SOU 1972:75

Skyddat arbete

9. Hur många arbetstagare arbetade den 1 november på

i i arbetska- och 1/2 ar- och 2/3 ar- arbetska-

Män Kvinnor Summa

10. Vilken är produktionens huvudsakliga branschinriktning. Ange tillverkning resp. tillverkningama med hjälp av den till anvisningarna fogade näringsgrenskoden: Egentillverkning:

[ 1. Har produktionens branschinriktning under de senaste tre åren undergått några större förändringar:

Om ja Ange i så fall vilka förändringar som skett:

12. Hur var fördelningen av verkstädernas produktion mätt i försäljningsvärde mellan egen- och legotillverkning?

lOOO—tals kronor

1965 ........................ 1966 ........................ 1967 ........................ 1968 ........................ för närvarande ........................

13. Hur var fördelningen av verkstadens produktion mätt i antalet produktionstimmar mellan egen- och legotillverkning?

1965 ........................ 1966 ............... ' ......... 1967 ........................ 1968 ........................ för närvarande ........................

14. För vilket eller vilka företag utför verkstaden f.n. legoarbeten? Företagets/ns namn, adress och branschtillhörighet anges så specificerat som möjligt. För att ange branschtillhörighet använd den till anvisningarna fogade näringsgrenskoden. Endast de ur sysselsättningssynpunkt tungt vägande företagen tas med. Ange om möjligt de olika företagens andel av legotillverkningens försäljningsvärde. Ange även om verkstaden har långsiktigt avtal för legotillverkningar så att produktionen är tryggad för flera år.

i i 1000-tals timmar i l l i l

15. Har beställningsvolymen från något av dessa företag under de senaste åren undergått stora förändringar?

16. Har sammansättningen av de legoutläggande företagen under de senaste tre åren

varit i stort sett densamma CI undergått mindre förändringar El

17. Vilka är enligt verkstadsföreståndaren de mer väsentliga för— och nackdelarna med egen- resp. legotillverkning?

Egen tillverkning Fördelar ...............................................................

Lego tillverkning | Fördelar ............................................................... L

18. Hur är ackvisitionen av legoarbeten organiserad?

Utförs av den egna verkstaden El Utförs av ett samordningsorgan för olika verkstäder El Utförs såväl av den egna verkstaden som av ett samordningsorgan

DDD

19. Hur är försäljningen av egna produkter organiserad?

; Genom egen försäljningsorganisation D 1 Genom grossister 1] Genom varuhuskedjor [:| Eventuellt annat sätt ....................................................

20. Har verkstaden under de senaste tre åren erhållit någon hjälp med orderanskaffningen från arbetsmarknadsstyrelsen? Ja |:] Nej El

21. Anser Ni att det vore värdefullt med ökad hjälp från arbets- marknadsstyrelsen vad gäller orderanskaffningen? Ja [] Nej El

Motivera gärna svaret: ................................................... '

| i

22. Har verkstaden under de senaste tre åren anlitat företagare-

; föreningen? Ja El Nej CI

Om ja I vilka avseenden har företagareföreningen anlitats?

* I samband med produktionsplaneringen D I samband med försäljnings- och marknadsföringsfrågor [:| I samband med uppläggning av bokförings- eller andra redovisningsfrågor El Övriga avseenden .......................................................

23. Anser Ni att företagareföreningen anlitats eller kunnat anlitas i

erforderlig utsträckning i för liten utsträckning

uppdelning/ fördelning av arbetsobjekt Ja El

Nej D framställning av olika detaljer/komponenter för gemensamma arbetsobjekt J:. |:] Nej C] gemensam beställning av material J a D

Nej

25. Har verkstadsledningen alternativt huvudmannens centrala administration möjlighet att med ledning av bokföringen för verkstaden

göra lönsamhetsanalyser av produkter Ja D Nej D göra lönsamhetsanalyser av produktionsavdelningar Ja [1 Nej El erhålla kostnadsställeredovisning Nej CI Nej Cl få erforderligt underlag för anbudsgivning Ja El Nej El ] 26. [vilken omfattning görs för- och efterkalkyler? % För- Efter- * kalkyl kalkyl för samtliga produkter [] El endast sporadiskt E] |] efter ett visst system, i så fall vilket [:| [I 27. Efter vilka principer sker prissättning vid anbudsgivning beträffande Legotillverkning: prissättningen grundas på fabrikantens egna ackordsprislistor med pålägg för verkstadens egna kostnader Cl anbud lämnas baserade på egna kostnadsberäkningar El Egentillverkning: prissättning sker efter jämförbara marknadspriser D prissättningen grundas på självkostnadsprincipen El

28. Hur är avsyningsarbetet och leveranskontrollen organiserad? Finns särskilt avdelad personal för detta? Är det några förbättringar verkstaden önskar se genomförda?

Övriga synpunkter: Utredningen rörande den skyddade sysselsättningen är givetvis tacksam för alla övriga synpunkter Ni kan ha på de skyddade verkstäderna såsom administrations—, marknadsförings-, kalkylerings—, orderanskaffningsfrågor, samarbetet mellan verkstäderna och det statliga arbetsvårdsorganet, arbetstagarnas sammansättning, det stöd i olika avseenden Ni erhåller resp. skulle vilja erhålla från huvudmännen, arbetsmarknadsstyrelsen och andra organ i samhället etc.:

Bilaga B

arbete

B.] Bakgrund och undersökningsvariabler Uppdragets innebörd

Inom Utredningen rörande den skyddade sysselsättningen hade man vid detta special- uppdrags lämnande gjort en omfattande kartläggning avseende bl. a. ekonomiska för- hållanden. Olikheten i ekonomiskt resultat hade därvid belysts och man beslöt att företa en intensivundersökning.

Avsikten med denna Specialundersökning var att försöka fastställa systematiska skill- nader mellan en grupp verkstäder, vilka redovisade låga underskott, och en grupp verkstäder, som redovisade höga underskott. Man strävade icke efter att erhålla någon form av statistiskt säkerställt material. Spe- cialundersökningen skulle ”tillsammans med tidigare sammanställt material vägleda kom- mittén vid överväganden av de mest ända- målsenliga formerna för driften av de skyd- dade verkstädema”.

Utredningsmetod

Specialundersökningen skulle ske genom analys av sådant material, som tidigare insamlats genom Utredningen eller som i övrigt fanns tillgängligt hos AMS, samt genom besök vid ett antal verkstäder och intervjuer med föreståndare vid resp. verk- stad. Vidare skulle ett mindre antal arbets- vårdschefer eller andra befattningshavare på

Specialundersökning om verkstäder för skyddat

centrala landstingsorganisationer intervjuas. Det skall noteras, att "hos AMS förefintliga ekonomiska redogörelser avsåg tiden t. o. m. 1969. Under rapportens färdigställande hade vissa uppgifter för 1970 inkommit, vilkai någon mån beaktats i den slutliga versionen.

Urval av verkstäder

Huvudkriteriet för urvalet var underskottets storlek under de tre åren 1967—1969. Underskottet måste under minst två av de tre åren mer påtagligt ha avvikit uppåt eller nedåt i förhållande till riksgenomsnittet för att verkstaden skulle medtas. Detta krite— rium ledde fram till ett 25-tal verkstäder med relativt små och ett 30-tal verkstäder med relativt stora underskott.

Därefter uteslöts i samråd med expertis från AMS sådana verkstäder, som antingen kunde sägas vara mycket särpräglade, dvs. inte representativa för skyddade verkstäderi allmänhet, och sådana, där underskottets storlek med tämligen stor säkerhet kunde tillskrivas vissa speciella och kända förhållan- den.

Vidare var strävan att i så hög grad som möjligt erhålla en regional spridning på verkstäderna. Man avvek från denna regel för att i ett län få med en verkstad med högt och en med lågt underskott. Slutligen var ambi- tionen att få med dels primär- och dels landstingskommunala verkstäder.

Det ursprungliga urvalet av verkstäder framgår av följande tablå.

Skyddade verkstäder med Låga underskott Höga underskott E- län B-län

Mjölby (30, L)1 Nacka (40, K) -län Gislaved (45, K) Åmål (20, K) S— län Ljungby (60, K) Arvika (47, K)

P-" n

Trollhättan (80, K) T-län

Laxå (34, L)

-lan Hoting (50, L)

[ Anm. Siffrorna inom parentes avser antalet av AMS godkända platser den 31/12 1969. L = lands- tingskommunalt huvudmannaskap, K= Primär- kommunalt huvudmannaskap. Beslut har fattats om landstingskommunalt övertagande fr. o. m. den ljanuari 1971 i B- och G-län.

Innan intervjuarbetet påbörjades beslöts att även följande verkstäder skulle besökas: AC-län U-län

Robertsfors Hallstahammar

Av olika skäl inhiberades besöket i Nacka. Antalet besök utökades även med följan- de:

Arbetsvårdschefen m. fl. iÖstergötlands läns

landsting,

arbetsvårdschefen i Kronobergs läns lands- ting, arbetsvårdschefen i Västerbottens läns lands- ting samt arbetsvårdsintendenten m. fl. i Västmanlands läns landsting.

Undersö kn ingsvariabler

I tidigare sammanhang har framhållits svårig- heterna att belysa resultatskillnader mellan olika verkstäder.

Sjöberg (Arbetsmarknadsverket och ar- betsmarknadspolitiken 2, SOU 1968: 61) hade i uppdrag ”att kostnads/intäktsanaly- tiskt förklara differensen ilönsamhet mellan olika verkstäder". Han konstaterar att ”det siffermaterial som kunnat göras tillgängligt om de olika verkstäderna är inte av en sådan beskaffenhet att det tillåter jämförande kostnads/intäktsanalyser i egentlig mening".

I brev till ledamöter och experter i Utredningen rörande den skyddade syssel- sättningen (Stockholm den 12 november 1970) sammanfattar projektledare Palle Lan- din att ”det insamlade resp. sammanställda materialet ej kunnat gå särskilt djupt för varje undersökt verkstad, då ambitionen varit att täcka in samtliga verkstäder.” Landin framhåller vidare att ”det finns en hel del andra ej studerade faktorer, som också torde spela en stor roll för det ekonomiska utfallet”.

I föreliggande undersökning är avsikten att i någon mån försöka belysa sådana variabler, vilka kan antas påverka verksta- dens ekonomiska resultat, och där en syste— matisk studie ej tidigare gjorts. Detaljbelys- ningen av dessa variabler kommer att variera, liksom även exaktheten i presenterat mate- rial. Landin framhåller i ovan citerade brev att det är ”ett mycket komplext samspel av en mängd faktorer, som alla i större eller mindre utsträckning påverkar underskottets storlek”.

Modellen i fig. 1 avser att dels framhålla de undersökningsvariabler, som kommer att belysas i förliggande undersökning, dels sam- tidigt poängtera komplexiteten i relationer- na.

Diskussion av modellen

I Kjellmankomrnitténs betänkande (SOU 1948: 54) framhålls beträffande skyddade verkstäder att ”verksamheten skall i möj- ligaste mån bedrivas enligt allmänt vedertag- na affärsmässiga principer med bästa möjliga ekonomiska resultat som riktmärke”. Sjö- berg framhåller emellertid i sin uppsats från 1968 (SOU 1968: 61) att ”uppfattningen om den skyddade verksamhetens syfte mån- ga gånger avviker från den som indirekt framgår av föregående definition”, m.a.o. man strävar ofta mer mot ett socialt än ett ekonomiskt mål.

I modellen delas ”Ekonomiskt totalresul- tat” i två resultatkomponenter: ”Industriellt resultat” och ”Socialt resultat” (sociala kost- nader). Med ”industriellt resultat” avses den

l ' l Produktions resurser

Försäljnings- resurser

Objektet

V 1 T

Administrativa Statliga och resurser, inkl kommunala spec personal— resurser vård

l

l l

Industriellt resultat

Socialt resultat (Sociala kostnader)

Ekonomiskt toralresultat

Industriell struktur

Figur 1 Undersökningsmodell

vinst eller förlust, som blir följden av den industriella produktionen, om man rensar bort alla de externa kostnader, som följer av att det rör sig om en skyddad verkstad med uppgift att medverka till rehabilitering av handikappade arbetstagare. Det industriella resultatet skall således motsvara det resultat, som man skulle ha haft i en vanlig verkstad, om man haft icke handikappade arbetstagare och om man inte heller haft speciella lokal- kostnader (extra hissar, extra vilorum etc.) speciella maskinkostnader eller exempelvis kuratorer. Vidare förutsätts att arbetsledarna hade haft ett instruktions- och övervaknings- arbete, som motsvarar arbetet på en vanlig verkstad.

Rubriken ”Socialt resultat” avser således de extra (onormala) kostnader som betingas av att de anställda har en lägre arbetskapa- citet, att man behöver extra stora lokaler, att kostnaden för ledar- och kuratorslöner blir högre än i industrin i övrigt etc. Eftersom detta resultat rent ekonomiskt blir negativt, används i andra sammanhang begreppet ”sociala kostnader”.

Konjunkturer

Det sociala (ekonomiska) resultatet på- verkas givetvis av den socialkurativa ambi- tion som man har inom landstinget eller kommunen. Ju större ambition, desto högre blir de kostnader som belastar verkstaden. Det skall också understrykas att det från denna specialutrednings sida inte tas någon ställning till vilket industriellt resp. socialt resultat, som anses politiskt och ekonomiskt önskvärt. Att ”ekonomiskt totalresultat” blivit centralpunkt i den angivna modellen beror på utredningens inriktning. En special- undersökning med t.ex. sociala aspekter hade formulerat en annan modell.

Ovan har framgått att de verkstäder, som tilldelades föreliggande utredning, klassifice- rades i två grupper: ”verkstäder med låga underskott” och ”verkstäder med höga un- derskott”. Den för utredningen generella hypotesen är därför:

Det föreligger skillnader iundersöknings- variablerna mellan verkstäder med låga un- derskott och verkstäder med höga under- skott.

I en preliminär utredningsrapport redo—

visades för var och en av undersökningsva- riablerna en serie delhypoteser. Dessa avsåg att belysa sambandet mellan den aktuella undersökningsvariabeln och det ekonomiska resultatet. Delhypoteserna var sedan vägle- dande för såväl detaljstudiet av redan tidiga- re förefintligt material som för de intervjuer, som företogs med arbetsvårdschefer, verk- stadsföreständare m.fl. Av utrymmesskäl redovisas ej delhypoteserna här. Under rubri- ken ”Bedömning av uppställda hypoteser” diskuteras emellertid utfallet av undersök- ningen med utgångspunkt från de uppställda hypoteserna.

Undersökningsvariablerna i detalj

Som ledning för uppställandet av delhypote- serna bröts undersökningsvariablerna ner i detalj. Delhypoteserna utgick sedan från samband mellan dessa ”detaljerade variab— ler" och det ekonomiska utfallet. [ figur 2 redovisas de ”detaljerade variablerna” för resp. undersökningsvariabel.

Tre ytterligare undersökningsvariabler finns med i modellen: industriell struktur, konjunkturer samt slutligen objektet.

Med ”objektet” avses de produkter eller

tjänster, som verkstaden tillverkar eller till- handahåller. Objektets utformning beror i hög grad på tillgängliga produktions- och försäljningsresurser, liksom på den industriel- la strukturen.

Med ”industriell struktur" avses samman- sättningen av de industrier och andra säljan- de eller uppköpande organ, som finns inom verkstadens verksamhetsområde.

Konjunkturernas inverkan på tillgängliga och ianspråktagna statliga och kommunala resurser har också ansetts viktig att ta medi modellen.

Karakteristiskt för undersökningsvariab- lerna industriell struktur och konjunkturer är att de icke kan påverkas av verkstaden eller till denna hörande myndigheter.

Beträffande variabeln objektet är det naturligt att tillverkade produkter eller till- handahållna tjänster direkt påverkas av pro- duktionsresursernas utformning liksom av försäljningsresursernas inriktning.

[ vissa fall har den industriella strukturen i verkstadens omland, framför allt förekoms- ten av ett eller flera stora industriföretag, påverkat produktionens inriktning i verksta- den.

Produktions- Försäljnings- Administrativa Statliga och resurser resurser resurser inkl Kommunala speciell perso- resurser nalvård Personal Personal Personal B id rag arbetsledning försäljnings— föreståndare statliga stödarbetare personal vårdpersonal kommunala arbetstagare andel av förestzs kontorsperso- Myndigheternas Maskinell ut- tid nal engagemang rustning Egen försäljnian specialister i produktions- Lokal organisation Kontorsservioe frågor Råvaror, halv- Samarbete Samordning med i försäljnings- fabrikat etc samarbetsorgan andra verk- frågor andra organisa- städer i administrativa tioner, t ex frågor företagarföre— Styrelsens samman- ningar etc sättning Reklam, provision Myndigheternas etc tolkning av Marknadskunskap verkstadens mål Konkurrenssituation

Figur 2 Undersökningsvariabler

B.2 Grupperingen av verkstäder med låga resp. höga underskott

Som framgått tidigare namngavs vid under- sökningens inledning nio företag, vilka grup- perades med avseende på huruvida de hade högt eller lågt underskott.

Eftersom utredningen innebar testning av en serie hypoteser, vilka grundades på en generell totalhypotes om skillnader mellan dessa två grupper, var det väsentligt att fastställa att skillnader mellan dessa två grupper av företag förelåg. Förutom de nio ursprungliga verkstäderna tillkom ytterligare två, nämligen Hallstahammar och Roberts- fors. Dessa hänförs i fortsättningen till grup- pen med ”höga underskott”. (Som tidigare nämnts bortföll Nacka).

Klassificering i enlighet med uppgifter till grund för statsbidragen avseende 1969 års verksamhet

Den grundläggande uppdelningen i två grup- per baserades på den beräkning, som sker inom AMS och som tidigare låg till grund för beräkning av statsbidrag.

Denna beräkning sker på följande sätt: (exemplet hämtat från Trollhättan)

Verkstadens redovisade totalkostnad 1 354 912: 81 ./. kapitaltjänstkostnader (ränta och avskriv- ningar)1 52 468: 70 1 302 444: 11 ./. försäljning och utförda arbeten 875 044: 93 ./.lagerökning 54 718: 05 Underskott på vilket stats- _ bidrag beräknas 372 681: 13

] Reduktionen för kapitaltjänstkostnader beror på att verkstaden tidigare erhållit statsbidrag för anordning och utrustning.

För de elva verkstäderna redovisas fram- räknat underskott enl. den i rubriken nämn- da klassificeringen. (Se tabell 1) Skillnaden mellan de två grupperna är uppenbar vid denna klassificering.

Tabell] Underskott totalt samt per plats

Ort Underskott Underskott per plats

Grupp med låga underskott

Mjölby 118 250 3 941 Gislaved 242 655 5 392 Ljungby 103 365 1 722 Trollhättan 372 681 5 562

Laxå överskott

Grupp med höga underskott

Nacka 668 200 16 705) mål 225 044 11 252 Arvika 621763 13 229 Hoting 677 251 13 545 Hallstahammar 633 370 11 515 Robertsfors 446 206 14 873

Klassificering efter bidragens andel av totala kostnader

Sedan statsbidraget hänförts till det år det intjänats har beräkningar gjorts av de statliga driftbidragens andel av totala kostnaderna, huvudmannens täckningsdel och övriga bi- drags andel. (Se tabell 2) Enligt denna

Tabell 2 Statliga och övriga bidrags andel av kostnaderna samt huvudmannens täcknings- del (i %).

Ort Statl. Öv- Huvud- Totala drift- riga man- bidrag bidrag bi- nens

drag täck- nings- del

Grupp med låga underskott

Mjölby 18,1 -— 26,6 44,7 Gislaved 13,4 6,9 12,3 32,6 Ljungby 13,3 4,6 l 4 19,3 Troll- hättan 17,0 0,6 13,7 31,3

Laxå 3,5 — — 3,5

Grupp med höga underskott

Åmål 1 9,6 — 43 ,6 63, 2 Arvika 9,2 4,6 16,7 30,5

Hoting 8,5 5,0 17,8 31,3 Hallsta- hammar 12,4 0,8 24,9 38,1

Roberts- fors 9,9 15 1 23,1 48,1

l ?

klassificering kan varken Arvika eller Hoting betraktas som verkstäder med exeptionellt höga underskott. Såväl Mjölby, Gislaved som Trollhättan har likartade bidragsandelar i förhållande till de totala kostnadern för resp. verkstad.

Klassificering med avseende på vissa kostna-

hättan skiljer sig inte särskilt från dessa nämnda. Även Hallstahammar understiger Mjölbys siffror.

Tabell 3 Vissa driftkostnader i procent av försäljningsvärdet

. .. . . - T tal ders relation till försaljnmgen Ort gårds kåsmåde, _ I iprocent För de ohka verkstäderna har beräknats hur procent av försäljning . .. . .. . (kostnads- stor del Vissa rorlrga kostnader utgor 1 andel Il) procent av summan för försålt och utfört .. arbete inkl. ev. lagerökning eller lager- Sååå/x'??? lag” minskning. Ju lägre procentsats, desto bättre är resultatet. Samtliga kostnader har angivits gälla d %% ig?) i förhållande till försäljningsvärdet. Ljungby 90 123 Nedanstående exempel (från Gislaved) vi- 3:23]! 104 147 sar metoden Laxå 65 81 Det skall anmärkas att i "kostnadeandel Grå”, med höga I” ingår arbetstagarnas löner inkl. semester- un efskoft ersättning. Arbetsgivareavgiftema ingår i Åmål 198 299 ”kostnadsandel II”. Enligt denna klassifice- Arvika 110 140 . . Hoting 105 146 ring (se tabell 3) kan varken Arvtka eller Hallsta- Hoting betraktas som verkstäder med särskilt låammar få 13% höga underskott. Mjölby, Gislaved och Troll- ObertSfors Försäljning och utfört arbete inkl. ev. lagerökning eller lagerminskning (varav lagerökning Ingående kostnader (procent uttryckt i förhållande till försäljning och utfört arbete enligt ovan): kronor kronor kronor % löner/ersättning till arbetstagare/klienter 342 070 52 roduktionsmaterial 302 202 46 okalomkostnader/hyror 52 059 8 div. tillverkningsomkostnader 36 775 6 "kostnadsandel !" 1 1 2 löner till fören., arb.led. m.fl. 95 844 löner till spec.arb. (yrk.arb.) 18 713 arb.giv.avg. och pensionskostnader 59 914 174 471 26 kapitaltjänstkostnader 1 avskrivning 16 189 2 ränteersättning 8 346 24 535 4 administrativa omkostn. 18 219 andel av gemensam administr. 6 000 24 219 4

övriga kostnader

"kostnadsandel II"

23 650

värdet.

Olikheterna mellan verkstäderna gör att relationerna till det totala försäljningsvärdet kan vara missvisande. Som exempel kan nämnas Arvika, som för viss produktion hade faktureringsmässigt extremt höga in- köpskostnader för produktionsmaterial med åtföljande siffermässigt stor försäljnings- volym. Vanligare skillnad mellan olika verk- städer är annars att några har stor del legoarbeten, där de icke själva anskaffar produktionsmaterial, medan andra verkstä- der antingen har egen produktion eller också legoproduktion men med anskaffning av råmaterial.

För att eliminera sådana olikheter har ett försök .orts att beräkna ett ”bearbetnings- värde” enligt följande metod:

(Arvika används som exempel)

Försäljning och utfört arbete 1 353 715 +lagerökning 233 765 1 587 480

./. produktionsmaterial 810 127 ./ . div. tillverkningsomkostnader 154 402 622 951

Lönekostnadema har sedan ställts i rela- tion till detta bearbetningsvärde. För Arvika således:

Lönekostnader Kronor Procent av bear- betnings- värdet

Ersättnin till arbets-

tagareårlienter (inkl.

semesterers., exkl. arb.giv.avg.) 746 805 120 % Övriga personalkostnader 400 842 64 %

För de tio verkstäderna erhålls de pro- centsatser, som anges i tabell 4.

Denna klassificering ger skillnader mellan de båda ursprungligen erhållna grupperna. Gruppen med låga underskott har lägre löne- och-personalkostnader än gruppen med höga underskott.

betningsvärdet .

Ort Ersättn. till Övr. perskostn. arb.tag. i % i % av bear- av bearb.- betn.värde värde

Grupp med låga underskott

Mjölby 1 02 3 5 Gislaved 1 06 54 Ljungby 82 29 Troll- hättan 1 01 5 0 Laxå 15 20

Grupp med höga underskott

Åmål 25 2 1 28 Arvika 1 20 64 Hoting 103 7 0 Hallsta- hammar ] 17 89 Robertsfors 410 147

Sam man fa ttn ing

Klassificeringama ovan understryker att det finns en skillnad mellan de verkstäder, som enligt den ursprungliga grupperingen beteck- nas som verkstäder med höga respektive låga underskott. När löne- och personalkostnader ställdes i relation till bearbetningsvärdet erhölls klara skillnader mellan de båda grupperna.

Anledningarna till att gruppen med höga underskott har sämre relation mellan löne- och personalkostnader jämfört med bearbet- ningsvärdet kan vara följande:

a) arbetskraften är ej rationellt utnyttjad

b) den arbetsledande och administrativa per- sonalen är för stor i förhållande till antalet arbetstagare

c) variationerna i arbetskraftens kapacitet mellan olika verkstäder är stora

d) försäljningspriset är för lågt iförhållande till bearbetningsvärdet

e) skillnader i utgående minimilöner samti inslaget av prestationslöner.

( l i | | l l l i

Uppdraget har genomförts i flera etapper. Inledningsvis gjordes en modell vilken avsåg att visa sambandet mellan de variabler, som kan tänkas påverka det ekonomiska total- resultatet.

Genomförda besök

Därefter genomfördes besök enligt följande resplan:

Arbetsvårdschefen m. fl. i Östergötlands läns

landsting, Linköping 12/1 1971 Verkstaden för skyddat

arbete i Mjölby 12/1 1971 Tingvallaverken,

Trollhättan 13/1 1971 Åmåls stads arbets-

central, Åmål 14/1 1971 Industriprodukter

Arvika stad, Arvika 15/1 1971 LS-verkstäder, Ljungby 21/1 1971 Gislaveds-Produkter,

Gislaved 21—22/1 1971 Arbetsvårdschefen i Kronobergs läns landsting, Växjö 22/1 1971 Stantorssnickeriet,

Robertsfors 2/2 1971 Arbetsvårdschefen i

Västerbottens läns landsting, Skellefteå 2/2 1971 Verkstaden för skyddat

arbete i Hoting 24/2 1971

Sedan dessa besök gjorts framställdes en preliminär utredningsrapport, vilken låg till grund för ytterligare några besök enligt nedan:

Laxå Serviceverkstad, Laxå Arbetsvårdsintendenten, överingenjören m. fl. i Västmanlands läns landsting, Västerås Verkstaden för skyddat arbete i Hallstahammar

18/31971

23/4 1971

23/4 1971

Vid varje besök .ordes en mer eller mindre omfattande besöksrapport. Följande kom- mentarer från de olika besöken skall således ej tas som fullständiga eller uttömmande beskrivningar. Det skall först och främst framhållas att samtliga personer, som jag haft nöjet att besöka, har .ort sitt yttersta för att lämna de upplysningar, som jag begärt. Det skall också understrykas att de personer jag träffat var och en med sina resurser går in för att göra ett bra arbete. De kommentarer som lämnasi det följande skall således på intet sätt tas som personliga, utan avser att framhålla sådana områden, där huvudmännen kanske behöver hjälp eller ytterligare resurser.

Redovisningen av observationerna kom— mer att inledas med landstingsorganisationer- na. Därefter presenteras de kommunägda verkstäderna.

Arbetsvårdschefen m. fl. iÖstergötlands läns landsting

Den formella organisationen består av en arbetsvårdschef samt under denne tre sektio- ner (se figur 3).

Kansliet ansvarar fr.o.m. 1/1 1968 för försäljning och tekniskt bistånd när det gäller verkstäder för skyddat arbete och fr.o.m. 1/1 1970 har man motsvarande funktioner när det gäller omsorgsverksam- heten. Den ”Allmänna sektionen” tillkom 1970.

Man synes vilja centralisera mycket av det administrativa arbetet inom landstinget. När det gäller den centrala försäljningsverksam- heten har man dock ännu ej uppnått någon större volym. Försäljningsfunktionen inom produktionssektionen anses ännu ej utbyggd. Vidare önskar man sig en utbyggd produkt- utvecklingsfunktion för att kunna gå över till allt fler egna produkter.

Föreståndaren t. ex. för verkstaden i Mjölby fångar upp förfrågningar inom sitt ”upptagningsområde”, förhandsbevakar till- verkningen, beräknar tidsåtgång, materialåt- gång och övrigt kalkylunderlag samt upprät- tar operationslista. Han samrådet om till-

ARBETSVÅRDSNÄMNDEN

ARBETSVÅRDSNÄMNDENS KANSLI Arbetsvårdschef

] ?

Allmänna sektionen Produktionssektionen E konomisektionen Utredningar Samordning o ledning av Budgetarbete Arbetsvårdsfrågor produktiva enheter Bokföring Kontaktverksamhet Kundreskontra Anställn frågor för Försäljning Metodstud ie Anställn personal skyddade arb tagare Inköp Verkstads— Avtalsfrågor

Företagsnämndsfrågor Planering funktion Personalutbildning

Produktut- Arbetarskydd

veckling lT-funktionen

Figur 3 Den landstingskommunala arbetsvårdens organisation i Östergötlands län.

verkningsförfrågningar med produktionssek- tionen, vilken sedan svarar för offertgiv- ningen. Föreståndaren bereder på samma sätt förfrågningar, som kommer via kansliet. Han uppehåller vidare erforderliga kundkon- takter i samband med respektive tillverkning, som han har att leda, kontrollera och leve- ransbevaka.

På kansliet finns ett kundregister med kontaktman angiven för varje kund. Syftet är att den ena verkstaden inte skall kunna ”spelas ut" mot den andra.

Kapitaltillskottet till verksamheten erhålls numera i form av ett ”klumpanslag” när det gäller kapitalsidan. I framtiden önskar man sig rambudgetar, vilka skall avse hela verk- staden.

Man har f.n. alltför många små order. 80 % av orderna motsvarar 20 % av försälj- ningsvolymen. Försäljningen av stora arbeten skall ske genom chefen för produktionssek- tionen. Man har gått ut med annonser.

Man behöver ett ”sub-data-system” för redovisningen. Det anses olämpligt att använ- da landstingets normala redovisningssystem, då detta ej ger ett tillräckligt detaljrikt underlag, inte heller erhålls kostnadsdatai tid.

Den stora svagheten inom länet var att man inte tidigare sett över den administrati- va och affärsmässiga verksamheten.

Man önskade vidareutbildning på tre om- råden: företagsadministration, produktions- teknik samt försäljning och marknadsföring.

Landstingets skyddade verkstad, Mjölby

Mjölby-verkstaden har uteslutande legotill- verkning. 1969 hade man som kunder 11 legogivande företag, vilka vardera gav legoar- beten omfattande från 5 till 20 % av verk- stadens produktion. Dessutom fanns det ytterligare ett antal företag, vilka gav legoar- beten av liten omfattning. Man ansåg det väsentligt att sanera med avseende på dessa mindre legoarbeten. Samtidigt ansåg man att man höll på att bli beroende av ett företag. Man skulle vilja ha längre produktionsserier än vad man f. n. har.

Föreståndaren har yrkesskola som teore- tisk utbildning, har erfarenhet från arbets- vårdsinstitut som arbetsledare men har bris- tande annan industriell erfarenhet.

Utnyttjat timantal per belagd plats och år var under 1969 enbart 1 042. Man ansåg att detta berodde på att verkstaden, som starta- de 1967, befann sig under en inkörnings- period. Under 1970 räknade man med en beläggning av 1336 timmar i stället för 1042. Denna ökning uppgavs från lands- tingets sida bero på en hårdare styrning från det centrala kansliet.

l l l

l )

En anledning till det låga timutnyttjandet under 1969 torde vara att av de 30 anställda endast 7 stycken arbetade på heltid, 7 styck- en arbetade på 2/3-tid och 15 stycken på halvtid. En person var frånvarande.

De s. k. kapitaltjänstkostnaderna (avskriv- ning + ränta) är mycket höga för Mjölby jämfört med andra verkstäder. Detta kan bero på att man fått såväl ny utrustning som ny byggnad i samband med starten 1966—67. Man meddelade också att lands- tinget debiterade kronor 2: 62 per timme för enbart fastigheten, medan man i kalkylen räknade med kronor 1 : 58.

Verkstadslokalen är utformad för rationell tillverkning. Möjligen något underdimensio- nerad för nuvarande verksamhetsvolym.

Arbetsvårdschefen, Kronobergs läns lands- ting, Växjö

Som framgår av organisationsplanen i figur 4 är arbetsvårdschefen underordnad avdel- ningschefen för sociala avdelningen, vilken i sin tur lyder direkt under sociala styrelsen.

Den 31.12.1970 hade man totalt 405 platser, varav 55 var avsedda för psykiskt utvecklingsstörda arbetstagare. Kostnaderna för verksamheten 1970 uppgick totalt till ca 10 600 000 kr.

Landstingets

anslag till driften var

SOCIALA STYRELSEN

Avdelningschef

520 489 kr och bidrag från andra kommuner än huvudman var 129 762 enl. redovisningar- na till arbetsmarknadsstyrelsen. Statsbidra- get uppgick för samma tid till 970 699 kr.

Landstinget övertog verksamheten fr. o. rn. den 1.1.1971, då arbetsvårdschefen tillträdde den egentliga tjänsten.

Bland önskemålen noterades följande: ”Pengar borde kunna fonderas för maskinin- köp”, ”borde få statsbidrag för återanskaff- ning” samt ”borde finnas en gemensam produktutvecklingsgrupp för hela landet”.

Följande arbetsuppgifter ansågs viktigast för en arbetsvårdschef :

att samordna inköp arbetsanskaffning samordning mellan verk- städer PR för verkstäder.

Följande ansågs som medel att förbättra ekonomin inom den skyddade verksam- heten:

bättre priser vid försäljning billigare inköp av stapelvaror bättre planering bättre maskininköp.

Det var väsentligt att få längre serier med flera arbetsmoment per produkt. ”Vi med handikappad personal måste ligga ett steg före på grund av handikappen”.

1. J l

Sen ch =1ze Itass Sekt ch =vårdchef

Sektion för om- sorger om psykiskt utvecklingsstörda.

Sektion för avdel- ningens ekonomis- ka frågor samt sektion för sociala frågor enligt arbets- beskrivning. Avd_ chefs ställföre- trålare.

Sekt ch =handik- kons Sektion för rehabi- Iiteringsverksam- het, tekniska hjälpmedel m m

Sekt ch =arbets- vårdsch ' Sektion för arbetsvård ; arbetstränings— institut, skydda- de verkstäder

m m.

Gemensam expedition för sociala avdelningen Ledare och samordnare = landstingsass.

SOL 1972: 75 F igar 4 Den landstingskommunala arbetsvårdens organisation i Kronobergs län.

LS tillhör fr.o.m. 1/1 1971 landstinget. Övergången till landsting hade inneburit mer blankettarbete. Förkalkyler samt offert skall i efterhand sändas till arbetsvårdschefen för godkännande. På större arbeten (ingen fixe- rad summa) skall offerten godkännas. Mind- re arbeten sköter föreståndareen själv.

Intagningsnämnden består av personal från den statliga arbetsvården, läkare, social- chef, representant från försäkringskassan samt föreståndaren.

L S startade 1960 och fick lokaler i en gammal skola. Den 1/1 1968 flyttade man in i en ny modern verkstad.

Verkstaden kan delas upp i följande avdelningar:

Elavdelning Mekanisk avdelning (inkl. svets och måleri) Montering/syarbeten

Fram t. o. m. 1970 var 75 och fr.o.m. 1971 90 platser godkända, varav 15 för psykiskt utvecklingsstörda.

Resultatmässigt har man försökt skilja ut kostnaderna. Sämsta resultatet har sömnads- arbetet. Detta arbete utförs av den genom- snittligt sett minst kvalificerade (mest handi- kappade) personalen. Elavdelningen har gått bäst. Personalen trivs bäst på denna avdel- ning; det är ett kvalificerat och därtill mycket lämpligt arbete.

Ekonomin på verksamheten har erhållits genom: 1 kvalificerade arbeten

2 ordentlig kontroll - inga reklamationer 3 upplagt i linjer på vettigt sätt 4 inte rädd för att åka ut 'till kunder.

L S har alltid hållit hårt på leveranstider och kvalitet. Vidare anser man att ”det som man vet att man i öppna marknaden har svårt att få lönsamt skall man undvika i skyddade verkstäder”.

Arbetsledningen har kvalificerad utbild- ning. Ställföreträdande föreståndare är ingenjör, likaså två av de fyra arbetsledarna. En av arbetsledarna har verkmästarexamen med el-behörighet.

L S är hårt knuten till ett speciellt industriföretag. Jämfört med andra verkstä- der har man en större säkerhet i en kontinuerlig tillverkning genom att man skaffat vissa Specialmaskiner som inte det aktuella företaget har.

L S har en del rent automatiska arbetspro- cesser, vilka ger möjlighet till fortsatt halvau- tomatiska eller rent hantverksmässiga arbets- moment.

Man saknar egen försäljningsorganisation. Landstinget skulle kunna samordna med egna produkter. Vidare borde landstinget ha teknisk konsult när det gäller verktygs- och metodfrågor.

Sammanfattningsvis kan sägas att produk- tionen inom L S verkade vara mycket ratio- nellt planerad och genomförd samt att produktionsseriema var långa och kvalifice- rade.

Arbetsvårdschefen, Västerbottens läns lands- ting, Skellefteå

Organisationen framgår av figur 5.

Styrelsen bestod av lekmän. Ur industriell synvinkel var de intressantaste personerna en ordinarie ledamot med goda industrikontak- ter samt en suppleant, som var ekonomichef.

Styrelsen hade normalt en viss budget att ta ur. Förvaltningsutskottet behövde besluta endast vid mycket stora ärenden, 200 000 kronor och liknande.

Arbetsvårdschefen hade tidigare erfaren- het från större industriföretag, och hade tillträtt sin befattning den 1 oktober 1969.

Stantorssnickerie t, Robertsfors

Stantorssnickeriet startades l967,utbyggdes 1970 för att bereda ytterligare personer arbete, knöts till landstinget l/l 1970 och ändrade därvid namn till VSV—produkter. I samband med utbyggnaden hade det före- kommit stora produktionsstörningar, vilket förklarade ett dåligt ekonomiskt resultat under det senaste året.

Produktionen syntes välorganiserad med modern utrustning. Maskinparken är modern

i i l

STYR E LSE (5 personer)

l

CENTRAL FÖRVALTNING Arbetsvårdschef

l

Produktionsteknik (planeringssystem) Sektionschef

Utveckling/ distribution (marknadsföring) Sektionschef

Kameral avdelning Sekreterare

UMEÅREGIONEN

Regionschef samt föreståndare för Umeåverkstaden

SKELLEFTEÅREGIONEN

Regionschef samt föreståndare för Skellefteåverkstaden

LYCKSELEREGIONEN

Regionschef samt föreståndare för Lyckseleverkstaden

Figur 5 Den landstingskommunala arbetsvårdens organisation i Västerbottens län.

och lätt anpassbar till annan produktion. Legogivare var framför allt ett företag inom radiobranschen (50 % av sysselsatt personal och 75 % av försäljningsvärdet) och ett företag inom möbelbranschen (25 % av sys- selsatt personal)

Den bästa ekonomin ansågs ligga i den produktion, som avsåg radiobranschen (hög- talarlådor). Det berodde dels på att man där hade långa tillverkningsserier, dels på att priskonkurrensen inte var så stark som vid möbeltillverkningen. [ båda fallen hade man dock priskonkurrens från utlandet.

Verkstaden kunde anses stor för att vara ett snickeriföretag. Även för sin ort var verkstaden ett relativt stort företag (under 1971 50 platser), även om Asea och MoDo med 200—300 anställda var större.

Högtalarlåde-produktionen vidarebeford- rades till Lövånger för ytterligare bearbet- ning och sändes därefter vidare till Stock- holm.

En mycket väsentlig funktion för en snickerifabrik av detta slag ansågs inköps- funktionen utgöra. Inköp av t. ex. jakaranda- fanér måste göras av en expert. Det ansågs möjligt att ytterligare förbättra inköpsarbe- tet, förutsatt att detta skedde genom fack- man. På grund av att viss administrativ skrivhjälp dragits in ansåg föreståndaren att

man inte kunde ägna tillräckligt med tid för detta arbete. Man ansåg att tre år varit en igångkörningstid. Med ovana skogsarbetare hade man ej förrän i år vågat ta långa serier. Det största dilemmat var att hålla leverans- tiderna.

Västernorrlands läns landsting

Besök vid denna centralorganisation ingick inte i resorna. Följande uppgifter har därför hämtats från material, som varit tillgängligt från Utredningen rörande den skyddade sysselsättningen.

Arbetsvården ingår i en social sektion i driftsavdelningen vid landstinget. Funktions- uppdelningen i figur 6 torde återspegla or- ganisationens uppbyggnad.

Inom funktionen Prövning och träning finns dessutom l läkare, 1 föreståndare rn. fl.

Antalet platser under 1969 var i genom- snitt 405.

Landstingets skyddade verkstad, Hoting

Verkstaden hade startats 1963 och 1965 övertagits av landstinget. I princip skulle verkstaden svara för produktionen medan landstinget svarade för administrativa, tek-

Iirbetsvårdschef

H Service från övriga Iandstingsförvaltningar:

1 prod ing Produktion och 1 metodstudieing försäljning 1 materialplan (försäljn, arb— 1 beredskapsing planering, konst— _ konstruktör ruktion, produkt- * ' verktygskonstr utv, ritn, metod- beredare stud, rn m 1 förs ledare

E konomi (bokföring, re- dovisning, fak- turering, budget bidragsårenden) utbildning

m m

Central adm vid Soc sektor inom Central adm vid landstinget sektionen landstinget Central skriv- Social sektor Personalfrågor (kuratorsservice, (plan 0 rekr, utredn, kontaktv, avtal o löner, service

niska och försäljningsmässiga arbetsuppgif- ter. Dock skulle verkstadsföreståndaren hjälpa till med de senare uppgifterna.

På tillverknings- och försäljningssidan gior- des följande noteringar. Antalet köpare var under 1969 i stort sett bara en. Under 1970 köptes produktionen (av prefabricerade in- nerväggar) av två konkurrenter. Tillverkning- en av dessa väggar var endast några få år gammal. Viss utbyggnad av verkstaden hade skett och ytterligare utbyggnad planerades. Försäljningsvärdet 1969 på 1,6 miljoner hade 1970 stigit till 2,8 miljoner. Antalet anställda arbetstagare hade inte stigit i motsvarande omfattning. Man upplevde er- hållna priser som pressade, men man hade i någon mån lyckats uppnå bättre priser under det senaste året. Tillverkningsfördelen låg i långa serier, bl.a. hade man ett 3-årsavtal. 1969 får anses vara ett introduktionsår, vilket också framgår av ett väsentligt bättre ekonomiskt resultat för 1970.

Föreståndaren hade lång tidigare praktisk erfarenhet av snickeri, delvis som egen företagare, delvis som arbetsledare i större företag och vidare även under tre år som yrkeslärare.

Av de fyra arbetsledarna hade tre gått AMS” grundkurs för föreståndare, arbetsleda— re m.fl. Alla hade praktisk erfarenhet även som arbetsledare. En av arbetsledarna hade tidigare varit arbetstagare vid verkstaden.

Man skulle kunna mekanisera tillverkning- en ytterligare. Då skulle man vid nuvarande produktionsvolym emellertid behöva friställa arbetskraft. I denna valsituation föredrog man lägre mekaniseringsgrad med tillhörande

50 Figur 6 Den landstingskommunala arbetsvårdens organisation i Västernorrlands län.

sämre' ekonomiskt resultat framför alternati- vet att friställa personal. Man ansåg att det var svårt att få kapital till investeringar, som skulle ge arbetsmöjligheter åt den i så fall friställda personalen. Att man fått investerai ett nytt förråd berodde på att man fått en ny stor order.

Man upplevde en viss svårighet i arbetsled- ningen på grund av att arbetsvårdsinspektö- ren vid länsarbetsnämnden ville undvika att de anställda skulle arbeta för hårt.

Beträffande verkstaden i övrigt kunde konstateras att man inte hade så mycket ”traditionellt” monteringsarbete.

Västmanlands läns landsting

Den centrala organisationen inom Västman— lands läns landstings arbetsvårdsnämnd upp- visar gentemot övriga besökta landsting två särdrag. Man har delat den dagliga ledningen för verksamheten i två enheter: arbetsvårdsnämndens kansli med en arbets- vårdsintendent som chef, samt arbetsvårdsnämndens produktion med en överingenjör som chef.

Det andra särdraget är det stora antalet centrala befattningshavare. Enligt uppgift skall antalet centrala befattningshavare i funktionen arbetsvårdsnämndens produktion vara cirka 50 personer och inom arbetsvårds- nämndens kansli omkring 10 personer.

Förhållandena inom arbetsvårdens i Väst- manlands län organisation är under speciell utredning. Det finns här endast anledning att understryka den stora administrativa kostna- den per arbetstagare, som länet totalt redovi-

sar. Vidare skall kommenteras att man har en produkt, som visserligen görs i stora serier, men att varje tillverkad enhet enligt företedda efterkalkyler lämnar ett väsentligt negativt täckningsbidrag. Detta innebär att ju större tillverkningen blir, desto högre blir förlusten.

Skyddade verkstaden, Hallstahammar

Då denna verkstad ingår i ovannnämnda utredning inom Västmanlands län skall här endast konstateras att produktionsmöjlighe- terna var dåliga. Lokalen var dels för trång för nuvarande antal arbetstagare, dels låg den i flera plan, vilket försvårade såväl material- hantering som arbetstagarnas rörelsemöjlig- heter. En väsentlig del av tillverkningen utgjordes av ovan nämnda olönsamma pro- dukt. Enligt uppgift har legoarbetena på mekaniska och monteringsavdelningarna un- der 1970—71 blivit de ekonomiskt bärande avdelningarna.

Örebro läns landsting

Inte heller denna organisation har besökts av utredaren. Följande information har erhållits beträffande organisationen: Arbetsvårdsav- delningen ingår som en sektion i sociala nämnden. Arbetsvårdschefen har i dag (1971) till sin hjälp en planeringsingenjör, en beredningsingenjör, två försäljningsingenjö- rer, en assistent för kamerala arbetet samt en kontorist. Antalet platser var under 1969 i genomsnitt 285.

Laxå Serviceverkstad, Laxå

Denna verkstad tillhörde de organisationer, som besöktes efter det att den preliminära rapporten var skriven. Bland annat var avsikten att diskutera och pröva de erfaren- heter som vunnits vid tidigare besök. Som framgått av den tidigare redogörelsen var Laxå det företag, som hade det bästa ekono- miska resultatet, bland dem som besöktes.

Serviceverkstaden kan beskrivas på följan- de sätt:

' bra arbetsledning, yrkeskunnig och intres- serad

' en lämplig produktion av likartade artiklar i långa och korta serier

' lämpligt utnyttjade av arbetskapacitet ' låga administrationskostnader i förhållan- de till tillverkningsvärdet

' en billig — men trång och inte helt trevlig arbetslokal.

arbetst agarn as

Produktionen innebär arbeten i flera moment, vilket gjorde det möjligt för perso- ner med olika slag av handikapp att göra en prestation, som i stort sett svarar mot icke handikappade personer imotsvarande syssel— sättning. 60—70 % av arbetet låg på ackord.

Man hade ingen konkurrens på produk- tionssidan. Omkring 75 % av för 1971 budgeterad försäljning gick till ett företag. Detta företag hade inte motsvarande produk- tionsresurser och var inte heller intresserat av att skaffa sig sådan, relativt kapitalkrävande, produktionsutrustning.

Serviceverkstaden startade i kommunal regi 1963. Landstinget övertog 1965/66. Efter vissa svårigheter vid övergången till landstingsorganisationen ansåg man nu att kontakten med den centrala organisationen var god. Bland annat hade man regelbundna träffar med samtliga verkstadsföreståndare.

Föreståndaren ägnar mycket tid åt arbets- uppgifter som prissättning, inköp, leverans- bevakning etc. Det blir därför föga tid över för produktionsinriktat arbete.

Man har budget och månadsvis budget— uppföljning. Fr. o. m. 1971 är förmännen med i budgetarbetet, vilket man ansåg vara mycket lämpligt.

Liksom på många andra håll upplevdes det som mycket svårt att skriva ut arbetstagare till arbete på öppna marknaden. Sedan 1966 hade detta bara skett i tre fall.

Tingvallaverken, Trollhättan

Tingvallaverken är en relativt stor verkstad med ca 80 av AMS godkända platser. Man har förutom föreståndaren en planeringsman

samt fem arbetsledare. Därtill önskar man två specialarbetare, framför allt för att arbetsledarna skall slippa så mycket övertid.

Huvudman är Trollhättans stad. Verksta- den gick tidigare under namnet Trollhättans stads arbetscentral. I samband med flyttning till nya, moderna lokaler den 1 maj 1969 ändrade man namn till Tingvallaverken. Namnändringen har upplevts positivt av de anställda.

Beträffande huvudmannaskap trodde man att det förr eller senare skulle bli landstinget som övertog verkstäderna inom länet. Man upplevde emellertid en risk för tungroddhet i så fall och ansåg att det var bra att ha huvudmannen nära. Inom länet hade man emellertid tillsatt en arbetsvårdsintendent, som skulle syssla med samordning mellan verkstäderna. Detta trodde man skulle minska riskerna för viss inbördes konkur- rens.

Verkstaden är uppdelad i två avdelningar, vardera med ca 40 platser: en paketerings- och monteringsavdelning för lättare arbeten och en mekanisk avdelning med bl. a. svets- ning.

Ekonomiskt anser man att den mekaniska avdelningen går bäst ihop. Anledningarna är mer kvalificerade arbetsuppgifter, bättre ar- betskraft och högre priser.

Tillverkningen består uteslutande av lego- arbeten. 70% av allt legoarbete avser ett företag. Två andra företag delade huvud- parten av resterande produktionskapacitet. Man har mycket få små företag som legogiva- re. Det största legogivande företaget ansågs som en mycket bra affärsförbindelse.

Man krävde offert på varje uppdrag men ansågs inte betala särskilt bra. De goda personrelationerna ansågs som mycket värde- fulla. Vissa arbetsuppgifter hade man haft ända sedan 1956.

I jämförelse med andra verkstäder hade man en mycket hög utskrivning till arbete på öppna marknaden. Under 1969 hade 18 personer skrivits ut till sådant arbete, medan antalet utskrivna till motsvarande arbete 1970 var 10 personer. Den höga utskriv- ningsandelen torde i hög grad bero på

föreståndarens systematiska inriktning på att placera personer på arbeten i närliggande industri.

Föreståndaren hade utöver folkskola ingen formell skolning. Hade deltagit i grund- och fortsättningskurs för förestånda- re, arbetsledare m. fl. Var tidigare arbetsleda- re och befordrades till föreståndare vid den nya verkstaden. Endast en av de fem arbets- ledarna hade deltagit i grundutbildningen för föreståndare, arbetsledare m. fl. Detta ansågs bero på stor arbetspress, bl. a. på grund av den företagna flyttningen. Ingen av nämnda sex personer hade någon formell arbetsledar- utbildning. Däremot hade en person ingen- jörsexamen.

De kommunala myndigheterna anlitade Tingvallaverken i ganska hög grad. I styrelsen ingick bl. a. befattningshavare med industri- ell erfarenhet. Man hade även nytta av det största legogivande företaget när det gällde planering för framtida verksamhet.

Verkstaden hade en orderbeläggning för ca 6 månader.

Åmåls stads arbetscerz tral, Åmål

Arbetscentralen startade 1960 och var igång 1961. Verkstaden är inrymd i en omodern trång villaliknande byggnad, som utnyttjades i tre plan med t. ex. maskinverkstad i källarplanet.

Tillverkningen omfattar fyra olika områ- den. 8 personer är sysselsatta med maskinell bearbetning i verkstaden, 2 personer med metallslöjd, 3 personer i snickeriet och slutligen 5 personer i monteringsavdelningen. Som specialitet räknar man finmekanisk bearbetning (detaljer till cylindrar m. m.).

Det bästa ekonomiska resultatet erhålls utan tvekan från maskinavdelningen. Anled- ningarna är dels att man har bättre folk där (prestation ca 0,8), dels att maskinerna styr produktionen. (På monteringsavdelningen anses prestationen ligga på 0,55).

Tillverkningsvolymen som 1969 var ca 145 000 kronor hade 1970 stigit till 248 000 enligt följande fördelning:

Slöjd Lego Lego Egen till- Monteringsavd. Maskinavd. verkning 67 400 119 000 61 600 (Trä 23 300,

Metall 38 388)

24,5 % 27,5 % 48 % Total tillverkning 248 000

1967 och 1968 hade man en kraftig minskning i legotillverkningsvolymen. Detta berodde på att ett storföretag ”backat ut” och förskjutit leveranser. Man hade då blivit tvungen att gå över på slöjd som tillverk- ningsområde. Man skulle vilja ha mer till- verkning på den mekaniska sidan.

Man var benägen att tro att legoarbeten innebar den bästa ekonomin. Vid egentill- tillverkning var resultatet i hög grad beroen- de på arbetstagarna. Halvautomatiska arbets- förlopp ansågs bäst.

Under 1969 hade man jämfört med andra verkstäder ovanligt många frånvarande per dag. Detta ansågs bero på att verkstaden hade många överåriga samt relativt många med alkoholproblem. Antalet alkoholskada— de hade under 1970 kraftigt reducerats och flera överåriga hade nu avförts. I vissa fall hade arbetstagare fått pension.

De fyra företag som svarar för de flesta legoarbetena är att betrakta som medelstora företag. Kontakt med dem har erhållits genom personliga relationer. Från ett av dessa företag hade det senaste uppdraget gvit arbete för 5—6 personer under ett års tid. På grund av olämpliga maskiner hade det tidigare varit ett mycket dåligt ekonomiskt resultat. Efter anskaffning av en ny maskin hade det dåliga resultatet förbytts i ett visst överskott per 100 levererade detaljer. Genon den nya maskinen hade en flaskhals försvun- nit.

Föreståndaren var från början verktygs- makare, hade per korrespondens skaffat sig en verkmästarutbildning och hade deltagit i grund- och fortsättningsutbildning för före- ståndare. Arbetsledaren var grovplåtslagare med förmans- och verkmästarekurs. Han var nu klar med ingenjörskurs. Under 1969 anställdes en stödarbetare med finmekanisk

Råmaterial köps i ganska stora kvantiteter itaget till ”hyggliga priser”. Lokalens olämp- lighet medför att lagerhanteringen negativt påverkar ekonomin.

De i förhållande till produktionsvärdet 1969 mycket höga lönekostnaderna torde på grund av större försäljningsvolym 1970 kom- ma att minska väsentligt.

Föreståndaren använde uppskattningsvis 30 % av sin arbetstid åt försäljnings-, mark- nadsförings-, prissättnings- och liknande ar- beten.

Industri—Pradukter Arvika stad, Arvika

Industri-Produkter startade 1964—65. Den ursprungliga verkstaden byggdes för 35 per- soner. Man har nu flera olika lokaler. Antalet av AMS godkända platser var den 31/12 1969 47 personer. Man hade 1969 en genomsnittlig beläggning på 58,1 personer.

Föreståndaren karaktäriserar sig själv som mer produktions— än affärsinriktad och sam— arbetar därför på affärssidan med en annan föreståndare. Styrelseordföranden har visat stort positivt intresse för verkstaden.

Verksamheten kan delas upp i följande avdelningar:

Avdelning Antal arbetstagare skärande bearbetning (svarv, fräs rn. m.) 12—15 trådprodukter 7— 8 rör (takräcken m. m.) 36 kiosk 25

Ekonomiskt bäst anses avdelningen för skärande bearbetning gå, därnäst rörarbete— na. Takräcken kunde i denna verkstad tillverkas mer ekonomiskt än på annan tidigare verkstad. Anledningen var att man i denna större verkstad hade bättre möjlighet att rationalisera verksamheten. ”50 000 tak- räck kan man tillverka ekonomiskt lönande, ej 5 000”.

Inom Industri-Produkters närmaste om- land finns det många ”samhälls-verkstäder”, vilket innebar ett ”krigande” om uppdrag.

Man var från början inriktad på industrier kring Arvika, men resultatet blev dåligt. Ett tag hade man inga uppdrag från industrierna i Arvika, men de har nu börjat komma tillbaka. De stora uppdragen kommer emel- lertid från industrier på andra orter.

Försäljningsaktiviteten har varit av liten omfattning beroende på att den egna till- verkningen varit av ringa omfattning. För erhållande av produktionsuppdrag har tidi- gare kontakter med företag utnyttjats och nya kontakter har efter hand erhållits. Ett visst samarbete har utövats mellan övriga skyddade verkstäder i Värmland och Älvs- borgs län, vilka har tillfört verkstaden vissa arbetsuppgifter.

Arbetsledama har samtliga varit arbetsle- dare inom privatindustrin innan de anställdes på verkstaden. De har gått igenom AMS' grundkurs.

Beträffande utbildning framhölls följande: ”Man borde föra upp föreståndarens utbild- ning på ett högre plan. Grundkursen kunde vara gemensam för flera kategorier arbets— vårdspersonal därefter skulle man skilja på grupperna, särskilt när det gällde kalkylering. Föreståndaren idag är företagsledare — det går inte att ta föreståndare som inte har företagserfarenhet. —— Arbetsledama borde få mer om att ”handskas med folk”, att lära mer om handikapp att inte falla in i ”anstaltstänkande”. De borde då och då få en genomgång om hur den vanliga industrin utvecklats, inte minst på maskinområdet. För AMS-bidrag till kommuner borde det finnas krav på att arbetsledarna skulle ha viss utbildning”.

Gislaveds-Produkter, Gislaved

Gislaveds-Produkter hade den 31 december 1969 45 av AMS godkända platser. Verk- staden kan uppdelas i tre avdelningar: en mekanisk, en snickeri och en monteringsav- delning.

Man ansåg sig ha en bra kommunal styrelse, som inte var ovillig när det gällde verifierade investeringar. Man hade ett rul- lande reservationsanslag som fick utnyttjas.

Styrelsen beslutade om investeringar under 10 000 kronor. När det gällde investeringar över 10 000 var kommunfullmäktige besluts- fattare.

Av 1970 års produktion, 1 067 000 kro- nor, avsåg 812 500 egen produktion och 254 000 legoarbeten. Man definierade egen produktion som sådana arbeten, där verk- staden dels köpte in råvaran, dels bearbetade den medan legoarbeten karakteriserades som arbetsuppgifter, där kunden tillhandahöll råvaran. Under de tre senaste åren hade stora serier legoarbete från ett gummiföretag ut- gått genom att produkter nu importeras.

Ett förbättrat ekonomiskt resultat berod- de i hög grad på att man kunnat ta ut bättre priser. Vidare hade man haft möjlighet att skaffa en högmodem, numeriskt styrd, maskinutrustning. Beräkning av avkastningen på dessa investeringar kontrollerades vid besöket och kunde konstateras ge ett mycket gott ekonomiskt resultat. Samtidigt gav de en hel del efterarbeten, t. ex. gäng— ning, svarvning, slipning etc.

Bristande tid från arbetsledningen innebar att man endast undantagsvis hade tid till efterkalkyler. Man skulle behöva en rationa- liseringsexpert, eftersom det var nödvändigt att följa den tekniska automatiseringens utveckling

B.4 Bedömning av uppställda hypoteser

Som tidigare framhållits ställdes ett antal hypoteser upp, vilka skulle prövas. Någon regelrätt statistisk prövning kunde inte ge- nomföras på grund av det lilla materialet. Syftet var framför allt att diskutera hypote- serna och att eventuellt föreslå fördjupade studier vid ett annat tillfälle.

To talhypatesen

”Det föreligger skillnader i undersöknings- variablerna mellan verkstäder med låga up— derskott och verkstäder med höga under- skott”.

Denna hypotes innebär att sådana skillna— der skall kunna mätas iekonomiskt resultat.

Diskussionen i avsnitt 8.2 visar att måttet ”ekonomiskt resultat" inte är entydigt. Om man bedömer efter underskottet per plats föreligger klara skillnader. Gör vi däremot en bedömning efter bidrag i procent av totala kostnader är inte bedömningen lika entydig, vare sig enligt det statliga bidraget eller enligt huvudmannens täckningsdel. Inte heller när vi gör en klassificering med hänsyn till enbart de industriella kostnaderna kan vi få .en klar resultatskillnad.

Slutsatsen av denna diskussion måste således bli att det ekonomiska måttet ”resul- tat” (eller ”underskott") inte är en helt tillförlitlig mätare. Konsekvensen av detta är i sin tur att diskussionen i fortsättningen inte helt strikt kommer att följa grupperingen i ”låga” respektive ”höga” underskott.

Produktionsresu rsemas betydelse

Något entydigt samband mellan utbildning] industriell erfarenhet och ekonomiskt resul- tat har inte kunnat konstateras. Av uttalan- den och observationer framgår emellertid att produktionsteknisk och ekonomisk utbild- ning är av väsentlig betydelse för såväl föreståndare som arbetsvårdschefer. På ar- betsvårdschefsnivå tillkommer dessutom ett behov av organisationsteoretiska kunskaper, inkl. ledning av personal på ledande nivå.

Klara exempel på lämplig respektive olämplig tidigare praktisk erfarenhet har erhållits såväl när det gäller arbetsledare som föreståndare.

Det har kunnat konstateras att lämpliga stödarbetare kan vara till mycket stor nytta. De kan också vara en rekryteringskälla för framtida arbetsledare.

Det antogs föreligga ett samband mellan arbetskapacitet och resultat. Tabell 5 ger viss information.

Tabellen pekar inte på något entydigt samband mellan högre arbetskapacitet och bättre ekonomiskt resultat. De fåtaliga ob— servationerna gör en mer detaljerad analys omöjlig.

Det har således inte kunnat konstateras något klart samband mellan de anställdas

Tabell 5 Fördelning av arbetstagare på be- dömd arbetskapacitet i procent.

Ort Bedömd arbetskapacitet Högst 1/3— 1/2— Över 1/ 3 l/ 2 2/ 3 2/ 3

Verkstäder med låga underskott

Mjölby 1 0 5 3 1 7 20 Gislaved 1 7 21 36 26 Lju ngby — — — Troll- hättan 1 9 10 26 45 Laxå 8 4 20 68 Verkstäder med höga underskott

Åmål 2 1 8 5 8 13 Arvika 19 34 6 0 Hoting 0 6 7 5 19 Hallsta- hammar 3 9 45 43 Robertsfors 0 26 37 3 7

arbetskapacitet och verkstadens ekonomiska resultat. Detta bör betraktas som förvånans- värt. Anledningarna kan vara flera:

l. något samband föreligger faktiskt inte

2. bedömningarna är enbart skenbart olika, i själva verket föreligger inte någon väsent- lig olikhet mellan de olika verkstädernas genomsnittliga arbetskapacitet

3. den imodellen i avsnitt B.] påvisade kom- plexiteten försvårar möjligheten att en-

Tabell 6 Frånvarande i förhållande till in- skrivna i oktober 1969.

Ort Procentuell frånvaro

Grupp med låga

underskott

Mjölby 17 Gislaved 15 Ljungby — Trollhättan 2 Laxå 8 Grupp med höga underskott

Åmål 29 Arvika 23 Hoting 30 Hallstahammar 16 Robertsfors 13

kelt konstatera samband mellan olika variabler.

Ett annat mätt på arbetskraftens kapacitet är frånvarofrekvensens storlek. I en hypotes antas att det är en lägre frånvarofrekvens i den bättre verkstaden. Även om tabell 6 möjligen kan sägas ge ett visst belägg för hypotesen att det föreligger ett samband mellan lägre frånvarofrekvens och bättre ekonomiskt resultat måste osäkerheten i siffror beaktas, främst det lilla antalet obser- vationer.

Det skall i motsats till ovanstående kon- stateras att man inte finner någon tendens till belägg för hypotesen att ett högre utnytt- jat timtal per belagd plats positivt samvarie- rar med det ekonomiska utfallet. (se tabell 7)

Tabell 7 Utnyttjat timtal per belagd plats i procent av 1 900 timmar per år.

Ort Procent av norm (1 900 tim/år)

Grupp med låga underskott

Mjölby 54 Gislaved 54 Ljungby 64 Trollhättan 66 Laxå 83 Grupp med höga underskott

Åmål 5 0 Arvika 88 Hoting 9 2 Hallstahammar 61 Robertsfors 78

Materialet tyder snarare på att det skulle föreligga ett samband mellan högre utnytt- jande av timantalet per belagd plats och sämre ekonomiskt resultat. Detta skulle innebära -att de anställda visserligen befann sig på arbetsplatsen och uppbar lön, men att de inte utförde produktivt arbete.

Jämför vi med Arvika i tabell 4 kan vi konstatera att denna verkstad har högre ersättningar till arbetstagare i % av bearbet- ningsvärdet. Detta skulle styrka en sådan

”omvänd” hypotes. Jämförelserna med Ho- ting och Åmål kullkastar emellertid även denna hypotes.

Förekommer det då ett högre produk— tionsvärde per belagd plats i den verkstad, som har lägre underskott? Inte heller härvid- lag finner man någon tendens till samband.

Frånvaron av samband förklaras enklast av att en del företag har mycket legoarbete, där de endast fakturerar själva arbetskostnaden. Andra företag har arbeten, där de har höga produktionsmaterialkostnader, t. ex. Arvika i viss del av sin produktion.

Tabell 8 Produktionsvärde per belagd plats.

Ort Produktionsvärde per belagd plats i 1 000 kr

Grupp med låga underskott

Mjölby 18 7 Gislaved 14 7 Lju ngby 1 1,2 Trollhättan 13 9 Lax ä 4 7 1

Grupp med höga underskott

Åmål 6 5 Arvika 33 8 Hoting 32,0 Hallstahammar 20 4 Robertsfors 18 7

Ett par av hypoteserna berör sambandet mellan produktionsförutsättningar och eko- nomiskt resultat. Produktionsförutsättning- arna bedömda i såväl maskiner som lokaler.

Dessa hypoteser har inte testats i kvantita- tiva termer. Det är emellertid utrednings- mannens övertygelse att det antingen för det enstaka undersökningsåret eller för ett antal år föreligger ett mycket kraftigt samband mellan bra lokaler/högre investeringskost- nader i maskiner per anställd och ekono- miskt resultat. Exemplen på såväl dåliga som goda förutsättningar i dessa avseenden före- faller klara.

En hypotes avseende samband mellan fördelningen halv- och heldagsanstållda och ekonomiskt resultat har inte kunnat kontrol-

leras på grund av brister i ursprungsmate- rialet. Vid diskussioner med föreståndare har man påpekat att man ibland skulle vilja kunna planera beläggningen bättre.

Sam manfa ttning beträffande produktions- resurser

En serie hypoteser ställdes upp för översikt- ligt studium. I stort kan man säga att endast en av dessa, den om samband mellan produktionsförutsättningar och ekonomiskt resultat, tenderat att verifieras.

Har då undersökningen varit förgäves? Nej, inte enligt utredarens mening. Vi har kunnat konstatera att det inte föreligger uppenbara samband mellan ekonomiskt re- sultat och vissa variabler. Således föreligger det inget uppenbart samband mellan arbets- tagarnas bedömda arbetskapacitet och verk- stadens resultat, inte heller mellan utnyttjat timtal per belagd plats och ekonomiskt utfall och inte heller mellan produktionsvärde per belagd plats och verkstadens totala ekono— miska resultat.

Tabell 4 och diskussionen i anslutning härtill understryker arbetslönernas betydelse för det ekonomiska resultetet.

Undersökningsvariabeln försäljningsresurser.

Förutsättningarna för att på detta lilla material göra en närmare analys av samban— det mellan de hypoteser, som avsåg samband mellan försäljningsresurser och verkstädernas ekonomiska resultat måste bedömas som små.

Försäljning får här anses innefatta såväl arbetsanskaffning för legoarbeten som för- säljningsaktiviteter för egna produkter. Det tycks som om man från verkstädernas, inkl. landstingens, sida inte har tid att ägna sig åt en rationell och planerad försäljningsverk- samhet. Dock tyder resultatet på att in— tresset för försäljningsverksamhet kan vara något större hos de verkstäder, som uppnått det bättre ekonomiska resultatet.

Någon bedömning av uppnådda försälj-

ningspris i jämförelse med marknadspriser har bl. a. av tidsskäl inte gått att göra.

Sammanfattningsvis kan för samtliga be- sökta verkstäder framhållas att det förefaller som om försäljningsaktiviteterna genom in- formation, reklam, utställningar och kund- besök är för låga. Detta medför att verkstä- derna får onödigt få förfrågningar om pro- duktionsuppdrag, och detta innebär isin tur att man inte vågar begära priser, där man får en hygglig kostnadstäckning. Mot detta skall sägas att vissa verkstäder uppger sig ha så mycket förfrågningar, att man har möjlighet att uppträda relativt prismedvetet på mark- naden. Endast som undantag har konkurren- sen från vanliga industriföretag eller andra skyddade verkstäder uppgetts vara en starkt besvärande faktor.

Undersökningsvariabeln administrativa resurser

En viktig administrativ resurs utgör verk- stadsföreståndaren. Det lilla antalet besökta verkstäder medger inte någon systematisk observation. Man kan dock konstatera att rekryteringsvägarna varit väsentligt olika för de besökta föreståndarna.

Utan att något bevis föreligger finns det anledning att tro på samband mellan ekono— miskt resultat och utbildning i teknik, ekonomi och arbetsledning. Flera av före- ståndarna konstaterade att man, med relativt grunda teoretiska kunskaper, hade att ad- ministrera verksamheter, som med vanliga industriella mått måste betraktas som rela- tivt stora.

Man kunde också lätt konstatera att föreståndarens tidigare erfarenhet, som verk- tygsarbetare, som konstruktör etc. satte starka spår på hans sätt att arbeta inom verkstaden.

Vissa hypoteser anknöt till antalet service- personer av skilda slag. Några mått i dessa avseenden har inte gått att erhålla. Bildandet av landstingsorganisationer borde medföra att de enskilda verkstäderna finge bättre hjälp i dessa avseenden.

Hur upplever verkstadsföreståndarna före-

komsten av landstingsorganisation, eller av- saknaden av en sådan? För att starta med de verkstäder, som är i kommunal ägo, fram- förde flera synpunkter på att en gemensam organisation skulle kunna vara till nytta på flera sätt, samtidigt som man var litet rädd att förlora sin frihet.

De verkstäder som sedan kortare eller längre tid var bundna till ett landsting hade en de] kritiska synpunkter att komma med. Man ansåg ofta att man förlorat i självstän- dighet, att det blivit ett alltför stort pappers- arbete och att besluten tog alltför lång tid. Man framhöll i något fall att landstingsorga— nisationen var alltför stor i förhållande till sin insats. I ett annat fall konstaterade man att landstingets redovisningssystem inte var till någon nytta när det gällde ekonomiska bedömningar avseende verkstaden.

Undersökningsvariabeln statliga och kom- munala resurser

På vilket sätt föreligger det samband mellan ekonomiskt resultat och bidrag från stat och kommun? Att det totala bidraget per verk- stad eller per plats är högre i gruppen med höga underskott (se tabell 2) är självklart. Tabellen är emellertid långt ifrån entydig. Verkstäderna med låga underskott har som regel större procentuellt bidrag från staten, än gruppen med höga underskott. En väsent- lig förklaring härtill är den tidigare fram t.o.m. 30.6.1969 gällande konstruktionen av det statliga driftbidraget, som var högstbe- stämt till 2 000 kr per år och plats. Någon nämnvärd skillnad avseende bidragen från andra kommuner (övriga bidrag) kan inte konstateras. Av detta följer att huvudman- nens täckningsdel i procent av de totala kostnaderna är högre för de verkstäder, som har sämre ekonomiskt resultat. Myndigheternas intresse för och engage- mang i verkstadens problem tycks variera. Det är troligt att ett positivare intresse och en lämpligare (mer affärsinriktad) styrelse oftare kan konstateras hos gruppen med bättre ekonomiskt resultat. Enda uttalande om negativt industriindktat intresse förekom

hos en av de ”sämre” verkstäderna. I varje fall kan inget samband med ekonomiskt resultat konstateras.

Undersökningsvariabeln industriell struktur

Inte heller här har några systematiska obser- vationer kunnat genomföras. Åtminstone en av de besökta verkstäderna låg i område med många småföretag. Samarbetet uppgavs gå alldeles utmärkt. Samtidigt kan konstateras dels att ett företag ur gruppen med höga underskott hade huvudparten av sina upp- drag från relativt avsides liggande stor- industrier. Däremot hade några företag ur den ”bättre” gruppen huvudparten av sina uppdrag från industrier, som låg mycket nära. Någon regelbundenhet har således inte kunnat konstateras.

Undersökningsvariabeln ”objektet”

En av hypoteserna innehöll påståendet att ”de ur ekonomisk synvinkel bättre verkstä- derna har bättre anpassat sin produktion till industriföretagen i omlandet”. Åtminstone två av de ”bättre” verkstäderna har en produktion, som är mycket väl anpassad till industriföretag i närheten. De har också långa serier, men sådana förekommer även i den andra gruppen.

”De bättre verkstäderna har högre pro— duktionsvärde per arbetstimme iförhållande till medeltimförtjänsten per arbetstimme”, står det i en annan hypotes. Att denna inte stämmer har framhållits tidigare, liksom skälen härför. Tabell 9 ger sifferuppgifterna.

Tabellen visar genom relationstalen 0,82 etc. vilken andel som medeltimförtjänsten utgör av produktionsvärdet per arbetad timme. Något samband med ekonomiskt utfall står inte att finna.

Tabellen visar att i samtliga fall (utom för Laxå) ligger medeltimförtjänsten högre bland verkstäder med sämre resultat än för verkstäder med bättre ekonomiskt utfall (= lägre underskott). Liksom tidigare påtalats kan detta innebära att personalen utnyttjas sämre i verkstäderna med höga underskott.

Tabell 9 Produktionsvärde och medelför- tjänst per timme.

Ort Prod.- Medel- Rela- värde/ timför- tions- arb. tjänstl tal timme

Grupp med låga underskott

Mjölby 8: 29 6: 82 0,82 Gislaved 15: 89 8: 22 0,52 Ljungby 12: 40 7: 26 0,59 Trollhättan 11: 20 7: 55 0,67 Laxå 32: 98 9: 89 0,30

Grupp med höga underskott

Åmål 5: 84 8: 31 1,43 Arvika 18:32 8:62 0,47 Hoting 21: 04 8: 77 0,42 Hallstahammar 15: 37 8: 67 0,56 Robertsfors 14: 20 8: 71 0,61

Uppgift om medeltimförtjänst avser tiden före avtalets fullständiga ikraftträdande.

I stället för produktionsvärde per arbets- timme i ovanstående tabell hade det varit intressant att använda bearbetningsvärdet per timme. Sådana uppgifter förelåg dock ej. Möjligen hade klarare samband kunnat erhål- las från tabellen-om dessutom medeltimför- tjänstema varit enhetligare definierade. Vid en förnyad och fördjupad utredning bör detta undersökas.

Sammanfattning av hypotestestn ingen

Härmed har en genomgång skett av de hypoteser, som ställdes upp innan undersök- ningen startade. Mycket få positiva samband har erhållits i det redovisade materialet. Största värdet har möjligen undersökningen haft genom att konstatera att vissa samband inte renodlat föreligger.

Det förhållandet att vi inte funnit renod- lade samband behöver dock ej innebära att samband ej föreligger. Osäkerheten i materia- let på grund av det lilla antalet deltagande företag samt på grund av siffermaterialets ofta ej entydigt definierade utformning gör

att felaktigheter kan förekomma. Önskvärd- heten av att i vissa sammanhang utnyttja ett bearbetningsvärde i stället för produktions- värde kan ånyo understrykas.

Troligare är emellertid att vissa samband föreligger men att den komplexitet som präglar verksamheten innebär att vi inte får rena resultat. Kanske skulle en mera raffine- rad statistisk undersökningsmetod få flera positiva samband, kanske skulle sådana er- hållas redan vid ett större antal undersökta verkstäder.

Resultaten tyder på följande samband:

]. det föreligger ett positivt samband mellan bättre produktionsförutsättningar i form av maskinell utrustning, lämpliga lokaler etc. och bättre ekonomiskt resultat.

2. det föreligger ett positivt samband mellan större marknadsaktivitet och bättre eko- nomiskt resultat. Marknadsaktiviteten be- skrevs som verkstadsföreståndarens upp- givna tid för försäljningsarbete, antalet erhållna offertförfrågningar och avgivna offerter m. m.

3. att det (som en följd av 1 och 2 ovan) föreligger ett positivt samband mellan objektets lämplighet från tillverknings- synpunkt och ekonomiskt resultat.

4. att det föreligger ett samband mellan hög frånvarofrekvens och dåligt ekonomiskt resultat.

Däremot har vi inte konstaterat något entydigt samband mellan arbetstagarnas be- dömda arbetskapacitet och verkstadens eko- nomiska resultat. Avsaknaden av fastställt samband beror dock säkerligen inte på att sådant samband skulle saknas utan snarare på endera av två faktorer: antingen är det ingen större skillnad mellan den genomsnitt- liga arbetskapaciteten i de olika undersökta verkstäderna eller också är osäkerheten i bedömningarna så stor, att detta stör under- sökningsresultaten.

8.5 Sammanfattning F Öru tsä ttningar för bättre jämförelser

Föreliggande undersökning har baserats på material, erhållet på två olika sätt. Visst skriftligt material hade samlats in från det stora flertalet av skyddade verkstäder. Från detta material erhölls vissa uppgifter om de ca tio verkstäder, som ingår i denna under- sökning. Ett kort besök, "av en halv till en dag, har gjorts vid de aktuella verkstäderna, där i första hand föreståndaren intervjuats. Den totala undersökningstiden har haft en utsträckning över ca tre månader, inom vilken tid förberedelser, genomförande och resultatsammanställning ägt rum.

Det stora antal verkstäder och det växan- de antalet arbetstagare gör det nödvändigt att fastställa metoder för bedömning av effektiviteten vid verkstäderna. De synpunk- ter som här framförs bör vara ett komple- ment till huvudutredningens synpunkter när det gäller sådana jämförelsemöjligheter.

Mdlsättn ing.

Syftet med föreliggande utredning var mycket generellt formulerat: ”att belysa sådana förhållanden, där det finns anledning anta att förklaringar till de skyddade verk— städernas ekonomiska resultat kan finnas”. Modellen i avsnitt B.1 visar vilket komplext samband som föreligger. Det finns anledning att i fortsatta utredningar söka begränsa utredningen till exempelvis en av de i modellen ingående variablerna.

Utred n ingsresurser

För att få mer säkerställda resultat är det troligt, att antalet utvalda verkstäder bör vara något fler än i föreliggande utredning. Än mer viktigt är emellertid att urval av undersökningsföretag görs med hänsyn till den variabel, som skall undersökas, t.ex. produktionsresurser, försäljningsresurser etc.

Det torde vidare vara önskvärt att större tidsresurser ges åt såväl förberedelser som genomförande. Å andra sidan kan ett klarare

formulerat utredningsuppdrag innebära tids- besparingar för utredningsmannan. Härvid- lag spelar givetvis vederbörandes förkunska- per om såväl ämnesområde som verkstads- organisation in.

Osäkerheten i föreliggande utredning be- ror i vissa fall på att verkstäderna varit inne i skeden av utveckling eller produktionsom— läggning. Det har i dessa fall varit värdefullt om man haft möjlighet att studera utveck- lingen av genomförda förändringar under några år. Ibland har höga kostnader och låga intäkter haft sin förklaring i att man varit inne i ett uppbyggnadsskede.

Jämförbarhet mellan verkstäderna

Verkstäderna är på många sätt olika. Skilj- aktigheter föreligger beträffande produk- tionsinriktning, regional lokalisering, arbets- tagarnas arbetskapacitet etc.

Om utredningen avser ekonomiska mål krävs för gruppering i t. ex. ”bra” och ”dåliga” verkstäder fastställande av ett resul- tatmål, dvs. en budget och budgetutfall. Vidare är det önskvärt att man för jämförel- ser med andra verkstäder, gör uppdelningari olika produktionsavdelningar, t. ex. meka- nisk tillverkning, monteringsarbeten etc.

För flera syften är det vidare önskvärt att man kan införa likartade bedömningar och definitioner i skilda avseenden, t. ex. bedöm— ning av arbetskapacitet och vid definition av vad som räknas som legoarbete.

Denna jämförbarhet är inte behövlig en- bart för vetenskapliga explorativa utredningar utan även för det mer praktiska handhavan- det av den skyddade verksamheten. Diskus- sion om dessa frågor har ur ”praktisk” synvinkel skett i två artiklar: "Förslag till ett ekonomiskt—administrativt styrsystem för skyddat arbete”, samt "Ett budgetsystem för verkstäder för skyddat arbete”. En mer populärt utformad framställning av syftet med det ekonomiskt—administrativa styr- systemet har skett i en artikel under rubri- ken ”Kalkylering och kostnadskontroll i Ö-verkstaden”.

Sammanställningen i tabell 10 visar de eko- nomiska mått, som diskuterats i anslutning till tabellerna 1—4. Sammanställningen visar olikheten mellan de olika verkstäderna och även svårigheten att bedöma vad som menas med ett ”bra” respektive "dåligt” ekono- miskt resultat.

Ett syfte med verkstäderna är att rehabili- tera arbetstagarna, så att dessa kan skrivas ut till arbeten i öppna marknaden. Flertalet föreståndare framhöll svårigheterna härvid- lag. Av den tidigare redogörelsen för de besökta verkstäderna framgick att det bara var Trollhättan, som under 1969 hade en väsentlig utskrivning till sådant arbete. Det kan konstateras att Trollhättan även för 1966—1968 har en stor utskrivning av ar- betstagare till arbete i öppna marknaden. Övriga 10 verkstäder har för 1967 respektive 1968 tillsammans färre utskrivna till öppna marknaden än Trollhättan ensamt.

B.6 Rekommendationer

Även om utredningen, som tidigare fram- hållits, av olika skäl inte kunde förväntas ge entydiga svar på ställda frågor har dock genom intervjuer, egna observationer och studium av tillgängligt material vissa förhål- landen understrukits. Dessa kommer att

diskuteras under rubrikerna: målsättning, produktion, marknadsföring, organisation och utbildning.

Målsättning

I två separata artiklar har diskuterats hur den skyddade sysselsättningen kan beskrivas ha två mål: ett ekonomiskt mål och ett socialt mål. Dessa mål kan samordnas på så sätt att det sociala målet först fastställes genom ett politiskt ställningstagande. Det ekonomiska målet anpassas efter det sociala och realiseras genom huvudmännens och de enskilda verk- städernas åtgärder.

Olikheterna i exempelvis andelen utskriv- na till arbete i öppna marknaden kan vara ett uttryck för att föreståndarna har bedömt målet för verksamheten på olika sätt och därför satsat sina resurser på olika åtgärder. Intervjuer och samtal med föreståndare och befattningshavare i övrigt visar klart att man upplever verksamhetens mål på olika sätt.

En inledande rekommendation är att klarare än tidigare i såväl kvalitativa som kvantitativa termer ange den skyddade sys- selsättningens sociala och ekonomiska mål samt tillgängliga resurser för att uppnå detta.

Tabell 10 Olika mått på det ekonomiska resultatet.

Ort Underskott enl. Bidrags- Vissa kostn. Personalkostn. AMS samman- andel av i förh. till i förh. till ställningar tot. kostn. försäljn. bearb.värde Per verkstad Per plats I II Arb.tab. Övr.pers. l OOO-tals kr % % % % kr

Mjölby 118 3 941 44,7 105 179 102 35 Gislaved 242 5 392 32,6 112 150 106 54 L'ungby 103 1 722 19,3 90 123 82 29

rollhättan 373 5 562 31,3 104 147 101 50 Laxå överskott 3,5 65 81 45 20

Åmål 225 11 252 63,2 198 299 252 128 Arvika 622 13 229 30,5 110 140 120 64 Hoting 677 13 545 31,3 105 146 103 70 Hallstahammar 633 11 515 38,1 112 162 117 89 Robertsfors 446 14 873 48,1 151 195 410 147

Föreliggande specialutredning avsåg att hu- vudsakligen belysa ekonomiska konsekven- ser. Det är därför glädjande att kunna framföra att den bästa möjligheten till bättre ekonomi också är den bästa möjligheten till meningsfyllt arbete för arbetstagarna.

Några av de bästa verkstäderna har en produktion som karakteriseras av olika ar- betsmoment inom ett och samma uppdrag. Detta ger möjlighet till lämplig uppläggning av arbete för arbetstagare med olika handi— kapp, samtidigt som verkstaden kan få ett skäligt pris för den totala arbetsuppgiften.

Vidare kan konstateras att verkstäder med vissa automatiska maskiner kan äta sig uppdrag av sådant slag, som kräver viss automatisk bearbetning men som följdar- beten ger olika slag av halvautomatiska och manuella arbetsuppgifter.

Förutsättningen för att kunna åta sig sådana arbeten är en satsning på lämplig maskinpark. De flesta monteringsavdelningar beläggs med okvalificerade och synnerligen dåligt betalda och för arbetstagarna ofta icke meningsfyllda arbetsuppgifter. Man bör för- söka att reducera sådana olönsamma avdel- ningar och arbeten.

För företag med övervägande legotillverk- ning är konjunkturerna en på det ekono- miska resultatet starkt inverkande faktor. Vid försämrade konjunkturer kan priserna sjunka p. g. a. hårdare konkurrens eller till- verkningsmöjligheterna minska, då legogiva- ren tar hem arbetet till sin egen verkstad för att där uppehålla sysselsättningen.

Några verkstäder har genom investeringari för produktionen nödvändiga Specialmaski- ner, vilkas motsvarighet inte finns i det legogivande företagets maskinpark, försökt motverka att sådan hemtagning kan komma att ske vid konjunktumedgångar.

Marknadsföring.

Med marknadsföring menas också arbetsan- skaffning. Det är odiskutabelt att man inom många, kanske de flesta, väsentligt brister

när det gäller att sälja sin produktionskapa- citet. Detta innebär i sin tur att man får så få förfrågningar, att man varken har olika produktionsalternativ att välja mellan, eller vågar ta ut skäliga priser.

Förutsättningen för en aktiv marknads- bearbetning är givetvis att man har något att erbjuda. Detta kan vara en bra maskinpark med möjlighet till låga priser, snabb leverans- kapacitet, speciell kunskap inom visst fack- område eller helt enkelt ett rykte om felfria leveranser i rätt tid.

Organisation

De ursprungligen primärkommunalt ägda verkstäderna har under senare år i hög grad övergått till landstingens ägo. En sådan omorganisation till större enheter medför konsekvenser bl. a. i följande avseenden:

' arbetsfördelningen, dvs. fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika arbetsgrupper resp. medarbetare ' befogenhetsfördelningen, ningen av beslutanderätten - kommunikationen.

dvs. fördel-

Beträffande arbetsfördelningen gäller det att ta tillvara de kunskaper, intressen, färdig- heter och andra förutsättningar, som skilda individer besitter. När det gäller tillverk- ningsplanering i detalj torde denna kunna göras bättre av verkstadsföreståndare och hans medarbetare än av någon annan. Det är viktigt att den på orten kände föreståndaren får behålla kontakten med de företag, för vilka han redan tidigare utför produktion och med vilka han tidigare slutit avtal.

En central organisation har en bättre möjlighet till totalöversikt över arbetsbelägg- ningen inom de av huvudmannen drivna verkstäderna. Vidare kan en central organisa— tion föra förhandlingar med stora företag ”på högre chefsnivå” och avseende större partier. En central organisation kan tillhan— dahålla service i anställningsfrågor, olika produktionsfrågor etc.

Vid större organisation finns det möjlig- heter att utnyttja arbetsfördelningens posi-

tiva egenskaper, dvs. främst att skaffa vissa specialister och samordnare.

Befogenhetsfördelningen har diskuterats vid många besök. Många föreståndare inom landstingsorganisationer upplever sig ha för kringskurna befogenheter. Utan befogen- heter är det svårt för den samlade verksam- heten att tillgodogöra sig föreståndarnas ovan exemplifierade speciella intressen och kunskaper.

Kommunikationen försvåras i en större organisation. Därför gäller det att ha klara regler beträffande de olika enheternas arbets- uppgifter, befogenheter etc. Dessa regler minskar kommunikationsbehovet. Därtill kommer att ju större befogenhet som före- ståndarna får, desto mer begränsas antalet meddelanden, som måste skickas.

Sett från landstingets centralorganisation krävs vid en stark delegering dock ett tillfredsställande ekonomiskt—administrativt styrsystem. Ett sådant system ger förestån- daren möjlighet att sköta sin verkstad inom vissa angivna ramar, samtidigt som central- organisationen har möjlighet att utan per- sonlig övervakning följa resultatet och vid behov företa korrigeringar.

Sammanfattningsvis skall sägas att en landstingsorganisation med en relativt stark delegering av befogenheter till föreståndarna och med ett utvecklat ekonomiskt—admi- nistrativt styrsystem skulle kunna föra med sig följande fördelar för de flesta verkstäder.

' möjlighet till lönsamhetsjämförelser och därtill hörande lämpligare produkter och bättre priser ' möjlighet att bättre utnyttja stordriftsför- delar och att tillvarata knappa resurser = möjlighet att i ett sammanhang bättre kunna tillgodose vissa kunders efterfrågan på varor eller tjänster.

Vissa arbetsuppgifter genomförs redan nu genom för riket centrala organ, främst AMS. Dessa skall givetvis behållas i lämplig ut- sträckning, även om möjligen viss delegering kan tänkas ske, när landstingsorganisationer- na blir uppbyggad och effektiva. Inom vissa områden kan även en utbyggnad av rikscen—

traliserade uppgifter vara lämplig. Således får exempelvis AMS in ekonomiska data för de olika verkstäderna i samband med beräkning av statsbidragens storlek. En bearbetning av dessa data i enlighet med de beräkningar som .orts i denna rapport skulle ge värdefulla jämförelsemöjligheter mellan olika landsting och olika verkstäder. Därigenom skulle det observeras om vissa organisatoriska enheter visar avvikande kostnadsutveckling och hjälp till motåtgärder skulle kunna sättas in på ett tidigt stadium.

Det skall här endast ytterligare kommen- teras att den verkstad, Laxå, som hade det bästa ekonomiska resultatet bland undersök- ta verkstäder, också syntes ha det bäst utvecklade budgeteringssystemet.

Utbildning Utbildning föreslås på följande nivåer:

l. politiker och kommunala tjänstemän

2. arbetsvårdschefer, centrala tjänstemän, verkstadsföreståndare

3. arbetsledare, stödarbetare (specialarbeta- re)

4. arbetstagare.

Många verkstäder har blivit stora organisa- tioner redan i sig. Andra organisationer kommer att ingå som delar i en större organisation genom uppgången i landstings- organisationer. Dessa större enheter kräver större kunskaper inom områden som pro- duktionsplanering, ekonomi med budgete- ring och kalkylering, marknadsföring, chefs- och ledarskapspsykologi, organisations- psykologi rn. m.

Arbetsledare och stödarbetare kommer inom de större organisationerna att få tillfälle till avancemang i större utsträckning än tidigare. De skall således skolas för befordran i lämpliga fall.

Förändrad maskinpark, krav på större flexibilitet i produktionen m. rn. kan komma att ställa krav på arbetstagarnas utbildnings- behov.

Politiker och kommunala tjänstemän, slut- ligen, bör ges möjlighet till bättre förståelse

för de ekonomiska och arbetsmässiga pro- blem, som verkstäderna arbetar under.

Det skall slutligen endast framhållas att det är nödvändigt att samordna en organisa- tionsutveckling med en personutveckling för att ta tillvara de möjligheter, som en rationa- lisering och effektivisering av verksamheten medför.

Genomförande inom ett landsting

Under denna rubrik ges ett förslag till hur man inom ett landsting skulle kunna gå tillväga för att utveckla såväl befattnings- havarna som organisationen som sådan. Rekommendationerna är nödvändigtvis av generell karaktär, men dock avpassade i tidsmässigt lämplig ordning:

1. Teknisk, ekonomisk och personaladmi- nistrativ utbildning

2. Organisatorisk översyn.

3. Produktionsteknisk upprustning

4. Upprustning av marknadsföringsappara- ten

5. Fastställande av ett ekonomiskt—admi- nistrativt styrsystem inkl. budgetsystem.

Teknisk, ekonomisk och personaladministra- tiv utbildning

Med hänsyn till de allt större verkstäderna och det allt större ekonomiska ansvaret syns det önskvärt att arbetsvårdschefer och övrig landstingspersonal som har kontakt med den skyddade verksamheten, verkstadsförestån- dare och arbetseldare finge en kompletteran- de teknisk och ekonomisk utbildning. I utbildningen bör personaladministrativa och organisationsteoretiska delar ingå. Utbild- ningen bör vara starkt praktiskt anknuten och differentierad för olika utbildningsgrup- per.

Organisatorisk översyn

Med ovan nämnda utbildning som bakgrund bör det vara lämpligt att diskutera verksam- hetens organisatoriska utformning. Ibland kan det vara lämpligt att t. ex. landsting

tillhandahåller en viss tjänst (t. ex. samord- nade inköp, gemensam reklam etc.) för samtliga verkstäder, i andra fall kanske enbart för vissa. Den organisatoriska över- synen bör också omfatta fastställandet av ansvars- och befogenhetsområden, t. ex. ge- nom utformandet av befattningsbeskriv- ningar. Denna organisatoriska översyn kan ske landstingsvis som ett led i ett utbild- nings- och diskussionsprogram.

Produktionsteknisk upprustning

En produktionsteknisk upprustning är på flera håll önskvärd. En sådan genomförs givetvis inte på kortare tidsperioder än flera år. Den inledande utbildningen skall från såväl tekniska som ekonomiska synvinklar riktas mot denna upprustning. Likaså skall den organisatoriska översynen och samord- ningen bilda ett underlag för vilken utrust- ning som bör finnas på de olika verkstäder- na. Ett led i den ovan nämnda utbildningen skulle kunna vara tekniska och ekonomiska bedömningar av olika investeringsalternativ.

Upprustning av marknadsföringsapparaten

Sedan produktionsteknisk upprustning be- stämts, delvis på grundval av en grov marknads- och produktplan, delvis med hänsyn till arbetstagarna, finns anledning att mera i detalj utarbeta marknadsförings- planer, framställa reklammaterial, genomföra försäljningsbesök, fastställa försäljnings- budget osv. Detta är också ett naturligt ledi den inledande utbildningen.

Fastställande av ett ekonomiskt—administra- tivt styrsystem

Samtidigt med tidigare nämnda aktiviteter, men med fullt genomförande nu, fastställs ett ekonomiskt—administrativt styrsystem, exempelvis enligt separat avlämnat diskus- sionsförslag. I detta styrsystem är verksta- dens mål fastställt, och en kontinuerlig kontroll av verksamheten blir därefter helt meningsfull.

C.l Inledning

I den allmänna debatten om orsakerna till den skyddade sysselsättningens kraftiga expansion under senare år har olika faktorer nämnts. Det har sålunda framhållits att en mycket stor del av dem som får arbete vid skyddade verkstäder är personer som p. g. a. näringslivets strukturomvandling slagits ut från den öppna arbetsmarknaden. Känne- tecknande för dessa personer har varit och är en relativt hög ålder, att dei stor utsträck- ning saknar teoretisk utbildning utöver folk- skola liksom egentlig yrkesutbildning. Dessa förhållanden har skapat svårigheter att i omställningssituationerna kunna behålla eller erhålla ny stadigvarande anställning. Man har slagtis ut från det ordinarie arbetslivet.

En annan bidragande faktor till den kraf- tiga expansionen skulle ha varit en allmänt höjd ambition från samhällets sida att bereda fler svårsysselsatta arbete, bl. a. grupper av handikappade som tidigare inte alls eller endast i mindre utsträckning haft erfarenhe- ter av industriellt arbete.

Det är naturligt att utredningen försöker bilda sig en uppfattning om förhållandena för de handikappade före anställningen vid skyddad verkstad med avseende framför allt på den arbetsmarknadsmässiga situationen. Samtidigt och för jämförelsens skull finns ett behov av ett ökat faktaunderlag om förhål- landena under själva anställningen. I syfte att

Handikappade vid verkstäder för skyddat arbete

något kunna belysa dessa förhållanden har utredningen genomfört en särskild undersök- ning, den s. k. decemberundersökningen.

C.2 Metodisk uppläggning och genom- förande

För att pröva en metodik för uppgiftsinsam- ling genomfördes under hösten 1970 en pilotstudie vid länsarbetsnämnden i öster- götlands län omfattande samtliga anställda vid skyddade verkstäder i länet. Dessa upp- gick till 274, varav 67 hänfördes till gruppen intellektuellt arbetshindrade. Uppgifter erhölls efter genomgång av arbetsvårds- expeditionernas aktmaterial. Resultatet av pilotstudien visade att förutsättningarna för en större upplagd undersökning med använ— dande av motsvarande teknik kunde beteck- nas som goda. Det ordinarie statistikmateria- let såväl som särskilda undersökningar visar att de intellektuellt arbetshindrade i flera väsentliga avseenden skiljer sig från arbets- vårdssökandc i övrigt. Pilotstudien gav också ett sådant resultat. Detta gav bl.a. utredningen anledning att särskilja dessa i den utvidgade undersökningen.

Önskemålet var från början att om möjligt få samtliga .skyddade verkstäder represente-. rade. Då det samlade undersökningsmate- rialet inte kunde tillåtas bli alltför stort skulle emellertid en riksomfattande täckning medföra att underlaget i de skilda länen

skulle bli så litet, att en bearbetning länsvis knappast kunde bli meningsfull. Till detta kom att personalsituationen vid arbetsvårds- expeditionerna under lång tid varit an- strängd. Därför måste ett urval tillämpas. I första hand avsåg urvalet ett antal län som ansågs vara representativa. Principerna för valet av län var i korthet följande. För det första skulle givetvis kravet på en god geogra- fisk spridning tillgodoses. Vidare fastställdes att län med olikartad inriktning av närings- livet borde ingå men också län med en under senare år expansiv respektive kontraktiv ut- veckling. Dessutom borde om möjligt med hänsyn till nämnda principer län med primär- respektive sekundärkommunalt huvudmannaskap ingå. Ett ytterligare urvals— kriterium var att få med län med en relativt sett god respektive begränsad utbyggnad av verksamheten.

Utifrån de nämnda riktlinjerna för urvalet kom följande län att ingå i undersökningen: Stockholm, Östergötland, Malmöhus, Älvs- borg, Örebro, Västmanland samt Västerbot- ten. Beträffande Stockholms län har gjorts den begränsningen att enbart verkstäderi egentliga Stor-Stockholm ingår i undersök— ningen. Stockholms län kan därför sägas utpräglat representera en storstadsregion. I Stockholms län ingår ej heller icke-kom- munala verkstäder. Anledningen härtill är att dessa verkstäder i en av utredningen tidigare genomförd undersökning redovisade en låg svarsprocent. Eventuella jämförelser med resultaten från denna undersökning skulle underlättas om dessa verkstäder ej togs med. I övriga län är samtliga i december 1970 i drift varande verkstäder representerade.

I oktober 1970 uppgick antalet sysselsatta vid skyddade verkstäder till 10 558. Borträk- nas anställda vid icke-kommunala verkstäder och psykiskt utvecklingsstörda anställda vid för gruppen särskilt anordnade verkstäder eller avdelningar kvarstod ca 9 260 personer. Vid fördelning på storstads-, Norrlands- respektive övriga län erhålles följande tal.

Huvudområde Antal Relativ anställda fördelning Storstadslän 3 085 33,3 Norrlandslän ] 390 15,0 Övriga län 4 785 51,7 9 260 100,0

De beräknade siffrorna över antalet anställda grundar sig på AMS* statistik för oktober 1970. Undersökningen genomfördes i mitten av december. Sedan oktober hade vid en del verkstäder antalet anställda ökat, så att det beräknade urvalets storlek liksom fördelningen mellan de tre huvudområdena påverkades något. Det slutliga urvalet för undersökningen kom att bestå av 1 071 anställda med en fördelning enligt följande.

Huvudområde Antal Relativ anställda fördelning Storstadslän (AB, M) 325 30,4 Norrlandslän . (AC) I 89 l 7 ,6 Övriga län (E, P, T, U) 557 52,0 1 071 100,0

Utifrån denna fördelning tillämpades föl- jande urval.

Län Antal anställ— Urval Urvalets to- Relativ

da (aproxim.) tala storlek fördelning Stor—Stockholm 1 600 var 10:e 160 15,8 Ostergötland 200 varannan 100 9,8 Malmöhus 680 var4ze 170 16,7 Alvsborg 500 var 3 :e 165 16,2 Örebro 275 var 3:e 90 8,9 Västmanland 5 00 var 3 :e 165 16 , 2 Västerbotten 330 varannan 165 16,2

4 085 1 015 99 8

Vid jämförelse med samtliga anställda (9 260) framgår att fördelningen mellan de tre huvudområdena förskjutits något. Stor- stadslänens andel utgjorde 33,3 %, men stan- nade sålunda vid 30,4 %. Storstadslänen är därför något underrepresenterade i under- sökningen. Motsvarande överrepresentation faller nästan helt på Västerbotten.

Det totala antalet anställda vid skyddade verkstäder i de studerade länen uppgick i oktober till 4 085, vilket utgjorde 44,1 % av samtliga anställda i hela landet.

Urvalet i den genomförda undersökningen uppgår till 1071, vilket utgör 26,2 % av samtliga anställda i de sju länen.

Grunddata har insamlats på frågeformu- lär, som bilagts. Databearbetningen har gjorts maskinellt.

C.3 Jämförande studier

Tidigare har nämnts att de intellektuellt arbetshindrade i väsentliga avseenden skiljer sig från övriga anställda vid skyddade verk- städer. Av denna anledning har handikapp- gruppen tagits med i undersökningen endast i de fall den handikappade har anställning vid ”ordinarie” skyddad verkstad. Begåv- ningshandikappade som har anställning vid för gruppen särskilt anordnad verkstad eller avdelning ingår därför ej. För att få viss kännedom även om denna sernare grupp har emellertid en mindre studie företagits be- gränsad till tre län, nämligen Östergötlands, Kronobergs och Örebro län. Begärda data liksom tillvägagångssätt med uppgiftsinsam- ling i övrigt var likartad med den större undersökningen. I de tre länen ingick samt- liga begåvningshandikappade som hade an- ställning vid verkstad eller avdelning som 'anordnats för denna grupp. Materialet i

denna delundersökning kom att bestå av 121 personer.

Till 5. k. industriella beredskapsarbeten rekryteras enligt AMS” anvisningar arbetslösa som ofta i samband med företagsnedläg- gelse mött särskilda svårigheter att finna ny anställning, i synnerhet äldre och handi- kappade. Ibland har gjorts gällande att an-

ställda vid dessa beredskapsarbeten endast i mindre utsträckning skiljer sig från anställda vid skyddade verkstäder i avseende på arbets- kapacitet. För att se något närmare på detta förhållande har det ansetts värdefullt att hämta in data om ett antal anställda vid dessa beredskapsarbeten. Grunddata har erhållits efter samma principer som för anställda vid skyddade verkstäder.

Industriella beredskapsarbeten fanns vid slutet av 1970 på ett 35-tal orter, till stor del koncentrerade till Norrland och mellersta Sverige. Eftersom generella jämförelser mel- lan de två arbetsformerna knappast låter sig göras, bl. a. p. g. a. den olika regionala ut- byggnaden, har en studie över anställda vid industriella beredskapsarbeten ansetts kunna göras på ett begränsat urval. För att erhålla en god geografisk spridning och olika stora verkstäder har valts beredskapsarbetena i Norrköping, Gävle och Törefors.'l oktober 1970 sysselsattes vid dessa verkstäder ca 170 personer. Undersökningen omfattar i Norr- köping halva antalet anställda och på de två andra orterna samtliga.

Resultaten från de två delstudierna har bearbetats särskilt och redovisas i kapitel 5_ och 7 i utredningens huvudbetänkande.

C.4 Resultatredovisning Urvalet

Antalet registrerade personer uppgår till I 071 stycken. Bortfallet uppgår till 4 perso- ner", vilket utgör 0,4 %. I ett fall var person- akten ej tillgänglig. I de övriga fallen hade anställningen vid verkstaden upphört. Undantagsvis saknas uppgift för någon eller några individer för ett antal variabler.

C.4.l Kön

Materialet består av 729 män (68,1 %) och 342 kvinnor (31,9 %).

Kvinnorna utgjorde knappt 1/3 i hela materialet. Deras andel varierade emellertid påtagligt i de studerade länen. I Västman- lands län bestod nästan hälften av de anställ-

Län Män

Stor—Stockhom Östergötland 71 64,0 Malmöhus 123 70,3 Alvsborg 114 65,1 Orebro 76 7 1 ,7 Västmanland 87 52,7 Västerbotten 156 82,5 Samtliga län 729 68,1

%

40 36,0 111 52 29,7 175 61 34,9 175 30 28,3 106 78 47,3 165 33 17.5 189 342 31,9 1 071

da av kvinnor. I Västerbotten däremot upp- gick kvinnornas andel till mindre än 1/5.

Vid jämförelse med samtliga anställda vid samtliga skyddade verkstäder i december 1970 utgjorde kvinnornas andel 28,4 %. Kvinnorna är således något överrepresente- rade i undersökningen.

C.4.2 Ålder

Av tabell 2 framgår den relativa fördelningen på ålder i de undersökta länen. Förjämförel— ser redovisas även fördelningen för samtliga invånare i riket i yrkesverksam ålder (18—66 är). Se även figur 1.

40 % av de anställda i skyddade verkstäder var 55 år eller äldre. Motsvarande andel för samtliga personer i yrkesverksam ålder ut- gjorde ca 22 %.

Tabell 2 Relativ fördelning efter ålder

ÄVen i avseende på ålder förekom vissa olikheter mellan länen. I Stor-Stockholm var nästan hälften av de anställda 55 år eller däröver. I Örebro län uppgick motsvarande andel endast till 31 %.

Bland männen vid de undersökta verkstä- derna var 42 % 55 år eller däröver. Motsva- rande andel för kvinnorna utgjorde 34 %.

C.4.3 Civilstånd

tre civilstånden länsvis och för samtliga. Sammanställningen visar att 35 % av de anställda vid verkstäderna var gifta, att 44 % ej var gifta och att 21% hade varit gifta tidigare. Motsvarande fördelning av befolk- ningen i yrkesverksam ålder (18—66 år; 31.12.1969) uppgick till 67 %, 25 % respek- Nedanstående tabell visar fördelningen på de 100,0 1 I

Län Antal an- —20 år 21—24 25 —34 35 —44 45—54 55—64 65 Sum- ställda ma

Stor-Stockhoh-n 150 0,0 4,7 10,7 14,7 22,0 45,3 2.7 Östergötland 111 1,8 4,5 8,1 12,6 33,3 36,9 2,7 100,0 Malmöhus 175 2,3 4,0 17,1 14,9 26,9 33,1 1,7 100,0 Älvsborg 175 2,9 5,7 14,3 12,0 20,6 40,0 4 6 100,0 Örebro 106 2,8 5,7 12,3 12,3 35,8 30,2 0,9 100,0 Västmanland 165 1,2 4,8 10,3 13,3 33,9 33,9 2,4 100,0 Västerbotten 189 1,6 4,2 13,8 13,2 28,6 36,0 2,6 100,(_)

Totalt 1 071 1,8 4,8 12,7 13,4 28,1 36,7 2,6 100,0

Samtliga personer i yrkesverksam ålder (18—66 år) december 1970 5 133 700 4,4 12,8 22,0 17,9 20,4 19,2 3,3 100,0

Procent

40—

35"

30—

25—

20—

___-__--- ..

o" . ,.

. -----_.

.-.. anställda vid skyddad verkstad

] I I I | | 1 I I I | I | 1 | | 1 I I | —F 1 l | 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66

_ samtliga i yrkesverksam ålder i riket

Fig. 1 Relativ fördelning efter ålder för anställda vid verkstäder för skyddat arbete i de undersökta länen samt relativ fördelning för samtliga invånare i yrkesverksam ålder (18—66

år).

tive 7 % Jämförelsen visar framför allt att de förut gifta var starkt överrepresenterade vid skyddade verkstäder.

Civilståndens andel i de studerade länen varierade påtagligt. I Stor-Stockholm ut- gjorde de gifta 16 % medan deras andel uppgick till över 40 % i Västmanlands och Västerbottens län. I Stor-Stockholm hade 1/3 av de anställda varit gifta tidigare, men endast 1/10 i Västerbotten. Den stora skill- naden kan höra samman med att kvinnorna utgör en väsentligt större andel av de anställ- da i Stor-Stockholm och eventuellt förklaras

Tabell 3 Civilstånd med fördelning på län

av att änkor och frånskilda kvinnor med arbetshinder möter större svårigheter att få anställning på ordinarie arbetsmarknaden än övriga kvinnor med arbetshinder. Denna förklaring skulle eventuellt även kunna gälla för Västmanlands län som hade ett stort inslag av kvinnor och som redovisar en andel tidigare gifta som låg över genomsnittet.

C.4.4 Huvudarbetshinder

Registreringen av arbetshinder, vilken term används synonymt med handikapp, överens-

Län Gifta Ej gifta Förut gifta Summa Antal % Antal % Antal % Antal % Stor—Stockholm 24 16,0 75 50,0 51 34,0 150 100,0 Ostergötland 44 39,6 44 39,6 23 20,7 111 100,0 Malmöhus 46 26,3 91 52,0 38 21,7 175 100,0 Alvsborg 65 37,1 77 44,0 33 18,9 175 100,0 Orebro 40 38,1 44 41,9 21 20,0 106 100,0 Västmanland 69 41,8 54 32,7 42 25,5 165 100,0 Västerbotten 10,6 189 100,0

Totalt 21,3 1071 1000

Arbetshinder Män Kvinnor Totalt Antal % Antal % Antal %

Lungsjukdom 41 5,6 10 2,9 51 4.8 Hörselskada 10 1,4 5 1,5 15 1,4 Synskada 12 1,6 3 0,9 15 1,4 Hudsjukdom 7 1,0 7 2,0 14 1,3 Hjärt— och kärlsjukdom 41 5,6 11 3,2 52 4,9 Ryggsjukdom 144 19,8 47 13,7 191 17,8 Annat rörelsehinder 142 19,5 61 17,8 203 19,0 Epilepsi 8 1,1 10 2,9 18 1,7 Ovriga somatiska sjukdomar 43 5,9 36 10,5 79 7,4 Avvikande personlighet 3 0,4 1 0,3 4 0,4 Psykisk sjukdom 127 17,4 85 24,9 212 19,8 Alkoholism och narkomani .80 11,0 7 2,0 87 8,1 Intellektueut arbetshinder 65 8,9 43 12,6 108 10,1 Social missanpassning 2 0,3 3 0,9 5 0,5 Annat arbetshinder av social karaktär 4 0,5 13 3,8 17 1,6 Totalt 729 100,0 342 100,0 1 071 100,0

stämmer med den som tillämpas av arbets- marknadsverket. Huvudgrupperna är soma- tiskt (fysiskt), psykiskt, socialt och intellek- tuellt (svagbegåvning). Tabell 4 visar arbets- tagarnas fördelning på huvudarbetshinder,

Som nämnts i inledningen har intellek- tuellt handikappade med anställning vid sär- skild verkstad eller avdelning för gruppen separerats från undersökningen. Begåvnings- handikappade ingår endast i de fall dessa arbetade vid ”ordinarie” verkstäder.

Med beaktande av denna uppdelning är det överraskande att de intellektuth handi— kappade likväl utgör 10 %. Förklaringen härtill torde i stor utsträckning vara den att i några av de studerade länen har inte anord- nats någon eller endast någon enda verkstad särskilt för dessa handikappade. I dessa län har man därför i större utsträckning rekry- terat begävningshandikappade till ordinarie verkstäder i motsats till län som anordnat specialverkstäder eller avdelningar. Gruppens

andel i de studerade länen varierar mellan 1,8—14,9 %. Länsredovisning av anställda efter arbetshinder framgår av tabell 1 i tabellbilagan .

C.5 Sammanlagd anställningstid från arbete på öppna marknaden eller innehav av egen rörelse

C.5 . ] Anställningstid

Tabell 5 visar den procentuella fördelningen efter anställningstid (motsvarande) på öppna marknaden.

Drygt hälften hade anställningstider på 20 år eller mer. Motsvarande andel för män var 65 % och för kvinnor 26 %. De långa anställ- ningstiderna för en stor del av materialet hör givetvis samman med den höga medelåldern vid verkstäderna. Drygt 1/4 av kvinnorna hade anställningstider på 4 år och därunder. Skälen till kortare anställningstider för kvin-

Tabell 5 Relativ fördelning efter anställningstid

Kön Mindre 1—4 5—9 10—14 15—19 20 år Summa

än 1 är år är år är el. mer Män 1,6 6,5 0 7,5 10,9 65,4 100,0 Kvinnor 5,2 21,4 21,7 14,8 11,0 25,9 100,0 Samtliga 2,7 11,0 12,1 9,7 11,0 53,5 100,0 70 SOU 1972: 75

noma torde vara de traditionella, dvs. gifter- mål, barntillsyn m. m.

Regionalt förekom vissa skillnader. Det var sålunda vanligare med längre anställning- stider på öppna marknaden bland arbetsta- garna i Västerbotten än övriga län.

C.5.2 Yrkestillhörighet

Av de 1071 som ingår i undersökningen hade 969 personer dvs. 90 % haft längre eller kortare tids fast anställning på öppna mark- naden eller innehav av egen rörelse. Några större skillnader mellan länen framkommer inte. 93% av männen hade haft sådan anställning eller drivit egen rörelse jämfört med 85 % av kvinnorna.

Tabell 6 visar fördelningen på tidigare yrkesområde. Yrkesområdenas uppdelning överensstämmer med Nordisk yrkesklassifi— cering med undantag för yrkesområdena tillverkningsarbete, maskinskötsel, gruv- och stenbrytningsarbete som sammanförts under yrkesområde 8. ”Arbetskraft och arbete ej

Tabell 6 Relativ fördelning efter tidigare yr- kesomräde

Yrkesomräde Samtliga i Samtliga i undersökn. arbets- krafts- undersökn. 0. Tekn., naturv., samhälls, hum., konstnärligt arbete 2,0 1 8,7 1. Administrativt arbete 0,4 2,3 2. Kameralt och kon- torstekn. arbete 2,0 10,6 3. Kommersiellt ar- bete 3,3 9,0 4. Lantbruks—, skogs- och fiskeri- arbete 13,4 8,4 6. Transport- och kommunikations- arbete 3,8 6,4 8. Tillverkningsar- bete, maskin- skötsel, gruv— och stenbrytningsarbete 58,3 32,0 9. Servicearbeten 16,8 12,5 100,0 100,0

hänförbart till annat yrkesområde” har sam- manförts med yrkesområde 9.

Jämförelse görs med samtliga personeri åldern 14—65 år enligt arbetskraftsundersök- ningen hösten 1969.

Som framgår av tabell 6 kommer mer än hälften av arbetstagarna vid de skyddade verkstäderna från tillverkningsarbete och maskinskötsel. Till gruv- och stenbrytnings- arbete hänfördes endast 1,2 %. Mer än 90 % av arbetstagarna vid verkstäderna hade sina tidigare yrkeserfarenheter från manuellt in- riktade yrkesområden.

Motsvarande andel för personer i arbets- kraftsundersökningen var knappt 60 %.

Överrepresentativiteten av anställda med erfarenheter från manuella arbeten förklaras till stor del av att verkstäderna är inriktade på tillverkning och i mindre utsträckning på service. Härtill kommer att arbetsvårdens sökande oftare har erfarenheter från in- dustriellt arbete än från kameralt, kontors-, kommersiellt arbete.

Ser man på fördelningen av de olika yrkesområdena mellan länen framträder vissa markanta skillnader. Inom lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete var andelen för Västerbot- tens län 40 %, dvs. 3 gånger mer än genom- snittet för samtliga län.

Tillverkningsarbete, maskinskötsel m.m. hade hela 70 % erfarenheter från i Örebro län medan Västmanlands län och Västerbot- tens län låg klart under' med andelar på respektive 48 % och 36 %. En förklaring till

Västmanlands lägre andel som kunde väntas vara betydligt högre med tanke på länets näringslivsstruktur kan vara det stora inslaget av kvinnor vid verkstäderna i länet.

C.6 Främsta orsaken till att den senaste fasta anställningen upphörde

Som nämnts i föregående avsnitt hade 967 personer av de I 071 som ingåri undersök- ningen tidigare haft fast anställning på den öppna arbetsmarknaden. I detta avsnitt skall något beskrivas orsakerna till varför den senaste fasta anställningen upphörde. Med

”fast anställning” skulle enligt anvisningarna förstås alla anställningar utom de vilka på förhand avtalats endast skulle pågå någon eller några dagar. I enkäten ställdes upp fem fasta svarsalternativ varvid endast ett alterna- tiv den mest avgörande orsaken till att anställningen upphörde — skulle anges. De fem alternativen var: sjukdom eller skada utan påvisbart samband med arbetet; sjuk- dom eller skada som undersökningspersonen ådragit sig i arbetet, med redovisning av slag av sjukdom eller skada; nedläggning av före- taget; flyttning av företaget till annan ort samt personalinskränkning vid företaget. Därtill fanns ett sjätte alternativ, ”annan orsak”.

Tabell 7 Fördelning efter främsta orsaken till att den senaste fasta anställningen upp- hörde

Antal Relativ personer fördelning l. Sjukdom eller ska- da utan påvisbart samband med arbetet 691 71,5 2. Sjukdom eller ska- da som up ådragit sig i arbetet 62 6,4 3. Nedläggning av fö- retaget 35 3,6 4. Flyttning av före- taget 6 0,6 5. Personalinskränk- ning vid företaget 50 5,2 6. Annan orsak 123 12,7 Summa 967 100,0

Undersökningen visar att 71,5 % hade slu- tat den senaste fast anställningen p. g. a. sjukdom eller skada som inte hade ett doku- menterat samband med själva arbetet. Denna orsak var något oftare förekommande bland männen (74 %) än bland kvinnorna (65 %). Mellan de berörda länen förekom vissa skill- nader. Sålunda angavs denna orsak för 83 %i Västerbotten, nästan 82 % i Stor—Stockholm, medan den åberopades för knappt 54% i Örebro län. Även i Västmanlands län låg an- delen klart under genomsnittet, eller något över 57 % (sei övrigt bilagetabell 2).

Ser man till det andra alternativet, dvs. om anställningen upphört p.g.a. sjukdom

eller skada som har ett påvisbart samband med arbetet, reduceras olikheterna mellan de berörda länen. Denna orsak har nämligen be- tydligt högre frekvens i Örebro och Väst- manlands län än i övriga län som studerats. I dessa län hade 12 % måst sluta den senaste anställningen av medicinska skäl betingade helt eller delvis av orsaker i arbetsmiljön. Den genomsnittliga andelen för de sju län som studerats uppgick till 6.4 %. Inte direkt överraskande hade männen tvingats sluta sitt arbete av dessa skäl i större utsträckning än kvinnorna. I Örebro och Västmanlands län hade mellan 14 och 15 % av männen slutat den senaste fasta anställningen av dessa skäl, mot i genomsnitt 7,2 % för samtliga män. Som svårförståeligt kan betecknas att inte någon av 68 män i Östergötlands län ådragit sig någon sjukdom eller skada i arbetet av sådant slag som senare lett till att anställ- ningen upphört. Det är osannolikt att resultatet beror på brister i grundmaterialet eftersom kvinnorna i samma län jämfört med samtliga kvinnor är klart överrepresenterade. 88 % av kvinnorna i Östergötlands län slu- tade anställningen av skäl som hörde sam- man med hälsan och som helt eller delvis hade samband med förhållandena på arbets- platsen. För samtliga kvinnor i undersök- ningen utgjorde andelen 4,5 %. Det kan hel- ler inte bero på att männen i Östergötland haft anställning på öppna arbetsmarknadeni mindre utsträckning än männen i övrigt, då endast 3 män i länet inte haft sådan erfaren- het.

Beträffande alternativ två, dvs. i de fall orsaken till anställningens upphörande har samband med sjukdom eller skada som den anställde ådragit sig i arbetet, bör erinras om att detta alternativ inte har samma innebörd som begreppet yrkesskada inom yrkesskade- försäkringen. Från anvisningarna för under- sökningens genomförande citeras: ”att detta alternativ endast är tillämpbart i fall där sjukdomen eller skadan har direkt samband med själva arbetet, i en viss arbetsprocess eller på arbetsplatsen. Olyckor på väg till eller från arbetsplatsen redovisas således un- der alternativ 1. Arten av sjukdom eller

skada redovisas. . . . varvid skall framgå om sjukdomen eller skadan har orsakats av t. ex. förslitning, buller, allergi, olycksfall, stress. I fråga om olycksfallsskador skall redovisas kort hur olyckan inträffat”. Som framgår av anvisningarna ingår i alternativ två inte even- tuella olyckor som inträffat till och från arbetet, utan sådana har i den mån de före- kommer hänförts till alternativ ett. Vägle- dande vid uppgiftsinhämtandet om den senaste fasta anställningen upphört p. g. a. hälsoskäl har så gott som undantagslöst varit läkarintyg. Det har sålunda av dessa framgått om sjukdomen eller skadan har uppstått till följd av förhållandena på arbetsplatsen eller inte. Här är väl att märka, att de 6% för vilka redovisats ett positivt samband mellan arbete och uppkommen sjukdom är alltså personer som i sina läkarintyg har bekräf- telse härpå. Sannolikt torde finnas flera som ådragit sig en sjukdom eller skada och p. g. a. härav senare måste ta arbetsvårdens tjänster i anspråk därför att t. ex. en bullerskada upp- kommen på en arbetsplats varit en bidra- gande orsak till att en anställning måste upp- höra, men dessa har då redovisats under alternativ ett.

Nästan var tionde (9,4 %) av de som ingår i undersökningen hade slutat sin senaste fasta anställning på den ordinarie arbets- marknaden av skäl som hörde samman med företagets drift. Sålunda har drygt hälften (5,3 %) tvingats sluta därför att man gjort inskränkningar i personalstyrkan. Knappt 4 % har måst sluta anställningen därför att företaget lagt ned driften. Endast 6 personer tvingades sluta därför att företaget flyttade till annan ort.

I enkäten begärdes uppgifter om vilka som någon gång under lO-årsperioden närmast före anställningen vid skyddad verkstad tvingats lämna en anställning på öppna ar- betsmarknaden p. g. a. strukturomvandling eller orsaker som hör samman med omställ- ning på arbetsmarknaden. Av de 967 i under— sökningen som har tidigare erfarenheter av arbete på öppna marknaden hade 126 per- soner eller 13 % någon gång under lO—årspe- rioden berörts av sådana omställningar. Slut—

satsen kan i detta sammanhang sägas bli att de som över huvud taget har berörts av strukturomvandlande åtgärder, för dessa har denna anställning blivit den sista mera fasta anställningen före början på skyddad verk- stad. Detta förhållande gäller för 91 av 126 personer. Senare kommer de som berörts av strukturomvandlande åtgärder att något när- mare presenteras, men dessförinnan skall nämnas något om vad som iflertalet fall har angetts som ”annan orsak” till att den senas— te fasta anställningen upphörde. Som fram- går av tablån tidigare i detta avsnitt redovisa— des dessa orsaker för 123 personer eller till- sammans nästan 13 %. Bearbetningen av materialet visar att av dessa 13 % hade 6 % slutat anställning efter egen uppsägning.

Nästan 6 % eller 56 personer hade blivit uppsagda från anställningen, varav 1 15 fall orsaken har angetts vara alkoholmissbruk. I flertalet övriga fall har orsakerna till uppsäg- ningen haft ett starkt samband med själva handikappet. Sålunda angavs i många fall ”måste sluta p. g. a. att han inte klarade ar- betsuppgifterna” och att denna begränsningi stor utsträckning var betingad av en intellek- tuell funktionsnedsättning.

C.6.l Orsak och ålder

I tabell 8 är materialet fördelat efter ålder och orsak till att den senaste fasta anställ- ningen upphörde. Se också figur 2. Resultaten tyder på att handikappade som måste sluta den senaste fasta anställningen på öppna marknaden p.g.a. sjukdom eller skada som han eller hon ådragit sig i arbetet eller därför att företaget lagts ned eller flyt- tat till annan ort istörre utsträckning tillhör de äldre åldersklasserna. Särskilt markant framträder detta bland dem som tvingats slu- ta anställningen p.g.a. driftförändringar i företaget. Inte mindre än två tredjedelar av dessa var 55 år eller äldre jämfört med något över 40 % för samtliga. Av tabellen kan vida- re utläsas att de som tvingats sluta anställ- ningen p.g.a. personalinskränkning ålders- mässigt avviker kraftigt från övriga som be- rörts av driftändringar av annan karaktär. I

Tabell 8 Främsta orsaken till att den senaste fasta anställningen upphörde med fördelning på ålder

Orsak Antal Ålder Sum- per- . ma soner —20 år 21—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—

1 Sjukdom eller skada

utan påvisbart sam-

band med arbetet 691 0,4 2,7 11,0 13,3 30,1 39,4 3,0 100,0 2 Sjukdom eller skada

som ådragits i ar-

betet 62 0,0 0,0 3,2 11,3 27,4 54,8 3,2 100,0 3 Nedläggning eller

förflyttning av företaget 41 0,0 0,0 2,4 7,3 24,4 61,0 4,9 100,0 4 Personalinskränk-

ning 50 2,0 8,0 10,0 18,0 24,0 34,0 4,0 100,0 5 Annan orsak 123 3,3 8,9 19,5 13,0 29,3 25,2 0,8 100,0 Samtliga 967 0,8 3,5 11,2 13,1 29,3 39,2 2,9 100,0

de fall personalinskränkning varit den främs- lades ned eller förflyttades återfanns i dessa ta orsaken till anställningens upphörande "var åldrar. I övrigt noteras att 1/3 av de som slu- 1/5 under 35 år, medan endast några få tade p. g. a. ”annan orsak” var under 35 år. bland de som måste sluta därför att företaget Som tidigare nämnts utgjordes de främsta or-

Procent II 60— Sjukdom eller skada utan påvisbart samband med arbetet 50 — ——————— Sjukdom eller skada som ådragits i arbetet Nedläggning eller förflyttning av företaget -—---—-— Personalinskränkning 40— -------- Annan orsak

30-

20-

10—

! I r | | . r r 0 . . = 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder

Fig. 2. Ålder och främsta orsak till att den senaste fasta anställningen upphörde

sakerna i denna grupp av personer som slutat efter egen uppsägning och sådana som blivit uppsagda.

C.6.2 Tiden mellan den 'senaste anställ- ningens upphörande och börian på skyddad verkstad

Tabell 9 avser att belysa hur lång tid som förflyter från det att den senaste anställ- ningen upphör och början på skyddad verk- stad med fördelning på de främsta orsakerna till att anställningen upphörde.

Ser man till hela materialet noteras att för 36 % uppgick tiden till 2 år eller mer. Orsa- kerna till att tiden tenderade att bli längre för en så stor del torde höra samman med förhållandena såväl före det aktualiserade arbetsvårdsbehovet som under tiden för arbetsvård. Till följd av en i tiden långt utdragen medicinsk rehabilitering torde i en del fall arbetsvårdsinsatserna inte ha aktuali- serats förrän flera år efter det att anställ-

ningen upphörde. För andra som relativt snabbt remitterats till arbetsvården kan den långa tiden bl. a. vara en följd av att olika arbetsvårdsåtgärder genomgåtts, t. ex. arbets- prövning, arbetsträning, yrkesutbildning. Därtill kommer de som under tid för arbets- vård fått hälsan försämrad och därigenom fått den yrkesmässiga rehabiliteringen för- dröjd. Den omständigheten att bristen på arbetsvårdsresurser — såväl inom arbetsför- medlingen som i form av skyddade verk- stadsplatser för en del har varit den direk- ta orsaken till att tiden mellan senaste an- ställningens upphörande och början vid skyddad verkstad blev lång bör heller inte undanskymmas.

Tabell 9 ger ett klart besked om att perso- ner som tvingades sluta den senaste fasta anställningen p. g. a. driftförändringar hade en relativt sett kortare tidsperiod mellan denna anställnings upphörande och början vid skyddad verkstad än övriga. Praktiskt taget samtliga som måste sluta p.g.a. per- sonalinskränkning hade börjat vid skyddad

Tabell 9 Orsak och tid mellan den senaste anställningens upphörande och början vid skyd- dad verkstad

Orsak Tid Sum- ma Mindre 6 mån 1—2 2—3 3—4 4—5 5—10 10år än 6 —1 år år år år år år el.mer mån l Sjukdom eller skada utan på- visbart sam- band med ar- 112 103 206 108 56 34 45 27 691 betet 16,2 14,9 29,8 15,6 8,1 4,9 6,5 3,9 1000 2 Sjukdom eller skada som åd- ragits i ar- 22 9 12 8 5 1 3 2 62 betet 35,5 14,5 19,4 12,9 8,1 1,6 4,8 3,2 100,0 3 Nedläggning eller för- flyttning av 9 7 16 5 1 2 1 41 företaget 22,0 17,1 39,0 12,2 2,4 4,9 2,4 100,0 4 Personal- 21 10 14 2 — l 1 1 50 inskränkning 42,0 20,0 28,0 4,0 2,0 2,0 2,0 100,0 5 Annan orsak 31 20 27 11 7 9 5 13 123 25,2 16,3 22,0 8,9 5,7 7,3 4,1 10,6 100,0 Samtliga 195 149 275 134 69 47 55 43 967

20,2

verkstad inom loppet av två år. Det vore givetvis av största intresse att få veta om dessa som måste sluta p.g.a. vad som betecknas som personalinskränkningar har varit kända vid arbetsvården innan anställ- ningen upphörde. Några sådana grunddata finns inte att tillgå, utan skulle förutsätta en särskild genomgång av handlingarna vid ar- betsvårdsexpeditionema. Skulle det vara fal- let att en större del av dessa var kända av arbetsvården tidigare torde den slutsatsen kunna dras, att dessa personer redan före den aktuella anställningens upphörande löp- te en större risk än flertalet andra att beröras av en dylik driftförändring. Givetvis är detta en grov generalisering eftersom många av arbetsvårdens sökande efter genomgångna åtgärder, t. ex. en yrkesutbildning, hävdar sig mycket väl på arbetsmarknaden. Man bör dock inte undanhålla det faktum att arbets- vården i vissa fall försöker och uppenbarligen lyckas få personer med betydande arbetshan- dikapp placerade på öppna marknaden trots att det på förhand stått klart att en dylik

Tabell 10 Orsak och huvudarbetshinder

arbetsplacen'ng haft ett stort mått av chans- tagning. Givetvis är dessa personer särskilt starkt utsatta i lägen med driftförändringar vid ett företag.

063 Orsak och handikapp

I tabell 10 redovisas materialet med fördel- ning efter huvudarbetshinder och främsta orsak till att den senaste fasta anställningen upphörde.

Flera påtagliga olikheter mellan handi- kappgrupperna förelåg. Ser man t. ex. till de som måste sluta anställningen p. g. a. sjuk- dom eller skada som ådragits i arbetet, note- ras att nästan hälften av dessa fall redovisas med ryggsjukdom som huvudarbetshinder. En liten överrepresentation noteras också för handikappade med lungsjukdom, syn- eller hörselskada eller hudsjukdom. Dessa orsaker till anställningens upphörande var dock klart underrepresenterade bland handikappade med psykiska arbetshinder. Vad beträffar alternativ 1 och 3 noteras att fördelningen

Orsak Arbetshinder Sum- __ ma Lung- Hjärt- Rygg- Annat Ovriga Psy- Alko- lntel- sjukdom, o.kärl- sjuk- rörel- soma- kiska holism, lekt. hörsel- sjukdom dom sehin- tiska sjuk- narko- arbets- skada, der sjukd. domar mani mm hinder synska- da, hud- sjukd. 1 Sjukdom el- ler skada utan påvis- bart samband med arbetet 8,1 6,5. 18,8 22,0 7,4 22,6 10,4 4,2 100,0 2 Sjukdom el- ler skada som ådragits i arbetet 12,8 3,2 45,2 22,6 6,5 8,1 — 1,6 100,0 3 Nedläggning, förflyttning av företaget eller perso- nalinskränk- ning 9,9 3,3 18,7 25,3 8,7 13,2 11,0 9,9 100,0 4 Annan orsak 11,4 0,8 8,1 11,4 6,5 18,7 18,8 24,3 100,0 Samtliga 87 51 185 203 71 196 105 69 967 Relativ för- delning 8,9 5,3 19,1 21,0 7,3 20,3 11,0 7,1 100,0 76 SOU 1972: 75

på handikapp jämfört med hela materialet skiljer sig relativt lite. Något underrepresen- terade är dock de intellektueut handikappa- de bland de slutade anställningen p. g. a. sjukdom eller skada utan samband med arbetet (alternativ 1). Det förtjänar också att påpekas, att de psykiskt handi- kappade var något underrepresenterade bland de som tvingades sluta den senaste

som

anställningen p.g.a. driftförändringar (a- lternativ 3). Ifråga om denna orsak till an- ställningens upphörande relaterat till arbets- hinder lämnas en något utförligare kommen- tar i avsnittet om strukturomvandling.

Vad slutligen gäller ”annan orsak”, vilket som tidigare nämnts främst avser personer som slutat den fasta anställningen p.g.a. egen uppsägning eller blivit uppsagda, note- ras flera påtagliga olikheter mellan handi- kappgrupperna. Det mest slående resultatet är att 1/4 av dem som redovisats under ”annan orsak” berörde intellektuellt handi- kappade. Från en särskild genomgång av sambandet mellan ”annan orsak” och detta arbetshinder har framkommit att av totalt 30 intellektuellt handikappade som redovi— sats, har 19 blivit uppsagda och 11 slutat efter egen uppsägning. Skälen till uppsäg- ningarna har främst varit betingade av den bristande intellektuella kapaciteten som

Tabell ]] Orsak och anställningstid

medfört svårigheter att utföra arbetsuppgif- terna. (Se tabell Za i tabellbilagan).

C.6.4 Orsak och sammanlagd anställningstid

I nedanstående tablå redovisas materialet med fördelning efter sammanlagd anställ- ningstid i arbete på den öppna arbetsmark- naden eller innehav av egen rörelse och orsak till att den senaste fasta anställningen upp- hörde. Ingen av de imaterialet som haft egen rörelse har haft denna rörelse som sitt senaste huvudsakliga arbete, utan innehaft en anställning efter tiden som egen företaga- re. Det är den främsta orsaken till att denna anställning upphörde som redovisas.

De som måste sluta den senaste fasta an- ställningen p.g.a. sjukdom eller skada som han eller hon ådragit sig i arbetet hade till 4/5 en sammanlagd anställningstid eller arbete i egen rörelse som uppgick till 20 år eller mer. Eftersom slitageskadorna domine- rade bland de som måste sluta anställningen av medicinska orsaker betingade av förhål- landena i arbetsmiljön, kunde förväntas att flertalet av dessa hade lång erfarenhet av ar- betslivet. Även de som tvingades sluta den senaste anställningen p.g.a. att företaget lades ned eller förflyttades till annan ort hade överlag längre anställningstider. 2/3

Orsak Antal Anställningstid Sum- per- ma soner Mindre 1—4 5—9 10—14 15—19 20 år

än 1 är år år år år el.mer

1 Sjukdom eller ska- da utan påvisbart

samband med ar-

betet 691 2,1 10,1 12,6 9,9 11,3 54,2 100,0 2 Sjukdom eller ska-

da som ådragits i arbetet 62 1,6 1,6 9,7 6,5 80,6 100,0 3 Nedläggning eller

förflyttning av företaget 41 — 7,4 2,4 2,4 21,9 65,9 100,0 4 Personalinskränk-

ning 50 2,0 12,0 14,0 16,0 8,0 48,0 100,0 5 Annan orsak 123 8,9 21,1 17,1 8,9 8,9 35,0 100,0

Samtliga

hade sammanlagd anställningstid på 20 år eller mer. För hela materialet redovisas 53 % med anställningstid av denna omfattning. Att de som slutat av ”annan orsak” i större utsträckning har korta anställningstider är inte ägnat att förvåna, då hälften av dessa blivit uppsagda, många p. g. a. funktionsned— sättningar som hör samman med själva han- dikappet. Flera av dessa hade också gravare arbetshandikapp än övriga.

Det finns givetvis i många fall ett naturligt samband'mellan t. ex. att anställningen upp- hört p. g. a. sjukdom eller skada och en där- efter långvarig sjukskrivningsperiod vilket då anges som dominerande arbetsmarknads- status (beträffande definition av begreppet arbetsmarknadsstatus, se avsnitt 8). Tablån nedan avser att belysa de handikappades dominerande arbetsmarknadsstatus under 2-årsperioden före anställningen vid skyddad verkstad med fördelning efter den främsta orsaken till att den senaste fasta anställ- ningen upphörde. Här är alltså att märka, att vad som i undersökningen har karaktäriserats som vederbörandes dominerande arbets-

marknadsstatus har inträffat olika lång tid efter det att den senaste anställningen upp- hörde. Detta har dock inte ansetts böra redu- cera intresset för en dylik bearbetning av ma- terialet. I det närmaste 2/3 började på skyd- dad verkstad innan 2 år förflutit från senaste anställningen. För dessa låg således hela den- na tid till grund vid bedömningen av arbets- marknadsstatus.

C.6.5 Orsak och arbetsmarknadsstatus

Av de som slutade den senaste fasta anställningen p. g. a. sjukdom eller skada utan påvisbart samband med arbetet var nästan 1/3 långtidssjukskrivna under 2-års- perioden närmast före början på skyddad verkstad. Beaktar man att tiden mellan senaste anställningen och början på skyddad verkstad var längre för denna grupp än andra torde långtidssjukskrivning vara än mera före- kommande i denna grupp, vilket ju på intet sätt kan anses överraskande.

Vad gäller de som måste sluta den senaste anställningen av medicinska skäl som hörde

Tabell 12 Dominerande arbetsmarknadsstatus under 2-årsperioden närmast före anställ- ningen vid skyddad verkstad med fördelning efter orsak

Orsak Antal Dominerande arbetsmarknadsstatus Sum— personer ma Stadig— Lång- Syssel- Ej Lång— Omhän- Arbets- varande varigt satt i för- tids- derta- vård för- varigt bered- värvs- sjuk- gen medic. värvs- arbets- skaps- arbe- skri— för rehab. arbete lös arb.mm tande ven vård yrkes- utb. l Sjukdom eller skada utan på- visbart sam- band med är- betet 691 26,1 11,2 4,8 6,4 31,2 8,3 12,3 100,0 2 Sjukdom eller skada som åd- ragits i ar- betet 62 41,9 6,5 1,6 3,2 33,9 3,2 9,7 100,0 3 Nedläggning el- ler förflytt- ning av före- taget 41 48,7 22,0 17,1 12,2 — 100,0 4 Personal- inskränkning 50 52,7 19,8 8,8 2,2 9,9 6,6 100,0 5 Annan orsak 123 35,8 23,6 5,7 13,8 4,9 6,5 9,8 100,0 Samtliga 967 30,8 13,3 5,1 6,7 26,0 6,9 11,3 100,0 78 SOU 1972: 75

samman med arbetsmiljön (2), var långtids- sjukskrivningen ännu något mera förekom— mande. Som något överraskande får det väl betecknas att 26 av 62 (42 %) hade stadig- varande förvärvsarbete under den studerade tiden. Förklaringen torde dock till viss del vara den, att de som slutade anställningen av denna orsak (2) hade en kortare tid mellan anställningens slut och början på skyddad verkstad. Sålunda. uppgick den tiden till mindre än 6 månader för 35 % i orsaksgrup- pen. ' Av handikappade som mist anställningen p. g. a. driftförändringar (3 och 4) i företaget hade som synes i stort sett hälften stadigva- rande förvärvsarbete under den aktuella pe- rioden. Dessa var i mindre utsträckning långtidssjukskrivna eller föremål för arbets- vård, medicinsk rehabilitering eller yrkes— utbildning. Inte någon var omhändertagen för vård. Däremot var så mycket som 1/5 långvarigt arbetslösa. Nästan 10 %var syssel- satta i beredskapsarbete eller arkivarbete. För de som slutade senaste anställningen av "annan orsak” (5), noteras särskilt den ringa andelen långtidssjukskrivna, men också överrepresentationen bland ej förvärvsarbe- tande liksom de långvarigt arbetslösa. Med hänsyn till sammansättningen i orsaksgrup- pen torde dock förklaringarna härtill ligga däri att många sagt upp sig i den tidigare anställningen p. g. a. giftermål m. m. eller på annat sätt upphört med förvärvsarbete. Den långvariga arbetslösheten i denna grupp tor- de till viss del förklaras därav att hälften av gruppen har blivit uppsagda från den senaste anställningen p. g. a. otillräcklighet eller misskötsamhet.

C.7 Strukturomvandling

Som framgått i närmast föregående avsnitt har 126 av de 967 anställda som tidigare haft

erfarenheter av den ordinarie arbetsmarkna- den eller 13 % tvingats sluta en anställning, en eller flera gånger, p. g. a. personal- inskränkning, nedläggning eller förflyttning av företaget till annan ort. De insamlade uppgifterna avser lO-årsperioden närmast före början på skyddad verkstad. Av nedan- stående tablå framgår den relativa andelen av de anställda i de studerade länen, som under den angivna perioden berörts av driftföränd- ringar.

Av tablån framgår vissa påtagliga skillna- der mellan länen. Det var som synes dubbelt så vanligt att de anställda vid verkstäderna i Älvsborgs, Örebro och Västmanlands län tvingats sluta ett arbete av dessa orsaker jämfört med Stor-Stockholm, Malmöhus och Västerbottens län. Östergötlands län ligger som synes obetydligt över andelen för samt- liga län, vilket kan betecknas som överras- kande då framför allt länets textilindustri berörts av betydande strukturomvandlingar. De expansiva storstadsregionerna redovisar som väntat lägre andelar än övriga län. Som något oväntade måste resultaten för Väst- manland och Västerbotten betecknas. Med hänsyn till olikheterna i utvecklingen av näringslivet i de två länen hade det varit väntat med ett i det närmaste ombytt resultat. Det är synnerligen svårt att utifrån undersökningsmaterialet finna tänkbara för- klaringar till dessa resultat.

Ser man till de yrken eller arbetsområden som de anställda i de två länen hade erfaren- heter från, innan de började vid skyddad verkstad, noteras vissa skillnader som möjli- gen kan vägleda något i analysen. Sålunda var yrken inom industriellt och hantverks- mässigt tillverkningsarbete, maskinskötsel rn. rn. klart underrepresenterade i Västerbot- ten, medan inte mindre än 40 % av samtliga i länet hade haft sin huvudsakliga sysselsätt- ning inom lantbruks-, skogs- och fiskeriar-

Stor- Öster- Malmö- Älvs- Örebro Västman- Väster- S_amt- Stock- götland hus borg land botten liga an

8,5 14,3 8,6 17,1 17,6 18,5 8,8 13,0

bete. En möjlig förklaring till den låga andelen som varit berörda av strukturom- vandlande åtgärder eller åtgärderi övrigt som reducerat antalet sysselsatta i Västerbotten, kan vara att många av de som arbetat inom skogs- och lantbruk har haft "säsongs- eller eljest mer eller mindre tillfällighetsbetonade anställningar vid sidan om ett mindre jord- bruk. Den sedan flera år pågående struktur- omvandlingen inom skogsnäringen verkar så bland de säsongsanställda, att dessa helt enkelt inte erbjuds nytt arbete inför en ny avverkningsperiod. De har i mindre utsträck- ning fått sluta ett arbete under pågående säsong och därför kommer de inte med i redovisningen över anställda som ”tvingats lämna en anställning på öppna marknaden p.g.a. personalinskränkning, nedläggning eller förflyttning av företaget till annan ort" såsom frågan var formulerad i enkäten. Detta förhållande torde till en del förklara den relativt sett låga andelen i Västerbottens län. Vad gäller resultatet för Västmanlands län, som hade den högsta relativa andelen i de studerade länen, har den iakttagelsen gjorts, att mer än 1/4 hade haft sin mest varaktiga anställning inom gruv-, jord- och stenin- dustri.

Kvinnorna hade i något större utsträck- ning än männen berörts av driftförändringar. För de sju länen sammantaget var skillnaden måttlig, medan den i några län var påfallande stor. Sålunda hade männen i Älvsborgs län berörts av strukturomvandlande åtgärder i ungefär samma utsträckning som samtliga

män i undersökningen. Kvinnorna i länet hade däremot tvingats sluta en eller flera anställningar av dessa skäl i dubbelt så stor utsträckning som samtliga kvinnor i under— sökningen. Det motsatta förhållandet gällde för Västmanlands län där nästan en tredjedel av männen som haft erfarenheter av öppna arbetsmarknaden hade måst sluta ett arbete av dessa orsaker, men endast 5 % av kvin- norna.

C.7.l Driftförändringar och ålder

Åldersfördelningen för de 91 personer som hade måst sluta den senaste fasta anställ- ningen p.g.a. strukturella förändringar framgår av tabell 13 varvid jämförelser görs med samtliga som tidigare hade haft någon anställning på öppna marknaden.

ljämförelse med samtliga som hade tidi- gare erfarenheter av fast arbete på öppna marknaden noteras att de som slutade den senaste fasta anställningen p.g.a. struktu- rella orsaker. var något överrepresenterade bland de som var 55 år och äldre.

Med hänsyn till att anställda vid skyddade verkstäder länsvis betraktat är relativt få torde det vara vanskligt att i en fråga som denna, vilken berört "endast 13 % av samtliga i de sju länen, göra ingående jämförelser mellan länen. Det behöver endast pekas på att som förekommit en skyddad verk- stad anordnas i omedelbar eller nära anslut- ning till att ett företag lägger ned driften på en ort med relativt begränsad tillgång på

Tabell [3 Personer som tw'ngats sluta den senaste fasta anställningen p. g. a. driftföränd-

ringar med fördelning på ålder

Antal Ålder Sum- per- ma som" —20 år 21—24 25—34 35—44 45 —54 55—64 65— Strukturella orsaker 91 1,0 4,4 6,6 13,2 24,2 46,2 4,4 100,0 Samtliga 1 ma- terialet som haft anställ- ning på öppna marknaden 967 0,8 3,5 11,2 13,1 29,3 39,2 2,9 100,0 80 SOU 1972: 75

sysselsättningstillfällen. Ett sådant samband avspeglar sig självfallet på ett särskilt sätt i en undersökning som denna. Resultat som re- gionalt sett tyder på en relativt måttlig omfattning kan sannolikt i en del fall för- klaras av att samhället anordnat andra likar- tade sysselsättningsformer för dessa som blivit utan arbete. Exempel härpå är de s.k. industriella beredskapsarbetena, de mer tra- ditionella beredskapsarbetena men också arkivarbeten.

C.7.2 Arbetsmarknadsstatus under 2-årspe- rioden före början vid skyddad verkstad

Vid insamlingen av grundmaterialet ingick att redovisa de anställdas dominerande ar- betsmarknadsstatus under Z-årsperioden när- mast före anställningen vid skyddad verk- stad. Jämförelse görs med samtliga i under- sökningen som tidigare haft fast anställning på öppna marknaden. För de 91 personer som tvingades sluta senaste fasta anställ- ningen p. g. a. strukturomvandlande åtgärder erhölls följande resultat.

Tabell 14 Arbetsmarknadsstatus under 2- årsperioden före början vid skyddad verkstad

Dominerande Samt- Därav arbets- liga i marknadsstatus undersök- de som tvingades ningen sluta senaste fasta anställningen p. g. a. driftförändringar Stadigvarande förvärvsarbete 30,8 52,7 Arbetslös 13,3 19,8 Sysselsatt i beredskapsarbe- te eller ar- kivarbete 5,1 8,8 Ej förvärvs- arbetande 6,7 2,2 Långtidssjuk- skriven 26,0 9,9 Omhändertagen för vård 6,9 Föremål för medicinsk, yrkesmässig rehabilitering, yrkesutbildning 11,3 6,6 100,0 100,0 Antal personer 967 91'

Vissa påtagliga skillnader förelåg i arbets- marknadsstatus under 2-årsperioden före an- ställningen vid skyddad verkstad för dem som slutade sista fasta anställningen på öppna marknaden p.g.a. driftförändringar jämfört med samtliga som haft en anställning på den ordinarie arbetsmarknaden. Som bland annat kunnat påvisas tidigare i detta avsnitt hade de som berörts av driftföränd- ringar en kortare tid mellan detta sista fasta arbete och början på skyddad verkstad. Av sammanställningen ovan framgår att denna grupp av de handikappade i väsentligt större utsträckning hade stadigvarande förvärvsar- bete under den studerade tiden. Samtidigt noteras att en femtedel var arbetslösa. I detta avseende var dock skillnaden gentemot samtliga i undersökningen mindre uttalad. I övrigt fäster man sig vid att ingen av de som måste sluta sista anställningen p. g. a. drift- förändringar redovisas under arbetsmark- nadsstatus Omhändertagen för vård, vilket emellertid inte nödvändigtvis måste betyda att ingen varit föremål för anstaltsvård. Om sådan vård förekommit i något eller några fall har dock den tidsmässigt varit kortare än övriga alternativ.

C.7.3 Bransch

I undersökningen efterfrågades vilken bransch företaget tillhörde där den handi- kappade hade haft sin mest varaktiga anställ- ning och som upphört av skäl som hör samman med driftförändringar. Den närings- grensförteckning som användes upptog 25 fasta alternativ, se bilaga. I tabell 15 har vissa sammandrag gjorts. Tabellen visar den relativa fördelningen på de upptagna branscherna. Antalet personer som berörts uppgick som nämnts till 126.

Det bör först poängteras att de tal som här redovisas avser samtliga som någon gång under lO-årsperioden före anställningen vid skyddad verkstad berörts av driftföränd- ringar i samband med anställning på öppna marknaden. Detta innebär att denna redo- visning omspänner en tidsperiod som i en— staka fall är väsentligt längre än 10 år räknat

Jord- o Gruv- LIVS— Textil, Övrig Bygg- Offentl. Han- Samfard- Ej skogs— jord- o medels- beklädn. till- nads- förvaltn. del sel, transp. spec. bruk, stenin— indu- sömnads, verkn. indu- o privata post och verk— fiske dustri strl skoind. ind. strl tjänster tele samhet 4,8 7,1 4,0 22,1 42,9 3,2 5,5 4,0 1,6 4,8

från undersökningstillfället. Eftersom hälf- ten av de anställda vid verkstäderna hade en anställningstid" som var kortare än 2 år kan dock fastslås att den period uppgifterna belyser i huvudsak avser 60-talet.

Inte fullt hälften av de som berörts av driftförändringar hade haft anställning inom vad som i tablån betecknats som övrig tillverkningsindustri, dvs. främst verkstads- industrin, trävaru- och massa— och pappers- industrin. Något över en femtedel hade tvingats sluta en anställning inom textil-, beklädnads-, sömnads- eller skoindustrin. Inom de nu nämnda sektorerna hade 2/3 av samtliga som berörts av driftförändringar haft fast anställning.

C.7 .4 Arbetshinder

I tabell 16 görs en jämförelse mellan de som tvingades sluta denna anställning av orsaker

som hörde samman med driftförändringar och samtliga som hade haft en fast anställ- ning med fördelning efter huvudarbetshin- der.

Först bör anmärkas att antalet personer som slutade den senaste anställningen av orsaker som hörde samman med driftföränd- ringar endast var 91, varför en viss försik- tighet bör iakttas vid jämförelser då materia- le_t bryts ned på arbetshindergrupper. Med beaktande av denna reservation noteras att de skillnader som förekom var relativt små. Den procentuellt största avvikelsen förelåg bland personer med psykiska arbetshinder. Resultaten tyder på att dessa i något mindre utsträckning skulle ha tvingats sluta den senaste anställningen p.g.a. driftföränd- ringar.

Tabell 16 Driftförändringar som orsak till den senaste anställningens upphörande med fördelning på arbetshinder

Arbetshinder Summa Lungsjuk- Hjärrt- Rygg- Annat Övriga Psy- Alko— Intel- dom, hör- o kärl- sjuk- rörel- soma- kiska holism/ lekt. selskada, sjukdom dom sehin- tiska sjuk- narko- arbets. synskada, der sjukd. domar mani hinder hudsjukd. m. m Slutat an— ställningen p. g. a. drift- förändrin ar Relativ ör- delning 9,9 3,3 18,7 25,3 8,7 13,2 11,0 9,9 100,0 Antal per- soner 9 3 l 7 23 8 1 2 1 0 9 9 1 Samtliga som haft anställ- ning på öppna marknaden Relativ för- delning 8,9 5,3 19,1 21,0 7,3 20,3 11,0 7,1 100,0 Antal per- soner 87 51 185 203 71 196 105 69 967 82 SOU 1972: 75

I undersökningen ingick att redovisa de anställdas arbetsmarknadsstatus under 2-års- perioden före början vid skyddad verkstad. I de fall mer än en anställning förekommit avsågs tiden före första anställningen. I svarsformuläret fanns 7 fasta alternativ upp- tagna. Högst två alternativ fick anges oavsett om flera kunde komma ifråga. Avgörande för vilket alternativ som skulle anges var tidsomfånget för respektive arbetsmarknads- status. Om två alternativ var tillämpbara för en person skulle dessa rangordnas på så vis, att dominerande sysselsättningsstatus redo- visades som ”huvudstatus” och det i andra hand kommande alternativet redovisades som "bistatus". Generellt gällde för att ett alternativ skulle anges, att detta berört den anställde under en sammanhängande tid av minst tre månader. De angivna alternativen var följande;

1. Stadigvarande förvärvsarbete. Här be- hövde nödvändigtvis inte en anställning ha varat minst tre månader hos en och samma arbetsgivare för att betecknas som stadigvarande, utan detta alternativ kun- de komma ifråga även för sådana som innehaft flera kortvariga anställningar;

2. Långvarigt arbetslös;

3. Sysselsatt i beredskapsarbete och/eller arkivarbete ;

. Långtidssjukskriven;

6. Omhändertagen för vård. Här avsågs alla vårdformer av sluten karaktär, dvs. an- staltsvård, sjukhusvård, men också famil- jevård av samhälleligt organ, dock inte övervakning eller skyddstillsyn;

7. Föremål för medicinsk och/eller yrkes- mässig rehabilitering och/eller arbets- marknadsutbildning. Med medicinsk reha- bilitering skulle förstås sådan medicinsk behandling som ges vid rehabiliterings- klinik eller motsvarande. övrig sjukhus- vård redovisades som nämnts under alter- nativ 6. kli

C.8.l Arbetsmarknadsstatus och ålder

I tabell 17 redovisas dominerande arbets- marknadsstatus under 2-årsperioden före början vid .skyddad verkstad för samtliga i undersökningen med relativ fördelning på ålder.

Av sammanställningen framgår att något mer än 1/4 hade stadigvarande förvärvsarbe- te under 2-årsperioden före början vid skyd- dad verkstad. Knappt 1/4 var långtidssjuk- skrivna medan de övriga fördelade sig relativt jämnt på övriga status, dock att endast 5 % var sysselsatta i beredskaps- eller arkivarbete. Med stigande ålder ökar andelen som hade stadigvarande arbete eller var sysselsatta i annat skyddat arbete. I motsats därtill åter-

Tabell 1 7 Arbetsmarknadsstatus med fördelning på ålder

Dominerande arbets— Ålder gaml— na a

mak (”Status —24 år 25—34 35—44 45—54 55—64 65 år— g 1. Stadigvarande förvärvs-

arbete 20,0 19,4 23,8 25,6 34,6 46,4 28,0 2. Långvarigt arbetslös 15,8 13,4 13,3 11,3 12,5 7,1 12,4 3. Sysselsatt i beredskaps-

arbete, arkivarbete 1,4 3,8 2,8 4,3 6,9 10,7 5,0 4. Ej förvärvsarbetande 30,0 17,4 11,2 11,0 7,4 3,6 11,6 5. Långtidssjukskriven 2,8 16,4 21,0 29,6 27,2 25,0 24,0 6. Omhändertagen för vård 11,4 11,2 13,3 6,3 6,4 3,6 8,1 7. Föremål för medicinsk reha-

biliterin ,arbetsvård, ar- betsmar nadsutbildning 18,6 18,6 14,7 12,0 5,1 3,6 10,9

Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Kön Arbetsmarknadsstatus och kön Sum- ma

Stadigva— Långva- Bered- Ej för- Lång— Omhän- Medic. rande för- tigt ar— skapsar- värvsar- tids- derta- rehab., värvsarb. betslös bete, ar- betande sjuk- gen för arbets-

kivarbete skrivn. vård vård, yr—

kesu tb. Män 28,0 12,4 6,3 5,9 25,4 10,0 12,1 100,0 Kvinnor 28,1 12,6 2,0 23,7 21,1 4,1 8,5 100,0 Samtliga 28,0 12,4 5,0 11,6 24,0 8,1 10,9 100,0

fanns den största andelen ej förvärvsarbetan- de bland de yngre. Nästan 1/3 av de som var under 25 år hade inte förvärvsarbetat, i varje fall inte i sådan omfattning att det kunde redovisas som dominerande arbetsmarknads- status. Den yngsta åldersgruppen visar emel- lertid en starkt splittrad bild. Samtidigt som många inte förvärvsarbetetade hade 20 % stadigvarande arbete och nästan 16% var långvarigt arbetslösa. Siffran för långvarig arbetslöshet var för hela materialet högst i den yngsta åldersgruppen. Långtidssjukskrivning berörde nästan 1/3 av anställda mellan 45 och 54 år. Särskilt

hög frekvens var det också bland de högsta åldersgrupperna. Bland de yngre förekom långtidsjukskrivning ytterst sparsamt, vilket givetvis hör samman med bl.a. den stora andelen ej förvärvsarbetande i gruppen. Om- händertagande för vård var något oftare förekommande bland de yngre men med spridning upp i åldrarna omkring 40 år. Rehabilitering, medicinsk och/eller yrkes- mässig tillsammans med arbetsmarknadsut- bildning, förekom som dominerande arbets- marknadsstatus också något oftare bland de

yngre.

Tabell 19 Dominerande arbetsmarknadsstatus och frekvens av bistatus

Dominerande An- Frekvens av bistatus Sum- arbetsmark- tal _ , ma nadsstatus an- Stadrg- Lang- Bered- Ej Lång- Omhän- Medic. lng- ställ. varan- varigt skaps- för- tids- derta— rehab. en da de för- arbets— o arb. värvs- sjuk- gen arbets- bi- värvs- lös kivarb arbe- skri- för vård, sta- arbete tande ven vård yrkes- tus utb. l. Stadigvarande förvärvsasb. 300 10,0 2,7 3,7 23,3 6,7 19,0 34,7 100,0 2. Långvarigt ar- betslös 133 7,5 — 3,0 1,5 15,0 9,8 33,8 29,3 100,0 3. Beredskaps- o.arkiv- arbete 53 1,9 l,9 3,8 24,5 3,8 26,4 37,7 100,0 4. Ej förvärvs- arbetande 124 8,1 0,8 1,6 — 7,3 12,1 24,2 45,7 100,0 S.Långtids- sjukskriven 257 11,3 5,1 1,9 2,7 — 13,2 38,9 26,8 100,0 6. Omhänderta- genförvård 87 3,4 6,9 3,4 8,0 16,1 — 28,7 33,3 100,0 7. Med. rehabi- litering, ar- betsvård, yrkesutbild- ning 117 7,8 6,9 3,4 5,2 22,4 8,6 — 45,7 100,0 Samtliga 1071 5,8 5,5 2,4 3,4 14,2 8,8 25,3 34,6 100,0 84 SOU 1972275

Procent 100

.......... .........

Lung- Hjärt- Annat sjukd., och sjuk- rörel- soma- hörsel-, kärl— dom sehin- tiska synska- sjukd. der sjukd. da, hud- sjukdom

Föremål f medicinsk rehab.. arbetsvård, yrkesutbildn.

Omhändertagen för vård

& . . . . & Langtldsslukskriven & Ej förvärvsarbetan-

- de

Arbets hinder

Psykis- Alkoho- Intel- Samtliga ka Iism, lek- sjukd. narko- tuellt mani mm arbets- hinder

% Sysselsatt i beredskaps-

och arkivarbete & Långvarigt arbetslös

%

Stadigvarande förvärvsar- betande

Fig.3 Arbetsmarknadsstatus före anställning vid skyddad verkstad, relativ fördelning efter handikapp

C.8.2 Arbetsmarknadsstatus och kön

Sysselsättningssituationen under 2-årspe- rioden närmast före anställningen vid skyd- dad verkstad karaktäriserades något olika för män och kvinnor. Nästan 1/4 av kvinnorna förvärvsarbetade ej, i varje fall inte in någon betydande utsträckning. Motsvarande andel bland männen utgjorde endast 6 %. Resulta- tet kunde i och för sig väntas, vilket även kan sägas om siffrorna för beredskapsarbete och arkivarbete liksom för det 6:e alternati— vet, omhändertagande för vård. I båda falllen var kvinnorna klart underrepresenterade.

C.8.3 Huvudstatus bistatus

För att få mesta möjliga information om de anställdas förhållanden före anställningen vid skyddad verkstad har förutom huvudstatus även bistatus inhämtats. Resultatet redovisas itabell 19.

Det mest framträdande draget är att bista-

tus saknas för omkring 1/3. För dessa handikappade var således angivet huvud- status så dominant att inget av de övriga alternativen kom ifråga alls. För nästan hälften av dem som redovisats under alterna- tiven 4 och 7, dvs. handikappade som inte förvärvsarbetade eller som var föremål för rehabiliteringsåtgärder eller yrkesutbildning, förekom ingen bistatus. I de fall bistatus förekom utgjordes den av medicinsk rehabili- tering, arbetsvård m.m. för 1/4 av de ej förvärvsarbetande. Den vanligaste kombina- tionen var långtidssjukskrivning som domine- rande arbetsmarknadsstatus med medicinsk och yrkesmässig rehabilitering som bistatus. Långtidssjukskrivning som bistatus redovisas för 14 % och var särskilt vanligt bland de som i huvudsak hade stadigvarande förvärvs- arbete eller var sysselsatta i beredskapsarbete och arkivarbete, men också relativt vanligt bland handikappade som genomgick medi- cinsk rehabilitering och arbetsvård.

C.8.4 Arbetsmarknadsstatus och handikapp

Situationen före anställning vid skyddad verkstad var något olika för de anställda beroende på slag av primärt arbetshinder, vilket framgår av tabell 20. Se också figur 3.

Vad först beträffar de som under 2-årspe- rioden före början vid skyddad verkstad i huvudsak haft stadigvarande förvärvsarbete noteras med något undantag en högre andel för de fysiskt handikappade. Vanligast med förvärvsarbete var det relativt sett bland gruppen ”övriga somatiska sjukdomar”, till vilken i huvudsak förs handikappade med invärtes sjukdomar. Långvarig arbetslöshet under den studerade perioden förekom of- tast bland alkoholskadade och bland anställ- da med lungsjukdom, syn- eller hörselskada eller hudsjukdom. Den lägsta frekvensen av arbetslöshet redovisas för handikappade med ”övriga somatiska sjukdomar” samt för per- soner med ryggsjukdom. Perioden dominera- des av arbetslöshet för 8—9 % inom dessa grupper.

Personer som var arbetshindrade p.g.a. invärtes sjukdomar eller alkoholberoende var under 2-årsperioden till mellan 7 och 9%

sysselsatta i beredskapsarbete och/eller arkiv- arbete. Ytterst sparsamt förekom sådant arbete under denna tid för handikappade med psykiska sjukdomar. Bland de ej för- värvsarbetande förelåg betydande olikheter. Medan endast 2 % av de hjärt- och kärlsjuka redovisats för detta huvudstatus uppgick andelen till hela 27 % för de intellektuellt handikappade. Trots att psykiskt utveck- lingsstörda med anställning vid för gruppen särskilt ordnade verkstäder eller verkstads- avdelningar inte ingår i denna del av under- sökningen erhölls en så hög andel. Den betydande andelen torde till stor del förkla- ras av att denna grupp har vistats i sina föräldrahem efter skolgång och i enstaka fall eventuellt prövat på någon anställning, som emellertid blivit kortvarig.

För nästan hälften av anställda med hjärt- och kärlsjukdom dominerades den studerade perioden av sjukskrivning. Detta berörde också en tredjedel av de ryggskadade. En mindre del av de intellektuellt arbetshind- rade redovisades under detta alternativ.

Omhändertagande för vård var domine- rande arbetsmarknadsstatus under perioden för nästan 1/4 bland alkoholskadade m.fl.

Tabell 20 Dominerande arbetsmarknadsstatus med fördelning på arbetshinder

Arbetsmark- Arbetshinder Samt- nadsstatus liga Lungsjuk- Hjäst- Rygg— Annat Övriga Psy- Alkoho- Intel- dom, hör- () kärl- sjuk- rörel- soma— kiska lism, lekt. sel-, syn- sjukdom dom sehin- tiska sjuk- narko- arbets- skada, hud- der domar domar mani hinder sjukdom mm 1. Stadigvarande förvärvsarb. 30,5 21,2 31,4 30,0 35,1 23,1 25,7 25,2 28,0 2. Långvarigt ar- betslös 16,8 13,5 8,9 9,4 8,2 14,4 17,4 15,0 12,4 3. Sysselsatt i beredskaps- o arkivarb. 5,3 3,8 5,2 4,4 9,3 1,4 7,3 6,5 5,0 4. Ej förvärvs- arbetande 5,3 1,9 7,3 9,9 17,5 13,4 8,3 27,1 11,6 5. Långtids- sjukskriven 26,3 46,2 34,0 28,6 19,6 19,4 15,6 6,5 24,0 6. Omhänderta- gen för vård 3,2 —- 1,6 5,9 1,0 16,2 22,9 7,5 8,1 7. Föremål för med. rehab., arbetsvård, yrkesutb. 12,6 13,5 11,5 11,8 9,3 12,0 2,8 12,1 10,9 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 86 SOU 1972: 75

Ser man till enbart de alkoholskadade utgjor- de detta alternativ 27 % för gruppen. En andel klart över genomsnittet redovisas inte oväntat - även för anställda med psykiska sjukdomar.

Vad slutligen beträffar alternativet medi- cinsk rehabilitering, arbetsvård m. m., note- ras endast en påtaglig avvikelse. Medan sådan vård redovisas som dominerande arbetsmark- nadsstatus för mellan 9 och 13 % för samt- liga handikappgrupper utgjorde den endast 3 % för de alkoholskadade.

C.8.5 Arbetsmarknadsstatus — länsvis

Dominerande arbetsmarknadsstatus för de handikappade under 2-årsperioden före bör- jan vid skyddad verkstad varierade i de berörda länen, vilket framgår av nedanståen- de tabell.

Nästan hälften av de anställda vid verkstä- derna i Västmanlands län hade under den studerade tiden stadigvarande förvärvsarbete. I Stor-Stockholm och Östergötlands läns utgjorde denna andel mindre än 1/5. Idessa län var det i stället en betydande dominans för långtidssjukskrivning; i Östergötland redo- visas hela 40 % under detta alternativ. Lång- varig arbetslöshet var den dominerande

arbetsmarknadssituationen för 1/3 i Örebro län under den studerade tiden. I Västerbot- ten har endast 4 % betecknats som långvarigt arbetslösa, vilket med tanke på länets all- mänt sett kontraktiva näringslivsstruktur un- der senare år kan tyckas vara en låg andel. I detta län har arbetsmarknadspolitiska åtgär- der berört de anställda i särskilt hög grad. Sålunda har mer än 14 % i huvudsak varit sysselsatta i beredskapsarbete och arkiv- arbete och 25 % varit föremål för medicinsk- och yrkesmässig rehabilitering (arbetsvård) och arbetsmarknadsutbildning. Av redovis- ning i avsnittet om arbetsvårdsåtgärder före anställning vid skyddad verkstad, framgår att sådana åtgärder har en klart högre frekvensi Västerbotten än i flertalet övriga län. Därav kan dras slutsatsen att tiden före början vid skyddad verkstad för dessa 25 % dominerats av arbetsvårdande åtgärder och arbetsmark- nadsutbildning och i mindre utsträckning av medicinsk rehabilitering.

I Västmanlands län hade som nämnts nästan hälften stadigvarande förvärvsarbete. Samtidigt konstateras att 1/5 redovisas un- der ”ej förvärvsarbetande”, vilket i huvudsak förklaras av den stora andelen kvinnor vid länets verkstäder. I Stor-Stockholm och Östergötlands län utgjorde andelen ej för- värvsarbetande endast 3—5 %.

Tabell 2] Dominerande arbetsmarknadsstatus för anställda i resp. län

Dominerande ar- Län Samt- betsmarknads- __ " _ liga status Stor- Oster- Malmö- Alvs- Öre- Väst- Väster- län Stock- götland hus borg bro manland botten holm

]. Stadigvarande för-

värvsarbete 18,7 15,3 30,3 28,0 20,0 45,5 30,2 28,0 2. Långvarigt arbetslös 8,7 24,3 11,4 7,4 33,3 10,3 4,2 12,4 3. Sysselsatt i bered- , skaps- o arkivarbete 2,0 0,9 1,1 6,3 2,9 3,6 14,3 5,0 4. Ej förvärvsar-

betande 4,7 2,7 12,0 16,0 17,1 19,4 7,9 11,6 5. Långtidssjuk-

skriven 32,7 39,6 32,6 31,4 12,4 11,5 10,6 24,0 6. Omhändertagen för

vård 24,7 2,7 8,6 6,3 1,9 3,0 7,4 8,1 7. Föremål för medic.

rehab. arbetsvård, yrkesutb. 8,7 14,4 4,0 4,6 12,4 6,7 25,4 10,9

Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

I övrigt kan utläsas att l/4 av de anställda i Stor-Stockholm var omhändertagna för vård i såndan utsträckning att detta karaktäriserade deras arbetsmarknadssitua- tion, trots att den studerade tiden uppgick till så lång tid som 2 år. Sambandet mellan detta resultat och det stora inslaget av handikappade med psykiska besvär (inklu- sive alkoholskadade) är här uppenbart och tyder på att en stor del av de anställda vid verkstäderna i Stor-Stockholm är gravt handikappade. För Örebro, Östergötlands- och Västmanlands län redovisas obetydliga andelar som varit föremål för omhänderta- gande under den studerade tiden.

Tidigare har omnämnts den betydande andelen som erhöll medicinsk och yrkesmäs- sig rehabilitering i Västerbotten. Ett motsatt resultat har erhållits för Malmöhus och Älvsborgs län. Även om överensstämmelsen med antalet arbetsvårdsåtgärder som satts in före anställningen är god, bör dock beaktas att här redovisas arbetsmarknadsstatus som grundas på det tidsomfång som dominerat den anställdes situation.

C.9 Arbetsvårdsåtgärder före anställningen

Uppgifter har inhämtats om art och frekvens av eventuella arbetsvårdsåtgärder som de anställda hade genomgått före anställningen vid skyddad verkstad. l frågeformuläret fanns medtaget följande 5 fasta alternativ: introduktionsutbildning, arbetsprövning, arbetsträning, arbetsmarknadsutbildning samt ”annat skyddat arbete”, varmed avsågs beredskapsarbete för handikappade, arkiv- arbete, halvskyddat arbete och hemarbete via hemarbetscentral. Därtill efterfrågades eventuell annan arbetsvårdsåtgärd, som kunde vara anlagsundersökning, näringshjälp, m. m. Först kan konstateras att 80 % av de anställda genomgått en eller flera arbets- vårdsåtgärder före anställningen. Det bör kanske erinras om att dessa åtgärder inte nödvändigtvis varit ett led i en yrkesmässig rehabilitering med sikte på en senare place- ring vid skyddad verkstad, utan i många fall vidtagits i förhoppning om att ge den handi-

kappade bättre förutsättningar för anställ- ning på den ordinarie arbetsmarknaden, vil- ket av olika skäl inte kunnat förverkligas.

Den mest förekommande åtgärden var den s.k. introduktionsutbildningen, som inte mindre än 48 % av de anställda hade genom- gått. Männen fick sådan utbildning i något större utsträckning än kvinnorna. Regionalt var olikheterna totalt sett betydande. I Östergötlands län togs denna utbildningi anspråk för endast 5 % av de anställda, medan motsvarande andel i Västerbotten var hela 90 %. Även i Västmanlands län var det synnerligen vanligt med introduktionsutbild- ning innan anställningen påbörjades (78 %).

Om man bortser från introduktionsutbild- ningen, som under senare tid bl. a. till följd av nya bestämmelser om löne- och anställ- ningsvillkor blivit en utbildning som alltfler genomgår, framgår att 542 eller 50 % hade genomgått en eller flera arbetsvårdsåtgärder före anställningen vid skyddad verkstad. Männen hade berörts av arbetsvårdsåtgärder i något större utsträckning (53 %) än kvinnor- na (45 %).

C.9.l Berörts av arbetsvårdsåtgdrd länsvis

4/5 av de anställda vid verkstäderna i Östergötland hade berörts av en eller flera arbetsvårdsåtgärder. I Älvsborgs län däremot hade endast 1/3 genomgått arbetsvårdsåtgär- der före anställningen. Ett värde under ge- nomsnittet har också erhållits för Västman- lands län och för de studerade verkstäderna i Stor-Stockholm.

C.9.2 Åtgärdernas omfattning

Ser man till de åtgärder om vilka uppgifter begärts noteras att arbetsträning hade före- gått anställningen för 28 %. En anmärknings- värt hög andel erhöll arbetsträning i Öster— götland (76 %) medan denna arbetsvårds- åtgärd var mindre vanlig för anställda i Älvsborgs och Västerbottens län (13—14 %).

En viss omfattning totalt sett hade också arbetsmarknadsutbildningen som -förekom bland 17 % av dem som ingick i undersök-

Tabell 22 Relativ andel som berörts av arbetsvårdsåtgärd i resp. län

Län

Öster- götland hus

Stor- Stock-

Malmö- Älvs- Öre- Väst- Väster- län borg bro man- botten land

Berörts av arbetsvårds-

åtgård före början vid

skyddad verkstad i % av

samtliga anställda 43,3 82,9 Antal anställda 150 11 1 175

54,9 33,1 51,9 41,2 57,1 175 106 165 189

50,6 1071

ningen. Här förelåg en påtaglig skillnad i frekvensen så tillvida att 20 % av männen hade erhållit arbetsmarknadsutbildning, men endast 9 % av kvinnorna. Regionalt kan nämnas att frekvensen var ytterligt låg i Stor-Stockholm (3,3 %), medan den var hela 33 % i Västerbotten. Även Örebro län låg märkbart över genomsnittet med nästan 23 %.

Arbetsprövning hade 10 % av de anställda genomgått, med praktiskt taget samma andel för både män och kvinnor. Regionalt var dock oliketerna betydande. ] Älvsborgs, Öre- bro och även Västerbottens län förekom knappast någon prövning alls för de som erhållit anställning vid skyddad verkstad. I Stor-Stockholm och Västmanlands län där- emot hade var femte av de anställda genom- gått arbetsprövning,

Det femte fasta alternativet som medtagits i enkäten upptog annat skyddat arbete än verkstadsarbete, dvs. arkivarbete, bered- skapsarbete för handikappade, hemarbete eller halvskyddat arbete. 8 % av de anställda hade tidigare erfarenheter av dylikt arbete. Som väntat var männen kraftigt överrepre- senterade. Även här framträder påtagliga skillnader mellan länen. ] Västerbotten hade 16 % tidigare arbetat i ”annat” skyddat arbete, i Stor-Stockholm 12 %, medan inte någon enda av de 111 som ingick iundersök- ningen i Östergötlands län hade haft sådant arbete tidigare.

Andra arbetsvårdsåtgärder än de som nu nämnts förekom bland 6 % av de anställda. I Västerbotten hade var femte av de anställda varit föremål för andra arbetsvårdsåtgärder.

Vanligast där var psykotekniska anlagsprov, som inte mindre än 32 av 189 genomgått.

C.9.3 Arbetsvårdsåtgärd och arbetshinder

I tabell 23 redovisas den procentuella ande- len inom handikappgrupperna som varit föremål för viss arbetsvårdsåtgärd. Det bör kanske anmärkas att en och samma person kan ha genomgått flera av åtgärderna.

Introduktionsutbildning hade föregått an- ställningen vid verkstaden för 2 av 3 som hade ryggsjukdom som primärt arbetshinder. Även de hjärt- och kärlsjuka låg klart över genomsnittet. Lägre frekvens av denna ut- bildningsform noteras bland anställda med psykiska arbetshinder liksom bland de alko- holskadade.

Arbetsprövning, som totalt sett hade en mindre omfattning, hade den lägsta frekven- sen bland alkoholskadade och hjärt- och kärlsjuka, och var oftast förekommande bland anställda med ”övriga somatiska sjuk- domar”, till vilken grupp handikappade med framför allt invärtes sjukdomar hänförs. Arbetsträning hade en tredjedel av de anställ- da med psykiska arbetshinder genomgått. I denna arbetsvårdsform var som framgår av sammanställningen även flera av de övriga arbetshindergrupperna väl representerade. Den lägsta frekvensen av arbetsträning åter- fanns bland anställda med hjärt— och kärl- sjukdomar.

Vad beträffar arbetsmarknadsutbild- ningen, vilket är beteckningen för all utbild- ning som genomgås efter medverkan från arbetsförmedlingen (arbetsvård), visar tablån

handikappgrupper Arbetsvårdsåt- Arbetshinder Samt- gärd/er som .. liga föregått an- Lungsjuk- Hjärt- Rygg- Annat Ovriga Psy- Alkoho- Intel- ställning vid dom, hör— o kärl- sjuk- rörel— soma— kiska lism, lekt. skyddad verk- sel-, syn- sjukdom dom sehin- tiska sjuk- narko- arbets- stad skada, hud- der domar domar mani m m hinder sjukdom

Introduktions-

utbildning 47,4 59,6 66,0 51,7 54,6 35,2 33,0 39,8 48,1 Arbetsprövning 10,5 7,7 10,5 10,8 13,4 9,3 6,4 9,3 9,9 Arbetsträning 31,6 17,3 30,4 30,5 24,7 33,3 20,2 29,6 28,7 Arbetsmarknads-

utbildning 20,0 7,7 20,9 14,8 16,5 16,2 9,2 22,2 16,6 Annat skyddat

arbete 4,2 3,8 6,8 6,9 13,4 6,0 14,7 6,5 7,7 Annan arbets-

vårdsåtgärd 6,3 7,7 5,2 8,9 4,1 0,9 4,6 13,9 6,0

på en betydande frekvensspridning. Knappt 8 % av de hjärt- och kärlsjuka hade sålunda genomgått sådan utbildning någon gång före anställningen vid skyddad verkstad medani det närmaste tre gånger så stor andel av de intellektuellt handikappade hade erhållit dylik utbildning. Att de begävningshandikap- pade når en .så hög andel torde till stor del förklaras av att många inom denna grupp erhåller anpassningsundervisning, som redo- visas under arbetsmarknadsutbildningen. Relativt vanligt med utbildning med stöd från arbetsmarknadsverket var det också bland anställda med ryggsjukdom, liksom bland de som hänförts till den första grup- pen i tablån, dvs. anställda med lungsjuk- dom, hörsel— eller synskada, eller hudsjuk- dom och framför allt gällde det de tre först nämnda grupperna.

Annat skyddat arbete — arkivarbete och beredskapsarbete för handikappade m.m. hade som väntat högsta frekvensen bland alkoholskadade. Av tradition har det inom den skyddade sektorn varit beredskapsarbe- tet som oftast kommit i fråga för denna arbetshindergrupp. Som framgår av tablån hade annat skyddat arbete även förekommit ofta bland anställda med ”övriga somatiska sjukdomar”. Utan att ha tillgång till andra data än att denna grupp var äldre än flertalet övriga kan förmodas att dessa före anställ- ningen vid skyddad verkstad hade haft an-

ställning i arkivarbete, eventuellt he marbete i några fall, då inslaget av kvinnor var något högre i gruppen.

Slutligen skall lämnas några kommentarer till vad som kallats ”annan arbetsvårds- åtgärd”. Härmed avses åtgärder som psyko- teknisk anlagsundersökning, näringshjälp, bidrag till personbil för att kunna genomgå utbildning eller börja eller fortsätta en an- ställning, bidrag till arbetsredskap eller till särskild anordning på arbetsplatsen m.m. "Annan arbetsvårdsåtgärd”, som berört 64 handikappade, bestod i inte mindre än 31 fall av psykoteknisk anlagsundersökning. Tablån ger ett klart besked om att "annan arbetsvårdsåtgärd” särskilt kommer ifråga för de begävningshandikappade och i synner- het gäller detta just anlagsundersökning. En viss omfattning hade åtgärderna bland handi— kappade med ”annat rörelsehinder”, eller 8,9 %. Knappast några av de anställda med psykiska sjukdomar hade kommit ifråga för dessa åtgärder. Eftersom psykologiska an- lagsprov var den dominerande åtgärden är den ringa andelen förvånande. Ser man exempelvis till de arbetsvårdssökande som under 1970 genomgick sådana anlagsprov visar det sig att 23% tillhörde gruppen psykiskt sjuka, vilket tyder på snarare hög förekomst av denna åtgärd för gruppen än motsatsen. Slutsatsen av detta torde bli, att det inte anses erforderligt med denna åtgärd

Tabell 24 Totalt antal åtgärder i resp. handikappgrupp

Arbetshinder

Lungsjuk- Hjärt- Rygg— Annat dom, hör— o kärl- sjuk- rörel- sel-, syn- sjukdom dom sehin— skada, hud- der sjukdom

.. Ii a Ovriga Psy- Alkoho- Intel- g soma- kiska lism, lekt.

tiska sjuk- narko- arbets- sjukd. domar mani mm hinder

Antal an-

ställda 95 52 191 203 97 216 109 108 1 071 Samtliga åt-

gärder 114 54 267 251 121 218 96 131 1 252 Index 120 104 140 124 125 101 88 121 117 eller att sådana anlagsprov vidtagits tidigare Arbetsvårdssökande med ryggsjukdom,

för de psykiskt sjuka arbetsvårdssökande som senare kommer till skyddad verkstad.

Utifrån den nu lämnade redovisningen torde det vara av intresse att se på totala antalet åtgärder i relation till antalet anställ- da med fördelning på arbetshinder.

Tabell 24 visar att 1071 anställda före början på skyddad verkstad (inkl. introduk- tionsutbildning) totalt genomgått 1 252 ar- betsvårdsåtgärder. I princip skulle således samtliga ha kunnat vara föremål för minst en åtgärd vardera. Vi vet emellertid att 20% inte hade genomgått någon enda åtgärd före anställningen. Bortses från introduktionsut- bildningen hade 28 % inte varit föremål för någon arbetsvårdsåtgärd. Givetvis har dock i dessa liksom i övriga fall arbetsvårdsutred- ning genomförts, innefattande insamling av data om den sökande, intervju med den sökande och eventuellt annan som berörs av ärendet m. in.

som senare fått anställning vid skyddad verkstad hade varit föremål för arbetsvårdens åtgärder i större utsträckning än andra. Bortsett från arbetshindrade med hjärt- och kärlsjukdomar hade, relativt sett, de fysiskt handikappade berörts av flera arbetsvårds- åtgärder. Medan de fysiskt handikappade tillsammans får ett index på 126 enheter stannade de primärt psykiskt handikappade på 101. Förklaringen till att de fysiskt handikappade måste ta arbetsvårdsåtgärder- na i anspråk i större utsträckning än de psykiskt handikappade är mindre ägnat att förvåna, då vissa åtgärder enbart tar sikte på de som främst har rörelsehinder. Sådana åtgärder är bl.a. bidrag till arbetsredskap eller särskilda anordningar på arbetsplatsen, handikappbil samt anpassningskurser för syn- och hörselskadade.

Anställda med alkoholbesvär och narko- maner, till vilken grupp även förts ett mindre

Tabell 25 Totalt antal åtgärder exkl. introduktionsutbildning i resp.

handikappgrupp Arbetshinder Samt- .. [' Lungsjuk- Hjärt- Rygg- Annat Ovriga Psy- Alkoho- Intel- rga dom, hör— o kärl- sjuk- rörel- soma- kiska lism, lekt. sel-, syn- sjukdom dom sehin- tiska sjuk- narko- arbets- skada, hud- der sjukd. domar mani mm hinder sjukdom Antal an- ställda 95 52 191 203 97 216 109 108 1 071 Antal åtgärder exkl. ev. in- troduktions— utbildning 69 23 141 146 68 142 60 88 737 Index 73 44 74 72 70 66 55 81 69

antal andra socialt handikappade, hade i långt mindre utsträckning än övriga genom- gått arbetssvårdsåtgärder före början på skyddad verkstad.

Bortses från introduktionsutbildningen erhålles ett delvis annorlunda resultat.

Inräknas inte introduktionsutbildningen i de arbetsvårdsåtgärder som kan föregå en anställning vid skyddad verkstad noteras de övriga arbetsvårdsåtgärdernas olika omfatt- ning inom handikappgrupperna. Sålunda er- hålls högsta index för de begävningshandi— kappade och en påtaglig utjämning mellan handikappade med fysiska arbetshinder, fort- farande dock med undantag för hjärt- och kärlsjuka, som på ett markant sätt skiljer sig från övriga. Bortses från introduktionsutbild- ningen, som gjorts i tabell 25, konstateras att dessa handikappade har den absolut lägsta frekvensen av arbetsvårdsåtgärder bland dem som börjar på skyddad verkstad. Index under genomsnittet erhålls också för anställ- da med psykiska sjukdomar och för alkohol- beroende.

C.9.4 Arbetsvårdsåtgärder länsvis

Med användande av samma redovisnings- teknik som tillämpats beträffande arbets- hinder skall slutligen något omnämnas åtgär- dernas frekvens i de undersökta länen. Anställda i Östergötlands län hade i långt större utsträckning än andra har varit före- mål för arbetsvårdsåtgärder av annat slag än introduktionsutbildning före början på skyd—

dad verkstad. Dessa åtgärder har framför allt varit arbetsträning, vilket framgår av tabell 3 a i tabellbilagan. Inräknas även introduk- tionsutbildningen har som synes Västerbot- ten den högsta frekvensen av åtgärder, men de anställda i detta län är som också framgår föremål för arbetsvårdens övriga åtgärder i betydande utsträckning. De anställda i Älvs- borgs län har oftare börjat vid skyddad verkstad utan att dessförinnan ha varit före- mål för arbetsvårdens åtgärder.

Det bör uppmärksammas att den redovis- ning av arbetsvårdsåtgärderna med fördel- ning på län som nu getts inte ger upplysning om hur många av de anställda som berörts av någon åtgärd eftersom åtgärderna räknats samman. En och samma person kan ju ha genomgått flertalet åtgärder som arbetsvår- den har, någon åtgärd kanske t. o. m. flera gånger. För att exemplifiera vad som nu sagts kan pekas på det förhållandet att Älvsborgs län hade det lägsta värdet enligt den beräkningsmetod som nyss använts. An- talet anställda som inte berörts av arbets- vårdsåtgärd är dock inte lägst i Älvsborgs län utan ligger på en genomsnittlig andel för de studerade länen, dvs. omkring 20 %. Slutsat- sen blir alltså den att de som genomgått arbetsvårdande åtgärder i länet i stor ut- sträckning endast varit föremål för någon enda åtgärd. Ett motsatt förhållande noteras för Västmanlands län och även Västerbot- tens län. Enligt den senaste sammanställ- ningen uppgick antalet arbetsvårdsåtgärder i Västmanland, med bortseende från introduk-

Tabell 26 Totalt antal åtgärder relaterat till antal anställda i resp. län

Län Sam t- .. ,. .. . .. liga Stor— Oster— Malmo- Alvs— Öre- Väst- Vaster- län Stock- götland hus borg bro man- botten holm land Antal anställda 150 111 175 175 106 165 189 1 071 Antal åtgärder inkl. introduktionsutbild- ning 129 126 178 132 113 235 339 1252 Index 86 114 102 75 107 142 179 117 Antal åtgärder exkl. introduktionsutbild- ning 85 120 126 64 66 107 169 737 Index 57 108 72 38 62 65 89 69 9 2 SOU ] 97 2 : 7 5

Mindre 6 mån än 6 mån —1 år

Kön

Sum-

*?" & ? kl!

5—10 lOår

Män 12,9 14,1 23,3 16,2 10,7 6,7 12,8 3,3 100,0 Kvinnor 18,1 10,8 19,6 14,3 9,4 8,2 18,1 1,5 100,0 Samtliga 14,6 13,1 22,1 15,6 10,3 7,2 14,5 2,7 100,0

tionsutbildning, till ett i stort sett genom- snittligt värde. Samtidigt noteras att 41 %i detta län hade berörts av arbetsvårdsåtgärder före början på skyddad verkstad. Förkla- ringen härtill är således den att de som hade genomgått arbetsvård före början på skyd- dad verkstad hade berörts av ett flertal åtgärder.

För ytterligare studier av arbetsvårdsåtgär- dernas frekvens hänvisas till tabellerna 3, 3 a, 4 och 5 i tabellbilagan.

C.10 Anställningstider vid skyddad verkstad

Tabell 27 visar den procentuella fördel- ningen efter anställningstidens längd vid verkstad för skyddat arbete.

Dryg l/4 av samtliga hade varit anställda mindre än 1 år och hälften hade anställnings- tider på mindre än 2 är. 1/3 hade anställ- ningstider mellan 2—5 år medan knappt 1/5 hade varit anställda 5 år eller mer.

När det gäller de regionala skillnaderna av anställningstidens längd måste man vid be- dömningen ta hänsyn till att de skyddade verkstäderna etablerats vid olika tidpunkter liksom att olikheter i verkstädernas storlek och totala omfattning förekommer. Hänsyn har ej tagits härtill. Anställningstider redo-

visas utan att närmare gå in på orsakerna till olikheterna mellan länen. Sålunda hade i Örebro län närmare 40 % av arbetstagarna anställningstider under I år. Längre anställ- ningstider (4 år eller mer) förekom oftast i Östergötlands och Malmöhus län (ca 30 %). 1 Västerbotten hade endast 17 % motsvarande anställningstid.

C.10.l Antal anställningsperioder vid skyd- dad verkstad

I undersökningen efterfrågades om anställ- ningstider vid skyddad verkstad innefattade mer än en anställningsperiod. Skälen till att flera anställningar kan förekomma är t. ex. att en handikappad erhållit en anställning på öppna marknaden men att denna anställning inte kunnat behållas varvid en placering vid skyddad verkstad på nytt kan ha kommit till stånd.

126 arbetstagare eller 12 % hade haft mer än en anställningsperiod vid skyddad verk- stad. Inga påtagliga skillnader förekom mel- lan män och kvinnor.

Stor-Stockholm, Malmöhus och ”Älvsborgs län hade i förhållande till samtliga i under- sökningen större andelar som haft mer än en anställningsperiod. Endast 2 av 189 anställda

Tabell 28 Relativ andel av de anställda i resp. län som haft mer än en anställning vid

skyddad verkstad.

Stor- Öster- Malmö- Älvs- Öre- Väst- Väster- Samt- Stock- göt- hus borg bro man- botten liga holm land land län Haft mer än en an- ställning vid skyd- dad verkstad 15,3 6,3 18,9 18,3 8,5 12,1 1,1 11,8 Samtliga 150 111 175 175 106 165 189 1 071

i Västerbottens län hade flera anställnings- perioder.

Sannolikt har arbetsmarknadsläget bidra- git till de olika resultaten men givetvis är en rad andra faktorer avgörande, t. ex. de an- ställdas arbetskapacitet och intresse för en anställning på öppna marknaden.

C.ll Ekonomiskt stöd

Enkäten upptog frågor om ekonomiskt stöd som den anställde uppbar utöver själva lö- nen. Dels frågades om sådant stöd hade utgått under lZ-månadersperioden före in- skrivningen vid skyddad verkstad, dels om sådant utgick vid undersökningstillfället. Som generell förutsättning gällde att even- tuellt stöd skulle ha utgått sammanhängande under minst 3 månader. Det bör observeras att en och samma person kan ha uppburit flera ekonomiska förmåner. I fall där den handikappade haft mer än en anställning vid skyddad verkstad, skulle undersökningen avse 12-månadersperioden före första anställ- ningen. De ekonomiska stödformerna för- tidspension och sjukbidrag har ansetts vara av särskilt intresse. Därför presenteras resul- taten för dessa stödformer i ett särskilt

avsnitt. För jämförelsens skull redovisas emellertid vissa resultat avseende förtids- pension (sjukbidrag) även i sammanställ- ningama över övriga former av sociala stöd.

Först noteras att en eller flera ekonomiska bidrag eller försäkringsersättningar samman- hängande utgått (3 månader eller mer) till 48,8 % av de anställda. I stort sett hälften hade således inte något dylikt stöd. Nästan 1/5 av de anställda var sjukskrivna och uppbar sjukpenning under minst 3 månader. Sjukpenningen var utan jämförelse den van- ligast förekommande stödformen. Andelen som erhöll sjukpenning i de studerade länen varierade dock påtagligt. I tre län, Västman— land, Västerbotten och Älvsborg, uppbar mer än 1/4 av samtliga inskrivna sjukpen- ning. Den lägsta andelen som uppbar sjuk- penning återfanns i Östergörlands län.

Ett visst samband mellan frekvens av sjukpenning och introduktionsutbildning synes föreligga. Anledningen härtill är helt enkelt att sjukpenning ofta utgör en del av försörjningsunderlaget i samband med sådan utbildning, som berörde 7,6 % av materialet. Eftersom reducerad sjukpenning innebäran- de att arbetstiden är begränsad till halvtid är mindre vanligt förekommande noteras

Tabell 29 Relativ andel bland de anställda i resp. län som vid undersökningstillfället

(december -70) uppbar ekonomiskt stöd

Län Totalt Form av ekonomiskt stöd Inget antal __ ekono— an- Sjuk- Annan So- Annan Tjäns- Anke- För- För- Sjuk- miskt ställda pen- försäk- cial- allm. te- pen- tids- tids bi— stöd

ning rings- hjälp ekon. pen- sion pen- pen- drag ersätt- förmån sion sion sion ning från från ATP folkp

Stor-

Stockholm 150 12,0 6,0 '7,3 2,0 0,7 4,2 20,0 30,7 12,6 34,7 ster- götland 111 5,4 9,0 —— 9,9 0,9 7,5 18,0 24,3 1,0 56,6 Malmöhus 175 11,4 4,6 7,4 1,7 0,6 — 9,1 24,0 9,7 47,4 Älvsborg 175 25,7 1,1 5,1 — 0,6 14,9 29,1 1,2 46,3 Örebro 106 11,3 2,8 2,8 2,8 —— — 7,5 19,8 1,9 59,4 Västman-

land 165 27,9 3,6 3,6 7,9 5,1 0,6 3,0 1,2 57,6 Väster-

botten 189 26,6 1,6 1,1 — 6,3 12,2 1,1 60,3 Samtliga

län 1 071 18,4 3,8 3,9 3,1 0,6 2,6 10,6 20,1 5,1 51,3 94 SOU 1972: 75 l

även om hänsyn tas till den nämnda omstän- digheten med sjukpenning vid introduktions- utbildning — att en stor del av de anställda var borta under långa perioder (mer än 3 månader) p. g. a. sjukdom. (Den totala bortovaron torde vara något högre då de presenterade resultaten endast avser de som dels var sjukpenningförsäkrade, dels uppbu- rit sjukpenning under mer än 3 månader).

Frekvensen av övriga stödformer torde i någon mån även förklara den stora skill- naden mellan de studerade länen i avseende på sjukpenningstödet. I Västmanland och Västerbotten där de anställda uppbar sjuk- penning i stor utsträckning erhöll en jämfö- relsevis mindre andel förtidspension (sjuk- bidrag). Det motsatta förhållandet gällde i Östergötlands län och även i Stor-Stock- holm. Däremot saknas ett sådant samband i Älvsborgs län som hade en hög andel med såväl sjukpenning som övriga ekonomiska stöd. Det antydda sambandet förklaras i huvudsak av att sjukpenning inte kan utgå samtidigt med hel förtidspension (sjuk- bidrag). 1 övrigt gäller även vissa särskilda förutsättningar för den som uppbär reduce- rad förtidspension att samtidigt erhålla sjuk- penning.

Från sammanställningen noteras vidare att knappt 4 % erhöll vad som benämnts ”annan försäkringsersättning”. Detta är en samlande rubrik för ersättningar av typ invaliditets- tillägg, invaliditetsersättning, livränta vid yrkesskada m. rn. Sådana förmåner förekom mer än dubbelt så ofta i Östergötlands (9 %) som för de studerade länen tillsammans.

Socialhjälpen berörde också ca 4 % av de anställda i de studerade länen, men även för denna stödform förelåg en del avvikelser mellan länen. I Stor-Stockholm och Malmö- hus län, dvs. storstadsregioner, uppbar något över 7 % socialhjälp sammanhängande under minst 3 månader. I Östergötlands och Väs- terbottens län hade inte någon av de anställ- da anlitat socialvården för att erhålla ekono- misk hjälp. Däremot kan socialhjälp ha utgått vid enstaka tillfällen eller kortare tid än 3 månader men uppgifter därom har inte inhämtats.

Till ”annan allmän ekonomisk förmån” har hänförts stödformer av typen bostads- tillägg, kommunalt kontantunderstöd m. m. Endast 33 av 1 071 eller 3,1 % uppbar sådana förmåner. [ Östergötland var det dock relativt sett tre gånger så vanligt med dylikt stöd till de anställda. Även i Västman- land var frekvensen relativt sett högre. Inte någon hade erhållit sådan förmån i Älvsborgs eller Västerbottens län.

Tjänstepension och änkepension var spar- samt förekommande. Endast 6 personer i hela materialet uppbar tjänstepension och 9 av 342 erhöll änkepension.

C.ll.1 Ekonomiskt stöd före respektive un- der anrtällningen vid skyddad verkstad

Innan jämförelser görs mellan stödformer- nas frekvens vid de två tidpunktema bör observeras viSsa omständigheter som är ut- redningstekniskt betingade. Grunddata har som nämnts i inledningen erhållits från arbetsvårdens utredningsmaterial. Förutsätt- ningen för notering om t. ex. socialhjälp har således varit att arbetsvårdstjänstemannen känt till att sådan förmån utgått och att anteckning härom gjorts i akten. Man kan förmoda att vissa brister i detta avseende föreligger. Dessa brister torde dock imindre utsträckning avse situationen vid undersök- ningstillfället eftersom aktmaterialet endast torde vara aktuellt för de senast anställda. Kompletterande upplysningar var nödvän- diga att inhämta för att kunna ge svar på om en förmån utgått eller inte. Vad däremot gäller situationen före anställningen torde flertalet uppgiftsinsamlare ha nöjt sig med att enbart studera aktmaterialet. Har defi akten inte särskilt nämnts om att en viss förmån erhållits har uppgiftsinsamlaren ut- gått från att så också varit fallet. För vissa av stödformerna torde endast i undantagsfallen ha saknats uppgift om en förmån utgått eller inte. Detta gäller sådana förmåner som dels berör många av arbetsvårdens sökande, dels påverkar eventuella utbildningsbidrag. Så- dant stöd är särskilt sjukpenning, livränta, bostadsbidrag och pensioner. En jämförelse

mellan frekvensen av dessa bidrag torde därför i huvudsak vara rättvisande.

Av figur 4 framgår frekvensen av ekono- miskt stöd under lZ-månadersperioden före anställningen och vid undersökningstillfäl- let. Tablån visar på betydande skillnader i förekomsten av flera bidragsformer. Först noteras att under lZ-månadersperioden före anställningen var det endast 1/4 av de anställda som inte uppbar något ekonomiskt bidrag eller hade någon försäkringsersätt- ning. Den andelen hade fördubblats efter en tids anställning — för flertalet efter en anställningstid på 2 år eller mindre. Andelen som uppbar sjukpenning sammanhängande under mer än 3 månader hade reducerats till mindre än hälften. Detta är ju mindre ägnat att förvåna då en anställning i allmänhet kommer till stånd först sedan hälsotillstån- det förbättrats. Trots den kraftiga reduce- ringen noteras emellertid att en så stor andel som 18 % av de anställda uppbar sjukpen- ning. Livränta och övriga försäkringsersätt- ningar, som i mindre utsträckning påverkas av att en anställning påbörjas, hade föränd- rats obetydligt.

Socialhjälpen hade reducerats kraftigt, eller med mer än 1/3, vilket givetvis är en följd av att anställning vid skyddad verkstad medför inkomster. Samtidigt får man notera att inkomsten av arbetet jämte eventuella ekonomiska stöd inte räckte till för 4 % av de anställda, utan dessa måste anlita social- vården. ”Annan allmän ekonomisk förmån", hade sjunkit kraftigt eller från i det närmaste

20% till endast 3%. Med hänvisning till resonemanget tidigare i detta avsnitt om insamlingen av grunddata torde man kunna utgå från att socialhjälp och i någon mån bidrag som hänförts till ”annan allmän eko- nomisk förmån” utgått till något fler under lZ-månadersperioden före anställningen än vad som redovisats i undersökningen. Den verkliga reduktionen av dessa förmåner antas därför vara något större än vad siffrorna anger. Det samhälleliga ekonomiska stödet till den enskilde har således kunnat reduceras kraftigt sedan anställningen vid skyddad verkstad påbörjats.

Tjänstepension och änkepension berörde endast ett fåtal såväl före anställningen som vid undersökningstillfället.

C.l 1.2 Förmåner och anställningstid

För att få en uppfattning om hur stadigva- rande en ekonomisk förmån var bland de anställda har materialet bearbetats så att uppgifter erhållits om andelen som uppburit en förmån under såväl lZ-månadersperioden före anställningen som vid undersökningstill- fället med den förutsättningen att anställ- ningen varat minst 2 år. Det bör kanske anmärkas att förmånerna inte nödvändigtvis utgått sammanhängande. Resultatet framgår av följande tabell.

De som hade en anställningstid vid skyd- dad verkstad på 2 år eller längre utgjorde något över hälften (51,2 %) av samtliga i undersökningen. Som framgår av tabell 30

Tabell 30 Relativ andel av anställda med 2 år eller längre anställningstid som uppburit viss ekonomisk förmån såväl före anställningen som vid undersökningstillfället

Kön Antal per- Utgående ekonomisk förmån soner med 2 år eller Sjuk- Annan So- Annan Tjäns- Änke- För- För- Sjuk- längre an- pen- försäk- cial— allm. tepen— pen- tids- tids- bi- ställnings— ning rings- hjälp ekon. sion sion pen- pen— drag tid ersätt- förmån från från ning ATP folkp. Män 362 4,7 1,9 1,4 1,9 0,0 2,2 9,1 1,7 Kvinnor 176 5,7 1,1 0,6 1,1 0,0 2,8 1,7 9,1 0,6 Samtliga 548 4,9 1,6 1,1 1,6 0,0 0,9 2,0 9,0 1,3

& Under 12- månaderspe- rioden före

anställning

50—

Ej December 1970

WWW/WW

Sjuk- Annan Social- Annan Tiäns- Änke- Förtids- För- Sjuk- Inget eko- penning försäk- hjälp allm. tepen— pen- pension tids- bidrag nomiskt rings— ekon. sion sion från pension stöd ersättn. förmån ATP från folkp.

Fig. 4 Ekonomiskt stöd före respektive under anställningen vid verkstad för skyddat arbete

var det endast ett fåtal av de handikappade med denna anställningstid som hade uppbu- rit ett och samma bidrag minst 3 månader under såväl 12-månadersperioden före an- ställningen som vid undersökningstillfället (2 år senare). Socialhjälp t. ex. erhöll endast 6 personer. Den enda bidragsformen som hade någon påtaglig omfattning var förtidspension (sjukbidrag), som 56 anställda eller 10% uppbar. Bidragens frekvens var i'stort sett densamma för både män och kvinnor.

Sammanställningen visar tydligt att en anställning vid skyddad verkstad efter en tid medför att samhällets behovsprövade eko- nomiska stödformer kan reduceras kraftigt genom att den handikappade själv klarar sin försörjning. För ytterligare studier av det ekonomiska stödets omfattning hänvisas till tabellerna 6—11 i tabellbilagan.

C. 1 2 Förtidspension

Under l2-månadersperioden före anställning vid skyddad verkstad uppbar under minst 3 månader 167 personer förtidspension eller sjukbidrag, dvs. drygt 15 % av samtliga i undersökningen. Fördelningen mellan de två formerna var den att 92 uppbar pension medan 75 erhöll sjukbidrag. Inte mindre än 122 anställda erhöll hel förtidspension eller helt sjukbidrag. 25 erhöll 2/3 av helt stöd medan återstoden, dvs. 20 personer endast uppbar halv eller en tredjedels pension eller sjukbidrag. I det följande görs ingen åtskill- nad mellan förtidspension och sjukbidrag annat än i fall där detta särskilt anges. Med förtidspension förstås således även sjuk- bidrag.

Vid undersökningstillfället var frekvensen av förtidspension betydligt högre jämfört med situationen under lZ-månadersperioden före anställningen vid skyddad verkstad.

Anställda som uppbar förtidspension före anställningen utgjorde som nämnts omkring 15 %. Denna andel uppgick till 25 % vid undersökningstillfället, eller i absoluta tal 270 personer. Förutom denna påtagliga ök- ning noteras en kraftig förskjutning av de relativa andelarna mellan resp. förmånsstor- lek. Den tidigare koncentrationen till hel pension eller helt sjukbidrag (73 %) hade vid undersökningstillfället reducerats till 40 %. Samtidigt hade den förändringen inträtt att andelen med den lägsta bidragsstorleken, dvs. 1/3 av fullt bidrag, reducerats från omkring 10% till 0%. Följaktligen har beslut om pensioner och sjukbidrag som omprövats i en del fall sänkts och i andra fall höjts. Materialet visar att flertalet av dem som erhållit pension sedan anställningen påbörjats fått 1/2 eller 2/3 av fullt bidrag. I detta sammanhang bör erinras om att be- stämmelserna för erhållande av förtidspen- sion ändrats (fr.o.m. 1.7.70) innebärande bl. a. ökade möjligheter för äldre och handi- kappade att få sådan förmån och att den lägsta invaliditetsgraden, 1/3, ersatts med 1/2 förtidspension. Den senare omständig- heten har givetvis varit den mest avgörande orsaken till den totala reduceringen av den lägsta bidragsstorleken,

Veterligen har tidigare inte företagits någ- ra studier av frekvensen av de omskrivna ekonomiska förmånerna. Därför kan inte med säkerhet läggas fast att förekomsten av sjukbidrag och förtidspension även tidigare har ökat i och med att anställning erhålls vid skyddad verkstad. En möjlig förklaring till den ökade frekvensen av dessa förmåner kan vara att de anställdas arbetsförmåga imånga fall har försämrats efter hand, men också att

Tabell 3] Antal anställda med förtidspension

anställningen vid en skyddad verkstad i sig innebär en ökad observans på behovet av stöd via socialförsäkringen. Den senast nämnda omständigheten torde vara en bety- delsefull faktor, särskilt som anställningen vid en skyddad verkstad i en del fall har karaktären av kapacitetsprövning. Framför allt torde emellertid den senaste överens- kommelsen om Iöne- och anställningsvillkor för anställda (1 juli 1970), som är direkt samordnade med bl. a. förmåner som förtids- pension och sjukbidrag tillsammans med de ökade möjligheterna för äldre och handikap- pade att erhålla förtidspension, förklara den ökade frekvensen av dessa förmåner. Bestäm- melserna om löne- och anställningsvillkoren upptar förutom reglerna för samordning mellan lön och berörda förmåner en fyllig information om bedömningen av rätten till förtidspension, vilket till viss del torde ha gjort de ansvariga för verkstäderna mera uppmärksammade på dessa försäkringsfor- mer. Pådrivande därvidlag torde även de väsentligt höjda minimitimlönerna ha varit. Huvudmännen har med andra ord varit måna om att i större utsträckning låta stat och kommun dela kostnaderna för personer med en mera påtagligt reducerad arbetsförmåga.

Som nämnts uppgick andelen med förtids- pension av samtliga anställda i december 1970 till 25 %. Frekvensen av förtidspension var obetydligt högre bland kvinnorna, 26,9% mot 24,4% för männen. Antalet anställda med förtidspension och deras andel av samtliga i olika åldersgrupper framgår av tabell 31.

Förtidspensionens frekvens varierar som synes mellan åldersgrupperna från, en femte- del till en tredjedel. Den höga frekvensen

och deras relativa andel av samtliga i olika

åldersgrupper

Ålder Samt-

liga

—24 år 25—34 35—44 45—54 55—64 65— Samtliga i undersökningen 70 136 143 301 393 28 1 071 Därav med förtidspension 23 43 41 56 100 7 270 Relativ andel med förtidspension 32,9 31 ,6 28,7 18,6 25 ,4 25 ,0 25 ,2 98 sou 1972: 75

Lungsjuk- Hjärt- Rygg- Övriga Psy- Alko- lntel- Samt- dom, hör— o kärl— sjuk— soma— kisk holism, lekt. liga an- sel-, syn- sjukdom dom tiska sjuk- narko- arbets- ställda skada, sjukd. dom mani mm hinder hudsjukd.

17,9 28,8 13,1 24,0 37,0 11,0 45,4 25,2

bland anställda som var under 25 år torde i huvudsak förklaras av att nästan hälften av de anställda i dessa åldrar var begävnings- handikappade, som i stor utsträckning upp- bär dessa förmåner. Till viss del torde även dessa omständigheter påverka den höga an- delen i åldrarna 25—34 år, emedan de begävningshandikappade där utgjorde 33% mot endast 10% av samtliga i undersök- ningen. Den relativt sett högre förekomsten av förtidspension i åldrarna 35—44 år jäm- fört med anställda i högre åldrar torde förklaras-av att de yngre överlag har svårare arbetshinder, framför allt av psykisk natur. 1 åldrarna över 44 år torde själva åldern betingad av arbetsgivarnas inställning till äldre arbetskraft — i kombination med kräm- por av skilda slag vara orsaken till place- ringen vid skyddad verkstad, men dessa arbetshinder anses av allt att döma inte vara så svåra att de berättigar till förtidspensioni den utsträckning som förekommer i åldrarna därunder. Denna tolkning stöds bl. a. av att anställda som var över 44 år genomsnittligt hade högre arbetskapacitet än de yngre.

C.12.l Förtidspension och arbetshinder

Den relativa andelen med förtidspension i december 1970 inom olika handikappgrup- per framgår av tabell 32. Genom att vissa av grupperna totalt består av ett mindre antal personer har vissa sammanläggningar gjorts.

Sammanställningen visar att betydande skillnader förelåg i frekvensen av förtidspen- sion mellan handikappgrupperna. Om man ser på samtliga anställda med fysiskt arbets- hinder uppbar 20% förtidspension. Sprid- ningen var emellertid högst påtaglig. Bland anställda med hjärt- och kärlsjukdom var det mer än dubbelt så vanligt med förtidspension än bland ryggskadade. Anställda som var arbetshindrade till följd av psykisk sjukdom erhöll förtidspension i betydligt större ut- sträckning än de primärt fysiskt handikap- pade, eller i inte mindre än 37 % av fallen. Bland de intellektuellt handikappade (i fler- talet fall psykiskt utvecklingsstörda) erhöll nästan hälften någon form av förtidspension. Den lägsta frekvensen av förtidspension före- låg inte oväntat bland anställda med alkohol- besvär. Anställda vars arbetshinder främst var av social karaktär (grupperna 50 + 53 enligt AMS' arbetshindergruppering) uppgick endast till några få och i endast ett fall utgick förtidspension.

C.12.2 Förtidspension länsvis

Slutligen skall nämnas något om frekvensen av förtidspension inom de berörda länen.

Av samtliga i undersökningen uppbar en fjädedel förtidspension. I Stor-Stockholm utgjorde dock andelen hela 43 %. Storstads- regionernas större inslag av svårt arbetshandi- kappade bekräftas också genom siffran för

Tabell 33 Relativ andel av de anställda i resp. län som uppbar förtidspension

Stor- Östergöt- Malmö- Älvs- Öre- Västman- Väster- Samt- Stock- land hus borg bro land botten liga holm län 43,3 25,3 33,7 30,3 21,7 12,9 13,2 25,2

Malmöhus län som visar att 1/3 av de anställda i länet uppbar förtidspension. En andel något över genomsnittet noteras även för Älvsborgs län. Den lägsta frekvensen redovisas för Västmanlands och Västerbot- tens län. Begränsas studien till endast Väster— bottens inlandsverkstäder sjunker andelen till 3,3 %. Till siffran för Västmanlands län skall anmärkas att man haft en så betydande eftersläpning i bedömningen av anställdas eventuella rätt till pension att detta förhål- lande torde ha påverkat resultatet. Enligt de uppgifter som erhållits räknar man med att c:a 18% av de anställda i länet efter en prövning kommer att erhålla förtidspension. Tar man i beaktande denna eftersläpning noteras likväl att länet har en lägre andel än genomsnittet för de studerade länen.

De nu presenterade siffrona över frekven- sen av förtidspension kan också ställas i relation till den totala omfattningen av förtidspensionärer i respektive län (juli 1970). Därvid kan konstateras en god överensstämmelse för Västmanlands län, som hade den lägsta relativa andelen förtidspen- sionärer av samtliga län eller 1,6 % av befolk- ningen i yrkesverksam ålder. I Västmanlands län var som nämnts även andelen förtidspen- sionärer vid skyddade verkstäder klart under genomsnittet. Västerbottens län däremot, som hade den lägsta andelen förtidspensio- närer vid skyddade verkstäder hade i likhet med samtliga norrlandslän relativt sett en större andel förtidspensionärer än övriga län. Medan riksmedeltalet låg på 2,3 % låg andelen för Västerbottens län på 3,2 %.

För storstadsregionerna saknas också ett dylikt samband. I dessa regioner var förtids- pensionärerna klart överrepresenterade vid skyddade verkstäder jämfört med verkstäder i allmänhet. För länen som helhet (Stock- holm och Malmöhus) utgjorde förtidspensio- närernas andel ca 2,0 %, dvs. strax under riksmedeltalet. De övriga länen i undersök- ningen redovisar andelar som för såväl an- ställda vid skyddade verkstäder som för förtidspensionerna totalt sett låg nära re- spektive medeltal.

C.12.3 Slag av förtidspension

Förtidspensionens eller sjukbidragets storlek framgår av tabell 34 och avser situationen vid undersökningstillfället (december 1970). Redovisningen sker länsvis och i absoluta tal.

Sammanställningen visar att av totalt 270 som uppbar förtidspension eller sjukbidrag erhöll i det närmaste 40 % hel, 35 % 2/3 och 25 % 1/2 förmån. Denna fördelning var som synes väsentligt olika i de berörda länen. [ Stor-Stockholm erhöll 44 av 65 (65 %) hel förtidspension (sjukbidrag), i Malmöhus 21 av 59 (36 %) ochi Västerbotten 12 av 25.1 Östergötlands län hade endast 3 av 38 hel förtidspension. Tyngdpunkten låg där på 2/ 3 pension (sjukbidrag). En påtaglig förskjut- ning mot 2/3 pension förelåg också i Älvs— borgs län där 23 av 53 uppbar sådan förmån.

Tabell 35 visar utvecklingen av förtids- pensionen eller sjukbidraget för de 167 anställda som uppbar dylik förmån under 3 månader under lZ-månadersperioden när-

Tabell 34 Antal med hel och reducerad förtidspension i resp. län

Län Antal an- Förtids- Sjukbidrag Båda pensions- ställda pension formerna Hel 2/3 1/2 l-lel 2/3 1/2 Hel 2/3 1/2

Stor-Stockholm 150 31 9 6 13 4 2 44 13 8 Ostergötland 111 3 15 9 — 5 6 3 20 15 Malmöhus 175 19 13 10 2 8 7 21 21 17 Älvsborg 175 15 23 13 1 1 16 23 14 Orebro I 06 7 8 6 l — l 8 8 7 Västmanland 165 2 3 1 l — 3 4 Västerbotten 189 10 5 8 2 — — 12 5 8 Samtliga län 1 071 87 76 52 20 18 17 107 94 69 100 SOU 1972: 75

mast före början vid skyddad verkstad. Mättillfälle: december 1970. Hänsyn har inte tagits till anställningstidens längd.

Under lZ-månadersperioden före början vid skyddad verkstad erhöll 122 handikap- pade hel förtidspension eller sjukbidrag. Vid undersökningstillfället, som inträffade efter kortare eller längre anställningstid, hade an- talet som erhöll hel förmån sjunkit till 59 anställda. De övriga hade kunnat höja sin arbetskapacitet och därmed fått pensionen reducerad. 23 uppbar 2/3 och 17 1/2 av helt bidrag. För återstoden, 23 personer, hade förtidspensionen eller sjukbidraget dragits in helt. I övrigt framgår av tablån att för inte mindre än 30 av 167 eller 18 % av dem som före anställningen uppbar förtidspension el- ler sjukbidrag i någon form hade ersätt- ningen helt dragits in.

Om hänsyn tas till anställningstiden vid skyddad verkstad framgår att de tendenser som nyss redovisats är desamma även för personer som varit anställda 2 år eller längre men med den skillnaden att reduceringarna av de högsta respektive lägsta ersättnings- formerna framträder ännu mera markerat. Detta resultat kunde väntas eftersom om- prövning av en pension som regel kommer till stånd först efter en viss tids anställning. En annan skillnad som framträder ännu tydligare är den nästan totala reduceringen

av sjukbidraget], men detta förklaras helt enkelt av att denna bidragsform är tidsbe- gränsad. Av de 49 personer som varit anställ- da 2 år och längre och erhöll sjukbidrag före anställningen återstod endast 7 personer som alltjämt erhöll sjukbidrag, helt eller reduce- rat, (tabell 12 i tabellbilagan).

C.12.4 Förtidspension —— regionalt arbets- marknadsläge arbetskapacitet

Med tanke på att efterfrågan på arbetskraft under en lång följd av år varit väsentligt olika i de berörda länen kunde erfarenhetsmässigt förväntas att det förelåg ett samband mellan allmänt arbetsmarknadsläge och frekvens av förtidspension så tillvida att handikappade i näringslivsmässigt expansiva regioner skulle ha bättre förutsättningar att få anställning på den ordinarie arbetsmarknaden, varför en- dast de gravt arbetshandikappade kommer ifråga för arbete vid skyddad verkstad. Dessa har då i större utsträckning förtidspension. I regioner som uppvisat en i huvudsak motsatt utveckling inom näringslivet kunde å andra sidan förväntas ett mindre inslag av anställda med förtidspension till följd av att lindrigt arbetshandikappade i flertalet fall kommer ifråga för skyddat arbete före de mera gravt arbetshandikappade. Resultaten tyder på att så också varit fallet. De anställda vid verk-

Tabell 35 Utvecklingen av förtidspensioner för 167 anställda

Förtidspensionens stor- Antal Fördelning efter slag av förtidspension eller lek under 12-månaders- personer sjukbidrag vid undersökningstillfället perioden före början (absoluta tal) vid skyddad verkstad Förtidspension: Sjukbidrag: Ingen förmån Hel 2/3 1/2 Hel 2/3 1/2 Förtidspension: Hel 7 0 42 14 6 2 6 2/ 3 1 3 l 1 1 1 1/2 1 l 1/ 3 8 2 4 2 Sjukbidrag: Hel 5 2 8 8 8 7 1 3 17 2/ 3 12 1 4 2 4 1 1/2 2 l 1 1/ 3 9 2 2 2 3 25 7

städerna i storstadsregionerna hade sålunda förtidspension i långt större utsträckning än de anställda i Västerbotten. I Stor-Stock- holm var dessutom den tendensen uppenbar att de som uppbar förtidspension uppbar i stor utsträckning hel pension. Ett något avvikande resultat har erhållits för Västman- land. Även om andelen med förtidspension justeras upp till de 18 % som senare framräk- nats kunde till följd av de effekter som en arbetsmarknad med stor efterfrågan på arbetskraft frambringar, förväntas en andel som låg i närheten av storstadslänens. Eftersom förtidspension kan utgå då arbetsförmågan är nedsatt till minst hälften torde kunna förutsättas att frekvensen av förtidspension bland de anställda är ett relativt gott mått på den allmänna kapaci- tetsnivån hos de anställda i respektive län. Slutsatsen från de erhållna resultaten skulle då vara den som beskrevs ovan, nämligen att arbetsförmågan i allmänhet är högre bland de anställda vid verkstäder i mindre expan- siva regioner, framför allt i stora delar av Norrland, och att den för de flesta ligger på en lägre nivå vid verkstäder iövriga landet.

C.13 Medeltimförtjänst

Data har erhållits om de anställdas medeltim- förtjänst i december 1970. Redovisningen avser medeltimförtjänst före skatteavdrag men efter eventuella avdrag för förtidspen- sion, yrkesskadelivränta m.m. enligt ”Be- stämmelser om löne- och anställningsvillkor för vissa arbetstagare”, LBSS 70. För de som av olika skäl inte var närvarande vid under- sökningstillfället skulle anges den medeltim- förtjänst som den anställde erhöll då han

eller hon senast var i tjänst. Handikappade som genomgick introduktionsutbildning och följaktligen erhöll utbildningsbidrag ingår inte.

Enligt bestämmelserna om löne- och an- ställningsvillkor utgår lön antingen som tid- lön eller som blandackordslön. Vid arbete mot tidlön utgick i december följande tim- löner för vuxna (arbetstagare som fyllt 19

o

ar):

Öre per arbetstimme i ortsgrupp 3 4 5 Sthlms stad 823 846 893 919

Vid arbete mot blandackordslön tillämpas följande ackordsriktpunkter:

Öre per arbetstimme i ortsgrupp 3 4 5 Sthlms stad 977 1010 1074 1107

Uppgifter har ej begärts om vilka som arbetade enligt prestationslönesystemet. De som redovisats med en medeltimförtjänst på 10 kr/tim. eller mer torde dock kunna hänföras till denna kategori. Dessa utgjorde 7 %. Det bör kanske tilläggas att andelen kunde vara något större då även anställda med lägre lön kan ifrågakomma, eftersom reduceringsreglerna tillämpas även för de som arbetar på ackord.

Den avtalade lägsta timpenningen, mellan 8:23 och 9:19, ger ett tydligt utslagi tablån. Två tredjedelar återfinns i inkomstlägena mellan 8 och 9:99 kr per timma. 7% kom upp i timförtjänster som låg på 10 kr eller däröver. Den högsta timförtjänsten upp- gick till 15:98, vilket av många torde be- tecknas som en överraskande hög timlön. Praktiskt taget lika många som tjänade 10 kr

Tabell 36 De anställdas relativa fördelning efter medeltimförtjänst

Kön Antal ' Medeltimförtjänst Sum- Median- personer ' ma lön

Mindre 3— 5— 7— 8— 9— 10 kr än 3 kr 4:99 6:99 7:99 8:99 9:99 el. mer Män 682 1,6 5,7 14,1 3,1 50,6 17,6 7,3 100,0 8,49 Kvinnor 308 2,6 3,2 16,9 5,2 56,2 9,7 6,2 100,0 8,38 Samtliga 990 1,9 4,9 14,9 3,7 52,3 15,2 7 ,0 100,0 8,46 102 SOU 1972: 75

Län Antal Medeltimförtjänst Sum- personer ma Mindre 3— 5— 7— 8— 9— 10 kr än 3 kr 4:99 6:99 7:99 8:99 9:99 el. mer

Stor-Stockholm 145 2,8 11,0 25 ,5 4,1 13,8 33,1 9,7 100,0 Ostergötland 106 1,9 7,5 17 ,9 10,4 62,3 — 100,0 Malmöhus 166 2,4 4,2 24,7 3,0 58,4 4,2 3,0 100,0 Älvsborg 161 3,1 6,8 13,7 3,7 56,5 9,9 6,2 100,0 Orebro 97 3,1 6,2 6,2 1,0 57,7 9,3 16,5 100,0 Västmanland 152 0,7 0,7 3,3 1,3 59,2 20,4 14,5 100,0 Västerbotten 163 11,0 3,7 60,1 23,9 1,2 100,0 Samliga län 990 1,9 4,9 14,9 3,7 52,3 15 ,2 7 ,0 100,0

eller mer, tjänade mindre än 5 kr per timme. Att 1/4 tjänade mindre än 8 kr är en följd av att förtidspensionsbeloppet m. fl. ekonomis- ka stöd reducerar bruttolönen.

Sammanställningen visar på obetydliga skillnader i timlönen mellan män och kvin- nor; dock kan noteras att inkomster på 9—10 kr i något större utsträckning förekom bland männen.

Medeltimförtjänsten för hela materialet uppgick till 8:03 kr/timme med 8:08 för män och 7:91 för kvinnor. Beräkningarna avser förhållandet efter avdrag för eventuella pensionsbelopp rn. m.

C.13.l Medeltimförtjänst länsvis

Andelen anställda i de angivna medeltimför- tjänstlägena var något olika i de undersökta länen.

Sammanställningen visar att 35 % av de anställda i Västmanlands och ca 25% i vardera Örebro och Västerbottens län hade en medeltimförtjänst som låg över den i lönebestämmelserna fastställda timlönen. Högre inkomster än 10 kr/timme var vanli- gast i Örebro och Västmanlands län. Att en så stor andel som över 40 % tjänade 9 kr eller mer per timme i Stor-Stockholm förkla- ras av att den fastställda timlönen var 9:19 kr. Knappt 7 % i hela materialet tjänade mindre än 5 kr. I Stor-Stockholm var mot- svarande andel nästan dubbelt så stor, vilket är ett resultat av att de lönereducerande förmånerna, framför allt förtidspensionen,- hade en hög frekvens i denna region.

Tabell 38 Medeltimförtjänst med fördelning efter huvudarbetshinder

Huvudarbets— Antal Medeltimförtjänst Sum- hinder personer ma Mindre 3— 5— 7— 8— 9— 10 kr än 3 kr 4:99 6:99 7:99 8:99 9:99 el. mer Lungsjukdom, syn- o hör- selskada, hud sjukdom 88 3,4 6,8 4,5 58,0 15,9 11,4 100,0 Hjärt- och kärlsjukdom 47 6,4 10,6 8,5 53,2 12,8 8,5 100,0 Ryggsjukdom 164 0,6 3,0 7,3 2,4 56,7 18,3 11,6 100,0 Annat rörelsehinder 187 2,2 5 ,3 17,1 3,7 48,7 13,9 9,1 100,0 Övriga somatiska sjuk- domar 92 1,1 2,2 9,8 2,2 60,8 16,3 7,6 100,0 Psykiska sjukdomar 204 3,0 9,8 21 ,1 6,4 48,0 9,8 2,0 100,0 Alkoholism/narko- mani m. m. 105 1,9 1,9 7,6 0,8 50,5 32,4 4,8 100,0 Intellektuellt arbets- hinder 103 4,9 3,9 32,0 1,9 49,5 4,9 2,9 100,0 Samtliga 990 1,9 4,9 14,9 3,7 52,3 15,2 7,0 100,0

Även denna variabel har bearbetats tillsam- mans med huvudarbetshinder. Resultatet framgår av följande sammanställning.

Omkring l/5 hade en medeltimförtjänst under 7 kr och ungefär lika många tjänade mer än 9 kr. För vissa handikappgrupper förekommer dock påtagliga avvikelser från dessa resultat. Sålunda hade 37 % av de anställda med alkoholbesvär eller som var beroende av centralstimulerande medel eller var arbetshindrade till följd av andra ”sociala skäl” en medeltimförtjänst på 9 kr eller mer. Genomsnittligt bättre inkomst (9 kr eller mer) hade också anställda med ryggsjukdom och de som hänförts till den första gruppen, lungsjuka, syn- och hörselskadade m. fl. Inte oväntat återfinns de intellektuellt arbets- hindrade bland de som hade den lägsta timlönen. 40 % hade mindre än 7 kr/timme, vilket var en dubbelt så stor andel som för hela materialet. Också bland de psykiskt sjuka var medeltimförtjänsten lägre. 1/3 av dem hade mindre än 7 kr/timme.

Knappast några andra variabler samvarie- rar så starkt som inkomst och förtidspension (sjukbidrag). Detta är ju ett väntat resultat då lönebestämmelserna, som nämnts, är sam- ordnade med bl. a. förtidspension. Nyss har konstaterats att de intellektuellt arbetshind- rade och de psykiskt sjuka hade de lägsta timlönerna. Det är också bland dessa anställ- da som frekvensen av förtidspension var högst.

C. 1 4 Försörjningsplikt

I undersökningen efterfrågades vilka som hade försörjningsplikt gentemot minderåriga barn, make/a eller annan anhörig. Med min-

derårigt barn avsågs barn under 16 år utan egen inkomst.

Av samtliga 1 071 hade 322 (30 %) arbets- tagare försörjningsplikt.

I Västmanlands och Västerbottens län hade ca hälften av de anställda försörjnings- plikt. Motsvarande andelar för storstadslänen var västentligt lägre med endast S% för Stor-Stockholm. Förklaringen till den ringa andelen för Stor-Stockholm torde i första hand vara den höga medelåldern.

Västerbottens höga andel torde förklaras av att man där hade en större andel gifta personer vid verkstäderna. I Västmanlands län var andelen gifta och förut gifta personer omkring 12 % högre än motsvarande andel för samtliga län.

C.15 Arbetskapacitet

I undersökningen efterfrågades den bedömda arbetskapaciteten. Anvisningar för sådan be- dömning har utfärdats av arbetsmarknadssty- relsen. l redovisningen har skiljts mellan de som hade mindre än 1/3 arbetskapacitet, de som hade mellan 1/3 och 2/3 och de som hade mer än 2/3 arbetskapacitet. Bedöm- ningarna har gjorts i förhållande till vad som anses vara en normalprestation på öppna marknaden.

C.15.l Arbetskapacitet — länsvis

Figur 5 visar den relativa fördelningen efter graden av arbetskapacitet.

Flertalet anställda (42 %) bedömdes ha en arbetskapacitet som låg mellan 1/3 och 2/3 av en normalprestation i motsvarande yrken. Av återstoden bedömdes 22 % ha en lägre och 31 % ha en högre arbetskapacitet. För drygt 4 % ansåg man sig inte vid undersök-

Tabell 39 Relativ andel av de anställda i resp. län som hade försörjningsplikt

Stor— Öster- Malrnö- Älsvs- Öre- Väst- Väster Samt- Stock- götland hus borg bro manland botten liga holm län Försörjningsplikt 5,3 21,6 16,0 32,6 31,1 50,3 47,1 30,0 Antal anställda 150 111 175 175 106 165 189 1 071

100 90 80 ........

70

Stor- Öster- Mal mö- Älv 5- Stockholm göt- hus borg land

Arbetskapacitet

Kan f n ej bedömas

.2/3—1

Örebro Väster- Samtliga Län botten

Väst- manland

1/3 _ 2/3 % högst 1/3

Fig. 5 Den bedömda arbetskapacitetens relativa fördelning

ningstillfället kunna göra en bedömning. Orsakerna härtill kunde vara alltför kort anställningstid, komplicerat arbetshinder el- ler dylikt.

Som framgår av tablån var de regionala skillnaderna påtagliga. Medan 30—35 % av de anställda i storstadslänen hänfördes till grup- pen med mindre arbetskapacitet än 1/3, utgjorde motsvarande andel i Östergötland och Västmanland endast 9 %. I Östergötland var koncentrationen mycket stark till grup- pen med 1/3—2/3 kapacitet. I Västmanlands län bedömdes 60 % ha mellan 2/3 och normal arbetskapacitet, en andel som var nästan dubbelt så stor som för samtliga studerade län. Överraskande är att de anställ- da vid verkstäderna i Västerbotten bedömts ha en arbetskapacitet som mera liknade fördelningen i storstadslänen än i övriga län.

Att så markanta skillnader erhålls mellan

länen torde till viss del förklaras av att sammansättningen med avseende på arbets- hinder var olika i länen. Andelen med intellektuellt arbetshinder varierade sålunda mellan 2 och 15 %. Eftersom denna handi- kappgrupp överlag har en låg arbetskapacitet (se bl. a. nästa avsnitt) påverkar detta givet- vis länssiffrorna. Denna förklaring torde vara den avgörande för resultaten i Östergötland och Västerbotten. 1 det förra länet utgjorde de begävningshandikappade endast ett par procent. Andelen med den lägsta arbetskapa- citeten var också lägst i detta län. I Väster- botten däremot utgjorde de begävnings- handikappade 14 % och där hänfördes 1/4 av de anställda till den lägsta kapacitetsgrup- pen.

Den nu antydda förklaringen till de stora skillnaderna mellan länen torde dock inte vara den enda. Bidragande därtill torde även

Tabell 40 Relativ fördelning av bedömd arbetskapacitet inom handikappgrupperna Arbets- Huvudarbetshinder Samt- kapacitet liga Lungsjuk- Hjärt- Rygg- Annat Övriga Psy- Alko- Intel- dom, hör— o kärl- sjuk- rörel— soma- kiska holism/ lekt. sel-, syn- sjuk- dom sehin- tiska sjuk- narko- arbets- skada, dom der sjukd. domar mani mm hinder hudsjukd. Högst 1/3 15,8 7,7 13,6 23,6 13,4 29,6 11,9— 50,9 22,2 1/3—2/3 45,3 57,7 45,5 39,4 42,3 38,9 42,2 39,8 42,4 2/3— 1/1 34,7 34,6 34,6 33,0 41,2 25,0 41,3 9,3 31,1 Kan fn ej bedömas 4,2 6,3 3,9 3,1 6,5 4,6 4,3 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Antal personer 95 52 191 203 97 216 109 108 1 071

ha varit olikheter i bedömningen på så vis att man vid verkstäderna i vissa län haft en mera restriktiv bedömning och i andra län snarare motsatsen. Av de nämnda skälen till olikhe- terna mellan länen torde därför inte alltför långtgående slutsatser kunna dras på grund- val av resultaten.

C.15.2 Arbetskapacitet och huvudarbets- hinder samt ålder

Tabell 40 visar fördelningen efter huvud- arbetshinder och bedömd arbetskapacitet. Arbetshindret epilepsi har sammanförts med övriga somatiska sjukdomar, avvikande per- sonlighet med psykiska sjukdomar, social missanpassning och annat arbetshinder av social karaktär med gruppen alkoholism- narkomani.

Hälften av de intellektuellt arbetshindrade hade högst 1/3 arbetskapacitet och endast

9 % bedömdes ha mer än 2/3 arbetskapaci- tet..

Flertalet inom resp. arbetshindergrupper hade en arbetskapacitet mellan 1/3 och 2/3, med undantag för intellektuellt arbetshind- rade.

Jämförelsevis hög arbetskapacitet noteras för grupperna övriga somatiska sjukdomar och alkoholism/narkomani. Sammanställ- ningen visat också att fysiskt handikappade bedömdes ha något högre arbetskapacitet än de psykiskt handikappade.

Arbetskapaciteten har bedömts vara något högre bland äldre (45 år och mer). Sålunda utgjorde andelen med lägre kapacitet än 1/3 något över 30 % bland anställda som var under 35 år, men uppgick till 16 % bland de som var 55 år eller äldre. Resultatet bekräf- tar att åldern i sig är ett handikapp,

I tabell 42 redovisas länsvis fördelningen på arbetskapacitet för de som var 55 år eller äldre.

Tabell 4] Relativ fördelning av bedömd arbetskapacitet efter ålder

Arbets- Ålder Samt- kapacitet liga 20—24 25—34 35—44 45—54 55—

Högst 1/3 32,9 36,0 25,9 19,6 16,6 22,2 1/3—2/3 42,9 39,0 38,5 37,2 48,5 42,4 2/3—1/1 21,4 20,6 31,5 38,5 30,6 31,1 Kan fn ej

bedömas 2,9 4,4 4,2 4,7 4,3 4,3 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 106 SOU 1972:75

äldre, länsvis

Län Antal

Arbetskapacitet

Summa

Anställda

Högst 1/3 1/3—2/3

Kan fn ej bedömas

2/3—1/1

Stor-Stockholm 72 30,6 50,0 18,1 1,4 100,0 Östergötland 44 6,8 61,4 27 ,3 4,5 100,0 Malmöhus 61 18,0 52,5 29,5 —— 100,0 Alvsborg 78 16,7 55,1 23,1 5,1 100,0 Orebro 33 9,1 45 ,5 45 ,5 100,0 Västmanland 60 10,0 23,3 60,0 6,7 100,0 Västerbotten 7 3 16 ,4 50,7 23 ,3 9 ,6 100,0 Samtliga 421 16,6 48,5 30,6 4,3 100,o

Även om man som här gjorts endast ser till de som var 55 år eller mer, noteras att skillnaderna mellan länen kvarstår. För samt- liga län gäller att andelen med högst 1/3 arbetskapacitet var lägre bland de äldre arbetstagarna. l Malmöhus län t. ex. utgjorde den lägsta kapacitetsgraden 31 % för samt- liga, men uppgick endast till 18 % för de som var 55 år eller mer.

C.15.3 Arbetskapacitet och medeltimför- tjänst

Följande tabell visar den procentuella fördel- ningen av medeltimförtjänsten i förhållande till bedömd arbetskapacitet.

I huvudsak har de väntade resultaten innebärande starkt samband mellan arbets- kapacitet och tirnförtjänst erhållits. Några avvikelser noteras emellertid. 17 % som hade medeltimförtjänster på 10 kr eller mer an- sågs ha mindre än 2/3 arbetskapacitet. 10 % som hade medeltimförtjänster mellan 9 och 10 kr bedömdes ha högst 1/3 arbetskapaci-

tet. Motsatt förekom att nästan 9 % av de som tjänade mindre än 5 kr/tim bedömdes ha mer än 2/3 arbetskapacitet. Svårigheten att bedöma arbetskapaciteten var störst bland de lägst avlönade.

Att sambandet mellan arbetskapacitet och lön inte är totalt torde i huvudsak förklaras av att bedömningen av arbetsförmågan är svår att göra. När inkomsten var låg men arbetsförmågan ändå bedömts vara hög torde förklaringen vara att hög ATP-pension eller annan icke behovsprövad men lönereduce- rande förmån utgått. Det torde heller inte kunna uteslutas att en del hade hel eller i varje fall 2/3 förtidspension och ändå be- dömts ha hög arbetskapacitet. Förklaringen kan i dylika fall, förutom den antydda svårigheten att bedöma arbetsförmågan, vara att någon omprövning av förtidspension inte gjorts under lång tid och under vilken tid arbetsförmågan förbättrats påtagligt.

Tabell 43 Relativ fördelning av medeltimförtjänsten efter bedömd arbetskapacitet

Arbets- Medeltimförtjänst Samt- kapacitet liga -—4:99 5—7:99 8—8z99 9—9z99 10—15199

Högst 1/3 67,6 50,3 13,9 10,0 1,4 22,9 1/3—2/3 17,6 36,2 52,9 35,3 15,9 42,1 2/3—1/1 8,8 8,6 31,3 52,7 82,6 32,3 Kan fn ej

bedömas 5,9 4,9 1,9 2,0 , 2,6 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Förutsättningar Antal Ålder per- soner 24 år 25 34 och där- under

liga 35 —44 45—54 55 år och där-

över

Goda 60 17,1 7,4 Mindre goda 292 28,6 22,2 Nästan obefint-

liga 717 54,3 70,4

6,3 5,6 2,9 5,6 31,0 31,6 24,4 27,3 62,7 62,8 72,7 67,1

Summa 1 069 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

C.16 Förutsättningar för arbete på öppna arbetsmarknaden

Enkäten upptog en fråga om hur arbetsvår- den och verkstadsledningen bedömde den anställdes möjligheter vara att få och behålla en anställning på öppna marknaden. 1 förut- sättningarna ingick att bedömningen skulle ske utifrån lokala arbetsmarknadsförhållan- den, förutsatt att den anställde inte uttalat någon bestämd önskan att söka sig till annan ort, som ansågs påverka möjligheterna att erhålla arbete. Vid bedömningen skulle anges om förutsättningarna ansågs ]. som goda; 2.som mindre goda; 3. som nästan obefintliga. Materialet är i denna del bearbetat utifrån ålder, kön, handikapp, län och arbetskapa- citet.

Två tredjedelar ansågs av arbetsvården och verkstadsledninge'n ha nästan obefintliga för- utsättningar att få en anställning på öppna marknaden. Som goda betraktades förutsätt- ningarna för endast 5 %. Förutsättningarna bedömdes vara tre gånger större för den yngsta åldersgruppen jämfört med hela mate- rialet, men de bättre förutsättningarna är starkt reducerade i gruppen 25—34 år.

Nästan obefintliga ansågs möjligheterna vara för i stort sett hälften av yngsta åldersgruppen för att stiga till nästan 3/4 för anställda som var 55 år och äldre.

Att förutsättningarna bedömts något gynnsammare för den yngsta åldersgruppen torde till viss del förklaras av att dessa i regel har mycket begränsade erfarenheter av för- värvsarbete och att arbetet vid skyddad

verkstad för många ingår som ett led i en längre syftande rehabilitering. Bedömningen torde därför till viss del präglas av en allmänt positiv syn och optimism. Detta kan påstås eftersom normalt sett arbetskraften mellan 25 och 34 år inte varit mindre eftertraktad på arbetsmarknaden, men vid jämförelse med de närmast yngre i undersökningen bedömts ha påtagligt sämre förutsättningar.

Förutsättningarna har bedömts vara prak- tiskt taget lika för män och kvinnor.

C.16.1 Förutsättningar och arbetshinder

Medan förutsättningarna betecknades som goda eller mindre goda för 33 % i hela materialet utgjorde motsvarande andel för de begävningshandikappade endast 20 %. Därav följer att 4 av 5 i gruppen ansågs ha nästan obefintliga möjligheter att komma ut på öppna marknaden. Att de hjärt- och kärl- sjuka bedömdes ha starkt begränsade förut- sättningar torde dock till stor del förklaras av att dessa var äldre.

Förutsättningarna att erhålla arbete i de berörda länen framgår av tabell 46.

Vid en uppdelning av materialet efter län framkommer som synes vissa olikheter. De mest avvikande resultaten erhölls för Väster— bottens, Örebro och Östergötlands län. I Västerbotten har 3 av totalt 189 anställda bedömts ha goda möjligheter att få anställ- ning på _öppna marknaden, medan över 90 % ansetts ha obefintligaförutsättningar. Detta är, framhålls från länsarbetsnämnden, ett resultat betingat till stor del av den begrän- sade efterfrågan på arbetskraft i regionen

Förut- An- Arbetshinder sätt- tal liga ningar per- Lungsjuk- Hjärt- Rygg- Annat Övriga Psy- Alko- Intel- so— dom, hör- o kärl- sjuk- rörel— soma- kiska holism, lekt. ner sel-, syn- sjuk- dom sehin- tiska sjuk- narkoma- arbets- skada, dom der sjukd. domar ni m m hinder hudsjukd. Goda 60 4,2 7,7 6,3 4,4 2,1 7,0 6,5 6,5 5,6 Mindre . goda 292 35,8 19,2 29,8 31,5 27,8 25,1 28,7 13,9 27,3 Nästan obefint- liga 717 60,0 73,1 63,9 64,0 70,1 67,9 64,8 79,6 67,1 Summa 1 069 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

fast mer än av yrkes- och prestationsmässiga förutsättningar hos arbetskraften. Dock framhålls samtidigt arbetskraftens begräns- ningar till följd av psykiska och fysiska handikapp och en relativt hög medelålder.

I Östergötlands och Örebro län bedömdes 11—13 % ha goda förutsättningar att få anställning på öppna marknaden. Det är svårt att utifrån övriga resultat finna en förklaring till att de anställda vid verkstäder— na i dessa län skulle ha lättare att få arbete på öppna marknaden än i de mer industriellt expansiva storstadslänen eller Västmanlands län. Den faktor som i vissa sammanhang tycks påverka resultaten mer än något annat är åldern. Ålderssammansättningen i de två länen ger dock en ringa vägledning. I Öster- götlands län var åldersfördelningen praktiskt taget densamma som för hela materialet, medan medelåldern var något lägre i Örebro län, dock inte så mycket lägre att den

ensamt förklarar resultatet. Se iövrigt tabell 13 i tabellbilagan.

Tabell 46 Förutsättningar för arbete på öppna arbetsmarknaden i resp. län

Förut- Antal Län Samt- sätt— per- .. .. .. liga ningar soner Stor- Oster- Malrnö- Alvs— Orebro Väst- Väster- län Stock- göt- hus borg man- botten holm land land Goda 60 4,1 10,8 2,9 5,7 13,2 6,1 1,6 5,6 Mindre goda 292 24,3 44,1 25,7 30,3 37,7 35,2 5,8 27,3 Nästan obe- fintliga 717 71,6 45,0 71,4 64,0 49,1 58,8 92,6 67,1 Summa 1 069 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Tabellbilaga

Tabell 1 Samtliga i undersökningen med för- delning efter län och huvudarbetshinder Tabell 2 Främsta orsaken till att den senaste anställningen upphörde Tabell 2 a Förtydligande av "annan orsak” till att den senaste fasta anställningen upphörde med fördelning på arbetshinder Tabell 3 + 3 a Frekvens av vissa arbetsvårds- åtgärder före anställning vid skyddad verk- stad Tabell 4 Arbetsvårdsåtgärder ning efter arbetshinder Tabell 5 Slag av ”annan arbetsvårdsåtgärd” före anställningen på skyddad verkstad Tabell 6 Personer som erhöll ekonomiskt stöd under lZ-månadersperioden före an- ställningen resp. vid undersökningstillfäl- let, relativ andel, länsvis Tabell7 Personer som erhållit ekonomiskt stöd under 12-månadersperioden före in- skrivningen vid skyddad verkstad med fördelning på handikapp och slag av ek- onomiskt stöd Tabell 8 Personer som vid undersökningstill- fället uppbar ekonomiskt stöd med fördel- ning på handikapp och slag av ekonomiskt stöd Tabell 9 Slag av "annan försäkringsersätt- ning” under lZ-månadersperioden före inskrivningen vid skyddad verkstad Tabell 10 Slag av ”annan ekonomisk för- mån” under lZ-månadersperioden före inskrivningen vid skyddad verkstad

me d f ördel-

Tabell ll Slag av ”annan försäkringsersätt- ning” och ”annan ekonomisk förmån” vid undersökningstillfället Tabell 12 Förtidspensionens storlek före resp. efter minst 2 års anställning vid skyddad verkstad Tabell 13 Förutsättningarna att erhålla an- ställning på öppna marknaden med fördel- ning efter arbetskapacitet. Länsvis, abso- luta tal

Tabell 1 Samtligai undersökningen med fördelning efter län och huvudarbetshinder

Huvudarbetshinder

Lungsjukdom, Hjärt- o. hörselskada, kärlsjukd. synskada,

hudsjukdom

Rygg- sjukdom Annat rörelse- hinder

Övriga Psykiska Alkoho— Intellekt. somatiska sjukdomar lism/nar- arbetsh. sjukdomar komani mm

Abs. %

&”

Abs. %

Stor-Sto ckholrn Ostergötland Malmöhus Älvsborg Orebro Västmanland Västerbotten

Samtliga Abs. tal %

movqwow wamommv .— oochqw masocsogm 5 7 15 17 8 24 21

01 =!” 01 oo

97

Tabell 2 Främsta orsaken till att den senaste fasta anställningen upphörde

Län Samtliga Orsak som haft fast an- Sjuk- Sjukdom Nedlägg- Flyttning Personal- ställning dom eller ska- ning av av före— inskränk-

eller da som företaget taget till ning vid skada ådragits annan ort företaget i arbetet

_S_tor-Sto ckholrn 1 15 Ostergötland 79 Malmöhus

Älvsborg

Orebro

Västmanland Västerbotten

NQBQNDOV) N

MNNWWMW '—

Samtliga län

O 10 V) M

Tabell 2 a Förtydligande av ”annan orsak" till att den senaste fasta anställningen upphörde med fördelning på arbetshinder

Orsak Lung— Hör- Syn— Hud- Hjärt- Ry gg- Annat Epi- Övriga AW. Psyk. Alko- Int. Soc. Annat sjuk- sel- ska- sjuk- o ch sjuk- rörel- lep- soma- per- sjuk- holism arb. miss- arb .h. dom ska- da dom kärl- dom sehind. si tiska son- dom /nar- hin- an- av soc.

da sjukd. sjukd. ligh. komani der passn. karakt.

Egen uppsägning 2 10 7 13 1 10 2 Egen uppsägning p g a gravidi- tet eller gif- termål Uppsagd Uppsagd p g a al- koholmissbruk Nedläggning av __ egen rörelse Ovriga

Summa

Län Arbets-

pröv- ning

Arbets— Arbets- träning marknads- utbild-

Annat Annan ar- skyddat betsvårds- arbete åtgärd gärder soner Samt- Antal In- liga åt- per- dex

Stor-Stockholm 30 Östergötland 14 Malmöhus 20 Älvsborg 3 Orebro 1 Västmanland 28 Västerbotten 10

*DUIUl-P-ÅNUI

85 150 57 120 111 108 126 175 72

64 175 38 66 106 62 107 165 65 169 189

Samtliga 106

737 1071

Tabell 3 a

Län Introduk- Ar- Ar- Arbets— Annat Annan Sam t- Antal ln- tionsut- bets- bets- mark- skyddat arbets- liga åt per- dex bildning pröv- trä- nads ut- arbete vårds- gärder soner

ning ning bildning åtg.

Stor-Stockholm 44 30 27 5 18 5 129 150 86 Ostergötland 6 14 85 19 2 126 111 114 Malmöhus 52 20 78 16 8 4 178 175 102 Älvsborg 68 3 23 22 12 4 132 175 75 Orebro 47 1 32 24 4 5 113 106 107 Västmanland 128 28 35 29 10 5 235 165 142 Västerbotten 170 10 27 63 30 39 339 189 179

Samtliga 515 106 307 178 82 64 1 252 1 071 117

Tabell 4 Arbetsvårdsåtgärder med fördelning efter arbetshinder

Arbetsvårds- Arbetshinder Samt- åtgärd _ liga Lungsjuk- Hjärt- R ygg- Annat Övriga Psy- Alko- Intel- dom, hör- o kärl- sjuk- rörel— soma- kiska holism lekt. sel-, syn- sjukdom dom se hin- tiska sjuk- narko- arbets- skada, der sjuk- domar mani mm hinder hud- domar sjukdom Introduk- tionsut- bildning 45 31 126 105 53 76 36 43 515 Arbetspröv- ning 10 4 20 22 1 3 20 7 10 1 06 Arbetsträ- ning 30 9 58 62 22 72 22 32 307 Arbetsm ark- nadsut- bildning 19 4 40 30 16 35 10 24 178 Annat skyd- dat arbete 4 2 13 14 13 13 16 7 82 Annan arbets- marknads- åtgärd 6 4 1 0 1 8 4 2 5 15 64 Antal åt- gärder 114 54 267 251 121 218 96 131 1 252

Sjuk- sel- dom ska- da Eung- Hör- Hud- Hjärt- Rygg- Annat Epi- Psyk. Alko- Int.

ho- lism hin- /nar- koma- ni

Anpassningskurs

'—*I"'|

HIN—l —|0xwl >—-»-.|>:N ||—-|| lIWII "'|'—'i

3 1

l 1 2 N

& N 4

Tabell6 Personer som erhöll ekonomiskt stöd under lZ-månadersperioden före anställ- ningen resp. vid undersökningstillfället, relativ andel, länsvis

Ekonomiskt stöd före anställ- ningen resp. 1 december 1970

pension pen- tidsp.

före anställ. dec. -—70 före anställ. dec. —70 före anställ. dec. —70 före anställ. dec. —70 före anställ. dec. —70 före anställ. dec. —70 före anställ. dec. —70 län före anställ. dec. —70

.. & "64

N ON ONOONIUJÄNISDOOOO'OO

.— x] !— .... ...

.—

...

>.. ut; OleUINLJåMUJxN-homxlm _| ...

_q ouvawoouoowo

b—xliwwNN—HAU-XDNONN

oooo abc-ooooov—v—au—oehou _

—opooooooooooo

au wabommma—Noooo

_ooaOOONOONONDOQO

ÖN ULNNw—QbåHAHOO om bbawmm—quOqu .::-oo OOQOOOOOOOQXDWO

... ...

mL

>--b wbww—wNw—A Utr—lat %& ONOONDUn—n—UtUn—MJIUIANO

ooo OONWOOOOOONOP—N

_bJ-P— (AO ....

(» ...

N

... n—nw—wv—OOD—IOONON—OONON

i—ui—N—N

u—NNONDMD—ONONOh—lx'xl

...

t—ON NUIOOOOO-Iåt—OOOSUJUJNIO ooo wav—OOWONAGOÅONOW

N LAN! Lö

Tabell 7 Personer som erhållit ekonomiskt stöd under 12-månadersperioden före inskriv- ningen vid skyddad verkstad med fördelning på handikapp och slag av ekonomiskt stöd

Arbetshinder Sarnt- Sjuk- Annan Social- Annan Tjän- Änke- För- För- Sjuk— liga i pen- förs.- hjälp allmän ste- pen- tidsp. tidsp. bi- under- ning ersätt. ekon. pen- sion från från sökn. förmån sion ATP folk-

pension

Lungsjukdom 51 31 4 9 7 — 2 Hörselskada 15 4 1 2 3 -— 1 Synskada 15 l l 1 4 2 4 4 Hudsjukdom 14 3 3 4 — — — — — Hjärt- och kärl-

sjukdom 5 2 33 2 3 12 —— 2 5 2 Ryggsjukdom 191 116 8 25 40 2 6 4 10 Annat rörelse-

hinder 203 92 17 24 47 1 4 4 18 13 Epilepsi 18 6 1 3 3 2 1 Ovriga somatis-

ka sjukdomar 79 35 5 8 12 1 1 4 3 S:a somatiska .

sjukdomar 638 321 42 75 132 1 7 15 38 35 Awikande per-

sonlighet 4 2 — — l — — — — 1 Psykisk sjuk-

dom 212 95 7 37 50 2 6 25 22 S:a psykiska

sjukdomar 216 97 7 37 51 2 6 25 23 Alkoholism-

narkomani 87 43 1 31 10 2 5 l Intellektuellt

arbetshinder 108 10 1 7 15 — 1 23 16 Social missan-

passning 5 1 — 2 1 —— Annat arbets-

hinder av so- cial karaktär 17 1 3 2 - — 1 l Samtliga 1 071 473 51 ' 155 —211 1 9 25 92 75

Tabell 8 Personer som vid undersökningstillfället uppbar ekonomiskt stöd med fördelning på handikapp och slag av ekonomiskt stöd

Arbetshinder Samt- Sjuk- Annan Social- Annan Änke- För- För- Sj uk- liga i pen- hjälp allmän tidsp. tidsp. bi- under- ning ekon. från från drag sökn. förmån ATP folk-

pension

Lungsjukdom 5 1 l 2 4 1 3 3 4 Hörselskada 15 6 l 2 1 — 1 2 Synskada 15 2 3 l 1 4 5 2

Hudsjukdom 14 3 1 _ 2 l

Hj ärt- och kärl-

sjukdom 5 2 10 l 1 5 6 1 1 4 Ryggsjukdom 191 52 5 5 3 16 22 3 Annat rörelse-

hinder 203 41 9 13 26 46 10 Epilepsi 18 4 — 1 2 1 Övriga somatis— ka sjukdomar 79 13 3 1 7 10 3 S:a somatiska sjukdomar 638 143 20 26 65 102 27 Avvikande per- sonlighet 4 1 — — 1 — 2 Psykisk sjuk- dom 2 1 2 34 8 6 35 62 1 6 S:a psykiska sjukdomar 216 35 8 6 36 62 18 Alkoholism- narkom ani 87 6 1 2 2 6 5 Intellektuellt arbetshinder 108 12 2 9 44 5 Social missan- passning 5 1 1 — —— Annat arbets- hinder av so- cial karaktär 17 1 l — Samtliga 1 071 197 42 33 113 215 55 Tabell 9 Slag av ”annan försäkringsersättning” under lZ-månadersperioden före inskrivningen id skyddad verkstad lag av for- Lung- Hör- Syn- Hud- Hjärt- Rygg- Annat Epi- Övriga Aw. Psyk. Alko- Int. Soc. Annat S:a akringsers sjuk- sel— ska- sjuk- h sjuk- rörel- sjuk- holism arb. miss- arb.h. dom ska— da dom dom sehind. dom /nar- hin- av soc. da komani der passn. karakt. betslöshetsfor- s ring 1 1 2 3 3 l 2 ' 2 1 1 4 1 3 l nvaliditetser- ' — — 1 2 -— nvaliditets- g _ _ _ _ _ _ _ _ rsattning fran arbetsgivare och försäkrings- 1 — 1 1 3 l -— — — — 1 l 1 — — 4 2 3 10 22 2 2

bell 10 Slag av "annan ekonomisk förmån” under 12-månadersperioden före inskrivningen skyddad verkstad

Lung- Hör- Syn- Hud- Hjärt- Rygg- Annat Epi— Övriga Avv. Psyk. Alko- Int. Soc. Annat S:a rmåner sjuk- sel— ska- sjuk- och sjuk— rörel- lep- soma— per- sjuk- holism arb. miss- arb.h. dom ska— da dom kärl- dom sehind.si tiska son- dom /nar- hin- an— av soc. da sjukd. sjukd. ligh. komani der passn.karakt.

11 9 1 42 9

bildningsbidrag 3 36 40 11

Lommunalt bostads- l tillägg _ _ _ _ _ 1 1 _ 1 _ 3 l l _ 8 jommunalt kontant- ? understöd — — _— — _ _ _ _ _ _ _ _ 2 _ _ 2 ivrigt - — — — 2 1 — — — 3 1 2 — — 9 mea 7 3 3 4 11 39 42 3 10 1 48 10 16 1 _ 198

'abell ] ] Slag av ”annan försäkringsersättning” och ”annan ekonomisk förmån” vid undersökningstillfället

[_

Lung- Hör— Syn- Hud- Hjärt- Rygg— Annat Epi- Övriga Avv. Psyk. Alko- Int. Soc. Annat S:a sjuk- sel- ska- sjuk- och sjuk- rörel— lep- soma- per- sjuk- holism arb. miss- arb.h. dom ska- da dom kärl- dom sehind.si tiska son- dom /nar- hin- an- av soc.

da sjukd. sjukd. ligh. komani der passn.karakt.

annan försäkrings- warming Livränta 5 1 1 4 1 1 2 1 2 l — — 28 invaliditetser-

sättning -— 2 1 1 4 — — —— —— — — 8 invaliditets-

tillägg 1 —- 5 - - — — — 6 Ersättning från

arbetsgivare och försäkrings- _ bolag — 1 — — 2 —— — — — 3 Övrigt -— —— l — — — — — 1

5 1 4 l 1 5 23 2 1 2 1 — 46 4nnan ekonomisk förmån Utbildningsbidrag — — — — 2 2 — — — l — 5 Kommunalt bostads- _ tillägg 2 3 7 1 1 3 - — 17 Övrigt 1 — — 1 — — — — — 2 - — —- 4 l 5 3 9 1 1 6 — — 26

Tabell 12 Förtidspensionens storlek före resp. efter minst 2 års anställning vid skyddad verkstad

Förtidspensionens Antal Slag av förtidspension eller sjukbidrag vid Ingen storlek under 12-må- per- undersökningstillfället för handikappade med förmår. nadersperioden före soner minst 2 års anställning

början vid skyddad .

verkstad Förtidspension Sjukbidrag

Hel 2/3 1/2 Hel 2/3 1/2

Förtidspension Hel 42 20 10 5 1 6 2/ 3 11 9 1 l 1/ 2 1 1 1/ 3 5 2 l 2 * Sjukbidrag Hel 34 5 7 6 2 2 12 2/ 3 10 1 3 2 3 1 1/ 2 1 1 1/3 4 l 3 Samtliga 108 26 31 18 3 3 2 25

Tabell 13 Förutsättningarna att erhålla anställning på öppna marknaden med fördelning efter arbetskapacitet. Länsvis, absoluta tal

Arbetskapa— Förutsättningar Samt- !

citet, län liga * Goda Mindre Nästan *

goda obefintl.

Högst 1/3

Stor-Stockholm 54 54 Östergötland — 2 8 10 * Malmöhus 2 5 2 5 4 *

Alvsborg 2 33 35 l Orebro 1 5 16 22 * Västmanland 1 14 15

Västerbotten — — 48 48 l

1/3_2/3 *

Stor-Stockholm 22 38 60

Ostergötland 2 29 31 62 Malmöhus _ 1 8 54 7 2 Alvsborg 2 31 5 1 84 Orebro 5 17 21 43

Västmanland — l 1 27 38 Västerbotten 1 8 86 95

2/ 3 — 1/ 1 1 Stor-Stockholm 6 14 12 32 * Ostergö tland 9 13 8 30 * Malmöhus 5 24 19 48 Alvsborg 8 19 24 5 l Orebro 7 18 11 36 Västmanland 9 42 49 100 Västerbotten 2 3 31 36

ÖVRIGA BILAGOR Undersökning av anställningsförhållanden m. m. för personal vid skyddade verkstäder (AMS” skrivelse till berörda länsarbetsnämn- der, bilaga 1).

Anvisningar för genomförande av undersök- ningen (bilaga 2).

Frågeformulär (bilaga 3) till anvisningarna Näringsgrenskod, bilaga (bilaga 4)

Bilaga ]

Undersökning av anställningsförhållanden m. m. för personal vid skyddade verkstäder

Utredningen rörande den skyddade syssel- sättningen har genom bl. a. undersökningar och bearbetningar av AMS, grundmaterial för beräkning av statsbidrag fått kunskap om väsentliga delar av sysselsättningsformen skyddat verkstadsarbete. Vad gäller de an- ställda och deras förhållanden ger emellertid det hittills insamlade och bearbetade mate- rialet endast begränsad information. Sålunda kan man inte med ledning av detta få information om vissa av de anställdas syssel- sättningsförhållanden före och under anställ- ningen vid skyddad verkstad.

I den allmänna debatten om orsakerna till den skyddade sysselsättningens kraftiga ex- pansion under senare år har olika faktorer framhållits. Det har exempelvis påståtts att en mycket stor del av dem som får arbete vid skyddade verkstäder är personer som p. g. a. strukturomvandlingen slagits ut från den öppna arbetsmarknaden. Vidare har anförts den allmänt höjda ambitionen från samhäl- lets sida att bereda allt fler och nya grupper svårsysslesatta arbete. Såvitt känt är finns inte idag något material som belyser den arbetsmarknadsmässiga bakgrunden hos ar- betstagarna vid skyddade verkstäder. Det är självfallet av vikt att försöka få fram betydel- se för bedömningen av behovet av skyddat arbete. Av denna anledning har utredningen

och arbetsmarknadsstyrelsen beslutat att till- sammans genomföra en undersökning.

Utredningen rörande den skyddade sys- selsättningen har genom en s. k. pilotstudie utförd av länsarbetsnämnden i Östergötland försökt bilda sig en uppfattning om möjlig- heterna att med hjälp av redan befintliga uppgifter vid arbetsvårdsexpeditionerna för- söka belysa förhållandena för arbetstagarna dels före och dels under en anställning vid skyddad verkstad. Denna studie visade att förutsättningarna är goda för genomförande av en undersökning av större omfattning.

Den sålunda beslutade undersökningen kommer att begränsas till vissa län. Arbets- vårdsföreståndarna i berörda län har under hand informerats om den planerade under- sökningen. Anledningen till det begränsade urvalet är dels utredningstekniska, dels be- tingade av de knappa personalresurserna vid arbetsvårdsexpeditionerna. Den ovannämnda pilotstudien visade att insamlandet av grund— material kunde göras av i länet placerade vapenfria värnpliktiga, givetvis i nära samver- kan med personalen vid arbetsförmedlingar- na och de skyddade verkstäderna. Samma personalkategori torde kunna medverka i denna undersökning då de utredningstek- niska önskemålen ifråga om geografisk sprid- ning m.m. och placeringen av vtp samman- faller till stor del.

Följande län berörs av undersökningen: Stockholm, Östergötland, Malmöhus, Älvs- borg, örebro, Västmanland och Västerbot- ten.

Den företagna pilotstudien har visat att för gruppen psykiskt utvecklingsstörda erhål- les väsentligt annorlunda resultat än för övriga handikappade. Det har ansetts erfor- derligt att i denna undersökning göra ett starkt begränsat urval för ifrågavarande grupp. Sålunda kommer för psykiskt utveck- lingsstörda endast att samlas in material från vissa verkstäder i östergötlands och Örebro län.1

För genomförande av undersökningen har utarbetats en särskild blankett. Därtill har

' senare har tillkommit Kronobergs län.

sammanställts anvisningar för tillvägagångs- sätt vid uppgiftsinhämtande samt särskild kodförteckning över näringsgrenar. Detta material kommer att översändas separat till de länsarbetsnämnder som berörs av under- sökningen.

För undersökningens tillförlitlighet är det självfallet av största betydelse att uppgifter- na insamlas med stor omsorg. Undersök- ningsmaterialet skall sändas till utredningens kansli, Linnégatan 5, 1 14 47 Stockholm, och vara utredningen tillhanda senast den 29 januari 1971.

Ytterligare upplysningar kan erhållas från fbi Bernt Fredriksson i utredningens kansli, tel 08/67 50 92. På arbetsmarknadstyrelsen vägnar

Albert Bergh Ulla von Meyeren

Bilaga 2

Anvisningar för genomförande av undersök- ningen

I undersökningen skall ingå under vecka 50 1970 anställda handikappade inkl. de i introduktionsutbildning vid samtliga verk- städer i länet utom gruppen psykiskt utveck- lingsstörda i de fall dessa är sysselsatta vid särskilda verkstäder eller i för gruppen sär- skilt anordnad avdelning. Utvecklin'gsstörda som sysselsätts (integrerats). i arbeten vid ”ordinarie” verkstäder skall således ingå i undersökningen.

Urvalsmetod

Samtliga anställda och personer i introduk- tionsutbildning vid samtliga verkstäder i länet förtecknas på en lista. Enligt uppgift finns vid verkstäderna aktuell lista över de inskrivna. Dessa kan med fördel användas. Listorna för verkstad l,2,3,4 etc. häftas därefter lämpligen samman så att listorna har samma inbördes ordning under hela urvals- proceduren.

Därefter skall själva urvalet göras. Det tillgår så att i län där t. ex. en tredjedel av de anställda skall ingå i undersökningen vart 3:e namn på förteckningen, dvs. nr 3,6,9,l 2 etc., skall medtagas. I län där urvalet är begränsat till en fjärdedel medtages i förteckningen nr 4,8,12,l6 etc. På annat sätt informeras om vilken andel, en tredjedel eller fjärdedel, som skall medtagas i de län som berörs av undersökningen. Urvalets storlek är beroen- de av det totala antalet anställda iskyddat verkstadsarbete i resp. län.

A n visningar

För var och en som omfattas av undersök- ningen skall fyllas i ett blankettset. Det förutsätts att inhämtade uppgifter är av värde för arbetsvårdens uppföljningsarbcte, varför blankettset översändes i ett antal som medger att expeditionen behåller kopia för eget bruk.

Svar på flertalet frågor torde finnas i det utredningsmaterial som finns i personakten. Därutöver torde uppgifter behöva inhämtas från personal vid den skyddade verkstaden. Beträffande ekonomiska förmåner kan — i den män inte utredningsmaterialet ger enty- diga svar kontakt erfordras med försäk- ringskassa eller annat organ, i undantagsfall eventuellt även med den anställde själv.

Blanketterna bör fyllas i med blå bläck- eller kulspetspenna. I de fall inte visa siffror, t.ex. personnummer, skall lämnas sker markering genom att siffran för det aktuella alternativet ringas in.

Exempel

Om svaret under punkt 7 är 3 år inringas alternativ

1 mindre än 1 år 2 1—4 år

3 5—9 år

Vid beräkning av anställningstid vid skyd- dad verkstad skall utgångspunkten vara vecka 50 1970.

Även om inte undersökningen är av inter-

vjukaraktär benämns av praktiska skäl den som berörs för up=undersökningspersonen.

I det följande görs endast förtydliganden där så anses erforderligt.

Generellt gäller att introduktionsutbild- ning vid skyddad verkstad jämställs med anställning.

Punkt ]. UP-nr fylls i enligt följande. Länskoden är densamma som tillämpas i t. ex. arbetsvårdsrapporteringen till ADB. Ex: Östergötlands län 05. Löpnumret erhålles från verkstadslistorna över dem som skall ingå i undersökningen. Ex: Om i ett län var tredje anställd skall ingå i undersökningen får den tredje på listan löpnummer 001 , den sjätte löpnummer 002, den nionde löp- nummer 003 osv. Detta nummer bör anges på listorna. Löpnumret har betydelse för bl. a. identifieringen av ärendena. Punkt 2, Personnumret skall alltid innehålla två siffror för vardera år, månad och dag. Ex: 091804. Födelsenumret bör om möjligt innehålla även den fjärde siffran.

Punkt 6 m. fl. Uttrycket ”Anställning av mera fast karaktär” används. Med denna beskrivning avses närmast att'exkludera ev. anställningar för vilka det på förhand varit avtalat att arbetet endast skulle pågå någon eller några dagar.

Punkt 8. Endast de tre första siffrorna i NYK-koden skall användas.

Punkt 9 och 10. Frågan omfattar även personer som drivit egen rörelse. I några fall torde förekomma att up haft mer än en anställning vid skyddad verkstad. I sådana fall skall avses perioden före första anställ- ningen.

Punkt 10. Som framgår av texten berör frågan endast personer som påbörjat skyddat verkstadsarbete efter det att minst två år förflutit efter den senaste anställningens upphörande. Generellt gäller för vart och ett av de angivna alternativen att dessa skall ha berört up under en sammanhängande tid av minst tre månader. Högst två alternativ får anges oavsett om flera kan ha förekom- mit. Avgörande för vilket/a alternativ som är tillämpbart är tidsomfånget för resp. alterna- tiv. Om två alternativ är tillämpbara skal]

dessa rangordnas på så vis att dominerande sysselsättniingsstatus redovisas under ”Hu- vudstatus” (vilket givetvis även sker i de fall endast ett alternativ är tillämpbart) medan det i andra hand kommande sysselsättnings- alternativet redovisas under ”Bistatus". Ob- servera att i de fall bistatus inte förekommer skall notering härom göras genom inringning av kod 6.

Med "omhändertagen för vård” avses alla vårdformer av sluten karaktär, dvs. anstalts- vård, sjukhusvård men också familjevård eller annan öppen vårdform som är grundad på beslut av samhälliligt organ, dock inte skyddstillsyn (utan anstaltsbehandling) eller övervakning.

Med medicinsk rehabilitering förestås så- dan medicinsk behandling som ges vid reha- biliteringsklinik eller motsvarande.

Punkt 12—17. Dessa frågor berör enast personer som haft anställning och alltså inte varit egna företagare. Personer som mist en anställning av de skäl som nämns under punkt 12 och samtidigt haft egen rörelse (t. ex. lantbruk) skall tagas med om de haft sin huvudsakliga försörjning genom anställ- ningen.

Punkt 15. Särskild näringsgrenskod har utarbetats och finns å bil. 1.

Punkt 18. Med denna fråga avses att få svar på den främsta orsaken till att den senaste mera fasta anställningen upphörde. Om flera faktorer kan anses ha bidragit skall ändå endast ett alternativ den mest avgö- rande orsaken — anges.

Beträffande alternativet 2 "Sjukdom eller skada som up ådragit sig i arbetet” erinras om att detta alternativ endast är tillämpbart i fall där sjukdomen eller skadan har ett direkt samband med själva arbetet, i en viss arbetsprocess eller på arbetsplatsen. Olyckor på väg till eller från arbetsplatsen redovisas således under alternativ ].

Arten av sjukdom eller skada redovisas efter punkt 35 varvid skall framgå om sjukdomen eller skadan har orsakats av t. ex. förslitning, buller, allergi, olycksfall, stress. ] fråga om olycksfallsskador skall redovisas kort hur olyckan inträffat.

Punkt 20. Med denna fråga avses att få svar på upzs arbetsmarknadsstatus under 2-årsperioden före anställning (före ev. intro- duktionsutbildning) vid skyddad verkstad. I de fall mer än en anställning vid skyddad verkstad förekommit avses tiden före första anställningen. Generellt gäller för vart och ett av de angivna alternativen att dessa skall ha berört up under en sammanhängande tid av minst tre månader. I övrigt gäller betr. alternativ 6 samma tillämpning som under punkt 10. Högst två alternativ får anges oavsett om flera kan ha förekommit. Avgö- rande för vilket alternativ som är tillämpbart är tidsomfånget för resp. alternativ. Om två alternativ är tillämpbara skall dessa rangord- nas på så vis att dominerande sysselsätt- ningsstatus redovisas under ”Huvudstatus” (vilket givetvis även sker i de fall endast ett alternativ är tillämpbart) och det i andra hand kommande alternativet redovisas under ”Bistatus”. Observera att i de fall bistatus inte förekommer skall notering härom göras genom inringning av kod 7.

Punkt 23. I några fall torde förekomma att up haft mer än en anställning vid skyddad verkstad. I dessa fall skall räknas lZ-månadersperioden före första anställ- ningen.

Punkt 26. I anställningstiden inräknas tid för ev. introduktionsutbildning. Har up haft flera anställningar vid skyddad verkstad räk- nas den sammanlagda tiden.

Punkt 28. Med minderårigt barn avses i detta sammanhang barn under 16 år utan egen inkomst.

Punkt 29 och följande torde förutsätta ett samråd med personal vid skyddade verk- staden.

Punkt 31. Som framgår av texten skall uppgift om timförtjänsten avse bruttolön. För arbetstagare som berörs av samordnings- bestämmelserna (& 11) i "Bestämmelser om löne- och anställningsvillkor för vissa arbets- tagare”, LBSS 70, skall uppgiften avse lönen efter dessa avdrag men före skatt. Beträffan- de anställda som av olika skäl inte är närvarande vecka 50 anges den medeltimför- tjänst up hade då han eller hon senast var i tjänst. 122

För personer som genomgår introduk- tionsutbildning och följaktligen erhåller ut- bildningsbidrag lämnas ingen uppgift.

Medeltimförtjänsten skall anges i kronor och ören och redovisas med fyra siffror.

Exempel: inkomsten är 8 kr och 23 öre.

0823 Kr öre

Punkt 32. Beträffande alternativ 4 ”kan f. n. ej bedömas” erinras om att detta kan vara tillämpbart endast i fall där man p. g. a. upzs ringa anställningstid eller liknande om- ständigheter anser sig ha otillräckligt under- lag för en noggrann bedömning.

Punkt 33. Här måste självfallet — för- utom upzs personliga förutsättningar och egna aspirationer en bedömning ske utifrån lokala arbetsmarknadsförhållanden, förutsatt att up inte uttalat någon bestämd önskan att söka sig till viss ort, som kan påverka möjligheterna att få anställning.

Med uttrycket ”få behålla en anställning” avses ett arbete av mera stadigvarande karak— tär. Självfallet kan inte bedömningen om- fatta upzs möjligheter att framgent behålla denna eller annan anställning på öppna marknaden.

Punkt 34—35. Med "ytterligare arbets- vårdsresurser eller helt nya åtgärder” avses såväl personella som materiella tillgångar. För att punkt 33 skall bli uttömmande besvarad torde erfordras ett samråd mellan arbetsvårdsexpeditionens ledning och ev. öv- rig personal, kontaktmannen för verkstaden och verkstadspersonalen.

Utredningen är således angelägen att få kännedom om eventuella åtgärdsformer för vilka behov finns men som för närvarande saknas helt eller för vilka resurserna är starkt begränsade. Svaret lämnas på särskilt papper. Anses de erforderliga åtgärderna vara av mer generell karaktär kan givetvis uppgifterna lämnas i ett svar för samtliga som berörs.

Bilaga 3

Linnégatan 5 län löp.nr. Hål- 114 47 STOCKHOLM korts- 1' UP-nr kolumn

1—5

ANSTÄLLDA VID SKYDDADE VERKSTÄDER DECEMBER 1970

2. Personnummer År ...... mån ...... dag ...... nr ............ 6— 15

i 3, Kön 16 1 man 2 kvinna

4. Civilstånd 17 ] gift 2 ej gift 3 förut gift

5. Arbetshinder (kod) 18— 19 ...... huvudarbetshinder 6. Har up någon gång haft anställning av mera fast karaktär på öppna marknaden eller drivit egen rörelse?

1 ja 2 nej gå till punkt 20!

7. OM SVARET ÄR 'JA' ENLIGT PUNKT 6 Ungefärlig sammanlagd anställningstid i arbete på den öppna marknaden eller 21 innehav av egen rörelse

1 mindre än 1 år 4 10—14 år 2 1—4 år 5 15 19 år 3 5—9 år 6 20 år eller mer 8. Huvudsakligt yrke eller arbetsområde (kod enl. NYK) 22—24 9. Tiden mellan den senaste anställningen (motsv.) av mera fast karaktär på den

öppna marknaden och anställningen på den skyddade verkstaden

1 mindre än 6 mån 5 3—4 år 2 6 mån —— lår 6 4—5 år 3 1—2 år 7 5—10år 4 2—3 år 8 lOäreller mer

13.

14.

15.

16.

11.

12.

Vilket var mest kännetecknande för upzs sysselsättningsförhållanden efter senaste anställningens upphörande och början på skyddad verkstad ide fall

Kolumn Kolumn

26 27 Huvud- Bi- status status

l l 2 2

3 3 4 4

5 5

6

Har up någon gång under lO-årsperioden närmast före anställningen vid skyddad denna tid översteg 2 är? Se anvisningarna!

Långvarig arbetslöshet Sysselsättningi beredskapsarbete och/eller arkiv- arbete

Långtidssjukskriven

Föremål för medicinsk och/eller yrkesmässig reha- bilitering och/eller arbetsmarknadsutbildning Omhändertagen för vård Inget bistatus

verkstad tvingats upphöra med eller överlåta egen rörelse?

1 ja 2 nej

Har up någon gång under lO-årsperioden närmast före den senaste anställningen

28

vid skyddad verkstad tvingats lämna en anställning på öppna marknaden på grund av personalinskränkning, nedläggning eller förflyttning av företaget till annan ort?

lja

2 nej gå till punkt 18!

OM SVARET ÄR ”JA” ENLIGT PUNKT 12

Tiden mellan senaste anställningen som upphört p. g. a. strukturomvandling

1 mindre än6mån 2 6mårl— I år 3 1—2år 4 2—3år

och anställningen vid skyddad verkstad.

00an HDI-ht» [

nu—nU-A

OM SVARET ÄR 'JA' ENLIGT PUNKT 12

Hur lång tid hade den mest varaktiga anställningen pågått?

4år

l 2 _ 3 5—9 är

mindre än 1 år 1

4 10—14år 5 15—19år 6 20åreller mer

OM SVARET ÄR *JA* ENLIGT PUNKT 12

Vilken bransch tillhörde företaget i vilket up arbetade? Kod:

OM SVARET ÄR 'JA' ENLIGT PUNKT 12

Har up efter det att anställningen enligt punkt 12 upphörde haft en eller flera fasta anställningar på öppna marknaden?

1 ja 2 nej

30

31

32—33

34

Hur många anställningar har up haft? 35

I en anställning 4 fyra anställningar 2 två anställningar 5 fem anställningar eller mer 3 tre anställningar

Ange främsta orsaken till att up :s SENASTE FASTA ANSTÄLLNING upphörde!

Sjukdom el. skada utan påvisbart samband med arbetet Sjukdom el. skada som up ådragit sig i arbetet. Slag av sjukdom el. skada? Lämna svar efter punkt 35! Nedläggning av företaget Flyttning av företaget till annan ort Personalinskränkning vid företaget

Annan orsak. Vilken? ............

(x)|—l

Orth-åh)

19. OM 3—5 ENLIGT PUNKT 18

Företagets branschtillhörighet (kod) 37—38

20. Dominerande arbetsmarknadsstatus för up under 2-årsperioden närmast 39—40 före anställningen vid skyddad verkstad. Se anvisningarna!

l Kolumn Kolumn l ! Huvud- Bl- i status status l l Stadigvarande förvärvsarbete 2 2 Långvarigt arbetslös 3 3 Sysselsatt i beredskapsarbete och/eller arkiv- arbete 4 4 Ej förvärvsarbete 5 5 Långtidssjukskriven 6 6 Omhändertagen för vård 7 7 Medicinsk och/eller yrkesmässig rehabilitering och/eller arbetsmarknad sutbildning 8 Ingen bistatus 21. Har anställningen vid skyddad verkstad föregåtts av annan arbetsvårdsåtgärd? 41 1 ja 2 nej

22. OM SVARET ÄR ”JA” ENLIGT PUNKT 21

Vilken annan åtgärd, vilka andra åtgärder? 42 1 ja 2 nej Introduktionsutbildning i samband med anställning vid skyddad verkstad 1 ja 2 nej Arbetsprövning 43 1 ja 2 nej Arbetsträning 44 1 ja 2 nej Arbetsmarknadsutbildning 45 1 ja 2 nej Annat skyddat arbete 46 1 ja 2 nej Annan arbetsvårdsåtgärd 47 Vilken/a? ............

24

25.

26.

27.

28.

förmån utgått sammanhängande 3 månader eller längre i form av

1 ja 2 nej Sjukpenning 1 ja 2 nej Förtispension från ATP 1 ja 2 nej Änkepension 1 ja 2 nej Tjänstepension (t. ex. 1 tp) 1 ja 2 nej Annan försäkringsersättning Vilken/a? ............ 1 ja 2 nej Socialhjälp 1 ja 2 nej Annan allmän ekonomisk förmån 1 ja 2 nej Annan allmän ekonomisk förmån Vilken/a? ............ 1 ja 2 nej FÖRTIDSPENSION FRÅN FOLKPENSION 1 ja 2 nej SJUKBIDRAG

OM SVARET ÄR 'JA' PÅ FÖRTIDSPENSION OCH/ELLER SJUKBIDRAG ENLIGT PUNKT 23

Om FÖRTIDSPENSION FRÅN Om SJUKBIDRAG l hel 5 He] 2 2/3 6 2/3 3 halv 7 halv 4 1/3 8 1/ 3

Genomgår up introduktionsutbildning vid undersökningstillfället?

1 ja 2 nej

Sammanlagda anställningstiden vid skyddad verkstad?

1 0—6 mån 5 3—4år 2 6 mån lär 6 4—5 år 3 l—2år 7 5—10år 4 2—3 år 8 mer än lOår

lnnefattar anställningstiden mer än en anställningsperiod? 1 ja 2 nej

Har up f. n. försörjningsplikt gentemot minderåriga barn, make/a, el. annan anhörig

1 ja 2 nej

48 50 51 52 53 54

55

58

59

60

61

30.

31.

32.

33.

34.

35.

Erhåller up någon eller flera av följande ekonomiska förmåner vid undersökningstillfället exkl. ev. utbildningsbidrag?

1 ja 2 nej Sjukpenning 1 ja 2 nej Förtidspension från ATP 1 ja 2 nej Änkepension ] ja 2 nej Tjänstepension (t. ex. 1 tp) 1 ja 2 nej Annan försäkringsersättning Vilken/a? ............ 1 ja 2 nej Socialhjälp 1 ja 2 nej Annan allmän ekonomisk förmån Vilken/a? ............ 1 ja 2 nej FÖRTIDSPENSION FRÅN FOLKPENSION 1 ja 2 nej SJUKBIDRAG

OM SVARET ÄR ”JA” PÅ FÖRTIDSPENSION OCH/ELLER SJUKBIDRAG ENLIGT PUNKT 29 Om FÖRTIDSPENSION FRÅN Om SJUKBIDRAG FOLKPENSION

l Hel 5 Hel 2 2/ 3 6 2/3 3 halv 7 halv 4 1/ 3 8 1/3

Upzs medeltimförtjänst under vecka 50. Här avses timförtjänst före skatteavdrag men efter ev. avdrag för pension m. m. enligt särskilda samordningsbestämmelser (LBSS 70, & 11). Se anvisningarna!

Kr öre Bedömd arbetskapacitet i nuvarande arbete

högst 1/3 1/3—2/3 2/3—1/1 kan f. n. ej bedömas

Act—JN»—

Hur bedömer arbetsvård och verkstadsledning up:s möjligheter vara att inom den närmaste tiden få och behålla en anställning på öppna mark- naden

1 som goda 2 som mindre goda 3 som nästan obefintliga

Skulle ytterligare arbetsvårdsresurser eller helt nya åtgärder från samhällets sida kunna underlätta för up att få en anställning på öppna marknaden?

1 ja 2 nej

OM SVARET ÄR ”JA' ENLIGT PUNKT 34

Vilken/a arbetsvårdsresurser eller helt nya åtgärder? Lämna svar på särskilt papper!

71

72—75

76

77

78

Näringsgrenskod till undersökningen

Anställda vid skyddade verkstäder, december 1970 1. Jordbruk, skogsbruk och fiske (01,02,04) 2. Gruv-, jord- och stenindustri (12,19,33) 3. Livsmedelsindustri (20,21 ,22) 4. Textilindustri (23) 5. Beklädnads- och sömnadsin- dustri (24) 6. Skoindustri 7. Trävaruindustri (25,26) 8. Massa- och pappersin- dustri (27) 9. Grafisk industri (28) 10. Läder och skinnindustri (29) 11. Metallverk (34) 12. Metallvaruindustri (35) 13. Maskinindustri (36) 14. Elektroindustri (37) 15. Gummi— petrolium- och kemisk industri (30,31,32) 16. Annan tillverkningsindustri (38,39) 17. Husbyggnads- och annan bygg- nadsindustri (40,41) 18. El, vatten värme, gas och ren— hållningsverk (51,52) 19. Förvaltning och administration (55,56,57,81)

(58,59,6l—69)

21. Lagring och magasineringsrö- relser (72) 22. Samfärdsel, transport, post och tele (71,73) 23. Undervisning, hälso- och sjuk- vård och andra offentliga tjänster (82—85) 24. Hotell, restaurang och hus- hållsarbete (87,88) 25. Ej specificerad verksamhet

(86,89,90)

Siffrorna inom parentes är koden för de näringsgrenar som används

iar et raf nder" ' a . 'W b sk tsu soknlng rna Kl.-"GL. B!?RL.

Kronologisk förteckning

Statens offentliga utredningar 1972

_l—I—A—h—l

åwN_.o LD m_xlguplpww_.

. Ambetsansvaret ll. Ju. . Svensk möbelindustri. |. . Personal för tyg- och intendenturförvaltning. Fö. Säkerhets- och försvarspolitiken. Fö. CKR. (Centrala körkonsregistret) K. Reklam l. Beskattning av reklamen. U. Reklam ll. Beskrivning och analys. U. . Reklam Ill. Ställningstaganden och förslag. U.

(Utkommer senare.)

. Reklam lv. Reklamens bestämningsfaktorer. U.

(Utkommer senare.)

. Godsbefordran till sjöss. Ju. . Förenklad löntagarbeskattning. Fi. . Skadestånd lV. Ju. . Kommersiell service iglesbvgder. ln. . Revision av vattenlagen. Del 2. Ju. . Ny regeringsform . Ny riksdagsordning. Ju. . Ny regeringsform . Ny riksdagsordning. (Följdförfatt- ningar) Ju. . Nomineringsförfarande vid riksdagsval - Riksdageni pressen. Ju. .Norge och den norska exilregeringen under andra

världskriget. Ju.

. Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxen—

utbildningen. U.

. Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Littera- turutredningens läsvanestudier. U. . Svävarfartslag. K. . Domstolsväsendet IV. Skiljedomstol. Ju. . Högre utbildning — regional rekrytering och samhälls- ekonomiska kalkyler. U. . Vägfraktavtalet ll. Ju. . Naturgas i Sverige. I. . Förskolan 1. S. . Förskolan 2. S. . Konsumentköplag. Ju. . Konsumentupplysning om försäkringar. H. . Bostadsanpassningsbidrag. ln. . Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Jo. . Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? C. . Förhandlingsrätt för pensionärer. ln. . Familjestöd. S. . Skogsbrukets frö- och plantförsörjnlng. Jo. . Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande. U. . Samhälle och trossamfund. Bilaga 1 —19. U. . Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossam- funds ekonomi. U. . Abortfrågan. Remissyttranden. Ju. . Konkurrens i bostadsbyggandet. ln. . Familj och äktenskap I. Ju. . Vägfrafikbeskattnlngen. Fi. . Utnyttjande och skydd av havet. I. . Reformerad skatteutjämning. Fi. . Kulturminnesvård. U. . Landskapsvård genom täktsamverkan. Ju. . Data och integritet. Ju. . Riksdagen och försvarsplaneringen. Fö. . Tryckfriheten och reklamen. Ju. . Skyddsrum. Fö. . Sjölagens befraktningskapitel. Ju. . Rapport angående kommunal information m.m. C. . Handräckningstjänst i försvaret. Fö. . Skyddat arbete. ln. . Decentralisering av statlig verksamhet — ett led i regionalpolitiken. Del 2. Slutrapport. Fi. . Glesbygder och glesbygdspolitik. ln.

. Ledningsrättslag. Ju. . Koncession för pipelines. K. . Att välja framtid. Ju. .Beskanade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m.m. S. . Försök med bibliotek. Litteraturutredningens biblioteksstudier. U. . Offentligt stöd till de politiska partierna. Ju. . Näringslivets försörjning med riskkapital från allmänna

pensionsfonden. Fi.

. Kriminalvård. Ju. . Barnavårdsmannafrågan. Ju.

. Ny kulturpolitik. Del 1. Nuläge och förslag. U. . Ny kulturpolitik. Del 2. Sammanfattning. U. . Värnpliktsförmåner. Fö. . Våmpliktigas ekonomiska och sociala situation. Bilaga 5 till UFV betänkande Värnpliktsförmånef. Fö. . Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. Del 1. All— män motivering. Ju. . Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. Del 2. Lag- text och specialmotivering . Ju. . Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform Del 3. Expertutredn ingen. Ju. . Ersättning för vissa obefogade frihetsinskränkningar. Ju. . Arbetskraften inom byggnadsverksamheten. ln. . Skyddat arbete. Bilagor. ln.

Systematisk förteckning

Statens offentliga utredningar 1972

J ustitiedepartementet

Ambetsansvaret ||. [1] Godsbefordran till sjöss. [10] Skadestånd iv. [12] Revision av vattenlagen. Del 2. [14] Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform . Ny riksdags- ordning. [15] 2. Ny regeringsform . Ny riksdagsordning (Följdförfattningar) [16] 3. Nomineringsförfarande vid riksdagsval - Riksdagen i pressen. [17] 4. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. [18] Domstolsväsendet lv. Skiljedomstol. [22] Vägfraktavtalet II. [24] Konsumentköplag. [28] Abortfrågen. Remissyttranden. [39] Familj och äktenskap I. [41] Landskapsvård genom täktsamverkan. [46] Data och integritet. [47] Tryckfriheten och reklamen. [49]

Sjölagens befraktningskapitel. [51] Ledningsrättslag. [57]

Att välja framtid. [59] Offentligt stöd till de politiska partierna. [62] Kriminalvård. [64]

Barnavårdsmannafrågan. [65]

Trafikmålskommittén. 1. Rätten till ratten. Förslag till kör- kortsreform. Del 1. Allmän motivering. [70] 2. Rätten till ratten. Förslag till körkonsreform. Del 2. Lagtext och spe- cialmotivering. [71] 3. Rätten till ratten. Förslag till kör— kortsreform. Del 3. Expertutredningen. [72] Ersättning för vissa obefogade frihetsinskränkningar. [73]

Försvarsdepartementet

Personal för tyg- och intendenturförvaltning. [3] 1970 års försvarsutredning. 1. Säkerhets- och försvars- politiken. [4] 2. Riksdagen och försvarsplanerigen. [48] Skyddsrum. [50] Handräckningstiänst i försvaret. [53] Utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m.fl. (UFV) 1. Värnpliktsförmåner. [68] 2. Värnpliktigas ekonomiska och sociala situation. Bilaga 5 till UFV be- tänkande Värnpliktsförmåner. [69]

Socialdapartementet

1968 års barnstugeutredning. 1. Förskolan 1. [26] 2. För- skolan 2. [27] Familjestöd. [34] Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m.

[60]

Kommunikationsdepartementet

CKR. (Centrala körkortsregistret) [5] Svävarfartslag. [21] Koncession för pipelines. [53]

Finansdepartementet

Förenklad löntagarbeskattning. [11] Vägtrafikbeskattningen. [42] Reformerad skatteutja'mning. [44]

Decentralisering av statlig verksamhet ett ledi regionalpolitiken. Del 2. Slutrapport. [55]

Näringslivets försörjning med riskkapital från allmänna pen- sionsfonden. [63]

Utbildningsdepartementet

Reklamutredningen. 1. Reklam l. Beskattning av reklamen. [6] 2. Reklam ||. Beskrivning och analys. [7] 3. Reklam lll. Ställningstaganden och förslag. [8] (Utkommer senare). 4. Reklam lV. Reklamens bestämningsfaktorer. [9] (Ut- kommer senare.) Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxen- utbildningen. [19] 1968 års Iitteraturutredning. 1. Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens Iäsvanestudier. [20] 2. Försök med bibliotek. Litteraturutredningens biblio- teksstudier. [61] Högre utbildning regional rekrytering och samhälle- ekonomiska kalkyler. [23] 1968 års beredning om stat och kyrka. 1. Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande. [36] 2. Samhälle och tros- samfund. Bilaga 1—19. [37] 3. Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. [38] Kulturminnesvård. [45] Kulturrådet. 1. Ny kulturpolitik. Del 1. Nuläge och förslag. [66] 2. Ny kulturpolitik. Del 2. Sammanfattning. [67]

Jordbruksdepartementet

Lag om hälso— och miljöfarliga varor. [31] Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. [35]

Handelsdepartementet Konsumentupplysning om försäkringar. [29]

Inrikesdepartementet

Kommersiell service i glesbygder. [13] Bostadsanpassningsbidrag. [30] Förhandlingsrätt för pensionärer. [33] Konkurrens i bostadsbyggandet. [40] Utredningen rörande den skyddade sysselsättningen. 1. Skyddat arbete. [54] 2. Skyddat arbete. Bilagor. [75] Glesbygder och glesbygdspolitik. [56] Arbetskraften inom byggnadsverksamheten. [74]

Civildepartementet

Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre ? [32] Rapport angående kommunal information m.m. [52]

Industridepartementet

Svensk möbelindustri. [2] Naturgas i Sverige. [25] Utnyttjande och skydd av havet. [43]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

ISBN 91-38-01386—x

ä Allmänna Födaget Wiking Lito 12.112: