lagen.nu
SOU 1981:56

Bibeln Nya testamentet : Bibelkommissionens utgåva

Typ
SOU
Källa
urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

x ihelkomnüssionens utgåva 1981

Bibeln

testamentet

Nya

KE

§57 W W Statens offentliga utredningar 1981 :56 Utbildningsdepartementet

Bibelkommissionens utgåva Stockholm 1981

© 1981 Svenska Bibelsällskapet Omslag Håkan Lindström Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06185-6 ISSN 0375-25OX Gotab, Stockholm 1981

Kartor Jerusalem på Nya testamentets tid Paul Pattlock Verlag, Aschaffenburg Palestina på Nya testamentets tid Paulus resor Deutsche Bibelgesellschaft, Stuttgart Världens stormakter på Nya testamentets tid Esselte Kartor AB, Stockholm

III

Till Statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Genom beslut den 1 december 1972

bemyndigade Kungl. Majzt

dåvarande statsrådet Alva Myrdal att tillsätta en bibelkommission med uppgift att nyöversätta Nya testamentet. Samma dag förordnades följande att vara ledamöter av personer bibelkommissionens styrelse: rektorn Rodhe, ordförande,

Birgit

samt professorn Staffan Björck, numera Göran Fork-

kyrkoherden

man, fil. lic. Harry Lindström, dåvarande riksdagsledamoten Blenda Ljungberg, direktorn Carl Henrik dåvarande

Martling, riksdags-

ledamoten Lennart Mattsson och författaren Gunnel

Vallquist.

Sedan bibelkommissionen fått i uppgift att nyöversätta Gamla testamentets kanoniska böcker, förordnades den 30 juni 1975 rabbinen Morton H. Narrowe att vara ledamot av

styrelsen.

Till ledamot efter som

Ljungberg, entledigats på egen begäran,

förordnades den 25 januari 1978 Lillemor Erlan-

kyrkoadjunkten

der. Ljungberg förordnades den 20 oktober 1978 att på nytt vara ledamot av styrelsen samt att vara dess ordförande sedan Rodhe utnämnts till statsråd. Till ledamot efter som

Vallquist, entledigats på egen begäran,

förordnades fr.o.m. den 1 juni 1980 docenten Anders Piltz. Den 1 december 1972 förordnade statsrådet vidare

Myrdal följan-

de personer att vara ledamöter av bibelkommissionens översättningsenhet för Nya testamentet: professorn Staffan Björck, översättaren Olov Jonason, numera docenten Birger Olsson, professorn Jonas Palm, professorn Harald Riesenfeld och författaren Karl

Vennberg.

Till ledamot efter Olsson, som förordnats att fr.o.m. den 1 juli 1975 vara koordinator för bibelkommissionens

översättningsenhet

för Gamla testamentet, förordnades fr.o.m. den 1 1975

september

teol. lic. Per Block. Sedan deras arbetsuppgifter i huvudsak slutförts

entledigades

Jonason, Palm och Vennberg fr.o.m. den 1 juli 1979 och har sedan dess stått till bibelkommissionens förfogande mot arvodesersättning.

IV

Till sekreterare i bibelkommissionens styrelse och i dess översättförordnades fr.o.m. den 1 januari ningsenhet för Nya testamentet 1973 fil. Christer Åsberg. Samtidigt förordnades numera mag. Herbert Nilsson till biträdande sekrete-

departementssekreteraren

rare. Till biträdande sekreterare i bibelkommissionens översättningsförordnades fr.o.m. den 1 februari 1973 enhet för Nya testamentet numera teol.dr Tord och fr.o.m. den 1 mars 1973 fil. lic.

Fornberg Efter Fornberg, som entledigats på egen begäran,

Jörgen Secher. förordnades fr.o.m. den 1 januari 1977 Johnny Jonsson, BD (Bachelor Under tiden 1 juli 1978-30 juni 1980 var fil. of Divinity). kand. Bo förordnad som biträdande sekreterare.

Rydén

och expedition har varit fil. kand. Catherine Ansvarig för kontor Carenfelt, som förordnades att vara biträde åt bibelkommissionen fr.o.m. den 1 mars 1973. Bibelkommissionen fick den 18 juni 1975 i uppdrag att nyöversätta Gamla testamentets kanoniska böcker. Den 22 september 1977 fick kommissionen att nyöversätta Gamla testamentets

uppdraget

böcker sedan arbetet med Nya testamentet avslutats.

apokryfiska

Bibelkommissionen har efter remiss yttrat sig över följande betänkanden: 1974:33) Att översätta Gamla testamentet. (SOU Betänkande av 1971 års bibelkommitté för Gamla testamentet, samt 1974266-68, 1979:12) Svenska kyrkans gudstjänst. Delbetän- (SOU

kande och förslag av 1968 års kyrkohandbokskommitté.

av nytestamentliga skrifter har utgetts 1975

Provöversättningar

och 1976. Bibelkommissionens första, nu fullbordade uppdrag har varit att av Nya testamentet, utformad som göra en ny svensk översättning en med noter, register, kartor

standardutgåva parallellhänvisningar,

m.m. De viktigaste principerna för översättningen anges i kommissionens direktiv och kan sammanfattas så: originalets innehåll skall

och fullständigt, originalets stil skall återspeglas,

återges korrekt inte minst de för olika författare och framställningssätt karaktäristiska och skall utformas så att textens

egenskaperna, översättningen

innehåll blir för en nutida normalskolad vuxen läsare och

tillgängligt väsentliga sammanhang. Av dessa

så att den kan göra tjänst i olika

att översättningens stilistiska grundkaraktär måste principer följer

vara det idiomatiska normalspråkets; detta har spännvidd nog att rättvisa även när det rör sig på en högtidligare nivå.

göra originalet

enhetlig, högstämd bibelstil skall alltså inte eftersträvas.

Någon

har till en början utarbetats inom den nytesta-

Oversättningen

SO U1981:56 V

mentliga översättningsenheten, vars första gemensamma förslag till

varje bok har sänts ut till olika referensgrupper. Där har funnits representanter för bibelvetenskap och grekisk filologi, för svensk

språkvetenskap och språkvård, företrädare för kyrkor och sam-

fund, skola och massmedier, samt författare, översättare och litur-

gisk sakkunskap. Referensgrupperna, som tillsatts av utbildnings-

departementet, har successivt förnyats. Genom deras

granskning

har kommissionen fått tillgång till kritiska och konstruktiva

synpunkter till nytta för den fortsatta arbetsprocessen. Efter referent-

granskningen har översättningsenheten i ett flertal omgångar re-

viderat det ursprungliga förslaget. De reviderade

översättningarna har förelagts styrelsen för godkännande.

Sedan det egentliga översättningsarbetet avslutats har enheten, även nu i direkt samverkan med styrelsen, utarbetat

standardutgåvans övriga avdelningar.

Bibelkommissionens styrelse är sammansatt av företrädare för olika verksamhetsgrenar, traditioner och inom

meningsriktningar

samhälls-, kultur- och kyrkoliv. Översättningsarbetet har bedrivits i starkt medvetande om behovet av en ny av Nya tes-

översättning

tamentet och under full uppslutning kring huvudlinjerna för arbetet. Varje ledamot kan naturligtvis inte förbehållslöst ställa bak-

sig

om varje formulering i den nya översättningen. Tillfredsställelsen över resultatet i dess helhet och över i stort har dock känts

enigheten

starkare än behovet av att markera på enskilda

särmeningar punk-

ter.

Bibelkommissionen överlämnar härmed

sin utgåva av Nya testamentet i ny översättning. Arbetet med som tillde-

övriga uppgifter

lats kommissionen fortsätter.

Uppsala den 18 september 1981

Blenda

Ljungberg

Staffan Björck Lillemor Erlander Göran Forkman

Harry Lindström Carl Henrik Martling Lennart Mattsson

Morton H. Narrowe Anders Piltz

/Cbrister Åsberg

VI

Litteraturhanvisningar

Förberedelserna till den nya bibelöversättningen och det pågående arbetet redovisas i Nyöversättning av Nya testamentet. Behov och principer. Betänkande avgivet av 1963 års bibelkommitté. SOU 1968:65, Stockholm 1968. Om Nya testamentet. En sammanställning av remissyttrandena över Nyöver-

stensättning av Nya testamentet (SOU 1968 :65). Utbildningsdepartementets cilserie 1970:8, Stockholm 1970. Valda texter ur Nya testamentet. 1971 års sakkunniga för översättning av Nya testamentet. Utbildningsdepartementet 1972:4, Stockholm 1972.

av 1971 Inför en ny bibelöversättning. Riktlinjer och förslag. Betänkande avgivet års sakkunniga för översättning av Nya testamentet. Utbildningsdepartementet 1972:10, Stockholm 1972. Att översatta Gamla testamentet. Texter, kommentarer, riktlinjer. Betänkande av 1971 års bibelkommitté för Gamla testamentet. SOU 1974:33, Stockholm 1974. Nyöversätzning av Gamla testamentet. Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU 1974:33) Att översätta Gamla testamentet. Utbildningsdepartementet Ds U 1975:1, Stockholm 1975. Fyra bibelbäc/eer. Nyöversättningar av Markusevangeliet, Galaterbrevet, Hebréerbrevet, Första johannesbrevet. LiberFörlag. Stockholm 1975. Ett fal/e pá väg. Studiebok över Petrus första brev. Moderna läsare. Klippan

s. 1976. (Första Petrusbrevet i ny översättning av bibelkommissionen 73-85). Att översätta apo/eryferrza. Betänkande avgivet av bibelkommissionen. Utbildningsdepartementet Ds U 1977:3, Stockholm 1977. Fem bibelböcker. Gamla testamentet 1. Nyöversättningar av 21 psaltarpsalmer, Rut, 1 Samuelsboken, Predikaren, Amos. LiberFörlag. Stockholm 1979. Direktiv. Utbildningsdepartementet 1972-12-01, 1975-06-13, 1977-09-22. Se kommittéberåttelse för resp. år.

VII

Innehåll

NYA TESTAMENTET

Förkortning Sida

Matteusevangeliet Matt Markusevangeliet Mark 87 Lukasevangeliet Luk 137 Johannesevangeliet Joh 221

Apostlagärningarna Am 287

Romarbrevet Rom 375 Första Korinthierbrevet 1 Kor 405 Andra Korinthierbrevet 2 Kor 437 Galaterbrevet Gal 459 Efesierbrevet Ef 473

Filipperbrevet Fil 487

Kolosserbrevet Kol 497 Första Thessalonikerbrevet 1 Thess 507 Andra Thessalonikerbrevet 2 Thess 515 Första Timotheosbrevet 1 Tim 521

Andra Timotheosbrevet2 Tim533
Titusbrevet541
FilemonbrevetFilem547
HebreerbrevetHeb551
jakobsbrevetJak579
Första Petrusbrevet1 Pet589
Andra Petrusbrevet2 Pet601
Första Johannesbrevet1 Joh609
Andra Johannesbrevet2 Joh619
Tredje Johannesbrevet3 Joh621
JudasbevetJud623
UppenbarelsebokenUm627
FÖRKLARINGAR673
UPPSLAGSDEL679
RUBRIKREGISTER727
KARTOR753

Matteus

Evangeliet enligt

jesu släkttavlø

Släkttavla för Jesus Kristusñ son av David, som var son av Abraham.

2Abraham var far till Isak, Isak tillJakob, Jakob tillJuda och hans

bröder, 3Juda till Peres och Sera, vilkas mor var Tamar, Peres till Hesron, Hesron till Ram, *Ram till Amminadav, Amminadav till Nahshon, Nahshon till Salma, 5 Salma till Boas, vars mor var Rahav, Boas till Oved, vars mor var Rut, Oved till Ishai “och Ishai till

David, konungen.

David var far till Salomo, vars mor var Urias hustru, 7Salomo till Rehabeam, Rehabeam till Avia, Avia till Asa, 8Asa tillJosafat, Josafat till Joram, Joram till Ussia, ”Ussia till Jotam, Jotam till Ahas, Ahas till Hiskia, ° Hiskia till Manasse, Manasse till Amon, Amon tillJosia l och Josia tillJojakin och hans bröder, vid den tid då folket

fördes bort till Babylon.

”Efter bortförandet till Babylon blev Jojakin far till Shealtiel, Shealtiel till Serubbabel, “Serubbabel till Avihud, Avihud till Elja-

1:1 Släkttavla för jesus Kristus Annan möjlig översättning: Boken om Jesu

Kristi tillblivelse (jfr v. 18). Grundtextens uttryck har motsvarigheter i

1 Mos 2:4; 5:1. - Matteusevangeliets författare visar speciell förtrogenhet

med GT och med judiska förhållanden. Vem han var är okänt. Traditionen

har identifierat honom med en av Jesu apostlar (jfr 9:9 med not). 1:1 son av David Messias* skulle tillhöra Davids släkt (jfr 22:41 ff.). Enligt

evangelistens uppfattning räknas Jesus dit i sin egenskap av adoptivson till

Josef (v. 16).

1:1 son av Abraham Härledningen till det judiska folkets stamfar (1 Mos

17:1 ff.) betonar att Jesus var jude. I Luk 3:23 ff., där släkttavlan förs

tillbaka till Adam, markeras Jesu samhörighet med alla människor.

1:1-17 Luk 3123-38 1:6 Rut 4:17, 22; 1 Krön 2:13-15 /

1:1 1 Krön 17:11 / 1 Mos 22:18 2 Sam 12:24 1:2 1 Mos 21:2 f.; 25:24 f.; 29:35 17.12 1 Krön 3:10.19

1:3 x Mos 38:29 f.: Rut 4:12, 18 f.; 1:11 2 Kon 24:10-16;2 Krön 24:12-1e;

1 Krön 2:4 f. jer 27:20 1:5 Rut 4:13-22;1Krön 2:10-12 1:12 1 Krön 3;17,19

1:14 Matteusevangeliet 2

kim, Eljakim till Asor, “ Asor till Sadok, Sadok till Akim, Akim till Elihud, ”Elihud till Elasar, Elasar till Mattan, Mattan till Jakob 6 och Jakob tillJosef, Marias man; av henne föddes Jesus som kallas

Kristus.

”Antalet släktled är alltså: från Abraham till David fjorton led, från David till i Babylon fjorton led och från fången-

fångenskapen

i Babylon till Kristus fjorton led.

skapen

Jesu födelse

”Med Jesu Kristi födelse förhöll det sig så: hans mor, Maria, hade blivit trolovad med Josef, men innan de hade börjat leva tillsammans, visade det sig att hon var havande genom helig ande. ”Hennes man Josef, som var rättfärdig och inte ville dra vanära över henne, tänkte då skilja från henne i tysthet. 2° Men när han hade

sig

beslutat sig för det, uppenbarade sig Herrens ängel* för honom i en dröm och sade: Josef, Davids son, var inte rädd för att föra hem Maria som hustru, helig ande.

ty barnet i henne har blivit till genom 2 Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han

1:17 Antalet slä/etled Denna sammanräkning utgår från judisk talsymbolik”,

-

där sjutalet var heligt och där talet fjorton motsvarade Davids namn.

Släkttavlans innehåll är delvis hämtat från GT (jfr Rut 4:18 ff.; 1 Krön

3:10 ff.) men överensstämmer inte helt vare sig med GT eller med släkt-

tavlan i Luk 3:23 ff. 1:18 trolovad Trolovningen ingicks tidigt, i regel när kvinnan var ca 13 år.

Kravet på trohet var lika strängt som i ett fullbordat äktenskap (jfr 5 Mos

22:23 f. ; de stränga straffbestämmelserna tillämpades dock inte i praktiken

vid denna tid).

1:19 rätzfärdig Att en from jude inte kunde fullfölja förbindelsen med en

otrogen kvinna förutsätts här som självklart. Josefs råttfårdighet, dvs. hans

vilja att behandla Maria så skonsamt som möjligt, bestod i att han inte ville

dra henne inför domstol utan tänkte skilja sig privat. För detta krävdes att

två personer bevittnade skilsmässobrevet (jfr 19:7; 5 Mos 24:1 ff.).

1:21 jesus Namnet år en omformning av det hebreiska Josua, som betyder

Herren (Jahve) är räddningen (frälsningen). Ordleken med det följande

frälsa kan inte uppfattas i grekiskan. Författaren förutsätter alltså att

hans läsare har någon förtrogenhet med GT:s språk.

1:16 Matt 27:17, 22 1:18 Luk 1:26 f. 1:18-ZS Luk 2:1-7 1:21 Ps 130:8; Luk 1:31; Apg 4:12

3 Matteusevangeliet 2 :2

skall frälsa* sitt folk från deras synder. 22Allt detta skedde för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: ”jungfmn skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel (det Gud med oss). Z* När Josef vak-

betyder:

nade, gjorde han som Herrens ängel hade befallt och förde hem sin trolovade. 25 Han rörde henne inte förrän hon hade fött en son. Och

han gav honom namnet Jesus.

De österländska

stjarntydarna

*När Jesus hade fötts i Betlehem iJudeen på kung Herodes tid, kom några österländska stjärntydare till Jerusalem :och frågade: ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och

1 :22 för att det som Herren bade sagt genom profeten skalle uppfyllas Denna formulering återkommer ofta i Matteusevangeliet (2:15, 17, 23; 4:14; 8:17, 12:17; 13:35; 21:4; 26:56; 27:9) tillsammans med GT-citat, som fritt tilllämpas på Jesu historia. Se Skrifttolkningål. 1:23 Jungfrun skall bli havande Orden, som hämtats från Jes 7:14, syftar i sitt ursprungliga sammanhang på en av Jesajas samtida, en ung kvinna inom det judiska kungahuset. Hon skulle få ett barn, i vars födelse profeten såg ett tecken på att Guds löften om hjälp skulle uppfyllas. Det ord som Matteus i anslutning till Septuaginta” återger med ”jungfru” kan i hebreiskan användas även om gifta unga kvinnor. 2:1 kung Herodes tia Herodes den store gjordes till judisk lydkung av romarna år 40 f.Kr. och regerade till sin död år 4 f.Kr. Hänvisningen till hans regeringstid innebär alltså att Jesus föddes före den tidpunkt som vår nuvarande tideräkning utgår från. Denna tillkom på 500-talet och bygger på otillförlitliga beräkningar av Jesu födelseår. 2:1 szjämtydare Grundtextens ord, mager, kan ha flera betydelser men syftar här sannolikt på ett slags babyloniska hovfunktionärer, som med hjälp av drömtolkning och stjärntydning gav råd för framtiden åt högt uppsatta personer (jfr Dan 2:2). 2:2 han: stjärna Antik stjärntydning utgick från att himlakropparnas inbördes läge bestämde människors och länders öden. Den judiske kungens stjärna kan därför vara ett möte mellan vissa planeter på någon punkt av himlavalvet, som tillmättes symbolisk betydelse. Det är också möjligt att att det varit fråga om en komer eller en hastigt uppflammande stjärna, nova. Jfr 4 Mos 24:17. J_ . 2:2 ga upp Annan möjlig översättning: i Osterlandet. Grundtextens uttryck kan användas både om himlakroppars framträdande och om det väderstreck där de går upp. Samma sak gäller i v. 9.

1:23 Jes 7:l4+;8:8, 10 2:1 Luk 224-7 1:25 Matt 1:21;Luk1:31;2:21 2:2 4Mos 24:17

2;3 Matteusevangeliet 4

kommer för att hylla honom. 3När kung Herodes hörde detta, blev han oroad, och hela Jerusalem med honom. 4 Han samlade alla folkets överstepräster* och skriftlärda* och frågade dem var Messias* skulle födas. 5 De svarade: I Betlehem i Judeen, ty det står skrivet hos profeten: 5Du Betle/øem i juda land är ingalunda ringast

bland bövdingar ijuda, tyfrån dig skall det komma en hövding, en

berde* för mitt folk Israel.”

7Då kallade Herodes i hemlighet till sig stjärntydarna och förhörde stjärnan hade varit 8Sedan skickade

sig noga om hur länge synlig.

han dem till Betlehem. Bege er dit och ta noga reda på allt om barnet, sade han, ”och underrätta mig när ni har hittat honom, så att också kan komma dit och honom. 9 Efter att ha lyssnat

jag hylla

till kungen gav de sig i väg, och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem, tills den slutligen stannade över den plats där barnet var.

de av stor glädje. l De gick in i huset, ° När de såg stjärnan, fylldes och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och

tillsagda att inte återrökelse och myrra. ”I en dröm blev de sedan vända till Herodes, och de tog en annan väg hem till sitt land.

Flykten till Egypten

”När de hade gett sig av, visade sig Herrens ängel* i en dröm för Josef och sade: Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och fly till Egypten och stanna där tills jag säger till dig, ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det.” “Josef steg upp och tog om natten med sig barnet och hans mor och begav sig till Egypten, 15 och där stannade han tills Herodes hade dött, för att det som

2:11 rökelse och myrra Aromatiska växtämnen (hartser) som spred vällukt när

de förbrändes eller användes blandade med olja till parfym. De nämns i

bibeln som lyxartiklar (t. ex. Upp 18:13) men förbinds också speciellt med

kultcn (2 Mos 30:23, 34) och med kungliga bröllop (Ps 45:9; Höga V 3:6;

5:13). Därför kan de här symbolisera Jesu värdighet som Messias. Jfr Joh

19:39.

2:5 Joh 7:42 2:11 Ps 72:10 f.;Jes 60:6 2:6 Mil? 5:2 / 2 53m 512 2:13 1 Kon 11:40;Jer 2621-23

5 Matteusevangeliet 2:23

Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: Från

Egypten

har jag kallat min son.

f När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna, blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder; det var den tid han hade fått fram genom att fråga ut stjärntydarna. 17 Då uppfylldes det som sagts

genom profeten Jeremia: ”Ett rop börs i Rama, gråt och högljudd klagan: Rakel begråter sina barn, bon låter inte trösta sig, ty de finns inte mer.

Återleomsten till Israel

9 När Herodes hade dött, visade sig Herrens ängel i en dröm för Josefi Egypten 2° och sade: Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och bege dig till Israels land. De som ville ta barnets liv är döda. “Josef steg upp och tog med sig barnet och hans mor och flyttade tillbaka till Israels land. 22Men när han hörde att Archelaos var kung i Judeen efter sin far Herodes, han inte återvända

vågade

dit. I en dröm blev han tillsagd att dra undan till Galileen, 23 och

sig

där bosatte han sig i en stad som heter Nasaretñ för att det som sagts genom profeterna skulle uppfyllas: Han skall kallas nasaré.

2:15 Från Egg/gaten bar jag kallat min son Orden är från Hos 11:1, där de

syftar på Israels folk och uttåget ur Egypten; jfr Skrifttolkning”. 2:18 Ett rop börs i Rama I jer 31:15 åsyftas klagoropen när fångar från de

nordisraelitiska stammarna förts bort till Assyrien. Staden Rama ca 8 km

norr om Jerusalem användes också senare som uppsamlingsplats för fångar

(jer 40:1). 2:18 Rakel

Stammodern (1 Mos 30:22 ff. ; 35:16 ff.) representerar folket, som

sörjer över de bortförda. Enligt 1 Mos 35:19 begravdes hon vid Betlehem,

vilket ger Matteus anledning att anknyta profetens 0rd till Jesu historia. 2:22 Arcbeláos Vid Herodes den stores död delades hans rike under romarnas

överinseende mellan tre av de söner som överlevde honom. Archelaos var

den äldste av de tre. Han regerade överjudeen och Samarien till 6 e.Kr., då

kejsar Augustus avsatte honom på grund av judiska klagomål. 2:23 Han skall kallas nasaré Sannolikt en ordlek, antingen med det hebreiska

ordet néser, som ijes 11:1 betecknar skottet från Ishais stam, eller

med ordet nasir

(en person med speciell, åt Gud helgad livsföring; jfr

Luk 1:15 med not). I Dom 13:5 sågs om Simson att han skulle vara nasir

och att han skulle rädda Israel.

2:15 Hos 11:1

2:23 Luk1:26;2:39,51/D0m13:5-7;Jes 2:18 ]erJ1:15 11:1;53:2 2:20 2Mos 4:19

3:1 Matteusevangeliet 6

fo/øannes döparen

*Vid den tiden i Judeens öken zoch

uppträdde Johannes döparen

förkunnade: ”Omvänd er. Himmelriket är nära. 3 Det är om

honom det heter hos profeten Jesaja: En röst ropar i öknen: Bana vagför Herren, gör hans stigar raka. *Johannes bar kläder av kamelhår och hade ett läderbälte om livet. Hans föda var gräshoppor och vildhonung. 5Folket i Jerusalem och hela Judeen och trakten kring

kom ut till honom, °och de bekände sina synder och döptes

Jordan av honom iJordan.

kom för att bli

7När han säg att många fariseer* och saddukeer* döpta, sade han till dem: ”HuggormsyngeL vem har sagt er att ni kan undan den kommande vredenti? 3 Bär då sådan frukt som

slippa

hör till omvändelsen? 9Och tro inte att ni bara kan säga er: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham ur dessa stenar. ° Redan är yxan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt skall huggas bort och kastas i elden. “Jag

er med vatten för omvändelsens skull. Men han som kommer

döper

efter är starkare än och jag är inte värdig att ta av honom

mig jag,

hans sandaler. Han skall döpa er med helig ande och eld. Z Han har kastskoveln i handen och skall rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som aldrig slocknar.

3:2 Himmelriket I Matteusevangeliet används detta uttryck omväxlande

med Guds rike, Markus- och Lukasevangeliernas vanliga beteckning

för samma sak. 3:4 bar kläder av kamelbår och hade ett Iäderbálte om livet På samma sätt

uppträdde profeten Elia” enligt 2 Kon 1:8. 3:11 för omvändelsens skull Dvs. för att det skall bli en allmän omvändelse.

Målet för Johannes verksamhet var enligt NT en sinnesändring bland fol-

ket som skulle göra det berett att ta emot Messias (Luk 1:16 f.: jfr Mal

4:5 f). 3:12 kastskoveln Ett grepliknande redskap av trä som användes när man

befriade den tröskade säden från agnar. Arbetet utfördes under blåsiga

dagar. Man kastade upp säden i luften, och vinden förde med sig agnarna,

medan sädeskornen föll ner på tröskplatsen. Proceduren är här en bild för

den sista domen (jfr 13:39 ff; Ps 1:4).

3:1-12 Mark 1:143; Luk 34-17; Joh 3:7 Matt12:34;23:33 v

1219-28 3:9 Joh 8:39 3:2 Matt 4:17; 10:7; Mark 1:15 3:10 Matt 7:19; Luk 13:6-9+; Joh 15:6 3:3 jes 40:3 (Mark 1:3; Luk 3:3; Joh 3:11 Apg 1:5;2:2-13; 19:3 f.

1:23) 3:12 Matt 13:30 3:4 2 Kon 1:8

7 Matteusevangeliet 4:6

Jesu dop

”Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. ”Men Johannes ville hindra honom och sade: Det är jag som behöver döpas av dig, och nu kommer du till mig. ”Jesus svarade: Låt det ske. Det är så vi skall uppfylla allt som hör till rättfärdighetenxü Då lät han det ske. “När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Himlen öppnade sig, och han såg Guds ande* komma ner som en duva och sänka sig över honom. Och en röst från himlen sade: Detta är min älskade son, han är min utvalde.”

jesus frestas

Sedan fördes Jesus av Anden* ut i öknen för att sättas på prov* av djävulen”. ZNär han hade fastat* i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han till slut hungrig. “Då kom frestaren och sade till honom: Om du är Guds son, så befall att de här stenarna blir bröd. *Jesus svarade: Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun.

SSedan tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom högst uppe på tempelmuren “och sade: Om du är

3:17 min älskade son, ban är min utvalde I hebreiskan kan samma ord använ-

das för utvälja, ”föredra” och älska. GT:s den ende sonen över-

sätts i Septuaginta* med den älskade sonen. Ett grekiskt ordvför son

kan även betyda ”tjänare. De anförda orden blir därigenom en samman-

flätning av 1 Mos 22:2 med Ps 2:7 och Jes 4251. Jfr 12:18. 4:2 fyrtio dagar Talet fyrtio förekommer i flera gammaltestamentliga berät-

telser om händelser i öknen. Israels ökenvandring varade fyrtio år (4 Mos

14:33 f.). Mose var på Sinai under fyrtio dagar och nätter (2 Mos 34:28).

Lika lång tid tog Elias vandring genom öknen till Sinai (i det samman-

hanget kallat Horeb; 1 Kon 19:8). 4:5 den heliga staden Dvs. Jerusalem. 4:5 högst uppe på tempelmuren Grundtextens uttryck (bokstavligen temp-

lets vinge) är inte entydigt. Det kan syfta på ett torn, ett tak eller ett

murkrön.

3=13-17 Mark 1=9-11; Luk 3:21 f. 44-11 Mark 1:12 f.; Luk 45-13 3:16 Hes 1:1; Apg 10:11 4:1 Heb 2:184. 3:17 1 Mos 22:2; Ps 2:7; Jes 42:1; Matt 4:2 2 Mos 34;28+

12:18; 17:5; Mark 9:7; Luk 9:35; 4:3 Man 2730

2 PCI 1117 4:4 5 Mos 8:3 (Luk 4:4); Vish 16:26

4:7 8

Matteusevangeliet

Guds son, så kasta dig ner. Det står ju skrivet: Han skall hefalla sina

och de skall lyfta dig på sina händer så att du inte stöter din

änglar*

7Jesus sade till honom: Det står också skrivet: fot mot någon sten. Du skall inte såtta Herren, din Gud, på prov.”

3Nu honom med upp på ett mycket högt berg och

tog djävulen sig

visade honom alla riken i världen och deras 9och sade:

härlighet

Allt detta skall om du faller ner och tillber mig.” ”Då

jag ge dig

sade Jesus till honom: ”Gå din väg, Satan. Det står ju skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka. “ Då

lät djävulen honom vara, och änglar kom fram och betjånade honom.

jesus i Galileen

uppträder

12När han hörde att Johannes hade blivit fängslad, vände han tillbaka till Galileen. ”Han lämnade Nasaret* och slog sig ner i Kafarnaumä, som vid sjön, i Sebulons och Naftalis land, “för att

ligger

det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: ”Sehulons land och Naftalis land ner mot sjön, på andra sidan Jordan, hedningarnas Galileen - ° som bor i mörker har sett ett stort och

folket ljus,

dem som har i dödens land och har upp. 17 Från

för skugga ljuset gått

den tiden Omvänd* er. Himmelriket* är

började Jesus förkunna: nara.

4:12 Johannes hade hlivitfångslad Se 14:3 med not. 4:13 Sébulons och Náftalis land Områden väster om Galileiska sjön. Sebulon

och Naftali var två av de gamla israelitiska stammarna, vilkas namn knutits

till Jakobs söner (jfr Jos 19:10 ff.; 32 ff.). I nytestamentlig tid var de

försvunna ur historien. De ålderdomliga namnen används här endast för

att anknyta skildringen till det följande citatet från Jes 9:1. 4:14 det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas De följande orden

var ett löfte om en ny framtid för områden som på 700-talet f.Kr. lidit av

assyriernas härjningar. Enligt Matteus skrifttolkning” förverkligas denna

lyckliga framtid när Jesus framträder.

4:15 ner mot sjön Matteus tänker här på Galileiska sjön (v. 13). I den hebre-

iska standardtexten till Jes 9:1 är det fråga om havsvägen, den gamla

handelsvägen från Damaskus till havet.

4:17 Från den tiden började jesus förkunna Samma språkligt egenartade

uttryck använder grundtexten i 16:21. På så vis markeras två huvudavsnitt

4:6 Ps 91:11]”. (Luk 4:10 f.) 4:13 Luk 4,31;Joh 2:12 4:7 5 Mos 6:16 (Luk 4:12) 4;15 f_ je; 9;] 4:10 Matt 16:23 / S Mos 6:13 (Luk 4:8) 4:15 1 Mack 5354011 7,52 4:12-17 Mark 1:14 f.; Luk 4:14 f. 4:16 Luk 1;79 4:12 Matt 11:2; 14:3; Mark 6:17; Luk 4:17 Mag; 3_-2+

3:20; Joh 3:24

9 Matteusevangeliet 4:25

De

första lárjungarna

”När han vandrade utmed Galileiska sjön, fick han se två bröder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas. De stod vid sjön och fiskade med kastnät, för de var fiskare. 9 Han sade till dem: Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare, 2° och de lämnade genast sina nät och följde honom. 2 När han gick vidare, fick han se två andra bröder, Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, sitta tillsammans med sin far Sebedaios i båten och göra i ordning sina nät. Jesus kallade på dem, 22och genast lämnade de båten och sin far och följde honom.

jesus förkunnar och botar

23Han vandrade omkring i hela Galilecn och undervisade i synagogornaä, förkunnade budskapet om riket* och botade alla slags sjuk-

2* domar och krämpor bland folket. Ryktet om honom spred sig i hela Syrien, och man förde till honom alla som led av olika sjukdomar och plågor, besatta, fallandesjuka och förlamade, och han botade dem. 25Och stora skaror följde honom, folk från Galileen och Dekapolisil, från Jerusalem och Judeen och från andra sidan

Jordan.

iJesu verksamhet: ett då han förkunnar himmelriket för alla och ett då han

för de närmaste lärjungarna förklarar sin uppgift som den lidande frälsa-

ren. 4:18 fiskade med kastnär Detta slags fiske bedrevs från stranden. Man slung-

ade nätet över huvudet ut i vattnet och drog sedan in det och vittjade

det. 4:24 Syrien Sannolikt avses här Galileens icke-judiska grannområden vid kus-

ten. Namnet kan dock även beteckna den romerska provins som omfat-

tade hela östra medelhavskusten med inland, inklusive den underordnade

provinsen Judeen. 4:24 fallandesju/ea Grundtextens uttryck (i äldre översättningar bokstavligt

återgivet med månadsrasande) antyder att man i antiken ansåg sjukdo-

men bero på månens inflytande. Denna innebörd är dock förbleknad;

ordet år här en vardaglig beteckning för fallandesjuka eller epilepsi. Jfr

17:15 och Mark 9:18, där symptomen beskrivs och där sjukdomen sägs

vara vållad av en demon.

438-22 Mark 116-20; Luk Enl-H; Joh 423-25 Mark 37-10; Luk 6:17-19

1135-51 4:23 Matt 9:35; Mark 1:39 Luk 4:49 4:18 Joh 1:40 f. 4:24 Matt 14:35 f.; Apg 10:38 4:19 Matt 13:47

5:1 Matteusevangeliet 10

BERGSPREDIKAN (kap. 5-7)

Saligprisningar

*När han såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans kom fram till honom. 2Han började under-

lärjungar

visa dem och sade: 3 de som är himmelriket”. ”Saliga fattiga i anden, dem tillhör *Saliga de som sörjer, de skall bli tröstade. sSaliga de ödmjuka, de skall ärva landet. 6 de som och törstar efter de skall

Saliga hungrar rättfärdigheten,

bli mättade. 7 de de skall möta

Saliga barmhärtiga, barmhärtighet. “Saliga de renhjärtade, de skall se Gud.

9Saliga de som håller fred=, de skall kallas Guds söner? de som förföljs för rättfärdighetens skull, dem tillhör

”Saliga

himmelriket. “ är ni när man och

Saliga skymfar förföljer er och på allt sätt

förtalar er för min skull. Z Gläd er och jubla, er lön blir stor i himlen. På samma sätt förföljdes ju profeterna före er tid.

5:1 gir/e ban upp på berget Evangelisten antyder att Jesus uppträdde som Mose på berget Sinai. Det följande avsnittet, Bergspredikan” (kap. 5-7), framstår därmed som Guds nya lag, uppenbarad genom Jesus. Det består av Jesus-ord som delvis återfinns i andra sammanhang i de övriga evangelierna. Matteus har på liknande sätt sammanställt andra Jesus-ord till långre tal i kap. 10, 13, 18 och 23-25. 5:3 fattiga i anden Dvs. medvetna i sin ande* om att vara helt beroende av Gud. I GT, särskilt Psaltaren, likställs ibland fattigdom med ödmjukhet och fromhet (jfr t. ex. Ps 9:19; 10:17; 40:18). Begreppet fattig uppfattas mer bokstavligt i Luk 6:20 ff. 5:5 landet GT:s ord om landet som lovades åt Israel (t. ex. 1 Mos 12:7; 5 Mos 34:4) tillämpas här på himmelriket (jfr Ps 37:9 ff. och se Arv”). 5:6 räztfärdigbeten Den Guds rättfärdiga ordning och det rättens rike som Jesus förkunnar. Jfr 2 Pet 3:13. 5:9 håller fred Grundtextens uttryck, som bokstavligen betyder gör fred (frid), är format efter hebreiskans mönster. Innebörden är att man ständigt strävar efter ett fredlig: levnadssätt (jfr Ps 34:15; Rom 12:18; Heb 12:14).

5:1-l6 Luk 6:20-ZS 5:9 Heb 12:14;Jak 3:18 /Ps 89:7; Vish Jes 57:15;61:1 5:S;Matt 5:45; Luk 20:36 Ps 37:11 5210 l Pet 3:14 Jes 55:1;Joh 6:35 5:11 Matt 10:22; Apg 5:41; 1 Pet 4:14 Jak 2:13 5:12 2 Krön 36:16; Matt 23229-31; Apg Ps 24:4; 73:1 7:52;Jak 5:10

11 5:20

Matteusevangeliet

3 Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin kraft, hur skall man

få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas bort och trampas av människorna.

“Ni är världens ljus. kan inte

En stad uppe på ett berg döljas, “5 och när man tänder en lampa, sätter man den inte under sädesmåt-

tet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset. “På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era

goda gärningar

och prisar er fader i himlen.

jesus och la gen

7 Tro inte att jag har kommit för att eller

upphäva lagen* profeterna.

jag har inte kommit för att upphäva utan för att 1” Sanner-

uppfylla.

ligen, innan himlen och jorden

förgår, skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen förgå; inte förrän allt har skett. 19 Den som upphäver ett enda av buden, om så det allra minsta, och undervisar människorna så, han skall räknas som den minste i himmelriket. Men den som handlar och undervisar efter dem skall räknas som stor i himmelriket. ”Jag säger er att om inte er överträffar

rättfärdighef

de skriftlärdas* och fariseernas”, så kommer ni inte in i himmelriket.

5:13 om saltet mister sin kraft Förutom i vanlig matlagning var saltet viktigt i

kulten (3 Mos 2:13). Dessutom användes saltplattor för att påskynda för-

bränningen, när man eldade med kamelspillning. Då plattorna därvid

förändrades kemiskt, miste de efter hand sin verkan och blev värdelösa. 5:15 sädesmåttet Grundtextens 0rd (i äldre översättningar återgivet med

skäppan) betecknar normalt ett rymdmått om knappt 9 liter. Här avses

troligen ett mätkärl, en kruka e. d., som rymde så mycket. Meningen är då

att oljelampans låga skyms, om man stjälper ett kärl över den. Enligt en

annan uppfattning är det fråga om en behållare på ben, under vilken det

bildades en vrå, där obehövliga saker ställdes undan. 5:18 en enda bokstav Grundtexten nämner det minsta bokstavstecknet i

hebreiskans och grekiskans alfabet, motsvarigheten till såväl i som j hos oss. Det heter på grekiska jota; jfr uttrycket inte ett jota.

5:18 minsta prick Uttrycket betecknar en hake på ett bokstavstecken men

kunde också användas bildligt om smådetaljer i en text. 5:18 allt bar skett

Orden syftar på historiens slut men antyder också att alla

skriftens förutsägelser måste uppfyllas.

5:13 Mark 9:50; Luk 14:34 f. 5:16 1 Pet 2:12 5:14 Joh 8:12; 9:5; Fil 2:15 5:18 Matt 24:35; Luk 16:17 5:15 Mark 4:21; Luk 8:16; 11:33

5 :21 Matteusevangeliet 12

jesus bud

skärper lagens

2* Ni har hört att det blev sagt till fäderna”: Du skall inte dräpa; den som dräper undgår inte sin dom. 22Men jag säger er: den som blir vred sin broder inte sin dom, och den som okvädar sin

på undgår

broder undgår inte att ställas inför rådet, och den som förbannar honom undgår inte helvetets* eld. 23 Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med 2* så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig

dig,

25 med honom; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva. Skynda dig att komma överens med din motpart medan ni ännu är på våg, så att han inte överlämnar åt domaren och domaren lämnar dig åt

dig

25 du inte ut förr-

vakten och du sätts i fängelse. Sannerligen, slipper

än du har betalt till sista öret. 27Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte bryta ett äktenskap. 2” Men en kvinna med åtrå har redan i sitt jag säger er: den som ser på brutit hennes 29 Om ditt öga förleder dig, så

hjärta äktenskap. högra

riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din förlorad än att hela kastas i helvetet. °° Och om

kropp går kroppen

din hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig.

högra

Det är bättre för att en del av din kropp går förlorad än att hela

dig

kroppen kommer till helvetet.

5:21 den som dräper undgår inte sin dom Till det direkta citatet av ett gammaltestamentligt bud (2 Mos 20:13) fogas här en utläggning. Den motsvarar i sak 3 Mos 24:17, där dödsstraff stadgas för mord. 5:22 okvädar. . . förkunnar I grundtexten anförs två nedsättande uttryck, ett arameiskt och ett grekiskt, med ungefär samma innebörd. De kunde användas i religiösa sammanhang om okunniga eller förvillade människor och fick då en allvarligare ton. En motsvarighet till det grekiska ordet används i Ps 14:1 om de gudlösa. 5:22 rådet Den högsta judiska domstolen symboliserar här ett strängare guobarmdomligt straff över den som dömt sina medmänniskor med större härtighet (jfr 7:1 f.). __ 5:28 brutit bermes äktenskap Aktenskapet uppfattas här och i v. 31 f. enligt dåtida judiskt synsätt. En förbindelse med en gift kvinna innebar en kränkning av hennes mans rätt.

5:21 2 Mos 20:13+; 5 Mos 5:17; (Matt 5:27 2 Mos 20:14; 5 Mos 5:18 19:18;Mark 10:19; Luk 18:20;Rom 5:28 Job 38:1; Syr 9:5 1319:15* 2:11) 5:29 Matt 18:8L; Mark 9:47 5:23 f. Matt 6:12+; Mark 11:25 5:30 Matt 18:8; Mark 9:43 5:25 Matt 18:34; Luk 12:58f.

13 5:40

Matteusevangeliet

3* Det blev som vill skilja sig från sin hustru skall ge

sagt: Den henne ett skilsmässobrev. 32 Men jag säger er: den som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt, han blir orsak till att äkten-

kan brytas genom henne, och den som gifter sig med en

skapet

frånskild kvinna bryter hennes äktenskap.

33Ni har också hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte svära och: Du skall hålla vad du har svurit inför Herren.

falskt

3* Men jag säger er: ni skall inte svåra någon ed alls. Inte vid himlen, ty den är Guds tron; 35 inte vid jorden, ty den år pallen under hans fötter; inte vid konungens stad. 36 Inte

Jerusalem, ty det är den store heller skall du svära vid ditt huvud, ty du kan inte göra ett enda hårstrå vitt eller svart. ”Vad ni säger skall vara ja eller nej. Allt därutöver kommer från det onda.

Älska era

fiender

38 Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. 39Men

jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom. *° Om någon vill

5:31 skilsmässøbrev Meningen med bestämmelsen (5 Mos 24:1) var att man-

nen måste ge kvinnan ett dokument som visade att hon nu hade frihet att

gifta om sig. 5:32 otukt Avser här giftermål mellan släktingar i strid med 3 Mos 18:6 ff.

(förbjudna led). Personer som var släkt på där angivna sätt kunde gifta

sig enligt icke-judiska lagar, men i judisk miljö var sådana giftermål ogil-

tiga och måste upphåvas. Jfr Apg 15:20, 5:32 blir orsak till att äktenskapet kan brytas Aktenskapet betraktas här som

oupplösligt: det består trots skilsmässan. Om kvinnan skulle gifta om sig,

blir det i så fall ett trohetsbrott mot hennes förste man, förorsakat av

honom själv genom skilsmässobrevet (jfr v. 31 med not). 5:37 kommer från det onda Behovet av sanningsförsäkringar är en följd av

lögnens utbredning i världen. - Annan möjlig översättning: kommer från

den Onde.

5:31 5 Mos 24:1; Matt 1923-9; Mark 10:4 5:35 Ps 48:3 5:32 Matt 19:7; Mark 10:4, 11 f.; Luk 5233-43 Luk 6227-36

16:18; 1 Kor 7:10 f.+ 5:38 2 Mos 21:24-1- 5:33 3 Mos 19:12; / 4 Mos 30:3; 5 Mos 5139 3 M05 19118; Ords 205223 24129;

23:21 Luk 6:29; Rom 12217-19; 1 Pet 3:9 5:34 f. Matt 23:21 f. /jes 66:1; Syr 23:9

5 :41 Matteusevangeliet 14

processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. 4 Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå två mil med honom. 42 Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig.

43 Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. 44 Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; 45 då blir ni er himmelske faders söner”. Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. 45 Om ni älskar dem som älskar er, skall ni då ha lön för det? Gör inte tullindrivarna* likadant? ”Och om ni hälsar vänligt på era bröder och bara på dem, gör ni då något märkvärdigt? Gör inte hedningarna* likadant? 43 Var fullkomliga, så som er fader i

himlen är fullkomlig.

Om allmosor, bön och

fasta

*Var noga med att inte utföra era fromma gärningar i människornas åsyn, för att de skall lägga märke till er. Annars har ni ingen lön att vänta hos er fader i himlen. :När du ger allmosor, låt då inte stöta i basun för dig, som hycklarna gör i synagogorna* och på gatorna för att människorna skall prisa dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. 3Nej, när du ger allmosor, låt då inte vänstra handen veta vad den högra gör. 4 Ge din allmosa i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.

5:40 ge honom din mantel I 2 Mos 22:26 f. ges en skuldtyngd person rätt att

åtminstone få behålla den värmande manteln över natten. Jesus kräver

alltså här en eftergivenhet som avstår även från de enklaste rättigheter. 5:41 tvinga dig azzfölja med en mil Romerska soldater kunde med våld rekvi-

rera tjänster av den judiska befolkningen (jfr 27:32). - Den romerska milen

motsvarade ca 1 500 m (ett tusen dubbelsteg eller åtta stadier°°). 5:43 och hata din fiende Något bud att hata fiender finns inte i GT. Orden är

liksom slutet av v. 21 en utläggning, fogad till citatet (3 Mos 19:18). Den

betonar kärlekens naturliga begränsning till närstående (jfr v. 46). Kanske

anspelas också på sådan ovilja mot religiösa motståndare som funnit

uttryck både i GT (t. ex. Ps 139:21 f.) och inom judiska sekter på nytes-

tamentlig tid.

5:40 1 Kor 6:7+ 5;45 Man 5;9+ 5:42 5 Mos 15:7 f.; Syr 29:2 5:43 3 Mo519;2+ 5:43 3 Mos 19:18; Matt 19:19+ 6:1 Mau 23:5 5:44 2 Mos 23:4 f.; Ords 25:21; Rom

12:14, 20; Luk 23:34

15 Matteusevangeliet 6:18

5När ni ber, skall ni inte göra som hycklarna. De älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att människorna skall se dem. sannerligen, de har redan fått ut sin lön. °Nej, när du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig. 7Och när ni ber, skall ni inte rabbla tomma ord som hedningarnañ de tror att de skall bli bönhörda för de många ordens skull. 8Gör inte som de, ty er fader vet vad ni behöver redan innan ni har bett honom om det.

9 Så skall ni be: Vår fader, du som är i himlen. Låt ditt namn* bli helgat. *° Låt ditt rike* komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. “Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer. z Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. ”Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda” oss från det onda.

“Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske fader också förlåta er. 15Men om ni inte förlåter människorna, skall inte heller er fader förlåta er era överträdelser.

6 När ni fastar”, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte, ”så att inte människorna ser att du fastar, utan

6:9 Låt ditt namn bli helga: Orden kan innebära både att människorna skall

erkänna Guds helighet och att han själv skall låta den framträda med

överväldigande kraft (”förhärliga sitt namn, jfr 3 Mos 10:3; Jes 52:5 f.;

Joh 12:28). Hela bönen syftar både på lårjungarnas liv ijesu efterföljd och

på räddningen vid gudsrikets ankomst. 6:11 för dagen som kommer Grundtexten har här ett ord som inte är känt från

andra texter men som är bildat av kända beståndsdelar. Sannolikt avses den

efterföljande dagen. Bönen om brödet gäller då människans föda under

den allra närmaste tiden och den hon får när himmelriket kommer. 6:13 det onda Annan möjlig översättning: den Onde. - Den avslutande

lovprisning som i kristen tradition följer efter dessa ord finns endast i sena

handskrifter.

6:5 Luk 189-14 6:12 jer 31:34 / Syr 28:2-5; Matt 6:6 2 Kon 4:33; Matt 6:4 l8z23-35 6=7 Ords 5:1;Jes 1:15;Syr 7:14 6:13 Matt 4:1-l1;]ak1:13f.;2Pet2:9/ 6:8 Matt 6:32; Luk 12:30 Ps 56:14;Joh 17:15;2 Tim 4:18+ 6z9-l3 Luk 1111-4 6:14 Mark 11:25; Ef4:32+ 6:9 Hes 36:23+ 6:15 Matt 18:35 6:10 Dan 7:14, 27; Upp 11:17/ 1 Mack 6:16 Jes 58:3-12; Matt 23:5

3:60; Matt 26:39, 42 6:17 2 sam 12:20 6:11 Ps 132:13-15; Matt 1552-38; Luk

l6:21;]oh 6:32 f.; Fil 4:6

5:19 Matteusevangeliet 16

bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.

Skatter i himlen

19Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. 2° Samla skatter i himlen, där varken mal

2* eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.

Kroppens lampa ar ögat

22 får hela din

Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat

ljus, 23 men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din

kropp

Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte

kropp.

mörkret.

Gud och mammon

2* kommer han att hata den ene

Ingen kan tjäna två herrar. Antingen och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.

Gör er inga bekymmer

er: er inte för mat och dryck att leva av 25 Därför säger jag bekymra eller för kläder att sätta Är inte livet mer än födan och

på kroppen.

mer än kläderna? 25 Se på himlens fåglar, de sår inte, skör-

kroppen

dar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de? ”Vem av er kan med sina

en enda aln till sin livslängd? 25 Och varför bekym-

bekymmer lägga

6:20 mask Andra möjliga översättningar: rost; förruttnelse. 6:24 mamman Arameiskt ord för förmögenhet eller rikedom. Jfr Luk 16:9. 6:25 mat och dryck Annan läsart: mat. 6:27 aln Se Mått”.

6:19-21 Luk12:33f. 6:24 Luk 16:13 6:19 Jak 5:2 f. 6z25-34 Luk 12:22-34 6:20 Syr 29:11; Matt 19:21+ 6:25 Fil 4:6; 1 Pet 5:7 6:22 f. Luk 1154-36 6:26 Matt lOz29-3l; Luk 12:7, 24

17 Matteusevangeliet 7:10

ni er för kläder? Se hur de växer. De

bekymrar på ängens liljor,

arbetar inte och inte. 29 Men jag säger er: inte ens Salomo i all

spinner

sin prakt var klädd som en av dem. 3° Om nu Gud ger sådana kläder

åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? 31Gör er därför inga

bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta oss? 32 Allt sådant jagar hedningarna* efter. Men er himmel-

på

ske fader vet att ni behöver allt detta. 33 Sök först hans rike* och hans

så skall ni få allt det andra också. 3* Gör er därför inga

rättfärdighef, för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. bekymmer

Var dag har nog av sin egen plåga.

Döm inte. Gå in genom den trånga porten

Döm inte, så blir ni inte dömda. ZTy med den dom som ni dömer med skall ni dömas, och med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er. 3Varför ser du flisan i din broders öga, när du inte

4 märker bjälken i ditt eget? Och hur kan du säga till din broder: Låt

ta bort flisan ur ditt öga - du som har en bjälke i ditt öga?

mig

5 Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders. ° Ge inte det som är heligt* åt hundarna

och kasta inte era pärlor åt svinen; de trampar på dem och vänder sig om och sliter sönder er.

7Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. *Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. “Finns det någon bland

° eller ger honom en er som ger sin son en sten när han ber om bröd

6:28 liljor Jämförelsen gäller inte dyrbara trädgårdsväxter utan anspråkslösa

vilda blommor (jfr Höga V 2:1), t.ex. de anemoner som är vanliga i det

palestinska landskapet.

7:6 det som är heligt Offerköttet, som bara fick ätas enligt särskilda regler

(3 Mos 6:25 ff.; 7:15 ff.) och som skulle vanhelgas grovt om orena djur åt

av det, görs här till en bild för Jesu budskap. Detta skall inte förkunnas för

människor som saknar förutsättningar att ta emot det. Hunden är i NT och

judendomen ofta_ en bild för vantrogna eller liderliga människor (15:26 f.;

Fil 3:2; 2 Pet 2:22; Upp 22:15).

5:29 1Kon1o;2 Kram 9 7:6 2 Mos 29:32 f.; 3 Mos 22:10 6:32 Matt 6:8; Luk 12:30 717-11 Luk 1129-13

7:143 Mark 4:24 f.;Luk 6137-42 7:7 Jer 29:12; Matt 18:19; 21:22; Joh

7:1 Rom 2:1+ 14:13f.+;]ak1:5;1_]oh3:22+

7; 11 Matteusevangeliet 18

orm när han ber om en fisk? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte er fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom? ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen”

och profeterna* säger.

3 Gå in genom den trånga porten.

Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är

många som går in genom den. ” Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Falska

profeter

15 Akta er för de falska profeterna, som kommer till er förklädda till får men i sitt inre är rovlystna vargar. 6 På deras frukt skall ni känna igen dem. Plockar man kanske druvor på törnen

eller fikon på tistlar? ”Så bär varje gott träd bra frukt, men ett uselt träd bär dålig frukt. ”Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett uselt träd bära bra frukt. ”Varje träd som inte bär bra frukt

huggs

ner och kastas i elden. 2° På deras frukt skall ni alltså känna igen dem.

2 Inte alla som säger Herre, herre till skall komma in i

mig

himmelriketåi, utan bara de som gör min himmelske faders vilja. 22 På den dagen* skall många säga till Herre, herre, har vi inte

mig:

profeterat i ditt namn” och drivit ut demoner* i ditt namn och

gjort

många underverk i ditt namn?” ”Då skall jag säga dem som det är: Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!”

Huset och huset sanden

på berggrunden på

2* Den som hör dessa mina ord och handlar efter dem är som en klok man som 25

byggde sitt hus på berggrund. Regnet öste ner, floden

7:13 Ty den port är vid och den väg är bred Annan läsart: Ty vid och bred är

den väg.

7:12 Syr 31:15; Luk 6:31 /Matt 22:39 f.; 7:16 Syr 27:6; Matt 12:33; Gal 5zl9-23;

Rom 13:8-10+ Jak 3212 7:13 f. Luk 13:23 f. 7:18 Matt 3:10+ 7:13 Syr 21:10 7:20 Matt 7:16+ 7:14 Apg 14:22 7:21-23 Luk 6:46; 13:25-27 7zl5-20 Matt 12:33; Luk 6:43-45 7:21 Jes 29:13; Rom 2z13+ 7:15 5 Mos 13:1-11;Jer14:12-16+;Mik 7:22 jer 14:14+; Mark 9:384-

3z5-7 / Matt 24:11, 24; 2 Pet 2:1; 7223 PS 619; M3 25112

ljoh 4:1; Upp 16:13+ 7a24-29 Luk 6916-49

19 8 :7

Matteusevangeliet

kom, vindarna blåste och kastade sig mot huset, men det rasade inte, eftersom det var på 26 Och den som hör dessa mina

byggt berggrund.

ord men inte handlar efter dem är som en dåre som byggde sitt hus

27 blåste och störtade på sand. Regnet öste ner, floden kom, vindarna sig mot hans hus, och det rasade, och raset blev stort.

23 När Jesus hade avslutat detta tal, var folket överväldigat av hans undervisning, 29 för han undervisade med makt och inte som deras

skriftlärdaö.

En blir ren

spetäls/e

När han gick ner från berget, följde stora folkskaror med honom. 2Då kom en spetälsk* fram och föll ner för honom och sade: Herre,

vill du, så kan du göra mig ren.” 3Jesus sträckte ut handen och rörde vid honom och sade: Jag vill. Bli ren!” Genast blev mannen ren från sin spetälska. *Men Jesus sade till honom: Säg det inte till någon, men gå och visa upp dig för prästen och ge det offer som Mose har bestämt. Det blir ett vittnesbörd* för dem.

En tjänare botas

Officers

5När han in i Kafarnaumi kom en officer* fram till honom och

gick

° förlamad där hemma och bad om hjälp: Herre, min tjänare ligger har svåra 7Jesus sade: Skall då jag komma och bota

plågor.

7:28 När jesus bade avslutat detta tal Liknande formuleringar återkommer i

11:1; 13:53; 19:1; 26:1. Därmed markeras avslutningarna av de fem tal,

som Matteus byggt upp av olika Jesus-ord (jfr not till 5:1). 7:29 inte som deras skrzftlärda I sina utläggningar tog de skriftlärda noggrann

hänsyn till tidigare tolkningar. Jesus stödde sig inte på föregångare utan

uppträdde själv som auktoritet (jfr 5:22, 28, 32, 39, 44). 8:4 Säg de: inte till någon Enligt många ställen i evangelierna var Jesus ange-

lägen om att inte i förtid bli känd och utropad som Messias (jfr Mark 1:34

med not). Samtidigt betonas att hans underverk i sig själva borde låta den

eftertänksamme förstå vem han var (Det blir ett vittnesbörd för

dem”).

8:6 tjänare Ordet kan också betyda son. Så har berättelsen återgetts ijoh

4:46 ff. I Luk 7:2 sägs däremot klart att det gällde en tjänare.

8:7 Skall då jag komma Annan möjlig översättning: Jag skall komma.

7:27 Hes 1340-15 8:4 Matt 9:30; Luk 5:14/ Matt 12:16; 7:28 Matt 13:53 f.; 22:33; Mark 1:22; Mark 3:12; 5:43; 7:36; Luk 8:56 /

Luk 4:32 3 Mos 13:47-14:32;Luk17:14 821-4 Mark 1310-45; Luk 5:12-16 825-13 Luk 7:1-10; Joh 4:43-54

8:8 Matteusevangeliet 20

honom?” 9Officeren svarade: Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak. Men säg bara ett ord, så blir pojken frisk. 9Jag är själv en som står under befäl och jag har soldater under mig, och säger jag till den ene: Gå, så går han, och till den andre: Kom, så kommer han, och säger jag till min tjänare: Gör det här, så gör han det. “Jesus blev förvånad och sade till dem som följde honom: Sannerligen, inte hos någon i Israel har jag funnit en så stark tro. “Jag säger er att många skall komma från öster och väster och ligga till bords” med Abraham och Isak ochJakob i himmelriket”. *z Men rikets egna barn skall kastas ut i mörkret utanför. Där skall man gråta och skära tänder. ”Och till officeren sade Jesus: Gå Du trodde och det skall ske. Och i det ögonblicket blev pojken frisk.

Petrus svärmor och andra hotas

sju/ca

”Jesus kom, hem till Petrus och fick se hans svärmor ligga sjuk i feber. 15 Han rörde vid hennes hand, och då lämnade febern henne, och hon steg upp och betjånade honom.

6 På kvällen förde man till honom många som var besatta. Han drev ut andarna med sitt ord och botade alla sjuka, 7 för att det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: Han tog vår svaghet, och han lyfte av oss våra sjukdomar.

Att följa jesus

”När Jesus såg så mycket folk omkring sig, befallde han att man skulle fara över till andra sidan sjön. 19 En skriftlärd* kom fram och

8:11 Abraham och Isak och jakob Namnen betonar att himmelriket lovats åt

judarna: de är rikets egna barn (v. 12), och den kommande lyckliga

tillvaron år en återförening med deras stamfäder. De som skall komma

från öster och väster är hedningarna”, här företrådda av den romerske

officeren. Deras tro på Kristus ger dem samma tillgång till himmelriket som lovats åt judarna. Jfr Rom 9:4, 30.

8:17 han lyfte av oss Matteus följer här Septuaginta”, vars grekiska uttryck

kan betyda både han bar och han lyfte av. Citatet (Jes 53:4), som i den

hebreiska standardtexten handlar om ett ställföreträdande lidande, kan

8:10 Matt 5:28 8:14-17 Mark lz29-34; Luk 4:38-41 8:11 f. Ps 107:3;Jes 43:5; Luk 13:28 f./Jes 8:15 Mark 5:41; 9:27; Apg 3:7

2:2 f.: 25:6 8:17 Jes 53:4 8:12 Matt 13:42, 50; 22:13; 24:51; 25:30 8218-22 Luk 957-62 8:13 Matt 9:29; 15:28

21 Matteusevangeliet 8:32

sade till honom: Mästare, jag skall följa dig vart du än går.” ”Jesus svarade: ”Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen* har ställe där han kan vila sitt huvud. 2 En annan

inget

av lärjungarna sade: Herre, låt mig först gå och begrava min far. 22Men Jesus svarade: Följ mig och låt de döda begrava sina

döda.

Stormen tystas

23Han steg i båten och hans lärjungar följde med. 2* Plötsligt blev det

så stark sjögång att båten nästan försvann bland vågorna. Men han sov. 25 De gick fram och väckte honom: ”Herre, hjälp oss, vi går under. 26Han sade: Varför är ni rädda, ni trossvaga? Sedan reste

han sig och hutade åt vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt. 27Folk häpnade och sade: Vem kan han vara? Till och med vindarna

och sjön lyder honom.

De besatta och

svinbjorden

23 När han kom över till Gadaras område, kom två besatta emot

honom från gravarna. De var så våldsamma att ingen kunde ta sig fram den 29 Och de ropade: ”Vad har du med oss att göra,

vägen:

Guds son? Har du kommit hit för att plåga oss i förtid?” 3° Ett gott

därifrån en stor och betade. 3 Demonerna”

stycke gick svinhjord

bad honom: Om du driver ut oss, skicka då över oss till svinhjorden. 32Han svarade: Ge er i väg! Då for demonerna ut ur män-

därigenom anknytas till skildringen av hur Jesus befriar de sjuka från deras

lidanden. 8:28 Gadáras Andra låsarter: ”Gerásas”, Gergésas; jfr Mark 5:1; Luk 8:26

med noter. Gadara, som tillhörde stadsförbundet Dekapoliså låg ca 1 mil

sydost om Galileiska sjön men hade även landområde invid sjöns

strand. 8:28 grav/arna Klippgravar, som huggits ut i den mjuka bergarten eller inretts

i grottor, dög att söka skydd i men betraktades som orena. 8:29 i förtid Dvs. innan Messias i den sista tiden gör slut på ondskans och

demonernas välde. 8:30 svinbjørd Svinet räknades till de orena djuren (3 Mos 11:7). Där svin-

skötsel förekom dominerade alltså en icke-judisk kultur.

8:20 2 Kor 8:9 8:25 f. Matt l4z30-32; Mark 6:51 / Ps

8:21 1 Kon 19:20 89:10; 107225-32 8:22 Matt 9:9; 19:21; Mark 10:21; Luk 8:28-IH Mark 5:1-20; Luk8:26-39

9:59 f.;]oh 1:43+ 8:29 Mark 1:24; 3:11 8z23-27 Mark 4235-41; Luk 8222-25

8 :33 Matteusevangeliet 22

nen och över till svinen, och hela hjorden rusade utför branten ner i sjön och omkom i vattnet. ”Herdarna sprang därifrån, och när de kom tillbaka till staden berättade de allt, också om de besatta. 34 Hela staden gick då ut för att möta Jesus, och när de såg honom, bad de honom att lämna deras område.

En Iam man botas

iKafarnaum

“ Han steg i en båt och for över sjön till staden där han bodde. 2 Där kom de till honom med en lam som låg på en bår. NärJesus såg deras tro, sade han till den lame: Var inte orolig, mitt barn, dina synder är förlåtna. 3Några skriftlärda* sade då för sig själva: Han hädar ju. *Jesus såg vad de tänkte och sade: Varför bär ni onda tankar i era hjärtan*? 5 Vilket år lättast, att säga: Dina synder är förlåtna eller

att säga: Stig upp och gå? °Men för att ni skall veta att Människosonen* har makt här på jorden att förlåta synder - och nu talade han till den lame - stig upp, ta din bår och gå hem.” 7Och mannen

steg upp och gick hem. *När folket det greps de av fruktan och

såg

prisade Gud, som hade gett sådan makt åt människorna.

Tullindrivaren Matteus kallas

”Jesus fortsatte därifrån, och då han såg en man som hette Matteus sitta utanför tullhuset, sade han till honom: Följ mig! Och Matteus steg upp och följde honom. ° När Jesus sedan till bords* i

låg

hans hus, kom många tullindrivare och syndare dit och lade till

sig

bords tillsammans med honom och hans “Fariseerna”

lärjungar.

9:1 staden där han bodde Dvs. Kafarnaumñ jfr 4:13. 9:9 Matteus I Mark 2:14 och Luk 5:27 kallas mannen Levi. I alla uppräk-

ningarna av Jesu apostlar (10:2 ff. med par.) nämns Matteus, i Matt 10:3

med tillägget tullindrivaren, som tydligen anger att det är fråga om

samme man som här. I fornkyrklig tradition identifierades han med Mat-

teusevangcliets författare. 9:9 tullbuset Tull togs upp på varor som fördes in i ett samhälle eller ut

därifrån. Beträffande det utbredda föraktet för dem som skötte denna

uppbörd se Tullindrivare”.

9:14 Mark 2:142; Luk 5:17_26 919-13 Mark 2:13-17; Luk 5227-32 9:3 Matt 26:6S;Joh 10:33 9=9 MaN4=11:8=22f- 9:4 Man 12:25 9:10 Matt 11:19-4-

23 Matteusevangeliet 9:21

som såg det sade till lärjungarna: Hur kan er mästare äta tillsammans med tullindrivare och syndare? ”Han hörde det och sade: Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. “Gå och lär er vad som menas med orden: Barmbärtigbet se och inte

villjag

offer. Ty jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan synda-

» FC.

Bröllopsgästerna fastar inte

” Sedan kom Johannes lärjungar fram till honom och frågade: Varför fastar” inte dina lärjungar, när både vi och fariseerna fastar? ”Jesus svarade: Inte kan väl bröllopsgästerna sörja så länge brudgummen* är hos dem. Men det skall komma en tid då brudgummen tas ifrån dem, och då kommer de att fasta. “Ingen sätter en bit okrympt tyg på ett gammalt plagg, för då sliter lappen med sig bitar av plagget, och det blir en värre reva. ”Och

man slår inte nytt vin i gamla vinsäckar, för då sprängs säckarna och vinet rinner ut och säckarna förstörs. Nej, nytt vin häller man i nya säckar, då har man kvar både vin och säckar.

En dotter Kvinnan med

synagogföreståndares uppvácks. blödningar

13 Medan han talade till dem, kom en synagogföreståndare* och föll ner för honom och sade: Min dotter har just dött, men kom och

19 lägg din hand på henne, så får hon liv igen. Då reste sig Jesus och gick med honom, och lärjungarna följde efter. 2°Men en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år kom bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel, 2 eftersom hon tänkte: Får jag bara röra vid hans

9:17 vinsäckar Behållare som tillverkades av hela djurhudar. 9:20 blödningar Sjukdomen vållade enligt 3 Mos 15:25 ff. rituell orenhet.

Kvinnan stod därmed utanför en normal mänsklig gemenskap och borde

egentligen inte ha fått röra vid Jesus. 9:20 tofsen på bans mantel Se Kläder.

9:13 Hos 6:6 (Matt 12:7) / Luk 19:10 9218-26 Mark 521-43; Luk 8:40-56 9214-17 Mark 2:18-22; Luk 553-39 9:20 3 Mos 15:25; Matt 14:36+ 9:14 Matt 11:18; Luk 18:12

9:22 Matteusevangeliet 24

kläder så blir ”Jesus vände sig om och fick se henne och

jag hjälpt.

sade: Var inte min dotter. Din tro har hjälpt dig. Och från

orolig,

det ögonblicket var hon frisk. 23 När Jesus kom hem till föreståndaren och mötte och den klagande hopen, 2* sade han:

flöjtblåsarna

Gå härifrån. Flickan är inte död, hon sover. Då skrattade de åt honom. 25 Men när folket hade motats bort, gick han in och tog

26 flickans hand, och hon steg upp. Ryktet om vad som hade hänt spred sig i hela den trakten.

Två blinda botas

följde två blinda efter och ropade: 27När Jesus fortsatte därifrån, Davids* son, förbarma dig över oss! ”Och när han kom hem,

de fram till honom. Jesus frågade: Tror ni att jag kan hjälpa

gick

er? De svarade: Ja, herre. 29 Då rörde han vid deras ögon och

” °° sade: ”Ni tror, och det skall ske. Och deras ögon öppnades. Jesus

få veta detta, 3* men de gick därifrån sade strängt åt dem: Låt ingen och spred ryktet om honom i hela den trakten.

En stam demon drivs ut

32 När de var på väg ut, kom man till honom med en besatt som var stum. 33 Han drev ut demoneni och den stumme började tala. Och folket häpnade och sade: Aldrig förr har man sett något sådant i Israel.” 3* Men fariseerna* sade: Det är med demonernas furste som

han driver ut demonerna.”

Får utan berde

”Jesus vandrade i alla städerna och byarna, och han under-

omkring

visade i förkunnade budskapet om riket* och botade

synagogornañ

9:23 flöjzblåsama och den klagande hopen Efter ett dödsfall samlades grannar

och vänner till rituell klagan. Man kunde också anlita män och kvinnor

som mot betalning utförde musik och rytmisk klagolåt (jfr Jer 9:17 ff. ). De

använde ett blåsinstrument med skärande ton, alstrad av en metall-

tunga.

9:22 Mark 10:52; Luk 7:50+; 17:19 9:29 Matt 8:13+ 9:24 Joh 11211-14 9:30 Mark 7:36 9:25 Matt 8:15+ 952-34 Matt 12:22-30 9227-31 Matt 20:29-34+ 9:34 Mark 3:22; Luk 11:14 f. 9:27 Matt 15:22; 20:30 f.; Mark 10:47 f.; 9:35 Matt 4:23

Luk 18:38 f.

25 Matteusevangeliet 10:10

alla slags sjukdomar och krämpor. “När han såg människorna, fylldes han av medlidande med dem, för de var illa medfarna och hjälplösa, som får utan herde”, 37 och han sade till sina lärjungar: Skörden är stor men arbetarna få. ”Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.

UTSÄNDNINGSTALET(kap.10)

De tolv sänds ut

Han kallade till sig sina tolv* lärjungar och gav dem makt över

orena andar, så att de kunde driva ut dem och bota alla slags sjukdomar och krämpor. 2Detta är namnen på de tolv först

apostlarna?

Simon, som kallas Petrus, vidare hans bror Andreas, Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, 3Filippos och Bartolomaios, Tomas och tullindrivaren* Matteus, Jakob, Alfaios son, och Taddaios, *Simon Kananaios och Judas Iskariot, han som förrådde honom.

5Dessa tolv sände Jesus ut, och han befallde dem: Ta inte vägen till hedningarna” och gå inte in i någon samarisk* stad. ° Gå i stället till de förlorade fåren i Israels folk. 7Förkunna

på er väg att himmelriket” är nära. “Bota sjuka, väck upp döda, gör rena

spetälska*

och driv ut demoner“; ge som gåva vad ni har fått som gåva. 9 Skaffa inte guld eller silver eller att ha i bältet,

koppar ”ingen påse för

10:2 Petrus Se Kefas”. 10:3 Taddaibs Annan läsart: ”Lebbaios. -I Luk 6:16 och Apg 1:13 står på

motsvarande ställe ”Jakobs son Judas. 10:4 Kananafos Detta tillnamn är bildat av ett arameiskt ord med samma

betydelse som se10t". 10:4 Judas Is/eariot Tillnamnets betydelse är omstridd. Man har bl. a. sökt

härleda det ur ett arameiskt ord för den falske och ur ett ortnamn: ”en

man från Keriot, en stad i södra Judeen (jfrJos 15 :25). lJoh 6:71; 13:2, 26

knyts det i stället till Judas far, Simon.

Ta inte vägen till bedningama I Matteusevangeliet betonas att Jesus

under sin livstid endast vände sig till judarna (jfr 15:24). Samtidigt antyds

där på flera sätt att den kristna förkunnelsen efter hans död skulle nå ut till

alla folk (8:11; 28:19).

9:36 Matt 14:14; 15:32 / 4 Mos 27:17; 10:2 f. Joh 1:40-44;Apg 1:13

Hes 34; Mark 6:34 1025-15 Mark 6:6b-13; Luk 9:1-6 9:37 f. Luk 10:2 10:6 Jer 50:6+; Matt 15:24 9:37 Joh 4:35 10:7 Matt 3:2+; Luk 10:9, 11 10:14 Mark 3:13-19; Luk 6:12-16+ 10:9 Luk 10:4 10:1 Mark 6:7; Luk 9:1

10:11 26

Matteusevangeliet

färden, inte mer än en enda skjorta, inga Sandaler och ingen stav. Ty arbetaren är värd sin mat. I varje stad eller by ni kommer till skall

där och stanna hos honom tills ni ni ta reda på vem som är värdig

Z in i huset med en 13 och om huset är

skall vidare. Stig fridshälsning,

skall det få den frid ni önskar det. Men om det inte är

värdigt,

skall den friden vända tillbaka till er. ” Om man inte tar

värdigt,

emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden

5 det skall bli och skaka bort dess damm från era fötter. Sannerligen,

för Sodoms” och Gomorras land än för en

lindrigare på domens dag

sådan stad.

Som bland vargar

får

därför kloka som ormar ”Jag skickar er som får in bland vargar. Var och som duvor. ”Akta er för människorna. De skall

oskyldiga

utlämna er åt domstolar, och de skall piska er i sina synagogor”. ”Och ni kommer att ställas inför ståthållare och kungar för min skull och stå som vittnen* inför dem och 19 Men när

hedningarnaf.

man utlämnar er, bekymra er då inte för hur ni skall tala eller vad ni

i det kommer det ni skall säga att läggas i

skall säga. Ty ögonblicket

er mun, 1°och det är inte ni som talar, utan er faders ande* talar genom er. 2 Broder skall skicka broder i döden, och en far sitt barn.

och bringa dem om livet. Barn skall göra uppror mot sina föräldrar 22 Ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet skall bli räddad”“. 23 Om man förföljer er i den ena staden,

så till nästa. ni hinner inte till alla städer i Israel

fly Sannerligen,

förrän Människosonen* kommer.

10:10 skjorta Se Kläder”. 10:12 fridsbälsning En önskan om frid” var den normala judiska hälsningen.

När lärjungarna uttalar den, betraktas den här som en välsignelse, fylld av

oförstörbar andlig kraft (jfr]0h 20:19). Ar mottagaren ovärdig, dvs. ovillig

att ta emot lärjungarnas förkunnelse (v. 14), har han ingen nytta av den

till

välsignande kraften, men den kommer i stället lärjungarna själva godo.

10:14 skaka bort dess damm En symbolisk gest: man avsäger sig varje beröring

med den andra parten. Jfr Luk 10:11.

10:10 Luk 10:7; 1 Kor 9:14; 1 Tim 5:18 10:17 Matt 23:34; Apg 5:40 10:12 f. Luk 10:5 f. 10:19 f. Mark 13:11 f.: Luk 12:11 f. 10:14 Luk10:11;Apg13:51 10:20 2 Mos 4:12 10:15 1 Mos 18:20-19:28 10:21 Mik 7:6; Matt 10:35 10:16-25 Mark 1319-13; Luk 21:12-19 10:22 Matt 24:9, 13 10:16 Luk 10:3 10:23 Matt 16:27 f.

27 Matteusevangeliet 10:38

1*

Lärjungen är inte förmer än sin lärare och tjänaren inte förmer än sin herre. “Lärjungen skall vara nöjd om han får det som sin lärare och tjänaren om han får det som sin herre. Om man har kallat husets herre för Beelsebul, kan då hans husfolk vänta sig något bättre?

Var inte rädda

21 Var alltså inte rädda för dem. Det finns ingenting gömt som inte

skall komma i dagen och dolt som inte skall bli känt. Vad

ingenting

jag säger eri mörkret, det skall ni säga i dagsljuset, och vad jag viskar i ert öra, det skall ni ropa ut från taken. 23 Var inte rädda för dem som kan döda kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan förgöra både själ och kropp i helvetetzå. 29 inte två

Säljs

sparvar för en kopparslant? Men ingen av dem faller till marken utan att er fader vet om det. 3° Och på er är till och med hårstråna räknade. 3 Var alltså inte rädda: ni är mer värda än aldrig så många spar-

var.

Be/eännelse och

förnekelse

32 Var och en som känns vid mig inför människorna, honom skall jag kännas vid inför min fader i himlen. 33 Men den som förnekar mig

inför människorna, honom skall jag förneka inför min fader i himlen. 3* Tro inte att jag har kommit med fred till jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. har kommit för att ställa

”Ty jag

en _man mot hans far, en dotter mot hennes mor, en sonhustru mot hennes svärmor, 35 och mannens husfol/e skall bli 37 Den

hansfiender.

som älskar far eller mor mer än mig, han är inte värd att tillhöra

mig,

och den som älskar son eller dotter mer än mig, han är inte värd att tillhöra mig. 33 Den som inte tar sitt kors och följer efter är inte

mig

10:25 kallat husets herre för Beélsebul Se 12:24 med not. 10:29 vet om det Andra möjliga översättningar: vill det”; medger det”.

Grundtexten anger alltså inte tydligt arten av Guds närvaro eller medver-

kan.

10:24 Luk 6:40; Joh 13:16; 15:20 10:32 1joh 4:2 f., 15; Upp 3:5 10:25 Matt 9:34+ 10:33 Mark 8:38; Luk 9:26; 2 Tim 2:12 10:26-SI Luk 1224-7 l0z34-39 Luk 1251-53; 14:26 f. 10:26 Jer 1:8 / Mark 4:22; Luk 8:17 10:35 f_ Mile 7:6 10:28 Jak 4:12 10:37 5 Mos 33:9 10330 1 33m 14145; Apg 27:34 10:38 f. Matt 16:24 1.; Mark 8:34; Luk 10:31 Matt 6:26; 12:12; Luk 12:24 9:23; Apg 14:22; Matt 16:25-1l0z32 f. Luk 12:8 f.

10:39 28

Matteusevangeliet

värd att tillhöra mig. 39 Den som finner sitt liv skall mista det, och den som mister sitt liv för min skull, han skall finna det.

Att ta emot jesu lärjungar

*° Den som tar emot er tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot den som har sänt “ Den som tar emot en profet* därför att

mig.

det är en profet, han skall få en profets lön, och den som tar emot en därför att det är en rättfärdig, han skall få en rättfärdigs

rättfärdig

som en bägare friskt vatten åt lön. *z Och den som ger bara så mycket - han skall en av dessa små, därför att det är en lärjunge sannerligen, inte gå miste om sin lön.” “När Jesus hade avslutat befallningarna till sina tolv* lärjungar, 11 i städerna där han därifrån för att undervisa och förkunna

gick omkring.

och Jesu svar

Johannes döparens frågor

fick i sitt höra om Kristi gärningar, och han

zJohannes fängelse

skickade 3för att honom: Är du den

några av sina lärjungar fråga

som skall komma, eller skall vi vänta på någon annan?” *Jesus svarade dem: ”Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: Satt blinda ser och lama går, spetälska* blir rena och döva hör, döda står 5 får ett glädjebud. Salig är den som inte kommer på

upp och fattiga

fall för min skull.

10:39 liv Grundtextens 0rd kan också betyda ”själ”. Att ha en själ och att vara vid liv äri GT från början samma sak (jfr 1 Mos 2:7; 7:22). I NT kan ordet användas snävare, antingen om själen (t. ex. Matt 10:28) eller om det biologiska livet (t. ex. Matt 6:25; 20:28; Mark 3:4). Här är båda betydelserna aktuella: den som ger upp sitt jordiska liv vinner själens liv. 10:42 dessa små Här liksom på flera andra ställen i Matteusevangeliet (18:6 ff.; 25:40 ff.; jfr Mark 9:42; Luk 17:2) står detta och liknande uttryck för Jesu lärjungar. Jfr tilltalsordet barn i Mark 10:24; Joh 21:5. 11:1 Närjesus bade avslutat befallningama Se not till 7:28. 11:2 isittfängelse Se 14:3 med not. 11:3 den som skall komma Dvs. Messias”.

10:39 10111215 11:3 Dan 7:13; Mal 3:1; Matt 3:11; Joh 10:40 Mark 9:37;Luk10:16;Joh13:20 1:15,27;Apg19:4;Heb10:37;Upp 10:41 1 Kon 17:9-24; 2 Kon 4:8-37 124, 8 10:42 Matt 25:40; Mark 9:41 11:5 Jes 29:18 f.; 35:5 f.: 42:18 / 26:19; 119.19 Luk 748-35 61:1; Matt 15:30; Luk 4:18 11:2 Matt 14:3;Joh 4:23

29 Matteusevangeliet 11:21

7När de hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes: Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? Nej. Vad gick ni då ut för att se? En man i fina kläder? Men de som bär fina kläder finns i kungapalatsen. ”Vad gick ni då ut för att se? En profet?? Ja, och jag säger er: en som är mer än profet. ”Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbárare före dig, han

“ skall bereda vägen för dig. Sannerligen, ingen av kvinna född har trätt fram som är större än Johannes döparen, men den minste i himmelriket* är större än han. ”Sedan Johannes döparens dagar tränger himmelriket fram, och somliga söker rycka till sig det med våld. ”Ty ända till Johannes har allt vad profeterna och lagen* sagt varit förutsägelser. “ Ni må tro det eller inte, han är Elia* som skulle komma. 5Hör, du som har öron.

“Vad skall jag jämföra detta släkte* med? De liknar barn som sitter på torget och ropar åt andra barn: 7 Vi för er, men ni

spelade

ville inte dansa. Vi sjöng sorgesånger, men ni ville inte klaga.” ”Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och då säger man: Han är besatt.” 9 Människosonen* kom, och han äter och dricker, och då säger man: Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare* och syndare. Men Vishetens gärningar har gett Visheten rätt.

Verop över städer

galileis/ea

2° Sedan började han anklaga de städer där han hade utfört så många underverk och förebrå dem att de inte hade omvänt” sig: 21Ve dig,

11:12 tränger bimmeIri/eet fram Guds slutliga ingripande i världens förlopp

närmar sig med oemotståndlig kraft (jfr Luk 16:16). - Annan möjlig över-

sättning: ”utövar man våld mot himmelriket. Orden syftar i så fall tro-

ligen på bruket av våld bland judiska frihetskämpar. 11:12 rycka till sig det med våld Sannolikt en kritisk anspelning på seloterna”,

som ville förverkliga Guds herravälde med jordiska maktmedel. 11:19 Vishetens gärningar bar gett Visheten rätt Guds vishet beskrivs i Ords

1:20 ff.; 8:1 ff. som ett självständigt väsen, som kallar människorna till

besinning och omvändelse. Jesu förkunnelse likställs här med Vishetens

kallelse (jfr Joh 1:1 med not). Hans underverk bekräftar att han har rätt,

trots människornas otro (se v. 5 f. och jfr den något avvikande innebörden

i Luk 7:35). 11:9 Matt 14:5: 21:26, 46; Luk 1:76; 11:15 Matt 13:9, 43; Mark 4:9, 23; Luk

7:26 8:8; 14:35; Upp 2:7+ 11:10 2 Mos 23:20; Ma13:I (Mark 1;2+) 11:18 f. Matt 9:14 f. 11:12 Luk 16:16 11:19 Matt 9210-13; Luk 1522+ / Ords 11:14 Mal 4:5; Matt 1740-13; Mark 8:32-36;Syr24:1*22

9:11-13;Luk1:17;Joh1:21 11:20-24 Luk10:13-16

11:22 Matteusevangeliet 30

Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de underverk som har utförts hos er hade skett i Tyros och Sidon, så hade dessa städer för länge sedan omvänt sig i säck och aska. 22 Men och Sidon

jag säger er: för Tyros skall det bli lindrigare på domens dag än för er. ”Och du, Kafarnaumili, skall du kanske bli upphöjt till himlen? Nej, du skall störtas ner i dödsriket. Ty om de underverk som har utförts i dig hade skett i Sodomzi, så hade staden stått kvar ännu i dag. 2* Men säger er: för

jag

Sodoms land skall det bli lindrigare på domens dag än för dig.

jesus Fadern, himlens och herre

prisar jordens

25Vid den tiden sade Jesus: Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. “Ja, fader, så har du bestämt. 27 Allt har min fader anförtrott åt mig. Och ingen känner

Sonen, utom Fadern, och ingen känner Fadern, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.

Den lätta bördan

28 Kom till alla ni som är av bördor; skall skänka er

mig, tyngda jag

vila. 39 Ta på er mitt 0k och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt

11:21 Kárasin . . . Betsafda Båda dessa städer låg i närheten av Kafarnaum”,

Korasin ca 3 km norrut, Betsaida något längre österut, vid Galileiska sjöns

nordligaste del. 11 :21 Tyros och Sidan Gamla hamnstäder i Fenikien, som lever kvar på det

nutida Libanons område under namnen Sur och Saida. I GT (t. ex. Hes 28)

uppträder namnen som symboler för ondska och gudlöshet, eftersom den

fenikiska religionen verkade upplösande på israeliternas tro. 11:21 i säck och aska Uttrycket syftar på gammaltestamentliga åtbörder för

sorg, ånger och förkrosselse: att klä sig i säcktyg (1 Kon 20:31 ;Jes 32:11),

strö askai håret (2 Sam 13:19) eller sitta i eldstadens aska (Job 2:8). Jfr Upp

6:12; 11:3. 11:29 mitt ok Att ta på sig himmelrikets 0k är i judisk tradition en känd bild

för den dagliga bekännelsen till judisk tro och sed.

11:21 f. Jes 23:1-18; Hes 26-28; Joel 11:25 Jes 29:14; 1 Kor 1:19, 26-29

324-8; Am 129-19; Sak 9:2-4 11:27 Matt 28:18; Joh 3135+ /10:14 11:23 Jes 14213-15/ 1 MOS19:24-29 11:28 Jer 31:25 11:24 Matt 10:15 11:29 Jer 6:16 11:25-30 Luk 10:21 f.

31 Matteusevangeliet 12:10

hjärta, så skall ni finna vila för er själ. 3°Mitt 0k är skonsamt och min

börda är lätt.”

Lárjungarna ax på Sabbaten

plockar

Vid samma tid tog Jesus vägen genom sädesfälten på Sabbaten”.

12 Hans lärjungar blev hungriga och började rycka av ax och äta. 2Fariseerna* såg det och sade till honom: Se, dina lärjungar gör sådant

” 3 som inte är tillåtet på sabbaten. Han svarade: Har ni inte läst vad David när han och hans män blev hungriga? 4Han gick in i

gjorde

Guds hus, och de åt upp skådebröden, som varken han eller hans män hade lov att äta, utan bara prästerna. 5Eller har ni inte läst i

att prästerna i templet på Sabbaten bryter mot Sabbaten utan

lagen*

att bli skyldiga till något brott? 6 Men jag säger er: här finns det som är större än 7Om ni förstod vad som menas med Barmbär-

templet. tighet vill/ag se och inte offer, så skulle ni inte döma oskyldiga. ”Ty

Människosonen* är herre över Sabbaten.

Mannen med en band

förtvinad

”Sedan gick han därifrån och kom till deras “° Där fanns

synagogaå

en man med en förtvinad hand. De frågade Jesus: Ar det tillåtet att

12:1 rycka av ax och äta I reglerna för Sabbaten betraktades detta som ett

arbete, jämförligt med skörd och tröskning. Att ta enstaka ax på andras

åkrar var i och för sig tillåtet (5 Mos 23:25). 12:4 Guds bus Uttrycket syftar här inte på Jerusalems tempel, utan på en

helgedom som före templets tid fanns i Nov strax utanför Jerusalem (se

1 Sam 21:1 ff.).

skådebräden Bröd som lades fram på altaret som ett symboliskt offer (jfr

3 Mos 24:5 ff.). - Meningen med exemplet är att visa hur mänskliga behov

även i GT bedöms som viktigare än rituella regler.

prästerna . . . bryter mot Sabbaten Genom arbetet med offren; se t. ex.

4 Mos 28:9 f.

det som är större än templet Antingen menas att en människas liv är ännu

heligare än den tempeltjänst som bryter sabbatshelgden (jfr Joh 7:22 med

not) eller att Jesus, Guds son, råder över allt som anses heligt (jfr v. 8).

11:30 1 Joh 5:3 12:4 3 Mos 24z5-9 12:1-S Mark 2123-28; Luk 611-5 12:5 4 Mos 28:9 f. 12:1 5 Mos 23:24 f. 12:7 Hos 6:6 (Matt 9:13) 12:2 2 Mos 2028-10 129-14 Mark 321-6; Luk 626-11 12:3 f. 1 Sam 21 :1-6 12:10 f. Luk 14:3, 5

12 :11 Matteusevangeliet 32

bota Sabbaten? De ville ha något att anklaga honom för. “ Han

på

svarade: Om någon av er har ett får och det faller ner i en grop på Sabbaten, han då inte tag i det och drar upp det? Z Hur mycket

griper

mer värd än ett får är inte en människa. Alltså är det tillåtet att göra

“Sedan sade han till mannen: Håll fram din gott på Sabbaten.” hand.” Han höll fram den, och den blev lika frisk som den andra. “Fariseerna gick då ut och överlade om hur de skulle röja Jesus ur vagen.

Guds uwalde tjänare

”Jesus fick veta det och drog sig undan därifrån. Många följde med honom och han botade alla “och förbjöd dem strängt att avslöja vem han var, ”för att det som sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: ”Detta är min tjänare som jag har utvalt, den som jag älskar och som min själ har sin glädje i. jag skall lära min ande komma över honom, och han 9 Han

sleallförleunna räztenförfolleen.

skall inte träta och ropa, och ingen skall höra hans röst pä gatorna. 2° Han skall inte bryta av det lenäckta strået eller släcka den rykande ve/een, utan han skall en rätten till seger. 2* Och hans namn

dag föra

skall ge folken hopp.

Demoner drivs ut med Guds ande

22 Sedan förde man till honom en besatt som var blind och stum. Och han botade honom, så att den stumme kunde tala och se. 23 Och allt folket av och sade: Är han kanske Davids* son?

slogs häpnad

2* När fariseerna* hörde det, sade de: Det måste vara med demo-

12:10 bota på Sabbaten Enligt vanlig judisk uppfattning var detta tillåtet, men

bara för att avvärja akut livsfara. 12:11 Om . . . ett får . . . faller ner i en grop Att ingripa i ett sådant fall var

tillåtet enligt en del uttalanden i judisk tradition. Enligt en strängare rikt-

ning var det dock förbjudet. 12:18 min tjänare som jag har utvalt Jfr 3:17 med not.

12:12 Matt 6:26+ /Luk 13:16 12:18 Matt 3:17+ 12:14 Matt 22:15; Mark 11:18; Luk 12222-30 Mark 3120-30; Luk 1lzl4-23;

19:47 12:10 12:15 f. Mark 3z7-l2; Luk 6:17-19 12:22 f. Matt 9:32 f. / 1:1 12:16 Matt 8z4+ 12:24 Matt 9234+ 12:18-21 Jes 42:l-4

33 Matteusevangeliet 12:35

nernas” furste Beelsebul som den mannen driver ut demonerna. 25 Men han visste vad de tänkte och sade till dem: Varje rike som är

blir och en stad eller en familj som är splittrad kan

splittrat ödelagt,

inte bestå. 26 Och om Satan* driver ut Satan, splittras han. Hur skall hans rike då kunna bestå? Om jag driver ut demonerna med Beelsebul, med vems hjälp driver då era anhängare ut dem? De kommer alltså att bli er dom. ”Men om det är med Guds ande jag driver ut demonerna, då har Guds rike* nått er. 29Hur skall någon kunna gå in och plundra en stark man på vad han äger om han inte först binder honom? Sedan kan han plundra hans hus. 3° Den som inte är med mig är mot och den som inte samlar med mig, han skingrar.

mig,

Om bädelse mot Anden

“Därför er: all och hädelse skall människorna få

säger jag synd

förlåtelse för, men hådelse mot Anden* skall inte förlåtas. ”Den som säger något mot Människosonen* skall få förlåtelse, men den

anden får inte förlåtelse, varken i som säger något mot den heliga denna världen” eller i den kommande. ”Antingen får ni säga att trädet är bra och frukten bra, eller att trädet är dåligt och frukten

3* hur skulle dålig; på frukten känner man trädet. Huggormsyngel, ni kunna säga något gott, ni som är onda? Munnen säger vad hjärtat är fullt av. 35En god människa tar fram det som är gott ur sitt goda förråd, och en ond människa tar fram det som är ont ur sitt onda

12:24 Beélsebul Ett gammalt gudanamn har överförts på en demon”, som här

likställs med djävulen. Namnets betydelse var från början Herren, furs-

ten, men förvrängningar och nedsättande tolkningar har förekommit i

både biblisk och efterbiblisk tradition (underjordens herre, flugornas herre; jfr 2 Kon 1:2).

12:27 era anhängare Ordagrant: era söner”. - Att demonutdrivning före-

kom bland dåtida judar omvittnas också av Josefus”. jfr Apg 19:13 ff. 12:27 bli er dom Dvs. de vederlågger era beskyllningar. Jesus och fariseernas

anhängare måste bedömas på samma sätt: driver han ut demoner med

djävulens hjälp, gör de det också; om de gör det med Guds hjälp, måste

detta gälla även om honom. 12:31 bädelse mot/inden Som sammanhanget visar menas en vägran att erkän-

na ens de påtagligaste uttryck för Guds vilja att rädda och befria. Denna

inställning yttrar sig häri att Jesu verk uppfattas som djävulens, fast det är

Andens (v. 18, 28).

12:27 Apg19:13-20 12:31 Heb 6:4-6+ 12:30 Mark 9:40; Luk 9:50 12:33 Matt 7216-20 12:31-37 Luk 6:43-45+ 12:34 Matt 3:7+ / 15:18; Mark 7:21

12:36 Matteusevangeliet 34

förråd. 3” Men jag säger er att varje onyttigt ord som människorna

37 Efter dina ord skall du yttrar skall de få svara för på domens dag. frias, och efter dina 0rd skall du fällas.

fana-tecknet

3” Sedan sade några skriftlärda* och fariseer* till honom: Mästare, vi vill se dig göra ett tecken? 39Han svarade: Detta onda och trolösa släkte* kräver ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än

*° Jona-tecknet. Ty liksom profeten Jona var i den stora fiskens buk i tre dagar och tre nätter, skall Människosonen* vara i jordens inre i tre dagar och tre nätter. “ Folk från Nineve skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty de omvände* sig vid Jonas förkunnelse, men här finns något som är förmer än Jona. 12 Söderns skall uppstå vid domen tillsammans med detta

drottning

släkte och bli dess dom. Ty hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet, men här finns något som är förmer än Salomo.

Den orena andens återkomst 43 När den orena anden lämnar en människa, vandrar den genom vattenlösa trakter och letar efter en plats att vila på men hittar ingen. “ Då säger den: Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade. När den så kommer och finner det ledigt och städat och snyggt, *5 och

går den bort och hämtar sju andar till som är värre än den själv, de blir slutet

följer med in och slår sig ner där. För den människan värre än början. Så skall det också gå för detta onda släkte.

12:39 form-tecknet Här menas främst Jesu död och uppståndelse, som jämförs

med Jonas havsfärd (Jon 2:1 ff.). Samtidigt antyds att Jesu förkunnelse

liknarJonas botpredikan i Nineve (Jon 3:1 ff.): bara genom att ta emot den

räddas man från undergång. I Luk 11:29 f. tolkas uttrycket främst på det

senare sättet. 12:42 Södems drottning Enligt GT drottningen av Saba, dvs. södra delen av

Arabien (1 Kon 10:1 ff.). Liksom folket i Nineve företräder hon här de

icke-judar som visar religiös mottaglighet (jfr noter till 8:11; 10:5).

12:36 f. Jak 3z2-l8 12:40 f. Jon 2:1; 3:5 1258-42 Mark 8:11 f.; Luk 1129-32 12142 1 Kon 10:1-10+ 12:38 Matt 16:1-4; Luk 11:16;]oh 2:18+; l2t43-45 Luk11:24-26

1 Kor 1:22 12:45 2 Pet 2:20

35 Matteusevangeliet 13:13

fem verkliga släktingar

16 Medan han ännu talade till folket, kom hans mor och hans bröder. De stod utanför och ville tala med honom, ”och någon sade till honom: ”Din mor och dina bröder står där ute och vill tala med dig. ”Han svarade honom: Vem är min mor, och vilka är mina bröder?” 49 Och han visade med handen på sina lärjungar och sade: Det här är min mor och mina bröder. 5° Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor.

LIKNELSETALET (kap. 13)

Liknelsen om sådden

l Den dagen gickjesus hemifrån och satte vid sjön. z Det samlades

sig

mycket folk omkring honom, och därför steg han i en båt och satt i den, medan allt folket stod på stranden. 3Och han talade till dem med många liknelsef: En man gick ut för att så. *När han sådde, föll en del på vägkanten, och fåglarna kom och åt upp det. 5En del föll på de steniga ställena, där det inte fanns mycket jord, och det kom fort upp, eftersom myllan var tunn. °Men när solen steg, sveddes det och vissnade bort, eftersom det var utan rot. 7En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp och kvävde det. 8Men en del föll i den goda jorden och gav skörd, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt. 9Hör, du som har öron.

Li/enelsemas

syfte

”Lärjungarna kom fram och frågade honom: Varför talar du till dem i liknelser? “ Han svarade dem: Ni har fått gåvan att lära känna himmelrikets” hemligheterÄ men det har inte de andra. ”Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. “Därför talar jag till dem i

12:47 Hela versen saknas i en läsart.

12246-50 Mark 3231-35;Luk 8zl9-2l 13:9 Matt l1:15+ 12:46 Matt 13:55; Mark 6:3; Joh 2:12; 13110-17Mark 4:l0-12; Luk 8:9 f.

6:42; 7:5; Apg 1:14 13:11 Rom 16:25+ 13:1-9 Mark 4:1-9;Luk 814-8 13:12 Matt 25:29; Mark 4:25; Luk 8:18; 13:1 f. Mark 3z7-9; Luk 521-3 19:26

13:14 Matteusevangeliet 36

liknelser, ty fast de ser, ser de inte, och fast de hör, hör de inte och förstår inte. “ Så uppfylls Jesajas profetia på dem: Ni skall höra med

5 era öron men inte förstå, och se med era ögon men ändå inte se. Ty detta fal/es hjärta är förstoc/eat. De är tröga att höra med sina öron och de tillsluter sina ögon, så att de inte kan se med sina ögon eller höra med sina öron eller förstå i sitt hjärta och omvända* sig och hli hotade av mig. ” Men saliga era ögon som ser och era öron som hör. 17 har efter att få

Sannerligen, många profeter och rättfärdiga längtat

se det ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det.

av liknelsen om sädden

Tolkning

”Så hör då vad som menas med liknelsen om mannen som sådde. ”Var gång någon hör ordet om riket utan att förstå, kommer den Onde och snappat bort det som har blivit sått i hans hjärta. 2°Det är sådden på vägkanten. Sådden på de steniga ställena, det är den som hör ordet och genast tar emot det med glädje 2 men inte har något rotfäste inom sig utan är flyktig; blir det lidande och förföljelse för ordets skull, kommer han genast på fall. 22Sådden bland tistlarna, det är den som hör ordet, men världsliga bekymmer och rikedomens lockelser kväver ordet, så att han inte bär frukt. 23Men sådden i den goda jorden, det är den som hör ordet och förstår, och han bär frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt.

Li/enelsen om ogräset 2*Han lät dem höra en annan liknelse: Med himmelriket är det som när en man hade sått god säd i sin åker. 25Medan alla låg och sov, kom hans fiende och sådde ogräs mitt bland vetet och gick sedan sin väg. 2°När säden växte upp och gick i ax, visade sig också ogräset. 27Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, var det inte god säd du sådde i din åker? Varifrån kommer då ogräset? “Han svarade: ”Det är en fiende som har varit framme.” Tjänarna frågade: Skall vi

- svarade han, då kan ni alltså gå och rensa bort ogräset?” ””Nej, rycka vetet samtidigt som ni rensar bort ogräset. 3°Låt båda

upp växa tills det är dags att skörda. När skördetiden kommer skall jag

13:14r. [es 5:9; (Mark 4:12; Joh 12:40; 13218-23Mark 4:13-20; Luk 841-15

Apg 28:26 f.); Rom 11:8 13:22 Luk 12:l6-21; 1 Tim 6:9 f., 17 13:16f. Mm 16:17;Luk 10231. 13:30 Man 3:12

37 Matteusevangeliet 13:39

säga till dem som skall skörda: Rensa först bort ogräset och bind ihop det i knippen att eldas upp. Men vetet skall ni samla i min lada.”

Li/enelsen om senaps/eornet och surdegen

3 Han lät dem höra en annan liknelse: Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker. 32Det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till ett tråd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna.

33 Han använde också en annan liknelse: Himmelriket är som en surdeg* som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.”

3*Allt detta sadejesus till folket i liknelser, och han talade enbarti liknelser till dem, 35 för att det som profeten skulle

sagts genom uppfyllas: jag skall låta min mun tala ililenelser, jag skall ropa ut vad som har varit dolt sedan världens skapelse.

av liknelsen om ogräset

Tolkning

36Sedan lät han folket gå och återvände hem. Hans lärjungar kom då

till honom och sade: Förklara liknelsen om ogråset i åkern för oss. 37Han svarade: ”Den som sår den goda säden är Människosonen°*, 38 åkern år världen, den goda säden år rikets* barn* och ogräset är det ondas barn. 39Fienden som sådde det år djävulen”. Skördeti-

13:32 blir till ett träd Liknelsen lämnar här den botaniska verkligheten och

beskriver himmelriket med GT:s bildspråk, där träd symboliserar världs-

riken (Lex. Hes 31:2 ff.). 13:33 mått Grundtexten nämner ett rymdmått, sáton, som motsvarade ca

13 liter. Den stora mjölmängden (3 x 13 liter) symboliserar hela mänsklig-

heten. 13:35 li/enelser I Ps 78:2, som här citeras, används motsvarande 0rd om läro-

rika och fyndiga uttryck över huvud, och det som har varit dolt” är

traditioner om Israels historia. Orden tillämpas här på Jesu förkunnelse

om himmelrikets hemligheter (v. 11), dvs. den av Gud vid världens

början fastställda ordningen för människornas frälsning. Jfr Skrifttolkning”.

1351-33 Mark 4330-32; Luk 13218-21 13:36 Matt 15:15; Mark 4:10; 7:17; Luk 13:31 Matt 17:20;Luk 17:6 8:9 13:32 Hes 17:23 13:38 1 Joh 3:10 13:34 Mark 4:33 13:39 Matt 3:104- 13135 Ps 78:2

13 ;40 Matteusevangeliet 38

den är världens slut, och skördefolket är änglarna. “° Som när ogräset rensas bort och eldas upp skall det bli vid världens slut. “ Människosonen skall sända ut sina änglar, “2 och de skall rensa hans rike från alla som förleder människorna och bryter mot lagen, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. 43Och då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin faders rike. Hör, du som har öron.

Fler liknelser om himmelriket

44Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern.

”Med himmelriket är det också som när en köpman söker efter fina pärlor. 46 Om han hittar en dyrbar pärla, går han och säljer allt han äger och köper den.

*7 Med himmelriket är det också som när man lägger ut ett nät i sjön och får fisk av alla slag i det. “S När det är fullt drar man upp det på stranden och sätter sig ner och samlar den goda fisken i korgar och kastar bort den dåliga. “9 Så skall det bli vid världens slut. Änglarna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga 5°och kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. 51 Har ni förstått allt detta? - a, svarade de, 52 och då sade han: Varje skriftlärd* som har blivit himmelrikets lärjunge är alltså som en välbärgad man som ur sitt förråd kan ta fram både nytt och

gammalt.

i sin hemstad

Profet

53 När Jesus hade avslutat sina liknelser, lämnade han trakten. 5* Han kom till sin hemstad, och där undervisade han i synagoganåå, så att man häpnade och sade: Varifrån kommer den mannens visdom och underverk? 55 Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria

13:53 Närjesus bade avslutat sina liknelser Se not till 7:28.

13:41 Matt 24:31; Mark 13:27 13:50 Dan 3:6 /Matt 8:12+ 13:42 Dan 3:6 / Matt 8:12+ 1353-58 Mark 6:1-6a; Luk 4:16-30 13:43 Dan 12:3 /Matt 11:15+ 13:54 _Ioh 7:15 13:49 Matt 25:32

39 Matteusevangeliet 14:4

ocn nans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas? 5” Och bor inte alla hans systrar här hos oss? Varifrån har han då allt detta? 57 Så

blev han en stötesten* för dem. Men Jesus sade till dem: ”En profet* blir ringaktad bara i sin hemstad och i sitt hem. 58 Och han gjorde inte många underverk där, eftersom de inte ville tro.

johannes död

döparens

Vid samma tid fick tetrarken* Herodes höra talas om Jesus, Zoch han sade till sina tjänare: Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför kan sådana krafter verka genom honom.”

3 Det var så att Herodes hade låtit gripa Johannes och slå honom i bojor och sätta honom i fängelse. Anledningen var Herodias, hans bror Filippos hustru. *Johannes hade nämligen sagt till honom:

13:55 hans bröder Jesu bröder nämns på flera ställen i NT (12:46 med par. ;Joh

2:12; 7:3; Apg 1:14; 1 Kor 9:5). Namnen räknas dock upp endast här och i

Mark 6:3. Jfr beträffande Jakob Apg 12:17; Gal 1:19; Jak 1:1 och beträf-

fande Judas Jud v. 1, med noter. - Enligt en tolkning kan orden bröder och systrar även avse mer avlägsna släktingar, t. ex. kusiner.

14:1 tetrarken Herodes Denne Herodes bar tillnamnet Han var en

Åntipas.

av de söner till Herodes den store som vid faderns död år 4 f. Kr. fick var

sin del av faderns rike (jfr noter till 2:1, 22). Som lydfurste under Rom

regerade han i Galileen till år 39 e. Kr. 14:3 gripa Johannes Enligt Josefus* lät Herodes Antipas fängsla Johannes

döparen av rädsla för dennes inflytande på folket, höll honom fången i

fästningen Machairous öster om Döda havet och lät avrätta honom där.

Det är oklart om gripandet skedde före eller efter det att Jesus påbörjat sin

offentliga verksamhet (jfr 4:12; Joh 3:24). 14:3 H erádias, hans bror Filippos hustru Annan läsart; Herodias, hans brors

hustru”. - Herodias var sondotter till Herodes den store. Josefus” bekräf-

tar att Herodes Antipas övergav sin egen hustru och tog Herodias från en

av sina halvbröder, som hon var gift med. Enligt Josefus var denne man

dock inte Filippos (beträffande honom jfr Luk 3 :1 med not) utan en annan

halvbror. Herodias dotter i det första äktenskapet, Salöme (v. 6), blev

däremot gift med Filippos.

13:55 Matt 12:46+ 145-12 Mark 6214-29; Luk 9z7-9 13:57 Joh 4:44 14:3 Matt 4:12+; Luk 3:19 f.

14:5 40

Matteusevangeliet

Det är inte tillåtet för att leva ihop med henne.” 5Herodes ville

dig

döda honom men vågade inte för folket, som menade att Johannes var en ° Men när Herodes firade sin födelsedag, dansade

profet?

Herodias dotter inför sällskapet och gjorde honom så förtjust 7att

begärde. 8På uppmaning

han med ed lovade att ge henne vad hon än av sin mor sade hon: Låt mig genast fåjohannes döparens huvud på

9 ett fat.” Kungen blev bedrövad, men för edens och gästernas skull befallde han att hon skulle få det, ° och han lät halshugga Johannes i fängelset. “ Man bar in huvudet på ett fat och gav det till flickan, och hon bar det till sin mor. ”Johannes lärjungar kom dit och hämtade hans döda och den. Sedan gick de och berättade för

kropp begravde

Jesus vad som hade hänt.

Mat år fem tusen

3 När Jesus hörde detta, drog han sig undan och for över sjön till en öde trakt för att vara ensam. Men folket i städerna fick reda på det och följde efter honom till fots. ” När han steg i land, fick han se en stor skara människor, och han fylldes av medlidande med dem och botade dem som var *5På kvällen kom lärjungarna till honom

sjuka.

och sade: ”Trakten är öde och det har redan blivit sent. Låt folket gå härifrån, så att de kan köpa sig mat borta i byarna.” ”Jesus svarade: ”De behöver inte gå härifrån. Ge dem något att äta, ni själva. ”De sade: Här har vi inte mer än fem bröd och två fiskar.” - 13 Lämna dem till mig, svarade han. 9 Han sade åt folket att slå sig ner i

gräset, och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och läste tackbönen. Sedan bröt han bröden och gav dem till

och 2° Alla åt och blev

lärjungarna, lärjungarna gav dem till folket.

mätta, och man samlade ihop de överblivna bitarna, tolv fulla kor-

2 De som hade ätit var fem tusen mån, förutom kvin-

gar. omkring

nor och barn.

14:4 Det är inte tillåtet Sexuellt samliv med en svägerska förbjuds uttryckli-

en

gen i GT (3 Mos 18:16; 20:21), med undantag för det speciella fall då barnlös svägerska blivit änka (jfr Matt 22:24 med not).

14:19 läste tackbönen En from jude äter ingenting utan att först uttala en tack-

sägelse till Gud, som skapat födan.

14:4 3 Mos 18:16; 20:21 14:14 Matt 9:36+ 14:5 Matt 11:9 14:20 2 Kon 4:23 f. 14:13-21 Mark 650-44; Luk 9:10-l7;]oh

621-15

41 14 ;36

Matteusevangeliet

jesus går på vattnet 22 Sedan befallde han sina lärjungar att i båten och fara i

stiga förväg

till andra sidan sjön, medan han skickade hem folket. 23 Så snart han hade gjort det, gick för att vara för

han upp på berget sig själv och be. Där var han ensam när det blev kväll. 2* Båten var då redan långt från land och kämpade mot vågorna, eftersom det var motvind. 25 Strax före gryningen kom han till dem, u” Når

gående på sjön. lärjungarna

fick se honom gå på sjön, blev de förskräckta och trodde att det var en vålnad, och de skrek av rädsla. Men genast talade Jesus till dem och sade: ”Lugn, det är jag. Var inte rädda. 28 Petrus svarade: Herre, om det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet. 29 Han sade: Kom!, och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. 3° Men när han såg hur det blåste, blev han rädd. Han

började sjunka och ropade: Herre, hjälp mig! “Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. Du trossvage, sade han. Varför tvivlade du? 32 De 33Och

steg i båten, och vinden lade sig. de som var i båten föll ner för honom och sade: ”Du måste vara Guds son.

De i Gennesaret

sju/ca

3* När de hade farit över 35

sjön, kom de till Gennesaret. Männen på platsen kände igen honom och skickade ut bud i hela trakten, och man förde till honom alla som var sjuka 36och bad honom att de åtminstone skulle få röra vid tofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid den blev friska.

14:24 långtfrån land Ordagrant: många stadier* från land (jfrJoh 6:19 med

not). - Annan läsart: mitt ute på sjön (jfr Mark 6:47). 14:25 Strax före gryningen Se Timme”. 14:34 Gennesaret En slätt vid nordvästra stranden av Galileiska sjön. I Luk 5:1

är sjön uppkallad efter denna slätt (Gennesaretsjön). 14:36 :often på han: mantel Se Klåderå.

14:2Z-33 Mark 6:45-52; Joh 6:16-21 14:33 Matt 16:16; 26:63; 27:54; Mark 14:23 Luk 6:12; 9:28 14:61; 15:39; Luk 22:70;Joh 1:49 14:26 Luk 24:37 14:34-36 Mark 653-56 14:29 Joh 21:7 14:36 Matt 9:21; Mark 5:27 1.; Luk 8:44 14:30f. Matt 8:25 f.+

15 :l Matteusevangeliet

Guds bud och människors regler

Sedan kom fariseer* och skriftlärda* från Jerusalem fram till Jesus 15 mot fädernas* De

och sade: 2Varför bryter dina lärjungar regler?

3Han svarade: Varför brytvättar ju inte händerna innan de äter.” ter ni mot Guds bud för era reglers skull? 4Gud har sagt: Visa

själva

din och din mor och: Den som smädar sin far eller sin

aktning för far

mor skall dö. 5 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller sin

mor: Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det ger jag som “då behöver han inte visa aktning för sin far eller mor.

tempelgåva,

7 Så sätter ni Guds 0rd ur kraft för era reglers skull. Hycklare, Jesaja profeterade rätt om er när han sade: “Detta folk iirar mig med sina men deras är mig. 9Fåfangt dyrkar de

läppar, hjärtan långt ifrån

de lär ut är människors bud. mig, ty lärarna l° Sedan kallade han till sig folket och sade: ”Lyssna och försök att

förstå. “Det är inte det som kommer in i munnen som gör människan oren. Men det som går ut ur munnen, det gör människan oren. *2 Då fram till honom och frågade: Vet du

gick lärjungarna

att fariseerna tog anstöt av vad du sade? 3 Han svarade: Varje växt

som inte är av min himmelske fader skall ryckas upp med

planterad

“ för blinda. Och om roten. Bry er inte om dem: de är blinda ledare en blind leder en blind, faller båda i gropen. 5 Petrus bad honom förklara liknelsen för dem. “Jesus sade:

Har inte heller ni fattat något ännu? ”Förstår ni inte att allt som kommer in i munnen hamnar i magen och töms ut på avträdet? 18 Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtati och det gör

människan oren. ”Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, mened, förtal. 2° Det är detta som gör

15:2 fädernas regler Muntligt förmedlade föreskrifter med vilka den gammaloch sköljtestamentliga lagen kompletterades. De gällde bl. a. tvättningar Mark 7:3 f. ningar som skulle åstadkomma rituell renhet. Jfr 15:5 tempelgåva En gåva som invigts för religiöst bruk kunde inte återtas och användas för mänskliga ändamål, hur angelägna de än var. Jfr Mark 7:11 med not. 15:6 för sin far eller mor Annan läsart: för sin far . 15:14 blinda ledare för blinda Annan läsart: blinda ledare.

154-20 Mark7;1_23 15:14 Mm 23:16, 24; Luk 6:39; Rom 15:2 Luk11:38 2219 15:4 2 Mos 20:12; 5 Mos 5:16 (Matt 15:15 Matt13:36+ 15118 MaIt12134+ 19:19; Mark 10:19; Luk 18:20; Ef 15:19 Matt 7:21 f.+; Rom 1:29-31+ 6:2) / 2 Mos 21.-17 15:8 f. Jes 29:13 (Mark 7:6 f.)

43 Matteusevangeliet 15:31

människan oren. Men att äta utan att ha tvättat händerna, det gör inte människan oren.

En kanaaneis/e kvinnas tro

Z Därifrån drog sig Jesus undan till området kring Tyros och Sidon. 22En kanaaneisk kvinna från dessa trakter mötte honom och

ropade:

Herre, Davids* son, förbarma dig över Min dotter

mig! plågas

svårt av en demon? 23 Han svar. Då hans

gav henne inget gick

lärjungar fram och bad honom: Säg ät henne att ge sig i väg, hon går ju bakom oss och ropar. 2* Han svarade: Jag har inte blivit sänd till andra än de förlorade fåren av Israels folk. 25 Men hon kom och föll ner för honom och sade: Herre, 26Han svarade: Det

hjälp mig.

är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna. - 27 Nej, herre, sade hon, men hundarna äter ju smulorna som faller från deras herrars bord. 28 Då sade Jesus till henne: Kvinna,

din tro är stark, det skall bli som du vill.” Och från den stunden var hennes dotter frisk.

jesus botar sjuka

”Jesus gick därifrån utmed Galileiska sjön och sedan upp på berget. Där satte han sig ner. 3° folk kom till honom, och de hade

Mycket

med sig lama, blinda, lytta, stumma och andra och lade ner

många

dem framför honom. Han botade dem, 3 och stum-

folket häpnade:

ma talade, lytta blev friska, lama gick och blinda såg. Och de

prisade

Israels Gud.

15:21 området kring Tyros och Sidan Dvs. de icke-judiska trakterna vid Medelhavskusten norr om Galileen. Jfr not till 11:21. 15:22 /eanaaneis/e En ålderdomlig beteckning, i GT använd om det heliga landets ursprungliga invånare, som hade avvikande tro och skulle undvikas eller fördrivas. Ordet har alltså här samma klang som ”hedning””. 15:23 Säg å: henne att ge sig iväg Uttrycket är dubbeltydigt: en uppmaning att avvisa kvinnan, eller att låta henne gå med hopp om hjälp (jfr 8:13). 15:24 jag bar inte blivit sänd till andra Jfr 10:5 f. med not. 15:26 barnen. . .hundarna Bildliga uttryck för judar (jfr 8:11 f. med not) och hedningar (jfr 7:6 med not).

15:21-28 Mark 7:24-30 15:29 Mark 7:31 15:22 Matt 9:27+ 15:30 Matt 11:5+ 15:24 Matt 10:6+ 15:31 Mark 7:37 15:28 Matt 8:10, 13

15 ;32 44

Matteusevangeliet

Mat åt tusen

fyra

sina och sade: Det gör mig ont om ”Jesus kallade till sig lärjungar folket. De har nu varit hos mig i tre dagar och har ingenting att äta. härifrån hungriga, för då orkar de kanske inte jag vill inte låta dem gå 33 svarade: Varifrån skall vi få så ta sig hem. Lärjungarna mycket bröd här i ödemarken att alla dessa människor kan äta sig mätta? Hur - och så ”jesus frågade: många bröd har ni? Sju stycken, svarade de. 35 Då sade han till folket att slå sig ner på några fiskar, marken. 36 Han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt dem och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gav dem åt folket. 37 Alla åt och blev mätta, och man samlade ihop de överblivna bitarna, sju fulla korgar. 38De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn. 39 Och efter att ha skickat hem folket steg han i

båten och for till trakten av Magadan.

Fariseerna tecken

begär

*Fariseerna* och saddukeerna* kom fram till honom, och för att 16 från sätta honom på prov bad de att han skulle låta dem se ett tecken* himlen. ZHan svarade dem: På kvällen säger ni: Det blir vackert väder, himlen är röd, ”och på morgonen: I dag blir det oväder, himlen är röd och Himlens utseende kan ni tyda men inte

dyster.

tecknen för tiderna. *Detta onda och trolösa släkte* begär ett teck-

Jona-tecknet. Sedan

en, men det skall inte få något annat tecken än lämnade han dem och gick sin väg.

15:39 Mágadan Platsen är okänd, och namnets form varierar i olika läsarter. jfr Mark 8:10, där ett annat okänt namn förekommer i samma sammanhang. 16:2 Han svarade dem Återstoden av v. 2 och hela v. 3 saknas i en läsart. 16:3 tecknen för tiderna Enligt de föreställningar som NT delar med samtida har sina judendom kan världens sista tid indelas i olika avsnitt, som bestämda kännetecken. Se Dan 9:23 ff.; jfr Matt 24:3 ff. och hela Uppenbarelseboken. 16:4 Jana-tecknet Se 12:39 f. med not.

1552-39 Mark 8:1-10 /Matt 14:13-21+ 16:1 Malt 12:38+ 16:14 Mark 8:11-13; Luk 1254-56 16:4 Matt17:17+

45 Matteusevangeliet 16:19

Brödet och

surdegen

5 Når lärjungarna for över till andra sidan sjön, hade de att ta

glömt

med sig bröd. “Jesus sade till dem: Akta er noga för fariseernas och saddukeernas surdeg? 7Men de sade till varandra att de ju inte hade

tagit med sig något bröd. “Jesus märkte det och sade: Ni

trossvaga, varför säger ni till varandra ni

att ni inte har något bröd? ”Begriper fortfarande ingenting? Kommer ni inte ihåg de fem bröden till de fem tusen och hur många korgar ni fick över? ° Eller de sju bröden till de fyra tusen och hur många korgar ni fick över? “ Hur kan ni tro att jag talade om bröd? Akta er för fariseernas och saddukeernas surdeg. Z Då förstod de att det inte var för surdeg i bröd han

varnade dem, utan för fariseernas och saddukeernas lära.

Petrus Messias

/eallarjesus för

“När Jesus kom till området Caesarea han

kring Filippi, frågade

sina lärjungar: Vem säger människorna att Människosonen* är? “ De svarade:

Somliga säger Johannes döparen, men andra säger Elia* och andra Jeremia eller någon profet.” - 15 ”Och ni, frågade

han, vem säger ni att jag är? ”Simon Petrus svarade: Du är Messiasiå, den levande Gudens son. ”Då sade Jesus till honom: ”Salig är du, Simon Barjona, ty ingen av kött” och blod har uppenbarat detta för dig, utan min fader i himlen. ”Och att

jag säger dig

du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall min

jag bygga

kyrka*, och dödsrikets* portar skall få makt över den.

aldrig ”Jag

16:13 Caesaréa Filippi Vid berget Hermons fot, ca 4 mil norr om Galileiska

sjön. Namnet, Filippos kejsarstad, gavs åt platsen av Herodes den sto-

res son Filippos (se 14:3; Luk 3:1 med noter) till den romerske kejsarens

ära. Dess gamla namn Páneas lever kvar i det nutida namnet, Baniyas.

” 16:17 Barjána Detta tillnamn betyder onas son”. 16:18 Petrus, Klippan Namnet Petrus är ett grekiskt ord, som betyder klip-

pa”. Jfr Kefas”. 16:18 portar En bild för makt och styrka: dödsriket är här tänkt som en fäst-

ning. De tornförsedda portarna var stödjepunkter i en stads befästnings-

verk.

1625-12 Mark 8:14-21 16:16 Matt 14:33+;Joh 6:69; 11:27; 1 Joh 16:6 Lul(12:1 4:15 16:9 Matt 14:13-21+ 16:17 Matt 11:27; Gal 1:15 f. 16:10 Matt 1502-38 16:18 Joh 1:42 / Ef 2:20 /Job 38:17; Jes 16213-20 Mark 827-30; Luk 9:18-21 38:10; Vish 6:13 16:14 Mark 6:14 f.+; Luk 9:7 f.

16:20 Matteusevangeliet

till himmelriket. Allt du binder skall

skall ge dig nycklarna på jorden

i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i vara bundet himlen.” 2° Sedan förbjöd han lärjungarna att tala om för någon att

han var Messias.

Första om Mannis/eosonens lidande

förutsägelser:

2* Från den tiden för sina lärjungar att han började Jesus förklara måste till Jerusalem och lida mycket genom de äldste* och

bege sig

och de skriftlärda* och bli dödad och bli uppväckt

översteprästerna” började förebrå

på tredje dagen. 22 Petrus tog honom då avsides och

honom och sade: Må Gud bevara dig, Herre. Något sådant skall hända ”Men om och sade till Petrus:

aldrig dig.” Jesus vände sig

”Håll Satan? Du vill få mig på fall, för dina tankar

dig på din plats,

är inte Guds utan människors.

krav

Larjungeskapets

2* Sedan sade Jesus till sina lärjungar: ”Om någon vill gå i mina spår, och ta sitt kors och följa mig. ”Ty den måste han förneka sig själv liv för som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt 26 Vad det en människa om hon min skull, han skall finna det. hjälper vinner hela världen men måste betala med sitt liv? Med vad skall hon tillbaka sitt liv? 27 Människosonen* skall komma i sin faders

köpa

med sina änglar, och då skall han löna var och en efter hans

härlighet

eller 16:19 binder . . . löser När de skriftlärda förklarade något för förbjudet tillåtet, kallades detta i judisk tradition att binda eller lösa. I Joh 20:23 används däremot liknande uttryck om att vägra eller ge förlåtelse för synder. Så har också orden till Petrus uppfattats i kristen tradition. 16:21 Från den tiden började jesus förklara Jfr 4:17 med not. i hans 16:23 Håll dig på din plats, Satan Petrus rätta plats är bakom Jesus, efterföljd. Med sina invändningar ställer han sig i stället i vägen för honom och spelar därmed samma roll som frestaren i öknen (4:1 ff.). 16:25 liv Se not till 10:39.

16:19 Jes 22:22; Matt 18:18; Joh 20:23; 16:24 Matt 10:38; Luk 14:27 16:25 Matt 10:39; Mark 8:35; Luk 9:24; Upp 3:7+ 16:20 Matt 17:9; Mark 9:9 17:33; Joh 12:25 16221-23 Mark 8:31-33; Luk 9:22 16:26 Matt 4:8 f. 16:21 Matt 17:22+ 16:27 Matt 25:31 /Ps 62:13; Ords 24:12; 16:23 Matt 4:10 Rom 2:6; Upp 22:12 1624-28 Mark 8:34-9:1; Luk 9123-27

47 Matteusevangeliet 17:11

hans gärningar. sannerligen, några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Människosonen komma med sitt rike?

jesus på /øárlighetens berg

*Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror

17 Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. 2Där förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. 3Och de såg Mose och Elia stå och samtala med honom. *Då sade Petrus till Jesus: Herre, det är bra att vi år med. Om du vill, skall jag göra tre hyddor här, en för dig, en för Mose och en för Elia.

SMedan han ännu talade, sänkte sig ett lysande moln över dem, och ur molnet kom en röst som sade: Detta år min älskade son, han år min utvalde. Lyssna till honom. °När lärjungarna hörde detta, kastade de sig ner med ansiktet mot marken och greps av stor skräck. 7Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: Stig upp och var inte rädda. “De lyfte blicken, och då såg de ingen utom Jesus.

°

När de gick ner från berget, sade Jesus åt dem: Berätta inte för någon om det ni har sett, förrän Människosonen” har uppstått från

*° de döda. Lårjungarna frågade honom: Vad menar då de skriftlärda* med att Elia* först måste komma? Han svarade: Visst

17:1 ett högt berg En motsvarighet till berget Sinai, där Mose mötte Gud

(2 Mos 33:18 ff.; 34:28 ff.; jfr Matt 5:1 med not). Alla antaganden om

vilket berg som avses (t. ex. Tabor i Galileen, Hermon vid Caesarea Filippi) är endast gissningar.

Mose ocb Elin Som Messias förelöpare står Elia vid sidan av Mose, GTzs

viktigaste gestalt. Enligt judisk tro i nytestamentlig tid hade båda levande

tagits upp till himlen. Båda var också knutna till berget Sinai (se not till

4:2). 17:4 byddør Föreställningarna om den lyckliga tillvaron efter Messias an-

komst hämtades bl. a. från lövhyddefesten, då man vistas utomhus i hyd-

dor av gröna kvistar (3 Mos 23:39 ff.; jfr Högtidef). 17:5 min älskade son, han är min utvalda* Se not till 3:17.

16:28 Matt 10:23 17:5 Ps 2:7; Matt 3217+ /5 Mos 18:15 17:1-IS Mark 9:243; Luk 928-36 17:9 Matt 16:20*- 17:1 2 Pet 1116-18 17:11 Mal 4:5 f. 17:2 2 Mos 34:29 f.

17:12 Matteusevangeliet 48

skall Elia komma och återställa allt. Z Men jag säger er att Elia redan har kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom som de ville. Så skall de också låta Människosonen lida. 3 Då förstod lärjungarna att han talade om Johannes döparen.

En med fallandesju/ea botas pojke

“ När de var tillbaka bland folket, kom en man fram och föll på knä för honom ”och sade: Herre, förbarma dig över min son. Han är fallandesjuk och svårt. Ibland ramlar han i elden och ibland i

plågas

vattnet. ”Jag tog honom till dina lärjungar, och de kunde inte bota honom. ”Jesus svarade: Detta fördärvade släkte” som inte vill tro! Hur måste jag stå ut

länge måste jag vara kvar hos er? Hur länge med er? För hit honom till mig.

”Jesus talade strängt till pojken, och demonen* for ut ur honom, och från den stunden var han botad. 9 Når de var ensamma, korn

fram till Jesus och frågade: Varför kunde inte vi driva

lärjungarna

ut demonen? 2°Han svarade: Därför att er tro var svag. Sannerligen, om ni har tro så stor som ett senapskorn, kan ni säga till det här

berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting

blir omöjligt för er.

Andra om Mánnis/eosonens lidande

förutsägelsen

22 När de samlades igen i Galileen, sade Jesus till dem: Människosonen* skall överlämnas i människors händer, 23och de kommer att döda honom, och tredje skall han uppstå. Då blev de

på dagen

mycket bedrövade.

Om tempels/eatten

2* När de hade återvänt till Kafarnaum”, kom de som tog upp tem-

fram till Petrus och frågade: Betalar inte er mästare

pelskatten

17:15 fal/andesju/e Jfr 4:24 med not. 17:20 senapskom En gängse bild för det minsta tänkbara; jfr 13:31. 17:24 tempeIs/eazten Enligt 2 Mos 30:13 skulle varje vuxen israelit betala en

summa som på en gång var ett försoningsoffer och ett bidrag till gudstjäns-

17:12 Matt 11:14+ / 14:9 f. 17:22 f. Mark 9:30-32; Luk 9:43b-45 17:14-21 Mark 9:14-29;Luk 957-433 17:22 Matt 16:21-23; 20:17-19+ 17:17 5 Mos 32:5, 20; Matt 12:39 17:24 2 Mos 30:13; 38:26 17:20 Matt 21:21; Mark 11:23; Luk 17:6;

1 Kor 13:2

49 Matteusevangeliet 18:8

- 25 svarade han. När Petrus var hemma

någon tempelskatt? Jo,

igen, frågade Jesus innan han hunnit såga något: Vad tror du, Simon, av vilka kräver de jordiska kungarna tull och skatt, av sina söner eller av andra? 26 Då Petrus svarade: ”Av andra, sade Jesus: Sönerna går alltså fria. 27 Men för att ingen skall stöta sig på oss, så gå ner till sjön och kasta ut en krok och dra upp första fisk som nappar. Öppna gapet på den, så hittar du ett silvermynt. Ta det och lämna det för dig och mig.

Vem är störst i himmelriket.?

*Vid samma tillfälle kom lärjungama fram till Jesus och frågade: Vem är störst i himmelrikef? 2Han kallade till sig ett barn och ställde det framför dem 3 och sade: Sannerligen, om ni inte omvänder* er och blir som barnen, kommer ni aldrig in i himmelriket. 4De som gör sig själva små som det här barnet är störst i himmelriket. 5Och den som i mitt namn* tar emot ett sådant barn tar emot

mig.

Förförelser

° Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänktes i havets djup. 7Ve dig värld* med dina förförelser. Förförelserna måste ju komma, men ve den människa genom vilken de kommer.

“Om din hand eller din fot förleder så av den och kasta

dig, hugg

den ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller

ten. Denna skatt blev efter hand ett viktigt uttryck för judarnas solidaritet

med sitt folk och sin tro. Den kallas i grundtexten dubbeldrachman, eftersom den i dåtida mynt utgjorde två drachmer eller denárerå

17:27 silvermynt Grundtexten nämner ett mynt, statér, som var värt fyra

denarer och alltså motsvarade ett års tempelskatt för två personer. 18:5 ett sådant bam Dvs. en som genom sin omvändelse till ödmjukhet (v. 3)

kommit in i himmelriket. Uttrycket syftar alltså på Jesu efterföljare. Sam-

ma sak gäller om dessa små” i v. 6, 10, 14. Jfr 10:42 med not. 18:7 färförelser Se Stötesten”.

18:1-5 Mark 953-37; Luk 9146-48 18:5 Matt 10:40+ 18:1 Luk 22:24 1816-10 Mark 9z42-48; Luk 17:1 f. 18:3 Matt 19:14; Mark 10:15; Luk 18:8 f. Matt 5:30+

18:17

18:9 Matteusevangeliet 50

ofärdig än att kastas i den eviga elden med händer och fötteri behåll. 9Om ditt öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet enögd än att kastas i helvetets” eld med båda ögonen i behåll.

° Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar* i himlen alltid ser min himmelske faders ansikte.

Li/enelsen om det

förlorade fåret

“Vad tror ni: om en man har hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han då inte de nittionio kvar i bergen och ger sig ut och letar efter det som är borta? 3 Och om han lyckas hitta det, sannerligen, då gläder han mer över det än över de nittionio som inte har

sig

kommit bort. “ Så är det också er himmelske faders vilja att ingen av dessa små skall gå förlorad.

En broder som gör orätt 15 Om din broder har gjort dig någon orätt, så gå och ställ honom till svars i enrum. Lyssnar han på dig, har du vunnit tillbaka din broder. “Men om han inte vill lyssna, ta då med dig en eller två till, för på två eller tre vittnesmål skall varje sale avgöras. ”Om han vägrar lyssna på dem, så tala om det för församlingen? Vill han inte lyssna

heller, betrakta honom då som en hedning” eller en

på församlingen

18 tullindrivareå. Sannerligen, allt ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden skall vara löst i himlen. 9 Vidare er: allt vad två av er kommer överens om att be om

säger jag här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. 2° Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.

18:10 deras änglar Enligt dåtida judisk tro har varje människa sin ängel, som

för hennes talan inför Gud. Att barnens änglar ser Guds ansikte innebär att

allt som sker med barnen genast kommer till Guds kännedom. Detta är ett

starkt uttryck för deras betydelse; endast de allra högsta änglarna ansågs ha

fritt tillträde till Guds tron (jfr Tob 12:15). 18:18 binder... löser Se not till 16:19.

18:10 Heb 1:14 18:17 Rom 1e:17+ 18112-14 Luk 15=1-7 18:18 Matt 16:19+ 18:15 3 Mos 19:17; Luk 17:3; Gal 6:1 18:19 Mau 7;7+ 18:16 5 Mos 1945+ (2 Kor 134); Joh 18:20 Matt 28:20;]oh 14:23

8:17; 1 Tim 5:19

51 Matteusevangeliet 18 ;35

Om Den medtjánaren förlåtelse. obarmbärtige

“Då kom Petrus fram till honom och sade: Herre, hur många kunna göra orätt mot mig och ändå få gånger skall min broder förlåtelse av mig? Så mycket som sju gånger? “Jesus svarade: ”jag säger dig: inte sju gånger utan sjuttiosju gånger. 23 Därför är det med himmelriket* som när en kung ville ha redo- 2* När han Började granskningen, förde man visning av sina tjänare. in en som var honom tio tusen talenter. 25 Eftersom han inte

skyldig

kunde betala, befallde hans herre att han skulle säljas tillsammans med sin hustru och sina barn och allt han ägde, så att skulden kunde betalas. “Tjänaren kastade sig ner och *bönföll honom: ”Ge mig tid, så skall jag betala alltsammans.” ”Då kände hans herre medlidande med honom och lät honom gå och efterskänkte hans skuld. ”Men när tjänaren gick därifrån, mötte han en annan tjänare som var honom hundra denareril. Han grep honom om strupen och

skyldig

sade: ”Betala tillbaka vad du är 29 Den andre kastade sig ner

skyldig!”

och bad honom: Ge tid, så skall jag betala.” 3° Men han ville inte

mig

utan därifrån och lät sätta honom i fängelse tills skulden var

gick

betald. 31 När de andra tjänarna såg vad som hände, tog de mycket illa vid och talade om alltsammans för sin herre. ”Då kallade

sig

denne till tjänaren och sade: ”Din usling, jag efterskänkte hela din

sig

skuld när du bad mig om det. ”Borde du inte ha varit lika barmmot din kamrat som jag mot dig?” ”Och i sin vrede lät hans

härtig

herre ta hand om honom tills hela skulden var

bödelsdrängarna

betald. 35 Så skall min himmelske fader göra med var och en av er som inte av uppriktigt hjärta förlåter sin broder.

18:22 sjuttiasjn gånger I l Mos 4:24 uttrycks en måttlös hämndgirighet med samma siffra (jfr Talmystikåj. Enligt denna anspelning måste förlåtelsen alltid vara lika uthållig som viljan att ge igen. 18:24 tio tusen talenter Meningen är att skulden var omåttligt stor: redan tiondelen av summan var mer än hela den årliga skatteinkomsten för betydande samtida regenter. Talenten, från början ett viktmått, motsvarade som myntenhet sex tusen denarer”.

18:21 Luk 17:4 18:34 Matt 5:25 L; Luk 15:28 f. 18:27 Luk 7:42 18:35 Matt 6:14 f.+

19:1 52

Matteusevangeliet

och skilsmässa

Äktenskap

*När Jesus hade avslutat detta tal, bröt han upp från Galileen och

kom in i _Iudeen på andra sidan Jordan. zStora folkskaror följde

3 fariseer* korn fram till honom dit, och där botade han dem. Några honom för att sätta honom på prov och frågade: Är det tillåtet för en man att skilja sig från sin hustru av vilken anledning som helst? * Han svarade: Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna? 5Och han fortsatte: ”Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett. De är inte längre två utan ett. °Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt. 7De frågade: Varför har i så fall Mose bestämt att mannen skall skriva ett skilsmässobrev för att skilja sig? “Han svarade: Därför att ni är så förstockade tillät Mose er att skiljas från era hustrur, men från början var det inte så. ”Jag säger er att den som skiljer sig från sin hustru av annat skäl än

otukt och gifter om sig, han är en äktenskapsbrytare.

° sade: ”Om mannens till hustrun

Lärjungarna ställning är sådan,

är det bäst att inte gifta sig. l Han svarade: ”Alla kan inte tillägna sig detta, utan bara de som har fått den gåvan. ”Det finns sådana som är utan kön från födseln och sådana som av människor har berövats sitt kön och sådana som själva har gjort sig könlösa för himmelrikets* skull. Den som kan må tillägna sig detta.

jesus och hamen

”Sedan kom man till honom med barn, för att han skulle lägga händerna på dem och be. Lärjungarna visade bort dem, “ men Jesus

19:1 Närjesus hade avslutat detta tal Se not till 7:28. 19:5 bli ett Grundtextens uttryck (ordagrant: bli ett kött”) innebär att

makarna bildar en enhet på livets alla områden; de blir en enda person. 19:7 skilsmåssobrev Se not till 5:31. 19:9 otukt Se not till 5:32. 19:12 könläsa Grundtextens uttryck betyder bokstavligen kastrerade men

används här bildligt om dem som frivilligt valt att leva i celibat. 19:13 lagga händerna på dem Ett urgammalt sätt att markera överföring av

välsignelse och kraft (se t. ex. 5 Mos 34:9).

19:1-12 Mark 10:1-12 19:6 1 Kor 7:10 19:3 Matt 16:1+ 19:7 Matt 5:31+ 19:4 I Mos 1:27; 5:2 19:9 Matt 5:32+ 19:5 I Mos 2:24 (Mark 10:7 f.; 1 Kor 19:13-15 Mark 10:13-16; Luk 18:15-17

6:16; Ef5:31) 19:14 Matt 18:34-

53 Matteusevangeliet 19:29

sade: Låt barnen vara, och hindra dem inte från att komma hit till mig! Himmelriket tillhör sådana som de.” 15 Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.

En ung man som

ägde mycket

6 Då korn en man fram till honom och frågade: Mästare, vad skall

jag göra för gott för att få evigt liv? ”jesus sade: Varför frågar du mig om vad som är gott? Det finns bara en som är god. Men vill du gå in i livet, så håll budorden.” - 13 ”Vilka? frågade han, och Jesus svarade: Dessaz Du skall inte dräpa, Du skall inte bryta ett äktenskap, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, 9 Visa a/etning för din far och din mor och Du skall älska din nästa som

dig själv.”

2° Då sade den Allt detta har hållit. Vad är det

unge mannen: jag som fattas? “Jesus svarade: ”Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig. 22När ynglingen hörde svaret han sin väg

gick

bedrövad, för han ägde mycket.

23 Men Jesus sade till sina lärjungar: Sannerligen, det år svårt för

en rik att komma in i himmelrikefÅ “]a, säger er: det är lättare

jag

för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.” 25 När lärjungarna hörde det, blev de bestörta och

sade: Vem kan då bli räddad? “Jesus såg på dem och sade: För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt. Då sade Petrus: ”Vi har ju lämnat allt och följt dig. Hur blir det då för oss? ”Jesus svarade: ”Sannerligem vid världens återfödelsä, när Människosonen* sätter på tron, skall också ni som

sig härlighetens

har följt mig sitta på tolv* troner och döma Israels tolv stammar. 29Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder

eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar skall få hundrafalt

19:28 härlighetens tron En bild för Guds makt (jfr uttrycket ”han som sitter på

tronen i Uppenbarelseboken, t. ex. Upp 5:1). När Människosonen sägs

inta denna plats jämställs han alltså med Gud (jfr Joh 5:26 f.).

1956-30 Mark 10:17-31;Luk18:18-30 19:21 Matt 6:19 f.; Mark 10:21; Luk 19:17 3 Mos 18:5; Luk 10:28 12:33 19:18 f. 2 Mos 2042-16; 5 Mos 516-20 19:26 1 Mos 18:14;]ob 42:2; Luk 1:37

(Mark 10:19; Luk 18:20; Rom 19:28 Dan 7:9 f.; Matt 25:31+ / Luk

13:9+) 22:30; 1 Kor 6:2+ 19:19 3 Mos I9:I8(Matt 5:43;22:39; Mark

12:31; Luk 10:27; Rom 13:9+)

19 ;30 Matteusevangeliet 54

igen och ärva evigt liv. 5°Många som är sist skall bli först och många som är först skall bli sist.

lön

Vingårdsarbetarnas

Med himmelriket* är det som när en jordågare vid dagens början 20 3 Han kom överens med gick ut för att leja arbetare till sin vingård. dem om en dagspenning på en denar* och sände i väg dem till vingården. 3Vid tredje timmen* gick han ut igen och fick se några andra stå *Till dem sade han: ”Gå bort till vingården, ni

sysslolösa på torget.

också. Jag skall ge er skäligt betalt.” 5 Och de gav sig dit. Sedan gick gjorde likadant. °Vid han ut vid sjätte timmen och vid nionde och elfte timmen gick han ut igen, och när han såg några andra stå där sade han: Varför står ni här hela dagen utan att arbeta?” 7De svarade: Därför att ingen har lejt oss.” Då sade han: Gå bort till vingården, ni också. 8 På kvällen sade vingårdens ägare till förman-

nen: Kalla samman arbetarna och ge dem deras lön. Börja med dem som kom sist och sluta med de första.” 9De som hade lejts vid elfte

timmen kom fram och fick en denar var. °När sedan de första steg

fram, trodde de att de skulle få mer, men fick var sin denar de också. m” Då protesterade de och sade till ägaren: De där som kom sist har bara hållit en timme, och du jämställer dem med oss som har slitit

på

hela dagen i solhettan. “ Då sade han till en av dem: Min vän, jag är inte orättvis mot Vi kom ju överens om en denar, 4 ta nu vad du

dig.

vill ge den siste lika mycket som du fick. skall ha, och gå. Men jag 5 Har inte rätt att göra som jag vill med det som är mitt? Eller ser

jag

att är 16 Så skall de sista bli först och du med onda ögon på jag god?” de första sist.”

om Máinnis/eosonens lidande

Tredje förutsägelsen

”Under vandringen upp mot Jerusalem samlade Jesus de tolv* läroch sade till dem 13 Vi nu upp

jungarna omkring sig på vägen: går

till Människosonen* skall utlämnas åt översteprästerna*

Jerusalem.

och de skriftlärda”, och de skall döma honom till döden 9 och

utlämna honom åt hedningama* för att han skall hånas och pryglas och bli korsfäst, och på den tredje dagen skall han uppstå.

19:30 Matt 20:16; Mark 10:31; Luk 20:16 Matt 1930+ 13:30 20:17-19 Mark 10232-34; Luk 1891-34 20:8 3 Mos 19:13; 5 Mos 24:15 20:18 Matt 16:21 f.

55 Matteusevangeliet 20:30

Larjnngama som ville ha

bedersplatsen

2°Sedan kom Sebedaios-sönernas mor fram till honom tillsammans med sina söner och föll på knä för att be honom om något. 2 Han

frågade vad hon ville, och hon sade: Lova mig att mina båda söner får sitta bredvid dig i ditt rike”, den ene till höger och den andre till vänster. ”Jesus svarade: Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare som jag skall dricka? De svarade: Ja, det kan vi. 23 Då sade han: Min bägare skall ni få dricka, men platserna till och

höger

till vänster om mig kan jag bara ge dem som har bestämts därtill av min fader. 2* När de andra tio hörde detta, blev de förargade på de båda bröderna. 25 Men Jesus kallade till dem och sade: ”Ni vet att

sig

härskarna är herrar över sina folk och att furstarna har makten över

26 folken. Men så är det inte hos er. Den som vill vara stor bland er skall vara de andras tjänare, och den som vill vara den förste bland er skall vara de andras slav. 28 Inte heller Människosonen* har kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge Sitt liv till lösen för

många.

Två blinda botas

atanförjeri/eo

När de lämnade Jeriko, följde mycket folk med honom. 3°Där satt två blinda vid vägkanten, och när de fick höra att Jesus förbi,

gick

20:20 Sebedaibs-sänernas mor. Dvs. modern till apostlarna Jakob och Johan-

nes; jfr 10:2 och 27:56 med not. 20:22 bägare Att dricka en bägare med beskt eller giftigt innehåll är i GT en

bild för dom och straff (t. ex. Ps 11:6; 75:9). Här menas lidandet som Jesus

skulle utstå (jfr 26:39). 20:23 kan jag bara ge dem Annan möjlig översättning: ”kan inte jag ge bort,

utan de tillhör dem. 20:28 för att bli tjänaa I Dan 7:14 sägs att alla folk skall tjäna den himmelske

Människosonen. Anspelningen rymmer alltså en oväntad nytolkning av

hans gestalt (jfr Fil 2:6 f.). 20:28 ge sitt liv till lösen för många Bilden utgår från samtida förhållanden: en

slav eller krigsfångc kunde köpas fri med pengar. Samtidigt anspelas på Jes

53, särskilt v. 12. 20:29 jeriko Ca 2,5 mil nordost om Jerusalem, i nedre delen av Jordandalen,

väster om floden. Staden var sista anhalten på vägen mot Jerusalem för den

som kom norrifrån och inte ville gå genom Samarien.

20:20-28 Mark 1055-45 20:26 Matt 23:11; Mark 9:35; Luk 9:48 20:20 Matt l9z28+ 20:28 Jes 53:10-12; Fil 2:7; 1 Tim 2:6 20:22 Matt 26:39, 42;Joh 18:11 20:29-34 Mark 10246-52; Luk 1855-43 20:25 Luk 22z25-27 20:29 f. Matt 9:27-30

20:31 Matteusevangeliet 56

de: Herre, Davids* son, förbarma dig över oss! 3* Folket

ropade

sade åt dem att hålla tyst, men de ropade ännu högre: Herre, Davids son, förbarma dig över oss l ”Jesus stannade och kallade till

dem och frågade: Vad vill ni att jag skall göra för er? ”De

sig

svarade: Herre, gör så att våra ögon öppnas. “Jesus fylldes av medlidande med dem och rörde vid deras ögon. Genast kunde de se, och de följde honom.

I i jemsalem ntåget

1 När de närmade sigJerusalem och kom till Betfage vid Olivberget”,

skickade Jesus i väg två lärjungar Zoch sade till dem: ”Gå bort till byn där framme, så hittar ni genast ett åsnesto som står bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem. 3 Om någon säger något,

skall ni svara: Herren* behöver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem. *Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle 5Säg till dottern Siorfl Se, din konung kommer till

uppfyllas:

och ridzmde på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl.

dig, ödmjuk

6 bort och Lärjungarna gick gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. 7De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. “Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. ”Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade:

21:1 Betfáge Platsen nämns endast i detta sammanhang (jfr Mark 11:1; Luk

19:29), och dess exakta läge är inte känt. 21:5 på en åsna och på ettföl I Sak 9:9 står här en poetisk upprepning: det djur

som symboliserar den kommande kungens fredlighet och anspråkslöshet

nämns två gånger. I Matteus återgivning kommer citatet att handla om två

djur. Jfr not till 1:22 och Skrifttolkning?

20:30 Matt 15:22 21:5 jes 62:11; Sak 9:9 (Joh 12:15) 20:34 Matt 9:36+ 21:7 1 Kon 1:33 21:1-11Mark11:1-11;Luk 1928-40; Joh 21:8 2 Kon 9:13

l2:12-19

57 Matteusevangeliet 21:17

Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden! ° När han drog in ijerusalem, blev det stor uppståndelse i hela staden, och man Vem är han?”

frågade:

“ Och folket svarade: Det är profetenUesus från Nasaret” i Gali-

leen.

Templet rensas

”jesus gick till templet* och drev ut alla som sålde och köpte där. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor, “och han sade till dem: Det står skrivet: Mitt bus skall kallas ett börzens hus. Men ni gör det till ett rövarnäste.

” Blinda och lytta kom fram till honom i templet, och han botade dem. ”När översteprästerna” och de skriftlärda* såg allt det märkliga han gjorde och hörde hur barnen ropade i “Hosianna

templet:

Davids son, blev de förargade ”och sade till honom: Hör du vad de säger? Jesus svarade: ja, har ni aldrig läst orden: Barns och spadbarrzs rop har du gjort till en lovsång åt dig? ”Sedan lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania och stannade där över natten.

21:9 Hosianna Ett hebreiskt ord, som förekommer i Ps 118:25 och betyder

Hjälp (oss)!. I det religiösa språket kom det att användas som ett hyll-

ningsrop, här riktat först till Messias (Davids s0n) och sedan till Gud (i höjden; jfr Luk 2:14).

21:9 ban som kommer I Ps 118 :26 gäller dessa ord de gudstjänstdeltagare som

närmar sig templet, i äldre tid kanske anförda av kungen. I nytestamentlig tid var han som kommer en beteckning för Messias. Det traditionella hälsningsropet kunde därmed bli en messiashyllning.

21:12 alla som sålde. . . som växlade pengar Djuren som såldes i templets yttre

pelarhallar var avsedda för offer. Växlingen behövdes därför att tempel-

skatten (jfr 17:24 med not) skulle erläggas i judiskt mynt. 21:16 lovsång Citatet (Ps 8:3) följer här Septuaginta”. Motsvarande hebreiska

ord kan i sammanhanget tolkas på flera sätt men betyder närmast ”styrka” eller fästning.

21 :17 Betania En by vid Olivbergets sydöstra sida, ca 3 km från Jerusalem.

Dess nutida namn, Eizariya, är bildat av namnet Lasaros (jfr Joh

11:1 ff.).

2159 P5 ”giñf- (Mall 23139; Mark 21:13 ]es56:7(Mark11:17;Luk19:46);Jer

11:9f.; Luk 13:35; 19:38; Joh 7:11 12:13) 21:16 PS8:3

21:1Z-17Mark 11:15-19; Luk 19:45-48;

Joh 2zl3-22

21:18 Matteusevangeliet 58

Fi/eontradet som vissnade s När han tidigt på morgonen var på väg tillbaka till staden, blev han

9 Han fick se ett fikonträd vid vägen och gick fram till det

hungrig.

men hittade ingenting annat på det än blad. Då sade han till det: ”Aldrig någonsin skall du bära frukt. Och med en gång vissnade trädet. ”Lärjungarna och sade: Hur kunde fikonträdet

häpnade

vissna så tvärt? “Jesus svarade: sannerligen, om ni har tro och inte tvivlar, kan ni göra detta med fikonträdet och mer än så, ni kan

här: Upp och kasta dig i havet! och det skall ske. säga till berget 22 Allt vad ni ber om i era böner skall ni få, om ni tror.

Frågan om jesu

fullmakt

23 När han hade kommit till templet och höll på att undervisa, kom

och folkets äldste* fram till honom och frågade:

översteprästerna*

Vad har du för fullmakt att göra detta? Och vem har gett dig den fullmakten? “Jesus svarade: Jag har också en fråga till er, och om ni svarar på den, skall jag säga er vad jag har för fullmakt att göra detta. ”Dopet Johannes döpte med, varifrån kom det, från himlen eller från människor?” De överlade med varandra: Om vi svarar: Från himlen, trodde 26Men

säger han: Varför ni då inte på honom? om vi svarar: Från människor, måste vi akta oss för folket. Alla

var en Därför svarade de: Vi vet

anser ju att Johannes profet?

inte. Då sade Jesus till dem: I så fall talar jag inte heller om vad jag har för fullmakt att göra detta.

Li/enelsen om de båda sönerna 28 Vad säger ni om det här: En man hade två söner. Han vände sig till den ene och sade: Min son, gå ut och arbeta i vingården i dag.” 29 Han svarade: Nej, det vill jag inte”, men sedan ångrade han sig och gick. 3°Mannen vände sig till den andre och sade samma sak. Han

21:19 eztfikontrad Berättelsen har tydligen en symbolisk mening: ett ofrukt-

bart träd är en vanlig bild för ett olydigt folk (jfr Jer 8:13; Luk 13:6

ff). 21:29 Nej Här och i de följande versema förekommer flera avvikande låsarter,

som kastar om ordningsföljden mellan sönerna och deras svar.

2lzl8-22 Mark 11:12-14, 20-24 2l:23-27 Mark 11:27-33; Luk 2021-8 21:19 Luk 13:6-9 21:25 Joh 1:6, 25, 33 21:21 Matt 17:20+ 21:26 Matt 11:9+ 21:22 Matt 7:7-11+ 21:28 Luk 15:11

59 Matteusevangeliet 21 ;44

svarade: Jag skall gå, herre”, men han gick inte. 3* Vilken av de båda gjorde som fadern ville? De svarade: Den förste. Då sade Jesus till dem: Sannerligen, tullindrivare* och horor skall komma före er till Guds rike”. ”Johannes kom och han visade er vägen till rättfärdighet”, men ni trodde inte på honom. Tullindrivarna och hororna trodde på honom, och ni såg det, men inte heller då ångrade ni er och trodde på honom.

Li/enelsen om arrendatorerna i

vingården

Lyssna nu till en annan liknelse. En jordägare planterade en vingård, satte stängsel kring den, högg upp en pressgrop och byggde ett vakttorn. Därefter arrenderade han ut den och reste bort. 3* När skördetiden närmade sig, skickade han sina tjänare till arrendatorerna för att hämta den del av skörden som han skulle ha. ”Arrendatorerna grep tjänarna och pryglade den ene, dödade den andre och stenade den tredje. 36 Då skickade han dit ännu fler tjänare än första gången, och de gjorde likadant med dem. ”Till sist skickade han sin son. Han sade: ”Min son kommer de att ha respekt för.” 38 Men när arrendatorerna fick se sonen, sade de till varandra: Här har vi arvtagaren. Kom, så dödar vi honom och får hans arv.” 39 De tog fast honom, släpade ut honom ur vingården och slog ihjäl honom. *° När nu vingårdens ägare kommer, vad gör han då med dessa arrendato-

“l rer? Översteprästerna och de äldste svarade: Han lönar ont med ont och tar död på dem, och vingården arrenderar han ut till andra som ger honom hans del av skörden i rätt tid. ”Jesus sade: Har ni aldrig läst vad som står i skriften: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten? Herren bar gjort den till detta, och underbar är den ivåra ögon. 43Därför säger jag er att Guds rike skall tas ifrån

“ er och ges åt ett folk hos vilket det kan bära frukt. som faller

Den

21:33 vingård Liknelsens början påminner om Jes 5:1 ff., där Israels folk liknas

vid en ofruktbar vingård. Skörden betecknar den tro och lydnad som Gud

vill finna. 21:33 pressgrøp Denna anläggning bestod av två urholkningar i det mjuka ber-

get, den ena nedanför den andra. I den övre pressades druvorna genom

trampning, i den undre samlades druvsaften. 21:44 Hela versen saknas i en läsart.

21:32 Luk 7:29 f. 21:39 Heb 13:12 2153-46 Mark 12:1-12; Luk 20:9-19 21:42 Ps 118.22 (Mark 12:10 f.: Luk 21:33 Jes 5:1 f. 20:17; Apg 4:11; 1 Pet 2:7) 21:35 Matt 22:6

21:45 Matteusevangeliet 60

på denna sten blir sönderslagen, och den som stenen faller på blir krossad.

45 När översteprästerna* och fariseerna” hörde hans liknelser, förstod de att det var dem han talade om. 46 De hade velat gripa honom men var rädda för folket, som ansåg honom vara en profet.

Li/enelsen om

bröllopsfesten

Än en talade Jesus till dem i liknelser: 2 Med himmelriket* är

gång

det som när en kung höll bröllop för sin son. 3Han skickade ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma. “Då skickade han ut andra tjänare och lät dem säga till de inbjudna: Jag har ordnat för måltiden, mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet.” 5Men de brydde sig inte om det. En bort till sina åkrar och en till sina affärer. “De

gick

andra tog fast tjänarna, skymfade dem och slog ihjäl dem. 7Då greps kungen av vrede, skickade ut sina soldater och lät döda mördarna och bränna ner deras stad. 8Sedan sade han till sina tjänare: Allt år ordnat för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. °Gå ut och ställ er där vägarna och alla ni ser till *° Och då

skiljs bjud bröllopet.”

gick tjänarna ut på vägarna och samlade ihop alla de träffade på,

onda och goda, och bröllopssalen fylldes med gäster.

“När kungen kom in för att se sina gäster, upptäckte han en man som inte var klädd i bröllopskläder. 2 Han sade: Min vän, hur kan du vara här utan att ha bröllopskläder på dig?” Mannen kunde inte svara. ”Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret där ute. Där skall man gråta och skära tänder.” ”Många är bjudna, men få är utvalda.

22:9 där vägarna skiljs Dvs. utanför stadsportarna, där trafiken in till staden

samlas och där vägarna från staden löper ut åt olika håll. 22:11 som inte var klädd i brällopskläder Avsnittet om den vardagsklädde

mannen saknas i Luk 14:15 ff. Det kan från början ha varit en självständig

liknelse, där mannen inte hade hämtats direkt från stadsporten utan var

inbjuden på vanligt sätt.

i 21:44 Dan 2:34 f., 44 f. 22:6 Matt 21:35 21:46 Matt 14:5 22:13 Matt 8112+ 22:1-14 Luk 14215-24

61 Matteusevangeliet 22 ;29

om skatt till kejsaren

Frågan

5 Då fariseerna” bort och kom överens om att försöka få fast

gick

honom för något han sade. “De lät sina lärjungar och några av Herodes söka upp honom och säga: Mästare, vi vet att

anhängare

du är uppriktig och verkligen lär oss Guds väg. Du faller inte undan

7 för någon och ser inte till personen. Säg oss vad du anser: är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren? ”Jesus märkte deras onda avsikt och sade: ”Hycklare, varför vill ni sätta mig på prov? ”Visa

De räckte honom en mig ett mynt som man betalar skatt med.

2 denar”, 2° och han frågade: Vems bild och namn är det här? Kejsarens, svarade de. Då sade han till dem: Ge då kejsaren det som tillhör och Gud det som tillhör Gud. 22 När de hörde

kejsaren

detta, blev de häpna. De lät honom vara och gick sin väg.

om

Frågan uppståndelsen

2* Samma kom det fram några saddukeer* och sade att det inte

dag

Z* Mose finns någon uppståndelse, och de frågade honom: ”Mästare, har sagt: Om någon dör barnlös, skall hans bror gzfta sig med änkan och skaffa efterkommande år brodern. 25 Det fanns här hos oss sju

bröder. Den förste gifte sig och dog, och då han inte hade några barn, fick hans bror överta hustrun. 35 På samma sätt gick det med den andre och den tredje och med alla sju. 27 Sist av alla dog kvinnan. 23 Vem av de sju blir hon hustru till vid uppståndelsen? Alla har ju varit gifta med henne.” ”Jesus svarade: Ni tänker fel, därför att ni

22:16 Herodes Hår avses Herodes Åntipas; se not till 14:1. Liksom hela den

inhemska kungafamiljen var han beroende av romarna och ansvarig inför dem, når det gällde ordningen i landet.

22:17 skatt till kejsaren I motsats till tempelskatten (se 17:24 med not) var den

romerska skatten ett hatat tecken på landets underkastelse. Många judar

ansåg att den inkräktadc på Guds överhöghet. Till detta bidrog att romer-

ska mynt bar bilder (v. 20; jfr 2 Mos 20:4) av kejsaren och texter som

tillskrev honom överjordisk värdighet. 22:24 skaffa efterkommande åt brodern Enligt gammal israelitisk tro levde de

döda kvar genom sina barn. Den anförda bestämmelsen (5 Mos 25:5 ff.)

skulle skydda den barnlöse från olyckan att dö bort fullständigt. Han

skulle leva vidare genom att hans brors son med änkan räknades som hans

eget bam.

22zlS-22 Mark 12:13-17; Luk 20:20-26 22:23-33 Mark l2:18-27; Luk 20:27-40 22:16 Mark 3:6 22:23 Apg 23:8 22:21 Rom 13:7 22:24 5 Mos 25:5 (Mark 12:19; Luk 20:28)

22:30 Matteusevangeliet 62

varken kan skriften eller vet något om Guds makt. 3° Vid uppståndelsen gifter man sig inte eller blir bortgift, utan alla är som änglarna* i himlen. 3 Och vad de dödas uppståndelse beträffar, så har ni väl läst vad Gud har sagt till er: ”jag är Abrahams Gud och Isa/es Gud och jakobs Gud. Gud är inte en gud för döda utan för levande. ” När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.

om det största budet i

Frågan lagen

3* När fariseerna fick höra hur han hade gjort saddukeerna svarslösa, samlades de, 35 och för att sätta honom på prov frågade en av dem, en laglärd: ”°Mästare, vilket är det största budet i lagef? ”Han svarade honom: ”Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta” och med hela din själ och med hela ditt förstånd. 38 Detta är det största och första budet. 39 Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa 50m *° På dessa båda bud vilar hela

dig själv. lagen och profeterna”.

Är M essias Davids son? . “ Då fariseerna var församlade, frågade jesus dem: ” Vad anser ni om Messias? Vems son är han? - ”Davids=“, svarade de. 4” Då sade han: Hur kan då David på Andens ingivelse kalla honom herre och

22:30 gifter man sig inte eller blir bortgtft Det första uttrycket syftar på man-

nen, den aktiva parten i ett giftermål, och det andra på kvinnan, som inte

fick gifta sig utan tillstånd av en manlig släkting. 22:31 bar m väl läst vad Gud har sagt Den som i en religiös debatt ville hävda

sin mening måste visa att den hade stöd i GT, allra helst i Moseböckerna. Citatet från 2 Mos 3:6 ger en sådan anknytning med hjälp av fri skrifttolk-

ning”: vad Gud säger om patriarkerna tolkas så att de är levande för honom

även sedan de dött. Därav dras slutsatsen att alla, levande och döda, är

närvarande hos Gud.

22:32 2 Mos 3:6 (Mark 12:26; Luk 20:37; 22:39 3 Mas 19:18 (Matt 19:19+)

Apg 3:13; 7:32) 22:40 Matt 7:12 22:33 Matt 7:28+ 2241-46 Mark l2:35-37a; Luk 20:41-44 22234-40 Mark 12128-34; Luk 1025-28 22:42 Joh 7:42 22:37 5 Mos 6:5 (Mark 12:30; Luk 10:27) 22:43 2 Sam 23:2

63 23:11

Matteusevangeliet

säga: 4*Herren sade till min herre: Sitt på min högra sida, så skall jag

dina under dina fötter. 45Om nu David kallar honom

lägga fiender

^“° kunde svara herre, hur kan han då vara Davids son?” Ingen honom, och efter den heller ingen längre ställa frågor

dagen vågade

till honom.

mot de s/eriftldrda och fariseerna An/elagelser

*Sedan talade folket och sina *och sade: De

Jesus till lärjungar

skriftlärda* och fariseerna* har satt på Moses stol. °Gör därför

sig

allt vad de lär er och håll fast vid det, men handla inte som de gör, för

ihop tunga bördor och de säger ett och gör ett annat. *De binder

dem människornas axlar, men själva rör de inte ett finger

lägger på

för att rätta till dem. 5Allt vad de företar sig gör de för att människorna skall lägga märke till dem. De skaffar sig breda böneremsor och stora manteltofsar. “De tycker om att ha hedersplatsen på gästabuden och sitta främst i synagogad, 7och de vill bli hälsade på

och kallas rabbi* av alla människor. 8 Men ni skall inte låta er torgen kallas rabbi, och ni är alla bröder. 9Ni skall

ty en är er läromästare inte kalla någon här på jorden för er fader, ty en är er fader, han som är i himlen. 1° Inte heller skall ni låta er kallas lärare, ty en är er lärare, Kristus. “ Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare.

22:44 min berre Den citerade psalmen (Ps 110) var från början troligen avsedd

för den israelitiske kungens tronbestigning. En profet eller präst i templet

skulle rikta orden till kungen. De tänks här vara yttrade av David, som

författat psalmen, om Messias, den

enligt den nuvarande överskriften

kommande kungen. 22:45 hur kan han da°vara Davids son? Att en son skulle kallas herre av sin far

var i vanliga fall otänkbart. Här förutsätts emellertid att Messias inte bara

är Davids son eller efterkommande, utan också en härskare med mer än

Rom

jordisk makt. I den senare egenskapen är han också Davids herre. jfr

1:3 f. 23:2 har satt sigpå Mosesstal Dvs. har i kraft av sitt ämbete giltig auktoritet att

utlägga Moses lag. 23:5 böneremsor I bokstavlig lydnad för 2 Mos 13:9, 16; 5 Mos 6:8; 11:18 bar

man kring armen och pannan remmar med små kapslar, som innehöll dessa

bibelspråk. I nutida judisk sed används de endast vid morgonbönen på

vardagar. 23:5 manteltofsar Se Klädefl.

22:44 Ps 110:! (Matt 26:64; Mark 12:36; 23:3 Mal 2:7 f.

14:62;Luk20:42 f.;22:69;Apg2:34 23:5 Matt 6:1, 5 / 5 Mos 6:8 / 4 Mos

f.; Heb 1113+) 15:38 22:46 Mark 12:34; Luk 20:40 23:6 Luk 14:7 2321-12 Mark 12:37b-40; Luk 11:46; 23:11 Matt 20:26 f.+

20:45-47

23:12 Matteusevangeliet 64

z Den som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och den som

ödmju-

kar sig skall bli upphöjd.

Verop

3 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som stänger till himmel-

riket* för människorna. Ni går inte själva in, och dem som vill komma dit in släpper ni inte in. 5 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som far över land och

hav för att vinna en enda proselyt°, och när någon har blivit det, gör ni honom till ett helvetets* barn, dubbelt värre än ni själva. “Ve er, ni blinda ledare som säger: Svär man vid

templet betyder

det ingenting, men svär man vid guldet i är eden bindande.-

templet

”Ni blinda dårar, vilket är förmer, guldet eller som har

templet

gjort guldet heligt? s Ni säger: Svär man vid offeraltaret det

betyder

ingenting, men svär man vid gåvan som ligger på det är eden bindande. - 9 Ni blinda, vilket är förmer, gåvan eller altaret som gör gåvan helig? 2° Den som svär vid altaret svär både vid det och vid allt som ligger på det. 2 Den som svär vid svär både vid det och

templet

vid honom som bor i det. ZZOch den som svär vid himlen, han svär både vid Guds tron och vid honom som sitter på den. ”Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som ger tionde av mynta och dill och kummin men försummar det i

viktigaste lagen:

rättvisa, barmhärtighet, trohet. Det gäller att göra det ena utan att försumma det andra. 2* Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler! 25Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som rengör utsidan av

bägaren och skålen, medan de inuti är fulla av vinningslystnad och

23:16 är eden bindande De uttalanden som här och i v. 18 tillskrivs de skriftlärda är inte kända från någon judisk tradition. Däremot finns andra exempel på att man i den juridiska klarhetens intresse bestämde vilken lydelse eder och löften måste ha för att gälla. 23:23 tionde av mynta och dill och kummin Enligt 3 Mos 27:30; 5 Mos 14:22 ff. måste en tiondel av säd och frukt tas undan för religiöst bruk. De skriftlärda avgjorde på vilka jordbruks- och trädgårdsprodukter denna bestämmelse skulle tillämpas. Om kryddväxterna fanns olika meningar. Att ge tionde av dem var alltså tecken på stor noggrannhet i religiösa ting.

23:12 Job 22:29+; Luk l4zll+ 23:21 Matt 5:34 f.+ 2333-36 Luk 20:47/1l:39-44, 47-52 23:23 3 Mos 27:30 / Mik 6:8 23:16 Matt 15:14+ 23:24 Matt l5:14+ 23:19 2 Mos 29:37 23:25 Mark 7:4

Matteusevangeliet 23 ;37

omåttlighet. 2°Du blinde farisé, gör först bägaren ren inuti, så blir

också utsidan ren. 27Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som är som vitkal-

kade gravar. Utanpå ser de prydliga ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och annat orent. 28På samma sätt visar ni upp ett rättfär-

digt yttre för människorna, medan ert inre är fullt av hyckleri och

orättfärdighet.

29Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som reser monument

över profeterna och de smyckar rättfärdigas gravstenar 3° och säger: Om vi hade levt på våra fäders tid, skulle vi inte ha gjort oss med-

skyldiga till profeternas blod. 31 Därmed

visar ni själva att ni är söner till dem som mördade 32 profeterna. Fortsätt som era fäder, tills 33 måttet är rågat. Ormar, huggormsyngel, hur skall ni kunna

undgå

att dömas till helvetet? 3* Därför skall sända er visa män

jag profeten:)

och skriftlärda”. Somliga av dem kommer ni att döda och korsfästa och andra kommer ni att piska i era synagogor* och från stad till

jaga

stad. 35 Så skall allt rättfärdigt blod som utgjutits här på jorden komma över er, alltifrån den Abels blod till blodet från

rättfärdige

Sakarja, Berekjas son, som ni mördade mellan templet och altaret. 35 Sannerligen, alltsammans skall detta släkte* få svara för.

jesu klagan överjerusalem

VJerusaJem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som blir sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn så

23:27 vitkal/eade gravar Att beträda en grav vållade rituell örenhet (4 Mos 19:16). Gravama måste vara tydligt markerade för att kunna undvikas, och därför vitkalkade man dem. 23:30 profetemas blad Här och i fortsättningen anknyts till GT-ställen som t. ex. Neh 9:26;_Ier 26:20 ff.: 38:4 ff. Bilden av profeterna som martyrer utbroderades också i judiska traditioner om bl. a. Jesaja. 23:35 alltifrån den rättfärdige Abel: blod till blodetfrån Sa/eárja Abel nämnsi början (1 Mos 4), Sakarja i slutet (2 Krön 24:20 ff.) av det hebreiska GT, där Krönikeböckerna står sist. - Sakarjas far hette enligt 2 Krön 24:20 inte Berékja utan Jojáda. Profeten Sakarja kallas däremot i Sak 1:1, 7 för Berekjas son.

23:27 Apg 23 :3+ 23:35 1 Mos 4:8; Heb 11:4 / 2 Krön 23:28 Luk 16:15 24:20 f. 23:30 Matt 5:12+ 2357-39 Luk 13:31-35 23:31 Apg 7:52 23:33 Matt 3:7+ 23:37 Apg 7:59; 1 Thess 2:15/ Ps 91 :4;]es 65:2; Jer 7:13 f, 23:34 Apg 7:52; 1 Thess 2:14 f. / Matt 10:23

23:38 Matteusevangeliet

som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. 33 Nu får ni själva ta hand om ert övergivna hus. 39 Ty jag säger er: ni inte mera förrän den då ni säger: Vålsignad år han som

ser mig dag

/eommer i Herrens namn.”

Templets förestående fall

kom hans När Jesus lämnade templet* och var på väg därifrån, 24 och 2Då lärjungar fram till honom pekade på tempelbyggnaderna. här kommer inte att sade han till dem: Se på allt detta- sannerligen,

brytas ner.

lämnas sten på sten, allt skall

TALET OM TIDENS SLUT(kap. 24-25)

Kommande prövningar

och var ensamma

3När han sedan satt på Olivberget* lärjungarna

med honom, kom de fram och sade: Säg oss när det skall hända. Och vad blir tecknet för din återkomst och för tidens slut?” *Jesus 5 svarade: ingen bedrar er. Många kommer att upp- Se upp så att och de skall bedra träda under mitt namn och säga: Jag är Messiaså 6Ni kommer att få höra stridslarm och krigsrykten. Se till att många.

om profeternas 23:38 ert övergivna hus Grundtextens ordalag påminner Hes 11:23, där profedomsord över Jerusalem, särskilt Jer 22:5. Jfr också ten ser Guds härlighet lämna staden innan den ödeläggs. Jesu bortgång tolkas här på liknande sätt (jfr Joh 12:36). 23:39 den dag då ni säger Troligen menas domens dag, då Jesus återvänder till jorden och hälsas som Messias av alla (jfr Upp 1:7). Tolkningen att Jesus i gömde sig för folket en tid före sitt intåg iJerusalem kan inte vara avsedd i Luk 13:35. Matteusevangeliet (jfr 21:9) men möjligen 24:3 tecknezför din återkomst Det följande svaret anknyter till samtida judiska föreställningar om världens sista tid. Man tänkte sig den indelad i kännetecken, bl. a. allt fruktansvärdare olyckor. perioder med bestämda av katastrofer i Israels Konkreta drag hämtades från GT:s skildringar domsord. - Många senare historia (jfr not till v. 15) och från profeternas bl. a. det händelser har tolkats som uppfyllelsen av Jesu förutsägelser, uppror mot Rom som ledde till Jerusalems förstöring år 70 e. Kr. Enligt ha påverkat redan evangelisternas somliga utläggare kan sådana tolkningar återgivning av vad Jesus sagt.

23:38 l Kon 9:7 f.;Jer 12:7 24:2 Jer 6:11; Mik 3:12; Luk 19:44 2423-14 Mark 1313-13; Luk 21:7-l9 23:39 Ps 1l8:26 (Matt 21:9+) 24:1 f. Mark 13:1 f.; Luk 21:5 f.

67 24:23

Matteusevangeliet

ni inte låter skrämma er. Sådant måste hända, men det är ännu inte slutet. 7Folk skall resa mot folk och rike mot rike, och det blir

sig

hungersnöd och jordbävning på den ena efter den andra.

platsen

8Allt detta är början på födslovärkarna. 9 Då skall man utlämna er till

att plågas och dödas, och alla folk skall hata er för mitt namns” skull. ° Då skall många komma på fall och ange varandra och hata varandra. “ Många falska profeter* skall framträda Z Geoch bedra många. nom att laglösheten tilltar kommer kärleken att kallna hos de flesta. 3 Men den som håller ut till slutet skall bli räddad? ” Och

budskapet

om riket* skall förkunnas i hela världen och bli till ett vittnesbörd* för alla folk. Sedan skall slutet komma.

Den sista stora nöden

5 När ni ser den som Daniel har

vanhelgande skändlighet profeten

talat om stå på helig plats (må den som läser fatta det rätt), 5 då måste de som bor iJudeen fly upp i bergen. *7 Den som år på taket skall inte

gå ner och hämta vad han har i huset, soch den som är ute på åkern skall inte vända tillbaka och hämta sin mantel. ”Ve dem som väntar barn eller ammar i den tiden. 2° Be att ni slipper fly under vintern 2* eller på Sabbaten? Ty det skall bli ett lidande vars like inte har funnits från världens till denna och inte heller kommer

början dag

att finnas. ”Och om inte den tiden förkortades, skulle män-

ingen

niska bli räddad. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas. 23 Om ni då får höra: Här är Messias, eller: Där är han, så

24:8 fädslovårkarna En bild för de lidanden som föregår världens slut; se Återfödelse”. 24:15 vanbelgande skändligbet Uttrycket är hämtat från Dan 9:27; 11:31; 12:11. Det syftar där på ett hedniskt altare som den syriske kungen Antiochos IV Epifanes år 167 f. Kr. lät sätta upp i Jerusalems tempel (se l Mack 1:54; 2 Mack 6:2). Här tillämpas uttrycket på en person, som bildar höjdpunkten av den sista tidens gudlöshet och ondska; seAntikrist”. 24:15 må den som läserfatta det rätt Denna inskiutna anmärkning syftar sannolikt på de dunkla ställena i Daniels bok.

24:7 Jes 19:2 24zl5-28 Mark l3zl4-23; Luk 21:20-24 24:9 Man 10:17, 22 f.: Joh 15:18 f.: 24:15 Dan 9:27; 11:31; 12:11; 1 Mack 16:1-4 1:54; 6:7 24:11 Matt 24:23 24:17 f. Luk 17:31 24:12 2 Tim 3:l-5 24:19 Luk 23:39; 1 Kor & 24:13 Matt 10:22 24:21 Dan 12:1;J0el 2:1 f. 24:14 Matt 28:19 24:23 Matt 24:5, 11

24:24 Matteusevangeliet

frälsare och falska kommer att upptro det inte! “Falska profeter träda med stora tecken* och under för att om möjligt bedra också de utvalda. ”Nu har förväg. “Om ni alltså får höra: jag sagt er det i så Han är ute i öknen, så gå inte dit, eller: Han är inne i kammaren, liksom blixten kommer från öster och lyser ända tro det inte. Ty återkomst. Z* Där kadavtill väster, så blir det vid Människosonens* ret ligger, där samlas gamarna.

Mannis/eosonens ankomst

29 Strax efter den tidens lidanden skall solen förmörkas och månen skall falla från och himlens makinte ge något ljus. Stjärnorna skyn ter” skakas. 3° Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och

då skall alla stammar höja klagorop, och man skall få se

jordens

Människosonen komma himlens moln med makt och stor härlig-

på

het. 3* Och han skall sända ut sina änglar vid ljudet av en stor basun, från de väderstrecken, från och de skall samla hans utvalda fyra himlens ena gräns till den andra.

24:24 Falska frälsare Personer som med orätt gör anspråk på att vara Messias, dvs. Kristus? Grundtextens uttryck påminner alltså om 1 Joh 2:18 (många antikrister). 24:28 Där kadavret ligger, där samlas gamama Man kommer att uppfatta den sluter sista dagens händelser lika tveklöst som när man av en flock gamar marken. Samma ordspråk används på sig till att det ligger ett dött djur på ett annat sätt i Luk 17:37. 24:29 skall solen förmår/ca: Förutsägelserna i denna vers är en sammanflätning av GT-ställen som handlar om Herrens dag” eller liknande ämnen (Jes 13:10; 34:4; Hes 32:7 f.;]0el 2:10, 31; Hagg 2:7, 22). 24:30 Männis/eosonens tecken Uttrycket kan vara en anspelning på Jes 11 :10, men vad som konkret avses med tecknet kan inte avgöras. Kanske menas något ljusfenomen, kanske Människosonens egen gestalt. Enligt fornkyrkliga utläggningar är det fråga om korset. 24:30 böja klagorop Sak 12:10 ff., som handlar om dödsklagan över en judisk inför den sista domen martyr, tillämpas här på folkens skräck och ånger (jfr Upp 1:7;]oh 19:37). 24:30 komma på himlens moln med makt och stor härlighet Dvs. för att upprätta sitt rike”; se Dan 7:13 f., som uttrycket är hämtat från. Denna bild av Människosonens uppenbarelse var grundläggande för det urkristna framtidshoppet och återkommer i 26:64 med par., 1 Thess 4:16 f.; Upp 1:7.

24:24 5 Mos 13:1-3; 2 Thess 2:9 f.; Upp 24:30 Dan 7:13 f.; Sak 12:10, 12; Matt 13:13f. 16:27;26:64; Mark 14:62 24:28 Luk 17:37+ 24:31 Matt 13:41/Jes 27:13; 1 Kor 15:22; 24229-31Mark 1324-27; Luk 21:25-28 1 Thess 4:16 24:29 Jes 13:10;34:4; Hes 32:7;J0el 2:10; 3:15 f.; Upp 6:12 / Jes 34:4; Upp 6:14

Matteusevangeliet 24:47

Li/enelsen om

fi/eontrádets knoppning

32 Lär av en jämförelse med fikonträdet. När kvisten blir mjuk och bladen spricker ut, vet ni att sommaren är nära. 33 På samma sätt vet ni när ni ser allt detta hända att han är nära, utanför dörren. 3“ Sannerligen, detta släkte* skall inte förrän allt detta händer.

förgå

”Himmel och jord skall men mina 0rd skall

förgå, aldrig förgå.

3” Dagen och timmen känner ingen, inte ens himlens inte ens

änglar,

Sonen, ingen utom Fadern.

Håll er ua/ena

”Ty som det var i Noas dagar, så blir det vid Människosonens ankomst. 38 Under tiden före floden åt man och och

drack, gifte sig

blev bortgift, ända till den då Noa dag gick in i arken, 39 och ingen visste något förrän floden kom och förde bort alla. Så blir det också vid Människosonens ankomst. *° Då är två män ute på åkern; den ene tas med och den andre lämnas kvar. 1 Två kvinnor är vid kvarnen och mal; den ena tas med och den andra lämnas kvar. 42Håll er därför vakna, er herre kommer. ty ni vet inte vilken dag 13 Det förstår ni ju att om husägaren visste vid vilken tid på natten tjuven kom, skulle han hålla sig vaken och hindra honom från att

bryta sig

in i huset. 1* Därför måste också ni vara beredda, ty när ni minst väntar det, då kommer Människosonen.

En och en

god dålig tjänare

15 Tänk er en trogen och klok tjänare som av sin herre satts att ha uppsikt över tjänstefolket och ge dem mat i rätt tid. den

“Salig

tjänaren, när hans herre kommer och finner att han gör vad han skall. “7 han skall låta honom Sannerligen, ta hand om allt han äger.

24:38 gifte sig och blev bortgtft Se not till 22:30. 24:40 tas med . Dvs. till det nya gudsriket tillsammans med de rättfärdiga.

24232-36 Mark 13:28-31; Luk 2129-33 24:39_2 Pet 3:5 f. 24:34 Matt 16:28; Mark 9:1; Luk 9:27 24:42 Matt 25:13; Mark 13:25 24:35 Jes 40:8; Matt 5:18 24:43 l Thess 5:2-4; 2 Pet 3:10; Upp 3:3; 24:36 Apg 1:7; 1 Thess 5:1 f. 16:15 24237-44Mark 13:32-37; Luk 17226-36 / 24z45-5l Luk 12:41-48 12:39 f. 24:47 Matt 25:21, 23 24:37 1 Mos 6-8/ 1 Kor 15:23+

24:48 Matteusevangeliet

X Men om det är en tjänare, en som tänker: Min herre dröjer,

dålig

*9 och så börjar slå de andra tjänarna och äter och dricker med de

5° då skall hans herre komma en dag när han inte väntar druckna, honom och Vid en tid som han inte vet om 5 och hugga ner honom

och låta honom dela lott med hycklarna. Där skall man gråta och

skära tänder.

Li/enelsen om de tio brudtämorna

ut med Då blir det med himmelriket* som när tio unga flickor gick 25 2 Fem av dem var oförstånsina facklor för att möta brudgummen? och fem var kloka. 3De oförståndiga hade tagit med sig fack-

diga

lorna men inte någon olja till dem. *De kloka hade med sig både och facklor. 5När brudgummen dröjde, blev alla dåsiga

oljekrukor

och föll i sömn. “Vid midnatt hördes ett rop: Brudgummen är här,

7Då vaknade alla flickorna och gjorde i kom ut och möt honom!” 8De sade till de kloka: Ge oss av

ordning sina facklor. oförständiga

slocknar.” ”De kloka svarade: Den kan aldrig er olja, våra facklor räcka både till oss och till er. Gå i stället och köp hos dem som säljer kom De olja.” ° Men medan de var borta och köpte, brudgummen.

som stod med honom in till bröllopsfesten, och porten

färdiga följde

“ Efter en stund kom de andra flickorna och ropade:

stängdes.

han svarade: Sannerligen, jag Herre, herre, öppna för oss!” ”Men er därför vakna. Ni vet inte när dagen och känner er inte.” “Håll

timmen är inne.

Liknelsen om talentema

“ Det blir nämligen som när en man skulle resa bort och kallade till ta hand om hans egendom. 15Den ene gav sig sina tjänare och lät dem

24:51 låta honom dela lott med hycklarna Dvs. ge honom det straff en hycklare förtjänar. Uttryckssättet är hämtat från GT (jfr Ps 11:6). Här antyder det helvetet”. att berättelsens dödsstraff symboliserar de ogudaktigas öde i marschaller. Oljan fylldes i facklor Troligen är det fråga om ett slags av klädtrasor. behållare, monterade på stänger, och brann med vekar Brudens väninnor samlades i hennes hem. På för att möta brudgummen väninnoma till natten hämtade brudgummen sin brud och förde henne och sitt eget föräldrahem, där bröllopet hölls.

24:51 Matt 8:12+ 25:13 Matt 24:42, 50; Mark 13:35f.; Luk 25:1 Luk 12:35f. 12:40 25:11 Luk 13125-27 2554-30 Luk l9:11-27

25:12 Matt 7:23

Matteusevangeliet 25:32

han fem talenter, den andre två, den tredje en, åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han därifrån. “Den som hade fått fem talenter gav sig genast i väg och affärer med dem så att han

gjorde

tjänade fem till. ”Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. “Men den som hade fått en talent och en

gick grävde

grop och gömde sin herres pengar. 19 Efter lång tid kom tjänarnas herre tillbaka och krävde av dem. 2° Den som hade fått

redovisning

fem talenter kom och lämnade fram fem till och _sade: Herre, du gav mig fem talenter. Här är fem till som jag har tjänat.” 2* Hans herre sade: Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till hos din herre.”

glädjen

22 Den som hade fått två talenter kom fram och sade: Herre, du gav mig två talenter. Här är två till som herre jag har tjänat.” ”Hans sade: ”Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till hos din herre.”

glädjen

“Den som hade fått en enda talent steg också fram. ”HerreZ sade han, jag visste att du är en hård man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. var rädd och

”Jag gick

och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt.” Z” Hans herre svarade honom: Du är en slö och dålig tjänare, du visste att

jag

skördar där inte har sått och samlar in där inte har strött ut.

jag jag

Då hade skulle du ha lämnat mina pengar till banken, så att jag kunnat få igen dem med ränta när kom. ”Ta nu ifrån honom

jag

talenten och ge den åt mannen med de tio talenterna. 19 Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. 3° Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret där ute.” Där skall man gråta och skära tänder.

M ännis/eosonens dom

3 När Människosonen* kommer i sin tillsammans med

härlighet”

alla sina änglar, då skall han sätta tron. 32Och alla

sig på härlighetens

folk skall samlas inför honom, och han skall skilja människorna som

25:15 talenter Talenten var ett viktmått men motsvarade som myntenhet sex tusen denarer”, en betydande summa. Jfr not till 18:24. 25:31 härlighetens tron Se not till 19:28.

25:19 Matt 18:23 25:30 Matt 8:12+ 25:21 Matt 2424547; Luk 16:10 25:31 Matt 16:27 / 19:28; Upp 20:11-15 25:24 Joh 4:37 25:32 Hes 34:17; Matt 13:49; 2 Kor 25:29 Matt 13:12+ 5:10+

Matteusevan 72

25:33 geliet

33Han skall ställa fåren till höger herden skiljer fåren från getterna. om 3* Sedan skall kungen säga till dem sig och getterna till vänster. som står till Kom, ni som har fått min faders välsignelse, och

höger:

överta det rike* som har väntat er sedan världens skapelse. ”Jag var att äta, var törstig och ni gav mig att

hungrig och ni gav mig jag

var naken och dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, “jag kläder, och ni såg till mig, jag satt i fängelse ni gav mig jag var sjuk och ni besökte 37 Då kommer de rättfärdiga att fråga: Herre,

mig.”

mat, eller törstig och gav dig att när såg vi dig hungrig och gav dig hemlös och tog hand om dig eller naken och dricka? 3* När såg vi dig eller i fängelse och besökte gav dig kläder? 39 Och när såg vi dig sjuk ° skall svara dem: vad ni har för

dig?” Kungen Sannerligem gjort

som är mina bröder, det har ni gjort för någon av dessa minsta mig.” *“ Sedan skall han säga till dem som står till vänster: Gå bort från till den eld som väntar djävulen” och hans mig, ni förbannade, eviga var “jag var änglafà “jag hungrig och ni gav mig inget att äta, törstig och ni gav mig inget att dricka, jag var hemlös och ni tog inte hand om kläder, sjuk och i mig, jag var naken och ni gav mig inga och ni besökte mig inte.” “ Då kommer också de att fråga:

fängelse

när skulle vi ha sett eller törstig eller hemlös eller

Herre, dig hungrig

naken eller eller i och lämnat utan hjälp?” “5 Då skall

sjuk fängelse dig

han svara dem: Sannerligen, vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. 15 Dessa skall gå bort till

straff men de till evigt liv.

evigt rättfärdiga

Planer på att döda jesus

sina lärjungar:

*När Jesus hade avslutat hela detta tal, sade han till 26 Då skall Människosonen* ”Ni vet att det är påsk* om två dagar. utlämnas för att bli korsfäst. 3Under tiden samlades överstepräs-

25:40 dessa minsta Se not till 10:42. 26:1 Närjesus bade avslutat hela detta tal Se not till 7:28.

25:35 f. Jes 58:6 f. 25:46 Dan 12:2;_]oh 5:29 25:40 Ords 19:17; Matt 10:42; 18:5 26:1-5 Mark 14:1 f.; Luk 22:1 f.; Joh 25:41 Matt 7:23 / Mark 9:48; Jud v. 7; 11:45-53 Upp 20:10 26:2 2 Mos 12:1-27 / Matt 16:21+

Matteusevangeliet 26:16

terna* och folkets Kajafas *och kom äldste* i översteprästen palats överens om att gripa jesus med list och döda honom. 5Men inte under själva helgen, sade de, så att det uppstår oro bland folket.

Kvinnan med

balsamfZas/ean

“Medan Jesus befann sig i Betania hos Simon den 7kom

spetälskeå,

en kvinna fram till honom med en flaska dyrbar balsam och hällde ut den över hans huvud, där han låg till bords”. 8Då blev

lärjungarna

förargade och sade: Vilket slöseri! 9För det där hade man ju kunnat få mycket pengar att ge åt de ”Jesus märkte det och sade till

fattiga.

dem: Varför gör ni kvinnan ledsen? Hon har en

gjort god gärning

mot mig. De fattiga har ni alltid hos er, men har ni inte alltid.

mig

*Z När hon hällde denna balsam över min kropp, förberedde hon min 3

begravning. Sannerligen, överallt ivärlden där evangeliet* förkun-

nas skall man också berätta vad hon gjorde och komma hen-

ihåg

n HC.

jndas blir

förrádare

4 Då ick en av de tolvä, han som hette udas g Iskariot, till översteprästerna 5 och sade: Vad vill m ge mig om jag utlämnar honom åt er? De räknade upp trettio åt honom. ”° Från det

silvermynt ögon-

blicket sökte han efter ett läm li t tillfälle P g att utlämna honom.

26:3 Kájafas var överstepräst 18-36 e. Kr. och avsattes sedan av romarna. 26:6 Betánia Se not till 21:17. 26:6 hos Simon den spetülske Mannen nämns endast här och i Mark. 14:3. l Luk 7:36 ff., där en liknande händelse berättas i annat sammanhang, sägs dock värden, en farisé, heta Simon. 26:7 hällde ut den över bans huvud Orden kan antyda att Jesus hyllades som Messias; kungar och överstepräster smordes med olja på huvudet. 26:14 Iskariot Se not till 10:4. 26:15 trettio silvermynt Enligt 2 Mos 21:32 priset för en slav. Den myntenhet från nytestamentlig tid som Matteus tänker på är troligen statérer (se not till 17:27). Samma belopp nämns i Sak 11:12; jfr 27:9 med not.

26:5 Matt 21:46 26:14-16 Mark 14:10 1.; Luk 2213-6 26:6-IS Mark I4:3-9; Joh 12:1-8 26:14 Joh 11:57 26:7 Luk 7z36-38 26:15 Sak 11:12; Matt 27:3-S 26:11 5 Mos 15:11

26:17 Matteusevangeliet

Pås/emåltiden förbereds

brödets kom lärjungarna fram

7 Första dagen av det osyrade högtid*

och Var vill du att vi skall ordna för påskmåltiden

tillJesus frågade:

åt 3 Han svarade: Gå in till staden och hälsa den och den att

dig?

vill hålla hos dig er mästare säger: Min stund* är nära. Jag påskmåltid 9 som Jesus hade sagt, och med mina lärjungar. Lärjungarna gjorde

de ordnade för påskmåltiden.

jesus utpekar förrádøzren

2° På kvällen lade han till bords* med de tolv. 2 Medan de åt sade

sig

han: en av er skall förråda 22De blev mycket

Sannerligen, mig.

bedrövade och honom, en efter en: Det är väl inte

började fråga

herre? “Han svarade: Den som doppade handen i skålen

jag,

med han skall förråda 2* Människosonen* går tillsammans mig, mig. om honom, men ve den människa genom bort, som det står skrivet vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bäst för den

om hon hade blivit född. Judas, som skulle människan aldrig förråda honom, sade: Det är väl inte jag, rabbit? Jesus svarade:

Du har själv sagt det.

Den sista måltiden

26 Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt

och sade: Tag och ät, detta är min han det, gav åt sina lärjungar

Se not till Mark 14:12. 26:17 ordna för påskmåltiden 26:23 Den som doppade banden i skålen När man åt ur en gemensam skål, Orden om att detta kunde två personers händer lätt snudda vid varandra. ett sätt som är tydligt för denne men nyss skett utpekar förrädaren på menas bara att han är med i bordsgemenotydligt för de andra. Möjligen skapen. Jfr Luk 22:21, där detta är meningen, och Joh 13:26, där Judas öppet utpekas. - Episoden kan tänkas utspelad under påskmåltidens inledi vatten. ning, då man bl. a. doppar grönsaker 26:26 tac/ebönen Här avses tacksägelsen till Gud för att han skapat brödet (jfr vid måltidens 14:19 med not). I v. 27 är det sannolikt fråga om bordsbönen not till 1 Kor slut, en allmän tacksägelse för Guds välgärningar (jfr 10:16).

26:17-19 Mark 14:12-16; Luk 22:7-13 26:21 Ps 41:10 26:17 2 Mos 12:14-20; 5 Mos 16:16 26:26-29 Mark 14122-25; Luk 22:14-20; 2620-25 Mark 14:17-21; Luk 22221-23; 1 Kor 1123-25

Joh 13:18-30

Matteusevangeliet 26:36

kropp. Och han tog en bägare,

och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: Drick av den alla. 2” Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir för till förlåtelse.

utgjutet många syndernas

”Jag säger er: nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger förrän den dag då dricker jag det nya vinet med er i min faders a:- n rike .

jesus Petrus

förutsäger förnekelse

3° När de hade de ut till 3 Då

sjungit lovsången, gick Olivbergetåi

sade Jesus till dem: I natt skall ni alla komma på fall för min skull,

ty det står skrivet: jag skall dräpa berden, och fåren i bjorden skall s/eingras. 32Men när jag har uppstått, skall gå före er till Galile-

jag

en. 33 Petrus svarade honom: Även om alla andra kommer på fall för din skull, så skall då jag aldrig komma på fall. 3* Men Jesus sade:

Sannerligen, i natt innan tuppen gal skall du ha förnekat mig tre gånger. 35 Petrus sade: Om jag så måste dö med skall

dig, jag aldrig

förneka dig. Och detsamma sade alla

lärjungarna.

jesus i Getsemane

36 Sedan gick och Jesus med dem till ett ställe som heter Getsemane, han sade till dem: Sitt kvar här, medan jag går dit bort och ber.

26:28 förbundsblodet Ingångna fördrag bekräftades under antiken allmänt genom djuroffer, så även de förbund* mellan Gud och människor som skildras i GT. Jesu blodiga död jämförs här med sådana offer. 26:30 [az/sången I påskmåltidens ritual ingår högtidlig läsning eller sång av Ps 113-118. En del av dessa psalmer (enligt en tradition 113-114, enligt en annan bara 113) reciteras i början av måltiden. Återstoden av dem, som det här år fråga om, följer vid dess slut. 26:31 det står skrivet Det citerade stället Sak 13:7, är dunkelt men var sannolikt i sitt ursprungliga sammanhang ett domsord över en ovårdig ledare (jfr Sak 11:17). Beträffande dess tillämpning på Jesus se Skrifttolkning”.

26:27 1 Kor 10:16 26:31 Sak 13:7 (Mark 14:27); Joh 16:32 26:28 2 Mos 24:8; Jes 53:12;Jer 31:31-33; 26:32 Matt 28:7, 16 Sak 9:11; Heb 9:20 26:34 Matt 26:69-75+ 2630-35 Mark 14226-31; Luk 2251-34; 26z36-46 Mark 1432-42; Luk 2259-46 Joh 13236-38 26:36 Joh 18:1 26:30 Ps 113-118

i

26:37 Matteusevangeliet

37 Han tog med sig Petrus och Sebedaios båda söner. Sorg och ängslan kom över honom, 33 och han sade till dem: Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka med 39 Han gick lite längre

mig.

kastade till marken och bad: Fader, låt denna bägare gå bort, sig förbi om det är Men inte som jag vill utan som du vill.”

mig, möjligt.

*° Han tillbaka till lärjungarna och fann att de sov, och han sade

gick

till Petrus: Ni orkade alltså inte hålla er vakna en enda timme med och be att ni inte utsätts för prövningå Anden vill, mig? “Vaka, men är svag. *Z Sedan gick han bort och bad för andra

kroppen

Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag

gången:

mäste tömma den, så låt din vilja ske. 43 När han kom tillbaka, fann

han återigen att de sov; de orkade inte hålla ögonen öppna. “Han lämnade dem och gick bort och bad för tredje gången med samma ord. 45 Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: Ja, ni sover och vilar er. Men nu är stunden här då Människosonen skall “i” Här kommer överlämnas i syndarnas händer. Stig upp, låt oss gå. han som skall förråda mig.

jesus fängslats

”Medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv“°, och med honom en stor folkhop med svärd och påkar utsänd av översteprästerna* och folkets äldste”. *8 Förrädaren hade kommit överens med som är det, honom. “9 Han dem om ett tecken: Den jag kysser grip gick rakt fram till Jesus, hälsade honom med att säga rabbi* och honom. Min vän, nu har du gjort kysste 5°Jesus sade till honom: ditt. Då 5* En av gick de fram och grep Jesus och höll fast honom. dem som var med Jesus lyfte handen och drog sitt svärd, och han av honom örat. 52 Då slog till mot översteprästens tjänare och högg

26:37 Sebedafos båda söner Apostlarna Jakob och Johannes; se 10:2 och jfr 17:1; 20:20. 26:39 bägare Se not till 20:22. 26:41 kroppen Se Kött”. 26:48 Den som jag kysser Kyssen var en vanlig vördnadsbetygelse mot en religiös lärare. 26:50 nu har du gjort ditt Annan möjlig översättning: låt det ske som du har kommit hit för.

26:37 Matt 17:1; Mark 5:37; 14:33; Luk 26:42 Matt 6:10 8:51; 9:28 26:44 2 Kor 12:8 26:38 Ps 42:6, 12;43:5;Joh 12:27 2647-56 Mark 14:43-52; Luk 22:47-53; 26:39 Heb 5:7 f. /Joh 5230+ Joh 18:1-11 26:41 Matt 6:13; Luk 11:4

77 26 ;64

Matteusevangeliet

sade Jesus till honom: Stick tillbaka ditt svärd. Alla som till

griper

svärd skall dödas med svärd. 53 Tror du inte att om jag bad min fader skulle han genast skicka mer än tolv legioner änglar till min hjälp? 5* Men hur skulle då skrifterna kunna uppfyllas som säger att detta

måste hända? 55 Vid samma tillfälle sade Jesus till folkhopen: Som mot en röva-

re har ni gått ut med svärd och påkar för att fängsla mig. Var dag satt jag i templet* och undervisade utan att ni grep 5” Men allt detta

mig.

har skett för att skrifter skall

profeternas uppfyllas. Dä övergav alla lärjungarna honom och flydde.

För/øöret inför rådet

57 De som hade gripit Jesus förde honom till översteprästen

Kajafas,

där de skriftlärda* och de äldste hade samlats. 53 Petrus följde efter på avstånd, ända till översteprästens palats. Där gick han in på gården och satte sig bland tjänarna för att se hur det skulle sluta. 59 Över-

steprästerna och hela rådet* sökte få fram något falskt vittnesmål mot Jesus så att de kunde döma honom till döden, °° men de lyckades inte trots att det uppträdde många falska vittnen. Till sist trädde det fram två 5 som påstod att han hade sagt: Jag kan riva ner Guds tempel och bygga upp det igen inom tre dagar. “Z Då reste

sig

översteprästen och frågade: Har du inget att svara på deras beskyllningar? 53 Men Jesus teg. Och översteprästen sade: Jag besvär dig

vid den levande Gudens namn att säga oss om du är Messias°, Guds son.” “Jesus svarade: Du har själv sagt det. Men jag säger er: efter detta skall ni få se Människosonen* sitta på Maktens sida och

högra

26:53 legioner Legionen var romarnas största militära enhet. Den omfattade 6 000 man. Uttrycket ger alltså bilden av en väldig himmelsk här (jfr 2 Kon 6:16 f.; Luk 2:13; Upp 19:14). 26:57 Kájafas Se not till v. 3. 26:61 jag kan riva ner Guds tempel Författaren klargör inte om han betraktar dessa ord som fritt uppfunna eller som en förvrängning av något verkligt Jesus-ord (jfr Joh 2:19 ff.). Anklagelsen kan möjligen ha byggt på att Jesus förutsagt templets fall i profetiska ord, liknande Matt 24:2 med par. 26:64 Maktens En omskrivning för Guds.

26:52 1 Mos 9:6+; Upp 13:10 26:61 Matt 27:40;Joh 2:19; Apg 6:14 26:54 Jes 53:5-12 26:63 Jes 53:7; Matt 27:12, 14; Luk 23:9; 26:55 Luk 19:47; 21:37;J0h 18:20 Joh 19:9 26:56 Matt 26:31+ 26:64 Ps 110:l; Matt 22:44 + / Dan 7:13; 2657-68 Mark 1453-65; Luk 22:54 f., Matt 24:30+ 63-71;J0h 18:13 f., 19-24

26:65 Matteusevangeliet 78

komma himlens moln. 55 Då slet överstepråsten sönder sina

på

kläder och sade: Han har hädat. Vad skall vi nu med vittnen till? Ni har själva hört hädelsen. “ Vad säger ni? De svarade: Han förtjänar döden. 67 Då de honom i ansiktet och slog honom, och

spottade

örfilar 68 och sade: Visa att du år en profet, Mesnågra gav honom sias: vem var det som slog dig?

Petrus förnekar jesus

59Petrus satt ute En tjånsteflicka kom fram till honom

på gården.

och sade: Du var också tillsammans med Jesus från Galileen. 7° Men han förnekade det inför alla och sade: Jag förstår inte vad du talar om. 7 Han gick ut i porten, och där var det en annan kvinna omkring: Han där var som såg honom, och hon sade till dem runt tillsammans 72 Han förnekade det på nytt med Jesus från Nasarefi och svor 73 Strax efteråt kom på det: ”Jag känner inte den mannen.” de som stod där fram till Petrus och sade: Visst är du också en av dem. Det hörs talet. 7* Då svor han och bedyrade: Jag känner

på

inte den mannen.” I samma en tupp. 75 Då kom Petrus

ögonblick gol

vad Jesus hade sagt: Innan tuppen gal skall du ha förnekat mig

ihåg

tre gånger, och han gick ut och gråt bittert.

26:64 komma på himlens moln Jfr 24:30 med not. 26:65 slet äverstepräszen sönder sina kläder Ett uttryck för fasa eller sorg; jfr 1 Mos 37:34; 1 Sam 4:12. 26:65 Han bar bådar Hädelse bestod i att smäda Guds namn, dvs. uttryckligen nämna det på ett förlöjligande eller nedsättande vis. Anspråk på att vara Messias kan inte ha bedömts så, inte heller uttrycket Guds son, fattat på ha gammaltestamentligt sätt (jfr t. ex. Hos 11:1). Rådets dom (v. 66) tycks och byggt på attJesus med sina citat från Ps 110 och Dan 7 åsyftade sig själv gjorde sig jämställd med Gud. 26:66 Han förtjänar döden Enligt 3 Mos 24:16 skall en hädare stenas till döds. 26:73 Det börs på talet Se Mark 14:70 med not.

26:65 4 Mos 14:6; 2 Sam 13:19; Job 1:20; 26:69-7S Mark 14:66-72; Luk 2254-62; Jer 36:24;Apg14:14 Joh 18:12-l8, 25-27 26:66 3 Mos 24:16;J0h 19:7 26:75 Matt 26:34;Mark 14:30; Luk 22:34; 26:67 Jes 50:6; 53:5 Joh 13:38

79 Matteusevangeliet 27:11

jesus inför Pilams

“På morgonen beslöt alla översteprästerna” och folkets äldste” att

försöka få Jesus avrättad. ZDe lät binda honom, förde bort honom och överlämnade honom åt Pilatus, stäthållaren.

3När Judas, som hade förrätt honom, såg att Jesus blivit dömd, ångrade han sig. Han lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste 4och sade: Jag har syndat och förrått oskyldigt blod. De svarade: Vad angår det oss? Det är din sak. 5Då kastade han in pengarna i tempelhuset och gav sig av därifrån och gick bort och hängde sig. “Översteprästerna tog pengarna och sade: Det går inte att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspengar. 7Och de beslöt att i stället köpa Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar. ”Därför heter denna åker ännu i dag Blodsåkern. °Så uppfylldes det som sagts genom profeten Jeremia: De tog de trettio silvermynten, priset på den prissatte, honom som några israeliter bestämde priset på, ° och gav dem ibetalningför Kru/ema/earåkem, så som Herren bade befallt mig.

“Jesus ställdes nu inför ståthällaren. Denne frågade honom: Du

27:1 försöka få jesus avrattad Det är ovisst om det judiska rådet i nytesta-

mentlig tid kunde låta verkställa dödsstraff (jfr Apg 7:58 ff., där detta

förutsätts, och Joh 18:31, där det förnekas). En politisk anklagelse inför

den romerska ockupationsmyndigheten var nödvändig, om rådet saknade

befogenhet att låta avrätta Jesus. Aven i motsatt fall kunde det vara en

smidig utväg, som lät de hatade utlänningarna bära ansvaret för avrättning-

en inför folket.

Pilatus var romersk ståthållare, prokurator, i provinsen Judeen från år

26 e. Kr. till år 36, då han avsattes.

Blodså/eern Namnet är inte känt från utombibliska källor, liksom inte

heller namnet Krukmakaråkern. Möjligen avses en plats i Hinnomdalen

(jfr Helvete) söder om det gamla Jerusalem. Denna dal nämns iJer 19, där

flera detaljer (krukmakarprodukter, oskyldigt blod, de ondas undergång)

ger anknytning till Matteus berättelse. En avvikande förklaring av namnet

ges i Apg 1:18 f. 27:9 det som sagts genom profeten jeremia Det följande citatet är en fri åter-

givning av Sak 11:12 f. Att det tillskrivs profeten Jeremia kan bero på

likheter med vissa texter hos denne (åkerköpet iJer 32:6 ff. ; besöket hos en

krukmakare iJer 18-19; jfr not till v. 8 ovan).

27:1-14Mark 15:1-5; Luk 23:1-5; Joh 27:9 f. Jer 32:6-9; Sak 11:12 f.

18:28-38a 27:11 Matt 2:2; 27:29, 37; Mark 15:9, 12, 27:3-10 Apg 1:18 f. 18, 26; Luk 23:37 f.;Joh 18:39+ 27:3 Matt 26:14 f.

27:12 Matteusevangeliet 80

år alltså judarnas kung? Jesus svarade: Du själv säger det. z Och

när han anklagades av översteprästerna och de äldste svarade han inte. 3 Då sade Pilatus till honom: Hör du inte vad de beskyller dig för? “ Men han svarade inte på en enda fråga, och ståthållaren blev

mycket förvånad.

Bambbas jesus döms

friges.

”Vid brukade ståthållaren frige en fånge efter folkets

högtiden

önskan. 6 Det fanns just då en känd fånge som hette Jesus Barabbas. När folket nu var samlat, frågade Pilatus: Vem vill ni att jag skall

Jesus Barabbas eller den Jesus som kallas Messias“? ”Han

frige,

visste att det var av avund motJesus som man hade utlämnat honom. 9 Medan han satt på domartribunen fick han detta bud från sin hustru: Du skall inte ha med den där råttfärdige mannen att göra.

i natt för hans skull. 2° Men Översteprås- Jag har haft mardrömmar terna och de äldste övertalade folket att begära Barabbas fri och få Jesus dödad. 2 Ståthållaren sade nu till dem: Vilken av de båda vill

De svarade: Barabbas Pilatus frågade: ni att jag skall frige?” Vad Alla

skall jag då göra med den Jesus som kallas Messias? svarade: Han skall korsfästas! 23 Han frågade: ”Vad har han gjort

för ont? Men de ännu högre: ”Han skall korsfåstas!

ropade

2* Når Pilatus såg att ingenting hjälpte utan att oron bara blev

sköljde sina händer inför folket och sade: värre, tog han vatten och

till den här mannens blod. Detta får bli er sak.”

Jag är oskyldig

25 Men hela folket ropade: Hans blod må komma över oss och våra barn. “Då han Barabbas, men Jesus lät han och

frigav prygla

utlåmnade honom sedan till att korsfåstas.

27:11 Du själv säger det Uttrycket år dubbeltydigt. Det kan vara en bekräftelse

men kan också antyda att Pilatus själv får stå för sin formulering.

- 27:16 jesus Bárabbas Annan låsart: Barabbas. Jesus var inget ovanligt

namn (jfr t. ex. Kol 4:1 1), men många kristna tycks ha tagit anstöt av att en

rövare bar det. Att det saknas i många handskrifter beror troligen på

detta. 27:26 /eorsfästas Denna avrättningsform var inte bara fruktad för sin grymhet

utan ansågs också vanårande. Den användes mot slavar och upproriska

utlänningar, inte mot romerska medborgare. Pryglandet, som regelmäs-

sigt föregick avrättningen, utfördes med ett gissel, vars tre remmar hade

metallkulor i ändarna.

27:12, 14Matt 26:63+ 27:21 Apg 3:14 27:15-26 Mark 15:6-15; Luk 23:13-25;J0h 27:24 5 Mos 21 :6-9

18:38b-19:16 27:25 Hes 33:5; Apg 5:28

81 27:34

Matteusevangeliet

Soldaterna hånar jesus

Då förde ståthållarens soldater Jesus till residenset och samlade hela honom. 28 De kläderna och

vaktstyrkan omkring tog av honom

hängde på honom en röd soldatkappa 29 och vred ihop en krans av törne och satte den på hans huvud och stack en käpp i högra handen på honom. Sedan föll de på knä för honom och hånade honom och sade: ”Leve judarnas konung. 3° De spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. 3 Och när de hade hånar honom, tog de av honom kappan och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästa honom.

K orsfästelsen

31 På vägen ut träffade de på en man från Kyrene vid namn Simon, och honom tvingade de att bära hans kors. 33 När de kom till ett ställe

3* som kallas Golgota, vilket betyder Skallen, gav de honom vin att

27:27 residenset Troligen avses ett palats, uppfört av Herodes den store i västra

delen av det dåvarande Jerusalem, där nu det s. k. Davids tom är beläget. I

detta palats hade den romerske ståthållaren sitt högkvarter och höll dom-

stolsförhandlingar, när han vistades i staden. Hans ordinarie residens låg i

Caesarea vid havet. 27:27 va/ezstyrkan Grundtextens uttryck betecknar en avdelning på 600 man,

kohort. Detta var den truppstyrka som romarna normalt hade förlagd i

Jerusalem. 27:32 K yréne Huvudstad i Kyrenaika, en grekisk, av romarna Övertagen

koloni på Nordafrikas kust, som nu utgör en del av Libyen. 27:32 bära bam kors Den dödsdömde skulle själv bära avrättningsredskapet, i

detta fall troligen den löstagbara tvärbiälken på korset (jfr Joh 19:17). När

en man i folkvimlet beordrades att hjälpa till, måste detta ha berott på att

Jesus var utmattad. Redan pryglandet (v. 26) kunde leda till döden. 27:33 Gálgota Namnet syftade troligen på kullens form. Var den låg är inte

med säkerhet känt, men den gamla tradition som förlägger den till platsen

för Heliga gravens kyrka är från flera synpunkter rimlig. 27:34 gav de honom vin Enligt judiska traditioner bekostade kvinnorna iJeru-

salem en dryck som skulle ges till dödsdömda före avrättningen. För denna

sed åberopade man Ords 31:6.

27:27-SI Mark 15:16-20; Joh 19:2 f. 27:30 Jes 50:6 2728-30 Luk 23:11 2752-44 Mark l5z2l-32; Luk 2316-43; 27:19 Matt 27:1l+ Joh19:17-27

27:35 Matteusevangeliet 82

dricka, blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka. 35När de hade korsfäst honom, delade de upp hans kläder genom att kasta lott om dem, 36och sedan slog de sig ner där och vaktade honom. 37 Ovanför hans huvud hade de satt upp anklagelsen mot

honom som löd: Detta år Jesus, judarnas konung.

med honom korsfästes två rövare, den ene till höger

”Samtidigt

och den andre till vänster om honom. 39 De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet “och sade: ”Du som river ner

och - nu, om

templet bygger upp det igen på tre dagar hjälp dig själv

“ de du är Guds son, och stig ner från korset.” Översteprästernaii, skriftlärda* och de äldste* gjorde också narr av honom och sade: *Z ”Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels kung, nu får han stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. “Han har satt sin lit till Gud. Nu får Gud rädda honom, om ban

“ På bryr sig om honom. Han har ju sagt att han år Guds son. samma sätt blev han skymfad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.

jesu död

45 Vid sjätte timmen* föll ett mörker över hela jorden och det varade till nionde timmen. “ Vid nionde timmen ropade Jesus med hög

27:34 galla I Mark 15:23 står myrra, ett aromatiskt ämne som verkade bedö-

vande. Matteus kan ha menat att galla hade samma verkan (jfr Tob 6:9;

11:8; där fiskgalla används som läkemedel). Han anspelar dock snarare på

Ps 69:22, där Septuaginta* har samma ord, medan motsvarande hebreiska

ord betyder gift. Meningen är där inte att den lidandes plåga lindras,

utan att hans fiender ökar den. 27:35 delade de upp hans kläder Den som skulle avrättas kläddes av, och klä-

derna ansågs tillhöra bödlarna. Berättelsen anknyter också till Ps 22:19. 27:37 judarna: konung Orden innebär att Jesus var dömd som upprorsman.

Ett anslag med uppgift om brottet anbragtes enligt romersk sed på avrätt-

ningsredskapet. 27:39 De som gick förbi Avrättningar verkställdes på väl synliga platser. Den

plats som enligt traditionen är Golgota låg på Jesu tid strax utanför stads-

muren, intill en väg som passerade genom en mindre port i muren. 27:39 skakade på huvudet En åtbörd av hån och förakt. 27:40 Du som river ner templet Se 26:61 med not.

27:34 Ps 69:22 27:42 Joh 1:49; 12:13 27:35 Ps 22:19 27:43 P5 22:9 / Vish 2:18-20 27:38 Jes 53:12 27:45-56 Mark 15133-41; Luk 23:44-49; 27:39 Ps 22:8; 109:25 Joh 19;24b_30 27:40 Matt 26:61+ /4:3, 6; 26:62+ 27:45 Am 39

83 Matteusevangeliet 27:56

röst: Eli, Eli, lema sabacbtani? (vilket betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergett migP). Några som stod där hörde det och sade: Han på EliaT “S En av dem sprang genast bort och

ropar

fyllde den med surt vin och satte den på en käpp för att tog en svamp, ge honom att dricka. 49 Då sade de andra: Låt oss se om Elia kommer och hjälper honom.” 5° Men Jesus ropade ån en gång med hög

röst och gav upp andan.

5 Då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner,

rämnade, 52 och öppnade sig. jorden skakade och klipporna gravarna

av avlidna 53 och efter hans upp-

Många kroppar heliga uppväcktes,

ståndelse lämnade de sina gravar och gick in i den heliga staden och kunde ses av många. 5* När officeren* och de som bevakade Jesus

tillsammans med honom såg jordbävningen och det andra som hände, greps de av stark fruktan och sade: Den mannen måste ha varit Guds son.”

55 Där var också många kvinnor som stod längre bort och såg på. De hade följt med Jesus från Galileen för att tjäna honom, 5° och

bland dem var Maria från Magdala och Maria som var Jakobs och Josefs mor, och modern till Sebedaios söner.

27:46 Eli, Eli, lemá sabacbzáni Ps 22:2 återges här på arameiska, Jesu moders-

mål. Awikelsen från Mark 15:34 (Eloi) beror på en mindre anpassning

till hebreiskan. 27:48 surt vin Den enkla dryck som soldater och arbetare släckte törsten med.

Septuaginta” använder grundtextens ord med denna betydelse i Rut 2:14. I

Ps 69:22 används samma ord om ättika som den frommes fiender plågar

honom med (jfr not till v. 34). 27:51 färbänget Templets innersta rum, det allra heligaste, avskildes genom ett

förhänge. Att detta brast uppfattar Matteus tydligen som ett tecken på att

vägen till Gud öppnades genom Jesu död. Jfr Heb 6:19 f.; 10:19 f. 27:52 avlidna heliga Dvs. rättfärdiga, vilkas själar väntade på uppståndelsen. 27:56 Maria från Mágdala nämns i detta sammanhang även av författarna till

Markus- och Johannesevangelierna och i samband med Jesu uppståndelse

av alla fyra evangelisterna. Jfr också Luk 8:2. Magdala, i dag Migdal, låg

vid västra stranden av Galileiska sjön. 27:56 Maria som varjakobs ocbjosefs mor Också denna kvinna nämns i evan-

gelierna i samband med korsfästelsen eller uppståndelsen. Om samma

person avses ijoh 19:25, hette hennes man Klopas. 27:56 Sebedafos söner Dvs. apostlarnaJakob och Johannes; se 10:2. Med stöd

av Mark 15:40 har man gissat att modern hette Salome, och med stöd av

Joh 19:25 att hon var syster till Jesu mor.

27:46 P522:2 27:52 f. Hes 37:12 f. 27:48 Ps 69:22 27:53 Matt 4:5; Upp 11:2+ 27:51 2 Mos 26231-35; Heb 6:19 f.+

27:57 Matteusevangeliet 84

Gravlággningen

57 På kvällen kom en rik man från Arimataia som hette Josef och som också han hade blivit lärjunge till Jesus. ”Josef gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Pilatus gav då order om att den skulle utlämnas, 59och Josef tog kroppen, svepte den i rent linnetyg °° och lade

den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i berget. Sedan rullade han en stor sten för till graven och gick därifrån.

ingången

5* Maria från Magdala och den andra Maria var där och satt mitt emot

graven.

52 Nästa - det var efter - över-

dag dagen förberedelsedagen gick

och fariseerna* tillsammans till Pilatus 53 och sade:

stepråsterna*

Herre, vi har kommit att tänka på att när den där bedragaren ännu var i livet sade han: Efter tre dagar skall jag uppstå.” 5* Ge därför order om att graven bevakas under tre dagar, så att inte hans lärjungar kommer och rövar bort honom och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första. 65Pilatus svarade: Ni får en vaktstyrka. Gå och bevaka graven så gott ni kan. 66De gav sig i väg och skyddade den genom att försegla stenen och sätta ut vakterna.

27:57 Arimatafa Möjligen det Ramatájim som nämns i 1 Sam 1:1 och som

antas ha legat ca 3,5 mil nordväst om Jerusalem (i dag Rantis). -Josef

nämns av alla fyra evangelisterna i samband med Jesu begravning, men inte

i något annat sammanhang. 27:60 en stor sten Ingången till en klippgrav av denna typ stängdes med en

kvarnstensliknande sten, som rullades fram i ett spår. 27:62 dagen efter förberedelsedagen Matteus menar att besöket ägde rum en

sabbatsdag, dvs. lördag. Förberedelsedagen, då Jesus enligt alla evange-

lierna blev korsfäst, var fredag. 27:63 Efter tre dagar Uttrycket används i NT omväxlande med ”på tredje

dagen” och med samma innebörd. Dagen efter en händelse räknas som den

andra dagen, den därnäst följande som den tredje. Bruket av de båda

uttrycken kan hänga samman med att man fann antydningar om Jesu

uppståndelse både i Hos 6:2 (tredje dagen) och iJon 2:1 (”tre dagar och

tre nätter; jfr 12:40).

27:55 Luk 8:2 f. 27:58 5 Mos 21:22 f. 27:57-61 Mark 15;42-47; Luk 2350-54; 27:60 Jes53=9

]oh19;38_42 27:63 Matt 16:21+

85 Matteusevangeliet 28:15

Kvinnorna vid

graven

Efter sabbateni i gryningen den första veckodagen, korn Maria

från Magdala och den andra Maria för att se på graven. 2Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel* steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. 3Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. 4Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. 5Men ängeln sade till kvinnorna: Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfâst. 6 Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Kom

och se var han låg. 7Skynda er sedan till hans

lärjungar och såg till dem: Han har uppstått från de döda, och nu går han före er till Galileen. Där skall ni få se honom.” Nu har *De

jag sagt er detta.” lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar. “Då kom Jesus emot dem och hälsade dem, och de gick fram, grep om hans fötter och hyllade honom. ° Men Jesus sade till dem: Var

inte rädda. Gå och säg åt mina bröder att bege sig till Galileen. Dår skall de få se

mig.

“Medan de var på våg, kom några ur vaktstyrkan in till staden och berättade för översteprästerna” om allt som hade hänt. Z Dessa överlade med de äldste”, och sedan gav de soldaterna en stor summa

3 pengar och sade till dem: Såg att hans lärjungar kom under natten och rövade bort honom medan ni sov. “ Om ståthållaren får höra detta, skall vi tala med honom så att ni inte behöver oroa er.” 5

Soldaterna tog pengarna och gjorde som de hade blivit tillsagda. Så vann detta rykte spridning bland judarna ända till denna

dag.

28:1 igryningen den första veckødagen Dvs. söndag morgon. Enligt judisk

tidräkning kan uttrycket också beteckna den föregående kvällen, då sab-

batsdygnet upphörde så snart aftonstjärnan blev synlig. De andra evange-

lierna säger dock tydligt att det var morgon (Mark 16:2; Luk 24:1; Joh

20:1). 28:1 Maria från Mágdala Se not till 27:56.

28:1-IS Mark 16:1-8; Luk 23:55-24:12; 28:7 Matt 26:32; Mark 14:28 / Joh

Joh 204-10 2111-23 28:6 Matt 12:40; 16:21+ 28:10 Matt 28:16 f.

Matteusevangeliet 86

28:16

jesus sänder ut sina lärjungar 5 De elva till Galileen, till det berg dit Jesus

lärjungarna begav sig

hade befallt dem att gå. 7 När de fick se honom där föll de ner och

honom, men några tvivlade. ”Då gick Jesus fram till dem

hyllade

och talade till dem: Åt mig har getts all makt i himlen och på

lärjungar: döp dem i

jorden. 9 Gå därför ut och gör alla folk till Faderns och Sonens och den heliga Andens namn Z° och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.

2856-20 Mark 1614-18; Luk 24136-49; 28:18 Dan 7:14; Matt 11:27+;

Joh 20:19-Z3;Apg ue-s Ef 120-22 28:16 Matt 26:32 28:20 Matt 18:20

Markus

Evangeliet enligt

jobannes döparen

Här börjar glädjebudet om Jesus Kristusñ Guds son.

230m det står skrivet hos profeten Jesaja:

Se, jag sänder min budbärare före dig,

han skall bereda vägen för dig.

*En röst ropar i öknen:

Bana vag för Herren,

gör hans stigar raka 4- så uppträdde Johannes döparen ute i öknen och förkunnade syndernas förlåtelse genom omvändelse* och dop. 5Och hela Judeen och alla iJerusalem kom dit ut till honom, och de bekände sina

synder och döptes av honom iJordan. “Johannes var klädd i kamel-

hår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung. 7Han förkunnade: Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte värdig att böja mig ner och knyta upp

1:1 Här börjar glädjebudet Se Evangelium”. - Markusevangeliet är sanno-

likt det äldsta av de fyra evangelierna och ger den knappaste skildringen av

Jesu liv och budskap. Berättelsen börjar sålunda vid tiden för Jesu offent-

liga framträdande, utan någon inledning om hans barndom (jfr Matt 1-2;

Luk 1-2) eller om hans himmelska ursprung (jfrJoh 1 :1-18). - Författaren

var enligt traditionen den Johannes Markus som nämns i Apostlagärningarna och flera av NT:s brev (se Apg 12:12 med not). jesus Kristus, Guds son Annan läsart: Jesus Kristus.

_..- k)›- bas profeten jesaja Citatet är en sammanställning av Mal 3:1 och Jes

40:3. 1:4 så uppträdde jobannes döparen Annan Iäsart: så uppträdde Johannes

och döpte.

var klädd i Ieamelbår och bade en läderbälte om livet Se not till Matt

3:4.

1:1-8 Matt 3:1-12; Luk 321-17; Joh 1:3 jes 40:3 (Joh 1:23)

1219-38 1:4 Matt 3:2; Apg 13:24; 19:4 1:2 2 Mos 23:20; Mal 3:1 (Matt 11:10; 1:6 2 Kon 1:8 / 3 Mos 11:20-22

Luk 1:76; 7:27) 1:7 Apg 13:25

1:8 Markusevangeliet 88

hans sandalremmar. har döpt er med vatten, han skall döpa er

“Jag

med helig ande.

jesu dop

”Vid den tiden kom Jesus från Nasaret* i Galileen och döptes i Jordan av Johannes. ° När han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden* komma ner över honom som en duva. “Och en röst hördes från himlen: Du är min älskade son, du är min utvalde.

jesus frestas

Z Anden drev honom ut i öknen, 3 och han var i öknen fyrtio dagar

och sattes på prov av Satan? Han levde bland de vilda djuren, och

änglarna betjänade honom.

jesus i Galileen

uppträder

“När Johannes hade blivit fängslad, kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap 5 och sade: Tiden är inne, Guds rike* är nära. Omvänd er och tro på budskapet.

1:11 min älskade son, du är min utvalde Se not till Matt 3:17. 1:13 fyrtio dagar Se not till Matt_4:2.

1:13 levde bland de vilda djuren Oknens vilda djur är i GT (t. ex. Jes 34:13 f.)

en bild för ondskans och ödeläggelsens fasor. Å andra sidan skall de enligt

de

Jes 11:6 ff. tämjas i den nya skapelsen. I berättelsen om Elia tjänar

profeten (1 Kon 17:6), liksom också änglarna gör (1 Kon 19:5 ff.; jfr Ps

91:11 ff.). Markus antyder alltså att Jesus i öknen levde i onda makters

närhet men förmådde behärska dem. Jesu kamp mot onda makter är ett

huvudmotiv i Markusevangeliet. 1:14 Närjobannes bade blivit fängslad Se 6:17 f. och Matt 14:3 med not.

1:8 Apg 1:5; 2:4 1:13 Matt 4z2+ /Ps 91:11 f. 1:9-11 Matt 3:13-17; Luk 3:21 f. 1:14 f. Matt 4:12-17; Luk 4:14 f. 1:10 Hes 1:1 1:14 Mark 6217+ 1:11 Matt 3:17+ 1:15 Gal 4:4 /Dan 7:14, 27/ Matt 3:24lzl2 f. Matt 4:1-11; Luk 4:1-13

89 Markusevangeliet 1;30

De

första lärjungarna

“När han gick utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas stå vid sjön och kasta ut sina kastnät, för de var fiskare. ”Jesus sade till dem: Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare, “och de lämnade genast sina nät och honom.

följde

19 Lite längre fram fick han se Jakob, Sebedaios son, och hans bror

Johannes som höll på att görai ordning näten i sin båt. Z° Han kallade på dem, och de lämnade sin far Sebedaios och hans folk i båten och följde efter honom.

I

Kafarnaums synagoga

2 De kom till Kafarnaum, och när det blev sabbar* gick han till synagogan* och undervisade. 22Alla av hans under-

överväldigades

visning, för han undervisade med makt och inte som de skriftlärdaif. 23 I synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och han började skrika: 2 Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret?

Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, Guds helige? 25 Men åt honom: Far ut ur Jesus sade strängt Tigl honom! 25 Den orena anden ryckte och slet i mannen och gav till ett högt rop och for ut ur honom. 27 Alla greps av bävan och började

fråga varandra: Vad är detta? En ny med makt bak-

undervisning,

om orden! Till och med de orena andarna befaller han, och de

lyder

23 honom.” Ryktet om honom spred sig genast över hela Galileen.

Simons svärmor och andra sjuka botas

19 Från synagogan gick de hem till Simon och Andreas tillsammans med Jakob och Johannes. 3° Simons svärmor i feber, och det sade

låg

1:16 Simon Dvs. Simon Petrus; se 3:16. 1:22 inte som de sknftlärda Se not till Matt 7:29. 1:23 en oren ande Se Demon”.

l:16-20 Matt 4zl8-22; Luk 5:1-11; Joh 1:23 f. Matt 8:29; Mark 5:2, 7; Luk 8:28 1:35-51 1:26 Mark 9:20, 26 1:17 Jer 16:16 1:27 Matt 7:29; Luk 4:32 1:21-28 Luk 451-37 129-34 Matt 8:l4-17; Luk 438-41 1:22 Matt 7:28 f.+; Mark 6:2;

1:31 90

Markusevangeliet

de genast till Jesus. 3* Han gick fram till henne, tog hennes hand och

reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon passade upp dem. 32 På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla

och besatta. 33Hela staden hade samlats utanför dörren. 3* Och

sjuka

han botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många demoner”, och han förbjöd demonerna att tala, eftersom de visste vem han var.

På en

enslig plats

35 av

Tidigt nästa morgon, medan det ännu var mörkt, gav han sig därifrån och gick bort till en enslig plats, och där bad han. 36 Simon och de andra efter honom, 37 och när de hade funnit

skyndade

honom sade de: Alla söker efter dig. 33 Han svarade: Låt oss gå åt

ett annat håll, till här så att jag kan predika där

byarna omkring,

också. Det är därför 39Och han och i

jag har gått ut.” gick predikade

synagogorna i hela Galileen och drev ut demonerna.

En blir ren

spetálsk

*° En spetälsk* kom till honom och föll på knä och bad: Vill du, så

kan du göra mig ren. “Jesus greps av vrede, sträckte ut handen och

på honom och sade: Jag vill. Bli ren! 42Och genast försvann tog spetälskan, och han blev ren. ”Jesus skickade bort honom med en

*4 sträng förmaning: Säg ingenting till någon, men gå och visa upp

för prästen och ge det offer för din rening som Mose har bestämt.

dig

1:32 efter solnedgången Dvs. när Sabbaten var över. Det judiska dygnet räk-

nades från solnedgång till Solnedgång. 1:34 ban förbjöd demonerna att tala I Markusevangeliet betonas särskilt

starkt att Jesu ställning som Guds son och Messias är en hemlighet. Den

avslöjas i sin fulla vidd först efter uppståndelsen (jfr 9:9) men antyds på

många sätt dessförinnan. Demonerna som har övernaturliga egenskaper

genomskådar den (v. 24). Jesus förhindrar att den sprids ut, eftersom hans

uppgift inte förverkligas under jordiska hyllningar utan genom hans död

(10:45; 15:39). Jfr v. 43 f. och Matt 8:4 med not. 1:41 vrede Annan läsart: ”medlidande. Troligen menas att Jesus blev upp-

rörd över den ondskans makt i världen som sjukdomen vittnade om. När

han botade, vände han sin vrede mot de onda maktema, liksom när han

drev ut demoner.

155-39 Luk 4z42-44 1340-45Matt 821-4; Luk 5:12-l6 1:35 Matt l4z23+ /Mark 6:46 1:44 Matt 8z4+ /3 Mos 13:47-14:32 1:39 Matt 4223+

91 Markusevangeliet 2:14

Det blir ett vittnesbörd* för dem. 45 Men mannen gick därifrån och började tala vitt och brett om saken, så att Jesus inte längre kunde visa sig i någon stad utan stannade ute i ödemarken. Och det kom folk till honom från alla håll.

En lam man botas

iKafarnaI/tm

1 Några dagar senare kom han tillbaka till Kafarnaum* och det blev känt att han var hemma. ZDet samlades så mycket folk att inte ens platsen utanför dörren räckte till längre, och han förkunnade ordet för dem. 3Då kom de dit med en lam som bars av män. *Efter-

fyra

som de inte kunde komma fram till Jesus i trängseln, bröt de upp taket ovanför honom och firade ner bädden med den lame genom öppningen. 5När Jesus såg deras tro, sade han till den lame: ”Mitt barn, dina synder är förlåtna.

f Nu satt där några skriftlärda”, och de tänkte för själva: 7Hur

sig

kan han tala så? Han hädar ju. Vem kan förlåta synder utom Gud? “Jesus förstod i sin ande* vad de tänkte och sade till dem: Hur kan ni tänka så i era hjärtanål? ”Vilket är lättast, att säga till den lame: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp, ta din bädd och gå? *° ” 1 Men för att ni skall veta att Människosonen* har makt att förlåta synder här på jorden, säger jag dig - och nu talade han till den lame -

stig upp, ta din bädd och gå hem.” Z Och mannen steg upp, tog genast sin bädd och gick ut i allas åsyn, så att de häpnade och

prisade

Gud och sade: Aldrig

har vi sett något sådant!”

Tullindrivaren Levi kallas

Och han gick längs sjön igen. Alla människor kom till honom, och han undervisade dem. ”När han där fick han se Levi, Alfaios

gick

son, sitta utanför tullhuset, och han sade till honom:

Följ mig!”

Och Levi steg upp och följde honom.

2:1 hemma Markus syftar troligen på samma hus som i 1:29. 2:4 bröt de upp taket De platta taken bars upp av träbjälkar. Mellanrummen

fylldes med ett flätverk av kvistar, som täcktes med lera. l Luk 5:19 talas

om taktegel, som var det vanliga i romerska hus. 2:14 Lem I Matt 9:9 kallas samme man Matteus; se not där. 2:14 tullbuset Se not till Matt 9:9.

2zl-l2 Matt 911-8; Luk 5:l7-26 2:12 Matt 9:33 2:5 Luk 7:48 2zl3-l7 Matt 9:9-D; Luk 5:27-32 2:7 Ps 103:3; Jes 43:25; 1 Joh 1:9 2:14 Matt 8:22+

2:15 92

Markusevangeliet

”När jesus sedan låg till bords i hans hus, var det många tullindrivare* och som låg till bords tillsammans med honom och

syndare

hans följde honom. ”När de lärjungar, för det var många som skriftlärda bland fariseerna* fick se att han åt med syndare och tullindrivare, sade de till hans Äter han med tullindrivare

lärjungar:

och ”Jesus hörde det och sade: Det är inte de friska som

syndare?

behöver läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla

rättfärdiga, utan syndare.

inte

Bröllopsgästerna fastar

och fariseerna fastade? Då kom några och

”Johannes lärjungar

frågade honom: Varför fastar Johannes lärjungar och fariseernas, men inte dina ”Jesus svarade: Inte kan väl bröllops-

lärjungar?”

är hos dem? Så länge de har gästerna fasta medan brudgummen” hos kan de inte fasta. Z° Men det skall komma en tid

brudgummen sig

då tas ifrån dem, och när den dagen är inne kommer

brudgummen

de att fasta. 2 Ingen syr fast en bit okrympt tyg på ett gammalt plagg. Då sliter ju det nya tyget med av det gamla och det blir en värre

sig

reva. 22Ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för då spränger vinet säckarna, och både vinet och säckarna förstörs. Nej, nytt vin slår man i nya säckar.

ax Sabbaten

Lärjungarna plockar på

23En sabbat* och lärjungarna börtog han vägen genom sädesfälten, av ax medan de 2* Då sade fariseerna till honom:

jade rycka gick.

Varför Sabbaten som inte är tillåtet?” 25Han svagör de sådant på rade: Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev 26 Han gick in i Guds hus - det hungriga och inte hade något att äta? - och åt upp skådebröden som inga var när Evjatar var överstepräst

2:22 vinsäckar Se not till Matt 9:17. 2:23 rycka av ax Se not till Matt 12:1. 2:26 Guds bus . . . skådebröden Se noter till Matt 12:4. 2:26 Ewjátar Enligt 1 Sam 21:1 ff. hette prästen Ahimélek. Hans son Evjatar fortsatta historia (1 Sam 22:20 ff.: spelar däremot en viktig roll i Davids 23:6 ff.; 30:7; 2 Sam 15:24).

2:16 Matt 11:19+ 2:23 S Mos 23:25 2:17 Luk 19:10; 1 Tim 1:15 2:24 2 Mos 20:8-10 2:18-22 Matt 9:14-17; Luk 553-39 2:25 f. 1 Sam 21 :1-6 2:18 Matt 9:14+ 2:26 3 Mos 24:5-9 2:2ZF28 Matt 12:1-8; Luk 6:1-5

93 Markusevangeliet 3:8

andra än prästerna får äta, och gav också dem som var med honom. 27

Och Jesus sade till dem: Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten. 25Alltså är Människosonen* herre också över Sabbaten.

Mannen med en band

förtvinad

Han gick till synagogan* en annan gång, och där satt en man som hade en förtvinad hand. ZDe höll ögonen påJesus för att se om han skulle bota honom sabbaten“; de ville ha något att anklaga honom

på

för. 3 Han sade till mannen med den förtvinade handen: Stig upp och kom fram. 1 Sedan frågade han dem: Vad är tillåtet på sabba-

De ten, att göra gott eller att göra ont, att rädda liv eller att döda? teg. 5Då såg han på dem fylld av vrede och sorg över att de var så förstockade. Och till mannen sade han: Håll fram handen. Han höll fram den, och den blev bra 6 Men fariseerna” gick bort och

igen.

började genast överlägga med Herodes anhängare om hur de skulle röja Jesus ur vägen.

Fol/emassan på stranden

7Jesus drog sig undan mot sjön tillsammans med sina lärjungar. En massa människor från Galileen följde med, men också från Judeen, *Jerusalem och Idumeen och från andra sidan Jordan och från trak-

2:27 Sabbaten blev tillför människan Ett liknande uttalande anförs i judisk

tradition som stöd för principen att Sabbaten får brytas, när människoliv är

i fara. Jfr 3:4 och 1 Mack 2:41. 2:28 Människosonen Samtidigt som ordet syftar påJesus, finns här en anspel-

ning på dess ursprungliga betydelse, människan. Om människan i all-

mänhet, en människoson, år förmer än sabbatsreglerna, gäller detta i än

högre grad om Jesus, Människosonen (jfr Matt 12:6 med not). 3:2 bota honom på Sabbaten Se not till Matt 12:10. 3:6 Herodes anhängare Herodes Antipas (se not till Matt 14:1) var liksom

hela den inhemska kungafamiljen beroende av Rom. Hans anhängare var

alltså samtidigt sympatisörer med den romerska ockupationsmakten. 3:8 Idumeen Judeens grannområde i söder. Namnet är bildat av GTzs

Edom, vars befolkning var Israels bittra fiender (2 Sam 8:14; Am 1:11; Ob

v. 1 ff.). Denna motsättning var till stor del över-vunnen i nytestamentlig tid. Herodes den stores far var från Idumeen.

2:27 2 Mos 232124- 3:6 Matt 12:14-4- 3:1-6 Matt 12:9-14;Luk6:6-11 3:7-12 Matt 4:23-25; 12:15 f.; Luk 3:4 Luk 14:3 6217-19 3:5 Mark 6:52; 8:17; Joh 12:40; Rom 3:7-9 Mark 4:1; Luk 5:1-3

11:25

3 ;9 Markusevangeliet 94

ten och Sidon kom människor i massor till honom, när

kring Tyros

de hörde talas om allt han 9Han sade åt sina lärjungar att ha

gjorde.

en båt till reds, så att han bli trängd av folkmassan. *° Han hade

slapp

botat och nu kom alla som led av någon plåga och trängde sig

många,

på honom för att få röra vid honom. Och när de orena andarna såg honom, föll de ner för honom och ropade: ”Du är Guds son. *Z Men han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.

De tolv utses

“Sedan han upp på berget och kallade till sig några som han

gick

hade utvalt, och de kom till honom. ” Han utsåg tolv* som skulle

honom och som han skulle skicka ut att predika 15och ha makt

följa

att driva ut demonernaö. “Och de tolv han utsåg var: Simon, som han gav namnet Petrus, ”Sebedaios son Jakob och Jakobs bror Johannes, vilka han gav namnet Boanerges, det vill säga Åskans söner, ”vidare Andreas, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Taddaios, Simon Kananaios 19och Judas Iskariot,

han som förrådde honom.

Demoner drivs ut med Guds ande

2°När Jesus kom hem, samlades folket på nytt, så att han och lärjungarna inte ens kom åt att äta. 2 Hans anhöriga fick höra det och

gav sig i väg för att ta hand om honom; de menade att han var från sina sinnen. 22De skriftlärda* som hade kommit ner från Jerusalem

3:8 Tyros och Sidan Se not till Matt 11:21. 3:12 han förbjöd dem Se not till 1:34.

3:13 berget Platsangivelser av detta slag är vanliga i evangelierna. De utpekar

inget bestämt läge. Berget kan vara en avskild miljö i allmänhet (jfr 6:46;

Joh 6:15) men påminner också om platser för gudsuppenbarelser och vik-

tiga religiösa avgöranden (se Matt 5:1; 17:1 med noter; jfr Matt 4:8;

28:16). 3:18 f. Taddafos. . . Kananaibs. . .judas Is/eariot Se noter till Matt 10:3 f.

3:10 Matt 9:20+; Mark 6:56 3:20-30 Matt 12:22-30; Luk 11214-23; 3:11 Luk 4:41 12:10 3:12 Matt 8:4+ 3:20 Mark 6:31 353-19 Matt 10:1-4; Luk 6:12-16 3:21 Joh 10:20 3:16 Matt 16:18+ 3:22 Matt 9234+ 3217-19Joh 1910-44;Apg 1:13

95 Markusevangeliet 4 ;4

sade att han var besatt av Beelsebul och att det var med demonernas furste som han drev ut demonerna. ”Han kallade dem till och

sig

talade till dem i liknelser: ”Hur kan Satan* driva ut Satan? “Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå. 25 Om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå. 26 Om Satan gör uppror mot sig själv och

kan han inte bestå - det är slutet för honom. 27 splittras, Ingen kan gå in och plundra en stark man på vad han äger, om han inte först binder honom; sedan kan han plundra hans hus. 28 sannerligen, människorna skall få förlåtelse för allt, för sina synder och för sina hådelser, hur de än hädar. 29 Men den som hådar den heliga anden* får förlåtelse utan år skyldig till synd. 3° De

aldrig någonsin evig

hade ju sagt att han hade en oren ande.

fesa verkliga släktingar

3 Nu kom hans mor och hans bröder. De stannade utanför och skickade bud efter honom. 32Det satt mycket folk omkring honom och de sade: Din mor och dina bröder är här utanför och söker dig. ”Jesus svarade dem: Vem är min mor och mina bröder? 3*Han dem som satt runt honom och sade: Det här

såg på omkring

är min mor och mina bröder. 35Den som gör Guds vilja är min bror

och syster och mor.

Li/enelsen om sådden

1 Sedan började han undervisa vid sjön igen. Massor av folk samlades

honom, och därför steg han i en båt och satt i den ute på

kring

vattnet, medan folket stod stranden. 2Han undervisade dem med

på

många liknelsen, och i sin undervisning sade han: 3 Hör! En man gick ut för att så. *Når han sådde, föll en del på vägkanten, och

3:22 Beélsebul Se not till Matt 12:24. 3:29 badar den heliga anden Se not till Matt 12:31. 3:32 bröder Annan läsart: bröder och systrar”.

3:27 Jes 49:24 3:31 Malt 12:46*- 3:29 Matt 12:31+ 4:1-9 Malt 13:1-9; Luk 8z4-8 3:20 Joh 7220+ 4:1 Mark 327-9; Luk 5:1-3 3:31-35 Matt 12:46-50; Luk 8:19-21 4:2 Mark 4:33 f.+

4:5 Markusevangeliet 96

fåglarna kom och åt upp det. 5 En del föll på de steniga ställena, där det inte fanns mycket jord, och det kom fort upp, eftersom myllan var tunn. ° Men när solen steg, sveddes det och vissnade bort, eftersom det var utan rot. 7En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp och kvävde det, och det gav ingen skörd. 3 Men en del föll i den goda jorden, det kom upp och växte och gav skörd. Det gav trettiofalt, sextiofalt och hundrafalt igen. °Och han sade: Hör, du som har öron att höra med.

Li/enelsernas

syfte

l° När han blev ensam med de tolv* och de andra som var med honom, frågade de honom om liknelserna. “ Han sade: Ni har fått veta Guds rikes* hemlighet”, men för dessa som står utanför är allt bara liknelser, Z för att de skall se med sina ögon utan att se och böra med sina öron utan att förstå, så att de inte omvänder* sig och får

förlåtelse.

av liknelsen om sådden

Tolkning

“Och han sade till dem: Om ni inte förstår denna liknelse, hur skall ni då alls kunna fatta några liknelser? ” Vad mannen sår är ordet. ”Vägkantem det är de hos vilka ordet blir sått men som knappt har hört det förrän Satan* kommer och tar bort ordet som har såtts i dem. 6 De som får sådden på de steniga ställena, det är de som tar emot ordet med glädje när de hör det 7 men inte har något rotfåste inom utan är flyktiga; blir det sedan lidanden och för-

sig

följelser för ordets skull kommer de genast på fall. 13 Hos andra har sådden fallit bland tistlarna. Det är de som hör ordet, 9 men världsliga bekymmer, rikedomens lockelser och alla möjliga begär tränger in och kväver ordet, så att det inte ger någon skörd. 2°Men de som har tagit emot sådden i den goda jorden, det är sådana som hör ordet och tar det till sig och bär frukt trettiofalt, sextiofalt och hundrafalt.

4:9 Matt 1l:15+ 4113-20 Matt 13:l8-23;Lul( 8zll-l5 4:10-12 Matt 13:10-17; Luk 8:9 f. 4:19 Matt 19:23 f; Mark 10:23 f.; Luk 4:11 Matt 13:11+ . 1215-21; 18:24 f. 4:12 _Ies 6:9f. (Matt 13:14+)

97 Markusevangeliet 4:34

Li/erzelsen om Det mått ni mäter med

lampan.

2 Och han sade till dem: Inte tas lampan fram för att ställas under sädesmåttet eller under bänken. Den sätts på hållaren. “Det finns ingenting dolt som inte skall dras fram och ingenting undangömt

23 som inte skall komma till synes. Hör, du som har öron att höra med.

2* Och han sade till dem: Ge akt på det ni hör. Med det mått som

25 ni mäter med skall det mätas upp åt er, och ännu mer skall ni få. Ty den som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.

Liknelsen om den växande sådden

26 Och han sade: Med Guds rike* är det som när en man har fått utsädet i jorden. 27 Han sover och stiger upp, dagar och nätter går,

och säden gror och växer, han vet inte hur. ”Av sig själv bär jorden

först strå, så ax, så moget vete i axet. 29 Men när grödan är

gröda,

är inne. mogen låter han skäran gå, för skördetiden

Liknelsen om senaps/eornet

3° Och han sade: Vad skall vi likna Guds rike vid? Vad skall vi använda för bild? 3 Det är som ett senapskorn, som år det minsta av alla frön här när man sår det, 32 men när det har sätts,

på jorden

skjuter det upp och blir större än alla örter och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga.” 33Med många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem, så långt de nu kunde fatta det. 3* Han talade bara i liknelser till dem, men när han hade blivit ensam med förklarade han allt.

lärjungarna

4:21 sädesmåttet Se not till Matt 5:15. 4:29 s/eördeziden En bild för den sista domen vid tidens slut. Den år hämtad

från Joel 3:13; jfr Matt 13:39; Upp 14:15 ff. 4:32 större än alla örter Jfr Matt 13:32 med not.

4:21-25 Luk 8:16-18 4:27 jak 5:7 4:21 Matt 5:15; Luk 11:33 4:29 Joel 3:13; Upp 14:15 4:22 Matt 10:26; Luk 12:2 4:30-32 Matt 13231-33; Luk 13:18-21 4:23 Matt l1:15+ 4:31 Matt 17:20; Luk 17:6 4:24 Matt 7:2; Luk 6:38 4:32 Hes 17:23 4:25 Matt 13:12+ 4:33 f. Matt 13:34 f.

4:35 Markusevangeliet 98

Stormen

tystas 35 På kvällen samma dag sade han till dem: Låt oss fara över till andra sidan. 3° De lämnade folket och tog honom med sig i båten som han satt i, och andra båtar följde med. 37 Då korn en häftig stormby och vågorna slog in i båten, så att den var nära att fyllas. 38

Själv låg han och sov i aktern med huvudet på dynan. De väckte honom och sade: Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?” 39 Han vaknade och hutade åt vinden och sade till sjön: Tig! Håll tyst! Vinden lade sig och det blev alldeles lugnt. *° Och han sade till dem: Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro? “l Då

greps de av stor fruktan och sade till varandra: Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder honom.

Den besatte och

svinhjorden

1 De korn över till trakten av Gerasa på andra sidan sjön. 2 När Jesus steg ur båten, kom en man emot honom från gravarna. Han var besatt av en oren ande 3och hade sitt tillhåll bland gravarna. Inte ens med kedjor kunde man längre binda honom. 4Flera gånger hade han bundits till händer och fötter, men han hade slitit av kedjorna och sprängt bojorna, och ingen kunde få bukt med honom. 5Dag och natt höll han till bland gravarna eller uppe i bergen och skrek och sargade sig med stenar. °När han nu på långt håll fick se Jesus, sprang han fram och föll ner för honom 7och ropade högt: Vad har du med mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag besvär dig vid Gud: Plåga mig inte! *Jesus hade

nämligen just sagt åt honom: Far ut ur mannen, du orena ande! ”Nu frågade han: ”Vad

5:1 Gerása Andra läsarter: ”Gadára; Gergésa; jfr Matt 8:28; Luk 8:26

med noter. Gerasa var en stad i Dekápolis”, ca 5 mil sydost om Galileiska

sjön. I dag Djerash på Jordaniens område, där betydande ruiner av den

gamla staden återstår. 5:2 gravama Se not till Matt 8:28. 5:9 Vad beter du? Den som känner någons namn” hade enligt tidens före-

ställningar också makt över honom (jfr 1 Mos 32:29). Demonen söker

förgäves använda Guds ochJesu namn (v. 7);Jesus avtvingar demonen dess

namn och besegrar den därmed.

455-41 Matt 8:23-27; Luk 8:22-25 54-20 Mau 823-34; Luk 826-39 4:38 f. Matt 8:25 f.+ 5:2, 7 Mark 1:23 f.

99 Markusevangeliet 5:26

heter du? Mannen svarade: Legion heter jag, för vi är många. ° Och han bad honom enträget att inte driva dem från trakten.

“Nu gick där en stor svinhjord och betade på bergssluttningen.

z Andarna bad honom: Skicka bort oss till svineri, så kan vi fara in i dem! ”Det lät han dem göra. Och de orena andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden rusade utför branten ner i sjön. Omkring två tusen djur var det, och de drunknade i sjön. ”Svinvaktarna sprang därifrån och berättade alltsammans i staden och ute

för att se vad som hade hänt. “5 De korn till på landet, och folk gick Jesus och såg den besatte, han som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen, och de blev förskråckta. “ Och ögonvitt-

nena berättade vad som hade hänt med den besatte, och om svinen. ”Då uppmanade de Jesus att lämna deras område. ”När han steg i båten, bad mannen som hade varit besatt att få följa med honom. 9 Men han lät honom inte göra det utan sade: Gå hém till de dina och berätta för dem om allt som Herren har gjort med dig, hur han förbarmade över 2° Då mannen sin väg och lät alla i

sig dig.” gick

höra vad Jesus hade gjort med honom, och överallt häp-

Dekapolis*

nade man.

En dotter Kvinnan med

synagogföreståndares uppväc/es. blödningar

2 När Jesus hade farit tillbaka till andra sidan sjön, samlades mycket folk honom. Medan han var där vid sjön, ZZkom det dit en

omkring

synagogföreståndare* vid namn Jairos. Då han såg Jesus kastade han

för hans fötter 23 och bad enträget: Min lilla dotter är nära att dö.

sig

Kom och lägg dina händer på henne, så att hon räddas till livet.” 2 Och Jesus gick med honom.

folk efter och inpå honom. 25 Där fanns

Mycket följde trängde sig

en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. 26Hon hade varit hos många läkare och fått utstå mycket. Det hade kostat henne allt hon ägde, men ingenting hade hjälpt, snarare hade hon blivit sämre.

5:9 Legián Legionen var romarnas största militära enhet. Den omfattade

6 000 man. Uttrycket anger alltså att en hel här av demoner ansatte den

sjuke. 5:11 svinhjord Se not till Matt 8:30. 5:25 blödningar Se not till Matt 9:20.

5:21-43 Matt 9:18-26; Luk 8:40-56 5:23 Mark 6:5+

5:27 Markusevangeliet 100

27 Hon hade hört vad som berättades om Jesus, och nu kom hon bakifrån i och rörde vid hans mantel, 28 för hon tänkte att om

hopen

29 hon bara fick röra vid hans kläder, skulle hon bli hjälpt. Och

blodflödet, och hon kände i kroppen att hon var genast stannade botad från sitt onda. 3°När Jesus märkte att det hade gått ut kraft

från honom, vände han sig om i hopen och frågade: Vem rörde vid

3 sade: Du mina kläder? Lärjungarna ser väl hur folk tränger på, och ändå du vem som har rört vid dig! 32 Han såg sig omkring

frågar

efter henne som hade gjort det. 33Kvinnan, som visste vad som hade hänt med henne, kom rädd och darrande fram och föll ner för honom och talade om hur det var. ”Han sade till henne: Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är botad från ditt onda.

35 Medan han ännu talade kom det bud till synagogföreståndaren

från hans hem: Din dotter är död. Du skall inte besvära Mästaren längre. 36 Men Jesus, som hörde deras ord, sade till föreståndaren:

Var inte rädd, tro bara.” ”Sedan låt han ingen mer än Petrus och

och hans bror Johannes följa med, 33 och de gick hem till

Jakob

föreståndaren. Där såg han upprörda människor som grät och kla-

39 Han gick in till dem och sade: Varför ropar ni och

gade högt.

*° gråter? Flickan är inte död, hon sover. Då skrattade de åt honom. Men han körde ut allesammans och tog med sig flickans far och mor och lärjungarna och gick in där hon låg. 4 Så tog han barnets hand

och sade: Talita koum! (det betyder: Lilla flicka, jag säger dig,

uppl). *Z Och genast reste sig flickan och gick omkring, hon var

stig

tolv år De blev utom av förvåning, *3 men han förbjöd

gammal. sig

dem att låta någon veta vad som hade hänt. Sedan sade han åt dem att

ge flickan något att äta.

i sin hemstad

Profet

Han gick därifrån och kom till sin hemstad, och hans lärjungar följde med honom. 2När det blev sabbar”, undervisade han i syna-

5:38 grät och klagade Se not till Matt 9:23. 5:41 Talitá Ieoum Ord på arameiska, Jesu modersmål.

5:27 Matt9:20+ 5:39 Joh 11:11 5:30 Luk 6:19 5:41 Matt 8:15+ 5:34 Matt 9:22+ 5:43 Man, 8;4+ 5:37 Matt 17:1; Mark 9:2; 13:3; 14:33; 6:1-6 Matt 1353-58; Luk4:16-30

Luk 5:10; 8:51; 9:28 6:2 Joh 7:14 f.

101 Markusevangeliet 6:15

Och de många som hörde honom häpnade och sade: Var

gogan?

har han detta ifrån? Vad är det för visdom han har fått, så att han kan utföra sådana underverk med sina händer? 3Är det inte snickaren, Marias son och bror till och Joses och Judas och Simon? Bor

Jakob

för dem. inte hans systrar här hos oss? Så blev han en stötesten”

blir ringaktad barai sin hem- 4 Men Jesus sade till dem: En profet* stad, bland sina släktingar och i sitt hem.” SHan kunde inte göra

där, utom att bota sjuka genom att lägga sina några underverk några

Och han förvånade sig över att de inte ville tro. händer på dem.

De tolv sänds ut

Han vandrade från by till by i trakten där omkring och undervisade. 7Han kallade till sig de tolv” och sände ut dem två och två och gav dem makt över de orena andarna. sOch han sade åt dem att inte ta med sig något mer på vågen än en stav, inget bröd, ingen påse och inga pengar i bältet. 9Sandaler fick de ha men inte mer än en skjorta. ° Och han sade till dem: När ni har tagit in i ett hus, så stanna där tills ni skall vidare. “ Och är det som inte vill ta emot er

någon plats

och inte vill höra på er, så fortsätt därifrån och skaka av dammet under era fötter. Det skall vittna” mot dem. “Z De gav sig i väg och predikade att alla skulle omvända sig, “3 och de drev ut många demo-

ner* och smorde många sjuka med olja och botade dem.

jobannes död

döparens

4 Hans namn hade nu blivit känt, och kung Herodes fick höra att folk sade: ”Johannes döparen har uppstått från de döda. Det är därför dessa krafter verkar genom honom.” ”Men några sade att

6:3 bror tilljakob och joses Joses är en dialektform av Josef. Jfr Matt 13:55

med not. 6:9 skjorta Se Kläder”. 6:11 skaka av dammet Se not till Matt 10:14. 6:14 kung Herodes Se not till Matt 14:1.

6:3 Matt 12:46+ 6:11 Luk 10:11; Apg 13:51 6:4 Joh 4:44 6:13 Jak 5:14 6:5 Mark 7:32; 8:23, 25; Luk 4:40; 6:14-29 Matt 14:1-12; Luk 9z7-9

13:13; Apg 9:12, 17; 28:8 6:14 f. Matt 16:14; Mark 6:15; Luk 7:16;

6:6b-13 Matt 10:1, 5-15; Luk 9:1-6 24:19;Joh 4:19; 9:17 6:7 f. Luk 10:1, 4, 7

6:16 Markusevangeliet 102

han var Elia“, andra att han var en profet”, en i raden av profeter. 6 När Herodes hörde detta sade han: Johannes, han som lät

jag

halshugga, det är han som har uppstått!

”Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och sätta honom i fängelse. Anledningen till det var Herodias, hans bror Filippos hustru. Henne hade han gift sig med, S och Johannes hade sagt till Herodes: Det är inte tillåtet för dig att leva ihop med din brors hustru. ”Därför var Herodias förbittrad på honom och ville döda honom, men kunde inte. 2° Ty Herodes hade respekt för Johannes, som han visste var en rättfärdig och helig man, och skyddade honom, och när han hade hört honom kände han sig mycket osäker och ville höra mer av honom. 2 Men en dag kom hennes tillfälle, och det var när Herodes firade sin födelsedag med ett gästabud för sina stormän och överstarna och de främsta i Galileen. 22 Herodias dotter kom då in och dansade så att Herodes och hans gäster blev förtjusta. Kungen sade till flickan: Be mig om vad du vill, och du skall få det.” 23 Och han lovade och svor: Vad du än ber mig om skall jag ge dig, om det så vore halva mitt rike. Z* Då gick hon ut och frågade sin mor: Vad skall jag be om?” Hon svarade: Johannes döparens huvud.” 25 Flickan skyndade in till kungen och bad honom: Jag vill

26 att du genast ger mig Johannes döparens huvud på ett fat.” Kungen blev bedrövad, men för edens och gästernas skull ville han inte säga nej till henne utan skickade en livvakt med befallning att hämta

Johannes huvud. Soldaten gick och halshögg honom i fängelset

28 och kom sedan med hans huvud på ett fat och gav det åt flickan, och flickan gav det åt sin mor. 2 Men när Johannes lärjungar fick reda det, kom de dit och hämtade hans döda och lade den i

på kropp

en grav.

Mat åt tusen

fem

3°

Apostlarna* samlades hos Jesus och berättade för honom om allt de hade gjort och vad de hade undervisat om. 3* Han sade till dem:

6:17 gripa Johannes . . . Herádias Se noter till Matt 14:3. 6:20 kände han sig mycket osäker och ville höra mer En annan läsart har oklar

innebörd men betyder möjligen: gjorde han det om igen och ville ständigt

höra mer. 6:22 Heradias dotter Annan läsart: hans dotter Herodias.

6217 f. Luk 3119 Luk 10:17 6:18 3 Mos 18:16; 20:21 6:31 Mark 3:20 6:23 Est 5:3, 6; 7:2 6:30-44 Matt 14:13-21; Luk 9:10-17;Joh

6:1-15 / Mark 8:1-10+

103 6:49

Markusevangeliet

Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er_ lite. gick att de inte ens Det var så många som kom och

fick tid att äta. ”De av i båten till en öde trakt för att vara ensamma.

gav sig

33 Men man såg att de for och många fick veta det, och från alla städerna folk dit till fots och hann före dem. 34 När han

skyndade

en stor skara människor. Han fylldes av steg i land, fick han se medlidande med dem, för de var som får utan herdeå, och han undervisade dem dagen, kom länge. 35 När det redan var sent på

till honom och sade: Trakten är öde, och det är sent.

lärjungarna

av så att de kan bort till och byarna här

36 Låt dem ge sig gå gårdarna

omkring och köpa sig något att äta. 37 Han svarade: ”Ge dem något

att äta, ni - ”Skall vi gå och köpa bröd åt dem för tvåhundra

själva.

denarer* frågade de. 33 Han sade: ”Hur många och ge dem att äta? bröd har ni? Gå och se efter. De tog reda på det och sade: Fem 39 Då lät han dem såga åt folket att slå sig ner bröd, och så två fiskar. i där det fanns grönt gräs. *° Och de lade sig ner i grupper om

matlag

hundra eller femtio. 4 Han och de två fiskarna, tog de fem bröden tackbönen. Sedan bröt han bröden och såg upp mot himlen och låste för att de skulle dela ut dem åt folket. Också

gav dem åt lärjungarna,

de två fiskarna fördelade han så att alla fick. “z Alla åt och blev mätta, 43 och man tolv fulla med brödbitar och fisk. 4* Det

plockade korgar

var fem tusen män som hade ätit.

jesus vattnet

går på

45 Sedan befallde han sina att stiga i båten och fara i förväg

lärjungar

över till Betsaida, medan han skickade hem folket. *f* När han

själv

hade skilts från dem, han upp för att be. 47 På kvällen

gick på berget

land. 48 Han såg var båten mitt ute på sjön, och han var ensam kvar på hur de slet vid årorna därför att de hade motvind. Strax före grykom han till dem, vattnet, och han var på väg förbi

ningen gående på

dem. 49 När de fick se honom på vattnet, trodde de att det var en

gå

6:41 tac/ebänen Se not till Matt 14:19. 6:45 Betsafda låg vid Galileiska sjöns nordligaste del. 6:48 strax före gryningen Se Timme”.

6:34 Matt 9:36+; Mark 8:2 6245-52 Matt 14:22-33; Joh 6:16-21 6235-44 Matt 15232-38; Mark 8zl-lO 6146 Mark 1135+ 6:42 f. 2 Kon 4:43 f. 6:49 Luk 24:37

6:50 Markusevangeliet 104

vålnad, och de skrek till, 5-° för alla såg de honom och blev förskräckta. Men han talade genast till dem och sade: Lugn, det är jag. Var inte rädda. 5* Och han steg i båten till dem, och vinden lade sig. Men de blev utom sig av häpnad, 52 för de hade inte förstått något av detta med bröden, utan de var förstockade.

De i Gennesaret

sju/ca

53När de hade farit över sjön, kom de till Gennesaret och gick i land

där. 5* Så snart de steg ur båten kände folket igen honom ”och skyndade ut till de sjuka i hela trakten och bar dem på deras bäddar dit där de hörde att han var. 56Och i alla byar och städer och

gårdar

som han kom till lade man de sjuka på de öppna platserna och bad honom att de åtminstone skulle få röra vid tofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid honom blev botade.

Guds bud och människors

regler

1 Fariseerna* och några skriftlärda* som hade kommit från Jerusalem samlades kring honom, Zoch de såg att några av hans åt

lärjungar

bröd med orena händer, det vill säga utan att tvätta sig. 3 Fariseerna och alla andra judar håller fast vid fädernas” regler och äter aldrig utan att ha tvättat sig om händerna, 1 och när de kommer från

torget, äter de inte utan att ha badat sig rena. Det finns också andra

många

traditioner som de håller fast vid, som att skölja bägare, kannor och

6:53 Gennesaret Se not till Matt 14:34. 6:56 tofsen på hans mantel Se Kläder”.

7:3 fädernas regler Muntligt förmedlade föreskrifter med vilka den gammal-

testamentliga lagen kompletterades. 7:3 tvättat sig om händerna Grundtexten har en utförligare formulering,

ordagrant: händerna i deras främre del. Men det grekiska ordet för

hand kan även innefatta underarmen, varför betydelsen blir den här

angivna. 7:4 från torget Beröring med många olika varor och människor medförde

lätt att man smittades av rituell orenhet. Reningsbad föreskrivs i GT bl. a. i

3 Mos 15:16; 17:15; 5 Mos 23:11.

6:51 Mark 4:39 7:1-23 Matt 15:1-20 6:52 Matt 8:17 7:2 Luk 11:38 653-56 Matt 1454-36 7:4 Matt 23:25; Luk 11:39 6:56 Matt 9z20+ç Mark 3:10; 5:27; Luk

8:44

105 7:19

Markusevangeliet

kittlar. 5 Därför frågade fariseerna och de skriftlärda honom: Varför lever inte dina lärjungar efter fädernas regler utan äter med orena händer? 6 Han svarade: Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare, när det står: Detta fal/e drar mig med sina lappar, men deras hjärtan dr långt ;från mig. 7Fa°fangt dyrkar de mig, ty lärarna de lar ut ar människors bad. “Ni vänder er från Guds bud för att hålla fast vid människornas regler. °Och han sade: Det är just det rätta - att

Guds bud för att låta era egna regler gälla! ”Mose sade:

upphäva

Visa a/etning för din far och din mor och: Den som smadar sin far eller sin mor skall dö. “Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det gör jag till korban (det vill säga tempelgäva), Z då kan ni inte låta honom göra något för sin far eller mor. 3 Så sätter ni Guds ord ur kraft genom de regler som ni har ärvt och för vidare. Och mycket annat sådant gör

» n1.

Mera om rent och orent

”Sedan kallade han till sig folket och sade: ”Hör på mig allesammans och försök att förstå. ”Inget av det som kommer in i människan utifrån kan göra henne oren. Bara det som kommer ut ur människan kan göra henne oren. ”När han hade dragit sig undan

och kommit hem, frågade lärjungarna vad han hade menat

hopen

med denna bild. 8 Han svarade: ”Har ni också svårt att fatta? Förstår ni inte att inget av det som kommer in i en människa utifrån kan göra henne oren? “Ty det går inte in i hjärtat” utan i magen och kommer Därmed förklarade han all föda ren.

sedan ut på avträdet.

7:4 kittlar Annan läsart: ”kittlar och bäddar. Det sistnämnda ordet syftar

troligen på sängkläder som måste tvättas enligt 3 Mos 15:4, 10, 17. 7:11 korbán Detta hebreiska ord för tempelgåva ingick i en löftesformel,

varigenom man överlät egendom till religiöst bruk (jfr not till Matt 15:5).

Samma uttryck kunde brukas som en mer allmän juridisk formel. Det

innebar då att man fråntog en viss människa rätten till viss egendom lika

oåterkalleligt som om den skänkts till templet. Aven i det fallet var

uttrycket ett heligt löfte, vars efterlevnad man övervakade med stöd av

4 Mos 30:3; 5 Mos 23:21. 7:19 Därmed förklarade han all föda ren Evangelisten drar en för urkyrkan

viktig slutsats: med sitt uttalande upphäver Jesus inte bara reglerna om

7:6 Cjes 29:13 (Matt 15:8 f.) 7:17 Matt 13:36*- 7:10 2 Mos 20:12 (Matt 1S:4+)/2 Mos

21:17 v

7:20 Markusevangeliet 106

2° Men han sade: ”Det som kommer ut ur människan, det gör henne

oren. 2 Ty inifrån, ur människornas kommer de onda tan-

hjärtan,

karna, Otukt, Stöld, mord, Zzäktenskapsbrott, själviskhef, ondska, bedrägeri, liderlighet, avund, förtal, högmod, förblindelse. ”Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.

En kvinnas tro

syris/e-feni/eis/e

24 Han begav sig bort därifrån och kom till trakten av Tyros, där han

tog in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det men lyckades inte hålla sig undan. 25 En kvinna, vars dotter hade en oren

ande, fick höra talas om honom och kom och kastade sig för hans fötter. 2” Hon var inte judinna utan av härkomst. Nu

syrisk-fenikisk

bad hon honom driva ut demonen* ur hennes dotter. ”Han sade: Låt barnen äta mätta först. Det är inte rätt att ta brödet från

sig

barnen och kasta det åt hundarna. - 23 ”Nej, herre, svarade hon, men hundarna under bordet äter smulorna som barnen lämnar kvar.” 29 Då sade han till henne: För de ordens skull

säger jag dig:

gå hem, demonen har farit ut ur din dotter. 3°Och hon hem

gick

och fann flickan liggande på sin säng, fri från demonen.

En döv man botas

3 Sedan lämnade han trakten kring Tyros och över Sidon till

gick

Galileiska sjön, i Dekapolisområdet-*Ä 32 Där kom de till honom med

en man som var döv och knappt kunde tala, och de bad Jesus

lägga

tvättning (v. 2 ff.) utan också GT:s bud om ren och oren mat. Inställningen till dessa bud hade avgörande betydelse för samlevnaden mellan judar och icke-judar i den kristna församlingen (se Apg 10:28 med not; 15:5 ff). 7:24 Tyros Se not till Matt 11:21. 7:26 inte judinna Grundtextens uttryck betyder närmast att kvinnan talade grekiska, men det används mera allmänt om personer som skilde sig från judarna i härstamning, tro, seder och språk. Jfr Hedning”. 7:26 syrisk-fenikis/e Dvs. från Galileens grannområde vid kusten, där Tyros (v. 24) var beläget. Fenikien var områdets gamla namn (jfr Apg 11:19; 15:3; 21 z2), Syrien namnet på den romerska provins till vilken det hörde på NTzs tid (jfr Matt 4:24 med not). 7:27 barnen . . . hundarna Se not till Matt 15:26. 7:31 Sidon Se not till Matt 11:21.

7:21 f. Rom 1:29-31+ 7:31-37 Matt 15:29-31 7:24-30 Matt 1521-28 7:32 Matt 6:S+

107 Markusevangeliet 8:11

sin hand honom. 33 Han tog honom avsides från folket och stack

på

i hans öron och och rörde vid hans tunga. 3* Sedan

fingrarna spottade

såg han upp mot himlen, andades djupt och sade till honom: Effa-

ta!” (det betyder: digl). 35 Med ens öppnades mannens öron

Öppna

och hans tunga löstes och han talade riktigt. “Jesus förbjöd dem att berätta det för någon. Men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare spred de ut det. ”Och alla blev överväldigade och sade: Allt han har år bra: de döva får han att höra och de stumma att

gjort

tala.

Mat åt fyra tusen

Vid den tiden hade det samlats mycket folk, och de hade

återigen

inte att äta. Då kallade jesus till sig lärjungarna och sade:

något

Z”Det gör mig ont om folket. Nu har de varit hos mig i tre dagar och har ingenting att äta. 30m jag låter dem gå härifrån utan mat orkar

4 de inte ta hem. En del är ju långväga ifrån. Lärjungarna svarade

sig

honom: Var skall man få tag i bröd så de blir mätta, här i ödemarken? 5Han Hur - sade de.

frågade: många bröd har ni? Sju, f” Då sade han åt folket att slå sig ner på marken. Och han tog de sju bröden, tackade Gud, bröt dem och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle dela ut dem, och de delade ut dem åt folket. 7De hade också

några fiskar. Han läste tackbönen över fiskarna och sade till att också de skulle delas ut. “Och alla åt och blev måtta, och man samlade ihop sju korgar med överblivna bitar. 9Det var omkring fyra tusen människor där. Sedan skickade han hem dem. ° Själv steg han i båten tillsammans med och for till trakten av

lärjungarna

Dalmanouta.

Fariseerna tecken

begär

l Fariseerna* kom ut och började diskutera med honom. För att sätta honom prov bad de honom om ett tecken” från himlen.

på

7:33 spottade Användningen av saliv var vanlig i folklig läkekonst. 7:34 Effzztá Arameiskt ord (jfr 5:41 med not).

8:6 tackade Gud Se not till Matt 14:19. 8:10 Dalmanor/ta Ingen plats med detta namn är numera känd. Jfr Matt

15:39, där ett annat okänt namn förekommer i motsvarande samman-

hang. 7:33 Mark 8:23 8:1-10 Matt 1552-39 /Mark 630-44 7:36 Mark 8z4+ 8:11-13 Matt 16:1-4 7:37 Jes 35:5 f. 8:11 Matt 1238+

8 ;12 Markusevangeliet 108

”Jesus suckade djupt och sade: Varför vill detta släkte* ha ett tecken? Sannerligen om detta släkte skall få något tecken. “Så lämnade han dem och steg i båten igen och for över till andra sidan sjön.

Brödet och surdegen

“Länun 1 g arna hade g lömt att ta med bröd; ett enda bröd hade de med sig 1 båten. ”Jesus varnade dem: Se noga upp med både fariseernas och Herodes surdeg“! 16 Men de sade till varandra att de ju inte hade bröd med sig. 7 Han märkte det ochfrågade: Varför säger

ni att ni inte har bröd? Har ni ännu inte fattat och förstått någonting? Ar ni så förstockade? s Kan ni inte se fast ni har ögon och inte höra fast ni har öron? Har ni g lömt “9 hur a bröt de fem bröden åt de fem l g

n1 då fulla med rester? tusen? Hur många korgar plockade Tolv”, svarade de. 2° ”Och efter de sju bröden till de fyra tusen, hur många korgar fulla med rester fick ni då?” - Sju, svarade de. 2 Han sade: Förstår ni fortfarande in entin g 8 P

En blind man Betsaida botas

utanför

ZZ Då de kom till Betsaida förde man fram en blind och bad Jesus röra vid honom. 23Han tog den blinde vid handen och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon, lade sina händer på honom och Ser du 2* Mannen öppnade ögonen och sade:

frågade: något?

de liknar träd, men de går omkring. 25 En Jag ser människorna:

till lade han sina händer på mannens ögon, och nu kunde han se

gång

och var botad och “Jesus skickade hem

riktigt såg allting tydligt.

honom med orden: Gå inte ens in i byn!

8:15 Herodes Jfr 3:6 med not. 8:22 Bezsafda Se not till 6:45. 8:23 spottade Se not till 7:33.

8:12 Matt 12:39; Luk 11:29 8:19 Mark 6235-44 8:14-21 Matt 1625-12 8:20 Mark 8:6-9 8:15 Luk 12:1 8:22 f. Mark 7:32 f. 8:17 Mark 6:52 8:23 Joh 9:6 8:18 jer 5:21; Hes 12:2; Mark 4212+

109 Markusevangeliet 9:1

Petrus kallar jesus M essias

för

27 Sedan gick Jesus och hans lärjungar bort till byarna kring Caesarea Filippi. På vägen frågade han dem: Vem säger människorna att jag är? 23 De svarade: Johannes döparen, men somliga säger Elia”, andra att du är någon av profeterna. 19 Då frågade han dem: ”Och ni, vem säger ni att jag är?” Petrus svarade: Du är Messias”. 3° Men han förbjöd dem strängt att tala med någon om honom.

Första om Manniskosonens lidande

förutsagelsen

3 Därefter började han undervisa dem och sade att Människosonen* måste lida mycket och bli förkastad av de äldste* och Översteprästerna* och de skriftlärda* och bli dödad och uppstå efter tre dagar. 32 Detta sade han helt öppet. Petrus drog honom då åt sidan och började förebrå honom. ”Men han vände sig om, och när han såg

tillrättavisade han Petrus: Håll dig på din plats, Satan?

lärjungarna

Dina tankar är inte Guds, utan människors.

Larjungeskapets krav

3* Sedan kallade han till sig både lärjungarna och folket och sade: Om vill gå i mina måste han förneka sig själv och ta sitt

någon spår,

35 kors och följa mig. Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min och evangeliets* skull, han skall rädda det. 36 Vad hjälper det en människa att vinna hela världen om hon får betala med sitt liv? 37 Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv? 38 Den som skäms för mig och mina ord i detta trolösa och syndiga släkte, honom skall också Människosonen skämmas för, när han

kommer i sin faders härlighet med de heliga änglarna.

Och han sade: ”Sannerligem några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike* komma med makt.

8:27 Caesaréa Filippi Se not till Matt 16:13. 8:31 efter dagar Se not till Matt 27:63.

tre

8:33 Håll dig på din plats, Satan Se not till Matt 16:23. 8:35 liv Se not till Matt 10:39.

8227-30 Matt 1613-20; Luk 9218-21 854-921 Matt 1624-28; Luk 9:23-27 8:28 Mark 6:14 f.+; Luk 9:7 f. 8:34 Matt 16:24+ 8:29 Mark 9:30f.+ 3:35 Mm 1515+ 8:30 Matt 8z4+ 8:38 Matt 10:33; 25:31; Luk 12:9 8z3l-33 Matt 16121-23; Luk 9:22 9:1 Mark 13:30+ 8:31 Mark 9:31; 1032-34

9:2 Markusevangeliet 110

jesus på /øärligbetens berg

2Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och

med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. Där

gick

förvandlades han inför dem: 3hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen blekning i världen kan göra några kläder. *Och de såg både Mose och Elia som stod och talade med Jesus. 5 Då sade Petrus

Rabbi, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en

tillJesus:

för en för Mose och en för Elia. ° Han visste inte vad han skulle

dig,

skräckslagna. 7Då kom ett moln och sänkte sig säga, de var alldeles över dem, och en röst hördes ur molnet: Detta är min älskade son.

8Och plötsligt, när de såg sig om, kunde de inte Lyssna till honom. se någon annan där än Jesus.

”När de ner från han dem att berätta för

gick berget, förbjöd

hade uppstått från någon vad de hade sett, innan Människosonen* de döda. *° De fäste vid orden och undrade sinsemellan vad som

sig

menades Och de frågade honom:

med att uppstå från de döda. Varför att Elia* först måste komma? 12 Han

säger de skriftlärda* svarade: Visst kommer Elia först och återställer allt. Men varför står det då skrivet att Människosonen skall lida mycket och bli föraktad? men med honom

”Jag säger er: Elia har redan kommit, gjorde de som de ville, som det står skrivet om honom.

En med en stum ande botas

pojke

“ När de kom tillbaka till lärjungarna, fann de mycket folk omkring dem och skriftlärda som diskuterade med dem. E Men när folket fick se honom, och skyndade fram för att hälsa

greps de av bävan honom. 16 Han frågade: Vad år det ni diskuterar? - 17 Mästare,

9:2 ett bög: berg Se noter till 3:13; Matt 17:1. 9:4 Mose och Elia Se not till Matt 17:3. 9:5 kryddor Se not till Matt 17:4. 9:7 min älskade son Jfr Matt 3:17 med not.

9:13 Elia har redan kommit Dvs. iJohannes döparens person, se Matt 11:14;

17:13.

9:243 Mm 174-13; Luk 9228-36 om Mau 12:15; Mark 3:30 9:2 Mark 5237+ /2 Pet 1:16-18 9:11 Mal 4:5 9:2 f. 2 Mos 34:29 f. 9:12 Jes 53 9:7 Ps 2:7; Matt 3217+ / 5 Mos 18:15; 9:13 Ma:r11:14+

Apg 3:22 9214-29 Matt 17:14-20; Luk 9z37-43a

111 Markusevangeliet 9:32

svarade en i mängden, jag har kommit till dig med min son som har en stum ande. ”Var den än faller över honom kastar den omkull honom, och han tuggar fradga och skär tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, och de kunde inte. 9 Han sade: Detta släkte* som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er? Hur

länge

måste jag stå ut med er? För hit honom! 2° De kom fram med pojken, och när han fick seJesus, började anden genast slita i honom så att han föll omkull och vältrade sig på marken med

fradga kring

munnen. “Jesus frågade hans far: Hur länge har det varit så här med honom? Fadern svarade: Sedan han var liten, 22 och ofta har anden kastat honom både i eld och i vatten för att ta livet av honom. Men förbarma dig över oss och hjälp oss, om du kan. “Jesus sade: Om jag kan? Allt är möjligt för den som tror. “Då

ropade poj-

kens far: Jag tror. Hjälp min otro! 25 När Jesus såg att folk strömmade till, sade han strängt till den orena anden: Du stumma och döva ande, jag befaller dig: far ut ur honom och kom mer

aldrig

tillbaka. 26 Den gav till ett skrik och och slet i och for

ryckte pojken

så ut ur honom. Och pojken låg där så livlös att alla sade att han var död. 27Men Jesus tog hans hand och reste honom upp, och han steg upp. 23 När Jesus hade kommit hem och lärjungarna var ensamma med honom, frågade de: Varför kunde inte vi driva ut den? 29 Han svarade: ”Den sorten kan bara drivas ut med bön.

Andra om Manniskosonens lidande

föratsagelsen

3° Sedan gick de därifrån och vandrade Galileen. Han ville

genom inte att det skulle bli känt, “eftersom han höll på att undervisa sina lärjungar. Han sade: Människosonen“ skall överlämnas i människors händer och de kommer att döda honom, och tre dagar efter sin död skall han uppstå. 52 Men de förstod inte vad han menade

och vågade inte fråga.

9:17 en stam ande Dvs. en demon” som vållar stumhet. 9:29 bön Annan läsart: ”bön och fasta. 9:31 tre dagar Se not till Matt 27:63.

9:19 Matt 12:39 9:27 Matt 8:15+ 9:23 Matt 1720+ 950-32 Matt 17:22 f.; Luk 9:43b-45 9226 Mark 1226 9:30 Mark 8:3l-33+ / 1032-34-1-

9;33 Markusevangeliet 112

Vem är störst?

”De kom till Kafarnaum”. Och när han var hemma igen, frågade han dem: Vad var det ni talade om på vägen? “De teg, för på

om vem av dem som var den störste. 35 Han vägen hade de tvistat satte sig ner, kallade på de tolv* och sade: Om någon vill vara den främste måste han bli den ringaste av alla och allas tjänare. 35 Så tog

han ett barn och ställde det framför dem, lade armen om det och sade: 37 Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot

Och den som tar emot han tar inte emot mig, utan den

mig. mig,

som har sänt mig.

Underver/e ijesu namn

“flohannes sade till honom: ”Mästare, vi såg en som drev utdemoner* i ditt namn, och vi försökte hindra honom, eftersom han inte hörde till oss. 39 Men Jesus sade: ”Hindra honom inte. Ingen som

*° Den gör underverk i mitt namn kan genast efteråt tala illa om mig. som inte är mot oss, han är för oss. 4 Den som ger er en bägare vatten

Kristus att dricka därför att ni tillhör sannerligen, han skall inte gå miste om sin lön.

Förförelser

42 Den som förleder en av dessa små som tror, för honom vore det bättre att ha kastats till havets botten med en kvarnsten om halsen. 43 Om din hand förleder så av den. Det är bättre för dig att

dig, hugg

in i livet än att ha bägge händerna i behåll och hamna i

gå stympad

iden eld som slocknar. *5 Om din fot förleder dig, så helvetet”, aldrig

av den. Det år bättre för att gå in i livet ofärdig än att ha

hugg dig

fötterna i behåll och kastas i helvetet. 47 Om ditt öga förleder

bägge

9:37 ett sådant barr: Jfr Matt 18:5, där samma uttryck används bildligt om

lärjungarna. Aven här representerar barnet den ödmjukt troendc, jfr

v. 42. 9:42 dessa små Se not till Matt 10:42. 9:42 som tror Annan läsart: som tror på mig”.

9233-37 Matt 18:1-5; Luk 9916-48 9:40 Matt 12:30; Luk 11:23 9:35 Matt 20:26 f.; Mark 10:43 f. 9:41 Matt 10:42+ 9:37 Matt 10:40+ 9z42-50 Matt 1826-9; Luk 17:1 f. 9138-41 Luk 9:49 f. 9:43 Matt 5:30

113 Markusevangeliet 10:12

så riv ut det. Det är bättre för att gå in i Guds rike* enögd än

dig, dig

att ha i behåll och kastas i helvetet, 43 där maskama bägge ögonen *9 alla skall saltas med eld. 5° Salt är inte dör och elden inte släc/es. Ty bra att ha. Men om saltet förlorar sin sälta, hur skall ni få det salt Bevara er sälta och håll fred med varandra.

igen?

och skilsmässa

Äktenskap

Sedan Judeen som bröt han upp därifrån och kom till den del av

10 Folk samlades kring honom igen, och

ligger på andra sidan Jordan.

som vanligt undervisade han dem. ZDå kom några fariseer” fram, och för att sätta honom de: Är det tillåtet för en

på prov frågade

man att skilja från sin hustru? 3 Han sade: ”Vilka bestämmelser

sig

tillåter att man skriver ett har Mose gett er? “De svarade: Mose skilsmässobrev och 5]esus sade: ja, därför att ni är

skiljer sig.

förstockade skrev han denna bestämmelse. 6Men vid skapelsen gjor-

de Gud dem till man och kvinna. 7Därför skull en man lämna sin far och sin mor att leva med sin hustru, 8 och de två skall bli ett. De är

för

inte längre två utan ett. 9Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt. “7 När de kom hem frågade lärjungarna honom

om detta. Han svarade: Den som skiljer sig från sin på nytt hustru och om är en *Z och om hon

gifter sig äktenskapsbrytare,

skiljer från sin man och gifter om sig, är hon en äktenskaps-

sig bryterska.

9:49 alla skall salta: med eld Sannolikt menas att alla som vill följajesus måste gå igenom lidanden och försakelser. Det kristna livet jämförs med offer, som enligt 3 Mos 2:13 måste saltasFör elden som en bild för prövningen jfr 1 Pet 1:6 f. 9:50 Salt är bra att ha Bilden av salt används här på ett annat sätt än i v. 49: den inskärper nödvändigheten av att bevara en Iärjunges väsentliga kännetecken. Dit hör dock även villigheten att lida; jfr Matt 5:12 f. med not. 10:2 Då kom några fariseerfram Dessa ord saknas i en läsart. 10:4 skilsmässobrev Se not till Matt 5:31. 10:7 för att leva med sin hustru Dessa ord saknas i en läsart. 10:8 bli ett Se not till Matt 19:5. 10:12 äktenskapsbryters/ea Här räknas med kvinnans eget initiativ, vilket återspeglar en icke-judisk miljö. jfr not till Matt 5:28.

9:48 je: 66:24 10:4 Matt 5:31+ 9:50 Mm 5:13; Luk 14:34 / Rom 1°=6 I Mos 1:27; 5r2 12,134. 10:7 f. 1 Mos 2:24 (Matt 1925+) 10:1-12 Matt 19:1-12 10:9 1 Kor 7:10 10:2 Matt 16:1+ 10:11 f. Matt 5:31 f.

10:13 Markusevangeliet 114

jesus och barnen

”Folk kom till honom med barn för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. “När Jesus såg det blev han förargad och sade: Låt barnen komma hit till och hindra dem

mig

inte: Guds rike* tillhör sådana som de. *5Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in. 5 Och han tog dem i famnen, lade händerna på dem och vålsignade dem.

En man som

ägde mycket

7 När han skulle fortsätta sin vandring, sprang en man fram och föll på knä för honom och frågade: Gode mästare, vad skall jag göra för att vinna evigt liv? ”Jesus svarade: Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud. 9 Du kan budorden: Da skall inte dräpa, Da skall inte bryta ett äktenskap, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, Da skall inte ta ;från någon det som ar bans, Visa aktning för din far och din mor.” - 2° Mästare, sade mannen, allt detta har jag hållit sedan jag var ung. “Jesus honom med

såg på

kärlek och sade: Ett fattas dig. Gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig. 22Vid de orden mörknade mannen och gick bedrövad sin våg, för han ägde

mycket.

“Jesus såg sig om och sade till sina lärjungar: Hur svårt blir det

2* inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike! Lärjungarna blev bestörta över hans ord, men Jesus sade igen: Mina barn”“, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike! 25Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike. 26 De blev ännu mer förskräckta och sade till varandra: Vem kan då bli räddadö? ”Jesus såg på dem och sade: ”För människor är det omöjligt, men inte för Gud. Ty för Gud är allting möjligt. 2” Då sade Petrus till honom: Vi har ju lämnat allt och följt dig. ”Jesus svarade: ”Sannerligem var och en som för min och evangeliets* skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller mor

10:13 röra vid dem Jfr Matt 19:13 med not.

10:13-16 Matt 1913-15; Luk18:15-17 10:21 Mac: 19:21+ 10:14 f. Matt 12:3 10:23 Mark 4:19+ 10217-31 Matt 19216-30; Luk 18:18-30 10:27 Mau 19:26+; Mark 14:36 10:19 2 Mos 20:I2-16 / 5 Mas 516-20

(Matt 19:18 13+)

115 Markusevangeliet 10;42

eller far eller barn eller åkrar 3° skall få hundrafalt igen. Här i världen

skall han få hus och bröder och systrar och mödrar och barn och åkrar mitt under förföljelser, och sedan evigt liv i den kommande

3* först världen? Många som är sist skall bli först, och många som är skall bli sist.

om Mánniskosonens lidande

Tredje förutsägelsen

Jerusalem, och Jesus gick först. De var 32 De var nu på väg upp mot

fyllda av bävan och de andra som följde med var rädda. Då samlade han de tolv och talade om för dem vad som skulle hända med honom: 33 Vi går nu upp till Jerusalem. Människosonen* skall utlämnas åt och de skriftlärdaå, och de skall döma

översteprästerna*

honom till döden och utlämna honom åt hedningarna”, 3* som skall

och spotta honom, prygla honom och döda göra narr av honom på honom, och efter tre dagar skall han uppstå.

som ville ba bedersplatsen

Lärjungarna

och Sebedaios söner, gick fram till honom och

”Jakob Johannes,

sade: Mästare, vi vill be om en sak. - 36 Vad vill ni att skall

dig jag

göra för er? frågade han. 37 De svarade: ”Låt oss få sitta bredvid dig i din härlighefi, den ene till höger och den andre till vänster. ”Jesus sade: Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare som jag dricker eller med det som med? 39 De svarade:

döpas dop jag döps

bägare som jag dricker skall ni få Ja, det kan vi.” Jesus sade: ”Den dricka, och det med skall ni döpas med. °° Men

dop som jag döps

till höger och vänster om mig kan jag bara ge dem som har

platserna

bestämts därtill. 4 När de andra tio hörde detta, blev de förargade

och “Jesus kallade till sig dem och sade: Ni vet

påJakob Johannes.

att de som räknas som härskare är herrar över sina folk och att

10:34 efter tre dagar Se not till Matt 27:63. 10:35 Sebedafos söner Dvs. apostlarna Jakob och Johannes; jfr 3:17. 10:38 bägare Se not till Matt 20:22. 10:38 dop Neddoppandet i vatten är en bild för lidande och död (jfr Luk 12:50;

Rom 6:3 E). Den är hämtad från GT (t. ex. Ps 69:3; 88:8).

10:31 Matt 20:16; Luk 13:30 10:37 Matt l9z28+ 1032-34 Matt 20117-19; Luk 18131-34 10:38 Matt 20:22+ / Luk 12:50 10:33 Matt16:21+ 10:39 Apg 12:2 10235-45 Matt 20:20-28 10:42 Luk 22:25

10:43 Markusevangeliet 116

furstarna har makten över folken. 43 Men så är det inte hos er. Den som vill vara stor bland er skall vara de andras tjänare, “ och den som vill vara den förste bland er skall vara allas slav”. 45 Människosonen* har inte kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.

Den blinde Bartimaiøs [erika botas

utanför

“° De kom till jeriko. Och när han tillsammans med lärjungarna och en stor folkhop lämnade staden, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimaios, son till Timaios. 47 Då han fick höra att det var Jesus från Nasaref, började han ropa: Jesus, Davids* son, förbarma dig över

43 ännu mig! Många sade åt honom att hålla tyst, men han ropade högre: Davids son, förbarma dig över mig! ”Jesus stannade och sade: Kalla hit honom. De gjorde det och sade till den blinde: Var lugn. Stig upp, han kallar på dig. 5° Då kastade han av sig manteln och sprang upp och kom fram tilljesus, 5* och jesus frågade honom: Vad vill du att jag skall göra för dig? Den blinde sade: Rabbouni, gör så att jag kan se igen.” ”Jesus sade: Gå, din tro har hjälpt dig. Genast kunde mannen se, och han följde honom på vagen.

I i jemsalem ntåget

När de närmade sig Jerusalem och var vid Betfage och Betania vid

11 Olivbergetå, skickade han i väg två av sina lärjungar Zoch sade till dem: Gå bort till byn där framme. När ni kommer in iden, hittar ni genast en ungåsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. 3Om någon frågar er vad ni gör, så svara: Herren* behöver den, och han skall strax skicka tillbaka den. “De

10:45 för att bli tjänad . . . ge sitt liv till lösen Se noter till Matt 20:28. 10:46 jeriko Se not till Matt 20:29. 10:46 Bartimafos Förstavelsen Bah år arameisk och betyder son till” (jfr

not till Matt 16:17). De följande orden är alltså en översättning av namnet.

Det förekommer bara på detta ställe i NT. 10:51 Rabboz/ni Se Rabbih 11:1 Betfáge och Betánia Se noter till Matt 21:1, 17.

10:43 Matt 20:26+ 10:52 Matt 9:22+ 10:45 Matt 20:28+ 11:1-11 Matt 21:1-11; Luk 1928-40; Joh 10:46-52 Matt 2099-34; Luk 18235-43 12112--19 10:47 Matt 9:27+

117 Markusevangeliet 11:17

gav sig i väg och såg en ungåsna stå bunden ute på gatan vid en port,

5 av dem som stod där Vad och de tog den. Några frågade: gör ni? Tar ni åsnan? 6

Lärjungarna svarade som Jesus hade sagt, och då lät man dem gå. 7De ledde åsnan tilljesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig upp på den. 3 Och många bredde ut sina mantlar på vågen; andra strödde ut löv som de tog från träden runt om. 9Och de

som gick före och de som följde efter ropade: Hosianna/ Välsignad är ban som kommer i Herrens namn. “Välsignat vår fader Davids rike” som nu kommer! Hosianna i höjden!” Så kom han in ijerusalem och gick till templet. Och när han hade sett på allt, vände han tillbaka till Betania med de tolvå, eftersom det redan var sent.

Fi/eontrádet som inte bar

fru/et

“Z När de gick från Betania nästa dag, blev han hungrig. 3 Då fick han

långt håll syn ett fikonträd med gröna blad och gick dit för att

på på

se efter om det fanns något på det. Men när han kom fram hittade han annat än blad; det var inte rätta tiden för fikon. “ Då

ingenting

sade han till trädet: Aldrig någonsin skall någon äta frukt från dig! Och lärjungarna hörde det.

rensas

Templet

15 De kom till Jerusalem, och han gick till templeti Där drev han ut dem som sålde och köpte. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor, “och han lät ingen bära något med sig över tempelplatsen. ”Han undervisade dem och sade: Står det inte skrivet: Mitt bus skall kallas ett bönens

11:9 Hosianna . . . han som kommer Se noter till Matt 21:9. 11 :10 Välsignat vår fader Davids rike Detta tillägg understryker att citatet från

Ps 1l8:25 f. här tillämpas på Messias”. Enligt de rådande förväntningarna

skulle han återupprätta det kungarike som David en gång grundlagt (jfr

Apg 1:6 med not). 11:13 ett fikonträd Se not till Matt 21:19. 11:15 dem som sålde . . . som växlade pengar Se not till Matt 21:12. 11:16 bära något med sig över tempelplatsen Dvs. ta en genväg i profana ären-

den tvärs över det stora tempelområdet.

11=9 Ps 113-^25J-(M=tt21=9+) 11:15-19Matt 21:12-17; Luk 19:45-4s; 11:10 Luk 1:32 f.

Joh 243-22 11:12-14 Matt 21:18 f. 11:17 ]es56:7(Matt21:13+);Jer 7:11 11:13 Luk13:6-9

11:18 Markusevangeliet 118

bus för alla folk? Men ni har gjort det till ett rövarnäste. “Detta hörde översteprästerna* och de skriftlärdaä, och de sökte efter ett

alla sätt att röja honom ur vägen. De var rädda för honom, eftersom människor var överväldigade av hans undervisning. *9 När det blev sent lämnade de staden.

När bade *vissnat

fikontrádet

1° Nästa när de kom förbi fikonträdet såg de att det var

morgon förtorkat ända från roten. 2* Petrus kom ihåg vad som hade hänt och sade till Jesus: RabbiÅ ser du, fikonträdet som du förbannade har vissnat!” Jesus sade till dem: ”Ni skall tro på Gud. 23Sannerligen, om någon säger till berget här: Upp och kasta dig i havet! och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det skall gå som han säger, då blir det så. 24 Därför säger jag er: tro att ni skall få allt det ni ber om i er bön, då blir det så. 25 Och när ni ställer er och ber, skall ni förlåta dem som ni har något otalt med. Då skall också er fader i himlen förlåta er era överträdelser.

Frågan om jesu

fullmakt

”De kom tillbaka till Jerusalem, och när han gick omkring på tempelplatsen, kom översteprästerna och de skriftlärda och de äldste* fram till honom 2” och frågade: Vad har du för fullmakt att göra detta? Vem har gett dig den fullmakten? ”Jesus svarade: Jag har en fråga till er. Svara på den, så skall jag säga vad jag har för fullmakt

3° att göra detta. Dopet Johannes döpte med, kom det från himlen eller från människor? Svara mig! “De överlade med varandra: Om vi svarar: Från himlen, säger han: Varför trodde ni då inte på honom? 32Men kan vi svara: Från människor? Det vågade de inte för folket, eftersom alla ansåg att Johannes verkligen hade varit en

33Därför svarade de: ”Vi vet inte. Då sade Jesus till dem:

profetå.

I så fall säger jag inte heller er vad jag har för fullmakt att göra detta.

11:18 Mark 14:1; Luk 22:2 11:25 Mark 5:23+, 25+ 11220-25 Malt Zl 218-22 11227-33 Matt 21 :23-27; Luk ZO:I8 11:23 Matt 17:20 11:32 Matt 11:9+

119 Markusevangeliet 12:16

Li/enelsen om arrendatorerna i

vingården

Han talade till dem i liknelser. En man en

planterade vingård,

satte stängsel kring den, högg upp en pressgrop och ett

byggde

vakttorn. Därefter arrenderade han ut den och reste bort. ZNär tiden var inne, skickade han en tjänare till arrendatorerna för att hämta en del av vingårdens skörd. JMen de grep honom,

pryglade

honom och körde i väg honom tomhänt. 1 Då sände ägaren en annan

tjänare till dem. Honom slog de i huvudet och skymfade. 5Då skickade han en till och honom dödade de. På samma sätt med många andra: en del misshandlade de och andra dödade de. “Nu hade han bara en, sin älskade son, och honom skickade han som den siste. Han sade: Min son kommer de att ha för.” 7Men

respekt

arrendatorerna sade till varandra: Här har vi arvtagaren. Kom så dödar vi honom, då blir det vi som får arvet.” *Och

de tog fast honom och dödade honom och kastade honom utanför

vingården.

°Vad gör nu vingårdens ägare? Han kommer

dit och tar död på arrendatorerna och ger vingården åt andra. “° Har ni inte läst det här stället i skriften: Stenen som husbyggarna ratade bar blivit en hörnsten? Herren bar gjort den till detta, och underbar är den i våra

” Z ögon. De hade gärna velat gripa honom men var rädda för folket; de förstod att hans liknelse var riktad mot dem. Därför lät de honom vara och gick sin väg.

Frågan om skatt till

kejsaren

3 Sedan skickade de till honom några fariseer* och

herodesanhänga-

re, som skulle snärja honom med frågor. ” De kom och sade till honom: Mästare, vi vet att du år Du faller inte undan för

uppriktig.

någon och ser inte till personen, utan lär oss verkligen Guds väg. Är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren? Skall vi eller skall vi inte göra det?” 15 Men han förstod att de hycklade och svarade:

”Varför vill ni sätta mig på prov? Ta hit en denar* och låt se

mig på

den. 15 De räckte fram en, och han frågade: ”Vems bild och namn är

12:1 vingård . . .pressgrop Se noter till Matt 21:33. 12:13 berodesanbängare Se not till 3:6.

12:1-12 Matt 21 :33-46; Luk 20z9-l9 12:12 Matt 14:5 12:1 Jes 5:1 f. l2zl3-l7 Matt 22zl5-22; Luk 20120-26 12:6 Matt 3:17+ 12:13 Mark 3:6 12:10 f. Ps 1149:22; (Mm 21 ;42+)

12:17 120

Markusevangeliet

detta? - Kejsarens, svarade de. ”Jesus sade: Ge kejsaren det som tillhör och Gud det som tillhör Gud. Då häpnade de

kejsaren

över honom.

om uppståndelsen

Frågan

” Sedan kom det några saddukeer* - de säger att det inte finns någon

- och frågade honom: Mästare, Mose lär oss i skrif-

uppståndelse

ten att om någon har en bror som dör och lämnar efter sig hustru men inga barn, sa” skall han gifta sig med änkan och skaffa efterkommande åt brodern. 2° Nu fanns det sju bröder. Den förste gifte sig och

utan att lämna barn efter 2* Den andre gifte sig med änkan

dog sig.

32 och också barnlös, likaså den tredje. Ingen av de sju fick några

dog

barn. Till slut också kvinnan. 23 När de uppstår på uppståndel-

dog

sens dag, vems hustru blir hon då? Alla sju hade ju haft henne till hustru. “jesus svarade: Är det inte därför att ni varken kan skrif-

25 När de har ten eller vet något om Guds makt som ni misstar er?

de inte och blir inte utan är som änglar i

uppstått gifter sig bortgifta

himlen. 26 Men vad det beträffar att de döda uppstår, har ni då inte i

Moseböckerna läst stället om törnbusken, hur Gud säger till Mose:

Gud och Isa/es Gud och jakohs Gud. 27 Gud är inte jag är Abrahams en för döda utan för levande. Ni tar grundligt miste.

gud

om det budet

Frågan viktigaste

23 En av de skriftlärda som hörde dem diskutera märkte hur väl Jesus svarade och kom fram och honom: Vilket är det

frågade viktigaste

12:19 skaffa efterkommande åt brodern Se not till Matt 22:24. 12:23 När de uppstår Orden saknas i en läsart. 12:25 gifter de sig inte och blir inte bortgifta Se not till Matt 22:30. 12:26 har ni då inte i Moseböckerna läst Se not till Matt 22:31. 12:26 stället om törnhusken Dvs. den brinnande busken, där Gud uppenba-

rade sig för Mose (2 Mos 3:2). Man använde ingen numrering av avsnitten i

GT, utan bibelställen citerades med hjälp av korta beteckningar som

antydde vad de handlade om.

12:17 Rom 13:7 12:19 5 Mos 25:5 (Matt 22:24+) 12218-27 Matt 22 :23-33; Luk 20:27-40 12:26 2 Mos 3:6 (Matt 22:32+) 12:18 Apg 23:8 12128-34 Matt 2254-40; Luk 10:25-28

121 Markusevangeliet 12:40

budet av alla? ”Jesus svarade: är detta:

Viktigast Hör, Israel,

Herren vår Gud är den ende Herren, 3°och du skall älska Herren din

Gud av hela ditt hjärta, av hela din av hela och av

själ, dittförstånd

hela din kraft. 3*Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som

dig själv. Något större bud än dessa finns inte. 32Den skriftlärde sade: Du har rätt, mästare!

Det är som du säger: han är den ende, det finns ingen annan än han. 33Att älska honom av hela sitt

hjärta,

av hela sitt förstånd och av hela sin kraft och att älska sin nästa som sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer. 3*När

Jesus hörde att mannen svarade klokt, sade han: ”Du har inte till

långt

Guds rike°. Sedan honom mera.

vågade ingen fråga

Är M essias Davids son?

35Då Jesus undervisade i templet:) frågade han: Hur kan de skrift-

lärda säga att Messias* år Davids* son? 3° David har ju själv sagt, genom den heliga anden: Herren sade till min herre:

Sitt på min högra sida, så skall jag lagga dina fiender under dina fötter. 37David

kallar honom alltså herre; hur kan han då vara Davids son?

Varning för de s/eriftlarda

Allt folket lyssnade gärna på honom, 33och i sin sade

undervisning

han: Se upp med de skriftlårda, som vill gå omkring i mantlar

långa

och bli hälsade på torget 39och sitta främst i och ha

synagogan”

hedersplatsen på gästabuden. *° De äter änkorna ur husen och ber

12:29 Hör, Israel Citatet (5 Mos 6:4 f.) anförs här utförligare än i Matteus- och

Lukasevangelierna och innesluter därmed den trosbekännelse som varje

jude skall recitera morgon och kväll. Evangelisten understryker alltsåjesu

samhörighet med judendomens grundläggande tro (jfr v. 32). 12:33 mer än alla bráinnoffer Den skriftlårde anknyter till en rad GT-ställen,

där kärlek och hängivenhet till Gud sägsvara viktigare än den yttre guds-

tjänsten (se t. ex. 1 Sam 15:22; Ps 50:13 f.; Pred 4:17; Hos 6:6). 12:36 min herre Se not till Matt 22:44. 12:37 hur lean han då vara Davids son? Se not till Matt 22:45.

12:29f. 5 Mos 6:4f. l2z35-37a Mm 22:41-46; Luk 2041-44 12:31 3 Mos19-18(Matt 1919+) 12:36 Ps110:: (Matt 2244+) 12:32 5 Mos 4:35; 6:4 f.;Jes 45:21 12:37b-40 Matt zm-se; Luk 11:46; 12:35 1 Sam 15:22; Hos 6:6 20;45_47 12:34 Man 22:46; Luk 20:40 12:38 r. Mm 23:24; Luk 147-11

12:41 Markusevangeliet 122

böner mycket hårdare blir den dom de långa för syns skull. Så får.

Än/eans gåva

“ Han satte sig mitt för tempelkistan och såg hur folk lade ner pengar *z Så kom där en fattig änka och lade i den. Många rika gav mycket. ner två alltså några ören. 43 Då kallade han till sig sina

kopparslantar,

och sade: sannerligen, den där fattiga änkan har lagt mer i

lärjungar

än alla de andra. “ De men hon tempelkistan gav alla av sitt överflöd, fattigdom allt hon ägde, allt hon hade att leva på.” gav i sin

Templets förestående fall

l När han gick ut från templeü, sade en av hans lärjungar: Mästare, 13 ser dessa se vilka stenar och vilka byggnader! :Jesus svarade: Du stora byggnadsverk. Här kommer inte att lämnas sten på sten, utan allt skall brytas ner.

Kommande

prövningar

3 När han satt mitt emot templet, och Petrus, Jakob,

på Olivbergefi,

och Andreas var ensamma med honom, frågade de: 4 Säg

Johannes

12:41 tempel/eistan Grundtextens 0rd kan dels beteckna en skattkammare (jfr fanns en Joh 8:20), dels en offerkista. Bland templets olika skattkammare som var inredd för mottagande av folkets gåvor och avgifter. Den var 13 kistor. En av belägen intill kvinnornas förgård (se TempeV). I den fanns dem var avsedd för helt frivilliga gåvor, och det är troligen den som avses här. i allmänhet 12:42 två /eopparslantar Grundtextens ord kan betyda småmynt” men syftar här på judarnas minsta myntenhet. Detta framgår av att evangelisten anger motsvarande värde i romerskt mynt, med hjälp av ett latinskt lånord som här återgetts med några ören. 13:3 Petrus, jakob, jobannes och Andreas Dessa fyra nämns alltid främst i NT:s uppräkning av apostlarna (3:16 ff. med pan), kanske därför att de en enligt 1:16 ff. var de första som kallades att följa Jesus; jfr 1:29. Som samlad grupp uppträder de bara här (ej i parallellställena Matt 24:3; Luk 21:7). Däremot bildar tre av dem en inre krets kring Jesus (9 :2; 14:33 med pan).

12:40 Matt 6:5 13:1 f. Matt 24:1 f.; Luk 21:5 f. 12:41-44 Luk 21:1-4 13:2 Matt 24:2+ 12:41 Joh 8:20 13:3-13 Matt 24:3-14; Luk 21 :7-19 12:43 f. 2 Kor 8:12 13:3 Mark 5:37

123 Markusevangeliet 13:19

oss när det skall hända. Och vad blir tecknet på att tiden är inne för allt detta?” 5Då sade Jesus till dem: Se upp, så att bedrar er.

ingen

°

Många skall komma under mitt namn* och säga: Det är jag, och de skall bedra många. 7Och när ni får höra stridslarm och krigsrykten,

låt då inte skrämma er. Sådant måste komma, men det är ännu inte slutet. *Folk skall resa mot folk och rike mot rike. Det blir

sig

jordskalv på den ena platsen efter den andra och det blir

hungers-

nöd. Detta är början på födslovärkarna.

°Men var på er vakt. Man skall utlämna er åt domstolar och ni skall pryglas i synagogorna* och ställas inför ståthållare och

kungar

för min skull, som vittnen* inför dem. l° Först måste evangeliet* förkunnas för alla folk. “När man för bort er för att utlämna er, så bekymra er inte för vad ni skall säga, utan säg vad som i det ögonblicket läggs i er mun, ty det är inte ni som talar då, utan den

heliga

anden. ”Broder skall skicka broder i döden, och en far sitt barn. Barn skall göra uppror mot sina föräldrar och bringa dem om livet. 13

Ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet skall bli räddad?

Den sista stora nöden

l* När ni ser den stå där den minst av allt

vanhelgande skändligheten

borde stå (må den som läser fatta det rätt), då skall de som bor i Judeen fly upp i bergen. 5 Den som är på taket skall inte gå ner och hämta något inne i huset, ” och den som är ute

på åkern skall inte vända tillbaka och hämta sin mantel. ”Ve dem som väntar barn eller ammar i den tiden. “3 Be att det inte sker på vintern. ”Ty de dagarna blir till ett lidande vars like inte har funnits sedan Gud

skapade

13:4 tecknet på att tiden är inne Jfr Matt 24:3 med not. 13:6 Det ärjag Grundtexten säger ordagrant Jag är. I sammanhanget kan

detta uttryck betyda både Det är jag som är Messias och Det är jag,

Jesus (jfr 6:50 med pan). Det kan också vara en anspelning på Guds

namn; se 14:62 med not. 13:8 födslovärkarna En bild för de lidanden som föregår världens slut; se

Återfödelse”. 13:14 den vanhelgande skändligbeten . . . må den som läser fatta det rätt Se

noter till Matt 24:15.

13:9 Matt 1017-21 1354-23 Matt 24zl5-28; Luk 2l:20-24 13:10 Mark 16:15 13:14 Matt 24:15+ 13:11 Matt 10:19 1.; Luk 12:11 f. 13:15 f. Luk 17:31 13:12 Mik 7:6 13:17 Matt 24zl9+ 13:13 Matt 10:22 13:19 Matt 24:21+

13:20 Markusevangeliet 124

världen och heller inte kommer att finnas. 2° Om inte Herren hade

förkortat den tiden, skulle ingen människa bli räddad. Men för deras skull som han har utvalt har han förkortat tiden. 2* Och om då någon säger till er: Här är Messias“, eller: Där är han, så tro det inte. 22Falska frälsare och falska profeter* kommer att uppträda med tecken och under för att försöka vilseföra de utvalda. 23 Ta er i akt!

jag har sagt er allt i förväg.

Mánniskosonens ankomst

2* Men i de efter all denna nöd, skall solen förmörkas och

dagarna,

ljus. ”Stjärnorna skall falla från skyn och himmånen inte ge något lens makter* skakas. 26Då skall man få se Människosonen* komma bland molnen med stor makt och härlighet. 27 Och då skall han sända ut och samla sina utvalda från de väderstrecken, från

änglarna fyra

jordens gräns till himlens gräns.

Liknelsen om fikontrádets knoppning

28 Lär av en med fikonträdet. När kvisten blir mjuk och

jämförelse

bladen ut, vet ni att sommaren är nära. 29På samma sätt vet

spricker

ni, när ni ser allt detta hända, att han är nära, utanför dörren. 3° detta släkte” skall inte förrän allt detta händer.

sannerligen, förgå,

3 Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall inte förgå.

H åll er vakna

32 känner inte ens i himlen, inte

Dagen och timmen ingen, änglarna ens Sonen, utom Fadern. 33Se till att ni håller er vakna, ni vet

ingen

inte när tiden är inne. 3* Det blir som när en man har rest bort; han

har lämnat sitt hus och låtit sina tjänare ta hand om det, var och en

13:22 Falska frälsare Se not till Matt 24:24. 13:24 skall solen förmärkas Se not till Matt 24:29. 13:26 komma bland molnen med stor makt och härlighet Se not till Matt

24:30.

13:21 Mm 245._ 11;1_uk 17:23f, 13228-31Matt 24:32-35; Luk21:29-33 13:22 Matt 24:24+ 13:30 Matt 24:34 13:24-27 Matt 24:29-31; Luk 21 :25-28 13:31 Matt 24:35+ 13:24f_ Mm 2419+ 1352-37 Matt 2457-44 13:25 Mm 2450+ 13:33f. Matt 25:13 f. 13:27 Matt 24:31+

125 Markusevangeliet 14:9

med sin och han har befallt att vaka. ”Håll er

uppgift, portvakten

alltså vakna, ni vet inte när husets herre kommer, om det blir på kvällen eller vid midnatt eller i eller på morgonen. 36 Se

gryningen

plötsligt kommer och finner er sovande. ”Jag upp, så att han inte säger till er, och jag säger till alla: Håll er vakna!

Planer på att döda jesus

var två kvar till påsken* och det osyrade brödets högtid”.

Det dagar

14 Oversteprästerna* och de skriftlärda* sökte efter ett sätt att kunna gripa honom med list och döda honom. 2De sade: Inte under själva

helgen, för då kan det bli oro bland folket.”

Kvinnan med balsamflas/ean

3Medan han var i Betania och låg till bords* hemma hos Simon den

kom en kvinna med en flaska dyrbar äkta nardusbalsam.

spetälskeå

Hon bröt upp flaskan och hällde ut alltsammans över hans huvud.

blev och sade till varandra: Vilket slöseri med

*Några förargade

balsam. 5För den oljan hade man ju kunnat få mer än trehundra

denarer* att ge åt de fattiga.” Och de grälade på henne. “Men Jesus sade: ”Låt henne vara! Varför gjort en

gör ni henne ledsen? Hon har god gärning mot mig. 7De fattiga har ni alltid hos er, och dem kan ni

har ni inte alltid. 3Hon har gjort göra gott mot när ni vill, men mig vad hon kunde. I har hon sörjt för att min kropp blev smord

förväg

9 i världen där

till begravningen. Sannerligen, överallt evangeliet*

skall man också berätta vad hon och komma ihåg förkunnas, gjorde henne.

13:35 på kvällen eller vid midnatt . . . Grundtexten ansluter sig till den romer-

ska indelningen av nattens timmen”. 14:3 Bezánia Se not till Matt 21:17. 14:3 bas Simon den spetälslçe Se not till Matt 26:6. 14:3 äkta nardusbalsam Aven i GT (Höga V 1:12) nämns denna parfym som

en sällsynt dyrbarhet. Den tillverkades av en växt från Himalayas slutt-

ningar. Grundtextens ord för äkta” är ovanligt, och betydelsen är här

osäker. 14:3 hällde ut alltsammans över hans huvud Se not till Matt 26:7.

13:35 f. Luk 12136-38 14:3-9 Matt 26:6-13;_]oh 12:1-8 14:1 f. Matt 26:1-5; Luk 22:1 1.; Joh 14:3 Luk 756-38

11245-53 14:7 5 Mos 15:11 14:1 Mark 11:18; Luk 19:47 14:8 Mark 16:1; Joh 19:40

14:10 Markusevangeliet 126

jndas blir

förrädare

*° Men Judas Iskariot, en av de t0lv“, gick till översteprästerna för att förråda honom. “De blev glada och lovade att ge honom pengar. Och han sökte efter ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.

Pås/emåltiden

förbereds

*Z Första dagen av det osyrade brödets högtid, när påsklammen slaktades, frågade lärjungarna: Vart vill du att vi skall gå för att ordna

åt 3 Då skickade han i väg två av dem och sade åt

påskmåltiden dig?

dem: Gå in till staden. Där möter ni en man som bär på en vattenkruka. Följ efter honom, ”och där han går in skall ni säga till den som äger huset: Mästaren frågar: Var är salen där jag kan äta påskmåltiden med mina lärjungar? ”Då visar han er till ett stort rum i övervåningen som redan står färdigt. Där skall ni ordna för oss. 16

Lärjungarna gav sig i väg, och när de kom in i staden, fann de att allt var som han hade sagt, och de ordnade för påskmåltiden.

jesus ntpe/ear förráidaren

7 På kvällen kom han dit med de tolv. s Medan de låg till bords och åt, sade Jesus: en av er kommer att förråda mig, han

Sannerligen,

som äter med 19 Då blev de bedrövade och frågade honom,

mig.

den ene efter den andre: Det är väl inte 2°Han svarade: Det

jag?

är en av de tolv, han som doppar i skålen tillsammans med mig. 2 Människosonen” går bort, som det står skrivet om honom, men ve den människa Människosonen blir förrådd! Det hade

genom vilken varit bäst för den människan om hon aldrig hade blivit född.

14:10 Isleariot Se not till Matt 10:4. 14:12 pris/dammen :la/entries Detta skedde under dagen i templet (jfr not till

Joh 19:14). Kvällens måltid, under vilken köttet åts, hölls däremot i de

enskilda hemmen, men inom Jerusalems område. Pilgrimer som inte var

inhysta i själva staden borde om möjligt skaffa rum där för påskmålti-

den. 14:20 ban som doppar i skålen Se not till Matt 26:23.

14:10 f. Matt 2611446; Luk 2223-6 14:17-21 Matt 26:20-25; Luk 2211-23; 14:12-16 Matt 2617-19; Luk22:7-13 ]oh13:18-3O 14:12 2 Mos 12:6, 14-20 14:18 Ps 41:10

127 14:36

Markusevangeliet

Den sista måltiden

22Medan de åt tog han ett bröd, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem och sade: ”Ta detta, det är min kropp. 23 Och han tog en

z* Han bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. sade: Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för

25 många. Sannerligen, aldrig mer skall jag dricka av det vinstocken

:.- n

den dag då jag dricker det nya vinet i Guds rike. ger, förrän

jesus Petrus förnekelse fömtságer

2” När de hade de ut till Olivberget. Där

sjungit lovsången, gick

sade Jesus till dem: Ni skall alla komma på fall, ty det står skrivet:

berden”, och skall s/eingras. ”Men när jag har

jag skall dräpa fåren

skall före er till Galileen. 29 Då svarade Petrus:

uppstått, jag gå

Även om alla andra kommer på fall, så skall inte jag göra det!

sade: redan i natt, innan tuppen har galt två

”Jesus Sannerligen,

mig.” 3* Men Petrus försäkgånger, skall du tre gånger ha förnekat rade: Om skall jag aldrig förneka dig.

jag så måste dö med dig, Och detsamma sade alla de andra.

jesus i Getsemane

32 Så kom de till ett ställe som heter Getsemane, och han sade till

”Sitt kvar här, medan jag ber. 33 Men han tog med sig

lärjungarna:

Petrus, Jakob och Johannes. Bävan och ångest kom över honom, 3* och han sade till dem: Min själ är bedrövad ända till döds. Stanna här och vaka.” 35Han gick lite längre bort, föll ner på marken och bad att få denna stund, om det var möjligt. “Han sade:

slippa

14:22 tackbönen Se not till Matt 26:26. 14:24 färbundsblodet Se not till Matt 26:28. 14:26 lovsången Se not till Matt 26:30. 14:27 det står skrivet Se not till Matt 26:31.

1422-25 Matt 2616-29; Luk 2214-20; 14:23 Mau-imsy

1 KOr 11123-25 14:30 Mark 14:66-72+ 14:23 f. 1 Kor 10:16 1452-42 Matt 2666-46; Luk 22239-46 14:24 Matt 26:28+ 14:32 Joh 18:1 14:26-31 Matt 2650-35; Luk 2291-34; 14:33 Mark 5:37+

Joh 13236-38 14:34 Ps 42:6, 12; 43:5; Joh 12:27 14:26 Ps 113-118 14:36 Rom 8:15; Gal 4:6 /Joh 5:304 14:27 Sak 13:7 (Matt 26:31); Joh 16:32

14:37 Markusevangeliet 128

Abbal Fader! För dig är allting möjligt. Ta denna från

bägare mig.

Men inte som jag vill, utan som du vill. 37 När han kom tillbaka fann han att de sov, och han sade till Petrus: Simon, sover du? Orkade du inte hålla vaken en enda timme? 33

dig Vaka, och be att ni inte utsätts för prövning? Anden vill, men kroppen är svag. 39 Så gick han bort igen och bad med samma ord. *° När han kom tillbaka fann han igen att de sov; de kunde inte hålla ögonen öppna, och de visste inte vad de skulle svara. “ För tredje gången kom han tillbaka, och då sade han: Ja, ni sover och vilar er! Det räcker nu. Stunden är

skall överlämnas *Z inne, Människosonen i syndarnas händer. Stig upp, låt oss gå. Här kommer han som skall förråda mig.

jesus fängslats

*3 Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv, och med honom

en folkhop med svärd och påkar, utsänd från fariseerna* och de skriftlärda* och de äldste? 4 Förrädaren hade kommit överens med

dem om ett tecken: Den som jag kysser är det. honom och för

Grip

bort honom under säker bevakning! “5 När han nu kom dit, gick

han genast fram till Jesus. Rabbiåå, sade han och kysste honom. “” Då grep de Jesus och höll fast honom. Men en av dem som stod

där drog sitt svärd, slog till mot Översteprästens* tjänare och högg av honom örat. *s Då sadeJesus till dem: Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar för att fängsla mig. “9 Var dag har varit

jag

med er i templet* och undervisat utan att ni har gripit mig. Men skriftens ord skulle gå i uppfyllelse. 5° Alla övergav honom och flydde. 5 En ung man som bara hade ett ville

linneskynke på sig följa

med Jesus. Honom tog de fast, 52 men han lämnade kvar och

skynket

sprang sin väg naken.

14:36 Abba Arameiskt ord, förtroligt tilltal till en far. Det användes annars inte

i böner. Detta sätt att tilltala Gud måste ha uppfattats som väsentligt för

Jesus, eftersom det återgavs på hans modersmål och upptogs i samma form

av de kristna (Rom 8:15; Gal 4:6). 14:36 bägare Se not till Matt 20:22. 14:38 kroppen Se Kött”. 14:41 Det räcker nu Grundtextens innebörd är osäker. 14:44 Den som jag kysser Se not till Matt 26:48. 14:51 En ung man Denna detalj förekommer bara i Markusevangeliet. Den

kan vara avsedd som en anspelning på Am 2:16. En del utläggare har

förmodat att mannen var Markus själv.

14:38 Matt 6:13 14:48 f. Matt 262554l4:43-52 Matt 26:47-56; Luk 22:47-53; 14:50 Mark 14:27+

Joh 1s:1-11

129 Markusevangeliet 14:64

Förböret inför rådet 53 De förde Jesus till översteprästen, och där samlades alla översteprästerna” och de äldste och de skriftlärda. 5* Petrus följde efter på avstånd, ända in på översteprästens gård, och där satt han sedan bland tjänarna och värmde sig vid elden. ”Översteprästerna och hela rådet” sökte få fram vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till döden, men de lyckades inte. “Många vittnade falskt mot honom, och deras vittnesmål stämde inte överens. 57 Några kom

53 med det falska vittnesmålet att de hade hört honom säga: Jag skall riva ner detta tempel som är byggt av människohand och på tre dagar

av människohand. 59Men inte bygga upp ett annat som inte är gjort heller nu stämde vittnesmålen överens. °° Då reste sig översteprästen från sin plats och frågade Jesus: Skall du inte svara på deras beskyllningar? 6 Men han teg och svarade ingenting. Då ställde översteprästen ännu en fråga: Är du Messias”, den Välsignades son? “Jesus svarade: Det är jag, och ni skall få se Människosonen sitta på Ma/etens sida och komma bland himlens moln.” “3 Då slet

högra

översteprästen sönder sina kläder och sade: Vad skall vi nu med vittnen till? 6* Ni har hört hädelsen. Vad anser ni? Alla fann att han

14:56 stämde inte överens GT :s bestämmelser om brottmål (4 Mos 35:30;

5 Mos 17:6; 19:15) tolkades så att full överensstämmelse måste råda mellan

två vittnen, i synnerhet när det gällde dödsstraff. Aven detaljavvikelser i

fråga om t. ex. tid eller plats för det påstådda brottet gjorde vittnesmålen

värdelösa (jfr Sus v. 50 ff.). 14:58 jag skall riva ner detta tempel Se not till Matt 26:61. 14:61 den Välsignades En omskrivning för Guds. En annan omskrivning

används i v. 62: ”Maktens. 14:62 Det är jag Endast Markusevangeliet anför detta öppet bekräftande svar.

I grundtexten lyder det ordagrant Jag är och kan därmed även uppfattas

så att Jesus gör anspråk på Guds namn enligt 2 Mos 3:14: Jag år (den jag

är), jfr Joh 4:26 med not. Detta skulle kunna förklara att han dömdes för

hädelse (v. 64). 14:63 slet överstepräszen sänder sina kläder Se not till Matt 26:65. 14:64 bädelsen . . . ban förtjänade döden Se noter till Matt 26:65 f. och jfr not

till v. 62 ovan.

1453-65 Matt 2657-68; Luk 22:54 f., 14:62 Ps 110:1; Matt 22:44+; Ef 1220+ /

63-71;]oh18:13f., 19-24 Dan 7:13; Matt 24:30-4- 14:58 Matt 26:61 + 14:63 Matt 26:65+ 14:61 Matt 26:63+

14:65 Markusevangeliet 130

förtjänade döden. 65 Och de band

några började spotta på honom, för ögonen på honom och slog honom och sade: Visa att du är profetå!” Och vakterna gav honom örfilar.

Petrus jesus

förnekar

“Petrus var nere på gården.

Då kom en av översteprästens tjänsteflickor, “och när hon fick syn på honom där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: Du var också med Jesus, han från Nasaretå. 63 Men Petrus förnekade detta: Jag förstår inte alls vad du menar. Och han gick ut på den yttre “9 När flickan fick

gården.

se honom där, sade hon till dem som stod i närheten: Han

återigen

är en av dem! 7° Petrus förnekade det

på nytt. Strax efteråt sade de som stod där till Petrus: Visst

är du en av dem, du är ju från Galileen.” 7* Då svor han och inte den där

bedyrade: Jag känner mannen som ni talar om l 72 I samma ögonblick gol

tuppen för andra gången. Då kom Petrus ihåg

detta som Jesus hade sagt till honom: Innan tuppen har galt

två gånger skall du tre gånger ha förnekat mig.” Och han brast i gråt.

jesus inför Pilates

*Tidigt på morgonen överlade översteprästerna* med de äldste* och

de skriftlärdaå, hela rådet? De lät bindajesus och förde bort honom och överlämnade honom till Pilatus. *Pilatus honom: Du

frågade

14:68 på den yttre gården Annan läsart: på den yttre gården, och tuppen

gol. 14:70 du är ju från Gali/een Detta landskap var politiskt oroligt, befolk-

och

ningen stod i visst motsatsförhållande till de religiösa ledarna ijerusalem

(jfr Joh 1:46; 7:41, 49). När Jesus uppfattades som en farlig folkledare från

Galileen, låg det därför nära till hands att misstänka alla galileer för sam-

röre med honom. Samma sak menas i Matt 26:73, när det sägs att Petrus

blev misstänkt för sin dialekt. 14:72 Och han brast igråt Annan möjlig översättning: Och han grät häf-

tigt. 15:1 överlämnade honom till Pilazus Se noter till Matt 27:1 f.

14:65 Jes 50:6; 53:5 _ 14:72 Matt 26:34; Mark 14:30 14166-72 Matt 26:69-75; Luk 2254-62; 15:1-S Matt 27:1 f., 11-14; Luk 23:1-5;joh

Joh 18:12-18, 25-27 l8z28-38a

131 Markusevangeliet 15 :20

är alltså Han svarade: Du själv säger det.

judarnas kung?

3 *och då Översteprästerna riktade många anklagelser mot honom, frågade Pilatus honom: Har du ingenting att svara? Du hör ju hur de 5 Men han svarade ingenting mera, och Pilatus blev

anklagar dig!

förvånad.

Barabbas jesus döms

friges.

“Vid högtiden brukade Pilatus alltid frige en fånge åt dem, den som de bad om. 7Nu satt en som kallades Barabbas fängslad tillsammans

som hade begått mord under oroligheterna.

med upprorsmännen “Folket tågade upp till Pilatus och bad honom göra som han brukade. ål-Ian svarade: Vill ni att jag skall släppa judarnas kung? l° Han förstod att det var av avund mot Jesus som översteprästerna hade utlämnat honom. “Men översteprästerna hetsade upp folket till att begära att han skulle släppa Barabbas i stället. *Z Pilatus sade på nytt: Vad skall jag då göra med honom som ni kallar judarnas

”De ropade: Korsfäst honom! ” Pilatus frågade: Vad

kung?

har han för ont? Men de ännu högre: Korsfäst

gjort ropade

15 Barabhonom! Pilatus, som ville göra vad folket begärde, frigav bas. Jesus lät han piska och utlämnade honom sedan till att korsfästas.

Soldaterna hånar jesus

l Soldaterna förde in honom på gården, alltså i residenset, och kallade samman hela ”De klädde honom i en purpurröd

vaktstyrkan.

mantel och vred ihop en krans av törne och satte den på honom. ”Sedan hälsade de honom: Leve judarnas konung!” ”De slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och föll på knä och hyllade honom. 2° Och när de hade hånar honom, tog de av honom den röda manteln och satte på honom hans egna kläder och förde ut honom för att korsfästa honom.

15:2 Du själv säger det Se not till Matt 27:11. 15:15 /eorsfäszas Se not till Matt 27:26. 15:16 residenset . . . vaktstyrkan Se noter till Matt 27:27.

15:4 f. Jes 53:7; Matt 26:63+ 15:11-14 Apg 3:13 f. 15:6-15 Matt 2715-26; Luk 23:13-25; Joh 15:16-20 Matt 27:27-31; Joh 19:2 f.

18:38b-19:16 15:17 Luk 23:11

15 ;21 Markusevangeliet 132

K orsfästelsen

2 En man som just kom förbi på väg in från landet, Simon från Kyrene, far till Alexandros och Rufus, tvingade de att bära hans kors. 22De förde Jesus till det ställe som kallas Golgota (det betyder Skallen). 23 Där gav de honom vin med myrra, men han tog inte emot det. “De korsfäste honom, och de delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem. 25 Det var vid tredje timmen* som de korsfäste honom. 26På anslaget med anklagelsen mot honom stod

det: Judarnas konung.

Tillsammans med honom korsfäste de två rövare, den ene till höger och den andre till vänster om honom. 29De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet och sade: Du som river

3°

ner templet och bygger upp det igen på tre dagar, hjälp dig själv nu

och stig ner från korset.” 3 Likaså gjorde Översteprästerna* och de skriftlärda* narr av honom sinsemellan och sade: ”Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. 32 Han som år Messias”, Israels konung, nu får han stiga ner från korset, så att vi kan se det och tro på honom. Också de som var korsfästa tillsammans med honom

skymfade honom.

Jesu död

33 Vid sjätte timmen* föll ett mörker över hela jorden och varade till nionde timmen. 3* Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: ”Eloi, Eloi, lema sabacbtani?” det be W der: Min Gud, min

15:21 Kyréne Se not till Matt 27:32. 15:21 Rufus Namnet förekommer även i Rom 16:13. Sättet att nämna de båda

bröderna tyder på att de var bekanta i urkyrkan. 15:21 bära han: kors Se not till Matt 27:32. 15:22 Gálgota Se not till Matt 27:33. 15:23 gav de honom vin med myrra Se noter till Matt 27:34. 15:24 de delade han: kläder Se not till Matt 27:35. 15:26 judarna: konung Se not till Matt 27:37. 15:29 De som gick förbi . . . skakade på huvudet Se noter till Matt 27:39. 15:29 Du som river ner templet Se 14:58; Matt 26:61 med not. 15:34 Elof, Elof, lemá sabacbtáni Se not till Matt 27:46.

l5z2l-32 Matt 2752-44; Luk 2326-43; 15129 P5 2218; 109125 / Märk 14153

Joh 1947-24; 15233-41 Matt 27:45-56; Luk 23:44-49; 15:23 Ps 69:22 Joh 19:24b-30 15:24 Ps 22:19 15233 Am 819 15:27 Jes 53:12 15334 P52232

133 Markusevangeliet 15:47

35 Gud, varför har du övergett mig?).. Några som stod intill hörde det och sade: Han ropar på Elia”°!” 35 En av dem sprang bort och fyllde en svamp med surt vin, satte den på en käpp och gav honom att dricka och sade: Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom.

”Med ett högt rop slutade Jesus att andas. ”Och då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner. 39 När officeren* som stod vänd mot honom såg honom ge upp andan på det sättet sade han: Den mannen måste ha varit Guds son.”

*° kvinnor

Längre bort stod också några och såg på, och bland dem var Maria från Magdala, den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor, och Salome. “De hade följt med honom och tjänat honom när han vari Galileen. Och där var många andra kvinnor, de som hade gått med honom upp till Jerusalem.

Gravläggningen

*Z Då det redan hade blivit kväll - det var förberedelsedag, alltså dagen före Sabbaten* - 43 kom Josef från Arimataia, en ansedd rådsherrei som också han väntade på Guds rike“. Han tog mod till sig och gick till Pilatus och bad att fåJesu kropp. “ Pilatus blev förvånad över att Jesus redan skulle ha dött. Han kallade till sig officeren och

om Jesus verkligen var död. “5 När han fick veta det av

frågade

officeren skänkte han Josef den döda kroppen. “Josef köpte linnetyg, tog ner honom och svepte honom i tyget. Han lade honom i en

i berget och rullade en sten för ingången till grav som var uthuggen graven. 47 Maria från Magdala och Maria, Joses mor, såg var han blev

lagd.

15:36 surt vin Se not till Matt 27:48. 15:38 färbänget Se not till Matt 27:51. 15:40 några kvinnor Jfr Matt 27:56 med noter. Joses är en dialektform av

namnet Josef, som förekommer där. 15:43 Arimatafa Se not till Matt 27:57. 15:46 en sten Se not till Matt 27:60.

15:36 Ps 69:22 15:43 5 Mos 21:22 f. 15:38 2 Mos 26:31-35; Heb 10:20 15:46 Jes 53:9; Apg 13:29 15:41 f. Luk 8:2 f. 15242-47 Matt 2757-61; Luk 2350-54;

Joh 19238-42

16:1 Markusevangeliet 134

Kvinnorna vid graven

När Sabbaten* var över, köpte Maria från Magdala och Maria,

16 Jakobs mor, och Salome välluktande kryddor för att gå och smörja honom. zTidigt på morgonen efter Sabbaten kom de till graven när solen gick upp. 3Och de sade till varandra: ”Vem skall rulla undan stenen från graven åt oss? 1 Men så fick de se att stenen var bortrul-

lad, den var mycket stor. 5 De gick in i graven och såg en ung man i lång vit dräkt sitta där till höger, och de blev förskräckta. 6Men han sade till dem: ”Var inte förskräckta. Ni söker efter Jesus från Nasaret”, han som blev korsfäst. Han har uppstått, han är inte här. Se, här är platsen där han blev lagd. 7Men gå och såg till Petrus och de andra lärjungarna: Han går före er till Galileen. Där skall ni få se

” honom, som han har sagt er.” “Då lämnade de graven och sprang därifrån, darrande och utom sig. Och de sade ingenting till någon, för de var rädda.

Den visar

nppståndne sig

[9 När Jesus hade uppstått på morgonen efter Sabbaten, visade han sig först för Maria från Magdala, från vilken han hade drivit ut sju demoner”. ° Hon

gav sig i väg och berättade det för dem som varit tillsammans med honom och som nu sörjde och grät. “ När de fick höra att han levde och att hon hade sett honom, trodde de inte på det.

16:1 välluktande kryddor Före gravläggningen brukade man smörja den

döda kroppen med olja och strö välluktande kryddor i svepningen (jfrjoh

19:39 f.). Enligt Markus berättelse hade detta tydligen inte hunnit utföras

innan Sabbaten gick in på fredagens kväll (15:42). Efter att ha tillbringat

Sabbaten i stillhet (jfr Luk 23:56) skulle kvinnorna nu göra arbetet fär-

digt. 16:7 som han bar sagt er Se 14:28. 16:8 för de var rädda Med dessa ord slutar evangeliet i dess äldsta bevarade

form. Den korthuggna avslutningen är egendomlig, men det kan inte

avgöras om Markus avsiktligt utformat den så eller om en ursprunglig

avslutning gått förlorad. V. 9-20 är ett senare tillägg, som saknas i de bästa

handskrifterna. Avsnittet har en annan stil än evangeliet och utgör en

sammanfattning av stycken i de andra evangelierna och Apostlagärningarna.

16:1-S Matt 28:1-15; Luk 23:55-24:12; 1629-20 Matt 28216-20; Luk 24:36-49;]oh

Joh 20:1-10 20:19-23; Apg 126-8 16:5 Upp 7:9, 13 16:9 Luk 8:2 16:7 Matt 28:7+

135 Markusevangeliet 16:20

Z Därefter visade han sig i annan skepnad för två av dem medan de var på väg ut på landet. ” Också de gick bort och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda.

“Sedan visade han sig också för de elva medan de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och då de inte

halsstarrighet,

hade trott på dem som sett honom uppstånden. 5 Han sade till dem: ”Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen. “Den som tror och blir döpt skall räddas”, men den som inte tror skall bli dömd. ”Dessa tecken” skall följa dem som tror: i mitt namn skall de driva ut demoner, de skall tala nya tungomål, ”de skall ta ormar med sina händer, de skall inte bli skadade om de dricker dödligt gift, och de skall lägga sina händer på sjuka och göra dem friska.

”När herren Jesus hade talat till dem, blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida. 1°Men de gick ut och predikade överallt, och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.]

16:12 f. Luk 24113-35 16:18 Luk 10:19;Apg 28:3-6 / 4:30+;_]ak 16:14-18 Luk 24136-45; Joh 20219-31; :14 f,

1 K0r15:5 16:19 2 Kon 2:11; Apg 1:9-11 / Ps 110:1; 16:15 Mark 13:10 Matt 22z44+ 16:16 Joh 3:18 / Apg 2:38; 16:31,33 16:20 Apg 14:3; Heb 2:3 f. 16:17 Apg 8:7; 16:18 / 2214+; 1 Kor

141-40

Lukas

Evangeliet enligt

Företal

1 Många har redan sökt ge en samlad skildring av de stora händelser som ägt rum ibland oss, 2så som de har berättats för oss av dem som från första stund var Ögonvittnen och blev ordets tjänare, 3och efter att grundligt ha satt mig in i allt ända från början har nu också jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för ärade Theofi-

dig, högt

los, 1 för att du skall förstå att de upplysningar du har fått är tillför-

litliga.

Läftet om fobannes

döparens födelse

5På den tiden då Herodes var kung iJudeen fanns det i Avias avdelning en präst som hette Sakarias. Hans hustru härstammade från Aron och hette Elisabet. “De var båda rättfärdiga” inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter. 7De var barnlösa eftersom Elisabet var ofruktsam, och båda var till åren. 8En gång när turen hade kommit till hans avdelning och han

fullgjorde

sin prästtjänst inför Gud, °var det han som efter den

sedvanliga

1:3 högt ärade Tbeáfilos Inledningen (v. 1-4) har den form som var bruklig

när en författare tillägnade någon rik beskyddare en skrift. Theofilos

nämns på samma sätt i Apg 1:1 men äri övrigt okänd. Tilltalsordet anger

att han var en förnäm person (jfr Apg 23:26; 24:3; 26:25). Han kan ha varit

kristen, eller en välvilligt intresserad utomstående, eller en romersk

ämbetsman som börjat undersöka de kristnas förhållanden. - Författaren

anpassar i viss mån sin framställning till icke-judiska läsare. Enligt tradi-

tionen var han den Lukas som nämns i Kol 4:14; 2 Tim 4:11; Filem

v. 24.

Herodes Se not till Matt 2:1. _m_ Avias avdelning Prästerskapet var grupperat i 24 avdelningar, som i tur

och ordning svarade för tempeltjänsten, en vecka i taget. Därvid förde-

lades de olika uppgifterna på enskilda präster genom lottdragning. Avdel-

ningarna var uppkallade efter Arons sonsöner (1 Krön 24:7 ff.).

1:3 Apg 1:1 1:5 1 Krön 24:10,19

1:10 Lukasevangeliet 138

bland prästerna skulle gå in i Herrens tempel” och tända

lottningen

rökoffret. ”Allt folket stod utanför och bad medan offret pågick. Då visade sig Herrens ängel* för honom, till höger om rökelsealtaret. Z Sakarias blev förskräckt vid denna syn och fruktan föll över honom. 13 Men sade till honom: Var inte rädd, Sakarias, din

ängeln

bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och

Johannes. “ Han skall bli din glädje och du skall ge honom namnet fröjd, och många kommer att glädja sig över hans födelse. ”Ty han skall bli stor inför Herren; vin och starka drycker skall han aldrig dricka, han skall av helig ande” redan i moderlivet, ”och

uppfyllas

deras Gud. han skall få många i Israel att vända tillbaka till Herren, ”Och han skall gå före honom med Elias” ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till deras barn och ge de ohörsamma ett

sinne, så att Herren får ett folk som är berett.

rättfärdigt

s Sakarias sade till ängeln: Hur skall jag få visshet om detta? jag

9 svarade honom: är ju gammal, och min hustru år till åren. Ängeln

som står vid Guds tron, och jag är utsänd för att tala ”Jag är Gabriel till och ge detta glädjebud. Z° Men du skall bli stum och inte

dig dig

kunna tala förrän den då detta sker, eftersom du inte trodde på

dag

uppfyllelse när tiden är inne. mina 0rd, som skall gå i

“Folket stod och väntade på Sakarias och undrade varför han dröjde inne i templet. 22När han kom ut, kunde han inte tala med dem, och de förstod att han hade haft en syn i templet. Han måste

stum. 23 När dagarna för hans göra tecken åt dem, och han förblev

var slut, begav han sig hem. 24 Efter en tid blev hans

tjänstgöring

1:9 tända rökoffret Denna uppgift (2 Mos 30:7 f.) räknades som den förnäm-

sta i tempeltjänsten. En vanlig präst fick bara utföra den en gång i livet.

Sedan han gjort det uteslöts han i fortsättningen från lottdragningen, för

att så många som möjligt skulle få uppdraget.

1:15 vin och star/ed drycker Avhållsamhet på denna punkt hörde till villkoren

för en nasir, dvs. en person som till Guds ära iakttog speciella regler för

sin livsföring. Man kunde bli nasir för begränsad tid och på eget initiativ

i

(4 Mos 6:1 ff. ; jfr Apg 18:18 med not). Här tänker Lukas på de gestalter

GT som före sin födelse bestämdes till att bli nasirer för hela livet, därmed

också till att bli folkets ledare och räddare (Dom 13:3 ff.; 1 Sam 1:11).

1:19 Gabriel som står vid Guds tron Dvs. en änglafurste, vars höga ställning

framgår av hans närhet till Gud. Han nämns även i Dan 8:16; 9:21.

1:23 begav han sig bem En vanlig präst behövde vara i Jerusalem bara de

veckor hans avdelning tjänstgjorde, dvs. ett par gånger om året. I övrigt

kunde han sköta ett normalt arbete på annan ort.

1:9 2 M08 3027 1:18 1 Mos 17:17; 18:11 1:15 4 Mos 6:3; Dan 13:4; Luk 7:33 1:19 Dan 8:15; 9:21 1:17 Matt 11:14+ /Mal 3:1; 4:5 f.

139 Lukasevangeliet 1:40

hustru Elisabet havande, och i fem månader höll hon i avskild-

sig

het. Hon sade till själv: 25 Detta har Herren låtit ske med

sig mig.

Nu har han tänkt på mig och befriat från min skam bland

mig

människor.

till Maria om jesa

Budskapet födelse

“ml den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret* i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids* släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. 28

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig. 29 Hon blev förskräckt över hans 0rd och undrade vad denna hälsning skulle betyda. 3° Då sade till

ängeln

henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. 3 Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. 32 Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren

Gud skall ge honom hans fader Davids tron, 33 och han skall härska över

Jakobs

hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut. ”Maria sade till ängeln: Hur skall detta ske? har ju haft man.”

Jag aldrig någon

”Men ängeln svarade henne: Helig ande skall komma över

dig,

och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. 36 Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte

37 månaden. Ty ingenting är omöjligt för Gud. ”Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna.

Må det ske med mig som du har sagt. Och ängeln lämnade henne.

Marias besök hos Elisabet

”Några dagar efteråt gav sig Maria i väg och skyndade till en stad i Juda bergsbygd; *° hon gick till Sakarias hus och sökte upp Elisabet.

1:25 befriat migfrån min skam Barnlöshet ansågs skamlig; jfr 1 Mos 30:1, 23;

1 Sam 1:6 f. 1:31 jesus Jfr Matt 1:21 med not. 1:33 jakob: hus Dvs. Israels folk (jfr Ps 11421; beträffande de båda namnen

1 Mos 32:28). Ordet hus användsi utvidgad mening om familjer, släkter

och folk.

1:25 1 Mos 30:23 1:33 Dan 7:14; Mik 4:7 1:27 Matt 1:16, 18 1:35 Matt 1:20 1:31 Jes 7:14; Matt 1:21-23; Luk 2:21 1:37 1 Mos 18:14;J0b 42:2; Matt 19:26 1:32 2 Sam 7:12; Jes 9:6 f.

1:41 Lukasevangeliet 140

1 När Elisabet hörde Marias hälsning, sparkade barnet till i henne,

och hon fylldes av helig ande. ” Hon ropade med hög röst: Välsig-

nad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig. “3 Hur kan det hända mig, att min herres mor kommer till mig? ” När mina öron hörde din sparkade barnet till i mig av

hälsning,

45 fröjd. Salig hon som trodde, ty det som Herren har låtit säga henne

skall gå i uppfyllelse.

16 Då sade Maria:

Min själ prisar Herrens storhet, “7 min ande jublar över Gud, min frälsare: 18 han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.

Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig: 19 stora ting låter den Mäktige ske med mig,

hans namn* är heligt, 5° och hans förbarmande med dem som fruktar honom

varar från släkte till släkte. 5* Han gör mäktiga verk med sin arm,

han skingrar dem som har övermodiga planer.

52 Han störtar härskare från deras troner,

och han upphöjer de ringa.

”Hungriga mättar han med sina gåvor,

och rika skickar han tomhänta bort. 5* Han tar an sin tjänare Israel

sig

55 och håller sitt löfte till våra fäder:

att förbarma sig över Abraham och hans barn, till evig tid.

56Maria stannade hos henne omkring tre månader och återvände sedan hem.

1:46 Då sade Maria Det följande stycket har GT:s poesi tillmönster, se sär-

skilt 1 Sam 2:1 ff. Samma sak gäller om v. 68 ff. ; 2:29 ff. Aven i berättande

avsnitt använder Lukas uttryck som är hämtade från GTzs språk. 1 :49 låter den Mäktige ske Annan möjlig översättning: har den Mäktige låtit

ske. I den hebreiska poesi som här efterbildas är det ofta oklart om

förfluten, närvarande eller kommande tid avses.

1946-55 1 Sam 2:1-lo 1:51 Ps 89:10 /2 Sam 22:28 1:46 Ps 34:3 f. 1:52 Job 5:11; Ps 107:40 f. 1:47 Hab 3:18 1:53 Ps 10729 1:48 1 Sam 1:11 / 1 Mos 30:13 1:54 Ps 98:3 /Jes 41:8 f. 1:49 5 Mos 10:21; Ps l19z9 1:55 Mik 7:20/ 1 Mos 17:7 1:50 Ps103:13, 17

141 Lukasevangeliet 1:72

fobannes döparens födelse

”Men för Elisabet var tiden inne att föda, och hon födde en son. 53 Hennes grannar och släktingar fick höra vilken stor

barmhärtighet

Herren hade visat henne, och de gladde sig med henne. 59 På åttonde dagen korn de för att omskära* och de ville kalla honom

pojken,

Sakarias efter hans far. °° Men då sade hans mor: Nej, han skall heta Johannes. 6 De sade till henne: Det finns ingen i din släkt som bär det namnet. 62 Och de gjorde tecken åt fadern att låta dem veta vad

barnet skulle kallas. 63 Han bad om en skrivtavla och skrev: Johannes är hans namn, och alla förvånade sig. “ Med en gång löstes hans

läppar och hans tunga, och han talade och prisade Gud. “Alla de kringboende greps av fruktan, och överallt i Judeens

bergsbygd

talade man om detta som hade hänt. “f” Och alla som hörde det lade det på minnet och frågade sig: Vad skall det inte bli av detta barn? Ty Herrens hand var med honom.

“Hans far Sakarias fylldes av helig ande och talade

profetiska”

ord:

Välsignad är Herren, Israels Gud,

som besöker sitt folk och ger det frihet.

69Han reser för oss frälsningens horn

i sin tjänare Davids” släkt,

7°så som han för länge sedan lovat

genom sina heliga profeter,

“frälsning från våra fiender och alla som hatar oss.

72 Han visar barmhärtighet mot våra fäder

och står fast vid sitt heliga förbund”,

1:59 På åttonde dagen Denna tidpunkt för omskärelsen anges i 1 Mos 17:12;

3 Mos 12:3. 1:66 Herrens band En gammaltestamentlig bild för Guds ingripande, t. ex.

med hjälp, skydd eller ledning (jfr v. 51; Esr 7:6; Ps 118215 f.; Jes

8:11). 1:69 born En gammaltestamentlig symbol för styrka, ibland kombineradmed

bilden av ett kraftigt, hornbärande djur (5 Mos 33:17; Ps 92:11). Okad

välgång och kraft för människor och folk beskrivs med uttrycket deras

horn höjs upp (t. ex. 1 Sam 2:1, 10; Ps 89:18; 132:17; Hes 29:21). I Dan

7:20 ff. betecknar horn olika regenter. Bilden kan här syfta direkt på

Messias.

1:59 1 Mos 17:12 1:70 jer 23:5 f.; Rom 1:2; Upp 10:7 1:60 Luk 1:13 1:71 Ps 106110 1:68 Ps 72:18 1:72 Ps 105:8 f.; 106:45 f. 1:69 1 Sam 2:1, 10; Ps 18:3; 132:17; Hes

29:21

1:73 Lukasevangeliet 142

”den ed han svor vår fader Abraham: 74 att rycka oss ur våra fienders hand och låta oss tjäna honom utan fruktan, 75rena och inför honom i alla våra

rättfärdiga dagar.

76 Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, ty du skall gå före Herren och bana våg för honom. Så skall hans folk få veta att frälsningen är här med förlåtelse för deras synder 78 och mildhet. genom vår Guds barmhärtighet Han skall komma ner till oss från höjden, 79 för dem som är i mörkret

en soluppgång

och i dödens skugga, och styra våra fötter in på fredens* väg. 3° Och pojken växte och blev stark i anden. Och han vistades i öde trakter till den dag då han skulle träda fram inför Israel.

jesu födelse

1 Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela

världen skulle skattskrivas. 2 Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. 3 Alla gick då för

1:79 soluppgång Bilden anspelar på förutsägelser som t. ex. Jes 9:2; Mal 4:2. Ordet i grundtexten är dubbeltydigt och kan även påminna om GT-ställen, där den kommande räddaren liknas vid ett skott ur en trädstam (Jer 23:5; Sak 3:8). 2:1 Vid den tiden . . . sleatts/erivas Redan i början av sin regering inledde Augustus arbetet med att registrera invånarnas förmögenhetsförhållanden i provinser som skulle beskattas. I Judeen genomfördes dessa åtgärder enligt Josefus” år 6 e. Kr. under svåra oroligheter (jfr Apg 5:37). Om Jesus föddes under Herodes den stores tid, dvs. senast år 4 f. Kr. (jfr Matt 2:1 med not; Luk 1:5), skulle sålunda Lukas uppgifter strida mot Josefus. En förklaring till detta kan vara att Lukas avser en förberedande folkräkning, Josefus genomförandet av skatteuppbörden. kejsar Augusta: regerade 31 f. Kr. - 14 e. Kr. NN 5.1.2.1. hela världen Dvs. det romerska våldet, som enligt sina invånares världsbild omfattade alla civiliserade människor. Quirinius var ståtbållare iSyrien Syrien år här namnet på den romerska provins som omfattade Medelhavets östra kust med inland. Quirinius var

1:73 1 Mos 22:16;Jer 11:5; Mik 7:20 1:78 Mal 4:2 1:76 Mal 3:1; Matt 3:3+; l1:10+ 1:79 Jes 9:2; 58:8; 60:1 f.; Matt 4:16 1:77 Luk 3:3 2:1-21 Matt lzl8-25

143 Lukasevangeliet 2:17

att skattskriva var och en till sin stad. ° Och Josef, som genom sin

sig,

härkomst hörde till Davids” hus, begav sig från Nasaret” i Galileen

till Davids stad Betlehem, 5för att skattskriva sig upp till Judeen, tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn. “Medan de befann där var tiden inne för henne att föda, 7och

sig

hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i

härbärget.

*I samma trakt ute och vaktade sin hjord om

låg några herdar natten. ”Då stod Herrens framför dem och Herrens härlig-

ängel*

het* l° Men ängeln lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. sade till dem: Var glädje, en

inte rädda. Jag bär bud till er om en stor för hela folket. “Idag har en frälsare* fötts åt eri Davids stad,

glädje

han är Messias, Herren? Z Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett barn som är lindar och i en krubba. 13 Och plötsligt

nyfött ligger

var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: 4 ”Ära i höjden åt Gud och fred åt dem han har utvalt.

på jorden

*5 När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sade herdarna

till varandra: Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” ”* De skyndade i väg och fann Maria och och det barnet som låg i krubban. ”När de hade

Josef nyfödda

sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn.

ståthållare där år 6-9 e. Kr. men hade även tidigare haft militära och politiska uppdrag i området. År 6 e. Kr. genomförde han den romerska beskattningen av Judeen, som i samband därmed avskildes som en underordnad provins. 2:4 bus Dvs. släkt, se not till 1 :33. BeträffandeJesu härstamningjfr Matt 1:1; Luk 3:23 med noter. 2:4 Davids stad Betlehem Davids far Ishai bodde enligt 1 Sam 16:1 i Betlehem. Kanske av denna anledning knöts förhoppningen om Messias” framträdande till staden; jfr Matt 2:4 ff.; Mik 5:2. 2:14 dem han har urval: Grundtextens uttryck kan också återges med ”de människor han finner behag i” eller de människor han vill ge sin nåd. I bibliskt språkbruk kan samma ord användas för utvälja, tycka om och ”visa välvilja” (jfr Matt 3:17 med not). GT:s 0rd om det utvalda folk som Gud älskar (5 Mos 7:6 ff.: 10:15) tillämpas här på dem som tar emot Jesus som Messias.

234 153m 1611, 4;J0h 7:42 2:14 Jes 6:2 f.; Luk 19:38; Upp 4:11+/

Jes 9:1-7; 52:7; Gal 6:16

2:18 Lukasevangeliet 144

”Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. 9 Maria tog allt detta till sitt hjärta” och begrundade det. 2° Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.

2 När åtta dagar hade gått och man skulle omskära* pojken, fick han namnet Jesus, det som ängeln hade gett honom innan hans mor blev havande.

jesus hos och Hanna i

Symeon templet

ZZ När tiden var inne för deras Moses

rening enligt lag, tog de honom

till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren - “det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren - 3* och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

”I Jerusalem fanns en man vid namn Symeon, som var rättfärdig och from och som väntade på Israels tröstilö. Helig ande* var över honom, 26 och den heliga anden hade uppenbarat för honom att han inte skulle se döden förrän han hade sett Herrens Messias. 27 Ledd av Anden gick han till templet”, och när föräldrarna kom in med barnet

23 Jesus för att göra med honom som det är sed enligt lagen, tog han honom i famnen och prisade Gud och sade:

”Herre, nu låter du din tjänare gå hem,

i frid, som du har lovat.

*°

Ty mina ögon har skådat frälsningen*

3 som du har berett åt alla folk,

2:21 Nar åtta dagar bade gått Jfr 1:59 med not. 2 :22 När tiden varinneför deras rening Födandet medförde enligt 3 Mos 12:2

rituell orenhet, som måste upphävas genom offer. Detta skedde 33 dagar

efter den nyföddes omskärelse om det var en pojke; om barnet var en flicka

var den föreskrivna tiden dubbelt så lång. Offerdjuren skulle vara ett lamm

och en duva, men den som var fattig kunde offra enbart duvor (v. 24). 2:23 skall belgas åt Herren Bestämmelsen (2 Mos 13:2, 12 ff.) gällde både djur

och människor. Djuren offrades, människorna vigdes åt Gud (1 Sam 1:22)

eller friköptes genom ett ersättningsoffer, som enligt 4 Mos 18:16 skulle

lämnas en månad efter födelsen.

2:25 Israels tröst Dvs. Messias” framträdande. Hoppet om den kommande

räddningen knöts bl. a. till de GT-ställen där det sägs att Gud skall trösta

sitt folk (t. ex. Jes 12:1; 40:1; 49:13; 61:2).

2:19 Luk 2:51 2:24 3 Mos 12:8 2:22 3 Mos 12:2-4 2:25 Jes 40:1; 49:13

2:23 2 Mos 13:2, 12 2:30 Jes 52:10

145 Lukasevangeliet 2 :44

32 ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna*

och härlighet åt ditt folk Israel.

33 Hans far och mor förundrade sig över vad som sades om honom. välsignade dem och sade till hans mor

3*Och Symeon Maria: Detta barn skall bli till fall eller upprättelse för många i Israel och till ett tecken som väcker strid - 35ja, också genom din egen själ skall det gå ett svärd - för att mångas innersta tankar skall komma i dagen.

36 Där fanns också en kvinna med profetisk* gåva, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon var till åren kommen; som ung hade hon varit gift i sju år, 37sedan hade hon levt som änka och var nu åttiofyra år Hon vek aldrig från templet utan tjänade Gud dag och

gammal.

natt med fasta och bön. ”Just i den stunden kom hon fram, och hon tackade och prisade Gud och talade om barnet för alla som väntade på Jerusalems befrielse.

39När de hade fullgjort allt som föreskrivs i Herrens lag, återvän-

“° de de till sin hemstad Nasaret” i Galileen. Pojken växte och fylldes av och vishet, och Guds välbehag var med honom.

styrka

Den jesus i

tolvårige templet

4 Hans föräldrar brukade varje år bege sig till Jerusalem vid påskhögtiden? *Z Också närJesus var tolv år gammal gick de dit upp som seden var vid högtiden. 43 Då festen var över och de skulle hem igen, stannade pojken Jesus kvar iJerusalem utan att föräldrarna visste om det. 4* De en i tron att han var med i ressällskapet och

gick dagsled

2:36 av Asers stam Aser var en av Jakobs tolv söner (1 Mos 30:12 f.; 49:20;

1 Krön 2:2), som hela Israels folk ansågs härstamma från. Intresset för

släktsammanhang var stort i nytestamentlig tid, men det är ovisst hur

tillförlitligt material man hade. Enligt 1 Krön 9:1 fanns släktlistor från det

judiska kungadömets tid bevarade ännu efter fångenskapen i Babel; jfr Esr

2:1 ff.; 8:1 ff.; Neh 7:5 ff. 2:41 bege sig tilljerusalem Enligt 2 Mos 23:17; 34:23; 5 Mos 16:16 skulle alla

judiska män delta i de tre viktigaste högtiderna”. 2:42 närjesus var tolv år gammal Vid fyllda tretton år inträder den religiösa

myndighetsåldern för en judisk pojke. Han är då förpliktigad att själv följa

och förstå buden; innan dess har hans far ansvaret för att han växer in i

judisk tro och sed. Här är Jesus alltså ännu omyndig.

2:32 Jes 42:6; 46:13; 49:6 2:38 Jes 52:9 2:34 Jes 8:14; Rom 9:33; 1 Kor 1:23; 2:39 Mau 2:22 f,

1 Pet 2:8 2:40 Luk 2:52

2:37 1 Tim 5:5 2:41 2 Mos 12224-27; 23:14-17

2:45 Lukasevangeliet 146

frågade sedan efter honom bland släktingar och bekanta. “När de inte hittade honom, vände de tillbaka till Jerusalem och letade efter honom där. 46 Efter tre dagar fann de honom i templet”, där han satt mitt bland lärarna och lyssnade och ställde frågor. *7 Alla som hörde

honom häpnade över hans förstånd och de svar han gav. “Föräldrarna blev bestörta när de såg honom, och hans mor sade till honom: Barn, hur kunde du göra så mot oss? Din far och jag har letat efter dig och varit mycket oroliga. 49 Han svarade: Varför skulle ni leta efter mig? Visste ni inte att jag måste vara hos min fader?” 5° Men de förstod inte vad han menade med sina ord. 5 Sedan följde han med dem ner till Nasaret, och han lydde dem i allt. Hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta. ”Och Jesus blev äldre och visare och vann Guds och människors välbehag.

[obannes döparen

*Under femtonde året av kejsar Tiberius regering, när Pontius Pilatus var ståthållare iJudeen, Herodes tetrark* i Galileen, hans bror Filippos i Itureen och Trachonitis och Lysanias i Abilene, ?och när Hannas och Kajafas var överstepräster, kom Guds 0rd till Sakarias son Johannes i öknen. 3 Han begav sig till trakten kring Jordan och

3:1 kejsar Tibérius regerade 14-37 e. Kr. Hans femtonde regeringsår inföll

alltså ca år 28 e. Kr.; jfr Tidräkning”. 3:1 Pontius Pilazus Se not till Matt 27:2. 3:1 Herodes Se not till Matt 14:1.

3:1 Filippos Liksom den nyssnämnde Herodes en son till Herodes den store.

När dennes rike år 4 f. Kr. delades mellan tre av hans söner (jfr Matt 2:22

med not), fick Filippos ett område nordost om Galileiska sjön. Dit hörde

bl. a. de båda i texten nämnda landskapen. Han regerade där till sin död år

34 e. Kr. 3:1 Lysánias Det lilla riket Abiléne var beläget norr om Filippos område.

Dess historia i nytestamentlig tid är ofullständigt känd. En furste vid namn

Lysanias regerade där år 40 - 36 f. Kr. Sannolikt bars samma namn av en

annan regent vid den tid Lukas avser. 3:2 Hannas och Kájafas Hannas hade varit överstepräst år 6-15 e. Kr. men

behöll även senare ett avsevärt inflytande bl. a. genom släktingar. Till dem

hörde hans svärson Kajafas, som var överstepräst år 18 - 36 e. Kr.

2:47 Joh 7:15 3:2 Joh 18:3; Apg 4:6 2:51 Luk 2:19 3:3 Matt 3:2+; Apg 13:24; 19:4 2:52 1 Sam 2:26; Luk 2:40 3:1-20 Matt 321-12; Mark l:1-8; Joh

1:I9-28

147 3:17

Lukasevangeliet

förkunnade överallt förlåtelse genom omvändelse* och

syndernas

*som det står skrivet i boken med profeten Jesajas ord:

dop,

En röst ropar i öknen: Bana vag för Herren, gör bans stigar raka. 5

Varje klyfta skall fyllas,

varje berg och höja skall sänkas. Kro/eiga stigar skall ratas, och steniga vägar jamnas. ° Och alla manniskor skall se Guds frälsning.

7När folk kom ut i stora skaror för att döpas av honom, sade han till dem: vem har sagt er att ni kan slippa undan den

Huggormsyngel,

kommande vreden°*? 8 Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och börja inte säga er: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan barn åt Abraham ur dessa stenar. 9 Redan är yxan

uppväcka

satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt skall

bort och kastas i elden. *° Folket frågade honom: ”Vad skall

huggas

“Han svarade: Den som har två skjortor skall dela vi då göra? med sig åt den som ingen har, och den som har bröd skall göra på samma sätt. ”Även tullindrivare* kom dit för att bli döpta och

honom: Mästare, vad skall vi göra?” 3 Han svarade: Driv

frågade

inte in mer än vad som är fastställt. 4 Och när det kom soldater och

honom: ”Och vi, vad skall vi göra? sade han till dem:

frågade

Pressa inte av någon pengar med våld eller hot, utan nöj er med er sold.

5 Folket var fyllt av förväntan, och alla frågade sig om inte Johannes kunde vara Messias? Men han svarade dem alla: Jag döper er

med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte värdig att knyta upp hans sandalremmar. Han skall döpa er med helig ande och eld. 7 Han har kastskoveln i handen för att rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som aldrig slocknar.”

3:11 skjortor Se Kläder”. 3:17 kastskoveln Se not till Matt 3:12.

324-6 je: 40:3-5 3:9 Matt 3:10+ 3:6 Til 2:13 3:11 Jes 58:7;Jak2:15-17 3:7 Matt 3:7+ 3:12 Luk 7:29 3:8 Joh 8:39 3:16 Apg 13:25

3 ;18 Lukasevangeliet 148

“3 På detta och många andra sätt förmanade han folket när han förkunnade för dem. 19 Men när han gick till rätta med

budskapet

tetrarken” Herodes för hans förbindelse med sin brors hustru Herodias och för det myckna onda som han hade gjort, 2° lade Herodes till allt annat också det att han satte Johannes i fängelse.

i

jesu dop

2* När nu allt folket lät döpa sig och Jesus också hade blivit döpt och stod och bad, öppnade sig himlen 22och den heliga anden* kom ner över honom i en duvas skepnad, och en röst hördes från himlen: Du är min älskade son, du är min utvalde.”

jesu sla/ettavla

”Jesus var trettio år när han först trädde fram. Han var,

omkring

menade man, son tillJosef, som var son till Eli, 2* son till Mattat, son till Levi, son till Melki, son till Jannai, son till Josef, 25 son till Mattatias, son till Amos, son till Nahum, son till Hesli, son till Naggai, 26 son till Mahat, son till Mattatias, son till Shimi, son till Josek, son till Joda, 27 son tillJ0hanan, son till Resa, son till Serubbabel, son till Shealtiel, son till Ner, 28 son till Melki, son till Addi, son till Kosam, son till Elmadam, son till Er, ”son till Jesus, son till Elieser, son till Jorim, son till Mattat, son till Levi, 3° son till Symeon, son till Juda, son till Josef, son tilljonam, son till Eljakim, 3 son till Melea, son till

3:19 tetrar/een Herodes Se not till Matt 14:1. 3:19 hans förbindelse med sin brors hustru Herødias Se not till Matt 14:3. 3:20 satte Johannes i fängelse Se not till Matt 14:3.

3:22 Du är min älskade son, du är min utvalde Se not till Matt 3:17. - Annan

läsart: Du är min son, jag har fött dig i dag (jfr Ps 2:7; Heb 1:5).

3:23 son till josef Den följande släkttavlan är en motsvarighet till Matt 1:2 ff.

men avviker därifrån på flera sätt. Bl. a. ges helt olika namn både för det

judiska kungadömets tid och för tiden efter fångenskapen i Babel. Jfr noter

till Matt 1:1, 17; Luk 2:36.

3:19 r. Matt 14:31.; Mark 6:17 f. 3z23-38 Matt 1:1-17 3:21 r. Mm ana-17; Mark 19-11 3=23 Luk 4:22; Joh 6:42 3:22 Matt 3:17+

149 Lukasevangeliet 4:13

Menna, son till Mattata, son till Natan, son till David, 32son till Ishai, son till Oved, son till Boas, son till Salma, son till Nahshon, 33son till Amminadav, son till Admin, son till Ami, son till Hesron, son till Peres, son till Juda, 3* son till Jakob, son till Isak, son till Abraham, son till Tera, son till Nahor, 35son till Serug, son till Reu, son till Peleg, son till Ever, son till Sela, 35son till Kenan, son till Arpakshad, son till Sem, son till Noa, son till Lemek, 37 son till Metusela, son till Henok, son till Jered, son till Mahalalel, son till Kenan, 38 son till Enosh, son till Set, son till Adam, son till Gud.

jesas frestas

Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande*, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i öknen, 2där han sattes på prov av djävulen? Under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig. 3Då sade djävulen till honom: Om du är Guds son, så befall stenen där att bli bröd. “Jesus svarade: Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd.”

Djävulen förde honom högt upp och lät honom i ett ögonblick se alla riken i världen ° och sade till honom: ”Jag skall ge all denna

dig

makt och härlighet, ty den har lagts i mina händer och jag kan ge den åt vem jag vill. 70m du tillber mig, skall allt detta bli ditt. “Jesus svarade: ”Det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillhe, och endast honom skall du dyrka.”

°Djävulen förde honom till Jerusalem och ställde honom högst uppe på tempelmuren och sade: Om du är Guds son, så kasta

dig

ner härifrån. ° Det står ju skrivet: Han skall sina att

hefalla änglar

och: De skall lyfta dig på sina händer, så att du inte

skydda dig,

stöter din fot mot någon sten. Z Men Jesus svarade: Det heter: Du skall inte sätta Herren, din Cad, på prov.” ”När djävulen hade prövat honom på alla sätt, lämnade han honom för en tid.

4:1 fyrtio dagar Se not till Matt 4:2. 4:9 högst uppe på tempelmuren Se not till Matt 4:5.

3z3l-33 Rut 4218-22;1 Krön 1:34-2:l5 4:4 5 Mos 8:3; (Matt 4:4); Vish 16:26

3:34 1 Mos 1I:10-26; 1 Krön 1:24-27 4:8 5 Mos 6:I3(Luk 4:8) 3136-38 1 Mos 511-32; 1 Krön 121-4 4:10 f. Ps 9I:IIf (Matt 4:6) 4:1-13 Matt 4:1-11; Mark 1:12f. 4:12 5 Mos 6:16 (Matt 4:7) 4:2 Heb 4:15 4:13 Heb 4:15

4:14 Lukasevangeliet 150

jesus i Galileen

uppträder

” Med Andens kraft inom sig återvände Jesus till Galileen, och

ryk-

tet om honom spred sig i hela trakten. ”Han undervisade i deras

synagogori och alla lovprisade honom.

jesus i Nasarets synagoga

6 Han kom till Nasaretö, där han hade växt upp, och på Sabbaten* gick han till synagogan, som han brukade. Han reste sig för att läsa, ”och man gav honom profeten Jesajas bok. När han öppnade den, fann han det ställe där det står skrivet: s Herrens ande iir över mig, ty

han bar smart ett glädjebud till de fattiga. Han

mig tillattframbära förkunna för de fångna och syn för de

bar sänt mig att befrielse blinda, att ge de förtryckta frihet ”och förkunna året som Herren bar valt. 2° Han rullade ihop boken och gav den tillbaka till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar riktade mot honom. 21 Då började han tala till dem och sade: I dag har detta skriftställe

i inför er som hör 22 Alla prisade honom och

gått uppfyllelse mig.

över de ord som utgick ur hans mun. Och de

häpnade ljuvliga

Är det inte Josefs son? ”Då sade han till dem: Snart

frågade:

kommer ni med talesåttet: Läkare, bota dig själv! och säger: Allt som vi har hört att du har gjort i Kafarnaum, gör det här i din hemstad också.

4:16 Han reste sigför att läsa Till gudstjänsten i synagogan hörde textläsning

dels från Moseböckerna, dels från profeterna. Läsningen följdes av fri

översättning till folkets språk (arameiska) och av en utläggning, liknande

vår tids predikan. Dessa uppgifter var inte förbehållna något prästerskap.

De fördelades på deltagarna och kunde i princip anförtros åt vilken judisk

man som helst (jfr Apg 13:15). 4:19 året som Herren har valt Annan möjlig översättning: ”ett välkommet år

från Herren. - Citatet (Jes 61:l f.) handlar om befrielsen från Babel men

tillämpas här på den tid Gud bestämt för världens räddning genom Messias

(jfr 2 Kor 6:2). Evangelisten anspelar kanske dessutom på det frihetsår som

beskrivs i 3 Mos 25:10 ff. 4:22 de ljuvliga om Andra möjliga översättningar: de ord om (Guds) nåd”;

de ord fyllda av nåd. Grundtextens uttryck kan användas både om Guds

nåd och om mänskligt välbehag.

4:14 f. Matt 412-17; Mark 1:14f. 4:18 f_ je; 61,-] 4:14 Luk 4:37; 5:15 4:22 Matt12:46+;Luk3:23 & Matt 1353-58; Mark 6:1-6a

151 Lukasevangeliet 4:37

2* Sedan sade han: Sannerligen, ingen profet* blir erkänd i sin

hemstad. ”Jag försäkrar: det fanns många änkor i Israel på Elias* tid, när himlen inte gav tre och ett halvt år och det blev svår

regnpå

hungersnöd i hela landet. 2° Andå sändes Elia inte till någon av dem utan till en änka i Sarefat nåra Sidon. 27 Och det fanns många spetälska* i Israel på profeten Elishas tid, och ändå blev ingen av dem botad, däremot Naaman. 28 Allai blev

syriern synagogan ursinniga

när de hörde detta, 29de sprang upp och drev honom ut ur staden och

förde honom fram till branten av det berg som staden låg på för att störta ner honom. 3° Men han gick rakt igenom folkhopen och fort-

satte sin väg.

I synagoga

Kafamaums

3* Han kom till staden Kafarnaum* i Galileen, och där undervisade

han folket sabbatenåt. 32 De överväldigades av hans undervisning,

på

eftersom det makt i hans 0rd. ”I synagogan fanns en man som

låg

var besatt av en oren demon”“, och han skrek högt: 3* ”Vad har du

Har du kommit för att ta död med oss att göra, Jesus från Nasaref?

”Men Jesus hutade åt på oss? Jag vet vem du är, Guds helige. honom: Far ut ur honom! Demonen kastade omkull mannen

Tig!

mitt ibland dem och for ut ur honom utan att skada honom. 35 Alla

frågade varandra: Vad är det med hans ord? greps av bävan och Med makt och befaller han de orena andarna, och de far

myndighet

ut. 37 Och om honom spred sig överallt i trakten.

ryktet

4:26 nära Sidan Dvs. på hedniskt (fenikiskt) område; se not till Matt 11:21.

Hänvisningarna till den fenikiska änkan (1 Kon 17:8 ff.) och till Naaman

(se följande not) antyder att Jesu budskap kommer att tas emot av icke-

judar. Denna tanke betonas både i Lukasevangeliet och i Apostlagärning-

arna. 4:27 syriem Naaman Se 2 Kon 5:1 ff. Naaman var överbefälhavare hos ara-

meerna, dvs. det mot Israel fientliga grannfolk som på GT:s tid bebodde

det nutida Syriens område. 4:34 Guds helige Se Messias”.

4:24 Joh 4:44 4:32 Matt 7:28 f.+ 4125 1 KOH 1711-7; Jak 5117 4:33 f. Mark 1:23 f.+; Luk 4:41 4:26 1 Kon 17:8-16 4:34 Mark 1234+ 4:27 2 Kon 521-27 4:36 Matt 7:29 4551-37 Mark 1:21-28

4:38 Lukasevangeliet 152

Simons svärmor och andra sjuka botas

35Sedan lämnade han synagogan och gick hem till Simon. Men Simons svärmor låg i hög feber, och de frågade honom till råds om henne. 39 Han gick fram och böjde sig över henne och talade strängt till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem.

*° Vid solnedgången kom alla till honom med dem som led av olika sjukdomar. Och han lade händerna på var och en och botade dem. 4 Från många for det också ut demoner, som skrek: Du är Guds son. Han hutade åt dem och förbjöd dem att såga mer, eftersom de visste att han var Messias“.

På en enslig plats

42 bort till en

Tidigt nästa morgon gick han därifrån, enslig plats. Folket började leta efter honom och kom ända dit där han var, och de ville hindra honom från att lämna dem. 43 Men han sade till dem: Jag måste förkunna budskapet om Guds rike* för de andra städerna också. Det är därför jag har blivit utsänd.” “Och sedan predikade han i synagogorna i Judeen.

De

Fis/efångsten. första lárjungarna

En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde på för att höra Guds ord, 2fick han se två båtar ligga vid stranden; fiskarna hade gått ur för att skölja näten. 3Han steg i den ena båten, som tillhörde Simon, och bad honom att ro ut ett litet stycke. Sedan satte han sig ner och undervisade folket från båten. “När han hade slutat tala, sade han till Simon: Ro ut på djupt vatten och lägg ut näten där. 5 Simon svarade: Mästare, vi har hållit på hela natten utan att

4:40 Via solnedgången Se not till Mark 1:32. 4:41 förbjöd dem att säga mer Se not till Mark 1:34. 4:44 judeen Namnet betecknar här troligen hela det judiska landet (jfr 7:17;

Apg 10:37). I sammanhanget sägs nämligen ingenting om att Jesus skulle

ha lämnat Galileen (jfr v. 31; 5:1; Matt 4:23; Mark 1:39). 5:1 Gennesaretsjön Se not till Matt 14:34.

453-41 Mm 8:14-17; Mark 1229-34 4:44 Mart 4r23+ 4:41 Mm 8:29 / 34+ 5:1-11 Matt 4:18-22; Mark 1:16-20; Joh

4z4z-44 Mark 105-39 155-51; 2I:1-11 4:43 Luk8;1 5:3 Matt 13:1 f.;Mark3:7-9;4:1

153 Lukasevangeliet 5:19

lägga ut näten. 6 Och få något. Men eftersom du säger det skall jag de så och en väldig mängd fisk. Näten var nära att

gjorde drog ihop

brista, 7och de vinkade åt sina kamrateri den andra båten att komma och till. De kom, och man fick så mycket fisk i båda båtarna

hjälpa

att de höll att sjunka. 3Då kastade sig Simon Petrus ner vid Jesu

på

knän och sade: Lämna mig, Herre, jag år en syndare. °Ty han och de som var med honom greps av bävan när de såg all fisken de hade fångat- *° likaså Jakob och Johannes, Sebedaios söner, som hörde till samma som Simon. Men Jesus sade till Simon: Var inte

fiskelag

rädd. Från denna stund skall du fånga människor. “Då rodde dei land, lämnade allt och följde honom.

En blir ren

spetáls/e

”När han var i en av städerna, stod där en man som var full av

Han fick se Jesus och kastade sig till marken framför

spetålska”.

honom och bad: Herre, vill du, så kan du göra mig ren. “Jesus sträckte ut handen, rörde vid honom och sade: Jag vill. Bli ren! Genast försvann ”Han förbjöd honom att tala om det

spetälskan.

för någon. Men gå och visa dig för prästen, och ge det offer för din rening som Mose har bestämt. Det blir ett vittnesbörd* för dem.

15 Emellertid om honom alltmer, och stora skaror

spred sig ryktet

samlades för att på honom och bli botade från sina sjukdo-

lyssna

mar. “° Men han hade dragit sig undan till öde trakter för att be.

En Iam man botas

iKafarnaum

”En höll han att undervisa, och där satt fariseer* och laglä-

dag på

rare, som hade kommit från varenda by i Galileen och Judeen och från Jerusalem. Och han hade Herrens kraft så att han kunde bota. 8 Då kom det några bärande på en bår med en man som var förlamad, och de försökte komma in med honom och sätta ner honom framför Jesus. 19 Då de inte kunde ta sig in med honom i trängseln, gick de upp taket, tog bort teglet och firade ner honom på hans

på

5:19 tog bort teglet Se not till Mark 2:4.

5:12-16 Matt 811-4; Mark 1910-45 5217-26 Matt 9:1-8; Mark 2zl-l2 5:14 Matt 8211+ /3 Mos l4z2-32

5:20 Lukasevangeliet 154

bår mitt framför Jesus. Z° När han såg deras tro, sade han: Min vän, du har fått förlåtelse för dina synder. 2 Då tänkte de skriftlärda* och fariseerna: Vad är det för en hädare! Vem kan förlåta synder utom Gud? 22 Men Jesus förstod vad de hade för tankar och sade till dem: Vad är det ni tänkeri era hjärtan? 23 Vilket är lättast, att

säga: Du har fått förlåtelse för dina synder, eller att säga: Stig upp och gå! 2* Men för att ni skall veta att Månniskosonen* har makt här på jorden att förlåta synder, säger jag dig - och nu talade han till den lame- stig upp, ta din bår och gå hem. 25Genast reste han sig, mitt för ögonen på dem, tog bären han hade legat på och gick hem, allt medan han prisade Gud. “Alla slogs av häpnad och Gud,

prisade

och de fylldes av fruktan och sade: Det är otroligt, det vi har sett i

dag.

Tullindrivaren Levi kallas

27 Sedan gick Jesus därifrån och fick då se en tullindrivare” vid namn Levi sitta utanför tullhuset. Han sade till honom: Följ mig! 23 Levi lämnade allt och steg upp och följde honom.

29Levi tull-

gav en fest för Jesus i sitt hus, och där var en mängd indrivare och andra, som låg till bords* med dem. 3°Men fariseerna och särskilt de skriftlärda bland dem blev förargade och sade till hans lärjungar: Hur kan ni äta och dricka tillsammans med tullindrivare och syndare? “jesus svarade: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. ”Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse”, utan syndare.”

Bröllopsgästerna inte

fastar

33De sade till honom: Johannes lärjungar fastar* ofta och ber, och det gör också fariseernas, men dina, de äter och dricker. “Jesus svarade: ”Inte kan ni väl få bröllopsgästerna att fasta, sålänge brudgummen” är hos dem? 35 Men det skall komma en tid då brudgummen tas ifrån dem, och när den tiden är inne, kommer de att fasta.”

5:27 Levi I Matt 9:9 kallas samme man Matteus; se not där. 5:27 tullbuset Se not till Matt 9:9.

5:20 Luk 7:48 5:29 f. Luk 1522+ 5:21 Mark 2:7+ 5:32 Mark 2:17+; Luk 19:10 5:22 Luk 6:8; 9:47 553-39 Matt 9214-17; Mark 2:18-22 5:27-32 Matt 9z9-l3; Mark 2213-17 5:33 Matt 9214+ 5:22 Matt 8:22+

155 Lukasevangeliet 6:9

36 Han gav dem också en liknelse: Ingen river ut en bit ur ett nytt

och sätter den ett gammalt. För dels rivs då det nya sönder,

plagg på

37 och dels passar inte lappen från det nya på det gamla. Ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för då sprängs säckarna av det nya vinet,

3* och vinet rinner ut och säckarna blir förstörda. Nej, nytt vin skall hållas i nya säckar. ”Ingen som har druckit gammalt vin vill ha av det nya; han tycker det gamla är bättre.

Larjangarna ax på Sabbaten

plockar

En sabbatsdag” tog han vägen genom några sädesfält, och hans lärjungar ryckte av ax, gnuggade dem mellan händerna och åt. 2 Några av fariseerna* sade: Varför gör ni sådant som inte är tillåtet

sabbaten? 3Då svarade Jesus dem: Men har ni inte läst vad

på

David gjorde när han och hans män blev hungriga? “Han gick in i Guds hus och tog skådebröden, som ingen utom prästerna får äta, och åt av dem och gav åt sina män. 5Och Jesus sade till dem: ”Människosonenii” är herre över Sabbaten.”

Mannen med en förtvinad band

“En annan sabbatsdag gick han in i synagogan* och undervisade. Där satt en man med förtvinad högerhand. 7De skriftlärda* och fariseerna höll ögonen på Jesus för att se om han skulle bota någon på Sabbaten; de ville ha något att anklaga honom för. ”Men han visste vad de hade för tankar och sade till mannen med den förtvinade handen: ”Stig upp och kom hit.” Då reste han sig och gick fram, 9och Jesus sade till dem: Säg mig, vad är tillåtet på Sabbaten,

5:37 uinsäckar Se not till Matt 9:17. 6:1 ryckte av ax Se not till Matt 12:1. 6:4 Guds bus . . . skådebröden Se noter till Matt 12:4.

6:5 Ocbjesus sade till dem I en handskrift följer hela v. 5 efter v. 10. Här står

i stället ett tillägg: Samma dag fick han se en man som arbetade på sab-

baren och sade till honom: Om du vet vad du gör ar du salig, men om du

inte vet det är du förbannad och bryter mot lagen. Liknande tillägg är

vanliga i Apostlagärningarna; se Läsarfi. 6:7 bota någon på sabbaten Se not till Matt 12:10.

611-5 Matt 1221-8; Mark 2:23-28 6:4 3 Mos 24z5-9

6:1 5 Mos 23:25 6:6-11 Matt 129-14; Mark 321-6

6:2 2 Mos 20:8-1O 6:7 Luk 14:1-6

6:3 f. 1 Sam 21:2-7 6:8 Luk 5:22+

6:10 Lukasevangeliet 156

att göra gott eller att göra ont, att rädda liv eller att utsläcka liv? ° Han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: ”Håll fram

handen. Det gjorde han, och strax var handen bra “Men de

igen.

blev utom sig och började tala med varandra om vad de skulle göra med Jesus.

De tolv utses

12 Vid samma tid gick han upp på berget för att be, och natten

igenom

bad han till Gud. 3 När det blev samlade han sina och

dag lärjungar,

“ bland dem valde han ut tolv”, som han kallade apostlar““: Simon, som han också gav namnet Petrus, och hans bror Andreas, Jakob, Johannes, Filippos, Bartolomaios, 5Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Simon, som kallades seloten, “Jakobs son Judas och Judas Iskariot, han som blev förrädare.

jesus och botar

förkunnar

7 Sedan gick han ner tillsammans med dem och stannade på ett ställe på slätten. Där var en till honom, och en stor

mängd lärjungar

folkmassa från hela Judeen och Jerusalem och från kustlandet vid Tyros och Sidon *s hade kommit för att lyssna på honom och få sina sjukdomar botade. De som plågades av orena andar blev hjälpta, 9 och hela hopen försökte röra vid honom, ty det ut kraft från

gick

honom, och han botade alla.

Saligprisningar och verop

2° Han lyfte blicken, såg på sina och sade: ni som är

lärjungar Saliga

er tillhör 2 fattiga, Guds rike? Saliga ni som hungrar nu, ni skall få

6:12 berget Se not till Mark 3:13. 6:14 Petrus Se Kefas”. 6:16 jakob: son Judas Samma namn förekommer i Apg 1:13; jfr Joh 14:22. l Matt 10:3 och Mark 3:18 står däremot Taddaibs, enligt en annan läsart Lebbaibs. 6:16 Judas Iskariot Se not till Matt 10:4. 6:17 Tyros och Sidon Se not till Matt 11:21. 6:20 fattiga Jfr Matt 5:3 med not.

6:9 Luk 14:3+ 6:17-19 Matt 4:23-25; Mark 3:7-12 6:11 Matt 12:14+ 6:19 Matt 14:36+ 6:12-16 Matt 10:1-4; Mark 313-19 620-26 Matt S:1-12 6:14-16 Joh 1:40-44; Apg 1:13 6:20 Jes 61:1;Jak 2:5

157 Lukasevangeliet 6:36

22 äta er mätta. Saliga ni som gråter nu, ni skall få skratta. Saliga år ni, när man för Människosonens” skull hatar er och stöter bort er och smädar er och gör ert namn* avskytt. “Gläd er på den dagen och dansa av fröjd, ty er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde ju deras fäder med profeterna.

2* Men ve er som är rika, ni har fått ut er glädje. ”Ve er som är mätta nu, ni skall få hungra. Ve er som skrattar nu, ni skall få sörja och gråta. 26 Ve er när alla berömmer er. På samma sätt gjorde ju deras fäder med de falska profeterna.

Älska em

fiender

27 Men till er som vill lyssna säger jag: älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er. ”Välsigna dem som förbannar er och be för dem som skymfar er. 29Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra. Tar någon ifrån dig manteln, så hindra honom inte från att ta skjortan också. 3° Ge åt alla som ber dig, och tar någon det som år ditt, så kräv det inte tillbaka. 3 Så som ni vill att människor skall

32 Skall ni ha tack för att ni göra mot er, så skall ni göra mot dem. älskar dem som älskar er? Också syndare älskar dem som visar dem kärlek. 33 Skall ni ha tack för att ni gör gott mot dem som gör gott mot er? Också syndare handlar så. 3* Och skall ni ha tack för att ni lånar åt dem som ni tror kan betala tillbaka? Också syndare lånar åt

35 syndare för att få samma belopp tillbaka. Nej, älska era fiender, gör gott och ge lån utan att hoppas få igen. Då skall er lön blir stor, och ni skall bli den sönerå, ty han är själv god mot de

Högstes

otacksamma och onda. 36 Var barmhärtiga, så som er fader år barm-

hårtig.

6:22 gör ert namn avs/eytt Meningen är antingen att man skall förstöra lår-

jungarnas goda namn och rykte med förtal eller att man skall brännmårka

det kristna namnet genom att stöta ut de kristna ur den religiösa gemen-

skapen. Jfr Jak 2 27. 6:29 ta skjortan också Jfr Matt 5:40 med not.

6:21 Jer 31 :25 / Ps 126:5 f. ;Jes 61 23; Upp 6:27 Matt 5:44+

7:16 f. 6:28 Rom 12:14, 17+ 6:22 Jes 66:5;Joh15:19+; 1 Pet 4:14 6:29 Matt 5:39 f.+ 6:23 Matt 5:12+ 6:31 Matt 7212+ 6:24 Jes 5:8 i; Luk 16:25;Jak 5:1 6:34 3 Mos 25:33 f. 6:25 Jes 65:13 f. 6:35 Mm 5;9+ 6:26 Jak 4:4 6:36 2 Mos 34:6 6:27-36 Matt 508-48

6 ;37 Lukasevangeliet 158

Döm inte

”Döm inte, så skall ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så

55 skall ni inte dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända. Ge, så skall ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall ni få i er mantel. Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er.

39 Han gav dem också en liknelse: Kan väl en blind leda en blind?

“f” Ramlar inte båda i gropen? Lärjungen är inte förmer än sin lärare, men när han är fullärd blir han som sin lärare. “Varför ser du flisan i din broders öga, när du inte märker bjälken i ditt eget? *Z Hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.

tråd /eånns sin

Varje igen på fru/et

“Ett bra träd bär aldrig usel frukt, inte heller bär ett uselt träd bra

44 frukt. Varje träd känns igen på sin frukt. Man plockar inte fikon på tistlar eller druvor på törnbuskar. “En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt onda förråd. Hennes mun säger vad hjärtat är fullt av.

Huset och huset på mar/een

på berggrunden

“6 Varför herre” när ni kallar på om ni ändå inte

säger ni Herre, mig, gör som säger? Den som kommer till mig och hör mina ord och

jag

handlar efter dem - vem han är lik, det skall jag visa er. 4* Han är lik en man som när han bygger ett hus gräver djupt och lägger grunden på berg. När floden svämmar över, vräker sig vattnet mot huset men förmår inte rubba det, eftersom det är väl byggt. *9 Men den som hör och inte handlar, han är lik en man som bygger ett hus på marken utan att lägga någon grund. Floden vräker sig mot huset, och det rasar genast ihop och förödelsen blir stor.

657-42 Matt 7:1-5 6143-45 Matt 7117-20; 12:33-35 6:37 Rom 2:1+ /Matt 6:14 f.+ 6:44 Matt 7215+ 6:38 Mark 4:24 6946-49 Matt 7z24-27 6:39 Matt l5zl4+ 6:46 Mal 1:6; Matt 7:21+; Jak 1:22 6:40 Matt 10:24 f.+

159 Lukasevangeliet 7:14

En tjänare botas

Officers

“Då han hade sagt allt som folket skulle höra, gick han in i Kafarnaum*. ZEn officer” där hade en tjänare som låg sjuk och var nära döden. Officeren satte stort värde honom, 3och när han fick höra

på

talas om Jesus, skickade han några av judarnas äldste* till honom för att be honom komma och rädda tjänaren till livet. *De sökte upp Jesus och vädjade ivrigt till honom. ”Han är värd att du gör detta för honom, sade de. 5 Han är en vän av vårt folk och har själv låtit bygga synagogan* åt oss. “Jesus följde då med dem. Men när han var nästan framme vid huset, skickade officeren några vänner och lät hälsa: Herre, gör dig inte besvär. Jag är inte värd att du går in under mitt tak, 7 och därför vågade jag heller inte själv komma till dig. Men säg bara ett ord och låt pojken bli frisk. *Jag är själv en som står under befäl och jag har soldater under mig, och säger jag till den ene: Gå, så går han, och till den andre: Kom, så kommer han, och säger jag till min tjänare: Gör det här, så gör han det. 9När Jesus hörde detta förvånade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde med honom: Jag säger er, inte ens bland israeliter har jag funnit en så stark tro. ° Och när de utskickade kom tillbaka till huset, fann de tjänaren frisk igen.

En änkas son i Nain

uppväcks

Därefter begav sig Jesus till en stad som heter Nain, och hans lärjungar och mycket folk följde med honom. ”Just som han närmade sig stadsporten bars det ut en död. Han var ende sonen och hans mor var änka. En stor skara människor från staden gick med henne. ”När Herren* såg henne, fylldes han av medlidande med henne och sade: Gråt inte. 4 Sedan gick han fram och rörde vid

7:1 sagt allt som folket skulle böra Grundtextens uttryck (ordagrant: ”full-

bordat alla sina ord i folkets öron) är påverkat av GT:s språk och stil; jfr

not till 1:46. 7:2 tjänare Jfr Matt 8:6 med not. 7:11 Nain Sannolikt samma plats som den nutida byn Nein någon mil sydost

om Nasaret. I denna trakt låg också det gammaltestamentliga Shunem, där

profeten Elisha enligt 2 Kon 4 gav en kvinna hennes döde son tillbaka (jfr

Apg 20:10 med not).

7:1-IG Matt 825-13; Joh 4z43-54 7212-16 1 Kon 17:17-24; 2 Kon 4 7:2 Joh 4:47 7:14 Mark 5:41; Luk 8:54 7:9 Matt 15:28

7:15 Lukasevangeliet 160

båren. Bärarna stannade, och han sade: ”Unge man, jag säger dig: Stig upp!” ”Då satte sig den döde upp och började tala, och Jesus överlämnade honom åt hans mor. ° De fylldes alla av fruktan och prisade Gud och sade: En stor profet* har uppstått bland oss, och: Gud har besökt sitt folk. ”Detta tal om honom spred sig i hela Judeen och landet där omkring.

jobamzes och jesu svar

döparens frågor

”Johannes fick höra allt detta genom sina lärjungar. ”Han kallade till sig två av dem och skickade dem till Herren för att fråga: Är du den som skall komma eller skall vi vänta på någon annan? 2° Männen sökte uppJesus och sade: Johannes döparen har skickat oss till dig för att fråga om du är den som skall komma eller om vi skall vänta på någon annan. “Jesus hade just botat en mängd människor från sjukdomar, plågor och onda andar och gett flera blinda synen tillbaka, 22och han svarade: Gå och berätta för Johannes vad ni har sett och hört: blinda ser, lama går, spetälska* blir rena, döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud. ”Salig är den som inte kommer på fall för min skull.

2* När sändebuden från Johannes hade gått, började Jesus tala till folket om honom: Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? 2.5 Nej. Vad gick ni då ut för att se? En man i fina kläder? Men de som går i dyrbara kläder och lever i lyx, dem hittar ni i palatsen. 26Vad gick ni då ut för att se? En profet? Ja, och jag säger er: en som är mer än profet. 27 Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare före dig, han skall bereda vägen för dig. “Jag säger er: av kvinna född år större än Johannes, men den

ingen

minste i Guds rike* är större än han.

29 Allt folket som -

lyssnade, också tullindrivarnañ gav Gud rått de lät med Johannes dop. °° Men fariseerna” och de laglär-

döpa sig

da* brydde sig inte om Guds vilja med dem - de lät inte döpa sig av honom.

7:19 den som skall komma Dvs. Messias”. 7:29 gav Gud rätt Dvs. böjde sig i lydnad för honom; jfr v. 35.

7:29 f. de lät döpa sig. . . lät inte döpa sig Vem som är den talande i v. 29 f. är

mycket svårt att avgöra. Här har verserna uppfattats som ett Jesus-ord om

Johannes döparens framträdande. Men de kan också läsas som en inskjuten

anmärkning av Lukas. I så fall måste de anförda orden översättas: de hade

(hade inte) låtit döpa sig. 7:16 Matt 21:11+; Luk 1:68; 19:44 7:26 Matt 11:9+ 738-35 Matt 11:2-19 7:27 2 Mos 23:20; Mal JJ (Mark 1:2) 7:19 Matt 11:3+ 7:29f. Luk 15:2+ 7:22 Matt 11:5+

161 Lukasevan 7:44

geliet

3* Vad skall då detta släktes” människor med? Vad

jag jämföra

liknar de? 32De liknar barn som sitter på torget och ropar till varandra: Vi spelade för er, men ni ville inte dansa. Vi sjöng sorgesånger,

”Johannes döparen har kommit, och han men ni ville inte gråta.” äter inte bröd och dricker inte vin och då säger ni: Han är besatt.” 3* Människosonen” har kommit, och han både äter och dricker, och

en vän till tullindrivare då säger ni: Se vilken frossare och drinkare, och syndare.” 35 Men alla Vishetens barn har gett Visheten rätt.

Kvinnan som smorde Jesu i Simons bus

fötter

36 En av fariseerna hem honom på en måltid, och han gick dit

bjöd

och tog vid bordet. ”Nu fanns det en kvinna i staden som var

plats

en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en flaska balsam 35 och ställde sig bakom honom

vid hans fötter och grät. Hon vätte hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt hår, och hon kysste hans fötter och smorde dem med sin balsam. 39 Farisén som hade bjudit honom såg det och sade för Om den mannen vore profet”, skulle han veta vad

sig själv:

det är för sorts kvinna som rör vid honom, en °° Då sade

synderska.

har - Jesus till honom: Simon, jag något att såga dig. Säg det, mästare, sade han. “ Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var femhundra denareri den andre femtio.

skyldig

*z När de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer att älska honom mest? 43 Simon svarade: Den som fick mest efterskänkt, skulle tro. - Du har rätt,

jag

sade Jesus, “ och vänd mot kvinnan sade han till Simon: Du ser den

7:35 Vishetens barn har gett Visheten rätt Jesu förkunnelse jämställs här med

den gudomliga vishetens kallelse (se not till Matt 11:19). ”Vishetens

barn”, dvs. de som tar emot Jesu förkunnelse, förstår att han har rätt.

Orden kan betyda både att de själva är visa och att de tillhör Gud och har

påverkats av hans vishet.

7:37 en kvinna Jfr Joh 12:3 med not.

7:40 Simon Samma namn förekommer i Matt 26:6 och Mark 14:3, fast sam-

manhanget där är ett annat.

7236-50 Matt 26:6-I3+ 7:42 Matt 18:27

7:45 Lukasevangeliet 162

här kvinnan. inte vatten till Jag kom in i ditt hus, och du gav mig mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. ”Du gav men hon har

mig ingen välkomstkyss,

kysst mina fötter hela tiden sedan jag kom hit. 46 Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. 47 Därför säger jag dig: hon har fått förlåtelse för sina många synder, ty hon har visat stor kärlek. Den som får litet förlåtet, visar liten kärlek. 18 Och han sade till henne: Dina är förlåtna. ”De

synder

andra vid bordet sade då för sig själva: Vem är han som till och med förlåter synder? 5° Men Jesus sade till kvinnan: ”Din tro har

hjälpt

dig. Gå i frid.

Kvinnorna som med jesus

följde

*Därefter vandrade han från stad till stad och från till och

by by

förkunnade budskapet om Guds rikerf. Med honom följde de tolv” 2och några kvinnor som hade blivit botade från onda andar och från

sjukdomar: Maria, hon från Magdala, som sju demoner* hade farit ut ur, 3Johanna, hustru till Herodes förvaltare Kusas, Susanna och många andra, som alla hjälpte dem med sina tillgångar.

7:44 vatten till mina fötter Att låta en gäst tvätta fötterna var en normal hövlighet (jfr 1 Mos 18:4). Att utföra själva tvättningen var däremot normalt en uppgift för slavar, hos en fri medborgare ett starkt uttryck för ödmjukhet (jfr Joh 13:5 ff.: 1 Sam 25:41). 7:45 tväl/eomst/eyss En vanlig vördnadsbetygelse mot en religiös lärare (jfr Matt 26:48). Att kyssa fötterna var lika med yttersta underkastelse (jfr Tillägg till Ester 3:6). u 7:46 smorde inte mitt huvud Aven denna handling nämns i judisk tradition som en hedersbevisning; jfr den symboliska skildringen av en fest i Ps 23:5. Någon anspelning på Messias kan däremot, i motsats till Matt 26:7, inte vara aktuell här. 8:2 Maria, bon från Magdala Denna Maria nämns i NT annars bara i samband med Jesu lidande och uppståndelse; jfr Matt 27:56 med not. 8:3 johanna nämns även i 24:10 men äri övrigt okänd, liksom Susanna. Att Johannas man var förvaltare åt Herodes (Antipas; jfr not till Matt 14:1) innebär troligen endast att han var en av dennes många hovfunktionärer (jfrjoh 4:46 med not). Ordet kan dock även användas om ståthållare, alltså om förnäma ämbetsmän med politiskt ansvar.

7:48 Luk 5:20 f. 8:1 Luk 4:43 7:50 Matt 9:22+; Luk 8:48; 18:42 8:2 f. Luk 23:49+

163 Lukasevangeliet 8:16

Li/enelsen om sådden

4När folk samlades och man ut till honom från de olika

mycket drog

städerna, sade han i en liknelse“: “En man gick ut för att så sitt utsäde. När han sådde föll en del på vägkanten, och folk trampade åt upp det. ° En del föll på berghällen, och på det och himlens fåglar när det hade kommit det bort eftersom det inte fick upp, vissnade tistlarna, och tistlarna växte upp någon väta. 7En del föll bland och förkvävde det. 8Men en del föll i den goda jorden, och

samtidigt

skörd. Sedan ropade han: Hör, du det växte och gav hundrafaldig som har öron att höra med.

Li/enelsernas syfte

9 Hans honom vad denna liknelse betydde, ° och

lärjungar frågade

han svarade: Ni har fått gåvan att lära känna Guds rikes hemligheter”, men de andra får dem som liknelser, för att de inte skall se, fast de ser, och inte förstå, fast de hör.

av liknelsen om sådden

Tolkning

“Vad liknelsen är detta: Utsädet är Guds ord. ”De vid

betyder

är de som hör ordet, men sedan kommer djävulen* och

vägkanten

tar bort det ur deras hjärtan, för att de inte skall tro och bli räddade°“. är de som tar emot ordet med glädje när de hör

13De på berghällen

det men som inte har något rotfäste. De tror en kort tid, men i stund avfaller de. “ Det som föll bland tistlarna, det är

prövningens”

de som hör ordet men som längre fram kvävs av livets bekymmer, rikedomar och nöjen och “Men det som aldrig ger mogen skörd. kom i den det är de som hör ordet och tar vara på det i

goda jorden, uthållighet bär frukt.

ett gott och rent hjärta och genom

Li/enelsen om

lampan

*é och den med ett kärl eller ställer den Ingen tänder en lampa döljer under en bänk, utan man sätter den en hållare, så att de som

på

824-8 Matt 13:1-9; Mark 4zl-9 8:11 1 Pet 1:23 8:8 Matt 11:15+ 8:14 Luk 12215-21 8:9 f. Matt 13:10-17; Mark 4:10-12 8:16-IS Mark 421-25 8:10 je: 6:9 (Matt 13:14+) 8:16 Matt 5:15; Luk 11:33 8211-15 Matt 1118-23; Mark 4113-20

8;17 Lukasevangeliet 164

kommer in ser ljuset. ”Det finns ingenting dolt som inte skall bli synligt och ingenting undangömt som inte skall bli känt och komma till synes. l Var därför noga med hur ni lyssnar, ty den som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han tror att han har.

jesu verkliga släktingar

9 Hans mor och hans bröder kom dit, men de kunde inte ta sig fram till honom i trängseln. Z° Man sade till honom: ”Din mor och dina bröder står där ute och vill träffa dig. 2 Men han svarade: Min mor och mina bröder, det är alla dessa som hör Guds 0rd och handlar efter det.

Stormen

tystas 22En dag steg han i en båt tillsammans med sina och sade

lärjungar

till dem: Låt oss fara över till andra sidan sjön. De lade ut, 23 och under färden somnade han. Men en stormby svepte ner över sjön, så att de tog in vatten och var i fara. 2* Då gick de fram och väckte honom: Mästare, mästare, vi går under! Han vaknade och hutade åt vinden och vågorna, och de lade sig och det blev lugnt. 25 Och han frågade lärjungarna: Var är er tro? Häpna och förskräckta sade de till varandra: Vem är han som till och med befaller vindarna och vattnet och får dem att lyda?

Den besatte och

svinbjorden

26De lade till i närheten av Gergesa, som ligger mitt emot Galileen. 27När han steg i land, kom en man från staden emot honom. Han var besatt av demoner* och hade inte P å län e haft kläder g å si , och han

P g

8:26 Gergésa Andra läsarter: Gadára; Gerása; jfr Matt 8:28; Mark 5:1

med noter. Gergesa var enligt uppgifter från fornkyrkan en stad på östra

stranden av Galileiska sjön. Förvirringen kring namnen kan bero på att

den obetydliga platsens namn fallit i glömska och förväxlats med mera

kända städers.

8:17 Matt 10:26;Mark 4:22; Luk 12:2 8:22-25 Matt 8223-27; Mark 435-41 8:18 Matt 13:12+ 8:24 Matt 8:25 f.+ 8:19-21 Matt 12:46-50; Mark 3z3l-35 8:26-39 Matt 8z28-34; Mark 5:1-20 8:19 Matt l2:46+

g 165 Lukasevangeliet 8:42

bodde inte i något hus utan bland gravarna. ”Då han fick se Jesus började han skrika, föll ner inför honom och ropade högt: Vad har du med mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag ber dig, plåga mig inte! ”Jesus hade befallt den orena anden att

nämligen

fara ut ur mannen. I tider hade den haft honom långa i sitt grepp: man hade bundit honom med kedjor och bojor och hållit honom i förvar, men han hade slitit lös och drivits ut i öde trakter av

sig

demonen. ”Jesus honom: Vad är ditt namn? Han sva-

frågade

rade: ”Legion, för många demoner hade farit in i honom. J Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ner i avgrunden. 32 Nu gick där en stor och demoner-

svinhjord och betade på berget,

na bad honom att få fara in i svinen, och det tillät han. 33 Då for demonerna ut ur mannen och in i svinen, och rusade utför

hjorden

branten och ner i sjön och drunknade. 3* När herdarna och berätsåg vad som hände, sprang de därifrån tade alltsammans i staden och ute på landet, 35 och folk ut för att

gick

se vad som hade hänt. De kom till Jesus och såg mannen som demonerna hade farit ut ur sitta vid hans fötter, klädd och vid sina sinnen, och de blev förskräckta. 3? Ögonvittnena talade om för dem hur den besatte hade blivit hjälpt. ”Alla i Gergesa och trakten där omkring bad Jesus att lämna dem, så skräckslagna var de. Han steg då i en båt och vände tillbaka, 38 och mannen som demonerna hade farit ut ur bad att få följa med honom, men Jesus skickade i väg honom med orden: ””Gå hem och berätta vad Gud har

igen gjort

med dig. Då gick mannen därifrån och lät hela staden höra vad Jesus hade gjort med honom.

En dotter Kvinnan med

synagogföreståndares uppváic/es. blödningar

“° När Jesus kom tillbaka, var folket där och tog emot honom, för alla väntade på honom. “ Då kom det fram en man som hette Jairos och som var föreståndare för synagogan”. Han kastade för Jesu

sig

fötter och bad honom komma med hem, *Z för han hade en dotter på tolv år, hans enda barn, och hon låg för döden.

8:27 gran/arna Se not till Matt 8:28. 8:30 Vad är ditt namnå . . Legion Se noter till Mark 5:9. 8:32 svinbjora Se not till Matt 8:30.

8:28 Matt 8:29; Mark 1:23 f. 8240-56 Matt 9118-26; Mark 5:21-43

8:43 Lukasevangeliet 166

När Jesus var på våg dit, pressade sig hela mängden på honom. 43 Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. Hon hade gjort av med allt hon ägde på läkare men inte lyckats bli botad av någon. 44 Nu kom hon bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel, och genast upphörde blödningen. “Då sade Jesus: Vem var det som rörde vid mig? När ingen ville svara, sade Petrus: Mästare, alla knuffas ju och tränger sig på dig. 4° Men Jesus sade: Någon rörde vid mig. Jag kände att kraft gick ut från mig. 47 När kvinnan förstod att hon var upptäckt, kom hon darrande fram och föll ner för honom och berättade inför allt folket varför hon hade rört vid honom och att hon genast hade blivit botad. “Då sade han till henne: Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid.

49 Medan han ännu talade, kom det bud till synagogföreståndaren från hans hem: Din dotter är död. Besvära inte Mästaren längre. 5°Jesus hörde det och sade till honom: Var inte rädd, tro bara, så skall hon bli hjälpt. 5* När han kom fram till huset, lät han ingen följa med in utom Petrus och Johannes och Jakob och flickans far och mor. 52Alla grät och höll dödsklagan över henne. Men Jesus sade: Gråt inte! Hon är inte död, hon sover. 53 Då skrattade de åt honom, de visste ju att hon hade dött. “Men han tog hennes hand och sade högt: Flicka, stig upp! 55 Då återvände hennes ande”“, och hon reste något att

sig genast upp, och han sade till dem att ge henne äta. 5° Hennes föräldrar häpnade, men han förbjöd dem att tala om för någon vad som hade hänt.

De tolv sänds ut 1 Han kallade samman de tolv* och gav dem makt över alla demoner” och kraft att bota sjukdomar. 2Och han sände ut dem för att förkunna Guds rike* och göra de sjuka friska. 3 Han sade till dem: Ta inte med er vägen, ingen stav eller påse, inte bröd eller

något på

pengar och inte mer än en enda skjorta. 4 Har ni kommit till ett hus,

8:43 blödningar Se not till Matt 9:20.

8:43 gjort av med allt han ägde på läkare, men I en läsart saknas dessa ord.

8:44 tofsen på hans mantel Se Kläder? 8:52 dödsklagan Se not till Matt 9:23.

8:44 Matt 9z20+ 9:1-6 Matt 10:1,5-15; Mark 6:6b-13 /

8:48 Matt 9:22+ Luk 10:1-12 8:54 Luk 7:14+ 9:4 Luk 10:7 8:56 Luk 5:14

167 Lukasevangeliet 9:16

så stanna där tills ni skall vidare. 5Och är det stad där man inte

någon

tar emot er, så gå därifrån och skaka bort dess damm från era fötter. Det skall vittna* mot dem. i

Och de gav sig i väg och gick från by till by, och överallt förkunnade de evangeliet” och botade sjuka.

fobannes döparens död

Tetrarken” Herodes fick höra berättas om dessa händelser, och han visste inte vad han skulle tro. Några påstod nämligen att Johannes hade 8

uppväckts från de döda, några att Elia* visade sig och andra att

någon av de gamla profeterna sade: o-

hade uppstått. ”Herodes hannes har jag låtit halshugga. Vem är då han som jag hör allt detta om? Och han försökte få träffa honom.

Mat åt tusen

fem

°

Apostlarna* kom tillbaka och berättade för Jesus om allt de hade gjort. Han tog dem med sig och drog sig undan till en stad som heter Betsaida. “Men folket efter. Då lät han

fick reda på det och följde dem komma och talade till dem om Guds rike, och han botade alla som behövde hjälp. *Z När det led mot kvällen, vände tolv till

sigde

honom och sade: Låt folket ge och

sig av, så att de kan gå till byarna gårdarna här omkring och skaffa sig tak över huvudet

och få något att äta. Här är vi ju ute i ödemarken. “Han svarade: Ge dem något att äta, ni själva. De sade: Vi har inte mer än fem bröd och två fiskar mat åt alla de här

- om vi nu inte skall gå och köpa människorna. ” Det var fem tusen män. Men han sade till

omkring

lärjungarna: Låt dem slå ner i grupper om femtio. 15 De

sig gjorde

som han sade och låt alla slå sig ner. ” Han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och låste tackbönen över dem.

9:5 skaka bort dess damm

En symbolisk gest: man avsäger sig varje beröring

med den andra parten. Jfr 10:11. 9:7 Tetmr/een Herodes Se not till Matt 14:1. 9:9 jobarznes har jag låtit hals/Nagga Jfr berättelsen i Matt 14:3 ff., som

Lukasevangeliet utelämnar. 9:10 Betsafda

låg vid Galileiska sjöns nordligaste del. Endast Lukasevangeli-

et förlägger brödundret till denna plats (jfr not till Joh 6:17). 9:16 tackbönen Se not till Matt 14:19.

9:5 Luk 10:11; Apg 13:51 9:10-17 Matt 14:13-21; Mark 6:30-44; 9:7-9 Matt 14:1-12; Mark 6zl4-29 Joh 6:1-15 / Matt 15:32-39+ 9:9 Luk 23:8

9:17 Lukasevangeliet 168

Sedan bröt han dem och gav till lärjungarna för att de skulle dela ut till folket. ”Alla åt och blev mätta, och de överblivna bitarna samlades ihop; det blev tolv korgar.

Petrus kallar jesus för Messias. Första förutsägelsen om Människosonens lidande

a En när han hade dragit sig undan för att be och lärjungarna

gång

var med honom, han dem: Vem säger folket att jag är?

frågade

19De svarade: ”Johannes döparen, men somliga säger Elia och andra att av de har - 2° Och ni, frå-

någon gamla profeterna uppstått.”

han, vem är?” Petrus svarade: Guds Messigade säger ni att jag as?” 2* Han 22och

förbjöd dem strängt att tala om det för någon sade: Människosonedl måste lida mycket och bli förkastad av de äldste* och och de skriftlärda* och bli dödad och

översteprästerna* bli uppväckt på tredje dagen.”

Lárjungeskapets krav

23 Och han sade till alla: Om någon vill gå i mina spår, måste han förneka själv och varje ta sitt kors och följa den

sig dag mig. “Ty

som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall rädda det. 25Vad det en människa om

hjälper

hon vinner hela världen men får betala med att mista sig själv? 25 Den

som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för, när han kommer i sin och sin faders och de heliga

försäkrar er: några av dem som står här

änglarnas härlighefÅ ”Jag

skall inte möta döden, förrän de har sett Guds rike.

jesus på bärligbetens berg

28 Petrus och och

Ungefär en vecka senare tog han med sig Johannes Jakob och gick upp på berget för att be. 29Medan han bad förvand-

9:24 liv Se not till Matt 10:39. 9:28 berget Se noter till Matt 17:1 och Mark 3:13.

9:17 2 Kon 4:431. 9:23 Matt 16:24-1- 9:18-22 Matt 16:13-23; Mark 827-33 9:24 Matt 16:25+ 9:19 Mark 6:14 f.+; Luk 9:7 f. 9:26 Matt 1053+ 9:20 Matt 16:16+ 928-36 Matt 1711-8; Mark 9:2-8 9:22 Luk 9:43b-45+ 9:28 Mark 5137+ /2 Pet1:16-18 9:23-27 Matt 16224-28; Mark 854-921 9:29 2 Mos 34:29 f.

169 Lukasevangeliet 9:43

lades hans ansikte, och hans kläder blev vita och lysande. 3° Och två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia 3 som visade sig i härlighet, och de talade om hans uttåg ur världen som han skulle fullborda iJerusalem. 32 Petrus och de andra hade fallit i djup sömn, men vaknade och såg hans härlighet och de båda männen som stod tillsammans med honom. 3” När dessa skulle lämna honom, sade Petrus till Jesus: Mästare, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig och en för Mose och en för Elia - han visste inte vad han sade. 3* Men medan han talade, kom ett moln och sänkte sig över dem, och när de försvann i molnet, blev lärjungarna förskräckta. 35 En röst hördes ur molnet: ”Detta är min son, den utvalde. Lyssna till honom, 36 och när rösten ljöd stod Jesus där ensam. Lärjungarna teg om vad de hade sett, och vid den tiden berättade de ingenting för någon.

En med botas

pojke fallandesjuka

37 När de följande dag kom ner från berget, möttes han av en stor skara människor. 38 Och en man ur hopen ropade: Mästare, jag ber dig, hjälp min son, den ende jag har. 39 En ande hugger tag i honom så att han skriker till, och den sliter i honom så att fradgan står ur munnen. När anden äntligen ger sig av, har den nästan gjort slut på honom. “Jag bad dina lärjungar driva ut den, men de kunde inte. “Jesus svarade: Detta fördärvade släkte* som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er och stå ut med er? Kom hit med din son.” *Z Medan pojken ännu var på väg fram, kastade demonen” honom till marken och slet och i honom. Jesus hutade åt den orena

ryckte

anden och botade pojken och lämnade honom tillbaka till hans far. “Alla överväldigades av Guds storhet.

9:30 Mose och Elia Se not till Matt 17:3. 9:31 hans uztåg ur världen Genom detta ordval sammanställer Lukas Jesu

bortgång med Israels uttåg ur Egypten: den ger seger och befrielse åt Guds

folk. _ 9:33 hyddor Se not till Matt 17:4. 9:35 min son, den utvalda Jfr Matt 3:17 med not.

9:31 Luk13:33 9:37-43a Matt 17:14-20; Mark 944-29 9:32 Joh 1:14 9:41 Matt 17:17+ 9:35 Matt 3:l7+; Luk 3:22; Apg 3:22

9:44 Lukasevangeliet 170

Andra om Människosonens lidande

förutsägelser;

Medan folket häpnade över allt som han gjorde, sade han till lärjungarna: “Lyssna noga på vad jag nu säger till er: Människosonen* skall överlämnas i människors händer. ”Men de förstod inte vad han menade, det var fördolt för dem för att de inte skulle fatta det, och de vågade inte fråga honom vad det betydde.

Vem år störst? *f* De började undra vem som var den störste av dem. Jesus, som visste vad de tänkte i sina hjärtanä, tog ett barn och ställde det bredvid sig 49och sade till dem: Den som tar emot detta barn i mitt namn, han tar emot mig, och den som tar emot mig, han tar emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst av er alla, han är stor.”

Underver/e i jesu namn

”Johannes sade: Mästare, vi såg en som drev ut demoner i ditt namn och försökte hindra honom, eftersom han inte följde dig som vi.” 5° Men Jesus sade till Johannes: Hindra honom inte. Den som inte är emot er, han är för er.

I en samaris/e

by

51 När tiden var inne för hans upptagande till himlen, vände han sina steg mot Jerusalem, 52och han skickade budbärare före sig. De gav sig av och gick in i en samarisk* by för att förbereda hans ankomst. 53 Men man ville inte ta emot honom, eftersom han hade vänt sina

9:51 När tiden var inne Grundtexten anknyter i denna vers starkt till

uttryckssättet i GT (jfr not till 1:46). Versen blir därigenom en högtidlig

inledning till skildringen av Jesu sista vandring. Själva färden nämns dock

endast tillfälligt i fortsättningen (13:22; 17:11). I stället infogar Lukas här

en rad liknelser och andra Jesus-ord, som delvis återfinns i annat samman-

hang hos Matteus, delvis saknar motsvarigheter i NT. I 18:15 börjar

berättelsen på nytt följa samma ordning som i Matteus» och Markuscvan-

gelierna.

9a43b-45 Matt 17:22 f.; Mark 9550-32 9:48 Matt 10:40+ 9:44 Luk 9:18-22+ / Luk 1851-344- 9:49 f. Mark 9138-40 9z46-48 Matt 18:1-5; Mark 953-37 9:50 Mark 9:40; Luk 11:23 9:46 Luk 22:24-26 9:51 Luk 13:22; 17:11; 19:28

171 Lukasevangeliet 10:6

Jerusalem. 5* Då sade hans lärjungar Jakob och Johannes:

steg mot Herre, skall vi kalla ner eld från himlen som förgör dem? 55 Men han vände om och tillrättavisade dem, 5° och de fortsatte till en

sig

annan by.

Att jesus

följa

57 När de kom vandrande på vägen, sade en man till honom: Jag skall följa vart du än går. ”Jesus svarade: Rävarna har lyor och

dig

himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget ställe där han kan vila sitt huvud. ”Till en annan sade han: ”Följ mig! Men

°° mannen svarade: Herre, låt mig först gå och begrava min far. Då sade Jesus: Låt de döda begrava sina döda, men gå själv och förkunna Guds rike“. 6* En annan man sade: Jag skall följa dig, herre, men låt mig först ta farväl av dem där hemma. “Jesus svarade: Den som ser sig om, när han har satt sin hand till plogen, han passar inte för Guds rike.

De sänds ut

sjuttiotvå

1 Därefter utsåg Herren” ytterligare sjuttiotvå och sände dem före sig två och två till varje stad och plats dit han själv ämnade sig. 2Han

sade till dem: Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd. 3Gå, jag skickar er som lamm in bland vargar. 4 Ta inte med er några pengar, någon påse eller

sandaler, och stanna inte på er väg för att hälsa. 5När ni

några

kommer in i ett hus, så säg först: Frid över detta hus. “Och om där

9:54 eldfrån himlen Kanske en anspelning på 2 Kon 1:10 ff.; jfr Upp 11:5. I

en läsart förtydligas anspelningen med ett tillägg: så som Elia gjorde. 9:55 tillrätzavisade dem I en läsart följer tillägget: ”med orden: Förstår ni inte

vilken ande ni har (i er). Människosonen har ju inte kommit för att förgöra

människors liv utan för att rädda dem. 10:1 sjuttiotvå Annan läsart: sjuttio. Talet symboliserar kanske jordens

folk, som skulle nås av förkunnelsen. I så fall anspelas på 1 Mos 10, där

folken härleds från Noas söner. Septuaginta” nämner där 72 namn, den

hebreiska standardtexten 70. Jfr Talmystik”. 10:5 Frid över detta bus Se not till Matt 10:12.

9:54 2 Kon 1:10, 12 10:1 4 Mos 11:16 957-62 Matt 8zl8-22 10:2 Joh 4:35 9:60 Matt 8:22+ 10:4 Luk 22:35 9:62 Fil 3:13

1021-12 Matt 9:37 f.: 10:7-16 / Luk

9:1-6+

10:7 Lukasevangeliet 172

bor en fridens man, skall den frid ni kommer med bli kvar hos honom; annars skall den vända tillbaka till er. 7Stanna sedan i det huset och ät och drick vad som bjuds; arbetaren är värd sin lön. Flytta inte från hus till hus. 8Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, ät då det som sätts fram, “bota de sjuka som finns där och säg till folket: Guds rike* är snart hos er. ”Men har ni kommit till en stad där man inte tar emot er, gå då ut på gatorna och säg: “Till och med dammet som har fastnat på våra fötter här i staden stryker vi av - behåll det. Men så mycket skall ni veta: Guds rike är snart här. - ”Jag säger er att på den dagen* skall det bli lindrigare för Sodom* än för en sådan stad.

över städer

Verop galileis/ea

”Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de underverk som har utförts hos er hade skett i Tyros och Sidon, så hade dessa städer för länge sedan omvänt sig och suttit i säck och aska. “ Men för Tyros och Sidon skall det bli lindrigare vid domen än för er. ”Och du, KafarnaumÅ skall du kanske bli upphöjt till himlen? Nej, du skall störtas ner i dödsrikef.

“ Den som lyssnar till er, han lyssnar till mig, och den som avvisar er, han avvisar mig. Men den som avvisar mig, han avvisar honom som har sänt mig.

De sjuttiotvå kommer tillbaka

7 De sjuttiotvå kom tillbaka och sade: Herre, till och med

glada

oss när vi uttalar ditt namn. s Han svarade: demonerna* lyder Jag har sett Satan* slungas ner från himlen som en blixt. ”Jag jag har gett er makt att trampa ormar och Skorpioner och att stå emot fien-

på

dens hela styrka, och ingenting skall skada er. Z° Men gläd er inte över att andarna lyder er, utan gläd er över att era namn är upptecknade i himlen.

10:6 en fridens man Se Söner”. 10:13 Kámsin. . . Betsafda. . . Tyros och Sidon. . . isär/e och aska Se noter till

Matt 11:21.

10:7 1 Kor 9:6-14; 1 Tim 5:18 10:16 Matt 10:40+;]oh 5:23 10:11 Apg 13:51 10:17 Luk 9:10; Mark 6:30 10:12 Matt 11:24 10:18 Jes 14:12;]oh 12:31; Upp 12:9 10:13-16 Matt 11 :20-24 10:19 Ps 91:13; Mark 16:18; Apg 28:6 10:15 Jes 14213-15 10:20 Matt 7:22 /2 Mos 32:32; Fil 4:3

173 Lukasevangeliet 10:34

jesus prisar Fadern, himlens och herre

jordens

3 I samma stund fylldes han med jublande glädje genom den heliga

anden och sade: Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. Ja, fader, så har du bestämt. 22 Allt har min fader anförtrott åt mig. Ingen vet vem Sonen år, utom Fadern, och ingen vet vem Fadern är, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara det för. 23Sedan vände han till och sade

sig lärjungarna

enbart till dem: Saliga de ögon som ser vad ni ser. “Jag säger er: många profeter och kungar har velat se vad ni ser, men fick inte se det, och velat höra det ni hör, men fick inte höra det.

Den samariern

harmhartige

23En som ville sätta honom på prov reste och sade:

laglärd sig

Mästare, vad skall jag göra för att vinna evigt liv? “Jesus sade: Vad står det i lagen?? Hur lyder orden?” 27Han svarade: Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela dittförstånd, och din nästa som dig själv. Jesus sade:Det är rätt. Gör det, så får du leva. 29 För att visa att han var rättfärdig* sade mannen till Jesus: Och vem är min nästa? 3°På den frågan svarade Jesus: En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och blev överfallen av rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom, och sedan försvann de och lät honom ligga där halvdöd. 3*En präst råkade komma samma väg, och när han såg mannen vek han åt sidan och gick förbi. 32På samma sätt med en levit* som kom till platsen; när han såg honom vek han åt sidan och gick förbi. 33 Men en samarier* som var på resa kom och fick se honom ligga där, och han fylldes av medlidande. 3 Han gick fram och hällde olja och vin såren och förband dem.

på

Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, förde honom till ett värds-

10:30 jerika Beträffande stadens läge i förhållande tiIlJerusalem se not till Matt

20:29. Nivåskillnaden är över 1 000 m, och vägen för genom öde och

klippig terräng. Den har i alla tider ansetts besvärlig och farlig. 10:34 olja och vin Användningen av dessa ämnen som sårsalva och desinfek-

tionsmedel är välkänd från antika texter. Jfr Jes 1:6.

1091-24 Matt 1135-27; 13116f» 10:27 5 Mos 6:5 (Matt 22:37) /3 Mos 19:18 10:21 Jes 29:14; 1 Kor 1226-28 (Man19;19+) 10122 M31! 11127* 10:28 3 Mos 18:5; Matt 19:17; Rom 10:5; 10:24 1 Pet 1:10-12 Ga] 342 1025-28 Matt 2234-40; Mark 12128-34

10:35 Lukasevangeliet 174

hus och skötte om honom. ”Nästa dag tog han fram två denarer* och gav åt värden och sade: Sköt om honom, och kostar det mer, skall betala dig på återvägen. 36 Vilken av dessa tre tycker du var

jag

den överfallne mannens nästa? ”Han svarade: Den som visade honom barmhärtighet. Då sade Jesus: Gå du och gör som han!

Hos Marta och Maria

38Medan de var på väg gick han in i en by, och en kvinna som hette Marta bjöd honom hem till sig. 39 Hon hade en syster vid namn Maria, som satte sig vid Herrens* fötter och lyssnade till hans ord. *° Men Marta tänkte på allt hon hade att ordna med. Hon korn och ställde framför Jesus och sade: ”Herre, bryr du dig inte om att

sig

min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa

” “ till. Herren svarade henne: Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar för så mycket, fast bara en sak behövs. 42 Maria har valt

dig

det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne.

Om bön

En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be. När han slutade,

sade en av hans lärjungar till honom: Herre, lär oss att be, liksom

lärde sina *Då sade han till dem: När ni ber

Johannes lärjungar.”

skall ni såga: Fader, låt ditt namn* bli helgat. Låt ditt rike* komma. 3Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer. 4 Och förlåt oss

våra ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss.

synder,

Och utsätt oss inte för prövning“.

5Han sade till dem: Tänk er att någon av er går till en vän mitt i natten och säger: Käre vän, låna mig tre bröd. 6En god vän som är

10:38 Marta och hennes syster nämns förutom här bara ijohannesevangeliet

(kap. 11; 12:2 f.). 11:2 låt ditt namn bli helgar Se not till Matt 6:9. 11:3 för dagen som kommer Se not till Matt 6:11.

10:38 f. Joh 11:1; 12:1-3 11:2 Hes 2653+ /Dan 7:14, 27; 11:17 10:41 Matt 6:31-34+; 13:22 11:3 Matt 6:11+ 10:42 Matt 6233+ 11:4 Matt 6:12 f.+ 11:1-13 Matt 619-13

175 Lukasevangeliet 11:21

på resa har kommit hem till mig och jag har ingenting att bjuda på.” 7Då kanske han där inne säger: Lämna mig i fred. Dörren är redan låst och jag har barnen hos mig i sängen. Jag kan inte stiga upp och ge dig något.” *Men jag säger er: även om han inte stiger upp och ger honom något för vänskaps skull, så gör han det därför att den andre är så påträngande, och han ger honom allt vad han behöver. 9Därför

säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. ”Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.

“Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm, när han ber om en fisk, Z eller ger honom en skorpion, när han ber om ett ägg? 13 Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor,

skall då inte fadern i himlen ge helig ande* åt dem som ber honom?

Demoner drivs ut med Guds

finger

“ En drev han ut en demon* som var stum. När demonen for

gång

ut, började den stumme tala, och folket häpnade. 15 Men några sade: Det är med demonernas furste Beelsebul som han driver ut demonerna. 16 Andra ville sätta honom prov och krävde att få se ett

på

tecken* från himlen. 7 Men han visste vad de hade i tankarna och sade: Varje rike som råkar i strid med sig självt blir ödelagt, och hus faller över hus. ”Och om nu Satan* råkar i strid med sig själv, hur skall hans rike då kunna bestå? Ni säger ju att det är med Beelsebul som driver ut demonerna. 9 Men om jag driver ut demonerna

jag

med Beelsebul, med vems hjälp driver då era anhängare ut dem? De kommer alltså att bli er dom. 2° Men om det är med Guds finger jag driver ut demonerna, då har Guds rike* nått er. 21 När en stark man

11:13 fadern ibimlen ge helig ande Annan läsart: fadern ge helig ande från

himlen. 11:15 Beelsebul Se not till Matt 12:24. 11:19 bli er dom Se not till Matt 12:27. 11:20 Guds finger Liksom armen och handen (jfr 1:51, 66) en gammaltesta-

mentlig bild för Guds ingripande. Hår anspelas särskilt på 2 Mos 8:19, där

uttrycket används om de underverk Mose gjorde i Egypten för att befria

israeliterna.

11:9-13 Matt 7:17-l1 11:16 Luk 11229-32 11:14-23 Matt 1212-30; Mark 320-30 11:20 2 Mos 8:19 11:15 Matt 9:34

11:22 Lukasevangeliet 176

vaktar sin gård med vapen i hand, får hans vara i fred.

ägodelar

22Men kommer det en som är ännu starkare och övermannar honom,

tar den mannen ifrån honom alla de vapen han litade på och fördelar bytet. 23 Den som inte är med är emot och den som

mig mig,

inte samlar med han

mig, skingrar.

Den arena andens återkomst 2* När den orena anden lämnar en människa, vandrar den genom vattenlösa trakter och letar efter en plats att vila på. Hittar den ingen säger den: Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade. 25När

2” den så kommer och finner det städat och snyggt, går den bort och hämtar sju andar till som är värre än den själv, och de följer med in och slår sig ner där. För den människan blir slutet värre än början.”

27 När han sade detta hördes en kvinnai det

mängden ropa: Saligt

moderliv som har burit dig, och saliga de bröst som du har diat. 23 Men han svarade: Säg hellre: Saliga de som hör Guds ord och tar vara på det.

jona-tecknet

29 När ännu mer folk strömmade till, sade han till dem: Detta släkte* är ett ont släkte. Det vill ha ett teckenå, men det skall inte få något annat än 3° liksom i

Jona-tecknet. Ty Jona blev ett tecken för folket Nineve, skall Människosonen* bli det för detta släkte. ”Söderns drottning skall uppstå vid domen tillsammans med människorna i detta släkte och bli deras dom. Ty hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet, men här finns något som är förmer än Salomo. 32 Folk från Nineve skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty de omvände* sig vid Jonas förkunnelse, men här finns något som år förmer än Jona.

11:29 Jana-tecknet Se not till Matt 12:39. 11:31 södern: drottning Se not till Matt 12:42.

11:23 Luk 9:50+ 11:29 Matt 16:1-4;Joh2:18+ 11:24-28 Matt l2z43-45 11:31 1 Kon 10:1-10+ 11:26 2 Pet 2:20 11:32 Jon 3:5 11:29-32 Matt 1258-42; Mark 8:11 f.+

177 11:44

Lukasevangeliet

är ögat

Kroppens lampa

33 och ställer den i en vrå eller under sädes-

Ingen tänder en lampa måttet. Man sätter den hållaren, så att de som kommer in ser

på

31 får hela ljuset. Kroppens lampa är ögat. När ditt Öga är ogrumlat din men när det är fördärvat, är det mörkt i din kropp.

kropp ljus,

35 Se alltså till att inom inte är mörker. 3” Om hela din kropp

ljuset dig

får och del liggeri mörker, så blir den helt och hållet ljus,

ljus ingen

som när en lampa låter sitt ljus falla på dig.”

mot och

An/elagelser fariseer laglarda

37 Under detta tal bjöd en farisé* honom hem till sig, och han följde

med in och lade till bords? ”Farisén blev förvånad över att han

sig

inte badade ren före måltiden, 39men Herren* sade till honom:

sig

Ni fariseer, ni rengör utsidan av bägare och fat, men ert inre är fullt

*° ni inte att han som har

av vinningslystnad och ondska. Begriper

“ vad som

utsidan också har gjort insidan? Nej, ge de fattiga

gjort

finns på era fat, så blir allt rent för er. “Z Ve er fariseer, som ger tionde

grönsaker men glömmer rättvisan och

av mynta och vinruta och alla kärleken till Gud. Ni skulle göra det ena utan att därför försumma det andra. 43 Ve er fariseer, som älskar att sitta främst i synagogorna* och bli hälsade på torgen. “ Ve er, ni är som gravar som inte syns,

och människorna märker inte när de trampar på dem.

11:33 eller under sädesmåzzez Se not till Matt 5:15. - Orden saknas i en

läsart. 11:38 badade sig ren Jfr Mark 7:4 med not. 11:41 ge defattiga vad somfinnspå erafat Annan möjlig översättning: ”vad ert

inre beträffar, så ge gåvor åt de fattiga. Bägare och fat kan i samman-

människan. Lukas-

hanget fattas antingen bokstavligt eller som en bild för

och

evangeliet måste dock i regel fattas bokstavligt när det gäller fattigdom rikedom (t. ex. 12:33).

11:42 tionde av mynta och vinruta Se not till Matt 23:23. Vinruta nämns i

judisk tradition uttryckligen bland de växter som det inte var nödvändigt

att ge tionde av. 11:44 gravar som inte syns Liksom i Matt 23:27 (se not där) förutsätts att den

som beträder en grav blir rituellt oren, men bilden används på ett annat

1153-36 Matt 5:15; 6:22 f. 11:41 Luk 12:33 11:33 Mark 4:21; Luk 8:16+ 11:42 Matt 23:23+ 11237-54 Matt 23:1-36; Mark 12:37b-4O 11:43 Luk 20:46 11:38 Matt 15:2; Mark 7:2

11:45 Lukasevangeliet 178

45 Då insköt en av de laglärdarü Mästare, det du säger är en förolämpning mot oss också.” 46Han svarade: Ve också er, ni

laglärda.

Ni lastar på människorna bördor som år svåra att bära och rör inte ett finger ”Ve för att lätta på bördorna. er, som reser gravvårdar över profeterna, som era fäder dödade. 48 Så vittnar ni om vad era

fäder gjort och visar att ni godtar det; de dödade profeterna och ni reser vårdar över dem. ”Därför har också Guds vishet* sagt: Jag skall sända profeter* och apostlar* till dem, och skall de döda

några

och förfölja. 5° Därför skall detta släkte* få betala för alla

profeters

blod som har utgjutits från världens 5* alltifrån Abels blod

skapelse,

ända till Sakarjas blod, som spilldes mellan altaret och

tempelhuset.

Ja, jag säger er: detta släkte skall få betala för det. 52 Ve er, ni laglärda, som har till tagit nyckeln kunskapen. Själva har ni inte gått in, och dem som ville gå in har ni hindrat. 53 När han gick därifrån ansattes han hårt av de skriftlärda och

fariseerna, som ställde 5* för att få honom att

många besvärliga frågor

säga något som han kunde fällas för.

Varning för hyckleri

l Under tiden hade människor samlats i tusental, så att de höll på att

trampa ner varandra. Jesus vände först till sina och

sig lärjungar

sade: Akta er för fariseernas* ZDet finns

surdegi hyckleriet. ing-

enting gömt som inte skall komma i dagen och dolt som

ingenting

inte skall bli känt. 3 Därför skall också det som ni har sagt i mörkret

bli hört i dagsljuset,

och det som ni har viskat i enrum skall ropas ut från taken.

sätt. Här är meningen att en religiös hycklare smittar människor med sin inre orenhet på ett lika försåtligt sätt som en otydligt markerad grav. 11:47 profeterna, som era fäder dödade Se not till Matt 23:30. 11:49 Guds vishet I Matt 23:34 tillskrivs de följande orden Jesus själv. Han jämställs också i NT med Guds vishet (jfr 7:35 och Matt 11:19). Här anförs orden som ett citat ur någon skrift, okänd för oss, där Visheten talar. Jfr Ords 8; Syr 24. 11:51 alltifrån Abels blod ända till Sa/earjas blod Se not till Matt 23:35. 11:52 kunskapen Dvs. kunskapen om Gud, om skrifternas rätta mening eller om den frälsning som kommer genom Jesus (jfr 1:77).

11:51 1 Mos 4:8 / 2 Krön 24:20 f. 12:2 Matt 10:26+ 12:1 Matt 16:5 f.; Mark 8:14 f.

179 12:15

Lukasevangeliet

Var inte radda

säger till er som är mina vänner: låt er inte skrämmas av dem

*Jag

som kan döda kroppen men sedan inte kan göra mer. 5Jag skall tala om för er vem ni skall frukta. Frukta honom som kan döda och sedan har makt att kasta neri helvetet? Ja, jag säger er: honom skall

6 Men ni frukta. Säljs inte fem sparvar för två kopparslantar? ingen av dem är glömd av Gud. 7Och till och med hårstråna på ert huvud är räknade. Var inte rädda, ni är mer värda än aldrig så många sparvar.

Be/eannelse och förnekelse

säger er: var och en som känns vid mig inför människorna,

“Jag

honom skall också Månniskosonen” kännas vid inför Guds änglar. ”Men den som förnekar mig inför människorna skall bli förnekad inför Guds änglar. “Var och en som säger något mot Månniskosonen skall få förlåtelse, men den som hädar den heliga anden får inte förlåtelse. “ När ni ställs till svars i synagogorna* och inför myndigheterna och makthavarna, bekymra er då inte för hur ni skall försvara er eller för vad ni skall säga. ”Ty när den stunden kommer skall den heliga anden låta er veta vad som behöver sägas.

Li/enelsen om den rike och hans lador

13 sade till honom:

Någon i hopen Mästare, säg åt min bror att dela arvet med ” Han svarade: ”Vem har satt mig till att döma eller

mig.

skifta mellan er? 5 Och han sade till dem: Akta er för allt habegär.

12:10 hädar den heliga anden Jfr Matt 12:31 med not. sammanhanget år dock

här ett annat. Lukas kan ha fattat orden så att motstånd mot Jesus under

hans jordeliv var förlåtligt, men inte en fortsatt vägran att lyssna till hans

lärjungars förkunnelse, sedan de mottagit den heliga anden (v. 12; jfr Apg

2:1 ff.; 3:17 fi). 12:14 Vem har :att mig till att döma eller skifta Det ingick i de skriftlårdas

uppgifter att avgöra tvister, eftersom all rättsskipning byggde på Moses

lag. Jesus uppfattas alltså av mannen som en vanlig skriftlärd men avböjer

att uppträda i denna roll.

12:4-7 Matt 1016-31 12:8-12 Matt 10:32 f. / 12:31 f. / 10:19 f. 12:4 Jak 4:12 12:11 f. Mark 13:11; Luk 21:12-15 12:5 Heb 10:31 12:12 Joh 14:26 12:7 Luk 21:18/12:24 12:15 lTim 6:9 f.

12:16 Lukasevangeliet 180

En människas liv beror inte av överflöd på ägodelar. ” Sedan

gav han dem en liknelse: En rik man hade fått skörd på sina jordar.

god

7 Han tänkte för sig själv: Vad skall jag göra? Jag har inte för

plats

hela skörden. s Han sade: Så här skall Jag river mina lador

jag göra. och bygger större så att jag får rum med säden och allt annat

jag äger. 9 Sedan kan jag säga till mig själv: Nu min vän är du väl försörjd för många år framåt. Du kan vila ut. Ät, drick och roa dig. 2° Men Gud sade till honom: ”Din dåre, i natt skall ditt liv tas ifrån och allt du

dig,

har lagt på hög, vem skall få det?” Z* Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.

Gör er inga bekymmer

22 Och till sina lärjungar sade han: Därför säger jag er: bekymra er

inte för hur ni skall få mat att leva av eller kläder att sätta på kroppen. 23 Livet är mer än födan, och kroppen mer än kläderna. 24 Tänk på

korparna, de varken sår eller skördar, de har varken förrådskammare eller lador, men Gud föder dem. Och hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna? 25 Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? 25 När ni nu inte ens förmår så lite, varför

bekymrar ni er då om allt annat? 27Tänk på liljorna, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 29 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står ute på ängen och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? 29 Tänk inte på hur ni skall få något att äta och dricka, och oroa er inte. 3° Allt sådant jagar

hedningarna* i världen efter. Men er fader vet att ni behöver detta. 3 Sök i stället hans rike°“, så skall ni få det andra också. 32 Var inte

33 rädd, du lilla hjord, er fader har beslutat att ge er riket. Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Skaffa er en penningpung som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv kan nå och där ingen mal

3* förstör. Ty där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.

12:20 liv Se not till Matt 10:39. 12:25 aln Se Mått” 12:27 liljoma Se not till Matt 6:28.

12:19 f. Syr 11:18 f. 12:27 1 Kon 10; 2 Krön 9 12:20 Job 27:8;Jer 17:11 12:31 Luk 10:42 1222-34 Matt 625-34 / 6:l9-21 12:32 Luk 22:29 12:22 Fil4z6 12:33 f. Matt 6:19-21; Mark 10:21; Luk 12:24 Ps 1417:9 / Luk 12:7 18:22

181 Lukasevangeliet 12:48

Tjáinaren som ar beredd

55 Fäst upp era kläder* och håll lamporna brinnande. 3° Var som tjänare som väntar på att deras herre skall komma hem från ett bröllop, så att de genast kan Öppna, när han kommer och bultar på porten. ”Saliga de tjänarna, eftersom deras herre finner dem vakna när han kommer. Sannerligen, han skall fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords* och själv gå och passa upp dem. 38 Om han så kommer vid midnatt eller ännu senare - saliga är de tjänarna, när han finner dem beredda. 39 Ni förstår väl att om husågaren visste när tjuven kom, skulle han hindra honom från att bryta sig in i huset. “° Var beredda, också ni, ty när ni minst väntar det, då kommer Människosonenåi

“ Petrus frågade: Herre, gäller din liknelse oss eller alla? *Z Herren* svarade: Tänk er en trogen och klok förvaltare som av sin herre blir satt att ha hand om tjänstefolket och dela ut maten åt dem i rätt tid. 43 Salig den tjänaren, när hans herre kommer och finner att han gör vad han skall. “Sannerligem han skall låta honom ta hand om allt han äger. 45 Men om den tjänaren tänker: Det dröjer innan min herre kommer, och så börjar slå tjänstefolket och äta och dricka sig full, “ då skall hans herre komma en dag när han inte väntar honom och vid en tid som han inte vet om och hugga ner honom och låta honom dela lott med de trolösa. Den tjånaren som vet vad hans herre vill men ingenting förbereder och inte handlar efter hans vilja, han skall piskas med många rapp. “3 Men den som av okunnighet gör sådant som förtjänar prygel, han skall bara piskas med några få rapp. Av den som har fått mycket skall det krävas mycket, och den som har anförtrotts mycket skall få svara för desto mera.

12:35 Fast upp era kläder Dvs. håll er beredda. Den långa skjortan måste fästas

upp i bältet för att inte hindra rörelserna, när man skulle arbeta. 12:38 vid midnatt eller ännu senare Grundtexten ansluter sig till den judiska

indelningen av nattens timmarå. 12:42 förvaltare Som fortsättningen visar (v. 47 f.) var en förvaltare, trots sitt

vittgående ansvar för tjänstefolk och egendom, i regel själv en livegen

tjänare. 12:45 tanker Se Hjärta”. 12:46 låta honom dela lott med de troläsa Se not till Matt 24:51.

1255-48 Matt 24245-51 12:36 Mark 1355-37 12:35 2 Mos 12:11; Job 38:3; 40:2; jer 12:39 Matt 24z43+

1:17; Ef 6:14; 1 Pet 1:13 / Matt 12:44 Matt 25:21

25:1 12:47 Jak 4:17

12 ;49 Lukasevangeliet 182

inte

Splittring, fred

”jag har kommit för att tända en eld på jorden. Om den ändå redan brann! 5° Men jag har ett dop som jag måste döpas med, och jag våndas innan det är över. 5* Tror ni är här för att skapa fred* på

jag

men 52 jorden? Nej, säger jag, splittring! Ty där fem bor i ett hus skall de i fortsättningen leva splittrade, tre mot två och två mot tre, 53 far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot sonhustru och sonhustru mot svärmor.

Att tiden

tyda

5* Till folket sade han: När ni ser moln stiga upp i väster, säger ni genast att det blir regn, och det blir det också. 55 Och när ni märker att vinden är sydlig, säger ni att det blir hett, och det blir det. 56 men vilken

Hycklare, jordens och himlens utseende kan ni tyda, tid det är, varför kan ni inte tyda det?

57 Varför avgör ni inte själva vad som är rätt? 55 När du år på väg till

domstolen med din motpart, så gör vad du kan för att bli förlikt med honom innan ni är framme. Annars släpar han dig inför domaren, och domaren låter indrivaren ta hand om dig, och indrivaren sätter dig i fängelse. 59 Var säker på att du inte slipper ut förrän du har betalt

till sista öret.

12:49 tända en eld Orden kan syfta på den heliga anden (jfr 3:16; Apg 2:3) eller

på den sista domen (jfr Apg 2:19 f.). I urkyrkan var elden också en bild för

de kristnas prövningar under den sista tiden (1 Pet 4:12). Möjligen har även

detta Jesus-ord tolkats så. 12:50 dop Se not till Mark 10:38. 12:56 vilken tid det är Dvs. i vilken period av världsförloppet ni lever; jfr Matt

16:3 med not. 12:58 indrivaren Den som inte betalade sina skulder kunde dömas att sitta i

fängelse tills skulden var betald. Indrivaren var den funktionär som beva-

kade sådana fångar åt fordringsägarna.

12149-53 Matt 1004-36 12:53 Mik 7:6 12:50 Mark 10:38 f. 12254-59 Matt 16:2 f. / 5:25 f.

183 Lukasevangeliet 13:13

Om ni inte omvánder er

*Vid samma tillfälle kom några och berättade för honom om de

galileer vilkas blod Pilatus hade blandat med blodet från deras offerdjur. *Då sade han: Tror ni att de var större syndare än alla andra i Galileen, eftersom detta kunde hända dem? 3Nej, säger jag, men om ni inte omvänder* er, skall ni alla mista livet som de. 1 Eller de arton som dödades när Siloatornet rasade, tror ni att de var större syndare än alla andra i Jerusalem? 5Nej, säger jag, men om ni inte omvänder er, skall ni alla mista livet, precis som de.

Liknelsen om fi/eonträdet som inte

barfmkt

° Och han gav dem denna liknelse: ”En man hade ett fikonträd i sin vingård, och han kom för att se om det fanns någon frukt på det, men hittade ingen. 7Då sade han till sin trädgårdsmästare: I tre år har jag kommit och letat efter frukt på det här trädet utan att hitta någon. Hugg bort det! Varför skall det ta upp mark till ingen nytta?” 3Han svarade: ”Herre, låt det stå kvar ett år till, så skall jag gräva runt det och gödsla. °Kanske bär det frukt nästa år. Om inte, kan du hugga bort det.”

En kvinna botas

/ero/eryggig

° En gång undervisade han i en Sabbaten? Där fanns

synagoga* på

en kvinna som hade plågats av en sjukdomsandei arton år. Hon var krokryggig och kunde inte räta på sig. Z När Jesus fick se henne, kallade han på henne och sade: Kvinna, du är fri från din sjukdom, ”och så lade han sina händer henne. Genast kunde hon

på

13:1 Pilatus Se not till Matt 27:2. -Josefus” ger flera skildringar av hur Pilatus

brutalt slog ner verkliga eller befarade upprorsförsök, dock ingen som

passar helt till den här beskrivna händelsen. Galileen var en särskilt orolig

landsända (jfr Mark 14:70 med not). 13:4 Siloatomet Siloa var en damm i södra delen av Jerusalem; jfr Joh 9:7 med

not. Tornet är okänt men kan ha ingått i den närbelägna stadsmuren eller

rests när en vattenledning till staden byggdes. Detta skedde under Pilatus

och ledde till en blodig sammanstötning med judarna, eftersom han använ-

de medel från templet. 13:11 sjukdomsande Se Demon?

13:3 Ps 7:13 13:6 Matt 21:19; Mark 11:13 13:6-9 Ps 80:9-17;Jes 5:1-7 13:8 2 Pet 3:9, 15

13:14 Lukasevangeliet 184

räta sig, och hon prisade Gud. ” Men synagogföreståndaren, som på

förargade sig över att Jesus botade på sabbaten, sade till folket: Det finns sex dagar då man skall arbeta. På dem kan ni komma och bli botade, men inte under Sabbaten. 5Herren”“ svarade honom: Hycklare, finns det någon av er som inte löser sin oxe eller åsna från krubban *f* Men

också på Sabbaten och leder ut och vattnar den? här år en Abrahams dotter som Satan” har hållit bunden i arton år. Skulle hon inte få lösas från sin på Sabbaten? 7 Dessa 0rd kom

boja

alla hans motståndare att skämmas, men folket gladde sig över allt det underbara som han gjorde.

Li/enelsen om senapskornet och om snrdegen

1” Så sade han: Vad är då Guds rike* likt? Vad skall jag jämföra det med? 9 Det är som ett senapskorn som en man sätter i sin trädgård. Det växer och blir till ett tråd, och himlens fåglar bygger bo bland grenarna.”

2° Vidare sade han: Vad skall Guds rike med? 2 Det är

jag jämföra

som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.

Gå in genom den trånga porten 22 Han gick genom städer och byar och undervisade på sin väg mot

23 honom: Jerusalem. Någon frågade Herre, är det bara några få som blir räddade?” Han sade till dem: 2* ”Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Jag säger er: många skall försöka ta sig in

13:14 botade på Sabbaten Se not till Matt 12:10. 13:15 löser sin oxe eller åsna Detta kunde ifrågasättas, eftersom man varken

»fick slå knutar eller lösa upp dem på Sabbaten. Vid tolkning av traditionen

var man dock mån om att ge utrymme för nödvändiga arbeten, som t. ex.

just vattning av kreatur. I praktiken torde sådana undantag ha varit själv-

klara för landsbygdsbefolkningen. 13:16 en Abrahams dotter Dvs. en judinna, en medlem av Guds heliga folk (jfr

1:55; 19:9). Hennes välfärd måste vara viktigare än djurens (jfr Matt

12:12). 13:19 blir till ett träd Se not till Matt 13:32. 13:21 mått Se not till Matt 13:33.

13:14 Luk 6:7; 14:3 /2 Mos 20:9 f.; S Mos 13:19 Hes 17:23; 31:6

5:13 f. 1322-30 Matt 7:13 f., 21-23 13:18-21 Matt 13:31-33; Mark 4:30-32 13:22 Luk 9:51+

185 Lukasevangeliet 13:35

men inte lyckas. 25 När väl husets herre har stigit upp och låst porten och ni blir stående utanför och bultar och säger: Herre, öppna för oss! så kommer 26 Då han att svara:Jag vet inte vilka ni är. säger ni: Vi har ätit och druckit tillsammans med och du har undervisat

dig, på

våra gator. Han skall svara: Jag vet inte vilka ni är. Bort härifrån, alla ni orättens - “Där hantlangare. skall ni gråta och skära tänder, när ni får se Abraham och Isak och och alla vara i

Jakob profeterna

Guds rike medan ni själva blir utdrivna. ”Och människor skall komma från öster och väster och från norr och söder och till

ligga

bords i Guds rike. 3° Och då skall sådana som är sist bli först, och sådana som är först skall bli sist.

fem klagan överjerusalem

3 Just då kom några fariseer* och sade till honom: Skynda dig i väg härifrån. Herodes vill döda dig. 32 Han svarade: Hälsa den räven att i dag och i morgon driver ut demoner” jag och gör de sjuka friska, och på tredje dagen är jag vid målet. 33 Men i och i morgon och i

dag

övermorgon måste jag vandra vidare, ty en får inte mista livet

profet

någon annanstans än iJerusalem. 3*Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som blir sända till Hur ofta har inte velat samla dina barn så

dig. jag

som hönan samlar sina under men ni ville inte.

kycklingar vingarna,

35 Nu får ni själva ta hand om ert hus. Jag säger er: ni kommer inte att * se förrän på den han som kommer i

mig dag då ni säger: Välsignad

” Herrens namn.

13:28 Abraham och Isa/e och jakob Jfr Matt 8:11 med not. 13:31 Herodes Se not till Matt 14:1. 13:32 i dag och i morgon . . . på tredje dagen Ett bildligt uttryck för att Jesus inte skall dö förrän den dag Gud har bestämt (jfr Joh 8:20). Dessförinnan skall han fullgöra det uppdrag Gud har gett honom (jfr Joh 9:4; 2 Mos 19:10 1.). 13:34 dödar profeterna Se not till Matt 23:30. - Enligt sammanhanget (v. 33) skall Jesus dela profeternas öde. Lukasevangeliet betonar särskilt att detta måste ske iJerusalem (9z3l, 51). 13:35 ta band om ert bus . . . den dag då ni säger Se noter till Matt 23:38 f.

13:25 Matt 25110-12 1331-35 Matt 23237-39 13:27 Ps 6:9 13:34 Matt 23:37+ 13:28 f. Matt 8:11 f.+ 13:35 Ps 118126 (Luk 1938+) 13:30 Matt l9:30+

14:1 186

Lukasevangeliet

En man med vatten i botas

kroppen

*En sabbat* var han bjuden på måltid hos en farisé* som var med i 14 2Då stod det framför honom rådef, och man iakttog honom noga. en man som led av vatten i kroppen. 3Jesus vände sig till de laglärda* och fariseerna och sade: Är det tillåtet att bota sjuka på Sabbaten

eller inte?” “Men de teg. Då rörde han vid mannen och gjorde honom frisk och låt honom sedan gå. 5Och han sade till dem: Om

faller ner i en brunn, drar han någon av er har en son eller en oxe som 6Det kunde de inte då inte genast upp dem, även om det är sabbat? svara på.

Den som skall bli upphöjd

ödmju/ear sig

7När han märkte platserna vid hur gästerna försökte få de främsta 8 När du är på bröllop, slå bordet, gav han dem en liknelse: bjuden dig då inte ner överst vid bordet. Kanske någon av de andra gästerna är mer ansedd än du 9och värden kommer och säger: Ge honom din

Då får du skämmas när du måste flytta dig längst ner. *° Nej,

plats.

när du är platsen, så att bjuden, gå då genast och ta den nedersta värden dig när han kommer: Käre vän, flytta dig längre säger till alla dina medgäster. “Den som uppupp. Då blir du hedrad inför skall bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig skall bli

höjer sig

“Till sin värd sade han: När du bjuder på middag eller

upphöjd.

då inte dina vänner eller bröder eller någon annan måltid, bjud bjuder tillbaka och det blir din släktingar eller rika grannar, så att de 13 och belöning. Nej, när du skall ha en fest, så bjud fattiga krymp- ” och blinda. Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig

lingar, lytta belöningen får du vid de rättfärdigas uppståndelnågon belöning;

a: SC.

14:3 bota sjuka på sabbazen Se not till Matt 12:10. 14:5 en son eller en oxe Annan läsart: ”en åsna eller en oxe. Jfr Matt 12:11 med not.

14:1 Luk 11:37 14:8 Ords 25:6 f. 1413 Mall 12110; LUk 6=9;131141- 14:11 Ords 29:23; Hes 21:26; Matt 23:12; 14:5 Matt 12:11; Luk 13:15 Luk 18:14 14:6 Matt 22 :46-1- 14:12 Luk 6:33 14:7 Luk 20:46

187 Lukasevangeliet 14:31

Li/enelsen om

festen

5 En av gästerna, som hörde detta, sade till honom: Salig den som får vara med om måltiden i Guds rikeå. “Jesus svarade: En man skulle ha en fest och bjöd många gäster. ”När festen skulle börja, skickade han sin tjänare att säga till de inbjudna: Välkomna, allt är färdigt.” ”Men alla hade de någon ursäkt att komma med. En lät hälsa: Jag har köpt en åker och är tvungen att gå och se på den, förlåt att jag inte kan komma. “9 En annan sade: Jag har köpt fem par oxar och måste ut och se vad de går för, förlåt att jag inte kan komma.” 3° En tredje sade: Jag har just så kan inte komma.” 2 När

gift mig, jag

tjänaren kom tillbaka och berättade detta, greps hans herre av vrede och sade: Gå genast ut på gator och gränder i staden och hämta hit alla fattiga och krymplingar och blinda och lytta.” Och tjänaren sade: Herre, jag har gjort som du befallde, men ännu finns det plats 23 Då sade mannen till sin tjänare: Gå ut på vägarna och stigarna och se till att folk kommer hit, så att mitt hus blir fullt. “Jag säger er att ingen av alla dem som först blev bjudna skall få vara med

” på min fest.”

Att vara

fem lärjunge

25 Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till dem: 26 Om någon kommer till utan att hata sin far

mig

och sin mor och sin hustru och sina barn och sina syskon och därtill sitt eget liv, kan han inte vara min lärjunge. Den som inte bär sitt kors och följer efter mig kan inte vara min lärjunge. Z* Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig då inte ner och räknar ut vad det kostar, för att se om han har råd med bygget? 29Annars kan det hända att de som ser att han har lagt grunden men inte kan bygga färdigt börjar göra narr av honom 3° och säger: Den där, han satte i gång ett bygge men kunde inte få det färdigt! 3* Eller om en kung vill dra ut i fält mot en annan kung, sätter han då inte ner och

sig

överväger om han med tio tusen man kan möta den som rycker an

14:26 bara Ett från GT övertaget tillspetsat uttryckssätt, i sak liktydigt med

den mildare formuleringen i Matt 10:37.

14215-24 Matt 22:1-10 14225-33 Matt 10:37 f. 14:15 Luk 13:29 14:26f. 5 Mos 33:9; Luk 9:23 14:20 5 Mos 24:5; 1 Kor 7:33

14:32 Lukasevangeliet 188

med tjugo tusen? 32 Kan han inte det, skickar han sändebud för att be om fred medan den andre ännu är långt borta. 33Så är det alltså: ingen av er kan vara min lårjunge om han inte avstår från allt han äger.

3* Salt är bra att ha. Men om saltet mister sin kraft hur skall man få

det salt igen? 35 Det duger varken för jorden eller gödselstacken.

Man slänger bort det. Hör, du som har öron att höra med.

Liknelsen om det

förlorade fåret

*Alla tullindrivare* och syndare sökte sig till Jesus för att höra

honom. zFariseerna” och de skriftlärda* förargade sig och sade: ”Den och äter med dem. 3Då gav han

mannen umgås med syndare dem denna liknelse: 4Om någon av er har hundra får och tappar bort ett av dem, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går och letar efter det borttappade tills han hittar det? 5Och när han hittar det, blir han glad och lägger det över axlarna. 6Och när han kommer hem, samlar han sina vänner och grannar och säger till dem: Gläd er med mig, jag har hittat fåret som jag hade förlorat. 7Jag säger er: på samma sätt blir det större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder* sig än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvända sig.

Li/erzelsen om det myntet

förlorade

3Eller om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte en lampa och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det? 9Och när hon har hittat det, samlar hon väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig, jag har hittat myntet som jag hade förlorat. *° På samma sätt, säger jag er, gläder sig Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig.

14:34 om saltet mister sin kraft Se not till Matt 5:13. 15:8 tio silvermynt Grundtexten nämner en bestämd myntsort: drachmer,

den grekiska motsvarigheten till romarnas denarer”. Summan ger bilden av

ett fattigt hem, där förlusten av varje sådant mynt var kännbar.

14:34 Matt 5:13; Mark 9:50 15:4 Joh10:11f./Hes34:11f.,16+;Luk 14:35 Matt 1l:1S+ 19:10 15:14 Mattl8zl2-l4i 15:7 Mark 2:17+ 15:2 Matt 9:11; 11:19; Luk 5:30; 7:34;

19:7

189 Lukasevangeliet 15:27

Li/enelsen om den sonen

förlorade

“ Han sade: En man hade två söner. “Den yngste sade till fadern: Far, ge mig den del av förmögenheten som skall bli min.” Då skiftade fadern sin mellan dem. “3

egendom Några dagar senare hade den yngste sonen sålt allt han ägde och gav sig i väg till ett främmande land, och där slösade han bort sin förmögenhet på ett liv i utsvävningar. ”När han hade gjort av med allt, blev det svår hungersnöd i landet, och han började lida nöd. ”Han gick och tog tjänst hos en välbärgad man i det landet, och denne skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin. ” Han hade gärna velat äta sig mätt på fröskidorna som svinen åt, men ingen lät honom

få något. ”Då kom han till besinning och tänkte: Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här svälter jag ihjäl. ”Jag ger mig av hem till min far och säger till honom: Far, jag har syndat mot himlen och mot dig. ”jag är inte längre värd att kallas din son. Låt få gå som en

mig

av dina daglönare.” 2°Och han av hem till sin far. Redan

gav sig på långt håll fick fadern syn på honom. Han fylldes av medlidande och sprang emot honom och omfamnade och kysste honom. Z*Sonen sade: Far, jag har syndat mot himlen och mot dig, jag är inte längre värd att kallas din son.” 22Men fadern sade till sina tjänare: Skynda er att ta fram min finaste dräkt och klä honom i den, och sätt en

ring

på hans hand och skor på hans fötter. 23Och hämta gödkalven och slakta den, så skall vi äta och hålla fest. 2*Min son var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen.” Och festen började.

”Men den äldste sonen var ute fälten. När han vägen hem

på på

närmade sig huset, hörde han musik och dans. 26Han kallade på en av tjänarna och frågade vad som stod på. ”Tjänaren svarade: Din

15:12 Då s/ezftadefadern sin egendom Det framgår bl. a. av Syr 33:20 ff. att en

far kunde ge barnen arvet i förskott, men också att detta ansågs riskabelt

och oklokt. 15:15 för att vakta svin Detta var speciellt förnedrande för en jude, eftersom

svinen enligt 3 Mos 11:7 är rituellt orena. 15:16 äta sig mätt på Annan läsart: fylla magen med. 15:16 fräskidoma Grundtexten nämner frukterna av karobträdet eller johan-

nesbrödträdet. De användes som djurfoder men kunde i nödfall ätas av

människor. Aven i judisk tradition nämns denna föda som exempel på

sådana förödmjukelser som kan leda en syndare till besinning.

15:24 Ef 2:1, 5

15:28 Lukasevangeliet 190

bror har kommit hem, och din far har låtit slakta gödkalven därför att han har fått tillbaka honom välbehållen.” ”Då blev han arg och ville inte gå in. Fadern kom ut och försökte tala honom till rätta, 29men han svarade: Här har tjänat dig i alla dessa år och aldrig

jag

överträtt något av dina bud, och mig har du aldrig gett ens en killing att festa på med mina vänner. 3° Men när han kommer hem, din son som har levt upp din egendom tillsammans med horor, då slaktar du gödkalven.” 3 Fadern sade till honom: Mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt. 32 Men nu måste vi hålla fest och vara glada, för din bror var död och lever han var förlorad och år återfun-

igen,

))J nen.

Li/enelsen om den obederlige förvaltaren

Han sade också till sina lärjungar: Det var en rik man som hade en

förvaltare, och denne beskylldes för att förskingra hans förmögen› het. 2Mannen kallade till sig honom och sade: Vad år det jag hör om dig? Lämna in dina räkenskaper, du kan inte vara kvar som förvaltare.” 3Förvaltaren tänkte: Vad skall jag göra nu när min herre avskedar mig? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. fjo, jag vet vad jag mister

jag skall göra så att folk tar emot mig i sina hus, när

hos hans min tjänst.” SI-Ian skickade efter dem som var skuldsatta herre, en i sänder, och frågade den förste hur mycket han var skyldig. 6 Hundra krus olja”, svarade mannen. Då sade han: Här är ditt skuldebrev, sätt dig genast ner och skriv femtio. 7Sedan frågade han näste man: Och du, hur är du - Hundra tunnor

mycket skyldig?”

vete.” Då sade han: Här är ditt skuldebrev. Skriv åttio.”

“Och Herren” berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt. ”Denna världens människor beter sig klokare

16:6 krus Grundtexten nämner ett judiskt mått, bar, som motsvarade ca 40

liter. 16:7 tunnor Grundtexten nämner ett judiskt mått, kor, som motsvarade ca

400 liter. 16:8 Och Herren berömde den obederligefärvaltaren Jfr 18:6. - Annan möj-

lig översättning: Och den ohederlige förvaltarens herre berömde ho-

nom. Orden ingår i så fall i själva liknelseberättelsen, och Jesu förklaring

av denna börjar först med nästa mening. I fortsättningen är det också

oklart var gränsen går mellan utläggningen av liknelsen och andra jesus-

ord, som evangelisten fogat in i sammanhanget. Denna världens människor . . . ljusets människor Se Söner”.

Joh 12:36; Ef 5:8+

191 Lukasevangeliet 16:18

mot sina egna än ljusets människor gör. Ja, jag säger er: använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens när mammon lämnar er i sticket.

hyddor

° Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den som är

i smått är ohederlig också i stort. “Om ni inte har varit

ohederlig

i om den ohederliga mammon, vem vill då anförtro er trogna fråga det som har verkligt värde? 12 Och om ni inte har varit trogna i fråga om andras vem vill då ger er det som skall tillhöra er?

egendom,

”Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.”

Gudsri/eet och

lagen

” Allt detta hörde fariseerna, som älskar pengar, och de gjorde narr av honom. ”Då sade han till dem: Ni vill framstå som rättfärdiga inför människorna, men Gud känner era hjärtan? Det som människor sätter högt är skändligt i Guds ögon.

f hade sin tid fram till Sedan

Lagen* och profeterna* Johannes.

dess förkunnas Guds rikef, och alla trängs för att komma in där. 7 Men förr skall himmel och jord förgå än en enda prick i lagen faller

bort.

“Den som skiljer från sin hustru och gifter om sig är en

sig

äktenskapsbrytare, och den som gifter sig med en frånskild kvinna

är en äktenskapsbrytare.

16:9 den obederliga mamman Uttrycket kan beteckna sådan egendom som

förvärvats på ohederligt sätt men betyder här att all jordisk rikedom är mer

eller mindre tvivelaktig. Mammon är ett arameiskt 0rd för rikedom eller

förmögenhet. 16:9 skaffa er vänner Dvs. genom att ge pengar till de fattiga. Mottagarna blir

inför Gud vittnen om de goda gärningar som är människans enda behåll-

ning från jordelivet, när detta tagit slut (jfr 12:33; 1 Tim 6:17 ff.). 16:9 evigheten: byddor Denna bild för det himmelska livet har hämtats från

lövhyddefesten (se Högtider* och jfr Matt 17:4 med not). 16:17 en enda prick Se not till Matt 5:18. 16:18 äktenskapsbrytare Se noter till Matt 5:28, 32.

16:9 Luk 12:33 f.+ 16:15 Matt 23:28; Luk 18:9-14 16:10-12 Matt 25:20-30; Luk 19117-26 16:17 Matt 5:18+; Luk 21:33 16:13 Matt 6:24 16:18 Matt 5232+ 16:14-18 Matt 11:12 f.

16:19 Lukasevangeliet 191

Li/enelsen om den rike mannen och Lasaros

9 Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde i fest och glans var dag. 2° Men en som hette Lasaros vid

tiggare låg

hans port full av sår Z* och önskade att han fick äta sig mätt på

resterna från den rike mannens bord. Hundarna kom till och med och slickade på hans sår. u Så dog tiggaren och fördes av till

ånglarna

platsen vid Abrahams sida. Den rike också han och

dog begravdes.

”I dödsriketåf, där han han blicken och fick

pinades, lyfte långt

borta se Abraham, och Lasaros vid hans sida. 2* Då han:

ropade

Fader Abraham, förbarma över och skicka Lasaros att

dig mig

doppa fingerspetsen i vatten och fukta min tunga, jag plågas här i 25 lågorna. Men Abraham svarade: Kom mitt barn, att du fick

ihåg,

ut ditt goda medan du levde, liksom Lasaros sitt onda. Nu har han funnit tröst här, medan du 26 Dessutom

plågas. gapar det en klyfta

mellan oss och er, för att de som vill ta sig över från oss till er eller 27 från er till oss inte skall kunna göra det.” Mannen sade: Då ber jag dig, fader, att du skickar honom till min fars hus. Zsjag har fem bröder, och han måste varna dem, så att inte de också kommer hit till 29 detta plågornas ställe. Abraham sade: De har Mose och

profeter-

na”. De kan lyssna till dem.” 3° Mannen svarade: Nej, fader Abraham, men om någon kommer till dem från de döda omvänder de sig.” 3 Men Abraham sade: Lyssnar de inte till Mose och profeter-

na, då låter de inte övertyga sig ens om någon står upp från de döda.”

Förlåtelse och tro

Förförelser.

*Han sade till sina lärjungar: Det är att förförelserna

oundvikligt

kommer, men ve den genom vilken de kommer. 2Det vore bättre för

16:20 Lasaros Något samband med den ijoh 11:1 ff.; 12:2 ff. nämnde Lasaros är säkerligen inte avsett här. Däremot kan en symbolisk mening ligga i det ursprungligen hebreiska namnets betydelse, Gud hjälper”. 16:22 platsen vid Abrahams sida Livet i himlen tänks här som en festmåltid, där det heliga folkets stamfar är värd och hedersplatsen är vid hans sida. Jfr Matt 8:11 med not. 16:25 tröst Jfr 2:25 med not. 17:1 färfärelsema Se Stötested.

16:25 Luk 6:24 f. 17:1-6 Matt 18:6 f.; Mark 9:42 16:31 Joh 11 :44-48

193 Lukasevangeliet 17:15

honom att ha sänkts i havet med en kvarnsten om halsen än att kunna förleda en enda av dessa små. JTa er i akt!

Om din broder så tillrättavisa honom, och om han

gör orätt, ångrar så förlåt honom. *Även om han gör orätt mot dig sju

sig,

gånger om dagen och sju gånger kommer tillbaka och säger: Jag ångrar mig, så skall du förlåta honom.

5 Ge oss större tro. ° Herren sva-

Apostlarna* sade till Herren? rade: Om ni hade tro så stor som ett senapskorn, skulle ni kunna

där: Dra upp dig själv med rötterna och säga till mullbärsträdet

dig i havet! Och det skulle lyda er.

plantera

Liknelsen om tjáinaren som passar upp

7Om ni har en tjänare som plöjer eller vallar får, säger ni då till honom när han kommer dig ner

hem från ägorna: Gå genast och slå

3 maten åt vid bordet. Nej, ni säger: Gör i ordning mig, fäst upp dina

medan äter och dricker; sedan kan du kläder* och passa upp mig jag själv äta och dricka. 9 Inte får tjänaren något tack för att han gör vad han är ålagd. ° På samma sätt med er: när ni har gjort allt som åligger

odugliga tjänare, vi har bara gjort vad vi är er, skall ni såga: Vi är skyldiga att göra.

Tio botas

spetälslea

“Under sin vandring mot Jerusalem följde han gränsen mellan Samarien* och Galileen. ”När han var väg in i en by, kom tio

på

emot honom. De stannade avstånd ”och ropade: e-

spetälska* på

sus, mästare, förbarma dig över oss! ”Då sade han till dem: Gå och visa upp er för prästerna! Och medan de var på väg dit, blev de rena. 5 En av dem vände tillbaka när han såg att han hade blivit frisk.

17:2 dessa små Se not till Matt 10:42. 17:5 Ge oss större tro Annan möjlig översättning: Ge oss tro också (dvs.

utöver de gåvor vi redan fått). 17:6 senapskom En gängse bild för det minsta tänkbara; jfr 13:19. 17:11 följde han gränsen mellan Samarien och Galileen Annan möjlig översätt-

ning (språkligt enklare, men sakligt osannolik): gick han rätt igenom

Samarien och Galileen).

17:3 3 Mos 19:17; Syr 19:13 L; Matt 17:11 Luk 9:5+

1815+ 17:12 3 Mos 139151. 17:6 Matt 17:20+ 17:14 3 Mos 142-32; Luk 5:14

17;16 Lukasevangeliet 194

Med hög röst prisade han Gud 5 och kastade

sig till marken vid Jesu fötter och tackade honom. Han var samarier. ”Jesus Blev

frågade:

inte alla tio rena? Var är de nio andra? “Är det bara den här främlingen som har vänt tillbaka för att ge Gud ära?” 9 Och han sade till

mannen: Stig upp och gå. Din tro har hjälpt dig.

När Guds rike och Människosonen kommer

2°

Tillfrågad av fariseerna* om när Guds rike* skulle komma svarade han: Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det

2* med sina ögon. Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er.

22Till lärjungarna sade han: Det skall komma en tid då ni

längtar

efter att få uppleva en enda av Människosonens* men inte får

dagar

det. 23 Man skall säga till er: Där är han, eller: Här år han. Spring inte

dit de pekar,

rusa inte efter dem. 24 Ty liksom blixten flammar till och lyser upp hela himlen från horisont till horisont, så skall Människosonen visa sig på sin dag? 25 Men först måste han lida

mycket

och förkastas av detta släkte?

26 Som det var i Noas dagar, så skall det bli under Människosonens dagar. 27 Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den

dag då Noa gick in i arken och floden kom över dem och slut

gjorde

på dem alla. 22Eller som på Lots tid: folk åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, 29 men den dag då Lot lämnade So-

dom* regnade eld och svavel från himlen och

gjorde slut på dem alla. 3° Likadant blir det den dag då Människosonen

uppenbaras.

3 Den dagen

får den som är uppe på taket och har sina tillhörigheter inne i huset inte gå ner och hämta dem, och den som är ute på

17:21 inom er Den i nyare tid uppkomna översättningen mitt ibland er” är

språkligt osannolik. 17:22 Människosonen: dagar Den tid då han återkommer och regerar i en

bättre tillvaro (jfr v. 24, 26). Enligt en mindre sannolik tolkning syftar

uttrycket på Jesu jordeliv (jfr 10:23 f.), som lärjungarna i så fall Skulle

längta tillbaka till, sedan han lämnat dem. 17:24 visa sig på sin dag Annan läsart: visa sig. 17:27 gifte sig och blev bortgifta Se not till Matt 22:30.

17:19 Luk 7:50+ 17:26 f. 1 Mos 6-8; 2 Pet 2:5 17:20-37 Matt 2413-28, 37-41 17:28 f. 1 Mos 19:l5-Z9 17:20 Joh 3:3; 18:36 17:31 Matt 24:17 f.; Mark 13:15 f.; Luk 17:23 Mark 13:21 21:21 17:25 Luk 9:18-22+

195 18:8

Lukasevangeliet

hem. 32 Kom Lots hustru. ” Den ägorna får inte vända tillbaka ihåg som försöker bevara sitt liv skall mista det, men den som mister det skall rädda det. “Jag säger er: den natten ligger två män på samma

35 Två bädd; den ene skall tas med och den andre skall lämnas kvar. kvinnor mal tillsammans; den ena skall tas med och den andra skall lämnas kvar. ”De honom: Var blir det, herre? Han

frågade

svarade: ”Där liket ligger, där samlas gamarna.”

Li/enelsen om änkan och domaren

Han gav dem en liknelse för att lära dem att alltid be och inte ge

2I en stad fanns det en domare som varken fruktade Gud eller upp:

sig om människor. 31 samma stad fanns en änka, och hon

brydde

kom på till honom och sade: Låt mig få ut av min motpart

gång gång

vad jag har rätt till.” *Till en början ville han inte, men sedan tänkte han: Inte för att fruktar Gud eller om människor, 5men

jag bryr mig

så besvärlig som den där änkan är skall jag låta henne få ut vad hon

” har rätt till, annars pinar hon livet ur mig med sitt springande.” “Och Herren* sade: Där hör ni vad en orättfärdig domare säger. 7Skulle då inte Gud låta sina utvalda få sin rätt, när de ropar till honom dag och natt? Skulle han låta dem vänta? “jag säger er: han

skall han skall snart nog låta dem få sin rätt. Men Människosoneni

jorden när han kommer? finna någon tro här på

17:33 liv Se not till Matt 10:39. 17:34 tas med Se not till Matt 24:40. 17:37 Där li/eet ligger, där samlas gamarna Fåglar som äter as är en bild av

domen. Jfr också Matt 24:28 med not. 18:5 annars pinar bon livet ur mig med sitt springande Andra möjliga över-

”annars

sättningar: ”annars skämmer hon ut mig med sitt springande; kommer hon till sist och slår mig i ansiktet.

18:7 låta sina utvalda få sin rätt Dvs. vid den sista domen, då Gud straffar de

frommas förföljare (2 Thess 1:5 ff.; Upp 6:9 ff; 11:17 f.). Hela liknelsen

ansluter sig nära till Syr 35:15 ff., där Gud skildras som en rättfärdig

domare, änkors och fattigas försvarare.

17:32 1 Mos 19:26 18:1 Rom 12:12+ 17:33 Luk 9:24 18:5 Lukllz7f. 17:37 Job 39:33; Matt 24:28

18:9 Lukasevangeliet 196

Li/enelsen om farisén och tullindrivaren

9Till några som litade på att de själva var rättfärdiga*

och som såg ner på alla andra riktade han denna liknelse: *°Två män gick upp till templet för att be, den ene var farisé”, den andre tullindrivare”. 1 Farisén ställde sig och bad för sig själv: ”Jag tackar dig, Gud, för att jag inte är som andra människor, tjuvar och bedragare och horkarlar, eller som tullindrivaren där. ”Jag fastar* två gångeri veckan, jag lämnar tionde av allt jag köper.” “Men tullindrivaren stod avsides och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog med händerna mot bröstet och sade: Gud, var nådig mot “Jag

mig syndare.”

säger er, det var han som gick hem rättfärdig, snarare än den andre. Ty den som upphöjer skall bli förödmjukad, men den som

sig

ödmjukar sig skall bli upphöjd.

jesus och barnen

5 Folk kom också fram med sina barn till honom för att han skulle röra vid dem. Lärjungarna fick se det och visade bort dem, 16 men Jesus kallade dem till sig och sade: Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike* tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig dit in.

En som

man ägde mycket

”En uppsatt person frågade honom: Gode mästare, vad skall

jag

göra för att vinna evigt liv? ”Jesus svarade: Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud. 2° Du kan budorden: Du skall inte

18:12 jag lämnar tionde av allt jag köper Plikten att ge tionde av jordbruks-

produkter (5 Mos 14:22 ff.) var odlarens och kunde fyllas mer eller mindre

samvetsgrant av honom (jfr Matt 23:23 med not). Med hänsyn till att den

kunde ha försummats gav en del fromma judar tionde också av varor de

köpte. 18:13 slog med händerna mot bröstet En gest som uttryckte förkrosselse och

sorg.

18:9 Matt 23:28; Luk 16:15 18:17 Matt 18:3+ 18:10 Matt 6:5 18218-30 Matt 19:16-30; Mark 10:I7-31 18:12 Luk 11:42 18:18 Luk 10:25 18:13 Esr 9:6/Luk 23:48 / Ps 51:3 18:20 2 Mos 20-12-16; 5 Mos 5.15.20 18:14 Luk14:11+

(Ma(t19;1gf_+) 18215-17 Matt 19:13-15; Mark 10:13-16

197 Lukasevangeliet 18:37

bryta ett äktenskap, Du skall inte dräpa, Du skall inte stjäla, Du s/eall inte vittna Visa din ocb din mor.” 2 Man-

falskt, aleming för far

nen sade: Allt detta har jag hållit sedan var ung. 22 Då sade

jag

jesus: Ett återstår för dig: sälj allt du äger och dela ut åt de fattiga, så får du en skatt i himlen. Kom sedan och 23 När han hörde

följ mig.

detta, blev han bedrövad, för han var mycket rik. 2* Jesus såg att han var bedrövad och sade: Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike. 25 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike. “De som hörde detta frågade: Vem kan då bli räddadål? Han svarade: Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud.”

28 Petrus sade: ”Vi har ju lämnat allt vi ägde och följt dig.” 29Då sade jesus till dem: Sannerligen, var och en som för Guds rikes skull har lämnat hus eller hustru eller bröder eller föräldrar eller barn 3°skall få mångdubbelt igen redan här i tiden och sedan evigt liv i den kommande världenril

om Människosonens lidande

Tredje fömtsägelsen

3 Han samlade de tolv* omkring sig och sade till dem: ”Vi går nu upp till Jerusalem, och allt som profeterna* har skrivit om Människosonen* skall gåi uppfyllelse. 32Han skall utlämnas åt hedningarna°“, de skall håna och honom och spotta på honom, 33och de

skymfa

skall prygla honom och döda honom, och på den tredje dagen skall han uppstå. 3* Av detta begrep lärjungarna ingenting. Vad han menade var fördolt för dem, och de kunde inte förstå vad han sade.

En blind man utanför jerileo botas

35 När Jesus närmade sig jeriko, satt där en blind vid vägkanten och tiggde. 36 Han hörde en folkhop komma på vägen och frågade vad som stod på. 37 Man talade om för honom attjesus från Nasaret* gick

18:24 säg att han var bedrövad Annan läsart: ”såg honom. 18:35 _Ieri/eo Se not till Matt 20:29.

18:22 Luk l2z33+ 18:32f. Luk 9:22; 9:44; 17:25 18:24 l 6:9 18:31 Luk 24125-27, 44 18:27 Luk l:37+ 18:34 Luk 9:45 18231-34Matt 20:17-19; Mark 10:32-34 18235-43 Matt 2029-34; Mark 10246-52

18 ;38 Lukasevangeliet 198

förbi, 33 och då ropade han: Jesus, Davids* son, förbarma dig över mig. 39De som gick främst sade åt honom att vara tyst, men han ropade ännu högre: Davids son, förbarma dig över mig. ”Jesus stannade och sade till dem att leda fram honom, och då mannen kom närmare frågade Jesus: * Vad vill du att jag skall göra för dig? Han svarade: Herre, gör så att jag kan se igen.” “Jesus sade: Du kan se igen. Din tro har hjälpt dig. 43 Genast kunde han se, och han följde med Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det sjöng Guds lov.

Tullindrivaren Sackaios

*Han kom in iJeriko och gick genom staden. ZDär fanns en man

som hette Sackaios, och han hade hand om tullen och han var rik. 3Han ville gärna se vem denne Jesus var men kunde inte för folkmassan, för han var liten till växten. *Han sprang i förväg och klättrade upp i en sykomor för att kunna se honom, eftersom han skulle gå förbi där. 5När Jesus kom dit, såg han upp mot honom och sade: Skynda dig ner, Sackaios, i dag skall jag gästa ditt hem.”

“Sackaios skyndade sig ner och tog emot honom med glädje. 7Alla som såg det mumlade förargat: Han har tagit in hos en syndare. 3Men Sackaios ställde sig upp och sade till Herren“: ”Hälften av vad jag äger, herre, skall jag ge åt de fattiga. Och har jag pressat ut pengar av någon, skall jag betala igen det fyrdubbelt. ”Jesus sade

19:2 bade band om tullen Grundtextens uttryck förekommer inte i andra

texter, och dess exakta innebörd är oviss. Sannolikt menas att Sackaios

ansvarade för tullindrivningen* inom ett större distrikt. Varor från områ-

det öster om Jordan fördes till Jerusalem över Jeriko, som också expor-

terade balsam från kringliggande odlingar. 19:4 sy/eomár En släkting till fikonträdet, med vid, låg krona och kraftiga

grenar. Sykomoren kallas också mullbårsfikontråd, eftersom bladen lik-

nar mullbärsträdets (1716). De båda träden tillhör dock helt olika släk-

ten. 19:8 fyrdubbelz Enligt 3 Mos 6:5 skall ohederligt förvärvad egendom återstäl-

las med en femtedels tillägg. Boskapstjuvar skall enligt 2 Mos 22:1 ersätta

det stulna fyr- eller femdubbelt. I sin botgöringsiver lovar alltså Sackaios

långt mer än lagen kräver. Hanjåmståller sig med en tjuv av grövsta

slag.

18:38f. Matt 9:27+; Luk 17:13 19:7 Luk l5z2+ 18:42 Luk 7:50+

199 19:24

Lukasevangeliet

till honom: I dag har räddningen nått detta hus - han är också en son till Abraham, ° och Människosonen* har kommit för att söka efter det som var förlorat och rädda det.

Liknelsen om de tio

punden

“ För dem som hörde detta berättade han också en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de trodde att de redan nu skulle få se Guds rike* komma. “Han sade: ”En man av hög börd for till ett land långt borta för att få kungavärdighet och sedan komma tillbaka. 3 Han kallade till sig tio av sina tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: Gör affärer med detta tills jag kommer tillbaka.” ” Men hans landsmän hatade honom, och när han hade rest skickade de sändebud för att säga: Honom vill vi inte ha till kung. ”När han sedan kom tillbaka och hade blivit kung, lät han kalla till sig tjänarna som han hade gett pengarna åt och ville veta hur de hade lyckats med sina affärer. ”Den förste infann sig och sade: Herre, ditt pund har gett tio pund i vinst. ”Då sade han: Bra, du är en god tjänare. Du

” har visat dig trogen i smått, och nu skall du få härska över tio städer. ”Näste man kom och sade: Ditt pund, herre, har gett fem pund.” ”Till honom sade han: Du skall få fem städer under 2° En

dig.”

annan kom och sade: Herre, här har du ditt pund. Jag har haft det

i en duk, 2 för var rädd för dig. Du är ju en hård man,

undanlagt jag

du tar ut vad du inte har satt in och skördar vad du inte har sätt.” 22Han svarade: Jag dömer dig efter dina egna ord. Du är en dålig tjänare, du visste att är en hård man, som tar ut vad jag inte har

jag

satt in och skördar vad jag inte har sått. 23 Varför lämnade du inte mina pengar till en bank? Då hade jag kunnat få tillbaka dem med ränta när jag kom hem.” “Och han sade till sina män: Ta ifrån

19:9 till honom Jesus talar först till Sackaios, därefter vänder han sig till de

övriga. 19:9 en son till Abraham Jfr 13:16 med not. 19:12 för att få kungavärdigbet I länder som stod under romersk kontroll

måste alla inhemska regenter godkännas av kejsaren. I många fall reste de

till Rom för att nå detta mål. En sådan resa företogs år 4 f. Kr. av Herodes

den stores son Archeláos (se not till Matt 2:22). På ett par punkter (v. 14,

27) påminner den följande berättelsen om denna händelse. 19:13 pund Grundtexten nämner ett gammalt viktmått, mina, vilket som

myntenhet motsvarade 100 denaref, I jämförelse med Matt 25:15 anges

alltså här en ganska blygsam summa.

19:10 Matt 9:13; Mark 2:17; Luk 5:32 19:12 Mark 13:34 19211-27 Matt 25114-30 19:17 Luk 16:10

19:25 Lukasevangeliet 200

honom hans -

pund och ge det åt mannen med de tio punden.” 25 - 26

Herre, sade de, ”han har ju redan tio pund.” Jag säger er, var och en som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. Men mina fiender,

de som inte ville ha mig till kung, för hit dem och ner dem i min åsyn.”

hugg

i jerasalem Intâget

28 Efter att ha sagt detta gick han framför dem upp mot Jerusalem. 29 När han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivbergefi skickade han i väg två av lärjungarna 3° och sade: Gå

till byn rakt framför er. När ni kommer in i den, skall ni finna en ungåsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. 5” Om någon frågar er varför ni tar den, skall ni svara: Herren* behöver den. 32 De båda lärjungarna

gav sig i väg och fann allt vara som han hade sagt. 33 När de skulle ta åsnan, sade de som ägde den: Varför tar ni åsnan? 3* De svarade: Herren behöver den. 35 Och de ledde den tilljesus och lade sina mantlar på den och hjälpte honom upp. 36 Där han kom ridande bredde folk ut

sina mantlar på vägen.

37 Då han närmade staden och var på väg ner från Olivberget,

sig började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla

33 de underverk de hade sett: Valsignad är ban som kommer,

39 konungen, iHerrens namn. Fred i himlen och ärai höjden. Några fariseer i folkmassan sade då till honom: Mästare, säg åt dina

att sluta. °° Han svarade: jag säger er att om de tiger,

lärjungar

kommer stenarna att ropa.

19:25 Versen saknas i en läsart (jfr Matt 25:28 f.). 19:29 Betfáge och Betania Se noter till Matt 21:1, 17. 19:38 han som kommer Se not till Matt 21:9. Genom att tillfoga ordet ko-

nungen förtydligar Lukas syftningen på Messias. 19:38 Fred i himlen Den fred som Gud skapari himlen genom att besegra sina

fiender (jfr 10:18; Upp 12:7 ff.) skall nu också nå människorna. 19:38 iböjden Dvs. åt Gud; jfr 2:14. 19:40 kommer stenarna att ropa De döda tingen måste hylla Messias, om inte

människorna gör det (jfr 3:8). Orden kan dock även vara en olycksprofetia mot staden (jfr v. 44; Hab 2:11).

19:26 Luk 8:18 19:36 2 Kon 9:13 l9z28-40 Matt21:1-11;Mark11:l-11;]oh 19:38 Ps 118.25 (Matt 21:9+) / Luk

1212-19 2:14 19:28 Luk 9:51 +

201 Lukasevangeliet 20:5

jesus gråter över jerasalem

“När han kom närmare och staden,

såg började han gråta över den 42 och sade: Om du denna dag

hade förstått, också du, vad som ger dig fred! Men nu år det fördolt för dig. 43 Det skall komma en tid då du får se dina fiender bygga vallar runt och och

dig omringa dig

ansätta dig från alla håll. 4* De skall slå

dig och ditt folk till marken, och de skall inte lämna sten på sten, eftersom du inte förstod att tiden var inne för Guds besök.”

Templet rensas

45 När han kom till templet, körde han ut dem som drev handel där “ och sade till dem: Det står i skriften: Mitt bus skall vara ett bönen: bus. Men ni har ett rövarnäste. *7 Sedan under-

gjort detütill

visade han varje dag i templet. Oversteprästerna och de skriftlärda och alla folkets ledare försökte *s men de visste

röja honom ur vägen, inte hur de skulle göra, för han hade hela folket med sig och alla lyssnade på honom.

Frågan om fem fullmakt

En dag när han undervisade folket i och förkunnade bud-

templet*

skapet, kom översteprästerna* och de skriftlärda* tillsammans med de äldste* fram till honom och sade: ”Säg oss vad du har för fullmakt att göra detta. Vem är det som har gett dig den fullmakten? 3 Han svarade: till er. 4

Jag har också en fråga Säg mig: dopet Johan-

nes döpte med, kom det från himlen eller från människor? 5De överlade med varandra: ”Om vi svarar: -Från himlen,

säger han:

19:42 vad som ger digfred Gudsrikets fred skulle ha kommit, om Jesus tagits

emot som Messias. Avvisandet av honom leder till stadens förstöring (jfr

23:28 fi). 19:44 Guds besök Grundtextens uttryck kan användas både om Guds ingri-

pande med hjälp och räddning (jfr 7:16) och om hans ankomst till domen

(jfr 1 Pet 2:12). Jesu närvaro tolkas som ett anbud om räddning. Om det

avvisas leder detta till dom.

19:40 Hab 2:11 1945-48 Matt 21:12-17; Mark 11:15-19; 19:42 5 Mos 32:28 f. /Jes 6:9 f.; Matt Joh 243-22

13:14+; Mark 4:12; Luk 8:10 19:46 je: 56:7 (Matt 21:13); Jer 7:11 19:43 Jes 29:3 19:47 f. Luk 21:37; 22:53 / 20:19; 22:2 19:44 Mik 3:12; Matt 24:2; Mark 13:2; 20:l-8 Matt 2lz23-27; Mark 11:27-33

Luk 21:6 20:4 Matt 11:9+

20:6 Lukasevangeliet 202

Varför ni då inte honom? “Men om vi svarar: Från män-

trodde på

niskor, då kommer hela folket att stena oss, för de är övertygade om att Johannes var en profefK 7Och de svarade att de inte visste. 3Då

sade jesus till dem: I så fall talar jag inte heller om för er vad jag har för fullmakt att göra detta.”

Liknelsen om arrendatorerna i

vingården

9Sedan denna liknelse: En man planterade en vin-

gav han folket

och arrenderade längre resa. ° När gård ut den och for bort på en tiden var inne skickade han en tjänare till arrendatorerna för att hämta en del av skörd. Men de pryglade tjänaren och

vingårdens

körde i väg honom tomhänt. “ Då sände han en annan tjänare. Men

de pryglade och skymfade honom också och körde sedan i väg honom tomhänt. 12 Och nu skickade han en tredje, men också denne

de blodig och kastade ut. 3 Då sade vingårdens ägare: Vad skall

slog

Jo, skickar min älskade son, honom har de kanske

jag göra? jag

för.” “ Men när arrendatorerna fick se honom, överlade de

respekt

med varandra: Här låt oss döda honom så vi får

har vi arvtagaren, arvet.” 5 Och de ut honom ur vingården och slog ihjäl

släpade

honom. Vad gör nu vingårdens ägare med dem? léjo, han kommer dit och tar död arrendatorerna och ger vingården åt andra.” När

på

det får ske! ”Jesus såg dem de hörde detta, sade de: Nej, aldrig på och sade: Vad betyder då det som står skrivet: Stenen som husbyggama ratade bar blivit en bömstenå 1” Den som faller på den stenen

blir och den som stenen faller blir krossad. ”De

sönderslagen, på

skriftlärda* och hade velat honom med en

översteprästerna* gripa

men de var rädda för folket; de förstod att hans liknelse var

gång,

riktad mot dem.

om skatt till kejsaren

Frågan

honom och skickade fram några som skulle 1° De höll ögonen på

och söka få fast honom för något yttrande, så att -de

spela rättfärdiga

kunde överlämna honom åt ståthållarens makt och myndighet. 2 De

20:9 vingård Se not till Matt 21:33.

209-19 Matt 2153-46; Mark 12:1-12 20:18 Jes 8:14 1.; Dan 2:34, 44 20:9 Jes 5:1 f. 20220-26 Matt 22215-22; Mark 12:13-17 20:17 Ps 1165-22 (Matt 21:42+);Jes 28:16; 20:20 Luk 11:54

Rom 9:33

203 Lukasevangeliet 20:40

frågade honom: Mästare, vi vet att vad du säger i din undervisning är riktigt hänsyn till person utan verkligen lär oss

och _att du inte tar Guds väg. 22Ar det rätt eller inte att vi betalar skatt till kejsaren? 23 Men han genomskådade deras list och sade. 2* Visa en denar”.

mig

Vems bild och namn finns den? - svarade de. 25 Då

på Kejsarens, sade han: Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud. 26 De lyckades inte få fast honom för något som han

sade när folket hörde på, och de häpnade över hans svar och teg.

Frågan om uppståndelsen

27 - de förnekar att det finns en -

Några saddukeer* uppståndelse

28 kom till honom och frågade: Mästare, Mose lär oss ju i skriften att om någon har en gift bror som dör barnlös, så skall han gifta sig med änkan och skaffa efterkommande åt brodern. 29Nu fanns det sju bröder. Den förste gifte sig och dog barnlös. 3° Den andre 3 och

den tredje gifte sig med änkan, likaså de återstående, och alla sju dog

32 också kvinnan. ” Hur utan att lämna barn efter sig. Slutligen dog blir det med henne vid uppståndelsen, vems hustru blir hon? Alla sju hade ju haft henne som hustru. “Jesus svarade: Denna världens* människor gifter sig och blir bortgifta, 35men de som befinns värdiga

att komma till den andra världen och uppstå från de döda, de gifter sig inte och blir inte bortgifta. °° De kan ju inte mera dö, de är som

och de är Guds söner““, eftersom de har fått uppstå. ”Att de

änglar,

döda har också Mose visat i stället om törnbusken, där han

uppstår

kallar Herren för Abrahams Gud och Isa/es Gud och jakohs Gud. 3” Gud är inte en gud för döda, utan för levande, ty för honom är alla levande.” 39 Då sade några skriftlärda: Mästare, det var bra svarat”, *° för de vågade inte ställa fler frågor till honom.

20:22 skatt till kejsaren Se not till Matt 22:17. 20:28 skaffa efterkommande å: brodern Se not till Matt 22:24. 20:34 gifter sig och blir bortgzfta Se not till Matt 22:30. 20:37 har också Mose visat Se not till Matt 22:31. 20:37 stället om tömbus/een Se not till Mark 12:26.

20:21 Rom 2211 20:28 5 Mos 25:5; Matt 22:24+ 20:25 Luk 23:2; Rom 13:6 f. 20:35 Mau 5:94. 2027-40 Matt 22:23-33; Mark 12:18-27 20,37 2 M05 3,5 (Mm 2252+) 20:27 Apg 23:8 20:39 Matt 22z46+

20:41 Lukasevangeliet 204

Är M essias Davids son?

“ Han sade till dem: Hur kan man säga att Messias* är Davids* son? *Z David säger ju själv i Psaltaren: Herren sade till min herre: Sitt på min sida, 43 så skall jag lagga dina fiender som en pall under

högra

dina fötter. “ David kallar honom alltså herre, hur kan han då vara Davids son?

mot de

Anklagelser skriftlarda

15Medan allt folket hörde på, sade han till sina lärjungar: 4” Ta er i akt för de skriftlärda* som vill gå omkring i sina långa mantlar och

om att bli hälsade på torgen och sitta främsti synagogan* och

tycker

ha på gåstabuden. De äter änkorna ur husen och ber

hedersplatsen

långa böner för syns skull. Så mycket hårdare blir den dom de får.

Änkans gåva

Han tittade upp och såg hur de rika lade sina gåvor i tempelkistan.

2Men han också en änka lägga ner två kopparslantar, 3 och

såg fattig

då sade han: Sannerligen, den där fattiga änkan gav mer än alla de andra. 1 De tog av sitt överflöd och lade det bland gåvorna, men hon gav i sin fattigdom allt vad hon hade att leva på.

Templets förestående fall

5När några talade om templef, hur vackert det var med sin fina sten och sina praktgåvor, sade han: “Allt detta som ni ser - det skall komma en tid då det inte lämnas sten på sten utan allt bryts ner.

20:42 min herre Se not till Matt 22:44. 20:44 hur kan bar: då vara Davids son? Se not till Matt 22:45. 21:1 tempelkistan Se not till Mark 12:41. 21:2 två kopparslantar jfr Mark 12:42 med not. 21:5 praktgåvor Vid alla dåtida tempel fanns skulpturer och andra prydnader

som skänkts av enskilda personer. Att ge sådana gåvor var ett sätt att visa

20961-44Matt 22z4l-46; Mark 12:35-37a 2121-4 Mark 12:41-44 20:42 f. Ps 110.4 (Matt 22 :44+) 21:3 f. 2 Kor 8:12 20:45-47 Matt 23:1-36; Mark l2z37b-40; 21:5 f. Matt 24:1 f.; Mark 13:1 f.

Luk 11:37-54 21:6 Mik 3:12; Luk 19:44+

205 Lukasevangeliet 21 :23

Kommande prövningar

7Då frågade de honom: Mästare, när sker detta och vad blir tecknet på att det börjar? 8Han svarade: ”Se till att ni inte blir vilseledda. Många kommer att uppträda under mitt namn och säga: Det är jag, och: Tiden är nära. Men följ dem inte. 9När ni får höra om krig och oroligheter, så tappa inte besinningen. Detta måste först hända, men det är ännu inte slutet. *° Och han sade till dem: Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike. Det blir svåra jordbävningar och pest

och hungersnöd på den ena platsen efter den andra. Förfärliga ting

skall ske och väldiga tecken visa sig på himlen.

*z Men innan allt detta händer skall man gripa er och förfölja er. Man skall överlämna er åt synagogorna* och kasta er i fängelse och dra er inför och ståthållare för mitt namns* skull. 3 Då får ni

kungar

“ tillfälle att vittna“*. Lägg bara på minnet att ni inte skall förbereda

5 några försvarstal, ty jag skall ge er 0rd och visdom som era fiender inte kan stå emot eller vederlägga. ° Ni skall bli förrådda till och med av föräldrar och syskon och släktingar och vänner. En del av er skall man döda, *7 och ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. s Men inte ett hår på ert huvud skall gå förlorat. 19 Genom att hålla ut skall ni vinna ert liv.

Den sista stora nöden

“Når ni ser Jerusalem omringat av härar, då skall ni veta att dess ödeläggelse är nära. 2* Då måste de som bor iJudeen fly upp i bergen, de som är inne i staden skall lämna den, och de som är ute på landet får inte gå in i staden. 22Ty detta är vedergällningens tid, när allt i skriften blir uppfyllt. ”Ve dem som väntar barn eller ammar i den tiden. Stor nöd skall komma över landet, och vrede* skall drabba

sin fromhet och tacksamhet (jfr 2 Mack 9:16) men också ett tillfälle att visa

sin rikedom. 21:7 tecknet på att det böáar Se not till Matt 24:3. 21:8 Det är jag Se not till Mark 13:6.

21:7-19 Matt 2423-14; Mark 1323-13 21:13 Luk 12:7 21:8 Luk 17:23 2120-24 Matt 2415-28; Mark 13:14-2o 21=10 Jes19=2 21:21 Luk 17:31+ 21:12.14 Luk 12:11f.+; Joh 16:14 21:22 5 Mos 32:35;]er 46:10; Hos 9:7 21=15 Apg 6=10 21:23 Luk 23:29; 1 Kor 7:26 21:16 Mik 7:6; Matt 10:21 f.

21:24 Lukasevangeliet 206

detta folk. 1*De skall falla för svärdshugg och föras bort som fångar till hednafolken, och Jerusalem skall trampas ner av hedningar”, tills hedningarnas tid är förbi.

MÄHMÅSIEOSOHCMS ankomst

”Tecken skall visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden skall hedningarna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån. “Människor skall förgås av skräck, i väntan på vad som skall komma över världen, ty himlens makter* skall skakas. 27 Då skall man få se Människosonen* komma på ett moln med makt och stor härlighet. 23 När allt detta börjar, så räta på er och lyft era huvuden, ty er befrielse närmar sig.

Li/enelsen om träden som knoppas 29Han gav dem en liknelse: Se på fikonträdet och alla andra träd. 3° När de börjar knoppas, då förstår ni av er själva att nu är sommaren nära. 3* På samma sätt vet ni, när ni ser detta hända, att Guds rike* är nära. 32 Sannerligen, detta släkte* skall inte förgå förrän allt detta händer. ”Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall

aldrig förgå.

Var på er valet 3* Var er vakt så att inte era sinnen fördunklas av och

på omåttlighet

dryckenskap och livets bekymmer, annars överraskas ni av den dagen* 35som av en snara, för den skall komma över alla som bor på jorden. 36Håll er vakna hela tiden och be att ni får kraft att undfly det

21:24 bedningamas tid Dvs. den av Gud förutbestämda tid, då de ogudaktiga

har frihet att härska över Guds folk och förtrycket det. Jfr Dan ff.

21:27 komma på ett moln med makt øcb stor härlighet Se not till Matt

24:30. 21:34 f. överraskas m av den dagen som av en snara, för den skall komma An-

nan läsart: överraskas ni av den dagen, för den skall komma som en

snara.

21:24 Jer 21:7 /Jes 63:18; Dan 9:26; Sak 21:32 Luk 9:27

12:3/ Rom 11:25; Upp 11:2 21:33 Matt 24:35+; Luk 16:17 21:25-ZS Matt 24229-31;Mark 13:24-27 21:34 Matt 24:48-50; Luk 17:27; 1 Thess 21:25 Matt 2429+; 2 Pet 3:10 5:2 f. 21:27 Matt 24:30+ 21:35 Jes 24:17 21:28 Rom 13:11 21:36 Luk 12:40 2iz2$33 Matt 2432-35; Mark 1328-31

207 Lukasevangeliet 22:13

som väntar och kan stå upprätta inför Människosonen.

37 Om dagarna var han i templet och undervisade, men varje kväll

han ut till det som kallas Olivberget* och övernattade där.

gick berg

38 Och på morgonen kom allt folket till honom i templet för att

tidigt

höra honom.

Planer på att döda jesus

Nu närmade sig det osyrade brödets högtid, som kallas påsk.

och de skriftlärda* sökte efter bästa sättet att

Zöversteprästerna*

röja honom ur vägen - de var rädda för folket.

3Men Satan* for in iJudas, som kallades Iskariot och som var en av

de tolv*. Han gick till översteprästerna och officerarna i tempelvakten och talade med dem om hur han skulle kunna utlämna Jesus åt dem. 5De blev glada och erbjöd honom pengar. ° Han gick med på

deras anbud och sökte ett tillfälle att utlämna honom utan att folket var med.

Påskmåltiden

förbereds

7Så kom det osyrade brödets dag, då påsklammen skulle slaktas. 3Och Jesus sände iväg Petrus och Johannes och sade: Gå och göri ordning påskmåltiden åt oss. 9De frågade var de skulle göra det. ° Han svarade: När ni kommer in i staden möter ni en man som bär på en vattenkruka. Följ efter honom till det hus som han går in i “ och säg till den som äger huset: Mästaren frågar var salen är där han kan äta påskmåltiden med sina lärjungar. l Då visar han er till ett stort rum i övervåningen som står färdigt. Där skall ni göra i ordning måltiden. 3 De gick och fann att allt var som han hade sagt, och de

ordnade för påskmåltiden.

22:3 Iskariot Se not till Matt 10:4. 22:4 zempelva/eten En judisk vaktstyrka svarade med romarnas tillstånd för

ordningen i templet och huvudstaden. Dess befälhavare tillhörde det hög-

re prästerskapet. 22:7 påsklømmen skulle :la/ams Se not till Mark 14:12.

21:37 Luk 19:47+ /22139 22:2 Luk 19:47 f.+ 22:1-6 Matt 2621-5, 14-16; Mark 14:1 f., 22:3 Joh 13:2, 27

10 f. ; Joh 11 :45-53 22:7-IS Matt 26:17-19; Mark 14:12-16 22:1 2 Mos 12:1-27 22:7 f. 2 Mos 12214-20 / 1218-11

22;14 Lukasevangeliet 208

Den sista måltiden. jesus

ntpekar förrädaren

l* När stunden var inne, lade han sig till bords* tillsammans med apostlarna”. 5 Han sade till dem: Hur harjag inte längtat efter att få

äta denna påskmåltid med er, innan mitt lidande ”Jag säger

börjar.

er: jag kommer inte att äta den igen förrän den får sin i

fullkomning

Guds rikefl. ”Man räckte honom en och han tackade Gud

bägare,

och sade: Ta

detta och dela det mellan er. ”Jag säger er: från denna stund skall jag inte dricka av det som vinstocken ger förrän Guds rike har kommit. 9 Sedan

tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig. 2° Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren och sade: Denna bägare är det nya förbundet”

genom mitt blod, som blir utgjutet för er. 2* Dock, den som förråder mig har sin hand här på bordet tillsammans med mig. nMänniskosonen* går den väg som är bestämd, men ve den människa genom vilken han blir förrådd. ”Då började de fråga varandra vem av dem det var som skulle göra detta.

Vem är störst bland

lärjungarna?

2* Sedan kom de att tvista om vilken av dem som skulle anses vara den störste. 25Då sade han till dem: Kungarna uppträder som herrar

22:17 en bägare Vid fyra tillfällen under den judiska påskkvällen dricker alla

högtidligt en bägare vin. Nattvardens instiftelseord uttalades troligen över

den tredje bägaren, som avslutar själva måltiden (v. 20; jfr not till 1 Kor

10:16). Den första bägaren, varmed måltiden inleds, nämns endast i

Lukasevangeliet. 22:17 tackade Gud Här avses tacksägelsen för att Gud skapat vinet. I v. 19 är

det fråga om motsvarande tackbön för brödet. Jfr noter till Matt 14:19;

26:26. 22:19 Detta är min kropp I en läsart saknas den del av v. 19 som följer efter

dessa 0rd, och hela v. 20. Denna kortare version stöds av en grupp text-

vittnen som kallats västliga; se Läsart” och jfr noter till 23:53; 24:6, 12,

36, 40, 52. 22:20 förbundet genom mitt blod Se not till Matt 26:28.

22214-23 Matt 2620-29; Mark 14:17-25; 22:21 Joh 13:21

Joh l3zl8-30; 1 Kor 11:23-25 22:24 Matt 18:1; Mark 9:34; Luk 9:46 22,19 Luk 24:30 22:25 Matt 2025-27; Mark 10:42-44 22:20 Matt 26:28+

209 22:37

Lukasevangeliet

över sina folk, och de som har makten låter kalla sig folkets välgörare. 26 Men med er är det annorlunda: den störste bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren. Vem är störst, den som ligger till bords eller den som betjänar honom? Är det inte den som ligger till bords? Men jag är mitt ibland

23 Ni är de som har stannat kvar hos mig under er som er tjänare. mina 29 och samma kungavärdighet som min fader har

prövningar,

tilldelat mig tilldelar jag er. 3° Ni skall få äta och dricka vid mitt bordi mitt rike”, och ni skall sitta på troner och döma Israels tolv* stammar.

jesus Petrus

förutsáiger förnekelse

3* Satan* har utverkat åt att få sålla er som vete.

Simon, Simon. sig 32 Men jag har bett för dig att din tro inte skall ta slut. Och när du en

har vänt tillbaka, så dina bröder. 33Simon sade: Med

gång styrk

och i döden. 3 Han dig, herre, är jag beredd att gå både i fängelse svarade: ”Jag säger Petrus: tuppen skall inte gala i natt förrän du

dig,

tre gånger har förnekat att du känner mig.

Lärjungamas två svärd

35 Sedan sade han till dem: ”När jag sände ut er utan penningpung,

påse eller Sandaler, behövde ni då sakna något? Nej, ingenting, svarade de. °° Då sade han: ”Men nu skall den som har en penning-

pung ta med sig den, och likaså påsen, och den som är utan pengar skall sälja sin mantel och köpa sig ett svärd. ”Jag säger er att med mig

22:25 välgörare Sådana smickrande uttryck tillägnades ofta dåtida härskare

och användes sedan som regelrätta tillnamn. 22:31 Simon Dvs. Simon Petrus; jfr v. 34 och 6:14. 22:31 sålla er som vete Dvs. utsätta er för en våldsam prövning”, som när säden

skakas i sållet för att rensas från främmande föremål. Liksom ijob 1:6 ff.

förutsätts att den smärtsamma prövningen verkställs av djävulen, men att

han endast kan göra det med Guds tillstånd. 22:32 vänt tillbaka Dvs. från den prövning han utsätts för i och med att han

förnekar Jesus.

22:27 ]oh13:4-16 22:31 Am 9:9 22:29 Luk 12:32 22:34 Luk 22:61 22:30 Matt 19:28+; Upp 3:21 22:35 Luk 9:3; 10:4 2251-34 Matt 2650-35; Mark 14:26-31;

Joh 1396-38

22:38 Lukasevangeliet 210

skall det 0rd i skriften i uppfyllelse som Han räknades till

gå lyder:

de laglösa. Ty nu fullbordas - 3” det som är sagt om mig. Herre”, sade de, här är två svärd. - Det är bra, svarade han.

jesus i Getsemane

39Sedan gick han ut ur staden och som till Olivber-

begav sig vanligt

get“, och lärjungarna följde med. *° Når han kom dit, sade han till dem: Be att ni inte utsätts för *l

prövning? Själv drog han sig

42 undan ifrån dem, ungefär ett stenkast, föll på knä och bad: ”Fader, om du vill det, så ta bort denna bägare från mig. Men låt din vilja ske, inte min. 43 En ängel från himlen visade för honom sig och gav honom kraft. “I sin ångest bad han allt och svetten

ivrigare, drop-

pade som blod ner marken. 45 När han på steg upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han att de hade somnat, av

tyngda

sorg, 46och han sade till dem: Hur kan ni sova! Stig upp och be att ni inte utsätts för

prövning.

jesus fängslats

*7 Medan han ännu talade, kom det en stor skara människor. Han som hette Judas, fram till en av de tolv, visade vägen och han gick Jesus för att kyssa honom. “Jesus sade till honom: Judas, förråder du Människosonen* med en kyss? 49När de som var med Jesus såg vad som skulle hända, sade de: Herre, skall vi ta till våra svärd? 5° Och en av dem slog tjänare och av till mot översteprästens* högg honom högra örat. 5* Men då sade Jesus: Nu räcker det. Och han rörde vid mannens öra och läkte honom. 52Sedan sade Jesus till de överstepräster och officerare vid tempelvakten och äldste” som hade kommit dit för att honom: ”Som mot en rövare har ni ut

gripa gått

med svärd och 53

påkar. Dag efter dag var jag hos er i templet, och ni

lyfte inte er hand mot mig. Men detta är er stund*, nu har mörkret makten.

22 :42 bägare Se not till Matt 20:22. 22:43 f. I en läsart saknas dessa verser. 22 :47 kyssa Se not till Matt 26:48.

22:37 je: 53:12 22:42 Matt 6:10 / Heb 5:7 22:39-46 Mart26:36-46; Mark 1432-42 2247-53 Mm 26247-56; Mark 14;43-52; 22:39 Luk 21:37; Joh 18:1 Joh 18:1-11 22:40 Matt 5:13+; Luk 22:46 22:53 Luk 19:47; 21:37 /Joh 7:38; 8:20

211 Lukasevangeliet 22:71

Petrus förnekar jesus

5* De och förde honom till översteprästens hus. Petrus grep honom efter avstånd. 55 De gården och följde på gjorde upp en eld mitt på ner mitt ibland dem. 5° En slog sig omkring den, och Petrus satte sig tjånsteflicka fick se honom där han satt i eldskenet, och hon såg noga honom och sade: Den där mannen var också med honom.

på

känner honom inte. 53 Strax 57 Men Petrus förnekade det: Nej, jag

efteråt fick en annan syn honom och sade: Du hör också till

på

dem. Petrus sade: Nej, det gör inte. 59En timme senare var

jag

det någon som försäkrade: Visst var den där också med honom, °° och han år ju från Galileen. Men Petrus sade: Jag förstår inte vad du menar. gol en tupp. 6 Då vände sig Och just som han sade det Herren* ihåg detta som om och såg på Petrus, och Petrus kom Herren Innan tuppen gal i natt har du förhade sagt till honom: nekat mig tre gånger, 62 och han gick ut och grät bittert.

Va/etema bånarjesus

53 Männen som bevakade honom och gjorde narr av Jesus slog honom. 6* De band för Ögonen på honom och sade: Visa nu att du år Vem var det som 65Och de öste glåpord över

profet. slog dig?

honom.

Förböret rådet

inför

“ Når det blev samlades folkets äldste, både och

dag överstepräster

skriftlärda. Han fördes in till rådet” 67 och de Ar du Mes-

frågade:

Han svarade: Om säger det, kommer ni sias°*, så säg oss det. jag 53och om börjar kommer ni inte att svara. inte att tro det, jag fråga, 69Men härefter skall Människosonen* sitta den gudomliga male-

på

tens sida.” 7° Då sade de allesammans: Du är alltså Guds

högra

Han svarade: Ni år det. 7 Då sade de: son? själva säger att jag

22:59 han är ju från Galileen Se not till Mark 14:70.. 22:62 och han gick ut och grät bittert Orden saknas i en läsart.

22:54-62 Matt 26269-75; Mark l4z66-72; 22:66 Mau 27:1; Mark 15:1 Joh 18:12-18, 25-27 22:67 Luk 9:20;Joh 10:24 22:61 Luk 22:34 22:69 Ps 110:! (Matt 22 :44+) 22263-65 Matt 26:67 f.: Mark 14:65 22266-71 Matt 2667-68; Mark 1453-65; Joh 18:19-24

23:1 Lukasevangeliet 212

”Behöver vi fler vittnesmål? Vi har ju hört det ur hans egen n mun.

jesus inför Pilatus

Alla de församlade bröt nu upp och förde honom till Pilatus. Z Där

anklagade de honom och sade: Vi har funnit att den här mannen förleder vårt folk, han vill förhindra att vi betalar skatt till kejsaren och säger sig vara Messias och kung.” 3Pilatus frågade honom: Du

är alltså judarnas kung? Han svarade: Du själv säger det. “Då sade Pilatus till översteprästerna* och folkmassan: ”Jag kan inte finna något brottsligt hos den här mannen. 5Men de stod på sig: Han hetsar upp folket i hela Judeen med sin undervisning, från Galileen och ända hit.

jesus H erodes

inför

6När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var från Galileen,

7och när han fick veta att han kom från Herodes område, skickade han honom vidare till denne, som också han befann sig i Jerusalem

under de dagarna.

“När Herodes såg Jesus blev han mycket glad. Han hade

länge

velat träffa honom, eftersom han hade hört talas om honom, och han hoppades få se honom utföra tecken. 9Nu ställde han en

något

° mängd frågor till honom, men Jesus svarade inte. Översteprästerna och de skriftlärda* stod där och honom “ He-

anklagade häftigt.

rodes och hans soldater fylldes då av förakt för honom och

gjorde

narr av honom genom att sätta på honom en mantel. Sedan

praktfull

skickade han honom tillbaka till Pilatus. Z Den blev Herodes

dagen

och Pilatus vänner; förut hade det rått dem.

fiendskap mellan

22:71 Vi barju hört det Jfr Matt 26:65; Mark 14:62 med noter. I Lukasevangeliets skildring är det oklarare vad Jesus kunnat dömas för. Någon regelrätt dödsdom nämns heller inte här. 23:1 förde honom till Pilatus Se noter till Matt 27:1 f. 23:3 Du själv säger det Se not till Matt 27:11. 23:7 Herodes Se not till Matt 14:1.

23:1-5 Matt 27:1 f., 11-14; Mark 15:1-5; 23:7 Luk 3:1 Joh 18228-382: 23:8 Luk 9:9 23:2 Luk 20:25 23:12 Apg 4:27 23:3 1 Tim 6:13

213 23:29

Lukasevangeliet

Bambbas friges. jesus döms

13 Pilatus kallade samman översteprästerna och rådsmedlemmarna* och folket “ och sade: Ni har fört hit den här mannen och anklagat honom för att uppvigla folket. Jag har nu förhört honom i er närvaro men kan inte finna honom skyldig till något av det som ni anklagar honom för. ”Det kan inte Herodes heller, och därför har han skickat tillbaka honom till oss. Han har inte gjort något som förtjä-

” nar döden. “Jag skall ge honom en läxa, sedan släpper jag honom. 3 Då skrek hela hopen: Döda honom och låt oss få Barabbas fri. 9 för ett i staden

(Det var en man som hade satts i fängelse upplopp och för mord.) 2° Pilatus tog till orda igen; han ville gärna frige Jesus. 2 Men då de i ett: ”Korsfäst, korsfäst honom!” 22 För tredje

ropade

gången sade Pilatus: Vad har han gjort för ont? Jag kan inte finna honom skyldig till något som förtjänar döden. Jag skall ge honom en läxa, sedan släpper jag honom. 73 Men de skrek hela tiden och krävde att han skulle korsfästas. Deras ropande gjorde verkan, Z* och Pilatus beslöt att låta dem få vad de krävde. 25 Han frigav mannen som satt i fängelse för upplopp och mord, den som de ville ha fri, men Jesus utlämnade han, så att de fick göra som de ville.

Korsfáistelsen

2” När de förde bort honom, hejdade de en man från Kyrene som hette Simon och som var på väg in från landet och lät honom ta korset på och bära det efter Jesus. 27 En stor folkmassa följde

sig

med, och kvinnor som sörjde och klagade över honom. ”Jesus vände om och sade till dem: döttrar, inte över

sig Jerusalems gråt

gråt över er själva och era barn. 29 Det kommer en tid då man

mig,

skall säga: Saliga de ofruktsamma, de moderliv som inte har fött och

23:16 ge honom en läxa Dvs. låta prygla honom (jfr Joh 19:1 med not). 23:23 /eorsfästas Se not till Matt 27:26. 23:26 Kyréne . . . ta korset på sig Se noter till Matt 27:32. 23:28 jerusalems döttrar I GT:s bildspråk framställs en stad ofta som en kvin-

na. Invånarna är då hennes söner och döttrar (jfr t. ex. Höga V 2:7; Klag

1:1, 16; 3:51). 23:29 Saliga de ofm/etsamma Jfr 21:23, där det sägs att Jerusalems förstöring

skulle bli särskilt fasansfull för dem som väntade barn.

23:13-25 Matt 27215-26; Mark 1526-15; 2326-43 Matt 2732-44; Mark 1521-32;

Joh18:38b-19:16 Joh 1917-27 23:19 Apg 3:14 23:29 Luk 21:23

23:30 Lukasevangeliet 214

de bröst som inte har gett di. 3° Då skall man säga till bergen: Fall över oss, och till böjdema: Dölj oss. “Ty om man gör så med det gröna trädet, vad skall då inte ske med det förtorkade?

32De förde också ut två förbrytare för att avrätta dem tillsammans med honom. 33Når de kom till den som kallas Skallen, kors-

plats

fåste de honom och förbrytarna, den ene till höger och den andre till vänster. “Jesus sade: Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör. De delade upp hans kläder och kastade lott om dem. 35 Folket stod där och såg på. Rådsmedlemmarna hånade honom och sade: ”Andra har han hjälpt, nu får han hjälpa sig själv, om han är Guds Messias°*, den utvalde. 36 Också soldaterna gjorde narr av honom. De gick fram och räckte honom surt vin 37 och sade: Om du är judarnas kung, så hjälp dig själv. 3*Det fanns också ett anslag ovanför honom: Det

hår är judarnas konung.

39 Den ene av förbrytarna som hängde där smädade honom och sade: Är inte du Messias? då själv och oss. “Men då

Hjälp dig

tillrättavisade honom den andre: Är du inte ens rädd för Gud, du som har fått samma straff? *l Vi har dömts med rätta, vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont. *Z Och han sade: esus, tänk på mig, när du kommer med ditt rike? “Jesus svarade: Sannerligen, redan i dag skall du vara med i

mig paradiset.”

Jesu död

“ Det var nu kring sjätte timmeni Då blev det mörkt över hela jorden ända till nionde timmen, *5 det var solen som förmörkades.

23:31 det gröna trädet Jesus liknar sig själv vid ett friskt träd, folket i staden vid

ett torrt (jfr 3:9; 13:6 ff.). 23:34 jesus sade: Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör. Dessa 0rd saknas i

en läsart. Det är möjligt att de förmedlats i en fristående tradition och i

efterhand fogats in i evangeliet. 23:42 när du kommer med ditt rike Dvs. när du framträder med din himmelska

makt (jfr 21:27). - Annan låsart: när du kommer till ditt rike”, dvs. när du

går in i himlen (jfr 24:26).

23:30 Ho: 10:8; Upp 6:16 23:36 Ps 69:22 23:32 Jes 53:12; Luk 22:37 23:44›49Matt 27z45-56; Mark 1523341; 23:34 Jes 53:12; Matt 5:44+ /Ps 22:19 Joh 19;24b_30 23:35 Ps 22:7 f. 23:45 2 Mos 26231-37

215 23:56

Lukasevangeliet

““ med röst:

Förhänget i templet brast mitt itu. OchJesus ropade hög

Fader, i dina händer lämnar min ande?” När han sagt detta

jag

slutade han att andas.

*7 Gud och sade:

Officerenå som såg det som hände, prisade Han var en rättfärdig man. *8 När folkmassan som sam-

verkligen

lats där som åskådare hade sett vad som hände, vände de hemåt och slog med händerna mot bröstet. *9 Men alla hans vänner, och bland

dem kvinnorna som hade följt med honom från Galileen, stod på avstånd och såg alltsammans.

Gravlaggningen

5° Nu fanns det en rådsherre* vid namn Josef, en god och rättfärdig

man 51som inte hade haft någon del i de andras beslut och åtgärder. Han var från Arimataia, en stad iJudeen, och han väntade på Guds rike? till Pilatus och bad att 53 Han tog ner

“Josef gick fåJesu kropp.

den, svepte den i linnetyg och lade den i en klippgrav där ännu ingen hade blivit 5* Det var förberedelsedag, och sabbaten* skulle just

lagd. börja.

Kvinnorna och Petrus vid graven

55Kvinnorna som hade kommit från Galileen tillsammans med Jesus

följde med och såg graven och hur hans kropp lades där. 5°När de hade återvänt hem, gjorde de i ordning välluktande kryddor och oljor, och sabbaten tillbringade de efter lagens bud i stillhet.

23:45 Förhänget Se not till Matt 27:51. 23:48 slog med händerna mot bröstet Se not till 18:13. 23:51 Arimataiüz Se not till Matt 27:57. 23:53 hade blivit lagd I en västlig låsart följer här ett tillägg: Och sedan

kroppen lagts rier, stängde han graven med en sten som tjugo män knappt

kunde rulla fram.” Jfr 24:2. 23:54 förheredelsedag Dagen före sabbaten, alltså fredag. Sabbaten började vid

mörkrets inbrott. 23:56 välluktande kryddor och oljor Se not till Mark 16:1.

23146 PS 31:5 23:51 Luk 2:25, 38 23:48 Luk18:13 23:55-24:12Matt 28:1-15; Mark l6:1-8; 23:49 Ps 38:12 / Luk 8:2 f. Joh 20:1-10 2350-54 Matt 27:57-61; Mark l5z42-47; 23:55 Luk 8:2; 23:39

Joh 1953-42 23:56 2 Mos 12:16;20:10

24:1 Lukasevangeliet 216

*Men dagen efter Sabbaten gick de i gryningen till graven med

kryddorna som de hade gjort i ordning. ZDe fann att stenen var bortrullad från graven, 3och när de gick in kunde de inte finna herren Jesu kropp. 4 De visste inte vad de skulle tro, men då stod där två män i skinande kläder framför dem. 5Kvinnorna blev förskräckta och sänkte blicken mot marken, men männen sade till dem: Varför söker ni den levande här bland de döda? “Han är inte här, han har uppstått. Kom ihåg vad han sade till er, medan han ännu var i Galileen: 7att Människosonen* måste överlämnas i syndiga människors händer och korsfästas och uppstå på tredje dagen. “Då kom de ihåg hans 0rd, 9och när de hade återvänt från graven, berättade de alltsammans för de elva och alla de andra. ”Det var Maria från Magdala och Johanna och Maria, Jakobs mor. Även de andra kvinnorna i deras sällskap talade om det för apostlarna? De tyckte att det bara var prat och trodde inte på dem. ”Men Petrus sprang genast bort till graven. När han lutade sig in såg han bara linnesvepningen ligga där, och han gick därifrån full av undran över det som hade hänt.

Två vägen till Emmaus

lärjungar på

3 Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. ” De talade med varandra om allt

24:2 stenen Se not till Matt 27:60. 24:3 berren jesu Annan läsart: esu. 24:6 Han är inte här, han bar uppstått I en västlig läsart* saknas dessa

ord. 24:10 Maria från Mágdala och Johanna Se noter till 8:2 f. 24:10 MariaJa/eobs mor Se Matt 27:56 med not. 24:12 saknas i en västlig läsart”.

versen

24:13

Ernmaus Det är ovisst vilken plats som avses. Flera orter har utpekats på

olika grunder, bl. a. Qubeiba, ca 1 mil nordväst om Jerusalem, Moza,

drygt en halv mil väster om staden, och Amwas (jfr 1 Mack 3:40), också det

i västlig riktning. 24:13 en stadier”. - Annan läsart: etthundrasextio

nlail Ordagranufsextio

stadier, dvs. ca 3 mil. Detta avstånd passar ungefär till det nutida Amwas (se föregående not).

24:7 Luk 9:22, 44+; l8z3l+ 24:10 Luk 8:2 f. 24:8 Joh 2:22 24zl3-35 Mark 16:12 f.

217 Lukasevangeliet 24:29

det som hade hänt. ”Medan de gick där och samtalade och diskuterade, kom Jesus själv och slog följe med dem. “° Men deras ögon var förblindade och de kände inte igen honom. 17 Han frågade: Vad är det ni går här och talar med varandra om? De stannade och såg sorgsna ut, ”och den ene, som hette Kleopas, svarade: Du måste vara den ende som har varit iJerusalem och inte vet vad som har hänt där under dessa dagar. - ”Vad har hänt? frågade han. De svarade: ”Detta med Jesus från Nasaret, han som var en profet“, mäk-

i ord och inför Gud och hela folket. Z° Han blev utlämnad

tig gärning

av våra och rådsherrar”, och de fick honom dömd till

överstepräster*

döden och korsfäst, 2 medan vi att han var den som skall

hoppades

befria Israel. Men till allt detta kommer att det är tredje dagen sedan det här hände, 22och nu har några kvinnor bland oss gjort oss uppskakade. De var vid graven tidigt i morse 23 men fann inte hans kropp, och då kom de tillbaka och berättade att de i en syn hade sett

Z* änglar som sade att han lever. Några av de våra gick ut till graven, och de fann att det var så som kvinnorna hade sagt. Honom själv såg de inte. 25 Då sade han: ”Förstår ni så lite, är ni så tröga till att tro på det som profeterna har sagt? 26Skulle inte Messias* lida detta och gå in i sin härlighef? 27 Och med början hos Mose och alla profeterna förklarade han för dem vad som står om honom överallt i skrifterna.

28 De var nästan framme vid byn dit de skulle, och han såg ut att vilja gå vidare, 29 men de höll kvar honom och sade: ”Stanna hos oss. Det börjar bli kväll, och dagen är snart slut. Då följde han med in

24:18 Kléopas En variant av namnet förekommer i Joh 19:25; möjligen år det

fråga om samme man. Enligt en fornkyrklig tradition var han bror till Jesu

jordiske far. Hans söner skulle i så fall ha varit Jesu kusiner; en av dem,

Symeon, uppges ha efterträtt Jakob (se Apg 12:17 med not) som urförsamlingens ledare.

24:27 med början bo: Mose och alla prøfetema I religiös undervisning utgick

(”började) man alltid från ställen i GT. Här tar Jesus till utgångspunkter

för utläggningar skriftställen både ur Moseböckerna, skriftens heligaste

del, och ur profetböckerna, som hade det därnäst högsta anseendet.

Meningen kan också vara att Jesus först gick igenom dessa delar av GT och

därefter fortsatte med de övriga skrifterna, vilkas omfattning och religiösa

auktorit_et ännu var oklara. Jfr v. 44.

24:19 Matt 21:11 24:26 Luk 9:22; 17:25 24:21 Luk 1:68;2:38 24:27 5 Mos 18:15;Ps 22;Jes 53; Apg3:18, 24:24 Joh 2053-10 21-25; 850-35

24:30 Lukasevangeliet 218

och stannade hos dem. 3° När han sedan låg till bords med dem, tog han brödet, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem. 3 Då öpp-

nades deras ögon, och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn. 32 Och de sade till varandra: ”Brann inte våra hjärtan när

han talade till oss på vägen och utlade skrifterna för oss?”

33 De bröt genast upp och återvände till Jerusalem, där de fann de elva och alla de andra församlade, 3 och dessa sade: Herren“ har

blivit 35

verkligen uppväckt och han har visat sig för Simon. Själva

berättade de då vad som hade hänt dem på vägen och hur han hade gett sig till känna för dem genom att bryta brödet.

Den visar

uppståndne sig

36 Medan de ännu talade, stod han plötsligt mitt ibland dem och hälsade dem: Frid över er! 37 De blev rädda och i sin förskräckelse trodde blir ni

de att det var en ande de såg. ”Då sade han: Varför skrämda, varför fylls ni av tvivel? 39 Se på mina händer och mina

fötter, det är jag och ingen annan. Känn på en

mig och se på mig, ande har inte kött och ben, och det kan ni se att jag har.” *° Och han visade dem sina händer och fötter. “l Då de av idel och förvå-

glädje

ning ännu inte kunde tro, frågade han dem: Finns det något att äta här? *z De räckte honom en bit stekt fisk, 43 och de såg hur han

tog den och åt.

“ Han sade till dem: Detta är vad jag sade till er, när jag ännu var

hos er, att allt måste uppfyllas som står skrivet om mig i Moses lag“, hos profeterna och i psalmerna. 45 Sedan öppnade han deras sinnen

24:30 tackbönen Jfr Matt 14:19; 26:26 med noter. 24:34 han har visat sigför Simon Att Jesus uppenbarade sig särskilt för Simon

Petrus nämns ocksâi 1 Kor 15:5, men någon närmare skildring av det finns

inte i NT. Jfr dock Mark 16:7; Joh 21:15 ff. 24:36 och hälsade dem: Frid över er!” I en västlig läsart* saknas dessa

ord. 24:40 Versen saknas i en västlig läsart”. 24:44 psalmerna Den urkristna skrifttolkningen” utgick till en betydande del

från Psaltaren. Ordet kan dessutom i en vidare mening beteckna GTzs

tredje huvuddel vid sidan av Moseböckerna och profetböckerna (jfr not till

v. 27).

24:30 Luk 22:19 24:36 1 Kor 15:5 24:34 1 Kor 15:4 f. 24:37 Matt 14:26 24:36-49Matt zsns-zo; Mark 16:14-18; 24:41 f. Joh 21:5, 9f.

Joh 20:19-23;Apg1:6-8 24:44 Luk 1s;31;24:27

219 Lukasevangeliet 24:53

så att de kunde förstå skrifterna. 1* Och han sade till dem: Detta är alltså vad skriften säger: Messias* skall lida och uppstå från de döda på tredje dagen, 47 och syndernas förlåtelse genom omvändelse* skall förkunnas i hans namn för alla folk, med början ijerusalem. 18 Ni skall vittna om allt detta. 19 Och jag skall sända er vad min fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden.

H

immelsfárden

5° Han tog dem med sig ut ur staden bort mot Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem. 5 Medan han dem, läm-

välsignade

nade han dem och fördes upp till himlen. 52 De föll ner och hyllade honom och återvände sedan till Jerusalem under stor glädje. 53Och

de var ständigt i templet” och prisade Gud.

24:47 syndernas förlåtelse genom omvändelse Annan läsart: omvändelse och

syndernas förlåtelse. 24:49 vad min fader har lovat Dvs. helig ande; jfr Apg 1:4 f. ; Joh 15:26. 24:50 Bezánia Se not till Matt 21:17. 24:51 och fördes upp till himlen Orden saknas i en Iäsart. 24:52 föll ner och hyllade honom Orden saknas i en västlig läsart”.

24:46 Jes 53 / Hos 6:2; Matt 12:40 24:50 Apg 1:9 f. 24:40 Joh 15:27 24:52 Apg 1:12 /Joh 14:28; 16:22 24:49 Joh 14:16+; Apg 1:4

Evangeliet enligt Johannes

Ordet blev människa

*I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet

var Gud. ZDet fanns i begynnelsen hos Gud. 3Allt blev till genom det, och utan det blev till av allt som finns till. 4I Ordet var

ingenting

liv, och livet var människornas ljus. 5 Och ljuset lyser i mörkret, och

mörkret har inte övervunnit det.

5Det kom en man som var sänd av Gud, hans namn var Johannes. 7Han kom som ett vittne* för att vittna om ljuset, så att alla skulle komma till tro genom honom. “Själv var han inte ljuset, men han skulle vittna om ljuset.

1:1 I begynnelsen fanns Ordet Jesus identifieras här med det gudomliga 0rd

som enligt GTzs skapelseberättelse frambringade världen (1 Mos 1:1 ff. ; jfr

Heb 1:2; Upp 19:13). Det inledande stycket anknyter även till Ords

8:22 ff., där Guds vishet framträder som ett självständigt väsen före värl-

dens skapelse. Denna inledning anger tonen för hela Johannesevangeliet.

Jesu ord och gärningar återges där på många sätt annorlunda ån i de tre

-

andra evangelierna och vävs in i en långt utförligare religiös tolkning. Beträffande författaren se not till 13:23.

1:3 f. blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv Annan möjlig

översättning: ”blev ingenting till. Det som blev till genom Ordet var

liv”.

1:4 livet var människornas ljus Bildliga uttryckssätt av detta slag återkom-

mer ständigt ijohannesevangeliet, vars ledmotiv är att Jesus uppenbarat en

ljus” och sanning används utan

andlig verklighet. Ord som liv”,

skarp åtskillnad för att beskriva denna andliga värld och dess gåvor till

människorna (se t. ex. 3:16 ff.; 5:24; 8:12, 32; 12:35 f.).

1:5 bar inte övervunniz det Annan möjlig översättning: kunde inte fatta

det”.

1:6 Johannes Dvs. Johannes döparen; jfr Matt 3:1 med par.

1:1 1 Mos 1:1; 1 Joh 1:1 f. /Joh 17:5 1:4 Joh 5:26; s:12+

Ords 8:22-36 1:5 Joh 3:19; 12:35; 1 Joh 2:8 1:3 Ps 33:6; Vish 9:1; 1 Kor 8:6; Kol 1:6 Matt 3:1; Mark 1:4; Luk 1:13, 17

1:16 1.; Heb 1:2

1:9 Johannesevangeliet 222

”Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen“. ”Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. ”Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn”, ”som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud.

” Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans

härlighef, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning. ”Johannes vittnar om honom och ropar: Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig går före mig, ty han fanns före mig.

“Av hans fullhet*

har vi alla fått del, med nåd och åter nåd. ”Ty lagen* gavs genom Mose, men nåden och har kommit

sanningen

genom Jesus Kristus. ”Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss.

1:9 Det sanna ljuset, 50m ger alla människor ljus, skulle komma in i värl-

den Annan möjlig översättning: Han var det sanna ljuset, vilket ger ljus

åt alla människor som kommer till världen. 1:11 det som var hans Världen hade skapats genom Ordet (v. 3, 10), dvs.

Jesus, och tillhörde därför honom. 1.11 hans egna Det judiska folket; jfr 2 Mos 19:5. 1:14 människa Grundtextens bokstavliga uttryck är kötf. Det betecknar

här den mänskliga, kroppsliga tillvarons villkor, som Jesus underkastade

sig (jfr Rom 8:3; Heb 2:14; 4:15). I v. 13 har samma uttryck översatts med

kroppens. Där syftar det närmast på den sexuella funktionen. 1:14 bodde bland oss Grundtextens uttryck anspelar på den gammaltesta-

mentliga tälthelgedomen (2 Mos 25) som en bild för Guds närvaro bland

människorna. Jfr Upp 7:15; 21:3. 1:18 Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern Annan läsart: Den ende sonen, som alltid är nära Fadern.

1:9 Matt 4:16;Joh 3:19; 8:12; 12:35 1:15 Matt 3:11; Mark 1:7;Joh 1:27 1:12 Gal 3:26; Ef 1:5; 1J0h 3:1 1:16 Kol 2:10 1:13 Joh 3:3, 5 f.; 1 Pet 1:23 1:17 2 Mos 31:18; 34:28;Joh 7:19 1:14 Rom 1:3; Gal 4:4; Fil 2:7; 1 Tim 1:18 2 Mos 33:20;J0l1 5:37; 6:46; 1 Tim

3:16; Heb 2:14; 1 Joh 4:2 / Hes 6:16;1Joh4:12/Matt 11:27 37:27; Upp 21:3 /Jes 40:5; 60:1 f.; 2 Pet 1:16 f.

223 Johannesevangeliet 1:31

jobannes vittnesbörd

döparens

9 Och detta var Johannes vittnesbörd när judarna” iJerusalem sände präster och leviter* för att fråga honom: Vem är du? 2° Han bekände och förnekade inte, han bekände: Jag är inte Messias. 2* De frågade: Vad är du då? Är du Elif? Han svarade: Nej, det är inte. - Är du Profetef? - svarade han. 22 Då sade jag Nej, de: Vem är du? Vi måste ha ett svar åt dem som har skickat oss. Vad säger du om dig själv? ”Han sade: jag är en röst som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren, som profeten Jesaja har sagt.” 24Också några fariseer* hade sänts ut, 25 och de frågade honom: Varför döper du då, om du inte är Messias och inte heller Elia eller Profeten? “Johannes svarade: Jag döper med vatten. Mitt ibland er står en som ni inte känner, han som kommer efter mig. Jag är

ZS inte värdig att knyta upp remmen på hans Sandaler. Detta hände i Betania på andra sidan Jordan, där Johannes döpte. 29 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: Där är Guds lamm som tar bort världens synd. 3° Det är om honom jag har sagt:

Efter mig kommer en som går före mig, ty han fanns före mig. “Jag kände honom inte, men för att han skall bli sedd av Israel har jag

1:19 judarna Johannesevangeliet betonar mindre än de övriga evangelierna att Jesus och hans lärjungar var judar. I stället betraktas det judiska folket utifrån, och i en del fall används ordet judarna utan åtskillnad om Jesu motståndare inom det egna folket. Detta språkbruk, som fått en ödesdiger inverkan när det missbrukats av de kristna, måste förstås utifrån sitt historiska sammanhang: evangeliet skrevs vid en tidpunkt då motsättningarna mellan judisk och kristen tro börjat skärpas. 1:21 Profeten Enligt 5 Mos 18:15 skulle Gud en gång sända en profet som liknade Mose. IJOh 6:14 likställs denna gestalt med Messias”, och i Apg 3:22 tillämpas förutsägelsen på Jesus. Jfr 1 Mack 4:46. 1:24 Också några fariseer bade sänts ut Annan möjlig översättning: ”De var utsända av fariseerna. 1:28 Betania Lägesangivelsen klargör att det inte är samma plats som nämns i 11:1 och 12:1 med par. Något Betania öster om Jordan är inte känt från andra källor. Enligt en gammal uppgift skulle rätt namn vara Bethábara. 1:29 Guds lamm En anspelning på Jes 53:7 (jfr Apg 8:32) och påJesu roll som offerlamm (jfr 2 Mos 12:3 ff.: 1 Kor 5:7; 1 Pet 1:19). IUppenbarelseboken används samma bild genomgående om Jesus (t. ex. 5:6).

1119-28 Matt 3:1-12; Mark 1:2-8; Luk 1:23 jes 40:3 (Matt 3:3+) 3:15-17 1:27 Apg 13:25 1:20 Joh 3:28 1:29 Jes 53:4-7; Apg 8:32; 1 Kor 5:7; 1:21 Matt 11:14+ / 5 Mos 18:15, 18;Joh 1 Pet 1:18 f.; 1 Joh 3:5 6:14; 7:40; Apg 3:22; 7:37

1:32 Johannesevangeliet 224

kommit och döper med vatten. 32 Och Johannes vittnade och sade: Jag har sett Anden* komma ner från himlen som en duva och stanna över honom. ”Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa med vatten sade till mig: Den som du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper med helig ande. ”Jag har sett det, och jag har vittnat om att han är Guds utvalde.

De

första lärjungarna

35 Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. 36 När Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: Där är Guds lamm. 37 De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde efter Jesus. ”Jesus vände sig om, och då han såg att :de följde honom, frågade han vad de ville. De svarade: Rabbi°* (det betyder mästare), var bor du?” 39 Han sade: Följ med och se! De gick med honom och såg var han bodde och stannade hos honom den dagen. Det var

*° sent på eftermiddagen. Andreas, Simon Petrus bror, var en av de två som hade hört Johannes 0rd och följt med Jesus. “ Han träffade först sin bror, Simon, och sade till honom: Vi har funnit Messias” (det betyder Kristus°*). “Z Han tog med honom tillJesus. Jesus såg på Simon och sade: Du är Simon, Johannes son. Du skall heta Kefas”

(det betyder Petrus).

43 Nästa dag tänkte Jesus bege sig därifrån till Galileen. Då träffade

4* han Filippos. Han sade till honom: Följ mig!” Filippos var från Betsaida, från samma stad som Andreas och Petrus. 45 Filippos träf-

1:34 Guds utvalde Annan läsart: Guds son. Jfr Matt 3:17 med par. 1:39 sent på eftermiddagen Se Timme”. 1:40 en av de två Vem den andre var sägs aldrig. Traditionen har identifierat

honom med evangeliets författare. 1:43 Filippos förekommer i de andra evangeliernas uppräkningar av apostlar-

na (Matt 10:3 med par.) men spelar en mer självständig roll iJohannes-

evangeliet (6:5; 12:21 f.: 14:8). Jfr not till v. 45. 1:44 Betsafda Se not till Matt 11:21.

1:32 Matt 3:16; Mark 1:10; Luk 3:22 1:41 Joh 4:25

1:33 Jes11:2 1:42 Joh 21215-17 / Matt 16:18; Mark

1:34 Matt 3:17; 17:5;Luk 9:35 3:16;Luk 6:14 1235-51 Maums-zoimark1:1s-20;Luk

54-11

225 2:3

Johannesevangeliet

fade Natanael och sade till honom: Vi har funnit honom som det står om i Moses lag* och hos profeternaÄ Jesus, Josefs son, från Nasaref. 45 Natanael sade: ”Kan det komma något gott från Nasa-

ret?” Filippos svarade: Följ med och se! ”Jesus såg Natanael komma och sade om honom: Där är en sann israelit, en som är utan svek. 43 Natanael frågade: Hur kan du känna mig? Jesus svarade:

Innan på dig, såg jag dig under fikonträdet.”

Filippos ropade

“9 Natanael svarade: Rabbi, du är Guds son, du är Israels konung.

jag sade att jag såg dig 5° Då sade Jesus till honom: Du tror därför att under fikonträdet. Större skall du få se. 5* Och han sade:

ting

Sannerligen, jag säger er: ni skall få se himlen öppen och Guds stiga upp och stiga ner över Människosonen?

.änglar

i Karm

Bröllopet

1 På tredje dagen hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var

var också bjudna till bröllopet. 3Vinet där. 2Jesus och hans lärjungar

1:45 Natánael nämns i NT endast här och i 21:2. Till Johannesevangeliets mer eller mindre framträsärdrag hör att annars okända personer spelar dande roller (Nikodémos, 3:1 ff.: Lásaros, 11:1 ff.). u 1:50 Du tror Annan möjlig översättning: Tror du . . .? Aven på andra ställen iJohannesevangeliet (t. ex. 16:31; 20:29) finns en liknande dubbeltyeller också ifrådighet: antingen menas att en viss person verkligen tror, erfarenheter. gasätts hans tro, därför att den vilar på yttre 1:50 Större ting Dvs. Jesu härlighet; se v. 51 och 2:11. av 1:51 Sannerligen, jag säger er Detta slags högtidliga försäkran används Jesus även i de andra evangelierna (t. ex. Matt 5:18) men har i Johannesevangeliet en eftertryckligare form i grundtexten och upprepas oftare. himla- 1:51 ni skall få se himlen öppen. Orden anspelar på Jakobs dröm om stegen (1 Mos 28:10 ff.), som även i judisk tradition symboliserar förbindelsen mellan himmel och jord. Enligt Johannesevangeliet ärJesus, Människosonen, en sådan förbindelselänk. 2:1 På tredje dagen Sannolikt menas två dagar efter det som nyss berättats. Dagen efter en händelse räknades som den andra dagen, den därnäst följande som den tredje. 2:1 Karta Platsen har traditionellt identifierats med ett samhälle ca 7 km nordost om Nasaret (Kafr Kanna). Numera anses att författaren har åsyftat en plats ca 14 km norr om Nasaret.

1:45 5 Mos 18:18; Jes 7:14; 9:6; Hes 11:27; Åpg 13:33 / Matt 27:42; 34:23 Mark 15:32;Joh 12:13 1:46 Joh 7:41, 52 1:51 1 Mos 28:12 1:49 Ps 2:7; Matt 3:17; 14:33; 16:16; 2:1 Joh 4:46;21:2 Mark 1:11; Luk 3:22; 4:41; Joh

2:4 Johannesevangeliet 226

tog slut, och Jesu mor sade till honom: De har inget vin. “Jesus svarade: Låt mig vara, kvinna. Min stund” har inte kommit än.” 5Hans mor sade till tjänarna: Gör 5Där stod det han säger åt er. sex stora stenkärl för vattnet till vart

judarnas* reningsceremonier;

och ett rymde omkring hundra liter. 7Jesus sade: kärlen med

”Fyll

vatten, och de fyllde dem till brädden. *Sedan sade han: Ös upp och bär det till bröllopsvärden, och det de. ”Värden sma-

gjorde

kade på vattnet, som nu hade blivit vin. Eftersom han inte visste varifrån det kom - men det visste tjänarna som hade öst upp vatt- 1° net- ropade han på brudgummen och sade: Alla andra bjuder först på det goda vinet och på det sämre när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det vinet ända till nu. “ Så

goda gjorde

Jesus det första av sina tecken““; det var i Kana i Galileen. Han

uppenbarade sin härlighet”, och hans lärjungar trodde

på honom. ”Sedan gick han ner till KafarnaumÄ tillsammans med sin mor och sina bröder och lärjungarna, och där stannade de några

dagar.

rensas

Templet

”Judarnas påskfest* närmade sig, och Jesus

gick upp till Jerusalem. ”I templet* stötte han på dem som sålde oxar och får och duvor och dem som satt där och växlade ”Han en av

pengar. gjorde piska

repstumpar och drev ut allesammans ur templet med deras får och oxar. Han slog ut växlarnas och välte omkull deras bord, pengar

2:4 kvinna Ett normalt tilltalsord utan fientlig eller nedlåtande klang (jfr 19:26; 20:13, 15). 2:6 reningsceremonier Dvs. sådana rituella tvättningar och bad som föreskrivs t. ex. i 3 Mos 11:32, 40; 15:5 ff. Jfr Mark 7:3 f. med noter. 2:6 omkring hundra liter Ordagrant två eller tre metréter; det sistnämnda ordet betecknar ett rymdmått, motsvarande ca 40 liter. 2:8 bröllopsvärden En av gästerna, som hade hedersuppdraget att övervaka serveringen. 2:13 påskfest IJohannesevangelietomtalas tre olika påskfester(jfr6:4; 11:55), vilket innebär att Jesu verksamhet varade minst två år. I de övriga evangelierna nämns bara en påskhögtid (Matt 26:17 med par.). 2:14 dem som sålde . 4. acb växlade pengar Se not till Matt 21:12.

2:4 Joh 7:30; 8:20; 13:1 2:12 Matt 4:13+ 2:6 3 Mos 11:32, 40; Mark 7:3 f.; Joh 2:13-23 Matt 21:12-17; Mark 11215-19; 3:25 Luk›19:45-48 2:11 Joh 4:54 / 1:14; 12:41 2:13 Joh 6:4; 11:55

227 Johannesevangeliet 3:2

6 och till dem som sålde duvor sade han: Bort med allt det här! Gör inte min faders hus till en saluhall. ”Och hans lärjungar kom ihåg att det står skrivet: Lidelsen för ditt bus s/eallförtära mig. lgJudarna* sade då till honom: Vad kan du Visa oss för tecken, du som gör så här?” ”Jesus svarade: Riv ner detta tempel, så skall jag låta det uppstå igen på tre dagar. ”Judarna sade: I fyrtiosex år har man byggt på det här templet, och du skall låta det uppstå igen på tre

2*Men det tempel han talade om var hans kropp. 22 När han

dagar!”

sedan uppstod från de döda, korn hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta, och de trodde på skriften och på ordet som Jesus hade sagt.

23 Medan han var iJerusalem under påskhögtiden, kom många till tro på hans namn när de såg de tecken” han gjorde. “Men själv anförtrodde inte åt dem, eftersom han kände dem alla 25 och

sigJesus

inte behövde höra någon vittna om människan. Han visste av sig själv vad som fanns i människan.

jesus och Ni/eodemos

Bland fariseerna* fanns en man som hette Nikodemos och var medlem av judarnas rådå. ZHan kom till Jesus en natt och sade: Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare. Ingen kan göra sådana tecken* som du utan att Gud är med honom.

2:18 Vad kan du visa os: för tecken Med sitt uppträdande i templet har Jesus

gjort anspråk på en auktoritet som enligt hans motståndare måste kunna

styrkas med underverk. Jfr 5 Mos 18:20 ff.; Matt 12:38; 21:23. 2:20 fyrtiosex år Herodes den store inledde år 20 f. Kr. en fullständig

ombyggnad av tempelområdet, som pågick länge efter hans död (den

avslutades först 64 e. KL). Evangelisten förlägger alltså den återgivna hän-

delsen till år 26 e. Kr. Han avviker från de andra evangelierna genom att

placera den i början av Jesu verksamhet. k) h.) »_- det tempel han talade om Ett liknande bildspråk används av Paulus, som

kallar de kristnas kroppar för tempel (1 Kor 6:19) och den kristna försam-

lingen dels för Kristi kropp (t. ex. 1 Kor 12:12 ff), dels för Guds tempel

(1 Kor 3:16; 2 Kor 6:16). 3:1 Ni/eodémos är känd endast från Johannesevangeliet. Han nämns även i

7:50 och 19:39. Jfr not till 1:45.

2:16 Sak 14:21; Luk 2:49 2:22 Luk 24:6-8;Joh 12:16; 14:26 2:17 PS 69:10 2:23 Joh 7:31; 8:30; 10:42; 11245-48; 2:18 Matt 12:38+; Joh 4:48; 6:30; 9:16; 12:11, 42

11:47 3:1 f. Joh 7:50; 19:39 2:19 Matt 26:61+ 3:2 Matt 22:16 / Joh 9:16, 33; Apg 2:21 l Kor 6:19 10:38

3:3 Johannesevangeliet 228

3Jesus svarade: Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född

på

nytt kan inte se Guds rike“. 4 Nikodemos svarade: Hur kan någon födas når han är gammal? Han kan väl inte komma in i moderlivet och födas en gång till? 5Jesus svarade: Sannerligen, jag säger dig: den 56m inte blir född av vatten och ande* kan inte komma in i Guds rike. “Det som har fötts av kött* är kött, och det som har fötts av ande år ande. 7Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt. “Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden.” ”Nikodemos frågade: Hur är detta möjligt? “Jesus svarade: Du skall vara lärare för Israel och förstår inte det! Sannerligen, jag säger dig: det vi vet förkunnar vi, och det vi har sett vittnar” vi om, men ni tar inte emot vårt vittnesbörd. *Z Om ni inte tror när jag talar till er om det jordiska, hur skall ni då kunna tro när jag talar till er om det himmelska?

”Ingen har stigit upp till himlen utom den som stigit ner från himlen: Människosonem”. ” Liksom Mose hängde i

upp ormen öknen, så måste Människosonen upphöjas 5 för att var och en som

3:3 på nytt Annan möjlig översättning: uppifrån, dvs. av Gud (jfr 1:13). I

det följande samtalet anspelas på båda betydelserna. Spel med dubbeltydi-

ga uttryck förekommer ofta ijohannesevangeliet: vad Jesus säger uppfattas

först bokstavligt men visar sig sedan ha annan innebörd (t. ex. 4:10 f.,

32 ff.; 11:11 ff.; 14:4 ff.). 3:5 ande Grundtextens ord betyder också vind och har översatts så i v. 8.

Motsvarande hebreiska ord i 1 Mos 1 :2 har samma dubbeltydighet. Födel-

sen av vatten och ande kan i anslutning till detta ställe fattas som en Guds

nya skapelse. Samtidigt anspelas på dopet; jfr 1 Joh 5:6 ff. 3:11 vi Våxlingen mellan vi” och jag förklaras enklast med att författaren

inte skiljer skarpt mellan Jesu 0rd och den kristna församlingens bekän-

nelse (jfr 9:4 f.; 1 Joh 1:1 ff.). Se dock även 8:17 f. 3:13 Människosonen Annan låsart: Månniskosonen, som år i himlen. 3:14 uppbäjas Grundtexten använder samma ord som för hängde upp i

föregående sats. Jämförelsen med Moses kopparorm (4 Mos 21 :4 ff.) anty-

der alltså dels att Jesus skall hängas upp på korset, dels att han genom sitt

lidande skall upphöjas till Gud och förhårligas (jfr Fil 2:8 f. och se Här-

lighef). Ordet används med samma dubbeltydighet i 8:28; 12:32 ff.

3:3 Matt 18:3;Joh 1:13;Jak 1:18; 1 Pet 3112 Vish 9:16; Luk 22:67

1:23; 1 Joh 5:1 3:13 5 Mos 30:12; Ords 30:4; Bar 3:29; 3:5 Hes 36:25-27; 1 Kor 6:11; Tit 3:5 Joh 6:62; Rom 10:6; Ef 4:9 3:8 Pred 11:5; Syr 16:21 3:14 4 Mos 21:9; Vish 16:5-7; Joh 8:28; 3:11 Joh 3:32; 8:26; 1 Joh 1:1-3 12:32, 34; 19:37; Fil 2:8

229 Johannesevangeliet 3:29

tror på honom skall ha evigt liv. 16 Så älskade Gud världen* att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. ”Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom. 13 Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte har trott på Guds ende sons namnä. ”Och detta är domen, att när ljuset kom in i världen, då älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar var onda. “Den som gör det onda avskyr ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. Z* Men den som handlar efter sanningen, han kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att han gör vad Gud vill.

sista vittnesbörd

fobannes döparens

u Sedan gick Jesus och hans lärjungar till Judeen, och där stannade han en tid med dem och döpte. 23 Också Johannes döpte; det var i Ainon nära Salim, där det var gott om vatten, och folk kom dit och

blev döpta. “Johannes hade nämligen ännu inte satts i fängelse. 25 Ett

par av Johannes lärjungar kom att diskutera reningsbruken med

några judar”, 26och de gick tillJohannes och sade: Rabbiä, han som var tillsammans med dig på andra sidan Jordan och som du vittnade* om, han döper nu själv, och alla kommer till honom. Johannes svarade: Ingen får något som inte ges honom från himlen. 28 Ni kan själva vittna om att jag sade: Jag är inte Messias* utan har blivit utsänd att gå framför honom.” ”Brudgumä är den som har bruden. Brudgummens vän, som står och hör på honom, gläder sig åt brud-

3:15 som tror på honom skall ba evigt liv Annan (enligt en läsart) möjlig

översättning: ”som tror skall ha evigt liv genom honom. 3:23 Ainon nära Salim Ingen av dessa platser kan lokaliseras med säkerhet. 3:24 satts ifängelse Se Matt 14:3 med not. 3:25 reningsbruken Jfr 2z6imed not. Både Johannes dop och det kristna dopet

kan ha uppfattats som jämförliga med de vanliga judiska reningsbaden.

Tvister om riternas innebörd uppstod i så fall lätt. 3:25 några judar Annan läsart: en jude.

3:15 Joh 6:40; 20:31 3:21 Tob 4:e; Matt5:14-16; 1101: 1:6 3:16 Rom 8132+; Heb 11:17; 1 Joh 4:9/ 3:22 Joh 4:2

Joh 3:36; 10:28; 1 Joh 5:13 3:24 Man 4;12+ 3:17 Joh 12:47/ 5:22, 30; 8:15 f.; Apg 3:26 Joh 3:22; 4:1 f.

17:31 3:27 Joh 19:11; 1 Kor 4:7; Heb 5:4 3:18 Joh 3:36; 5:24; Mark 16:16 3:28 Joh 1:20 / Mal 3:1; Luk 1:17 3:19 Joh 1:4 f., 9-11 3:29 Matt 9:15; Mark 2:19 3:20 Joh 7:7; Ef 5:11-13

3 :30 Johannesevangeliet 230

gummens röst. Den glädjen har nu blivit min helt och fullt. 3° Han skall bli större och jag bli mindre. 3* Den som kommer ovanifrån står över alla. Den som kommer

från jorden tillhör jorden och talar jordiskt. Den som kommer från . 32 . ., . himlen vittnar om vad han har sett och hort 3 och ingen tar emot hans vittnesbörd. 33 Den som tar emot hans vittnesbörd erkänner därmed 3* den som Gud har sänt talar

att det Gud säger är sant. Ty Guds ord; Gud ger Anden” utan att mäta. 35 Fadern älskar Sonen och

har lagt allt i hans hand. 36 Den som tror på Sonen har liv. Men

evigt

den som vägrar att tro på Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede* blir kvar över honom.

jesus och den samaris/ea kvinnan

När Jesus förstod att fariseerna” hade fått höra att han vann fler lärjungar än Johannes och döpte fler - 2det var dock inte Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar- 3 lämnade han Judeen och begav sig

på nytt till Galileen. *Han måste ta vägen genom Samarien* 5och kom där till en stad som hette Sykar, inte långt från den mark som Jakob gav sin son Josef. 6Där fanns Jakobs källa. Jesus, som var trött

efter vandringen, satte sig ner vid källan. Det var mitt på dagen. 7En samarisk kvinna kom för att hämta vatten. Jesus sade till henne: ”Ge 3

mig något att dricka.” Lärjungarna hade nämligen gått

3:31 Den som kommer ovanzfrân Det följande stycket kan författaren ha tänkt som sin egen utläggning eller som en fortsättning av Johannes döparens ord. Troligen har han inte gjort någon skarp skillnad mellan återgivning och utläggning. Jfr not till v. 11. 4:1 jesus Annan läsart: ”Herren””. 4:5 Sy/ear Platsen identifieras traditionellt med en ort (i dag Askar) nära det gammaltestamentliga Sikem, strax öster om det nutida Nablus. Beträffande Sikems roll iJakobs och Josefs historia se 1 Mos 33:18 f.; 48:22; Jos 24:32. 4:6 jakob: källa Troligen identisk med den nutida Jakobsbrunnen, som inte nämns i GT men är känd sedan 300-talet e. Kr. När grundtexten kallar den källa, framhävs det följande samtalets tema, levande vatten;,ifr v. 10 med not. 4:6 mitt på dagen Se Timme”.

3:31 Joh 8:23;1 Kor 15:47; l Joh 4:5 3:36 Joh 3=1›-18; 5:24; 1 Joh 5:12 3:32 Joh 3211+ /8:26 4:1 Joh 3:22, 26 3:33 Joh 7:28; 1 Joh 5:10 4:5 1 Mos 33:18 f.; 48:22;Jos 24:32 3:35 Joh 5:20; 10:17; 15:9 / Matt 11:27; Luk 10:22;Joh 13:3; 17:2

231 Johannesevangeliet 4:22

bort till staden för att köpa mat. 9Samariskan sade: Hur kan du, som är jude, be om vatten? Jag är ju en samarisk kvinna.

mig

(Judarna vill inte ha något med samarierna att göra). °Jesus svarade henne: ”Om du visste vad Gud har att ge och vem det är som säger till dig: Ge mig något att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle ha gett dig levande vatten.” “ Kvinnan sade: ”Herre, du har

inget att hämta upp det med och brunnen är djup. Varifrån tar du då det levande vattnet? Z Skulle du vara större än vår fader Jakob som gav oss brunnen och själv drack ur den, liksom hans söner och hans boskap? ”Jesus svarade: ”Den som dricker av det här vattnet blir törstig igen. ” Men den som dricker av det vatten blir jag ger honom aldrig mer törstig. Det vatten jag ger blir en källa i honom, med ett flöde som ger evigt liv. 15 Kvinnan sade till honom: Herre,

ge mig

det vattnet, så att jag aldrig blir törstig och behöver gå hit efter vatten. ”Jesus sade: Gå och hämta din man. ”Kvinnan svarade: Jag

har ingen

man. Jesus sade: ”Du har rätt när du säger att du inte har någon man. ”Fem män har du haft, och den du nu har är inte din man. Där talade du 9 sanning. Kvinnan sade: Herre, jag ser att du är en profet”. 2°Våra fäder har tillbett Gud men ni på det här berget, säger att platsen där man skall tillbe honom finns i Jerusalem.” 2 Jesus svarade: Tro mig, kvinna, den tid kommer då det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni skall tillbe Fadern. 22Ni

4:9 judarna vill inte ha något med samarierna att göra Enligt en läsart saknas denna mening. - Den religiösa brytningen mellan de båda grupperna medförde bl. a. att de betraktade varandra som rituellt orena och därför inte kunde dricka ur samma kärl. 4:10 levande vatten Uttrycket användes om vatten från en källåder i motsats till uppsamlat regnvatten. Så uppfattas det också av kvinnan i v. 11. Av fortsättningen framgår att Jesus talar bildligt om vatten som ger andligt liv (jfr Ps 36:10; Upp 22:1). 4:18 Fem män Orden har ofta tolkats symboliskt. Enligt en på 2 Kon 17:24 ff. grundad tradition skulle samariernas förfäder ha haft fem främmande gudar. 4:20 det här berget Berget Gerissim (eller Djebel et-Tor) nämns i 5 Mos 11:29 som vålsignelsens plats”; jfr 5 Mos 27:12; Jos 8:33. Samarierna byggde där ett tempel. Det förstördes av en judisk kung år 128 f. Kr., men kulten på platsen fortlever ännu i våra dagar.

4:9 Esr 4:1-3; 9:1-10:44; Syr 50:25 f.: 4:14 Joh 6:35; 7:37 f. /Jes 58:11 Luk 9:52 f. 4:19 Matt 21:46; Joh 7:40; 9:17 4:10 Ps 23:2; Jes 12:3; Jer 2:13; Joh 4:20 5 Mos 11:29; 125-14; Jos 8:33; 7:37 1.; Upp 21:6; 22:17 Ps122;1_5 4:12 Joh 8:53

4:23 Johannesevangeliet 232

tillber det som ni inte känner till. Vi tillber det vi känner till, eftersom kommer från judarna. ”Men den tid kommer, ja,

frälsningen

den är redan här, då alla sanna gudstillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty så vill Fadern att man skall tillbe honom. 2* Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och

25 Kvinnan sade: Jag vet att Messias* kommer (alltså den

sanning.

Smorde) och när han kommer skall han låta oss veta allt. “Jesus sade till henne: Det är jag, den som talar till dig.

”I detsamma kom lärjungarna. De blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne. 28 Kvinnan lät sin vattenkruka stå och gick bort till staden och sade till folket där: ”Kom så får ni se en man som har sagt mig allt som jag har gjort. Kan han vara Messias? 3° De gick ut ur staden för att söka upp honom. 3 Under tiden sade

till honom: Rabbiå kom och åt. 32 Han svarade: ”Jag

lärjungarna

33 har mat att äta som ni inte känner till. Lärjungarna sade då till varandra: Kan någon ha kommit med mat till honom? ”Jesus sade: Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. 35Ni säger: fyra månader till, så är det dags att skörda. Men jag säger er: lyft blicken och se hur fälten redan har vitnat till skörd. 36 Den som skördar får sin lön, han bärgar grödan till evigt liv, så att den som sätt och den som skördar kan glädja sig tillsammans. 37 Här gäller ju ordet att en sår och en annan skördar.

4:25 den Smorde Se Kristus? 4:26 Det ärjag Grundtextens uttryck kan, taget för sig, betyda jag år och

anspelar därmed på Guds 0rd till Mose enligt 2 Mos 3:14: Jag är (den jag

är). Samma uttryck, med samma anspelning, återkommer flera gånger i

Johannesevangeliet (6:20; 8:24, 28, 58; 13:19; 18:5; jfr Matt 14:27 med

par.; Mark 13:6; 14:62). 4:27 att ban talade med en kvinna Det hörde till reglerna för en from mans

uppträdande att undvika de frestelser som även vardagliga kontakter med

kvinnor ansågs medföra (jfr Syr 9:8). 4:35 fyra månader till Sannolikt anförs ett talesätt om tiden mellan sådd och

skörd. 1 den följande, bildliga, tillämpningen betecknar sådden Jesu 0rd

och skörden förkunnelsens verkan hos människor som tar emot den (jfr

Matt 9:37; 13:3 ff. med pan).

4:22 Jes 2:3; Rom 9:3 f.; 11:18 4:29 Joh 7:26 4:23 Ef 2:18 4:34 Joh 5:30; 6:38 / 5:36; 17:4 4:24 2 Kor 3:17 4:35 Matt 9:37 f.; Luk 10:2 4:25 Joh 1:41; 14:26 4:37 Mik 6:15 4:26 Joh 9:37

233 Johannesevangeliet 4:53

”Jag har sänt er att skörda där ni inte behövt arbeta. Andra har arbetat, och ni får lönen för deras möda.

Många samarier från den staden hade kommit till tro på honom genom kvinnans ord när hon försäkrade: Han har sagt allt som

mig

jag har gjort. ° När samarierna kom till honom, bad de honom

4* stanna hos dem, och han stannade där två dagar. Många fler kom till tro genom hans egna ord, *Z och de sade till kvinnan: Nu är det inte längre vad du har sagt som får oss att tro. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens frälsare?

En ámbetsmans son botas 43 Efter de två dagarna fortsatte Jesus till Galileen. 4* Han hade själv vittnat om att en profet inte har något anseende i sin hemtrakt. 15 När han nu kom till Galileen, blev han väl mottagen, eftersom galileerna hade sett allt han hade gjort iJerusalem under högtiden. De hade också firat högtiden där.

“Han kom alltså tillbaka till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. En man i kunglig tjänst hade en son som låg sjuk i Kafarnaum? “7 När han fick höra att Jesus hade lämnat Judeen och var i Galileen, sökte han upp honom och bad honom komma ner till Kafarnaum och bota hans son, som låg för döden. “Jesus sade till honom: Om ni inte får se tecken* och under, så tror ni inte.” “9 Ämbetsmannen sade: Herre, kom innan mitt barn dör.” “Jesus svarade: Gå hem, din son lever.” Mannen trodde på vad Jesus sade och gick. 5* När han ännu var på väg hem, möttes han av sina tjänare, som talade om för honom att levde. ”Han då vid

pojken frågade

vilken tid på dagen han hade blivit bättre, och de svarade: I går vid sjunde timmen* lämnade febem honom. ”Då förstod fadern att det hade hänt just när Jesus sade till honom: ”Din son lever, och

4:38 andra bar arbetat Jesu förkunnelse uppfattas här som en fortsättning av

vad Johannes döparen och GT:s profeter uträttat. 4:44 Ham hade själv vittnar Berättelsen om Jesu besök i sin hemstads syna-

goga (Matt 13:54 ff. med par.) förutsätts här tydligen vara känd. 4:46 En man i/eunglig tjänst Dvs. anställd i hovförvaltningen hos någon av de

under romarnas beskydd regerande inhemska furstarna, t.“ ex. tetrarken

Herodes (jfr noter till Matt 14:1; Luk 8:3).

4:42 1 Joh 4:14 4:46 Joh 2;1-11 4143-54 Matt 85-13; Luk 7:1-l0 4:48 Joh 2:18+; 1 Kor 1:22 4:44 Matt 13:57; Mark 6:4; Luk 4:24 4:53 Apg 11:14; 16:14 f., 31 4:45 Joh 2:23

4:54 Johannesevangeliet 234

han kom till tro liksom alla i hans hus. 5* Detta var det andra tecknet, och Jesus gjorde det när han hade kommit från Judeen till Galileen.

En man vid Betesda botas

sju/e

Sedan inföll en av judarnas högtider”, och Jesus gick upp till Jerusalem. ZVid fårdammen iJerusalem finns ett bad med det hebreiska namnet Betesda. Det har fem pelargångar, 3och i dem låg en mängd sjuka, blinda, lama och lytta. 5Där fanns en man som hade varit sjuk

i trettioåtta år. °Då Jesus såg honom ligga där och fick veta att han varit frågade han honom: Vill du bli frisk? 7Den sjuke

sjuk länge,

svarade: Herre, har ingen som kan hjälpa mig ner i bassängen

jag

när vattnet börjar svalla. Medan jag försöker ta mig dit, hinner någon annan ner före mig. “Jesus sade till honom: ”Stig upp, ta din bädd och gå. °Genast blev mannen frisk och tog sin bädd och

gick.

Men det var sabbat” den l° och judarna” sade till honom

dagen,

som hade blivit botad: Det är sabbat. Du får inte bära på din bädd. “Han svarade: Den som gjorde mig frisk sade åt mig att ta

4:54 Detta var det andra tecknet Jfr 2:11. Räkningen fullföljs inte i fortsätt-

ningen. Möjligen har författaren hämtat den från någon tidigare, längre

uppräkning av Jesu underverk. Kanske menar han endast att Jesus efter

återkomsten från Judeen (423) nu för andra gången gjorde ett underverk i

Galileen. 5:2 fårdammen Det är oklart om grundtexten avser en damm eller en bygg-

nad. I det senare fallet menas troligen Fårporten, som enligt Neh 3:1 fanns

i stadsmurens nordöstra del. 5:2 Bezésda Annan läsart: Betsáta. Den förstnämnda namnformen bety-

der troligen flödeshuset och har bestyrkts genom ett nutida skriftfynd.

Aven rester av själva badet, som omfattade två bassänger med pelare mel-

lan sig och runt omkring, har påträffats vid nutida utgrävningar.

5:3 lama Det framgår av v. 7 att bassängerna fick vatten från en källa med

periodiskt flöde, som ansågs ha undergörande kraft. I senare läsarter” har

avskrivarna tillfogat utläggningar om detta: . . . som väntade på att vatt-

net skulle komma i rörelse. Ty en ängel från Herren steg då och då ner i

bassängen och rörde upp vattnet, och den förste som steg i vattnet sedan

det hade rörts upp blev frisk, vilken sjukdom han än hade.

5:10 bära på din bädd I judisk tradition nämns denna handling uttryckligen

bland dem som inte får utföras på en sabbatsdag.

4:54 Joh 2:11 5:10 2 Mos 20:8; Jer 17:21-27; Matt

5:2 Neh 3:1, 32 12:2 5:8 Matt9:6;Mark2:11;Luk5:24;Apg

3:6 f.

235 Johannesevangeliet 5:25

min bädd och gå. 12 De frågade: Vem var det som sade åt dig att ta den och gå? 3 Han som hade botats visste inte vem det var, förJesus hade dragit sig undan eftersom det var mycket folk på- platsen. ” Efteråt fann Jesus honom i templet” och sade till honom: Du har blivit frisk. Synda inte mer, så att det inte händer dig något värre. 5 Mannen gick då och talade om för judarna att det var Jesus som hade honom frisk. 6 Nu började judarna förfölja Jesus efter-

gjort

som han hade gjort detta på en sabbat. ”Men han sade till dem: Min fader verkar ännu i denna stund, och därför verkar också jag. 3 Då blev judarna ännu ivrigare att döda honom, eftersom han inte bara upphåvde sabbatsbudet utan också påstod att Gud var hans far och därmed jåmställde sig med Gud.

Vad Fadern också Sonen

gör, det gör

”Jesus vände sig till dem och sade: Sannerligen, jag säger er: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen. 2° Fadern älskar Sonen och visar honom allt vad han själv gör, och ännu större gärningar skall

2* liksom Fadern han visa honom, så att ni kommer att häpna. Ty uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vem han vill. 22Och Fadern dömer ingen utan har helt överlåtit domen åt Sonen, 23 för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.

“Sannerligem jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sånt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen, utan har övergått från döden till livet. 25Sannerligen, jag

5:17 Min fader verkar I gamla judiska utläggningar av sabbatsbudet under-

stryks att Gud även på Sabbaten håller världsförloppet i gång. Botandet av

den sjuke jämstålls här med Guds livgivande verk. Därmed antyds också

att Jesus har del i Guds makt över liv och död (v. 21 ff.).

5:13 Matt 8:18; 13:36; Mark 4:36; 7:17; 5:20 Joh 3:35; 10:17; 15:9; 17:23

Joh 6:2 f., 15 5:21 Rom 4:17; Ef2:5/Joh 11:25 5:16 Matt 12:14 /Joh 7:23; 9:14, 16 5:22 Joh 5:27; 9:39; 12:47 L; Apg 10:42; 5:18 Matt14:5;26:4;Mark14:1;Joh 7:1, 17:31

25; 8:37, 40; 11:53 / 10:30, 33; 5:23 Luk 10:16; Joh 15:23; Fil 2:10 f.;

19:7 1JohZ:23 5:19 Joh 5:30; 8:28 5:24 Joh 3:15 f.; 8:51; 12:44; 1 Joh 3:14

5:26 Johannesevangeliet 236

säger er: den stund kommer, ja, den är redan här, då de döda skall höra Guds sons röst och de som hör den skall få liv. “Ty liksom Fadern äger liv, så har han också låtit Sonen äga liv, ”och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen? 2* Var inte förvånade över detta. Den stund kommer då alla som ligger i sina gravar skall höra hans röst 19 och gå ut ur dem; de som

har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har det

gjort

onda skall uppstå till domen. 3° Av själv kan mig jag inte göra något: som jag hör, så dömer jag, och min dom är rättvis, ty följer inte

jag

min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig.

Vittnesbördet tas inte emot

3 Om jag själv vittnar* om är mitt vittnesbörd inte

mig, giltigt.

”Men det är en annan som vittnar om mig, och vet att hans

jag

vittnesbörd om mig är giltigt. 33 Ni har sänt bud till Johannes, och

han har vittnat för sanningen. “Jag vill inte ha något vittnesbörd om mig från någon människa, men jag säger detta för att ni skall bli räddade. ”Johannes var en lampa som brann och lyste, och en kort tid hänfördes ni av hans ljus. 36 Men har fått ett starkare vittnes-

jag

börd än det Johannes gav. Ty de verk som Fadern har gett mig i uppdrag att fullborda, just de som jag utför, vittnar om att Fadern har sänt mig. 37 Och Fadern som har sänt har själv vittnat om

mig

mig. Men ni har aldrig hört hans röst eller sett hans gestalt, 38 och ni

har inte behållit hans ord, eftersom ni inte tror på honom som han har sänt. 39Ni forskar i skrifterna därför att ni tror att de kan ge er

5:25 ja, den är redan här Orden klargör att det följande uttalandet har en dubbel mening: de döda väcks till liv på den sista dagen (jfr 6:54), men samma sak sker i bildlig mening när någon kommer till tro. 5:26 äger liv Gud har inte fått livet av någon annan men ger alla varelser liv (jfr Apg 17:25). Detsamma gäller om Jesus. 5:35 en lampa som brann och lyste Jfr Syr 48:1, där en liknande bild används om Elia”.

5:25 Luk 7:14+;Joh 5:28; 11:43 5:33 Matt 11:7-11;Joh1:19-27 5:26 Joh 1:4; 3:35 5:34 1Joh 5:9 5:29 Dan 7210-14; 12:2;Matt25:46;Apg 5:36 Joh 10:25, 37 f.; 14:11 24:15;2 Kor 5:10 5:37 2 Mos 33:20; 5 Mos 4:12; Matt 5:30 Joh 4:34; 6:38 3:17+ Joh 1:18; 1 Joh 4:12 5:31 Joh 8:13 f. 5:39 Luk 24:27+; Apg 13:27; 1 Pet 5:32 Joh 1:15, 34; 3:26; 5:36 f., 39; 8:18; 1:10 f. 10:25; 15:26; 1 Joh 5:6-9

237 Johannesevangeliet 6:5

evigt liv. Just dessa vittnar om mig, *° men ni vill inte komma till mig för att få liv. “Människors ära vill jag inte ha, *Z men jag har förstått att ni inte har någon kärlek till Gud. “Jag har kommit i min faders namn* och ni tar inte emot mig. Men kommer någon i sitt eget namn, så tar ni emot honom. 4* Hur skall ni kunna tro, ni som vill bli ärade av varandra och inte söker äran hos den ende Guden? “5 Tro inte att jag skall anklaga er hos Fadern; den som anklagar er är Mose, han som ni har satt ert hopp till. 46 Om ni trodde på Mose, skulle ni tro på mig, ty det var om mig

han skrev. 47 Men om ni inte tror på vad han har skrivit, hur skall ni då kunna tro på vad jag har sagt?

Mat tusen

åtfem

Sedan for Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön, eller Tiberiassjön. zMycket folk följde efter, därför att de såg de tecken* han gjorde genom att bota de sjuka. 3 Och Jesus gick upp på berget och

satte sig där med sina lärjungar. *Det var strax före judarnas påsk-

högtid?

5 När Jesus lyfte blicken och såg att så mycket folk var på väg till

5:41 Människors ära vill jag inte ba Meningen är att Jesus inte strävar efter

egen framgång utan vill föra sina åhörare till Gud. Detta kan ske endast om

de tror på honom (jfr v. 34). 5:43 kommer någon isitt eget namn Här avses folkledare som framträder med

stora anspråk och därmed skaffar sig anseende (jfr 10:8 med not). Inne-

börden är alltså densamma som iJesu ord om falska profeter enligt Matt

24:11 med par. 5:46 det var om mig ban skrev Se Skrifttolkning”. 6:1 Tiberiassjän Detta namn på Galileiska sjön förekommer i NT bara här

och iJoh 21:1. Det kommer av staden Tibérias, som nämns i v. 23, och som

ännu existerar. Den hade anlagts vid sjöns sydvästra strand av Herodes

Antipas (se Matt 14:1 med not). Namnet var en hedersbevisning åt kejsar

Tiberius (jfr Luk 3:1 med not). 6:3 berget Jfr Mark 3:13 med not.

5:41 Joh 12:43; 1 Thess 2:6 5;47 Luk 15:27.31 5=42 1Joh 2:15; 3:17 6:1-IS Matt 14:13-21; Mark 690-44;

5:43 Matt 24:5 Luk 9:10.17 5:44 Matt 23:5-7; Joh 12:43 6:2 Joh 213; 6;14 5:45 5 Mos 31:26 f. 6:4 Joh 2:13; 11:55 5:46 5 Mos 18:15; Matt 8:10; Luk 24:27;

Apg 3:22; 7:37

6:6 Johannesevangeliet 238

u honom, sade han till Filippos: Var skall vi köpa bröd så att alla dessa får något att äta? “Det sade han för att pröva Filippos, själv visste han vad han skulle göra. 7Filippos svarade: Det räcker inte med bröd för tvåhundra denarer”, om de skall få en bit var. 3En av Simon Petrus bror Andreas, sade: “Här är en pojke

lärjungarna,

som har fem kornbröd och två fiskar. *° Men vad förslår det till så många? Jesus sade: Låt folket slå sig ner. Det var gott om gräs på den Och de ner - det var omkring fem tusen män.

platsen. slog sig

Jesus tog brödet, tackade Gud och delade ut åt dem som låg där, och likaså av fiskarna så mycket de ville ha. ”När de hade ätit sig mätta, sade han till Samla ihop bitarna som har blivit

lärjungarna:

över, så att förfars. ”De samlade ihop dem och fyllde

ingenting

tolv med de bitar av de fem kornbröden som hade blivit över

korgar

när de ätit. “Då människorna såg vilket tecken han hade gjort, sade de: Detta måste vara Profeten som skall komma hit till världen. *5 Men Jesus, som förstod att de tänkte tvinga honom med sig för att göra honom till kung, drog sig undan till berget igen, i ensamhet.

jesus går på vattnet *6 När det hade blivit kväll, hans lärjungar ner till sjön “7 och steg

gick

i en båt för att ta sig över till Kafarnaum* på andra sidan. Det var redan mörkt, och Jesus hade ännu inte kommit tillbaka. 18 Det blåste hårt och vågorna gick höga. 19 När de hade rott en halvmil, fick de se

6:5 Filippo: Namnet finns inte med i de andra evangeliernas berättelser om händelsen, som annars är likartade. Samma sak gäller om namnet Andreas i v. 8. Jfr 1:43 med not. 6:9 kombröd Brödsorten, som anges bara i Johannesevangeliet, påminner om profeten Elishas underverk enligt 2 Kon 4:42 ff. 6:11 tackade Gud Se not till Matt 14:19. 6:14 Profeten Se not till 1:21. 6:17 Kafarnaum på andra sidan Detta innebär att undret skulle ha tilldragit sig vid sjöns södra eller sydöstra strand. Ungefär samma intryck ger Matteus- och Markusevangelierna, där återfärden över sjön slutar vid Gennesaret (Matt 14:34) respektive Betsaida (Mark 6:45). Luk 9:10 förlägger däremot undret till trakten av Betsaida vid sjöns nordligaste del. 6:19 en halt/mil Ordagrant: ungefär tjugofem eller trettio stadier”.

6:9 2 Kon 4z42-44 6:15 Joh 18:36/ Matt 14:23; 15:29; Mark 6:14 5Mos18:15,18;Johl:21;Apg3:22; 6:46;Luk 6:12 7:37 6:16-21 Matt 1422-33; Mark 6:45-52

239 Johannesevangeliet 6:30

Jesus komma gående på sjön och närma sig båten. De blev rädda, 2° men han sade till dem: Det är var inte rädda.” Z Då ville de ta

jag,

med honom i båten, och med ens var den framme vid stranden dit de var på väg.

Livets bröd

22Nästa dag upptäckte folkmassan, som var kvar på andra sidan sjön, att det bara hade funnits en enda båt där och att Jesus inte hade följt med sina i den utan att de hade gett sig av ensamma.

lärjungar

23 Men det kom andra båtar från Tiberias och lade till nära platsen där man hade ätit brödet, det som Herren* hade läst tacksägelsen över. Z* När folket nu upptäckte att Jesus inte var där och inte heller hans

för att leta lärjungar, steg de i båtarna och for över till Kafarnaum efter Jesus. ”De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: Rabbii när kom du hit? “Jesus svarade: Sannerligen,

därför att ni har fått se tecken* jag säger er: ni söker inte efter mig

27 utan därför att ni åt av bröden och blev mätta. Arbeta inte för den föda som är förgänglig utan för den föda som består och skänker

liv och som Människosonen* skall ge er. Ty på honom har

evigt

Fadern, Gud själv, satt sitt sigill. ”De frågade då: Vad skall vi

Guds verk? ”Jesus svarade: Detta är Guds göra för att utföra verk: 3° De sade: Vilket

att ni tror på honom som han har sänt.”

6:20 Det ärjag Se not till 4:26. 6:21 med ens var den framme Det kortfattade uttrycket antyder kanske att

ännu ett underverk skedde: färden gick oförklarligt snabbt. Jfr 8:59; Apg

8:40. 6:22 Nästa dag upptäckte folkmassan I denna vers och i den följande finns

många avvikande läsarter. Avskrivarna har försökt förtydliga den oklara

ursprungliga lydelsen. 6:23 .Tiberias Se not till v. 1. 6:23 det som Herren bade läst tacksägelsen över I en läsart saknas dessa

ord. 6:26 ni söker inte efter mig därför att ni barfått se tecken Den som bara år ute

efter mat har alltså inte insett vad underverket, tecknet, betyder. Åter-

stoden av kapitlet utlägger dess innebörd: brödet betyder andlig näring,

som ger evigt liv (jfr 4:10 med not).

6:28 Guds verk Uttrycket är dubbeltydigt. De frågande menar sådana verk

som Gud kräver”. Svaret (v. 29) handlar om vad Gud gör: det år han som

skapar människornas tro.

6:19 Ps 77:20 6:27 Joh 4:14; 6:50 f., 54, 58

6:20 Matt 14:27 6:29 l Joh 3:23

6:31 Johannesevangeliet 240

tecken vill du göra, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du utföra? 3* Våra fäder* åt mannat i öknen, så som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att rita. ”Jesus svarade:

Sannerligen,

jag säger er: Mose gav er inte brödet från himlen, men min fader ger er det sanna brödet från himlen. ”Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen” liv. J De bad honom då: Herre, ge oss alltid det brödet. ”Jesus

svarade: Jag år livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. 36 Men som jag har sagt er: ni har sett och tror ändå inte. 57 Alla som

mig

Fadern ger mig skall komma till mig, och den som kommer till

mig

skall jag inte visa bort. 38 Ty jag har inte kommit ner från himlen för att göra vad jag själv vill utan för att göra hans vilja som har sänt mig. 39 Och detta är hans vilja som har sånt att inte skall låta

mig: jag

någon gå förlorad av dem som han har gett mig, utan låta dem uppstå på den sista dagen. “Ty detta är min faders vilja: att alla som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv. Och jag skall låta dem uppstå på den sista dagen.” “ Judarna* förargade sig över att han hade sagt: Jag är brödet som har kommit ner från himlen, *Z och de sade: Är det inte Jesus,

Josefs son? Vi känner ju hans far och mor. Hur kan han då säga att han har kommit ner från himlen? “Jesus svarade: ”Var inte förar- 4* gade. Ingen kan komma till mig utan att Fadern som har sänt mig drar honom, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen.

6:30 Vilket tecken vill du göra Jfr 2:18 med not. 6:31 mannar i öknen Citatet är från Ps 78:24; jfr 2 Mos 16. Den som frågar menar att mannaundret var förmer än vad Jesus nu hade gjort. Jesus svarar att bara det bröd som han delar ut förmedlar det liv som kommer från Gud. 6:33 det bröd som kommer ner Annan möjlig översättning: han som kommer ner. 6:35 livets bröd Jfr uttrycken levande vatten (41:10) och livets ljus (8:12) samt 1:4 med not. 6:36 ni har sett mig Annan låsart: ni har sett. Jfr 20:29. 6:37 Alla som Fadern ger mig De som kommer till tro på Jesus betecknas i Johannesevangeliet som Guds gåva till honom (17:2 ff.; 18:9).

6:30 Joh 2218+ 6:36 Matt 13:13 6:31 2 Mos 16:4, 13-15; 4 Mos 11:7-9; 6:37 Joh 17:2, 6-8/ Matt 11:28 Neh 9:13; Ps 78:24; Joh 6:49, 58; 6:38 Matt 26:39;Mark 14:36;Luk 22:42; 1 Kor 10:5 Joh 4:34; 5:30; Heb 10:9 6:33 Joh 6:41, 51 6:39 Joh l0:28 f.; 17:12; 18:9 6:35 Jes 55:1-3;Joh 6:48, 51, 58 / 4:14 6:42 Matt 13:55; Mark 6:3; Luk 4:22

241 Johannesevangeliet 6:61

45 Det står skrivet hos profeterna: Alla skall bli Guds lärjungar. Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom kommer till mig. *6 Men ingen har sett Fadern, utom den som har kommit från

Gud; han har sett Fadern. Sannerligen, jag säger er: den som tror har liv. ”Jag är livets bröd. 49 Era fäder åt mannat i öknen och

evigt

5° ner från himlen är sådant att den de dog. brödet som kommer

lvlen

som äter av det inte skall dö. “Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva.

”judarna började då tvista med varandra om hur han kunde ge dem sitt kött att äta. ”Jesus svarade: ”Sannerligem jag säger er: om ni inte äter Månniskosonens kött och dricker hans blod, äger ni inte livet. 5* Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har liv,

evigt

och skall låta honom uppstå på den sista dagen. ”Ty mitt kött är

jag

föda, och mitt blod är 56 Den som äter mitt

verklig verklig dryck.

kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. 57 Liksom

den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, skall också den som äter leva genom 5* Detta är brödet som har

mig mig.

kommit ner från himlen, ett annat bröd än det som fäderna åt. De dog, men den som äter detta bröd skall leva i evighet. 59Detta sade

han när han undervisade i synagogan* i Kafarnaum.

överfesu ord

Lärjungama förargar sig

°° som hörde honom tala sade: Det är

Många av hans lärjungar outhärdligt, det han säger. Vem står ut med att höra på honom? “Jesus som genast förstod att lärjungarna förargade sig över hans

6:45 bas profezema Förmodligen avses Jes 54:13, kanske också andra GT-

ställen, t. ex. jer 31:33 f. Uttrycket profeterna” behöver dock inte innebära att flera ställen citeras (jfr not till Apg 17:28).

6:51 mitt kött På Jesu modersmål kunde kött också betyda kropp. Det

som här sägs anspelar på nattvardens instiftelseord, särskilt i den form de

har enligt Luk 22:19. Det följande stycket är säkerligen tänkt som en

utläggning av nattvardens innebörd.

6:45 je: 54:13; Jer 31:33 1.; 1 Thess 4:9 6:53 Joh 4:14 6:46 Matt 11:27; Luk 10:22; Joh 1:18; 5:54 Joh 6:391, 44;11;24

5:37 6:56 Joh 15:4 f.; 1 Joh 3:24 6:47 Joh 3:15 f., 36 6:60 Joh 8:43 6:49 1 Kor 10:1-5; Heb 3:17 6:51 Matt 26:26; Mark 14:22; Luk 22:19;

1 Kor 11:23-26; Heb 10:5, 10

6:62 Johannesevangeliet 242

ord, sade till dem: Får det här er att vackla? 62 Hur blir det då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han var förut? °3 Det är anden som ger liv, köttet är till ingen hjälp. De ord jag har talat till er är ande och liv. “Men det är några av er som inte tror.” Jesus visste ju från början vilka som inte trodde och vem som skulle förråda honom. 65 Och han fortsatte: Det var därför jag sade er att ingen

kan komma till mig om han inte får det som gåva av Fadern.”

65 Då drog sig många av hans lärjungar tillbaka och ville inte längre följa med honom. “Jesus sade till de tolv: ”Inte vill väl ni också gå er väg?” “ Simon Petrus svarade: Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, 59 och vi tror och vi förstår att du är Guds helige. 7°Jesus sade: Har jag inte själv valt ut er tolv? Och ändå är en av er en djävul. 7 Han menade Judas, Simon Iskariots son, ty denne skulle förråda honom, och han var en av de tolv.

I jerusalem vid

lövbyddefesten

*Sedan vandrade Jesus omkring i Galileen. IJudeen ville han inte vandra, eftersom judarna* var ute efter att döda honom.

2Judarnas lövhyddefest närmade sig. 3Hans bröder sade då till honom: ”Stanna inte här utan gå till Judeen, så att också dina lär-

4 jungar får se dina gärningar. Ingen verkar i skymundan om han vill bli allmänt känd. Om du gör sådana ting, visa dig då för världen.

6:62 Hur blir det då Jesu uppståndelse kan komma att bli en ännu större

anstöt än brödundret. Enligt en annan tolkning menas att anstöten försvinner för den som kommer till tro.

6:63 köttet Ordet används här på ett annat sätt än i v. 51-56. Här åsyftas

människans inriktning enbart på det materiella utan kontakt med det andliga liv som Jesus förmedlar (jfr v. 26 med not).

6:69 Guds helige Se Messias”. 6:71 Simon Iskariots son Tillnamnet knyts i de övriga evangelierna till Judas

själv (så även iJoh 12:4; 14:22; jfr noter till 13:2, 26). Beträffande namnets betydelse se not till Matt 10:4.

7:2 lövbyddefest Se Högtider”.

6:62 Apg1:9-11 6:70 Joh 15:16 6:63 1 Kor 15:45; 2 Kor 3:6; Gal 6:8 6:71 Matt 26:14-16+; Joh 12:4; 13:21 6:64 Joh 13:11 7:1 Joh 5:18+ 6:65 Joh 6:44 7:2 3 Mos 23:34 f.; Sak 14216-19 6:66 Luk 9:62 7:3 Matt 1246-48; Apg 1:14 6:68 f. Matt 16:16+; Joh 10:36; 11:27

243 7:23

Johannesevangeliet

5 Inte heller hans bröder trodde på honom. 6Men Jesus sade till dem:

Min tid är ännu inte inne, men för er är det alltid rätt tid. 7Er kan världen* inte hata, men mig hatar den därför att jag vittnar om att dess gärningar är onda. 8 Gå ni upp till högtiden. Jag gör det inte den här min tid är ännu inte inne. 9Och han stannade själv kvar

gången,

i Galileen.

° Men när hans bröder hade upp till högtiden, gick han också

gått

hemlighet. “Judarna sökte efter honom under dit, inte öppet utan i

och undrade var han fanns. Z Det pratades mycket om

högtiden

honom bland folket; några sade att han var en bra människa, andra att han vilseledde folket. 3 Men ingen vågade tala öppet om honom

av rädsla för judarna. i

” När halva högtiden redan var förbi, gick Jesus upp till templet”

blev förvånade och sade: Hur och började undervisa. ”judarna kan han som inte har studerat vara så lärd?” “Jesus svarade: Min lära är inte min, utan hans som har sänt mig. ”Om någon vill göra

talar hans vilja, skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag av mig själv. 18 Den som talar av sig själv söker sin egen ära. Men den

som söker hans ära som har sänt honom, han talar sanning, och det finns hos honom. 9 Har inte Mose gett er

ingen orättfärdighet

av er vad säger. Varför vill ni döda

lagen°°? Och ändå gör ingen lagen

2° Folket svarade: Du är besatt. Vem vill döda Z* Då

mig? dig?

som ni alla undrar över. 22Mose har sade Jesus: ”En sak har jag gjort

- fast den inte kommer bara från Mose utan gett er omskärelsen* från fäderna - och ni omskär även på en sabbafi 23Om en människa

blir omskuren Sabbaten för att Moses inte skall brytas, varför

på lag

7:6 Min tid Se Stund”. 7:21 En sak bar jag gjort Orden syftar på hur Jesus botade en sjuk man på

Sabbaten (5:1 ff.). 7:22 inte . . . från Mose man från fäderna Enligt 3 Mos 12:3 påbjöd Gud

omskärelsen genom Mose vid Sinai. Enligt 1 Mos 17:10 ff. hade emellertid

redan Abraham fått samma bud, vilket gav det ännu större betydelse.

7:22 ni omskär även på en sabba: Bestämmelsen att en pojke skall omskäras

på åttonde dagen efter födelsen åtlyds enligt judisk sed även om denna dag

infaller på en sabbat. Omskärelsens betydelse och helgd understryks när

den på så vis sätts före sabbatsbudet. Enligt v. 23 är en människas välgång

och hälsa något ännu heligare, som med ännu större rått går före sabbats-

helgden. Jfr Matt 12:3 ff., 11 f. med par.

7:6 Joh 2:4; 7:30; 8:20 7:18 Joh 8:50

7:7 Joh 15:18 / 3:19-21 7:19 Joh 1:17 / Apg 7:53; Rom 2217-23/

7:13 Joh 9:22; 12:42; 19:38; 20:19 Joh 5:18; 7:1; 8:37, 40 7:15 Matt 1354-57; Luk 2:47 7:20 Joh 8:48, 52; 10:20 7:16 Joh 12:49; 14:10, 24 7:22 1 Mos 17:10-U

7:24 Johannesevangeliet 244

blir ni då uppretade på mig för att jag har gjort en människa helt och hållet frisk på Sabbaten? 24 Döm inte efter skenet, utan döm rätt-

vist.”

Olika uppfattningar om jesus

25Då sade några av jerusalemborna: Är det inte mannen som de vill

döda? 25 Här står han och talar öppet och de säger ingenting till honom. Inte kan väl rådsherrarna* ha blivit övertygade om att han är Messiasä? Varifrån den här mannen är, det vet vi ju, men när Messias kommer vet varifrån han är. 28 Då Jesus, där

ingen ropade

han undervisade i templet: ”Ja, ni vet vem är och varifrån

jag jag

kommer. Men jag har inte kommit av mig själv; det finns förvisso en som har sänt mig, men honom känner inte ni. ”Jag känner honom därför att jag kommer från honom och därför att han har sänt

mig.

3° De ville gripa honom, men sin hand mot honom; hans

ingen lyfte

stund* var ånnu inte inne. 31Bland folket korn många till tro på

honom, och de sade: Inte kan väl Messias göra fler tecken“, när han kommer, än den här mannen har gjort? ”Fariseernf fick höra vad folket om honom, och över-

pratade

steprästerna* och skickade fariseerna ut sina män för att gripa honom. ”Jesus sade: Annu en kort tid är hos er, innan

jag jag går

till honom som har sänt 3* Ni kommer att söka efter men

mig. mig

inte finna och där är, dit kan ni inte komma. ”Då sade

mig, jag

judarna till varandra: ”Vart tänker han gå, eftersom vi inte skall finna honom? Inte tänker han väl gå till dem som bor

kringspridda

bland grekerna och undervisa dem? 36Vad menar han när han säger:

7:27 vet ingen varifrån bar: är Tanken att Messias före sitt framträdande skall leva okänd på jorden antyds även i judiska traditioner. I skrifter från nytestamentlig tid sägs om Människosonen* att han före sin uppenbarelse finns dold i himlen. Dessa båda tankar ställs här samman: folket, som känner till Jesu hemstad, är ändå okunnigt om vem han verkligen är och om hans himmelska ursprung. 7:32 sina män Dvs. folk ur tempelvakten, se not till Luk 22:4. 7:35 dem som bor kringspridda Grundtextens uttryck, diáspora, används än i dag om de judar som bor utanför det heliga landets gränser. 7:35 undervisa dem Annan möjlig översättning: undervisa grekerna. Beteckningarna för greker, grekiska proselyter” och grekisktalande judar hålls inte alltid klart isär i NT.

7:23 Joh 5:8 f., 16; 9:14 7:28 f. Joh 8:55; 17:25 7:24 Ords 24:23; Jes 11:3 f.; Joh 8:15; 7:30 Joh 2;4+ Jak 2:1 7:31 Joh 2223+ 7:25 Joh 5:18+ 7:33 Joh 16:5 7:27 Joh 6242+ 7:34 Joh 8:21; 13:33

245 7:49

johannesevangeliet

Ni kommer att söka efter men inte finna och där

mig mig, jag är, dit

kan ni inte komma? På högtidens sista och största ställde

u” dag sig jesus och ropade:

Ar någon så kom till törstig, mig och drick. 33 Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande som skriften vatten, 39 säger. Detta sade han om Anden”, som de som trodde på honom skulle få. Ty ännu hade Anden inte kommit, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad. *° Några i hopen som hörde detta sade: Han måste vara Profetenåå, “ och några sade: Han är Messias. Men andra sade: Inte kommer väl Messias från Galileen? 42 Säger inte skriften att Messias skall vara av Davids* ätt och komma från Betlehem, där David

byn

bodde? 43 Så blev ” hopen oenig om honom. Några ville

gripa

honom, men ingen lyfte sin hand mot honom. *5 När deras folk kom tillbaka, frågade översteprästerna och fari-

seerna: Varför har ni inte hit honom? “6 De svarade:

tagit Aldrig

har någon människa talat som han. Då sade fariseerna till dem: Har ni också blivit vilseledda? 48 Finns det någon i rådet* eller bland fariseerna som tror på honom? 49 Men den stora som inte kan

hopen,

7:37 bögtidens sista och största dag Dvs. antingen den sjunde av de dagar som lövhyddefesten omfattar enligt 3 Mos 23:42, eller en åttonde, avslutande dag som lagts till senare. De följande Jesus-orden anspelar på en rit som upprepades alla sju festdagarna: vatten hämtades från Siloadammen (se 9:7 med not) och hälldes ut vid altaret. Denna rit förbands med _Ies 12:3 och andra GT-ställen; jfr Hes 47:1 ff.; Sak 12:10; 13:1; 14:8. 7:38 ur hans inre skall Hyra strömmar av levande vatten, som skriften säger De anförda orden svarar inte exakt mot något GT-ställe men kan anspela på sådana som nämnts i not till v. 37. Annan möjlig översättning: Den som tror på mig, som skriften säger, ur hans inre . . . Meningen är då att GT kräver tro på Messias (5 Mps 18:15). Annan möjlig översättning av denna och föregående mening: Ar någon törstig, så skall han komma till mig, och den som tror på mig skall dricka. Som skriften säger: ur hans inre. . .” 7:39 förbärligad Se Härlighetå 7:40 Profeten Se not till 1:21.

7:37 3 Mos 23:36 /Jes 55:1; Joh 4:10; 7:42 2 Sam 7:12; Ps 89:3 f.; Mik 5:2; 1931-34; Upp 21 :6+ Matt 2:5 f. 7:38 Jes 12:3; 44:3; 58:11; Sak 14:8 7:43 Joh 9:16; 10:19 7:39 Hes 36:27; Joel 2:28; Joh 16:7; 7:46 Matt 7:28 f. 20:22; Apg 2:4; Ef 1:13 7:48 Joh 12:42; 1 Kor 1:26 7:40 5 Mos 18:15-18;]oh 1:21;6:14;Apg 3:22; 7:37

7:50 246

Johannesevangeliet

5° som satt i rådet och

lagen, den år förtappad. Nikodemos, själv

som 5* Inte dömer väl vår lag tidigare hade sökt upp Jesus, sade: honom och tagit reda på vad han någon utan att man först har hört gör? 52De svarade: Är kanske du också från Galileen? Se efter i så skall du finna att kommer från Galile-

skriften, ingen profet

n en.

Ã/etens/eapsbryters/ean

l men Jesus gick till Olivbergef.

[53 Alla gick hem, var och en till sitt, 2 var han tillbaka i Allt folket samlades

Tidigt på morgonen templet?

3De skriftlärkring honom, och han satte sig ner och undervisade. da* och fariseerna” kom då dit med en kvinna som hade ertappats med De ställde henne framför honom *och sade:

äktenskapsbrott.

Mästare, den här kvinnan gärning när hon begick togs på bar 5I föreskriver Mose att sådana kvinnor skall

äktenskapsbrott. lagen

“Detta sade de för att sätta honom på prov stenas. Vad säger du? och få att honom för. Men Jesus böjde sig ner och

något anklaga

ritade marken med fingret. 7När de envisades med sin fråga, såg

på

av er som är fri från synd skall kasta första han upp och sade: Den stenen henne. 8Och han böjde ner igen och ritade på marken.

på sig

9När de hörde hans svar gick de därifrån en efter en, de äldste” först,

och han blev ensam kvar med kvinnan framför sig. ”Jesus såg upp och sade till henne: Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde “Hon svarade: Nej, herre. Jesus sade: ”Inte heller

dig?

jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer.]

7:50 Nikodémos Jfr 3:1 med not. 7:53 Det följande stycket (7:53-8:11) saknas i flertalet pålitliga handskrifter. Det har från början säkerligen inte tillhört Johannesevangeliet utan förmedlats av en tradition, besläktad med de tre andra evangelierna. Att berättelsen först på 400-talet fick sin plats i NT beror kanske på rädsla för missbruk av den inställning som Jesus här ger uttryck åt. 8:5 I lagen 13 Mos 20:10; 5 Mos 22:22 stadgas dödsstraff för den som bryter ett äktenskap. Dödssättet nämns inte direkt men kan härledas ur sammanhanget (5 Mos 22:21, 24). 8:9 de äldste Annan möjlig översättning: de (till levnadsåren) äldsta.

7:50 Joh 3:1 f.;19:39 8:5 3 Mos 20:10; 5 Mos 22:22 7351 5 M0S1I16;1714 8:7 5 Mos 17:7; Matt 7:1-5 7:52 Joh 1:46; 7:41 3:9 Mm 22:22 8:1 Luk 21 :37 f. 8:11 Joh 5:14 8:2 Matt 26:55

247 Johannesevangeliet 8:26

Faderns vittnesbörd

Z Sedan talade Jesus.till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som

följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus. ”Fariseerna sade då: Du vittnar om dig själv, ditt vittnesbörd är inte giltigt. “Jesus svarade: Även om jag vittnar om mig själv, är mitt vittnesbörd giltigt. Jag vet varifrån jag kommer och vart jag går. Men ni vet inte varifrån jag kommer eller vart jag går. ”Ni dömer på människovis, jag dömer ingen. “Om jag ändå dömer, är min dom riktig, eftersom jag inte är ensam; han som har sänt mig är med mig. 17 Och i er egen lag står det att vad två vittnar är giltigt. ”Jag vittnar

om mig själv, och om mig vittnar också Fadern som har sänt mig. *9 Då de: Var finns din far? ”Ni känner

frågade Jesus svarade: varken mig eller min fader. Kände ni mig, skulle ni också känna min fader.” 2° Det var vid skattkammaren han sade detta, medan han

undervisade i templet. Men ingen grep honom, hans stund* hade ännu inte kommit.

2 Sedan sade han till dem: ”Jag går bort, och ni kommer att söka

efter mig, men ni skall dö i er synd. Dit går kan ni inte komma.

jag

judarna sade då: Tänker

han ta sitt liv, eftersom han säger att vi inte kan komma dit han går? 23 Han sade till dem: Ni hör hemma

här nere, jag är ovanifrån. Ni tillhör denna världen”, tillhör inte

jag

denna världen. 2* Därför sade jag att ni skall dö i era om ni

synder. Ty

inte tror att jag är den jag är, skall ni dö i era 25 De

synder. frågade:

Vem är du då?Jesus svarade: Varför talar alls till er? har

jag “Jag

8:12 världens ljus Jfr 1:4 med not. Orden anknyter kanske till en ljusproces-

sion som anordnades vid lövhyddefesten; jfr 7:37 med not. 8:15 på människavis Se Kött? 8:17 vad två vittnar GT:s krav på bevisning i brottmål (4 Mos 35:30; 5 Mos

17:6; 19:15) tillämpas på den himmelska auktoritet som Jesus åberopar; jfr

5:31 ff.; 1 Joh 5:6 ff. och se Skrifttolkning”. 8:20 skazzkammaren Se not till Mark 12:41. 8:24 jag är den jag är Se not till 4:26.

8:25 Varför talarjag alls till er? Jfr Matt 17:17 med par. - Grundtexten är här

knapp och oklar. Andra möjliga översättningar: ”Från begynnelsen är jag

det som jag har sagt er; Det som jag från början har sagt er. Annan

läsart: Jag har från början sagt er det som jag nu säger er.

8:12 Joh 1:4; 9:5; 12:35 f., 46 8:19 Joh 14:7; 16:3 8:14 Joh 5:31 / 13:3; 16:28 8:20 Mark 12:41;Joh 2z4+ 8:15 Joh 7:24; 12:47 8:21 Joh 7:34; 13:33, 36 8:17 5 Mos 17:6; 19:15; Matt 18:16; 8:23 Joh 3:31; 17:14-16

2 Kor 13:1 8:24 Joh 13:19 8:18 Joh 5:32, 37; 1 Joh 5:9

8:27 248

Johannesevangeliet

att säga om er och mycket att döma er för. Men han som har

mycket

sänt talar sanning, och det jag har hört av honom förkunnar jag

mig

för världen. De förstod inte att han talade till dem om Fadern. upphöjt Människosoneni skall ni 25Och Jesus sade: När ni har förstå att jag är den jag är och att jag inte gör något av mig själv utan 29Och han som har sänt mig är med talar så som Fadern har lärt mig. mig. Han lämnar mig inte ensam, eftersom jag alltid gör det som behagar honom.” 3° När han sade detta, kom många till tro på

honom.

Barn till Abraham

3 Till de som trodde sade jesus: Om ni förblir i judar på honom mina 32 Ni skall lära känna san-

mitt ord, är ni verkligen lärjungar.

33 De sade: ”Vi härstamningen, och sanningen skall göra er fria. mar från Abraham och har aldrig varit slavar under någon. Vad menar du då med att vi skall bli fria? “Jesus svarade: Sannerligen, är slav under synden. ”Slaven jag säger er: var och en som syndar stannar inte i huset för alltid, men sonen stannar för alltid. 3° Om nu

Sonen befriar er, blir ni verkligen fria. ”Jag vet att ni härstammar från Abraham. Men ni vill döda mig därför att mitt ord inte har vad har sett hos Fadern. Och trängt in i er. ”Jag förkunnar jag själv 39 De svarade: Vår fader är ni gör vad ni har hört från er fader. Abraham. Då sade Jesus: Är ni Abrahams barn, borde ni göra Abrahams gärningar. *° Men nu vill ni döda mig - den som har sagt er

8:28 uppbäjt Se not till 3:14. 8:35 Slaven stannar inte i busetför alltid I Gal 4:30 använder Paulus en liknande bild: den som inte tror jämförs med slavinnan Hagar, som drevs hemifrån med sitt barn (1 Mos 21:10 ff.). Jfr också Heb 3:5 f. 8:38 Och ni gör Annan möjlig översättning: ”Ni skall också göra. 8:38 från er fader Annan (enligt en läsart) möjlig översättning: från Fadern.

8:26 Joh 7:2s/12:49f. 8:34 Rom 6:16, 20; 2 Pet 2:19; 1 Joh 8:28 Joh 3:14; 12:32/ 5:19 3:8 8:29 Joh 8:16; 16:32/ 14:10 8:35 Z Mos 21:2+; Gal 4:30 8:30 Joh 2:23+ 8:36 2 Kor 3:17; Gal 5:1 8:31 Joh 15:7 f., 14; Apg 11:23 8:37 Matt 2153-46; Joh 5:18; 7:19, 25 8:33 Matt 3:9; Luk 3:8; Joh 8:39, 56 8:39 Matt 3:9;]ol1 8:33; Rom 2:28; 9:7

249 Johannesevangeliet 8 ;56

sanningen, som jag har hört av Gud. Så gjorde inte Abraham. 4 Ni

gör er faders gärningar. Då sade de: Vi är inga oäkta barn. Vi har Gud till fader och ingen annan.” ”Jesus svarade: Om Gud vore er fader, skulle ni älska mig, ty jag har utgått från Gud och kommer från honom. Jag har inte kommit av själv, utan han har sänt

mig mig.

13 Varför fattar ni inte vad jag säger? Därför att ni inte står ut med att höra på mitt ord. 14 Ni har djävulen” till fader, och ni vill göra vad er

fader önskar. Han har varit en mördare från första början, och han står utanför sanningen därför att någon inte finns i honom.

sanning

När han ljuger, talar han med egna 0rd, ty han är en och

lögnare

lögnens fader. “Men jag talar sanning, och därför tror ni mig inte. “Kan någon av er bevisa att jag har syndat? Om talar

jag sanning,

varför tror ni mig då inte? “7 Den som har Gud till fader, han

lyssnar

till Guds ord. Men ni lyssnar inte, därför att ni inte har Gud till fader.

jesus och Abraham

”judarna sade: Har vi inte rätt när vi säger att du är samarier* och att du är besatt.” ”Jesus svarade: ”Jag är inte besatt, utan årar

jag

min fader, men ni skymfar mig. “Jag söker inte min egen ära, men

5 det finns en som söker den och som dömer. Sannerligen, jag säger er: den som bevarar mitt ord skall aldrig någonsin se döden. ”Judarna sade: Nu vet vi att du är besatt. Abraham dog och profeterna likaså, men du säger att den som bevarar ditt ord aldrig någonsin skall möta döden. 53 Skulle du vara större än vår fader Abraham?

Han dog, och profeterna dog. Vem tror du att du är? “Jesus sva-

rade: ”Om jag själv förhärligar mig, är min härlighet ingenting värd.

Det år min fader som förhärligar mig,

han som ni säger är er Gud. 55 Ni vet inte vem han är, men jag känner honom, och om jag säger

att jag inte känner honom, så blir en lögnare som ni. Men

jag jag

känner honom, och jag bevarar hans ord. 56 Er fader Abraham jub-

8:41 5 Mos 32:6;Jes 63:16; 64:8 8:47 Joh 10:26; 18:37; 1 Joh 4:6 8:42 1]oh 5:1 /Joh 13:3; 16:28; 17:8 8:48 Mark 3:21 f.;Joh 7220+ 8:43 Joh 6:60 _ 8:50 Joh 5:41; 7:18 8:44 1 Mos 3:4; Vish 2:24; 1 Joh 3:8-15 8:51 Joh 5:24; 11:25 f. 8:45 f. _Ies 53:9; 2 Kor 5:21; 1 Pet 2:22; 8:53 Joh 4:12

ljoh 3:5 8:55 Matt 11:27; Luk 10:22; Joh 7:28 f.

8 :S7 Johannesevangeliet 250

lade över att han skulle få se min dag. Han fick se den och gladde sig. ”Judarna sade då till Jesus: ”Du är inte femtio år, och ändå har du sett Abraham. 53 Han svarade: jag säger er: jag är

Sannerligen,

blev till. 59 Då tog de upp stenar för att och jag var innan Abraham

men Jesus försvann och lämnade templet. kasta på honom,

En man hotas

hlindfödd

Där gående fick han se en man som hade varit blind från

Jesus kom födelsen. honom: Rabbii vem har syndat,

ZLärjungarna frågade han eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind? 3Jesus

själv

svarade: Varken han eller hans föräldrar har syndat, men Guds

skulle 4 Medan dagen varar måste

gärningar uppenbaras på honom.

som har sänt mig. Natten kommer, då ingen vi göra hans gärningar kan arbeta. SSå “Sedan

länge jag är i världen“, är jag världens ljus.

han marken, gjorde en deg med spottet och strök degen

spottade på

mannens och tvätta dig i Siloadammen.” på ögon 7och sade: Gå

8:56 se min dag Även i gammal judisk skrifttolkning* förekommer tanken att

Gud uppenbarade framtiden för Abraham. Tiden för Messias ankomst

räknades till framtidens viktigaste hemligheter. Jfr 12:41.

8:57 har du sett Abraham Annan läsart: ”har Abraham sett dig”.

8:58 jag är och jag var Grundtextens uttryck är detsamma som i v. 24, 28 (jfr

not till 4:26) och anspelar liksom där på Guds namn. Här menas att Jesus

fanns innan han blev människa (Jfr Joh 1:1, 14).

9:2 vem har syndaz I äldre judendom förekom olika försök att förklara till

synes oförtjänt lidande. Man räknade med att barn kunde dö för föråld-

rarnas synder (2 Mos 20:5; 2 Sam 12:15; jfr dock Hes 18:20) men också

med att ofödda barn kunde delta i moderns synder och ådra sig straff för

detta.

9:3 Guds gärningar skulle uppenharaspå honom Mannens lidande förklaras

med sitt ändamål: den följande helbrägdagörelsen skulle åskådliggöra

Guds makt. Jfr 6:2; 11:4.

9:6 spottade Se not till Mark 7:33.

9:7 Siloadammen En del av de gamla anläggningar som ledde vatten från den

utanför stadsmuren belägna Gihonkällan in i staden. Jfr Jes 8:6.

8:56 Matt 13:17;Heb 11:13 9:4 Joh 5:17; 11:9 f. 8:58 Jes 43:10;J0h1:1, 15 9:5 Joh 8:12; 12:46 8:59 Joh 10:31 9:6 Mark 8:23 9:2 2 Mos 20:5; Hes 18:20 9:7 2 Kon 5:10;Jes 8:6; Luk 13:4 9:3 Luk 13:2

251 Johannesevangeliet 9:22

(Siloa betyder utsänd.) Mannen gick dit och tvättade och kom

sig

tillbaka seende. *Hans grannar och de som förut hade sett honom som tiggare sade: Är det inte han som satt och

tiggde? ”Några

sade: Jo, det är han, och andra: Nej, men han är lik honom., Själv sade han: ”Det är jag.” °Då frågade de: Hur öppnades dina ögon? Han svarade: Han som heter Jesus en och

gjorde deg

strök den på mina ögon och sade åt mig att gå till Siloadammen och tvätta mig. Jag gick dit och tvättade

mig, och sedan kunde jag se. 12 De frågade honom: ”Var är han? Han svarade:

Jag vet inte.

Fariseema och den

blindfödde

13De förde mannen som hade varit blind till fariseerna”. “ Det var på

en sabbatsdag* som Jesus hade gjort degen

och öppnat hans ögon. 5 Nu frågade också fariseerna honom hur han hade fått sin syn. Han

svarade: Han lade en deg på mina ögon, och tvättade och

jag mig,

nu kan se. 16

jag Några fariseer sade: Mannen han talar om är inte sänd av Gud, han håller inte Sabbaten. Men andra sade: Hur skulle en syndare kunna göra sådana tecken”“?” De var alltså

oeniga,

7 och därför frågade

de den blinde en gång till: ”Vad tror du själv om honom, eftersom han öppnade dina ögon? Han svarade: Att han

är en profet?”

*sjudarnaå* trodde inte på att han hade varit blind och fått sin syn, så de kallade till sig den botade mannens föräldrar ”och

frågade

dem: Är det här er son som ni säger var född blind? Hur kommer det sig att han kan se nu?” 2° Föräldrarna svarade: ”Vi vet att det här är vår son och att han föddes blind. 2 Men hur han kan se nu, vet vi inte. Och vem som har öppnat hans ögon, det vet vi heller inte. Fråga honom, han är gammal nog, han kan svara för själv.

sig

22Detta sade föräldrarna av rädsla för judarna. Redan då hade näm-

ligen judarna kommit överens om att den som erkände Jesus som

9:7 utsänd Namnet syftade på källans vattenflöde och betydde i sak ”vatten-

ledning. Författaren låter det här anspela på Jesus, som är utsänd av

Fadern (7:28) för att ge levande vatten (4:10 ff.) 9:16 han håller inte sabbaten

Flera ting som nämnts i det föregående är för-

bjudna enligt gamla judiska regler för Sabbaten: att behandla sjuka som

inte är i livsfara, att knåda deg, att smörja saliv på sjuka ögon.

9:14 Joh 529,16 9:22 Joh 7:13+ 9:16 Joh 9:33/ 7:43; 10:19 9:17 Matt 1614+; 21:11, 46; Joh 4:19;

7:40

9:23 Johannesevangeliet 252

Messias” skulle uteslutas ur 23 Det var därför som man-

synagogan?

nens föräldrar sade: Han är gammal nog. Fråga honom själv.

sig mannen som hade varit

2* För andra gången kallade de alltså till blind och sade till honom: Ge Gud äran. Vi vet att den här mannen är en 25Han svarade: Om han är en syndare vet jag inte.

syndare.

»Men det vet att som var blind nu kan se. “De frågade

jag, jag

honom: ”Vad gjorde han med dig? Hur öppnade han dina ögon? Han svarade: Det har jag redan sagt er, men ni ville inte lyssna. Varför vill ni höra det igen? Kanske ni också tänker bli hans lärjungar?” 2” Då snäste de av honom och sade: Du är hans lärjunge, men vi är Moses lärjungar. 29 Vi vet att Gud har talat till Mose, men varifrån den här mannen kommer, det vet vi inte. ”Han svarade:

att ni inte vet varifrån han kommer, och Ja, det är det märkliga,

3* Vi vet att Gud inte lyssnar till ändå har han öppnat mina ögon. syndare, men om någon fruktar Gud och gör hans vilja, då lyssnar han till honom. ”Aldrig förr har man hört att någon har öppnat

en som var född blind. ”Om den här mannen inte vore ögonen på sänd av Gud, hade han inte kunnat 3* Då sade de

göra någonting.

till honom: Du föddes syndig alltigenom, och du skall undervisa oss! Och de körde ut honom.

”Jesus fick höra att de hade kört ut honom, och när han träffade honom han: ”Tror du Människosonen”? 36 Han svarade:

frågade på

Vem ”Jesus sade: ”Du har

är han, herre? Jag vill tro på honom. sett honom. Det är han som talar med dig. 3* Då sade han: Jag tror, herre” och föll ner för honom. 39 Och Jesus sade: Till en dom har

jag kommit hit till världen, för att de som inte ser skall se och de som ser skall bli blinda.

9:22 uteslutas ur synagogan Veterligen tillämpades inte denna åtgärd mot de

kristna förrän i slutet av första århundradet e. Kr. Det är alltså troligt att

författaren här för in en senare tids förhållanden i berättelsen. Jfr 16:2.

9:24 Ge Gud äran En högtidlig uppmaning att tala sanning inför rätta (jfrJos

7:19). I vidare mening innebär uttrycket att underkasta sig Gud (Upp

11:13) och erkänna riktigheten i vad han sagt eller gjort (Rom 4:20).

9:24 Jos 7:19; Upp 11:13 9:34 Ps 51:5-7 9:29 Joh 7:27 17.; 8:14 9:37 Joh 4:26 9:31 Ords 15:29; Ps 66:18; Jes 1:15 9:39 Matt 13:13;Joh 3217+ 9:33 Joh 3:2

253 Johannesevangeliet 10:15

*°

Några fariseer som var tillsammans med honom hörde detta och sade till honom: Är kanske vi också blinda? 4

Jesus svarade: Om ni vore blinda, skulle ni vara utan synd. Men nu säger ni att ni ser. Er synd står kvar.

Li/enelsen om fåren och den gode berden

wSannerligen, jag säger er: den som inte går in i fårfållan genom grinden utan klättrar in på ett annat ställe, han är en tjuv och en rövare. ZMen den som går in genom grinden är fårens herde”. 3För honom öppnar grindvakten, och fåren hör hans röst, och han ropar på sina får med deras namn och för ut dem. 1 När han har släppt ut sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst. 5Men en främling följer de inte, utan springer ifrån honom, därför att de inte känner igen främmande röster. °Denna bild använde Jesus när han talade till dem, men de förstod inte vad han menade.

7Sedan sade Jesus: Sannerligen, jag säger er: jag är grinden in till fåren. “Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. 9Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad? Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete. ”Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd.

“Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. *z Den som är lejd och inte är herde och inte äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. 13 Han år ju lejd och bryr sig inte om fåren. “Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig, 15 liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt

10:8 Alla som bar kommit före mig Orden kan syfta på religiösa och politiska

ledare inom Jesu eget folk, på religionsstiftare med anhängare i den dåtida

medelhavsvärlden eller på falska profeter i allmänhet (jfr v. 12 f). Själv-

fallet menas inte GT:s profeter.

9140 Malt 1544+ 10:8 Jer 23:2 f.; Hes 34:2 f. 9141 Ords 26112;J0h15=22 10:11 Ps 23;Jes 40:11;Hes 34:11-16;Matt 1033 PS 9527:165 40:11; 4311 18:12-14; Heb 13:20 /Joh 15:13; 10:4 Joh 10:27 1joh me, 10:6 Joh 16:25 10:14 Joh 10:27; 2 Tim 2:19 1017 PS11812° 10:15 Matt 11:27;Joh 15:13; ljoh 3:16

10:16 Johannesevangeliet 254

liv för fåren. hör till den här

“Jag har också andra får, som inte fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst, och det skall bli en hjord och en herde. 17 Fadern älskar mig därför att

8 det ifrån

det tillbaka. Ingen har tagit jag ger mitt liv för att sedan få mig, jag ger det av fri vilja. Jag har rätt att ge det, och jag har rätt att få det tillbaka. Detta har min fader bestämt för mig.

2°

19 De orden till ny oenighet bland judarna”. Många

gav upphov

sade: ”Han är besatt och från sina sinnen. Hur kan ni höra på honom? “Andra sade: Så talar inte den som är besatt. Kan en

demon öppna ögonen på blinda?”

judarnas otro

22Nu inföll Det var vinter, 23 och

tempelinvigningsfesten ijerusalem.

i Salomos i “Då omringade

jesus gick omkring pelarhall templet”.

honom och sade: Hur länge skall du hålla oss i ovisshet?

judarna

Om du är Messias”, så säg det öppet. ”Jesus svarade: Jag har sagt er det, men ni tror det inte. Gärningarna som jag gör i min faders namn vittnar om mig. “Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får. 27 Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de

följer mig. ”Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå

dem ur min hand. 29 Vad min fader har under, och ingen skall rycka

är större än allt annat, och kan rycka det ur min faders

gett mig ingen

hand. ”Jag och Fadern är ett.

3* Då tog judarna på nytt upp stenar för att stena honom. ”Jesus sade till dem: som

Jag har låtit er se så många goda gärningar

10:16 får menas de icke-judiska folken, som den kristna mis-

andra Troligen

sionen vände sig till. 10:22 tempelinvigningsfesten Se Högtideñ 10:23 Den östra av de fyra pelarhallar som begränsade temp-

Salomosgøelarball

lets Eftersom de hade slutna väggar utåt, gav de skydd mot den

omrade.

kalla årstidens vindar. Jfr Apg 3:11. 10:29 Vad mmfader Sannolikt menas de troende (jfr 6:37 med not

bizrgett rlrzig

och 1 Joh 5:4, dar det sags att de besegrar världen). - Annan läsart: Min fader, som har gett mig dem.

10:16 Jes 56:8;]oh 11:52; 1 Pet 2:25 / Hes 10:24 Luk 22:67

34:23; 37:24; 1312214-18 10:25 Joh 5:36; 10:38 10:17 Joh 3:35; Fil 2:8 f. 10:26 f. Joh 6:64; 8245-47 10:18 Joh 14:31; 15:10 10:28 Joh 5:24; 6239+ 10119 Joh 7:43 10:29 Jes 43:13 10:20 Mark 3:21 f.;]oh 7:20; 8:48 10:30 joh 1:1; 17:21 10:22 1 Mack 4:59 10:31 Joh 359 10:23 Apg 3:11; 5:12

255 Johannesevangeliet 11:2

kommer från Fadern. För vilken av dem stenar ni mig? ”judarna svarade: Det är inte för någon god gärning vi stenar dig, utan för att du hädar och gör dig själv till Gud, fast du är människa. ”Jesus

det inte i er 35 sade: Står lag”:]ag har sagt att ni är gudar? Lagen kallar alltså dem som fick Guds ord för gudar, och skriften kan inte upphåvas. 36 Hur kan ni då säga till som Fadern har och

mig, helgat

sänt till världen, att jag hädar när jag säger: Jag är Guds son. ”Om jag inte gör min faders gärningar, skall ni inte tro på mig. 38 Men om

jag gör de gärningarna, så tro åtminstone på dem, om ni nu inte kan tro på mig. Då skall ni fatta och förstå att Fadern är i och i

mig jag

Fadern. 39 De försökte återigen gripa honom, men han kom

undan.

° Sedan begav han sig på nytt till den plats på andra sidan Jordan

där Johannes först hade döpt. Där stannade han och många kom till honom. “ De sade att Johannes visserligen inte hade gjort något tecken* men att allt som han hade sagt om Jesus var sant. “Z Och

många kom där till tro på honom.

Lasaros

uppvác/es

*En man som hette Lasaros låg sjuk. Han var från Betania, byn där

11 2

Maria och hennes syster Marta bodde. (Det var Maria som smorde Herren* med välluktande balsam och torkade hans fötter med sitt hår, och Lasaros som låg sjuk var hennes bror.)

10:34 ni är gudar Det citerade stället (Ps 82:6) gällde ursprungligen gudar eller

halvgudar, som i äldre gammaltestamentlig tid ansågs vara verkliga, fast

underordnade Israels Gud (jfr Ps 95:3). Enligt judisk skrifttolkning”, som

författaren här anknyter till, var orden riktade till Israels folk. Gud hade

genom lagen kallat folket till ett evigt, gudomligt liv, men det hemföll åt

döden (Ps 82:7) genom sitt avfall från honom.

Lásaros Mannen nämns i NT endast här och i kap. 12 (jfr not till 1:45).

Namnet förekommer dock även i en liknelseberâttelse (Luk 16:20 ff. ). Det

är bildat av den hebreiska satsen Gud hjälper. Betánia Se not till Matt 21:17.

Maria . Jfr 12:3 med not. Systrarna Maria och Marta nämns även i Luk

10:38 ff.

10:33 3 Mos 24:16; Matt 26:65+; Mark 10:39 Joh 7:30; 8:20

14:64;Joh 5:18; 19:7 10:40 Joh 1:28 10:34 Ps 82:6 10:42 Joh 2223+ 10:35 Matt 5:18; Luk 16:17 11:1 Luk 10:38f. 10:36 Joh 517-20 11:2 Joh 12:3 10:38 Joh 14:10f.; 17:21

11:3 Johannesevangeliet 256

3 din vän är

Systrarna skickade bud till Jesus och lät säga: Herre,

4 leder inte till sjuk. NärJesus hörde det sade han: Den sjukdomen döden utan skall visa Guds härlighet”, så att Guds son blir förhär-

den. 5Jesus var mycket fäst vid Marta och hennes

ligad genom

“När han nu hörde att Lasaros var sjuk, stansyster och Lasaros. nade han först kvar två dagar där han befann sig, 7men sedan sade

3 han till lärjungarna: ”Låt oss gå tillbaka till Judeen. Lärjungarna sade till honom: Rabbi, nyss försökte judarna” stena dig, och nu

dit! “Jesus svarade: Har dagen inte tolv timmar? går du tillbaka Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens* ljus. ° Men den som vandrar om natten, han snavar, efter»

” som ljuset inte finns i honom. Efter att ha sagt detta fortsatte han: Vår Z Då

vän Lasaros sover, men jag går dit för att väcka honom.” sade lärjungarna: Herre, sover han, så blir han frisk. “Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han menade vanlig sömn. 1* Då sade Jesus rent ut till dem: Lasaros är död. 5 Och för er skull, för att ni skall tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom. °Tomas, som kallades Tvillingen, sade till de andra lär-

Låt oss gå med för att dö med honom.

jungarna:

”När Jesus kom dit, fann han att Lasaros redan hade legat fyra

låg inte långt från Jerusalem, ungefär en

dagar i graven. ”Betania halvtimmes väg, *9 och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brodern. 2°När Marta hörde

hon och mötte honom. Men Maria satt kvar att Jesus var på väg, gick hemma. 2 Marta sade till Jesus: Herre, om du hade varit här, hade min bror inte dött. 22 Men vet ändå att Gud skall ge dig vad du än

jag

ber honom om. sade: Din bror kommer att

“Jesus uppstå.

11:10 eftersom ljuset inte finns i honom Ljuset används här först i bokstavlig

betydelse (v. 9), sedan i bildlig (jfr Matt 6:22 f.). 11:16 Tomas nämns i de övriga evangeliemas apostlalistor (Matt 10:3 med

par.) men spelar en mer självständig roll ijohannesevangeliet (1425: 20:24

ff; 21:2; jfr not till 1:45). - Hans tillnamn Tvillingen är en översättning av

det arameiska namnet Tomas (jfr Petrus/Kefasj. 11:18 ungefär en halvtimmes väg Ordagrant: på ungefär femton stadiers”

avstånd.

11:3 Joh 11:36 11:11 Matt 9:24; Mark 5:39; Luk 8:52; 11:4 Joh 9:3 Apg 7:60; 1 Kor 11:30 11:8 Joh 10:31 11:16 Joh 14:5; 2024-28 / Mark 14:31 11:9 Joh 9:4 11:24 Dan 12:2; Joh 5:28 f.; 6:39 f.

257 Johannesevangeliet 11:44

V

1* Marta svarade: Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på

den sista dagen. ”Då sade Jesus till henne: Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, “och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta? 27 Hon svarade: Ja, herre, jag tror att du är MessiasÅ Guds son, han

som skulle komma hit till världen.

25 Sedan gick hon hem och kallade på sin syster Maria och viskade:

” 29 Mästaren är här och kallar på dig. När Maria hörde det, steg hon strax upp och gick för att möta honom. 3° Men Jesus hade ännu inte

kommit in i utan var kvar där Marta hade träffat honom. “Ju-

byn

darna som var hemma hos Maria för att trösta henne såg att hon

reste och ut, och de följde efter i tron att hon gick till

hastigt sig gick

graven för att gråta där. 32 När Maria nu kom dit där Jesus var och

fick se honom, kastade hon sig för hans fötter och sade: Herre, om

33 du hade varit här, hade min bror inte dött. NärJesus såg hur hon grät och hur judarna som hade följt med henne också grät, blev han

och skakad i sitt innersta, 3* och han frågade: Var har ni

upprörd

honom? De sade: Herre, kom och se. Jesus föll i gråt. 35Då

lagt

sade Se, hur han höll av honom. 36Men några av

judarna: mycket

dem sade: 37 Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha

så att Lasaros inte behövt dö? ”Jesus blev åter upprörd och

gjort klipphåla med en sten för öppningen.

gick till graven. Det var en ”Jesus sade: Ta bort stenen. Den dödes syster Marta sade då: Herre, han luktar redan, det har ju gått fyra dagar.” “Jesus sade till henne: Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighetåi? 4 De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot him-

42 len och sade: ”Fader, tackar dig för att du har hört mig. Själv

jag

visste att du alltid hör mig, men jag säger detta med tanke på alla

jag

dem som står här, för att de skall tro på att du har sänt migf 43Sedan ropade han med hög röst: ”Lasaros, kom ut. 1* Och den döde kom

ut med armar och ben inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade åt dem: Gör honom fri och låt honom gå.

11:33 blev han upprörd och ska/end Jfr Mark 1:41 med not. 11:38 en sten för öppningen Se not till Matt 27:60.

11:26 Joh 5:24; 8:51 11:37 Joh 9:6 f. 11:27 Matt 16:16+ /Joh 6:14 11:42 Joh 12:30 11:33 Joh 13:21 11:44 Joh 20:6 f. 11:35 Luk 19:41

11:45 Johannesevangeliet 258

Rådet att döda jesus

planerar

*5 Många av judarna, de som hade gått ut till Maria och sett vad Jesus gjorde, kom till tro på honom. 46 Men några av dem gick till fariseerna* och berättade vad Jesus hade gjort. och

”Översteprästernaåt”

fariseerna kallade då samman rådet* och sade: Vad skall vi göra? Den här mannen gör många tecken? 4” Om vi låter honom fortsätta,

börjar alla tro på honom, och då kommer romarna och

utplånar

både vår heliga* plats och vårt folk. 49 En av dem, Kajafas, som var överstepräst det året, sade till dem: Ni förstår ingenting. 5° Ni fattar inte att det är bättre för er att en enda människa dör för folket än att hela folket går under. 5* Detta sade han inte av själv, utan som

sig

överstepräst det året talade han profetiskti? Jesus skulle dö för folket, 52 och inte bara för folket, utan också för att Guds skingrade

barn skulle samlas och bli till ett. ”Från den var de fast

dagen

beslutna att döda honom. “Jesus vandrade därför inte längre öppet omkring bland judarna utan drog sig undan till Efraim, en stad i området nära öknen, och där höll han till med sina lärjungar. ”Judarnas påskfest* närmade sig, och många gick från landsbygden upp till Jerusalem före

påsken

för att rena sig. 56 De sökte efter Jesus och sade till varandra där de

11:48 då kommer romarna Varje rörelse som samlade folket kring en messiasgestalt kunde tolkas som uppror, och uppror kunde bara leda till hårdare förtryck. 11:48 vår heliga plats Ordagrant: vår plats. I första hand menas här templet (jfr Apg 6:13 f.), kanske dessutom hela Jerusalem. 11:49 Kájafas Se not till Matt 26:3. 11:51 Detta sade han inte av sig själv Enligt dåtida uppfattning kunde den djupare innebörden i ett profetiskt ord vara fördold för den talande profeten själv. 11:54 Efraim Troligen samma plats som i GT kallas Ofra (Jos 18:23; 1 Sam 13:17; jfr 2 Sam 13:23). Den anses identisk med det nuvarande Taiyiba ca 2 mil norr om Jerusalem. 11:55 rena sig Deltagare i de religiösa festerna fick inte vara rituellt orcna, vilket man kunde bli t. ex. genom beröring med lik (jfr 4 Mos 9:6 ff.; 2 Krön 30:15 ffå). Den rituella renheten återställdes med bad, tvättningar och offeri templet (jfr 4 Mos 19:16 ff. ; Mark 7:4 och Luk 2:22 med noter; Heb 9:13).

11245-57 Matt 26:1-5; Mark 14:1 f.; Luk 11:51 2 Mos 28:30 22:1 f. 11:52 Joh 10:16; lJoh 2:2 11:45 Luk16:31;Joh 2:23+ 11:53 Matt 12:14; 14:5;Joh 5:18; 7:1, 25; 11:47 Matt 26:3 f.; Mark 14:1 f.; Luk 8:37-40 22:11. 11:55 Joh 2:12; 6:4 / 2 Krön 30:17 11:50 Joh 18:14

259 Johannesevangeliet 12:9

stod i Vad tror ni, kommer han verkligen inte till högti-

templef:

den? 57 Men översteprästerna och fariseerna hade gett befallning

om att den som kände till varJesus fanns skulle anmäla det, så att de kunde gripa honom.

Maria i Betania smörjer [em fötter

*Sex dagar före påsken kom Jesus till Betania, där Lasaros bodde, 12 ordnade där en han som Jesus hade uppväckt från de döda. *Man måltid för honom; Marta passade upp, och Lasaros var en av dem som till bords* med honom. 3Maria tog då en hel flaska dyrbar

låg

äkta nardusbalsam och smorde Jesu fötter och torkade dem sedan med sitt hår, och huset av doften från denna balsam. “Men

fylldes

Iskariot, en av den som skulle förråda honom

Judas lärjungarna,

sade: 5 Varför sålde man inte för trehundra denarer” och gav

oljan

till de °Detta sade han inte för att han brydde sig om de

fattiga?

fattiga utan för att han var en tjuv; han hade hand om kassan och tog av det som lades dit. 7Men Jesus sade: Låt henne vara, hon har

begravningsdag. “De fattiga har ni alltid

sparat sin balsam till min bland er, men mig har ni inte alltid.”

”En stor mängd judar* fick reda på att Jesus var där, och de kom dit inte bara för hans skull utan också för att få se Lasaros, som han

12:1 Betánia Se not till Matt 21:17. 12:3 Maria Endast Johannesevangeliet nämner detta namn i denna berättelse

(jfr Matt 26:6 ff.; Mark 14:3 ff.). I Luk 7:36 ff., där en liknande episod

berättas i annat sammanhang, kallas kvinnan synderska. Traditionen har

ställt samman denna uppgift med Mark 16:9 och Luk 8:2 och identifierat henne med Maria från Magdala (se Matt 27:56 med not).

12:3 en helflaska Grundtexten nämner ett viktmått, litra, dvs. det romer-

ska pundet, som motsvarade ca 1/ 3 kg, en slösande riklig mängd av en vara

som denna. 12:3 äkta nardusbalsam Se not till Mark 14:3. 12:4 Judas Is/eariot Se not till Matt 10:4. 12:7 bon har sparat sin balsam Grundtextens innebörd är osäker. Andra möj-

, så att hon kan

liga översättningar: så att hon kan spara sin balsam”

uppfylla detta (bud)”. Sannolikt menas dock samma sak som i Mark 14:8:

kvinnans handling föregriper Jesu begravning, då hans döda kropp skall

smörjas med balsam. 12:8 men mig har ni inte alltid I en läsart saknas dessa ord, i en annan saknas

hela v. 8.

12:l-11 Matt 26:6-13; Mark 14z3-9 12:7 Joh 19:40 12:5 Matt 19:21; Mark 10:21; Luk 12:8 5 Mos 15:11

18:22 12:9 Joh 11:43 f. 12:6 Joh 13:29

12:10 Johannesevangeliet 260

hade uppväckt från de döda. ”Översteprästerna” bestämde då

sig

för att döda Lasaros också, “eftersom så många judar för hans skull gick ifrån dem och trodde på Jesus.

I i jerusalem ntâget

z Nästa dag, när de många som hade kommit till högtiden fick höra

13 att Jesus var på väg till Jerusalem, tog de palmkvistar och gick ut för att möta honom. Och de ropade: Hosianna/ Välsignad är ban som kommer i Herrens namn, han som år Israels konung. “Jesus fick tag i en åsna och satte sig på den, som det står skrivet: 5 Fru/era inte, dotter Sion. Se din konung kommer, sittande på en ungåsna.” 6

(Lärjungarna förstod först inte detta, men när Jesus hade förhärligats, kom de ihåg att som det stod skrivet om honom, så hade man gjort med honom.) ”Alla de som hade varit med honom när han kallade ut Lasaros ur graven och uppväckte honom från de döda, vittnade om detta. 13 När folk hörde att han hade gjort detta tecken”, drog de ut för att möta honom. 9 Men fariseerna* sade till varandra:

”Ni ser att ingenting hjälper. Alla människor efter ho-

springer

y) nom.

jesus talar om sin död

2° Bland dem som kommit för att tillbe Gud fanns

upp till högtiden

greker? 2 De sökte upp Filippos, han som var från Betsaida i

några

Galileen, och sade: Herre, vi vill gärna se Jesus. “Filippos gick och talade om det för Andreas, och Andreas och han gick och talade om det förJesus. 23 Och Jesus svarade dem: Stunden har kommit då Människosonen* skall 2*

förhärligas. Sannerligen, jag säger er: om

12:13 Hosianna Se not till Matt 21:9. 12:16 färbärligats Se Härlighef. 12:20 greker Många personer av icke-judisk härstamning sympatiserade med

judendomen utan att helt och fullt övergå till den. Enligt Apostlagärning-

arna (se t. ex. kap. 10) spelade denna grupp en avgörande roll för kristen-

domens spridning bland icke-judiska folk. 12:21 Filippo: . . .Betsafda Se noter till 1:43 och Matt 11:21. 12:22 Andreas Jfr 1:40; 6:8; Mark 13:3 med not.

12:11 Joh 2=23+ 12:15 Sak 9:9 (Matt 21:5) 1242-19 Matt 21:1-11; Mark 114-11; 12:16 Joh 2:22

Luk19:28-40 12:17 J0h11:43f. 12:13 Ps 118.25 (Matt 21:9+)/ Matt 12:23 Joh 13:31 f.; 17:1

27:42; Mark 15:32; Joh 1:49 12:24 1 Kor 15:36

261 Johannesevangeliet 12:38

vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör, ger det rik skörd. 25 Den som älskar sitt liv förlorar

det, men den som här i världen hatar sitt liv, han skall rädda det till ett evigt skall han följa och där

liv. 26 Om någon vill tjäna mig, mig, jag är kommer

också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig, skall Fadern ära honom.

27 Nu är min själ fylld av oro. Skall jag be: Fader, rädda mig undan denna stund? Nej, det är just för denna stund jag har kommit. 28

Fader, förhärliga ditt namn? Då hördes en röst från himlen: Jag har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt. 29 Folket som stod där och hörde detta sade att det var åskan, men några sade att det var en ängel som hade talat till honom. ”Jesus sade: Det var inte för min skull som rösten hördes, utan för er skull. 3* Nu faller domen över denna världen”, nu skall denna världens härskare fördrivas. 22Och när jag blir upphöjd från jorden, skall jag dra alla till mig. ”Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö. 2* Folket sade till honom: Vi har lärt oss i lagen” att Messias* stannar för alltid. Hur kan du då såga att Människosonen* måste bli upphöjd? Vem är denne Människoson? ”Jesus svarade: Ännu en kort tid är ljuset bland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. 36 Tro på ljuset medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets söner?” När

Jesus hade sagt detta, lämnade han dem och var försvunnen.

”Trots att han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de

33 inte på honom, ty profeten Jesajas ord skulle uppfyllas: Herre, vem har trott på det vi fick höra, och för vem har Herrens arm

12:25 liv Se not till Matt 10:39. 12:31 denna världens härskare Djävulen”; jfr Luk 10:18; 1 Kor 2:8; Upp 12:7

ff. 12:32 upphöjd Se not till 3:14. 12:32 alla Annan läsart: allt; jfr Kol 1:20. 12:38 det vific/e hära Annan möjlig översättning: vad vi förkunnade”. I Rom

10:16 tolkar Paulus citatet på det senare sättet och tillämpar det på den

kristna församlingens predikan. Johannes tänker däremot här på Jesu för-

kunnelse. 12:38 Herrens arm I gammaltestamentligt språk en symbol för Guds makt; se

t. ex. Ps 44:4 och jfr Luk 1:51; Apg 13:17.

12:25 Matt 10:39; 16:25; Mark 8:35; Luk 12:32 Joh 3:14; 8:28

9:24; 17:33 12:34 Ps 89:37; 110:4; Jes 9:6 f; Dan 12:26 Joh 14:3; 17:24 7:14 12:27 Matt 26:38; Mark 14:34 12:35 Joh 7:33 / 8:12; 9:4; 12:46 / 11:10; 12:28 Matt 3217+; Joh 17:4 ljoh 2:11 12:30 Joh 11:42 12:36 Ef5:8 12:31 Luk10:18;]oh 9:39/ 14:30; 16:11 12:33 je, 5140101111046)

12:39 Johannesevangeliet 262

uppenharats? 39De kunde inte tro, ty Jesaja säger också: *°Han har

förhlirzdat deras ögon och förstoc/eat deras hjärtan, så att de inte lean se med sina ögon och förstå med sitt hjärta och omvända sig och hli botade av mig. “Detta sade Jesaja, därför att han såg hans

härlig-

het°°, och det var om honom han talade. *ZÄndå kom också många i

rådet” till tro på Jesus, men med tanke på fariseerna* ville de inte erkänna det, för att inte bli uteslutna ur synagoganå”. 1* De älskade äran från människor högre än äran från Gud.

Tro och otro

“Jesus ropade: ”Den som tror på mig, han tror inte på mig utan på honom som har sänt mig, ”och den som ser han ser honom

mig,

som har sänt mig. “Jag är ljuset som har kommit hit i världen för att ingen som tror på mig skall bli kvari mörkret. 47Om hör mina

någon

ord men inte tar vara på dem, så dömer inte jag honom, ty jag har inte kommit för att döma världen utan för att rädda världen. 43Den som avvisar mig och inte tar emot mina ord, han har mött sin domare: det ord jag har talat skall döma honom på den sista dagen. *9

Ty jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag skall säga och vad jag skall tala. 5°Och vet att

jag

hans befallning ger evigt liv. När jag talar, talar jag så som Fadern har lärt mig.

12:41 han såg hans härlighet Kanske en anspelning på Jes 6:1 ff.; författaren

menar i så fall att den som ser Guds majestät samtidigt ser Kristus. Kanske menas endast, liksom i nytestamentlig skrifttolkning” över huvud, att profeterna med sin förkunnelse vittnar om Jesus. Jfr 8:56; Apg 2:30 ff.

12:42 uteslutna ur synagogan Se not till 9:22. 12:44 jesus ropade Det följande stycket är troligen avsett som en sammanfatt-

ning av Jesu offentliga förkunnelse. Det är uppbyggt av yttranden som har nåra motsvarigheter i de föregående kapitlen.

12:40 /es 6:9f. (Matt 13:14 f.+) 12:45 Joh 14:9 12:41 Jes6:1 12:46 Joh 8212+ 12:42 Joh 7;4s/2:23+ /9;22 12:47 Matt 7:26 /Joh 3:17: 8:15 12:43 Joh 5:44 12:49 Joh 7:17 12:44 Matt 10:40; Joh 5:24 12:50 Joh 8:26

263 Johannesevangeliet 13:11

jesus tvättar

lárjungamas fötter

Det var strax före påskhögtiden* och Jesus visste att hans stund*

hade kommit, då han skulle lämna världen* och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna som levde här i världen, och han älskade dem intill slutet.

2De hade samlats till måltid, och djävulen* hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son, att förråda Jesus. 3Jesus visste att Fadern hade lagt allt i hans händer och att han hade utgått från Gud och nu återvände till Gud. *Han steg upp från bordet, tog av sig manteln och band en handduk om livet. 5Sedan hällde han vatten i tvättfatet och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade bundit om sig. °När han kom till Simon Petrus, sade denne till honom: Herre, skall du tvätta mina fötter! 7Jesus svarade: Vad jag gör förstår du inte nu, men senare skall du fatta det. *Petrus sade: Aldrig någonsin får du tvätta mina fötter!” Jesus sade till honom: Om jag inte tvättar dig, har du ingen gemenskap med mig. ”Då sade Simon Petrus: Herre, tvätta inte bara mina fötter utan också händerna och huvudet. ° Men Jesus sade till honom: Den som har badat behöver bara få fötterna tvättade, i övrigt är han ren. Och ni är rena, dock inte alla.” “Han visste

13:2 till måltid Fast Johannes här måste mena den måltid som beskrivsi Matt

26:17 ff. med par., finns påfallande olikheter. Nattvardens instiftelse

nämns inte här; ämnet har dock behandlats i annan form i 6:51 ff. Vidare

ges ingen antydan om att det var en påskmåltid. Enligt Johannesevangeliet

var det heller inte påskkväll, utan denna inföll först ett dygn senare, när

Jesus redan hade korsfästs (se 18:28). 13:2 Judas, Simon Is/eariots son Annan läsart: ”Judas Iskariot, Simons son.

Jfr not till Matt 10:4. 13:5 tvätta larjungarnas fötter Se not till Luk 7:44. 13:10 behöver bara få fötterna tvättade, i övrigt är ban ren Annan läsart:

behöver inte tvätta sig; han är alldeles ren”. -Innebörden är oviss. Petrus

har missuppfattat det föregående (v. 8) genom att tolka det bokstavligt (jfr

not till 3:3). Kanske menas nu att lårjungama redan är rituellt rena genom

påskbadet. Tvättningen symboliserar då något annat, kanske den rening

Jesus vinner åt dem genom sin tjänande lydnad.

13:1 Joh 2:4; 12:23; 17:1 / 14:12, 28; 13:3 Matt 11:27; Luk 10:22; Joh 3:35+

16:10, 28;20:17 13:5 Luk 7:44; Joh 12:3; 1 Tim 5:10 13:2 Luk 22:3; Joh 13:27 13:10 Joh 15:3

13:12 Johannesevangeliet 264

nämligen vem som skulle förråda honom, och därför sade han att de inte alla var rena.

z När han hade tvättat deras fötter och tagit på sig manteln och lagt sig till bords” igen, sade han till dem: Förstår ni vad det är jag har gjort med er? “Ni kallar mig mästare och herre, och det med rätta, för det är jag. “Om nu jag, som är er herre och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. ”Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med er. °Sannerligen, jag säger er: en tjänare är inte förmer än sin herre, och en budbärare inte förmer än den som har sänt honom. ”Vet ni detta, är ni saliga om ni också handlar så.

jesus utpe/ear förrádaren

”Jag talar inte om er alla. Jag vet vilka jag har utvalt, men skriftens ord mäste uppfyllas: Den som åt mitt bröd lyfte sin bål mot mig. ”Jag säger det redan nu, innan det sker, för att ni, när det har skett, skall tro att är den jag är. 3° sannerligen, jag säger er: den som tar

jag

emot någon som jag sänder, han tar emot mig, och den som tar emot mig, han tar emot den som har sänt mig.

2 När Jesus hade sagt detta, skakades han i sitt innersta och vittnade: Sannerligen, jag säger er: en av er kommer att förråda mig. 22 Hans lärjungar såg på varandra och undrade vem han menade. 23En av dem, den som Jesus älskade, låg intill honom. ”Simon

13:16 budbärare Se Apostel”. 13:18 lyfte sin häl mot mig En närståendes svek symboliseras på gammaltesta-

mentligt vis (Ps 41:10) genom en yttre åtbörd (en spark, ett krokben eller

en föraktfull gest). Orden tillämpas här på Judas förräderi. 13:19 jag är den jag är Se not till 4:26. 13:23 den som jesus älskade Detta uttryck återkommer med någon variation i

19:26; 20:2; 21:7, 20. Möjligen avses samme man i 1:35, 40; 18:15 (An-

dreas respektive Petrus följeslagare). Enligt 19:35; 21:24 var han evange-

liets sagesman eller författare. Hans namn anges inte, men en stark forn-

kyrklig tradition identifierar honom med aposteln Johannes, Sebedaibs

son. Rimligheten av denna uppgift är omstridd. 13:23 låg intill bortom Se (ligga till) Bords”.

13:11 Joh 6:64 13:18 Ps 41:10 13:13 Matt 23:8, 10 13:19 Joh 14:29; 16:4 / 8:24 13:14 Matt 2026-28; Luk 22:27 13:20 Matt 10:40+; Gal 4:14 13:15 Fil 2:5-11; 1 Pet 2:21 13:23 Joh 19:26; 20:2; 21:7, 20 13:16 Matt 10:24+ 13:18-30 Matt 2620-25; Mark 14:17-21;

Luk 22221-23

265 Johannesevangeliet 13:37

Petrus gjorde tecken åt honom att fråga Jesus vem han talade om. 25

Lärjungen lutade sig bakåt mot Jesu bröst och sade: Herre, vem är det? “Jesus svarade: Han som får brödet som nu

jag doppar.

Och han doppade brödet och gav det åt Judas, Simon Iskariots son. ”När Judas hade fått brödet, for Satan” in i honom. Jesus sade: Gör genast vad du skall göra! “Ingen av dem som var med vid bordet visste varför han sade detta till honom. ”Eftersom Judas hade hand om kassan, trodde några att Jesus hade sagt åt honom att köpa vad som behövdes till högtiden

eller att ge något till de fattiga. 3° Men Judas tog brödet och gick genast ut. Det var natt.

Ett nytt bud

3 Når Judas hade gått, sade Jesus: ”Nu har Människosonen* förhär-

ligats, och Gud har förhärligats i honom. ”Är nu Gud förhärligad i honom, skall Gud också förhärliga honom i och han skall snart

sig,

förhärliga honom. 33 Ännu en kort tid är jag hos er, mina barn? Ni

kommer att söka efter mig, och säger nu till er vad sade till

jag jag

judarna“: Dit jag går kan ni inte komma. 3* Ett nytt bud ger er: att

jag

ni skall älska varandra. Så som har älskat er skall också ni älska

jag

varandra. ”Alla skall förstå att ni är mina om ni visar

lärjungar,

varandra kärlek.

jesus förutsäger Petrus förnekelse

36 Simon Petrus frågade: Vart går du, herre?” Jesus svarade: Dit

jag går kan du inte följa mig nu, men längre fram skall du följa mig. ”Petrus sade: Herre, varför kan inte

jag följa dig nu? Jag skall ge

13:26 Judas, Simon Iskariots son Annan läsart: Judas Iskariot, Simons son.

Jfr not till Matt 10:4. 13:30 Det var natt Uttrycket är säkert helt eller delvis symboliskt menat; jfr

Luk 22:53. 13:32 Är nu Gudfärbärligadibonom I en läsart saknas dessa ord. Innebörden

år att Jesus skall förhårliga Gud genom sitt lidande och att Gud just därför

kan upphöja honom till himlens härlighet”.

13:27 Luk 22:3;J0l1 13:2 13:35 1 Joh 3:14 13:29 Joh 12:6 1336-38 Matt 26:30-35; Mark 14:26-31; 13:31 f. Joh 12:23; 17:1, 5 Luk 22:31-34 13:33 Joh 7:34; 8:21 13:35 Joh 7:351. 13:34 Matt 19:19+; Joh 15:12, 17; 1 Joh

3:23 /2:7 f.; 3:11

13:38 Johannesevangeliet 266

mitt liv för dig. ”Då sade Jesus: Du skall ge ditt liv för mig? Sannerligen, jag säger dig: tuppen skall inte gala förrän du tre gånger har förnekat mig.

AVSKEDSTALET (kap. 14-17)

till Fadern

Vägen

”Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. 21 min faders hus

finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? 3Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där är. Och vägen dit går, den känner ni. 5Tomas sade:

jag jag

Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen? °Jesus svarade: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. 7Om ni har lärt känna mig, skall ni också lära känna min fader. Ni känner honom redan nu och ni har sett honom. *Filippos sade: Herre, visa oss Fadern, det är nog för oss. ”Jesus svarade: Så länge har jag varit tillsammans med er, och ändå känner du inte, Filippos? Den som har sett mig har sett

mig

Fadern. Hur kan du då säga: Visa oss Fadern? ”Tror du inte att jag är i Fadern och Fadern i mig? De ord jag säger er, dem talar jag inte av Fadern är i och utför sina gärningar. “Tro mig när

mig själv; mig

säger att jag är i Fadern och Fadern i mig. Eller tro åtminstone för

jag

gärningarnas skull. 12 Sannerligen, jag säger er: den som tror på mig, han skall utföra som jag, och ännu större. Ty jag går till

gärningar

14:1 Tropå Gud, och tropå mig Annan möjlig översättning: Ni tror på Gud,

tro också på mig. 14:2 Skulle jag annars säga att jag går bort Jfr 12:26, där det antyds att Jesu

bortgång kommer hans lärjungar till godo. - Andra möjliga översättning-

ar: Annars skulle jag säga att jag går b0rt; ”Om det inte var så, skulle jag

tala om det för er; jag går ju bort. 14:4 Och vägen ditjag går, den känner ni Annan läsart: Ni vet vart jag går,

och ni känner vägen. 14:7 Om ni har lärt känna mig, skall ni också lära känna min fader Annan

läsart: Om ni hade lärt känna mig, skulle ni också ha lärt känna min

fader (jfr 8:19).

14:1 Joh14;27 14:9 Joh 1:18; 12:45; Kol 1:15; Heb 1:3 14:3 Joh 17:24 14:10 Joh 1058+ 14:6 Heb 10:20 /Joh 11:25 14:11 Joh 556-1- 140 Joh 8:19/ 12:45 14:12 Joh 7:33; 13:1; 14:28

267 Johannesevangeliet 14:26

Fadern, ”och vad ni än ber om i mitt namn“, skall

jag göra, så att Fadern blir förhärligad genom Sonen. ”Om ni ber om i mitt

något

namn, skall jag göra det.

Hjáilparen, den anden heliga

”Om ni älskar mig, kommer

ni att hålla mina bud. ”jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan hjälpare, som skall vara hos er för alltid: ”sanningens ande. Världen* kan inte ta emot den, eftersom världen inte ser den och inte känner den. Men ni känner den, eftersom den är kvar hos er och kommer att

vara i er. “Jag skall inte lämna er ensamma, jag skall komma till er. 9 Annu en kort tid, sedan ser världen mig inte längre, men ni skall se eftersom lever

mig, jag

och ni kommer att leva. 2° Den dagen skall ni förstå att jag är i min fader och ni i mig och jag i er. 2* Den som har mina bud och håller dem, han älskar mig, och den som älskar skall bli älskad av min

mig

fader, och skall älska honom och visa för honom. -

jag mig Judas

inte Iskariot - hur kommer det att du

Judas frågade: Herre, sig

skall visa dig för oss men inte för världen?” ”Jesus svarade: ”Om någon älskar mig, bevarar han mitt 0rd, och min fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och stanna hos honom. 1* Den som inte älskar mig bevarar inte mina ord. Men ordet som ni

har hört kommer inte från mig utan från Fadern som har sänt

mig.

25 Detta har jag sagt er, medan är kvar hos er. 26 Men

jag Hjälparen,

den heliga anden som Fadern skall sändai mitt namn, han skall lära

14:16 bjälpare Grundtextens uttryck betyder ”en som är tillkallad för att hjäl-

pa. Det kan användas om en advokat eller om en person som vittnar till en

annans förmån inför rätta. I 1 Joh 2:1 tillämpas denna bild påjesus, i judisk

tradition bl. a. på Mikael. Uttrycket färgas av att ordet för tillkalla

också kan betyda mana och trösta (jfr Ords 8:4 ff.; 2 Kor 1:3-7). 14:17 kommer att vara i er Annan läsart: ”är i er. 14:22 Judas Se not till Luk 6:16.

14:13 Matt 7:7+; Joh 15:16; 16:23 14:20 Joh10;38+

13:31 f.; 17:1 14:21 Joh 15:10; ljoh 5:3 14:15 5 Mos 11:1;]oh 15:10; 1 Joh 5:3 14:22 Apg 109401. 14:16 Joh 14:26; 15:26; 16:7 14:23 Ords 8:17 /Upp 3:20 14:17 Joh 15:26; 16:13 14:24 Joh 7:16; 14:10 14:19 Joh 7:33 f.; 16:16/6=57 14:26 Joh 14:16+;1]0h 2:20, 27

14:27 Johannesevangeliet 268

er allt och påminna er om allt som jag har sagt er. ”Frid” lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn oro och tappa inte modet. 28 Ni hörde att jag sade till er:

ingen

Jag går bort och kommer till er igen. Om ni älskade mig, skulle ni vara över att går till Fadern, ty Fadern är större än jag.

glada jag

29Detta säger jag er innan det sker, för att ni skall tro det, när det har

mer till er, ty nu kommer världens* skett. ”Jag säger inte mycket härskare. Han har 3 Men världen måste få veta ingen makt över mig. att jag älskar Fadern och gör som Fadern har befallt mig. Kom, låt oss gå härifrån.

Li/enelsen om vinstocken

*Jag är den sanna vinstocken, och min fader är vinodlaren. ZVarje

mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär gren i frukt ansar han, så att den bär mer frukt. 3 Ni är redan ansade genom

ordet som jag har förkunnar för er. *Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom av sig själv, om den inte sitter grenen inte kan bära frukt kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det, om ni inte är kvar i mig. 5Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och bär han rik frukt: utan kan ni göra. 6 Den

jag i honom, mig ingenting

som inte är kvar i mig blir som grenarna som kastas bort och vissnar; de samlas och 7Om ni blir kvar i ihop läggs på elden och bränns upp. mig och mina 0rd blir kvar i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. “Min fader när ni bär rik frukt och blir mina lär-

förhärligas

14:27 Frid lämnarjag kvar Kanske en anspelning på den judiska avskedshälsningen Frid åt er (dig)”; jfr 1 Pet 5:14; 3 Joh v. 15. 14:30 världens härskare Jfr 12:31 med not. 14:31 Kom, låt oss gå bänfrân Jfr Mark 14:42, där samma uppmaning avslutar stycket om Jesus i Getsemane. Att Jesu tal här fortsätter med kap. 15 förklaras enklast med att Johannesevangeliets text efter hand omarbetats och utökats. Aven kap. 21 framstår klart som ett tillägg efter 20:31. 15:1 vinster/een En känd bild för Israels folk (Hes 15:2; 19:10; Hos 10:1; jfr Matt 21:33 med not) tillämpas här på Jesus. I Matt 2:15 görs samma sak med bilden av Israel som Guds son (Hos 11:1). 15:3 ansade Grundtextens 0rd betyder bokstavligen rena; jfr 13:10.

14:27 Joh 16:33; Ef 2:14; Fil 4:7 15:2 Matt 3:10 14:28 Joh 14:3; 16:16 f. / 13:1; 20:17/ 15:3 Joh 13:10;Apg 15:9 10:29 15:4 Joh 6:56 14:29 Joh 13:19 15:5 1 Kor 12:12, 27 /Joh 15:16 14:30 Joh 12:31 15:6 Hes 15:1-8; Matt 3:10+ 14:31 Joh 12:49/ Matt 26:46 15:7 Joh 14:13+ 15:1 Jer 2:21; Ps 809-20 15:8 Matt 5:16; 1 Pet 2:12

269 Johannesevangeliet 15:25

jungar. 9 Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i

min kärlek. l°Om ni håller mina bud, blir ni kvar i min kärlek, så som jag har hållit min faders bud och är kvar i hans kärlek.

Älska varandra

“Detta har jag sagt er för att miniglädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig. 12 Mitt bud är detta: att ni skall älska varandrafså som jag

har älskat er. 13 Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. ” Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er. ”Jag

kallar er inte längre tjänare, ty en tjänare vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, därför att jag har låtit er veta allt vad jag har hört av min fader. 6 Ni har inte utvalt mig, utan har utvalt er och

jag

bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består, och då skall Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. 17 Detta

befaller jag er: att ni skall älska varandra.

Världens but

E Om världen* hatar er, kom då ihåg att den har hatat mig före er. 19 Om ni tillhörde världen, skulle världen älska er som sina egna.

Men nu tillhör ni inte världen, utan jag har kallat er ut ur världen, och därför hatar världen er. 2°Kom ihåg vad jag har sagt er: tjänaren är inte förmer än sin herre. Har de förföljt mig, kommer de också att förfölja er. Har de bevarat mitt ord, kommer de också att bevara ert. 2 Men allt detta skall de göra med er för mitt namns* skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig. 22Om inte hade kommit

jag

och talat till dem, skulle de vara utan synd. Nu har de ingen ursäkt för sin synd. 23 Den som hatar mig hatar också min fader. 2* Hade jag

inte gjort sådana gärningar bland dem som annan skulle

ingen gjort,

de vara utan synd. Nu har de sett dem, och de hatar både och

mig

min fader. 25 Men ordet som står skrivet i deras skulle

lag” uppfyllas:

De bar hatat mig utan grund.

15:10 ]oh14:15+ 15:19 ]oh17:14;1]oh 4:5 15:11 Joh 16:24; 17:13; 1 Joh 1:4 15:20 Matt 10:24+ 15:12 Joh 13:34; 1 Joh 3:11 15:21 Matt 5:11+ 15:13 Joh 10:11; 11011 3:16 15:22 Joh 9:41 15:16 ]oh14:13+ 15:23 Luk10:16;]0h 5:23 15:17 _1011 13:34; 11011 3:11 15:24 Joh 9:41 15:18 Matt 2429+; Mark 13:13; Luk 6:22; 15:25 Ps 35:19; 69:5

Joh 7:7

15:26 Johannesevangeliet 270

u När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna* om mig. Också ni skall vittna, ty ni har varit med mig från början.

Detta har jag sagt er för att ni inte skall komma på fall. 2De skall

utesluta er ur synagogornañ ja, den tid kommer då den som dödar er tror sig bära fram ett offer åt Gud. 3 Och detta skall de göra, därför att de inte har lärt känna Fadern och inte heller mig. *Jag har sagt er detta för att ni, när den tiden kommer, skall minnas att jag har sagt det.

Sanningens ande

Jag sade er det inte från början, eftersom jag var hos er. 5 Men nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? °utan det jag har sagt er fyller era hjärtan med sorg. 7Men jag säger er sanningen: det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går, skall jag sända honom till er, *och när han kommer, skall han visa världen* vad synd och rättfärdighet och dom är. 9Synd: de tror inte på

l° inte

mig. Rättfärdighet: jag går till Fadern och ni ser mig längre.

“ Dom: denna världens härskare är dömd.

”Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. ”Men när han kommer, sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen; han skall inte tala av sig själv utan förkunna det han hör och låta er veta vad som kommer att ske. “Han skall för-

15:26 Hjálparen Se not till 14:16. 16:4 den tiden Annan läsart och översättning: deras tid; jfr Luk 21:24 och

se Stund”. 16:10 Rättfärdigbet Troligen menas attJeSu anspråk på att vara råttfärdig kom-

mer att bekräftas genom uppståndelsen. 16:11 denna världens härskare Se 12:31 med not. 16:13 veta vad som kommer att ske Förmågan att se in i framtiden räknas i NT

som en av Andens verkningar. Den kan gälla isolerade händelser (Apg

11:28; 21:11) men också den sista tidens förlopp (Upp 1:1). Här menas

kanske insikt i hela Guds plan för världens räddning (jfr Apg 20:27; Rom

11:25 f.;1 Kor 15:51 fi).

15:26 Joh 14:16+ 16:7 ]oh14:16+ 15:27 Luk 1:2; Apg 1:21 f. 16:9 Joh 8:24 16:2 Matt 10:17; _Ioh 9:22; Apg 26:9-11 16:10 Joh 13:1+ 16:3 Joh 8:19; 15:21; 1 Kor 2:8 16:11 Joh 12:31; 14:30 16:4 Mark 13:23; Joh 13:19; 14:29; 16:12 1 Kor 3:1

16:25 16:13 Joh 14:17 / 14:26; 15:26; 1 Joh 16:5 Joh 7:33 2:27

271 Johannesevangeliet 16:26

härliga mig, ty av mig skall han ta emot det han låter er veta. 15 Allt vad Fadern har är mitt; därför säger jag att det är av mig han tar emot det han skall låta er veta.

En kort tid

“* En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ni skall se mig igen.” ”Då sade några av lärjungarna till varandra: Vad menar han när han säger: En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ni skall se mig igen”, och när han säger: Jag går till Fadern? ”De sade: Vad menar han med en kort tid? Vi förstår inte vad han säger. “Jesus märkte att de ville fråga honom och sade till dem: Ni undrar varför jag sade: En kort tid och ni ser

inte ännu en kort tid och ni skall se Z° Sanner-

mig längre, mig igen?

ligen, jag säger er: ni kommer att gråta och klaga, men världen* skall glädja sig. Ni kommer att sörja, men er sorg skall vändas i glädje. 2 När en kvinna skall föda, har hon det svårt, för hennes stund* har kommit. Men när hon har fött sitt barn, minns hon inte längre sina

i över att en människa har fötts till världen. 22 Nu har

plågor glädjen

också ni det svårt. Men jag skall se er igen, och då skall ni glädjas, och ingen skall ta er glädje ifrån er. 23 Den dagen kommer ni inte att

fråga mig om någonting. Sannerligen, jag säger er: vad ni ber Fadern

om i mitt namn”, det skall han ge er. 2* Ännu har ni inte bett om något i mitt namn. Be, och ni skall få, så att er glädje blir fullkom-

lig. _

Standen då skall

larjungama skingra:

25 Detta har jag sagt er i bilder. Det kommer en tid då jag inte längre skall tala i bilder utan med klara ord låter er veta allt om Fadern. 25 Den skall ni be i mitt namn, och jag säger inte att jag skall be

dagen

16:21 När en kvinna s/eallföda Födslovärkarna är i NT en välkänd bild för

prövningarna under världens sista tid (Matt 24:8 med par.). Här har bilden

överförts på Jesu död och uppståndelse: lärjungarnas sorg skall bytas i

glädje. 16:23 ber Fadern om imitt namn, det skall han ge er Annan läsart: ber Fadern

om, det skall han ge er i mitt namn.

16:15 Joh 17:10 16:22 Jes 66:14;Joh 20:20 16:16 Joh 14:19 16:23 Joh 14:13+ 16:20 Matt 5:4; Luk 6:21 16:24 Joh 15:11; 1 Joh 1:4 16:21 Jes 26:17; Mik 4:9; 1 Thess 5:3 16:25 Joh 10:6

16 :27 Johannesevangeliet 272

till Fadern för er, ty Fadern själv älskar er, eftersom ni har älskat mig och trott att jag kommer från Gud. ”Jag kom från Fadern och trädde in i världen. Jag lämnar världen igen och går till Fadern. 29

Lärjungarna sade: Nu talar du med klara 0rd och inte i bilder. 3°Nu vet vi att du vet allt, du behöver inte höra någon fråga dig. Därför tror vi att du kommer från Gud. “Jesus svarade: Nu tror ni. 32 Den stund kommer, den är redan inne, då ni skall skingras, var och en åt sitt håll, och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, eftersom Fadern är med 33 Detta har jag sagt er för att ni skall ha

mig.

frid” i I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat

mig.

n världen...

Talets dem som ar hans

slutzjesu förhön för

Efter att ha sagt detta lyfte Jesus blicken mot himlen och sade:

17 Fader, stunden” har kommit. Förhärliga din son, så att Sonen kan

2du har gett honom makt över alla människor för att

förhärliga dig;

han skall ge liv åt alla dem som du har gett honom. 3 Och detta

evigt

är det livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och

eviga

honom som du har sänt, Jesus Kristus”. *Jag har förhärligat dig här på jorden genom att fullborda det verk som du har gett mig att utföra. 5Förhärliga nu mig hos dig, fader, med den härlighet” jag hade hos dig innan världen var till.

“Jag har uppenbarat ditt namn* för de människor som du tog från världen* och gav åt mig. De var dina, och du gav dem åt mig, och de har bevarat ditt ord. 7Nu förstår de att allt som du har gett mig kommer från “Orden har gett dem, och de har

dig. du gav mig jag

16:30 du behöver inte hära någon fråga dig Jesus kan besvara frågor innan de

framställs (v. 19). Hans allvetenhet tänks alltså här främst som en förmåga

att låsa i människors inre; jfr 2:24 f. 16:31 Nu tror ni Annan möjlig översättning: ”(Jaså,) nu tror ni?.Jfr 1:50 med

not. 17:3 känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, jesus

Kristus Annan möjlig översättning: inser att du är den ende sanne

Guden och att Jesus, som du har sänt, är Messias”.

16:27 Joh 14:21 / 17:8 17:2 Matt 28:18 /Joh 10:28 16:28 Joh 8:42; 13:3; 17:8 17:3 Vish 15:3 / 1 Joh 5:20 16:30 Joh 2:241. 17:4 Joh 13:31 f. /4134 16:32 Sak 13:7; Matt 26:31, 56; Mark 17:5 Joh 1:1 f.;8:58;Fil2:(›-11

14:27, 5C 17:6 Joh 17:26 16:33 Joh 14:27; ljoh 5:4 17:8 Joh 16:27 17:1 Joh 11:41 / 12:23; 13:32

273 Johannesevangeliet 17:22

emot dem och förstått att jag kommer från dig, och

tagit verkligen

de har trott på att du har sänt mig.

du har

°Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som gett mig, eftersom de är dina. ”Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och har längre kvar i värl-

jag förhärligats genom dem. “Jag är inte den, men de är kvar i världen och jag kommer till dig. Helige fader, bevara dem i ditt namn, det som du har gett mig, så att de blir ett, liksom vi är ett. ”Medan var hos dem bevarade jag dem i ditt

jag

namn, som du har gett mig. Och jag skyddade dem, och ingen av dem under utom undergångens man, ty skriften skulle uppfyl-

gick

las. 3 Nu kommer jag till dig, men detta säger jag medan jag är i världen, för att de skall få min glädje helt och fullt.

att de

”Jag har gett dem ditt 0rd, och världen har hatat dem därför inte tillhör världen, liksom inte heller jag tillhör världen. ”Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen, utan att du skall bevara dem för det onda. ”De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör

7 l” Likvärlden. Helga dem genom sanningen; ditt 0rd är sanning. som du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen, 9 och

för deras skull helgar jag mig till ett offer, för att också de skall helgas

genom sanningen.

2°Men inte bara för dem ber jag, utan också för alla som genom

deras ord tror på mig. “Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro att du har sänt mig. 22 Den härlighet som du har gett

på

mig har jag gett dem för att de skall bli ett och för att liksom vi är ett,

17:11 bevara dem i ditt namn, det som du har gett mig Annan läsart: bevara

dem som du har gett mig, i ditt namn; motsvarande Iäsart förekommer också i v. 12.

17:12 undergângens man Judas Iskariot; jfr 13:18. Beträffande uttryckssättet,

se Söner”. 17:15 det onda Annan möjlig översättning: den Onde”. Jfr Matt 6:13 med

not. 17:21 och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i

oss Annan möjlig översättning: liksom du, fader, är i mig och jag i dig,

för att också de skall vara i oss. - Flätningen av grundtextens satser är

även i de följande verserna invecklad och flertydig.

17:10 Joh 16:15 17:15 Matt 6:13; Luk 22:32; 2 Thess 3:3; 17:11 Joh 10:30 1Joh 5:18 17:12 Joh 6:39; 18:9/Ps41:10; 109:8 17:18 Joh 20:21 17:13 Joh 15:11; 1 Joh 1:4 17:19 Heb 10:10 17:14 Joh 15:18 f. 17:21 Gal 3:28 /Joh 10:38

17:23 Johannesevangeliet 274

”jag i dem och du i mig, de skall fullkomnas och bli ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och älskat dem så som du har älskat mig.

2*

Fader, jag vill att de som du har gett mig skall vara med där

mig

jag är, för att de skall få se min härlighet, den som du har gett mig, eftersom du har älskat mig redan före världens skapelse. 25 Rättfärdige fader, världen känner dig inte, men jag känner dig, och de har förstått att du har sänt mig. “Jag har gjort ditt namn känt för dem och skall göra det känt, för att den kärlek som du har älskat mig med skall vara i dem, och jag i dem.

jesus fängslats

l När Jesus hade sagt detta, gick han tillsammans med sina lärjungar

ut till andra sidan av Kidrondalen. Där låg en trädgård som han och lärjungarna gick in i. 2 Också Judas, han som förrådde honom, kände till platsen, eftersom Jesus och hans lärjungar ofta hade samlats där. 3Judas tog med sig vaktstyrkan och folk från översteprästerna* och fariseernaÄ och de kom dit med lyktor, facklor och vapen. “Jesus, som visste om allt som väntade honom, gick ut till dem och frågade: Vem söker ni? 5De svarade: Jesus från Nasareül Han sade: Det är jag. Bland dem stod också Judas, han som förrådde

° honom. NärJesus nu sade: Det är jag, vek de tillbaka och föll till marken. 7Han frågade dem igen: Vem söker ni?” och när de sva-

18:1 Kidrondalen ligger omedelbart öster om Jerusalems gamla stadskärna

och skiljer denna från Olivberget. Grundtextens ord för dalen beteck-

nar en bäckravin som är vattenförande bara en del av året, wadi. 18:1 en trädgård Författaren anger inte namnet (Getsemane, se Matt 26:36

med par.) och nämner inte Jesu bön om att slippa lidandet. Till innehållet

har han dock återgett den i 12:27. Aven i den fortsatta berättelsen om Jesu

lidande följer han de andra evangelierna i huvudsak men utelämnar somligt

och ger i många detaljer en självständig version. 18:3 vaktstyr/ean Grundtextens ord ger vid handen att det var romerska trup-

per, vilket inget av de andra evangelierna uppger. Ordet betecknar vanli-

gen en avdelning på 600 man, ”kohort. 18:3 folk från översteprästerna Dvs. folk ur tempelvakten, se not till Luk

22:4. 18:5 Det är jag Se not till 4:26.

17:23 Gal 2:20; 1 Joh 1:3; 3:24 18:1-11 Matt 26:47-56; Mark 14:43-52; 17:24 Joh 12:26/ 17:5 Luk 22:47-53 17:25 Matt 11:27; Luk 10:22; Joh 7:28 f.; 18:1 Matt 26:36; Mark 14:32

8:55 18:2 Joh 7:32, 45 17:26 Joh 15:9

275 Johannesevangeliet 18:20

rade: Jesus från Nasaret, “sade han: Jag har ju sagt er att det är

Om det är mig ni söker, så låt de andra gå. 9Ty det som han

jag.

Av dem som du har gett mig har jag inte hade sagt skulle uppfyllas: låtit någon gå förlorad. ° Men Simon Petrus, som hade ett svärd

med sig, drog det och slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom örat; tjänaren hette Malkos. “Jesus sade då till

högra

Petrus: Stick svärdet i skidan. Skulle inte dricka den bägare som

jag

Fadern har räckt mig?

Förböret bos översteprästen. Petrus jesus

förnekar

*Z Kommendanten med sin vaktstyrka och judarnas” män grep Jesus och band honom ”och förde honom först till Hannas, svärfar till Kajafas, som var överstepräst det året. ”Det var Kajafas som hade förklarat för judarna att det var bäst att en enda man dog för folket.

15 Simon Petrus och en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen var bekant med översteprästen, och han följde med Jesus in på översteprästens gård, 16 men Petrus stod kvar utanför porten.

Den andre lärjungen, han som var bekant med översteprästen, gick då ut och talade med tj änsteflickan som vaktade porten och tog med

Petrus in. 7 Men flickan vid porten sade till Petrus: Hör inte du

sig

också till den där mannens lärjungar? Han svarade: Nej, det gör

“3 stod och värmde vid en koleld jag inte. Tjänarna och vakterna sig som de hade tänt, eftersom det var kallt. Petrus stod där också och värmde tillsammans med dem.

sig

19 och hans lära.

Översteprästen frågade Jesus om hans lärjungar

”Jesus sade: ”Jag har talat öppet till världen. Jag har alltid undervisat i och i templet”, där alla judar samlas. Jag har inte sagt

synagogorna*

18:11 bägare Se not till Matt 20:22 och jfr Matt 26:39 med par. 18:12 Kommendanten Grundtextens 0rd motsvarar den latinska titeln mili-

tärtribun, som tillkom befälhavaren över en kohort (se not till v. 3), dvs. i

detta fall över alla romerska trupper i Jerusalem. Jfr Apg 21:31. 18:13 Hannas. . .Kájøfas Se not till Luk 3:2. 18:15 en annan lärjunge Traditionen har identifierat denne lärjunge med den

som Jesus älskade (se 13:23 med not).

18=9 Joh 6:39; 17:12 18:12-27 Matt 26257-75; Mark 1453-72; 18:10 Matt 26:51; Mark 14:47; Luk Luk 2264-71

22:50 13:13 Joh11:49f. 18:11 Matt 20:22; 26:39; Mark 10:38; 18:20 Matt 26:55;Mark 14:49

14:36; Luk 22:42

18:21 Johannesevangeliet 276

i 2 Varför frågar du mig? Fråga dem som har hört

något hemlighet.

vad har förkunnat för dem. De vet ju vad har sagt. 22 En

mig jag jag

av vakterna som stod där gav honom då en örfil och sade: Skall du svara översteprästen på det sättet? ”Jesus sade: Har jag sagt något som var fel, så säg vad det var. Men om jag har rätt, varför slår du

2* Hannas skickade honom då bunden till översteprästen

mig?” Kajafas.

25 Men Simon Petrus stod där och värmde sig. De sade till honom: Hör inte du också till hans lärjungar?” Petrus förnekade det: Nej, det gör jag inte. 26 Då sade en av översteprästens tjänare, en släkting till honom som Petrus hade huggit örat av: Såg jag dig inte tillsammans med honom i trädgården? 27 Petrus förnekade det än en gång.

Och just då gol en tupp.

jesus Pilatus

inför

23 Från förde de jesus till residenset. Det var tidigt på mor-

Kajafas

Själva stannade de utanför, för att inte bli orena utan kunna gonen. äta 29 Pilatus då ut till dem och frågade: Vad

påskmåltiden. gick

ni den här mannen för? 3° De svarade: Om han inte hade

anklagar

varit en skulle vi inte ha överlämnat honom åt dig.

förbrytare,

3* Pilatus sade: Ta honom då själva och döm honom efter er egen

32 lag.” Men judarna svarade: ”Vi har inte rätt att döda någon. Ty det ord skulle uppfyllas som Jesus hade sagt för att ange hur han

18:24 Hannas skickade honom Enligt dessa ord är det Hannas som avses med

översteprästen i v. 19. Evangelisten menar alltså att denne höll ett för-

beredande förhör, och han förbigår den avgörande förhandlingen inför

rådet” under Kajafas ledning (Matt 26:57 ff. med par.). I en läsart följer

v. 24 efter v. 13; berättelsen kommer då att överensstämma närmare med

de andra evangelicrnas. 18:28 residenset Den romerske ståthållarens, se not till Matt 27:27. 18:28 för att inte bli orena Besök i ett icke-judiskt hus förstörde den rituella

renhet som krävdes av deltagare i de religiösa högtidema (jfr 11:55 med

not; Apg 10:28). - Stället visar att Jesus enligt Johannesevangeliet korsfäs-

tes den dag på vars kväll påsklammet åts och högtiden började. Enligt de

andra evangelierna deltog han i måltiden (Matt 26:17 ff. med par.; jfr Joh

13:2 med not) och avrättades först följande dag. 18:29 Pilatus Se not till Matt 27:2.

18:24 Luk 3:2 18:28-saa Matt 27:1 f., 11-14; Mark 18:26 Matt 26:51; Mark 14:47; Luk 22:50; 15;1_5; Luk 23;1_5

Joh 18:10 18:31 Joh 19:6 f. 18:27 Matt 26:34; Mark 14:30; Luk 22:34; 18:32 Joh 3:14; 123212

Joh 13:38

277 Johannesevangeliet 19:4

skulle dö. ”Pilatus gick tillbaka in i residenset och lät kalla till sig Jesus och Så du år judarnas konung? “Jesus svarade:

frågade:

Säger du detta av dig själv, eller har andra sagtvdet om mig? ”Pilatus sade: Jag är väl Dina landsmän och överste-

ingen jude.

prästerna har överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort? “Jesus svarade: Mitt rike* hör inte till denna världen? Om mitt rike hörde till denna världen, hade mina följeslagare kämpat för att jag inte skulle bli utlämnad åt judarna. Men nu år mitt rike av annat slag. 37 Pilatus Du är alltså kung? Jesus svarade: Du själv

frågade:

är kung. Jag har fötts och kommit hit till världen för säger att jag denna enda sak: att vittna* för sanningen. Den som hör till sanningen till min röst. ”Pilatus sade till honom: Vad är san-

lyssnar ning?

jesus skymfas. Pilatus villrådigbet

Sedan gick han ut igen till judarna och sade: Jag kan inte finna honom till något. 39 Men det är sed att jag friger någon åt er

skyldig

vid Vill ni alltså att skall ° Då

påsken. jag frige judarnas konung?

de Inte honom, utan Barabbas! Barabbas var en

ropade igen:

rövare.

1 Då gissla honom. 2 Och soldaterna vred

tog Pilatus Jesus och lät

ihop en krans av törne och satte på hans huvud, och de hängde på honom en purpurröd mantel. 3De gick fram till honom och sade: Var hälsad, judarnas konung, och de gav honom örfilar. *Sedan gick Pilatus ut igen och sade till judarna”°: Jag för ut honom till er,

18:32 för att ange hur ban skulle dö Korsfästelsen motsvarar uttrycket upp-

höjas (se 3:14 med not). Det judiska straffet för hädelse var stening

(3 Mos 24:16). 18:34 Säger du detta av dig själv Dvs. är det din egen fråga, eller citerar du bara

mina anklagare. 18:37 Du själv säger Se not till Matt 27:11. 18:40 Barabbas var en rövare Enligt Mark 15:7; Luk 23:19 hade han deltagit i

ett upplopp. Gränsen mellan våldsverkare och upprorsmän var flytande, i

synnerhet ur romarnas synvinkel. 19:1 gissla Dödsdömda gisslades före avrättningen (jfr Matt 27:26 med not),

Här menas tydligen liksom i Luk 23:16 att Pilatus ville undvika en döds-

dom och nöja sig med att låta prygla Jesus.

18:36 Joh 6:15 18:38b-19:12 Mim 27:1s-31; Mark 18:37 1 Tim 6:13 /Joh 8:47; 1Joh 4:6 155-20; Luk 21:13-15

19:5 Johannesevangeliet 278

för att ni skall förstå att jag inte finner honom skyldig till något.” 5Jesus kom ut, med törnekransen och den purpurröda manteln, och Pilatus sade: Här är mannen. “Så snart översteprästerna* och deras folk fick se honom, ropade de: ”Korsfäst, korsfäst!” Pilatus sade: Ta honom och korsfäst honom själva. Jag finner honom inte skyldig till något. 7Judarna svarade: Vi har en lag, och enligt den lagen måste han dö, eftersom han har gjort sig till Guds son.

“När Pilatus hörde detta, blev han ännu mer oroad. °Han gick tillbaka in i residenset och frågade Jesus: Varifrån är du?” Men Jesus gav honom inget svar. ”Pilatus sade då: Vägrar du att tala med mig? Vet du inte att jag har makt att frige dig och makt att korsfästa dig? “Jesus svarade: Du skulle inte ha någon makt över

om du inte hade fått den från ovan. Därför har den som över-

mig,

lämnade mig åt dig större skuld. 12 Efter det svaret ville Pilatus frige honom. Men judarna ropade: Om du släpper honom, är du inte kejsarens vän. Den som gör sig till kung sätter sig upp mot kejsa-

» ren.

Domen och

/eorsføistelsen

”När Pilatus hörde de orden, lät han föra ut Jesus och satte sig på domartribunen i den så kallade Stengården, på hebreiska Gabbata.

19:9 residenset Se not till Matt 27:27. 19:11 fått den från ovan Enligt urkristen tro, som utvecklats ur GT (jfr Ords

21:1), är även hedniska makthavare styrda av Gud (Rom 13:1 ff.). 19:11 den som överlämnade mig år dig Judas, kanske också de judiska myn-

digheterna. Enligt Johannesevangeliet är Judas förräderi ett verk av onda

makter (jfr 13:2). 19:13 och satte sig Annan möjlig översättning: och satte honom”. Enligt den-

na tolkning menar författaren att Pilatus fortsatte gycklet med Jesu kunga-

värdighet men samtidigt omedvetet avslöjade sanningenzjesus är den rätte

domaren. 19:13 Stengården Grundtextens uttryck kan beteckna en stenlagd gård eller en

stensatt plats inom en större gård. Troligen låg gården i anslutning till

Herodes palats. 19:13 Gábbala Ordet betyder troligen upphöjd plats”. Det är alltså ingen

översättning av Stengården utan ett annat namn på platsen.

19:6 Joh 18:31 l9zl3-37 Matt 2752-44; Mark 1521-32; 19:7 Joh 10:33+ Luk 23:26.43 19:11 Joh 10:18

279 Johannesevangeliet 19:24

“Det var på förberedelsedagen före påsken”, vid sjätte timmen”“. Pilatus sade till judarna: Här ser ni er kung. ”Då ropade de: Bort med honom! honom! Pilatus frågade: Skall jag

.Korsfåst

korsfästa er kung? Oversteprästerna svarade: Vi har annan

ingen

kung än kejsaren. f Då utlåmnade han Jesus åt dem till att korsfåstas. De tog honom alltså med sig. 17 Han bar själv sitt kors ut till den plats som kallas Skallen, på hebreiska Golgota. ”Där korsfäste de honom tillsammans med två andra, en på var sida med Jesus i mitten. 9 Pilatus hade också låtit skriva ett anslag som sattes upp på korset, och där stod:Jesus från Nasaref, judarnas konung. 2° Detta lästes av många judar, eftersom platsen där Jesus korsfästes låg strax utanför staden och texten var på hebreiska, latin och grekiska. 2* Men judarnas överstepräster sade till Pilatus: Skriv inte: Judarnas konung, utan vad han själv har sagt: Jag är judarnas konung. 22Pilatus svarade: Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.

23 Soldaterna som hade korsfäst Jesus tog hans kläder och delade

upp dem i fyra delar, en på varje soldat. De tog också långskjortan, men den hade inga sömmar utan var vävd i ett enda stycke. 2* De sade därför till varandra: Vi skär inte sönder den utan kastar lott om vem som skall ha den. Ty skriftordet skulle uppfyllas: De delade upp mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad.

19:14 förberedelsedagen före påsken Med förberedelsedagen menas vanli-

gen dagen före Sabbaten, dvs. fredag. Också enligt de övriga evangelierna

korsfästes Jesus denna veckodag (Mark 15:42 med par.). I motsats till dem

menar emellertid Johannes att den följande sabbatsdagen, inte fredagen,

var påskhögtidens första dag det året (jfr v.\31 och 18:28 med not). 19:14 vid sjätte timmen Vid denna tid, dvs. mitt på dagen, började man slakta

påsklammen i templet. Evangelisten, för vilken Jesus är Guds lamm

(1 :29, 36), har troligen sett en särskild mening i detta. Enligt Mark 15:25

korsfästes Jesus däremot på förmiddagen. 19:17 Han bar själv sitt kors Jfr Matt 27:32 med not. 19:17 S/eallen. . . Gálgota I motsats till v. 13 ges här en verklig översättning. Jfr

Matt 27:33 med not. 19:19 jndarnas konung Se not till Matt 27:37. 19:23 långskjortan Se Kläder”.

19:15 Joh 18:37 19:24 P522:19 19:20 Heb 13:12 f.

19:25 Johannesevangeliet 280

jesu död

Det var vad soldaterna 25 Men vid Jesu kors stod hans mor

gjorde.

och hennes syster, Maria som var gift med Klopas och Maria från Magdala. 25 När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge

som han älskade, sade han till sin mor: Kvinna, där är din son. 27 Sedan sade han till lärjungen: Där är din mor. Från den stunden

hade hon sitt hem hos lärjungen. “Jesus visste att nu var allt fullbordat, och för att skriftordet skulle

uppfyllas sade han: Jag är törstig. 29 Där stod ett kärl som var fyllt med surt vin. De satte

därför en svamp som i det sura vinet en och

doppats på isopstjälk

förde den till hans mun. 3° När Jesus hade fått det sura vinet, sade han: Det är fullbordar. Och han böjde ner huvudet och överlämnade sin ande”.

3 Eftersom det var förberedelsedag och inte fick

kropparna hänga

kvar på korset under Sabbaten” - det var en stor sabbat - bad judarna Pilatus att de korsfästas skulle krossas och tas

benpipor kropparna

19:25 hennes syster Denna syster är i övrigt okänd, men somliga utläggare har

identifierat henne med Sebedaios hustru, som nämns i motsvarande sam-

manhang i Matt 27:56 (se not där). 19:25 Maria som var gift med Klopas Se noter till Matt 27:56 och Luk 24:18.

Enligt en annan möjlig översättning, hennes syster Maria, som var gift

med Klopas, nämns endast tre kvinnor i v. 25. Syster bör i så fall här

betyda svägerska: Klopas var enligt traditionen Josefs bror. 19:25 Maria från Mágdala Se not till Matt 27:56. 19:26 den lärjunge som ban älskade Se not till 13:23. 19:28 skriftordet skulle uppfyllas Författaren syftar på Ps 69:22, där den from-

me sägs få sur eller giftig dryck av sina fiender, när han är törstig. Jfr Ps

22:16 och Skrifttolkning”. 19:29 surt vin Se not till Matt 27:48. 19:29 isopstjäI/e Växten användes enligt 2 Mos 12:22, när påsklammets blod

ströks på dörrarna för att rädda israeliterna från undergång. Den nämns

också i samband med reningsceremonier (t. ex. 3 Mos 14:4 ff.; Ps 51:9).

Den symboliska meningen är alltså attJesus är offerlammet, som renar från

synd (jfr 1:29). 19:31 förberedelsedag Se not till v. 14. - Enligt 5 Mos 21:23 skulle liket av en

avrättad aldrig lämnas obegravt över natten. Hår tänker författaren på att

döda kroppar spred rituell orenhet, vilket man var särskilt mån om att

undvika inför en högtid (jfr not till 11:55). 19:31 de korsfästa: benpipor skulle krossas Döden inträdde omedelbart när

smalbenen på de korsfästa slogs sönder. Därmed kunde avlågsnandet av

kropparna påskyndas.

19:25-37 Matt 27245-56; Mark 15:33-41; 19:28 Ps 22:16

Luk 23:44-49 19:29 Ps 69:22 19:26 Joh 13:23+ 19:31 5 Mos 21:22 f.

281 Johannesevangeliet 19:42

bort. 32 Soldaterna kom därför och krossade benen på dem som var korsfästa tillsammans med Jesus, först på den ene och sedan på den andre. ”Men när de kom till Jesus och såg att han redan var död, krossade de inte hans ben, 3* utan en av soldaterna stack på

upp sidan honom med sin lans, och då kom det ut blod och vatten. 35 Den som såg det har vittnat” om det för att också ni skall tro; hans vittnesbörd är sant, och han vet att han talar sanning. 36 Detta skedde för att skriftordet skulle uppfyllas: Inget ben skall på honom. 37Och

brytas

på ett annat ställe heter det: De skall se på honom som de har

genomborrat.

Gravlággnin gen

”Josef från Arimataia, som var lärjunge till Jesus fast i av

hemlighet

rädsla för judarna, Pilatus

bad efteråt Pilatus att få ta ner Jesu kropp. tillät det, och Josef gick och tog ner ”Nikodemos kom

kroppen.

också dit, han som första gången

hade sökt upp Jesus på natten, och

hade med en trettio

sig blandning av myrra och aloe, omkring

han

kilo. *° De tog Jesu kropp och lindade den med linnebindlar tillsam-

mans med kryddorna

så som judarna brukar göra vid en gravlägg-

4* Intill platsen där Jesus hade blivit korsfäst fanns en

ning: trädgård

och l trädgården en ny grav där ännu hade blivit *Z Där

ingen lagd.

lade de Jesus, eftersom det var den judiska och

förberedelsedagen

graven låg nära.

19:34 blod och vatten Troligen har orden symbolisk mening (jfr 1 Joh 5:6 ff.),

och syftar i så fall på nattvarden och dopet. 19:35 Den som såg det har vittnar Troligen avses samme lårjunge som i v. 26.

Jfr 21:24 och 13:23 med not. 19:36 skriftordet Evangelisten kan syfta både på Ps 34:21 och på 2 Mos 12:46.

Det ena stället handlar om hur den fromme bevaras av Gud, det andra om påsklammet (jfr noter till v. 14, 29).

19:37 De skall sepå bortom Det citerade stället (Sak 12:10) handlar kanske om

en judisk martyr, ovisst vilken. Tillämpningen påJesus kan ha underlättats

av att det i den hebreiska standardtexten står ”se på mig, dvs. på Gud. Jfr

Upp 1 :7 och Skrifttolkning”. 19:38 Arimataia Se not till Matt 27:57. 19:39 myrm och áloe Aromatiska ämnen, det ena ett slags harts, det andra

pulvriserat trä. Jfr not till Matt 2:11. 19:39 trettio kilo Grundtexten använder samma viktmått som i 12:3 (se not):

100 (romerska) pund.

19:34 1 Joh 5:e, 8 19238-42 Matt 27:57-61; Mark l5z42-47; 19:35 Joh 21:24 Luk 23:50-54 19:36 2 Mos 12:46; Ps 34:21 19:38 Joh 7:13+ 19:37 Sale 12:10; Upp 1:7 19:39 Joh 3:1 f.; 7:50

20:1 Johannesevangeliet 282

Maria oc/ø två lärjungar *vid graven

från Magdala

Tidigt på morgonen efter Sabbaten”, medan det ännu var mörkt,

kom Maria från Magdala ut till graven och fick se att stenen för 2Hon sprang genast därifrån och kom och sade ingången var borta. till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade: De har flyttat bort Herren* ur graven, och vi vet inte var de har lagt honom. 3Petrus och den andre lärjungen begav sig då ut till graven.

lärjungen sprang fortare än *De sprang båda två, men den andre Petrus och kom först fram till graven. 5Han lutade sig in och såg linnebindlarna där men inte in. °Simon Petrus korn strax

ligga gick

efter, och han in i graven. Han såg bindlarna ligga där, 7liksom

gick

duken som hade täckt huvudet, men den låg inte tillsammans med bindlarna utan på ett ställe för sig. “Då gick också den

hoprullad

andre lärjungen han som hade kommit först till graven. Och han

in?

9iAnnu hade de inte förstått skriftens ord såg och trodde. nämligen ° sedan hem att han måste uppstå från de döda. Lärjungarna gick

igen.

Maria och Herren

från Magdala

“ Men Maria stod och grät utanför graven. Gråtande lutade hon sig

in 12 och fick då se två i vita kläder sitta där Jesu kropp hade

änglar

en vid huvudet och en vid fötterna. 3 Och de sade till henne:

legat,

Varför du, kvinna? Hon svarade: De har flyttat bort min

gråter

herre, och vet inte var de har lagt honom. 1* Når hon hade sagt

jag

det, vände hon sig om och såg Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han. ”Jesus sade till henne: Varför gråter du, kvinna? Vem letar du efter? Hon trodde att det var trådgårdsvakten och svarade: Om det är du som har burit bort honom, herre, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom. ”Jesus sade till henne: Maria Hon vände om och sade till honom: Rabbounil (det

sig

20:1 Maria från Mágdala Se not till Matt 27:56. 20:1 stenen för ingången Se not till Matt 27:60. 20:2 den som jesus älskade Se not till 13:23. 20:16 Rabbor/ni Se Rabbiå.

20:1-10 Matt 28:1-10; Mark 16:1-8; Luk 20:9 1 Kor 15:4 23:55-24:12 20:11-18 Mark 1629-11 20:2 Joh 1323+ /20:13 20:14 Luk 24:16 20:7 Joh 11:44

283 20:28

Johannesevangeliet

är hebreiska och betyder mästare). ”Jesus sade: Rör inte vid

mig,

jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder och såg dem att jag stiger upp till min fader och er fader, min Gud och er Gud.” ”Maria från Magdala gick då till och talade om

lärjungarna

för dem att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne.

Den visar Tomas tvivlar

uppståndne sig.

9 På kvällen samma den första i veckan, satt bakom

dag, lärjungarna reglade dörrar

av rädsla för judarna“. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: Frid åt er alla. 2° Sedan visade han

dem sina händer och sin sida. blev

Lärjungarna glada när de såg

Herren. “Jesus sade till dem Frid åt er alla. Som Fadern har

igen:

sänt mig sänder jag er. 22 Sedan andades han på dem och sade: Ta emot helig ande? 23 Om ni förlåter någon hans så är de

synder,

förlåtna, och om ni binder någon i hans synder, så är han bunden. 2* En av de tolv, Tomas, som kallades Tvillingen, hade inte varit med när Jesus kom. 25 De andra sade nu till honom: Vi

lärjungarna

har sett Herren, men han sade: ”Om jag inte får se spikhålen i hans händer och sticka fingret i spikhålen och sticka handen i hans sida, tror jag det inte. 26 En vecka senare var samlade

lärjungarna igen,

och Tomas var med. Då kom Jesus, trots att dörrarna var

reglade,

och stod mitt ibland dem och sade: Frid åt er alla. ”Därefter sade han till Tomas: Räck hit ditt här är mina händer; råck ut din

finger,

hand och stick den i min sida. Tvivla inte, utan tro!” “Då svarade

20:17 mina bröder Lärjungarna; jfr 15:15. 20:19 Frid år er Den normala judiska hälsningen (jfr Matt 10:12), men också en anspelning på 14:27. 20:22 andades ban på dem Bibeln har samma ord för andedräkt och ”ände”. Jfr 1 Mos 2:7, där Gud ger människan liv genom att blåsa in sin andedräkti hennes näsa. 20:23 om ni binder någon Jfr Matt 16:19 med not. 20:24 Tomas Se not till 11:16.

20:17 Rom 8:29; Heb 2:11 f. 20:20 Joh 16:20-22 20219-29 Matt 2816-20; Mark 16:14-18; 20:21 Joh 17:18 Luk 2436-49 20:23 Matt 16:19+ 20:19 Joh 7:13+ 20:24 Joh 11:1e;21:2

20:29 Johannesevangeliet 284

Tomas: Min Herre och min Gud. ”Jesus sade till honom: Du tror därför att du har sett mig. Saliga de som inte har sett men ändå tror.

Slutord

tagits med i denna bok gjorde 3° Också många tecken* som inte har 3 Men dessa har upptecknats för att ni Jesus i sina lärjungars åsyn. skall tro att Jesus är Messiasåi”, Guds son, och för att ni genom att tro skall ha liv i hans namn.

Den och vid Tiberiassjön uppståndne lärjungama

Sedan visade Jesus för lärjungarna vid Tiberiassjön. Det

sig igen

till så: zSimon Petrus och Tomas, som kallades Tvillingen,

gick

Natanael från Kana i Galileen, Sebedaios söner och två andra lärjungar var tillsammans. 3Simon Petrus sade till de andra: Jag ger ut och fiskar. De sade: Vi följer med dig. De gick ut och steg

mig

i båten, men den natten fick de 4 När morgonen kom stod

ingenting.

Jesus stranden, men lärjungarna förstod inte att det var han. 5 Och

på

Jesus frågade: Mina barn, har ni ingen fisk? De svarade nej, “och han sade: Kasta ut nätet sidan om båten, så får ni. De

på högra

kastade ut nätet, och nu orkade de inte dra in det för all fisken. 7Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: Det är Herrenii! När Simon Petrus hörde att det var Herren, knöt han om sig ytter-

20:28 min Gud Ett av de ställen i NT, därJesus uttryckligen kallas Gud (jfr 1 :1, 18; Rom 9:5; 2 Thess 1:12; Tit 2:13; Heb 1:8; 2 Pet 1:1; 1 Joh 5:20). 20:31 Men dessa har uppzecknats Denna mening måste vara avsedd som en avslutning. Kap. 21 är då ett senare tillägg (jfr not till 14:31). 21:1 Tiberiassjön Se not till 6:1. 21:2 Tomas Se not till 11:16. 21:2 Natánael Se 1:45 med not. Att han var från Kana (jfr 2:1 med not) nämns bara här. 21:2 Sebedafos söner Dvs. apostlarna Jakob och Johannes; jfr Matt 10:2. 21:7 Den lärjunge som jesus älskade Se not till 13:23.

20:29 1 Pet 1:8 21:4 Luk 24:16; Joh 20:14 20:30 Joh 21:25 21:6 Luk 5:4-7 20:31 1 Joh 5:13 21:7 Joh 13:23-1- 21:2 Joh 11:16

285 Johannesevangeliet 21:19

plagget, för han var inte klädd, och hoppade i vattnet. “De andra lärjungarna kom efter i båten med fångsten på de hade inte

släp;

långt till land, bara ett hundratal meter. 9Då de steg i land fick de se en glödhög och fisk som låg på den och bröd. ”Jesus sade till dem: ”Hämta några av fiskarna som ni just fick. “Simon Petrus

gick upp

på stranden och drog i land nätet, som var fullt av stora fiskar, 153 stycken. Och fast det var så många gick nätet inte sönder.

”Jesus sade till lärjungarna: Kom och ät. Ingen av dem vågade fråga honom vem han var; de förstod att det var Herren. ”Jesus gick fram och tog brödet och gav dem, och likaså fisken. “Detta var tredje gången som Jesus visade sig för sina lärjungar sedan han uppstått från de döda.

Den och Petrus

uppståndne

”När de hade ätit, sade Jesus till Simon Petrus: Simon,

Johannes

son, älskar du mig mer än de andra gör?” Simon svarade: Ja, herre, du vet att jag har dig kär.” Jesus sade: För

mina lamm på bete. ” Och han frågade honom för andra gången: Simon, son,

Johannes

älskar du mig?” Simon svarade: Ja, herre, du vet att har

jag dig

kär. Jesus sade: Var en herde för mina får. ”Och han

frågade

honom för tredje gången: Simon, Johannes son, har du kär?

mig

Petrus blev bedrövad när Jesus för tredje gången frågade: Har du mig kär? och han svarade: Herre, du vet allt; du vet att har

jag dig

18 kär.” Jesus sade: ”För mina får på bete. Sannerligen, jag säger dig: när du var ung spände du själv bältet om dig och gick vart du ville. Men när du blir gammal, skall du sträcka ut dina armar och någon

och föra dit du inte vill. 9 annan skall spänna bältet om dig dig (Så

21:8 ett hundratal meter Grundtextens mått är ungefär tvåhundra alnar”. 21:11 153 stycken Med utgångspunkt från bl. a. en gammal uppgift om att

grekerna räknade med 153 fiskarter har många utläggare här sett ett exem-

pel på talmystik? alla kända folk skulle nås av förkunnelsen. 21:13 tag brödet och gav dem Kanske en anspelning på nattvarden; jfr också

6:11.

21:11 Luk 5:6 21:16 Apg 20:28; 1 Pet 5:2 21:13 Matt 14:19; 15:36; Mark 6:41; 8:6; 21:17 Joh 16550

Luk9=16;J0h 6:11 21:18 2 Pet 1:14 21:14 Joh 20:19, 26

21:20 Johannesevangeliet 286

angav han med vad för slags död Petrus skulle förhärliga Gud.) Sedan sade han till honom: Följ mig!

”Petrus vände sig om och fick se att den lärjunge som Jesus älskade efter, han som under måltiden hade lutat sig bakåt

följde

mot Jesu bröst och vem som skulle förråda honom. 2* När

frågat

Petrus såg honom, han Jesus: Herre, hur blir det med

frågade

honom? ”Jesus svarade: Om jag vill att han skall bli kvar tills jag kommer, vad rör det Du skall följa mig. 23 Därför spred sig ett

dig?

bland bröderna att den lärjungen inte skulle dö. Men jesus

rykte

hade inte sagt till Petrus att lärjungen inte skulle dö, utan: Om jag vill att han skall bli kvar tills kommer, vad rör det dig?

jag

Avslutning

2* Det är den som vittnar* om allt detta och har skrivit ner

lärjungen

det, och vi vet att hans vittnesbörd är sant.

”Jesus gjorde också mycket annat, och om var sak skulle skildras för tror jag inte att hela världen skulle rymma de böcker som då

sig,

måste skrivas.

21:19 vad för slags död Dvs. martyrdöden. Mannen som spänner bältet är

bödeln; de korsfästa spändes ofta fast med rep. Enligt traditionen blev

Petrus korsfäst. 21:24 w vet Orden förutsätter att ett tillägg här gjorts till det som lärjungen

skrivit. Jfr noter till 3:11, 31; 13:23; 14:31.

21:19 Joh 13:36 21:24 Joh 19:35 21:20 Joh l3z23+ 21:25 Joh 20:30

Apostlagärningarna

jesu sista och hans

befallningar bimmelsfard

l I min första bok, ärade Theofilos, skrev jag om allt som Jesus

gjorde och lärde 2fram till den dag då han togs upp till himlen, sedan han genom helig ande* hade gett sina befallningar åt dem som han utvalt till apostlar”. 3 Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike°°. “Och under en måltid tillsammans med dem sade han åt dem att inte lämna Jerusalem utan vänta på det som Fadern hade utlovat, det som ni har hört tala

mig

om, sade han. 5Johannes döpte med vatten, men ni skall bli

döpta med helig

ande om bara några dagar. 6De som hade samlats honom: Herre, är tiden nu inne då

frågade

du skall Israel som 7Han svarade: Det är

återupprätta kungarike?”

1:1 min första bok Författaren till Apostlagärningarna är enligt traditionen den Lukas som nämns i Kol 4:14; 2 Tim 4:11; Filem v. 24. Hans första bok är Lukasevangeliet. 1:1 ärade Tbeáfilos Se not till Luk 1:3. Apostlagärningarnas inledning mot› svarar Lukasevangeliets men har ett annat tilltalsord än det som i Luk 1:3 markerar att mottagaren är en förnäm person. 1:2 uwalt till apostlar Annan läsart: ”utvalt till apostlar och ålagt att förkunna evangeliet”. Tillägget tillhör en typ av läsarter* som kallats västliga och som ofta förekommer i Apostlagämingarna. 1:3 fyrtio dagar Tidsangivelsen erinrar om Moses vistelse på Sinai under fyrtio dagar (2 Mos 34:28) och om andra betydelsefulla händelser i GT. Jfr Matt 4:2 med par. och not. 1:4 under en måltid tillsammans med dem Annan möjlig översättning: medan de var tillsammans”. 1:4 det som Fadern bade utlovat Dvs. helig ande. Jfr Luk 24:49; Joh 15:26. 1:6 återupprätta Israel som /eungari/ee Lärjungarnas fråga förutsätter den samtida judiska uppfattningen om Messias”: vid sitt framträdande skall han omedelbart befria sitt folk från yttre förtryck och ställa det i spetsen

1:1 f. Luk1:1-4 1:5 Matt 3:11+;Apg2:1-4 1:2 Matt 28:19 f.+ 1:7 Mark 13:32 1:4 Luk 24:49

1:8 Apostlagärningarna 288

inte er sak att veta vilka tider och stunder Fadern i sin makt har fastställt. “Men ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er, och ni skall vittna* om mig iJerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns. ”När han hade sagt detta, såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn. ”Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder bredvid dem. “ Galileer, sade de, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit

från er till himlen skall komma tillbaka just så som ni har upptagen sett honom fara upp till himlen.”

En åt judas utses

efterträdare

Z Då återvände de till Jerusalem från det berg som kallas Olivgårdsberget och som ligger bara en sabbatsväg från staden. 3 Och när de kom dit gick de upp till det rum i övervåningen där de höll till, Petrus, Johannes, Jakob och Andreas, Filippos och Tomas, Bartolomaios och Matteus, Jakob, Alfaios son, Simon seloten och Judas,

son. ”Alla dessa höll ihop under ständig bön, tillsammans

Jakobs

med några kvinnor, Maria, Jesu mor, och hans bröder.

”En vid den tiden till orda inför bröderna -

dag tog Petrus

hundratjugo personer var samlade - och sade: ”°Mina

omkring

bröder, de ord i skriften skulle som den heliga anden lät

uppfyllas

för en rättvis världsordning. Svaret innebär att Gud har en annan plan för

världsförloppet: en längre tid måste förgå, under vilken den kristna läran

skall spridas (jfr noter till Kol 1:25; 2 Thess 2:6). Denna syn på kristen-

domens plats i historien är ett ledmotiv i Apostlagärningarna. 1:12 Olivgårdsberget Författaren använder här en annan namnform än den

vanliga, Olivberget“. 1:12 sabbatsväg Den sträcka man enligt de judiska reglerna fick förflytta sig

på sabbatenål: ca 1 000 meter. 1:13 ]udas,_]akobs son Detta namn står även i apostlalistan i Luk 6:14 ff. men

motsvaras i Matt 10:3 och Mark 3:18 av namnet Taddaios. 1:15 bröderna Liksom i NT:s brev och i större delen av Apostlagärningarna

används ordet här i Överförd bemärkelse om den kristna församlingens

medlemmar. Jfr föregående vers, där det är fråga om Jesu bröder i egentlig

mening (Matt 12:46 ff; 13:53 ff. med pan). 1:16 de ord i skriften Petrus syftar på de ställen som anförs i v. 20 (Ps 69:26;

109:8). Psaltarens olycksprofetior mot de frommas fiender tillämpas alltså

1:8 Matt 28:19 f. 1:13 Matt 10:2-4+ 1:941 Luk 24:50 f. /Mark 16:19 1:14 Matt 12:46+; 1 Kor 9:5 1:12 Luk 24:52

289 Apostlagärningarna 2:2

David säga om Judas, han som blev vägvisare åt dem som grep Jesus. ”Han var en av oss och hade fått samma uppdrag som vi. ”Med lönen för sin ogärning köpte han sig en bit jord. Men där föll han

och buken sprack så att alla inälvorna rann ut. 9 Det blev

framstupa,

känt för alla iJerusalem, och sedan kallades platsen på deras språk för Akeldamak, det vill säga Blodsåkern. ”I Psaltaren står det: Må bans boplats läggas öde, ingen skall bo där, och: Ma° hans ämbete övergå till någon annan.

2 Därför måste nu någon av dem som var med oss under hela den tid då herren Jesus kom och ibland oss, 22från det att han döptes

gick

av Johannes fram till den dag då han blev upptagen från oss någon av dem skall vittna tillsammans med oss om hans uppståndelse.

33Två blev föreslagna, Josef Barsabbas, som kallades Justus, och Mattias. Z* Och man bad: Herre, du som känner allas hjärtan, visa oss vilken av dessa båda du har utvalt 25 till denna tjänst som apostel efter Judas, som övergav sin plats för att hamna där han hör hemma. 26 Så kastade de lott, och lotten föll på Mattias, och han upptogs som den tolfte bland apostlarna.

Den anden

heliga

När kom var de alla församlade. 2Då hördes plötsligt

pingstdagen

från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset

här påJudas. Tillämpningen underlättades av att man också sammanställde

den lidande rättfärdige i Ps 69 med Jesus (Joh 2:17) 0chJudas förräderi med

Ps 41:10 (Joh 13:18). Se Skrifttolkningi 1:18 föll han framstupa Motsägelsen i förhållande till Matt 27:3 ff., där både

beskrivningen av Judas död och förklaringen av namnet Blodsåkern är

annorlunda, har lett till flera försök att finna en annan mening i grundtex-

ten. Den är dock entydig och anknyter sannolikt till sådana beskrivningar

av syndares undergång som Vish 4:19; 2 Mack 9:7 ff. 1:23 som kallades jusms Judar använde i romersk och grekisk miljö ofta till-

namn, som hämtats ur omgivningens språk men som påminde om deras

judiska namn, antingen till lydelsen eller till betydelsen (jfr 13:9 med not).

Det latinska namnet Justus betyder den rättfärdiga och kan ha valts med

tanke på GT:s berättelse om den rättfärdigeJosef. Barsabbas är däremot ett

semitiskt namn, som kanske betyder sabbatens son”. Det förekommer

som tillnamn på en annan person i 15:22. 1:23 Mattias är i övrigt okänd. 2:1 pingstdagen Se Högtider”.

1:18 a Matt 275-10 1:24 Ps 139:1 1:20 P; 69:26/P: 1053:8 1:26 Ords 16:33 1:21-23 ]oh15;27 2:1 3 Mos 23215-21

2:3 Apostlagärningarna 290

där de satt. 3De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. *Alla fylldes av helig ande* och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.

5 I Jerusalem bodde fromma judar* från alla länder under himlen. 6 När dånet ljöd samlades hela skaran, och förvirringen blev stor när var och en hörde just sitt språk talas. 7Utom sig av förvåning sade de: Men är de inte galileer allesammans, dessa som talar? 3Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål talas? °Vi är parter, meder, elamiter, vi kommer från Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, från Pontos och Asienå, ”från och

Frygien Pamfylien,

från Egypten och trakten kring Kyrene i Libyen, vi har kommit hit från Rom, l både judar och proselyterål, vi är kretensare och araberändå hör vi dem tala på vårt eget språk om Guds stora gärningar. Z I sin häpnad visste ingen vad han skulle tro, och de frågade varandra: Vad betyder detta? ”Men andra gjorde sig lustiga och sade: De har druckit sig fulla på halvjäst vin.

Petrus tal

på pingstdagen

4 Då steg Petrus fram med de elva andra och tog till orda och talade till dem: Judar, ja alla ni som bor i Jerusalem, detta skall ni veta, lyssna till mina ord. 5 Det är inte som ni tror, att de här männen är

1 berusade, det är ju bara morgon. Nej, detta är vad som har sagts

genom profeten Joel:

2:4 tala andra tungomål Se Tungotal”. 2:9 parter, meder, elamiter Dessa folkslag, av vilka parterna hade störst

politisk betydelse på NT:s tid, hörde hemma i forntidens Persien, det

nuvarande Iran. I likhet med Mesopotamien, våra dagars Irak, låg detta

område utanför det romerska imperiet. Namnen aktualiserar alltså den

östliga delen av den iJudeen kända världen. 2:9 f. Kappado/eien . . . Pomos. . . Asien . . . Frygien och Pamfylien Olika

områden i det nuvarande Turkiet. Att Judeen nämns mellan dessa namn

och folkslagen i föregående vers kan bero på att författaren vill åskådlig-

göra dess plats mitt i den värld, där kristendomen skulle spridas. Den

fortsatta uppräkningen nämner andra grannområden till Judeen: ett syd-

västligt (Egypten och Libyen), ett nordvästligt (Kreta) och ett sydostligt

(Arabien). 2:13 balvjäst vin Grundtextens ord betyder bokstavligen sött (vin)”. Det

användes om vin som inte hade jäst färdigt och därför smakade sött.

2:4 Apg 4:31; 11:15/Mark16:17; 1 Kor 2:12 f. 1 Kor 14:23

12:10; 14 2:13 Joel 3:18 2:11 1 Mos 11:9

291 Apostlagärningarna 2 ;28

17Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud, att jag atgjater min ande över alla människor. Era söner och döttrar skall profetera, gamla män ha drömmar. 3]a, era unga män skall se syner och era över mina tjänare och tjänarinnor skalljag i de dagarna utgjuta min ande, och de skall profetera. ”jag skall läta sällsamma ting visa sig himlen och tecken nere pä jorden, blod och eld och moln av

uppepä

rök. 2°Solen skall vändas i märker och månen iblod, innan Herrens kommer, den stora och strålande. 2*Men var och en som äkallar

dag*

Herrens namn skall hli räddad. 22 en man vars Israeliter, lyssna på mina ord: Jesus från Nasaretx, uppdrag Gud bekräftade inför er genom att låta honom utföra kraftoch under” och tecken mitt ibland er, som ni själva vet,

gärningar

”han utlämnades efter Guds beslut och plan”, och ni lät laglösa fast och döda honom. ”Men Gud löste honom ur dödens

spika

vända och lät honom uppstå, eftersom det inte var möjligt att döden skulle få behålla honom i sitt grepp. ”Ty David säger om honom: haft Herren för mina ögon, jag har alltid han stär vid min sida för att jag inte skall vackla. 25 och min

Därför fröjdar sig mitt hjärta jahlar tunga, min kropp skall fä vila med förtröstan.

ja, än mer: 27 du skall inte lämna min i dödsriket

Ty själ eller la°ta din helige möta förgängelsen.

”Du har visat mig livets vägar.

Du skall uppfylla mig med glädje,

när jag fär se ditt ansikte.

2:17 ide sista dagarna Med detta tillägg gör författaren citatet (Joel 2:28 ff.) till en beskrivning av en längre period, som föregår Herrens dag (v. 20) och som inleds med att Gud sänder sin ande. - Orden saknas i en västlig läsarf”. 2:25 om honom Citatet från Ps 16:8 ff. handlar i sitt ursprungliga sammanhang om den frommes förhoppning att räddas ur dödsfara. Här tillämpas det på Jesu begravning och uppståndelse. Tolkningen bygger bl. a. på att __Gudshelige i NT används om Jesussom Messias* (Mark 1 :24;Joh 6:69). Aven ”Herren” kan ha uppfattats som syftande på Jesus. Författaren menar då att David i förväg sågJesus, liksom Abraham gjorde enligt Joh 8:56. Jfr Skrifttolkning”.

2:24 Ps 18:5 f. 2:17-21_]oel2:28-32 2:20 (Matt 24:29) 2:25-28 Ps 16:84] 2:21 (Rom 10:13) 2:27 (Apg 2:31;13:35) 2z22-24 Apg 313-15; 4:10; 590-32; 1098-40; 13127-31;Rom 4z24+

2 ; 29 Apostlagärningarna 292

29 Mina bröder, jag kan lugnt säga till er att vår stamfar David är död och begraven, hans grav finns här än i dag. 3°Nu var han ju

profet* och visste att Gud med ed hade lovat honom att sätta en ättling till honom på hans tron. 3 Därför var det Messias* uppstån-

delse han förutsade med orden: Han lämnades inte i dödsrikefi och bans /eropp mötte inte förgangelsen. ”Denne, nämligen Jesus, har Gud låtit uppstå, och vi kan alla vittna om det. 33 Gud har upphöjt

honom med sin högra hand, och sedan han enligt löftet tagit emot den heliga anden av Fadern, har han nu utgjutit den, så som ni här ser och hör. 34 David har inte själv stigit upp till himlen, men han säger: Herren sade till min herre: Sitt på min högra sida, 35sa skall

jag

lägga dina som en pall under dina fötter. 36Hela Israels folk

fiender

skall alltså vara fast förvissat om att Gud har gjort honom till Herre och till Messias, denne Jesus som ni har korsfäst.

37Orden träffade dem i hjärtat, och de frågade Petrus och de andra apostlarna? Bröder, vad skall vi göra? 33 Petrus svarade: Om-

vänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi* namn“, så att ni får förlåtelse för era Då får ni den 39

synder. heliga anden som gåva. Ty

löftet gäller för er och era barn och alla dem långt borta som Herren vår Gud vill kalla. *° Petrus vädjade

till dem med många andra ord också, och han uppmanade dem: ”Se till att ni blir räddade undan

:n » detta onda släkte .

De troendes

gemenskap

“ De som tog till sig hans ord lät döpa sig, och den ökade de

dagen

troendes antal med inemot tre tusen. *Z Och de

deltog troget i apost-

2:30 äztling Grundtextens uttryck, som är starkt färgat av biblisk hebreiska,

anspelar på 2 Sam 7:12 f. och Ps 132:11. 2:33 med sin högra band En gammaltestamentlig bild för Guds påtagliga

ingripande; se t. ex. Ps 118:15 f. - Annan möjlig översättning: vid sin

högra hand. Bilden är då att Jesus sitter på Guds högra sida, som t. ex. i

Heb 1:3. 2:34 min herre I urkyrkan var det en allmän uppfattning att dessa ord syftar

påJesus; jfr Matt 22:44 f. med par. och not. Citatet (från Ps 110:1) betrak-

tas här som en förutsägelse om Jesu himmelsfärd.

2:29 1Kon 2:10; Apg 13:36 2:39 Joel 2:28-32; Apg 2:17-21 / Jes 2:30 2 Sam 7:12f.; Ps 132:11 57:19; Apg 13:46f.+; Ef 2:17 2:31 Ps 16:10(Apg2:27+) 2:40 5 Mos 32:9+; Matt 17:17+; Fil 2:33 Ps 118216;Apg 5:31 2:15 2:34 f. Ps 110:] (Matt 22:44+) 2:41 Apg 2:47; 4:4; 5:14; 6:1, 7; 9:31; 2:38 Matt 3:2; Luk 24:47 f.; Apg 3:19; 11:21, 24; 12:24; 16:5; 19:20;

5:31; 22:16; 26:20 / Apg 10:45-47 21:20

2:42 Apg 2:46; 20:7

293 Apostlagärningarna 3 ;7

larnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och

bönerna.

3 Alla människor bävade: många under och tecken gjordes

genom apostlarna. 4* De troende fortsatte att samlas och hade allting gemen-

samt. 45 De sålde allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och ens behov. 46 De höll samman och möttes varje dag troget i templet”°, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i “7 De prisade Gud och var

jublande, uppriktig glädje. omtyckta

av hela folket. Och Herren lät var dag nya människor bli frälsta* och förena sig med dem.

Den lame vid Sköna

porten

Petrus och Johannes gick upp till templet, vid tiden för eftermiddagsbönen. 2Då bars det dit en man som varit lam från födseln och

som man varje dag brukade sätta vid en ingång kallad Sköna porten, så att han kunde tigga av dem som besökte templet. 3 När han nu fick se Petrus och Johannes på väg in, bad han om en allmosa. *De fäste blicken på honom, och Petrus sade: Se på oss! 5Mannen såg spänt på dem och väntade sig att få något av dem. “Men Petrus sade: ”Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I nasarén Jesu Kristi namn: stig upp och gå! 7Så grep han honom i högra handen och reste honom upp, och med ens fick mannen

2:42 den inbördes hjälpen Grundtextens ord kan betyda ”gemenskapen” men

syftar här på egendomsgemenskapen eller den ekonomiska hjälp som de

kristna gav varandra. 2:42 brödbrytandez Dvs. nattvarden, som vid denna tid ännu ingick i verkliga

måltider (v. 46; jfr 1 Kor 11:20). Termen anspelar på de tillfällen dåjesus

bröt bröd med sina lärjungar (Matt 14:19 med par. ; 26:26 med par.; Luk

24:30, 35; jfr 1 Kor 10:16). 2:43 genom apostlarna Annan läsart: genom apostlarna ijerusalem, och stor

bävan behärskade alla. 3:1 eftermiddagsbönen Ordagrant: vid bönetimmen, den nionde. Se

Timme”. -Judamas fasta bönetider hade vuxit fram ur GT:s bestämmelser

om morgon- och kvällsoffer (2 Mos 29:39 f.). 3:2 Sköna porten Beteckningen förekommer inte i någon annan antik text,

och det är ovisst vilken av templets* ingångar den syftar på. 3:6 nasarén Se Nasaret”.

2:43 Apg 5:11 L; 19:17 3:1 Apg 10:3, 9, 30 2:44 f. Apg 4:32-37 3:Z-8 Apg 952-35; 14:8-10 2:46 Luk 24:53 3:7 f. Matt 11:5+ 2:47 Apg 2:41+

3:8 294

Apostlagärningarna

stadga i fötter och vrister. ”Med ett språng var han på benen och

började gå. Han följde med dem in i templet, och han gick omkring

och han hoppade och han prisade Gud. ”Allt folket såg honom gå

och Gud. 1° Och när de upptäckte att det var mannen

omkring prisa

som brukade sitta och tigga utanför templet vid Sköna porten, fylldes de av bävan och häpnad över vad som hade hänt med honom.

Petrus tal i Salomos pelarball

“ Mannen ville inte släppa Petrus och Johannes, och alla skockades i förundran dem i Salomos pelarhall, som den kallas. “Då

omkring

sade Petrus till folket: ”Israeliten varför blir ni förvånade över det här? Ni stirrar på oss som om det var genom vår egen kraft eller fromhet vi fick mannen att gå. ”Nej, Abrahams, Isa/es och jakobs Gud, vårafäders Gud, har förhärligat sin tjänare Jesus, honom som ni utlämnade och som ni förnekade inför Pilatus, när han hade beslutat sig för att frige honom. “Ni förnekade honom som var

och och att få en mördare 15 och

helig” rättfärdig* begärde frigiven,

till livet dödade ni. Men Gud har uppväckt honom från

Vägvisaren

de döda, det kan vi vittna om. 6 Och genom tron på hans namn* har

det namnet gett styrka åt mannen som ni ser här och som ni känner. Den tro som kommer genom detta namn har gett honom full hälsa i allas er åsyn.

”Nu vet mina bröder, att ni handlade av okunnighet, ni

jag,

liksom era ledare. s Men på så sätt har Gud låtit det gå i uppfyllelse

3:11 Salomos pelarball Den Östra av de fyra pelarhallar, som avgränsade

templets* område. Namnet byggde på en tradition, enligt vilken Salomo

på samma plats skulle ha uppfört den första pelargången i sitt tempel. Jfr

Joh 10:23. 3:13 sin tjánarejesus Beteckningen anknyter till den gestalt som uppträder i

senare delen av Jesajas bok och vars lidande där (52:13 ff.) sägs vara ställ-

företrädande. Den år därmed ett tidigt uttryck för den kristna tron påJesus

som Messias”. Jfr 8:30 ff. 3:15 vägvisaren till livet Grundtextens uttryck har motsvarigheter i 5:31;

Heb 2:10; 12:2. Det kan användas om en föregångare och upphovsman, men även om en hövding eller militär ledare. Jfr bilden i Mik 2:13.

3:11 Joh 10:23; Apg 5:12 3:14 Apg 7:52; 22:14 3:13-15 Apg2:22-24+ 3:17 Luk 23:34; Apg 13:27; 1 Kor 2:8; 3:13 Z Mos 3:6 (Matt 22:32+) / Luk 1 Tim 1:13

23:13 f.+ 3:18 Luk 24:44-46

295 Apostlagärningarna 4:3

som han har förutsagt genom alla sina profeter? att hans Messias* skulle lida. 9 Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade. 2° Då skall den tid komma från Herren då vi får vila ut, och han skall sända er den Messias som han har bestämt, Jesus, 2* fast himlen måste behålla honom till den dag då allt det blir upprättat som Gud har förkunnat genom sina heliga profeter från tidens början. 22 Mose sade: En

profet lik mig skall Herren, er Gad, låta stå upp ur era bröders led. Lyssna till honom och gär allt vad han säger er. 23 Var och en som inte lyssnar till den profeten skall atrotas arfol/eet. 2* Sedan har alla profeter som har uppträtt, från Samuel och framåt, talat om dessa dagar. 25 Ni är söner till profeterna och har ärvt det förbund* som Gud slöt med era fäder, när han sade till Abraham: Genom dina efterkommande skall alla sia/elen på jorden bli välsignade. 26Det var i första hand för er som Gud lät sin tjänare uppstå, och han har sänt honom för att välsigna er genom att förmå er alla att lämna ondskans väg.

Petrus och johannes rådet

inför

*Medan de talade till folket överraskades de av prästerna, tempelkommendanten och saddukeerna”, Zsom inte kunde tåla att apostlama* undervisade folket och med hänvisning till Jesus förkunnade uppståndelsen från de döda. 3De grep dem och höll dem i häkte till

3:20 den tid . . . då vi får vila ut Av sammanhanget framgår att uttrycket

syftar på det lyckliga tillstånd som man väntade sig att Messias skulle

förverkliga. 3:26 iförsza handför er Dvs. för det judiska folket. Ett ledmotiv i Apostla-

gärningarna är att visa hur Guds erbjudande om frälsning övergår till

icke-judiska folk, sedan det avvisats av judarna (13:46; 28:27 f.; jfr Rom

11:11 fi). 3:26 genom attförmå er alla att lämna Annan möjlig översättning: om var

och en av er lämnar”. 4:1 prästerna Annan läsart: översteprästerna. 4:1 tempel/eommendanten Befälhavaren för den judiska vaktstyrka som

upprätthöll ordningen i templet och som även utanför dess område funge-

rade som inhemsk polis. Jfr Luk 22:4; Joh 7:32. 4:2 med hänvisning tilljesasför/eunnade appståndelsen från de döda Annan

möjlig översättning: i Jesu namn” förkunnade uppståndelsen från de

döda.

3:19 Apg 2238+ 3:25 I Mos 12:38 (Gal 3:8); 22:18; Rom 3:22 5 Mos I8:I5f. (Apg 7:37) 15:8 3:23 5 Mos 18:19 3:26 Apg13:46f.+

4:4 Apostlagärningarna 296

nästa dag, eftersom det redan var kväll. 4 Men många som hade hört ordet kom till tro, och tillsammans var de nu omkring fem tusen män.

5Nästa dag samlades de högsta styresmännen samt de äldste* och

° de skriftlärda* iJerusalem. Översteprästen Hannas var där, liksom

Kajafas, Jonathas och Alexandros och alla av översteprästerlig släkt.

7De lät föra fram och frågade dem: Genom vilken kraft

apostlarna

eller i vems namn* har ni gjort detta? “Då fylldes Petrus av helig ande* och svarade dem: Ni äldste och folkets ledare, 9 när ni i dag ställer oss till svars för en välgärning mot en sjuk och vill höra hur han har blivit botad, *° då skall ni veta, ni alla och hela Israels folk, att

det skedde genom nasarén Jesu Kristi namn. Tack vare honom som ni korsfäste och som Gud har uppväckt från de döda står den här mannen frisk framför er. “Jesus är stenen som ratades av er husbyg-

12 Hos annan finns frälsninggare men blev till en bömstef. ingen en““, och bland människor under himlen finns något

ingenstans

annat namn som kan rädda oss.”

3 När de såg hur Petrus och Johannes var och märkte

frimodiga

att båda var enkla och olärda män, förvånade de sig. De kände igen dem som följeslagare till Jesus, “och när de såg mannen som hade blivit botad stå där tillsammans med dem, blev de svarslösa. ”De befallde dem att vänta utanför rådet* och överlade sedan med

4:5 högsta szyresmännen Uttrycket kan avse det högre prästerskapet, som

sedan uppräknas i v. 6, och som tillsammans med de äldste* och de skrift-

lärda* bildade rådetÖ Möjligen menas i stället rådsmedlemmarna i allmän-

het. Författaren har i så fall uttryckt sig mindre noggrant, eftersom orden

förs samman med den följande uppräkningen av rådets delgrupper. 4:6 Översteprasten Hannas . . . Kájafas Se not till Luk 3:2. 4:6 jánazhas Annan läsart: Johannes. Ingen Johannes som passar till upp-

gifterna i texten är känd från andra källor, och heller ingen Alexandros.

Däremot uppgerJosefus” att Hannas son Jonathan blev överstepräst år 36

e. Kr., att han snart avsattes och att han vid ett par senare tillfällen återtog

ämbetet. 4:10 nasarén Se Nasaret”. 4:11 av er husbyggare Enligt den i NT vanliga skrifttolkningen” identifieras

de i Ps 118:22 nämnda husbyggarna med dem som bar ansvaret för Jesu

död. Jfr Matt 21:42 och se Hömsten”. 4:12 Hos ingen annan finns frälsningen I västliga läsarter” saknas denna

sats helt eller delvis.

4:4 Apg 2:41+ 4:11 Ps 118:22 (Matt 21:42+) 4:7 Matt 21 :23+ 4:15 f. Joh 11:47 4:10 Apg 2:22-24+

297 Apostlagärningarna 4:28

varandra. b Vad skall vi göra med de här människorna? Att ett märkligt tecken” har skett genom dem är uppenbart för hela Jerusalem, och vi kan inte förneka det. 7 Men för att ryktet inte skall spridas ännu mer bland folket, måste vi varna dem för att hädanefter tala till någon i det namnet.

8 De kallade in dem och sade åt dem att aldrig tala eller undervisa i Jesu namn. 9 Men Petrus och Johannes svarade dem: ”Tänk efter själva om det är rätt inför Gud att er mer än honom. 2° Vi kan

lyda

2 inte tiga med vad vi har sett och hört. Då gav de dem en ny sträng varning men släppte dem sedan. För folkets skull såg de möj-

ingen

22 lighet att straffa dem; alla prisade ju Gud för vad som hade skett, ty mannen som hade blivit botad genom detta tecken var över fyrtio år

gammal.

Bön om ande

helig

23 Sedan de hade blivit fria sökte de upp sina egna och berättade vad översteprästerna och de äldste hade sagt till dem. 2* När de andra hörde det, började de gemensamt be högt till Gud och sade: Härskare, du som har skapat himmel och jord och hav och allt vad de rymmer, 25 du som har låtit den heliga anden säga genom vår fader David, din tjänare:

Varför förhäver sig hedningama, och varför smider folken fåfänga planer?

jordens kungar träder fram

och furstarna gaddar sig samman

mot Herren och mot hans smorde. 27Ja, de har sannerligen gaddat sig samman här i denna stad mot din helige tjänarejesus, som du har smort. Herodes och Pontius Pilatus, hedningarna” och Israels folk, 28 alla har de gjort vad din makt och

4:25 du som har låtit den heliga anden säga Annan läsart: du som har

sagt. 4:27 din helige tjänare Se not till 3:13. 4:27 Herodes och Pontius Pilatus Se noter till Luk 3:1 beträffande dessa per-

soners politiska ställning och regerings- respektive ämbetstid. Beträffande

deras medverkan vid Jesu död se Matt 27:11 ff. med par. och Luk

23:8 ff. l 4:28 din makt Grundtexten har en gammaltestamentlig bild för Guds makt,

din hand”.

4:18 f. Apg 5:28 f. 4:25 f. P5Zslf. 4:24 2 Mos 20:11; Ps 1116:6; Apg 14:15 4:27 Luk 23:12 f.

4 ;29 Apostlagärningarna 298

ditt beslut hade förutbestämt. 29Se nu hur de hotar oss, Herre, och

frimodighet att förkunna ditt 0rd. 3° Sträck ut din ge dina tjänare hand och bota de sjuka, låt tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn.

3 När de hade slutat be, skakade marken där de var samlade, och alla fylldes av den heliga anden och förkunnade frimodigt Guds ord.

Egendomsgemens/eap

*Z Alla de många som hade kommit till tro var ett hjärta och en själ, och ingen betraktade något av det han ägde som sitt; de hade allt gemensamt. 33Med stor kraft frambar apostlarna vittnesbördet* om att herren Jesus hade uppstått, och de fick alla riklig del av Guds nåd. 5*

Ingen av dem led någon nöd. De som ägde jord eller hus sålde sin egendom och kom med köpesumman 35 och lade ner den vid apostlarnas fötter, och man delade ut åt var och en efter hans behov. 3°]osef, en levit” från Cypern som apostlarna kallade Barnabas, det vill säga Tröstens son, ”sålde också han en åker han ägde och kom och lade ner pengarna framför apostlarna.

Ananias och

Sapfeira

*En man som hette Ananias sålde tillsammans med sin hustru Sapfeira en egendom. ZMed hustruns vetskap tog han undan en del av köpesumman och kom och lade ner resten framför apostlarna? 3Då sade Petrus: Ananias, hur har Satan* kunnat fylla ditt hjärta, så att

4:33 de fick alla riklig del av Guds nåd Annan möjlig översättning: de var

omtyckta av alla”. Ordet för nåd kan användas även om mänskliga

känslor av välvilja, välbehag och förtjusning. 4:36 Bámabas Grundtextens översättning av detta namn är Oförklarlig. Den

skulle däremot passa till namnet Mánaen som i 13:1 nämns tillsammans

med Barnabas. Manaen kan återges med Tröstaren, vilket enligt hebre-

iskt språkbruk är liktydigt med Tröstens son””. Dä förstavelsen Ban i

flera arameiska namn betyder son (se t. ex. not till 1:23), kan namnen ha

förväxlats. - Barnabas förekommer som följeslagare till Paulus på flera

ställen i Apostlagärningarna samt i NT:s brev (1 Kor 9:6; Gal 2:1; Kol

4:10).

4:28 Apg 2:22-24+ 4:31 Apg2z2-4 4:29 Ef 6:19+ 4:32 Apg 2:44 f.

299 Apostlagärningama 5:18

du försöker lura den heliga anden” och tar undan en del av pengarna du har fått för din jord? Var den inte din så du den, och

länge ägde

förfogade du inte över pengarna när den var såld? Hur kunde du komma på tanken att göra så? Det är inte människor du har försökt lura, utan Gud. 5Vid de orden föll Ananias död ner, och alla som hörde på greps av stor fruktan. “De yngre männen svepte honom, bar bort honom och begravde honom.

Omkring tre timmar senare kom hans hustru dit utan att veta vad som hade hänt. 3Petrus vände sig till henne: Säg mig, var det allt ni

- svarade hon. °Men då sade fick för jorden? Ja, det var allt, Petrus: Hur kunde ni komma överens om att utmana Herrens* ande? Du hör stegen utanför dörren - det är männen som har begravt din man, och nu skall de bära bort dig. °I samma ögonblick föll hon ner framför honom och dog. När de unga männen kom in, fann de henne död, och de bar bort henne och begravde henne bredvid hennes man. “Stor fruktan grep hela

församlingen

och alla som hörde talas om denna händelse.

Tec/een och under bland

folket

Z Genom apostlarna skedde tecken och under bland folket.

många

Alla de troende höll samman och brukade mötas i Salomos pelarhall. 13

Ingen annan vågade ansluta sig till dem, men folket satte dem

högt,

och mer än så: 14 män och kvinnor i stort antal kom

till tro på Herren.

15 Man bar ut sina sjuka på gatorna och lade dem på bäddar

och bårar för att när Petrus gick förbi åtminstone hans skulle

skugga

falla på någon av dem. 6 Också från orterna Jerusalem kom

kring

stora skaror som förde med sjuka och sådana som av

sig plågades

orena andar, och alla blev botade.

Rådet ingriper mot

apostlarna

7 Då

ingrep översteprästen* och alla hans närmaste män, det vill säga saddukeernas* parti. Upptända av trosnit de och

”grep apostlarna

5:12 Salomos pelarhall Se not till 3:11. 5:16 orena andar Se Demoner”.

5:14 Apg 2:41+ 5:18 f. Apg12:6-11;16:25-29 5:15 Mark 6:56; Apg 19:11 f.

5:19 Apostlagärningarna 300

satte dem i stadshäktet. 19 Men på natten en från

öppnade ängel*

Herren fängelsets dörrar och förde ut apostlarna och sade: 2°Gå och ställ er i templet och låt folket höra allt om detta nya liv. 1 De

lydde och gick tidigt på morgonen till templet och undervisade. När översteprästen och hans närmaste män kom dit, kallade de samman rådef, alltså hela den beslutande församlingen i Israel, och skickade sedan bud till fängelset för att hämta apostlarna. 22Men när tjänarna

kom dit kunde de inte finna dem där, utan vände tillbaka och rapporterade: ” Vi såg att fängelset var ordentligt låst och att vakterna

stod vid sina dörrar, men när vi öppnade fann vi där inne.

ingen

2* När tempelkommendanten och översteprästerna fick höra detta,

kunde de inte begripa vad som hade hänt med fångarna. ”Men så kom någon och talade om för dem att männen som de hade satt i fängelse nu stod i templet och undervisade folket. 26 Då gick kom-

mendanten och tjänarna bort och hämtade dem, men utan att bruka våld, eftersom de var rädda för att bli stenade av folket.

27 När de kom tillbaka med apostlarna, förde de in dem till rådet,

började förhöra dem: 23 Vi har uttryckligen föroch översteprästen

er att undervisa i det namnetåf”, och ändå har ni fyllt hela

bjudit

med er lära och vill göra oss ansvariga för den där man-

Jerusalem

nens blod. 29Petrus och svarade: Man måste lyda Gud

apostlarna

mer än människor. 3°Våra fäders Gud uppväckte Jesus, som ni

en och mördade. 3 Honom har Gud upphöjt

hängde upp på träpåle

med sin hand och till hövding och frälsare* för att Israel

högra gjort

skall kunna omvända och få förlåtelse för sina synder. 32 Om allt

sig

detta kan vi vittna°*, och likaså den heliga anden som Gud har gett åt dem som honom.

lyder

5:20 nya Ordet är tillagt i översättningen för att klargöra innebörden i grund-

textens detta liv, som syftar på den kristna livsvägen och på det därmed

förbundna eviga livet (jfr Joh 1:1 ff). 5:24 zempeI/eommendanten Se not till 4:1. 5:30 träpåle Självfallet menas korset, men uttrycket anknyter till det gammal-

testamentliga straff som beskrivs i 5 Mos 21:22 f. (jfr 10:39; Gal 3:13). 5:31 med sin högra band Se not till 2:33. 5:31 hövding Jfr not till 3:15.

5:28 Apg 4:18 f. / Matt 27:25 5:31 Heb 2:10 / Apg 2z38+ 5:30 Apg 2:22-24+ 5:32 Joh 15:26f.

301 Apostlagärningarna 5 :42

33 Rådsmedlemmarna blev ursinniga och talade om att döda dem. 3* Men då reste en av fariseerna* i rådet som hette Gamaliel, en

sig

laglärare som var högt aktad av hela folket, och sade till om att männen skulle föras ut ett tag. 35 Sedan fortsatte han: Israeliter, tänk er för innan ni gör något med de här männen. 36För inte så länge sedan uppträdde Teudas och gav sig

ut för att vara något, och han fick säkert fyrahundra anhängare. Men han dödades, och hela skaran som hade följt honom upplöstes och försvann. 37 Efter honom,

medan skattskrivningen pågick, kom Judas från Galileen och lyckades dra med många människor. Men också han miste livet, och

sig

hela skaran som hade följt honom skingrades. 38 Därför säger er

jag

nu: lämna de här männen i fred och låt dem gå. Om detta är människors påfund och verk försvinner det av sig självt. 39 Men är det

från Gud, då kan ni inte krossa dem. Det kan visa sig att ni kämpar mot Gud själv.

*° De följde hans råd och kallade in dem att

apostlarna, förbjöd

tala ijesu namn och släppte dem, sedan de låtit prygla dem. “ Apostlarna lämnade rådet, glada över att de befunnits värdiga att förnedras för Namnets skull. *Z De fortsatte dag efter med att undervisa i

dag

templet och hemma och förkunna budskapet att Jesus är Messias.

5:34 Gamáliel En religiös ledare och lärare, välkänd i judisk tradition. De

uppgifter som finns om hans ställningstaganden i religiösa frågor ger bil-

den av en klok och måttfull man. 5:36 Teudas Enligt Josefus” uppträdde en man med detta namn som profet*

och samlade anhängare öster om Jordan. Han lovade att leda dem över

floden på samma sätt som Josua hade gjort (Ios 3). Rörelsen krossades.

Josefus förlägger dock händelsen till en senare tid än Lukas tycks förut-

satta. 5:37 Judas från Galileen Enligt Josefus” ledare för det väpnade motståndet

mot romarnas skattskrivning år 6 e. Kr. (jfr not till Luk 2:1). Han gav

därmed upphov till seloternas” rörelse. 5:39 då kan ni inte krossa dem Både här och i den föregående versen före-

kommer ”västliga” läsarter* med olika tillägg, bl. a. orden ”varken ni eller

kungar eller härskare” (jfr Vish 12:14). 5:42 att jesus är Messias Annan möjlig översättning: om Kristus Jesus.

5:37 Luk 2:2

6:1 Apostlagärningarna 302

utses

Sju medhjälpare

*Vid denna tid, då lärjungarnas” antal ständigt växte, började de grekisktalande judarna klaga över att de infödda judarna åsidosatte deras änkor vid den utspisningen. 2De tolv” kallade samman

dagliga

alla och sade: Det är inte riktigt att vi skall försumma

lärjungarna

3 Guds ord för att ordna med måltider. Nej, bröder, välj ut sju män bland er som har gott anseende och är fyllda av ande* och vishet, så sätter vi dem till sådana uppgifter. 4 Då kan vi själva ägna oss helt åt bön och åt ordets tjänst. 5 Alla de församlade gillade förslaget och

de valde Stefanos, en man fylld av tro och helig ande, Filippos, Prochoros, Nikanor, Timon, Parmenas och Nikolaos, en proselyt* från Antiochia, ° och förde dem fram till apostlarna, som bad en bön och lade sina händer på dem.

7Guds vann spridning, och antalet lärjungar ijerusalem steg

_ord

kraftigt. Aven en stor mängd präster började omfatta tron.

6:1 de grekiska/ande judarna Sannolikt sådana som flyttat till Jerusalem

från de många judiska kolonierna utanför det heliga landets gränser. Ver-

sen beskriver en motsättning inom den kristna församlingen (lårjungar-

na), som vid denna tid bara bestod av judar (jfr 10:45; 11:1). En del av de

grekisktalande judarna hade alltså tagit emot den kristna förkunnelsen. Andra uppträder i 9:29 som motståndare till den.

6:1 deras än/eor. . . utspisningen Ankor som saknade familj togs om hand av

församlingen (jfr 9:39; 1 Tim 5:3 med not).

6:3 sju man Denna grupp har i kristen tradition uppfattats som föregångare

till församlingsledarnas* medhjälpare, diakonerna (jfr Fil 1:1; 1 Tim

3:8).

6:5 Stéfanos . . . Filippos, Prácboros, Nikártor, Timon, Pármenas och Nikola-

os Namnen är grekiska. Ingenting annat är känt om deras bärare, frånsett

uppgifterna om Filippos i Apg 8; 21:8 samt fornkyrkliga traditioner (jfr

not till Upp 2:6 om Nikolaos).

6:5 Antiochia i den romerska provinsen Syrien var en av de främsta storstä-

derna i det romerska imperiet. Den leveri dag kvar som en obetydlig stad,

Antakya, ett par mil från Medelhavets östra kust, på turkiskt område nära

det nuvarande Syriens nordvästra gräns. Som framgår särskilt av Apg

11:19 ff.; 15:22 ff. hade staden stor betydelse för kristendomens utbred-

ning utanför judiskt område. Därtill kan ha bidragit att dess grekisktalande

befolkning visade stort intresse för judendomen, vilket Josefus” uppger.

6:6 lade sina händer på dem Detta är ett urgammalt sätt att markera överfö-

ring av välsignelse och kraft (se t. ex. 5 Mos 34:9). Det förekommer som

ett fast liturgiskt bruk på flera ställen i Apostlagärningarna (8:17; 13:3;

19:6) och i NT:s brev (1 Tim 4:14; 2 Tim 1:6; Heb 6:2).

6:1 Apg 2:41+ / 1 Tim 5:3 6:6 Apg 8:17; 13:3; 14:23; 19:6; 1 Tim

6:3 1 Tim 3z7-l3 4:14; 2 Tim 1:6; Heb 6:2

6:7 Apg 2:41+

303 Apostlagärningarna 7:4

S arresteras

tefanos

“Stefanos var fylld av nåd och kraft och gjorde stora under och tecken bland folket. ”Då uppträdde några medlemmar i den syna-

goga* som kallades De frigivnas (dit

hörde folk från Kyrene, Alexandria, Kilikien och Asien“) och började disputera med Stefanos. “Men de kunde inte hävda sig mot visdomen och anden i det han sade. “Därför skickade de fram några som skulle säga att de hört honom yttra sig hädiskt om Mose och Gud. 12De hetsade upp folket och de äldste och de skriftlärda, och sedan kom de och grep Stefanos och förde honom till rådet? 13 Där fick falska vittnen träda .fram och säga: Den här mannen ständigt och jämt både denna heli-

angriper

ga plats och lagen? “Vi har hört honom säga att Jesus, han från Nasaret, skall förstöra denna plats och ändra på de seder och bruk som vi har från Mose. ”Alla som satt i rådet gav noga akt

på

Stefanos och tyckte då att hans ansikte var som en ängels.

Stefanos tal

*Översteprästen* frågade: Är detta sant? zStefanos svarade: Bröder och fäder, lyssna på mig. Härlighetens* Gud visade för

sig

vår fader Abraham, som då bodde i Mesopotamien och ännu inte hade flyttat till Haran, *och sade till honom: Lämna ditt land och din slå/et och gå till det land som jag skall visa dig. “Då lämnade Abraham Kaldeen och bosatte sig i Haran. När hans far var död, lät

6:9 De frigivnas Synagogorna i Jerusalem var samlingspunkter för ditresta

judar med gemensam bakgrund, dvs. i regel samma hemort. I detta fall var

medlemmarna sannolikt före detta slavar eller krigsfångar från Nordafrika

(Kyrene, Alexandria) och Mindre Asien (se not till 9:11 beträffande Kili-

kien). 7:2 Bröder och fäder, lyssna på mig Det följande talet återger den gammal-

testamentliga historien med frihet i detaljerna, delvis i anslutning till gamla

judiska utläggningar. Dess huvudmotiv är Israels ovillighet att rätta sig

efter Guds uppenbarelser. Detta slags historiebetraktelse har förebilder i

GT (t. ex. Ps 78) men anpassas här till Apostlagärningarnas syn på det

judiska folket (se not till 3:26). 7:2 Hamn låg i nordvästra Mesopotamien, i det nutida Turkiet. Enligt 1

Mos 11:31 flyttade Abraham dit från Ur i Kaldeen, dvs. sydöstra Meso-

potamien.

6:10 Luk 21:15 7:24 1Mos 1151-125 6:11-14 Malt 26:59-61+ 7:3 1 Mo; 12,1 6:13 jer 26:11

7:5 Apostlagärningarna 304

Gud honom flytta vidare till det land där ni nu bor. 5Han gav honom ingen mark, inte så mycket som en fotsbredd, men han lovade att han skulle få landet som sin egendom, ban och hans efterkommande, fast han ännu inte hade några barn. “Detta är vad Gud sade: Hans ättlingar skall bo som främlingar i ett land som inte är deras och vara slavar och förtryckas i fyrahundra år. 7M en det folk vars slavar de blir skall/ag döma, sade Gud, och sedan skall de dra ut ur det landet och dyrka mig på denna plats. sOch han upprättade med Abraham det förbund* som har omskärelsen” som tecken. Så blev Abraham far till Isak och omskar honom på åttonde dagen, och Isak blev far till Jakob och Jakob till de tolv stamfäderna.

°Stamfäderna greps av avund mot Josef och sålde honom till Egypten. Men Gud var med honom “och hjälpte honom ur alla svårigheter. Han gav honom vishet” och lät honom komma i gunst hos farao, den egyptiske kungen, och denne satte honom att styra Egypten och sköta hans förvaltning. “Emellertid drabbades hela Egypten och Kanaan av hungersnöd och svåra lidanden, och våra fäder* kunde inte skaffa mat. 2 Men Jakob fick höra att det fanns

sig

brödsäd i Egypten och skickade dit våra fäder, först en gång och sedan en gång till. ”Andra gången gav sig Josef till känna för sina bröder, och farao fick reda på hans släkt. ”Josef sände då bud efter sin far Jakob och hela hans familj på sjuttiofem personer, ”och Jakob drog ner till Egypten. När han och våra fäder hade dött, 6 fördes de till Sikem och lades i den grav som Abraham hade köpt av Hamors söner i Sikem mot betalning i silver.

”Tiden närmade då Guds löfte till Abraham skulle uppfyllas,

sig

och israeliterna blev ett stort och talrikt folk i Egypten. ”Men då

en ny kung på Egyptens tron, en som ingenting visste om uppsteg

7:14 sjuttiofem personer Stefanos tal följer här liksom i en del andra detalier

Septuaginta”. Enligt den hebreiska standardtexten (1 Mos 46:27) var famil-

jemedlemmarna sjuttio. 7:16 Hamors säneriSikem Annan läsart: sönerna till Hamor, Sikems son.

Enligt Jos 24:32 blev Josef begravd på en plats som Jakob hade köpt av

barnen till Hamor, Sikems far (jfr 1 Mos 33:19; 34:2). I GT är Sikem

annars ett ortnamn; platsen motsvarar det nutida Nablus i Samarien.

7:5 I Mos l2:7+ 7:9 1 Mos 37:28 7:6 f. 1 Mos l5:l3f. 7210-15 1 Mos 41-50 7:7 2 Mos3:12 7:18 2 Mos 1:8 7:8 1 Mos 17:10-14;21-30

305 Apostlagärningarna 7:34

l” josef. Han gick fram med list mot vårt folk, förtryckte våra fäder och tvingade dem att sätta ut de nyfödda, så att de inte skulle överleva. 2° Då föddes Mose, och han var ett sällsynt vackert barn. Under tre månader sköttes han i sin fars hus. 2 Sedan sattes han ut, men faraos dotter tog upp honom och uppfostrade honom som sin egen son. 22Mose blev grundligt insatt i den egyptiska visdomen och uppträdde med kraft i både ord och handling.

23 När han var år, föddes den tanken hos honom att han

fyrtio

skulle besöka sina bröder, israeliterna. 2* När han då fick se hur en av dem blev misshandlad, skyndade han till hans hjälp och gav honom upprättelse ihjäl egyptern. 15 Han trodde att hans brö-

genom att slå der skulle förstå att Gud ville rädda dem genom honom, men det gjorde de inte. 2° Nästa dag kom han dit just som ett par av dem hade råkat i gräl. Han försökte försona dem och sade: Ni är ju bröder, varför gör ni varandra illa?” 27 Men den som hade angripit sin landsman stötte undan Mose och sade: Vem har satt dig till ledare och domare över oss? 28 Tänker du döda mig som du dödade egyptern i går?” 29Vid de orden flydde Mose, och han levde sedan som främling i Midjan, där han blev far till två söner.

3° Når fyrtio år hade gått, visade sig en ängel” för honom i öknen vid berget Sinai, i en brinnande törnbuske. “Mose häpnade över synen, och när han gick fram för att se efter vad det var, hördes Herrens röst: 32 är dina faders Gud, Abrahams, Isa/es och ja/eohs

jag

Gud. Då darrade Mose av skräck och vågade inte se efter. 33 Men Herren sade till honom: Ta av dina Sandaler, ty platsen där da står är helig mar/e. 34 jag har själv sett har mitt folk förtryc/es i Egypten,

har hört deras suckar, och har att dem.

jag jag stigit nerför befria

Kom, jag skall sända dig till Egypten.

7:20 ett sällsynt vackert barn Grundtexten har ett från hebreiskan lånat

uttryck som antingen innebär en förstärkning eller betyder att Gud själv

fann barnet vackert. 7:22 insatt i den egyptiska visdomen Denna uppgift, som saknas i GT, före-

kommer i judisk tradition. 7:29 Midjan Se 2 Mos 3:1 ff. Detta land låg sannolikt vid Akabavikens norra

del. 7:30 berget Sinai Berget kallas i 2 Mos 3:1 för Horeb, men de båda namnen

används i GT omväxlande om samma berg. Exakt var den åsyftade platsen

legat är ovisst.

7:20-22 2 Mos 2:1-10 7:32 2 Mas 3:6 (Matt 22:32+) 7:23-29 2 Mos 2:11-15 7:33 f. 2 Mos 3:5 7z30-34 2 Mos 3:1-10 7:34 2 Mos 3:740

7:35 Apostlagärningarna 306

35Denne Mose som de hade avvisat med orden: Vem har satt dig till ledare och domare?, honom sände Gud att vara både ledare och befriare, när han lät ängeln Visa sig för honom i törnbusken. “Det var Mose som ledde deras uttåg och som gjorde under och tecken i Egypten och i Röda havet och i öknen under fyrtio år. ”Det var Mose som sade till israelitema: En profet li/e mig skall Gud låta stå upp ur era bröders led. 33 Det var han som i folkförsamlingen i öknen förmedlade till våra fäder det som ängeln talade till honom på Sinai. Han tog emot levande 0rd för att ge dem vidare till oss. ” Men våra fäder ville inte lyda honom utan stötte honom ifrån sig. De önskade sig tillbaka till Egypten ^° och sade till Aron: Gör gudar år oss som kan gâframför oss. Ty vad som bar hänt denne Mose som barfört oss ut ur Egypten, det vet vi inte. “ Under den här tiden gjorde de en kalv och bar fram offer åt avguden och höll fest i glädje över sina händers verk. *Z Men Gud vände sig bort och lät dem den

dyrka

himmelska hären, som det står i profetboken: Var/een sla/etoffer eller andra offer frambar ni åt mig under de fyrtio åren i öknen, ni som iir Israels bus. 43 Ni bar med er Melo/es tält och guden Romfas stjärna, de bilder som ni gjort för att tillbe. Därför skall jag fördriva er till landet bortom Babylon.

7:38 falkförsamlingen Se Församling”. 7:38 dersom angeln talade Enligt den gammaltestamentliga berättelsen (t. ex.

2 Mos 20:1) talade Gud själv till Mose. I senare judisk tradition undveks

tanken att Gud beter sig som en människa. När han talade eller på annat

sätt ingrep, föreställde man sig alltså en ängel som mellanhand (jfr Gal 3:19

med not). 7:42 den himmelska bären Uttrycket används i GT både om stjärnorna (t. ex.

Jes 40:26) och om främmande gudomligheter som identifierades med dem

(t. ex. 2 Krön 33:3). Sådan stjärnkult anförs också som exempel på avgu-

deri i det följande citatet. 7:42 profetboken De tolv s. k. mindre profetemas böcker, dvs. avsnittet

fr. o. m. Hosea t. o. m. Malaki i vårt GT, behandlades som en enhet (jfr

Syr 49:10). 7:43 Melo/es tält och guden Romfas stjärna Citatet, Am 5z25-27, följer här

Septuaginta”, där den hebreiska standardtextens främmande gudanamn

missuppfattats eller utbytts. Ett namn har förväxlats med ordet för tält,

och ett ord för kung med namnet Molok. Molok ärvl GT (t. ex. 3 Mos

18:21) ett gudanamn men var ursprungligen en beteckning för kanaaneiska

barnoffer. 7:43 Babylon I såväl den hebreiska texten som i Septuaginta” står Damas-

kus.

7:37 5 Mos 18:15(Apg 3:22) 7:40 2 Mos 32:1 7:38 2 Mos 19:3; Gal 3:19 7:42 f. Am 5:25-27

307 Apostlagärningarna 7:52

“I öknen hade våra fäder vittnesbördets tält, inrättat så som den som talade med Mose hade bestämt, nämligen efter den förebild Mose fick se. “Och fåderna tog det i arv och förde det hit under Josua, när de tog landet i besittning efter de folk som Gud drev undan för våra fäder. Här stod det till Davids tid, “* och David fann nåd inför Gud och bad att han skulle finna en boning åtJakobs Gud. “7 49Den Men Salomo byggde ett hus åt honom. Högste bor dock inte i något som är byggt av människohand. Som profeten* säger: ”Himlen är min tron,

jorden en pall för mina fötter,

hur skulle ni kunna bygga ett bus åt mig, säger Herren, och var skulle min viloplats vara? ”Har inte min band skapat allt detta? 51 Styvnackade är ni, oomskurna till hjärta och öron. Alltid gör ni motstånd mot den heliga anden”, ni som era fäder. 52 Finns det någon

profet som era fäder inte har förföljt? De dödade dem som förutsade att den Rättfärdige skulle komma, och nu har ni förrätt och mördat

7:44 vittnesbördets tält Grundtexten använder här det uttryck, som i Septuaginta* återger det hebreiska namnet på ökentidens tålthelgedom (jfr Upp 15:5). Namnet hör samman med beteckningen vittnesbörd” eller påminnelsetecken för lagens tavlor, som förvarades där (2 Mos 25:16). 7:46 jakob: Gud Annan läsart: Jakobs hus. Innebörden skulle då vara att templet tillhör Israels folk, som i gammaltestamentligt språk kan kallas ett hus, dvs. en familj eller släkt i utvidgad mening (t. ex. Ps 135:19; jfr ovan v. 42). 7:5 m ooms/eurna till hjärta och öron Bildspråket utgår från att omskärelsen” är tecknet för ett rätt förhållande till Gud (1 Mos 17:9 ff.). Om gudsförhållandets kärna år tro och lydnad, står den som saknar dessa ting lika långt från Gud som en icke omskuren person (jfr Jer 9:26). Hjärta* och öron symboliserar här den religiösa tankeförmågan och viljan att lyssna, alltså just tro och lydnad. Meningen blir: Ni tänker och lyssnar som hedningar. Jfr Rom 2:25 ff.; Kol 2:11 ff. 7:52 Finns det någon profet som em fäder inte bar förföljt? Liksom i Matt 23:37 ff. förutsätts en legendbildning om profeterna, där de genomgående framställs som martyrer. I GT erbjuder bl. a. Jeremias historia (Jer 38) en utgångspunkt för dessa traditioner. 7:52 den Rättfärdige Denna beteckning för Jesus, som även förekommer i 22:14 (jfr 3:14), anspelar möjligen på Vish 2:18.

7:44 2 Mos 25:40; Heb 8:5 7:48 1 Kon 8:27 7:45 Jos 3:14-17 7:49 f. je: 66:If. 7:46 2 Sam 7:2; Ps 13225 7:51 2 Mos 32:9; Rom 2:29 7:47 1 Kon 6:1 f. 7:52 f. 1 Kon 19:10; Matt 23z29-35

7:53 Apostlagärningarna 308

honom, 53 ni som fick lagen* utfärdad åt er av änglar* men inte har

hållit den.

stenas

Stefanos

5* När de hörde detta blev de så ursinniga på Stefanos att de skar tänder. ”Men av ande riktade han blicken mot himlen

fylld helig

sida, 56 och och såg Guds härlighet och Jesus som stod på Guds högra han sade: ”Jag ser himlen öppen och Människosonen* stå på Guds

sida. ”Då de högt och höll för öronen, och alla

högra ropade

störtade över honom på en gång 58 och släpade ut honom ur

sig

staden för att stena honom. Vittnena lade sina mantlar framför fötterna på en ung man som hette Saul. 59Så stenade de Stefanos, som åkallade Herren och sade: Herre Jesus, ta emot min ande. °° Han

föll på knä och ropade högt: Herre, ställ dem inte till svars för denna Med de orden dog han. *Också Saul tyckte det var

synd.

riktigt att han dödades.

Saul de kristna

förföljer

Den en svår förföljelse mot församlingen” iJerusa-

dagen började

lem, och alla utom över hela Judeen och

apostlarna* skingrades

Samarien. män Stefanos och höll stor

ZNågra fromma begravde

över honom. 3Men Saul for hårt fram mot församling-

dödsklagan

en. Han in i hus efter hus, släpade bort män och kvinnor och

trängde

lät sätta dem i fängelse.

7:53 av änglar Se not till v. 38. 7:56 Människosonen Annan läsart: Guds son”.

7:58 stena Detta straff föreskrivs i 5 Mos 13:6 ff.; 17:2 ff. för den som förleder

till avgudadyrkan och i 3 Mos 24:13 ff. för den som hädar det gudomliga

namnet. I judisk tradition finns detaljerade bestämmelser om straffets

tillämpning. Då rättsförhållandena iJudeen vid denna tid är ofullständigt

kända, är det ovisst om berättelsen skildrar en regelrätt avrättning enligt

dessa bestämmelser eller ett folkupplopp.

7:58 Saul Paulus judiska namn. Jfr 13:9 med not.

7:53 Gal 3:19; Heb 2:2 7:59 Luk 23:46+ 7:55 f. Luk 22:69+ 7:60 Matt 5:44+; Luk 23:34

309 Apostlagärningarna 8:19

i Samarien

Filippos förkunnar

*De som hade skingrats vandrade omkring och predikade budskapet? 5Filippos kom till huvudstaden i Samarien och förkunnade Kristus för folket där. “Alla lyssnade uppmärksamt på hans ord när de hörde honom tala och såg de tecken* han gjorde. 7Ty från

många

som var besatta for de orena andarna ut under höga

rop, och många lytta och lama botades. *Det blev stor glädje i den staden.

9 Men där fanns en och

man vid namn Simon som bedrev trolldom som hade fått folket i Samarien att häpna. Han gav ut för att vara

sig

något stort ° och fick alla med sig, hög som låg, och de sade: Han är

Guds kraft, den som kallas Den stora kraften. “De slöt upp kring honom därför att han länge hade hänfört dem med sina trollkonster. z Men när de hade börjat tro på Filippos och hans budskap om Guds

rike* och Jesu Kristi namnåf, lät de döpa sig, både män och kvinnor. 13 Simon kom själv till tro. Han blev döpt och vek sedan inte från

Filippos sida, och han häpnade när han såg vilka tecken och under som skedde.

“ Då apostlarna iJerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds 0rd, sände de dit Petrus och Johannes, 15 som reste ner och bad för de troende att de skulle få ande? ännu hade Anden

helig “Ty

inte kommit över någon av dem, de var bara

döpta i herren Jesu namn. ”Men nu lade apostlarna

sina händer på dem, och de fick

helig ande.

”När Simon såg att det var genom

apostlarnas handpåläggning

som Anden förmedlades, 9 och sade: ”Ge

erbjöd han dem pengar denna makt åt mig också, så att den mina händer får

jag lägger på

8:5 Filippo: Då apostlarna enligt v. 1 var kvar iJerusalem, avser Lukas inte

aposteln Filippos som nämns bl. a. i 1:13, utan sannolikt den i 6:5 nämnde

medlemmen av gruppen om sju män. Jfr 21:8. 8:5 huvudstaden

Annan läsart: en stad. Samariens huvudstad, det på 800-

talet f. Kr. grundade Samaria, hade av Herodes den store fått namnet

Sebaste (i våra dagar Sabastiya). 8:7 de orena andarna Se Demoner”. 8:9 Simon Om denne man finns en mängd fornkyrkliga traditioner, som är

legendartade men kan ha en sanningskärna. Han betraktas där som upp-

hovet till de blandformer mellan kristendomen och andra religioner som

tidvis hotade kyrkan med upplösning.

8:4 Apg 11:19 8:17 Apg 19:6 8:5 Matt 10:14-

8:20 Apostlagärningarna

ande. 2°Men Petrus svarade: Förbannelse över dig och dina

helig

om du tror att du kan Guds gåva. 2 Du har ingen rätt pengar, köpa till det vi förkunnar, inför Gud. ty ditt hjärta är inte rättsinnigt 22 Omvänd från denna din ondska och be till Herren, så kanske

dig

han förlåter ditt ”För jag ser att du sprider bitter galla

dig uppsåt.

“Simon svarade: Be för mig till

och snärjer med orättfärdighet.

Herren, så att inget av det som ni har sagt drabbar mig. 25 Sedan hade vittnat” och förkunnat ordet om Herren,

apostlarna

vände de tillbaka tillJerusalem och lät under vägen många samariska

byar höra evangeliet.

och den etiopis/ee bovmannen

Filippos

26 En från Herren sade till Filippos: Gå nu vid middagstiden

ängel”

ut ner till Gaza. Den ligger öde. på vägen som leder från Jerusalem 27 Han som var mäktig hoveugick genast. Då kom där en etiopier nuck hos kandake, den drottningen, och hade ansvaret för

etiopiska

hela hennes skattkammare. Han hade farit till Jerusalem för att tillbe

8:23 du sprider bitter galla och snärjer med orättfärdigbet Orden anspelar på 5 Mos 29:18. - Annan möjlig översättning: bitter galla och oråttfärdighetens band blir din lott. 8:26 vid middagstiden Annan möjlig översättning: mot söder. 8:26 Gaza Samma plats som i dag bär namnet, ca 6 mil sydväst om Jerusalem. I GT år den känd som en av filisteernas städer (t. ex. Dom 16:1). i samman- 8:26 Den ligger öde Då denna upplysning verkar förbryllande hanget, finns antagandet att orden i stället är en (kanske i efterhand tillagd) tid i anmärkning om Gaza. Den forntida staden låg på nytestamentlig i samruiner, och den stad som uppförts därintill förstördes av romarna band med upproret 66 e. Kr. 700-talet 8:27 etiopier Så kallades under antiken det nubiska folk, som sedan f. Kr. bodde söder om Egypten på ett område motsvarande norra delen av det nuvarande Sudan. Namnet har först i nyare tid överförts på det nutida Etiopien och dess invånare. 8:27 boveunuck Vid de gamla orientaliska hoven förekom kastrerade persosedan i ner (eunucker) allmänt, i första hand som haremsvaktare men förvaltningsuppgifter av alla slag. Ordet år därför praktiskt taget liktydigt med hovman. Judarnas avsky för stympning framgår av 5 Mos 23:1, som utesluter den kastrerade från religiös gemenskap. Jfr dock även Jes 56:3 ff. 8:27 /eánda/ee I likhet med farao en titel, ej ett egennamn. Titeln bars av den till namnet regerande kungens mor, ide fall då hon innehade den verkliga makten. 8:27 tillbe Gud Se Gudfruktigll.

8:23 5 Mos 29:18

311 Apostlagärningarna 8 ;40

Gud 28 och var nu på väg hem och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. 29Anden sade till Filippos: Gå fram till vagnen och håll

dig

intill den. ”Filippos skyndade fram, och när han hörde mannen läsa profetenjesaja frågade han: Förstår du vad du läser? - 3 Hur skulle jag svarade mannen.

kunna det utan att någon vägleder mig? Och han bad Filippos honom.

stiga upp och sätta sig bredvid 32 Skriftstället som han läste var detta:

Liksom ett får som till sia/et,

förs

liksom ett lamm som är tyst den som det

inför klipper

öppnade han inte sin man.

33Genom förödmju/eelsen blev hans dom

uppbär/d.

Vem kan räkna hans efterkommande,

när hans liv nu

upphöjs från jorden?

3* Hovmannen frågade Filippos: Säg vem talar om -

mig, profeten

sig själv eller någon annan? ”Filippos tog då till orda, och med skriftstället som förkunnade han

utgångspunkt budskapet om Jesus

för honom. “När

de färdades vägen fram, kom de till ett ställe med vatten, och hovmannen sade: Här finns vatten.

Är det något som hindrar att jag blir ”Han lät stanna vagnen, och båda två,

döpt?”

Filippos och hovmannen, steg ner i vattnet, och Filippos döpte honom. 39 Når de hade upp ur vattnet, Herrens ande

stigit ryckte

bort Filippos, och hovmannen såg honom inte mer; han fortsatte sin resa, fylld av glädje. *° Men visade det sig, hade kommit till

Filippos,

Ashdod, och sedan gick han från stad till stad och förkunnade budskapet tills han kom till Caesarea.

8:33 Versen motsvarar första delen av Jes 53:8. Författaren har sannolikt upp-

fattat denna del av citatet så, att Jesus efter sin död upprättades av Gud,

upphöjdes till himlen och vann oräkneliga efterföljare. Hans__tolkning

utgår från Septuagintas” ordalydelse, som i sig är svårtydbar. Aven den

hebreiska standardtexten är dunkel. Den innebär dock säkerligen i stort

sett att den lidande, förorättad och ensam, rycktes bort från de levandes

antal. jfr Skrifttolkning”. 8:39 ryckte Herrens ande bort Filippos Föreställningen att heliga män kunde

förflyttas på detta sätt finns bl. a. i 1 Kon 18:12; 2 Kon 2:16. 8:40 Ashdod Liksom Gaza en gammal filisteisk stad, belägen drygt 3 mil

nordost därom. 8:40 Caesaréa Staden fick sitt namn, kejsarstaden, av Herodes den store,

som byggde ut den med en hamn och andra storslagna anläggningar, nu i

ruiner. Platsen ligger ca 5 mil norr om det nuvarande Tel Aviv, vid Saron-

8:31 Rom 10:14 8:38 Apg 10:47 8:32 f. jes 53:7f.

9:1 312

Apostlagärningarna

Saul på vägen till Damaskus

lSaul, som ännu rasade av mordlust mot Herrens” lärjungaril, gick Zoch bad att få med brev till synagogorna” i till översteprästen sig Damaskus: om han fann några som hörde till Vägen, män eller skulle han få dem och föra dem tilljerusalem. 3 Men kvinnor, fängsla Damaskus, omgavs han plötsligt av när han på sin resa närmade sig ett bländande från himlen. 4 Han föll till marken och hörde

ljussken

en röst som sade till honom: Saul, Saul, varför förföljer du mig? ”Vem - 5Han frågade: är du, herre? Jag är Jesus, den som du veta vad du skall förföljer. “Stig upp och gå in i staden, så får du 7Hans reskamrater stod förstummade; de hörde rösten men göra. 8Saul reste kunde såg ingen. sig upp, men fast hans ögon var öppna han inte se. De tog honom då vid handen och ledde honom in i Damaskus. ”Under tre dagar var han blind, och han varken åt eller drack.

Ananias. Saul i Damaskus

fanns en som hette Ananias. Till honom sade ”I Damaskus lärjunge Herren Han svarade: Ja, herre. “Herren i en syn: Ananias!” sade: Gå och hus efter en som genast till Raka gatan, fråga ijudas

slätten söder om Karmel. För att skilja staden från Caesarea Filippi vid Hermon (jfr Matt 16:13 med not) kallade man den Caesarea vid havet. De romerska ståthållarna ijudeen residerade där. 9:2 Damaskus Staden hade i nytestamentlig tid många judiska invånare. Tidigt fanns där en kristen församling. Damaskus är huvudstad i det nuvarande Syrien. 9:2 Vägen Både inom och utom bibeln är det vanligt att livsstilar och handlingsmönster kallas vägar (i NT t. ex. Matt 7:13 f.). I Apostlagärningarna används bilden speciellt om det kristna levnadssåttet. Detta kan kallas vägen till frälsning (16:17), Herrens väg (18:25) och Guds väg (18:26). Här och i fem andra fall (19:9, 23; 22:4; 24:14, 22) står uttrycket utan bestämning, som ett namn på kristendomen eller kyrkan. 9:11 Raka gatan Förmodligen avses Damaskus gamla huvudgata i öst-västlig riktning. Själva gatulinjen är ännu bevarad, liksom rester av tillhörande portar och kolonner.

9:1 f. Apg 8:l-3;22:4f.;26:9-12; 1 Kor 9:10-l6Apg 2212-16; 26:16-18; Gal 15:9; Gal 1:13 f.; 1 Tim 1:13 1:16 95-9 Apg 22:64]; 26213-16; 1 Kor 15:8, Gal 1:15 .

313 Apostlagärningarna 9 ;26

som heter Saul och är från Tarsos. Han ber, ”och i en syn har han sett en man som heter Ananias komma in och lägga sina händer på honom 3

för att han skall se igen. - Herre, svarade Ananias, jag har hört från många håll om den mannen och allt ont han har gjort mot dina heliga” iJerusalem. “ Och nu är han här med fullmakt_ från översteprästerna att gripa alla som åkallar ditt namn? 15 Men Herren sade till honom: Gå, honom har jag utvalt till mitt redskap. Han skall föra ut mitt namn till hedningar” och kungar och Israels folk, 6 och jag skall låta honom veta hur mycket han måste lida för mitt namns skull.”

”Ananias gav sig i väg och gick till Judas hus. Han lade sina händer på Saul och sade: Saul, min broder! Herren själv, Jesus, som visade för dig

sig på vägen hit, har sänt mig för att du skall få tillbaka din syn och fyllas av helig ande? s Då var det som om

fjäll

hade fallit från Sauls ögon, och han kunde se igen. Han lät genast döpa sig, 9 och när han hade ätit, återfick han krafterna.

Han stannade några dagar hos lärjungarna i Damaskus 2° och började genast förkunna i synagogorna att Jesus är Guds son. 2 Alla som hörde honom häpnade och sade: Var det inte han som iJerusalem ville förgöra alla som åkallar Jesu namn? Har han inte kommit hit för att gripa dem och ställa dem inför översteprästerna? 22Men Saul uppträdde med allt större kraft och gjorde judarna* i Damaskus svarslösa när han bevisade att Jesus är Messias.

”Efter någon tid kom judarna överens om att röja honom ur vägen, 2* men han fick reda på deras planer. De lurade på honom vid stadsportarna dag och natt för att döda honom, 25 men en natt tog hans lärjungar och firade ner honom från stadsmuren i en

korg.

Saul i Jerusalem

26 När han hade kommit tillbaka till Jerusalem, försökte han ansluta sig till lärjungarnaf. Men alla var rädda för honom, eftersom de inte

9:11 Tarsos Staden, som ännu existerar, var i nytestamentlig tid huvudstad i

landskapet Kilikien vid Medelhavets nordöstra bukt. Den nämns flera

gånger i Apostlagärningarna som Paulus hemstad (v. 30; 11:25; 21:39;

22:3).

9:15 Apg 13:2 922-30 Apg 2247-21 9:22 Apg 17:3; 18:5, 28; 28:23 9:24 f. 2 Kor 11:32 f.

9:27 Apostlagärningarna 314

litade på att han var en lärjunge. Då tog Barnabas honom med sig till apostlarna” och berättade

för dem hur Saul på vågen hade sett Herren, som talat till honom, och hur han frimodigt hade predikati Jesu namn i Damaskus. 33Sedan fick Saul komma och gå som han

ville hos dem iJerusalem och talade frimodigt i Herrens namn. 23 Han predikade också för de judarna och

grekisktalande dispute-

rade med dem. De bestämde sig för att röja honom ur vägen, 3°men när bröderna fick reda på detta, tog de honom ner till Caesarea och skickade honom därifrån vidare till Tarsos.

Petrus i och

Lydda joppe

Kyrkan* fick nu vara i fred i hela Judeen, Galileen och Samarien. Den byggdes upp och levde i gudsfruktan, och den växte genom den heliga andens* tröst och stöd.

33Petrus vandrade från plats till plats och korn då också till de

heliga som bodde i Lydda. 33Där träffade han en man vid namn Aineas som var förlamad och hade till sängs i åtta år. 3* Petrus

legat

sade till honom: ”Aineas, Jesus Kristus botar

dig. Stig upp och gör självi ordning din bädd. Genast steg han upp, 35och alla som bodde

i Lydda och på Saronslätten såg honom, och de omvånde till

sig

Herren.

36I Joppe fanns det bland lärjungarna en kvinna som hette Tabita,

på grekiska Dorkas. Hennes liv var fyllt av goda gärningar och frikostighet mot de fattiga. 37Vid den här tiden blev hon sjuk och dog, och man tvättade henne och bar upp henne på övervåningen. 33 inte hörde att

Lydda ligger långt från Joppe, och då lårjungarna

Petrus var där, skickade de dit två män och bad honom komma över till dem så fort som möjligt. 33Petrus följde genast med. När han

kom fram, förde de honom upp på övervåningen, där alla änkorna

9:27 Bámabas Jfr 4:36 med not. 9:29 de grekisktalande judarna Jfr 6:1 med not.

9:32 Lydda (i dag Lod) ligger ca 2 mil sydost om Tel Aviv och 4 mil nordväst

om Jerusalem. 9:35 Saronslätten Vid Medelhavskusten söder om Karmel. 9:36 joppe heter i dag Yafo och utgör en del av Tel Aviv. 9:36 Tabita, på grekiska Dor/eas Dvs. hind. ”Tabita” är arameiska.

9:39 alla änkorna Det var framför allt denna grupp som var föremål för väl-

görenhet i den urkristna församlingen; jfr 6:1 med not. I detta fall nämns

de kanske också som ansvariga för sorgeceremonierna. Jfr Matt 9:23 med

par. och not.

9:31 Apg 2:41+

315 10:6

Apostlagärningarna

samlades kring honom och visade honom de och

gråtande skjortor

mantlar som Dorkas hade medan hon ännu var bland dem.

gjort

° Petrus sade åt alla att gå ut och föll sedan på knä och bad. Så vände han sig mot den döda och sade: Tabita, Hon

stig upp! öppnade

ögonen, och när hon såg Petrus satte hon sig upp. f Han räckte

henne handen och hjälpte henne att resa Sedan kallade han in de

sig.

heliga och änkorna och lät dem se hur hon stod där levande. z Händelsen blev känd i hela joppe, och många kom till tro på Herren. 43 Petrus stannade någon tid iJoppe hos Simon, en garvare.

Petrus och Cornelius

*I Caesarea fanns en man som hette Cornelius, officer vid Italiska bataljonen. ZHan var from och liksom gudfruktig* alla i hans hus, gav rikligt med allmosor till judarna och bad alltid till Gud. 3 En

dag

på eftermiddagen såg han tydligt i en syn hur en ängel* från Gud korn in till honom och sade: Cornelius! “Han såg förskräckt på ängeln och frågade: Vad vill du, herre? svarade: Dina

Ängeln

böner och allmosor har stigit upp till Gud som en påminnelse om dig. 5Skicka nu några av dina mån till joppe för att hämta en viss Simon som kallas Petrus. “Han bor hos en garvare Simon som har

10:1 Caesaréa Se not till 8:40. 10:1 Ita/iska bataljonen Grundtextens uttryck motsvarar den romerska beteckningen kohort för en styrka, omfattande en tiondels legion eller ca 600 man. Fem sådana kohorter var förlagda till Caesarea, den romerske ståthållarens residensstad. Bataljonen rekryterades från Italien. 10:2 allmosor tilljudarna Cornelius välgörenhet uppfattas främst som en akt av religiös solidaritet med judendomen. Grundtextens uttryck syftar på judarna som Guds heliga folk. 10:3 på eftermiddagen Se Timmeii Som framgår av v. 30 tänker författaren på en av de judiska bönetiderna (jfr 3:1). Att Cornelius alltid bad till Gud (v. 2) betyder möjligen att han iakttog dessa. 10:4 har stigit upp till Gud Bilden av offerrök som stiger mot himlen och väcker Guds välbehag (t. ex. 1 Mos 8:21) överförs på bön och goda gärningar (jfr Ps 141 :2; Upp 8:3 f.). 10:5 joppe Se not till 9:36. 10:6 en garvare Simon Garvarna hörde till de yrkesgrupper som strängt lagtrogna judar undvek, därför att deras arbete ständigt utsatte dem för rituell orenhet, i detta fall genom döda djur. Uppgiften om Petrus värd, som annars är okänd, kan därför antyda att brytningen med renhetslagarna redan var förberedd.

9:40 Mark 5:41

10:7 316

Apostlagärningarna

sitt hus nere vid havet. 7När som talat med honom var

ängeln

borta, kallade Cornelius till sig två tjänare och en av sina ordonnanser, en from man. *Han berättade alltsammans för dem och sände dem till joppe. 9Nästa dag medan de var på väg och närmade sig staden, gick Petrus vid blev då middagstiden upp på taket för att be. ”Han

gjordes i ordning

hungrig och ville ha något att äta. Medan maten föll han i hänryckning. l Han såg himlen öppen och det kom ner en stor linneduk. Hångande i sina fyra hörn något som liknade Z och i den fanns alla markens fyrfotadjur sänktes den ner på jorden, och kräldjur och himlens fåglar. 3 En röst sade till honom: Petrus, slakta och ät! “ Petrus svarade: Nej, nej, herre! Aldrig har jag ätit något oheligt eller orent. ” 5 Då hörde han för andra gången en röst:

Vad Gud till rent skall inte du göra till orent. “Detta

gjorde

hände tre gånger, och sedan lyftes duken strax upp till himlen. ”Medan Petrus grubblade över meningen med den syn han haft, kom männen som Cornelius hade skickat. De frågade sig fram till ropade och undrade om Simons hus och stannade vid porten ”och den Simon som kallades Petrus bodde där. 9 Petrus funderade ännu

är tre män som söker över synen, då Anden* sade till honom: Här 2° Gå följa med dem, det är jag som dig. genast ner, och tveka inte att har sänt dem.” 2 Petrus gick ner till männen och sade: Jag är den ni söker. Varför har ni kommit hit? 22 De svarade: ”Cornelius, en officer som år rättskaffens och gudfruktig och har gott namn om sig i hela den har blivit av en helig ängel att

judiska befolkningen, tillsagd

skicka efter och höra vad du har att säga. 23 Då bad han dem

dig

in och lät dem bo över där.

stiga

Nästa dag gav han sig i väg i sällskap med dem, och några av bröderna med. ” var han framme i Cae-

ijoppe följde Dagen därpå

sarea, där Cornelius väntade på dem tillsammans med sina släkting-

10:9 vid middagstiden Se Timme”. Detta sätt att 10:12 alla markens fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar sammanfatta hela djurvärlden förekommer bl. a. i berättelsen om Noa och arken (1 Mos 6:7, 20; 7:8). Indelningen i rena djur, som fick ätas, och orena, som måste undvikas, görs bl. a. i 3 Mos 11 och 5 Mos 14. Den vånda en jude kan känna inför att överträda dessa regler åskådliggörs på samma sätt i Hes 4:14. för rem. Ordet 10:15 gjorde till rent Annan möjlig översättning: förklarat används på det senare sättet i Mark 7:19.

1052-14 3 Mos.11:1-47 10:15 Mark 7:19 10:14 Hes 4:14

317 Apostlagärningarna 10 ;36

ar och närmaste vänner som han hade bett komma. 25 När Petrus skulle stiga in, kom Cornelius emot honom och kastade vörd-

sig

nadsfullt för hans fötter. 25 Men Petrus sade åt honom att resa sig: Stig upp, jag är en människa, jag också. 27 Sedan gick han in under samtal med Cornelius. Där inne fann han många församlade, 28 och han sade till dem: Som ni vet är det förbjudet för en jude att umgås med någon som tillhör ett annat folk eller att besöka honom. Men mig har Gud visat att man inte skall betrakta någon människa som ohelig eller oren. 29 Därför kom jag utan invändningar, när jag blev efterskickad. Och nu undrar jag varför ni har låtit hämta mig. 3°Cornelius svarade: Just vid den här tiden för tre sedan bad

dagar

jag eftermiddagsbönen här hemma, när plötsligt en man i skinande vita kläder stod framför mig 3 och sade: C0rnelius, Gud har hört din bön, och han kommer dina allmosor. 22Sänd nu bud till

ihåg

joppe och be Simon som kallas Petrus att komma hit. Han bor i garvaren Simons hus nere vid havet.” ”Jag sände genast bud efter dig, och tack för att du kom. Nu är vi alla samlade här inför Gud för att höra vad Herren har gett dig i uppdrag att säga.

Petrus tal om

bedningarna

3* Då tog Petrus till orda: Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor ”utan tar emot var och en som fruktar honom och som gör vad som är rättfärdigt”, vilket folk han än tillhör. 2° Detta var ordet som Gud sände till israeliterna med bud-

10:28 förbjudet för en jude GT innehåller inget förbud mot samvaro med icke-

judar (jfr dock varningarna mot förbund mellan Israel och grannfolken,

t. ex. 2 Mos 23:32 f.). Men umgänge med någon som inte iakttog renhets-

lagarna ledde nödvändigtvis till att man betraktades som oren. Det är

därför som möjligheten till församlingsgemenskap med icke-judar i urkyr-

kan måste bero av frågan om renhetslagarnas giltighet. 10:30 bad jag eftermiddagsbänen Annan läsart: fastade jag och bad eftermid-

dagsbönen. Se vidare not till 3:1. 10:36 ordet som Gud sände Jämlikheten mellan judar och icke-judar uppfattas

här som kärnan och den väsentliga nyheten i det kristna budskapet (jfr Ef

2:17). Enligt en mindre sannolik tolkning hör orden samman med v. 37

och syftar på förkunnelsen om Jesu liv: Det ord som Gud har sänt . . .

känner ni till, det som har skett i hela Judeen.”

10:26 Apg 14:15 10:35 Rom 2:14 10:28 Gal 2212-15 10:36 1312:14 10:34 5 Mos 10:17+ / Rom 2:11+

10;37 Apostlagärningarna 318

skapet om fred* genom Jesus Kristus - han är allas herre. ”Ni känner till det som har skett i hela Judeen, med början i Galileen efter det 3”

dop som Johannes predikade: hurJesus från Nasaret blev smord av Gud med helig ande och kraft och hur han vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens* våld; Gud var med honom. 39 Vi kan vittna* om allt han gjorde både på den judiska landsbygden och iJerusalem. Honom hängde de upp på en träpåle och dödade. °° Men Gud uppväckte honom på tredje dagen och lät honom visa sig, “ inte för hela folket utan för vittnen som Gud i förväg hade utvalt, nämligen för oss som åt och drack med honom efter hans uppståndelse från de döda. *Z Han gav oss uppdraget att förkunna för folket och vittna om att han är den som Gud har bestämt till att döma levande och döda. ”Om honom vittnar alla profeterna” att var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse genom hans namn.”

4* Medan Petrus ännu talade föll den heliga anden* över alla som hörde hans ord. *5 De omvända judar som hade följt med Petrus håpnade över att den heliga andens gåva blev utgjuten också över hedningarnaö; *f* de hörde hur dessa talade med tungor och prisade Gud. 47 Då frågade Petrus: Vem kan hindra att de blir döpta med vatten, när de har tagit emot den heliga anden alldeles som vi? 48 Och han sade till att de skulle döpas iJesu Kristi namn? Sedan bad de honom stanna några dagar.

10:38 smord av Gud med helig ande Uttrycket anger attJesus är Messias”. Det

anknyter till GT-ställen som Ps 45:8; Jes 11:2; 61:1. 10:39 träpåle Se not till 5:30. _ 10:42 den som Gud har bestämt till att döma Se Människosonen”. 10:45 omvända judar Grundtextens uttryck anger omskärelsen” som tecken

på judisk härstamning. 10:46 talade med tungor Se Tungotal?

10:39f. Apg 2:22-24+ 10:43 Jes 53:5; Jer 31:34 1040-42 Apg 17:31+ 10:47 Apg 15:8 10:41 Luk 24:41-43; Apg 2:4

319 Apostlagårningarna 11:18

Petrus omvändelse

redogörelse för bedningarnas

*Apostlarna* och bröderna iJudeen fick höra att också hedningar-

na” hade tagit emot Guds 0rd. 2När Petrus kom upp till Jerusalem, ställde de omskurna honom till svars 3 för att han hade besökt oomskurna och ätit med dem. *Petrus redogjorde då för allt som hade hänt: 5Jag var ijoppe, och medan jag bad föll jag i hänryckning och hade en syn. Det kom ner något som liknade en stor linneduk. Hängande i sina fyra hörn sänktes den från himlen och kom ända ner till mig. “Jag såg efter vad det kunde vara, och då fick jag se markens tama och vilda fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. 7Jag hörde också en röst som sade till mig: Petrus, slakta och åt!” 8 Men

svarade: Nej, nej, herre. Något ohelig: eller orent har aldrig

jag

kommit i min mun.” °För andra gången talade en röst från himlen: Vad Gud till rent skall inte du göra till orent.” *° Detta hände

gjorde

tre gånger, och sedan drogs alltsammans upp till himlen igen. “Just då stannade tre män utanför huset där vi var. De hade skickats till mig från Caesarea, ”och Anden* sade åt mig att följa med dem utan att tveka. De sex bröderna här följde också med mig, och vi kom hem till mannen. 3 Han berättade för oss hur han hade sett ängeln” stå i hans hus och säga: Skicka bud tilljoppe efter Simon som kallas Petrus. 4 Han har något att säga som skall rädda dig och alla i ditt hus.” ”Och när jag då började tala, föll den heliga anden över dem alldeles som över oss i den första tiden. 16 Då korn jag ihåg att Herren* hade sagt: Johannes döpte med vatten, men ni skall döpas med helig ande.” ”Sedan de kommit till tro på herren Jesus Kristus, har Gud alltså gett dem samma gåva som vi fick. Hur skulle då jag kunna hindra Gud? ”När de hörde detta lugnade de sig, och de prisade

11:2 När Petrus kom upp tilljerusalem En västlig läsart” har följande ut-

vidgning: Petrus var nu sedan länge angelägen om att resa tilljerusalem.

Han kallade till sig bröderna och styrkte dem med många ord och med

undervisning på de olika platserna. Så kom han fram till dem (dvs. de

troende ijerusalem) och berättade för dem om bevisen på Guds nåd. Men

de omskurna ställde honom till svars.” 11:2 de omskurna Se Omskärelse”. 11:6 markens tama och vilda fyrfotadjur Se not till 10:12. 11:9 gjorde till rent Se not till 10:15. 11:11 där vi var Annan läsart: där jag var. 11:12 De sex bröderna Dvs. de kristna från joppe som nämnts i 10:23, 45.

11:15 Apg 2:3 f. 11:16 Matt 3:11+

11 :19 Apostlagärningarna 320

Gud och sade: ”Så har Gud gett också hedningarna möjlighet att omvända sig och få liv.”

Barnabas och Saul i Antiocbia

9 De som hade under den förföljelse som började med

skingrats

Stefanos nådde ända till Fenikien, Cypern och Antiochia, och de förkunnade ordet endast för 2° Men några av dem var från

judar. predikade de

Cypern och Kyrene, och när de kom till Antiochia, också för icke-judar och lät dem höra budskapet om herren Jesus. 2 Herrens hand var med dem, så att ett stort antal kom till tro och

22 om detta nådde i omvände sig till Herren. Ryktet församlingen*

och man skickade Barnabas till Antiochia. “När han

Jerusalem,

kom dit och fick se bevisen på Guds nåd, blev han glad och manade alla att helhjärtat hålla till Herren; 3* han var en god man, fylld av

sig

ande och tro. Och åtskilliga människor vanns för Herren.

helig

25 Barnabas fortsatte sedan till Tarsos för att söka upp Saul, 26och när han hade funnit honom, med sig till Antiochia. Där

tog han honom kom de sedan att vara tillsammans i församlingen ett helt år och kunde undervisa en avsevärd mängd. Och det var i Antiochia som lärjungarna* för första gången fick heta kristna.

Vid denna tid kom några profeter” från Jerusalem till Antiochia. 2” En av dem, som hette Agabos, lät genom Andens ingivelse förstå

11:19 De som bade skingrazs Se 8:1, 4 ff. 11:19 Fenikien . . . Antiocbia Fenikien är det gamla namnet på kuststräckan

norr om judiskt område, ungefär motsvarande våra dagars Libanon.

Området hade på nytestamentlig tid uppgått i Syrien. Beträffande Antio-

chia se not till 6:5. 11:20 Kyréne Stad i Libyen som nämns även i 2:10; 6:9 och 13:1. 11:20 icke-judar Annan läsart: greker; jfr Rom 1:16; 1 Kor 1:22. Det ord

som översatts med icke-judar används i 6:1 och 9:29 om judar som

talade grekiska (jfr noten till 6:1) men kan inte ha samma betydelse här.

Dess grundbetydelse gäller personer med grekiskt språk och grekisk kul-

tur, oavsett härstamning. 11:21 Herrens bana Jfr 2:33 med not. 11:22 Bámabas Se 4:36 med not. 11:23 bevisenpå Guds nåd I grundtexten står endast Guds nåd; meningen år

att de nyomvända utgjorde bevis på vad Guds nåd kunde åstadkomma. 11:25 till Tarsos för att söka upp Saul Berättelsen anknyter därmed till 9:30.

Beträffande Tarsos se not till 9:11. 11:26 kristna Se Kristus”.

11:19 Apg 8:1 11:24 Apg 2241+ 11:21 Apg2:41+ 11:27 Apg 13:1

321 Apostlagärningarna 12:10

att en svår hungersnöd skulle komma över hela världen - den inträffade också under kejsar Claudius. 29 Då beslöt lärjungarna att man skulle sända understöd till bröderna iJudeen, var och en efter sina tillgångar. °° De gjorde så och skickade Barnabas och Saul att överlämna gåvorna till de äldste”.

Petrus arresteras och blir räddad

*Vid den tiden ingrep kung Herodes hårdhånt mot en del av med-

lemmarna i församlingen? ZHan låt halshugga Jakob, Johannes

bror, 3 och när han såg att judarna” gillade detta, fortsatte han och lät också gripa Petrus; det hände under det osyrade brödets högtid? “Efter arresteringen satte han honom i fängelse, bevakad av fyra vaktstyrkor om vardera fyra man, för att efter påsken ställa honom inför folket. 5Petrus hölls alltså fängslad, och i församlingen bad man ivrigt till Gud för honom.

“Natten innan Herodes hade tänkt ställa honom inför rätta låg Petrus och sov mellan två soldater, bunden med två kedjor, och utanför dörren fanns vakter som bevakade fängelset. 7Då stod där

en ängel* från Herren”, och ett ljussken fyllde rummet.

plötsligt

Angeln väckte Petrus med en stöt i sidan. dig upp, sade

Skynda

3 han, och då föll kedjorna från Petrus händer. Angeln fortsatte: Ta på bältet och sandalerna. Petrus lydde, och ängeln sade: Svep

dig

om dig manteln och följ mig. 9Petrus följde med honom ut, men han förstod inte att det var verkligt, det som skedde genom ängeln, utan trodde att det var en syn. ° De passerade en vaktpost och sedan

11:28 kejsar Clatldius regerade 41-54 e. Kr. 11:29 understöd till bröderna ijudeen Se Insamling”. 11:30 de äldste Ordet, som tidigare i Apostlagärningarna betecknat medlem-

mar av det judiska rådet, används här och på flera ställen i fortsättningen

om ledare i den kristna församlingen. Skildringen har alltså nått en punkt

där de kristna framträder med en självständig organisation. 12:1 kung Herodes Herodes Agrippa I var sonson till Herodes den store (se

not till Matt 2:1) och brorson till Herodes Antipas (se not till Matt 14:1).

Han regerade 41-44 e. Kr. över ungefär samma område som sin farfar efter

att redan år 37 e. Kr. ha tillerkänts delar av det. Han hade uppfostrats i

Rom och stod bl. a. kejsar Claudius nära men visade också stor lojalitet mot judisk tro och sed.

12:2 jakob, jobannes bror Säkerligen avses det brödrapar som förekommer i

alla uppräkningar av de tolv apostlarna (Matt 10:2 med par.). 12:4 efterpås/een Författaren gör ingen skillnad mellan påsken och den i före-

gående vers omnämnda festen. Se Högtider”. 11:29 f. Rom 15:26+ 12:6-11 Apg 5:18 f.+

12:11 Apostlagärningarna 322

en till och kom till järnporten som ledde ut till staden, och den öppnades för dem av sig själv. Når de kom ut gick de gatan ner, och då försvann ängeln. “Så snart Petrus hade sansat sig sade han: Nu vet jag verkligen att Herren har skickat sin ängel och räddat mig ur Herodes händer, undan allt som det judiska folket väntat

sig.

Z När han förstod hur det var, gick han till huset där Maria bodde, mor till den Johannes som kallades Markus; där var många samlade till bön. “Petrus bultade på porten, och en tjänsteflicka som hette Rhode gick för att låsa upp. “ Men när hon kände Petrus röst,

igen

blev hon så glad att hon i stället för att öppna porten sprang in och berättade att Petrus stod utanför. 5 ”Du är svarade de. Men

tokig,

hon stod på sig, och då sade de: Det är hans ängel. é Petrus fortsatte att bulta, och när de öppnade såg de till sin häpnad att det var han. ”Han gav dem tecken att vara tysta, och så berättade han hur Herren hade fört honom ut ur fängelset. Han bad dem tala om det för Jakob och de andra bröderna, och sedan lämnade han dem och begav sig till en annan plats.

”När morgonen kom blev det stor uppståndelse bland soldaterna. Vad hade det blivit av Petrus? 19 När så Herodes skickade efter honom och inte kunde få tag i honom, förhörde han vakterna och befallde att de skulle straffas. Därefter for han tillbaka från Judeen och uppehöll sig i Caesarea.

H erodes död

2° Invånarna i Tyros och Sidon hade dragit på sig Herodes vrede. Gemensamt uppvaktade de kungen, och sedan de lyckats vinna hans

12:10 När de kom ut En västlig läsart” har efter dessa 0rd tillägget: gick de

nerför de sju trappstegen. Möjligen bygger tillägget på kunskap om

byggnaden, som för oss är okänd. 12:12 Johannes som kallades Markus. Johannes Markus nämns i fortsättningen

i v. 25; 13:5, 13; 15:37, 39. Troligen åsyftas också samma person i Kol

4:10; 2 Tim 4:11; Filem v. 24; 1 Pet 5:13. I Kol 4:10 sågs han vara kusin till

Barnabas (se not till 4:36). Enligt traditionen var han Markusevangeliets

författare. Om hans mor är inget annat känt än vad som här nämns. 12:15 hans ängel En levande person kunde enligt judisk tro representeras av en

ängel. l2zl7jaleob Här liksom i 15:13; 21:18 måste det vara fråga om den bror till

Jesus som nämns bl. a. i Gal 1:19; 2:9 och som även i fornkyrklig tradition

framstår som ledare av församlingen iJerusalem. Hans död år 62 e. Kr.

omnämns av Josefus”. Jfr Jak 1:1 med not. 12:19 Caesaréa Se not till 8:40. 12:20 Tyros ocb Sidon Gamla hamnstäder i Fenikien (jfr not till 11:19). De

finns kvar på det nutida Libanons område under namnen Sur och Saida.

323 Apostlagärningarna 13 ;3

kammarherre Blastos för sin sak, bad de om fred; deras land var beroende av kungen för sin 2* På utsatt

försörjning. dag tog Herodes

plats på tribunen, iförd sin kungaskrud, och höll ett tal riktat till dem. 22 Och folket ropade: ”Det är en gud som talar, inte en människa. 23Men i samma ögonblick slog honom en ängel från Herren för att han inte gav Gud äran, och han blev uppåten av maskar och

dog.

Bamabas och Saul sänds ut Antiochia

från

2* Guds ord fortsatte att sig och tillväxa. 25 Sedan Barnabas och

sprida

Saul hade fullgjort sitt uppdrag ijerusalem, vände de tillbaka och tog då med sig Johannes som kallades Markus.

I församlingen i Antiochia fanns dessa profeter och lärare: Barnabas, Symeon som kallades Niger, Lucius från Kyrene, Manaen, som var uppfostrad tillsammans med tetrarken* Herodes, samt Saul. Medan de en gång höll gudstjänst och fastadeñ sade den heliga anden* till dem: Avdela Barnabas och Saul för den uppgift som jag har kallat dem till.” 3Efter fasta och bön lade de sina händer på dem och skickade i väg dem.

12:20 ban: kammarberre Blastos Grundtextens uttryck, han som hade ansvar

för kungens sovgemak”, finns belagt som titel. Blastos själv är däremot

inte känd från andra källor. 12:22 Det är en gud som talar Kungen accepterade alltså en form av den i

samtiden vanliga härskarkulten. Aven josefus* återger händelsen och

betraktar det inälvslidande vilket i hans berättelse leder till kungens död

som ett straff för detta övermod. 13:1 Antiochia Se not till 6:5. 13:1 profeter och lärare Kristna förkunnare av olika slag. Gränserna mellan

deras uppgifter är för oss inte klart urskiljbara. Se Församlingsledare”.

Bárnabas Se not till 4:36 beträffande detta namn och dess förhållande till

Manaen.

Niger Detta tillnamn är latinskt och betyder den svarte. Namnets

bärare är i övrigt okänd, liksom de båda följande personerna.

Kyréne i Libyen nämns även i 11:20 som hemort för kristna förkunnare i

Antiochia. Jfr även Matt 27:32.

uppfostrad tillsammans med teatrar/een Hemdes Beträffande denne He-

rodes (Antipas) se not till Matt 14:1. Det ord grundtexten här använder om

om Manaen kan vara en hederstitel. lade de sina händer på dem Jfr 6:6 med not.

12:22 Hes 28:2 12:24 Apg 2:41+ 12:23 2 Mack 9:9 13:2 Apg 9:15

13:4 Apostlagärningarna 324

På Cypern. Saul blir Paulus

“Dessa båda, som alltså sändes ut av den heliga anden, for ner till Seleukia, och därifrån seglade de till Cypern. 51 Salamis förkunnade

de Guds 0rd i judarnas synagogor°°. De hade också med sig Johannes

som hjälp.

“Sedan tog de sig tvärs över ön till Pafos, där de träffade på en

trollkarl vid namn Barjesus, som påstod sig vara profet?

judisk

7Han hos den romerske ståthållaren Sergius Paulus, som

umgicks

var en klok man. Denne kallade till sig Barnabas och Saul och bad att

ord. ”Men - namnet kan översättas med få höra Guds Elymas trollkarl - motarbetade dem och sökte förhindra att ståthållaren kom till tro. °Saul, som även kallades Paulus, fylldes då av helig ande. Han blicken i honom ° och sade: Du djävulens* son,

spände

full av list och fräckhet, du fiende till allt rättfärdigt, skall du aldrig

“ Nu slår dig Hersluta med att göra Herrens” raka vägar krokiga?

13:4 Seleukia Antiochias hamnstad, belägen drygt 2 mil väster därom. 13:5 Salamis Cyperns viktigaste handelsplats i nytestamentlig tid. Den låg på öns ostkust, strax intill det nutida Famagusta. 13:5 Johannes Av v. 13 och 15:37 framgår att det år fråga om Johannes Markus (se 12:12 med not). 13:6 Paf-os Cyperns administrativa huvudstad, belägen på öns sydvästra kust. 13:6 en judisk trollkarl Josefus* berättar om liknande gestalter och även om hur de uppmärksammades av romerska ämbetsmän. 13:7 stâtbållaren Sergias Paulus Cypern var sedan år 22 f. Kr. senatsprovins, vilket bl. a. innebar att ståthållaren, ”prok0nsuln, tillsattes för ett år. Sergius Paulus är känd från inskrifter, men hans ämbetstid på Cypern kan

tidfästas.

inte

13:8 Elymas - namnet kan översättas med ”trollkar Annan möjlig översättning: trollkarlen Elymas, som hans namn (dvs. namnet Barjesus) blir i översättning”. - Eventuellt menar författaren med sitt oklara uttryckssätt endast att trollkarlen förutom sitt judiska namn också hade ett grekiskt, Elymas. . 13:9 Saul, som även kallades Paulus Aposteln hade utom sitt judiska namn ett romerskt (möjligen flera). Namnet Paulus, som betyder ”den lille”, användes självklart i icke-judisk miljö (jfr 1:23 med not). Att författaren här övergår till det romerska namnet har inte med Paulus omvändelse att göra utan beror på att apostelns verksamhet nu förläggs främst till grekiskt-romerskt område. 13:10 göra Herrens raka vägar krokiga Bildspråket är gammaltestamentligt, jfr t. ex. Hos 14:10; Mik 3:9.

13:6-12 Apg 829-13 13:10 Hos 14:10

325 Apostlagärningarna 13:20

rens hand. Du skall vara blind en tid och inte se solen. I detsamma föll töcken och mörker över mannen, och han gick runt och famlade efter någon som kunde leda honom. “När då ståthållaren såg vad som hade hänt, kom han till tro, överväldigad av Herrens lära.

Paulus tal i Antiocbia i Pisidien

3 Från Pafos seglade Paulus och hans till Perge i

följeslagare Pamfy-

dem och återvände ” lien. Där övergav Johannes till Jerusalem. Själva fortsatte de från Perge och kom till Antiochia i Pisidien. På sabbatsdagen* gick de till synagogan” och satte sig där. 5 Efter läs-

ningen ur lagen* och profeterna lät synagogföreståndarna hälsa:

Bröder, om ni har något att säga till folkets uppbyggelse, så gör det. 15 Paulus reste sig, gav tecken till tystnad och sade: Israeliter och ni som fruktar Gud, lyssna på mig. ”Vårt folks Gud, Israels Gud, utvalde våra fäder? Han gjorde sitt folk stort när de bodde som främlingar i Egypten, och med upplyft arm förde han dem ut därifrån. ”I omkring fyrtio år sörjde han för dem i öknen, ”och sedan utrotade han sju folk i Kanaan och lät dem ta deras land i

besittning. 2° Allt detta tog omkring fyrahundrafemtio år. Därefter

13:11 Herrens bana Jfr 2:33 med not beträffande denna bild för Guds ingri-

-

_pande. 13:13 Perge iPamfylien Pamfylien var ett landskap vid Mindre Asiens sydkust

sydväst om Taurusbergen. Dess främsta hamnstad var Attaleia (jfr 14:25),

våra dagars Antalya. Perge låg ca 1 mil inåt landet. 13:14 Antiocbia i Pisidien Pisidien låg norr om Pamfylien, Antiochia vid grän-

sen mellan Pisidien och dess norra grannlandskap Frygien. Landskaps-

namnet användes för att förebygga förväxling med Antiochia i Syrien.

Administrativt hörde staden till den romerska provinsen Galatien. 13:16 ni samfraktar Gud Se Gudfruktig”. 13:17 med upplyft arm Dvs. med överväldigande makt. Jfr t. ex. 2 Mos 6:6;

5 Mos 4:34. 13:19 sju fal/e Jfr uppräkningen i 5 Mos 7:1. 13:20 Allt detta tog om/eringfyrahundrafemtio år Författaren räknar sannolikt

med fyrahundra åri Egypten (jfr 1 Mos 15:13) plus fyrtio åri öknen (v. 18;

jfr 2 Mos 16:35) och en avrundning för Kanaans erövring. Annan läsart:

Därefter gav han dem domare för omkring fyrahundrafemtio år.

13:17 2 Mos 6:6-8 13:19 5 Mos 7:1 13:18 2 Mos 16:35 13:20 Dom 2:16

13:21 Apostlagärningarna 326

gav han dem domare, fram till profeten Samuels tid. 2 Sedan bad de att få en kung, och Gud gav dem Saul, son till Kish och av Benjamins stam, för en tid av fyrtio år. 22 Efter att ha avsatt denne upphöjde han David till kung över dem. Honom gav han sitt vittnesbörd°“:]ag har funnit David, Ishais son, en man efter mitt sinne, som skall förverkliga alla mina planer. 23 Det är bland hans efterkommande som Gud enligt sitt löfte har kallat fram en räddare* åt Israel: Jesus, 2* vars framträdande Johannes förberedde genom att förkunna omvändelse” och dop för hela Israels folk. 25 Och när Johannes verk närmade sig sitt slut sade han: Jag är inte den som ni tror. Han kommer efter mig, och jag är inte värdig att knyta av honom sandalerna.”

26 Mina bröder, ni som stammar från Abraham och alla ni här som fruktar Gud, till er har budskapet om denna räddning sänts. ”Ty folket iJerusalem och deras ledare förstod inte vem Jesus var. De

dömde honom och uppfyllde därigenom också de profetord som

läses varje sabbat. 28 Fast de inte kunde finna honom skyldig till något som förtjänade dödsstraff, krävde de att Pilatus skulle avrätta honom. 29 När de hade fullgjort allt som var skrivet om honom, tog de ner honom från korset och lade honom i en grav. 3° Men Gud uppväckte honom från de döda, 3* och han visade sedan under en

sig

längre tid för dem som hade följt honom från Galileen upp till Jerusalem och som nu är hans vittnen inför folket. ”Vi förkunnar alltså för er detta budskap: löftet som fäderna fick 33 har Gud infriat åt oss, deras barn, genom att låta Jesus uppstå, som det heter i andra psalmen: Du är min son, jag har fött dig i dag. 3* Och att han lät honom uppstå från de döda så att han aldrig mer skall återvända till

13:27 En västlig läsart” har här lydelsen: Ty folket iJerusalem och stadens

ledande män förstod inte profeternas skrifter, som läses varje sabbat, men

lät dem ändå gå i fullbordan. Aven i de båda följande verserna förekommer avvikelser.

13:33 åt oss, deras bam Annan läsart: åt våra barn. 13:33 iandra psalmen Andra läsarter: i första psalmen”; i psalmerna (dvs.

Psaltaren). Ps 2 tycks i äldre tid ha behandlats som en fortsättning av Ps 1.

Beträffande dess roll i kristen skrifttolkning* jfr Heb 1:5; 5:5.

13:21 1 Sam 8:5; 9:15 f.; 10:1 13:25 Joh 1:19-27+ 13:22 1 Sam 16:12 f.; / Ps 89:21 /l Sam 13:27 Apg 3:17+

13:14 13:28 Luk 23:1$-25;Apg 3:13 13:23 2 Sam 7212-14; Jes 11:1; Jer 23:5; 13:31 Matt 28:16-20+; Apg 1:3, 8

Luk 2z4-6 13:33 Rom 1:4 / Ps 2:7 (Heb 1:5+) 13:24 Matt 3:1-6+

327 Apostlagärningarna 13 ;46

förgängelsen, det har han sagt med dessa ordzjag s/eall uppfylla åt er

35 de heliga och oryggliga löften jag har gett David. Ty på ett annat ställe säger han: Du skall inte låta din helige* möta förgangelsen. 36

David, som på sin tid tjänat Guds vilja, insomnade och förenades med sina fäder och mötte förgängelsen. ”Men han som Gud uppj väckte har inte mött någon förgängelse. 3* ”Ni skall alltså veta, mina bröder, att genom honom förkunnas syndemas förlåtelse för er, och genom honom blir var och en som tror rättfärdig* och friad från allt det som ni inte kunde frias från medan ni stod under Moses lag. *° Se därför till att det som står hos profeterna inte slår in:

*Se, föralezare, häpna och förintas:

jag utför en gärning i era dagar,

en gärning som ni inte kommer att tro på

nar den berättas för er.

“När de gick ut bad man dem att få höra mer om detta nästa sabbat. ”Och när man skildes åt efter gudstjänsten, gjorde många

judar* och gudfruktiga proselyter* sällskap med Paulus och Bar-

nabas, som talade till dem och uppmanade dem att hålla sig till Guds nåd.

Ordet om Herren i Pisidien

sprids

“

Följande sabbat samlades så gott som hela staden för att höra ordet om Herren? 45När judarna fick se allt folket, fylldes de av avund och bemötte det Paulus sade med smädelser. “ Men Paulus och Barnabas svarade frimodigt: Det var ni som först skulle få höra Guds 0rd förkunnas. Men när ni nu visar det ifrån er och dömer er själva ovärdiga det eviga livet, då vänder vi oss till hedningarnayü

13:34 det bar han sagt med dessa ord Här tillämpas samma slags skrifttolkning

som i 2:25 ff. Ps 16:10, som uttrycker den frommes hopp om räddning

från undergång, tolkas som ett löfte om Jesu uppståndelse (v. 35; jfr 2:27).

Det inledande citatet från Jes 55:3 (v. 34) vill stödja denna tolkning: Psal-

tarens ord är ett löfte, givet åt David som ansågs vara författaren, men

uppfyllt genom Jesus. I sitt ursprungliga sammanhang syftarjes 55:3 på de

gudomliga löften som gällde Davids kungahus (t. ex. 2 Sam 7:15). 13:40 hos profeterna Dvs. i tolvprofetboken (jfr 7:42 med not). Citatet är från

Hab 1:5 och följer Septuaginta”.

13:34 [es 55:3 13:41 Hab 1:5 13:35 Ps 16:10 (Apg 2:27+) 13:43 Apg 11:23 13:36 Apg2z29+ 13:46 f. Apg 2:39; 3:26; 15214-18;18:6; 13:38f. Apg 2:38 f.; Rom 3:28+ 22:21; 28:28; Rom 11:11

13:47 Apostlagärningarna 328

Ty så har Herren befallt oss:

jag har gjort dig till ett ljus för bedningama,

för att du skall bli till frälsning intill jordens yttersta gräns.” 48 När hedningarna hörde detta, blev de glada och prisade ordet

om Herren. Alla som var bestämda till evigt liv kom till tro, 49 och

ordet om Herren fördes ut i hela den trakten.

5° Men judarna hetsade upp de gudfruktiga* kvinnorna av förnäm

familj och de ledande männen i staden. De fick i gång en förföljelse mot Paulus och Barnabas och drev bort dem från området. 5* De

båda skakade dammet av sina fötter mot dem och gick till Ikonion.

52Och lärjungarna* uppfylldes alltmer av glädje och helig ande?

För/eunnelse och i Ikonion, Lystra och Derbe

förföljelse

l Även i Ikonion de till judarnas synagoga* och predikade där på

gick

14 kom till tro. Z Men ett sådant sätt att en stor mängd judar* och greker de som inte ville tro hetsade upp hedningarna* mot bröderna

judar

och deras sinnen. 3 Emellertid stannade Paulus och Barna-

förgiftade

bas där en tid och talade öppet och frimodigt i förlitan på

längre

Herren”, som bekräftade sitt nåderika ord genom att låta dem göra tecken” och under. 1 Men folket i staden delade i två läger: som-

sig

höll med och andra med apostlarna? 5 När dessa förstod

liga judarna

att och sig i

hedningarna judarna med sina ledare i spetsen hade satt

f sinnet att misshandla dem och stena dem, flydde de till Lystra och Derbe, två städer i och trakterna där omkring, 7och där

Lykaonien,

fortsatte de att förkunna budskapet.

13:51 skakade dammet av sina fötter mot dem Se not till Matt 10:14. 13:51 Ikonion Det nutida Konya ca 15 mil söder om Ankara. Staden var

huvudort i Lykaonien, ett landskap som låg öster om Pisidien och liksom

detta ingick i den romerska provinsen Galatien. Avståndet från Antiochia

(v. 50) var drygt 10 mil i östlig riktning. 14:3 sin nåderika ord Annan möjlig översättning: ordet om sin nåd. 14:5 stena dem Se not till 7:58. 14:6 Lystra och Derbe Lystra låg ca 4 mil söder om Ikonion (se not till 13:51),

Derbe ca 10 mil öster om Lystra. Städerna var inte betydande. Deras läge

har kunnat fastställas genom påträffade inskrifter.

13:47 je: 49:6 14:5 2 Tim 3:11 14:3 Mark 16:20; Heb 2:4

329 Apostlagärningarna 14:20

*I Lystra fanns en man som inte kunde bruka sina ben; han hade varit lam från födseln och kunnat hörde

aldrig gå. ”Han på när Paulus talade. Denne fäste blicken på honom,

och då han såg att mannen hade tro så att han kunde bli botad, ° sade han med

hög

röst: Res dig och stå på benen!

Då sprang mannen upp och började gå. “När folket såg vad Paulus hade de

gjort, ropade högt på

lykaoniska: Gudarna har stigit ner till oss i Z De

mänsklig gestalt.

kallade Barnabas för Zeus och Paulus för Hermes, eftersom det var han som förde ordet. ”Prästen i utanför staden kom

Zeustemplet

med tjurar och blomsterkransar till portarna och ville offra tillsammans med folket. “ När apostlarna, Barnabas och Paulus, hörde det,

rev de sönder sina mantlar och rusade in i och

folkhopen ropade:

5 Vad tar ni er till? Vi år precis som ni. Vi kommer

svaga människor med ett gott budskap till er: ni skall omvända er från dessa maktlösa gudar till den levande Guden, som har skapat himmel och jord och hav och allt vad de rymmer. 6 Förr i tiden lät han alla hednafolk gå

sina egna vägar, ”men ändå gav han vittnesbörd om att han finns,

genom allt gott som han gör. Från himlen har han gett er regn och skördetider, han har mättat er och fyllt era hjärtan med

glädje.

“Genom att säga så lyckades de avhålla folket från att offra åt dem.

9 Men från Antiochia och Ikonion kom judar som fick med

sig

folket. Man stenade Paulus och släpade ut honom ur staden i tron att han var död. 2° Men när lårjungarna* samlades honom,

omkring

reste han sig och gick in i staden. Nästa fortsatte han med

dag

Barnabas till Derbe.

14:11 på Iykaonis/ea Författaren vill kanske förklara varför Paulus inte genast

gjorde invändningar: han förstod inte folkspråket. 14:12 Zeus . . . Hermes Den från grekisk mytologi kända berättelsen om dessa

båda gudars besök hos ett par jordiska åldringar, Filemon och Baukis, var

förlagd till grannlandskapet F rygien. Den är alltså en tänkbar bakgrund till

folkets föreställningar. Hermes uppfattades allmänt som talekonstens gud

och gudarnas talesman. 14:14 rev de sönder sina manzlar Tecken på fasa och bestörtning. Jfr Matt

26:65. 14:19 Antiochia i Pisidien, se 13:14 med not. 14:19 stenade Se not till 7:58.

14:11 Apg 28:6 14:17 Ps 1147:8; jer 5:24; Vish 13:1; Rom 14:15 Apg 4:24+ /Ps 1405:6 1:19-32+

14:19 2 Kor 11:25

14:21 330

Apostlagärningarna

21 Här förkunnade de evangeliet” och gjorde många till lärjungar. och Antiochia 22 och styrkte Sedan återvände de till Lystra, Ikonion och manade dem att behålla sin tro. Vi måste gå

lärjungarna

för att komma in i Guds rike”, sade de. 23 I igenom många lidanden utsåg de också äldste”, och efter bön och fasta

varje församling*

anförtrodde de dem åt den herre som de hade kommit till tro på.

Tillbaka iAntioc/øia i

Syrien

Pamfylien, 25 och när de 2* Sedan for de vidare genom Pisidien och de ner till Attaleia. “Därhade förkunnat ordet i Perge, fortsatte ifrån de till Antiochia, den plats där man hade överlämnat

seglade

som de nu hade 27 Efter dem åt Guds nåd inför det uppdrag fullgjort. sin ankomst dit kallade de samman församlingen och berättade om hur mycket Gud hade gjort genom dem och hur han hade öppnat trons dörr för 23 Och de stannade en ganska lång tid

hedningarna.

hos lärjungarna där.

Möte med i om

apostlarna Jerusalem. Frågan

hedningarna

som hade rest ner från ville lära bröderna att de inte

Några Judeen

15 efter mosaiskt bruk. kunde bli frälsta* om de inte lät omskära* sig 2Detta ledde till och diskussioner mellan dem

ständiga uppträden

och Paulus och Barnabas. Man beslöt då att dessa båda och några till och de äldste* ijerusalem för att få skulle fara upp till apostlarna* 3 för frågan utredd av dem. Församlingen gav dem vad de behövde

14:21 Lystm, Ikonion och Antiochia Samma städer som förut besöktes nu i omvänd ordning (jfr v. 8 ff.; v. 1 ff; 13:14 ff.). 14:24 f. Pisidien . . . Pamfylien . . . Perge . . . Attaleiüz Se noter till 13:13 f. 14:26 Antiochia i Syrien, se 6:5 med not. 14:27 trons dörr Bilden kan innebära att tron öppnar vägen till en andlig värld eller att omvändelsen är en dörr till troslivet. Variationer på bilden förekommer i 1 Kor 16:9; 2 Kor 2:12; Kol 4:3; Upp 3:8. 15:1 rest ner Dvs. till Antiochia (se 14:26). Den följande skildringen kan hänjämföras med Gal 2, som åtminstone delvis måste handla om samma delser. Avvikande västliga” läsarter* är talrika i detta kapitel.

14:22 Matt 10:38; Rom 8:17; 1 Thess 3:3 155-35 Gal 2:1-10 15:1 1 Mos 17:10; 3 Mos 12:3 14:23 Apg 6:6; Tit 1:5

331 15;15

Apostlagärningarna

resan, och de for sedan genom Fenikien och Samarien och beskrev hur hedningarna* omvände vilket väckte stor bland alla

sig, glädje

bröderna. *Vid sin ankomst och till Jerusalem togs de emot av församlingen av apostlarna och de äldste, och de berättade om hur Gud

mycket hade gjort

genom dem. 5Men några från fariseernas* parti som hade kommit till tro steg upp och sade att man måste omskära

hedning-

arna och ålägga dem att hålla Moses och de äldste

lag. “Apostlarna

kom då samman för att utreda frågan. 7Efter en

lång överläggning

reste sig Petrus och sade: ”Mina bröder, ni vet att Gud i forna

dagar

valde ut mig bland er, så att hedningarna genom min mun skulle få höra evangeliets* ord och komma till tro. sGud, som känner allas hjärtan”, har vittnat* för dem genom att skänka den anden* åt

heliga

dem likaväl som åt oss. 9Han har inte någon skillnad mellan oss

gjort

och dem utan har renat deras hjärtan genom tron. ° Varför vill ni då

utmana Gud och lägga axlar som varett sådant ok på lärjungarnas ken våra fäder* eller vi själva har orkat bära? “ Nej, vi tror att det är genom vår herre Jesu nåd som vi blir frälsta och likaså de. 12 Då teg

alla, och man lyssnade på Barnabas och Paulus, som berättade om de många tecken* och under Gud hade gjort bland hedningarna genom dem. ”När de hade slutat, tog Jakob till orda: ”Mina bröder, hör på. ” Simon har berättat om att Gud först såg till att han vann ett folk åt sitt namn* bland hedningarna. ”Till detta passar ord,

profeternas*

där det står:

15:3 genom Feni/eien och Samarien Detta var den naturliga vägen till Jerusalem. Fenikien, kustlandet söder om Antiochia(jfr 11:19 med not), begränsades i söder av Karmels bergsudde. Om man där tog av inåt landet, kom man upp till Samarien på bergsryggen norr om Jerusalem. 15:7 Petrus Jfr kap. 10, där beslutet att ta upp icke-judar i den kristna gemenskapen återförs på denne apostel. Han kallas i v. 14 Simon; jfr bruket av hans dubbelnamn i 10:5, 18, 32; 11:13. 15:13 jakob Se not till 12:17. 15:15 profezernas 0rd Liksom i 7:42; 13:40 åsyftas tolvprofetboken. Här citeras Amos 9:11 f. enligt Septuaginta”, som låter stället handla om hedningarnas omvändelse. I den hebreiska standardtexten står att Israel skall få deras land.

15:8 1 Krön 2829+ / Apg 10:47 15:11 Rom 3:24+ 15:10 Gal 5:1 15:14-18 Apg 13:46 f.+

15 ;16 Apostlagärningarna 332

“Därefter skall jag vända tillbaka och åter bygga upp Davids fallna bydda. Ur dess spillror skall jag bygga upp den och resa den igen, 17 människorna skall söka Herren, för att alla de andra alla över vilka mitt namn har atropats.

folk

Så säger Herren, som har gjort detta ”känt för länge sedan. 9 Därför anser att vi inte skall göra det svårt för de hedningar som

jag

omvänder sig till Gud 2°utan bara skriva till dem att de måste avhålla från sådant som har orenats genom avgudadyrkan och från

sig

2* haft otukt, köttet av kvävda djur och blod. Ty Mose har i alla tider sina förkunnare i varenda stad, och han läses i synagogorna varje sabbat.

Brevet i

från församlingen jerasalem

22Då beslöt apostlarna och de äldste tillsammans med hela församatt bland utse några som skulle sändas till Antiochia i

lingen sig

15:16 Davids fallna hydda Israels välde och dess kungahus skulle enligt profetens 0rd förstöras (Am 9:8 ff.) men sedan återupprättas. 15:20 sådant som har orenats genom avgudadyr/ean De följande undantagsbestämmelserna gäller sådana rituella bud som ansågs så viktiga att även icke-judar borde respektera dem. I judisk tradition återförs ett antal sådana bud på 1 Mos 9:1 ff., där de ges till Noa och hans söner, dvs. alla människor. Jfr 3 Mos 17-18, där likartade bud åläggs såväl israeliterna som främlingarna bland dem. - Den första punkten avser kött som använts i offerceremonier, istrid med den judisk-kristna gudstron. jfr 1 Kor 8, där Paulus intar en annan, mildare ståndpunkt i samma fråga. 15:20 otukt Avser här giftermål i förbjudna led, i strid med 3 Mos 18. Jfr Matt 5:32 med par. och not. 15:20 köttet av /evävda djur Tekniskt uttryck, som här sannolikt står för allt kött som inte tappats på blod genom rituell slakt. Det gäller sålunda i 3 grunden samma sak som förbudet mot att förtära blod (jfr 1 Mos 9:4; Mos 17:10 fi). -I en västlig” läsart” är detta uttryck struket, och i stället tillfogas orden och att de inte skall göra mot andra vad de själva inte vill utsättas för” (jfr Matt 7:12 med pan). 15:21 Ty Mose har ialla tider haft sinaförleunnare Vad denna anmärkning går ut på är oklart. Kanske menas att man måste behålla undantagsreglerna av hänsyn till den vitt spridda judiska förkunnelsen. Kanske är meningen tvärtom att de hednakristnai huvudsak slapp anpassa sig till judendomen, vars förkunnelse ändå överallt stod till de judekristnas förfogande.

15:16 f. Am 9:1If. 15:20 1Mos 9:4;3 Mos 17:10-15; l Kor 8; 10:14

333 Apostlagärningarna 15:36

sällskap med Paulus och Barnabas. Det blev som kallades

Judas

Barsabbas, och Silas, båda i ledande ställning bland bröderna, 23 och de fick med detta brev°*:

sig

Hälsningar från apostlarna och de äldste till bröderna av hednisk härkomst i Antiochia och Syrien och Kilikien. 2* Vi har hört att

några som kommit härifrån men utan vårt uppdrag har oroat er och vållat förvirring med vad de sagt. 25 Vi har därför beslutat

enhälligt

att utse några talesmän och skicka dem till er tillsammans med våra kära bröder Barnabas och Paulus, 2° dessa båda som har

vågat livet för vår herre Jesu Kristi namn. Vi sänder alltsåJudas och Silas, och de skall framföra samma meddelande. 23 Den

muntligen heliga

anden* och vi har beslutat att inte

lägga någon börda på er utöver följande oeftergivliga krav: 29 att ni avhåller er från kött som offrats till avgudar, blod, kött från kvävda och otukt. Om ni undviker

djur

allt sådant handlar ni rätt. Allt gott!

3° Så sände man i väg dem, och när de hade kommit fram till

Antiochia sammankallade de ett möte och överlämnade brevet. “Bröderna läste det och blev glada över detta

uppmuntrande

besked. ”Judas och Silas, som också själva var profeter, talade

länge

till dem och uppmuntrade och dem. 33När de hade varit där

styrkte

en tid, skildes de under fridsönskningar från bröderna och återvände till dem som hade sänt ut dem. 35 Men Paulus och Barnabas stannade i Antiochia, där de tillsammans med många andra undervisade och förkunnade ordet om Herren.

Paulus reser genom Mindre Asien

36 Efter någon tid sade Paulus till Barnabas: ”Låt oss resa ut och

igen

se hur det står till med bröderna i alla de städer där vi har förkunnat

15:22 judas som kallades Barsábbas I övrigt okänd. En man med samma till-

namn nämns i 1:23. 15:22 Silas Denne man förekommer i fortsättningen (16:19 ff.; 17:4 ff.; 18:5)

som nära medarbetare till Paulus. Troligen är han identisk med den Sil-

vanus (en längre, latinsk namnform) som nämns i2 Kor 1:19; 1 Thess 1:1;

2 Thess1:1;1 Pet 5:12. 15:23 Kilikien Det landskap där Paulus hemstad Tarsos låg; se not till 9:11. 15:29 att ni avbåller er Se noter till v. 20. 15:29 handlar m rätt Annan möjlig översättning: går det er väl. 15:33 sänt ut dem Enligt ett par handskrifter följer här en v. 34. I en av dem har

den följande lydelse: Men Silas ville att de skulle stanna, och Judas reste

ensam.

15:37 Apostlagärningarna 334

ordet om Herren. 37 Barnabas ville att Johannes som kallades Markus också skulle följa med. 33 Men Paulus hävdade att den som hade övergett dem i Pamfylien och inte stannat hos dem i deras arbete, den skulle de inte ha med sig. 39Det kom till ett så häftigt uppträide att de skildes åt. Barnabas tog med sig Markus och seglade över till Cypern. *° Paulus däremot utsåg Silas till sin följeslagare, och sedlan bröderna överlämnat honom åt Herrens nåd bröt han upp. ““ Han

reste genom Syrien och Kilikien och styrkte församlingarna där.

Paulus med Silas och Timotheos

*Så kom han till Derbe och till Lystra. Där fanns en lärjunge* som

hette Timotheos, vars mor var kristen judinna medan fadern var grektl. ?Han hade gott namn om sig bland bröderna i Lystra och Ikonion. 3Denne Timotheos ville Paulus ha med sig på resan, och med hänsyn till judarna i de trakterna tog han och omskar honom; alla kände ju till att hans far var grek.

4De reste från stad till stad och meddelade bröderna de föreskrifter som apostlarna* och de äldste* ijerusalem hade utfärdat och som

5 man skulle iaktta. Församlingarna” befåstes i tron och fick för var dag allt fler medlemmar.

15:37 Johannes som kallades Markus Se 12:12 med not och 13:13. 15:39 seglade över till Cypern Samma väg som under den föregående resan., se

13:4. Paulus och Silas resrutt gick däremot (v. 41) landvägen direkt till dei 14:6 ff. nämnda platserna.

16:1 till Derbe och till Lystra Se 14:6 med not. 16:1 Timotheos Denne man, som nämns flera gånger i fortsättningen

(17:14 f.; 18:5; 19:22; 20:4), var Paulus främste medarbetare, vilket fraim-

baåda

går av ett flertal notiser i dennes brev. Se särskilt Fil 2:19 ff. De Timotheosbreven är adresserade till honom.

fadern var gre/e Detta innebar att moderns förbindelse med honom i.nte

kunde erkännas som judiskt äktenskap. Sonen räknades då enligt judiskt

borde

t, i synsätt som moderns illegitima barn och därmed som jude. Han

alltså vara omskuren. Godtog Paulus denna inställning, kan det förklara

att han omskar Timotheos (v. 3) trots sin kategoriska vägran att omskära

icke-judar enligt Gal 2:3 ff.; 5:2 ff. Jfr också 21:20 ff. och 1 Kor 9:203 16:2 I/eonion Se 13:51 med not. 16:4 de föreskrifter som apostlarna . . . bade utfärdat Se 15:2-2 ff.

16:3 1 Kor 9:20 16:5 Apg 2:41+ 16:4 Apg l5z23-29

335 Apostlagärningarna 16:12

“De tog sedan vägen genom Frygien och Galatien, eftersom den heliga anden hindrade dem från att förkunna ordet i Asien? 7 När de

hade nått Mysien, ville de bege sig till Bithynien, men det tillät inte Jesu ande. “Då gick de genom Mysien och kom ner till Troas. “På natten hade Paulus en syn; en makedonier stod där och bad honom: Kom över till Makedonien och hjälp oss. ° När han hade haft denna syn, försökte vi genast ta oss till Makedonien, ty vi förstod att Gud hade kallat oss att förkunna evangeliet* där.

Till i Makedonien

Filippi

Vi lade alltså ut från Troas och seglade rakt över till Samothrake och nästa dag till Neapolis. Z Därifrån fortsatte vi till Filippi, en stad

16:6 Frygien och Galatien Författaren använder de gamla namnen på landskap i Mindre Asien, som endast ofullständigt motsvarade den romerska provinsindelningen. Frygien, som låg nordväst om de trakter Paulus dittills besökt, var vid denna tid delat mellan de romerska provinserna Asien och Galatien. Den sistnämnda provinsen omfattade därutöver Pisidien och Lykaonien, där händelserna i kap. 13-14 utspelades, samt landskapet Galatien, motsvarande området kring det nuvarande Turkiets huvudstad Ankara. Då det säkerligen är landskapet, ej provinsen, som åsyftas både här och i Galaterbrevet, beskrivs här Paulus första kontakt med detta brevs mottagare. 16:6 den heliga anden hindrade dem Beträffande denna tro på direkt vägledning i konkreta lägen jfr 15:28; 21:11. Se även not till Gal 4:13. 16:7 Mysien Mindre Asiens nordvästra udde vid Dardanellerna, en del av den romerska provinsen Asien. 16:7 Bitbynien utgjordes av Mindre Asiens nordvästra kust mot Marmarasjön och Svarta havet. 16:8 Troas En romersk koloni nära platsen för det gamla Troja, vid kusten söder om Dardanellernas mynning i Egeiska havet. 16:9 Makedonien Vid denna tid en romersk provins, som sträckte sig tvärs över Balkanhalvön från Chalkidiki till Otrantosundet. Dess område motsvarar alltså delar av norra Grekland, sydvästra Bulgarien, södra jugoslavien och Albanien. En romersk väg, Via Egnatia, som löpte genom provinsen, utgjorde en huvudförbindelse mellan Främre Orienten och Italien. 16:10 försökte vi Med undantag för en avvikande läsart i 11:28 är detta det första av fyra ställen i Apostlagärningarna där Lukas utan kommentar övergår till att tala i första person. De övriga är 20:5 ff.; 21:1 ff.; 27:1 ff. Förklaringen kan vara att han själv var med vid dessa tillfällen eller att han använt delar av en annans reseberättelse. 16:11 Samotbra/ee En ö i nordligaste delen av Egeiska havet, ungefär halvvägs på den angivna sjöresan. 16:11 Neápolis Det nutida Kavalla, mitt på Egeiska havets norra kust, i nytestamentlig tid hamnstad för det närbelägna Filippi.

16:13 Apostlagärningarna 336

som liggeri första makedoniska distriktet och är en romersk koloni. Där stannade vi 3 På Sabbaten” gick vi ut genom stads-

några dagar.

porten och ner till en flod, där vi trodde att det skulle finnas ett böneställe. Vi satte oss där och talade till de kvinnor som hade samlats. “ En av dem hette Lydia. Hon var från Thyatira och handlade med purpurtyger, och hon hörde till de gudfruktiga”. När hon nu lyssnade, öppnade Herren* hennes hjärta” så att hon tog till sig det som Paulus sade. ”Hon och alla i hennes hus blev döpta, och sedan bad hon oss: När ni nu har blivit övertygade om att jag tror på Herren, kom då och bo hos mig.” Och hon gav sig inte.

Paulus och Silas och

fängslats befrias

*6 När vi en gång gick till bönestället, mötte vi en slavflicka som hade en spådomsande i sig och som skaffade sina ägare goda inkomster genom att spå. ”Hon följde efter Paulus och oss andra och ropade: De här männen står i den högste Gudens tjänst och förkunnar vägen till frälsning för er. 13 Så höll hon på i flera dagar, tills Paulus förlorade tålamodet och vände sig om och sade till anden: Jag befaller ijesu Kristi namn* att fara ut ur henne. Och i samma

dig

ögonblick for anden ut. 9 När hennes ägare såg att hoppet om fortsatt förtjänst hade farit sin väg, tog de fast Paulus och Silas och

16:12 en stad som ligger i första makedoniska distriktet Denna läsart erhålls

genom en obetydlig ändring av den grekiska texten, som annars lyder:

”den främsta staden (eller möjligen: den första staden, eller: en ledande

stad) i Makedoniens distrikt. - Provinsen Makedonien hade år 167 f. Kr.

av romarna delats i fyra distrikt. Huvudstad för hela provinsen var Thes-

salonike, för det ifrågavarandeidistriktet Amfipolis (jfr 17:1). 16:12 koloni Dvs. en stad som lyddeiunder romersk lag och huvudsakligen

beboddes av romare, i Filippi främst f. d. soldater med familjer. 16:13 där vi trodde att det s/eullefinnas Andra läsarter: ”där det brukade fin-

nas”; där det tycktes finnas. 16:13 böneställe Grundtextens ord kan även betyda synagoga”. 16:14 Tbyatira Stad i Mindre Asien, ca 13 mil nordost om Efesos;]fr Upp 2:18

med not. 16:16 en spådomsande Den övernaturliga förmågan tillskrivs som vanligt i NT

en demon”. Till denna föreställning hör att demonen uppfattar gudomliga

krafters närvaro (jfr Mark 1:24; 5:7 med pan).

16:18 Mark 16:l7+ 16:19-24 2 Kor 11:25; 1 Thess 2:2

337 16:37

Apostlagärningarna

myndigheter. 2° De förde dem till släpade dem till torget och stadens de romerska domarna och sade: De här männen stör lugnet i vår stad. De är judar 2* och de talar för seder och bruk som det inte år tillåtet för oss som romerska att anta och följa. 22Fol-

medborgare

mot dem, och domarna slet kläderna av dem och ket tog då parti befallde att de skulle 23 Man gav dem många rapp och satte

pryglas.

dem sedan i fick order att hålla dem i säkert

fängelse. Fångvaktaren

förvar, 2* och för den skull lät han dem sitta i det innersta fängelse-

rummet och låste fast deras ben i stocken. 25Vid midnatt höll Paulus och Silas bön och sjöng lovsånger till

“Plötsligt korn ett kraftigt

Gud, och de andra fångarna hörde på. så att skakades i sina grundvalar. I detsamma

jordskalv, fängelset

upp och bojorna föll av dem alla. Fångvaktaren sprang alla dörrar vaknade, och när han fick se att dörrarna i fängelset stod öppna, han sitt svärd för att ta sitt liv, eftersom han trodde att fångarna

drog

28 Men Paulus Gör dig inget illa! Vi är kvar

hade rymt. ropade högt:

”Då sade fångvaktaren till om ljus och sprang in och

allihop.

kastade ner inför Paulus och Silas. 3°Sedan förde

sig skräckslagen

han ut dem och frågade dem: Vad skall jag göra för att räddas? 3 De svarade: Tro på herren Jesus, så skall du bli räddad, du och din 32Och de förkunnade ordet om Herren för honom och

familj.

alla i hans hus. mitt i ”Fångvaktaren tog genast hand om dem, och tvättade såren efter Sedan döptes han själv

natten, piskrappen.

3* Han och lät duka med hela sin familj. tog dem med upp i sin bostad ett bord, och han och hela hans hushåll visade stor glädje över att ha

kommit till tro på Gud. 35 På skickade domarna dit sina vakter med order om morgonen 36 talade om det för Paulus

att männen skulle friges. Fångvaktaren

och sade: Domarna har sänt bud att ni skall släppas. Ni behöver inte stanna Gå i frid! 37 Men Paulus svarade: ”De har låtit

längre.

16:19 torget Sedan gammalt platsen för alla offentliga förhandlingar. Byggnader för rättsskipningen förlades i anslutning därtill. sak 16:19 stadens myndigheter Troligen är detta ett allmänt uttryck för samma som preciseras i följande vers: stadens romerska styresmän, som också var domare.. men det 16:20 De är judar Judendomen tolererades i det romerska imperiet, var förbjudet att söka omvända romerska medborgare till den. 16:27 för att ta sitt liv De stränga krav som fångvaktarna var underkastade framgår också av 12:19; 27:42. 16:35 vakter Grundtextens uttryck, ordagrant spöbärare, motsvarar romarnas beteckning för poliser, vaktmän och rättstjänare.

16:25 f. Apg 5:18 f. 16:30 Apg 2:37

1658 Apostlagärningarna 338

piska oss offentligt, utan dom och rannsakan, fast vi är romerska medborgare, och sedan har de satt oss i Och nu vill de

fängelse.

skicka i väg oss i tysthet? Å nej, de får själva komma hit och hämta oss. ”Vakterna framförde detta till domarna. Då de fick höra att Paulus och Silas var romerska medborgare blev de rädda. ”De kom och talade väl med dem, följde dem ut och vädjade till dem att lämna staden. *° När de hade kommit ut ur fängelset, gick de hem till Där

Lydia.

träffade de bröderna och intalade dem mod och for sedan vidare.

I Tbessaloni/ee och Beroia

*De tog vägen över Amfipolis och Apollonia och kom till Thessa-

lonike, där judarna” hade en synagogaä. ZEfter sin vana besökte Paulus dem, och under tre sabbater* talade han till dem. 3 Utgående från skriftställen som han tolkade visade han att Messias* måste lida och uppstå från de döda. Och Messias, sade han, ”det är just ” 4 denne Jesus som jag förkunnar för er. Några av dem blev övertygade och slöt sig till Paulus och Silas. Det också en

gjorde mängd

gudfruktiga” greker” och inte så få förnäma kvinnor. 5Detta väckte judarnas avund, de fick med sig en del slödder från gatan och satte i gång ett upplopp i staden. De samlades utanför hus och jasons försökte få tag på Paulus och Silas för att ställa dem till svars inför folket. “När de inte kunde hitta dem, släpade de Jason och några andra bröder inför stadens styresmän och Dessa som har

ropade:

vållat oro i hela världen har nu kommit hit också, 7och Jason har tagit emot dem hos sig. De bryter alla mot kejsarens

förordningar

en som ” 3 och säger att det är en annan som är kung, heterjesus. Med detta hetsade de upp folket och stadens styresmän. Uason och de andra fick ställa borgen och frigavs sedan.

16:37 romerska medborgare hade en rad privilegier. Att prygla dem var i lag förbjudet. 17:1 Amfipolis och Apollonia Städer sydost om Filippi, vid och på halvön Chalkidiki. De var anhalter på Via Egnatia (se not till 16:9). 17:1 Tbessaloni/ee Stad vid Egeiska havets nordvästra vik, huvudstad i den romerska provinsen Makedonien. Den är nu Greklands näst största stad. 17:5 jasons bus Liksom i 19:33 införs ett namn utan någon presentation, kanske därför att dess bärare var känd i urkyrkan. För oss är han okänd; en man med samma namn förekommer dock i Rom 16:21. 16:37 Apg 22:25 17:3 Apg 9z22+ 17:1 1 Thess 2:2 17:7 Luk 23:2 17:2 Luk 24:44-47+

339 17:19

Apostlagärningarna

° Samma natt skickade bröderna i väg Paulus och Silas till Beroia, Så snart de kom dit de till synagogan. “judarna där var mera

gick

vidsynta än de i Thessalonike. De tog emot ordet med stor beredoch forskade dagligen i skrifterna för att se om allt detta

villighet

stämde. ”Många av dem kom till tro, liksom åtskilliga ansedda kvinnor och män. ”Men när judarna i Thessalonike fick

grekiska

veta att Guds ord förkunnades av Paulus också i Beroia, gav de sig dit och hetsade upp folket även där. ” Då såg bröderna genast till att

Paulus korn i väg ner till kusten. Men både Silas och Timotheos stannade kvar. ”De som förde Paulus från Beroia följde honom ända till Athen och återvände sedan med bud till Silas och Timotheos att de skulle komma till honom så fort som möjligt.

Paulus i Athen

”° Medan Paulus gick och väntade på dem i Athen, blev han upprörd i sitt innersta avgudabilder som fyllde staden. när han såg alla de ”Han talade i synagogan* till judarna och de gudfruktiga* och på till dem som uppehöll sig där. “3 En del filosofer, både torget var dag och stoiker, inlät sig då i diskussion med honom. Några

epikureer

sade: Vad är det för visdomskorn den där har snappat upp? Vart vill han komma? Och andra: Han är tydligen en som vill införa främmande gudar. Paulus predikade ju budskapet om Jesus och uppståndelsen. 9 De tog honom med sig till areopagen och sade:

17:10 Berafa I dag Veroia, ca 8 mil väster om Thessalonike. 17:14 f. Dessa händelser bildar bakgrunden till Paulus första brev till församlingen iThessal0nike. jfr 1 Thess 3:1 ff., där det dock sägs att Timotheos sändes till Thessalonike från Athen av Paulus. - En västlig läsart* tillfogar några ord om resan genom Thessalien i mellersta Grekland. 17:16 Athen Vid denna tid en politiskt obetydlig stad men ryktbar genom sina traditioner. Som lärdomsstad spelade den ännu stor roll. 17:18 epikureer och száiker Dessa riktningar hade grundats omkring år 300 f. Kr. av Epiküros respektive Zenon. I nytestamentlig tid hade de stort inflytande genom en folklig filosofisk förkunnelse. Deras livsåskådningar och levnadsregler fyllde till stor del religiösa behov. l7zl8främmande gudar Inte bara namnet Jesus, utan också ordet uppståndelsen kan ha uppfattats som gudanamn. 17:19 areopágen Ursprungligen en kulle i torgets närhet, där rättegångar hållits sedan gammalt. Namnet hade i nytestamentlig tid övergått till stadens inhemska dömande myndighet, som då sammanträdde under tak. Berättelsen antyder att Paulus underkastades ett slags förhör inför denna domstol, som bl. a. kontrollerade den filosofiska undervisningen.

17:11 Joh 5:39 17:15 1 Thess 3:1

17:20 Apostlagärningarna 340

Kan vi få reda på vad det är för en ny lära du förkunnar? 2° Det är besynnerliga saker som du dukar upp för oss. Nu vill vi veta vad det är om.” 2 Athenarna liksom de som bodde i staden

fråga främlingar

ägnade nämligen all sin tid åt att tala om och lyssna på det som var nytt för dagen.

Paulus tal inför areopagen

22 Paulus och sade: Athenare, ser av

steg fram inför areopagen jag allt att ni är mycket noga med religiösa ting. 23 När jag har gått

omkring och sett på era gudabilder har jag nämligen också upptäckt

ett altare med inskriften: Åt en okänd gud. Det som ni alltså dyrkar utan att känna till, det är vad jag förkunnar för er. “Gud som har skapat världen och allt den rymmer, han som är herre över himmel och jord, bor inte i tempel som är byggda av människohand. 35 Inte heller låter han betjäna sig av människohänder som om han behövde något, han som själv ger alla liv och anda och allt. Z°Av en enda människa har han skapat alla folk. Han har låtit dem bo över hela jordens yta, och han har fastställt bestämda tider för dem och de

27 Det har han gjort för att de skulle gränser inom vilka de skall bo. söka Gud och kanske kunna treva sig fram till honom - han är ju inte långt borta från någon enda av oss. ”Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, som också några av era egna skalder har sagt: Vi har vårt ursprung i honom. 29 När vi nu har vårt ursprungi Gud, då får vi

17:22 noga med religiösa ting Inledningen år en hövlighet enligt gängse mön-

ster för talekonsten men kan samtidigt vara svagt ironisk. Grundtextens

uttryck användes ofta i nedsättande betydelse, bl. a. om ren vidskepel-

se. 17:23 Åt en okänd gud Enligt antika författare fanns i Athen altaren med lik-

nande inskrifter. 17:26 bestämda tiderfär dem Det kan vara fråga om årstiderna (jfr 14:17) eller,

snarare, olika väldens blomstringsperioder. 17:27 Gud Andra läsarter: ”Herren; det gudomliga. 17:28 några av era egna skulder Annan läsart: några av era landsmän. -

Uttrycket behöver inte betyda att flera diktare citeras. Även ett enda citat

kunde anföras med orden som skalderna säger. 17:28 Vi bar vårt ursprung i honom Citat från den stoiske diktaren Aratos (ca

310-240 f. Kr.) ur en astronomisk lärodikt (Fainomena), där orden

syftar på Zeus. En liknande formulering finns i en hymn till Zeus av en

annan stoisk diktare, Kleanthes (ca 330-233 f. Kr.).

17124 1M0S1=1;JES 4215;6611; 17:27 Jes 55:6; Vish 13:6; Rom 1:19+ 17:25 Apg 7z48+ 17:29 1 Mos 1:27; Jes 40:18 f.; Apg 17:26 5 Mos 32:8 19:26

341 Apostlagärningarna 18:2

inte föreställa oss det gudomliga som något av guld eller silver eller sten, som något en människa har format efter sina idéer och med sin

3° En tid har Gud haft överseende med okun-

konstfärdighet. lång

nigheten, men nu ålägger han människorna, alla och överallt, att omvända* sig. “Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet* genom en man som han i förväg har bestämt därtill. Det har han bekräftat för alla människor genom att låta honom uppstå från de döda.

32 När Paulus nämnde uppståndelsen från de döda, var det några som gjorde sig lustiga, men andra sade: Vi vill höra dig tala mera om detta en annan 33Därmed lämnade han de församlade.

gång.

3* Det var dock några som slöt sig till honom och kom till tro, bland dem Dionysios, som var medlem av areopagen, och en kvinna vid namn Damaris och några till.

Paulas vistelse iKorinth

Sedan lämnade han Athen och for till Korinth. 2Där träffade han en jude vid namn Aquila, som stammade från Pontos men som tillsammans med sin hustru Priscilla nyligen hade kommit från Italien, eftersom kejsar Claudius hade låtit utvisa alla judar från Rom. Pau-

17:29 något en människa har format Talet anknyter här till gammaltestament-

liga och judiska texter, som föraktfullt kritiserar bruket av gudabilder (se

t. ex. Jes 44:9 ff.). 17:33 lämnade ban defärsamlade Grundtexten klargör inte om detta innebar

någon form av frikännande eller om man ömsesidigt fann diskussionen

avslutad. 18:1 Korintb Huvudstaden i den romerska provinsen Achaia, dvs. den södra

delen av det nutida Grekland, och en livlig handelsstad. Den läg i närheten

av den nuvarande staden med samma namn.

Aquila nämns tillsammans med sin hustru som Paulus medarbetare även

i flera brev (Rom 16:3; 1 Kor 16:19; 2 Tim 4:19). Priscilla kallas där Prisca;

den längre namnformen betyder lilla Prisca.

Pontos Landskap vid Mindre Asiens kust mot Svarta havet. Tillsammans

med Bithynien bildade det en romersk provins.

kejsar Clatfdius regerade 41-54 e. Kr. Hans aktion mot judarna i Rom

ägde rum år 50. Den är känd genom den romerske historieskrivaren Sue-

tonius, som sätter saken i samband med den framväxande kristendomen

och de strider den vållade.

17:30 Rom 2z4+ /Luk 24:47 17:31 Ps 9:9; Matt 2551+; Apg

10:40-42

18 ;3 Apostlagärningarna 342

lus sökte upp dem, 3och då han hade samma yrke, stannade han hos dem och arbetade; de var sadelmakare.

*Varje sabbat” talade Paulus i synagogan* och försökte övertyga både judar och grekerå”. SNär Silas och Timotheos kom ner från Makedonien, var han fullt upptagen av sin förkunnelse och vittnade inför judarna att Jesus är Messiaså. °Men när man då svarade med invändningar och smädelser, skakade han sina kläder och sade: ”Ert blod må komma över era egna huvuden. Jag är utan skuld. Från och med nu vänder jag mig till hedningarnaå.” 7Så gick han därifrån och flyttade över till Titius Justus, en gudfruktig” man vars hus låg vägg i vägg med synagogan. 8 Men synagogföreståndaren Crispus och hela hans familj kom till tro på Herren”, och många andra korinthier som hörde Paulus trodde och lät döpa sig. ”En natt sade Herren till Paulus i en syn: Var inte rädd utan fortsätt att predika och låt dig inte tystas, ”ty jag är med dig. Ingen skall angripa dig och göra dig något ont; här i staden är det många som hör till mitt folk. “ Paulus

stannade kvar där i ett och ett halvt år och undervisade dem orn Guds ord.

”Det år då Gallio var ståthållare i Achaia förenade sig judarna* i ett angrepp på Paulus, drog honom inför domstolen 3 och sade att

18:3 de var sadelmakare I likhet med andra judiska skriftlärda hade Paulus ett

yrke som gjorde hans försörjning oberoende av den religiösa verksamhe-

ten (jfr 20:34; 1 Kor 4:12; 9:6; 1 Thess 2:9; 2 Thess 3:8). Ordet för

sadelmakare betyder ordagrant tälttillverkare men användes i prakti-

ken om personer som arbetade med lädervaror. 18:5 kom nerfrân Makedonien Se 17:14 f. 18:6 skakade han sina kläder Jfr 13:51 och Matt 10:14 med not beträffande en

liknande gest med samma innebörd. 18:6 Ert blod ma komma över era egna huvuden Blodet betecknar de straff

som förutsätts drabba dem som inte vill omvända sig. Paulus förklarar sig

sakna ansvar för att sådan olycka drabbar dem som han efter bästa förmåga

försökt omvända. Om han inte gjort detta, hade ansvaret för deras blod vilat på honom (jfr Hes 33:1 ff.).

18:8 synagogföreståndaren Crispus I 1 Kor 1:14 nämns en person med detta

namn bland dem som Paulus själv hade döpt i Korinth. 18:12 då Gallio var ståtbållare iAcbafa Achaia, som motsvarade det klassiska

Grekland, dvs. södra delen av det nuvarande, var senatsprovins (jfr not till

13:7). Gallio nämns som ståthållare på en daterad inskrift, vilket ger den

säkraste hållpunkten för tidfästandet av händelserna i Apostlagärningarna. Hans möte med Paulus bör ha ägt rum något av åren 51-53 e. Kr.

18:3 Apg 20:34 f.; 1 Kor 4:12; 9:5; 18:6 Apg 13:46 f.+

1 Thess 2:9;2Thess 3:8 18:9 Jes 41:10; Apg 23:11; 1 Kor 2:3 18:5 Apg 9:22+ 18:10 Jer 1:8

343 Apostlagärningarna 18:21

han förledde människor till att dyrka Gud på ett sätt som stred mot lagen? ” Men innan Paulus hann ta till orda, sade Gallio till judarna: Om det gällde något brott eller skurkstreck skulle jag naturligtvis lyssna på er, judar. *5 Men grälar ni om ord och namn och er egen lag, då är det er ensak. I sådana tvister vill inte jag vara domare. 6 Därmed körde han bort dem från domstolen. 17 Då kastade sig alla över synagogföreståndaren Sosthenes och misshandlade honom mitt framför domartribunen. Men det tog Gallio ingen notis om.

Nya resor. jerusalem. Antiochia

g Paulus stannade där ännu en tid men tog sedan farväl av bröderna och till i sällskap med Priscilla och Aquila; i Kench-

avseglade Syrien

reai hade han dessförinnan låtit klippa av håret, eftersom han hade avlagt ett löfte. ”När de kom till Efesos, skildes han från sina reskamrater. Själv gick han till synagogan och talade till judarna. 2° De bad honom stanna där längre, men han avböjde 2 och tog farväl med orden: jag kommer tillbaka till er en annan gång, om Gud vill.

18:15 ord och namn och er egen lag Författaren antyder de viktigaste stridsfrå-

gorna mellan kristna och judar: om Jesus kunde kallas Messias” och i vilken

utsträckning den judiska lagen var-giltig. 18:17 synagogföreståndaren Sástbenes Kanske samme man som jämte Paulus

står som avsändare av det första av breven till församlingen i Korinth

(1 Kor 1:1). 18:18 Kéncbreai Korinth hade två hamnstäder, en på var sida om näset där

staden låg. Kenchreai var den östra. Enligt Rom 16:1 hade staden en egen

kristen församling. 18:18 klippa av håret Denna ceremoni hörde samman med reglerna för en

nasir, dvs., en person som avlagt löftet att under begränsad tid, vanligen

30 dagar, leva ett avskilt, helgat liv (se 4 Mos 6 och jfr Luk 1:15 med not).

Under denna period fick han inte klippa sitt hår. Vid periodens slut fram-

bars ett offer, och håret klipptes (4 Mos 6:13 ff.). Före hemresan tycks

alltså Paulus ha avslutat sin vistelse i Korinth med att leva en tid som nasir.

Enligt en annan tolkning menar Lukas att Paulus levde som nasir under

hemresan och fullgjorde avslutningsceremonierna vid ankomsten tilljeru-

salem. I så fall var hårklippningen i Kenchreai en ceremoni som utfördes

innan nasirtiden började. 18:19 Efesos Huvudorten i den romerska provinsen Asien. Staden låg mitt på

Mindre Asiens västkust, nordost om ön Samos.

18:14 f. Apg 23:29; 25:18 f. 18:18 4 Mos 16:18; Apg 21:23 f.

18 :22 Apostlagärningarna 344

Sedan han ombord och lämnade Efesos. 22Han steg i land i

gick

Caesarea och for upp till Jerusalem för att hälsa på församlingen* där, varpå han reste till Antiochia. 23 Efter någon tid bröt han upp

och vidare genom Frygien, och överallt och for genom Galatien

styrkte han lärjungarna.

i och i Achaia

Apollos Efesos

2* Till Efesos hade det kommit en jude vid namn Apollos. Han stammade från Alexandria och var en bildad man, väl insatt i skrifterna. 25 Han hade fått kunskap om Herrens väg, och han predikade med glöd och undervisade noggrant om Jesus, men han kände bara till 26 Denne man uppträdde nu i synagogan och

Johannes-dopet.

talade frimodigt. När Priscilla och Aquila hade hört honom, tog de

an honom och gav honom ännu noggrannare kunskap om Guds

sig

27 När han sedan ville fara över till Achaia, uppmuntrade bröväg. derna honom och skrev till lärjungarna* där att de skulle ta väl emot honom. I Achaia hjälp för de

blev han genom Guds nåd till stor

18:22 Caesaréa Se not till 8:40. 18:22 Antiocbia Se not till 6:5. 18:23 Galatien . . . Frygien Se not till 16:6. 18:24 Apállos Uttalanden av Paulus visar att denne man sedan fick stort infly-

tande i Korinth, kanske tack vare den bildning som här nämns (se 1 Kor

1:12; 3:4 ff.; 4:6; 16:12). 18:24 Alexandria i Egypten var en av den romerska världens ledande storstä-

der, därtill dess främsta lärdoms- och bildningsstad. En betydande del av

invånarna var judar. Den judiske filosofen Filon, som verkade i staden

kring vår tideräknings början, ger exempel på hur den nära kontakten med

hellenistisk bildning påverkade deras tro och skrifttolkning. 18:24 bildad Grundtextens 0rd kan också betyda ”vältalig. I dåtida kultur

sammanföll de båda begreppen mer eller mindre. Jfr 1 Kor 1:17 med

not. 18:25 Herrens väg Se not till 9:2. 18:25 Johannes-dopet Jfr 19:1 ff., där författaren klargör sin syn på denna rit

och dess förhållande till det kristna dopet. Urkyrkan rymde olika rikt-

ningar med vitt skilda åsikter även i för nutida kristen uppfattning grund-

läggande frågor. Det är också möjligt att anhängare till Johannes döparen

utgjorde ett eget religiöst samfund. 18:27 tillAc/Jaih Dvs. (se 19:1) till Korinth, provinsens största stad med dess

livaktigaste församling (jfr noter till v. 1, 12).

18:25 Apg 19:3 f.+

345 Apostlagärningarna 19:12

23 troende, ty han vederlade judarna energiskt, och med stöd av skrifterna bevisade han inför allt folket att Jesus år Messias.

Paulus vistelse i

Efesos

*Medan Apollos var i Korinth kom Paulus efter sin resa genom inlandet till Efesos. Där träffade han några lärjungar* 2och

frågade

dem om de hade fått helig ande* när de kom till tro. De svarade: Vi har inte ens hört att det finns någon helig ande. - 3 Vilket dop blev ni då döpta med? frågade Paulus, och de svarade: ”Johannes› dopet. “ Paulus sade: Johannes dop var ett omvändelsedop, och han uppmanade folket att tro på den som skulle komma efter

5 honom, det vill säga Jesus. Då lät de döpa sig i herren Jesu namn”. “Och när Paulus lade sina händer på dem, korn den heliga anden över dem och de talade med tungor och profeterade. 7Tillsammans var det väl tolv män.

“I synagogan talade Paulus under tre månader öppet och fritt och sökte övertyga dem om Guds rikeåà 9Men en del var oemottagliga och ville inte tro, utan smädade Vågen inför alla de närvarande. Då vände han dem ryggen och höll också sina lärjungar därifrån. I

stället talade han dagligen iTyrannos föreläsningssal. *° Detta pågick

i två års tid, så att alla i Asien*, både judar och greker, fick höra ordet om Herrenå.

“ Gud under ”man

gjorde märkliga genom Paulus; tog till och med dukar och plagg som hade varit i beröring med hans kropp och lade dem på de sjuka, och då blev de kvitt sina sjukdomar, och de onda andarna lämnade dem.

19:1 Apollos färd till Korinth nämns i 18:27, Paulus resa genom inlandet i

18:23. Den följande beskrivningen av de religiösa förhållandena i Efesos

anknyter till 18:24 f. -I en västlig läsart” lyder versen: Medan Paulus

enligt sin egen plan ville resa till Jerusalem, sade den heliga anden till

honom att återvända till Asien, och efter att ha rest genom inlandet kom

han till Efesos. 19:9 Vägen Se not till 9:2. 19:9 Tyránnosförelásningssal Ingenting är känt om vare sig lokalen eller Ty-

rannos (dess ägare eller någon filosof som undervisat därP). En västlig

läsart* tillägger, att Paulus brukade tala från den femte till den tionde

timmen.

18:28 Apg 9:22+ 19:6 Apg 6:6 / 2:4; 8:17 19:2 Joh 7:39; Apg 2:38+ 19:11 Mark 16:20; Apg 14:3 19:3 f. Matt 3211+ 19:12 Apg 5:15

19;13 346

Apostlagärningarna

andeutdrivare tog sig också för

”Några kringvandrande judiska

att uttala herren Jesu namn över sådana som hade onda andar. De “Så sade: Jag besvär er vid den Jesus som Paulus förkunnar. judisk överstepräst. ”Men gjorde sju söner till en viss Skeuas, en den onda anden svarade dem: Jesus känner jag till, och vem Paulus “ Och mannen som hade den onda är vet jag, men vilka är ni? anden i dem alla och tilltygade dem så sig for på dem, övermannade illa att de måste ut ur huset, nakna och 7 Detta blev känt

fly blodiga.

i hela Efesos bland både judar och greker, och alla greps av fruktan, 18 troende och herren Jesu namn blev ärat. Många som hade blivit åt, 9 och åtskilliga av kom och bekände öppet vad de hade ägnat sig dem som bedrivit trolldom samlade sina böcker och brände

ihop

dem Man beräknade deras värde och kom fram till femtio

offentligt.

tusen silverdrachmer. 2° Så fick ordet genom Herrens kraft ökad

framgång och styrka.

i

Upplopp Efesos

2 Efter alla dessa händelser bestämde sig Paulus för att över Makedonien och Achaia fara tillJerusalem: Och sedan jag varit där måste också besöka Rom, sade han. 22Emellertid sände han två av sina

jag

19:13 judiska andeutdrivare Urkristendomens tro på demoner” hade sin motsvarighet i samtida judendom liksom i antik folktro över huvud (jfr Matt 12:27 med par.). Till följd av tidens allmänna religionsblandning spelade judendomen stor roll för dem som sysslade med magiska bruk (jfr 13:6 med not). Bevarade texter ger exempel på hur det hebreiska gudsnamnet användes i besvärjelser. På motsvarande sätt kunde mindre rättrogna judar använda heliga namn från andra religioner. 19:14 Sker/as Ingen judisk överstepräst* med detta namn är känd. I en västlig läsart” kallas mannen bara präst. 19:19 sina böcker Kataloger över besvärjelseformler och liknande. 19:19 silverdracbmer Den grekiska motsvarigheten till romarnas denarer”. 19:21 bestämde sig Paulusför Annan möjlig översättning: beslöt sig Paulus, vägledd av Anden, för . . . 19:21 över Makedonien och Achaia Resan skulle alltså gå landvägen runt Egeiska havet och därefter sjövägen till Syrien och Judeen. I det sistnämnda avseendet kom planen att ändras (jfr 20:3). 19:21 besöka Rom Med denna förutsättning är Romarbrevet skrivet (Rom 15:23 ff.), troligen i samband med uppehålleti Grekland (20:2 f.). - Paulus brevväxling med församlingen i Korinth ägde sannolikt rum under den här beskrivna vistelsen i Efesos. Jfr 1 Kor 16:3 ff., där den planerade resan över Makedonien och Grekland till Jerusalem omnämns.

19:20 Apg 2:41+ 19:21 Apg 23:11; Rom 1:10-13+

347 19:32

Apostlagärningarna

medhjälpare, Timotheos och Erastos, till Makedonien och stannade själv kvar en tid i Asien”.

23Men just vid den tiden blev det ett allvarligt upplopp med anledning av Vägen. “ En silversmed som hette Demetrios tillverkade

artemistempel av silver och skaffade därmed hantverkarna avsevärda inkomster. 25 Nu kallade han samman dem och andra som hade

samma slags sysselsättning och sade: Ni vet att vi har den här verksamheten att tacka för vårt välstånd. 26 Men nu både ser och hör ni att den där Paulus har fått en mängd människor att ändra inte

sig,

bara här i Efesos utan i nästan hela Asien, när han säger att gudar som vi gör med våra händer inte är några gudar. Det är inte bara vårt hantverk som riskerar att få dåligt rykte, vi kan också befara att vår höga gudinna Artemis tempel mister sitt anseende och att hon själv blir berövad sin storhet, hon som hela Asien, ja hela världen,

dyrkar.

23 Vid dessa ord blev de ursinniga och började ropa: Stor är den efesiska Artemis! 29 Hela staden råkade i och från alla håll

uppror, rusade folk till teatern och man släpade med Gaius och Aristar-

sig

chos, två makedonier som var reskamrater till Paulus. 3° Paulus ville

3 då gå in och tala till folket men hindrades av lärjungarna°Å Några i provinsrådet som var hans vänner skickade också bud till honom att inte visa sig i teatern. 32 Där alla i munnen Mötet

ropade på varandra.

19:22 två av sina medhjälpare Beträffande Timotheos se 16:1 med not. Erastos

är okänd, men namnet förekommer också i Rom 16:23 och 2 Tim 4:20. 19:23 Vägen Se not till 9:2. 19:24 artemiszempel av silver Artemistemplet i Efesos var berömt och räk-

nades som ett av världens sju underverk. Miniatyrtempel av keramik

nämns i antika texter, liksom även silverminiatyrer av gudinnans bild.

Hon var en fruktbarhetsgudomlighet, allmänt dyrkad i Främre Orienten, som i Efesos fått den grekiska jaktgudinnan Artemis namn.

19:29 teatern

var en friluftsanläggning av grekisk typ. Tämligen välbevarade

ruiner återstår. Den rymde ca 25 000 personer. 19:29 Gaius och Aristárcbos Namnen förekommer i uppräkningen 20:4; se

noter där. 19:31 Några iprovinsrådet Grundtextens uttryck är Omdiskuterat men avser

sannolikt inhemska ämbetsmän med ansvar bl. a. för kejsarkulten. 19:32 Mötet Av sammanhanget framgår inte klart om Lukas beskriver ett folk-

upplopp eller någon form av ordnat möte. Sannolikt menar han dock att

sammankomsten var av samma slag som en beslutande folkförsamling, fast

den var improviserad och inte följde lagliga former (v. 40).

19:26 Ps 11524-8 f.;]er 10:3; Vish 14:8

19:33 Apostlagårningarna 348

var förvirrat, och de flesta visste inte varför de hade kommit dit. 33Men några ur hopen satte Alexandros in i saken, när judarna skickade fram honom. Han ville hålla ett försvarstal och gav tecken till J* Men när man att han var jude, började alla

tystnad. upptäckte

på en ropa: Stor är den efesiska Artemis! och höll på så i ett

gång

par timmar.

35 Stadens sekreterare fick folkmassan att lugna sig och sade: ”Efesier, finns det människa som inte vet att staden Efesos vårdar

någon

36 den höga Artemis tempel och stenen från himlen? Ingen har förnekat detta, och därför skall ni hålla er lugna och inte göra något överilat. 37 Männen som ni har fört hit har varken skändat vårt tem-

eller hädat vår 38 Om Demetrios och hans hantverkare

pel gudinna.

vill föra talan mot någon, så finns det en domstol som sammanträ-

Där kan folk varandra. 39 Men der, och det finns ståthållare. anklaga

lagliga folkförär det något mer ni yrkar på, får det avgöras av den

*° Efter vad som har hänt här i dag riskerar vi att anklagas

samlingen.

för uppror, eftersom vi inte har något att anföra till försvar för denna oordnade sammankomst. Med de orden fick han mötet att skingras.

N y resa till Makedonien och Grekland. I Troas

l När oron hade lagt sig, kallade Paulus till sig lärjungarna och inta-

lade dem mod. Därefter tog han farväl och bröt upp för att resa till Makedonien. zOch när han hade farit genom det landet och flitigt uppmuntrat bröderna, kom han till Grekland, 3där han uppehöll sig

i tre månader. Han stod just i att

begrepp avsegla till Syrien, när en judisk sammansvärjning mot honom fick honom att ändra och

sig

fara tillbaka genom Makedonien. *I hade han Sopatros,

sällskap

19:33 Men några ur hopen satte Alexandra: in i saken, när judarna skickade fram

honom Annan möjlig översättning: Men några ur hopen drog slutsat-

-

sen att det gällde Alexandros, eftersom judarna knuffade fram honom.

Grundtextens lydelse är osäker, och det kan inte avgöras om Alexandros

hörde till de kristna eller till judarna. Han är även i övrigt okänd. 19:35 stenen från himlen Ordagrant: det från himlen fallna. Vilket föremål

som åsyftas kan inte avgöras med säkerhet, men dyrkan av meteoriter är

vanlig i religionshistorien. Möjligen åsyftas i stället en legend om gudin-

nans staty. 20:1 Makedonien Jfr resplanen enligt 19:21.

349 Apostlagärningarna 20:12

Pyrrhos son, från Beroia, och Secundus, som hörde till

Aristarchos

bröderna i Thessalonike, vidare Gaius från Derbe, Timotheos samt Tychikos och Trofimos från Asien. 5De reste nu i förväg och inväntade oss i Troas. “Själva seglade vi från Filippi efter det osyrade brödets högtid”, och fem dagar senare träffade vi dem iTroas, där vi stannade en vecka.

7 bröd.

Dagen efter Sabbaten hade vi samlats för att bryta Paulus, som skulle resa nästa dag, talade till bröderna, och han höll på ända till midnatt. 8Det fanns många lampor i det rum på översta våningen där vi var samlade. 9En ung man som hette Eutychos hade satt sig i fönstret. Han föll i djup sömn då Paulus talade så länge, och i sömnen ramlade han ut från tredje våningen, och när man lyfte upp honom var han död. l° Paulus kom då ner och lade sig över honom, slog armarna om honom och sade: Sluta med er klagan, han lever!

Och han gick upp igen, bröt brödet och åt. Sedan fortsatte han länge att predika, ända till gryningen, då han lämnade dem. *Z Ynglingen levde och kunde föras hem, och de kände en stark tillförsikt.

20:4 Sápatros Möjligen samme person som i Rom 16:21 kallas Sosipatros.

Beträffande hans hemstad Beroia se 17:10 med not. 20:4 Aristárcbos och Secündus Aristarchos förekommer även i 19:29; 27:2;

Kol 4:10; Filem v. 24. Uppgiften i 19:29 att han var makedonier stämmer

med att han tillhörde församlingen i Thessalonike; se 17:1 med not. Secun-

dus nämns bara här i NT. 20:4 Gain: från Derbe Annan läsart: Gaius från Doberes. - Gaius och

Aristarchos sägs i 19:29 vara från Makedonien, där Doberes låg; Derbe låg

däremot i Mindre Asien (se 14:6 med not). 20:4 Timátbeos Se 16:1 med not. 20:4 Tychikos och TráfImos Tychikos nämns som Paulus medarbetare i flera

brev (Ef 6:21; Kol 4:7; 2 Tim 4:12; Tit 3:12), Trofimos i 2 Tim 4:20 och

vidare i den fortsatta berättelsen, 21:29. 20:5 Troas Se 16:8 med not. 20:6 7.: Här börjar det andra vi-stället”; se not till 16:10. 20:6 filip/ai Se 16:11 f. med noter. 20:7 Dagen efter Sabbaten Dvs. söndagen, som nu blivit kristen gudstjänst-

dag (jfr 1 Kor 16:2). Det är oklart om sammankomsten ägde rum natten

mellan lördag och söndag eller mellan söndag och måndag. Enligt judisk

räkning slutade sabbatsdygnet lördag kväll, se Timme”. 20:7 kryta bröd Se not till 2:42. 20:10 lade sig över honom På liknande sätt beskrivs i GT hur profeterna Elia

(i Kon 17:21) och Elisha (2 Kon 4:34) väckte döda pojkar till liv.

20:7 Apg 2:42 20:10 1 Kon 17:21; 2 Kon 4:32 f.

20:13 Apostlagårningarna 350

l M iletos. Avs/eedstal till de äldste

från Efesos

13 Vi gick direkt ombord och avseglade till Assos, där vi skulle hämta Paulus; det hade han bestämt, eftersom han själv ville ta landvägen dit. 1* När vi mötte honom i Assos, tog vi honom ombord och kom så till Mitylene. 15 Därifrån seglade vi vidare och hade nästa dag nått i höjd med Chios; dagen därpå lade vi till vid Samos, och ännu en dag senare kom vi till Miletos. 6 Paulus hade beslutat fara förbi

nämligen

Efesos för att inte förlora någon tid i Asien. Han hade bråttom,

eftersom han om möjligt ville vara ijerusalem på pingstdagen.

7 Från Miletos skickade han emellertid bud till Efesos och kallade till sig församlingens äldste”. 8 När de infunnit sig sade han till dem:

Ni vet hur jag har uppträtt bland er hela tiden, från första dagen jag kom hit till Asien. ”Jag har tjänat Herren* i all ödmjukhet, under tårar och under prövningar som jag har utsatts för genom judarnas anslag. “Jag har inte varit rädd för att låta er veta det som gagnar er, utan har undervisat er om det, offentligt ochi hemmen, 2* och jag har

enträget uppmanat både judar och greker” att omvända sig till Gud . och tro vår herre Jesus. 22 Nu känner jag mig tvingad att resa till

på

Jerusalem utan att veta vad som skall möta mig där. ”Jag vet bara att den heliga anden” i stad efter stad försäkrar att bojor och lidanden väntar mig. 2* Men jag anser inte att mitt liv har något värde för mig;

vill bara fullborda mitt lopp och det uppdrag som jag har fått av

jag

herren Jesus: att vittna* om Guds nåderika evangelium“.

”Och nu ser ni aldrig mer, det vet alla ni som jag har

mig jag,

besökt och förkunnar riket* för. 26 Därför vill jag denna dag bedyra att jag är utan skuld om någon går förlorad. ”Ty jag har inte varit rädd för att delge er allt som hör till Guds plan”. 28 Ge akt på er själva och på hela den hjord som den heliga anden satt er att ha uppsikt

20:13 Assos En hamnstad ett par mil söder om Troas. 20:14 Mityléne Huvudstaden på Lesbos, som i likhet med Chios och Samos

(v. 15) är en Ö utanför Mindre Asiens västkust. 20:15 Milétos Hamnstad på Mindre Asiens västkust. Den låg sydost om Samos

och ca 5 mil söder om Efesos. 20:16 pingstdagen Se Högtider? 20:20 inte varit rädd Författaren antyder att den kristna förkunnelsen, liksom

de gammaltestamentliga profeternas (se t. ex. jer 20:7 ff.), väckte mot-

stånd och därmed vållade obehag för förkunnaren. 20:28 att ha uppsikt över Grundtexten har samma ord som i Fil 1:1; 1 Tim 3:2;

Tit 1:7, där det översatts med församlingsledare*“.

20:23 Apg 19:16 20:28 1 Pet 5:2 20:24 Apg 21 :13; Fil 1:22 /2 Tim 4:7

351 Apostlagärningarna 21:3

över, för att ni skall vara herdar för Guds församling” som han har vunnit åt med sin sons blod. ”Jag vet att när jag lämnat er skall

sig

hjorden tränga in bland er. 3° Ur era farliga vargar som inte skonar

villoläror för att dra egna led skall det träda fram män som förkunnar

över på sin sida. 31 Håll er därför vakna och kom ihåg att

lärjungarna”

jag i tre års tid dag och natt har väglett var och en av er under tårar. 32 Och nu anförtror jag er åt Gud och åt hans nåderika ord, det som kan göra er till hans byggstenar och ge er arvslott bland alla dem som

33 velat få silver eller helgats. Jag har aldrig guld eller kläder av någon. 3* Ni vet själva att dessa händer har sörjt för mina egna och mina följeslagares behov. 35 I allt har jag visat er att ni, genom att arbeta på

ett sådant sätt, skall ta er an de svaga med herren Jesu egna ord i minne: Det är saligare att ge än att få.”

36 Efter sitt tal föll Paulus på knä och bad tillsammans med alla de andra. 37 De grät häftigt, omfamnade honom och kysste honom. 38 Det som smärtade dem mest var hans ord att de aldrig skulle få se

honom igen. Slutligen följde de honom till båten.

Resa till

jemsalem

När vi hade skilts från dem och lagt ut, seglade vi raka vägen till

21 Kos, nästa dag till Rhodos och därifrån till Patara. 2Där fann vi ett

som skulle till Fenikien, och vi seglade vidare med det. °Vi

skepp

20:28 Guds Annan läsart: Herrenså Med denna läsart sammanhänger en

annan: med sitt eget blod i stället för ”med sin sons blod. 20:29 vargar För bildspråket jfr Matt 7:15; 10:16 med par.;]oh 10:12. 20:32 hans nåderika 0rd Annan möjlig översättning: ordet om hans nåd”. 20:32 göra er till hans byggstenar och ge er arvslozt bland alla dem som hel-

gar: Två bilder för den kristna tillvaron sammanförs: församlingen” som

byggnad (jfr t. ex. 1 Kor 3:9 ff.; Ef 2:20), och det kommande eviga livet

som ett arv” (jfr t. ex. Matt 5:5; Ef 1:14). 20:34 dessa händer Jfr 18:3 med not. 20:35 herren jesgø_ egna 0rd Det följande citatet återfinns inte i något av evan-

gelierna. Aven i senare, fornkyrkliga skrifter anförs ord av Jesus som

bevarats i en från de fyra evangelierna fristående tradition. w se not till 16:10.

Här börjar det_tredje vi-stället, Kos . . . Rhodos Oar utanför Mindre Asiens sydvästra kust.

Pátara Annan läsart: Patara och Myra. - Båda städerna var hamnar på

Mindre Asiens sydkust, i Lykien (jfr 27:5). 21:2 Feni/eien Se not till 11:19.

20:29 Matt 7:15;_]oh 10:12 20:34 Apg18:3+ 20:33 1 Kor 9:12; 1 Thess 2:9 20:35 Luk 6:38 /Rom 15:1+

21:4 Apostlagärningarna 352

siktade Cypern, passerade söder om ön med kurs på Syrien och kom till Tyros, där lasten skulle lossas. *Vi sökte upp lärjungarna” och stannade hos dem en vecka. På Andens” ingivelse varnade de Paulus för att fara vidare till Jerusalem. sMen när dagarna i Tyros var till ända, bröt vi upp för att fortsätta resan. Alla, också kvinnor och barn, följde oss ut ur staden. Vi knäböjde på stranden och bad, ° och sedan tog vi farväl av varandra. Vi steg ombord, medan de andra gick hem till sitt igen.

7Från Tyros kom vi till Ptolemais, där vår sjöresa slutade. Vi hälsade på bröderna och stannade hos dem en dag, “varefter vi fortsatte till Caesarea. Där gick vi hem till förkunnaren Filippos, som var en av de sju, och stannade hos honom. “Han hade fyra ogifta döttrar som kunde profetera? ° Vi hade varit där i flera dagar, då en profet vid namn Agabos kom ner från judeen och sökte upp oss. “Han tog Paulus bälte och band sina händer och fötter och sade: Så säger den heliga andenzl: Den som äger detta bälte skall judarna” i Jerusalem binda så här och överlämna i hedningarnas” händer. Z När vi hörde hans 0rd, vädjade både vi och folket där till Paulus att inte gå upp till Jerusalem. ” Då svarade han: Varför gör ni så, gråter och slår ner modet på migUag är beredd att inte bara låta mig fängslas utan också lida döden ijerusalem för herren Jesu namns* skull.” “När han inte lät övertala sig, lugnade vi oss och sade: Må Herrens* vilja ske.

”Efter dagarna där gjorde vi oss i ordning och fortsatte upp till Jerusalem. 6 En del av lärjungarna i Caesarea följde med för att visa oss till Mnason, en cypriot som länge hade varit lärjunge; hos honom skulle vi få bo.

21:3 Tyra: Se not till 12:20. 21:7 Ptolemaü Hamnstad ca 4 mil söder om Tyros, på nutida israeliskt

område. Namnet var en hedersbevisning åt en egyptisk hellenistisk här-

skare. Tidigare hette staden Akko, vilket också är dess nuvarande

namn. 21:8 Caesaréa Se not till 8:40. 21:8 för/eunnaren Filippo: Se 6:5 och 8:5 med noter. Beträffande tjänsten som

förkunnare se Församlingsledarâ. 21:10 Agabos ]fr11:28. 21:11 Han tog Paulus bälte Liknande sätt att i handling illustrera en förutsä-

gelse användes av GT:s profeter (t. ex. 1 Kon 22:11;]es 20; jer 19). 21:16 Mnason I övrigt okänd, men cyprioter som tidigt blivit kristna nämns

även i 4:36; 11:20.

21:11-13 Apg 20:22 f. 21:14 Matt 6:10; Luk 22:42 21:12 f. Matt 16:21 f.+

353 Apostlagärningarna 21 ;25

ja/eobs råd till Paulus

”I Jerusalem tog bröderna emot oss med glädje. ”Nästa dag gick Paulus tillsammans med oss andra hem tilljakob, och dit kom också alla de äldste”. 19 Sedan han hade hälsat på dem, redogjorde han nog-

grant för allt som Gud hade utfört bland hedningarna genom hans arbete. 2°De prisade Gud för vad de fick höra och sade till Paulus: ”Du vet, broder, att det finns tiotusentals troende bland

judarna,

och alla håller de strängt på lagen? 2 Nu har de fått höra att du lär alla judar ute bland hedningarna att överge Mose och förklarar för dem att de inte skall omskära” sina barn och inte leva efter våra seder och bruk. 22 Vad 23 gör vi nu? De får säkert veta att du är här. Följ därför vårt råd. Här finns fyra män som har avlagt ett löfte. 24 Ta med dig dem och rena dig tillsammans med dem och betala för dem så att de kan låta raka huvudet. Då förstår alla att det inte ligger någonting i det som de har fått veta om utan att också du håller fast vid

dig,

lagen och lever efter den. ”Men när det gäller hedningar som har kommit till tro, har vi meddelat vårt beslut: de skall avhålla från

sig

2lzl8jakob Se not till 12:17. 21:23 avlagt ett löfte Se not till 18:18 beträffande seden att leva som nasir, dvs. att under begränsad tid följa särskilda regler om avhållsamhet och kultisk renhet. 21 :24 rena dig tillsammans med dem Möjligen menas att Paulus själv, liksom i 18:18, genomgick ceremonier som följde med ett frivilligt nasirlöfte. Sannolikt deltog han dock bara för att visa sin solidaritet med de andra männen. De riter som beskrivs i v. 26 f. motsvarar föreskrifterna för den som avlagt nasirlöfte för en bestämd tid men före dess utgång ofrivilligt smittats av kultisk orenhet. Han måste då genomgå en reningsperiod om sju dagar, frambära offer och därefter påbörja nasirtiden på nytt (4 Mos 6:9 ff.). Lukas kan emellertid ha förväxlat denna reningsperiod med den tid om trettio dagar som nasirlöftet gällde. 21:24 betala för dem Dvs. för de föreskrivna offren. Som framgår av josefus” uppgifter om Agrippa I (jfr not till 12:1) var detta ett sätt att demonstrera sin lojalitet med judendomen. 21 :24 också du håller fast vid lagen Den ståndpunkt som här tillskrivs Paulus svarar mot beskrivningen av urförsamlingens beslut i kap. 15: judar bör iaktta alla rituella bud, även sedan de blivit kristna, men de hednakristna har sin frihet, med undantag för några speciella regler. I Paulus egna brev framträder ett mera radikalt ställningstagande (jfr t. ex. 1 Kor 9:20). 21:25 vårt beslut Se 15:20 med noter.

21:17-20 Apg15:4,13 21:23 f. Apg 18:18+ 21:20 Apg 2:41+ 21:25 Apg l5zl9-29

21:26 354

Apostlagärningarna

kött som offrats till avgudar, blod, kött från kvävda djur och otukt. 2° Då männen och renade nästa

tog Paulus med sig sig dag tillsammans med dem. Sedan gick han till templet och

tillkännagav

när renhetstiden skulle vara avslutad och offer bäras fram för var och en av dem.

Paulus arresteras

27 Strax innan de sju dagarna

var slut fick judarna från Asien* syn på Paulus i templet? De hetsade upp folkmassan och tog fast honom “och ropade: Israeliter, kom och hjälp till! Här är mannen som överallt sprider en lära som riktar sig mot vårt folk och vår och

lag

denna plats. Och nu har han till och med tagit med sig till

greker” templet och vanhelgat denna heliga plats. J” De hade nämligen sett

Trofimos från Efesos tillsammans med Paulus i staden och tog för givet att Paulus tagit med honom till templet. 5° Hela staden kom i rörelse och folket strömmade till. De grep tag i Paulus och ut

släpade

honom från templet, och portarna stängdes genast. -“ De ville döda

honom, men den romerske kommendanten fick rapport om att hela Jerusalem var i uppror 32 och skyndade omedelbart ner till dem med

manskap och officerare. När judarna fick se kommendanten och soldaterna, slutade de att misshandla Paulus. 33 Kommendanten steg fram, arresterade honom och lät belägga honom med dubbla bojor, och sedan frågade han vem det var och vad han hade J* Det

gjort.

kom olika svar ur hopen, och då han i allt tumultet inte kunde få klart besked, lät han föra Paulus till fästningen. 35 När man hade fått

21 :27 de sju dagarna Se not till v. 24. 21 :27 judarnafrin Asien Några konflikter med judarna i just detta område har

inte tidigare skildrats av författaren (jfr 18:20; 19:33 med not), men i 20:19

antyds att sådana förekommit. 21:28 vanbelgat Om en icke-jude beträdde den inre delen av tempelområdet,

betraktades det som helgerån och straffades med döden, vilket ännu be-

varade varningsltavlor visar. 21:29 Tráfimos från Efesos jfr 20:4. 21:31 den romerska* kommendanten Grundtextens uttryck betyder ordagrant

befälhavare över tusen”, och motsvarar latinets militärtribun. Vidare

nämns den styrka han kommenderade: en kohort (jfr not till 10:1). 21:34 fästningen Dvs. Antoniaborgen, som var uppförd av Herodes den store

och uppkallad efter hans beskyddare Marcus Antonius. I nytestamentlig tid hölls den av romarna. Den låg omedelbart nordväst om tempelområdet, dit trappor ledde ner från den högre belägna borgen.

21:27 f. Apg 6:13 f. 21:28 f. 5 Mos 23:3; Hes 44:7

355 Apostlagårningarna 22 ;5

honom måste soldaterna bära honom. Så våldsam var till trappan, 35 för massan följde efter och skrek: Döda honom!

trångseln,

Paulus försvarstal inför folket

som man skulle föra in Paulus i fästningen, frågade han kom- ”just mendanten: Får en sak? jag såga dig ”]aså, du kan grekiska, sade denne. 38 Då är du inte egyptern som för en tid sedan uppviglade de tusen knivmännen och drog ut med dem i öknen?

fyra

från Tarsos i Kilikien, medborgare i 39 Paulus svarade: jag är jude en tala till folket.” 4° Kombetydande stad. Jag ber att du låter mig mendanten gav honom sin tillåtelse, och uppifrån trappan gjorde Paulus tecken åt folket att När det blivit tyst började han tala

lyssna.

till dem på hebreiska: ”Bröder och fäder, lyssna på vad jag nu har att säga er till mitt

- försvar.” 2När de hörde att det var på hebreiska han talade till dem, 3 född i blev det ännu tystare, och han fortsatte: jag är själv jude, Tarsos i Kilikien men uppfostrad här i staden. Hos Gamaliel har jag fått i vår fäderneärvda lag. Jag har kämpat

grundlig undervisning

för Guds sak lika ivrigt som ni alla gör i dag. *Jag har varit dödstagit fast både män och kvinnor och satt dem i fiende till Vägen och 5Det kan och hela rådet* intyga. Av dem

fängelse. översteprästen*

21:38 egypten: Hos Iosefus* finns uppgifter om ett uppror, lett av en egyptisk ”profet”. Trots en del skiljaktigheter (josefus talar t. ex. om 30 000 upprorsmän) är det troligen fråga om samma händelse. 21:38 knivmännen Grundtexten har ett latinskt lånord, ”sicárier, som användes om en extrem nationell rörelse. Dess anhängare smög sig på sina motståndare i folksamlingar och dödade dem med knivhugg. 21:39 Tarsos i Kili/eien Se not till 9:11. 21:40 bebreiska Troligen menas arameiska, judarnas dåtida vardagsspråk. 22:3 Hos Gamáliel Se not till 5:34. - I grundtexten står ordagrant ”vid Gamaliels fötter, ett uttryck som från början bokstavligt angav lärjungens ödmjuka plats (jfr Luk 10:39) men här används bildligt om hela lärjungeförhållandet. 22:4 Vägen Se not till 9:2.

21:36 Luk 23:18; Apg 22:22 2223-11 Apg 9:3-9+; Rom 11:2; 2 Kor 22:1 Apg 7:2 11:22; Fil 3:5 f.

i

22 ;6 Apostlagärningarna 356

fick jag med mig brev till våra bröder i Damaskus och reste dit för att också där fängsla folk och föra dem tillJerusalem, där de skulle få sitt straff.

“Men under färden, då jag närmade mig Damaskus, omgavs jag plötsligt mitt på dagen av ett bländande ljussken från himlen. 7Jag föll till marken och hörde en röst säga till mig: Saul, Saul, varför förföljer du mig?” *Jag frågade: Vem är du, herre?” Han svarade: Jag är Jesus från Nasaret”, den som du förföljer.” *De som var med mig såg ljuset men hörde inte rösten som talade till mig. ”Jag frågade: Vad skall jag göra, herre?” Och Herren* svarade: Gå genast till Damaskus. Där skall du få veta allt som du har utsetts att göra.”

l Eftersom strålglansen hade gjort mig blind, fick mina följeslagare

leda mig vid handen, och så kom jag fram till Damaskus.

Z en from och

Ananias, lagtrogen man som hade gott namn om sig bland alla judarna i staden, ”kom till mig, ställde sig vid min sida och sade: Saul, min broder, öppna dina ögon och se!” Och strax kunde se honom. 1* Han sade: Våra fäders Gud har utvalt dig till

jag

att få kunskap om hans vilja, till att se den Rättfärdige och till att höra hans röst. 5 Du skall bli hans vittne* och berätta för alla människor vad du har sett och hört. ”Tveka inte! Åkalla hans namn och låt dig genast döpas och tvättas ren från dina synder.”

”När jag hade kommit tillbaka till Jerusalem och stod och bad i templet, föll jag i hänryckning ”och fick se Herren som sade till

och lämna genast Jerusalem, här kommer de inte

mig: Skynda dig

att ta emot ditt vittnesbörd om mig. ”Jag svarade: Herre, de vet ju att jag i alla synagogor* lät gripa och piska dem som trodde på dig. 2° Och när ditt vittne Stefanos fick offra sitt blod, stod jag och såg på, och det som skedde var riktigt, och vaktade kläderna åt

jag tyckte jag

dem som dödade honom. 2 Då sade han till mig: Gå, jag skall sända

dig till hedningarna* långt borta.”

22:5 våra bröder i Damaskus Se 9:1 ff. ”Våra bröder betecknar här judarna,

inte Paulus kristna trosbröder. Han talar som jude till judar. 22:14 den Rättfârdige Jfr 3:14; 7:52, där liknande beteckningar förJesus före-

kommer. 22:20 ditt vittne Stefanos Se 6:8 ff.: 7:58.

2252-16 Apg 9:10-16+ 22:20 Apg 7:58; 8:3 22:14 Apg 3zl4+ 22:21 Apg 13:46 f.+ 22:17-19 Apg 926-30

357 Apostlagärningarna 22:30

Paulus hos /eommendanten

22 Ända hit hade de lyssnat, men när han sade detta började de ropa: Bort med honom från jordens yta! En sådan bör inte få leva.” 33 De skrek, slet i sina kläder och kastade upp sand i luften. Z* Kommen-

danten lät då föra in Paulus i fästningen och gav order att han skulle förhöras under prygel, så att man fick reda på varför de skrånade så mot honom. 25 När man band honom för att piska honom, sade

fast

han till officeren som var med: Ar det tillåtet att prygla en romersk

som inte är dömd för 2” Då officeren till

medborgare något? gick

kommendanten och anmälde saken och sade: Vad är det du tänker göra? Den mannen är romersk medborgare. 27Kommendanten

gick till honom och frågade: Är du verkligen romersk medborga-

re? När Paulus svarade ja, 23 sade kommendanten:

jag betalade en

stor summa pengar för att få detta medborgarskap. Jag fick det när jag föddes”, sade Paulus. 29 De som skulle förhöra honom lät

honom då genast vara, och kommendanten själv blev förskräckt när han insåg att det var en romersk medborgare som han hade låtit fängsla. *° Då kommendanten ville få klarhet om vad judarna ankla-i

gade Paulus för, lät han nästa dag ta av honom bojorna, befallde att

22:22 Ända hit hade de lyssnat Författaren antyder hur den avgörande kon-

flikten uppstått: genom att den kristna förkunnelsen vänts till icke-judar och dessa upptagits som likvärdiga församlingsmedlemmar.

22:23 slet i sina kläder och kastade upp sand i luften Det är ovisst om författaren

bara vill skildra tecken på stark upprördhet, eller om han avser någon

symbolisk gest och i så fall vad den innebär. Möjligen är det fråga om

samma sak som i 13:51 och 18:6: man skakar symboliskt av sig kontakten

med någon, tar alltså starkt avstånd från honom. Jfr också bruken att riva

sönder kläderna (14:14) och strö jord på huvudet (Job 2:12) som tecken på

sorg eller fasa. 22:24 förhöra: under prygel Tortyr var för romarna en rutinmåssig förhörsme-

tod när det gällde slavar eller utlänningar. 22:25 för att pts/aa honom Annan möjlig översättning: med remmarna. 22:25 en romersk medborgare Jfr 16:37 med not. 22:28 en stor summa pengar Kommendantens namn, Claudius Lysias (23:26),

antyder att han hade köpt det romerska medborgarskapet under kejsar

Claudius tid, då sådan handel enligt en grekisk historieskrivare tog fart.

Hur Paulus föräldrar eller förfäder nått motsvarande ställning är okänt,

men Marcus Antonius (82-30 f. Kr.) gav romerskt medborgarskap åt stora

grupper av judar, som hade hjälpt honom under striderna i Främre Orienten.

22:22 Apg 21:36 22:25-29 Apg 16:37 f.; 23:27

23:1 Apostlagärningarna 358

översteprästerna och hela rådet skulle samlas och förde ner Paulus och ställde honom inför dem.

Paulus rådet

inför

*Paulus såg på rådet” och sade: Mina bröder. Jag har alltid, intill

denna 2Då befallde överstepräs-

dag, tjänat Gud med gott uppsåt. ten* Ananias dem som stod bredvid att slå Paulus över munnen. *Men Paulus sade till honom: Gud skall slå dig, din vitmenade vägg! Du sitter här för att döma mig efter lagen, men mot lagen befaller du dem att slå - du Guds överste-

mig. “Förolämpar

präst! sade de som stod bredvid. 5Paulus svarade: Jag visste inte,

bröder, att han var överstepräst. Det står ju skrivet: En ledare för ditt fal/e skall du inte förbanna.”

“Eftersom Paulus visste att en del av dem var saddukeer* och en annan del fariseeråf, höjde han rösten och sade till rådet: Mina bröder, jag är farisé och mina fäder var fariseer. Det är för hoppet om de dödas uppståndelse som jag nu har ställts inför rätta. 7När han sade så utbröt ett gräl mellan fariseerna och saddukeerna, och

23:2 äversteprästen Ananias innehade ämbetet ca 48-58 e. Kr. Han mördades

av judiska extremister ca 66 e. Kr. i samband med de oroligheter som

föregick upproret mot Rom. Gud skall slå dig Som framgår av v. 5 betraktar författaren detta uttryck som enkraftladdad förbannelse (jfr 5:4; 8:20).

din vitmenade vägg Liknande bilder används i Hes 13:10 ff. ; Matt 23:27

för en motsättning mellan vackra fasader och brist på inre halt.

mot lagen GT innehåller inget speciellt förbud mot att misshandla fång-

ar, men hänvisningen kan gälla allmänna bud om rättvis dom t. ex. 3 Mos

19:15. 23:5 Det står ju skrivet Se 2 Mos 22:28. - Hur Paulus svar skall uppfattas är

oklart; det kan vara ironiskt. I så fall menas att han inte skulle ha uttalat

någon förbannelse, om han hade ansett Ananias vara en verklig överste-

präst, värdig sitt ämbete. 23:6 jag ärfarisé Den starka betoningen av Paulus samhörighet med fariseer-

na beror på den särskilda situationen. Att urkyrkan just i fråga om de

dödas uppståndelse stod närmare dem än andra judiska grupper framgår

dock även av Matt 22:15 ff. med par. Då Jesu uppståndelse för Paulus var

kristendomens huvudpunkt (se 1 Kor 15), kunde det med viss rätt sägas att

förhöret gällde just uppståndelsen. Beträffande de frågor som därutöver

vållat konflikten mellan Paulus och hans tidigare trosbröder, se noter till

10:28; 18:15; 22:22.

23:1 Apg 24:16;2Tim 1:3;2Pet 3:16 23:5 2 Mos 22:28 23:2 Joh 18:22 23:6 Apg 22:3;Fil3:5/Apg 24:2I;26:6; 23:3 3 Mos 19:15, 35; Hes 13210-16 28:20

359 Apostlagärningarna 23 :22

man delade sig i två läger. 8Saddukeerna menar att det inte

nämligen

finns någon uppståndelse och inte heller eller andar, medan

änglar*

fariseerna tror på allt detta. 9Det blev ett väldigt ropande och några skriftlärda som hörde till fariseernas reste och hävdade sin

parti sig

åsikt, och de sade: Vi kan inte finna att den här mannen har

gjort

något ont. Tänk om en ande har talat till honom, eller en ängel. ° Grälet blev så häftigt att kommendanten fruktade att de skulle slita

Paulus i stycken, och han kallade ner vaktstyrkan för att rädda honom undan dem och föra honom tillbaka till

fästningen.

“På natten kom Herren* till honom och sade: Var inte rädd. Så som du har vittnat* om mig ijerusalem måste du också vittna i Rom.

En mot Paulus

sømmansvärjning

Nästa morgon höll judarna* ett möte och svor att varken åta eller dricka förrän de hade dödat Paulus. 3 Det var mer än fyrtio män som deltog i denna ”och de

sammansvärjning, gick till översteprästerna

och de äldste* och sade: Vi har svurit en ed att inte röra mat eller dryck förrän vi har dödat Paulus. 5 Ni skall därför nu tillsammans med det övriga rådet lämna in en anmälan till kommendanten, så att han skickar ner Paulus hans fall

till er; säg att ni vill undersöka närmare. Vi står färdiga att döda honom innan han kommer fram. 16 Paulus systerson hade emellertid

varit där och fått reda på detta bakhåll, och han gick till Paulus i fästningen och talade om det. ”Paulus kallade på en av officerarna och sade: För

den här ynglingen till kommendanten, han har något att berätta. ”Officeren tog honom till kommendanten

och sade: ”Fången Paulus kallade på mig och bad mig ta den här unge mannen till dig, för han har

något

9 att säga dig. Kommendanten tog ynglingen vid handen och

gick

avsides med honom och frågade: ”Vad är det du vill berätta för mig? 2° Han svarade: judarna har kommit överens om att be

dig

skicka ner Paulus till rådet i morgon, för att de skall få utreda hans fall närmare. 2* Men inte med på det, för mer än av dem har

gå fyrtio

planerat ett bakhåll och svurit att varken äta eller dricka förrän de har dödat honom. De står färdiga och väntar bara att du skall

på

svara ja. 22 Kommendanten sade åt ynglingen att inte tala om för

någon att han hade avslöjat detta och lät honom

sedan gå.

23:8 Matt 22:23 23:12 Joh 16:2 23:11 Apg l8z9+

23:23 Apostlagärningarna 360

Paulus till ståthållaren i Caesarea

förs

23 Därefter kallade han till sig två av sina officerare och sade: ”Tre timmar efter mörkrets inbrott skall tvåhundra man stå färdiga att gå till Caesarea, dessutom sjuttio ryttare och tvåhundra man hjälptrupp. 2* De skulle ha med sig riddjur åt Paulus och se till att han kom oskadd fram till ståthållaren Felix. 25 Han skrev också ett brev* av 26 ”Från Claudius Lysias till Felix. Högt ärade

följande lydelse:

stäthållare. Den här mannen hade gripits av judarna och var nära att dödas av dem, när ingrep med min trupp och förde honom i

jag

säkerhet, sedan jag erfarit att han var romersk medborgare. 28 Då jag

ville veta vad de anklagade honom för, tog jag ner honom till deras

mot honom gällde tolkningar av

råd. ”Jag fann att anklagelserna deras döden eller han

lag; något som förtjänar fängelse anklagades

inte för. 3°Eftersom det nu har meddelats mig att judarna planerar ett överfall skickar honom direkt ner till dig. Samti-

på honom, jag

har anmodat hans anklagare att föra sin talan mot honom

digt jag

inför dig.

”Soldaterna sina order hand om Paulus och förde

tog enligt

honom under natten till Antipatris. 32Nästa dag återvände de till sin

fortsatte med honom. ”När de kom förläggning medan ryttarna fram till Caesarea, brevet och förde också in

gav de ståthållaren Paulus till honom. 3*Han läste brevet och frågade Paulus från vilken

provins han var och fick veta att han var från Kilikien. 35]ag skall

23:23 Tre timmar efter mörkrets inbrott Se Timme”. 23:23 bjälptrupp Grundtextens ord är en militär fackterm, vars exakta inne-

börd är osäker. 23:24 ståtbållaren Felix Befattningen som ståthållare, prokurator, i provin-

sen Judeen var densamma som Pontius Pilatus tidigare innehaft. Felix hade

den ca 52-60 e. Kr. 23:26 Claø/dius Ljrsias Se not till 22:28. 23:26 Högt ärade Jfr Luk 1:3, där samma tilltalsord används gentemot en för-

näm person. 23:30 inför dig Enligt en läsart tillfogas här det vanliga brevslutet Allt gott!

(jfr 15:29). 23:31 Antipatris Platsen låg sannolikt i utkanten av Samarien, ett par mil nord-

ost om Joppe. Den hade fått sitt namn av Herodes den store, efter hans far

Antipater. 23:33 Caesaréa Se not till 8:40. 23:34 Kilikien Se not till 9:11.

23:27 Apg 21:27, 33; 22z25-29 23:29 Apg 18:14f.+

361 24:11

Apostlagärningarna

höra dig när dina anklagare också har infunnit sig, sade han och befallde att Paulus skulle hållas under i Herodes

bevakning pa-

lats.

An/elagelsen mot Paulus

1Fem dagar

senare korn översteprästen Ananias dit ner med några av de äldste och en advokat Tertullus och lämnade ståthållaren sin anmälan mot Paulus. 2Sedan Paulus kallats in, Tertullus sitt

började

anklagelsetal med följande 0rd: 3 Högt ärade Felix. Att vi tack vare dig får leva i djupaste fred och att genom din omtanke villkoren har förbättrats för vårt folk är något som vi alla erkänner oförbehållsamt och med den största tacksamhet. *Jag vill inte alltför

uppehålla dig länge men ber dig att godhetsfullt lyssna

till några korta 0rd från oss. 5 Vi har funnit att den här mannen är en smitthärd som oro

sprider

bland judarna på alla håll i världen, och att han är ledare för nasareernas sekt. °Han har till och med försökt Vi har

vanhelga templet.

gripit honom, 8och när du själv förhör honom kommer du att vinna

” klarhet om allt det vi anklagar honom för. *judarna* instämde och försäkrade att det förhöll på det viset.

sig

Paulus försvarstal ståtbållaren Felix

inför

° På ståthållarens tecken

tog Paulus till orda: Jag vet att du i många år har varit domare för detta folk, och därför är det med tillförsikt jag försvarar min sak. Du kan själv förvissa om att det inte år

dig

23:35 Herodespalazs Ett palats som byggts av Herodes den store, vid denna tid

den romerske ståthållarens residens. 24:1 översteprasten Ananias Se not till 23:2. 24:1 en advokat Det grekiska ordets ursprungliga betydelse är talare. Den

professionella talekonsten sattes högt i den dåtida kulturen. De här åter-

givna talen ger prov på en del av de former som iakttogs. Så t. ex. börjar

både anklagelse- och försvarstal med smickrande inledningar, ägnade att

fånga domarens välvilja. 24:5 nasareernas sekt En beteckning för Jesus (han från Nasaret“) har här

överförts på de kristna. _ 24:6 vanbelga templet Se 21:28 med not. - En västlig läsart” utvidgar det

återberättande partiet: Honom har vi gripit, och vi ville döma honom

efter vår lag. 7Men kommendanten Lysias kom till platsen och förde bort

honom från oss med stark våldsinsats, soch dem som anklagade honom

befallde han att bege sig till dig.

24:6 Apg 1717+; 21:28 f.+

24:12 362

Apostlagärningarna

mer än tolv dagar sedan jag kom upp till Jerusalem för att be i templet? “Varken där eller i synagogorna” eller ute i staden har de sett mig diskutera med någon eller hetsa upp folk, “och de kan heller inte inför dig styrka sina anklagelser mot mig. ”Men jag erkänner att jag följer Vägen, som de kallar för en sekt, och att jag på det sättet tjänar våra fäders Gud, samtidigt som jag tror på allt som lagen* säger och allt som står skrivet hos profeterna. ”Jag hyser samma hopp som dessa mina anklagare, att Gud skall låta både rättfärdiga och orättfärdiga stå upp från de döda. ° Därför strävar också jag efter att alltid ha ett gott samvete gentemot Gud och människor.

”Efter flera år kom jag tillbaka till mitt folk för att ge allmosor och offra. s Det var då man fann mig i templet; jag hade renat mig, och där var ingen folkmassa och inget tumult. 9 Men där var några judar från Asien” - de borde stå här inför dig och anklaga mig om de har något att anföra. Z° Eller också får de som är här tala om vad de fann mig skyldig till när jag stod inför rådet”, Z om det inte var just de ord som jag ropade mitt ibland dem: Det är för de dödas uppståndelse som jag i dag står till svars inför er.”

Paulus i tvåårigt häkte

Felix, som var mycket väl underrättad om Vägen, uppsköt nu rättegången och sade: När kommendanten Lysias kommer hit, skall avdöma ert mål. 23 Officeren fick order att hålla Paulus i

jag

häkte men ge honom lättnader och inte hindra hans anhängare från att sörja för honom.

2*

Några dagar därefter infann sig Felix tillsammans med sin hustru Drusilla, som var judinna. Han lät hämta Paulus för att höra vad

24:14 Vägen Se not till 9:2. 24:19 Men där var några judarfrån Asien Grundtextens mening är oavslutad

och saknar huvudverb. - Beträffande innehållet se 21 :27 med not. 24:22 kommendanten Lysias Se noter till 21:31 och 22:28. 24:24 Drusilla En dotter till den i 12:1 nämnde Herodes Agrippa I.

24:15 Dan 12:2; 2 Mack 7:9;]oh 5:28 f. 24:18 Apg 21:27 24:16 Apg 23:1+ 24:21 Apg 23z6+ 24:17 Rom 15:25+, 26+

363 Apostlagärningarna 25:10

han hade att säga om tron på Kristus Jesus. 25 Men när Paulus började tala om rättfärdighet* och försakelser och den kommande domen, blev Felix förskräckt och sade: Det räcker för den här gången. Men när får tid. 26

jag skall kalla på dig jag Samtidigt hoppades han att

Paulus skulle erbjuda honom pengar, och därför lät han ofta hämta honom för att samtala med honom. 27 När två år hade gått efterträddes Felix av Porcius Festus. Efter-

som Felix ville hålla sig väl med judarna, lät han Paulus stanna kvar i

fängelse.

Paulus inför ståthållaren Festus

Tre dagar efter det att Festus hade tillträtt som ståthållare reste han från Caesarea upp till Jerusalem. zÖversteprästerna” och judarnas främsta män lämnade då en anmälan mot Paulus till honom, 3 och de bad Festus att gynna deras sak och låta hämta Paulus till Jerusalem. De förberedde nämligen ett bakhåll för att döda honom under 4 vägen. Festus svarade att Paulus hölls i häkte i Caesarea och att han själv snart skulle fara dit. 5Era ledare, sade han, får alltså följa med dit ner och mannen, om han har

anklaga gjort något som är

fel. 6 Festus stannade inte mer än åtta, tio och for sedan ner till

dagar

Caesarea. Följande dag intog han sin och plats på domartribunen befallde att Paulus skulle föras in. 7När han kom han av

omringades

de judar som hade rest ner från Jerusalem. De riktade en mängd svåra beskyllningar mot honom utan att kunna 3medan

styrka dem,

Paulus försvarade sig med att säga: Varken eller mot judarnas lag* templet eller kejsaren har jag förbrutit “Men Festus, som

mig.

ville hålla sig väl med judarna, Paulus: ”Går frågade du med på att fara upp till Jerusalem och dömas av mig där? ”Paulus svarade: Jag står inför kejsarens domstol, och det är här skall dömas.

jag

judarna har jag inte gjort väl. något ont, det »vet du själv mycket

24:27 Porcius Festus Josefus” har relativt få uppgifter om denne ståthållare, och hans ämbetstid (troligen ca 60-62 e. Kr.) kan inte säkert tidfästas. 25:1 Caesaréa Se not till 8:40. 25:10 jag står inför kejsarens domstol Paulus motsätter sig att bli behandlad på andra villkor än den romerska rättens.

25:3 Apg 23:15 25:8 Apg 24z6+

25 :11 364

Apostlagärningarna

“ Om jag har gjort mig skyldig till något som förtjänar döden, är jag beredd att dö. Men om deras anklagelser saknar grund, kan ingen utlämna till Z Efter överläggning

mig åt dem. jag vädjar kejsaren.”

med sina sade Festus: Du har vädjat till kejsaren, till

rådgivare

kejsaren skall du fara.

Festus Paulus Agrippa

lägger fram fallet för kung

3 senare anlände och Berenike till Cae-

Några dagar .kung Agrippa

sarea och besökte Festus. ”De stannade i flera dagar, och Festus lade fram fallet Paulus för kungen. Här finns en fånge”, sade han, som Felix har lämnat efter sig. ”När jag var ijerusalem gjorde judarnas överstepräster och äldste” en anmälan mot honom där de krävde att få honom dömd. “Jag svarade dem att romarna inte har för sed att utlämna en anklagad innan han har fått möta sina ankla-

att försvara sig. ”När de så hade kommit hit, gare och haft tillfälle spillde jag ingen tid utan satte mig redan nästa dag att hålla dom och lät föra fram mannen. 18Men när hans anklagare uppträdde, beskyllde de honom hade väntat, 19 utan

inte för något sådant brott som jag det gällde en del tvistefrågor i deras egen religion och en viss Jesus, som är död men som Paulus säger är i livet. 2°Då jag inte visste hur

skulle reda ut detta, föreslog jag honom att resa till Jerusalem och

jag

låta dömas där. 2* När han då yrkade på att hållas i förvar för att få

sig

sin sak avgjord av kejsaren, gav jag order att han skall sitta kvar här tills jag skickar honom till kejsaren.

22 sade att han skulle höra mannen

Agrippa själv vilja tala, och

Festus svarade att det kunde ske dagen därpå.

25:11 jag vädjar till kejsaren Man känner till två rättsinstitut, provocatio

och appellatio, som tillät en anklagad att begära skydd av högre myn-

dighet eller överklaga ett utslag. Detaljerna i deras tillämpning under

nytestamentlig tid är okända. Troligen hängde den rättighet Paulus utnytt-

jade samman med hans romerska medborgarskap. 25:13 kung Agrippa och Berenike Det rör sig om (Marcus Julius) Agrippa II (ca

27-100 e. KL), som år 48 e. Kr. efterträdde sin farbror Herodes II som

regent över Chalkis, ett smårike vid Libanon. Han styrde sedan ett område

av varierande omfattning i de nuvarande grånstrakterna mellan Israel,

Libanon och Syrien. Berenike var hans syster, änka efter den ovannämnde

farbrodern.

25:18 f. Apg 18:14

365 Apostlagärningarna 26:8

Paulus Agrippa

försvarstal inför kung

Z* kom alltså och Berenike med och ståt

Följande dag Agrippa prakt

och tog plats i audienssalen tillsammans med överstarna och de förnämsta i staden. “Festus lät föra in Paulus och sade: Kung

och alla andra här närvarande. Ni ser framför er den man

Agrippa

för vars skull hela mängden av judar har legat över mig, både i Jerusalem och här, och högljutt krävt att han inte skall få leva längre. ”Jag kan inte finna att han har gjort något som förtjänar döden, 26 och när han själv vädjade till kejsaren, beslöt jag att skicka honom dit. Men jag har ingenting påtagligt att skriva om honom till min härskare. Därför låter jag honom framträda inför er och först och

främst inför dig, kung Agrippa, så att jag efter den här utfrågningen

vet vad jag skall skriva. 27 Det kan inte vara rimligt att skicka en fånge utan att också ange vad han anklagas för.”

*Agrippa sade då till Paulus: Du har min tillåtelse att föra din talan.” Då lyfte Paulus handen och började tala till sitt försvar: 2 över att det är inför

Kung Agrippa, jag är lycklig dig som jag i dag

får försvara mig mot allt som judarna” beskyller mig för, *särskilt som du så väl känner till alla judiska seder och bruk och tolkningsfrågor. Därför ber dig lyssna på mig med tålamod. * Hur mitt liv

jag

har varit från det jag var ung, ända från början, bland mina landsmän och sedan ijerusalem, det vet alla judar. 5De känner mig sedan gammalt, och om de bara vill, kan de intyga att jag har levt som fariséñ i överensstämmelse med vår religions strängaste riktning. “Vad jag nu står till svars för är hoppet om det som Gud har lovat våra fäder* 70ch som vårt folks tolv stammar väntar sig att få se uppfyllt genom att oavlåtligt tjäna Gud dag och natt. Det är för det

hoppets skull, kung Agrippa, som jag nu anklagas av judarna. *Var-

för anser man det otroligt bland er att Gud uppväcker döda?

25:23 överstama Ordagrant befälhavare över tusen (se not till 21:31). 26:1 Då lyfte Paulus banden En talares sätt att be åhörarna lyssna (jfr 13:16;

21 :4o). 26:6 hoppet om det som Gud bar lovat Här syftas samtidigt på Jesus som

till

Messias”, på Jesu uppståndelse och på de dödas uppståndelse (jfr not

23:6). Aven i judisk tradition finns tanken att Messias ankomst påskyndas

om de religiösa buden iakttas noga.

25:24 Apg 21:36+ 26:6 Apg 23:6+ 2614-6 Apg 22:3-11+ 26:8 Apg 24:15+

26:9 Apostlagärningarna 366

°Jag fann det själv vara min plikt att på allt sätt bekämpa nasarén Jesu namn”, ”och jag gjorde det också iJerusalem. Med fullmakt från översteprästerna* satte jag många av de heliga” i fängelse, och när man ville döda dem röstade jag för det. Överallt i synagogorna* fick jag dem gång på gång straffade och tvang dem att häda, ja, i mitt raseri förföljde jag dem till och med i städer utanför Judeen. ”När jag för den skull reste till Damaskus med översteprästernas fullmakt och på deras 13 fick jag under färden, Agrip-

uppdrag, kung

pa, mitt på dagen se ett ljus som kom från himlen och omgav mig och mina reskamrater med ett sken som var starkare än solen. “Vi föll alla till marken, och jag hörde en röst som sade till mig på hebreiska: Saul, Saul, varför förföljer du mig? Det går dig illa om du spjärnar emot.” ”Jag sade: Vem är du, herre?” Och Herren svarade: Jag är Jesus, den som du förföljer. ”Stig upp och stå på dina ben! Jag har visat mig för dig för att utse dig till min tjänare och till vittne” om vad du har sett av mig och vad du kommer att få se av mig i framtiden, 17 då jag räddar dig undan ditt eget folk och undan hedningarnai Till dem skall jag sända ut dig, ”för att du skall öppna deras ögon och vända dem från mörkret till ljuset och från Satans makt till Gud. Genom att tro på mig skall de vinna syndernas förlåtelse och få en

plats bland dem som helgats.”

9Därför, kung Agrippa, kunde jag inte annat än lyda denna syn från himlen. 2° Först i Damaskus och Jerusalem och sedan över hela Judeen och inför hedningarna har jag predikat att man måste ångra sig och vända om till Gud och utföra sådana gärningar som svarar mot ångern. 2* Det var därför judarna grep mig i templet och försökte mörda mig. 22Men tack vare Guds hjälp ända till denna dag kan jag stå som vittne inför både hög och låg, och vad jag talar om är

26:9 nasarén Se Nasaref. 26:12 reste till Damaskus Se 9:1 ff. 26:14 på hebreiska: Denna detalj nämns inte i 9:4; 22:7, men namnformen

Saul, som används varje gäng händelsen återges, är hebreisk. 26:14 spjämar emot Bilden antyder ett motspänstigt kreatur som inte vill låta

sig drivas fram med oxpiken. 26:20 ångra sig Grundtexten har här det 0rd som vanligen översätts med om-

vända sig”. Översättningen ångra sig har här valts därför att det sällsyn-

tare, bokstavliga uttrycket för vända om förekommer omedelbart efter-

åt. Jfr Omvändelse”.

26:9-12 Apg 9:1 f.+ 26:18 Jes 35:5; 42:7; Kol 1:13; 1 Pet 2:9 26:13-18Apg 9:3-9+;l0-16+ 26:19 r. Apg 9:191., 26, 30; Gal 1:16-18

367 Apostlagärningarna 27:3

annat än vad och Mose har 23 att

ingenting profeterna* förutsagt:

Messias* måste lida och att han som den förste som uppstod från de döda skulle förkunna ljuset både för vårt folk och för hedningarna.

“På denna i hans försvarstal avbröt Festus honom och

punkt

Du Paulus. Din stora lärdom 25 Pau-

ropade: yrar, gör dig galen.

lus svarade: Högt ärade Festus, jag yrar inte, jag talar sanna och

0rd. 26 Kungen är väl insatt i dessa frågor, därför kan jag

förnuftiga

också tala öppet och frimodigt till honom. För jag är säker på att

av detta är obekant för honom, det har ju inte tilldragit sig i

inget

någon avkrok. 27 Tror du på profeterna, kung Agrippa? Jag vet att du

tror.

svarade Paulus: Det går fort för dig att få mig till

”Agrippa

kristen. - 29 Fort eller långsamt, svarade Paulus, Gud give att

inte bara du utan alla som i dag lyssnar på mig blir sådana som jag men utan de här bojorna.”

3° och Berenike samt deras

Kungen och ståthållaren uppvaktning reste sig nu, 3* och när de hade dragit sig tillbaka sade de till varandra:

Den mannen gör ingenting som förtjänar döden eller fängelse. 32 Och Agrippa sade till Festus: Om han inte hade vädjat till kejsa-

ren hade han kunnat friges.

Resan över Medelhavet

Når det var bestämt att vi skulle avsegla till Italien, överlämnades Paulus och andra fångar till en av Kejsarbataljonens officerare

några

som hette ZVi steg ombord på ett fartyg från Adramyttion

Julius.

som skulle till hamnar i Asieni och seglade ut. Aristarchos, en

3 vi makedonier från Thessalonike, följde med oss. Dagen därpå gick

26:22 vad profeterna och Mose har förutsagt Se Skrifttolkning”. 27:1 w Här börjar det sista ”vi-stållet; se not till 16:10. 27:1 Kejsarbataljonens En av de kohorter (se not till 10:1) som var förlagda till

Syrien under nytestamentlig tid bar kejsarens titel som hedersbeteck-

ning. 27:2 Adramjvttion Det nutida Edremit, på Mindre Asiens västkust. 27:2 Ariszárcbos Se 19:29; 20:4 med not.

26:22 Luk 24244-49 f.+ 26:29 1 Kor 4:16;7:7; 11:1;Fil3:17 26:23 Luk 2:32+;1 Kor 15:20; Kol 1:18; 26:31 Apg 25:25

Upp 1:5 26:32 Apg 25:11 26:26 Joh 18:20 27:1 Apg 25:12

27:4 Apostlagärningarna 368

in till Sidon. Julius behandlade Paulus väl och lät honom gå till sina vänner för att få vad han behövde. 4När vi lagt ut därifrån, seglade vi i lä av Cypern, eftersom vi hade motvind. 5 Och efter att ha gått över öppna havet utanför Kilikien och Pamfylien kom vi till Myra i Lykien. “Där fick officeren tag på ett fartyg från Alexandria som skulle till Italien och satte oss ombord på det. 7Under åtskilliga dagar gick seglatsen långsamt, och när vi omsider nått i höjd med Knidos och vinden fortfarande låg emot oss, gick vi in i lä av Kreta

3 vid Salmone. Längs kusten lyckades vi så småningom ta oss fram till en plats i närheten av staden Lasaia som hette Goda hamnarna.

”Då hade lång tid förflutit, fastedagen var redan förbi och det började bli riskfyllt att segla. Paulus varnade dem ”och sade: Jag ser tydligt att resan blir strapatsrik och leder till stora förluster, inte bara av last och skepp utan också av våra egna liv. l Men officeren litade mer på skepparen och fartygets ägare än på vad Paulus sade. ”Eftersom platsen var olämplig som vinterhamn, röstade flertalet för att man skulle segla därifrån och försöka nå fram till Foinix och ligga där över vintern. Det är en hamn på Kreta som är öppen mot sydväst och nordväst. ” När så en sydlig bris blåste upp, menade de att de kunde genomföra sin plan.

27:3 Sidan Se not till 12:20. 27:5 Kili/eien. . . Pamfylien. . . Ly/eien Landskap på Mindre Asiens sydkust;

jfr noter till 9:11; 13:13; 21:1. 27:7 Knidos En stad på Mindre Asiens sydvästligaste udde, nordväst om Rho-

dos. 27:7 Salmáne Kretas nordostspets, det nutida Kap Sideros. 27:8 Lasafa. . . Goda bamnama Dessa platser låg nära den udde, Kap Mata-

la, som delar Kretas sydkust i två hälfter. Av Lasaia finns utgrävda ruiner;

Goda hamnarna, som inte nämns i annan antik litteratur, kan lokaliseras

genom ett nutida ortnamn, Kali Limenes. 27:9 fastedagen Dvs. den judiska försoningsdagen; se Högtider”. Sjöfarten

låg nere under vinterhalvåret, då fartygen inte var tillräckligt sjödugliga för

de svåra stormarna. 27:10 och sade: Av sammanhanget tycks framgå att Paulus deltar vid ett rådslag

mellan officeren, skepparen och fartygets ägare. Jfr även v. 21 ff. 27:12 Fofnix Denna hamn nämns även av andra antika författare och bör ha

legat på västra delen av Kretas sydkust, strax intill den nutida hamnen

Lutro. Troligen är det fråga om den plats som i dag bär namnet Fineka.

27:9 3 Mos 16:29; 23:27 f.

369 Apostlagärningarna 27:26

Storm Kreta

utanför

De lättade ankar och följde Kretas kust. “ Men det dröjde inte länge förrän en våldsam storm, den så kallade Nordosten, svepte ner från land. ”Fartyget fångades av den och kunde inte hålla upp mot vinden, utan vi föll av och länsade undan för den. “Vi kom i lä av en liten ö som hette Kauda och lyckades där med nöd och näppe bärga

”Sedan den tagits ombord stagade man fartyget som

skeppsbåten.

en De var rädda för att de skulle driva upp på

säkerhetsåtgärd.

och därför sänkte de rån och seglade vidare så.

Syrtenbankarna,

S Då vi var svårt ansatta av stormen, de nästa dag av med

gjorde sig

en del av lasten, 9 och på tredje dagen vräkte de med egna händer allt löst överbord. ”Varken sol eller stjärnor visade sig på flera dygn, och stormen vi allt hopp om rädd-

låg hårt på. Till slut förlorade

ning.

2*

Ingen hade nu på länge fått någon mat. Paulus steg då fram bland dem och sade: ”Ni skulle ha lytt mitt råd och inte gett er ut från Kreta, så hade ni besparat er dessa strapatser och förluster. “Men nu uppmanar jag er att vara vid gott mod. Inga liv skall gå förlorade, bara 23 I natt kom nämligen en ängel* till mig från

skeppet.

den Gud som jag tillhör och som jag tjänar, 2* och han sade: Var inte

rädd, Paulus. Du skall stå inför kejsaren, och alla som är med dig ombord har Gud skänkt ”Var därför vid gott mod!]ag litar på

dig!”

Gud, det blir som han har sagt mig. 26 Men vi kommer att drivas i

land på någon ö.

27:16 Kauda Det nutida Gaudos, söder om den hamn till vilken man hade

ämnat sig. 27:17 :lagade manfartyget Med grova trossar som spåndes runt skrovet för att

öka dess motståndskraft. 27:17 Syrtenbankama I Medelhavets sydligaste del, utanför Libyens kust. 27:17 sänkte de rån Grundtextens uttryck är dunkelt. En vanlig tolkning är att

man lade ut ett drivankare. Troligen menas clock att man minskade segel-

ytan genom att fira ner råbommen. Man kunde då fortfarande styra far-

tyget och försöka hålla den västliga kursen, så att man undvek de farliga

bankarna. 27:19 all: löst Grundtexten har ett obestämt uttryck, som kan gälla redskap,

reservvirke, rigg e. d. 27:24 har Gud skänkt dig Meningen är i första hand att Gud på Paulus bön

lovar att spara deras liv, kanske också att de därigenom kommer att

omvända sig.

27:10 2 Kor 11:25 f. 27:23 Apg 23:11

27:27 Apostlagärningarna 370

27 På fjortonde av vår färd över Adriahavet

dygnet började sjömännen vid midnatt förstå att vi närmade oss land. 23 De lodade och fann att djupet var tjugo famnar.

Strax efteråt lodade de på nytt och fick det nu till femton famnar. 29 De fruktade att vi skulle drivas mot klippor och lade ut fyra ankare från aktern och önskade bara att det

3° skulle bli dag. Sjömännen gjorde ett försök att överge fartyget och firade ner skeppsbåten under förevändning att de skulle lägga ut ankare från fören. “Då sade Paulus till officeren och soldaterna: Om inte de där stannar kvar ombord, är ni förlorade. 32 Då kapade soldaterna linorna och lät skeppsbåten driva i land.

”Innan det dagades uppmanade Paulus alla att äta. Nu har ni varit utan mat i fjorton dagar och inte fått någon näring. “Därför råder jag er att äta, det behöver ni för att kunna klara er. Ingen av er skall nämligen mista så mycket som ett hårstrå. 35 Sedan tog han ett bröd, tackade Gud inför dem alla, bröt det och började äta. “Då repade alla mod och intog föda. 37 Allt som allt var vi 276 personer ombord. 38 Efter att ha ätit sig mätta vräkte de spannmålslasten i sjön för att göra fartyget lättare.

Strandning på Malta

39När det blev dag kände de inte igen landet, men de upptäckte en bukt med sandstrand, där de tänkte att de skulle kunna sätta fartyget på land. *° De släppte trossarna och lämnade ankarna i sjön. Samtidigt fällde de ner styrårorna, hissade förseglet för vinden och styrde in mot stranden. 4* Men de gick på ett rev och rände upp med skeppet där. Fören körde fast och stod orubbligt kvar, men aktern började brytas sönder av bränningarna. *2 Soldaterna beslöt då att döda

fång-

arna så att ingen skulle kunna simma i land och fly. 43 Men officeren ville rädda Paulus och hindrade dem i deras avsikt. Han befallde att

27:27 Adriahavet Farvattnen mellan Kreta och Sicilien. 27:28 famnar I princip samma mått som den gamla svenska motsvarigheten,

dvs. spännvidden av en mans utsträckta armar, eller ca 1,9 meter. 27:35 tackade Gud Dvs. läste den lovprisningsbön som en jude måste inleda

varje måltid med. 27:40 fällde de ner styrårorna I stället för fast roder hade man två styråror, en

på var sida om aktern. För att de inte skulle skadas kunde man fälla upp

dem och göra fast dem, när de inte användes. 27:42 dödafångarna Jfr 12:19; 16:27, som belyser soldaternas ansvar för fång-

transporten.

27:34 Matt 10:30+ 27:35 Luk 22:19+

371 Apostlagårningarna 28:12

först skulle de simkunniga hoppa i vattnet och ta i land och

sig

därefter de övriga, 4* en del på plankor och andra med hjälp av folk

från fartyget. Så lyckades alla rädda sig i land.

l När vi var i säkerhet fick vi veta att ön hette Malta. 2De infödda

var ytterst vänliga mot oss; de tände ett bål och tog hand om oss alla, för det 3 Paulus drog ihop ett fång torrt

började regna och var kallt. ris, och då han lade det på elden kom en huggorm fram på grund av värmen och högg sig fast vid hans hand. 4 När de infödda såg ormen hänga från handen på honom, sade de till varandra: Den där mannen måste vara en mördare. Han har räddats från havet, men rättvisans gudinna ville inte att han skulle få leva. 5 Men Paulus skakade av ormen i elden och tog ingen skada. 6 De andra trodde att han

sig

skulle svullna upp eller plötsligt falla död ner. När de sedan hade väntat en lång stund och sett att ingenting särskilt hände honom, slog de om och sade att han var en gud.

71 närheten låg det gårdar som tillhörde Publius, öns främste man, och han tog emot oss och visade oss gästfrihet i tre dagar. 8Hans far låg till sängs med feberanfall och svår diarré. Paulus gick in till honom, bad och lade händerna på honom och botade honom. 9 Efter det kom också de andra sjuka på ön dit och blev botade. ° De gav oss många bevis på sin uppskattning, och när vi skulle segla därifrån, försåg de oss med allt vi behövde.

Till Rom

“ Efter tre månader avseglade vi med Dioskurerna, ett fartyg från Alexandria som hade legat vid ön över vintern. ”Vi gick in till

28:4 rättvisans gudinna Dvs. den grekiska gudinnan Dike, vars namn betyder

straff eller rättvisa. 28:7 öns främste man Uttrycket används på ett par inskriptioner om romer-

ska ämbetsmän på Malta och kan alltså vara en officiell titel. Publius var ett

vanligt romerskt namn, och den man som det här gäller är i övrigt i okänd. g

28:11 Dioskárema Dvs. tvillinggudarna Castor och Pollux, vilka räknades

som sjöfartens beskyddare. Grundtexten antyder att skeppet bar namnet

Dioskurerna” och kanske hade Dioskurerna som galjonsfigur.

Mark 16:18 28:6 Apg 14:11

28:13 Apostlagärningarna 372

Syrakusa och låg där i tre dagar. ”Därifrån kom vi så småningom fram till Regium. Efter en dags väntan fick vi sydlig vind och nådde efter två dagar Puteoli. “Där fann vi trosbröder och blev inbjudna att stanna hos dem en vecka. Och på det sättet kom vi till Rom. 5 Bröderna där hade fått besked om oss och kom ända ut till Forum Appii och Tres Tabernae för att möta oss. Når Paulus såg dem, tackade han Gud och fylldes med tillförsikt. 6 Efter ankomsten till Rom fick han tillstånd att ha egen bostad tillsammans med den soldat som skulle bevaka honom.

Tal till judarna i Rom

”Tre dagar senare bad Paulus de ledande bland judarna* att komma till honom, och när de var samlade sade han till dem: ”Mina bröder. Fast jag inte har förbrutit mig mot vårt folk eller våra fäderneårvda seder och bruk, blev jag i Jerusalem utlämnad till romarna och bortförd som fånge. *s Sedan de hade förhört mig ville de

frige mig,

eftersom jag inte var skyldig till något som förtjänar döden. 9 Men judarna satte sig emot det, och jag blev tvungen att vädja till kejsaren, dock inte för att anklaga mitt folk. 2° Detta är bakgrunden till att jag har kallat er hit för att få träffa er och tala till er, ty det är Israels hopp som är anledning till att jag bär dessa bojor. 2* De svarade: Vi har inte fått något brev om dig från Judeen, och inte heller har någon av de bröder som kommit hit haft något ont att säga om dig, vare sig öppet eller i enrum. 22Men vi vill gärna höra av dig själv vad du har för åsikter. Om den här sekten vet vi ju att den möter motstånd överallt.

23 De kom överens om en viss dag, och då infann sig ännu fler hos honom där han bodde. Från morgonen till sena kvällen vittnade*

28:12 Syrakusa på Siciliens ostkust har fortfarande samma namn. 28:13 kom vi så småningom fram Grundtextens exakta betydelse är osäker. 28:13 Régium Det nutida Reggio di Calabria vid Messinasundet, på Italiens

sydspets. 28:13 Putéoli Det nutida Pozzuoli nära Neapel. Till denna hamn fördes Roms

import från imperiets östra delar, bl. a. spannmål från Alexandria. 28:15 Forum Appii och Tres Tabémae Dessa platser, Appius torg” och Tre

krogar, låg vid Via Appia, den delvis ännu bevarade huvudvägen söderut

från Rom, på ca 65 resp. 50 kilometers avstånd från staden. 28:20 det är Israels hopp Jfr 23:6 och 26:6 med noter.

28zl7-20Apg 2127-37; 24:17-21; 25:10 f. 28:22 Apg 24:5 28:20 Apg 23:6 28:23 Apg 9222+

373 Apostlagärningarna 28:31

han om Guds rike* och utlade vad det innebär, och utgående från Moses lag* och profeterna sökte han vinna dem för tron på Jesus. 2*

Somliga lät sig övertygas av hans ord, men andra ville inte tro. 251 stor bröt de upp, sedan Paulus tillagt detta enda: ”Det var

oenighet

med rätta som den heliga anden* 26 sade till era fäder* genom profeten Jesaja: Gå till dettafolk och såg: Ni skall hära med era öron men

27 inte örstå, och se med era ögon men åndå inte se. Ty detta folks hjärta år förstockat. De år tröga att höra med sina öron, och de tillsluter sina ögon, så att de inte kan se med sina ögon eller höra med sina öron eller förstå isitt hjärta och omvända sig och bli hotade av mig. ”Därför skall ni veta att det är till hedningarna” som Gud nu har sänt frälsningen”. De kommer att lyssna.

Paulus vistelse i Rom

”Där stannade han i hela två år på egen bekostnad. Han tog emot alla som kom för att besöka honom, 3* och han förkunnade Guds

rike och undervisade om herren” Jesus Kristus med stor frimodighet och utan att bli hindrad.

28:26 genom profeten Jesaja Det följande citatet (från Jes 6:9 f.) tillämpas i

evangelierna (Matt 13:14 med par. ;Joh 12:40) på Jesu förkunnelse, på den

form han klädde den i och på det mottagande den fick. Här leder citatet

fram till en av Apostlagärningarnas huvudtankar: den kristna förkunnel-

sen skall tas emot av icke-judiska folk, sedan judarna avvisat den (jfr not till

3:26). 28:28 De kommer att lyssna Den v. 29 som här följer i senare handskrifter är

säkerligen inte ursprunglig: När han sade detta, gick judarna sin väg

under livligt diskuterande sinsemellan. 28:30 två år Ingenting antyds om hur denna period avslutades. Enligt traditio-

nen blev Paulus frikänd, företog flera resor och led först senare martyr-

döden. Att boken slutar här har förklarats på olika sätt. Kanske skrevs den

helt enkelt vid denna tidpunkt. Kanske betraktade författaren Paulus

ankomst till Rom som en milstolpe i kristendomens utbredning. Kanske

önskade han ge intryck av kristendomens politiska ofarlighet och förteg

senare konflikter med myndigheterna.

28:26 f. jes 6:9 (Matt 13:14+); Hes 28:28 Apg13:46 f.+;Rom1:15

12:2 28:26 Luk 8:10+

Till de kristna i Rom

Hälsning

*Från Paulus, KristiJesu tjänare, kallad till apostel”, avdelad för att förkunna Guds ?som Gud har utlovat sina

evangelium”, genom

i de 3 profeter heliga skrifterna, evangeliet om hans son, som till sin mänskliga härkomst var av Davids* ätt *och genom sin andes

helig-

het blev insatt som Guds son i makt och välde vid sin

uppståndelse

från de döda: Jesus Kristus, vår herre. 5Genom honom har fått

jag

nåden och uppdraget att som apostel föra alla till

hedningar* lydnad

i tro, hans namn* till ära. ° Bland dessa är också ni, som är kallade att tillhöra Jesus Kristus.

7Jag hälsar er, alla Guds älskade i Rom, kallade att vara hans heliga? Nåd och frid från Gud vår fader och herren Jesus KristUS.

Paulus och i Rom

församlingen

8Först och främst: jag tackar alltid min Gud genom Jesus Kristus för

er alla, därför att man i hela världen talar om er tro. 9Gud, som jag tjänar med min ande” när jag förkunnar evangeliet om hans son, kan

1:1 Från Paulus Se Brev”. 1:4 insatt som Guds son i makt och välde Uttrycket anknyter till de gammal-

testamentliga skildringarna av kungens tronbestigning (Ps 2; 110). Jesu

uppståndelse betraktas som en liknande upphöjelse (jfr Ef 1:20 f.). 1:7 Rom Den kristna församlingen i denna stad hade inte grundats av Pau-

lus. Brevet innehåller därför få personliga meddelanden. Det skrevs enligt

15:15, 23 ff. inför en planerad resa, då Paulus tänkte besöka Rom och

behövde hjälp av församlingen (jfr Apg 19:21 med not). Troligen ville han

underlätta den första kontakten med den genom att i förväg skicka en

sammanfattning av sin syn på den kristna trons grundfrågor.

1:1 Apg 9:15+ 1:5 Apg 9:15; Rom 11:13; 15:16; Gal 1:2 Rom 3:21; 16:26; 1 Petlzlof. 27-9; 1 Tim 2:7 1:3 2 Sam 7:12 1.; Jes 11:1 f.; Matt 1:6; 138 Rom 1Ö119S1T1TCSS 113

Luk2:4 1:9 Rom 15:16 1:4 Dan 7:14; Matt 28:18 f.; Apg

13:32f.;1Tim3:16;Heb9:14;1Pet

1:2

1 :10 Romarbrevet 376

vittna om att jag ständigt nämner er i mina böner. ”Jag ber att jag äntligen skall få möjlighet att resa till er, om det är Guds vilja. Ty jag längtar efter att få träffa er och dela med mig av Andens gåvor för att ni skall bli stärkta, ”eller snarare: för att vi tillsammans skall få tröst genom vår gemensamma tro, er och min. ”Jag vill att ni skall veta, bröder, att jag ofta- fast det hittills alltid kommit något i vägen - har tänkt besöka er för att kunna skörda någon frukt bland er liksom bland alla andra hedningar. “ Greker och barbarer, lärda och olärda - alla har jag skyldigheter mot. 5 Därav min iver att förkunna evangeliet också för er i Rom.

”Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft som räddar* var och en som tror, juden främst men också greken. 71 evangeliet

uppenbaras nämligen en rättfärdighet från Gud, genom tro till tro,

som det står skrivet: Den ráztfärdige skall leva genom tron.

Ett liv utan om Gud

kunskap

”Ty Guds vrede* uppenbaras från himlen och drabbar all gudlöshet och orätt hos de människor som håller sanningen fången i orättfärdighet. 19 Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har

det för dem. ”Ty alltsedan världens skapelse har

gjort uppenbart

hans egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet kunnat

osynliga

uppfattas i hans verk och varit synliga. Därför finns det inget försvar för dem; 2* de har haft kunskap om Gud men inte ärat honom som Gud eller tackat honom. Deras tankemöda ledde dem ingenstans, och deras hjärtan* förmörkades. ”De ville gälla för

oförståndiga

visa, men blev till dårar. ”De ut den Gudens

bytte oförgänglige härlighet mot bilder av förgängliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur.

1:11 Andens gåvor Se 1 Kor 12:1 ff. med not. 1:14 Greker och barbarer Beteckningar för dem som tillhörde respektive stod

utanför den grekisk-romerska kulturgemenskapen. 1:23 bilder Paulus anknyter här till en gammaltestamentlig tradition, där bru-

ket av gudabilder förlöjligas (t. ex. Jes 44:12 ff.).

1210-13 Apg19:21;R0m15=22-32 1:19-32Vish 13-15; Syr 17:8 1.; Apg 1:13 Fil 1:22 14:15-17;17:24-28 1:14 1 Kor 9:16 1:20 Job 12:7 f.; Ps 19:2 f. 1:16 Ps 40:10 1.; Mark 8:38; 2 Tim 1:8/ 1:21 Ef 4;17 f.

1 K0f1i13› 24 1:22 1Kor1:19f. 1:17 Hab 2:4 (Gal 3:11; Heb 10:38); 1:23 2 Mos 20:4 1.; 5 Mos 445-19; Ps

Rom 3:21 1.; Fil 3:9 1051:19 f.;]er 1011-15; Vish 11:15;

12:24

377 Romarbrevet 2;7

2* Därför lät Gud dem följa sina begär och utlämnade dem åt orenhet, så att de förnedrade sina kroppar med varandra. 25De bytte

ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i

stället för som är välsignad i evighet, amen. 2° Därför

skaparen,

utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män. Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse. Z* Eftersom de föraktade

om Gud, lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så

kunskapen

att de gjorde det som inte får göras, ”uppfyllda av allt slags orättfärdighet, elakhet, själviskhet” och ondska, fulla av avund, blodtörst, stridslystnad, svek och illvilja. 3° De skvallrar och baktalar. De föraktar Gud. De är fräcka, övermodiga och skrytsamma, uppfin-

3* ningsrika i det onda, uppstudsiga mot sina föräldrar, tanklösa, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa. 32 De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden. Ändå är det just så de lever, ja än värre, de tycker det år bra när andra gör det.

Guds dom över och

judar greker

1 Därför finns det inget försvar för dig som dömer, vem du än är. Ty med din dom över andra dömer du dig själv, eftersom du handlar likadant som den du dömer. ?Vi vet att Guds dom över dem som lever så är väl 3 Men du som dömer dem som lever så och

grundad.

ändå gör samma sak, inbillar du dig att just du skall undgå Guds

själv inte om Guds fördragsamhet dom? *Bryr du dig oändliga godhet,

och tålamod? Förstår du inte att hans godhet vill föra dig till omvändelse? 5Med ditt hårda och obotfârdiga hjärta hopar du vrede* över dig till vredens dag, då det blir uppenbart att Gud dömer rättvist. “Han skall löna var och en efter hans gärningar: 7evigt liv åt dem

1:26 förnedrande Iidelser Avser homosexualitet, som var vanlig och sågs med

överseende i den grekisk-romerska världen. För judarna var den avsky-

värd (jfr 3 Mos 18:22), och dess utbredning betraktades som en följd av

omgivningens vantro. 1:24 Ps 81:12 f.;2Thess2:11 f. 2:4 Jes 30:8+; Vish 11:23+; Syr 5:4; 1:26 f. 1Kor 6:9 Luk 18:7; Apg 17:30; Rom 3:26; 1:28-31 Vish 1422-29 9:22; 1 Pet 3:20; 2 Pet 3:9, 15; Upp 1:29 f. Matt 15:19+; Rom 13:13; 1 Kor 6:10

5:10 f.; 6:9 1.; 2 Kor 12:20; Gal 2:5 Sef 1:14 f.+;Upp 6:17

5:19-21;Ef5:3-5;K0l3:5-9;1Tim 2:6 Ps 62:13+; Matt 16:27+; 2 Kor

1:9 f.; 2 Tim 322-4 5:10; 2 Thess 1:5; Upp 2:23; 20:12; 2:1 Matt 7:1-5+; Rom 14:4, 10; 1 Kor 22:12

4:5;]ak 4:11 f.

2:8 Romarbrevet 378

som goda och söker härlighet, ära och oförgängliguthålligt gör det

het, *men vrede och straff över dem som i sjålvhävdelse vänder

sanningen och följer orätten. 9 Nöd och ångest över varje ryggen åt människa som gör det onda, juden främst, men också greken. ° ära och frid” juden

Härlighet”, åt var och en som gör det goda, främst, men också greken. “Gud gör inte skillnad på människor.

mot domen

Lagen inget skydd

Z Alla som har utan skall också gå under utan lag. Och alla

syndat lag

som har under 3 Det är inte

syndat lagen* skall dömas genom lagen.

hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare.

lagens

“ har inte men om de av naturen

Hedningarna” lagen, fullgör lagens

fast de saknar lagen. 5 Därmed visar de att krav, då är de sin egen lag, det som kräver år skrivet i deras hjårtan“; om det vittnar också

lagen

deras samvete och deras tankar när tankarna anklagar varandra och försvarar sig. 5 Det skall framgå den dag då Gud, enligt det evange-

lium” har fått från Jesus Kristus, dömer vad som är fördolt hos

jag

människan.

”Du kallar och förlitar dig på lagen, du är stolt över din

dig jude Gud, väsentligt - du

13 känner hans vilja och kan avgöra vad som år har ju i 19 Du tror dig om att vara en ledare för

vägledning lagen.

blinda, i mörker, 2° en fostrare för oförstån-

ett ljus för människor diga, en lärare för omogna - du äger ju kunskapen och sanningen i

2* Du undervisar alltså andra men inte dig själv. Du

lagens gestalt.

stöld men är en tjuv. 22 Du fördömer åktenskapsbrott

förbjuder själv

men det Du de hedniska men drar dig

begår själv. avskyr gudarna

inte för att plundra dem. 23 Du är stolt över lagen men vanärar Gud

2:15 deras tankar Förmågan att inom sig själv komma till klarhet om vad som

är rätt och orätt är medfödd och allmänmänsklig. Enligt Paulus är den hos

hedningarna en motsvarighet till den judiska lagen. 2:16 då Gud, enligt det evangelium jag barfåttfrånjesus Kristus, dömer An-

nan möjlig översättning: då Gud, enligt det evangelium jag fått, genom

Jesus Kristus dömer. 2:22 plundra dem Förebråelsen avser handel med föremål som tagits från

:

hedniska tempel.

227-9 2 Thess 1:6-10 2:16 Matt 6:4, 6; Mark 4:22+;1 Kor 4:5; 2:9 f. Rom 1:16;3:9 Heb 4:13

2:11 5 Mos 10:17+; Apg 10:34; Gal 2:6; 2:17 Luk 18:11; Rom 9z4+

Ef 6:9; Kol 3:25; 1 Pet 1:17 2:18 Fil 1:10+ 2:13 Matt 7:21;jak 1:22, 25; 1 Joh 3:7 2:19 Matt 15:14+

2:14 Apg10:35 2:21 2 Mos 20:15; Ps 50:16-21; Matt 2:15 Jer 31:33+; Rom 1:32 23:3-4

379 Romarbrevet 3:12

24 genom att överträda den, ty som det står skrivet: För er skull smädas Guds namn bland bedningarna. 25Omskärelse” är till nytta, om du lever efter lagen. Men överträder du är du trots om-

lagen,

skärelsen på nytt en oomskuren. 2” Om nu en oomskuren följer lagens bud, skall inte han få räknas som omskuren? ”Då kommer han som till kroppen är oomskuren men att döma

fullgör lagen dig

som överträder lagen fast du har skriftens bokstav och omskärelsen. 28

Ty jude är man inte till det yttre, och omskärelsen är inte det som syns utanpå kroppen. ”Jude är man i sitt inre, och omskuren är den som är det i sitt hjärta, i ande och inte efter bokstaven. Han får sitt beröm av Gud, inte av människor.

Hela skuld Gud

mänsklighetens inför

Vilket företräde har då judarna, vilken fördel ger omskärelsen? 3 En stor fördel, på alla sätt. Först och främst: Guds ord anförtroddes åt dem. 3Och om nu några har visat trolösa, skall då

sig

deras trolöshet upphäva Guds trofasthet? “Nej, inte alls: Gud är sann - sedan må varje människa visa sig vara en lögnare; som det står skrivet: Du skall rättfärdig

befinnas i dina 0rd och segra när man anklagar dig. 5Och om vår skall bevisa Guds rättfär-

orättfärdighet

dighetåi, vad innebär då detta? År kanske Gud mänskligt talat orättvis när han låter sin vrede* drabba oss? °Nej, inte alls, ty hur skulle Gud då kunna döma världen? 7Men om min lögn ökar Guds härlighet* genom att framhäva hans sannfärdighet, varför skall då

jag

dömas som syndare? 3 Inte kan vi säga: Låt oss göra det onda för att frambringa det Sådana ord

goda.” lägger några i vår mun, men de som förtalar oss på det sättet förtjänar sitt straff.

9Hur är det då, har vi något försteg? Inte utan vidare. Jag har förut anklagat både judar och greker för att stå under syndens välde. ° Det står ju skrivet:

Ingen finns som är rättfärdig, ingen enda,

“ingen som förstår, ingen som söker Gud.

Z/llla har vi/eit av, alla är fördärvade.

Ingen finns som gör det goda, ingen enda.

2:24 jes 52z5+ 3:4 Ps 116:11:j0h 3:33 /Ps 51:6 2:26 Gal 5:6 3:5 job 8:3+; Rom 9:14 2:28 Rom 9:7; Gal 6:15 3:6 1 Mos 18:25+ 2:29 5 Mos 10:16+; Apg 7:51; Fil 3:3; 3:8 Rom 6:1, 15; Gal 2:17

Kol 2:11; 1 Thess 2:4; 1 Pet 3:4 3:9 Rom 2:9; 3:23; 11:32; Gal 3:22 3:2 5 Mos 41:71.;Rom 9:4 3:10-12 Ps I4:I-3; Pred 7:21+ 3:3 4 Mos 23:19; 2 Tim 2:13

3:13 Romarbrevet 380

”En öppnad grav ar deras strnpe, sin tunga brukar de till sve/e.

Hnggormsgzft bar de bakom sina läppar,

”deras man av bitter förbannelse.

arfull

”På snabba fötter ilar de för att utgjuta blod, ocb elände /eantar deras vag,

“förödelse

”och väg känner de inte.

fridens

S dem.

Gndsfruktan arfrämmande för

19 Vi vet att ord riktas till dem som äger lagen för att varje

lagens*

mun skall och hela världen underkastas Guds dom. ”Ty tystas blir ingen människa rättfårdig inför honom.

genom laggärningar om synd.

Lagen kan bara ge insikt

genom tro

Rättfardigbet

2*Men nu har Gud en som inte beror av

uppenbarat rättfärdighet*

men som och har vittnat om - en rättfär-

lagen lagen profeterna

för alla dem som tror. dighet från Gud genom tron påjesus Kristus, Här åtskillnad. 23 Alla har syndat och gått miste om här-

görs ingen

från Gud, 2*och utan att ha förtjänat det blir de rättfärdiga

ligheten*

av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus. 25Gud har låtit hans blod bli ett försoningsoffer för dem som tror. Så

ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han förut hade lämnat synderna ostraffade, 2°under uppskovets tid. I vår egen tid ville han visa

sin att han är rättfärdig och gör den rättfärdig som tror

rättfärdighet:

på Jesus.

Grundtextens 0rd används i GT om försoningsstället i 3:25 försoningsoffer det allra heligaste (2 Mos 25:17 fi), dit översteprästen gick in på den stora försoningsdagen; se Heb 9:5 med not. Paulus menar attjesu död har ersatt den gammaltestamentliga offertjänsten. 3:26 apps/covers tid Enligt en utbredd judisk uppfattning lämnade Gud de onda uppskov fram till den sista domen. För Paulus innebar redan Jesudöd och uppståndelse en uppgörelse med ondskan. Någon anledning att vänta sig uppskov finns då inte längre. Jfr Apg 17:30 f.

3:13 Ps 5:I0/140.4 3:23 Vish 2:23 f.: Rom 3:9+; 2 Kor 3:14 Ps 10:7 3:13 3:15-17 Jes59:7f.+ 3:24 Matt 20:28+; 1 Kor 6:20; 7:23; Gal 3:18 P536:2 3:13; 4:5; Ef 1:7; 2:8; Tit 324-6; 3:19 Rom 11:32; Gal3=21 f. lPet 1:18 1.; 2 Pet 2:1; Upp 5:9 3:20 Ps 143.2 (Gal 2:16) / Rom 4:15; 3:25 2Mos25:17-22+;Heb 95/2102: 5:13;7:7-11;1Kor15:56 . 5:19; Ef 1:7; Kol 1:14, 20; Heb 3:21 1 Mos 15:6+; jer 23:6+; Rom 9;11-14;1Joh2;2;4;10 1117+ 3:26 Rom 2z4+ 3:22 Apg 10:34 f.+; Rom 10:12; Gal 3:28+

381 Romarbrevet 4:14

27 Vad blir då kvar av vår stolthet? Ingenting. Vilken lag säger det,

23 gärningarnas? Nej, trons lag. Ty vi menar att människan blir rättfärdig på grund av tro, oberoende av laggärningar. 29 Eller är Gud

bara judarnas Gud och inte hedningarnas”? Jo, också hedningarnas,

3°så visst som Gud är en, han som skall göra de omskurna rättfärdiga av tro och de oomskurna 3 vi då

rättfärdiga genom tro. Upphäver

lagen genom tron? Inte alls! Vi befäster lagen.

Exemplet Abraham

Vad innebär nu detta om vi tänker på Abraham, vårt folks stamfar? Hur det för honom? 2Om han blev genom

gick rättfärdig* gärning-

ar, har han något att vara stolt över. Men inte inför Gud. JTy vad säger skriften? Abraham trodde pä Gud och därför räknades han som rättfärdig. *Den som har gärningar att peka på får sin lön inte som en nåd utan som en rättighet. 5Den däremot som står utan gärningar men tror på honom som gör syndaren rättfärdig, han får sin tro räknad som rättfärdighet. “Så prisar också David den människa salig som Gud räknar som rättfärdig oberoende av hennes gärningar: 7Saliga de vilkas överträdelser ärförlätna och vilkas syn-

3 9Dender är utplänade. Salig den som Herren inte til/räknar synd. na saligprisning, gäller den bara de omskurna eller också de oomskurna? Jag har redan sagt: för sin tros skull räknades Abraham som rättfärdig. ° Och när skedde det, före eller efter omskärelsef? Före, inte efter. “ Omskärelsens tecken fick han som bekräftelse på att han redan som oomskuren var rättfärdig genom sin tro. Så skulle hambli far till alla oomskurna som tror, så att dessa kunde räknas som rättfärdiga. *Z Han skulle också bli far till de omskurna, för dem som inte bara är omskurna utan också följer trons väg, den som vår fader Abraham vandrade redan innan han blev omskuren.

Löftet till Abraham alla som tror

gäller

*3Det var inte genom lagen” som Abraham eller hans efterkommande fick löftet att ärva* världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro. ” Om är de som håller till då är

arvingarna sig lagen,

3:27 1K0r1:29;3:21;Ef2:9 4:4 Matt 20:14;Rom 11:6;GaI3:18+ 3:28 Apg 13:38f.; Rom 4:5; Gal 2:16 4:5 Rom 3:28; Gal 2:16; Fil 3:9 3:29 Rom 10:12 4:7 f. Ps 3211). 3:30 5M0s6:4;1K0r8:4+/Apg15:8 f.; 4:9 Rom 4:3+

Gal 3:8 4:11 1 Mos 17:10f.; Gal 3:7 3:31 Matt 5:17 f.+; Rom 8:4 4:13 1 Mos 18:18+; Gal 3:18+ 4:3 I Mos 15:6 (Gal 3:6;]ak 2:23)

4:15 Romarbrevet 382

tron tom och löftet upphävt. ”Ty lagen framkallar vrede; utan lag

överträdelse. 16 Därför är tron grunden för att nåden skall gälla

ingen

och löftet stå fast för alla hans efterkommande, inte bara för dem som håller sig till lagen utan också för dem som har tro som Abraham. Han är allas vår far, 17 som det står skrivetzjag har gjort dig till

far till mångafol/e, och han är det inför den som han trodde på, Gud, som ger de döda liv och talar om det som ännu inte finns som om det redan fanns. “Där allt hopp var ute höll Abraham fast vid hoppet och trodde, så att han kunde bli far till många folk, enligt ordet: Så talri/e skall din avkomma bli. ”Han sviktade inte i tron då han tänkte på att hans egen var utan livskraft - han var omkring

kropp

hundra år - och att Saras moderssköte var dött. ”Inför

gammal

Guds löfte tvivlade han inte i otro utan fick kraft genom tron. Han gav Gud äran 21 och var förvissad om att det Gud har lovat kan han

22 23 Men inte bara också infria. Därför räknades han som rättfardig. om honom skrevs orden räknades som ráiztfardig 2* utan också med

tanke på oss. Vi skall räknas som rättfärdiga, ty vi tror på honom som från de döda har uppväckt vår herre Jesus, 25 som blev utlämnad

för våra överträdelsers skull och uppväckt för vår rättfärdiggörelses skull.

Räddade tro Kristus

genom på

Då vi nu har gjorts rättfärdiga” genom tro, har vi frid* med Gud genom vår herre Jesus Kristus. ZHan har gett oss tillträde till den nåd

som vi nu lever i, och vi är stolta över hoppet att få del av Guds härlighet? 3 Mer än så, vi är stolta över våra lidanden, eftersom vi vet

4 att lidandet skapar uthållighet, uthålligheten fasthet och fastheten hopp. 5Och hoppet sviker oss inte, ty Guds kärlek har ingjutits i

4:17 talar om det 50m annu intefinns som om det redan fanns Annan möjlig

översättning: kallar fram det som ännu inte finns, så att det blir till (jfr

Jes 48:13). 5:2 Han har gett oss tillträde Annan läsart: Han har genom tron gett oss

tillträde”.

4:15 Rom 3:20+ 4:25 Jes 53:4 f., 12; Rom 8:32; l Kor 4:16 Gal 3:7, 29 15:17 4:17 [Mos I7:5+; Luk 20:38 5:1-5 1 Kor 13:7+ 4zl8-20 1 Mos 17:15-21; 21:1 f.; Heb 5:1 Jes 53:5;Ef2:14

11:1lf. 5:2 Ef2:18;3:12;Heb 4:16 4:18 I Mos 15:5 . 5:3 f. Fil 1:29; Jak 1:2-4 4:21 Luk 1:37, 55 5:5 Ps 22:6; Heb 6:18 f.; 1 Joh 4:16 4:22 Rom 4:3+ 4:24 Apg 2:24, 32; 1 Kor 15:3 f.; 1 Pet

1:21

383 Romarbrevet 5:17

våra hjärtan genom att han har gett oss den heliga anden? 6Medan vi ännu var svaga dog Kristus för alla gudlösa, när tiden var inne. 7 Knappast vill någon dö för en rättfårdig - kanske går någon i döden för en som är god. 3Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus för oss medan vi ännu var 9 Då vi nu har gjorts

dog syndare.

så mycket säkrare bli rättfärdiga genom hans blod, skall vi av honom räddade” från vreden”. °Ty om vi var Guds fiender och blev försonade med honom genom hans sons död, då skall vi, när vi nu är försonade, så mycket säkrare bli räddade genom hans sons liv. Ja inte bara det, vi har vår stolthet i Gud tack vare vår herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har vunnit försoningen.

Adam och Kristus

*Z Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden, och så nådde döden alla människor därför att de alla syndade. ”Redan före lagen fanns alltså synd i världen, men synd

” Andå härskade döden från räknas inte där det inte finns någon lag. Adam till Mose också över dem som inte gjort sig skyldiga till en överträdelse som Adams. Och Adam motsvarar honom som skulle komma, 5 men överträdelsen kan inte jämföras med nåden. Om alla dog genom en endas överträdelse, så har nu alla fått del av Guds överflödande nåd, nådegåvan som bestod i en enda människa, Jesus Kristus. ”Och följderna av en enda mans synd kan inte jämföras med denna gåva. Ty domen följde på vad han ensam hade gjort och blev fällande, men nåden följde på mångas överträdelser och innebar ett frikännande. 17 Om en enda mans överträdelse att döden

betydde

fick herravälde genom denne ende, så skall nu i stället de som blir 5:13 Redan före lagen I grundtexten är v. 12 en oavslutad mening. I v. 13

avbryter alltså Paulus den påbörjade tankegången. Han vill nu förklara

varför de människor som levde före Mose var syndare som måste straffas

med döden. Enligt 4:15 finns ju ingen överträdelse utan lag. Förklaringen

är för honom att Adam bestämde alla människors öde, när han bröt mot

Guds bud och straffades med döden. 5:14 Adam motsvarar honom som skulle komma Liksom människornas död

beror på Adam kommer deras räddning genom Kristus. 5:15 som bestod i Annan möjlig översättning: som gavs genom.

5:6 l Pet 3:18 552-18 1 Mos 2:17; 3:1-6; Vish 1:13 f.; 5:8 Joh 3:164- 2:23; Rom 6:23; 7:9 f.: 1 Kor 5:9 1 Thess 1:10 15:21 f., 48;Jak 1:15 5:10 Rom 8:7; 2 Kor 5:18; Kol 1:20-22; 5:13 Rom 3z20+

Jak 4:4 5:17 1 Pet 2:9; Upp 22:5 5:11 1 Kor 1:31+

5:18 Romarbrevet 384

rättfärdiga genom nådens överflödande rika gåva leva och få herravälde tack vare en enda, Jesus Kristus. ”Alltsåz liksom en endas överträdelse ledde till fällande dom för alla människor, så har också en endas rättfärdiga gärning lett till frikännande och liv för alla människor. 9 Liksom en enda människas olydnad gjorde alla till

3° syndare, så skall en endas lydnad göra alla rättfärdiga. Lagen kom in för att överträdelserna skulle bli större. Men där synden blev större, där överflödade nåden än mer, Z och på samma sätt som

härskade och förde till döden, skall därför nåden härska

synden

vår genom rättfärdighet och föra till evigt liv genom Jesus Kristus, herre.

liv in i Kristus

Nytt genom dopet

Vad innebär nu detta? Skall vi stanna kvar i synden för att nåden

- inte. Vi som har dött bort från

skall bli större? Naturligtvis synden,

hur skall vi kunna leva vidare i den? 3Vet ni då inte att alla vi som har

in i Kristus Jesus, också har blivit döpta in i hans död? 4Ge-

döpts

nom har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att

dopet

också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. 5Ty har vi blivit ett med honom

att dö som han, skall vi också bli förenade med honom genom

° Vi vet att vår gamla människa har blivit genom att uppstå som han. korsfäst med honom för att den syndiga kroppen skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. 7Ty den som är död är frikänd från synden. 3När vi nu har dött med Kristus, är vår

tro att vi också skall leva med honom. ”Vi vet ju att Kristus har

från de döda och inte mer skall dö. Döden är inte längre

uppväckts

herre över honom. ° När han han bort från synden, en

dog, dog

“ Så skall också ni gång för alla. När han nu lever, lever han för Gud. se synden men lever för

på er själva: i Kristus Jesus är ni döda för Gud.

skall alltså inte få hårska i er dödliga kropp, så att ni

”Synden

dess “3 Låt inte bruka era lemmar som redskap

lyder begär. synden

6:6 vår gamla människa . . . den syndiga kroppen Se Kött”.

5:19 Jes 53:1l;Fil2:8; Heb 5:8 6:6 Gal2:19 f.;5:Z4 5:20 Rom 3220+ 6:8 2 Tim 2:11 5:21 Vish1:14 6:9 Upp 1:18 6:1 Rom 3:8+ 6:10 Heb 7:27+ 6:3 1 Kor 12:13+; Gal 3:27/ Mark 6:11 2 Kor 5:15; Gal 2:19 f.; 1 Pet 2:24

10:38; Kol 2:12 6:12 l Mos 4:7 6:4 Rom 8:10 f.;Kol2:12f.;3:1 6:13 Kol 3:5 6:5 Fil 3:10 f.

385 Romarbrevet 7:4

för orättfärdigheten, utan låt Gud bruka er, ni som ju har återvänt till livet från döden; låt honom använda era lemmar som redskap för rättfärdigheten. “Synden skall inte vara herre över er; ni står inte under lagen” utan under nåden.

Fria

från synden

5 Hur är det då: skall vi synda eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte. 6 Ni vet ju att om ni gör er till

lyder honom, då är ni slavar under den ni slavar* under någon och under synden, vilket för till döden, eller under den

lyder, antingen

som för till 7 Men Gud vare tack! Ni var slavar

lydnad rättfärdighet.

under men valde att av hela ert hjärta lyda den lära som ni

synden

blivit införda i. ”Och när ni då fria från synden, blev ni

gjordes

slavar under - en bild med

rättfärdigheten ”jag väljer mänsklig tanke på er mänskliga otillräcklighet. Ty liksom ni gjorde era lem-

mar till slavar åt orenheten och och blev laglösa, skall ni

laglösheten

och bli 2° När ni var nu göra dem till slavar åt rättfårdigheten heliga. slavar under rättfärdigheten. “Vad synden, stod ni fria gentemot att det gav det för frukt? Sådant som ni nu känner skam över därför ZZ när ni har blivit fria från till slut leder till döden. Nu däremot, men är slavar under Gud, blir frukten ni skördar helighet

synden

och till slut evigt liv. 23 Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår herre.

Fria

från lagen

Vet talar ju till sådana som känner - att ni inte, bröder - jag lagen råder över människan bara så länge hon lever? 2Den gifta

lagen”

kvinnan är genom lagen bunden vid sin man så länge han lever. Men om mannen dör, år hon löst från lagen som band henne vid mannen. 3 Om hon går till en annan medan hennes man lever, kallas hon alltså Men om mannen dör, är hon fri från lagen och

äktenskapsbryterska.

bryter inte sitt äktenskap om hon går till en annan. 4 Så är det också

7:4 ni har dött bort från lagen med Kristi kropp Paulus kombinerar här två en del tankegångar. Enligt den ena är den kristne förenad med Kristus som av hans kropp (jfr 1 Kor 6:15; 12:27), och genom dopet dör han med Kristus (Rom 6:4). Enligt den andra är han före omvändelsen bunden vid lagen, och bandet kan endast lösas genom döden. 6:16 Ords 12:28; Joh 8:34; 2 Pet 2:19 6:23 Rom 5:12+ 6:19 Rom 12:1+ 7:2 1 Kor 7:39 6:20 f. Rom 7:4 f; Gal 6:7 f. 7:4 Gal 2:19 f., Rom 6:4 6:22 Gal 5:22 f; 1 Pet 1:9

7:5 Romarbrevet 386

med er, mina bröder: ni har dött bort från lagen med Kristi kropp och tillhör nu en annan, honom som blev uppväckt från de döda, och så kan vi bära frukt åt Gud. 5Så länge vi levde på människans villkor var de synder och lidelser som väcks av lagen verksamma i våra lemmar, så att vi bar frukt åt döden. 6 Men nu har vi blivit fria från lagen, sedan vi dött bort från det som höll oss bundna, och kan tjäna på ett nytt sätt, med vår ande, och inte på det gamla, efter bokstaven.

gott och ont

Lagen på

7Vad innebär nu detta? Att lagen är synd? Visst inte, men först genom lagen har jag lärt känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ba begär. “Men synden grep tillfället och väckte genom budordet alla slags begär inom mig. Finns ingen lag är synden död. gjag levde en gång, när lagen inte fanns för mig. Men när budordet kom, fick synden liv *° och jag dog. Det visade sig att det budord som skulle föra till liv förde mig till döden. “Ty synden grep tillfället, den bedrog mig med budordet och dödade mig genom det. ”Lagen är alltså helig och budordet heligt, rättvist och gott. 13 Var det då något gott som blev min död? Nej, inte alls. Det var synden. För att den skulle avslöjas som synd vållade den mig döden genom det som är gott; så skulle genom budordet synden kunna visa sin fruktansvärda syndighet.

” Vi vet att lagen hör till det andliga. Men själv år jag av köttslig” natur, såld till slav under jag förstår inte mitt sätt att

synden. ”Ty

7:5 levde på människans villkor Se Köttå”. 7:9 jag levde en gång, när lagen intefannsför mig Orden kan syfta på Adams

tillstånd i paradiset eller på Paulus egen barndom. För en judisk pojke

börjar plikten att hålla den religiösa lagen först när han fyller 13 år. Orden

jag dog (v. 10) visar att berättelsen om Adams syndafall, som ledde till

döden, här tillämpas på alla människor. jfr 5:12. 7:14 själv är jag av /eöttslig natur Det är omtvistat om det följande stycket är

en bekännelse av Paulus om hans svårigheter som kristen eller en beskriv-

ning av människans villkor före omvåndelsen.

7:5 Rom 6:20 f.+ 7:10 Rom 10:5+ 7:6 2 Kor 3:6; Gal 3z23-25 7511 1 Mos 3:13; 2 Kor 11:3 7:7 2 Mos 20:17; Rom 3:20+ 7:12 Rom 3z2+ 7:8 Jak 1:14f. 7:14 Ps 51:7; Joh 3:6 7:9 f. Rom 5:12 7:15 Gal 5:17

387 Romarbrevet 8:8

handla. Det jag vill, det gör-jag inte, men det jag avskyr, det gör jag. 6 Men om jag gör det jag inte vill, då medger jag att lagen är något

17 Då är det inte som handlar, utan synden som bori

gott. längre jag

mig. ”Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill såga i min köttsliga natur. Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det som är gott. ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Z° Men om jag gör det jag inte vill, då år

det inte längre jag som handlar, utan synden som bor i mig. “Jag har alltså upptäckt att eftersom det onda finns hos mig så är lagen något

- ZZ i mitt inre ju Guds gott för mig som vill göra det goda bejakar jag

23 Men ser en annan i mina lemmar; den i strid med

lag. jag lag ligger

lagen i mitt förnuft och gör mig till fånge hos syndens lag i mina lemmar. “Jag arma människa, vem skall befria mig från denna dödens kropp? ”Men jag tackar Gud, genom Jesus Kristus, vår herre! Lämnad åt mig själv tjänar jag alltså med mitt förnuft Guds

lag och med min köttsliga natur syndens lag.

Ett liv i

andligt frihet

Nu blir det alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus

8 2

Jesus. Ty den andliga lag som gäller för livet i Kristus Jesus har gjort mig fri från syndens och dödens 1ag“. 3Det som lagen inte kunde göra, eftersom den kom till korta inför vår köttsliga* natur, det gjorde Gud. Då han lät sin egen son bli lik en syndfull människa och sände honom som ett syndoffer, dömde han synden i människan. 4 Därmed kunde lagens krav på råttfärdighet* uppfyllas hos oss som lever efter vår ande och inte efter vår köttsliga natur. de som

STy

lever efter köttet har dess sinnelag, men de som lever efter anden är andligt sinnade. 5 Köttets sinnelag betyder död, men andens liv och

frid. 7Köttets sinnelag innebär ju fiendskap med Gud; det underordnar sig inte Guds lag och kan inte heller göra det. “De som är

7:21 så är lagen något gottför mig Orden något gott saknas i de bevarade

handskrifterna (se Läsarf?) och är ett försök att återställa den ursprungliga

meningen. Utan detta tillägg skulle versen lyda: jag har alltså upptäckt

lagen för mig som vill göra det goda, ty det onda finns hos mig.” 8:2 bar gjort mig fri Andra läsarter: har gjort dig fri“; har gjort oss

fria. 7:18 1 Mos 6:5+;Matt 15:19 8:3 2 Kor 5:21;Gal3:13;Heb2:14 f.

7:21 1 Tim 1:8 8:4 Matt 3:15; 5:17 7:22 2 Kor 4:16; Ef 3:16 8:5 Gal 5:16-23 7:23 Gal 5:17;_Iak 4:1; 1 Pet 2:11 8:6 Rom 6:21; Gal 6:8 7:25 1 Kor 15:57; 2 Kor 2:14 8:7 Rom 5210+ 8:2 1Kor15:45;2Kor3:17;Gal5:1+,

8:9 Romarbrevet 388

kvar i sin köttsliga natur kan inte behaga Gud. 9Ni däremot är inte kvar i den utan lever andligt, när nu Guds ande bor i er. Men den som inte har Kristi ande tillhör inte honom. ° Om Kristus bor i er,

så är visserligen kroppen död på grund av synden, men anden har liv

på grund av rättfårdigheten. “ Om anden från honom som har uppväckt Jesus från de döda bor i er, då skall han som har uppvåckt Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom att hans ande bor i er.

Den som skall ges Guds barn

härlighet

”Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot köttet, inte att leva efter vår natur. 3 Om ni lever på det sättet kommer ni

köttsliga

att dö, men om ni med ande dödar kroppens gärningar skall ni leva. 1* Alla som leds av ande från Gud år Guds söner? 5 Ni har inte fått en ande som gör er till slavar så att ni måste leva i fruktan igen; ni har fått en ande som ger söners rätt så att vi kan ropa: Abba! Fader! 16 Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn. ”Men är vi barn, då är vi också arvingarñ Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi delar hans lidande för att också få dela

hans härlighet.

”Jag menar att våra lidanden i denna tid ingenting betyder mot

den härlighet* som skall uppenbaras och bli vår. ”Ty skapelsen*

väntar på att Guds söner skall uppenbaras. 2° Allt har

otåligt skapat

lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det, men med hopp om 2 att också skapelsen

8:10 så är visserligen kroppen död Paulus tänker antingen på kroppen i bok-

stavlig mening, som förr eller senare måste dö, eller på den syndiga

kroppen (se 6:6). I det senare fallet menar han att en kristens gamla,

syndiga liv har dött i omvändelsen. 8:15 Abba Arameiskt ord, förtroligt tilltal till en far. Jfr Mark 14:36; Gal

4:6. 8:20 på grund av honom som väl/ade det Troligen menas Adam, som genom

syndafallet förde in döden i världen. Men Paulus kan också mena Gud,

som dömde världen att bära syndafallets följder, eller möjligen djävulen,

som var orsak till det.

8:9 1 Kor2;12;3;16;1joh 3:24, 4:13 8:17 Matt5:5+;Gal4:7;Upp21:7/Man 8:10 Rom 5:12+;Gal2:20;1Pet 4:6 16124 f-*â Apg 1412+; 2 Tim 8:11 1K0r6:14;2 Kor4:14 2=11f.;1Ier4:13;5:1 8:13 Hes18:21;Ef4:22-24;Kol3:5,9 8:18 Matt5=11f.+;Joh16=20-22;2Kor 8:14 Gal5:18;I-Ieb2:10 4=17f-/1Joh3=2 8:15 2 Tim 1:7; 1 Joh 4:18 / Mark 8:19 Matt5=9+;KoI3:4

14;36+ 8:20 1 Mos 3:17-19; Pred 1:2 8:16 Gal 3:26; Ef 1:5; 1 Joh 3:1

389 Romarbrevet 8:34

skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas.

22 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. 23 Och

till och med vi, som har fått Anden som en första* gåva, också vi ropar i vår väntan på att Gud skall göra oss till söner och befria vår kropp. I hoppet är vi räddade - ett hopp som man ser uppfyllt är inte något hopp, vem hoppas på det han redan ser? ”Men om vi hoppas på det vi inte ser, då väntar vi uthålligt. 26 På samma sätt är det när Anden stöder oss i vår svaghet. Vi vet ju inte hur vår bön egentligen bör vara, men Anden vädjar för oss med rop utan 0rd, och han som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.

Guds kärlek i Kristus jesus

28 Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det

dem som han har kallat efter sin 29

goda, planå. Ty dem han i förväg

har utvalt har han också bestämt till att formas efter hans sons bild, så att denne skulle vara den förstfödde 3° Dem

bland många bröder. han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också rättfärdigf, och dem han har gjort

gjort rättfärdiga,

dem har han också skänkt sin härlighet.

3* Vad innebär nu detta? Om Gud är för oss, vem kan då vara mot oss? ”Han som inte skonade sin egen son utan utlämnade honom för att hjälpa oss alla, varför skall han inte skänka oss allt med honom? 33Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud frikänner, 3* vem

8:22 födslovåndor Samma bild för den sista tidens lidanden och omvålvningar

förekommer både i NT (Matt 24:8; 1 Thess 5:3) och i samtida juden-

dom. 8:28 att Gudpå allt sätt hjälper dem som älskar bonom att nå det goda Annan

möjlig översättning: att för dem som älskar Gud medverkar allt till att de

når det goda”.

8:21 2 Pet3:12f.;Upp21:1-4/Ef1:5 f.; 8:29 1 Kor 15:49; 2 Kor 3:18; Fil 3:21;

1 Joh 3:1 f. Kol 1:15 8:23 2 Kor 1:22+ / Luk 21:28; 2 Kor 8:30 Joh 17:22

5:2 8:31 Ps 118:6 8:24 2 Kor 4:18; 5:7; Heb 11:1 8:32 1 Mos 22:16 f.; Jes 53:6; Joh 3:16; 8:26 Joh 14:16; Gal 4:6 Rom 4:25+ 8:27 Ps 13921 8:33 Jes 50:8 f. 8:28 1Kor2:9;Ef1:11/Rom10:15;Heb 8:34 Ps 110:1 /Jes 53:12; Heb 7:25+;

9:11;l0:1 IJOh 2:1

8:35 Romarbrevet 390

kan då fälla? Kristus är den som har dött och därtill den som har

sida och vädjar för oss. 35 Vem uppväckts och sitter på Guds högra kan då oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller

skilja

svält, nakenhet, fara eller svärd? “Det står ju skrivet: För din skull

37 lider vi dödens kval dagen lång, vi har räknats till slaktfåren. Nej, över allt detta triumferarvi genom honom som har visat oss sin

33 kärlek. Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar* eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, 39varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i

skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus jesus, vår herre.

Israel och Guds löften

i Kristus, inte. Den heliga anden” låter

*Jag talar sanning jag ljuger

även mitt samvete bestyrka det, Zty jag är fylld av sorg, och mitt hjärta 3jag skulle önska att själv fördömdes och

plågas ständigt. jag

skildes från Kristus, om det kunde hjälpa mina bröder och stamfränder. *De är ju israeliterna, som har fått söners” rätt, härligheteni förbunden”, lagen”, gudstjänsten och löftena, 5de har fäderna, och från dem kommer Kristus* som människa, han som är över allting,

gud, välsignad i evighet, amen.

6Det är inte så att Guds 0rd har visat sig felaktigt, ty Israel är inte

alla som kommer från Israel, 7och inte heller är alla Abrahams efterkommande hans barn. Det heter ju: Genom Isak skall jag ge dig dina efterkommande, *det vill säga: inte alla de barn som han blev upphov till är barn som Gud har gett honom; det är löftets barn som

8:39 krafter i höjden eller krafter i djupet Se Makter”.

9:3 färdömdes Ett kraftord, varmed man brännmärkte dem som utestängdes

från religiös gemenskap (jfr 1 Kor 16:22).

9:3 mina bröder och stamfränder judarna.

9:4 förbunden Annan läsart: förbundet. GT innehåller ett flertal berättel-

ser om olika fördrag mellan Gud och människor (Noa, 1 Mos 9:9; Abra-

ham, 1 Mos 15:18; Mose, 5 Mos 5:2; 29:1; David, 2 Sam 7).

9:5 han som är över allting, gud, valsignad i evighet Andra möjliga översätt-

som

ningar: han som är över allting. Gud är välsignad i evighet”; Gud, är över allting, är välsignad i evighet. Jfr 1:25.

8:36 Ps 44:23,- Sak 11:4 1.; Mm 10:16; 9:4 5 Mos 4:7 f_+ / 1 Mos 1543+;

ZTim 3:12 / 1 Kor 15:30 f.+ 2 Mos 19:5 f.+; Rom 2:17; 3:2 8:37 Joh 16:33+; 1 Kor 15:57; 2 Kor 9:5 Rom 1:25/]oh 1:8+;Tit2:13

2:14 9:6 4 Mos 23:19+ / Rom 2:28 f. 8:38 f. Ef 1:21; 6:12; Kol 2:15 9:7-9 1 Mos 16-18; 21; Gal 4222-31 9:3 2 Mos 32=32;1 Kor 16:22 9:7 Joh 8:37-39; Gal 3:29; 4:22-31 /

I Mos 21:12 (Heb 11:18)

391 Romarbrevet 9:24

räknas som hans efterkommande. detta 0rd var ett löfte: Om ett

9Ty

år slealljag komma och Sara skall ba en son. ° Likadant var det när Rebecka hade blivit havande med två barn genom en och samme man, vår fader Isak. “Innan de var födda och hunnit göra vare

sig

gott eller ont - Guds beslut att välja fritt skulle stå fast ”och gärningar ingenting betyda, endast han själv, han som kallar - redan då fick hon höra orden: Den äldre sleall tjäna den yngre. 13 Det är också

skrivenjaleol? bar jag utvalt, men Esaa bar jag förkastar.

”Vad innebär nu detta? Kan Gud göra orätt? inte.

Naturligtvis

5 Han säger ju till Mosezjag s/eallförbarma mig över vem vill,

jag

och jag sleall ba medlidande med vem jag vill. ”Alltså kommer det inte an på människans vilja eller strävanden utan på Guds förbarmande. 17 Skriften säger ju till farao: Det var

darförjag uppböjde dig,

för att jag skulle visa min makt på dig och för att mitt namn skulle förkunnas över hela jorden. s Så förbarmar han över vem han vill

sig

och förhärdar vem han vill.

Guds i valet av

fribet folk

9 Nu säger någon: Varför fortsätter han att förebrå oss? Ingen kan ju göra motstånd mot hans vilja. 2°Men tror du, stackars människa, att du kan göra invändningar mot Gud? Kan det formade säga till formaren: Varför gjorde du sådan? 2* Bestämmer inte krukmakaren

mig

över sin lera, så att han av en och samma klump kan göra både ett fint kärl och ett som inte är så fint? 22 Kanske har Gud, för att visa sin vrede” och göra sin makt känd, länge sparat de kärl som han har gjort för att förstöra i sin vrede? 23 Och kanske ville han göra hela sin härlighet* känd genom de kärl som han har bestämt till att förhärligas genom hans barmhärtighet? 2* Till att vara sådana har han kallat

9:10 tva° barn I båda de berättelser ur GT som Paulus syftar på utväljer Gud den ene av två bröder. I båda fallen får den förstfödde (Ishmael, Esau) stå tillbaka för den som fötts senare (Isak, Jakob). För Paulus år detta en bild av förhållandet mellan judarna och de kristna: Gud har från början utvalt judarna men sedan slutit ett nytt förbund med de kristna. En liknande utläggning finns i Gal 4:22 ff. 9:21 kärl Människan, Guds skapelse, jämförs med kärlet som krukmakaren tillverkar. Bilden är hämtad från jer 18:1 ff.

9:9 I Mos 18:10 9:16 Ef2z8 f. 9:10-13 1 Mos 25:21-26 9:17 2 Mos 9:16 9:12 I Mos 25:23 9:20 Vish 12:12; Syr 33:13 9:13 Mal I:2f. 9:21 Jer 18:2-6+; 2 Tim 2:20 9:14 Rom 3:5+ 9:22 Rom 2:4+ 9:15 2 Mos 33:19

9:25 Romarbrevet 392

vi är eller 25 Så heter det också hos

oss, vare sig judar hedningaf.

Hosea: som inte var mitt skalljag kalla mittfolk, och henne

Detfolk

som inte var älskad 2° och den plats där skall jag kalla min älskade, pä det sades till dem: Ni är inte mitt folk, där skall de kallas den levande Gudens söner. Och om Israel: Om än Israels söner Jesaja utropar är talrika som havets sand, skall bara bli räddade; ”snabbt

nägra fä

och skall Herren hälla bär på jorden. 29 Likaså

slutgiltigt räkenskap

har Jesaja sagt: Hade inte Herren Seløaot sparat nägra av vära efterdä bade vi blivit som Sodom, Gomorra skulle vi kommande, likna. ”Vad innebär nu detta? Jo, att hedningarna, som inte strävade

efter har vunnit rättfärdighet, men en rättfärdighet rättfärdighef,

som 3 Israel däremot, som strävade efter en lag som bygger på tro. kom inte fram till den lagen. 32 Varför? Därför att

ger rättfärdighet,

de inte höll till tron utan ville hålla sig till De

sig gärningarna.

snubblade över den stötesten* 33 som skriften talar om: Se, i Sion

emot, en sten man snavar över. lägger jag en sten som man stöter Men den som tror pä den skall inte stä där med skam.

judarna och rättfärdig/øeten

Bröden mitt hjärtas önskan och min bön till Gud är att de skall bli 10 men de saknar räddade? ZJag kan vittna om ivern i deras gudstro, den rätta insikten. *De vet inte vad rättfärdighet från Gud vill säga utan söker hävda sin egen, och därför har de inte underordnat sig

rättfärdigheten från Gud.

“Kristus är slutet så att var och en som tror kan bli

på lagenl,

om den som lagen ger skriver Mose:

rättfärdig. 5Ty rättfärdighet

9:29 Herren Sebaot Uttrycket, vanligt i GT, betyder härarnas herre”. 10:1 att de skall bli räddade Orden syftar på judarna. 10:4 slutetpá lagen Grundtextens 0rd för slutet kan också betyda målet eller fullbordan. Paulus antyder alltså att Kristus har uppfyllt skriftens krav och förutsägelser. Samtidigt menar han att Kristus gjort slut på lagens dömande makt över människan.

9:25 Hos 2:23 (1 Pet 2:10) 10:2 Apg 22:3; 1 Tim 1:13 9:26 Hos 1:10 10:3 Luk 16:15; Rom 3:21+ 9:27 f. je: I0:22f.; Hos 1:10 10:4 Matt 5:17; Apg 13:38 f.; Gal 3:24 9:29 [es 1:9; Matt 10:15+ 10:5 3 Mos 18:5 (Gal 3212); Luk 10:28 9:31 Luk18:9-14 9:33 jes 28:16 (Rom 10:11; 1 Pet 2:6);_/es 8:14 (1 Pet 2:8); Luk 2234+

393 Romarbrevet 10:21

Den människa som fullgör budorden skall leva genom dem. °Men den rättfärdighet som tron ger säger: Fråga inte i ditt Vem

hjärta:

skall stiga upp till himlen? - det vill säga för att hämta ner Kristus - 7 eller: Vem skall stiga ner i avgrunden?- det vill säga för att hämta upp Kristus från de döda. 8 Vad säger den då? Ordet är nära dig, idin man och iditt hjärta - det vill säga trons 0rd, det som vi förkunnar. 9 Ty om du med din mun bekänner attJesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad. °

Hjärtats tro leder till rättfärdighet och munnens bekännelse till räddning. “ Skriften säger ju: Ingen som trorpå honom skall sta° där med skam. Z Det är ingen skillnad på jude och alla har samme

grek;

herre, och han ger av sin rikedom åt alla som åkallar honom. ”Ty var och en som åkallar Herrens namn skall hli räddad.

Alla lyssnade inte till evangeliet

“ Men hur skall de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro

på? Hur skall de kunna tro på den som de inte har hört? Hur skall de kunna höra utan att någon förkunnar? ”Hur kan någon förkunna utan att vara utsänd? Det står skrivet: Skönt

ljader stegen av dem som kommer med budskap om goda ting. 16 Men alla inte till

lyssnade

budskapet”. Ty Jesaja säger: Herre, vem satte tro till vad vi

förkun-

nade? 7 Så bygger tron på förkunnelsen, och förkunnelsen

på Kristi ord. 8 Men då frågar jag: kanske har de hört den? Visst har de!

aldrig

Över hela jorden nådde deras röst och till världens ändar deras 0rd. 9 Då frågar jag: kanske Israel inte förstod? Nej, redan Mose

säger: ]ag skall väcka er avand mot ett folk folk; mot ett

som inte är något folk atan förstånd skall väcka er vrede. 2°Och Jesaja går så

jag långt

att han sägerzjag blev funnen av dem som inte sökte

efter mig. jag

visade mig för dem som inte frågade efter 2 Men om Israel

mig. säger

10:6 det vill sägaför att hämta ner Kristus Paulus skjuter in förklaringar till

GT-texten (5 Mos 30:11 ff.) medan han citerar den. Judiska skriftutläggare

gjorde ofta så. Här blir förklaringen en nytolkning. GT-texten säger bara

att man kan uppfylla lagens bud utan övermänskliga ansträngningar. 10:16 vad viförkunnade Annan möjlig översättning: det vi fick höra. JfrJoh

12:38 med not.

10:6 5 Mos 9:4 10:14 Apg 8:31 10:6-8 5 Mos 3042-14 10:15 jes 52:7 10:7 Vish 16:13; 1 Pet 3:19 10:16 jes 53:1 (Joh 12:38) 10:9 Matt 10:32; 1 Kor 12:3+ 10:17 Joh 17:20 10:11 jes 28:16 (Rom 9:33+) 10:18 Ps 19:5; Kol l:23+ 10:12 Rom 3:22+; E1425; 1 Tim 2:5 10:19 5 M0532:21 10:13 joel 2:32 (Apg 2:21) 10:20 jes 65:1

11:1 Romarbrevet 394

han: Hela dagen har jag räckt nt mina händer mot ett olydigt och motspänstigt fal/e.

Gud har inte sitt

förs/ejutit fal/e

Jag frågar då: kanske Gud har förskjutit sitt folk? Visst inte. Jag är

ju israelit, till Abraham och av Benjamins stam. Z Gud

själv ättling

har inte förskjutit sitt folk, som han en gång har utvalt. Ni vet ju vad skriften säger i berättelsen om Elia, då han anklagar Israel inför Gud: 3Herre, dinaprofeter har de dödat och dina altaren har de rivit ner, jag är ensam kvar, och de står mig efter livet. “Vad får han för svar från Gud?]ag har sparat åt mig sju tusen man som inte har höjt lena inför Baals bild. 5På samma sätt finns det i vår tid en återstod som Gud har utvalt av nåd. f Men om det var av nåd, var det inte för

skull- då vore nåden inte nåd. 7 Det betyder att Israel inte

gärningars

har uppnått vad det strävar efter, bara de utvalda har uppnått det. De andra har blivit förstockade, 8som det står skrivet: Gud har gett dem en ande som omtöc/enar dem, gett dem ögon som inte kan se och öron som inte kan höra, anda till denna dag. 9 Och David säger: Låt deras bord bli en falla som fångar dem, en stötesten”, ett straffför dem. ”Förmör/ea deras ögon så att de inte kan se, och höj deras ryggarför alltid.

Jag frågar då: kanske snavade de för att de skulle falla? Visst inte. Men när de föll blev det till räddning* för hedningarna”, för att detta skulle sporra deras egen avund. 12 Om deras fall gav världen rikedom och deras nederlag gav hedningarna rikedom, vad skall då inte deras fulla styrka ge? 11:4 Baals bild Baal var en fenikisk och kanaaneisk fruktbarhetsgud. Dyrkan

av honom är i GT det vanligaste exemplet på avfall från Israels religion. 11:5 en återstod De kristna jämförs med den sista resten av trogna i det gamla

Israel. 11:9 Låt deras bord bli en fälla I sitt ursprungliga sammanhang i Ps 69:23 är

orden en förbannelse över de frommas fiender: vällevnad eller deltagande i

hedniska offermåltider skall bli deras undergång. Paulus låter orden syfta

på judarna på hans tid. Jfr Skrifttolkning”. 11:11 awmd Paulus anspelar på GT-citatet i 10:19, som han hoppas skall upp-

fyllas genom att de hednakristnas omvändelse lockar iudarna att själva bli

kristna. Jfr v. 14.

10:21 je: 65:2 11:6 Rom 4:4+ 11:1 Jer31:36f.+ /Fil3:5+ 11:8 5 Mos 29:4;]es 29:10; Matt 13:14 11:2 Rom 8:29 11:9 f. Ps 69:23f 11:3 1 Kon 19:10 11:11 Apg 13:46 f.+;R0m 10:19 11:4 I Kon 19:18 11:12 Matt 8:11 f. /Jes 60

395 Romarbrevet 11:27

13 Men till er hedningar vill såga: just som för hed-

jag apostel”

ningarna prisar jag min tjänst. “ Kanske kan väcka mina stam-

jag

frånders avund och rädda några av dem. om detta att de för-

”Ty

sköts gav världen försoning, vad skall då deras upptagande ge, om inte liv för de döda? 16 Om det första brödet är heligt, år hela baket heligt. Och om roten är helig, är också grenarna heliga.

Olivtradet och dess grenar

7 Om några av olivträdets grenar har brutits bort och du, som år en

gren av en vildoliv, har ympats in i stället och får del av saven från det äkta trådets rot, s så förhåv dig inte över de andra grenarna. Om du

gör det skall du veta: det är inte du som bär roten utan roten som bär dig. 9 Nu säger du kanske att grenarna bröts bort för att du skulle

ympas in. ”Ja visst, de bröts bort därför att de inte trodde, men du är kvar därför att du tror. Var inte 2*

övermodig utan ta dig i akt; ty om Gud inte skonade de ursprungliga grenarna, skall han inte heller skona dig. 22Du ser att Gud år både god och sträng: sträng mot dem

som har fallit, god mot dig om du håller fast vid hans godhet; annars blir också du bortskuren. 23 De andra blir däremot såvida

inympade,

de inte framhärdar i sin otro. Det står i Guds makt att ympa in dem

2* igen. Ty om du skars ut ur den vildoliv som du av naturen hörde till och mot naturens ordning ympades in på ett odlat olivträd, hur mycket lättare kan då inte de äkta grenarna ympas in på sitt eget träd.

Israels

slutliga räddning

Bröder, för att ni inte skall förlita er på ert eget förstånd vill att

jag

ni skall känna till denna hemlighet? En del av israeliterna år förstockade och skall förbli det tills hedningarna i fullt antal har nått målet. 26 Men då skall hela Israel bli räddat, som det står skrivet:

Från Sion skall befriaren komma och ta bort all synd från jakob. 27 Och detta mitt förbund* med dem betyder att jag lyfter av dem

deras synder.

11:17 olivtrádets grenar Olivtrådet år en symbol för Israels folk (se jer 11:16).

Med de bortbrutna grenarna menar Paulus de judar som inte trodde på

Kristus. De inympade grenarna är de hednakristna.

11:13 Rom 1:5+ /1 Kor 9:20 f. 11:22 Joh 15:2, 4 11:16 4 Mos 15117-21 11:25 Luk 21:24 11:17 Jer 11:16 f.; Ef 2:11-17 11:26 Eje: 27:9; 5920-21; Jer 31 :33 f. 11:20 1 Kor 10:12; 16:13 /Rom 12:16;

ITim 6:17

11 :28 Romarbrevet 396

2” Ser man till evangeliet* är de Guds fiender, för er skull. Ser man till utkorelsen är de hans älskade, för fädernas skull. 29Gud tar inte tillbaka sina gåvor och sin kallelse. 3° Ni var tidigare olydiga mot Gud men har nu fått förbarmande genom deras olydnad. 3 Nu har

de varit medan ni har fått förbarmande för att även de skall få

olydiga

förbarmande. 32Gud har gjort alla till olydnadens fångar för att

kunna förbarma sig över alla.

33 Vilket av rikedom, vishet och kunskap hos Gud! Aldrig

djup

3* Vem lean kan någon utforska hans beslut eller spåra hans vågar. /eånna Herrens tankar, vem kan vara hans rådgivare? 35 Vem har

36 av honom och skänkt honom något som ban måste återgålda? Ty

och till honom är allting. Hans år härligheten i eviggenom honom het, amen.

Andlig gudstjänst

1 Därför ber er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära er

jag

som ett levande och heligt offer* som behagar Gud. Det skall

själva

2 utan vara er andliga gudstjänst. Anpassa er inte efter denna världen, låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och år

fullkomligt.

En och många lemmar

kropp

-JI kraft av den nåd har fått säger jag till var och en av er: ha inte

jag

för höga tankar om er själva utan tänk som man bör tänka, med självbesinning, så att var och en rättar sig efter det mått av tro som Gud har tilldelat honom. “Ty liksom vi har en enda kropp men

alla med olika 5så utgör vi, fast många, en många lemmar, uppgifter, enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som år till för varandra. ° Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: profetisk

gåva i förhållande till vår tro, 7tjänandets gåva hos den som tjänar,

hos den som undervisar, “tröstens gåva hos

undervisningens gåva

11:29 4 Mos 23:19;2 Tim 2:13 12:2 Ef4:23;5:10f., 17; Kol1:9f.;1 Pet 11:32 Rom 3:19+ l:14/Fi11:10+ 11:33 Ps 13926,17 f.+; Jes 45:15+; Vish 12:3 Fil 2:3 f.+ / Ef 4:7

17:1; 1 Kor 2:13-16 12:4f. 1 Kor 12:12-27+ 11:34 ]es40:13+(1Kor2:16);Jer23:18+; 1216-8 Matt 25:15; 1 Kor 7:7; 1214-11,

Vish 9:13, 17; Syr 1:3 28-30; Ef 4:7, 11 f.; Heb 2:4; 1 Pet 11:35 job 4I:2+ 4:10 f. 11:36 1 Kor 8:6+ 12:6 1 Kor 14:3,24 f., 29-33 12:1 Rom 6:19; 1 Kor 3:16+;Fil 2:17+; 12:7 1 Kor 12:28;Ef 4:11 f.

Heb13:10, 15; 1 Pet 2:4-10+ 12:8 Apg 6:1-4; 2 Kor 9:7

397 Romarbrevet 13:4

den som tröstar och förmanar, gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhårtighet.

9Er kärlek skall vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det

*° Visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek, överträffa

goda.

varandra i ömsesidig aktning. Slappna inte i er iver, håll er brinnande i anden. Tjäna Herren”. “Glad er i hoppet, var uthålliga i lidandet och ihärdiga i bönen. “Hjälp Guds heliga” med vad de

behöver, vinnlägg er om gästfrihet. Vålsigna dem som förföljer er,

välsigna dem och förbanna dem inte. 15 Gläd er med dem som gläder

alla lika och håll er inte sig och gråt med dem som gråter. “Bemöt för goda att umgås med dem som är ringa. Var inte självkloka. ”Löna inte ont med ont. Tänk på vad som är riktigt för alla människor. 13 Håll fred* med alla människor så långt det är möjligt och

kommer an på er. ”Ta inte rätten i egna händer, mina kära, utan låt Guds vrede* ha sin gång, ty det står skrivet: Min är hämnden, jag skall utkráiva den, säger Herren. Z° Men om din är hungrig, ge

fiende

honom att äta; om han är törstig, ge honom att dricka. Då samlar du

kol hans huvud. 2 Låt dig inte besegras av det onda,

glödande på

utan besegra det onda med det goda.

Överbeten i Guds tjänst

*Varje människa skall underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är förordnad av honom. ZDe som motsätter sig överheten gör därför motstånd mot Guds ordning, och de som gör motstånd drar straff över 3 De är hot mot goda gärningar,

sig själva. styrande inget

men mot onda. Vill du slippa känna fruktan för överheten, gör då det goda, och den skall berömma dig; *den står ju i Guds tjänst för att du skall kunna nå det goda. Men gör du det onda, känn då fruktan. Det är inte för inte som överheten bär sitt svärd; den står ju i

12:9 1 Tim 1:5/ Am 5:15+ 12:17 Ords 20:22; 2 Kor 8:21; 1 Thess 12:10 Rom 13:8; Fil 2:3; 1 Thess 4:9; 5:15

1Tim 1:5; Heb 13:1; 1 Pet 1:22; 1 12:18 Matt 5:9+;R0m 14:19; 1 Kor 7:15;

Joh 3:11+ 2Kor 13:11; 1 Thess 5:13; 2 Tim 12:11 Apg 18:25; Upp 3:15 2:22; Heb 12:14 12:12 Rom 15:13; 1 Thess 5:16f.+ /Rom 12:19 3 Mos 19:18 / 5 Mos 32:35 (Heb

5:3 f.+/Ef6:18+ 10:30) 12:13 Rom 15:25-27+ / 1 Tim 3:2; 5:10; 12:20 Ords 25:21].

Heb 13:2; 1 Pet 4:9 12:21 1 Sam 24:18 l2zl4-2l Matt 5:38-48+ 1321-7 Ords 8:15; Vish 6:3;]0h19:11;Tit 12:14 1 Kor 4:12 3:1;1Pet2:13-17 12:15 Ps 35:13 f.; Syr 7:34;1 Kor 12:26 13:3 Ords 24:21f.;1 Pet 3:13 12:16 Rom 15:5+ / Ps 131:1; Rom 13:4 Rom 12:19

11:20+/]es 5:21+

13 :5 Romarbrevet 398

Guds tjänst som hämnare, för att vreden* skall drabba den som gör det onda.

5Därför är det nödvändigt att underordna sig, inte bara för vredens skull utan också i insikt om vad som är riktigt. ° Det är ju därför

ni betalar skatt, ty de styrande är Guds tjänare när de vakar över allt sådant. 7Ge alla vad ni är skyldiga dem, ät var och en det han skall ha: skatt, tullar, respekt, vördnad. sStå inte i skuld till någon, utomi er kärlek till varandra. Ty den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen. ”Buden Du skall inte bryta ett äktenskap, Du skall inte dräpa, Du skall inte stjäla, Du skall inte ha begär och alla andra bud sammanfattas ju i ordet: Du skall älska din nästa som

dig sjalv.

° Kärleken vållar inte din nästa något ont. Kärleken är alltså i

lagen”

dess fullhet.

Tiden lider

“

Ni vet ju ändå vad tiden lider: det är dags för er att vakna. nu är

Ty

vår räddning* närmare än när vi kom till tro. “Natten

går mot sitt slut och dagen är nära. Låt oss då av oss mörkrets

lägga gärningar

och ta på oss ljusets rustning. ”Låt oss leva värdigt, som det hör dagen till, inte med festande och drickande, inte med otukt och orgier, inte med strider och avund. ikläd

“Nej, er herren Jesus Kristus och ha inte så mycket

omsorg om det jordiska att begären väcks.

Döm inte din broder

Den som är svag i tron skall ni utan att sätta er till doms över

godta

olika uppfattningar. *Den enes tro tillåter honom att äta vad som helst, medan den som är svag i tron bara äter grönsaker. 3 Den som vågar äta skall inte förakta den som inte gör det; den som inte vågar äta skall inte döma den som vågar, Gud har ju godtagit honom. ° Vad

13:6 Det är ju därför ni betalar skatt Annan möjlig översättning: Därför

skall ni också betala skatt. 14:1 olika uppfattningar Annan möjlig översättning: hans tvivel”.

13:6-7 Matt 22:15-22+ 13:12 Ef 5:11; Kol 3:8 f. / Ef6:11-17+ 13:9 2 Mos 20:I3-I7+ (Luk 1820+; 13:13 Luk 21:34+; I Thess 5:6; 1 Pet4z7/

Rom 7:7; Jak 2:11) / 3 Mos 19:18 Gal 5:19 f. (Matt 19:19+; Gal 5:14; Jak 2:8) 13:14 Gal 3127+ /5:16

13:10 l Kor l3:5-6 / Matt 22:391.; 1 Tim 14:1-23 1 Kor 8:1-13+; Kol 2:16-22

1:5 14:1 Rom 15:1+, 7 13:11 1 Kor 7:29+ / Ef 5:14; 1 Thess 14:2 f. Rom 14:13-17+

5z4-7 14:2 1 Mos 1:294-

- Romarbrevet 14:19

har du för rätt att döma den som är i en annans tjänst? Om han står eller faller angår bara hans egen herre. Men han faller inte, ty Herren är stark nog att hålla honom upprätt. 5 Den ene gör skillnad på dagar; för den andre är de alla likvärdiga. Var och en skall vara fast i sin övertygelse. ° Den som alltid tänker på vad det är för dag gör det för Herren. Och den som äter gör det för Herren; han tackar ju Gud. Den som inte äter avstår med tanke på Herren, och han tackar också Gud. 7Ty ingen av oss lever för sin egen skull, och ingen dör för sin egen skull. 3 Om vi lever, lever vi för Herren, och om vi dör, dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör vi alltså Herren. ”Ty Kristus dog och fick liv igen för att härska över både döda och levande. 1° Hur kan du då döma din broder? Eller hur kan du förakta din broder? Alla skall vi en gång stå inför Guds domstol. “Ty det är skrivet: Så santjag lever, sager Herremför mig skall alla knän böjas, och alla tungor s/eall prisa Gud.

”Alltså skall var och en av oss avlägga räkenskap inför Gud.

Hänsyn till de svaga

13 Låt oss därför inte längre döma varandra. I stället skall ni se till att ni inte kommer någon broder att snava eller falla. “I min tro på herren* Jesus vet jag fullt och fast att ingenting är orent i sig självt, men den som betraktar det som orent, för honom är det orent. 5 Om du sårar din broder med vad du äter, då lever du inte längre efter kärlekens bud. Låt inte din mat bringa den i fördärvet som Kristus dog för. 6 Se till att man inte talar illa om det goda som är ert. ”Ty Guds rike* är inte mat och dryck-utan rättfärdighet och frid och glädje i den heliga anden. ”Den som tjänar Kristus på det sättet behagar Gud och blir uppskattad av människor. 9 Låt oss därför

14:5 gör skillnad på dagar De judekristna respekterade den gammaltesta-

mentliga festkalenderns heliga dagar. Andra kristna stod under inflytande

av samtida astrologi, som skilde mellan gynnsamma och ogynnsamma

dagar. 14:13 snava ellerfalla Paulus betraktar det som ett syndafall, om någon mot

sitt eget samvete sätter sig över de gammaltestamentliga bestämmelserna

om oren mat (se v. 20 ff. och jfr 1 Kor 8:10 f.).

14:5 Gal4:10 14:13 Rom 2:1+ / Matt 18:6 1.; 1 Kor 14:6 I Kor 10:30 f. 89-13 14:7 2 Kor 5:15 14:14 Matt 15:10-12; Mark 7:19; 1 Kor 14:8 Rom 6:11+;1Thess 5:10 6:13; 8; 1 Tim 4:4; Tit 1:15 14:10 2 Kor 5:10 14:16 Tit 2:5 14:11 je: 45:23; Fil 2:10 f. 14:17 Matt 6:33; Gal 5:22 14:12 Luk 16:2; Apg 10:42; 2 Tim 4:1; 14:18 Fil4:5

1 Pet 4:5 14:19 Rom 12:18+; 15:2

14:20 Romarbrevet 400

sträva efter det som gagnar friden* och bygger upp gemenskapen. Z° Riv inte ner Guds verk för matens skull. Allt är rent men är inte bra för den som äter och kommer på fall. 2 Det är bra att avstå från kött och vin och annat som blir en stötesten för din broder. 22Låt din egen tro vara en sak mellan dig och Gud. Salig den som inte behöver döma sig själv för det val han träffar. ”Men den som äter fast han hyser betänkligheter är dömd därför att han inte handlar i tro. Allt som inte sker i tro är synd. Vi som är starka är skyldiga att hjälpa de svaga med deras bördor

och får inte tänka på oss själva. ZVi skall var och en tänka på vår nästa, på vad som är gott och bygger upp. 3Kristus tänkte inte på sig själv, nej, det står skrivet: Dina smädares smädelser föll över mig. *Alla profetior” i skriften står där för att undervisa oss, så att vi genom vår uthållighet och den tröst skriften ger oss kan bevara vårt hopp. 5Måtte uthållighetens och tröstens Gud göra er eniga efter KristiJesu vilja, 6 så att ni alla med en mun prisar vår herre Jesu Kristi Gud och fader.

7Godta därför varandra, så som Kristus har godtagit er till Guds ära. *Jag menar: Kristus blev de omskurnas tjänare för att visa att Gud är sannfärdig och bekräfta de löften som getts åt fäderna, ”och hedningarna har fått prisa Gud för hans barmhärtighet. Det står ju skrivet: Därför skall jag prisa dig bland hedningarna, och ditt namn skall jag lovsjnnga. ”Vidare heter det: Glád er, ni hedningar, tillsammans med hansfolk. Och enannan gång: Lova Herren, alla ni hedningar, och lovsjung honom, alla fal/e. ”Och Jesaja säger: Han som år av Ishais rot skall komma, han som reser sig för att härs/ea över på honom skall

hedningarna; hedningarna hoppas.

3 Må Gud er tro med all och frid och ge er ett

hoppets fylla glädje

allt rikare hopp genom den heliga andens kraft.

14:23 Efter denna vers placerar en del handskrifter brevets avslutning

(16:25-27). Jfr not till 16:25. 15:12 Han som är av Ishais rot Ishai, Davids” far, står här som kungaättens,

och därmed Messiasi stamfar.

14:20 Mark 7:19 15:7 Rom 14:1 15:1 Apg 20:35; Rom 14:1; Gal 6:2; 15:8 Matt 15:26; APS 315; 2 Pen 1:19

1 Thess 5:14 15:9 2 Sam 22:50; Ps 18:50 15:2 Rom 14:19; 1 Kor 10:33 15:10 5 Mos 32:43 15:3 Ps 69:10 15:11 Ps 117:] 15:4 1 Mack 12:9+; 2 Tim 3:16 15:12 je: 11:10 15:5 Rom12:16;1K0r1:10;2Korl3:l1;

Fil2:2;4:2

401 Romarbrevet 15:24

H

edningarnas apostel

“ Mina bröder, för min del har jag blivit övertygad om att ni själva är så fyllda av godhet och har så mycket av den fulla kunskapen att ni kan vägleda varandra. ”Ändå har jag skrivit till er, ibland lite väl uppriktigt, och påmint er om en del saker. Jag har gjort det därför att Gud i sin nåd “gett mig uppdraget att gå ut till hedningarna* som KristiJesu tempelpräst och i helig tjänst förvalta Guds evangelium? Så skall hedningarna bli ett offer som är helgat genom den heliga anden och som Gud därför tar emot.

”Det är alltså tack vare Kristus Jesus som jag kan berömma mig av vad jag gör inför Gud. ”Jag vågar inte tala om annat än det som Kristus har gjort genom mig för att hedningarna skall föras till

9 lydnad, i ord och gärning, genom kraften i tecken* och under, genom Andens kraft. Så har jag överallt spritt evangeliet om Kristus, från Jerusalem åt alla håll, ända till Illyrien. ”Jag har alltid satt en ära i att inte förkunna evangeliet där Kristus redan år känd; jag vill inte bygga på en grund som någon annan har lagt. 2 Det står ju skrivet: De som inte har fått budskapet om honom skall se, och de som ingenting har hört skall förstå.

Paulas besök

planerade

Det är därför som jag gång på gång har blivit förhindrad att komma till er. 23 Men nu har jag inte längre några uppgifter i den här delen av världen, och jag har i åratal längtat efter att få besöka er Z* när jag far till Spanien. Jag hoppas att jag träffar er under den resan, och att ni hjälper mig vidare på min väg, sedan jag väl, en alltför kort tid, har

15:19 lllyrien Romersk provins, som omfattade kustlandet på Adriatiska

havets östra sida. 15:24 när jag far till Spanien Denna plan omintetgjordes genom att Paulus

tillfångatogs iJerusalem (se Apg 21). Enligt fornkristen tradition kunde

han fullfölja sin resplan vid ett senare tillfälle.

15:14 1 Kor 1:5; 1 Thess 4:9 15:20 2 Kor 10:15 f. 15:16 Rom 11:13 / Fil 2:17+ / Rom 15:21 jes 52:15

l2:1+ 15222-24 Rom 1210-13-1- 15217 1 Kor 1131+ 15:24 1 Kor 16:6, 11 15:18 2 Kor 3:5/ Rom 16:26 15:19 Mark 16:17 f.; Apg 15:12; 1 Kor

12:9+; 2 Kor 12:12

15:25 Romarbrevet 402

fått vara tillsammans med er. ”Men först far med

jag tilljerusalem

hjälpen till de heliga^. 25 Makedonien och Achaia har

nämligen

beslutat att göra en insamling* för de fattiga bland de ijeru-

heliga

salem. Så beslöt de; de står ju också i skuld till dem. eftersom

Ty

hedningarna har fått del av deras andliga goda, är de i sin tur

skyldiga

att bistå dem med det materiella. 23 Sedan har detta

jag fullgjort

uppdrag och överlämnat resultatet till dem, tänker jag fara till Spanien och besöka er på vägen. 29 Och jag vet att när kommer till er

jag

för jag med välsignelse från Kristus i fullt mått.

mig

3° För vår herre Jesu Kristi skull och för den kärleks skull som

Anden ger, uppmanar jag er, bröder, att bistå i min

mig kamp

genom att be till Gud för mig, 3 så att han räddar mig från dem i

Judeen som vägrar att tro och så att den hjälp jag har med mig till Jerusalem blir väl mottagen av de heliga. 32 Då kan komma till er

jag

med glädje och vila ut tillsammans med er, om Gud så vill. 33 Fridens

Gud är med er alla, amen.

Personliga hälsningar

*Jag vill lägga

ett gott ord för vår syster Foibe, som tjänar försam-

lingen i Kenchreai. ZTa emot henne i Herren på ett sätt som anstår de

heliga. Hjälp henne med allt hon kan begära av er. Hon har själv varit ett stöd för många, också för mig.

3Hälsa Prisca och Aquila, mina medarbetare i Kristus Jesus. 4 De

har livet för och inte bara utan alla hednakristna

vågat mig, jag

15:26 Makedonien och Achaia Romerska provinser (se noter till Apg 16:9;

18:12) där Paulus hade grundat flera församlingar (i Filippi, Thessalonike, Korinth).

16:1 lägga ett gott 0rd Grundtextens uttryck är känt från antika rekommen-

dationsbrev, i vilka författaren bad sina vänner hjälpa dem som fick brevet

med sig. 16:1 Foihe Namnet förekommer endast här i NT. Detsamma gäller om alla

dem som nämns i v. 5-15, med undantag för de vanliga namnen Maria och

Rufus (jfr Mark 15:21). 16:1 som tjänarförsamlingen Se Församlingsledare”. 16:1 Kénchreai

,En hamnstad i närheten av Korinth. jfr Apg 18:18. 16:3 Prism och Aquila Nära medarbetare till Paulus; se Apg 18:2 med not.

15:25 Apg 19:21; 20:22; 24:17 15:31 2 Thess 3:1 f. 15:26 Apg 11:29 1.; 1 Kor 16:1-4; 2 Kor 15:33 Rom 16:20; 2 Kor 13:11; Fil 4:9;

8-9;Gal2:10 1Thess 5:23; 2 Thess 3:16; Heb 15:27 1 Kor 9:11; Gal 6:6 13:20/ 1 Kor 14:33; Fil 4:7 15:29 Rom 1:11 15:30 2 Kor 1:11; Ef 6:19; Fil 1:9; Kol

4:3

403 Romarbrevet 16:21

församlingar* tackar dem. 5Hälsa också församlingen som möts i deras hus. Hälsa min käre Epainetos, Asiens” första* gåva till Kristus. 5 Hälsa Maria, som har arbetat mycket för er. 7Hälsa Andronikos och junias, mina stamfränder och medfångar; de är högt ansedda som apostlar* och har bekänt sig till Kristus före mig. “Hälsa Ampliatus, min käre broder i Herren. ”Hälsa Urbanus, vår medarbetare i Kristi tjänst, och min käre Stachys. l° Hälsa Apelles, denne pålitlige kristne. Hälsa alla hos Aristoboulos. Hälsa min stamfrände Herodion. Hälsa alla dem hos Narkissos som tillhör Herren. Z Hälsa Tryfaina och Tryfosa, som arbetar i Herrens tjänst. Hälsa den kära Persis, som har arbetat mycket i Herrens tjänst. ”Hälsa Rufus, som Herren har utvalt, och hans mor, som är en mor också för mig. ”Hälsa Asynkritos, Flegon, Hermes, Patrobas, Hermas och bröderna kring dem. ”Hälsa Filologos och Julia, Nereus och hans syster, Olympas och alla de andra heliga hos dem. ”Hälsa varandra med en helig kyss. Alla Kristi församlingar hälsar er.

”jag uppmanar er, bröder, att se upp med dem som vållar splittring och lockar till avfall från den lära som ni har undervisats i. Håll er undan från dem. ”Den sortens människor tjänar inte vår herre Kristus utan bara sin egen buk, och med sin insmickrande svada förleder de 9 Er lydnad har dock blivit känd över-

godtrogna själar.

allt. Därför gläder jag mig över er och önskar bara att ni skall vara kunniga i allt gott och obesmittade av allt ont. 2° Fridens Gud skall snart låta Satan krossas under era fötter. Nåd från vår herre Jesus Kristus åt er alla.

2 Min medarbetare Timotheos hälsar er, likaså mina stamfränder

16:5 som möts i deras bus De kristna gudstjänsterna hölls i privata hem. 16:16 en helig kyss Kyssen var bland judarna en vanlig vördnadsbetygelse mot

en religiös lärare (jfr Matt 26:48 f.; Luk 7:45). Den var också de kristnas

sätt att hälsa varandra vid sammankomsterna (jfr 1 Kor 16:20; 2 Kor 13:12;

1 Thess 5:26; 1 Pet 5:14). 16:20 Nådfrån vår berrejems Kristus år er alla Dessa ord placeras av somliga

handskrifter på annan plats, efter v. 23 (som en v. 24) eller efter v. 27. Jfr

not till v. 25. 16:21 Timátbeos En av Paulus närmaste medarbetare; se Apg 16:1 med not och

_Fil 2:19 ff.

16:5 1 Kor 16:19/ 16:15 16:18 Fil 3:19 / Kol 2:4 16:17 2Thess 3:6; 1 Tim 6:3 f.;Tit 1:10f.; 16:19 Matt 10:16; 1 Kor 14:20

Zjoh v. 6-10 / Rom 6:17 16:20 Rom 1553+ /1 Mos 3:15

16:22 Romarbrevet 404

Lucius, Jason och Sosipatros. 22En hälsning också från Tertius,

mig,

som i Herrens tjänst har skrivit ner detta brev. 23Gaius, som har upplåtit sitt hus åt mig och hela församlingen, skickar också sin hälsning, liksom stadskassören Erastos och brodern Quartus.

Avslutande

lovprisning

25 Honom som förmår styrka er, mitt och för-

enligt evangelium”

kunnelsen om Jesus Kristus - där en hemlighet* avslöjas som från tidens början varit outsagd 26 men nu har uppenbarats och på den

evige Gudens befallning gjorts känd med hjälp av profetiska skrifter

för att alla folk skall föras till lydnad i tron - 27 honom, den Gud som ensam är vis, tillhör härligheten, genom Jesus Kristus, i evighet, amen.

16:21 Lácius En person med detta namn förekommer i Apg 13:1. 16:21 fasen Enligt Apg 17:5 ff. fick Paulus husrum i ”Jasons hus vid sitt första

besök i Thessalonike. 16:21 Sosigmtros Namnet förekommer enligt en läsarti* i Apg 20:4 tillsammans

med ett par av de här nämnda. Mannen är i övrigt okänd, liksom Tertius (v. 22) och Quartus (v. 23).

16:23 Gaius Namnet förekommer på flera ställen i NT (Apg 19:29, 20:4; 1 Kor

1:14; 3 Joh v. 1). Eftersom det var vanligt kan man inte avgöra i vilka fall

det rör sig om samma person. 16:23 Erástos Jfr Apg 19:22 och 2 Tim 4:20. 16:25 Honom somförmår styrka er Den följande avslutningen av brevet saknas

i ett par handskrifter. I en står den efter 15:33, i andra efter 14:23, eller

både här och efter 14 :23. Detta kan bero på att brevet tidvis spritts i kortare

versioner, som slutade med kap. 14 eller 15. - Den föregående v. 24, som

är lika med andra delen av v. 20, återfinns bara i senare handskrifter.

16:25 f. 1 Kor 2:640 16:26 Rom 1:2+ / 1:5 16:25 1 Kor 2:7+ 16:27 1 Tim 1:17; 6:16;]ud v. 25

Till de kristna i Korinth

Första brevet

Hälsning

Från Paulus, genom Guds vilja kallad att vara Kristi Jesu apostellz, och från vår broder Sosthenes 2till Guds församling* i Korinth, till dem som helgats genom Kristus Jesus och kallats att vara heliga* tillsammans med alla dem på varje plats som åkallar vår herre Jesu Kristi namnl”, deras och vår herre. 3 Nåd och frid från Gud vår fader och herren Jesus Kristus.

Tack till Gud för församlingens fast/vet

*Jag tackar alltid min Gud för att han har gett er sin nåd genom Kristus Jesus. 5 Genom honom har ni blivit rika på allt, allt slags tal och allt slags kunskap. “Ty vittnesbördet* om Kristus har vunnit sådan fasthet hos er 7att det inte saknas något i era nådegåvor medan ni väntar på att vår herre Jesus Kristus skall uppenbaras. “Han skall också ge er fasthet ända till slutet, så att ni inte kan anklagas på vår herre Jesu Kristi dag? 9Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin son Jesus Kristus, vår herre.

1:1 Från Paulus Se Brev”. 1:1 Sásthenes Kanske den synagogföreståndare” som nämns i Apg 18:17.

1:2 Korinth Se Apg 18:1 med not beträffande denna stad och Paulus första

besök där. Han upprätthöll täta förbindelser med den församling som

grundades vid det tillfället. De båda i NT bevarade breven, som troligen

skrevs under och kort efter en vistelse i Efesos (1 Kor 16:5 ff. med noter),

innehåller hänsyftningar på en utförligare brevväxling (5:9; 2 Kor 2:3 f.).

De anspelar också på en rad konkreta problem och konflikter som det i dag

är svårt att få en klar bild av.

1:1 Apg 9:15+ /1811-17 1:8 2 Kor 1:21; 1 Thess 3:13 /Fil 1:10; 1:2 Ps 89:6; Syr 24:2 /Dan 7:27; 1 Kor Kol 1:22; 1 Thess 5:23

6:11 /Joel 2:32 1:9 1]oh1;3 1:5 2 Kor 8:7

1:10 Första Korinthierbrevet 406

M i

otsáttningar församlingen

° Men i vår herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, bröder, att vara överens och inte dela upp er i olika läger, utan återigen stå eniga i tankar och åsikter. “Av Chloes folk har jag nämligen fått höra, mina bröder, att det förekommer motsättningar bland er. 2 Vad jag menar är att ni alla säger: Jag hör till Paulus, eller Jag hör till Apollos”, eller ”Jag hör till Kefas“”, eller Jag hör till Kristus. 13 Har Kristus blivit delad? Var det kanske Paulus som korsfästes för er, eller var det i Paulus namn ni döptes? ”Jag är tacksam för att det bara är Crispus och Gaius som jag har döpt bland er, 5 så att ingen kan säga

att ni har blivit döpta i mitt namn. Jo, Stefanas och hans familj har

också annars vet inte ha någon. 7 Kristus har

jag döpt, jag mig döpt

inte sänt mig för att döpa utan för att förkunna budskapet, men inte med en vältalares vishet: det skulle göra Kristi kors till tomma 0rd.

Världens vishet och korsets dårs/eap

“Talet om korset är en för dem som förlorade, men för

dårskap går

oss som räddas är det en Guds kraft. 9 Det står skrivet: jag skall göra de visas vishet om intet, och de förståndigas förstånd skall jag utplåna. 2° Var finns nu de visa, cle skriftlärda och denna världens kloka

1:11 Chloes fal/e Hennes familjemedlemmar eller slavar. Kvinnan är i övrigt

okänd. 1:12 Apállos Troligen samme man som nämns i Apg 18:24 ff.: en lärd jude

från Alexandria som fick kontakt med Paulus medarbetare i Efesos och

sedan flyttade till Korinth. 1:14 jag är tacksam Annan läsart: ”Jag tackar Gud. 1:14 Crispus En synagogföreståndare med detta namn blev enligt Apg 18:8

omvänd till kristendomen vid Paulus första besök i Korinth. 1:14 Gaius Namnet förekommer på flera ställen i NT (Apg 19:29; 20:4; Rom

16:23; 3 Joh v. 1). Eftersom det var vanligt kan man inte avgöra i vilka fall

det rör sig om samma person. 1:16 Stéfanas Samme man nämns i 16:15, 17. 1 :17 en vältalares vishet I antik kultur fanns ett nära samband mellan talekon-

sten och filosofernas visdom. Den som uttryckte sig väl ansågs också vara

vis. Jfr 2 Kor 11:6.

1:10 Rom 15:51- / 1 Kor 3:3; 11:18 f.; 1:17 1 Kor 2:1-4, 13

12:25;Jak 3:16 / 2 Kor 13:11 1:18 1 Kor 2:14; 3:18-20 / Rom 1:16 1:12 1 Kor 3:4-9, 22 / Apg 18:24-28+ / 1:19 je: 29:14

Gal 2:6-14 / 2 Kor 10:7 1:20 f. Matt 11:25+; Rom 1:19-22 1:14 Apg 18:8 /Rom 16:23 1:20 Jes 19:12+; 44:25 1:16 1 Kor 16:15-18

407 Första Korinthierbrevet 1:31

huvuden? Har inte Gud världens vishet till 2

gjort dårskap? Ty

eftersom världen, omgiven av Guds vishet, inte lärde känna Gud genom visheten, beslöt Gud att genom i förkunnelsen

dårskapen

rädda dem som tror. ”judarna tecken* och söker

begär grekerna

vishet, 23men vi förkunnar en Kristus som blivit korsfäst, en stötesten* för judarna och en för 2* men för de

dårskap hedningarna,

kallade, judar som greker, en Kristus som är Guds kraft och Guds vishet. 25 Guds dårskap är visare än människorna och Guds

svaghet

starkare än människorna.

2°

Bröder, tänk på när ni blev kallade: inte många var visa i världslig mening, inte många var mäktiga, inte förnäma. 27 Men det

många

som är dåraktigt för världen” utvalde Gud för att låta de visa stå där med skam, och det som är svagt i världen utvalde Gud för att låta det starka stå där med skam, 28 och det som världen ser ner på, det som ringaktas, ja, som inte finns till, just det utvalde Gud för att göra slut på det som finns till, 29så att ingen människa skulle kunna vara stolt inför Gud. 3° Genom honom

finns ni i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud, vår rättfårdighet”, vår helighet och vår frihet. 3*

Som det står skrivet: Den stolte skall ba sin stolthet i Herren.

1:21 omgiven av Guds vishet Visheten är enligtiGT (t. ex. Ords 3:19) den

egenskap hos Gud med vars hjälp han skapade världen. Människorna som

lever i världen är alltså omgivna av uttryck för Guds vishet och kan lära

känna Gud genom skapelsen (jfr Rom 1:19 ff.). 1:21 genom visbeten Annan möjlig Översättning: genom Guds vishet. 1:22 grekerna Ordet kan hos Paulus samtidigt betyda ”de bildade, dvs. de

som tillhörde den grekisk-romerska kulturgemenskapen (jfr Rom 1:14),

och hedningarnf, dvs. de som stod utanför den judiska religionen. 1:23 en Kristus som blivit korsfäst Att en som förnedrats genom detta van-

ärande straff hyllades som Messias* var särskilt stötande för judarna på

grund av 5 Mos 21:23; jfr Gal 3:13. 1:26 ivärldslig mening Se Kött”. 1:28 som intefinns till Paulus väljer starkaste tänkbara uttryck för obetydlig-

het. Samtidigt anspelar han på Guds förmåga att skapa nytt ur ingenting.

Den kristna församlingen är början till en ny skapelse, som skall avlösa den

nuvarande världen, det som finns till.

1:22 Matt 12:38 f.+ / Apg l7:l8-2l 1:29 Rom 3:27+ 1:23 Rom 9:32; Gal 5:11 1:30 Ords 832-36; Syr 2411-12 / jer 1:24 2 Kor 13:4 / Kol 2:3 23:5 f. /3 Mos 11:44 f. /Jes 53:5 1:26 Joh 7:48 1:31 jer 9:24 (2 Kor 10:17) 1:28 Jak 2:5

2:1 Första Korinthierbrevet 408

Paulus i Korinth

tidigare för/eannelse

1 När kom till er, bröder, var det inte med förkrossande vältalig-

jag

het och vishet jag förkunnade Guds hemlighet för er. ?Det enda jag ville veta av, när jag var hos er, det var Jesus Kristus, den korsfäste Kristus. 3Jag var svag och rädd och full av ängslan när jag uppträdde inför er. *Mitt tal och min förkunnelse övertygade inte med vishet utan bevisade med ande och kraft; 5 er tro skulle inte vila på mänsklig vishet utan på Guds kraft.

Guds vishet för/ezmnas

“Vishet förkunnar vi för de andligt fullvuxna, men inte en vishet som hör till denna världen” eller denna världens förgängliga makter. 7Vad vi förkunnar är Guds hemlighetsfulla vishet, som var fördold men som redan före tidens början av Gud var bestämd att leda oss till härligheff. 3 Den kände ingen av denna världens makter* till- om de hade känt till den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens herre. °Vi förkunnar, som det står i skriften, vad inget öga sett och inget öra hört och vad ingen människa har anat, det som Gud har berett ät dem som älskar honom. l° Och för oss har Gud uppenbarat det genom Anden”, ty det är Anden som utforskar allt, också djupen hos Gud.

“ Vem utom anden i människan vet vad som finns i människan? Ingen utom Guds ande vet heller vad som finns i Gud. 12 Och vi har inte fått världens ande utan -Anden som kommer från Gud, för att vi

13 Därför talar vi heller inte skall veta vilka gåvor Gud har gett oss.

2:1 Guds hemlighet Annan läsart: ”Guds vittnesbörd” eller vittnesbördet

om Gud. 2:6 de andligt fullvuxna Erfarna kristna, i motsats till de nyomvända som

liknas vid barn (jfr 3:1; Heb 5:13 f.). - Annan möjlig översättning: de

fullkomliga (jfr Fil 3:15; Kol 4:12). 2:8 skulle de inte ha /eorsfäst Genom att driva jesus i döden vållade de onda

makterna utan att veta det sin egen undergång. 2:9 som det ståriskrzften De följande orden återfinns inte i GT men kan vara

en fri återgivning av Jes 64:4. Enligt en fornkyrklig utläggare skulle de vara

hämtade ur en nu försvunnen skrift.

2:1 1 Kor 1:17/2:7+ 11:25+; Rom 16:25 f.; 1 Kor 2:1;

2:2 Gal 6:14 4:1; Ef 1:9+; Kol 1:26 f. 2:3 Apg 18:9; 2 Kor 10:1, 10 2:8 Ef 6:12 2:4 1 Thess 1:5 2:9 [es 64:4 / Syr 1:10; Rom 8:28 2z6-9 Vish 6:12-25 2:10 Vish 7:7 2:6 Fil 3:15 / Ords 8:22-31;]ak 3:15 2:11 Ords 20:27 2:7 Jer 23:18; Dan 2:19; Vish 8:4; Matt 2:12 Joh 16:13 f; Rom 8:9+

409 Första Korinthierbrevet 3:12

mänsklig vishet har lärt oss utan med ord om dessa ting med ord som som Anden har lärt oss - vi tolkar andliga ting med Andens hjälp. 4 Den oandlige* tar inte emot vad Guds ande säger, det är dårskap för honom, och han kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas

sätt. ”Den som är andlig däremot kan bedöma allt,

på ett andligt

men kan han inte bedömas f Vem känner Herrens

själv av någon. tankar sä att han kan honom? Men vi tänker Kristi tan-

upplysa

kar.

tillväxt i enbet

Församlingens

Och jag kunde inte heller tala till er, bröder, som till andliga människor, jag fick tala till sådana som var kvar i sin köttsliga* natur, till spädbarn i Kristus? ZJag gav er mjölk, inte fast föda; den tålde ni ännu inte. Och ni tål den inte heller nu, 3 eftersom ni fortfarande har kvar er gamla natur. För om det finns ofördragsamhet och strid hos er, har ni då inte kvar er gamla natur och lever på vanligt mänskligt vis? *När den ene säger: ”jag hör till Paulus”, och den andre: ”Jag hör till Apollos”, är ni inte då som alla andra? 5 Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som har fört er till tro, var och en med den gåva han fått av Herren”. “Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. 7Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, bara Gud, han som ger växten. ”Den som planterar och den som vattnar är ett, men var och en skall få sin lön efter sitt arbete. 9Vi är ju Guds medhjälpare och ni är Guds åker, Guds

bygge.

”Tack vare den nåd Gud har gett mig har jag som en klok byggmästare lagt en grund som någon annan bygger vidare på. Men var och en måste tänka på hur han bygger. Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus. ”På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs

2:13 med Andens hjälp Annan möjlig översättning: för andliga männi-

skor. 3:1 spädbarn iKristus Dvs. nyomvända kristna; jfr 2:6. Bilden av mjölk för

den kristna nybörjarundervisningen används också i Heb 5:12 f.: jfr 1 Pet

2:2.

2:13 ]oh14:26+ 3:6 Apg 18:1-11; 1 Kor 4:15; 9:1 / Apg

2:14 f. Ords 28:5 19:1 2:14 Jak 3215+/Rom 8:5 3:8 Rom 2:6+

2:16 je: 40:13(Rom 11:34+) 3:9 2 Kor 6:1; 1 Thess 3:2 / Matt

3:2 Heb 5:12 1.; 1 Pet 2:2 13:3-9/ 1 Kor 3:16+ 35-9 1 Kor 1210-13-1- 3:10 1 Kor 15:10+ / Rom 15:20 3:3 Rom 13:13; 1 Kor 13:4; Gal 5:20 3:11 1Pet2:6+

3:13 Första Korinthierbrevet 410

eller halm, ”och det skall visa sig hur var och en har byggt. Den dagen* skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt. ”Den vars byggnad består skall få lön. 5 Den vars verk brinner ner skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men som ur eld. ”Förstår ni inte att ni är Guds

tempel

och att Guds ande bori er? ”Om någon förstör Guds tempel, skall Gud förgöra honom. Ty Guds tempel är heligt, och ni är det templet.

5 Bedra inte er själva. Den av er som tycker sig vara vis i

världslig

mening måste först bli en dåre för att bli vis. ”Ty denna världens vishet är dårskap i Guds ögon. Det står skrivet: Han snärjer de visa i deras slag/yet, 2°och vidare: Herren vet att de visas tankar är tomhet. 2 Därför skall grunda sin stolthet på människor. Allt tillhör

ingen

er - 22 Paulus, Apollos och Kefas*, hela världen, liv och död, nutid och framtid, allt är ert. 23 Men ni tillhör Kristus, och Kristus tillhör Gud.

visar sina barn till rätta

Församlingens grundare

Vi bör alltså betraktas som Kristi tjänare och som förvaltare av Guds hemligheter? zNu krävs ju av en förvaltare att han skall visa

sig pålitlig. 3Men mig är det likgiltigt om ni eller någon mänsklig

4 domstol dömer mig. Inte heller dömer jag mig själv. Mitt samvete är rent, men det betyder inte att jag är frikänd. Den som dömer mig är Herren°*. 5Fäll därför ingen dom i förtid, innan Herren kommer. Han skall låta ljus falla över det som ligger dolt i mörkret och avslöja allt som människorna har i sinnet. Och då får var och en sitt beröm från Gud.

°Detta, bröder, har jag här för er skull tillämpat på mig själv och Apollos, för att ni genom vårt exempel skall lära er vad som menas

4:6 Detta . . . bar jag här . . . tillämpat Bildspråket om trädgärdsmästare

(3:6 ff.), byggmästare (3210 ff.) och förvaltare (4:1 f.) har använts för att

belysa den kristne ledarens tjänarroll.

3:13 1 Kor 4:5 / Matt 3:11 f.+; 2 Kor 3:19 job 5113/1 Kor 1:20

11:29; 2 Thess 1:7 1.; 1 Pet 1:7; 3:20 Ps 94:11

4:12 3:22 1 Kor 1:124-/Rom 8:38 3:15 Am 4:11;]ud v. 23 4:1 1Kor9:17; Ef3:2/ 1 Kor2:7+; Kol 3:16 Joh 2:21; Rom 1221+; 1 Kor 3:9; lz25-29

6:19; 2 Kor 6:16; Ef 2:20-22; Heb 4:2 Luk 12:42; 1 Pet 4:10 3:6; 1 Pet 2:4-6+ 4:5 Rom 2:1+ /2:16

3:17 1 Kor 6:18-20 4:6 1 Kor 3:22+ / Fil 4z3+ 3:18 Jes 5:21+; 1 Kor 4:10

411 Första Korinthierbrevet 4:17

med ”Håll er till skriften och inte skryta med den ene på den andres bekostnad. 7Vem ger dig någon särställning? Vad äger du som du inte har fått? Och har du fått det, varför skryter du som om det inte var en gåva? *Ni är förstås redan mätta, redan rika, ni har förstås blivit kungar oss fÖrutanPJa, om ni ändå hade blivit kungar, så att vi hade fått vara kungar tillsammans med er! °Det förefaller mig som om Gud hade ställt oss apostlar* sist av alla, som dödsdömda; vi står

inför både och människor. ° Vi på arenan inför hela världen, änglar är dårar för Kristi skull, ni är förståndiga kristna. Vi är svaga, ni är starka. Ni är ansedda, vi är föraktade. Ännu i denna stund hungrar och törstar vi; vi saknar kläder, blir misshandlade, är hemlösa Z och

arbetar hårt med egna händer för att försörja oss. Man smädar oss och vi Man förföljer oss och vi härdar ut. 3 Man talar illa

välsignar.

om oss och vi svarar med goda ord. Hela tiden har vi behandlats som

jordens avskum, som mänsklighetens drägg.

”Jag skriver inte detta för att få er att skämmas utan för att visa er till rätta som mina kära barn. ”Om ni så skulle ha tio tusen lärare som vill göra er till kristna, har ni ändå inte många fäder. Det var jag som blev er far i Kristus Jesus genom evangeliet”. ”Jag ber er: ta mig till föredöme.

Paulus skall resa till Korintb igen

”Därför har jag skickat Timotheos till er, mitt kära, trogna barn i Herren. Han skall er om mina regler för ett kristet liv så

påminna

4:6 Håller tills/erzften Det är okänt varifrån citatet hämtats. Kanske är det en

grundsats som Paulus själv förut sökt inskärpa eller som anförts i diskus-

sioner inom församlingen. 4:8 Ni är förstås redan mätta . . . rika . . . kungar Detta tillstånd skulle de

kristna enligt urkristen tro uppnå i himmelriket (Matt 5:3, 6; Luk 22:30).

Enligt Paulus ironiska förebråelser beter sig brevets mottagare som om de

redan var där. 4:9 vi står på arenan Paulus syftar på bruket att göra avrättningar till ett

offentligt folknöje. 4:17 Timátbeos En av Paulus närmaste medarbetare; jfr Apg 16:1 med not

och Fil 2:19 ff.

4:7 Joh 3:27+ 4:13 Klag 3:45 f. 4:8 2 Tim 2:12; Upp 3:17. 21; 2215+ 4:14 2 Kor 6:13; 1 Thess 2:7,11 49-132 Kor 4:7-11; 624-10; 11123-27; 4:15 Gal 4:19;Filem v_ 10

ZTim 3210-12 4:16 1 Kor 11:1, Fil 3:17; 1 Thess 1:6; 4:9 Rom 8236+; Heb 10:33 zThess 3:7, 9 4:10 1 Kor 3:18 / 2 Kor 13:9 4:17 Rom16;21+ 4:12 Apg 1823+ /Matt5:11 f., 44+;R0m

12:14

4:18 Första Korinthierbrevet 412

som jag lär ut dem i varenda församling. ”Somliga har gjort sig viktiga i tanke att jag inte skulle komma till er. 19 Men jag kommer snart, om Herren vill, och då får jag veta hur det är bevänt med dessa sturska, inte med deras ord, utan med deras kraft, 2° för Guds rike* är inte 0rd, utan kraft. 2 Hur vill ni ha det? Skall jag komma till er med käppen eller med kärlek och mildhet i sinnet?

Ett av otukt

fall

Man säger att det förekommer otukt bland er, till och med sådan otukt som inte finns ens bland hedningarnaii, nämligen att någon lever ihop med sin fars hustru. ZMen ni är sturska, fast ni borde ha blivit förtvivlade och stött ut den som gjort sig skyldig till detta. 3Själv har jag redan - som om jag hade varit där, frånvarande till kroppen men närvarande till anden -fällt domen över den skyldige, “i vår herre Jesu namn, när ni och min ande” kom samman och vår herre Jesu Kristi kraft varmed oss: 5en sådan person skall överlämnas åt Satan* så att hans kropp går under för att hans ande skall bli räddad* på Herrens dag”.

6Ni har ingen anledning att skryta. Vet ni inte: lite surdeg* får hela degen att jäsa. 7Rensa bort den gamla surdegen så att ni blir en ny deg. Ni är ju osyrade, för vårt påsklamm, Kristus, år slaktat. 3Låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och fördärvets surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade bröd.

4:17 barn iHerren Uttrycket innebär att Timotheos hade omvänts till kris-

tendomen av Paulus (jfr v. 15). 5:1 lever ihop med sinfars hustru Dvs. med sin styvmor. Detta var förbjudet

både enligt GT (3 Mos 18:8) och enligt romersk lag. 5:5 överlämnas å: Satan Dvs. uteslutas ur församlingsgemenskapen och där-

med lämnas utan skydd mot onda makter som vållar sjukdom och lidande.

Jfr 11:30; 1 Tim 1:20. 5:7 vårt påsklamm Paulus anknyter till den judiska påsken” och tolkar den

symboliskt: det osyrade brödet blir en bild för det kristna livet, påsklam-

met för Jesus och hans offerdöd (jfr Joh 1:29 och noter till Joh 19:14,

29).

4:18 1 Kor 13:4; Kol 2:18 5:4 Matt 18:19 f.; Apg 15:6, 28 4:19 1 Kor 16:5-7/ 2 Kor 10:10 5:5 1 Tim 1:20 4:20 1 Kor 2:4 5:6-8 Matt 16:6+; Gal 5:9 4:21 2 Kor 10:2; 13:10 / Gal 6:1 5:7 Joh 1:29+; 1 Pet 1:19 5:1 3 Mos 18:84- 5:8 Matt 26:17+ 5:3 Kol 2:5

413 Första Korinthierbrevet 6:10

”I mitt brev till er skrev jag att ni inte får ha med otuktiga människor att göra. ”Jag menade inte alla som är otuktiga här i världen, inte alla själviska och utsugare och avgudadyrkare; i så fall hade ni fått lämna världen. “ skrev till er var att ni inte får ha

Nej, vad jag något att göra med den som kallas broder men som förfaller till otukt, själviskhet”, avgudadyrkan, ovettigt tal, fylleri och utsugning. Ni får inte äta tillsammans med honom. “Z De utomstående är det väl inte min sak att döma? Själva dömer ni ju bara inom er egen krets. 3 De utomstående skall Gud döma. Gör er av med den som är ond.

Processer mellan kristna

Hur kan någon av er som ligger i tvist med en broder komma på tanken att processa inför de orättfärdiga och inte inför de heliga! 2 Vet ni inte att de heliga skall döma världen? Och om ni skall döma världen, duger ni då inte till att döma i småsaker? 3Vet ni inte att vi skall döma änglar? Då bör vi väl klara av vardagliga tvister. 4Men när ni nu har sådana tvister, då tar ni till domare folk som församlingen ser ner på. 5 Ni borde skämmas! Finns det då ingen bland er som är klok nog att döma mellan två kristna bröder? “I stället processar broder mot broder, och detta inför otroende! 7Redan det att ni processar med varandra är ett nederlag för er. Varför finner ni er inte hellre i en oförrätt? Varför tar ni inte hellre en förlust? *I stället vållar ni andra orätt och förluster - era egna bröder. 9Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva* Guds rike“? Låt inte bedra er. Ingen som lever i otukt eller avguderi eller hor eller homosexualitet,

l°i tjuvaktighet och själviskhet, ingen som dricker, som är ovettig

5:9 I mitt brev till er Troligen ett tidigare, ej bevarat brev. 6:1 de orättfärdiga Dvs. de icke-kristna. Meningen är alltså att tvister mellan

kristna bör avgöras inom församlingen. 6:2 de heliga skall döma världen Guds heliga folk skall enligt Dan 7:22

befrias och komma till makten genom den sista domen. Enligt Vish 3:8

skall de rättfärdiga själva uppträda som domare. Denna tanke tillämpas i

NT på de kristna (Matt 19:28 med par.; Upp 20:4). 6:3 änglar Bland dem som får sin dom på den sista dagen finns enligt judisk

och urkristen tro också de fallna änglarna (jfr 2 Pet 2:4; Jud v. 6).

5:10 Rom 1:29-31 6:2 Vish 3:8; Matt 19:28+; Mark 8:38; 5:11 Rom 16:17; 2 Thess 3:6 / 1 Kor Upp 3:21

6:9 f. 6:7 Rom 12:17+ 5:12 Matt 18:15-17 6:9 f. Matt 7:13 f., 21-23; Upp 22:15 / 5:13 5 Mos I7:7+ Rom 1:29 f.+

6:11 Första Korinthierbrevet 414

och utsuger andra- ingen sådan får ärva Guds rike. Så har somliga av er levt, men ni har låtit tvätta er rena, ni har helgats och giorts rättfärdiga” genom herren Jesu Kristi namn och genom vår Guds ande.

ett den anden

Kroppen tempelför heliga

Z Allt är tillåtet för mig - men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet för mig - men ingenting får ta makten över mig. ”Maten är till för magen och magen för maten, tills Gud gör båda överflödiga. Men

är inte till för otukt, utan för Herren”, och Herren är till för

kroppen

kroppen. “Gud har uppväckt Herren, och genom sin makt skall han uppväcka oss. ”Vet ni inte att era kroppar är Kristi lemmar? Skall jag ta Kristi lemmar och göra dem till en skökas lemmar? Nej! 16 Vet ni inte att den som förenar sig med en sköka blir till en enda

med henne? Det heter ju: De två skall bli ett. 7 Men den som

kropp

förenar med Herren blir till en enda ande* med honom. S Håll er

sig

borta från otukten. All annan som en människa begår lämnar

synd kroppen utanför, men den otuktige syndar mot sin egen kropp.

9 Vet ni inte att er kropp är ett tempel för den heliga anden, som ni har inom er och som ni har fått från Gud? Ni tillhör inte er själva. 2°Gud har er och är betalt. Ära då Gud med er

köpt priset kropp.

Svar på om

frågor äktenskap

“Nu till det ni skrev. Det är bäst för en man att inte alls röra någon kvinna. ZMen med tanke på all den otukt som finns skall mannen leva med sin hustru och kvinnan med sin man. 3Mannen skall ge

6:11 ni bar låtit tvätta er rena Paulus syftar på dopet. 6:13 tills Gud gör båda överflödiga I den kommande världen, där livet inte

längre beror av kroppens funktioner (jfr Matt 22:30). 6:16 bli ett Orden i 1 Mos 2:24 (jfr Matt 19:5 med not) syftar på den totala

gemenskapen mellan två makar men tillämpas här på ett rent sexuellt

förhållande. 6:20 Gud bar köpt er Jfr Matt 20:28 med not; 1 Kor 7:23; 1 Pet 1:18. 7:1 Nu till det m skrev Paulus övergår till att besvara frågor, som försam-

lingen riktat till honom. Jfr 7:25; 8:1; 12:1. 6:11 Tit 3:3-7+ (M6 I Mos 2:24 (Matt 19:5+) 6:12 1 Kor l0:23+ 6:17 Ef4z4+ 6:13 Rom 14:14+ 6:19 1 Kor 3216+ 6:14 Rom 8:11+ 6:20 Rom 3:24+ /l Kor 10:31+ 6:15 1 Kor 12:12-27+ 7:1 1 Mos 2:18

415 Första Korinthierbrevet 7 :16

hustrun vad han är skyldig henne och på samma sätt hustrun sin man. *Hustrun bestämmer inte själv över sin kropp, det gör mannen. Likaså bestämmer inte mannen över sin kropp, det gör hustrun. 5 Håll er inte ifrån varandra annat än för en tid, om ni har enats om det för att ostört kunna ägna er åt bön och sedan vara tillsammans igen. Annars kan Satan* fresta er, eftersom ni inte förmår leva avhållsamt. f Detta säger jag som ett medgivande, inte som en befallning. 7Helst ville jag att alla levde som jag. Men var och en har fått sin särskilda nådegåva från Gud, den ene av ett slag, den andre av ett annat.

3Till de ogifta och till änkorna säger jag att det är bäst för dem om de förblir vad de är, liksom jag. °Men om de inte kan behärska sig bör de det är bättre att sig än att brinna av åtrå. ° De

gifta sig; gifta

gifta ger jag denna föreskrift som inte är min utan Herrens? en hustru får inte lämna sin man - “men gör hon det ändå, skall hon förbli ogift eller försona sig med mannen - och en man får inte skilja sig från sin hustru.

“Till de övriga säger jag själv, inte Herren: om någon broder har en hustru som inte är troende men är villig att leva med honom, får han inte skilja sig från henne. ”Och om någon kvinna har en man som inte är troende men är villig att leva med henne, får hon inte

” skilja sig från honom. Ty mannen som inte tror har helgats genom sin hustru, och hustrun som inte tror har helgats genom sin troende man. Annars vore era barn orena, inte heliga” som nu. ”Men om den som inte tror vill skilja sig, så må han göra det. I sådana fall är den troende brodern eller systern inte bunden. Gud har kallat er att leva i frid, “och hur vet du, kvinna, att du kan rädda” din man och du, man, att du kan rädda din hustru?

7:6 Detta sägerjag som ett medgivande Det är oklart om Paulus här syftar på

allt som sagts i v. 2-5 om att äkta makar bör leva samman, eller på de

särskilda råden i v. 5 beträffande periodisk avhållsamhet. 7:7 att alla levde som jag Dvs. ogifta. 7:10 som inte är min utan Herrens Paulus åberopar ett ord av Jesus (Matt 5:32

med par.). 7:16 rädda din man Genom att omvända honom till kristendomen. Denna

möjlighet är en alltför osäker grund för ett fortsatt samliv. - Enligt en

annan tolkning menar Paulus tvärtom att äktenskapet helst bör fortsätta:

”Men Gud har kallat er att leva i frid. Vem vet, kvinna, om du inte kan

rädda din man? Och du, man, kan kanske rädda din hustru. jfr 1 Pet

3:1.

7:5 1 Kor 10:13+ 7:10 f. 1 Thess 4:1 f. /Matt 5z32+ 7:7 Matt 19:10-l2 /Rom 12:6-8+ 7:15 Rom 12:18+ 7:9_ 1 Kor 756-38; 1 Tim 5:14 7:16 1 Pet 3:1

7:17 Första Korinthierbrevet 416

Yttre

levnadsförhållanden

”I övrigt skall var och en leva med den lott som Herren har tilldelat honom, sådan han var då Gud kallade honom. Det är den

regel jag

ger alla församlingar. s Den som var omskuren när han blev kallad skall inte ändra på det. Den som var oomskuren skall inte låta omskära sig. 19 Omskärelse* eller förhud, det är vad som

likgiltigt,

betyder något är att man håller Guds bud. 2° Var och en skall förbli vad han var när han blev kallad. 21 Var du slav” när du blev kallad, så fäst dig inte vid det. Och även om du kan bli fri, så förbli hellre vad du är. Ty slaven som har kallats att tillhöra Herren är Herrens frigivne. Och likaså år den frie som har blivit kallad Kristi slav. 23 Gud har er och är betalt; bli inte slavar under männi-

köpt priset

skor. 2* Bröder, var och en skall inför Gud förbli vad han var när han blev kallad.

och än/eor

Ogzfta

25 I om dem som lever har från

fråga ogifta jag ingen befallning

Herren. Men jag kan ge ett råd tack vare den tilltro som Herren i sin barmhärtighet har visat mig. “Jag anser alltså detta vara bäst i den svåra tid som nu är inne - det är bäst att leva på det viset. ”Är du bunden vid en kvinna, sök då inte att bli löst. Har du blivit löst från en kvinna, sök då inte att finna någon annan. 2” Men om du gifter dig är det ingen synd. Och om den ogifta kvinnan gifter sig år det ingen synd. Men de som gör så kommer att få det svårt här på jorden, och jag vill inte kräva för mycket av er. 29 Men det säger jag, bröder: tiden krymper. Även de som har en hustru måste nu leva som om de ingen

7:18 s/eallinte ändrapå det En del judar som skämdes för sin omskärelse sökte dölja spåren av den genom en operation (jfr 1 Mack 1:15). 7:21 Och även om du kan bli fri, så förbli hellre vad du är Annan möjlig översättning: Men om du kan bli fri, så gör hellre bruk av den möjligheten. 7:26 den svåra tid som nu är inne Paulus var övertygad om att den sista dagen snart skulle komma (se 15:51; 1 Thess 4:15) och föregås av svåra lidanden (jfr Matt 24:4 ff. med par.).

7:19 Gal 5:e; 6:15 7:23 Rom 3:24 f. 7:21f. Ef 6:5; 1 Tim 6:1; Tit 2:9; l Pet 7125 1 KO!” 7140;? KOI 3:10 2:18 736-28 Luk 21 :23 7:22 Ef6;5f,;117et2;1(, 7:29 Rom 13:11; 1 Kor 10:11; l Pet 4:7

417 Första Korinthierbrevet 8:2

hade, 3° de som gråter som om de inte grät, de som gläder sig som om de inte gladde sig, de som köper något som om de inte fick behålla det 3 och de som lever i världen” som om de inte levde av den. Ty den värld som nu är går mot sitt slut, 32 och ser helst att ni slipper

jag

bekymra er. Den ogifte tänker på vad som hör Herren till, hur han skall vara Herren till lags. ”Men den gifte tänker på vad som hör världen till, hur han skall vara sin hustru till lags, 3* och det gör honom kluven. En ogift kvinna eller flicka tänker på vad som hör Herren till, på att hon skall vara helig* till kropp och själ. Men den gifta kvinnan tänker på vad som hör världen till, hur hon skall vara sin man till lags.

”Detta säger jag för ert eget bästa, inte för att lägga band på er utan för att hjälpa er att leva anständigt och troget hålla fast vid Herren. 36 Men om någon tycker att han handlar otillbörligt mot sin flicka när han ansätts av driften och inte har något val, då får han göra det han vill: han syndar inte, de får gifta sig, 37 Men den som står fast i sin föresats och inte känner något tvång utan är herre över sin vilja och i sitt inre har bestämt sig för att låta flickan förbli orörd, han handlar rätt. 3” Alltså: den som gifter sig med flickan handlar rätt, och den som inte gifter sig handlar bättre.

39 En kvinna är bunden så länge hennes man lever. Men om mannen dör år hon fri att gifta sig med vem hon vill, bara det är med en kristen. °° Men långt bättre är det för henne om hon förblir som hon är, det är min uppfattning och jag menar att även jag har Guds ande?

Kött från bednis/ea

offer

l I om offerkött vet vi att vi alla har Men

fråga kunskap. kunskapen

gör oss uppblåsta, det som bygger upp är kärleken. ?Den som tror

7:36 Men om någon tycker Det följande stycket gäller sannolikt en man som

bundit sig vid en kvinna men valt att avstå från fullbordat äktenskap, t. ex.

av det skäl Paulus anför i v. 28. 8:1 offerkött Merparten av det kött som såldes på öppna marknaden kom

från templen. Frågan gäller om en kristen som äter sådant kött besmittas av

den hedniska kulten. 8:1 vet viatt vi alla bar kunskap Dvs. kristen kunskap, enligt vilken avgu-

darna är maktlösa (v. 4; 10:19) och ätandet av offerkött i sig är ofarligt.

7:31 1 Joh 2:17 821-13 Apg 15:28 f.; Rom 14:1-23; 1 Kor 7:33 Luk 14:20 10:23-3l 7:39 Rom 7:2 f. 8:2 Gal 6:3 7:40 2 Kor 7:25+

8:3 Första Korinthierbrevet 418

sig ha kunskap har ännu inte fått den råtta *men den

kunskapen,

som har kärlek, han är känd av Gud. 4 Når det alltså gäller frågan om man får äta kött som har offrats åt avgudar, vet vi att det inte finns någon avgud i världen och ingen annan gud ån den ende. även

5Ty

om det finns så kallade gudar,

i himlen eller på jorden - och det finns ju många gudar och många herrar - 6 så har vi bara en Gud, fadern från vilken allting

utgår och som är vårt mål, och bara en herre, Jesus Kristus genom vilken allt är till och genom vilken vi år till.

7Denna kunskap finns dock inte hos alla. sitter så fast i

Somliga

sin gamla avgudatro att de åter köttet just som offerkött, och det tynger deras samvete, osäkert som det år. *Men det år inte maten som kommer att föra oss till Gud. Vi förlorar

inget om vi inte åter, vinner heller inget om vi äter. ”Se bara till att den frihet ni kan ta er inte blir till skada för de osäkra. ° För om någon får se hur du som äger kunskap ligger till bords* i ett avgudatempel, kan han då inte bli så styrkt i sitt samvete att han åter offerkött fast han är osäker? Då går den osäkre förlorad genom din kunskap, denne broder som Kristus har dött för. ”Om ni på detta sätt er mot era

försyndar

bröder och våldför er på deras osäkra samveten, ni mot

syndar

Kristus. ”Alltså: om maten bringar min broder

på fall, avstår jag från kött för evigt för att inte bli orsak till min broders fall.

Paulus

avstårfrån ersättning

*Är jag inte fri? Är inte Har

jag apostelål? jag inte sett Jesus, vår herre? Ar inte ni det verk som jag har utfört för Herren?? 2Om

jag

8:3 den som har kärlek, han är känd av Gud Att Gud känner en människa

innebär i bibliskt språkbruk att han tar upp henne i sin gemenskap (jfr

13:12; 14:38; Gal 4:9; 2 Tim 2:19). - Annan läsart och översättning: ”den

som älskar Gud, han känner honom också”. 8:10 ligger till bords Gränserna mellan religiös och sällskaplig samvaro var

flytande. I sållskapslivet kunde man inbjudas till en tempelmåltid. 8:11 Da” går den osälere förlorad Fastän Paulus själv ansåg en kristen vara

oförhindrad att äta offerkött, betraktade han det som en synd, om någon

gjorde det mot sitt samvete. Se Rom 14:23.

8:3 1 Kor 13:12; 14:38; Gal 4:9; 2 Tim 8:6 1 Kor 8z4+ / Mal 2:10; Apg 17:28;

2:19 Rom 1l:36/]oh 1:3+;Ef 4:5 8:4 1 Kor 10:19 / 5 Mos 6:4; Mark 8:8 Kol 2:21 f.;Heb 13:9

12:29, 32; Rom 3:30; Ef 4:6; 1 Tim 8:9 Gal 5:13

2:5 8:12 f. Matt 18:6; 25:40, 45 8:5 Vish13:2+ 9:1 Gal 5:14- /1 Kor 15:84- / 3:6:4:15

419 Första Korinthierbrevet 9:17

inte är apostel för andra, är jag det åtminstone för er. Ni är ju Herrens på mitt uppdrag som apostel.

egen bekräftelse

3Detta är mitt svar till dem som kritiserar 4 Har vi inte rätt till

mig:

mat och 5Har vi inte rätt att ta med oss en troende hustru

dryck?

liksom de andra och Herrens bröder och Kefas”^“? ° Är det

apostlarna

slippa arbeta? 7Vem tar bara jag och Barnabas som inte har rätt att

utan att räkna med lön? Vem anlägger en vingård och värvning avstår från vad den ger? Vem vallar en hjord utan att få sin del av

”Är detta bara tal, eller säger inte lagen samma

mjölken? mänskligt

sak? ”Det står ju i Moses Bind inte ihop munnen på oxen som

lag:

tröskar. Skulle Gud bekymra sig om oxar? *° Nej, det är klart att han

oss. Det är för vår skull det står skrivet att säger det med tanke på den som och den som tröskar skall göra det med hopp om lön

plöjer

för sin möda. “Om vi har sått vårt andliga utsäde hos er, är det då

för som avkastning? ”Om

mycket om ni ger oss något materiellt andra har rätt att ställa krav på er, har inte vi det ännu mer? Men vi har denna rätt utan finner oss i allt för att inte lägga

aldrig utnyttjat

hinder i vägen för evangeliet* om Kristus. “Ni vet ju att de som arbetar i templet lever av templets intäkter och att de som gör tjänst vid altaret får sin del av offren. “ Så har också Herren bestämt att de som förkunnar skall få sitt av *5 Men

evangeliet uppehälle evangeliet.

har inte bruk av några sådana förmåner, och jag skriver inte

jag gjort

det här för att skaffa dem. Hellre dör -ingen skall få ta ifrån

mig jag

det som är min stolthet. “Ty att jag sprider evangeliet är inget

mig

att vara stolt över, om jag inte

jag är ju tvungen till det. Ve mig förkunnar evangeliet! ”Om jag gör det av eget val, har jag ju lön att

det därför att jag måste, utför jag bara ett uppvänta. Men gör jag

9:2 bekräftelse Paulus framgång som missionär bekräftar att han är sänd av

Kristus. 9:5 Herrens bröder Se Matt 13:55 med not. 9:6 Bárnabas En av Paulus närmaste medarbetare. Jfr Apg 4:36 med not;

13:1 ff.; 15:2. 9:14 Sa” har också Herren bestämt Liksom i 7:10 åberopar Paulus ett 0rd av

jesus. Se Matt 10:10; Luk 10:7.

9:2 2 Kor 3:2 f. 9:12-18 Apg 20:33-35; 2 Kor 11:7-10;

12:13 - 991-18 Matt 10:9 f.; Luk 10:7 f.: 1 Tim

5:17 f. 9:13 5 Mos 18:1-8+ 9:5 Matt 8:14 9:14 1 Kor 9:4+ 9:6 2 Thess 3:8 9:15 1 Kor 4:12+ /2 Kor 11:10, 16-18, 9:7 2 Tim 2:4-6 / 5 Mos 20:6; Ords 30; 12:1-10

27:18 9:16 jer 20:9 9-9 5 M0: 25:4 (1 Tim 5:18) 9:17 Luk 17:10; 1 Kor 4:1+ 9i11 Rom 15:27+; Fil 4:16 f.

9:18 Första Korinthierbrevet 420

drag. ”Vad får jag då för lön? Jo, att få förkunna evangeliet utan kostnad för någon och inte utnyttja den rätt evangeliet ger mig.

Allt att vinna så som

för många möjligt

9 Fri och oberoende av alla har jag alltså gjort mig till allas slav för att vinna så många som möjligt. 2° För att vinna judar har jag för dem varit som en jude. För att vinna dem som står under lagen” har jag för dem varit som en som står under lagen, fast jag själv inte står under lagen. 2* För att vinna dem som är utan lag har för dem varit

jag

som en som är utan lag, fast jag inte är utan Guds lag, jag har ju Kristi lag. 22 För att vinna de svaga har jag inför dem varit svag. Allt har jag varit inför alla, för att åtminstone rädda några. 23 Allt gör jag för evangeliets skull, för att också jag skall få del av dess löften.

2 Ni vet ju att alla löparna i en tävling springer men att bara en får priset. Löp då för att vinna det. 25 Var och en som tävlar måste försaka allt -löparen gör det för en krans som vissnar, vi för en som aldrig vissnar. “Jag har målet i sikte när jag löper och jag slår inte i luften när jag boxas. Jag går hårt åt min kropp och tvingar den till lydnad, för jag vill inte predika för andra och själv komma till korta.

Varning för avgadadyr/ean

“Jag vill att ni skall ha kunskap om detta, bröder: våra fäder* hade

alla molnet över och gick alla genom havet. 2Alla blev de döpta i

sig

molnet och i havet till gemenskap med Mose. *Alla åt de samma

10:2 Alla blev de döpta i molnet och i havet Paulus anspelar på GTzs berät-

telser om ökenvandringen, där israeliterna leddes av ett moln, och om

övergången av Röda havet (2 Mos 13-14). Dopet uppfattades i urkyrkan som en räddning ur fara, symboliserad av vattnet. Se 1 Pet 3:21.

10:3 Alla å: de samma andliga mat I judisk tradition har mannat uppfattats

som en symbol för lagen eller läran. Paulus använder samma slags bildliga

skrifttolkning”, men med tillämpning på Kristus; jfr Joh 6:31 ff. skrifttolkning”, men med tillämpning på Kristus; jfr Joh 6:31 ff.

9:19 Matt 20:26 f. 9:24 Fil 3:14; Heb 12:1 9:20 Rom 11:13 f. 9:25 Vish 4:2; 2 Tim 2:5; 4:7 f.;]ak 1:12; 9:22 Rom 15:1 E; 1 Kor 10:33; 2 Kor 1 Pet 5:4; Upp 2210+

11:29 10:1-13 2 M05 13:21 1:; 14; 16; 17; 32 9:23 Rom 8:28

421 Första Korinthierbrevet 10:16

andliga mat 4och alla drack de samma de drack ur en

andliga dryck,

andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus. 5Men de flesta av dem fann inte nåd inför Gud utan blev döda i

liggande

öknen. ° Allt detta är exempel som säger oss att vi inte skall ha

begär

till det onda, som de hade. 7Bli inte avgudadyrkare som många av dem blev. Om dem står det i skriften: Folket att äta

slog sig nerför

och dricka och steg sedan uppför att dansa. 3Låt oss inte heller begå otukt som av dem så dödades också

många gjorde; tjugotre tusen på

en enda dag. ”Och låt oss inte sätta Herren

på prov* som många av dem gjorde; de föll offer för ormar. ° Knota inte som många av dem

gjorde; de dödades av mordängeln. Allt det som hände dem är exempel, och det skrevs ner för att vägleda oss som har tidsåldrarnas slut inpå oss. Z Därför skall den som tror sig stå se till att han

stadigt

inte faller. “Era har inte varit Gud är

prövningar* övermänskliga.

trofast och skall inte låta er prövas över när han sänder

förmåga:

prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den.

” Håll er alltså borta från avgudadyrkan, mina kära. talar till

”Jag

bedöm vad 16

förnuftiga människor, själva jag säger. Välsignelsens

bägare som vi välsignar, ger den oss inte med Kristi

gemenskap

10:4 en andlig klippa som/följde dem Även i judiska utläggningar finns tanken

att klippan ur vilken Mose tog fram vatten (2 Mos 17; 4 Mos 20) följde israeliterna under ökenvandringen.

10:7 Bli inte avgudadyr/eare Se berättelsen om guldkalven i 2 Mos 32. 10:8 begå otu/et Se 4 Mos 25; där nämns i v. 9 talet tjugofyra tusen. Den

avvikande uppgiften hos Paulus kan bero på förväxling med 4 Mos

26:62. 10:10 mordängeln Uttrycket är hämtat från 2 Mos 12:23, som handlar om de

förstföddas död i Egypten. Paulus tillämpar det på berättelser om hur Gud

straffade upproriska israeliter, t. ex. 4 Mos 14:36 f.; 16:3] ff. _Ifr 2 Sam

24:15 ff.;ViSl1 18:15 ff. 10:16 Välsignelsens bägare Dvs. nattvardsbägaren. Ijudisk tradition användes

uttrycket om den bägare vin över vilken man lästeden avslutande måltids-

bönen, en välsignelse eller lovprisning av Gud. Over denna bägare, som

vid påskmåltiden är den tredje av dem som dricks gemensamt, uttalade

jesus troligen också nattvardens instiftelseord (jfr Luk 22:17 ff. med

noter).

10:5 4 Mos 14:16, 23, 29 f.; Heb 3:17; 10:11 1 Kor 7z29+

lud V. 5 10:12 Rom 11:20+ 10:6 4 Mos 11:4»-6, 34 10:13 Matt 6:13+;1 Kor 7:5; 1 Thess 3:5; 10:7 2 Mos 32:6

jak 1:131_ 10:8 4 Mos 25:1, 9; Upp 2:14, 20 10:14 Apg 15:20; 1Joh 5:21 10:9 4 Mos 21:5 f. 10:16 1 Kor 11:23-25+ 10:10 4 Mos 14:2, 36; 16:41-49

10:17 Första Korinthierbrevet 422

blod? Brödet som vi bryter, ger det oss inte gemenskap med Kristi

”Eftersom brödet är ett enda, är vi - fast många - en enda

kropp?

kropp, för alla får vi vår del av ett och samma bröd. ”Se på israeliterna: har inte de som äter av offren gemenskap med offeraltaret? 19 Vad vill säga med detta? Att det som offras till avgudar är något

jag

2° i eller att avgudar är något? Nej, men att det som de offrar

sig

offrar de åt demoner* och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha

med demonerna. 2* Ni kan inte dricka både ur Herrens”

gemenskap

och ur demonernas bägare, inte äta både vid Herrens bord

bägare

och vid demonernas bord. 22 Eller skall vi väcka Herrens Svartsjuka? Är vi starkare än han?

Frihet eller hänsyn

23 Allt är tillåtet - men allt är inte Allt är tillåtet - men allt

nyttigt.

2* Sök inte ert 25Allt som bygger inte upp. eget bästa utan andras. säljs i köttstånden kan ni äta utan att undersöka det för ert samvetes skull - och allt vad den rymmer tillhör Herren. Om en

“jorden

som inte tror bjuder hem er och ni tackar ja, ät då allt som sätts fram för er utan att för samvetets skull undersöka vad det är. 23 Men om

säger: Det här är offerkött, ät det då inte, av hänsyn till den

någon

som säger det och för samvetets skull ”jag menar inte det egna samvetet utan den andres. Varför då? Skall jag låta min frihet bestämmas av en annans samvete? 3° Äter med tacksamhet, varför

jag

skall jag klandras för det som jag tackar Gud för? 3 Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. 32Väck inte anstöt

eller eller inom Guds 33

vare sig bland judar greker församling? Själv

försöker jag alltid rätta mig efter alla och söker inte mitt eget bästa

10:21 demonernas bägare Paulus syftar på hedniska måltider och riter, som

hade likheter med den kristna nattvarden. 10:25 Allt som säljs i Ieöttstånden Se not till 8:1. 10:29 Varför då? Filosofiska utredningar utformades ofta som samtal med

tänkta meningsmotståndare. Paulus gör här på samma sätt: brevets läsare

tänks ställa frågor, som besvaras i v. 31 ff. Jfr 15:35.

10:17 1 Kor 12:12-27+ 10:23 1 Kor 6:12; 12:7; 14:26; Ef 4:12 10:18 3 Mos 7:1-15 10:24 l Kor 13:5; Fil 2:4 10:19 1 Kor 8:4 10:26 Ps 24:1 10:20 3 Mos 17:7+; Upp 9:20 10:30 Rom 14:6; 1 Tim 423-5 10:21 Mal 1:7, 12; 2 Kor 6:15 f. 10:31 1 Kor 6:20; Kol 3:17 10:22 5 Mos 32:21 10:33 1 Kor 9z22+ l0z25-3l 1 Kor 8:1-13+

423 Första Korinthierbrevet 11:12

utan de mångas, för att de skall bli räddade. Ha mig till föredöme

liksom jag har Kristus till föredöme.

Kvinnorna vid de kristna sammankomsterna

ZJag måste berömma er för att ni kommer allt

ihåg jag har sagt och håller fast vid det som har fört vidare

jag till er precis som jag förmedlade det. 3Nu vill jag

att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud. 1 En man som ber eller profeterar

med något på huvudet drar skam över sitt huvud. 5Men en kvinna drar skam över sitt huvud om hon ber eller profeterar barhuvad. Det är samma sak som om hon hade rakat av håret, “för om en kvinna barhuvad kan hon

sig uppträder

lika gärna ha håret avklippt. Men när det nu år en skam för kvinnan att klippa eller att raka av håret, måste hon ha någon huvudbonad. 7En man behöver ju inte ha något på huvudet, eftersom han är en avbild och avglans av Gud. Men kvinnan är en

avglans av mannen, 8 ty mannen kommer inte från kvinnan utan kvinnan

från mannen, ”och mannen skapades inte för kvinnan utan kvinnan för mannen. ”Därför måste kvinnan på huvudet

bära ett tecken på sin rätt för änglarnas skull. “ Och ändå: i Herren* kan inte kvinnan tänkas utan mannen och inte heller mannen utan kvinnan. 12

Ty liksom kvinnan

11:2 det som jag barfört vidare till er Dvs. kristna traditioner, trossatser och levnadsregler som fått sin form inom urförsamlingen (jfr v. 23 ff.; 15:1 ff. . 11:7 ban är ån avbild och avglans av Gud Paulus utlägger GT:s skapelseberättelser. Enligt 1 Mos 1:27 skapades den första människan, Adam, som Guds avbild. Den första kvinnan, Eva, skapades enligt 1 Mos 2:18 ff. av Adams revben. 11:10 ett tecken på sin rätt Grundtexten har här ett ord som betyder makt, myndighet eller rätt(ighet)”. Det måste i detta sammanhang syfta på en slöja eller huvudbonad, som för Paulus är ett tecken på kvinnans av Gud givna plats i församlingen. Den symboliserar antingen mannens myndighet över henne eller, som översättningen förutsätter, hennes rätt att enligt kristen ordning be och profeter-a i församlingen (v. 5). 11:10 för änglarnas skull Troligen menas att heliga makters närvaro vid församlingens gudstjänst skärper kraven på ordning och sedesamhet.

11:1 1 Kor 4:16+ 11:7 1 Mos 1:27; Vish 2:23;jak 3:9 11:2 1 Kor 11:23; 15:1-S; 1 Thess 2:13; 11:8 1 Mos 2:21-23; 1 Tim 2:13 4:15 11:9 1 Mos 2:18 11:3 1 Mos 3:16; Ef 5:23 f.

11:13 Första Korinthierbrevet 424

har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, och allt kommer från Gud.

13 Döm att en kvinna ber till Gud barhuvad?

själva: passar det sig

” Lär er inte redan naturen att det år en vanära för mannen att ha långt hår ”men en heder för kvinnan, hon har ju fått sitt hår som slöja. “Någon kanske vill börja strida om detta, men vi har ingen annan ordning, och det har inte någon av Guds församlingar”.

vid Herrens måltid

Ovärdigt uppträdande

”Når jag ger denna föreskrift kan jag inte berömma er för era sammankomster som snarare skadar än gagnar. ”Först och främst har

och jag hört att ni delar upp er i grupper när ni möts i församlingen, det tror delvis är sant. 19 Det måste till och med finnas olika

jag

partier bland er, så att det visar sig vilka av er som är att lita på. 2°Men vid era sammankomster går det inte att hålla Herrens måltid, 2 för var och en tar genast för sig av sin egen mat, och den ene sitter

medan den andre har druckit berusad. 22Har ni inte era

hungrig sig

hem där ni kan åta och dricka? Bryr ni er inte om att det är Guds församling? Skall de som inte har något behöva skämmas? Vad vill ni

skall säga, skall jag berömma er? Nej, för det här får ni inget

jag

beröm.

emot från Herren det som jag har fört vidare

”Jag har själv tagit

till er: Den natten då herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd,

är min kropp som offras 2* tackade Gud, bröt det och sade: Detta

25 Likaså tog han bägaren efter för er. Gör detta till minne av mig. måltiden och sade: Denna bägare är det nya förbundet” genom mitt blod. Var ni dricker av den, gör det till minne av mig.

gång

26 Var ni äter det brödet och dricker den bägaren förkunnar

gång

11:20 Herrens måltid Nattvardsriten ingick vid denna tid ännu i en verklig

måltid. 11:23 jag har själv tagit emot från Herren Paulus menar att det som han just

skall anföra år Jesus-ord (jfr Matt 26:26 ff. med par.), som han förmedlat

till de kristna i Korinth från urförsamlingen (jfr v. 2 med not). 11:24 tackade Gud Se not till Matt 26:26. 11:25 bägaren Se not till 10:16. 11 :25 förbundet genom mitt blod Se not till Matt 26:28.

11:16 1 Kor 14:34 1133-25 Luk 22:19 f.+ 11:18 1 Kor 1210+ 11:23 1 Kor 1122+ 11:19 1 Joh 2:19 11:25 2 Kor 3:6; Heb 8:643 11:22 Jak 2:5 f. 11:26 Matt 26:29+

425 Första Korinthierbrevet 12:6

ni alltså Herrens död, till dess han kommer. 27 Den som äter Herrens bröd eller dricker hans bägare på ett ovärdigt sätt har därför syndat mot Herrens kropp och blod. 2” Var och en måste pröva sig själv, sedan kan han äta brödet och dricka 39 bägaren. Ty den som äter och dricker det han äter och dricker utan att tänka på vems kropp gäller, en dom över ”Därför sig. finns det så många sjuka och klena bland er, och inte så få har avlidit. 3 Om vi gick till rätta med oss själva, skulle vi slippa bli dömda. 32 Men när vi nu döms av Herren, tuktas vi för att inte bli fördömda tillsammans med världenåf. 33 Alltså, mina bröder, när ni samlas för att äta, vänta då på varandra. 3* Om någon är hungrig skall han äta hemma, så att inte era sammankomster leder till att ni blir dömda. Allt det andra skall

jag

ge anvisningar om när jag kommer.

Andens gåvor

I fråga om de gåvorna, bröder, vill också att ni skall ha

andliga jag

kunskap. ZNi vet att när ni var

hedningar” drogs ni viljelöst med,

bort till de stumma avgudarna. 3 Därför vill att ni skall förstå att

jag

ingen som är fylld av Guds ande* säger: Förbannelse över jesus, och att ingen kan säga: jesus är herre”, om han inte är av den

fylld heliga anden.

*Nådegåvorna år olika, men Anden densamma. 5Tjänsterna är olika, men Herren* densamme. “Verksamheterna är olika, men

11:29 äter och dricker en dam över sig Som framgår av fortsättningen menar Paulus att den felande kommer att drabbas av sjukdom. Jfr 5:5 med not. 12:1 de andliga gâvoma Olika tillstånd och förmågor som förknippades med Guds andes närvaro. Församlingen i Korinth tycks ha räknat extatiska upplevelser som särskilt värdefulla. Här och ide följande kapitlen betonar Paulus istället den kristna enhetens, kärlekens och förkunnelsens betydelse. 12:2 drogs ni viljelöst med Grundtexten är språkligt oklar, men meningen är att extatiska upplevelser måste prövas. I ett viljelöst tillstånd kan en människa föras vart som helst, även till falska gudar. För att avgöra om det är Guds ande som driver henne måste man pröva hennes ord efter den kristna bekännelsen (v. 3).

11:27 Heb 10:29 12:2 Hab 2:18 f.+; Apg 17:29; Gal 4:8; 11:28 2 Kor 13:5+ 1 Thess 1:9 11:32 Heb 12:5-11; 1 Pet 4:17-19 12:3 Mark 9:39;J0h 13:13; Rom 10:9+; 11:34 1 Kor 4:19+ Fil 2:11; 1 Joh 4:2 f.; 5:1 12:1 1 Kor 12:31; 14:1 12:4-11 Rom 12:6-8+

12:7 Första Korinthierbrevet 426

Gud är densamme, han som verkar i allt och överallt. 7Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta. *Den ene får genom Anden gåvan att meddela vishet, den andre kan med samma Andes hjälp meddela kunskap. °En får tron genom Anden, en annan genom samma Ande gåvan att bota, ° en annan får kraft att göra under. En får förmågan att tala profetiskff, en annan att skilja mellan olika andar. En kan tala olika slags tungotalK en annan kan tolka tungotal. “Allt detta åstadkommer en och samma Ande genom att fördela sina gåvor på var och en så som den själv vill.

Lemmarna i den som år Kristus

kropp

”Ty liksom kroppen är en och har många delar och alla de många kroppsdelarna bildar en enda kropp, så är det också med Kristus. ”Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar* eller fria, och

“ alla har vi fått en och samma Ande att dricka. Kroppen består inte av en enda del utan av många. 5 Om foten säger: Jag är ingen hand, jag hör inte till kroppen, så hör den likafullt till kroppen. 6 Och om örat säger: jag är inget öga, jag hör inte till kroppen”, så hör det likafullt till kroppen. 7 Om hela kroppen var öga, vad blev det då av hörseln? Om allt var hörsel, vad blev det då av luktsinnet? 18 Men nu har Gud gett varje enskild del just den plats i kroppen som han ville. 19 Om alltsammans var en enda kroppsdel, vad blev det då av kroppen? 2° Nu är det emellertid många delar, men en enda kropp.

Ögat kan inte säga till handen: ”Jag behöver dig inte”, och inte heller huvudet till fötterna: Jag behöver er inte. Tvärtom, också de delar av som verkar 23 och de

kroppen svagast är nödvändiga,

delar av kroppen som vi inte tycker är fina, dem gör vi så mycket finare, och de delar vi skäms för omger vi med så mycket större

2* delarna inte behöver. Men

anständighet, något som de anständiga

når Gud satte samman kroppen lät han de ringare delarna bli särskilt

12:10 skilja mellan olika andar Jfr v. 2 f. med not och 1 Joh 4:1 ff. 12:13 att dricka Jfr bilden av Anden som vatten ijoh 7:37 ff.

12:7 1 Kor 10:23+ 12112-27 Rom 12:4 f.; 1 Kor 6:15; 10:17; 12:9 Luk 10:9; Rom 15:19+; 1 Kor Ef 1:23+; 4:25; 5:30

12:28;]ak 5:14 f. 12:13 Rom 623-5; Gal 3127+, 28+; Ef 12:10 1 Kor 1426-32 2:14-16; Kol 3:9-11 /Ef4:4+

427 Första Korinthierbrevet 13:7

ärade 25 för att det inte skulle uppstå splittring inom kroppen och för att alla delarna skulle visa varandra samma 21 Lider en

omsorg. kroppsdel, så lider också alla de andra. Blir en del hedrad, så gläder sig också alla de andra.

Ni utgör Kristi kropp och är var för delar av den. ”I sin

sig

församling* har Gud gjort några till apostlar”, andra till profeter, andra till lärare;

åt några har han gett gåvan att göra under, att bota sjuka, att hjälpa, att styra, att tala olika slags tungotal. 29 Kan alla

vara apostlar? Eller profeter? Eller

lärare? Kan alla göra under? 3° Eller bota sjuka? Kan alla tala med tungor eller tolka sådant tal? 3

Nej, men sök vinna de nådegåvor som är störst. Och då skall jag visa er en väg som är överlägsen alla andra.

Vägen andra: kärleken

framför

Om jag talar både människors och änglars språk men saknar kär-

lek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. ?Och om jag har profetisk* gåva och känner alla och har hela

hemligheterna*

kunskapen, och om jag har all tro så att kan men

jag flytta berg,

saknar kärlek, är jag ingenting. 3Och om jag delar ut allt

jag äger och om jag låter bränna på bål, men saknar kärlek, har

mig jag ingenting

vunnit.

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte inte

stridslysten,

skrytsam och inte uppblåst. 5Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. 6Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. 7Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.

13:1 ekande brons, en s/erällande cymbal Deltagare i hedniska, extatiska kul-

ter använde rytminstrument bl. a. i sina processioner. 13:3 låter bränna mig på bål En anspelning på de tre män som enligt Dan 3

kastades i en brinnande ugn för sin trohet mot Israels Gud. - Annan läsart:

offrar mig själv för att skryta”.

12:25 1 Kor 1210+ 13:3 Matt 19:21+ /Dan 3z8-l8 12126 ROm 12=15+;2K0f 11229 13:4 1 Kor3:3+;2Kor6:6;Gal5:20, 22; 12:28 1 Kor 12:4-11+; 12:9 1 Thess 5:14 / 1 Kor 4:6; 8:1 12:31 1 Kor 14:1, 39 13:5 1 Kor 10:24, 33; Fil 2:4, 21 /Rom 13:1-13 1Joh 47-21 13:10; 1 Kor 14:20 13:1 2 Kor 12:4 13:6 Rom 12:9; 1214:15 13:2 1 Kor 1228-10 / Matt 7:22 f. / 13:7 Rom 5:1-5; 1328-10; 1 Kor 13:13;

1710+ 16:13f.;1Thess 1:3;2Tim 2:10

13:8 Första Korinthierbrevet 428

”Kärleken Den profetiska gåvan, den skall förgå.

upphör aldrig. Kunskapen, den skall förgå. “Ty vår

Tungotaletåf, det skall tystna.

år och den gåvan är begränsad. ° Men

kunskap begränsad profetiska när det fullkomliga kommer, skall det begränsade förgå.

“När var barn, talade som ett barn, förstod som ett barn

jag jag

jag blev vuxen har jag lagt bort och tänkte som ett barn. Men sedan det *Z Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se

barnsliga.

ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli som Guds kunskap om mig.

fullständig

3 Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem

är kärleken.

tal

Profetis/et

Sträva efter kärleken, men sök också vinna de andliga gåvorna,

helst gåvan att profetera”. ZTy den som talar med tungor” talar inte till människor utan till Gud; förstår honom, i sin ande* talar

ingen

han 3Men den som profeterar, han talar till människor,

hemligheter.

han och tröstar. 1 Den som talar med tungor

bygger upp, förmanar

men den som profeterar bygger upp försam-

bygger upp sig själv,

5jag vill gärna att ni alla talar med tungor, men helst att ni

lingen=Å

profeterar. Att profetera är bättre än att tala med tungor, såvida man inte kan tolka sina 0rd så att församlingen blir uppbyggd.

°Nej, bröder, vad det er, om jag kommer till er och talar

hjälper

eller kunskap eller med tungor, men inte ger er någon uppenbarelse

eller undervisning? 7Om ett livlöst instrument, en flöjt eller

profetia

en toner som inte kan skiljas från varandra, hur

harpa, ger ifrån sig

skall man då kunna uppfatta vad som spelas? 8Och om en trumpet-

är vem gör då färdig till strid? 9På samma sätt med

signal otydlig, sig

er: om ni inte använder tungan till att tala begripligt, hur skall man

13:12 ansikte mot ansikte Ett liknande uttryck används i 4 Mos 12:8 om Guds

uppenbarelse för Mose. I judiska utläggningar av detta ställe liknas en

ofullständig kunskap om Gud vid en suddig spegelbild. 14:1 de andliga gåvorna Se not till 12:1.

13:12 4 Mos 12:8/ 1 Mos 32:30+; Matt 14:1 1 Kor 12:1, 31; 14:39

5:8; 2 Kor 5:7; 1 Joh 3:2 / 1 Kor 14:2 Apg 2:4+; 1 Kor 12:10,28-30; 8z3+ 13:1, 8

13:13 1-Kor 13:7+; Kol 1:4 f.; 3:14; 14:3 Apg 2:17 1.; 19:6; 1 Kor 11:4 f;

1Thess 5:8; Filem v. 5 f.; Heb 13:9 10:22,24 14:5 4 Mos 11:29

429 Första Korinthierbrevet 14:23

då kunna uppfatta vad ni säger? Då talar ni ju ut i tomma luften. *° Hur många språk det än finns i världen, så är inget utan ljud. “ Men om jag inte vet vad ljuden betyder, blir jag en främling för den som talar och han en för Z På samma sätt med er: när

främling mig.

ni nu söker vinna andekrafter, försök då att få dem i överflöd till församlingens uppbyggelse. 13 Därför skall den som talar med tung-

or be om att tolka sitt tal. ”Ty om jag ber med tungor, år

förmågan

det min ande som ber, medan mitt förnuft är overksamt.

5 Vad innebär nu detta?_]o, att jag vill be med min ande men också med mitt förnuft. Jag vill sjunga med min ande men också med mitt förnuft. 16 För om det är i ande du ber en tackbön, hur skall då den

som har sin plats bland oinvigda kunna såga sitt Amen till din tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger. ”Det är bra att du tackar, men den andre blir inte uppbyggd av det. 13 Gud vare tack, jag talar mer med tungor än någon av er, 19 men i församlingen vill jag hellre

tala fem 0rd med mitt förnuft, så att också andra får lära sig något, än tusentals ord med tungor.

2° om allt

Bröder, var inte barn till förståndet, nej, var barn i fråga ont och fullvuxna till förståndet. “I lagen* står det: Genom människor med andra tungor och andra läppar skall jag tala till detta

men ändå skall de inte 22Därför folk, lyssna till mig, säger Herren. blir tungotalet ett tecken för de otroende, inte för de troende, medan det profetiska talet blir ett tecken för de troende och inte för de otroende. 23 Anta att hela församlingen håller gudstjänst och att alla talar med tungor. Om det då kommer in oinvigda eller otroende, så

14:16 Amen Detta hebreiska ord betyder sannerligen. Det användes oöver-

satt i den urkristna gudstjänsten. Genom att uttala det instämde försam-

lingen i en bön eller lovsång. Jfr Upp 5:14. 14:22 ett tec/eenför de otroende När icke-kristna står oförstående inför tungo-

talet och förlöjligar det (v. 23) är detta enligt Paulus ett tecken på deras

otro, som Gud kommer att bestraffa. Därmed uppfylls för honom de

citerade orden från Jes 28:11, som i sitt ursprungliga sammanhang går ut på

att Gud genom främmande erövrare straffar dem som föraktat hans ord (jfr

jer 5:14 f.). 14:22 ett tecken för de troende För de kristna år det ett hoppfullt tecken, när

t. o. m. icke-kristna tar intryck av den profetiska förkunnelsen och böjer

sig för den (v. 24 f.).

14:13 Ef5:19+ 14;21 je, 23,11; 14:16 2K0r1:20 14:23 Apg 2:12 f. 14:20 Matt 11:25; Rom 16:19; 1 Kor

13:5

14:24 Första Korinthierbrevet 430 säger de: Ni är galna. 2* Men anta att allesammans talar profetiskt. Om det då kommer en som är otroende eller oinvigd, blir han genomskådad av alla, ställd till svars av alla, 25 och vad som gömmer sig i hans innersta blottas. Då kastar han sig ner och tillber Gud och ropar: Hos er finns verkligen Gud.

Ordningen vid de kristna sammankomsterna

26 Vad innebär nu detta, bröder? Jo, att när ni samlas har var och en

något att bidra med: sång, undervisning, uppenbarelse, tungotal

eller uttolkning. Men allt skall syfta till att bygga upp. ”Vid tungotal får två eller högst tre tala, en i sänder, och någon skall tolka. 23 Finns det uttolkare, skall vid samman›

ingen tungotalaren tiga

komsterna och tala till sig själv och till Gud. 29 Som profeter får två

3° eller tre tala, och de övriga skall pröva vad som sägs. Omtnågon annan av de närvarande får en uppenbarelse, skall den som då talar sluta. 3 Alla har ni möjlighet att profetera, en i sänder, så att alla får lära sig något och alla får uppmuntran. 32 Profeternas ande behärskas av profeterna; 33 Gud är inte oordningens Gud utan fridens.

Liksom överallt i de heligas” församlingar ”skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. 35 Om de vill ha reda på något, skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomsten. “Är det kanske från er som Guds ord har utgått, och är det bara till er som det har kommit?

37 Om någon tror sig vara profet eller ha andegåvor, skall han veta att vad jag skriver till er är Herrens* bud. 38 Den som inte erkänner detta blir själv inte erkänd. 39 Mina bröder, sök att vinna profetians gåva, men hindra inte tungotalet. *° Låt allt ske värdigt och med

ordning.

14:33 Liksom överallt ide beligasförsam/ingar I en läsart tillhör dessa 0rd den

föregående meningen, och v. 34 f. står efter v. 40: ”Kvinnorna skall

»

tiga . . . 14:38 blir själv inte erkänd Dvs. Gud skall inte kännas vid honom på den sista

dagen (jfr Matt 7:23). - Annan läsart han må låta bli.

14:25 Ef 528-13-1- /jes 45:14; Ef5:Z1-24+; 1 Tim 2:111. 14:26 1 Kor 12:10 / Rom 14:19 14:37 1 Kor 7:10 14:29 1 Thess 5:20 f., 1Joh 4:1-3 14:38 I Kor 8z3+ 14:33 Rom 15:33+ /1 Kor 11:16 14:40 Kol 2:5; 2 Thess 3:6 f. 14:34 1 Kor 1125-10 / l Mos 3:16;

431 Första Korinthierbrevet 15:15

liv döden Kristi

Nytt efter genom uppståndelse

lBröder, vill påminna er om evangeliet* som jag förkunnade,

jag

som ni också tog emot, på vars grund ni står Zoch genom vilket ni blir råddadeå. er om orden i min förkunnelse - den

Jag vill påminna håller ni väl fast vid, annars var det bortkastat att ni kom till tro. 3Bland det första jag förde vidare till er var detta som jag själv hade tagit emot: att Kristus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, 4att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna 5 och att han visade sig för Kefas” och sedan för de tolv”. ° Därefter visade han för mer ån femhundra bröder vid ett och

sig

samma tillfälle, de flesta är ännu i livet, men några har avlidit. 7Dårefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna? ”Allra sist visade han också för mig, detta ofullgångna foster.

sig

apostlarna, inte värdig att kallas apos- 9Jag är ju den allra minste av tel, eftersom har Guds församling? ° Men genom Guds

jag förföljt

nåd år vad är, och hans nåd mot mig har inte varit förspilld.

jag jag

Jag har arbetat mer än någon av dem, fast inte jag själv, utan Guds nåd som har varit med “Jag eller de - så är det vi förkunnar och

mig.

så är det ni har lärt er att tro.

Z Men om det nu lförkunnas att Kristus har uppstått från de döda,

hur kan då några blatnd er säga att det inte finns någon uppståndelse från de döda? 3 Om det inte finns någon uppståndelse från de döda, har inte heller Kristus uppstått. 1* Men om Kristus inte har uppstått, ja, då är vår förkunn else tom och tom är också er tro. 5 Och då visar

15:3 förde vidare till er Se not till 11:2. 15:5 ban visade sigför Kefas Senot till Luk 24:34.- De femhundra brödernas

(v. 6) och Jakobs (v. 7) möten med den uppståndne skildras inte i något av

evangelierna. 15:7 jakob Sannolikt menas Jesu bror; se noter till Matt 13:55; Apg 12:17. 15:8 detta ofullgångna foster Ett uttryck med allmänt nedsättande innebörd

(jfr 4 Mos 12:12). Det användes ijudisk tradition bl. a. som ett klandrande

omdöme om unga skriftlårda, när de uppträdde alltför anspråksfullt. Möj-

ligen menar Paulus dessutom att hans andliga födelse, dvs. hans omvän-

delse till kristendomen, var våldsam och onormal.

1521-3 1 Kor 11:2+; Gal 1:9 15:9 Ef3:8;/Apg8:1-3;9:1f.;Gal1:13; 15:1 Gal 1:11 Fil 3:6 15:3 f. Luk 24:45 f.+ 15:10 1 Kor 3:10; Ef 3:7 f. / 2 Kor 11:5, 15:5 Luk 24:34+, 3649+ 23 15:8 Apg 9:3-5; 1 Kor 9:1 15:15 Apg 2:32 15:9 f. 1 Tim 1:12-15

15:16 Första Korinthierbrevet 432

det sig att vi har vittnaf falskt om Gud, eftersom vi har vittnat om Gud att han har uppväckt Kristus, som han ju inte kan ha uppväckt om det är sant att de döda inte uppstår. “Ty om inga döda uppstår, har heller inte Kristus uppstått. ”Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och ni är ännu kvar i era synder. ”Då är också de som har avlidit i tron på Kristus förlorade. ”Gäller vårt hopp till Kristus bara detta livet, då är vi de mest ömkansvärda bland människor.

2° Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste” av de avlidna. “Ty eftersom döden kom genom en människa kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa. 22 Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv genom Kristus. 33 Men i tur och ordning: först Kristus och därefter, vid hans ankomst, de som tillhör honom. “Sedan kommer slutet, när han överlämnar riket åt Gud, fadern. Då har han förintat varje välde och

25 varje makt” och kraft, ty han måste härska tills han har lagt alla fiender under sina fötter. 21* Den siste fienden som förintas

är döden, ty allt har han lagt under sina fötter. När det heter att allt är lagt under honom är naturligtvis den undantagen som har lagt allt under honom. 3* Men när allt har lagts under honom, skall Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, så att Gud blir allt, överallt. i 29 Vad skall annars de göra som låter döpa sig för de dödas skull?

Om de döda inte alls uppstår, varför låter man då döpa sig för deras

15:19 Gäller värt hopp till Kristus bara detta livet Annan möjlig översättning:

Har detta vårt kristna liv inte varit mer än ett hopp. 15:21 döden kom genom en människa Liksom i Rom 5:12 utlägger Paulus

berättelsen om Adam; jfr Vish 2:24; Syr 25:24. 15:27 allt bar han lagt under sina fötter Annan möjlig översättning: allt har

han (dvs. Gud) lagt under hans (dvs. Kristi) fötter”. - Orden om män-

niskan i Ps 8:7 tillämpas här på Kristus, Människosonen* (jfr Heb 2:8; Ef

1:22). Samtidigt anspelas på orden i Ps 110:1 om hur Israels kung trium-

ferar över sina fiender. 15:29 döpa sig för de dödas skull I fornkyrkan förekom på sina håll ställföre-

trädande dop. Man trodde sig på så vis kunna rädda avlidna släktingar,

15:17 Rom 6:11 15:24 Dan 2:44; 7:14 15:18 1 Thess 4:14 15:25 Ps 1l0:1; Matt 22:44+ 15:19 2 Mack 7:9, 14; 1 Kor 15:32; Heb 15:26 Rom 6:9; 1 Kor 15:55; 2 Tim 1:10;

11:35+ Upp 20:14;21:4 l5:20-23 Dan 12:2 f.; 2 Mack 12:43 / Apg 15327 P5317 (Ef 1122; Heb 218);Fil3121/

26:23; Kol 1:18; Upp 1:5 Matt 28:18 15:21 f. Rom 5:12-18+ 15:28 1 Kor 3:23; 11:3 15:23 1 Thess 4:16 15:29 2 Mack 12:44

433 Första Korinthierbrevet 15:44

skull? 3° Och jag själv, varför sätter jag livet på spel i varje ögonblick? 3* så sant som ni är min stolthet

Ja, bröder, i Kristus Jesus, vår herre: jag står inför döden varje 32 Om bara hade tänkt på männi-

dag. jag

skors sätt när mot vilddjuren i Efesos, vad hade det då

jag kämpade

tjänat till? Om de döda inte uppstår, låt oss äta och dricka, ty i morgon skall vi dö. 33 Låt inte bedra er. Av dåligt sällskap blir den

3* inte mer! Det bäste snart förstörd. Nyktra till på allvar och synda finns ju några som inte vill veta något om Gud, det säger jag till er skam.

är förvandling Uppståndelse

35 Nu undrar någon: Hur uppstår de döda? Hurdan kropp har de när de kommer? 36 Vilken enfaldig fråga! Det du sår får inte liv om

det inte dör. 37 Och när du sår, är det inte den blivande växten du sår utan ett naket sädeskorn 33 Men Gud

eller något annat frö. ger det den gestalt han har bestämt, och varje frö får sin egen gestalt. 39 Alla

är inte likadana, människorna har sina, boskapen sina, fåg-

kroppar

larna sina och fiskarna sina. ° Vidare finns det himmelska kroppar och men de himmelska har sin glans och de jordiska har en

jordiska,

annan. 4 Solen har sin glans, månen sin och stjärnorna sin. Ja, alla stjärnor har olika glans.

42 Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt. *3 Det som blir sått föraktat uppstår i härlighet. Det som blir sått svagt uppstår fullt av kraft. 4* Det

som blir sått som en kropp med fysiskt liv, uppstår som en kropp

som inte hunnit omvända sig till kristendomen. Tydligen har denna före-

ställning funnits i Korinth. 15:30 jag själv Grundtexten har flertal, vi själva. Se not till 2 Kor 2:14. 15:32 kämpade mot vilddjuren Uttrycket är säkerligen bildligt och syftar på

någon utsatt situation t. ex. i ett fängelse eller vid ett upplopp av det slag

som beskrivs i Apg 19:28 ff. 15:33 Av dåligt sällskap blir den bäste snart förstörd Citatet, som är från den

grekiske komediförfattaren Menander (342 - 291 f. Kr.), användes allmänt

som ordspråk. 15:44 medfysis/et lit; Se Oandlig”.

15:30 f. Rom 8:35 f.; 1 Kor 4:9; 2 Kor Vish 13:1; Apg 17:32; 26:8; Rom

4:l0f.;11:23 1:21 f.;1Pet2:15 15:32 2 Kor 1:8 f. /jes 22:13, Vish 2:5 f.; 15:36 Joh 12:24

Luk 12:19 15:38 1 Mos 1:11 15:34 Matt 24:49; 1 Thess 5:6, 8 / 15:43 Fil 3:21+

15 345 Första Korinthierbrevet 434

med ande. Finns det en kropp med fysiskt liv, så finns det också en med ande. 45 Och så står det skrivet: Den första människan, Adam, blev en varelse med liv. Men den siste Adam blev en ande som ger liv. 46 Det andliga kommer alltså inte först, utan det fysiska; därefter kommer det andliga. Den första människan kom från jorden och var jord; den andra människan kom från himlen. 48 Som den jordiska

var, så är också de jordiska, och som den himmelska är, så är de himmelska. 49 Och liksom vi blev en avbild av den jordiska, skall vi

också bli en avbild av den himmelska.

5° Men det vill ha sagt, bröder: kött” och blod kan inte ärva

jag

Guds rike”, och det kan inte ärva 5 Vad

förgängliga oförgänglighet.

jag nu säger er är ett mysterium: vi skall inte alla dö, men vi skall alla förvandlas, ”i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud.

den kommer att ljuda, och då uppstår de döda i oförgänglig

Ty

gestalt, och vi förvandlas. ”Detta förgängliga måste kläs i oför-

och detta dödliga kläs i odödlighet. 54 Men när det för-

gänglighet kläs i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet, då blir gängliga

det så som skriftordet säger: Döden år appslukad och segern ar

55 56 Dödens vunnen. Död, var är din seger? Död, var är din udd? udd är synden, och synden har sin kraft i lagen”. ”Gud vare tack

58 Stå därför fasta som ger oss segern genom vår herre Jesus Kristus. och orubbliga, mina kära bröder, och ge ut er helt i arbetet för Herren. Ni vet ju att han inte låter er möda vara förspilld.

till de kristna i ferusalem

Insamlingen

*När det till de heliga* skall ni följa de anvis-

gäller insamlingen”

16 2

har gett församlingarna i Galatien. Dagen efter Sabbaten

ningar jag

15:51 mysterium Se Hemlighet”. 15:51 vi skall inte alla dö Att Paulus väntade den sista dagen inom sin livstid

framgår också av 1 Thess 4:15 ff. 15:54 så som skriftordet säger Paulus citerar först Jes 25:8. Han tillfogar sedan

en omskrivning av Hos 13:14; orden, som där hotar med dödens makt, kommer i detta sammanhang att gälla dess nederlag.

16:1 Galatien Se not till Apg 16:6. 16:2 Dagen efter sabbaten Söndagen, som nu blivit kristen gudstjänstdag.

15:45 l Mos 2:7 / Joh 5:21; 6:63; Rom 15:54 jes 25:8

8:11; 2 Kor 3:6,18 15:55 Hos 13:14; Heb 2:14 f. 15:47 Joh 3:31 15:56 Rom 3:20+ 15:49 1 Mos 5:3/ Rom 8:29; Fil 3:21 15:57 j0h16:33+ 15:50 Joh 3:51. 15:58 1 Kor 16:13; Kol 1:23 / 1 Thess 15:51 f. l Thess 4:l5-|7+ 3:5 15:53 2 Kor 522-4 16:1-3 Rom 15:26+

435 Första Korinthierbrevet 16:11

skall var och en regelbundet lägga undan vad han har råd med, så att inte insamlingen börjar först när jag kommer. 3När väl är hos er,

jag

skall jag förse dem som ni finner lämpliga med brev och skicka dem tilljerusalem med er gåva. 4Om det visar sig bäst att också jag reser, gör jag sällskap med dem.

Paulus

resplaner

5Jag skall komma till er när jag har varit i Makedonien, för jag tänker fara genom Makedonien. °Men hos er stannar jag kanske en tid, möjligen hela vintern, och då kan ni hjälpa mig när jag far vidare, vart det nu blir. 7Den här gången tänker jag nämligen inte besöka er bara i förbifarten, utan hoppas kunna stanna hos er en tid, om Herren tillåter det. *Jag blir kvar i Efesos fram till pingst. 9 Här står dörren på vid gavel för mig: det är gott om uppgifter och motståndarna är många.

Timotheos och besök

Apollos

° När Timotheos kommer, se då till att han slipper oroa sig för er. Han arbetar för Herren precis som jag, “och därför får ingen se ner på honom. Hjälp honom sedan i väg och önska honom frid så att han kan resa tillbaka till mig. Jag väntar på honom, och bröderna ocksa.

16:5 Makedonien Se not till Apg 16:9. - Under den resa som här sägs vara

planerad skrevs troligen det andra av de bevarade breven till Korinth. 16:6 hjälpa mig när jag far vidare I kristna församlingar var det en plikt att

utrusta resande missionärer för fortsatt färd (jfr 3 Joh v. 6). Paulus resmål,

som här sägs vara obestämt, blev Jerusalem (jfr v. 4; Apg 19:21). 16:8 jag blir kvar i Efesosfram tillpingst Om brevet skrevs vid påsktiden (jfr

5:7 f. med not) bör enligt dessa ord ca sju veckor ha återstått av det långa

uppehåll i Efesos som nämns i Apg 19:10; jfr Högtidef. Den slutliga

avresan tilljerusalem från Grekland bör enligt Apg 20:16 ha följt ca ett år

senare. 16:10 Timátheos Se 4:17 med not.

16:1-3 Rom 15:26+ 16:9 Apg 14:27; 2 Kor 2:12; Kol 4:3; 16:2 Apg 20:7+ Upp 3:8 16:5 Apg 19:21; 2 Kor 1:16 16110 R0m16I21+

16:11 1 Tim 4:12

16:12 Första Korinthierbrevet 436

“Vad vår broder Apollos beträffar, så har jag ivrigt uppmanat honom att fara till er tillsammans med bröderna. Men det var säkert inte meningen att han skulle fara nu; han kommer vid lämpligt tillfälle.

Förmaningar och

hälsningar

13 Håll er vakna, stå fasta i tron, var manliga och starka. “ Gör allting i kärlek.

5 En sak ber er om, mina bröder. Ni vet att Stefanas och hans

jag

hushåll var Achaias första* gåva till Kristus och att de har tagit på sig att tjäna de heliga. ”Jag vill att ni i er tur skall underordna er sådana människor och alla andra som delar arbetet och mödan. ”Jag är glad över att Stefanas, Fortunatus och Achaikos har kommit hit. ”De gör saknaden efter er mindre, de har varit till glädje för mig liksom för er. Sådana män skall ni sätta värde på.

19 i Asien hälsar till er. och Prisca och

Församlingarna Aquila

församlingen som möts i deras hus hälsar hjärtligt till er, sina medkristna. 2° Alla bröderna hälsar till er. Hälsa varandra med en helig

kyss.

2 Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. n Om någon inte älskar Herren: förbannelse över honom. Marana ta. 23 Nåd från vår herre Jesus åt er alla. 2* Min kärlek är med er alla i Kristus Jesus.

16:12 Apollos Jfr 1:12 med not. 16:15 Stéfanas Jfr 1:16. 16:15 Acbaikz Se not till Apg 18:1. 16:17 Fortunátus och Achaikos nämns endast här i NT. 16:19 Ãquila och Prisca Nära medarbetare till Paulus; se Apg 18:2 med not. 16:19 som mäts i deras hus De kristna firade sina gudstjänster i privata hem. 16:20 en helig kyss Se not till Rom 16:16. 16:21 Här skriver jag, Paulus Se Brev”. 16:22 förbannelse över honom Se not till Rom 9:3. 16:22 Marana ta Arameiska ord, som betyder vår herre, kom. Detta anrop

ingick i den kristna gudstjänsten. Jfr Upp 22:17 med not, 20.

16:12 Apg18:24-28+ 16:16,181Thess 5:12 f.: Heb 13:17 162131.. 1 Kor 13:7, 13 16:19 Apg 1822+ 16:13 Matt 24:42+; 1 Thess 5:6, 10; 1 Pet 16:21 Gal 6:11; Kol 4:18; 2 Thess 3:17;

5:8; Upp 3:2 f.; 16:15 / Rom Filem v. 19 11:20+ / Ef 6:10 16:22 Upp 22:20

16:15 1 Kor 1:16/Rom 16:5

Till de kristna i Korinth

Andra brevet

Hälsning

*Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu aposteli och från vår broder Timotheos till Guds församling* i Korinth och till alla heliga* runt om i Achaia. 2Nåd och frid från Gud vår fader och herren Jesus Kristus.

Tröst i lidanden

3 Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader, barmhärtighetens fader och all trösts Gud. 4 Han tröstar oss i alla våra svårigheter, så att vi med den tröst vi själva får av Gud kan trösta var och en som har det svårt. 5Ty liksom vi har fått en riklig del av Kristi lidanden, får vi också riklig tröst genom Kristus. 6Har vi det svårt, är det för er tröst och frälsning”. Blir vi tröstade, år det för att ni skall få den tröst som hjälper er att bära samma lidanden som vi själva. 7Vi har ett fast hopp när det gäller er; vi vet att liksom ni delar lidandena med oss, delar ni också trösten.

“Jag vill att ni skall ha klart för er, bröder, hur svårt vi hade det i Asien”. Vi pressades så långt över vår förmåga att vi rent av misströstade om livet.9Men en dödsdom har vi alltid haft inom oss, för att vi inte skulle förlita oss på oss själva utan på den Gud som uppväcker de döda. ° Och han räddade oss från dessa dödens angrepp och kommer att rädda oss igen. Till honom står vårt hopp,

1:1 Från Paulus Se Brev”. 1:1 Timátheos En av Paulus närmaste medarbetare; jfr Apg 16:1 med not

och Fil 2:19 ff. 1:1 Korinzb . . . Acbaia Se noter till Apg 18:1; 1 Kor 1:2.

1:34 Joh 14:16, 26+;Rom 15.-s;2 Kor 1=6 2 K0r4=12› 15

7:e; Fil 2:1; 2 Thess 2:16; Heb 1:8 Apg19=2H°

6:18 1:9 Rom 4:17; 1 Kor 15:32+ 1:3 Jes 49:13+;Ef1:3; 1 Pet 1:3 1=10 Matt 6:11; ?Tim 4:18 1:5 2K0r4:10f.;Kol1:24

1:11 Andra Korinthierbrevet 438

han skall rädda oss. “ Och ni skall hjälpa till med er bön för oss, så att det blir många som tackar Gud för den nåd vi får genom mångas medverkan.

Paulus besök

uppskjutna

*Z Detta är vår stolthet: att vårt samvete kan vittna om att vi inte har

styrts av världslig vishet utan av Guds nåd; vi har här i världen” och särskilt mot er uppträtt med den heliga renhet som kommer från Gud. ”I det som vi skriver till er ligger ingenting annat än det ni läser och även kan förstå. Och hoppas att ni helt skall förstå ” det

jag

som ni redan delvis har förstått:

att ni kan vara stolta över oss på herren Jesu dagä, liksom vi över er.

51 förlitan på detta ville jag fara till er först, för att ni skulle få glädjen av två besök; *f* från er tänkte jag fara vidare till Makedonien och därifrån tillbaka till er för att få hjälp av er med min resa till

Judeen.

”Det var min tanke. Var det ett lättsinnigt infall? Är så

jag

mänskligt svag i mina beslut att jag säger ja och

nej på en gång? 1” Gud kan gå i god för att vad jag säger till er inte är både ja och nej. 9 Guds son, Kristus Jesus, som vi har förkunna: bland er, jag och

Silvanus och Timotheos, han var inte både ja och nej, i honom finns bara ett ja. 2°Ty alla Guds löften har fått sitt ja genom honom.

1:12 heliga Annan läsart: uppriktiga (jfr 11:3). 1:16 Makedonien Se not till Apg 16:9. - Den resplan Paulus beskriver utgår

från Efesos. Enligt 1 Kor 16:5 tänkte han fara därifrån till Korinth över

Makedonien. Tydligen har han därefter planerat att ta Sjövägen direkt till

Korinth men sedan ändrat sig igen (jfr v. 23; Apg 19:21). Han tog slutligen

vägen över Makedonien (2112 f.; Apg 20:1), där det föreliggande brevet

måste ha skrivits. Att Paulus ändrade sina planer berodde enligt v. 23 ff. på

en svår konflikt med församlingen. Han tycks ha skrivit brevet bl. a. för

att slutgiltigt utplåna misshälligheterna innan han kom till Korinth. 1:16 min resa till judeen Efter besöket i Korinth tänkte Paulus fara till Jeru-

salem (Apg 19:21; Rom 15:25 ff.; 1 Kor 16:3 ff.). 1:19 Silvánus Se not till Apg 15:22.

1:11 Rom 1530+ /2 K0r4=15; 9112 1:15 f. Rom 1:11 /1 Kor 1625-7 / 2 Kor 1:12 2 Kor 2:17/ 1 Kor 2z6-l3 13:1 1:14 2 Kor 5:12; Fil 1:26; 2:16; 1 Thess 1:17 f, Man 537431; 5;12

2:19 1:20 Upp 3:14

439 Andra Korinthierbrevet 2:5

Därför säger vi också genom honom vårt Amen, Gud till ära. 2 Det är Gud som befäster både er och mig i tron på Kristus och som har smort oss; 22han har satt sitt sigill på oss och gett oss Anden* som en

borgen i våra hjärtan.

”Jag tar Gud till vittne och sätter mitt liv i pant på att det är för att skona er som jag ännu inte har kommit till Korinth. “Det är inte så att vi vill råda över er tro, nej, vi vill hjälpa er till glädje -i tron står ni fasta. Jag har nämligen föresatt mig att inte komma till er med bedrövelse igen. zFör om jag gör er bedrövade, finns det då någon som kan göra mig glad? Jo, den som blivit bedrövad genom mig. flag skrev som jag skrev för att slippa komma och bli bedrövad genom dem som borde vara mig till glädje, och jag var övertygad om att min glädje är allas er glädje. *I svårt betryck och med tungt hjärta, ja gråtande, skrev jag till er, inte för att göra er bedrövade, utan för att ni skulle förstå vilken kärlek jag hyser till just er.

Den som vållat

sorg skallförlåtas

5Om det nu år någon som har vållat sorg, så är det inte mig han har gjort bedrövad utan alla er - åtminstone i någon mån, för att inte

1:20 vårt Amen Genom sin trosbekännelse bejakar den kristne Guds bud-

skap, liksom man i gudstjänsten instämde i en bön genom att säga Amen, dvs. sannerligen. Jfr 1 Kor 14:16 med not.

1:21 har smart oss Oljan som kungars och prästers huvuden smordes med äri

NT en bild för Guds ande: Jesus, Messias”, är smord med helig ande (Luk

4:18; Apg 10:38; Heb 1:9). Bilden överförs här på de kristna. 1:22 sigill Genom dopet tänks de kristna ha blivit märkta av Gud som hans

tillhörighet. I Ef 1:13; 4:30 sågs Anden vara det sigill eller kännemärke som de fått. 1:22 borgen Se Arv”.

2:2 jo, den som blivit bedrövad Den som drabbas av Paulus stränghet kan

göra honom glad genom att ta tillrättavisningen på allvar och bättra sig (jfr

7:9). 2:3 jag s/ere-v som jag skrev Troligen åsyftas ett nu förlorat brev, där Paulus i

skarp ton behandlat missförhållanden i församlingen (jfr 7:8). Mindre

sannolika möjligheter är att Paulus tänker på 1 Kor 5:1 ff., eller att det

åsyftade brevet återfinns i 2 Kor 10-13, placerat i fel ordning. 2:5 någon som har vållat sorg Paulus syftar troligen på en person vars upp-

trädande han klandrat i det nyss (v. 3) nämnda brevet. Möjligen har man-

nen förolämpat Paulus vid det besök i Korinth som nämns i 13:2.

1:21 1 Joh 2:20, 27 1:24 2 Kor 4:5; 1 Pet 5:3 1:22 1311:13 f.;4:30/2K0r 5:5 2:1 2 Kor12:21;13:2, 10 1:23 2 Kor 13:2 2:4 Apg 20:31; 2 Kor 7:8

2:6 Andra Korinthierbrevet 440

överdriva. “Det räcker för mannen med den bestraffning som flertalet av er redan har gett honom; 7nu skall ni i stället förlåta och trösta honom, så att inte hans sorg blir så stor att han går under. *Därför ber jag er att verkligen visa honom kärlek. 9När jag skrev till er, var det just för att se om ni skulle bestå provet och vara lydiga i allt. ° Den som ni förlåter, honom förlåter också jag. Och när jag har förlåtit, om jag nu har haft något att förlåta, har jag gjort det för er skull och inför Kristus, “för att inte Satan* skulle få övertaget över oss. Vad han har för avsikter vet vi ju.

Paulus i Troas och Makedonien

“z När jag kom till Troas med evangeliet” om Kristus, stod dörren öppen för mitt arbete i Herren”. “Men jag fick ingen ro i sinnet, eftersom jag inte fann min broder Titus där, så jag tog farväl och for vidare till Makedonien.

Framgången bekräftar uppdraget

“ Gud vare tack som genom Kristus alltid för mig med i sitt triumf-

och överallt låter mig sprida kristuskunskapens doft. ”Ty till

tåg

Guds ära är jag en kristusdoft bland dem som räddas* och bland dem

2:12 Troas Se not till Apg 16:8. 2:13 Titus En nära medarbetare till Paulus (se Gal 2:1, 3). Av brevets fortsätn

ning framgår att han skickats till Korinth och att han återvände till Paulus i

Makedonien med goda nyheter om församlingen (7:6 f., 13 ff.). Paulus

tycks sedan på nytt ha sänt honom till Korinth, troligen kort innan det

föreliggande brevet skrevs (se 8:6 ff.; 12:18 med noter). 2:14 mig Grundtexten har flertal, oss. I hela brevet säger Paulus omväxlan-

de ”jag och vi, när han talar om sig själv. Detta uttryckssätt var nor-

malt i antika brev. I översättningen står därför oberoende av grundtexten

jag eller mig, när det av sammanhanget framgår att Paulus menar sig

själv (t. ex. 3:1 ff.; 4:1 ff.; 5:11 ff.; 6:1 ff.; 7:2 ff.; 8:1 ff.; 9:4 f.; 10:2 ff.;

11:4; 12:19). 2:14 kristuskunskapens doft Paulus jämför sig med en slav, som svänger

rökelsekar till fältherrens ära i ett romerskt triumftäg. Krigsfângar som

skulle avrättas fördes också med i sådana tåg. Denna sida av bilden tilläm-

pas på dem som inte vill tro: för dem blir Paulus förkunnelse ett budskap

om undergång.

2:7 Luk 17:3; Kol 3213+ 2:12 1 Kor 16:9+ 2:9 2 Kor 7:15; 10:6 2:13 Apg 20:6; 2 Kor 7:5 f. 2:11 Luk 22:31; Ef 4:27 2:15 1 Kor 1:18

441 Andra Korinthierbrevet 3:9

som går förlorade, 6 en doft av död till död för dem som går förlo-

rade, av liv till liv för dem som räddas. Vem förmår något sådant? ”Jag är ju inte som de många som schackrar med Guds 0rd, nej, jag förkunnar det oförfalskat, som det kommer från Gud, inför Gud och i Kristi tjänst.

Börjar jag nu rekommendera mig själv igen? Behöver kanske,

jag

som vissa andra, rekommendationsbrev till er eller från er? 2Nej, för ni är mitt brev, och det är skrivet i era hjärtan och känt och läst av alla människor. 3Det är ju uppenbart att ni är ett brev från Kristus, utskrivet av mig, inte med bläck utan med den levande Gudens ande, inte på tavlor av sten utan i era hjärtan, på tavlor av kött och blod.

Det och det

gamla nya förbundets härlighet

4 En sådan tillit till Gud har 5 Det är inte så att

jag genom Kristus. jag skulle förmå tänka ut något på egen hand, något som kommer från mig. Nej, min förmåga kommer från Gud. “Han har gett för-

mig

mågan att vara tjänare åt ett nytt förbund”, som inte är bokstav utan är ande. Ty bokstaven dödar, men Anden

ger liv.

7Redan dödens tjänst, som byggde på bokstäver inhuggna i stentavlor, tillkom under en sådan att israeliterna måste vända

härlighet”

bort blicken från Moses ansikte; så stark var från hans

strålglansen

ansikte, fast den snart försvann. 3Hur mycket större skall

härlighet

då inte omge Andens tjänst! 90m domens tjänst hade sin härlighet,

3 :2 iera hjärtan Församlingens tro och sinnelag vittnar om vad Paulus uträt-

tat som missionär. - Annan läsart: i mitt hjärta. 3:3 inte på tavlor av sten Paulus anspelar samtidigt på flera ställen i GT.

Förbundets” lag skrevs enligt 5 Mos 9:10 på stentavlor. Enligt jer 31:33

skall det nya förbundets lag skrivas i människors hjärtan. Samma sak

uttrycks annorlunda i Hes 11:19; 36:26: människor med stenhjärtan skall

få levande hjärtan av kött. 3:7 dödens tjänst Enligt Paulus dömer lagen” alla människor till döden (v. 6;

Rom 7:9 ff.), och genom att förmedla budorden tjänade därför Mose

döden och domen. Den som ståri Andens tjänst (v. 8; jfr v. 6) är Paulus,

som förmedlar evangeliet.

2:16 Luk 2:34 3:5 Fil 2:13 2:17 2 Kor 4:2; Fil 1:15-17; 1 Thess 3:6 Jer 31:31+;Joh 6:63; Rom 7:6

2z3-6; 2 Pet 2:3 / 2 Kor 1:12 3:7-18 2 Mos 34229-35 3:1 2Kor5:12;10:l2-17 3:9 5 Mos 27:26/ Rom 1:16 f.+ 3:2 1Kor9:2 3:3 2 Mos 24:12+; Jer 31:33; Hes

11:19+;Ords3:3+

3:10 Andra Korinthierbrevet 442

hur härlighet måste då inte rättfärdighetensl tjänst

mycket rikare på vara. l° Det som förr hade sin härlighet visar sig inte ha någon, så

snart den med den överväldigande härligheten. “Ty om det jämförs

som försvinner hade härlighet, hur mycket större är inte härligheten hos det som består. Z När jag nu har detta hopp, kan jag uppträda med stor frimodighet och gör inte som Mose. 3 Han dolde sitt ansikte med en duk, för

att israeliterna inte skulle se hur det som var på väg att försvinna tog slut. ” Och deras förstånd blev förstockat, ty ännu i denna dag den slöjan kvar när det gamla förbundets skrifter läses upp,

hänger

och den lyfts inte bort, eftersom det är genom Kristus den försvinner. ”Än i dag ligger en slöja över deras hjärtan”, när man läser ur Moses lag. ° Men för den som vänder sig till Herren” tas slöjan bort. Herren, det är Anden, och där Herrens ande är, där är frihet. ”Och alla vi som utan slöja för ansiktet skådar Herrens härlighet förvandlas till en och samma avbild; vi förhärligas av denna härlighet som kommer från Herren, Anden.

blir även i Paulus lidanden

Härligbeten synlig

1 När har denna tjänst, ger jag alltså

jag genom Guds barmhärtighet

från allt skamligt smussel, jag använder inte upp. Zjag avhåller mig och förfalskar inte Guds 0rd utan lägger öppet fram san-

inga knep

och överlåter själv bedöma ningen i Guds åsyn åt varje människa att mig. 30m mitt evangelium* är dolt, är det dolt för dem som går förlorade. denna världens* har förblindat förståndet hos

*Ty gud

3:16 för den som vänder sig tillHerren Orden är ett mycket fritt citat av 2 Mos 34:34, där det står att Mose tog bort den höljande duken, när han skulle möta Herren. 3:18 härlighet . . . en och samma avbild Tack vare Kristus, Guds avbild, kan den kristne se Guds härlighet. Därmed återfår han den härlighet som människan, även hon Guds avbild (1 Mos 1:27), fick vid skapelsen men förlorade till följd av Adams olydnad. 3:18 Herren, Anden Annan möjlig översättning: ”Herrens ande. - Grundtextens innebörd är osäker även på andra punkter i v. 18. 4:4 denna världens gud Djävulen”; jfr Joh 12:31.

3:14 f. Rom 11:7-10, 25 4:1 2 Kor 3:6 3:16 2Mos 34:34 4:2 2Kor2:17/5:11f.;6:4 3:17 Joh 4:24; 8:36; Rom 8:2+ 4:3 f_ 2 Thess 2;10 3213 Rom 812942 Kor 4i4› 6 414-6 2 Kor 3:18; Kol 1:15; Heb 1:3

443 Andra Korinthierbrevet 4:18

dem som inte tror, så att de inte ser ljuset från evangeliet om härligheten* hos Kristus, Guds avbild. 5Jag förkunnar inte mig själv utan Jesus Kristus: han är herre och jag är er tjänare för Jesu skull. “Ty Gud, som sade: Ljus skall lysa ur mörkret, har lyst

upp mitt hjärta, för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte skall sprida sitt ljus.

7Men denna skatt har jag i lerkårl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från mig. ”Alltid är jag ansatt, men inte kringränd, rådvill men inte rådlös, ”förföljd men inte övergiven, slagen till marken men inte förlorad. *° Alltid bär jag med mig i min kropp den död som Jesus fick lida, för att också Jesu liv skall bli synligt i min kropp. Ty jag, som är vid fullt liv, utlämnas för Jesu skull ständigt till att dö, för att också Jesu liv skall bli synligt i min dödliga kropp. ”Alltså verkar döden i mig och livet i er. “Jag har samma trosvissa ande som i skriften, där det står: jag tror, därför talarjzzg. Också jag tror, och därför talar jag. “Jag vet ju att han som uppväckt herren Jesus skall uppväcka mig med Jesus och låta mig träda fram tillsammans med er.

*5 Allt detta sker för er skull, för att nåden skall nå allt fler och hos allt fler väcka en överflödande tacksamhet, till Guds ära.

Hoppet om en kommande

härlighet

”Därför ger jag inte upp. Även om min yttre människa bryts ner, förnyas min inre människa dag för dag. ”Mina kortvariga lidanden

väger ju oändligt lätt mot den överväldigande, de eviga härlighet

bereder åt som inte riktar blicken mot det utan mot det

mig, synliga osynliga. ”Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt.

4:7 ler/air] Paulus syftar på sin egen mänskliga bräcklighet; jfr Rom 9:21

med not. 4:10 den död som jesus fick lida Den kristnes gemenskap med Jesu lidande

(Rom 6:3) förverkligas för Paulus i de strapatser och förföljelser han utstår

som missionär (jfr 1 Kor 15:31). Kanske syftar han direkt på de ärr som

nämns i Gal 6:17.

4:5 l Kor 1:24 4:13 PS 116.10 4:6 I Mos 1:3+;Joh 8:12 4:14 Rom 8211+ 4:7-11 1 Kor 4:9-13+ 4:15 2 Kor 1:6, 11 4:7 2 Kor 12:9 4:16 1513:16 4:101. 2 Korl:5+ 4:17 Matt5:12;Rom 8:l7f. 4:11 1 Kor 15:30f.+ 4:18 Rom 8224+

5:1 Andra Korinthierbrevet 444

l Vi vet att då det tält* som är vår jordiska boning rivs ner, har Gud en åt oss i himlen, en som inte är gjord av

byggnad evig boning

människohand. ?Medan vi är här, ropar vi av längtan efter att få

3 ikläda oss vår himmelska boning. Ty har vi väl klätt oss i den, skall vi inte stå där nakna. 1 Vi som ännu bor i tältet ropar i vårt betryck; vi

påklädda, så att det som är dödligt

vill ju inte bli avklädda, vi vill bli uppslukas av livet. 5Gud har själv skapat oss just för detta, och som en borgen har han gett oss Anden.

6Därför är vi alltid vid gott mod, även om vi vet att så länge vi har vårt hem i kroppen är vi borta från Herren - 7vi lever i tro, utan att se. 8Vi är vid gott mod och skulle helst vilja flytta bort från kroppen och få vårt hem hos Herren. 9Därför är vi så angelägna om att vara

honom till behag, vare sig vi är borta eller hemma. °Ty alla skall vi stå inför Kristi domstol, sådana vi är, och där skall var och en få igen för vad han har gjort under sitt jordiska liv, gott som ont.

Gud vill försoning

vet alltså vad fruktan för Herren är och försöker därför vinna

Jag

människor; Gud vet hurdan jag är, och jag hoppas att ni också gör det innerst inne. vill inte rekommendera mig själv igen men ge

”Jag

er möjlighet att vara stolta över mig, så att ni kan bemöta dem som skryter med det som ligger på ytan och inte med det som finns i

5:1 tält Denna bild för kroppen blandas i fortsättningen med bilden av krop-

pen som en dräkt. 5:3 bar viväl klätt oss i den Att klä av sig är här en bild för att dö; nakenheten

är det tillstånd där själen saknar en kropp att vara i. Men åt den kristne ger

Gud en himmelsk kropp. - Annan läsart: när vi blir avklädda, dvs. när

vi dör. 5:5 borgen Se Arv”. 5:11 och försöker därför vinna människor Paulus drivs till uthållighet i sin

tjänst som förkunnare (v. 18 ff.), när han tänker på den sista dagens redo-

5:12 dem som skryter Liknande anspelningar återkommer i brevets senare del

(10:12; 11:5, 12, 18 ff.; 12:11). De tycks gälla kristna ledare i Korinth, som

ansåg sig ha större auktoritet än Paulus, kanske därför att de stod närmare

den judekristna urförsamlingen ijerusalem.

5:1 Jes 38:12; 2 Pet 1:13 f. / Mark 517 Rom 3124+; 1 Kor 13:12

14:58 5:8 Fil 1:23 5:24 Rom 8:23 5:10 Rom 14:10; Ef 6:8 5:4 1 Kor 15:53 5:11 2 Kor 4:2 5:5 Rom 8:28 / 2 Kor 1:22+ 5:12 2 Kor 3:1+/1:14+ 5:6 Ef 2:19; Fil 3:20; Heb 11:13-16

445 Andra Korinthierbrevet 6:6

hjärtat. 3 Har varit i extas, är det för Gud. ” Är sansad, är det

jag jag

för er. Kristi kärlek lämnar mig inget val, ty jag har förstått att om en har dött för alla, då har alla dött. 15Och han har dött för alla, för att de som lever inte mer skall leva för sin egen skull utan för honom som dog och uppväcktes för dem.

“Därför bedömer jag inte längre någon på människors vis. Och om jag också har uppfattat Kristus på det sättet, så gör jag det inte nu längre. *7 Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. ”Allt detta har sitt upphov i Gud, som har försenat oss med sig genom Kristus och ställt i förso-

mig

ningens” tjänst. ”Ty Gud försonade hela världen med sig genom Kristus: han ställde inte människorna till svars för deras överträdelser, och han anförtrodde mig budskapet om denna försoning. ”Jag är alltså Kristi sändebud, och Gud manar er genom mig. Jag ber er på Kristi vägnar: låt försona er med Gud. 2 Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighef.

l Som Guds medhjälpare uppmanar er också att inte kasta bort

jag

den nåd ni tar emot från Gud. 2 Han säger ju: När stunden var inne

bön/värde jag dig, och påfrálsningens dag hjälpte jag dig. Nu är den

rätta stunden, nu är frälsningens dag.

visar vem Paulus är

Prövningama

3Jag vill inte vara till anstöt för någon, ingen skall kunna anmärka på min tjänst. 4 Som Guds tjänare visar jag på allt sätt vad jag duger till:

med stor uthållighet under påfrestningar, trångmål och nöd, 5 under

prygel, fångenskap och upplopp, under möda, vaka och svält, °med

5:13 varit i extas Att Paulus inte var främmande för sådana upplevelser fram-

går också av 12:1 ff. och 1 Kor 14:18. 5:16 på människors vis Se Kött”. 5:19 Gud försenade hela världen med sig genom Kristus Annan möjlig över-

sättning: Gud var i Kristus och försonade hela världen med sig.

5:13 2 Kor 12:1-4 5:21 _]es53:6-9;Rom8:3+;1Pet2z22-24 5:14 f. Rom 6:3 f.+ / 14:7f. / 1 Kor 1:30 5:17 Gal 6:15; Ef2zl0; 4:24/ Upp 21:5 6:1 1 Kor 3:9+ / 15:10 5:18 Rom 5:10+ 6:2 Jes 49:8/ Luk 4:19-21 5:19 Rom 3z24+ 6:4-10 1 Kor 4943+ 5:20 Ef 6:20 6:4 2 Kor 4:2+

6:7 Andra Korinthierbrevet 446

renhet, kunskap, tålamod och godhet, med helig ande, uppriktig

7 kärlek, sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen till anfall och försvar, ”i ära och vanära, med dåligt rykte och gott rykte. Jag kallas villolärare men säger sanningen, 9jag är misskänd men ändå erkänd, jag är nära döden men ändå lever jag, tuktad men inte till döds, ”plågad men alltid glad. jag är fattig men gör många rika, jag har ingenting men äger allt.

Ett mellan Paulas och /eorinthierna

nytt förhållande

Jag talar fritt till er, bröder i Korinth. Mitt hjärta står öppet för er. ”Ni har det inte trångt hos mig, det är i ert eget bröst som det är

” Ge trångt. mig lika för lika - till er som är mina barn* säger jag så

hjärtan, ni också. “Gå inte i par med de otroende. och öppna era Vad har rättfärdighet med laglöshet att skaffa, och vad har ljuset

med mörkret? ”Hur rimmar Kristus med Beliar, och gemensamt vad förenar den troende med den otroende? “* Hur kan Guds tempel

förlikas med avgudar? Vi är den levande Gudens tempel, ty Gud har

skall bo och vandra mitt ibland dem och vara deras Gud,

sagtzjag

och de skall vara mitt folk. ”Därför säger Herren: Dra bort från dem och s/eilj erfrån dem. Rör inte vid det som ar orent. Då s/ealljag ta emot er, “3 och skall vara en faderför er, och ni skall vara mina

jag

6:14 Gå inte ipar GT:s förbud mot att plöja med två olika dragdjur samtidigt

mellan kristna och

(5 Mos 22:10) tillämpas här bildligt på samlevnaden

icke-kristna. - Då det följande stycket (6:14 - 7:1) tycks bryta samman-

hanget, har somliga utläggare antagit att det är en del av något tidigare

att

brev, infogad i oriktig ordning (jfr 1 Kor 5:9). Paulus kan dock mena

församlingen gör honom personligen en glädje (v. 13; 7:2) genom att följa

den här anförda regeln. 6:15 Béliar Ett namn på djävulen”, härlett ur ett hebreiskt 0rd för intighet,

tomhet. 6:17 Därför säger Herren I fortsättningen väver Paulus samman flera GT-

ställen: Jes 52:11, en uppmaning till israeliterna att bryta upp ur fången-

befria dem; 2 Sam 7:14,

skapen i Babel; Hes 20:34, ett löfte av Gud att själv där Gud lovar att bli en fader åt Davids efterkommande.

6:6 Gal 5:22; 1 Tim 4:12 6:15 1 Kon 18:21; 1 Kor 10:21

6:7 1 Kor 2:4 f.+ / Rom 13:12; Ef 6:16 1 Kor 3:16+ / 3 Mos 26:12; Hes

6:11-W 37:27

6:10 2 Kor 7:4; Fil 2:17 f.+ 6:17 je: 52:11 /Hes 20:34, 41

6:11 f. 2 Kor 7:3 6:18 2 Sam 7:8, 14 (Heb 1:5) / Am 3:13;

6:13 1 Kor 4:14+ 4:13; Upp 1:8+ 6:14 5 Mos 22:10;EfS:7, 11

447 Andra Korinthierbrevet 7:12

söner och döttrar, säger Herren, allhärskaren. *Mina kära barn, detta är de löften vi har. Låt oss därför rena oss från allt som befläckar kropp och ande och i gudsfruktan nå fram till helighetå.

Glädje över /eorinthiernas ånger 2 Ge rum åt mig i era hjärtan! Jag har inte gjort orätt mot någon, inte skadat någon, inte någon. °Detta säger jag inte för att

utnyttjat

döma er har redan sagt att ni finns i mitt hjärta för att dö och

-jag

leva tillsammans med “ Till er kan jag tala öppet, över er kan jag

mig.

vara stolt. Jag har fått all tröst jag kan önska, jag har glädje i överflöd, mitt i alla mina lidanden. 5När jag kom till Makedonien, fick jag visserligen ingen ro utan plågades på alla sätt, utifrån av strider och inifrån av fruktan. “Men Gud som tröstar de förödmjukade tröstade mig genom att Titus kom, 7och inte bara genom hans ankomst, utan också genom den tröst han hade fått hos er. Han berättade för mig om er längtan, er förtvivlan, er omtanke om mig, och detta har glatt mig ännu mer.

även om jag gjorde er bedrövade med mitt brev, så ångrar jag

“Ty

det inte. Först ångrade jag det kanske, jag inser ju att brevet bedrövade er, åtminstone för en tid. °Men nu gläder jag mig, inte över att ni blev bedrövade utan över att sorgen ledde till omvändelse. Ni blev ju bedrövade på det sätt som Gud vill och har därför inte lidit någon skada genom mig. l° En sorg efter Guds vilja leder till en omvändelse som ger frälsning” och som ingen behöver ångra, medan världens” sätt att sörja leder till död. “just detta att ni kom att känna en sorg efter Guds vilja - vilken hängivenhet har det inte medfört bland er, vilka förklaringar, vilken harm, vilken oro, vilken längtan, vilken iver, vilken räfst. På alla sätt har ni gjort er skuldfria i den här saken. 12 Om jag skrev till er var det alltså inte med tanke på den som gjort orätt, inte heller med tanke på den som lidit orätt, utan för

7:5 NNär jag /eom till Makedonien Paulus syftar här på den situation han

beskrivit i 2:13; se not där och jfr not till 1:16. 7:8 mitt brev Se not till 2:3. 7:12 den som gjort orätt jfr 2:5 med not.

7:1 1 Joh 3:3 7:6 2 Kor 1:3 f. 7:2 2Kor6:11f./1Kor4:12+;2Kor 7:8 2K0r2:2«4

1117-10; 12:16 f. 7:10 Syr 30:23;38:18 7:4 Filem v. 7 ” 7:11 2 Kor 2:6 f. 7:5 2 Kor 2:13+ 7:12 2 Kor2z9

7;13 Andra Korinthierbrevet 448

att ni själva inför Gud skulle se med vilken iver ni sluter upp bakom mig. ”Detta har tröstat mig.

Till denna tröst kom den ännu större glädjen att se Titus så lycklig; ni hade alla gett honom nytt mod. “ Och att jag hade skrutit med er inför honom skall jag inte behöva skämmas för. Tvärtom, liksom allt sagt er varit sant, så har också mina lovord om er till Titus

jag

visat sig vara sanna. ”Han minns er med särskild värme, när han tänker på hur villigt ni alla lydde honom och hur ni tog emot honom med respekt och vördnad. “Jag är glad att jag så helt kan lita på er.

till de kristna i Jerusalem

Insamlingen

vilken nådegåva församlingarna* i

jag vill tala om för er, bröder, Makedonien har fått av Gud. 2Under många svåra prövningar har deras översvallande och deras överflödat i

glädje djupa fattigdom

den rikaste givmildhet. *Jag kan försäkra: efter sin förmåga, ja, över sin har de gett. De kom självmant 4 till mig och tiggde och

förmåga

bad om att få vara med och hjälpa de heliga”. 5 Och de gav inte bara det jag hade hoppats - efter Guds vilja gav de först och främst sig själva, åt Herren* och åt mig. “Därför kunde jag be Titus fortsätta som han börjat och se till att även denna frikostighetens gåva blir fulländad hos er. 7Ni som har allt i överflöd: tro, tal, kunskap, hängivenhet och den kärlek som jag har uppväckt hos er, se till att ni också ger överflödande prov på denna nådegåva.

8:1 nådegåva Förmågan att vara frikostig betraktas här som en av de andliga

gåvor Gud ger de kristna (v. 7; jfr Rom 12:8; 1 Kor 12:1 ff.). Grundtextens

ord kan användas både om Guds nåd och om mänsklig välvilja, och om

synliga uttryck för dem båda. Det kan därför i v. 6 (frikostighetens

gåva) även syfta på församlingens insamlingsbidrag. I v. 9 används sam-

ma 0rd om Kristi godhet. 8:1 församlingarna i Makedonien Dvs. i det område där Paulus just befinner

sig (jfr 9:2; 1:16 med not). Församlingarna i provinsens huvudstad Thes-

salonike och i Filippi är kända för oss genom brev i NT. 8:4 hjälpa de heliga Se Insamling”. 8:6 Titus Se not till 2:13. Tydligen har Titus åtagit sig att slutföra insamlings-

arbetet i Korinth innan Paulus kom dit. Kap. 8-9 syftar till att stödja

honom i detta arbete. De båda medhjälpare som nämns i v. 18, 22 (jfr 9:3,

5; 12:18) är för oss okända.

7:13 1 Kor l6:18;2 Kor 2:13 3-9 Rom 1595-28-1- 7214 2 Kor 7:4; 8:24 8:4 Apg 11:29 / Rom 15:25 f. 7:15 2 Kor 2:9 8:7 1 Kor 1:5-7

449 Andra Korinthierbrevet 8 ;24

“Det här är Men jag vill pröva äktheten i er

ingen befallning.

hängivenhet. ”Ni känner vår kärlek genom att ställa den mot andras herre Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom. ”Det år ett råd jag ger er, och det kan ni ha nytta av, ni som i fjol påbörjade arbetet, och

“ svarar mot det med god vilja. Fullfölj nu arbetet, så att resultatet den - allt efter er förmåga. ”Har någon bara den goda

goda viljan

så är han välkommen med vad han har och bedöms inte efter

viljan,

vad han inte har. ”Meningen är ju inte att andra skall få det bättre och ni få det svårt. Nej, det är en fråga om jämvikt; nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall er brist. Så blir det jämvikt, ”som det står skrivet:

avhjälpa

Han med fick inte för mycket, han med litet fick inte för

mycket

litet.

H ur insamlingen har organiserats

“ Gud vare tack som har låtit Titus känna samma hängivenhet för er. ”Han sade ja då bad honom, och han var så ivrig att han själv-

jag

i väg till er. ”I hans sällskap har jag skickat den andre mant gav sig brodern. Hans arbete för evangeliet” får beröm i alla församlingar, 19 har utsett honom till att vara min

ja inte bara det, församlingarna följeslagare när jag till Herrens ära och för att visa min goda vilja tar hand om den här kärleksgåvan. ”Jag vill undvika klander för mitt sätt att ta hand om alla dessa pengar; “jag tänker på vad som är

inte bara inför Herren utan också inför människor. 22Samti-

riktigt

digt har jag skickat ytterligare en broder, som har gett mig många

sin och nu är ännu ivrigare, därför att han

olika prov på hängivenhet

har sådan tilltro till er. ”Titus är min kamrat och hjälper mig i mitt arbete för er, och våra bröder är församlingarnas sändebud och en heder för Kristus. 2* Ge dem nu bevis på er kärlek så att församlingarna ser det, och visa att det är med rätta jag har skrutit över er.

8 : 15 som det står skrivet De anförda orden (2 Mos 16:18) gäller mannaundreti

öknen: det himmelska brödet fördelades med övernaturlig rättvisa, så att

ingen lyckades få mer än någon annan. Paulus gör detta till en bild av den

rättvisa fördelning som bör råda bland kristna.

8:8,10 1 Kor 7:6, 25, 40 8:18 2 Kor 12:18 8:9 Fil 212-8 8:19 Gal 2:10 8:10 Fil 2:13 8:20 2 Kor 6:3 8:12 Mark 12:41-44+ 8:21 Ords 3:4; Rom 12:17 8:13 2 Thess 1:7 8:24 2 Kor 7:14+ 8:15 2 Mos 16:18

9 ;1 Andra Korinthierbrevet 450

Gud älskar en givare

glad

Egentligen är det onödigt att jag skriver till er om hjälpen till de heliga;°. ?Jag känner ju er goda vilja, och inför makedonierna skryter jag med er och säger: Achaia har förberett sig sedan i fjol. Er iver har sporrat de flesta här. 3Men jag har skickat bröderna för att det jag sagt om er i det här sammanhanget inte skall framstå som tomt skryt, och för att ni skall visa er redo, så som jag sade. *Annars får jag - för att inte tala om er själva - stå där med skam i den här saken, om några makedonier följer med mig och finner att ni inte är förberedda. 5 Därför har jag ansett det nödvändigt att be bröderna resa till er i förväg och redan nu ordna med den rikliga gåva som ni har utlovat, så att den kan ligga färdig och visa att ni ger rikligt och inte

motvilligt.

°Kom ihåg: den som sår snålt får en snål skörd och den som sår rikligt får en riklig skörd. 7Var och en skall ge som han har beslutat i

sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare. 8Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje gott ändamål. 9 Det står

ju skrivet: Han strör ut, han ger åt de fattiga, hans ráttfärdighet varar i evighet. ° Han som ger säd att så och bröd att äta, han skall ge er utsäde och mångdubbla det och låta er rättfärdighet ge god

“ Ni blir rika på allt och kan visa en gränslös frikostighet

avkastning.

som framkallar tacksägelser till Gud när jag förmedlar gåvan. Z Den tjänst som ni fullgör med denna insamling* fyller inte bara de heligas behov utan får också tacksägelserna till Gud att överflöda. 3 När ni genom denna tjänst visar er pålitlighet, kommer de att prisa Gud för att ni följer er bekännelse till Kristi evangelium” och frikostigt delar

9:2 inför makedøniema Dvs. inför de kristna på platsen (jfr 8:1 med not). 9:2 Acbaia Den provins där Korinth var huvudstad; Paulus syftar alltså på

brevets mottagare (jfr 1:1). 9:5 den rikliga gåva Grundtextens ord, _som återkommer i v. 6, betyder

också välsignelse. Liksom i 8:1 ff. (se not där) ser Paulus ett samband

mellan församlingens insamlingsbidrag och de gåvor Gud ger. 9:7 Gud älskar en glad givare Orden återfinns inte i vårt GT, men grund-

texten anknyter till Ords 22:8 enligt Septuaginta”. 9:13 kommer de att prisa Gud för att m följer Annan möjlig översättning:

kommer ni att förhärliga Gud genom att ni följer.

9:6 f. Ords 11:24 f.: 22:8 f. 9:12 2 Kor 1:11+ 9:9 Ps I12:9 9:10 jes 55:10 / Matt 13:3-8+ / Hos

10:12

451 Andra Korinthierbrevet 10:11

med er till dem och till alla. ” De kommer att be för er och längta

av Guds överväldigande nåd mot er. *5 Gud vare efter er på grund tack för hans oerhörda gåva.

Paulus kan uppträda myndigt

när är hos er och så myndig mot ljag, Paulus, som år så beskedlig jag borta, besvär er vid Kristi mildhet och godhet: er när jag är långt jag 2 inte att hos er visa den och som

tvinga mig djärvhet myndighet jag

dock inte tänker dra för att använda mot somliga som menar att

mig

drivs av motiv. men strider inte jag världsliga 3Jag lever i världen* med brukar i min kamp hör inte världsliga vapen. “Ty de vapen jag denna världen till utan får kraft av Gud att bryta ner starka fästen. ner 5och allt som trotsigt reser sig mot

jag bryter tankebyggnader

om Gud, lydig fånge hos Kriskunskapen jag gör varje tanke till en tus 6 och år beredd att straffa all olydnad, så snart er lydnad har blivit

fullständig.

7Ni ser bara till det yttre. Om någon är säker på att han tillhör Kristus, då bör han också göra klart för sig att liksom han tillhör om jag skulle skryta väl mycket Kristus, gör också jag det. *Även med den fullmakt som Herren” har gett mig för att bygga upp er, inte för att ner, kommer inte att behöva skämmas. 9Tro

bryta jag

inte att det bara är med breven jag kan sätta mig i respekt hos er. °Breven, är och kraftfulla, men när vi har säger man, myndiga honom här är det slut med kraften och om vad han

ingen bryr sig

skall vederbörande sig, att så som jag talar säger. “Det göra klart för till er i mina brev bortifrån, så kommer också att handla när

långt jag

jag är hos er.

10:1 jag, Paulus Med dessa ord inleds ett avsnitt (kap. 10-13), där Paulus i noter till 1:16; skarp ton försvarar sig mot sina motståndare i Korinth (jfr 5:12). Den plötsligt ändrade tonen har lett en del utläggare till gissningen att avsnittet från början varit ett självständigt brev; se not till 2:3. 10:4 får kraft av Gud Annan möjlig översättning: har kraft att åt Gud. 10:7 Ni ser bara till det yttre Annan möjlig översättning: Se sakerna som de är.

10:1 1 Kor 2:3 / Matt 11:29 10:6 2 Kor 2:9+ 10:2 1 Kor 4:21; 2 Kor 10:11; 12:20; 10:8 2 Kor11:16-33+ / 13:10 13:2, 10 10:10 2 Kor 11:6 10:4 2 Kor 6:7+ 10:11 2 Kor 10:2+ 10:4 f. Jes 2:12-17; Ords 21:22

10:12 Andra Korinthierbrevet 452

Paulus ban har

självmedvetande: grundat församlingen

skulle aldrig komma på tanken att likställa eller jämföra mig

”Jag med somliga som rekommenderar sig själva. De är oförståndiga nog

att mäta med och jämföra sig med sig själva. 13 Men när

sig sig själva

berömmer mig, gör jag det inte måttlöst utan använder den

jag

måttstock som Gud har tilldelat mig: att jag skulle nå fram ända till er. ” Om jag inte hade kommit ända till er, då hade jag verkligen överdrivit min insats. Men nu var jag den förste hos er med evangeliet” om Kristus. saknar inte måttstock för min stolthet och tar

”Jag

inte åt mig äran av andras mödor. Men när er tro växer till, hoppas

vinna ännu större ära hos er enligt det mått som gäller för mig.

jag

“Jag hoppas få förkunna evangeliet också i länder ännu längre bort och använda någon annans måttstock och vara stolt över vad

slippa

som redan är ”Den stolte skall ha sin stolthet iHerren. 3 Den

gjort.

som rekommenderar sig själv är inte att lita på, bara den som Herren rekommenderar.

1 Om ni ändå kunde stå ut med lite dårskap hos mig - visst gör ni

det. ZJag vakar över er lika svartsjukt som Gud, jag har ju trolovat er med en enda man, Kristus, och vill överlämna en ren jungfru till honom. 3Men är rädd för att liksom ormen överlistade Eva med

jag

sin slughet, så skall också era tankar förföras och lockas bort från uppriktigheten och renheten gentemot Kristus. *Ty om någon kommer och förkunnar en annan Jesus än den jag förkunnade, eller om ni får en annan ande* än den ni en gång fick eller ett annat evangelium* än det ni tog emot, då står ni gladeligen ut med det. 5Jag

menar att jag inte på något vis är underlägsen dessa väldiga apostlar”.

10:12 somliga som rekommenderar sig själva Se not till 5:12. 10:13 den måttstock som Gud bar tilldelat mig Dvs. uppdraget att nå till en viss

ort med förkunnelsen av evangeliet. Paulus känner sig ha rätt att vara stolt i

den mån hans missionsresor motsvarar sådana uppdrag, som efter vunna

framgångar utsträcks till att gälla nya mål (v. 15 f.).

lika svartsjuk: som Gud I gammaltestamentligt bildspråk är Gud en

brudgum eller äkta man (t. ex. Hos 1:2). Dyrkan av andra gudar blir då

äktenskaplig otrohet, och Guds krav på trohet kallas Svartsjuka. Bildsprå-

ket tillämpas här på förhållandet till Kristus. 11:3 och renheten I en läsart saknas dessa ord. 11:5 dessa väldiga apostlar Se not till 5:12.

10:12›-17 2 Kor 3:1 + 10:18 Rom 2:29; 1 Kor 4:5 10:13 Rom 12:3 11:2 Ef 5:26 f.; Kol 1:22 10:15 Rom 15:20 f. 11:3 1 Mos 3:1-13 10:16 Apg 19:21 114-62 Kor 12:11; Gal lzfr9; 2:5 f. 10:17 jer 9:24 (1 Kor 1:31)

453 Andra Korinthierbrevet 11:20

° Även om jag är klen som talare, år jag inte klen i min kunskap, och den har alltid och i alla stycken varit tillgänglig för er.

Inga anspråk på ersättning

7Var det rent av en synd jag begick när gjorde mig ödmjuk för att jag

ni skulle upphöjas och förkunnade Guds evangelium för er utan

8Andra har att ta

ersättning? församlingar” jag plundrat genom

betalt av dem för att kunna hjälpa er. ”När jag var hos er och hade det svårt, låg jag ändå ingen till last; bröderna som kom från Makedonien försåg mig med vad jag behövde. Jag har alltid varit noga med att inte ligga er till last, och kommer alltid att vara det. l° Vid Kristi sanning som är i mig: min stolthet över detta skall ingen i hela Achaia kunna ta ifrån mig. Varför handlar jag så? För att jag inte älskar er? Det vet Gud att jag gör.

”Jag kommer att fortsätta som hittills för att inte ge dem något tillfälle som vill kunna skryta med att de är lika goda som jag. “Ty de är falska apostlar, ohederliga arbetare, som uppträder som Kristi apostlar. ” Och det är inget att förvåna sig över; Satan* själv uppträder ju som en ljusets ängel. ”Inte underligt då om hans tjänare

uppträder som om de tjänade rättfärdigheten. Men de skall få ett slut

som svarar mot deras gärningar.

En dåres tal i egen sak

“Jag upprepar: ta mig inte för en dåre, men om ni ändå gör det, så lyssna på denne dåre, så att jag kan få skryta lite, jag också. ”Vad jag här sä er, det sä er a inte i Herrens* g g l g anda utan som 1dårska P , när det nu ár fråga om skryt. 18 När så många skryter på människors VIS, kan också jag göra det. 9 Ni står ju villigt ut med dåraktiga människor, ni som är så kloka. 2° Ni finner er i att man förslavar er, äter er

11:9 bröderna som kom från Makedonien Enligt Fil 4:15 mottog Paulus

understöd från församlingen i Filippi, som låg i Makedonien. Jfr också

Apg 18:5. 11:10 Acbaia Se not till 9:2. 11:17 när det nu är fråga om skryt Grundtextens innebörd är osäker.

11:6 2 Kor 10:10 11:15 Fil3:18 1l:7-101 Kor 4212+; 9:12-18+; 2 Kor 1136-33 Rom 3127+; 2 Kor 10:8;

7:2+;12:13;Fil4:15-17 12:1-10 11:7 Matt 10:8 11:18 Fil3z4 11:13 Matt 7:15; Gal 2:4; Fil 3:2; Upp

2:2

11:21 Andra Korinthierbrevet 454

ur huset, kuvar er, hunsar er, slår er i ansiktet. 2 Till min skam måste

jag medge att jag tydligen har varit svag. Men vad andra vågar komma med - nu talar i dårskap - det vågar också jag. 21 De är

jag

hebreer - - -

jag med; israeliter jag med; Abrahams ättlingar jag med. 23 De tjänar Kristus - det gör jag ännu mer, för att nu tala som en dåre. Jag har arbetat mer än de flesta, suttit i fängelse mer än de flesta, fått prygel i övermått och ofta riskerat livet. 2* Av judarna* har jag fem gånger fått fyrtio minus ett slag, 25 tre gånger har jag slitit spö, en gång har jag stenats, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt har drivit på öppna havet. 2° Ofta har jag varit

dygn jag omkring

ute på resor, utsatt för faror i floder, faror från rövare, faror bland landsmän och bland hedningarå faror i städer, i öknar och på havet, faror bland falska bröder. Jag har arbetat och slitit och ofta vakat, jag har svultit och törstat och ofta fastat, jag har frusit och varit utan kläder. 23 Till allt annat kommer det som trycker mig varje dag: mina

29 bekymmer för alla församlingarna. Ingen år svag utan att jag blir

på fall utan att jag prövas som i eld. svag. Ingen kommer

I visar sig Kristi

svagbeten kraft

3° Om det ändå skall skrytas, vill med min svaghet. 3* Vår

jag skryta

herre Jesu Gud och fader, som år välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger. ”I Damaskus låt kung Aretas hövding bevaka staden för att

11:22 bebreer. . . israeliter. . . Abrahams ättlingar De tre uttrycken har sam-

ma innebörd: Paulus motståndare var judekristna. Kanske har de därför

uppfattat sig som urförsamlingens rätta företrädare. Mot detta betonar

Paulus sitt eget judiska ursprung (jfr Apg 22:3; Fil 3:4 f.). 11:24 fyrtio minus ett slag Enligt 5 Mos 25:3 fick ett prygelstraff omfatta högst

fyrtio slag. Vid tillämpningen av denna bestämmelse stannade man vid

trettionio slag för att inte bryta mot lagen, om man skulle råka räkna

fel. 11:26 faror ifloder Broar var sällsynta. Att passera vadställen var särskilt ris-

kabelt i medelhavsländerna, där skyfall på kort tid kan ändra vattenståndet i en flod.

11:29 prövas som i eld Jfr 1 Kor 3:15. 11:32 kung Arétas Aretas IV regerade 9 f. Kr. - 40 e. Kr. över nabateerna, ett

arabiskt folk med hög civilisation. Deras huvudstad var Petra söder om

11:22 Fi13:4f.+ 11:26 Ga|2;4 1123-27 1 Kor 4:9-13+ 11:23 Apg 2051 11:23 1 Kor 15:10 11:29 1 Kor 9:22+ / 3:13+ 11:24 5 Mos 25:2 f. 11:30 2 Kor 12:5, 91.; 13:9 11:25 Apg 16:22 / 14:19 11:32 r. Apg 923-25

455 Andra Korinthierbrevet 12:9

33 Och från en i muren firades ner i en

gripa mig. öppning jag korg

och räddade mig undan honom.

*jag är tvungen att skryta, visserligen till ingen nytta, men jag

kommer nu till syner och uppenbarelser från Herren? ZJag vet en man som lever i Kristus* och som för fjorton år sedan - om det nu var med kroppen eller utan den vet jag inte, men Gud vet det - han blev i alla fall uppryckt till den tredje himlen. *Och jag vet att den mannen - om med eller utan, det vet bara Gud - *blev

kroppen

uppryckt till paradiset och fick höra ord som ingen människa kan eller får uttala. 5 Den mannen vill med; med själv vill

jag skryta mig

jag inte skryta, bara med min svaghet.

“Om jag skulle vilja skryta, är jag ändå inte från förståndet, för vad jag då skulle säga är sant. Men avstår för att skall tänka

jag ingen

högre om mig än han gör när han ser eller hör mig. 7Och för de

väldiga uppenbarelsernas skull, för att jag inte skall bli högfärdig,

har jag fått en tagg som sticker mig, en ängel* från Satan” som misshandlar mig så att jag inte blir högfärdig. “Tre gånger har

jag

bett Herren att den skall lämna mig i fred. ”Men han svarade: Min

Döda havet. Damaskus, samma plats som det nuvarande Syriens huvudstad, tillhörde kanske deras välde under senare delen av 30-talet e. Kr., men förhållandena är ofullständigt kända.

11:32 bävding Grundtextens uttryck syftar här troligen på någon stamhövding

som samarbetade med Aretas. I Apg 9:22 ff. ges en något avvikande

skildring av samma händelse. Paulus har tydligen upplevt den som ovan-

ligt farlig och förödmjukande. 12:2 en man som lever i Kristus Paulus menar säkerligen sig själv. 12:2 uppryc/et till den tredje himlen Den himmelska världen tänktes indelad i

skilda nivåer. Antalet angavs olika i olika traditioner (t. ex. 3, 7, 10).

Föreställningen stod i samband med den antika världsbild, där jorden

ansågs omgiven av en serie genomskinliga sfärer. I judiska skildringar av

gammaltestamentliga gestalters himmelsfärder gavs den en religiös till-

lämpning: olika andliga hemligheter uppenbarades under färden genom

olika himlar. Dessa skildringar gav i sin tur anknytningspunkter för den

som ville beskriva egna erfarenheter i mystikens värld.

en tagg som sticker mig Det är obekant vad Paulus syftar på. Man har

bl. a. gissat på olika sjukdomar. Men då grundtextens uttryck i Septuagin-

ta” används om Israels fiender (4 Mos 33:55; Hes 28:24), är det troligare att i han tänker på någon besvärlig motståndare.

1211-10 Z Kor 11216-33-1- 12:5 1 Kor 9:22+; 2 Kor 11:30+ 12:1 Apg 16:9; 18:9; 22:17-21; 23:11 12:7 4 Mos 33:55; Hes 28:24 / Job 2:7

12:10 Andra Korinthierbrevet 456

nåd är allt du behöver. Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill

helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig.

jag ”Jag gläds åt svaghet, förolämpningar, svårigheter, förföljelser och

nöd, när det är för Kristi skull. Ty när jag är svag, då är jag stark.

Paulus är inte de andra

underlagsen apostlarna

Jag har varit som en dåre. Ni har tvingat mig till det. I stället borde ni ha fört min talan, för jag är inte på något sätt underlägsen dessa väldiga apostlar“, även om jag ingenting är. Z Allt som kännetecknar en apostel har jag utfört bland er utan att någonsin svikta, med tecken, under” och kraftgärningar. 13 Är det något ni har fått sakna i jämförelse med de andra församlingarna, utom det att jag själv inte har legat er till last? Förlåt mig den oförrätten! “ Nu står jag beredd att komma till er för tredje gången, och jag skall inte bli en börda för er. Det är er jag vill ha, inte detni äger. Barnen är inte skyldiga att spara åt sina föräldrar, men föräldrarna åt sina barn. ”Jag skall med

offra allt, ja, offra mig själv, för att rädda er. Och om jag blir

glädje

mindre älskad för att jag älskar mer? 6 Det gör detsamma, jag har inte varit en börda för er. Men slug som jag är har jag kanske lurat er ändå? 7 Kanske jag har utnyttjat er med hjälp av någon av dem som jag skickade till er? ”Jag bad Titus resa och skickade den andre brodern med honom. Har Titus utnyttjat er? Har inte vi båda handlat i samma anda, går vi inte i samma spår?

Varningar och färmaningar inför det tredje besöket

9 Nu tänker ni väl hela tiden att jag försvarar mig mot er. Nej, det är inför Gud och i Kristi tjänst talar; alltsammans syftar till att

jag

uppbygga er, mina kära. ”Jag är rädd att jag, när jag kommer, skall

12:11 dessa väldiga apostlar Se not till 5:12. 12:15 Ocb om jag blir mindre äls/eadför att/ag älskar mer? Annan läsart: Om

jag älskar er så mycket, skall jag då bli mindre älskad?” 12:18 jag bad Titus resa Sannolikt syftar Paulus på samma uppdrag som i 8:6,

16 ff. Poängen är då att varken han eller hans medarbetare skaffat sig egna

fördelar genom insamlingsarbetet.

12:10 Fil 4:11-13 12:15 Fil 2zl7+ 12:11 2 Kor 11:5 12:16 f. 2 Kor 7:Z+ 12:12 Rom 15:19+ 12:18 2 Kor 8:6, 16-18 12:13 2 Kor 11:7-10+ 12:20 Rom 1:29+ 12:14 2 Kor 1321+

457 Andra Korinthierbrevet 13:10

finna er annorlunda än jag önskar - och att ni skall finna annor-

mig

lunda än ni önskar- att jag får möta strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, förtal, skvaller, inbilskhet och bråk. Z Måtte min Gud inte än en gång förödmjuka mig när jag kommer till er, och måtte

jag

slippa sörja över de många som har syndat och ännu inte omvänt

sig

från orenheten, otukten och utsvävningarna som de har levat i.

1 Det här är tredje gången som jag kommer till er: på två eller tre

vittnesmål skall varje sak avgöras. ZJag varnade er vid mitt andra besök, och i min frånvaro varnar jag er nu, både dem som har syndat och alla övriga: jag skall inte visa skonsamhet när kommer

jag på

nytt; 3ni vill ju ha bevis på att det är Kristus som talar genom mig. Han är inte svag mot er, utan han visar sin kraft hos er. “När han blev korsfäst, var han svag, men han lever genom Guds kraft. Vi är också svaga med honom, men vi skall leva tillsammans med honom genom Guds kraft, som ni skall få känna.

5 Undersök själva om ni har tro, pröva er själva. Märker ni inte att

Kristus

Jesus finns hos er? Eller är det så att ni inte består provet? jag hoppas ni skall inse att jag för min del har bestått det. ber

7Jag

till Gud att ni inte skall göra något som är ont, inte för att jag skall visa mig hålla måttet, utan för att ni skall göra det som är gott; sedan får det gärna se ut som om jag inte höll måttet. “Jag kan inte skada sanningen, bara främja den. ”jag gläder mig när jag själv är svag och ni är starka. Just det ber jag om, att ni skall bli alltmer felfria. *° Därför skriver jag detta redan nu, för att jag sedan skall

slippa

uppträda bryskt hos er, i kraft av den fullmakt Herren* har gett mig för att bygga upp, inte för att riva ner.

13:1 tredje gången som jag kommer till er I Apostlagärningarna nämns endast

två besök av Paulus i Korinth eller södra Grekland (Apg 18:1 ff.; 20:2 f.).

Annu ett besök måste ha ägt rum mellan de tillfällen då de båda i NT

bevarade breven skrevs. Vid detta andra besök” (v. 2) utsattes kanske

Paulus för de förolämpningar som antydningsvis berörs i detta brev (jfr2:5 med not; 10:10).

bos er Meningen kan vara antingen bland er eller inom er. [det förra

fallet gäller frågan församlingens gemensamma liv, i det senare de enskilda

medlemmarnas trosliv.

12:21 2 Kor2:1+ 13:5 1 Kor 11:28; Gal 6:4 13:1 2 Kor 1:15; 2:1+; 12:14 / 5 M05 13:9 2 Kor 11:30+

_19:15(Matt 18:16); 1 Tim 5:19 13:10 1 Kor 4:21;2 Kor2:1+;10:8+

13:11 Andra Korinthierbrevet 458

Slutönskan “ Gläd er nu, mina bröder, och låt mina förmaningar göra er alltmer felfria, var och håll fred, så skall kärlekens och fridens Gud

eniga

vara med er. ”Hälsa varandra med en helig kyss. Alla de heliga* hälsar till er.

“Nåd från vår herre Jesus Kristus, kärlek från Gud och gemenskap från den heliga Anden” åt er alla.

13:12 en helig kyss Se not till Rom 16:16. 13:13 gemenskap från den heliga Anden Annan möjlig översättning: delak-

tighet i den heliga Anden.

13:11 Fil 4:4 / 1 Kor 1:10; 1 Thess 3:10/ 13:13 Fil 2:1

Rom 1515+ / 12:18*- / 1533+

Till de kristna i Galatien

Hälsning

1 Från Paulus, apostel”, utsänd inte av människor eller genom någon människa utan av Jesus Kristus och Gud fadern som uppväckt honom från de döda. ZJag och alla bröderna här hälsar församlingarna i Galatien. 3Nåd och frid från Gud vår fader och herren Jesus Kristus, *som offrade sig för våra synder för att rädda oss ur den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och faders vilja. sHans är

härligheten i evigheters evighet, amen.

Ett annat

evangelium

“Jag år förvånad över att ni så snart överger honom som har kallat er genom sin nåd, för ett annat evangelium* - 7fast det inte finns något annat; det år bara några som ställer till förvirring bland er och söker förvränga evangeliet om Kristus. *Men om någon, vore det så

jag

själv eller en ängel från himlen, skulle förkunna ett annat evangelium än det jag har förkunnat för er -förbannelse över honom! “Vad jag redan har sagt säger jag nu en gång till: om någon förkunnar ett

1:1 Från Paulus Se Brev”.

1:2 Galazien Se Apg 16:6 med not beträffande detta landskap och Paulus

första besök där. - Brevet är troligen skrivet i samband med hans långa

vistelse i Efesos (Apg 19:1 ff), dvs. vid ungefär samma tid som breven till

Korinth. Paulus hade då för andra gången rest genom Galatien (Apg 18:23;

jfr Gal 4:13 med not). Brevet är en uppgörelse med judekristna motstån-

dare till Paulus, som vunnit anhängare bland de kristna i landskapet under

hans frånvaro. Enligt deras lära berodde människans frälsning av troheten

mot GT:s lag, som därför även de hednakristna måste följa. genom sin nåd Annan läsart: genom Kristi nåd. 1:8 förbannelse över honom Se not till Rom 9:3.

Vad jag redan har sagt Grundtexten har flertal, vi. Se not till 2 Kor

2:14. - Orden syftar troligen på en varning Paulus gett vid ett föregående

besök, inte på v. 8.

1:1 Gal 1:11 f. 1:7f.Apg15:1,24;2K0r 11:4 1:4 Gal 2:20; Ef 5:2, 25; 1 Tim 2:6; Tit 1:8 1 Kor 16:22+

2:14; l Joh 3:16 /Kol 1:13

1:10 Galaterbrevet 460

annat evangelium för er än det ni har fått - förbannelse över honom!

Paulus

evangelium

° Är det människor jag nu vill vinna för mig - eller Gud? Söker jag

vara människor till lags? Om jag ännu ville vara människor till lags, skulle inte vara Kristi tjänare. Jag försäkrar er, bröder: det

jag

evangelium som jag har förkunnat är inte något mänskligt påfund. ”Jag har inte fått det från någon människa, ingen har lärt mig det, jag ha_r fått det genom en uppenbarelse av Jesus Kristus.

“Ni har ju hört hur jag förut levde som lagtrogen jude, hur jag

Guds församling* och försökte utrota den. “I

hänsynslöst förföljde

trohet mot judendomen överträffade jag de flesta av mina judiska

än någon annan hävdade jag traditionen från våra

jämnåriga, ivrigare

fäder? 15 Men han som utsåg redan i moderlivet och som kallade

mig

16 att uppenbara sin son för mig, för att jag mig genom sin nåd beslöt skulle förkunna om honom för hedningarnf. Då frågade

evangeliet

17 inte heller for jag upp till jag inte någon av kött* och blod till råds,

till dem som var apostlar före mig. I stället begav jag mig

Jerusalem,

till Arabien, och därifrån vände jag tillbaka till Damaskus.

”Först tre år senare for jag upp till Jerusalem för att få tala med

19 Kefasi och jag stannade fjorton dagar hos honom. Någon annan av apostlarna såg jag inte, bara Herrens* bror Jakob. 2° Vad jag skri-

ver är sant, det tar jag Gud till vittne på.

1:12 fått det genom en uppenbarelse Den följande skildringen av Paulus

omvändelse och första tid som kristen kan jämföras med Apg 9:1 ff.; 11:25

ff. De båda versionerna täcker inte helt varandra; t. ex. förbigås här ett av

Paulus besök iJerusalem (Apg 11:30), medan vistelsen i Arabien (v. 17)

inte nämns i Apostlagärningarna.

1:15 han som Annan läsart: Gud som.

1:17 Arabien Sannolikt menas nabateernas rike, vars kärnland låg öster och

söder om Döda havet. Jfr not till 2 Kor 11:32.

1:18 for jag upp tilljerusalem Jfr Apg 9:26 ff., där det dock sägs att Paulus

träffade apostlarna. 1:19 Herrens brarjakob Se noter till Matt 13:55; Apg 12:17.

1:10 2 Kor 5:11 / 1 Thess 2:4 1:15 Jes 49:1;]er 1:5; Rom 1:1 1:11 1 Kor 15:1 /2 Kor 5:16 f. 1:16 f. Apg 9:3-6; 22:21 / Gal 2:7 1:12 Gal 1:1; Ef3:3; 1 Thess 2:13 1:18 Apg 9:26-29

1:19 Matt 13:55+ 1:13 Apg 26:4 f. / 1 Kor 15:9+

1:20 1 Kor 11:31 1:14 Apg 22:3 f. / Mark 7:15

461 Galaterbrevet 2:6

2 Sedan kom jag till Syrien och Kilikien, “utan att ha haft någon beröring med de kristna församlingarna iJudeen. Z* Det enda de hade

hört var att han som en gång förföljde oss förkunnar nu den tro som han förut ville utrota. 24 Och man prisade Gud för min skull.

Möte med i jerasalem

apostlarna

Fjorton år senare for jag på nytt upp tillJerusalem, nu tillsammans med Barnabas; också Titus tog jag med mig. ZJag for dit efter att ha haft en uppenbarelse. Där lade jag fram - enskilt, inför de ansedda det evangelium* som jag förkunnar bland hedningarnaå”, för jag ville inte slita, eller ha slitit, förgäves. 3Och det blev inte ens nödvändigt

4 att omskära Titus, som jag hade med mig och som är grek. Det ville annars de falska bröder som nästlat sig in för att spionera på den frihet vi äger genom Kristus Jesus, så att de skulle kunna göra oss till slavar. 5Men inte ett ögonblick gav vi efter för dem och underordnade oss, för evangeliets sanning måste bevaras åt er. ° Och de som ansågs vara något- vad de en gång varit frågar jag inte efter, Gud tar

1:21 Kilikien Landskap i Mindre Asien, vid Medelhavets nordöstra bukt,

med Paulus födelseort Tarsos som huvudstad (jfr Apg 9:11; 15:23). 2:1 for jag pá nytt upp till jemsalem Den följande skildringen motsvarar på

väsentliga punkter Apg 15:1 ff., och det är sannolikt fråga om samma

händelser. 2:1 Bámabas En av Paulus närmaste medarbetare. Jfr Apg 4:36 med not;

13:1 ff.; 15:2. 2:1 Titus nämns inte i Apostlagärningarna, men hans samarbete med Paulus

belyses klart i det andra brevet till Korinth (se not till 2 Kor 2:13; jfr 2 Tim

4:10; Tit 1:4). 2:2 de ansedda Enligt Apg 15:2 ff. fördes förhandlingarna med ”apostlarna

och de äldste”. Paulus tycks här tänka på en mindre grupp av ledare (se

v. 9 med not). 2:3 omskära Titus Läran att icke-judar måste följa GTzs lag för att räknas

som kristna tillspetsades i kravet på att de skulle omskäras (Apg 15:1; jfr

Gal 5:3 ff.; 6:12 ff.). 2:4 den frihet vi äger Dvs. rätten att som kristna leva oberoende av GT:s

rituella bud; jfr 5:1. 2:6 vad de en gång varit De hade varit Jesu lärjungar. Detta gav dem ett

anseende, som Paulus dock inte utan vidare godtar. - Annan möjlig över-

sättning: vad de nu var”. I så fall menas att Paulus över huvud inte vill

bedöma deras verkliga egenskaper.

1:21 Apg 9:30 2:2 Fil 2:16+

1:23 Apg 9:21 2:4 Apg15:1, 24/ Gal 5:1, 13 2:1 Apg15:2 2:6 Rom 2:11+

2 :7 Galaterbrevet 462

inte hänsyn till person - inte heller dessa ansedda ville ålågga mig något mera. 7Tvärtom. De såg att jag är betrodd med att föra evan-

till de oomskurna geliet på samma sätt som Petrus till de omskurna *han som har gett Petrus kraft att vara apostel* bland de omskurna har också gett mig kraft att vara det bland hedningarna. 9 Och när de förstod vilken nåd jag hade fått - det var Jakob, Kefas* och Johannes, dessa som ansågs vara pelarna - räckte de mig och Barnabas handen som tecken på vår samhörighet. Vi skulle gå ut till hedningarna och de till de omskurna. *° Dock skulle vi tänka på deras

fattiga, och det har jag verkligen lagt mig vinn om.

Paulus och Petrus iAntioc/øia

“Men när Kefas kom till Antiochia, vände jag mig öppet mot honom. Han hade ju dömt sig själv. ”Ty innan det kom några från Jakob, brukade han äta tillsammans med hedningarna, men när de hade kommit, ville han inte vara med längre utan drog sig undan av fruktan för dem som höll fast vid omskärelsen? ” Samma hyckleri

gjorde sig också de andra judarna skyldiga till, så att till och med Barnabas drogs med. 1* Men när jag såg att de avvek från sanningen i

2:9 jakob, Kefas och Johannes I evangelierna (Matt 17:1; 26:37 med par.)

utgör tre personer med dessa namn en kärngrupp bland apostlarna. Apos-

teln Jakob, Johannes bror, kan dock inte avses i detta sammanhang, efter-

som han enligt Apg 12:2 hade avrättats. Jesu bror Jakob hade tydligen

intagit hans plats i den ledande gruppen (jfr 1:19). 2:9 pelama En bild för religiösa ledare som också förekommer i judisk tra-

dition, och som i NT anknyts till bilden av kyrkan som Guds tempel (Upp

3:12). 2:10 tänka på deras fattiga Se Insamling”. 2:11 när Kefas kom till Antiochia Denna händelse nämns inte i Apostlagär-

ningarna, som däremot bekräftar att Antiochia vid denna tid var central-

orten för Paulus missionsverksamhet (Apg 14:26; 15:30, 35; jfr not till

Apg 6:5). 2:12 äta tillsammans med hedningama Petrus hade alltså tillsammans med

icke-judiska kristna deltagit i de gemensamma måltider som avslutade de

kristnas gudstjänster (jfr 1 Kor 11:20 f.). Detta var omöjligt för den som

iakttog de judiska renhetslagarna (jfr not till Apg 10:28). Valet stod mellan

att med Jakob följa renhetslagarna, vilket måste splittra församlingsge-

menskapen, och att med Paulus överge den judiska traditionen för att

bevara de kristnas enhet. 2:13 judarna Här menas judiska medlemmar av den kristna församlingen.

2:7 Rom 1:5+ 2:12 Apg 11:2 f. 2:8 Apg 258-40 2:14 1 Tim 5:20 2:10 Rom 15:26+

463 Galaterbrevet 3 :2

sade till Kefas i allas närvaro: Om du som är jude

evangeliet, jag

vis i stället för på judarnas, varför vill du då

kan leva på hedningarnas tvinga hedningarna att göra sig till judar?

genom tron

Rättfárdighet

15 Vi är visserligen judar till födseln, inte hedningar och syndare.

6 Men vi vet att människan inte blir rättfärdig* genom laggärningar,

utan genom tron påjesus Kristus. Därför har vi också satt vår tro till Kristus Jesus för att bli genom tron på Kristus och inte

rättfärdiga

genom laggärningar, ty av laggärningar blir ingen människa rättfärdig. ”Men om vi under vår strävan att bli rättfärdiga genom Kristus skulle som vi också, står då Kristus i syndens

uppfattas syndare,

tjänst? inte. 18 Bara om jag åter bygger upp detta som jag

Naturligtvis

har rivit ner, gör jag mig till lagöverträdare. ”Jag har ju genom lagen” dött bort från lagen för att leva för Gud. jag har blivit korsfäst med Kristus, 2°men jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i Så ännu lever här i världen, lever jag i tron

mig. långt jag

Guds son, som har älskat och offrat sig för mig. “Jag kastar

på mig

inte bort Guds nåd; om lagen kunde ge rättfärdighet, hade ju Kristus inte behövt dö.

Inte lag, utan tro

1 Vilka dårar ni är, ni galater! Vem har förhäxat er? Ni har ju ändå fått

3 Jesus Kristus framställd för era ögon som korsfäst. 2Svara mig på en

enda sak: var det genom att fullgöra lagen* som ni fick Anden” eller

2:16 rättfärdig genom Iaggämingar Paulus vänder sig mot uppfattningen att

den som följer GT:s lag är rättfärdig och andra människor syndare (v. 15).

Enligt hans egen ståndpunkt är alla syndare, eftersom ingen kan följa lagen

helt (jfr Rom 3:9 ff.).

2:17 uppfattas som syndare Genom att inte följa lagen blir Paulus syndare i

den mening ordet har i v. 15.

2:18 detta som jag har rivit ner Dvs. den livshållning som söker trygghet i att

lyda lagen. En återgång till denna trygghetsgrund är för Paulus den verk-

liga synden: att kasta bort Guds nåd (v. 21).

3:1 framställd för era ögon Paulus undervisning om Kristus jämställs i

grundtextens uttryck med en kungörelse, som lästs upp och anslagits på

offentlig plats.

2:16 Rom l:17+;3:28+ /Ps 1413:2; Rom 2:21 Gal 5:2

3:20 3:1 1 Kor 1:23;2:2

2:19 f.Rom7:4;Gal5:24f./R0m8:10f./ 3:2 Gal 2216+ / Apg 11:17; Ef 1:13 /

Fil 1:22/ Gal 1:4+ Rom 10:16 f.

3:3 Galaterbrevet 464

genom att tro på vad ni fick höra? *Hur kan ni vara sådana dårar? Skall det som för er började med Anden nu sluta med köttef? 4 Har

allt ni varit med om varit förgäves? Det kan inte ha varit förgäves. 5När han nu ger er Anden och låter underverk ske bland er, är det för att ni fullgör lagen eller för att ni tror på vad ni fått höra? 5 Se på Abraham: Han trodde på Gud och därför räknades han som rättfär-

dig?

7Ni skall alltså veta att de som tror, de är söner till Abraham.

8 Skriften förutsåg att Gud skulle göra hedningarna” rättfärdiga på

av deras tro, och därför lät den redan Abraham få budskapet:

grund

Med dig skall alla bli välsignade. “Alltså blir alla som tror

folk

tillsammans med Abraham, som trodde. “° Men över alla

välsignade

dem som litar på laggärningar vilar en förbannelse; det står ju skrivet: Förbannad är var och en som inte bdllerfast vid allt som lagens bok bonom att göra. “ Och klart är att ingen blir rättfärdig i

bjuder

Guds ögon genom lagen, ty den ráttfdrdige skall leva genom tron, ”och lagen bygger inte på tron: det heter ju att den som fullgör

3 Kristus har friköpt oss från lagens huden skall leva genom dem. förbannelse på sig, som det

genom att för vår skull ta förbannelsen står skrivet: Förbannad är var och en som hängs upp på en träpåle. ” Så skulle hedningarna genom Kristus Jesus få den välsignelse som

och vi sedan få den utlovade Anden på grund av gavs åt Abraham tron.

står över

Löftet lagen

5Bröder, för att ta ett exempel: inte heller ett vanligt mänskligt testamente kan upphävas eller ändras sedan det en gång har blivit

3:3 det som . . . började med Anden Dvs. ert kristna liv. Mottagandet av

helig ande räknades tillsammans med dopet som tecken på en fullständig omvändelse till kristendomen (Apg 10:44 ff.; 19:1 fi).

3:3 sluta med köttet Dvs. med en tro på yttre, jordiska ting. Att lita på

omskärelsen och annan bokstavlig lagtrohet är för Paulus motsatsen till ett

andligt liv (2 Kor 3:6; jfr Joh 6:63). . 3:15 testamente Grundtextens ord betyder också förbund“”. Guds förbund

med Abraham jämförs med en människas testamente; Guds löften om

välsignelse motsvarar testamentets bestämmelser om arvet.

3:3 Fil 1:6 3:10 5 Mos 27:26; Gal 5:3 3:5 R0m15=19+ 3:11 Hab 2:4 (Rom 1:17+); Gal 2:16+ 3:6 1 M05 15:6(Rom 4235+) 3:12 3 Mos 18:5 (Rom 10:5) 3:7 Rom 4:11 f., 16 3:13 Rom 3:24+; 8:3 / 5 Mos 21:23; Apg 3:8 I M05 12:3 (Apg 3:25); Syr 5:30

4449-21 3:14 Jes 32:15+;Apg 11:17

465 Galaterbrevet 3:22

giltigt. 6 Men nu gavs löftena åt Abraham och hans avkomma. Och

det heter inte: och åt dina som om det

avkomlingar, gällde många,

utan det talas om en enda: och år din avkomma, och det är Kristus. ”Jag menar: ett testamente som Gud själv en gång har förklarat

giltigt kan inte upphävas av den fyrahundratrettio år yngre så lagen,

att löftet skulle sättas ur kraft. 8 Om arvet* berodde på lagen, kunde det ju inte längre bero på löftet. Men nu är det genom sitt löfte som Gud har skänkt arvet åt Abraham.

Lagens uppgzft

9 Vad är då lagen* ?Jo, den blev för överträdelsernas skull och

tillagd

var avsedd att gälla tills avkomlingen framträdde, han som hade fått löftet. Den utfärdades genom änglar och med hjälp av en förmedlare. 2° Och förmedlaren företräder fler än en, men Gud är en.

“Strider då lagen mot Guds löften? Nej, inte alls. Om vi hade fått en lag som kunde skänka liv, hade rättfärdigheten” berott

verkligen

av lagen. “Men nu har skriften allt under och då kan

lagt synden,

löftet till dem som tror uppfyllas

bara genom tron på Jesus Kristus.

3:16 det talas om en enda Det hebreiska ordet för avkomma syftar i sitt

sammanhang (1 Mos 13:15 med par.) på Abrahams ättlingar över huvud.

Paulus bygger sin tolkning på att ordet har entalsform. Samtida judisk

skrifttolkning* utnyttjade ofta texternas yttre grammatiska form på lik-

nande sätt; det av Paulus anförda uttrycket har också tillämpats på

Isak. 3zl7fyrabundratrezzio år Talet nämns i 2 Mos 12:40 och avser där den tid

Israels folk levde i Egypten. Paulus följer utläggningar som lät det syfta på

hela tidsavståndet från Abraham till Mose. 3:20 färmedlaren färeträderfler än en Paulus anknyter till en samtida judisk

föreställning: förmedlaren, dvs. Mose, fick inte lagen direkt från Gud,

utan genom änglar, för vilka Gud dikterade den (jfr Apg 7:38, 53; Heb

2:2). Paulus ser i detta ett bevis för lagens begränsade värde. Ãnglarnas

flertal symboliserar för honom det ofullkomliga, medan Gud som den ene

och ende (jfr Ef 4:6; 1 Tim 2:5) är fullkomlig. Löftena till Abraham och

uppenbarelsen genom Kristus har getts av Gud själv och är därför fullkomliga och slutgiltiga.

3:16 I Mos 12:7; 13:15 (Apg 7:5) 3:20 Ef 4:6+ 3:17 Z Mos 12:40 3:21 Rom 7:10 3:18 5 Mos9z4 f.; Ef2:8 f. /Rom 4:13 f.; 3:22 Rom 329-19; 11:32

11:6 3:19 Rom 4:15; 5:20 /Gal 3:24 / Apg

7:38, 53; Heb 2:2

3:23 Galaterbrevet 466

”Innan tron kom hölls vi under uppsikt, med lagen över oss, tills tron skulle 2*Så har alltså varit vår övervakare tills

uppenbaras. lagen

Kristus 25 Men kom, för att vi skulle göras rättfärdiga genom tron. nu när tron är här, har vi inte längre någon övervakare.

Inte slavar, utan söner

längre

25 Alla är ni i Kristus Jesus. 27 Är nämligen genom tron Guds söner”, ni in i Kristus, har ni också iklätt er Kristus. 28 Nu är ingen

döpta

eller slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i

längre jude grek,

Kristus Jesus. 29 Men om ni tillhör Kristus, är ni också avkomlingar till Abraham och arvtagare enligt löftet. *Jag menar så här: så länge en arvtagare är omyndig är det ingen skillnad mellan honom och en slavÄ fast han är ägare till alltsammans. ZHan har och förvaltare över sig ända fram till

förmyndare

den hans far har bestämt. 3På samma sätt med oss. Så länge vi var

dag

var vi slavar under de kosmiska makterna“. “Men när

omyndiga

tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna och född att stå under 5för att han skulle friköpa dem som står under lagen

lagenå

3:24 överwzkare I större hushåll under antiken fanns en särskild slav som hade till uppgift att hålla ordning på barnen och följa dem till de olika lärarna. Ordet ”pedagog” kommer av den grekiska beteckningen för denne övervakare. 3:27 döpta in iKristus Dopet medför enligt NT gemenskap med Kristus (Rom 6:3; jfr 1 Kor 10:2). 3:27 iklátt er Kristus Bilden anknyter till den dräkt som den döpte ifördes efter dopet. Den symboliserade det nya livet: gemenskapen med Kristus skulle helt prägla det personliga framträdandet (jfr Kol 3:9 f.). 4:2 förmyndare och förvaltare De förstnämnda hade hand om uppfostran, de sistnämnda om ekonomin. Orden vill tillsammans illustrera hur den omyndige övervakas på alla områden. 4:3 Så länge vi var omyndiga Bilden av omyndiga barn tillämpas på människornas ställning innan Kristus framträdde. judarna, som enligt löftet till Abraham var Guds barn, stod under lagens förmynderskap (3z24). Paulus jämställer deras läge med hedningarnas slaveri under olika gudar, eller under naturkrafter som ägnades gudomlig dyrkan (jfr v. 8 f.).

3:23 Gal 423-5 3:29 Rom 4:13, 16 3:24 Gal 3:19 /Rom 10:4 4:3 Kol 2:20 3:26 Matt 5:45; Rom 8:15,19, 23; 4:4 Mark 1:15; Ef1:10 /Joh 1:14;Rom Gal 4:5 1:3 3:27 Rom 6:3+ / 13:14; Ef4:24 4:5 Rom 3:24+; Gal 3:13, 26 3:28 Rom 10:12;Kol 3:11 /Joh 17:21f.; l Kor 12:13+

467 Galaterbrevet 4:15

och vi få söners rätt. “Och eftersom ni är söner, har Gud sänt sin sons ande* in i vårt hjärta, och den ropar: Abbal Fader! 7Alltså är du inte längre slav, utan son. Och är du son, har Gud också gjort dig till arvtagare.

Ingen väg tillbaka

8 Förut, när ni ännu inte kände Gud, var ni slavar under gudar som i verkligheten inte är några gudar. °Men nu när ni känner Gud, eller rättare, när Gud känner er, hur kan ni nu vända tillbaka till dessa sva a och ömkli g a makter och vila bli deras slavar i en? “l Ni håller 1 g

. g g l u så no a räknm g g På da ar och månader g och särskilda tider och år! Jag är rädd att jag har slitit förgäves för er.

Vádjan till galaterna

”Jag ber er, bröder: bli som jag när jag nu har blivit som ni. Ni har aldrig gjort mig något ont. 3 Ni vet att det var på grund av sjukdom som jag första gången kom att förkunna evangeliet* för er. 1* Min kroppsliga svaghet frestade er inte till förakt eller motvilja, utan ni tog emot mig som en ängel” från Gud, ja, som Kristus Jesus. 15 Var är

er hänförelse nu? Jag kan intyga att ni gärna skulle ha rivit ut era

4:6 Abba Arameiskt ord, förtroligt tilltal till en far. Jfr Mark 14:36; Rom

8:15. 4:9 Gud känner er Se not till 1 Kor 8:3. 4:10 dagar och månader Paulus tänker här dels på GTzs regler för Sabbaten

och andra högtider, dels på den antika astrologin, som värderade dagarna

efter planeternas gång (jfr Rom 14:5 med not). För Paulus är det i båda

fallen fråga om ett slaveri under yttre ting. Detta förklarar att han kan

jämställa lagfromheten med ett återfall i avguderi (v. 9). 4:12 bli somjag närjag m4 har blivit som ni Paulus hade genom sin uppgörelse

med lagen ställt sig utanför judendomen och därmed blivit lik de hedna-

kristna. När de nu dras till den judiska livsföringen, begär han att de i

stället skall göra gemensam sak med honom. 4:13 första gången Av detta uttryck framgår att Paulus kommit till Galatien

minst två gånger. Det första besöket måste ha varit det som nämns i Apg

16 :6. När Lukas där säger att den heliga anden förhindrade en resa åt annat

håll, menas kanske att Gud sände den sjukdom Paulus talar om här. Om

sjukdomens art vet vi ingenting.

4:6 Rom 8:15+ 4:10 Rom 14:5; Kol 2:16 4:7 Rom 8:17; Gal 3:29 4:11 Gal 3:4; Fil 2:16 4:8 1 Kor 814-6; 1222+ 4:12 1 Kor 4116+ / 9:21 f. 4:9 1 Kor 8:3+ / Kol 2:8, 20 4:14 Matt 10:40+

4:16 Galaterbrevet 468

5 Har jag blivit er fiende genom att säga er ögon och gett dem åt mig. sanningen? *7 De som så ivrigt intresserar sig för er gör det inte i god avsikt. De vill skilja oss åt för att ni skall intressera er för dem. 18 Det

intresset för er är gott om avsikten är god - alltid och inte bara

ivriga

när jag är hos er, 19 mina barnåf, som jag än en gång måste föda med

smärta tills Kristus har förkroppsligats i er. 2° Om jag bara var hos er nu, så att kunde slå an den rätta tonen -jag vet mig ingen råd med

jag

er.

Två och

förbund: lagens löftets

21 Svara ni som vill stå under lagenä: har ni hört vad lagen

mig, inte

22 Där står skrivet att Abraham fick två söner, en med sin säger? slavinna och en med den fria kvinnan. “Men hans son med slavinnan var född efter naturens ordning, sonen med den fria kvinnan tack vare ett löfte. 2* Häri ligger en djupare innebörd: de två kvin-

norna är två förbund? Det ena kommer från berget Sinai och föder

25 Sinai är ett berg i Arabien men sina barn till slavar, det är Hagar. svarar mot det nuvarande Jerusalem, som ju lever i slaveri tillsammans med sina barn. 25 Men det Jerusalem som finns i himlen är fritt; det är vår moder, 27som det står skrivet:

4:17 De som så ivrigt intresserar sigfär er Dvs. förkunnarna som vill vinna de

hednakristna för judisk lagfromhet. Paulus erkänner deras iver (v. 18) men

menar att de drivs av själviska avsikter. 4:19 mina barn Paulus vanliga bild för dem han omvänt till kristendomen (jfr

1 Kor 4:15). Brevets mottagare måste nu omvändas, födas, på nytt,

eftersom de enligt Paulus uppfattning har övergett Kristus (1:6).

4:22 två söner Liksom i Rom 9:7 ff. låter Paulus Ishmael, slavinnan Hagars

son (1 Mos 16), symbolisera judendomens anhängare. Isak, som föddes av

Abrahams hustru Sara (1 Mos 21), blir en bild för de kristna.

4:24 en djupare innebörd Se Skrifttolkning”.

4:25 Sinai är ett berg i Arabien Arabien kan i Paulus språkbruk ha omfattat

även Sinaihalvön, men det är ovisst om berget enligt hans uppfattning låg

där eller på Arabiska halvön. - Ishmael ansågs som arabernas stamfar, och

därför förknippar Paulus hans mor Hagar med ett arabiskt berg. Samtidigt

ser han Sinai, lagens berg, som en självklar symbol för judendomen, det

nuvarande Jerusalem. - Annan läsart: Hagar betyder i Arabien ”berget

Sinaii

4:27 det står skrivet I citatet (Jes 54:1) liknas Jerusalem efter förödelsen på

SOO-talet f. Kr. vid en barnlös kvinna: staden har mist sina invånare (jfr not

4:16 Am 5:10 4221-31 1 Mos 16; 21:1-21

4:19 1 Kor 4:14 f.; Filem v. 10 / Rom 4:23 1 Mos 17:l5-21; Rom 927-9

8:29 4:26 Heb 12:22; Upp 3:12; 21:2, 10

469 Galaterbrevet 5:11

Glad dig, du ofra/etsamma och barnlösa,

jubla högt, du som inte har kan: födslovåndor,

ty den ensamma får många harn,

fler än den som har en man.

Ni, bröder, är löftets barn, liksom Isak. 29 Den gången förföljde han som var född efter naturens ordning den andre som var född på ett andligt sätt, och så år det också nu. 3°Och skriften säger: Driv hort slavinnan och hennes son, ty slavinnans son skall inte ärva tillsammans med den fria kvinnans son.

3 är vi inte barn till en slavinna utan till

Alltså, bröder, den fria kvinnan. *Till den friheten har Kristus befriat oss. Stå därför fasta, och låt ingen lägga på er slavoket igen.

utan omskärelse

Rättfardighet

2Hör på vad jag säger er, jag Paulus: om ni låter omskära er, har ni ingen nytta alls av Kristus. *Jag försäkrar er igen: var och en som

4 låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen? Ni är utestängda från Kristus, ni som söker er rättfärdighet* i lagen; ni har hamnat utanför nåden. 5Ty vi väntar oss i vår ande” att genom tron vinna den rättfårdighet som är vårt hopp. °I ett liv med Kristus Jesus kommer det inte an på omskärelse* eller förhud, utan på tron, som får sitt uttryck i kärlek.

7Ni kom bra i väg. Vem har nu hejdat er, så att ni inte lyssnar till sanningen? 8Den ni har lyssnat till år inte han som kallade er. 9Lite surdegl, och hela degen jäser. ”Jag tror på Herren och litar på att ni inte skall ändra tänkesätt. Men den som försöker ställa till förvirring

“ om fortfarande bland er får ta sin dom, vem han än är. Bröder, jag predikar omskärelse, varför är jag då ständigt förföljd? Då är ju det

till Luk 23:28). Paulus tänker samtidigt på Isaks mor Sara, som länge var

barnlös. Han tillämpar löftet om en ny befolkning i Jerusalem på den

kristna församlingens framtidshopp. Jfr Upp 21:19 ff., där det nya Jeru-

salem beskrivs med bilder från Jes 54:11 f. 4:29 förföljde Paulus anknyter till en skriftlärd utläggning av 1 Mos 21:9.

Stället tolkades så att Ishmael skulle ha förgripit sig på Isak.

4:27 jes 54:1 5:2 Gal 2:21

4:29 1 Mos 21:9 5:3 Gal 3:10 4:30 I Mos 21:10 5:5 Matt 6:33 4:31 Rom 8:15; Gal 3:29 5-6 1 Kor 7:19+ 5:1 Rom 6:18, 22; 8:2; Gal 2:4+ / Matt 5i9 1 Kor 5:6

11:29 f.; Apg 15:10 5:11 Gal 6:12 f. / 1 Kor 1:23

5:12 Galaterbrevet 470

i korset borta. Z De borde skära av sig alltihop, dessa som

anstötliga

sprider oro bland er.

Låt er ande leda er

“Ni är ju kallade till frihet, bröder. Låt bara inte den friheten ge köttet* tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. ”Hela lagen

något

sammanfattas i detta enda bud: Du skall als/ta din nasta som dig

”Men om ni biter och sliter i varandra, är det fara värt att ni

sjalv.

på varandra. gör slut

6 efter för köttets

Nej, säger jag, låt er ande leda er, så ger ni aldrig

”Köttet är fiende till anden, och anden till köttet. De två

begär.

ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill. SMen om anden får

längre under lagen.

styra er, står ni inte

”Vad köttet ger är lätt att se: otukt, orenhet, liderlighet, ”avgu-

deri, trolldom, fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger,

Z* och

splittringar, kätterier, maktkamp, dryckenskap, utsvävningar

annat av samma slag. Än en gång varnar jag er: de som gör sig

skyldiga till sådant skall inte få del i Guds rike”.

22Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet,

trofasthet, ”ödmjukhet och självbehärskning. Mot sådant godhet,

vänder sig inte lagen. 2* De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med alla dess lidelser och 25 Om vi har andligt liv, låt oss

begär.

då följa en andlig väg. 25 Låt oss inte bli inbilska, inte utmana varand-

ra, inte avundas varandra.

Vad man sår, det man skörda

får

Bröder, skall

om någon ändå skulle ertappas med en överträdelse, ni som är andliga människor visa honom till rätta, men gör det med

och se till att du inte själv blir frestad. 2Bär varandras

ödmjukhet,

bördor, så ni Kristi lag. 3Den som menar sig vara något,

uppfyller

5:21 maktkamp Annan läsart: ”maktkamp, mord.

6:2 Kristi lag Dvs. kärleksbudet (3 Mos 19:18). Jfr 5:14; Matt 22:39 med

par. 5:13 Gal 5:1+ /1 Pet 2:16 /Rom 13:8 5:23 1 Tim 1:9 5:14 3 Mos 19:18 (Rom 13:9+); Rom 5:24 Rom 6:6;8:13;Kol3:5

13:10 5:25 Rom 8:5; Gal 5216+ 5:16 Rom 8:5 / 6:12; 1 Pet 2:11 5:26 Fil 2:3

5:17 Rom 7z23+ 6:1 Matt 28:15-17+; 2 Thess 3:14; Jak

5:18 Rom 8:14+ 5:19 f. 5219-21 Rom 1:29 f.+;Upp 22:15 6:2 Rom 13:8; 15:1+ 5:22 f. 2 Kor 6:6; Ef 5:9

471 Galaterbrevet 6:18

fast han ingenting är, bedrar själv. “Var och en skall pröva sina

sig

handlingar och söka skäl till stolthet enbart hos sig själv och inte hos andra. 5Var och en måste bära sin egen börda. °Men den som blir vägledd i ordet skall ha samma del som sin vägledare i allt som är

gott. 7Låt inte bedra er, Gud lurar man inte: vad man sår får man också skörda. SDen som sår i sitt kött* skall skörda förgängelse ur köttet, men den som såri anden* skall skörda evigt liv ur anden. 9 Låt

oss inte tröttna på att göra det som är rått. När tiden är inne får vi skörda, bara vi inte ger upp. l° Så länge det finns tid, skall vi därför

göra gott mot alla människor, framför allt mot våra trosfränder.

Slutöns/ean

Sammanfattning.

“Se här med vilka stora bokstäver jag skriver

till er med egen hand: Z de som vill skaffa sig anseende genom något yttre söker er

tvinga

till omskärelse”, bara för att de inte vill bli förföljda för Kristi kors. 13 Dessa som håller på omskärelsen bryr sig inte själva så om

mycket

lagen“, men de vill att ni skall omskäras, så att de kan berömma sig av det som har skett med er 4

kropp. Men jag vill aldrig någonsin

berömma mig av annat än vår herre Jesu Kristi kors, genom vilket världen* är korsfäst och död för mig och jag för världen. 5 Omskärelsen har ingen betydelse och inte förhuden heller, det är om en

fråga

ny skapelse? *Frid* och förbarmande åt dem som vill leva efter denna ordning, åt Guds Israel.

”I fortsättningen får ställa till besvär för bär Jesu

ingen mig, jag

märken på min kropp.

”Nåd från vår herre Jesus Kristus åt er ande, bröder. Amen.

6:5 Var ocb en måste bära sin egen börda I motsats till v. 2 avses här domen,

då var och en skall svara för sina handlingar. 6:11 jag skriver till er med egen band Se Brevåi. 6:16 Guds Israel Guds folk är för Paulus de kristna, vare sig de varit judar

eller hedningar före sin omvändelse (jfr Rom 9:6 ff.). 6:17]esu märken Kanske ärr efter tortyr eller misshandel som Paulus varit

utsatt för (jfr 2 Kor 11:23 ff). Spåren av att han lidit med och förJesus ger

honom auktoritet som kristen och apostel.

6:3 1 Kor 3:18 6:11 1 Kor 16:21+ 6:4 2 Korl3z5 6:12f.GalS:11 6:5 Rom 14:12 6:14 1 Kor 1:23, 31; 2:2 6:7 Ords 22:8; Joh 4:8 6:15 1 Kor 7:19+ / 2 Kor 5:17+ 6:8 Syr 7:3 6:16 Ps 1251:5; l28z6 (v9 2 Thess 3:13 6:17 2 Kor 4:10; Fil 3:10 6i10 Ef 5:16 / 2 Pet 1:7

Till de kristna i Efesos

Hälsning

lFrån Paulus, genom Guds vilja Kristi till de

Jesu apostel, heliga* som bori 3 Nåd och frid

Efesos och som lever i tron på KristusJesus. från Gud vår fader och herren Jesus Kristus.

Inledande

lovprisnin g

3 Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader. Han har välsignat oss med all den

andliga välsignelse som genom Kristus finns i himl len, liksom han före världens har utvalt oss i honom till att

skapelse

stå heliga och fläckfria inför i kärlek. 5 Han har förutbestämt oss

sig

till att få söners rätt genom Jesus Kristus och förenas med honom -

1:1 [från Paulus Se Brev? 1:1 Efesos Se Apg 18:19 med not beträffande denna stad och Paulus första besök där. - Orden ”i Efesos saknas i en läsart. Kanske var brevet från början en rundskrivelse utan bestämd adressort; det innehåller inga konkreta uppgifter om mottagarnas förhållanden. Enligt ett annat antagande var det skrivet till församlingen i Laodikeia (se Kol 4:16). Flera ställen i brevet ger vid handen att det kom till i ett fängelse (se 3:1 med not). 1:3 Välsignad är Brevets inledning är skriven på ett högtidligt språk, som påverkats bl. a. av judiska böner. I grundtexten bildar v. 3-14 en enda mening. 1:4 ihonom

Se Kristuszl. Uttrycket ”i Kristus” är vanligt i detta brev. Det antyder att Kristus sammanfattar och förenar allt (v. 10) och att frälsningen helt och hållet förmedlas av honom. Samma uttryck i grundtexten måste i vissa sammanhang översättas med genom Kristus (t. ex. v. 3). 1:4 ikärlek

Liksom i Rom 13:8; Kol 3:14 uppfattas kärleken som den dygd en kristen främst skall eftersträva. - Enligt en annan möjlig översättning hör orden till följande mening: I sin kärlek har han förutbestämt oss . . . 1:5 söner: rätt I sitt förhållande till Gud jämförs de kristna med arvsberättigade söner, i motsats till omyndiga barn och slavar. Jfr Joh 8:35; Rom 8:15 ff.;Gal4:5.

1;1f, Ko] 1;] f_ 1:4 Rom 8:28-30; Ef 5:27; Kol 1:22; 1:3 Ef2;(, 2Thess2:13;2Tim 1:9

1:5 Rom 8:23; Gal 4:5

1:6 Efesierbrevet 474

det var hans viljas beslut - ° till pris och ära för den nåd som han har skänkt oss med sin älskade son. 71 honom och genom hans blod har vi och fått förlåtelse för våra överträdelser- så rik är den nåd

friköpts

3 med vilken Gud har låtit all vishet och klokhet flöda över oss. 9 Och han har yppat sin viljas hemlighet* för oss, det beslut om Kristus som han hade fattat från början ”och som skulle genomföras när tiden var inne: att sammanfatta allting i Kristus, allt i himlen och på “ I honom har vi fått vår arvslottö, förutbestämda därtill av

jorden.

honom som låter allt ske efter sin vilja och sitt beslut: Z vi skall vara

Gud till och ära, vi som redan på förhand hade satt vårt hopp till

pris

Kristus. ”I honom har också ni, sedan ni hört det sanna ordet, om er frälsning” -i honom har också ni, sedan ni kommit

evangeliet*

till tro, fått den utlovade anden” som ett sigill. ”Den är en

heliga

för vårt arv, att Guds folk skall bli friköpt och Gud få pris

borgen

och ära.

Tack till Gud och förbön

därför att tacka Gud för er när jag nämner er i

15”°Jag upphör aldrig

mina böner, sedan jag nu har hört om er tro på herren Jesus och er kärlek till alla de heliga. ”Jag ber att vår herre Jesu Kristi Gud,

uppenbarelsens ande

härlighetens* fader, skall ge er en vishetens och som låter er få om honom. s Må han ge ert inre öga ljus, så

kunskap

att ni kan se vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och härligt ”hur väldig hans styrka är för oss arv han ger oss bland de heliga,

1:7 friköpzs Jfr Matt 20:28 med not. 1:12 vi som redan påfärband bade satt vårt hopp till Kristus Troligen menas de judekristna, som hade ärvt hoppet om Messias”. V. 13 gäller brevets hednakristna mottagare (”också ni; jfr 2:11). Enligt en annan möjlig ”Vi skall, översättning menas att alla kristna hoppas på Kristi återkomst: Gud till pris och ära, vara de som redan på förhand har satt sitt hopp till Kristus. 1:13 sigill Se not till 4:30. 1:14 friköpt Uttrycket, som i v. 7 gäller frälsningen genom Jesu död, syftar här på de kristnas slutgiltiga befrielse vid hans återkomst.

1:6 Matt 3:17; Kol 1:13 lzll Rom 8:28 f.; Kol 1:12 1:7 Rom 3:24+;Kol 1:14, 20/Ef2:7 1:13C2K0r1:22+ 1:8 Kol 1:9 1:15 Kol 1:4 1:9 1Kor2:7+; Ef3z3 f., 9;5;32; 6:19; 1116 Kol 1:9 f. 117g; 1,19 f_ 1:17 Filem v. 6 1:10 Ef3:2, 9; Kol 1:25; 1 Tim 1:4 / Gal 1:18 Kol 1:27 / Ef 4:4 / Kol 1:12 4:4/Kol1:16, 20 1:19 f.2Kor13:4;Kol2:12

475 Efesierbrevet 2:6

som tror - samma oerhörda kraft som han med sin makt Z° lät verka i Kristus, när han uppväckte honom

från de döda och satte honom på sin 2

högra sida i himlen, högt över alla härskare och makter* och krafter och herravälden, över alla namn” som finns att nämna, såväl i denna tiden som i den kommande. ”Allt lade han under

hansfötter,

och honom som är huvud över han till huvud för

allting gjorde

kyrkanö, ”som är hans kropp, fullheten* av honom som helt upp-

fyller allt.

Levande genom Kristus

1 Ni var döda genom era överträdelser och synder 2 den gång ni levde i dem på denna tidens och världens” vis och lät er ledas av fursten över luftens rike, över den andemakt som nu är verksam i

olydna-

dens människor. 3Sådana var vi alla en gång, då vi följde våra mänskliga begär och handlade som kroppen och våra egna tankar ville, och av födseln var vi vredens* barn, vi som de andra. *Men Gud, som är rik på barmhärtighet, har älskat oss med så stor kärlek Satt fast vi var döda genom våra överträdelser har han gjort oss levande tillsammans med Kristus - av nåd är ni frälsta - °0ch

uppväckt oss med honom och gett oss en plats i himlen

genom Kristus

1:21 härskare och makter och krafter och herrar/ålder: Beträffande alla dessa

uttryck se Makter” och jfr 3:10; 6:12. 1:22 Allt lade han under han; fötter Jfr 1 Kor 15:27 med not. 1:23 honom som helt uppfyller allt GT:s ord om Gud (jer 23:24) tillämpas här

på Kristus (jfr 4:10). - Annan möjlig översättning: honom som är helt

fylld med allt. Meningen är då att Gud har uppfyllt Kristus med hela sin

fullkomlighet (jfr Kol 1:19; 2:9). 2:2 över den andemakz Troligen en sammanfattande beteckning för de onda

makter som under djävulens ledning behärskar rymden närmast jorden

(luftens rike”; jfr 6:12). 2:3 wåra mänskliga begär Ordagrant: vårt körts” begär. - Ordet för

kött

används även senare i kapitlet, när författaren talar om den kropps-

liga omskärelsen (v. 11) och om Kristi jordiska liv (v. 14; jfr not till Joh

1:14).

1:20 Ps 11021; Apg 2:34+; Kol 3:1; Heb 2:1 Luk 15:24; Kol 2:13

1:3+ 2:2 Kol 3:7 / Joh 12:31; Ef 6:12; Kol 1:21 Fil2:9;K0l2:1O 1:13/Ef5:6 1:22 Ps 8:7 (1 Kor 15:27) 2:3 1 Pet 1:14 f. 1:22 E1 Kor 12:12-27+; Ef 4:4, 15 f.; 2:5 f. Rom 6:4 f., 13; Kol 311-4

5:23;KOl1:18, 24;2:17;3:15 2:6 Efl:20;F1l3:20+ 1:23 Ef4zl0; Kol 1:19

2 :7 Efesierbrevet 476

Jesus. 7Därmed ville han för kommande tider visa den överväldigande rika nåden i sin godhet mot oss genom Kristus Jesus. ”Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. 9Det

skall kunna berömma sig. ”Vi är hans

beror inte på gärningar, ingen

verk, genom Kristus Jesus till att göra de goda gärningar

skapade

som Gud från början har bestämt oss till.

mellan och bar rivits

S/eiljemuren judar bedningar

“ Kom därför att ni som av födseln var hedningar* och kallades

ihåg

oomskurna av dem som kallas omskurna, med den omskärelse* som utförs av människohand, 12 kom ihåg att ni på den tiden

på kroppen

var utan Kristus, utanför medborgarskapet i Israel, utan del i förbunden* och deras löfte, utan hopp och utan Gud när ni levde i världen. ”Men nu, tack vare Kristus Jesus, har ni som en gång var långt borta kommit nära, genom Kristi blod.

”Ty han är vår fredä, han har med sitt liv på jorden gjort de två

till ett och rivit skiljemuren, fiendskapen. 15 Han har upphävt lägren

med dess bud och stadgar för att i sin person skapa en enda

lagen*

människa av de två, en ny människa, och så stifta fred. ”I en enda kropp försonade han de båda med Gud genom korset, då han i sin

dödade fiendskapen. ”Han har kommit med budskap om person fred för er som var långt borta och fred för dem som var nära. ”Ty

kan både vi och ni nalkas Fadern, i en enda Ande. genom honom

2:11 den omskärelse som utförs på kroppen I Rom 2:28 f.; Fil 3:3; Kol 2:11

betecknas de kristna som andligen omskurna. Därmed behövs inte längre

den bokstavliga omskärelsen som ett tecken på förbundet med Gud. 2:12 utan Kristus Som icke-judar hade brevets mottagare före sin omvändelse

inget hopp om Messias”. 2:12 förbunden Jfr Rom 9:4 med not. 2:14 gjort de wa” lägren till ett Dvs. förenat judar och icke-judar i den kristna

kyrkan. 2:15 en enda människa Kristus betraktas här som stamfar och förebild för en

ny mänsklighet (jfr Rom 5:12 ff.: 1 Kor 15:45 ff). Eftersom kyrkan enligt

1:22 f. är hans kropp, kan den nya människan på en gång vara Kristus

själv och den kyrka där de kristna förenas.

2:7 Ef 1:7 2:14 Jes 9:6 f.+; Luk 2:14; 1 Kor

“ 2:8 f. Rom 3224+, 28+ / 1 Kor 1229+ 12:13+ 2:10 2 Kor 5:17+; 9:8; Tit 2:14 2:15 Kol 2:14 / 2 Kor 5:174- 2:11 Rom 2z25-29 2:16 Rom 5:10+ /Ef 1:22 f.+ 2:12 Rom 9:4; Kol 1:21 / 1 Thess 4:13 2:17 Jes 52:7; 57:19 2:13 1552:17; Kol 1:20 2:18 Rom 5:2+;Heb 7:25

477 Efesierbrevet 3:6

”Alltså är ni inte längre gäster och främlingar utan äger samma medborgarskap som de heliga” och har ert hem hos Gud. 2° Ni har

fogats in i den byggnad som har apostlarna* och profeterna” till

grund och Kristus jesus själv till hörnsten”. 2 Genom honom hålls

hela byggnaden ihop och växer upp till ett heligt tempel i Herren“; 22

genom honom fogas också ni samman till en andlig boning åt Gud.

Guds plan: evangeliet till hedningarna

*Därför vill jag, Paulus, Kristi Jesu fånge för er skull som var hedningar* . . . ?ni har ju hört om Guds plan* med den nåd han gav mig

med tanke på er; 3genom en uppenbarelse avslöjades hemligheten*

för mig så som jag redan i korthet har skrivit. 4Och när ni läser det

kan ni förstå att jag har fått insikt i hemligheten med Kristus. 5För människorna i tidigare släktled hade den inte avslöjats så som den nu har uppenbarats i anden* för hans heliga apostlar och ° tack

profeter:

vare Kristus Jesus är arvingar* som

hedningarna genom evangeliet*

2:20 profetermz Troligen menas kristna förkunnare, inte GT:s profeter. jfr

3:5. 3:1 Därför villjag, Paulus Meningen är oavslutad, en språklig frihet som var

normalare i antikens brevstil än i nutida skriftspråk. Efter en utvikning om

apostelns uppgift återupptas den påbörjade meningen i v. 14. 3:1 Kristi jesu fånge Uttrycket kan vara bildligt (jfr 2 Kor 2:14 med not).

Troligen menas dock att Paulus satts i fängelse för sin kristna missionspre-

dikans skull (jfr 4:1; 6:20). Samma sak sägs mer eller mindre tydligt i

breven till Filippi (Fil 1:7), Kolossai (Kol 4:3) och Filemon (Filem v. 9).

Alla dessa s. k. fångenskapsbrev behöver inte ha skrivits vid samma tid.

Det har också ifrågasatts om alla härrör från Paulus själv (se Brev”). Vilken

eller vilka fångenskapsperioder som åsyftas i dem är ovisst. Paulus satt i

fängelse under längre tid i Caesarea (Apg 23:33; 24:27) och Rom (Apg

28:30). Han hade enligt 2 Kor 11:23 redan dessförinnan ofta varit fånge,

kanske bl. a. under den då nyss avslutade vistelsen i Efesos (Apg 19). 3:3 så som jag redan i korthet har skrivit Det som här kallas hemligheten,

dvs. Guds plan att genom Kristus frälsa både judar och icke-judar, har

berörts tidigare i brevet (1 :9 ff.; 2:11 fi). Hänvisningen gäller alltså inte

någon beskrivning av Paulus omvändelse i ett tidigare brev.

2:19 2 Kor 5:17+ 3:2 Ef 1210+; Kol 1:25 2:20 Matt 16:18+;1 Kor 3:11+;Ef3:17; 3:3 f. Ef1:9+

Kol 1:23; 1 Pet 2z5-7; Upp 21:14 3:4 Kol 2:2 2:21 f. 1 Kor 3:16+; Ef4zl5 f.; Kol 2:19 3:5 Kol 1:26 f. 3:1 Ef 4:1; Fil 1:7, 13 f., 17; Kol 4:18;

2 Tim 1:8; 2:9; Filem v. 1, 9 f., 13

3:7 Efesierbrevet 478

vi, tillhör samma kropp som vi och har del i löftet som vi. 7Och evangeliets tjänare har jag blivit genom den nådegåva som Gud ger med sin kraft och sJag, den allra obetydligaste av alla

mig styrka.

har fått denna nåd: att ge hedningarna budskapet om den

heligaå

rikedom som finns i Kristus ”och att upplysa alla om

outgrundliga

med den hemlighet som från världens början varit dold hos

planen

Gud, som har allt. ° Nu skulle härskarna och makterna” i

skapat

kyrkan* få kunskap om Guds vishet i hela

himlarymderna genom

dess “Detta var den avsikt med världen som han förverk-

mångfald.

i och med Kristus Jesus, vår herre. Z Genom honom och med

ligade

den tillförsikt vi hämtar ur tron på honom kan vi frimodigt nalkas Gud. 13 Alltså ber jag er att inte tappa modet när jag lider för er skull; mitt lidande är er härlighetä.

Förhön för församlingen

4 Därför vill jag falla på knä för Fadern, 5 efter vilken allt vad fader heter i himlen f Mårre han i sin härligoch på jorden har sitt namn. hets rikedom ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin ande, 7 så att Kristus genom tron kan bo i era hjärtan med kärlek. Stå fasta och var rotade i honom, ”så att ni tillsammans med alla de

stadigt

heliga förmår fatta bredden och längden och höjden och djupet

3:6 samma kropp som vi Dvs. Kristi kropp, kyrkan. Jfr 1 :22 f. och 2:15 med not. 3:9 upplysa alla om Annan läsart och översättning: ”sprida ljus över. 3:10 få kunskap om Guds vishet Enligt 1 Kor 2:8 var de onda makterna (Ef2:2 med not) okunniga om vad Kristi död betydde. Kyrkans framväxt klargör för dem att de är besegrade och att Gud skall återupprätta sitt herravälde i världen (1 Kor 15:24 f.). 3:13 när jag lider Jfr v. 1 med not. 3:15 efter vilken allt vadfader heter. . . har sitt namn Annan möjlig översättning: som ger namn åt alla släkten . . . Meningen är i så fall att Gud skapar jordens folk genom att nämna deras namn (jfr Apg 17:26; Ps 147m). 3:17 bo i era hjärtan med kärlek. Stå fasta . . . ihonom Annan möjlig översättning: bo i era hjärtan. Stå fasta . . . i kärleken. 3:18 bredden och längden och höjden och djupet En bild av världsalltets totala utsträckning tillämpas här på den andliga värld där Kristus råder.

3:6 Ef 2:11-19 3:12 Rom 5:2+ 3:7 Kol 1:23, 25 3:13 2 Kor 1:5+; Kol 1:24 3:8 1 Kor 15:9 f. /Gal 1:16 / Ef 1:7 3:16 2 Kor 4:16; Kol 1:11 3:9 Ef 1:9+ 3:17 Joh 14:23; Kol 1:27 / Kol 2:7 / 3:10 1 Pet 1:12/ Rom 11:33 Ef2:20+ 3:11 Ef 1:11+ 3:18 Kol 2:2 f.

479 Efesierbrevet 4:10

”och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet* uppfyller er. 2° Han som verkar i oss med sin kraft och förmår göra mer än vi kan eller tänka, 2 hans är

långt begära

härligheten genom kyrkan och genom Kristus Jesus, i alla släktled i

evigheters evighet, amen.

Den enheten

andliga

Jag uppmanar er alltså, jag som är fånge för Herrens* skull, att leva värdigt er kallelse, 2alltid ödmjuka och milda. Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek. 3Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: 1 en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. 5 En är Herren, en är tron, ett är dopet, 6 en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt.

Kristi

kropp byggs upp

7Var och en av oss har fått just den nåd som Kristus har velat ge honom. 8Därför heter det: Han steg upp ihöjden och togfångar, han gav människorna gåvor. 9(Att han steg upp, måste inte det betyda att han också har stigit ner i underjorden? *° Han som har stigit ner är också den som steg upp högt över alla himlar för att uppfylla all-

4:1 fånge för Herrens skull Se not till 3:1. 4:4 en enda kropp Jfr 1:22 f. och 2:15 med not. 4:8 Därför beter det

Ps 68:19, som beskriver Guds seger över fientliga mak-

ter, tillämpas här på Kristus. Med v. 9 f. vill författaren visa att citatet

passar in på denne; i v. 11 ff. utlägger han det genom att räkna upp gåvor

som Kristus gett människorna. 4:9 neriunderjørden Enligt 1 Pet 3:19 fullföljde Kristus sin seger över döden

genom att predika för andar som satt fångna i dödsriket. Författaren finner

kanske en antydan om detta i v. 23 av den citerade psalmen, där Gud sågs

hämta upp besegrade fiender ur havsdjupet.

3:19 Kol 2:3, 10 4:5 f. Joh 10:16; 1 Kor 8:6; 12-:5 3:20 Fil 2:13; Kol 1:29 / Fil 4:7 4:6 1 Kor 8z4+ /Rom 11:36 4:1 Fil 1:7+ / 1:27; Kol 1:10; 1 Thess 4:7 1 Kor 12:4+

2:12 4:8 Ps 68:19 4:2 Kol 3:12 f. 4:9 Joh 3:13; Rom 10:6 f. 4:3 Fil 1:27; Kol 3:14 f. 4:10 Ef 1:23; Kol 1:19 4:4 Ef 1:22 f.+ / 1 Kor 12:13; Ef2:18/

2:12

4:11 Efesierbrevet 480

Så gjorde han några till apostlar, andra till profeter”, till

ting.)

förkunnare eller till herdar” och lärare. ”De skall göra de heliga* mera fullkomliga och därigenom utföra sin tjänst och bygga upp Kristi kropp, “tills vi alla kommer fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds son, blir fullvuxna och när en mognad som svarar mot Kristi fullhet. 4 Vi skall inte längre vara barn och låta oss

drivas omkring av alla lärovindar, inte vara lekbollar för människorna, som vill sprida villfarelse med sina bedrägliga påfund. ”Nej, låt oss i kärlek hålla fast vid sanningen och växa i alla» avseenden så att vi förenas med honom som är huvudet, Kristus. 16Han låter hela

krop-

pen fogas samman och hållas ihop genom att alla lederna hjälper och stöder, med just den kraft han ger åt varje särskild del. Då växer hela kroppen till och byggs upp i kärlek.

Den och den nya människan

gamla

”Därför besvär er för Herrens skull: lev inte längre som hed-

jag

Deras tankar är tomhet, S deras förstånd förmörkat, och

ningarna?)

de står utanför det liv som Gud ger, därför att de behärskas av

och är förstockade i sina *9 Utan någon skam-

okunnighet hjärtan??

känsla ger de sig hän åt utsvävningar och lever ett alltigenom orent och själviskt liv. 2°Men så är det inte med er. Ni har lärt känna Kristus - Z* såvida ni nu har hört om honom och undervisats om honom efter den sanning som finns hos Jesus. 22 Därför skall ni sluta

leva som förut; ni skall lägga av er den gamla människan, som går under, av sina. begär. 23 Se till att ni förnyas i andeifoch

bedragen

4:11 gjorde Grundtextens ord kan även betyda gav. Tjänandet i försam-

lingen är enligt v. 7 en gåva (jfr Rom 12:6 ff.). Beträffande de i fortsätt-

ningen uppräknade tjänsterna se Församlingsledareii 4:22 den gamla människan Dvs. den del av personligheten som hör samman

med det syndiga livet före omvändelsen; jfr Kött“. Enligt Rom 6:3 ff.

innebär dopet att man dör från sitt gamla liv och blir en ny människa, som

liknar Kristus. Den kristnes strävan att bli allt fullkomligare beskrivs här

som en förnyelse av denna erfarenhet.

4:11 Rom 1227+ 4:17-19 Rom 1:18-32/Ef2:12;Kol 1:21/

4:12 2 Tim 3:17/ 1 Kor 10:23+ 1 Pet 1:14 4:13 Kol 1:28 412-24 Kol 2:11; 3:8-10 4:14 1 Kor 1420+ /Jak 1:e 4:22 Rom 6:6; Ef2=2 f. 4:15 Ef 1:22;5:23 4223 Rom 1212+ 4:16 Ef 2:21 f.; Kol 2:19

481 Efesierbrevet 5:6

förstånd 2* och att ni klär er i den nya människan, som har skapats

efter Guds bild, med den rättfärdighet* och den helighet som hör

sanningen till.

det nya livet

Föreskrifter för

25 bort

Lägg därför lögnen och tala sanning, var och en till sin nästa,

25 vi är ju varandras lemmar. Grips ni av vrede, så synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede. 27Ge inte djävulen* något tillfälle. 23 Den

som stjäl skall sluta stjäla och i stället arbeta och sträva med egna händer, så att han kan dela med sig av sitt goda åt dem som behöver. 29 inte munnen för ofruktbart

Öppna prat utan säg bara sådant som tjänar till att bygga upp där det behövs, så att det blir till välsignelse

3° Gör inte Guds heliga ande bedrövad, den är för dem som hör på. sigillet som utlovar frihetens dag* åt er. 3 Gör er av med all elakhet,

vrede och häftighet, med skymford och förolämpningar och all

annan ondska. 32 Var mot varandra, visa medkänsla och förlåt

goda

varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus.

Ta alltså Gud till föredöme, som hans älskade barn. 2Lev i kär-

lek, så som Kristus har älskat oss och utlämnat sig själv för vår skull som en ett välluktande offer” åt Gud. 3Otukt och annan

offergåva,

orenhet eller själviskhet får det inte ens vara tal om bland er, det anstår inte de *Inte heller oanständigt och tanklöst eller

heligaT

tal- sådant passar sig inte - utan bara tacksägelse till Gud.

lättsinnigt

5Ni vet ju väl att kan få del i Kristi och Guds rike om

mycket ingen

han är eller oren eller självisk, alltså avgudadyrkare. “Låt

otuktig

4:24 klär er i den nya människan Jfr Gal 3:27 med not. 4:30 sigillet Denna bild kan uppfattas på olika sätt: Anden är ett kännemärke,

som visar att de kristna tillhör Gud, så i 1:13, och den är en bekräftelse på

hans löften till dem, så på detta ställe. l 2 Kor 1:22 är sigillet en bild för

dopet.

4:24 1 Mos 1:26 f.; 2 Kor 5;17+ 4:30 _Ies 63:10; Matt 12:31 /2 Kor 1:22; 4:25-31 Kol 3:8 Ef1:13 f. 4:25 Sak 8:16; Kol 3:9 / 1 Kor 4:32 Matt 6:14; Kol 3:12 f.; 1 Pet 3:8 f.

12:12-27+ 5:1 Matt 5:48+; l Pet 1:15 f. 4:26 Ps 4:5;]ak 1:19 f. 5:2 Joh 13:34; Rom 14:15 / GaI2:20+; 4:27 Ef 6:11; 1 Tim 3z7+ Ef5z25 / Heb 10:10 /2 Mos 29:18 4:28 1 Thess 4211+ / Luk 3:11 5:3-6 Mark 7:21-23; Rom 1:24-32; 1 Kor 4:29 Matt 12:36; 15:11; Ef5z4; Kol 3:16; 6:9f.;Gal5:19-21; Kol3:5-8/Rom

4:6 16:18; Kol2:4/Rom1:18;2:5 f.

5:7 Efesierbrevet 482

ingen lura er med tomma 0rd, det är sådant som drar Guds vrede över olydnadens människor. 7Ha därför ingenting med dem att göra.

Ljusets barn

*En gång var ni mörker, men i Herren* har ni nu blivit ljus. °Lev som ljusets barn - ljuset bar frukt överallt där det finns godhet, rättfärdighet och sanning - l° och tänk på vad Herren vill ha. l Ta inte del i mörkrets ofruktbara gärningar. Mer än så, avslöja dem - *Z vad sådant folk har för i skymundan är en skam till och med att

sig

tala om. “Men när alltsammans avslöjas av ljuset, blir det synligt, ” för överallt där något blir synligt finns ljus. Därför heter det:

Vakna, du som sover, stå upp från de döda, och Kristus skall lysa

över dig.

“Se alltså noga upp med hur ni lever, inte som ovisa människor utan som visa. 6 Ta väl vara på den tid som är kvar, ty dagarna är onda. ”Var därför aldrig oförståndiga, utan sök förstå vad som är Herrens vilja. 8 Berusa er inte med vin, där börjar lastbarheten, utan

låt er uppfyllas av ande” ”och tala till varandra med psalmer och hymner och andlig sång. Sjung och spela för Herren av hela ert hjärta, 2° och tacka alltid vår Gud och fader för allt i vår herre Jesu

Kristi namn.

5:6 olydnadens människor Se Söner”. 5:13 när alltsammans avslöjas av ljuset, blir det synligt Grundtextens inne-

börd är oklar. Annan möjlig översättning: när alltsammans avslöjas, är

det tack vare ljuset som det blir synligt. Jfr Matt 10:26 med par. ;Joh 3:20

f. 5:14 överallt där något blir synligtfinns ljus Möjligen menar författaren: syn-

dens mörker, som slutgiltigt skall skingars vid domen, viker redan nu för

ljuset som har kommit med_ Kristus och tron på honom. 5:14 Därför beter det Det är okänt varifrån citatet hämtats. Troligen är det

fråga om någon i övrigt bortglömd urkristen hymn eller liturgisk text,

kanske påverkad av GT-ställen som Jes 26:19; 60:1. 5:16 dagarna är onda Enligt urkristen tro skall världens sista tid vara fylld av

lidanden och prövningar (jfr not till Matt 24:3).

5:8 f. Dan 12:3; Matt 5:14;Luk16:8l>; 5:14 Jes 26:19; 60:1; Rom 13:11+

Fil 2:15; Kol 1:12 f., 1 Thess 5:4 f; 5:15 f. Kol 4:5 / Ords 14:8 / Am 5:13

1 Pet 2:9 / Gal 5:22-25 5:17 Rom 12:2+; Kol 1:9 f. 5:9-11 Rom 12:2+; 13:12/ 1 Tim 5:20; 5:18 Luk 21:34

2 Tim 4:2,13 5:19 Kol 3:16 f. 5:13 Joh 3:20 f.; 1 Kor 14:24 f. 5:20 1 Thess 1:2; 5:18

483 Efesierbrevet 5 ;33

Den kristna

familjen

2 Underordna er varandra i vördnad för Kristus. 23 Ni kvinnor,

foga

er efter era män som efter Herren. 23

Ty en man är sin hustrus huvud liksom Kristus är kyrkans huvud - han som också är frälsare för denna sin kropp. 2* Och liksom kyrkan* underordnar Kristus, så

sig

skall också kvinnorna i allt underordna sig sina män.

25 Ni män, älska era hustrur så som Kristus har älskat kyrkan och utlämnat själv för den 26 för att helga den genom reningsbadet i

sig

vatten och genom dopordet. Ty han ville själv låta kyrkan träda fram till i härlighet utan minsta fläck eller skrynkla; helig och

sig

felfri skulle den vara. 28 På samma sätt är också mannen skyldig att

älska sin hustru som sin egen kropp. Den som älskar sin hustru

29 utan älskar sig själv, ty ingen har någonsin avskytt sin egen kropp, man ger den näring och sköter om den så som Kristus gör med

3 skall en kyrkan - 3° vi är ju delarna som bildar hans kropp. Därför man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två s/eall bli ett. ”Detta rymmer en stor hemlighet, här låter jag det

Kristus och kyrkan. 33 Men dessutom skall var och en av er

syfta på

älska sin hustru som sig själv, och hustrun skall visa respekt för sin man.

5:26 dopordet Troligen menas de 0rd varmed dopet fullbordas i Faderns och

Sonens och den heliga Andens namn (Matt 28:19). Författaren kan dock

även tänka på trosbekännelsen som avläggs före dopet, eller möjligen på

Guds ord i allmänhet (jfr Joh 15:3). Eftersom han uppfattar kyrkan som

Kristi brud (jfr 2 Kor 11:2; Upp 19:7 f.), ser han kanske också dopet som

ett bröllop. Enligt judisk sed ingås giftermålet genom brudgummens 0rd

till bruden. 5:31 bli ett Se not till Matt 19:5. 5:32 här låter jag det syfta på Kristus Enligt judisk och urkristen skrifttolk-

ning” kan en text vid sidan av sin bokstavliga innebörd ha en eller flera

bildliga betydelser. Författaren menar alltså att de citerade orden både har

en vardaglig tillämpning på äktenskapet (v. 33) och en hemlighetsfull syft-

ning på Kristus och kyrkan.

5:21-6:9Kol 3:18-4:1; 1 Pet 2zl8-3z7 5:29 1Thess 2;7 5:21 1 Pet 5:5 5:30 1 Kor 12:12-27+

5:22 f. 1 Kor l1:3;Tit 2:5 / Ef4zl5 f.+ 5:31 1 Mo; 2,-24 (Man 19;5+; 1 Kor

5:25 Ef 5:2+; 1 Tim 2:6 6:16) 5:26 Tit 3z5+ 5:32 Ef 3:3 f.+ /Upp 19:7 5:27 2 Kor 11:2; Kol 1:21 f. /Ef1:4+

6:1 Efesierbrevet 484

Ni barn, lyd era föräldrar för Herrens* skull, det år er skyldighet. 2 Visa aktningför din far och din mor; det är det första bud som

följs av ett löfte: 3för att det s/eallgá dig väl och du s/eallfå leva länge

på jorden. “Och ni fäder, reta inte upp era barn, utan fostra och vägled dem efter Herrens vilja.

5 Ni slavar*, lyd era jordiska herrar ärligt och uppriktigt och med respekt och fruktan så som ni lyder Kristus. “Var inte instållsamma ögontjänare, utan var Kristi tjänare som helhjärtat gör Guds vilja. 7 3 Ni Tjäna villigt och glatt, det gäller ju Herren och inte människor. vet att var och en som gör något gott får sin lön för det av Herren, vare sig han är slav eller fri. 9Och ni som har slavar, handla på samma sätt mot dem och använd inga hårda 0rd. Ni vet ju att de och ni har samme herre i himlen, och han tar inte hänsyn till person.

Guds rustning

° Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft. “Ta på er Guds rustning, så att ni kan hålla stånd mot djävulens* lömska angrepp. “Ty det år inte mot varelser av kött* och blod vi har att kämpa, utan mot härskarna, mot makternf, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafteri himlarymderna. 3 Ta därför er Guds rustning,

på så att ni kan göra motstånd på den onda dagen och stå upprätt efter att ha fullgjort allt. 4 Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte och klä er i rättfärdighetens pansar 5 och sätt som skor era fötter villigheten att gå ut med budskapet

på

om fredi. 6 Håll ständigt trons sköld framför er, med den skall ni få den Ondes alla brinnande pilar att slockna, ”och frälsningens

grip

6:1 för Herrens skull Orden saknas i en läsart. 6:13 den onda dagen Dvs. den tid då de onda makterna har frihet att utsätta de

kristna för prövningar (jfr 5:16 med not).

6;1-4 Kol 3:201_ 6:11 Ef 4:27; Jak 4:7; 1 Pet 5:8 f. 6:2 112 Mos 2042+ (Mm 1s:4+) 6:12 Luk 22:53; Ef 2:2+ 6:4 5 Mos 6:7, 20-25; Ords 22:e 6:13 Ef 5:16+

65-9 Kol 3;22_4;1 6:14 Jes 11:5; Luk 12:35; 1 Pet 1:13 /Jes 65-7 1 Tim 6:1 L; Ti: 2:9 1.; 1 Pet 59:17; l Thess 5:8

248-25 6:15 Jes 52:7+; Rom 10:15 / Apg 10:36;

6:8 2 Kor 5:10 Ef2:17 6:9 3 Mos 25:43 /Rom 2:11+ 6:16 1 Joh 5:4

6:10 1 Kor 16:13; Kol 1:11 6:17 ]es59:17;1Thess5:8 /jes 49:2; Hos 6:11-17 Ps 7:11-13; Jes 59:17; Vish 6:5; Heb 4:12; Upp 1:16

5:17-22; Rom 13:12; 2 Kor 6:7;

10:4; 1 Thess 5:8

485 Efesierbrevet (324

hjälm och Andens svärd, som är Guds ord. 1” Gör det under åkallan och bön och be i er ande* varje stund. Därför skall ni hålla er vakna och aldrig tröttna i er bön för alla de heliga““. 9 Be också för mig att orden läggs i min mun och att jag talar frimodigt när bär fram

jag hemligheten* i evangeliefl, 2° vars sändebud jag är i min fångenskap.

Be att jag förkunnar det så frimodigt som jag bör.

Slutöns/ean 2* För att ni skall veta hur det står till här och hur jag har det, kommer Tychikos, min käre broder och trogne medhjälpare i Herren, att berätta allt för er. ”Jag sänder honom till er just för att ni skall få veta hur det är med oss och få uppmuntran av honom.

23Frid°° och den kärlek som hör tron till åt er, bröder, från Gud fadern och herren Jesus Kristus. “Nåd åt alla som älskar vår herre Jesus Kristus i hans oförgänglighet.

6:20 imin fångenskap Jfr 3:1 med not. 6:21 Tjo/vika: Se not till Apg 20:4. 6:24 Nåd åt alla som älskar vår herre. . . ibans oförgängligbet Andra möjliga

översättningar: Nåd med oförgänglighet åt alla som älskar vår herre

. .; ”Nåd åt alla som älskar vår herre . . . med oförgänglig kärlek.

6:18 Luk 18:1; Rom 12:12+; Kol 4:2 f.; 6:21 f.Apg 20:4; Kol 4:7 f.; 2 Tim 4:12;

Jud v. 20 Tit 3:12 6:19 Rom 15:30+; 2 Thess 3:1 / Ef 6:24 1Peti:8

1:9+ 6:20 2 Kor 5:20; Fil 1:7+

Till de kristna i

Filippi

Hälsning

l Från Paulus och Timotheos, Kristi Jesu tjänare, till alla de heliga* i

Kristus* Jesus som bor i Filippi, särskilt och

församlingsledarna*

medhjälparna. ZNåd och frid från Gud vår fader och herren Jesus Kristus.

Tack till Gud och

förbön

3Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er, falltid, i alla mina böner för er alla. Och det är med glädje jag ber för er: Sni har varit med i arbetet för ända från första “och är

evangeliet* dagen, jag

övertygad om att han som har

börjat ett gott verk hos er också skall fullborda det till Kristi Jesu 7Det är som bör att tänker

dag”. sig jag

så om er alla. Jag har er ju i mitt hjärta; både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni allesammans nåden med mig. 3Gud kan vittna om att jag längtar efter er alla med Kristi Jesu

ömhet. 9Och min bön är att er kärlek skall växa och bli rik

ständigt

på insikt och urskillning, ° så att ni kan avgöra vad som är

väsentligt

och stå rena och skuldfria på Kristi dag, “fyllda av den

rättfärdig-

het” som är frukten av Jesu Kristi verk, Gud till ära och

pris.

1 :1 Från Paulus Se Brev”. 1 :1 Timátbeos

En av Paulus närmaste medarbetare; jfr 2:19 ff. och Apg 16:1

med not. 1:1 Filippi Stad i den romerska provinsen Makedonien, nära det nutida

Kavalla i nordöstra Grekland (jfr noter till Apg 16:9, 11). Paulus första

besök där beskrivs i Apg 16:12 ff. - Brevet är skrivet vid ett tillfälle då

Paulus satti fängelse (v. 7, 13 f.) och hade fått gåvor av församlingen, som

stod i speciellt gott förhållande till honom (4:10 ff). Vilken fängelsevis-

telse det gäller är okänt (se not till Ef 3:1).

1:1 Apg 16:11-40; 20:6 1:9 Ef 1:17; Kol 1:9 f.; Filem v. 6 1:5 1 Kor 9:23;Filem v. 6 1:10 Rom 2:18;2Kor13:5+;Heb 5:14

1:6 2 Kor 8:6, 11; Fil 2:13 1:11 Matt 7:17 f. 1:7 Ef3:1+

1:12 Filipperbrevet +88

Kristi skull

Fånga* för

”Jag vill att ni skall veta, bröder, att det som hänt mig snarast har fört framåt. “Det har nu blivit klart för hela pretoriet,

evangeliet

och alla andra också, att det är för Kristi skull som jag sitter fången, 1*och de flesta av bröderna har genom min fångenskap stärkts i sin tro på Herren”, så att de vågar predika Guds 0rd ännu mera oförskräckt än förut. 15 Visst finns det en del som förkunnar Kristus för att de är avundsjuka och vill ställa till bråk. En del däremot har goda avsikter, “och de förkunnar av kärlek; de vet ju att jag är satt att försvara evangeliet. ”Men de andra är bråkmakare och talar om Kristus inte av rena motiv utan för att göra det svårare för mig i min

s Än sen? Falska eller hederliga syften -i vilket fall som

fångenskap.

helst blir Kristus förkunnad, och det gläder jag mig över.

eller verksamhet

Martyrdöd fortsatt

Men också i fortsättningen skall jag kunna glädja mig. ”Jag vet ju att allt detta kommer att leda till min räddningä tack vare era böner och den hjälp som Jesu Kristi ande ger. “Jag väntar och hoppas att jag aldrig skall stå där med skam, utan att jag nu som alltid öppet skall våga lovprisa Kristus med min kropp, vare sig den skall leva eller dö. 2* för är livet Kristus och döden en - 22såvida inte ett

Ty mig vinning

fortsatt liv här påjorden ger mig en vinst genom mitt arbete, för då vet jag inte vad jag skall välja. ”jag slits åt båda hållen: jag längtar

1:13 pretoriet Ordet användes om romerska ståthållares residens. Sådana

fanns bl. a. i Efesos och Caesarea (jfr not till Ef 3:1). Politiska fångar

kunde förvaras i dem (jfr Apg 23:35). I den situationen, och särskilt vid

-

förhör, kunde Paulus med sina ord nå en talrik personal (jfr Apg 24-26). Ordet kunde dessutom användas om det kejserliga livgardets förläggning-

ar i Rom, kanske också i Efesos. Meningen skulle då bli att Paulus gjort

intryck på de gardessoldater som bevakade honom. 1:14 Guds ord Annan läsart: ordet. 1:15 en del som förkunnar Kristus Det är okänt vilka förhållanden Paulus här

syftar på. Av sammanhanget att döma gäller det snarare personliga mot-

sättningar än lärostrider. 1:19 leda till min räddning Vare sig Paulus måste lida martyrdöden eller ej

(v. 20), kommer svårigheterna att bidra till hans slutliga räddning från allt

ont. Enligt en mindre sannolik tolkning menas att han skall bli frikänd och

slippa fortsatt fångenskap (v. 25).

1:12 2 Tim 2:9 1:18 Joh 13:16 1:13 f. Ef 3:1+ 1:20 1 Kor 6:20 1:13 Fil 1:7+ /4:22 1:21 Gal 2:20; Kol 3:3 f. 1:17 Rom 2:8 1:22 Rom 1:13

489 Filipperbrevet 2:6

efter att bryta upp och vara hos Kristus, det vore ju det allra bästa. 2* Men för er skull är det viktigare att jag lever kvar här, 15 det är

jag

övertygad om, och jag vet att kommer att bli kvar och stanna hos

jag

er alla för att hjälpa er till framsteg och glädje i tron. “Och

genom mig, genom att jag kommer till er igen, skall ni bli allt stoltare över att tillhöra Kristus Jesus.

Lev med Kristus som

förebild

27 Lev nu bara Kristi så att -

på ett sätt som är värdigt evangelium, jag

vare sig jag besöker er eller är någon annanstans -får höra om er att ni står fasta i en och samma anda, att ni sida vid sida kämpar för tron på evangeliet “och aldrig någonsin låter er skrämmas av motståndarna. Det gör klart för dem att de skall gå under och ni räddas, som

29 en gåva från Gud. Ty ni har fått nåden att- ja, inte bara att tro på Kristus, utan också att lida för hans skull. 3° Ni har samma strid att utkämpa som ni såg att jag hade och hör att jag fortfarande har.

“Om det alltså finns tröst genom Kristus, uppmuntran från kärleken och gemenskap från Anden, om det finns ömhet och medkänsla, :gör då min glädje fullkomlig genom att visa enighet. Lev i samma kärlek, eniga i tanke och 3fria från självhävdelse

sinnelag,

och fåfänga. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. *Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras. 5Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. “Han ägde Guds

1:28 Det gör klart för dem att de skall gå under De kristnas mod och uthål-

lighet fattas här som ett tecken på Kristi kommande seger och därmed som

en varning till hans motståndare (jfr 2 Kor 2:15 f.; 2 Thess 1:4 ff).

2:1 gemenskap från Anden Annan möjlig översättning: delaktighet i An-

den.

2:5 som också fanns bos Kristus jesus Annan möjlig översättning: som

anstår ert liv i Kristus Jesus.

2 :6 vakade inte över sin jämlikhet 1 grundtextens uttryck ligger bilden av ett

krigsbyte, som Kristus avstod från att ängsligt slå vakt om. - Annan möjlig

översättning: sökte inte rycka åt sig jämlikhet. Jfr Matt 4:1 ff. med par.

och berättelsen om Adam, som ville bli lik Gud (1 Mos 3:1 ff.).

1:23 2 Kor S:8;2Tim 4:6 2:2 Rom 15:5+; 2 Kor 13:11; 1 Pet

1:26 2 Kor 1:14+ 3:8

1:27 Ef4:1+/4:3 /Fil 4:3 f. 2:3 Rom 12:3+, 10; 1 Kor 4:6; Gal

1:28 2 Thess 1:4-7 5:26 1:29 Matt 5:10-12; Apg 5:41 2:4 1 Kor 10:24, 33; 13:5; Fil 2:21

1:30 Kol 2:1 / 1 Thess 2:2 2:5 Matt 11:29; Joh 13:15; 1 Kor 11:1;

2:1-Il Matt 2025-28 1 Thess 1:6; 1 Pet 2:21 /Rom 8:9

2:1 2 Kor 13:13 2:6 Joh 1:1; Kol 1215+

2:7 Filipperbrevet 490

gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud, 7utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När

3 han till det yttre hade blivit människa, gjorde han sig ödmjuk och var 9Därför har Gud upp-

lydig ända till döden, döden på ett kors. höjt honom över allt annat och gett honom det namn* som står över alla andranamn, ”för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, “och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.

Arbeta på er frälsning

2 arbeta med fruk-

Därför, mina kära, ni som alltid har varit lydiga:

frälsning:) inte bara så som när jag var hos er tan och bävan på er utan ännu mer nu när jag är långt borta. 13 Ty det är Gud som verkar i er så att ni både i vilja och hans syfte. ”Gör

gärning förverkligar

utan knot och utan förbehåll, ”så att ni blir oförvitliga och

allting

rena, Guds fläckfria barn mitt i ett ont och fördärvat släkte”, där ni

när ni håller er till livets ord. Då kan lyser som stjärnor på himlen,

mitt har inte varit förgäves, min jag vara stolt på Kristi dag““: lopp möda inte även om mitt blod skulle utgjutas när jag

förspilld. Ja,

bär fram er tro som ett offer* till Gud, är jag glad och gläds med er alla. ”På samma sätt skall ni vara glada och glädjas med mig.

2:9 det namn som står över alla andra Dvs. Guds eget namn (2 Mos 3:14).

Meningen år alltså att Jesus fick det som han enligt v. 6 f. hade avstått från:

jämlikhet med Gud. 2:10 i himlen, på jorden och under jorden Dvs. i hela världsalltet (jfr 2 Mos

20:4;Jes 45:23). Anglar, demoner och människor, både levande och döda,

skall hylla Kristus. Beträffande underjorden jfr not till 1 Pet 3:19. 2:16 mitt lopp Dvs. Paulus strävan som kristen förkunnare. Jfr 1 Kor 9:24 f.,

där samma bild finns i utförligare form. 2:17 utgjutas Martyrdöden jämförs med ett dryckesoffer av vin, som hälldes

över andra offergåvor på ett altare. Paulus uppfattar sig som en offerpräst,

vars gåvor till Gud är de församlingar han grundat och som nu dessutom

kanske måste ge sitt eget liv. Jfr 2 Tim 4:6.

2:7 2 Kor 8:9 /Jes 53; Luk 22:27/ Rom 2:13 2 Kor 3:5; Heb 13:21

8:3; Heb 2:17 2:15 1 Kor 10:10+ 2:8 Matt 23:12+ /Rom 5:19; Heb 5:8 2:15 5 Mos 32:5; Matt 10:16/ Dan 12:3; 2:9 Apg 2:33; 5:31; Rom 14:9; Ef 1:21; Matt 5:14; Ef 5:8

Heb 1:3 f. 2:16 2 Kor 1:14+ /Gal 2:2; Fil 3:14; 2:10 f.Jes 45:23;Joh 5:23; Rom 14:11 4:1+ /Jes 49:4 2:10 Upp 5:13 2:17 Rom 12:1+; 15:16; 2 Kor 12:15; 2:11 1 Kor 12:3+ 2Tim 4:6 2:12 2 Kor 7:15; 1 Pet 1:17 2:18 Fil 4:4+

491 Filipperbrevet 3:1

Timot/øeos och skickas till

Epafroditos Filippi

”Herren Jesus ger mig hopp om att snart kunna skicka Timotheos till er, så att jag kan få nyheter om er och vara vid gott mod även jag. ”Jag har ingen annan med samma förmåga att känna det rätta ansvaret för er. 3* Alla tänker bara på sitt, ingen på Jesu Kristi sak. 13 Men ni vet vad han har gett prov på. Som en son hjälper sin far, så har han arbetat för tillsammans med 23 Honom

evangeliet” mig.

hoppas jag alltså kunna skicka så snart jag har sett hur det går för mig. “I min tro på Herren litar jag på att snart också kunna komma själv.

*Jag har emellertid funnit det nödvändigt att skicka vår broder Epafroditos till er, min medarbetare och medkämpe som ni sände hit för att han skulle hjälpa mig med det jag behövde. “Han har längtat efter er alla och har varit olycklig över att ni hörde att han hade blivit sjuk. 27Och sjuk var han verkligen, nära döden, men Gud förbarmade sig över honom, och inte bara över honom utan också över mig, så att jag skulle slippa uppleva sorg på sorg. Z”Därför är jag så mycket mer angelägen om att skicka honom, för att ni skall få glädjen att återse honom och jag själv få mina bekymmer lättade. 29 Ta alltså emot honom i Herren* och med stor glädje. En man som han skall ni hedra; 3° det var i sitt arbete för Kristus som han var nära döden. Han satte sitt liv på spel för att ge mig den hjälp som ni inte kunde ge.

lAlltså, mina bröder, gläd er i Herren. Att jag upprepar vad

jag

redan har sagt besvärar inte mig, och er ger det trygghet.

2:19 Timátbeos Jfr Apg 16:1 med not. 2:25 Epafroditox Jfr 4:18, där samma hjälpsändning nämns; mannen år i

övrigt okänd. 3:1 Att jag upprepar vadjag redan har sagt Jfr 2:18; 4:4. - Enligt en annan

tolkning inleder dessa ord det följande stycket och syftar då på varningen i

v. 2. I så fall menas att Paulus förut uttalat den i muntlig förkunnelse elleri

nu förlorade brev.

2:20 1 Kor 16:10 2:29 1 Kor 16:16, 12; 1 Thess 5:12

2:21 Fil 2z4+ 3:1 Fi] 4:44.

2:25 Fil4:18

3:2 Filipperbrevet 492

Inte omskärelse, utan tro Kristus

på

2Var er vakt mot de där hundarna, de där skadegörarna, den där

på

sönderskärelsen. 3Ty omskärelsen”, det är vi som tjänar Gud i vår ande* och har vår stolthet i Kristus Jesus och inte förlitar oss på något yttre, * fast jag för min del kunde ha rått att göra det också. Ja,

jag det

om någon tror att han kan förlita sig på något yttre, så kan ännu mer, som blev omskuren på åttonde dagen, som är av

5jag

Israels folk och Benjamins stam, en hebré född av hebreer, i laglydnad en fariséilg “i trosiver en kyrkans* förföljare, i rättfärdighet*

efter lagen* en oförvitlig man.

7Men allt sådant som var en vinst för har jag för Kristi skull

mig

kommit att räkna som en ren förlust. SJa, jag räknar faktiskt allt som en förlust med det som är mera värt, kunskapen om

jämfört långt

sitt min herre Kristus Jesus. För hans skull har allt det andra förlorat

för att vinna Kristus ° och värde för mig. Jag kastar det på sophögen få leva i honom, inte med den rättfärdighet som lagen ger utan med den som kommer av tro på Kristus, den råttfärdighet som Gud ger åt dem som tror. och kraften från hans

”Jag vill lära känna Kristus

och dela hans lidanden, i en uppståndelse genom att bli lik honom

3:2 hundarna Beträffande bildens vanliga användning se not till Matt 7:6.

Här syftar den på motståndare till Paulus, sannolikt judekristna förkun-

nare av samma läror som dem han bekämpar i brevet till Galatien (se Gal

1:6 ff.: 5:2 ff., samt not till Gal 1:2). 3:2 f. sönders/earelsen . . . omskärelsen Paulus låter här den yttre operationen

beteckna den judiska fromheten och dess anhängare. Med den nedsättande

ordleken (jfr Gal 5:12) tar han avstånd från dem som krävde omskärelse i

bokstavlig mening. Det gudsförhållande som omskårelsen symboliserar

förverkligas för honom genom den kristna tron (jfr Rom 2:28 f.; Ef 2:1 1;

Kol 2:11). 3:3 tjänar Gud i vår ande Annan läsart: tjänar Guds ande”. 3:3 något yttre Ordagrant: köttef. Jfr Gal 3:3 med not. 3:5 på åttonde dagen Se 1 Mos 17:12; 3 Mos 12:3; jfr Luk 1:59. 3:5 Israels folk . . . en bebré Jfr 2 Kor 11:22 med not. 3:5 Benjamin: stam Jfr Luk 2:36 med not.

3:2 Upp 22:15 / 2 Kor 11:13-l5; Gal 3:8 Ef 3:19;4:13

5:12 3:9 Rom 1:17+

3:3 Rom 2:29+ 3:10 f. Rom 6:5; 8:17; Ef 3:13; Kol 1:24/ 324-6 2 Kor 1113-22 1 Kor 15:31+;2 K0r4:10;Gal6:17;

3:5 Rom 11:1 Fil 2:174- 3:6 1 Kor 15:9+

493 Filipperbrevet 3:20

död som hans - “ kanske jag då kan nå fram till uppståndelsen från

de döda. ”Tro inte att jag redan har nått detta eller redan har blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det, när nu Kristus Jesus har fått mig i sitt grepp. ”Bröden jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: jag det som ligger bakom mig och

glömmer

sträcker framför mig “och mot målet

mig mot det som ligger löper för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus 5 Det är så vi skall tänka, alla vi fullkomliga. Och har

Jesus.

punkt, skall Gud upplysa er även där. ni en annan mening på någon “Men låt oss fortsätta på den väg som fört oss hit.

Paulus som föredöme

”Ta mig till föredöme allesammans, och se på dem som lever efter

“8 det exempel vi har gett er. Många -jag har ofta sagt det och säger det nu med tårar- är fiender till Kristi kors, 9 de lever så att de slutar

i fördårvet, deras gud är buken och sin åra får de genom könet, dessa som bara tänker på det jordiska. 2° Vårt hemland år himlen, och

därifrån väntar vi också den som skall rädda* oss, herren Jesus Kris-

3:15 vifull/eomliga Då Paulus nyss (v. 12) förnekat att han själv är fullkomlig, är det möjligt att han här ironiskt syftar på kristna som ansåg sig vara det. I andra sammanhang används dock samma ord utan ironi, bl. a. med betydelsen ”fullvuxna i motsats till barn” eller nybörjare (t. ex. 1 Kor 2:6; 14:20; jfr Kol 4:12). 3:18 fiender tillKristi kors Paulus tänker hår sannolikt inte på de motståndare som nämnts i v. 2, utan på den hedniska omgivning som levde i strid med både judisk och kristen moral. Enligt en del utlåggare kan han dock i båda fallen mena någon sekt som sökte förena en lösslåppt livsföring med idéer hämtade från judendomen och kristendomen. 3:19 sin ärafår de genom könet Dvs. de skryter med sina sexuella bedrifter. - Annan möjlig översättning: de finner sin ärai det de borde skämmas för. Grundtextens ord för könsorgan kan också betyda något skamligt, jfr blygd i äldre svenska. 3:20 Vårt hemland är himlen Grundtextens uttryck ger bilden av personer som vistas i ett land men är medborgare i ett annat.

3:12 1 Tim 6:12,19 3:19 2 Kor11:15;2Pet 2:1 /Rom 16:18/ 3:13 f. Apg 20:24; 1 Kor 9:24-27;Gal2:2; l Thess 4:4 /Rom 85-8; Kol 3:2 Fil 2:16; 2 Tim 4:7 3:20 Matt 5:3,10;2 Kor5:6+; Ef2:6;Fil 3:15 1 Kor 2:6;Heb 6:1 3:14;2Tim 4:18 3:17 1 Kor 4:16+ / Tit 2:7; 1 Pet 5:3

3:21 Filipperbrevet 494

tus. 2 Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet”, ty han har kraft att lägga allt under sig. Stå därför fasta i Herren“, mina kära bröder som jag älskar och längtar efter, ni som är min glädje och min segerkrans.

och allt som kallas

Enigbet, glädje dygd

*Jag uppmanar Euodia och uppmanar Syntyche att vara eniga för Herrens skull. 3Ja, dig också, som är en verklig vän, ber jag: hjälp dem, ty de har kämpat för evangeliet* tillsammans med mig, liksom Clemens och mina andra medarbetare som har sina namn i livets bok.

*

Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. 5 Låt alla människor se hur fördragsamma ni är. Herren är nära. ° Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. 7Då skall Guds fridÅ som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan* och era tankar skydd i Kristus Jesus.

*Och så, mina bröder: det som är sant, det som är upphöjt, rätt och rent, det som är värt att älska och akta, allt som kallas dygd och allt som förtjänar beröm, ta fasta på allt detta. 9Vad ni har lärt och

3:21 förvandla den kropp vi har Se 1 Kor 15:51 f. 4:1 min seger/eran: Liksom i 2:16 används bilden av en idrottstävling. För-

samlingens tro är beviset på att ansträngningarna inte varit förgäves. 4:2 Euádia . . . Sjmtycbe Namnen är kvinnonamn. Deras bärare är för oss

okända. 4:3 dig. . . en verklig min Tydligen vänder Paulus sig till en ledande person i

-

församlingen, som mottagarna lätt kunde identifiera. Enligt en del utläg-

gare kan ordet för vän här vara ett egennamn, Syzygos. l så fall

bygger Paulus en ordlek på namnets betydelse. 4:3 Clemens Denne annars okände man har av traditionen identifierats med

en av Roms tidigaste biskopar. 4:3 livets bok jfr Upp 3:5 med not.

3:21 Rom 8:29; 1 Kor l5z42-49; 2 Kor 4:5 Matt 5:5; Tit 3:2; Jak 3:17/ Rom

3:18; Kol 3:4 / 1 Kor 15:2713:12; Heb 10:37; Jak 5:8; Upp
4:1 1 Kor 9:25; Fil 2:16 f.+; 1 Thess2:194:6 Matt 6:11,25;Kol4:2; 1 Pet5z73:11+
4:2 Rom 15:5+4:7 Joh 14:27; Ef 4:3; Kol 3:15 / Ef
4:3 Fil 1:27 / Dan 12:1+; Upp 3z5+3:20

4:4 2 Kor 13:11;Fil2:18;3:1; 1 Thess 419 Fil 3217+; / Thess 4=1+ / Rom

5:16 1553+

495 Filipperbrevet 4:20

tagit emot, hört och sett hos mig, det skall ni göra. Då skall fridens Gud vara med er.

omtanke om Paulus

Filippernas

i Herren över att er omtanke om mig

“Jag har glatt mig mycket

har kunnat skjuta nya skott. Omtanke hade ni ju förut

äntligen

också, men inte tillfälle. “ Inte för att jag har lidit någon nöd. jag har

lärt att klara mig med det jag har. ”Jag kan leva fattigt och jag

mig

kan leva i överflöd. jag har verkligen erfarenhet av allt: att vara mått och att att leva i överflöd och att lida brist. 13 Allt förmår jag

hungra,

kraft. ”Men ni skall ha tack för att ni genom honom som ger mig ville bistå i mitt svåra “Ni filipper vet själva att när evan-

mig läge.

då var er församgeliet” var nytt och jag hade lämnat Makedonien, den enda som visade sådan med mig att det gick att

ling gemenskap

föra bok över och mottaget. ”Redan när jag var i Thessalo-

utgivet

från er mer än en gång. ”Men det år inte era nike fick jag ju hjälp är angelägen om, utan den allt rikare vinsten för er egen

gåvor jag

räkning. ”Jag har fått vad jag skall ha, och mer än det. Jag har fullt Epafroditos har fått det som ni skickade upp av allt nu när jag genom - en rökelsedoft, ett offer* som Gud tar emot med välbehag.

mig

19 Min Gud skall med sin rikedom i Kristus Jesus fylla alla era

härliga

2° tillhör vår Gud och faderi

behov. Härligheten evigheters evighet,

amen.

4:15 när evangeliet var nytt Dvs. när Paulus nyss hade grundat församlingen i Filippi (Apg 16:12 ff., 40). 4:15 jag hade lämnat Makedonien Från Makedonien for Paulus enligt Apg 17:14 f. till Athen. 4:16 Redan nar jag var i Thessaloni/ee Dvs. efter besöket i Filippi men före avresan från Makedonien (jfr Apg 17:1 med not). 4:18 Epafroditos jfr2z25. 4:18 en rökelsedoft, ett offer Liksom all välgörenhet bland de kristna betecknas gåvan till Paulus som ett offer åt Gud.

4:11 f. 1 Tim 6:6-8; Heb 13:5 4:17 2 Kor12;14 4:13 2 Kor 12:9 f. 4:18 Fil 2:25 / Ef 5:2+ / Rom 12:1+ 4:15 2 Kor ll:7-10

4:21 Filipperbrevet 496

Hälsningar och slntöns/ean 2 Hälsa alla som är heliga* i Kristus Jesus. Bröderna här hos mig hälsar er. “Alla de heliga hälsar er, särskilt de som arbetar vid kejsarens hov.

”Nåd från herren Jesus Kristus åt er andell.

4:22 de som arbetar vid kejsarens hov Personal som tillhörde den kejserliga

hovförvaltningen fanns på många platser i det romerska imperiet, bl. a. i

Efesos. Orden ger alltså inte grund för slutsatsen att brevet är skrivet I

Rom (jfr noter till 1:13; Ef 3:1).

4:22 Fil 1:13

Till de kristna i Kolossai

Hälsning

“Från apostel”, 2och från vår

Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu broder Timotheos till de i Kolossai, våra bröder som lever i

heliga*

tron på Kristus. Nåd och frid från Gud vår fader.

Tack till Gud tro

för församlingens

3 Vi tackar alltid Gud, vår herre Jesu Kristi fader, var gång vi ber för

och om den er, ty vi har hört berättas om er tro på Kristus Jesus kärlek ni till alla de heliga, 5i hoppet om det som väntar er i

hyser

himlen. Om detta hopp har ni tidigare hört genom sanningens ord, evangeliefl, ° som har nått fram till er liksom det bär frukt och växer till i hela världen; så har det hos er också ända sedan den dag då

gjort

ni först hörde det och fick kunskap om Guds nåd sådan den verk-

är. 7Det fick ni lära er av vår käre medarbetare, som

ligen Epafras,

Från Paulus Se Brev”. m... ?vr- Timátbeos En av Paulus närmaste medarbetare; jfr Apg 16:1 med not

och Fil 2:19 ff. 1:2 Kolássai En gammal hantverks- och handelsstad i Mindre Asien, belägen

ca 17 mil öster om Efesos. Den låg inom landskapet Frygien, som Paulus

enligt Apg 16:6; 18:23 passerade två gånger under sina resor. Församling-

en i Kolossai grundades dock inte av honom själv (se 2:1) utan av en

medarbetare (1:7). - Brevet tillhör de s. k. fångenskapsbreven (se 4:3, 10,

18 och jfr not till Ef 3:1).

1:3 Vi tackar alltid Gud I 1 Kor 1:4; Fil 1:3 står på motsvarande ställen Jag

tackar . . .. Det är ovisst om de båda uttrycken i sak betyder detsamma

(jfr not till 2 Kor 2:14) eller om flertalsformen betonar medförfattarens

roll.

1:7 Epafras Jfr 4:12; Filem v. 23. Namnet är en kortform av Epafroditos,

som förekommer i Fil 2:25; 4:18, där det dock sannolikt är fråga om en

annan person.

1:3-7 Ef 1:13-16; 1 Thess 1:2 1.; Filem 1:5 1 Pet 1:3 f.

v. 4-6 1:6 Mark 4:8; Kol 1:10

1:4f,11(or13;13+ 1:7 f. K0l4:12f.;Filem v. 23

1:8 Kolosserbrevet 498

till ert bästa är en trogen tjänare åt Kristus. 8Han har talat om för oss

vilken kärlek som fyller er ande.

Förhön Kristus

förförsamlingen. Försoning genom

9Från den dag då vi fick höra detta har vi därför bett för er.

ständigt

Vår bön är att ni skall fyllas av kunskap om Guds vilja, med all andlig vishet och insikt, l° så att ni kan leva värdigt Herren* och på

allt sätt behaga honom med alla slags goda gärningar när ni bär frukt och växer till i kunskapen om Gud. “ Hans

härlighets* kraft skall på allt sätt ge er styrka att alltid och med vara och

glädje uthålliga

tålmodiga, *Z och ni skall tacka Fadern, som har gjort er värdiga att få del i det arv* som väntar de i 3 Han har räddat oss ur

heliga ljuset.

mörkrets välde och fört oss in i sin älskade sons rike, “och genom Sonen har vi friköpts och fått förlåtelse för våra 5 Han är den

synder.

osynlige Gudens avbild, den förstfödde* i hela skapelsen”, ”ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, synligt och

osynligt,

troner och herravälden, härskare och makteF; allt är

skapat genom

honom och till honom. ”Han finns före allting, och allting hålls samman i honom. s Och han är huvudet för för

kroppen, kyrkan”,

han som är begynnelsen, förstfödd från de döda till att överallt vara

9 den främste, ty Gud beslöt att låta all fullhet* bo i honom 2° och att

1:9 Från den dag Det följande stycket (v. 9-20) har samma karaktär som

Efesierbrevets inledning; jfr not till Ef 1:3. 1:11 f.0ch med glädje vara uthålliga och tålmodiga, och ni s/eall tacka Annan

möjlig översättning: vara uthålliga och tålmodiga, och ni skall med glädje

tacka. 1:15 den förstfödde i hela skapelsen Bilden utgår från den förstfödde sonens

överordnade ställning (jfr Ps 89:28; Heb 1:6; Upp 1 :5). Författaren menar

alltså inte att Jesus är underordnad Gud som en del av skapelsen, utan att

han härskar över den som deltagare i Guds skapelseverk (v. 16; jfrjoh 1:1

med not; Upp 3:14). 1:16 troner och herravålden, härskare och ma/eter Beträffande alla dessa

uttryck se Makter” och jfr 2:10, 15, 20. 1:18 förstföddfrdn de döda Jfl* 1 Kor 15:20.

1:9-12 Ef 1216-19 1:15 217161 4:4-6+; Fil 2:6 / Rom 8:29; 1:10 Ef2:10; 4:1; Fil 1:27: 1 Thess 2:12; p 3;14

4:1 /Kol 1:6+ 1:16 10; 1 Kor 8:6/Ef1:21+

jull1;3+,

1:11 Ef 1:19; 3:1e;e:10 1:17 ]oh1:1+ 1:12 Vish5:5;Ef1:11, 18:1 Pet 1:4/Ef 1:18 Ef 1:22 f.+ / Apg 26:23; 1 Kor

513*- 15:20+; Upp 1:5 1:13 Gal 1:4;Ef6:12+;1Pet 2:9 1:19 Joh 1:14, 1a; Ef 1;23+, Kol 2:9 1:14 Rom 3124+

499 Kolosserbrevet 1:28

genom hans blod på korset stifta fred” och försona allt med sig honom och till honom, allt på jorden och allt i himlen. genom 2 Och ni som förut stod utanför och visade ert fientliga sinnelag i era onda 22också er har han nu försonat med sig genom att

gärningar,

Kristus led döden med sin jordiska kropp. Han skall låta er träda och fläckfria och oförvitliga, 23 om ni håller fast fram inför sig, heliga vid er tro, har en grund och inte viker från det hopp ni har fått

stadig

höra om i som har förkunnats för allt skapat under him-

evangeliet,

len och vars tjänare jag, Paulus, har blivit.

Paulus när han sitt

liderför kyrkan fullgör uppdrag

Z* Nu gläder jag mig över att få lida för er. Vad som ännu fattas i

Kristi lidanden, det lider i mitt eget kött”, för hans kropp, som är

jag

”Dess tjänare har jag blivit, enligt det uppdrag som Gud

kyrkan.

för er skull: att låta Guds ord nå sin fullbordan. 2” Detta har gett mig är den som har varit fördold i alla tider och släktled men

hemlighet*

nu har för hans heliga. 27 Gud ville låta dem veta vilken

uppenbarats

skatt har i denna hemlighet: Kristus finns hos

härlig hedningarna*

er, om härligheten. 23 Honom förkunnar vi genom att vägle-

hoppet

da alla människor och undervisa dem alla med all vishet för att kunna

1:20 stifta fred Av sammanhanget att döma menas fred mellan Gud och världen (jfr 2 Kor 5:19). Det likartade stället Ef 2:14 ff. handlar om hedningarnas förening med judarna i den kristna kyrkan. I fortsättningen (v. 21 f.) berörs detta ämne även här. 1:20 genom honom I en läsart upprepas dessa ord: genom honom . . . allt i himlen genom honom. 1:22 sin jordiska kropp Ordagrant: Sitt kötts* kropp; jfr v. 24. 1:25 uppdrag Grundtextens ord kan även syfta på Guds plan” för världsför- Ef 3:2. loppet; apostelns uppdrag är att främja denna plan. Jfr 1:25 låta Guds om nå sinfullbordan Enligt urkristen övertygelse måste Guds ord förkunnas överallt före den sista dagen (Matt 24:14 med pan). Genom att bidra till detta mål (jfr Rom 15:19) förverkligar aposteln också Guds plan att förena alla folk i den kristna kyrkan (v. 27; jfr Upp 10:7).

1:20 Rom 5:10+; Ef 2:14-16+; Kol 1:24 1 Kor 9:4-13+; Ef 3:13 / Fil 2:14 3:10f.+ / Ef 1z23+ 1:21 f.R0m8:7;Ef4:18/5:27;Tit 2:14 1:25 Ef1:10+;3:2,7/Rom15:19;2Tim 1:23 1 Kor 15:58; Ef 3:17 / Matt 24:14; 4:17 Mark 16:15+; Rom 10:18; Kol 1 :6/ 1:26 f. 1 Kor 2:6-10; Tit 1:2 f. Ef 3:7 1:28 Ef 4:13; 5:27

1:29 Kolosserbrevet 500

föra fram alla som fullvuxna i Kristus. 29Det är för detta strävar

jag

och kämpar med den kraft som han så mäktigt låter verka i

mig.

Kunskapen om Guds Kristus

hemlighet,

Jag vill att ni skall veta hur jag kämpar för er och för dem i Laodikeia och för alla som inte har träffat mig personligen, 2 för att de skall

styrkas i sina hjärtan°“, förenas i kärlek och nå fram till hela den djupa och rika insikt som är kunskapen om Guds Kristus; li

hemlighet,

honom finns vishetens och alla skatter *

kunskapens gömda. Detta

säger jag för att ingen skall kunna övertala er under falska förespeglingar. 5Ty även om jag är kroppsligen frånvarande, så är hos er i

jag

anden och gläder mig när jag ser er goda ordning och fastheten i er tro på Kristus.

Levandegjorda tillsammans med Kristus

“Ni har lärt känna herren Kristus jesus, lev då i honom, 7med rot och grund i honom, allt fastare i den tro som ni har undervisats i, och låt er tacksamhet överflöda. 3 Låt ingen göra er till fångar i de tomma

och bedrägliga vishetsläror som bygger på mänskliga traditioner och kosmiska makter” och inte på Kristus. °Ty i honom har hela den

gudomliga fullheten* förkroppsligats och tagit sin boning. l° Och i

honom, som är huvudet för alla härskare och makter, har ni nått er fullhet. “I honom har ni också blivit omskurna, men inte som människor gör det, utan genom att bli av med den syndiga kroppen

1:28 fullvuxna iKristns Jfr 1 Kor 2:6 med not. 2:1 Laodikeih En grannstad, belägen ca 2 mil väster om Kolossai. jfr 4:13;

Upp 3:14. 2:8 visbezsläror Filosofiska idéer som rörde världsalltets uppbyggnad kunde

i tidens allmänna religionsblandning förbindas med religiösa traditioner av

olika slag. I Kolossai tycks de ha förknippats med judisk tro och sed

(v. 16). Den antika världsbildens naturkrafter identifierades med änglar

(v. 18). 2:11 inte som människor gör det Se not till Ef 2:11. 2:11 den syndiga kroppen Se Kött* och jfr Ef 4:22 med not.

1:29 1 Kor 15:10; Fil 1:30; 1 Thess 1:2 / 2:5 1 Kor 5:3/ Fil 1:27; Kol 1:23

E1327, 20; Fil4:l3 2:6 1314:1; 1 Thess 4:1 2:1 Fil 1:30; Kol 4:13 2:7 Ef 2:20, 22; 3:17 2:2 Ef 3:3-5; Kol 1:26 f.+ 2:8 Ef 2:4+ /jes 29:13; Matt 15:2, 9/ 2:3 Jes 43:3;Ords2:3-5; 1 Kor 1:24, 30; Gal 4:3, 91.; Ef2:2

Ef 3:19 2:9 f. 1311221-23; Kol 1:194- /Ef3zl9 2:4 Rom 16:18; 1314:14; 5:6 2:11 Rom 2:29+ / Ef 4:22-24+

501 Kolosserbrevet 2:18

Kristus - ”när ni med - det är omskärelsen* genom begravdes honom i dopet. I dopet har ni också uppstått med honom genom tron kraften hos Gud som uppväckte honom från de döda. 3 Och

på

ni som var döda genom era överträdelser och ert oomskurna tillstånd, er har Gud levande tillsammans med Kristus, i och med

gjort

att han förlåt oss alla våra överträdelser” och drog ett streck över det skuldebrev som belastade oss med lagens* krav. Han har utplånat det på korset. 5 Han avväpnade härskarna och det genom att spika makterna och utsatte dem för allas förakt, när han triumferade över dem genom Kristus.

och dess

Kroppen skugga

6 Låt därför döma er för vad ni äter eller dricker eller hur ni

ingen

iakttar 7 Sådant är skuggan av högtider eller nymånar eller sabbater. det som skulle komma; själva är Kristus. 3 Låt er inte

kroppen berövas segern av dem som hänger sig åt självförnekelse och ängla-

2:12 ni begravdes med honom i dopet Både omskårelsen och dopet nämns i bibeln i samband med fara och död (jfr 2 Mos 4:24 ff; 1 Kor 10:2 med not). När författaren symboliskt tolkar omskårelsen som ett smärtsamt avlägsnande av synden, kan han därför lätt anknyta till läran om dopet som död och uppståndelse med Kristus (Rom 6:4). 2:14 skuldebrev Liksom i evangelierna (Matt 18:23 ff.; Luk 7:41 ff.) jämförs den syndiga människan här med en person som står i skuld och inte kan betala. Lagens straffbestämmelser (jfr Gal 3:10 ff.) motsvarar indrivningshotet mot den skuldsatte. 2:15 atv/väpnade härskama och makterna Bildspråket är hämtat från romerska fåltherrars segerparader. De besegrade fienderna motsvarar på en gång den dömande lagen och de kosmiska krafter som brevets mottagare sysslade med i sin religiösa filosofi (v. 8). 2:16 högtider eller nymånar eller sabbater Se not till Gal 4:10. 2:17 själ-va kroppen är Kristus Enligt författaren är de gammaltestamentliga reglerna endast symboler för den rättfårdighet som Kristus förmedlar (jfr Heb 8:5; 10:1). Kristus förhåller sig till dem som en kropp till skuggan som den kastar. Samtidigt antyds bilden av den kristna kyrkan som Kristi kropp (v. 19; jfr 1:18). 2:18 självförnekelse ocb ängladyr/ean Bland de motståndare som författaren angriper tycks vördnaden för de kosmiska krafterna ha kombinerats med en asketisk livsföring (v. 21-23).

2:12 f. Rom 6:4+ / Kol 3:1 / Ef 1:19 f./ 2:16.22 Rom14;1-23+/Ga|4;1o 2=1-6 2:17 Heb 8:5;10:1/Ef1:22f. 2:14 Ef2:14f. 253 1Kors;1 2:15 Luk11:22;2 Kor 2:14; Ef4z8ç 1 Pet 3:22

2:19 Kolosserbrevet 502

dyrkan och som fördjupar sig i sina syner. De blåser upp sig med sina fåfänga människotankar 19 och håller sig inte till honom som är huvudet och som försörjer hela kroppen och binder ihop den med leder och senor, så att den växer som Gud vill.

2° Om ni med Kristus har dött bort från de kosmiska makterna, varför beter ni er då som om ni levde i världen* och underkastar er påbud som: Z Låt bli! Smaka inte! Rör inte! 22Det gäller ju saker som skall förbrukas och upplösas och är bara människors bud och läror, 23låt vara att det kallas vishet, eftersom det ser ut som fromhetsöv-

ningar, självförnekelse och späkningar, förakt för kroppens be-

hov.

Den och den

gamla nya människan 1 Om ni alltså har uppstått med Kristus, sträva då efter det som finns där uppe där Kristus sitter på Guds högra sida. ZTänk på det som finns där uppe, inte på det som finns på jorden. 3Ni har ju dött, och ni lever ett osynligt liv tillsammans med Kristus hos Gud. 4 Men när Kristus träder fram, han som är ert liv, då skall också ni träda fram i härlighet* tillsammans med honom.

2:18 fördjupar sig i sina syner Grundtextens uttryck anspelar på sådana invig-

ningar i hemliga riter som förekom i många samtida religioner. - Annan

läsart: fördjupar sig i sådant som de inte har sett” (dvs. i teoretiska

spekulationer). 2:20 dött bort från de kosmiska maktema Den symboliska döden i dopet

(v. 12) uppfattas som en befrielse från allt som binder och tvingar män-

niskan (Rom 6:7; 7:4; jfr Gal 4:3). Den döpte lever inte längre i den värld

som makterna behärskar. 2:23 föraktför kroppens behov Grundtextens innebörd är osäker, och ingen

återgivning av stället är språkligt invändningsfri. Olika utläggare har före-

slagit vitt skilda översättningar, t. ex.: ”men det är värdelöst som medel

mot kroppens begär; men det är värdelöst och underblåser bara det

själviska sinnelaget. 3:1 uppstått med Kristus Se 2:12; Rom 6:4. 3:4 när Kristus traderfram Författaren tänker här på den sista dagen och på

de dödas uppståndelse i bokstavlig mening (jfr 1 Kor 15:23).

2:19 Ef 2:2l+ 3:1 Ef2:6+ /1:20+ 2:10 Kol 2:12 f.+ / Gal 2:19; 4:3, 9 213 Mall 61211 33 2:21 1 Tim 4:3 3:3 Rom 6:4; 2 Kor 5:14 2:22 Kol 2:8+ 3:4 Fil 1:21+ / Rom 8:21; 1 Joh 3:2

503 Kolosserbrevet 3 :16

5Döda därför det jordiska hos er: otukt, orenhet, lidelser och onda lustar och själviskheten”, detta avguderi. “Sådant framkallar Guds vredeñ 7och det fyllde även er tillvaro när ni levde mitt uppe i det. *Men nu måste också ni lägga bort allt detta: vrede, häftighet, ondska, oförskämdhet och alla skändligheter som kommer ur er mun. 9 Ljug inte för varandra, ni har ju klätt av er den gamla människan och hennes vanor l° och klätt er i den nya, som förnyas till

verklig kunskap och blir en bild av sin skapare. “Då är ingen grek

eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar, skyt, slav eller fri. Nej, Kristus blir allt och i alla.

”Som Guds utvalda, heliga* och älskade skall ni alltså klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. 3 Ha med varandra och var överseende om ni har något att

fördrag

förebrå någon. Liksom Herren* har förlåtit er skall också ni förlåta. 1* Men över allt detta skall ni ha kärleken, det band som ger fullkomlighet. 5 Låt Kristi frid råda i era hjärtan, den som ni kallades till som lemmar i en och samma kropp. Visa er tacksamhet. 6 Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden,

3:6 f. Sådant framkallar Guds vrede, och det fyllde även er tillvaro Annan

läsart: ”Sådant framkallar Guds vrede över olydnadens människor, och till

dem hörde även ni. ]fr Ef 5:6. 3:9 den gamla människan Se not till Ef 4:22. 3:10 klätt er i den nya Jfr Gal 3:27 med not.

3:11 barbar, sky: Beteckningar för dem som stod utanför den grekisk-romer-

ska kulturgemenskapen (jfr noter till Rom 1:14; 1 Kor 1:22). Skyterna, en

folkgrupp från trakterna norr om Svarta havet, representerar här de mest

ociviliserade folken. Skyt betydde i dagligt tal vilde eller ohyfsad

person.

3:14 det band som ger fullkomligbet Uttrycket anknyter till bilden av de

kristna dygderna som kläder (v. 12). Kärleken håller samman dräkten,

dvs. den är oumbärlig (jfr 1 Kor 13:1 ff.; Ef 4:3).

3:15 ien och samma kropp Dvs. i kyrkan; jfr 1:18.

3:16 rikedom hjärtan Annan möjlig översättning: ”rikedom Lär och

vägled varandra med all vishet och sjung Guds lov med tacksamhet i era

hjärtan, med psalmer, hymner och andlig sång.

3:16 vägled varandra, med psalmer Församlingsmedlemmarna kunde bidra

till gudstjänsten med sång och undervisning; se 1 Kor 14:26. Jfr Rom

12:6 ff.

3:S-8 Rom 6:6-14 / Ef 5:3-6 3:13 Matt 6214+; Ef 4:32 3:8-10 Ef4:22-25 3:14 Rom 13:10; 1 Kor 13:7 / Ef4z3

3:10 5.142244- 3:15 Fil 4z7+ / l Kor 12212-27 / Ef

3:11 Gal 3:28+ 5:20 3:12 Ef 4:1 f.; 5:1 f. - 3:16f.Ef5:19 f.

3:17 Kolosserbrevet 504

och sjung Guds lov i era hjärtan. ”Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i herren Jesu namn* och tacka Gud fadern genom honom.

Den kristna

familjen

18 Ni kvinnor, underordna er era män, som det anstår kristna. ”Ni män, älska era hustrur och var inte elaka mot dem. 2° Ni barn, lyd era föräldrar i allt, ty så bör det vara bland kristna? 2 Ni fäder, reta inte

upp era barn, då tappar de modet.

22Ni slavar, lyd i allt era jordiska herrar, inte som inställsamma ögontjänare, utan ärligt och uppriktigt, i fruktan för Herrenö. 13 Vad ni gör skall ni göra helhjärtat, det gäller ju Herren och inte människor: 2* tänk på att det är Herren som skall ge er belöningen, er del av

25 arvet. Kristus är er herre, och ni skall tjäna honom. Ty den som gör orätt skall få sitt straff för vad han har gjort, och då tas ingen hänsyn till person. Ni som är herrar och har slavar, låt dem få vad som är rätt och skäligt. Tänk på att ni också har en herre - i himlen.

Förmaningar

2Var uthålliga i bönen, vaka och be under tacksägelse. 3 Be då också för oss att Gud öppnar en dörr för ordet, så att jag kan predika

med Kristus - det är för den är fängslad - “ och göra

hemligheten* jag

den känd och tala som jag bör. 5Visa klokhet i umgänget med de utomstående 1

och ta väl vara på tiden. Lägg alltid era 0rd väl och ge dem sälta; ni måste veta hur ni skall svara var och en.

3:24 ni skall tjäna bortom Annan möjlig översättning: det är honom ni tjä-

nar. 4:3 en dörr Bilden syftar på Paulus möjligheter att med framgång förkunna

det kristna budskapet (jfr 1 Kor 16:9; 2 Kor 2:12; Upp 3:8). 4:3 jag ärfängslad Se not till Ef 3:1.

3:18-4:1 Ef5:22-6:9; 1 Pet 2:18-3:7 4:2 f. Luk 18:1+; Rom 12:12+; I5:30+; 3:18 1 Kor 11:3+;Tit 2:5 Ef 6:18-20+ /1 Kor 1619+ / Kol 3:20f.Heb12:5-11 1:26 f.+/Ef3:1+ 3z22-4zl 1 Kor 7:21 f.+ 4:5 Ef 5:15 f.; I Thess 4:11 f. 3:25 Rom 2:5 f., 11+ 4:6 Mark 9:50; Ef4:29+ /1 Pet 3:15 4:1 3 Mos 25:43; Filem v. 16

505 Kolosserbrevet 4:14

Personliga hälsningar

7Tychikos, en kär broder och trogen medarbetare i Herrens tjänst, skall berätta allt om hur jag har det. “Jag sänder honom till er just för att ni skall få veta hur det är med oss och få uppmuntran av honom. ”Han har sällskap med vår trogne och käre broder Onesimos, som ju är en av er, och de kommer att berätta om allting här.

”Min medfånge Aristarchos hälsar er, och likaså Markus, Barnabas kusin. För hans del har ni redan fått anvisningar: ta väl emot honom om han kommer. Jesus, han som kallas Justus, hälsar också. Av de omskurna är dessa de enda som arbetar tillsammans med mig för Guds rike”, och de har gett mig stöd och uppmuntran. “Hälsningar från Epafras, som ju är en av er. Han tjänar Kristus Jesus och kämpar alltid för eri sina böner för att ni skall stå fasta och vara fullkomliga och helt uppfyllda av Guds vilja. kan vittna

”Jag

om hur han arbetar för er och för dem i Laodikeia och

Hierapolis.

”Vår käre Lukas, läkaren, hälsar liksom Demas.

4:7 Tjrcbikos Se not till Apg 20:4. 4:9 Onésimos Den slav för vars skull Paulus skrev brevet till Filemon, som

troligen tillhörde församlingen i Kolossai (jfr Filem v. 10 med not). Breven

till de kristna i Kolossai och till Filemon tycks ha skrivits ungefär samti-

digt; jfr hälsningama till Archippos (v. 17; Filem v. 2) och från Aristar-

chos, Markus, Epafras, Lukas och Demas (v. 10-14; Filem v. 23 f.). 4:10 Aristárcbos . . . Markus Se noter till Apg 20:4; 12:12. 4:11 jesus, han som /eallasjustus Mannen är för oss okänd. Jesus var ett vanligt

judiskt namn; jfr Matt 27:16 med not. Beträffande tillnamnet Justus jfr

Apg 1:23 med not. 4:11 de omskuma Dvs. de judekristna. 4:12 Epafras Se 1:7 med not. 4:13 Laodi/eeiüz och Hierápolis Två grannstäder till Kolossai (jfr 2:1 med

not). 4:14 Lukas Enligt traditionen Lukasevangeliets författare. Han nämns även i

2 Tim 4:11; Filem v. 24. 4:14 Demas nämns tillsammans med Lukas i Filem v. 24. I 2 Tim 4:10 sägs

han i motsats till denne ha övergett Paulus.

4:7 f. Ef 6:21 f.+ 4:12 fIKol 1:7 f.+ 4:9 Filem v. 10-12 4:14 2 Tim 4:10 f.; Filem v. 24 4:10 Apg 19:29+; Filem v. 24 / Apg

l2:12+; Filem v. 24

4 ;15 Kolosserbrevet 506

5 Hälsa till bröderna i Laodikeia och till Nymfas och församlingen som möts i hans hus. “När mitt brev har blivit upplåst hos er, ordna då så att det blir upplåst också i församlingen i Laodikeia och att ni får läsa det brev som de har fått. ”Och säg åt Archippos: Se till att du fullgör den tjänst som Herren har gett dig. g Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Glöm inte mina bojor. Nåd åt er alla.

4:15 Nymfas. . .ihans hu: Annan läsart: Nymfa. . . i hennes hus. Nymfa är dock en osannolik form av kvinnonamnet Nymfe. 4:15 församlingen som möts ibans bus De kristna gudstjänstema hölls i hemmen. 4:16 det brev som de barfåzt Inget brev av Paulus, adresserat till församlingen i Laodikeia, är bevarat. En del utläggare har antagit att det är fråga om vårt nuvarande Efesierbrev (jfr not till Ef 1:1). 4:17 ÅYCbiPPOS tycks även enligt Filem v. 2 ha haft en ledande ställning i församlingen. Vilken tjänst han svarade för kan inte avgöras. 4:18 Här skriver jag, Paulus Se Brev”.

4:16 1 Thess 5:27 4:18 1 Kor 16:21 4:17 Filem v. 2 / Rom 12:7; 1 Tim 1:12; “2 Tim 4:5, 11

Till de

kristniLThessalonike

Första brevet

Hälsning

Från Paulus, Silvanus och Timotheos till församlingen* i Thessalonike som lever i Gud fadern och herren Jesus Kristus. Nåd och frid.

Tack till Gud tro

för församlingens

2Vi tackar alltid Gud för er alla och nämner er ständigt i våra böner, 3 i tron, hur ni er i kärleken ty vi tänker på vad ni uträttar uppoffrar och hur ni håller ut i hoppet till vår herre jesus Kristus inför Gud vår fader. 4Gud älskar er, bröder, och vi vet att han har utvalt er. 5Vårt

evangelium* kom inte till er bara som 0rd utan också med kraft och helig ande, i fullt mått; ni vet ju vad vi förmådde göra bland er, för er skull. 6 Och när ni hade emot ordet följde ni vårt exempel och

tagit

därmed Herrens* med den som eget under många lidanden, glädje

Från Paulus Se Brevåf. Silvánus Se not till Apg 15:22. ._.._.._. __.._a Timázheos En av Paulus närmaste medarbetare; jfr Apg 16:1 med not

och Fil 2:19 ff. 1:1 Tbessalonike Se Apg 17:1 med not beträffande denna stad och Paulus första besök där. - Brevet bör ha skrivits kort efter detta besök (v. 5 ff.; 2:1, 13), troligen från Korinth (jfr not till 3:6). Det är sannolikt det äldsta bevarade av Paulus brev. 1:2 Vi tackar alltid Gud I de båda breven till Thessalonike används flertalsformen genomgående om deras avsändare, med undantag för några ställen som särskilt framhäver Paulus roll (1 Thess 2:18; 3:5; 5:27; 2 Thess2:5; 3:17). Den har därför troligen en mer bestämd innebörd än då Paulus enligt antik brevstil omväxlande skriver vi och jag (se not till 2 Kor 2:14 och jfr not till Kol 1:3).

1:3 1 Kor 13:13+ 1:6 1 Kor 4:16; Fil 2:5+ / Luk 8:13/ 1:5 1 Thess 2:13/ 1 Kor 2:4 f.;4:2o lThess 2:14; 3:3, 7; 2 Thess 1:4; 2Tim 3:12

1:7 Första Thessalonikerbrevet 508

den heliga anden ger. 7Så har ni också blivit ett föredöme för alla troende i Makedonien och Achaia. “Ni har fått Herrens ord att höras, och inte bara i Makedonien och Achaia: överallt har man hört talas om er tro på Gud, och vi behöver inte säga någonting. ”Alla berättar av sig själva om vad vårt besök hos er ledde till, hur ni vände er från avgudarna till Gud för att tjäna den levande och sanne Guden ”och vänta på att hans son, som han har uppväckt från de döda, skall komma från himlen, Jesus, som räddar oss från den stundande vreden”.

Paulus vistelse i

tidigare församlingen

Ni vet själva, bröder, att vårt besök hos er inte var förgäves. :Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och förödmjukats i Filippi, men vår Gud gav oss mod att predika hans evangelium* för er trots hårt motstånd. 3Bak0m våra förmaningar ligger inte villfarelser, orena motiv eller bedrägliga avsikter. “Gud har funnit oss värdiga att anförtros evangeliet, och därför talar vi som vi gör; det är inte människor vi vill vara till lags, utan Gud, som prövar våra hjärtan. 5 Vi har aldrig farit med smicker, det vet ni, eller haft någon baktanke på egen fördel- Gud är vårt vittne - °och inte har vi strävat efter att bli ärade av människor, varken av er eller andra. 7Ändå hade vi som Kristi apostlar” kunnat komma med anspråk. I stället uppträdde vi lika kärleksfullt bland er som en mor när hon sköter om sina barn. 5Av ömhet för er ville vi gärna ge er inte bara Guds evangelium utan också våra egna liv, så kära hade ni blivit för oss. ”Ni minns ju,

1:7 Makedonien och Acbaia Se noter till Apg 16:9; 18:12. Thessalonike var

huvudstad i Makedonien. Från denna provins hade Paulus rest till Achaia,

där Korinth var huvudstad. 2:2 plågar: och förödmjukazs i Filippi Händelsen skildras i Apg 16:16 ff. 2:7 komma med anspråk Apostlar hade rätt att få sitt uppehälle när de

besökte en församling, se 1 Kor 9:3 ff. 2:7 kärleksfullt Annan läsart: barnsligt.

1:8 2 Thess 3:1 2:3 2 Kor 4:2 1:9 1 Kor 12:2+; Heb 9:14 / 1 Joh 224 1Tim1:11/Gal1:10+

5:20 2:5 2 Kor 2:5 1:10 1Thess4:14-17;Tit2:13/R0m 5:9; 2:6 Joh 5:41, 44

1Thess 5:9 2:7 1 Kor 9:12-15 / Ef 5:29 2:1 1 Thess1:5,_9 2:8 2 Kor 12:15 2:2 Apg 16:19-24 / Fil 1:30+

509 Första Thessalonikerbrevet 2:16

bröder, hur vi slet och släpade; dag och natt arbetade vi för att inte behöva ligga någon av er till last när vi förkunnade Guds evangelium för er. °Ni, och Gud, kan vittna om hur heligt, rätt och oförvitligt vi handlade mot er som tror. “/”Ni vet att vi förmanade och uppmuntrade varenda en av er som en far sina barn och enträget vädjade till er att leva ett liv värdigt den Gud som kallar er till sitt rike* och

sin härligheF.

från de kristna ifudeen

Exemplet

3 Därför tackar vi också ständigt Gud för att ni lyssnade till Guds ord i vår predikan och tog emot det, inte som ett människoord utan som vad det verkligen är: Guds ord, som också visar sin kraft hos er troende. 4 från Guds

Ni, bröder, har ju följt exemplet församlingar*

iJudeen som lever i Kristus Jesus. Vad de har fått utstå av judarna”, det har ni fått utstå av era landsmän. ”judarna dödade herren Jesus liksom de dödade profeterna, och oss har de förföljt. De trotsar Gud och är fiender till hela mänskligheten, 6 eftersom de försöker hindra oss från att predika för hedningarna* och hjälpa dem att bli räddade“. Så fyller de ständigt sina synders mått. Men nu nås de till slut av Guds vrede?

2:14 Guds församlingar ijudeen Trots sin självständighet som missionär

utanför det heliga landet betonar Paulus gärna sin lojalitet mot de första

kristna, som bodde inom dess gränser (jfr Gal 2:9 f.). 2:15 judarna dödade berrenjesus Det hårda utfallet här och i v. 16 har genom

tiderna spelat en ödesdiger roll för det judiska folket på grund av de

urskillningslösa konsekvenser som ofta dragits från kristen sida. I sitt

historiska sammanhang vittnar det om dåtida konflikter: Paulus förbitt-

ring över det motstånd han mött i sin missionsverksamhet (v. 16; jfr Apg

17:5, 13) färgas av slagord som uttryckte samtida fördomar mot judar. 2:15 de dödade profeterna Se not till Matt 23:30. 2:16 nu nås de till slut av Guds vrede Paulus menar att Gud skall straffa hans

motståndare vid den sista domen, som enligt hans uppfattning är nära

förestående (4:15; jfr 2 Thess 1:6 ff.). Kanske uppfattar han också någon

samtida olycka för judarna som ett förebud till den.

2:9 Apg18:3+;1 Kor 4212+; 1 Thess “ 2:13 Gal 1:11 f; 1 Thess 1:5

4:11 2:14 Heb 6:12 / 1 Thess 1:6+ 2:11 1 Kor 4:14 f.+ 2:15 Matt 23:31; Apg 7:52 2:12 Ef4:1+ /2 Thess1:11;2:14;1 Pet 2:16 Matt 23:32 f. /Rom 2:5; 1 Thess

5:1O 1:10

2:17 Första. Thessalonikerbrevet 510

Väntan på underrättelser

Bröder, när vi nu för en tid har varit skilda från er, till kroppen men inte till hur har vi inte saknat er och gjort allt för att få se

själen,

er ”Vi har verkligen försökt komma till er -jag, Paulus, mer

igen.

- men Satan” har hindrat oss. ”Vem är vårt hopp, vår än en gång glädje, vår stolta segerkrans inför vår herre Jesus vid hans ankomst om inte ni! Nja, ni är vår ära och vår glädje.

l När vi därför inte stod ut längre, beslöt vi att själva stanna kvar i Athen Zoch skicka vår broder Timotheos, Guds medhjälpare vid förkunnandet av om Kristus. Han skulle styrka och

evangeliet”

er i tron, 3så att ingen vacklade under alla dessa påfrestuppmuntra ningar. De hör till vår lott, det vet ni själva. “ Redan när vi var hos er

förutsade vi att vi skulle få lida, och så har det också gått, som ni vet. 5När inte stod ut skickade jag därför honom för att få veta

jag längre,

hur det var med er tro. Frestaren kunde ju ha frestat* er, så att all vår möda hade varit förspilld.

Goda nyheter

*Men nu har Timotheos kommit tillbaka med goda nyheter om er tro och kärlek, och han har berättat att ni alltid tänker på oss med

och lika efter oss som vi efter er. 7Därför har

glädje längtar mycket

ni, bröder, mitt i alla våra svårigheter och lidanden gett oss nytt mod med er tro: *nu lever vi, när ni står fasta i Herren”. °Hur skall vi

kunna tacka Gud för er, för all den glädje över er som vi

tillräckligt

känner inför vår Gud, ”när vi dag och natt bönfaller honom om att få återse er för att rätta till bristerna i er tro?

“ Måtte vår Gud och fader själv och vår herre jesus hålla vägen till er öppen för oss. 12 Och måtte Herren låta er kärlek till varandra och

2:19 seger/eran: Se not till Fil 4:1.

3:1 beslöt vi att själva stanna kvar iAthen Denna situation motsvarar unge-

fär Apg17:14-16, där Timotheos dock sägs ha lämnats kvar i Makedonien

innan Paulus kom till Athen.

3:6 nu bar Timotheos kommit tillbaka Enligt Apg 18:5 skedde detta i

Korinth, där alltså brevet bör vara skrivet.

2:17 1 Thess 3:6, 10 3:4 Apg 14:22 2:19 2 Kor 1:14+; Fil 4:1+ / 1 Thess 315 1 Kor l0:13+/Fil2:16+

3;13;5;23 3:6 Apg18:5/1Thess4:9/2:l7+ 3:1 Apg17;15 3:10 1 Thess 2:I7+ 3:2 1 Kor 3:9+ 3:12 1 Thess 4:9 f.; 2 Thess 1:3 3:3 l Thess 1:6+

511 Första Thessalonikerbrevet 4:11

till alla människor bli rik och överflödande som vår kärlek till er, 3 så

att ni blir i era hjärtan och kan stå oförvitliga och heliga*

styrkta

inför vår Gud och fader, när vår herre Jesus kommer med alla sina

heliga.

Varningar och maningar

l Och nu, bröder, när ni har fått lära er av oss hur ni skall leva för att behaga Gud - och det är ju så ni lever - vill vi i herren Jesu namn vädja till er och mana er att göra ännu mer. zNi vet ju vilka föreskrifter vi gav er från herren Jesus. 3Detta är Guds vilja: att ni skall bli Ni skall avhålla er från all otukt. 1 Var och en skall lära sig

heliga.

att hålla sin i och ära, 5 inte utlämna den åt lidelser och

kropp helgd

som som inte känner Gud. álngen får kränka

begär hedningarna”,

och sin broder i det som det här Herren straffar allt

utnyttja gäller.

låtit er veta. 7Gud har inte sådant, det har vi redan klart och tydligt kallat oss till orenhet utan till helighet. “Om någon sätter sig över detta är det alltså inte en människa han sätter sig över, utan Gud, honom som ger er sin heliga ande”. 9Om broderskärleken behöver vi inte skriva till er; Gud har själv lärt er att älska varandra, “° och kärlek visar ni ju också alla bröderna i hela Makedonien. Men vi manar er, bröder, att göra ännu mer. Sätt en ära i att leva lugnt och stilla, sköta ert eget och arbeta med

3:13 med alla sina heliga Anglar och avlidna rättfärdiga som åtföljer domaren på den sista dagen (jfr Sak 14:5; Vish 5:5). De kristna skall då förenas med Guds himmelska folk (jfr Dan 7:18; 2 Thess 1:10). Därför betecknas de redan nu som heliga (jfr Rom 1:7; Kol 3:12). 4:4 sin kropp Grundtextens ord, som bokstavligen betyder ”redskap eller kärl, används bildligt om kroppen (jfr 2 Kor 4:7), kanske närmare bestämt om könsorganet. Enligt en mindre sannolik tolkning kan det syfta på den kvinnliga partnern i äktenskapet: ”. . . leva med sin hustru i helgd och ära, inte i lidelser . . .. 4:6 i det som det bär gäller Dvs. genom sexuella förseelser. jfr själviskhet”.

3:13 1 Kor 1:8+ / 1 Thess 2:19+ 4:7 2 Thess 2:13 f. 4:1 Fil4:9;2Thess3:6/1Thess2:4+/ 4:8 Luk 10:16 / 1 Kor 6:19; 2 Kor Kol 1:10; 1 Thess 2:12 1:22 4:2 1 Kor 7:10 4:9 1 Thess 3:6 / Jes 54:13 4:3 1 K0r1:30;1Thess5:23;1Pet1:16/ 4:10 1Thess 3:12+ 1 Kor 6:9;Ef5:3 4:11 l Tim 2:2 / 2 Thess 3:11 f. / Ef 4:4 1 Kor 6:19 4:28 4:Sf. Rom 1:26 f.; Kol 3:5 f. / Rom 1:18-23 /jer 10:25

4:12 Första Thessalonikerbrevet 512

era händer så som vi har föreskrivit er. z Lever ni på det sättet vinner ni de utomståendes och blir inte beroende aktning av någon.

Herrens och de dödas

dag uppståndelse

3 Bröder, vi vill att ni skall veta hur det går med dem som avlider, så att ni inte behöver sörja som de andra, de som inte har något

hopp.

“Om Jesus har dött och uppstått, vilket vi tror, då skall Gud också genom jesus föra till sig de avlidna tillsammans med honom. 5 Med stöd av vad Herren* lärt oss säger vi er detta: vi som är kvar här i livet då Herren kommer skall inte gå före de avlidna. ”Ty när Herren själv ner från himlen och hans

stiger befallning ljuder genom

ärkeängelns röst och Guds basun, då skall de som är dödai Kristus* uppstå först, ”och därefter skall vi som är kvar i livet föras bort bland molnen tillsammans med dem för att möta Herren i

rymden.

Och sedan skall vi alltid vara hos honom. ”Ge nu varandra tröst med dessa ord.

Håll er vakna

Men om tid och stund, bröder, behöver man inte skriva till er, Zför

ni vet själva mycket väl att Herrens dag” kommer som en tjuv om

4:12 de utomståendes Dvs. de icke-kristnas. 4:13 bur det går med dem som avlider Brevets mottagare väntade sig (v. 15) att få uppleva Jesu återkomst under sin livstid. Tydligen har de känt oro för att sådana kristna som redan hunnit dö skulle gå miste om mötet med honom. 4:15 Med stöd av vad Herren lärt oss Uttrycket innebär troligen att Paulus här bygger på en tradition om vad Jesus själv sagt (jfr 1 Kor 7:10; 9:14; 11:23). Detjesus-ord han tänker på behöver inte ha bevarats i NT men bör ha liknat Matt 24:30 f. med par.; jfr också Luk 20:38; Joh 6:39. 4:16 ärkeängelns röst och Guds basun Vilken roll änglaröster och basunstötar spelade i urkristna och samtida judiska föreställningar om den sista tiden framgår bl. a. av Uppenbarelseboken (Upp 1:10; 10:5 få). Man räknade med flera ärkeänglar eller änglafurstar, bl. a. Gabriel (Luk 1:19) och Mikael (jud v. 9; Upp 12:7). Vilken av dem Paulus tänker på kan inte avgöras.

4:12 Kol 4:5; 1 Pet 2:12 4:17 Joh 14:3; 17:24; Kol 3:4 4:13 1 Kor 15:18/ Ef2:12 5:1 Matt 24:36; Apg 1:7 4:14 1Kor15;1_19 5:2 Matt 24:43+; 2 Pet 3:10; Upp 4:16 Matt 24:30 f.+ / 1 Kor 15:52 3234

513 Första Thessalonikerbrevet 5:22

natten. är lugnt och tryggt, då kommer 3just när folk säger: Allt katastrofen lika plötsligt som värkarna när en kvinna skall föda, och de inte undan. *Men ni, bröder, lever inte i mörkret, och

slipper

kan inte överraska er som en tjuv. 5Ni är alla ljusets söner”

dagen

och söner. Vi tillhör inte natten eller mörkret. 6 Därför får vi

dagens

heller inte sova som de andra utan måste hålla oss vakna och nyktra. 7De som sover sover om natten, och de som berusar sig är druckna om natten. 3Men vi som tillhör skall vara nyktra och iföra oss

dagen

trons och kärlekens rustning och ha hoppet om frälsning som hjälm. 9Gud har inte bestämt oss till att bli offer för vreden* utan till att

vinna ”som har dött för frälsning” genom vår herre jesus Kristus, oss för att vi skall leva tillsammans med honom, vare sig vi nu är vakna eller sover. “Därför skall ni trösta och upp varandra, så

bygga

som ni ju också gör.

Visa kärlek. Släck inte anden

Z Vi vädjar till er, bröder, att sätta värde på dem som har det tyngsta

och vägleder er.

arbetet bland er, som ståri spetsen för församlingen 3 Visa dem den största kärlek och uppskattning för allt vad de uträt-

tar. Håll fred med varandra. “Vi uppmanar er, bröder: tala de oordentliga till rätta, uppmuntra de modfällda, stöd de svaga, ha tålamod med alla. 5 Se till att ingen lönar ont med ont. Sträva alltid efter att göra gott, mot varandra och mot alla andra. “Var alltid ”be ständigt ”och tacka hela tiden Gud. Gör

glada,

så, det är Guds vilja i Kristus* Jesus. 19 Släck inte anden”, 2° förakta 2* men 22och inga profetiori pröva allt. Ta vara på det som är bra, avhåll er från allt slags ont.

5:6 vakna och nyktra En bild för religiös livaktighet och uthållighet (jfr Matt 24:45 ff. ; 25:1 ff; 1 Kor 15:34). I v. 10 har den en helt annan innebörd: att vara vaken betyder där att leva i bokstavlig mening, och de sovande är de döda, liksom i t. ex. Joh 11:11.

5:3 _Ier 6:14+ / Luk 2134-36 / Matt 5114 2 Thess 316, 11, 15 / Rom 1411; 24:8 15:1/ 1 Kor 13:4 5:4 f. Ef 5:8 f. 5:15 Matt 5:39; Rom 12:17+ 5:6 Luk21:36;Rom13:11+;1Pet5:8 5:16 Fil4z4+ 5:8 Ef 6:11-17+ 5:17 Luk 18:1-8; Rom 12:12; Ef 6:18; 5:9 1Thess1:10+ Kol 4:2 5:10 Rom 1418141 Thess 4:14, 16 f, 5:18 Ef 5:20+ 5:11 Jud v. 20 5:20 1 Kor 14:1, 39 5:12 1 K0r16:16, 18; 1Tim 5:17 5:21 1 Kor 14:29; 1 Joh 4:1 5:13 Rom 12:18 5:22 Job 1:1, 8

5:23 Första Thessalonikerbrevet 514 Slutöns/ean 23Må han som är fridens Gud helga er helt igenom, och må er ande, själ och kropp bevaras hela och oskadda, så att de är utan fläck när vår herre Jesus Kristus kommer. 2* Han som kallar er är trofast, han skall åstadkomma det.

zsBröder, be också för oss. “Hälsa alla bröderna med en helig kyss. 27 Lova mig i Herrens namn att alla bröderna får höra brevet läsas upp.

”Nåd från vår herre Jesus Kristus åt er alla.

5:26 en helig kyss Se not till Rom 16:16.

5:23 Rom 15:33+/1Kor1:8+/1Thêss 5:25 Kol 4:3;2Thess 3:1

2;19+ 5:27 Kol4:16 5:24 1 Kor 1:9 /Fil 1:6

Till de

kristnalThessalonike

Andra brevet

Hälsning

Från Paulus, Silvanus och Timotheos till församlingen? i Thessalonike som lever i Gud vår fader och herren Jesus Kristus. 2Nåd och

frid från Gud fadern och herren Jesus Kristus.

I väntan Herrens

på dag

3 Vi måste alltid tacka Gud för er, bröder, det finns det goda skäl till,

och den kärlek ni alla hyser till varandra blir ty er tro växer ständigt allt större hos var och en av er. “Vi kan med stolthet tala om er i Guds om er uthållighet och er tro mitt under alla de

församlingar,

och lidanden som ni får utstå. 5De förebådar Guds rätt-

förföljelser

visa dom, att han skall förklara er värdiga Guds rike”, som ni får lida för. bGuds rättvisa innebär ju att han låter dem som plågar er bli

7och låter er som nu plågas vila ut tillsammans med oss, när

plågade

herren Jesus uppenbaras från himlen med sin makts änglar “och i

eld, för att utkräva hämnd på dem som inte erkänner Gud

lågande

och inte till om vår herre Jesus. 9Deras straff blir

lyssnar evangeliet*

Från Paulus Se Brev.

Silvánus Se not till Apg 15:22.

och Fil 2:19 ff.

1:1 Tbessaloni/ee Se Apg 17:1 med not. - Omständigheterna vid brevets

tillkomst är okända; jfr not till 2:2.

Vi måste alltid tacka Gud Se not till 1 Thess 1:2.

1:3 1Thess 1:2 f. /Ef 1:15 1.; Kol 1:3; 1:7 Matt 25:31

lThess 3:12 1:8 Jes 66:15;2Pet3:7/Jer10:25/Rom 1:4 1 Thess 2:14,19 10:16; 1 Pet 4:17 lz4-7 Fil1:28 1:9 Fil 3:19 /Jes 2:19, 21 1:5 1Thess2:12/Matt5:11f.;Rom5:3;

8:35; 1 Thess l:6+; 2 Tim 3:11

1:10 Andra Thessalonikerbrevet 516

evigt fördärv, fjärran från Herrens ansikte och från hans makt och härligheü, ° när han kommer på den dagen* för att bland

förhärligas

sina heliga* och hyllas bland alla som har kommit till tro - och ni har trott på vårt vittnesbörd”. “ Därför ber vi alltid för er att vår Gud

skall finna er värdiga hans kallelse och ge framgång åt varje gott uppsåt och varje handling, gjord i tro och med hans kraft, Z så att vår herre Jesu namn förhärligas genom er och ni genom honom, tack vare nåden från vår gud och herre Jesus Kristus.

Den och Kristi ankomst

Laglöse fesu

1 När det gäller vår herre Jesu Kristi ankomst, då vi skall samlas hos

honom, ber vi er, bröder, latt inte strax tappa fattningen och bli uppskrämda, om man hänvisar till Anden eller till något som vi skulle ha sagt eller skrivit och säger att Herrens dag* är här. 3 Låt inte lura er på något vis. Ty först måste avfallet ske och

laglöshetens

4 människa uppenbaras, undergångens son, motståndaren, han som förhäver sig över allt som kallas gud eller och sätter i Guds

heligt sig

tempel och utger sig för att vara Gud. 5Minns ni inte att sade

jag

1:12 vår gud och herre jesus Kristus Annan möjlig översättning: vår Guds

och herren Jesus Kristus”.

2:2 hänvisar till Anden Tydligen har kristna profeter” uppträtt inom för-

samlingen och påstått att världens slut var nåra.

2:2 något som vi skulle ha sagt eller skrivit Meningen kan vara antingen att

man åberopade uttalanden som Paulus aldrig gjort, eller att man missupp-

fattade hans 0rd t. ex. i 1 Thess 4:15 ff. Möjligen skrev Paulus det andra

brevet till Thessalonike en kort tid efter det första, just för att rätta till

sådana missuppfattningar. Det saknas dock hållpunkter för en säker

bestämning av brevets tillkomsttid. En del utläggare har också ifrågasatt

om Paulus är den verklige författaren.

2:3 först måste avfallet ske Enligt urkristen tro måste mänskligheten under

världens sista tid genomgå förutbestämda perioder, kännetecknade bl. a.

av gudlöshet och svåra olyckor (jfr Matt 24:3 ff. med par.). Författaren vill

visa att den sista och svåraste perioden ännu återstår. 2:3 laglöshetens människa Se Antikrist”.

1:10 Ps 89:8; 1 Thess 3:13 /Jes 66:5; Kol 2:1 1 Thess 4:13-17 / Matt 24:31

3:4 2:2 Matt 2424-6 1:11 1 Thess 2:12+ /Fil 2:13; 1 Thess 2:3 Matt24z23 f./1Tim4:1 /Joh 17:12;

1:3,5 1Joh2:18 1:12 Mal 1:11;Joh 17:10 2:4 Dan 11:36 / Hes 28:2

517 Andra Thessalonikerbrevet 2:17

detta redan när jag var hos er? ° Och ni vet vad det är som nu hindrar honom, så att han inte kan träda fram förrän hans stund” är inne. 7Ty laglösheten är redan verksam, som en hemlighef; det som återstår är att han som ännu hindrar röjs ur vägen. *Då skall den Laglöse uppenbaras, han som herren Jesus skall dräpa med andedräkten ur sin mun och förinta med glansen vid sin ankomst. °Den Laglöses ankomst är ett verk av Satan” och sker med stor makt, falska tecken och under” ”och med orättfärdighetens alla konster, som bedrar dem som går i fördärvet - de har ju inte velat ta emot den kärlek till sanningen som kunde ha räddat dem. Därför låter Gud villfarelsen få makt över dem så att de tror på lögnen “och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan har valt

orättfärdigheten.

Kallade att vinna Kristi

härlighet

3 Men vi måste alltid tacka Gud för er, bröder som Herren älskar. Ty Gud har utsett er att vara de första* som skall räddas genom att ni helgas i er ande* och tror på sanningen. “ Till detta har Gud kallat er med vårt evangeliumi för att ni skall vinna vår herre Jesu Kristi härlighet? ”Stå alltså fasta, bröder, och håll er till de läror som vi har fört vidare till er, muntligen eller i brev. “Må vår herre Jesus Kristus själv och Gud vår fader, som älskar oss och i sin nåd har gett oss evig tröst och säkert hopp, ”uppmuntra och styrka er till allt gott i gärning och 0rd.

2:6 vad det är som m4 hindrar honom Det är okänt vad författaren syftar på,

trots talrika gissningar. Man har bl. a. föreslagit det romerska rikets kej-

sare och lagliga ordning; den pågående kristna missionen, som enligt Matt

24:14 måste slutföras före världens undergång; en ängel som enligt Guds

plan håller ondskan bunden för en tid (jfr Upp 7:1 ff.: 20:1 fi).

2:7 som en hemlighet Ondskans största makt har ännu inte framträtt öppet.

Då grundtextens uttryck annars används om Guds plan eller om Kristus,

antyds kanske också att ondskan har en plats i Guds plan, eller att den

söker härma Kristi hemlighet.

2:13 har utsett er att vara de första som skall räddas Annan läsart: ”har från

början utsett er att räddas.

2:15 de läror som vi harfört vidare till er Jfr 1 Kor 11:2 med not.

2:8 Jes 11:4 /Job 4;9 2:14 Rom 8:30; 1 Pet 5:10 2:9 Man24;24;Upp13;13 2:15 1 Kor 16:2 / 11:2; 1 Thess 4:1;

2:10 Rom 2:8; 2 Tim 4:4 2 Thess 3:6 2:11 Rom 1:28 2:16 f. 1 Thess 3:11-13 2:13 Ef 1:4; 1 Thess 2:12; 4:7; 5:9

3:1 Andra Thessalonikerbrevet 518

till förbön Uppmaning

be för oss att Herrens ord vinner spridning och Och så, bröder, 2och att vi förskonas från brottsanseende, så som har skett hos er, liga och onda människor - alla har ju inte tron. 3Men Herren är

trofast, han skall styrka er och skydda er för det onda. “I vår tro på Herren litar vi på att ni gör och kommer att göra vad vi här före- 5Må Herren leda er fram till Guds kärlek och Kristi uthålskriver.

lighet.

dem som lever utan ordning

Varning för

5Vi föreskriver er i herren namn att dra er undan de Jesu Kristi som lever utan och inte följer de regler de har fått

bröder ordning

vilket sätt ni skall efterlikna oss. Vi genom oss. 7Ni vet ju själva på var hos er 3och åt aldrig av andras bröd utan att ha

aldrig oordentliga

rätt för oss. Vi slet och släpade, arbetade dag och natt för att

gjort

inte 9Inte för att vi skulle sakna rätt till det, ligga någon av er till last. men vi har velat ge er ett föredöme att följa. *° När vi kom till er, gav den som inte vill arbeta får inte heller äta. “ Och vi er som föreskrift: nu har vi hört att några ibland er lever utan ordning. De gör inte vad 12 Den sortens människor föreskriver de skall, bara vad de inte skall. och förmanar vi i herren Jesu Kristi namn att arbeta lugnt och stilla

och äta sitt eget bröd.

3:3 det onda Annan möjlig översättning: den onde”. 3:5 till Guds kärlek och Kristi uthållighet Dvs. till insikt om hur Gud älskar människorna och om Kristi tåliga lidande, men också till förmågan att visa samma slags kärlek och uthållighet. - Annan möjlig översättning: till kärlek till Gud och uthållig väntan på Kristus. 3:11 lever utan ordning Detta kan bl. a. ha berott på tron att världens sista tid var inne (se 2:2) och att all jordisk planering därför var överflödig.

3:1 Ef 6:18 f.; Kol 4:3; 1 Thess 5:25 3:7 f. 1 Kor 4:16+; 1 Thess 1:6; 2:9 f. 3:2 Rom 15:31 3:8 Apg 1823+ 3:3 Matt 6:13;]oh 17:15;2Tim 4:18 3:9 1Kor9;4_18+ 3:4 1 Thess 4:1 f., 10 f.;2Thess 3:6 3:10 1 Mos 3:19;1 Thess 4:11 3:5 2 Thess 1:3 1.; Ti: 2:2+ 3:11 syr 3:23; 111m 5:13 3:6 Matt 18:17; Rom 16:17+; 2 Thess 3:12 Ef 4:28; 1 Thess 4:11 3:14 / 1 Thess 5214+ / 2 Thess 3:4+

519 Andra Thessalonikerbrevet 3:18

13 Och ni, bröder, tröttna inte på att göra vad som år riktigt. ” Om någon inte rättar sig efter det vi säger här i brevet, peka då ut honom så att han ställs utanför - kanske tar han ”Men betrakta

varning.

honom inte som en fiende, utan tala honom till rätta som en broder.

Slutöns/ean 16 Må han som är fridens herre skänka er sin frid°“, alltid och på alla sätt. Herren är med er alla.

Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. På det tecknet känns alla mina brev igen, så skriver jag. ”Nåd från vår herre Jesus Kristus åt er alla.

3:14 peka då ut honom Grundtextens uttryck antyder att uteslutningen sked-

de under bestämda former, muntligen eller skriftligen, kanske vid en

gudstjänst. 3:17 Här skriverjag, Paulus Se Brev“.

3:13 Gal 6:9 3:16 Rom 15:33+ /joh 14:27 3:14 2 Thess 3:6+ / 1 Kor 5:9, 11 3:17 1 Kor 1611+ 3:15 Gal 6:1; 1 Thess 5:14

Till

Tigtheos

Första brevet

Hälsning

*Från Paulus, Kristi Jesu apostel* på uppdrag av Gud vår frälsare* och Kristus Jesus värt hopp, 2till Timotheos, hans äkta barn* i tron. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud fadern och Kristus Jesus vår herre.

Den sunda läran

3 Redan när gav i väg till Makedonien, bad jag dig stanna i

jag mig

Efesos och förmana somliga där att inte förkunna avvikande läror

Från Paulus Se Brev”. m... Mad Timátheos En av Paulus närmaste medarbetare; jfr Apg 16:1 med not och Fil 2:19 ff. - Breven till honom och till Titus, de s. k. pastoralbreven, innehåller anvisningar för ledningen av kristna församlingar och omsorgen om den kristna läran. Bl. a. därigenom skiljer de sig från flertalet brev av Paulus, där han talar direkt till församlingarna. Skillnaderna har drivit många utläggare till antagandet att pastoralbreven inte är skrivna av Paulus själv, utan av någon efterföljare som velat tillämpa hans läror på senare förhållanden. Om Paulus är den verklige författaren, härrör breven sannolikt från den sista perioden av hans liv (jfr not till v. 3). bam i tron Paulus använde denna bild om dem han omvänt till kristendomen (jfr 1 Kor 1:15). 1:3 Makedonien . . . Efesos Se noter till Apg 16:9; 18:19. - Enligt Apg 20:1 reste Paulus vid ett tillfälle från Efesos till Makedonien, men han lämnade då inte kvar Timotheos utan skickade honom tvärtom i förväg (Apg 19:22). Här förutsätts alltså att Paulus gjort en annan, i övrigt okänd resa i samma område. Enligt den traditionella utläggningen skedde detta efter det att han frigetts ur den fångenskap som nämns i Apg 28:30. 1:3 avvikande läror Pastoralbrevens författare vänder sig upprepade gånger mot förkunnare som tycks ha sökt förena inslag från olika filosofiska och

1:1 1 Tim 2:3 f.; 4:10; Tit 2:11; Jud 1:3 Apg 20:1 / 1 Tim 6:3 v. 25/K0l 1:27 1:2 1K0r4:14+;1Tim1:18;2Tim1:2; 2:1;Tit1:4

1:4 Första Timotheosbrevet 522

4och ägna sig åt ändlösa legender om förfäderna. Sådant för bara till

diskussioner och tjänar inte Guds plan”, som verkar genom tro. 5Målet för dina förmaningar skall vara en kärlek som kommer ur rent hjärta, gott uppsåt och uppriktig tro. “Somliga har glömt bort allt detta och spårat ur i tomt prat. 7De vill lära ut lagen” men förstår varken vad de själva säger eller vad de med sådan säkerhet uttalar sig om.

3Men vi vet att lagen är något gott, om man brukar den rätt °0ch tänker på att den inte är till för rättfärdiga utan för dem som lever utan lag och ordning, för gudlösa och syndare, hädare och förnekare, för dem som bär hand på sin far eller mor, för dråpare, *° för osedliga och perversa, för människorövare, lögnare och menedare och allt annat som strider mot den sunda läran. “Så är det enligt det

evangelium* om härligheten* hos den salige Guden som jag har fått

mig anförtrott.

Kristus Paulus i sin

tog tjänst

”Jag tackar honom som har gett mig kraft, Kristus Jesus vår herre, för att han fann värd förtroende “

mig och tog mig i sin tjänst, mig som förut var en hädare och hänsynslös förföljare. Men mötte

jag

förbarmande därför att jag handlade i okunnighet, i min otro. “ Vår

religiösa traditioner med kristen tro. Samtidigt som de nedvärderade det

kroppsliga livet på ett för biblisk tro främmande sätt, visade de intresse för

en del judiska läror (1 Tim 4:1 ff.; 2 Tim 2:16 ff.; 4:3 f.;Tit 1:14; 3:9; jfr

Kol 2:8 med not). 1:4 ändlösa legender om förfäderna Sannolikt åsyftas utläggningar av berät-

telserna och släkttavlorna i början av GT. Genom tillägg och symboliska

tolkningar, som påminde om horoskop, tillämpades de på aktuella pro-

blem. Det förekom också att man läste fram filosofiska läror om hur den

synliga världen utvecklats ur den osynliga. 1:10 perrversa Jfr Rom 1:26 med not.

1:4 1 Tim 4:7; 6:20;2Tim 2:16; 4:4;Tit 1:10 1 Tim 4:6; 6:3; 2 Tim 1:13; 4:3; Tit

1:14;3:9/Ef1:10+ 1:9,13;2:1,8 1:5 Rom 13:10+ /Matt 5:8 1:11 2 Kor4z4 / 1 Tim 6:15/ 1 Thess 2:4; 1:6 1 Tim 6:4, 20 f.;2Tim 2:14,16,18; Tit 1:3

Tit 1:10 1:12 f. Gal 1:11-16 / 1 Kor 1519+ 1:8 Rom 7:12,16, 21 1:13 Apg 3:17 1:9 f. Rom 1:29+

523 Första Timotheosbrevet 2:2

herres nåd har överflödat, med tro och kärlek i Kristus Jesus. *5 Det-

sig, Kristus Jesus har ju ta är ett ord att lita på och värt att helt ta till kommit till världen för att rädda” och bland dem är jag den

syndare-

störste. “ Men mötte förbarmande, och det för att Kristus Jesus

jag

skulle kunna visa allt sitt tålamod på mig som den förstå, urtypen för dem som skall komma till tro på honom och vinna evigt liv. 7 den ende Guden - hans

Evighetens konung, oförgänglig, osynlig, är äran och i evigheters evighet, amen. härligheten

till Timotbeos

Uppdraget

lsTimotheos, mitt barn, detta att förmana ger jag dig i

uppdrag enlighet med de profetior* som utpekade dig, för att du med stöd av

dem skall strida den goda striden, ”i tro och med gott uppsåt. Det uppsåtet har släppt, och de har lidit skeppsbrott i tron,

somliga

2° bland dem och Alexandros, som har överlämnat åt

Hymenaios jag

Satanif, för att de skall lära sig att inte häda.

till ett kristet liv

Uppmaning

Först och främst uppmanar jag till bön och åkallan, till förbön och för alla människor, 2 för kungar och alla som har makt, så

tacksägelse

1:15 Detta är ett 0rd att lita pa” Pastoralbrevens författare använder upprepade gånger detta uttryck för att understryka det han nyss sagt (1 Tim 3:1; 4:9; 2 Tim 2:11; Tit 3:8). I alla dessa fall har han gett uttryck åt vissheten om frälsning. 1:18 de profetior som utpekade dig Enligt Apg 13:1 ff. utpekade kristna profeter under den heliga andens ledning de personer som skulle avdelas för särskilda uppgifter. Jfr Apg 20:28. 1:20 Hymenaios ocb Alexandra: Samma namn nämns klandrande i 2 Tim 2:17; 4:14. 1:20 överlämnat å: Satan Se 1 Kor 5:5 med not.

1:14 Rom 5:20 1:19 1 Tim 3:9; 2 Tim 1:3 1:15 Matt 9:13; Luk 19:10 1:20 2 Tim 2:17; 4:14 /1 Kor 5:5 1:16 Rom 9:22 f. 2:1 f. Rom 13:1; Tit 3:1 1:17 1 Tim 6:15 f. 2:2 1 Thess 4:11 f. 1:18 1Tim1:2/1:5;/4:14/6:12+;2Tim 2:3; Filem v. 2

2:3 Första Timotheosbrevet 524

att vi kan leva ett lugnt och stilla liv, på allt sätt fromt och

värdigt.

*Att be så är riktigt och behagar Gud vår frälsareñ 1 som vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen. 5 Gud är en, och en är förmedlaren mellan Gud och människor, människan Kristus Jesus, 6 som till lösen för alla, vittnesbördet* när

gav sig själv

tiden var inne, 7och för det har jag satts att vara förkunnare och

- talar inte - en lärare för

apostel” jag sanning, jag ljuger hedning-

arna* i tro och sanning.

“Jag vill att männen på varje ort skall be med renade, lyfta händer, utan vrede och utan förbehåll. *Likaså skall kvinnornas

prydnad vara ett anständigt, blygsamt och återhållsamt uppträdande, inte konstfulla håruppsättningar och guld eller pärlor eller dyrbara klä-

der, ° utan goda gärningar, som det anstår kvinnor som vill för

gälla att vara gudfruktiga.

“Kvinnan skall ta emot undervisning i stillhet och alltid underordna sig. “Att själv undervisa tillåter henne inte och inte heller

jag

att bestämma över mannen, utan hon skall hålla tyst och stilla.

sig

”Ty Adam skapades först och sedan Eva. 1 Och det var inte Adam som lockades utan kvinnan som lät lockas och förleddes till

sig

överträdelse. ”Men hon skall bli räddad” genom sitt moderskap, om hon lever ett ärbart liv i tro, kärlek och helgelse. Det är ett ord 3 att lita på.

2:6 gav sig själv till lösen för alla Jfr Matt 20:28 med not. 2:7 förkunnare Grundtextens ord kan också betyda härold. Det kristna

budskapet jämförs med nyheter som ropades ut på offentliga platser (jfr

not till Gal 3:1). 2:8 med renade, lyfta händer Seden att be med händerna höjda mot himlen

var allmän i den antika världen, liksom föreställningen att bönen krävde

renhet i bokstavlig och bildlig mening. 2:13 Adam skapades först ]fr 1 Kor 11:7 ff. med not. 2:15 genom sitt moderskap Kanske en anspelning på 1 Mos 3:16. 3:1 Det är ett 0rd att lita på Se not till 1:15.

2:3 1 Tim 1:1+ 2:8-IS Ef5:21-29+ 2:4 2Pet3z9/2Tim Z:25;3:7;Tit1:1; 2:8 Ef6:18/Fil2:14/Ps141:2

Filem v. 6 2z9-l2 Til 25-5 / 1 Kor 14:34 f. 2:5 1 Kor 8z4+ /Ef 4:5+ / Heb 9:15; 2:10 1 Tim 5:10

12:24 / Rom 1:3; 5:15 2:13 1 Kor 11:8+ 2:6 Matt 20:28+; Gal 1:4+ /4:4; Tit 2:14 f. 2 Kor 11:3+

1:3 2:15 1 Tim 5:14 2:7 Gal 1:16 f.+; 2 Tim 1:11 3:1-7 Tit 115-9 / Apg 20:28

525 Första Timotheosbrevet 3:13

och hans

Församlingsledaren medhjälpare

Den som önskar bli församlingsledare* eftersträvar ett viktigt arbete. zDärför måste församlingsledaren vara höjd över allt klander,

gift bara en gång, nykter, behärskad, anständig, gästfri och en god

lärare. 3 Han får inte missbruka vin och inte vara hårdhänt utan skall vara försynt och fridsam och fri från penningbegär. “Han skall kunna styra sitt hus och få sina barn att underordna sig, allt i värdiga former. 5För hur skall någon som inte kan styra sitt eget hus kunna ta hand om Guds församling?? “Han får inte vara nyomvänd, så att han blir högmodig och faller under djävulens” dom. 7Dessutom måste han ha gott rykte bland utomstående, så att han inte blir förhånad och gåri djävulens fälla.

“På samma sätt skall medhjälparna vara värdiga och uppriktiga.

De får inte vara begivna på vin eller lystna på pengar. 9De skall förena trons hemlighet* med ett rent uppsåt. ° Men först skall också de prövas, sedan får de bli medhjälpare om det inte finns något att anföra mot dem. “ Är de kvinnor skall de på samma sätt

uppträda

värdigt, inte förtala någon, utan vara nyktra och pålitliga i allt. 2 En medhjälpare får inte vara gift mer än en gång och skall kunna styra sina barn och sitt hus. ”De som sköter sin tjänst väl får en god ställning och kan visa stor frimodighet i sin tro på Kristus Jesus.

3:2 gift bara en gång Omgifte efter skilsmässa förbjuds i Matt 19:9 med par. ;

1 Kor 7:10 f. Att en änkling avstod från omgifte ansågs förtjänstfullt inom

fornkyrkan (jfr 1 Kor 7:8, 27). Troligen menas här att församlingsledarna

bör följa även denna strängare norm. - Grundtextens uttryck, ordagrant:

en enda kvinnas man”, avser säkerligen inte det för alla kristna självklara

förbudet mot otrohet och tvegifte.

3:6 djävulens dom Meningen är troligen att djävulen, som strävar efter de

kristnas fördärv (v. 7; 1 Pet 5:8), också har rätt att straffa och förödmjuka

dem när de felar (jfr 1 Kor 5:5 med not). Kanske menas att den högmodige

fördöms av Gud, liksom djävulen enligt en gammal utläggning avjes 14:12

kastades ner från himlen när han greps av övermod.

3:2 1 Tim 3:12; 5:9, 12; Tit 1:6 / Rom 3:8 1 Tim 3:3+

1253+ /2 Tim 2:2, 24 3:9 Ef1:9+/1Tim1:5, 19

3:3 Luk 12:45; 1 Pet5:8/Tit3:2/ 1 Tim 3:11 Tit 2:3

6:5-10+ 3:12 l Tim 3z2+

3:4 Ef 6:1-4+ 3:13 Ef 3:12; Heb 3:6

3:7 1Tim5:10/2Kor8:21/Matt5:11/

Ef 4:27; 1 Tim 5:15; 6:9; 2 Tim

2:26

3:14 Första Timotheosbrevet 526

Vår religions hemlighet

“Jag skriver detta i hopp om att snart få komma till dig. 5 Men skulle

så vet du nu hur man bör uppföra sig i Guds hushåll- den

jag dröja,

levande Gudens församling, sanningens pelare och grundval. 6 Och

erkänt stor är vår religions hemlighet: Han uppenbarades som jordisk varelse, rättfärdigades som andlig,

skådades av änglarna, förkunnades bland hedningarna”, vann tro i världen och togs upp i härligheten”.

Avfall under den återstående tiden

*Anden* säger uttryckligen att under den återstående tiden skall några avfalla från tron och lyssna till andar som bedrar och till demoners* läror, Zspridda av hycklande lögnare med bortbränt samvete, Jfolk som förbjuder äktenskap och kräver att man avstår

3:15 Guds hushåll Den kristna församlingsgemenskapenjämförs liksomiv. 5 med gemenskapen i en familj under husfaderns ledning. 3:16 vår religions hemlighet Det följande stycket är troligen ett citat av någon text som användes i gudstjänsten, t. ex. som trosbekännelse eller hymn. 3:16 som jordis/e varelse Ordagrant: i köttetw; jfr Joh 1:14 med not. 3:16 ráttfärdigades Jesu anspråk på gudomlighet bekräftades, och hans rätta förhållande till Gud framträdde tydligt, när han efter sin uppståndelse övergick från den jordiska världen till den andliga (jfr Rom 1:4). 4:1 Anden säger Författaren syftar på uttalanden av kristna profeter (jfr Upp 2:29), kanske också på ord av jesus som de anknöt till (Matt 24:11 med par.). Jfr 2 Thess 2:2 f. med not. 4:1 demoners läror Främmande religiösa läror betraktas i NT som onda andars verk (jfr 1 Kor 10:20; Upp 16:13). 4:2 med hortbränt samvete Författaren menar att de förhärdade motståndarna totalt saknar moralisk omdömesförmåga; samvetet har förintats hos dem, liksom när en sjuk kroppsdel brändes bort av dåtida läkare. - Enligt en annan tolkning är motståndarna brännmärkta i samvetet, dvs. de tärs av outplånliga samvetsförebråelser, som jämförs med slavars brännmärken.

3:15 Ef2:21f.+ 4:11. 2 Thess2:2 f.; 2 Tim 3:1 f.; 4:3 f.; 3:16 1 Tim 6:3; Tit 1:1 /Ef 1:9+ / Joh 2 Pet 2:1; 3:3; ljoh 2:18;]ud v. 18 1:14; Rom 1:3 f. / 1 Kor 6:11 / Luk 4:3 1 Kor 10:30+; Kol 2:20-22 24:47; Gal 2:2 /Mark 16:19; Apg 1:11

I 527 Första Timotheosbrevet . 4:14

från föda som Gud har till att ätas under tacksägelse av dem

skapat

som tror och som känner *Allt som Gud har skapat är

sanningen.

bra och ingenting behöver vrakas, om det tas emot med tacksägelse; 5det blir rent genom Guds ord och genom bön.

Anvisningar till Timotbeos

“Om du framhåller detta för bröderna, tjänar du Kristus Jesus på rätt sätt, av den troslära som du troget har följt. 7Men

styrkt goda

befatta inte med de amsagorna. Öva dig i gudsfruktan.

dig gudlösa

5 är

Kroppsövningar nyttiga på sitt sätt, men gudsfruktan år nyttig

tiden och den på alla sätt, med sitt löfte om liv både för denna kommande. *° Det är 9 Detta är ett ord att lita på och värt att ta till sig. därför vi strävar och ty vi har satt vårt hopp till den levande

kämpar,

Guden, som år en frälsare* för alla människor, särskilt för dem som tror. “ detta i din 2 Låt se ner för att

Inskårp undervisning. ingen på dig

i du är ung, utan var en förebild för de troende i allt du säger och gör, tro och renhet. 13Läs ur skrifterna, förmana och underkärlek, högt visa, tills kommer. “Ta vara på den nådegåva du har, den som du

jag

4:4 Allt som Gud har skapat är bm En anspelning på Guds ord om det skapade enligt 1 Mos 1:31. Att maten renas genom Guds ord (v. 5) kan betyda att han förklarat den ren, enligt detta GT-ställe (jfr Apg 10:15) eller enligt den kristna uppenbarelsen (Mark 7:19). Meningen kan också vara att de kristnas måltider helgas genom bordsböner med bibliskt innehåll. 4:7 de gudlösa amsagoma Troligen en nedsättande beteckning för samma slags spekulationer som åsyftas i 1:4. 4:9 Detta är ett ord att lita på Se not till 1:15. 4:10 kämpar Annan läsart: utstår kritik. 4:13 Läs högt ur skrifterna Sannolikt menas delar av GT, men vid de kristnas samlingar kunde man också läsa upp sammanställningar av vad Jesus sagt och gjort samt brev skrivna av Paulus och andra urkristna ledare. Se 5:18 med not; Kol 4:16; 2 Pet 3:16. 4:14 den nådegåva du har Förmågan att leda och undervisa kristna försam-

4:4 1 Mos 1:31; 9:30; Mark 7:19; Apg 4:10 Kol 1:29+; 1 Tim 6:12+/1:1+ 10113-15; Tit 1:15 4:12 Tit2:15/1 K0r4:16+;Tit 2:7; 1 Pet 4:6 1 Tim 1:10+;2Tim 3:10 5:3 4:7 1 Tim 1:4+ 4:14 2Tim lzá/Apg 14:23/ 1 Tim 1:18/ 4:8 1 Tim 6:6 Apg 6:6+

4:15 Första Timotheosbrevet 528

fick när profetior* utpekade dig och de åldstes* råd lade sina händer på dig. 5 Tänk på detta, lev i detta, så att alla ser dina framsteg. 16 Ge akt på dig själv och din undervisning. Stå fast vid detta, ty gör du det, räddar* du både dig själv och dem som lyssnar på dig.

*Mot en äldre man skall du inte använda hårda 0rd. Vädja till honom som till en far, till yngre män som till bröder, Ztill äldre kvinnor som till mödrar, till yngre kvinnor som till systrar, rent och

oskyldigt.

Ärz/eors ställning

3 Ge som änka endast åt dem som år änkor.

värdigheten verkligen

*Om en änka har barn eller barnbarn, så låt dessa lära sig att vara fromma först och främst inom den egna familjen och visa tacksamhet mot de äldre, ty det är vad Gud vill. 5 Den som verkligen är änka

och ensamstående har satt sitt hopp till Gud och upphör inte att be och åkalla både dag och natt. “Men den som bara vill leva gott är

7 död, fast hon lever. Inskärp detta, så att ingen skall kunna klandra dem. *Men om någon inte sörjer för sina anhöriga, i synnerhet den egna -familjen, har han förnekat tron och är sämre än en som aldrig har trott.

”För att en änka skall räknas som änka måste hon vara minst sextio år och får inte ha varit gift *° Hon måste vara

mer än en gång. känd för goda gärningar: ha an barn, visat tvättat

tagit sig gästfrihet,

de bistått nödlidande - om

heligas* fötter, ja, på allt sätt vinnlagt sig att gora gott.

4:14 profetior utpekade dig Se not till 1:18. 4:14 lade sina händer på dig Se not till Apg 6:6. 5:3 Ge värdigbeten som änka Det hörde till både judisk och urkristen from-

het att ta väl hand om änkor (Apg 6:1 ;Jak 1:27). Tydligen har församling-

en gemensamt sörjt för dem som saknade familj. Dessa änkor fick därmed

en hedersställning men hade också vissa förpliktelser. 5:9 får inte ba varit gift mer än en gång Jfr 3:2 med not. 5:10 tvättat de beéigas fötter jfr Joh 13:5, 14 och not till Luk 7:44.

5:1 3 Mos 19:32 5:6 Upp 3:1 5:4 Matt l5z4-6 5:9 l Kor 7:8, 40; 1 Tim 3:2+; 5:12 5:5 Luk 2:36 f; 18:7 5:10 1 Tim 3:7 / Rom l2zl3+ / Joh

13:14

529 Första Timotheosbrevet 5:22

Yngre änkor skall du däremot vägra att godta. Ty när åtrån vaknar glömmer de Kristus och vill gifta sig ”och faller under domen att ha brutit sitt första trohetslöfte. “ Dessutom lär de sig att lata och omkring i husen. Och inte bara att lata sig utan

sig springa

också att sladdra, vara nyfikna och tala om otillåtna ting. ”Jag vill dFrför att yngre ånkor skall gifta om sig, föda barn och sköta sina hus, så att man inte talar illa om dem och fienden får sitt tillfälle. *5 Satan? 16 Om

Några av dem har redan kommit på avvägar och följt någon troende kvinna har änkor att sörja för, skall hon ta hand om dem själv och inte lägga bördan på församlingen, som måste sörja för dem som är verkliga änkor.

liv

Regler för församlingens

17 Sådana äldste” som sköter sin ledaruppgift bra är värda dubbel lön, särskilt de som ägnar sina krafter åt ordet och undervisningen. 3 Skriften säger ju: Bind inte ihop munnen på oxen som trös/ear och: Arbetaren är värd sin lön. ”Ta inte upp klagomål mot någon av de

2° Ställ dem som felar till äldste annat än på två eller tre vittnens ord. svars i allas närvaro, så att också de andra tar varning.

“Jag besvär dig inför Gud och inför Kristus Jesus och de utvalda änglarna att alltid iaktta detta, utan förutfattade meningar och per-

22 dina händer sonliga hänsyn. Lägg inte förhastat på någon och gör

inte medskyldig till någon annans synder, håll dig själv ren. dig

5:12 sitt första trøhezslöfte Här menas antingen ett löfte som änkan avlade då

församlingen åtog sig att sörja för henne, eller, mera sannolikt, löftet vid

det första äktenskapets ingående, jfr v. 9. 5:17 dubbel lön Annan möjlig översättning: ”dubbel heder”. 5:18 Skriften säger ju Författaren citerar först 5 Mos 25:4 (jfr 1 Kor 9:9) och

därefter Jesu ord enligt Luk 10:7. Sammanställningen antyder att man när

brevet skrevs börjat betrakta uppteckningar av vad Jesus sagt som skrifter

jämställda med GT. 5:22 Lägg inte förhastat dina händer på någon Handpåläggning nämns i NT

som ett led i insättandet av kristna till speciella tjänster (4:14; jfr Apg 6:6

med not), även som ett sätt att förmedla Anden över huvud (Apg 8:17). I

5111-141 Kor 7:8 f., 39 f. 5:19 5 Mos 19:15; Matt 18:16 5:12 1 Tim 5:9 5:20 Gal 2:14; Ef 5:10 f.

5:15 1Tim3:7+5:21 1 Tim 6:13 f. / Luk 9:26; 1 Kor
5:17 Rom 12:8/ 1 Kor 16:16, 18; 1 Thess11:10
5:12 f.;Heb 13:175:22 1 Tim 4:14+ / 2 Joh v. 11; Upp
5:18 5 Mos 25:4 (1 Kor 9:9)/Luk10:7+;18:4

1 Tim 6:6

5:23 Första Timotheosbrevet 530

23Drick inte längre bara vatten, utan ta dig lite vin för din mage och

dina ständiga krämpor.

2* En del människors synder ligger i öppen dag och får sin dom i förväg, andras synder släpar efter. 25 På samma sätt med de goda gärningarna, de ligger i öppen dag, och de som inte gör det kan inte förbli dolda.

1De som bär slavoket skall visa sina herrar så att

tillbörlig aktning,

Guds namn och läran inte blir smädade. 2De som har troende herrar får inte brista i respekt mot dem därför att de är deras bröder. Tvärtom bör de tjäna dem ännu villigare därför att de som drar nytta av deras tjänster är troende och älskade bröder.

skall vara

Uppdraget obeflac/eat

Så skall du undervisa och förmana. 3Den som lär annorlunda och

inte håller sig till vår herre Jesu Kristi sunda ord och till det som vår religion lär, 4han är förblindad och okunnig, med en sjuklig lust att

diskutera och träta. Sådant leder till avund, strider, förtal, misstänkliggöranden 5och ständiga bråk bland människor som har mist förståndet och tappat bort sanningen och som anser att religionen skall löna ° Och visst ger religionen god lön om man nöjer sig med det

sig.

nödvändiga, 7för tomhänta kom vi till världen och tomhänta skall vi gå ur den. 3Har vi mat och kläder, skall vi vara nöjda. 9 De som vill

med not), även som ett sätt att förmedla Anden över huvud (Apg 8:17). I

fornkyrkan lade man händerna på botgörare som begärde förlåtelse. Var-

ningen kan tänkas syfta på alla dessa situationer, men troligen menas att

Timotheos bör pröva blivande församlingsledare, så att ingen ovärdig

invigs (jfr 3:10) 5:24 släpar efter Dvs. avslöjas senare, vid Guds dom eller genom människors

upptäckter. - Författaren återvänder här till tanken att förhastade ställ-

ningstaganden bör undvikas (v. 22). 6:2 de som drar nytta av deras tjänster är troende och älskade bröder Annan

möjlig översättning: de är troende och älskade bröder, som bemödar sig

om att göra gott.

5:25 Matt 5:16/ 10:25+; Rom 2:16+ 6:6 Fil4:11f.;1TiHi 4:8;5:18+ 6:1 f. Ef 6:5-9+ 6:7 Job 1:21; Pred 5514 f.+ 6:2 1 Kor 7:20-22; Filem v. 16 6:8 Ords 30:8; Matt 6:25

6:3 Gal 1:6-9 / 1 Tim 1210+ /3:16 6:9 Ords 28:22; Mätt 13:22; Luk 6:4 1 Tim 1:6+ / 2 Tim 2:23 12215-21; Jak 5:1-6 / 1:12=1§ / 6:5 Rom 1:28; 1 Tim 4:2; 2 Tim 3:8/ 1Tim 3z7+

4:4;Tit1:14 6:640 Matt 6:19-21, 24-34+; 10:9 f.;

Heb 13:5

531 Första Timotheosbrevet 6:19

bli rika låter snärjas av frestelsen* och faller offer för alla de

sig

och som störtar människorna i fördärv och

dåraktiga skadliga begär

undergång. ° Kärleken till pengar är roten till allt ont; genom den lidanhar många förts bort från tron och vållat sig själva mycket de. “Men du som tillhör Gud, håll dig borta från sådant. Sträva efter

tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet. rättfärdighet, gudsfruktan,

12 sök vinna Kämpa trons goda kamp, det eviga livet, som du har kallats till och för vars skull du har den rätta bekännelsen inför

avlagt

många vittnen. ”Jag uppmanar dig inför Gud, som ger liv åt allt, och inför Kristus Pontius Pilatus vittnade med den Jesus, som under rätta bekännelsen - “ håll ditt uppdrag obefläckat och klanderfritt till vår herre Jesu Kristi ankomst, 5 som den salige och ende härska-

ren skall låta oss uppleva när tiden är inne, han som är alla konungars och alla herrars herre, 16 som ensam är odödlig, som bor i ett

konung

som kan nalkas, han som ingen människa har sett eller kan

ljus ingen

se. Hans är äran och den eviga makten, amen.

En rikedom av gärningar

goda

7 att inte vara Säg åt dem som är rika i denna världen* högmodiga och inte sitt hopp på något så osäkert som rikedom, utan på

bygga

1” Gud, som rikligt skänker oss allt vi behöver. Säg åt dem att göra

en rikedom av goda gärningar, att vara frikostiga

gott, att skaffa sig 9 Så kan de samla en skatt som är en god grund för och dela med sig. den kommande tiden och vinna det verkliga livet.

6:12 den rätta bekännelsen Dvs. trosbekännelsen, som Timotheos avlade inför församlingen när han döptes, kanske också när han insattes i sin tjänst som församlingsledare. - Orden om Jesus i v. 13 antyder att den kristne med sin bekännelse förpliktar sig att efterfölja honom, även i hans lidande.

6:10 Mark 10:23-25; Luk 16:14; 1 Tim 6:15 1 Tim 1:11 /5 Mos 10:17+; 2 Mack 3:3; 2Tim 3:2/ 1 Tim 1:19 12:15; 13:4; Upp 1:8+; 17:14 / 6:11 5Mos33:1;1Sam9:6;2Tim 3:17/ 2Tim 2:6 2:22/Gal5:22+;Heb 12:14 6:16 1Tim1:17;3:15/Ps104:2/2Mos 6:12 Luk 13:24; 1 Tim 1:18+; 4:10; 33:20;Joh1;18+ 2Tim 4:7; Jud v. 3/2 Thess 2:14/ 6:17 f. Rom 12:16+ / Ps 62:11; Luk Rom 10:9; Heb 3:1+ 12:20/ Rom 12:13; 2 Kor 9:8-12; 613 Apg 3:13-15 /1 Kor 8:6+ Gal 6:9 f.; 1 Tim 4z3-5; Heb 13:16 6:14 1 Kor 15:1 f.+; 1 Tim 6120+ / Fil 6:19 Matt 6:20; Luk 12:33+; 16:9 1:10; 1 Thess 3:13+; 2 Tim 4:18

6:20 Första Timotheosbrevet 532

Slutmaning

2° Käre Timotheos, ta väl vara på det som har anförtrotts dig. Und-

vik det gudlösa pratet och invändningarna från en som bara

kunskap

är kunskap till namnet. “Somliga berömmer av den - så har de

sig

också kommit bort från tron.

Nåd åt er alla.

6:20 det som har anförtrotts dig Grundtextens uttryck användes om pengar

och värdeföremäl som förvarades för ägarens räkning t. ex. i ett tempel.

Här tillämpas bilden på den kristna läran, som förvaltas av församlingarnas ledare.

6:20 kunskap Tron på en för frälsningen nödvändig kunskap spelade stor roll

i de läror brevets författare bekämpar (se 1:3 med not).

6:20 1Tim6:14+;2Tim 1:12, 14/ 1 Tim 6:21 1 Tim 1:6+

1:4+ / 1 Kor 8:1

Till

Tilotheos

Andra brevet

Hälsning

l Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel” enligt löftet om liv i Kristus Jesus, 2till hans kära barn” Timotheos. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud fadern och Kristus Jesus vår herre.

Tack till Gud

“Jag tackar Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent uppsåt, och minns dig ständigt i mina böner, dag och natt. *Jag minns dina tårar och längtar efter att få se dig igen för att fyllas av glädje. Sjag har blivit påmind om den uppriktiga tro som finns hos dig och som fanns redan hos din mormor Lois och din mor Eunike; jag är viss om att den finns också hos dig.

En sund

förknnnelse

° Därför påminner jag dig om att du skall blåsa livi den nådegåva från Gud som finns hos dig sedan lade mina händer Gud

jag på dig. 7Ty

1 :1 Från Paulus Se Brev”. 1 :2 hans kära bam Timázbeos Se noter till 1 Tim 1:2. w Beträffande den

situation som förutsätts i detta brev se v. 15 ff. med noter. 1:4 jag minns dina tårar Syftar på det tillfälle då Paulus och Timotheos tog

avsked av varandra. 1:5 din mormor Láis och din mor Eunike Namnen förekommer endast här i

NT. Enligt Apg 16:1 var Timotheos mor kristen judinna. 1:6 nådegåva Se not till 1 Tim 4:14. 1:6 lade mina händer på dig Se not till Apg 6:6.

1:1 1 Tim 4:8;1]oh 2:25 1:4 1 Tim 1:3 1:2 1 Tim 1:2 1:5 Apg 16:1 1:3 Apg 23:1+; Rom 1:9; Fil 3:4-6/ 1:6 1 Tim 4:14

1 Tim 3z9+ 1:7 Rom 8:15

1:8 Andra Timotheosbrevet 534

har inte gett oss modlöshetens ande* utan kraftens, kärlekens och

8Skäms alltså inte för vittnesbördet* om vår Her-

självbesinningens.

re och inte heller för mig som är fånge för hans skull, utan lid för

du också, med kraften från Gud. ”Han har räddat oss

evangeliet”

och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av våra gärningar utan genom sitt beslut och sin nåd, som han skänkte oss i Kristus”

l° men som har blivit uppenbar nu när Jesus redan före tidens början vår frälsare* Kristus Jesus trätt fram. Han har utplånat döden och

liv och oförgänglighet fram i ljuset genom evangeliet, “för

dragit

vilket har satts att vara förkunnare, apostel och lärare. “Z Därför

jag

måste jag utstå allt detta, men jag skäms inte, för jag vet vem jag tror på, och jag är viss om att det står i hans makt att bevara det som jag har fått anförtrott, ända fram till den dagen?

mig

”Ta det som du har hört av mig till mönster för en sund förkunnelse, i tro och kärlek genom Kristus Jesus. “Bevara genom den

anden som bor i oss det goda som har anförtrotts dig.

heliga

Paulus ováinner och vänner

”Som du vet har alla i Asien* vänt bort ifrån mig, bland dem

sig

och Hermogenes. 15 Måtte Herren förbarma sig över One-

Fygelos

siforos familj: han har ofta gett mig nytt mod och har inte skämts för mina bojor, nej, när han kom till Rom sökte han ivrigt efter mig

1:11 för/eurmare Se not till 1 Tim 2:7.

1:12 det som jag barfått mig anförtrott Jfr v. 14 och se not till 1 Tim 6:20.

1:15 Asien Brevet innehåller flera hänsyftningar på städer i denna provins:

Efesos (v. 18; 4:12), Troas (4zl3), Miletos (4:20). Det ger intryck av att

Paulus nyss gjort en resa där och även passerat Grekland (4:20). Timo-

theos kunde då ha lämnats kvari Efesos (jfr 1 Tim 1:3), som i så fall skulle

vara brevets mottagningsort (jfr 4:19 med not). 1:15 Fjvgelos och Hermágenes Namnen förekommer endast här i NT. 1:16 Onesiforox Jfr 4:19; i övrigt okänd. Möjligen hade han nyss dött.

1:16 mina bojor Brevet förutsätter att Paulus är .fånge i Rom (v. 17), där en

rättegång mot honom har inletts (4:16 f.). Aven om situationen delvis

motsvarar Apg 28:16 ff., avses knappast samma tillfälle, eftersom han då

kom till Rom från en lång fängelsevistelse i Caesarea (Apg 24:27; jfr not till

1 Tim 1:3). Den andra fångenskap i Rom som här förutsätts slutade enligt

1:8 Luk 9:26; Rom 1:16; 2 Tim 1:12; 1:11 1Tim 2:7

2:15; 1 Pet 4:16 / Ef 3:1+ / 1 Kor 1:12 2 Tim 1:8+ / 1 Tim 6:20+ /2 Thess

4:9-13+;2Tim 2:3, 9;4:5 1:10;2:2;2Tim1:18;4:8 1:9f.Ef2:8 f.;Tit 3:4 f./Ef1:9-11; Tit 1:13 Rom6:17/1Tim1:10+/2Tim2:2;

1:2 f. /Rom 16:26; Kol 1:26 / Tit 3:14

2:11;3:4/Fil3:20;Tit2:13;3:6/ 1:14 Rom 8211+

1 Kor 15:26; Heb 2:14 /Joh 1:4; 1:15 2Tim4:10, 16

Kol1:12/1Kor15:53f. 1:16 2Tim4:19/1Tim1:8+

535 Andra Timotheosbrevet 2:10

tills han fann mig- 18 måtte Herren* låta honom finna barmhärtighet

hos herren Gud på den dagen. Och till vilken hjälp han var i Efesos, det vet du bättre än någon annan.

Arbete och lidanden

för evangeliet

l Och du mitt barn”, hämta styrka i den nåd som vi får genom Kristusjesus. 2Det du har hört av mig i vittnens närvaro, det

många

skall du anförtro åt pålitliga människor som kan lära ut det i sin tur. 3 Var också du beredd att slita ont som en god soldat åt Kristus Jesus. “ Ingen soldat låter sig upptas av civila angelägenheter om han vill vara sin befälhavare till 5

lags. Ingen idrottsman kan få segerkransen om han inte 6

följer reglerna. Arrendatorn som gör det tunga arbetet bör vara den förste som får sin del av skörden. 7Tänk igenom vad jag här har sagt. Herren skall låta dig förstå allt.

8Minns att jesus Kristus, ättling till David“,

har uppstått från de döda, enligt mitt evangeliumñ 9för vars skull far illa och till och

jag

med har satts i fängelse som en förbrytare. Men Guds 0rd har inte fängslats. ”Jag uthärdar allt för de utvaldas skull, för att också de

traditionen med Paulus död (jfr 4:6). De s. k. fångenskapsbreven (se not

till Ef 3:1) antas vanligen härröra från en tidigare period. 1 :18 Efesas Beträffande staden se not till Apg 18:19. Vilken situation som här

åsyftas är okänt. _ 2:2 Det du har hört at; mig i många vittnens närvaro Sannolikt menas en

sammanfattning av den kristna läran, upplåst under högtidliga former vid

insättandet av församlingsledare. 2:6 Arrendatom

Jorden i medelhavsländerna ägdes under nytestamentlig tid

till stor del av godsägare, som drev in avkastningen genom mellanhänder

(jfr Matt 21:33 ff. med pan). Grundtextens ord betecknar de fattiga bön-

der som arrenderade åkrar eller vin- och olivgårdar för att själva bruka

dem. Bilden tillämpas på de kristnas förhållande till Gud: han motsvarar en krävande men rättvis godsägare. Jfr de föregående bilderna av honom som befälhavare (v. 4) och tävlingsdomare (v. 5).

2:6 skörden Dvs. den himmelska lönen. Samma bild används på annat sätt i

1 Kor 9:7, där meningen är att en förkunnare har rätt till ersättning av

åhörarna.

1:17 Apg 23:30 2:5 1 Kor 9=25+ 1:18 Matt 5:7;]ud v. 21 /2 Tim 1:12+ 2:7 Ords 2:6 2:1 Ef 6:10+ 2:8 Rom 1:3 f.+ 2:2 2Tim1:13+/1Tim1:18 2:9 2Timl:12+/1:8+/Fil1:13 f. 2:3 1 Tim 1:18+ 2:10 1 Kor 13:7/ Ef3:13 / 1 Thess 2:12 2:4-6 1 Kor 9:7,10

2:11 Andra Timotheosbrevet 536

skall vinna frälsning* genom Kristus Jesus och evig härlighet? “Detta är ett ord att lita på. Ty har vi dött med honom, skall vi också leva med honom; z härdar vi ut, skall vi också härska med honom;

förnekar vi honom, skall han också förneka oss; ”är vi trolösa, förblir han ändå trogen, för han kan inte förneka sig själv.

Att rätt sanningens 0rd

ntlágga

” Påminn alla om detta och besvär dem vid Gud att inte diskutera. Det för utan blir förödande för åhörarna. 5 Gör

inget gott med sig

allt du kan för att bestå provet inför Gud, som en arbetare som inte

utlägger sanningens ord.

har något att skämmas för, en som rätt 6 Håll ifrån deras gudlösa prat, för de kommer att gå längre och

dig

i ”och deras 0rd komme att sprida sig som

längre ogudaktighet,

kallbrand. Till dem hör Hymenaios och Filetos. ”När de säger att uppståndelsen redan har skett, har de kommit bort från sanningen och ner tron för många. 9 Men den grund som Gud har lagt

bryter

står fast. Den är märkt med orden: Herren känner dem som är hans och: Den som åkallar Herrens namn skall avhålla sig från orättfär-

dighet.

2°I ett stort hushåll finns kärl inte bara av guld och silver utan också av trä och lera, de förra för fint bruk och de senare för mindre

2:11 Detta är ett ord att lita på Se not till 1 Tim 1:15. 2:17 Hymenafos och Filétos Den förre hade enligt 1 Tim 1:20 stötts ut ur

församlingen som avfälling. Den senare är för oss helt okänd. 2:18 att nppståndelsen redan har skett Enligt de läror som bekämpas i pasto-

ralbreven (se not till 1 Tim 1 :3) var den kroppsliga tillvaron ohiälpligt ond.

Man kunde därför inte tänka sig att de dödas kroppar skulle få nytt liv.

Den kristna läran om uppståndelsen omtolkades och tillämpades uteslu-

tande på det andliga livets nyfödelse i omvändelsen. 2:19 Den är märkt med orden Det första citatet återger 4 Mos 16:5 i anslut-

ning till Septuaginta. Det andra återfinns inte i GT men anknyter bl. a. till

v. 26 i samma kapitel, som handlar om ett uppror mot Mose. Berättelsen

tillämpas även iJud v. 11 på kristna irrlärare; jfr 3:8 med not. 2:20 kärl Jfr Rom 9:21 med not.

2:11 Rom 6:8 2:17 1 Tim 1:20 2:12 Matt 5:10; 10:22; 19:28+; Apg 2:18 1 Tim 1:6+

14:22; 1 Kor 4223+ / Matt 1053+ 2:19 Jes 28:16; Ef 2:20; 1 Tim 3:15 /

2:13 Rom 3:3 / 4 Mos 23:19 4 M05 I6:5;J0h 10:14; l Kor 85+/ 2:14 1 Tim 1:6+ 4Mos 16:26

2:15 Joh 1:12/2Tim 1:8+ /Ef1:13; Kol 2:20 f. 1 Tim 3:15 /Rom 9:21-23 / Filem

1:5 v. 11 /2 Tim 3:17 2:16 1 Tim 1:4+, 6+

537 Andra Timotheosbrevet 3:9

fint. 2* Den som gör sig kvitt det onda jag har talat om blir ett kärl för finbruk, rent, användbart för sin ägare, färdigt att nyttjas till allt gott.

22 Ge inte efter för ungdomliga impulser. Sök i stället rättfärdig- _het, tro, kärlek och frid* tillsammans med dem som åkallar Herren med rent hjärta. 23Tillåt inga dumma och oordnade diskussioner. Du vet att de vållar strid, 2* och en Herrens tjänare skall inte strida; han skall vara vänlig mot alla, kunna undervisa, ha tålamod 25 och med mildhet föra dem till ordningen som säger emot honom. Kanske låter Gud dem omvända sig och komma till insikt om sanningen, 26så att de nyktrar till och slipper ur den fälla där de hålls fångna av djävulen* för att göra hans vilja.

Människorna i de sista

dagarna

Det skall du veta, att i de sista dagarna blir tiden svår. 2Då kommer människorna att tänka bara på sig själva och på pengar; de blir skrytsamma, högmodiga, fräcka, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, ogudaktiga, 3kårlekslösa, oförsonliga, fulla av förtal, obe-

1 härskade, våldsamma, främmande för allt gott, svekfulla, hänsynslösa och inbilska. De älskar njutningar mer än Gud. 5De bär fromheten som en mask men vill inte veta av dess kraft. Håll dig borta från dem. 6 Det är sådana som nästlar sig in i hemmen och skaffar sig makt över stackars kvinnor som är tyngda av sina synder och drivs av alla möjliga nycker, 750m ständigt blir undervisade men aldrig

komma till insikt om 8Liksom Jannes och Jambres

lyckas sanningen.

trotsade Mose, så trotsar dessa män De har mist förstån-

sanningen.

det, deras tro håller inte måttet. °Men det är snart slut på deras framgångar; deras galenskap kommer att stå klar för alla, så som det gick för de båda andra.

3:8 Jannes och jambres Dessa namn gavs i judisk tradition åt de egyptiska

trollkarlar som enligt 2 Mos 7:11 motarbetade Mose när han gjorde under

inför farao.

2:22 l Tim 4:12 / 6:11+ / 1:5+ 3:4 Fil 3:19 2:23 1 Tim 1:4+; 4:7 3:5 Matt 7:15, 21;Tit 1:16 2:24 1 Tim 3:2 f.+ /Jes 4211-3 3:6 Tit 1:11 2:25 Gal 6:1 /Mark 4:12/ 1 Tim 2z4+ 3:7 2 Tim 2225+

2:26 1 Tim 3z7+ 3:8 2 Mos 7:11, 22 / 1 Tim 6z5+ /jak

3:1 1 Tim 4:1+ 1:3; 1 Pet 1:7 3:2-4 Rom 1:Z9-31+

3:10 Andra Timotheosbrevet 538

Fortsatt Timotheos

tjänst för

° Men du har troget följt mig i min lära, mitt liv, mina föresatser, min tro, mitt tålamod, min kärlek och min uthållighet, “mina för-

och lidanden, som i Antiochia, Ikonion och Lystra, ja, alla

följelser

de förföljelser som jag har fått utstå - Herren har räddat mig ur dem alla. Z Så kommer var och en som vill leva gudfruktigt i Kristusjesus att förföljas. ”Onda människor och svindlare kommer att gå allt

på en gång bedragare och bedragna.

längre på vägen mot fördärvet, ” Stå kvar vid det som du har lärt dig och fått visshet om. Kom ihåg vilka lärare du har haft ”och att du ända sedan dina barnaår är hemma i de skrifterna; de förmår ge dig den kunskap du

heliga

16 behöver för att bli räddad” genom tron på Kristus Jesus. Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar,

och fostrar till ett rättfärdigt liv, ”så att den

vederlägger, vägleder

som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda

gärningar.

*Jag besvär dig vid Gud och Kristus Jesus, som skall döma levande och döda, besvär vid hans ankomst och vid hans rike: 2 för-

jag dig

kunna ordet, träd upp i tid och otid, vederlägg, tillrättavisa, vädja

och med 3Det kommer en tid då

tålmodigt ständig undervisning.

människorna inte längre vill lyssna till den sunda läran utan skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar. *De slår dövörat till för sanningen och vänder sig till legenderna. 5Men håll alltid huvudet kallt, var beredd

3:11 Antiocbia, I/eonian och Lyszra Se Apg 13:14; 14:1, 6 med noter. 3:15 de heliga skrifterna Dvs. GT, som Timotheos lärt känna genom sin

judiska mor (jfr 1:5 med not) och som enligt urkristen skrifttolkning* också ger kunskap om Kristus.

3:16 Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta Annan möjlig

översättning: Varje skrift som inspirerats av Gud är också till nytta. 4:1 jag besvär dig vid Gud Den högtidliga tonen antyder att det följande

stycket, som erinrar om Apg 20:18 ff., skall betraktas som Paulus andliga

testamente. 4:4 Iegendema Jfr 1 Tim 1:4 med not.

3:10-12 1 Kor 4:9-13+; 1 Tim 4:6/ Ps 3:17 1 Tim 6:11+

34:20;2Kor 1:10 4:1 1 Tim 5121+ /2Tim 4:18 3:12 Matt 16:24;]oh 15:20; l Thess 3:4; 4:3 f. 1 Tim 4:1 f.+ / 1210+ /6:5; 2 Tim

2Tim 2:12+ 3:6/1Tim1:4+ 3:14 2Tim1:13+ 4:5 1 Thess 5:6, 8/2 Tim 1:8+ / Ef 3:16 f. Rom 15:4+; 1 Kor 10:6; Ef4zl2; 4:11 / Kol 4117+

2Pet 1:19-21

539 Andra Timotheosbrevet 4:13

att slita ont, gör vad som åligger en förkunnare och fullfölj din tjänst.

° Mitt eget liv utgjuts redan som ett offer”, och tiden är inne då jag måste bryta upp. 7Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. 3 Nu väntar mig rättfärdighetens segerkrans, som Herren”, den rättvise domaren, skall ge mig den dagenzl, och inte bara mig utan alla som längtar efter hans ankomst.

Personliga anvisningar

9 Försök komma hit snart. ° Demas har av kärlek till denna världen övergett mig och rest till Thessalonike. Crescens har farit till Galatien och Titus till Dalmatien. l Bara Lukas är kvar hos mig. Ta med dig Markus hit, han är till god hjälp i mitt arbete. 13 Tychikos har jag skickat till Efesos. ”När du kommer, ha då med dig manteln som jag lämnade kvar i Troas hos Karpos, och så böckerna, framför allt mina häften.

4:5 färkunnare Se Församlingsledare”. 4:6 utgjuts Se not till Fil 2:17. 4:10 Démas nämns, liksom Lukas och Markus (v. 11), även i breven till

Kolossai och till Filemon (Kol 4:14; Filem v. 24). 4:10 Tbessaloni/ee Se not till Apg 17:1. 4:10 Crescens är för oss helt okänd. Samma sak gäller om den i v. 13 nämnde

Karpos. 4:10 Galatien Se not till Apg 16:6. - Enligt en läsart och enligt en gammal

tolkning av stället är det fråga om Gallien, det nuvarande Frankrike. 4:10 Titus Se 2 Kor 2:13; Gal 2:1 med noter; Tit 1:4. 4:10 Dalmatien Landskap vid Adriatiska havets kust i det nuvarandejugosla-

vien. Det utgjorde södra delen av den romerska provinsen Illyrien, som

Paulus enligt Rom 15:19 hade förbindelser med. 4:11 Lukas ...Markus Se noter till Kol 4:14; Apg 12:12. 4:12 Tychikos Se not till Apg 20:4.

4:13 Troas Se not till Apg 16:8; platsen nämns även i Apg 20:5 f.; 2 Kor

2:12. 4:13 baften Böcker utformades vanligen som rullar. Häften användes till per-

sonliga anteckningar, men även NT:s skrifter skrevs ner i denna enkla

form. - Enligt en annan tolkning avser grundtextens 0rd inte böckernas

form, utan materialet pergament. I så fall är det troligen fråga om delar av

GT. judarna använde pergamentrullar till de heliga skrifterna.

4:6 Fil 2117+ / 1:23 4:8 1 Kor 9:25+; 1 Pet 5:4 4:7 1 Tim 6:l2+ /Fil 3:13 f.+ / 1 Tim 4:10 f. K0l4:14+ /4:10+

1:19 4:12 Ef 6:21 f.+

4:14 Andra Timotheosbrevet 540

”Smeden Alexandros har gjort mig mycket ont. Herren skall vedergälla honom efter hans gärningar. ”Akta dig också du för honom, han har gjort häftigt motstånd mot vår förkunnelse. f När jag första gången stod inför rätta, trädde ingen upp till min hjälp utan alla svek mig. Måtte de inte behöva göra räkenskap för det. ”Men Herren bistod mig och gav mig kraft att fullfölja förkunnelsen för att alla hedningar* skulle få höra den, och jag räddades ur

l” lejonets gap, ja, Herren skall rädda mig från allt ont och hjälpa mig in i sitt himmelska rike““. Hans är härligheten” i evigheters evighet, amen.

Slutbáilsning

19 Hälsa Prisca och Aquila och Onesiforos familj. 2° Erastos stannade kvar i Korinth och Trofimos som var sjuk lämnade jag i Miletos. 21 Försök att komma före vintern. Euboulos och Pudens, Linos, Claudia och alla bröderna hälsar dig.

“Herren är med din ande”. Nåd åt er alla.

4:14 Alexándros En irrlärare med detta namn förekommeri 1 Tim 1:20. Det

är också tänkbart att författaren avser samme man som enligt Apg 19:33

spelade en oklar roll under ett upplopp i Efesos. 4:17 lejonets gap En bild för livsfara, speciellt genom mäktiga motståndare;

jfr Ps 7:3; 22:22; 35:17; 1 Kor 15:32 med not. 4:19 Prism och Aquila Nära medarbetare till Paulus. Enligt Apg 18 kom de till

Korinth från Rom (v. 2 f.) men slog sig senare ner i Efesos (v. 26; jfr 1 Kor

16:19). Att döma av Rom 16:3 flyttade de därefter tillbaka till Rom. Här

förutsätts tydligen att de på nytt är i Efesos, där Onesiforos enligt 1:18 bör

ha hört hemma. Aven Tröfimos (v. 20) var från denna stad, om det gäller

samme man som i Apg 20:4; 21:29. 4:20 Erászos Kanske identisk med den medarbetare till Paulus som nämns i

Apg 19:22 och med den stadskassör som i Rom 16:23 lämnar hälsningar,

troligen från Korinth. 4:20 Milétos Se not till Apg 20:15. 4:21 Euboøllos och Pudens, Linos, Clatidia Enligt fornkyrkliga traditioner

spelade flera av dessa personer, som annars är okända, en viktig roll bland

de kristna i Rom. Linos identifieras sålunda med Petrus efterträdare som

Roms biskop.

4:14 1Tim1:20/Rom2:6+4:19 Apg 18:2+; Rom 16:3+ / 2 Tim
4:16 2 Tim 1:151:16
4:17 Fil4:13/Ps22:22;H_eb11:33+4:20 Apg 19:22; Rom 16:23 / Apg
4:18 Matt 6:13; 2 Kor 1:102024+

Till Titus

Hälsning

*Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel”, sänd att föra Guds utvalda till tro och till kunskap om vår religions sanning, 2 med dess hopp om evigt liv som Gud, som aldrig ljuger, har utlovat för oändligt länge sedan - 3när tiden var inne gjorde han sitt ord känt för alla genom den förkunnelse som har anförtrotts mig enligt Guds, vår frälsaresåf, befallning - “från Paulus till Titus, hans äkta barn* i den gemensamma tron. Nåd och frid från Gud fadern och Kristus Jesus vår frälsare.

Kreta

Församlingarna på

5När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna det som återstod att göra och tillsätta äldste* i varje stad efter mina anvisningar: “oförvitliga män, som inte har gift sig mer än en gång och vilkas barn är troende och inte kan beskyllas för ett vilt och

självsvåldigt liv. 7Församlingsledaren* måste ju vara oförvitlig,

eftersom han är Guds förvaltare. Han får inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara hårdhänt, inte sniken, *utan

1:1 Från Paulus Se Brev”.

1:4 Titus Se 2 Kor 2:13; Gal 2:1 med noter. - Beträffande den situation som

brevet förutsätter se noter till v. 5 och till 1 Tim 1:2.

1:4 barn i den gemensamma tron Se not till 1 Tim 1:2.

1:5 Kreta Enligt Apg 27:7 ff. passerade Paulus denna ö när han som fånge

fördes till Rom. I detta brev tycks emellertid författaren vara på fri fot,

med resplaner åt annat håll (se 3:12 med not). Det förutsätts alltså att

Paulus gjort för oss okända resor; jfr not till 1 Tim 1:3.

1:6 som inte har gift sig mer än en gång Se not till 1 Tim 3:2.

1:1 1 Tim 2:4+ / 3:15 f. 1:4 1 Tim 1:2+ 1:2 f. 2 Tim 1:9 f.+ /Rom 314/1 Tim 125-9 Apg 14:23;2Tim2:2/Apg 20:28;

2:6+/1:11+ /1:1+ 1 Tim 32-7; 2 Tim 224-26; 1 Pet

5:2 f.

1:9 Titusbrevet 542

skall vara gästfri, godhjärtad, behårskad, rättrådig, from och sträng mot själv. 9Han skall hålla sig till lärans pålitliga ord, så att han

sig

kan andra med en sund undervisning och vederlägga mot-

styrka

ståndarna. ° Det finns, särskilt bland de omskurna, många som inte vet sin som förvrider huvudet på andra. Dem

plats, pratmakare

måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela att för snöd vinnings skull sprida otillåtna läror.

familjer genom

”En landsman till dem, en av deras egna profeterä, har sagt: ”Kreterna ett och är odjur, och lata. 13 Det vittnesbördet

ljugeri glupska

är sant. Vederlägg dem därför med kraft, så att de blir sunda i tron “ och inte åt judiska legender och åt påbud från människor ägnar sig som vänder sig bort från sanningen. ”För de rena är allting rent, men för dem som lever i orenhet och otro är ingenting rent, de är orena både i sinne och samvete. 16 De försäkrar att de känner Gud, men i sina handlingar förnekar de honom. Avskyvärda är de, oför-

bätterliga och odugliga till varje god gärning.

Regler för församlingslivet

*Men du skall tala om för dem vad den sunda läran kräver. zÄldre män skall uppträda nyktert, värdigt och behärskat, sunda i tron, kärleken och uthålligheten. 3 På samma sätt skall äldre kvinnor uppträda så som ett heligt* liv kräver, inte förtala någon och inte missbruka vin. De skall vara lärare i goda seder *och fostra de unga kvinnorna till att älska man och barn, 5att vara anständiga, rena, husliga, goda och att underordna sig sina män, så att inte Guds ord blir smädat.

1:11 otillåtna läror Se not till 1 Tim 1:3. 1:12 En landsman till dem Dvs. till folket på Kreta. - Det följande citatet har tillskrivits Epiménides, en halvt legendarisk vishetslärare och diktare från SOO-talet f. Kr. 1:14 judiska legender Se not till 1 Tim 1:4. 1:14 påbud Av fortsättningen att döma gäller det regler om ren och oren mat; jfr 1 Tim 4:3.

1:9 1 Tim 1210+ / Ef5:10 f.+ 1:16 Gal 4:8 f.; Kol 1:10; 2 Thess 1:8 / 1:10 1 Tim 1:6+ 2Tim 2:l2+; 1 Joh 1:6; 2:4 1:11 2 Tim 3:6/ 1 Tim 6:5 2:1 Tit1:9+ 1:13 1 Tim 5:20; Tit 1:9/ 1 Tim 1:10+ 2:2 1 Tim 5:1 /1Thess 1:3 1:14 1Tim1:4+/6:5+ 25-5 1 Tim 3211+; 5:2, 11-14 / Ef i 1:15 Rom 14:14+ / 1 Tim 4:2; 6:5+ 5:22+ / l Tim 6:1

543 Titusbrevet 3:2

“Förmana på samma sätt de yngre männen att alltid leva anstän-

7och var själv ett föredöme i goda gärningar. Din undervisning

digt

skall vara ofördärvad, värdig, 3sund och oantastlig, så att dina motståndare måste skämmas, eftersom de inte hittar något ont att säga om oss.

”slavar” skall underordna sig sina herrar i allt och göra dem till viljes, inte säga emot ”och inte stoppa något i egen ficka. De skall alltid visa och trogna, så att de på alla sätt är en prydnad för

sig goda

Guds, vår frälsares”, lära.

Guds nåd har blivit synlig som en räddning för alla männis-

“Ty

kor. *Z Den lär oss att säga nej till ett gudlöst liv och denna världens”

och att leva rättrådigt och fromt i den tid som nu

begär anständigt,

är, 3 medan vi väntar på att vårt saliga hopp skall infrias och vår store

och frälsare Kristus Jesus träda fram i sin härlighet? “ Han har

gud

offrat sig själv för oss, för att friköpa oss från alla synder och göra oss rena, så att vi blir hans eget folk, uppfyllt av iver att göra vad som är gott.

5 Så skall du tala, uppmuntra och tillrättavisa, med allt eftertryck. Låt ingen se ner på dig.

De /eristnas tro i *världen

*Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda makthavare och myndigheter och alltid vara beredda att göra det som är gott. 2De får inte förolämpa någon, utan skall vara fridsamma och försynta och visa ödmjukhet mot alla människor.

2:13 vår store gud och frälsare Kristusjesus Annan möjlig översättning: den

store Guden och vår frälsare Kristus Jesus. 2:14 fri/eöpa ossfrån alla synder Synden tänks som en slavägare (jfr Joh 8:34),

från vilken Kristus befriat de kristna (jfr Matt 20:28 med not; 1 Kor 6:20).

När de kallas hans eget folk, är det en anspelning på israeliterna och deras

befrielse ur slaveriet i Egypten (2 Mos 19:4 ff.).

226-8 1 Tim 5:1 / 1 Tim 4zl2+ / 1 Tim 2:14 Gal 2:20+ / 1 Tim 2:6+ / 2 Mos

1:10+/2Thess3:14;1 Pet2:12, 15; 19:5+; Hes 37:23; 1 Pet 2:9 / Ef

3:16 2:10; 1 Tim 6:18;Tit3:8, 14; 1 Pet

2:9 ñEf 6:5-9+ 3:13 I 2:10 1 Tim 1:1+ 2:15 Tit 1:9+ / 1 Tim 4:12+ 2:11 Luk1:79;Tit 3:4 / 1 Tim 2:4+ 3:1 Rom13;1_7+/2 Tim 3:17 2:12 Mark 4:19+;1]oh 2:151. 3:2 2 Tim 2:24 f. /Fil 4:5 2:13 1 Kor 1:7; Fil 3:20; 1 Thess 1:10+ /

2 Tim 1:9 f.

3 :3 Titusbrevet 544

3Vi var ju också själva en gång dåraktiga, olydiga och vilsegångna,

slavar under alla möjliga impulser och lustar. Vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och vi avskydde varandra. * Men när Guds, vår frälsares”, godhet och kärlek till människorna blev uppenbara, 5 räddade han oss - inte därför att vi gjort några rättfärdiga gärningar, utan därför att han är - och han

barmhärtig

gjorde det med det bad som återföder och förnyar genom den

heliga

anden. °Genom Jesus Kristus, vår frälsare, har han låtit Anden strömma över oss, 7för att vi genom Guds nåd skall bli

rättfärdiga*

och, så som det är vårt hopp, vinna evigt liv. XDet är ett 0rd att lita

pa. Jag vill att du skall inskärpa detta, så att de som tror på Gud vinnlägger sig om att utföra goda gärningar. Dessa föreskrifter är bra och nyttiga för alla människor. 9Men dumma om för-

dispyter

fäderna och strider och tvister om lagen skall du hålla ifrån; de är

dig

onyttiga och leder ingenstans. ° Den som vållar splittring skall du

vägra att befatta dig med, efter en första och en andra tillrättavisning. “Du kan vara säker på att han har gått vilse och är en

syndare

som har dömt själv.

sig

Personliga anvisningar

” När jag har skickat Artemas eller Tychikos till så försök

dig,

komma till mig i Nikopolis. Där har jag tänkt stanna över vintern.

3:5 det bad som återföder och förnyar genom den heliga anden En omskrivning för dopet. 3:8 Det är ett 0rd att lita på Se not till 1 Tim 1:15. 3:9 dispyter om förfäderna Se not till 1 Tim 1:4. 3:12 Artemas eller Tychikos Endast den sistnämnde förekommer på fler ställen i NT (se not till Apg 20:4). 3:12 Ni/eápolis Namnet bars av flera antika städer. Här avses troligen Nikopolis i Epeiros, ett landskap vid Joniska havets kust i de nuvarande gränstrakterna mellan Grekland och Albanien.

313-7 1 Kor 6:11;Ef2:1-10;5:8-lO 3:7 Rom 3124+ /8:17, 24f.;Efl:l3 f. 3:4 1 Tim 1:1+/Rom 2:4;Ef2:7/Tit 3:8 Tit 2:14+/1 Tim 4:8 2:11+ 359 1 Tim 1:4+ 3:5 2Tim1:9+./ 1 Kor 6:11;Ef5:26/ 3:10 Matt 18:15-17; Rom 16:I7+; Joh 3:5; Rom 5:5; 6:4 2 Thess 3:14 f. 3:6 Joel 2:28 3:12 Ef6:21f.+

545 Titusbrevet 3:15

3 Se till att Zenas, juristen, och Apollos verkligen får allt de behöver när de reser. ” Även de våra måste lära sig att utföra goda gärningar, när något behöver göras, annars blir deras liv fruktlöst.

till dig från alla här hos mig. Hälsa alla våra

”Jag har hälsningar

vänner i tron. Nåd åt er alla.

3:13 Zenas är för oss okänd. 3:13 Apálløs Namnet bars av en nära medarbetare till Paulus; se not till Apg

18:24.- V. 13 kan tolkas så att de båda männen skulle medföra brevet, som

då blev en rekommendationsskrivelse för deras fortsatta resa (jfr noter till

Rom 16:1; 1 Kor 16:6).

3:13 l Kor 16:12+ / 16:6, 11; 3 Joh v. 6 3:14 Tit2:14+/Ef4:28/Matt13:22;]ud

v. 12

Till Filemon

Hälsning

Från Paulus, fånge för Kristi Jesu skull, och från vår broder Timotheos till vår käre vän och medarbetare Filemon 2och till vår syster

vår och församlingen” som möts i ditt

Apfia, medkämpe Archippos

hus. 3Nåd och frid från Gud vår fader och herren Jesus Kristus.

Tack till Gud

nämner dig i mina böner- sjag har *Jag tackar alltid min Gud när jag hört om din kärlek och din tro, din tro på herren Jesus och din kärlek till alla de heliga”. “Min bön är att vad din tro ger dem skall leda till ökad insikt om allt det ni skall få genom Kristus. 7Din kärlek

goda

har varit till stor och tröst för eftersom de heliga är vid

glädje mig,

dig, min broder. gott mod tack vare

1 Från Paulus Se Brev”. 1 Timátheos En av Paulus närmaste medarbetare; jfr Apg 16:1 med not och Fil 2:19 ff. 1 Filémon nämns endast här i NT. Att döma av v. 2 intog han en ledande ställning inom en kristen församling, troligen den i Kolossai (jfr noter till v. 2, 10, 23 L). okänd. 2 Enligt traditionen Filemons hustru; i övrigt i 2 Arcbippos Enligt Kol 4:17 betrodd med en tjänst inom församlingen Kolossai. vid denna 2 församlingen som möts i ditt bus De kristnas gudstjänster hölls tid i privatbostäder. i 6 vad din tro ger dem Annan möjlig översättning: din delaktighet tron”. vi skall få 6 ni skall få genom Kristus Andra möjliga översättningar: »_ » närmare Kristus”. genom Kristus , som skall föra er (oss)

1 Ef3zH-;Filem v. 9f. 6 Gal5:5 f./Fil1:9f.+/Rom8:28+; 2 Kol 4:17 Ef 1:18 f. / Fil 1:6 4 f. Kol 1:3 f. 7 2 Kor 7:4 5 f. 1 Kor 13:13+

v. 8/9 Filemonbrevet 548

slaven Onesimos

Vädjan för

3/9 Även om jag i Kristus har full frihet att föreskriva dig vad du bör

göra, vill jag därför med tanke på din kärlek hellre vädja till

dig,

sådan som jag är: en åldrad Paulus och nu också fånge för

Kristijesu

skull. ”Jag vädjar för Onesimos, mitt barn* som jag har fött i min fångenskap, “ honom som du inte hade någon nytta av förut men

som nu är till nytta både för dig och för mig. ”När skickar

jag

tillbaka honom till dig, är det som om det vore en del av mig själv. ”jag hade helst velat ha honom kvar hos mig för att han skulle vara mig till hjälp i ditt ställe, när jag nu sitter fången för evangeliets* skull. ” Men utan ditt samtycke ville goda du

jag ingenting göra; det

15 gör skall inte ske av tvång utan av fri vilja. Kanske fick du vara utan honom en tid just för att få honom tillbaka för alltid, “inte

längre

som en slav* utan som något mer än en slav: en kär broder. Det är han i högsta grad för mig. Hur mycket mer skall han då inte vara det för dig, både som människa och som kristen? ”Om du betraktar mig som din vän, ta då emot honom som om det vore jag. “3 Har han vållat skada eller är han

dig skyldig dig något,

så sätt upp det på min räkning. ”Jag Paulus skriver här med egen hand: jag skall betala. Och jag vill inte säga vad du är mig:

skyldig

dig själv. Ja, min broder, låt nu mig få nytta av dig, som medkristen. För Kristi skull: gör mig lättad och “Jag skriver detta i

glad.

förlitan på att du kommer att lyda, och jag vet att du skall göra ännu mer än jag ber om.

9 en åldmd Paulus och nu också fånge för Kristi jesu skull Annan möjlig översättning: Paulus, Kristi Jesu sändebud och nu också hans fånge; jfr Ef 6:20. - Beträffande den fångenskap som åsyftas se not till Ef 3:1. 10 Onésimos Enligt Kol 4:9 skickade Paulus en man med detta namn till församlingen i Kolossai, som mannen tillhörde. Namnet var ett slavnamn, som betydde nyttig”; Paulus anspelar på denna betydelse i v. 11, 20. Tydligen hade Onesimos rymt från sin husbonde Filemon och under flykten kommit att stanna hos Paulus. Med sitt brev vill denne ge Onesimos möjlighet att återvända utan rädsla för de stränga straff som hotade en förrymd slav. 10 mitt barn som jag bar fött Paulus använde denna bild om dem han omvänt till kristendomen (jfr 1 Kor 4:15). 16 som människa och som kristen Ordagrant: i köttet* och i Herren”.

9 f. Filem v. 1+ 16 1 Tim 6:2+ /1 Kor 7:22 10 1Kor4:14 f.;Gal4:19/Kol4:9 17 Rom 15:7 13 Fil 2:30 19 1 Kor 16:21+ 14 2 Kor 9:7; 1 Pet 5:2

549 Filemonbrevet v. 25

Meddelanden och slutöns/ean

u En sak till: ordna ett rum åt jag hoppas nämligen att ni tack

mig.

vare era böner skall få glädjen att se mig.

Epafras, som också är fånge här för Kristi Jesu skull, hälsar till dig, 2* liksom också mina medarbetare Markus, Aristarchos, Demas och Lukas.

”Nåd från vår herre Jesus Kristus åt er andel.

22 få glädjen att se mig Paulus hoppas alltså bli frigiven och kunna besöka

Kolossai. Vi vet inte om hans förhoppning infriades eller ej.

23 LE/pafms . . . Markus, Aristárcbos, Demas och Lukas Hälsningar från alla

dessa personer framförs också i brevet till församlingen i Kolossai. Se Kol

4:10 - 14 med noter.

22 2 Kor 1:15; Heb 13:19 26 Kol 410-14; 2 Tim 4:10 f. 23 Kol 1:7; 4:12

Till hebreerna

Guds 0rd vid tidens slut

Många gånger och på många sätt talade Gud i forna tider till våra fäder genom profeterna, 2men nu vid denna tidens slut har han talat till oss genom sin son, somhan har insatt till att ärva allting liksom han också har skapat världen genom honom. 3Och han, som är utsträlningen av Guds härlighet* och en avbild av hans väsen och som bär upp allt med kraften i sitt ord, har renat oss från synden och

1:1 Många gånger ocb pá” många sätt talade Gud Denna inledning är liksom hela brevet utformad med en i NT ovanlig språklig omsorg. Däremot saknas den vanliga inledningen i brev”. Personliga meddelanden förekommer endast i 13:18 f., 22 ff. Skriften utgör alltså ett exempel på att gränsen mellan brev och uppbyggelseskrifter var flytande i urkyrkan. Författaren är okänd men bör ha varit en grekiskt bildad judekristen. Mottagarna bodde möjligen i Italien (jfr 13:24 med not). Enligt överskriften var de hebreer, dvs. judekristna. Detta är dock bara ett gammalt antagande, grundat på att brevet till stor del handlar om GT. Overskriften, som är känd sedan ca 200 e. Kr., är nämligen inte ursprunglig. m4 vid denna tidens slut Författaren betraktar Kristi framträdande, och särskilt hans offerdöd, som Guds slutgiltiga ingripande i mänsklighetens historia (jfr 9:26). Tron att den sista tiden därefter snart skulle komma var allmän inom urkyrkan (se t. ex. 1 Kor 10:11). 1:2 genom sin son Ett ledmotiv i brevet är att Jesus har en enastående betydelse, därför att han är Guds son. Profeterna (v. 1), änglarna (v. 4 ff.) och Mose (3:1 ff.) är endast tjänare åt Gud. insatt till att ärva allting Jfr Rom 1:4 med not. Liksom där anspelas på Ps 11021, och denna anspelning återkommer upprepade gånger i brevet (v. 3, 13; 8:1; 10:12; 12:2). skapat världen genom honom Jfrjoh 1:1 ff.; Kol 1:15 f. med noter. Den lära om Guds vishet” (Ords 8:22 ff.) som här förutsätts färgar också uttryckssättet i v. 3 (jfr Vish 7:25 f.). 1:3 renar ossfrån synden Detta är brevets andra och viktigaste ledmotiv. Det utvecklas i kap. 5 ff. där Jesus jämförs med GTzs överstepräster, vilkas uppgift var att sona folkets synder.

1:2 f. Kol 1:13-17 1:3 Vish 7:25 f.; Kol 1215+/ Ps 110:1; 1:2 Joh 1:1-3+; Gal 4:4; Heb 9:26; Mark 16:19+; Heb l:13+ 1Pet 1:20 1:3 r. Ef 1:20 f:

1:4 Hebreerbrevet 552

sitter på Majestätets högra sida i höjden. 4 Han har blivit lika mycket mäktigare än änglarna* som det namn* han har fått i arv* är förmer än deras. 5Ty aldrig har Gud sagt till någon ängel: Du är min son,

jag har fött dig i dag,

eller: jag skall vara hans fader, och han skall vara min son. 6Och när han låter sin förstfödde* son träda in i världen säger han: Alla Guds änglar skall hylla honom. 70m änglarna säger han: Han gör sina än lar till vindar g

. och sina tjänare till eldslägor, “om Sonen däremot:

Gud, din tron stär i evigheters evighet, och rättens spira är din leungaspira.

”Du har älskat rättfärdigheten och hatat orätten. Därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer_ än dina likar.

1:4 det namn han harfätt i arv Författaren tänker snarast på beteckningen son (v. 5). Men då han i v. 8 f. talar om Kristus som Gud, kan han också syfta på Guds eget namn; jfr Fil 2:9 med not. 1:5 Du är min son. . . han skall vara min son Orden, som i Ps 2:7 och 2 Sam 7:14 gäller Davids efterföljare på den israelitiska kungatronen, syftar här på Jesus. Jfr Skrifttolkning”. 1:6 träda in i världen Författaren tänker troligen på Jesu födelse (jfr 10:5; Luk 2:1 ff. ;Joh 1 :9), möjligen på hans ankomst till domen (9:28; Upp 1:7). Det följande citatet är från Ps 97:7 eller från 5 Mos 32:43, där orden tillfogats i Septuagintaå. I den gammaltestamentliga texten syftar de på Gud. 1:7 ,Om änglarna säger han Författaren citerar Ps 104:4 enligt Septuaginta* och tänker samtidigt på uppenbarelsen vid Sinai (jfr 2:2 med not; 12:18 ff. ; 2 Mos 19:16 ff.) 1:9 Därför har Gud, din Gud, smort dig Annan möjlig översättning: Därför, Gud, har din Gud smort dig. Aven i den hebreiska standardtexten till Ps 45:7 f. är det oklart vilka ord som syftar på Gud och vilka som gäller kungen, som ansågs gudomlig.

1:4 Fil 2:9 f. + 1:6 5 Mas 32:43; Ps 97:7 1:5 Ps 2:7 (Apg 13:33; Heb 5:5) / 2 Sam 1:7 Ps 1041:4

“ 7:14 (2 Kor 6:18) 1:8 f. Ps 45r7f.

553 Hebreerbrevet 2:4

l° Och:

Du, Herre, lade i tidens början jordens grund, och himlarna är dina händers ver/e.

“De skall förgås, men du förblir.

De skall alla nötas ut som en mantel, Z da skall rulla ihop dem som en leláidnad,

ja, som en mantel s/eall de bytas ut. Men du är densamme, och dina år har inget slut.

”Aldrig har han sagt till en ängel:

Sitt på min högra sida, så s/eall jag lägga dina fiender som en pall under dina

fötter.

” Är inte änglarna andari Guds tjänst, sända att tjäna dem som skall

få sin del av frälsningen??

Ge a/et om

på budskapet frälsning

Därför måste vi desto mer ge akt på det vi har fått höra, så att vi inte tappar kursen. 2 Redan det 0rd som förmedlades av var

änglar giltigt,

och varje överträdelse och ohörsamhet fick sitt tillbörliga straff. 3 Hur skall då vi slippa undan, om vi inte rått en sådan

uppskattar

frälsning, den som Herren* först förkunnade, som vi har fått bestyrkt av dem som hört honom 4 och som Gud själv har bekräftat

med tecken* och under och olika och genom att

slags kraftgärningar

dela ut helig ande efter sin vilja.

1:10 Herre I GT (Ps 102:26) saknas detta ord i den hebreiska standardtexten

men har lagts till i Septuaginta”. Författaren låter det syfta på Jesus (”S0-

nen v. 8), som enligt v. 2 deltog i världens skapelse. 1:14 andar Grundtextens ord kan också betyda vindar; jfr v. 7, där det har

översatts så. 2:2 det ord somförmedlades av änglar

Dvs. den gammaltestamentliga lagen;

se Gal 3:19 f. med not. 2:4 dela ut helig ande jfr 1 Kor 12:1 med not.

140-12 Ps 102-26-28 2:2

Apg 7:38+, 53 1:11 Matt 2435+

2:3 Heb 10:29; 12:25 / Luk 1:2; Apg 1:13 Ps 110:] (Matt 22:44+; Heb 1:3; 1:8; 14:3+

8:1; 10:12; 12:2) 2:4 Mark 16:17 f.+; Apg 2:22-24+; 1:14 Ps34:8;91:11 1Kor12:4,11;2K0r12:12

2:5 Hebreerbrevet 554

Sonen och människorna

5Det är inte han har satt över den kommande värld* som vi

änglar

talar om. 60m detta finns ett klart vittnesbörd: Vad är en människa du tänker på henne,

eftersom

en människoson* du tar dig an honom?

eftersom

7En liten tid lät du honom vara ringare än änglarna, men med härlighet* och ära /eränte du honom, *allt lade du under hans fötter. När han lade allt under han inget undantag: allt

honom, gjorde

skulle under honom. Annu ser vi inte att allt har lagts under

läggas

honom. 9Men vi ser att Jesus, som en liten tid var ringare än änglarna, nu är krönt med härlighet och ära därför att han led döden. Genom Guds nåd skulle det komma alla till godo att han fick möta döden. “Ty när han, för vilken och genom vilken allting är till, ville föra måste han honom som leder dem till många söner” till härlighet, låta bli fullkomnad genom lidande. “Han som helgar och de

frälsningen

som blir har ju alla samme fader, och därför blygs han inte

helgade

för att kalla dem bröder, 12 då han ditt namn

sägerzjag s/eallför/eunna

mina bröder, mitt i ditt lov, 3 lika-

för församlingen skall jag sjunga

såzjag vill sätta min lit till honom, och vidare: Se, här ärjag och de barn som Gud har gett mig.

2:7 En liten tid lät du honom vara ringare än änglarna Citatet (Ps 8:5 ff.) handlar i GT om människans höghet. En människa är bara obetydligt mindre än en gudomlig varelse; enligt Septuaginta” ”än änglarna. Genom att tolka obetydligt som ett tidsuttryck, en liten tid, kan brevets författare tillämpa orden på Jesu tid som människa. Jfr Skrifttolkning”. 2:10 honom som leder dem tillfrälsningen Jfr Apg 3:15 med not. 2:10 fullkomnad Liksom iJoh 17:1 ff. uppfattas Jesu lidande här som en väg till härligheten. Grundtextens ord, som kunde användas om vigning av präster, anknyter också till brevets huvudtanke: Jesus har blivit överstepräst i himlen (7:26 fi). 2:11 Han som helgar Dvs. Jesus; jfr Joh 17:19. 2:12 då han säger De citat som här läggs iJesu mun utgör i GT en lidande människas bön (Ps 22:23) respektive Jesajas ord om sig själv och sina efterföljare (Jes 8:17 f.). Författarens tolkning förklaras av att Ps 22 brukade tillämpas på Jesu lidande, Jes 8:14 på Jesus som stötestenen”.

2a6-8 Ps 8:5-7 2:11 Joh 17:19; Heb 10:10, 14 / Rom 2:6 Ps 14413 8:29 f. 2:8 (1 Kor 15:27+) 2:12 Ps 22:23 2:9 f. Fil 226-11 2:13 2 Sam 22:3;]es 8:171. 2:10 Rom 11:36+ / 8:14-lö; Heb 5:8 f.; 7:28; 12:2

555 Hebreerbrevet 3:8

“ Då nu barnen är av kött* och blod, måste han på samma sätt bli människa, för att han genom sin död skulle göra dödens herre, djävulen”°, maktlös ”och befria alla dem som genom sin fruktan för döden varit slavar hela sitt liv. “Det är ju inte änglar han tar an.

sig

Nej, Abrahams ättlingar tar han sig an, *7 och därför måste han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig

och trogen överstepräst* inför Gud och kunna sona folkets synder. 13 Eftersom han själv har prövats* och lidit, kan han hjälpa dem som prövas.

]esus och Mose

lBröder, ni heliga* som har fått kallelsen till himlen, se därför på aposteln* och översteprästen som vi bekänner oss till, Jesus, 2som var betrodd av den som hade utsett honom, så som Mose var betrodd i hela Guds hus. 3Men han har visat sig större här-

värdig

lighet* än Mose, liksom en byggmästare äras mer än det hus han har

4 byggt. Varje hus har en byggmästare, men den som har byggt allt är Gud. 5 Väl var Mose betrodd

i hela hans hus, men som tjänare, för att vittna om det som senare skulle förkunnas; “Kristus däremot var som son betrodd att råda överhans hus. Och hans hus är vi, så

länge

vi behåller den frimodighet och stolthet som vårt

hopp ger oss.

Varning för olydnad

7Därför, som den heliga anden* säger:

Om ni hör hans röst i dag,

“förhärda inte era hjärtan som under upproret,

2:14 bli människa Jfr Joh 1:14 med not. 2:17 sona folkets synder Jfr 9:6 ff., där översteprästens roll utläggs och till-

lämpas på Jesus. 3:2 betrodd Grundtextens ord kan också betyda trogen; jfr 2:17. 3:2 ihela Guds hus Annan läsart: ”i Guds hus. 3:7 Därför, som den heliga anden sager Författaren kommer in på ytterligare

ett ledmotiv i brevet (jfr noter till 1:2 f.): otrons och avfallets faror. Liksom

2:14 Joh 1:14; Rom 7:25-8:4; Fil 2:7/ 3:1 Heb 2:17; 4:14; 5:5, 10; 6:20; 7:26;

Jes 25:8; Vish 2:24; 2 Tim 1:10; 8:1;9:11;10:21

lJoh 3:8 3:2 4 Mos 12:7 2:14 f. Rom 5:18 3:3 2 Kor 3:7-9 2:16 Jes 41:8 f.; Gal 3:7 3:6 Ef 2:19-22+ /Heb 10:21 / 6:11 2:17 Heb 3:1+ 3z7-ll Ps 9119-11 2:18 Matt 4:1-11+; 26:30-46+;

27:45-50+; Heb 4:15; 5:7-9

3:9 Hebreerbrevet 556

på ntmaningens dag i öknen,

“då era fäder utmanade mig och satte mig på prof, fast de hade sett mina gärningar ”under fyrtio är. Därför blev mig detta släkte* förhatligt, och jag sade: Alltid far de vilse i sina hjärtan: de vill inte följa mina vägar. Och jag svor i min vrede: Aldrig skall de komma in i min vila. ”Se till, bröder, att ingen av er är ond och trolös i sitt hjärta och

3 avfaller från den levande Guden. Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga i dag, så att ingen av er låter sig förledas av synden och förhärdar sig. ”Ty vi har del i Kristus, om vi ända till slutet orubbligt håller oss till samma grundval som i början. “Det heter: Om nihör hans röst idag,förhärda inte era hjärtan som under upproret. b Vilka var det då som hörde och ändå gjorde uppror, om inte alla de som hade tågat ut ur Egypten under Mose? ”Vilka var honom förhatliga imderfyrtio dr, om inte de som hade syndat och blev liggande döda i öknen? ”Vilka gällde eden att de inte skalle komma in ihans vila, om inte dem som hade vägrat att lyda? 19Så ser vi att det var för sin otro som de inte kunde komma in. 1 Låt oss alltså se till att ingen av er tror sig vara för sent ute, medan löftet att få komma in i hans vila ännu står kvar. 2Också vi har fått

Paulus i 1 Kor 10:1 ff. använder han varnande exempel från Israels ökenvandring, här med ett citat från Ps 95:8 ff., som med få avvikelser följer Septuaginta”. . 3:8 upproret. . . atmaningens Motsvarande ord i den hebreiska standardtexten är samtidigt namn på den plats (Meriva eller Massa) där de åsyftade händelserna tilldrog sig enligt 2 Mos 17. 3:9 fyrtio år I GT tillhör dessa 0rd följande rad. De anger hur länge hela ökenvandringen varade (jfr 2 Mos 16:35). Upproret förläggs i 2 Mos 17 till dess början; jfr dock även 4 Mos 20. 3:17 blev liggande döda i öknen Författaren utlägger sin GT-text genom att kombinera den med 4 Mos 14:29 ff. 4:1 tror sig varaför sent ute, medan löftet . . . ännu sta°rkvar Författaren vill uppmuntra mottagarna till att använda tiden väl (3:13): den som vill nå frälsningen får inte tro att det är för sent. - Annan möjlig översättning: ”visar sig vara för sent ute; löftet . . . står ju ännu kvar. Orden är då en varning till dem som trots Guds löfte inte vill anstränga sig: på domens dag blir det för sent.

3:8 C2 Mos 1721-7;4 Mos 20:2-5 3:17 4 Mos 14:29; 32:13; 1 Kor 10:5; 3:11 4 Mos 14:21-23; 5 Mos 1:34 f. _Iudv. 5 3:12 Heb 12:15 4:1 4 Mos 14:31 3:14 Heb 6:11 4:2 1 K0r10:1-13

557 Hebreerbrevet 4:13

del av det glada budskapet alldeles som de en gång. För dem som då hörde ordet var det till ingen nytta, eftersom de inte tog emot det i tro. *Vi däremot som har kommit till tro får gå in i den vila om vilken han har sagt: Och jag svor i min vrede: Aldrig skall de komma in i min vila, detta fast hans verk var färdigt med världens skapelse. *Ty på något ställe heter det om den sjunde dagen: Och Gud vilade

allt sitt ver/e, 5 men här heter det: Aldrig skall de

på sjunde dagenfrån

komma in i min vila. “Eftersom det står fast att några kommer in i den och eftersom de som först fick det glada budskapet inte kom in, för sin ohörsamhets skull, 7så bestämmer Gud på nytt en dag, när han så långt efteråt låter David säga i dag. Det sker i de redan anförda orden: Om ni hör hans röst i dag, förharda inte era hjärtan? 8 Hade

Josua låtit dem komma till vila, skulle Gud inte efteråt ha talat om en annan dag. 9Så har Guds folk alltjämt en sabbat* att vänta. ”Ty att gå in i Guds vila år att vila ut från sitt verk, så som Gud vilade från sitt. “ Låt oss därför göra allt vi kan för att komma in i den vilan, så att ingen bringas på fall genom samma slags ohörsamhet.

*Z Guds ord är levande och verksamt. Det är

Ty skarpare än något

tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och mårg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar. ”Ingenting kan döljas för honom, allt skapat ligger naket och blottat för hans öga. Och inför honom år det vi skall avlägga råkenskap.

4:3 fast han: verk var färdigt Dvs. fast Gud hållit sin vila i beredskap åt

människorna ända sedan skapelsen, då Sabbaten instiftades. Genom att

ställa samman Ps 95:11 med 1 Mos 2:2 ger författaren en utvidgad inne-

börd åt ordet vila. Det syftar i psaltarcitatet på målet för ökenvandring-

en, i författarens tolkning på vilan hos Gud, som symboliseras av Sabbaten

(v. 9). 4:6 de somförstfick det glada budskapet Löftet till israeliterna att få komma

in i Kanaans land jämförs med det kristna evangeliet”. Jämförelsen under-

lättas av att Josua (v. 8) och Jesus är former av samma namn. 4:7 när han sa° långt efteråt låter David säga Författaren stöder sin tolkning

av Ps 95 på att David, som ansågs ha skrivit flertalet av GTzs psalmer, levde

efter Josuas tid. Redan för honom låg ökenvandringen i det förflutna, och

hans maning gäller alltså senare tider.

4:3 Ps 95:11 (Heb 3:11) 4:12 Jes 55:11; Joh 6:63; 1 Pet 1:23 /Jes 4:4 I Mas 2:2 49:2; _Ier 23:29; Ef 6:17; Upp 4:7 Ps 95:8 (Heb 3:7 f.) 1:16+ 4-8 5 Mos 31:7;]0s 22:4 4:13 Ps 139;Jer 16:17; Syr 17:19; 23:19/ 4:10 Upp 14:13+ Rom 2:16

4 : 14 Hebreerbrevet 558

jesus som översteprást

“När vi nu har en mäktig överstepräst” som har stigit upp genom himlarna, jesus, Guds son, låt oss då hålla fast vid vår bekännelse. ”Vi har inte en överstepräst som är oförmögen att känna med oss i våra svagheter, utan en som har prövats” på alla sätt och varit som vi men utan synd. 6 Låt oss därför frimodigt träda fram till nådens tron för att få förbarmande och nåd i den stund då vi behöver hjälp.

Varje överstepräst utses bland människor, och det är människor han får till uppgift att företräda inför Gud, genom att frambära

offcrgåvor för deras synder. 2Han kan ha fördrag med de okunniga

och vilsegängna, eftersom han själv är behäftad med svaghet 3och därför måste frambära syndoffer lika mycket för sig själv som för folket. *Ingen tar sig denna värdighet; han blir kallad av Gud, liksom Aron. 5Så är det också med Kristus. Han tog sig inte värdigheten som överstepräst utan fick den av honom som sade: Du är min son, jag barfött dig idag, 6 liksom han på ett annat ställe säger: Du är

för evigt präst, en sådan som Mel/eisede/e.

7Under sitt liv han med höga rop och tårar

på jorden uppsände

enträgna böner till den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd därför att han böjde sig under Guds vilja. gFast han var son lärde han sig lyda genom att lida, °och när han hade fullkomnats blev han för alla som lyder honom den som bringar evig

4:14 en mäktig överstepräst . . .jesus Författaren övergår nu till huvudämnet

för sin framställning (jfr 1:3 med not). 5:4 liksom Aron Se 2 Mos 4:14 f. ; 28:1 ff. Aron nämns här i sin egenskap av

stamfar för alla israelitiska präster. I fortsättningen söker författaren visa

att Jesus har en ännu högre ställning (jfr 1:2 med not; 7:11, 28). 5:6 en sådan som Mel/eiséde/e Se 7:1 ff. med not. - Citatet (Ps 110:4) är från

en psalm som anförs flera gånger i brevet; jfr noter till 1:2 och Rom

1:4. 5:7 sitt liv på jorden Ordagrant: ”sitt kötts” dagar; jfr Joh 1:14 med not. 5 :7 därför att han böjde sig under Guds vilja Den ofta förekommande över

sättningen ”och befriad från sin ångest är språkligt osannolik. 5:8 Fast han var son I en annan möjlig översättning hör dessa ord till före›

gående mening: . . . och fast han var son blev han bönhörd först när han

böjde sig under Guds vilja. Så lärde han sig . . . 5:9 full/eomnats Se not till 2:10.

4:14 Heb 3:1+ 5:4 2 Mos 28:1 4:15 Heb 2:18+ /jes 53:9;]oh 8916+ 5:5 Ps 2:7 (Heb 1:5+) 4:16 Rom 5:2; Ef 2:18; 3:12; Heb 5:6 P5 110.4; Heb 7

10119-22 5:7 Heb 2:18+ / Ps 22:25 5:1 Heb 8:3 5:8 f. Heb 2:10 5:2 Heb 7:28 5:9 Jes 45:17; Heb 9:12 5:3 3 Mos 9:7; 16:6

559 Hebreerbrevet 6:5

°av Gud kallad Överstepräst, en sådan som Melkise-

frälsningif,

dek.

Ett är utan återvända

avfall

“ Om detta finns mycket att säga, men det är svårt att få er att förstå det, eftersom ni har blivit tröga att lyssna. ”Ni borde vid det här laget själva vara lärare, men i stället behöver ni nu på nytt någon som lär er de första grunderna i Guds ord. Ni har återgått till att behöva i stället för fast föda. “Och den som lever på mjölk är ett

mjölk och kan inte fatta en undervisning om rättfärdighet? spädbarn

” Den fasta födan är till för vuxna, för dem som träget har övat upp sina sinnen till att skilja mellan gott och ont. Låt oss därför inte oss vid det man först får lära sig om

uppehålla

Kristus utan gå vidare till det som är avsett för vuxna. Vi kan inte omvändelsen* från döda gärningar, tron börja om med grunderna: på Gud 2och läran om dop och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och evig dom. 3Nej, med Guds tillåtelse går vi vidare. *Ty människor som har avfallit fast de en gång har bliv-it upplysta och smakat den himmelska gåvan, fått del av helig ande* 5 och sma-

5:12 mjölk Jfr 1 Kor 3:1 f., där Paulus använder samma bild för kristen nybörjarundervisning. 5:13 undervisning om rätzfärdigbet Den följande utläggningen om jesus som offerpräst vill i sista hand visa hur människan får ett rätt förhållande till Gud (jfr 9:11 ff.). Detta är en huvudfråga även hos Paulus (se t. ex. Rom 3:21 ff.; 1 Kor 1:30). Medan denne tänker sig -rättfårdigheten som en befrielse eller ett juridiskt frikånnande, använder Hebreerbrevets författare bilder från gudstjänstlivet och talar om rening från synd. Se även Joh 16:8 ff. 6:1 döda gärningar Dvs. handlingar som leder till död och förtappelse. Jfr 9:14. 6:2 läran om dop Grundtextens uttryck visar att det kristna dopet jämfördes med olika judiska reningsceremonier och med Johannes-dopet; se Joh 3:25; Apg 18:25 med noter. 6:2 bandpåläggning nämns i Apg 19:6 som ett betydelsefullt moment vid det kristna dopet: därigenom förmedlades den heliga anden. 6:4 människor som har avfallit Fast författaren varnat mottagarna för att tro sig vara för sent ute (4:1), tycks han mena att en verklig omvändelse aldrig kan upprepas. Den som blivit kristen men sedan avfallit kan alltså inte längre omvända sig (jfr 10:26 ff. ; 12 :16 f.). Brevets ställning i NT var också

5:12 f. 1 Kor 3:1-3 6:4-é Matt 12:31; Heb 10:26 f.; 2 Pet 5:14 1 Kor 14:20 17.; Fil 1:9 f. 2;2o;1]oh 545 6:1 Fil 3:15 f.; Heb 9:14 6:4 Heb 10:32

6:6 Hebreerbrevet 560

kat Guds goda 0rd och den kommande världens” krafter, “dem är det omöjligt att på nytt föra till omvändelse, eftersom de korsfäster Guds son en andra gång och gör honom till åtlöje. 7En åker som får rikligt med regn har Guds välsignelse om den suger upp vattnet och skänker odlaren hans gröda. 3Men bär den tistlar och törnen är den värdelös. Förbannelsen är inte borta, och blir att åkern

långt slutet

bränns av. ”Men vad er sak beträffar, mina kära, är trots dessa ord över-

jag

tygad om att den ligger bättre till och att ni är nära

frälsningen.

° Gud är inte orättvis och glömmer inte vad ni har och vilken

gjort

kärlek ni har visat hans namn genom att nu som förut tjäna hans l heligarf. Jag önskar att ni alla ända till slutet mätte visa samma iver att få se ert hopp uppfyllt. Z Förslöas inte utan sträva efter att likna

dem som genom tro .och tålamod får sin del av vad Gud har lovat.

Guds och Guds ed

löfte

“Då Gud gav Abraham löftet svor han vid sig själv - någon högre kunde han ju inte svära vid - “ och skall

sadezjzgjag rikligt válsigna

dig och göra din ätt talri/e. ”Abraham fick också efter tålig väntan vad Gud hade lovat. ”Människor svär vid en som är än de;

högre

eden blir en säkerhet som tystar varje ”Då nu Gud

invändning.

särskilt ville bevisa för dem som hans löfte hur hans

gällde orubbligt

beslut är, gick han i borgen för det med en ed. 13 Hans avsikt var att genom två orubbliga utfästelser, i vilka han som Gud omöjligt kan ha ljugit, ge oss en stark uppmuntran, oss som har vår

tagit tillflykt

till det hopp som ligger framför oss. 19 Detta hopp är vår själs ankare. Det är tryggt och säkert och når innanför förhänget, 2° dit Jesus

Öppnade vägen för oss då han blev överstepräst* för evigt, en sådan som Melkisedek.

ifrågasatt i fornkyrkan, där man blev mildare mot avfällingar som ångrade sig. 6:19 irznanfärförbänget Dvs. in i himlen, det allra heligaste; se 8:2 med not och 9:1 ff.

6:6 Heb 10:29 6:15 Rom 4:18-21;Heb11:8-12 6:8 1 Mos 3:17 f.; Matt 13:30 6:16 2 Mos 22:10 f. 6:10 Ef 1:15; Heb 10:34 6:18 4 Mos 23:19; 1 Sam 15:29; Rom 5:5; 6:11 Heb 3:6 Tit 1:2 6:12 Heb 11 6:19 Matt 27:51; Heb 10:19 f. 6:13 f. I Mos 22:16 f.; Ps 105:8 f.; Syr 6:20 3 Mos 16:2; Heb 9:24; 10:19 f.+/ 44:21; Luk 1:73 3:1+ / 5:6+

561 Hebreerbrevet 7:12

En översteprast som Melkisedek

Denne Melkisedek var kang iSalem ocbprasz åt Gud den högste. Det var han som mötte och valsignade Abraham, nar denne vände tillbaka sin seger över kungarna. 2Det var åt honom Abraham

efter

av allt. Först och främst betyder hans namn rättfärdig gav tionde konung, vidare är han kung i Salem, det vill säga ”fredskonung. 3Han har far, mor och stamträd. Hans dagar har

ingen ingen inget

ingen början, hans liv inget slut. Han är lik Guds son: han förblir präst för alltid.

4 Betänk hur stor han måste vara, denne som Abraham, vår stamfader, gav sitt bästa krigsbyte som tionde. 5De bland Levis efterkommande som blir präster skall enligt lagen uppbära tionde av folket, alltså av sina bröder, fast också de härstammar från Abraham. “Men Melkisedek, som inte var av deras släkt, uppbar tionde av Abraham och välsignade honom som dock hade fått Guds löften, 7och ingen kan förneka att det är den ringare som blir välsignad av den som är förmer. 8 I det ena fallet är det dödliga människor som tar emot tionde, men i det andra en om vilken det vittnas att han alltid lever. 9 Och på sätt och vis har Levi, som får tionde, själv gett tionde

1° genom Abraham. Ty som ännu ofödd var han till i sin förfader när Melkisedek mötte denne.

Om nu fullkomlighet hade kunnat vinnas genom leviternas

- - fanns det

prästämbete på detta var ju folkets lagstiftning byggd

då någon anledning att säga att det kommer en präst av annat slag, en sådan som Melkisedek, och inte en sådan som Aron? Z Ändras

7:1 Melkisedek Denne förisraelitiske prästkung i Salem (troligen jerusalem)

nämns i GT endast i 1 Mos 14:18 ff. och Ps 11024. Då han uppträder

oförmedlat i 1 Mos 14, utan att något sågsom hans födelse eller död, ser

författaren i honom en förebild till Kristus som evig, överjordisk överste-

präst. Orden i Ps 110:4, som i GT innebär att Israels kung är Melkisedeks

efterföljare, kan därmed också tolkas som ett löfte om Kristus.

7:2 rättfärdig konung En fri återgivning av namnet, som egentligen betyder

”Sedek är min konung. Både Sedek och Salem var troligen från början

gudsnamn, bildade av hebreiska ord för rättfärdighet och fred.

7:5 Levis efterkommande Levi var en av jakobs tolv söner. Enligt 4 Mos 18

skulle alla hans efterkommande ägna sig åt gudstjänsten. De fick inget eget

landområde utan skulle i stället uppbära tionde av de andra stammarna.

7:1 [Mos 14517-20 7:5 4 Mos 18:21, 26 7:3 Ps 110:4 7:11 Gal 2:21; Heb 8:6 f.

7:13 Hebreerbrevet 562

prästämbetet, måste själva lagen ändras. 13 Den som här åsyftas hör ju till en annan stam, där ingen någonsin har gjort tjänst vid altaret. “ Alla vet att vår Herre är av Juda stam, och Mose har

ingenting sagt

om präster från den stammen. 5 Det hela blir än klarare när det nu

uppstår en präst av annat slag, lik Melkisedek däri 1” att han har blivit präst inte genom en lag som kräver en viss härstamning utan genom kraften i ett oförstörbart liv. ”Ty om honom Du är

betygas: för

evigt präst, en sa°dan som Mel/eisede/e. ”Därmed upphävs den tidi-

gare bestämmelsen för att den var svag och till ingen nytta ”lagen har ju inte gett fullkomlighet åt något - men i stället får vi något bättre, ett hopp som närmar oss till Gud.

2° Till detta kommer Guds ed. De andra blev präster utan någon ed, 2* men Jesus blev präst genom en ed av den som säger till honom:

Herren bar svurit och skall inte ångra sig: Du är för evigt präst. 22Detta visar hur överlägset det förbund”

är som Jesus har gått i god för. 23 Vidare har de andra blivit fler och fler därför att

prästerna döden satte en gräns för deras tjänst. 2* Men eftersom han är till i evighet behåller han för alltid sitt prästämbete. 25Så kan han också

nu och för all framtid rädda-dem som nalkas Gud genom honom, eftersom han alltid lever och kan vädja för dem.

“En sådan överstepräst var det vi behövde: en som är

helig,

oskyldig, obefläckad, skild från syndare, upphöjd över himlarna. 27 Han måste inte som de andra översteprästerna offra först

dagligen

för sina egna synder och sedan för folkets. Det gjorde han en gång

ZS för alla när han offrade sig själv. Lagen förordnar överstepräster med mänskliga svagheter, men den ed som avlöser lagen har insatt

en som är son och har nått evig fullkomlighet.

7:13 bör ju till en annan stam Att Jesus inte tillhörde Levis stam (jfr 8:4)

innebär enligt författaren att han uppträder lika oförmedlat som Melkise-

dek. Liksom denne står han utanför ”Levis efterkommande (v. 5) och är

överordnad dem. 7:18 den tidigare bestämmelsen Vad Moses lag säger om prästerna, deras pri-

vilegier och uppgifter, sätts ur kraft genom orden i Ps 110:4, som uttalats

senare (v. 28; jfr not till 4:7), och genom Kristus, som de enligt författaren

syftar på. 7:28 en som är son Se 1:2 med not.

7:17 Ps IIO:4 (Heb 5:6+) 7:25 Rom 8:26 f., 34; Heb 9:24; 1 Joh 7:18 f. Rom 8:3; 10:4; Heb 9:9; 10:1; 111

13:9/ Rom 3:20; Heb 11:40 7:26 Heb 113; 3:1+ 7:21 Ps 110.4 (Heb 5:6+) 7:27 3M0s16;Jes53:12;Rom6:10; Heb 7:22 Heb 8:6 f.+ 9:12, 25-28; 10:10, 14; 1 Pet 3:18 7:25 Rom 8:26 f., 34; Heb 9:24; 1 Joh 7:28 Heb 2:10 f.; 5:2

2:1

563 Hebreerbrevet 8:8

Översteprast i ett nytt förbund

Huvudpunkten i vad jag har att säga är detta: Vi har en överstepräst” som sitter på högra sidan om Majestätets tron i himlen Zoch förrättar tjänst i helgedomen, det sanna förbundstältet, som är rest av Herren 3En överstepräst tillsätts för

och inte av någon människa. att frambära offergåvor, och därför måste också vår ha något att bära fram. 4Om han nu vore här på jorden, skulle han inte ens vara präst, eftersom det finns andra som frambär gåvorna enligt lagen”. 5Men vad de tjänar är en skuggbild av de himmelska tingen, så som det

uppföra tältet: Se till att du blev sagt av Gud till Mose då han skulle

den förebild som jag visade dig på berget. “Men nu

gör allting efter

har Kristus fått ett som är vida överlägset, eftersom han

prästämbete

förmedlar ett bättre förbund”, ett som är stadfäst med starkare löften. 70m det första förbundet hade varit utan brist, skulle det inte ha funnits behov av ett annat. *Men nu förebrår Gud sitt folk dess brister:

Se, dagar skall komma, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels bus och juda hus,

8:1 Huvudpunkten i vad jag bar att säga Författaren har nu fört samman

sina viktigaste ledmotiv: Jesus är Guds son och står därför högre än de

jordiska översteprästerna, med vilka han jämförs. [fortsättningen beskrivs

hans tjänst som himmelsk överstepräst, dvs. vad han uträttat för männi-

skorna. __

8:2 belgedomen, det sanna förbundstältet Dvs. himlen (jfr 9:11, 24). Oken-

tidens tälthelgedom, som beskrivs i 9:1 ff., uppfattas som en symbol för

den himmelska helgedom där Gud är omedelbart närvarande.

8:5 den förebild som jag visade dig Enligt judiska utläggningar av de citerade

orden (2 Mos 25:40) var tältet och de heliga föremålen bokstavligen ett

filosofi fanns

slags kopior av himmelska ting (jfr Vish 9:8). I grekisk tanken att allt jordiskt är en svag avspegling av en osynlig värld.

8:6 starkare löften jfr 7:20 ff. Författaren kan också mena de ord från jer

31:31 ff. som han anför i v. 8 ff. och i 10:16 f.

8:8 Israels bus och Juda büs jfr Luk 1:33 med not. Namnen syftar på de två

skilda riken som uppkom efter Salomos död. De betecknar tillsammans

det judiska folket i dess helhet.

8:1 Heb 3i1+ /1;1v3+ 8:6 f. 2 Kor 3:641; Heb 7:22; 9:15; 8:2 Heb 9:11, 24 12:24; 13:20 8:3 Heb 5:1 8:8-12 ]erJl:3J-34+

8:5 Kol 2:17; Heb 9:23; 10:1 / 2 Mos 8:8C2Mos24:3-8+;1 Kor11:25+;Heb

25:40 9:19

8:9 Hebreerbrevet 564

9ej såsom det förbund jag slöt med deras fäder den dag jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egyptens land.

Ty de förblev inte i mitt förbund,

och jag frågade därför inte heller efter dem, sager Herren. ”Detta är det förbund jag skall sluta med Israels hus i kommande dagar, säger Herren: jag skall lägga mina lagar i deras sinnen och inrista dem i deras hjärtan? jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk. “Ingen skall behöva undervisa sin landsman, ingen sin hror, och saga: Lar kanna Herren. Alla skall veta vem jag ar, från den minste till den störste. Z

Ty jag skall förlåta dem deras orattfardighet,

och deras synder skall jag aldrig mer komma ihåg. 3 Genom att tala om ett nytt förbund har han gjort det förra föråldrat. Och det som blir gammalt och föråldrat skall snart försvinna.

Uânsten i den

jordiska helgedomen

Det förra förbundet hade alltså sina föreskrifter för gudstjänsten och sin helgedom, som dock var jordisk. 2 Ett tält blev inrett med ett främre rum för ljusstaken, bordet och skådebröden; det kallas det heliga. *Bakom det andra förhänget fanns det rum som kallas det allra heligaste. *Där stod ett rökelsealtare av guld och förbundsarken, som var helt överdragen med guld. I den fanns ett guldkärl med mannar, Arons stav, den som hade skjutit gröna skott, och

9:1 sina föreskrifter för gudstjänsten och sin belgedom Författaren följer här beskrivningen av Ökentidens tälthelgedom i 2 Mos 25-31, med frihet i vissa detaljer. 9:4 förbundsar/een Den låda eller kista som för israeliterna var det synliga tecknet på Guds närvaro. Enligt 2 Mos 25:21; 5 Mos 10:2 ff. skulle lagtavlorna från Sinai förvaras där. Kärlet med mannat (2 Mos 16:33 f.) och Arons stav (4 Mos 17:2 ff.) nämns i GT inte uttryckligen i samband med den.

8:10, 12 (Heb 10:16 f.) 9:2-5 2 Mos 25-26 8:10 2 Kor 6:16 9:4 2 Mos 16:33 f.; 30:1-6; 4 Mos 8:11 Joh 6245+ 17:8-10; 1 Kon 8:9

565 Hebreerbrevet 9:12

förbundstavlorna. 5Ovanpå arken stod härlighetens* keruber, som

skuggade försoningsstället. Men jag kan inte här dröja vid varje

enskild sak. 5Så var det hela anordnat. I tältets främre rum går prästerna stänin när de förrättar gudstjänsten. 71 det andra rummet går bara

digt

översteprästen in, en gång om året och då alltid med blod som han bär fram för sina egna och folkets ouppsåtliga synder. *Därmed visar den heliga anden att vägen in i helgedomen inte ligger öppen så länge det främre rummet ännu består. “Det ger en bild av den tid som nu är: man frambär offergåvor som dock inte kan göra den som förrättar gudstjänsten fullkomlig, så att hans samvete är till freds. 1° Liksom när det gäller mat och dryck eller olika tvagningar är det om idel yttre föreskrifter fram till tiden för en bättre ord-

fråga

ning.

i den himmelska

Tjänsten helgedomen

“ Men nu har Kristus trätt fram som överstepräst för det goda som skall komma. Han har gått genom det större och fullkomligare tält som inte är gjort av människohand, det vill säga inte tillhör denna världenåf. ”Och med sitt eget blod, inte med blod av bockar och kalvar, har han en gång för alla trätt in i helgedomen och vunnit

9:5 försoningsstället Motsvarande hebreiska ord betecknade troligen arkens lock, som med sina änglaskulpturer bildade en tron för den osynlige Guden (2 Mos 25:17 ff.). På locket stänkte översteprästen offerblodet vid den stora, årliga försoningsdagen ijerusalems tempel (3 Mos 16:14 f.; jfr Rom 3:25). 9:8 sålänge detfrämre rummet ännu består Det allra heligaste symboliserar här himlen, dit Jesus öppnat vägen. Det främre rummet betyder då det gamla förbundets gudstjänst, som inte överskrider den synliga världens gränser. Tolkningen är alltså något annorlunda än i 8:2, där tältet i sin helhet symboliserar himlen. 9:10 yttre föreskrifter Jfr Mark 7:3 f., 19 med noter. 9:11 större och full/eomligare tält Liksom i 8:2 blir förbundstältet i sin helhet en bild av himlen, som Kristus vid sin upphöielse efter döden går igenom för att komma till Guds tron. Här tonas skillnaden mellan tältets båda avdelningar ner.

917 2 M05 30110; 3 M05 16211-16 9:11 Heb 3:1+ /Mark 14:58; 2 Kor 5:1 9:8 Heb 10:19 f. 9211-14 Rom 3:25+ 9:9 Heb 7:18 f.+ / 9:14; 10:2, 22 9:12 Heb 7:27+

9:13 Hebreerbrevet 566

befrielse åt oss för evigt. “Om nu blod av bockar och tjurar och stänk av askan från en kviga helgar de orena så att de blir rena i yttre

“ hur mer måste då inte blodet från Kristus, som i

mening, mycket

kraft av evig ande har framburit sig själv som ett felfritt offer* åt Gud, rena våra samveten från döda gärningar så att vi kan tjäna den levande Guden.

15 Därför är det ett nytt förbund* som Kristus förmedlar, för att de kallade skall få det utlovade eviga arvet, sedan han dött för att befria dem från överträdelserna under det förra förbundet. “f” När ett testamente föreligger måste det ju styrkas att den som har skrivit det är död; ”testamentet blir giltigt först efter dödsfallet och har ingen verkan så länge dess upphovsman lever. ”Därför kunde inte heller det förra förbundet instiftas utan blod. 19 När Mose hade läst upp alla lagens bud för hela folket, tog han blod från kalvar och bockar tillsammans med vatten och röd ull och isop och stänkte det på själva boken och på allt folket 2° och sade: Detta är blodetför det förbund som Gud barfastställtför er. 2 Likaså stänkte han blod på tältet och

alla gudstjänstföremålen. Ja, enligt lagen renas nästan allting med

blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse.

23Avbilderna av det som äri himlen måste alltså renas med sådana

2* medel. Men de himmelska tingen själva kräver bättre offer. Ty Kristus gick inte in i en helgedom som var byggd av människohand och bara en bild av den verkliga. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Gud med vår sak. 25 Och han gjorde det inte för att offra sig många gånger, så som översteprästen varje år går in i helgedomen med blod som inte är hans eget. 26 Då hade han måst lida

gånger alltifrån världens skapelse. Men nu har han trätt fram,

många

en gång för alla, vid tidens slut, för att utplåna synden genom att

9:14 döda gärningar Se not till 6:1. 9:15 förbund Grundtextens ord betyder också ”testamente” och används

med denna innebörd i v. 16 f.: jfr Gal 3:15 med not. 9:19 När Mose bade läst upp alla lagens bud Skildringen i 2 Mos 24:7 f., som

citeras ordagrant i v. 20, ställs samman med bestämmelser om reningsce-

remonier i andra sammanhang (3 Mos 8:15, 19; 14:4; 4 Mos 19:6). 9:26 vid tidens slut Se not till 1:2.

9:13 3 Mos 16; 4 Mos 19; Heb 10:14 9:21 3 Mos 8:15,19 9:14 Heb 10:22 / 6:1+ 9:22 3 Mos 17:11 9:15 Heb 8:6+ / Rom 3:25; 1 Tim 9:23 Heb 8:5+

2:5 f. 9:24 Heb 9:114- / 7125+ 9:19 2 Mos 24:3, 6-8; 3 Mos 14:4; 4 Mos 9:25 Gal 3:20 / Heb 7227+

19:6 9:26 Heb 1:2+ 9:20 2 Mos 24:8; Matt 26:28+

567 Hebreerbrevet 10:9

offra sig själv. Och liksom det är människans lott att en gång dö och sedan dömas, så har Kristus en gång offrats för att lyfta bort mångas synder och skall uppenbara sig en andra gång, och då inte för syndens skull utan för att rädda* dem som väntar på honom.

Fullkomligt rening

l Med nådde oss bara en skugga av det goda som skall komma,

lagen”

inte tingens egen gestalt. Därför förmår den aldrig genom de årligen upprepade offren göra dem som träder fram med dem fullkomliga för all framtid. Z Skulle man inte annars ha upphört att offra? De som förrättar gudstjänsten skulle ju, efter att en gång ha blivit renade, inte vara medvetna om några synder. 3Men nu ligger i dessa

längre

offer en årlig påminnelse om synderna, *ty blod från tjurar och bockar kan aldrig ta bort synder. 5Därför säger Kristus när han inträder i världen: Offer och gåvor begärde du inte, men en kropp har du danat åt mig.

°Brdnnoffer och syndøffer gladde dig inte.

7Dá° sade jag: Se, här är jag. Som det står skrivet om mig i bokrullen bar jag kommit, Gud, för att göra din vilja. “Först säger han: Offer och gåvor och brännoffer och syndoffer begärde du inte och de gladde dig inte, och detta fast de frambärs enligt lagen. °Sedan säger han: Se, jag har kommit för att göra din

9:28 inte för synden: skull Annan möjlig översättning: utan synd, dvs. skild från människornas synder (jfr 7:26) och utan att längre behöva bära deras börda (jfr 2 Kor 5:21). 10:1 en skugga av det goda som skall komma Jfr 8:5; Kol 2:17 med noter. 10:5 Därför säger Kristus De citerade orden (Ps 40:7 ff.) är ett av de GTställen som säger att lydnad mot Guds bud i lagen (bokrullen, v. 7) är viktigare än offer (jfr Mark 12:33). GTzs ord om att Gud gett den fromme Öppna öron, dvs. förstånd och villighet, ges här tolkningen att Kristus vid sitt inträde i världen fick en mänsklig kropp (jfr Joh 1:14 med not). Att skriften säger vad den fromme skall göra tolkas så att den talar om Kristus (v. 7). Denna tillämpning underlättas av att författaren följer Septuaginta”.

9:28 Jes 53:12; l Pet 2:24 / Fil 3:20; 10:4 3 Mos 16:15,21 f.;Heb 9:13 1 Thess 1:10 10:5-7 Ps 40:7-9 10:1 Heb 8:5+ / 7:18 f.+ 10:5 Joh 1:14 10:2 Heb 9:9+ 10:7 Joh 5:30+

10:10 Hebreerbrevet 568

vilja. Så upphäver han det första för att låta det andra gälla. ”Efter denna Guds vilja har vi helgats genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla.

“Varje präst tjänstgör dagligen och bär alltså gång på gång fram samma offer, som ändå aldrig kan avlägsna några synder. ”Men Jesus frambär ett enda syndoffer för alla tider och har satt sig på Guds högra sida. 13 Där väntar han nu på att hans fiender skall läggas

“ med ett enda offer har han för all som en pall under hans fötter. Ty framtid fullkomnat dem som blir helgade.

”Om detta vittnar* också den heliga anden* för oss. Först heter det: “Detta är detförhund somjag skall sluta med dem ikommande dagar, säger Herren. jag skall lagga mina lagar i deras hjärtan och inrista dem i deras sinnen. ”Och sedan: Deras synder och övertradelser skall jag aldrig mer komma ihåg. ”Men där synderna är förlåtna behövs inte mer något syndoffer.

Varning och tröst

9 Så kan vi då, mina bröder, tack vare Jesu blod frimodigt gå in i

2° - hans helgedomen på den nya och levande väg genom förhänget

- som han har invigt åt oss. 2 Vi har en stor överstepråst* som

kropp

är satt att råda över Guds hus. 22Låt oss därför träda fram inför Gud med uppriktigt hjärta* och i full trosvisshet, med ett hjärta som renats och inte vet av någon synd och med en kropp som badats i klart vatten. 23 Låt oss orubbligt fortsätta att bekänna vårt hopp, ty

2* Låt oss ge akt varandra och han som gav oss löftena är trofast. på

10:12 satt sig pa° Guds högra sida Jfr 1:2 f. med not. 10:20 hans kropp I v. 19 ff. använder författaren bilder som förekommit tidi-

gare i brevet (t.ex. 4:16, 6:19 f.: 9:8). En ny bild kombineras här med

dessa: förhänget identifieras med Jesu kropp, dvs. hans död på korset. 10:22 en kropp som badat: i klart vatten Uttrycket för tankarna till judiska

reningsriter men syftar troligen på det kristna dopet (jfr 1 Kor 6:11; Tit

3:5). 10:22 en kropp som badat: i klart vatten Uttrycket för tankarna till judiska

reningsriter men syftar troligen på det kristna dopet (jfr 1 Kor 6:11; Tit

3:5).

10:10 Heb 2211+ / 7:27+ 10:21 Heb 3:1+ 10:11 2 Mos 29:38 10:22 Heb 9:94- / 4zl6+ / Hes 36:25; Ef 10:12 f. Ps 110:1; Heb 1:13+ 5:26; Tit 3:5; 1 Pet 3:21 10:14 Heb 7:27+ 10:23 1 Kor 1:9; 10:13; 1 Thess 5:24; 10:16 f. jer 31:33 (Heb 8:10, 12); Rom 2 Thess 3:3; Heb 11:11; 1 Joh 1:9

11:26 f. 10:24 Heb 13:1 10:19 f. Joh 10:9; 14:6; Heb 6:20; 9:8

569 Hebreerbrevet 10:39

sporra varandra till kärlek och goda gärningar 25 och låt oss inte försumma våra sammankomster,

som några brukar göra, utan uppmuntra varandra, och detta så mycket mer som ni ser att

dagen*

närmar sig.

Ty syndar vi med vett och vilja efter att ha lärt känna sanningen, återstår inte längre något offer för 27 då väntar en fruktans-

synderna;

värd dom och en glupande eld som skall förtära dem som trotsar Gud. ”Den som överger Moses lag måste utan dö, om

förskoning

två eller tre vittnar mot honom. 29 Hur hårdare straff

mycket förtjä-

nar då inte den som trampar Guds son under sina fötter, vanhelgar förbundsblodet, genom vilket han har blivit helgad, och kränker nådens ande? 3° Vi känner honom som har sagt: Min är bámnden, jag skall ut/eräva den, och vidare: Herren skall döma sitt 3 Det är

fal/e.

fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.

*Z Kom ihåg hur det var förr, när ni nyss hade blivit upplysta. Ni utstod många svåra lidanden. 33 Ni blev smädade och förföljda och

gjordes till allmänt åtlöje, eller också ställde ni er vid deras sida som behandlades så. 34 Ni led tillsammans med dem som satt i fängelse, och ni fann er med glädje i att bli berövade er egendom, därför att ni visste att ni ägde något bättre och mera varaktigt. 35 Ge inte upp er

3”

frimodighet. Den skall rikligen belönas. Uthållighet är vad ni

37 behöver för att kunna göra Guds vilja och få vad han har lovat, ty: Ännu en liten tid, sedan kommer han som skall komma, och. han skall inte 33 Min skall leva genom sin tro, men om

dröja. rättfärdige”

ban drar undan, är han inte längre tillgladjeför mig. 39 Vi hör inte

sig

till dem som drar sig undan och går förlorade utan till dem som tror och räddar sitt liv.

10:26 syndar vi med vett och vilja Se 6:4 ff. med not. 10:29 kränker nådens ande jfr Matt 12:31 med not. 10:37 han som skall komma Genom en fri återgivning av citatet från Hab 2:3 f.,

delvis i anslutning till Septuagintai tillämpar författaren dessa ord på

Kristus. I GT gäller de uppfyllelsen av profetens syn, enligt vilken Israels

förtryckare skall straffas. 10:38 tro Annan möjlig översättning: trohet; författaren kan ha tillämpat

ordet både på de kristnas uthållighet (v. 36) och på deras tro (11 :1 ff.; jfr

Rom 1:17).

10:25 Heb 3:13 f. / Rom 13:11+ 10:31 Matt 10:28 10:26 f. Heb 6:4-6+ 10:32 Heb 6:4 10:27 Jes 26:11; Sef 1:14-18 10:34 Heb 13:3 /Matt 5:40 10:28 5 Mos 17:6+ 10:36 Luk 21:19; Heb 6:11 f. 10:29 Heb 2z3+ /Matt 7:6; 1 Kor 11:27; 10:37 f. Hab 2:3f.

Heb 9120+ 10:37 Jes 26:20/ Matt 11:3+ 10:30 5 Mos 32:35f. (Rom 12:19) 10:38 Rom 1:17f.

11:1 Hebreerbrevet 57C

på tro

Exempel

Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det v

inte kan se. zFör sin tro fick fäderna Guds vittnesbörd”. *I trC förstår vi att världen har formats genom ett ord från Gud och att (161 vi ser inte har blivit till ur något synligt.

*I tro bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain och fick vittnesbördet att han var - Gud vittnade själv om han:

rättfärdig

offer - och tack vare tron talar han ännu, fast han blev dräpt. 51 trc

härifrån så att han inte behövde se döden. Man fann togs Henok honom inte mer, ty Gud hade tagit honom härifrån. Dessförinnan fick han vittnesbördet att ban bade funnit nåd bos Gud. °Utan trc kan ingen finna nåd hos honom. Ty den som vill nalkas Gud måstt tro att han finns och att han lönar dem som söker honom. 71 trc byggde Noa, uppfylld av helig fruktan, en ark för att rädda de sina, sedan han hade fått en uppenbarelse om det som ännu inte kunde ses. Därmed blev han till en dom över världen och fick själv del i den rättfärdighet som kommer av tro.

”I tro lydde Abraham när han blev kallad. Han drog bort till en land som skulle bli hans, och han drog bort utan att veta vart han skulle komma. 91 tro slog han ner i det utlovade landet som i ett

sig

främmande land och bodde i tält liksom Isak och jakob, som hade fått del i samma löfte. °Ty han väntade på den stad med fast grund som Gud har planlagt och byggt. “ I tro fick han kraft att avla

själv

11:1 grunden Motsvarande grekiska ord kan också betyda ”verklighet: d(

osynliga tingen blir verkliga genom tron. Oversâttningen en fast tillförsikt är sannolik.

mindre

11:2 fädema Oversikter av Israels historia, med varnande eller uppmuntran-

de tillämpningar, är vanliga i GT och judiska skrifter (Ps 78; Syr 44-50; 1

Mack 2:51 ff. ;jfr Apg 7). I detta fall görs GT:s stora gestalter genom sin trc till förebilder för de kristna.

11:5 ban badefunnit nåd bos Gud I Septuaginta” återfinns motsvarande ord 1

början av den nyss citerade versen (1 Mos 5:24). 11:11 fick han kraft att avla en son Versens innebörd är något osäker, liksom

grundtextens exakta lydelse. Enligt annan läsart och översättning var (161

11 Ps 78; Vish 10; Syr 44-50; 1 Mack 11:7 1 Mos 6:13-22; Vish 10:4; Syn

2:51-60; Apg 7; Rom 4 44:17; 1 Pet 3:20; 2 Pet 2:5 11:1 Rom 8224+ 11:8f.1 Mos 12:1-5; 26:3; 35:12; Apg 11:3 1 Mos 1; Ps 33:6-9; 2 Pet 3:5 722-5 11:4 1 Mos 424-10; Vish 10:3; Mart 11:10 Gal 4:26; Heb 11:16; 12:22; 13:14

23:35; Heb 12:24 Upp 3212+; 21:2, 10-27 11:5 I Mos 5:24; Vish 4:10; Syr 44:16; 11:11 f. 1 Mos 17:15-19; 21:2; 22:16-18

49:14 Rom 4:13-22

571 Hebreerbrevet 11:26

en son, fast han, liksom Sara, var överårig. Han litade på den som hade gett löftet. “Därför fick han, denne ende man, som dessutom var så gott som död, en avkomma talrik som stjärnorna på himlen och de oräkneliga sandkornen på havsstranden. 3 I tro dog alla dessa utan att ha fått vad de hade blivit lovade. De hade bara sett det i fjärran och hälsat det och bekänt sig vara gäster och främlingar på jorden. 4 De som talar så visar att de söker ett hemland. 5 Och om de hade tänkt på det land som de lämnat kunde de ha återvänt dit. “ Men nu längtade de till ett bättre land, ett i himlen. Därför skäms inte Gud för dem, utan de får kalla honom sin Gud; han har ju grundat en stad åt dem.

”I tro bar Abraham fram Isak som offer när han sattes på prov”. Sin ende son var han beredd att offra, han som hade tagit emot löftena 3 och till vilken Gud hade sagt: Genom Isa/e skall du få dina efterkommande. 19 Han sade sig att Gud hade makt att till och med uppväcka döda. Från de döda fick han också, bildligt talat, sonen tillbaka. 2°I tro gav Isak sin välsignelse åt Jakob och Esau, också för kommande tider. “I tro välsignade den döende Jakob Josefs båda söner och till/Ma Gud lutad mot änden av sin stav. “I tro talade Josef när han låg för döden om Israels barns uttåg och bestämde vad som skulle göras med hans ben.

”I tro höll Moses föräldrar sitt nyfödda barn gömt i tre månader, eftersom de såg att det var ett vackert barn, och de låt sig inte skrämmas av kungens påbud. “I tro vägrade Mose som vuxen att låta sig kallas son till faraos dotter. 25 Han ville hellre fara illa tillsammans med Guds folk än ha en kortvarig glädje av synden. 26Han såg fram mot lönen som väntade och räknade den smälek som Mes-

Sara som fick kraft att avla en son, och orden om makarnas överårighet

syftar bara på henne. 11:19 bildligt talat Grundtextens uttryck kan betyda både att Isaks räddning

liknade en uppståndelse från döden, och att den är en förebild till Kristi

uppståndelse. 11:21 änden av sin stav Citatet (1 Mos 47:31) återges enligt Septuagintaii I den

hebreiska standardtexten talas om sångens huvudgärd.

11:12 1 Mos 15:5 f.; 22:17; 2 Mos 32:13; 11:19 Rom 4:17

Syr 44:19-21; Rom 4:18 11:20 1 Mos 27227-29, 39-40 11:13 1 Mos 2314;] Krön 29:15;Ef2:19 11:21 I Mos 47:31, 48115-20 11:16 2 Mos 3:6, 15 /Heb 11:10+ 11:22 1 Mos 50:24 f. 11:17 f. 1 Mos 22:1-19; Vish 10:5; Syr 11:23 2 Mos 1:22; 2:2; Apg 7:20

44:20; 1 Mack 2:52; Jak 2:21 f. 11223-27 2 Mos 2-3; Apg 720-34 11:18 I Mos 21:12 (Rom 9:7) 11:26 Ps 89:51 f.; Heb 12:2; 13:13

11:27 Hebreerbrevet 572

sias får utstå som en större rikedom än Egyptens skatter. I tro lämnade han Egypten och fruktade inte kungens vrede utan höll ut, därför att han liksom såg den Osynlige. ”I tro instiftade han påskfesten med dess blodbestrykning för att han som dödade de förstfödda inte skulle röra dem. ”I tro tågade folket genom Röda havet som på torra land, men när egypterna försökte, dränktes de.

3° Genom tron föll Jerikos murar, sedan man hade gått runt dem i sju dagar. 3 Genom tron undgick skökan Rahav att dödas tillsammans med dem som vägrade tro, ty hon hade tagit emot spejarna som vänner.

”Behöver jag säga mer? Tiden räcker inte till för att jag skall kunna berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David och Samuel och om profeterna. 33 Genom sin tro kunde de besegra

kungariken, utöva rättfärdighet och få löftena uppfyllda. De kunde

3* släcka rasande eld och undkomma svärdets täppa till lejonens gap,

fick kraft i striden och jagade egg. De var svaga men blev starka, främmande härar på flykten. 35 Kvinnor fick sina döda tillbaka uppståndna. Andra torterades till döds när de vägrade att låta sig befrias, eftersom de ville nå en bättre uppståndelse. 36 Andra fick känna på hån och prygel, ja, också bojor och fängelse. ”De blev stenade, söndersågade, avrättade med svärd. De gick omkring i fårskinn och gethudar, de led brist, förföljdes och misshandlades; 38 världen för» tjänade inte att hysa dem. De måste hålla till i ödemarker och bergstrakter, i grottor och jordhålor.

11:32 Gideon, Bara/e, Simson ocb jefza Gestalter ur Domarboken, där de

beskrivs som folkets ledare och befriare, utrustade med övernaturlig kraft

(Dom 6-8; 4-5; 13-16; 11). 11:35 Kvinnor fick sina döda tillbaka Se berättelserna om Elia och Elisha i

1 Kon 17:17 ff.; 2 Kon 4:18 ff. 11:35 Andra zorterades till döds Författaren tänker här på de judiska martyrer,

vilkas öde skildras i 2 Mack 7; se särskilt v. 9, 11, 14. 11:37 söndersågade Annan läsart: söndersågade, prövade.

11:28 2 Mos 12:1-30 11:34 Dan 3z24-26; 1 Mack 2:59; As bön 11:29 2 Mos 14:21-30; Vish 18:18 f. v. 23-27; De tre mänzs lovs v. 63 11:30 f. Jos 6:20 11:35 1 Kon 17:17-24; 2 Kon 4:32-35; Syr 11:31 Jos 2:1-16; 6:22-25; Jak 2:25 48:5, 13 f.; 2 Mack 6:18-7:42 11:32 Dom 4-16;1-2 Sam; Syr 47:2-11 11:36 Jer 20:2; 37:15; 38:6; Syr 49:7 / 11:33 Dom 14:5 f.; 1 Sam l7z34-36; Dan 2 Krön 24:21; Matt 23:35

6220-23; Drak i Bab v. 31-41; 11:38 1 Kon 18:4; 1 Mack 2:27; 2 Mack

1 Mack 2:60 5:27

573 Hebreerbrevet 12:11

39 fick

Ingen av dessa som genom sin tro har fått Guds vittnesbörd se löftet uppfyllas. *° Gud har förutbestämt något bättre åt oss, och därför skall de först tillsammans med oss.

uppnå fullkomligheten

Maning till uthållighet

När vi nu är omgivna av en sådan sky av vittnen”, låt oss då, även vi,

befria oss från allt som tynger, all synd som ansätter oss, och hålla ut i det lopp vi har framför oss. ZLåt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons

och fullkomnare. För att vinna den glädje som väntade

upphovsman

honom uthårdade han korset utan att bry sig om skammen och sitter nu till höger om Guds tron. 3Tänk på honom som har uthärdat sådan fiendskap från syndare, så att ni inte tröttnar och förlorar modet.

1 Ännu har ni inte behövt sätta livet på spel i er kamp mot synden. 5 Och ni har glömt den uppmaning som riktas till er som till söner:

Min son, var tacksam för Herrens tuktan och förlora inte modet när han straffar dig. ° den tuktar Ty den Herren älskar, han, och han agar var son som han har kar.

7Det är för att fostras ni får lida. Gud behandlar er som söner. Var finns den son som inte tuktas av sin far? *Om inte ni blir tuktade, lika väl som alla andra, är ni inga riktiga söner, utan oäkta. °Våra jordiska fäder tuktade oss, och vi fogade oss efter dem. Skall vi då inte så mycket mer böja oss för andarnas fader, så att vi får leva? ° Våra fäder tuktade oss ju för en kort tid och efter eget godtycke, men han gör det för vårt bästa, för att vi skall få del av hans helighet. “För stunden tycks väl varje tuktan vara mera till sorg än till glädje,

12:2 upphovsman Grundtextens 0rd kan också betyda Vägvisare och leda-

re; jfr Apg 3:15 med not. 12:2 För att vinna den glädje Annan möjlig översättning: I stället för den

glädje. Jfr dock 11:26. 12:2 sitter nu till höger om Guds tron Jfr 1:2 f. med not.

11:39 Heb 11:2, 13 12:5 Ords 3:11 f.; 1 Kor 11:32; Upp 12:1 1 Pet 2:1 / Apg 20:24; 1 Kor 3:19

9z24-27; Fil 3:13 f.; 2 Tim 4:7 12:7 S Mos 8:5; Judit 8:27; Vish 11:10; 12:2 Heb 2210+ / l1:26+ /1:13+. 2Mack 6:12; 1 Kor 11:32; 1 Pet 12:3 Matt 27:39-44+; Luk 2:34 4:12 12:4 Heb 10:32-36 12:9 4 Mos 16:22

12:11 Jak 3:17 f.;1 Pet 1:6 f.

12:12 Hebreerbrevet 574

men för dem som har fostrats genom den är frukten till slut frid* och

rättfärdighet”.

2 3 Gör

Styrk därför era matta händer och svaga knän. stigen rak för era fötter, så att det ben som haltar inte går ur led utan i stället blir friskt igen.

Förmaningar

4 Sträva efter fred med alla och efter den helgelse utan vilken ingen får se Herren. 15 Vaka över att ingen kommer bort från Guds nåd och

att inte någon bitter rot skjuter skott och blir ett fördärv som angriper många. 16 Se till att ingen gör sig skyldig till otukt eller

gudlöshet

som Esau, som för ett enda mål mat sålde sin rätt som förstfödd”. 17 Ni vet ju att när han efteråt gjorde anspråk på välsignelsen blev han

avvisad fast han bad om den under tårar; han fick inget tillfälle att

ångra sig.

”Ni har inte kommit till ett berg som man kan ta på, ett berg i lågor, inte till töcken, mörker och stormvind, 9 till basunstötar och

en röst som talade så att de som hörde den bad att slippa höra mer. 2°

Ty de uthärdade inte påbudet: Till och med ett djur skall stenas om det rör vid berget. Så förfärande var synen att Mose sade: jag skälver av skräck. 22 ni har kommit

Nej, till Sions* berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och står inför

mångtusende änglar, 33 en festförsamling av alla förstfödda som har

sitt namn i himlen; ni står inför Gud, allas domare, inför andarna av

12:12 Styr/e därför era matta händer Uttrycket gäller i GT (Jes 35:3) den upp-

muntran Guds närvaro ger, men författaren ställer här samman det med

Ords 4:26, en regel för den frommes levnadssätt (v. 13). Innebörden blir

därigenom att församlingen med både uppmuntran och gott föredöme

skall hjälpa sina svaga medlemmar (det ben som haltar). 12:17 ban fick inget tillfälle att ångra sig jfr 6:4 med not. 12:18 ett berg som man kan ta på Dvs. Sinai, lagens berg (se 2 Mos 19 och jfr

Gal 4:25 f.). 12:23 förstfädda Uttrycket förstfödd syftar vanligen på Jesus (t. ex. 1:6)

men används här om avlidna rättfärdiga människor (jfr 2:10; Luk 10:20).

Enligt v. 1 bevittnar gammaltestamentliga gestalters andar de kristnas

kamp på jorden. I Upp 14:4 används ett uttryck med liknande innebörd

12:12 Jes 35:3 12:18 f. 2 Mos 19:16-22;20:l8-2l; 5 Mos 12:13 Ords 4:26 4:11 f.; 5:22-27 12:14 Ps 34:15; Matt 5:9+; Rom 12:18; 12:20 2 Mos l9rl2f.

1 Thess 4:7 12:21 5 Mos 9:19 12:15 5M0s 29:18 12:22 Heb 11:10+;Upp3:12+ 12:16 f. 1 Mos 25:33 f.; 27:30-40 12:23 Luk 10:20; Fil 4:3

575 Hebreerbrevet 13:4

de rättfärdiga som har fullkomnats Z* och införjesus, förmedlaren av ett nytt förbundK och det renande blod som talar starkare än Abels.

25 Se till att ni inte avvisar honom som talar. Ty om inte de kunde komma undan som avvisade honom när han här på jorden tillkännagav sin vilja, hur skall då vi kunna det om vi vänder oss bort från honom när han talar från himlen. 25 Den gången kom hans röst jorden att skaka, men nu har han lovat: En sista ga°ngskalljag skaka inte bara jorden, man också himlen. Orden en sista gång visar att det som då vacklar är skapat och skall försvinna, för att det som inte vacklar skall bestå. 23 Vi får ett rike som inte kan skakas. Låt oss därför vara tacksamma och tjäna Gud så som han vill, med vördnad

29 och fruktan. Ty vår Gud är en förtärande eld.

Guds

Offer efter vilja

l Håll broderskärleken levande. 2Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det

har hänt att de som gjort det har haft änglar till gäster utan att veta om det. 3Tänk på dem som sitter i fängelse, som om ni var fångar med dem. Tänk på dem som blir misshandlade, som om det gällde er

egen kropp.

Äktenskapet skall alltid hållas i ära och den äkta sängen bevaras obefläckad. Ty otuktiga och äktenskapsbrytare skall Gud döma.

(en första skörd”) om fläckfria kristna, som samlats kring Kristus i him-

len. 12:24 det renande blod som talar starkare än Abels Jesu blodiga död ställs

samman dels med offerblodet i GT (2 Mos 24:8; jfr Matt 26:28 med not),

dels med Abels oskyldiga död. Enligt 1 Mos 4:10 ropade Abels blod till

himlen efter straff över Kain; enligt Heb 11:4 bekräftar Abels offer och

hans död att han var rättfärdig. 12:26 Den gången Dvs. när han talade vid Sinai (2 Mos 19; jfr Ps 29:8;

68:9). 13:2 haft änglar till gaster Se berättelserna i 1 Mos 18 f.; Dom 13; Tob 5.

12:24 Heb 8:6 f.+; l1:4+ 13:2 Rom 12:13/ 1 Mos l8zl-8; 19:1-3; 12:25 Heb 2:3+ Dom 6211-22; 1313-21; Tob 5:4-9 12:26 2 Mos 19:18; Ps 68:8 f.; Hagg 13:2 f. Matt 25:36

2:7f. 13:3 Heb 10:34 12:27 Matt 24:35; Heb 1110+; 2 Pet 3:10 13:4 1 Kor 6:9; Ef 5:5; Kol 3:5 f. 12:29 5 Mos 4:24; 9:3; Jes 33:14 13:4 f. Mark 7:21 f. 13:1 Rom 12:10

13:5 Hebreerbrevet 576

5Lev inte för pengar; nöj er med vad ni har. Gud själv har sagtzjag

skall aldrig överge dig, aldrig svi/ea dig, “och därför kan vi tryggt säga: Herren är min bjälpare, jag s/eall aldrig fru/era. Vad lean en människa göra mig? 7Tänk på era ledare som har förkunnat Guds 0rd för er, se på vad deras liv förde fram till och ta efter deras tro. “Jesus Kristus är densamme i går, i dag och i ° Låt er inte

evighet.

ryckas med av alla slags främmande läror. Vår inre styrka beror av Guds nåd och inte av en viss sorts mat. Att lägga vikt vid matregler har aldrig gagnat någon. ”Vi har ett offeraltare från vilket de som tjänar i förbundstältet inte har rätt att äta. Ty när översteprästen* bär in offerdjurens blod i helgedomen som syndoffer, bränns kropparna utanför lägret. 3 Därför led också Jesus utanför

stadsporten

för att med Sitt blod rena folket. 3 Låt oss då gå ut till honom utanför

“ lägret och dela hans smälek. Ty här på jorden har vi ingen stad som består, men vi söker den stad som skall komma. ”Så vill vi genom honom ständigt frambära lovsång som ett offer” till Gud, en frukt från läppar som hans namn. 5 Men inte att göra gott och

prisar glöm

13:5 Guds/älv barsagt De citerade orden har flera ungefärliga motsvarigheter

i GT (bl. a. 1 Mos 28:15;J0s 1:5) men överensstämmer närmast med 5 Mos

31:6 i en form som anförs av en samtida judisk författare. 13:9 en viss sorts mat Författaren syftar på GT:s regler om ren och oren mat,

och på andra liknande regler som i tidens allmänna religionsblandning

kunde läggas till dem (jfr Rom 14:2, 14 ff.; K012:16, 21; 1 Tim 4:3 f. med

not). - Annan möjlig översättning: offermåltider, dvs. religiös måltids-

gemenskap inom judendomen eller judiska sekter. 13:10 offeraltare En bild för det som åstadkommits genom Jesu död. 13:10 de som tjänar iförbundszalzet Tälthelgedomen symboliserar här i sin

helhet det gamla förbundets gudstjänst eller den judiska religionen (jfr 9:8

med not). Jesus jämförs nu inte med översteprästen utan med de djur som

denne offrade på försoningsdagen. Liksom syndabocken kastades ut ur

lägret (3 Mos 16:27) stöttes han ut ur den religiösa gemenskapen, utanför

stadsporten (v. 12; jfr Matt 21:39; Joh 19:20). Detta blir en bild av de

kristnas brytning med den judiska religionsgemenskapen (v. 13). 13:15 en fru/etfrån läppar Böner och lovsånger jämförs med offer från jordens

avkastning. Uttrycket var välkänt inom samtida judendom. Det är hämtat

från Hos 14:3 enligt Septuaginta“; jfr även Jes 57:19.

13:5 Luk 12:15 / Matt 6:25-34+; 1 Tim 13:11 2 Mos 29:14; 3 Mos 4:11 f., 21;

6:6-1O/ 5 Mos3I.6+ 16:27 13:6 Ps 118.6 13:12 Matt 21:39;Joh 19:20 13:7 1 Kor 4:16 13:13 Heb 11:26+ 13:8 Upp 1:8+ 13:14 Heb 11:10+ 13:9 Rom 14:17; l Kor 8:8; Kol 2:16; 13:15 Ps 50:14, 23;Hos14:3;1Pet2:5

1 Tim 4:3-5 13:16 1514:18 13:10 1 Kor 9:13

577 Hebreerbrevet 13 ;25

att dela med er; sådana offer Gud. ”Lyssna till era ledare

behagar

och er efter dem. De vakar över era själar eftersom de en gång

foga

skall Gör det till en glädje för dem och inte till en

avlägga räkenskap.

det skulle inte vara lyckligt för er. tung börda; s Be för oss, ty vi är förvissade om vårt goda uppsåt och vill alltid handla rätt. 9 Särskilt ber jag om er förbön, så att jag snart kan

komma tillbaka till er. Z° Må fridens” Gud, som i kraft av ett evigt förbunds* blod har fört Z* er i fårens store herdei vår herre Jesus, upp från de döda, styrka vilja. Må han låta det som behagar allt gott, så att ni kan göra hans

honom härligheten i

förverkligas i oss genom Jesus Kristus. Hans är amen.

evigheters evighet,

Slutord

att lyssna tåligt till mina förmaningar, jag har ju ”Jag ber er, bröder, fattat mig kort i mitt brev. har blivit fri. Så “Jag kan berätta för er att vår broder Timotheos snart han kommer hit skall besöka er tillsammans med ho-

jag

nom. “Hälsa alla era ledare och alla de heligazf. Bröderna från Italien hälsar er. ”Nåd åt er alla.

13:23 vår broder Timátbeot Möjligen avses Paulus lärjunge och medarbetare (se Apg 16:1 med not och Fil 2:19 ff.). 13:24 Brödernafrån Italien Den naturligaste tolkningen av detta uttryck är att författaren skriver till Italien från något annat land. Han hälsar då från mottagarnas landsmän bland de kristna i trakten. - Enligt en annan tolkning är brevet skrivet i Italien, med hälsningar från församlingarna där.

13:17 1 Kor 16:16; 1 Thess 5:12 f. / Hes 13:20 jes55:3;63:11;]er32:40;Hes37:26; 3:17-21 Sak9:11;]oh 10:11;Heb 8:6 f.+ 13:18 Rom 15:30+ 13:20 f. Rom 1625-27; Ef3:2O f.; 1 Thess 5:23 f.; 1 Tim 1:17

brev

Jakobs

Hälsning

Hälsningar från Jakob, Guds och herren Jesu Kristi tjänare, till de tolv* stammarna i förskingringen.

Tro och prövning

2Skatta er bara lyckliga, mina bröder, när ni utsätts för prövningar* av olika slag. 3Ni vet ju att om er tro består provet ger den uthål-

°* Men måste visa i fullkomliga gärningar, så

lighet. uthålligheten sig

att ni blir fullkomliga och hela, utan någon brist. 5 Om någon av er

brister i vishet skall han be till Gud, som ger åt alla utan förbehåll eller förebråelser, och han skall få vad han ber om. 6 Men han skall be

i tro, utan att tvivla. Den som tvivlar liknar en våg på havet som drivs och av vinden. s En sådan människa, tvehågsen och vacklande

jagas

i allt hon gör, skall inte vänta sig något av Herren.

9En broder skall vara stolt över sin l° en rik över

ringa upphöjelse,

sin han skall försvinna som blommorna i gräset. “ Solen går

ringhet;

1:1 Hälsningar från jakob Säkerligen menas Herrens bror Jakob (Gal

1:19; se noter till Matt 13:55; Apg 12:17). Bl. a. på grund av brevets”

vårdade grekiska har det ifrågasatts om han är den verklige författaren.

Har han skrivit brevet, bör det vara en av NT:s tidigaste skrifter. Innehål-

let har beröringspunkter med kristendomens ursprungsmiljö: kärva anvis-

ningar för det kristna livet ges i ordalag som ofta påminner om evange-

liernas Jesus-ord.

1:1 de tolv stammarna iförskingringen Uttrycket anknyter till föreställning-

en att de flesta av Israels stammar efter de svåra olyckorna på 500-talet

f. Kr. levde skingrade bland folken (jfr Joh 7:35; 1 Pet 1:1). Det används

här i Överförd mening om de kristna som det nya gudsfolket (jfr Rom

9:6 få; 1 Pet 2:9 f.). Möjligen avses speciellt de judekristna.

1:1 1 Pet 1:1 1:6 Matt 21:21 f.+ 1:2 Matt 5:10 1:8 Jak 4:8 1:2 f. Rom 5:3 1.; 1 Pet 1:6 f. 1:9 Jak 2:5 1:5 1 Kon 325-15; Ords 2:3 f.; Vish 1:10 f._[ak4:14; 1 Pet 1:24 f.+

8:21; Syr 39:6; Matt 7:7+

1:12 Jakobsbrevet 580

upp med sin hetta och sveder gräset, så att blommorna faller av och skönheten förgår. Så skall den rike vissna bort mitt i all sin strävan.

Salig är den som håller ut då han prövas; när han har bestått provet skall han få det eviga livets segerkrans, som Gud har lovat dem som älskar honom. 3

Ingen som blir prövad skall säga att det är Gud som frestar honom. Gud kan inte frestas av det onda, och själv frestar han ingen. ” Blir

någon frestad, är det alltid av sitt eget begår som han lockas och snärjs. ”Och när så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullväxt föder den död. 6 Låt inte bedra er, mina kära bröder. ”Allt det goda vi får, varje fullkomlig gåva kommer från ovan, från himlaljusens fader, hos vilken ingen

sker och 18

förändring ingen växling mellan ljus och mörker. Enligt

sitt beslut födde han oss till livet genom sanningens ord, för att vi skulle bli den första” skörd han får från dem han har skapat. 9 Håll

detta i minnet, mina kära bröder.

Ordets bärare och ordets gömre

Varje människa skall vara snar att höra, sen att tala, sen till vrede, 2°

ty en människas vrede åstadkommer inte det som är

rättfärdigt

inför Gud. 2* Lägg därför bort allt det orena och det onda

myckna

hos er och ta ödmjukt vara på ordet som är nerlagt i er och som förmår rädda ert liv.

22Bli ordets inte bara dess hörare, annars tar ni miste.

görare, 23 Den som hör ordet men inte gör vad det säger, han liknar en man som i en spegel betraktar sitt eget ansikte: 24 han ser

sig själv men går därifrån och har strax glömt hur han såg ut. 35 Men den som har

blickat in i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och håller till den

sig

och inte glömmer vad han hört utan verkligen gör han blir

något,

salig genom det han gör.

1:17 bimlaljusens fader Dvs. stjärnornas skapare; jfr Job 38:28 ff.

1:12 Vish 5:16; Matt 4:11; 10:22; l Kor 1:18 Joh 1:13; 3:3+; 1 Pet 1:23

9:25+ 1:19 Syr 5:11 1:13 Syr 5:11; Matt6:13+; 1 Kor 10:13 1:21 Luk 8:15; Kol 3:8; 1 Pet 2:1 f. 1:14 f. Rom 7:8 1:22 f. Matt 7:Z4-Z7; Rom 2113+ 1:15 Rom 5:12-18+ 1:25 Rom 8:2;]ak 2:12 1:17 Matt 7:11; ljoh 1:5

581 Jakobsbrevet 2:9

26 Den som menar sig vara from men inte kan tygla sin tunga utan

är ingenting värd. 27 Men att söka upp lurar sig själv, hans fromhet faderlösa och änkor i deras nöd och hålla obesmittad av

sig själv

det är en fromhet som är ren och fläckfri inför vår Gud och världenÄ fader.

Rika och

fattiga

*Mina bröder, gör inte skillnad på människor, ni som tror på vår herre Jesus Kristus. ZTänk om det i er synagoga* kom-

förhärligade

mer in en man med på fingrarna och vita kläder och

guldringar

samtidigt en fattig man i smutsiga kläder. 3Om ni då bara har ögon

för den finklädde är en bra plats för dig, och säger till honom: Hår men till den ”Ställ där borta, eller Sätt dig på golvet vid

fattige: dig

mina fötter - och fäller orätta domar? *gör ni då inte åtskillnad 5 Hör på, mina kära bröder: har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens dem trons skatter och arvsrätt* till det ögon och skänkt rike* han har lovat dem som älskar honom? ° Ändå visar ni förakt för

den Är det inte de rika som förtrycker er och släpar er till

fattige.

domstolarna? 7 Är det inte de som smädar det härliga namn* som har

uttalats över er? 8 Om ni det som enligt skriften lyder:

uppfyller lagens” kungsbud,

Du s/eall älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt. 9 Men om ni gör

2:2 er synagoga Dvs. er gudstjånstlokal eller er sammankomst; ordet kan betyda bådadera. Det kunde användas även om icke-judiska miljöer. Ordvalet kan dock i detta sammanhang tänkas bero på att brevets mottagare var judekristna. 2:4 gör ni da inte åtskillnad Annan möjlig översättning: “motsäger ni då inte er själva. 2:7 det härliga namn som har uttalat: över er Jesu namn, som nämndes vid dopet. 2:8 lagens /exmgslmd Kärleksbudet (3 Mos 19:18) betraktas här som ett bland GT:s många bud, men samtidigt som det viktigaste av dem (jfr Matt 22:34 ff. med par.). - Annan möjlig översättning: den kungliga lagen. Uttrycket betecknar då hela den lag som gäller i Guds rike (jfr v. 12; 1:25) och som sammanfattas i kärleksbudet.

1:26 Ps 34:14; 39:2; 141:3;Jak 3:2; 1 Pet 212-4 3 Mos 19:15 3:10 2:5 Luk 6:20-26+; 1 Kor 1:28 1:27 Jes 5813-10; Matt 25235-40 2:8 3 Mos 19:18 (Rom 13:9+) 2:1 5 Mos 1:17; 16:19; 2 Krön 19:6 f.; Ords 24:23; Rom 2111+

2:10 Jakobsbrevet _ 582

skillnad på människor begår ni synd, och lagen stämplar er som överträdare. ”Den som håller hela lagen men överträder ett enda bud har brutit mot dem alla. “ Ty han som har sagt: Du skall inte bryta ett äktenskap har också sagt: Du skall inte dräpa. Om du inte

bryter äktenskap, men dräper, är du en lagöverträdare. “Tala och

handla så som den som skall dömas efter frihetens lag. 3 Domen blir obarmhärtig över den som inte har varit barmhärtig, men barmhärtigheten triumferar över domen.

Tro ocb

gärningar

”Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda” honom? ”Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, 16 vad hjälper det då om någon av er säger: Gå i frid, håll er varma och ät er mätta, men inte ger dem vad kroppen behöver? 7 Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död.

”Nu Har du tro? -

kanske någon frågar: Ja, och jag har gärningar: Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag med mina gärningar visa dig min tro. 19 Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och darrar. Z° Men inser du inte,

2:14 vad hjälper det om någon säger sig ha tro Författaren tycks här inta en

annan ståndpunkt än Paulus till frågor som denne behandlar bl. a. i Rom

4:1 ff. Då det är okänt när Jakobs brev kom till, kan det inte avgöras om

författaren skriver oberoende av Paulus eller om han medvetet anspelar på

Paulus brev eller på missuppfattningar av dem. 2:18 Nu kanske någonfrâgar; ”Har du tro? -ja, och jag bar gärningar För-

fattaren för ett tänkt samtal med en meningsmotståndare (jfr 1 Kor 10:29

med not). Denne undrar om någon som har kristen tro verkligen kan säga

det som sagts i v. 14. Invändningen bemöts med att en levande tro finns

just hos den som gör goda gärningar. - Grundtexten är dock oklar. Enligt

en annan tolkning går invändningen ut på att människor kan vara olika

utrustade i sitt kristna liv: ”Nu kanske någon säger: Den ene har tro, den

andre gärningar. Det följande svaret innebär då att bådadera är nödvän-

diga. 2:19 att Gud är en Annan läsart och översättning: att det finns en enda

Gud”. Jfr Mark 12:29 med not.

2:10 Matt 5:19 2:13 Matt 5:7 2:11 2 Mos 20:13f.; 5 Mos 5:l7f. (Matt 2:14 Matt 7:21

5:21+) 2:15-17 1]oh3:17f. 2:12 ]ak1:25+ 2:19 5 Mos 6:4/ Matt 8z29+

583 jakobsbrevet 3:6

tanklösa människa, att tro utan gärningar är utan verkan? 2 Blev inte vår fader Abraham rättfärdig genom gärningar, när han lade sin son Isak som offer på altaret? 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som hans tro blev

23 Så skriftens ord: Abraham trodde på Gud

fullkomlig. uppfylldes

och därför räknades han som rattfardigñ och han kallades Guds vän. 2* Ni ser att människan blir rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. 25 Var det inte så med skökan Rahav? Blev hon inte rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg? 25 Liksom en kropp utan livsande

är död, så är tron utan gärningar död.

ar en eld

Tungan

l Mina bröder, bli inte lärare allesammans, ni vet att vi får en strängare dom, *ty vi felar alla på många sätt. Den som inte felar i sitt tal, han är fullkomlig, och han kan tygla hela sin kropp. 3När vi lägger betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss, styr vi också hela hans kropp. 4Och tänk på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar; ändå styr rorsmannen dem med det lilla rodret dit han vill. 5 På samma sätt med tungan; den är en liten lem men kan skryta över hur mycket den förmår. En liten eld kan sätta en hel skog i brand. “Och tungan är en eld, själva den onda världen* bland våra lemmar. Den fläckar hela vår kropp, den sätter livshjulet i brand och

2:21 vår fader Abraham Jfr Paulus användning av samma exempel i Rom

4:1 ff.; Gal 3:6 ff.

2:25 skökan Rabav Berättelsen iJos 2:1 ff. ; 6:17 ff. anförs också i Heb 11:31,

där kvinnans handling tolkas som ett uttryck för tro.

2:26 livsande Se Ande”.

3:6 själva den anda världen Grundtextens uttryckssätt är oklart. Troligen

menas att tungan mer än andra lemmar blir ett redskap för tillvarons

ondska.

3:6 livsbjulet Uttrycket förekommerinom flerareligiösa och filosofiska tan-

kesystem, där människolivet och världen antas röra sig i ständigt uppre-

pade kretslopp. Författaren använder det som en välkänd bild för hela

tillvaron, utan någon tanke på dessa föreställningar.

2:21 1 Mos 22:1-19; Heb 11:17 f.+ 3:1 Rom 12:7+

2:23 I M05 15:6 (Rom 4:3+) / 2 Krön 3:2 Ords 10:19 f.; Syr 19:16; Matt

20:7;]es 41:8 12:36 f.;]ak 1:26; l Pet 3:10

2:25 Jos 2:1-é; 6:25; Heb 11:31 3:6 Matt 15:18 f.

3:7 Jakobsbrevet 584

har själv sin eld från helvetefê. 7Det finns ingen art bland fyrfota-

fåglar, kräldjur eller havsdjur som inte kan betvingas och har

djur,

av människan. 3Men tungan kan ingen människa be-

betvingats

tvinga, oregerlig och ond som den är och full av dödligt gift. “Med den tackar och lovar vi vår herre och fader, med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbilder. ° Från samma mun

kommer lovsång och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. “ Inte kan samma källsprång ge både sött och bittert vatten? Z Och, mina bröder, inte kan ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon eller en saltkälla ge sötvatten.

Vis/vet ofvan

från

3 Om någon av er är vis och erfaren skall han med sin goda vandel ge

den mildhet som hör Visheten till. “ Men har ni bitter avund prov på och självhävdelse i era hjärtan skall ni inte skryta och tala osanning. ”Sådan vishet kommer inte från ovan, utan är jordisk, oändlig”, demonisk. 5 Där det finns avund och självhävdelse, där finns också

och allsköns uselhet. 7 Visheten från ovan däremot är ren,

oordning

men dessutom fridsam, och foglig, rik på barmhärtighet och

försynt och uppriktig. ”Rättfärdighetef utsås i goda gärningar, omutlig

frid* och bär frukt för dem som håller frid.

Varifrån kommer all kamp och strid ibland er? Är det inte från

som för krig i era lemmar? 2 Ni vill ha, men får ingenting. Ni

begären

dödar av avund, men uppnår ingenting. Ni kämpar och strider. Ni har därför att ni inte ber. “Ni ber men får ingenting,

ingenting,

därför att ni ber illa; ni vill bara tillfredsställa era begär.

*Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen* betyder fiendskap med Gud? Den som vill vara vän med världen blir fiende till

4:2 Ni vill ba, men får ingenting Grundtextens 0rd i v. 2 kan grupperas på

olika sätt. Annan möjlig översättning: Ni vill ha, men får ingenting: då

dödar ni. Ni vill uppnå vad andra har, men lyckas inte: då kämpar ni och

strider. 4:4 trolösa Grundtextens ord betecknar äktenskaplig otrohet men används

här bildligt om förhållandet till Gud (jfr v. 5; Hos 1:2).

3:9 1 Mos 1:26 f. 3:17 Vish 7:22 3:10 Ef 4:29 3:18 Jes 32:17; Matt 5:9+; Heb 12:11 3312 Mim 7116+ 4:1 Rom 7:23; 1 Pet 2:11 3:15 1 Kor 2:6 f.+;Jak 1:17 4:4 Mm 5:24; Joh 15:19; 17:14; Rom 3:16 1 Kor 3:3+ 8;7+

585 Jakobsbrevet 5:3

Gud. sEller tror ni att det är tomma ord när skriften säger: Svartsjukt kräver Gud åt sig den ande” han har låtit bo i oss? “Större är dock den nåd han ger oss. Därför heter det: Gud står emot de

7 bögmodiga, men de ödmjuka ger han nåd. Böj er alltså under Gud. Stå emot djävulen”, och han skall fly för er. 8 Närma er Gud, och han skall närma sig er.

Gör era händer rena, ni syndare, och rena era hjärtan”, ni tvehågs-

9 Vänd skrattet i tårar och nar_ Sörj och gråt och klaga. glädjen i sorg. °

Odmjuka er inför Herren, och han skall upphöja er.

Förtala inte varandra, bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder förtalar lagen” och dömer lagen. Men dömer du lagen, är du inte lagens görare utan dess domare. Z Det finns bara en lagstiftare och domare, han som kan rädda och förgöra. Men vem är du som dömer din nästa?

övermod

Varning för

“Ni som säger: I dag eller i morgon skall vi fara till den eller den staden och stanna där ett år och göra goda affärer, “ ni vet inte hur ert liv blir i morgon. Ni är en dimma som syns en kort stund och sedan försvinner. ”Ni borde säga: Om Herren vill, får vi leva och göra det eller det. 61 stället är ni övermodiga och skryter. Allt sådant skryt är av ondo. ”Den som vet hur man handlar rätt, men inte gör det, han begår en synd.

Ni som är rika: gråt och klaga över de olyckor som skall komma över er. 2Er rikedom förmultnar, era kläder äts upp av mal, 3 ert guld

4:5 när skriften säger Citatet återfinns varken i GT eller i andra nu kända

judiska skrifter. Det kan ha hämtats ur en skrift som senare gått förlorad.

Innehållet motsvarar de GT-ställen, enligt vilka Gud med helig iver

(svartsjukt) kräver trohet av sitt folk (t. ex. 2 Mos 20:5). Denna tanke

tillämpas här på hans förhållande till den enskilda människan, som fått sin

ande av honom (1 Mos 2:7) och en dag måste återlämna den (Ps 104229;

Pred 12:7). Jfr 2 Kor 11:2 med not.

4:5 2 Mos 20:5; 34:14 4:11 3 Mos 19:16; Ps 15:3; Rom 2:1+ 4:6 Job 22:29; OrdsJ:34 (1 Pet 5:5): Syr 4zl3 Ords 27:1; Luk12:16-21

3:18 4:141. Ps 39:6;]ak 1:10+ 4:7 1514:27; 6:11; 1 Pet 5:8 f. 4:15 Luk 12:47 4:8 Sak 1:3; Mal 3:7 f. /Jes 1:16 f. 5:1 Mik 2:1-5; Luk 6:24+; 1 Tim 49 Luk 6:25 6:9 f. 4:10 Matt 23:12+ 5:2 f. Matt 6:19 f.

5:4 Jakobsbrevet 586

och silver rostar, och rosten skall vittna mot er och förtära er kropp som eld. Ni har samlat skatter i dessa sista dagar. 4 Lönen till arbetarna som bärgade skörden på era ägor har ni undanhållit. Den skriar till himlen, och skördefolkets rop har nått Herren Sebaots öron. 5Ni har levt i lyx och överflöd här på jorden. Ni har gött er på slaktdagen. °Ni har dömt, ni har dödat den rättfärdige, och han gör inte motstånd mot er.

Herrens ankomst air nära

7Bröder, var tåliga tills Herren” kommer. Jordbrukaren ser fram mot att jorden skall ge sin dyrbara skörd och väntar tåligt på höstregn och vårregn. *Ha tålamod ni också, och visa fasthet, ty Herrens ankomst är nära. 9 Klaga inte på varandra, bröder, så blir ni inte dömda. Domaren står utanför dörren. °Ta profeterna som talat i Herrens namn till ert föredöme i att lida och visa tålamod. Ja, vi prisar dem saliga som håller ut. Ni har hört om Jobs uthållighet, och ni har sett hur Herren lät det sluta, ty Herren är rik på medlidande

och barmhärtighet.

5:4 undanbållit Grundtexten säger enligt en läsart att arbetarna helt mist

lönen, enligt en annan att utbetalningen uppskjutits. Enligt GT måste

lönen betalas den dag arbetet utförts (3 Mos 19:13; 5 Mos 24:14 f.; Tob

4:14; Syr 34:27; jfr Matt 20:8). 5:4 Herren Sebaøts Uttrycket, som är vanligt i GT, innebär att Gud är häv

rarnas herre”. 5:5 sla/etdagen Uttrycket år dubbeltydigt. Den enklaste innebörden är att de

rika levt gott på sitt överflöd av slaktboskap. Samtidigt antyds att de själva

kommer att slaktas på domens dag (Jes 34:2 ff.: Jer 12:3), som snabbt

närmar sig (v. 3). Möjligen menas i stället att de rika levt i överflöd medan

de fattiga offrats som djur (v. 6). 5:6 den rätzfärdige En rad GT-texter beskriver hur ogudaktiga rika förföljer

de rättfärdiga, som är fattiga och värnlösa (t. ex. Ps 10; Vish 2:10 ff.). Då

en del av dessa texter tillämpades på Jesu lidande, antyder författaren

kanske att ocksåJesus förföljdes och dödades av rika hedniska förtryckare.

Jfr Apg 7:52; 22:14. 5:10 ert föredöme i att lida Profeterna framställdes i judisk tradition som

martyrer (jfr not till Matt 23:30).

5:4 3 Mos 19:13; S Mos 24:14 f.; Mal 5:8 Fil 4:5+

3:5; Tob 4:14 5:9 Matt 7:1 f.; 24:33 5:5 Jer 12:3; 25:34; Luk 16:19-31 5:10 Matt 5:12+ 5:6 Vish 2:20; Matt 5:39 5:11 Jak 1:12+ /Job 42/2 Mos 34:6; Ps 5:7 Mark 426-29 103:8

587 Jakobsbrevet 5:20

*Z Framför allt, mina bröder, svär ingen ed, varken vid himlen eller vid jorden eller vid något annat. Ert ja skall vara ett ja och ert nej ett nej, annars drabbas ni av Guds dom.

Bönens

kraft

“Får någon av er lida, skall han be; är någon glad, skall han sjunga

“ Är någon av er sjuk, skall han kalla till sig de äldste*

glädjepsalmer.

i församlingen”, och de skall smörja honom med olja i Herrens namn* och be böner över honom. ”Deras bön i tro skall rädda den

och Herren skall göra honom frisk. Och har han syndat, skall

sjuke,

han få förlåtelse. 16 Bekänn därför era synder för varandra, och be för varandra att ni skall bli botade.

Den bön har kraft och gör därför stor verkan. 17 Elia

rättfärdiges

var en människa som vi, men när han bönföll Gud om att det inte skulle regna, kom inget regn över landet på tre och ett halvt år. ”Sedan bad han igen, och då gav himlen regn, och jorden lät sin

gröda växa.

skall

Syndaren återföms

19 Mina bröder, om en av er kommer bort från sanningen och någon för honom tillbaka, ”då skall ni veta: den som återför en syndare från hans villovägar räddar hans liv undan döden och gör att många synder blir förlåtna.

5:20 många synder blir förlåtna Grundtexten klargör inte om orden gäller

den omvändes synder eller hans räddares. Uttryckssättet anknyter till

Ords 10:12; jfr 1 Pet 4:8.

5:12 Syr 23:9; Matt 5z33-37; 2 Kor 1:18 5:17 f. 1 Kon 17:1; 18:41-45; Syr 48:1-3;

5:13 Ef 5:19+ Luk 4:25 5:14 f. Syr 38:9; Mark 6:13 5:19 Matt 18115-17; Gal 6:1 5:16 Ords 28:13 5:20 1Pet4:8+

Petrus första brev

Hälsning

Från Petrus, Jesu Kristi apostel”, till de utvalda som lever skingrade, som främlingar, i Pontos, Galatien, Kappadokien, Asien* och

2utvalda enligt Guds vår faders plan”, helgade av Anden

Bithynien,

och bestämda till lydnad och rening med Jesu Kristi blod. Nåd och frid åt er i rikaste mått.

Ett levande hopp

5 Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader. I sin stora barmhärtighet har han fött oss på nytt till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda, 4 till ett arv” som inte kan förstöras, fläckas eller vissna och som väntar på er i himlen. 5Ty Guds

1:1 Från Petrus Enligt 5:13 (se not där) är detta brev” skrivet i Rom. En stark fornkyrklig tradition uppger att Petrus vistades där som de kristnas ledare under sista delen av sitt liv. Det har dock ifrågasatts om han är den verklige författaren, bl. a. därför att brevets innehåll visar få personliga särdrag men många likheter med andra brev i NT. En del utlåggare har velat förklara detta med att Petrus haft en medförfattare (se 5:12 med not) eller med att brevet bygger på urkristna texter som användes allmänt, t. ex. i dopundervisning eller vid gudstjänster. de utvalda som lever skingrade Uttrycket innebär inte att brevets kristna mottagare hade fördrivits från sina hemorter, utan att de jämförs med Israels folk. De utgör det nya gudsfolket, som Kristus skall samla i himlen, liksom de skingrade stammarna enligt samtida judisk tro skulle återföras till sitt land av Messias (jfr Jak 1:1 med not). Pomos, Galatien, Kappado/eien, Asien och Bitbynien Namn på landskap och romerska provinser i Mindre Asien; jfr Apg 2:9; 16:6 f. med noter. rening medjem Kristi blod Jesu död jämförs med de blodiga offer som enligt GT gav rening åt Israels folk; jfr Heb 9:13 f., 19 f.; 12:24 med noter.

1:1 1Pet2:9+/Jak1:1/1Pet2:11+ 1:3 2 Kor 1:3+ / 1 Pet 1:23+ 1:2 Rom 8:29 / 2 Thess 2:13 / 2 Mos 1:4 Matt 5:4; Kol 1:12+ 24:3-8; Heb 12:24; 1 Pet 1122+ 1:5 Joh 10:28+ /1 Pet 4:7+

1:6 Första Petrusbrevet 590

makt beskyddar er genom tron fram till den som finns

frälsning”

beredd att uppenbaras i den sista tiden.

6 Därför kan ni jubla, även om ni just nu en kort tid skulle få utstå

av olika slag, 7för att det som är äkta i er tro - och detta är

prövningar långt dyrbarare än det förgängliga guldet, som dock måste prövas i

eld - skall ge pris, härlighet* och ära när Jesus Kristus uppenbaras. SNi har inte sett honom men älskar honom ändå; ni ser honom ännu inte, men tror på honom och kan jubla i outsäglig, himmelsk glädje 9då ni nu står nära målet för er tro: era själars räddning.

”Det var denna räddning som profeterna* sökte och forskade efter när de profeterade om den nåd som ni skulle få. De ville utröna vilken och vad slags tid som Kristi ande i dem syftade på när den förutsade de lidanden Messias* måste utstå och den härlighet som skulle följa. ”Det uppenbarades för dem att det inte var sig själva utan er som de tjänade med sitt budskap. Detta har nu kun-

för er av dem som i helig ande, sänd från himlen, kommit till

gjorts

er med evangeliet”, detta som änglarna längtar efter att få blicka m 1.

Ett liv

heligt

”Var därför beredda att bryta upp och håll er vakna. Sätt allt ert hopp till den nåd som kommer er till del när Jesus Kristus uppenbaras. ”Ni är lydnadens barn”, låt er inte styras av de begär som

1:10 Det var denna räddning som profeterna sökte och fars/enade efter Profe-

ternas 0rd handlar enligt nytestamentlig skrifttolkning” framför allt om

Kristus och hans verk. Författaren menar att profeterna själva inte var fullt

medvetna om denna tillämpning, men att Gud dock lät dem ana något av

den (jfr Joh 12:41; Apg 2:25 med noter). Detta förklaras med att de stod

under inflytande av samma kraft som de kristna förkunnarna: den heliga

anden, som också är Kristi ande (v. 11). 1:12 som änglarmz längtar efter att få blicka in i Änglarna betraktades som

den gammaltestamentliga lagens förmedlare (jfr Gal 3:19 f. med not).

Evangeliet är däremot enligt författaren en hemlighet som inte ens de

förmår fatta. 1:13 Var därför beredda att bryta upp Grundtexten har ett bildligt uttryck: Fäst därför upp ert sinnes kläder. Jfr Luk 12:35 med not.

1:6 Matt 5:10-12+; Heb 125-12; Jak 1:11 Luk 24:26 f.+

1:2 f.+;1Pet 4:12 f.;5:10 1:12 Dan 12:4 f./Ef3:8-10 1:7 Ords l7:3;Ma13:2 f. 1:13 2M0sl2:11,42;Luk12:35+;1Pet 1:8 Joh 20:29;2 Kor 5:7 5:8+ 1:9 Rom 6122+ 1:14 1 Pet 1:22+ / Rom 12:2+; Ef2:3 1:10 Dan 1291-13; Matt 13:17; Luk

10:24

591 Första Petrusbrevet 1:25

er medan ni ännu var ”Lev ett alltigenom behärskade okunniga. liv, liksom han som har kallat er är helig. ° Det står ju skrivet:

heligt*

Var heliga, tyjag ar helig. 7 Om ni säger Fader när ni åkallar honom

50m dömer var och en efter hans gärningar utan hänsyn till person, under den tid ni vistas här. S Ni vet att det inte

lev då i gudsfruktan

som ni från det

var med förgängliga ting, silver eller guld, friköptes

liv som ni övertagit från era fäder. *°Nej, det var med

meningslösa

från ett lamm utan fel eller fläck, Kristi dyrbara blod. 2° Han blodet var utsedd redan före världens skapelse men trädde fram först nu vid tidens slut, för er skull som tror. 21 Genom honom tror ni på Gud,

honom från de döda och honom, så att

som har uppväckt förhärligat

ni i er tro också kan hoppas på Gud. 22Ni har renat era själar genom att lyda sanningen och kan leva i kärlek till era bröder. Älska då varandra av hela ert hjärta.

uppriktig

förgänglig sådd utan ur en 23 Ni är ju födda på nytt, inte ur en 2* oförgänglig, Guds levande och bestående ord, ty Människan är som gräset och all hennes härlighet som blommorna igraset. Gräset vissnar och blommorna faller av. 25 Men Herrens 0rd består i evighet.

Det är detta ord som har förkunnats för er.

1:18 f. frikäptes . . . medhlødet från ett lamm Två bilder för Jesu offerdöd förenas här: en lösensumma som betalades för att slavar skulle få friheten av felfria lamm, vilkas blod räd- (jfr Matt 20:28 med not) och påskoffret dade israeliterna från döden (2 Mos 12:3 ff.; jfr Joh 1:29 med not). i samband med 1:23 födda på nytt Denna bild förekommer i NT särskilt dopet (Rom 6:4; Tit 3:5; jfr Joh 1:13). I liknande sammanhang nämns Guds ord både som en renande eller livgivande kraft och som fröet till en växt (Ef 5:26; Jak 1:18, 21; jfr Mark 4:14). Bilden av ny födelse övergår därför lätt i bilden av sådd och växt.

1:16 3 Mos II:44f.; 19:2; Matt 5:48 1:22 2 Mos 19:7-10; Rom 1:5+; 1 Pet 1:17 Matt 6:9+; Rom 8:15 / 2:6-11+ 1:2, 14;2:8;4:17/Joh13:34+;1 Pet 1:18 5 Mos 7:8; Rom 3:24+ 2:17; 3:8 1:18 f. 2 Mos 12:5; Jes 53:7; Joh 1:29+; 1:23 Joh 3:3+; Tit 3:5; Jak 1:18; 1 Pet 1Petl:2+ 1:3, 2:2 1:20 1 Pet 4:7+ 1:24 f. Ps 103:15-17+; je: 40:6-8 (Jak 1:21 Rom 4:24+; 5:1 f. 1:10f.);Jak 4:14+

2:1 Första Petrusbrevet 592

Lägg därför bort allt ondska, falskhet och

slags förställning,

avund och förtal. 2Som barn skall ni nyfödda längta efter den rena, andliga mjölken, för att växa genom den och bli räddade”. 3Ni harju fått smaka Herrens godhet.

Det

andliga templet

* När ni kommer till honom, den levande stenen, ratad av människor

men utvald av Gud och ärad av honom, 5då blir också ni till levande stenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett och kan

heligt prästerskap

frambära andliga offer* som Gud vill ta emot tack varejesus Kristus. 5 Det står ju i skriften: Se, iSionl* en hörnsten, utvald och

läggerjag

ärad; den som trorpä den skall inte stä där med skam. 7Äran tillfaller

alltså er som tror. Men för dem som inte tror har stenen som hushyggarna ratade blivit en hörnsten, Bett stenblock man stöter emot, en sten man snavar över. De stöter emot därför att de inte

lyder

ordet. Så är det förutbestämt för dem. °Men ni är ett utvalt släkte,

kungar och präster, ett heligt folk,

Guds eget folk som skallförkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. ° Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk. Ni som förut inte fann barmhärtighet har nu funnit

barmhärtighet.

2:2 mjölken Denna bild används i 1 Kor 3:2; Heb 5:12 f. om kristen nyböriarundervisning, men här om den kristna läran över huvud. 2:4 den levande stenen Bilden av Kristus och de kristna som stenar i ett andligt tempel förekommer också i Ef 2:20 f. Beträffande den följande utläggningen av bilden och de GT-ställen som därvid anförs, se Hörnsten. 2:9 ett urval! släkte, kungar och präster Hedersbeteckningar för Israels folk (2 Mos 19:5 f.;]es 43:20 f.) tillämpas här på de kristna (jfr Tit 2:14; Upp 1:6; 5:10; 20:6). Som Guds eget folk är de präster, dvs. de står i direkt förbindelse med honom. Därmed representerar de också hans makt: de skall regera på jorden. I forntiden var samma person ofta både kung och prast. 2:10 Nisomföruz inte var ettfolk Tydligen var brevets mottagare hednakrist» na (jfr Ef 2:11 f.). Liksom Paulus i Rom 9:25 f. tillämpar författaren på

2:1 Jak 1221+ 2:6 Jes 28:16 (Rom 9233); Ef 2:20+ 2:2 1 Kor 3:2+ 2:7 Ps ll8s22 (Matt 21:42; Apg 4:11) 2:3 Ps 34:9 2:8 je: 8:14 (Rom 9:33) / 1 Pet 1:22+ 2:4 1 Pet 2:6 f. 2:9 2 Mos 19:5 f.;je5 43:20f.; Tit 2:14; 2:5 Matt16:18;Ef2:20-22/2Mosl9:6; lPet1:1;2:5+;5:l3/Ko11:13+ Jes 61:6: 1 Pet 2:9; Upp 1:6 / Rom 2:10 Hos 1:9 f., 2:23; Rom 9:25/ Hos l2:1;Heb13:15 1:6

593 Första Petrusbrevet 2:23

Kristna i världen

er som bor här som främlingar att akta er “ Mina kära, jag uppmanar 12 er väl bland för köttets” som för krig mot själen. Uppför

begär,

så att de som säger att ni är onda människor ser era

hedningarnagf,

och Gud den dag* han kommer.

goda gärningar prisar

”Underordna er för Herrens skull all samhällsordning, det må makten, 1* eller ståthållarna, som vara kejsaren, som har den högsta är sända av honom för att straffa dem som gör det onda och belöna dem som gör det goda. ”Ty sådan är Guds vilja: genom att göra det och tanklösa. f Var fria goda skall ni tysta munnen på de okunniga människor, men missbruka inte er frihet till att göra det onda, utan alla, älska era trosbröder, frukta Gud var tjänare åt Gud. ”Hedra och ära kejsaren. “l Ni som är slavar”, underordna er era herrar, lyd och respektera

och utan också de orättvisa. ”Den dem, inte bara de goda hyggliga som härdar ut i lidanden därför att han har Gud för

oförtjänta

2° Vad är det för berömvärt i att tåligt ta ögonen, han gör något stort. emot hugg och slag när ni har felat? Men om ni står ut med att misshandlas när ni har gjort rätt, då är det något stort i Guds ögon. 2 Det är vad ni har kallats till, ty också Kristus led, för er skull, och för att ni skall i hans 22 Han begick

gav er ett exempel följa fotspår.

och svek inte ibans mun. 23 Han svarade inte inte någon synd, fanns med när han skymfades. Han svarade inte med hotelser

skymford

när han fick lida. Han överlät sin sak åt honom som dömer rättvist.

dem Hoseas ord (Hos 1:10; 2:23), som i sitt ursprungliga sammanhang säger *att Gud skall förlåta de avfälliga israeliterna. 2:12 den dag ban kommer Här menas antingen domens dag, då allt blir känt och de kristnas motståndare måste böja sig för Gud, eller den dag då Gud kommer till dem i och med att de omvänder sig. 2:22 Han begick inte någon synd I v. 22-25 utlägger författaren Jes 53:4 ff. genom att omväxlande citera texten och tillämpa den på Jesu lidande. r*

2:11 1 Mos 23:4; Apg 7:6; Heb 11:13; 2218-337 Ef 5:22-6:9+ 1l7et 1:1, 14/ Gal 5:24+ /Rom 2:20 1 Pet3:l4, 17; 4112-16 7:23+ 2:21 Matt 16:24+;Joh 13:15; 1 Pet 3:18 2:12 Matt 5:16; 1 Pet3:7 f., 16/Jes 10:3; 2:22 jes 53:9; 1 Joh 3:5 Luk 19:44 2:23 Jes 53:7; Matt 27:39 f. / 1 Pet 2:13-17 Rom 13:1-7+ 1:17+ 2:15 1Pet3:13-15 2:16 Gal 5:13+ 2:17 Ords 24:21; Rom 12:10+; 1 Pet l:22+

2 :24 Första Petrusbrevet 594 24Våra synder bar han i sin egen kropp upp på träpålen, för att vi skulle dö bort från synden och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår har ni blivit botade. 25 Ni var som vilsegångna får, men nu har ni vänt tillbaka till era själars herde” och vårdare.

Och ni kvinnor, underordna er era män, så att också de som inte vill tro på ordet kan vinnas utan ord tack vare sina hustrur, 2när de ser hur ni lever i lydnad och renhet. 3Er prydnad skall inte vara något utvärtes, håruppsättningar, guldsmycken och fina kläder, 4 utan den inre, dolda människan med sitt oförgängliga smycke, ett milt och stilla sinnelag. Det är dyrbart i Guds ögon. 5 Så prydde sig också förr de heliga” kvinnorna som hoppades på Gud. De underordnade sig sina män, “så som Sara lydde Abraham och kallade honom herre. Hennes döttrar är ni om ni gör det rätta och aldrig låter skrämma er.

7Och ni män, låt den kunskap ni har fått prägla ert samliv med hustrun, hon är ju den svagare. Visa henne aktning, ty också hon skall få del av livets gåva. Då skall ingenting stå i vägen för era böner.

“Till sist, ni skall alla leva i endräkt och inbördes förståelse, i broderskärlek, barmhärtighet och ödmjukhet. 9 Löna inte ont med ont eller skymf med skymf, utan tvärtom: välsigna. Ty ni är själva kallade att få välsignelse.

”Den som älskar livet och vill ha goda dagar,

han skall avbålla sin tunga från det som är ont

och sina lappar från sve/efulla 0rd.

2:24 träpålen Jfr Apg 5:30 med not; Gal 3:13. 2:25 vårdare Grundtextens ord användes också om de kristnas församlings-

ledare*. 3:7 den kunskap ni harfâtt Dvs. den kristna kunskapen, som kräver ömse«

sidig hänsyn; jfr 1 Kor 11:11 f. 3:7 den svagare Ordagrant: det svagare kärlet; beträffande denna bild för

en människa eller hennes kropp jfr Rom 9:21; 1 Thess 4:4 med noter.

2:24 Jes 53:4 f., 12; Apg 5:30; Rom 3:3 RITim 2:9 f.+

6:11 3:6 l Mos 18:12/ 1Pet3:14;4:19 2:25 Jes 53:6: Matt 9:36+; 1 Pet 5:4 3:7 Ef 5:25+ 3:1 Ef 5:22+ 3:8 f. Rom l2:14-l7+; 1 Pet 1:22+ 3:1 f.1Pet2:12+ 3:10-12 Ps 3443-17; Jak 1226+; 3z2+

595 Första Petrusbrevet 3:19

l Han skall undvika det onda och göra det goda, söka frid” och sträva efter den.

efter

z ser till de

Ty Herren rättfärdiga,

och han hör deras bön. Men han vänder sig mot dem som gör det onda.

Lidandet leder till liv

“Vem goda? ”Om ni kan göra er något ont om ni arbetar för det också får lida för rättfärdighetens* skull är ni saliga. Var inte rädda, låt dem inte skrämma er. 5 Men Herren, Kristus, skall ni hålla helig* Var alltid beredda att svara var och en som kräver i era hjärtan. besked om ert “Men det och respektfullt i

hopp. gör ödmjukt

medvetande om er sak, så att de som talar illa om ert fromma liv

goda

i Kristus får skämmas för sitt förtal. 7 Bättre lida för goda gärningar,

om det är Guds vilja, än för onda. 3 Kristus själv dog ju för era synder, en gång för alla. Rättfärdig han för er för att leda er till Gud. Hans kropp

dog orättfärdiga

dödades, men han levande i anden”, 9 och så kunde han stiga

gjordes

ner och för andarna i deras fängelse.

predika

3:18 dog Annan läsart: led”. Andra läsarter: för synder; för synder, för vår 3:18 för era synder skull. 3:19 och sä Mindre sannolik översättning: ”och i den, dvs. i anden eller som andlig varelse. I dödsriket” under jorden hölls 3:19 predika för andarna i deras fängelse enligt samtida judisk tro både onda andar och döda människors själar instängda fram till domens dag (jfr 2 Pet 2:4;_]ud v. 6). Här avsestroligen de fallna änglar som enligt judiska utläggningar av 1 Mos 6:1 ff. var orsak till människornas ondska före syndafloden, kanske också de onda människorna själva (v. 20). Det är ovisst om författaren menar att de genom Jesu predikan fick kunskap om ondskans nederlag eller att de erbjöds en möjlighet till omvändelse.

3:14 Matt 5:10-12+; 1 Pet 4:13 f, 3:18 Rom 6210+; l Pet2z2l+ /Rom 1:4; 1 Tim 3116 3:14 f.]es 8:12f. 3:16 1 Pet 2:12+, 20+ 3:19 1 Pet 4:6; 2 Pet 2:4+

3:20 Första Petrusbrevet 596

2° De hade en gång vägrat att lyssna, när Gud väntade i

tålmodigt

Noas dagar, medan arken byggdes i vilken några få, bara åtta människor, räddades genom vattnet. 3 På motsvarande sätt räddas” ni nu av vattnet i som inte innebär att dopet, kroppen görs ren från smuts utan att man med gott uppsåt vänder sig till Gud. Och ni räddas genom att Jesus Kristus har uppstått, 23 han som har stigit upp till himlen och sitter på Guds högra sida, sedan makter* och

änglar,

krafter har lagts under honom. När nu Kristus har lidit med sin kropp, skall också ni väpna er med hans sätt att tänka. Ty den som lider med sin kropp har slutat att synda, Zså att han resten av tiden häri sin inte lever efter

kropp sina mänskliga begär

utan efter Guds vilja. JLänge nog har ni levt

som hedningarna”

vill, med utsvävningar, liderlighet, fylleri, fester,

dryckeslag och brottslig avgudadyrkan. *Därför blir de förvånade

när ni inte längre vill följa dem i deras lastbarhet, och då

omåttliga

hånar de er. 5Men de skall få svara inför honom som står redo att döma levande och döda. “Ty därför förkunnades evangeliet* också

3:20 när Gud tålmodigt väntade Författaren förutsätter att Gud alltid ger syndarna andrum för ånger, innan han ingriper mot dem (jfr Apg 17:30; Rom 3:25 f.; 2 Pet 3:9). Enligt en utläggning av 1 Mos 6:3 (12O år) lämnade han ett sådant uppskov också före syndafloden. 3:20 åtta människor Dvs. Noa och hans familj; se 1 Mos 7:13. 3:21 På motsvarande sätt räddas ni nu :w vattnet Liksom syndaflodens vatten dödade de onda men bar arken mot räddningen är dopets vatten enligt NT på en gång dödande och räddande; jfr Rom 6:4; 1 Kor 10:2; Kol 2:12 med noter. 3:21 med gott uppsåt vänder sig till Gud Grundtextens uttryck syftar på att den döpte hade lämnat sitt tidigare liv. Detta symboliserades av den rena dräkt han kläddes i efter dopet; jfr not till Gal 3:27. 4:6 också för dem som nu är döda Författaren menar troligen att även de kristna som redan dött skall få möta Kristus på den sista dagen (jfr 1 Thess 4:13 f. med not). Tack vare sin tro på evangeliet har de ett liv som inte förändras av döden. - Enligt en annan tolkning menas att alla döda har mött Kristus i dödsriket och därigenom kunnat ta ställning till honom; jfr 3:19 med not.

3:20 1 Mos 621-7224; Rom 2z4+ 4:2 Rom 1222+ 3:21 Ef 5222+; Heb 10:22 4:3 Rom 1:29-3l + 3:22 Ef l:20-22+ 4:5 Apg 10:42 4zlv l Pet 2:21+

597 Första Petrusbrevet 4:16

för dem som nu är döda: även om de som människor blev dömda kroppsligen, skulle de få leva andligen, som Gud.

De kristnas

eldprov

7Men nu år slutet på allting nära. Var då samlade och nyktra, så att ni kan be. gFramför allt skall ni älska varandra hängivet, ty kärleken synder blir förlåtna. °Var gästfria mot varandra utan gör att många att knota. ”Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som förvaltare “ Den goda av Guds nåd i dess många former. som talar skall komma ihåg att han får sina 0rd från Gud, den som Gud ger. Låt Gud förhärligas i tjänar att han tjänar med den styrka allt detta genom Jesus Kristus. Hans är härligheten” och makten i

evigheters evighet, amen.

Z Mina kära, bli inte överraskade av det eldprov ni måste gå igenom, som om det vore något oväntat som hände er. ”Gläd er i stället över att ni delar lidandena med Kristus, ty då får ni jubla av

glädje också när hans härlighet uppenbaras.

” för Kristi Saliga är ni om ni skymfas namns* skull, ty härlighetens ande*, Guds ande, vilar över er. 15 Det får inte hända att någon

av er måste lida som mördare eller tjuv eller därför att han gör något annat ont eller blandar i andras 16 Men lider han

sig angelägenheter.

som kristen* skall han inte skämmas utan förhärliga Gud just som

4:6 dömda kroppsligen Den kroppsliga döden tänks som ett straff för synden; jfr Rom 5:12; 8:10 med not; 1 Kor 5:5. 4:8 kärleken gär att många synder blir färlåtna Den som älskar får själv förlåtelse (jfr Matt 5:7; Luk 7:47). Grundtextens uttryck, som anknyter till Ords 10:12, kan dock även innebära att den som älskar andra överser med deras fel. Jfr Jak 5:20 med not. 4:12 eldprov Samma bild som i 1:6 f.: de kristnas tro renas i lidandet, liksom ädla metaller i eld. - Ordet ger ingen hållpunkt för tidfästande av brevet; hur allvarliga de åsyftade förföljelserna var kan inte avgöras. 4:16 just som kristen Ordagrant: i det namnet, dvs. som bärare av beteckningen kristen. Samtidigt anspelas på Kristi namn, varav denna beteckning är bildad.

4:6 1 Pet 3:18 f.+ 4:9 Rom 12:13+ 4:7 Rom13:11f.;1Pet1:5,9;4:17;5:6/ 4:10 f. Matt25:14-30;R0m 12:6-8+ 5:8+ 4:12-14 1 Pet 1:6 f.+; 2:20+ 4:8 Ords 10:12; Luk 7:47; Jak 5:20; 4:13 Rom 8:171.+ 1Pet 1222+

4:17 Första Petrusbrevet 598

kristen. ”Ty nu är tiden inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, hur blir då slutet för dem som inte vill tro på Guds evangelium? s Om den rättfärdige blir räddad med knapp nöd, hur går det då med den oguda/etige och syndige? 9 Därför skall de som lider efter Guds vilja överlämna sitt liv åt sin trofaste

skapare och göra det goda.

Församlingen och dess ledare

Till era äldste* riktar nu denna som själv är en av de

jag maning, jag

äldste och kan vittna* om Kristi lidanden, som också skall få dela

jag

den härlighet* som kommer att Zvar herdar” för den

uppenbaras:

hjord som Gud har anförtrott

er och vaka över den, inte av tvång utan självmant, så som Gud vill, inte av vinningslystnad utan av

3 hängivenhet. Uppträd inte som herrar över dem som kommit på er lott, utan var föredömen för hjorden. * Då skall ni, när den högste

herden träder fram, krönas med ärekransen som vissnar.

aldrig

5Och ni yngre, underordna er dem som är äldst. Men för er alla gäller: klä er i ödmjukhet mot varandra, ty Gud står emot de bög-

men de 6 modiga, ödmjuka ger han nåd. Böj er alltså ödmjukt under Guds starka hand, så att han upphöjer er när tiden är inne, 70ch kasta alla era bekymmer på honom,

ty han sörjer för er.

4:17 den börjar med Guds bus Gammaltestamentliga profetord om Jerusalem

och templet (jer 25:29; Hes 9:6; Mal 3:1 ff.) tillämpas på de kristna. Deras

lidanden tolkas som ett tecken på att domen är nära (jfr Fil 1:28 med not).

Även enligt evangeliernas jesus-0rd (Matt 24:9 med par.) inleds den sista

tiden med förföljelser mot hans lärjungar. 5:2 och va/ea över den Motsvarande grekiska 0rd saknas i en läsart. 5:3 dem 50m kommit på er lott Den enskilda församlingen jämförs med en

herdes andel av en större hjord. 5:5 dem som är äldst Orden kan syfta antingen på äldre församlingsmedlem-

mar i allmänhet eller på de äldste i betydelsen församlingsledarna (v. 1).

4:17 jer 25:29; 1 Pet 2:5+; 4:7+ / 5:3 1Kor4:16+

1:224- 5:4 Joh lO:ll+; l Kor 9:25+ 4:18 Ords11:31 5:5 1 Pet 3:8 f.+ / Ord: 3:34 (Jak 4:19 l PEIZJZO-l- 4164-) 5:1 1 Pet 4zl3+ 5:6 Matt 23:12+;_Iak4:6, 10 5:2 Joh 21:l5-17;Apg 20:28+ / 1 Tim 5:7 Ps 55:23; Matt 625-30; Fil 4:6

3z8+

599 Första Petrusbrevet 5:14

Vaksamhet

“Var och vaksamma. Er fiende djävulen” går omkring som

nyktra

ett rytande lejon och söker efter någon att sluka. ”Håll stånd mot honom, i tron. Kom ihåg att ni får utstå detsamma som

orubbliga

alla era bröder här i världen. ”Men om ni nu får lida en kort tid skall Gud, som skänker all nåd och har kallat er till sin eviga härlighet

Kristus, er, stödja er och ge er fasthet. “Hans är genom upprätta makten i evighet, amen.

Slutord

“Genom Silvanus, som jag vet är en pålitlig broder, skriver jag dessa korta rader för att stärka er och för att bekräfta att här verkligen är fråga om Guds nåd, som ni skall stå fasta i.

3 i utvald liksom

Församlingen Babylon, ni, och min son Markus hälsar er. “ Hälsa varandra med kärlekens kyss.

Frid åt er alla som lever i Kristusk

5:12 Genom Silvánus . . . skriver/hg Silvanus var en medarbetare till Paulus;

se not till Apg 15:22. Uttrycket kan betyda att brevet skrevs ner av honom

på författarens diktamen (jfr Rom 16:22) men kan också tolkas så att han

självständigt utformade det efter dennes utkast.

5:13 Babylon Säkerligen ett täcknamn för Rom, liksom i Upp 14:8; 16-18.

Det gamla Babylon i Mesopotamien var dock bebott ännu i nytestamentlig

tid.

5:13 min son Markus Se not till Apg 12:12. Son betecknar här en yngre

medarbetare och vän.

5:14 kärlekens kyss Se not till Rom 16:16.

5:8 1Thess 5:6; 1 Pet 1:13;4:7/]ob 1:7; 5:12 Apg 15:22

Ps 22:14 5:13 1 Pet 1:1; 2:9+; Upp 14:8

5:9 Jak 4117+ 5:14 1 Pet 1122+

5:10 1 Pet 1:6+;4:13+

Petrus andra brev

Hälsning

*Från Simon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel”, till dem som genom rättfärdigheten* hos vår gud och frälsare Jesus Kristus har fått samma dyrbara tro som vi.

Manirzg till ett kristet liv

2Nåd och frid åt er i allt rikare mått genom kunskap om Gud och Jesus, vår herre. 3Ty allt som leder till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom som i sin härlighet* och kraft har kallat oss. 4Han har gett oss sina stora och dyrbara löften, för att ni tack vare dem skall bli delaktiga av gudomlig natur, sedan ni kommit undan det fördärv som begäret drar med i denna värld? 5 Sök därför med all iver att till er tro foga styrka,

sig till styrkan kunskap, “till kunskapen självbehärskning, till självbe-

1:1 Från Simon Petrus Av många skäl anser flertalet nutida utläggare det osannolikt att aposteln Petrus är den verkliga författaren till detta brev”. Bl. a. avviker uttryckssättet från Första Petrusbrevets men liknar det som förekom i samtida religiös filosofi och i senare kristna skrifter. Innehållet i kap. 2 är sannolikt hämtat frånJudas brev. Andra inslag förutsätteri sak att kristendomen redan genomgått en lång utveckling (se t. ex. not till 3:4). Brevet är utformat som ett andligt testamente från Petrus till de kristna. Kanske har författaren velat visa sin samtid hur apostelns läror kunde tillämpas på senare förhållanden. 1:1 hos vår gud och frälsare jesus Kristus Annan möjlig översättning: hos vår Gud och hos frälsaren Jesus Kristus”. 1:4 bli delaktiga av gudomlig natur Detta är ett av många uttryck som författaren lånat från samtida religiös filosofi. I sak menas detsamma som då Paulus säger att de kristna skall få dela Kristi härlighet (Rom 8:17).

1:2 1 Pet 1:2;Jud v. 2 1:5-7 Rom 5:3 f.+;1 Kor 13; 2 Kor 6:6 1:3 Joh 17:3; 1 Tim 4:7 f.; Tit 1:1 f. 1:4 Rom 8114-17; Ef 422-24; 1 Joh 3:2

1:7 Andra Petrusbrevet 602

härskningen uthållighet, till uthålligheten gudsfruktan, 7till guds-

fruktan broderlig omtanke och till omtanken kärlek. *Ty om allt detta finns hos er och får växa till, blir er kunskap om vår herre Jesus Kristus inte overksam utan bär frukt. 9 Men den som saknar detta ser ingenting i sin närsynthet; han har glömt hur han blev renad från

sina tidigare synder.

°Gör i stället allt ni kan, bröder, för att befästa er ställning som kallade och utvalda. Gör ni det kommer ni aldrig på fall, ty då skall ni få fritt och öppet tillträde till vår herre och frälsare Jesu Kristi eviga rikei.

12 Därför tänker jag ständigt påminna er om allt detta, även om ni känner till det och är befästa i den sanning som har blivit er. “Jag ser det som min plikt att hålla er vakna med mina påminnelser så länge jag bor i detta kroppens tält”. “Jag vet nämligen att jag snart måste lämna det, det har vår herre Jesus Kristus klart för 15 Men

gjort mig.

jag vill göra mitt bästa för att ni även efter min bortgång alltid skall kunna minnas dessa ting.

För/emznelsen om Kristi ankomst

*f* Det var inte några skickligt hopdiktade sagor jag byggde på när jag

för er förkunnade vår herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan jag hade med egna ögon sett honom i hans majestät. ”Ty han mottog ära och härlighet från Gud, sin fader, när en röst kom till honom ur denna majestätiska härlighet: Detta är min älskade son, honom har utvalt. “3 Den rösten hörde jag själv komma från himlen, när

jag

jag var med honom på det heliga berget. 9 Nu kan vi ännu mer lita på profetorden. Dem bör ni låta lysa för er som en lampa i ett mörkt

1:16 jag Grundtexten har flertal, vi. I antika brev kunde man tala på detta

sätt om sig själv (jfr not till 2 Kor 2:14). Det är dock även möjligt att

författaren syftar på de andra apostlar som var med på det heliga berget

(v. 18; se Matt 17:1 med par.).

1:19 ännu mer lita på profetorden Vetskapen om att Kristi härlighet redan

uppenbarats på jorden ökar de kristnas visshet om att han skall återvända

med synlig makt (hans ankomst, v. 16). Profetorden är förutsägelser om

1:7 Rom 12:10 1113!”. Joh 21:18f.;2Kor 5:1 1:9 1 Joh 2:9,11 1:16-18 Matt 17:1-13+ 1:10 f.2Tim 4:18 1:17 Matt3zl7+ 1:12 f. Rom 15:14 f.;_]ud v. 5

603 Andra Petrusbrevet 2:6

rum, tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan. 2° Och framför allt skall ni tänka på att man aldrig kan tyda en

i skriften egen hand. “Ingen profetia har förmedlats

profetia* på

utan drivna av helig ande har människor talat

genom mänsklig vilja,

0rd från Gud.

den rätta vägen

Avfallfrån

Men det fanns också falska profeter i Israels folk, liksom det även bland er kommer att finnas falska lärare som smugglar in fördärvbringande kätterier; de kommer till och med att förneka den herre som har friköpt dem och störtar sig därmed i fördärvet. ZMånga skall följa dem i deras utsvävningar och dra skam över sanningens väg. *I sin själviskhet* skall de utnyttja er med hjälp av påhittade historier. Men domen som för länge sedan fällts över dem är i kraft, och fördärvet lurar på dem.

4 Gud skonade inte änglar som hade syndat, utan störtade ner dem i underjordens mörka hälor, där de hålls i förvar till domen. 5Han skonade inte den gamla världen” men skyddade Noa, rättfärdighetens* förkunnare, jämte sju andra, när han lät en översvämning komma över de gudlösas värld. “Städerna Sodom* och Gomorra dömde han till att läggas i aska för att visa de gudlösa vad som väntar

detta, antingen GT-ställen som t. ex. Dan 7:13 f., eller hela GT:s budskap

enligt nytestamentlig skrifttolkning”.

2:1 falska profeter. . .falska lärare Liksom iJud v. 4 ff. används här berät-

telser ur GT, uppblandade med judiska traditioner, för att bekämpa för-

fattarens samtida motståndare. Vilka dessa var kan inte anges närmare.

Från kyrkans äldsta historia känner man dock rörelser som sökte förena

kristendomen med andra religiösa läror och som satte sig över omgivning-

ens moraliska regler (jfr v. 10, 14, 18 f.). 2:1 den herre som barfriköpt dem Dvs. Kristus; se Matt 20:28 med not. 2:4 änglar som hade syndat Se not till 1 Pet 3:19.

2:4 underjorden: mörka bålor Annan läsart: underjordens mörker och

bojor.

2:5 den gamla världen Dvs. den värld som fanns före syndafloden; jfr

3:6.

2:5 Noa . . .jämte sju andra Se 1 Mos 7:13; jfr 1 Pet 3:20.

1:19 Ps 119405; Upp 2:28 2:3 Rom 16:18; 1 Thess 2:5

1:21 2 Tim 3:16; 1 Pet 1:11 2:4 Jud v. 6; Upp 20:2 f.

2:1 5 Mos 13:1-3; Matt 24:11; Apg 2:5 1Mos7:23;Heb11:7+

20:29 f.; 1 Tim 4:1 f.;]ud v. 4 2:6 1 Mos 19:24; Matt 10:14;]ud v. 7

2:2 Apg 9:2

2 ;7 Andra Petrusbrevet 604

dem. 7Men han räddade den rättfärdige Lot, som led av de ogudakutsvävande liv, *för när den rättfärdige mannen bodde bland

tigas

dem och fick höra om deras laglösa gärningar och själv såg dem,

plågades han dag efter dag i sin rättfärdiga själ.

9Herren vet alltså att rädda de gudfruktiga ur prövningen” men också att hålla de orättfårdiga i förvar under tuktan fram till domens *° särskilt dem som följer sina orena och inte om

dag, begär bryr sig

högre makterä”. Fräcka och övermodiga skyggar de inte för att smäda himmelska väsen, “ och det fast änglar som är långt överlägsna

dessa i styrka och makt inte tillgriper smädelser när de anklagar dem inför Herren. 12 Dessa människor är som oskäliga djur, födda till att

fångas och dödas. De hädar vad de inte känner till, och liksom djuren går under skall också de gå under, 3 och så blir de lurade på

vad de har lurat till sig. De har sin glädje i att festa mitt på ljusa dagen. De är en skam och vanära där de delar era måltider och

åt sina förförelsekonster. ” De har inte hänger sig ögon för annat än lösaktiga kvinnor och får aldrig nog av synden. De förleder

svaga själar och är väl övade i sjålviskhet, dessa förbannade, ”som har lämnat den raka vägen och gått vilse genom att följa Bileam, Bosors

2:10 högre makter Uttrycket kan syfta på änglar, jfr Ef 1:21; Kol 1:16, där samma 0rd återges med herravälden; änglarna ansågs övervaka samhållsordningen. Möjligen avses Kristi herravälde; jfr v. 1, där de falska lärarna sägs förneka Kristus, och _Iud v. 8. 2:10 smäda himmelska väsen Av fortsättningen (v. 11) framgår att det gäller fallna änglar. Sådana onda andemakter kunde enligt judisk och urkristen tro ingripa i världen bl. a. genom hedniska makthavare. De var dock i sista hand underordnade Gud (Rom 13:1), och bara han hade rätt att döma dem. - Smådelsema kan ha bestått i att irrlärarna vägrade följa den rådande samhällsordningen under hänvisning till att onda änglar stod bakom den. Kanske betraktade de också skapelsen som onda makters verk och nedvärderade den genom att kalla de änglar som övervakade naturfenomenen för demoner. 2:11 änglar som är långt överlägsna dessa Jfr Jud v. 9 med not; författaren tycks ha ersatt den tydliga syftningen på en judisk tradition med en allmännare formulering. 2:13 och sa° blir de lurade på vad de bar lurat till sig Annan möjlig översättning: och lida ont som lön för sin ondska. - Annan läsart: och så får de lön för sin ondska. 2:15 Bileam, Bosors son Annan läsart: Bileam, Beors son; den sistnämnda namnformen överensstämmer med 4 Mos 22:5. - Enligt GT:s berättelse

2:7 f. 1 Mos 19:1-16; Vish 4:6 2:12 Ps 4943-15 2:9 1 Kor 10:13;]ud v. 6 2:13 f. Jud v. 12 2:10 f. Jud v. 8-10 2:15 f. Jud v. 11; Upp 2:14+

605 Andra Petrusbrevet 3:4

*f* men blev son, i spåren. Han älskade vad han kunde lura till sig tillrättavisad för sitt brott: en stum åsna började tala med människo-

röst och hejdade profeten i hans dårskap.

”Dessa människor är källor utan vatten, dimmoln som jagas av

det mörker väntar dem. ”De talar stora men

stormbyar: djupaste

tomma 0rd, de vädjar till kroppens begär och lockar med utsvävningar tillbaka sådana som just börjat komma bort från dem och deras villfarelse. 19 De utlovar frihet men är själva slavar under fördärvet, av är man slav under. 2° Om de

ty det man blir underkuvad som tack vare kunskap om vår herre och frälsare Jesus Kristus har kommit undan världens orenhet låter sig fångas av den igen och underkuvas, då 2* Det hade

ligger de sämre till nu än förra gången. varit bättre för dem att ha fått kunskap om rättfärdighetens

aldrig

väg än att ha kunskapen om den och sedan dra sig undan de heliga bud som de har mottagit. 22Det har gått dem som det så sant sägs i

ordspråken: bunden vänder om till sin spya, och tvättat svin vältrar sig i smutsen.

Herrens kommer

dag

l Det är nu andra brevet jag skriver till er, mina kära, och i båda har

velat väcka er till klar insikt igen 3 och

jag genom mina påminnelser

få er att minnas de heliga profeternas förutsägelser och vår herres och frälsares” bud, som ni har hört genom era apostlarå. 3Framför allt skall ni tänka på att i de sista dagarna kommer det hånare, som

begär och som hånar er 4 och frågar: Hur blir det styrs av sina egna med löftet om hans ankomst? Våra fäder har redan dött, och allt är

fick Bileam gåvor av den moabitiske kungen för att förbanna Israel men

tvingades av Gud att i stället välsigna folket. Omedelbart därefter (4 Mos

25:1 ff.) beskrivs hur israeliterna deltog i offermåltider och bedrev otukt

med moabitiska kvinnor. Enligt 4 Mos 31:16 skedde detta på Bileams

inrådan. Han uppfattades därför som en föregångare till alla förkunnare

som spred irrläror mot betalning. 3:4 Vårafâder har redan dött Fäderna måste i detta fall vara kristna ur en

tidigare generation. De hånfulla frågorna ställs alltså av människor som

2:17 Jud v. 12 f. 2:22 Ord: 26:11 2:18 Jud v. 16 3:1 2 Pet 1:13 2:19 Joh 8:34; Rom 6:16; Gal 5:13 3:2 2 Pet 1:19;]ud v. 17

2:20 Matt 12:45; Heb 6:4-6+ 3:3 1 Tim 4:1 f.; 2 Tim 3:1;Jud v. 18

2:21 Luk 12:47 f. 3:4 Jes 5:19;]er17:15;Hes 12:22

i 3:5 Andra Petrusbrevet 606

som det har varit sedan världens skapelse.” 5 De bortser från att det

för länge sedan fanns himlar och en jord

som hade uppstått ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord. “Den värld som då fanns dränktes därför i vatten och gick under. 7Men de himlar och den jord som nu finns är i kraft av samma 0rd sparade åt elden; de bevaras till domens dag då de skall förintas.

gudlösa

”Men en sak får ni inte glömma, mina kära: för Herren är en

dag

som tusen år och tusen år som en dag. °Det

är inte så som många menar, att Herren är sen att uppfylla sitt löfte. Han dröjer för er skull, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig.

”Men Herrens dag” kommer som en tjuv. Den dagen skall himlarna försvinna med dån, himlakropparna i eld och jorden

upplösas

och allt som människan gjort där förgås. “ Når nu allt detta skall upplösas, då måste ni leva heligt och fromt på alla sätt, Z medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst, som får

dagen

himlarna att upplösas i eld och himlakropparna att smälta i hetta. 3 Men efter hans löfte väntar vi på nya himlar och en ny jord där

rättfärdighet* bor.

lever på avstånd från den första kristna tiden. Hoppet att Jesus skulle

återvända under apostlarnas livstid (se 1 Kor 15:51 med not) har inte gått i

uppfyllelse. 3:5 f. uppstått ur vatten . . . drän/etes . . . i vatten Att världen uppstod ur

vatten genom Guds ord sägs i 1 Mos 1:2 ff. Enligt judiska utläggningar av

1 Mos 8:21 måste Gud upplösa den genom eld, eftersom han lovat att inte

låta syndafloden upprepas (jfrJes 54:9). Tron på en slutlig världsbrand var

vanlig i samtiden, och författaren anknyter även till de antika försöken att

bestämma världens grundläggande beståndsdelar. I huvudsaken stöder

han sig dock på GT:s auktoritet: att syndafloden inträffat ger visshet om

att även orden om Herrens dag (v. 10) skall uppfyllas. 3:9 dröjerför er skull Jfr 1 Pet 3:20 med not. 3:10 färgås Detta ord återger vad författaren måste ha menat. I de bästa hand-

skrifterna står finnas; en rad andra läsarter är försök att ge texten en

begripligare lydelse: brinna upp; upplösas; ”utplånas. 3:12 påskyndar dess ankomst Jfr Apg 26:6 f. med not.

3:5 1 Mos 1:1-10; Ps 24:2 3:9 f. Syr 5:4-7; Rom 2:4 f. 3:6 2 Pet 2:5+ 3:10 Ps 102:26 f.;Jes 51:6; Matt 24:43+ 3:7 Jes 51:6; 66:15; 2 Thess 1:8 f. 3:13 Upp 2121+ /Jes 60:21;1 Kor 6:9 3:8 Ps 90:4 3:9 Jes30:18;Hes18:23;Hab2:3;Rom

2:4; 1 Tim 2:4

607 Andra Petrusbrevet 3:14

Slntförmanin gar

“Därför skall ni, mina kära, medan ni väntar på detta, göra allt ni kan för att Gud skall finna att ni lever i frid”, rena och oförvitliga. ”Att räddning. Detta har

vår herre dröjer skall ni betrakta som en också vår käre broder Paulus skrivit till er, i enlighet med den vishet han har fått. “7 Det talar om dessa

gör han i alla sina brev, när han

Där finns som är svårt att förstå, och detta liksom vad

ting. somligt förvränger okunniga och obefästa

som står i de övriga skrifterna människor, till sitt eget fördärv.

7 ni

Ni, mina kära, som fått veta detta, skall vara på er vakt, så att inte dras med i de villfarelse och förlorar fotfästet.

ogudaktigas

s Väx till i nåd och i kunskap om vår herre och frälsare Jesus Kristus. Hans är nu och till amen.

härlighetenå evighetens dag,

3:16 i alla sina brev . . . de övriga skrifterna Paulus brev räknas här till de

skrifter som lästes och utlades vid de kristnas sammankomster, se noter till

1 Tim 4:13; 5:18.

3:14 f. 1 Kor 1:8+;]ud v. 24 3:17 Mark 13:5 f., 23 3:15 2 Pet 3:9 f.+ 3:18 Kol 1:10

första brev

Johannes

Livets 0rd blev synligt

*Det som var till från begynnelsen, det vi har hört, det vi har sett

med egna ögon, det vi har skådat och har tagit på med våra händer, synligt, vi har sett det och det är vårt ärende: livets 0rd. ZJa, livet blev vittnar* om det, och vi förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och blev synligt för oss. 3Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni skall vara med i vår gemenskap, som är en med Fadern och hans son Jesus Kristus. * Detta skriver vi

gemenskap

för att vår glädje skall bli fullkomlig.

Vandra i

ljuset

5 Och detta är det som vi har hört av honom och förkunnar

budskap

mörker finns i honom. “Om vi för er: att Gud är ljus och att inget med honom men vandrar i mörkret, säger att vi har gemenskap vi och handlar inte efter 7Men om vi vandrar i

ljuger sanningen.

1:1 Det som var zi/lfrån begynnelsen . . . livets om Formuleringar av samma Aven brevets” fortsättning slag som ijoh 1:1, 4, 14 används här om Jesus. har likheter med Johannesevangeliet i både språk och innehåll. Det får sin prägel bl. a. genom uppgörelser med religiösa motståndare (se not till 2:18). Det är tänkbart att de båda skrifterna utformats av samma person (jfr not tilljoh 13 223); i annat fall bör brevets författare ha varit en lärjunge till evangeliets. Brevet innehåller inga anspelningar på avsändarens eller mottagarnas personliga förhållanden. 1:1 vi Denna flertalsform växlar i fortsättningen med entalsformen ”jag”. Under antiken kunde en brevskrivare tala om sig själv på detta sätt (jfr not till 2 Kor 2:14). Här beror dock växlingen snarare på att författaren inte skiljer skarpt mellan sitt eget vittnesbörd och den kristna kyrkans (jfr not till Joh 3:11).

1:1 ]0h 1:1-S; 20:27; 1 Joh 2:13-14/ 1:5 1Tim 6:16;jak 1:17 Luk 24:39 1:6 Joh 3:21; 1 Joh 2:4 1:2 Joh 1:14 1:7 Joh 3:21; 1 Joh 2:4 1:3 Joh 17:20 f.; 1 Kor 1:9 1:7 Ef 5:8; Heb 9:4; Upp 1:5; 7:14 1:4 ]oh15:11+;2]oh v. 12

1:8 610 Första Johannesbrevet

ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi med varandra, och

gemenskap

blodet från Jesus, hans son, renar oss från all synd. 8 Om vi säger att vi är utan finns inte i oss. synd, bedrar vi oss själva, och sanningen “Om vi bekänner våra är han trofast och så att

synder, rättfärdigâ,

han förlåter oss synderna och renar oss från all ° Om

orättfärdighet.

vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till lögnare, och hans ord finns inte i oss.

Det kärleken nya budet:

Mina barn“, detta skriver till er för att ni inte skall Men

jag synda.

om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern, Jesus Kristus som är rättfärdig. 2Han är det offer som sonar våra synder och inte bara våra utan hela världens. *Att vi har lärt känna honom förstår vi av att vi håller hans bud. * Den som säger: ”Jag känner honom men inte håller hans bud är en

lögnare, och sanningen finns inte i honom. SMen hos den som bevarar hans 0rd har Guds kärlek i nått sin fullhet. Då vet vi

sanning

att vi äri honom. ° Den som honom säger att han förbliri måste själv leva så som han levde. 7Mina kära, vad jag skriver här är inget nytt bud utan ett gammalt som ni har haft från början. Detta bud är ordet som ni har fått

gamla

1:9 trefas: Dvs. genom att hålla sina löften om att förlåta. Denna tanke förekommer i 2 Mos 34:6 f. men betonas starkare ijer 31:33 f.: det nya förbundet har till förutsättning Guds vili-a att förlåta. 2:1 en som för vår talan Grundtextens ord används ijohannesevangeliet om den heliga anden och har där översatts med hjälpare; se not till Joh 14:i6. 2:5 Guds kärlek Grundtextens formulering, som återkommeri v. 15; 3:17; 4:9, 12; 5:3, kan beteckna både Guds kärlek till människorna och människornas kärlek till Gud. 2:5 ibonom Dvs. i Kristus. författare säger ofta ”han” eller ho-

Brevets

nom”, när han menar Kristus. Oversättningen har i några fall (3:7, 16; 4:17) förtydligat grundtextens ord till Kristus eller Jesus. I en del andra fall är det tänkbart att författaren menar Gud. 2:7 Detta gamlafiud Kärleksbudet är gammalt: mottagarna har ända sedan sin omvändelse hör: det genom evangeliet (in 3:11; Matt 22:39) och GT (3 Mos 19:18). Irrlärarhas förkunnelse framstår däremot som nya påfund.

1:8 Ords 20:19 2:4 1 Joh 1:6 1:9 Ps 32:5; Ords 28:13 2:5 J01: 14:21, 23 2:1 Rom 8:34; Heb 7:25; 9:24 2:6 Joh 13:15; 1 Pet 2:21 2:2 Joh 1:29; 11:51 f.; Rom 3:25+; Kol 2:7 1 Joh 2:24; 3:11; 2Joh v. 5 f. 1:20

611 Första 2:17

Johannesbrevet

höra. *Ändå är det skriver ett nytt bud - det visar både hans och

jag

viker och det sanna ljuset lyser redan. 9Den som ert liv. Ty mörkret men hatar sin broder är ännu kvar i mörkret. säger sig vara i ljuset ”Den som älskar sin broder förblir i ljuset och har inom

ingenting

den som hatar sin broder är i mörkret; sig som leder till fall. “Men han vandrar i mörkret och vet inte vart han går, ty mörkret har gjort hans ögon blinda.

Älska inte världen

har fått era synder förlåtna för hans ”Jag skriver till er, mina barn: ni som är till nämns* skull. “Jag skriver till er, fäder? ni känner honom till er som är unga: ni har besegrat den från början. Jag skriver Onde. “Jag har skrivit till er, barn: ni känner Fadern. jag har skrivit till er, fäder: ni känner honom som är till från början. Jag har skrivit till i er och ni har er som är unga: ni är starka och Guds ord förblir den Onde.

besegrat

”Alska inte världen* och det som finns i världen. Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom. “Ty det som finns i världen, vad kroppen begär, vad ögonen åtrår, vad högfärden med, det kommer inte från Fadern utan från världen. ” Och

skryter

världen förgår med sina lockelser, men den som gör Guds vilja består för evigt.

2:8 ett nytt bud jesus talade om ett nytt bud (Joh 13:34). Ijesu förkunnelse och liv framträder kärleken på ett nytt sätt. 2:13 f. fäder . . . unga Troligen vänder författaren sig här till äldre och yngre medlemmar i församlingen. Hans barn är däremot ingen tredje grupp, utan uttrycket betecknar mottagarna över huvud, liksom på andra ställen i brevet (v. 1, 28; 3:7, 18; 5:21). 2:15 Fadern: kärlek Se not till v. 5.

2:8 joh 13:34 / Rom 13:12 2:13 ]oh1:1f.;1]0h1:1 2:9 ljoh 3:10; 4:20 2:15 Rom 12:2;]ak4:4 2:10 Rom 14:13 2:16 Rom 13:14;Ef2:3; 1 Pet2:11 /Ords 2:11 Joh 12:35 27:20 2:12 Apg 10:43 2:17 1 Kor 7:31 /Matt 7:21

2:18 Första Johannesbrevet 612

Många antikrister i den sista tiden

“Mina barn, detta är den sista tiden. Ni har hört att en antikrist* skall komma, och nu har också antikrister trätt fram. Av

många

detta förstår vi att det är den sista tiden. 9 De har utgått från oss men hörde aldrig till oss. Ty om de hade hört till oss, hade de stannat hos oss. Men det skulle avslöjas att ingen av dem hör till oss. 3° Ni däremot har blivit smorda av den Helige” och känner alla sanningen - 2* skriver heller inte att ni är jag okunniga om sanningen, utan att ni känner den och vet att ingen lögn uppstår ur

sanningen.

12 Vem är nu lögnare om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är antikrist som förnekar Fadern och Sonen. 23 Den som förnekar Sonen har heller inte Fadern. Den som erkänner Sonen har också Fadern. “Bevara det ni har hört från början. Om det ni har hört från början finns i er, förblir också ni för alltid bevarade i Sonen och i Fadern. ”Och detta är vad han själv lovade oss: det eviga livet.

2:18 den sista tiden jfr Heb 1:2 med not. 2:18 många anti/artister Antikrist, den gestalt som förkroppsligar gudsförnekelsens höjdpunkt, får här låna sitt namn åt den sista tidens falska profeter över huvud (jfr Matt 24:11, 24 med not). Till dessa räknar författaren sina religiösa motståndare, som tydligen förnekade att människan Jesus också var Kristus, Guds son (v. 22 f. ; 4:2 f.; 5:6). Rörelser med liknande läror är kända från den gamla kyrkans historia. Man ansåg att den synliga världen var ohjâlpligt ond och att Gud därför omöjligen kunde bli ett med en jordisk kropp (jfr not till 2 Tim 2:18). Den Kristus man trodde på betraktades som en rent andlig varelse. 2:20 Ni . . . har blivit smorda Dvs. ni har fått den heliga anden (smörjelse v. 27); se not till 2 Kor 1:21. Förmågan att finna sanningen och avslöja lögnen räknas i NT som en av Andens gåvor (Joh 14:26; 16:13; 1 Kor 12:10). 2:20 känner alla sanningen Ordet ”sanningen saknar här motsvarighet i grundtexten, som ordagrant säger: känner alla till det (enligt annan läsart: ”känner till allt). Författaren har avbrutit sig; v. 21 utgör på en gång en utvikning och avslutningen av den i grundtexten oavslutade v. 20. 2:21 att ni är okunniga . . . att ni känner den Annan möjlig översättning: därför att ni är okunniga . . . därför att ni känner den”. 2:21 att m känner den och vet att Annan möjlig översättning: att ni känner den och att”.

2:18 Matt 24:24; ljoh 4:3 2:22 1 Joh 4:3; 2 Joh v. 7 2:19 Apg 20:30 /1 Kor 11:19 2:23 Matt 10:33+;]oh 5:23; 15:23 2:20 Joh 14:26; 2 Kor 1:21; 1 Joh 2:27 2:25 Joh 3:15; 6:40

613 Första 3:8

johannesbrevet

skriver här till er om dem som vill bedra er. 27 Men i er förblir

“Jag

den som ni har fått av honom, och ni behöver ingen lärare.

smörjelse

hans smörjelse undervisar er om allt- den talar sanning och inte

Ty

Gör som den har lärt er: förbli i honom.

lögn.

Guds bam

Zsja, mina barn, förbli i honom, så att vi kan stå frimodiga när han uppenbarar sig och inte behöver vända oss bort i skam vid hans ankomst. 29Om ni vet att han är rättfärdigÅ inser ni också att var och

en som lever rättfärdigt är född av honon. *Vilken kärlek har inte Fadern skänkt oss när vi får heta Guds barn”. Det är vi. Världen* känner oss inte, därför att den aldrig har lärt känna honom. ZMina kära, nu är vi Guds barn, men det har ännu inte blivit uppenbart vad vi kommer att bli. Vi vet dock att när han uppenbarar sig, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är. 3Var och en som har detta hopp till honom renar liksom han är ren.

sig själv

*Den som också mot lagenÄ ty synd är laglöshet.

syndar bryter

5Ni vet att han har uppenbarat sig för att ta bort synderna och att inte finns hos honom. 5 Den som förblir i honom syndar någon synd inte. Den som har aldrig sett honom och känner honom

syndar

inte. 7Mina barn, låt ingen föra er vilse. Den som gör det rätta är liksom Kristus är rättfärdig. *Den som syndar är djävu-

rättfärdig,

lens* barn, ty djävulen har syndat ända från början. Men Guds son

3:2 när han uppenbarar sig Annan möjlig översättning: när det blir uppenbart. - ”Han” syftar här liksom i 2:28 på Kristus (jfr not till 225); det är fråga om Kristi ankomst till den sista domen. I v. 5 avses hans födelse på jorden. 3:4 synd är laglösbet Författaren vänder sig mot uppfattningen att moralisk självkontroll (v. 3) är överflödig: Guds lag är inte tomma ord och medger inga undantag (jfr Gal 6:7; Jak 2:10). Eftergivenhet kan bli ödesdiger; ordet laglöshet antyder att den sista tidens upplösning är förestående;jfr Matt 24:12; 2 Thess 2:3, 7.

2:27 jer 31:34 3:5 Jes 53:9; Joh 8:46; 2 Kor 5:21; 1 Pet 2:28 1 Joh 4:17 2:22, 24 3:1 Joh 1:12 f.; 16:3; 17:25 3:6 Rom 6:2,14;1]oh 3:9 3:2 Rom 8:16 / Matt 5:8; Rom 8:19, 3:7 ljoh 2:29 23 3:8 Joh 8:44 3:3 1 Pet 1:15 f.

3:9 Första _Iohannesbrevet 614

har uppenbarats för att utplåna djävulens verk. 9Den som är född av Gud syndar inte, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. ° Så blir det vilka

uppenbart

som är Guds barn och vilka som är djävulens: den som handlar orättfårdigt tillhör inte Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.

I nbördes kärlek

“Ty detta är budskapet som ni har hört alltifrån att vi skall

början:

älska varandra. ”Vi skall inte likna Kain som var den Ondes barn och slog ihjäl sin bror. Varför han honom? Därför att hans

slog ihjäl

gärningar var onda medan broderns var

rättfärdiga.

”

Bröder, bli inte förvånade om världen hatar er. “ Vi vet att vi har gått över från döden till livet, ty vi älskar våra bröder. Den som inte älskar är kvar i döden. ”Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare bär liv inom 16 Genom att

evigt sig. Jesus

gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Också vi är skyldiga att ge vårt liv för bröderna. ”Om någon som har vad han behöver häri världen ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?

18 Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning. ”f” Då förstår vi att vi är barn, och om vårt

sanningens

hjärta* dömer oss kan vi inför honom övertyga det om att Gud är större än vårt hjärta och förstår allt. 2* Mina kära, om hjärtat inte dömer oss, kan vi stå frimodiga inför Gud. 22 Och vad vi än ber om får vi av honom, eftersom

vi håller hans bud och gör det som behagar honom. 23 Och detta är hans bud: att vi skall tro på hans son Jesu

Kristi namn* och älska varandra så som han har befallt oss. 3* Den

3:9 Guds säd Dvs. den heliga anden och det genom den förmedlade ordet,

som enligt NT har gett upphov till ett nytt, från Gud kommande liv hos de

kristna (jfr Joh 1:13; 3:5 f.;]ak 1:18; 1 Pet 1:23). 3:12 Kain Se not till Jud v. 11. 3:17 Guds kärlek Se not till 2:5.

3:9 1 Pet 1:23; 1 _Ioh 2:29 3:16 Joh 15:13 3:10 1 Joh 2:29 3:17 5 Mos 15:7;]ak 2:15 f. 3:11 ]oh13:34;15:12, 17; ljoh 2:7 3:21 Heb 4:16; 1]oh 5:14 3:12 1 Mos 4:8 3:22 Matt 7:7+ 3:13 Joh 15:18f.;17:4 3:23 Joh e:e9/15:17 3:14 Joh 5:24; 1 Joh 2:11 3:24 ]oh14:23 / Rom 8:9 3:15 Matt 5:21 f. /Gal 5:20 f.

615 Första Johannesbrevet 4:10

som håller Guds bud förblir i Gud och Gud i honom. Och att han förblir i oss vet vi av anden* som han har gett oss.

ande eller

Sanningens villfárelsens

*Mina kära, sätt inte tro till alla andar utan pröva om de kommer

-7 från Gud, ty många falska profeter” har gått ut i världen. Så kan ni se vilken ande som är Guds: varje ande som erkänner att Jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt är från Gud, ”men den ande som förnekarjesus är inte från Gud. Det är Antikrists* ande, som ni har hört skall komma och som redan nu är i världen. 1 Men ni, mina barn, är från Gud och ni har besegrat de falska profeterna, ty han som är i er är större än han som är i världen. 5De kommer från världen, och därför talar de som världen, och världen lyssnar på dem. * Men vi kommer från Gud. Den som känner Gud, han lyssnar på oss; den som inte kommer från Gud, han lyssnar inte på oss. Så kan vi skilja mellan sanningens ande och villfarelsens ande.

Kärleken Gud

från

7Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud. 8Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek. °Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: han sände sin ende son till världen för att vi skulle få liv genom honom. ° Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som förso-

för våra synder.

ningsoffer

4:2 att jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt Annan möjlig översätt-

ning: att jesus är Kristus, kommen i mänsklig gestalt”. - jfr not till

2:18. 4:4 han som är i er Dvs. Gud; se v. 12, 15; 3:24. 4:4 han som är i världen Dvs. djävulen, denna världens härskare (Joh

12:31; 14:30; 16:11), ellelr Antikrist, som representerar honom (v. 3;

jfr 2 Thess 2:9).

4:1 1 Thess 5:21 / Matt 7:15; 24:24 4:5 Joh 15:19 4:2 1 Kor 12:3 4:6 Joh 8:47 4:3 1 Joh 2:18 4:9 Joh 3:16 4:4 Matt 12:29 4:10 Rom 3:24 f.+; 5:8 / 1 Joh 2:2

4:11 Första johannesbrevet 616

“Mina kära, om Gud har älskat oss så, måste också vi älska Z varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra, är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss. 13 Han har gett oss sin ande, och därför vet vi att vi förblir i honom och han i oss. “Vi har sett och kan vittna* om att Fadern har sänt sin son att rädda* världen. 5 Om någon bekänner att Jesus är Guds son, förblir Gud i honom och han i Gud. 6 Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom. ”I detta har kärleken nått sin fullhet hos oss: att vi kan vara frimodiga på domens dag, ty sådan som Kristus är, sådana är vi i denna världen. ”Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet. 19 Vi älskar därför att han först älskade oss. 2° Om någon säger: ”Jag älskar Gud men hatar sin broder, då ljuger han. den som inte älskar sin

Ty

broder, som han har sett, kan inte älska Gud, som han inte har sett. 2 Och detta är det bud som han har gett oss: att den som älskar Gud också skall älska sin broder.

Att hålla Guds bud

Var och en som tror att Jesus är Kristus, han är född av Gud, och den som älskar fadern älskar också hans barn”. 2Att vi älskar Guds barn ser vi därav att vi älskar Gud och håller hans bud. 3Ty detta är

4:12 Ingen bar någonsin sett Gud Kanske en anspelning på att motståndarna ansåg sig ha en högre kunskap om Gud (jfr 1 Kor 8:2 f.). 4:17 sådan som Kristus är, sådana är vi Den kristne som har Kristus som förebild för sitt liv behöver inte frukta domen. 5:1 fadern Annan möjlig översättning: ”sin far”. - Det är också tänkbart att ordet syftar direkt på Gud, Fadern. Om författaren tänker på jordiska förhållanden, anför han dem som ett bevis för att en kristen måste älska Guds barn, dvs. sina medkristna; jfr not till v. 2. 5:2 Att vi älskar Guds barn ser vi därav att vi älskar Gud Annan möjlig Översättning: Därav (dvs. av det nyss sagda) ser vi att vi älskar Guds barn, när vi älskar Gud.

4:11 Matt 18:33 4:17 1 Joh 2:28 4:12 ]oh1:18+ 4:18 Rom 8:15 4:13 Rom 5:5 / 1 Joh 3:34 4:20 1 Joh 2:11 4:14 1 _Ioh 3:17; 4:42 4:21 Matt 5:44 f; 22:34-40 4:15 1 Joh 2:23; 5:5 5:1 1 Joh 3:9; 4:2 4:16 1]oh 4:8

617 Första Johannesbrevet 5:14

kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Hans bud är inte tunga, “ eftersom alla som år födda av Gud besegrar världenÄ och detta är

den seger som har besegrat världen: vår tro. 5Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus år Guds son?

Livet i Guds son

finns

f Han är den som kom Inte

genom vatten och blod, Jesus Kristus. bara med vattnet utan med både vattnet och blodet. Och Anden är den som vittnar, ty Anden är sanningen. 7Det är tre som vittnar: SAnden, vattnet och blodet, och dessa tre är samstämmiga. ”Vi godtar ju människors vittnesbörd, men Guds betyder mer, ty detta är Guds vittnesbörd: han har vittnat

om sin son. *° Den som tror på Guds son har tagit emot vittnesbördet i sitt inre. Den som inte tror på Gud gör honom till lögnare, eftersom han inte tror på det vittnesbörd Gud har gett om sin son. “Och detta är vittnesbördet: Gud har gett oss evigt liv, och det livet finns i hans son. *Z Den som har hans son har livet. Den som inte har Guds son har inte livet.

Förbön

för syndare

13 Detta skriver jag till er som tror på Guds sons namn”, för att ni

skall veta att ni har evigt liv. ”Och vår frimodiga tro på Gud är denna: om vi ber honom om något efter hans vilja, så hör han oss.

5:3 kärleken till Gud Se not till 2:5. 5:6 vatten och blod Vattnet betecknar här Jesu dop, blodet hans död på

korset. Enligt motståndarnas tolkning av dopberättelsen (Matt 3:13 ff.

med par.) hade den andlige frälsaren Kristus stigit ner från himlen och

förenat sig med Jesus för att sedan lämna honom före korsfästelsen. De

ansåg alltså att Kristus inte var en verklig människa: han hade varken fötts

eller dött (jfr not till 2:18). Av denna anledning betonar författaren särskilt

blodet, dvs. Kristi död. Jfr också Joh 19:34 med not. 5:7 Det är tre som vittnar Jesu frälsningsgärning, som nyss sammanfattats

med hans dop och hans död (v. 6), levandegörs iden kristna kyrkan genom

dopet och nattvarden (v. 8). Detta åstadkoms av den heliga anden (v. 6; jfr

Joh 14:26; 15:26; 16:13 f.). Beträffande samstämmiga vittnesbörd jfr Joh

8:17 f. med not.

5:3 Joh 14:15, 23; 2 Joh v. 6 / Matt 5:10 Rom 8:16;Gal4:6

11:30 5:11 Joh 1:4 5:4 Joh 16:33 5:12 Joh 3:36 5:5 1 Kor 15:57; 1 Joh 4:4 5:13 Joh 20:31 5:6 J0h19:34 5:14 Matt 7:7;J0h14:13+;1Joh 3:21 5:9 Joh5:36f.;8:18

5:15 Första Johannesbrevet 618

5 Och om vi vet att han hör oss vad vi än ber om, så vet vi också att vi får vad vi ber honom om. “Om någon ser sin broder begå en synd som inte är en dödssynd, skall han be, och han skall ge liv åt honom, åt dem som inte begår någon dödssynd. Det finns synd som leder till döden. Det är inte sådan synd jag menar när jag säger att man skall be. ”Varje orätt är en synd, men det finns synd som inte är döds-

synd.

Sammanfattning

s Vi vet att de som är födda av Gud inte syndar. Han som föddes av Gud bevarar dem och den Onde kan inte röra dem. ”Vi vet att vi är från Gud och att hela världen liggeri den Ondes våld. 2° Vi vet också att Guds son har kommit och att han har gett oss förstånd så att vi kan känna den Sanne. Vi lever i den Sanne, i hans son Jesus Kristus. Han är den sanne guden och det eviga livet. 2* Mina barn, var på er

vakt mot avgudar.

5:16 dödssynd Tydligen menar författaren att en kristen kan ställa sig ohjälp»

ligt utanför livets och förlåtelsens räckvidd. Vilken handling eller inställ-

ning som för honom är exempel på detta utsågs inte. Jfr Matt 12:31; Heb

6:4 med noter. 5:16 han skall ge liv Sannolikt avses Gud, men grundtextens lydelse tillåter

tolkningen att det är den bedjande som med sin bön räddar syndarens liv;

jfr Jak 5:20. 5:18 Han som föddes av Gud Dvs. Kristus. - Enligt en annan läsart och

Översättning syftar orden på de kristna: Den som är född av Gud tar sig i

akt och den Onde kan inte röra honom.” 5:20 vi kan känna den Sanne Liksom i 2:20 anknyter författaren till GT:s

löften om ett nytt förbund (Jer 31:33 f.; Hes 11:19 f.; 36:26 f.). Varningar

för dyrkan av avgudar, alltså för avfall från Gud, förekommer också i

sådana texter; jfr v. 21.

5:15 Mark 11:24 5:19 Gal 1:4 5:16 Matt 12:31+ 5:20 Joh 17:3 5:17 1 Joh 3:4 5:21 l Kor 10:14 5:18 lJoh 3:9 /Joh 17:12, 15

andra brev

Johannes

Hälsning

Från den gamle till den utvalda

frun och hennes barnå”, som jag i sanning älskar, och inte bara jag utan alla som har lärt känna sanningen. ZVi älskar dem för sanningens skull, den förblir i oss och skall vara med oss för alltid. 3 Nåd, barmhärtighet och frid från Gud fadern och från Jesus Kristus, Faderns son, skall vara med oss i sanning och kärlek.

Kärle/esbudet 4 Det gladde mig mycket att bland dina barn finna sådana som lever i sanningen så som Fadern har befallt oss. 5 Nu ber jag dig, min fru och det jag skriver här är inte

något nytt bud utan det som vi har haft från början -låt oss alla älska varandra. 6 Och detta är kärleken: att leva efter hans bud. Ja, detta är budet som ni har fått höra från början: att ni skall levai kärleken.

1 Från den gamle Grundtextens ord kan beteckna både en gammal man i

allmänhet (jfr Filem v. 9) och en av de äldstell, dvs. en kristen församlings-

ledare. Brevets” inledning förutsätter att författaren var välkänd för mot-

tagarna. Enligt traditionen var han identisk med Första Johannesbrevets

författare; av en del forskare i nyare tid har detta ifrågasatts.

1 den utvaldafrun En kristen församling liknas här vid en kvinna, och dess

medlemmar vid hennes barn. Bildspråket är hämtat från GT, där det

används om Jerusalem och Israels folk (t. ex. Jes 66:7 f. ; jfr Luk 23:28 med

not). Församlingen kallas utvald liksom Israels folk i GT och liksom de

enskilda kristna (jfr 1 Pet 5:13). Att döma av v. 13 avses en bestämd

församling, ovisst vilken. 5 inte något nytt bud Jfr 1 Joh 2:7 med not.

1 l PetS:1;3]ohv. 1 5 1_[oh2;7+ b! 1 Tim 1:2 6 1 Joh 5:3+ 4 3J0h v. 3 f.

v. 7 Andra Johannesbrevet 620

Förbli i Kristi lära

7Ty många bedragare har gått ut i världen”“, sådana som inte vill erkänna i mänsklig gestalt. Där har ni

att Jesus Kristus har kommit

Antikrisf. 3Se till att ni inte förlorar det ni har arbetat

bedragaren,

för utan får full lön. 9Den som inte förblir i Kristi lära utan går andra

Den som förblir i hans lära, han har både vägar, han har inte Gud. Fadern och Sonen. l° Om någon kommer till er utan denna lära, skall ni inte in honom i ert hem och inte hälsa honom välkommen.

släppa

“Den som välkomnar honom gör sig till hans medbrottsling.

Slutbálsning

”Jag har mycket att säga er, men jag vill inte göra det med papper och bläck utan hoppas få komma till er och tala med er personligen, för att vår skall bli fullkomlig. “Din utvalda systers barn

glädje

hälsar dig.

7 många bedragare Se not till 1 Joh 2:18.

8 det ni bar arbetat för Dvs. (den rätta) tron; jfr Joh 6:29. Beträffande

lönen som bild för frälsningen jfr 1 Kor 3:8 ff. - Annan läsart: det vi har

arbetat för; förkunnarens insats för de kristnas frälsning betonas ofta i

NT, t. ex. Fil. 2:16.

9 han bar inte Gud Denna tanke utläggs närmare i 1 Joh 2:23 f.

10 Om någon kommer till er Kringvandrande förkunnare var vanliga vid

denna tid (jfr 3]oh v. 5 ff.). Hjälp åt en sådan förkunnare innebar samtidigt

stöd åt den lära han predikade.

13 Din utvalda systers barn Dvs. medlemmarna i den församling där brev-

skrivaren befann sig; jfr not till v. 1.

7 ljoh 2218+ 11 1 Tim 5:22 9 1_]ol12:23;4:15 12 3_]ol1 v. Uf. 10 Matt 10:13 f.; Rom 16:17+

brev

Johannes tredje

Hälsning

Från den till hans käre Gaius, som i sanning älskar. 2Käre

gamle jag

broder, jag hoppas att allt står väl till och att du är frisk. Att det står väl till med din vet *Det gladde mig mycket att få besök av

själ jag.

bröder som vittnade om sanningen hos dig, hur du lever i sanningen. 4 Ingenting gläder mig mer än att höra att mina barn” lever i sanningen.

Beröm och /elander

5 Käre broder, du visar dig trogen i allt du gör för bröderna, fast de kommer från annat håll. “De har vittnat om din kärlek inför vår församling. Det är bra om du på ett sätt som är Gud värdigt hjälper dem att fortsätta resan. 7Det är ju för namnets* skull som de har gett

1 Från den gamle Se not till 2 Joh v. 1. 1 till hans käre Gaius Brevet” har troligen samme författare som Andra brev Johannesbrevet. Enligt v. 9 skrevs vid samma tillfälle ett för oss okänt till mottagarens församling. Då författaren är oviss om dess verkan i en och vill nu förpågående tvist, tänker han själv komma på besök (v. 10) säkra sig om stöd från en pålitlig medarbetare. Det är osannolikt att denne i NT åsyftas på något av de andra ställen där namnet Gaius förekommer (Apg 19:29; 20:4; Rom 16:23; 1 Kor 1:14). 3 få besök av bröder Brevets fortsättning visar att författaren haft överinseendet över kringvandrande förkunnare inom det område där han var den ledande. 6 hjälper dem att fortsätta resan Jfr 1 Kor 16:6 med not. 7 för namnet: skull Dvs. i Kristi tjänst; jfr Jak 2:7; 1 Pet 4:16 med noter.

1 2Johv.1 6 Ti:3:13 2 2]0l1V.4 7 1Kor9:12 f.

v. 8 Tredje 622

Johannesbrevet

sig ut, och de tar inte emot någonting av hedningarna? 8Alltså år det vi som måste sörja för dem, så att vi hjälper till att

sprida sanning-

en.

”Jag har skrivit några rader till din församling. Men Diotrefes, som söker ta ledningen där, vill inte ha med oss att göra. “När

jag

kommer skall jag därför påtala hans handlingssâtt, hur han

skamligt

förtalar oss. Och han nöjer sig inte med det, han vägrar att ta emot bröderna, och då andra vill göra det, hindrar han dem och stöter ut

dem ur församlingen.

l Käre broder, ta inte efter det onda utan det goda. Den som gör det goda kommer från Gud. Den som gör det onda har inte sett Gud. ”Till förmån för Demetrios har alla, ja, själv, vitt-

sanningen

nat”. Också vi kan vittna, och du vet att vårt vittnesbörd är sant.

Slutbälsning

”Jag har mycket att säga dig, men

jag vill inte göra det med bläck och penna. ”Jag hoppas snart få se dig, så att vi kan talas vid

personli-

gen.

”Frid över dig. Vännerna hälsar. Hälsa vännerna, var och en särskilt.

7 de tar inte emot någonting av hedningarna Det förekom ofta att andra

religioners vandrarpredikanter tiggde av allmänheten. Kristna förkunnare försörjdes däremot av sina trosbröder.

9 Diátrefes Mannen är i övrigt okänd. Tydligen har han inte bara velat ta

ledningen, utan också utövat den inom sin församling (v. 10). Ett av

konfliktämnena var att han vägrade ta emot vandrande förkunnare.

12 Demétrios Vem denne var är okänt; han kan ha hört till de utstötta

vandrarpredikanterna eller ha överbringat brevet. Samma namn i Apg

19:24, 38 avser säkerligen en annan person.

8 Rom 1Z:13;Heb 13:2 12 Joh 19:35 11 1]oh3:6, 9f. 13 2J0h v. 12

brev

Judas

Hälsning

Från Jesu Kristi tjänare, Jakobs bror, till de kallade som är

Judas,

2 älskade av Gud fadern och bevarade ät Jesus Kristus. Barmhärtighet, frid och kärlek åt er i allt rikare mått.

De lärarna skall drabbas av domen

falska

3Mina kära, i min stora iver att skriva till er om vår gemensamma känner mig tvungen att sända er en maning att kämpa

frälsning* jag

för den tro som en för alla har anförtrotts de 4 Bland er

gång heliga?

har det nästlat in några människor som för länge sedan

nämligen sig

blev förutbestämda för domen. De är gudlösa och missbrukar vår Guds nåd till ett liv i utsvävningar och förnekar vår ende härskare och herre, Jesus Kristus. 5Jag vill påminna er, ni vet ju redan allt detta, om hur Herren först räddade sitt folk ur Egypten men sedan dödade dem som inte trod-

1 Frånjudas. . .jakobs bror Säkerligen menas den Judas som nämns bland Jesu bröder i Matt 13:55; med hans brorjakob avses författaren tilljakobsbrevet i vårt NT (jfr not till Apg 12:17). De utläggare som ifrågasatt författaruppgifterna iJakobs- och Petrusbreven (se noter tillJak 1:1; 1 Pet 1:1; 2 Pet 1:1) antar i allmänhet även här, av liknande skäl, att den verklige författaren är en annan person. Brevet” är i huvudsak utformat som en allmän uppbyggelseskrift. 4 människor . . . missbrukar vår Guds nåd Se not till 2 Pet 2:1. 5 Herren Annan läsart: esus. Skulle denna läsartvara den ursprungliga, menas att Kristus är ett med Gud och därför också deltog i GT:s händelser; jfr 1 Kor 10:4. 5 dödade dem som inte trodde Jfr 1 Kor 10:5 ff.; Heb 3:17 ff. och de GT-ställen som där utläggs, särskilt 4 Mos 14:29 ff.

2 2Pet1:2 5 2Pet1:12f.+/Heb3:17+ 4 Gal2z4ç2Pet2zlf.

v. 6 Judasbrevet 62e

de. “Och tänk på de änglar som inte slog vakt om sin höga ställning utan övergav sin rätta hemvist: dem håller han förvarade i underjorden med eviga bojor fram till domen på den stora dagen? 7Tänk också på Sodom* och Gomorra och deras grannstäder, som på samma sätt som änglarna bedrev otukt och onaturligt umgänge: de straffades med evig eld och_ är ett varnande

exempel.

8Ändå beter dessa svärmare likadant. De skändar de

sig kroppen,

förnekar högre makterä, och de smädar himmelska väsen. ”Ärkeängeln Mikael tillät sig inte att fördöma djävulen* med smädelser, när han tvistade med honom om Moses kropp, utan sade: Måtte Herren tillrättavisa dig. “Dessa människor däremot smädar det som de inte vet något om, och det som de kan av naturen, liksom de oskäliga djuren, det förstör de sig själva med. Ve dem! De har slagit in på Kains väg, de ägnar sig som Bileam åt villfarelser mot betalning, de går under som Kora genom sitt trots.

Z De är blindskär, dessa som utan att skämmas deltar i era måltider och bara tänker på sig själva. De är moln utan regn som drivs förbi av vinden. De är träd utan frukt om hösten och med

uppryckta

6 änglar. . .förvarade i underjorden Se not till 1 Pet 3:19.

8 förnekar högre makter . . . smädar himmelska väsen Se noter till 2 Pet

2:10.

9 Ärkeängeln Mikael Beträffande tron på ärkeänglar eller änglafurstar se

Tob 12:15; jfr 1 Thess 4:16 med not. Mikael nämns i Dan 10:13 ff.: 12:1

som Israels beskyddare; jfr Upp 12:7.

9 tvistade med honom om Moses kropp Enligt fornkyrkliga uppgifter

anspelas här på en i dag endast delvis bevarad skrift om Moses himmels-

färd. Tanken att Mose kroppsligen fördes till himlen kan ha uppstått ur

5 Mos 34:6. Djävulen, som tydligen ansågs _ha sökt förhindra hans him-

melsfärd, betraktas här som en fallen ängel. Aven i andra judiska traditio-

ner sägs att de goda änglarna uppträdde försynt och måttfullt mot de

fallna. Jfr också Sak 3:1 ff.

i-A ...a Kains mig Den förste mördaren (1 Mos 4:8) nämns här som ett avskräck-

ande exempel. Bland kyrkans senare motståndare fanns dock även sådana

som själva kallade sig Kains efterföljare, därför att de ville vända på GT:s

uppfattning om ont och gott.

11 Bileam Se not till 2 Pet 2:15.

11 Kom Se 4 Mos 16.

6 2Pet2:4+,9 10 2Pet2:12+

7 2 Pet 2:e+ 11 1 Mos 43-8; Vish 10:3 / Upp

8-10 2 Pet 2:10 f. 2:14+ / 4 Mos 16:1-35 9 Dan10:13,12:1;Upp12:17/5Mos 12 Ords 25:14;2 Pet 2:13 f., 17

34:5 f. /Sak 3:2

v. 23

625 Judasbrevet

dubbelt döda. 3 De är vilda havsvågor med sina skändligrötterna, heter som skumkrön. De är kometer som det djupaste mörker väntar dessa människor profeterade Henok i den på för evigt. ”Om efter Adam: ”Se, Herren kommer med sina

sjunde generationen

tusentals ”för att sitta till doms över alla människor och

heliga

straffa alla för alla deras gudlösa handlingar och allt det

gudlösa

oerhörda som dessa har sagt mot honom. ° De

gudlösa syndare

knotar, är och lever efter sina begär. De är stora i orden

missnöjda

samtidigt som de smickrar dem som de kan ha nytta av.

I vantan på Kristi ankomst

”Men vad som förutsades av vår ni, mina kära, skall komma ihåg “De sade till er: ”I den sista tiden skall herre Jesu Kristi apostlar? det uppträda hädare som drivs av sina gudlösa begär.” 19 Det är just

de som vållar dessa som är jordiska, utan

splittring, alltigenom

ande”.

heligaste tro

2°Men ni, mina kära, skall bygga ert liv på er allra

under bön i helig ande. 21 Håll er kvar i Guds kärlek och se fram mot skall förbarma sig och ge er evigt liv. att vår herre Jesus Kristus sådana som tvivlar, skall ni ha förbarmande med 23 och

Somliga,

13 som det djupaste märker väntarpå Kometer med lång omloppstid tycktes försvinna för alltid, när man inte kunde beräkna deras banor. 14 Om dessa människor profeterade Henok Författaren citerar Henoksbo- Tanken, en judisk skrift som finns bevarad i flera gamla översättningar. ken att Henok ägde speciell kunskap om framtiden och om himmelska ting

jfruHeb 11:5.

uppstod ur 1 Mos 5:24; 14 med sina tusentals heliga Anglar och avlidna rättfärdiga som de kristna är kallade att förenas med; jfr v. 3 och 1 Thess 3:13 med not. 19 jordiska, utan ande Se Oandlig”. 22 ha förbarmande med Annan läsart: vedcrlägga.

13 Jes 57:20; 2 Pet 2:17 18 2 Pet 3:3+ 14 Luk 3:36-38+; Heb 11:5+ 19 Rom 8:9; 1 Kor 2:13 f. 16 2 Pet 2:18 20 Kol 2:7+; 1 Thess 5:11 17 2Pet3:2 21 1Kor1:7

v. 24 Judasbrevet

rycka ur elden och rädda, men andra skall ni förbarma er över med fruktan, i avsky till och med för deras av nersölade klä-

kroppen

der.

Slutord

2* Han som kan skydda er från fall och ställa er inför sin

härlighet”,

fläckfria och jublande, 25den ende Guden som har räddat* oss genom trår herre Jesus Kristus, hans är härligheten, storheten,

styrkan och makten, före all tids början, nu och i all evighet, amen.

23 och rycka ur elden Enligt en läsart är det här fråga om en andra grupp:

somliga skall ni rycka ur elden. De som skall bemötas med fruktan utgör

då en tredje grupp. - Ytterligare ett flertal läsarter förekommer i v. 22 f.,

och troligen har grundtexten skadats genom felaktig avskrivning på ett

tidigt stadium.

23 Am 4:11; Sak 3:2 25 Rom 16:27+; l Tim 1:1+ 24 f. 1 Thess 5:23

Johannes uppenbarelse

och hälsning Inledning

1 Detta ärJesu Kristi uppenbarelse, som Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart skall ske. Han sände sin ängel” och lät sin tjänare Johannes veta det, Zhan som har vittnar* om Guds ord och Jesu Kristi vittnesbörd, allt han har sett. *Salig den som läser upp och de som hör orden i denna profetia” och bevarar det som

saliga

står skrivet i den. Ty stunden* år nära. * Från Johannes till de sju* församlingarna* i Asien”. Nåd och frid från honom som är och som var och som kommer och från de sju

1:1 ]esu Kristi uppenbarelse Annan möjlig översättning: en uppenbarelse från Jesus Kristus. Uppenbarelseboken är med sitt särpräglade bildspråk starkt påverkad av GT och av en rad judiska skrifter med samma slags innehåll som Daniels bok. Samtidigt vill författaren som kristen profet* framföra ett budskap direkt från Kristus. Han hänvisar till syner som ibland återges med stark åskådlighet men ibland bara kan uppfattas som symboler med dunkel innebörd. Boken ger ingen klar bild av ett ondskans tillväxt och sammanhängande händelseförlopp. Huvudmotivet, Kristi segerrika kamp mot den, varieras ständigt. En del av boken anspelar tydligt på förhållanden i författarens samtid. Dessa anspelningar gäller främst den romerska statens krav på underkastelse i religiösa former, kanske under kejsar Domitianus regering (81-96 e. Kr.; jfr noter till 13:1, 3; 17:9). Författaren vill uppmuntra de kristna till motstånd och trösta dem i lidandet. 1:1 sin tjänare Johannes Enligt traditionen, som dock har ifrågasatts, avses Jesu lärjunge, Sebedaios son. Att samma person författat alla de skrifter i NT som bär Johannes namn är tvivelaktigt. 1:4 till de sju församlingarna iAsien Uppenbarelseboken har formen av ett brev” till en grupp kristna församlingar. Talet 7 innebär att de får representera samtliga församlingar i det område där författaren intog en ledande ställning inom kyrkan. Boken innehåller en mängd exempel på sådan talmystik”. 1:4 honom som är och som var ocb som kommer En utvidgad form av Guds namn enligt 2 Mos 3:14. - I grundtexten är uttrycket ett av många exempel på iögonfallande språkliga egendomligheter. Dessa beror mindre på att

1:1-3 Upp 22:6-10 1:3 Luk11:28 1:1 Dan 2:28 f., 45+; Upp 1:19; 22:6 1:4 2 Mos 3:14; Upp 1:8, 4:8; 11:17; 1:2 Upp 1:9; 6:9; 20:4 16:5 /Sak 4:10; Upp 3:1; 4:5; 5:6

1:5 Uppenbarelseboken 628

andarna* framför hans tron 5och från Jesus Kristus, det

trovärdiga

vittnet, den förstfödde* från de döda och härskaren över jordens kungar. Han som älskar oss och har löst oss från våra synder med sitt blod 6 och som har gjort oss till ett kungadöme, till präster åt sin Gud och fader, honom tillhör härligheten* och väldet i evigheters

evighet, amen.

75e, han kommer med molnen, och varje öga skall se honom, också de som har genomborrat honom, och alla jordens stammar skall brista ut i klagan för hans skull. Ja, amen. “Jag är A och O, säger Herren Gud, han som är och som var och som kommer, allhärskareni

fobannes syn på ön Patmos

°Jag, Johannes, er broder som iJesus delar lidandet,

kungavärdig-

heten och uthålligheten med er, hade kommit till ön Patmos för Guds ords och Jesu vittnesbörds skull. ”Jag kom i hänryckning på

författaren inte skriver på sitt eget modersmål än på att han medvetet velat återskapa GT:s språk och stil. Hans förebilder är andra apokalypser (uppenbarelser) i GT och senare judisk litteratur. Stilen måste därför ha tett sig främmande och självsvåldig för dem som hörde hemma i den grekiska kulturkretsen. 1:4 de sju andarna Ett uttryck för att Gud med sin ande verkar på många sätt; jfrJes 11:2; 1 Kor 12:4 ff. Enligt en annan tolkning menas de högsta änglarna; jfr Tob 12:15. 1:5 löst oss Jfr Matt 20:28 med not. 1:6 gjort oss till ett kungadöme, till präster Uttryckssättet antyder att Jesu efterföljare tillsammans med honom får ansvarsfulla uppgifter i Guds rike”. 1:7 ban kommer med molnen . . . brista ut i klagan Jfr Matt 24:30 med noter. 1:8 A och O Den första och den sista bokstaven i det grekiska alfabetet. Gud är alltså alltings början och slut; jfr 21 :6; 22:13. 1:9 Farmos En av Tolvöarna, den i vår tid grekiska ögruppen utanför Mindre Asiens sydvästra kust. Romarna använde dessa öar som förvisningsorter, där politiskt misshagliga personer placerades.

1:5 f. Upp 5:9 f. 1:8 Jes41:4+;Heb13:8;Upp1:17;2:8; 1:5 Ps 89:38; Jes 55:4; Kol 1:18; Upp 21:6; 22:13 / 2 Mos 3:14+; Upp 3:14; 19:11 /Ps 89:28; Upp 17:14; 1:4+ 19:16 1:9 Upp 1:2+ 1:6 2 Mos 19:6+; Jes 61:6; 1 Pet 2:5, 1:10 2 Mos 19:16-19;Hes 3:12 9+ / Upp 20:6 1:7 Ps 1041:3; Hes 191-28; Dan 7:13+; Matt 24:30+; Joh 19:37 / Sak 12:10-14+

629 1:20

Uppenbarelseboken

Herrens” och hörde bakom mig en stark röst, som en basun,

dag

“ och den sade: Vad du ser, skriv det i en bok och skicka den till de till Efesos, Smyrna, Pergamon, Thyatira, Sar-

sju församlingarna,

des, Filadelfia och Laodikeia. ”Jag vände mig om för att se rösten som talade till Och när sju lampställ av mig. jag vände mig om såg jag ”och mitt bland lampställen såg jag någon som var lik en

guld,

månniskosoni i fotsid klädnad och med ett bälte av guld om brös-

tet. ”Hans huvud och hår var vitt som vit ull, som snö, och hans 5 Hans fötter liknade gyllene brons när den ögon var som eldslågor. i och hans röst var som rösten av stora vatten. “I

glöder smältugnen,

och ur hans mun kom ett sin högra hand höll han sju stjärnor, var som solen när den lyseri skarpt, tveeggat svärd, och hans ansikte sin kraft. ”När föll jag ner som död för hans fötter. Och jag såg honom, han lade sin hand på mig och sade: ”Var inte rädd. Jag är den

högra

förste och den siste S och den som lever. Jag var död, och se, jag lever

i och jag har nycklarna till döden och dödsriket.

evigheters evighet,

19 Skriv nu ner vad du har sett och vad som är och vad som skall ske härefter. Z° Detta är hemligheten* med de sju stjärnorna som du har sett i min hand och med de sju lampställen av guld: de sju

högra

1:10 Herrens dag Dvs. söndagen, de kristnas gudstjänstdag, då Jesu (”Herfirades. rens”) uppståndelse 1:11 Efesos . . . Laodikefø De städer som här räknas upp låg alla inom ett där Efesos var den begränsat område i den romerska provinsen Asien, de enskilda städerna se viktigaste hamn- och handelsstaden. Beträffande noter till kap. 2-3. 1:12 lampställ Ställningar på vilka oljelampor kunde placeras. Beträffande den symboliska betydelsen se v. 20; jfr 2 Mos 25:31, 37; Sak 4:2. 1:13 ett bälte av guld om bröstet Beskrivningen påminner dels om Dan 7:9; 10:5 f., dels om översteprästens dräkt (2 Mos 28; jfr Syr 50). Dennes bälte bars enligt Josefus* högt, kring bröstet. Jfr 15:6. 1:16 ett skarpt, tveeggat svära En bild för Guds ord; jfr Heb 4:12; Jes 49:2.

1:11 2 Mos 24:4, 7; Jer 36:1-6+; Upp 1:17 2 Mos 33:20; Hes 1:28+; 3:23 f.; 1:19; 2:1, 8,12,18;3:1, 7,14 Dan 8:18, 27; 10:9 f. /Jes 41:4+; 1:12 2 Mos 25:31-39; Sak 4; Upp 1:20; Upp 1:8+ 2:1 1:18 Ps 42z3+ /Upp 2:8 / Hos 13:14; 1:13 Hes1:26-28;Dan 7:13+ /2Mos 28; Matt 16:18 Dan 10:5; Upp 15:6 1:19 Upp 1:11+ 1:14 Dan 7:9+; Upp 2:18; 19:12 1:20 Upp 1216+ /1:12+ 1:15 Hes 1:24 f.+; Dan 10:6;Upp 12:10; - 14:2; 19:6 1:16 Upp 1:20; 2:1; 3:1 /Jes 49:2+; Ef 6:17; Heb 4:12; Upp 2:12, 16; 19:15, 21

2:1 630

Uppenbarelseboken

stjärnorna är de sju församlingarnas änglar, och de sju lampställen är de sju församlingarna.

BREV TILL DE SJU FÖRSAMLINGARNA (kap. 2-3)

Till i

församlingen Efesos

*Skriv till ängeln för församlingen i Efesos: Så säger han som håller de sju” stjärnorna i sin högra hand, han som går bland de sju lampställen av guld. ZJag känner dina

gärning-

ar, din möda och din uthållighet och vet att du inte kan tåla onda människor. Du har prövat dem som kallar men inte är

sig apostlar*

det, och du har funnit att de är 3 Du är du har tålt

lögnare. uthållig,

* mycket för mitt namns* skull, och du har inte tröttnat. Men det har

jag emot dig,

att du har övergett din första kärlek. 5 Tänk på varifrån du har fallit, och omvänd* dig och gör samma gärningar som förr. Annars kommer jag till dig och bort ditt om du inte

flyttar lampställ,

omvänder dig. ”Men den förtjänsten har du, att du avskyr nikolai: ternas gärningar, som också 7Du som har öron, hör vad

jag avskyr.

1:20 de sju församlingarna: änglar Dvs. himmelska väsen, som representerar var sin församling inför Gud. Församlingarna, symboliserade av lampställ, har sin himmelska motsvarighet i änglar, symboliserade av stjärnor. 2:1 E/fesos Som centrum för handel och samfärdsel i Mindre Asiens västra del blev denna stad också en huvudort för Paulus missionsverksamhet (Apg 18:19 fi). Den förblev sedan ett fäste för kristendomen, enligt traditionen bl. a. genom att aposteln Johannes levde där sista delen av sitt liv. 2:4 övergett dinförsta kärlek Av sammanhanget att döma är det här fråga om en svalnad iver, inte om avfall till främmande religioner, som när liknande uttryck används i GT (t. ex. Jer 2:2 ff). 2:6 ni/eolaiternas Denna sekt är inte närmare känd. Enligt fornkyrkliga uppgifter skulle grundaren ha varit den Nikolaos som nämns i Apg 6:5. lv. 14 f. antyds vad för slags åskådning det rör sig om. Namnet kan möjligen vara en nedsättande beteckning, avsedd som grekisk översättning av Bileams anhängare”. 2:7 Du som har öron, bör En anknytning till Jesu uttryckssätt (t. ex. Matt 13:9 med par.).

2:1 Upp 1:ll+ / 1216+ / 1:12 f.+ 2:6 Ps 139:21f. 2:2 Upp 3:1, 8,15/Jer23:16-32;Hes 2:7 Upp2:11, 17, 29;3:6, 13, 22; 13:9/ 13+;2Kor1l:13;1Jol14:1 1 Mos 2:9+; Hes 31:8 f.; Matt 2:3 Jes 49:2-4;Jer15:15-18+ 11:15+ Upp 22:2, 14, 19 2:4 Jer 2:2; Hes 23+ 2:5 Jes 14:12-14 / Upp 2:16, 22; 3:3, 19

631 Uppenbarelseboken 2:13

Anden säger till församlingarna! Åt den som segrar skall jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis.

Till i Smyrna

församlingen

8Och skriv till ängeln för församlingen i Smyrna: Så säger han, den förste och den siste, han som var död och har fått liv - men du är rik igen. ”Jag känner ditt lidande och din fattigdom och jag vet hur du smädas av dem som kallar sig judar* men inte är det utan är en Satans” ”Var inte rädd för vad du skall få

synagogarl.

utstå. Se, kommer att kasta några av er i fängelse för att ni

djävulen

skall sättas på prov*, och ni skall få lida i tio dagar. Var trogen intill döden, så skall ge dig livets segerkrans. “Du som har öron, hör

jag

vad Anden säger till församlingarna! Den som segrar skall inte skadas av den andra döden.

Till i

församlingen Pergamon

Z Och skriv till ängeln för församlingen i Pergamon: skarpa, tveeggade svärdet. “Jag vet var Så säger han som har det

2:8 Smyrna Det nutida lzmir, ca 6 mil norr om Efesos. Staden är känd i kyrkohistorien genom en av de äldsta martyrberättelserna. 2:9 som kal/ar sig judar men inte är det Det kan här röra sig om en sekt som förvanskat judendomen (jfr not till 1 Tim 1:3), men troligen menas att bara de kristna är judar i ordets rätta mening: de är Guds församling eller synagoga (jfr Rom 2:28 f.), Motsättningen mellan de kristna och judarna skärptes vid denna tid, och i Uppenbarelseboken betraktas alla de kristnas motståndare som djävulens representanter. 2:10 tio dagar Uttrycket innebär troligen endast att lidandet skall vara en kort tid. Möjligen anspelar det på GT-ställen som 1 Mos 24:55; 4 Mos 11:19; Dan 1:12. 2:11 den andra döden Uttrycket återkommer i 20:6, 14; 21 :8 som en beteckning för helvetet”. 2:12 Pérgamon Residensstaden för den romerske ståthållaren i provinsen Asien, ca 8 mil norr om Smyrna, nära platsen för det nutida Bergama. Staden hade praktfulla tempel och var också ett centrum för dyrkan av den romerske kejsaren. 2:12 det skarpa, tveeggade svärdet Se 1:16 med not.

2:8 Upp 1:1l+ / 1:8+ / 1:18 2:11 Upp 2z7+ /20:6, 14; 21:8 2:9 Jak 2:5; Upp 3:9 2:12 Upp 1:11+ /1:16+ 2:10 Dan 1:11-16 / Matt 10:22, 28+ / 1 Kor 9:25+ /Upp 2:25 f.; 3:11

2 :14 Uppenbarelseboken 632

du bor: där Satan har sin tron. Ändå håller du fast vid mitt namn och har inte förnekat din tro på mig, inte ens i de när mitt

dagar Antipas,

trogna vittne”, dödades

hos er där Satan bor. “ Men något har jag emot dig: att du hos dig har som håller

några sig till Bileams lära, han som lärde Balak att gillra en fälla för israeliterna, så att de åt offerkött och bedrev otukt. ”Så har också du hos

dig sådana som på samma sätt håller sig till nikolaiternas lära. f Vänd om! Annars kommer

jag

snart till dig och strider mot dem med min muns svärd. ”Du som har öron, hör vad Anden Åt den som

säger till församlingarna!

segrar skall jag ge av det dolda mannat, och jag skall ge honom en vit sten, och på stenen skall det stå ett nytt namn, som ingen känner utom den som får det.

Till i

församlingen T/oyatira

”Och skriv till ängeln för församlingen i Thyatira:

Så säger Guds son, han som har ögon som eldslågor, och hans fötter liknar gyllene brons. ”Jag känner dina din kärlek

gärningar,

2:13 där Satan bar sin tron En anspelning på de hedniska religionernas dominerande roll, kanske närmare bestämt på kejsarkulten eller på stadens berömda Zeusaltare. 2:13 Antipas Inga andra uppgifter finns om denne man, frånsett senare legendbildning. 2:14 Bileams lära Se noter till 2 Pet 2:1, 15. 2:14 åt offer/eätt och bedrev om/et Den avsedda tillämpningen på nikolaiterna kan vara bokstavlig (jfr 1 Kor 10:8, 20 f.) eller bildlig. I det senare fallet är otukt en bild för dyrkan av främmande gudar. 2:17 det dolda mannar Man trodde att förbundsarken med det manna som förvarades där (Heb 9:4) var gömd och skulle återfinnas i den sista tiden (2 Mack 2:4 ff.). Mannat, en symbol för andlig föda (se Joh 6:31 ff. med not), blev en bild för den kommande saligheten (jfr not till Matt 6:11). 2:17 en vit sten Bildens innebörd är oviss. Man har sökt förklara den med bruket av stenar som inträdesbiljetter till fester. Namnet är antingen Kristi namn (jfr 3:12) eller en bild för den kristnes nya väsen i himlen (jfr Jes 62:2). 2:18 Tbyatira Handels- och industristad ca 10 mil öster om Pergamon. Den var känd bl. a. för sin textiltillverkning (jfr Apg 16:14) och sin metallindustri, som bildvalet här anknyter till (gyllene brons, jfr 1:15).

2:14 4 Mos 22-25;31:16; 2 Pet 2:15 2:18 Upp 1211+ / Dan 10:6; Upp 2:16 Upp 2:5+ /1:16+ 1:14 f.+ 2:17 Upp 2:7+ / 2 Mos 16:31-35 /Jes 65:15; Joh 6:32 f.; Upp 3:12; 14:1; 19:12;22:4_

633 Uppenbarelseboken 2 :29

och din tro, ditt tjänande och din uthållighet och vet att dina senaste gärningar är fler än de första. 2° Men det har jag emot dig, att du låter

kvinnan Isebel hållas, hon som kallar sig profet* och lär och förleder mina tjänare att bedriva otukt och äta offerkött. “jag gav henne tid

22 att vända om, men hon vill inte vända om från sin otukt. Se, jag skall lägga henne på sjukbädden, och dem som horar med henne skall jag låta drabbas av svåra lidanden, om de inte vänder om från hennes gärningar. 23 Och hennes barn skall jag döda med pest. Och alla församlingarna skall förstå att jag är den som rannsakar njurar och hjärtan* och som skall ge var och en av er vad hans gärningar är värda. 2* Men till er andra i Thyatira, alla som inte har denna lära och inte känner Satans djup, som det heter, till er säger jag: Jag lägger inte på er någon annan börda. 25Men håll fast vid det ni har, tills jag kommer. 26 Den som segrar och ger akt på mina gärningar ända till slutet, honom skall jag ge makt över folken, ”och han skall valla dem med en stav av järn, som man krossar lerkärl - ”samma makt som jag har fått av min fader. Och jag skall ge honom morgonstjärnan. ”Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!

2:20 kvinnan lsébel Annan läsart: ”din hustru Isebel”; enligt äldre utlägg-

ningar var änglarna (1 :20 med not) jordiska församlingsledare. - Isebel

var en drottning som införde främmande kulter i Israel (1 Kon 16:31;

21:23 ff.). Namnet betecknar här ledaren för en grupp av samma slag som

nikolaiterna (v. 15) eller möjligen en icke-kristen profet, sibylla”, som

utövade inflytande inom församlingen. De som horar med henne (v. 22)

och hennes barn” (v. 23) är beteckningar för kvinnans anhängare.

2:23 rannsakar njurar och hjärtan Uttrycket är hämtat från GT (t. ex. Ps

7:10), där inälvor ofta betecknar människans innersta tankar och upp-

sat.

2:24 Satans djup De läror som hår avses gjorde anspråk på att förmedla djup

kunskap om både det godas och det ondas natur. Det förekom att man

ansåg sig övervinna det onda genom att medvetet inlåta sig på det (jfr not

till jud v. 11).

2:27 valla I Ps 2:9 står ”slå sönder, men detta ord kan i hebreiskan förväxlas

med ett snarlikt ord, som betyder valla. I Septuaginta” har stället över-

satts på det sistnämnda viset. - Valla måste här uppfattas som ett bildligt

uttryck för härska över; jfr Herde°“.

2:28 morgonstjärnan Planeten Venus, som lyser klarast morgon och kväll,

symboliserade makt och seger. Enligt 22:16 är morgonstjärnan Kristus

själv.

2:20 1 Kon 16:31+ 2:25 Upp 2:10+

2:22 Upp 2:5+ 2:26 f. Ps 2:8 f.; Vish 3:8; Upp 12:5;

2:23 Ps 7:10; Jer 11:20+ /Ps 62:13+; 19:15

Rom 2:6+; Upp 18:6; 20:12 f. 2:28 2 Pet 1:19; Upp 22:16

2:29 Upp 2:7+

3 ;1 Uppenbarelseboken 634

Till i Sardes

församlingen

1 Och skriv till för församlingen i Sardes-:

_ ängeln

Så säger han som har Guds sju* andar* och de sju stjärnorna. Jag känner dina gärningar, det heter om dig att du lever, men du är död. 2Vakna upp och stärk det som finns kvar och som var nära att dö. Ty

har funnit att dina gärningar inte håller måttet inför min Gud.

jag

3 Kom ihåg vad du har hört och tagit emot, och bevara det och vänd om. om du inte vaknar, skall jag komma som en tjuv, och du

Ty

skall inte veta vilken stund jag kommer över dig. 4 Men du har några

få i Sardes som inte har fläckar sina kläder”, och de skall vandra med

ivita kläder eftersom de har förtjänat det. 5 Den som segrar skall

mig

alltså kläs i vita kläder, och jag skall inte stryka hans namn ur livets bok, och jag skall kännas vid hans namn inför min fader och inför hans änglar. °Du som har öron, hör vad Anden säger till försam-

lingarna!

Till i

församlingen Filadelfia

7Och skriv till ängeln för församlingen i Filadelfia:

Så säger den helige”, den sannfärdige, han som har Davids nyckel, han som öppnar så att ingen kan stänga och stänger så att ingen kan öppna. *Jag känner dina gärningar. Se, jag har ställt en dörr öppen för dig som ingen kan stänga. Din kraft år ringa, men du har bevarat

3:1 Sardes En gång huvudstad i det gamla riket Lydien, i nytestamentlig tid

en vanlig handelsstad, ca 7 mil öster om Smyrna och 6 mil söder om

Thyatira. 3:1 Guds sju andar och de sju stjärnorna Se 1:4, 16, 20 med noter. 3:5 livets bok Dvs. en himmelsk förteckning över dem som skall räddas och

få evigt liv; se 13:8; 17:8; 20:12, 15; 21:27. 3:7 Filadélfia En mindre handelsstad liksom Sardes, ca 5 mil sydost där-

om. 3:7 Davids nyckel Bilden är hämtad från Jes 22:22, där den betecknar mak-

ten över den kungliga förvaltningen iJerusalem. Den tillämpas här på

Kristi andliga makt. 3:8 ställt en dörr öppen för dig Jfr Kol 4:3 med not.

3:1 Upp 1:11+ /x:4+ /1:16+ /2:2+ 3:6 Upp 2:7+ 3:3 Upp 2:S+v/ Matt 24:43+; Upp 3:7 Upp 1:11+ /Job 12:14;Jes 22:22

16:15 _ 3:8 1 Kor16:9+;Upp 2:2 f.+ 3:4 Sak 3:3-5;Upp 3:18;4:4;6:11; 7:9,

13; 19:14 3:5 Upp19:8/2M0s32:32f.;13569129;

Dan 7:10; 12:1; Matt 10:32; Fil 4:3;

Upp 13:8; 17:8; 20:12, 15; 21:27

635 Uppenbarelseboken 3 :1 7

mitt ord och inte förnekat mitt namn”. 95e, jag skall låta några komma från Satans* synagoga”, några som kallar sig judar* men inte är det utan ljuger. Se, jag skall få dem att komma och kasta sig för dina fötter, och de skall förstå att jag älskar dig. ”Du har bevarat ordet om min uthållighet, och därför skall jag bevara dig från prövningens* stund, som skall komma över hela världen för att pröva jordens invånare. “Jag kommer snart. Håll fast det du har, så att tar ifrån Z Den som segrar skall jag göra till

ingen dig segerkransen.

en i min Guds tempel”, och han skall aldrig mer lämna det. På

pelare

honom skall jag skriva min Guds namn och namnet på Guds stad, det nya Jerusalem som kommer ner ur himlen, från min Gud, och mitt nya namn. ”Du som har öron, hör vad Anden säger till för-

samlingarna!

Till i Laodi/eeia

församlingen

” Och skriv till ängeln för församlingen i Laodikeia: Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sanna vittnet”, början till Guds skapelse”. ”Jag känner dina gärningar, du är varken kall eller varm. Om du ändå vore kall eller varm! Men nu är du ljum och varken varm eller kall, och därför skall jag spy ut dig ur min mun. ”Du säger: jag är rik, jag har vunnit rikedom och saknar Och du förstår inte att just du är eländig och ömkansvärd

ingenting.

3:9 som kallar sig judar men inte är det Se not till 2:9. 3:10 ordet om min uthållighet Dvs. evangeliets ord om Kristi uthålliga lidande, som de kristna skall ha till förebild. - Annan möjlig översättning: mitt bud om uthållighet. 3:12 pelare Jfr Gal 2:9 med not. 3:14 Laodikefa Handels- och industristad ca 15 mil öster om Efesos. Den var bl. a. känd för läkemedelstillverkning och en medicinsk utbildningsanstalt; jfr bildvalet i v. 18 (”salva). 3:14 han som är Amen Dvs. den sannfärdige (jfr v. 7); kanske en anspelning på att Jesus, särskilt enligt Johannesevangeliet (jfr not till Joh 1:51), ofta underströk sina ord genom att säga sannerligen, vilket på hebreiska heter Amen. Jfr också Jes 65:16; 2 Kor 1:20. 3:14 början till Guds skapelse Jfr Joh 1:1; Kol 1:15 med noter.

3:9 Upp 2:9/ Ps 22:28 f.;Jes 45:14+ 3:14 Upp 1:11+ /Jes 65:16;Ps 89:38;J0h 3:10 Jes 26:20 f. 121-3; Kol 1:15-17; Upp 1:5+ 3:11 Upp 22:7, 12, 20 / 2:10+ 3:15 Upp 2:2+ 3:12 Jes 22:21-23 /Jes 60:14; Hes 48:35; 3:16 Hos 7:6 f. Heb 11:10; Upp 21:2 / 2:17+ 3:17 Hos 12:8; 1 Kor 4:8 3:13 Upp 2:7+

3:18 Uppenbarelseboken 636

och fattig och blind och naken. “Jag råder dig att hos mig köpa guld som har renats i eld, så att du blir rik, och vita kläder, så att du kan klä dig och dölja din skamliga nakenhet, och salva att smörja dina ögon med, så att du kan se. ”Jag tillrättavisar och tuktar alla dem jag älskar. Visa iver och vänd om! 2° Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och äta med honom och han med 2 Den som låta

mig. segrar skall jag sitta hos mig på min tron, liksom jag har segrat och sitter hos min fader på hans tron. ”Du som har öron, hör vad Anden säger till

församlingarna!

Den himmelska

gudstjänsten

Sedan såg jag, och se, en dörr stod öppen till himlen, och den första rösten, som jag hade hört tala till mig som en basun, sade: Kom hit upp, så skall jag visa dig vad som skall ske härefter. 2 Och strax kom

jag i hänryckning, och se, en tron stod i himlen och någon satt på tronen, 3och han som satt där syntes mig lik jaspis och karneol, och

4 kring tronen var en regnbåge som var som smaragd. Och runt om tronen såg jag tjugofyra troner, och på tronerna satt tjugofyra åldste“, klädda i vita kläder och med kransar av guld på huvudet. 5 Från tronen kom det blixtar och dån och åska, och sju* facklor brann

3:18 guld . . . kläder . . . salva Bildernas exakta innebörd är oviss, men jfr

1 Pet 1:7; Upp 19:8; Joh 9:39 ff., där liknande bilder betecknar tro, rätt-

färdighet och andligt omdöme. 4:1 vad som skall ske bärefter Orden anknyter till bokens inledning (1 :19).

Framställningen, som hittills gällt församlingarnas förhållanden i samti-

den, övergår nu i förutsägelser om framtiden. Denna del av boken inleds

med en beskrivning av Guds majestät, erinrande om Jes 6; Hes 1 : liksom de

gammaltestamentliga profeterna mottar Johannes sitt uppdrag från Guds

tron. 4:4 tjugofyra äldste Gud omges av änglafurstar, liksom en jordisk kung av

sina rådsherrar. Talet tjugofyra kan vara en anspelning på det judiska

prästerskapets avdelningar (se Luk 1:5 med not).

3:18 Sak 1329+/Upp 3:4+; Hes 16:71.; 4:1 Dan 2:28 1.; Upp 1:10+

Upp 16:15 4:2 2 Krön 18:18; Ps 47:8 f.: Jes 6:1; 3:19 Ps 118:18; Ords 3:12+; 1 Kor Upp4:9f.;5:1,7, 13;6:16;7:10, 15;

11:32; Heb 12:51.; Upp 2:5+ 19:4; 21:5 3:20 Joh 14:23 4:3 Hes 1:26-28+; Upp 10:1 3:21 Ps 11021;Matt l9z28+ 4:4 Jes 24:23; Dan 7:9 f. /Upp 3:4+ 3:22 Upp 2:7+ 4:5 2Mos 1946-19; Hes 1:13 1.; Sak 4 Hes1+;Joh1:51+ 4:2; Upp 8:5; 11:19; 16:18/ 1:4+

637 Uppenbarelseboken 4:11

framför tronen, det är Guds sju andar”, “och framför tronen låg liksom ett hav av glas, som av kristall. Mitt för tronen och runt om tronen var fyra varelser som hade och baktill. 7Den första varelsen likfullt med ögon, både framtill nade ett lejon, den andra en ungtjur, den tredje hade ett ansikte som en människa, och den fjärde liknade en flygande örn. ”De fyra varelserna hade vardera sex vingar, och de hade fullt med ögon, utåt och inåt. Utan att vila säger de dag och natt:

Helig, helig, helig

är Herren Gud, allhärskaren”, han som var och som är och som kommer. 9 Och när dessa varelser hyllar och ärar och tackar honom som sitter på tronen och som lever i evigheters evighet, ”då skall de tjugofyra äldste falla ner inför honom som sitter på tronen och tillbe honom som lever i och lägga sina kransar framför tronen

evigheters evighet

och säga: l Du, vår Herre och Gud, är värdig att ta emot härligheten” och äran och makten. Ty du har skapat världen,

skapades den.

och genom din vilja blev den till och

4:5 Guds sju andar Se not till 1:4. 4:6 ett hav av glas Med stöd av 1 Mos 1:6 f. tänkte man sig att det över himlavalvet fanns en ocean, vars yta var himlens golv (jfr 2 Mos 24:10; Ps 104:3. 4:6 Mittfär tronen och runt om tronen Uppenbarelseboken ger ofta beskrivningar som är svåra att förena till en åskådlig bild. Det kan bero på att det är fråga om syner eller på att svårförenliga traditionselement har sammanställts. Här har uttryck ur Hes 1:5 ff. satts in i ett nytt sammanhang. 4:6 fyra varelser Dessa gestalter har sina närmaste motsvarigheter ijes 6:2 och Hes 1:5 ff. De påminner också om keruberna på förbundsarkens lock (2 Mos 25:22; Heb 9:5), motsvarigheten till de skulpturer som omgav orientaliska kungatroner. Med sina former symboliserar de makt och styrka; ögonen syftar på att Gud ser allt, och talet fyra syftar på väderstrecken, som han behärskar. 4:10 skall . . . falla ner Formen för kommande tid är Överraskande, då beskrivningen i v. 1-7 gällt förfluten tid, som i v. 8 övergått i närvarande. Svårförklarliga kast i tidsföljden förekommer på flera ställen i Uppenbarelseboken (jfr 12:2 med not). I synerna är gränserna flytande mellan det en gång skådade och det alltid pågående skeendet i himlen, som har sin motsvarighet i den jordiska gudstjänsten.

4:6 Hes 1:22+; Upp 15:2 / Hes 125-10, 4:8 Jes 6:3 / 2 Mos 3:14; Upp 1:4+ 18 4:10 Upp 4z2+ /424 4:7 f. Hes 1:10; 10:14; Dan 723-8; Jes 4:11 1 Mos 1:1+; Upp 14:7 6:2

5:1 Uppenbarelseboken 638

Lammet och boken med

sju sigill

Och jag såg i högra handen på honom som satt på tronen en bokrulle med skrift på både framsidan och baksidan och

förseglad

med sju* sigill. 2 Och jag såg en väldig ängel som ut med

ropade hög

röst: ”Vem är värdig att öppna boken och bryta sigillen? 3Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna boken och se i den. 4 Och jag grät häftigt över att det inte fanns någon som var värdig att öppna boken och se i den. 5 Men en av de äldste* sade

till mig: Gråt inte. Se, han har segrar, lejonet av Juda stam, skottet från Davids rot. Han kan öppna boken med dess sju

sigill.

6 Och jag såg att mitt för tronen och de fyra varelserna och mitt för

de äldste stod ett lamm, och det såg ut att ha blivit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon, som är Guds sju andar” som har sänts ut över hela jorden. 7Det gick fram och tog boken ur högra handen på honom som satt på tronen. sOch när det tog boken, föll de

fyra

varelserna och de tjugofyra äldste ner inför Lammet, var och en med en harpa och en guldskål fylld med rökelse, som är de

heligas*

böner. 9Och de sjöng en ny sång: Du är värdig att ta boken_

och bryta dess sigill,

5:1 en bøkrulle Bilden betecknar Guds dolda plan för den sista tiden. Tydligen menas att en bit text blir synlig var gång ett av sigillen bryts; textstycket motsvarar då ett skede i den sista tidens förlopp. Samma mönster upprepas i kap. 8-11 (sju basuner) och i kap. 15-16 (sju skålar). Det är inte fullt klart om dessa upprepningar syftar på nya skeden med värre katastrofer, eller om nya bilder används för att såga ungefär samma sak (jfr not till 1:1). 5:5 lejonet av Juda stam, skottet från Davids rot Dessa beteckningar för Kristus anspelar på 1 Mos 49:9 f. ; Jes 11:1. 5:6 ett lamm I Uppenbarelseboken används denna bild genomgående om Jesus. Jfr Joh 1:29 med not. 5:6 born En bild för makt och styrka; jfr not till Luk 1:69. 5:6 sju ögon, som är Guds sju andar Jfr 1:4 med not; Guds ande är också Kristi ande. Bildspråket anknyter här även till Sak 3:9; 4:10.

5 Dan 7+ 5:7 Upp 4:Z+ 5:1 Upp 4:2+ /jes 29:11 f.; Hes 2:9 f. 5:8 2 Mos 30:1-10+; Ps 141:2; Upp 5:5 1 Mos 49:9 f. /]es11:1, 10+;R0m 8:3 f.;9:13 15:12;Upp 22:16 5:9 f. Upp 1:5 f.+ 5:6 Jes 53:7; Joh 1:29; 1 Pet 1:19; Upp 5:9 Ps 33:3+;]es 42:10; Upp 14:3 5:12; 13:8 / Sak 3:8 f.; 4:10; Upp lz4+

639 6 :2

Uppenbarelseboken

slaktad, och med ditt blod ty du har blivit har du friköpt åt Gud människor av alla stammar och språk och länder och folk. °Du har gjort dem till ett kungadöme åt vår Gud, till präster åt honom.

Och de skall vara kungar på jorden.

hörde rösten av många änglar som stod runt Och jag såg, och jag tronen och varelserna och de äldste; deras antal var myriaders tusen och åter tusen, ”och de sade med hög röst:

myriader,

Lammet som blev slaktat är värdigt att ta emot makten och få rikedom och vishet och styrka och ära och härlighet* och lovsång. 13 Och allt i himlen och på jorden och under jorden och på

skapat

havet och allt som finns där hörde jag säga: Den som sitter på tronen, _g honom och Lammet tillhör lovsången och äran och härligheten och våldet

i evigheters evighet.

” Och de varelserna sade: Amen Och de äldste föll ner och

fyra

tillbad.

Sex av sigillen bryts

Och bröt ett av de sju sigillen, och jag hörde en jag såg när Lammet av de varelserna Kom!” ZJag såg, fyra säga med en röst som åskan: och se: en vit häst, och han som satt den hade en båge, och en

på

5:9 friköp: Jfr Matt 20:28 mednot. 5:9 åt Gud Orden saknas i en läsart. 5:10 gjort dem till ett /eungadäme Se not till 1:6. 5:11 myriaders myriader Det grekiska ordet myriad betyder 10 000” men kan som här också beteckna en oändlig mängd. 6:1 Kom Rösten kallar fram ryttarna, dvs. den förverkligar de händelser som dessa symboliserar, liksom Guds röst kallar fram tingen i skapelseberättelsen. 6:2 en vit häst Ett inledande skede inom den sista tiden avgränsas med bilden av de fyra ryttarna, som symboliserar krig, dyrtid och sjukdomar (jfr Matt 24:6 f.). Talet fyra motsvarar väderstrecken och därmed jorden eller människornas värld. Jfr Sak 1:7 ff.; 6:1 ff.

5:10 2 Mos 19:5 f.; 1 Pet 2:5, 9+ 5:13 Fil 2:10; Upp 4:2+ 5:11 Dan 7:10 5:14 Upp 19:4 5:12 f. 1 Krön 29:10 f.; Ps 103:19-22+ 6:2-S Sak 1:7-15; 6:1-8 5:12 Upp 5:6+ 6:2 Upp 19:11

6:3 Uppenbarelseboken 640

segerkrans gavs åt honom, och han kom fram som segrare och för att segra.

3Och när Lammet bröt det andra sigillet, hörde den andra

jag

varelsen säga: Koml *En annan häst, en eldröd, kom fram, och han som satt på den fick rätt att ta freden från jorden så att människor skulle slakta varandra, och ett långt svärd gavs åt honom.

5Och när Lammet bröt det tredje sigillet, hörde den tredje

jag

varelsen säga: Koml jag såg, och se: en svart häst, och han som satt på den höll en våg i handen. 6 Och jag hörde liksom en röst mitt ibland de fyra varelserna: Ett mått vete för en denar” och tre mått korn för en denar, men oljan och vinet skall du inte skada.”

7Och när Lammet bröt det fjärde sigillet, hörde jag den fjärde varelsens röst som sade: Koml ”Jag såg, och se: en häst,

gulblek

och han som satt på den hette Döden, och han hade dödsriket i följe. De fick makt över en fjärdedel av jorden, till att döda med svärd och med svält och med pest och genom vilda djur på jorden.

°Och när Lammet bröt det femte sigillet, såg under altaret

jag

själarna av dem som hade blivit slaktade för Guds ord och sitt vittnesbörd”. ° Och de med röst: Hur du och

ropade hög länge, helige

sannfärdige härskare, skall du dröja med att hålla dom och utkräva hämnd för vårt blod på jordens invånare? “ Och åt var och en gavs en vit klädnad, och de blev tillsagda att vara stilla ännu en liten tid, tills deras medtjänare och bröder, som skulle dödas liksom de själva, hade nått sitt fulla antal.

12 Och jag såg när Lammet bröt det sjätte Och det kom en

sigillet.

väldig jordbävning, och solen blev svart som en tagelsäck, och hela

6:6 oljan och vinet skall du inte skada I krigstider kan den ettåriga växtlig-

heten, t. ex. sädesfälten, bli helt förödd, medan den fleråriga, som olivträd

och vinstockar, har möjlighet att överleva. 6:9 under altaret De tre sista sigillen berör den himmelska världen. Denna

tänks här som en helgedom, lik Jerusalems tempel (jfr Heb 8:2 med not).

Martyremas själar samlas där under altaret, dvs. i Guds närhet, liksom

offerdjurens blod samlades vid altarets fot i templet. 6:12 solen blev svart Den följande skildringen har nära motsvarigheter i pro-

feternas domsord, t. ex. Jes 34:4; 50:3; Hes 32:7; Joel 3:15.

6:8 ]er15:2 f.+;Upp13:10 6:11 Upp 3z4+ 6:9 Upp 1:2+ 6:12-N Jes 13:9-13+;24:13-23; 34:l-4 6:10 5 Mos 32:43+; Ps 79:10; Sak 1:12; 6:12 Joel 2:10, 31+; Matt 2429+; Upp

Luk18:7 f.;Upp 18:20; 19:2 8:12

641 7:5

Uppenbarelseboken

månen blev som blod. ”Och himlens stjärnor föll ner på jorden, liksom höstfikonen faller från trädet när det skakas av stormen. “ Och himlen undan som när en bokrulle rullas ihop, och alla

drogs

och öar från sina platser, 15 och jordens kungar och de

berg flyttades

herrarna och härförarna och de rika och mäktiga och alla,

höga

slavar som fria, i hålor och bland klippor i bergen * och

gömde sig

sade till bergen och klipporna: ”Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen, och för Lammets vrede. ”Ty deras stora vredesdag har kommit, och vem kan då bestå?

Den stora skaran tronen och Lammet

inför

Sedan såg stå vid jordens fyra hörn och hålla fast

jag fyra änglar

fyra vindar, för att ingen vind skulle blåsa över jorden eller

jordens

havet eller mot något träd. 2Och jag såg en annan ängel stiga upp från öster med den levande Gudens sigill, och han ropade med hög röst till de fyra änglarna, som hade fått rätt att skada jorden och havet: ”Skada inte eller havet eller träden förrän vi har

jorden

märkt vår Guds tjänare med på deras pannor. *Och jag fick

sigill

höra antalet av dem som var märkta med sigill. Etthundrafyrtiofyra tusen var märkta, och de kom från alla Israels stammar: 5av Juda

7:1 hålla fast jordens fyra vindar En paus i händelseutvecklingen inträder före den höjdpunkt eller vändpunkt som det sjunde sigillet representerar. Det år oklart på vilken punkt i fortsättningen vindarna, dvs. de ödeläggande krafterna (jfr jer 49:36), släpps lösa igen; se dock 9:14 f. 7:3 märkt 72år Guds tjänare med sigill De kristna skall skonas under den svåraste tiden; jfr Matt 24:22 med par. Sigillet markerar att de tillhör Gud och beskyddas av honom. Samma bild används i Hes 9:4; jfr också 2 Kor 1:22 med not. 7:4 Ettbundrafyrtiofyra tusen Talet antyder dels att skaran är oändligt stor, dels att de kristna är det nya Israel. Det kan vara fråga om de kristna över huvud, dvs. samma skara som i v. 9, eller om det Israel som kommer till tro på Kristus (jfr Rom 11:26) till skillnad från de hednakristna. 7:4 Israels stammar I den följande uppräkningen nämns Juda stam först, eftersom Kristus tillhörde den (Heb 7:14; Upp 5:5). Dans stam har uteslutits, eftersom den ansågs ha avfallit (se Dom 18; jfr 1 Mos 49:17). Tolvtalet har bibehållits genom att den ersatts av Manasses stam, uppkallad efter en av Josefs söner.

6:14 Upp 16:20; 20:11 7:1 1 Kon 19:11; Dan 7:2+; Sak 6:5 6:15-17 Jes 2:10-21 7:3 2 Mos 12:23;Hes 9z4›-é; Upp 9:4 6:16 Hos 10:8; Luk 23:30; Upp 4:2+; 7:4 Upp 14:1, 3 9:6 6:17 Joel 2:11+; Rom 2:5

7:6 Uppenbarelseboken 642

stam tolv* tusen märkta med sigill, av Rubens stam tolv tusen, av Gads stam tolv tusen, °av Asers stam tolv tusen, av Naftalis stam tolv tusen, av Manasses stam tolv tusen, 7av Simeons stam tolv tusen, av Levis stam tolv tusen, av Isaskars stam tolv tusen, “av Sebulons stam tolv tusen, avJosefs stam tolv tusen och av Benjamins stam tolv tusen, märkta med sigill.

”Sedan såg jag, och se: en stor skara som kunde räkna, av

ingen

alla folk och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och Lammet klädda i vita kläder” med i sina händer.

palmkvistar

l° Och de med röst: finns hos vår Gud,

ropade hög Frälsningen“

som sitter på tronen, och hos Lammet.

“Alla änglarna stod kring tronen och kring de äldste* och de

fyra

varelserna. Och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud Z och sade: Amen. Lovsången och härligheten”, visheten och tacksägelsen, äran och makten och kraften tillhör vår Gud i evigheters evighet, amen.

”Och en av de äldste sade till Dessa som är klädda i vita

mig:

kläder, vilka är de och varifrån kommer de?” “Jag svarade: Du vet det, herre. Han sade till mig: Det är de som kommer ur det stora lidandet. De har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita i Lammets blod. 15Därför står de inför Guds tron, och de tjänar honom

dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen skall slå upp sitt tält* över dem. 6 De skall inte längre hungra och inte

längre

törsta, varken solen eller någon annan hetta skall träffa dem.

”Ty

Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde* och leda dem fram till livets vattenkällor, och Gud skall torka alla tårar från deras ögon.

7:9 palmkvistar En symbol för fest och glädje; jfr 1 Mack 13:51;Joh 12:13.

Palmkvistar användes också alltid vid lövhyddefesten; jfr not till Matt

17:4. 7:14 tvättat sina kläder . . . i Lammezs blod En kombination av två bilder:

smutsiga kläder betyder synd (3:4; Jes 64:6), och Jesu offerdöd utplånar

synden (1:5; Heb 9:13 f.).

7:9 Dan 7:14, 27/ Upp 3z4+ 7:14 Dan 12:1; Matt 24:21 f. /Ps 51:9 7:10 Upp 4z2+ / 12:10; 19:1 7:15 Upp 4z2+ /21:3 7:11 f. Upp 5:11 f. 7:16 f. Ps 23+;Jes 49:10+; Jes 25:4-8 7:13 Upp 3:4+ 7:17 Joh 4:14; 10:11-14 / Upp 21:4 7:14 f. 4 Mos 8:6-16

643 Uppenbarelseboken 8:9

Det sjunde sigillet bryts

1 När Lammet bröt det sjunde sigillet, blev det tyst i himlen i kanske en halv timme. 2Och jag såg de sju* änglarna som står inför Gud, och åt dem gavs sju basuner. 3Och en annan ängel kom och ställde vid altaret med ett rökelsekar av guld, och åt honom gavs mycket

sig

rökelse, som han skulle till alla de heligas* böner på guldaltaret

lägga

inför tronen. *Och röken från rökelsen steg ur ångelns hand upp inför Gud tillsammans med de böner. 5 Och ängeln tog

heligas

rökelsekaret och fyllde det med eld från altaret och kastade ner det Då blev det åska och dån och blixtar och jordbävning.

på jorden.

De basunerna. Sex blåser i sina basuner.

sju änglar

med de sju basunerna gjorde sig redo att blåsa i ° Och de sju änglarna

dem. 7Den förste blåste i sin basun. Då kom hagel och eld, blandat med blod, och ner på jorden, och en tredjedel av jorden brändes av,

slog

och en tredjedel av tråden brann upp, och allt grönt gräs brann

upp. 8Den andre ängeln blåste i sin basun. Då var det som om ett stort brinnande ner i havet, och en tredjedel av havet blev till

berg slog

blod, 9en tredjedel av alla levande väsen i havet dog, och en tredjedel

av alla fartyg gick under.

8:1 en halv timme En sjundedel av den tidsrymd som anges i Dan 12:7. 8:2 sju basuner Enligt Matt 24:31; 1 Thess 4:16 inleds domen med en basunstöt. Här för en serie av sju basunstötar fram till tidens slut (10:6 f.); tidsföljden mellan Uppenbarelsebokens händelser är dock oklar (jfr not till 5:1). 8:7 hagel Här och i fortsättningen anknyts till plågorna som drabbade Egypten då Mose framkallade hagel (2 Mos 9:22 ff), förvandlade vatten till blod (v. 9; 2 Mos 7:17 ff.) och lät gräshoppor förhårja landet (9:3 ff. ; 2 Mos 10:4 ff). 8:8 ett stort brinnande berg Vulkanutbrott, möjligen även Vesuvius utbrott år 79 e. Kr., kan ha bidragit till utformningen av denna bild.

8:1 Dan 12:7 8:5-7 2 Mos 9122-35 8:2 Tob 12:15; Matt 24:31+ 8:7 Hes 38:22; Vish 16:22 8:3 f. Upp 5:8+ 8:8 f. 2 Mos 7:17-21; Upp 11:6 8:5 3 Mos 16:12; Hes 10:2-7 / Upp 8:8 Jer 51:25 1625+

8:10 Uppenbarelseboken 644

° Den tredje ängeln blåste i sin basun. Då föll en stor stjärna från himlen, brinnande som en fackla, och den föll på en tredjedel av floderna och på vattenkällorna. “ Och stjärnans namn är Malört. En tredjedel av vattendragen blev till malört, och många människor dog av vattnet, därför att det hade blivit bittert.

2 Den fjärde ängeln blåste i sin basun. Då träffades en tredjedel av solen och en tredjedel av månen och en tredjedel av stjärnorna, så att tredjedelen av dem förmörkades och dagen miste en tredjedel av sitt ljus och natten likaså. “Och jag såg, och jag hörde hur en örn som flög över himlens mitt ropade med hög röst: Ve, ve, ve över jordens invånare när de tre andra änglarna snart låter sina basuner ljuda.”

*Den femte ängeln blåste i sin basun. Då såg jag en stjärna som hade fallit från himlen ner på jorden. Åt den gavs nyckeln till

avgrundens brunn. zOch stjärnan öppnade avgrundsbrunnen, och

rök steg upp ur brunnen som röken från en stor ugn, och solen och luften förmörkades av röken från brunnen. 3Ur röken kom gräshoppor över jorden, och de fick samma makt som skorpionerna på jorden. 4 De blev tillsagda att inte skada gräset på jorden, inte heller någon annan grönska eller något träd, utan bara de människor som inte bär Guds sigill på sin panna. 5De fick inte döda dem men plåga dem i fem månader, och plågan som de vållar är som plågan av en

8:11 Malört Malört och gift är i GT en bild för det straff som drabbar de

gudlösa (5 Mos 29:18; jer 9:15; 23:15). jfr också berättelsen om det bittra vattnet i Mara under israeliternas ökenvandring (2 Mos 15:23).

8:13 de tre andra Änglarna Basunstötarna delas liksom sigillen i två grupper

om fyra och tre; jfr noter till 6:2, 9. De senare basunstötarna utlöser krafter i avgrunden (kap. 9) och himlen (11:15).

9:1 en stjärna som hade fallit Sannolikt menas en ond ängel, som här får

Guds tillstånd att släppa dödsrikets* (avgrundsbrunnens”) krafter lösa.

Djävulen själv uppfattades i anslutning tilljes 14:12 ff. som en fallen ängel

eller stjärna (jfr Luk 10:18; Upp 12:9). I 20:1 uppträder dock en god ängel

med samma nyckel. 9:3 gräsboppor Den bildliga användningen av gräshoppor i detta samman-

hang kan ha påverkats av Joel 2:4 ff. 9:4 som inte bär Guds sigill Se 7:3 med not. 9:5 fem månader Det är ovisst om tidsangivelsen har någon särskild inne-

börd. Möjligen anspelar den på syndaflodens 150 dagar (1 Mos 7:24).

8:10 _les 14:12 9:2 1 Mos 19:28 8:11 2 Mos 15:22-25;]er 9:15+ 9:3-11 2 Mos 10:12-15;_[oel1-2 8:12 2 Mos 10:21-23; Upp 6:12 9:4 Upp 7z3+ 9:1 Jes 14:12; Upp 8:10 / 20:1

645 Uppenbarelseboken 9:19

när den en människa. “I de dagarna kommer män-

skorpion Stinger

niskorna att söka döden, men de skall inte finna den. De kommer att önska döden, men döden skall fly ifrån dem. 7Och gräshopporna

sig

liknade klara för strid. På deras huvuden var hästar som har gjorts liksom kransar, och deras ansikten var som människors

gyllene

ansikten. “De hade hår som kvinnohår, och deras tänder var som lejontänder. 9De hade bröstpansar som av järn, och dånet från deras

vingar var som dånet från många hästar och vagnar som stormar fram till strid. ° De hade stjärtar och gaddar som Skorpioner, och i stjärten deras makt att skada människorna i fem månader.

ligger

Över sig har de en kung, avgrundens ängeF; hans namn på hebreiska är Abaddon och på grekiska heter han Apollyon. ”Det två till. första veropet är över. Men efter det kommer ”Den sjätte blåste i sin basun. Då hörde jag en röst från

ängeln

hornen på guldaltaret inför Gud, “ och den sade till den sjätte ängeln

med basunen: loss de fyra änglar som är bundna vid den stora

”Släpp

floden Eufrat. 15 Och de som hade hållits redo för den

fyra änglar

timmen och den och den månaden och det året släpptes loss

dagen

för att döda en tredjedel av människorna. 6 Antalet man i deras

var tusen gånger tio tusen; jag hörde deras antal.

ryttarhär tjugo

”Och så här såg jag hästarna och deras ryttare i min syn: de hade eldröda och blåsvarta och svavelgula harnesk, och hästarna hade huvuden som lejon, och ur deras munnar kom eld och rök och svavel. ”En tredjedel av människorna dödades genom dessa tre elden, röken och svavlet, som kom ur deras munnar. ”Ty

plågor,

9:11 avgmndens ängel Det är oklart om här menas samma ängel som i v. 1 och om det gäller en demonfurste eller djävulen själv. Det hebreiska ordet Abaddon betyder förstörelse men används på några ställen i GT om dödsriket (t. ex. Ps 88:12). Apöllyon betyder förstörare. 9:13 hornen Annan läsart: ”de fyra hornen”. - Hornliknande ornament i altarhörnen var vanliga i det gamla Orienten och nämns även i GT (2 Mos 27:2; 30:2). Särskilda bestämmelser visar att helighet och kraft ansågs koncentrerade i dem (2 Mos 29:12; 1 Kon 1:50). 9:13 guldaltaret Jfr 6:9 med not; 8:3. 9:14 fyra änglar Jfr 7:1 med not. 9:14 Eufmt Floden betecknar den romerska världens östra gräns. Från detta väderstreck hotade parternas fruktade ryttarhärar, som här fått övernaturliga drag (v. 16 ff.). Dunkla profetior om förhärjande fiendefolk har också gett näring åt rädslan för olyckor därifrån (jfr Hes 38; Upp 20:8 ff.).

9:6 Hos 10:8; Upp 6:16 9:14-F) Hes 38214-23 9z7-9 Job 39z22-28 9:14 Upp 16:12 9:13 Upp 5:8+

9:20 Uppenbarelseboken 646

hästarnas makt liggeri deras mun och i deras svansar; deras svansar liknar ormar och har huvuden, och med dem vållar de skada.

2° De andra människorna, de som inte dödades av dessa

plågor,

omvände sig ändå inte från sina händers verk: från att tillbe demoner* och gudabilder av guld, silver, brons, sten och trä som varken kan se eller höra eller gå. 2 Och de omvände sig inte från sitt mör-

dande eller sin trolldom eller sin otukt eller sina stölder.

med bokrullen

Ängeln

Och jag såg en annan väldig ängel komma ner från himlen klädd i

ett moln och med regnbågen kring sitt huvud. Och hans ansikte var som solen och hans ben som pelare av eld, 2och i sin hand höll han en liten bokrulle som var Han satte foten på havet och

öppnad. högra

den vänstra på jorden 3 och ropade med hög röst som ett lejon ryter.

Och när han hade ropat, talade de sju* åskornas röster. *Når de sju åskorna hade talat tänkte jag skriva, men jag hörde en röst från himlen säga: Försegla vad de sju åskorna har talat och skriv inte upp det. 5 Och ängeln som jag

hade sett stå på havet och på jorden lyfte sin högra hand mot himlen °och svor vid honom som lever i _ evigheters evighet och som har skapat himlen och vad som finns i den och jorden och vad som finns på den och havet och vad som finns i det: Tiden är ute. 7I de dagar då den sjunde sin

ängeln höjer

röst och låter sin basun ljuda har Guds hemlighet* fullbordats,

enligt

det goda budskap han gett sina tjänare profeterna.

9:20 sina bänders ver/e Dvs. avgudabilder som de hade tillverkat (jfr Jes 2:8;

Jer 1:16). 10:1 Ocb jag såg en annan väldig ängel Den sjunde basunstöten föregås aven

längre utvikning (10:1-11:14), liksom det sjunde sigillet (jfr 7:1). 10:2 bokrulle Den följande skildringen (v. 8 ff.) ansluter sig nära till Hes 2-3,

där en bokrulle symboliserar det budskap som profeten skall föra fram. 10:3 de sju åskornas röster Kanske en omskrivning för Guds röst (jfr 4:5),

kanske en antydan om ännu en serie av samma slag som sigillen, basunerna

och skålarna, men denna gång med en innebörd som inte får uttalas (jfr 2

Kor 12:4; Matt 24:36 med par.).

9:20 f. Jes 5:2-11+ 10:2 Hes 2:9 f. 9:20 Ps 115:4-7+; Dan 5:4, 23 10:3 Am 3z8+ 10:1 2 Mos 13:21; Hes 1:26-28+; Vish 10:4. Jes 8:16; Dan 8:26

18:3; Upp 4:3 10:5 f. 1 Mos 14:22+ 1022-7 Dan 12:4-13 10:7 Am 3:7+;Upp11:18

647 Uppenbarelseboken 11:3

3Och rösten som hade hört från himlen talade till mig igen och

jag

sade: Gå och ta den öppna boken ur handen på ängeln som står på havet och på jorden. 9Och jag gick bort till ängeln och bad honom ge mig bokrullen. Han sade till mig: Ta den och ät upp den. Den skall svida i din mage, men i din mun skall den vara söt som honung.” ° Och jag tog emot bokrullen ur ängelns hand och åt upp den, och i min mun var den söt som honung. Men när jag hade svalt den, sved det i min mage. “Och de sade till mig: Du måste profe-

språk och kungar.

tera* på nytt om många länder och folk och

De två vittnena

1 Och en måttstock som var som en stav gavs åt mig med orden: ”Gå

och mät Guds tempel” och altaret och räkna dem som tillber där. ZMen templets yttre gård skall du lämna därhän och inte mäta, ty den har getts åt hedningarnf, och den heliga” staden skall trampas av dem i fyrtiotvå månader. 3Och jag skall låta mina två vittnen*

10:9 ät upp den Bilden är hämtad från Hes 3:1 ff. och antyder att profeten måste bli ett med sitt budskap. Den söta smaken symboliserar hans glädje över det gudomliga ordet (jfr jer 15:16). Svedan betecknar hans sorg över domsordens fruktansvärda innebörd, kanske också de yttre lidanden som profetens uppdrag medför. mät Guds tempel Bilden har motsvarigheter i Hes 40-41; Sak 2, som handlar om en lycklig framtid för templet och Jerusalem. Templet symboliserar här troligen den kristna kyrkan. Mätningen antyder att den skall bevaras under de kommande prövningarna. Gud känner de troendes antal; grundtexten har samma ord för mät och räkna. templets yttre gård Hedningarnas förgård i Jerusalems tempel kan här beteckna världen utanför den kristna kyrkan, i så fall också Jerusalem i bokstavlig mening (den heliga staden; jfr Luk 21:24). Förgården och staden betecknar dock snarare den del av kyrkan som måste lida under förföljelserna. 11:2 fyrziotvå månader En symbolisk beteckning för det ondas begränsade tid. Samma tid kan anges som tolvhundrasextio dagar (v. 3; 12:6); den motsvarar också tre och ett halvt år (jfr Upp 1254). Symboliken bygger på att hälften av det heliga sjutalet innebär otillräcklighet och ondska, men också på att Daniels bok anger samma tidsrymd för templets förnedring under religionsförföljelserna 167-164 f. Kr. (Dan 7:25). mina två vittnen Dessa gestalter har lånat drag från Mose och Elia, som väntades återkomma i den sista tiden, och från Sak 4 (se not till v. 4).

10:8-11 Hes 2:8-3:11 11:1 f. Hes 4042+; Sak 2zl-5 10:9 f. Ps 19:11; 119103 11:3-6 Sak4 10:11 jer 1210+

11:4 Uppenbarelseboken 648

profetera under tolvhundrasextio dagar, klädda i säckväv. *Vittnena är de två olivträden och de två lampstållen som står framför jordens herre. 5 Om någon vill skada dem, kommer det eld ur deras mun och förtär deras fiender. Var och en som vill skada dem måste bli dödad på det sättet. °De har makt att stänga himlen så att inget regn faller under den tid då de profeterar, och de har makt att förvandla allt vatten till blod och att slå jorden med alla slags plågor så ofta de vill.

7Och när de har fullbordat sitt vittnesbörd, skall odjuret som

stiger upp ur avgrunden börja krig mot dem och besegra dem och

döda dem. ”Deras lik skall ligga på gatan i den stora stad som på andligt språk kallas Sodom* och Egypten och där deras herre också blev korsfäst. 9Människor från alla länder och stammar och språk och folk kommer och ser på deras lik i tre och en halv dagar och låter dem inte läggas i någon grav. ° Och jordens invånare gläder sig över deras öde och jublar och skickar gåvor till varandra, eftersom dessa båda profeter hade varit en plåga för jordens invånare. ”Och efter de tre och en halv dagarna kom livsande från Gud in i dem, och de

Tydligen symboliserar de kristna botpredikanter och martyrer. Det är

ovisst om de har någon mer bestämd syftning eller står för kyrkan i all-

månhet. 11:3 säckvâv Dvs. en dräkt för sorg och botgöring (jfr Matt 11:21 med

not). 11:4 de två olivträden och de två lampstállen I Sak 4 syftar dessa bilder tro-

ligen på en överstepräst (_Josua) och på en ståthållare av Davids ätt (Scrub-

babel), som spelade en avgörande roll vid templets återuppbyggnad på

500-talet f. Kr. Profetens ord om dem fattades senare som förutsägelser

om den messianska tiden. 11:5 kommer det eld ur deras mun Enligt GT dödade både Mose och Elia sina

motståndare med eld (4 Mos 16:35; 2 Kon 1:10). Elia höll tillbaka regnet

(v. 6; 1 Kon 17:1), och Mose förvandlade vatten till blod (2 Mos 7:17).

7 odjuret som stiger upp m art/grunden Se 13:1 med not; jfr också 9:11.

den stora stad Uttrycket används senare om Rom, där författaren ser

samtidens gudlöshet koncentrerad (16:19; 17:18; 18:2 ff.). Sodom och

Egypten är symboler för lastbarhet och förtryck. Jerusalem, som utpekas

genom orden om Jesu korsfästelse, skall här troligen uppfattas lika sym-

boliskt: den stora staden representerar all ondska som bekämpar Kris-

tus. 11:9 tre och en halv dagar Jfr v. 2 f. med not.

11:5 2 Kon 1:10-14+ 11:8 Ps 79:1-3+; Jes 3:8 f.+; Hes 11:6 1 Kon 17:1; Syr 48:3 / 2 Mos 7-10; 23:19-21; Upp 13; 17:3, 7-18

Upp 8:8 f. 11210-12 Ps 105237-39 11:7 Dan 7 11:11 Hes 37:1-14

649 Uppenbarelseboken 11:19

ställde Z Och de

sig upp, och stor skräck föll över alla som såg dem. hörde en stark röst från himlen som sade till dem: Kom hit upp. Och de steg upp till himlen i ett moln, och deras fiender såg dem. “ I samma stund blev det en väldig jordbävning, och en tiondel av staden störtade samman, sju tusen människor dödades av jordbävningen och de andra slogs av skräck och gav himlens Gud sin hyll-

”Det andra veropet är över. Se, det tredje kommer strax.

ning.

Den blåser i sin basun

sjunde ängeln

”Den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes starka röster i himlen som sade: Herraväldet över världen tillhör nu vår Herre och hans smorde, och han skall vara konung i evigheters evighet. ”Och de tjugofyra äldste”, som satt på sina troner inför Gud, föll ner sina ansikten och tillbad Gud Voch sade: Vi tackar dig,

på

Herre Gud, allhärskare”, du som är och som var, för att du har tagit makten, din stora makt, och blivit konung. ”Folken vredgades, men din vrede* har kommit och stunden då de döda skall dömas och då du skall löna dina tjänare profeterna och de heliga och dem som fruktar ditt namn, höga och låga, och förgöra dem som förgör jorden.

9 Och Guds tempel i himlen öppnades, och förbundsarken blev synlig i hans tempel, och det kom blixtar och dån och åska och

jordbävning och väldiga hagel.

11:12 de steg upp till himlen jfr noter till Matt 17:3; Jud v. 9. 11:14 Det andra veropet Skildringen anknyter här på nytt till 8:13; 9:12. 11:16 de tjugofyra äldste Se 4:4 med not. 11:19 förbundsarken blev synlig Arken symboliserade Guds närvaro; mening-

en är alltså att Gud själv nu skall framträda. Kanske anspelas också på den

judiska föreställningen att den jordiska förbundsarken skulle återfinnas i

den sista tiden (jfr not till 2:17).

11:12 1 Mos 5:24; 1 Kon 2:1 f.; Syr 44:16; 11:17 Ps 93:1 f.+; Upp 1:4+

49:14 11:18 Am 3:7+; Rom 2:5; Upp 10:7 11:13 Hes 38zl8-23; Upp 16:18 11:19 1 Kon 8:6+; Upp 4:5+ 11:15-18 Ps 2+; Dan 7:13 f., 23-27; Sak

14:6-12

12:1 Uppenbarelseboken 650

Kvinnan och draken

1 Och ett stort tecken* syntes på himlen, en kvinna klädd i solen och

med månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud. 2Hon är havande och hon ropar i barnsnöd och födslovånda.

“Och ett annat tecken syntes på himlen, och se, en stor eldröd drake, med sju* huvuden och tio horn och med sju kronor på sina huvuden. “Hans stjärt svepte med sig en tredjedel av stjärnorna på himlen och slungade dem ner på jorden. Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, för att sluka hennes barn när hon födde det. 5 Och hon födde sitt barn, en son som skall valla alla folk med en stav av järn. Hennes barn rycktes upp till Gud och hans tron, “och kvinnan flydde ut i öknen, där Gud har berett henne en tillflykt, så att hon skall bli livnärd i tolvhundrasextio dagar.

7Och det blev en strid i himlen: Mikael och hans änglar* gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred, “men han

12:1 en kvinna Symboler med olika bakgrund har förenats i denna gestalt.

Hon betecknar på en gång Israels folk, inom vilket Kristus föddes (v. 5),

och den kristna kyrkan (v. 6, 13 ff.). 12:2 Hon är havande Grundtextens form för närvarande tid kan förklaras

som en språklig frihet men har bibehållits i översättningen för att återge

författarens inlevelse i det han beskriver. 12:3 en stor eldröd drake Enligt v. 9 menas djävulen. Bilden av honom som

drake eller orm från urtiden anknyter till GT. Ett havsvidunder, som

också förekommer i utombibliska skapelseberättelser, uppträder där un-

der namnen Leviátan (Ps 74:14; Jes 27:1) och Rahav (Ps 89:11; Jes 51:9).

Beträffande huvudena och hornen se not till 13:1, där en jordisk represen-

tant för djävulen skildras på samma sätt. 12:5 valla Se not till 2:27. 12:6 ut i öknen . . . hon skall bli Iivnärd Kyrkan skall under förföljelserna

drivas ut ur samhällets gemenskap men skall hållas vid liv av Gud, liksom

Israels folk levde av mannat (2 Mos 16) och liksom Elia fick mat av fåglarna

(1 Kon 17:4 ff.) och av en ängel (1 Kon 19:5 ff.; jfr Mark 1:13 med

not). 12:6 zolvbundrasextio dagar Se not till 11:2. 12:7 Mikael En av de sju ärkeänglarna; jfr _jud v. 9 med not.

12 1 Mos 16:7-12; 2lz9-2l; Jes 12:4 Dan 8:10

66:6-16+ 12:5 Jes 7:14+; Upp 2:26 f.+ 12:3 f. Dan 7:7-24 12:7 Dan 10:13, 20 f.; 12:1;]ud v. 9

651 Uppenbarelseboken 12:18

övermannades och det fanns inte mer någon plats för dem i himlen. 9Och han, den stora draken, ormen från urtiden, han som kallas Djävul* och Satan, han som förför hela världen, han störtades ner på jorden och hans änglar störtades ner med honom. ”Och jag hörde en stark röst i himlen säga: ”Nu finns frälsningen” och kraften och riket” hos vår Gud och makten hos hans smorde. Ty våra bröders anklagare har störtats ner, han som anklagade dem inför vår Gud både dag och natt. “De har besegrat honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds* 0rd. De älskade inte sitt liv mer än att de kunde gåi döden. ”jubla därför, ni himlar och ni som bor i dem. Men ve över jorden och havet: djävulen har stigit ner till er och hans raseri är stort, ty han vet att hans tid är kort.

3 Och när draken såg att han hade störtats ner på jorden, började han förfölja kvinnan som hade fött sin son. l* Och den stora örnens båda vingar gavs åt kvinnan så att hon kunde flyga ut i öknen, till den plats där hon blir livnärd en tid och två tider och en halv tid, långt borta från ormen. ”Och ormen sprutade vatten ur sin mun efter kvinnan som en flod för att strömmen skulle föra bort henne. 16 Men jorden hjälpte kvinnan, och den öppnade sin mun och svalde floden som draken sprutade ur sin mun. 7 Och draken rasade mot kvinnan och gick bort för att strida mot hennes andra barn, mot dem som håller Guds bud och har Jesu vittnesbörd. ”Och han ställde sig på havsstranden.

12:9 stärtades ner på jorden Jesu framträdande är början till djävulens neder-

lag; jfr Luk 10:18; 19:38 med not;Joh 12:31. 12:14 den :tom Örnen: båda vingar Med liknande bilder skildras i GT hur Gud

beskyddade Israels folk i öknen (2 Mos 19:4; 5 Mos 32:11). 12:14 en tid och två tider och en halv tid Dvs. tre och ett halvt år, samma

symboliska tidsrymd som i 11:2 (se not där). 12:17 hennes andra harn Då en kvinna symboliserar en stad eller ett folk, är

barnen stadens invånare eller folkets medlemmar. De kristna, medlem-

marna av Guds folk, uppfattas här samtidigt som syskon tilljesus; jfr Rom

8:29. 12:18 Och han ställde sig Annan läsart: Och jag ställde mig.

12:9 f. 1 Mos 3:1-5;]0b 1:6-12; Sak 3:1 f. 12:10 Upp 14:2+ 12:9 Luk l0:18+; Upp 20:2 12:12 Ps 96:11-l3+

12:14 2 Mos 19:14+; Dan 7:25; 12:7

13:1 Uppenbarelseboken 652

De två odjuren

Och jag såg ett odjur stiga upp ur havet. Det hade tio horn och sju”

huvuden och på sina horn tio kronor och på sina huvuden hädiska namn. 2Odjuret jag såg liknade en leopard, och dess fötter var som en björns och dess gap som gapet på ett lejon. Och draken gav det sin kraft och sin tron och stor makt. 3Ett av dess huvuden såg ut att ha fått ett dödligt hugg, men det dödliga såret hade läkts. Hela jorden greps av beundran för odjuret och följde det, *och man tillbad draken för att han hade gett odjuret makten, och man tillbad odjuret och sade: Vem är som odjuret? Vem kan strida mot det?”

5 Och det fick en mun som skröt och hädade, och det fick makt att hålla på i fyrtiotvå månader. f Och det öppnade sin mun för att häda

Gud, häda hans namn* och hans tält*, alla som bor i himlen. 7Det fick rätt att strida mot de heliga* och besegra dem, och det fick makt över alla stammar och länder och språk och folk. 8 Och alla jordens invånare skall tillbe honom, var och en som inte från världens skapelse har sitt namn skrivet i livets bok hos Lammet som blev slaktat.

13:1 ett adjw Fast denna varelse liknar draken i 12:3, framgår det av fortsätt-

ningen att det nu inte är fråga om djävulen själv utan om en jordisk repre-

sentant för honom. Den beskrivs med bilder (leopard, björn, lejon; tio

horn) som i Dan 7 syftar på olika forntida stormakter och härskare. I sin

förening antyder dessa bilder att all världslig makt nu samlats i det romer-

ska riket. Se 17:7 ff., där de sju huvudena och de tio hornen tydligt ställs

samman med Rom, med romerska kejsare och med det romerska våldets

utveckling. 13:1 hädiska namn Annan läsart: ett hädiskt namn. - Här och i fortsätt-

ningen anspelas på den romerska kejsarkulten. Kejsaren tillskrevs från och

med slutet av första århundradet e. Kr. gudomlig värdighet redan under

sin livstid, och den medborgerliga lydnaden måste uttryckas religiöst, genom att man offrade till honom.

ett dödligt bugg Odjuret är en djävulsk motsvarighet till det slaktade

Lammet (5:6; jfr AntikrisF). Samtidigt anspelas troligen på kejsar Nero,

som under sin regering (54-68 e. Kr.) satte i gång en blodig förföljelse av

de kristna. Man trodde att han efter sin död hade återvänt i gestalten av en

senare kejsare, Domitianus. Denne förföljde systematiskt de kristna i

samband med att han gav ökad vikt åt kejsarkulten. Uppenbarelseboken skrevs enligt fornkyrklig tradition under hans regering (81-96 e. Kr.).

13:5 fyrtiowå månader Se not till 11:2. 13:6 hans tält, de som bor Annan läsart: hans tält och dem som bor. 13:8 från världens skapelse De som skall bli frälsta är utvalda därtill sedan

tidens början; jfr Rom 8:29 f.; Ef 1:4 f.; 2 Thess 2:13. - Enligt en annan

13 Dan 7; Upp 17:7-18 13:8 Upp 3:54- / 5:6+ l3z5-8 Dan 1156-39

653 Uppenbarelseboken 13:17

som skall i fångenskap, han °Du som har öron, hör detta. “Den och den som skall dö för svärdet, han blir dödad

går i fångenskap,

med svärd. Här behövs de och tro.

heligas uthållighet

“ Och såg ett annat odjur stiga upp ur jorden, och det hade två

jag

horn som liknade ett lamms och det talade som en drake. ”Det utövar det första odjurets hela makt i dess åsyn. Det får jorden och dess invånare att tillbe det första odjuret, vars dödliga sår hade läkts. “Och det gör stora tecken”, det låter till och med eld falla från himlen ner på jorden i människornas åsyn. f Och det förför jordens

invånare med de tecken som det fått rätt att göra i odjurets åsyn. Det jordens invånare att göra en bild åt odjuret som har fått säger till men kommit till liv igen. ”Och det fick rätt att ge

svärdshugget

levande ande” åt odjurets bild, så att bilden också kan tala och se till att alla som inte tillber bild blir dödade. f Och det ser till att

odjurets

alla, och låga, rika och fattiga, fria och slavar, får ett märke på

höga

handen eller på pannan ”och att ingen kan köpa eller sälja

högra

som inte har sitt möjlig översättning hör orden till versens slut: var och en namn skrivet i livets bok hos Lammet som är slaktat från världens skapelse. 13:10 Den som skall ifångenskap, han går :fångenskap En anspelning på jer 15:2; 43:11, där de ogudaktiga hotas med straff från Gud. Här innebär - I en orden troligen att martyriet är oundvikligt för en del av de kristna. rad andra läsarter har versen mer eller mindre fullständigt formats efter mönster av Matt 26 :S2: ”Den som för bort andra i fångenskap, han får själv gå i fångenskap, och den som dödar med svärd, han måste själv bli dödad med svärd.” 13:11 ett annat odjur Liksom judarna ibland räknade med två messiasgestalter, en kung och en präst (jfr not till 11:4), och liksom havsodjuret Leviátan ställdes samman med landodjuret Béhemot (job 40; jfr not till Upp 12:3), uppträder här en andra antikrist. Han är den förstes ställföreträdare eller profet och kallas i fortsättningen den falske profeten (16:13; 19:20; 20:10). Johannes tänker troligen på kejsardömets lokala representanter i förvaltning och kult. 13:14 en bild Kejsarkulten utövades genom att man tände rökelse inför en staty av kejsaren. 13:16 ett märke Märket är tänkt, sannolikt symboliskt, som en motsvarighet till det sigill som de kristna ansågs få i dopet och betecknar här underkastelsen under den romerska statsmakten. Det förekom också att man tatuerade sig för att visa sin religionstillhörighet.

13:9 Upp 2:7+ 13:14 Upp 19:20 13:10 jer 15:2 f.; Upp 6:8 / 14:12 13:16 f. 2 Mos 28:36-38; Jes 44:5; Upp 13:12.47 5 Mos 13:1-4; Dan 3:1-18; Matt 14:1 2424+; Upp 149-11; 16:2; 20:4

13:18 654

Uppenbarelseboken

utan att ha märket, odjurets namn eller talet för namnet. ”Här behövs vishet. Den som har förstånd skall tolka odjurets tal, ty det är en människas tal, och talet är 666.

Den Sion

nya sången på berget

Och jag såg, och se: Lammet stod på Sion* och tillsammans

14 berget

med. Lammet tusen som hade hans namn* och

etthundrafyrtiofyra

hans faders namn skrivet på pannan. zOch jag hörde en röst från himlen som rösten av stora vatten och rösten av stark åska, och rösten jag hörde var som när ?De

harpspelare spelar på sina harpor.

sjöng en ny sång inför tronen och inför de fyra varelserna och de äldste? Och ingen kunde lära den utom de

sig sången etthundrafyr-

^ tiofyra tusen, de som är friköpta från jorden. Det är de som inte har befläckat sig med kvinnor, de är rena som Det är de som

jungfrur.

följer Lammet vart det än går. De är från människorna som

friköpta

en första* skörd åt Gud och Lammet. SI deras mun har det

aldrig

funnits någon lögn, de är fläckfria.

13:17 talet för namnet En av talmystikens” vanligaste former byggde på att bokstäverna i antikens alfabet också fungerade som siffror. Genom att läsa bokstäverna i ett namn som siffror och lägga samman dessa fick man ”talet för namnet. 13:18 666 Annan läsart: 616. - Då samma siffersumma kan räknas fram på många olika sätt. kan det inte avgöras vad detta tal syftar på. Enligt en vanlig tolkning avses kejsar Nero (jfr not till v. 3). Bokståverna i hans titel och namn, skrivna på hebreiska, ger summan 666. Med den latinska formen av namnet blir den 616. 14:1 ettbundrafyrtiofyra tusen Jfr 7:4 med not. 14:3 defym varelserna och de äldste Se 4:4, 6 med noter. 14:3 fri/eöpta från jorden Dvs. från den undergång som väntar den synliga världen och de människor som är bundna vid den. Jfr 5:9; Matt 20:28 med not. 14:4 rena som jungfrur I grundtexten står bara jungfrur, men ordet används här säkerligen om personer av båda könen. Sannolikt används det också bildligt. Sexuella utsvävningar (”befläckat sig med kvinnor”) är en vanlig bild för dyrkan av främmande gudar (jfr not till 2:14). De etthundrafyrtiofyra tusen betecknar troligen alla kristna (jfr not till 7:4).

14:1 Upp 7:4/2:17; 13:16 f.+ 14:4 3 Mos 8:6-19; Jes 40:94]; 1 Kor 14:2 Upp 1:15+ 6:l8-20; 2 Kor 11:2 14:3 1 Pet 1:18 f.; Upp 5:9 14:5 Jes 53:9

655 14:13

Uppenbarelseboken

Tre himlen varslar om domen

änglar på

“Och över himlens mitt. Han hade ett jag såg en annan ängel flyga evigt att förkunna för jordens invånare, för alla länder

evangelium”

och stammar och och folk, 7och han sade med hög röst:

språk

Frukta Gud och ge honom er hyllning, ty stunden* för hans dom är inne. Tillbe honom som har skapat himlen och jorden och havet och

vattenkällorna. ”Och efter följde ännu en ängel, en andra, som sade: Störtat, störtat är det stora för vars otukts skull alla folk har fått

Babylon,

dricka vredens* vin.” ”Och som sade med hög röst: efter dem följde en tredje ängel Den som tillber odjuret och dess bild och tar emot dess märke på sin panna eller sin hand, ° han skall få dricka Guds vredes vin, som

och han skall pinas med hällts upp oblandat i Guds vredes bägare, eld och svavel inför de och inför Lammet. Och

heliga änglarna

röken från deras pina stiger i evigheters evighet, och de får ingen lättnad vare eller natt, dessa som tillber odjuret och dess bild,

sig dag

var och en som tar emot märket med dess namn. ”Här behövs hos de heligaå, hos dem som bevarar Guds bud och tron

uthållighet

på Jesus.” “3 Och hörde en röst från himlen som sade: Skrivz saliga de

jag

döda som härefter dör i Herren? Ja, säger Anden, de skall få vila

efter sina mödor, ty deras gärningar följer med dem.

14:8 Babylon Ett täcknamn för Rom (jfr 17:18; 1 Pet 5:13). För de kristna den var ett centrum både spelade denna stad samma roll som Babel i GT: för världslig makt och för sådan tro och sed som hotade den bibliska är alltså en bild för dess gudstron (jfr t. ex. Jes 21:9). Stadens otukt där den öppenhet för främmande religioner av alla slag. Jfr kap. 17-18, kallas sköka. 14:8 för var: omkts skull allafolk barfått dricka vredens vin Folkens förbindelser med Rom drar Guds straff över dem; jfr v. 10; Ps 75:9; Jer 25:15 ff. 14:10 eld och svavel Denna bild från berättelsen om Sodom* används om syndares undergång t. ex. i Ps 11:6; Hes 38:22. Jfr Helvetet”.

14:7 1 Mos 1:1+ 16:19/ 1 Mos 19:24; Ps 11:6; Hes 14:8 Jes 21:9; Jer 51:7 f.: Upp 17:2; 38:18-23 18:2 f. 14:11 Jes 66:24; Upp 19:3 1429-11 Jes 34:5-10+; Upp 13:12-17+; 14:12 Upp 13:10 19:3;21:8 14:13 Jes 57:1 f., 10;Vish 3:3;Heb 4:10 14:10 Ps 75:9; Jes 51:17+; Upp 15:7;

14:14 656

Uppenbarelseboken

S/eördetiden

på jorden

” Och jag såg,

och se: ett vitt moln, och på molnet satt en som var lik en människoson” och hade en krans av och i handen guld på huvudet en vass skära. 5 Och en annan kom ut från och

ängel templet” ropade

med hög röst till honom Ta din skära och som satt på molnet: 5 skörda, ty skördetiden är inne; jordens gröda är mogen. Och han som satt på molnet sänkte sin skära ner över jorden, och jorden skördades. ”Och en annan kom ut från i himlen, också han

ängel templet

med en vass skära. s Och en annan ängel kom ut från altaret, en som hade makt över elden. Och han med röst till honom som

ropade hög

hade den vassa skäran: Ta din vassa skära och skörda klasarna på jordens vinstock; dess druvor är mogna. ”Och sänkte sin

ängeln

skära ner över jorden och skördade druvorna på jordens vinstock och kastade dem i Guds vredes stora Z° Och

vinpress. vinpressen trampades utanför

staden, och blod kom från pressen och sextonhundra stadier” därifrån stod det upp till betslet på hästarna.

Sju änglar med sju

plågar

Och jag såg ett annat stort och märkligt tecken” på himlen: sju*

änglar med sju plågor, de sista eftersom Guds vrede* når sitt slut med dem. 2Och jag såg liksom ett blandat med eld, och de som hade

glashav

kämpat sig fria från odjuret och dess bild och talet för dess namn”

14:15 s/eördetiden Vanligen en bild för den sista domen (jfr Mark 4:29 med not). Det är oklart om denna händelse skildras flera gånger med olika bilder i Uppenbarelseboken (jfr 20:11 ff. och noter till 1:1; 5:1; 8:2) eller om bilden i detta fall tillämpas på någon föregående omvålvning. 14:20 sexzonhundm stadier Den angivna sträckan, som motsvarar ca 30 mil, vill åskådliggöra blodbadets oerhörda omfattning (jfrjes 63:6). Om siffran har en mera bestämd symbolisk betydelse, bygger denna troligen på att talet 4 står för de fyra väderstrecken; 4 x 4 x 100 blir alltså ett uttryck för att hela jorden drabbas. 15:1 sju änglar med sju plågar Se not till 5:1. 15:2 ett glas/mv jfr 4:6 med not. 15:2 odjuret och dess bild och taletför dess namn Se 13:14 ff. med noter.

14:14-16 Dan 7:13; Joel 3:13 f.; Matt 14:20 2 Kon 9133-37 13:39 f.; Mark 4:29 15 Jes 6:1-8 14:17-20 Jes 63:1-6+ 15:1 3 Mos 26:21; Upp 15:6; 21:9 14:19 Klag 1:15; Upp 19:15 15:2 Upp 4:6+ /13:12-17+

657 Uppenbarelseboken 16:1

stod med Guds händerna. 3Och de sjöng Guds

på glashavet harpori

tjänare Moses sång och Lammets sång:

Stora och märkliga är dina gärningar,

Herre Gud, allhårskarezf. Rättfärdiga och sanna är dina vägar, du folkens konung. *Vem måste inte bäva, Herre, och hylla ditt namn? Ty du ensam är helig, alla folk skall komma och tillbe dig,

din rättfårdighet har uppenbarats.

5 Sedan såg jag, och templet i himlen, vittnesbördets tält”, öppnades, ° och de sju de som hade med sig de sju plågorna, kom ut

ånglarna,

från klädda i skinande vita linnekläder och med bälten av

templet

7 varelserna

bröstet. Och en av de fyra gav de sju änglarna

guld kring

sju skålar av guld som var fulla av Guds vrede - han som lever i

8 Och templet fylldes av rök från Guds härlighet* evigheters evighet.

och från hans kraft, och ingen kunde gå in i templet förrän de sju

från de sju änglarna nått sitt slut.

plågorna

De sju skålarna töms över jorden

1 Och jag hörde en stark röst ur templet som sade till de sju ånglarna:

16 Gå ut och töm de sju skålarna med Guds vrede över jorden.

15:3 Guds tjänare Moses sång En anspelning på 2 Mos 15:1 ff., där Israels

barn under Moses ledning sjunger en tackhymn för räddningen från egyp-

terna. Här sjunger de frälsta en ny sång (jfr 14:3), som också är Lammets,

dvs. Kristi. Hans seger över döden motsvarar räddningen ur Egypten

genom Mose. 15:3 folkens konung Annan läsart: evighetens konung. 15:5 vittnesbördets tält Se noter till Apg 7:44; Heb 8:2. 15:6 bälten av guld kring bröstet Jfr 1:13 med not. 15:7 de fyra varelserna Se 4:6 med not. 16:1 skålarna med Guds vrede Liksom i kap. 8-9 anknyter skildringen här till

Egyptens plågor (jfr not till 8:7). Mose framkallade bölder (v. 2; 2 Mos

9:8 ff.), förvandlade vatten till blod (v. 4; 2 Mos 7:17 ff.), lade Egypten i

mörker (v. 10; 2 Mos 10:21 fi), lät det översvämmas av paddor (v. 13;

2 Mos 8:1 ff.) och ödelade det med hagel (v. 21; 2 Mos 9:22 ff).

15:3 C2 Mos 15:1-18+; Ps 99+ 15:8 2 Mos 40234-38; 1 Kon 8:10 f.+; 15:5 Hes 40-42 / 2 Mos 40z34+ Hes 44:4 15:6 Upp 15:14- / 1:13+ 16 2 Mos 7-10;]es 629-13 15:7 Upp 14:10+ 16:1 Jes 66:6+

16:2 Uppenbarelseboken 658

ZDen förste gick bort och tömde sin skål över jorden. Och det slog upp onda och svåra bölder på de människor som bar odjurets märke och tillbad dess bild.

”Den andre tömde sin skål över havet. Och havet blev till blod som från en död, och allt liv dog, allt levande i havet.

4Den tömde sin skål över floderna och vattenkällorna. Och

tredje

vattnet blev till blod. 5Och jag hörde vattnens ängel* säga: Rättfärdig* är du som är och som var, du helige som har fällt denna dom. 6 De har mäns och blod, och därför har du

utgjutit heliga” profeters”

gett dem blod att dricka. Det har de förtjänat. 7Och jag hörde altaret säga: ”]a, Herre Gud, allhärskareK sanna och rättfärdiga är dina domar.

“Den fjärde tömde sin skål över solen. Och solen fick rätt att sveda människorna med eld, °och de sveddes i stark hetta, och de hädade Gud som hade makt över dessa plågor och ville inte omvända sig och ge honom sin hyllning.

”Den femte tömde sin skål över odjurets tron. Och dess rike* lades i mörker, och människorna bet sönder tungan av smärta “och hädade himlens Gud för sina smärtor och sina bölder och vände inte om från sina gärningar.

*Z Den sjätte tömde sin skål över den stora floden Eufrat. Och dess vatten torkade bort så att vägen öppnades för kungarna från Östern. 13 Och jag såg att ur drakens mun och ur odjurets mun och ur den falske profetens mun kom det tre orena andar som var som paddor. ”De är demonandar” och kan göra tecken“, och de gick ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds,

16:7 jag hörde altaret säga I 6:9 sammanställdes altaret med martyrerna och

deras krav på vedergällning (jfr 8:3; 14:18). Rösten som nu kommer där»

ifrån uttrycker att deras bön är uppfylld. 16:10 odjurets tron . . . dess rike Se 13:1 med not. 16:12 Eufrat . . . kungarna från Ostern Se not till 9:14. 16:13 den fals/ee profetens Se not till 13:11. 16:13 tre orena andar En motsvarighet till de tre veropen; se 8:13 med not.

16:2 2 Mos 9:8-12+; Upp 13:12-17+ 16:8 f. 1 Mos 19:23 f. 16:3 2 Mos 7:14-18+ 16:9 2 Mos 7:13+ 16:4 2 Mos 7zl9-22 16:10 f. 2 Mos 10:21-27 / 9:8-12 16:5 2 Mos 3:14; Ps l19:137+; Upp 16:12 1Mos15:18;]es41:2,25-29+;Upp

1:4+/T0b 3:2;Upp 19:2 9:14/2 Mos 14+ 16:6 Ps 79:1-3+, 10-12; Jes 49:26; Vish 16:13 2 Mos 8:1-15

11:16; Matt 2355-37 16:14 1 Kon 22:19-23

659 Uppenbarelseboken 17:2

*5 allhärskarens, stora dag? Se, jag kommer som en tjuv. Salig den som vakar och bevarar sina kläder, så att han inte går naken och blottar sitt kön. ° Och de samlade dem på den plats som på hebre-

iska heter Harmagedon.

7 Den sjunde tömde sin skål över luften. Och en stark röst kom från tronen i templet”, och den sade: Det har skett. ”Och det kom blixtar och dån och åska, och det blev en väldig jordbävning, så stor att något liknande inte har förekommit så länge människor funnits på jorden, sådan var jordbävningen och så väldig. 9 Och den stora staden slets i tre delar, och folkens städer störtade samman. Och Gud inte det stora Babylon utan gav det bägaren med

glömde

sin stränga vredes vin. 2° Alla öar försvann, och bergen fanns inte mer. 2 Och väldiga hagel, tunga som talenter”, föll ner från himlen på människorna. Och människorna hädade Gud för hagelplågan, ty

den plågan var mycket svår.

Domen över

Babylon

1 Och en av de sju* änglarna som hade de sju skålarna kom och talade

till mig och sade: Kom, jag skall visa dig domen över den stora skökan som bor vid stora vatten. 2Henne har kungarna på jorden

horat med, och jordens invånare har berusat sig med hennes otukts

16:15 Se, jag kommer som en tjuv Till uttryckssätt och innehåll motsvarar

denna vers det som sägs i 3:3 f. Den talande är alltså Kristus, och bilden,

som är hämtad från evangelierna (Matt 24:43), handlar om de troendes

beredskap inför hans ankomst. 16:16 Harmagédon Namnet är inte känt från andra texter. Troligen är den

avsedda betydelsen ”Megiddos berg. Staden Megiddo låg nära berget

Karmel på en plats, där viktiga slag hade utkämpats i forntiden. Minnet av

dem färgar tydligen bilden av den slutliga striden mellan Gud och de onda

makterna (jfr Dom 5:19; Sak 12:11). 16:19 Babylon . . . sin stränga vredes vin Jfr 14:8 med noter. 17:1 den stora skökan Dvs. Rom; se not till 14:8. Jfr också Jes 23:15 ff. 17:1 stora vatten Jfr v. 15 och Jer 51:13.

16:15 Upp 3:3+ /3:18+ 16:20 Upp 6:12-17+ 16:17 Jes 66:6; Upp 21:6 16:21 2 Mos 9:22-35 16218-21 Has 38118-23 17:1 Jer 51:8-14+; Upp 19:2 16:18 Upp 45+; 11:13 17:2 Jer 5127+; Upp 14z8+ 16:19 Upp 14:10+

17:3 Uppenbarelseboken 660

vin. 3 Och han förde mig i anden ut i öknen. Och jag såg en kvinna

sitta på ett scharlakansrött odjur, som var fullt med hädiska namn och hade sju huvuden och tio horn. *Och kvinnan var klädd i purpur och scharlakansrött och lyste av guld och ädelstenar och

pärlor.

I handen hade hon en guldbägare, som var full av och

skändligheter

smutsen från hennes otukt. 5Och på hennes panna var ett namn skrivet, en hemlighefi: det stora Babylon, moder till alla skökor och skändligheter på jorden. °Och jag såg att kvinnan var berusad av blodet från de heliga* och blodet från Jesu vittnen”. Och jag såg på henne med stor förundran.

7Och ängeln sade till mig: Vad undrar du över? Jag skall tala om för dig hemligheten med kvinnan och med odjuret som bär henne och som har de sju huvudena och de tio hornen. “Odjuret som du såg, det var men är inte mer, det skall stiga upp ur avgrunden och gå mot sin undergång. Och de invånare på jorden som inte från världens skapelse har sina namn skrivna i livets bok, de skall undra när de ser odjuret som var och inte är men skall komma. ”Här behövs både förstånd och vishet. De sju huvudena är sju som kvinnan

berg

sitter på och de är också sju kungar. ° Fem har fallit, en finns nu, och

17:3 ö/enen Bilden anknytertillJes 21, där Öknen vid havet är ett täcknamn

för Babel, och till föreställningen att öknen var ett tillhåll för onda makter

(jfr not till Mark 1:13). 17:3 ett scharla/eansrött odjur Bilden av Rom som en kvinna kombineras med

den tidigare använda bilden för Roms makt; se 13:1 med noter. Den

scharlakansröda färgen symboliserar liksom purpurn (v. 4) lyx och lysan-

de prakt; kanske anspelas också på kejsarens purpurdräkt. 17:5 en hemlighet Namnet har en hemlig betydelse (R0m); jfr också not till

2 Thess 2:7. 17:8 det var men är inte mer, det skall stiga upp Som framgår av v. 11 likställs

odjuret här med en bestämd romersk kejsare. Troligen avses Domitianus,

betraktad som den återuppståndne Nero (se not till 13:3). - Uttrycket är

samtidigt en förvänd motsvarighet till Guds namn (1:4): ondskan har

funnits och återvänder, men den är inte på samma sätt som Gud. 17:9 sju berg Orden syftar säkerligen på staden Roms sju kullar. 17:9 sju kungar Sannolikt åsyftas romerska kejsare. Räknas Augustus som

den förste av dem, blir Nero den femte. Om man förbigår ett oroligt år, då

tre kejsare regerade under var sin korta period, är Vespasianus (69-79

e. Kr.) den sjätte. Förutsägelsen skulle då ha uttalats under hans regering.

Titus korta regeringstid (79-81 e. Kr.) låg i så fall i framtiden, liksom den

åttonde kejsarens, Domitianus. Om den tradition är riktig, enligt vilken

17:3 Upp 17:7-18+ 17:6 Jes 34:7; Hes 28:19; Upp 18:24 17:4-6 Hes 23:1l-35+ 17:7-18 Hes 16:15-41; Dan 7; Upp 11:7 17:4 Hes 28:12-15+; Upp 18:16 17:8 Upp 3:5+

661 18:2

Uppenbarelseboken

en har inte kommit än, och när han kommer skall han stanna bara en kort tid. “ Och odjuret som var och inte mer är, han är den åttonde och ändå en av de sju, och han går mot sin undergång. 12 Och de tio

hornen som du såg är tio kungar som ännu inte har fått sina riken men får för en timme tillsammans med odjuret. 3 De har

kungamakt

en och samma avsikt och lämnar sin kraft och makt åt odjuret. “ De

skall strida mot Lammet, och Lammet med sina kallade och utvalda dem, eftersom det är herrarnas herre och och trogna skall besegra konungarnas konung.” 5 Och han sade till mig: Vattnen som du såg, där skökan bor, de är länder och människomassor och folk och 16 Och de tio

språk.

hornen som du såg och odjuret, de skall hata skökan och göra henne utblottad och naken, de skall äta hennes kött och bränna upp henne i eld. Gud har ingett dem viljan att utföra hans avsikt och att med

”Ty

en och samma avsikt tills Guds ord är förge sitt rike åt odjuret, verkligade. 18 Och kvinnan som du såg är den stora staden, den som

har kungavälde över kungarna på jorden.

Babylons fall

*Sedan såg en annan ängel komma ner från himlen. Han hade

jag

stor makt, och jorden lystes upp av hans härlighet. 2Och han ropade

med stark röst: Störtat, störtar är det stora Babylon. Det har blivit ett tillhåll för demoner”, ett näste för alla orena andar, ett näste för

i Johannes såg sin syn i Domitianus tid (jfr not till 13:3), är förutsägelsen själva verket en återblick på den närmast föregående tidens händelser: de framställs som i förväg bestämda och kända av Gud. Det är dock möjligt att Uppenbarelseboken innehåller texter av olika ålder. Räkningen av kejsarna kan också göras på flera andra sätt. 17:12 tio barnen. . . tio kungar Både symbolen och antalet återfinns i Dan 7:7, 24, där det är fråga om härskare från perioden efter Alexander den store. Här menas troligen att furstar i det romerska imperiets utkanter eller utanför dess gränser en tid skall underordna sig Rom (v. 13) men sedan göra uppror (v. 16). Jfr not till 9:14. 18:2 Babylon Den följande skildringen påminner inte bara om GT:s domsord över Babel (t. ex. Jes 47; jfr not till 14:8) utan också om liknande profetior mot Nineve (Nah 3) och mot den fenikiska handelsstaden Tyros (Jes 23; Hes 26-27). 18:2 ett tillbållför demoner Jfr not till 17:3; Jes 13:21 f.

17:14 1Tim›6:15; Upp 1:5+ 18:2 f. Jes 23+; Upp 14:8+ 17:15 Jes 17:12 f.;Jer 51:13 18:2 Jes 13:21 f.+ / 3 Mos 11+ 18:1 Hes 43:2

18:3 662

Uppenbarelseboken

alla orena och 3 avskyvärda fåglar. Ty för hennes otukts skull har alla folk fått dricka vredens* vin, och har horat med

jordens kungar

henne och jordens köpmän har blivit rika genom hennes makt och

lyx.

*Och jag hörde en annan röst från himlen säga: Dra bort från henne, mitt folk, så att ni inte deltar i hennes synder och drabbas av hennes plågor. 5Ty hennes synder har tomat sig ända till himupp len, och Gud har inte glömt det onda hon har gjort. 6 Ge henne lika för lika, ge henne dubbelt igen för hennes gärningar. Häll upp dubbelt åt henne i den bägare där hon har blandat sin 7Ge henne

dryck.

lika mycket plåga och sorg som hon själv har omgett med

sig glans

och lyx. Hon säger i sitt hjärta: Jag sitter som är inte

drottning, jag

änka och skall aldrig behöva sörja.” gDärför skall hennes

plågor

komma på en enda dag, död och sorg och svält, och hon skall brännas upp i eld. Ty stark är Herren Gud som har dömt henne. 9Och jordens kungar, som har levt med henne i otukt och lyx, skall gråta över henne och klaga, när de ser röken från bålet ”och själva står på avstånd, skrämda av hennes plåga. De skall säga: Ve, ve, du stora stad, Babylon, du starka stad, på en enda timme har domen kommit över dig.” Och jordens köpmän gråter över henne och sörjer över henne eftersom ingen längre köper deras skeppslaster, Z deras laster av guld och silver, ädelstenar och

pärlor, linnety-

ger och purpur, siden och scharlakan, deras tujaträ, saker av elfenben och dyrbaraste träslag, av järn och marmor, ”eller

koppar,

kryddor, parfymer och salvor och olika av rökelse, eller vin och

slag

olja, mjöl och spannmål, eller nötkreatur och får, hästar och vagnar

18:3 for hennes ola/et: skull bar alla folk fått dricka vredens vin Se not till 14:8. 18:6 den bägare dar bon har blandat sin dryck Orden syftar på 17:4, 6 och innebär att Gud skall kräva vedergällning av den stad som låtit martyrernas blod rinna. 18:12 deras laster Den följande uppräkningen har sin närmaste motsvarighet i Hes 27:9 ff. Flertalet av de uppräknade varorna är exempel på lyx och överdåd. 18:12 tujazra Ett välluktande barrträslag, som hämtades från Nordafrika och som användes till fina möbler och inredningsarbeten. 18:13 olika slag av räkelse Grundtexten har två ord för rökelse som dock inte har direkta motsvarigheter på svenska.

18:4 f. jer 51 :45-53+ 18:7 f. Jes 47:5-15+ 18:4 Jes 4820+ 1819-19 Hes 26:15-27:36 18:5 1 Mos 11:1-9;]er 51:9 18:6 Ps 137:8+;jer 50:15+; Upp 2:23+

663 Uppenbarelseboken 18 ;24

och slavar och människoliv. “ De frukter som du längtade efter gick dig ur handen. Allt som glänser och skiner har du förlorat, och

mer kommer någon att finna det. ”De som handlar med

aldrig

sådana varor, de som har blivit rika genom henne, skall stanna på avstånd, skrämda av hennes plåga, och gråta och klaga: °Ve ve, denna stora stad, som var klädd i fint linne och purpur och scharlakan och av och ädelstenar och pärlor. 7 På en enda timme

lyste guld

har all denna rikedom ödelagts.” Alla skeppare och alla som seglar med sina varor och sjömånnen och alla som lever på sjöfart stannade på avstånd ”och ropade när de såg röken från bålet: Var fanns maken till denna stora stad?” 19 Och de strödde jord på huvudet och ropade, gråtande och klagande: Ve, ve, denna stora stad, som gjorde alla som har skepp på haven rika med sitt överflöd. På en enda timme har den ödelagts.” ”Gläd er över detta, du himmel och ni heliga* och apostlar* och profetef! Gud har dömt henne och gett er

upprättelse.

2* Och en väldig ängel tog upp en sten, stor som en kvarnsten, och kastade den i havet och sade: ”Så skall den stora staden Babylon med våldsam kraft slungas i djupet och aldrig finnas mer. 22 Aldrig mer skall sång och musik från harpspelare och flöjtblåsare och trumpetare höras i dig, aldrig mer skall någon hantverkare av något slag finnas i från en kvarnsten skall aldrig mer höras i dig,

dig. Ljudet

23 skall mer i och rösten av

ljuset från en lampa aldrig lysa dig,

brudgum och brud skall aldrig mer höras i dig. Dina köpmän var jordens herrar, ty alla folk förfördes av din trolldom. “I den staden fanns blodet från profeter och heliga och alla dem som har slaktats

på jorden.”

18:13 slavar Grundtextens ord, kroppar, användes normalt om slavar. Till-

lågget människoliv kan dock vara en förebrående påminnelse om det

nedsättande i att tala om människor på detta vis. 18:19 szrödde jord på huvudet Jfr Matt 11:21 med not. 18:22 Höjtblåsare Det ord i grekiskan som traditionellt översätts med flöjt

betecknar egentligen ett slags skalmeja, ett blåsinstrument som var av

annan typ än våra flöjter; jfr not till Matt 9:23. 18:23 rösten av brudgum och brud Uttrycket, som är hämtat från profeten

Jeremia (Jer 7:34; 16:9; 25:10; 33:11), kan möjligen avse hyllningssånger

för brudpar. 18:24 slaktats Martyrernas lidande betecknas, liksom Jesu död (5:6), som ett

offer.

18:16 Upp 17:4-6+ 18:22 Jes 24:8+; Hes 26:13 18:20 Jes 44:23+; Upp 6:10 18:23 Jer 25:10+ /Jes 23z8+ / 4729+ 18:21 f. Jer 51:63 f. 18:24 Upp 17:6+

19:1 Uppenbarelseboken 664

i himlen

Segerjuløel

Sedan hörde jag liksom den starka rösten från en stor skara i him-

len: Hallelujal Frälsningen* och härligheten” och makten finns hos vår Gud, Zty sanna och rättfärdiga” är hans domar. Han har dömt den stora skökan som fördärvade jorden med sin otukt, och han har utkrävt hämnd på hennes hand för sina tjänares blod. 3 Och de sade

igen: Halleluja Och röken från henne stiger i evigheters evighet.

Och de tjugofyra äldste” och de fyra varelserna föll ner och tillbad Gud som sitter på tronen, och sade: Amen. Halleluja!”

5Och det kom en röst från tronen som sade: Prisa vår Gud, alla hans tjänare, ni som fruktar honom, höga och låga.

6Och jag hörde liksom rösten från en stor skara och liksom rösten av stora vatten och rösten av stark åska: Hallelujal Herren vår Gud, allhärskarenÄ år nu konung. 7Låt oss vara glada och jubla och ge honom vår hyllning. Ty tiden har kommit för Lammets bröllop, och hans brud har gjort sig redo. “Hon har fått rätt att klä sig i

skinande vitt linnetyg. Ty linnetyget är de heligas* rättfärdiga gär-

ningar.

“Och ängeln sade till mig: Skrivz Saliga de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid. Och han sade till mig: Detta är Guds sanna ord. l° Och jag föll ner för hans fötter för att tillbe honom. Och han sade till mig: Nej, inte så! Jag är Guds tjänare liksom du och dina bröder, som harjesu vittnesbörd”. Gud skall du tillbe. Jesu vittnesbörd är profetians* ande?

19:1 Halleluja Detta hebreiska uttryck, som är vanligt i Psaltaren, förekom-

mer i NT endast här och i de följande verserna. Det betyder ”Prisa Jahve”

(dvs. Herren). 19:2 den stora sleö/ean jfr 17:1 ff. med not. 19:4 de tjugofyra äldste och de fyra varelsema Se 4:4, 6 med noter. 19:6 Herren vår Gud Annan läsart: Herren Gud. 19:7 Lammets bröllop Bilden av Guds förhållande till sitt folk som ett äkten-

skap överförs i NT pä Kristus och hans trogna (jfr 2 Kor 11:2; Ef 5:25 f.

med noter).

19:1 Tob 13:18; Upp 7:10 19:6 Upp 1:15+ 19:2 Upp 16:5 / 17+ /6:10+ 19:7 Ps 1123:24 /Upp 21:2, 9 19:3 Upp 14:9-11+ 19:8 Ps 45:14 f.;]es 61:10; Upp 3:5 19:4 Upp 4z2+ /5:14 19:9 Matt 22:2-14; 25:1-13 19:5 Ps 115:9-13 19:10 Upp 22:8 f. 19:6 f. Ps 93

665 Uppenbarelseboken 19:20

den vita hästen

Ryttaren på

“ Och jag såg himlen öppen, och se: en vit häst, och han som satt på den kallas ”Trovärdig och sann, och han dömer och strider rättfärdigt. Z Hans ögon var som eldslågor, på huvudet hade han många kronor, och på honom var ett namn” skrivet som ingen känner utom han själv. 3 Han var klädd i en mantel som doppats i blod, och hans namn är Guds ord. ” De himmelska härarna följde honom på vita hästar, och de var klädda i skinande vitt linne. 5 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svärd som han skall slå folken med, och han skall valla dem med en stav av järn, och han skall trampa vinpressen för Guds, allhärskarens, stränga vredes* vin. ”Och han har ett namn skrivet på manteln och på låret: Konungarnas konung och herrarnas herre.”

”Och jag såg en ängel stå inne i solen, och han ropade med hög röst till alla fåglarna som flög över himlens mitt: Kom hit och samlas till Guds stora måltid, *s så skall ni få äta kött av kungar och härförare och mäktiga män och kött av hästar och deras ryttare och kött av alla människor, fria och slavar, höga och låga.”

”Och jag såg odjuret och jordens kungar och deras härar, som samlats för att strida mot honom som satt på hästen och mot hans här. 2° Och odjuret togs till fånga och likaså den falske profeten, som

19:11 kallas Trovärdig och sann” Annan läsart: är trovärdig och sann”. Jfr

3:14 med not. - Att det är fråga om Kristus framgår av en rad detaljer i det

följande, bl. a. av namnet Guds ord” (jfr Joh 1:1 med not; Vish

18:15). 19:12 ett namn. . .som ingen känner Jfr Matt 11 :27;Fil 2:9 med not; Upp2:17

med not; 3:12. 19:15 ett skarpt svärd .. . valla Se noter till 1:16; 2:27. Jfr också 2 Thess

2:8. 19:15 trampa vinpressen Jfr 14:19 f. där det är en ängel som trampar. Det är

möjligt att det i båda fallen är fråga om en bild för den sista domen. 19:16 ett namn . . .på manteln achpå låret Möjligen menas att namnet fanns på

manteln, där den föll över låret, dvs. på den bäst synliga delen av en

ryttares dräkt. l9z17fåglarna Jfr Hes 39:17 ff.; Luk 17:37 med not. 19:19 jordens kungar Se 9:14 ff.; 16:14 ff.; 17:12 ff. med noter. 19:20 odjuret . . . den falske profeten Se noter till 13:1, 11.

19:11 Hes 1:1; Upp 6:2-8+ /1:5+ 19:16 1 Tim 6:15; Upp 1:54- 19:12 Upp 1214+ /2:17+ 19117 f. Hes 39217-20 19:13 Jes 63:1-3+ 19:19-M Hes 38-39 _ 19:14 Upp 3:4+ 19:20 Jes 30:33+; Dan 7:11; Upp 13:14+ 19:15 Upp 1216+ /2126 f.+ / 14:17-20+

19:21 Uppenbarelseboken 666

gjort tecken inför odjuret och förfört dem som tagit emot dess märke och tillbett dess bild. De kastades båda levande i eldsjön som brinner av svavel. 2 Och de andra dödades med svärdet ur ryttarens mun, och alla fåglarna åt sig mätta på deras kött.

Dra/een binds tusen år. Slatstriden

för

Och säg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till

jag

avgrunden och en stor kedja i handen. zOch han grep draken, ormen från urtiden som är Djävulen” och Satan, och band honom för tusen år 3och kastade ner honom i avgrunden och låste och förseglade ingången för att han inte skulle förföra folken förrän de tusen åren hade gått. Sedan skall han släppas lös för en kort tid.

lOch jag såg troner, och de som satte sig på dem fick rätt att döma. Och jag såg själarna av dem som halshuggits för Jesu vittnesbörd* och Guds ord, dem som inte tillbett odjuret och dess bild och inte tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De fick liv igen och var kungar med Kristus i tusen år. 5 De andra döda fick inte liv förrän de tusen åren hade gått. Detta år den första uppståndelsen. “Salig och helig den som får vara med i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden ingen makt, utan de skall bli Guds och Kristi präster och vara kungar med honom i tusen år.

7Och när de tusen åren har gått skall Satan släppas lös ur sitt fängelse. 8Och han skall gå ut och förföra folken i jordens fyra hörn,

19:20 eldsjön som brinner av svavel Se 14:10 med not; 20:10, 14 f. 20:2 grep draken . . . och band honom för tusen år Enligt samtida judiska

föreställningar skulle en period av fred och lycka förgå mellan Messias

framträdande och den slutliga domen över världen. Vad som sägs i detta

kapitel tycks innebära att en liknande period skall följa efter Kristi åter-

komst. Aldre utläggare har i stället låtit tusenårsriket syfta på den kristna

kyrkans tid: djävulens makt bröts genom Kristi död. I Uppenbarelseboken är det dock omöjligt att avgöra när skildringen avser verkliga perioderi

en sträng tidsföljd. Det kan tänkas att det här bara sägs att martyrerna (v. 4)

får en ärofull ställning i den kommande världen. 20:4 .fick rätt att döma Denna rätt tillskrivs i 1 Kor 6:2 de kristna över huvud;

se not där. Aven i v. 6 sägs sådant som enligt andra NT-ställen gäller alla

kristna (jfr 1:6; 1 Pet 2:9). 20:4 odjuret . . . dess bild . . . market Se noter till 13:1, 14, 16. 20:6 den andra döden Uttrycket förklaras i v. 14; jfr också 2:11.

19:21 Upp 1:16+ 20:6 Upp 2111+ /1:6+ 20:1 2 Pet 2:4; Upp 9:1 20:8 Hes 38-39 20:2 Upp 12:9 20:4 Dan 7:9-27+; Upp 13:12-17+ /

Matt 19:28+; Upp 1:2

667 Uppenbarelseboken 21 :2

Gog och Magog, och samla dem till striden, och deras antal är som havets sand. °Och de drog upp till den höga slätten på jorden och omringade de heligas* läger och den älskade staden. Och eld föll från himlen och förtärde dem. ° Och djävulen som förförde dem kastades i samma sjö av eld och svavel som odjuret och den falske profe-

ten, och de skall plågas dag och natt i evigheters evighet.

Livets bo/e öppnas “ Och jag såg en stor vit tron och honom som sitter på den, och jorden och himlen flydde inför honom, och det fanns inte längre någon plats för dem. z Och jag såg de döda, höga och låga, stå inför tronen, och böckerna öppnades. Och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda dömdes efter vad som stod i böckerna, efter sina

3 Och havet gav tillbaka de döda som var i det, och döden

gärningar.

och dödsriket* gav tillbaka de döda som vari dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. “ Och döden och dödsriket kastades i den brinnande sjön. Detta är den andra döden, den brinnande sjön. 5 Och var och en som inte fanns uppskriven i livets bok kastades i den brinnande sjön.

En himmel och en ny jord

ny Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och

den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. 2 Och såg

jag

20:8 Gog och Mágog Namnen förekommer i GT:s släkttavlor (1 Mos 10:2;

1 Krön 5:4). I Hes 38-39 är Gog i Magogs land en framtida fiende till

Israel, som skall förgöras av Gud. Till denna profetia knöts föreställningar

om en slutstrid mellan Gud och fientliga makter, som inte kunde lokali-

seras närmare (”jordens fyra hörn”). Jfr Upp 16:14; 19:19. 20:9 den höga slätten på jorden Här förutsätts en stiliserad världsbild, där

Jerusalem (den älskade staden”) är jordens centrum och det heliga landet

jordens högst belägna trakt. 20:12 böckerna . . . livets bok Här avses i ena fallet förteckningar över männi-

skornas handlingar (jfr Dan 7:10), i andra fallet den bok där Gud skrivit

upp namnen på demisom skall bli frälsta (jfr 3:5; Dan 12:1). 21:1 høwetfanns inte mer Havet uppfattas här liksom i GT som gudsfientliga

makters hemvist (jfr not till 12:3).

20:9 f. Upp 14:9-11+ 20:14 1 Kor 15:26, 54; Upp 2:11+ 20zll-l5 Dan 7:9-12+; Matt 25131-46 21:1 Jes 65:17+;2Pet3:13/Upp 20:11 20:11 Upp e:12-17+ / 21:1 21:2 Heb 11:10+; Upp 3:12+/19:7+ 20:12 Upp 3z5+ /2:23+

21:3 Uppenbarelseboken 668

den heliga* staden, det nya Jerusalem, komma ner ur himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. 3Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: Se, Guds tält* står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem, 1 och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta. 5 Och han som satt på tronen sade: Se, jag gör allting nytt. Och han sade: Skriv, ty dessa 0rd är trovärdiga och sanna. “Och han sade till mig: Det har skett. Jag är A och O, början och slutet. Jag skall låta den som törstar dricka fritt ur källan med livets vatten. 7Den som segrar skall vinna allt detta, och jag skall vara hans Gud och han skall vara min son. 3Men de fega och otrogna och skändliga, mördare, horkarlar, trollkarlar, avgudadyrkare och alla lögnare, deras plats är i sjön som brinner av eld och svavel, och det är den andra döden.

Det jemsalem

nya 9Och en av de sju änglarna med de sju skålarna som var fyllda med de sju sista plågorna kom och talade till mig och sade: ”Kom, jag skall visa dig bruden, Lammets hustru. ”Och han förde mig i anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner ur himlen från Gud, full av Guds härlighet”. Och den lyste som den dyrbaraste ädelsten, som en kristallklar *Z Den hade en stor och mur och tolv* portar,

jaspis. hög

och vid portarna tolv änglar, och namn var skrivna

där, namnen på Israels tolv stammar. 13 I öster var tre portar, i norr tre portar, i söder

21:2 staden. . . en brud Bilden av en stad dominerar den fortsatta skildringen,

men samtidigt bibehålls bilden av kyrkan som Kristi brud (19:7). Detta

underlättas av att städer i GT ofta beskrivs som kvinnor, så som nyss skett

med Rom (17:1 ff.). Det nyaJerusalem, en smyckad brud, ställs mot Rom,

en sköka. 21:3 folk Grundtexten har här enligt en läsart ental, enligt en annan flertal. 21:3 vara hos dem Annan läsart: vara hos dem som deras Gud. 21:6 A och O Se not till 1:8.

21:3 Hes 37:27+;Upp 7:15 21:8 1 Kor 6:9 f. / Upp 14:9-11+ / 21:4 Upp 7:17; 20:14+ 2:11+ 21:5 Jes 43:19; 2 Kor 5:17; Upp 4z2+ 21:9 Upp 15:1 / 19:7; 21:2 21:6 Upp 16:17/ 1:8+ /Jes 55:1+; Upp 21:10-22 Jes 54:11f.;Hes 40-42, 48+

7:17+; 22:17 21211-14 2 Mos 2815-21; Jes 60:1 f., 19; 21:7 2Sam 7:14;Ps 2:7 Tob 13:16 f.

669 21:27

Uppenbarelseboken

“ Stadsmuren hade tolv grundstetre portar och i väster tre portar.

tolv apostlar.

nar, och på dem stod tolv namn, Lammets 5 Och han som talade till mig hade en måttstock av guld för att

var byggd i

mäta staden och dess portar och dess mur. ”Staden fyrkant och dess längd var som dess bredd. Och han mätte upp den med sin måttstock till tolv tusen stadier; längden, bredden och höjden var lika. ”Och han mätte upp muren, till etthundrafyrtiofyra alnar efter människornas mått, som också var 13 Muren var

ängelns.

av och staden var av rent guld, som var som rent glas.

byggd jaspis

”Grundstenarna i stadsmuren var av alla slags sköna ädelstenar. Den första grundstenen var av jaspis, den andra av safir, den tredje av kalcedon, den fjärde av Smaragd, 2° den femte av sardonyx, den den sjunde av krysolit, den åttonde av beryll, den sjätte av karneol, nionde krysopras, den elfte av hyacint och av topas, den tionde av den tolfte av ametist. 2 De tolv portarna var tolv pärlor, varje port av

en enda pärla. Och den breda gatan genom staden var av rent guld,

som var som genomskinligt glas.

22 Något tempel* såg jag inte i staden, ty Herren Gud, allhärskaren”, är dess han och Lammet. 23 Och staden behövde var-

tempel,

ken sol eller måne för att få ljus, ty Guds härlighet lyser över den, och Lammet är dess lampa, 2* och folken skall leva i detta ljus. Jordens kommer med all sin härlighet till den staden, 25 och dess

kungar

skall - natt blir det inte där. 26Och portar aldrig stängas om dagen 27 skall allt dyrbart och härligt som folken äger skall föras dit. Aldrig något orent komma in där och inte heller någon som handlar skändeller utan bara de som Lammet har skrivna i livets

ligt lögnaktigt,

bok.

21:15 mäta staden jfr 11:1 med not. 21:16 längden, bredden och höjden var lika Enligt 1 Kon 6:20 hade det allra heligaste i Salomos tempel kubisk form. -I måttangivelserna är talmystiken” det väsentliga, med det ständigt upprepade tolvtalet. För att återge detta behåller översättningen grundtextens mått* stadie och aln; omräknat till nutida mått blir kubens sida ca 220 mil och stadsmurens höjd (v. 17) drygt 70 meter. 21:19 :ide/stenar Uppräkningen påminner om 2 Mos 28:17, som gäller översteprästens bröstsköld. Denna skulle förses med tolv ädelstenar, där namnen på Jakobs söner var inristade.

21:14 Ef 2220+ 21:23-26 Jes 60; Upp 22:5 21:15 Sak 2:1 f. 21:27 Jes 5221+; Upp 22:15 / 3z5+

22:1 Uppenbarelseboken 670

Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall,

som rann från Guds och Lammets tron. ZMitt på den stora gatan, med floden på ömse sidor, stod livets tråd som bär frukt tolv* gånger om året och ger sin skörd varje månad, och trädets blad är läkemedel för folken. *Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Lammets tron skall stå i staden, och hans tjänare skall tjäna honom. 4De skall se hans ansikte, och de skall bära hans namn” på sin panna. 5Och det skall inte mer bli natt, och ingen behöver längre ljus från någon lampa eller solens ljus, ty Herren Gud skall lysa över dem.

Och de skall vara kungar i evigheters evighet.

Avslutning

° Och han sade till mig: Dessa 0rd är trovärdiga och sanna. Herren, som är en Gud för profeternas” andar, har sänt sin ängel” för att visa

7 sina tjänare vad som snart skall ske. Se, jag kommer snart. Salig den som tar vara på profetians ord i denna bok.

sJag, Johannes, är den som har hört och sett detta. Och när jag hade hört och sett det, föll jag ner för att tillbe ängeln som hade visat det för mig. 9Men han sade till mig: Nej, inte så. Jag är Guds tjänare liksom du och dina bröder profeterna och alla de som tar vara

22:1 en flod med livets vatten Denna skildring anknyter dels till Hes 47, dels

till berättelsen om Edens lustgård (1 Mos 2 :8 ff. ). Det kommande paradiset

tänks alltså som en motsvarighet till det ursprungliga. 22:2 livets träd som bärfm/et tolv gånger om året Den från 1 Mos 2:9 tagna

bilden av livsträdet i paradiset har kombinerats med ett drag hämtat från

Hes 47:12, nämligen att frukterna kan skördas varje månad. 22 :6 han sade till mig I fortsättningen är det på flera ställen oklart vem det är

som talar. Författaren skiljer inte på om Jesus talar direkt eller genom en

ängeL 22:8 Johannes Se not till 1:1.

22:1-J Sak 14:8-11 22:6 Upp 1:1+ 22:2 Upp 2:7+ 22:7 Upp 3211+ / 1:3 22:4 Ps 17:15/Matt5:8;Upp 2217+ 22:8f.Upp 19:10 22:5 Jes 60:19 f.: Upp 21:23 /Dan 7:27;

2Tim 2:12

671 22:21

Uppenbarelseboken

skall du tillbe.” l° Och han sade till mig: på orden i denna bok. Gud inte orden i denna boks profetior, ty stunden” är nära.

Försegla

“ Den som gör orätt skall fortsätta att göra orätt och den som är oren fortsätta rättfärdige skall fortsätta att leva att orena sig, och den

och den helige* att helga sig. råttfärdigt

2Se, jag kommer snart och har med mig lön att ge åt var och en efter hans gärningar. ”Jag är A och O, den förste och den siste,

början och slutet. de som tvättar sina kläder* rena. De skall få tillgång till

“Saliga

15 Men utanför är livets träd och få gå in i staden genom dess portar. hundarna och trollkarlarna och horkarlarna och mördarna och och alla som älskar lögnen och lever i den.

avgudadyrkarna

till er för att vittna” om detta i “]ag, Jesus, har sänt min ängel rot och hans ättling, den församlingarna”. Jag är skottet från Davids* -

strålande morgonstjärnan.

”Och Anden och bruden säger: Kom!” Och den som hör det l Och den som törstar skall komma. Och den som skall säga: Kom vill skall fritt få dricka av livets vatten. för var och en som hör profetians 0rd i denna bok: ”Jag vittnar något, skall Gud tillfoga honom de lidanden

Om någon tillfogar

som det står om i denna bok. ”Och om någon tar bort något av orden i boken med dessa skall Gud ta ifrån honom hans

profetior,

del i livets tråd och den heliga staden, som det står om i denna bok. 2° Han som vittnar om detta säger: ”Ja, jag kommer snart.” Amen,

kom, Herre Jesus. 2* Nåd från herren Jesus åt alla.

22:13 A och O Se not till 1:8. 22:15 hundarna Se not till Matt 7:6. 22:16 skottet från Davids rot . . . morgonstjaman Se noter till 2:28; 5:5. 22:17 bruden Dvs. den kristna församlingen på jorden, där den heliga anden är verksam. 22:17 Kom Detta utrop är riktat till Kristus (jfr v. 20; 1 Kor 16:22). Fortsättningen anspelar på Jes 55:1 ff. och riktas till de kristna.

22:10 Upp 1:3 22:15 1 Kor 6:9 f. 22:11 Dan 12:10 22:16 Upp 5:5+ /2:28 22:12 Upp 3:11+ / Jes 40:10+; Matt 22:17 Upp 2126+ 16:27+; Rom 14:12 22:18 f. 5 Mos 4:2 22:13 Upp 1z8+ 22:20 1 Kor 16:22; Upp 3:11+ 22:14 f. Jes 5221+; Upp 21:27 22:14 Upp 2:7+

Förklaringar

Bibelkommissionens utgåva av Nya testamentet Omfattartext, noter

och parallellhárwisningar med en kompletterande och uppslagsdel ett rubri/eregister. Dessutom ingår en kartbilaga med fyra kartor.

Text

Nya testamentets skrifter är samtliga skrivna på grekiska. Texten finns bevarad i en rad handskrifter från århundradena närmast efter Kristi födelse; det äldsta är från 125

handskriftsfragmentet omkring

e. Kr. Mellan de olika handskrifterna och fragmenten finns avvikelser som uppstått när man skrivit av en förlaga. Det år den vetenskapliga textkritikens uppgift att försöka komma så nära textens

ursprungliga lydelse som möjligt. Textunderlaget till den föreliggande översättningen är tredje upp-

lagan av de förenade bibelsällskapens utgåva av Nya testamentets grekiska text. Under sin egen, självständiga textkritiska

prövning

har dock bibelkommissionen i flera fall gjort andra bedömningar än denna utgåva. De viktigaste avvikelserna finns upptagna i textkritis-

ka noter till översättningen.

Nya testamentets skrifter var från början inte indelade i mindre avsnitt; inte ens skiljetecken användes. Titlar till de olika skrifterna finns dock redan i de äldsta handskrifterna. Rubriker som ”Evangeliet enligt Matteus, Till de kristna i Rom osv. är översättningar av sådana titlar. Vid sidan av dessa används hävdvunna hänvisningsoch kolumntitlar: ”Matteusevangeliet”, Romarbrevet osv. Bibelkommissionens utgåva är också försedd med mellanrubriker. Dessa har utformats i samband med översättningen och ingår alltså inte i

den ursprungliga texten. Kapitelindelningen tillkom på 1200-talet, versindelningen omkring 1550. Båda anordningarna gjordes för att tillgodose speciella

behov, och versindelningen utfördes under stor brådska. De är nu

sedan länge vedertagna och oundgängliga hjälpmedel vid hänvis-

ningar till texten. Från innehållets och sammanhangets synpunkt är de dock inte invändningsfria och det är inte lämpligt att låta översättningen alltför hårt bindas av dem. I bibelkommissionens utgåva

Förklaringar 674

kan nu ett börja mitt inne i ett stycke eller två verser vara

kapitel

sammanförda till en enhet; i det senare fallet inleds dubbelversen med båda verssiffrorna, åtskilda av snedstreck. och utfördes långt innan det fanns en

Kapitel- versindelning

textkritik. Denna har sedan kunnat påvisa att vissa

vetenskaplig

verser och i ett par fall något större textpartier i själva verket inte är I moderna översättningar brukar dessa verser uteslu-

ursprungliga.

tas, och deras versnummer saknas. En förteckning på vilka verser detta i bibelkommissionens utgåva ingår i artikeln Läsarter i

gäller uppslagsdelen.

Klammer ett textparti innebär att det enligt vedertagen [ ] kring

inte tillhörde texten i dess tidigaste form. Det har

uppfattning

dock en sådan ålder och en sådan ställning i traditionen att det bör ingå i en översättning. I bibelkommissionens utgåva är Mark 16:9-2O och Joh 7253-8211 markerade på detta sätt. efter ett 0rd (exempel: Ande**) anger att ordet behandlas i uppslagsdelen. Denna asterisk (stjärna) återfinns i allmänhet första

kapitel eller annan längre innehållslig

gången ordet möter i ett enhet, där en förklaring kan anses påkallad. kursiv stil i texten anger att de kursiverade orden är citat från Gamla testamentet. Motsvarande parallellhänvisning är också kursive-

rad. fria återgivningar av gammaltestamentliga ställen, Mycket

och av citat har inte markerats; så

anspelningar brottstycken t.ex. inte de många anspelningarna på GT i Uppenbarelsebo-

ken. GT-citaten i Nya testamentet följer i grundtexten Septuaeller andra förkristna grekiska översättningar av GT.

ginta*

Eftersom dessa många gånger skiljer sig från GT:s hebreiska text, som den svenska GT-översättningcn utgår ifrån, kan det förekomma att ett i NT citerat GT-stålle avviker från formuleringen i den svenska bibelns GT. Om 0rd i ett citat har lämnats okursiverade, beror detta på att de inte ingår i det ursprungliga GT-citatet.

Noter och uppslagsdel

Notapparaten är placerad närmast efter den översatta texten på varje sida. Noterna innehåller om historiska, geografiska och

uppgifter

kulturella förhållanden samt kortfattade förklaringar av vissa ord och begrepp, tankesammanhang och bilder, som kan bereda svårigheter för en nutida läsare. Vidare finns noter om de olika skrifternas tillkomstsituation, författare, och stil m.m. I textkritiska

språk

675 Förklaringar

noter anges om någon annan läsart i handskrifterna anses vård att beakta; andra noter anger om annan möjlig översättning förelegat

som tolkningsalternativ.

Förklaringar till 0rd och begrepp som ofta återkommer i texten

eller kräver en mera utförlig, övergripande behandling har av prak-

tiska skäl samlats i en särskild uppslagsdel. Denna kompletterar alltså notapparaten och skall inte uppfattas som ett fristående, fullständigt bibellexikon.

av vissa namn och främmande ord och termer har

Betoning

ledning för uttalet. Accenten står ovanför angetts med accent till betonad vokal (exempel: talitá) och efter betonad diftong (exempel: kor/m). Se vidare Namnformeri-Ã

Tabeller över mynt, vikter och mått samt en kronologisk översikt återfinns i uppslagsdelen. Se Mynt och vikt“, Mått* och Tidräkning?

ParalZell/øänvisningar

Parallellhänvisningarna är placerade längst ner på varje sida, när-

mast efter noterna. Där ges hänvisningar till andra bibelställen som innehåller likartade formuleringar, tankar eller bilder. Hänvisningarna är ordnade efter varje boks i bibeln. I allmänhet avser

placering

en eller flera verser, men den kan ibland gälla ett eller

hänvisningen flera kapitel.

+ anger att ytterligare parallellställen finns förtecknade på det

utpekade stället.

/ används för att åtskilja hänvisningar eller grupper av hänvis-

som hör till samma vers men hänför sig till olika delar av

ningar

versen. Om av bibelbok anges efter ett

ingen förkortning

sådant snedstreck, innebär detta att den närmast föregående

angivelsen fortfarande gäller.

/eursiv stil markerar att hänvisningen avser det kursiverade GT-

citatet i texten.

Parentes en till ett NT-ställe kan stå efter en

( ) kring hänvisning

kursiverad citatmarkering och utsäger att GT-citatet återfinns även på detta ställe.

Exempel: parallellhänvisningen till Luk 19:38

Ps II8:25f. (Matt 21:9+) / Luk 2:14

Första delen av versen utgörs av ett citat från psalm 118 i

betyder:

Psaltaren. Samma citat återfinns också i Matt 21:9. I parallellhänvis-

Förklaringar 676

ningen där anges ytterligare ställen i NT som innehåller just detta citat. - Andra delen av versen innehåller en parallell till Luk 2:14.

Hånvisningar till likalydande eller likartade avsnitt i de synoptiska evangelierna (Matteus, Markus, Lukas), samt i några fall även till

Johannesevangeliet, återfinns bland parallellhänvisningarna. Exempel: parallellhänvisningen till Matt 4zl8-22

Mark 1:16:20; Luk 5:1-11;]0h1:35-51 betyder: På de angivna ställena finns de andra evangelisternas berättelser om hur Jesus kallar de första lärjungarna.

När gränserna mellan olika avsnitt i evangelierna inte sammanfal-

ler med versindelningen används i parallellhänvisningarna en ytter-

ligare indelning:

a första halvversen b andra halvversen

Rubrikregister

Samtliga mellanrubriker till Nya testamentets skrifter har sammanförts i ett rubrikregister. Registret ger en översikt över innehållet i varje bok men gör det också lättare att söka sig fram till ett bestämt avsnitt eller textställe.

Under rubrikerna i varje evangelium anges i förekommande fall

avsnitt i övriga evangelier; registret blir därmed även en

parallella enkel evangeliesynops.

Kartor

Kartbilagan omfattar fyra kartor:

Palestina på Nya testamentets tid Jerusalem på Nya testamentets tid Paulus resor Världens stormakter på Nya testamentets tid

Förkortningar

Förkortningar av enskilda bibelböcker, se innehållsförteckningen (NT) och nedan (GT och GT:s apokryfer).

GT Gamla testamentet NT Nya testamentet

kap. kapitel

677 Förklaringar

v. vers f. närmast följande (vers) ff. de närmast följande (versema)

med par. med parallellställe(n). Gäller hänvisningar mellan Mat-

teus-, Markus- och Lukasevangelierna och, mera sällan, johan-

nesevangeliet.

av Gamla testamentets böcker

Förkortningar

1 Mos Första Mosebok 2 Mos Andra Mosebok 3 Mos Tredje Mosebok 4 Mos Fjärde Mosebok 5 Mos Femte Mosebok jos josua Dom Domarboken Rut Rut 1 Sam Första Samuelsboken 2 Sam Andra Samuelsboken

1Kon Första Konungaboken

2Kon Andra Konungaboken

1 Krön Första Krönikeboken 2 Krön Andra Krönikeboken Esr Esra Neh Nehemja Est Ester

job job

Ps Psaltaren

Ords Ordspråksboken

Pred Predikaren Höga V Höga Visan

jes jesaja

jer jeremia

Klag Klagovisorna

Hes Hesekiel Dan Daniel Hos Hosea

joel joel

Am Amos

Ob Obadja

Förklaringar 678

Jon Jona Mik Mika Nah Nahum Hab Habackuk Sef Sefanja

Hägg Haggai

Sak Sakarja Mal Malaki

av Gamla testamentets

Förkortningar

böcker

apo/eryfis/ea

Judit Judit

Vish Visheten Tob Tobit

Syr Syrak

Bar Baruk 1 Mack Första Mackabeerboken 2 Mack Andra Mackabeerboken Till t Est Tillägg till Ester Till t Dan Tillägg till Daniel Sus Susanna

Bel i Bab Bel i Babylon Drak i Bab Draken i Babylon

As bön Asarias bön

De tre mänzs lov De tre männens lovsång Man bön Manasses bön

av testamentets böcker

Förkortningar Nya

Se innehållsförteckningen.

Uppslagsdel

allhärskaren Det grekiska ordet för andliga människor (Gal 6:1). pantokrátor, som betyder allhärs- Deras livsföring skall styras inte av karen men i äldre översättningar köttet* utan av den förnyade anden återgavs med den Allsmäktige, (Gal 5:16 ff.), som bär frukt i form förekommer inom NT huvudsakli- av kristna dygder. gen i Uppenbarelseboken. I Sep- Mer än i GT framstår Guds ande tuaginta” motsvarar det hebreis- i NT som en verkande makt. Jesus kans sebaot. Det sistnämnda ut- driver ut demoner med denna ande trycket, som står oöversatt på två (Matt 12:28). Efter hans död och ställen i NT (Rom 9:29; Jak 5:4), uppståndelse hör Andens verkhar tidvis uppfattats som ett namn ningar till den kristna erfarenheten. men betyder krigshärar. När 0r- Enligt paulusbreven är det Anden det Sébaot i GT knyts till Guds som ger nya livskvaliteter, den är namn, menas att han är härarnas handpenningen på ett kommande Gud eller herre. Han anför äng- liv (Rom 8:12 ff.; 2 Kor 1:22). På lar(nas härar eller skaran av himlens samma gång hjälper och stöder den stjärnor (Jes 40:26) eller bådadera (Rom 8:26 f.). Anden får alltså i NT jfr Makter“). Uttrycket kan också efter hand personliga drag; två syfta på Israels folk, som han ledde gånger nämns den som jämställd i striden (2 Mos 7:4; 1 Sam med Gud och Kristus (Matt 28:19; 17:45). 2 Kor 13:13). Härifrån går sedan ande, andlig Hebreiskan har samma linjerna till fornkyrkans tänkande 0rd för ande, andedräkt och vind. om Treenigheten. När den från Med ande” betecknas i GT den Gud utgående anden, ofta kallad livskraft som Gud ger åt skapade den heliga anden, står utan närmare varelser, främst åt människan. Med bestämning, stavas Anden med stor tiden betraktas den som en själv- bokstav. Ibland är det svårt att avständig del av människan, vid sidan göra om ordet pneuma betecknar av kroppen och ofta liktydig med Guds eller den kristnes ande, när själen. Anden framstår som säte för det talas om det kristna livet. känslor och lidelser, som bärare av Enligt Apg inleds kyrkans tid vishet och förstånd (Jes 11:2). med att urförsamlingens medlem- Frälsningstiden skall medföra en mar mottar den heliga anden förnyelse och förstärkning av an- (2:1 ff.). Den är en gåva från den den (Joel 2:28 ff.). upphöjde Kristus, och den leder

i

Enligt NT återgår livsanden i dö- kyrkan och dess mission (10:19, 44 den till Gud (Luk 23:46). De avlid- ff.; 15:28). Dop och Anden som en nas andar fortsätter att existera gåva till den döpte hör ihop (2:38; (Heb 12:23). Med sin ande (på gre- 8:15 f.). I Joh 14-16 bär Anden kiska pnepfma) uppfattar männi- namnet Hjälparen. skan (Mark 2:8; 1 Kor 2211); den är Jesus blir bärare av Anden, när bärare av viljan (Matt 26:41). Kän- han döps av Johannes (Matt 3:16). I netecknande för den urkristna erfa- synnerhet hos Lukas framställs han renheten är att hos den kristne an- som fylld av helig ande (4:14). den förnyas (Rom 8:9 f.); detta Anglaf är andar i Guds tjänst visar sig i andliga gåvor (1 Kor (Heb 1:14). De sju andarna är en 14:1 ff.). Så kan de kristna kallas bild av Andens funktioner (t.ex.

antikrist Uppslagsdel 680

Upp 1:4). Demoner” däremot är arv, arvinge, ärva När NT talar om liktydiga med orena eller onda an- arv i bildlig mening, anspelas ofta dar (Matt 10:1; Luk 7:21). på hur Kanaans land fördelades antikrist Detta grekiska 0rd, som mellan Israels stammar (_Jos 13-19). betyder ”motkristus, används Varje stam fick sin arvslott, dvs. sin inom NT bara i Johannesbreven del av landet, som skulle gå i arv (1 Joh 2:18, 22; 4:3; 2Joh v. 7) men inom stammen. Bilden behöver förutsätts där vara bekant för läsar- alltså inte ha med dödsfall att göra. na. Tydligen väntade man sig att en Att ärva är att få sin (rättmätiga) del ojämförligt ond och mäktig person av något, att vinna eller överta det; skulle framträda i världens sista tid. dessa uttryck har också använts i Andra antydningar om detta ges i översättningen. Matt 24:11 ff. med par.; 2 Thess Redan i GT görs stammarnas 2:3 ff.; Upp 13. Den väntade ges- arvslotter till en bild för andlig talten främjar en allmän upplösning egendom (t.ex. Ps 16:6). I NT blir eller laglöshet. Han gör anspråk de främst en bild för den himmelska på en dyrkan som endast tillkom- saligheten. Det kristna livet på jormer Gud och Kristus, hädar Gud den uppfattas som ett förstadium och skändar heliga ting. Han vållar till detta tillstånd. Den heliga anden också de troende svåra lidanden. kallas därför en borgen eller hand- Vanhelgandet av Jerusalems tempel penning: den är ett förskott på den år 167 f. Kr. bildar utgångspunkten kommande saligheten. Andra bilför denna föreställning (jfr Matt der och liknelser betonar att denna 24:15 med not). Den tillämpas i salighet bara tillfaller dem som fått Uppenbarelseboken på den romer- Guds löften och tagit emot dem ska staten och dess kejsare, iJohan- med tro. Främlingar får inte ärva, nesbreven på falska profeter, dvs. men de kristna är Guds barn och religiösa förkunnare som vänder sig har därför rätt till arvet (Rom 8:17; till de kristna men förnekar väsent- Gal 3:18; Ef 3:6; Jak 2:5). liga kristna läror. Asien I NT betecknar detta namn apostel Det grekiska ordet apástoløs inte världsdelen, utan en provins i betyder sändebud. Motsvarande det romerska imperiet. Den omfathebreiska ord användes om ombud tade västra delen av Mindre Asien, med fullmakt att företräda annan alltså det nuvarande Turkiets västperson t.ex. i affärer. Ordet före- kust med närmaste inland. Admikommer med denna allmänna bety- nistrativ huvudstad var Pergamon delse i Joh 13:16; 2 Kor 8:23; Fil (Upp 1:11 ; 2:12), men den viktigas- 2:25 (som ni sände). I Heb 3:1 te centralorten var Efesos (jfr Apg kallas Jesus apostel, dvs. Guds sän- 18:19 med not). debud. Oftast syftar ordet i NT på barn Ordet barn har i NT flera Jesu tolv lärjungar, som han enligt bildliga betydelser. När en religiös Luk 6:13 själv kallade apostlar, el- lärare använder det om sina lärler på Paulus. Någon gång används jungar, markerar han både sitt perdet om andra missionärer eller sonliga förhållande till dem och sin kristna ledare. Paulus försvarar iv- auktoritet. Så gör Jesus (t.ex. Mark rigt sin rätt att kallas apostel gent- 10:24; Joh 13:33), Paulus (t.ex. emot motståndare som tycks ha an- 1 Kor 4:14) och Johannesbrevens sett beteckningen förbehållen de författare (t.ex. 1 Joh 2:1). Paulus tolv. Falska apostlar nämns i kallar särskilt dem han omvänt till 2 Kor 11:13; Upp 2:2. kristen tro för sina barn: han har

681 Uppslagsdel brudgum

fött dem till nytt liv (se Gal 4:19 (se t.ex. 1 Kor 16:21). med not). I flera Jesus-ord kallas En stor del av NT utgörs av brev lårjungarna de små eller de från kristna ledare till församlingar minsta (se Matt 10:42 med not). eller enskilda. Flertalet av dem var Hår anknyts till en tradition från avsedda att läsas upp vid mottagar- GT: de fromma är obetydliga och församlingarnas sammankomster; föraktade i denna världen. För je- på så sätt uppkom bruket att använsus år barnets sinnelag något posi- da dem som texteri gudstjänsten. I tivI (Matt 11:25). I NT:s brev an- en del fall saknas brevets typiska vänds ibland ordet barn om inledning eller avslutning (Heb, kristna på nybörjarstadiet, och ljoh, Jak). Detta hänger samman bamsligheten blir då något som med att brevformen ibland, både man efter hand bör lämna bakom inom och utom NT, var en lätt försig (se 1 Kor 3:1 med not; jfr 1 Kor klädnad för avhandlingar eller pre- 14:20). dikningar, även för andra litterära

l en allmännare mening kan or- former (Upp). Filosofiska och relidet användas om anhängare av en giösa skrifter kunde också utformas lära, om medlemmar i en grupp som brev av historiska personer. eller kategori och om dem som ger Syftet år i sådana fall svårt att klarprrv på en viss egenskap. Beträf- lägga. Rena förfalskningar förefande detta språkbruk och beträf- kom, men man kunde också utfande uttrycket Guds barn se Sö- nyttja föregångarens namn utan avneiil. sikt att vilseleda, t.ex. för att tillämbetoning se namnformer pa hans tankar i en ny situation eller bord. ligga till bords Till det gre- markera att man ställde sig under kist-romerska bordskicket hörde hans auktoritet. I NT finns en rad att deltagarna vid en festmåltid låg brev om vilka fler eller färre nutida på soffor som var ställda med hu- utläggare hävdat att de är skrivna av vudändan in mot bordet. Man andra personer än de uppgivna förstödde sig på vänster arm och tog fattarna. Till dessa brev hör Jak, försig med höger. Denna sed, som 1-2 Pet och Jud. Paulus författaroclså hade tagits upp av judarna, skap till Ef, Kol, 2 Thess och i synfördarar de situationer som be- nerhet till 1-2 Tim och Tit har varit skrivs i Luk 7:38;]oh 13:23 ff. Den Omstritt. I en del av dessa fall kan en föritsätts också när tillvaron i him- skrivare ha utformat brevet självlen tånks som en festmåltid, ständigt på uppdrag av den författabrev Reglerna för ett brevs utform- re som uppges, och med stöd av nirg avvek i nytestamentlig tid från hans utkast. I fråga om Heb och våra. Brevet inleddes med en häls- 1-3 Joh är läget ovisst redan därför nirg från avsändaren till adressa- att inga författarnamn uppges i breten normalt med bådas namn vens egen text. Om alla breven, liknännda. Det avslutades med en som om NTzs övriga skrifter, gäller välgångsönskan. Brevet dikterades att överskrifterna har tillfogats oftt för en skrivare, och formen först när man samlade och skrev av närmade sig därvid lätt det muntli- texterna (jfr noter till Ef 1:1; Heb ga ;amtalets eller föredragets. Slut- 1:1). orren kunde tillfogas egenhändigt brudgum GT:s bild av Gud som Isav tvsändaren och fungerade då på raels brudgum eller äkta man tillsanma sätt som namnteckningen lämpas i NT på Kristus och de unler ett nutida maskinskrivet brev kristna (2 Kor 11:2; Ef 5:23 ff.). I

bröder Uppslagsdel 682

Uppenbarelseboken (t.ex. 19:7) Se även Stund”. förenas den med bilden av det kom- David David, Ishais son, den kung mande himmelska livet som en som omkring år 1 000 f.Kr. säkrade bröllopsfest. Det sistnämnda moti- Israels självständighet för lång tid vet förekommer också i evange- framåt, uppträder i NT framför allt liernas liknelser. Aven där har som föregångare och stamfar till brudgummens gestalt av traditio- Messias“. Hoppet om denne hade nen tolkats som en Kristus-symbol redan i judendomen knutits till (Matt 9:15 med par.; 25:1 ff.;Joh profetord som lovade evig varak- 3:29). tighet åt Davids kungarike eller förbröder När ordet bröder används utsade att det skulle återupprättas bildligt i NT, syftar det vanligen på efter sitt fall. När Jesus betraktas medlemmar i den kristna försam- som Messias, kallas han därför lingen. En broder” betyder sålun- Davids son, skottet från Davids da oftast ”en kristen (tex. 1 Kor rot (Upp 22:16) och ”han som är 5:11). I några fall avses judiska tros- av Ishais rot (Rom 15:12). förvanter eller närstående i allmän- I Psaltaren anges David i överhet (t.ex. Matt 5:22 f.; Apg 2:29; skrifter, som dock inte är ur- 23:1; Heb 7:5). I ett par Jesus-ord sprungliga, vara författare till en kallas lärjungarna Jesu bröder stor del av psalmerna. Eftersom (Matt 28:10; Joh 20:17; jfr Rom NT tillämpar innehållet i flera av 8:29; Heb 2:11 ff.). dessa psalmer på Kristus, betraktas

Enligt tidens sed nämns kvinnor- David som en profet, som förutsagt na sällan i dessa sammanhang (se Kristi framträdande (Apg 2:25, 30; dock 1 Kor 7:15; Jak 2:15), men jfr Matt 22:43 f. med par.). tilltalet bröder innebär inte att de Dekapolis var ett för-

Dekápolis uteslutits. Paulus kan säga brö- bund av städer med hellenistisk der i avsnitt där han också tydligt kultur, direkt underställt den rovänder sig till kvinnor (jfr 1 Kor merske ståthållaren i Syrien. Nam- 7:16, 24). net betyder ”tio städer”, men antabudskapet När detta 0rd står utan let medlemmari förbundet växlade. bestämningar, är det en översätt- Till dem hörde bl.a. Damaskus, ning av grekiskans evangelietm Gadara (Matt 8:28) och Gerasa och betecknar alltså Jesu förkun- (Mark 5:1). Städernas landområden nelse eller det kristna budskapet. bildade ingen sammanhängande dag I GT förekommer uttrycket helhet men dominerade ett distrikt ”Herrens (Jahves) dag. Profeterna sydost om Galileen. När Dekapolis låter det beteckna den dag i framti- eller Dekapolisområdet nämns i den då Gud skall ingripa mot ond- NT, åsyftas denna trakt (Matt 4:25; skan (t.ex. Jes 13:9 ff.; Am 5:18 ff.; Mark 5:20; 7:31). Sef 1:14 ff.). I NT tillämpas deras demon Det grekiska ordet dahnon förutsägelser, och därmed också kan beteckna gudar över huvud (så i uttrycket Herrens dag, på den Apg 17:18), men i synnerhet lägre sista domen. Guds dag, Her- gudomligheter, krafter och andar. rens dag, Människosonens dag, Det kom att användas speciellt om Jesu Kristi dag och den dagen” osynliga, skadegörande väsen, som är olika beteckningar för samma man föreställde sig ansätta männisak. I Upp 1:10 används dock skorna i oräkneliga skaror. I NT Herrens dag med en helt annan tänks dessa onda andar bilda en stat betydelse, om söndagen. eller krigsmakt under djävulens be-

683 Uppslagsdel dom

fäl. De har sitt tillhåll i dödsriket” djävulen Det grekiska ordet dizfbounder 8:31; los betyder förtalare, men mot-

jorden (Luk Upp 9:1 ff.) men omger också männis- svarande verb kan också betyda korna i luften (Ef 2:2). Dessutom anfalla och anklaga. I Septuaknyts de till öknar (Matt 12:43), ginta* används ordet som översätt-

ning av Satan“”, och i NT föreödelagda städer (Upp 18:2) och kultiskt kommer det omväxlande med detta

orena platser (Mark 5:1 ff.); de kallas också själva orena hebreiska namn som beteckning för andar och kan bo i orena djur. De det ondas personifierade makt. vilseleder människorna både ge- Djävulen är Guds motståndare och nom främmande religioner och ge- människornas anklagare (Upp nom kristna irrlärare (1 Kor 10:20 12:9 f.). Han skildras som drake f.; Upp 9:20; 1 Tim 4:1). De sista och orm i anslutning dels till syndatidernas katastrofer och förvirran- fallsberättelsen (1 Mos 3:1 ff.), dels de tecken frambringas också av de till GT:s föreställningar om ett onda andarna (Upp 16:14). odjur, som Gud besegradei skapel-

I evangelierna nämns demoner sen (t.ex. Ps 74:14; jfr not till Upp särskilt i samband med sjukdomar. 12:3). Den sjuke tänks då vara så försva- Andra beteckningar för djävulen

” gad i sin ande att hans kropp kunnat är (denna) världens furste” (Lex. tas i besittning av en eller flera Joh 12:31), fursten över luftens demoner: han är besatt av dem. härsmakt” (Ef 2:2), ”Beelsebul” De styr hans ord och beteende. Ar (Matt 12:24) och Beliar (2 Kor någon stum, behärskas han av en 6:15). I en del fall år det oklart om stum demon (Matt 9:32 f.; Mark sådana namn gäller djävulen själv 9:25; Luk 11:14). Talar den sjuke, eller någon demonfurste som lyder är det demonen som talar (Mark under honom. 5:6 ff.). För att den besatte skall bli Namnet Lucifer, ”ljusbäraren”, frisk måste demonen tvingas lämna som getts åt djävulen genom en tillhonom, ”drivas ut”. Besvärjelser lämpning avjes 14:12, förbinds inte och andra medel att driva ut demo- med honom i NT. Ibland antyds ner förekom allmänt i samtiden (jfr dock den föreställning som namnet Tob 6:8 ff.; Matt 12:27 med par.; uttrycker: att djävulen var en lysan- Apg 19:13). Enligt NT har Jesus de ängel som greps av övermod, dock en enastående ställning i sin avföll från Gud och fördrevs från kamp mot de onda andarna. Ge- himlen (se _Iud v. 9; Upp 9:1 med nom honom har Guds egen ande noter; jfr 2 Kor 11:14).

dem och därmed börjat dom Att Gud är en rättvis domare angripit den avgörande striden mot djävu- innebär i gammal israelitisk tro att len själv (Matt 12:28 med par.). han ingriper i jordiska förhållandenár Denaren, det vanligaste myn- den, krossar de övermodiga och tet i NT, var ett romerskt silver- befriar de förtryckta. Tanken att de mynt som vägde ca 4 gram. Värdet döda skall göra räkenskap för sina illustreras av att en dags grovarbete handlingar framträder klart först i betalades med en denar (Matt GT:s senare delar (Dan 12:2). I NT 20:2 ff.). I Upp 6:6 åskädliggörs en tas den för given och framställs kommande dyrtid med att man för t.o.m. som en huvudpunkt i den en denar inte skulle få mer än ett kristna förkunnelsen (t.ex. Rom mått, dvs. ca 1 liter, vete eller tre 2:16; Heb 6:2). Guds dom uppfatmått korn. Jfr Mynt”. tas emellertid fortfarande som en

dödsriket Uppslagsdel 684

seger för rättvisan. Den gör slut på vetet”, gebénna, men de båda beallt elände som ondskan vållar och greppen sammanfaller inte. Dödsär därmed ett mål för de kristnas rikets tid tänks i NT vara begränlängtan (2 Thess 1:5 ff. ; 2 Pet 3:12). sad, och dess invånare förvaras där I regel skildrar NT domen som en bara i väntan på den sista domen fara endast för de icke-troende, sär- (Upp 20:13 f.). Helvetet uppfattas skilt de kristnas motståndare. Tan- som evigt. ken att även de kristna prövas efter Elia Genom berättelser i 1 Kon sina gärningar förekommer dock 17-19 och 2 Kon 1-2 framstår Elia ibland (Jak 2:13; jfr 1 Joh 4:17). som en mäktig undergörare och Den anknyter till ställen i evange- den kraftfullaste av GT:s profeter lierna, där Johannes döparen eller vid sidan av Mose (jfr Matt 17:3 Jesus i profeternas efterföljd för- med par. ; Luk 4:25 f. ;Jak 5:17 f.).l kunnar dom över de obotfärdiga judisk folktro har han spelat stor inom det egna folket. Enligt roll som de frommas hjälpare i fat- Johannesevangeliet är redan Jesu tigdom, nöd och fara (jfr Matt framträdande på jorden en dom, 27:47). Enligt Mal 4:5 f. skall han dels över de onda makterna (12 :31; uppenbara sigi världens sista tid för 16:8), dels över alla som inte tror på att ge människorna tillfälle till omhonom (3:19; 9:39). vändelse. Denna förutsägelse ställs dödsriket Enligt gammal israelitisk i NT samman med andra GT-stältro samlades de dödas andar till en len (Jes 40:3 f.; Mal 3:1) och tillämskuggtillvaro under jorden. Döds- pas på Johannes döparen (t.ex. riket (på hebreiska sbeál, på grekis- Matt 11:14; 17:10 ff.: Mark 1:2 ff.; ka bádes) är den plats dit de kom. Luk 1:170. Att störtas ner i dödsriket eller evangelium Det grekiska ordet eugå in genom dödsrikets portar angélion betyder glädjebud eller innebär alltså att dö eller gå under budskap (om goda nyheter). (Jes 14:15; 38:10; jfr Matt 11:23 Dessa och liknande svenska uttryck med par.; 16:18). Bilden av en plats har använts i översättningen när kan förblekna, och dödsriket be- sammanhanget framhäver den urtecknar då dödens förhärjande sprungliga innebörden. Det är då makt (Upp 6:8). ofta fråga om Jesu förkunnelse, Redan före nytestamentlig tid budskapet om riket” (Matt 4:23), började judarna tänka sig att döds- med dess anknytning till GT-stälriket rymde olika avdelningar för len som Jes 61:1 (jfr Luk 4:18; onda och goda. Enligt en senare 7:22). I den äldsta kyrkans förkunuppfattning fördes de goda direkt nelse, budskapet att Jesus är Mestill paradiset (jfr Luk 23:43). Döds- sias (Apg 5:42), blev Jesus själv riket kom därigenom att betraktas huvudinnehållet. När det är fråga uteslutande som en straffort, ett om detta kristna budskap, har orfängelse för onda änglar och onda det evangelium oftast bibehålmänniskors andar (jfr 1 Pet 3:19 lits, framför allt i NT:s brev. Här med not). När det skildras som de- fungerar ordet som en fackterm, monernas” hem och som utgångs- och i den funktionen hör det också punkten för deras härjningar på sedan länge hemma i svenskt språkjorden, kallar NT det för ”avgrun- bruk. Ett uttryck som ”när evangeden (på grekiska ábyssos, t.ex. liet var nytt” betyder sålunda ”när Luk 8:31; Upp 9:1 ff.). Dödsriket det kristna budskapet först förkunerinrar i dessa sammanhang om hel- nades (Fil 4:15). Budskapets auk-

685 Uppslagsdel farisé

toritet understryks, när det kallas farisé Fariseerna utgjorde ett reli- Guds evangelium (t.ex. Rom giöst parti bland judarna. Namnet 15:16) eller Kristi evangelium betydde troligen ”de avskilda och (2 Kor 9:13). Det sistnämnda ut- gavs dem av omgivningen. Själva trycket kan dock i grundtexten kallade fariseerna sig kamrater. även betyda evangeliet om Kris- De var sammanslutna i grupper, tus och har i de flesta sammanhang förde ett enkelt liv och var förpliköversatts så. När Paulus säger mitt tade till absolut rättrådighet och reevangelium (t.ex. 2 Kor 4:3), tän- ligiös noggrannhet. Deras mål var ker han på sitt uppdrag att föra ut att bevara den judiska kulturen ren budskapet till hedningarna. och att öka dess livskraft inom fol-

Innehållet i NT:s sammanhäng- ket. I motsats till saddukeernas* ande berättelser om Jesu liv kunde aristokratiska prästparti betraktade naturligt sammanfattas som gläd- de hela Israel som ett folk av präsjebudet om Jesus Kristus (Mark ter, vilkas livsföring skulle präglas 1:1). Därav uppkom bruket att tala av kultisk renhet. De utformade ett om evangeliet enligt Matteus, detaljerat regelsystem för att ingen Markus osv.” i betydelsen det skulle riskera att bryta mot något av kristna budskapet sådant som Mat- GT:s bud. Samtidigt tillämpade de teus osv. sammanfattade det. Bru- en smidig tolkning av lagen, som ket att använda ordet evangelium anpassade den till nya situationer som beteckning för själva skrifterna och mildrade dess ålderdomliga går tillbaka till 100-talet. stränghet. Aven i lärofrågor godtog evig, evighet Att något är evigt be- de nyare föreställningar, t.ex. om tyder i NT inte nödvändigtvis att livet efter döden, om tillståndet i det existerar under oändlig tid. In- himlen och om änglarna. nebörden kan också vara att det har Paulus tillhörde under sin tid oändlig giltighet eller verkan (t.ex. som judisk skriftlärd fariseernas den sista domen, Heb 6:2). Dess- parti (Apg 23:6; Fil 3:5). NT nämutom kan grekiskans 0rd för evig- ner i flera sammanhang fariseer som het (aián) beteckna en lång tid, visade sympati för Jesus eller de t.ex. avståndet till forntiden (”för kristna (t.ex. Luk 7:36; 13:31; Joh länge sedan, Luk 1:70) eller en 3:1; Apg 5:34). I huvudsak frampersons återstående liv (för all- står de dock i evangelierna som avtid, Joh 8:35; Filem v. 15). I gjorda motståndare till Jesus och Johannesevangeliet är evigt liv en som mål för häftig kritik från hans förening med Gud som kan för- sida. Detta kan delvis bero på att verkligas redan på jorden (t.ex. motsättningarna överdrivits i efter- 17:3). hand, delvis på att oarter som stred

Enligt NT kan världsförloppet mot fariseernas ideal (t.ex. högindelas i perioder eller tidsåldrar. mod, hyckleri, girighet) förekom De betecknas också med ordet hos enskilda personer bland dem aion, som i detta sammanhang ofta liksom i andra religiösa rörelser. översätts med världfm, t.ex. den- Men det fanns också en verklig, na världen, den kommande värl- principiell motsättning mellan Jeden. Uttrycket evigheters evig- sus och fariseerna: han visade likhet” är bildat efter hebreiskans giltighet för de kultiska renhetslamönster för att på starkast möjliga garna och liknande regler, och han sätt understryka oändlighetens ut- inlät sig utan villkor på en full sträckning. mänsklig gemenskap med erkända

fasta Uppslagsdel 686

5:30; 7:39; 11:38). För att återge dessa olika betyfasta Att avstå från mat och dryck är delser kan man inte konsekvent anen vanlig religiös övning inom vända vare sig fred eller frid”. många religioner. Den nämns ock- Återgivningen måste växla med så ofta i GT, bl.a. som uttryck för sammanhangets betydelseskiftsorg och ånger. Årlig, för hela fol- ningar. Fred har valts bl.a. när ket obligatorisk fasta förekom bl.a. bakgrunden utgörs av GT:s profepå försoningsdagen (3 Mos 16:29), tior om ett kommande fredsrike. som därför också kallades fasteda- Frid” har däremot använts när gen (Apg 27:9). Den enskilde kun- texten talar om den gåva från Gud de också fasta frivilligt, i nytesta- som präglar de kristnas liv. Hit hör mentlig tid vanligen på måndagar också de talrika ställen, där männisoch torsdagar. Att göra detta varje kor önskar välgång eller frid från vecka blev ett tecken på särskilt Gud åt andra. sträng fromhet (Luk 18:12). fresta, frestare, frestelse, se prov

Enligt Matt 9:14 f. med par. del- frid, se fred tog inte Jesu lärjungar i sådana fri- frälsa, frälsare, frälsning, se rädda villiga fromhetsövningar; det tillfo- fullhet På några ställen i NT (Joh gas dock att de skulle göra det efter 1:16; Ef1:23; 3:19; 4:13; Kol 1:19; hans bortgång. I Matt 6:16 betonas 2:9) förekommer en ovanlig anatt fastande inte får bli en yttre vändning av ett grekiskt ord, plérdemonstration. Dettajesus-ord an- oma, här återgivet med ”fullhet”. knyter till profeternas budskap Den bakomliggande tanken tycks (t.ex. Jes 58:3 ff.). Att fasteseden på vara att Gud i sig rymmer en rikenytt vann insteg i urkyrkan framgår dom av allt tänkbart gott, att denna bl.a. av Apg 13:2 f.; 14:23. Efter rikedom också finns hos Kristus nytestamentlig tid återupptogs och att den genom honom förmedockså fariseernas sed att fasta två las till kyrkan och till de enskilda gånger i veckan, men nu på andra kristna: Guds fullhet finns hos veckodagar. Kristus, Kristi fullhet i kyrkan. På

De 40 dygn under vilka Mose ett par av ställena antyds kanske och Elia fastade enligt 2 Mos 34:28; också att kyrkans tillväxt ökar 1 Kon 19:8 har inte att göra med Kristi fullhet, dvs. gör honom själv någon biblisk sed. Berättelserna vill fullkomligare. utmåla den övernaturliga koncen- Enligt en del utläggare kan det tration med vilken de heliga män- egenartade uttryckssättet på de annen mottog Guds uppenbarelse. förda ställena ha påverkats av sam- Evangeliernas ord om Jesu fasta i tida religiös filosofi. Vissa fornöknen (Matt 4:2 med par.) ankny- kyrkliga sekter använde ordet ter till dessa berättelser. fullhet i sina beskrivningar av fred, frid Svenskans fred och den andliga världen. frid motsvaras i NT:s grundtext fäder Ordet fäder betecknar i NT av ett och samma ord, eiréne. Detta ofta förfäder, vilket i regel innebär ord betecknar alltså både fredliga tidigare generationer av Israels folk i yttre förhållanden och sinnets jäm- (t.ex. Joh 6:31; Apg 3:25). Det har vikt. Motsvarande ord i GT:s he- vanligen en vördnadsfull klang och breiska, sbalám, står för ett friskt, kan därför speciellt beteckna den helt och oskadat tillstånd. Det kan judiska trons stora banbrytare, som användas om de mest skilda slag av GT:s patriarker eller den skriftlärharmoni och välgång. da traditionens grundläggare (t.ex.

687 Uppslagsdel församlingsledare

Joh 7:22; Heb 11:2; jfr Matt 5:21, bygger tanken att Jesus måste dö 33; 15:2, där grundtexten har andra för att det nya förbundet skulle bli 0rd med samma innebörd). I 2 Pet giltigt och dess löften komma de 3:4 används ordet på samma sätt troende till godo (Heb 9:15 ff.; jfr om den första kristna generationen. Gal 3:15 med not). Samma dubbel- Det förekommer också i respekt- tydighet förklarar bruket att kalla fullt tilltal till äldre män (t.ex. Apg den kristna bibelns båda delar 7:2, 1Joh 2:13). Gamla testamentet och Nya Jesu varning mot att använda or- testamentet. Uttryckens innebörd det fader i bildlig mening om är det gamla respektive det nya människor (Matt 23:9) utgår från förbundets skrifter. tanken att Gud ensam är alltings förhärliga, se härlighet församling Israels folk, samlat till upphov och ursprung. Denna tanke återfinns också i uttryck som gemensamma beslut eller till gudsandarnas fader (Heb 12:9) och tjänst, kallas i GT Herrens (Jah- ”himlaljusens fader” (Jak 1:17). ves) församling (t.ex. 4 Mos 16:3). förbund Förhållandet mellan Gud Israels möte med Gud vid Sinai beoch hans folk uppfattas i bibeln skrivs som en sådan folkförsamling genomgående som ett förbund. Bil- i Apg 7:38; jfr 5 Mos 9:10. Beteckden är hämtad från forntida fördrag ningen kan också tillämpas på folmellan kungar och underlydande ket över huvud (5 Mos 23:1 ff.; furstar. GT skildrar upprepade Neh 13:1). De kristna betraktar sig som gånger sådana avtal mellan Gud och människor. Han åtar sig att hjälpa Guds folk; de är den nya Guds dem och de att följa hans lag. Dessa församling som kommit till geskildringar kan läsas som en fortlö- nom Kristus (1 Kor 1:2). Uttrycket pande historia om ett och samma kan också avse enskilda församlingförbund: Gud befäster och utveck- ar (jfr 1 Thess 2:14). När det grekislar det med nya företrädare för ka ordet (eleklesia) syftar på alla kristna som Guds folk, utan rumsmänskligheten och för det utvalda folket. NT kan därför tala både om lig eller tidslig begränsning, har det återgetts med kyrka, utom i utflera förbund (se Rom 9:4 med not) i När och om ”det gamla förbundet trycket Guds församling”. ental (2 Kor 3:14). Som en helt ny texten talar om kristna på en eller Guds flera bestämda platser, används ansats uppfattas emellertid ingripande genom Kristus. Liksom översättningen ”församling(ar). förbundet vid Sinai bekräftades ge- församlingsledare På ett par ställen nom offerblod (2 Mos 24:8) är Jesu i NT finns uppräkningar av tjänster död bekräftelsen på ett nytt för- inom urkyrkan (1 Kor 12:28 ff.; Ef bund (Matt 26:28 med par.). Dess 4:11). Sådana uppräkningar är ej innebörd är att Gud räddar var och fullständiga. Skillnaderna mellan en som tror. Enligt NT är detta för- de olika tjänsterna är inte tydliga bund en uppfyllelse av det gamlas och inte heller gränsen mellan fasta löften (jfr Jer31 :31 ff. ; Heb 8:8 ff.) uppdrag och tillfälliga insatser (jfr men överträffar och ersätter det Rom 12:6 ff.). samtidigt (2 Kor 3:6 ff.). Apostlarna hade ansvaret för de Det grekiska ordet för för- områden där de bedrev sin mission. bund Andra kringresande missionärer (diatbéke) kan också betyda testamente. På detta förhållande kallades förkunnare (av evangelibygger tanken att Jesus måste dö et) (Apg 21:8; Ef4:11;2 Tim 4:5).

försoning Uppslagsdel 688

I församlingarna uppträdde även dess uppgift att ta bort orenhet, profeter” och lärare. blidka Gud och avvända hans vrc-

Ledningen av de enskilda för- de. Enligt denna bild är Kristus samlingarna utövades av äldste” el- präst eller offer eller bådadera. Med ler av församlingsledare; att de båda sin död ersätter han alla de offer och beteckningarna kunde avse samma riter som enligt GT skulle skapa ett tjänst framgår av Tit 1:5, 7. De till- riktigt förhållande mellan Gud och sattes under bön och handpålägg- människorna. Detta är en huvudning (se t.ex. Apg 14:23). 1 Tim 3:1 tanke i Hebreerbrevet. Samma föff. och Tit 1:7 ff. anger krav som reställning antyds kort i Rom 3:25; kunde ställas på dem. Då försam- 1 Joh 2:2; 4:10. lingsledaren i en centralort efter första (gåva, skörd), förstfödd En- NT:s tid fick ansvaret för alla för- ligt GT är livets första yttringar samlingarna i trakten, begränsades heliga. Markens första avkastning användningen av ordet, och det fick skall därför offras åt Gud (se t.ex. en innebörd som motsvarar svens- 2 Mos 23:19). Förstfödda djur av kans biskop (det grekiska ordet hankön skall också offras men kan i för församlingsledare är episka- vissa fall lösas med ersättningsoffer pos). (4 Mos 18:15 ff.). De förstfödda

En underordnad tjänst framträ- pojkarna skall lösas på motsvarander när Fil 1:1 och 1 Tim 3:8 ff. de sätt och anses hela livet äga särnämner församlingsledarnas med- skild kraft och välsignelse. De har hjälpare eller tjänare (på grekiska också juridisk företrädesrätt framdiákonos; jfr lånordet diakon). för yngre bröder (5 Mos 21:15 ff.; Ibland kan det vara tveksamt om en jfr 1 Mos 26:29 ff.). särskild tjänst avses eller ej (jfr Rom I NT förekommer flera bildliga 16:1). Apg 6:3 ff. har tolkats som anspelningar på dessa regler. De en berättelse om hur medhjälpar- troende betraktas som en första, institutionen uppkom. helig gåva till Gud från jorden (Jak försoning Människornas förhållan- 1:18; Upp 14:4). Bilden begränsas de till Gud har enligt NT förändrats ibland till att gälla de första kristna på ett avgörande sätt tack vare Kris- inom ett givet område (Rom 16:5; tus, framför allt genom hans död på 1 Kor 16:15; i 2 Thess 2:13 är båda korset. För att beskriva denna för- tolkningarna möjliga). Kristus själv ändring används en rad olika bil- är den förstfödde bland de kristna der. En av de vanligaste är att Kris- (Rom 8:29). Han är den första tus vunnit människorna åt Gud ge- skörd Gud bärgar ur dödsriket nom att frigöra dem från onda mak- (1 Kor 15:20) och kallas den förstter, liksom krigsfångar befrias an- födde från de döda (Kol 1:18;

betalning av en lö- Upp 1:5). Uttrycket den förstfödtingen genom sensumma eller genom en fullstän- de i hela skapelsen anspelar på den

Ett förstfödde sonens privilegierade dig seger över fiendemakten. par andra bilder antyds genom de ställning (Kol 1:15). Den heliga angrekiska ord som här återges med den sägs i Rom 8:23 vara den första försona, sona, försoning gåva Gud ger de kristna. Bilden av och försoningsoffer. Den ena förskott på ett arv” ligger i detta fall

också nära. bilden gäller ovänner som förliks genom att begångna felsteg förlåts grek Ordet grek syftar i NT ofoch glöms (Rom 5:10 f. ; 2 Kor 5:18 tast inte på en persons nationalitet, ff.). Den andra är hämtad från den utan på hans språk och på den kul--

689 Uppslagsdel helig

turkrets han tillhör. Då grekerna 2:11; 3:10. nämns i motsats till barbarerna, helig, helga I GT utmärks Guds vädvs. folken utanför den grekiska sen främst av hans helighet (Jes 6:1 kulturens räckvidd, betyder ordet ff). Gud är upphöjd över skapelsen snarast ”de bildade. Då det ställs men ställer också krav på skapade gäller frå- varelser: Ni skall vara heliga, ty samman med judarna, gan religionstillhörigheten, och in- jag är helig (3 Mos 19:2). Männinebörden blir hedningarna“. skor och platser som har med Gud Ordet gudfruktig an- och gudstjänst att göra är heliga. gudfruktig vänds i Apostlagärningarna om Anglar i Guds närhet och sedermera de avlidna rättfärdiga i himlen personer som sympatiserade med judendomen. Det står i Apg 13:43 kallas de heliga (Ps 89:6 ff. ; Vish som bestämning till proselytenl, 5:5). Den Högstes heliga går gedvs. personer som fullständigt nom lidanden till en utlovad härligövergått till judisk tro och sed. I het (Dan 7:18, 25 ff.). regel avses dock människor som I NT framstår heligheten som ett inte tagit detta steg utan nöjde sig självklart drag i gudsbilden. Här på med att t.ex. studera GT, iaktta de jorden skall Guds ofta vanhelgade viktigaste buden, be på judiskt vis namn bli helgat (Matt 6:9) och håloch lämna bidrag till synagogan las heligt (1 Pet 1:15 f.) genom lyd- (Apg 10:2). Denna grupp tycks ha nad för Guds vilja. Det som komvisat sig särskilt mottaglig för kris- mer från Gud och hör till Gud är ten predikan och spelade stor roll heligt: änglar (Mark 8:38), Jerusanär Paulus grundade sina försam- lem (Matt 27:53), templet (Apg lingar. 6:13). Där, liksom tidigare i förhedning, hednisk Det grekiska or- bundstältet, finns två rum, det helidet för hedningar, étbne, bety- ga och det allra heligaste (Heb 9). der egentligen folkslag och an- När jesus kallas den helige (Upp vänds så t.ex. i uttrycket folkens 3:7) eller Guds helige (Mark konung (Upp 15:3). Om Guds 1:24; Joh 6:69) betraktas han som heliga folk Israel kom man emeller- sänd av Gud. Den av Gud sända tid att använda ett speciellt 0rd, och med liv från Gud fyllda anden laás. Folken blev då lika med är den heliga anden. alla andra folkslag, dvs. de som I anslutning till Dan 7 (se ovan) stod utanför Israels religion. Ordet och GT:s utsagor om Israel som ett fick därmed samma innebörd som heligt folk betecknas de kristna som svenskans hedningar: det ut- ”de heliga (t.ex. Rom 1:7). De är att tron på kallade att möta Kristus vid hans trycker övertygelsen andra gudar än bibelns är felaktig. ankomst i härlighet (1 Thess 5:23). Det har också en biton av fientlig- Med denna kallelse följer kravet på het (Matt 20:19; Apg4z25 ff.). Där- ett heligt liv (2 Kor 7:1; 1 Thess 4:3, emot innehåller det ingen antydan 7; 1 Pet 2). Men de kristna har ockom kulturell underlägsenhet i pro- så redan blivit heliga genom Kristus fana ting. Ordet greker, som ofta (l Kor 1:2, 30) och genom Anden betecknar de bildade, kan nämligen (1 Kor 6:11). Den enskilde kristne också betyda hedningar i nu an- får del av den helighet som präglar given mening. När kristna kallas den kristna gemenskapen (1 Kor hedningar (Rom 11:13), menas att 3:17; 7:14; Ef 5:26 f.). I bl.a. 2 Kor dvs. födda 8:4 avses med de heliga urförde var hednakristna, som icke-judar (jfr 1 Kor 12:2; Ef samlingen ijerusalem.

helvetet Uppslagsdel 69(

helvetet Det gamla svenska ordet ligheter som är gömda i GT:s ort ”helvete återger i NT grundtex-

eller i senare uppenbarelser (Lex tens gebénna, ett lånord från hebre- Ef 5:32; Upp 1:20; 17:5 ff.). Dei iskan som bildats av namnet på en viktigaste bland dem gäller Guds dalgång söder om det äldsta Jerusa- plan* för världens frälsning, sorr lem. I denna dal, Hinnomdalen el- funnits sedan skapelsen och sorr ler Hinnoms sons dal, hade enligt förverkligas Kristus ocf

genom GT israelitiska kungar bedrivit en kyrkan. Den är oåtkomlig för jordhednisk kult, där barn offrades i eld isk visdom för

men tillgänglig (2 Krön 28:3; 33:6). Platsen ansågs barnsliga sinnen (1 Kor 2:1 ff.: sedan vara oren och blev en symbol Matt 11:25). Paulus gör anspråk på för avskyvärd ondska. Enligt Jere- att äga särskild insikt i Guds plan mias bok (_Jer 7:31 f. ; 19:2 ff.) skulle (Ef 3:2 fi). den fyllas av döda, när det avfälliga Ordet hemlighet kan använ- Jerusalem ödelades. Denna förutsä- das om enskilda led i frälsningens gelse ställdes sedan samman med historia: Jesu förkunnelse (Matt andra profetiska domsord, särskilt 13:11 med par.), hans jordiska Jes 66:24, och tillämpades på de framträdande, död och uppståndelondas straff efter döden. Namnet se (1 Tim 3:16), föreningen avjudar Gehenna förlorade då sin geogra-

och hedningar i den kristna kyrkan fiska betydelse. I NT betecknar det (Ef 3:6; jfr Rom 11:25), de kristnas på samma sätt som svenskans hel- förvandling till nytt liv på den sista vete de fördömda själarnas pino- dagen (1 Kor 15:51). Att Guds kammare. Vanliga bilder för till- hemlighet fullbordas

(Upp 10:7) ståndet där är eld, brinnande svavel innebär att hans plan för världen (t.ex. Upp 14:10), mörker och gråt når sitt slutliga mål. (t.ex. Matt 8:12). Helveteselden herde

I kulturer där boskapsskötsel beskrivs som evig (t.ex. Matt var en grundnäring blev herden 25:41). Spår av andra föreställning- som vallar sin hjord en naturlig bild ar om de ondas öde, t.ex. som för mänskliga ledare. Både i GT förintelse eller som en tidsbegrän- (t.ex. Nah 3:18) och i andra skrifter sad rening, finns möjligen i en del från antiken används denna bild om texter. I Johannesevangeliet och i kungar och fältherrar. Att valla Paulus brev sägs i allmänhet bara att människor kan alltså innebära att de icke-troende stannar utanför lju- härska över dem (t.ex. Upp 2:27), set eller Guds rike (t.ex. Joh 3:19; men också att leda och vårda dem. 1 Kor 6:9 f.). Se även Dödsriketå”. Bilden får emellertid ett speciellt hemlighet Ordet för hemlighet, innehåll i GT. Där skildras Gud mystérion, hade i NT:s samtid en som den gode herden, dvs. som sitt religiös klang. Hemliga riter, som folks rätte härskare. Han skall ockansågs ge tillgång till dold kunskap, så i framtiden ge Israel en bättre förekom i flera religioner. I GT jordisk herde än de själviska ledare talas om förutsägelser som Gud som blott utnyttjat sin makt (Hes förmedlat på ett hemlighetsfullt sätt 34). När Jesus ser folket som får genom drömmar och uppenbarel- utan herde (Matt 9:36 med par.), ser (jfr Dan 2:18). Att sådan kun- antyds därför att han är den komskap kunde letas fram ur gamla mande herden, dvs. Messias. Herskrifter var en vanlig tro bland ju- debilden används också om honom darna. på flera ställen i NT (t.ex. Joh

I NT finns också tanken på hem- 10:11), men dessutom om dem som

691 Uppslagsdel härlighet

i hans efterföljd leder de kristna ta språkbruk motsvarar ibland nutida talesätt och kan då behållas i (t.ex. Apg 20:28). Herren Tilltalsordet herre ut- översättningen utan risk för missförstånd. Man måste dock komma trycker i regel endast normal hövlighet, även när det riktas till Jesus ihåg att hjärtat i regel inte symboli- (t.ex. Matt 8:2). När ordet Her- serar innerliga känslor, vilket är det ren står utan bestämningar, skri- vanligai nutida svenska. Det reprevet med stor begynnelsebokstav, senterar i NT oftast intellektuella betecknar det däremot en gestalt eller moraliska funktioner: tanke, med överjordisk makt. I NT kan minne, vilja, beslut, planer och indet då vara fråga om antingen Gud uppsåt. Att hjärtat är förstockat eller Jesus. I det förstnämnda fallet nebär sålunda främst att förmågan Det heli- till tro och rätt tänkande har förlaanknyts till Septuaginta? mats. För att inte vilseleda har ga gudsnamnet, vars ursprungliga var Jahvé, är översättningen i många sådana fall lydelse sannolikt där ersatt med Herren (kjzrios), beskrivit de åsyftade mänskliga reaktionerna men inte bokstavligt liksom judarna ännu vid läsning av det hebreiska GT använder mot- återgett grundtextens hjärta. härlighet, förhärliga Grundtextens svarande ord (adonaf). Jesus kallas ofta Herren i Paulus brev, men ord för härlighet (dáxa) kan anibland även i Lukas- och Johannes- vändas om människors ära och an- Beteckningen anty- seende men betecknar i NT framför evangelierna. der den höghet i Jesu ställning som allt den glans som omger Gud i den framträdde efter hans uppståndel- himmelska världen och som han se. I samtida språkbruk användes också delar med Kristus (t.ex. Upp samma beteckning om både gudar 15:8; jfr l Tim 6:15 f.). Människor och jordiska härskare för att mar- och änglar som böjer sig i tillbedjan kera deras övernaturliga upphöjd- inför Gud sägs i grundtexten ge het. Jesus är för de kristna den ende honom härlighet eller förhärliga som har rätt att kallas så; han är honom, vilket har översatts med ”vår herre ord som ”prisa”, ära och hyl- (jfr 1 Kor 8:6; Upp med GT:s an- la. 17:14). Likheten som guds- Människan ägde enligt NT från vändning av ”Herren namn är kanske också avsiktlig; i så början en äterglans av Guds härlighet. Den förstördes av synden fall antyds att Jesus är jämställd med Gud (jfr Fil 2:6 ff.). (Rom 3:23; jfr 1:23) men återställs Beträffande uttrycket i Her- genom Kristus hos de kristna (2 ren se Kristus”. Kor 3:18). Vid tidens slut, när himmelriket Detta uttryck används Guds härlighet åter blir synlig som i Matteusevangeliet omväxlande en bländande glans, förhärligas de med Guds rike””, och med samma med honom: de övergår till en livsinnebörd. form där de på nytt liknar Gud och knyts i kan uthärda hans närhet. hjärta Själsliga funktioner Johannesevangeliet var bibeln till flera inre kroppsliga or- Enligt gan: hjärtat, levern och njurarna. Jesu uppgift på jorden att uppenba- Hjärtat nämns oftast i sådana sam- ra Guds härlighet eller förhärliga honom. Bilden av en synlig glans är manhang. Det uppfattas som hela kan här förbleknad. Att se Guds härligpersonlighetens centrum men också symbolisera speciella sidor av het innebär att genom tron förenas tanke-, känslo- eller viljelivet. Det- med honom. Evangeliets författare

Uppslagsdel 692 högtider

betonar också att Jesu lidande var troligen de vandrande boskapsherhöjdpunkten i hans jordeliv. När darnas vårfest. Det osyrade brödets det sägs att Jesus skulle förhärligas högtid skulle då härröra från den menas därför att han genom döden bofasta jordbrukarbefolkningen.

Den har sitt namn efter förbudet på korset skulle återvända till sin himmelska härlighet. mot att under de sju festdagarna äta högtider Nedan berörs endast de ju- jäst bröd; jfr Surdegif”. diska högtider som nämns i NT. Pingsten (Apg 2:1; 20:16; 1 Kor Uppgifterna om när de infaller är 16:8) firas sju veckor efter det osyungefärliga därför att exakt datum rade brödets första dag; det grekisbara kan anges med hjälp av de ka namnet betyder den femtionde judiska månaderna, som är rörliga i (dagen). Högtiden var från början förhållande till den vanliga väster- vårens Skördefest (3 Mos 23:15 ff.)

i ländska kalendern. men knöts senare till minnet av hur

Försoningsdagen firas som en Gud gav sitt folk lagen på Sinai. allvarlig bot- och fastedag (Apg Lövhyddefesten, påsken och 27:9) i början av det religiösa året, pingsten kallas vallfartsfester, därdvs. på hösten, i september-okto- för att de om möjligt skulle firas i ber. När templet förstördes, upp- Jerusalems tempel. hörde de ålderdomliga offerriter hörnsten Bilden av Kristus som som föreskrivs i 3 Mos 16 (jfr Heb hörnstenen, dvs. det viktigaste ele- 9:7). mentet i en byggnadskonstruktion,

Lövhyddefesten vidtar några da- har hämtats från två ställen i GT (Ps gar senare och pågår åtta dagar. 118:22; Jes 28:16). Båda åskådlig- Den år en glad Skördefest. Namnet gör fastheten och pålitligheten i kommer av de hyddor eller lövsalar Guds hjälp. Det är fråga om grunddär man skall vistas under festda- stenen i en byggnads hörn; tolkgarna (3 Mos 23:39 ff. ; jfr Matt 17:4 ningen att det grekiska ordet skulle med not). I templet förekom cere- beteckna slutstenen i ett valv är monier som ger en bakgrund till osannolik.

De ovannämnda GT-ställena Joh 7:37 f.; 8:12: vattenösning och en nattlig glådjefest vid ljus. sammanförs i NT också med Jes

Tempelinvigningsfesten (Joh 8:14, där bilden av en sten används 10:22) infaller ungefär vid tiden för på annat sätt; se Stötesten”.

insamling På flera ställen i sina brev den kristna julen. Den varar liksom lövhyddefesten åtta dagar. Till ri- talar Paulus om bidrag som skall terna hör bl.a. ljuständning. Festen lämnas till de heliga i Jerusalem, hålls till minne av templets rening dvs. till den kristna urförsamlingen år 164 f.Kr. efter dess vanhelgande där (Rom 15:26; 1 Kor 16:1;2 Kor genom Antiochos IV Epifanes 8-9). Enligt Gal 2:10 följde han (1 Mack 4:36 ff.; jfr not till Matt med sitt insamlingsarbete en över-

enskommelse som gjorts med de 24:15).

Påsken* firas i närheten av vår- kristna ledarna i staden, troligen dagjämningen. Den har tidigt smält vid det möte som beskrivs i Apg 15.

Huvudbeslutet vid detta möte besamman med det osyrade brödets högtid, och beteckningarna an- tydde för de hednakristna en långtvänds omväxlande i NT (se t.ex. gående frigörelse från judisk sed, Luk 22:1). Båda högtiderna knyts i därmed också från moderförsam- GT till uttåget ur Egypten (se lingen iJudeen. De ekonomiska bi-

dragen var kanske uttryck för en 2 Mos 12). Från början var påsken

693 Uppslagsdel Kafamaum

lojalitet som inte borde upphöra. först efter hand av dem själva. Insamlingen fyllde i så fall samma Inom NT används ordet jude” funktion förde kristna som tempel- mera sällan i de tre första evangeskatten för judarna (se not till Matt lierna. Jesus och apostlarna fram- 17:24). står där självklart som medlemmar Israel Patriarken Jakob fick enligt av det folk inom vilket hela berät- 1 Mos 32:28 namnet Israel av Gud. telsen utspelas. När Paulus i sina Det judiska folket, de tolv stam- brev vänder sig till församlingar marna med talrika icke-judiska medlem-

(Apg 26:7), som räknar sitt ursprung från hans tolv söner, kal- mar, ser han däremot det judiska las därför Israels barn, israeli- folket mera utifrån, trots att han terna”, ”Israels hus (dvs. släkt) själv räknar sig till det (2 Kor 11:22; eller bara Israel. Enligt NT har Fil 3:5). ”judarna” betyder då alla kristna ärvt de löften Gud gav ibland ”de judekristna (Gal 2:13; patriarkerna, och de utgör nu hans jfr Apg 14:1 f.). Paulus gläder sig nya, heliga folk (Rom 9:6 ff.). Ett över att de förenats med hedningaruttryck som ”Guds Israel (Gal na i den kristna församlingen (Ef 6:16) kan därför syfta på de kristna, 2:14 ff.). Å andra sidan bekymrar liksom Uppenbarelsebokens 0rd han sig över att det judiska folket i om dem som ”kom från alla Israels sin helhet inte antagit tron på Krisstammar (Upp 7:4 ff.). tus (Rom 9-11). Hans bekymrade Joséfus judisk historieskrivare, född hållning kan någon gång slå över i år 37 eller 38 e.Kr., död i början av ren fientlighet (1 Thess 2:15 f.). 100-talet. josefus, som tillhörde en Inställningen att se judarna utförnäm prästsläkt, deltogi 60-talets ifrån, mer eller mindre som de stora uppror mot Rom men över- kristnas motståndare, präglar i viss

mån också Apostlagärningarna och gick till romarnas sida. Under återstoden av sitt liv ägnade han sig åt i ännu högre grad Johannesevangeförfattarskap. Han ville för en bil- liet. Där används uttrycket judardad romersk publik klargöra upp- na ofta i sammanhang där de andra rorets orsaker och förlopp, judar- evangelierna säger fariseerna elnas tidigare historia samt deras reli- ler de skriftlärda”, vilket kan ge giösa och kulturella sårart. Hans ett felaktigt intryck av att jesus stod skrifter är en viktig källa för kän- utanför det judiska folket. Ibland nedomen om judiska förhållanden i tycks uttrycket rätt och slätt benytestamentlig tid. Någon annan teckna dem som inte trodde på Jesammanhängande skildring av pe- sus (t.ex. Joh 7:1, 13). Med tanke på riodens judiska historia har inte be- de fruktansvärda olyckor som varats från antiken. drabbat judarna, när kristna förföljude Omväxlande med det religiöst jare menat sig tillämpa sådana NT-

används i ställen, måste den historiska bakfärgade namnet Israel°“ NT den vardagligare beteckningen grunden betonas: framställningen judarna. Den avsåg från början och språkbruket hari en del nytesmedlemmar av Juda stam men kom tamentliga skrifter färgats av de att användas om hela folket, sedan gruppmotsättningar som deras fördet under lång tid haft sitt säkraste fattare för tillfället befann sig i. fäste i den stammens område, Ju- Kafárnaum Till de platser som ofdeen. Denna utvidgade betydelse tast nämns i evangelierna hör Kafick namnet från början inom ju- farnaum, enligt nytestamentligt darnas omvärld, och den upptogs språkbruk en stad, enligt nutida

Kefas Uppslagsdel 694

mått snarare en by. Den låg vid samtidigt (jfr Mark 6:9). En särskilt norra stranden av Galileiska sjön. tjock mantel, till funktionen ett Ruinerna har utgrävts i vår tid. slags reskappa, nämns i 2 Tim 4:13. Bland dem märks resterna av en Ett 0rd, som i sig endast betyder

v används i Luk 15:22 gammal kristen helgedom, uppförd klädesplagg över ett hus som kan ha tillhört om husets finaste dräkt. Samma ord Petrus (Mark 1:29; 2:1), och delar betecknar-i Mark 12:38 de långa, av en synagoga som byggts efter vida mantlar som var de skriftlärdas nytestamentlig tid. Bl.a. i Mark kännetecken, och i Uppenbarelse- 9:33 sägs att Jesus var hemma i boken de saligas dräkter (Upp 6:11; Kafarnaum; tydligen utgjorde Pe- 7:9 få). trus hus hans fasta bostad sedan han Den som skulle arbeta lade av sig börjat uppträda som förkunnare. manteln och fäste upp den långa Kefas Namnet Kefas är bildat av ett skjortan i bältet för att kunna röra arameiskt 0rd som betyder sten sig fritt (se Luk 12:35; 1 Pet 1:13 eller klippa. Det grekiska nam- med noter). Han kunde då kallas net Petros, traditionellt återgivet oklädd eller naken. Inför en religiös med den latinska formen Petrus, lärare borde man uppträda fullstänhar samma betydelse och fungerade digt klädd (jfr Joh 21:7). alltså som översättning av det till- I mantelns hörn bars tofsar enligt namn Jesus gav sin främste lär- föreskriften i 4 Mos 15:38 f.; 5 Mos junge, Simon, Johannes son (Matt 22:12. Denna bestämmelse, som i 16:18; Joh 1:42). Vilken av former- nutida judisk sed uppfylls genom na grundtexten än använder blir in- bruket av en bönemantel vid mornebörden att mannen jämfördes gonbönen, följdes enligt Matt 23:5 med en klippa; det svenska ordet demonstrativt av fariseerna. Enligt måste för sammanhangets skull till- Matt 9:20; 14:36 med par. bar ockfogas i översättningen av Matt så Jesus manteltofsar; det grekiska 16:18. De tre namnen Simon, Kefas ordet för tofs kan dock även beoch Petrus används i NT omväx- tyda kant. I dessa sammanhang lande om honom. Paulus säger van- nämns föreställningen att andlig ligen Kefas (t.ex. 1 Kor 1 :12; Gal kraft kan överföras med hjälp av 2:9 ff.). kläder; jfr 2 Kon 2:13 f.; Apg kläder Den vanliga klädedräkten i 19:12. I NT förutsätts också att en nytestamentlig tid bestod av två människas personlighet präglar plagg. Innerst bar man en lång hela hennes framträdande, även skjorta av tunnare tyg. Den hölls kläderna. Att ta på sig nya kläder är samman av ett bälte med fickor, där därför en naturlig bild både för omman kunde förvara pengar. Ytter- vändelsen och för det nya livet i plagget var en mantel, dvs. ett himlen. Synd kan beskrivas som tjockare och grövre tygstycke som fläckar på kläderna, döden som ett sveptes kring kroppen. Fotbekläd- avklädande. naden var Sandaler, i regel enkla Kristus, kristen Det grekiska ordet sulor med remmar. En välbeställd christás, traditionellt återgivet med person fick hjälp av sina slavar med den latinska formen ”Kristus”, beatt ta av och på dem (jfr Matt 3:11 tyder en som är smord” (dvs. till med par.). Utanför hemmet hade kung) eller den smorde”. Ordet är gifta kvinnor huvudet täckt, dock alltså en översättning av hebreistroligen inte av någon tät slöja. kans Messiasfi och används i NT

Man kunde bära två skjortor med samma innebörd. Uttrycken

695 kött

Uppslagsdel

jesus är Messias (Apg 9:22) och 2:5 f.) eller på den yttre grupptill- Jesus är Kristus (1 Joh 2:22) har i hörigheten. Dopet, som innefattar grundtexten samma lydelse. En båda dessa moment, kan beskrivas falsk Messias och en falsk Kristus med orden att man döps in i Krisbetecknas likaså med samma 0rd tus” (t.ex. Rom 6:3; jfr Namn“). (falska frälsare, Matt 24:24). I När sammanhanget tydligt gäller den föreliggande svenska översätt- den synliga församlingsgemenskaningen används formen Messias, pen, ger ordet kristen ibland den när judisk miljö och judiskt tänkan- bästa svenska återgivningen (t.ex. de direkt präglar sammanhanget. I 1 Kor 7:39; Gal 1:22). I flertalet av övriga fall behålls den grekiska de fall där översättningen använder grundtextens Kristus. detta ord säger grundtexten i Kris-

I urkyrkans grekisktalande del tus eller i Herren. På tre ställen korn Kristus efter hand att upp- (Apg 11:26; 26:28; 1 Pet 4:16) står fatzas och användas som ett namn. dock den direkta grekiska motsva- Paulus kan sålunda tala om Jesus, righeten christianás med samma in- Kr:stus, Jesus Kristus och Kristus nebörd: ordet anger att någon är JesJs utan att någon nämnvärd be- Kristus-anhängare eller hör till tycelseskillnad mellan uttrycken Kristus-gruppen. kan utläsas ur sammanhanget. kropp I uttryck som den syndiga Aven i evangelierna förekommer kroppen (Rom 6:6; Kol 2:11), del någon gång att Jesus Kristus dödens kropp (Rom 7:24) och stå.- med denna allmänna innebörd ”kroppens gärningar” (Rom 8:13) (t.ex. Matt 1:1). I en del fall år det är det inte fråga om människans tveksamt om ”Kristus” fungerar kropp i vanlig mening. Formuleson namn eller ej; se t.ex. 1 Joh 4:2 ringarna är bildliga och antyder att med not. människan är infogad i ett samman-

I NT:s brev, särskilt hos Paulus, hang av ondska, från vilket Kristus förekommer ofta uttrycket i Kris- kan befria henne, om han får införtus (ibland i Jesus eller i Her- liva henne med sin kropp, dvs. kyrrer.”“”). Det har vid och skiftande kan. Se vidare Kött? innebörd. Eftersom det grekiska kyrka, se församling uttrycket även betyder genom kött, köttslig I gammaltestamentlig Knstus och ibland måste översät- hebreiska kan människor och djur tas så, kan det innebära att Gud ver- sammanfattande kallas allt kött: kar i gemenskap med Kristus, t.ex. det levande är samma materia, som när han skapar världen, utväljer de uppträder i skiftande former. Ortroende eller styr deras liv. Samti- det kött kan därför också användigt förekommer tanken att allting das om människans kropp, särskilt sammanfattas i Kristus. Då an- i sammanhang som betonar villkotycs bilden av en rymd, som Kris- ren för det kroppsliga livet: förtus omfattar och innesluter. Denna gänglighet och svaghet. Sexualiteav honom behärskade sfär repre- tens centrala roll i den biologiska serteras enligt NT på jorden av den tillvaron betonas genom att kötkristna kyrkan. Att en människa är tet i vissa fall betecknar könsorgai Kristus innebär därför att hon nen. röi sig inom dess gemenskap. Allt NT har övertagit dessa användefttr sammanhanget kan tonvikten ningar av ordet både i direkta citat ligga på hennes personliga förening från GT och i sitt eget språkbruk. med Kristus i tron (t.ex. 1 Joh Ordet kött (på grekiska sarx) och

lag Uppslagsdel

därmed förbundna uttryckssätt kan att fånga med enkla nutida ersättsålunda i grundtexten gälla män- ningsord. Detta gäller särskilt då niskan i allmänhet, kroppen och Paulus diskuterar motsatsparet den kroppsliga tillvaron, mänsklig kött och ande (Rom 8:1 ff.; svaghet, kroppsligt lidande, fysisk Gal 5:13 ff.). släktskap och sexuella förhållan- Jfr Oandlig”. den. lag Det grekiska ordet för lag

NT betonar dock starkare än GT motsvarar i NT oftast ett hebreiskt det syndiga och gudsfientliga i 0rd, torá, som har en vidare memänniskans naturliga läggning. ning. Det betecknar inte bara regler Detta gäller i synnerhet Paulus. för mänskligt beteende utan hela Köttet betecknar därför i hans den religiösa läran. Lagen kan brev inte bara det kroppsliga, utan därför vara liktydigt med skriffrämst det förvända och själviska ten (t.ex. 1 Kor 14:21), vilketockhos människan. Före omvändelsen så framgår av att en skriftlärd man är hon köttslig; hon är kvar i kan kallas laglärd. Ordet anköttet, dvs. i sin onda natur. Det vänds dessutom speciellt om de fem onda hos henne kan också kallas Moseböckerna; lagen och profeden gamla människan” och ”den terna” betecknar då de heliga syndiga kroppen. Tanken att skrifterna över huvud. människans tidigare liv avslutas I NT, och särskilt hos Paulus, med dopets symboliska död blan- syftar lagen dock ofta på de bud das här med föreställningen om en som Mose mottog på Sinai och vilväldig organism av ondska, i vilken kas efterlevnad enligt GT är villkoalla människor är infogade sedan ret för ett rätt gudsförhållande. Då Adams syndafall. Detta onda ställs Paulus är övertygad om att ingen i motsats till det av Gud givna sin- kan fylla detta krav, uppfattar han nelaget i en kristen människas lagen som hotfull och dömande. ande”. Paulus anknyter här till en Han hävdar att den ökar männisjudisk lära, enligt vilken människan kans syndiga begär och därmed le-

drift till brutal der henne till dom och död (Rom styrs av en ond självhävdelse och en ”god drift” till 7:7 ff.). Kristus är en befriare från osjälviskhet och gudshängivenhet. lagen i denna mening (Gal 4:5).

I en översättning är det omöjligt Samtidigt kan Paulus ge uttryck åt att återge alla NT:s användningar den kärleksfulla vördnad inför laav orden kött och köttslig på gen som var självklar i hans judiska samma sätt. Efter sammanhanget ursprungsmiljö (Rom 7:12). Krismåste olika uttryck och omskriv- tus har inte bara besegrat lagen utan ningar väljas, t.ex. människan också fullbordat dess krav och upp- (1 Pet 1:24), mänsklig (Rom fyllt de förutsägelser som för Pau- 6:19), kroppen (jud v. 8), lus är skriftens väsentliga innehåll kroppslig (Gal 4:14), jordisk (jfr Matt 5:17; Rom 10:4 med not). (Rom 13:14), världslig (1 Kor Aven den som befriats av Kristus 1:26), naturens ordning (Gal uppfyller lagens innersta krav, när 4:23), något yttre (Fil 3:3). Det han lever i kärlek (Rom 3:31, 8:4; är dock nödvändigt att behålla 13:10; jfrjak 1 :25; 2:8). Denna tangrundtextens egenartade och svår- kegång anknyter till GT:s ord om tillgängliga uttryckssätt, när tanke- att lagen skall läggas i människorgången är bunden till ordet kött i nas hjärtan, dvs. uppfyllas av dem dess bibliska betydelse och inte går som Gud ger ett nytt sinnelag (jer

697 läsart

Uppslagsdel

31 :33; jfrHeb 8:10; 10:16). Iett par med NT:s lära om Guds hemligandra sammanhang uppfattas lagen het”, som gäller Kristus själv och 4 snarare som samhällets skydd mot vad han uträttat. oordning, framsprunget ur män- ljus Ljuset är en av de vanligaste niskans naturliga rättsmedvetande symbolerna i religionshistorien och (Rom 2:14; 1 Tim 1:8 ff.). nämns också ofta i NT. Det kan laglärare, laglärd, se skriftlärd bl.a. syfta på Guds övernaturliga levit Leviterna var personal som biegenskaper (1 Tim 6:16; 1Joh 1:5), trädde vid gudstjänsten iJerusalems på Kristus eller budskapet om hotempel. De hade både praktiska och nom (Luk 2:32; Apg 26:23), på rent religiösa uppgifter men var un- erfarenheter i omvåndelsen, t.ex. derställda prästerna, som förrät- på hur synden avslöjas (Ef 5:13), på tade den egentliga offertjänsten. de kristnas nya andliga liv (1 Thess Enligt GT:s släktledningar (t.ex. 5:5), och på den himmelska värld 4 Mos 3) var leviterna avkomlingar som väntar dem (Kol 1:12). I Jotill Jakobs son Levi och tillhörde hannesevangeliet är begreppet särdärmed samma stam som präster- skilt vanligt. som Motsatspar na. Deras verkliga äldre historia är liv-död, sanning-lögn och okänd. I Hes 44:10 ff. förklaras ljus-mörker dominerar där hela deras underordnade ställning som framställningen. Ljuset används ett straff för dyrkan av falska gudar. omväxlande med sanningen, li- Möjligen härstammade de från vet och andra symboler som bepräster som tjänstgjorde vid israeli- teckning för Kristus och den andlitiska helgedomar utanförJerusalem ga värld han uppenbarar. innan templet byggdes. lärjunge En religiös lärare levde förr liknelse I bibliskt språkbruk ani nära gemenskap med sina elever vänds ordet liknelse (på hebreis- eller lärjungar. De delade hans livska masbál, på grekiska parabolé) föring, hjälpte honom med prakinte bara om jämförelser eller berät- tiska ting och hämtade lärdom både telser med bildlig tillämpning. Det av hans 0rd och av hans beteende. I kan också beteckna gåtor, talesätt NT gäller allt detta om de tolv föl- (Luk 4:23) och träffande eller in- jeslagare som Jesus utsåg. ”Lärtressanta 0rd överhuvud, t.ex. 0rd- jungarna syftar oftast på denna språken i GT. Men samma ord grupp. Men ordet används också kunde också användas om bildligt om en vidare krets som tagit intal av det gåtfulla slag som före- tryck av Jesus (t.ex. Luk 6:17; jfr kommer t.ex. i Uppenbarelsebo- 10:1). I Apostlagärningarna syftar ken, och om dunkla GT-texter, när det på de kristna över huvud (jfr de tolkades bildligt (jfr Heb 9:9; Apg 11:26). De är Herrens lär- 11:19). I nytestamentlig tid intres- jungar (Apg 9:1), liksom troende serade man sig mycket för liknelser judar är Moses efterföljare (Joh i den sistnämnda meningen. Jesu 9:28). Elever till andra lärare än liknelser, som från en synpunkt sett Jesus omtalas också i NT, t.ex. var hjälpmedel för att levandegöra Matt 9:14; 22:16; Apg 9:25. enkla religiösa principer, betraktas läsart Liksom andra böcker från andärför i NT som djupa gåtor: de tiken har de nytestamentliga skrifinnehöll hemligheter, som endast terna under lång tid spritts genom kunde uppenbaras för utvalda män- att skrivas av för hand. Det är niskor (Matt 13:10 ff. med par.). oundvikligt att avskrivare då och då Denna uppfattning hör samman gör misstag. I de tusentals hand-

lövhyddefest Uppslagsdel

skrifterna finns därför en mängd den ursprungliga lydelsen troligen småfel, t.ex. utbytta bokstäver och för alltid gått förlorad genom någon tidig felskrivning (Kol 2:23; överhoppade eller tillagda 0rd. När ett ställe lyder på olika sätt i olika Jud v. 22 f.). På ett par andra ställen handskrifter, kallas de olika lydel- där ingen bevarad handskrift ger serna läsarter. En särskild gren av någon begriplig mening kan texten bibelforskningen, textkritiken, sö- rekonstrueras genom lätta ändringker avgöra vilka läsarter som mot- ar (Apg 16:12; Rom 7:21). Denna svarar författarnas dvs. ursprungliga utväg, som kallas konjektur, text. På många punkter har detta gissning, måste ofta väljas vid utarbete lett till en växande enighet givning av antika skrifter. I Apostlagärningarna finns ett om den nyt-;stamentliga textens rätta lydelse. Bl.a. har man uteslutit stort antal kraftigt avvikande läsarter, som ibland förlänger texten en rad tillägg som motsvarar hela verser i äldre översättningar. Fler- med hela meningar. De kallas traditionellt västliga läsarter”, därför talet av dessa tillägg har uppstått genom att en berättelse i ett evange- att de förr antogs ha hört hemma i västra områden. En lium anpassats till parallellberättel- fornkyrkans ser i andra evangelier. Där de ute- del forskare har ansett att dessa slutits, bildas skenbara luckor, längre läsarter härrör från författaeftersom den gamla versindelning- ren själv, men troligen är åtminstoen inte ändrats. Liksom kapitelin- ne flertalet senare avskrivares verk. delningen är den nämligen allmänt Endast ett begränsat urval har redovisats i noterna. Liknande avvikelantagen och därför praktiskt ofrånser finns i Lukasevangeliet. I dess komlig, men dock inte ursprunglig. Kapitelindelningen gjordes på sista kapitel finns också ställen där 1200-talet, versindelningen på samma källor ger en kortare version 1500-talet. Texten innehöll från än flertalet handskrifter. skil- Bland andra ställen med större början varken ordmellanrum, eller någon an- textavvikelser som behandlas i nojetecken, rubriker nan form av uppdelning. terna kan nämnas Markusevangeli- De verser som av nu angivna or- ets avslutning (se not till Mark 16:8) saker saknas är följande: Matt och berättelsen om äktenskapsbry- 17:21; 18:11; 23:14; Mark 7:16; terskan ijohannesevangeliet (se not 9:44, 46; 11:26; 15:28; Luk 17:36; :in Joh 7:53). Ovissheten om rätt läsart bör 23:17; Joh 5:4; Apg 8:37; 15:34; 24:7; 28:29; Rom 16:24. skiljas från den osäkerhet som be- I många fall är det fortfarande ror på att texten kan översättas på omöjligt att nå visshet om textens flera sätt. Aven om grundtextens ursprungliga lydelse. Avvikelserna lydelse är fullt klar, är det ofta svårt mellan läsarterna gäller oftast bety- att avgöra precis vad författaren har delselösa detaljer, men ibland be- menat. l sådana fall inleds noten rörs ställets innebörd. I ett urval av med orden Annan möjlig överdessa tveksamma fall har en läsart sättning eller ”Andra möjliga huvud- översättningar. När det står Anåtergetts i översättningens nan läsart och översättning”, råder text, medan en eller flera andra översatts i noter, inledda med or- ovisshet både om grundtextens lyden Annan läsart eller Andra delse och om dess tolkning. läsarter. I ett par fall, där samtliga lövhyddefest, se högtider läsarter är förvirrande oklara, har makter En grupp grekiska ord, här

699 Uppslagsdel Messias

återgivna med bl.a. härskare, Israel invigdes en regent till sitt makter, krafter, troner och ämbete genom att hans huvud herravälden, används i NT på ett smordes med olja. Herrens (Jahovanligt sätt. Bakgrunden till detta ves) smorde” var därför en beteckär samtida judiska läror om änglar- ning för kungen (t.ex. 1 Sam 24:7). na”. Orden syftar på änglafurstar Till

kungens gestalt knöts tidigt med hög rang, men samtidigt också förhoppningar om seger, lycka och på sådant som de övervakade i den evig fred* (t.ex. 2 Sam 7:8 ff.; Ps synliga världen: himlakroppar, 89:20 ff.; Jes 9:1 ff.). I samband grundämnen, naturkrafter och po- med det israelitiska kungadömets litiska makter. Någon klar skillnad nedgång och fall kom dessa förmellan andliga väsen och materiella hoppningar att allt mer ställas på krafter upprätthölls nämligen inte. framtiden. Man väntade sig nu att

”Makterna” är enligt NT ska- en kommande ättling till David pade av Gud, och Kristus är herre skulle återupprätta folket ur dess över dem (Kol 1:16; 2:10). Ofta förnedring och förverkliga Guds framställs de dock som upproriska herravälde (t.ex. Jer 23:5 f.; Hes och ledda av djävulen, som fått den 34:23 f.). synliga världen* i sitt våld. De kan Det framgår både av NT och av då kallas denna världens makter utombibliska texter att sådana för- (1 Kor 2:6 ff.) eller kosmiska mak- väntningar var starka bland judarna ter (Gal 4:3; Kol 2:8). Det sist- på Jesu tid. Ordet ”Messias, som i nämnda uttrycket påminner samti- GT alltid betecknar den synlige digt om deras förbindelse med na- kungen, hade nu knutits direkt till turkrafter och himlakroppar. Israels kommande räddare. Före-

De onda makterna motverkar ställningarna om honom och hans Guds frälsningsplan men besegras förelöpare var dock inte enhetliga; och avslöjas av Kristus (Kol 2:15; det förekom Lex. att man tänkte sig 1 Pet 3:22). De kristna är därför fria två messiasgestalter, en kung och från dem och bör inte låta sig försla- en präst. Tanken att Messias mäste vas av dem (Gal 4:9). Varningen lida är inte klart belagd före nytesinnebär närmare bestämt att man tamentlig tid. Den härleds i NT inte får känna sig bunden av rituella bl.a. ur psalmer som handlar om bruk. Dessa jämställs med ängla- den frommes, eller kanske kungdyrkan (Kol 2:18), därför att reli- ens, förnedring (Ps 22; 69).

NT sammanbinder också förutgiös noggrannhet i yttre ting tolkas som lydnad mot de makter som sägelserna om en kung av Davids övervakar tingen. Enligt NT är det- ätt med en mängd andra GT-stälta avgudadyrkan: det strider mot len. Särskilt stor roll spelar de textron att Kristus är herre över ”mak- ter som handlar om en profet lik tema och mot förbudet att dyrka Mose (5 Mos 18:15), om Herrens skapade ting i Skaparens ställe (jfr tjänare (t.ex. Jes 42:1 ff.; Vish 13:1 ff.). Att makterna ändå 52:13-53:12) och om den himmelbetraktas som en verklighet, värd ske Månniskosonenw (Dan 7:13 viss respekt, framgår av 2 Pet 2:10 ff.). Alla dessa ställen tillämpas på f.; Jud v. 8. Jesus, vilket bl.a. innebär att han medhjälpare, se församlingsledare tillskrivs den roll som Gud enligt Messias Messias är en grekisk GT utvalt Israels folk att spela. omformning av ett hebreiskt ord, Den urkristna tron på Jesus kunsom betyder smord. I det gamla de sålunda uttryckas på många sätt.

mynt Uppslagsdel

Han kallades Guds son, Människo- endast för en. Tempelskatten, som sonen, Guds tjänare, Guds helige, enligt 2 Mos 30:13 skulle belöpa sig den Rättfärdige, Davids son, Mes- till en halv sikel, utgjorde därför en sias. Bland dessa beteckningar kom halv stater eller två denarer eller två Messias att bli den vanligaste. I drachmer Cdubbeldrachman”, sin hebreiska form förekommer Matt 17:24). den bara två gånger i NT (Joh 1:41; Denaren”, den grundläggande 4:25). I övrigt används den grekiska myntenheten, var romersk. Drachmotsvarigheten Kristus“. man var den grekiska motsvarighe-

I äldre tider betalade ten. Båda var silvermynt. Värdet mynt och vikt man med ostämplade metallstyck- kan grovt anges som en arbetares en, som vägdes upp för varje trans- dagslön. aktion. Av denna anledning kom Guld- och silvermynt fick endast myntenheter och viktmått att sam- präglas av romarna. Det skedde på manfalla, även lång tid efter det att bestämda orter, av vilka ingen låg präglade mynt införts. I NT:s miljö på judiskt område. Romerska kopanvändes flera olika vikt- och parmynt slogs däremot lokalt un-

der ståthållarnas överinseende och myntsystem sida vid sida. Enheter-

anpassades till judiska förhållanna skiftade också i värde, både från tid till tid och från plats till plats. den. Dessutom hade de inhemska Det är därför svårt att ange exakta furstarna, dvs. Herodes ättlingar, motsvarigheter till ett givet mynt rätt att ge ut egna kopparmynt. vare sig i andra myntsorter eller i Det grekiska ordet för koppar fasta värden. Omräkningar till nu- kan beteckna en mindre grekisk vatida penningvärden är i regel helt lör, men också pengar i allmänhet

(såiMark 6:8; 12:41;jfr Matt 10:9). meningslösa.

Ett gammalt orientaliskt viktsy- I Matt 10:29 med par. anger grund-

texten den romerska valören as, stem tillämpades allmänt i NT:s omvärld. Det omfattade följande egentligen ett pund koppar (jfr ne-

dan), i praktiken 1/16 denar. Ett enheter:

sikel ännu mindre mynt, quádrans eller

mina (60 eller 50 siklar) 1/4 as, _nämns i Matt 5:26; Mark

talént (60 minor, alltså 3 000 eller 12:42. Oversättningen anger _bara 3 600 siklar). . att det rör sig om småmynt. Aven

Talentens vikt varierade genom grundtextens myntbeteckningar tiderna mellan 40 och 20 kg; på kunde användas med denna allmän- NTzs tid låg den närmast den sist- na innebörd. Samma sak gäller om nämnda gränsen (jfr Upp 16:21). ordet lepzán (Mark 12:42 med par.; Systemet anpassades till räkning Luk 12:59), som betecknade den med mynt på följande sätt: minsta tänkbara valören i ett givet

denár eller dráchma (Luk 15:8) myntsystem.

statér (4 denarer; Matt 17:27) Ett romerskt viktmått anges i Joh

mina (100 denarer; Luk 19:13, 12:3; 19:39. Det hette på latin [ibm pund) och motsvarade ca 1/3 kg, alltså

talént (60 minor, alltså 6 000 de- ungefär lika mycket som en mina. narer; Matt 18:24; 25:15). Båda måtten återgavs i äldre svens-

Stateren borde enligt uppgifterna ka översättningar med pund. ovan ha motsvarat två siklar, men mått Måttangivelser i NT är ofta

mellan ungefärliga, Lex. ”en dagsled till följd av förskjutningar olika omräkningssystem gällde den (Luk 2:_f14); ett stenkast (Luk

701 Människosonen

Uppslagsdel

22:41). Aven när grundtexten anger Människosonen I Dan 7:13 f. är mer bestämda mått, har översätt- Människosonen, dvs. Männiningen i många fall använt allmänna skan, symbolen för ett fritt och uttryck, t.ex. en halvtimmes väg människovärdigt judiskt rike som (Joh 11:18); krus, tunnor tack vare Guds ingripande skall av- (Luk 16:6 f.). Sammanhanget krä- lösa förtrycket från främmande ver i sådana fall ingen större preci- stormakter. Genom lidande skall sion. Dessutom är grundtextens för den av Gud utvalda återstoden av oss främmande måttuttryck ofta det judiska folket nå fram till denna svåra att överföra till exakta nutida härlighet (Dan 725-27). I jumått. Stora variationer förekom diskt framtidshopp i nytestamentnämligen inom de olika måttsystem lig tid omformades Människososom tillämpades i NT:s omvärld. nens symbol till bilden av en kom- Det rör sig om följande uttryck: mande frälsargestalt. Ställen som längdmått t.ex. Ps 8:5; 80:18; Hes 2:1 har aln, på grekiska péchys, ca 1/2 påverkat denna utveckling. meter (Matt 6:27 med par.; Joh I NT förekommer ordet män- 21:8; Upp 21:17). niskoson med få undantag (Apg famn, på grekiska orgyiá, ca 1,9 7:56; Upp 1:13; 14:14) bara i evanmeter (Apg 27:28). gelierna, och där i Jesus-ord som studie, 100 famnar, alltså ca 190 ser ut att syfta på Jesus själv. Den meter (t.ex. Matt 14:24); också enklaste tolkningen av detta förhållängden av en kapplöpningsbana, lande är att Jesus med denna bevarav lånordet stadion“. teckning ville ge antydningar, i gåt- (romersk) mil, 1 000 dubbelsteg full form, om den uppgift han ansåg eller 8 stadier, alltså ca 1 500 meter sig ha. Människosonen skall en (Matt 5:41). gång komma med sin himmelska rymdmått härlighet (se Dan 7:13 f.) och hålla bat, gammalt hebreiskt mått, i dom (t.ex. Matt 16:27; 25:31 ff.), nytestamentlig tid knappt 40 liter men dessförinnan måste han vara (krus” i Luk 16:5). en tjänare bland människor, gå metretés, ett grekiskt ord för bat- igenom lidanden och ge sitt liv för mått (Joh 2:6). att rädda dem han vänder sig till kor, 10 bat, alltså knappt 400 liter (Matt 20:28). Den övertagna bilden (tunna” i Luk 16:7). av Människosonen har sålunda utsea, på grekiska sáton, 1/3 bat, vecklats vidare och fått drag av alltså ca 13 liter (Matt 13:33 med Herrens lidande tjänare (Jes 53). par.). Samma intryck ger bildordet om att cbofmlx, ett grekiskt mått som Människosonen inte har något stälmotsvarade en dagsranson spann- le där han kan vila sitt huvud (Matt mål, ca 1 liter (Upp 6:6). 8:20). Andå har han makt redan här mádius, ett latinskt mått, ca 9 på jorden att förlåta synder, något liter (Matt 5:15 med par.; i äldre som eljest är förbehållet Gud (Matt översättningar skäppa). 9:6). Människosonens gestalt sätts i De tre sistnämnda måtten nämns evangelierna alltid i relation till alla i sammanhang som tillåter den efterföljarna. Dessa är kallade att i allmänna återgivningen (sädes)- likhet med honom tjäna och tillmått. sammans med honom gå genom Beträffande viktmått se Mynt” lidanden och död (Matt 16:24 ff.). och vikt. På grund av begreppets flerty-

namn 702

Uppslagsdel

- det kan förstås som män- namn kan förklaras på båda sätdighet niskan i allmänhet, som en om- ten. Att samlas (Matt 18:20) eller

skrivning av pronominet jag och döpa iJesu namn innebär möjligen, enligt judiskt språkbruk, att göra som en frälsargestalt - har evangeliernas månniskosonsord redan i det med tanke på honom. Meningen med det sistnämnda uttrycket urkristen tid varit föremål för olikkan också vara att den döpte blir artade tolkningar. På samma gång har de gett impulser till det tänkan- Kristi egendom; i någons namn nåde om Kristus som framträder re- betydde i samtida affärsspråk gon till godo. Orden ”döpa in i dan i NT. Kristus kan fattas som en förkornamn Tron att en persons namn står tad form av samma uttryck. De i ett hemlighetsfullt samband med innebär dock snarare att den döpte honom själv är gammal och vida Den har satt förs in i gemenskapen med Krisspridd i olika kulturer. tus. spår även i NT. En människas uppnamnformer Grekiska namn återgift kan antydas av hennes namn med (Matt 1:21; 16:18). Guds omsorg gavs i äldre svensk tradition om en människa kan åskådliggöras former som anpassats till latinet. med att han skriver hennes namn i Både i översättningar av gamla texhimlen 10:20; Upp 3:5). För- ter och i aktuell nyhetsförmedling

(Luk

tal är ett angrepp på människans tillämpas numera en trognare åternamn och därmed på henne själv givning: man skriver Aisopos, inte (Luk 6:22). Den som känner nå- Esopus, Rhodos, inte Rodus, etc. Det nutida skrivsättet har i möjligons namn har också makt över honom (se Mark 5:9 med not). gaste mån införts i föreliggande översättning. Sålunda bibehålls i Guds namn har i judendomen blivit så oupplösligt förbundet med grekiska namn ändelsen -os (t.ex. honom att man kan säga Namnet Onesimos, ej Onesimus), diftongistället för Gud. Att Guds namn erna ai, ei, oioch ou (t.ex. Lasaia, ej

förhärligas eller helgas (Matt 6:9 Lasea; Attaleia, ej Attalia; Beroia, med par. ; Joh 12:28) kan innebära ej Berea; Euboulos, ej Eubulus), att hans makt blir uppenbarad och samt skrivningen k, cb och th för erkänd. Det är därför ett starkt ut- bokstäverna kappa, chi och theta (t.ex. Makedonien, ej Macedonien; tryck för tron på Jesu gudomlighet, när Gud sågs ha gett honom sitt Chios, ej Kios; Athen, ej Aten). I 2:9; jfr Heb 1:4). klart latinska namn används den eget namn (Fil Namnet kan alltså i NT syfta på latinska ändelsen -us (t.ex. Terti-

Jesus (3 Joh v. 7). Att tro på Jesu us), och likaså bokstäverna c och q namn innebär att tro på honom (t.ex. Claudius, Priscilla, Aquila,

själv och på den räddning han för- Quartus; det äldre svenska bruket medlar. Den kristna förkunnelsen var här vacklande). När ändelscrna växlar mellan -us och -os i samma sägs också handla om Jesu namn (Apg 8:12; 9:15). avsnitt (t.ex. Rom 16:21 ff.), beror Att något sker i Jesu namn kan det sålunda på att de personer som nämns bar namn av olika urbetyda att Jesu kraft tillkallas i och med att hans namn nämns. Att sprung. Namn från andra språk, t.ex. hekomma i någons namn innebär å andra sidan att vara sänd av honom breiska och arameiska, uppträder i NT:s grundtext oftast förändrade och åberopa hans auktoritet (jfr be i Jesu till grekiska former. Aven här har Apg 4:18). Uttrycket

703 Uppslagsdel offer

seden att i svenskan göra ytterligare komst. I de sistnämnda fallen syftar anpassningar till latinet övergezts ordet säkerligen inte på Nasaret, (t.ex. Kefas, ej Cefas). Men det har utan på ett eller flera snarlika hebreockså eftersträvats att gammaltesta- iska ord som hör samman med jumentliga personer skall bära samma diska messiasförväntningar. Dessa namn i NT som i GT. Namn som uttryck har i efterhand kombine- Jesaja och Mose följer därför i hu- rats med namnet på Jesu barndomsvudsak hebreiskan, inte NT:s gre- stad (jfr Matt 2:23 med not). kiska omformningar (Esaias, Mo- oandlig Ordet oändlig (1 Kor ses). Andra avvikelser från äldre 2:14; Jak 3:15) motsvarar grekisöversättningar beror på att hebreis- kans psychikás. Det används om ka bokstäver återgetts enligt nutida människor som har fysiskt liv (1 bruk (t.ex. Ishai, ej Isai; Rahav, ej Kor 15:44, 46), dvs. ett naturligt Rahab). medvetande, men inget andligt liv i

Undantag från ovan anförda reg- NT:s mening: de är inte omvända ler har gjorts när ett ofta använt och har inte fått Guds ande” (Jud v. namn har fått fast rotad form i 19). Fast det grekiska ordet ser ut svenskan (så Petrus, ej Petros; Mar- att gälla själslivet (jfr lånordet psykus, ej Marcus; Matteus, ej Matta- kisk), har det alltså i NT snarare ios). samma betydelse som jordisk,

I noterna ges vissa betoningsför- animalisk eller köttsligl. slag till hjälp vid högläsning. De offer I Jerusalems tempel var offren ansluter sig helt till äldre svensk tra- ett huvudmoment i gudstjänsten. dition, som i huvudsak byggde på GT innehåller detaljerade bestämlatinska regler. Om man också här melser om skilda slag av offer för ville följa grekiskan, skulle accen- olika ändamål. I NT finns både anterna i många fall hamna på andra spelningar på dessa bestämmelser stavelser. Men fortfarande skulle (t.ex. Apg 7:42; Heb 10:5) och exman inte få någon riktig bild av empel på hur de tillämpades (t.ex. uttalet på NT:s tid. Vårt sätt att Luk 1:9; Apg 21:26). Enligt urkrisbetona (med tryckaccent) skiljer sig ten tro har emellertid Jesus en gång nämligen helt från det antika (med för alla försonat människorna med musikalisk accent, dvs. genom änd- Gud och därmed gjort alla offer ring av tonhöjden). Vilken tradi- överflödiga. Denna tanke utvecklas tion man vill följa vid betoningen är särskilt i Hebreerbrevet men analltså mest en praktisk fråga. tyds också på andra ställen i NT, Násaret Staden Nasaret, som ännu när Jesus jämförs med ett försoexisterar (ett par mil sydväst om ningsoffer eller ett offerlamm. Galileiska sjön), nämns upprepade Samtidigt uppfattas de kristnas helgånger i NT som Jesu hemstad un- gade liv som ett andligt offer”. der uppväxttiden. Där översätt- Bilden tillämpas särskilt på deras ningen säger från Nasaret, an- välgörenhet mot behövande och på vänder grundtexten ofta ett adjek- deras lovsånger till Gud, i ansluttiv, ”nasarén; det återges orda- ning till GT-_ställen som Ps 50:13 f.; grant i Apg 3:6; 4:10. En form av Syr 35:1 ff. Aven andra bilder i NT detta ord används en gång om de har hämtats från offergudstjänsten. kristna (nasareernas sekt, Apg Så t.ex. jämför sig Paulus med en 24:5). Dessutom har andra sam- offerpräst, både som missionär och fund burit samma beteckning, både som martyr (Fil 2:17). Detta slags före och efter kristendomens upp- bildspråk var lättfattligt för alla,

officer Uppslagsdel 704

eftersom offer förekom i samtidens prästerskapet. Han kallas i överreligioner över huvud. Mot tidens sättningen (tempel)kommendanallmänna religionsblandning häv- ten (Apg 4:1; 5:24, 26). Motsvadar emellertid NT att en kristen rande grekiska 0rd, szrategás (jfr

lånordet strateg), kunde använsyndar svårt, om han deltar i främmande offerkult (t.ex. 1 Kor das om högre militärer av olika slag 10:20). Därav uppkom frågan om men också om civila ämbetsmän (så man fick köpa och äta kött av djur i Apg 16:20 ff.). I Luk 22:4, 52 som offrats i hedniska tempel; den förekommer det i flertal (officebesvaras i princip jakande av Paulus rarna i tempelvakten”). i 1 Kor 8. En strängare ståndpunkt Olivberget Namnet Olivberget avspeglas i Apg 15:20. betyder närmare bestämt ”olivträofficer De officerare som nämns i dens berg och syftar på nu till NT är i allmänhet romerska. Den största delen försvunna trädodlingstörsta romerska truppenheten var ar. Det har genom tiderna betecklegionen, som omfattade 6 000 man nat större eller mindre delar av den när den var fulltalig. Den indelades bergsrygg som höjer sig över Kidi 10 kohorter. I judeen fanns 5 rondalen öster om det gamla Jerukohorter; en användes ijerusalem. salem (jfr Joh 18:1). I Apg 1:12 Denna kallas i översättningen förekommer formen Olivgårdsvaktstyrkan (Matt 27:27 med berget; namnet kan läsas på båda par.). Där andra kohorter nämns, sätten i grundtexten till Luk 19:29; används den nutida beteckningen 21:37. Den äldre svenska återgivför en motsvarande styrka, batal- ningen Oljeberget anknöt felakjon (Apg 10:1; 27:1). tigt till ett snarlikt 0rd för olivol-

Chefen för en kohort kallades ja. militärtribun (på grekiska Berget nämns i NT nästan utecbiliarcbos), vilket ursprungligen slutande i samband med Jesu sista betydde befälhavare över tusen. dagar på jorden. Dess helgd för de I NT syftar denna titel oftast på kristna hör främst samman med chefen för vaktstyrkan ijerusalem. detta. Men det har också spelat en Den översätts då med kommen- väsentlig roll i judiska föreställdanten ningar om Guds framträdande vid

(Joh 18:12; Apg 21-24). Några gånger förekommer ordet i världens slut (jfr Sak 14:4). flertal med en allmännare innebörd omskärelse Omskärelsen är en opeoch återges då med Överstar ration genom vilken man tar bort

förhuden, hudvecket kring det (Mark 6:21; Apg 25:23) eller härförare (Upp 6:15; 19:18). manliga könsorganets spets (ollo-

En kohort indelades i 6 centuri- net). Den har praktiserats i många or, som närmast motsvarade nutida kulturer, ursprungligen kanske av infanterikompanier. Chefen för en hygieniska skäl, kanske som ett sådan enhet kallades centuriön symboliskt offer av mannens första

livskraft (jfr Första” gåva). Enligt (på grekiska be/eatontárc/øes), dvs. befälhavare över hundra”. Denna GT är den anbefalld av Gud som ett titel har konsekvent speciellt kännetecken för Israels

återgetts med officer. folk och som en påminnelse om

en egen dess förbund med honom (1 Mos

judarna hade ijerusalem vaktstyrka, som i första hand upp- 17:9 ff.; 3 Mos 12:3; jfr Joh 7:22). rätthöll ordningen i templet. Dess De judar bland vilka kristendomen befälhavare tillhörde det högre uppkom följde självfallet GT:s be-

705 Uppslagsdel profet

stämmelser även på denna punkt om honom samt den sista tidens (Luk 2:21; Apg 16:3). Omskärelse händelser. I planen förutses också krävdes också av icke-judar som vilka människor som skall kunna ville övergå till judendomen (jfr räddas: de utvalda” (1 Pet 1:2). I Proselyt”), men just detta krav ver- det avseendet förverkligas den när kade obegripligt och motbjudande Gud ger dessa människor tro och för många. Urförsamlingen beslöt uthållighet på deras väg mot den att icke-judar skulle få upptas som slutliga räddningen (Rom 8:28 ff.; kristna utan att låta omskära sig (se 1 Tim 1:4). Apg 15). Galaterbrevet är ett lidel- Ett av de grekiska 0rd som ansefullt försvar för detta beslut. Pau- vänds i dessa sammanhang (oi/eolus utvecklar också läran att omskä- nomia) har att göra med hushåll och

förvaltning. Därmed antyds att relsen i grunden är en symbol för tro och lydnad. Når de kristna ge- Gud planerar världens frälsning nom dopet fått ett rätt gudsförhål- liksom en husfar sköter sin familjs

angelägenheter. Bilden tillämpas lande, är de enligt honom omskurna i en djupare mening, i hjärtat också på Paulus: i sin tjänst som

förkunnare förvaltar han Guds nåd (t.ex. Rom 2:28 f.; Kol 2:11). Tankegången anknyter till GT-ställen och deltar i Guds hushållning. som 3 Mos 26:41; jer 4:4; 9:26. profet, profetera, profetia, profeomvända sig, omvändelse Det van- tisk Att profetera innebäri GT att ligaste grekiska ordet i NT för en bära fram gudomliga budskap. En religiös omvändelse, metánoia, be- profet uppträder med religiös auktyder bokstavligen sinnesänd- toritet, bedömer sin samtid och ger ring eller ånger. Motsvarande den vägledning. Ordet profeterhebreiska ord ger däremot bilden na används i NT oftast om de stoav en person som går tillbaka, t.ex. ra representanterna för denna tradiett barn som återvänder hem eller tion i GT och om de skrifter där en vandrare som gått fel men söker deras ord finns upptecknade. Utupp den rätta vägen igen (t.ex. jer tryck som lagen och profeterna 3:22; Hes 33:11). Det är också den- (t.ex. Matt 5:17) eller Mose och na föreställning som är aktuell i 16:29) syftar på

profeterna (Luk NT: den avfälliga människan skall GT över huvud. De äldre historiska återvända till Gud (se t.ex. Luk skrifterna har även i senare tid räk- 15). nats till profetböckerna, medan pingst, se högtider resten av GT, bl.a. de poetiska plan Enligt NT förutser Gud allt böckerna, efter hand kom att besom händer, och han styr världens traktas som en särskild avdelning. förlopp mot ett bestämt mål. Redan Enligt urkristen skrifttolkning” är före världens början har han fattat GT:s väsentliga innehåll förutsäbeslutet att frälsa dem som tror och gelser om Kristus (jfr Rom 16:26; utformat en plan för världens rädd- 1 Pet 1:10). En profet blir därmedi ning. Dess innehåll är hans hemlig- NT:s språkbruk en person som ger het” men har uppenbarats för de kunskap om framtiden, och hans kristna. Enligt Ef 3:2 ff. har Paulus ord eller profetior blir förutsäen särskilt djup insikt i den. De ting gelser. Somliga ställen återspeglar som oftast sätts i förbindelse med en mer folklig uppfattning av pro- Guds plan är Kristi framträdande feten som en man med övernaturlig och död (t.ex. Apg 2:23), spridan- klarsyn (t. ex. Matt 26:68; Luk det och mottagandet av budskapet 7:39; Joh 4:19).

proselyt Uppslagsdel 706

Enligt judisk tro i nytestamentlig som är av bestående halt hos folk tid hade den profetiska förmågan och enskilda genom att låta lidandet dött ut, men den skulle återupp- bränna bort det odugliga. Ibland väckas i världens sista tid (jfr Joel sägs att prövningen verkställs av 2:28). Dessa tankar förutsätts när Satan”. I GT uppträder denne som det sägs att Jesus eller Johannes dö- Guds underordnade verktyg, i NT paren uppfattades som profeter som hans fiende, vars mål är att (t.ex. Matt 16:14). När Messias* locka människorna bort från Gud eller hans förelöpare kallas Profe- och fördärva dem. Han kan då kalten (t.ex. Joh 1:21), anspelas på las frestaren (t.ex. 1 Thess 3:5). 5 Mos 18:15. I Apg 2:16 sägs löftet Aven i NT fasthålls dock tanken att om en nyuppväckt profetisk för- den Onde till Sist måste tjäna Guds måga vara uppfyllt genom att Gud syften. Prövningens utgång ligger i gett de kristna den heliga anden”. Guds hand (1 Kor 10:13), och bö- Personer som fått profetians ner om att kunna uthärda den eller gåva”, alltså kristna profeter, befrias från den kan riktas till Gud nämns både i Apostlagärningarna (Matt 6:13 med par.). och i Paulus brev. De framstår De grekiska ord som det här är ibland som inspirerade, kraftfulla fråga om kan efter sammanhanget förkunnare (Apg 15:32; 1 Kor återges antingen med pröva, 14:24), men ibland tillskrivs de sätta på prov”, prövning eller också en övernaturlig förmåga att med fresta”, frestelse. Enligt se in i framtiden (Apg 11:28; bibliskt språkbruk kan också män- 21:11). Uppenbarelseboken är ett niskor pröva Gud, dvs. sätta hans exempel på kristen profetisk för- tålamod på prov genom lättsinne kunnelse. eller otro. I några sådana fall an-

En grekisk vishetslärare och dik- vänds översättningen utmana. tare kallas profet i Tit 1:12. Villolä- En vardagligare användning av rare kallas falska profeter t.ex. i samma ord förekommer i de berät- Matt 7:15. telser där Jesu motståndare prövar proselyt En person som av födseln hans skarpsinne eller hans förmåga var icke-jude men anslöt sig full- att undvika fallgropar (t.ex. Matt ständigt till judendomen kallades 19:3; 22:18). proselyt, dvs. en som anslutit påsk(högtid), påsklamm, påskmålsig. Overgången markerades med tid Påsken är den judiska högtid* offer, med ett slags dop samt för som oftast nämns i NT. Den bemännens vidkommande med om- traktas där som identisk med det skärelse”. För proselyten gällde osyrade brödets högtid. De två fesdärefter samma plikter och rättig- terna, vilkas viktigaste inslag var heter som för födda judar. Personer det stekta lammet och det ojåsta som sympatiserade med juden- brödet, har i GT förenats kring domen men avstod från en fullstän- minnet av uttåget ur Egypten. dig övergång kallades gudfruktiga”. Påskmåltiden på festens första kväll De båda beteckningarna hålls inte påminner ännu om denna händelse alltid isär i NT (se Apg 13:43). genom maträtternas symbolik prov, pröva, prövning Lidanden (lammet saknas dock sedan templet som drabbar människorna, särskilt förstörts och markeras med ett ben) under världens sista tid, betecknas i och genom läsning enligt en gambibeln ofta som prövningar. Där- mal, detaljerad ordning. Denna med menas att Gud skiljer ut det ordning följdes sannolikt i sina hu-

707 Uppslagsdel rådet

vuddrag vid Jesu sista måltid (jfr som orenar människan är enligt ho- Matt 26:23, 30; Luk 22:17 med no- nom bara onda tankar och gärningter). Genom sin tydning av påsk- ar, inte någon yttre smitta (Matt måltidens bröd och vin gav Jesus 15:1 ff. med par.: jfr Heb 9:13 f.). upphov till den kristna nattvarden. rike, Guds rike Enligt de tre första I den kristna påsken spelar Jesu evangelierna handlade Jesu förkunofferdöd och uppståndelse samma nelse i huvudsak om Guds rike

(ibland sägs bara riket, t.ex. Matt roll som befrielsen ur Egypten i den

4:23, i Matteusevangeliet ofta judiska. Paulus utgår från detta i en utläggning av festens betydelse: de himmelriket”). Uttrycket antyder kristnas påsklamm år Jesus, och det att Gud, hela världens rättmätige osyrade brödet betecknar en livsfö- härskare, en dag måste återta sitt

från ondskans herravälde, som rubbats av ondring som befriats surdeg” (1 Kor 5:7). skans makt. Guds rike är det tillrabbi En arameisk hederstitel som stånd som då upprättas (Matt 6:10). betyder ”min herre eller min Det sker vid Messias* framträdanmästare. Den användes när man de, som kunde tänkas på ett kontilltalade en religiös lärare (jfr Joh kret jordiskt sätt (jfr Mark 11:10; 1:38). En annan form av samma 0rd Apg 1 26) men som i NT framför allt är rabbor/ni 10:51; Joh förbinds med orden om Människo-

(Mark

20:16). sonen* i Dan 7:13 f. Till detta ställe renhet I NT berörs åtskilliga gånger anknyts tanken att riket redan finns GT:s föreställningar om rituell eller i himlen och att Människosonen kultisk renhet. Dessa gäller varken skall komma med det (Matt 16:28; moralisk oklanderlighet eller frihet Luk 23:42). I urkyrkan talas det om från smuts i bokstavlig mening. Kristi rike (Ef 5:5); jfr 1 Kor 15:24, Tanken är att människan när hon där det sägs att Kristus skall övermöter Gud måste befinna sig i ett lämna riket åt Gud. Uttrycket

som avskärmas Guds rike kan också användas speciellt tillstånd, från bestämda sidor av livet. Kravet om de ansatser till gudomligt herrapå renhet i denna mening är särskilt välde som genom Jesus finns redan strängt för präster och för dem som på jorden (Matt 12:28), som utdeltar i religiösa riter. Renheten breds genom hans kyrka (Kol 1:13) förstörs genom beröring med döda och som råder inom de troende kroppar och med vissa slags djur, (Luk 17:21).

mat, Liksom Gud enligt NT har sitt genom att man äter oriktig genom speciella sjukdomar (jfr rike, har också djävulen sitt. Aven i

och genom den egna detta fall är ordet flertydigt. Det Spetälskf) kroppens sexuella funktioner. kan syfta dels på djävulens herra- Orenheten förs vidare vid beröring välde och makt, dels på det område med andra människor. Den orene eller de människor som han härskar måste därför hålla sig avskild tills över (jfr Matt 12:26; Upp 16:10).

rådet, rådsmedlem, rådsherre Rårenheten återställts genom speciella

bad eller det motsvarar i NT grekiskans åtgärder som vattenstänk, offer. synédrion, som gett upphov till det

Konflikten mellan Jesus och hans hebreiska sanbedrin. Ordet betecksamtids religiösa ledare bestod en- nar judarnas högsta domstol, som ligt NT till en väsentlig del i att han också var deras beslutande organ i avvisade tanken på renhet och de frågor där den romerska ockuorenhet i ovan angiven mening. Det pationsmakten tillät självstyrelse.

rädda 708

Uppslagsdel

Antalet medlemmar, rådsherrar, Detta innebär att en människa är var 71 (tidvis 70 eller 69). De häm- rättfärdig gentemot Gud, när hon tades ur tre grupper: det högre rättar sig efter hans bud (jfr Luk prästerskapet (överstepräster- 1:6). Gud själv är rättfärdig, när na“), de äldste”, dvs. de förnämsta han pålitligt och rättvist står vid sitt

huvudmän, och de familjernas ord, vare sig det gäller de ondas skriftlärda”, som utgjorde den reli- straff eller de godas räddning. giöst-juridiska sakkunskapen. För- Enligt Paulus är emellertid ingen handlingarna leddes av den funge- människa rättfärdig, och ingen kan rande översteprästen. bli det genom att fullgöra sina förrädda, räddning, räddare NT:s

pliktelser mot Gud (Rom 3:10 ff.). budskap kan sammanfattas med att Däremot kan Gud genom sitt eget de troende blir räddade tack vare ingripande återställa det goda för- Kristus, först genom omvändelsen hållande till människorna som deoch sedan slutgiltigt på den sista ras ofullkomlighet förstört. Paulus dagen. De räddas från djävulens tolkar Jesu framträdande på jorden makt, från synden och dess följder: och i synnerhet hans död som en sjukdom och död, domen, lagens* sådan handling av Gud. Genom att hot om straff, Guds vrede”. För att tro på Jesus och på verkan av hans beskriva detta använder NT en död kan en människa från sin sida grupp vardagliga grekiska 0rd (sö- bejaka Guds ingripande. Därmed zein, soteria, sotér), som också pas- uppnår hon det goda förhållande sar när det är fråga om räddning ur till Gud som han erbjuder: Gud vanliga faror. De översätts här of- räknar henne som rättfärdig, ger tast med ordet rädda och dess henne rättfärdighet eller gör henne avledningar, för att förebygga

rättfärdig (Rom 3:21 ff.; 4:5). missuppfattningen att det endast Tanken att en fullkomlig rättfärskulle vara fråga om ett inre, psy- av

dighet bara kan åstadkommas kologiskt skeende. När samman- Gud antyds också i andra delar av hanget utesluter denna missupp- NT. Att hungra efter rättfärdigfattning, används ibland de äldre heten är sålunda att längta efter orden frälsa, frälsning och det rike Gud skall upprätta (Matt frälsare. Inte bara Kristus, utan 5:6; jfr 6:33; 1 Pet 3:14). Enligt också Gud sägs i NT vara männi- Matt 3:15 skall allt som hör dit uppskornas frälsare (t.ex. 1 Tim 1:1), fyllas av Kristus. Han kallas också vilket även kan uttryckas med or- ”den Rättfärdige (t.ex. Apg 7:52). den att frälsningen finns hos ho- När vanliga människor sägs vara n0m(Upp 7:10). Då anknyts till rättfärdiga, kan däremot meningen den samtida seden att hylla kungar vara att de själva felaktigt ansåg sig och kejsare som undersåtarnas väl- vara fullkomliga (Mark 2:17; Luk görare och räddare. 15:7). rättfärdig, rättfärdighet Ett riktigt sabbat, sabbatsdag Seden att göra handlande innebär i bibeln främst en dag i veckan till vilodag är ett av att fullgöra åtaganden och förplik- de viktigaste inslagen i judentelser mot andra. Rättfärdighet är domen. Dygnet räknas därvid från den trohet mot gjorda överens- kväll till kväll: stillhet skall råda kommelser som skapar ett gott för- från mörkrets inbrott på fredag till hållande mellan människor. I GT samma tidpunkt på lördag. Namuppfattas förhållandet mellan Gud net på vilodygnet, ”sabbaten, och hans folk som ett förbund”. sätts traditionellt i samband med

709 Uppslagsdel Samarien

hebreiskans ord för vila (1 Mos högre prästerskapet, men också de 2:2 f.), men den ursprungliga bety- förnäma och rika i allmänhet. Dess delsen är inte säkert känd. Sabbats- medlemmar var öppna för grekisk firandet inskärps i GT som en helig kultur och lojala mot den romerska plikt (t.ex. 2 Mos 20:8; 23:12; ockupationsmakten. De försvarade 5 Mos 5:12). Detta grundläggande den bestående ordningen och stod i bud accepterades självklart även av motsättning till fariseerna”, som kretsen kring Jesus (se t.ex. Luk hade närmare kontakt med folket 23:56) och av de första kristna för- och som arbetade i reformvänlig kunnarna (Apg 13:14). De känslor anda. Saddukeerna erkände bara de av glädje och högtid som alla judar fem Moseböckerna som religiös förbinder med Sabbaten återspeglas auktoritet, tillämpade deras straffnär den görs till en bild för den him- bestämmelser strängt och godtog melska saligheten (Heb 4:9). Men inte senare tillagda regler. De avvi- NT skildrar också konflikter kring sade också religiösa idéer som utde detaljerade regler som införts till vecklas i GT:s sist tillkomna delar, skydd för sabbatsbudet. En rad t.ex. de detaljerade föreställningarställen handlar om hur Jesus sätter na om den osynliga världen och de sig över sådana regler och försvarar änglar som befolkar den, samt tron sitt handlingssätt med att en män- på en sista dom, då de döda skall niskas välfärd måste sättas i första uppstå (jfr Matt 22:23 ff. med par.; rummet. Denna ståndpunkt finns Apg 23:8). också företrädd i judisk tradition, Samarien, samarier, samamen Jesus hävdar den med annars risk Landskapet mellan Judeen okänd skärpa och radikalism. NT och Galileen har fått sitt namn efter antyder dessutom att han som staden Samaria (vid det nuvarande Månniskosonen” och Guds son an- Sabastiya, ca 1 mil nordväst om såg sig ha full frihet i förhållande till Nablus). Den anlades på SOU-talet sabbatsreglerna (Mark 2:28; Joh f.Kr. och blev huvudstad för de 5:17). När kristendomen lämnade nordisraelitiska stammarna, som den judiska miljön, bröt de kristna vid denna tid utgjorde en självstänså småningom med sabbatsfiran- dig stat vid sidan av Juda rike. Sedet. Söndagen, Jesu uppståndelses dan denna stat utplånats av assydag, blev deras gudstjänstdag (Apg rierna år 721 f.Kr. och en del av 20:7; 1 Kor 16:2). Alla bindande invånarna deporterats, kom resten regler för firandet av heliga dagar av befolkningen enligt 2 Kon 17:24 avvisades (Kol 2:16), fast de delvis ff. att blandas med inflyttade återupptagits i senare kristen tradi- grannfolk och anpassa sig till deras tion. religiösa bruk. Inom Juda rike, som sadduké Saddukeerna var ett poli- spelade huvudrollen vid vårdandet tiskt och religiöst parti bland judar- av det gamla Israels traditioner, bena. Namnet är troligen hämtat från traktades samarierna som avfälling- Davids överstepräst Sadok (2 Sam ar med en fördärvad gudsdyrkan. I 8:17; 1 Kon 2:35). Det antyder i så själva verket bevarade de den gamfall att partiets anhängare gjorde maltestamentliga religionen i en ålanspråk på att slå vakt om det rikti- dcrdomlig form, med endast de fem ga prästämbetet (jfr Hes 40:46; Moseböckerna som helig skrift. 44:15). Dessutom har namnet an- Troligen ca 300 f. Kr. uppförde de knutits till det hebreiska ordet för en helgedom på berget Gerissim, rättfärdig. Partiet företrädde det som nämns bl.a. i 5 Mos 11:29. De

Satan Uppslagsdel 710

anförde särskilda läsarter av detta selöt Seloterna var ett parti som och andra ställen i Moseböckerna byggde på de judiska frihetskämtill stöd för platsens helighet (jfr Joh parnas traditioner. De anknöt när- 4:20 med not). Kulten på berget mast till upproret år 6 e. Kr., då den fortlever i vår tid, men själva temp- romerska skattskrivningen bekämlet förstördes av judarna år 128 pades av Judas från Galileen (jfr f.Kr. Den gamla fiendskapen mel- noter till Luk 2:1; Apg 5:37). Selolan de båda folken skärptes där- terna betraktade den romerska igenom. NT vittnar om att den var ockupationen som ett intrång på stark på Jesu tid (Luk 9:53; Joh den makt över det heliga folket som 4:9), och därför var det uppseen- endast tillkom Gud. Deras mål var deväckande när Jesus nämnde att med vapenmakt befria Israel samarier som föredömen (Luk från utländsk överhöghet och upp- 10:33; 17:18 f.). Beskyllningen att rätta en självständig, religiöst grunhan själv var irrlärig uttrycks iJoh dad stat. Sedan deras största insats, 8:48 med orden att han var samari- upproret år 66-70 e.Kr., lett till er. Enligt Apg 8:5 ff. togs den krist- fullständigt nederlag och ett annat na förkunnelsen tidigt emot i Sama- uppror år 132-135 också misslyckrien (jfr Joh 4:40 ff.). Möjligen har ats, försvann seloterna ur historivissa drag i den samariska traditio- en. nen, t.ex. dess speciella form av Det grekiska ordet selot betymessiasförväntan, erbjudit anknyt- der en som visar (religiös) iver”, i ningspunkter för kristendomen. negativ mening fanatiker. Som Satan Orden Satan är lånat från partibeteckning används det i Luk hebreiskan och betyder motstån- 6:15; Apg 1:13 om en av Jesu lärdare, fiende. När det används jungar. Tillnamnet Kananaios i om motståndare inför rätta, kan det Matt 10:4; Mark 3:18 är sannolikt

Ijob 1:6 ff.; 2:1 bildat av ett arameiskt ord med betyda åklagare.

samma innebörd. Beteckningen ff. uppträder en gestalt med denna beteckning bland änglarna. Hans sicarier eller ”knivmän” (Apg uppgift är att med Guds tillåtelse 21:38) avser en radikal grupp bland pröva* den fromme genom olyck- seloterna, som praktiserade lönnor, som kan locka honom att förne- mord på politiska motståndare. ka Gud (jfr 1 Krön 21:1). Denna Kanske använde romarna ordet om gestalt kom senare att uppfattas partiets anhängare över huvud. Ensom en självständig motståndare till ligt en tolkning, som dock är språk- Gud, som människornas ondske- ligt osannolik, skulle tillnamnet fulle fiende och som upphovet till Iskariot kunnat vara en förallt ont i världen (Vish 2:24). Så vrängning av detta ord (jfr not till uppträder han också i NT, och Sa- Matt 10:4). tan då som ett namn. Septuaginta Septuaginta är nam-

fungerar Lika ofta används med samma syft- net på den mest spridda bland de ning det grekiska ord som motsva- översättningar av GT som grekiskrar svenskans ”djävulen” och som talande judar använde på nytestai Septuaginta” återger det hebreiska mentlig tid. Den hade vuxit fram ordet. I Matt 16:23 betecknar Sa- under århundradena före vår tidetan en människa som, om också räknings början, troligen i Alexanbara tillfälligt, går den ondes ären- dria. Namnet är latinskt och betyden (jfr 2 Kor 11:14). der ”70”. Dess ursprung är en le- Sébaot, se allhärskaren gend, enligt vilken ett sjuttiotal

711 Uppslagsdel själ

översättare deltog i arbetet. 74:2). Enligt det gammaltestament-

Septuaginta avviker på många liga språkbruk där städer liknas vid punkter från den hebreiska stan- kvinnor kan staden kallas dottern dardtext som efter nytestamentlig Sion, dvs. den unga flickan tid blev allenarådande bland judar- Sion”, ett uttryck som framhäver na. Detta beror delvis på en fri åter- dess skönhet eller värnlöshet. I NT givningsmetod och på bristfälliga uppträder namnet dessutom som språkkunskaper hos översättarna, symbol för den kristna kyrkan och men delvis också på att översätt- för den himmelska världen (Heb ningen följer andra hebreiska läsar- 12:22; Upp 14:1). ter än standardtextens. I en del fall sju Sju år ett av de symboliska tal kan dessa läsarter göra anspråk på som oftast förekommer i NT. Likursprunglighet. De har ibland visat som alltid när det är fråga om talsig motsvara nyupptäckta, mycket mystik* finns en rad olika tolkgamla hebreiska handskrifter. ningsmöjligheter, men en grund-

När de nytestamentliga förfat- läggande princip är att talet står för tarna citerade GT, använde de of- helhet och fullständighet, Detta är tast formuleringen i Septuaginta. fallet bl.a. på en rad ställen i Detta år i regel förklaringen till att Uppenbarelseboken. Så t.ex. ett och samma GT-ställe i en svensk åskådliggör Guds sju andar hela bibel har annan lydelse i NT än i vidden av hans makt, de sju försam- GT: i förra fallet återges ett Septua- lingarna hela hans kyrka (Upp 1:4, gintacitat, i det senare den hebreis- 20). Talet kan även sättas i samband ka standardtexten. Ibland ges stäl- med ondskans anspråk på total let i NT en kristen tolkning, som är makt (Upp 12:3). Någon gång ges möjlig endast om man följer Sep- det en konkret innebörd av helt tuagintas lydelse. De nytestament- annat slag (Roms sju kullar, Upp liga författarna anknyter då någon 17:9). Ibland är det ovisst om någång till judiska utläggningar, där gon symbolisk mening är avsedd stället i denna lydelse tillämpats på eller ej. Detta gäller t.ex. möjlighe- Messias. I andra fall har deras tan- ten att de sju korgarna i Matt 15:37 kar förts direkt från den grekiska anspelar på de sju medhjälparna i formuleringen till någon punkt i Apg 6:3, liksom de tolv korgarna i det kristna budskapet. Sådana fria Matt 14:20 motsvarar apostlarnas tolkningar bidrog till att judarna i antal. fortsättningen inte godtog Septua- själ Det grekiska ordet för själ, ginta utan höll sig till den hebreiska psycbé, kan också betyda liv” (jfr texten eller till mer ordagranna gre- Matt 10:39 med not). I den bibliska kiska översättningar. Så gott som världsbilden är själen den kraft som alla kristna översättningar av GT skiljer levande varelser från död intill 1500-talet bygger på Septua- materia. Den kan knytas både till ginta. blodet och till andedräkten. I NT Sion Sion var ursprungligen nam- skiljs den inte tydligt från anden°*; net på en befästning i den äldsta ordet själ kan användas om det delen av Jerusalem, Davids stad, kristna livets centrum (3 Joh v. 2) som var belägen på åsen söder om och om rättfärdiga dödas andar den blivande tempelplatsen (2 Sam (Upp 6:9). Som beteckning för hela 5:7). I GT används namnet emeller- personligheten kan det ibland övertid oftast om Jerusalem över huvud, sättas med själv (t.ex. Luk 12:19; och även om tempelberget (t.ex. Ps jfr 1:46). Det finns emellertid en

självisk Uppslagsdel 712

tendens i NT att låta själen be- deras omvändelse är ett första led i teckna det naturliga, jordiska med- hela tillvarons återfödelse* (2 Kor vetandet i motsats till de kristnas 5:17; Gal 6:15). förnyade ande. Den som blott styrs skriftlärd Den judiska skrifttolkav sin själ i denna mening kallas då ningen” var redan på NT:s tid en oandlig. högt utvecklad verksamhet, som självisk, själviskhet I NT finns en krävde lång utbildning. De skriftrad uppräkningar av synder, laster lärda eller laglärda var personer och karaktärsfel (t.ex. Mark 7:21 f. ; som genomgått sådan utbildning Rom 1:29 ff.; Gal 5:19 ff.). Dessa och som därefter genom handpåuppräkningar har motsvarigheter läggning fått rätten att ge besked i både i judisk undervisning och i lagtolkningsfrågor. De måste i samtida grekisk filosofi. I flera av första hand känna till och tillämpa dem förekommer ett ord, pleon- äldre utläggningar. Först när dessa exia, som här vanligen återgetts gav otillräcklig ledning fick de själmed själviskhet. Detta ord kan va ta ställning i nya situationer (jfr beteckna olika sätt att utnyttja and- Matt 7:29 med not). ra för egen vinning eller lust. Det Eftersom GT på en gång är reliavser i vissa sammanhang närighet gionsurkund och lagbok, var de eller begär efter pengar (t.ex. Luk skriftlärdas verksamhet både reli- 12:15). På andra ställen nämns sam- giös och juridisk (jfr Luk 12:14 med ma 0rd i samband med sexuella för- not). Den fick inte bedrivas affärsseelser (t.ex. 1 Kor 5:10). I 2 Pet mässigt, utan den skriftlärde skulle 2:14 används det om människor skaffa sig sitt uppehälle genom nåsom missbrukade församlingens got annat yrke (jfr Apg 18:3 med gemensamma måltider till utsväv- not). Hans lärdom gav honom ningar på de andras bekostnad (jfr emellertid högt anseende, som _Iud v. 12). Den klandrande inne- markerades bl.a. genom tilltalsorbörden kan då gälla såväl omåttlig- det rabbi°” och genom rätten att het i mat, dryck och sexualitet som bära en lång och vid mantel. det själviska i att leva gott utan att Begreppen ”skriftlärd” och fage egna bidrag (jfr Ef 4:28). Efter- risém bör hållas isär: skriftlärd var som lössläppta fester ofta förekom i den som hade en bestämd kompefrämmande kulter, kallas detta tens, medan en farisé tillhörde ett missbruk av församlingsgemenska- visst parti och arbetade för dess pen också avguderi: den själviske åsikter (jfr Apg 23:9). I praktiken bär sig åt som en avgudadyrkare (Ef kunde de båda grupperna till stor 5:5; Kol 3:5; jfr 1 Kor 10:7). del sammanfalla, och efter templets skapelse Det grekiska ordet för

förstöring kom fariseernas uppfatt- ”skapelse används i NT dels om ningar att dominera den judiska den handling varmed Gud fram- skrifttolkningen. bringade världen, dels om den värld skrifttolkning NT:s författare desom han skapat. I det senare fallet lade med sin samtids judendom ligger tonvikten oftast på de levan- övertygelsen att GT:s heliga skrifde varelserna, och skapelsen blir ter är Guds ord, som i varje detalj liktydigt med mänskligheten el-

speglar hans avsikter. De skulle lyler alla människor (Mark 16:15; das i allt, och man sökte deras led- Rom 8:19 ff.). På liknande sätt för- ning i alla livets förhållanden. Juknippas de kristna med en ”ny ska- darna måste därför tillämpa många pelse: de har skapats på nytt, och bibelställen på helt nya frågor. Man

713 slav

Uppslagsdel

tänkte sig också att Gud med sina NT att Gud, som sänt Jesus, också 0rd kunde förmedla lärdomar som kunnat låta hans historia och dess doldes under den bokstavliga me- betydelse antydas i förvägi GT, om ningen. För att nå en aktuell till- också på ett hemlighetsfullt Sätt. lämpning använde man ofta utlägg- Därav följer inte nödvändigtvis att ningsmetoder som i vår tid kan fö-

de gammaltestamentliga författarna refalla godtyckliga. Man åberopade själva enligt NT skulle ha förstått inte bara tankesammanhang inom allt i Guds avsikter. Flera ställen i skriften utan tog också fasta på de- NT tycks dock säga att de talade taljer i formuleringarna. Olika

medvetet om Kristus (se Joh 12:41; skriftställen kunde t.ex. föras sam-

Apg 2:25 ff.; 1 Pet 1:10 ff. med man med varandra på grund av rena noter). bokstavslikheter. slav Den antika

hushållningen

NT ger många exempel på dessa byggde till mycket stor del på slafria tolkningsmetoder. Någon gång varnas arbetskraft, och detta gällde tillämpas de för att ett exempel eller inte bara grovarbetet. Slavar anliett bud i GT skall få belysa en aktu- tades också för t.ex. skrivsysslor ell situation (t.ex. 1 Kor 9:9 f.).

och barnuppfostran. En duglig slav Men oftast vill de nytestamentliga kunde få självständig och ansvarsförfattarna påvisa en överensstäm-

full ställning, men han var alltid melse mellan GT och den kristna

beroende av ägarens välvilja och förkunnelsens huvudtankar, t.ex.

saknade helt mänskliga rättigheter i genom att finna anspelningar på vår tids mening. I nytestamentlig Jesu död och uppståndelse. En del tid fanns dock filosofiska lärare av de GT-ställen som sålunda till- som hävdade slavarnas människolämpas på Jesus uppfattas även i värde, vilket ledde till försök att judisk tradition som förutsägelser med lagstiftning begränsa de grövom Messias eller om den sista tiden.

sta utslagen av ägarnas godtycke. I andra fall har de anförda GT-stäl-

Enligt GT måste en jude frige sin lena från början gällt helt andra slav efter sex år, om denne var hans ting, t.ex. fromma människors li- landsman (2 Mos 21:2 ff.). Därdanden, kungens tronbestigning el- emot fanns inga hinder för att hålla ler Guds seger över Israels fiender. utländska slavar (3 Mos 25:44). Med tillämpningen på Jesus vill de Tillämpningen av dessa regler i nynytestamentliga författarna visa att tid är inte närmare

testamentlig alla löften om hjälp från Gud upp- känd, men av allt att döma bör det fyllts genom honom. Ibland upp- arbetsfolk som nämns i evangefattas gammaltestamentliga berät-

liernas liknelser i regel tänkas som telser som ett slags liknelser (enligt slavar. Den traditionella översättgrundtextens uttryck ”typer eller har dock i stor

ningen tjänare allegorier), vilka visserligen har utsträckning bibehållits på grund en naturlig historisk innebörd men av det nära sambandet mellan Jesu ändå samtidigt åskådliggör det

liknelser och bildliga uttryck som kristna budskapet (t.ex. 1 Kor 10:1 Guds tjänare och Kristi tjänaff.; Gal 4:21 ff.). Någon gång tycks re. I NT:s brev, som direkt prägden kristna tillämpningen vila helt las av grekisk-romerska storstadspå ord- eller bokstavskombinatio- förhållanden, återges samma ord ner (se t.ex. Matt 2:23; Gal 3:16 oftast med slav. med noter). I NT formuleras ingen uttrycklig

I samtliga dessa fall förutsätter kritik av slaveriet som institution.

släkte Uppslagsdel 714

De råd och anvisningar som ges går syndiga städer och folk (Jes 13:19). ut på att man inom dess ram skall På motsvarande sätt uppträder visa ömsesidig kärlek och hänsyn namnen också i NT (t.ex. Matt (t.ex. Ef6:5 ff.; Kol 3:22 ff.). Sam- 10:15; Rom 9:29; 2 Pet 2:6). tidigt understryks dock att slavar son, se söner och fria är lika inför Gud, och att spetälska När evangeliema talar om den sociala skillnaden mellan dem spetälska, framgår det av sammanär oväsentlig i den kristna försam- hanget att man tillämpade bestäm-

melserna i 3 Mos 13-14. Dessa kan lingen. släkte Uttrycket detta släkte dock inte ursprungligen ha gällt vad (t.ex. Matt 11:16) har i NT en spe- vi kallar spetälska (lepra); den sjukciell innebörd som inte alltid fram- domen förekom inte i det gamla

I äldre ju- Israel. Det finns en rad olika hudgår av sammanhanget. disk skriftutläggning användes sjukdomar som GT:s regler kan nämligen ofta liknande uttryck om tänkas ha syftat på. Det är möjligt människor i GT som erbjöd var- att man i nytestamentlig tid också nande exempel på otro och avfällig- tillämpade dem på verklig lepra. het. Man talade särskilt om flo- En spetälsk måste leva isolerad dens slåkte, dvs. de människor och borde varna alla som närmade som med sin ondska framkallade Detta motiverades

sig honom.

dock inte med någon smittorisk i syndafloden (jfr 1 Pet 3:19 f. med not), och om öknens släkte”, de medicinsk mening utan med att den israeliter som avföll eller gjorde sjuke var oren och hotade omvärluppror mot Mose under ökenvand- dens kultiska renhet? Det var präsringen (jfr 1 Kor 10:5 ff.; Heb 3:16 ternas sak att avgöra om någon var

drabbad eller hade tillfrisknat. I det ff. ;Jud v. 11). När Jesu samtida kallas detta släkte”, antyds att de senare fallet krävdes speciella cerevisar en vantro av samma slag: de är monier, bl.a. bad och offer, för att ett släkte som inte vill tro (Mark den kultiska renheten skulle äter- 9:19 med par.; jfr Apg 2:40; Fil ställas. 2:15). Uttrycket betonar alltså mer stadie Det längdmått som oftast föatt deras inre egenskaper är klan- rekommer i NT. Det motsvarade ca dervärda än att de tillhör en i tiden 190 meter; jfr Mått”.

stena, stening Svenskans stena” avgränsad generation. Sodom Enligt 1 Mos 18:20 ff. var motsvaras i NT av ett par grekiska Sodom och Gomorra två städer 0rd, som alltefter sammanhanget som Gud utplånade genom ett regn och den grammatiska formen kan

förav eld och svavel, därför att deras betyda både kasta sten på, invånare gått över alla gränser i per- söka stena och stena till döds. versitet och gudlöshet. GT:s an- Stenande som dödsstraff föreskrivs

om läget (1 Mos 13:10 i GT bl.a. för vissa sexuella förseeltydningar ff.) hänvisar till trakten av Döda ser (5 Mos 22:21 ff.) och för hädelse havet. Berättelsen bygger kanske (3 Mos 24:16). Enligt senare judis-

där ka traditioner verkställdes det gepå minnen av naturkatastrofer eller i andra områden. Redan i GT nom att den dömde störtades ner fungerar namnen huvudsakligen från en klippavsats; om döden inte som symboler för ondska och över- följde av detta, avlivades han med

stenar. Samma traditioner vittnar mod av värsta slag (t.ex. Klag 4:6), och städernas undergång används om att judarna var ytterst återhållsom varnande exempel för andra samma med att döma till döden.

715 Uppslagsdel synagoga

Det är också osäkert om romarna stöter emot och snavar över (Rom tillät dem att verkställa dödsstraff. 9:32; 1 Pet 2:8). Det andra (s/eánda- Då stenkastning å andra sidan är en lan; jfr lånordet skandal) betyder vanlig form av våld i upprörda folk- egentligen ”fälla” (1 Kor 1 z23; Upp massor, bör man i regel snarare 2:14). Båda dessa uttryck kan anföreställa sig upplopp än reguljära vändas bildligt om förförelser avrättningar när NT talar om ste- (Matt 18:7), dvs. om sådant som nande. Hur berättelsen om Stefa- blir till anstöt, förleder människornos död (Apg 7:54 ff.) skall uppfat- na, får dem att vackla i tron och tas är ovisst, men även i detta fall kommer dem på fall; alla dessa utkan det ha rört sig om ett okontrol- tryck har använts i översättningen, lerat våldsutbrott. efter sammanhangets krav. De två stund Enligt urkristen tro förutser orden uppträder också tillsammans och styr Gud världens förlopp. iJes 8:14, ett för de kristna viktigt Både folkslag och enskilda männi- GT-ställe. Detta tillämpas i NT på skor har fått den tid fastställd under Jesus och sammanförs då med ett vilken de lever och verkar. En män- par andra GT-ställen, som handlar niskas ”tid” eller stund kan där- om en pålitlig hörnsten” (Ps 118:22; för beteckna den period eller tid- Jes 28:16). På denna sammanställpunkt då hon gör sin bestämda in- ning bygger tanken attJesus både är sats i världen (se t.ex. Luk 21:24 om en grundsten, som de troende kan hedningarna; 22:53 om Jesu fien- bygga på, och en stötesten, över der; Apg 17:26 om folken; 2 Thess vilken de icke-troende snavar. De 2:6 om Antikrist). Samma uttryck senare måste därför stå med kan användas om tiden för en svår skam” vid den sista domen (Rom prövning: förlossningen är t.ex. en 9:33; 1 Pet 2:6). kvinnas svåra stund, hennes surdeg För jäsning av bröd använde stund (Joh 16:21). man i äldre tid surdeg, dvs. stycken

Stunden utan beståmningar av förut jäst deg, som sparades från kan syfta på världens slut (t.ex. det ena baket till det andra. Vid det Upp 1:3), dvs. den stund då Gud osyrade brödets högtid” får endast visar sin makt, stunden för hans ojäst bröd förekomma i judiska dom (Upp 14:7) eller den stund hem, och alla rester av jäst bröd han ”har fastställt” (Apg 1:7; jfr avlägsnas noggrant. Surdegen kan Dag”). I Johannesevangeliet an- därför i evangelierna (Matt 16:6 ff. vänds uttrycket, omväxlande med med par.) och hos Paulus (1 Kor 5:6 min stund och hans stund, om ff.; Gal 5:9) bli en bild för smittsam höjdpunkten avJesu framträdande i ondska eller kvardröjande synd, världen (se t.ex. 12:27; 17:1; jfr som Kristi lärjungar måste undvika Matt 26:18). Det syftar då på hans eller avlägsna. I Matt 13:33 med lidande och död, som för evangelis- par. används bilden däremot om ten är oupplösligt förbundna med Guds rikes omärkliga, men oemothans seger och upphöjelse. ståndliga kraft. stötesten Det gamla svenska ordet synagoga, synagogföreståndare stötesten, som i några fall bi- Det grekiska ordet synagogé betybehållits i föreliggande översätt- der ordagrant församling men ning, motsvarar i NT två olika gre- kom att överföras på de judiska kiska uttryck. Det ena betecknar i gudstjänstlokalerna och syftari NT sin bokstavliga användning en sten oftast på dem. Redan i nytestaeller något annat hinder som man mentlig tid, då templet ännu be-

söner Uppslagsdel 716

stod, var synagogorna samlings- hams söner. En religiös ledare kan punkter av största betydelse för den kalla sina lärjungar för söner (1 Pet judiska religionsgemenskapen. De 5:13; jfr Barn^). Liksom i GT:s förekom på alla platser där judar hebreiska kan söner också bebodde i större antal. I storstäderna teckna exemplar av en typ, medfanns ofta flera synagogor, ijerusa- lemmar av en grupp eller företrädalem enligt traditionens uppgift re för en egenskap. De som tillhör t.o.m. hundratals. Till varje bygg- Guds rike kallas rikets söner” nad hörde en församling, vars med- (Matt 8:12), gästerna vid ett bröllop lemmar knöts samman t.ex. av en bröllopssalens söner” (Matt gemensam födelsebygd (Apg 6:9). 9:15), personer med häftigt lynne Inom församlingen fanns ett sty- åskans söner” (Mark 3:17), en rande råd av äldste, som också fridsam person fridens son” (Luk dömde i disciplinfrågor (se t.ex. 10:6), de olydiga olydnadens sö- Luk 21:12). En synagogförestända- ner” (Ef 2:2) osv. Eftersom betyre hade den direkta uppsikten över delsen här inte har något att göra byggnaden och gudstjänsterna. vare sig med kön eller med släkt-

Synagogan hade till skillnad från skap i vanlig mening, kan en ordatemplet inget prästerskap. Inga of- grann översättning lätt missuppfatfer förrättades där, utan den var en tas. Omskrivningar som t.ex. ”isplats för den lokala församlingens raeliterna eller bröllopsgäster-

Den na måste ofta tillgripas. Ibland ger gudstjänst och skriftstudium. kallades också bönehus eller orden barn eller människor en böneställe” (jfr Apg 16:13 med naturligare svensk lydelse än ”sönot). Gudstjänstens huvudbe- ner. ståndsdelar var böner, läsning ur När Jesus lovar sina lärjungar att skriften, både fasta bibeltexter och de skall kallas, dvs. bli, Guds söner löpande avsnitt ur Moseböckerna (Matt 5:9; jfr Luk 20:36), anknyter och profeterna, samt utläggning av han till en tankeutveckling inom det lästa. Allt detta ombesörjdes av judendomen. Med ”Guds söner lekmän, och synagogföreståndaren avsågs från början himmelska väsen kunde fritt fördela uppgifterna hörande till Guds hovstat (Ps 89:7). bland de närvarande. Fanns en Efter hand utvecklades den tillförpräst i församlingen, hedrades han sikten att rättfärdiga människor clock med uppdraget att läsa den efter döden inte skulle förvisas till avslutande välsignelsen enligt dödsriket utan få vara i Guds ome- 4 Mos 6:23 ff. delbara närhet och räknas till Guds

Det framgår av NT att Jesus söner (Vish 5:5). Att bli en av Guds självklart deltog i synagogans guds- söner är alltså ijesu undervisning tjänst och att Paulus på sina mis- liktydigt med att vara i himmelriket sionsresor använde den som ut- och se Gud (Matt 5:3, 8, 10); föregångspunkt för sin förkunnelse, ställningen om ett väntande arv där så var möjligt. De kristnas (söners rätt) ligger nära (Matt gudstjänstordning växte också till 5:5). Jesus är Sonen, hans lärjungar väsentliga delar fram ur synago- kallas att bli Guds söner (Heb 2:10 gans. ff.) - en parallell till bilden av Mänsöner I NT:s grekiska har ordet för niskosonen och hans efterföljare. söner ofta en starkt utvidgad in- Paulus tar upp uttrycket när han

behandlar föreställningarna om en nebörd. I grundtexten kan judarna kallas Israels söner och ”Abra- genomgripande förvandling vid

717 Uppslagsdel tecken

Kristi ankomst och tidens slut. samband med den himmelska värl- Guds söner, den förhärligade den. Talet 4 hör samman med vämänskligheten, skall framträda till- derstrecken, sedan också med jorsammans med den himmelske Kris- den över huvud, 7 med planeterna tus och manifestera den efterläng- men också med helhetens begrepp, tade nya skapelsen (Rom 829-23). 12 med Israels stammar, 40 med De kristna är redan nu Guds barn betydelsefulla händelser i GT (se (Rom 8:16; jfr 1 Joh 3:1), men de not till Matt 4:2), 70 och 72 med lever i hoppet om den fullkomning jordens folk (se not till Luk 10:1). som bilden av Guds söner vill Mer speciella och osäkra tolkningar åskådliggöra. För att det klart skall av denna typ är att talet 5 ijoh 4:18 framträda när grundtexten använ- representerar samariernas avgudar, der denna bild med dess särpräg- och 153 i Joh 21:11 antalet kända lade bakgrund har uttrycket över- fiskarter, som i så fall här skulle satts ordagrant, vilket självfallet symbolisera jordens folk. inte får uppfattas så att kvinnorna Den symboliska innebörden hos enligt NT skulle vara uteslutna från två tal kan behållas och förstärkas, den framtid bilden syftar på. när de adderas eller multipliceras talént Ordet talent står i Upp med varandra. Sjutalets betydelse 16:21 för ett gammalt viktmått, kan sålunda härledas ur att det motsom på nytestamentlig tid motsva- svarar 3+4, liksom tolvtalet 3x4. rade ca 20 kg. Samma 0rd kan också En rad andra tal har enligt denna beteckna en summa pengar: 6 000 regel med fullständighet och helhet denarer (Matt 18:24; 25:15 ff.). Jfr att göra, t.ex. 10(7+3), 16(4x4), 14 Mynt* och vikt. (2x7), 17 (10+7), 70 (mo), 144 talmystik, talsymbolik Sifferupp- (12x12). Ondska och ofullkomliggifter och talförhållanden har i NT het kan å andra sidan symboliseras ofta symbolisk innebörd. Men i ett av 3 1/2 (dvs. hälften av 7) eller 6 givet sammanhang är det ofta svårt (en räkning till 7 som inte fullatt avgöra både om en sådan bety- följts). Därmed är också 36 och 666 delse är avsedd och vilken den i så dåliga tal. Man intresserade sig ockfall är. Talsymboliken var till för så för tal som bildas genom addiinvigda och skulle inte falla i ögo- tion av talserier. Detta kan vara en nen. Reglerna för den var dessutom bakgrund till Symboliken i tal som flytande: samma tal kunde betyda 153 (1 + 2 + 3 + +17)och666 flera saker, och samma begrepp (1 + 2 + 3 + + 36). Multiplikakunde uttryckas med flera tal. tioner med 100 och 1 000 förstärker

Ett beräkningssätt utgår från att innebörden av ett tal eller antyder varje bokstav i alfabetet har ett tal- att det rör sig om en oöverskådlig värde. Bokstäverna i ett ord eller ett mängd (t.ex. Upp 14:1, 20). namn kunde därför läsas som siff- tecken Enligt nytestamentlig åskådror; siffrornas summa var ordets ning finns det händelser som är av eller namnets tal. Troligen är detta Gud givna kännetecken på att nyckeln till odjurets tal (se Upp världsförloppet nått en avgörande 13:17 f. med noter; jfr not till Matt punkt. Den sista tiden skall föregås 1:17). av sällsamma astronomiska feno-

En annan utgångspunkt är att men, tecken på himlen (Luk vissa tal i gamla traditioner knutits 21:11 med par.; jfr Upp 12:1). Den till bestämda begrepp. Talet 3 är avgörande höjdpunkten, Kristi heligt i flera religioner och sattes i återkomst, sätts också i samband

tempel Uppslagsdel

med tecken (se Matt 24:30 med men var ganska små, med golvytor not). Likaså förutsätts att man kun- om ca 10 x 10 respektive 10 x 20 de uppfatta vem Kristus var när han meter. De åtskildes av ett förhänge levde på jorden, trots att han inte (Matt 27:51 med par.) och omgavs ville visa några kännetecken på sin av biutrymmen, bl.a. en förhall. gudomlighet (Matt 16:1 ff. med Runt tempelhuset fanns ett stort par; jfr joh 2:18 med not). Hela område (ca 300 x 500 meter) med hans framträdande var ett tecken. omfångsrika byggnader bl.a. för Det kunde uppfattas av dem som rådets* sammanträden och för den hade andlig synförmåga men väckte vittförgrenade ekonomiska verkbara motstånd hos andra (Luk samhet som bedrevs vid varje antikt 2:34). Liknande ting kan sägas om tempel. En inre del av detta område de kristna och deras beteende. var tillgänglig endast för judar (jfr

Ordet tecken” (semefon) kan Apg 21:28 med not). Den indelades även vara liktydigt med under- i kvinnornas förgård som alla juverk (t.ex. Luk 23:8). [Johannes- dar hade tillträde till, männens evangeliet, där ordet ofta förekom- förgård som var reserverad för mer, förenas denna innebörd med män, och prästernas förgård närtanken att det väsentliga i en sällsam mast tempelhuset. På den sisthändelse är vad Gud vill säga med nämnda förgården stod det stora den. Jesu underverk skall främst brännoffersaltaret, sannolikt där väcka tro. Bara den som tror har berget går i dagen inom den nuvauppfattat tecknet (jfr Joh 6:26 rande Klippmoskén. Den yttre yta med not). Å andra sidan kan ordet dit även icke-judar hade tillträde, också användas om villolärares fal- hedningarnas förgård, omgavs ska underverk (Matt 24:24; Upp av pelarhallar, som också avgrän- 13: 13 L). sade hela tempelområdet mot statempel Det tempel som oftast den. Här kunde sammankomster nämns i NT är Jerusalems. Den hållas och undervisning bedrivas dåtida anläggningen hade påbörjats även av grupper som inte var direkt av Herodes den store år 20 f. Kr. (jfr knutna till templet (jfr Joh 10:23; Joh 2:20 med not) men fullbor- Apg 3:11 med noter). Ett flertal dades först ett par år före krigsut- portar genombröt pelarhallarna, brottet 66 e.Kr. och förstördes av och andra gav förbindelse mellan romarna vid Jerusalems erövring år förgårdarna. De portar som låg 70. Den ersatte genom total om- längs anläggningens huvudaxel, byggnad en föregångare som upp- dvs. i tempelhusets förlängning åt förts under senare delen av 500- öster, var särskilt rikt utsmycktalet f.Kr., sedan Salomos tempel ade. från 900-talet hade förstörts av ba- Templet används i NT ofta som bylonierna år 586 f.Kr. Vissa ålder- symbol. Kristus, de kristnas kropdomliga drag behölls under alla för- par och den kristna församlingen ändringar, framför allt utformning- jämförs i olika sammanhang med en av själva tempelhusets viktigaste tempel, där Gud äras. Hebreerbrerum. Dessa var det allra heligas- vet gör offertjänsten i det allra helite, som skulle rymma förbundsar- gaste till en bild för Kristi försoken (jfr Heb 9:3 ff.) men som i ningsdöd, och i Uppenbarelsebonytestamentlig tid stod tomt, och ken tänks Guds himmelska boning ”det heliga, där rökelsealtaret som en helgedom. I de sistnämnda fanns (jfr Luk 1:9). De båda rum- fallen smälter tempelsymbolen

719 Uppslagsdel tidräkning

samman med bilden av det tält” som händelsernas datering. De flesta årenligt GT var israeliternas guds- tal i den nytestamentliga historien tjänstplats under ökenvandringen. måste därför anges ungefärligt, eltetrárk Som bärare av titeln ”te- ler med starka reservationer. Aven trark nämns i NT oftast Herodes dateringar som länge ansetts helt Antipas (se Matt 14:1 med not), säkra har ibland plötsligt ifrågasatts men i ett fall också andra regenter på nytt i forskarnas löpande diskus- (se Luk 3:1). Den betyder orda- sioner. Detta gäller t.ex. om Hero-

över en fjärdedel, des den stores dödsår, som har begrant härskare dvs. över en del av ett större rike; jfr tydelse för bestämningen av Jesu

i äldre svensk histo- födelseär. Minst osäkerhet råder hertigdömena ria. Genom att ge en furste denna om Roms politiska historia, och de titel markerade romarna att han romerska kejsarnas regeringsperiohade ett obetydligare rike och der ger därför en fast bakgrund till osjälvständigare ställning än de lyd- de nytestamentliga händelserna: furstar som bar kungatiteln, vilket 31 f.Kr.-14 e.Kr.

Augustus Herodes den store hade gjort. Tiberius 14-37 e.Kr. text, textavvikelse, se läsart

Caligula 37-41 tidräkning Nedan behandlas frågor Claudius 41-54 som rör årtal i den nytestamentliga Nero 54-68 historien. Beträffande det judiska

Galba, Otho, Vitellius 68-69 religiösa året se Högtider”, och be-

Vespasianus 69-79 träffande indelningen av dygnet se Titus 79-81 TimmelÖ

Domitianus 81-96

Räkning med årtal enligt ett för alla gemensamt system var mycket De politiska förhållandena i NT:s urovanligare i antiken än hos oss. Of- sprungsmiljö under samma period tast använde man enklare former av kan kort sammanfattas på följande tidräkning. En författare kunde da- sätt: tera det han berättade om genom att

Herodes den store rege- 40-4 f.Kr. hänvisa till samtidiga, mera kända

rar med Roms medgivanhändelser, eller genom att nämna

de som kung över ett vem som innehade regeringsmak-

stort judiskt rike ten eller något viktigt ämbete (jfr Luk 3:1). Om regeringsåren räk- Efter hans död delas riket nades i ordningsföljd, vanns större mellan tre av hans sönoggrannhet. När uppgifter av det- ner: ta slag hänför sig till romerska kej-

Archelaos i bl.a. Judeen 4 f.Kr.sare (t.ex. ”under femtonde året av

och Samarien (jfr Matt 6 e.Kr. kejsar Tiberius regering), kan de

2:22) med ganska stor säkerhet överföras till årtal i vårt nutida system. Då Herodes Antipas i bl.a. 4 f.Kr.räkningen med regeringsår kunde Galileen (jfr Matt 14:1) 39 e.Kr. anpassas till kalenderåret på olika

Filippos i trakten nord- 4 f.Kr.sätt, och då judarnas kalenderår inte sammanföll med romarnas, 0st om Galileiska sjön 34 e.Kr. uppkommer emellertid olika tolk- (jfr Luk 3:1) ningsmöjligheter även i sådana Efter Archelaos avsått- 6-40 e.Kr. fall.

ning läggs hans område I NT finns få hållpunkter för romersk direkt under

tidräkning Uppslagsdel 720

och styrs av J65” födelse (lfr noter till Senast förvaltning ståthåuare Matt 2:1; Luk 2:1) 4 f.Kr.

Bland dessa märks Ponti- 26-36 Johannes fram C3

flöPare-S

us pilatus trädande (ifr Luk 3:1) 28 e.Kr.

I, sonson till 37-44 J55” kOTSfâSIC-lse C3 30 Agrippa Hemdes den Store över

Paulus omvändelse början eltar tack vare goda romer- ler mitten ska kontakter successivt

av 3o_talet allt större delar av farfad erns n e oc st r em k h y d A posten l J k b a O S dd 0 senast 44 till sin död (jfr Apg 12) (Apg 1222)

Den romerska förvalt- 40-44 Mötet Om de Ca 49

iierusalem

ningen genom stårhållare hednakristnas ställning upphör under en del av (Apg 15; G31211 fi) denna period

Kejsar Claudius fördri- ca 50 Efter Agrippas död till- 44-66 ver iudama från Rom sätts romerska ståthållare (Apg 1312) på nytt; även Galileen __ , i,

Ca 52 läggs under dem. Bland

dem marks: âaálluâaüâte: Stâålqâflllâ;

(Apg 18:12) Antonius Felix (jfr Apg ca 52-60 u _ _ _ 23:24) sig i

êgulus esos pg : mistâen -ta et [av

(Xppelliâllleá)

Porcius Festus (jfr Apg ca 60-62 2497) Paulus tas till fånga i Je- senare

rusa em ( pg l A 21:27 ff. ) hlft Det växande romerska 66-70

3505:1311;

trycket utlöser ett blodigt uppror, som utmyn- Paulus förhörs av Festus ca 60 nar i Jerusalems förstö- vid dennes ämbetstillring träde (Apg 25:1 ff.)

Under den hårda romer- 48-100 Jesu bror Jakob avrättas ca 62 ska förvaltning som föl- (jfr not till Apg 12:17) jer upprätthålls judiska u _ traditioner i viss mån av avrat- mitten av

Petrusoch Paulus

tas enligt traditionen un- 60-talet Agiippa 11 (jfr Apg

der Neros regering, i 25:13), som var brorson

samband med förföljeltill Agrippa I och som

ser av de kristna efter tagit romarnas parti un-

Roms brand år 64 der upproret. Han regerar i områden norr och nordost om Galileen Vad beträffar de nytestamentliga

skrifternas tillkomsttider går me- Genom att ställa samman uppgifter i ningarna så starkt isär inom forsk- NT med varandra och med den ovan ningen att få säkra uppgifter kan skisserade allmänna historien kan lämnas. Den i dag vanligaste uppman datera några viktiga händelser i fattningen torde vara att Markuskristendomens tidigaste historia: evangeliet kom till på 60-talet, J0-

721 Uppslagsdel tullindrivare

hannesevangeliet på 90-talet, Mat- symboliska talen i NT. Dess betyteus- och Lukasevangelierna samt delse kan hänga samman bl.a. med Apostlagärningarna under tiden att det är produkten av de viktiga däremellan. Av Paulus brev skrevs talen tre och fyra (jfr Talmystik”) några säkerligen under 50-talet och med solårets indelning i tolv

månader. Men i NT är det framför (1 Thess, 1-2 Kor, Gal, Rom). Beträffande allt knutet till Israels” tolv stam-

de andra är meningarna delade, och samma sak gäller om de mar. Jesu närmaste lärjungar, som

ofta kallas de tolv”, anges därför övriga breven i NT. För flertalet av dessa omdiskuterade brev är date- genom sitt antal vara kärnan i ett

nytt, heligt folk. Detta framgår ringen beroende av frågan om de

skrivits klart av en rad ställen där apostlarna verkligen av_ de författare eller de kristna sammanställs med som uppges i NT. Ar detta fallet, de tolv stammarna (Matt 19:28;]ak sätter exempelvis Petrus och Paulus 1:1; Upp 7:4 ff.; 21:12 ff.). Talets död en senaste gräns; i annat fall bet delse understryks, när det ockkan breven vara tillkomna mycket så till föremål som de tolv

knyts

senare. Johannes uppenbarelse är korgarna i berättelsen om brödenligt traditionen från 90-talet men undret (Matt 14:20 med par.). kan helt eller delvis vara åtskilligt tröst, trösta, tröstare Det grekiska äldre. ord för trösta” som oftast används tid(sälder), se värld i NT (parakalefn) kan också ha timme I NT:s miljö räknades dyg- betydelsen uppmuntra, driva net från den ena solnedgången till å eller mana. Begreppet tröst nästa. Natten indelades enligt gam- lir därigenom vidare än i nutida maltestamentligt bruk i 3 vaktpe- dagligt tal och innefattar att själslirioder; grundtexten till Luk 12:38 vet i sin helhet återupprättas och syftar troligen på de två sista av stärks. När så sker, är det enligt NT dem. Inytestamentlig tid hade ock- i sista hand Guds verk (2 Kor 1:3 f.; så romarnas indelning av natten 7:6; jfr Jes 51:12). Beteckningen trängt in bland judarna. Den om- Hjälparen för den heliga anden fattade 4 perioder (jfr Mark 13:35). har anknytning till denna tanke (se Da en indeladesi 12›timmar. Den Joh 14:16 med not). I GT finns ocktreåje timmen motsvarade ungefär så en rad ställen som handlar om kl. 9, den sjätte kl. 12, den nionde hur Gud tröstar sitt folk (t.ex. Jes kl. 15 och den elfte kl. 17. I över- 12:1;40:1;49:13;61:2;66:13). Flesättningen har uttryck som den ra av dem har i judisk tradition knutredje timmen återgetts ordagrant tits till förho pningen om Messias. å några ställen där de är väsentli a Han har därför också kallats Trösör sammanhanget och fast föranå taren. Att vänta på honom är enligt rade i traditionen. Om man förbi- detta språkbruk att vänta på Israels ser att den nytestamentliga timräk- tröst (Luk 2:25). Att bli tröstad är ningen började vid 6-tiden och att få del av livet i den kommande dessutom var ungefärligare än vår, världen (Matt 5:4; Luk 16:25). kan detta uttryckssätt dock leda till tullindrivare Under sin ockupation missförstånd genom förväxling av det judiska landet indrev romarmed nutida klockslag. Oftast anger na en rad skatter på bl.a. jord, lösdärför översättningen genom en egendom och handelstransaktioomskrivning vilken tid på dygnet ner. En del avgifter upptogs som det är fråga om, t.ex. mitt på tull vid gränser och stadsportar. dagen (Joh 4:6); tiden för efter- Skatter och tullar arrenderades till middagsbönen (Apg 3:1). stor del ut: mot en fast avgift fick en tolv Tolvtalet är ett av de viktigaste finansman (på latin publicánus) rät-

tungor Uppslagsdel

ten att uppbära avgifter inom ett (Apg 7:44 med not). Denna helgebestämt område. I normala fall blev dom, där Gud uppenbarade sig och detta en lönande affär för honom. mötte sitt folk, är i NT en bild för För själva indrivningen använde Guds himmelska boning (Upp han i sin tur lokala representanter. 13:6) och för hans närvaro bland De tullindrivare (på grekiska tele- människorna (Upp 7:15; 21:3). nai) som nämns i evangelierna var Samma bild antyds i grundtexten säkerligen sådana lokalt anställda; till Joh 1:14, när det med tanke på en av dem, Sackaios (Luk 19:2), Kristus sägs att Ordet blev männihade en överordnad ställning. Det ska och bodde å jorden: han slog hat och förakt som mötte dessa per- upp sitt tält där. Också vanliga soner berodde både på skattetryck- människors kroppar liknas vid tält ets tyngd, på det privata godtycke där de bor under livstiden (2 Kor som systemet möjliggjorde och på 5:1 ff.; 2 Pet 1:13 f.); kroppen är det stötande i att judar samarbetade människoandens boning men skall med ockupationsmakten. dessutom vara Guds tempel. tungor, tungotal Det grekiska or- under, underverk De talrika underdet för tunga (glássa) kan också verk som förekommer i NT bebetyda s råk”. ”Talande med skrivs i grundtexten med ett flertal tungor ocifi tungotal är beteck- grekiska ord, som betonar olika si-

för en särskild form av hän- dor av Jesu undergörande verksamningar ryc ning, som Paulus beröri 1 Kor het. Ofta understryks att han väck- 12-14. Den yttrade sig i ljud som te hä nad och bestörtning. Det var obegripliga för omgivningen som han gjorde kallas märkligt

(14:2) men betraktades som uttryck (Matt 21:15), otroligt (Luk 5:26) för Guds andes närvaro, kanske och underbart (Luk 13:17). Detta som änglarnas språk (13:1). Det fö- innebär inte bara att man fann hänrekom att man tolkade ljuden, dvs. delserna ovanli a, utan framför allt återgav dem med begripliga 0rd att man kände gåvan inför överna- (14:13). Förmågan att göra detta turliga krafter. Dessa uppfattas räknades i likhet med själva tungo- ibland tämligen mekaniskt, opertalet som en gåva av Anden (12:10). sonligt och materiellt (se t.ex. Matt Dessa upplevelser, som har mot- 14:2 med par.; Mark 5:30 med svarigheter i nutida kristna försam- ar.). NT räknar med att onda lingar, framstår även i Apg 10:46; krafter kan ha liknande verkningar 19:6 som normala inslag i urkyr- (Matt 24:24 med par.; 2 Thess kans liv. Den händelse som skildras 2:9 f.). När det gäller Jesus underi Apg 2:1 ff. tycks däremot av för- stryks emellertid starkt att den fattaren ha uppfattats som ett ena- kraft (djmamis) han förmedlar är stående under: när Anden kom till Guds eller Andens (Matt 12:28 med den första kristna församlingen, pan; Luk 4:14; 5:17). kunde dess medlemmar öra sig Samma 0rd som betecknar överförstådda, oberoende av vil a språk _naturliga krafter kan användas om

deras verkningar, de underbara lyssnarna behärskade. Den symboliska innebörden i denna berättelse händelserna. Dessa betraktas då är kanske att det kristna budskapet som gärningar fyllda av kraft och skulle nå alla folk i världen. makt. Ordet för ”krafter” har i tält I GT (se särskilt 2 Mos 25-26; sådana fall återgetts med under-

verk. Sammanhanget kan dock 36) beskrivs en flyttbar helgedom, som israeliterna medförde under någon gång kräva att den gamla ökenvandringen. Den kallas översättningen kraftgärningar uppenbarelsetältet (2 Mos 27:21; bibehålls (2 Kor 12:12; Heb 2:4).

tält” Genom sin överensstämmelse jfr 25:22) och vittnesbördets

723 Uppslagsdel vittne

med GT:s löften om läkedom och Också i NT sätts visheten högt, befrielse (Matt 11:4 f.) påminner men den har alltid religiösa förteck- Jesu gärningar om Guds närvaro en och skiljs skarpt från vårldens” och frälsningsplan. De kallas därför vishet (1 Kor 1:20; jfr Jak 3:15). också tecken” (semefa). Ofta före- Den verkliga visheten är enligt NT kommer sammanställningen teck- en gåva som förknip as med den en och under. Det sistnämnda or- heli a anden och som kommer från

det motsvarar då grekiskans téras, Gu (Ef1:8; Kol 1:9). Han gav den som också kan betyda tecken” redan till GT:s stora gestalter (Apg men dessutom betonar att händel- 7:10; jfr Matt 12:42 med par.). Dess serna är ovanliga och i viss mån kärna är insikt i Guds hemligheter”, skrämmande. Jfr Apg 2:19, där som har med Kristus att göra: hos detta ord återgetts med sällsamma honom finns vishetens skatter ting. gömda (Kol 2:3). utvald Enligt GT är Israel Guds ut- Aven GT:s författare mötte i sin valda folk, dvs. det folk som han omvärld en stark vördnad för vissärskilt älskar och genom vilket han heten. De gav den en religiös tolkförverkligar sina avsikter (t.ex. ning, bl.a. genom att skildra Guds 5 Mos 7:6 ff.). I NT tillämpas den- vishet som ett personligt väsen na tanke dels på Jesus, dels på de (t.ex. Ords 1 :20 ff. ; 8:1 ff.;Vish 7:7 kristna. Jesus, Messias, år den ut- ff). I detta väsen ser NT ett förebåvalde som Gud älskar och som full- dande av Kristus. Paulus säger att gör Guds vilja (Matt 3:17 med par., Kristus är Guds vishet (1 Kor 1:24, jfr Luk 23:35). De kristna är Guds 30), och samma sak antyds i evannya folk (1 Pet 2:9; jfr Luk 2:14). gelierna (se Matt 11:19; Luk 7:35; Uttrycket de utvalda” används 11:49; Joh 1:1 med noter). särskilt om dem som kommer att

vittne, vittna, vittnesbörd Det grebestå i den sista tidens prövningar

kiska ordet för ”vittna (marty- (Matt 24:22 ff. med par.), men ock-

refn) används i NT ofta med speså i allmännare mening om de troende (t.ex. Kol3zl2; jfrJoh 15:16; 1 ciella, religiösa betydelser, särskilt i Kor 1:27). I 2 Joh v. 1, 13 överförs Johannesevangeliet, Johannesbre-

ven och Uppenbarelseboken. De beteckningen på hela församlingar, och i 1 Tim 5:21 används den om uppfattas lättare om man minns att

ordet inte bara hör hemma vid rätänglarna, kanske med tanke på att Guds änglar i motsats till djävulens tegångar utan också kan betyda motstått frestelsen till avfall. intyga och bekräfta. Aven

Tanken att Gud utvalt de troende döda ting kan vittna: i GT är vitthör också samman med NT:s lära nesbördet”

föremål som påminde om Guds plan” för världens rädd- om förbundet med Gud (se Apg ning (Rom 8:28 ff.; 1 Pet 1:2). Frå- 7:44 med not). Spåren av onda gärgan om vilket utrymme han lämnat

ningar vittnar mot en människa inåt människans vilja spelar in en

för Guds domstol (Jak 5:3). Damstörre roll i NT, fast den har dis u-

met från lärjungarnas fötter vittnar terats mycket i senare kristna tradi-

om att förkunnelsen om Guds rike tioner. Paulus berör den dock i

har avvisats, fast den fanns lätt till- Rom 9:11 ff.

gänglig (Mark 6:11 med par.). Å viktmått, se mynt och vikt vishet andra sidan blir den som botats av

Inom den av grekerna påverkade kulturen satte man stort värde Jesus ett vittnesbörd om att Gud

å förstånd, omdöme, kunskaper ingripit (Matt 8:4 med par.). och bildning. Det var ett eftersträ- Jesus är enligt NT själv ett vittne vansvärt mål att bli en vis man. om Gud och om den himmelska

vrede 724

Uppslagsdel

världen (Joh 3:11; 1 Tim 2:6; Upp honom och tänder en fruktansvärd 1:5). Hans trovärdighet bekräftas i glöd, som drabbar syndarna. Hans sin tur av Gud själv, direkt i de tro- ingripande kan jämföras med en endes hjärtan, indirekt genom jordisk härskares vredesutbrott GT:s skrifter och genom före- (t.ex. Matt 22:7). På detta sätt tolgångare som Johannes döparen (Joh kar NT framför allt den sista tidens 5:31 ff.; jfr 1:7). De kristna skall väntade katastrofer (t.ex. Luk genom sin förkunnelse, som också 21:23; Upp 15:1; jfr 1 Thess 2:16 kallas vittnesbörd, sprida tron på med not) och domen på den sista Jesus. De första lärjungarna var dagen. Den är vredens dag” (Rom ögonvittnen till hans lidande och 2:5; Upp 6:17), då ”Guds vrede uppståndelse (Apg 1:22; 1 Pet 5:1), uppenbaras (Rom 1:18); jfr utmen deras roll övertas av var och en trycket den kommande vreden som predikar om honom. Det gäl- (Matt 3:7 med pan; 1 Thess 1:10). ler att vittna även i handling, sär- De som kommer att fördömas kan skilt genom mod och uthållighet i kallas vredens barn (Ef 2:3; jfr lidandet. Det grekiska ordet för Rom 9:22; 1 Thess 5:9). vittne, mártys, har därigenom Gammaltestamentliga symboler gett upphov till vårt martyr” (jfr för den gudomliga vredens utbrott Apg 22:20; Upp 2:13; 17:6). I Heb förekommer särskilt ofta i Uppen- 12:1 används ordet om GT:s tros- barelseboken. Bland dem märks hjältar, som från himlen bevittnar vredens vin”: Gud ger syndarna sina kristna efterföljares kamp. en brännande och giftig dryck

Den vars goda egenskaper inty- (14:10; 16:19; 19:15). gas av omgivningen får enligt bib- vända om, se omvändelse liskt språkbruk ett (gott) vittnes- värld, världslig Det svenska ordet börd. I vardagliga sammanhang värld motsvarar en hel rad ord i har detta uttryck återgetts med ett NT:s grundtext. Ett av dem, oikeugott namn eller rykte (t.ex. Apg méne (jfr lånordet ekumenisk), 10:22). Däremot har det översatts betecknar främst den bebodda eller ordagrant när det är Gud som vitt- civiliserade världen. Det kan annar eller ger sitt erkännande t.ex. vändas om hela mänskligheten åt Jesus eller åt GT:s stora gestalter (Matt 24:14), men också om det (Apg 13:22; Heb 11:2 ff.). Flera romerska imperiet eller andra avbetydelser flätas samman när det i gränsade kulturkretsar (t.ex. Luk Uppenbarelseboken talas om dem 2:1;Apg17:6). som har Jesu vittnesbörd eller Vanligare är att NT anknyter till lider för det (t.ex. 1:9; 12:17). Me- den gammaltestamentliga skapelseningen är både att de håller fast vid tron. Ordet skapelsew (ktisis) kan förkunnelsen om Jesus och att de ibland återges med världen (t.ex. fått hans erkännande. Enligt 19:10 Heb 9:11). Ett annat ord, aián, anbestår detta erkännande i att han vänds om de tidsåldrar som världsgett dem den heliga anden, profe- förloppet indelas i, särskilt om den tians ande, som är verksam i den nuvarande tillvaron, denna värlkristna förkunnelsen. den, och om den som vidtar efter vrede Till de mänskliga känslor som Guds dom på den sista dagen, den bibeln tillskriver Gud hör vreden. kommande världen” (jfr Evighet°“). Den sätts i samband med att han är Ord för tid” och värld kan i helig” och rättfärdig”. Brott mot detta sammanhang användas omhans gudomliga ordning upprör växlande med samma innebörd,

725 Uppslagsdel äldste

både i grundtexten och i översätt- anknyter till GT-ställen, där profeningen. terna liknar aktuella eller komman-

Den nuvarande världen eller de olyckor vid barnafödandets våntidsåldern är enligt NT i huvudsak dor (t.ex. Jes 26:17; Mik 4:9 f.; jfr fördärvad. Den är full av onda Joh 16:21; 1 Thess 5:3). människor, som de kristna inte får äldste De gamlas församling eller anpassa sig efter (Rom 12:2), och de äldstes råd var vanliga beteckden behärskas av onda makter”. ningar för styrande organ i antika Djävulen kan därför kallas (den- samhällen. Medan sådana namn anna) världens härskare (Joh 12:31; tyder att erfarna personer fick be- 14:30; jfr 1 Joh 5:19). I detta sam- stämma, kom i regel bara de förmanhang används ofta grekernas nämsta familjernas huvudmän i fråvanliga ord för värld. Detta ord, ga. Så var det också bland judarna. kosmos (jfr lånordet kosmisk), De äldste syftar alltså i evangehade i grekiskan en god klang och lierna och i början av Apostlagärantydde att världen präglas av skön ningarna oftast på de förnäma juoch meningsfull ordning. I NT diska ledare som tillsammans med fasthålls också tanken att den från översteprästerna och de skriftlärda början är Guds goda skapelse, som utgjorde rådet”. Någon gång kan Gud ännu älskar och vill rädda ge- ordet beteckna styresmännen i en nom Kristus. Trots detta kan värl- synagoga” (Luk 7:3). den direkt syfta på onda männi- Urkyrkan

övertog till stor del sin skor och makter. Ordet blir då jäm- Organisationsform från judenförligt med andra beteckningar för domen. Kristna ledare kallas sålundet som är ont och fördärvat, t.ex. da också äldste. De framträder i köttet°“. Aven det sistnämnda 0r- NT oftast som en rådsförsamling, det kan därför ibland återges med först i Jerusalem (t.ex. Apg 11:30; ”världen eller världslig” (t.ex. 15:2), sedan också på andra orter 2 Kor 10:2 ff.). (Apg 20:17; 1 Tim 4:14). Deras återfödelse I NT:s världsbild kan funktion är inte skarpt avgränsad tidsåldrarnas uppkomst, blomst- från församlingsledarnas”. Senare ring och försvinnande jämföras gjordes en uppdelning, så att de med människolivets faser. Den nu- äldste var ledare i lokala församvarande världen” är ond; den åldras lingar, medan församlingsledaren, och går mot sin död. Men liksom biskopen, blev deras överordden troende människan enligt NT nade. Ordet ”präst” utvecklades är född på nytt skall också världen därigenom ur grekiskans presbjrteåterfödas genom en ny skapelse, så ros, som betyder äldre eller att en bättre tillvaro uppstår (Matt äldst. Eftersom det grekiska or- 19:28). De stora katastrofer som det också kan betyda gammal, är förutsägs i NT betraktas därför inte det ibland tveksamt om det avser en bara som tecken på den gamla värl- persons ålder eller hans ställning dens sönderfall, utan också som fö- som kristen ledare (t.ex. 2 Joh v. 1; rebud till den nyas födelse. De är 3 Joh v. 1). födslovärkar. Detta uttryck an- Bilden av gamla män i en rådsförvänds i Matt 24:8 med par. utan samling syftar i Uppenbarelsebonågon närmare förklaring och var ken på änglar som omger Guds alltså en välkänd beteckning för den himmelska tron (t.ex. 4:4). På ett sista tidens olyckor. Det har mot- par ställen i NT används samma ord svarigheter i judisk tradition och om vördnadsvärda gestalter i judisk

Uppslagsdel 726

ängel

tradition. Det har då översatts med prästen vid Jerusalems tempel. fäderna (Matt 15:2 med par.; Hans ämbetstecken var en dyrbar Heb 11:2). skrud (2 Mos 28, 39; Vish 18:24; jfr ängel Det grekiska ordet ángelos, Syr 50:1 ff). Han fullgjorde viktiga som gett upphov till svenskans religiösa ceremonier bl.a. på försoängel, betyder budbärare. I ningsdagen (jfr Heb 9:7 ff., där de NT används det med få undantag görs till symboler för Kristi försoom andliga väsen, som står i anting- ningsdöd). Hans ämbete hade tiden Guds eller djävulens tjänst. Or- vis varit en prästkungs med betydets ursprungliga betydelse är där- dande politisk makt, och ännu i vid ofta levande. Uttrycket en nytestamentlig tid utövade han som ängel från Herren eller Herrens rådets” ordförande ett slags civil reängel” kan också läsas som Her- geringsmynclighet. Enligt traditiorens budbärare. Det anknyter till nen från det gamla Israel skulle äm- GT-ställen, där Gud uppenbarar betet gå i arv bland Arons eftersig eller ingriper i världsförloppet, kommande, och innehavaren skulle och där han inte alltid klart skiljs behålla det till sin död. Eftersom från de gestalter som företräder ho- det hade politisk betydelse, kom

det emellertid inom romarnas innom (jfr Apg 7:30 och not till Gal 3:20). Aven andra namn på änglar- tressesfär, och de ingrep ofta och na, de och Guds sö- godtyckligt med till- och avsätt-

heliga” ner”, är hämtade från GT och an- ningar. Vid sidan av den fungeran-

i de översteprästen fanns därför på spelar på dess föreställningsvärld, dessa fall på bilden av en hovstat Jesu tid flera personer, som tidigare kring Guds himmelska tron. Till innehaft ämbetet (jfr Luk 3:2 med denna bild hör tanken att det finns not). Uttrycket översteprästerna rangskillnader mellan olika änglar. syftar dock i regel inte på dem, utan I judendomen på NT:s tid räknade på de högre befattningshavare man bl.a. med en krets av sju ängla- bland prästerna som bl.a. svarade furstar, som står närmast Gud. Ett för ordningen i templet och för den

ekonomiska verksamheten där. par av dem, Gabriel och Mikael, uppträder även i NT. Vidare tänkte Under den egentlige överstepräsman sig att varje ängel har sin spe- tens ledning bildade dessa befatt-

ningshavare ett verkställande utciella uppgift. Särskilda änglar företräder inför Gud enskilda männi- skott inom rådet. skor (Matt 18:10; Apg 12:15), stater (Dan 12:1) och naturfenomen (Upp 16:5; jfr 7:1; 14:18; Heb 1:7).

Onda änglar nämns på flera ställen i NT (Lex. Matt 25:41). Tanken att de från början tjänat Gud men avfallit från honom antyds i 2 Pet 2:4 och Jud v. 6. Aven djävulen” har uppfattats som en fallen ängel. Se vidare Makter”. ärva, se arv __ överstepräst Overstepräst i sträng mening var bland judarna på Jesu tid endast en person, den högste

Rubrikregister

Matteusevangeliet

1:1 Jesu släkttavla

(Luk 323-38) 1:18 Jesu födelse

(Luk 2;1-7) 2:1 De österländska stjärntydarna 2:13 Flykten till Egypten 2:19 Återkomsten till Israel 3:1 Johannes döparen

(Mark 121-8; Luk 3:1-17;Joh1:19-28) 3:13 Jesu dop

(Mark 1:9-11; Luk 3:21 f.) 4:1 Jesus frestas

(Mark 1:12 f.; Luk 4:1-13) 4:12 Jesus uppträder i Galileen

(Mark 1:14 f.; Luk 4:14 f.) 4:18 De första lärjungarna

(Mark 1:16-20; Luk 5:1-11;J0h1:35-51) 4:23 Jesus förkunnar och botar

(Mark 3:7-10; Luk 6:17-19)

BERGSPREDIKAN (kap. 5-7) 5:1 Sali prisningar 10

(Lu 6:20-23) 5:17 Jesus och lagen 11 5:21 skärper lagens bud 12

Jesus

5:38 Alska era fiender 13

(Luk 6:27-36) 6:1 Om allmosor, bön och fasta 6:19 Skatter i himlen

(Luk 12:33 f.) 6:22 Kroppens lampa är ögat

(Luk 11234-36) 6:24 Gud och mammon

(Luk 16:13) 6:25 Gör er inga bekymmer

(Luk 1222-34) 7:1 Döm inte. Gå in enom den trånga porten

(Mark 4:24 f.; Lu 6237-42; 119-13; 13:23 f.) 7:15 Falska profeter

(Luk 6:43-45; 1325-27) 7:24 Huset på berggrunden och huset på sanden

(Luk 6:46-49)

Rubrikregister

En spetälsk blir ren (Mark 1:40-45; Luk 5:12-16) En officers tjänare botas (Luk 7:1-10; Joh 4z43-54) Petrus svärmor och andra sjuka botas 20 (Mark 1:29-34; Luk 4:38-41) Att följa Jesus 20 (Luk 9:57-62) Stormen tystas 21 (Mark 4235-41; Luk 8:22-25) De besatta och svinhjorden 21 (Mark 5:1-20; Luk 826-39) 9:1 En lam man i Kafarnaum botas 22 (Mark 2:1-12; Luk 5:17-26) 9:9 Tullindrivaren Matteus kallas 22 (Mark 2:13-17; Luk 5:27-32) 9:14 Bröllopsgästerna fastar inte 23 (Mark 2:18-22; Luk 533-39) En synagogföreståndares dotter uppväcks. 23 Kvinnan med blödningar (Mark 521-43; Luk 8:40-56)

9:27 Två blinda botas24
9:32 En stum demon drivs ut24
9:35 Får utan herde24

UTSÄNDNINGSTALET (kap. 10) 10:1 De tolv sänds ut 25

(Mark 3:13-19; Luk 6:12-16/ Mark 6:6b-13; Luk 9:1-6) 10:16 Som får bland vargar 26

(Mark 13:9-13; Luk 21:12-19) 10:26 Var inte rädda 27

(Luk 12:44) 10:32 Bekännelse och förnekelse 27

(Luk 12:8 f./12:51-53; 14:26 f.) 10:40 Att ta emot Jesu lärjungar 28

Johannes döparens frågor och Jesu svar 28

(Luk 7:18-35) 11:20 Verop över galileiska städer 29

(Luk 10213-16) 11:25 Jesus prisar Fadern, himlens och jordens herre 30

(Luk 10:21 f.) 11:28 Den lätta bördan 30 12:1 Lärjungarna plockar ax på Sabbaten 31

(Mark 2:23-28; Luk 6:1-5) 12:9 Mannen med en förtvinad hand 31

(Mark 3:1-6; Luk 6:6-11) 12:15 Guds utvalde tjänare 32 12:22 Demoner drivs ut med Guds ande 32

(Mark 3z20-30; Luk 1114-23; 12:10)

729 Rubrikregister

12:31 Om hädelse mot Anden 33

(Luk 6:43-45) 12:38 Jona-tecknet 34

(Mark 8:11 1.; Luk 11229-32) 12:43 Den orena andens återkomst 34

(Luk 11 :24-26) 12:46 Jesu verkliga släktingar 35

(Mark 3:31-35; Luk 8219-21)

LIKNELSETALET (kap. 13)

Liknelsen om sådden 35

(Mark 4:1-9; Luk 8:4-8) 13:10 Liknelsernas syfte 35

(Mark 4:10-12; Luk 8191.) 13:18 Tolkning av liknelsen om sådden 36

(Mark 4213-20; Luk 8:11-15) 13:24 Liknelsen om ogräset 36 13:31 Liknelsen om senapskornet och surdegen 37

(Mark 450-32; Luk 13118-21)

13:36 Tolkning av liknelsen om ogräset37
13:44 Fler liknelser om himmelriket38
13:53 Profet i sin hemstad38

(Mark 6zl-6a; Luk 4:16-30) 14:1 Johannes döparens död 39

(Mark 6:14-29; Luk 9:7-9) 14:13 Mat åt fem tusen 40

(Mark 6:30-44; Luk 9:10-17; Joh 6:1-1S) 14:22 Jesus går på vattnet 41

(Mark 6245-52; Joh ene-zu 14:34 De sjuka i Gennesaret 41

(Mark 6:53-56)

Guds bud och människors regler 42

(Mark 7:1-23) 15:21 En kanaaneisk kvinnas tro 43

(Mark 7:24-30) 15:29 Jesus botar sjuka 43 15:32 Mat åt fyra tusen 44

(Mark 8:1-10) 16:1 Fariseerna begär tecken 44

(Mark 8211-13; Luk 1254-56) 16:5 Brödet och surdegen 45

(Mark 8:14-21) 16213 Petrus kallar Jesus för Messias 45

(Mark 8:27-30; Luk 9;1s-21) 16:21 Första förutsägelsen om Människosonens lidande 46

(Mark 8:31-33; Luk 9:22) 16:24 Lärjungeskapets krav 46

(Mark 8:34-9:1; Luk 9:23-27)

Jesus på härlighetens berg 47

(Mark 92-13; Luk 928-36)

Rubrikregister 730

17:14 En pojke med fallandesjuka botas 48

(Mark 9zl4-29; Luk 9z37-43a) 17:22 Andra förutsägelsen om Människosonens lidande 48

(Mark 9130-32; Luk 9:43b-45) 17:24 Om tempelskatten 48 18:1 Vem är störst i himmelriket? 49

(Mark 9:33-37; Luk 9:46-48)

Förförelser 49

(Mark 9z42-48; Luk 17:1 f.) 18:12 Liknelsen om det förlorade fåret 50

(Luk 154-7)

18:15 En broder som gör orätt50
18:21 Om förlåtelse. Den obarmhärtige medtjänaren51
19:1 Äktenskap och skilsmässa52

(Mark 10:1-12) 19:13 52

Jesus och barnen

(Mark 10:13-16; Luk 18:15-17) 19:16 En ung man som ägde mycket 53

(Mark 10:17-31; Luk 18:18-30) 20:1 54

Vingårdsarbetarnas lön 20:17 Tredje förutsägelsen om Människosonens lidande 54

(Mark 10:32-34; Luk 18:31-34) 20:20 55

Lärjungarna som ville ha hedersplatsen

(Mark 10:35-45) 20:29 Två blinda utanför Jeriko botas 55

(Mark 10:46-52; Luk 18:35-43) 21:1 56

Intåget ijerusalem (Mark 11:1-11; Luk 19:28-40;J0h 12:12-19)

21:12 Templet rensas 57

(Mark 11:15-19; Luk 19:45-48;]0h 2113-22) 21:18 Fikonträdet som vissnade 58

(Mark 1142-14, 20-24) 21:23 58

Frågan om Jesu fullmakt

(Mark 11227-33; Luk 20:1-8) 21:28 Liknelsen om de båda sönerna 58 21:33 Liknelsen om arrendatorerna i vingården 59

(Mark 12:1-12; Luk 20z9-l9) 22:1 Liknelsen om bröllopsfesten 60

(Luk 1445-24) 22:15 61

Frågan om skatt till kejsaren

(Mark 12:13-17; Luk 2020-26) 22:23 Frågan om uppståndelsen 61

(Mark 12:18-27; Luk 2027-40) 22:34 Frågan om det största budet i lagen 62

(Mark 12:28-34; Luk 10:25-28) 22:41 År Messias Davids son? 62

(Mark 12:35-37a; Luk 20:41-44) 23:1 63

Anklagelser mot de skriftlärda och fariseerna (Mark 12:37b-40; Luk 11:46; 20:45-47)

731 Rubrikregister

23:13 Vero 64 (Luk 20:47/11:39-44, 47-52) 23:37 Jesu klagan över Jerusalem 65 (Luk 13:31-35) Templets förestående fall 66 (Mark 13:1 f.;Luk 21:5 f.)

TALET OM TIDENS SLUT (kap. 24-25) 24:3 Kommande prövningar 66 (Mark 13:3-13; Luk 21:7-19) 24:15 Den sista stora nöden 67 (Mark 13:14-23; Luk 21 :20-24) 24:29 Människosonens ankomst 68 (Mark 1324-27; Luk 21 :25-28) 24:32 Liknelsen om fikonträdets knoppning 69 (Mark 13:28-31; Luk 21 :29-33) 24:37 Håll er vakna 69 (Mark 13:32-37; Luk 17126-36 / 12:39 f.) 24:45 En od och en dålig tjänare 69 (Lu 1241-48) 25:1 Liknelsen om de tio brudtärnorna 70 25:14 Liknelsen om talenterna 70 (Luk 1941-27) 25:31 Människosonens dom 71

Planer på att döda Jesus 72 (Mark 14:1 1.; Luk 22:1 f.;J0h 11:45-53) 26:6 Kvinnan med balsamflaskan 73 (Mark 14:3-9;J0h 12:1-8) 26:14 Judas blir förrädare 73 (Mark 14:10 1.; Luk 22:34,) 26:17 Påskmåltiden förbereds 74 (Mark 14:12-16; Luk 227-13) 26:20 Jesus utpekar förrädaren 74 (Mark 14:17-21; Luk 22221-23; Joh 13118-30) 26:26 Den Sista måltiden 74 (Mark 14:22-25; Luk 22:14-20) 26:30 Jesus förutsäger Petrus förnekelse 75 (Mark 14226-31; Luk 22131-34; Joh 13:36-38) 26:36 Jesus i Getsemane 75 (Mark 14:32-42; Luk 22:39-46) 26:47 Jesus fängslas 76 (Mark l4z43-52; Luk 22:47-53; Joh 18:1-11) 26:57 Förhöret inför rådet 77 (Mark 14:53-65; Luk 22:54 f., 63-71;J0l118:13f., 19-24) 26:69 Petrus förnekar Jesus 78 (Mark 14:66-72; Luk 22254-62; Joh 18:12-18, 25-27) 27:1 Jesus inför Pilatus 79 (Mark 15:1-5; Luk 23:1-5;J0l1 18:28-38) 27:15 Barabbas friges. Jesus döms 80 (Mark 15:6-15; Luk 23:13-25;J0h18:38b-19:16)

Rubrikregister 732

27:27 Soldaterna hånar Jesus 81 (Mark 15:16-20;Joh19:2f.) 27:32 Korsfästelsen 81 (Mark 15:21-32; Luk 23:26-43; Joh 19:17-27) 27:45 Jesu död 82 (Mark 1533-41; Luk 2344-49; Joh 19;24b-30) 25:57 Gravläggningen 84 (Mark 15142-47; Luk 23:5o-54; Joh 1938-42) 28:1 Kvinnorna vid graven 85 (Mark 1621-8; Luk 23:55-24:12; Joh 20:1-10) 28:16 Jesus sänder ut sina lärjungar 86 (Mark 16214-18; Luk 24:36-49; Joh 20:19-23;Apg1:6-8)

Mar/eusewmgeliet

1:1 Johannes döparen 87 (Matt 3:1-12; Luk 3:1-17; Joh 1:19-38) 1:9 Jesu do 88 (Matt 3213-17; Luk 3:21 f.) 1:12 Jesus frestas 88 (Matt 4:1-11; Luk 421-13) 1:14 Jesus uppträder i Galileen 88 (Matt 4:12-17; Luk 4:14 f.) 1:16 De första lärjungama 89 (Matt 4:18-22; Luk 5:1-11;JOl11:35-51) 1:21 I Kafarnaums synagoga 89 (Luk 451-37) 1:29 Simons svärmor och andra sjuka botas 89 (Matt 8:14-17; Luk 458-41) 1:35 På en enslig plats 90 (Luk 4:42-44) 1:40 En spetälsk blir ren 90 (Matt 8:1-4; Luk 512-16) 2:1 En lam man i Kafarnaum botas 91 (Matt 9:1-8, Luk 5:17-26) 2:13 Tullindrivaren Levi kallas 91 (Matt 9:9-13; Luk 5:27-32) 2:18 Bröllopsgästerna fastar inte 92 (Matt 9114-17; Luk 5:33-39) 2:23 Lärjungarna plockar ax på Sabbaten 92 (Matt 12:1-8; Luk 6:1-5) 3:1 Mannen med en förtvinad hand 93 (Matt 1229-14; Luk 6:6-11) 3:7 Folkmassan på stranden 93 (Matt 4z23-25; 12:15 f.: Luk 6:17-19) 3:13 De tolv utses 94 (Matt 10:1-4; Luk 6:12-16) 3:20 Demoner drivs ut med Guds ande 94 (Matt 12:22-30; Luk 11:14-23; 12:10)

733 Rubrikregister

Jesu verkliga släktingar 95

(Matt 12:46-50; Luk 8219-21)

Liknelsen om sådden 95

(Matt 13:1-9; Luk 8:4-8)

Liknelsernas syfte 96

(Matt 13:10-17; Luk 8:9 f.)

Tolkning av liknelsen om sådden 96

(Matt 13:18-23; Luk 8:11-15) 4:21 Liknelsen om lampan. Det mått ni mäter med 97

(Luk 8216-18) 4:26 Liknelsen om den växande sådden 97 4:30 Liknelsen om senapskornet 97

(Matt 13:31-33;Luk13:18-21) 4:35 Stormen tystas 98

(Matt 8123-27; Luk 822-25) 5:1 Den besatte och svinhjorden 98

(Matt 8:28-34; Luk 826-39) 5:21 En synagogföreståndares dotter uppväcks. 99

Kvinnan med blödningar

(Matt 9118-26; Luk 8:40-56) 6:1 Profet i sin hemstad 100

(Mm 1353-58; Luk 446-30) 6:6b De tolv sänds ut 101

(Matt 10:1, 5-15; Luk 9:1-6) 6:14 Johannes döparens död 101

(Matt 144-12; Luk 9:7-9) 6:30 Mat åt fem tusen 102

(Matt 14:13-21;Luk 9:10-17;Joh 6:1-15) 6:45 Jesus går på vattnet 103

(Matt 14:22-33;J0h 646-21) 6:53 De sjuka i Gennesaret 104

(Matt 1434-36) 7:1 Guds bud och människors regler 104

(Matt 15:1-20) 7:14 Mera om rent och orent 105 7:24 En syrisk-fenikisk kvinnas tro 106

(Matt 15221-28) 7:31 En döv man botas 106

(Matt 1549-31) 8:1 Mat åt fyra tusen 107

(Matt 1592-39)

Fariseerna begär tecken 107

(Matt 16:1-4)

Brödet och surdegen 108

(Matt 165-12)

En blind man utanför Betsaida botas 108

Petrus kallar Jesus för Messias 109

(Matt 16:13-20; Luk 9:18-21)

Första förutsägelsen om Människosonens lidande 109

(Matt 16221-23; Luk 9:22)

Rubrikregister

109 Lärjungeskapets krav (Matt 16124-28; Luk 9:23-27) jesus på hårlighetens berg 110

(Matt 1711-13; Luk 9128-36) 110 En pojke med en stum ande botas (Matt 17:14-20; Luk 9:37-43a) Andra förutsägelsen om Människosonens lidande 111

(Matt 17:22 1.; Luk 9:43b-45) 9:33 Vem är störst? 112

(Matt 1811-5; Luk 9146-48) 9:38 Underverk ijesu namn 112

(Luk 9:49 f.) 9:42 Förförelser 112

(Matt 1816-9; Luk 17:1 f.) 10:1 113 Aktenskap och skilsmässa (Matt 192-12) 10:13 114 jesus och barnen (Matt 19113-15; Luk 18115-17) 10:17 114 En man som ägde mycket (Matt 19116-30; Luk 18:18-30) 10:32 115 Tredje förutsägelsen om Människosonens lidande (Matt 20:17-19; Luk 18:31-34) 10:35 115 Lärjungarna som ville ha hedersplatsen (Matt 20:20-28) 10:46 Den blinde Bartimaios utanför jeriko botas 116

(Matt 2029-34; Luk 18135-43) 11:1 116 Intåget i Jerusalem (Matt 21 :1-11; Luk 19128-40; Joh 12:12-19) 11:12 Fikonträdet som inte bar frukt 117

(Matt 21:18 f.) 11:15 117 Templet rensas (Matt 21112-17; Luk 19145-48; Joh 2213-22) 11:20 När fikonträdet hade vissnat 118

(Matt 21:18-22) 11:27 118 Frågan om Jesu fullmakt (Matt 21123-27; Luk 20:1-8) 12:1 Liknelsen om arrendatorerna i vingården 119

(Matt 21 :33-46; Luk 2019-19) 12:13 119 Frågan om skatt till kejsaren (Matt 2225-22; Luk 20:20-26) 12:18 120 Frågan om uppståndelsen (Matt 2223-33; Luk 2027-40) 12:28 120 Frågan om det viktigaste budet (Matt 22:34-40; Luk 10125-28) 12:35 Är Messias Davids son? 121

(Matt 22:41-46; Luk 2021-44) 121 12:37b Varning för de skriftlärda (Matt 23:1-36; Luk 11146; 20:45-47) 12:41 Änkans gåva 122

(Luk 21:1-4)

735 Rubrikregister

13:1 Templets förestående fall 122

(Matt 24:1 f.; Luk 21:5 f.) 13:3 Kommande prövningar 122

(Matt 24:3-14; Luk 2117-19) 13:14 Den sista stora nöden 123

(Matt 24115-28; Luk 21220-24) 13:24 Människosonens ankomst 124

(Matt 24229-31; Luk 21 :25-28) 13:28 Liknelsen om fikonträdets knoppning 124

(Matt 24:32-35; Luk 21 :29-33) 13:32 Håll er vakna 124

(Matt 2497-44)

Planer på att döda Jesus 125

(Matt 26:1-5; Luk 22:1 f.;J0h 11:45-53) 14:3 Kvinnan med balsamflaskan 125

(Matt 26:6-13; Joh 12:1-8) 14:10 Judas blir förrädare 126

(Matt 2614-16; Luk 22:3-6) 14:12 Påskmåltiden förbereds 126

(Matt 26217-19; Luk 22:7-13) 14:17 Jesus utpekar förrädaren 126

(Matt 26:20-25; Luk 22:21-23; Joh 13:18-30) 14:22 Den sista måltiden 127

(Matt 2626-29; Luk 22:14-20) 14:26 Jesus förutsäger Petrus förnekelse 127

(Matt 26:30-35; Luk 22:31-34; Joh 13:36-38) 14:32 Jesus i Getsemane 127

(Matt 26236-46; Luk 22:39-46) 14:43 Jesus fängslas 128

(Matt 26:47-56; Luk 22:47-53; Joh 18:1-11) 14:53 Förhöret inför rådet 129

(Matt 26:57-68; Luk 22:54 f., 63-71 ; Joh 18:13 f., 19-24) 14:66 Petrus förnekar Jesus 130

(Matt 26169-75; Luk 2254-62; Joh 18212-18, 25-27)

Jesus inför Pilatus 130

(Matt 27:1 f., 11-14; Luk 23:1-5; Joh 18228-383)

Barabbas friges. Jesus döms 131

(Matt 2715-26; Luk 23zl3-25; Joh 18:38b-19:16) 15:16 Soldaterna hånar Jesus 131

(Matt 27:27-31;Joh 19:2 f.) 15:21 Korsfästelsen 132

(Matt 27232-44; Luk 23:26-43; Joh 19217-243) 15:33 Jesu död 132

(Matt 27:45-56; Luk 23144-49; Joh 19:24b-30) 15:42 Gravlåggningen 133

(Matt 27157-61; Luk 2350-54; Joh 19138-42) 16:1 Kvinnorna vid graven 134

(Matt 28:1-15; Luk 23:55-24:12; Joh 20:1-10)

Den uppståndne visar si 134

(Mm 2846-20; Luk 2456-49; Joh 2049-23; Apg 1:6-8)

Rubrikregister 736

Lukasevangeliet

1:1 Företal137
1:5 Löftet om Johannes döparens födelse137
1:26 Budskapet till Maria om Jesu födelse139
1:39 Marias besök hos Elisabet139
1:57 Johannes döparens födelse141
2:1 Jesu födelse142

(Matt 1:18-25)

2:22 Jesus hos Symeon och Hanna i templet144
2:41 Den tolvårige Jesus i templet145
3:1 Johannes döparen146

(Matt 3:1-12; Mark 1:1-8;J0h 1:19-28) Jesu dop 148 (Matt 3:13-17; Mark 1:9-11) Jesu släkttavla 148 (Matt 1:1-17) Jesus frestas 149 (Matt 4:1-11; Mark 1:12 f.) Jesus uppträder i Galileen 150 (Matt 4:12-17; Mark 1:14 f.) Jesus i Nasarets synagoga 150 (Matt 13:53-58; Mark 6:1-6a) I Kafarnaums synagoga 151 (Mark 1:21-28) Simons svärmor och andra sjuka botas 152 (Matt 8:14-17; Mark 1:29-34) På en enslig plats 152 (Mark 1:35-39) Fiskfångsten. De första lärjungarna 152 (Matt 4118-22; Mark 1:16-20; Joh 1235-51; 21 :1-11) En spetälsk blir ren 153 (Matt 8:1-4; Mark 1:40-45) En lam man i Kafarnaum botas 153 (Matt 9:1-8; Mark 2:1-12) Tullindrivaren Levi kallas 154 (Matt 9z9-l3; Mark 2:13-17) Bröllopsgästerna fastar inte 154 (Matt 9zl4-l7; Mark 2:18-22) Läriungarna plockar ax på Sabbaten 155 (Matt 12:1-8; Mark 2:23-28) Mannen med en förtvinad hand 155 (Matt 12:9-14; Mark 3:1-6) De tolv utses 156 (Matt 10:1-4; Mark 3:13-19) Jesus förkunnar och botar 156 (Matt 4:23-25; Mark 3:7-12) Saligprisningar och verop 156 (Matt 5:1-12)

737 Rubrikregister

6:27 Älska era fiender 157

(Matt 558-48)

Döm inte 158

(Matt 7:1-5)

Varje träd känns igen på sin frukt 158

(Matt 7:17-20; 12233-35)

Huset på berggrunden och huset på marken 158

(Mm 724-27) 7:1 En Officers tjänare botas 159

(Matt 825-13; Joh 4z43-54) 7:11 En änkas son uppväcks i Nain 159 7:18 Johannes döparens frågor och Jesu svar 160

(Matt 11:2-19)

7:36 Kvinnan som smorde Jesu fötter i Simons hus161
8:1 Kvinnorna som följde med Jesus162
8:4 Liknelsen om sådden163

(Matt 13:1-9; Mark 4zl-9) 8:9 Liknelsernas syfte 163

(Matt 13:10-17; Mark 4:10-12) 8:11 Tolkning av liknelsen om sådden 163

(Matt 133218-23; Mark 4:13-20) 8:16 Liknelsen om lampan 163

(Mark 4:21-25)

Jesu verkliga släktingar 164

(Matt 12:46-50; Mark 351-35)

Stormen tystas 164

(Matt 8:23-27; Mark 4:35-41) 8:26 Den besatte och svinhjorden 164

(Matt 8z28-34; Mark Szl-ZO) 8:40 En synagogföreståndares dotter uppväcks. 165

Kvinnan med blödningar

(Matt 918-26; Mark 521-43) 9:1 De tolv sänds ut 166

(Matt 10:1, 5-15; Mark 6z6b-l3) 9:7 Johannes döparens död 167

(Matt 14:1-12; Mark 6:14-29) 9:10 Mat åt fem tusen 167

(Matt 14:13-21; Mark 690-44; Joh 6:1-15) 9:18 Petrus kallar Jesus för Messias. Första 168

förutsägelsen om Människosonens lidande (Matt 16:13-23; Mark 8z27-33)

9:23 Lärjungeskapets krav 168

(Matt 16224-28; Mark 8:34-9:1) 9:28 Jesus på härlighetens berg 168

(Matt 17:1-8; Mark 9:2-8) 9:37 En pojke med fallandesjuka botas 169

(Matt 17:14-20; Mark 9zl4-29) 9:43b Andra förutsägelsen om Människosonens lidande 170

(Matt 17:22 f.; Mark 9230-32)

Rubrikregister 738

9:46 Vem är störst? 170

(Matt 18:1-5; Mark 9z33-37) 9:49 Underverk i Jesu namn 170

(Mark 908-40) 9:51 I en samarisk by 170 9:57 Att följa Jesus 171

(Matt 8:18-22) 10:1 De sjuttiotvå sänds ut 171 10:13 Verop över galileiska städer 172

(Mm 11 :20-24) 10:17 De sjuttiotvå kommer tillbaka 172 10:21 Jesus prisar Fadern, himlens och jordens herre 173

(Matt 11:25-27; 13:16 f.) 10:25 Den barmhärtige samariern 173

(Matt 22:34-40; Mark l2z28-34) 10:38 Hos Marta och Maria 174 11:1 Om bön 174

(Matt 6:9-13) 11:14 Demoner drivs ut med Guds finger 175

(Matt 12:22-30; Mark 3:20-30) 11:24 Den orena andens återkomst 176

(Matt 12:43-45) 11:29 Jona-tecknet 176

(Matt 12:38-42; Mark 8:11 f.) 11:33 Kroppens lampa är ögat 177

(Matt 5:15; 6:22 f.) 11:37 Anklagelser mot fariseer och laglärda 177

(Matt 23:1-36; Mark 12:37b-40) 12:1 Varning för hyckleri 178 12:4 Var inte rädda 179

(Mm 1026-31) 12:8 Bekännelse och förnekelse 179

(Matt 10:32 f. / 12:31 f. / 10:19 f.) 12:13 Liknelsen om den rike och hans lador 179 12:22 Gör er inga bekymmer 180

(Matt 625-34 /6zl9-2l) 12:35 Tjänaren som är beredd 181

(Mm 24:45-51) 12:49 Splittring, inte fred 182

(Matt 10:34-36) 12:54 Att tyda tiden 182

(Matt 16:2 f. /5:25 f.)

13:1 Om ni inte omvänder er183
13:6 Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt183
13:10 En krokryggig kvinna botas183
13:18 Liknelsen om senapskornet och om surdegen184

(Matt 13:31-33; Mark 4:30-32) 13:22 Gå in genom den trånga proten 184

(Matt 7:131., 21-23)

739 Rubrikregister

13:31 Jesu klagan över Jerusalem 185

(Matt 2337-39)

14:1 En man med vatten i kroppen botas186
14:7 Den som ödmjukar sig skall bli upphöjd186
14:15 Liknelsen om festen187

(Matt 22:1-10) 14:25 Att vara Jesu lårjunge 187

(Matt 10:37 f.)

Liknelsen om det förlorade fåret 188

(Matt 1842-14)

15:8 Liknelsen om det förlorade myntet188
15:11 Liknelsen om den förlorade sonen189
16:1 Liknelsen om den ohederlige förvaltaren190
16:14 Gudsriket och lagen191

(Matt 11:12 f.) 16:19 Liknelsen om den rike mannen och Lasaros 192 17:1 Förförelser. Förlåtelse och tro 192

(Matt 18:6 f.: Mark 9:42)

17:7 Liknelsen om tjänaren som passar upp193
17:11 Tio spetålska botas193
17:20 När Guds rike och Människosonen kommer194

(Matt 2423-28, 37-41)

18:1 Liknelsen om änkan och domaren195
18:9 Liknelsen om farisén och tullindrivaren196
18:15 Jesus och barnen196

(Matt 1943-15; Mark 10:13-16) 18:18 En man som ägde mycket 196

(Mm 19:16-30; Mark 1047-31) 18:31 Tredje förutsägelsen om Människosonens lidande 197

(Matt 20:17-19; Mark 10:32-34) 18:35 En blind man utanför Jeriko botas 197

(Matt 2029-34; Mark 1091662) 19:1 Tullindrivaren Sackaios 198 19:11 Liknelsen om de tio punden 199

(Matt 2544-30) 19:28 Intåget i Jerusalem 200

(Matt 21:1-11; Mark 11:1-11;J0h 12:12-19) 19:41 201

Jesus gråter över Jerusalem 19:45 Templet rensas 201

(Matt 2142-17; Mark 1145-194011 243-22) 20:1 201

Frågan om Jesu fullmakt

(Matt 21 :23-27; Mark 1127-33) 20:9 Liknelsen om arrendatorerna i vingården 202

(Matt 2133-46; Mark 12zl-12) 20:20 Frågan om skatt till kejsaren 202

(Matt 22:15-22; Mark 12:13-17) 20:27 203

Frågan om uppståndelsen

(Matt 22:23-33; Mark 12:18-27)

Rubrikregister 740

20:41 Är Messias Davids son? 204

(Matt 22:41-46; Mark 12:35-37a) 20:45 Anklagelser mot de skriftlärda 204

(Matt 23:1-36; Mark 1223715-40; Luk 1137-54) 21:1 Ankans gåva 204

(Mark 12:41-44) 21:5 Templets förestående fall 204

(Matt 24:1 1.; Mark 13:1 f.) 21:7 Kommande prövningar 205

(Matt 24:3-14; Mark 13:3-13) 21:20 Den sista stora nöden 205

(Matt 24:15-28; Mark 13:14-20) 21:25 Människosonens ankomst 206

(Matt 24229-31; Mark 1324-27) 21:29 Liknelsen om träden som knoppas 206

(Matt 24z32-35; Mark 13:28-31) 21:34 Var på er vakt 206 22:1 Planer på att döda Jesus 207

(Matt 26:1-5; Mark 14:1 f., 10 17.; Joh llz45-53) 22:7 Påskmåltiden förbereds 207

(Matt 26:17-19; Mark 14112-16) 22:14 Den sista måltiden. Jesus utpekar förrädaren 208

(Matt 26:20-29; Mark 14:17-25; Joh 13:18-30) 22:24 Vem är störst bland lärjungarna? 208 22:31 Jesus förutsäger Petrus förnekelse 209

(Matt 26:30-35; Mark 1426-31; Joh 13:36-38) 22:35 Lärjungarnas två svärd 209 22:39 Jesus i Getsemane 210

(Matt 26:36-46; Mark 14232-42) 22:47 Jesus fängslas 210

(Matt 26:47-56; Mark 14:43-52; Joh 1821-11) 22:54 Petrus förnekar Jesus 211

(Matt 26269-75; Mark 14:66-72; Joh 1812-18, 25-27) 22:63 Vakterna hånar Jesus 211

(Matt 26:67 f.; Mark 14:65) 22:66 Förhöret inför rådet 211

(Matt 26157-68; Mark 14153-65; Joh 1819-24) 23:1 Jesus inför Pilatus 212

(Matt 27:1 f., 11-14; Mark 14:1-5; Joh 18128-383.) 23:6 Jesus inför Herodes 212 23:13 Barabbas friges. Jesus döms 213

(Matt 27:15-26; Mark 15:6-15;J0h 18:38b-19:16) 23:26 Korsfästelsen 213

(Matt 27:32-44; Mark 15:21-32; Joh 19217-27) 23:44 Jesu död 214

(Matt 27:45-S6; Mark 15:33-41; Joh l9z24b-30) 23:50 Gravläggningen 215

(Matt 27:57-61; Mark 15:42-47; Joh 19238-42) 23:55 Kvinnorna och Petrus vid graven 215

(Matt 28:1-15; Mark 16:1-8; Joh 2011-10)

741 Rubrikregister

24:13 Två lärjungar på vägen till Emmaus 216

(Mark 16:12 f.) 24:36 Den uppståndne visar sig 218

(Matt 28:16-20; Mark 16:14-18; Joh 20:19-23;Apg1:6-8) 24:50 Himmelsfärden 219

(Apg 1:9 f.)

jobannesetvangeliet

1:1 Ordet blev människa221
1:19 Johannes döparens vittnesbörd223
1:35 De. första lärjungarna224
2:1 Bröllopet i Kana225
2:13 Templet rensas226

(Matt 21:12-17; Mark 11:15-19; Luk 19:45-48)

3:1 Jesus och Nikodemus227
3:22 Johannes döparens sista vittnesbörd229
4:1 Jesus och den samariska kvinnan230
4:43 En ämbetsmans son botas233

(Matt 8:5-13; Luk 7:1-10)

5:1 En sjuk man vid Betesda botas234
5:19 Vad Fadern gör, det gör också Sonen235
5:31 Vittnesbördet tas inte emot236
6:1 Mat åt fem tusen237

(Matt 14:13-21; Mark 6:30-44; Luk 9:10-17) 6:16 Jesus går på vattnet 238

(Matt 1422-33; Mark 6215-52)

6:22 Livets bröd239
6:60 Lärjungarna förargar sig över Jesu ord241
7:1 I Jerusalem vid lövhyddefesten242
7:25 Olika uppfattningar om Jesus244
7:53 Äktenskapsbryterskan246
8:12 Faderns vittnesbörd247
8:31 Barn till Abraham248
8:48 Jesus och Abraham249
9:1 En blindfödd man botas250
9:13 Fariseema och den blindfödde251
10:1 Liknelsen om fåren och den gode herden253
10:22 Judarnas otro254
11:1 Lasaros uppväcks255
11:45 Rådet planerar att döda Jesus258

(Matt 26:1-5; Mark 14:1 1.; Luk 22:1 f.) 12:1 Maria i Betania smörjer Jesu fötter 259

(Matt 26:6-13; Mark 14:34)) 12:12 Intåget iJerusalem 260

(Matt 2121-11; Mark 11:1-11;Luk l9z28-40) 12:20 Jesus talar om sin död 260 12:44 Tro och otro 262

Rubrikregister

13:1 Jesus tvättar lärjungarnas fötter 263 13:18 Jesus utpekar förrädaren 264

(Matt 26:20-25; Mark 14:17-21; Luk 22:21-23) 13:31 Ett nytt bud 265 13:36 Jesus förutsäger Petrus förnekelse 265

(Matt 26:30-35; Mark 14:26-31; Luk 22:31-34) AVSKEDSTALET (kap. 14-17)

14:1 Vägen till Fadern266
14:15 Hjälparen, den heliga anden267
15:1 Liknelsen om vinstocken268
15:11 Älska varandra269
15:18 Världens hat269
16:41.) Sanningens ande270
16:16 En kort tid271
16:25 Stunden då lärjungarna skall skingras271
17:1 Talets slut: Jesu förbön för dem som är hans272
18:1 Jesus fängslas274

(Matt 26:47-56; Mark 14:43-52; Luk 22:47-53) 18:12 Förhöret hos överste rästen. Petrus förnekar Jesus 275

(Matt 26:57-75; Mar 1453-72; Luk 22:54-71) 18:28 276

Jesus inför Pilatus

(Matt 27:1 f., 11-14; Mark 15:1-5; Luk 23:1-5) 18:38b Jesus skymfas. Pilatus villrådighet 277

(Matt 27:15-31; Mark 15:6-20; Luk 21 :13-15) 19:13 Domen och korsfästelsen 278

(Matt 27:32-44; Mark 1521-32; Luk 2326-43) 19:24b Jesu död 280

(Matt 27:45-56; Mark 15:33-41; Luk 23 244-49) 19:38 Gravläggningen 281

(Matt 27:57-61; Mark 15:42-47; Luk 23:50-54) 20:1 Maria från Magdala och två lärjungar vid graven 282

(Matt 28:l-10; Mark 1611-8; Luk 23:55-24:12) 20:11 Maria från Magdala och Herren 282

(Mark 16:9-11) 20:19 Den uppståndne visar sig. Tomas tvivlar 283

(Matt 28:16-20; Mark 16:14-18; Luk 24236-49; Apg 1:6-8)

20:30 Slutord284
21:1 Den uppståndne och lärjungarna vid Tiberiassjön284
21:15 Den uppståndne och Petrus285
21:24286

Avslutning

Apostlagáirningarna

1:1 Jesu sista befallningar och hans himmelsfärd287
1:12 En efterträdare åt Judas utses288
2:1 Den heliga anden289
2:14 Petrus tal på pingstdagen290

Rubrikregister

2:41 De troendes gemenskap292
3:1 Den lame vid Sköna porten293
3:11 Petrus tal i Salomos pelarhall294
4:1 Petrus och Johannes inför rådet295
4:23 Bön om helig ande297
4:32 Egendomsgemenskap298
5:1 Ananias och Sapfeira298
5:12 Tecken och under bland folket299
5:17 Rådet ingriper mot apostlarna299
6:1 Sju medhjälpare utses302
6:8 Stefanos arresteras303
7:1 Stefanos tal303
7:54 Stefanos stenas308
8zlb Saul förföljer de kristna308
8:4 Filippos förkunnar i Samarien309
8:26 Filippos och den etiopiske hovmannen310
9:1 Saul på vägen till Damaskus312
9:10 Ananias. Saul i Damaskus312
9:26 Saul ijerusalem313
9:31 Petrus i Lydda och joppe314
10:1 Petrus och Cornelius315
10:34 Petrus tal om hedningarna317
11:1 Petrus redogörelse för hedningarnas omvändelse319
11:19 Barnabas och Saul i Antiochia320
12:1 Petrus arresteras och blir räddad321
12:20 Herodes död322
12:24 Barnabas och Saul sänds ut från Antiochia323
13:4 På Cypern. Saul blir Paulus324
13:13 Paulus tal i Antiochia i Pisidien325
13:44 Ordet om Herren sprids i Pisidien327
14:1 Förkunnelse och förföljelse i Ikonion, Lystra och Derbe328
14:24 Tillbaka i Antiochia i Syrien330
15:1 Möte med apostlarna ijerusalem. Frågan om hedningarna330
15:22 Brevet från församlingen ijerusalem332
15:36 Paulus reser genom Mindre Asien333
16:1 Paulus med Silas och Timotheos334
16:11 Till Filippi i Makedonien335
16:16 Paulus och Silas fängslas och befrias336
17:1 I Thessalonike och Beroia338
17:16 Paulus i Athen339
17:22 Paulus tal inför areopagen340
18:1 Paulus vistelse i Korinth341
18:18 Nya resor. Jerusalem. Antiochia343
18:24 Apollos i Efesos och i Achaia344
19:1 Paulus vistelse i Efesos345
Rubrikregister744
19:21 Upplopp i Efesos346
20:1 Ny resa till Makedonien och Grekland. I Troas348
20:13 I Miletos. Avskedstal till de äldste från Efesos350
21:1 Resa till Jerusalem351
21:17 Jakobs råd till Paulus353
21:27 Paulus arresteras354
21:37 Paulus försvarstal inför folket355
22:22 Paulus hos kommendanten357
23:1 Paulus inför rådet358
23:12 En sammansvärining mot Paulus359
23:23 Paulus förs till ståthållaren i Caesarea360
24:1 Anklagelsen mot Paulus361
24:10 Paulus försvarstal inför ståthållaren Felix361
24:22 Paulus i tvåårigt häkte362
25:1 Paulus inför ståthållaren Festus363
25:13 Festus lägger fram fallet Paulus för kung Agrippa364
25:23 Paulus försvarstal inför kung Agrippa365
27:1 Resan över Medelhavet367
27:13 Storm utanför Kreta369
27:39370

Strandning på Malta

28:11 Till Rom371
28:17 Tal till judarna i Rom372
28:30 Paulus vistelse i Rom373

Romarbrevet

1:1 375

Hälsning

1:8 Paulus och församlingen i Rom375
1:18 Ett liv utan kunskap om Gud376
2:1377

Guds dom över judar och greker 2:12 378

Lagen inget skydd mot domen

3:1 Hela mänsklighetens skuld inför Gud379
3:21 Rättfärdighet genom tro380
4:1 Exemplet Abraham381
4:13 Löftet till Abraham gäller alla som tror381
5:1 Räddade genom tro på Kristus382
5:12 Adam och Kristus383
6:1384

Nytt liv genom dopet in i Kristus

6:15 Fria från synden385 V
7:1 Fria från lagen385
7:7 Lagen på gott och ont386
8:1 Ett andligt liv i frihet387
8:12 Den härlighet som skall ges Guds barn388
8:28 Guds kärlek i Kristus Jesus389
9:1 Israel och Guds löften390

745 Rubrikregister

9:19 Guds frihet i valet av folk 391 10A 392

judarna och rättfärdigheten

10:14 Alla lyssnade inte till evangeliet393
lhl Gud har inte förskjutit sitt folk394
11:17395

Olivträdet och dess grenar 1125 Israels slutliga räddning 395 121 396

Andlig gudstjänst

12:3 En kropp och många lemmar396
13:1 Överheten i Guds tjänst397
13:11 Tiden lider398
14:1 Döm inte din broder398
14:13399

Hänsyn till de svaga

15d4 Hedningarnas apostel401
1522 Paulus planerade besök401
161402

Personliga hälsningar 1615 Avslutande lovprisning 404

Första Korintbierbrevet

1:1 Hälsning405
1:4 Tack till Gud för församlingens fasthet405
1:10406

Motsättningar i församlingen

1:18 Världens vishet och korsets dårskap406
2:1 Paulus tidigare förkunnelse i Korinth408
2:6 Guds vishet förkunnas408
3:1409

Församlingens tillväxt i enhet 4:1 410

Församlingens grundare visar sina barn till rätta

4:17 Paulus skall resa till Korinth igen411
5:1 Ett fall av otukt412
6:1 Processer mellan kristna413
6:12414

Kroppen ett tempel för den heliga anden

7:1 Svar på frågor om äktenskap414
7:17 Yttre levnadsförhållanden416
7:25416

Ogifta och ânkor

8:1 Kött från hedniska offer417
9:1 Paulus avstår från ersättning418
9:19 Allt för att vinna så många som möjligt420
10:1420

Varning för avgudadyrkan

10:23 Frihet eller hänsyn422
11:2 Kvinnorna vid de kristna sammankomsterna423
11:17424

Ovärdigt uppträdande vid Herrens måltid

12:1 Andens gåvor425
12:12 Lemmarna i den kropp som är Kristus426
13:1427

Vägen framför andra: kärleken

14:1 Profetiskt tal 428 48

Rubrikregister746
14:26 Ordningen vid de kristna sammankomsterna430
15:1 Nytt liv efter döden genom Kristi uppståndelse431
15:35 Uppståndelse är förvandling433
16:1 Insamlingen till de kristna i Jerusalem434
16:5 Paulus resplaner435
16:10 Timotheos och Apollos besök435
16:13 Förmaningar och hälsningar436

Andra Korint/øierbrevet

1:1 Hälsning437
1:3 Tröst i lidanden437
1:12 Paulus uppskjutna besök438
2:5 Den som vållat sorg skall förlåtas439
2:12 Paulus i Troas och Makedonien440
2:14 Framgången bekräftar uppdraget440
3:4 Det gamla och det nya förbundets härlighet441
4:1 Härligheten blir synlig även i Paulus lidanden442
4:16 Hoppet om en kommande härlighet443
5:11 Gud vill försoning444
6:3 Prövningarna visar vem Paulus är445
6:11 Ett nytt förhållande mellan Paulus och korinthierna446
7:2 Glädje över korinthiernas ånger447
8:1 Insamlingen till de kristna i Jerusalem448
8:16 Hur insamlingen har organiserats449
9:1 Gud älskar en glad givare450
10:1 Paulus kan uppträda myndigt451
10:12 Paulus sjålvmedvetande: han har grundat församlingen452
11:7 Inga anspråk på ersättning453
11:16 En dåres tal i egen sak453
11:30 I svagheten visar sig Kristi kraft454
12:11 Paulus är inte underlägsen de andra apostlarna456
12:19 Varningar och förmaningar inför det tredje besöket456
13:11 Slutönskan458

Galaterbrevet

1:1 Hälsning459
1:6 Ett annat evangelium459
1:10 Paulus evangelium460
2:1 Möte med apostlarna ijerusalem461
2:11 Paulus och Petrus i Antiochia462
2:15 Rättfärdighet genom tron463
3:1 Inte lag, utan tro463
3:15 Löftet står över lagen464

747 Rubrikregister

465 3:19 Lagens uppgift

466 3:26 Inte längre slavar, utan söner 4:8 467

Ingen väg tillbaka

467 4:12 Vädjan till galaterna

468 4:21 Två förbund: lagens och löftets 5:2 469

Rättfärighet utan omskärelse 5:13 Låt er ande leda er 470 6:1 Vad man sår, det får man skörda 470

471 6:11 Sammanfattning. Slutönskan

E

fesierbrevet

1:1 473

Hälsning

1:3 Inledande lovprisning473
1:15/16 Tack till Gud och förbön474
2:1475

Levande genom Kristus

476 2:11 Skiljemuren mellan judar och hedningar har rivits 3:1 477

Guds plan: evangeliet till hedningarna

478 3:14 Förbön för församlingen 4:1 479

Den andliga enheten 4:7 479

Kristi kropp byggs upp

480 4:17 Den gamla och den nya människan 4:25 Föreskrifter för det nya livet 481 5:8 482

Ljusets barn

5:21 Den kristna familjen483
6:10 Guds rustning484
6:21 Slutönskan485

Filipperbrevet

1:1 487

Hälsning 1:3 Tack till Gud och förbön 487

488 1:12 Fånge för Kristi skull

488 1:18b Martyrdöd eller fortsatt verksamhet 1:27 Lev med Kristus som förebild 489 2:12 Arbeta på er frälsning 490

491 2:19 Timotheos och Epafroditos skickas till Filippi

3:2 Inte omskärelse, utan tro på Kristus492
3:17 Paulus som föredöme493
4:2494

Enighet, glädje och allt som kallas dygd

495 4:10 Filippernas omtanke om Paulus

496 4:21 Hälsningar och slutönskan

Rubrikregister 748

Kolosserbrevet

1:1 Hälsning

497 1:3 Tack till Gud för församlingens tro 497 1:9

Förbön för församlingen. Försoning genom Kristus498
1:24 Paulus lider för kyrkan när han fullgör sitt uppdrag499
2:1 Kunskapen om Guds hemlighet, Kristus500
2:6 Levandegiorda tillsammans med Kristus500
2:16 Kroppen och dess skugga501

3:1 Den gamla och den nya människan

S02

3:18 Den kristna familjen504
4:2 Förmaningar504
4:7 Personliga hälsningar505

Första Thessalonikerbrevet

1:1 Hälsning507
1:2 Tack till Gud för församlingens tro507
2:1 Paulus tidigare vistelse i församlingen508
2:13 Exemplet från de kristna iJudeen509
2:17 Väntan på underrättelser510
3:6 Goda nyheter510
4:1 Varningar och maningar511
4:13 Herrens dag och de dödas uppståndelse512
5:1 Håll er vakna512
5:12 Visa kärlek. Släck inte anden513
5:23 Slutönskan514

Andra Tbessaloni/eerbrevet

1:1 Hälsning515
1:3 I väntan på Herrens dag515
2:1 Den Laglöse och Jesu Kristi ankomst516
2:13 Kallade att vinna Kristi härlighet517
3:1 Uppmaning till förbön518
3:6518

Varning för dem som lever utan ordning

3:16 Slutönskan 519

Första Timotbeosbrevet

1:1 Hälsning521
1:3 Den sunda läran521
1:12 Kristus tog Paulus i sin tjänst522
1:18 Uppdraget till Timotheos523
2:1 Uppmaning till ett kristet liv523
749 Rubrikregister
3:1b Församlingsledaren och hans medhjälpare525
3:14 Vår religions hemlighet526
4:1 Avfall under den återstående tiden526
4:6 Anvisningar till Timotheos527
5:3 Ånkors ställning528
5:17 Regler för församlingens liv529
6:2b Uppdraget skall vara obefläckat530
6:17 En rikedom av goda gärningar531
6:20 Slutmaning532

Andra Timotbeosbrevet

1 :1 Hälsning533
1:3 Tack till Gud533
1:6 En sund förkunnelse533
1 :15 Paulus ovänner och vänner534
2:1 Arbete och lidanden för evangeliet535
2:14 Att rätt utlägga sanningens 0rd536
3:1 Människorna i de sista dagarna537
3:10 Fortsatt tjänst för Timotheos538
4:9 Personliga anvisningar539
4:19 Sluthälsning540

Titusbrevet

1:1 Hälsning541
1:5 Församlingarna på Kreta541
2:1 Regler för församlingslivet542
3:1 De kristnas tro i världen543
3:12 Personliga anvisningar544

Filemonbrevet

1 Hälsning547
4 Tack till Gud547
8/9 Vädjan för slaven Onesimos548
22 Meddelanden och slutönskan549

Hebreerbrevet

1:1 Guds 0rd vid tidens slut551
2:1 Ge akt på budskapet om frälsning553
2:5 Sonen och människorna554
3:1 jesus och Mose555
3:7 Varning för olydnad555

Rubrikregister

4:14 Jesus som överstepräst558
5:11 Ett avfall är utan återvände559
6:13 Guds löfte och Guds ed560
7:1 En överstepräst som Melkisedek561
8:1 i ett nytt förbund563

Överstepräst

9:1 Tjänsten i den jordiska helgedomen564
9:11 Tjänsten i den himmelska helgedomen565
10:1567

Fullkomlig rening 10:19 Varning och tröst 568 11:1 570

Exempel på tro

12:1 Maning till uthållighet573
12:14 Förmaningar574
13:1 Offer efter Guds vilja575
13:22 Slutord577

_Ia/eobsbrevet

1:1 Hälsning579
1:2 Tro och prövning579
1:19b Ordets hörare och ordets görare580
2:1 Rika och fattiga581
2:14 Tro och gärningar582
3:1 Tungan är en eld583
3:13 Vishet från ovan584
4:13 Varning för övermod585
5:7 Herrens ankomst är nära586
5:13 Bönens kraft587
5:19 Syndaren skall återföras587

Första .netmsbrevet

1:1 Hälsning589
1:3 Ett levande hopp589
1:13 Ett heligt liv590
_2:4 Det andliga templet592
2:11 Kristna i världen593
3:13 Lidandet leder till liv595
4:7 De kristnas cldprov597
5:1 Församlingen och dess ledare598
5:8 Vaksamhet599
5:12 Slutord599

Rubrikregister Andra Petrusbrevet

1:1 Hälsning601
1:2 Maning till ett kristet liv601
1:16 Förkunnelsen om Kristi ankomst602
2:1 Avfall från den rätta vägen603
3:1 Herrens dag kommer605
3:14 Slutförmaningar607

Första fo/Jannesbrevet

1:1 Livets 0rd blev synligt609
1:5 Vandra i ljuset609
2:1 Det nya budet: kärleken610
2:12 Älska inte världen611
2:18 Många antikrister i den sista tiden612
2:28 Guds barn613
3:11 Inbördes kärlek614
4:1 Sanningens ande eller villfarelsens615
4:7 Kärleken från Gud615
5:1 Att hålla Guds bud616
5:6 Livet finns i Guds son617
5:13 Förbön för syndarc617
5:18 Sammanfattning618

Andra jobannesbrevet

Hälsning Kärleksbudet619 619
N45- Förbli i Kristi lära620
12 Sluthälsning620

Tredje jobannesbrevet

1 Hälsning621
5 Beröm och klander621
13 Sluthälsning622

judasbrevet

1 Hälsning623
3 De falska lärarna skall drabbas av domen623
17 I väntan på Kristi ankomst625
24 Slutord626

Rubrikregister

Uppenbarekeboken

1:1 627

Inledning och hälsning 1:9 628

Johannes syn på ön Patmos

BREV TILL DE SJU FÖRSAMLINGAKNA (kap. 2-3) 2:1 Till församlingen i Efesos 630 2:8 631

Till församlingen i Smyma

631 2:12 Till församlingen i Pergamon

632 2:18 Till församlingen i Thyatira 3:1 Till församlingen i Sardes 634 3:7 Till församlingen i Fidadelfia 634

635 3:14 Till församlingen i Laodikeia

4:1 636

Den himmelska gudstjänsten 5:1 Lammet och boken med sju sigill 638 6:1 639

Sex av sigillen bryts 7:1 Den stora skaran inför tronen och Lammet 641 8:1 643

Det sjunde sigillet bryts 8:6 643

De sju basunerna. Sex änglar blåser i sina basuner 10:1 med bokrullen 646

Ängeln

11:1 De två vittnena647
11:15 Den sjunde ängeln blåser i sin basun649
12:1 Kvinnan och draken650
13:1652

De två odjuren 14:1 654

Den nya sången på berget Sion 14:6 655

Tre änglar på himlen varslar om domen

656 14:14 Skördetiden på jorden 15:1 656

Sju änglar med sju plågor 16:1 De sju skålarna töms över jorden 657 17:1 659

Domen över Babylon 18:1 661

Babylons fall 19:1 664

Segerjubel i himlen

665 19:11 Ryttaren på den vita hästen 20:1 Draken binds för tusen år. Slutstriden 666

667 20:11 Livets bok öppnas 21:1 En ny himmel och en ny jord 667 21:9 668

Det nya Jerusalem 22:6 670

Avslutning

KUNGL. B1BL.

1981-10 U 5

STOCKHOLM

PALESTINA

på Nya (estamentetstid

SkalaI. 1500000

1Romerskaprovmscn]udr:n (4ma.-o eK..Archelans Iclmrk:)

rmCgcnrhgaludcrns

nurdgráns Ila-b HeradcsAnvlpauurzrki (4r Kr.7w m.) m Fzllpposlrlmlk: (4r x: .34c Kr.) n Ramersknprormscnsyn-n v LysanmsIclmlki w Dcknmxlusxmxrade!

simon...angerhojdcn(djupa-III

mclcr

undrr 300m

- :nu- u

u i 100

nu: mn

m07 000

han› 000

411mrl WU

Jerusalem

z *på Nya

üestamentets tid

20 f. Kr. -70 e.Kr.

- 11

I Trátfib! mufsträckning

“kiser vilkâøylbáge. . , [3 , utpekas av” traditionen

/I nu Betlehem ;f/ och Hebron

. m.: ., .

ma.

...VFMHVT

.

.V

e cam ...om êm Gav.

§3 Sån .som .så

:man: tama» :man: 2,: I 4 › l I

xommm :i 5.9.

êeeøam. e c

.á im.: SK. än

0.93 även å.: âem

Näübnm

magic att? J | |||

uuu=l| :muuzl

E.

Søäoiâmø.

§2

m..

_Såêäü

,.\

302.5»

\e\L9/_Z«J./M

(ZSQUOW

ZHHNGNG

g KUNGL. man.. 1981 10 0 5

STOCKHOLM 4

offentliga utredningar Statens

Kronologisk förteckning

45. Nya medier - text-TV, teledata. U. . HS 90: Hâlsorisker. S. Ju. 46. Ändringar i förvaltningslagen. HS 90: Ohälsa och vårdutnyttiande. S. på målning och tapetse- 47. Hyresgästinflytande . HS 90: Hälso- och siukvård i internationellt ring. Bo. perspektiv. S. för det . Telubaftären. Ju. . HS 90: utgångspunkter och riktlinier 49. Den svenska psalmboken. Band 1. Kn. fortsatta arbetet. S. 50. Den svenska psalmboken. Band 2. Kn. . Ny arbetstidslag. A. 51. Den svenska psalmboken. Band 3. Kn.

. Översyn av lagen om församlingsstyrelse. 52. Den svenska psalmboken. Band 4. Kn. Kn. fall. S. 53. Stockholms kommunala styrelse. Kn. . Lag om vård av missbrukare i vissa företag. l. 54. Kooperetiva t ÖVWSY BV Siölagen 1. Ju. 55_ videogram, u, . Enhatligt huvudmannaskap för högskolan. 56. Bibeln. Nya testamentet. U. U . Datateknik i verkstadsindustrin. l.

. Datateknik i processindustrin. l.

. lnrikesflyget under 1980-talet. K.

. Närradio. U.

. Fleformerat kyrkomöte. kyrklig lagstiftning

m. m. Kn. . Grundlagsfrågor. Ju

. Film och TV i barnens värld. U.

. Industrins datorisering. A.

. Minskat tobaksbruk. S.

. Översyn av radiolagen. U. Kn. . Omprövning av samvetsklausulen. . internationellt patentsamarbete lll. H.

. Sjukersättningsfrågor. S. U. . Tekniska hjälpmedel för handikappade. . Socialförsäkringens datorer. S.

. Bra daghem för små barn. S. S. . Omsorger om vissa handikappade. Samman- . Omsorger om vissa handikappade. S. fattning, lagförslag. specialmotiveringar. 28. Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. Jo.

29. Forskningens framtid. U. 30. Forskarutbildningens meritvärde. U. Avtalsvillkor mellan näringsidkare. Ju. 31. 32. Fluor i kariesförebyggande syfte. S.

33. Effekter av investeringar utomlands. I. . Fristående skolor för skolpliktiga elever. U.

35. Sjukrasor. S. 36. Kn. Begravningsverksamheten. 37. Företags obestånd Il. B.

38. Om hets mot folkgrupp. A. Svenk krigsmaterielexport. H. 39. . Prisreglering mot inflation? H. 1-6. H. 41. Prisreglering mot inflation? Bilagor 7-12. H. 42. Prisreglering mot inflation? Bilagor

43. De internationella investeringarnas effekter.

l. Löntagarna och kapitaltillväxten. Slutrapport.

E.

s 5--57311 vi. :mi: , .

.gasa .Játivâbêi

Statens offentliga utredningar 1981

Systematisk

förteckning

____;*

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Översyn av sjölagen 1. [8] Grundlagsfrágor. [15] Turism och friluftsliv, Det centrala myndighetsansvaret. [28] Avtalsvillkor mellan näringsidkare. [31] Ändringar i förvaltningslagen. [46] Telubaffären. [48] Handelsdepartementet Internationellt patentsamarbete lll, [21] Socialdepartementet Svensk krigsmaterielexport. [39] Hälso-och Prisregleringskommittén. 1. Prisreglering mot sjukvård inför 90-talet. 1.Hälsorisker. [1] 2. Ohälsa och várdutnyttjande. [2] 3. Hälso- och inflation? [40]2. Prisreglering mot inflation? Bilagor l-6. [41]3. Prisreglering mot inflation? Bilagor sjukvård i internationelltperspektiv. [3] 4. Utgångs- -12, [42] punkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet. [4] Lag om vård av missbrukare i vissa fall. [7]

Minskat tobaksbruk. [18] Arbetsmarknadsdepartementet

Sjukersättningsfrågor. [22] Ny arbetstidslag. [5] Socialförsäkringens datorer. [24] Industrins datorisering, [17] Bra daghem för små barn. [25] Om hets mot folkgrupp. [38] Omsorgskommittén. 1.Omsorger om vissa handikappade. [26] 2. Omsorger om vissa handikap- Bostadsdepartementet pade. Sammanfattning, lagförslag, specialmotive- Hyresgästinflytande ringar. [27] [47] på målning och tapetsering. Fluor i kariesförebyggande syfte, [32] Sjukresor. [35] lndustridepartementet Kommunikationsdepartementet Data- och elektronikkommittén. 11 Datateknik i verkstadsindustrin. [10] 2. Datateknik i processinlnrikesflyget under 1980-talet. [12] dustrin. [11]

Direktinvesteringskommittén. 1.Effekter av inves- Ekonomidepartementet teringar utomlands. [33] 2. De internationella Löntagarna och kapitaltillväxten. Slutrapport. investeringarnas effekter. [43] [44] Kooperativa företag, [54]

Budgetdepartementet Kommundepartementet Företags obestånd ll. [37] Översyn av lagen om församlingsstyrelse, [6] Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m. m. [14] Utbildningsdepartementet Omprövning av samvetsklausulen. [20] Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. [9] Närradio. [13] Begravningsverksamheten. [36] Film och TV i barnens värld. [15] 1969års psalmkommitté. 1.Dan svenska psalmbo- Översyn av radiolagen. [19] ken. Band 1.[49]2. Den svenska psalmboken. Band 2. [50]3. Den svenska psalmboken. Band 3. [51]4. Tekniska hjälpmedel för handikappade. [23] Utredningen om forskningens och forskarutbild- Den svenska psalmboken. Band 4. [52] Stockholms kommunala styrelse. [53] ningens situation. 1.Forskningens framtid. [29]2. Forskarutbildningens meritvärde. [30] Fristående skolor för skolpliktiga elever. [34] Nya medier - text-TV, teledata. [45] Videogram. [55] Bibeln. Nya testamentet. [56]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

LiberFÖrIa nssu 91-38-06185-6 AII__::_-- DÄ_|^..,.. ICCKIñQ7:.0:f|Y