Utbildning för konstvård och konservering vid Konsthögskolans institut för materialkunskap betänkande

Till statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Konstnärsutbildningssakkunniga (KUS) har slag i dess helhet sättas i samband med den

haft att utreda den högre försöksverksamhet med fortbildning av konenligt sina direktiv konstnärsutbildningen samt pröva den ut- servatorer som bedrivits på samnordisk bas bildning av konservatorer som bedrivs vid och vars resultat kommer att redovisas under konsthögskolan. I sitt huvudbetänkande år 1976.

för konstnärlig utbildning (SOU I huvudbetänkandet anmälde konstnärsut- Högskolor 1970: 66) har KUS överlämnat sina förslagi bildningssakkunniga att de senare ämnade

De sakkun- återkomma till den vidareutbildning av fråga om konstnärsutbildningen.

lägger nu fram sina förslag rörande arkitekter som bedrivs vid konsthögskolans niga

arkitekturskola samt till utbildningen av konservatorsutbildningen.

KUS tar inte lärare som skulle verka vid de av KUS

upp hela den problematik som gäller konserveringsverksamheten i lan- föreslagna högskolorna. Den senare frågan det utan har begränsat sig till de frågor som har mist sin aktualitet genom att utbildningaktualiseras av att utredningsuppdraget rör en inom området kommer att få en annan verksamheten vid konsthögskolans institut organisation än den KUS föreslagit. Frågan för materialkunskap. Det innebär att försla- om insatser för att förbereda pedagogisk

gäller utbildning inom konstvär- verksamhet inom bildkonst, konsthantverk gen främst dens områden. Den föreslagna framtida ut- och design bör uppmärksammas när klarhet bildningen kan emellertid även ha viss till- vunnits om den framtida utbildningens orgalämpning för konservering inom andra områ- nisation. KUS berör därför inte ytterligare den. lärarutbildningen.

Förutom utbildningens innehåll berör Av skäl som framgår nedan tar de sakkun- KUS materialinstitutets inre organisation niga inte heller upp vidareutbildningen och institutets anknytning vid konsthögskolans arkitekturskola. Denna

organisatoriska till konsthögskolan. Dessa frågor är beroende utbildnings innehåll faller i viss mån utanför av den kommande och och KUS behandling av

högskolereformen utredningsuppdraget lösningarna av de organisatoriska frågorna den har föranletts av arkitekturskolans orgabör ses i samband med resultaten av det nisatoriska anknytning till konsthögskolan.

KUS har emellertid ingående diskuterat såväl pågående arbetet inom organisationskommittéerna för KUS förslag innehåll som organisation för den berörda

högskolereformen. om organisation bör därför betraktas som ett utbildningen och har den 28 juni 1976 i skriutkast som bör ses över samtidigt med att velse till chefen för utbildningsdepartementet en samlad lösning för hög- fört fram sina synpunkter härvidlag. KUS har

organisatorisk skoleväsendet fastställs. Vidare bör KUS för- därvid bl. a. funnit det angeläget att betona

1976: 52 3 SOU

att verksamheten vid konsthögskolans arki- demien samt mellan akademien och konsttekturskola inte kan ses isolerad från arkitek- högskolan. Det bör vidare noteras att generalternas grundutbildning. Det har vid de sak- direktören Lennart Holm nyligen framlagt kunnigas diskussioner om utbildningen vid ett betänkande (DsU 1976: 2) angående arkitekturskolan framstått som en besväran- konsthögskolans arkitekturskolas uppgifter de begränsning att inte närmare kunna berö- och framtida ställning. ra denna grundutbildning. Det har vidare I det uppkomna läget har KUS inte funnit framstått som önskvärt att relatera verksam- det lämpligt att i form av ett betänkande heten till den forskarutbildning som bedrivs framföra sina synpunkter på den fortsatta vid de tekniska högskolornas arkitektursek- verksamheten vid konsthögskolans arkitektioner och vid Nordiska institutet för sam- turskola och de därmed sammanhängande hällsplanering (Nordplan). organisatoriska frågorna. De sakkunniga har

Vad gäller arkitekturskolans framtida or- - som ovan - i stället

framgått genom ganisatoriska ställning har de sakkunniga skrivelse till chefen för utbildningsdeparteurskiljt två huvudaltemativ: att skolan bibe- mentet framlagt sina överväganden

i frågan hålls vid konsthögskolan eller att den organi- som ett bidrag till underlaget för den pågåsatoriskt sammanslås med Nordplan. Enligt ende beredningen av ärendet. de sakkunnigas mening bör arkitekturskolans I KUS avslutande arbete har undertecknaorganisatoriska samband med konsthögsko- de ledamöter Inom

deltagit. KUS har frågan lan tills vidare behållas, dock i former som om beretts av en

konservatorutbildningen inte försvårar ett eventuellt framtida samgå- särskild arbetsgrupp med överintendenten ende mellan arkitekturskolan och Nordplan. Åke Meyerson som ordförande. Emellertid måste man härvidlag beakta de Professor Endre Nemes reserverar sig mot beslut om högskolans framtida organisation förslagen i detta betänkande. som nyligen fattats av statsmakterna. Dessa Föreståndaren för konsthögskolans matebeslut påverkar givetvis ställningstagandet till rialinstitut, professor Björn Hallström, har arkitekturskolans framtida organisatoriska som expert biträtt de sakkunniga. ställning och tidpunkten för en eventuell för- Sekreterare i KUS har fil. kand. Nils ändring av denna. Det synes rimligt att den- Johansson varit. Kanslisekreteraren Birgitta na fråga ytterligare bereds av de myndigheter Erikson (t. o. m. den 30 juni 1975) och fil. eller organ som har i uppgift att praktiskt ge- kand. Björn Jansson har varit biträdande nomföra högskolereformen. KUS väntar vi- sekreterare. dare att frågan tas upp i samband med de Med Överlämnandet av detta betänkande överläggningar som pågår mellan staten och har KUS slutfört sitt uppdrag. Akademien för de fria konstema om det framtida förhållandet mellan staten och aka- Stockholm den 30 juni 1976

Paul Lindblom

Carl-Axel Acking Hans Brunnberg Mårten Larsson

Ulf Linde Åke Meyerson Endre Nemes-

Sigurd Persson Philip von Schantz

/Nils Johansson

Innehåll

1 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . 7 2.3 Utredningar och förslag på området 18 1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . 0 7 2.3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 18 1.2 Konserveringsverksamhetens inrikt- 2.3.2 1963 års arbetsgrupp för

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . konservatorsutbildning 18 ning 1.3 Plan för den framtida konservators- 2.3.3 Utredning om samnordisk utbildningen . . . . . . . . . . . . . . . konservatorsutbildning 19 1.4 Konservatorsutbildningen vid mate- 2.3.4 Yrkestekniskhögskoleutrialinstitutet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

bildning 1.5 Materialinstitutets övriga uppgifter . 10 2.3.5 Nordiska konservatorsför- 1.6 Materialinstitutets inre 10 bundets svenska sektion . . . 20

organisation 1.7 Rirslagens kostnader och genomfö- 2.3.6 1965 års musei- och utställrande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ll . . . . . . . . 21

ningssakkunniga

2.4 Konservatorsutbildning i övriga nor-

konstvård och konser- diska länder . . . . . . . . . . . . . . . . 22 2 Utbildning för vering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Förslag

2.5 Utgångspunkter för förslagen . . . . 23 Bakgrund

. . . . . . . . . . . . . . . . . 12 2.5.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 23 2.1 Inledning 2.2 Institutet . . . . 12 2.5.2 Konservatorns yrkesroll . . . 24

för materialkunskap 2.2.1 Historik . . . . . . . . . . . . . 12 2.6 Plan för den framtida konservators- 2.2.2 Materialinstitutets 12 utbildningen . . . . . . . . . . . . . . . 26

uppgifter 2.2.3 Undervisning i materialkun- 2.6.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 26

skap m. m. . . . . . . . . . . . 13 2.6.2 Förutbildning . . . . . . . . . 27 2.2.4 Konservatorsutbildning . 14 2.6.3 Grundutbildning . . . . . . . . 27 2.2.5 Utredning, metodutveckling 2.6.4 Vidareutbildning . . . . . . . 27

och information . . . . . . . . 16 2.7 Dimensionering . . . . . . . . . . . . . 28 2.2.6 Materialinstitutets samarbe- 2.7.1 Förutbildning . . . . . . . . . 28

te med konsthögskolans öv- 2.7.2 Grundutbildning . . . . . . . . 28

riga avdelningar . . . . . . . . 16 2.7.3 Vidareutbildning . . . . . . . 30 2.2.7 Materialinstitutets samarbe- 2.8 Vissa organisatoriska frågor . . . . . 30

te med andra institutioner . 17 2.9 Konservatorsutbildningen vid mate- 2.2.8 Personal . . . . . . . . . . . . . 17 rialinstitutet . . . . . . . . . . . . . . . 30 2.2.9 Lokaler och utrustning 17 2.9.1 Utbildningens uppläggning . 30 2.2.10 Nämnden för konservators- 2.9.2 31

Studerandekategorier

. . . . . . . . . . . . 18 2.9.3 . . 31

utbildning Behörighet och antagning

SOU 1976: 52

2.9.4 Kurssystem . . . . . . . . . . . 32 2.9.5 Praktik . . . . . . . . . . . . . . 33 2.9.6 Studieplanering och studie-

rådgivning . . . . . . . . . . . . 34 2.9.7 Läsår. Antal undervisnings-

timmar. Schemaläggnings-

principer . . . . . . . . . . . . . 34 2.9.8 Ämnen och timplan. Under-

visningsformer . . . . . . . . . 35 2.9.9 Tentamina och betyg . . . . . 36 2.9.l0 Examen . . . . . . . . . . . . . 37 2.9.ll Närvarokrav . . . . . . . . . . . 37 2.9.12 Vidareutbildning av konser-

vatorer . . . . . . . . . . . . . . 37 2.9.l3 Studiemedel . . . . . . . . . . 37 2.10 Undervisning i materialkunskap m. m. vid materialinstitutet för studerande vid konsthögskolans övriga avdelningar . . . . . . . . . . . 38 2.l0.1 Inledning . . . . . . . . . . . 38 2.l0.2 Innehåll och omfattning . . 38 Rådgivning och information vid materialinstitutet . . . . . . . . . . . 39 2.12 Utvecklingsarbete vid materialinstitutet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 2.13 Samarbete med konsthögskolans övriga avdelningar . . . . . . . . . . . 40 2.14 Samarbete med andra utbildningsinstitutioner . . . . . . . . . . . . . . 41 2.15 Materialinstitutets inre organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 2.15.l Inledning . . . . . . . . . . . 41 2.l5.2 Personal . . . . . . . . . . . . 42 2.l5.3 Utbildningsnämnd . . . . . 43 2.15.4 Nämnden för konservators-

utbildning . . . . . . . . . . . 43 2.16 Lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 2.17 Teknisk specialutrustning och läromedel . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.18 Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . 2.19 Rârslagens genomförande . . . . . .

SOU 1976: 52

1 Sammanfattning

1 .1 Bakgrund kartläggning av och praktiska försök med

konstnärliga tekniker och konserveringsme- Det finns inte någon permanent och syste- toder. Detta har lett till att även undersökmatisk av konservatorer i Sverige. ningsmetoder utvecklats vid institutet. Den

utbildning Sedan år 1965 har utbildning av konservato- utredande verksamheten utgör huvuddelen rer inom konstvårdens område bedrivits vid av institutets uppgifter. konsthögskolans institut för materialkun- Ansvaret för samordningen mellan instituskap (materialinstitutet) på Skeppsholmeni tets och konsthögskolans övriga verksamhet Stockholm. Denna verksamhet omfattar nu- faller ytterst på Konstakademien, som har mera inte grundutbildning utan är inriktad överinseende över konsthögskolan. Samarbepå vidareutbildningskurser. Kursverksamhe- tet har formellt kanaliserats via lärarrådet. ten har haft en varierande uppläggning och Ett annat organ för samarbete är nämnden berört olika ämnen; företrädesvis har de för konservatorsutbildning, som fungerar behandlat problem inom målerikonservering- som ett beredningsutskott under lärarrådeti en. Fr. 0. m. hösten 1970 har också textil- frågor som berör konservatorsutbildningen. I

bl. a. inom ra- nämnden är - förutom konserveringen behandlats, konsthögskolan men för en samnordisk försöksverksamhet nationalmuseet, riksantikvarieämbetet och med vidareutbildning av konservatorer. Ut- statens historiska museer samt Nordiska konöver vidareutbildningskursema handhar ma- servatorsförbundets svenska sektion repreterialinstitutet undervisning av konsthögsko- senterade. lans studerande i måleriets tekniker och Vissa utredningar har berört förhållanden allmän materiallära samt yrkesskydd och av betydelse för den framtida konservatorsutarbetshygien. Institutet bedriver också utåt- bildningen. Bl. a. lade en expertgrupp, tillriktad information och rådgivning vad gäller satt av ämbetsmannakommittén för nordiskt konstnärsmaterial och konstvård, bl. a. i kulturellt samarbete, år 1973 fram ett betänform av skriftliga rapporter. kande om samnordisk utbildning av konser-

Materialinstitutet har även till uppgift att vatorer. Gruppen konstaterade bl. a. att konstudera konstnärsmaterial med avseende på serveringsproblematiken fått ökad aktualitet bl. a. kemiska och fysiska egenskaper, olika under senare år. Gruppen framhöll vidare att slag av tekniska förfaringssätt inom måleriet, utbildningssituationen i Danmark, Finland, måleriteknikens historiska utveckling samt Norge och Sverige uppvisar många likheter, principerna för en sund konserveringsteknik. men förordade att grundutbildningarna inom Med utgångspunkt i dessa uppgifter bedriver konserveringsområdet sker på nationell bas. institutet tekniskt utredningsarbete med Gruppen föreslog upprättandet av en sam-

SOU 1976: 52 7

nordisk vidareutbildning och specialutbild- veringsåtgärderna har hittills som regel satts ning av konservatorer i form av seminarier in på de ställen där skadorna uppträder och och liknande aktiviteter inom speciella om- utan ingående utredning av skadeorsakerna råden. Gruppen lade också fram förslag om från fall till fall. Bestånd av äldre måleri har nordiskt samarbete rörande läromedel, forsk- också ofta givits en form av omvårdnad ning och stipendier. Den samnordiska verk- genom vilken objekten tenderat att få en samheten skulle handhas av nationella kom- överambitiös behandling. Enligt KUS bör mittéer och en samnordisk arbetsgrupp. Ar- ingreppen i princip begränsas till åtgärder,

skulle också verka för en harmo- som utan rekonstruerande tillägg bevarar betsgruppen

av grundutbildningarna i de nordis- objektens status vid tiden för konservenisering ka länderna. ringen. Exempelvis damm och ytsmuts, ett

Nordiska ministerrådet beviljade år 1973 fläckvis förstört ytskyddsmedel eller naturlimedel för försöksverksamhet med vidareut- ga sprickor och deforrnationer i bildskiktet

av konservatorer bas. kan inte längre anses rättfärdiga ingrepp som bildning på samnordisk Försöksverksamhet har bedrivits åren 1974 förändrar ett konstverks hela tekniska strukoch 1975. En rapport om försöken väntas un- tur - i all synnerhet som konserveringsska-

dor många gånger är långt allvarligare än der år 1976.

1965 års musei- och utställningssakkun- åldringsskador och ofta oåterkalleliga.

KUS framhåller också att ett naturvetenniga (MUS 65) tog upp frågor av betydelse

skapligt betraktelsesätt i högre grad än för konservatorsutbildningen. Utredningen

av museernas hittills måste ligga till grund för konservepekade bl. a. på att vården

Vidare ringsverksamheten inom konstvården. Vidare samlingar i många fall är eftersatt.

betonar KUS vikten av noggranna förunderbedrivs enligt MUS 65 en stor del av konser-

och dokumentationen av denna sökningar innan konserveringsåtgärder vidtas veringen utan mellan kon- och att objekten och åtgärderna dokumente-

en klar ansvarsfördelning serveringsteknisk sakkunskap å ena sidan och ras. konst- och kulturhistorisk sakkunskap å andra sidan. MUS 65 framhöll också att det

1.3 Plan för den framtida konservatorsutsaknas produktionstekniskt tillfredsställande

bildningen metoder inom flera områden av konserveringsverksamheten. Utbildningen bör läggas upp med tanke på

MUS 65: s synpunkter och förslag rörande att den framtida yrkesverksamheten bör konserveringsverksamheten har ännu inte be- inriktas på konstvård, dvs. åtgärder med handlats av statsmakterna. Frågan om kon- syfte att förebygga skador. Detta innefattar serveringsverksamhetens organisation bör en- ett studium av objektens materiella sammanligt vad utbildningsministem anfört i prop. sättning och tillstånd och ett minimum av 1974: 28 kunna övervägas inom statens kul- ingrepp. turråd. Också resultaten av arbetet inom Förslaget till konservatorsutbildning har organisationskommittén för riksantikvarie- sin utgångspunkt i konstvårdens behov. Den ämbetet och vissa museer kan få betydelse föreslagna utbildningen inriktas på sådana för konserveringsverksamheten i landet. material och tekniker som använts och/eller

används vid konstnärligt skapande. Den före-

slagna utbildningen kan dock ivissa fall vara 1.2 Konserveringsverksamhetens inriktning

tillämplig inom andra museer och institutio- Utbildningen bör läggas upp med tanke på ner än sådana, som innehar konstsamlingar. konserveringsverksamhetens framtida inrikt- KUS ansluter sig till den nordiska expertning. KUS anser att konserveringsåtgärderna gruppens bedömning att grundutbildningen måste utgå från en analys av objektens totala inom konserveringsområdet bör upprättas på struktur och orsakerna till skadorna. Konser- nationell bas. Det nordiska samarbetet bör

SOU 1976: 52

främst gälla vidareutbildningen och synes 1.4 Konservatorsutbildningen vid materiallämpligen ske enligt de riktlinjer som skisse- institutet rats av den nordiska expertgmppen.

KUS förslag gäller grundutbildning och Grundutbildningen föreslås bli relativt genevidareutbildning av konservatorer. KUS för- rell i den meningen att någon högre grad av utsätter att grundutbildningen föregås av en specialisering inom konservatorsområdet inte förutbildning som i princip är tvåårig. skall ske under utbildningstiden. Grundutbildningen och vidareutbildningen Det första året skall huvudsakligen omfatskall organiseras av och i huvudsak förläggas ta yrkesträning i form av praktik medan de till materialinstitutet. Den praktiska yrkes- teoretiska inslagen skall vara större under de

som skall ingå i grundutbildningen bägge avslutande åren. Totalt skall ca hälften träning skall till stor del ske vid olika konserverings- av utbildningstiden ägnas åt praktik. ateljéer utanför institutet. Utbildningen byggs upp med ett system av

Avsikten är att de poängsatta kurser, där en veckas studier

med förutbildningen studerande vid påbörjandet av grundutbild- svarar mot ett poäng. De studerande tillgo-

skall ha elementära insikter i bild- doräknas poängen efter fullgjord kurs och ningen konstens historia, samt godkänd eventuell tentamen. Praktiken po-

och förutsättningar

verksamhet. En ängräknas enligt samma mönster. Ett läsårs själva prövat på konstnärlig konservator konfronteras studier ger således 40 poäng. Fullgjord ut-

i sitt yrkesarbete

med problem av konstnärlig natur. bildning omfattande 120 poäng skall berättidagligen

En lämplig förutbildning är utbildning, ga till en konservatorsexamen. som motsvarar den av KUS tidigare föreslag- Kurs- och poängsystemet gör det möjligt na formhögskoleutbildningen. Även annan att låta kurser utanför institutet, t. ex. vid än konstnärlig utbildning skall kunna utgöra universitetet, ingå i utbildningen. Omvänt förutbildning; i vissa fall t. ex. yrkesteknisk kan kurser vid materialinstitutet också vara högskoleutbildning. öppna för studerande vid andra utbildnings-

Grundutbildningen skall organiseras av institutioner. materialinstitutet. Den teoretiska undervis- Praktiken förläggs till museer, bibliotek ningen förläggs till institutet medan prakti- och arkiv. Praktiken måste planeras så att ken förläggs till olika konservatorsateljéer, den utgör faktisk utbildning. KUS förutsäthuvudsakligen vid museer i Stockholm. ter att ett tiotal praktikplatser varje år kan

Vidareutbildning för yrkesverksamma ställas till förfogande i Stockholm enligt konservatorer skall ges vid materialinstitutet uppställningen på sidan 10. i form av särskilda kurser. Dessa kurser skall Stommen i den teoretiska undervisningen knytas an till aktuella problem och synesi skall utgöras av ett naturvetenskapligt och de flesta fall böra koncentreras till vissa ett kulturhistoriskt block. I det naturvetenmaterial eller speciella frågor. skapliga blocket ingår ämnena fysik, kemi

Beträffande dimensioneringen av utbild- och mikrobiologi. Det kulturhistoriska ningen anför KUS att konserveringsverksam- blocket består av måleri- och skulpturhistoheten är eftersatt och att det därför finns ett ria, arkitektur- och miljöhistorzkz samt konststort behov av konservatorer. Dirnensione- hantverkets historia. ringen bör emellertid anpassas efter de fak- Undervisning skall även ges i ämnen som tiska sysselsättningsmöjlighetema. KUS an- ligger utanför blocken. Bland dessa ämnen ger tre â fyra studerande per år som rikttal skall materialkunskap ingå. Bland dessa ämför antagningen till grundutbildningen. Cirka nen kan även exempelvis teknologihirtoria, 20 platser årligen för vidareutbildningen lagstiftnings- och författningskunrkap, dokuryms inom förslaget. mentatiønsteknik och museiteknik ingå.

Under de två avslutande åren skall också

projekt ingå i utbildningen. Projekten skall

SOU 1976: 52 9

Antal 1.5 Materialinstitutets övriga uppgifter Institution Inriktning praktikanter Materialinstitutet bör även fortsättningsvis

ge undervisning i materialkunskap för stude-

1 bibliote- Papper, bokband rande vid konsthögskolans övriga avdel-

Klêngl. et

ningar, framför allt för måleristuderande. 2 Nationalmuseet Teckningar och grafik, måleri, Det synes lämpligt att undervisningen delas

skulptur upp i två skilda kurser, en avseende staffli- 3 Livrustkamma- Metall (l ), texren til (2) måleri och en avseende monumentalt måleri. 2 Nordiska museet Möbler m. m.

Också undervisningen i yrkeshygien bör (1), textil (1) l Riksarkivet Papper, sigill fortsätta och liksom nu bör kortare kurser 1 Statens Trä anordnas i speciella ämnen som fotografe- Sjöhistoriska museum (Wasa- ring, bildmontering och konstvård. varvet) Materialinstitutet skall också bidra till 2 Riksantikva- Textil (1), arkeorieämbetet logiskt fyndma- konsthögskolans vidareutbildningskurser i och statens terial, polykrom materialkunskap för konstnärer. historiska mu- skulptur, kyrkoseer (teknis- inredningar (1) Institutets resurser för rådgivning och ka instituinformation bör ökas, bl. a. i fråga om tionen) publikationsverksamhet som redovisar resul- S: a 12 taten av materialprovning och andra analy-

ser.

Institutets utvecklingsarbete och analyser ta upp ett sammanhållet tema i samband bör i framtiden bedrivas med i stort sett med institutets utvecklingsarbete och ge samma inriktning som nu. Uppgfter som bör praktisk yrkesträning. ägnas större uppmärksamhet berör registre- Utbildningen för en enskild studerande ringen och provningen av konstnärsmaterial skulle normalt komma att bli så här. För samt praktiska försök med äldre och nyare studerande utan tillräckliga förkunskaper i konstnärliga tekniker. kemi tillkommer en kurs i detta ämne före

första läsårets början.

Poäng Antal 1.6 Materialinstitu tets inre organisation undervisnings- Eftersom högskoleutbildningens organisation timmar är under utredning lämnar KUS inte något

Årskurs l detaljerat förslag rörande materialinstitutets Kurs i naturvetenskap-

ten som föreståndare föreslås bli omvandlad Årskurs Il och årskurs lII

till en professur i materialkunskap och Kurs i naturveten-

skapligt block 5 100 konstvård. Vidare föreslås att en tjänst som Kurs i kulturhisto-

konservator och en tjänst som biträdande

utbildningsnämnd föreslås få vissa uppgifteri

Vidareutbildningen av konservatorer skall samband med verksamheten vid institutet, ges i form av kurser, skiftande år från år. bl. a. då det gäller att fastställa kursprogram Kurserna och avgöra vilka kurser utanför institutets

bör anpassas till olika institutioners behov av den eget grundutbildningsprogram som skall kun-

av kompletterande utbildning egna personalen. na inräknas i konservatorsutbildningen.

10 SOU 1976: 52

Nämnden för konservatorsutbildningen föreslås bestå med något förändrade uppgifter och något annorlunda sammansättning. Denna nämnds huvuduppgifter skall gälla antagningen av de studerande och den i utbildningen ingående praktiken.

1.7 Förslagens kostnader och genomförande Kostnadsberäkningarna inskränker sig till ett överslag av de kostnadsökningar som är förknippade med förslagen till personalförstärkningar. De årliga personalkostnaderna beräknas öka med ca 375 000 kr till ca 540 000 kri 1976 års löneläge.

Utvidgningen av materialinstitutets verksamhet bör ske successivt. En första antagning till grundutbildningen av konservatorer bör göras inför läsåret 1977/78. Även vidareutbildning av konservatorer enligt förslaget bör inledas läsåret 1977/78.

SOU 1976: 52 ll

2 för konstvård och

Utbildning konservering

Bakgrund

2.1 Inledning 2.2 Institutet för materialkunskap

Någon permanent och systematisk utbild- 2.2.1 Historik

ning av konservatorer finns inte i Sverige.

År 1934 inrättades vid konsthögskolan en Sedan år 1965 har utbildning av konservato-

lärartjänst i materialkunskap för undervisrer inom konstvården bedrivits vid konsthög-

ning i ämnet för studerande vid högskolans skolans institut för materialkunskap. Denna

måleri- och skulptörskolor. Året därpå inrätverksamhet har under senare år huvudsak-

tades institutet för materialkunskap (mateligen inriktats på vidareutbildning. I övrigt

rialinstitutet) som en särskild avdelning vid har den vanliga utbildningsvägen för konser-

konsthögskolan. vatorer inom konst- och konst-

Inrättandet av materialinstitutet hade industriområdet gått via grundläggande

samband med undervisningens behov av en konstnärlig eller yrkesteknisk utbildning,

materialreferenssamling, teknisk utrustning ofta vid konstfacklig skola. Genom de be-

för beredning av konstnärsmaterial och för gränsade möjligheterna till utbildning i Sveri-

materialprovning. Denna verksamhet har bige har studier i utlandet kommit att spela en

behållits. Nya uppgifter har tillkommit sårelativt stor roll för blivande konservatorer.

som utbildning och vidareutbildning av kon- Vidare har utbildningen till stor del kommit

servatorer. Den materialtekniska provningsatt ske informellt på arbetsplatserna. För

verksamheten har breddats. museernas del har detta bl. a. inneburit att

andra personalkategorier än konservatorer

fått arbetsuppgifter inom konserveringsverk- 2.2.2 Materialinstitutets uppgifter

samheten. Det kan noteras att möjligheterna

Materialinstitutet har enligt stadgarna följanatt få praktik i privata konserveringsateljéer

de uppgifter. har minskat under senare år.

”Studiet av målarens arbetsmaterial, dess

Inte heller inom övriga konserveringsom-

kemiska och fysiska egenskaper, olika slag av råden finns någon samlad utbildning. Kon-

tekniska förfaringssätt inom måleriet, optisk servatorer inom de naturhistoriska och ar-

färglära, grundprinciperna för en sund konkeologiska museerna har huvudsakligen in-

serveringsteknik samt måleriteknikens histohämtat sitt yrkeskunnande genom arbete vid

riska utveckling och de lärdomar, som därav museerna.

kunna dragas;

I det följande ges en beskrivning av

studiet av skulptörens och grafikerns verksamheten vid konsthögskolans institut

arbetsmaterial, såsom beträffande metallers för materialkunskap.

patinering, syrors och andra i grafiken

12 SOU 1976: 52

använda materialiers egenskaper och sam- 2.2.3 Undervisning i materialkunskap m. m.

mansättning m. m., Materialinstitutets ursprungliga uppgift att att genom experiment och genom studium undervisa de studerande

vid konsthögskolans av äldre och yngre konstverk samla och målarskola i materialkunskap kvarstår fortfabearbeta rön och erfarenheter av betydelse rande. Denna undervisning är öppen också för institutets verksamhet och mål; samt för studerande vid konsthögskolans andra att till tjänst och råd och ståkonstnärer Emellertid omfattar undervisavdelningar. upplysningar i hithörande ämnen.” ningen i materialkunskap huvudsakligen de Enligt särskilt beslut bedriver institutet studerande vid målarskolan medan skulptösom framgått tidigare också viss konservarer och grafiker får sin materialtekniska torsutbildning. utbildning vid sina resp. skolor. Institutets nuvarande verksamhet kan

Undervisningen i materialkunskap omfat- - dvs. översiktligt sägas bestå av information tar föreläsningar och seminarier om sammanpedagogisk verksamhet i form av kurser, - lagt ca 50 timmar per läsår. Härvid ges en praktisk handledning och rådgivning samt sammanfattande översikt över ämnet i föreutvecklingsarbete, forskning och målinriktad läsningsform samt anordnas demonstrationer utredande verksamhet. i anslutning härtill. översikten kombineras Informationsverksamheten omfattar bl. a. med praktiska övningar i form av individuell följande. handledning på valfri tid. Undervisning av konsthögskolans stude-

Den uppläggning som undervisningen i rande i materialkunskap, yrkesskydd m. m., materialkunskap nu har, innebär att höstkursverksamhet för bl. a. konservatorer terminen ägnas en genomgång av stafflimåsamt leriets tekniker och material, delvis mot en information, rådgivning och handledningi kulturhistorisk bakgrund. Under vårterminen frågor rörande konstnärlig verksamhet och sker på motsvarande sätt en genomgång av konstvård för konstnärer, konservatorer, mumonumentala tekniker inom måleriet. seimän och allmänhet.

Utöver ovan nämnda undervisning i mate-

rialkunskap förekommer kortare kurser i Utvecklings- och utredningsarbete! omspeciella ämnen såsom bildmontering, reprofattar bl. a. experimentella undersökningar duktionsförfaranden och yrkesskydd. För de av äldre och moderna konstnärliga tekniker studerande vid konsthögskolans övriga avdeloch material. Vidare bedriver institutet ningar utom arkitekturskolan är det obliganumera dock i ringa omfattning uppdrags- toriskt

att varje år följa kurserna i yrkesverksamhet för framför allt statliga instituskydd. Dessa kurser bedrivs i samarbete med tioner rörande tekniska undersökningar av bl. a. yrkesinspektionen i Stockholm. konstföremål, konservering och underhåll av

målningar samt metodutveckling. har varit förenade med

Vissa svårigheter Det bör understrykas, att de sistnämnda unundervisningen i ämnet materialkunskap

verksamhetsgrenarna ger praktiskt taget allt der senare decennier. De tycks till stor

material för och information del sammanhänga med att utbudet av mateundervisning rial och tekniker för konstskapande inte eftersom den tekniska litteraturen på områlängre är bundet till några enstaka, vedertagdet snabbt föråldras och ännu är ganska na konstformer som oljemåleri, tempera och knapphändig. Det har därför framstått som akvarell för vilka bestämda

regler och mate angeläget att bearbeta, utvärdera och i möj- rialvalsprinciper uppställts. Problemen kunde

mån tidigare förenklas genom att sådana regler ligaste publicera utredningsresultaten. ofta hade karaktär av påbud och genom att De angivna verksamhetsområdena berörs materialläran hade anknytning till vissa, vidare i det följande. internationellt etablerade mästarnamn. Den

materiallära som representeras av sådana

föregångsmän på området som Max Doerner,

SOU 1976: 52 13

Gottfrid Kallstenius och Akke Kumlien är materialinstitutet i huvudsak i enlighet med emellertid numer endast delvis tillämpbar. 1965: l bil. 10

arbetsgruppens förslag (prop. Analysmetoder för exempelvis bindemedel

s. 534, SU 1965:90, rskr 1965:223). som utvecklats under de Senaste decennierna

Den nuvarande konservatorsutbildningen låter antyda att kunskaperna om äldre tiders

tekniker och material ännu är vid materialinstitutet utgör inte grundläggankonstnärliga förhållandevis bristfälliga. de yrkesutbildning i egentlig bemärkelse.

Det bör framhållas att teknik- och hållbar- - och som

Den utbildning som planerades hetssynpunkter kan vara av underordnat -

genomfördes i ett par omgångar hade intresse för konstnärerna. Vissa konstverk -

- karaktär av vidareutbildning med huvudsaklisärskilt inom stafflimåleriet framställs uppenbarligen medvetet för en begränsad gen teoretisk inriktning. Utbildningens längd livslängd. En sådan betoning från konstnä- var två läsår om vardera ca sex månader. rens sida av hans roll i samtiden - där

Intagning av nya studerande har hittills verkens eventuella betydelse som testamen- skett åren 1965 och 1967. Därefter har inte ten till framtiden betraktas -

som perifert

någon ny intagning till utbildning enligt de kan delvis förklara att intresset för material-

varit ursprungliga planerna gjorts. Däremot har kunskap under senare år tidvis ringa bland de studerande vid konsthögskolan. fr. o. m. läsåret 1969/70 materialinstitutet

bedrivit kursverksamhet med en än mer

Flera försök att förnya undervisningen i

uttalad vidareutbildningskaraktär än den materialkunskap har gjorts. Den teoretiska

till- ovan berörda utbildningen. undervisningen har kontinuerligt kunnat

föras nytt stoff genom institutets utredande

verksamhet. Sålunda har t. ex. ett stort läs-

Konservatorsutbildningens uppläggning bildmaterial framställts på grundval av insti- -

åren 1965/66 1968/69 tutets egna undersökningar. Det finns också

Vid starten hösten 1965 följde konservatorsett förhållandevis omfattande stencilerat

utbildningen det första läsåret i huvudsak kompendiematerial.

det förslag som framlagts av den utredning

Ovan nämnda svårigheter vid undervis-

som föregick inrättandet av utbildningen ningen i materialkunskap sammanhänger

(2.32). Genom en revision av utbildningen främst med att den knappa tiden inte med-

hösten 1966 utökades emellertid utger uppövning av tillräckliga praktiska färdig-

bildningen vid materialinstitutet från ett till heter samtidigt som de nyintagna eleverna -

två år och det teoretiska stoffet blev särskilt under senare år - i allt större

betydligt mera omfattande än i det ursprungutsträckning visat sig sakna förberedande

ga förslaget. En ytterligare revision av underpraktisk yrkesträning. Demonstrationerna i

visningsprogrammet gjordes hösten 1967. anslutning till föreläsningarna får härigenom

Avsikten var att fördjupa undervisningen i snarast karaktär av uppvisning.

konsthistoria. Vidare sökte man förankra

den tekniska undervisningen direkt i praktisk

2.2.4 Konservatorsutbildning konserverings- och försöksverksamhet och

mer systematiskt sätta in konserveringsverk- Allmänt

samheten i museiarbetet i stort. Konservatorsutbildningen vid materialinsti- bedrevs i samarbete med

Undervisningen tutet påbörjades hösten 1965. Till grund för bl. a. riksantikvarieämbetet och nationalmu-

utbildningen låg ett förslag som på initiativ seet, som upplät lärarkrafter och lokaler.

av Nordiska konservatorsförbundets svenska

sektion utarbetats av en arbetsgrupp beståen-

Konservatorsutbildningens uppläggning läsde av representanter för förbundet, national-

åren 1969/70 _ 1975/76 museet, riksantikvarieämbetet och konsthög-

skolan (2.3.2). statsmakterna beslöt år Sedan läsåret 1969/70 har materialinstitutets

1965 att inrätta konservatorsutbildning vid undervisning av konservatorer bedrivits i nya

14 SOU 1976: 52

former som kursverksamhet utan fasta stude- I flera fall har utländska gästföreläsare rande, då det visade sig att konservators- medverkat. År 1969 genomförde italienska yrkets utveckling krävde en mera ingående konservatorer en serie konserveringar av målteoretisk utbildning för konservatorer än den ningar från Skolklosters slott varvid seminakurs som inrättades år 1965. Redan genom- rier och demonstrationer samtidigt anordnaförandet av denna utbildning innebar en des. överansträngning av de resurser som avsatts Institutets verksamhet har huvudsakligen till utbildningen. Nämnden för konservators- upptagit problem inom målerikonservering. utbildning (2.2.lO) ansåg att ingen ny intag- Fr. o. m. hösten 1970 har emellertid också ning av studerande skulle äga rum läsåret problem med anknytning till textilkonserve- 1969/70 och anförde bl. a. att resultaten av ring behandlats vid institutet. Det senare har KUS och 1965 års musei- och utställnings- bl. a. skett inom ramen för den samnordiska sakkunnigas arbete och den i Danmark försöksverksamheten med vidareutbildning pågående utredningen om konservatorsut- av konservatorer (2.33). bildningen borde avvaktas innan ytterligare intagning skulle ske. Tillgängliga resurser

De studerande skulle i stället användas till kompletterande inköp av läromedel, arvoden för speciella Tre kategorier av konservatorsstuderande har undersökningar samt anlitande av tillfällig antagits, nämligen ordinarie studerande, spepersonal för institutionsarbete. Den av tiafelever och hospitanter. Dessutom har nämnden för konservatorsutbildning skisse- extra elever (åhörare) efter överenskommelse rade verksamheten kom, sedan konsthög- med institutets föreståndare beretts tillfälle skolans lärarråd godkänt riktlinjerna, att att följa begränsade avsnitt av utbildningen. följas. Med ordinarie studerande förstås stude-

Den utbildning som bedrivits har haft rande - svenska och utländska - som följer karaktär av vidareutbildning i form av hela det ordinarie undervisningsprogrammet.

med om- Med specialelever förstås studerande - svenskursverksamhet (ämnesseminarier

ka och utländska - som följer delar av växlande sammanträden i smärre grupper

undervisningen. Med hospitanter förstås utoch större grupper utan speciell begränsning

har riktats ländska studerande som är eller nyligen varit av deltagarantalet). Utbildningen till konservatorer, museimän och konsthisto- inskrivna vid utländsk, med konsthögskolan riker seminarier och de- likvärdig läroanstalt. De extra eleverna har

med föreläsningar, monstrationer under kortare Nå- bl. a. utgjorts av museipersonal och universi-

perioder.

till den ursprungliga utbild- tetsstuderande. gon ny intagning ningen har således inte skett sedan år 1967. För antagning som ordinarie studerande De som deltagit i kursverksamheten har inte har fömtsatts minst två års välmeriterad registrerats som studerande vid konsthögsko- praktik. Praktiken skall beröra fyra olika lan. arbetsfält. Exempel på sådana arbetsfält är

Den kursverksamhet som bedrivits sedan målerikonservering, ram- och förgyllningsläsåret har haft en specialiserad arbeten, konservering av kalkmåleri och

1969/70

Genom att den mer knutits an till möbelkonservering. Konstnärlig eller hantinriktning. aktuella inom olika materialom- verklig utbildning inom yrkesmåleri och

problem råden inom konstvården har den inte kunnat snickeri har också tillmätts meritvärde lik-

utbildningsgång. som museipraktik och akademiska studier i läggas upp som en allmän Den har haft en varierande uppläggning med s. k. museiämnen, exempelvis konstvetenkurser i olika ämnen. En påtaglig fördel skap, etnografi och arkeologi. härmed är att undervisningen direkt kan Antalet studerande vid konservatorsutunderbyggas med resultat från institutets bildningen enligt den tvååriga utbildutvecklings- och analysarbete. ningsgången framgår av tabell 2.1.

SOU 1976: 52 15

Tabell 2.1 Antalet studerande vid material- material med avseende på bl. a. kemiska och institutets konservatorsutbildning åren fysiska egenskaper, olika slag av tekniska 1965-1969 förfaringssätt inom måleriet och måleriteknikens historiska utveckling samt principerna År Ordinarie Special- Hospitan- Summa studeran--studeran- ter för en sund konserveringsteknik. de de Med i nämnda uppgifter utgångspunkt 19 bedriver materialinstitutet tekniskt utred- 1965/66 7 . 11 l 1966/67 4a ca 11017 0 ca 14 med kartläggning av och praktisningsarbete 1967/68 _12_ ca 1 0 ca 22 16 ka försök med äldre konstnärliga tekniker 1968/69 16° 0 och konserveringsmetoder. Detta har lett till att undersökningsmetodik, diagnostisering a Antalet matrikelförda var 9, men 5 av dessa hade eller fullföljde sin utbildning utanför och behandlingsmetoder utvecklats vid instipermission Stockholm. tutet. bllnkl. extra elever (åhörare) som mer regelbundet - Institutet skall vidare som tidigare följde undervisningen. nämnts - stå till med C4 specialstuderande från föregående läsår fick sin tjänst råd och upplyselevställning ändrad till ordinarie studerande. ningar rörande konstvård. Denna omfattar, förutom mer direkt information till konstnä- Den grupp som åren 1965-1968 antogs rer och andra i speciella frågor, skriftlig som ordinarie studerande vid konservatorsut- rapportering i form av tryckt informationsbildningen uppvisade en spridning i ålder material, vetenskapliga artiklar och kompenfrån 26 till 57 år. Medianåldem vid antag- dier. Den skriftliga rapporteringen är numera var ca 39 år. av avsevärd omfattning. lnformationsverkningen Spridningen i praktikerfarenhet var stor. samheten innefattar också deltagande i kon- Enligt tillgängliga något osäkra uppgifter om ferenser. hade de ordinarie studerande i Institutet hade tidigare en tämligen stor praktik ca sex års praktik bakom sig uppdragsverksamhet, främst för statliga instigenomsnitt (aritmetiskt medelvärde). Fem studerande tutioner. Denna är numera av ringa omfatthade helt eller delvis förlagt tidigare praktik ning. utanför Sverige. Ungefär hälften av de studerande för vilka 2.2.6 Materialinstitutets samarbete med uppgifter föreligger i detta avseende hade konsthögskolans övriga avdelningar konstnärlig utbildning bakom sig; merparten av dessa hade studerat vid konsthögskolan Ansvaret för samordningen mellan institutets eller konstfackskolan. Bland dem som ge- och konsthögskolans övriga verksamhet falnomgått konstnärlig utbildning var den ge- ler ytterst på Konstakademien, som har nomsnittliga längden av denna knappt fyra överinseende över konsthögskolan. Samarbeår. tet har formellt kanaliserats via lärarrådet. För den kursverksamhet som bedrivs se- Ett annat organ för samarbete är nämnden dan läsåret 1969/70 saknas motsvarande för konservatorsutbildning (2.2.10). uppgifter om deltagarna. Materialinstitutets samarbete med konsthögskolans övriga avdelningar ligger huvudsakligen vid sidan av undervisningen. Institu- 2.2.5 Utredning, metodutveckling och infortet tillhandahåller övriga avdelningar bl. a. mation teknisk service, framför allt inom material- Materialinstitutets arbete domineras av ut- provningens område, anskaffar svåråtkomligt redande verksamhet och information utan material samt ger individuell handledning i egentlig karaktär av undervisning. speciella konstnärliga tekniker. Institutet bi- Materialinstitutet skall enligt konsthög- träder också med utredningar och informaskolans stadgar studera konstnärens arbets- tion. Institutet har dessutom f. n. en sam-

16 SOU 1976: 52

ordnande funktion inom konsthögskolans nämnda undervisningen i materialkunskap administration för avdelningarna på Skepps- för framför allt målare och vara föreståndare holmen, vilket är naturligt bl. a. i samband för konservatorsutbildningen. med upphandling och för tillgodoseende av Assistenten vid materialinstitutet har säkerhetssynpunkter och skyddsfrågor vid fr. o. m. läsåret 1974/75 tjänstledighet på lokalplanering. Vidare utnyttjas institutets halvtid och avlönas för motsvarande tid som lokaler av andra avdelningar, t. ex. för semi- biträdande lärare vid vidareutbildningen av narier. konstnärer av särskilda medel som anvisats

Materialinstitutets undervisning i material- för viss pedagogisk försöksverksamhet. Den kunskap för de studerande vid konsthög- på så sätt friställda halvtidstjänsten som skolans målarskola bedrivs givetvis i samarbe- assistent vid institutet upprätthålls t. v. av en te med målarskolan. Denna undervisning har papperskonservator. En motsvarande halvberörts tidigare (2.23). tidstjänst har inrättas av medel som anvisats

Vad gäller materialinstitutets samarbete för konservatorsutbildningen. med konsthögskolan i övrigt bör särskilt Institutet har kansli- och vaktmästarper- .framhållas att den vidareutbildning av konst- sonal gemensam med konsthögskolans övriga närer som numera bedrivs vid konsthögsko- avdelningar. lan, och som hittills framför allt omfattat monumentala tekniker, har bedrivits som ett

2.2.9 Lokaler och utrustning samarbete mellan institutet och konsthögskolans avdelning för monumentalmålning Materialinstitutet har sina lokaler på Skeppsoch dekorativ konst (monumentalskolan) holmen, i samma byggnad som konsthögskogenom att materialinstitutets assistenttjänst lans grafik- och monumentalskolor. Materialutnyttjas av monumentalskolan. institutet förfogar där över sex rum i ett

våningsplan. Den totala ytan är ca 200 m2.

Den tekniska utrustningen är förhållande- 2.2.7 Materialinstitutets samarbete med

vis kvalificerad men ofullständig och upprusandra institutioner

tas fortlöpande. I viss utsträckning hyrs

av 2.2.4 har institutet bedrivit teknisk specialutrustning utanför institutet. Som framgått

i samarbete med bl. a. national- Institutets nuvarande lokaler är otillräckundervisning museet och andra institutioner som har liga och bereder svårigheter vad gäller den tillgång till expertis i fråga om konservering. tekniska utrustningen såväl i fråga om kvali- Institutets kontakter med andra institutioner tet som omfattning. Kemilaboratoriet är ned-

emellertid i första hand det i 2.2.6 packat och magasinerat sedan år 1972. Det gäller berörda tekniska och sam- fotografiska undersökningsrummet är så

utredningsarbetet btuk av viss teknisk trångt att befintlig apparatur inte alltid kan

apparatur.

Materialinstitutet har också sökt utveckla användas. ett internationellt samarbete bl. a. genom För fotografiska undersökningar med utmedlemskap i en rad internationella organi- nyttjande av olika typer av strålning (kortsationer, framför allt inom konstvårdens och långvågig ultraviolett strålning, röntgenområde. strålning m. m.) samt för olika typer av

reproduktionsförfaranden är utrustningen

omfattande. Det bör dock framhållas att den 2.2.8 Personal

i flera fall består av apparatur som mer eller Institutet för materialkunskap förfogar över mindre provisoriskt konstruerats med ut-

(lönegrad Lo 16) nyttjande av överskottsmaterial och äldre två tjänster: föreståndaren samt assistenten utrustning. Fr. o. m. budgetåret 1974/75 har

(Lg 5/Le 9).

Institutets föreståndare skall leda institu- en komplettering av utrustningen kunnat tets arbete. Han skall meddela den tidigare ske. Bl. a. har en ny röntgenanläggning, ett

SOU 1976: 52 3

förångningsaggregat för undersökningar i utredning rörande konservatorernas utbildsvepelektronmikroskop samt ett instrument ning-skulle tillsättas. för makrofotografering kunnat anskaffas. En arbetsgrupp tillsattes år 1963 med Förslag till ytterligare kompletteringar av uppgift att föreslå åtgärder rörande konserden tekniska utrustningen under budgetåren vatorsutbildningen. Arbetsgruppen bestod av 1976/77 och 1977/78 har lämnats till utrust- representanter för konservatorsförbundet, ningsnämnden för universitet och högskolor. konsthögskolan, nationalmuseet och riks-

antikvarieämbetet. Arbetsgruppen framlade

sina förslag hösten 1964 (Förslag till utbild- 2.2.10 Nämnden för konservatorsutbildning

ningsgång för konservatorer, stencil). Ett särskilt organ, nämnden för konserva- Gruppen konstaterade att konservatorstorsutbildning, fungerar som ett berednings- yrket i hög grad är specialiserat, i varje fall utskott under konsthögskolans lärarråd i då det gäller de mest kvalificerade fackämnefrågor som berör konservatorsutbildningen. na. Gruppen ansåg att denna arbetsfördel- Nämnden har bl. a. till uppgift att förbereda ning var naturlig och att någon förändring lärarrådets antagning av studerande till kon- inte var påkallad. Gruppen menade att det i servatorsutbildningen. och för sig vore möjligt att anordna utbild-

Någon preciserad instruktion för nämnden ningen med sikte på specialisering, men fann har inte utfärdats. Dess verksamhet grundas dock en renodlad inriktning på specialistutpå det utredningsförslag som riksdagen god- bildning mindre lämplig. Gruppen utgick i tog år 1965. stället i sitt förslag från principen om en för

Enligt praxis är konsthögskolans direktör alla gemensam grundutbildning som följs av ordförande i nämnden. Föreståndaren för mer specialiserade studier vid konservatorsmaterialinstitutet är nämndens vice ordfö- ateljéer. Tanken bakom detta var, att vissa rande. l nämnden är - förutom konsthög- - framför allt av

undervisningsmoment skolla - nationalmuseet, riksantikvarieäm- teoretiskt

slag - skulle kunna ge alla i yrket betet och Nordiska konservatorsförbundets verksamma en lämplig bakgrund till en mer svenska sektion representerade. specialiserad och i huvudsak praktisk skol-

ning i olika ateljéer. Arbetsgruppen föreslog

en ettårig schemabunden grundutbildning, 2.3 Utredningar och förslag pa området organisatoriskt knuten till konsthögskolans

institut för materialkunskap. De konserva- 2.3.1 Inledning

torsstu derande skulle efter överenskommelse Under senare år har vissa förslag lagts fram med vederbörande lärare ha rätt att kvarstå som direkt eller indirekt berör den framtida ytterligare ett år vid konsthögskolan och konservatorsutbildningen. En redogörelse för därvid följa den konstnärliga utbildningen, sådana förslag ges i det följande. Då det något som avsågs ge ett värdefullt kompleutredningsförslag, som föregick inrättandet ment till den rent fackmässiga träningen. av konservatorsutbildningen vid materialin- Nämnda tvååriga studier skulle föregås av stitutet år 1965 också är av intresse i minst tvd års förberedande praktikár och sammanhanget, lämnas även en sammanfat- efterföljas av individuellt genomförda stutande beskrivning av detta förslag. dier. Gruppen ansåg att föreskrifter om de

individuella studiernas längd inte kunde ges,

men de borde enligt gruppen rimligen inte 2.3.2 1963 års arbetsgrupp för konservators-

understiga ett år. Gruppen föreslog således utbildning

en minimitid om fem år för studiernas År 1963 överlämnade Nordiska konserva- genomförande, tilläggsåret vid konsthögskotorsförbundets svenska sektion en skrivelse lan inräknat. till konsthögskolan med begäran om att en Utredningen föreslog att den ettåriga

schemabundna undervisningen skulle om- problematiken i Danmark, Finland, Norfatta 400 lektionstimmar och byggas upp ge och Sverige uppvisar många likheter. kring två teoretiska huvudämnen, kemi resp. Det finns i dessa länder behov av fler och konsthistoria. I nära anslutning härtill skulle bättre utbildade konservatorer. Gruppen teoretiska och praktiska specialproblem be- konstaterade dock att det fanns ganska

V handlas. olikartade uppfattningar om hur utbildning-

Vid utbildningens start förutsattes att arna bör förverkligas, dels mellan de olika intagning av studerande skulle ske vart tredje länderna, dels mellan olika fackområden. I eller allra högst vartannat år med normalt de resp. länderna har man börjat lösa fem-sex studerande. Antalet antagna förut- utbildningsproblemet på nationell grund och sattes dock vara större vid de första efter olika principer. Emellertid råder i stort

intagningstillfällena. Hur som faktiskt sett enighet om utbildningens nivå och

många antagits framgår av 2.2.4. längd. Expertgruppens slutsats blev att man

har att utgå från att grundutbildningarna

inom konserveringsområdet upprättas på 2.3.3 Utredning om samnordisk konserva-

nationell bas. torsutbildning

Utredningen framhöll vidare att en harmo- Vid Nordiska Rådets session år 1971 aktuali- nisering av grundutbildningen är en nödvänserades frågan om samnordisk av dig förutsättning för ett effektivt nordiskt

utbildning konservatorer (se medlemsförslag A 293/k samarbete vad gäller special- och vidareutbildoch rekommendation nr 10/1971). Sederme- ningskurser. Fördelarna med ett nordiskt ra tillsatte ämbetsmannakommittén för nor- samarbete på denna nivå är bl. a. att kurserdiskt kulturellt samarbete en expertgrupp na kan förläggas till den ort i Norden där den med representanter för Danmark, Finland, största kompetensen inom det aktuella om- Norge och Sverige rörande samnordisk ut- rådet finns, att man kan repliera på och bildning av konservatorer. Utredningen lade bygga ut redan förefintlig utbildning och få fram sina förslag ijanuari 1973 (Betzenkning ett rimligt deltagarunderlag. Vidare kan de om samnordisk uddannelse af konservatorer, ekonomiska resurserna förstärkas, vilket stencil). möjliggör grundligare förberedelser av kur-

Expertgruppen framhöll inledningsvis att serna och att de mest kvalificerade lärarkonserveringsproblematiken fått ökad aktua- krafterna och utländska specialister kan litet genom bl. a. starkt accelererande mate- tillkallas. rialnedbrytning på grund av luftföroreningar Utredningen föreslog bl. a. att det noroch moderna värmeinstallationer, genom en diska samarbetet på området skall omfatta intensifierad användning av museiföremål vid framställning och förmedling av läromedel konst- och kulturförmedlande verksamhet och annan relevant information för konsersamt genom en betydande teknisk och veten- vatorsutbildningens behov. skaplig utbyggnad av undersöknings- och Utredningen förslog vidare upprättandet behandlingsmetoderna vid konservering och av en samnordisk vidareutbildning och sperestaurering. cialutbildning av konservatorer. Denna skulle

Expertgruppen konstaterade att en kon- avse seminarier och liknande aktiviteter servator bör ha en solid teoretisk bakgrund inom speciella områden. Gruppen föreslog men att han också måste ha en betydande också att samnordiska forskningsprojekt manuell, konstnärlig färdighet. Utbildningen med direkt samband med aktuell pedagogisk måste därför i lika grad lägga vikt vid teori verksamhet bör initieras. och praktik. Praktiken bör enligt utredning- Utredningen föreslog vidare inrättandet av en i största möjliga utsträckning vara under- stipendier som täcker resor, uppehälle och visningsbetonad. ett väsentligt tillskott därutöver för deltagan-

Expertgruppen framhöll att utbildnings- de i kurser, seminarier och projekt i nordiska

SOU 1976: 52 19

grannländer. Stipendier föreslogs också för 1975: 179). Till Borås har förlagts en linje studiebesök om minst tre månader vid med inriktning mot konfektionsindustri. museer och institutioner i de nordiska Andra linjer som kan få viss betydelse i grannländerna. Stipendierna skulle stå Öppna samband med konservatorsutbildning är inför såväl konservatorsstuderande som yrkes- riktningarna träindustri (Jönköping), papverksamma konservatorer. pers- och pappersmasseindustri (Markaryd).

Beträffande organisationen av den samnordiska verksamheten föreslog utredningen

2.3.5 Nordiska konservatorsförbundets inrättandet av nationella kommittéer samt

svenska sektion en permanent nordisk arbetsgrupp med initiativtagande, rådgivande och samordnan- Nordiska konservatorsförbundets svenska de uppgifter. Den nordiska arbetsgruppen sektion justerade år 1972 sina normer för skulle också verka för en harmonisering av antagning av ordinarie medlemmar och fastgrundutbildningen i de nordiska länderna. lade i samband därmed vissa krav på utbild-

Nordiska ministerrådet beviljade år ningen. 1973 medel för försöksverksamhet med vi- Sektionen delar in sina medlemmar i sex dareutbildning av konservatorer på samnor- grupper med hänsyn till verksamhetsområde. disk bas. Försöksverksamheten har bedrivits Dessa grupper är måleri (staffli- eller arkii form av kurser åren 1974 och 1975. Vissa tekturanslutet måleri), textil, skulptur, möbkurser har förlagts till konsthögskolans insti- ler, papper samt bok och arkiv. Sektionen tut för materialkunskap. En rapport om räknar för samtliga yrkesgrupper med en försöken väntas under år 1976. grundläggande utbildning och praktik omfat-

tande fem till sex år. För att bli antagen som

medlem fordras dessutom kompletterande 2.3.4 Yrkesteknisk högskoleutbildning

praktiska och teoretiska kunskaper. Dessa Vid sitt arbete med förslag till ämnesutbild- definieras på följande sätt: ning för blivande lärare i yrkesteknik fann 0 konstnärlig utbildning, yrkesutbildningsberedningen (YB) att för- 0 kännedom om näraliggande yrkesområden, slagen hade en vidare användning än enbart 0 konstvetenskap på högskolenivå motsvaför blivande lärare. Beredningen lade fram rande 1963 års utredningsförslag (2.32), förslag till yrkesteknisk högskoleutbildning 0 kemi för konservatorer, som anpassades såväl till lärarutbildningens 0 museikunskap (förebyggande vård m. m.) som till ett mer allmänt behov (Yrkesteknisk samt högskoleutbildning, SOU 1970:8). 0 arbetsmiljö och personalvård (arbetar-

Av intresse i detta sammanhang är framför skyddslag o. d.). allt beredningens förslag till treårig textil- Sektionen hävdade bl. a. att 1963 års förslag och vävteknisk linje i den yrkestekniska till utbildningsgång för konservatorer inte högskoleutbildningen. Som framgår av 2.3.5 beaktade textilkonserveringen. Sektionen har Nordiska konservatorsförbundets svens- menade emellertid att textilkonservatorernas ka sektion uttalat att denna linje skulle utbildning kommer att tillgodoses på ett kunna ingå i en utbildning för textilkonser- tillfredsställande sätt om yrkesskoleberedvatorer. ningens förslag om yrkesteknisk högskoleut-

Frågan har beretts vidare av bl. a. 1968 års bildning genomförs. utbildningsberedning (U 68). På grundval av Sektionen hävdade, att den av yrkesutförslag i U 68s betänkande (SOU 1973: 12). bildningsberedningen föreslagna textila Försöksverksamhet med yrkesteknisk utbild- grundutbildningen är gedigen och en god ning har försöksverksamhet av berört slag utgångspunkt för utbildningen av textilkoninletts hösten 1975 i åtta orter i landet servatorer men att det för verksamhet inom (prop. 1975: 9, UbU 1975:17, rskr konservatorsyrket är önskvärt att den kom-

20 SOU 1976: 52

pletteras med vidareutbildning i en del ningar. Beroende på målningarnas uppbyggämnen. Härvidlag skiljer sig enligt sektionen nad i flera skikt med duk, pannå eller papper textilområdet något från inom som underlagsmaterial fordras regelbundna

övrigafack

konserveringen. åtgärder främst för att förhindra avflagning,

som kan äventyra konstverkets fortbestånd.

Konservering av äldre målningar medför ofta 2.3.6 l965 års musei- och utställningssak-

omfattande extra arbeten på grund av kunniga

tidigare konserveringar. Icke sällan har kon- 1965 års musei- och utställningssakkunniga servatorer i äldre tid gjort övermålningar och (MUS 65) har i betänkandena (SOU andra ingrepp, som minskar bildens ur- 1972: 45) Kulturminnesvård och (SOU sprungliga uttrycksvärde. I samband med 1973: 5) Museema behandlat frågor av bety- konservering av äldre målningar förekomdelse för konservatorsutbildningen. Särskilt mer, att man vid konstmuseerna rekonstruemuseibetänkandet är av intresse i detta rar utplånade delar. sammanhang. Nedan ges en sammanfattande MUS 65 pekade på att teckningar och redogörelse för vissa delar av detta. Vissa gravyrer på papper i regel har hög beytterligare av MUS 65: s överväganden berörs ständighet. Skulpturer i sten, brons, gips i samband med vårt förslag till dimensione- och lera ställer krav på varierande kon-

(2,7). serveringsåtgärder. Även samlingar av ring av konservatorsutbildningen

MUS 65 konstaterade att museernas före- konsthantverk framför allt glas och tenn mål - med för huvuddelen av fordrar insatser med karaktär av konserve-

undantag samlingarna av geologiskt material - består ring för att bevaras. av ämnen, som på olika sätt är utsatta för MUS 65 framhöll vidare att det med påverkan av den omgivande miljön. Utred- hänsyn till vikten av en noggrann avvägning ningen pekade på att man genom olika mellan kulturhistoriska och tekniska synåtgärder, främst lämplig förvaring, kan för- punkter i val av åtgärd och metod vid hindra att materialet utsätts för mer om- konservering av museala objekt i regel fattande skador. Vården av museernas före- fordras ett nära samarbete mellan kulturhismålsamlingar är enligt utredningen i många toriker och tekniker. Enligt de sakkunniga fall eftersatt. bedrivs en stor del av konserveringen och

Ett särskilt problem är enligt MUS 65, att dokumentationen av denna utan tillräckliga föremål då de förvärvas till museerna, ofta är möjligheter till samverkan och utan en klar i sådant skick att konserveringsåtgärder är ansvarsfördelning mellan konserveringsteknödvändiga omedelbart. Bl. a. - framhöll nisk sakkunskap å ena sidan och konst- eller MUS 65 - sker förändringar i materialets kulturhistorisk sakkunskap å andra sidan. En egenskaper i samband med att vissa föremål snar förbättring måste enligt MUS 65 efterflyttas från sin tidigare omgivning till en strävas härvidlag. ny miljö. MUS 65 betonade vidare att det inom

MUS 65 anförde vidare att målsättningen flera områden av konserveringen saknas för den i museerna bedrivna konserverings- produktionstekniskt tillfredsställande metoverksamheten är att så långt möjligt utan der. Då det gäller nya material som kan förändringar bevara föremålens sammansätt- komma till användning inom konserveringen ning och struktur. Konserveringar lämnar i fordras att de provas innan de tas i bruk, allmänhet ett endast temporärt skydd, varför bl. a. för att en ny konserveringsmetods materialet efter viss tid behöver delvis verkan på längre sikt skall kunna bedömas. behandlas på nytt. Då det gäller utvecklingsarbete inom konser-

Vad gäller den konservering som bedrivs vering måste de svenska museerna delvis vid konstmuseerna framhöll MUS 65, att den förlita sig på erfarenheter som görs utomär specialiserad på att bevara stafflimål- lands. Emellertid måste enligt MUS 65 ett

SOU 1976: 52 21

utvecklingsarbete ske i Sverige i samarbete Artistic Works (ICC) svarar för samarbete på med museerna och de tekniska högskolorna detta område. Egentliga konservatorsskolor och andra tekniska anstalter. finns bl. a. i Italien, Polen, Sovjetunionen,

MUS 65 föreslog att ett mindre antal Tyska Förbundsrepubliken, Österrike och museer, i första hand statliga centralmuseer, U.S.A. bör svara för service på konserveringsområ- Nedan ges en redogörelse för förhållandet till Övriga museer. Enligt MUS 65 bör dena i Danmark, Finland och Norge. Utbilddessutom materialinstitutet utnyttjas för i dessa länder kan karak-

ningsförhållandena konserveringsuppgifter, som är förenliga med täriseras så, att utbildningen till stor del institutets verksamhet som utbildningsan- hittills skett inom enskilda institutioner. stalt för konservatorer. Denna konservatorsfackliga utbildning på

MUS 65s synpunkter och förslag rörande museer, arkiv och bibliotek har skett paralkonserveringsverksamheten har ännu inte be- lellt med det löpande arbetet och med handlats av statsmakterna. Frågan om kon- utnyttjande av förefintliga kurser i tekniska

organisation bör en- eller konst- och kulturhistoriska ämnen. serveringsverksamhetens ligt vad utbildningsministem anfört i prop. Utbildningen har ofta kompletterats med

längre eller kortare studier vid utländska 1974: 28 kunna övervägas inom statens kulturråd. Också resultaten av arbetet inom skolor eller institutioner. organisationskommittén för riksantikvarie- I Danmark lades år 1969 fram ett betänämbetet och vissa museer kan få betydelse kande rörande bl. a. konservatorsutbildför konserveringsverksamheten i landet, lik- ningen (Betaenkning om organisation af konsom Statskontorets rapport (l975:26) rö- serveringsvirksomheden ved museer, arkiver rande etnografiska museets behov av resur- og biblioteket samt om oprettelse af en ser för konserveringsändamål. konservatorskole, betaenkning nr. 525, 1969).

Det innehåller förslag till organisation av

konserveringsverksamheten vid museer, arkiv 2.4. Konservatorsutbildning i övriga nor-

och bibliotek samt upprättandet av en kon-

1 diska länder

servatorsskola med en utbildningsgång för Ett genomgående drag för konserveringsut- konservatorer som en skola knuten till Kunstbildningen i Europa är att den praktiska akademiet i Köpenhamn. yrkesträningen är starkt betonad och att Konservatorsskolan i Köpenhamn konstiutbildningen därefter har karaktär av spe- tuerades våren 1972 med ett sekretariat och cialistutbildning. En strävan att systematise- en kommitté (skoleutvalg) med uppgift att ra konservatorsutbildningen och jämställa planera undervisningen och förbereda utbildden med annan kvalificerad yrkesutbildning ningens igångsättande. Den danska utbildkan emellertid iakttas i flera länder. Även ningen startade hösten 1973. önskvärdheten av att konservatorsutbild- Enligt nuvarande planer skall ut bildningen ningen skall vara likvärdig i olika länder har delas i tre linjer: kulturhistorisk linje, arkivbetonats. och bibliotekslinje sarnt konstlinje med två,

Under de senaste decennierna har på tre resp. fem års längd. I så stor utsträckning många hål] i utlandet upprättats laboratorier som möjligt skall undervisningen vara gemenoch institut, som förutom forskning, konser- sam för de olika utbildningarna och linjerna. vering och restaurering även ger kurser för Den kommande skolan skall lägga stor vikt konserveringspersonal. Internationella orga- vid att vidareutbildningen byggs ut. nisationer som Unesco och The International I Finland sker konservatorsutbildningen Institute for Conservation of Historic and genom yrkesverksamhet vid olika institutio-

ner. De flesta konservatorerna i Finland har

1 formell utbildning på yrkesskolenivâ.

Framställningen i detta avsnitt bygger delvis på den nordiska expertgruppens rapport (se 2.3.3). Under senare år har två arbetsgrupper

22 SOU 1976 52

tagit upp frågan om den framtida konserva- get i syfte att skapa en mer homogen torsutbildningen, tillsatta av Finlands musei- utbildning, ekonomiskt och administrativt förbund resp. Nordiska konservatorsförbun- lösgjord från praktikinstitutionema, men dets finska sektion. Flera yrkesutbildningar innehållsmässigt anknuten till dessa. Man ses i dessa lämpliga som förutbildning till tänker sig att den teoretiska undervisningen konservatorsutbildning. Man föreslår en tre- skall förläggas till en av praktikinstitutionerårig grundutbildning, föregången av sex till na oberoende instans, exempelvis Kunstakatolv månaders museipraktik. Utbildningen derniet eller en framtida centralateljé, och skulle genom ett poängsystem ge möjlighet med praktikperioder förlagda till olika befinttill individuella studiekombinationer. Grund- liga konservatorsateljéer. En av anledningarutbildning tänks inte bli förlagd till en na härtill är att man vill skapa garantier för särskild skola utan ske vid museer och högre att praktiktiden får karaktär av utbildning, läroanstalter, dels i form av redan existeran- dvs. att kravet på produktivt arbete under de kurser och annan undervisning, dels denna tid inte tar överhand över praktikangenom upprättande av särskilda kurser. Ut- tens behov av pedagogisk handledning. Enbildningen skulle avslutas med specialutbild- ligt uppgift är den norska konstakademien ning med inriktning mot antingen praktisk intresserad av att knyta en sådan verksamhet yrkesverksamhet som konservator inom oli- till sig. Detta skulle dessutom väl ansluta till ka områden eller forskning och metodut- de planer som finns att upprätta ett materialveckling. institut vid akademien.

På senare år har Nordiska konservators- Den norska sektionens planer går således förbundets finska sektion i samarbete med ut en - även formellt -

på att skapa Finlands museiförbund olika kur- högskolemässig konservatorsutbildning. Stu-

organiserat ser för konservatorer. Kurserna har omfattat dentexamen skall vara villkor för tillträde till dels naturvetenskapliga områden, dels kon- utbildningen, konsthistoria och kemi skall serverings- och museiteknik o. d. ingå i utbildningen och därtill kommer de

Inte heller i Norge finns någon särskild egentliga konserveringsstudierna. Utbildningkonservatorsskola. Nasjonalgalleriet och and- en tänks bli femårig. ra statliga institutioner svarar de facto för utbildningen. För att antas som avlönad praktikant vid dessa institutioner fordras Förslag bl. a. tidigare konservatorspraktik och studier vid konstskola i minst två år. 2.5 Utgångspunkter för förslagen

Riktningsgivande för utbildningen av må-

2.5.1 Inledning lerikonservatorer har under senare år varit ett femårigt utbildningsprogram som utarbe- I det följande framlägger vi förslag rörande tats av Nordiska konservatorsförbundets utformningen av hela den framtida verksamnorska sektion. För tillträde till utbildningen heten vid konsthögskolans institut för matefordras kunskaper motsvarande ungefär tre- rialkunskap. Innan vi för fram dessa förslag årig gymnasieskola i Sverige (examen ar- anläggs några mer generella synpunkter av tium). Utbildningen består av praktisk verk- betydelse framför allt för utformningen av samhet i museernas konserveringsateljéer, konservatorsutbildningen. deltagande i undervisning vid universitet, i Inledningsvis vill vi ansluta oss till de synnerhet konsthistoria och vid Kunstakade- överväganden och förslag som förts fram av miet, särskilda kurser för konservatorer och den nordiska expertgruppen rörande samnor-

studier vid konservatorsskola eller disk utbildning av konservatorer (2.3.3). Vi längre

i utlandet. Utbild- anser således att grundutbildningen inom konserveringsinstitut ningsprogrammet avslutas med ett prov. konserveringsornrådet bör upprättas på na-

Inom sektionen vidareutvecklas nu försla- tionell nivå. Det nordiska samarbetet bör

SOU 1976: 52 23

främst gälla vidareutbildningen och synes ring behandling av objekt i syfte att bevara lämpligen kunna ske enligt de riktlinjer som dem oavsett hur långt denna behandling går i skisserats av den nordiska expertgruppen. fråga om ingrepp i objektens fysiska och

övriga struktur. (Som framgår i det följande

menar vi att det endast i undantagsfall är 2.5.2 Konservatorns yrkesroll möjligt att återställa objekten i deras ur-

sprungliga skick varför ingreppen i princip Allmänt

bör begränsas till åtgärder, som utan re- Konserveringskonstens historia är endast konstruerande tillägg bevarar objekten i det sporadiskt och lokalt studerad. För Sveriges tillstånd de är vid tidpunkten för konservevidkommande är exempelvis Erik Hallblad ringen.) (1720-1814) och Nils Månsson-Mandelgren Museiväsendets utveckling från privat sam- (1818-1899) kända yrkesutövare. lande till en samhällelig förvaltningsuppgift

Konservering av konst och andra kultur- har i vissa avseenden förändrat föremålens historiskt värdefulla föremål kan uppfattas status. Med föremålens flyttning till speciellt som en förädlad form av reparation och har inredda museer med andra och förbättrade uråldriga traditioner. Bruksföremål som exponeringsmöjligheter har kravet på vård av möbler och vagnar, vapen och husgeråd har de enskilda objekten förändrats. lagats och underhållits av samma sorts För den ovan nämnda underordnade perhantverkare som tillverkat dem. Målningar sonalgruppen vid museer, arkiv och bibliotek har framtill vår tid lagats av konstnärer. är kopplingen till hantverkligt kunnande och

Konservering som verksamhet finns belagd praktisk duglighet fortfarande naturlig. För under l600-talet. Under 1700-talet uppträ- konserveringsarbetenas inriktning har emelder konservatorn som självständig yrkesut- lertid detta förhållande fått en alldeles övare. Vid rekrytering av personal till de speciell konsekvens, nämligen att verksamgamla kuriosakabinetten och de tidiga of- hetens praktiska karaktär betonas och att fentliga museerna vid l700-talets början var såväl begreppen konservering som restaure-

med ring präglas av uppfattningen att direkta det naturligt att välja höga tjänstemän kvalificerad teoretisk utbildning för registre- ingrepp och handgripliga åtgärder alltid är ring, vetenskaplig bearbetning samt visning något väsentligt. Bestånd av äldre måleri har av samlingarna. För tillsyn, renhållning och ofta givits en form av omvårdnad genom reparationer låg det på motsvarande sätt nära vilken objekten tenderat att få en övertill hands att anlita mindre kvalificerade, ambitiös behandling. Att återföra konstverk men händiga personer. Denna tvådelta perso- till deras ursprungliga tillstånd är inte alltid nalstruktur har på många sätt kommit att en realistisk utgångspunkt för arbetet. leva kvar in i vår tid. En stor del av Uppfattningen om nedbrytning och för-

i Sverige rekryteras störelse av konstverk genom åldrande har konserveringspersonalen från vaktmästarkåren och tillhör lågavlönade länge varit bunden till fenomen som blek-

ning, gulning, sprickbildning, flagning, korgrupper.

rosion och liknande, dvs. tecken på materiell

omvandling i föremålens ytskikt. Konserve- Kanserveringsverksamhetens inriktning

ringsåtgärderna har som regel satts in på de Begrepp som konservering och restaurering ställen där skadorna uppträder och utan resp. renovering har kommit att användas ingående utredning av skadeorsakerna från antingen synonymt eller med åtskild inne- fall till fall. Många nedbrytningsfenomen har börd för att markera begränsade eller mer fått en vetenskaplig förklaring först på omfattande åtgärder. Språkbruket härvidlag senare år, exempelvis de organiska materiahar emellertid varit och är ännu skiftande. lens uppbyggnad och sätt att reagera under KUS avser med konservering och restaure- olika luftfuktighetsförhållanden, genom på-

verkan av strålning och variationer i tempe- arbeten sker ofta utan fastställda normer. ratur samt av luftföroreningar och kemi- Vanligen krävs fotografier före och efter kalier. behandlingen samt en beskrivning av använ-

De vedertagna motiven för konservering da material och förfaranden i samband med har därmed kommit att förändras. Damm konserveringen. En objektiv skadebeskrivoch ytsmuts, ett fläckvis förstört ytskydds- ning och en på undersökningar och dokumedel eller naturliga sprickor och deforma- mentation grundad analys av skadeprocessertioner i bildskiktet kan inte längre anses na (exempelvis varierande hydrolysering av rättfärdiga ingrepp som förändrar ett konst- bindemedelskomponentema eller andra efverks hela tekniska struktur - i all synnerhet fekter av mikrobiell nedbrytning), åtföljd av inte sedan det visat sig att konserverings- en saklig prövning av de föreslagna ingrepskador många gånger är långt allvarligare än pens effekter, är givetvis komplicerad och åldringsskador och att de ofta är oåterkalle- uppfattas ofta som kostsam. Diagnosen ställs liga. därför som regel med hänvisning till de

De förändrade förutsättningarna gäller synliga resultaten av tidigare utförda arbeten dock inte alla konserveringsområden. Det är eller s. k. beprövad erfarenhet. Dokumentaframför allt måleri och polykrom skulptur tionen blir därmed endast skenbart saklig. som berörs, i någon mån också pappers- I samband med att lösningsmedel används konservering. För taget alla här utan en noggrann och ingående analys kan

praktiskt avsedda konserveringsområden, exempelvis ofta konstverkets organiska komponenter måleri- textilkon- brytas ned och förintas. Ibland märks detta

och skulpturkonservering,

arkiv- inte för blotta ögat förrän vid ett senare servering, och bibliotekskonservering,

och interiörkonservering tillfälle. Ibland tolkas det som något positivt metallkonservering

- att klamar eller gäller dock att ett naturvetenskapligt synsätt exempelvis färgerna i högre grad än hittills måste ligga till grund djupnar”. Utan föregående och omsorgsför verksamheten, val av material och fullt dokumenterad analys kan emellertid arbetsmetoder samt bestämning av arbetenas sådana förändringar svårligen anges till sin art och omfattning. Inom alla de nämnda art och omfattning. Det torde därför vara ett konserveringsområdena förekommer mate- primärt intresse att förutsättningar skapas rial med många gånger ömtåliga kombina- för objektiv bedömning av konserveringsartioner av organiska och oorganiska kompo- betets effekter medan bevismaterialet - dvs. nenter. För olika av föremålskonser- icke konserverat -

typer orört, originalmaterial vering bör dessutom kraven på dokumenta- ännu finns kvar. tion vara likartade. 1965 års musei- och utställningssakkun-

Slutligen bör också nämnas att tekniskt- niga (2.3.6) betonade också förundersöknaturvetenskapligt utbildad personal har an- ningarnas betydelse. Utredningen framhöll svaret för vissa konserveringsåtgärder, som att det är av utomordentlig vikt, att de olika inte behöver bedömas från de vidare aspek- åtgärder, analyser och iakttagelser som vidter som annars måste anläggas på konserve- tas före och under konserveringen noga ring. Det är i dessa fall ofta fråga om redovisas i rapporter för varje särskilt arbete. åtgärder som har samband med grundforsk- Dessa uppgifter bildar den nödvändiga grunmng. den för den framtida vården av föremålen,

samtidigt som de lämnar material för forsk-

ningen. Dokumentation

I den mån konserveringen leder till att ett En subjektiv uppfattning om eventuella kon- föremåls egenskaper i något avseende föränd-

bör från fall till fall un- ras är det enligt MUS 65 självklart att serveringsbehov derbyggas med väl dokumenterade obser- föremålet dokumenteras i sin ursprungliga vationer. Dokumentation av konserverings- beskaffenhet. Det framstår som en angelägen

SOU 1976: 52 25

uppgift för svenskt museiväsen, att gemen- nadsramar, upphängnings- och skyddsanordsamma normer utarbetas för dokumentation ningar etc. Vi berör dock inte utbildningen i samband med konservering. av denna senare grupp.

KUS instämmer i ovan refererade synpunk- Vårt förslag till konservatorsutbildning ter. Om dokumentation vill vi sammanfatt- har sin utgångspunkt i konstvårdens behov. ningsvis framhålla, att förundersökningarnas Den föreslagna utbildningen inriktas på roll kraftigt bör framhävas. Detta inverkar sådana material och tekniker som använts direkt på konservatorernas arbetsförhållan- och/eller används vid konstnärligt skapande den. Som ovan antytts kommer en mer och i enlighet med vad som anförts ovan på kvalificerad teknisk-naturvetenskaplig ut- skadeförebyggande åtgärder. bildning att krävas av konservatorerna. Dess- Även om vi inte direkt berör utbildning av utom kommer kostnaderna för konserve- andra grupper av konservatorer än de som ringsarbetena - som hittills framför allt varit arbetar med konstföremål, kan emellertid knutna till arbetets genomförande och till de den föreslagna utbildningen i vissa fall vara synliga resultaten - till större del än hittills tillämplig inom andra museer och institutioatt ligga på förundersökningarna. De ökade ner än sådana, som innehar samlingar av kostnaderna för tekniska förundersökningar konstobjekt. Detta hänger samman med att och analyser kan dock vägas mot sänkta konserveringsmetodiken snarare bör bekostnader till följd av att de direkta konser- stämmas på grundval av föremålets material veringsåtgärderna kan begränsas till sin om- eller med materialet sammanhängande tekfattning. nik, än dess eventuella egenskap av konstob-

jekt. Även om vissa material och tekniker är 2.6 Plan för den framtida konservatorsut- så gott som uteslutande förknippade med bildningen konstföremål, finns konserveringsmetoder

som används vid behandling av såväl konst- 2.6.1 Inledning

föremål som andra objekt. Det gäller t. ex. Utbildningen bör läggas upp med hänsyn till arkeologiska fynd. Jordfynd kräver en inlede krav som möter konservatorn iyrkeslivet. dande laborativ analys som avsevärt skiljer Ovan har ett försök till analys av konserva- sig från den, som erfordras för sådana torns yrkesroll gjorts. Med hänsyn till vad konstföremål vårt förslag närmast berör. som där anförts bör utbildningen vara Sedan ett jordfynd väl preparerats kan inriktad på konstvård, dvs. åtgärder med oavsett om det är att betrakta som konstfösyfte att förebygga skador. Detta innefattar remål eller inte - de bevarande och vårdande ett studium av objektens matriella samman- åtgärderna emellertid i många fall i stort sett sättning och tillstånd och ett minimum av överensstämma med dem, som gäller konstingrepp som inte bör tillåtas att vara själv- föremål av sådan art vårt förslag omfattar. ändamål. Konservatom kan uppfattas som Även de problem som hänger samman med en teknisk och kulturhistorisk expert vars bevarande av papper är i viss mån oberoende verksamhet inte nödvändigtvis behöver vara av om objektet är att se som ett konstförebegränsad till handgripliga reparationsåtgär- mål eller inte. der. Det är ändå självklart att konservators- Förslaget gäller grundutbildning och vida-

måste omfatta och reutbildningl av konservatorer. Grundutbildutbildningen hantverklig konstnärlig träning.

Med vidareutbildning avses vanligen utbildning

En uppdelning av personalen i konserva-

som möjliggör nya arbetsuppgifter för den enskilde torer och tekniker är för den skull inte arbetstagaren. Med fortbildning brukar avses ut-

bildning som skall hålla kunskaperna och färdigheöverflödig. Vid sidan av konservatorerna

terna aktuella för de arbetsup ter den enskilde behövs tekniker för handhavandet av före- redan har. De kurser som föres s i det följande kan målen i olika ha bägge dessa funktioner. I betänkandet används

sammanhang: monterings-

vidareutbildning som ett samlande begrepp för de arbeten, emballering, tillverkning av pryd- nämnda utbildningstypema.

26 SOU 1976: 52

ningen skall leda fram till verksamhet som krav på två års välmeriterad som

praktik konservator. Det är dock realistiskt att räkna tidigare angivits som inträdeskrav för elever med att de första årens yrkesverksamhet vid konsthögskolans

konservatorsutbildning. efter genomgången grundutbildning i regel Personer som redan länge varit

yrkesmåste ske under överinseende av mer erfarna verksamma skall dock kunna gå direkt till kolleger. Detta betingas bl. a. av att utbild- grundutbildningen eller

vidareutbildningen. ningen, trots den ovan angivna begränsning- Avsikten med förutbildningen är att de en av ämnesområdet, med nödvändighet studerande vid påbörjandet av grundutbildmåste få ett tämligen heterogent innehåll, ningen skall ha elementära insikter i bildutan möjlighet att ivarje enskilt delområde konstens teoretiska, formella och tekniska ge en för helt självständig yrkesutövning

förutsättningar och själva praktiskt prövat på nödvändig fördjupning. Man kan också för- konstnärlig verksamhet. De skall vidare ha utsätta att självstudier och/eller formell grundläggande kunskaper i bildkonstens hisvidareutbildning i de flesta fall bör komplet- toria. Dessa motiv ligger nära dem som vi tera grundutbildningen för att hålla kunska- anfört för inrättandet av formhögskolor perna å jour med den snabba tekniska varför de inte närmare skall utvecklas här. I utvecklingen på konserveringsområdet. stället hänvisas till vårt huvudbetänkande

Den utbildningsgång för konservatorer, (SOU 1970:66), framför allt avsnitten 2.3.2 som skisserades i den utredning som föregick - 2.3.4 och 4.2.1 - 4.2.3. inrättandet av konservatorsutbildning vid materialinstitutet, var femårig. Med tanke

2.6.3 Grundutbildning bl. a. på den allmänna internationella ambitionsnivån torde fem års eftergymnasial Den treåriga grundutbildningen för konservautbildning för konservatorer vara ett krav torer skall organiseras av materialinstitutet. som bör upprätthållas. Den teoretiska undervisningen förläggs till

Vi förutsätter att grundutbildningen före- institutet medan praktiken förläggs till olika gås av en förutbildning som i princip konservatorsateljéer, huvudsakligen vid muomfattar minst två år. Grundutbildningen seer i Stockholm. Den teoretiska och praktisföreslås bli treårig. Därtill kommer en orga- ka undervisningen kan naturligtvis inte helt niserad vidareutbildning av redan yrkesverk- skiljas från varandra. De frågor som tas uppi samma konservatorer. Grundutbildningen den teoretiska undervisningen måste belysas och vidareutbildningen skall organiseras av genom praktiska försök. På motsvarande sätt och i huvudsak förläggas till materialinstitu- måste den praktiska yrkesträningen anknytas tet vid i Stockholm. Den till de teoretiska aspekter de aktuella arbets-

konsthögskolan praktiska yrkesträningen, som är av mycket uppgifterna har. För att ytterligare möta stor vikt, skall till stor del ske vid olika behovet av integration mellan teori och konservatorsateljéer utanför institutet. praktik skall de teoretiska kurserna och

praktiken varvas i grundutbildningen.

Genomgångna kurser och praktikperioder 2.6.2 Förutbildning

tillgodoräknas som poäng. Normalt skall den Grundutbildningen av konservatorer vid ma- studerande under ett läsår inhämta kunskaterialinstitutet avses föregås av en tvåårig per och färdigheter motsvarande 40 poäng. förutbildning. Utbildning motsvarande vår 120 poäng berättigar till examen. tidigare föreslagna formhögskoleutbildning är en från många synpunkter lämplig förut-

2.6.4 Vidareutbildning bildning för konservatorer. Som framgår av 2.9.3 skall även annan utbildning än den Inom konservatorsområdet är behovet av en ovan angivna kunna utgöra förutbildning. organiserad vidareutbildning stort. Häri lik-

Förutbildningen kan anses motsvara det nar förhållandena för konservatorer dem

SOU 1976: 52 27

som gäller på många andra yrkesområden Det kan vidare framhållas att arbetsmarkoch synes inte närmare behöva motiveras. naden för konservering och konstvård hittills Nödvändigheten av att sådan utbildning varit konjunkturkänslig och dessutom prägfinns tillgänglig inom konserveringsområdet lats av föränderlighet i vad gäller arbetets markeras ytterligare av att många av dem omfattning och ambitionsnivå. Fluktuatiosom arbetar med konservering saknar formell ner i efterfrågan på konserveringsarbeten kan yrkesutbildning inom området. även i framtiden komma att påverka syssel-

Vidareutbildning för yrkesverksamma sättningsmöjligheterna för konservatorer. konservatorer skall ges vid materialinstitutet 1965 års musei- och utställningssakkunniga i form av särskilda kurser. Dessa kurser skall har dock föreslagit en jämnare och mer

an till aktuella problem och synesi långsiktigt planerad konservering vid museerknytas de flesta fall böra koncentreras till vissa na. Resultaten av pågående utredningsarbete material eller speciella frågor. inom organisationskommittén för riksantik-

varieämbetet och vissa museer samt de i

proposition 1974: 28 förutsatta övervägan- 2.7 Dimensionering

dena inom statens kulturråd rörande konser- 2.7.1 Förutbildning veringsverksamhetens organisation kan kom-

ma att ge underlag för bedömningarna av Det nu framlagda förslaget föranleder inte

utbildningsbehovet. några särskilda överväganden rörande dimen-

Konserveringsverksamheten är eftersatt sioneringen av de utbildningar som skall

och ett stort åtgärdsbehov har ackumulerats. föregå antagning till grundutbildning för

Det finns alltså ett stort behov av konservakonservatorer. Konservatorsutbildning är en-

torer. Man måste dock hålla i tankarna att dast ett av de alternativ till fortsatt ut-

sektorn är mycket smal. Redan den utbildbildning som står till buds efter avslutad

ning av konservatorer vid konsthögskolan förutbildning. De studier som ingår i förut-

som ägde rum åren 1965-1969 visade

under

bildningen skall bedrivas vid skolor vid vilka

sig tillgodose en stor del av behovet av de blivande konservatorerna endast är en

nyrekrytering, och flera av de ordinarie försvinnande del. Att dessa skolor ger förut-

studerande har inte kunnat beredas full bildning för blivande konservatorer bör inte

sysselsättning inom konstvården. Om konstpåverka dessa skolors dimensionering. vården

härtill i högre grad än nu inriktas på

förebyggande åtgärder, och de handgripliga 2.7.2 Grundutbildning

insatserna därigenom kan hållas nere och Det antal studerande eventuellt reduceras i förhållande till nulä-

som skall beredas plats vid materialinstitutets grundutbildning för get, blir utbildningsbehovet på grundutbildblivande konservatorer bör i första hand ningsnivå numerärt ganska litet. Om detta är bestämmas av möjligheterna att bereda dem det emellertid inte möjligt att i dag uttala sig

efter Vägledande med bestämdhet. En kommande ökning av anställning utbildningen. för dimensioneringen bör sysselsättningsmöj- det förebyggande arbetet kan bli så stor, att

inom museiväsendet vara. Viss behovet av konservatorer ökar. ligheterna

kan även kulturminnesvårdens be- Av betydelse i detta sammanhang är det betydelse hov komma utredningsarbete som bedrivits inom 196 5 års

att få, speciellt vad gäller renovering av kyrkobyggnader. Även statens, pri- musei- och utställningssakkunniga (MUS 65).

behov av Vi har gjort en överslagsberäkning av en mär- och landstingskommunernas

lämplig dimensionering av konservatorsutvård av konstsamlingar i förvaltningslokaler,

bildningen med ledning av de uppgifter, som institutioner m. m. kan komma att påverka

liksom den konserve- MUS 65 lämnat i sitt betänkande (SOU utbildningsbehovet,

som bedrivs vid sidan om de 1973:5) Museerna. Antalet medarbetare vid ringsverksamhet

institutionerna. museerna som på yrkesmässig nivå är verk- .offentliga

samma med konservering uppgår enligt detta privata konservatorer eller genom studier till omkring ett 80-tal. MUS 65 framhåller utomlands. Vi har med hänsyn till detta att en intensifiering av museiverksamheten i uppskattat det genomsnittliga utbildningsdag till en icke oväsentlig del hindras av de behovet per år under den närmaste tioårspebristande resurserna för konservering. En rioden vara något lägre, nämligen omkring eftersläpning i konserveringsarbetet råder tre å fyra. inom stora delar av museiväsendet. MUS 65 Vi förutsätter att antagning till grundutföreslår att de centrala museernas konserve- bildningen kommer att ske varje år, vilket ringsanstalter byggs ut för att lämna service bl. a. möjliggör att eventuell avgång snabbt till de mindre museerna och att länsmuseet- kan kompenseras. Huruvida antagning skall na till sig skall knyta viss personal för mer ske föreslås dock komma att avgöras år från allsidiga vårdåtgärder främst beträffande år av nämnden för konservatorsutbildning samlingar av konst och konsthantverk. Det (2.l5.4). ökade behovet av konservatorer beräknas av En dimensionering enligt ovan angivna pre- MUS 65 till minst 15 personer för central- misser innebär att en grupp om ca tolv studemuseernas del och till 20 för rande fortlöpande skall finnas vid material-

omkring länsmuseernas del. institutets grundutbildning för blivande

MUS 65 anger att majoriteten av de ca 80 konservatorer. yrkesverksamma konservatorema är anställ- Den angivna storleken på den årliga da vid museer med konst- eller kulturhisto- antagningen år endast ett rikttal. Som på så

många andra områden är det inte möjligt att riska samlingar. Vi har antagit att den del av yrkeskåren som har arbetsuppgifter till vilka med någon större säkerhet prognosticera det

skulle leda framtida behovet av yrkesmän. Utvecklingen den nu föreslagna utbildningen

till cirka 60 Med en måste därför noga följas och erforderliga uppgår personer.

tid 40 år och justeringar av antagningens storlek kontinuyrkesverksam på omkring under att kåren har en jämn erligt göras. Med den uppläggning av utbild-

förutsättning

ningen som vi föreslår kommer detta inte att åldersfördelning uppgår det årliga nyrekryteringsbehovet för denna grupp till en å två möta några större svårigheter av organisato-

risk art. personer.

MUS 65 anger inte närmare hur behovet I detta sammanhang bör även påpekas att av nya konservatorstjänster fördelar den nära kontakt mellan museiväsendet och

sig på museer med konst- eller kulturhistoriska konservatorsutbildningen som vi förutsätter

naturhistoriska eller andra sam- blxa. för att tillförsäkra de studerande en respektive lingar. Vi har antagit att ca 30 faller inom fullgod praktik (se 2.9.5) även synes komma den första kategorin. Vi har vidare att leda till en successiv awägning mellan

antagit att medel för inrättande av dessa tjänster utbildningens dimensionering och tillgång på kommer att ställas till förfogande under den arbete. närmaste tioårsperioden. Detta skulle inne- Ovan har inte beaktats önskvårdheten av bära att det årligen skulle behöva utbildas tre att vissa redan yrkesverksamma konservatoâ fyra konservatorer för att täcka behovet av rer kompletterar sin utbildning. Denna kornutbildad personal till dessa tjänster. plettering förutsätts emellertid i första

Under ovan angivna premisser skulle det hand komma att ske på vidareutbildningsunder den närmaste tioårsperioden behöva nivå eftersom en bristande teoretisk/formell utbildas fyra till sex konservatorer per år. grundutbildningidet övervägande antalet fall Det förefaller dock realistiskt att räkna med kan antas kompenseras genom i praktisk att ett antal blivande konservatorer även i yrkesverksarnhet vunna erfarenheter. fortsättningen kommer att vara verksamma Inte heller har beaktats att studerande vid utan denna utbildning genom att kvalificera avdelningar av konsthögskolan eller

andra_

sig på annat sätt, t. ex. genom praktik hos studerande vid andra utbildningsinstitutio-

SOU 1976: 52 29

ner, exempelvis universitet, bör beredas sker vid en institution vars huvudsakliga tillfälle att följa vissa kurser (se 2.9.2 och uppgift är att ge undervisning. Därigenom 2.14). Vi förutsätter att sådana studerande inpassas de konservatorsstuderande i en milutan större svårigheter kan beredas plats då jö med förtrogenhet med och förståelse för antalet kan antas bli relativt litet och utbildningsfrågor och har en för undervisdeltagandet kommer att koncentreras till ning lämpad organisation. vissa kurser. Vi vill också uppmärksamma en speciell

aspekt avseende förhållandet mellan den rent

konstnärliga utbildningen vid konsthögsko- 2.7.3. Vidareutbildning

lan samt konservatorsutbildningen, nämligen Vid övervägandena om den framtida möjligheten att till konservatorsutbildningen personalstyrkan vid institutet har med led- rekrytera personer med utpräglat konstnärlig ning av erfarenheterna från den nuvarande begåvning. verksamheten antagits, att ca 100 lärartim- I fråga om materialinstitutets inre organimar är tillräckliga för vidareutbildningens sation har förslagen utformats i nära anslutbehov. Detta skulle ning till de förslag som vi lagt fram ivårt

medge ett antal platser

till 20 årligen för konservatorer liuvudbetänkande (SOU 1970: 66). Materialupp som genomgår vidareutbildning. Det är möj- institutet har passats in i den organisationsligt att behovet visar sig bli större. modell som där presenterats för den framti-

da verksamheten vid konsthögskolan i Stock-

holm. 2.8 Vissa organisatoriska frågor Som framgår av det följande anser vi, att materialinstitutets verksamhet i framtiden i 2.9 Konservatorsutbildningen vid materialhuvudsak skall omfatta samma uppgifter institutet som nu men att de skall utökas. Förslagen

2.9.1 Utbildningens uppläggning gäller således undervisningi materialkunskap för studerande vid andra avdelningar inom Konservatorsutbildningen vid materialinstikonsthögskolan, konservatorsutbildning, råd- tutet skall läggas upp efter samma riktlinjer givningsverksamhet i materialtekniska och som den övriga utbildningen vid konsthögandra frågor samt utvecklingsarbete. skolan enligt vårt tidigare förslag. Det inne-

Den föreslagna utvidgningen av material- bär att undervisningen byggs upp genom ett institutets verksamhet är inte av den omfatt- systern av kurser. Dessa kurser skall dock till ningen att den motiverar att institutet skillnad mot vad som är fallet vid de i tidiorganiseras som en helt självständig enhet. gare betänkande berörda avdelningarna vid

Vi har funnit att materialin- konsthögskolan poängsättas och de studeran-

det lämpligt stitutet även i fortsättningen organisato- de skall varje läsår genomgå undervisning

ha;

risk till Denna motsvarande 40 poäng. En annan skillnad är

anknytning konsthögskolan.

av det att praktik utanför skolan regelmässigt skall anknytning är naturlig på grund rådande sambandet mellan institutet och den ingå i utbildningen. Även denna praktik

som bedrivs vid högsko- poängsätts och inräknas i den poängsumma konstnärsutbildning lan. Det organisatoriska sambandet under- som skall uppnås varje läsår. lättar för de studerande som utbildar Vi anser att utbildningen bör vara relativt

sig till fritt konstnärer att inhämta kun- allmän i den meningen att någon högre grad

skapande

o. d. Omvänt ges av specialisering inom konservatorsområdet skaper om materialproblem möjligheter för de studerande vid materialin- inte skall ske. Möjligheterna att efter utbildstitutet att komma i kontakt med den fritt ningen få sysselsättning torde i regel vara skapande konstens problem. Det är över större om utbildningen är generell. Specialihuvud av värde att konservatorsutbildningen ser-ing förutsätts i förekommande fall ske

30 SOU 1976: 52

under yrkesverksamheten och som formell skolor och som följer fullt kursprogram vid och informell vidareutbildning. Om särskilda materialinstitutet under kortare tid, högst skäl föreligger skall den studerande dock ett läsår. kunna specialisera sig redan under utbild- Till räknas även de

specialstuderande ningen. Därvid skall i vissa fall vidareutbild- konservatorer, som vidareutbild-

genomgår ningskurs kunna ingå i grundutbildningen. ning vid institutet.

Utbildningen skall göra det möjligt att skall slutli-

Till gruppen specialstuderande efter genomgången utbildning få anställning

gen räknas de, som utan att ha eller avser ha inom en vid sektor av konserveringsområdet.

konservering som huvudsaklig verksamhet, De ämnesområden som de studerande måste

och som önskar följa viss kurs eller vissa kursätta sig in i är många och relativt omfattan- ser. Det kan här vara fråga om personer som de. Den studerande har, som tidigare fram- genom studier vid universitet utbildar

sig till hållits, att räkna med att under de första andra funktioner inom museiväsendet och åren av yrkesverksamheten arbeta under en som önskar få förtrogenhet med konserveerfaren konservators ledning för att eventu-

ringsverksamhetens problem genom att komellt efter hand bygga upp en egen specialitet. plettera utbildningen vid materialinstitutet.

Det första året skall huvudsakligen om-

Det kan också vara fråga om personer som fatta yrkesträning i form av praktik medan

redan är yrkesverksamma inom museiväsende teoretiska inslagen skall vara större under det. de båda avslutande åren. Totalt sett skall cirka hälften av utbildningstiden vara prak-

2.9.3 Behörighet och antagning tik. Praktiken skall vara målinriktad, styrd av skolan och förbunden med redovisningsskyl- De ordinarie studerande vid konservatorsutdighet från den studerandes sida. bildningen skall i regel ha genomgått två-

I viss utsträckning skall de kurser som ges eller treårig gymasieskola. Utbildningen är av vid konsthögskolans övriga avdelningar kun- sådan karaktär att vissa teoretiska förkunskana tillgodoräknas i konservatorsutbildningen. per fordras.

skall enskilda kurser ingående i Det synes inte möjligt att ställa upp några

Vidare

konservatorsutbildningen efter beslut i ut- precisa krav på förutbildning. De studerande bildningsnämnden stå öppna för övriga stu- skall vid antagningen dock i princip ha derande vid konsthögskolan (se 2.13). genomgått konstnärlig förutbildning motsva-

Vid materialinstitutet skall också finnas rande den nivå som vårt

enligt tidigare vidareutbildningskurser för redan yrkesverk- förslag skulle uppnås efter två års studier vid samma konservatorer (se 2.9.12). formhögskola.

Undantagsvis synes även annan utbildning

än konstnärlig kunna räknas som förutbild- 2.9.2 Studerandekategorier

ning. Sålunda synes i vissa fall yrkestek- De studerande vid konservatorsutbildningen nisk högskoleutbildning kunna räknas som skall liksom vid konsthögskolan i övrigt delas behörighetsgivande förutbildning, exempelin i två huvudkategorier, nämligen ordinarie vis för blivande textilkonservatorer. Konststuderande och specialstuderande. vetenskapliga studier vid universitet skall

Ordinarie studerande följer i princip fullt kunna vara förutbildning. kursprogram under tre år, dvs. genomgår Att de konservatorsstuderande i princip kurser och praktik motsvarande 40 poäng skall ha åtminstone grundläggande konstnärårligen. lig utbildning bakom sig motiveras av att de i

Kategorin specialstuderande kan indelas i sitt kommande yrkesarbete dagligen kontre undergrupper. Den första gruppen består fronteras med problem av konstnärlig natur. av studerande, som genomgår eller just Det är uppenbart att konservatorsutbildningavslutat likvärdig utbildning vid utländska en har en annan karaktär än den som ges vid

SOU 1976: 52 31

skolor för utbildning. Det är utbildning i huvudsak förlagd till annan

konstnärlig därför inte rimligt att antagningen till kon- högskola eller utbildningsinstitution genom

partiellt deltagande i konservatorsutbildservatorsutbildningen grundas på antaganden om den sökandes konstnärliga ningen kan beräknas bli så liten att några

självständiga, förmåga. Avgörande bör vara den sökandes svårigheter inte uppstår vid antagningen.

Antagning av ordinarie studerande och möjligheter att med gott utbyte följa konservatorsstudierna och verka som specialstuderande med fullt utbildnings-

yrkesman.

kan dock vid antagnings- program skall normalt ske en gång per åri Dessa möjligheter tillfället inte bedömas med någon större grad samband med antagningen till konsthögsko-

lans övriga avdelningar. Denna antagning av säkerhet, speciellt som många sökande inte kan förväntas skall handhas av nämnden för konservators-

kunna uppvisa tillräckligt väldokumenterade arbetsprov vad gäller kon- utbildning (2.15.4).

Antagning av specialstuderande, som enservering.

Bl. a. med hänsyn till de angivna svårighe- dast önskar delta i vissa kurser, skall handhas terna bör behörighetskraven av föreståndaren för materialinstitutet till-

de uppställda för antagning endast vara vägledande. Antag- sammans med utbildningsnämnden. Det skall ningen bör grundas på en allsidig bedömning vara möjligt för utbildningsnämnden att av de sökandes kompetens för utbildningen delegera denna uppgift till föreståndaren. och den yrkesverksamhet den leder till. I denna bedömning bör hänsyn tas till formell

utbildning - såväl allmän som konstnärlig

2.9.4 Kurssystem samt yrkeserfarenheter. Man bör dock sträva efter att praktik inte reellt blir ett krav för Den pedagogiska verksamheten vid institutet tillträde till utbildningen. Den nödvändiga föreslås bedrivas i form av kurser i olika praktiken bör i regel förläggas inom ramen ämnen. Till skillnad från vad som skall gälla för utbildningen. för konsthögskolans övriga avdelningar skall

omfattande prak- kurserna poängsåttas enligt det mönster som

Sökande med tillräckligt tik skall kunna antas oberoende av om de gäller vid universiteten. Ordinarie stugenomgått förutbildningieller inte. I regel derande skall varje läsår delta i kurser som kan de redan yrkesverksamma konservatorer- tillsammans uppgår till 40 poäng, varvid en na emellertid förväntas söka sig till vidareut- veckas studier i princip tillgodoräknas som

bildningen snarare än till grundutbildningen. en poäng.

Vad som ovan ordinarie I konservatorsutbildningen skall vidare

sagts gäller studerande och sådana tillämpas en systematisk uppdelning av stu-

specialstuderande som fullt I diestoffet iämnen. Detta skall ske genom att

följer undervisningsprogram.

som endast följer olika kurser får ett klart definierat utbildfråga om specialstuderande vissa kurser måste särskilda ningsmål. Vissa kurser skall återkomma

överväganden

dessa till stor del kommer att tämligen regelbundet, medan andra kan vara göras, eftersom utgöras av personer som redan är yrkesverk- engångskurser som tar upp specialproblem samma som konservatorer. till som är aktuella under en viss termin, t. ex. i

Antagningen

kan förväntas vålla rela- anknytning till utvecklingsarbetet vid instituvidareutbildningen tivt I princip skall kvalificerade tet eller till någon pågående utställning. Den

få problem. sökande antas i den ordning de anmäler sitt praktik utanför institutet som obligatoriskt

kan skall ingå i konservatorsutbildningen inräkintresse att deltaga. Eventuell köbildning

elimineras nas i kurssystemet. En veckas praktik med förmodligen genom att en särskilt eftersökt kurs dubbleras efterföljande ter- normal arbetsdag skall i princip ge en poäng. min. Berörda sökande bör underrättas om Den studerande tillgodoräknas poängen

efter fullgjord kurs och eventuell tentamen. sin placering i turordningen. Även den grupp

en kurser registreras efter hand i av specialstuderande som vill kombinera Fullgjorda

SOU 1976: 52

studiebok på samma sätt som i tentamens- grundutbildningen. Under utbildningens bok vid universiteten. första år skall praktiken i regel motsvara 30

Kurs- och poängsystemet gör det också poäng och under det andra och tredje året möjligt för de konservatorsstuderande att vardera 15 poäng. Det innebär att den låta kurser utanför institutet ingå i utbild- övervägande delen av det första utbildningsningen. Även vidareutbildningskurser vid in- året ägnas åt praktik. Det är önskvärt att stitutet skall kunna ingå i grundutbildningen. varje studerande fullgör praktik vid olika Huruvida kurs utanför institutets eget gmnd- institutioner. utbildningsprogram skall kunna tillgodoräk- Praktiken förläggs till museer, bibliotek nas i utbildningen avgörs av utbildnings- och arkiv. Det är värdefullt och i vissa fall nämnden efter samråd med nämnden för nödvändigt att praktikutbildningen sker i konservatorsutbildning. närheten av institutet. Den skall därför i

Även utbyte av studerande i motsatt regel fullgöras vid institutioner i Stockholm. riktning bör kunna förekomma, exempelvis Under praktiktiden bör normal tjänstgögenom att studerande vid konstvetenskaplig ringstid och krav som i övrigt gäller för institution vid universitet kan låta kurs vid anställda vid resp. institution tillämpas. materialinstitutet ingå i akademisk grundexa- Den studerande skall under praktiktiden men vid universitet. Frågan om vilka av ha samma studiesociala förmåner som under materialinstitutets kurser som kan ingå i de perioder då studierna är förlagda till sådan examen synes lämpligen böra avgöras materialinstitutet. av universitets- och högskoleämbetet. Praktiken skall vara förenad med rapport-

Kursprogram utarbetas av utbildnings- skyldighet från den studerandes sida. Rapnämnden och nämnden för konservatorsut- porten skall vara en kortfattad beskrivning bildning i samråd med institutets lärare och av de arbetsuppgifter som praktikanten haft studerande. Kursprogram fastställs av utbild- och även innehålla en analys av de yrkestekningsnämnden. Som framgår av 2.9.6 skall niska problem som han därvid kommit i kursprogram föreligga före varje termin så kontakt med. att de studerande kan anmäla sig till kurseri Praktiken skall vara målinriktad och anså god tid att institutet kan vidtala eventuel- passad till utbildningen i övrigt. Den måste la gästlärare och i övrigt planera verksamhe- anordnas så att den utgör en faktisk utbildten. ning och skall i varje enskilt fall planeras i

Beroende på karaktären hos resp. kurs står samråd mellan praktikanten, institutet och den öppen för samtliga studerande vid den praktikgivande institutionen. högskolan eller endast för ordinarie och/eller Föreståndaren för materialinstitutet skall specialstuderande vid konservatorsutbild- ha det övergripande ansvaret för att praktikningen. Någon årskursindelning skall inte tiden verkligen kommer den studerande till göras, även om man i vissa fall måste godo som ett led i utbildningen. Det förutsätta särskilda förkunskaper eller att närmaste ansvaret för att praktiken blir deltagarna tidigare genomgått någon annan pedagogiskt meningsfull skall en för varje kurs. I princip skall ändå studerande som praktikant utsedd handledare vid praktikantagits vid olika tillfällen kunna följa institutionen ha. Varje år skall institutet ge samma undervisning samtidigt. en kurs för praktikhandledare och i andra

former instruera handledarna, samordna de-

ras insatser och ta tillvara deras erfarenheter. 2.9. 5 Praktik

För handledningen skall praktikinstitutionen Det att ett stort mått av uppbära särskild ersättning från konsthög-

är nödvändigt praktisk yrkesträning ingår i konservatorsut- skolan. bildningen. Praktiken skall uppgå till ca Den form av praktik som föreslås förutsäthälften av den totala utbildningstiden för ter även annat samarbete mellan material-

SOU 1976: 52 33

institutet och de praktikgivande institutio- konsthögskolan eller annan utbildningsnerna. Genom den nära anknytningen mellan anstalt. Denna studieplan för terminen bör praktik och övrig utbildning bör de museer den studerande fastställa i samråd med och andra arbetsplatser som tar emot prakti- institutets föreståndare. Institutet måste kanter ha inflytande över utbildningen i dess inom ramen för beslutade kurser ges frihet helhet. Därmed vinns också att deras sakkun- att på egen hand avgöra vilka studiebesök skap fortlöpande tas till vara. Inte minst och studieresor som skall anordnas under ett viktigt är att utbildningens dimensionering läsår. kan anpassas efter det aktuella läget på Förutom studierådgivning till de studearbetsmarknaden för olika konservatorsom- rande vid institutet bör anordnas studieråden. Med hänsyn till vad som ovan anförts» upplysning för studerande som ännu inte föreslår vi att praktikinstitutionema även i tagits invid konservatorsutbildningen, men fortsättningen representeras i nämnden för som överväger att söka sig dit. För att konservatorsutbildning (2.l 5.4). täcka behovet av sådan information bör

Vi förutsätter att ett tiotal praktikplatser förutom muntliga upplysningar och studievarje år kan ställas till förfogande i Stock- rådgivning även informationsblad utarbetas holm enligt nedanstående uppställning. Som och distribueras. ovan framhållits bör varje studerande förlägga praktik till olika institutioner. Därmed

2.9.7 Läsår. Antal undervisningstimmar. kommer sannolikt flertalet praktikplatser att

Schemaläggningsprinciper tas upp någon del av året.

Läsåret vid materialinstitutet skall omfatta

270 dagar och indelas i två terminer. Praktik Antal Institution Inriktning kunna utanför läsåret

skall dock förläggas praktikanter

om handledning då kan erhållas vid praktik-

l bibliote- Papper, bokband kurs i kemi

institution. En propedeutisk

åungl. et

2 Nationalmuseet förläggs omedelbart före höstterminens bör-

Teckningar och

grafik, måleri, jan.

skulptur

3 Livrustkamma- Metall (l), tex- Vi har räknat med att grundutbildningen

ren til (2) vid institutet för kon-

för materialkunskap

2 Nordiska museetMöbler m. m.

(l), textil (l) servatorernas del under det första året skall

l Riksarkivet Papper, sigill än under de båda

ha mindre omfattning

1 Statens Trä

Sjöhistoriska följande åren. Under det första året skall den

museum (Wasa- teoretiska omfatta ca 200

undervisningen

varvet)

2 Riksantikvarie- Textil (l), arkeo- timmar. Därtill kommer en propedeutisk

ämbetet och logiskt fyndma- kurs i kemi omfattande 20 timmar för de

statens histo- terial, polykrom

riska museer studerande, som inte har tillräckliga förkun-

skulptur, kyrko-

(tekniska inredningar (1). skaper i detta ämne. Under de två följande

institutionen) Sa 12 läsåren skall den teoretiska undervisningen

uppgå till ca 500 timmar. Denna undervis-

ning bör om möjligt koncentreras till sam-

manhängande perioder vid institutet. Särskilt 2.9.6 Studieplanering och studierådgivning

under första årskursen bör emellertid vissa Institutets kursprogram inför en termin bör dagar av praktiktiden delvis kunna upptas av

och tillgängligt redan före- kurser vid institutet för att den nödvändiga föreligga färdigt

termin. Det beskriva kontakten med institutet skall kunna hållas gående bör ingående kursernas mål och utformning. Den stude- även under detta av praktik dominerade rande skall i god tid före varje termins början första år. För vissa ämnen torde regelbundet anmäla vilka kurser han ämnar följa vid återkommande föreläsningar en â två gånger

34 SOU 1976: 52

i veckan under hela läsåret vara att föredra. Utöver dessa båda löpande system av För undervisning i projekt är en spridning av kurser inom de angivna blocken föreslås ett undervisningen fördelaktig. kurssystem med mer koncentrerad undervis-

Undervisningen inom grundutbildningen ning. Dessa kurser riktar sig till dem, som bör förläggas till normal arbetstid. Om redan genomfört det första årets studier. deltagarsammansättningen gör det önskvärt Bland dessa kurser skall (speciell och tillämbör vidareutbildningskurser kunna förläggas pad) materialkunskap ingå. Härvid genomgås till kvällstid. framför allt målarkonstens tekniska förut-

Studierna inom grundutbildningen förut- sättningar, dvs. målarkonstens material och sätts komma att bedrivas på heltid. Eftersom tekniker, principer för materialval i olika litteraturstudierna och andra självständiga sammanhang, vanliga tekniska

svårigheter, studieuppgifter faller utanför den angivna tavelmåleriets stomme,

underlagsmaterial ramen av undervisningstimmar är det sanno- och bildmontering, val av ytskyddsmedel likt att de studerandes arbete blir betydligt och baksidesskydd m. m. mer omfattande än vad antalet undervis- Bland dessa ämnen kan också ingå teknoningstimmar anger. Förhållandena bör alltså logihzlrtoria (pigmenthistoria, papperskunna bli jämförbara med vad som gäller för historia, fasadputsens historia och geografisexempelvis studier vid universitet. ka utbredning, konserveringshistoria, för-

gyllningens utveckling i bildkonst och konst-

hantverk etc.), lagstiftnings- och författ- 2.9.8 Ämnen och timplan. Undervisnings-

ningskunskap, administrativ teknik (innefatformer

tande bl. a. redovisningsteknik och föredrag- Stommen i den teoretiska undervisningen ning av enstaka problem och hela problemskall utgöras av ett naturvetenskapligt och komplex), dokumentationsteknik, museitekett kulturhistoriskt inriktat block. Vartdera nik och skyddsfrâgor i samband med olika blocket delas in i tre ämnen. Varje läsår ges typer av konserveringsarbeten. endast undervisning i ett av de i resp. block Nyssnämnda kurser kan vara av olika ingående ämnena; varje ämne återkommer omfattning. Vi har räknat med att de varje vart tredje år. Därigenom kommer samtliga läsår tillsammans kommer att uppgå till 100 studerande på grundutbildningen att under timmar och att de följs av de studerande i studietiden kunna följa kursen i vart och ett årskurserna II och III. av dessa ämnen. Vissa universitetskurser, exempelvis i de

Undervisning skall även förekomma i s. k. museiämnena, skall efter beslut i utbildandra ämnen än dem, som ingåri blocken. ningsnämnden också kunna ingå i kursupp-

I det naturvetenskapliga blocket ingår sättningen. Det gäller även vissa kurser vid ämnena fysik, kemi och mikrobiologi. konsthögskolans övriga avdelningar, exem-

Det kulturhistoriska blocket består av pelvis bronsgjutning, muralmåleri och olika måleri- och skulpturhistoria, arkitektur- och grafiska tekniker. Därigenom uppnås viss miljöhistoria och konsthantverkets historia. frihet för de enskilda studerandena i fråga Gränsdragningen mellan dessa efter föremåls- om val av kurser. kategorier bestämda ämnena måste anpassas Undervisningen skall emellertid inte utforefter tillgången på lärarkrafter och läromedel mas enbart som ett teoretiskt komplement och är endast grovt skisserad. Undervisning- till en annars praktiskt inriktad verkstadsuten anknyts till samlande, konst- och kultur- bildning. Problemanalys kan tas upp med en minnesvård och näraliggande förvaltnings- teoretisk översikt som inledning, men måste uppgifter. förankras i en experimentell verksamhet.

Undervisningen inom vartdera blocket fö- Möjligheten att kombinera en fortlöpande reslås omfatta 100 timmar årligen, spridda utvecklings- och uppdragsverksamhet vid inöver 25 veckor. stitutet med genomförandet av projekt som

SOU 1976: 52 35

på olika nivåer så här. I vissa fall tillkommer den propedeutas upp inom undervisningen

skall tillvaratas. Projekten, som skall ta upp tiska kursen i kemi.

en sammanhållen arbetsuppgift, skall rikta

dem som studerar andra och tredje Poäng Antal sig till undervisläsåret och omfattar för varje studerande ningstimmar 200 timmar under vart och ett av dessa läsår.

Under en och samma termin bör kurserna Årskurs I

och projekten om möjligt samordnas så att Kurs i naturvetenskapligt block 5 100 kursernas teoretiska stoff ger underlag för Kurs i kulturhisto-

underlättas riskt block 5 100 projekten. En sådan samordning Praktik 30 om för varje läsår ett speciellt tema, konser-

tas upp och följs Årskurs ll och årskurs lll verings- eller ämnesområde Kurs i naturvetenvid konservatorsutbildningen. Institutets 5 100 skapligt block ger också goda möjlig- Kurs i kulturhistouppdragsverksamhet riskt block 5 100 heter härtill. En del av kurserna bör kunna l0 200 2 projekt till institutioner utanför Övriga kurser 5 100 förläggas konsthög- Praktik 15 skolan.

Med tanke på att konservatorsutbildning-

att omfatta ett relativt Vi har i huvudbetänkandet framlagt fören kommer ringa antal studerande hu- slag om vilka undervisningsformer som skall och att studievägarna

kommer att utformas indivi- tillämpas vid konsthögskolan. Vi räknar med vudsakligen det inte ansetts motiverat att att dessa undervisningsformer även skall duellt har till ut- tillämpas vid materialinstitutet. Viss underupprätta förslag normalstudievägar i naturve- visning inom konservatorsutbildningen bör över de båda grundkurssystemen ämnen. dock ske i form av laborationer. Vi vill tenskapliga och kulturhistoriska kan betona betydelsen av att studiebesök och Sammanfattningsvis undervisningsstrukturen anges studieresor företas. på grundutbildningsnivån sätt: Konservatorsutbildningen kommer att ha på följande ett så begränsat studerandeunderlag att all

Antal undervisning kan ske i smågrupper. I den

undervisundervisning som är gemensam för samtliga ningstimmar årsklasser kommer ca tolv ordinarie stude-

rande att deltaga. I den som är gemensam för För årskurserna I, II och III andra och tredje årskurserna blir motsvaran- 1 fempoän skurs i naturvetenskapligt lock 100 där vi de deltagarantal åtta, utom i projekten l fempoängskurs ikulturhisto- .tiskt block 100 föreslår att deltagarantalet hålls kring fyra.

Specialstuderande förutsätts kunna bere- För årskurserna Il och Ill das plats i undervisningen, även om det ökar 4 fempoängsprojekt (inkl. seminarier, studiebesök och studieresor) 400 antalet studerande iundervisningsgrupperna. Övriga kurser, tillsammans 100 Inom vidareutbildningen kommer den omfattande 5 poäng övervägande delen av undervisningen sanno- 700 likt att utgöras av seminarier, gruppundervis-

ning och föreläsningar.

Därtill kommer den propedeutiska kursen

i kemi om 20 timmar som förläggs före varje 2.9.9 Tentamina och betyg läsårs början för de studerande som saknar

i kemi. Tentamina i muntlig eller skriftlig form skall tillräckliga förkunskaper för en enskild stude- ske i de ämnen där kunskapskontroll är Utbildningsgången rande skulle därmed normalt komma att bli meningsfull och kan göras med tillfreds-

SOU 1976: 52

ställande grad av objektivitet. Som tidigare 2.9.1 l Närvarokrav anförts skall de studerande lämna rapport

Närvaroskyldighet vid undervisningen skall avseende arbetet under praktikperioderna.

föreligga och sådan närvaro skall vara en

I de fall tentamina förekommer skall

förutsättning för tillgodoräknande av poäng. prestationen bedömas som godkänd eller

Intyg som skall ligga till grund för icke godkänd.

utfärdande av studieintyg för erhållande av

Då tentamen godkänts skall kurs förenad

statliga studiemedel skall utfärdas av med tentamen anses vara fullgjord och poäng

institutets föreståndare eller praktiktillgodoräknas den studerande. Motsvarande

handledaren. gäller sedan rapport från praktikperiod lämnats.

2.9.l2 Vidareutbildning av konservatorer 2.9. l 0 Examen

Då det gäller vidareutbildning av konservato- Formell behörighet att bedriva yrkesmäs- rer faller det sig naturligt att bygga vidare på sig verksamhet som konservator inom det den vidareutbildning som redan nu bedrivs konstvårdande området kan knappast bin- vid materialinstitutet.

Vidareutbildningen das till den kunskaps- och färdighetskontroll skall liksom nu ges i form av särskilda kurser, som institutet kan utöva. De särskilda ford- skiftande från år till år. Som redan framgått ringar som ställs upp för behörighet att inne- (2.2.4) har vidareutbildning för konservatoha viss tjänst eller vissa grupper av tjänster rer sedan några år bedrivits i seminarieform bör ställas upp av berörda myndigheter eller med sammanträden omväxlande i smärre motsvarande. Sådan behörighet skulle exem- grupper och i större utan

grupper speciell pelvis för högre tjänster kunna omfatta ut- begränsning av antalet. Även kurser inom bildning vid institutet plus ett antal års yr- mer konstnärligt inriktade ämnesområden kesverksamhet inom ett visst område. Vidare knutna till andra avdelningar av konsthöguppställer givetvis konservatorernas fackliga skolan skall kunna komma i för

fråga organisation själva de villkor som skall gälla vidareutbildning av konservatorer. för inträde i organisationen. Vidareutbildningskurserna bör

anpassas

Vad som ovan anförts utgör inte något hin- till olika institutioners behov av kompletteder för att studierna skall kunna leda till rande utbildning av den egna personalen. konservatorsexamen. En avlagd examen in- Kursutbudet bör därför göras upp av nämnnebär inte något bevis på att man är fullärd. den för konservatorsutbildning (2.l5.4) där Det är tvärtom fullt normalt att en yrkesman museer är representerade. Kursutbudet bör under de första åren efter sin examen arbetar utformas efter samråd med olika förvaltunder mer erfarna kollegers ledning och att ningsmyndigheter och fackliga representanmer ansvarsfulla uppgifter följer först efter ter för konservatorskåren. flera års yrkeserfarenhet. För Vidareutbildningen är det också av

Den grundutbildning vi föreslår bör berät- betydelse att det internordiska samarbetet tiga till titeln konservator och fullgjord utvecklas. Vi har framfört våra synpunkter utbildning omfattande 120 poäng skall kun- på det nordiska samarbetet i 2.5.1. na utvåxlas i en konservatorsexamen. Examenshandlingen skall utfärdas av konsthög-

2.9. l 3 Studiemedel skolan och skall ange under vilka år utbildningen genomförts, innehålla uppgifter om De studerande vid grundutbildningen skall vilka kurser och vilken praktik som fullgiorts ha rätt till statliga studiemedel enligt de i utbildningen och deras poängvärde. regler som gäller annan högre utbildning.

Rätt till studiemedel skall finnas såväl för de

teoretiska studierna vid institutet som för

SOU 1976: 52 37

praktikperioderna. Även för deltagare ivi- tekniker och material, delvis mot en kulturdareutbildningen skall de regler som gäller i historisk bakgrund. Kursen för monumentalt övrigt tillämpas. måleri kan på motsvarande sätt innehålla en

genomgång av måleriets monumentala tekni-

ker. Den kan förläggas till miljöavdelningen 2.10 i nuzterialkunskap m. m. för att den utrustning som finns i nuvarande

Undervisning vid materialinstitutet studerande vid monumentalskolans verkstäder skall kunna

för

tas till vara i undervisningen. Denna kurs konsthögskolans övriga avdelningar

skall huvudsakligen handhas av lärare vid 2.1 0.1 Inledning

miljöavdelningen. Undervisning i materialkunskap för framför De nämnda kurserna bör för de studeranallt måleristuderande bör även i fortsätt- de omfatta vardera tio timmar orienterande

vara en av materialinstitutets undervisning i form av föreläsningar plus 50 ningen uppgifter. Tekniskt kunnande och en riktig använd- timmar praktiska försök. För den praktiska

av materialen kan vara en förstärkning yrkesträningen krävs härutöver handledning ning av det konstnärliga men då måste individuellt eller i grupper om två-tre elever.

uttrycket, också under Vi har för denna handledning beräknat 200

färdigheten uppövas tillräcklig tid i en ateljé- eller verkstadsmiljö där lärartimmar per läsår. hantverk Vida- Undervisningen i yrkeshygien skall fortsät-

och handaskicklighet uppövas. re är det av stort värde att material och ta, särskilt med tanke på den alltmer varierantekniker som inte är i allmänt bruk de användningen av konsthartser och orga-

längre hålls vid liv. De kan komma att aktualiseras niska lösningsmedel för konstnärsbruk, vidaigen och det bör då finnas tillräcklig doku- re att användningen av maskinell utrustning mentation för att de skall kunna användas. blir allt vanligare och därigenom ständigt nya Även för konserveringsverksamhetens behov typer av skaderisker tillkommer. Dessa kurär det nödvändigt att äldre konstnärsmaterial ser bör återkomma varje år, men kan ges en och tekniker studeras. varierande uppläggning för olika yrkes- och

Den enskilde studeranden skall själv i materialområden. Kurserna bör även i fortsamråd med sin avdelningsföreståndare (mot- sättningen vara obligatoriska. De skall ske i svarande) avgöra när och på vilket sätt han form av föreläsningar och individuell handskall följa undervisningen imaterialkunskap. ledning. Årligen skall undervisningen om-

fatta 20 timmar.

Utöver de redan berörda kurserna bör 2.lO.2 Innehåll och omfattning

liksom nu anordnas kortare kurser ispeciella Den framtida undervisningen imaterialkun- ämnen såsom fotografering, bildmontering

samma som och konstvård. Dessa kurser synes inte skap skall ha ungefär inriktning den nuvarande. Vissa i för- behöva återkomma med samma regelbunden-

kompletteringar hållande till nuvarande skall het som de ovan berörda utan bör väljas

undervisning

och större skall åt utifrån de aktuella önskemålen från de göras utrymme ges

skall studerandes sida. Dessa korta kurser synes i praktiska övningar. Undervisningen ges

av och skall kunna flertalet fall lämpligen kunna förläggas till i form specialkurser

in i den enskildes andra avdelningar inom konsthögskolan där passas studieprogram på. samma sätt som för de nödvändig utrustning är tillgänglig, men ändå

övrig undervisning studerande vid Det handhas av materialinstitutets lärare. Dessa

konsthögskolan. synes

i framtiden delas kurser synes huvudsakligen kunna ges :form lämpligt att undervisningen

i två skilda en avseende av gruppundervisning. Årligen skall undervisupp kurser; stafflimåleri och en avseende monumentalt måleri. ningen omfatta 30 timmar.

Den förstnämnda kursen kan förslagsvis Även vidareutbildningskurser i materialinnehålla en av stafilimåleriets kunskap för konstnärer skall ges vid institu-

genomgång

38 SOU l96: 52

tet. Då den vidareutbildning som nu ges vid tillräcklig räckvidd. Försök har gjorts med konsthögskolan i hög grad redan är inriktad upprättande av s. k. objekt- och ämneskatalopå materialtekniska frågor och detta kan ger, dvs. formulering av långsiktiga projekt i förväntas bli fallet även i fortsättningen anslutning till aktuella problem inom konstsynes den vidareutbildning, som direkt skall och kulturminnesvården som avses uppföljda handhas av materialinstitutet inte behöva bli av institutet t. ex. genom tekniska undersärskilt omfattande. Däremot torde institu- sökningar och analyser, diskussioner i semitets lärare komma att undervisa vid de narieform i anslutning till vidareutbildning vidareutbildningskurser som administreras av av konservatorer, metodutveckling och stukonsthögskolans andra avdelningar, främst dium av principerna för dokumentamiljöavdelningen. Vi har räknat med att tionsförfarandet. Resultaten av den hittillsmaterialinstitutets lärare kommer att engage- varande verksamheten på detta område har ras i ca 100 timmars undervisning inom publicerats i form av artiklar i fackpressen, vidareutbildningen för konstnärer, antingen i vilket emellertid skett med avsevärd tidsutinstitutets egna kurser eller i kurser adminis- dräkt i många fall och med begränsade trerade av andra avdelningar. möjligheter att rikta informationen till alla

de intressentgrupper som kan tänkas vara

intresserade av att ta del av materialet och 2.11 Rådgivning och information vid mate-

eventuellt medverka i det fortsatta arbetet. rialinstitutet

Publikationsverksamheten bör även avse Att för att de materialtekniska litteratur som kan användas i undervisningen

sörja problemen uppmärksammas och att ge konstnä- i materialkunskap och vid konservatorsutrer över hela landet information rörande bildningen. Det är bland annat önskvärt att bildkonstens tekniska är en den svenska litteraturen rörande måleri be-

förutsättningar

för institutet. De problem rikas. Detta kan inte genomföras som ett. angelägen uppgift som tagits upp av exempelvis konstnärer vid kompilat av utländsk materialteknisk litterakontakt med materialinstitutet har emeller- tur utan bör baseras på institutets egen tid inte alltid kunnat med samma försöksverksamhet och analyser.

analyseras noggrannhet som konserveringsuppdragen, vilket framstår som otillfredsställande. De

2.12 Utvecklingsarbete vid materialinstimånga nya materialkombinationer med an-

tutet knytning till den industriella utvecklingen, som i allt större omfattning finner an- För såväl grundutbildningen och vidareutvändning i bildkonsten, har ytterligare accen- bildningen av konservatorer som för institutuerat behovet av en förbättrad tets uppgift att följa utvecklingen av konst-

rådgivningsservice. Resurserna bör närens material och metoder är institutets

för rådgivning

eget utvecklingsarbete en oundgänglig förutökas, bl. a. i fråga om publikationsverksamhet som redovisar resultaten av den material- sättning.

Det torde - även internationellt provning och andra analyser som ligger till gälla grund för rådgivningen. att metodiken och de tekniska hjälpmedlen

En ökad publikationsverksamhet är också för bestämning av materiell sammansättning av värde för att sprida resultaten av institu- och nedbrytningsprocesser i konstföremål tets utvecklingsarbete och för att främja ännu är förhållandevis outvecklade. Valet av samarbete med andra institutioner med konserveringsmetoder är fortfarande tradiliknande verksamhet. Ett medel att kanalise- tionsbundet också vid de stora europeiska ra samarbetet - även på ett internationellt konserveringsateljéerna, och man får ett

- starkt av att plan är att organisera informationssprid- intryck konservatorsyrkets ningen i form av tryckta meddelanden som utövare aldrig givits möjligheter att ändra någorlunda regelbundet distribueras med detta förhållande. Därigenom accentueras

SOU 1976: 52 39

institutets behov av större resurser för egen, Material och tekniker. tekniskt utredande verksamhet och för att av en materialreferenssamltng.

Upprättande kunna fördjupa den vetenskapliga bearbet- och praktiska försÖk

metodregistrering ningen av vissa problemkomplex. (gamla tekniker rekonstrueras och moderni-

Det finns således behov av en intensifierad seras) samt analys av historiska material och tekniker. yrkesskyddsfrågor. Samtidigt kräver studiet av nya konstnärs-

Konservering och konstvárd (delvis uppmaterial ökad uppmärksamhet, en uppmärk-

dragsverksamhet). samhet som måste omfatta en rad olika

Konserveringsförsök och metodutveckling aspekter och som inte kan bindas vid några

samt få etablerade tekniker. Det är angeläget att

tekniska undersökningar, analyser och do kuinstitutet intensifierar analyserna av konst-

mentation. närsmaterialen och deras användning. Detta arbete bör genomgående ha såväl teoretisk som praktisk inriktning. För frågor som

2.13 Samarbete med konsthögskolans övriga berör användningen av konstnärsmaterial i

avdelningar olika sammanhang krävs som regel utredning och praktiska prov samt utvärdering av Det nuvarande samarbetet mellan institutet resultaten. De flesta konstnärer saknar egna och högskolan i övrigt bör vidareutvecklas. möjligheter att genomföra sådana prov, och Det bör gälla utbyte av studerande och de äldre metoder för provning av exempelvis lärare, gemensam kanslipersonal och visst färgpigments äkthet som anges i handboks- sambruk av lokaler. Vidare skall institutet ge litteraturen, har i dagens läge ingen större konsthögskolans Övriga avdelningar teknisk aktualitet. service. Här nedan lämnas förslag till organi-

Eftersom analysmetoderna för sådana un- sation av studerande- och lärarutbytet. dersökningar inte är tillräckligt utvecklade Huruvida kurser vid konsthögskolans övoch de utredningar som hittills genomförts riga avdelningar skall stå öppna för de vid institutet för materialkunskap ännu konservatorsstuderande skall i princip avendast omfattat enstaka typfall, erfordras ett göras av konsthögskolans utbildningsnämnd fortsatt tekniskt utredningsarbete under lång efter samråd med nämnden för konservatorstid och med förbättrade resurser. utbildning (2.l5.4). Huruvida plats kan

Institutets utvecklingsarbete och analyser beredas blir i de konkreta fall beroende av bör i framtiden bedrivas med i stort sett utrymmet för ytterligare deltagare och den samma inriktning som nu. Uppgifter som bör enskilde studerandens speciella förutsätt-

berör registre- ningar. I de flesta fallen då en konservatorsägnas ökad uppmärksamhet

och provningen av konstnärsmaterial studerande önskar delta i en kurs vid någon ringen samt praktiska försök med äldre och nyare av konsthögskolans övriga avdelningar synes

tekniker. Programmet bör givet- det därför vara tillräckligt att en överenskonstnärliga vis efter hand kompletteras med de nya kommelse träffas mellan föreståndaren för

som kan komma att aktualiseras av materialinstitutet och föreståndaren för den uppgifter

inom t. ex. materialområdet. avdelning vid vilken kursen ges. Kursen skall utvecklingen Arbetet förutsätts delvis vara kopplat till en då vara poänggivande för konservatorsexa-

men. Antalet poäng som genomgången kurs avgiftsbelagd uppdragsverksamhet.

För den närmaste framtiden föreslås ut- skall berättiga till, avgörs av utbildnings-

och analyserna i huvudsak nämnden efter samråd med nämnden för vecklingsarbetet omfatta följande. konservatorsutbildning.

De kurser som ingår i konservatorsutbild-

ningen, skall i princip stå öppna för samtliga

ordinarie studerande vid konsthögskolan..

SOU 1976: 52

Kurserna skall för de studerande vid konst- efter godkänt tentamensprov tillgodoräkna högskolans avdelningar för fri konst betrak- sig samma poäng i konservatorsutbildningen tas som specialkurser. som dessa kurser har i universitetsutbild-

I vårt huvudbetänkande har vi lagt fram ningen. förslag som skulle underlätta medverkan av lärare från en avdelning vid konsthögskola att delta i undervisningen vid en annan 2.15 Materialinstitutets inre organisation avdelning. Sådana utbytesmöjligheter bör

2. l 5.1 Inledning gälla även materialinstitutet. Det är exempelvis värdefullt att en lärare i måleri eller grafik Den framtida högskoleutbildningens organikan delta i viss undervisning vid materialin- sation är f. n. under övervägande i organisastitutet liksom att materialinstitutets lärare tionskommittéema för högskolereformen. kan ge undervisning vid andra avdelningar. Kommande beslut om konsthögskolans

framtida ställning i Stockholms högskolere-

gion kommer att påverka bl. a. formerna för 2.14 Samarbete med andra utbildningsinsti-

lärar- och studerandeinflytandet och andra tutioner

frågor som berör konsthögskolans inre orga- Som tidigare sagts skall studerande vid nisation. Vi anser oss därför inte böra lämna universitet, högskolor och andra utbildnings- något detaljerat förslag rörande materialinstiinstitutioner kunna tas in som specialstude- tutets inre organisation eller formerna för fande vid materialinstitutets kurser för kon- institutets anknytning till i

konsthögskolan servatorsstuderande. Detta skall ske i mån av övrigt. tillgång på plats och de studerandes förut- Emellertid förutsätter

vi att konsthögskosättningar att följa undervisningen. Antalet lan kommer att vara organiserad i avdelningstuderande som önskar komplettera en ut- ar med olika verksamhetsinriktningar. Matebildning, huvudsakligen förlagd vid annan rialinstitutet bör vara en sådan avdelning, institution, genom att följa vissa kurser vid jämställd med de övriga. Den omedelbara institutet kan åtminstone på kort sikt förut- ledningen av institutets arbete bör ankomma sättas bl.i mycket begränsat. Det är inte desto på en föreståndare med professors ställning. mindre av stor vikt att möjligheter till sådan I huvudbetänkandet föreslog vi att en kombinationsutbildning öppnas. Särskilt för utbildningsnämnd med studerande- och läblivande museimän med en i övrigt huma- rarrepresentanter skall vara konsthögskolans nistiskt orienterad utbildning kan en mer än högsta beslutande organ i undervisningsfråelementär kännedom om konstvårdens och gor. Nämnden skulle också bl. a. ha uppgifkonserveringens förutsättningar vara värde- ter i samband med vissa tjänstetillsättningar. full. De studerande som visar intresse för en I den nya högskoleorganisationen torde utkombination i vilken kurser från konserva- bildningsnämnderna få en något annan funktorsutbildningen eller institutets kurser i tion och sammansättning än vad vi utgick materialkunskap ingår bör i största möjliga från. Då den närmare utformningen av de mån tillmötesgås härvidlag. Kurserna bör framtida ännu inte är

utbildningsnämnderna kunna inräknas i examen vid universitet och helt klar har vi emellertid valt att tillämpa i förekommande fall även andra högskolor. vårt rörande

tidigare förslag utbildnings- Denna senare fråga kan vi inte närmare nämnd En över-

även på materialinstitutet. beröra, men vi föreslår att berörda myndig-

syn av förslaget bör göras i senare sammanheter vid remissbehandlingen av detta betän- funk-

hang med hänsyn till den terminologi, kande lägger fram sin syn på detta spörsmål. tionsbestämning och sammansättning som i

På motsvarande sätt bör konservatorsstu- framtiden kommer att gälla motsvarande derande vid institutet kunna följa vissa organ inom högskoleväsendet i stort. kurser vid universitet och högskolor och Vad som nyss anförts om

utbildnings-

nämnden äger också tillämpning på nämnden A ssisten t

för konservatorsutbildning, ett organ som i

Materialinstitutet bör förfoga över en assisviss mån påminner om de linjenämnder som

tenttjänst. Eftersom den nuvarande assistentskall ingå i den nya högskoleorganisationen.

tjänsten vid institutet tas i anspråk för Eventuellt kan det visa sig lämpligt att

uppgifter vid monumentalskolan bör en ny sammanföra de av oss föreslagna uppgifterna

tjänst inrättas vid institutet och den tidigare för utbildningsnämnden respektive nämnden

tjänsten även formellt överföras till monuför konservatorsutbildning till ett organ. Det

mentalskolan och vidareutbildningen av kan också bli aktuellt att överväga att någon

konstnärer. eller några uppgifter bryts ut och förs till ett

Assistentens uppgifter skall främst gälla särskilt organ; det gäller t. ex. antagningen av

utbildningen av konservatorer och avse såväl de studerande.

undervisning som administration i samband

Det finns vidare anledning att framhålla

därmed. att vi heller inte närmare gått in på personal-

frågorna utan nöjt oss med att peka på vissa

tjänster som bör knytas till materialinstitutet Tillfällig lärarpersonal

om vårt förslag till verksamhet där skall

Materialinstitutet bör förfoga över ett särkunna genomföras. lärar-

skilt anslag för arvodering av tillfällig

personal och expertis. Denna personal kan

exempelvis rekryteras från den yrkesverk- 2. l 5.2 Personal

samma konservatorskåren. Det är nödvändigt

att sådana specialister kan medverka i under- Professor

visning och utvecklingsarbete med tanke på Professorn skall som föreståndare leda verk-

att institutet inte med specialistkunskap kan samheten vid materialinstitutet på grundval

täcka alla de områden verksamheten skall bl. a. av de beslut som fattas av utbildnings-

omfatta. nämnden. Han skall svara för planering och

samordning av arbetet inom avdelningen.

Professorn skall leda och bedriva utveck- Konservator

lingsarbete inom materialkunskapens och

För materialinstitutets utvecklingsarbete konstvårdens områden. Han skall även hand-

krävs en fast anställd konservator. ha undervisning i materialkunskap och med-

Konservatorn skall även medverka i unverka i undervisningen av konservatorer. I

dervisningen, t. ex. i projekten. den mån det inte finns lämpliga läroböcker

och kompendier inom ämnesområdet skall

han söka bidraga till utarbetandet av sådana. Biträdande konservator

Han skall också ansvara för att resultat av

I materialinstitutets framtida uppgifter skall mstitutets utvecklingsarbete publiceras.

bl. a. ingå upprättande av materialreferens-

Benämningen på tjänsten skall vara pro-

samling, metodregistrering, utarbetande av fessur i materialkunskap och konstvård. Me-

rapporter och annan dokumentation. Dessa ritering för förordnande som professor i

arbetsuppgifter kan inte medhinnas av konmaterialkunskap och konst-vård skall ske

servatorn varför vi föreslår att även en tjänst genom forskning och utvecklingsarbete inom

som biträdande konservator inrättas. Innehaområdet.

varen av tjänsten skall även assistera i under-

Professuren skall inte vara tidsbegränsad.

visningen, särskilt i vidareutbildningskurser- Tjänsten skall tillsättas av regeringen efter

na för konservatorer. ansökan eller efter kallelse. I det förra fallet

skall ett sakkunnigförfarande tillämpas.

SOU 1976: 52

Kansli- och vaktmästarpersonal samband med verksamheten vid materialinstitutet föreslås bli följande: Kansli- och vaktmästarpersonal skall även att fastställa kursprogram, som utarbetas fortsättningsvis delas med andra avdelningar. tillsammans med institutets föreståndare och Vi har dock räknat med att en tjänst som efter hörande av nämnden för konservatorskansliskrivare behöver inrättas för att täcka utbildning. institutets behov av skrivarbete och liknande att efter samråd med nämnden för konuppgifter. servatorsutbildning avgöra vilka kurser utanför institutets eget grundutbildningsprogram som skall kunna inräknas i konservatorsut- 2.15.3 Utbildningsnämnd bildningen och hur många poäng som skall I vårt huvudbetänkande föreslog vi inrättantillgodoräknas för dessa, det av en utbildningsnämnd vid konsthög- att bestämma vilka kurser i konservatorsskolan. Om utbildningsnämndens funktioner utbildningen som skall vara öppna för övriga och sammansättning anförde vi följande studerande vid konsthögskolan, (SOU 1970: 66, s. 126). att avge yttrande över sökande till tjäns- Utbildningsnämnden utgör enligt de sak- ter vid materialinstitutet samt kunnigas förslag skolans högsta beslutande att tillsammans med föreståndaren för organ i undervisningsfrågor. Nämnden har materialinstitutet svara för antagningen av emellertid därutöver åtskilliga andra viktiga sådana specialstuderande, som endast önskar uppgifter. Nämndens främsta uppgifter är: delta i vissa kurser. Denna kan uppgift att upprätta och tillhandahålla studiedelegeras till föreståndaren. handbok med planer över studiegången (kursprogram, schema) samt anvisningar och andra uppgifter av vikt för studerande och 2.15.4 Nämnden för konservatorsutbildning inträdessökande, Uppgifter att verka för samordning mellan skolans avdelningar (motsvarande), Den nuvarande nämnden för konservatorsutatt förbereda och överlämna förslag till bildning (se 22.10) föreslås bestå med något styrelsen angående skolans underlag för den förändrade uppgifter och något annorlunda årliga anslagsframställningen, sammansättning. Nämndens huvuduppgifter att avge yttrande över sökande till rek- skall gälla antagningen av studerande och torstjänst, professurer och lektorat, den i utbildningen ingående praktiken. att avge förord till styrelsen vid anstäl- Nämnden skall också vara oförhindrad att lande (förordnande) av övriga lärare, till utbildningsnämnden och institutets föreatt initiera och organisera samarbete med ståndare allmänt framföra synpunkter på andra utbildningsinstitutioner och med insti- utbildningen. tut för forsknings- och utvecklingsarbete Nämnden för konservatorsutbildning skall m. m., avgöra vilka år antagning till konservatorsutatt avge förslag till ordningsföreskrifter, bildningen skall ske och storleken av antagatt avge yttrande i ärende, som för ningen. Den skall därvid även fortlöpande sådant ändamål överlämnats till utbildnings- pröva de antagningskriterier som skall tillämnämnden. pas. Enligt vårt tidigare förslag skulle utbild- Nämnden skall också handha det direkta ningsnämnden bestå av rektor, ordförande, urvalsförfarandet. Som tidigare framgått samt minst åtta ledamöter, varav fyra skulle skall antagningar till konservatorsutbildutses av skolans studerande och fyra utses av ningen ske på en bedömning av de sökandes och bland skolans lärare. lämplighet för utbildning till och yrkesverk- Utbildningsnämndens speciella uppgifter i samhet som konservator.

SOU 1976: 52 43

Bedömningen av de sökande grundas på Vi anser inte att de studerande skall ha de sökandes utbildningsbakgrund och even- inflytande i den direkta antagningssituatiotuella erfarenheter från yrkeslivet. Nämnden nen. De studerande skall dock ha rätt att måste tillåtas att arbeta utan bundenhet tilli utse representant(er) som är närvarande som förväg fastställda regler som inte kan formu- 0bservatör(er) vid urval av sökande. leras så, att de täcker alla de aspekter som Vid frågor angående antagning av studekommer att kunna läggas vid de många rande till konservatorsutbildningen skall gånger känsliga avgörandena vid antagningar- nämnden kompletteras med två representanna. Det kan t. ex. visa sig lämpligt att ter för de yrkesverksamma konservatorerna. anordna särskilda antagningsprov och/eller En av dessa utses för varje antagningstillfälle intervjuer. av Nordiska konservatorsförbundets svenska Nämnden skall ansvara för att lämpliga sektion. finns till förfogande för de Vid varje antagningstillfälle skall nämnpraktikplatser studerande vid konservatorsutbildningen. dens sammansättning tillkännages. Nämnden skall utfärda de närmare anvisning- Nämndens ledamöter skall uppbära särar som skall gälla praktikanter och praktik- skilt arvode för sitt arbete i den mån inte givare. detta ingår i deras ordinarie tjänstgörings- Nämnden skall göra upp kursutbudet för skyldighet vid skolan. vidareutbildningen efter samråd med olika I fråga om specialstuderande, som endast och fackliga repre- önskar delta i vissa kurser vid institutet, förvaltningsmyndigheter sentanter för konservatorskåren. ansvarar föreståndaren för institutet tillsam- Vi anser oss inte närmare böra gå in på mans med utbildningsnämnden för antagnämndens arbetsformer. Det ankommer på ningen. Det skall vara möjligt för utbildnämnden själv att finna en lämplig organisa- ningsnämnden att delegera ansvaret till företion för sitt arbete. ståndaren.

Sammansättning 2.16 Lokaler

Materialinstitutets nuvarande lokaler är otill- Nämnden bör ha en bred representation bl. a. för att kunna arbeta effektivt i fråga räckliga. Lokalytan på ca 200 m2 täcker endast omkring hälften av behovet för den om praktikplatserna. Var och en av de sju i 2.9.5 nuvarande verksamheten utan fasta studeranpraktikinstitutioner som föreslagits i nämnden. Dessa de. skall utse en representant Lokalbehovet för den framtida utbildinstitutioner är Kungl. biblioteket, nationalningen är delvis beroende av antalet studemuseet, livrustkammaren, nordiska museet, rande och de undervisningsformer som skall riksarkivet, Sjöhistoriska museet och statens tillämpas. Det är önskvärt att de studerande historiska museum. Rektor för konsthögskoi material- skall kunna sysselsättas i praktiskt grupparlan i Stockholm och professorn bete, t. ex. inom ramen för projekten. De kunskap och konstvård skall vara självskrivna medlemmar i nämnden. Rektor för konst- bör dessutom ha möjligheter att genomföra ordförande. enskilda arbeten med utnyttjande av instituhögskolan skall vara nämndens vid konservatorsutbild- tets utrustning. Vi har därför förutsatt att de De studerande i nämnden. studerande vid konservatorsutbildningen ningen bör vara representerade Studeranderepresentant(er) utses för ett år i skall förfoga över egna elevateljéer på samma icke självskrivna medlemmar sätt som de studerande vid konsthögskolans taget. Övriga övriga avdelningar, i varje fall under det utses för tre år. Vid bedömningen av ansökningarna till andra och tredje studieåret. skall eventuell(a) För en utveckling av ämnet materialkunkonservatorsutbildningen inte medverka. skap för de studerande vid målarskolan är studeranderepresentant(er)

SOU 1976: 52

det nödvändigt att bygga upp en verkstad. undersökningar och ett utrymme med appa- Också för denna verksamhet fordras möjlig- ratur för bl. a. mikroskopering. Den samheter att anordna enskilda arbetsplatser där manlagda golvytan är ca 25 m2. I framtiden de studerande kan lämna sitt pågående arbe- krävs minst 50 m2 golvyta för dessa ändamål te ofullbordat utan att behöva avlägsna allt bl. a. med tanke på att de föremål som material efter varje besök. Detta kräver undersöks ibland är skrymmande samt att emellertid inte avskilda arbetsrum; sådana belysningsanordningarna är utrymmeskräarbetsplatser kan inrättas i en verkstad av vande. tillräcklig storlek. I anslutning till det fotografiska under-

Det är angeläget att lokalmässigt skilja sökningsrummet bör finnas ett mörkrum av forskningsarbetet från undervisningen bl. a. den typ som f. n. är inrett i det förutvarande med tanke på de betydande hälsorisker som kemilaboratoxiet (15-20 m2 ). För reproär förknippade med analysarbete och experi- fotografering och därmed sammanhängande mentell verksamhet. arbeten krävs likaledes ett utrymme om

Materialinstitutets lokalbehov omfattar 15-20 m2 och i anslutning härtill ett mindre följande fyra lokaltyper: mörkrum på ca 10 m2.

Materialinstitutets kemilaboratorium laa) laboratorier och ateljéutrymmen för

des ned år 1972 på grund av förgiftningsrisgrupparbeten, kerna. Det magasinerade kemilaboratoriet

b) enskilda arbetsrum (inkl. kontorsrum),

bör nyinredas i lokaler med erforderliga c) förråd och beredningsrum samt

säkerhetsanordningar. Golvytan bör vara ca d) seminarierum med referensbibliotek och

30 m2.

arkiv.

För instrumentanalyser krävs ett särskilt

Det sammanlagda lokalbehovet uppgår laboratorium på ca 20 m2. enligt vad som framgår nedan till ca 660 m2 , Den nuvarande ateljén för grupparbeten av vilket ca 350 m2 faller på laboratorier och och demonstrationer upptar ca 80 m2 och ateljéer, ca 200 m2 på enskilda arbetsrum, ca fungerar i huvudsak tillfredsställande. Vissa 60 m2 på förråd och beredningsrum samt ca förråds- och beredningsfunktioner bör dock 50 m2 på seminarierum. Till de angivna förläggas till andra lokaler. ytorna kommer behov av kommunikations- För grunderingsarbeten, färgrivning och utrymmen, toaletter och personalrum med andra arbeten som ger upphov till damm och pentry. Som ett riktmärke för det totala slipstoft saknas f. n. lokaler. En verkstadslolokalbehovet kan 700 m2 tjäna. kal för dessa ändamål behövs för utveckling-

Som framhållits ovan kan lokal- och en av ämnet materialkunskap av tillräcklig utrustningsfrågorna få en mer definitiv lös- storlek för att tillåta såväl grupparbeten som ning först i samband med att byggnader för inrättande av arbetsplatser för enskild verkkonsthögskolan uppförs eller på annat sätt samhet (ca 100 m2 ). iordningställs på Skeppsholmen. Vad som För sprutnings- och slipningsarbeten krävs här anförs kan ses som en översyn av det särskilda utrymmen (sprutbox), sammanlagt lokalprogram om 500 m2 programyta för ca 20 m2. materialinstitutet som vi presenterade i hu- För laboratorier och verkstadsutrymmen vudbetänkandet med utgångspunkt i den finns således behov av en lokalyta om ca 350 nuvarande verksamheten. m2.

Om de olika lokaltyperna bör följande framhållas.

Enskilda arbetsrum

För personalen krävs fem tjänsterum av vilka Laboratorier och ateljêutrymmen

ett skall vara tillräckligt stort för att medge F. n. finns ett laboratorium för fotografiska sammanträden. Vidare behövs ett arbetsrum

SOU 1976: 52 45

för gästlärare och gästföreläsare. Sammanlagt ratorium, som nu emellertid förflyttats till omfattar ovan angivna behov en golvyta om Linköping. Från och med hösten 1975 har ca 100 m2. materialinstitutets resurser därigenom ytter-

För de studerande har antagits att 8-10 ligare reducerats och en akut bristsituation arbetsrum erfordras med en sammanlagd uppkommit. golvyta om ca 100 m2. Den tekniska specialutrustningen ingår

delvis i anskaffandet av läromedel. Kun-

skaps- och informationsförmedlingen bör i Förråd och beredningsrum

högre grad än vad som hittills varit möjligt Materialinstitutets nuvarande lokaler saknar i ske genom utarbetandet av kompendier, stort sett ändamålsenliga förrådsutrymmen. litteraturöversikter och rapporter. Hand- Det framtida utrymmesbehovet för sådana bokslitteraturen på svenska är knapphändig kan uppskattas till ca 60 m2. En del av dessa och delvis föråldrad. Det skall därför vara en utrymmen skall kunna användas för bered- av institutets uppgifter att utarbeta sådana ning, Vägning etc. Ett förrådsutrymme skall läromedel. Det kan ske i samverkan med tjäna som klimatiseringsrum. andra institutioner. Det synes lämpligt att

ett nordiskt samarbete etableras på detta

område. Seminarierum Lokalbehovet för seminarierum med refe-

2. l 8 Kostnader rensbibliotek och arkiv kan uppskattas till ca 50 m2. Våra kostnadsberäkningar inskränker sig till

ett överslag av de kostnadsökningar som är

förknippade med förslagen till personalför- 2.17 Teknisk specialutrustning och lärome-

stärkningar vid materialinstitutet. Kostnader del

för lokaler och utrustning förutsätts beräk- I samband med att studerande antas vid nas i annat sammanhang. Som Akademien

för de fria konstema framhållit i sin anslagskonservatorsutbildningens grundutbildning kommer medelsbehovet för teknisk utrust- framställning för budgetåret 1976/77 synes

och förbrukningsmaterial att öka, efter- frågorna om förbättringar av lokaler och ning som instrument och viss apparatur kan behö- utrustning för konsthögskolan bäst kunna va dubbleras. lösas genom förhandlingar mellan utbild-

Institutet har fortlöpande utrustats med ningsdepartementet, byggnadsstyrelsen och hjälp av anslagsmedel. Den befintliga utrust- utrustningsnämnden för universitet och högningen har i huvudsak anskaffats under de skolor. senaste åren. Det bör emellertid framhållas I 2.15.2 har föreslagits att föreståndaratt institutet icke haft möjlighet att skaffa tjänsten vid institutet omvandlas till en kvalificerade instrument i prisklassen över professur. Vidare har föreslagits inrättandet 15 000 kr och att utrustningen ofta samman- av en assistenttjänst, en konservatorstjänst, ställts av delar och kompletterats med im- en tjänst som biträdande konservator och en

arrangemang. kansliskrivartjänst. Därtill kommer ökade proviserade

För att i någon mån kompensera bortfal- möjligheter att arvodesanställda lärare och let av laboratorieresurser har de kemiska experter. analyserna utförts i kombination med under- Tjänsternas lönegradsplacering, med :essökning av matçrialprover i svepelektronmik- pektive tjänst förenad undervisningsskyldigroskop. Institutet har vid flera tillfällen sökt het m. m., bör bli föremål för förhandlingari medel för ett sådant instrument och har vederbörlig ordning. För att få ett underlag t. o. m. våren 1975 kunnat disponera ett för kostnadsberäkningama har vi emellertid mikroskop vid statens kriminaltekniska labo- antagit att de årslöner som anges i tabell 2.3

Tabell 2.2 =Erforderligt antal lärartimmar Tabell 2.3 Kostnader för föreslagen perso-

per år vid materialinstitutet nal vid materialinstitutet. Kronor

Ändamål Antal lärartimmar Befattning (mot- i Ökning svarande) gslân 7 års

KONSERVATORSUTBILDNING lönenivå inkl_ 33 % Grundutbildning lönekost- - Propedeutisk kurs dspåikemi 20 gg

Naturvetenskapus: back . 100

15:32:33? ”lå i?? i *åâ i??

K“““S*°“k* 1 konservator 92 536 + 92 536 blpck 100 1 konservatorsbiträdec 78 523 + 78 523

äáefkurser 5 §83 720

1 kansliskrivar 60 536 + 60 536 Vidareutbildning 100 820 Tillfällig lärarpersonal, arvoden 75 000 + l 4 OO0 UNDERVISNING LMATERIAL- Tillfällig expertis KUNSKAIf M. M. FOR SIUDERANDE VID vid utvecklings- KONSTHOGSKOLANS OVRIGA arbetet, arvoden 20 000 + 20 000 AVDELNINGAR Summa 541 625 + 373 038 Praktisk hand_ ledning 200 a i Lo 16 omvandlas till Befintlig föreståndartjänst . professur. och ?Qifffå 60 Befintlig vid

assistenttjänst mateiialinstitutet

Kurs i monumen_ overfors till vidareutbildningen av konstnärer. talsmåleriets C Ersätter två befintliga halvtidstjänster för vilka

regleringsbrev budgetåret 1975/76 högst 1 000 kr

“°°k°“““d° VIDAREUTBILDNING I MATERIALKUNSKAP 100 100

Summa 1 240 anlita expertis utanför institutet för speciella

uppgifter. För detta har beräknats en årlig a kostnad av 20 000 kr.

Huvudparten av undervisningen föreslås handhas av lärare vid monumentalskolan (miljöavdelning- Som framgår av tabell 2.3 kan de samen).

manlagda personalkostnaderna för verksam-

heten vid materialinstitutet enligt vårt förskall gälla. Vi har vidare förutsatt att profes- slag uppskattas till ca 540 000 kr i 1976 års sorns undervisning per år skall uppgå till ca löneläge, vilket skulle medföra en ökning 200 timmar, assistentens till ca 500 timmar,

med ca 375 000 kr. I den angivna ökningen konservatorns till ca 40 timmar och den

ingår emellertid den befintliga assistentjänsbiträdande konservatorns till ca 200 timmar. ten vid institutet som föreslås bli Överförd Den fast anställda personalen skulle alltså till vilket

vidareutbildningen av konstnärer, svara för ca 940 timmars undervisning per år. innebär för institutets

att kostnadsökningen Kurserna för praktikhandledare är inte inräk-

del de facto skulle begränsas till ca 300 000 nade. Det erforderliga antalet undervisnings- kr. timmar per år uppgår till ca l 240 timmar Till

de kostnadsposter som angetts ovan (se tabell 2.2). Ungefär 300 timmar skall kommer för ut-

bl. a. förbrukningsmaterial alltså täckas av arvodesanställda lärare. Vi

vecklingsarbete och undervisning, ersättning har räknat med en kostnad om 250 kr per

till praktikinstitutioner, publikationer (lärosådan timme inklusive lönekostnadspålägg, medel och informationsblad) saint kostnader dvs. totalt 75 000 kr. Även för utvecklings- och nämnden för kon-

för utbildningsnämnd arbetet krävs möjligheter att mot arvode

servatorsutbildning.

SOU 1976: 52 47

2.19 F örslagens genomförande

Våra förslag till framtida verksamhet vid materialinstitutet har knutits an till den organisationsmodell för konsthögskolan i Stockholm som presenterats i vårt huvudbetänkande. De förslag som nu läggs fram rörande materialinstitutet kan trots detta i princip genomföras innan en omläggning av verksamheten vid konsthögskolan i sin helhet skett. Om erforderliga resurser ställs till förfogande torde det vara möjligt att den nu framlagda verksamhetsplanen i sina huvuddrag kan börja tillämpas oberoende av när konsthögskolan i sin helhet får en ny organisation. Det största hindret härför torde vara institutets nuvarande bristfälliga lokalsituation.

Utvidgningen av materialinstitutets verksamhet bör ske successivt. En första antagning till grundutbildningen av konservatorer bör göras inför läsåret 1977/78. I denna omgång bör ca fyra studerande antas. Därefter bör - såvitt nu kan bedömas -

nya antagningar av samma storleksordning ske varje år. Även vidareutbildningen av konservatorer enligt förslaget bör inledas läsåret 1977/78.

48 SOU 1976: 52

Statens offentliga utredningar 1976

Kronologisk förteckning

1. A. 47. Färre brottmål. Ju.

Arbetsmlljölag. 2. Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A. 48. Reklam och integritet. Ju.

Rapport i psykosociala frågor. A. 49. Offentlit utredningsväsende. Fi. 4. internationella konventioner inom arbetar- 50. Statligt personskadeskydd. S.

skyddet. A 51. Modeller för samhällsekonomisk perspektiv-

Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö. planering. Bilaga 7 till 1975 års Iångtidsut-

Deltidsanställdas villkor. Ju. radning. Fi.

Deltidsarbete 1974. Ju. 52. Utbildning för konstvård och konservering vid

Regionala trafikplaner - länsvisa sammanfatt- konsthögskolans institut för materialkunskap.

ningar. K. U.

Sexuella övergrepp. Ju. Skolans ekonomi. U. Bostadsbeskattning ll. Fi. Företagens uppgiftslämnande. Fi.

Bvggnadsindex för husbyggnader och anlägg-

ningar. Fi.

Kårobligatorium? U.

Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3.

16. Folkhögskolan. U. 17. Skador i arbetet. A. 18. Lokala trafikföreskrifter m. m. K. 19. Den militära underrättelsetjänsten. Fö. 20. Kultur ät alla. U. 21. Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. K. 22. Sveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till

1975 års långtidsutredning. Fi. 23. Produ ktansvar l. Ersättning för läkemedels-

skada. Ju. 24. Internationellt patentsamarbete ll. H. 25. Internationellt patentsamarbete ll. Bilagor. H. 26. Bostadsverket. Samordning-decentraliserlnm

B. 27. Den internationella bakgrunden. Bilaga 1 tlll

1975 års långtldsutrednlng. Fn. 28. Vattenkraft och miljö 3. B. 29. Verkstadsindustrins arbetsmarknad. I. 30. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

Del I. l. 31. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del

Il. l. 32. Spent nuclear fuel and radioactive waste. l. 33. Musiken-människan-samhället. U. 34. Arbetstidsförkortning - när? hur? A. 35. Dryckesförpackningar och mlljö. Jo. 36. Anonymitet och tvångsmedel. Ju. 37. Smugglingsbrott och tulltillägg. Fi. 3B. Yrkesinriktad rehabilitering. A. 39. Hemvist. F. 40. Kommunal utveckling. Fi. 41. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

Bilagor. I. 42. Långtidsutredningens modellsystem. Bilaga 8

till 1975 års långtldsutredning. Fi. 43. Länskorti kollektivtrafiken. K.

Sjöfart och flagg. K. Kommunernas ekonomi 1960-1972. Fl. Skolhälsovården. U.

Statens offentliga utredningar 1976

Systematisk förteckning

4 * Justitiedepartementet H.. ,artementet Delegationen för jämställdhet mellan män och Patentpolicykommittén. 1. Internationellt patentkvinnor 1. Deltidsanställdas villkor. [6] 2. Deltids- samarbete Il. [24] 2. Internationellt patentsamararbete 1974. [7] bete II. Bilagor. [25] Sexuella övergrepp. [9]

Arbetsmarknadsdepartementet Produktansvar I. Ersättning för Iäkemedelsskada.

Arbetsmiliöutredningen. 1. Arbetsmiljölag. [1] [23] Anonymitet och tvångsmedel. [36] 2. Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. [2] färre brottmål. [47] 3. Rapport i psykosociala frågor. [3] 4. Internatio- Reklam och integritet. [48] nella konventioner inom arbetarskyddet [4]

Skador i arbetet. [17] Försvarsdepartementet Arbetstidsförkortning - när? hur? [34] Säkerhetspolitik och totalförsvar. [5] Yrkesinriktad rehabilitering. [38] Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. [15] Bostadsdepartementet Den militära underrättelsetjänsten. [19] Bostadsverket. Samordning-decentralisering. [26]

Vattenkraft och miljö 3. [28] Socialdepartementet statligt personskadeskydd. [50] lndustridepartementet

Verkstadsindustrins arbetsmarknad. [29] Kommunikationsdepartementet 1. Använt kärnbränsle och radio-

Ake-utredningen. Regionala trafikplaner - Iänsvisa sammanfatt-

aktivt avfall. Del 1. [30] 2. Använt kärnbränsle och ningar. [8] radioaktivt avfall. Del Il. [31] 3. Spent nuclear fuel Lokala trafikföreskrifter. [18] and radioactive waste. [32] 4. Använt kärnbränsle Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. [21] och radioaktivt avfall. Bilagor. [41] Länskort i kollektivtrafiken. [43] Sjöfart och flagg. [44] Finansdepartementet Bostadsbeskattnlng ll. [11] Företagens uppgiftslämnande. [12] Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. [13] 1975 års Iångtidsutredning. 1. Sveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till 1975 års långtidsutredning [22] 2. Den internationella bakgrunden. Bilaga 1 till 1975 års långtidsutredning. [27] 3. Långtidsutredningens modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års Iångtidsutredning. [42] 4. Modeller för samhällsekonomisk perspektivplanerlng. Bilaga 7 till 1975 års Iångtidsutredning. [51] Smugglingsbrott och tulltillägg. [37] Hemvist. [39] Kommunal utveckling. [40] Kommunernas ekonomi 1969-1972. [45] Offentligt utredningsväsende. [49] Utbildningsdepartementet Skolans ekonomi. [10] Kårobligatorium? [14] Folkhögskolan. [16] Kultur åt alla. [20] Musiken-människan -samhällen [33] Skolhälsovården. [46] Utbildning för konstvård och konservering vid konsthögskolans institut för materialkunskap. [52]

Jordbruksdepartementet Dryckesförpackningar och mlljö. [35]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknarutredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

Nordisk utredningsserie (NU) 1976

Kronologisk förteckning

Nordiske natu rgasutredningar P? Maktstrukturer och styrelseformer inom tea-

tern

Adult Education F.” Nordisk samarbeide om energisparing i byg-

gesektoren Norden och fackpressen ILO og kvinner i arbeidslivet Aikuiskasvatur Pohjoismaissa

9°.*$”.° Cooperation Agreements between the

Nordick Countries 9. Medborgarskap för barn och jämlikhet vid na-

tu ralisation 10. Nordisk konvention om gränskommunalt sam-

arbete 11. Sjøfartsmedisinsk forskning 12. Seminarium för journalistiärare 13. Nabospråksforståelse i Skandinavia

5 IK*

ISBN 91-38-01708-3

LiberFÖrlag

ISSN 0375-250X

Allmänna Förlaget