtalet föreligger en skadeståndsgrundande skyldighet för en arbetsgivare att ta initiativ till förhandling inför genomförande av nattarbete.
  • AD 2002 nr 23:Interimistiskt yrkande om förklaring av att arbetsgivares beslut om att vissa arbetstagare skall arbeta nattetid saknar verkan.
  • AD 2012 nr 4:En arbetstagare har vid fem tillfällen utfört arbete på sådant sätt att han inte fått elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar samt stämplat in på arbetsplatsen före kl. 05.00. Förbundet har väckt talan om kollektivavtalsbrott och gjort gällande att arbetstidslagen är reglerad i tillämpligt kollektivavtal. Enligt förbundet har arbetsgivaren genom att låta arbetstagaren utföra arbete på det aktuella sättet överträtt bestämmelserna om dygnsvila och nattvila i 13 § arbetstidslagen och därigenom även brutit mot kollektivavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstidslagens bestämmelser inte är reglerade i kollektivavtalet och avslagit talan.
  • AD 2021 nr 64:Kollektivavtalstolkning. Enligt en kollektivavtalsbestämmelse som gäller för SJ har arbetstagare rätt till en viloperiod om minst 11 timmar mellan varje arbetsperiod. Fråga om SJ brutit mot bestämmelsen genom att en tågvärd till följd av förseningar fått en kortare viloperiod än så.

13 a §  Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om tjugofyra timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Vid genomsnittsberäkningen skall räknas av från beräkningsperioden tjugofyra timmar för varje påbörjad period om sju dagar. Semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat skall likställas med fullgjord arbetstid.

[S2]Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får dock inte arbeta mer än åtta timmar under varje period om tjugofyra timmar som de utför arbete under natt. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.

[S3]Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6. Lag (2005:165).

14 §  Arbetstagarna skall ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men skall stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer.

[S2]Veckovilan skall så långt möjligt förläggas till veckoslut.

[S3]Avvikelse från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Lag (2005:165).

  • AD 1993 nr 100:Enligt en bestämmelse i arbetstidslagen skall arbetstagare beredas minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). På grund av denna bestämmelse har arbetstagare som haft beredskap eller arbetat övertid beretts tillfälle till veckovila under sin ordinarie arbetstid. Fråga om dessa arbetstagare enligt det mellan parterna gällande kollektivavtalet, det s.k. installationsavtalet, skulle erhålla lön under denna veckovila.

15 §  Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.

[S2]Arbetsgivaren skall på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

[S3]Rasterna skall förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.

  • HFD 2019:19:Skada till följd av olyckshändelse som inträffat i samband med intag av mat på arbetsplatsen under ett måltidsuppehåll har ansetts vara en arbetsskada.

16 §  Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.

  • HFD 2019:19:Skada till följd av olyckshändelse som inträffat i samband med intag av mat på arbetsplatsen under ett måltidsuppehåll har ansetts vara en arbetsskada.

17 §  Arbetsgivaren skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

[S2]Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren skall i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

[S3]Pauser räknas in i arbetstiden.

18 §  Utan hinder av 13 - 17 §§ kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddela särskilda föreskrifter om arbetstidens förläggning vid vägtransporter och luftfart.

Dispens av Arbetsmiljöverket

19 §  Kan kollektivavtal som avses i 3 § inte träffas, får Arbetsmiljöverket medge avvikelse från 5, 6, 10 b och 1214 §§ samt 15 § andra och tredje styckena, om det finns särskilda skäl för det.

[S2]Arbetsmiljöverkets beslut enligt denna paragraf får inte innebära att mindre förmånliga villkor ska tillämpas för arbetstagarna än som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG. Lag (2011:740).

Skyddsombuds begäran om åtgärder

19 a §  Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att 8 a, 9 och 10 a §§ följs, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära att denne vidtar sådana åtgärder. Om skyddsombudet begär det, ska arbetsgivaren genast lämna skyddsombudet en skriftlig bekräftelse på att begäran har mottagits.

[S2]Arbetsgivaren ska utan dröjsmål lämna besked i frågan om den eller de åtgärder skyddsombudet har begärt. Lämnar arbetsgivaren inte ett sådant besked eller avslår arbetsgivaren skyddsombudets begäran, ska Arbetsmiljöverket pröva om föreläggande eller förbud enligt 22 § ska meddelas, om skyddsombudet begär det. Lag (2011:740).

Tillsyn

20 §  Arbetsmiljöverket skall ha tillsyn över att lagen och de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen följs. Lag (2000:766).

21 §  Arbetsmiljöverket har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

[S2]För att utöva tillsynen har Arbetsmiljöverket rätt att komma in på arbetsställena. Polismyndigheten ska då lämna den handräckning som behövs. Lag (2014:660).

22 §  Arbetsmiljöverket får meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag och föreskrifter som meddelas med stöd av lagen ska följas.

[S2]Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Ett sådant föreläggande eller förbud får riktas även mot staten som arbetsgivare. Lag (2013:611).

Prop. 2012/13:143: Paragrafens andra stycke har ändrats på så sätt att det förtydligas att även förelägganden och förbud mot staten som arbetsgivare kan förenas med vite. Här avses verksamhet som bedrivs av staten och där arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning. I övrigt har vissa språkliga förändringar gjorts i paragrafen utan att någon ändring i sak är avsedd. Frågan om vite mot staten behandlas i avsnitt 5.6.1. ...

Straffbestämmelser m. m.

23 §  Till böter eller fängelse i högst ett år döms en arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av 22 §. Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite.

24 §  Till böter döms en arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet

  1. utan att undantag eller avvikelser har gjorts enligt 3 eller 19 §, har anlitat en arbetstagare i strid mot 10 b, 12, 15 eller 16 § eller brutit mot 11 § eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 §, eller
  2. har lämnat oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när Arbetsmiljöverket har begärt upplysningar eller handlingar enligt 21 § första stycket.

[S2]En gärning som omfattas av ett föreläggande enligt 22 § ska inte medföra straffansvar enligt första stycket. Lag (2013:611).

Prop. 1999/2000:141: Ändringarna är en följd av att Yrkesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen ersätts av Arbetsmiljöverket. Därutöver har vissa redaktionella ändringar gjorts.

Prop. 2012/13:143: Genom ändring i första stycket första punkten har straffsanktionen för överträdelse av bestämmelserna om ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid i 5–10 a §§, dygnsvila i 13 § och veckovila i 14 § tagits bort. Överträdelser mot bestämmelserna om sammanlagd veckoarbetstid enligt 10 b §, förande av anteckningar om jourtid, övertid och mertid enligt 11 § liksom föreskrifter som meddelats med stöd av 11 §, besked om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning enligt 12 § och ...

24 a §  En arbetsgivare som tillämpar sådana bestämmelser i ett kollektivavtal som strider mot 3 § fjärde stycket skall betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har skett.

[S2]Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. Lag (1996:360).

25 §  För en arbetsgivare som inte fullgör sina förpliktelser enligt kollektivavtal som avses i 3 §, gäller vad som föreskrivs om påföljd i avtalet eller i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Sanktionsavgifter

26 §  Om en arbetsgivare har överträtt 5, 6, 7, 8, 8 a, 9, 10, 10 a, 13 eller 14 §, utan att ha stöd i kollektivavtal enligt 3 §, ska en sanktionsavgift tas ut. Avgiften ska tas ut även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

[S2]Sanktionsavgiften utgör för varje timme otillåten arbetstid eller jourtid och för varje arbetstagare som har anlitats i strid mot 5, 6, 7, 8, 8 a, 9, 10, 10 a, 13 eller 14 §, en procent av det prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken som gällde vid den tidpunkt då överträdelsen skedde.

[S3]Avgiften tillfaller staten. Lag (2013:611).

[S4]26 a § Någon sanktionsavgift ska inte tas ut för en gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud enligt 22 §. Lag (2013:611).

[S5]26 b § Sanktionsavgiften ska tas ut av den fysiska eller juridiska person som drev den verksamhet där överträdelsen skedde.

[S6]Avgiften får sättas ned helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut avgiften. Lag (2013:611).

Prop. 2012/13:143: Paragrafens första stycke har ändrats på så sätt att den tidigare termen övertidsavgift har ersatts av termen sanktionsavgift. Ändringen innebär också att sanktionsavgift kan följa för överträdelser av fler föreskrifter än tidigare. Sanktionsavgift får tas ut när det gäller överträdelser av bestämmelserna om ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid enligt 5–10 a §§, dygnsvila enligt 13 § och veckovila enligt 14 §. Sanktionsavgiften ska tas ut även om överträdelsen inte skett uppsåtligen ...

27 §  Arbetsmiljöverket prövar genom avgiftsföreläggande frågor om sanktionsavgifter.

[S2]Avgiftsföreläggande innebär att den som bedöms vara ansvarig enligt 26 b § för en överträdelse föreläggs att godkänna avgiften omedelbart eller inom viss tid.

[S3]När föreläggandet har godkänts, gäller det som domstols lagakraftvunna avgörande om att avgift ska tas ut. Ett godkännande som görs efter det att den tid som angetts i föreläggandet har gått ut är dock utan verkan. Om avgiftsföreläggandet inte har godkänts inom utsatt tid, får Arbetsmiljöverket ansöka hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets avgiftsföreläggandet har utfärdats, om att avgift ska tas ut.

[S4]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:611).

[S5]27 a § En sanktionsavgift får tas ut bara om ansökan har delgetts den som avgiftsföreläggandet riktas mot inom fem år från den tidpunkt då överträdelsen skedde.

[S6]Ett beslut om att avgift ska tas ut ska genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften ska betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta ska tas in i beslutet.

[S7]Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, ska dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgiften ska lämnas för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

[S8]En beslutad avgift bortfaller om verkställighet inte har skett inom fem år efter det att avgörandet vann laga kraft. Lag (2013:611).

Prop. 2012/13:143: I paragrafen regleras förfarandet vid prövningen av frågor om sanktionsavgifter.

Av första stycket framgår att det är Arbetsmiljöverket som genom avgiftsföreläggande, på motsvarande sätt som enligt arbetsmiljölagen, prövar frågor om sanktionsavgifter. Det innebär att frågan om sanktionsavgift ska tas ut alltid ska prövas av Arbetsmiljöverket genom ett avgiftsföreläggande.

Av andra ...

Överklagande

28 § Har upphävts genom lag (2000:766).

29 §  Arbetsmiljöverkets beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2008:298).

Prop. 1999/2000:141: Det tidigare förbudet att överklaga Arbetarskyddsstyrelsens beslut om dispenser som avser arbetstidens längd eller beslut om tillstånd till nödfallsövertid har ersatts av en möjlighet att klaga till allmän förvaltningsdomstol. Behörig domstol anges i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Om beslutet fattats vid ett lokalkontor, överklagas således beslutet hos den länsrätt inom vars domkrets lokalkontoret ligger i enlighet ...

30 §  För att ta till vara arbetstagarnas intresse i ett ärende enligt lagen får beslut som avses i 28 eller 29 § överklagas av huvudskyddsombud eller, om något sådant ombud inte finns, av annat skyddsombud. Finns det inte något skyddsombud, får en arbetstagarorganisation överklaga ett sådant beslut i den mån saken rör medlemmarnas intresse och organisationen tidigare har yttrat sig i ärendet.

[S2]Om skyddsombud finns bestämmelser i 6 kap.arbetsmiljölagen (1977:1160).

31 §  I fråga om föreskrifter får Arbetsmiljöverket underställa regeringen frågor av särskild betydelse innan verket meddelar beslut i ärendet. Lag (2000:766).

32 §  Arbetsmiljöverket kan förordna att dess beslut skall gälla omedelbart. Lag (2000:766).

Prop. 1999/2000:141: Ändringarna är föranledda av organisationsförändringen. Därutöver har vissa redaktionella ändringar gjorts.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Arbetstidslag (1982:673)

Lag (1986:56) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

Lag (1992:637) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om övertidsavgift som förfallit till betalning före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1991/92:93
    Omfattning
    ändr. 27 §
    Ikraftträder
    1993-01-01

Lag (1993:905) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:448, Prop. 1992/93:198, Bet. 1992/93:SkU27
    Omfattning
    ändr. 27 §
    Ikraftträder
    1994-01-01

Lag (1996:360) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:219, Prop. 1995/96:162, Bet. 1995/96:AU9
    Omfattning
    ändr. 1, 3, 19 §§; ny 24 a §
    CELEX-nr
    393L0104
    Ikraftträder
    1996-11-23

Lag (1997:527) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:276, Prop. 1996/97:100, Bet. 1996/97:SkU23
    Omfattning
    ändr. 27 §
    Ikraftträder
    1997-11-01

Lag (1998:971) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:261, Prop. 1997/98:128, Bet. 1997/98:TU12
Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
1998-10-01

Lag (2000:766) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:2, Prop. 1999/2000:141, Bet. 2000/01:AU2
Omfattning
upph. 28 §; ändr. 7, 9, 11, 19, 20, 21, 22, 24, 29, 31, 32 §§, rubr. närmast före 19 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2005:165) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005. Med undantag för 2 § första stycket 5 och av vad som föreskrivs beträffande lagen (2005:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget skall de nya bestämmelserna dock tillämpas först från och med den 1 januari 2007 om arbetsgivaren den 30 juni 2005 och därefter fram till och med den 31 december 2006 är bunden av kollektivavtal som reglerar arbetstidsfrågor. Lag (2005:428).
Förarbeten
Rskr. 2004/05:158, Prop. 2003/04:180, Bet. 2004/05:AU3
Omfattning
ändr. 2, 3, 13, 14, 19, 24 §§, rubr. närmast före 12 §; nya 10 a, 13 a §§, rubr. närmast före 10 a §
CELEX-nr
32003L0088
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:397) om ändring i lagen (2005:165) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:265, Prop. 2004/05:132, Bet. 2004/05:TU15
Omfattning
ändr. 2 §, ikrafttr.- och övergångsbest. i 2005:165
CELEX-nr
32003L0088
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:428) om ändring i lagen (2005:397) om ändring i lagen (2005:165) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:266, Prop. 2004/05:134, Bet. 2004/05:TU12
Omfattning
ändr. 2 § i 2005:397, ikrafttr.- och övergångsbest. i 2005:165
CELEX-nr
32003L0088
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2008:298) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
  2. För beslut som meddelats av Arbetsmiljöverket före den 1 juli 2008 gäller 29 § i sin äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 2007/08:195, Prop. 2007/08:62, Bet. 2007/08:AU8
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2008:476) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 14 december 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2007/08:191, Prop. 2007/08:76, Bet. 2007/08:TU9
Omfattning
ändr. 2 §
CELEX-nr
32005L0047
Ikraftträder
2008-12-14

Lag (2010:1231) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 26 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2011:740) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011.
  2. Medgivanden som har meddelats av Arbetsmiljöverket enligt 19 § i dess äldre lydelse gäller fortfarande.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:254, Prop. 2010/11:89, Bet. 2010/11:AU8
Omfattning
nuvarande 10 a § betecknas 10 b §; ändr. 2, 3, 8, 9, 10, 19, 24, 26 §§, rubr. närmas före 10 a § sätts närmast före 10 b §; nya 8 a, 10 a, 19 a §§, rubr. närmast före 19 a §
CELEX-nr
32003L0088
Ikraftträder
2011-08-01

Lag (2013:611) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

Övergångsbestämmelse

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överträdelser som har skett före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:284, Prop. 2012/13:143, Bet. 2012/13:AU11
Omfattning
ändr. 11, 22, 24, 26, 27 §§, rubr. närmast före 26 §; nya 26 a, 26 b, 27 a §§
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2014:660) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 2, 21 §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2022:450) om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

Förarbeten
Rskr. 2021/22:289, Prop. 2021/22:151, Bet. 2021/22:AU11
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2022-06-29